Annual Report • Mar 23, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det Sustainable engineering and design. Vi gör det möjligt för våra kunder att genomföra projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 5400 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom flera områden i Norden samt östra och centrala Europa. Under året genomfördes närmare 30000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i elva länder och bedriver projektexport till ett 80-tal länder i världen.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 272,4 | 5 338,7 |
| Rörelseresultat, MSEK | 432,7 | 443,6 |
| Resultat före skatt, MSEK | 423,7 | 443,6 |
| Rörelsemarginal, % | 8,2 | 8,3 |
| Debiteringsgrad, % | 73,4 | 73,6 |
| Avkastning eget kapital, % | 19,9 | 19,6 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 26,5 | 27,5 |
| Nettoskuld/Eget kapital, % | –16,8 | –26,2 |
| Soliditet, % | 47,8 | 50,6 |
| Resultat per aktie, SEK | 3,31 | 3,31 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 15,61 | 17,82 |
| Överföring till aktieägare, per aktie, SEK | 3,001) | 4,00 |
| Antal årsanställda | 4 986 | 5 082 |
1) Föreslagen utdelning per aktie om 3,00 SEK.
Utdelning per aktie 2010
om 3,00 SEK
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det Sustainable engineering and design. Vi gör det möjligt för våra kunder att genomföra projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 5400 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom flera områden i Norden samt östra och centrala Europa. Under året genomfördes närmare 30000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i elva
Varje år genomförs närmare 30 000 projekt för cirka 10 000 kunder.
Sweco har en kundnära organisation med kontor på mer än 100 orter. Koncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Av Swecos totalt 5400 medarbetare finns cirka 4400 i Norden och närmare 1000 i centrala och östra Europa. Sedan det första utlandsuppdraget i Ryssland 1903, har Sweco genomfört projekt i över 100 olika länder. De fasta etableringarna finns i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Estland, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Polen.
| Sweco i korthet. . | 1 |
|---|---|
| Vd har ordet. . | 2 |
| Marknad och omvärld. . | 4 |
| Strategier. . | 6 |
| Tillväxt. . | 8 |
| Sustainable engineering and design. | 10 |
| Verksamhetsområden och projekt. | 12 |
| Human Resources. | 24 |
| Affärsetik, samhällsansvar och engagemang. . | 28 |
| Förvaltningsberättelse inkl. bolagsstyrningsrapport. . | 30 |
| Koncernens resultaträkning. . | 44 |
| Koncernens balansräkning. . | 45 |
| Koncernens kassaflödesanalys. . | 46 |
| Koncernens förändringar i eget kapital. | 47 |
| Moderbolagets resultaträkning. . | 48 |
| Moderbolagets balansräkning. . | 49 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys. . | 50 |
| Moderbolagets förändringar i eget kapital. | 51 |
| Noter inklusive förslag till vinstdisposition | |
| och Revisionsberättelse. . | 52 |
| Känslighetsanalys. | 81 |
| Femårsöversikt. . | 82 |
| Risker. . | 84 |
| Sweco-aktien. . | 86 |
| Styrelse och revisorer.88 | |
| Koncernledning och ledande befattningshavare. . | 90 |
| Årsstämma. . | 92 |
| 5 maj 2011 | Delårsrapport januari–mars 2011 |
|---|---|
| 19 juli 2011 | Delårsrapport januari–juni 2011 |
| 2 november 2011 | Delårsrapport januari–september 2011 |
| 14 februari 2012 | Bokslutskommuniké 2011 |
På www.swecogroup.com/ir kan du anmäla ditt intresse att ta emot pressmeddelanden och rapporter från oss. Anmäl vilken information du vill prenumerera på och den skickas till din e-post vid publiceringstillfället. Snabbt, enkelt och till fördel för miljön.
Förstudie för Innovationsplatsen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Illustration: August Wiklund och Fredrik Nordh Vy över infrastruktur vid Stockholm Central. Foto: Måns Berg Expo 2010, världsutställningen i Shanghai. Foto: August Wiklund Caofedian, samhällsplanering av ekostad i Kina. Illustration: Petter Appelfeldt
I Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Vårt arbete resulterar i bättre luft och renare vatten, estetiska och ändamålsenliga bostäder och arbetsplatser, effektivare distribution och användning av energi, vägar och broar som gör trafiken säkrare och restiden kortare samt produktion som är effektiv, lönsam och miljöanpassad.
Vi hjälper våra kunder att realisera sina ambitioner genom att erbjuda kvalificerade tekniska konsulttjänster. Med vår kunskap bidrar vi till att kunderna kan genomföra sina projekt med högsta krav på kvalitet och ekonomi. Genom att arbeta för ökad integration mellan samhällsplanerare, infratekniker, arkitekter, byggkonsulter, industri-, energi- och miljöexperter skapar vi förutsättningar för att kundens projekt ska bidra till en hållbar utveckling av samhället.
Vi skapar värde för aktieägarna genom att bedriva en växande och lönsam verksamhet inom viktiga samhällsområden på såväl mogna marknader som nya tillväxtmarknader. Vi genererar lönsam tillväxt både på organisk väg och via förvärv.
2010 blev ett år när den allmänna ekonomin utvecklades i linje med våra förväntningar. Den globala ekonomin återhämtade sig och samtliga ekonomier på våra hemmamarknader visade åter positiv tillväxt med den svenska ekonomin i täten.
Även om den allmänna ekonomin utvecklades positivt under året så blev 2010 ett mellanår för Sweco. En svag marknadsutveckling under våren innebar dålig orderingång och minskad omsättning. Teknikkonsultmarknaden är normalt sencyklisk. När recessionen slog till med full kraft dröjde det närmare ett halvår innan vi påverkades. På samma sätt har vår egen återhämtning gått långsammare än den allmänna ekonomin.
Efter sommaren märktes ett förbättrat marknadsläge. Våra byggrelaterade verksamheter i Norden ökade sina orderstockar och även i centrala och östra Europa märktes en ökad aktivitet. Verksamheterna i Finland har haft en fortsatt tuff marknad.
Även om året startade trögt så har förbättringarna kommit successivt, om än i långsam takt. Såväl omsättning som rörelsemarginal har utvecklats positivt mot slutet av året. Vår svenska verksamhet uppvisar ett starkt resultat och levererar en rörelsemarginal strax under 11 procent. Den norska verksamheten har en fortsatt tillväxt. Resultatet har dock belastats av projektnedskrivningar om cirka 20 MSEK. Trots detta uppgår rörelsemarginalen till 10 procent. Den ryska verksamheten redovisar en rejäl resultatförbättring samtidigt som Industry har vänt till ett positivt rörelseresultat.
Koncernens rörelseresultat uppgick till 433 MSEK motsvarande en rörelsemarginal om 8,2 procent. Inte fullt i nivå med föregående år men fullt godkänt givet marknadsförutsättningarna. Resultatet har bland annat belastats med ökade kostnader för varumärkessatsningar och kostnader i samband med förvärvsaktiviteter om sammanlagt cirka 26 MSEK jämfört med föregående år.
Trots att vårt resultat ligger kvar på föregående års nivå har våra aktieägare haft en fortsatt bra utveckling. Kursen för Swecos B-aktie vid årets slut var 58,25 kronor, en uppgång med 13 procent under året. Tillsammans med utdelningen ger detta en totalavkastning om 17 procent. Den årliga totalavkastningen har under de senaste tio åren uppgått till 25 procent att jämföra med NASDAQ OMX Stockholms 6 procent. Styrelsen föreslår för 2010 en utdelning om 3 kronor per aktie.
Trots ett delvis svagt marknadsläge erhöll vi många nya uppdrag och kunder. Bland annat har våra tjeckiska och polska konsulter fått omfattande uppdrag i samband med renovering av dammar och översvämningsskydd längs floden Neisse. I Litauen ska vi projektera en helt ny passagerar- och fraktterminal i staden Klaipedas hamn. I samband med världsutställningen i Shanghai ansvarade Sweco för design av den svenska paviljongen. I Norge medverkade vi i en omfattande utredning om framtida höghastighetståg. Våra svenska konsulter genomför i Göteborg en omfattande skredinventering som ett led i att anpassa staden till framtida klimatförändringar.
Ökad befolkning, urbanisering och krav på höjd levnadsstandard ökar behovet av infrastruktur, energiproduktion, råvaror, industriproduktion och byggnation. Samtidigt ställs allt högre krav på en utveckling som är hållbar. Miljökonsekvensutredningar, energieffektivisering, transportlösningar, vattenförsörjning samt avlopps- och avfallshantering, allt detta är områden som är våra teknikkonsulters vardag.
Sweco är väl positionerat. Vi har ledande positioner i Sverige, Norge och Finland. Samtidigt har vi starka nischpositioner i ett flertal länder i östra Europa. Under 2010 etablerades Polen som ny hemmamarknad genom förvärven av två bolag, verksamma inom vatten och miljö respektive infrastruktur. I Sverige förvärvades Aros Arkitekter vilket innebär att vi med knappt 500 arkitekter är ett av de större arkitektföretagen i Europa.
Generellt har Swecos hemmamarknader i Norden och östra Europa för närvarande starkare BNP-tillväxt, högre investeringstakt och bättre statsfinanser än det europeiska genomsnittet, vilket ger förutsättningar för en positiv utveckling.
Under året har vi fortsatt arbetat med våra strategiska utmaningar. Med hjälp av vår medarbetarundersökning, Sweco Barometer, har vi identifierat förbättringsområden vad gäller våra medarbetares fortsatta utveckling. Det känns tillfredsställande att vi har lyckats förbättra våra Barometer-resultat. Vi har också startat koncernens första gemensamma ledarutvecklingsprogram – Next Generation där yngre chefer från våra olika affärsområden deltar. I syfte att utveckla och effektivisera våra IT-plattformar har vi förstärkt organisationen med en CIO. Prioriterade områden under året har varit koncerngemensamma system och IT-integration.
Arbetet med att stärka Swecos varumärke fortsätter. Under året har betydande belopp investerats i varumärkeskampanjer i Sverige, Norge, Finland och Litauen. Kampanjerna har rönt stor uppmärksamhet och bland annat stärkt vår position som en av de mest attraktiva arbetsgivarna bland teknologer och nya ingenjörer.
Utsikterna för den globala ekonomin har förbättrats efter hand under året. Även om världsekonomin står inför en rad utmaningar som växande statsskulder, globala obalanser och rekonstruktioner av det finansiella systemet, fortsätter den positiva utvecklingen. Global tillväxtpotential och starka balansräkningar gör att företagen ser ljust på framtiden. De nordiska ekonomierna har återhämtat sig förvånansvärt bra. Den svenska ekonomin växer mycket snabbt medan övriga nordiska länder har en något lugnare tillväxttakt.
Vi kan därför förvänta oss ett 2011 som innebär tillväxt och stärkt lönsamhet. Marknadsutsikterna för samtliga våra verksamhetsområden är positiva om än från olika utgångslägen. Våra verksamheter i Finland och Baltikum kommer trots det förbättrade marknadsläget att ha ett tufft år. Konsolideringen fortsätter i vår bransch och under 2010 har ett antal större förvärv genomförts. Vi kan förvänta oss ytterligare strukturaffärer under 2011 och här har vi både intresse och kapacitet att delta.
Stockholm i februari 2011
Mats Wäppling Vd och koncernchef
På kort sikt fortsätter marknaden att återhämta sig – på lång sikt finns starka strukturella drivkrafter för fortsatt tillväxt.
Den tekniska konsultmarknaden är sencyklisk. När den finansiella krisen slog till med full kraft dröjde det närmare ett halvår innan det till fullo påverkade aktivitetsnivån i Sweco. På samma sätt har återhämtningen tagit längre tid än den generella ekonomiska återhämtningen. Under senare delen av hösten blev det dock tydligt att efterfrågan vände uppåt på de flesta av Swecos marknader.
När ekonomin utvecklas positivt så ökar behovet av nyinvesteringar i de flesta av Swecos marknadssegment. Industri- och energiproduktion ökar, fastighetsmarknaden stärks och finansieringsmöjligheterna för offentliga infrastrukturprojekt förbättras.
Starka drivkrafter ökar behovet av tekniska konsulttjänster på sikt. Det handlar om urbanisering och förbättrad levnadsstandard, vilket ökar behovet av bland annat infrastruktur, industriproduktion, energiproduktion och byggnation. Samtidigt ställs allt högre krav på en hållbar samhällsutveckling och anpassning till klimatförändringar. Det leder till ökad efterfrågan på exempelvis energieffektiviseringar, miljökonsekvensbeskrivningar, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden.
Urbaniseringen tilltar över hela världen. I dag lever ungefär hälften av jordens befolkning i städer. Fram till år 2030 förväntas denna siffra successivt öka till två tredjedelar.
I flera delar av Europa finns ett betydande behov av att förnya infrastrukturen, till exempel vad gäller elförsörjning, vägar, järnvägar, hamnar samt vatten- och avloppssystem. Samtidigt som helt nya anläggningar är nödvändiga inom många områden, krävs även omfattande uppgraderingar av befintlig infrastruktur. Detta gäller inte minst elkraftproduktion och transmission, som i många europeiska länder är föråldrad och måste moderniseras. Klimatmålen förutsätter samtidigt en genomgripande omställning av världens energisystem för att kunna sänka utsläppen av växthusgaser till långsiktigt hållbara nivåer.
En annan drivkraft för fortsatt marknadstillväxt är ökad outsourcing av teknisk kompetens från företag och offentlig sektor till specialiserade konsultföretag.
Sweco är en av de stora europeiska aktörerna med marknadsledande positioner i Norden och starka nischpositioner i flera länder i östra Europa.
För närvarande har Swecos hemmamarknader i Norden och östra Europa starkare BNP-tillväxt, högre investeringstakt och bättre statsfinanser än det europeiska genomsnittet. Det skapar goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling.
Genom förvärven av Hydroprojekt Kraków och Transprojekt Kraków i Polen har Sweco under 2010 positionerat sig i ett land med en av Europas snabbast växande ekonomier. De två bolagen är verksamma inom vattenkraft och vattenresurser respektive väg- och broprojektering. Redan i oktober inleddes ett nära samarbete mellan de båda bolagen i uppdrag för polska statens vattenmyndighet, värda sammanlagt cirka 40 MSEK. Uppdragen inkluderade renovering av en damm och vattenreservoar samt översvämningsskydd för det hårt drabbade flodområdet Nysa Klodzka.
Sweco har ett starkt varumärke bland sina kunder och betraktas som en attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden. Lönsamhet och finansiell styrka i branschens absoluta toppklass ger möjlighet att växa snabbare än marknadens genomsnitt, både organiskt och genom förvärv.
Den tekniska konsultbranschen är fortfarande fragmenterad i jämförelse med andra professionella tjänstesegment, exempelvis revision och IT. På nordisk nivå finns inget tekniskt konsultföretag som har en marknadsandel på mer än 10 procent och på europeisk nivå finns inga som har en ledande position i flera länder.
Kunderna ställer allt högre krav på både bredd och spetskompetens, samtidigt som efterfrågan ökar på konsulter som kan ta helhetsåtaganden och samordna flera discipliner. Detta leder till betydande fördelar för stora teknikkonsultföretag.
Den ökade globaliseringen skapar också möjligheter till utlokalisering av projekteringsuppdrag till lågkostnadsländer, vilket många kunder har börjat efterfråga. Framför allt industriella kunder efterfrågar konsulter med stor gränsöverskridande leveransförmåga.
Konkurrensen om de bästa medarbetarna blir också allt hårdare. Förmågan att kunna erbjuda de största tekniska utmaningarna och
de bästa karriärmöjligheterna i en internationell miljö är en betydelsefull konkurrensfaktor i detta sammanhang.
Även inom varumärkesbyggande, administration och leveransprocessen finns betydande storleksfördelar.
Branschens storleksfördelar är starka drivkrafter för konsolidering. Under de senaste åren har flera stora och gränsöverskridande företagsaffärer skapat multinationella teknikkonsultföretag. Dessa företag har fortsatta tillväxtambitioner på europeisk och internationell nivå. Sweco är ett av de företag som aktivt deltar i konsolideringen. Även flera av Swecos större konkurrenter medverkar i branschens omstrukturering, till exempel WSP, Grontmij, Pöyry, Ramböll, COWI, Norconsult och ÅF.
Under den finansiella krisen minskade förvärvsaktiviteten. När osäkerheten skingras och marknaden förbättras väntas branschens konsolidering ta fart igen.
I Stockholm uppför Stockholms läns landsting ett nytt toppmodernt universitetssjukhus i världsklass: Nya Karolinska Solna. Sjukhuset kommer, då det står färdigt 2016, att omfatta 320 000 kvadratmeter och inrymma 8 000 rum, 36 operationssalar och runt 6 000 anställda. Byggprojektet startade i augusti 2010 och Sweco kommer under byggnadsperioden att utföra kvalificerade tekniska konsulttjänster åt Skanska. Uppdragen omfattar i stort sett alla Swecos projekterande discipliner, med allt från installationer av rör, el och ventilation till konstruktion av stomme och grundläggning under mark.
Sweco är även anlitat i ett flertal andra omfattande sjukhusprojekt i Norden, bland annat Universitetssjukhuset i Linköping, Angereds sjukhus samt Triangelsjukhuset i Helsingfors.
vision Att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur.
mission Att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället.
affärsmodell Swecos affärsmodell bygger på enkelhet och kundfokus med målet att det ska vara lätt att göra affärer med Sweco. Koncernen har en decentraliserad och kundnära organisation. Det är den enskilde konsulten som är navet i verksamheten och som genom sitt arbete och förhållningssätt omvandlar företagets samlade kunskap, erfarenhet och kreativitet till konkret nytta för kunden.
lönsamhetsmål Sweco ska ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 12 procent.
Sweco ska konsolidera positionen som branschledare på den nordiska marknaden, stärka positionen på tillväxtmarknaderna i centrala och östra Europa samt vara öppen för möjligheterna till expansion i det västeuropeiska närområdet. Fokus ligger på långsiktiga tillväxtsegment som energi, infrastruktur samt vatten och miljö. Tillväxten ska ske organiskt och genom förvärv. All tillväxt ska ske med strikta krav på lönsamhet.
Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter, med stora möjligheter till professionell och personlig utveckling i en internationell miljö. Sweco ska vara potentiella medarbetares förstahandsval såväl bland nyutexaminerade studenter som erfarna konsulter.
Utveckling av medarbetarna är en förutsättning för Swecos tillväxt. All medarbetarutveckling ska fokuseras på prestation, kunskap och kunskapsutbyte. Som stöd i detta arbete används det årliga utvecklingssamtalet Sweco Talk.
Swecos kundnära organisation bygger på ett starkt och decentraliserat ledarskap. För att säkerställa ett starkt ledarskap finns Sweco Leadership Compass, som definierar företagets ledarskapskultur och länkar samman ledarskap med affärskultur. Som stöd för att säkerställa god ledarförsörjning finns Next Generation, en process och ett program för att kontinuerligt identifiera och utveckla goda ledare.
Utifrån medarbetarnas samlade kunskap ska Sweco erbjuda lösningar som gör det möjligt för kunderna att genomföra sina projekt med rätt kvalitet och god ekonomi samt med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling.
Sweco präglas av en nyfiken företagskultur där kunskap och samarbete mellan medarbetarna växer fram som en naturlig del i arbetet med kunderna. Den kunskap och erfarenhet som medarbetarna tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag. Verksamhetssystemet sweco@work säkerställer att uppdragen genomförs på ett optimalt sätt och att ny kunskap tillvaratas.
Medarbetarna delar aktivt kunskap inom hela organisationen, bland annat inom strukturerade teknikområden, globala nätverk med fokus på affärsutveckling samt i Sweco Share, en plattform för interna kunskapsforum.
FÖRETAGSKULTUR OCH VARUMÄRKE
Sweco ska ha ett enhetligt varumärke på samtliga marknader där företaget är verksamt. Detta för att kunder och andra intressenter ska få en klar och tydlig uppfattning om vad Sweco gör och står för. Varumärket ska uttrycka företagets kärnvärden – nyfikenhet, engagemang och ansvar. Nyfikenheten driver utveckling, skapar ny kunskap och bidrar till bättre lösningar. Engagemanget medför arbetsglädje, ökar kvaliteten, fördjupar relationer och öppnar nya kontaktytor. Ansvaret skapar trygghet för kunderna.
Under de senaste tio åren har Swecos tillväxt varit stark. Ambitionen är fortsatt hög och utgångsläget är gott när marknaden vänder uppåt.
Under perioden 2001–2010 mer än tredubblade Sweco omsättningen, från 1 928 MSEK till 5 272 MSEK. Tillväxten var i genomsnitt cirka 12 procent per år varav 4 procentenheter organisk tillväxt och 8 procentenheter förvärvad tillväxt. Under denna period gick Sweco från att vara en sammanslagning av nischade svenska teknikkonsultbolag, till att vara en marknadsledande multidisciplinär teknikkonsult i Norden och östra Europa. Sweco har i dag möjligheten att erbjuda helhetsåtaganden inom samhällsbyggnad, tvärs över nationsgränserna.
Under den gångna tioårsperioden mer än fördubblades lönsamheten. Därmed hade Sweco betydligt bättre lönsamhet under lågkonjunkturen 2009–2010 jämfört med högkonjunkturen i början av 2000-talet. Swecos lönsamhet ligger i nuläget också bland de bättre teknikkonsulterna i Europa. Resultatet har inneburit en god totalavkastning för Swecos aktieägare.
Den senaste lågkonjunkturen har dock inneburit ett hack i den starka tillväxt- och lönsamhetsutvecklingen. Under 2008–2010 minskade omsättningen med 5 procent och rörelsemarginalen sjönk från 11 procent till 8 procent. Denna utveckling ska dock ses i ljuset av den djupa lågkonjunkturen, som drabbat teknikkonsultbranschens investeringskänsliga segment.
Under de senaste två åren har Swecos fokus legat på att behålla lönsamheten och skapa ett starkt utgångsläge inför en förbättrad marknadsutveckling. När marknaden vänder uppåt har Sweco goda förutsättningar att återgå till den historiskt starka tillväxt- och lönsamhetsutvecklingen.
Tillväxt kommer att prioriteras i högre utsträckning i samband med att marknaden vänder uppåt. Swecos geografiskt koncentrerade verksamhet gör det möjligt att effektivt utbyta kunskap och medarbetare över nationsgränserna. Samtidigt ger Swecos breda tjänsteutbud möjlighet att erbjuda helhetsåtaganden. Swecos tillväxtstrategi är därför också i fortsättningen inriktad på nordöstra Europa. Swecos finansiella ställning är stark och skapar goda förutsättningar för fortsatt tillväxt.
Sweco kommer att fortsätta ta en aktiv roll i konsolideringen av den europeiska teknikkonsultbranschen. Vatten, miljö, infrastruktur och energi har identifierats som särskilt intressanta områden, inte minst på grund av den kraftiga tillväxten i östra och centrala Europa.
Startpositionen och utmaningarna skiljer sig åt mellan länderna, men ambitionen på sikt är densamma: Att bli den mest respekterade teknikkonsulten både hos kunder och på arbetsmarknaden, med en multidisciplinär och marknadsledande position i alla länder där Sweco är närvarande.
I Sverige är Sweco marknadsledande. Marknaden är dock fortfarande fragmenterad och Swecos ambition är att fortsätta konsolidera ledarpositionen för att nå den storlek som krävs för långsiktigt marknadsledarskap.
I Norge och Finland är Sweco bland de ledande aktörerna. I dessa länder ska Sweco växa snabbare än konkurrenterna för att nå en ledande position. Detta ska ske både genom kompletterande förvärv och organisk tillväxt.
I östra och centrala Europa har Sweco starka nischpositioner, men begränsad storlek och bredd i enskilda länder. På denna marknad är fortsatta tilläggsförvärv prioriterade, i syfte att bredda och stärka Swecos erbjudande.
Sweco genomförde flera åtgärder för att stärka både den organiska och förvärvsbaserade tillväxten.
Förmågan att attrahera, behålla och utveckla medarbetare är en avgörande faktor för att nå hög organisk tillväxt. Under 2010 genomfördes flera åtgärder inom detta område med goda resultat (läs mer på sidan 24). Sweco rankades under året som det mest attraktiva teknikkonsultföretaget bland svenska ingenjörsstudenter. Även i Norge och Finland noterades förstärkta positioner bland ingenjörsstudenter.
Under sista kvartalet 2010 ökades intensiteten i rekryteringsarbetet i framför allt Norge och Sverige.
Under 2010 slutfördes flera företagsköp. I februari tog Sweco det första steget i Polen genom förvärvet av det polska konsultbolaget Hydroprojekt Kraków med 35 anställda. Bolaget har gott rykte på den inhemska marknaden, och har tidigare samarbetat med Sweco i ett antal vattenkraft- respektive vattenresurshanteringsprojekt. I juni fortsatte expansionen i Polen genom förvärvet av Transprojekt Kraków med 155 anställda. Förvärven är strategiskt viktiga för Sweco, då Polen är ett av de mest intressanta länderna i östra Europa med stark ekonomisk tillväxt och goda offentliga finanser. Förutsättningarna är därför goda för en fortsatt stark marknadstillväxt inom miljö, infrastruktur och energi. Målsättningen är att fortsätta växa i Polen för att kunna erbjuda kunderna ett heltäckande tjänsteutbud.
I september förvärvades den svenska arkitektfirman Aros Arkitekter. Förvärvet stärker Swecos marknadsledande roll inom arkitektur. Swecos samlade arkitektverksamhet har i dag drygt 500 anställda och är därmed störst i Norden, och en av Europas större arkitektverksamheter.
inom arkitektur, bland annat inom kontor, vet får Swecos arkitektverksamhet drygt 500 medarbetare och befäster därmed positionen som Nordens största arkitektföretag. Aros Arkitekter är med sina 76 anställda ett av de större arkitekt-
Norra Djurgårdsstaden kommer att bli stort fokus på hållbarhet. Mitt i området ligger byggnaden Riga 2 ritad av Aros gård vilket ger en känsla av att befinna sig i gränslandet mellan ute och inne. Med en heltäckande sida av glas vänd Entréplan erbjuder lokaler för handel och
De senaste tio åren har Sweco haft en stark ekonomisk utveckling. I genomsnitt har nettoomsättningen årligen ökat med 12 procent och rörelseresultatet med 16 procent.
Swecos mission är att aktivt bidra till en hållbar utveckling så att framtida generationers resursbehov inte äventyras av vårt sätt att leva i dag. Utvecklingen mot ett hållbart samhälle är ingen omöjlig avlägsen vision utan högst realiserbar med befintlig kunskap och teknologi.
Med ett brett tjänsteutbud och spetskompetens inom områden som energi, arkitektur, infrastruktur och samhällsanalys utvecklar Sweco lösningar för att uppnå lägsta möjliga miljöpåverkan. Enskilda insatser är ofta inte tillräckliga. Det handlar i stället om att tillvarata synergier mellan olika lösningar och skapa ett från grunden mer självförsörjande system, exempelvis för transporter, avfallshantering och vattenförsörjning. Med befintlig kunskap, kreativitet och nytänkande kan lokala resurser på så sätt nyttjas effektivare och därmed bidra till minskad miljöpåverkan.
Samverkan mellan olika tekniska lösningar bidrar inte ensamt till ett hållbart samhälle. Tillsammans med Swecos kompetens inom design och arkitektur
tillvaratas även den sociala och rumsliga dimensionen för hur vi kan leva, bo och arbeta i attraktiva och hållbara miljöer.
Swecos koncept för hållbart samhällsbyggande innefattar såväl stadsmiljö som landsbygd, och företaget strävar efter integrerade helhetslösningar för bland annat infrastruktur, bostäder, energi, vattenförsörjning, avfallshantering och transporter. Lösningar som inte bara minskar resursberoendet utan också leder till direkta ekonomiska besparingar. Efterfrågan på Swecos tjänster för hållbart samhällsbyggande ökar globalt och det gäller såväl nya som befintliga stadsdelar och områden.
Optimala byggnader kombinerar funktion med estetik, yteffektivitet med trivsel och samhällsbyggande med ekologisk hållbarhet. De flöden som strömmar ut ur byggnaderna i form av avlopp (6) och avfall (5) tas tillvara och omvandlas till biogas, fjärrvärme (4) och bränsle för kollektivtrafik (2).
1
återanvändning av regnvatten
solpaneler
Lokala transporter kan drivas av överskottsenergi från förnybara energikällor (4) och från till exempel biogas som bildas vid avfallshantering (5). Genom väl genomtänkta kollektivtrafiklösningar tillgodoses individuella resebehov på ett effektivt och ekonomiskt sätt, samtidigt som ett långsiktigt hållbart transportsystem ökar trafiksäkerhet och framkomlighet i närområdet.
värmepump
2
3
Långväga transporter är i dag en stor och dyr utsläppspost för samhället och det finns omfattande resursvinster att hämta genom optimerade transportsystem. Sweco ligger långt fram i planeringen av framtidens resesystem och arbetar bland annat med färdvägsoptimering via geografisk IT.
5 källsortering
Swecos koncept för hållbar samhällsutveckling har tillämpats över hela världen, bland annat i Sverige, Kina, Ryssland, Irland, Kanada och Sydafrika. I Östersund har kommunen och privata fastighetsägare gått samman för att etablera en helt ny unik och hållbar stadsdel, Storsjöstrand. Området är tänkt att omfatta 430 lägenheter och förväntas bli ett föredöme både nationellt och internationellt, där ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner förenas. Storsjöstrand ska ingå i ett kretsloppstänkande när det gäller energi, avfall, vatten och avlopp som bidrar till minimering av resursanvändning, maximering av återbruk och återanvändning av resurser. Sweco har i uppdrag att planera området med passiva byggnader, resurssnåla system och en högutvecklad infrastruktur.
Nyttjande och återanvändning av förnybara resurser är betydelsefulla komponenter i ett hållbart samhälle. Sweco betonar de synergier som finns mellan de tre flödena vatten, avfall och energi, och ser samspelet dem emellan som ett system. Utnyttjar man inte dessa synergier spills stora resurser ut, systemet sätts ur funktion och ekonomiska och ekologiska samhällsvinster går förlorade.
Förnybar energi utgör själva stommen i ett hållbart samhälle och är det som driver resurser mellan de olika komponenterna. Swecos kompetens inom energirelaterade tjänster är heltäckande och omfattar alla led av energiförsörjningskedjan. Ökad användning av förnybara energikällor bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och är en viktig del av lösningen på klimatfrågan.
4
biogasbussar
avfallshantering
5
biogasanläggning
avloppsvatten
6
Slam från avloppsrening reningsverk
djurhållning
Miljöriktiga och effektiva rutiner för hantering av avfall är grundläggande för att samhället ska fungera väl och människor må bra. Avfallshantering ses inte längre som en slutstation utan våra restprodukter behandlas som en resurs i produktionen av förnybara bränslen (4), som sedan slussas vidare till bland annat kollektivtrafiken (2). Hållbara lösningar förutsätter ett integrerat synsätt som täcker hela avfallsprocessen – från hushållens avfallsminimering och källsortering (1) till hållbar slutbehandlig av energi- och materialutvinnig.
4 geoenergi
rent vatten
jordbruk
Vatten är en nödvändighet för allt liv och i ett hållbart samhälle värnas vattenresurser genom miljövänliga och effektiva lösningar för vatten- och avloppsrening, avrinning, avledning och transport av dricks-, avloppsoch regnvatten. Vatten är en viktig försörjning till byggnader (1) och används även som transport av energi där avloppsvattnet kan ge biogas (4).
Sweco är en av Europas största konsulter inom vatten och miljö. Miljökonsulterna erbjuder hållbara och effektiva lösningar för vattenoch avloppsrening, förorenade områden och avfall.
Sweco arbetar med utredning och projektering av vatten- och avloppsreningsverk, ledningsnät och biogasanläggningar. Vid byggoch infrastrukturprojekt utreder Sweco skydd och nyttjande av vattenresurser, dagvattenhantering och genomför miljökonsekvensbeskrivningar (MKB).
Sweco arbetar även med att hitta metoder för att återvinna avfall
och för att på ett hållbart sätt omhänderta det som inte kan eller bör återvinnas. Sweco utvecklar också lösningar som bidrar till att minska den mängd avfall som uppstår i olika processer.
Industrier, transporter och olika produkter lämnar spår i naturen. På Sweco finns miljökonsulter som utreder förorenade områden och rekommenderar lösningar som är optimala ur såväl miljö- som resurssynpunkt.
Sweco har även stor kompetens när det gäller att bygga upp kundanpassade ledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö.
Sweco leder EU-projektet "Baltic Biogas Bus" som ska stimulera städer och regioner runt om i Baltikum att använda biogas som drivmedel i bussar. Projektet ska underlätta framtida produktion och distribution av biogas genom att man utformar strategier och riktlinjer som stödjer en sådan utveckling. Det övergripande syftet är att minska miljöpåverkan från trafiken och göra hela regionen till en bättre plats att leva, arbeta och investera i.
#15 619 Samverkansprojekt i centrala Stockholm Slussen, en korsning av tåg-, fordons- och båttrafik i centrala Stockholm ska byggas om från grunden. Sweco har fått uppdraget att planera och samordna alla system för vatten, avlopp, energi och ventilation i området. I uppdraget samverkar konsulter från flera av Swecos kompetensområden för att planera och optimera de befintliga och nya systemen.
Eka Chemicals kloratfabrik har funnits sedan början av förra seklet och genom tiderna har fabriksområdet används bland annat för blysmältning men också som deponi. På fabriken arbetar man aktivt för att komma tillrätta med föroreningarna i marken och har tagit hjälp av Swecos miljöexperter för att förhindra spridning av miljögifter till grund- och ytvatten.
Sweco har anlitats av Världsbanken för att planera vattenresurssystemet i Tadzjikistan. I uppdraget har Sweco bland annat utvärderat olika vattenreningsalternativ med syfte att minska kostnaderna och uppnå en mer effektiv resursanvändning. Resultatet är att man nu kan välja den mest effektiva och säkra metoden när man utvecklar Tadzjikistans nya system för vattenförsörjning.
Vattenverket i norska Skien förser både privatpersoner och näringsliv i området med dricksvatten. För att tillgodose kraven på hygieniska barriärer och för att förbättra vattnets kvalitet har verket nu byggts om och togs på nytt i bruk under sommaren 2010. Sweco har bidragit med expertis under alla faser av projektet.
Sweco har fått uppdraget att analysera den kommunala avfallshanteringen i Vilniusregionen. Målet har varit att grundligt utvärdera det nuvarande systemet för att kunna definiera befintliga problem samt föreslå och analysera möjliga lösningar. Projektet ska leda till ett nytt effektivt system för att hantera biologiskt nedbrytbart avfall och för att nå en 50-procentig återvinning av papper, glas, metall och plast.
Sweco har anlitats i en omfattande satsning för att förbättra hanteringen av vattenresurserna i staden Mlada Boleslav. I projektet har man renoverat stadens vattenreningsverk, med betydligt högre vattenkvalitet för stadens invånare som resultat. Projektet belönades med priset "Water Management Project of the Year 2009".
Vattentillgången är otillräcklig i många delar av södra Afrika. Det leder till att människors hälsa äventyras och att utvecklingen av företag och samhällen hämmas. Sweco har fått i uppdrag att undersöka hur vattentillgången ser ut i de tre afrikanska floderna Buzi, Save och Ruvuma. Studien ska bland annat visa hur mycket vatten som finns att tillgå samt hur sårbara samhällen och människor är för torka och översvämningar. Med kartläggningen som grund ska man kunna ta fram en plan för att förbättra tillgången till vatten i regionen.
Sweco erbjuder kvalificerade lösningar inom infrastrukturområdet. Målet är att bidra till ett samhälle i ekologisk balans där trafiken flyter säkert och där anläggningar och samhällsfunktioner förenklar människors vardag. Tjänsteutbudet är brett och omfattar planering och projektering av till exempel vägar, järnvägar, broar, tunnlar, dammar, hamnar och kraftanläggningar.
Sweco arbetar med markprojektering vid bostads- och industriområden vilket innebär projektering av gator och VA-försörjning och utformning av den yttre miljön.
Inom kollektivtrafikområdet planerar och utformar Swecos konsulter gångvägar, stationer, spår, hållplatser, linjenät, bytespunkter, terminaler och resecentra.
Inom berg- och anläggningsteknik arbetar Sweco med att pro-
jektera väg- och järnvägstunnlar och andra undermarksanläggningar. Inom vattenbyggnad omfattar uppdragen bland annat gruvoch vattenkraftsdammar, vattenkraft och byggande i vattendrag.
Sweco arbetar även med design och konstruktion av broar, från tidigt planeringsskede till uppförande. Planläggning av hamnar och farleder samt projektering och konstruktion av anläggningar i hamnar är ett annat kompetensområde.
När det gäller järnvägar har Sweco kompetens inom ban-, el-, signal- och teleprojektering, liksom andra järnvägsnära områden som till exempel geo- och bergteknik, trafikplanering och landskapsarkitektur. Sweco gör också risk- och miljöanalyser av väg- och spårprojekt samt system för vägtrafikledning och väginformatik, i syfte att göra trafiken säkrare och mer effektiv.
En av de mest olycksdrabbade vägsträckorna i Estland har blivit säkrare med hjälp av Sweco. Den nya fyrfiliga vägen togs i bruk i augusti 2010 och är den största vägsatsningen hittills i Estland. Förutom de nya filerna har man byggt nya trafikplatser, broar och bullerbarriärer. Genom en ny sträckning av vägen har även luftkvaliten i de närliggande bostadsområdena förbättrats.
För att ytterligare stärka tågtrafiken i södra Sverige anpassas den befintliga järnvägssträckan för godståg mellan Trelleborg och Malmö till persontrafik. Pågatågen, pendeltågssystemet som förbinder ett flertal orter i Skåne, kommer i framtiden även trafikera Trelleborg, vilket kommer att minska restiderna betydligt för de som bor utefter sträckan. Sweco anlitas av Trafikverket som ansvarig projektör för ombyggnationen.
I Linderud utanför Oslo pågår ett arbete för att förbättra trafiklösningarna. Sweco har fått i uppdrag att utvärdera två alternativa lösningar som ska ligga till grund för fortsatt detaljplanering. Syftet är att öka trafiksäkerheten och främja kollektivtrafiken. Båda förslagen innebär minskad vägbredd och en hastighetsgräns på 40 kilometer i timmen. Dessutom ska en tryggare miljö åstadkommas genom separata gång- och cykelvägar.
I Stockholm pågår ett omfattande infrastrukturprojekt när ny motorväg ska byggas på E18 mellan Hjulsta och Kista. Sweco har anlitats för att ta fram bygghandlingar för ett flertal trafikplatser samt för att vara ett stöd under byggtiden. Trafiksäkerheten är i fokus både under byggtiden och för slutresultatet. Swecos konsulter arbetar för att minimera påverkan på framkomligheten för trafikanterna i området och projekterar planskilda korsningar som leder till att minska olycksrisken på vägarna. Dessutom har man tagit särskild hänsyn till känsliga naturområden.
Vestfoldsbanan mellan Larvik och Grenland ska uppgraderas till dubbelspår för att bli ett mer attraktivt alternativ för personresor och godstransporter. Sweco har i samband med detta fått i uppdrag av norska Jernbaneverket att sköta markprojektering och ta fram konstruktionslösningar. Den nya sträckan på 13 kilometer innehåller tre långa tunnlar, tre broar och en kulvert. Banan ska vara klar att tas i bruk under 2017.
Antalet cyklister i Stockholm har ökat betydligt de senaste tio åren. För att få mer information om cykelpendlarnas vardag har Stockholms stad anlitat Sweco för att analysera framkomligheten och säkerheten i cykelnätet. Resultatet ska användas som beslutsunderlag för framtida investeringar och förbättringar.
Effektiv energianvändning är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Behovet av omställning och förnyelse är omfattande och effektiviseringspotentialen stor. Swecos kompetens inom energirelaterade tjänster omfattar alla led av energiförsörjningskedjan – från produktion via distribution till förbrukning. Målet är att hjälpa kunderna att utveckla en säker, kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiförsörjning.
En betydande andel av Swecos uppdrag inom energiområdet handlar om att förnya och effektivisera elproduktionsresurser på uppdrag av kraftbolag. Sweco är starkt engagerat i utbyggnaden av förnybar energiproduktion, och erbjuder genom hela processen helhetslösningar som möter samhällets behov av elkraft.
Systemen för transmission och distribution av el utvecklas ständigt och skiljer sig åt mellan olika elmarknader. En stor del av Swecos arbete inom detta område handlar om att tillgodose behoven av ökad överföringskapacitet. Ökad kapacitet och smarta elnät behövs för att säkerställa leveranser och för att kunna utnyttja produktionsresurserna optimalt.
Ekonomiska såväl som regelmässiga förutsättningar påverkar i hög grad förändringsmöjligheterna inom energisektorn. Sweco arbetar sedan länge med att föreslå lösningar och analysera effekterna av lagar, regler, styrmedel och marknadskrafter på uppdrag av myndigheter, energiföretag, industrier och fastighetsbolag.
SydVästlänken är namnet på den kraftledningssatsning som ska förstärka el överföringen till södra Sverige. Nätet är strategiskt viktigt för att koppla samman vatten- och vindkraftresurserna i norr med konsumenterna i södra Sverige och även i Europa. Sweco anlitas på många håll i projektet och bidrar med såväl energiexpertis som konstruktörer och geotekniska specialister.
Sweco har utformat ett nytt mindre vattenkraftverk som kommer att upprättas vid den befintliga Kadan-dammen längs floden Eger i Tjeckien. Kraftverket kommer att byggas i anslutning till ett befintligt vattenkraftverk som Sweco har fått i uppdrag att modernisera. Bygget medför att en större andel "grön" energi kommer att kunna utvinnas i framtiden.
Ett nytt bioeldat fjärrvärmeverk står nu redo att tas i bruk i Ørsta, i västra delen av Norge. Anläggningen kommer till en början att förse bland annat skolor, äldreboenden och kommersiella fastigheter med värme. Swecos breda kompetensutbud har varit en styrka i projektet. Förutom Swecos experter på förnybar energi har även installatörer, geologer och byggkonstruktörer varit delaktiga i olika skeden av arbetet.
#12 998 Energilager under Gamla Stan i Stockholm På uppdrag av fastighetsbolaget Hufvudstaden har Sweco identifierat två fastigheter i Stockholms äldsta stadsdel där det lämpar sig att lagra värme och kyla under mark. Med hjälp av ett så kallat akviferlager kan värme från sommaren lagras till vintern och kylan lagras vintertid och användas påföljande sommar. Det nya energilagret placeras under Gamla Stans 1600-talsbebyggelse och kommer att minska behovet av inköpt energi med 80 procent samt stå för 98 procent av kylbehovet för de båda fastigheterna.
Swecos installationskonsulter erbjuder lösningar för byggnader som motsvarar dagens högt ställda krav på energiprestanda. Tjänsteutbudet omfattar allt från rådgivning och projektering till kontroll och besiktning inom VVS, el, tele, brand och systemintegration.
Kunden kan få en tydlig bild av det slutliga resultatet genom visualiseringar av både byggnaden, installationerna och inredningen, samt genom tekniska analyser. Olika alternativ testas enkelt i en BIM-modell (Building Information Modeling), där konsekvenser av ändringar tydligt åskådliggörs.
Bostäder och arbetsplatser svarar för nästan hälften av den totala energianvändningen i samhället. Många av Swecos uppdrag är inriktade på att optimera funktionen och minimera energianvändningen i befintliga byggnader. För Sweco går miljö- och energifrågor hand i hand. Integrerade installationer och nya tekniska lösningar leder till ett bra inneklimat, låg energianvändning och funktionella byggnader. Sweco har specialistkompetens för utformning och implementering av energi- och elanalyser samt energioptimeringar som hjälper kunderna att minska sin energiförbrukning.
Det nya äventyrsbadet i Sundsvall är en spännande attraktion med strömkanaler, rutschkanor och en vildfors. Även för Sweco, som ansvarat för konstruktion och installationer, har uppdraget varit spännande. I en badanläggning av den här typen blir påfrestningarna på konstruktionsmaterialen stora, vilket varit en utmaning att ta hänsyn till i arbetet. Till detta kommer den speciella geometrin med sina svängda former, som ställt särskilda krav på konstruktionerna. Genomgående för de installationstekniska lösningarna är att de utformats för så liten energiåtgång som möjligt. Behovsstyrda fläktar, värmeåtervinning och solavskärmning är några exempel på grepp som minimerar energibehovet.
Tulpanodlingen på Sörby handelsträdgård i Mellansverige kräver en hög och jämn temperatur, något som tidigare uppnåtts med hjälp av en traditionell oljepanna samt ventilation och avfuktning genom öppna takfönster. Sweco presenterade en lösning där de framtida energibesparingarna ställdes mot investeringskostnaden för att tydligt visa den långsiktiga lönsamheten. Genom att bland annat installera fjärrvärme och ventilationsaggregat blev innetemperaturen jämnare och handelsträdgårdens energikostnad halverades. Energibesparingen motsvarar cirka en miljon kronor per säsong och många växthusägare har visat intresse för lösningen som minskar både kostnad och miljöbelastning.
#16048 Klimatsmart gymnasieskola i norska Arendal I området runt Arendal i Norge har man valt att slå ihop flera gymnasieskolor till en ny gemensam skola. Sweco har fått ansvar för att projektera VVS-lösningarna till den nya anläggningen, som omfattar fem olika byggnader om totalt cirka 18 000 kvadratmeter. Sweco har tillsammans med byggherren föreslagit lösningar med hårda krav på energieffektivitet och begränsade koldioxidutsläpp. En viktig anledning till att Sweco ansågs bäst lämpade för uppdraget var kompetensen inom BIM (Building Information Modeling). Genom BIM kan man på ett inspirerande och överskådligt sätt visualisera bygget för alla inblandade parter.
Kristiansand går in i en ny tidsålder som norsk kulturstad i och med byggandet av det nya stora teater- och konserthuset Kilden. Sweco har ansvarat för de VVStekniska anläggningarna. I den här typen av byggnad ställs särskilt hårda krav på till exempel ventilationslösningar. Sus och oljud måste minimeras för att även den svagaste ton från en triangel ska kunna höras. Att bibehålla rätt temperatur och fuktighet är andra viktiga faktorer, såväl för instrumenten som för en god akustik och publikens komfort.
Sweco har drygt 500 arkitekter och är ett av de större arkitektföretagen i Europa. Swecos arkitekter kombinerar funktion med estetik, yteffektivitet med trivsel och samhällsbyggande med ekologisk hållbarhet. Sweco skapar värden för kunderna genom att utforma byggnader och miljöer av högsta klass.
Många av de projekt som Swecos arkitekter arbetar med syns inte bara i de nordiska länderna utan runt om i hela världen. Uppdragen omfattar allt från att utforma hus, inredning och landskap till industriplanering, samhällsplanering, byggnadsvård och avancerad visualisering. Specialistkunskap finns bland annat inom områdena boende, kontor, kultur och fritid, utbildning samt vård och omsorg.
Swecos breda kompetens gör det möjligt för arkitekterna att lösa komplexa uppdrag och möta de krav som ställs på moderna miljöer där människor ska bo, arbeta och trivas. Genom samverkan med Swecos övriga kompetensområden kan arkitekterna erbjuda helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Exportrådet finns sedan tio år tillbaka på plats i New Dehli för att främja samarbetet och utbytet mellan svenska och indiska företagare. När man växt ur sina gamla lokaler fick Sweco ansvaret för utformningen när ytorna skulle utökas till det tredubbla. De nya lokalerna ligger på den svenska ambassadens område och karaktäriseras av låga byggnader i ett trädgårdslandskap. En genomgående tanke är att de svenska och indiska formspråken ska mötas i utformningen. Det svenska känns igen i de öppna planlösningarna och transparensen, medan det indiska synliggörs genom materialen.
Sweco har varit huvudarkitekten för en inspirerande och tekniskt avancerad arbetsmiljö som skapats för forskare och företag med anknytning till Karolinska Institutets verksamhet utanför Stockholm. De tre byggnadernas djärvt rundade volymer innehåller totalt 30 000 kvadratmeter laboratorier och arbetsplatser. Byggnaderna ska i framtiden även kunna inrymma ett flertal företag av olika storlek och med varierande behov, vilket ställer stora krav på flexibla lösningar.
#14160 Möte mellan skärgård och stad i Karlskrona Swecos arkitekter har utformat en ny torgmiljö vid Borgmästarfjärden i svenska Karlskrona. Torget, som ligger vid ett välbesökt promenadstråk, har fått ett sol- och utsiktsdäck som till synes viktlöst skjuter ut över vattnet. En högrest skulptur i sten och glas av Pål Svensson pryder platsen och symboliserar mötet mellan himmel, vatten och stad.
I Skolkovo utanför Moskva görs nu stora satsningar för att skapa en framtidsstad för högteknologisk forskning och företagsamhet. Sweco valdes ut i hård internationell konkurrens tillsammans med fyra internationella arkitekt- och teknikkonsultföretag för att lämna förslag på hur den nya staden ska utformas som en hållbar framtidsstad för innovation och utveckling. Staden beräknas i ett första skede omfatta 500 hektar för 30 000 invånare, med parker, bostäder, utvecklingscentra, utställningsplatser samt industri- och forskningsanläggningar. I planeringen ingår även ett universitet för 3 000 studenter.
Swecos arkitekter har utformat Triangelsjukhuset i Helsingfors, som stod klart under 2010. Byggnaden blev nominerad till priset "Steel Construction Award", som premierar årets bästa arkitektur och konstruktion i stål. Det nya sjukhuset är inriktat mot internmedicin och har plats för 210 bäddar. Förutom vårdavdelningar finns även avdelningar för kirurgi, dialys och öppenvård.
Swecos arkitekter i Danmark har varit helhetsleverantörer vid uppförandet av en ny multihall i Roskilde som kan anpassas för olika sammanhang. Byggnaden, som är en del av en gymnasieskola, har ett uttrycksfullt formspråk som ska aktivera, synliggöra och profilera skolan. Miljöaspekterna har varit i fokus under hela arbetet och man har sett till att använda miljömärkta material i så hög utsträckning som möjligt. Byggnadens design är optimerad för att inte behöva kylas under sommarmånaderna och klassas som en lågenergibyggnad.
Byggkonstruktion handlar i grunden om trygghet. Byggnader ska kunna bibehålla sin kvalitet under lång tid och vara säkra att bo och arbeta i. Sweco arbetar med att dimensionera och projektera olika typer av byggnader, exempelvis industrier, bostäder, kontor och offentliga lokaler.
Inom industrin är de största kundsegmenten skogs-, stål- och gruvindustrin. Industriuppdragen omfattar ofta hela processen, från förstudie till bygghandlingar.
Inom husbyggnad projekterar Sweco allt ifrån bostäder, kontor och köpcentra till idrottsanläggningar, skolor och sjukhus. Sweco har även kompetens när det gäller äldre byggnaders konstruktioner och har genomfört många tekniskt avancerade ombyggnationer.
Sweco har utvecklat effektiva metoder för att koordinera byggkonstruktionen, både när det gäller processen, maskiner och installationer. Redan i projekteringsprocessens tidiga skeden koordineras modellerna i 3D. Den slutliga modellen fungerar sedan som tillverkningsunderlag för byggproduktionen. Swecos byggkonstruktörer är marknadsledande i Sverige när det gäller projektering av stålkonstruktioner.
Fem mil från Boden, utmed Luleälven, byggs ett annorlunda hotellkomplex. Hotellet består av trädrum som svävar flera meter ovanför marken, uppe i tallarna. Sweco har ansvarat för konstruktionen av rummet "Spegelkuben", som består av en lättviktsstruktur i aluminium. Rummet är väl kamouflerat bland träden, med spegelväggar som reflekterar omgivningen.
I Syktyvkar i nordöstra Ryssland görs en storsatsning för att bygga en modern och miljömässigt hållbar massa- och pappersfabrik. Erfarenhet och helhetssyn bidrar till att Sweco har fått det omfattande uppdraget att ansvara för såväl arkitektur som konstruktionslösningar. Ett viktigt resultat av ombyggnaden är att de miljöfarliga utsläppen från fabriken kommer att minska. Alla nya lösningar håller internationell standard och ambitionen har under hela arbetet varit att välja de mest hållbara alternativen.
I Litauen har Sweco fått i uppdrag att designa östra Europas första centrum för solenergi. En rad avancerade tekniska lösningar kommer att användas. Det nya centrumet kommer att rymma tre företag som samtliga har verksamhet inom solenergiforskning och solcellsproduktion. Omkring år 2015 beräknar man kunna producera solceller till ett värde av 120 miljoner euro, varav merparten kommer att gå på export.
#27 210 Smidigare installationer av vindkraftverk Sweco har under senare år anlitats flitigt inom offshore-vind av ett flertal beställare i olika länder. Nu utvärderar Sweco ett nytt koncept för offshore-vindkraft. Syftet är att anläggningarna snabbare ska komma på plats och att installationsfasen ska bli enklare och billigare. Konceptet innebär att en betongstruktur fästs under vindkraftverket, som då kan stå upprätt i vattnet med hjälp av sin egen vikt.
Sweco erbjuder kundanpassade helhetslösningar för alla sorters tekniska investeringar inom industrin. Utgångspunkten är att öka kundernas konkurrenskraft genom att effektivisera, utveckla och kvalitetssäkra produktionen. En nära dialog med kunden och en djup kunskap om och förståelse för kundens verksamhet är viktiga framgångsfaktorer. Swecos ingenjörer arbetar med investeringsprojekt inom processindustri, energiproduktion, gruvindustri, tillverkningsindustri och offshore.
Genom ett professionellt projektgenomförande bidrar Sweco till att hantera den höga grad av komplexitet som kännetecknar investeringsprocessen. Erfarna projektledare samt effektiva metoder för planering och genomförande säkrar framgångsrika projekt.
Sweco driver även integrerade produktutvecklingsprojekt med fokus på att öka den totala kvaliteten hos en produkt, dess produktion, attraktionskraft och användbarhet. Dessa projekt är inriktade på att utveckla målgruppsanpassade lösningar för industrier inom områdena investeringsvaror och konsumentvaror. Sweco erbjuder ett brett spektrum av tjänster inom produktutvecklingsområdet, från forskning till produktlansering eller individuella tjänster.
Swecos industrikonsulter har fått ett betydelsefullt uppdrag när CMPC, en av världens största massaproducenter, höjer sin produktionskapacitet i Chile. Sweco ansvarar för teknisk design av den nya sodapannan, som ska maximera energiutvinningen till fabriken. Den nya anläggningen ska tas i bruk under 2012.
Oljehamnen i Göteborgs hamn är en av de största i Norden. Varje år lägger omkring 2 500 fartyg till för att lasta, lossa och bunkra olja. Säkerhetskraven är högt ställda och går ut på att förebygga skador på person, miljö, egendom och produkt. Sweco har anlitats för att detaljprojektera uppgradering av kajer samt ny utrustning och nya rörsystem.
Sweco har uppdraget att projektera ett europeiskt forsknings- och utvecklingscentrum för förgasning av förnyelsebara energiråvaror. Anläggningen kommer att demonstrera ett energi- och kostnadseffektivt sätt att producera väterika gaser från biomassa. Dessa gaser omvandlas sedan till fordonsbränsle. Kontraktet avser ett så kallat EPCM-uppdrag vilket ger Swecos konsulter ett helhetsansvar för teknisk projektering inkluderande teknisk projektledning, planering samt konstruktion inom disciplinerna process, rör, el/automation samt bygg.
Swecos projektledare erbjuder kvalificerade management- och projektledartjänster och driver projekt med höga krav på resultatfokus, effektivt teamarbete och hållbarhet.
Uppdragen rör sig inom ett brett spektrum och omfattar allt ifrån att vara projektledare, projekteringsledare och beställarombud till att vara byggledare, installationssamordnare, kvalitetsansvarig och besiktningsförrättare. Swecos projektledare anlitas för såväl mindre ombyggnadsprojekt som för stora nybyggnadsprojekt av skolor, kontor, handel, sjukhus, industri och infrastruktur.
Swecos projektledare erbjuder även tjänster för projekt- och verksamhetsutveckling, främst inom bygg- och fastighetsbranschen.
Tjänsterna omfattar exempelvis strategisk rådgivning, processplanering, beslutsunderlag, organisationsstöd och intressebevakning.
Inom Facility Management erbjuder Sweco tjänster för att samordna och optimera lokaler och stödfunktioner på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet. Tjänsterna omfattar allt från behovsanalys till genomförande och upphandling av drift och förvaltning.
Sweco erbjuder även system och tjänster för dokumenthantering och informationsstyrning – Projektstruktur. Det används för att effektivisera och strukturera komplexa informationsflöden inom projekthantering och förvaltning.
Sommaren 2011 lanserar Gröna Lunds Tivoli i Stockholm sin nya attraktion Twister. Det är en berg- och dalbana i trä, inspirerad av tivolimiljöer från förra sekelskiftet. Sweco har i uppdrag att projekt- och byggleda satsningen, en roll som kräver såväl flexibilitet och kreativitet som förmågan att koordinera alla de olika specialister som är involverade i projektet. Sweco ansvarar även för konstruktionen av den nya berg- och dalbanan.
Falkenbergs gymnasieskola i Sverige gör verklighet av sina högt ställda hållbarhetsambitioner och bygger nu nya lokaler som ska uppfylla kraven för passivhus. Sweco är delaktigt i kommunens långsiktiga planering sedan fem år tillbaka och har nu under produktionsfasen fått ansvar för projekt- och byggledning. De nya byggnaderna kommer förutom att vara rejält isolerade även att förses med solceller och ett mindre vindkraftverk på taket.
#389 Ökad säkerhet på hårt trafikerad finsk väg Väg 51 väster om Helsingfors är den mest trafikerade tvåfiliga vägförbindelsen i Finland. För att hantera den ökade belastningen och samtidigt öka säkerheten på sträckan kommer en mil av vägen att göras om till motorväg. Projektet innebär även förbättringar i form av bullerbarriärer längs vägen, nya påfarter och brobyggen. Sweco har ansvar för byggledning och övergipande byggplatsövervakning.
Geografisk IT handlar om att, med hjälp av karta och geografiska positioner, strukturera, analysera och presentera information på ett överskådligt sätt. Sweco erbjuder tjänster som omfattar geografiska informationssystem, så kallade GIS-tjänster, företagsportaler och mobila informationssystem. Kunderna finns bland annat inom energioch infrastrukturområdena, offentlig miljö, skog och transport.
Sweco levererar geografiska IT-lösningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det handlar om att minska belastningen där den är som störst. Exempelvis kan man med hjälp av ruttoptimering vid transportplanering reducera onödig trafik och uppnå betydande utsläppsminskningar.
Energibranschen är en stor användare av geografisk information. För distribution av el och andra energislag krävs stora och finmaskiga nät, för projektering och uppbyggnad behövs detaljerat kartunderlag. För att minimera miljöeffekterna av produktionen finns i dag bra underlag för planering och uppföljning. Sweco kan hjälpa till med allt ifrån strategier för geografisk IT och tester till upphandling och införande av ny teknik.
Som leverantörsoberoende konsulter inom geografisk IT erbjuder Sweco största möjliga kund- och verksamhetsnytta i varje uppdrag, oberoende av den underliggande tekniken.
Energibranschen är en stor användare av geografisk IT. Sweco har anlitats för att ta fram ett verktyg som ska hjälpa SCA att ha uppsikt över sina 140 vindkraftparker i Sverige. Lösningen ska ge information om allt ifrån kartering och utbredning till arrenden och avtal.
Kustkommunen Kävlinge i södra Sverige med sin platta terräng är sårbar även för små förändringar i havsnivån. Sweco har därför anlitats för att göra en översvämningsanalys åt kommunen. Med hjälp av den ska man kunna planera rätt inför framtiden och undvika att bygga områden som kan komma att drabbas av höjda vattennivåer.
Med branschens bästa möjligheter till professionell och personlig utveckling ska Sweco vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter.
Swecos tillväxtambitioner förutsätter ett kontinuerligt inflöde av engagerade och kompetenta medarbetare. Skiftande förutsättningar och växlande kundbehov ställer höga krav på ledarskap, nyfikenhet, engagemang och ansvarstagande. Förmågan att attrahera, utveckla och behålla de bästa konsulterna är kritisk för att möta tillväxtutmaningen.
Samtidigt som Swecos tjänsteutbud är brett förenas de olika verksamhetsområdena av att de alla främjar en hållbar samhällsutveckling. Denna utgångspunkt har framgångsrikt använts i profileringen gentemot potentiella medarbetare, inte minst studenter. I Universums årliga undersökning bland svenska universitetsstudenter rankas Sweco som den mest attraktiva arbetsgivaren i branschen.
Under året har Sweco arbetat med att vidareutveckla och tydliggöra företagets varumärke som arbetsgivare. Ett tvärsnitt av medarbetare har arbetat med att konkretisera och levandegöra vad som karaktäriserar Sweco som arbetsplats. Arbetet resulterade i att tre övergripande teman fastställdes som kännetecknande för
| Ranking | Arbetsgivare |
|---|---|
| 1 | |
| 2 | Ericsson |
| 3 | Sony Ericsson |
| 4 | Vattenfall |
| 5 | ABB |
| 6 | Ikea |
| 7 | AstraZeneca |
| 8 | Sweco |
| 9 | Volvo Group |
| 10 | Saab |
| 12 | ÅF |
| 25 | WSP |
| 29 | Ramböll |
| 48 | Grontmij |
| 54 | Tyréns |
Källa: Universums studentmätning 2010
företaget: individuell utveckling genom utmanande projekt, frihet under ansvar och det gemensamma målet att arbeta för en hållbar samhällsutveckling.
2010 års studentkampanj, som genomfördes i Sverige, Finland och Litauen, hade ett tydligt hållbarhetstema. Responsen från studenter i alla tre länder visar tydligt att Swecos positionering i allra högsta grad är relevant för denna viktiga målgrupp.
Sweco ska fortsätta att växa, såväl organiskt som genom förvärv. En förutsättning för den organiska tillväxten är att kontinuerligt utveckla och behålla de bästa medarbetarna. Under 2010 arbetade Sweco därför med vidareutvecklingen av de båda initiativen Sweco Talk och Sweco Mobility.
Sweco Talk är stommen i Swecos arbete med medarbetarutveckling och innebär att varje medarbetare årligen utarbetar en personlig utvecklingsplan, som läggs fast i dialog med närmaste chef. Det övergripande syftet är att erbjuda attraktiva utvecklingsmöjligheter för den enskilde medarbetaren samtidigt som Swecos långsiktiga kompetensförsörjning säkerställs.
Sweco Mobility syftar till att uppmuntra medarbetarnas interna rörlighet, både för att säkerställa att kunderna ska kunna erbjudas den bästa tillgängliga kompetensen från hela Sweco men också för att öka Swecos attraktivitet som arbetsgivare.
En stark ledarskapskultur är avgörande för att säkerställa långsiktig lönsamhet och tillväxt. Basen i Swecos ledarskapsutveckling är Sweco Leadership Compass (Kompassen), som har implementerats i hela koncernen under 2009 och 2010. Kompassen stödjer ledare på alla nivåer i verksamheten genom att definiera ansvar och mandat samt etablera en tydlig koppling mellan värderingar, affärsframgång, kundleveranser och medarbetarutveckling. Sweco arbetar kontinuerligt med att stärka ledarskapskulturen. Baserat på Kompassens principer genomfördes under 2010 särskilda ledarutvecklingsprogram i Norge, Sverige och Tjeckien. Varje år genomförs också Sweco Business Forum där ett 60-tal av Swecos högsta chefer möts för att tillsammans arbeta med Swecos strategiska frågor och utbyta erfarenheter.
God ledarförsörjning har högsta prioritet i Sweco. Via processen Next Generation Review identifieras ledare och specialister som har potential att axla ett större ansvar. Detta sker i samband med de årliga utvecklingssamtalen Sweco Talk. I processen diskuteras talanger och möjligheter i hela organisationen på ledningsnivå. En del av dem som identifierats får också genomgå Swecos ledarutvecklingsprogram; Next Generation Program.
I 2010 års studentkampanj utgick Sweco från den gemensamma nämnaren för allt sitt arbete – hållbarhet. För att skilja sig från andra miljöfokuserade bolag valde man att lyfta fram begreppets olika aspekter – det handlar om såväl ekonomisk som social och miljömässig hållbarhet. För att konkretisera denna komplexitet valde man att tala om hållbara frisyrer. Istället för den traditionella montern satte Sweco upp en frisersalong, där man erbjöd studenterna kostnadsfri klippning och information kring de olika hållbarhetsaspekterna av hårvård. Genom att förklara hur studenterna själva påverkar omvärlden genom sitt val av frisyr, lyckades man åskådliggöra hållbarhetsbegreppet ur olika dimensioner samtidigt som man fick uppmärksamhet och etablerade en dialog med studenterna.
Kampanjen blev mycket framgångsrik med rekordmånga ansökningar till Swecos årliga traineeprogram.
Under 2010–2011 deltar 21 personer i Next Generation Program. En betydande del av programmet bedrivs i projektform, där projektteam arbetar med verkliga strategiska utmaningar som identifierats av koncernledningen. Flera deltagare har redan rekryterats till högre chefsposter inom Sweco.
För att säkerställa att koncernen utvecklas utifrån fastställda mål och i enlighet med lagda strategier genomförs årligen Sweco Barometer – en gemensam medarbetarundersökning. Sweco har ett totalindex på 70 procent, vilket är ett mycket starkt resultat i externa jämförelser. Undersökningen genomförs av TNS SIFO. I Barometern följer man bland annat upp utveckling av Swecos ledarskapskultur, affärsfokus samt organisatorisk kompetens.
Antal medarbetare: cirka 5 400 personer Andel män/kvinnor: 70 procent män och 30 procent kvinnor
Utbildningsnivåer på Sweco: Civilingenjörs- eller högskoleingenjörsexamen samt arkitektexamen Vanliga tjänster/titlar: Projektledare, designingenjör, processingenjör, miljöingenjör, arkitekt
Ann-Louise Lökholm hade varit anställd som regionchef för Swecos installationskonsulter i västra Sverige i två år när hon i januari blev antagen till det interna utvecklingsprogrammet Next Generation.
Next Generation handlar om att identifiera och utveckla talanger inom koncernen. Tanken med programmet, som löper över ett och ett halvt år, är att ge dessa personer en tydlig utvecklingsväg inom Sweco.
Ann-Louise är mer än nöjd med programmet. Hon berättar om hur deltagarna, utifrån filosofin "action-based-learning" får arbeta med samtida Sweco-utmaningar, uppgifter från den faktiska verksamheten som angeläget kräver konkreta lösningar. De olika modulerna hålls i olika länder, och Ann-Louise tycker att hon under dessa månader fått en bättre förståelse för koncernens kommande utmaningar och möjligheter, hur ledningen arbetar och vart bolaget är på väg. Den allra bästa erfarenheten, säger Ann-Louise, är det kontaktnät hon etablerat. Att lära känna Sweco-chefer från andra länder skapar ett internationellt affärsnätverk och ökar engagemanget i det dagliga arbetet.
Ann-Louise har redan tagit nästa steg i karriären då hon i oktober utsågs till vd för Swecos installationskonsulter i Sverige.
Namn: Andrius Agintas Jobbar som: Projektledare på Swecos industri- och infrastrukturdivision i Litauen.
Avvecklingsprojektet i Ignalina löper vidare och är snart avklarat. Vi har under året dragit igång ett nykonstruktionsprojekt i området, och använder oss för närvarande av 3D-modellering för att visualisera planerna. Jag har också varit involverad i den tekniska utformningen av en högteknologisk forskningspark i Vilnius.
Variationen är ett stort plus, man blir aldrig uttråkad på Sweco! Det är alltid något nytt på gång, och har man ambitioner finns enorma möjligheter. Vi konsulter har stor frihet att utveckla våra egna projekt, och där gäller det ju att ta för sig. Under mina två år i bolaget har jag vuxit inom flera områden. Men visst kan det vara tidskrävande…
Ja, det är väl det allt handlar om, att hitta en bra balans. När man jobbar i projekt har man perioder som är väldigt intensiva, vissa kunder är mer krävande än andra. Samtidigt är andra perioder lugnare, då får jag mer tid för min flickvän. På onsdagar spelar jag och några kollegor basket efter jobbet, det ger mycket energi.
Namn: Martin Pavel Jobbar som: Ingenjör på Swecos vatten- och miljöteknikenhet i Tjeckien.
Det har varit ett spännande år. Under hösten har Sweco, på uppdrag av tjeckiska regeringen, gjort en förstudie av ett område i norra Tjeckien som förstördes av allvarliga översvämningar i augusti. Jag är inblandad i kostnads-
analysen, den matematiska modelleringen
samt GIS-analysen. I början av året satt jag i ett annat stort projekt som rörde ett nytt EU-direktiv, där jag gjorde bedömningar av översvämningsrisker i olika tjeckiska regioner.
Det bästa med att arbeta för Sweco är att mitt jobb är mitt verkliga intresse, min passion. Uppdragen uppmanar till kreativitet, är varierade och kretsar kring hållbarhet.
För mig handlar det mycket om att leva i nuet. När jag är ledig gillar jag att springa, klättra, åka skidor, simma och spela fotboll. Men inte bara sport, jag tycker också att gå på operan, lyssna på klassisk musik och läsa.
Namn: Hild Andreassen Kollien Jobbar som: Gruppledare på avdelningen för vattenkraft och dammar på Sweco i Oslo.
Som gruppledare blir jag inblandad i så gott som alla projekt gruppen får, så det är väldigt varierande. Det handlar främst om olika typer av damm- och vattenkraftsbyggen runt om här i Norge, och mina uppgifter inbegriper bland annat att lägga upp de tekniska planerna, göra beräkningar, säkerställa den tekniska övervakningen och hantera anbudsförfarandet.
Jag har jobbat på Sweco länge och trivs verkligen jättebra. Jag har haft tur och alltid fått goda kollegor. Arbetsklimatet här är öppet, med ett nära samarbete mellan ledning och arbetsgrupper. Swecos fokusering på hållbarhet är viktigt för mig, och jag känner mig säker på att bolaget kommer att fortsätta erbjuda mig goda möjligheter att utvecklas professionellt också i framtiden. Detta känns tryggt och roligt.
Jag och min man Terje har tre barn, alla under tio år. Både arbete och familj tar mycket tid, men ger samtidigt så mycket tillbaka och detta skapar en bra balans. Under veckorna försöker jag ta mig tid att träna och på helgerna besöker hela familjen vänner. Vi tycker också mycket om att resa.
Swecos konsulter arbetar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, vilket ställer höga krav på hänsyn till ekologiska, etiska och samhällsekonomiska aspekter. Swecos möjligheter att påverka finns huvudsakligen i uppdragen via kundernas projekt.
Företagets långsiktiga lönsamhet och tillväxt baseras på lösningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling, exempelvis stadsplanering, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning och energieffektiviseringar. Som konsulter och experter blir Swecos medarbetare ofta djupt involverade i kundernas projekt, vanligtvis i tidiga skeden, och möjligheten att påverka utvecklingen är därför stor.
Koncernen har en decentraliserad organisation och kundnära affärsmodell. Varje medarbetare ansvarar för att leverera kundanpassade lösningar med rätt kvalitet och med hänsyn till miljön, och har på så sätt stort ansvar för såväl Swecos som kundens affär. Det ställer höga krav på hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter samt professionellt agerande i kundens intresse.
Sweco bevakar och följer gällande lagar, föreskrifter och andra
krav som rör verksamheten i de länder där Sweco agerar. Sweco följer också den så kallade Code of Ethics som har utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt verkar enligt principerna i FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Swecos egen CSR-policy beskriver hur medarbetarna ska uppträda och ta ansvar i kundens projekt. CSR-policyn behandlar områdena affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald samt arbetsmiljö. Därtill finns koncerngemensamma och lokala riktlinjer som specificerar ansvaret på en detaljerad nivå.
Swecos konsulter gör alltid noggranna avväganden i frågor som har miljö- och kvalitetspåverkan i uppdragen. För att säkerställa att så sker finns verksamhetssystemet sweco@work, som är certifierat enligt standarderna ISO 9001 och ISO 14001. Verksamhetssystemet garanterar att relevanta miljö- och kvalitetsaspekter följer varje uppdrag och alla delar av uppdragsprocessen. Genom kompetensutveckling tillgodoses medarbetarnas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som de tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag, vilket leder till ständiga förbättringar.
Under 2010 var Sweco delaktig i både Sveriges och Norges paviljonger vid världsutställningen i Shanghai. Temat var "Better city, Better life" och båda paviljongerna attraherade runt 3,5 miljoner besökare.
Global Future Sweco är samarbetspartner till Global Future, ett program för att mobilisera högutbildade med mångkulturell bakgrund till relevanta poster i det norska näringslivet.
Swecos direkta miljöpåverkan handlar i huvudsak om tjänsteresor och de egna kontorsmiljöerna. Genom ett strukturerat internt arbete, utbildning och effektiva avtalsprocesser där Sweco ställer höga miljökrav, strävar Sweco efter att nå bästa energiprestanda och använda de mest ändamålsenliga tekniska systemen i de egna kontorsmiljöerna.
Under 2010 fortsatte bland annat arbetet med att förstärka medarbetarnas kompetens inom hållbarhetsområdet med stöd av en webbaserad hållbarhetsutbildning. Under 2010 tecknades också ett nytt avtal om att bygga om Swecos huvudkontor i Stockholm. Målsättningen är att byggnaden ska uppnå guldnivå i miljöklassningssystemet "Miljöklassad byggnad", med tyngdpunkt på energianvändning, arbetsmiljö och materialval.
Förutom möjligheterna att påverka via uppdragen är Sweco engagerat i en rad initiativ för en hållbar samhällsutveckling.
Vid världsutställningen i Shanghai fanns Sweco representerat i samband med Sveriges och Norges paviljonger. Swecos arkitekter och ingenjörer utformade den svenska paviljongen och Sweco Norge fanns med i teamet kring den norska konstruktionen. Temat för utställningen var "Better city, Better life" och paviljongerna tjänade som mötesplatser för att sprida kunskap om hållbar samhällsutveckling och helhetslösningar för arkitektur, samhällsbyggande och miljöteknik. Båda paviljongerna attraherade runt 3,5 miljoner besökare vardera.
I över 25 års tid har Sweco belönat energibesparande idéer och innovationer genom att årligen dela ut Stora Energipriset. År 2010 tilldelades Alingsåshem priset för sin renovering av byggnaderna i ett miljonprogramsområde.
Sweco i Sverige, Norge och Finland är medlemmar i respektive nationell gren av Green Building Council, vars syfte är att verka för en utveckling mot mer hållbara lösningar inom byggindustrin.
Sweco är samarbetspartner till Global Future, norska NHO:s (Næringslivets Hovedorganisasjon) program för att mobilisera högutbildade kvinnor och män med mångkulturell bakgrund till relevanta poster i arbetslivet och i styrelser. Samarbetet ger möjligheter att rekrytera på global basis inom samtliga kompetensområden.
Sweco samarbetar sedan två år med Läkare Utan Gränser i Sverige. Inom ramen för samarbetet kan Swecos medarbetare få tjänstledigt för att bidra med sin arkitekt- och ingenjörskunskap i fält. Under året sändes Sweco-medarbetare till Liberia och Haiti. Sweco ger även ekonomiska bidrag till organisationen.
Ing-Marie Odegren, vd på Alingsåshem, mottog Stora Energipriset 2010 för omvandling av ett miljonprogramsområde till passivhus. Prisutdelare var Johan Rockström, vd för Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Sedan två år tillbaka har Sweco ett omfattande samarbete med Läkare Utan Gränser. Under 2010 bidrog bland annat Ida Rennemark från Sweco med sin kunskap i Läkare utan Gränsers arbete i Liberia.
Styrelsen och verkställande direktören för SWECO AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för år 2010.
SWECO AB (publ) med säte i Stockholm, organisationsnummer 556542-9841, är moderbolag i Sweco-koncernen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja. Med 5 400 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom ett flertal områden i Norden, Baltikum, Tjeckien och nordvästra Ryssland. Under året genomfördes cirka 30 000 projekt för cirka 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i elva länder och bedriver projektexport till ett 80-tal länder runt om i världen.
Sweco har en effektiv och kundnära organisation. Sweco-koncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Moderbolaget svarar för koncerngemensamma funktioner. Verksamheten bedrivs i sex affärsområden:
Sweco Sverige Sweco Norge Sweco Finland Sweco centrala & östra Europa Sweco Ryssland Sweco Industry
Genom samverkan mellan Swecos olika verksamhetsområden, med flera spetskompetenser, skapas starka konsultteam som kan utföra större och mer komplicerade projekt.
2010 präglades av en svag marknadsutveckling under våren och en begynnande återhämtning under hösten. Den tekniska konsultmarknaden ligger generellt sett sent i konjunkturcykeln. När finanskrisen slog till med full kraft dröjde det närmare ett halvår innan den fullt ut påverkade aktivitetsnivån i branschen. På samma sätt har återhämtningen tagit längre tid än den generella ekonomiska återhämtningen.
I slutet av året märktes en snabbare återhämtning av marknaden inom flera av Swecos segment, bland annat inom industrin och byggsektorn. Swecos arkitekter får allt fler uppdrag och industrikonsulternas orderböcker börjar fyllas på. Även i östra och centrala Europa märks ökade aktivitetsnivåer med fler förfrågningar. Prispress råder på samtliga marknader.
Sweco är väl positionerat för att möta en förbättrad marknad. Under 2010 etablerades en ny marknad i Polen genom förvärven av Hydroprojekt Kraków och Transprojekt Kraków, verksamma inom vatten och miljö respektive infrastruktur. I Sverige förvärvades Aros Arkitekter och Sweco är nu med närmare 500 arkitekter ett av de större arkitektföretagen i Europa. Under året fortsatte arbetet med att utveckla Swecos medarbetare. Offensiva satsningar för att stärka varumärket genomfördes såväl i Norden som i östra Europa.
Sweco har ledande marknadspositioner i Sverige, Norge och Finland. Samtidigt har Sweco starka nischpositioner i flera länder i östra Europa. Generellt har Swecos hemmamarknader i Norden och östra Europa starkare BNP-tillväxt, högre investeringstakt och bättre statsfinanser än det europeiska genomsnittet, vilket skapar goda förutsättningar för en positiv utveckling.
Sweco-koncernens nettoomsättning uppgick till 5 272,4 MSEK (5 338,7). Sammantaget har omsättningen minskat med 1 procent. Den organiska tillväxten var –0,5 procent. Förvärven under året innebar en ökning av omsättningen med 1,5 procent och valutaeffekten påverkade omsättningen med –2,0 procent. Den minskade organiska tillväxten kan huvudsakligen hänföras till neddragningar i Finland.
| Nettoomsättning, MSEK | Rörelseresultat, MSEK | Rörelsemarginal, % | Antal årsanställda | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Sweco Sverige | 3 103,9 | 2 954,6 | 334,2 | 327,4 | 10,8 | 11,1 | 2 571 | 2 523 |
| Sweco Norge | 1 296,6 | 1 288,2 | 130,8 | 141,2 | 10,1 | 11,0 | 913 | 855 |
| Sweco Finland | 81,9 | 94,7 | 7,2 | 8,9 | 8,8 | 9,4 | 64 | 71 |
| Sweco centrala & östra Europa | 278,2 | 307,0 | 7,3 | 5,4 | 2,6 | 1,7 | 749 | 699 |
| Sweco Ryssland | 28,5 | 31,0 | 3,4 | 1,2 | 11,8 | 4,0 | 97 | 139 |
| Sweco Industry | 536,6 | 762,3 | 1,5 | –22,3 | 0,3 | –2,9 | 579 | 782 |
| Koncerngemensamt, elimineringar | –53,3 | –99,1 | –51,7 | –18,2 | – | – | 13 | 13 |
| Totalt koncernen | 5 272,4 | 5 338,7 | 432,7 | 443,6 | 8,2 | 8,3 | 4 986 | 5 082 |
Rörelseresultatet uppgick till 432,7 MSEK (443,6). Tre affärsområden, Sweco Sverige, Sweco Norge och Sweco Ryssland, redovisar bra resultat med rörelsemarginaler på över 10 procent. Sweco Norges resultat har påverkats av nedskrivningar av engångskaraktär i projekt med drygt 20 MSEK. Rörelseresultatet har endast marginellt påverkats av valutaeffekten.
I Sweco centrala & östra Europa har resultatet fortsatt att påverkas av det svaga marknadsläget i Baltikum. Verksamheterna i Tjeckien, Bulgarien och Polen uppvisar stabila resultat.
Sweco Industry fortsätter att påverkas av den svaga efterfrågan inom industrisektorn i Finland. Industriverksamheterna i Sverige och Norge uppvisar goda resultat. Resultatet i Sweco Industry har förbättrats jämfört med föregående år. Det ska noteras att föregående års resultat påverkades negativt av omstruktureringskostnader, nedskrivningar av goodwill och vinster vid försäljning av verksamheter med sammanlagt 29 MSEK.
Offensiva varumärkessatsningar i ett flertal länder samt kostnader i samband med förvärvsaktiviteter, tillsammans 26 MSEK, har ökat koncerngemensamma kostnader jämfört med föregående år.
Bonus till medarbetarna har påverkat Sweco-koncernens resultat med –102,5 MSEK (–90,4) inklusive sociala kostnader och pensionskostnader.
Rörelsemarginalen för koncernen var 8,2 procent (8,3). Debiteringsgraden, inklusive all administrativ personal, uppgick till 73,4 procent (73,6).
Resultatet före skatt blev 423,7 MSEK (443,6). Koncernens finansnetto uppgick till –9,0 MSEK (0,0), varav valutakursförändringar utgör –5,7 MSEK (5,5).
Resultatet efter skatt uppgick till 299,9 MSEK (294,6), varav 298,5 MSEK (292,7) är hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Avkastningen på eget kapital var 19,9 procent (19,6) och avkastningen på sysselsatt kapital 26,5 procent (27,5).
Några väsentliga transaktioner med närstående har inte förekommit.
Resultat per aktie före utspädning uppgick till 3,31 SEK (3,31) och efter utspädning till 3,28 SEK (3,28).
Investeringar i inventarier uppgick till 69,8 MSEK (72,3) och avsåg i huvudsak datorer, övriga IT-investeringar och bilar. Avskrivningar på inventarier uppgick till 71,0 MSEK (76,8) och avskrivningar på immateriella tillgångar till 22,1 MSEK (29,7).
Köpeskillingar avseende förvärv av bolag uppgick till 86,6 MSEK (27,1) och påverkade koncernens likvida medel med –63,1 MSEK (–18,4).
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 341,8 MSEK (529,7).
Likvida medel uppgick till 376,7 MSEK (557,3). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter var vid rapportperiodens utgång 946,5 MSEK (1 122,2). De räntebärande skulderna var 136,6 MSEK
(138,8). Den räntebärande nettofordran uppgick till 240,1 MSEK (418,5). Under året har en överföring (utdelning och aktieinlösen) till Sweco AB:s aktieägare gjorts med totalt 355,7 MSEK (174,3).
Nettoskulden i förhållande till eget kapital var –16,8 procent (–26,2). Soliditeten uppgick till 47,8 procent (50,6).
Antalet anställda vid periodens utgång var 5 418 personer (5 137), vilket är en ökning med 281 personer. Under året anställdes 656 (477) medarbetare, 599 (710) slutade, 77 (179) slutade i samband med avyttring av verksamhet och 301 (13) personer tillkom via förvärvade bolag. Personalomsättningen uppgick till 11 procent (13). Antal årsanställda i koncernen uppgick till 4 986 (5 082).
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 49,1 MSEK (59,7) och avser koncerninterna tjänster. Resultatet efter finansnetto uppgick till 248,9 MSEK (241,8). Investeringar i inventarier uppgick till 0,3 MSEK (0,1) och likvida medel var vid periodens utgång 211,2 MSEK (409,7).
Sweco är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen för Sweco B var 58,25 SEK vid periodens utgång, en uppgång under året med 13 procent. Stockholmsbörsen steg under samma period med 23 procent. Sweco-aktiens totalavkastning för året var 17 procent.
Under året har antalet B-aktier ökats genom omvandling av 2 500 000 C-aktier till B-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2009. Därutöver har indragning av 485 263 B-aktier gjorts, motsvarande antal aktier som blivit över i samband med tidigare aktiebonusprogram.
Totalt antal aktier vid periodens slut uppgick därmed till 91 516 847, varav 9 389 075 av serie A och 82 127 772 av serie B. Efter avdrag för återköpta aktier uppgick antal utestående aktier vid periodens slut till 90 957 774, varav 9 389 075 aktier av serie A och 81 568 699 av serie B.
I Aktiebonusprogram 2009, som omfattade huvuddelen av koncernens anställda i Sverige, Norge, Finland och Danmark, har de anställda under 2010 erhållit 2 019 991 B-aktier i Sweco motsvarande intjänad bonus under 2009.
Sweco har totalt 559 073 egna B-aktier som kan användas till företagsförvärv. De egna aktierna motsvarar 0,6 procent av totalt antal aktier och 0,3 procent av rösterna. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK motsvarande totalt 12,4 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 32,6 MSEK.
| Nettoomsättning och resultat | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 103,9 | 2 954,6 |
| Rörelseresultat, MSEK | 334,2 | 327,4 |
| Rörelsemarginal, % | 10,8 | 11,1 |
Sweco Sverige är landets ledande teknikkonsult och koncernens största affärsområde med drygt 2 800 anställda på ett 50-tal orter. Verksamheten omfattar Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energisystem, Geografisk IT samt Samhällsanalys & Strategi. Sweco Sverige bedriver en omfattande projektexport till länder i östra Europa, Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika.
Utvecklingen på den svenska marknaden har varit fortsatt stabil för flertalet verksamhetsområden. Inom infrastrukturområdet är utsikterna goda och inom energisektorn väntas en långsiktig tillväxt, framför allt när det gäller vind- och vattenkraft. Inom vatten och miljö är efterfrågan god och det gäller framför allt området vattenförsörjning (rening, distribution, dagvattenhantering m m) där efterfrågan fortsätter öka kraftigt såväl i Sverige som internationellt. Marknaden för byggrelaterade tjänster till industrin och privata bygg- och fastighetsbolag har förbättrats under året. Även för arkitekterna har marknadssituationen förbättrats. Bostadsbyggandet har ökat och förutspås fortsätta så de kommande åren. Inom geografisk IT förväntas en fortsatt tillväxt.
| Nettoomsättning och resultat | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 296,6 | 1 288,2 |
| Rörelseresultat, MSEK | 130,8 | 141,2 |
| Rörelsemarginal, % | 10,1 | 11,0 |
Sweco är ett av de ledande teknikkonsultföretagen i Norge med drygt 900 anställda. Den norska verksamheten, som också har viss projektexport, är organiserad i sex divisioner: Energi, Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Infrastruktur, Installation samt Vest.
Marknaden för byggrelaterade tjänster fortsätter att utvecklas positivt. En ökning av antalet nyproducerade lägenheter och en ökad efterfrågan när det gäller upprustning av offentliga lokaler väntas ge en god efterfrågan på detaljprojektering under 2011. Efterfrågan på konsulttjänster i samband med nyproduktion av kommersiella lokaler minskar. Inom vårdsektorn väntas en positiv utveckling med flera nya sjukhusprojekt.
Efterfrågan på energieffektivisering av byggnader fortsätter att öka. Upprustningsbehovet av Norges väg- och järnvägsnät samt modernisering av landets vatten- och avloppshantering skapar en långsiktig efterfrågan på Swecos tjänster. Inom energisektorn planeras stora investeringar i landets kraftnät och det gäller såväl stamnät som lokala elnät, vilket ger betydande marknadsmöjligheter.
| Nettoomsättning och resultat | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 81,9 | 94,7 |
| Rörelseresultat, MSEK | 7,2 | 8,9 |
| Rörelsemarginal, % | 8,8 | 9,4 |
Affärsområdet har drygt 60 anställda i dotterbolaget Sweco PM som tillhandahåller projektledartjänster till kunder inom infrastruktur, bygg och industri.
Efterfrågan inom byggsektorn är svag när det gäller kontor och kommersiella lokaler. En återhämtning märks när det gäller bostäder efter en period av mycket liten produktion. Inom infrastrukturområdet fortsätter marknaden att vara relativt stabil.
| Nettoomsättning och resultat | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 278,2 | 307,0 |
| Rörelseresultat, MSEK | 7,3 | 5,4 |
| Rörelsemarginal, % | 2,6 | 1,7 |
Sweco centrala & östra Europa har drygt 870 anställda och är verksamma i Estland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien. Enheterna på dessa marknader bedriver även projektexport.
Takten i den pågående anpassningen till EU-standard bedöms öka de närmaste åren. Utvecklingen gynnar Swecos verksamhet i östra och centrala Europa som har tyngdpunkt på tjänster inom vatten, miljö, infrastruktur och energi. En fortsatt god efterfrågan på dessa tjänster borgar för en långsiktigt positiv utveckling. Generellt sett har marknadsläget förbättrats. Antalet förfrågningar har ökat och fler nya projekt väntas. Dock märks en fortsatt prispress i hela affärsområdet. I Estland är effekterna av lågkonjunkturen fortfarande kännbara men tecken på återhämtning finns. I Litauen märks en ökande efterfrågan på Swecos tjänster. I Tjeckien, Bulgarien och Polen är marknadsläget fortsatt stabilt.
| Nettoomsättning och resultat | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 28,5 | 31,0 |
| Rörelseresultat, MSEK | 3,4 | 1,2 |
| Rörelsemarginal, % | 11,8 | 4,0 |
Sweco Ryssland bedriver verksamhet genom dotterbolaget Lenvodokanalproekt i Sankt Petersburg med drygt 90 anställda. Lenvodokanalproekt är ett av landets ledande konsultföretag inom vatten och miljö. Sweco Ryssland koordinerar också projektexport från Sverige, Norge, Finland och Tjeckien till den ryska marknaden inom vatten och miljö, infrastruktur, industri och arkitektur.
Marknaden för vatten- och avloppsrening är relativt svag i jämförelse med andra segment i Ryssland. Konkurrensen har också ökat, vilket leder till ökad prispress.
| Nettoomsättning och resultat | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 536,6 | 762,3 |
| Rörelseresultat, MSEK | 1,5 | –22,3 |
| Rörelsemarginal, % | 0,3 | –2,9 |
I Sweco Industry finns koncernens resurser för kvalificerade tekniska industrikonsulttjänster. Verksamheten omfattar konsult-, projekteringsoch projektledartjänster för produktionsoptimering och investeringar i industrianläggningar. Med drygt 400 anställda i Finland, 190 i Sverige och 20 i Norge, är Sweco Industry ett av Nordens största industriteknikkonsultföretag. Sweco Industry bedriver även omfattande verksamhet i Ryssland, östra Europa och Sydamerika. Verksamheten är främst inriktad mot energi, kemisk industri, massa- och pappersindustri, samt gruvindustri.
Efterfrågan på Swecos industritekniska konsulttjänster i Finland har drabbats hårt av den två år långa lågkonjunkturen som inneburit att cirka 430 personer lämnat bolaget genom försäljning av verksamheter och genom uppsägningar. Swecos svenska och norska industriverksamheter har inte drabbats i samma utsträckning. Efterfrågan på tjänster inom områdena kemi och energi har samtidigt varit relativt stabil på samtliga marknader.
Marknadssituationen i Finland har förbättrats avsevärt. I slutet av perioden erhöll Sweco ett flertal stora uppdrag. Det är framför allt aktörer inom energisektorn som nu genomför större investeringar. Även inom massa- och pappersindustrin har efterfrågan ökat.
Under 2010 fick Sweco bland annat i uppdrag att planera för vatten, avlopp, energi och ventilation för nya Slussen i Stockholm. I Göteborg genomförs en skredriskinventering som ett led i att anpassa staden till framtida klimatförändringar. Swecos konsulter fick också i uppdrag att ge förslag på hur elnäten mellan Uganda och Tanzania kan bindas samman för att minska den kraftbrist som råder i regionen.
I Norge medverkade Sweco i en omfattande utredning om framtida höghastighetståg, där både norska och svenska konsulter deltog. Bland de norska uppdragen märktes också projektering av ett nytt kontor för Statoil i Trøndelag samt en 1,6 kilometer lång vägtunnel med tillfartsvägar mellan kommunerna Askvoll och Fjaler.
I Litauen projekterar Sweco en helt ny passagerar- och fraktterminal i staden Klaipedas hamn. Andra stora uppdrag i Litauen är upprustning av järnvägssträckan Vilnius – Kaunas samt avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina. I Tjeckien projekterar Sweco om- och utbyggnad av avloppsnätet i ett flertal städer. Under hösten fick Swecos polska och
tjeckiska konsulter omfattande uppdrag i samband med renoveringen av dammar och översvämningsskydd längs floden Neisse. I Estland projekterar Sweco en ny depå vid oljeterminalen i Narva och i Bulgarien har Sweco fått ytterligare uppdrag i samband med byggnationen av det nya vattenkraftverket Tsankov Kamak Hydropower Project.
Swecos industrikonsulter fick omfattande uppdrag i samband med utbyggnaden av CMPC:s massafabrik i Laja, Chile. I Finland planerar Sweco för ett nytt värmeåtervinningssystem åt Ekokem som ger minskade koldioxidutsläpp med cirka 14 000 ton per år.
Under fjärde kvartalet fick Sweco bland annat i uppdrag att projektera nya vårdlokaler för Universitetssjukhuset i Linköping om totalt 53 000 kvadratmeter samt att ta fram förslag på utformning av en framtidsstad utanför Moskva som ska bli en rysk motsvarighet till Silicon Valley. Bland nya uppdrag märks även projektering av en vattenreningsanläggning i Kohtla-Järve, Estland, samt projektering av förbifarter i de polska städerna Dobrze ´n Wielki och Kłodzko. I slutet av året fick Sweco också i uppdrag att planera utvidgningen av E6 från två till fyra körfält genom Ringsakers kommun i Norge.
Sweco har under året förvärvat det polska vatten- och miljökonsultföretaget Hydroprojekt Kraków med 35 anställda. Hydroprojekt erbjuder bland annat tjänster inom vattenresurshantering och projektering av hydrotekniska anläggningar. Sweco har också under året förvärvat det polska teknikkonsultbolaget Transprojekt Kraków med 155 anställda. Transprojekt Kraków är ett av landets ledande konsultföretag inom infrastrukturområdet. Företaget, som har kontor i Kraków, Katowice och Jaroslaw, erbjuder huvudsakligen tjänster inom transportsektorn.
Under året har Sweco också förvärvat tre bolag i Norge: Ilje AS med tio anställda, som bland annat erbjuder tjänster inom projekt- och byggledning, Conradi AS med två anställda samt Eiendomsprosjektering AS med 15 anställda, som bland annat erbjuder tjänster inom byggkonstruktion och byggledning.
Under året har Sweco även förvärvat verksamheten i Ingeniør Per Ødemark i Norge med fem anställda och verksamheten i Effekt RI AS med tre anställda.
I Sverige har Sweco förvärvat Aros Arkitekter AB med 76 anställda. Aros Arkitekter har kontor i Uppsala, Stockholm och Norrtälje och erbjuder arkitekttjänster inom bland annat kontor, handel, bostäder och hotell. Efter förvärvet får Swecos arkitektverksamhet drygt 500 medarbetare och befäster därmed positionen som Nordens största arkitektföretag.
Sweco avyttrade under året rörelsen i den finländska industriverksamhetens enhet för Telekom med 77 anställda.
Efter årets utgång har Sweco förvärvat TD VVS-konsult med fem anställda och stärker därmed VVS-verksamheten i Linköping. Bolaget erbjuder tjänster inom värme, ventilation, sanitet och energi samt fastighetsförvaltning.
Koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknadsoch konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören och vice verkställande direktören maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/ exponeringen bland ledande befattningshavare samt att uppnå ökad intressegemenskap mellan befattningshavarna och bolagets aktieägare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden maximalt 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen sex månader. En maximal uppsägningstid om 18 månader ska gälla även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida sex månader.
Dessa principer ska gälla för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar i befintliga avtal som görs efter denna tidpunkt, i den mån befintliga avtal så medger. Styrelsen ska ha rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Styrelsen föreslår en utdelning per aktie om 3,00 SEK (2,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 274,6 MSEK (177,9).
Nettoskulden i förhållande till eget kapital kommer, baserad på balansräkningen 2010-12-31, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 3 procent.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2011 ger styrelsen ett bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier. Ett sådant mandat skulle innebära att styrelsen ges möjlighet att fram till nästa årsstämma, om man så finner lämpligt, besluta om återköp av bolagets aktier. Återköp kan uppgå till maximalt 10 procent av utestående aktievolym, i enlighet med gällande lagstiftning. Eventuella återköp kan komma att ske såväl över börs som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier.
Årsstämma hålls onsdagen den 13 april 2011 på Hotel Courtyard by Marriott, Rålambshovsleden 50, Stockholm.
Marknaden för teknikkonsulter och arkitekter fortsätter att återhämta sig. Swecos ambition är att växa med lönsamhet genom att stärka marknadspositionerna i Norden och i centrala och östra Europa. Sweco har en stark finansiell ställning, ledande marknadspositioner inom flera viktiga tillväxtområden och ett brett tjänsteutbud, vilket borgar för en långsiktigt stabil utveckling.
Sweco AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Till grund för bolagsstyrningen i Sweco ligger den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Regelverket för emittenter, NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Swecos styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas, andra intressenters samt NASDAQ OMX Stockholms krav på effektiv och väl fungerande bolagsstyrning. Styrning, ledning och kontroll av Sweco fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med svensk aktiebolagslag och bolagsordningen. Swecos bolagsstyrningsrapport har upprättats enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Årsredovisningslagen samt är granskad av bolagets revisorer.
Swecos affärsidé är att skapa värden genom att leverera kvalificerade konsulttjänster. I Swecos decentraliserade organisation är den enskilde konsulten navet i all verksamhet. Eftersom varje individ har ansvar att genomföra affärer krävs en stark företagsgemensam kultur och ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten. Koncernen har därför antagit ett antal värderingar som speglar företagskulturen och som ska främja ett gott beteende och ett enhetligt beslutsfattande.
Swecos arbete sker till stor del i projektform. Organisationen för ett projekt varierar med uppdragets storlek, belägenhet och komplexitet. Varje projekt drivs av en ansvarig projektledare som i det dagliga arbetet har Swecos koncerngemensamma verksamhetssystem, sweco@work, till hjälp. Systemet, som är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001:2008 och 14001:2004, möjliggör en effektiv projekthantering och en gemensam syn på arbete och relation till kund. Sweco@work stödjer såväl komplexa som mindre uppdrag, och ger varje projektledare tillgång till ekonomistyrning för sina uppdrag. Systemet och dess nyttjande revideras årligen av de externa kvalitetsrevisorerna LRQA. Samtidigt genomförs kontinuerligt intern uppföljning av systemet.
Konsulternas uppdrag är att leverera hållbara, kundanpassade lösningar med högt kunskapsinnehåll till rätt kvalitet och till nytta för kundens affär. Koncernens verksamhetssystem sätter uppdragsprocessen i centrum och finns alltid tillgängligt för konsulterna. Sweco arbetar ständigt med förbättringsåtgärder för att utveckla bolagets arbetsmetoder, främja hållbarhet och stödja medarbetarna. Genom strategisk kompetensutveckling tillgodoses konsulternas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som konsulterna tillgodogör sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i framtida uppdrag.
Swecos mission är att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle och koncernen följer i all sin verksamhet högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse.
I stort sett allt Sweco gör påverkar på ett eller annat sätt vår miljö och vårt samhälle. Sweco blir ofta involverat i ett tidigt skede av olika projekt. Detta medför ansvar och ger stora möjligheter att påverka. Sweco strävar efter att göra noggranna avväganden när verksamheten står inför frågor som berör kvalitets- och miljöpåverkan i uppdrag. I och med Swecos decentraliserade organisation görs dessa avväganden ytterst av de enskilda konsulterna.
Swecos konsulter arbetar som rådgivare till företag, myndigheter, ministerier och regeringar i uppdrag som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, något som ställer höga krav på integritet och hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. För att i alla delar leva upp till att vara ett ansvarstagande företag har Sweco en kontinuerlig utveckling som strävar efter att öka de enskilda medarbetarnas insikt i koncernens affärsetiska förhållningssätt.
Sweco finns representerat i många länder och agerar alltid inom ramarna för lokala och internationella lagar och förordningar. Sweco accepterar inte korruption, mutor eller otillåtna konkurrensbegränsande åtgärder. Ingen inom Sweco får, direkt eller indirekt, begära eller acceptera otillbörliga betalningar eller annan form av otillbörliga gåvor. Inte heller får någon inom Sweco, direkt eller indirekt, erbjuda betalning eller annan typ av ersättning som kan anses vara otillbörlig till personer, organisationer eller företag. Medarbetare får inte ha uppdrag som riskerar att stå i konflikt med Swecos intressen. Ingen medarbetare får nyttja sin ställning för personlig vinning på företagets, kunders eller samarbetspartners bekostnad.
Sweco tar hänsyn till den religion och kultur såväl som de arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region, och respekterar grundläggande fri- och rättigheter. Sweco anser att mångfald är en förutsättning för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö och främjar aktivt lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för alla, oberoende av kön, etniskt och nationellt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, etc.
Sweco har i sin CSR-policy slagit fast bolagets och de anställdas grundsyn på Corporate Social Responsibility och därmed företagets ansvar i samhället. CSR-policyn behandlar områdena affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald samt arbetsmiljö. Koncerngemensamma och lokala riktlinjer specificerar sedan ansvaret under respektive område på en mer detaljerad nivå.
Sweco strävar efter att följa den så kallade Code of Ethics som utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt att verka enligt principerna för FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Ansvar för efterlevnad av CSR-policyn och ovannämnda riktlinjer ligger på samtliga Swecos medarbetare. Alla anställda är skyldiga att ta del av innehållet i policyn och riktlinjerna och följa dessa, samt verka för att externa samarbetspartners också respekterar principerna.
Interna policies och processer som påverkar styrningen av Sweco:
ORGANISATION
Bolagsstämman är Swecos högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att besluta i Sweco AB:s angelägenheter. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. Beslut på bolagsstämman fattas vanligtvis med enkel majoritet. I vissa fall föreskriver dock den svenska aktiebolagslagen en viss närvaro för att uppnå beslutsförhet eller en särskild röstmajoritet.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, och ska hållas i Stockholm. På årsstämman fattas beslut om bland annat fastställande av bolagets och koncernens resultat- och balansräkningar, utdelning, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, ersättning till styrelse och revisor, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och, i förekommande fall, revisor, beslut om valberedning samt övriga eventuella ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen. På Swecos årsstämma har varje aktieägare möjlighet att ställa frågor om bolaget och dess resultat för året som gått. På årsstämman är styrelse, bolagsledning samt revisor närvarande för att kunna besvara dessa frågor.
Årsstämma 2010 hölls den 29 april i Stockholm. Totalt deltog 186 aktieägare, representerande 80 procent av rösterna och 66 procent av kapitalet. Till ordförande för stämman valdes Olle Nordström. Stämman beslutade om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie. Vidare beslutade stämman om ett inlösenförfarande innefattande en uppdelning av aktier, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna genom indragning av aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Varje inlösenaktie inlöstes sedan automatiskt mot en inlösenlikvid om 2,00 SEK. Stämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
Stämman fattade också beslut om arvode till styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och till revisor i enlighet med valberedningens förslag. Stämman beslutade vidare om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare, instruktioner för valberedningen samt bemyndigade styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier. Verkställande direktören Mats Wäppling kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2009, Swecos utveckling under de senaste åren samt gav en utblick för 2010.
Stämman beslutade också om ändring av bolagsordningen på så sätt att aktier av serie C inte ska finnas eller ges ut samt att inga styrelsesuppleanter ska utses.
Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor med syfte att skapa underlag för stämmans behandling av dessa ärenden. Utöver att till årsstämman föreslå styrelsens sammansättning har valberedningen till uppgift att lämna förslag till stämmoordförande, styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete samt val och arvodering av revisor.
Valberedningen har under 2010 främst arbetat med:
På årsstämman 2010 beslutades om instruktioner för valberedningen inför årsstämman 2011. Beslutet innebär bland annat att styrelsens ordförande ska sammankalla en valberedning bestående av en representant för envar av de minst tre och högst fyra största aktieägarna i bolaget jämte styrelseordföranden, om denne inte är ledamot i egenskap av ägarrepresentant. Namnen på ledamöterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, offentliggjordes på bolagets hemsida den 7 oktober 2010.
Inför 2011 års årsstämma har valberedningen haft fyra sammanträden. Swecos valberedning inför årsstämman 2011 består av Gustaf Douglas representerande Investment AB Latour, styrelsens ordförande Olle Nordström representerande familjen Nordström samt Birgitta Resvik representerande Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne. Ordförande i valberedningen är Olle Nordström.
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska också se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas genom en systematisk och strukturerad process.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören uppdateras och fastställs årligen. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, arbetsfördelningen inom styrelsen, antal möten, årsagenda och huvudteman på respektive styrelsesammanträde samt anvisningar för föredragningslista och underlag för ärendes behandling etc.
Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelseordföranden följer fortlöpande koncernens utveckling genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktören. Styrelseordföranden företräder bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. I enlighet med Swecos bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst åtta ledamöter. Dessa ledamöter väljs på årsstämman för perioden från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma.
Swecos styrelse består av åtta ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år, samt tre personalrepresentanter och tre suppleanter för dessa, utsedda av de anställda. Med undantag för verkställande direktören har ingen av styrelsens stämmovalda ledamöter en operativ roll i bolaget. Samtliga styrelseledamöter är från Sverige. Från och med årsstämman 2010 var hälften av ledamöterna kvinnor. Samtliga stämmovalda ledamöter utom verkställande direktören är oberoende i förhållande till Sweco. Samtliga ledamöter förutom Olle Nordström är oberoende i förhållande till de större ägarna.
Årsstämman 2010 utsåg Olle Nordström till styrelsens ordförande. Ordinarie styrelseledamöter från och med årsstämman 2010 har i övrigt varit Sofia Arkelsten, Anders G. Carlberg, Gunnel Duveblad, Aina Nilsson Ström, Pernilla Ström, Kai Wärn samt Mats Wäppling. En ordinarie styrelseplats är för närvarande vakant då Sofia Arkelsten på egen begäran lämnade styrelsen den 27 oktober 2010. Personalrepresentanter har varit Håkan Brinkenberg, Thomas Holm och Anna Leonsson som ordinarie ledamöter med Sahar Almashta, Göran Karloja och Anders Karlsson som suppleanter.
Mats Wäppling är den ende styrelseledamoten som också ingår i Swecos operativa ledning. Ingen styrelseledamot har blivit vald med anledning av avtal eller överenskommelse med någon större aktieägare, kund, leverantör eller annan person.
För mer information om styrelseledamöterna se sidorna 88–89.
| Befattning | Födelseår | Nationalitet | Invald | Oberoende | Styrelse och kommitté- arvoden, SEK3) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Olle Nordström | Ordförande, ordf ersättningskommittén | 1958 | Svensk | 1997 | nej | 390 000 |
| Sofia Arkelsten2) | Ledamot | 1976 | Svensk | 2010 | ja | 87 500 |
| Anders G. Carlberg | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1943 | Svensk | 2009 | ja | 215 000 |
| Gunnel Duveblad | Ledamot, ordförande revisionskommittén | 1955 | Svensk | 2008 | ja | 255 000 |
| Aina Nilsson Ström | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1953 | Svensk | 2005 | ja | 195 000 |
| Pernilla Ström | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1962 | Svensk | 2009 | ja | 215 000 |
| Mats Wäppling | Ledamot, vd och koncernchef | 1956 | Svensk | 2003 | nej | – |
| Kai Wärn | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1959 | Svensk | 2010 | ja | 195 000 |
| Håkan Brinkenberg | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1946 | Svensk | 2005 | – | – |
| Thomas Holm | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – |
| Anna Leonsson | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1971 | Svensk | 2005 | – | – |
| Sahar Almashta | Suppleant utsedd av de anställda | 1960 | Svensk | 2008 | – | – |
| Göran Karloja | Suppleant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – |
| Anders Karlsson | Suppleant utsedd av de anställda | 1968 | Svensk | 2009 | – | – |
1) För perioden från årsstämman 2010 till årsstämman 2011.
2) Avgick ur styrelsen 27 oktober 2010.
3) Arvoden för arbete i styrelsen, ersättnings- och revisionskommittéerna enligt beslut på årsstämman 2010.
Utöver det konstituerande styrelsesammanträde som hålls i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år. Under 2010 har styrelsen haft nio styrelsesammanträden, varav två var per capsulam-sammanträden för beslut i brådskande ärenden. Fyra av styrelsesammanträdena hölls i anslutning till att bolaget lämnade delårsrapport. Sammanträdet i samband med delårsrapporten avseende kvartal två var ett telefonmöte med i förväg utsänt material som underlag. Vid styrelsesammanträdet i september besökte styrelsen bolagets kontor i Finland och studiebesök gjordes även vid Swecos uppdrag vid bland annat Kraftvärmeverket i Kerava och tunnelbaneprojektet Västmetron.
Vid de styrelsesammanträden som avhållits under året har styrelsen, förutom redovisning av utvecklingen för bolagens verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt förvärv samt bolagets strategiska inriktning, lednings- och HR-frågor samt riskhantering och internkontrollfrågor liksom andra frågor som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen är bolagets jurist. Närvaron vid styrelsesammanträden, revisionskommitténs respektive ersättningskommitténs möten under 2010 framgår av vidstående tabell.
| Styrelse- sammanträden |
Revisions- kommittén |
Ersättnings kommittén |
|
|---|---|---|---|
| Antal sammanträden | 9 | 5 | 4 |
| Olle Nordström | 9/9 | – | 4/4 |
| Sofia Arkelsten1,2) | 3/4 | – | – |
| Anders G. Carlberg | 8/9 | 5/5 | – |
| Gunnel Duveblad | 9/9 | 5/5 | – |
| Aina Nilsson Ström | 9/9 | – | 4/4 |
| Pernilla Ström | 9/9 | 2/3 | 1/1 |
| Mats Wäppling | 9/9 | – | – |
| Kai Wärn1) | 6/6 | – | 3/3 |
| Håkan Brinkenberg | 9/9 | – | – |
| Thomas Holm | 8/9 | – | – |
| Anna Leonsson | 8/9 | – | – |
| Sahar Almashta | – | – | – |
| Göran Karloja | 9/9 | – | – |
| Anders Karlsson | 1/1 | – | – |
1) Från årsstämman 2010.
2) Avgick 27 oktober 2010.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller erforderliga krav på ett fungerande styrelsearbete sker årligen en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter, så även under 2010. Resultatet av utvärderingen diskuteras gemensamt i styrelsen. Utvärdering sker också fortlöpande av verkställande direktörens och bolagsledningens arbete, vilket behandlas vid minst ett styrelsesammanträde utan närvaro av bolagsledningen.
Styrelsen utser på det konstituerande styrelsesammanträdet en ersättningskommitté. I ersättningskommittén 2010/2011 ingår Olle Nordström, Aina Nilsson Ström och Kai Wärn. Ersättningskommittén har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare samt att förelägga styrelsen förslag till beslut. Ersättningskommittén ska sammanträda minst två gånger per år. Under 2010 har ersättningskommittén haft fyra möten.
På det konstituerande styrelsesammanträdet utses även en revisionskommitté. I revisionskommittén ingår Gunnel Duveblad, Anders G. Carlberg och Pernilla Ström. Bolagets revisor närvarar alltid vid mötena. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, övervaka effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontroll, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisorer samt utvärdera revisionsinsatsen. Revisionskommittén har under 2010 sammanträtt fem gånger.
Revisor utses av årsstämman vart fjärde år. Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC) omvaldes på ordinarie årsstämma 2008 till bolagets revisorer intill utgången av årsstämman 2012. Ansvarig revisor är auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. Arvoden för revisionsarbetet avseende räkenskapsåret 2010 uppgår till 3,3 MSEK och för övriga uppdrag till 3,7 MSEK. Övriga uppdrag 2009 uppgick till 0,8 MSEK. Sweco har utöver revisionen konsulterat PwC i redovisnings- och fusionsfrågor. Vidare har PwC anlitats vid due diligence-processer vid företagsförvärv. Storleken av arvoden till samtliga anlitade revisionsbolag framgår av not 4 på sidan 59.
Swecos styrelse har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt, och styrelsen har också fastställt instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören. Dessa instruktioner uppdateras varje år. Till sin hjälp har koncernledningen staberna Affärsutveckling, Information, Kvalitet och miljö, Finans och ekonomi, Juridik, HR samt IT. För mer information om ledande befattningshavare se sidorna 90–91.
Sweco arbetar kontinuerligt med att uppdatera och förbättra sin styrmodell och har under 2010 identifierat två huvudområden: riskhantering och ledarskap. Riskhanteringsprojektet initierades redan 2009 men har utvecklats ytterligare under 2010. Ledarskapsfrågorna är alltid aktuella inom Sweco och under 2010 initierades ytterligare projekt för att se till att Swecos interna ledarskapsutvecklingsprocesser håller hög standard.
Swecos riskhanteringsarbete är en fortlöpande process. Stora delar av Swecos verksamhet handlar om uppdrag och pågående arbeten. Särskild vikt läggs vid att ytterligare förbättra kontrollen för att säkerställa god intern kontroll avseende uppdrag och pågående arbeten.
Sweco har under 2010 genomfört en fördjupad kartläggning av koncernens risker och riskhantering. Resultatet av kartläggningen sammanställdes i en rapport som under sommaren 2010 lämnades till och presenterades för Swecos revisionskommitté och styrelse. Utifrån olika riskområden har handlings- och aktivitetsplaner för varje deluppdrag utarbetats samt riskägare utnämnts. Exempel på deluppdrag är kommunikationspolicy, CSR-policy, krishanteringspolicy och IT-strategi. Sweco har, utifrån detta arbete, vidareutvecklat och implementerat nya och förstärkta rutiner för löpande riskuppföljning.
Bilden på nästa sida beskriver hur Sweco från kända risker har skapat riktlinjer och policies som är nödvändiga för att eliminera eller minimera risker. Dessa riktlinjer är under implementering på olika nivåer i organisationen och följs upp kontinuerligt, bland annat genom intern uppföljning och extern revision. Arbetet, sammanfattat i en risk- och internkontrollrapport, avrapporteras årligen till revisionskommittén och styrelsen via EGM (Extended Group Management som består av koncernledning, affärsområdesansvariga samt stabschefer). För att riskhanteringsarbetet ska bli framgångsrikt krävs chefers och uppdragsledares fulla förståelse för processen. Implementeringen av arbetsmetodiken och anpassningen efter lokala normer och regler har därför, så långt som möjligt, påbörjats på respektive lands språk. Läs mer om Swecos risker på sidorna 84–85.
Swecos internationella tillväxtambitioner ställer mycket höga krav på ledarskap. Engagerade medarbetare utgör själva grunden för Swecos plattform för hållbar tillväxt. Swecos decentraliserade affärsmodell är en viktig nyckel till företagets framgång. Varje konsult har ett tydligt ansvarsområde och väl definierade befogenheter att hantera uppdrag, kunder, medarbetare och lönsamhet. För fortsatt framgång krävs starka ledare på alla nivåer och inom alla operativa och administrativa områden i Sweco.
Basen i Swecos ledarskapsutveckling är Sweco Leadership Compass (Kompassen), som under 2010 har implementerats i hela koncernen. Målet är att tydliggöra kopplingen mellan ledarskap, affärsframgång, kundleverans och medarbetarutveckling. Programmet stärker Swecos ledarskapskultur genom att förtydliga förväntningar, ansvar och befogenheter. Kompassen stödjer medarbetare på alla nivåer och beskriver vad som kännetecknar en ledare i Sweco, oavsett formell position.
God ledarförsörjning är också en förutsättning för att kunna realisera Swecos tillväxtambitioner. Via Swecos så kallade Next Generation Process identifieras medarbetare som har potentialen att axla ett större ledaransvar. Utvalda deltagare genomgår Swecos ledarutvecklingsprogram, Next Generation Program.
Next Generation-processen genomfördes 2010 på samtliga ledningsnivåer inom Sweco och under året genomfördes också ett Next Generation-program för första gången på global nivå med 21 deltagare från alla länder där Sweco har verksamhet. Next Generation-initiativet är helt integrerat i Swecos affärsplanering och övergripande strategiska initiativ. En betydande del av programmet bedrivs i projektform, där interdisciplinära team arbetar med strategiska utmaningar som identifierats av koncernledningen. Flera deltagare har redan rekryterats till högre chefsposter inom Sweco.
Affärsverksamheten i koncernen är organiserad i sex affärsområden som vart och ett leds av en verkställande direktör och en controller.
Varje affärsområde har en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Swecos koncernchef tillika verkställande direktör är ordförande i styrelsen för respektive affärsområde. Koncernledningens styrning av affärsområdena sker, utöver fortlöpande kontakter, genom styrelsearbetet i respektive affärsområde. I affärsområdenas styrelser ingår representanter för koncernledningen och affärsområdets ledning samt i förekommande fall representanter för de anställda. Respektive affärsområde har samma regler för fördelning av ansvar mellan styrelse och verkställande direktör som finns på koncernnivå. Inom respektive affärsområde finns underliggande bolag eller divisioner uppdelade efter kompetens. Varje division/bolag kan sedan inom sig vara organiserat på region, avdelning eller grupp, beroende på antalet anställda. Den organisatoriskt minsta enheten innehåller oftast fem till 30 medarbetare med en ansvarig chef.
Sweco har en kundnära organisation som utmärks av en långtgående decentralisering där varje enhet har stor självständighet. Koncernens affärsmodell bygger på att den drivande kraften ska komma från hela organisationen där alla medarbetare deltar i arbetet med kunden. Chefer på varje nivå av koncernen har klart uttalat ansvar och befogenheter att fatta egna beslut och att utveckla sina respektive verksamheter efter kundens behov.
Den interna kontrollen baseras på den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen etablerat. Denna innefattar bland annat den kultur och de värderingar som styrelse och ledning kommunicerar och verkar utifrån. Viktiga komponenter i kontrollmiljön är organisationsstruktur, ledningsfilosofi och ledningsstil samt ansvar och befogenheter som är klart definierade och kommunicerade för samtliga nivåer i organisationen.
Styrelsen i Sweco har utformat tydliga besluts- och arbetsordningar samt instruktioner för sitt, ersättningskommitténs, revisionskommitténs och verkställande direktörens arbete i syfte att uppnå en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen uppdaterar och fastställer årligen styrelsens arbetsordning, vd-instruktion, besluts- och attestordning och finanspolicy. En arbetsordning för styrelsen och instruktion för verkställande direktören finns för varje bolag i gruppen, och bygger på de principer som gäller för arbetsordningen för huvudstyrelsen i Sweco AB. Sweco har vidare policies gällande ekonomisk information, kommunikation, IT-säkerhet, CSR, HR samt kvalitet och miljö. Dessa policies bildar grund för god intern kontroll.
Sweco har en attest- och beslutsordning som klart reglerar vilka befogenheter som finns på varje nivå, från den enskilde konsulten till styrelsen för Sweco AB. Områden som regleras är exempelvis avgivande av anbud, investeringar, hyres- och leasingavtal, omkostnader och garantier, etc.
Den interna kontrollen avseende finansiell rapportering baseras på den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen etablerat.
Målsättningen med Swecos riskbedömning är att säkra koncernens långsiktiga resultatutveckling och garantera att Swecos affärsverksamhet i de olika affärsenheterna uppnår sina mål. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Det koncernövergripande riskhanteringsprojektet som drivits under året har vidareutvecklat Swecos arbete med riskhantering och intern kontroll. En stor del av Swecos verksamhet handlar om projekt och pågående arbeten. Fortsatt vikt läggs på att ytterligare förbättra och dokumentera kontrollen för att säkerställa god intern kontroll avseende projekt och pågående arbeten.
En fördjupad riskanalys har gjorts avseende finansiell rapportering. Styrande dokument, såsom bland annat ekonomihandbok, har vidareutvecklats och implementerats, för att hjälpa till att säkerställa att riskhanteringen avseende finansiell rapportering utförs effektivt.
Information om Swecos styrande dokument som koncernpolicies, handböcker, riktlinjer och rutiner finns samlat på koncernens intranät. Väsentliga riktlinjer, manualer etc. uppdateras och kommuniceras fortlöpande till berörda medarbetare. Kommunikation beträffande den finansiella rapporteringen sker också i samband med de controllermöten som regelbundet äger rum i koncernen. För kommunikation externt finns en kommunikationspolicy om ansvar och riktlinjer för hur kommunikation med externa parter ska ske.
Varje affärsområde har en controller som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av policies, riktlinjer och rutiner. Controllers ansvarar också för riktigheten och fullständigheten i rapporterad finansiell information.
Koncernens verksamhetssystem innehåller en rad funktioner för ekonomisk styrning, kontroll och uppföljning. Det finns ett webbaserat rapportsystem för uppföljning av uppdrag där uppdragsansvariga löpande granskar projekten. I rapportsystemet framtas månatligen resultat och nyckeltal på grupp-, regions-, bolags-/divisions- och affärsområdesnivå. För verksamheten relevanta nyckeltal följs upp veckovis på grupp-, regions- och bolags-/divisions- och affärsområdesnivå. Varje månad sker en konsolidering av hela koncernen, där utfall följs upp mot budgetar och interna prognoser.
Sweco har en enkel och likartad operativ struktur i hela koncernen. Controllers på koncern- och affärsområdesnivå följer regelbundet upp efterlevnaden av de av bolaget utarbetade styr- och internkontrollsystemen. Controllers genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevisionsfunktion.
Sweco strävar efter att ge såväl aktieägare som analytiker och andra som är intresserade av bolaget snabb, tydlig, konsekvent och samtidig information om Swecos verksamhet och koncernens finansiella ställning och utveckling. Sweco har en kommunikationspolicy som ingår i den interna kontrollmiljön och som avser att säkerställa att Sweco uppfyller de krav som ställs på börsnoterade bolag.
Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:
Samtidigt med utgivandet av delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden i tryckt form publiceras materialet också på koncernens hemsida www.swecogroup.com. På bolagets hemsida publiceras även en stor mängd annan information som fortlöpande uppdateras.
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Arvodet för 2010/2011 bestämdes till 1 400 KSEK, varav styrelsearvode till ordförande utgör 350 KSEK, samt till av stämman valda sex ledamöter som inte är anställda i bolaget 175 KSEK vardera. Verkställande direktören och personalrepresentanterna erhåller inte styrelsearvode. Styrelsearvodet betalas ut vid två tillfällen under den aktuella perioden.
Till ordförande i ersättningskommittén utgår ett arvode om 40 KSEK och till övriga ledamöter i ersättningskommittén utgår ett arvode om 20 KSEK. Ordförande i revisionskommittén erhåller ett arvode om 80 KSEK. Till övriga ledamöter i revisionskommittén utgår ett arvode om 40 KSEK.
Principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare enligt beslut på årsstämman 2010 framgår av not 6 på sidan 61.
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Det samlade börsvärdet för Sweco AB uppgick vid årets utgång till 5 394 MSEK (4 963). Aktiekapitalet uppgick till 92 MSEK fördelat på 9 389 075 A-aktier och 82 127 772 B-aktier. A-aktierna har en röst och B-aktierna en tiondels röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdelning. I bolagsordningen finns inskriven rätten att konvertera aktierna av serie A till serie B.
Vid slutet av 2010 hade Sweco AB 8 697 aktieägare. Större aktieägare är Familjen Nordström (14,6 procent av kapitalet och 34,0 procent av rösterna) och Investment AB Latour (31,7 procent av kapitalet och 22,7 procent av rösterna). Utländska investerare ägde 10,3 procent av kapitalet och 5,5 procent av rösterna. De tio största ägarna innehar motsvarande 69,0 procent av aktiekapitalet och 79,6 procent av rösterna.
Swecos utdelningspolicy innebär att minst hälften av resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling och investering i bolagets kärnverksamhet.
Styrelsens ordförande är ordförande även i valberedningen. De huvudägare som i enlighet med valberedningens föreskrifter är representerade anser det önskvärt att företrädaren för den röstmässigt största aktieägaren också är ordförande i valberedningen.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning Övriga intäkter |
2, 3, 33 | 5 272,4 3,9 |
5 338,7 11,5 |
| Summa rörelseintäkter | 5 276,3 | 5 350,2 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar |
4, 5, 33 6, 28 3, 7 |
–1 400,2 –3 349,0 –94,4 |
–1 455,3 –3 331,2 –120,1 |
| Summa rörelsekostnader | –4 843,6 | –4 906,6 | |
| Rörelseresultat | 3 | 432,7 | 443,6 |
| Finansiella intäkter Finansiella kostnader Andelar i intresseföretags resultat |
8, 33 8, 33 8 |
5,3 –14,3 0,0 |
10,5 –10,6 0,1 |
| Finansnetto | 8 | –9,0 | 0,0 |
| Resultat före skatt | 423,7 | 443,6 | |
| Inkomstskatt | 10 | –123,8 | –149,0 |
| ÅRETS RESULTAT | 299,9 | 294,6 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande |
298,5 1,4 |
292,7 1,9 |
|
| Resultat per aktie för vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare | 11 | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK Resultat per aktie efter utspädning, SEK |
3,31 3,28 |
3,31 3,28 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 299,9 | 294,6 | |
| Omräkningsdifferens | –101,1 | 0,0 | |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 198,8 | 294,6 | |
| Totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande |
198,8 0,0 |
293,1 1,5 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill Övriga immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag Finansiella placeringar Uppskjutna skattefordringar Andra långfristiga fordringar |
14 14 15 17 19 10 22, 28 |
734,4 49,3 199,5 1,0 8,9 7,1 32,6 |
783,5 53,4 173,9 1,0 10,0 14,0 34,3 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 032,8 | 1 070,1 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel |
33 23 24 25 |
775,4 564,3 78,6 43,7 116,9 376,7 |
810,5 526,2 42,4 36,3 108,5 557,3 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 955,6 | 2 081,2 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 2 988,4 | 3 151,3 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Övriga reserver Balanserat resultat, inklusive årets resultat |
91,5 239,0 –15,9 1 105,0 |
92,0 239,0 83,8 1 170,1 |
|
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 419,6 | 1 584,9 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 10,0 | 10,8 | |
| Summa eget kapital | 1 429,6 | 1 595,7 | |
| Skulder Långfristiga skulder |
|||
| Långfristiga räntebärande skulder Avsättningar till pensioner Uppskjutna skatteskulder Övriga långfristiga skulder |
27, 29 27, 28 10 |
11,0 4,7 133,4 2,2 |
13,6 5,6 106,9 0,9 |
| Summa långfristiga skulder | 151,3 | 127,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
27, 29 23 30 30 |
120,9 272,6 191,7 32,8 225,8 563,7 |
119,6 303,6 206,9 40,9 215,9 541,7 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 407,5 | 1 428,6 | |
| Summa skulder | 3 | 1 558,8 | 1 555,6 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 988,4 | 3 151,3 |
Information om koncernens ställda panter och ansvarsförbindelser se not 31.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster |
423,7 | 443,6 | |
| Realisationsvinster och realisationsförluster Avskrivningar och nedskrivningar Skillnad mellan kostnadsförda och utbetalda pensioner Övriga poster |
3, 7 | –0,4 94,4 –6,4 –0,6 |
–10,7 120,1 –1,4 67,8 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 87,0 | 175,8 | |
| Betald skatt | –142,0 | –156,8 | |
| Kassaflöde, löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital | 368,7 | 462,6 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder |
–30,9 4,0 |
99,6 –32,5 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 341,8 | 529,7 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar Försäljning av immateriella tillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan Försäljning av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan Försäljning av finansiella placeringar |
12 13 13 19 |
–6,3 0,1 –61,3 2,0 –63,1 –4,0 0,1 |
–14,5 0,6 –62,9 1,5 –29,7 11,3 0,1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –132,5 | –93,6 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Emission av optioner Emissionskostnader Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare Utbetald överföring till innehav utan bestämmande inflytande Upptagna lån Amortering av skuld |
26 | – –0,7 –355,7 –0,7 1,3 –6,7 |
0,1 – –174,3 –0,8 55,4 –81,7 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –362,5 | –201,3 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –153,2 | 234,8 | |
| Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel |
25 | 557,3 –27,4 |
321,3 1,2 |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 376,7 | 557,3 |
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Övriga reserver |
Balanserat resultat |
Eget kapital hänförligt till moder- bolagets aktieägare |
Innehav utan bestäm- mande inflytande |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2009-01-01 | 26 | 89,5 | 238,9 | 83,4 | 990,1 | 1 401,9 | 12,9 | 1 414,8 |
| Årets resultat Omräkningsdifferens |
– – |
– – |
– 0,4 |
292,7 – |
292,7 0,4 |
1,9 –0,4 |
294,6 0,0 |
|
| Årets totalresultat | – | – | 0,4 | 292,7 | 293,1 | 1,5 | 294,6 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning Förvärv av innehav utan bestämmande |
26 | – | – | – | –174,3 | –174,3 | –0,8 | –175,1 |
| inflytande Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av |
13 | – 2,5 |
– – |
– – |
– – |
– 2,5 |
–2,8 – |
–2,8 2,5 |
| anställdas tjänstgöring Emission av optioner |
– – |
– 0,1 |
– – |
61,6 – |
61,6 0,1 |
– – |
61,6 0,1 |
|
| Eget kapital 2009-12-31/2010-01-01 | 92,0 | 239,0 | 83,8 | 1 170,1 | 1 584,9 | 10,8 | 1 595,7 | |
| Årets resultat Omräkningsdifferens |
– – |
– – |
– –99,7 |
298,5 – |
298,5 –99,7 |
1,4 –1,4 |
299,9 –101,1 |
|
| Årets totalresultat | –99,7 | 298,5 | 198,8 | 0,0 | 198,8 | |||
| Överföring till aktieägarna – utdelning Överföring till aktieägarna – aktieinlösen Innehav utan bestämmande inflytande |
26 26 |
– – |
– – |
– – |
–177,9 –177,8 |
–177,9 –177,8 |
–0,7 – |
–178,6 –177,8 |
| i förvärvade företag Förvärv av innehav utan bestämmande |
13 | – | – | – | – | – | 0,7 | 0,7 |
| inflytande Aktiebonusprogram – värde av anställdas |
13 | – | – | – | –1,1 | –1,1 | –0,8 | –1,9 |
| tjänstgöring Indragning av återköpta aktier Emissionskostnader |
– –0,5 – |
– – – |
– – – |
–6,6 0,5 –0,7 |
–6,6 – –0,7 |
– – – |
–6,6 – –0,7 |
|
| EGET KAPITAL 2010-12-31 | 91,5 | 239,0 | –15,9 | 1 105,0 | 1 419,6 | 10,0 | 1 429,6 | |
| Föreslagen överföring till aktieägare | ||||||||
| Utdelning | 26, 35 | –274,6 | –274,6 | –274,6 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3, 33 | 49,1 | 59,7 |
| Summa rörelseintäkter | 49,1 | 59,7 | |
| Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar |
3, 4, 5, 33 6, 28 3, 7 |
–73,6 –31,5 –1,9 |
–58,2 –26,4 –0,3 |
| Summa rörelsekostnader | –107,0 | –84,9 | |
| Rörelseresultat | 3 | –57,9 | –25,2 |
| Resultat från andelar i koncernföretag Finansiella intäkter Finansiella kostnader |
8 8, 33 8, 33 |
313,0 2,4 –8,6 |
262,8 8,4 –4,2 |
| Finansnetto | 8 | 306,8 | 267,0 |
| Resultat efter finansnetto | 248,9 | 241,8 | |
| Bokslutsdispositioner | 9 | –0,1 | 104,0 |
| Resultat före skatt | 248,8 | 345,8 | |
| Skatt | 10 | –50,9 | –89,1 |
| ÅRETS RESULTAT | 197,9 | 256,7 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 197,9 | 256,7 | |
| Kursdifferens på säkringsinstrument | –1,5 | –7,5 | |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 196,4 | 249,2 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Immateriella tillgångar | 14 | 12,4 | – |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 0,7 | 0,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 16 | 332,0 | 332,0 |
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 38,6 | 44,4 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 20 | 0,9 | 0,9 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 371,5 | 377,3 | |
| Summa anläggningstillgångar | 384,6 | 378,0 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 0,0 | 0,0 | |
| Fordringar på koncernföretag Skattefordringar |
21 | 1 395,1 40,4 |
1 296,9 3,9 |
| Övriga fordringar | 5,3 | 7,5 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 1,8 | 1,9 |
| Kassa/bank | 25 | 211,2 | 409,7 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 653,8 | 1 719,9 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 2 038,4 | 2 097,9 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital Aktiekapital |
26 | 91,5 | 92,0 |
| Reservfond | 187,5 | 187,5 | |
| Summa bundet eget kapital | 279,0 | 279,5 | |
| Fritt eget kapital | 26 | ||
| Fond till verkligt värde Överkursfond |
–0,2 51,5 |
1,3 51,5 |
|
| Balanserat resultat | 725,7 | 839,7 | |
| Årets resultat | 197,9 | 256,7 | |
| Summa fritt eget kapital | 974,9 | 1 149,2 | |
| Summa eget kapital | 1 253,9 | 1 428,7 | |
| Obeskattade reserver | 9 | 0,1 | – |
| Skulder | 32 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27 | 100,4 | 101,6 |
| Leverantörsskulder | 3,0 | 3,9 | |
| Skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder |
30 | 663,6 5,4 |
551,6 6,5 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 12,0 | 5,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 784,4 | 669,2 | |
| Summa skulder | 3 | 784,5 | 669,2 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 038,4 | 2 097,9 | |
| Ansvarsförbindelser | 31 | 201,7 | 274,0 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansnetto Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster |
248,9 | 241,8 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar Koncernbidrag Skillnad mellan bokförda och erhållna räntor |
7 8 8 |
1,9 –269,5 –0,2 |
0,3 –257,3 –0,3 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | –267,8 | –257,3 | |
| Betald skatt | –87,4 | –89,1 | |
| Kassaflöde, löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital | –106,3 | –104,6 | |
| Förändringar av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder |
–85,7 108,1 |
178,8 –77,8 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –83,9 | –3,6 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar |
14 12, 15 |
–14,0 –0,3 |
– –0,1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –14,3 | –0,1 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag Emissionskostnader Emission av optioner Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare Upptagna lån Amortering av skuld |
26 26 |
257,3 –0,7 – –355,7 – –1,2 |
431,3 – 0,1 –174,3 54,6 –50,2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –100,3 | 261,5 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –198,5 | 257,8 | |
| Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut |
25 25 |
409,7 211,2 |
151,9 409,7 |
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Summa bundet |
Fond för verkligt värde |
Överkurs- fond |
Balanserat resultat |
Summa fritt |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2009-01-01 | 26 | 89,5 | 187,5 | 277,0 | 8,8 | 51,4 | 958,2 | 1 018,4 | 1 295,4 |
| Årets resultat Kursdifferens på säkringsinstrument |
– – |
– – |
– – |
– –7,5 |
– – |
256,7 – |
256,7 –7,5 |
256,7 –7,5 |
|
| Årets totalresultat | – | – | – | –7,5 | – | 256,7 | 249,2 | 249,2 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning Aktiebonusprogram – nyemission Aktiebonusprogram – värde av |
– 2,5 |
– – |
– 2,5 |
– – |
– – |
–174,3 – |
–174,3 – |
–174,3 2,5 |
|
| anställdas tjänstgöring Emission av optioner Lämnade koncernbidrag |
– – – |
– – – |
– – – |
– – – |
– 0,1 – |
61,6 – –5,8 |
61,6 0,1 –5,8 |
61,6 0,1 –5,8 |
|
| Eget kapital 2009-12-31/2010-01-01 | 26 | 92,0 | 187,5 | 279,5 | 1,3 | 51,5 | 1 096,4 | 1 149,2 | 1 428,7 |
| Årets resultat Kursdifferens på säkringsinstrument |
– – |
– – |
– – |
– –1,5 |
– – |
197,9 – |
197,9 –1,5 |
197,9 –1,5 |
|
| Årets totalresultat | – | – | – | –1,5 | – | 197,9 | 196,4 | 196,4 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning Överföring till aktieägare – aktieinlösen Aktiebonusprogram – värde av |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
–177,9 –177,8 |
–177,9 –177,8 |
–177,9 –177,8 |
|
| anställdas tjänstgöring Indragning av återköpta aktier Emissionskostnader Lämnade koncernbidrag |
– –0,5 – – |
– – – – |
– –0,5 – – |
– – – – |
– – – – |
–6,6 0,5 –0,7 –8,2 |
–6,6 0,5 –0,7 –8,2 |
–6,6 – –0,7 –8,2 |
|
| Eget kapital 2010-12-31 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | –0,2 | 51,5 | 923,6 | 974,9 | 1 253,9 |
| Föreslagen överföring till aktieägare | |||||||||
| Utdelning | 26, 35 | –274,6 | –274,6 | –274,6 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och RFR 1.3 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 13 april 2011.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument samt finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK.
De finansiella rapporterna upprättas i enlighet med IFRS och kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36.
De angivna redovisningsprinciperna för koncernen har, med undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Från och med 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. De ändrade redovisningsprinciperna har medfört bland annat att definitionen av rörelse har ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande ("minoritetsintresse") och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av en andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Swecos tidigare princip som var att redovisa överskjutande belopp som goodwill.
Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt på företagets finansiella rapporter, vilket innebär att inga belopp i de finansiella rapporterna har justerats. Ändringarna av standarderna har medfört några ändringar i upplysningskraven, vilket påverkat not 13 för innevarande år.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av årets finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Sweco har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.
Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som tillhandahåller tjänster (affärsområden) inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
Dotterbolag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Sweco AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallad förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. Förvärven som gjordes under 2010 har innehav utan bestämmande inflytande redovisats till dess proportionella andel av nettotillgångarna.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande (dotterbolag) kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen, reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint ventureföretag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, övriga reserver. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. Sweco har inga koncernföretag belägna i länder med hyperinflation.
I omräkningen har för de väsentliga valutorna följande kurser använts:
| 2010 | 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balans- Genom- |
Balans- | Genom | ||||||
| dagskurs | snittskurs | dagskurs | snittskurs | |||||
| EUR | 9,00 | 9,54 | 10,35 | 10,62 | ||||
| NOK | 1,15 | 1,19 | 1,24 | 1,22 |
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i övriga reserver i eget kapital, till den del säkringen är effektiv. Ineffektiv del redovisas i koncernens resultaträkning. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten efter avdrag för eventuell valutasäkring från eget kapital till årets resultat.
De ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004 (tidpunkten för övergång till IFRS) har redovisats som omräkningsreserv inom det egna kapitalet.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för tjänster i koncernens löpande verksamhet. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget.
I koncernredovisningen redovisas under rörelsens intäkter årets genererade utfaktureringsvärde av pågående tjänsteuppdrag för såväl både uppdrag utförda på löpande räkning som fast pris. I balansräkningen värderas pågående tjänsteuppdrag till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Tjänsteuppdrag där upparbetade intäkter överstiger delfakturerade belopp redovisas som fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag. Tjänsteuppdrag där delfakturerade belopp överstiger upparbetade intäkter redovisas som skulder avseende pågående tjänsteuppdrag. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I de fall utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter för nedlagt arbete och uppkomna uppdragsutgifter, om de sannolikt kommer att ersättas av beställaren. En befarad förlust i ett uppdrag redovisas omgående som kostnad.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas inom rörelseresultatet avseende rörelsefordringar och skulder och inom finansnetto avseende finansiella fordringar och skulder.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde mot-
svarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instruments klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om den är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som Sweco initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i finansnettot. I denna kategori ingår derivat med positivt verkligt värde och finansiella placeringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Sweco tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Dessa tillgångar värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran minskas även med eventuell värdeminskning vilket görs när det finns objektiva bevis på att koncernen inte kommer att erhålla hela den ursprungliga fordran. Väsentliga finansiella svårigheter hos kunden och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.
Finansiella tillgångar som hålles till förfall är tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som Sweco valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i finansnettot. I kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av
not 32 Finansiella instrument per kategori.
Erhållen premie vid utgivande av teckningsoptioner redovisas som övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital. Vid tecknande av aktier fördelas erhållen betalning mellan aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital. Teckningsoptionerna i Sweco har erbjudits ledande befattningshavare inom koncernen och prissatts till marknadsvärde, med tillämpning av värderingsmodellen Black & Scholes, se även not 33. De är därmed inte att betrakta som aktierelaterad ersättning.
Derivatinstrument utgörs i Sweco av terminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas, då förutsättningarna för säkringsredovisning inte är uppfyllda, via resultaträkningen inom rörelseresultatet.
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som vid bokslutstillfället upptas till balansdagskurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i rapport över totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar rapport över totalresultat när koncernföretagen konsolideras. Ackumulerade vinster/förluster redovisas i årets resultat vid avyttring av dotterbolaget.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning ingår också i anskaffningsvärdet.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust, som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, annars är det operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- respektive kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som erlagts som leasingavgift under året. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden ner till restvärde. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – byggnader, rörelsefastigheter | 50 år |
|---|---|
| – IT och datorutrustning | 3 år |
| – övriga inventarier | 5 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 utgör koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, det redovisade värdet. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se nästa sida). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det måste även kunna visas att tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Balanserade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I koncernen finns en utvecklad programvara inom projektstyrning.
I samband med förvärv görs en värdering av inneliggande orderstock, kundrelationer och varumärken. Orderstocken som aktiveras avser täckningsbidraget på fasta order. Kundrelationer och varumärken redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (se nedan). Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig och att kostnaden kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången
ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – balanserade utvecklingsutgifter | 5 år |
|---|---|
| – licenser | 3 år |
| – kundrelationer | 5 år |
| – varumärken | 1–3 år |
| – orderstock | i takt med att order realiseras |
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För uppskjutna skattefordringar gäller prövning enligt särskild standard (se avsnitt om skatter).
För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning, beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet på investeringar som hålles till förfall beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med löptid under tolv månader diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Vid återköp av egna aktier redovisas köpeskillingen som en minskning av det egna kapitalet. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Redovisas som skuld efter att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultat och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder består av teckningsoptioner utgivna till anställda.
Pensionsplanerna finansieras genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. En förmånsbestämd plan anger ett belopp för den pensionsförmån den anställde erhåller efter pensionering, vanligen baserad på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd plan har fasta avgifter som betalas till en separat juridisk enhet (försäkringsbolag). Sweco har både avgifts- och förmånsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas, vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Inom Sweco-koncernen har ett aktiebonusprogam (Aktiebonusprogram 2009) avslutats under året som innebar att bonus till de anställda betalades ut som aktier i företaget. Programmet omfattade huvuddelen av de anställda i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Programmet är ett så kallat eget kapital-reglerat instrument. Antal aktier som erhålls beräknas utifrån en fastställd så kallad basaktiekurs vilket motsvarar den genomsnittliga volymvägda betalkursen för Swecos aktie av serie B under en viss period med avdrag för eventuell beslutad utdelning. Basaktiekursen räknas om enligt standardmässiga villkor om bolagsstämman i Sweco beslutar om split, företrädesemission eller liknande under programmets löptid. Beräknad bonus redovisas linjärt under intjänandeperioden som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal aktier som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade aktier.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Koncernens avsättningar består av pensionsavsättningar.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i rapport över totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i rapport över totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid och att bolaget kan styra återföringen av vinsterna. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning från dotterbolag redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Om inte annat anges har moderbolagets redovisningsprinciper under 2010 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter och villkorade köpeskillingar inte samma ändringar av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se nedan.
Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna de förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Moderbolagets fakturering av koncerngemensam administration och övrig verksamhet redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Motsvarande krav gäller för utdelningar från dotterbolag samt att utdelade vinstmedel måste vara intjänade efter Swecos förvärvstidpunkt. Utdelningar kan även anteciperas om beslut finns om utdelning eller Sweco via sitt innehav i bolaget kan säkerställa att utdelning lämnas.
I balansräkningen värderas arbeten till fast pris till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Arbeten som utförs på löpande räkning åsätts inget värde.
Samtliga leasingavtal, finansiella och operationella, redovisas som operationella.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att utgöra utdelning redovisas hos mottagaren som resultat från andelar och hos givarföretaget som minskning av det fria egna kapitalet.
Koncernens nettoomsättning avser i all väsentlighet tjänsteuppdrag.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernledningen följer upp, så kallad företagsledningsperspektiv tillämpas. I koncernen benämns rörelsesegment som affärsområden.
Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernledningen följer upp det resultat, den rörelsemarginal och debiteringsgrad som koncernens olika geografiska områden genererar. Varje affärsområde har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av affärsområdets prestationer till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp affärsområdenas resultat utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen kan följa samtliga geografiska områdens prestationer och resultat. Dock utgör affärsområdet Industry ett undantag då verksamheten finns i flera länder, verksamheten utgörs av tekniska industrikonsulttjänster. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens affärsområden har identifierats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment slagits ihop när de har likartade ekonomiska egenskaper, vilket innebär att tjänsterna, kunderna och distributionssättet verkar i en omgivning med likartade regelverk.
| Sweco Sverige | Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energi, Geografisk IT, Samhällsanalys & Strategi |
|---|---|
| Sweco Norge | Byggkonstruktion, Energi, Vatten & Miljö, Infrastruktur, Tekniska installationer |
| Sweco Finland | Projektledning |
| Sweco Ryssland | Vatten & Miljö, Energi |
| Sweco centrala & östra Europa | Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Energi |
| Sweco Industry | Kemisk industri, Massa- och pappersindustri, Marinindustri, Energi, Produktutveckling |
| Koncerngemensamt | Koncerngemensamma funktioner |
| Sweco | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweco | Sweco | Sweco | centrala & | Sweco | Sweco | Koncern- | Totalt | |||
| 2010 | Sverige | Norge | Finland | östra Europa | Ryssland | Industry | gemensamt | Elimineringar | Ej fördelat | koncernen |
| Extern försäljning | 3 101,6 | 1 289,9 | 81,4 | 269,8 | 26,9 | 502,8 | – | – | – | 5 272,4 |
| Intern försäljning | 2,3 | 6,7 | 0,5 | 8,4 | 1,6 | 33,8 | 49,1 | –102,4 | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 3 103,9 | 1 296,6 | 81,9 | 278,2 | 28,5 | 536,6 | 49,1 | –102,4 | – | 5 272,4 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –46,9 | –18,9 | –0,5 | –10,3 | –0,4 | –8,9 | –8,5 | – | – | –94,4 |
| Rörelseresultat Finansiella intäkter |
334,2 | 130,8 | 7,2 | 7,3 | 3,4 | 1,5 | –51,7 5,3 |
– | – | 432,7 5,3 |
| Finansiella kostnader Resultat före skatt |
–14,3 | –14,3 423,7 |
||||||||
| Väsentliga icke kassaflödespåverkande | ||||||||||
| poster utöver avskrivningar | 7,1 | 6,0 | 0,0 | –1,1 | –0,3 | 0,4 | –4,7 | – | – | 7,4 |
| Tillgångar Investeringar i materiella |
1 725,0 | 768,7 | 84,2 | 321,2 | 40,3 | 418,4 | 2 021,7 | –2 398,2 | 7,1 | 2 988,4 |
| anläggningstillgångar | 47,3 | 20,1 | 0,1 | 38,7 | 0,2 | 1,5 | 0,3 | – | – | 108,2 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 19,3 | 14,6 | 0,3 | 3,6 | 0,0 | 2,2 | – | – | – | 40,0 |
| Skulder | 1 741,9 | 335,6 | 20,4 | 296,8 | 42,2 | 75,0 | 1 021,3 | –2 107,8 | 133,4 | 1 558,8 |
| 2009 | Sweco Sverige |
Sweco Norge |
Sweco Finland |
Sweco centrala & östra Europa |
Sweco Ryssland |
Sweco Industry |
Koncern- gemensamt |
Elimineringar | Ej fördelat | Totalt koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern försäljning | 2 931,6 | 1 284,6 | 89,8 | 296,8 | 29,2 | 706,7 | 0,0 | – | – | 5 338,7 |
| Intern försäljning | 23,0 | 3,6 | 4,9 | 10,2 | 1,8 | 55,6 | 59,7 | –158,8 | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 2 954,6 | 1 288,2 | 94,7 | 307,0 | 31,0 | 762,3 | 59,7 | –158,8 | – | 5 338,7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –52,4 | –19,1 | –0,6 | –13,7 | –0,7 | –27,5 | –6,1 | – | – | –120,1 |
| Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt |
327,4 | 141,2 | 8,9 | 5,4 | 1,2 | –22,3 | –18,2 10,6 –10,6 |
– | – | 443,6 10,6 –10,6 443,6 |
| Väsentliga icke kassaflödespåverkande | ||||||||||
| poster utöver avskrivningar | –39,3 | –22,9 | 0,2 | –2,5 | –0,4 | 3,7 | 5,5 | – | – | –55,7 |
| Tillgångar Investeringar i materiella |
1 623,4 | 765,0 | 95,1 | 296,1 | 44,8 | 524,2 | 2 008,5 | –2 219,8 | 14,0 | 3 151,3 |
| anläggningstillgångar | 43,9 | 20,4 | 1,5 | 2,9 | 0,1 | 4,4 | 0,1 | – | – | 73,3 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 26,6 | 1,7 | 0,3 | 5,2 | 0,1 | 1,1 | – | – | – | 35,0 |
| Skulder | 1 698,6 | 361,2 | 21,8 | 256,4 | 49,4 | 152,4 | 838,3 | –1 929,4 | 109,6 | 1 555,6 |
Finansnettot följs inte upp på affärsområdesnivå då det påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansförvaltningen som handhar koncernens kassalikviditet.
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 49,1 MSEK (59,7). Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Av moderbolagets övriga externa kostnader avser 23 procent (19) inköp från koncernföretag.
I avskrivningar och nedskrivningar 2009 ingår en nedskrivning av goodwill med 12,8 MSEK inom Sweco Industry på grund av omstrukturering i den finländska verksamheten, se även not 7.
Icke kassaflödespåverkande kostnader avser realisationsvinster, bonus som betalas ut som aktier samt skillnad mellan kostnadsförda och betalda pensioner, se även kassaflödesanalysen sidan 46.
Tillgångarna består av rörelsefordringar, IT-utrustning och kontorsinventarier. Fördelning av immateriella tillgångar framgår av not 14. I koncerngemensamt ingår likvida medel och kortfristiga placeringar med 211,2 MSEK (409,7).
I affärsområdenas resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på affärsområdena på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med det resultat, de tillgångar och skulder som koncernledningen följer upp.
Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga marknadsmässiga priser.
Koncerngemensamt består av vinster och förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och allmänna administrationskostnader. Koncerngemensamma tillgångar och skulder som inte har fördelats är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Vatten & Miljö | 932,6 | 929,0 |
| Infrastruktur | 840,4 | 822,1 |
| Energi | 756,2 | 773,7 |
| Installation | 727,5 | 757,0 |
| Byggkonstruktion | 673,2 | 544,8 |
| Industri | 475,9 | 689,9 |
| Arkitektur | 435,0 | 393,3 |
| Projektledning | 306,4 | 309,6 |
| Geografisk IT | 125,2 | 119,3 |
| SUMMA | 5 272,4 | 5 338,7 |
| Extern | ||||
|---|---|---|---|---|
| försäljning | Tillgångar | |||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Sverige | 2 974,4 | 2 641,1 | 1 840,8 | 1 886,9 |
| Norge | 1 302,1 | 1 294,8 | 802,4 | 811,0 |
| Danmark | 57,8 | 50,0 | 15,6 | 22,8 |
| Finland | 280,0 | 452,3 | 371,3 | 472,2 |
| Estland | 22,3 | 33,3 | 51,2 | 63,0 |
| Litauen | 69,7 | 83,6 | 66,1 | 80,2 |
| Tjeckien | 115,3 | 145,1 | 102,0 | 113,9 |
| Slovakien | 9,3 | 2,7 | 1,5 | 1,7 |
| Bulgarien | 26,6 | 33,8 | 37,7 | 36,3 |
| Polen | 44,2 | 9,2 | 58,4 | – |
| Övriga EU | 66,6 | 94,0 | – | – |
| Ryssland | 81,8 | 75,7 | 35,0 | 35,6 |
| Övriga Europa | 40,8 | 70,2 | – | – |
| Afrika | 47,0 | 111,3 | – | – |
| Asien | 122,6 | 219,4 | – | – |
| Oceanien | 0,4 | 4,3 | – | – |
| Nordamerika | 3,2 | 4,3 | – | – |
| Syd- och Mellanamerika | 8,3 | 13,6 | – | – |
| Ej fördelat | – | – | 7,1 | 14,0 |
| Elimineringar | – | – | –400,7 | –386,3 |
| SUMMA | 5 272,4 | 5 338,7 | 2 988,4 | 3 151,3 |
Koncernen saknar intäkt från enskild kund som utgör 10 procent eller mer av koncernens totala intäkter, se även avsnitt kreditrisk i not 33.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| PricewaterhouseCoopers AB | ||||
| – revisionsuppdrag | 3,3 | 3,8 | 0,4 | 1,0 |
| – revisionsverksamhet utöver | ||||
| revisionsuppdraget | 0,8 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
| – skatterådgivning | 0,2 | 0,1 | – | |
| – andra uppdrag | 2,7 | 0,7 | 2,2 | 0,1 |
| Övriga revisionsbolag | ||||
| – revisionsuppdrag | 0,3 | 0,2 | – | – |
| – skatterådgivning | 0,1 | – | – | – |
| – andra uppdrag | 0,2 | 0,3 | – | 0,0 |
| SUMMA | 7,6 | 5,5 | 3,0 | 1,5 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| Avgifter enligt tecknade | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| leasing- och hyresavtal | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Under året betalda lokalhyror | 187,6 | 208,5 | 1,1 | 1,1 | |
| Övriga under året betalda avgifter | 7,2 | 7,8 | 0,2 | 1,3 | |
| SUMMA UNDER ÅRET | |||||
| BETALDA AVGIFTER | 194,8 | 216,3 | 1,3 | 2,4 | |
| Framtida leasing- och hyresavgifter, | |||||
| – inom ett år | 202,5 | 189,4 | 1,0 | 1,1 | |
| – mellan ett år och fem år | 469,3 | 438,9 | 4,0 | 2,2 | |
| – längre än fem år | 584,2 | 105,2 | 8,6 | – | |
| SUMMA FRAMTIDA AVGIFTER | 1 256,0 | 733,5 | 13,6 | 3,3 |
Framtida leasingavgifter avser nominella belopp enligt ej uppsägningsbara leasing- och hyresavtal, så kallad minimileasing. Framtida leasingavgifter består till cirka 99 procent (cirka 98 procent) av lokalhyror. Under året har hyresavtalet gällande Swecos huvudkontor i Marieberg, Stockholm, förlängts med ytterligare 12 år. Övriga leasingavgifter avser i huvudsak kontorsmaskiner och IT-utrustning. För moderbolaget inkluderas avgifter för finansiella leasingkontrakt med 0,2 MSEK (0,3).
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Löner och ersättningar Sociala kostnader, exkl. |
2 325,8 | 2 346,9 | 17,8 | 15,1 | ||
| pensionskostnader Pensionskostnader, ledande |
569,6 | 562,5 | 6,6 | 5,7 | ||
| befattningshavare1) 2) | 10,2 | 8,1 | 3,1 | 2,4 | ||
| Pensionskostnader, övriga1) | 269,2 | 255,5 | 1,3 | 1,2 | ||
| SUMMA | 3 174,8 | 3 173,0 | 28,8 | 24,4 |
1) Se även not 28 Avsättningar till pensioner.
2) Ledande befattningshavare för moderbolaget är 3 (3) personer och för koncernen är det 41 (40) personer.
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ledande | Ledande | |||||
| befattnings- | befattnings | |||||
| Löner och | havare (46 | Övriga | havare (46 | Övriga | ||
| ersättningar per land | personer) | anställda | personer) | anställda | ||
| Sverige | ||||||
| Moderbolaget1) | 11,1 | 6,7 | 10,1 | 5,0 | ||
| Dotterbolag | 18,4 | 1 244,0 | 19,6 | 1 191,3 | ||
| Summa Sverige | 29,5 | 1 250,7 | 29,7 | 1 196,3 | ||
| Utland | ||||||
| Norge | 3,9 | 679,4 | 4,2 | 637,6 | ||
| Finland | 5,5 | 197,2 | 5,6 | 299,0 | ||
| Danmark | 1,1 | 24,5 | 1,1 | 25,7 | ||
| Estland | 0,6 | 8,5 | 1,5 | 18,2 | ||
| Litauen | 0,7 | 24,0 | 0,9 | 31,4 | ||
| Tjeckien | 2,3 | 42,1 | 2,8 | 45,4 | ||
| Bulgarien | 1,1 | 9,5 | 0,9 | 11,4 | ||
| Ryssland | 0,8 | 11,2 | 0,5 | 18,3 | ||
| Polen | 1,6 | 13,8 | – | – | ||
| Övriga Europa | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 1,7 | ||
| Afrika | – | 5,4 | – | 5,9 | ||
| Asien | – | 11,3 | – | 8,3 | ||
| Syd- och Mellanamerika | – | 0,5 | – | 0,4 | ||
| Summa utland | 17,7 | 1 027,9 | 17,6 | 1 103,3 | ||
| TOTALT KONCERNEN | 47,2 | 2 278,6 | 47,3 | 2 299,6 |
1) Ledande befattningshavare för moderbolaget är 10 (9) personer, där även styrelsen ingår.
Ledande befattningshavare i koncernen om 46 (46) personer består av styrelsemedlemmar och verkställande direktörer i moderbolag och samtliga dotterbolag.
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Varav | Varav | ||||
| Medeltal anställda | Total | män, % | Total | män, % | |
| Sverige | |||||
| Moderbolaget | 13 | 38 | 13 | 38 | |
| Dotterbolag | 2 673 | 73 | 2 634 | 72 | |
| Summa Sverige | 2 686 | 72 | 2 647 | 72 | |
| Utland | |||||
| Norge | 933 | 74 | 891 | 74 | |
| Finland | 459 | 83 | 649 | 83 | |
| Danmark | 36 | 67 | 34 | 56 | |
| Estland | 57 | 53 | 89 | 51 | |
| Litauen | 243 | 55 | 272 | 56 | |
| Ryssland | 96 | 34 | 139 | 38 | |
| Tjeckien | 258 | 49 | 259 | 54 | |
| Slovakien | 4 | 50 | 4 | 50 | |
| Bulgarien | 75 | 44 | 70 | 46 | |
| Polen | 110 | 67 | – | – | |
| Övriga Europa | – | – | 3 | 67 | |
| Afrika | 9 | 100 | 9 | 100 | |
| Asien | 19 | 95 | 15 | 93 | |
| Syd- och Mellanamerika | 1 | 100 | 1 | 100 | |
| Summa utland | 2 300 | 68 | 2 435 | 69 | |
| TOTALT KONCERNEN | 4 986 | 70 | 5 082 | 71 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Styrelsemedlemmar i samtliga bolag Övriga ledande befattningshavare |
24 | 22 | 50 | 43 |
| 40 (39) personer | 15 | 15 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro, % | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Total sjukfrånvaro | 2,6 | 2,9 | 0,8 | 1,5 | |
| – långtidssjukfrånvaro | 0,8 | 0,7 | |||
| – sjukfrånvaro för män | 2,2 | 2,4 | |||
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 3,6 | 4,1 | |||
| – anställda –29 år | 2,4 | 2,9 | |||
| – anställda 30–49 år | 2,2 | 2,4 | |||
| – anställda 50– år | 3,4 | 3,8 |
Styrelsen utser en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende ledande befattningshavare. Ersättningskommittén ska även behandla övergripande anställningsvillkor och ersättningsfrågor som rör samtliga anställda i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, koncernledning och chefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören och vice verksällande direktören maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen sex månader. En uppsägningstid om 18 månader ska gälla även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida sex månader.
| Grundlön/ | Rörlig | Övriga Pensions | |||
|---|---|---|---|---|---|
| styrelsearvode ersättning | förmåner | kostnad | SUMMA | ||
| Styrelsens ordförande | |||||
| Olle Nordström | 390 | – | – | – | 390 |
| Styrelseledamot | |||||
| Sofia Arkelsten | 88 | – | – | – | 88 |
| Styrelseledamot | |||||
| Anders G. Carlberg | 215 | – | – | – | 215 |
| Styrelseledamot | |||||
| Gunnel Duveblad | 255 | – | – | – | 255 |
| Styrelseledamot | |||||
| Aina Nilsson Ström | 195 | – | – | – | 195 |
| Styrelseledamot | |||||
| Pernilla Ström | 208 | – | – | – | 208 |
| Styrelseledamot | |||||
| Kai Wärn | 108 | – | – | – | 108 |
| Verkställande direktören | 4 092 | 1 010 | 103 | 1 223 | 6 428 |
| Ledande | |||||
| befattningshavare | |||||
| (6 personer) | 9 649 | 1 045 | 656 | 3 250 | 14 600 |
| SUMMA | 15 200 | 2 055 | 759 | 4 473 | 22 487 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode och ersättning för kommittéarbete enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och personalrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
Med ledande befattningshavare avses koncernledning och ledande befattningshavare (exklusive verkställande direktören i Sweco AB) enligt sidorna 90–91.
Rörlig ersättning avser bonus som är kostnadsförd under 2010.
För ledande befattningshavare utges teckningsoptionsprogram. Under 2008 utgavs ett nytt teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktad till 50 ledande befattningshavare i koncernen. Teckningsoptionerna har enligt den så kallade Black & Scholes modellen marknadsvärderats av extern part. Totalt har 1 300 000 optioner tecknats på marknadsmässiga villkor, varav verkställande direktören förvärvat 150 000 teckningsoptioner och sex ledande befattningshavare 325 000. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Teckningskursen uppgår till 65 SEK per aktie.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Nedskrivning goodwill Övriga immateriella tillgångar, |
– | –12,8 | – | – | |
| avskrivningar | –22,1 | –29,7 | –1,6 | – | |
| Byggnader, avskrivningar | –1,3 | –0,7 | – | – | |
| Inventarier, avskrivningar | –71,0 | –76,9 | –0,3 | –0,3 | |
| SUMMA | –94,4 | –120,1 | –1,9 | –0,3 |
Sweco Industry skrev ner goodwill 2009 med 12,8 MSEK på grund av omstrukturering i den finländska verksamheten.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter – kundfordringar | 1,3 | 1,3 |
| Ränteintäkter – bank | 3,8 | 3,4 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,2 | 0,3 |
| Netto valutakursförändringar | – | 5,5 |
| Summa finansiella intäkter | 5,3 | 10,5 |
| Finansiella kostnader Värdeförändring av tillgångar värderade |
||
| till verkligt värde | – | –0,2 |
| Räntekostnader – leverantörsskulder | –0,2 | –0,2 |
| Räntekostnader – bank | –6,2 | –7,6 |
| Övriga finansiella kostnader | –2,2 | –2,6 |
| Netto valutakursförändringar | –5,7 | – |
| Summa finansiella kostnader | –14,3 | –10,6 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 0,0 | 0,1 |
| SUMMA FINANSNETTO | –9,0 | 0,0 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 5,1 | 4,7 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –6,5 | –7,7 |
| MODERBOLAGET | ||
| 2010 | 2009 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag | ||
| Utdelning | 43,5 | 5,5 |
| Koncernbidrag | 269,5 | 257,3 |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 313,0 | 262,8 |
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från koncernföretag | 0,6 | 1,9 |
| Övriga ränteintäkter Valutakursvinster |
1,8 – |
1,2 5,3 |
| Summa finansiella intäkter | 2,4 | 8,4 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader till koncernföretag | –1,0 | –0,8 |
| Övriga räntekostnader | –1,8 | –1,5 |
| Valutakursförluster | –4,0 | – |
| Övriga finansiella kostnader | –1,8 | –1,9 |
| Summa finansiella kostnader | –8,6 | –4,2 |
| SUMMA FINANSNETTO | 306,8 | 267,0 |
Under året erhållna intäktsräntor 2,3 2,8 Under året betalda kostnadsräntor –8,6 –4,2
| Bokslutsdispositioner | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Avskrivningar utöver plan | –0,1 | – |
| Avsättning till periodiseringsfond | – | 104,0 |
| SUMMA | –0,1 | 104,0 |
| Obeskattade reserver | 2010 | 2009 |
| Avskrivningar utöver plan | 0,1 | – |
| SUMMA | 0,1 | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
–101,6 2,0 |
–149,8 –4,4 |
–52,6 1,7 |
–89,1 0,0 |
| Summa aktuell skattekostnad | –99,6 | –154,2 | –50,9 | –89,1 |
| Uppskjuten skatteintäkt/skattekostnad Uppskjuten skatt avseende |
||||
| temporära skillnader Uppskjuten skattekostnad till följd av |
–13,4 | –6,8 | – | – |
| tidigare skattevärde i underskottsavdrag Uppskjuten skatteintäkt/kostnad vid |
– | –0,4 | – | – |
| förändring av obeskattade reserver | –10,8 | 12,4 | – | – |
| Summa uppskjuten | ||||
| skatteintäkt/skattekostnad | –24,2 | 5,2 | – | – |
| TOTALT REDOVISAD | ||||
| SKATTEKOSTNAD | –123,8 | –149,0 | –50,9 | –89,1 |
Posterna i rapport över totalresultat redovisas netto efter skatt. Ingen skatt redovisas för omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter som före skatt uppgår till –101,1 (0,0) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Resultat före skatt | 423,7 | 443,6 | 248,8 | 345,8 |
| Inkomstskatt beräknad enligt | ||||
| nationella skattesatser gällande | ||||
| resultat i respektive land | 132,1 | 127,2 | 65,5 | 90,9 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| – Ej skattepliktiga utdelningar | –15,0 | –2,8 | –11,4 | –1,4 |
| – Ej skattepliktiga omvärderingar | ||||
| och realisationsvinster på aktier | 0,3 | –5,0 | – | – |
| – Övriga ej skattepliktiga intäkter | –0,5 | –0,3 | – | – |
| – Övriga ej avdragsgilla kostnader | 8,9 | 25,5 | 0,7 | 1,1 |
| Lämnade koncernbidrag | – | – | –2,2 | –1,5 |
| Justering avseende tidigare år | –2,0 | 4,4 | –1,7 | 0,0 |
| ÅRETS SKATTEKOSTNAD | 123,8 | 149,0 | 50,9 | 89,1 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2010 | 2009 | |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skattefordringar | 14,0 | 15,0 | |
| Ökning vid företagsförvärv | 3,1 | – | |
| Omklassifisering till uppskjuten skatt | –0,4 | 0,1 | |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | –8,6 | –2,1 | |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | –1,0 | 1,0 | |
| Utgående uppskjutna skattefordringar | 7,1 | 14,0 | |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skatteskulder | –106,9 | –113,4 | |
| Ökning vid företagsförvärv | –13,2 | –0,8 | |
| Omklassifisering från uppskjuten skattefordran | 0,4 | –0,1 | |
| Förändring av skattedel i obeskattade reserver i resultaträkningen | –10,8 | 12,4 | |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | –4,8 | –5,1 | |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 1,9 | 0,1 | |
| Utgående uppskjutna skatteskulder | –133,4 | –106,9 | |
| Uppskjutna skatter vid årets utgång | |||
| Uppskjuten skattefordran avseende förlustavdrag | 0,9 | 0,1 | |
| Uppskjuten skattefordran avseende koncernmässiga | |||
| undervärden pensioner | 0,8 | 10,3 | |
| Uppskjuten skattefordran avseende andra temporära skillnader | 5,4 | 3,6 | |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 7,1 | 14,0 | |
| Uppskjuten skattedel av i bolagen redovisade obeskattade reserver | –96,9 | –83,9 | |
| Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader | –36,5 | –23,0 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | –133,4 | –106,9 | |
| SUMMA UPPSKJUTNA SKATTER NETTO | –126,3 | –92,9 |
Av de uppskjutna skattefordringarna förväntas 1,1 MSEK kunna utnyttjas inom 12 månader. Av de uppskjutna skatteskulderna förväntas 2,3 MSEK betalas inom 12 månader. Det finns inga avdragsgilla temporära skillnader, underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag som inte ingår i uppskjutna skattefordringar.
| Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 1,6 | 1,8 | –4,8 | – | –3,2 | 1,8 |
| Immateriella tillgångar | 0,7 | – | –15,5 | –16,8 | –14,8 | –16,8 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0,0 | 0,1 | –1,4 | –0,5 | –1,4 | –0,4 |
| Omsättningstillgångar | 3,1 | 1,7 | –3,4 | –1,0 | –0,3 | 0,7 |
| Obeskattade reserver | – | – | –96,9 | –83,9 | –96,9 | –83,9 |
| Pensioner | 0,8 | 10,3 | –11,4 | –4,7 | –10,6 | 5,6 |
| Förlustavdrag | 0,9 | 0,1 | – | – | 0,9 | 0,1 |
| SUMMA | 7,1 | 14,0 | –133,4 | –106,9 | –126,3 | –92,9 |
| SUMMA | –92,9 | –24,2 | –10,1 | – | 0,9 | –126,3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förlustavdrag | 0,1 | 0,8 | – | – | – | 0,9 |
| Pensioner | 5,6 | –5,7 | –1,8 | –9,2 | 0,5 | –10,6 |
| Obeskattade reserver | –83,9 | –10,8 | –2,2 | – | – | –96,9 |
| Omsättningstillgångar | 0,7 | –1,8 | 0,8 | – | – | –0,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar |
–0,4 | –1,0 | – | – | 0,0 | –1,4 |
| Immateriella tillgångar | –16,8 | –5,8 | –1,9 | 9,2 | 0,5 | –14,8 |
| Materiella anläggningstillgångar |
1,8 | 0,1 | –5,0 | – | –0,1 | –3,2 |
| 2010 | balans 2010 |
resultat- räkningen |
Förvärv | Omklass | i utländsk valuta |
balans 2010 |
| Ingående | Redovisat över |
Omräknings | differens Utgående | |||
| Förlustavdrag SUMMA |
0,5 –98,4 |
–0,4 5,2 |
– –0,8 |
– – |
– 1,1 |
0,1 –92,9 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pensioner | 9,5 | –4,8 | – | – | 0,9 | 5,6 |
| Obeskattade reserver | –95,9 | 12,4 | –0,4 | – | – | –83,9 |
| Omsättningstillgångar | –0,7 | 0,9 | – | 0,4 | 0,1 | 0,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar |
1,0 | –1,4 | – | – | – | –0,4 |
| Immateriella tillgångar | –14,8 | –1,3 | –0,4 | –0,4 | 0,1 | –16,8 |
| Materiella anläggningstillgångar |
2,0 | –0,2 | – | – | 0,0 | 1,8 |
| 2009 | Ingående balans 2009 |
Redovisat över resultat- räkningen |
Förvärv | Omklass | Omräknings i utländsk valuta |
differens Utgående balans 2009 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 90 285 021 | 88 343 439 |
| Effekt av förmodat utnyttjande av aktiebonusprogram | 697 594 | 778 275 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 90 982 615 | 89 121 714 |
| Resultat per aktie avseende vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare |
||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 3,31 | 3,31 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 3,28 | 3,28 |
Vid beräkning av resultat per aktie har årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerats med genomsnittligt antal aktier enligt ovan. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antal utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Utspädningseffekter är till följd av teckningsoptionsprogrammet och aktiebonusprogrammet, se även not 26. Teckningsoptionsprogrammet har inte medfört någon justering av årets resultat vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.
Ytterligare information om utestående optioner och återköp av egna aktier finns återgivna på sidorna 86–87.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||
| Årets inköp enligt not 15 | 73,1 | 72,5 | 0,3 | 0,1 | ||
| Anskaffat med finansiell leasing | –11,8 | –9,6 | – | – | ||
| SUMMA | 61,3 | 62,9 | 0,3 | 0,1 |
KONCERNEN
| Datum | Andel, % | Andel efter trans., % | Köpeskilling | |
|---|---|---|---|---|
| Förvärv | ||||
| H Nilsson Byggkonsult AB, inkråmsförvärv | 2009-01-01 | 100 | 100 | 0,4 |
| Sweco Projekt AS, Estland, förvärv av minoritetsandel | 2009 | 7 | 99 | 6,5 |
| EL-Design AS, Norge, inkråmsförvärv | 2009-02-01 | 100 | 100 | 1,2 |
| Sweco Paatela Architechts Oy, Finland, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2009-03-31 | 100 | 3,5 | |
| EME Analys AB | 2009-07-02 | 100 | 100 | 14,1 |
| EuroFutures AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2009-07-10 | 100 | –1,2 | |
| Sweco Paatela Architechts Oy, Finland, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2009-08-31 | 100 | 2,0 | |
| Takskonsult AS, Norge, Inkråmsförvärv | 2009-11-13 | 100 | 100 | 0,6 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2009 | 27,1 | |||
| Ingeniør Per Ødemark AS, Norge, inkråmsförvärv | 2010-01-01 | 100 | 100 | 0,9 |
| Sweco Lietuva, Litauen, förvärv av minoritetsandel | 2010-01-25 | 0,5 | 91 | 0,2 |
| Hydroprojekt Kraków Sp. z o.o., Polen | 2010-02-08 | 95 | 95 | 6,5 |
| Ilje AS, Norge | 2010-04-01 | 100 | 100 | 5,0 |
| Conradi AS, Norge | 2010-06-01 | 100 | 100 | 3,3 |
| Hydroprojekt Kraków Sp. z o.o., Polen, förvärv av minoritetsandel | 2010-06-21 | 5 | 100 | 0,4 |
| Krakowskie Biuro Projektów Dróg i Mostów TRANSPROJEKT sp. z o.o., Polen | 2010-06-29 | 97 | 97 | 33,2 |
| B&B VVS Konsult AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2010-08-02 | 100 | 0,1 | |
| Krakowskie Biuro Projektów Dróg i Mostów TRANSPROJEKT sp. z o.o., | ||||
| Polen, förvärv av minoritetsandel | 2010-08-19, 2010-11-10 | 3 | 100 | 1,2 |
| Kasos sp.zo.o (under namnändring till Sweco Polska), Polen | 2010-09-01 | 100 | 100 | 0,0 |
| Aros Arkitekter AB | 2010-10-01 | 100 | 100 | 28,3 |
| Effekt RI AS, Norge, inkråmsförvärv | 2010-10-01 | 100 | 100 | 1,3 |
| Eiendomsprosjektering AS, Norge | 2010-12-01 | 100 | 100 | 6,2 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2010 | 86,6 | |||
| Avyttringar | ||||
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2009-01-31 | 100 | 6,0 | |
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2009-02-28 | 100 | 1,0 | |
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2009-07-31 | 100 | 9,6 | |
| Saratovskij Vodokanal Proekt, Ryssland | 2009-11-24 | 100 | 0 | 0,0 |
| SUMMA AVYTTRINGAR 2009 | 16,6 | |||
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2010-04-01 | –4,0 | ||
| SUMMA AVYTTRINGAR 2010 | –4,0 |
Förvärven som genomförts under 2010 respektive 2009 redovisas i aggregerad form för att de enskilt inte är av den storlek att en separat redovisning av respektive förvärv är motiverat. Förvärvsanalyserna i tabellerna är preliminära. Sweco har under 2010 etablerat en ny marknad i Polen genom förvärven av vatten- och miljökonsultföretaget Hydroprojekt Kraków med 35 anställda och teknikkonsultbolaget Transprojekt Kraków med 155 anställda. I Norge har Sweco förvärvat fem bolag och verksamheter som sammanlagt har 35 anställda. I Sverige har Sweco förvärvat Aros Arkitekter AB med 76 anställda. Sweco har under 2010 avyttrat rörelsen i den finländska industriverksamhetens enhet Telekom med 77 anställda. Resultat vid försäljning av rörelserna uppgick till 0,0 MSEK. Reglering av tillgångar och skulder i samband med avyttringen uppgick till –4,0 MSEK.
Förvärvade företag har påverkat koncernens likvida medel negativt med 63,1 MSEK och avyttrade verksamheter har försämrat koncernens likvida medel med 4,0 MSEK. Påverkan på koncernens likvida medel är netto –67,1 MSEK. I goodwillvärdet ingår värdet av personalens tekniska kunskaper. Den överförda ersättningen är kontant ersättning. Förvärvsrelaterade utgifter uppgår totalt till 3,4 MSEK och avser arvoden till konsulter i samband med due diligence. Dessa utgifter har redovisats som övriga rörelsekostnader i rapport över totalresultat.
De förvärvade och avyttrade företagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten
| 2010 | Förvärvade värden |
Avyttrade värden |
|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 14,6 | 0,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 35,1 | – |
| Finansiella anläggningstillgångar | 3,4 | – |
| Omsättningstillgångar | 44,5 | – |
| Likvida medel | 12,6 | – |
| Långfristiga skulder | –4,2 | – |
| Uppskjuten skatt | –13,2 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | –26,8 | –4,5 |
| Vid förvärven redovisad innehav utan bestämmande inflytande | 0,0 | – |
| Vid förvärven redovisad koncerngoodwill | 19,5 | – |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | 1,1 | – |
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | 0,0 |
| Total köpeskilling | 86,6 | –4,0 |
| Ej reglerad köpeskilling | –11,1 | – |
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | 0,2 | – |
| Likvida medel i förvärvade företag | –12,6 | – |
| MINSKNING AV KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 63,1 | –4,0 |
Under året har Sweco gjort mindre förvärv av innehav utan bestämmande inflytande. Effekterna av förvärven visas nedan i aggregerad form.
| Effekterna av ägarförändringar i företagets innehav: | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2,6 | |||||
| 0,7 | |||||
| –0,7 | |||||
| –0,3 | |||||
| –0,3 | |||||
| 2,0 | |||||
Redovisat värde före förvärvet är enligt koncernens redovisningsprinciper.
| Förvärvade företag | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde justering |
Redovisat i | Avyttrade koncernen verksamheter |
| Immateriella tillgångar | – | 1,9 | 1,9 | 4,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 0,8 | – | 0,8 | 0,9 |
| Omsättningstillgångar | 3,7 | – | 3,7 | 2,7 |
| Likvida medel | 5,1 | – | 5,1 | 0,1 |
| Uppskjuten skatt | –0,4 | –0,4 | –0,8 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | –5,0 | – | –5,0 | –2,9 |
| Vid förvärven redovisad minoritetsandel | 2,8 | – | ||
| Vid förvärven redovisad goodwill | 18,6 | – | ||
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | 11,5 | ||
| Total köpeskilling | 27,1 | 16,6 | ||
| Ej reglerad köpeskilling | –3,0 | –5,2 | ||
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | 10,7 | – | ||
| Likvida medel i förvärvade företag | –5,1 | –0,1 | ||
| MINSKNING/ÖKNING AV KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 29,7 | 11,3 |
Förvärvade företag har påverkat koncernens likvida medel negativt med 29,7 MSEK och avyttrade verksamheter har förbättrat koncernens likvida medel med 11,3 MSEK. Påverkan på koncernens likvida medel är netto –18,4 MSEK. I den totala köpeskillingen ingår transaktionskostnader om 0,0 MSEK.
omsättning och rörelseresultat
| 2010 Förvärv |
2010 Avyttring |
2009 Förvärv |
2009 Avyttring |
|---|---|---|---|
| 65,8 | 9,4 | 12,8 | 41,2 |
| 153,5 | 16,8 | ||
| 7,3 | 0,0 | 1,3 | 2,7 |
| 11,1 | 1,5 | ||
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella |
Övriga immateriella |
|||||
| Goodwill | tillgångar | Totalt | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 813,0 | 126,2 | 939,2 | 787,6 | 119,9 | 907,5 |
| Inköp | – | 5,9 | 5,9 | – | 14,5 | 14,5 |
| Ökning genom företagsförvärv | 19,4 | 14,6 | 34,0 | 14,3 | 1,9 | 16,2 |
| Minskning vid omräknad förvärvskalkyl | – | – | – | –1,2 | – | –1,2 |
| Ökning vid omräknad förvärvskalkyl | 0,1 | – | 0,1 | 5,5 | – | 5,5 |
| Försäljning/utrangering | – | –0,9 | –0,9 | –3,6 | –6,9 | –10,5 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –72,1 | –10,8 | –82,9 | 10,4 | –3,2 | 7,2 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 760,4 | 135,0 | 895,4 | 813,0 | 126,2 | 939,2 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar | –29,5 | –72,8 | –102,3 | –15,9 | –50,3 | –66,2 |
| Försäljning/utrangering | – | 0,8 | 0,8 | – | 5,8 | 5,8 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 3,5 | 8,4 | 11,9 | –0,8 | 3,0 | 2,2 |
| Nedskrivningar | – | – | – | –12,8 | –1,6 | –14,4 |
| Årets avskrivning | – | –22,1 | –22,1 | – | –29,7 | –29,7 |
| Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar | –26,0 | –85,7 | –111,7 | –29,5 | –72,8 | –102,3 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 734,4 | 49,3 | 783,7 | 783,5 | 53,4 | 836,9 |
| SPECIFIKATION | ||||||
| Sweco Sverige | 112,1 | 103,7 | ||||
| Sweco Norge | 259,3 | 271,2 | ||||
| Sweco Finland | 47,3 | 54,4 | ||||
| Sweco centrala & östra Europa | 81,8 | 92,6 | ||||
| Sweco Ryssland | 21,9 | 23,5 | ||||
| Sweco Industry | 212,0 | 238,1 | ||||
| Aktiverade licenskostnader programvara | 12,3 | 14,4 | ||||
| Aktiverade utvecklingskostnader programvara | 12,4 | 18,4 | ||||
| Tillgångar aktiverade vid förvärv | 24,3 | 20,3 | ||||
| Övriga immateriella tillgångar | 0,3 | 0,3 | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 734,4 | 49,3 | 783,5 | 53,4 |
Ovanstående immateriella tillgångar är alla förvärvade, förutom utvecklad programvara inom Sweco Sverige om 12,4 MSEK (18,4). Se även not 7 avseende nedskrivning av goodwill. Inga låneutgifter har inräknats i tillgångars anskaffningsvärde i ovanstående tabell. För fastställelse av räntesats för låneutgifter används koncernens centralt bestämda internränta.
De väsentliga immateriella värdena återfinns inom affärsområdena Sweco Industry och Sweco Norge, som även utgör kassagenererande enheter. Bägge enheternas återvinningsvärde baseras på samma antaganden. Beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn har tagits till tidigare erfarenheter och externa informationskällor. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren ska i normalfallet ha baserats på en årlig real tillväxttakt på 2 procent, vilket anses motsvara den långsiktiga tillväxttakten på affärsområdets marknad. På vissa marknader kan dock högre tillväxttakt vara rimlig.
De värden (antaget värde) som använts i nyttjandevärdeberäkningarna och värden (ändrat värde) som leder till att återvinningsvärdet blir lika med redovisat värde, givet att övriga variabler hålls konstanta, redovisas i följande tabell.
Slutsatsen av denna prövning är att det inte föreligger nedskrivningsbehov.
De viktigaste variablerna är marknadstillväxt, timpriser och personalkostnad.
Efterfrågan på konsulttjänster har historiskt följt konjunkturutvecklingen. Förväntad marknadstillväxt baseras på en övergång från rådande konjunktursituation till den förväntade långsiktiga tillväxten. Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Med marknadstillväxt menas tillväxt i rörelseresultatet.
Timpriserna har över en konjunkturcykel i princip motsvarats av inflation och reallöneökningar. Prognosen för timpriser baseras på förväntad inflation och reallöneökningar.
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt), bibehållen debiteringsgrad och effektiviseringar av verksamheten.
Diskonteringsfaktorn, baserad på generella marknadsförutsättningar tillsammans med respektive enhets specifika förutsättningar, uppgår för Sweco Sverige till 13 procent, Sweco Norge 14 procent, Sweco Finland 14 procent, Sweco centrala & östra Europa 16 procent, Sweco Ryssland 21 procent och Sweco Industry 14 procent före skatt i genomsnitt.
| Sweco Sverige |
Sweco Norge |
Sweco Finland |
Sweco centrala & östra Europa |
Sweco Ryssland |
Sweco Industry |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Variabel | Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
| Marknadstillväxt, % i genomsnitt | 7 | –26,5 | 2 | –31,4 | 14 | 1,1 | 10 | 4,5 | 13 | 6,6 | 18 | 15,8 |
| Timpriser, % i genomsnitt Ökning personalkostnader, |
6 | –2,8 | 2 | –5,6 | 6 | 1,7 | 3 | 1,9 | 15 | 12,9 | 10 | 8,7 |
| % i genomsnitt Diskonteringsränta, |
6 | 17,5 | 2 | 13,3 | 7 | 14,7 | 3 | 5,1 | 16 | 20,1 | 14 | 16,1 |
| % i genomsnitt | 13 | 49,3 | 14 | 51,3 | 14 | 20,5 | 16 | 17,5 | 21 | 23,0 | 14 | 17,9 |
| Övriga immateriella tillgångar | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Inköp från annat koncernföretag | 14,0 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 14,0 | – |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | – | – |
| Årets avskrivningar | –1,6 | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 1,6 | – |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 12,4 | – |
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och Mark | Inventarier | Total | Byggnader och Mark | Inventarier | Total | |
| Ingående anskaffningsvärde | 16,4 | 539,8 | 556,2 | 18,7 | 535,0 | 553,7 |
| Inköp | 3,3 | 69,8 | 73,1 | 0,2 | 72,3 | 72,5 |
| Ökning genom företagsförvärv | 32,1 | 3,0 | 35,1 | – | 0,8 | 0,8 |
| Försäljning/utrangering | – | –44,3 | –44,3 | –1,2 | –68,5 | –69,7 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –3,8 | –3,3 | –7,1 | –1,3 | 0,2 | –1,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 48,0 | 565,0 | 613,0 | 16,4 | 539,8 | 556,2 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3,7 | –378,6 | –382,3 | –3,8 | –358,7 | –362,5 |
| Omklassifisering | – | – | – | – | –0,2 | –0,2 |
| Försäljning/utrangering | – | 39,6 | 39,6 | 0,2 | 62,5 | 62,7 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 1,5 | 0,0 | 1,5 | 0,6 | 0,3 | 0,9 |
| Nedskrivningar | – | – | – | – | –5,7 | –5,7 |
| Årets avskrivningar | –1,3 | –71,0 | –72,3 | –0,7 | –76,8 | –77,5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3,5 | –410,0 | –413,5 | –3,7 | –378,6 | –382,3 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 44,5 | 155,0 | 199,5 | 12,7 | 161,2 | 173,9 |
| Varav mark: | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,1 | – | 0,1 | 0,2 | – | 0,2 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,0 | – | 0,0 | –0,1 | – | –0,1 |
| Ökning genom företagsförvärv | 0,3 | – | 0,3 | – | – | – |
| Utgående redovisat värde mark | 0,4 | – | 0,4 | 0,1 | – | 0,1 |
| Varav inventarier finansierade med | ||||||
| finansiell leasing med följande belopp: | ||||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | – | 36,6 | 36,6 | – | 31,4 | 31,4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | –13,0 | –13,0 | – | –9,9 | –9,9 |
| Utgående redovisat värde finansiell leasing | – | 23,6 | 23,6 | – | 21,5 | 21,5 |
| Inventarier | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 4,5 | 4,5 |
| Inköp | 0,3 | 0,1 |
| Försäljning/utrangering | – | –0,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4,8 | 4,5 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3,8 | –3,5 |
| Försäljning/utrangering | – | 0,0 |
| Årets avskrivningar | –0,3 | –0,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –4,1 | –3,8 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 0,7 | 0,7 |
MODERBOLAGET
| Årets förändring av redovisat värde | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 332,0 | 332,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 332,0 | 332,0 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda företag | |||||
| Sweco Central Eastern Europe AB | 556633-5831 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,1 |
| Sweco Finland Oy | 1578089-9 | Finland | 100 | 61 541 | 89,9 |
| Sweco International AB | 556079-1336 | Stockholm | 100 | 4 500 | 0,6 |
| Sweco JAPS AB | 556301-1765 | Västerås | 100 | 2 000 | 41,6 |
| Sweco Norge AS | 967032271 | Norge | 100 | 152 349 | 112,1 |
| Sweco PM Oy | 1657257-2 | Finland | 100 | 500 | 73,9 |
| Sweco Russia AB | 556221-1689 | Stockholm | 100 | 4 005 | 3,0 |
| Sweco Sverige AB | 556032-2496 | Stockholm | 100 | 100 000 | 10,0 |
| Vattenbyggnadsbyrån AB | 556077-9471 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,8 |
| Summa aktier och andelar i koncernföretag | 332,0 | ||||
| Indirekt ägda företag | |||||
| Genom Sweco Central Eastern Europe AB | |||||
| Hydroprojekt C.Z a.s. | 26475081 | Tjeckien | 100 | 517 510 | |
| Hydroprojekt Slovakia s.r.o. | 36036307 | Slovakien | 100 | ||
| Hydroprojekt Kraków sp.z o.o | 103414 | Polen | 100 | 55 | |
| Krakowskie Biuro Projektów Dróg i Mostów TRANSPROJEKT sp. z o.o. | 56155 | Polen | 100 | 6 350 | |
| Kasos sp.zp.p (under namnändring till Sweco Polska) | 177699 | Polen | 100 | 100 | |
| Sweco Energoproekt JSC | 1305488081 | Bulgarien | 73 | 400 | |
| Sweco Projekt AS | 11304200 | Estland | 99 | 355 463 | |
| UAB Sweco Hidroprojektas | 132118698 | Litauen | 99 | 1 000 702 | |
| UAB Sweco Lietuva | 301135783 | Litauen | 91 | 5 557 199 | |
| Genom Sweco Finland Oy | |||||
| Sweco Industry Oy | 0350941-9 | Finland | 100 | 1 920 000 | |
| Kiinteistö Oy Sammonpiha | 0770284-4 | Finland | 75 | 166 | |
| Sweco Industry AB | 556341-2476 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Mecaplan Oy | 1648295-6 | Finland | 57 | 54 | |
| Sweco Mec AS | 934537920 | Norge | 100 | 1 000 | |
| Sweco PIC Engenharia LTDA | 07.984.459/001-16 | Brasilien | 100 | 34 999 | |
| Genom Sweco Russia AB | |||||
| Lenvodokanalproekt | 1057803925409 | Ryssland | 100 | 100 | |
| Genom Sweco Norge AS | |||||
| Conradi AS | 984364849 | Norge | 100 | 100 000 | |
| Eiendomsprosjektering AS | 960012321 | Norge | 100 | 10 | |
| Genom Sweco Sverige AB | |||||
| Sweco Architects AB | 556173-0606 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Aros Arkitekter AB | 556665-0700 | Stockholm | 100 | 10 000 | |
| SIA Aros Architects | 40103889521 | Lettland | 100 | 2 000 | |
| Sweco Architects A/S | 13 64 20 01 | Danmark | 94 | 11 814 | |
| Sweco Architects OU | 11210887 | Estland | 100 | 40 000 | |
| Sweco Paatela Architects Oy | 0635637-4 | Finland | 100 | 100 | |
| Sweco Connect AB | 556083-8624 | Stockholm | 100 | 15 000 | |
| Sweco Energuide AB | 556007-5573 | Stockholm | 100 | 60 000 | |
| Sweco Environment AB | 556346-0327 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Bulgaria BKG | 131429098 | Bulgarien | 100 | 400 | |
| Sweco-COWI Joint Venture AB | 556085-5867 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco EuroFutures AB | 556342-6559 | Stockholm | 100 | 3 000 | |
| Sweco Infrastructure AB | 556507-0868 | Stockholm | 100 | 120 000 | |
| Sweco China Holding AB | 556730-8167 | Stockholm | 100 | 102 | |
| Sweco Position AB | 556337-7364 | Stockholm | 100 | 1 250 | |
| Sweco Management AB | 556140-0283 | Stockholm | 100 | 5 000 | |
| Sweco Structures AB | 556140-9557 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Systems AB | 556030-9733 | Stockholm | 100 | 1 500 000 | |
| Probeko AB | 556279-4148 | Stockholm | 100 | 3 360 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1,0 | 0,9 |
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | 0,0 | 0,1 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 1,0 | 1,0 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | |||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 1,0 |
| Summa aktier och andelar | 1,0 | ||||
| 2009 | |||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 1,0 |
| Summa aktier och andelar | 1,0 |
Ingen verksamhet har bedrivits i intresseföretagen under året. Vid årets utgång uppgick intresseföretagens tillgångar till 1,9 MSEK (1,9) och skulderna till 0,1 MSEK (0,1).
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | |
|---|---|---|---|---|
| 2010 | ||||
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 | |
| 2009 | ||||
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 10,1 | 9,3 |
| Rörelsekostnader | –9,8 | –8,0 |
| Finansnetto | –0,1 | –0,3 |
| Skatter | –0,1 | –0,2 |
| ÅRETS RESULTAT | 0,1 | 0,8 |
| Anläggningstillgångar | 0,1 | 0,1 |
| Omsättningstillgångar | 4,7 | 5,3 |
| Summa tillgångar | 4,8 | 5,4 |
| Kortfristiga skulder | –3,8 | –4,2 |
| Summa skulder | –3,8 | –4,2 |
| NETTOTILLGÅNGAR | 1,0 | 1,2 |
Det finns inga ställda panter eller ansvarsförbindelser.
| Årets förändring av redovisat värde | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 10,0 | 10,8 |
| Avyttring av andra aktier | –0,1 | –0,1 |
| Värdeförändring av tillgångar värderade till verkligt värde | 0,0 | –0,2 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –1,0 | –0,5 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 8,9 | 10,0 |
Finansiella placeringar är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Värdeförändringen av de finansiella tillgångarna har redovisats i finansnettot, se även not 8.
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 4,9 |
| Övriga aktier och andelar | 3,1 | ||||
| Summa aktier och andelar | 8,9 | ||||
| 2009 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 5,6 |
| Övriga aktier och andelar | 3,5 | ||||
| Summa aktier och andelar | 10,0 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 | 0,9 | |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 0,9 | 0,9 | |
| Organisations- | Redovisat | ||
| Aktieinnehav vid årets utgång | nummer | Säte | värde |
| 2010 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | ||
| 2009 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 |
| Årets förändringar av redovisat värde | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 44,4 | 98,2 |
| Utlåning till koncernföretag | – | 34,5 |
| Kapitalisering av ränta | 0,5 | 0,2 |
| Reglerade fordringar | –0,5 | –90,2 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –5,8 | 1,7 |
| Utgående redovisat värde | 38,6 | 44,4 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 1 296,9 | 1 545,8 |
| Årets förändring | 98,2 | –248,9 |
| Utgående redovisat värde | 1 395,1 | 1 296,9 |
| TOTAL FORDRAN PÅ KONCERNFÖRETAG | 1 433,7 | 1 341,3 |
| 2010 | 2009 |
|---|---|
| 34,3 | 32,3 |
| 2,1 | 0,0 |
| 0,2 | – |
| –1,4 | –1,2 |
| –2,6 | 3,2 |
| 32,6 | 34,3 |
| 29,6 | |
| 3,1 | 4,7 |
| 32,6 | 34,3 |
| 29,5 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 1 806,0 | 1 658,5 |
| Delfakturerade belopp | –1 241,7 | –1 132,3 |
| FORDRINGAR AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | 564,3 | 526,2 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 432,0 | 678,4 |
| Delfakturerade belopp | –704,6 | –982,0 |
| SKULDER AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | –272,6 | –303,6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 30,8 | 29,5 | – | – |
| Förutbetalda försäkringar | 4,8 | 8,5 | – | – |
| Upplupna intäkter | 5,1 | 6,0 | – | 0,3 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 76,2 | 64,5 | 1,8 | 1,6 |
| SUMMA | 116,9 | 108,5 | 1,8 | 1,9 |
Överskottslikviditet placeras i räntebärande värdepapper i form av certifikat eller på ett speciellt inlåningskonto, så kallad deposit, där den är bunden under viss tid. Certifikat redovisas i balansräkningen och kassaflödesanalysen som kortfristiga placeringar vilka ingår i kortfristiga fordringar. Certifikaten är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Deposit redovisas som kortfristiga likvida placeringar vilka ingår i likvida medel. Sweco har dock alltid möjlighet att omedelbart lyfta de deponerade medlen men kan då gå miste om del av den förmånligare räntan.
| Likvida medel och kortfristiga | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| placeringar i balansräkningen | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kassa/bank | 376,7 | 557,3 | 211,2 | 409,7 | |
| TOTALT LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA PLACERINGAR |
376,7 | 557,3 | 211,2 | 409,7 |
Per 31 december 2010 och 2009 fanns inget certifikat i Sweco-koncernen.
| Förändring av antal aktier | A-aktier | B-aktier | C-aktier | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Antal aktier 2009-01-01 | 9 389 075 | 77 755 168 | – | 87 144 243 |
| Emission | – | – | 2 500 000 | 2 500 000 |
| Återköp av egna aktier till eget förvar | – | – | –2 500 000 | –2 500 000 |
| Emission av återköpta aktier | – | 1 798 794 | – | 1 798 794 |
| ANTAL AKTIER 2009-12-31 | 9 389 075 | 79 553 962 | – | 88 943 037 |
| Emission av återköpta aktier | – | 2 014 737 | – | 2 014 737 |
| ANTAL AKTIER 2010-12-31 | 9 389 075 | 81 568 699 | – | 90 957 774 |
Specifikation av förändringar i eget kapital återfinns i rapporten på sidan 47 för koncernen och sidan 51 för moderbolaget. Ytterligare upplysningar om Sweco-aktien återfinns på sidorna 86–87.
Under 2009 emitterades 2 500 000 C-aktier för fullgörande av Aktiebonusprogram 2009 som beslutades på årsstämman.
Kvotvärde per aktie är 1. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs årligen vid årsstämman och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per A-aktie respektive en tiondels röst per B-aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i eget förvar (se nedan) är alla rättigheter upphävda fram till att dessa aktier återutges.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av emissioner av aktier och teckningsoptioner till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Övriga reserver består av en omräkningsreserv som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter i en annan valuta. Omräkningsreserven består även av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder upptagna som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet vilket uppgick till –0,2 MSEK (1,3).
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag, intresseföretag och joint venture-företag. Balanserade vinstmedel har belastats med anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget, dess dotterbolag eller intresseföretag. Vid utnyttjande av återköpta aktier tillförs balanserade vinstmedel marknadsvärdet av motsvarande aktier. 2010-12-31 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 559 073 B-aktier (559 073). De 559 073 B-aktierna avser återköpta aktier som kan användas vid företagsförvärv. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK per aktie, vilket motsvarar totalt 12,4 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 32,6 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,6 procent av totala antalet aktier och 0,3 procent av rösterna.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande överföringar till aktieägarna för fastställande av årsstämman den 13 april 2011.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Utdelning 3,00 SEK per stamaktie (2,00 SEK) Aktieinlösen motsvarande 2,00 SEK per stamaktie 2009 |
274,6 – |
177,9 177,8 |
| 274,6 | 355,7 |
Beloppen avseende 2010 är beräknade inklusive återköpta aktier i eget förvar som kan användas vid företagsförvärv. Kvarstår 559 073 B-aktier i eget förvar vid avstämningsdagen blir utdelningsbeloppet 1,7 MSEK mindre. Skulle styrelsen utnyttja bemyndigandet från årsstämman i april 2010, att återköpa fler aktier, kan vinstöverföringen till aktieägarna minskas ytterligare.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Här ingår del av överkursfonder som fördes över den 31 december 2005. Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Innehåller valutakursdifferenser hänförliga till långfristiga fordringar som är en del av nettoinvesteringar i koncernföretag.
Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel tillsammans med årets resultat, överkursfond och eventuell fond för verkligt värde utgör summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||
| Avsatt till pensioner | 4,7 | 5,6 | – | – |
| Skulder till kreditinstitut | 0,1 | 0,3 | – | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | ||||
| enligt not 30 | 10,9 | 13,3 | – | – |
| Summa | 15,7 | 19,2 | – | – |
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskrediter | 104,4 | 105,4 | 100,4 | 101,6 |
| Andra skulder till kreditinstitut | 2,6 | 4,7 | – | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | ||||
| enligt not 30 | 13,9 | 9,5 | – | – |
| Summa | 120,9 | 119,6 | 100,4 | 101,6 |
| TOTALA RÄNTEBÄRANDE SKULDER | 136,6 | 138,8 | 100,4 | 101,6 |
Inga långfristiga skulder har löptider längre än fem år. Samtliga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Beviljade checkräkningskrediter På balansdagen utnyttjade |
676,8 | 670,3 | 647,0 | 647,2 |
| checkräkningskrediter | –107,0 | –105,4 | –100,4 | –101,6 |
| OUTNYTTJADE CHECKKREDITER | 569,8 | 564,9 | 546,6 | 545,6 |
| Genomsnittsränta under | ||||
| räkenskapsåret Lån hos kreditinstitut, rörlig ränta % |
4,63 | 3,04 | – | – |
| Utnyttjade checkräkningskrediter, | ||||
| rörlig ränta % | 1,73 | 0,69 | 1,73 | 0,49 |
Åtaganden för ålderspension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta och AI Pension (AIP). Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen i AIP är likadant utformad och redovisas därför på samma sätt. Koncernen har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta och AIP redovisas därför som avgiftsbestämda planer.
Alectas och AIP:s överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (141) och AIP:s till 133 procent (122). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas och AIP:s tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt deras försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sweco Norge AS finns flera förmånsbestämda pensionsplaner med likartade demografiska och finansiella antaganden. Fordringar och skulder enligt dessa planer aktuarieberäknas därför med samma aktuariella antaganden.
De anställda i Finland omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. För de anställda, som kom med förvärvet av Kemira Engineering Oy 2004, finns en förmånsbestämd pensionsplan avseende tilläggspension.
| Norge | Finland | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuariella antaganden, % | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Diskonteringsränta | 3,7 | 4,3 | 4,3 | 4,8 |
| Förväntad avkastning på | ||||
| förvaltningstillgångar | 5,1 | 5,6 | 4,0 | 4,0 |
| Framtida årliga löneökningar | 4,0 | 4,3 | 2,0 | 2,5 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 1,5 | 1,3 | 0,5 | 0,5 |
| Inflation | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter i varje land. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 67 års ålder är 16 för män och 19 för kvinnor.
| Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av pensionsförpliktelser | –596,1 | –558,4 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 437,1 | 438,4 |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster | 183,8 | 144,0 |
| NETTOFÖRPLIKTELSE PENSIONER | 24,8 | 24,0 |
| Andra långfristiga fordringar | 29,5 | 29,6 |
| Avsättningar till pensioner | –4,7 | –5,6 |
| NETTOBELOPP I BALANSRÄKNINGEN | 24,8 | 24,0 |
| Årets förändring i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets början | –558,4 | –527,5 |
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande | ||
| period samt räntekostnader | –60,0 | –68,9 |
| Aktuariella vinster och förluster | 13,1 | 12,9 |
| Utbetalningar av pensioner | 21,1 | 17,4 |
| Effekter av företagsförvärv | –57,1 | 68,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 45,2 | –60,3 |
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets slut | –596,1 | –558,4 |
| Årets förändring i verkligt värde för förvaltningstillgångarna | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets början | 438,4 | 371,3 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 42,4 | 64,9 |
| Förväntad avkastning | 22,0 | 26,4 |
| Aktuariella vinster och förluster | –12,3 | –14,3 |
| Tillskott | 2,5 | 2,5 |
| Utbetalningar av pensioner | –21,1 | –17,4 |
| Effekter av företagsförvärv | – | –37,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –34,8 | 42,1 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut | 437,1 | 438,4 |
| Förvaltningstillgångarna består av | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktier | 48,4 | 35,3 |
| Räntebärande värdepapper | 199,1 | 254,4 |
| Fastigheter | 66,5 | 68,6 |
| Övrigt | 123,1 | 80,1 |
| TOTALA FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 437,1 | 438,4 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | ||
| Årets kostnad för intjänade pensioner | –37,8 | –44,2 |
| Räntekostnad av förpliktelsen | –22,2 | –24,7 |
| Redovisade aktuariella vinster och förluster | –7,4 | –11,6 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 22,0 | 26,4 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –45,4 | –54,1 |
| Kostnaden redovisas i resultaträkningen som | ||
| Personalkostnader | –45,3 | –55,9 |
| Finansnetto | –0,1 | 1,8 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –45,4 | –54,1 |
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar är 2,2 MSEK (0,4).
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna fastställdes genom beaktande av förväntad avkastning på de tillgångar som omfattas av den aktuella investeringspolicyn. Förväntad avkastning på placeringar med fast ränta baseras på den avkastning som erhålls om dessa värdepapper hålles till förfall. Förväntad avkastning på aktier och fastigheter baseras på den långfristiga avkastningen som förekommit på respektive marknad.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2011 uppgå till cirka 42 MSEK.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
–596,1 437,1 |
–558,4 438,4 |
–527,5 371,3 |
–440,2 317,1 |
| UNDERSKOTT | –159,0 | –120,0 | –156,2 | –123,1 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förmånsbestämda förpliktelser Erfarenhetsbaserad justering av |
13,1 | 12,9 | 11,5 | 4,6 |
| förvaltningstillgångar | –12,3 | –14,3 | –11,2 | –33,0 |
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kostnad fördelad på pensionsplaner | ||
| Sverige, Alecta | –164,2 | –131,0 |
| Sverige, AIP | –12,5 | –11,4 |
| Finland | –32,7 | –47,0 |
| Norge | –23,2 | –16,9 |
| Övriga länder | –1,6 | –1,4 |
| SUMMA KOSTNAD AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER | –234,2 | –207,7 |
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nuvärde Nom. värde | Nuvärde | Nom. värde | ||
| I kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Förfallande inom ett år | 13,9 | 15,8 | 9,5 | 11,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 13,9 | 15,8 | 9,5 | 11,0 |
| I skulder till kreditinstitut | ||||
| Förfallande inom mer än ett år | ||||
| men mindre än två år | 5,7 | 7,0 | 10,0 | 10,6 |
| Förfallande inom mer än två år men | ||||
| mindre än tre år | 5,2 | 4,7 | 3,3 | 3,5 |
| Summa långfristiga skulder | 10,9 | 11,7 | 13,3 | 14,1 |
| SUMMA SKULDER | ||||
| FINANSIELLA LEASINGAVTAL | 24,8 | 27,5 | 22,8 | 25,1 |
Skulder enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till nuvärdesberäknade belopp. Ovan redovisas även nominella skulder vilka utgörs av summan av framtida leasingavgifter och restvärde vid leasingperiodens slut.
Sweco har inga skulder enligt finansiella leasingavtal som förfaller efter tre år eller mer.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Upplupna lönekostnader | 92,5 | 31,9 | 1,9 | 0,5 |
| Upplupen semester- och tidsskuld | 230,7 | 246,2 | 1,0 | 0,6 |
| Upplupna sociala kostnader | 171,1 | 161,8 | 3,1 | 1,9 |
| Övriga | 69,4 | 101,8 | 6,0 | 2,6 |
| SUMMA | 563,7 | 541,7 | 12,0 | 5,6 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
| Moms | 121,1 | 104,2 | 0,1 | 0,0 |
| Personalens källskatt | 78,1 | 80,8 | 0,5 | 0,5 |
| Övriga | 26,6 | 30,9 | 4,8 | 6,0 |
| SUMMA | 225,8 | 215,9 | 5,4 | 6,5 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ställda panter | ||||
| Fastighetsinteckning | 16,6 | – | – | – |
| SUMMA | 16,6 | – | – | – |
| Ansvarsförbindelser | ||||
| Borgen för dotterföretags skulder | – | – | 28,7 | 39,2 |
| Fullgörandegarantier | 198,4 | 260,3 | 173,0 | 234,8 |
| SUMMA | 198,4 | 260,3 | 201,7 | 274,0 |
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| 2010 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfordringar |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | 8,9 | – | – | 8,9 | 8,9 |
| Långfristiga fordringar | – | 3,1 | – | 3,1 | 3,1 |
| Kundfordringar | – | 775,4 | – | 775,4 | 775,4 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 5,2 | – | – | 5,2 | 5,2 |
| Likvida medel | – | 376,7 | – | 376,7 | 376,7 |
| SUMMA | 14,1 | 1 155,2 | – | 1 169,3 | 1 169,3 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 11,0 | 11,0 | 11,0 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | 2,2 | 2,2 | 2,2 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 120,9 | 120,9 | 120,9 |
| Leverantörsskulder | – | – | 191,7 | 191,7 | 191,7 |
| SUMMA | – | – | 325,8 | 325,8 | 325,8 |
| 2009 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfordringar |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | 10,0 | – | – | 10,0 | 10,0 |
| Långfristiga fordringar | – | 4,7 | – | 4,7 | 4,7 |
| Kundfordringar | – | 810,5 | – | 810,5 | 810,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,9 | – | – | 1,9 | 1,9 |
| Likvida medel | – | 557,3 | – | 557,3 | 557,3 |
| SUMMA | 11,9 | 1 372,5 | – | 1 384,4 | 1 384,4 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 13,6 | 13,6 | 13,6 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 119,6 | 119,6 | 119,6 |
| Leverantörsskulder | – | – | 206,9 | 206,9 | 206,9 |
| SUMMA | – | – | 341,0 | 341,0 | 341,0 |
I tabellen består långfristiga fordringar av "Andra långfristiga fordringar" förutom pensionsfordringar. Övriga kortfristiga skulder/fordringar består av derivat som avser värdeförändringar på terminsaffärer. I lång- och kortfristiga räntebärande skulder ingår finansiella leasingavtal, se även not 27 och not 29.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| 2010 | Finansiella tillgångar värderade till | Låne- och | Andra finansiella | Summa | Verkligt |
|---|---|---|---|---|---|
| verkligt värde via resultaträkningen | kundfordringar | skulder | redovisat värde | värde | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 0,9 | – | – | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | – | 211,2 | – | 211,2 | 211,2 |
| SUMMA | 0,9 | 211,2 | – | 212,1 | 212,1 |
| Kortfrisiga räntebärande skulder | – | – | 100,4 | 100,4 | 100,4 |
| Leverantörsskulder | – | – | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
| SUMMA | – | – | 103,4 | 103,4 | 103,4 |
| 2009 | Finansiella tillgångar värderade till | Låne- och | Andra finansiella | Summa | Verkligt |
|---|---|---|---|---|---|
| verkligt värde via resultaträkningen | kundfordringar | skulder | redovisat värde | värde | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 0,9 | – | – | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | – | 409,7 | – | 409,7 | 409,7 |
| SUMMA | 0,9 | 409,7 | – | 410,6 | 410,6 |
| Kortfrisiga räntebärande skulder | – | – | 101,6 | 101,6 | 101,6 |
| Leverantörsskulder | – | – | 3,9 | 3,9 | 3,9 |
| SUMMA | – | – | 105,5 | 105,5 | 105,5 |
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
| SUMMA | 5,2 | – | 8,9 | 14,1 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga kortfristiga fordringar | 5,2 | – | – | 5,2 |
| Finansiella placeringar | – | – | 8,9 | 8,9 |
| 2010 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde |
| Summa redovisat |
| SUMMA | 1,9 | – | 10,0 | 11,9 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga kortfristiga fordringar | 1,9 | – | – | 1,9 |
| Finansiella placeringar | – | – | 10,0 | 10,0 |
| 2009 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa redovisat värde |
Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
| SUMMA | – | – | 0,9 | 0,9 |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 0,9 | 0,9 |
| 2010 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | redovisat värde |
| Summa |
| 2009 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa redovisat värde |
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 0,9 | 0,9 |
| SUMMA | – | – | 0,9 | 0,9 |
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbara indata (nivå 3).
| Finansiella | |
|---|---|
| placeringar | |
| Öppningsbalans 2009-01-01 | 10,8 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | –0,2 |
| – redovisat i övrigt totalresultat | –0,5 |
| Försäljningslikvid försäljning | –0,1 |
| UTGÅENDE BALANS 2009-12-31 | 10,0 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar | |
| som ingår i den utgående balansen 2009-12-31 | –0,2 |
| Öppningsbalans 2010-01-01 | 10,0 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | – |
| – redovisat i övrigt totalresultat | –1,0 |
| Anskaffningsvärde förvärv | – |
| Försäljningslikvid försäljning | –0,1 |
| UTGÅENDE BALANS 2010-12-31 | 8,9 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar | |
| som ingår i den utgående balansen 2010-12-31 | – |
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
För valutaterminskontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Verkligt värde på finansiella leasingsskulder är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan för liknande leasingavtal.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansiering och kreditrisk.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen utarbetat en finanspolicy, vilken uppdateras och fastställs minst en gång per år. Den fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen, vilka finansiella risker koncernen får ha samt anger hur riskerna ska begränsas. Överskottslikviditet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument på penningmarknaden. Instrumenten måste ha låg kreditrisk och hög likviditet. Transaktionsexponering ska i huvudsak kurssäkras via terminskontrakt.
Marknadsrisk är risken för förändringar i värdet på finansiella instrument till följd av förändrade marknadspriser. Swecos policy minimerar denna risk då den genomsnittliga bindningstiden för finansiella instrument inte får överstiga 120 dagar. Inga certifikat har funnits i koncernen under 2010.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda betalningsflöden i utländsk valuta. Målsättningen för riskhanteringen avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning såväl som kostnader sker i lokal valuta. I de fall kontrakt tas i annat än lokal valuta så kurssäkras de kontrakterade och förväntade kassaflödena efter matchning av in- och utbetalningar i samma valuta med terminskontrakt.
Koncernens transaktionsexponering från export har avseende 2010 fördelat sig på följande väsentliga valutor:
| NETTO | 77,3 | 87,6 | –3,6 |
|---|---|---|---|
| Kostnader | –45,7 | –3,3 | –5,6 |
| Intäkter | 123,0 | 90,9 | 2,0 |
| MSEK | EUR | USD | NOK |
På balansdagen hade koncernen följande öppna terminskontrakt med kvarvarande löptider mellan 0 och 40 månader (föregående år 0 till 42 månader)
| Kontrakts- belopp |
Orealiserade vinster + / förluster – |
Genomsnittlig kurs |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| EUR | 33,0 | 28,7 | 1,6 | 0,0 | 9,43 | 10,37 |
| USD | 48,3 | 92,1 | 3,5 | 1,9 | 7,30 | 7,36 |
| Övriga | 3,2 | 6,0 | 0,1 | 0,0 |
Säkringsredovisning har inte tillämpats för de på balansdagen utestående terminskontrakten. Värdeförändring på valutaterminerna redovisas som övrig kortfristig fordran/ skuld i balansräkningen.
När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till SEK uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året, medan balansräkningen omräknas till balansdagskursen.
Omräkningsexponeringen utgörs av risken för omräkningsdifferenser i form av förändringen i det egna kapitalet. Vid årets slut uppgår omräkningsexponeringen för de väsentliga valutorna till 387 MNOK (353) respektive 31,4 MEUR (35,9). Koncernen har som policy att inte valutasäkra omräkningsexponering i utländsk valuta.
Vid omräkning av tillgångar och skulder på koncernmellanhavanden uppstår en balansexponering på valutakursdifferens mellan ursprungskursen och balansdagens kurs. Valutakursdifferensen förs över resultaträkningen. Koncernens policy är att uppta lån i den exponerade valutan för att eliminera balansexponeringen till den del exponeringen inte ses som en del av nettoinvesteringen samt normala kundfordringar eller leverantörskrediter.
| I resultatet ingående | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| valutakursdifferenser | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Nettoomsättning | 0,9 | 1,9 | 0,0 | 0,0 | ||
| Övriga rörelsekostnader | –1,3 | –1,9 | 0,0 | 0,0 | ||
| Summa valutakursdifferenser | ||||||
| i rörelseresultatet | –0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||
| Finansiella intäkter | – | 5,5 | – | 5,2 | ||
| Finansiella kostnader | –5,7 | – | –4,0 | – | ||
| Summa valutakursdifferenser | ||||||
| i finansnettot | –5,7 | 5,5 | –4,0 | 5,2 | ||
| TOTALA VALUTAKURS | ||||||
| DIFFERENSER I RESULTATET | –6,1 | 5,5 | –4,0 | 5,2 |
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Sweco har en stark balansräkning med liten andel låneskulder vilket gör att den direkta ränterisken är låg. Samtliga lån löper med rörlig ränta och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden. Bolaget har bedömt att lån med rörlig ränta ger den lägsta finansieringskostnaden över tiden. Indirekt kan räntenivån påverka det allmänekonomiska klimatet och investeringsviljan i samhället.
Likviditetsrisk (risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet), kassaflödesrisk (risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar) och refinansieringsrisk (risken att refinansiering av förfallna lån blir kostsam) bedöms som låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med outnyttjade checkräkningskrediter som inklusive likvida medel uppgick till 946,5 MSEK och med en räntebärande nettofordran på 240,1 MSEK. För att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen finns cash pools i Sverige, Norge och Finland. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden, se vidare not 27.
| SUMMA | 112,0 | 9,3 | 7,3 | 43,1 | 52,3 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella leasingskulder, SEK | 27,5 | 27,5 | 1,8 | 3,5 | 10,5 | 11,7 |
| Terminskontrakt övriga | 3,2 | 3,2 | – | – | – | |
| Terminskontrakt USD | 7,1 | 48,3 | – | 0,7 | 18,2 | 29,4 |
| Terminskontrakt EUR | 3,7 | 33,0 | 4,3 | 3,1 | 14,4 | 11,2 |
| 2010 | org. valuta | Totalt | 1 mån 1–3 mån | 1 år | 1–5 år | |
| Nom. belopp |
Inom | 3 mån– |
| SUMMA | 151,9 | 2,9 | 33,2 | 57,0 | 58,8 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella leasingskulder, SEK | 25,1 | 25,1 | 2,8 | 1,5 | 6,7 | 14,1 |
| Terminskontrakt övriga | 6,0 | 0,1 | 5,9 | – | – | |
| Terminskontrakt USD | 12,8 | 92,1 | 0,0 | 22,4 | 25,0 | 44,7 |
| Terminskontrakt EUR | 2,8 | 28,7 | – | 3,4 | 25,3 | – |
| 2009 | Nom. belopp org. valuta |
Totalt | Inom | 1 mån 1–3 mån | 3 mån– 1 år |
1–5 år |
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. I koncernen görs löpande kreditbedömningar av nya kunder.
Sweco har cirka 10 000 kunder från såväl den privata som offentliga sektorn. 48 procent kommer från offentliga sektorn, 13 procent från fastighets- och byggföretag, 27 procent från industriföretag samt 12 procent från övriga privata företag.
Bland kunderna finns merparten av Nordens storföretag. De tio största kunderna utgör 20 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder och risken för att kundförluster ska få stor inverkan är därför liten. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv | Netto | Brutto | Reserv | Netto | |
| Ej förfallna kundfordringar Förfallna kundfordringar |
579,7 | – | 579,7 | 593,1 | – | 593,1 |
| 0–30 dagar | 121,8 | –0,9 | 120,9 | 120,2 | –0,9 | 119,3 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| > 31–90 dgr | 25,7 | –0,3 | 25,4 | 26,2 | –0,1 | 26,1 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| > 91–180 dgr | 25,4 | –0,7 | 24,7 | 33,6 | –1,0 | 32,6 |
| Förfallna kundfordringar | ||||||
| > 180 dgr | 35,9 | –11,2 | 24,7 | 54,2 | –14,8 | 39,4 |
| SUMMA | 788,5 | –13,1 | 775,4 | 827,3 | –16,8 | 810,5 |
Per den 31 december 2010 var kundfordringar uppgående till 195,7 MSEK (217,4) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| Kundfordringar per valuta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| SEK | 502,0 | 424,0 |
| EUR | 84,6 | 112,2 |
| USD | 1,7 | 26,6 |
| NOK | 125,6 | 180,4 |
| Andra valutor | 61,5 | 67,3 |
| SUMMA | 775,4 | 810,5 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående reserv för osäkra kundfordringar | –16,8 | –19,9 |
| Reservering för osäkra fordringar | –4,2 | –6,4 |
| Fordringar som har skrivits bort under året | ||
| som ej indrivningsbara | 7,3 | 9,7 |
| Återförda outnyttjade belopp | –0,1 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,7 | –0,2 |
| UTGÅENDE RESERV OSÄKRA KUNDFORDRINGAR | –13,1 | –16,8 |
För att hantera valutarisker har koncernen som mål att minska påverkan av kortfristiga fluktuationer på resultat och kassaflöden. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntenivåer att få en påverkan på resultat och kassaflöden.
| 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|
| Förändring | Påverkan | Påverkan | |
| Faktor | +/–, % | +/– | +/– |
| Valuta | |||
| EUR | 10 | 5,8 | 3,8 |
| USD | 10 | 6,4 | 3,7 |
| NOK | 10 | 9,4 | 9,8 |
| Räntenivå på in/utlåning | 1%-enhet | 1,5 | 1,6 |
Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Påverkan är efter en schablonskatt på 27 procent.
Sweco-koncernens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt för att utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital och innehav utan bestämmande inflytande.
| Kapital | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Eget kapital | 1 419,6 | 1 584,9 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 10,0 | 10,8 |
| SUMMA | 1 429,6 | 1 595,7 |
Sweco-koncernens kapital ska användas till finansiering av förvärv och till att bibehålla en hög grad av finansiell flexibilitet samt till att kunna ge konkurrenskraftig utdelning till Swecos aktieägare.
Enligt koncernens utdelningspolicy ska minst hälften av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investeringar i bolagets kärnverksamhet. Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,00 SEK per aktie till årsstämman 2011, vilket motsvarar en utdelningsandel av 92 procent av resultat efter skatt. Genom utdelningen kommer högst 274,6 MSEK att överföras till aktieägarna.
Swecos finansiella mål innebär att Sweco över tiden bör vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Efter föreslagen utdelning kommer nettoskulden i förhållande till eget kapital, baserat på balansräkningen 2010-12-31, uppgå till cirka 3 procent och soliditeten kommer att uppgå till cirka 43 procent. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen tillsammans med inlösenprogram 2005, 2006 och 2009 i genomsnitt uppgått till 80 procent av resultatet efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta. Besluten om extra utdelning och återföringar till aktieägarna genom inlösenprogram återspeglar en ambition att till aktieägarna dela ut medel som inte bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Utöver ordinarie utdelning har koncernen lämnat extra utdelning 2002 samt genomfört inlösen av aktier 2005, 2006 och 2009.
Under 2008 utgavs ett teckningsoptionsprogram (2008/2011) riktad till 50 ledande befattningshavare i koncernen. Teckningsoptionerna har enligt den så kallade Black & Scholes modellen marknadsvärderats av extern part. Totalt har därmed 1 300 000 optioner tecknats på marknadsmässiga villkor, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna. Nyteckning av aktier kan påkallas från och med den 30 maj 2011 till och med den 30 november 2011. Teckningskursen uppgår till 65 SEK per aktie.
Swecos årsstämma 2010 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier. Syftet med återköpen är att ge möjlighet att optimera bolagets kapitalstruktur och dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Bolagsstämman bemyndigade även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv. Styrelsen föreslår även att årsstämman 2011 bemyndigar styrelsen att fatta beslut om att återköpa och överlåta egna aktier.
Försäljning till närstående sker på marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte haft någon omsättning mot intresseföretag.
Till bolag ägda av familjen Nordström, som är aktieägare med cirka 34 procent av rösterna i Sweco, har konsulttjänster sålts för 0,0 MSEK (0,2). Till bolag ägda av familjen Douglas, som har ett bestämmande inflytande i Investment AB Latour, som är aktieägare med cirka 23 procent av rösterna i Sweco har konsulttjänster sålts för 0,4 MSEK (1,4). Till bolag som ägs gemensamt av familjen Nordström och familjen Douglas har konsulttjänster sålts för 0,0 MSEK (0,2).
Se även transaktioner med ledande befattningshavare not 6.
Styrelsen föreslog den 11 februari 2011 att årsstämman beslutar om överföring till aktieägarna i form av utdelning om totalt högst 274,6 MSEK (se not 26).
Efter årets utgång har Sweco förvärvat TD VVS-konsult med fem anställda och stärker därmed VVS-verksamheten i Linköping. Bolaget erbjuder tjänster inom värme, ventilation, sanitet och energi samt fastighetsförvaltning.
Avsättningar till pensioner är baserade på Swecos bästa aktuariella antaganden om framtiden (se not 28). Blir avvikelserna i det faktiska utfallet av dessa parametrar stora kan det leda till att aktuariella vinster eller förluster faller utanför korridoren och att en andel av dessa behöver redovisas i resultat- och balansräkningen.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill har antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 14. Av beskrivningen i not 14 framgår det att stora ändringar i dessa antaganden och uppskattningar kan ha påverkan på goodwillvärdet.
Cirka 21 procent av Swecos omsättning sker i uppdrag till fast pris. Fordringar och skulder i dessa pågående tjänsteuppdrag uppgår till väsentliga belopp. Pågående tjänsteuppdrag värderas till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Vinstavräkningen baseras på bedömd färdigställandegrad. Om färdigställandegrad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas uppdraget till nedlagda utgifter. Bedömningarna av riskerna i uppdragen och färdigställandegrad baseras på tidigare erfarenhet av liknande projekt tillsammans med uppdragets specifika förutsättningar. Balansposten består av ett flertal uppdrag och inget enskilt uppdrag utgör en väsentlig andel. En felbedömning av enskilda uppdrag ger därmed inte en väsentlig effekt på värdet av pågående arbeten. En generell felbedömning skulle kunna ha väsentlig påverkan men är däremot inte sannolik.
SWECO AB (publ), organisationsnummer 556542-9841, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Adress till huvudkontoret är: Sweco AB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm.
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår att balanserad vinst samt fria fonder | 777,0 MSEK |
|---|---|
| jämte nettovinst för året | 197,9 MSEK |
| eller tillsammans | 974,9 MSEK |
| disponeras så | |
| att till aktieägarna utdelas 3,00 kronor per aktie | 274,6 MSEK |
| och att resterande balanseras i ny räkning. | 700,3 MSEK |
1) Utdelningsbeloppet kommer högst att uppgå till 274,6 MSEK, beräknat på antal utestående aktier per 23 februari 2011, inklusive återköpta aktier i eget förvar. Utnyttjar styrelsen bemyndigandet från årsstämman i april 2010 att antingen återköpa ytterligare aktier eller överlåta återköpta aktier kommer utdelningsbeloppet att förändras.
Avstämningsdag för utdelning beräknas till den 18 april 2011.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 13 april 2011 för fastställelse.
Styrelsen för SWECO AB (publ), har föreslagit att årsstämman 2011 fattar beslut om vinstutdelning med 3,00 SEK (2,00) per aktie, sammanlagt högst 274,6 MSEK (177,9).
Swecos utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investering i bolagets kärnverksamhet. Swecos finansiella mål innebär att bolaget över tiden ska vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § aktiebolagslagen.
Styrelsens uppfattning är att föreslagen utdelningen till aktieägarna inte utgör ett hinder för bolaget att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt samtidigt som bolagets finansiella ställning möjliggör fortsatta investeringar och expansion. Koncernens nettoskuld i förhållande till eget kapital kommer, baserad på balansräkningen 2010-12-31, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 3 procent. Nettoskulden
i förhållande till eget kapital före utdelning uppgår till cirka –17 procent. Koncernens soliditet kommer, baserad på balansräkningen 2010-12-31, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 43 procent. Soliditeten före utdelning uppgår till cirka 48 procent.
Styrelsen anser, mot bakgrund av vad som anges ovan, att den föreslagna utdelningen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt är försvarlig.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 23 februari 2011
Olle Nordström Anders G. Carlberg Gunnel Duveblad Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Aina Nilsson Ström Pernilla Ström Kai Wärn Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Håkan Brinkenberg Thomas Holm Anna Leonsson
Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Mats Wäppling Styrelseledamot, vd och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 1 mars 2011
PricewaterhouseCoopers AB Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SWECO AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30–79. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande
direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 1 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
Swecos resultat påverkas av en rad faktorer. Debiteringsgraden är av central betydelse för att uppnå hög lönsamhet i ett konsultföretag. Små förändringar i kapacitetsutnyttjande och arvoden ger stora utslag på resultatet, såväl uppåt som nedåt. I Sweco innebär en förändring av debiteringsgraden (kapacitetsutnyttjandet) med en procentenhet (cirka
25 minuter per konsult och vecka) en påverkan på resultatet med cirka 61 MSEK. En förändring av det genomsnittliga arvodet med 10 SEK per timme innebär en resultatförändring med 63 MSEK. I tabellen visas några viktiga faktorers påverkan på kassaflöde, rörelseresultat och resultat per aktie baserat på bokslutet för 2010. Vid varje antagen förändring antas allt annat vara lika.
| Påverkan +/– | |||
|---|---|---|---|
| Faktor | +/– | Kassaflöde/ rörelseresultat |
Resultat per aktie |
| Nettoomsättning | |||
| – genomsnittligt arvode | 1% | 45 MSEK | 0,36 SEK |
| – genomsnittligt timarvode | 10 SEK | 63 MSEK | 0,50 SEK |
| – debiteringsgrad | 1%-enhet | 61 MSEK | 0,49 SEK |
| Personalkostnader | 1% | 33 MSEK | 0,27 SEK |
| Omkostnader | 1% | 8 MSEK | 0,06 SEK |
Kvartal Rullande 12 månader
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning, MSEK | |||||
| Nettoomsättning | 5 272,4 | 5 338,7 | 5 522,8 | 4 569,5 | 3 894,7 |
| Rörelseresultat | 432,7 | 443,6 | 596,3 | 432,5 | 361,9 |
| Finansnetto | –9,0 | 0,0 | –8,1 | –6,8 | 2,5 |
| Resultat före skatt | 423,7 | 443,6 | 588,2 | 425,7 | 364,4 |
| Årets resultat | 299,9 | 294,6 | 402,9 | 303,3 | 258,3 |
| Balansräkning, MSEK | |||||
| Balansomslutning | 2 988,4 | 3 151,3 | 3 012,5 | 2 438,0 | 2 050,9 |
| Eget kapital | 1 429,6 | 1 595,7 | 1 414,8 | 950,3 | 835,9 |
| Likvida medel samt kortfristiga räntebärande fordringar | 376,7 | 557,3 | 321,3 | 192,0 | 255,6 |
| Räntebärande skulder | 136,6 | 138,8 | 161,2 | 209,8 | 105,8 |
| Räntebärande nettofordran/skuld | 240,1 | 418,5 | 160,1 | –17,8 | 149,8 |
| Kassaflöde, MSEK Kassaflöde från löpande verksamhet |
341,8 | 529,7 | 557,1 | 314,2 | 243,8 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –132,5 | –93,6 | –273,1 | –203,6 | 30,2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –362,5 | –201,3 | –176,5 | –155,7 | –283,1 |
| Årets kassaflöde | –153,2 | 234,8 | 107,5 | –45,1 | –9,1 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelseresultat per anställd, TSEK | 87 | 87 | 109 | 92 | 91 |
| Förädlingsvärde per anställd, TSEK | 758 | 743 | 720 | 701 | 701 |
| Debiteringsgrad, % | 73,4 | 73,6 | 75,6 | 76,1 | 75,3 |
| Rörelsemarginal, % | 8,2 | 8,3 | 10,8 | 9,5 | 9,3 |
| Vinstmarginal, % | 8,0 | 8,3 | 10,6 | 9,3 | 9,4 |
| Soliditet, % | 47,8 | 50,6 | 47,0 | 39,0 | 40,8 |
| Nettoskuld/eget kapital, % | –16,8 | –26,2 | –11,3 | 1,9 | –17,9 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 31 | 42 | 32 | 35 | 51 |
| Avkastning på eget kapital, % | 19,9 | 19,6 | 34,6 | 33,8 | 29,9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 26,5 | 27,5 | 44,4 | 41,7 | 38,2 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 14,3 | 14,7 | 22,3 | 19,5 | 18,2 |
| Antal årsanställda | 4 986 | 5 082 | 5 453 | 4 699 | 3 986 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 3,31 | 3,31 | 4,68 | 3,53 | 3,00 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 3,28 | 3,28 | 4,65 | 3,46 | 2,99 |
| Direktavkastning, % | 5,2 | 7,4 | 5,7 | 3,1 | 6,1 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 15,61 | 17,82 | 16,09 | 11,06 | 9,80 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 15,61 | 17,40 | 15,72 | 10,83 | 9,72 |
| Kassaflöde per aktie, SEK | –1,70 | 2,66 | 1,25 | –0,54 | –0,11 |
| Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK | –1,68 | 2,63 | 1,24 | –0,53 | –0,11 |
| Köpkurs Sweco B 31 december, SEK | 58,25 | 53,75 | 35,00 | 65,00 | 52,80 |
| Börsvärde, MSEK | 5 394 | 4 963 | 3 211 | 5 599 | 4 422 |
| Ordinarie utdelning per aktie, SEK (2010 – föreslagen) | 3,00 | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 1,50 |
| Extra utdelning och annan vinstöverföring | – | 2,00 | – | – | 1,70 |
| Antal aktier 31 dec1) | 90 957 774 | 88 943 037 | 87 144 243 | 84 260 044 | 84 251 350 |
| Antal aktier efter utspädning 31 dec1) | 90 957 774 | 91 074 951 | 89 172 369 | 86 029 339 | 84 887 845 |
| Antal aktier efter full utspädning 31 dec1) | 92 257 774 | 92 374 951 | 90 424 369 | 86 947 804 | 85 739 700 |
| Antal återuppköpta B- och C-aktier1) | 559 073 | 3 059 073 | 2 357 867 | 2 154 306 | 1 163 000 |
1) Till följd av genomförd aktiesplit 2007 har antalet aktier för tidigare perioder omräknats
Under 2006 var efterfrågan på Swecos tjänster mycket bra såväl i de nordiska länderna som internationellt. Sweco stärkte sina positioner ytterligare på hemmamarknaderna i Norden, framför allt inom energiområdet. 2006 blev ett rekordår med kraftig tillväxt och hög lönsamhet. Sweco-koncernens omsättning ökade med 16 procent varav cirka 40 procent av ökningen förklaras av förvärv och 60 procent av organisk tillväxt. Andelen utlandsomsättning ökade till 50 procent. Rörelseresultatet ökade med 33 procent och uppgick till 362 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en fortsatt stark marknadssituation för samtliga affärsenheter, förbättrad intern effektivitet och av gjorda förvärv. Under året förvärvades företag i Sverige, Norge, Finland och Litauen med en årlig omsättning på drygt 350 MSEK och 379 anställda. En ny organisation skapades under andra kvartalet i syfte att öka förutsättningarna att växa internationellt. Aktiekursen steg med 27 procent och uppgick till 52,80 SEK vid årets slut. Vid årets slut var antalet anställda cirka 4 200.
Efterfrågan på tekniska konsulttjänster har under året varit stark inom samtliga affärsenheter, vilket resulterat i en fortsatt positiv utveckling och ännu ett rekordår för Sweco. Omsättningen ökade med 17 procent varav cirka 60 procent förklaras av förvärv och 40 procent av organisk tillväxt. Rörelseresultatet ökade med 20 procent och uppgick till 433 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en fortsatt stark marknadssituation, förbättrad intern effektivitet och av gjorda förvärv. Under året förvärvade Sweco bolag och verksamheter med en årlig omsättning på cirka 329 MSEK och totalt cirka 620 anställda. I Norge har Sweco fortsatt sin expansion genom ett flertal förvärv och är nu ett av landets ledande konsultföretag med multidisciplinär täckning. Expansionen i centrala och östra Europa har fortsatt. Genom förvärv av tjeckiska Hydroprojekt har en ny hemmamarknad i centrala Europa etablerats. Ytterligare förvärv har gjorts i Estland och i Litauen där Sweco nu har en klart ledande marknadsposition. Aktiekursen för Sweco B steg med 23 procent under året och uppgick vid året slut till 65 SEK. Antalet anställda vid periodens utgång uppgick till 4 934.
Marknaden för teknikkonsulttjänster har varit god under året främst vad det gäller uppdrag relaterade till miljö, energi och infrastruktur. Efterhand som finanskrisen påverkade de europeiska marknaderna inleddes en kraftig inbromsning i den reala ekonomin. I slutet av året märktes en minskad efterfrågan inom byggsektorn och delar av industrin. Trots den snabba nedgången i konjunkturen mot slutet av året blev 2008 Swecos bästa år hittills. Sweco-koncernens omsättning ökade med 21 procent och uppgick till 5 523 MSEK. Omsättningsökningen förklaras till cirka 50 procent av organisk tillväxt och 50 procent av gjorda förvärv. Rörelseresultatet ökade med 38 procent och uppgick till 596 MSEK. Verksamheterna i Sverige och Norge svarade för den största resultatförbätt-
ringen. Under året har Sweco fortsatt att växa och stärkt marknadspositionerna såväl i Norden som i östra och centrala Europa. I Norge gjordes flera förvärv och i östra Europa fortsatte expansionen genom ytterligare förvärv i Litauen och Bulgarien. Ett teckningsoptionsprogram utgavs under året till cirka 50 ledande befattningshavare. Aktiekursen för Sweco B var vid årets slut 35 kronor, en nedgång under året med 47 procent. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 5 536 personer.
2009 kännetecknades av en svag konjunktur när det gäller bygg- och industrirelaterade tjänster, framför allt i Finland och Baltikum. Samtidigt var efterfrågan generellt sett god för tjänster relaterade till miljö, energi och infrastruktur. På grund av den svaga konjunkturen minskade Sweco-koncernens omsättning med 3 procent och uppgick till 5 339 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 444 MSEK med en rörelsemarginal på 8,3 procent. Sverige och Norge svarade för starka resultat med rörelsemarginaler på cirka 11 procent. Rörelseresultatet belastades med omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill i Sweco Industry med sammanlagt 41 MSEK samt kostnader för resursanpassningar i Baltikum med 8 MSEK. Sweco-koncernens finansiella ställning var stark, nettofordran uppgick till 419 MSEK och likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick till 1 122 MSEK. Förvärvsaktiviteten var låg under året och endast några mindre förvärv genomfördes. Aktiekursen för Sweco B ökade med 54 procent och uppgick vid året slut till 53,75 kronor. Antalet anställda vid året slut var 5 137 personer.
Marknaden för teknikkonsulttjänster präglades av en svag utveckling under våren och en begynnande återhämtning under hösten. I slutet av året märktes en snabbare återhämtning, bland annat inom industrin och byggsektorn. Nettoomsättningen uppgick till 5 272 MSEK. Omsättningen minskade med cirka 1 procent, främst genom neddragningar inom industriverksamheten i Finland. Rörelseresultatet uppgick till 432,7 MSEK (443,6). Tre affärsområden, Sweco Sverige, Sweco Norge och Sweco Ryssland, redovisar bra resultat med rörelsemarginaler på över 10 procent. Sweco Norges resultat har påverkats av nedskrivningar av engångskaraktär i projekt med drygt 20 MSEK. Offensiva varumärkessatsningar i ett flertal länder samt kostnader i samband med förvärvsaktiviteter, tillsammans 26 MSEK, har ökat koncerngemensamma kostnader. Den finansiella ställningen var stark, nettofordran uppgick till 240 MSEK och likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick till 947 MSEK. Genom förvärven av Hydroprojekt Kraków och Transprojekt Kraków etablerades en ny marknad i Polen. I Sverige förvärvades Aros Arkitekter och Sweco har nu drygt 500 arkitekter, vilket gör Sweco till ett av de större arkitektföretagen i Europa. Under året förvärvdes totalt nio bolag med drygt 300 anställda. Aktiekursen för Sweco B var 58,25 SEK vid periodens utgång, en uppgång under året med 13 procent. Antalet anställda vid periodens utgång var 5 418 personer.
Målsättningen med riskhanteringen är att säkra koncernens resultatutveckling och garantera en störningsfri affärsverksamhet i de olika affärsenheterna. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen i Sweco. Vissa av de praktiska åtgärderna i anknytning till riskhantering är del av den dagliga ledningen och förverkligas av hela Swecos organisation och dotterbolag. Swecos risk- och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsrisker knutna till den allmänna ekonomiska utvecklingen och investeringsviljan på olika marknader, förmågan att attrahera och behålla kompetent personal samt effekten av politiska beslut. Koncernen är vidare exponerad för olika slag av finansiella risker såsom valuta-, ränte- och kreditrisker. Nedan beskrivs de risker som Sweco identifierat som väsentliga i affärsverksamheten samt beskrivning och resonemang runt hanteringen av dessa.
| RISK | HANTERING |
|---|---|
| Konjunkturvariationer Den allmänna ekonomiska utvecklingen och investeringsviljan påverkar Swecos verksamhet. |
Känsligheten för nedgång i konjunkturen dämpas genom: • Verksamhetens breda geografiska spridning. • Verksamhet inom flera olika kompetensområden. • En god mix av offentliga och privata beställare. • En stor kundbas med verksamhet i olika branscher. • Swecos starka marknadsposition och storlek. |
| Politiska beslut Politiska ställningstaganden kan påverka investeringsbeslut som påverkar Sweco. |
• 52 procent av uppdragsvolymen kommer från den privata sektorn och 48 procent av kunderna är kommuner, landsting, statliga verk och myndigheter. Den balanserade kundmixen minskar sårbarheten vad gäller politiska beslut. • Sweco har verksamhet i elva länder och en omfattande projektexport vilket minskar risken att investeringsbeslut i enstaka länder påverkar bolagets affärsverksamhet. |
| Miljörisker I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägen het för människors hälsa, miljön eller andra intressen finns ekonomiska risker. |
• Sweco bedriver inte verksamhet som kräver tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken eller motsvarande lagstiftning. |
| Konkurrens Konkurrens om att attrahera nya och behålla befintliga kunder. |
• Swecos samlade kunskap där flera kompetenser samverkar ökar kundnyttan och skapar konkurrensfördelar. • Sweco har ett starkt varumärke och en marknadsledande position i flera länder där bolaget bedriver verksamhet. |
| Medarbetare Att attrahera nya och behålla utbildade och motiverade medarbetare är av väsentlig betydelse för Swecos konkur renskraft och fortsatta utveckling. |
• Sweco är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder medarbetare stora möjligheter att utvecklas inom områden som bidrar till miljö- och samhällsförbättring. • Swecos verksamhetsbredd och spetskompetenser erbjuder anställda att fortsätta att utvecklas. Bredden erbjuder varierande uppdrag och spetsen förmånen att arbeta med de främsta inom området, vilket ger stimulans och utveckling. • En platt och affärsorienterad organisation ger stort ansvar till den enskilde konsulten och goda möjligheter till personlig utveckling. • Tillväxt och internationalisering öppnar nya vägar för medarbetares personliga utveckling och öppnar för karriär möjligheter. • Sweco erbjuder kvalificerad vidareutbildning samt forum där medarbetare möts i nätverk och utbyter erfarenheter. • Ersättningar till medarbetare och ledande befattningshavare utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor. Resultatbaserat bonussystem finns för samtliga medarbetare och ledande befattningshavare erbjuds incita mentsprogram. • Sweco arbetar systematiskt med utveckling av en stark ledarskapskultur i syfte att stödja utvecklingen av medarbetare och affärer. • Globala processer för medarbetarutveckling säkerställer genomförande och kvalitet i alla affärsområden. |
| RISK | HANTERING |
|---|---|
| Kundstruktur Koncentrerad kundstruktur ökar kreditrisken. |
• Sweco har en balanserad kundbas med cirka 10 000 kunder. De tio största kunderna utgör 20 procent av om sättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder. Historiskt har kundförlusterna varit små. |
| Uppdrag Risk att kostnader och tiden för uppdragets fullgörande kan felberäknas. |
• Det koncerngemensamma verksamhetssystemet sweco@work, processer och hjälpmedel för effektiv styrning, uppföljning och kontroll av uppdragen minskar de uppdragsbaserade riskerna och underlättar en tidig upptäckt av eventuella förluster. • Cirka 79 procent av Swecos uppdrag debiteras per timme vilket innebär att tid mot kund faktureras fullt ut. Cirka 21 procent utförs till fast pris under konstruktiva och affärsmässiga avtal. • Swecos konsulter utbildas fortlöpande, allt efter företagets och de anställdas behov, för att förbättra och effektivisera uppdragen. |
| Finansiella risker Ändringar i räntor, valutakurser och marknadspriser på finansiella instrument kan ha inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen för Sweco. |
• De finansiella riskerna begränsas i en av styrelsen utarbetad finanspolicy som uppdateras och fastställs minst en gång per år. Mer information i not 33 sidan 76. • Beträffande valutarisker har koncernen i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning såväl som kostnader sker i lokal valuta. I det fall kontrakt tas i annan valuta än lokal valuta så kurssäkras de kontrakterade och förväntade betalningsflödena via terminskontrakt. • Sweco har en stark balansräkning med en liten andel låneskulder, vilket gör att den direkta ränterisken är låg. • Likviditetsrisken i Sweco är låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med liten andel låneskulder och stora outnyttjade checkräkningskrediter. • Kreditriskerna har varit historiskt små då Sweco inte är beroende av enstaka kunder. |
| IT-säkerhet Dagens arbetssätt ställer stora krav på IT-åtkomst och säkerhet. |
• IT-säkerhetspolicy som maximerar tillgängligheten och tillförlitligheten i företagets IT-miljö och därigenom säker ställer en störningsfri affärsverksamhet. • Brandväggs- och virusskydd samt regelbunden teknisk uppgradering av programvara minskar avbrott i verksam heten på grund av tekniska problem. |
| Förvärv av bolag Det förväntade utfallet och dess positiva påverkan på Sweco-koncernen uteblir. |
• Swecos tillväxt sker organiskt och genom förvärv av andra bolag. Riskerna minimeras genom en väl utvecklad förvärvs- och integrationsprocess med fasta beslutspunkter. Swecos styrelse gör årligen en utvärdering av tidigare gjorda förvärv. |
| Varumärke Risk för dålig PR och imageskador. |
• Utarbetad CSR-policy som ställer höga krav på Swecos medarbetare vad gäller integritet, etik, affärsmoral samt hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. • Utarbetade policies finns vad gäller kommunikationsfrågor och krishantering. |
| Juridiska risker Tvister kan uppstå i verksamheten. |
• Kvalitetssäkring av avtal sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet sweco@work. Genom mallar och riktlinjer säkerställs redan i initieringsfasen att avtal upprättas på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt. • Sweco har ett försäkringsprogram som inkluderar konsultansvarsförsäkring som skyddar mot risker i samband med eventuell tvist i uppdrag. |
| Risker avseende den finansiella rapporteringen Felaktigheter kan uppstå i rapportering samt att den finan siella rapporteringen inte upprättas i överensstämmelse med lag, kraven på noterade bolag och tillämpliga redo visningsstandarder. |
• God kontrollmiljö genom att tydliga instruktioner och arbetsordningar finns för styrelse, vd, revisionskommittén och ersättningskommittén. Attest- och beslutsordning som klart reglerar vilka befogenheter som finns på respektive nivå i organisationen. Interna styrdokument för den finansiella rapporteringen utgörs av Finanspolicy, Ekonomihandbok som anger regler för redovisning och rapportering, Policy gällande ekonomisk information etc. • Fortlöpande uppdateringar av riskbedömning gällande finansiell rapportering. • Omfattande uppföljning och kontroll genom rapporteringssystem, budget, prognoser etc. Månatliga genom gångar av resultat, risker etc. med ledningen för respektive affärsområde. • Controllers på varje affärsenhet som regelbundet följer upp att utarbetade styr- och kontrollsystem efterlevs. |
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Swecos aktiekapital är uppdelat på serie A och B. Samtliga aktier ger rätt till utdelning. Vid bolagsstämman har A-aktierna en röst och B-aktierna en tiondels röst. I bolagsordningen finns inskriven rätten att konvertera aktier av serie A till serie B. Det samlade börsvärdet på Swecos aktier uppgick vid årsskiftet till 5 394 MSEK.
Aktiekursen för Sweco B var vid årets ingång 51,72 SEK och vid årets slut 58,25 SEK vilket innebär en ökning med 13 procent. NASDAQ OMX Stockholm steg under samma period med 23 procent. B-aktiens högsta kurs under året var 59,25 SEK och den lägsta 48,40 SEK. Högsta kursen för A-aktien var 72,50 SEK och den lägsta 55,50 SEK.
Under året omsattes via NASDAQ OMX Stockholm totalt 7 347 746 Sweco-aktier till ett värde av cirka 397,9 MSEK, vilket fördelat per börsdag blir cirka 1,57 MSEK. Antalet omsatta aktier per börsdag var 28 633 B-aktier och 295 A-aktier.
Den genomsnittliga årliga totalavkastningen, bestående av kursutveckling samt erhållna återinvesterade utdelningar, har de senaste fem åren uppgått till 12 procent. Motsvarande siffra för NASDAQ OMX Stockholm totalt var 8 procent.
Sweco har totalt 559 073 återköpta B-aktier. Dessa har en genomsnittlig anskaffningskurs om 22,10 SEK motsvarande totalt 12,4 MSEK. Marknadsvärdet vid utgången av året var 32,6 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,6 procent av det totala antalet aktier och 0,3 procent av rösterna.
Swecos årsstämma 2010 bemyndigade styrelsen att under perioden fram till nästa årsstämma återköpa egna aktier. Maximalt kan 10 procent av antalet aktier återköpas. Syftet med återköpen är dels att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Vid samma årsstämma bemyndigades även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv och då till en ersättning som svarar mot ett bedömt marknadsvärde. Syftet är att kunna finansiera eventuella företagsförvärv på ett kostnadseffektivt sätt. Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2011 beviljar styrelsen motsvarande bemyndigande avseende återköp och överlåtelse av egna aktier.
Minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna.
Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2010 lämnas med 3,00 SEK per aktie (2,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 274,6 MSEK (177,9).
Uppdaterad information om Swecos aktie finns på www.swecogroup.com
| Antal | Andel i % | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktier | Röster | Aktier | Röster | |||
| A | 9 389 075 | 9 389 075 | 10,3 | 53,3 | ||
| B | 82 127 772 | 8 212 777 | 89,7 | 46,7 | ||
| TOTALT | 91 516 847 | 17 601 852 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier och 55 907,3 röster avseende återköpta aktier. 2) Vid full konvertering av teckningsoptionsprogrammet ökar antalet B-aktier med 1 300 000, vilket motsvarar en utspädning på 1,4 procent av kapitalet och 0,7 procent av rösterna.
| Innehav | Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Aktiekapital, % | Röster % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 4 426 | 44 059 | 908 279 | 1,0 | 0,8 |
| 501–1 000 | 1 643 | 39 750 | 1 289 950 | 1,5 | 1,0 |
| 1 001–10 000 | 2 290 | 229 903 | 6 348 646 | 7,2 | 4,9 |
| 10 001–50 000 | 242 | 283 901 | 4 665 901 | 5,4 | 4,3 |
| 50 001–100 000 | 41 | 158 172 | 2 771 821 | 3,2 | 2,5 |
| 100 001– | 55 | 8 633 290 | 66 143 175 | 81,7 | 86,5 |
| Total | 8 697 | 9 389 075 | 82 127 772 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier och 55 907,3 röster avseende återköpta aktier. 2) Baserat på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
| Ägare | A | B | Totalt | Andel i % av kapital | Andel i % av röster |
|---|---|---|---|---|---|
| Familjen Nordström | 5 155 945 | 8 203 850 | 13 359 795 | 14,6 | 34,0 |
| Investment AB Latour | 1 222 760 | 27 775 000 | 28 997 760 | 31,7 | 22,7 |
| Richerts Minne, Stiftelsen J Gust | 1 769 420 | 40 025 | 1 809 445 | 2,0 | 10,1 |
| KAS Depositary Trust Company | 0 | 5 282 925 | 5 282 925 | 5,8 | 3,0 |
| SSB CL OMNIBUS | 0 | 4 713 558 | 4 713 558 | 5,2 | 2,7 |
| Swedbank Robur Fonder | 0 | 3 333 384 | 3 333 384 | 3,6 | 1,9 |
| Öhman, Anders | 245 500 | 434 500 | 680 000 | 0,7 | 1,6 |
| Lannebo Fonder | 0 | 2 440 200 | 2 440 200 | 2,7 | 1,4 |
| Familjen Eriksson | 147 207 | 795 883 | 943 090 | 1,0 | 1,3 |
| Verdipapirfond Odin Sverige | 0 | 1 562 990 | 1 562 990 | 1,7 | 0,9 |
| Summa 10 största aktieägarna | 8 540 832 | 54 582 315 | 63 123 147 | 69,0 | 79,6 |
| Övriga | 848 243 | 27 545 457 | 28 393 700 | 31,0 | 20,4 |
| Total | 9 389 075 | 82 127 772 | 91 516 847 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier och 55 907,3 röster avseende återköpta aktier. 2) Baserat på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
| Förändring av antalet aktier | Totalt antal aktier | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tidpunkt | Kommentar | A | B | C | A | B | C B | elopp SEK | Kapital MSEK |
| 1997, juni | Bolagets bildande | 1 000 | – | – | 1 000 | – | – | 100 | 0,1 |
| 1997, december | Split 20:1 | 19 000 | – | – | 20 000 | – | – | 5 | 0,1 |
| 1997, december | Nyemission | 1 857 815 | 12 925 790 | – | 1 877 815 | 12 925 790 | – | 5 | 74,0 |
| 2003, juli–november | Konvertering | – | 234 924 | – | 1 877 815 | 13 160 714 | – | 5 | 75,2 |
| 2004, januari | Nyemission | – | 1 649 601 | – | 1 877 815 | 14 810 315 | – | 5 | 83,4 |
| 2004, juni | Konvertering | – | 394 740 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2006, maj | Split 2:1 | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 3 755 630 | 30 410 110 | – | 2,5 | 85,4 |
| 2006, maj | Inlösen | –1 877 815 | –15 205 055 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 2,5 | 42,7 |
| 2006, maj | Fondemission | – | – | – | – | – | – | 5 | 85,4 |
| 2007, april | Emission | – | – | 200 000 | 1 877 815 | 15 205 055 | 200 000 | 5 | 86,4 |
| 2007, maj | Split 10:1 | 16 900 335 | 136 845 495 | 1 800 000 | 187 781 501 | 152 050 550 | 2 000 000 | 0,5 | 86,4 |
| 2007, maj | Inlösen | –9 389 075 | –76 025 275 | –1 000 000 | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 0,5 | 43,2 |
| 2007, maj | Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, februari | Omvandling | – | 850 000 | –850 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 150 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, juni | Nyemission | – | – | 1 400 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 1 550 000 | 1 | 87,8 |
| 2008, juni | Nyemission | – | 1 588 480 | – | 9 389 075 | 78 463 755 | 1 550 000 | 1 | 89,4 |
| 2008, oktober | Nyemission | – | 99 280 | – | 9 389 075 | 78 563 035 | 1 550 000 | 1 | 89,5 |
| 2009, februari | Omvandling | – | 1 500 000 | –1 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | – | 1 | 89,5 |
| 2009, maj | Nyemission | – | – | 2 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | 2 500 000 | 1 | 92,0 |
| 2010, mars | Omvandling | – | 2 500 000 | –2 500 000 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 1 | 92,0 |
| 2010, maj | Split 2:1 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 18 778 150 | 165 226 070 | – | 0,5 | 92,0 |
| 2010, maj | Inlösen | –9 389 075 | –82 613 035 | – | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 0,5 | 46,0 |
| 2010, maj | Fondemission | 9 389 075 | 82 613 035 | 1 | 92,0 | ||||
| 2010, september | Indragning | – | –485 263 | 9 389 075 | 82 127 772 | – | 1 | 91,5 |
1) Inklusive 559 073 B-aktier och 55 907,3 röster avseende återköpta aktier.
Olle Nordström Född 1958. Styrelsens ordförande. Ledamot sedan 1997. Ordförande i: Skirner AB och Gustafs Inredningar AB.
Ledamot i: bland annat Sparbössan Fastigheter AB, ClimateWell AB, Stockholms Stads Brandförsäkringskontor och Teletec Connect AB.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Erfarenhet: arbetande ordförande i familjeföretaget Skirner AB, fd vd i Humlegården Fastigheter AB och FFNS Gruppen AB. Innehav i Sweco: 525 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 11 526 795 aktier.
Anders G. Carlberg Född 1943. Ledamot sedan 2009. Ordförande i: Höganäs AB. Ledamot i: bland annat Axel Johnson Inc, Mekonomen AB, Svenskt Stål AB, Sapa AB, Säki AB och Beijer-Alma AB. Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet. Erfarenhet: fd vd för Axel Johnson International.
Innehav i Sweco: 10 000 aktier.
Gunnel Duveblad Född 1955. Ledamot sedan 2008. Ledamot i: Posten Norden AB, HiQ International AB, Aditro Holding AB och BANQIT AB. Utbildning: Systemvetare, Umeå Universitet. Erfarenhet: fd vd för EDS Norra Europa. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Mats Wäppling Född 1956. Ledamot sedan 2003. Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot i: Pandox AB och Vasakronan AB. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm. Erfarenhet: fd vice vd i Skanska AB och NCC AB. Innehav i Sweco: 25 000 aktier samt 150 000 teckningsoptioner.
Håkan Brinkenberg Född 1946. Personalrepresentant sedan 2005. Utbildning/erfarenhet: Gymnasieingenjör. Anställd i Sweco sedan: 1970. Innehav i Sweco: 3 294 aktier.
Kai Wärn Född 1959. Ledamot sedan 2010. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm. Erfarenhet: fd vd Seco Tools AB, partner på IK Investment Partners, ansvarig för strategi, operations and business control. Innehav i Sweco: 0.
Aina Nilsson Ström Född 1953. Ledamot sedan 2006. Ledamot i: IVA samt i Finsk-Svenska Designakademin. Utbildning: Industridesigner, Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet. Erfarenhet: Global Design Director vid AB Volvo.
Innehav i Sweco: 1 500 aktier.
Thomas Holm Född 1953. Personalrepresentant sedan 2007. Utbildning/erfarenhet: Civilingenjör,Tekn Lic. Anställd i Sweco sedan: 1988. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Anna Leonsson Född 1971. Personalrepresentant sedan 2005. Utbildning/erfarenhet: Arkitekt SAR/MSA. Anställd i Sweco sedan: 1997. Innehav i Sweco: 401 aktier.
Pernilla Ström Född 1962. Ledamot sedan 2009. Ledamot i: bland annat Bonnier AB, Uniflex AB och Sydsvenska Dagbladet AB. Utbildning: studier vid Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Erfarenhet: Ekonom, journalist, finansanalytiker, egen verksamhet i Ity AB. Innehav i Sweco: 3 000 aktier.
Sahar Almashta Född 1960. Personalrepresentant sedan 2008. Innehav i Sweco: 231 aktier.
Anders Karlsson Född 1968. Personalrepresentant sedan 2009. Innehav i Sweco: 438 aktier.
Göran Karloja Född 1953. Personalrepresentant sedan 2008. Innehav i Sweco: 332 aktier.
Sofia Arkelsten Född 1976. Avgick den 28 oktober 2010.
PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig revisor: Lennart Danielsson, Auktoriserad revisor. Övriga uppdrag: Clas Ohlson AB, Indutrade AB.
Mats Wäppling Född 1956. Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot av Sweco AB:s styrelse sedan 2003.
Anställningsår: 2007. Ledamot i: Pandox AB och Vasakronan AB. Innehav i Sweco: 25 000 aktier
samt 150 000 teckningsoptioner.
KONCERNSTABER
Stig Bremer IT-chef. Född 1971. Anställningsår: 1995.
Fredrik Hedlund Informationschef. Född 1961. Anställningsår: 2000.
Anna Johansson Koncernredovisningschef. Född 1973. Anställningsår: 2006.
Jenny Klefström Bolagsjurist. Född 1974. Anställningsår: 2002.
Bo Jansson Född 1952. Finansdirektör sedan 2000 och vice vd sedan 2008. Anställningsår: 2000. Innehav i Sweco: 120 aktier samt 150 000 teckningsoptioner.
Eva Nygren Född 1955. Vd, Sweco Sverige sedan 2006. Anställningsår: 1999. Innehav i Sweco: 15 000 teckningsoptioner.
Vibecke Hverven Född 1963. Vd, Sweco Norge sedan 2005. Anställningsår: 1987. Innehav i Sweco: 50 000 teckningsoptioner.
Jessica Petrini HR-chef. Född 1971. Anställningsår: 1998.
Ann-Louise Lökholm Vd, Sweco Systems. Född 1971. Anställningsår: 2008.
Åsa Bergman Vd, Sweco Management. Född 1967. Anställningsår: 1991.
Bo Carlsson Vd, Sweco Environment. Född 1956. Anställningsår: 1990.
Johan Dozzi Vd, Sweco Infrastructure. Född 1969. Anställningsår: 1994.
Sören Hed Vd, Sweco Structures. Född 1960. Anställningsår: 1995.
Jan Mattsson Vd, Sweco Architects. Född 1966. Anställningsår: 1999.
Erik Severin Vd, Sweco Energuide. Född 1954. Anställningsår: 1988.
Vd, Sweco Position. Född 1974. Anställningsår: 2011.
Lars Enander Divisionschef Vatten & Miljö. Född 1963. Anställningsår: 1999.
Divisionschef Tekniska Installationer. Född 1967. Anställningsår: 1996.
Divisionschef Bygg & Konstruktion. Född 1957. Anställningsår: 1988.
Pär Hammarberg Född 1964. Vd, Sweco Central Eastern Europe sedan 2008. Anställningsår: 1995. Innehav i Sweco: 2 891 aktier samt 10 000 teckningsoptioner. Jonas Dahlberg Född 1973. Vd, Sweco Russia samt ansvarig för Affärsutveckling sedan 2008. Anställningsår: 2008. Innehav i Sweco: 50 000 teckningsoptioner.
Kari Harsunen Född 1953. Vd, Sweco Industry sedan 2007. Anställningsår: 1999. Innehav i Sweco: 50 000 teckningsoptioner.
Snorre Lægran Divisionschef Infrastruktur. Född 1966. Anställningsår: 2004.
Tor-Helge Indrebø Divisionschef Vest. Född 1961. Anställningsår: 1987.
Jørn Tyrdal Divisionschef Energi. Född 1964. Anställningsår: 2006.
Jyrki Keinänen Vd, Sweco PM. Född 1960. Anställningsår: 2008.
Arturas Abromavicius Vd, Sweco Lietuva. Född 1961. Anställningsår: 1993.
Miroslav Kos Vd, Hydroprojekt CZ. Född 1955. Anställningsår: 1979.
Dimitar Popov Vd, Sweco Energoproekt JSC. Född 1961. Anställningsår: 2002.
Aare Uusalu Vd, Sweco Projekt. Född 1949. Anställningsår: 1986. Gregor Rolski Vd, Sweco Polska. Född 1962. Anställningsår: 1996.
Alexander Limarenko Vd, Lenvodokanalproekt. Född 1959. Anställningsår: 2008.
Lars-Göran Sporre Vd, Sweco Industry AB. Född 1958. Anställningsår: 2001.
Jukka Korvenoja Divisionschef, Chemical Industry. Född 1957. Anställningsår: 1988.
Divisionschef, Project Execution. Född 1950. Anställningsår: 2004.
Philip M. Pedersen Vd, Sweco MEC AS. Född 1960. Anställningsår: 1989.
Tapani Bastman Divisionschef, Energy and Pulp & Paper. Född 1955.
Anställningsår: 2004.
Årsstämma i SWECO AB (publ) hålls onsdag den 13 april 2011, kl 15.00 på Hotel Courtyard by Marriott, Rålambshovsleden 50, Stockholm.
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken, dels har anmält sitt deltagande till bolaget senast torsdagen den 7 april 2011 via Swecos hemsida, adress eller telefonnummer nedan. Vid anmälan uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt registrerat innehav och eventuellt biträde. Anmälda stämmodeltagare erhåller per post ett inträdeskort som ska uppvisas vid entrén till stämmolokalen.
Anmälan kan göras:
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Sådan registrering bör begäras i god tid före torsdagen den 7 april 2011 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.
För aktieägare som företräds av ombud ska fullmakt i original samt eventuellt registreringsbevis insändas till bolaget senast torsdagen den 7 april 2011. Den som företräder juridisk person ska inkomma med bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling utvisande behörig firmatecknare.
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas.
Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 3,00 SEK per aktie. Som avstämningsdag föreslås måndagen den 18 april 2011. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas av Euroclear Sweden AB torsdagen den 21 april 2011.
Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normaltid.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Årets sista betalkurs för Swecos A- respektive B-aktie multiplicerat med antal utestående aktier (exklusive återköpta aktier) av respektive aktieslag.
Debiterbar tid i relation till total närvarotid.
Överföring till aktieägarna för året (2010 föreslagen) i relation till sista köpkurs för Swecos B-aktie.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster ökat med personalkostnader dividerat med antal årsanställda.
International Accounting Standards.
International Financial Reporting Standards.
KASSAFLÖDE PER AKTIE Årets kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.
Likvida medel minskad med räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Antal medarbetare som slutat under året i relation till genomsnittligt antal årsanställda.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
RÖRELSERESULTAT PER ANSTÄLLD Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster dividerat med antal årsanställda.
SKULDSÄTTNINGSGRAD Räntebärande skulder i relation till eget kapital.
Balansomslutning minskad med räntefria kort- och långfristiga skulder samt uppskjutna skatteskulder.
VINSTMARGINAL Resultat före skatt i relation till nettoomsättning.
Produktion: Sweco/Intellecta Corporate. Tryck: Intellecta Infolog. Foto: Vd-bild, ledande befattningshavare och personal: Stefan Berg. Övriga bilder och illustrationer: ALA Architects, August Wiklund, Eka Chemicals, Felix Garlach, Folio/Erik Textorius, Gröna Lund, Johan Olsson, Liljewall arkitekter, Mads Stenbaeck Jakobsen, Mondi AG 2010, Per Helander, Scanpix, Skyline Foto, Skånetrafiken/Kasper Dudzik, Stefan Johansson, Sweco, TC Lin, Tengbom/Skanska/Nya Karolinska Solna, Tim Meier, Tree Hotel, Åke E:son Lindman/Thomas Persson, Åkestam Holst/Mattias Rudh
SWECO AB (publ) · Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22 · Box 34044 · 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 · Fax: 08-695 60 10 E-post: [email protected] · www.swecogroup.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.