Annual Report • Mar 24, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Verksamhetsrisker och riskhantering 30
Förvaltningsberättelse 34
29 april 2011 Delårsrapport januari – mars 2011 29 april 2011 Årsstämma 2011 15 juli 2011 Delårsrapport januari – juni 2011 27 oktober 2011 Delårsrapport januari –september 2011
Mer information om Eniro finns på www.eniro.com Kontakt: Eniro Investor Relations, telefon: 08-553 310 00, e-post: [email protected]
Eniro är ett ledande lokalt sökföretag på den nordiska marknaden. Genom att använda Eniros tjänster kan miljoner användare på ett enkelt sätt hitta försäljningsställen som har de produkter och tjänster de är intresserade av. Annonsörer kan marknadsföra sig till köpbenägna konsumenter och företag och därmed få nya kunder och ökad försäljning. Bättre sökbarhet leder till bättre affärer.
Informationen i Eniros databaser är tillgänglig genom olika distributionskanaler; internet- och mobiltjänster, tryckta kataloger och andra publikationer, samt nummerupplysnings- och sms-tjänster.
Eniro marknadsför sina produkter och tjänster under välkända varumärken, bland annat eniro.se, Gula Sidorna, Din Del och eniro 118 118 i Sverige; gulesider.no, kvasir.no, Gule Sider och Gule Sider 1880 i Norge; krak.dk och eniro.dk i Danmark; och Panorama Firm i Polen.
Eniro marknadsför och säljer annonser till mer än 500 000 kunder. Varje år kontaktar bolagets cirka 2 000 säljare uppskattningsvis 2,5 miljoner befintliga och potentiella kunder.
Eniro har cirka 3 900 anställda och verksamheten var under 2010 uppdelad i affärsområdena Directories Scandinavia, Voice Scandinavia och Finland/Polen.
Eniro är noterat på Nasdaq OMX Stockholm sedan år 2000. Huvudkontoret finns i Stockholm.
Kombinationen av hög belåning och vikande försäljning i början av 2010 ledde till att Eniro – trots att bolaget året innan hade genomfört en nyemission – hade ett begränsat operationellt och finansiellt handlingsutrymme. Under sommaren 2010 tvingades Eniro inleda en diskussion med sina långivare om villkoren i låneavtalet. Styrelsen för Eniro formulerade då en handlingsplan byggd på tre prioriteringar:
Eniro är verksamt på en sökmarknad som genomgår en omfattande omställning till följd av att små och medelstora företag går från tryckta reklamprodukter till digitala medier. Denna omställning har lett till sjunkande intäkter för katalogbranschen, så även för Eniro. Det är en utmaning för alla sökföretag att utveckla sin marknad och därigenom möjliggöra bibehållna annonsintäkter med god lönsamhet. Eniros strategi har varit att anpassa sig till det förändrade sökbeteendet genom att utveckla attraktiva söktjänster och konkurrenskraftiga produkterbjudanden online.
Eniros verksamhet genererar positiva kassaflöden. Som en följd av stora och små, ofta strategiskt riktiga, förvärv, i kombination med en historiskt generös utdelningspolitik har bolaget haft en hög skuldsättning. Eniro har alltid kunnat fullfölja utsatta amorteringsplaner med god marginal. Med finanskrisen förändrades dock synen på finansiell risk vilket satte ljuset på bolag med hög belåning, och situationen förvärrades av vikande rörelseintäkter under 2009 och 2010.
Under 2010 klarade inte Eniro att uppfylla de utsatta prognoserna avseende utvecklingen av rörelseintäkterna. Detta var delvis ett resultat av nedgången i efterfrågan på tryckta kataloger, i kombination med en svag orderingång i början av året. Sammantaget med en potentiellt ökad skattekostnad i den norska verksamheten ökade risken för att Eniro inte skulle kunna möta de villkor som avtalats med bolagets långivare. Bolaget tvingades därför under sommaren 2010 att inleda en diskussion om lånevillkoren med långivande banker. En handlingsplan togs då fram med tre prioriteringar för att kunna återta initiativet, skapa finansiell stabilitet och fortsätta att utveckla verksamheten. Johan Lindgren, med lång erfarenhet från att leda bolag i förändring, bedömdes vara rätt person att som koncernchef och vd leda arbetet med de tre prioriteringarna.
Efter att ha utvärderat möjliga handlingsalternativ föreslog styrelsen en förstärkning av balansräkningen genom en garanterad företrädesemission på cirka 2,5 miljarder kronor. Detta låg i aktieägarnas intresse eftersom det skulle sänka den finansiella risken och göra det möjligt för den nya ledningen att fortsätta genomföra strategin enligt den fastlagda affärsplanen. En extra bolagsstämma godkände förslaget den 26 november och teckningsperioden för företrädesemissionen löpte från den 3 till 17 december 2010.
Emissionslikviden som tillfördes bolaget uppgick till cirka 2,4 miljarder kronor efter transaktionskostnader och användes i sin helhet för att minska bolagets lån. Koncernens skuldsättning, uttryckt som räntebärande nettoskuld, minskade med cirka 2,7 miljarder kronor och uppgick den 31 december 2010 till 3 951 MSEK. I januari 2011 ingicks ett avtal med bolagets långivande banker avseende bolagets finansiering till slutet av 2014. En långsiktigt hållbar kapitalstruktur och finansiering hade därmed säkrats.
Den andra prioriteringen innebär ett fortsatt fokus på att alla verksamheter, produkter och tjänster löpande utvärderas med tanke på deras bidrag till bolagets resultat, med konsekvensen att olönsamma verksamheter avvecklas.
Eniros verksamheter inom offline och online i Finland uppnådde inte önskad marknadsposition och lönsamhet. Under det tredje kvartalet avyttrade Eniro därför vissa tillångar inom offline- och onlineverksamheten i Finland till Fonecta. Tidigare under året hade innehavet i Finlands största online community Suomi24 avyttrats, och under fjärde kvartalet såldes business-to-business söktjänsten Yritystele och de lokala finska katalogerna ETD avvecklades. Kvarvarande verksamheter i Eniro Finland är nu helt fokuserade på Voice.
Även mindre verksamheter, som till exempel enskilda kataloger, ska avvecklas om de inte möter lönsamhetskraven. Verksamheter som ligger utanför kärnverksamheten ska säljas eller läggas ned. I fjärde kvartalet såldes till exempel Oreo, som är verksamt inom offentlig upphandling och erbjuder system för digitala offentliga upphandlingar.
Ett ökat lönsamhetsfokus präglar även produktutvecklingen, som koncentreras till färre projekt med potential att generera intäkter i närtid.
Den tredje prioriteringen handlar om att bredda produktutbudet och öka försäljningseffektiviteten för att bromsa in intäktsnedgången under 2011 och vända till tillväxt under 2012.
Genom den intensiva satsningen på produktutveckling kunde en ny söktjänst lanseras under senare delen av 2010. Arbetet styrs in på försäljning och marknadsföring av nya kunderbjudanden, medan produktutvecklingen hålls på en jämn nivå. Säljkårerna för print och online slogs samman i början av året och organisationen har anpassats för att öka stödet till säljarna i deras arbete.
Effektiviseringar har genomförts inom hela organisationen och den totala operativa kostnadsbasen minskade under 2010 med 435 MSEK, exkluderat för valutaeffekter och för jämförbara verksamheter. Potential för ytterligare kostnadsbesparingar har identifierats och kommer att innebära fortsatta kostnadsminskningar om 200 MSEK per år för 2011 och 2012.
Operativt kassaflöde uppgick till 151 MSEK (1 153)
Avyttring och omstrukturering av verksamheter inom offline och online i Finland
För 2011 förväntas den organiska intäktsnedgången understiga 10 procent. En återgång till organisk intäktstillväxt förväntas från och med 2012.
Den totala kostnadsminskningen under 2011 förväntas bli 200 MSEK jämfört med kostnadsbasen under 2010, exklusive effekterna av avyttring och omstrukturering av online- och offlineverksamheterna i Finland. Under 2012 förväntas de totala kostnaderna sänkas med ytterligare 200 MSEK jämfört med 2011.
Målsättningen är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
Att minska nettoskulden kommer att ges prioritet framför utdelning enligt målsättningen att minska nettoskulden i relation till EBITDA.
2010 var ett svårt år för Eniro, med en kraftig nedgång i försäljning och resultat. I slutet av året genomfördes en nyemission framgångsrikt. Med den långsiktiga finansieringen säkrad kan vi nu ägna all kraft åt att vända den negativa intäktsutvecklingen och bli bäst på lokala kommersiella söktjänster.
I september 2010 tillträdde jag som vd för Eniro som då var i en mycket svår situation. Intäktsnedgången var större än förväntat och bolaget riskerade att senare under året inte klara de av långivarna uppställda villkoren för den räntebärande nettoskulden i förhållande till EBITDA. Väl medveten om den stora lånebördan i förhållande till bolagets storlek, tog jag jobbet därför att jag såg ett bolag med stark marknadsposition, välkända varumärken, många kunder och lojala medarbetare, verksamt på en växande sökmarknad.
Eniros affärsidé – att oavsett media koppla samman köpare och säljare – är en lönsam affär som genererar stora kundvärden och nytta för konsumenterna. Eniros position som ledande lokalt sökföretag skapar goda förutsättningar för att utveckla affären på en marknad som växer både i Norden och Polen. Bolagets höga skuldsättning har historiska orsaker och finansieringsproblematiken har aldrig varit en fråga om likviditetsbrist – tvärtom har Eniro haft fortsatt positivt kassaflöde och utan problem kunnat hålla en hög amorteringstakt.
Trots detta, kom arbetet med bolagets långsiktiga finansiering att dominera hösten. En kapitalanskaffning bedömdes behöva genomföras. I oktober presenterade styrelsen ett förslag om en fullt garanterad företrädesemission om 2,5 miljarder kronor för att sänka skulderna, stärka balansräkningen och säkra en uthållig finansiering. Nyemissionen blev fulltecknad. Av de erbjudna aktierna tecknades cirka 79 procent med stöd av teckningsrätter, cirka 2 procent av personer som anmält sig för teckning utan stöd av teckningsrätter och resterande cirka 19 procent tillfördes de så kallade undergaranterna, institutionella och privata investerare som garanterat en del av emissionen.
Det är mycket glädjande att nyemissionen blev fulltecknad och att ägarstrukturen förnyades utan att långivande banker behövde infria sina garantiåtaganden. Det är stimulerande att Eniro idag ägs av institutionella och privata investerare som har tagit ett aktivt investeringsbeslut. Nu är det vår uppgift att leverera resultat som lever upp till förväntningarna.
Rörelseintäkterna för 2010 minskade organiskt med 14 procent. Nedgången var i linje med vår guidning till aktiemarknaden men understryker att Eniro inte fullt ut har lyckats anpassa verksamheten till det förändrade sökbeteendet, där en allt större del av mediekonsumtionen sker genom digitala medier. För att möta intäktsnedgången genomfördes under året ett åtgärdsprogram för att sänka de operativa kostnaderna. Olönsamma enheter har avvecklats och en övergripande översyn har skett för att anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna. Totalt har den operativa kostnadsbasen sänkts med 435 MSEK, vilket överträffade vår målsättning. Antalet anställda och konsulter anpassas till verksamhetens omfattning, samtidigt som verksamheten inom produktutveckling, efter två intensiva år, har lagts på en hållbar nivå.
EBITDA minskade till 605 MSEK, till följd av svaga intäkter och negativt påverkat av en engångseffekt om -626 MSEK till följd av avyttring och omstrukturering av verksamheter i Finland. Justerat EBITDA, exkluderat för omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster, minskade med 32 procent jämfört med föregående år. Eniro visade en ansenlig förlust, årets resultat uppgick till -4 620 MSEK, till följd av nedskrivningar av immateriella tillgångar om 4 261 MSEK, främst hänförliga till den norska verksamheten. För helåret genererade vi dock ett positivt kassaflöde om 151 MSEK, vilket var negativt påverkat av engångseffekter relaterade till omfinansieringen om 256 MSEK.
Genom nyemissionen säkrade vi vår långsiktiga finansiering med nya låneavtal som sträcker sig fram till slutet av 2014. Därmed kan vi lägga diskussionen om finansieringen bakom oss och helt ägna oss åt att utveckla verksamheten mot att bli bäst på lokala kommersiella söktjänster.
Eniros strategi är att vara ledande inom lokalt kommersiellt sök. Med lokalt sök menar vi kombinationen av bredden hos den globala digitala teknologin och djupet i den lokala kunskapen. Det kan vara antingen lokal information eller global information med lokal relevans. Lokalt sök leder oftare till köp jämfört med globalt sök och det ställer höga krav på att informationen ska vara korrekt och aktuell.
För att möta det förändrade sökbeteendet utvecklar vi våra möjligheter inom online. Utöver sökannonseringen ska vi ha ett brett erbjudande online, med såväl egenutvecklade annonserbjudanden som annonsering via partnersamarbeten. Vår utmaning är att ge användarna relevanta söktjänster och kunderna ett spann av attraktiva annonseringsmöjligheter som ger sökträffar från köpbenägna konsumenter som i slutändan genererar affärer. Våra söktjänster är anpassade efter iPhone, Android och andra smart-
phones, som öppnar dörren till helt nya tjänster. En ledande position inom online och mobila tjänster är en förutsättning för att vara konkurrenskraftig inom lokal sökannonsering eftersom andelen av annonserande företags annonsinvesteringar inom mobila lösningar spås öka kraftigt.
Precis som våra branschkollegor på världens sök- och mediamarknader befinner vi oss i en förändringsprocess till följd av övergången från tryckt till digital media, vilket innebär en omfattande transformation av vår affär till att bli mer relevant, samtidigt som vi ska förstärka våra kundrelationer och införa en effektivare kostnadsstruktur. Omställningen är nödvändig för Eniros framtid, samtidigt som det är en stor utmaning att genomföra transformationen med bibehållna intäkter.
Tryckta kataloger är fortfarande en viktig intäktskälla för Eniro och vi kommer fortsätta publicera kataloger så länge det finns efterfrågan från kunder och användare och så länge varje publikation möter lönsamhetskraven. En utvärdering görs av alla verksamheter, produkter och tjänster med beaktande av deras bidrag till bolagets resultat och olönsamma verksamheter avvecklas.
Vårt mål är att bromsa in försäljningsnedgången under 2011 och vända till tillväxt under 2012. Nyckeln till att vända Eniros utveckling ligger i attraktiva kärntjänster, ett breddat erbjudande och en effektivare försäljning.
För innevarande år har vi lagt en affärsplan för att kapitalisera på de investeringar som gjorts i produktutveckling under de senaste åren. Kundernas mottagande av de nya versionerna av eniro.se och gulesider.no har varit positivt. Vi arbetar kontinuerligt med att öka attraktiviteten i våra kärntjänster för att främja en fortsatt hög användning och därmed säkerställa att kunderna får en hög avkastning på sina investeringar hos oss.
Min ambition är att Eniro ska erbjuda en bra mediamix i alla de distributionskanaler där annonsörer vill nå sina kunder. Med våra varumärken som grund ska vi presentera ett större produkterbjudande, till exempel nya annonsformat, videos och utveckling av hemsidor. För att bredda erbjudandet kan det även bli aktuellt med partnersamarbeten, vilket på sikt kan leda till starkare intäktsbas men även lägre marginaler.
Ett flertal åtgärder och aktiviteter har initierats för att effektivisera Eniros försäljning. Utöver de säljkanaler vi använder idag ska vi bättre tillvarata underutnyttjade kanaler som till exempel kundservice, brev och sms. Eniros redan starka säljkultur ska renodlas för att möta våra kunders behov. Vår professionella säljkår ska ges de bästa möjligheter att utföra sitt arbete, med stöd från resten av organisationen.
Organisationsstrukturen har anpassats med inriktning på landsbaserade säljorganisationer för att förtydliga ansvaret för intäktsgenerering och kostnadskontroll. Samtidigt infördes ytterligare centralisering av produktutveckling och verksamhetsstöd, ökat fokus på en kundorienterad leverenskontroll samt komplettering av finansfunktionen med särskilt ansvar för uppföljning och kontroll av omställningen av verksamheten.
I januari 2011 gick startskottet för försäljningen av de nya söktjänsterna som har lanserats på den svenska och norska marknaden. Förberedelserna var grundliga, säljstarten var problemfri och vi har fått positiv respons från våra kunder. Man ska dock komma ihåg att en stor del av intäkterna för 2011, cirka 40 procent, såldes under 2010 till lägre värden jämfört med föregående år. Säljcykeln från försäljningstillfälle till intäktsredovisning är cirka sex månader, vilket ger oss god visibilitet men också motsvarande eftersläpning på åtgärderna vi genomför. Sammantaget betyder det att åtgärderna vi nu genomför beräknas få effekt som en ensiffrig organisk intäktsnedgång under andra halvåret.
Sammanfattningsvis ser jag goda möjligheter för Eniro de kommande åren. Marknadsförutsättningarna är bättre än de varit under de senaste åren, med en stark konjunktur och växande annonsmarknad i Norden och Polen. Eniro har viktiga styrkor i form av en stark marknadsposition, en unik databas, välkända varumärken, nya söktjänster som ligger i framkant av utvecklingen, och en stor kundbas. Dessutom arbetar vi nu hårt för att bredda våra erbjudanden och effektivisera försäljningen genom nya säljkanaler och en organisation med mer kommersiellt fokus.
Till sist vill jag tacka alla aktieägare som deltagit i emissionen, alla kunder, samt alla medarbetare som, trots ett turbulent år, har fortsatt att göra fantastiska insatser. Omvärldens förtroende kan vi bara bygga genom att kontinuerligt leverera enligt förväntningarna. Det kommer att krävas en hel del insatser även under det kommande året, och jag ser fram emot att tillsammans genomföra vår plan för att bli bäst på lokala kommersiella söktjänster.
Johan Lindgren Koncernchef och vd
Eniro har en unik databas som kopplar samman köpare och säljare och gör det enkelt att söka oavsett distributionskanal. Utvecklingen av nya och förbättrade produkter och tjänster är kärnan i strategin för att uppnå visionen att vara förstahandsvalet för lokala sökningar.
Eniro erbjuder lokala sök- och katalogtjänster. Intäkterna kommer från kunder som betalar för annonser som publiceras och distribueras i distributionskanalerna online, tryckta produkter, nummerupplysning och mobila tjänster.
Eniros position som ledande lokalt sökföretag på den nordiska marknaden baseras på ett antal styrkor som tillsammans skapar goda förutsättningar för Eniros möjligheter att uppfylla sina mål och klara kommande utmaningar.
Unika databaser. Eniro har genom åren investerat betydande resurser i utvecklingen av sina databaser med kommersiellt relevant information om företag på de marknader där Eniro är verksamt. Informationen ger Eniro en viktig konkurrensfördel samtidigt som det höjer inträdesbarriären för andra sökföretag. Databaserna uppdateras dagligen, vilket gör att användarna får relevanta träffar med aktuella uppgifter.
Stor säljkår. Eniro har en säljkår bestående av cirka 2 000 säljare, som har utvecklat långvariga relationer med sina kunder. Eniro satsar betydande resurser på utbildning av säljkåren. För att öka effektiviteten och erbjuda kunderna hög kompetens är delar av säljorganisationen inriktade på ett enskilt varumärke och/eller söktjänst. Ett antal effektivitetshöjande åtgärder infördes i början av 2011, bland annat finns numera fokuserade försäljningsteam för potentiella kunder, för att återvinna förlorade kunder, för mediaprodukter och mobiltjänster.
Diversifierad kundbas. Eniro sammanför över 500 000 kunder med användare i Skandinavien och Polen. Kundbasen utgörs av företag av olika storlek, verksamma i olika branscher och geografiska områden och denna diversifiering gör Eniro mindre sårbart för förändringar i specifika branscher eller regioner.
Produktinnovation. En viktig styrka är förmågan att utveckla innovativa produkter och tjänster och att snabbt kunna anpassa sig till användarnas preferenser. En framgångsrik produktutveckling har varit avgörande för att lyckats bibehålla Eniros starka position på marknaden.
Välkända varumärken. Eniros varumärken är en viktig tillgång. Enligt en undersökning genomförd av Mind Research i juni 2010 har Eniros varumärken följande kännedom: Eniro (Sverige) 97 procent, Gule Sider (Norge) 94 procent och Krak (Danmark) 95 procent.
Ledande marknadsföringskanal för lokala företag. Eniro möjliggör för lokala företag att nå en bred och samtidigt köpbenägen, lokal målgrupp, medan globala konkurrenter har fokuserat på generella sökningar istället för lokalt anpassade tjänster. Den lokala säljkåren gör också att Eniro kan bibehålla en nära relation med lokala företag på sina respektive marknader.
Eniros vision är att vara förstahandsvalet för lokala sökningar. Målet är att bibehålla Eniros starka marknadsposition och samtidigt hantera övergången från tryckta produkter till söktjänster online. För att möta det ändrade sökbeteendet har Eniro utvecklat sina databaser och tjänster för ökad relevans för användarna och förbättrad sökbarhet för kunderna. Målet är att öka lönsamheten genom att löpande utveckla sitt värdeskapande erbjudande och intäktsmodellen från tillhandahållande av värdefull information till att generera transaktioner.
För att uppnå visionen genomförs ett antal initiativ och åtgärder.
Eniro satsar på att öka attraktiviteten i sina kärntjänster. De nya versionerna av söktjänsterna eniro.se i Sverige och gulesider.no i Norge innebär en betydande förbättring av kunderbjudandet. Den nya plattformen möjliggör förbättrade produkter och tjänster och ger sammantaget ett breddat erbjudande. Försäljningen av nya annonsformat startade i Sverige och Norge i januari 2011 och kommer att starta i Danmark under tredje kvartalet 2011.
Effektiviteten i försäljningen höjs genom att säljarna börjar använda hittills underutnyttjade säljkanaler som e-post, sms och brev. För att uppnå den mest effektiva mixen av kontaktvägar görs en noggrann kundsegmentering. Antalet försäljningstillfällen per kund kommer också att öka.
Ytterligare potential att öka effektiviteten för att genomföra kostnadsbesparingar har identifierats. Enskilda produkters lönsamhet utvärderas kontinuerligt för att maximera bidraget till bolagets resultat, kassaflöde och kundnytta.
Eniro bildades genom en avknoppning av Telias (nuvarande Telia Soneras) verksamheter för telefonkataloger och noterades på Stockholmsbörsen 2000. Men historien går tillbaka ända till 1880-talet då det första norska telefonregistret publicerades av norska Televerket (nuvarande Telenor). Kungliga telegrafverket publicerade den första svenska rikstelefonkatalogen år 1889 i ett par hundra exemplar.
Den första versionen av den svenska katalogen Gula Sidorna publicerades 1978 av Televerket och det amerikanska konglomeratet ITT. Den första onlineversionen, gulasidorna.se, lanserades 1996 och Eniro var först av de europeiska katalogföretagen att erbjuda mobila positioneringstjänster.
I början av 1990-talet bildade Televerket en separat katalogenhet och gick via förvärv och introduktioner av kataloger in på marknaden i flera europeiska länder. Vid börsintroduktionen var Eniro utöver i Sverige, verksam i Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Tyskland. Som självständigt bolag hade Eniro en tydlig strategi att växa på nya marknader.
Kort efter börsintroduktionen inleddes en kraftig expansion i norra Europa genom förvärv av närbesläktade katalog-, internet-, och nummerupplysningsföretag. Bland de första förvärven var sökföretaget Windhager och business-to-business bolaget Wer Liefert Was? i Tyskland. Andra tidiga förvärv var köpet av Gula Sidorna i Moskva och av Polens ledande katalogföretag, Panorama Polska. Eniro förvärvade även det finska telefonbolaget Elisa Oys katalogverksamhet, Finlands näst största katalogföretag och ledande inom nummerupplysning.
Genom förvärvet av Scandinavia Online, som bland annat ägde webbportalen Passagen och sökmotorn Evreka, fick Eniro tillgång till IT-infrastruktur och kompetens inom IT-applikationer och sökfunktionalitet. En integrerad söktjänst i samtliga nordiska länder (eniro.se, eniro.no, eniro.fi och eniro.dk) lanserades 2003. Samma år förvärvades företaget Respons, som drev den ledande svenska nummerupplysningen 118 118 och ett antal nummerupplysningstjänster i Finland.
Under 2004 fattades ett strategiskt beslut att fokusera verksamheten till de nordiska länderna och Polen. Genom att på dessa marknader eftersträva en ledande position och därmed vara det största sökföretaget kunde ekonomiska skalfördelar möjliggöras. Genom förvärvet av Gula Tidningen stärkte Eniro sin position inom radannonsering. Under 2005 förvärvades det ledande norska sökföretaget Findexa, som liksom Eniro hade sitt ursprung i den nationella teleoperatören (Telenor). Eniro förvärvade också flera katalogtjänster i Finland och sålde sina verksamheter i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Vitryssland.
I slutet av 2006 lanserades en uppdaterad version av söktjänsterna eniro.se, eniro.no, eniro.fi och eniro.dk. Under 2007 och 2008 nådde Eniro en ledande position inom online på den danska marknaden genom förvärvet av den ledande danska söktjänsten Krak. Samtidigt utökades distributionskanalerna via samarbetsavtal med andra mediebolag. Den kvarvarande tyska verksamheten i Wer Liefert Was? såldes 2007 och Eniro hade i och med det uppnått en tydlig position som det ledande nordiska sökföretaget.
Nu följde en fas av intensiv produktutveckling och omställning av verksamheten som en följd av användarnas övergång från tryckt till digital media. Med fokus på lokalt kommersiellt sök var siktet inställt på att gå från att huvuddelen av intäkterna kom från tryckta produkter till att utveckla onlinemöjligheter.
Samtidigt omorganiserades bolaget från en holdingbolagsstruktur till en koncernstruktur, vilket bland annat innebar effektiviseringar inom koncernövergripande funktioner. Nya verksamhetsområden blev Directories Scandinavia, Voice Scandinavia och Finland/Polen. Eniro införde paketförsäljning, vilket innebär att alla annonsörer är synliga i såväl katalog som online, och de tidigare separata säljkårerna för offline respektive online slogs samman till en gemensam försäljningsorganisation med syfte att stärka kundrelationerna och öka effektiviteten i försäljningen.
De finska offline- och onlineverksamheterna avyttrades eller lades ner under 2010, eftersom de inte uppnått önskad marknadsposition och inte uppvisat uthållig lönsamhet. Efter dessa åtgärder är Eniro fokuserat på Voice i Finland och denna verksamhet ingår från 2011 i segmentet Voice Scandinavia.
År 2010 togs ett stort steg närmare visionen att vara bäst på lokalt sök. En ny version av eniro.se med produktsöksfunktionalitet lanserades i Sverige och kort därefter lanserades en ny version av gulesider.no i Norge med motsvarande funktionalitet. I samband med lanseringen av den nya tjänsten bytte Eniro grafisk profil för att signalera inriktningen mot online och dynamiken som Eniro skapar när köpare möter säljare.
Hösten 2010 lanserades en ny version av eniro. se i Sverige och i början av 2011 lanserades nya gulesider.no i Norge med samma funktionalitet. Eniros nya onlinetjänst är varken en sökmotor eller en prisjämförelsesajt, utan kan bäst beskrivas som en köpmotor.
Förutom bättre funktionalitet och ny design, är den största förändringen med de nya versionerna av eniro.se och gulesider.no att användarna nu enkelt hittar de företag som säljer en viss produkt eller tjänst. För kunderna innebär förändringen bättre och mer specifik sökbarhet, vilket i sin tur leder till fler kontakter och affärer.
Den största nyheten är den nya metoden att samla in information från kunderna och den underliggande sökalgoritmen som ger relevanta träffar vid sökningar efter produkter och tjänster. Ingen annan onlinetjänst ger användarna möjlighet att hitta inköpsställen lika enkelt för ett lika brett utbud av produkter och tjänster.
Utgångspunkten i framtagandet av de nya versionerna var att stärka tjänsterna inom området där Eniro redan har en stark position – att generera affärer för kunder och leverera relevanta träffar för användare som söker var en produkt eller tjänst kan köpas. Den befintliga databasen utökades med mer information om såväl produkter som tjänster. Därmed kombinerades den lokala informationen i Eniros egna databas med ytterligare data om företag och deras produkter och tjänster.
Ett av målen med den nya tjänsten var att skapa fler affärer för kunderna genom ökad sökbarhet. Tanken är också att kunderna ska vara mer aktiva i sin marknadsföring, vilket även skapar bättre nytta för användarna. Tjänsten innehåller betydligt fler svenska företag och inköpsställen än tidigare, vilket innebär att antalet relevanta träffar ökar. Samtidigt förbättras kvaliteten, omfattningen, och djupet i databasen kontinuerligt genom att användarna löpande rapporterar in förbättringsförslag.
I utvecklingsarbetet gjordes användartester för att testa koncept och användarvänlighet. De nya onlinetjänsterna är fortsatt bra sajter för sök efter namn eller telefonnummer, men nu kan man dessutom enkelt hitta var man kan köpa en specifik produkt eller tjänst och man kan också boka hotell eller bord på restauranger direkt i tjänsten.
Den nya plattformen möjliggör förbättrade annonseringsmöjligheter och ger sammantaget ett breddat erbjudande. I oktober introducerades tjänsten som en mobilapplikation för både iPhone och Android samt en anpassad tjänst för mobilt internet. De nya annonsformaten började säljas i Sverige och Norge i januari 2011 och kommer att börja säljas i Danmark från tredje kvartalet 2011 efter lanseringen av produktsöksfunktionaliteten på krak.dk.
Efter lanseringen av den nya versionen av eniro.se i september 2010 ökade träffarna efter sökningar på företag och inköpsställen med cirka 40 procent, mätt utifrån antal sidvisningar. Samtidigt märks ett ändrat sökbeteende där allt fler söker genom att ange de produkter och tjänster de vill köpa istället för att ange företagets namn eller bransch. På eniro.se ökar andelen av användarna som söker efter produkter, företag eller kategori.
Det är oftast lättare att hitta någonting på andra sidan jorden än på andra sidan gatan. Som användare vill man ha relevanta träffar. Annonsörer vill attrahera lokala kunder. De flesta av oss spenderar de mesta av våra pengar nära där vi bor och arbetar.
Lokalt sök ger leder oftare till köp jämfört med globalt sök. Det ställer också högre krav på att informationen ska vara relevant, korrekt och aktuell.
Produktsöksfunktionaliteten innebär att användarna direkt i sökfältet kan söka efter den specifika produkt eller tjänst de letar efter. De mest relevanta företagen rankas högst och placeras först i träfflistan.
I de nya söktjänsterna samlas all information på ett ställe. Eniros databas innehåller grunduppgifter såsom företagsnamn, telefonnummer, adresser, webbsidor och branscher. Därutöver samlar Eniro in information från kommersiellt relevanta företagshemsidor i Sverige och Norge samt information från produktfiler, vilket är samma källor som prisjämförelsesajterna använder. För varje bransch adderas därutöver tillämpliga sökord och kunderna kan genom ett särskilt användargränssnitt själva lägga till sökord och därmed påverka sin sökbarhet och ranking.
Eniros söktjänster omfattar kanalerna online, tryckta produkter, mobiltjänster och nummerupplysning och säljs i Sverige, Norge, Danmark och Polen. Koncernens försäljning delades under 2010 in i tre verksamhetsområden: Directories Scandinavia, Voice Scandinavia och Finland/Polen. Från 2011 kommer Eniros kvarvarande finska verksamheter att redovisas i segmentet Voice Scandinavia.
Directories Scandinavia omfattar alla söktjänster inom kanalerna online, tryckta produkter och mobiltjänster i Sverige, Norge och Danmark. Directories Scandinavia bidrog med cirka 70 procent av de totala rörelseintäkterna för 2010. Av rörelseintäkterna utgjorde cirka 52 procent intäkter redovisade enligt deferral method*) (online), cirka 37 procent av intäkter enligt publication method*) (offline) och cirka 11 procent av övriga produkter.
Genom lokala söktjänster säljer Eniro olika typer av informationssidor till sina kunder. Annonserna säljs vanligtvis som prenumerationer mot en årlig avgift. Informationssidorna säljs vid införandet och under en given tidsperiod. Priset består av ett grundpris men ökar beroende på mängd och typ av information som inkluderas på sidan, såsom sökbara rubriker, sökord, textmängd och bilder. En majoritet av Eniros onlineintäkter kommer från dessa typer av annonser. Onlinedistribution sker bland annat genom eniro.se, emfas.se, dindel.se, bilweb.se, leta.se i Sverige; gulesider.no, telefonkatalogen.no, kvasir.no, sol.no och proff.no i Norge; krak.dk, eniro.dk och sol.dk i Danmark.
Eniros tryckta produkter består av kataloger och annan tryckt media inklusive kartböcker och specifika guider. Bolaget publicerar och distribuerar årligen cirka 700 utgåvor av regionala och lokala kataloger i omkring 20 miljoner exemplar. Bland de regionala och lokala katalogerna ingår bland annat Gula Sidorna, Gula Sidorna–På väg och Din Del i Sverige; Gule Sider, Telefonkatalogen, Ditt Distrikt, Din Bydel och Proff i Norge, samt Mostrum Vejviser och Eniro lokalkataloger i Danmark.
I Norge uppgår användandet av Gule Sider årligen till cirka 38 procent, enligt TNS Gallup, Forbruker & Media (Consumers & Media). En undersökning av TNS SIFO (Orvesto 2010:3) indikerar att 58 procent av svenskarna använder Gula Sidorna åtminstone en gång per år och 36 procent gör det varje månad.
Eniro erbjuder ytterligare vägar att nå sina målgrupper. Displayannonsering innebär att kunderna köper ett annonsutrymme under en viss tid. Annonserna är oftast kopplade till ett antal
sökord och visas för användare som söker på dessa ord, men det förekommer också annonser som visas för samtliga användare. Sponsrade länkar visas i anslutning till sökresultatet och bidrar till mer trafik till företagens webbsidor. Den sponsrade länken visas när någon söker på de ord som kunden valt. Eniro tar betalt per "klick" på länken.
De nya versionerna av eniro.se och gulesider.no som har lanserats i Sverige och Norge ger Eniro möjlighet att erbjuda ett nytt sortiment av förbättrade produkter och tjänster. De nya onlinetjänsterna erbjuder annonsformat som riktar sig till såväl små och medelstora företag som större företag och mediaköpare. Genom fortsatta lanseringar kommer även mobiltjänsterna att kunna erbjudas i alla tre länderna.
Användarskrivna recensioner har blivit en allt viktigare del av konsumenternas inköpsbeslutsprocess när de köper varor eller tjänster. Eniro har lanserat rejta.se i Sverige, dehitter.dk i Danmark och anbefallt.no i Norge som alla är webbsidor, där användare själva bidrar med information och tar del av omdömen och recensioner från andra användare.
*) Principer för intäktsredovisning beskrivs på sida 52.
Voice Scandinavia inkluderar nummerupplysningstjänster via telefon och sms i Sverige, Norge och Finland. År 2010 hanterade Eniro cirka 50 miljoner anrop, det vill säga samtal och sms. Voice Scandinavia, som under 2010 omfattade nummerupplysningstjänster i Sverige och Norge, bidrog med cirka 13 procent av rörelseintäkterna för 2010.
Voice Scandinavia erbjuder personliga söktjänster via telefon och sms. Det är användarna som betalar för tjänsterna och Eniro får intäkter per samtal eller sms. Eniro erbjuder nummerupplysningar och personliga söktjänster genom varumärkena Eniro 118 118, Eniro 118 119 och Eniro 118 118 sms i Sverige och Gule Sider 1880 i Norge.
I Sverige är Eniro 118 118 en marknadsledande aktör inom nummerupplysning. Den svenska verksamheten har gradvis koncentrats till färre antal orter och bedrivs nu från fyra platser i Sverige. I Norge erbjuder Eniro voice-tjänster utifrån en utmanarposition.
De senaste åren har antalet mottagna samtal minskat, främst på grund av ökad konkurrens och färre begärda standardnummerupplysningar som till exempel information om namn och nummer, som numera finns lättillgängligt via Internet. Trenden mot mer avancerade personliga söktjänster är positiv. Eniro vidareutvecklar sina voice-tjänster till att erbjuda en personlig söktjänst som stimulerar till ökad användning.
Under 2008 utökade Eniro sin produktportfölj i Sverige och lanserade Svarsservice, varigenom Eniro hanterar växelsamtal åt större företag i Sverige.
Finland/Polen omfattar samtliga verksamheter i Finland och Polen. Finland/Polen bidrog med cirka 17 procent av rörelseintäkterna för 2010.
Eniros finska verksamheter inom offline och online avyttrades eller lades ned under 2010, eftersom de inte uppnått önskad marknadsposition och inte uppvisade uthållig lönsamhet.
Under andra kvartalet avyttrade Eniro sitt innehav i Finlands största online community, Suomi24 (S24). Under tredje kvartalet avyttrade Eniro vissa tillgångar inom offline- och onlineverksamheten i Eniro Finland Oy till Fonecta Ltd; databaserna för Helsingfors och Pirkanmaa samt onlinetjänsterna (business-to-consumer) inklusive domännamnet eniro.fi. Under fjärde kvartalet avyttrades business-to-business söktjänsten Yritystele till Bisnode och de lokala telefonkatalogerna, ETD, avvecklades.
Som ett resultat av dessa åtgärder är Eniro fokuserat på Voice i Finland. Denna verksamhet består av nummerupplysning och call-center. Call-centret hanterar både tjänster för inkommande och utgående samtal vilket innefattar både kundtjänst och telemarketing. Från första kvartalet 2011 ingår den finska verksamheten, som under 2010 omsatte 291 MSEK, i segmentet Voice Scandinavia.
Eniro har en stark position inom tryckta produkter i Polen och har med sin regionala katalog Panorama Firm ungefär hälften av katalogmarknaden. Eniro är även närvarande inom online med söktjänsten pf.pl, som också finns tillgänglig som mobiltjänst. Marknaden för onlinetjänster är dock inte lika utvecklad i Polen som i de skandinaviska länderna. Internetanvändningen hos befolkningen är generellt lägre, samtidigt som användningen bland de som har mobilt internet är Europas högsta. Eniro tillämpar inte paketförsäljning i Polen, utan säljer exponering i katalog och online separat.
Sökmarknaden grundar sig i privatpersoner och företags behov av att hitta företag från vilka de kan köpa de varor och tjänster de letar efter. Företag betalar för olika former av annonsering för att bli sökbara och för att få in nya affärer. Sökföretagen tillhandahåller olika sorters annonseringskanaler.
Den totala sökmarknaden i Skandinavien och Polen växer samtidigt som användandet av tryckta produkter minskar. Som en följd av det ändrade användarbeteendet överförs en del av annonsbudgeten från tryckta produkter till motsvarande onlinetjänster. Sökföretag har adresserat förändringen på marknaden med att utveckla sin verksamhet inom online- och mobiltjänster och även en fortsatt utveckling av nummerupplysning.
Sökmarknaderna i Sverige, Norge och Danmark förväntas enligt BIA/Kelsey uppvisa genomsnittliga årliga tillväxttakter om 5 procent, 7 procent respektive 3 procent under perioden 2009–2014.
De tryckta produkterna utgör fortfarande en attraktiv marknadsföringskanal för annonsörer i och med sin stora räckvidd, långa livslängd och köpbenägna användare i jämförelse med andra tryckta medier. Katalogerna ger ofta annonsörerna en god avkastning på sin annonsinvestering. Det innebär att de förväntas spela en viktig roll även under överskådlig tid framöver. Icke desto mindre sker tillväxt inom online delvis på bekostnad av de tryckta produkterna.
BIA/Kelsey uppskattar att annonsintäkter från tryckta produkter i Skandinavien kommer att minska med i genomsnitt 11 procent per år under perioden 2009–2014, medan intäkterna från onlineannonsering i sökmedia uppskattas öka med i genomsnitt 14 procent under samma period.
De skandinaviska länderna förväntas ha en snabb tillväxt inom online fram till 2014. BIA/Kelsey beräknar att onlinetjänstesegmentet i Sverige kommer att växa med i genomsnitt 16 procent per år medan det i Norge bedöms växa med cirka 14 procent per år och i Danmark med cirka 12 procent per år. Marknaden i Polen förväntas öka med 20 procent.
Totalt för Skandinavien uppskattas 78 procent av den samlade sökmarknaden vara internetbaserad 2014, jämfört med 51 procent under 2009.
Internets andel av sökmarknaden fortsätter att växa. Längst har utvecklingen i transformeringen från print till online kommit i Norden, som ligger i topp i världen när det gäller såväl Internetanvändning som andel hushåll med bredbandsuppkoppling samt antal mobiltelefonabonnemang per capita.
Den största delen av marknaden för internetannonsering består av displayannonsering och sökordsmarknadsföring. Enligt IRM svarar displayannonsering och sökordsmarknadsföring för cirka 70 procent av den totala internetannonsmarknaden i Sverige. Med utvecklandet av sökmotorerna och dess användning har sökordsmarknadsföring kommit att få en central roll i internetannonsering. Sökordsannonsering har traditionellt sett dominerats av sökmotorer. Idag omsätter sökordsannonsering i stort sett lika mycket i Sverige som displayannonsering.
Mobiltelefonpenetrationen på de marknader där Eniro agerar är genomgående hög och i stort sett alla har tillgång till mobiltelefoner. Användandet av smartphones och den datamängd som numera flyttas till de mobila näten ökar kraftigt. Enligt Mediavision är det idag cirka 2 miljoner svenskar som har en smartphone.
I takt med att mobiltelefoner blir mer avancerade ändras användarbeteendet. Man använder mobiltelefonen i allt större utsträckning för att söka på internet från platser där man tidigare inte har haft internetuppkoppling. Därmed antas sökandet efter varor och tjänster via mobiltelefonen öka. Andelen av annonserande företags annonsinvesteringar inom mobila lösningar spås öka kraftigt kommande år. En ledande position inom online och mobila tjänster är därför en förutsättning för att vara konkurrenskraftig inom lokal sökannonsering. Eniro tillhandahåller mobila söktjänster i Skandinavien som möjliggör sökning direkt i mobiltelefonen, genom applikationer för smartphones, mobila Internetlösningar och även genom sms-tjänster.
Verksamheten för nummerupplysning påverkas av att allt fler söker information online och mobilt, vilket medför att antalet samtal med frågor om nummer och namn minskar. Produktutveckling är en framgångsfaktor även inom voicetjänster. Utvecklingen av voicebranschen förväntas röra sig mot mer personlig service som till exempel också kan tipsa om bra restauranger och boka bord.
Både marknaderna för online och tryckta produkter präglas av hög konkurrens. För de tryckta produkterna är det främst i form av substitutkonkurrens, det vill säga när en sökkanal tar användare och annonsering från en annan typ av sökkanal. Eniros tryckta produkter konkurrerar med andra kataloger och andra tryckta former av annonsverksamhet inklusive traditionella medier såsom dagstidningar, radio, TV och utomhusreklam samt direktmarknadsföring.
Eniro har en hög marknadsandel på den skandinaviska och polska marknaden. Konkurrenter är såväl stora globala aktörer som mindre lokala företag, nischaktörer, mediekoncerner och traditionella katalogföretag.
Branschkollegor är europeiska sökföretag som har sitt ursprung i katalogverksamheter. Samtliga av dessa företag genomgår en omställning från offline till online och har idag förhållandevis hög skuldsättning till följd av en kombination av tillväxt via förvärv samt offensiva strategier för bolagens kapitalstruktur.
| BRANSCHKOLLEGOR | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Onoterade bolag | Huvudmarknader | Ägare | Intäkter 2010 | Nettoskuld 2010 | |
| EDSA1) | Nederländerna, Finland, Danmark, Österrike, Sverige, Tjeckien, Slovakien, Polen och Gibraltar |
- | - | - | |
| Truvo2) | Belgien, Irland, Rumänien och Portugal |
Apax Partners Worldwide LLP och Cinven Ltd |
- | - | |
| Noterade bolag | |||||
| Eniro | Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen |
Noterat i Stockholm | 5 326 MSEK | 3 951 MSEK | |
| Pages Jaunes | Frankrike, Spanien, Luxemburg och Marocko |
Noterat i Paris | 1 125 MEUR | 1 858 MEUR | |
| SEAT | Italien, Tyskland och Storbritannien |
Noterat i Milano | 1 111 MEUR | 2 731 MEUR | |
| Yell3) | Storbritannien, USA, Spanien, Argentina, Chile och Peru |
Noterat i London | 1 951 MGBP | 2 830 MGBP | |
| Verksamt världen över | Noterat i New York | 29 321 MUSD | n/a |
1) EDSA rekonstruerades under 2010 och har ingen publik redovisning av ägare, intäkter och nettoskuld.
2) Truvo har ingen publik redovisning av intäkter och nettoskuld. Bolaget är under rekonstruktion vid publicering av Eniros årsredovisning.
3) Yell har inte publicerat sitt resultat för 2010 vid publicering av Eniros årsredovisning. Istället anges intäkter för den senaste tolvmånadersperioden.
Källor:
BIA/Kelsey är ett oberoende konsult- och analysföretag specialiserat på lokal media.
IRM (Institutet för Reklam och Mediestatistik) är en oberoende organisation som analyserar den svenska reklam- och mediemarknaden.
Mediavision är ett oberoende konsult- och analysföretag specialiserat på konsumentbeteende inom digitala medier.
Eniros ambition är att ta socialt ansvar och agera proaktivt i relation till samtliga intressenter – kunder, användare, medarbetare, aktieägare och leverantörer. Det innebär ansvarstagande såväl etiskt och socialt som miljömässigt.
Eniros tjänster förmedlar viktig samhällsinformation som kommer kunder och användare till nytta. Alla Eniros kataloger och söktjänster innehåller information om olika samhällstjänster inom kommun och landsting. Söktjänsterna gör det lätt att hitta exempelvis fakta kring produkter, evenemang, adresser och öppettider, vilket förenklar vardagen för användarna. Eniros produkter och tjänster är samtidigt viktiga marknadsföringskanaler för små och medelstora företag genom sin lokala spridning.
Kunderna är kärnan i Eniros affär. Att uppfattas som både respekterad och seriös är av största vikt, samtidigt som det är avgörande att kunna påvisa värdet av Eniros tjänster. För att kunna påvisa transaktionsvärdet som Eniros tjänster genererar genomförs kontinuerligt undersökningar som visar värdet av att investera i Eniros kanaler. För att förbättra kundrelationerna slogs i början av 2010 de tidigare separata säljkårerna för print och online samman till en gemensam säljkår som säljer paket för samtliga distributionskanaler.
Användarna är en av Eniros viktigaste målgrupper. Kraven på att utveckla nya relevanta produkter och vara i framkant vad gäller innovation och funktion ökar ständigt. Som en del av ett ansvarsfullt agerande tillåter Eniro inte annonser som är diskriminerande eller stötande med hänsyn till etnisk tillhörighet, kön, religion eller politisk uppfattning, sexuell läggning, nationalitet eller liknande. Det finns en restriktiv hållning till reklam om alkohol, i enlighet med lagstiftningen, och reklam för tobak eller narkotika är inte tillåten. För internettjänsterna tillämpar Eniro även ett "familjefilter" som kan aktiveras av användaren.
Det är viktigt för Eniro att vara en attraktiv arbetsgivare. Eniro ska vara en arbetsplats som medarbetarna kan känna stolthet över, både som en driven försäljnings- och utvecklingsorganisation, men också som ett ansvarstagande företag som värnar om miljö och sociala frågor.
Under 2010 deltog Eniro i "The Carbon Disclosure Project", en årlig undersökning som kartlägger börsbolagens utsläpp av växthusgaser och strategier avseende klimatförändringen. Eniro ingår dessutom i Roburs Ethica-fonder, där företag som på ett trovärdigt sätt visar att de kan hantera sina sociala, etiska och miljömässiga risker ingår.
Eniro arbetar med noga utvalda leverantörer för att garantera hög kvalitet. En inköpspolicy ställer krav på leverantörerna om ett miljömedvetet arbetssätt.
Eniro bedriver ett systematiskt och målinriktat miljöarbete och Eniro i Sverige och Norge är miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001. Under 2010 fokuserades miljöarbetet främst på produktion och distribution av kataloger, transport och minskat avfall. Katalogens miljöpåverkan i Sverige, Danmark och i Norge har kartlagts längs hela värdekedjan i syfte att sätta katalogens miljöpåverkan i ett större sammanhang. För att kartlägga internettjänsternas miljöpåverkan har en livscykelanalys för Eniros onlinetjänster utförts.
Alla tjänstebilar som Eniro köper in är miljöanpassade. Det har resulterat i minskad bränslekonsumtion och sänkta kostnader för företaget. När det gäller resor finns mål om att minska miljöpåverkan från resandet. I växande grad ersätts resor med videokonferenser och telefonkonferenser, vilket spar medarbetarnas tid såväl som resekostnader.
Eniro strävar efter att anpassa katalogupplagan till efterfrågan. Därför har Vita Sidorna i Stockholm, Göteborg och Malmö distribuerats endast vid förfrågningar. Privatpersoner i Sverige och Norge har möjlighet att välja att inte få Eniros katalog. Ytterligare en åtgärd för att anpassa katalogupplagan är avskaffandet av kundernas förhandsupplaga av Gula Sidorna i Sverige. Sammantaget har dessa åtgärder lett till minskade koldioxidutsläpp, miljöfördelar och besparingar.
På Eniros hemsida finns mer information om miljöarbetet.
Genom en större omorganisation hösten 2009 togs det fösta steget i att förändra bolagets struktur från en holdingstruktur till en integrerad koncern, en förändring som i dagligt tal går under namnet "Ett Eniro". Under 2010 fortsatte denna förändringsprocess med större intensitet.
I början av september 2010 fick bolaget en ny vd och koncernchef, Johan Lindgren. Under hans ledning tas ytterligare steg för att effektivisera bolaget och minska kostnadsbasen genom att anpassa organisationsstrukturen och öka synergieffekterna främst inom produktutveckling, säljkonceptutveckling samt leveransorganisationen Service Delivery, en nordisk samordning av de tidigare enheterna IT och Operations.
Samtidigt har bolagets kund- och marknadsfokus förstärkts genom skapandet av landsbaserade säljorganisationer med tydligt intäktsansvar för respektive geografisk marknad.
Effektiviseringsarbetet har resulterat i att medarbetare har lämnat koncernen under året samtidigt som ett antal externa specialister inom främst produktutvecklingsområdet rekryterats för att stärka bolagets konkurrenskraft. Även inom stabsfunktionerna har en effektivisering skett genom minskat antal medarbetare och förtydligade roller och ansvar. Effektiviseringsarbetet och avyttringen av verksamheter i Finland resulterade i att antalet anställda minskade under året med 1 065, (varav 392 är relaterade till avyttringen av den finska verksamheten). Totalt uppgick antalet anställda till 3 929 i slutet av året.
Försäljningsorganisationen är kärnan i varje säljorienterat bolag och en viktig framgångsfaktor för Eniro. Säljstyrkan med över 2 000 personer utgör huvuddelen av Eniros personal och försäljningsorganisationen utformas efter förhållandena i respektive marknad, även om det finns en gemensam struktur som gäller samtliga marknadsenheter.
Bolaget ökade sitt säljfokus under året genom ett antal strategiskt viktiga insatser. I början av året slogs de tidigare separata säljkårerna för offline respektive online samman för att tillmötesgå kundernas önskan om endast en kontaktperson hos Eniro. En ny supportenhet, Sales Development, skapades i syfte att enbart fokusera på säljkoncept utveckling och säljträning inom ramen för Eniro Business School. Samtliga försäljningschefer genomförde en utvärdering för att säkerställa att varje ledare besitter rätt kompetens och att de står bakom de för bolaget rätta värderingarna. Som underlag för utvärderingarna tog bolaget fram en ledarprofil som redogör för bolagets krav och förväntningar på sina ledare.
Som ett led i planen för att vända den negativa intäktsutvecklingen skapas specifika försäljningsteam för mediaprodukter och mobiltjänster samt säljteam som fokuserar på att vinna tillbaka kunder som har lämnat Eniro. Försäljningen ska också bli effektivare genom att Eniro bättre tillvaratar underutnyttjade kanaler som till exempel kundservice, brev och sms.
Eniro Sverige mottog under året Veckans Affärers utmärkelse "Året nytänkare" för sin omarbetade jämställdhetsplan. Bolaget har en mycket jämn fördelning mellan antalet anställda män och kvinnor med 56 procent kvinnor. Av de drygt 250 chefer som finns i bolaget är 43 procent kvinnor. Under året har Eniro genomfört utbildningsinsatser och seminarier för ledare på temat "föräldrasmart företag" och bolaget har även satsat på aktiviteter för föräldralediga för att förstärka positionen som ett jämställt företag.
| 2010 dec 31 |
2009 dec 31 |
|
|---|---|---|
| Sverige Norge Danmark Finland Polen |
1 334 799 377 381 1 038 |
1 625 914 433 783 1 239 |
| Totalt | 3 929 | 4 994 |
Denna rapport har granskats av Eniros externa revisorer. Bolagsstyrningsrapporten är inte en del av den formella årsredovisningen. Eniro tillämpar sedan 2005 Svensk kod för bolagsstyrning vilken finns tillgänglig på Kollegiet för svensk bolagsstyrnings webbplats www.bolagsstyrning.se. För räkenskapsåret 2010 har Eniro ingen avvikelse att rapportera.
Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, instruktion till vd och koncernchef, strategier och policys såsom Eniro Internal Corporate Governance, och processer för intern kontroll och styrning. koncernchef, strategier och policys såsom Eniro Code of Corporate Governance, och processer för intern kontroll och styrning. andra relevanta lagar och Svensk kod för bolagstyrning.
Aktiebolagslag, årsredovisningslag, andra relevanta lagar, Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ. För att underlätta för utländska aktieägare som deltar i en bolagsstämma tillhandahåller Eniro simultantolkning av bolagsstämman till engelska till de aktieägare som i anmälan till bolagsstämman efterfrågat denna tjänst. Engelska översättningar av stämmohandlingarna tillhandahålls via Eniros webbplats. Dessa dokument skickas också till de aktieägare som efterfrågar dem.
Efter beslut på årsstämman 2007 har Eniros styrelse möjlighet att på bolagets bekostnad samla in fullmakter i enlighet med det förfarande som anges i 7 kap. 4 § andra stycket aktiebolagslagen. Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning för det kommande året. 2. Styrelsen beslutar vilka utskott som ska inrättas och väljer befintliga styrelseledamöter som medlemmar i de olika utskotten.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman lämna förslag till ordförande för stämman, styrelseordförande och styrelseledamöter, arvode till styrelseledamöterna, process för hur valberedning skall utses, samt i förekommande fall, förslag till val och arvodering av revisorer. beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad inom Eniro.
Tillvägagångssätt för tillsättande av kommande års valberedning beslutas på årsstämman och tillvägagångssättet för tillsättande av den nuvarande valberedningen finns beskrivet i protokollet från den senaste årsstämman, vilket kan laddas ned från www.eniro.com.
Sedan 2005 har årsstämman varje år beslutat att representanter för de fyra största aktieägarna samt styrelsens ordförande ska utgöra valberedningen. Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda. Ett sådant offentliggörande sker senast sex månader före årsstämman.
Om en ledamot av valberedningen avgår från uppdraget innan dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den avgående ledamoten, om det anses nödvändigt, utse en efterträdare, eller om denna aktieägare ej längre är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna, av den nya aktieägaren i denna grupp. Valberedningens förslag presenteras i kallelsen till årsstämman och på Eniros webbplats. I samband med kallelsens utfärdande publicerar valberedningen ett motiverat yttrande till sitt förslag till styrelse på Eniros webbplats, www.eniro.com.
1. Valberedningen förbereder förslag till beslut som presenteras för årsstämman. Årsstämman utser valberedningens ledamöter eller anger hur dessa ska utses.
2. Styrelsen beslutar vilka utskott som ska inrättas och väljer befintliga styrelseledamöter som medlemmar i de olika utskotten.
Eniro är ett svenskt publikt aktiebolag. Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse bolagets styrelse som i sin tur är det organ som löpande under året är ansvarigt för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och interna styrinstrument. Vid bolagsstämma får varje röstberättigad aktieägare rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier utan begränsning i rösträtten. Samtliga aktier har lika rösträtt. Modellen beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad inom Eniro.
Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Enligt Eniros bolagsordning ska dess styrelse bestå av fyra till tio ledamöter, vilka väljs årligen på årsstämman efter förslag från valberedningen för tiden intill slutet av nästa årsstämma.
En viktig del av ramverket för styrelsens arbete är dess arbetsordning, vilken fastställs årligen på styrelsens konstituerande möte som följer direkt efter årsstämman.
I styrelsens arbetsordning anges bl a att styrelsen normalt ska hålla sex möten varje år, inklusive det konstituerande mötet.
Styrelsen har för närvarande inrättat tre utskott inom sig, ersättningsutskottet som inrättades första gången 2001, revisionsutskottet som inrättades första gången 2004 samt ett utskott för online strategi som inrättades första gången i samband med styrelsemötet den 14 juli 2010.
Årsstämman väljer bolagets revisorer. Från och med den 1 juni 2011 har enligt lag revisorer en mandattid om ett år, men i bolagsordningen får föreskrivas en mandattid om fyra år vilket är fallet i Eniros bolagsordning. Eniros nuvarande revisorer utsågs av årsstämman 2004 och omvaldes av årsstämman 2008. Valberedningen lämnar förslag till val av revisorer till årsstämma där revisorsval ska äga rum.
Revisorerna träffar regelbundet revisionsutskottet för att informera om det löpande revisionsarbetet. Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster utöver revision som får upphandlas från Eniros revisorer. Revisorerna närvarar vid årsstämman och redogör där för sin granskning av årsredovisningen och förvaltningen. Utöver årsredovisningen granskar revisorerna även Eniros delårsrapport för januari–september.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick per 31 december 2010 till 17 472 stycken. Ingen aktieägare i bolaget har enligt Eniros vetskap ett direkt eller indirekt aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget. För ytterligare information om Eniros aktieägare, se sida 28 i årsredovisningen.
Eniros årsstämma 2010 hölls den 4 maj på Berns Salonger, Stockholm. Med undantag för Thomas Axén, var samtliga styrelseledamöter som valdes av årsstämman 2010 närvarande på stämman. Några av årsstämmans viktigaste ärenden redogörs för nedan.
I enlighet med valberedningens förslag, beslutades att bibehålla styrelsens sammansättning om sju styrelseledamöter utan styrelsesuppleanter. Luca Majocchi hade meddelat att han inte stod till förfogande för omval och Thomas Axén valdes till ny styrelseledamot. Övriga sittande styrelseledamöter fick förnyat förtroende och omvaldes som ledamöter i styrelsen. Lars Berg omvaldes som styrelseordförande.
Årsstämman 2010 godkände styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och beslut om utveckling av befintligt program för syntetiska aktier. Riktlinjerna i sin helhet finns i bilagan till kallelsen till årsstämman 2010, "Styrelsens fullständiga förslag". Se www.eniro.com för att ladda ned en kopia av bilagan.
Den extra bolagsstämma i Eniro som hölls den 26 november 2010 godkände styrelsens beslut av den 27 oktober 2010 om en företrädesemission om cirka 2,5 miljarder kronor samt därtill sammanhängande beslut om ändring av bolagsordningen och minskning av bolagets aktiekapital med 242 372 758,50 kronor utan indragning av aktier, innebärande en minskning av aktiernas kvotvärde från 2 kronor till 50 öre. Villkoren i företrädesemissionen innebar att varje aktie gav rätt att erhålla en teckningsrätt och att varje teckningsrätt berättigade dess innehavare till teckning av 30 nya aktier till teckningskursen 0,52 kronor per ny aktie.
3 830 564 310 aktier, motsvarande cirka 79 procent av de erbjudna aktierna, med stöd av teckningsrätter. Därutöver tecknades 82 496 095 aktier, motsvarande cirka 1,7 procent av de erbjudna aktierna, av personer som anmält sig för teckning utan stöd av teckningsrätter. Totalt 934 394 765 aktier, motsvarande cirka 19 procent av de erbjudna aktierna, tillfördes undergaranterna genom omfördelning från det konsortium av banker som åtagit sig att garantera företrädesemissionen. Sammantaget innebar detta att företrädesemissionen om cirka 2,5 miljarder kronor (före emissionskostnader) blev fulltecknad. Genom företrädesemissionen ökades det totala antalet utestående aktier med 4 847 455 170 till 5 009 037 009 och Eniros aktiekapital med 2 423 727 585 kronor till 2 504 518 504,50 kronor.
Stämman beslutade även om sammanläggning av Eniros aktier varigenom 50 aktier sammanläggs till en aktie. Stämman bemyndigade styrelsen att bestämma avstämningsdag för sammanläggningen, dock inte senare än den 1 februari 2011. Styrelsen beslöt den 18 januari 2011 att avstämningsdagen för sammanläggningen ska vara den 27 januari 2011. Efter sammanläggningen av aktier uppgår antal aktier till 100 180 740.
Slutligen beslöt stämman om bolagsordningsändring avseende förenklade regler för kallelseförfarande till bolagsstämmor med anledning av en ändring av aktiebolagslagen.
Det totala antalet företrädda aktier och röster vid stämman var 60 176 467, motsvarande cirka 37 procent av det totala antalet möjliga röstberättigade aktier på stämman.
Det totala antalet företrädda aktier och röster vid stämman var 33 711 351, motsvarande cirka 21 procent av det totala antalet möjliga röstberättigade aktier på stämman.
Årsstämman 2010 beslutade att tillsättning av valberedning inför årsstämman 2011 ska ske enligt samma principer som tillämpats sedan årsstämman 2005. Principerna redogörs för i sin helhet i protokollet från årsstämman som finns på www.eniro.com.
Genom pressmeddelande 20 september 2010 offentliggjordes medlemmarna av den valberedning som skulle arbeta fram till årsstämman 2011. Till följd av ändrade ägarförhållanden offentliggjordes genom pressmeddelanden den 26 november 2010 och den 20 januari 2011 ändringar i valberedningens sammansättning.
Valberedningen har fram till den 31 januari 2011 haft 10 möten.
En viktig del av valberedningens arbete utgörs av den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, liksom den individuella utvärdering som görs av varje styrelseledamot. Sedan 2005 har Eniro genomfört den årliga utvärderingen genom att år med ojämna årtal göra en grundlig utvärdering, och året därefter göra en uppföljning av och utvärdering baserad på den grundliga utvärderingen.
Den grundliga utvärderingen har historiskt skett med hjälp av en oberoende extern konsult, Active Owner Partners, dels genom omfattande frågeformulär, dels genom enskilda intervjuer. Resultatet sammanställs och föredras för både valberedning och styrelse. Under 2009 gjorde Active Owner Partners en grundlig utvärdering av styrelsen. Under 2010 har en sammanfattning av resultaten och rekommendationerna av denna utvärdering föredragits för valberedningen. Valberedningen har även vid sin utvärdering 2010 intervjuat och träffat samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Detta arbete utgjorde grunden för valberedningens diskussion om en lämplig sammansättning av Eniros styrelse.
Valberedningens ambition är att styrelsen med avseende på Eniros verksamhet ska ha en lämplig sammansättning beträffande kompetens, erfarenhet och bakgrund. Förslag på kandidater har inkommit till valberedningen även från ägare utanför valberedningen och från enskilda personer.
Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning klargör styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom styrelsen, dvs mellan ordförande och övriga ledamöter, liksom mellan styrelsen och dess utskott.
Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande styrelsearbetet. Styrelsen ska normalt hålla sex ordinarie möten per år, varav minst ett med bolagets revisorer närvarande. Extra styrelsemöten kan hållas för att behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett ordinarie möte. Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten tillsändas ledamöterna en vecka innan aktuellt möte. Med kallelsen ska bland annat dagordning och relevant dokumentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska behandlas på mötet medfölja.
Styrelsen ska minst en gång per år sammanträffa med bolagets revisorer utan personer från koncernledningen närvarande. Koncernens revisorer deltar vid de styrelsemöten som godkänner bokslutskommunikén och delårsrapporten för tredje kvartalet. Revisorernas granskningsrapporter har vid dessa tillfällen i förväg presenterats för revisionskommittén.
Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och är
| Namn | Utsedd av | Titel | Ägarandel i Eniro*) , % |
|---|---|---|---|
| Maria Wikström Erik Sjöström |
Länsförsäkringar Fondförvaltning AB Skandia Liv |
Finansanalytiker Förvaltare |
5,7 5,6 |
| Peter Rudman | Nordea fonder | Ägaransvarig | 2,8 |
| Hans Ek Lars Berg |
SEB fonder | Vd Styrelseordförande Eniro AB |
3,5 |
*) Enligt Euroclear AB per den 28 februari 2011
Peter Rudman är valberedningens ordförande
den som löpande följer verksamheten i nära dialog med vd och koncernchef. Ordföranden är ansvarig för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden är även ansvarig för att den årliga utvärderingen av styrelsens arbete genomförs. Ordföranden företräder Eniro i ägarfrågor.
Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och vd och koncernchef, samt rutiner för hur denne löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av koncernens verksamhet och finansiella ställning. Vd och koncernchef deltar i alla styrelsemöten förutom vid utvärderingen av dennes arbete. Andra ledande befattningshavare deltar när så behövs för att informera styrelsen eller då styrelsen eller vd och koncernchef särskilt begär det.
Styrelsen ska biträdas av en sekreterare som inte är ledamot i styrelsen. Koncernens chefsjurist är sedan år 2000 styrelsens ordinarie sekreterare.
Kombinationen av hög belåningsgrad och vikande försäljning ledde till att Eniro i början av 2010 hade ett begränsat operationellt och finansiellt handlingsutrymme och det var nödvändigt att inleda en diskussion med långivarna i början av juni 2010. Under större delen av året har tyngdpunkten i styrelsens arbete således fokuserats på att skapa en finansiell flexibilitet för att genomföra tidigare framtagen strategi och följande handlingsplan formulerades:
Ökat finansiellt handlingsutrymme uppnåddes genom en nyemission under sista kvartalet 2010, vilket stärkte balansräkningen. I samband med nyemission förhandlandes även ett nytt låneavtal fram. I september 2010 utsåg styrelsen en ny koncernchef, Johan Lindgren.
Under 2010 höll Eniros styrelse 21 möten, varav fem per capsulam och åtta per telefon.
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen inom sig utse två ledamöter att bilda ersättningsutskott. Av Svensk kod för bolagsstyrning följer att styrelsens ordförande ska vara ordförande i ersättningsutskottet samt att ersättningsutskottets övriga ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland utskottets ledamöter ska det finnas erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare.
Det konstituerande styrelsemötet den 4 maj 2010 utsåg styrel-
sens ordförande Lars Berg och Harald Strømme till ersättningsutskottets ledamöter. Det är styrelsens uppfattning att ersättningsutskottets ledamöter uppfyller de krav som anges i Svensk kod för bolagsstyrning om ersättningsutskottets sammansättning.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska ersättningsutskottet bland annat bereda styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Enligt styrelsens arbetsordning ska ersättningsutskottets förslag presenteras för styrelsen som fattar beslut om att framlägga förslaget till årsstämman. Förslaget ska vara i linje med praxis för börsnoterade bolag.
Styrelsen har genom styrelsens arbetsordning bemyndigat ersättningsutskottet att besluta om individuella löner, ersättningar och pensionsförmåner för ledande befattningshavare, exklusive den verkställande direktören.
Ersättningsutskottet höll under året totalt fem möten och alla ledamöter deltog vid samtliga möten. Utöver utskottets arbete med dess av styrelsen tilldelade uppgifter har utskottets arbete fokuserat på följande områden.
I samband med omorganisation och centralisering av koncernen har det funnits behov av att harmonisera och revidera ledande befattningshavares ersättningsvillkor över landsgränserna och detta har åstadkommits genom koncerngemensamma policys och riktlinjer för ersättningsfrågor så som lönesättningsprinciper och policy för rörliga löner samt uppsägningstider och avgångsvederlag.
Utskottet har också fattat beslut om en ny modell och struktur för ersättning till bolagets säljkår som är konstruerad för att vara mer offensiv och bättre anpassad till bolagets konkurrenssituation.
Det aktiesparprogram som beslutades på årsstämman 2005 kommer att avslutas under 2011. Deltagandet har varit relativt litet och endast ett fåtal medarbetare kvarstod under 2010 i programmet.
Det långsiktiga programmet för syntetiska aktier som beslutades på årsstämman 2010 och som riktar sig till ledande befattningshavare och nyckelpersoner i företaget har mottagits väl. Mer än 95 procent av de drygt 50 personer som erbjöds att delta har tackat ja.
Utskottets bedömning är att bolaget efterlever de av stämman beslutade riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare mycket väl.
REVISIONSUTSKOTT
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen inom sig utse tre ledamöter att bilda revisionsutskott. Av aktiebolagslagen samt Svensk kod för bolagsstyrning följer att revisionsutskottet ledamöter inte får vara anställda av bolaget, att majoriteten av utskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, att minst en av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt att minst en av de oberoende ledamöterna ska ha redovisningseller revisionskompetens.
Det konstituerande styrelsemötet den 4 maj 2010 utsåg Barbara Donoghue till ordförande samt Lars Berg och Karin Forseke till ledamöter i revisionsutskottet. Det är styrelsens uppfattning att revisionsutskottets ledamöter uppfyller de krav som anges i aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning om revisionsutskottets sammansättning.
Revisionsutskottet ska biträdas av en sekreterare som ska vara densamma som styrelsens sekreterare, dvs koncernens chefsjurist.
Enligt aktiebolagslagen ska revisionsutskottet bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. I detta syfte ansvarar revisionsutskottet enligt styrelsens arbetsordning för beredningen av styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella rapportering. Detta inkluderar att övervaka processerna för revision och effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet ska löpande sammanträffa med Eniros revisor och hålla sig informerat om inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet samt utvärdera detta. Utskottet ska även med revisorn löpande diskutera synen på Eniros risker avseende den finansiella rapporteringen.
Revisionsutskottet ska informera Eniros valberedning om utfallet av sin utvärdering av revisionsarbetet. Revisionsutskottet ska i samband med revisorsval bistå valberedningen i dess arbete avseende framtagande av förslag till revisor och arvode för revisionsarbetet.
För att stödja revisionsutstkottets arbete finns en intern revisionsfunktion som rapporterar direkt till revisionsutskottet och vars ansvar bestäms i en särskild arbetsbeskrivning fastställd av styrelsen.
Styrelsen har genom styrelsens arbetsordning bemyndigat revisionsutskottet att fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionstjänster som Eniro får upphandla av dess revisor, samt att årligen fastställa den interna revisionsplanen med stöd av den externa revisorn.
Revisionsutskottet har rätt att begära information från och stöd för sitt arbete från samtliga anställda inom koncernen, liksom att begära att enskilda tjänstemän deltar i revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har rätt att självständigt anlita externa rådgivare för särskilda utredningar som revisionsutskottet anser vara nödvändiga att genomföra.
Arbetet i revisionsutskottet genomfördes under året i enlighet med den befogenhet som styrelsen givit utskottet.
Enligt styrelsens arbetsordning ska revisionsutskottet hålla minst tre möten per år. Under 2010 höll utskottet sju möten.
Vid mötena deltog vd och koncernchef, finansdirektör och vid fem tillfällen även de externa revisorerna. Hela styrelsen träffade de externa revisorerna vid två tillfällen och då var ingen av bolagets ledande befattningshavare närvarande.
Under 2010 övervakade revisionsutskottet ändringar i den finansiella rapporteringen mot bakgrund av förändringar i Eniros företagsledningsstruktur. Detta ledde även till en uppdaterig av segmentrapporteringen. Utskottet har en årlig agenda som består i att utöva regelbunden tillsyn över den finansiella redovisningen och rapporteringen av sådana frågor som goodwill och avsättningar. Utöver denna återkommande agenda har utskottets fokus huvudsakligen inriktats på förhandsbeskedet om ändrad taxering från den norska skattemyndigheten, tester av nedskrivningsbehov av goodwill, uppdatering av vägledning till marknaden och förhandlingar med Eniros långivande banker om låneavtalet.
Vid styrelsemötet den 14 juli 2010 beslutade styrelsen att, för tiden fram till och med årsstämman 2011, inrätta Utskottet för Online Strategi samt att utse styrelseledamöterna Simon Waldmann (ordförande) och Mattias Miksche till utskottets ledamöter. Utskottets huvudsyfte är att utforma och övervaka Eniro's övergripande digitala strategi och vid dess möten deltar även bolagets vd och koncernchef samt Senior Vice President Group Product & Sevices.
Utskottet höll under 2010 ett konstituerande möte varvid huvudsakligen projekt Yellow Revolution avseende produktsök och utveckling av online tjänster och produkter diskuterades. Utskottets andra möte hölls under början av januari 2011.
Den 6 september 2010 utsåg Eniros styrelse Johan Lindgren till koncernchef och verkställande direktör för Eniro AB. Johan Lindgren tillträdde med omedelbar verkan och den tidigare verkställande direktören Jesper Kärrbrink avgick.
Den 16 november 2010 presenterades en ny organisation och
koncernledning med syftet att öka fokus på försäljningen, ytterligare effektivisera produktutveckling och leveransorganisation samt komplettera finansfunktionen. Per den 16 november 2010 består Eniros koncernledning av vd och koncernchef, vice vd och Senior Vice President Group Product & Services, Senior Vice President Group Sales Development, Senior Vice President Service Delivery, Senior Vice President Group Controlling and Transformation, vd för Eniro Sverige, vd för Eniro Norge, vd för Eniro Danmark, vd för Eniro Polen, Finansdirektör, Kommunikationsdirektör samt Personaldirektör.
Verkställande direktören leder koncernledningens arbete och fattar beslut efter samråd med dess ledamöter.
Bolagets riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare antas årligen av årsstämman och består för närvarande av fast och rörlig lön, långsiktiga incitamentsprogram och förmåner såsom pension och försäkring. Riktlinjerna i sin helhet finns bilagda till protokollet från årsstämman 2010 "Styrelsens fullständiga förslag", se www.eniro.com.
När årsstämman fastställde riktlinjerna som beskrivs ovan bemyndigade den även styrelsen att avvika från dessa riktlinjer om särskilda skäl förelåg. Styrelsen har beslutat att frångå riktlinjerna i det fall och av de särskilda skäl som framgår nedan.
Med anledning av den begränsade tid den verkställande direktören Johan Lindgren var anställd i bolaget under 2010 är den verkställande direktörens rörliga lön helt diskretionär och i proportion till den verkställande direktörens anställningstid om fyra månader.
Det gällande programmet för omvandling av rörlig lön till syntetiska aktier godkändes av årsstämman 2006 och justerades genom beslut på årsstämman 2010. Programmet omfattar cirka 50 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i bolaget. Ytterligare information om detta och ledningens andra ersättningar och anställningsvillkor finns i årsredovisningens not 5. På Eniros webbplats www.eniro.com finns också en redogörelse för bolagets utestående aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram.
Årsstämman 2008 valde PricewaterhouseCoopers AB som revisor för tiden intill årsstämman 2012. PricewaterhouseCoopers AB representeras av Bo Hjalmarsson och Sten Håkansson. Vid årsstämman meddelades att Bo Hjalmarsson utsetts till huvudansvarig revisor.
Född: 1960 Auktoriserad revisor sedan: 1989 Övriga större revisionsuppdrag: TeliaSonera, Duni, Lundin Petroleum och Vostok Nafta. Övriga större uppdrag: Ordförande i FAR:s Policygrupp för revision.
Född: 1960
Auktoriserad revisor sedan: 1988
Övriga större revisionsuppdrag: Lundin Mining, Coor, Net Insight och Teracom. Övriga större uppdrag: –
| År | Övriga uppdrag | Revision | Totalt |
|---|---|---|---|
| 2008 | 1,4 | 5,1 | 6,5 |
| 2009 | 0,9 | 9,2 | 10,1 |
| 2010 | 1,4 | 9,1 | 10,5 |
Under 2010 innefattade revisionsarvodet även granskning av emissionsprospekt. Under 2009 innefattade revisionsarvodet även granskning av emissionsprospekt och extra granskning i samband med utfärdandet av kvartalsrapporten för första kvartalet 2009.
Huvudsyssla/-uppdrag: European Venture Partner, Constellation Growth Capital, New York. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg.
Övriga större styrelseuppdrag: Ratos AB (publ), Net Insight AB (publ), Tele2 AB (publ) och KPN OnePhone, Düsseldorf.
Tidigare befattningar: Medlem i Mannesmanns verkställande ledning med särskilt ansvar för telekomdivisionen, vd och koncernchef för Telia AB samt ledande befattningar inom Ericsson-koncernen. Styrelseledamot i Telefonica Moviles, Madrid, PartyGaming, Gibraltar, Carnegie Investment Bank AB (publ) och Schibsted ASA, Olso.
Lars Berg har informerat Eniros valberedning att han inte står till förfogande för omval inför årsstämman 2011. Lars Berg kommer att fortsätta sitt uppdrag till dess.
Huvudsyssla/-uppdrag: Direktör Manzanita Capital Ltd.
Utbildning: MBA och Bachelor of Commerce, McGill University.
Övriga större styrelseuppdrag: Panelmedlem i UK Competition Commission och förvaltare hos Refuge.
Tidigare befattningar: Vd för Nat West Markets och Hawkpoint Partners, medlem i Independent Television Commission, verksam vid London Business School.
Huvudsyssla/-uppdrag: Koncernchef för Axstores AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan
i Stockholm. Övriga större styrelseuppdrag: Åhléns AB, AxStores Sweden AB, Kicks Kosmetikkedjan AB och Litorina Kapital AB. Tidigare befattningar: Ett flertal ledande positioner inom Bonnier gruppen inkl. vd för Bonnier Dagstidningar AB, styrelseordförande i Dagens Nyheter AB, Sydsvenska Dagbladet AB, Expressen AB och Skånemedia AB, styrelseledamot i Tidningarnas Telegrambyrå AB, Svenska Tidningsutgivarföreningen samt Tolerans AB.
Huvudsyssla/-uppdrag: – Utbildning: Ekonomi, sociologi och marknadsföring vid UCLA Extension i Los Angeles.
Övriga större styrelseuppdrag: Financial Services Authority (FSA) England, Walleniusrederierna AB, Kungliga Operan AB, Euorpean Council on Foreing Relations, Dansens hus samt suppleant i Innovation Develpment in Euorpe AB.
Tidigare befattningar: Vd för Carnegie Investment Bank AB, COO för LIFFE (London International Financial Futures Exchange) och privat rådgivare till kommun- och finansmarknadsministern.
Huvudsyssla/-uppdrag: Vd för Stardoll AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga större styrelseuppdrag: Stardoll AB, Avanza Bank Holding AB (publ), Avanza Bank AB, Membrain Network Capital Aktiebolag, Sportamor AB, Dustin Group AB och Celebmedia Posh24 AB.
Tidigare befattningar: Styrelseledamot och Vd Lovefilm Sverige AB och E*TRADE Sverige AB, samt styrelseledamot Dustin AB, Polar Rose AB och Spader Knekt Sverige AB.
Huvudsyssla/-uppdrag: Vd och chefsredaktör TV Norge AS, en del av ProSiebenSat1 koncernen samt styrelseordförande i Vega Forlag AS.
Utbildning: MBA från Handleshøyskolen BI, Norwegian School of Management samt Bachelor of Science i journalistik från School of Journalism & Mass Communication, University of Colorado at Boulder.
Övriga större styrelseuppdrag: Vega Forlag AS, SBS Norge AS och SBS Broadcast Networks Ltd.
Tidigare befattningar: Vd och partner vid TRY Advertising AS. Olika ledande befattningar inom TV 2 AS, Kunnskapsforlaget ANS och Verdens Gang AS (VG). Styrelseordförande Apt AS.
Huvudsyssla/-uppdrag: Group Product Director för Lovefilm Utbildning: Litteraturhistoria, University
of Bristol. Övriga större styrelseuppdrag: –
Tidigare befattningar: Ordförande för UK Association of Online Publishers. Olika befattningar inom Guardian Media Group, bland annat som chef för Digital Strategy and Development.
Arbetstagarnas representant Huvudsyssla/-uppdrag: Miljöchef Eniro AB. Utbildning: Ekonomisk gymnasieutbildning. Övriga större styrelseuppdrag: – Tidigare befattningar: Säljare.
Arbetstagarnas representant Huvudsyssla/-uppdrag: Ordförande Unionenklubben Eniro AB. Utbildning: Handels- och administrationsprogrammmet, Stagneliusskolan, Kalmar, KY-utbildning Entreprenörskap. Övriga större styrelseuppdrag: – Tidigare befattningar: Säljare.
Arbetstagarnas representant Huvudsyssla/-uppdrag: Kundservicemedarbetare på Eniro 118 118 AB samt Kundservice Privatpersoner Eniro Sverige AB. Utbildning: Gymnasieutbildning. Övriga större styrelseuppdrag: Styrelseledamot/kassör för Unionenklubben Eniro samt suppleant (för arbetstagarnas representant) i styrelsen för Eniro 118 118 AB:s Pensionsstiftelse. Tidigare befattningar: Projektledare och affärs- och försäljningscontroller på Eniro 118 118 AB.
| STYRELSELEDAMÖTER | MÖTESNÄRVARO | ERSÄTTNING | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Oberoende | Född | Invald | Nationalitet | Aktier i Eniro*) |
Styrelsen | Ersättnings- utskott |
Revisions- utskott |
Utskott för online strategi |
Styrelse- arbete |
Utskotts arbete |
| Lars Berg, ordf. | Ja | 1947 | 2000 | Svensk | 37 000 | 21 av 21 | 5 av 5 | 7 av 7 | n/a | 1 000 000 | 150 000 |
| Thomas Axén | Ja | 1960 | 2010 | Svensk | - | 14 av 15 | n/a | n/a | n/a | 420 000 | n/a |
| Barbara Donoghue | Ja | 1951 | 2003 | Kanadensisk/Brittisk | 2 849 | 21 av 21 | n/a | 7 av 7 | n/a | 420 000 | 150 000 |
| Karin Forseke | Ja | 1955 | 2008 | Svensk/US | 80 | 20 av 21 | n/a | 7 av 7 | n/a | 420 000 | 75 000 |
| Mattias Miksche | Ja | 1968 | 2008 | Svensk | 80 | 19 av 21 | n/a | n/a | 1 av 1 | 420 000 | n/a |
| Harald Strømme | Ja | 1962 | 2007 | Norsk | 304 | 18 av 21 | 5 av 5 | n/a | n/a | 420 000 | 75 000 |
| Simon Waldman | Ja | 1966 | 2008 | Brittisk | 70 | 20 av 21 | n/a | n/a | 1 av 1 | 420 000 | n/a |
| Lina Alm | Arbetstagarrep. | 1981 | 2008 | Svensk | - | 21 av 21 | n/a | n/a | n/a | 24 000 | n/a |
| Bengt Sandin | Arbetstagarrep. | 1952 | 2001 | Svensk | 198 | 21 av 21 | n/a | n/a | n/a | 24 000 | n/a |
| Jonas Svensson | Arbetstagarrep. | 1966 | 2010 | Svensk | - | 15 av 15 | n/a | n/a | n/a | 21 000 | n/a |
| Ola Leander | Arbetstagarrep. | 1967 | 2006 | Svensk | - | 2 av 6 | n/a | n/a | n/a | 4 500 | n/a |
| Totalt | 40 581 | 3 634 000 | 450 000 |
*) Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget tillgängliga uppgifter.
Samtliga ledamöter i Eniros styrelse är oberoende både i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Anställd i Eniro sedan: 2010
Född: 1957 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet.
Tidigare befattningar: Finanschef för Telenors verksamhet i Indien, verkställande direktör för Telenor Sverige, finanschef för Bredbandsbolaget, finanschef för MTG och Metro International. Aktier: 105 900*) **)
Vd Eniro Norge
Anställd i Eniro sedan: 1993 Född: 1972 Nationalitet: Norsk Utbildning: Grundskoleutbildning. Tidigare befattning: Försäljningschef Eniro Norge. Aktier: 30*)
Roger Asplund
Vd Eniro Polen
Anställd i Eniro sedan: 1986 Född: 1961 Nationalitet: Svensk Utbildning: Marknadsekonom, IHM Business School. Tidigare befattning: Försäljningsdirektör, Eniro Sverige Försäljning AB. Aktier: 112*)
Anställd i Eniro sedan: 2011 Född: 1969 Nationalitet: Svensk Utbildning: Fil. Kand. Medie- och Kommunikationsvetenskap, Uppsala Universitet. Tidigare befattning: Informationsdirektör,
Telenor Sverige. Aktier: –
Direktör Group Sales Development
Anställd i Eniro sedan: 2010 Född: 1957 Nationalitet: Svensk Utbildning: IFL Management Training och IHM Executive Program. Tidigare befattningar: Vice verkställande direktör och delägare, Swilkenbridge, Director Sales & Management Development, Bonnier Dagstidningar. Aktier: 1 240*)
Direktör Group Product and Services
Anställd i Eniro sedan: 2008 Född: 1970 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet. Tidigare befattning: Divisionschef, Svenska Spel. Aktier: –
Vd Eniro Danmark
Anställd i Eniro sedan: 2011 Född: 1964 Nationalitet: Dansk Utbildning: Magister i företagsekonomi, AVT Business School. Tidigare befattning: Vd för regionen Tamil Nadu och Kerala i Telenor Indien. Aktier: –
Anställd i Eniro sedan: 2005 Född: 1969 Nationalitet: Svensk Utbildning: Magister i företagsekonomi, Växjö Universitet. Tidigare befattningar: Group Controller, Eniro AB, Koncernredovisningschef, TDC Song Holding AB. Aktier: 16
Direktör Group Service Delivery
Anställd i Eniro sedan: 2010 Född: 1961 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tidigare befattning: CIO, Telenor Sverige. Aktier: –
Direktör Group Controlling and Transformation 2)
Anställd i Eniro sedan: 2006 Född: 1974 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet. Tidigare befattning: Vd, Eniro Finland. Styrelseuppdrag: – Aktier: 186*)
Vd Eniro Sverige 3)
Anställd i Eniro sedan: 2005 Född: 1973 Nationalitet: Svensk Utbildning: Magister i informatik och systemvetenskap, Lunds universitet. Tidigare befattningar: CIO Eniro, Vd Eniro Danmark. Aktier: 52*)
1) Sedan mars 2011
2) Sedan november 2010
3) Sedan februari 2011
*) Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget senast tillgängliga uppgifterna.
**) Vd och koncernchef saknar aktieinnehav och delägarskap i bolag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
PERSONER SOM LÄMNADE KONCERNLEDNINGEN UNDER 2010 OCH BÖRJAN AV 2011
Jesper Kärrbrink, vd och koncernchef lämnade Eniro i september 2010 Karin O´Connor, Kommunikationsdirektör lämnade Eniro i december 2010 Jan Johansson, Finansdirektör lämnade Eniro i februari 2011
Einar Storsul, IT-direktör lämnade koncernledningen i november 2010 Hans Petter Terning, Direktör Operations lämnade koncernledningen i november 2010 Åsa Wallenberg, IR-chef lämnade koncernledningen i november 2010 Charlotta Wikström, Personaldirektör lämnade Eniro i februari 2011
Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen bland annat se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska också inrätta ett revisionsutskott som bland annat ska övervaka bolagets finansiella rapportering och med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen se till att bolaget har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Styrelsen ska också se till att bolagets finansiella rapportering är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, pressmeddelanden och årsredovisningar samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Eniro har implementerat ett modifierat COSO-ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, uppdelat på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och revisionsutskottet är ansvarigt för att förbereda styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella redovisning. Detta inkluderar även att övervaka revisionsprocessen, säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen samt uppföljning av avvikelserapporter.
Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har delegerats till vd och koncernchef. Koncernen har en internrevisions funktion som stödjer bolagets arbete med att utveckla och förbättra koncernens interna processer. Revisionsutskottet har, på grund av begränsade resurser, beslutat att flytta ansvaret för den interna revisionsfunktionen från en intern resurs till en extern resurs. Under 2010 har arbetet fortgått enligt fastställd internrevisionsplan och den interna kontrollfunktionen har upprätthållits under övergångsperioden från intern till extern internrevision. Koncernens internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet.
Kontrollmiljön i Eniro utgörs av ett antal bolagsövergripande policys, riktlinjer och ramverk relaterade till den finansiella rapporteringen. Dessa innehåller en ekonomihandbok med instruktioner för redovisning och rapportering, finanspolicy, direktiv och instruktioner avseende beslutsnivåer och bemyndiganden för olika områden, direktiv avseende insiderfrågor samt informations- och etisk policy. Riktlinjerna följs upp och uppdateras regelbundet samt kommuniceras till alla anställda som är involverade i arbetet med den finansiella rapporteringen.
Eniro genomför en årlig riskanalys och baserat på denna analys identifieras och utvärderas de väsenliga riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Riskbedömningen utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom förbättrad kontrollmiljö samt leder fram till prioriterade områden som ska utvärderas av internrevisionen. Riskbedömningen utgör basen för den interna revisionsplanen vilken uppdateras löpande under året.
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att upptäcka och förebygga fel och därigenom säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Baserat på riskanalysen har kontrollaktiviteter inom identifierade processer implementerats både i viktigare dotterbolag och på koncernnivå. Processerna har dokumenterats med flödesscheman och detaljerade beskrivningar av kontrollaktiviteter som syftar till att säkerställa att grundläggande krav på den externa finansiella rapporteringen uppfylls. Aktiviteterna är av både manuell och automatiserad karaktär och exempel på större kontrollaktiviteter är godkännande och kontroll av olika typer av bokföringstransaktioner, analys av nyckeltal och relationer, granskning av logglistor, avstämning av konton, checklistor samt applikationskontroller av finansiell information i de IT-system som stödjer den finansiella rapporteringen.
Eniros kommunikation ska vara korrekt, öppen och tillgänglig för alla intressegrupper samtidigt. All kommunikation ska ske i enlighet med Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter. Styrelsen har fastställt en informationspolicy som reglerar hur bolaget ska offentliggöra information. Information till externa parter kommuniceras regelbundet genom pressmeddelanden och på www.eniro.com.
Styrelsen får regelbundet finansiella rapporter. Styrelsen granskar och godkänner delårsrapporter och årsredovisning vid ordinarie sammanträden före publicering. Finansiell information om koncernen får endast kommuniceras av vd och koncernchef, koncernens finansdirektör samt IR- chef.
Principer och riktlinjer för finansiella processer kommuniceras mellan ledning och övrig personal genom regelbundna möten, intranät och e-post. Koncernens finansdirektör och ansvarig för internrevision har som stående punkt på revisionsutskottets agenda att rapportera resultatet av sitt arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras löpande till styrelsen.
Den interna revisionsfunktionen ansvarar för övervakning och utvärdering av effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontrollsystem. Internrevisionen planerar arbetet i samarbete med revisionsutskottet som godkänner internrevisionsplanen.
Internrevisionen utför oberoende utvärderingar i syfte att systematiskt granska och föreslå förbättringar av effektiviteten i de interna kontrollerna. Under året har fokus varit på intäktsredovisningen samt bokslutsprocessen.
Eniro har ett system för självutvärdering av den interna kontrollen. Koncernens dotterbolag rapporterar kvartalsvis status på den operativa effektiviteten på alla nyckelkontroller. Statusrapporten visar utvecklingen som sker under året i enheterna samt ger en överblick av kvaliteten på de aktiviteter som har en signifikant påverkan på den finansiella rapporteringen för hela koncernen.
Resultaten av internrevisionens arbete och självutvärderingar rapporteras löpande till koncernledning och revisionsutskott. Den löpande rapporteringen utgör grunden för styrelsens utvärdering och bedömning av effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och ligger till grund för beslut om eventuella förbättringsåtgärder.
Stockholm den 17 mars 2011
Eniro AB (publ) org.nr. 556588-0936
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 24 mars 2011
Bo Hjalmarsson Sten Håkansson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Eniroaktien (ENRO) noterades på NASDAQ OMX Stockholm år 2000. Under 2010 uppgick den totala omsättningen av Eniroaktier till ett värde av cirka 12,3 miljarder SEK (14 miljarder SEK). Den genomsnittliga omsättningen per dag motsvarade ett värde av 48,7 MSEK (55,6). Omsättningshastigheten, det vill säga aktiens likviditet, uppgick under året till 4,6 gånger (3,4), vilket kan jämföras med börssnittet (OMXSPI) på 0,87 gånger (1,2).
Eniros börsvärde uppgick vid ingången av 2010 till 5,8 miljarder SEK och var vid årets utgång 2,8 miljarder SEK, efter genomförandet av företrädesemissionen på 2,4 miljarder SEK. Aktiekursen sjönk under året med 92 procent, från 354 SEK vid inledningen av året till 27,50 SEK per den 31 december 2010, omräknat för nyemission och sammanläggning av aktier. Den högsta kursen för Eniroaktien under 2010 var 369,85 SEK och noterades den 4 februari. Den lägsta kursen, 26,50 SEK, noterades den 21 december. Indexet OMX Stockholmsbörsen Allshare (OMXSPI) steg under året med 21 procent.
Vid årsskiftet 2010/2011 ingick Eniroaktien med vikten 0,05 procent i indexet OMXSPI (0,17). På Nasdaq OMX Stockholm nordiska lista tillhör Eniro Nordic Mid Cap, Consumer Discretionary/Advertising.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick den 31 december 2010 till 17 472 (13 732). Enligt de uppgifter som är kända för bolaget stod de tio största ägarna för motsvarande 38,7 procent (47,8) av aktiekapitalet. Svenska institutioner ägde totalt 24,3 procent (20,0), svenska aktiefonder 30,6 procent (31,3) och privatpersoner ägde 22,2 procent (12,5). Utländska ägare stod för 22,9 procent (36,5) av aktiekapitalet.
Den extra bolagsstämman den 26 november beslutade om en fullt garanterad företrädesemission på 2,5 miljarder SEK för att säkra en långsiktigt stabil finansiering, sänka den finansiella risken samt förbättra det operativa handlingsutrymmet. Emissionen innebar en utökning av det totala antalet aktier med 4,847,455,170 aktier till emissionskursen 0,52 SEK. Efter genomförande av emissionen uppgick därmed det totala antalet aktier till 5 009 037 009. Företrädesemissionen tecknades till 79 procent med stöd av teckningsrätter, till 2 procent utan stöd av teckningsrätter och resterande 19 procent tillfördes ett antal institutionella och privata investerare, de så kallade undergaranterna. Företrädesemissionen avslutades i januari 2011 och tillförde totalt 2,4 miljarder SEK efter transaktionskostnader.
Genom företrädesemissionen hade antalet aktier ökats med 4 764 959 075 aktier till 4 926 540 914 per den 31 december 2010. Den resterande delen av emissionen, 82 496 095 aktier, registrerades under januari 2011. Per den 31 december 2010, innehade Eniro 218 480 egna aktier. Avsikten med innehavet av egna aktier är att de ska utnyttjas till aktiesparprogrammet som omfattar anställda i Enirokoncernen. I genomsnitt uppgick Eniros innehav av egna aktier under året till 220 680 aktier.
Efter slutförandet av företrädesemissionen genomfördes en sammanläggning av Eniros aktier (50:1) i januari 2011 för att öka transparensen i aktiehandeln. Genom sammanläggningen lades 50 aktier samman till en aktie och minskade det totala antalet aktier från 5 009 037 009 till 100 180 740 aktier, utan att förändra bolagets aktiekapital. Genom sammanläggningen ökades kvotvärdet från 0,50 SEK till 25 SEK. Aktieägarna fick därmed ett färre antal aktier, men med ett högre värde per aktie.
Eniros utdelningspolicy innebär att en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet kan delas ut till aktieägarna. För räkenskapsåret 2009 delades inga pengar ut efter beslut av årsstämman i Eniro AB den 4 maj 2010. För 2010 föreslår styrelsen att inte lämna någon utdelning som en konsekvens av det finansiella målet att minska nettoskuldsättningen.
| Företag | Analytiker |
|---|---|
| ABG Sundal Collier | Martin Arnell |
| Carnegie | Daniel Ek |
| Cheuvreux | Niklas Kristoffersson |
| Citigroup Smith Barney | Thomas Singlehurst |
| Deutsche Bank | Stefan Lycke |
| Erik Penser | Mikael Holm |
| Goldman Sachs | Rakesh Patel |
| Handelsbanken Securities | Rasmus Engberg |
| Nordea | Johan Grabe |
| SEB Enskilda | Nicklas Fhärm |
| Swedbank | Christian Anderson |
| Kapital, % | Röster, % | |
|---|---|---|
| Länsförsäkringar fondförvaltning | 7,1 | 7,1 |
| Skandia Liv | 5,6 | 5,6 |
| Danske Invest fonder (Sverige) | 4,5 | 4,5 |
| Fjärde AP-fonden | 3,7 | 3,7 |
| Sjunde AP-fonden | 3,7 | 3,7 |
| Zenit Fond | 3,4 | 3,4 |
| SEB fonder | 3,2 | 3,2 |
| Nordea fonder | 3,0 | 3,0 |
| Larsson Bo | 2,5 | 2,5 |
| Avanza Pension Försäkring AB | 2,0 | 2,0 |
| Övriga | 61,3 | 61,3 |
| Total | 100,0 | 100,0 |
Källa: Euroclear och SIS Aktiägarservice, dec 2010, justerat för sammanläggning 50:1.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Utdelning Inlösen av aktier Återköp |
n/a n/a n/a |
n/a n/a n/a |
839 n/a n/a |
797 1 963 n/a |
398 n/a n/a |
| Totalt | - | - | 839 | 2 760 | 398 |
| SEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekurs vid årets slut | 27,50 | 353,08 | 183,92 | 996,96 1 519,87 | |
| Aktiekurs, årshögsta | 369,85 | 424,57 1 005,55 1 591,25 1 738,20 | |||
| Aktiekurs, årslägsta | 26,50 | 80,79 | 177,05 | 988,36 1 196,58 | |
| Årets resultat*) | -248,43 | 59,05 | -77,03 | 286,63 | 229,56 |
| Cash earnings*) | 92,65 | 165,17 | 326,71 | 378,44 | 320,59 |
| Eget kapital**) | 35,21 1 893,02 2 723,51 5 023,72 5 654,24 | ||||
| Utdelning | - | - | - | 5,20 | 4,40 |
| Genomsnittligt antal | |||||
| aktier vid periodens slut, | |||||
| tusental*) | 18 597 | 10 432 | 4 089 | 4 553 | 4 591 |
| Antal aktier vid periodens | |||||
| slut efter återköp, | |||||
| tusental**) | 98 526 | 3 227 | 807 | 806 | 906 |
| Antal aktieägare vid slutet av året |
17 472 | 13 732 | 12 424 | 4 080 | 5 257 |
*) Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2011 (50:1) samt fondemissionselementet (X 5,07) i nyemissionen december 2010
**) Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2011 (50:1)
| Antal aktieägare | % | Aktiekapital % | |
|---|---|---|---|
| 1 – 200 | 10 443 | 59,8 | 0,1 |
| 201 – 1,000 | 3 643 | 20,9 | 1,9 |
| 1,001 – 10,000 | 2 819 | 16,1 | 8,7 |
| 10,001 – 20,000 | 247 | 1,4 | 3,5 |
| 20,001 – 100,000 | 203 | 1,2 | 8,9 |
| 100,001 – 200,000 | 37 | 0,2 | 5,4 |
| 200,001 – | 80 | 0,5 | 71,2 |
| Totalt antal ägare | 17 472 | 100 | 100 |
| Totalt antal aktier, tusental | 98 526 |
Eniro definierar risk som en osäkerhet av att en händelse inträffar som kan komma att påverka bolagets förmåga att uppnå fastställda affärsmål inom en given tidsperiod. Risker är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet, vilka måste hanteras av organisationen på ett effektivt sätt. Riskhantering syftar till att förebygga, begränsa eller förhindra att risker materialiseras och drabbar verksamheten på ett negativt sätt.
Eniro har en årlig återkommande process för genomförande av riskanalys, Enterprise Risk Management (ERM) och omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. Eniro eftersträvar en effektiv identifiering, utvärdering och hantering av risker inom dimensionerna bransch- och marknadsrisker, kommersiella risker, operationella risker, finansiella risker, efterlevnadsrisker kopplade till lagar och regelverk samt finansiella rapporteringsrisker. Riskexponeringen är i stora drag lika inom de olika affärsområdena och i samband med riskanalysen identifieras de olika riskerna på ett strukturerat sätt genom analys av ett antal riskdrivare per riskkategori. För varje värderad risk görs även en bedömning av huruvida risken skall bevakas, elimineras, reduceras eller ökas. Riskanalysen utgör bland annat input till det årliga affärsplanarbetet där riskhanteringsaktiviteter utarbetas som en del av de strategiska eller operationella initiativ som beslutas.
Bolagets riskanalys inklusive riskhanteringsåtgärder rapporteras till bolagets revisionsutskott samt styrelsen för utvärdering och godkännande.
Eniro har definierat följande tre primära syften med bolagets riskhanteringsprocesser:
De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför 2011 är konjunkturens påverkan på efterfrågan, förmågan att bredda produktutbudet och förbättra försäljningseffektiviteten samt anpassning av kostnadsbasen.
Identifierade risker inom bransch och marknadsrisker finns inom:
Såväl marknaderna för online och tryckta produkter är präglade av hög konkurrens på Eniros kärnmarknader. För de tryckta produkterna är det främst i form av substitutkonkurrens, det vill säga när en sökkanal tar användare och annonsinvesteringar från en annan typ av sökkanal. Då Eniro har en hög marknadsandel på de skandinaviska och polska marknaderna konkurrerar Eniro vanligen med en eller flera oberoende konkurrenter samt på onlinemarknaden med lokala och internationella sökmotorer. Eniro möter konkurrens från såväl nystartade som etablerade sökföretag som ständigt utvecklar eller förbättrar sökfunktioner. Utöver traditionella sökföretag som flyttar sin verksamhet online inkluderar konkurrenterna inom online även lokala och regionala medieföretag som expanderar sin verksamhet, samt globala sökföretag. De tryckta produkterna som publiceras av Eniro konkurrerar med andra kataloger och andra tryckta former av annonsverksamhet inklusive traditionella medier såsom dagstidningar, radio, TV och utomhusreklam samt direktmarknadsföring.
Eniros nya produktsöktjänst lanserades under 2010 och försäljning av nya annonsformat för den nya produktsöktjänsten startades i Sverige och Norge under januari 2011 och kommer starta i Danmark under det tredje kvartalet 2011. Eniros förmåga att framgångsrikt konkurrera om både kunder och användare beror på faktorer både inom och utom Eniros kontroll, bland annat användarnas efterfrågan på Eniros tjänster, framgångsrik utveckling och lansering av nya produkter i rätt tid, Eniros förmåga att leverera relevanta tjänster till sina kunder och användare, prissättning, branschtrender och allmänna ekonomiska trender. Eniros konkurrenter skulle kunna sänka sina priser som ett led i att öka sina marknadsandelar eller erbjuda sina tjänster till lägre kostnad än Eniro. Konsumenternas ökade användning av internet och mobiltelefoni som medel för att genomföra affärstransaktioner kommer också troligtvis att resultera i utvecklingen av ny teknik och nya produkter och tjänster som skulle kunna konkurrera med de som erbjuds av Eniro. Ökad konkurrens på de nordiska marknaderna och i Polen som ett resultat av prissänkningar, lanseringar av nya tjänster och produkter eller andra faktorer skulle kunna få negativa konsekvenser för Eniro, som exempelvis minskning av Eniros kundunderlag och av antalet användare, minskad användning och ökade kostnader, vilka i sin tur skulle kunna ha en väsentlig påverkan på Eniros verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.
Identifierade risker inom kommersiella risker finns inom:
Eniros affärsmodell att erbjuda annonsören värdefull exponering förutsätter konkurrenskraftiga och tillgängliga sökkanaler med motiverade användare. Förändrade användarbeteenden och skiftande trender för köp av medieutrymme utgör betydande risker och Eniro fokuserar därför på att kontinuerligt öka förståelsen för användarnas köp och påvisa värdet av annonseringen för annonsörerna.
Eniro förväntar sig att erhålla en större andel av sina rörelseintäkter från onlineannonser allteftersom användningen av kataloger fortsätter att övergå från tryckta produkter till online. Expansionen inom Eniros onlineverksamhet är föremål för en mängd utmaningar och risker, bland annat följande:
Om Eniro inte lyckas implementera sin övergripande strategi och expansion av onlineverksamheten skulle det kunna ha en väsentlig påverkan på Eniros verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.
Identifierade risker inom operationella risker finns inom:
Som en del av sin strategi avser Eniro att bredda sitt produktutbud och sina försäljningskanaler, samt förbättra sin försäljningseffektivitet. Den nya produktsöktjänsten som lanserades under 2010, gör det möjligt för Eniro att lansera ett nytt utbud av förbättrade produkter och tjänster i januari 2011. Vid sidan av befintliga produkter, kommer kunderna också att erbjudas ett urval av nya förbättrade annonsformat för små och medelstora kunder. Dessutom kommer nya produkter, som riktar sig mot större kunder och mediaköpare, att lanseras. Genom fortsatta nylanseringar inom ramen för produktsöktjänster under januari 2011 kommer mobilerbjudandena, som i dag endast finns tillgängliga i Norge, introduceras på marknaderna för Directories Scandinavia. Eniro avser också att ytterligare öka effektiviteten i sin säljkår och expandera underutnyttjade kanaler såsom e-post, sms och brev. Försäljningseffektiviteten förbättras genom övergången från en försäljningsmodell med ett enda kontakttillfälle med kunderna per år, som följt säljcykeln för tryckta produkter, till en försäljningsmodell med mer frekvent kundkontakt som ger möjlighet för att bibehålla kunder samt skapa merförsäljning under hela året. Varje misslyckande av Eniro i utförandet av de ovan beskrivna intentionerna att bredda sitt produktutbud och sina försäljningskanaler och förbättra sin försäljningseffektivitet kan ha en väsentlig påverkan på Eniros verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.
Som en del av Eniros kostnadseffektivitetsprogram försöker Eniro identifiera områden för potentiella synergier och ökad effektivitet. Programmet omfattar implementering av en gemensam IT-plattform och -infrastruktur inom organisationen och förbättring av säljorganisationens effektivitet, centralisering av produktutvecklingen, minskning av dubbelarbete och ineffektivitet i allmänhet samt utveckling av upphandling av produkter och tjänster på koncernnivå. Om Eniro misslyckas med att implementera kostnadseffektivitetsprogrammet skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på Eniros verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.
Identifierade risker inom finansiella risker finns inom:
Eniros finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Vid sidan av den årliga riskanalysen utvärderas och övervakas de finansiella riskerna löpande. För en utförlig beskrivning av finansiell riskhantering se särskilt avsnitt i redovisningsprinciper.
Identifierade risker inom efterlevnadsrisker finns inom:
Förändrade lagar, regler och nya myndighetsbeslut kan ge andra förutsättningar för verksamheten och därmed påverka Eniro. Bolaget har ett väletablerat system för interna regler och policys vilka klart reglerar och ger direktiv för hur verksamheten ska skötas i olika avseenden. Bolaget genomför löpande uppföljningar av att lagar, regelverk samt interna policys följs genom t ex internrevisionens arbete som innefattar bland annat övervakning av efterlevnadsrisker.
En korrekt och ändamålsenlig finansiell rapportering och en god intern kontroll är av väsentlig vikt för bolagets trovärdighet gentemot aktieägare och övriga intressenter. Eniro satsar omfattande resurser på att utveckla processer för riskanalys och riskhantering i syfte att upprätthålla en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen i enlighet med intentionerna i Bolagsstyrningskoden. Risken för väsentliga fel i bolagets finansiella rapportering analyseras med utgångspunkt från koncernens resultat och balansräkning samt väsentliga notuppgifter i bolagets årsredovisning. Identifiering av väsentliga konton har skett och en riskanalys har genomförts där såväl kvantitativa som kvalitativa riskparametrar utvärderats. För en utförlig beskrivning av bolagets riskanalys och riskhanteringsaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen hänvisas till avsnittet om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bolagsstyrningsrapporten.
Enirokoncernen bildades den 1 juli 2000 genom att ett antal bolag med likartad verksamhet samordnades under ett moderbolag. Den 10 oktober 2000 noterades Eniro AB (publ) på Stockholmsbörsen.
Eniro är det ledande sökföretaget på den nordiska mediemarknaden och har verksamheter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Med cirka 2 000 säljare, har Eniro en av de största säljkårerna i regionen. Säljkåren tar omkring 2,5 miljoner kundkontakter per år och sammanför cirka 500 000 kunder med miljontals slutanvändare. Genom sökdatabasen och dess distributionskanaler, online, katalog, voice och mobilt, genererade Eniro under 2010 ett transaktionsvärde på cirka 250 miljarder SEK för sina kunder i Sverige och Norge.
Eniro har en unik databas som kopplar säljare med köpare och gör det enkelt att söka genom de olika distributionskanalerna; online, katalog, mobil och voice. Utvecklingen av nya och förbättrade produkter och tjänster är kärnan i strategin för att uppnå visionen – "bäst på lokalt sök". Målet är att fortsätta stärka Eniros redan starka marknadsposition och samtidigt hantera övergången från tryckta produkter till söktjänster online. För att möta det ändrade sökbeteendet har Eniro utvecklat sina databaser och tjänster för ökad relevans för användarna och förbättrad sökbarhet för kunderna. Målet är att öka lönsamheten genom att löpande utveckla sitt värdeskapande erbjudande och intäktsmodellen från tillhandahållande av värdefull information till att generera transaktioner. Den framgångsrika lanseringen av produktsök under sista kvartalet under 2010 har ökat det gula sökresultatet (mätt utifrån antal sidhänvisningar) och gensvaret från kunderna har varit positivt.
Under september månad utsåg Eniros styrelse Johan Lindgren till koncernchef och verkställande direktör för Eniro AB och under november presenterades en ny organisation och koncernledning med syfte att öka fokus på försäljningen, ytterligare effektivisera produktutvecklingen och leveransorganisationen samt komplettera finansfunktionen.
För att lösa den långsiktiga finansieringen genomfördes en företrädesemission om cirka 2,5 miljarder SEK, i vilken såväl existerande aktieägare som externa garanter deltog. Emissionsbeloppet användes till att minska nettolåneskulden och Eniro har idag låneavtal som säkrar bolagets finansiering fram till slutet av 2014.
Eniros finska verksamheter inom offline och online avyttrades eller lades ned under 2010, eftersom de inte uppnått önskad marknadsposition och inte uppvisade uthållig lönsamhet. Under andra kvartalet avyttrade Eniro sitt innehav i Finlands största online community, Suomi24 (S24). Under tredje kvartalet avyttrade Eniro vissa tillgångar inom offline- och onlineverksamheten i Eniro Finland Oy till Fonecta Ltd; databaserna för Helsingfors och Pirkanmaa samt onlinetjänsterna (business-to-consumer) inklusive domännamnet www.eniro. fi. Under fjärde kvartalet avyttrades business-to-business söktjänsten Yritystele till Bisnode och de lokala telefonkatalogerna, ETD avvecklades. Dessa åtgärder resulterade sammantaget i en negativ resultateffekt om -626 MSEK, främst hänförlig till goodwill. Eniro är fortsatt verksamt inom Voice i Finland, en verksamhet som 2010 omsatte 291 MSEK och som består av nummerupplysning och call-center, vilka hanterar både inkommande och utgående samtal, det vill säga tjänster för kundtjänst och telemarketing.
Eniro Upphandling Offentlig (Oreo), verksamt inom offentlig upphandling, avyttrades under fjärde kvartalet, vilket gav en realisationsförlust om 4 MSEK.
Intäkterna för 2010 uppgick till 5 326 MSEK (6 581). Organiskt minskade intäkterna med 14 procent. Intäktsnedgången förklaras av transformationen från print till online där omställningstakten varit för låg vilket har lett till bristande säljeffektivitet. I samband med sammanslagningen av säljkårerna i början av året skapades en eftersläpning i den svenska försäljningen, vilket gav betydande intäktstapp under andra halvåret.
Rörelseintäkterna för Directories Scandinavia uppgick till 3 713 MSEK (4 686), vilket var en organisk nedgång med 18 procent. Intäkter från "deferral method", beräknat som andel av totala intäkter från Directory Database services, uppgick till 58 procent.
Rörelseintäkterna i Voice Scandinavia uppgick till 677 MSEK (712), en organisk minskning med 5 procent.
Rörelseintäkterna i Finland/Polen uppgick till 936 MSEK (1 183), en minskning med 21 procent, motsvarande en organisk minskning med 10 procent.
EBITDA för 2010 minskade till 605 MSEK (1 807), till följd av svaga intäkter samt negativt påverkat av engångseffekter från avyttring och omstruktureringar om totalt -661 MSEK. Justerat EBITDA, exkluderat för omstruktureringskostnader och övriga jämförelsestörande poster, uppgick till 1 266 MSEK (1 852), en minskning med 32 procent jämfört med föregående år, till följd av lägre intäkter trots genomförda effektiviseringsåtgärder. Rörelseresultatet för 2010 uppgick till -4 176 MSEK (692), inklusive nedskrivning av immateriella tillgångar om 4 261 MSEK, varav 3 652 MSEK hänförligt till den norska verksamheten samt 500 MSEK i den polska verksamheten. Nedskrivningen var främst beroende på minskad efterfrågan av tryckta produkter i en snabbare takt än tidigare bedömningar samt ett ökat avkastningskrav med högre diskonteringsränta.
För 2010 uppgick finansnettot till en kostnad om 563 MSEK (460), positivt påverkat av lägre räntebärande skulder. Finansnettot har påverkats negativt i det fjärde kvartalet av engångseffekter relaterade till den nya finansieringen som ingicks den 30 november 2010. Dessa engångskostnader uppgår till 293 MSEK och inkluderar kostnadsföring av aktiverade upplåningskostnader för tidigare finansiering med 46 MSEK, realisationsresultat vid stängning av valuta- och ränteswappar med 197 MSEK samt en så kallad waiver fee med 50 MSEK.
Resultatet före skatt för 2010 uppgick till -4 739 MSEK (232). Årets resultat uppgick till -4 620 MSEK (608).
| MSEK | 2010 jan–dec |
2009 jan–dec |
|---|---|---|
| Directories Scandinavia Voice Scandinavia Finland/Polen |
3 713 677 936 |
4 686 712 1 183 |
| SUMMA | 5 326 | 6 581 |
| MSEK | 2010 jan–dec |
2009 jan–dec |
|---|---|---|
| Directories Scandinavia Voice Scandinavia Finland/Polen Övrigt |
941 274 -498 -112 |
1 486 195 129 -3 |
| SUMMA EBITDA | 605 | 1 807 |
| Varav jämförelsestörande poster | ||
| Omstruktureringskostnader Övrigt jämförelsestörande |
-80 -581 |
-147 102 |
| SUMMA JUSTERAD EBITDA | 1 266 | 1 852 |
Rörelseintäkterna för Directories Scandinavia uppgick till 3 713 MSEK (4 686), vilket var en organisk nedgång med 18 procent. Rörelseintäkterna på den svenska marknaden minskade organiskt med 22 procent till följd av sjunkande efterfrågan på tryckta kataloger, introduktionen av det nya säljkonceptet och låg säljeffektivitet. Rörelseintäkterna på den norska marknaden minskade organiskt med 13 procent, som ett resultat av en fortsatt nedgång i tryckta kataloger och en svag utveckling för Kvasir. I Danmark sjönk försäljningen organiskt med 16 procent på grund av sjunkande efterfrågan för tryckta kataloger och svag onlineförsäljning. Den danska verksamheten omorganiserades och effektiviserades under året.
EBITDA för Directories Scandinavia uppgick till 941 MSEK (1 486), inkluderande en positiv engångseffekt från avyttringen av Oreo om netto 45 MSEK, inkluderande realisationsförlust samt reducering av skuld av villkorad köpeskilling.
Rörelseintäkterna i Voice Scandinavia uppgick till 677 MSEK (712), en organisk minskning med 5 procent. EBITDA förbättrades till 274 MSEK (195), till följd av de besparingsåtgärder som genomfördes under slutet av 2009 då bland annat ett antal telefonistverksamheter koncentrerades till färre orter.
Rörelseintäkterna uppgick till 936 MSEK (1 183), en organisk minskning med 10 procent. Rörelseintäkterna i Polen minskade organiskt med 13 procent, till följd av en vikande efterfrågan på tryckta kataloger. EBITDA för affärsområdet Finland/Polen uppgick till -498 MSEK (129) och inkluderade en negativ resultateffekt om 626 MSEK från avyttringen av verksamheter i Finland.
Arbetet med ett flertal utvecklingsprojekt pågår för att både stärka kunderbjudandet och öka relevansen för slutanvändarna. En ny version av eniro.se med produktsök lanserades i Sverige i september 2010 och i januari 2011 lanserades en ny version av gulesider.no i Norge med samma funktionalitet. Eniro tog därmed ett stort steg mot visionen att bli "bäst på lokalt sök". Under 2010 har även kartor förbättrats för användarna med ytterligare funktionalitet. Vidare har en ny platform för sponsrade länkar implementerats.
Totalt har följande utvecklingskostnader aktiverats i balansräkningen de tre senaste åren:
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Utvecklingskostnader | 157 | 149 | 33 |
Det operativa kassaflödet uppgick till 151 MSEK (1 153) som en effekt av lägre rörelseresultat, högre skattebetalningar samt negativa engångseffekter relaterade till omfinansieringen om 256 MSEK.
Koncernens räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december 2010 till 3 951 MSEK att jämföra med 6 645 MSEK vid årets ingång. Den räntebärande nettoskulden i förhållande till EBITDA, exkluderat övriga jämförelsestörande poster, var 3,3 (3,9 vid årets ingång). Under december månad genomfördes en företrädesemission som tillförde 2 389 MSEK efter transaktionskostnader. Under 2010 har netto 2 433 MSEK amorterats på den räntebärande låneskulden.
Den 31 december 2010 uppgick den utestående skulden under kreditfaciliteten till 1 978 MNOK, 80 MEUR, 400 MDKK och 728 MSEK.
Av faciliteten är 1 350 MNOK och 360 MSEK säkrad till en fast räntesats till augusti 2012, motsvarande ungefär 45 procent av den utnyttjade delen av faciliteten. Vid årsskiftet hade Eniro en outnyttjad kreditfacilitet på 300 MSEK. Likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter uppgick den 31 december 2010 till cirka 750 MSEK.
| MSEK | 2010 jan–dec |
2009 jan–dec |
|---|---|---|
| Ingående balans | -6 645 | -9 948 |
| Operativt kassaflöde | 151 | 1 153 |
| Förvärv och avyttringar | 26 | -50 |
| Nyemission | 2 389 | 2 343 |
| Omräkningsdifferens och övrigt | 128 | -143 |
| Utgående balans Räntebärande nettoskuld/EBITDA |
-3 951 | -6 645 |
| justerat för övrigt jämförelsestörande, ggr | 3,3 | 3,9 |
Den 30 november 2010 ingick Eniro ett avtal avseende arrangerandet och garanterandet av ett nytt låneavtal med samma bankkonsortium som under det tidigare låneavtalet. Det nya låneavtalet blev effektivt per den 13 januari 2011. För mer information om det nya låneavtalet se not 15 Upplåning.
Koncernens gemensamma finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för hantering av finansiering och riskhantering.
Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har i huvudsak investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor, euro och danska kronor. Av upplåningen i norska kronor var cirka 70 % swappat till fast ränta, för motsvarande i svenska kronor var cirka 50% swappat till fast ränta.
För en mer utförlig beskrivning av riskhantering se avsnitt om finansiell riskhantering under redovisningsprinciper med hänvisning till relevanta noter.
Vid den extra bolagsstämman som hölls den 26 november 2010 godkändes enhälligt styrelsens förslag att öka aktiekapitalet genom en nyemission med företrädesrätt för aktieägarna. Totalt tillfördes 2 419 MSEK till eget kapital, netto efter emissionskostnader justerat för skatt. För att möjliggöra nyemissionen beslutade årsstämman om minskning av aktiekapitalet med 242 372 758,50 kronor, utan indragning av aktier, för avsättande till en fond att användas enligt bolagsstämmans beslut, samt ändring av aktiekapitalets gränser i bolagsordningen. Genom nyemissionen ökade Eniros aktiekapital med 2 423 727 585 kronor till 2 504 518 505 kronor varav 41 248 048 registrerades i januari 2011. Antalet aktier ökade med 4 847 455 170 till 5 009 037 009. Stämman beslutade om en sammanläggning av aktier. Sammanläggningen genomfördes den 27 januari 2011 och innebar att bolagsordningens gränser för antalet aktier ändrades och fick effekten att femtio (50) aktier lades samman till en (1) aktie.
Registrerat aktiekapital uppgick den 31 december 2010 till 2 504 518 505 SEK fördelat på 5 009 037 009 aktier före sammanläggningen. Under januari 2011 genomfördes en sammanläggning 50:1 och antal aktier uppgick till 100 180 740. Vid utgången av 2010 var kvotvärdet per Eniro-aktie 0,50 SEK och efter sammanläggning av aktier 50:1 uppgick kvotvärdet till 25,0 SEK.
Den 31 december, 2010 hade Eniro 218 480 egna aktier. Dessa aktier kommer att behållas för att utnyttjas för aktiesparprogrammet. Det genomsnittliga innehavet av egna aktier under året var 220 680 före sammanläggning.
Koncernens egna kapital uppgick vid utgången av 2010 till 3 469 MSEK (6 112), varav 3 469 MSEK (6 109) är hänförligt till moderbolagets aktieägare.
I november 2010 erhöll Eniro ett slutligt besked från den norska skattemyndigheten som innebar att skattekostnaden för perioden 2001-2005 i dotterbolaget Eniro Holding AS (tidigare Findexa Norway AS), vilket förvärvades av Eniro under 2005, ökade med cirka 105 MSEK samt 3 MSEK i räntekostnad. Betalning av tillkommande skatt samt ränta har skett i januari 2011.
Likvidationen av det tyska bolaget Eniro Windhager GmbH, slutfördes i juni 2010. Eniro har utnyttjat de skattemässiga underskotten i Sverige mot Eniros vinster i Sverige under 2010. Bolaget förväntas inte betala någon skatt i Sverige under de närmaste åren.
För 2010 redovisar Eniro en positiv skattekostnad om 119 MSEK (376).
Resultat per aktie uppgick till -248,43 SEK (59,05).
Eniro erhöll i slutet av maj 2010 ett förhandsbesked om ändrad taxering från den norska skattemyndigheten avseende perioden 2001-2005 i dotterbolaget Eniro Holding AS (vilket förvärvades av Eniro under 2005). Förhandsbeskedet indikerade ökade skattepliktiga intäkter. Eniro erhöll ett slutligt besked från den norska skattemyndigheten under november som innebar att den ökade skattekostnaden kunde fastställas till ett belopp motsvarande cirka 105 MSEK.
Antalet heltidsanställda uppgick per den 31 december 2010 till 3 929 personer jämfört med 4 994 vid årets ingång. Antalet anställda minskade således med 1 065, varav 392 är relaterade till avyttringen och nedläggningen av den finska verksamheten. Antalet anställda fördelar sig per land enligt nedanstående tabell:
| 2010 dec 31 |
2009 dec 31 |
|
|---|---|---|
| Sverige | 1 334 | 1 625 |
| Norge | 799 | 914 |
| Danmark | 377 | 433 |
| Finland | 381 | 783 |
| Polen | 1 038 | 1 239 |
| SUMMA | 3 929 | 4 994 |
Eniro bedriver ett systematiskt och målinriktat miljöarbete och Eniro i Sverige och Norge är miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001. Under 2010 fokuserades miljöarbetet främst på produktion och distribution av kataloger, transport och minskat avfall. Katalogens miljöpåverkan i Sverige, Danmark och i Norge har kartlagts längs hela värdekedjan i syfte att sätta katalogens miljöpåverkan i ett större sammanhang. För att kartlägga Internettjänsternas miljöpåverkan har en livscykelanalys för Eniros onlinetjänster utförts.
Alla tjänstebilar som Eniro köper in är miljöanpassade. Det har resulterat i minskad bränslekonsumtion och sänkta kostnader för företaget. När det gäller resor finns mål om att minska miljöpåverkan från resandet. I växande grad ersätts resor med videokonferenser och telefonkonferenser, vilket spar medarbetarnas tid såväl som resekostnader.
Eniro strävar efter att anpassa katalogupplagan till efterfrågan. Därför distribuerades Vita Sidorna i Stockholm, Göteborg och Malmö endast vid förfrågningar. Privatpersoner i Sverige och Norge har möjlighet att välja att inte få Eniros katalog. Ytterligare en åtgärd för att anpassa katalogupplagan är avskaffandet av kundernas förhandsupplaga av Gula Sidorna i Sverige. Sammantaget har dessa åtgärder lett till minskade koldioxidutsläpp, miljöfördelar och besparingar.
På Eniros hemsida www.eniro.com finns mer information om Eniros miljöarbete.
Rörelseintäkter för 2010 uppgick till 21 MSEK (19). Samtliga rörelseintäkter avser koncernintern försäljning. Resultat före skatt uppgick till -1 821 MSEK (1 444). Investeringar uppgick till - MSEK (2). Moderbolagets externa räntebärande nettoskuld uppgick vid periodens utgång till 171 MSEK (-).
Moderbolagets egna kapital uppgick vid utgången av 2010 till 5 265 MSEK (4 631), varav fritt eget kapital uppgick till 2 761 MSEK (4 308).
Moderbolaget Eniro AB (publ) hade vid utgången av 2010 26 heltidsanställda (19).
På årsstämman i Eniro AB (publ) den 4 maj 2010 valdes sju ledamöter. Tre styrelseledamöter är utsedda av de anställda. Förutom det konstituerande styrelsemötet ska normalt sex ordinarie styrelsemöten hållas per år. Under 2010 uppgick antalet styrelsemöten till tjugoen varav fem per capsulam och åtta via telefon.
Kombinationen av hög belåningsgrad och vikande försäljning ledde till att Eniro i början av 2010 hade ett begränsat operationellt och finansiellt handlingsutrymme och det var nödvändigt att inleda en diskussion med långivarna i början av juni 2010. Under större delen av året har tyngdpunkten i styrelsens arbete således fokuserats på att skapa en finansiell flexibilitet för att genomföra tidigare framtagen strategi och följande handlingsplan formulerades:
Ökat finansiellt handlingsutrymme uppnåddes genom en nyemission under sista kvartalet 2010, vilken stärkte balansräkningen. I samband med nyemission förhandlandes även ett nytt låneavtal fram.
Styrelsen har ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Under 2010 utgjorde Lars Berg (ordförande) och Harald Strømme ersättningsutskottet. Barbara Donoghue (ordförande), Lars Berg och Karin Forseke utgjorde revisionsutskottet. För en utförlig beskrivning av styrelsens arbete, se särskild Bolagsstyrningsrapport.
Den 6 september, 2010 utsåg Eniros styrelse Johan Lindgren till koncernchef och verkställande direktör för Eniro AB. Johan Lindgren tillträdde med omedelbar verkan och den tidigare verkställande direktören Jesper Kärrbrink avgick.
I november 2010 presenterades en ny organisation och koncernledning med syftet att öka fokus på försäljningen, ytterligare effektivisera produktutveckling och leveransorganisation samt komplettera finansfunktionen.
Eniros koncernledning består av VD och koncernchef, vice VD och Senior Vice President Group Products & Services, Senior Vice President Group Sales Development, Senior Vice President Service Delivery, Senior Vice President Group Controlling and Transformation, VD för Eniro Sverige och Finland, VD för Eniro Norge, VD för Eniro Danmark, VD för Eniro Polen, Finansdirektör, Informationsdirektör samt Personaldirektör.
Vid utgången av 2010 uppgick Eniros finansiella nettoskuld till 3 951 MSEK jämfört med 6 645 MSEK vid utgången av 2009. Nettoskulden i relation till EBITDA, exkluderat övriga jämförelsestörande poster, uppgick till 3,3 (3,9). Minskningen av nettoskuldsättningen under 2010 beror i huvudsak på en genomförd nyemission som tillförde 2 389 MSEK netto efter emissionskostnader. Målet för kapitalstrukturen är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
Eniros utdelningspolicy innebär att en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet kan delas ut till aktieägarna. Styrelsen föreslår till årsstämman 2011 att inte lämna någon utdelning. Anledningen till att ingen utdelning lämnas är att resultatet för 2010 var negativt till följd av nedskrivningar samt restriktioner i det nya låneavtalet. Detta är i linje med företagets mål om att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
Med ledande befattningshavare avses i det följande verkställande direktören och koncernledningen, sammanlagt 12 personer. Med en avvikelse, vilken beskrivs nedan, har Eniro under 2010 följt de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutades av årsstämman i maj 2010.
Styrelsens förslag för 2011 som beskrivs nedan är i linje med riktlinjerna för ersättning som antogs av årsstämman 2010.
Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som gör det möjligt för Eniro att såväl rekrytera som behålla dessa personer inom Enirokoncernen. Ersättningen till ledande befattningshavare består av fyra delar; (1) fast lön, (2) rörlig lön, (3) långsiktigt incitamentsprogram, samt (4) pensionsavsättningar och övriga ersättningar och förmåner.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. För ledande befattningshavarna är de fasta lönerna låsta under 2011 och 2012 (med undantag för ändring av position, befordran osv.).
Mål för den rörliga lönen ska bestämmas av styrelsen för varje räkenskapsår med början 1 januari 2011. Målen ska omfatta koncernens finansiella resultat, resultatet för kulturutveckling samt personliga mål för de enskilda deltagarna. Den rörliga lönen ska utgå i två lika delar – en del kontant och en del syntetiska aktier. Den rörliga lönen kommer att uppgå till maximalt 70 eller 80 procent (för verkställande direktören 100 procent) av den fasta lönen beroende på befattningshavarens position. Den rörliga lönen ska bestämmas av styrelsen baserat på en årlig utvärdering av den enskildes resultat i förhållande till målen. Utbetalning av del av den rörliga lönen ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning grundats på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig. De syntetiska aktierna ska omfattas av det program för syntetiska aktier som fastställdes på årsstämman 2010.
I tabellen nedan redovisas kostnaden för rörlig lön för 2011 (inklusive kostnad för syntetiska aktier) vid olika utfall baserat på ledningens nuvarande sammansättning.
| Kostnader, exklusive sociala avgifter |
Vid oförändrad aktiekurs | Vid maximal ökning av aktiekursen |
|---|---|---|
| 50% måluppfyllnad | 11 miljoner kronor | 33 miljoner kronor |
| 100% måluppfyllnad | 22 miljoner kronor | 66 miljoner kronor |
Vid ordinarie bolagsstämma den 5 april 2005, och med en justering vid årsstämman i april 2006, beslutades att införa ett aktiesparprogram för medarbetare i Enirokoncernen. Detta program avslutas under 2011.
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan med maximalt 35 procent av den fasta lönen.
Då bolaget initierar uppsägning gäller en uppsägningstid om maximalt 12 månader. Därutöver kan avgångsvederlag betalas ut under ytterligare maximalt 6 månader. Av historiska skäl finns det tre enskilda avtal där 12 månaders avgångsvederlag fortfarande är tillämpligt. Övriga ersättningar och förmåner, t.ex. tjänstebil och sjukförsäkring, ska vara marknadsmässiga.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det finns särskilda skäl för det.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2011 ska besluta om dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Årsstämman 2010 bemyndigade styrelsen att frångå riktlinjerna, om det fanns särskilda skäl för det. Styrelsen har beslutat att frångå riktlinjerna i de fall och av de särskilda skäl som framgår nedan. Med anledning av den begränsade tid den verkställande direktören Johan Lindgren var anställd i bolaget under 2010 är den verkställande direktörens rörliga lön helt diskretionär och i proportion till den verkställande direktörens anställningstid om fyra månader.
Den 30 november 2010 ingick Eniro ett avtal avseende arrangerandet och garanterandet av ett nytt låneavtal med samma bankkonsortium som under det befintliga låneavtalet. Långivarenas skyldighet att tillhandahålla lån under det nya låneavtalet var bland annat villkorat av att Eniro genomförde en företrädesemission senast den 15 januari 2011 och att hela nettolikviden används till att återbetala befintliga lån. Det nya låneavtalet blev effektivt per den 13 januari 2011.
Om en ägare, eller en grupp av ägare, förvärvar mer än 30 procent av rösterna i Bolaget, så skall Bolaget och aktuella banker inom 30 dagar komma överens om en fortsättning av låneavtalet. Om en överenskommelse inte träffas kan låneavtalet upphöra och utestående belopp återbetalas.
Omfinansiering av befintliga kreditfaciliteter skedde den 13 januari 2011.
Företrädesemissionen som genomfördes i slutet av 2010 medförde att antalet aktier ökade markant. För att uppnå ett mer lämpligt antal aktier i bolaget samt att förbättra transparensen avseende prissättningen av aktierna genomfördes under januari 2011 en sammanläggning av aktier så att 50 aktier lades samman till en ny aktie.
Sammanläggningen beslutades av den extra bolagsstämman den 26 november 2010. Med stöd av bemyndigande från bolagsstämman fastställde styrelsen avstämningsdagen till den 27 januari 2011.
För 2011 förväntas den organiska intäktsnedgången understiga 10 procent. En återgång till organisk intäktstillväxt förväntas från och med 2012.
Den totala kostnadsminskningen under 2011 förväntas bli 200 MSEK jämfört med kostnadsbasen under 2010, exklusive effekterna av avyttring och omstrukturering av online- och offlineverksamheterna i Finland. Under 2012 förväntas de totala kostnaderna sänkas med ytterligare 200 MSEK jämfört med 2011.
Målsättningen är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
Att minska nettoskulden kommer att ges prioritet framför utdelning enligt målsättningen att minska nettoskulden i relation till EBITDA.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget:
| Summa | 2 760 120 884 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 4 474 802 552 |
| Överkursfond | 37 167 926 |
| Fond att använda enligt beslut av bolagsstämma | 242 372 758 |
| Årets resultat | -1 994 222 352 |
| SEK |
Styrelsen föreslår att i ny räkning överföra 2 760 120 884 SEK.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Brutto rörelseintäkter Reklamskatt |
5 359 -33 |
6 633 -52 |
|
| Rörelseintäkter | 1 | 5 326 | 6 581 |
| Produktionskostnader Försäljningskostnader Marknadsföringskostnader Administrationskostnader Produktutvecklingskostnader Övriga intäkter Övriga kostnader*) Nedskrivning av anläggningstillgångar |
2,4 2,4 2,4 2,4, 5,6 2,4 9, 11 |
-1 582 -1 644 -641 -595 -263 138 -651 -4 264 |
-2 018 -1 872 -662 -606 -232 186 -59 -626 |
| Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader |
7 7 |
-4 176 143 -706 |
692 119 -579 |
| Resultat före skatt Inkomstskatt |
8 | -4 739 119 |
232 376 |
| ÅRETS RESULTAT | -4 620 | 608 | |
| Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande |
-4 620 0 |
616 -8 |
|
| Årets resultat Resultat per aktie, SEK (hänförligt till moderbolagets aktieägare) - före utspädning - efter utspädning Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT |
26 26 |
-4 620 -248,43 -248,42 18 597 18 598 |
608 59,05 59,04 10 432 10 433 |
| MSEK | |||
| Årets resultat | -4 620 | 608 | |
| Övrigt totalresultat Valutakursdifferens vid omräkning av utländska dotterbolag Säkring av kassaflöde Säkring av nettoinvestering Aktiesparprogram - värde på anställdas tjänstgöring Förändring av innehav utan bestämmande inflytande Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat |
-824 -48 570 - -3 -137 |
900 626 -610 -2 -6 -2 |
|
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | -442 | 906 | |
| Årets totalresultat | -5 062 | 1 514 | |
| Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande |
-5 059 -3 |
1 528 -14 |
|
| Årets totalresultat | -5 062 | 1 514 | |
*) Inkluderar reaförlust vid försäljning av verksamhet i Finland om -626 MSEK.
| MSEK | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 84 | 124 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 11 | 8 336 | 14 453 |
| Uppskjutna skattefordringar | 8 | 323 | 281 |
| Derivatinstrument | 16,24 | - | 327 |
| Innehav i intresseföretag | 22 | 10 | 4 |
| Andra fordringar | 24 | 91 | 46 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 844 | 15 235 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Pågående arbete | 94 | 163 | |
| Kundfordringar | 12,24 | 842 | 1 028 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13 | 206 | 239 |
| Aktuella skattefordringar | 29 | 82 | |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 12,24 | 115 | 73 |
| Övriga räntebärande fordringar | 12,24 | 7 | 22 |
| Likvida medel | 14, 24 | 450 | 350 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 743 | 1 957 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 10 587 | 17 192 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital*) | 2 504 | 323 | |
| Övrigt tillskjutet eget kapital | 4 767 | 4 529 | |
| Reserver | -132 | 307 | |
| Balanserad vinst | -3 670 | 950 | |
| Eget kapital moderbolagets aktieägare | 3 469 | 6 109 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | 3 | |
| Summa eget kapital | 26 | 3 469 | 6 112 |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 15,24 | 3 842 | 7 055 |
| Derivatinstrument | 16,24 | 73 | 390 |
| Pensionsförpliktelser | 17 | 212 | 200 |
| Uppskjutna skatteskulder | 8 | 353 | 635 |
| Övriga avsättningar | 18 | 34 | 6 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 2 | 55 | |
| Summa långfristiga skulder | 4 516 | 8 341 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 24 | 173 | 305 |
| Aktuella skatteskulder | 190 | 199 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 1 541 | 1 728 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 263 | 314 | |
| Övriga avsättningar | 18 | 64 | 93 |
| Upplåning | 15,24 | 371 | 100 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 602 | 2 739 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 10 587 | 17 192 | |
*) Under 2010 ingår ej registrerat aktiekapital om 42 MSEK i aktiekapital som registrerades i januari 2011.
| MSEK | Not | Aktie- kapital |
Övrigt till- skjutet kapital |
Reserver | Balanserad vinst |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2009 | 185 | 2 285 | -607 | 334 | 2 197 | 17 | 2 214 | |
| Årets resultat | - | - | - | 616 | 616 | -8 | 608 | |
| Kassaflödessäkring, efter skatt | - | - | 463 | - | 463 | - | 463 | |
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | - | - | -449 | - | -449 | - | -449 | |
| Aktiesparprogram | - | -2 | - | - | -2 | - | -2 | |
| Valutakursdifferenser | - | - | 900 | - | 900 | - | 900 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande som avyttrats | - | - | - | - | - | -6 | -6 | |
| Summa totalresultat | - | -2 | 914 | 616 | 1 528 | -14 | 1 514 | |
| Transaktioner med aktieägare: | ||||||||
| Nyemission*) | 242 | 2 142 | - | - | 2 384 | - | 2 384 | |
| Nedsättning av aktiekapital | -104 | 104 | - | - | - | - | - | |
| Summa transaktioner med aktieägare | 138 | 2 246 | - | - | 2 384 | - | 2 384 | |
| Utgående balans 31 december 2009 | 26 | 323 | 4 529 | 307 | 950 | 6 109 | 3 | 6 112 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 323 | 4 529 | 307 | 950 | 6 109 | 3 | 6 112 | |
| Årets resultat | - | - | - | -4 620 | -4 620 | 0 | -4 620 | |
| Kassaflödessäkring, efter skatt | - | - | -35 | - | -35 | - | -35 | |
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | - | - | 420 | - | 420 | - | 420 | |
| Valutakursdifferenser | - | - | -824 | - | -824 | - | -824 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande som avyttrats | - | - | - | - | - | -3 | -3 | |
| Summa totalresultat | - | - | -439 | -4 620 | -5 059 | -3 | -5 062 | |
| Transaktioner med aktieägare: | ||||||||
| Nyemission*) | 2 423 | -4 | - | - | 2 419 | - | 2 419 | |
| Nedsättning av aktiekapital | -242 | 242 | - | - | - | - | - | |
| Summa transaktioner med aktieägare | 2 181 | 238 | - | - | 2 419 | - | 2 419 | |
| Utgående balans 31 december 2010 | 26 | 2 504 | 4 767 | -132 | -3 670 | 3 469 | - | 3 469 |
*) Under 2010 ingår ej registrerat aktiekapital om 42 MSEK i aktiekapital som registrerades i januari 2011. Nyemission redovisas netto efter emissionskostnader på 101 (133) MSEK efter skatt.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | -4 176 | 692 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar | 2 | 4 781 | 1 115 |
| Avsättningar | -2 | 47 | |
| Resultat vid avyttring anläggningstillgångar | 595 | 0 | |
| Övriga icke likviditetspåverkande poster | -45 | 47 | |
| Utbetalning till pensionsstiftelse | - | -30 | |
| Erhållna räntor | 20 | 71 | |
| Erlagda räntor | -383 | -452 | |
| Verkligt värde-förluster på derivatinstrument | -197 | -65 | |
| Betald inkomstskatt | -226 | -56 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 367 | 1 369 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning / ökning av pågående arbete | 52 | 39 | |
| Minskning /ökning av kortfristiga fordringar | 191 | 32 | |
| Minskning /ökning av kortfristiga skulder | -238 | -38 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 372 | 1 402 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av dotterföretag och intresseföretag | 25 | - | -43 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 11 | -178 | -205 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 9 | -44 | -45 |
| Avyttring av dotterföretag och intresseföretag | 21,22 | 26 | -7 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 9 | 1 | 1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -195 | -299 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 328 | 130 | |
| Amortering av lån | -2 761 | -3 556 | |
| Nyemission | 26 | 2 389 | 2 343 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -44 | -1 083 | |
| Årets kassaflöde | 133 | 20 | |
| Likvida medel vid årets början | 350 | 319 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -33 | 11 | |
| Likvida medel vid årets slut | 14 | 450 | 350 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 1 | 21 | 19 |
| Försäljningskostnader Marknadsföringskostnader |
2,4 2,4 |
-24 - |
-26 -6 |
| Administrationskostnader Produktutvecklingskostnader |
2,4,5,6 2,4,5,7 |
-124 - |
-105 -20 |
| Övriga intäkter Övriga kostnader |
136 -6 |
30 0 |
|
| Rörelseresultat | 3 | -108 | |
| Vinst/förlust från försäljning av aktier i koncernföretag | 40 | 0 | |
| Vinst från försäljning av övriga aktier | 0 | 0 | |
| Utdelningar från koncernföretag Utdelningar från intresseföretag |
540 0 |
2 426 - |
|
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | 21 | -2 949 | -802 |
| Finansiella intäkter | 7 | 18 | 11 |
| Finansiella kostnader | 7 | -194 | -292 |
| Resultat efter finansiella poster | -2 542 | 1 235 | |
| Bokslutsdispositioner | 721 | 209 | |
| Resultat före skatt Inkomstskatt |
8 | -1 821 -173 |
1 444 49 |
| Årets resultat | -1 994 | 1 493 | |
| Föreslagen utdelning per aktie för verksamhetsåret | - | - | |
| RAPPORT ÖVER MODERBOLAGETS | |||
| TOTALRESULTAT | |||
| MSEK | |||
| Periodens resultat | -1 994 | 1 493 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | |
| Periodens totalresultat | -1 994 | 1 493 |
| MSEK | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 11 | 2 | 3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 0 | 0 |
| Innehav i dotterföretag | 21 | 8 905 | 11 785 |
| Innehav i intresseföretag | 22 | 10 | 10 |
| Uppskjutna skattefordringar | 231 | 357 | |
| Räntebärande fordringar hos koncernföretag | 65 | 74 | |
| Övriga räntebärande fordringar | 16 | 11 | |
| Summa anläggningstillgångar | 9 229 | 12 240 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 702 | 2 579 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13 | 17 | 9 |
| Aktuella skattefordringar | 2 | 56 | |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 12 | 61 | 1 |
| Övriga räntebärande fordringar | 12 | 1 | 0 |
| Likvida medel | 14 | 1 010 | 185 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 793 | 2 830 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 11 022 | 15 070 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital *) | 26 | 2 504 | 323 |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | -4 | 2 142 | |
| Fond att använda enligt beslut bolagstämma | 242 | 104 | |
| Balanserad vinst | 4 517 | 569 | |
| Årets resultat | -1 994 | 1 493 | |
| Summa eget kapital | 5 265 | 4 631 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfond | - | 720 | |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 17 | 43 | 23 |
| Övriga avsättningar | 18 | 23 | - |
| Summa avsättningar | 66 | 23 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 5 036 | 7 538 | |
| Övriga icke räntebärande skulder | - | 53 | |
| Summa långfristiga skulder | 5 036 | 7 591 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 13 | 13 | |
| Skulder till koncernföretag | 387 | 362 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 67 | 17 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 2 | 2 | |
| Övriga avsättningar | 18 | 15 | 10 |
| Upplåning | 15 | 171 | - |
| Upplåning från koncernföretag | - | 1 701 | |
| Summa kortfristiga skulder | 655 | 2 105 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 11 022 | 15 070 |
*) Under 2010 ingår ej registrerat aktiekapital om 42 MSEK i aktiekapital som registrerades i januari 2011.
| MSEK | Not | Aktiekapital | Överkursfond | Fond att använda enligt beslut bolagstämma |
Balanserad vinst |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2009 | 185 | - | - | 1 309 | 1 494 | |
| Periodens totalresultat | - | - | - | 1 493 | 1 493 | |
| Erlagda koncernbidrag, netto efter skatt | 26 | - | - | - | -740 | -740 |
| Aktiesparprogram - värde av anställdas tjänstgöring | - | - | - | 0 | 0 | |
| Nyemission*) | 242 | 2 142 | - | - | 2 384 | |
| Nedsättning aktiekapital | -104 | - | 104 | - | - | |
| Utgående balans 31 december 2009 | 323 | 2 142 | 104 | 2 062 | 4 631 | |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 323 | 2 142 | 104 | 2 062 | 4 631 | |
| Periodens totalresultat | - | - | - | -1 994 | -1 994 | |
| Överföring till balanserad vinst | - | -2 142 | -104 | 2 246 | - | |
| Mottagna koncernbidrag, netto efter skatt | - | - | - | 209 | 209 | |
| Aktiesparprogram - värde av anställdas tjänstgöring | - | - | - | 0 | 0 | |
| Nyemission*) | 2 423 | -4 | - | - | 2 419 | |
| Nedsättning aktiekapital | -242 | - | 242 | - | - | |
| Utgående balans 31 december 2010 | 26 | 2 504 | -4 | 242 | 2 523 | 5 265 |
*) Under 2010 ingår ej registrerat aktiekapital om 42 MSEK i aktiekapital som registrerades i januari 2011. Nyemmission redovisas netto efter emissionskostnader på 101 (133) MSEK efter skatt.
Föreslagen utdelning är 0 (0) kr per aktie.
För att möjliggöra nyemissionen beslutade årsstämman om minskning av aktiekapitalet med 242 372 758,50 kronor, utan indragning av aktier, för avsättande till en fond att användas enligt bolagsstämmas beslut, samt ändring av aktiekapitalets gränser i bolagsordningen.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten Rörelseresultat |
3 | -108 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | -102 | 0 | |
| Erhållna räntor från koncernföretag | 5 | 9 | |
| Erlagda räntor till koncernföretag | -180 | -279 | |
| Erhållna räntor från övriga | 2 | 2 | |
| Erlagda räntor till övriga Betald inkomstskatt |
-1 -25 |
0 36 |
|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | -298 | -340 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning/ökning av kortfristiga fordringar | -35 | -17 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga skulder | -5 | 5 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -338 | -352 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av dotterföretag | - | -7 | |
| Avyttring av dotterföretag | 0 | 1 | |
| Utdelning från intresseföretag | 0 | 0 | |
| Avyttring av andra aktieinnehav | - | 0 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | - | -2 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 0 | -8 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Netto av koncerninterna utdelningar och aktieägartillskott | 504 | 745 | |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder mot koncernföretag | 651 | -2 545 | |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder externt | -2 381 | 2 | |
| Nyemission | 26 | 2 389 | 2 343 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 1 163 | 545 | |
| Årets kassaflöde | 825 | 185 | |
| Likvida medel vid årets början | 185 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 14 | 1 010 | 185 |
Föreliggande årsredovisning för Eniro AB (publ), organisationsnummer 556588-0936 med säte i Stockholm och adress SE-169 87 Stockholm, har fastställts av styrelsen den 17 mars 2011 och ska fastställas på årsstämman den 29 april 2011.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards – IFRS) sådana de antagits av EU och IFRIC-tolkningar, samt tillämpliga bestämmelser i Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Tillämpningen av allmänna principer kräver i många fall redovisningsmässiga uppskattningar och ekonomiska bedömningar med stor påverkan på balans- och resultatposter. I Eniros fall gäller detta framför allt för värdering av goodwill och övriga immateriella tillgångar. I andra fall måste en kvalificerad tolkning och bedömning göras av hur principerna ska tillämpas vid redovisning av komplexa affärstransaktioner. Ett sådant område är redovisning av intäkter. En närmare redogörelse för dessa bedömningar och tolkningar med stor betydelse för koncernredovisningen lämnas nedan under rubriken Viktigare uppskattningar och bedömningar.
Moderbolagets redovisning har upprättats i huvudsak enligt samma principer som använts i koncernredovisningen. De undantag som finns beror på bestämmelser i främst Årsredovisningslagen (ÅRL) samt sambandet mellan redovisning och beskattning. En närmare redogörelse för dessa skillnader ges under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.
• IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen gäller för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet och innebär förändringar av hur framtida förvärv redovisas. Exempelvis redovisas alla betalningar för förvärv av verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen. Justeringar av anskaffningsvärdet redovisas i resultaträkningen. Alla transaktionskostnader avseende förvärv kostnadsförs. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner från den 1 januari 2010.
Följande standarder, samt ändringar och tolkningar har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men bedöms inte vara relevanta för koncernen.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare, men har inte tillämpats i förtid.
• IFRS 9, "Finansiella instrument" IFRS 9 är det första steget i processen att ersätta IAS 39. Genom IFRS 9 behålls och förenklas modellen för icke-enhetlig redovisning, och dessutom etableras två huvudkategorier för redovisning av finansiella tillgångar: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificeringen beror på bolagets affärsmodell och egenskaperna för de kontraktuella kassaflöden som är hänförliga till den finansiella tillgången. De vägledande föreskrifterna i IAS 39 om nedskrivning av finansiella tillgångar och säkringsredovisning ska tillämpas även i fortsättningen.
Ingen av de ändringar som börjar gälla den 1 januari 2011 förväntas få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella resultat och ställning. Inverkan av ändringarna i IFRS 9 har ännu inte utvärderats.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretag. Dotterföretag är de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Eniros koncernredovisning upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på de tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egenkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen ökat med kostnader direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara tillgångar och skulder i dotterföretag vid förvärvstidpunkten tas upp till verkligt värde i koncernens balansräkning enligt en förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsutgiften det verkliga värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten utgörs skillnaden av koncernmässig goodwill. Understiger anskaffningsutgiften verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår innehav utan besämmande inflytandes andel. Upplysning om innehav utan besämmande inflytandes andel av resultatet redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, såvida inte förlusten motsvaras av ett nedskrivningsbehov.
Obeskattade reserver, som förekommer i redovisningen i bolag i vissa länder, redovisas i koncernen dels som uppskjuten skatteskuld, dels som balanserad vinst. Den uppskjutna skatteskulden är beräknad enligt rådande skattesats i respektive land.
Intresseföretag är de företag där koncernen har en röstandel uppgående till mellan 20 och 50 procent och ett betydande inflytande. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde.
Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Ett joint venture definieras som ett kontraktsmässigt arrangemang där två eller fler parter genomför en ekonomisk aktivitet som är föremål för gemensam kontroll. Detta kan anta formen av samägda bolag som styrs gemensamt. Konsolidering av joint ventures sker i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs koncernens andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i koncernens räkenskaper.
Den finansiella rapporteringen sker i den valuta som används där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt. Denna valuta är enhetens funktionella valuta. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vinster och förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar. Sådana vinster eller förluster redovisas i övrigt totalresultat. Resultatoch balansräkningar för dotterföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor räknas om enligt följande:
I koncernredovisningen förs valutakursdifferenser hänförbara till nettoinvesteringar i utlandsverksamheter eller till upplåning och andra valutainstrument, som identifierats som säkring av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet. Goodwill och andra justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivning sker linjärt under bedömd nyttjandeperiod. Dessa varierar för inventarier mellan tre och fem år. Inventarier består främst av datautrustningar, kontorsinventarier och bilar. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill vid förvärv av verksamheter redovisas som en separat post bland immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på intresseföretag. Goodwill förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod.
Andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod utgörs av varumärken som tillkommit i samband med förvärv. Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill och övriga immateriella tillgångar, som avser den avyttrade enheten.
Kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till mellan tre och sju år. Övriga varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod som uppgår till mellan fem och tio år.
Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av programvaror, databaser och utgivningsrätter av unik karaktär som kontrolleras av Eniro och som har ekonomiska fördelar över en längre tid än ett år och som överstiger utgifterna för deras anskaffning och utveckling.
Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt un-
der den bedömda nyttjandeperioden. Denna varierar mellan tre och tio år.
I de aktiverade utgifterna ingår personalkostnader och en skälig del av hänförbara indirekta kostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov samt närhelst händelser eller förändringar av förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Även tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst en indikation av ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier;
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen utgörs främst av tillgångar i syfte att säljas inom kort. Vid utgången av 2010 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivativa finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar är av obetydlig omfattning. Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivativa finansiella tillgångar där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. Vid utgången av 2010 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas det datum Eniro förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader. Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen sker utan tillägg för transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har löpt ut eller i stort sett alla risker och fördelar, som är förknippade med tillgången, har överförts till annan part.
Lånefordringar och finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett nettobelopp i balansräkningen endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt om nettoreglering.
Pågående arbete värderas till direkta produktionskostnader samt hänförbara indirekta produktionskostnader. Lånekostnader ingår inte. För tryckta kataloger avser direkta produktionskostnader huvudsakligen inköp av papper, tryckning, bindning av kataloger samt kostnader för framtagning och behandling av uppgifter för publicering i de tryckta katalogerna. En individuell bedömning sker avseende balanserade belopp för varje individuell katalog. För internettjänster avser direkta produktionskostnader i huvudsak kostnader för annonsutformning.
Kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde utan diskontering, minskat för eventuell reservering för kundförluster. Ingen diskontering sker, då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed icke är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Vidare görs regelbunden prövning av reserveringens storlek i huvudsak baserad på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras och redovisas som Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Till likvida medel hänförs kassa, banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. I moderbolagets likvida medel ingår tillgodohavande på koncernkonto.
Eget kapital i koncernen indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och balanserad vinst.
Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Kostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp efter transaktionskostnader och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Eniro har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen av skulden i åtminstone tolv månader efter balansdagen. Även skulder där den ursprungliga löptiden översteg tolv månader redovisas som kortfristiga under denna förutsättning.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen från kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrument avser inom Eniro antingen säkring av verkligt värde, kassaflöde eller säkring av nettoinvestering i utländsk valuta. För närvarande förekommer ingen säkring av verkligt värde i koncernen.
Då en säkringstransaktion ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt huruvida använda derivatinstrument är effektiva när det gäller att utjämna verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster. Verkligt värde för derivatinstrument framgår av not 16. Förändring i säkringsreserven i eget kapital visas i not 26.
Värdeförändring på derivat, som innehas för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade tillgången eller skulden.
Om en säkring inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kommer justeringen av det redovisade värdet för en säkrad post att periodiseras i resultaträkningen över den återstående löptiden.
Den effektiva delen av värdeförändring i derivat avsett som säkring av kassaflöde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader.
Ackumulerade belopp i övrigt totalresultat återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång eller en skuld, överförs vinster och förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från övrigt totalresultat och inkluderas i värdet för tillgången eller skulden. Även när ett säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning, och ackumulerade vinster eller förluster finns i övrigt totalresultat, återförs det ackumulerade beloppet då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas ske, resultatredovisas det ackumulerade beloppet i övrigt totalresultat omedelbart.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som säkring av kassaflöde. Den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat medan den ineffektiva delen omedelbart redovisas i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader. Ackumulerade vinster och förluster i övrigt totalresultat redovisas som en del av realisationsresultatet när en utlandsverksamhet avyttras.
Med avsättningar förstås skulder som är ovissa med avseende på belopp eller den tidpunkt då de kommer att regleras. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar avser främst åtaganden för pensioner, uppskjutna skatteskulder, kostnader i samband med personalförändringar och pågående rättsprocesser. Belopp som förväntas regleras under de närmaste tolv månaderna från balansdagen redovisas under rubriken kortfristiga skulder, övriga bland långfristiga skulder. Avsatta belopp utgör den bästa uppskattningen av vad som skulle betalas ut på balansdagen för att reglera åtagandet eller överföra det till tredje part.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Från och med 2010 säljer en gemensam säljkår kombinerade paket som omfattar alla Eniros distributionskanaler. Detta är en skillnad jämfört med tidigare år då separata säljkårer sålde online- respektive katalogprodukter och där endast en mindre del av försäljningen (grunduppgifter) i Sverige och Norge såldes som en sampaketerad produkt. De nya kombinerade paketen började säljas i februari 2010 i Sverige och Norge och kommer successivt att utgöra en allt större del av koncernens försäljning. Enirokoncernen har två huvudsakliga principer för intäktsredovisning. Intäkter avseende internettjänster (online) periodiseras över den tid då tjänsten tillhandahålls, i normalfallet 12 månader ("deferral method"). Intäkter från kataloger redovisas när katalogen publiceras ("publication method"). Intäkterna i de kombinerade paketen fördelas på de två intäktsredovisningsprinciperna enligt värdet av den kommersiella användningen, antingen baserad på prislistor eller på kundundersökningar. Utfallet av fördelningen mellan de två intäktsredovisningsmetoderna är beroende av värdet av de ingående komponenterna i respektive paket. Intäkter från personliga söktjänster (Voice) redovisas när tjänsterna tillhandahålls.
Från och med 1 januari 2009 rapporteras segmentinformation enligt IFRS 8, Rörelsesegment. IFRS 8 innebär att segmentinformation ska presenteras i likhet med hur finansiell information presenteras internt till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av segmentens resultat. I Eniro utgörs denna funktion av koncernledningen.
Under 2010 rapporteras segmentsinformation för segmenten Directories Scandinavia, Voice Scandinavia och Polen/Finland. Den finansiella rapporteringen avspeglar den organisation som presenterades i oktober 2009 med tre skandinaviska landsöverskridande funktioner inom Directories Scandinavia; Products and Services med koncernansvar för utveckling av produkter och koncept, Operations med ansvar för koncernens lokala produktion och lokala stödfunktioner samt Sales med ansvar för koncernens försäljning. Voice-verksamheten respektive verksamheten i Finland/Polen kommer att styras separat och inte vara en integrerad del av funktionsorganisationen inom Directories Scandinavia. Resultatuppföljningen internt sker för directories verksamheten som en helhet, vilket betyder att ingen separat resultatinformation för online respektive offline lämnas. Jämförelsesiffror har räknats om enligt den nya segmentsindelningen eftersom det är en förändring från 2009 då Eniro redovisade den finansiella informationen i segmenten Online, Offline Media och Voice. Ändringen av den finansiella informationen är i linje med organisationens förändring och utifrån ledningens uppföljning av den finansiella utvecklingen.
Från 2011 kommer Eniros kvarvarande finska verksamhet att redovisas i segmentet Voice Scandinavia.
Verksamheter som under innehavstiden har varit en kassagenererande enhet eller grupp av sådana enheter och antingen har avyttrats eller innehas för försäljning redovisas enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. I det fall verksamheten finns kvar i koncernen på balansdagen redovisas samtliga tillgångar som omsättningstillgångar och skulder direkt hänförliga till verksamheten som kortfristiga skulder.
Resultatet efter skatt från verksamheten under innehavstiden samt realisationsresultat vid genomförd försäljning redovisas som resultat från avvecklade verksamheter i resultaträkningen. Anläggningstillgångar som innehas till försäljning redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde huvudsakligen återvinns genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.
Inom Enirokoncernen förekommer olika pensionsplaner. De svenska enheterna är huvudsakligen anslutna till förmånsbestämda planer, medan de norska och finska enheterna delvis är anslutna till förmånsbestämda planer. Enheter i övriga länder tillämpar i allt väsentligt avgiftsbestämda pensionsplaner.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. De förmånsbestämda pensionsplanerna är i ett fall fonderade och i övrigt ofonderade. I det fall planen är fonderad har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelse.
I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 17. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid.
Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som en finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med UFR 4.
Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas endast i koncernredovisningen.
Enirokoncernen har ett aktiesparprogram riktat till tillsvidareanställda i Sverige, Norge och Finland samt ledande befattningshavare i Polen och Danmark. De anställda erbjuds genom programmet att genom månadsvis sparande köpa Eniroaktier över Stockholmsbörsen. Inköp av sparaktier sker kvartalsvis med avsatt sparbelopp. Efter intjänandeperioden om tre år efter köpet av sparaktier, tilldelas deltagarna ytterligare aktier, så kallade matchningsaktier, vederlagsfritt. Ledande befattningshavare kan därutöver erhålla prestationsbaserade matchningsaktier för varje sparaktie baserat på befattning och koncernens resultat (cash earnings per share).
Kostnaden för aktiesparprogrammet redovisas enligt reglerna i IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar samt uttalande från Rådet för finansiell rapportering UFR 7 IFRS 2 och sociala avgifter. Detta innebär att det beräknade värdet av matchningsaktierna samt de beräknade kostnaderna för sociala avgifter kostnadsförs under intjänandeperioden. Vid uppskattningen av verkligt värde av matchningsaktierna har börskursen vid inköp av sparaktierna använts efter avdrag för uppskattad aktieutdelning under intjänandeperioden. Vid uppskattning av verkligt värde för sociala avgifter används den senast aktuella börskursen för att beräkna sociala avgifter avseende intjänade matchningsaktier vid varje bokslutstillfälle.
Årsstämman 2006 fattade ett beslut om ett aktiekursrelaterat incitamentsprogram som riktar sig till verkställande direktören, koncernledningen samt vissa nyckelpersoner. Incitamentsprogrammet uppdaterades på årsstämman 2010 och innebär att ett maximalt utrymme motsvarande 35-40% av den fasta lönen avsätts för tilldelning av så kallade syntetiska aktier. För den verksällande direktören kan det maximala utrymmet motsvara 50% av den fasta lönen. Det antal syntetiska aktier som motsvarar det för deltagaren fastställda beloppet framräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga betalkursen för Eniroaktien under de närmast följande fem handelsdagarna efter avstämningsdagen.
Efter tre år (inte som tidigare två år), givet att deltagaren är anställd inom Enirokoncernen denna dag, omvandlas innehavet av syntetiska aktier, och utdelningar, till en kontant ersättning. Maximalt belopp att betala ut för varje syntetisk aktie ska vara begränsat till fem gånger aktiekursen vid tidpunkten för omvandling till syntetiska aktier. Styrelsen har rätt att göra nödvändiga justeringar så det ekonomiska utfallet av de syntetiska aktierna återspeglar bl.a. utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet. Omvandling av rörlig lön till syntetiska aktier ska göras 2011 och eventuell utbetalning avseende sådana syntetiska aktier ska göras 2014.
Det är således inte frågan om ersättning i Eniroaktier, utan Eniroaktien kan ses som ett index som reglerar storleken på den kontanta ersättningen. Löpande reserveringar görs i likhet med övriga rörliga ersättningar. Reservering baseras på aktuell kurs på Eniroaktien inklusive sociala avgifter.
I koncernredovisningen redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och skattefordringar för alla temporära skillnader mellan redovisade respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas därutöver när det bedöms sannolikt att underskottsavdrag kommer att kunna utnyttjas i framtiden. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknas utifrån den förväntade skattesatsen vid den bedömda tidpunkten för återföring av underskottsavdraget. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen beslutats. Inga uppskjutna skatter redovisas på temporära skillnader avseende andelar i dotterföretag.
Leasingavtal redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal. Leasing där en väsentlig del av riskerna med och fördelarna av ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Inom koncernen förekommer för närvarande endast operationella leasingavtal.
Årsredovisningen i juridisk person ska upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Rådet för finansiell rapportering har i RFR 2.2 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisningen. Från denna regel görs vissa undantag och tillägg.
För moderbolaget Eniro AB tillämpas med stöd av RFR 2.2 följande avvikelser från IFRS/IAS:
Koncernens gemensamma finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för hantering av finansiering och riskhantering.
Eniro har, förutom i Sverige, verksamhet i Norge, Danmark, Finland och Polen.
Valutarisk kan delas in i omräkningsrisk respektive transaktionsrisk. Med omräkningsrisk avses risken för att värdet i svenska kronor avseende nettoinvesteringar i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna. Med transaktionsrisk avses påverkan på nettoresultatet och kassaflöden till följd av att värdet på operativa flöden i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna.
Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har i huvudsak investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor, euro och danska kronor. Totalt uppgår externa lån i utländsk valuta vid utgången av 2010 till 1 978 MNOK, 80 MEUR och 400 MDKK. Om aktuella valutakurser vid utgången av 2010 hade varit 10 % högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle eget kapital ha varit 256 MSEK (933) högre/ lägre. För mer detaljer kring upplåning se not 15 och exponering i eget kapital not 26.
Transaktionsrisker i respektive geografiskt område är begränsade då relativt få kontrakt är i annan valuta än respektive lands redovisningsvaluta. Större inköpskontrakt i utländsk valuta säkras från fall till fall. Av 2010 års rörelseresultat, EBITDA kommer 9 % (48 %) från verksamheter med annan valuta än svenska kronor (NOK 89 % (38 %), EUR -90 % (2 %), PLN 8 % (5 %) och DKK 2 % (3 %)). Om aktuella utländska valutakurser i genomsnitt hade varit 10 % högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle EBITDA för 2010 ha varit 5 MSEK (87) högre/ lägre. Resultat efter skatt skulle ha varit 270 MSEK (73) högre/ lägre. Koncernens exponering för förändringar av utländska valutor mot svenska kronor analyseras och följs upp löpande.
Med ränterisker avses risken att nettoresultatet påverkas till följd av förändringar i det allmänna ränteläget. Enligt Eniros finanspolicy ska val av räntebindningstid beakta bolagets finansiella situation. Räntedurationen ska aldrig överstiga fyra år.
Den relativt höga skuldsättningen innebär en exponering för ränterisk då upplåning sker till rörlig ränta. Ränterisken reduceras genom att delar av framtida räntebetalningar säkras genom ingående av ränteswappar där flöden i rörliga räntor swappas mot fast ränta. Ränteswapparna innebär att Eniro kommer överens med andra parter (kreditinstitut) att, vanligtvis per kvartal, utväxla skillnaden mellan räntebelopp enligt fasträntekontrakt och det rörliga räntebeloppet. Av den totala räntebärande nettoskulden är 1 350 MNOK och 360 MSEK räntesäkrat, vilket innebär att 45 procent (62) av utestående belopp enligt låneavtalet är räntesäkrat till förfall. Räntedurationen uppgick vid årsskiftet till 1,6 år (1,8).
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt. Simuleringar av ränteförändringar görs löpande. En förändring av marknadsräntan med 100 punkter (1 procentenhet) skulle med hänsyn tagen till aktuella ränteswappar öka/minska koncernens räntekostnader med 23 MSEK (25) baserat på aktuell skuldsättning vid utgången av 2010. Resultat efter skatt skulle ha påverkats positivt/negativt med 17 MSEK (18). En höjning av marknadsräntan med 100 punkter skulle öka marknadsvärdet på ränteswappar och eget kapital med 19 MSEK (105). En sänkning av marknadsräntan med 100 punkter skulle minska marknadsvärdet på ränteswappar och eget kapital med 19 MSEK (108).
Med kreditrisk avses risken att en motpart inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar motparten en förlust. Eniros motparter i derivattransaktioner är endast kreditinstitut med hög officiell kreditrating. Placering av överskottslikviditet får endast ske i svenska statspapper, certifikat med rating (AAA/ P1) samt hos banker med hög officiell kreditrating. Per årsskiftet är all likviditet placerad hos sådana banker. Eniro är exponerad för risken att inte få betalt från sina kunder. Risken för omfattande kundförluster är dock förhållandevis liten, eftersom Eniros kundbas är mycket stor och väl differentierad.
Med likviditetsrisk avses risken att det uppstår svårigheter att fullgöra ekonomiska åtagande genom att likvida medel inte finns tillgängliga. Med finansieringsrisk avses risken med att extern finansiering inte finns tillgänglig vid behov samt att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Eniro arbetar kontinuerligt med att tillse att likvida medel och outnyttjade lånefaciliteter finns tillgängliga. Eniro har som mål att 60 procent av tillgängliga låneramar ska förfalla senare än ett år. Eniro har även en uttalad policy att ha upparbetade relationer med ett flertal kreditinstitut med hög rating. Styrelsen får kontinuerligt rullande prognoser för koncernens framtida kassaflöden som inkluderar förväntade likvida medel samt outnyttjade lånefaciliteter. Kassaflödesprognoserna upprättas av Eniro Treasury och baseras på information från koncernens rörelsedrivande bolag.
Nedanstående tabell visar Eniros finansiella skulder och nettoreglerande derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter tidpunkt till avtalsenlig förfallodag. Beloppen som anges är de odiskonterade kassaflödena. Belopp som förfaller inom 1 år överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
Eniro har en målsättning att ha en effektiv kapitalstruktur, med hänsyn till operationella och finansiella risker, som möjliggör en långsiktig utveckling av bolaget samtidigt som aktieägarna erhåller en tillfredställande avkastning. För att justera kapitalstrukturen kan bolaget förändra utdelning till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller förändra upplåningen.
Målet för kapitalstrukturen är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 3 gånger.
Eniros utdelningspolicy innebär en utdelning motsvarande upp till 50 procent av nettoresultatet. För verksamhetsåret 2010 föreslår styrelsen ingen utdelning. Motivet till att ingen utdelning föreslås är bolagets mål om en lägre skuldsättning.
Det nyckeltal som bolagets ledning och externa intressenter i huvudsak bedömer när det gäller kapitalstruktur är räntebärande nettoskuld i förhållande till rörelseresultat (EBITDA).
Vid utgången av 2010 uppgick räntebärande nettoskuld/EBIT-DA till 3,3 (3,9).
Från och med 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värdehierarki;
Per 2010-12-31 har Eniro endast derivatinstrument som används för säkringsändamål som klassificeras enligt ovanstående verkligt värde hierarki. Verkligt värde för dessa ränteswappar och
| Per 31 december 2009, MSEK | Förfall inom 1 år | Förfall inom 1 och 5 år | Förfall senare än 5 år | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Banklån | 178 | 7 509 | - | 7 687 |
| Derivatinstrument | 159 | 261 | - | 420 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 305 | - | - | 305 |
| 642 | 7 770 | - | 8 412 | |
| Per 31 december 2010, MSEK | Förfall inom 1 år | Förfall inom 1 och 5 år | Förfall senare än 5 år | Summa |
| Banklån, befintligt låneavtal | 4 215 | - | - | 4 215 |
| Banklån, nytt låneavtal | 522 | 4 956 | - | 5 478 |
| Derivatinstrument | 48 | 36 | - | 84 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 173 | - | - | 173 |
| 4 958 | 4 992 | - | 9 950 |
Vid beräkning av belopp i ovanstående tabell har antagits att valutakurser och marknadsräntor vid utgången av respektive år är oförändrade för kommande perioder.
ränte- och valutaswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Dessa instrument återfinns i nivå 2 och vid årets slut hade Eniro endast ränteswappar och verkligt värde per 2010-12-31 uppgick till 73 MSEK (skulder), Se även not 16 Derivatinstrument.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och grundas på historisk erfarenhet och framtidsbedömningar, som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid värdering av balansposter används antaganden som kan komma att avvika från det slutliga utfallet. Sådana antaganden som kan innebära betydande risk för omvärdering av väsentliga poster diskuteras nedan.
Redovisat värde på goodwill uppgick vid utgången 2010 till 6 494 MSEK (12 088). För prövning av goodwill måste vissa antaganden göras. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Ytterligare information finns i not 11.
Från och med 2010 sker prövning av goodwill för kassagenererade enheter Sverige Directories, Norge Directories, Danmark Directories i segmentet Directories Scandinavia, Sverige Voice och Norge Voice i segmentet Voice Scandinavia, Polen samt Finland. Det största goodwill värdet avser förvärvet av det norska bolaget Findexa under 2005. Utvecklingen av verksamheten i Norge är betydelsefull för framtida prövningar av goodwill.
Om den diskonteringsränta som tillämpats för diskonterade kassaflöden varit 1 procentenhet högre än ledningens bedömning, skulle en nedskrivning behövts göras avseende kassagenererande enhet Norge Directories med 545 MSEK samt i Polen med 37 MSEK. Nyttjandevärdet för övriga enheter skulle fortfarande ha varit högre än redovisat värde.
Om det årliga framtida kassaflödet varit 10 procent lägre än ledningens bedömning, skulle en nedskrivning behövts göras avseende kassagenererande enhet Norge Directories med 418 MSEK samt i Polen med 38 MSEK. Nyttjandevärdet för övriga enheter skulle fortfarande ha varit högre än redovisat värde.
Redovisat värde på varumärken med obestämbar nyttjandeperiod uppgick vid utgången av 2010 till 917 MSEK (998) och avser varumärken som tillkommit genom förvärv. De varumärken som avses är Gule Sider, Ditt Distrikt och Krak. Under 2010 har ingen nedskrivning genomförts på varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Under 2009 har varumärket Telefonkatalogen (Norge) nedskrivits med 67 MSEK till 0 och var till följd av ändrad lagstiftning beträffande distribution (uppgifter om privatpersoner). Återvinningsvärden för varumärken har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Uppgifter som är väsentliga för att bedöma värdet för varumärken är de kassaflöden som de genererar samt uppmätt igenkänning. De varumärken som är aktuella används inom Norge Directories och Danmark Directories.
Intäkter från kataloger redovisas när dessa har publicerats. Samtliga europeiska konkurrenter tillämpar denna princip eller näraliggande varianter. Intäkterna från försäljningen av sampaketerade produkter fördelas mellan offline och online enligt en fördelningsnyckel vilken avspeglar marknadsvärdet för respektive produkt.
Från och med 2010 säljer en gemensam säljkår kombinerade paket som omfattar alla Eniros distributionskanaler. Detta är en skillnad jämfört med tidigare år då separata säljkårer sålde online- respektive katalogprodukter och där endast en mindre del av försäljningen (grunduppgifter) i Sverige och Norge såldes som en sampaketerad produkt. De nya kombinerade paketen började säljas i februari 2010 i Sverige och Norge och kommer successivt att utgöra en allt större del av koncernens försäljning.
Enirokoncernen har två huvudsakliga principer för intäktsredovisning. Intäkter avseende internettjänster periodiseras över den tid då tjänsten tillhandahålls, i normalfallet 12 månader ("deferral method"). Intäkter från kataloger redovisas när katalogen publiceras ("publication method"). Intäkterna i de kombinerade paketen fördelas på de två intäktsredovisningsprinciperna enligt värdet av den kommersiella användningen, antingen baserad på prislistor eller på kundundersökningar. Utfallet av fördelningen mellan de två intäktsredovisnings-metoderna redovisas kvartalsvis från och med Q1 2010 och är beroende av värdet av de ingående komponenterna i respektive paket.
Organisationen är baserad på Directories Scandinavia, Voice Scandinavia samt Finland och Polen och återspeglas i segmentsrapporteringen från 1 januari 2010. I slutet av 2009 presenterades en ny organisation baserad på landsöverskridande funktioner för Sales, Product and Services, Operations och IT. Denna organisation gäller inom Directories Scandinavia (Sverige, Norge och Danmark) och avser verksamheter som tidigare var indelade i Online respektive Offline Media. Voice verksamheten respektive verksamheterna i Finland och Polen styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Jämförelseåret har omräknats enligt motsvarande segmentsindelning. Nuvarande segmentsrapportering är en förändring från 2009 då organisationen rapporterade enligt affärsområdena Online, Offline Media samt Voice.
| MSEK | Directories Scandinavia |
Voice Scandinavia |
Finland/ Polen |
Övrigt 1) | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Rörelseintäkter | ||||||||||
| Sverige | 1 690 | 2 173 | 547 | 583 | - | - | - | - | 2 237 | 2 756 |
| Norge | 1 427 | 1 732 | 130 | 129 | - | - | - | - | 1 557 | 1 861 |
| Danmark | 596 | 781 | - | - | - | - | - | - | 596 | 781 |
| Finland | 571 | 752 | - | - | 571 | 752 | ||||
| Polen | 365 | 431 | - | - | 365 | 431 | ||||
| Summa externa rörelseintäkter | 3 713 | 4 686 | 677 | 712 | 936 | 1 183 | - | - | 5 326 | 6 581 |
| Rörelseintäkter internt | - | - | - | - | - | - | 21 | 19 | - | - |
| Summa rörelseintäkter | 3 713 | 4 686 | 677 | 712 | 936 | 1 183 | 21 | 19 | 5 326 | 6 581 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 941 | 1 486 | 274 | 195 | -498 | 129 | -112 | -3 | 605 | 1 807 |
| Tillgångar och skulder | ||||||||||
| Goodwill | 4 649 | 8 851 | 1 221 | 1 250 | 624 | 1 987 | - | - | 6 494 | 12 088 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 808 | 2 289 | 62 | 73 | 56 | 127 | - | - | 1 926 | 2 489 |
| Övriga fördelade tillgångar | 791 | 905 | 133 | 22 | 224 | 300 | 138 | 358 | 1 286 | 1 585 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | - | 881 | 1 030 | 881 | 1 030 |
| Summa tillgångar | 7 248 | 12 045 | 1 416 | 1 345 | 904 | 2 414 | 1 019 | 1 388 | 10 587 | 17 192 |
| Fördelade skulder | 1 586 | 2 436 | 75 | 16 | 173 | 370 | 241 | 453 | 2 075 | 3 275 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | - | 8 512 | 13 917 | 8 512 | 13 917 |
| Summa skulder | 1 586 | 2 436 | 75 | 16 | 173 | 370 | 8 753 | 14 370 | 10 587 | 17 192 |
| Övriga upplysningar | ||||||||||
| Investeringar | 198 | 201 | 0 | 9 | 23 | 35 | 0 | 5 | 221 | 250 |
| Avskrivningar | 469 | 420 | 10 | 14 | 37 | 52 | 1 | 3 | 517 | 489 |
| Nedskrivningar | 3 750 | 626 | - | - | 514 | 0 | - | - | 4 264 | 626 |
1) Moderbolagets rörelseintäkter är inkluderade och avser i sin helhet ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde.
I rörelseresultatet ingår Övriga kostnader som under 2010 inkluderar reaförlust vid försäljning av verksamheter i Finland om 626 MSEK. I rörelseresultatet för Directories Scandinavia ingår även en positiv engångspost om 45 MSEK relaterad till Eniro Upphandling Offentlig AB som avyttrats under 2010.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ersättning till anställda | ||||
| inkl. sociala kostnader | 2 259 | 2 448 | 76 | 70 |
| Papper, tryck och distribution Agenter, konsulter och |
378 | 552 | - | - |
| annan icke anställd personal | 264 | 254 | 45 | 55 |
| Annonsering Avskrivningar och |
229 | 239 | 2 | 6 |
| nedskrivningar | 4 781 | 1 115 | 1 | 0 |
| Övrigt | 1 078 | 1 408 | 24 | 26 |
| Summa operationella kostnader |
8 989 | 6 016 | 148 | 157 |
Med operationella kostnader avses: produktionskostnader, försäljningskostnader, marknadsföringskostnader, administrationskostnader och produktutvecklingskostnader.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Avseende materiella | ||||
| anläggningstillgångar | ||||
| Produktionskostnader | 37 | 46 | - | - |
| Försäljningskostnader | 13 | 18 | - | - |
| Marknadsföringskostnader | 1 | 1 | - | - |
| Administrationskostnader | 11 | 13 | 0 | 0 |
| Produktutvecklingskostnader | 5 | 2 | - | - |
| Summa materiella | ||||
| anläggningstillgångar | 67 | 80 | 0 | 0 |
| Avseende immateriella | ||||
| anläggningstillgångar | ||||
| Produktionskostnader | 59 | 60 | - | - |
| Försäljningskostnader | 7 | 14 | - | - |
| Marknadsföringskostnader | 331 | 304 | - | - |
| Administrationskostnader | 10 | 8 | 1 | - |
| Produktutvecklingskostnader | 43 | 23 | - | - |
| Summa immateriella | ||||
| anläggningstillgångar | 450 | 409 | 1 | - |
| Summa avskrivningar | ||||
| 517 | 489 | 1 | 0 |
Nedskrivningar avseende materiella anläggningstillgångar uppgick till 3 MSEK (-). Nedskrivningar avseende immateriella anläggningstillgångar uppgick till 4 261 MSEK (626)
| 2010 Totalt |
Andel kvinnor % |
2009 Totalt |
Andel kvinnor % |
|
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 425 | 56 | 1 707 | 61 |
| Norge | 831 | 44 | 911 | 47 |
| Finland | 637 | 67 | 816 | 68 |
| Danmark | 411 | 52 | 470 | 52 |
| Polen | 1 133 | 60 | 1 192 | 61 |
| Totalt | 4 437 | 56 | 5 096 | 59 |
Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 3 929 (4 994).
Medelantalet heltidsanställda i moderbolaget har varit 27 (28) varav kvinnor 16 (15). Andelen kvinnor vid årets slut var i styrelsen 30 (30) procent och i koncernledningen 10 (22) procent.
| Svenska koncernföretag | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Total sjukfrånvaro Andel av total sjukfrånvaro |
4,5% | 4,8% | 0,2% | 1,1% |
| längre än 60 dagar | 35% | 29% | - | 88% |
| Sjukfrånvaro män | 3,2% | 3,5% | 0,2% | 0,1% |
| Sjukfrånvaro kvinnor | 5,4% | 5,6% | 0,1% | 2,0% |
| 29 år och yngre, | ||||
| (män och kvinnor totalt) | 4,4% | 5,4% | -**) | -**) |
| 30–49 år (män | ||||
| och kvinnor totalt) | 4,1% | 4,1% | 0,2% | 0,2% |
| 50 år och äldre (män | ||||
| och kvinnor totalt) | 5,7% | 5,1% | **) | **) |
*) Med ordinarie arbetstid avses inte tjänstledighet eller föräldraledighet. Deltidssjukskrivna personer är inkluderade i statistiken.
**) Uppgift utelämnas eftersom gruppen <10 personer.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
|
| Moderbolaget varav pensionskostnader Dotterbolag varav pensionskostnader |
52 1 715 |
28 11 491 169 |
46 1 926 |
24 10 452 171 |
| Koncernen totalt varav pensionskostnader |
1 767 | 519 180 |
1 972 | 476 181 |
| 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Styrelse och VD:ar |
Övriga anställda |
Varav rörlig ersättning till VD:ar |
Styrelse och VD:ar |
Övriga anställda |
Varav rörlig ersättning till VD:ar |
|
| Moderbolaget | 17 | 35 | 0 | 12 | 34 | 3 | |
| Sverige exklusive moderbolaget | 14 | 547 | 1 | 4 | 601 | 1 | |
| Norge | 5 | 489 | 0 | 7 | 545 | 2 | |
| Finland | 4 | 225 | 2 | 3 | 288 | 0 | |
| Danmark | 2 | 290 | 0 | 2 | 328 | 0 | |
| Polen | 3 | 136 | 0 | 6 | 142 | 2 | |
| Koncernen totalt | 45 | 1 722 | 3 | 34 | 1 938 | 8 |
Till de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna utgår ersättning med av bolagsstämman fastställda belopp. Arvode till arbetstagarrepresentanter beslutas av bolagsstämman på förslag av bolaget.
Nedan angivna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes av årsstämman 2010.
Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro skall erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att dessa personer kan såväl rekryteras som behållas inom Enirokoncernen. Ersättningen till ledande befattningshavare består av flera delar; (1) fast lön, (2) rörlig lön, (3) långsiktigt incitamentsprogram, och (4) pensionsavsättningar och övriga ersättningar och förmåner.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. För att i möjligaste mån skapa ett transparent och rättvist ersättningssystem använder sig Eniro av ett s.k. gradingsystem i vilket samtliga roller i bolagsledningen klassificeras enligt internationell standard. Detta möjliggör även lönejämförelser. Den fasta lönen revideras under det första kvartalet varje år.
Den övergripande målsättningen med den rörliga lönen är att bidra till att uppnå koncernens affärsmål på kort och lång sikt samt att skapa långsiktigt värde för aktieägarna. Mål ska bestämmas av styrelsen för varje räkenskapsår med början 1 januari 2010. Målen ska omfatta koncernens finansiella resultat (intäkter, kostnader och EBITDA), resultatet för relevant funktion (Enirokulturens utveckling, kundnöjdhetsindex osv.) samt personliga mål för de enskilda deltagarna (mål som är fastslagna i den strategiska planen). Den rörliga lönen ska utgå i två lika delar – en del kontant och en del syntetiska aktier. Delarna ska vara lika stora, och sammanlagt uppgå till maximalt 70 eller 80 procent (för verkställande direktören 100 procent) av den fasta lönen. De syntetiska aktierna ska vara kopplade till Eniros aktiekurs och kontantavräkning av de syntetiska aktierna ska ske efter tre år (inte som tidigare två år). Maximalt belopp att betala ut för varje syntetisk aktie ska vara begränsat till fem gånger aktiekursen vid tidpunkten för omvandling till syntetiska aktier. Styrelsen har rätt att göra nödvändiga justeringar så det ekonomiska utfallet av de syntetiska aktierna återspeglar bl.a. utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet. Omvandling av rörlig lön till syntetiska aktier ska göras 2011 och eventuell utbetalning avseende sådana syntetiska aktier ska göras 2014. Den rörliga lönen ska bestämmas av styrelsen baserat på en årlig utvärdering av den enskildes resultat i förhållande till målen. Utbetalning av del av den rörliga lönen ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning senare visar sig vara grundad på information vilken var uppenbart felaktig.
Vid ordinarie bolagsstämma den 5 april 2005, och med en justering vid årsstämman den 5 april 2006, beslutades att införa ett aktiesparprogram för medarbetare i Enirokoncernen. Detta program omfattar även ledande befattningshavare i Enirokoncernen. Anställda i Enirokoncernen i Sverige, Norge och Finland samt ledande befattningshavare i Danmark och Polen erbjöds att delta i ett aktiesparprogram som innebär att de under 2005–2008 kan spara upp till 7,5 procent av bruttolönen för att köpa aktier i Eniro över Nasdaq OMX Stockholmsbörsen. Förutsatt att sparaktier innehas under tre år från respektive förvärvstillfälle och att den anställde kvarstår i anställning i Enirokoncernen under sparperioden berättigar därefter varje sparaktie till erhållande av 0,5 aktie i Eniro ("matchningsaktie"). Ledande befattningshavare ska därutöver kunna erhålla 2–8 prestationsbaserade matchningsaktier för varje sparaktie beroende på befattning och utvecklingen av koncernens kassaflöde under 3 års perioden.
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en Individuell Tjänste Pensions plan (ITP plan eller motsvarande nationell plan) eller en premiebaserad pensionsplan. I den premiebaserade pensionsplanen utgör premien maximalt 35 procent av den fasta lönen.
Uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande befattningshavare följer praxis. VD och koncernchef Johan Lindgren, har en uppsägningstid på 6 månader vid egen uppsägning och vid uppsägning från företagets sida 12 månader. Vid uppsägning från företagets sida utgår ytterligare 6 månaders avgångsvederlag. Mellan bolaget och koncernledningen gäller en ömsesidig uppsägningstid på maximalt 12 månader. För vissa i koncernledningen utgår vid uppsägning från företagets sida ytterligare 6–12 månaders avgångsvederlag.
Övriga ersättningar och förmåner utgörs främst av sjukförsäkring och bilförmån. Bilförmånen baseras på Eniros från tid till annan fastställda bilpolicy.
| MSEK Styrelse |
Styrelsearvode | Ersättning utskottsarbete | Totalt |
|---|---|---|---|
| Lars Berg (ordförande) | 1,0 | 0,15 | 1,15 |
| Thomas Axén | 0,42 | - | 0,42 |
| Barbara Donoghue | 0,42 | 0,15 | 0,57 |
| Harald Strömme | 0,42 | 0,08 | 0,50 |
| Karin Forseke | 0,42 | 0,08 | 0,50 |
| Simon Waldman | 0,42 | - | 0,42 |
| Mattias Miksche | 0,42 | - | 0,42 |
| Bengt Sandin 1) | 0,02 | - | 0,02 |
| Lina Alm 1) | 0,02 | - | 0,02 |
| Jonas Svensson 1) | 0,02 | - | 0,02 |
| Ola Leander 1) | 0,00 | - | 0,02 |
| SUMMA | 3,59 | 0,45 | 4,04 |
1) Arbetstagarnas representant.
| MSEK inkl. semester- |
Grundlön ersättning |
Rörlig ersättning 3) |
Övriga förmåner 4) |
Pensions kostnad |
Övrig ersättning 5) |
Summa | Innehav sparaktier antal |
Innehav syntetiska aktier antal |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vd och koncernchef Johan Lindgren, Sep–Dec 1) | 1,5 | 0,75 | 0,0 | 0,5 | - | 2,8 | - | 14 324 |
| Vd och koncernchef Jesper Kärrbrink, Jan–Aug 2) | 3,0 | -0,8 | 0,0 | 1,1 | 10,6 | 13,9 | - | - |
| Koncernledning, 14 personer varav 5 helår, 6) | 19,0 | 3,0 | 0,5 | 4,8 | 8,3 | 35,6 | 19 | 87 110 |
| Summa | 23,5 | 3,0 | 0,5 | 6,4 | 18,9 | 52,3 | 19 | 101 434 |
1) Verkställande direktören Johan Lindgren hade 2010 en årlig grundlön om 4,5 MSEK men arbetade bara del av året.
2) Verkställande direktören Jesper Kärrbrink hade 2010 en årlig grundlön om 4,5 MSEK men arbetade bara del av året. Semesterersättning är inkluderat i grundlön ovan. Härutöver erhölls avgångsvederlag och lön under uppsägningstid vilket redovisas under övrig ersättning i tabellen ovan.
3) Avser årets rörliga ersättning samt eventuella justeringar för tidigare års rörliga ersättningar inklusive justeringar avseende syntetiska aktier tilldelade 2008–2009.
4) Avser förmånsvärde tjänstebilar.
5) Avser avgångsvederlag och lön samt pensionskostnad under uppsägningstid varav ca 10 MSEK betalas ut under 2011 och 2012.
6) För 2009 uppgick grundlön inklusive semesterersättning till 20,4 MSEK, rörlig ersättning till 5,8 MSEK, övriga förmåner till 0,9 MSEK, pensionskostnad 4,7 MSEK och övrig ersättning till 15,8 MSEK.
Den rörliga ersättningen till vd och koncernchef Johan Lindgren avseende 2010 uppgick till 0,75 MSEK motsvarande 50 procent av grundlönen. Utfallet 2010 motsvarar 50 % av maximal bonus för vd och koncernchef. Den rörliga ersättningen till vd och koncernchef Jesper Kärrbrink avseende 2010 uppgick till -0,8 (2,5) MSEK motsvarande minus 28 procent av grundlönen. Kostnaden för den rörliga ersättningen avser värdeförändring för syntetiska aktier avseende åren 2008–2009.
Det redovisade värdet av syntetiska aktier tilldelade koncernledningen inklusive vd och koncernchef uppgick vid utgången av 2010 till 3 (5) MSEK.
2010-12-31 fanns 127 ännu omatchade sparaktier (efter omvänd split 50:1) inom programmet varav 19 ägda av personer i koncernledningen.
Årets kostnad för aktiesparprogrammet uppgick till 4 MSEK (-2) varav 0 MSEK (0) för VD och 1 MSEK (0) för koncernledningen. Ännu ej matchat sparandet i programmet sedan starten 2005 estimeras resultera i ca 1000 matchningsaktier varav 0 till VD och 146 till koncernledningen. Det redovisade värdet av matchningsaktier uppgick vid utgången av 2010 till 0 (1) MSEK.
Pensionskostnaden för vd och koncernchef Johan Lindgren uppgick till 0,5 MSEK vilket utgjorde 35 procent av grundlönen. Pensionskostnaden för vd och koncernchef Jesper Kärrbrink uppgick till 1,0 MSEK vilket utgjorde 35 procent av grundlönen. Koncernledningens pensionskostnader uppgick till 4,8 (4,7) MSEK, vilket utgjorde 25 procent av grundlönen. Vd och koncernchef Johan Lindgren har avgiftsbestämd pension vars avgift uppgår till 35 procent av grundlönen. Koncernledningen har avgiftsbestämda pensioner, vars avgifter maximalt uppgår till 35 procent av grundlönen, alternativt följer den ordinarie ITP-planen. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara dvs ej villkorade av framtida anställning. Moderbolaget och de svenska dotterbolagen följer ITP-planen. De svenska pensionsåtagandena beräknas av PRI och kreditförsäkring tecknas i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG). Koncernens anställda i utlandet omfattas normalt av landsspecifika pensionsplaner. Avgifterna till de sistnämnda planerna utgör normalt en del av den anställdes lön.
Ersättning till koncernledning och andra ledande befattningshavare framgår enligt ovan. I övrigt har inga transaktioner skett med närstående under året.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| PricewaterhouseCoopers, revisionsuppdraget PricewaterhouseCoopers, |
6 | 6 | 2 | 2 |
| revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget PricewaterhouseCoopers, |
3 | 3 | 3 | 3 |
| skatterådgivning PricewaterhouseCoopers, |
0 | - | - | - |
| övriga uppdrag | 1 | 1 | 0 | 1 |
| Summa revisionsarvoden | 10 | 10 | 5 | 6 |
I revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget ingår granskning i samband med nyemissionen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Intäkter | |||||
| Valutakursvinster på upplåning Valutakursvinster på |
8 | 13 | - | 0 | |
| koncerninterna fordringar och skulder |
115 | 37 | 11 | - | |
| Övriga finansiella intäkter | 2 | 3 | - | - | |
| Externa finansiella ränteintäkter |
18 | 66 | 2 | 2 | |
| Interna finansiella ränteintäkter |
- | - | 5 | 9 | |
| Summa | 143 | 119 | 18 | 11 | |
| Kostnader | |||||
| Valutakursförluster på upplåning Valutakursförluster på |
4 | 12 | - | - | |
| koncerninterna fordringar | |||||
| och skulder | 80 | 69 | 10 | 14 | |
| Övriga finansiella kostnader Räntekostnad för |
8 | 2 | - | 0 | |
| pensionsskuld Externa finansiella |
11 | 11 | 0 | - | |
| räntekostnader Verkligt värde vinster på ränteswappar: |
443 | 470 | 1 | 0 | |
| kassaflödessäkringar | |||||
| överföring från eget kapital Interna finansiella |
160 | 15 | - | - | |
| räntekostnader | - | - | 183 | 278 | |
| Summa | 706 | 579 | 194 | 292 | |
| Finansnetto totalt | -563 | -460 | -176 | -281 |
I moderbolagets resultat ingår kursdifferenser på lån i utländsk valuta avsedda som säkring av dotterföretagens eget kapital. Sådana kursdifferenser har i koncernredovisningen förts direkt till eget kapital. Beloppet uppgår till netto -10 (-22) MSEK.
Externa finansiella räntekostnader har under 2010 ökat av effekter av utestående ränteswappar med 311 MSEK. För 2009 har motsvarande effekt ökat externa finansiella räntekostnader med 189 MSEK.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Aktuell skattekostnad på årets resultat | 78 | 167 | -78 | 260 |
| Tillkommande skattekostnad motsvarande ränta på periodiseringsfond | 4 | 5 | 4 | 5 |
| Justering av tidigare års aktuella skatt | 111 | -3 | - | -7 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende utnyttjade förlustavdrag | 190 | 199 | 247 | - |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av ej utnyttjade förlustavdrag | 9 | 1 | - | - |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | -476 | -348 | - | - |
| Uppskjuten skatteintäkt till följd av underskottsavdrag | -28 | -383 | - | -307 |
| Justering av tidigare års uppskjutna skatt | -7 | -14 | - | - |
| Redovisad skatt | -119 | -376 | 173 | -49 |
| Aktuell skatt redovisad direkt mot eget kapital | - | - | -74 | 265 |
| Årets totala skatt | -119 | -376 | 99 | 216 |
I november 2010 erhöll Eniro ett slutligt besked från den norska skattemyndigheten som innebär att skattekostnaden för perioden 2001–2005 i dotterbolaget Eniro Holding AS (tidigare Findexa Norway AS), vilket förvärvades av Eniro under 2005, ökar med cirka 105 MSEK som har betalats ut i januari 2011.
Likvidationen av det tyska bolaget Eniro Windhager GmbH, slutfördes i juni 2010. Eniro har utnyttjat skattemässiga underskott om ca 730 MSEK i Sverige under 2010 och Bolaget förväntas inte betala inkomstskatt i Sverige under de närmaste åren.
I moderbolaget har skatteffekten av erhållna koncernbidrag redovisats direkt mot eget kapital med 74 MSEK (skatteeffekt av erlagda koncernbidrag 265 MSEK).
Den skatt som är hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till följande belopp:
| 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Före skatt | Skatteeffekt | Efter skatt | Före skatt | Skatteeffekt | Efter skatt | ||
| Valutakursdifferens | -824 | - | -824 | 900 | - | 900 | |
| Säkring av kassaflöde | -48 | 13 | -35 | 626 | -162 | 464 | |
| Säkring av nettoinvestering | 570 | -150 | 420 | -610 | 160 | -450 | |
| Aktiesparprogram - värde på anställdas tjänstgöring | - | - | - | -2 | 0 | -2 | |
| Förändring av innehav utan bestämmande inflytande | -3 | - | -3 | -6 | - | -6 | |
| Summa övrigt totalresultat för perioden | -305 | -137 | -442 | 908 | -2 | 906 | |
| Aktuell skatt | - | - | |||||
| Uppskjuten skatt | -137 | -2 |
skattekostnad enligt gällande svensk skattesats
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Redovisat resultat före skatt | -4 739 | 232 |
| Skatt enligt svensk skattesats 26,3% | -1 246 | 61 |
| Skatteeffekt av | ||
| - rörelsekostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla | 1 118 | 18 |
| - intäkter som inte är skattepliktiga | -81 | -83 |
| Tidigare års förluster för vilka förlustavdrag nu utnyttjats | -3 | -161 |
| Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu | ||
| bedöms kunna utnyttjas | -16 | -220 |
| Justering av tidigare års skatt | 104 | -17 |
| Övrigt | -4 | - |
| Skillnader mellan svensk och utländsk skattesats | 9 | 26 |
| Redovisad skatt | -119 | -376 |
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Underskottsavdrag | 331 | 400 |
| Avdragsgilla temporära skillnader | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 44 | 47 |
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 8 | 14 |
| Derivatinstrument | 19 | 102 |
| Upplåning | 13 | 119 |
| Avsättningar för pensioner | 24 | 20 |
| Övriga avsättningar och upplupna kostnader | 25 | 23 |
| Förutbetalda intäkter | 8 | 8 |
| Kundfordringar | 9 | 12 |
| Avgår kvittningsbara uppskjutna skatteskulder | -158 | -464 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 323 | 281 |
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||
| Skattepliktiga temporära skillnader | |||
| Goodwill och övriga immateriella tillgångar | 460 | 654 | |
| Derivatinstrument | - | 86 | |
| Upplåning | 41 | 40 | |
| Pågående arbeten | 0 | 6 | |
| Avsättningar för pensioner | 7 | 5 | |
| Övrigt | 2 | 4 | |
| Obeskattade reserver | 1 | 304 | |
| Avgår kvittningsbara uppskjutna skattefordringar | -158 | -464 | |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 353 | 635 |
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| Förändringar i uppskjuten skatt | 2010 | 2009 | ||
| Ingående redovisat värde netto uppskjuten skatteskuld | 354 | 871 | ||
| Förvärvad verksamhet | - | 2 | ||
| Redovisat i resultaträkningen | -313 | -545 | ||
| Redovisat i övrigt totalresultat | 137 | -149 | ||
| Omräkningsdifferenser | -148 | 175 | ||
| Utgående redovisat värde netto uppskjuten skatteskuld | 30 | 354 |
Av netto uppskjutna skatteskulder förfaller huvuddelen senare än 12 månader.
Koncernen har inga underskott som inte är värderade per 2010-12-31.
| KONCERNEN Inventarier |
MODERBOLAGET Inventarier |
|||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 526 | 613 | 1 | 1 |
| Anskaffningar genom förvärv Årets investeringar Försäljningar och |
- 44 |
0 45 |
- 0 |
- 0 |
| utrangeringar | -71 | -61 | - | - |
| Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
3 -64 |
-78 7 |
- - |
- - |
| Utgående anskaffningsvärde | 438 | 526 | 1 | 1 |
| Ingående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | -389 | -421 | -1 | -1 |
| Årets avskrivningar Försäljningar och |
-67 | -74 | 0 | 0 |
| utrangeringar | 63 | 59 | - | - |
| Omklassificeringar | -1 | 50 | - | - |
| Årets omräkningsdifferens | 55 | -3 | - | - |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | -339 | -389 | -1 | -1 |
| Ingående ackumulerade | ||||
| nedskrivningar | -13 | -39 | - | - |
| Årets nedskrivningar Försäljningar och |
-3 | 0 | - | - |
| utrangeringar | 0 | 0 | - | - |
| Omklassificeringar | - | 26 | - | - |
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 0 | - | - |
| Utgående ackumulerade | ||||
| nedskrivningar | -15 | -13 | - | - |
| Utgående restvärde | 84 | 124 | 0 | 0 |
| Erhållna ersättningar vid | ||||
| avyttring av materiella anläggningstillgångar |
1 | 1 | - | - |
Avtalade leasingavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingkontrakt
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | |
| - förfall inom ett år - förfall mellan ett och fem år - förfall mer än fem år |
127 288 20 |
155 315 55 |
I årets rörelsekostnad ingår avgifter för operationella leasingavtal med 139 MSEK (204). I hyreskontrakt avseende lokaler förekommer sedvanliga indexklausuler. I februari 2006 tecknades ett avtal mellan Eniro Sverige AB och HP Sverige om drift av servrar, nätverk, databaser och IT-applikationer. I avtalet ingår även support och underhåll av kontors-IT inklusive service desk. Avtalsperioden är 2006–2012 med möjlighet för Eniro att förlänga avtalet med ett år. Kostnaden baseras på utnyttjande och uppgick vid utgången av 2010 till 60 MSEK på årsbasis. Avtalet är ett operationellt leasingavtal och betalningar enligt avtalet ingår i specifikationen ovan.
| KONCERNEN | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod |
Varumärken övriga |
Kundrelationer | Andra immateriella anläggnings tillgångar |
Summa | ||||||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ingående anskaffningsvärde Anskaffningar genom förvärv Årets investeringar Internt upparbetade tillgångar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
13 082 0 - - -857 - -872 |
12 235 49 - - - - 798 |
1 365 - - - - - -108 |
1 233 - - - - - 132 |
51 - 0 - - - -5 |
19 - - - - 32 0 |
2 457 - - - - - -183 |
2 218 - - - - -20 259 |
1 216 - 21 157 -52 -3 -116 |
888 8 56 149 -6 73 48 |
18 171 0 21 157 -909 -3 -1 284 |
16 593 57 56 149 -6 85 1 237 |
| Utgående anskaffningsvärde | 11 353 | 13 082 | 1 257 | 1 365 | 46 | 51 | 2 274 | 2 457 | 1 223 | 1 216 | 16 153 | 18 171 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
- - - - - |
- - - - - |
- - - - - |
- - - - - |
-19 -6 - - -3 |
-8 -5 - -11 5 |
-1 023 -310 - - 86 |
-677 -267 - 6 -85 |
-754 -134 13 1 90 |
-483 -143 -28 -50 -50 |
-1 796 -450 13 1 173 |
-1 168 -415 -28 -55 -130 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
- | - | - | - | -28 | -19 | -1 247 | -1 023 | -784 | -754 | -2 059 | -1 796 |
| Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Årets omräkningsdifferens |
-994 -4 208 131 - 212 |
-861 -25 - - -108 |
-367 - - - 27 |
-265 -67 - - -35 |
-3 - - - 0 |
- -3 - - 0 |
-466 - - - 34 |
- -456 - - -10 |
-92 -53 10 - 11 |
-29 -75 34 -26 4 |
-1 922 -4 261 141 - 284 |
-1 155 -626 34 -26 -149 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
-4 859 | -994 | -340 | -367 | -3 | -3 | -432 | -466 | -124 | -92 | -5 758 | -1 922 |
| Utgående restvärde | 6 494 | 12 088 | 917 | 998 | 15 | 29 | 595 | 968 | 315 | 370 | 8 336 | 14 453 |
| Erhållna ersättningar vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar |
- | - | - | - | - | - | - | - | 0 | - | 0 | - |
| MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | |
| Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar |
3 - |
1 2 |
|
| Utgående anskaffningsvärde | 3 | 3 | |
| Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar |
0 -1 |
- 0 |
|
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1 | 0 | |
| Utgående restvärde | 2 | 3 |
Goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod värderas initialt till anskaffningsvärdet. Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod då de är marknadsledande samt har en mycket hög igenkänning. Dessa varumärken är etablerade sedan lång tid tillbaka och används inom Directories-verksamheten. Det finns för närvarande inga kända legala, kontraktuella eller konkurrensmässiga faktorer som begränsar nyttjandeperioden. De varumärken som avses är Gule Sider och Ditt Distrikt som tillkommit genom förvärvet av Findexa 2005 samt KRAK som tillkommit genom förvärvet av KRAK Förlag AS 2007.
Övriga varumärken, kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av under nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för övriga varumärken uppgår till 5–10 år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för övriga varumärken är 3 år. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till 5–10 år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för kundrelationer är 2 år (3).
I november 2008 presenterades ny organisation där affärsområdena Online, Offline Media samt Voice fick det huvudsakliga resultatansvaret och ägandeskapet av strategiarbetet samt produktutvecklingen. Organisationen baserad på affärsområdena Online, Offline Media samt Voice återspeglades i segmentrapporteringen från 1 januari 2009. I slutet av 2009 presenterades en ny organisation baserad på landsöverskridande funktioner för Sales, Product & Services, Operations och IT. Denna organisation gäller inom Directories Scandinavia (Sverige, Norge och Danmark) och avser verksamheter som tidigare var indelade i Online respektive Offline Media. Voice verksamheten respektive verksamheterna i Finland och Polen styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Organisationen baserad på Directories Scandinavia, Voice Scandinavia samt Finland och Polen återspeglas i segmentrapporteringen från 1 januari 2010.
Under 2009 rapporterades goodwill och andra immatriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod enligt Online, Offline Media och Voice. Under 2010 rapporteras goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per segment uppdelat per land vilket är en mer detaljerad nivå än koncernens segment och framgår av tabell på kommande sida. Förändringen beror på den ändrade organisationen och ändringen av intern uppföljning och extern rapportering. Fördelningen av goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod till enskilda länder har varit möjlig genom ursprungliga förvärvskalkyler.
Koncernen genomför prövning av nedskrivningsbehov av goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod på kassagenererande enheter som överensstämmer med de segment som vid given tidpunkt används för såväl intern uppföljning som extern rapportering. Denna nivå är den lägsta nivån på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen.
Antaganden som används som underlag vid värdering av kassagenererade enheter arbetas fram vid koncernens årliga långsiktiga strategiprocess. En väsentlig ingångsdata till kassaflödet är prognos för de tre kommande åren som upprättas av segmentsansvarig, godkänns av koncernledning och styrelse samt stäms av mot externa marknadsanalyser. Prognostiserade kassaflöden baseras på förväntad intäktsutveckling för respektive segment utifrån marknadsförutsättningar samt utveckling av kostnadsbasen med hänsyn tagen till kostnadsbesparingsinitiativ. Nivån på investeringar uppgår till 1-2% av respektive segments omsättning. Utvecklingen av rörelsekapitalet bedöms ha en relativt liten inverkan på kassaflödet. Övriga väsentliga antaganden är kalkylränta (WACC) samt antaganden om tillväxt bortom de tre följande åren. Från år 4 har antagits en tillväxt om 2% dvs i linje med förväntad inflation. Under 2009 användes en tillväxt inom ett intervall mellan -1% till 3%. En diskonteringsränta före skatt har tagits fram för respektive kassagenererande enhet och varierar inom intervallet 10,6% till 13,5%, Kalkylräntan har ökat från 2009 till 2010 och beror på i huvudsak högre riskfri ränta, högre riskpåslag samt förväntad högre extern upplåningskostnad.
Nedskrivningstestet som genomfördes visade på minskade framtida kassaflöden främst beroende på minskad efterfrågan av tryckta produkter i Norge och Polen i en snabbare takt än tidigare bedömningar samt ett ökat avkastningskrav med högre kalkylränta. Det resulterade i en nedskrivning av goodwill i Directories-verksamheten med 3 652 MSEK i Norge samt en nedskrivning av goodwill i Polen med 500 MSEK. Dessutom gjordes en nedskrivning av goodwill avseende Eniro Upphandling Offentlig AB på 56 MSEK..
Värderingen innehöll följande antaganden och gav följande resultat :
| ENHET | Kalkylränta före skatt | Årlig kassaflödes tillväxt år 0–3 |
Marginal till bokfört värde |
Marginal vid 1% högre kalkylränta efter skatt |
Marginal vid 10% lägre rörelseresultat |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige Directories | 10,8% | -4% | 382% | 318% | 334% |
| Sverige Voice | 10,8% | -14% | 36% | 18% | 22% |
| Norge Directories | 11,4% | 1% | 0% | -13% | -10% |
| Norge Voice | 11,4% | -5% | 46% | 28% | 32% |
| Danmark Directories | 10,2% | n.a.*) | 27% | 8% | 14% |
| Polen | 13,5% | 5% | 0% | -10% | -10% |
| Finland | 10,6% | -1% | 99% | 72% | 79% |
*) Ej tillämpligt på grund av negativt startvärde
I årlig kassaflödestillväxt år 0–3 förväntas fortsatt nedgång i Directories-verksamheten förutom i Norge som kommit längre i sin migration till online jämfört med övriga enheter och därmed har en positiv tillväxt. Med marginal avses skillnaden mellan nyttjandevärde och bokfört värde. Den riskfria räntan som användes för beräkning av diskonteringsfaktorn varierade mellan 3,2 procent (Finland) samt 6,2 procent (Polen). För 2009 hade koncernen en diskonteringsränta före skatt på 8,6 % för Online, 10,9% för Offline Media och 10,0% för Voice och årlig kassaflödestillväxt var 24% för Online, -19% för Offline Media och -7% för Voice.
Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod redovisas per följande kassagenererande enheter och per den 31 december består restvärdet av följande poster:
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | ||
| Goodwill | ||||
| Sverige Directories | 1 070 | 1 127 | ||
| Norge Directories | 2 963 | 7 008 | ||
| Danmark Directories | 616 | 716 | ||
| Directories Scandinavia | 4 649 | 8 851 | ||
| Sverige Voice | 855 | 855 | ||
| Norge Voice | 366 | 395 | ||
| Voice Scandinavia | 1 221 | 1 250 | ||
| Polen | 320 | 874 | ||
| Finland | 304 | 1 113 | ||
| Summa | 6 494 | 12 088 | ||
| Varumärken | ||||
| Norge Directories | 783 | 846 | ||
| Danmark Directories | 112 | 129 | ||
| Directories Scandinavia | 895 | 975 | ||
| Norge Voice | 22 | 23 | ||
| Voice Scandinavia | 22 | 23 | ||
| Summa | 917 | 998 | ||
| Summa immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
7 411 | 13 086 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående avsättningar | 210 | 178 | - | - |
| Nya avsättningar | 115 | 120 | - | - |
| Utnyttjade avsättningar under året |
-123 | -78 | - | - |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar |
-8 | -20 | - | - |
| Omklassificering och sålda verksamheter |
- | 10 | - | - |
| Effekter av förändrade valutakurser |
-19 | 0 | - | - |
| Utgående avsättningar | 175 | 210 | - | - |
Kundförluster som redovisats under försäljningskostnader i resultaträkningen uppgår till 103 MSEK (109).
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| - ej förfallna - förfallna yngre än 1 månad - förfallna 1–3 månader - förfallna äldre än 3 månader |
524 214 62 42 |
538 287 84 119 |
- - - - |
- - - - |
| Summa | 842 | 1 028 | - | - |
KONCERNEN MODERBOLAGET MSEK 2010 2009 2010 2009 - ej förfallna 101 73 61 1 - förfallna yngre än 1 månad - 0 - - - förfallna 1–3 månader - - - - - förfallna äldre än 3 månader 14 0 - - Summa 115 73 61 1
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| - ej förfallna - förfallna äldre än 3 månader |
7 0 |
22 - |
1 - |
0 - |
|
| Summa | 7 | 22 | 1 | 0 |
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar enligt ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
Goodwill som ingår i redovisade restvärden, och vars avskrivningar är skattemässigt avdragsgilla
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | ||
| Goodwill | ||||
| Sverige | 2 | 6 | ||
| Danmark | 184 | 218 | ||
| Finland | 226 | 998 | ||
| Summa | 412 | 1 222 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Kundfordringar brutto Avsättningar för kundförluster |
1 017 -175 |
1 238 -210 |
- - |
- - |
| Kundfordringar netto | 842 | 1 028 | - | - |
Kundfordringar där ett nedskrivningsbehov föreligger överensstämmer med avsättning för kundförluster.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förutbetalda räntekostnader Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter |
- 103 103 - |
0 87 151 1 |
- 14 3 0 |
0 9 - - |
|
| Summa | 206 | 239 | 17 | 9 |
Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavanden samt mindre kortfristiga placeringar i utländska enheter som inte ingår i koncernens centralkontosystem. Kortfristiga placeringar värderas som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kortfristiga placeringar Kassa och bank |
0 450 |
0 350 |
- 1 010 |
- 185 |
|
| Summa likvida medel | 450 | 350 | 1 010 | 185 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Beviljade ej utnyttjade kreditramar |
||||
| förfall inom ett år förfall mellan ett år och fem år förfall senare än fem år |
- 300 - |
- 2 300 - |
- - - |
- - - |
| Summa beviljade kreditramar |
300 | 2 300 | - | - |
| Verkligt värde för långfristig upplåning är |
3 842 | 7 055 | - | - |
Redovisade belopp för kortfristig upplåning utgör en god approximation av lånens verkliga värde då lånen löper med rörlig ränta som säkras genom ränteswappar.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| EUR | 2,03% | 1,36% | - | - |
| NOK | 3,63% | 2,83% | - | - |
| DKK | 2,23% | 2,22% | - | - |
| SEK | 2,98% | 1,14% | - | - |
Koncernens exponering avseende upplåning för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling (exklusive effekter av ränteswappar) är enligt nedan.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Långfristiga banklån Kortfristiga banklån Övriga kortfristiga |
3 842 368 |
7 055 100 |
- 171 |
- - |
| räntebärande skulder | 3 | 0 | - | - |
| Summa upplåning | 4 213 | 7 155 | 171 | - |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| under kommande året efterföljande fem år |
4 213 - |
100 7 055 |
171 - |
- - |
| Summa | 4 213 | 7 155 | 171 | - |
| Redovisade belopp per valuta för upplåning |
||||
| EUR NOK DKK SEK |
720 2 279 483 728 |
838 5 345 557 415 |
- - - 171 |
- - - - |
| Per 2010-12-31 | 6 månader eller mindre |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Summa upplåning |
4 213 | - | - | - | 4 213 |
| Per 2009-12-31 | 6 månader eller mindre |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
| Summa upplåning |
7 155 | - | - | - | 7 155 |
Av den totala upplåningen vid utgången av 2010 om 4 210 MSEK är ett belopp motsvarande 1 915 MSEK räntesäkrat till förfall den 21 augusti 2012. Räntesäkring sker genom ränteswappar (se not 16 Derivatinstrument). Den del av upplåningen som inte är räntesäkrad (2 295 MSEK vid utgången av 2010) påverkas av ränteförändringar. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar räntekostnaden med +/- 23 MSEK per år.
Eniro ingick i november 2007 ett femårigt låneavtal om 13 miljarder kronor SEK med ett bankkonsortium bestående av Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial, DnB NOR Bank ASA, Norge, Filial Sverige, Svenska Handelsbanken AB (publ), Nordea Bank AB (publ), The Royal Bank of Scotland plc, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och Swedbank AB (publ). Avtalet ingicks för att ersätta Eniros tidigare låneavtal, för att finansiera den löpande verksamheten samt möjliggöra den kapitalutskiftning till aktieägarna (aktieinlösenprogram) som genomfördes i december 2007. Lånet bestod ursprungligen av fem så kallade trancher: tranche A uppgick till 5 miljarder norska kronor; tranche B uppgick till 80 miljoner euro; tranche C uppgick till 2 450 miljoner svenska kronor; tranche D uppgick till 400 miljoner danska kronor och tranche E uppgick till 1 miljard svenska kronor. Utöver kreditfaciliteterna A till E hade Eniro inledningsvis en multivaluta kreditram som ursprungligen uppgick till 2 500 miljoner svenska kronor.
Efter extraamorteringar under 2009 finns inte längre någon fastställd amorteringsplan. Upplåningskostnader förs till resultaträkningen som räntekostnad från ingången av låneavtalet den 21 augusti 2007 till förfall den 21 augusti 2012. Då bolaget har upprättat ett nytt låneavtal har hela kvarvarande upplåningskostnader tillhörande det tidigare låneavtalet förts till resultaträkningen som en räntekostnad per sista december 2010. Vid utgången av 2010 uppgår balanserade upplåningskostnader till - MSEK (74) i summa banklån.
Den 30 november 2010 ingick Eniro ett avtal avseende arrangerandet och garanterandet av ett nytt låneavtal med samma bankkonsortium som under det tidigare låneavtalet. Långivarnas skyldighet att tillhandahålla lån under det nya låneavtalet var bland annat villkorat av att Eniro genomförde en företrädesemission senast den 15 januari 2011 och att hela nettolikviden används till att återbetala befintliga lån. Det nya låneavtalet blev effektivt per den 13 januari 2011.
I det nya låneavtalet är uppdelat i fem så kallade trancher; en Tranche A uppgående till 2,088 miljoner kronor; en Tranche B uppgående till motvärdet i norska kronor av 1,550 miljoner svenska kronor; en Tranche C uppgående till motvärdet i danska kronor av 100 miljoner svenska kronor; en Tranche D uppgående till 1 000 miljoner svenska kronor (med möjlighet till omvandling till flera valutor) och en Tranche E uppgående till cirka 200 miljoner svenska kronor. Utöver detta lån, innehåller låneavtalet en revolverande facilitet i flera valutor uppgående till 300 miljoner svenska kronor. Löptiden för Tranche A, Tranche B, Tranche C och Tranche D och den revolverande faciliteten kommer att vara fyra år från dagen för det nya låneavtalet. Löptiden för Tranche E kommer att vara till och med den 12 augusti 2012.
Syftet med Tranche A, Tranche B, Tranche C och Tranche D är att de ska användas för att refinansiera utestående skuld under det befintliga låneavtalet samt för att betala transaktionskostnader hänförliga till nyemissionen och den nya finansieringen. Tranche B kan också användas för att betala skatteskulden i Norge. Tranche E ska kunna användas för betalning av kostnader för stängning av befintliga hedgingarrangemang eller eventuell skuld som uppkommit för att betala sådana kostnader. Syftet med den revolverande faciliteten är att den ska kunna användas för allmänna behov samt vid behov av rörelsekapital i Koncernen.
Tranche A, Tranche B och Tranche C kommer att vara amorterande. Det har antagits att dessa trancher kommer att återbetalas enligt följande, 200 miljoner svenska kronor under 2011, 300 miljoner svenska kronor under 2012 och 400 miljoner svenska kronor under 2013, i vart och ett av dessa fall ska betalning ske halvårsvis, och 250 miljoner svenska kronor i juni 2014 samt utestående belopp vid den tid då dessa trancher löper ut. Tranche D och Tranche E ska återbetalas på lånens respektive förfallodag. Faciliteterna kan sägas upp eller återbetalas i förtid (helt eller delvis) om Eniro så skulle önska.
Det nya låneavtalet innehåller villkor avseende obligatorisk återbetalning i förtid avseende bland annat inkomster från avyttringar, försäkringar, emissioner på kapitalmarknader och så kallade mezzanine finansieringar. Det nya låneavtalet innehåller också villkor avseende obligatorisk återbetalning i förtid vid ägarförändring i Eniro. Nivån för ägarförändring är satt till då mer än 30 procent av rösträtterna i Eniro förvärvas av en person (som är någon annan än de som garanterar nyemissionen) som är ensam eller som agerar tillsammans med annan person som ingår i samma koncern eller är närstående eller agerar tillsammans med den personen. Därutöver, ska 75 procent av beloppen av så kallat "överflödigt kassaflöde" användas för obligatorisk återbetalning i förtid till dess att kravet på förhållandet mellan den totala nettoskulden och EBITDA på koncernnivå är lägre än 3:1.
Det nya låneavtalet har en marginal över IBOR och följer en räntetrappa som bygger på bolagets skuldsättningsnivå (definierat som den konsoliderade nettoskulden i förhållande till EBITDA). Tre månaders IBOR var per 13 januari 2011 i Sverige 2,005%, Norge 2,58% och Danmark 1,21%. Marginalen utöver IBOR var enligt följande:
| Över 4,00 | 5,50% |
|---|---|
| Upp t o m 4,00 men över 3,00 | 4,50% |
| Upp t o m 3,00 men över 2,00 | 3,75% |
| Mindre än 2,00 | 3,00% |
Lånet är villkorat med att Bolaget ska räntesäkra 40 procent av räntebetalningarna till förfall av utestånde lånebelopp. Kravet om räntesäkring upphör 2012-08-21.
Aktier i alla koncernbolag som är direkt ägda av Eniro, alla väsentliga koncernbolag (dvs. varje koncernbolag som har ett EBITDA som motsvarar 5 procent eller mer av EBITDA på koncernnivå, har bruttotillgångar eller en omsättning som motsvarar 5 procent eller mer av Koncernens bruttotillgångar eller omsättning) och alla koncernbolag som äger eller innehar rättigheter till sökmotorer, databaser eller någon annan rättighet, eller tillgångar som är väsentliga för Koncernens verksamhet ska tillhandahållas som säkerhet för det nya låneavtalet. Därutöver ska säkerhet tillhandahållas över alla väsentliga varumärken och andra immaterialrätter, väsentliga koncerninterna lån samt alla andra väsentliga tillgångar.
Följande större bolag är säkerhet för låneavtalet och garanteras av Eniro AB (publ), Eniro Sverige AB, Eniro 118 118 AB, Eniro Treasury AB, Eniro Norway AB, Eniro Holding AB, Eniro Sentraali Oy, Eniro Polska Sp. Z o.o., Eniro Danmark A/S, Findexa Luxemburg Sarl, Eniro Holding AS, Eniro Norge AS och 1880 Nummerupplysning AS. Se även not 20 Åtaganden och eventualförpliktelser.
Det nya låneavtalet innehåller sedvanliga förbehåll och villkor om finansiella covenants som:
samt förbehåll och begränsningar rörande ytterligare skuldsättning, garantiåtaganden och pantsättningar, väsentlig ändring av verksamheten samt förvärv och avyttringar.
De finansiella lånevillkoren listade under a–c ovan ska mätas kvartalsvis på en rullande 12 månaders basis.
Låneavtalet kan sägas upp frivilligt av Bolaget. I övrigt stadgar låneavtalet sedvanliga uppsägningsgrunder (inom "events of default").
| KONCERNEN | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 Tillgångar Skulder |
2009 Tillgångar Skulder |
||||
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar Valutaränteswappar - |
- | 73 | - | 24 | ||
| kassaflödessäkringar | - | - | 327 | 366 | ||
| Summa | - | 73 | 327 | 390 | ||
| Avgår långfristig del | - | 73 | 327 | 390 | ||
| Summa långfristiga derivatinstrument |
- | 73 | 327 | 390 | ||
| Kortfristig del | - | - | - | - |
Ingångna ränteswappavtal innebär byte av rörlig låneränta mot fast. Nominella belopp för ränteswappar var per 2010-12-31 360 MSEK med en fast räntesäkring på 4,55% och MNOK 1350 med en fast räntesäkring på 5,48% medan den rörliga räntan baseras på tre månaders IBOR.
Eniro har valutarisk i nettoinvesteringen i NOK. Lånet löper med rörlig ränta vilken säkrades med en ränteswapp som konverterade tremånaders NIBOR till fast ränta. I november 2008 valde Eniro, med avsikt att reducera valutakurseffekten i räntebärande nettoskuld, att ingå ett valutaränteswappavtal SEK/NOK med ett nominellt belopp om 4 250 MNOK. Kombinationen av ränte- och valutaswapp i NOK används för att konvertera den rörliga NOK räntan (tre månaders NIBOR) till fast SEK ränta. Den fasta räntan uppgår till 5,36% medan den rörliga baseras på tre månaders NIBOR. Relationen SEK/NOK var 1,1495. Under 2009 reducerades det nominella beloppet från 4 250 MNOK till 3 500 MNOK. I samband med nyemissionen och amortering av underliggande NOK-lån i december 2010 valde bolaget att avsluta den kombinerade valutaränteswappen och hela förlusten resultatfördes i december 2010.
Valutaswappar används från tid till annan för att hantera kortfristiga lånebehov alternativt överskottslikviditet inom koncernen. Inga utestående valutaswappar fanns per 2010-12-31 eller 2009-12-31.
Eniro har förmånsbestämda planer i Sverige, Norge och Finland. Vissa planer är fonderade med särskilda tillgångar eller fonder som innehas skild från koncernen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av koncernen i takt med att de förfaller. Pensionsskulden avser väsentligen anställda i Sverige av vilka i det närmaste samtliga omfattas av förmånsbaserade pensionsplaner. Eniro 118 118 har avsatt till pensionsstiftelse, medan övriga åtaganden är tryggade genom försäkring hos PRI Pensionsgaranti. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen per balansdagen enligt försäkringstekniska grunder enligt den så kallade Projected Unit Credit Method.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2010 | 2009 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 650 | 640 | 646 | 555 | 527 | ||
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -535 | -524 | -443 | -386 | -389 | ||
| Summa | 115 | 116 | 203 | 169 | 138 | ||
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 323 | 291 | 290 | 250 | 208 | 43 | 23 |
| Oredovisade aktuariella förluster | -226 | -207 | -295 | -162 | -118 | - | - |
| Nettoskuld i balansräkningen redovisad | |||||||
| som pensionsförpliktelser | 212 | 200 | 198 | 257 | 228 | 43 | 23 |
I avsättning för pensioner ingår avsättning i Eniro 118 118 för förtida pensioner enligt överenskommelse i kollektivavtal om åtaganden för avtalad rätt till pension (ERB plan) vid 55, 60 respektive 63 års ålder för vissa personalkategorier. ERB-planen är en pensionsplan som omfattar vissa anställda i Eniro som varit anställda i Televerket (nuvarande TeliaSonera) före bolagiseringen 1991. Enligt avtal ska ersättningen delvis täckas av tidigare ägaren TeliaSonera. Motsvarande fordran uppgick per 2010-12-31 till 39 MSEK (44). Kreditrisken för fordran kan betraktas som försumbar.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Effekt av erfarenhetsbaserade justeringar |
|||||
| ITP plan | -2 | -23 | -6 | -32 | -15 |
| Förvaltningstillgångar | 8 | 10 | -28 | -15 | 3 |
| ERB plan | -4 | 7 | -2 | 6 | -1 |
| Summa effekt erfarenhets | |||||
| baserade justeringar | 2 | -6 | -36 | -41 | -13 |
| Effekt av förändrade antaganden | |||||
| ITP plan | -21 | 93 | -95 | -4 | -62 |
| Förvaltningstillgångar | - | - | - | - | - |
| ERB plan | 0 | 1 | -2 | 1 | -8 |
| Summa effekt av förändrade | |||||
| antaganden | -21 | 94 | -97 | -3 | -70 |
| Summa oredovisade | |||||
| aktuariella förluster | -19 | 88 | -133 | -44 | -83 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Vid årets början Kostnader för tjänstgöring |
931 | 940 | 20 | 16 |
| innevarande år | 22 | 20 | 5 | 1 |
| Räntekostnader | 36 | 33 | 0 | 0 |
| Aktuariella förluster (+) | ||||
| /vinster (-) | 26 | -63 | - | - |
| Utbetalda ersättningar | -34 | -33 | 0 | - |
| Reduceringar/regleringar Kostnader för förtida |
-10 | -11 | - | - |
| avgångspensioner | 11 | 15 | - | - |
| Övrigt | 11 | 7 | 18 | 3 |
| Årets omräkningdifferens | -20 | 23 | - | - |
| Vid årets slut | 973 | 931 | 43 | 20 |
Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av pensionsförpliktelser enligt svenska regler, FARs rekommendation 4.
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 524 | 443 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 25 | 22 |
| Aktuariella vinster (+)/förluster (-) | 0 | 16 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivare | - | 30 |
| Tillskjutna medel från anställda | 1 | - |
| Utbetalda ersättningar | -3 | -1 |
| Årets omräkningdifferens | -12 | 14 |
| Vid årets slut | 535 | 524 |
Sverige: Verklig avkastning i den svenska stiftelsen har uppgått till 27 MSEK (33) motsvarande 7,1 procent (10,4). Andelen aktier i pensionsstiftelsen kan variera mellan 0 till 40 procent och förväntad avkastning för totala medel är 4,8 procent (4,9). Per 2010-12-31 innehöll portföljen 46 (52) procent svenska räntepapper, 24 (20) procent svenska aktier, 8 (7) procent globala aktier, 19 (19) procent alternativa placeringar (fonder) samt 3 (2) procent likvida medel. För ränteportföljen var genomsnittlig löptid 2,47 (2,34) år och genomsnittlig kupongränta var 4,44 (4,50) procent.
Norge: Verklig avkastning på norska placeringstillgångar har varit 0 procent (5). Per 2010-12-31 innehöll portföljen 41 (65) procent norska räntepapper, 18 (12) procent aktier, 33 (16) procent alternativa placeringar (fonder och fastigheter) samt 8 (7) procent likvida medel.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Kostnader avseende | ||||
| tjänstgöring under | ||||
| innevarande år | 38 | 20 | 2 | 1 |
| Räntekostnad | 36 | 33 | 0 | 0 |
| Antagen avkastning på | ||||
| förvaltningstillgångar | -25 | -22 | - | - |
| Aktuariella nettovinster/ | ||||
| förluster redovisade under året | 7 | 11 | - | - |
| Regleringar/reduceringar | -10 | -9 | - | - |
| Övrigt | 6 | 8 | - | - |
| Summa kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner |
52 | 41 | 2 | 1 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Kostnader för | ||||
| förmånsbestämda planer | 34 | 24 | 2 | 1 |
| Kostnader för avgifts | ||||
| bestämda planer | 126 | 140 | 7 | 7 |
| Kostnader för särskild | ||||
| löneskatt och avkastningsskatt | 20 | 17 | 2 | 2 |
| Finansiella kostnader (not 7) | 11 | 11 | 0 | 0 |
| Kostnad redovisad i | ||||
| resultaträkningen | 191 | 192 | 11 | 10 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Produktionskostnader | 60 | 58 | ||
| Försäljningskostnader | 70 | 82 | 1 | |
| Marknadsföringskostnader | 3 | 3 | ||
| Administrationskostnader | 34 | 27 | 10 | 10 |
| Produktutvecklingskostnader | 13 | 11 | ||
| Finansiella kostnader (not 7) | 11 | 11 | 0 | 0 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen |
191 | 192 | 11 | 10 |
Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen:
| 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Sverige | Norge | Finland | Sverige | Norge | Finland | |
| Diskonteringsränta, % | 3,8 | 4,0 | 4,8 | 4,0 | 4,5 | 5,0 | |
| Löneökning, % | 3,0 | 4,0 | 3,0 | 3,0 | 4,5 | 4,0 | |
| Inflation, % | 2,0 | 1,3 | 2,0 | 2,0 | 1,4 | 2,0 | |
| Inkomstbasbelopp, % | 3,0 | 3,8 | - | 3,0 | 4,3 | - | |
| Förväntad avkastning pensionsstiftelse, % |
4,8 | 5,4 | 4,5 | 4,9 | 5,7 | 4,5 |
För avgångsintensitet används intern prognos, återstående tjänstgöringstid beräknas på individuell basis av PRI pensionstjänst och dödsfall enligt Finansinspektionen. I Sverige förväntas en 65-årig man leva till 86 år och en 65-årig kvinna till 88 år. I Norge är motsvarande att en 67-årig man förväntas leva till 84 år och en 67-årig kvinna till 86 år.
Eniros och de svenska dotterbolagens pensionsåtaganden enligt ITP-planen beräknas av PRI och skuldförs i balansräkningen. Pensionsskulden var per den sista december 2010 enligt svenska lokala redovisningsregler (Swe GAAP) cirka 526 MSEK varav delar är fonderade via en pensionsstiftelse. Stiftelsetillgångarna uppgick till cirka 375 MSEK vid periodens slut. En kreditförsäkring avseende pensionsskulden är tecknad i PRI. Varje år gör PRI en kreditprövning för att fastställa villkoren för nästkommande förnyelse av kreditförsäkringen. Den 24 november 2010 fattade PRIs styrelse beslut om villkoren för nästkommande förnyelse av kreditförsäkringen. Beslutet innebär att PRI för att förnya kreditförsäkringen ställer krav på att Eniro och de svenska dotterbolagen under 2011 minskar sina skuldförda pensionsåtaganden genom att teckna försäkringar i Alecta motsvarande en skuld på cirka 60 MSEK. Detta kommer att leda till en ökad kostnad, vilket främst beror på att aktuariella förluster enligt IFRS förväntas realiseras. Eniro uppskattar att kostnadsökningen för 2011 uppgår till cirka 40 MSEK. Det totala ökade kassautflödet för 2011 beräknas uppgå till cirka 75 MSEK.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående avsättningar Omklassificeringar från |
6 | 11 | - | - |
| andra balansposter | 8 | - | 7 | - |
| Nya avsättningar Utnyttjade avsättningar |
28 | 6 | 20 | - |
| under året Återförda ej utnyttjade |
-8 | -11 | -4 | - |
| avsättningar Effekter av förändrade |
0 | - | - | - |
| valutakurser | 0 | 0 | - | - |
| Utgående avsättningar | 34 | 6 | 23 | - |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ansvarsförbindelse | ||||
| Borgens- och ansvarsför | ||||
| bindelse avseende dotterföretag | - | - | 35 | 50 |
| PRI pensionsgaranti | - | - | - | - |
| Garanti för låneavtal | - | - | 4 210 | 7 219 |
| Summa ansvarsförbindelse | - | - | 4 245 | 7 269 |
| Ställda panter | ||||
| Pantsatta aktier i dotterföretag | 9 130 | 6 967 | 8 905 | - |
| Summa ställda panter | 9 130 | 6 967 | 8 905 | - |
| Summa | 9 130 | 6 967 | 13 150 | 7 269 |
För Eniro Treasurys externa lån har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som säkerhet. Alternativt har även dotterföretag och moderbolaget gått i borgen för Eniro Treasurys förpliktelser. Se även not 15 Upplåning.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående avsättningar Omklassificeringar från |
93 | 66 | 10 | 15 |
| långfristiga avsättningar | -7 | -7 | - | |
| Nya avsättningar Utnyttjade avsättningar |
66 | 65 | 25 | 9 |
| under året Återförda ej utnyttjade |
-79 | -21 | -13 | -9 |
| avsättningar Effekter av förändrade |
-7 | -17 | - | -5 |
| valutakurser | -2 | - | - | - |
| Utgående avsättningar | 64 | 93 | 15 | 10 |
Avsättningar vid utgången av 2010 avser avsättningar för omstrukturering.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Upplupna personalrelaterade | ||||
| kostnader | 272 | 338 | 11 | 9 |
| Upplupna räntekostnader | 2 | 3 | 3 | - |
| Övriga upplupna kostnader | 184 | 197 | 53 | 8 |
| Förutbetalda intäkter | 1 083 | 1 190 | - | - |
| Summa | 1 541 | 1 728 | 67 | 17 |
| NAMN | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel % | Bokfört värde 2010-12-31 MSEK |
Bokfört värde 2009-12-31 MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TIM Varumärke AB | 556580-8515 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| Eniro Danmark A/S | 18 93 69 84 | Köpenhamn | 24 000 | 100 | 939 | 939 |
| Kraks Forlag A/S | 10629241 | Köpenhamn | 11 000 | 100 | ||
| Respons Group AB | 556639-2196 | Stockholm | 1 000 | 100 | 752 | 752 |
| Respons Holding AB | 556570-6115 | Stockholm | 1 050 915 | 100 | ||
| Eniro International AB | 556429-6670 | Stockholm | 1 000 | 100 | 23 | 23 |
| Budapest Projekt 92 KFT | 01-09-362834 | Budapest | 100 | |||
| Eniro Sverige AB | 556445-1846 | Stockholm | 500 000 | 100 | 1 494 | 1 494 |
| Eniro Gula Sidorna AB | 556445-6894 | Stockholm | 100 | 100 | ||
| Eniro Gula Sidorna Försäljning AB | 556580-1965 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro 118 118 AB | 556476-5294 | Stockholm | 75 000 | 100 | ||
| Eniro Passagen AB | 556750-0896 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Spray Passagen Internet KB | 556751-3279 | Stockholm | 1 000 | 50 | ||
| Eniro Initiatives AB | 556763-0966 | Stockholm | 1 000 | 100 | 18 | |
| Starcus AB | 556535-8008 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Din Del AB | 556053-2409 | Stockholm | 200 000 | 100 | 48 | 46 |
| Din Del Försäljning AB | 556572-1502 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Kataloger i Norr AB | 556670-3707 | Skellefteå | 1 000 | 100 | ||
| Guiden i Västerbotten AB | 556714-3440 | Skellefteå | 100 | 100 | ||
| Alltommotor Bilweb Eniro AB | 556723-6541 | Stockholm | 100 000 | 100 | ||
| Din Del Lager 2 AB | 556611-7494 | Stockholm | 100 | 100 | ||
| Proff AB | 556764-1534 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Leta Information Eniro AB | 556591-3596 | Stockholm | 1 000 | 100 | 48 | 48 |
| Eniro Upphandling Offentlig AB (sålt 2010) | 556665-6590 | Stockholm | 1 000 | 100 | - | 69 |
| Eniro Treasury AB | 556688-5637 | Stockholm | 1 000 | 100 | 4 756 | 6 887 |
| Eniro Windhager AB | 556751-0028 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Holding AB | 556688-5645 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Findexa Luxembourg Sarl | B-100.546 | Luxembourg | 343 848 | 100 | ||
| Eniro Norway AB | 556688-5652 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Holding AS | 986656022 | Oslo | 1 100 000 | 100 | ||
| Eniro Norge AS | 963815751 | Oslo | 55 206 | 100 | ||
| 1880 Nummeropplysning AS | 976491351 | Kristiansand | 1 020 | 100 | ||
| Kartforlaget AS | 984604513 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Findexa Förlag AB | 556750-9673 | Uddevalla | 1 000 | 100 | ||
| Grenseguiden AS | 988437549 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Kvalex AS | 980253341 | Oslo | 100 | 100 | ||
| 1880 Gule Sider AS | 986493492 | Oslo | 100 000 | 100 | ||
| Telefonkatalog AS | 988437565 | Oslo | 100 | 100 | ||
| 1880 Telefonkatalogen AS | 988437506 | Kristiansand | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogen 1880 AS | 988437476 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Rosa Sider AS | 988437581 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Hvite Sider AS | 988437417 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Din Bydel AS | 888437452 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Findexa Forlag AS | 987529547 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Din Pris As | 985822883 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider AS | 968306782 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogens Gule Sider AS | 968306405 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Bedriftskatalogen AS | 979763379 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Lokalveiviseren Informasjonsforlaget AS | 979915314 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider Internett AS | 980287432 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Proff AS | 989531174 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogen AS | 982175968 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Ditt Distrikt AS | 883878752 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Scandinavia Online AB | 556551-9989 | Stockholm | 100 000 | 100 | 0 | 0 |
| Oy Eniro Finland Ab | 0100130-4 | Esboo | 60 000 | 100 | 482 | 482 |
| Eniro Sentraali Oy | 1718301-8 | Kajaani | 1 690 | 100 | ||
| Eniro Polska Sp.z.o.o | RH B 31000 | Warszawa | 1 035 209 | 100 | 345 | 1 045 |
Följande företag har fusionerats eller likviderats under 2010
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte |
|---|---|---|
| TeleMedia International BV | 33.25.94.60 | Amsterdam |
| TIMI Nederlands BV | 33.25.87.44 | Amsterdam |
| Eniro Windhager GmbH | HRB 77757 | Hamburg |
Följande företag och verksamheter har sålts under 2010
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte |
|---|---|---|
| Eniro Upphandling Offentlig AB | 556665-6590 | Stockholm |
| Suomi24 Oy | 2154432-2 | Esboo |
Summa 8 905 11 785
| Aktier i dotterföretag per 2009-12-31 | 11 785 |
|---|---|
| Aktieägartillskott Eniro Upphandling Offentlig AB | 3 |
| Aktieägartillskott Din Del AB | 48 |
| Aktieägartillskott Eniro Initiatives AB | 18 |
| Nedskrivning aktier Din Del AB | -46 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Upphandling Offentlig AB | -72 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Treasury AB | -2 131 |
| Nedskrivning aktier i Eniro Polska Sp.z.o.o | -700 |
| Aktier i dotterföretag per 2010-12-31 | 8 905 |
Förändringar under året Moderbolaget
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte | Antal aktier | Kapitalandel % | Förvärvsdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Netclips AB | 556688-6080 | Danderyd | 650 | 48,1 | 2007-02-20 |
| Spray Passagen Internet KB | 969733-6957 | Stockholm | 1 000 | 50 | 2008-01-19 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde Ökning genom avyttring Andel av resultat Utdelning intressebolag |
4 5 0 1 |
37 0 -33 0 |
10 0 - 0 |
10 - - - |
| Utgående anskaffningsvärde | 10 | 4 | 10 | 10 |
Under 2010 avyttrades andelarna i Allt om motor AB och Snabbfilm Sverige AB.
Sedan 2007 ingår Netclips AB med videocommunityn bubblare.se som ett intresseföretag i Eniro.
Vid årets slut 2010-12-31 var totala omsättningstillgångar 1 (3) MSEK, kortfristiga skulder 1 (2) MSEK och eget kapital 0 (1) MSEK för samtliga intresseinnehav.
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte |
|---|---|---|
| Snabbfilm Sverige AB | 556781-2341 | Stockholm |
| Allt om Motor AB | 556750-4740 | Stockholm |
| Företag/verksamhet | Org.nr | Säte | Antal aktier | Ägarandel % |
|---|---|---|---|---|
| Scandinavia Online AS | 988 875 740 | Oslo | 1 093 739 | 50,1 |
| Start Networks AS | 981 910 273 | Oslo | 3 094 894 | 25 |
Scandinavian Online AS är ett samägt bolag med Norsk Aller AS där Eniro äger 50,1 procent av bolaget medan Aller äger totalt 49,9 procent. SOL är en Internetportal i Norge, sol.no. Scandinavia Online AS har från 14 maj 2008 ett samägt bolag med DB Medialab AS där Scandinavia Online äger 50% vilket resulterar i att Eniro äger 25% av bolaget. Start Network är en portal som har positionerat sig som en underhållningsarena för främst unga användare. Eniro konsoliderar joint ventures i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs Eniros andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i Eniros räkenskaper.
| Resultat från joint ventues, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter Rörelsekostnader |
30 -28 |
28 -28 |
| Resultat | 2 | 0 |
| Tillgångar och skulder från joint ventures, MSEK | 2010 | 2009 |
| Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar |
29 26 |
30 57 |
| Summa tillgångar | 55 | 87 |
| Långfristiga skulder Kortfristiga skulder |
- 6 |
- 5 |
| Summa skulder | 6 | 5 |
| Nettotillgångar | 49 | 82 |
I koncernens goodwill ingår per 31 december 2010 goodwill med 23 (25) MSEK från joint ventures.
| Koncernen, MSEK | Låne- och kundfordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Tillgänglig för försäljning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2009 | |||||
| Tillgångar i balansräkning | |||||
| Derivatinstrument | - | - | 327 | - | 327 |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | - | - | - |
| Kundfordringar och andra fordringar | 1 123 | - | - | - | 1 123 |
| Likvida medel | 350 | - | - | - | 350 |
| Summa | 1 473 | - | 327 | - | 1 800 |
| Koncernen, MSEK | Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finsiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkning | ||||
| Upplåning | - | - | 7 155 | 7 155 |
| Derivatinstrument | - | 390 | - | 390 |
| Leverantörsskulder | - | - | 305 | 305 |
| Summa | - | 390 | 7 460 | 7 850 |
| Koncernen, MSEK | Låne- och kundfordringar |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Tillgänglig för försäljning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2010 | |||||
| Tillgångar i balansräkning | |||||
| Derivatinstrument | - | - | - | - | - |
| Andra långfristiga fordringar | - | - | - | - | - |
| Kundfordringar och andra fordringar | 964 | - | - | - | 964 |
| Likvida medel | 450 | - | - | - | 450 |
| Summa | 1 414 | - | - | - | 1 414 |
| Koncernen, MSEK | Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkning | ||||
| Upplåning | - | - | 4 213 | 4 213 |
| Derivatinstrument | - | 73 | - | 73 |
| Leverantörsskulder | - | - | 173 | 173 |
| Summa | - | 73 | 4 386 | 4 459 |
Verkligt värde för samtliga instrument som har värderats i balansräkningen är hänförliga till nivå 2 i IFRS7, det vill säga att värdet har beräknats baserat på officiella marknadsnoteringar.
Under 2010 gjordes inga förvärv. Under mars 2009 förvärvades Oreo AB (namnändrat till Eniro Upphandling Offentlig AB) som verkade inom marknaden för offentlig upphandling.
I nedanstånde förvärvsanalys visas en värdering av övertagna nettotillgångar och goodwill.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| MSEK | Samtliga förvärv 2010 |
Samtliga förvärv 2009 |
| Köpeskilling - direkta kostnader i samband med förvärv |
- - |
63 2 |
| Köpeskilling inklusive förvärvskostnader | - | 65 |
| - Avgår ännu ej erlagt belopp - Avgår likvida medel vid förvärvstillfället |
- - |
-53 -1 |
| Summa | - | 11 |
| Betalning avseende tidigare års förvärv | - | 32 |
| Summa nettobetalning vid förvärv | - | 43 |
Omräkningsexponeringen avseende investeringar i utländska dotterbolag med hänsyn tagen till valutasäkring uppgår till 2 563 (9 330) MSEK med nedanstående fördelning.
| Miljoner i respektive valuta | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Euro | 5 | 11 |
| Danska kronor | 317 | 358 |
| Norska kronor | 1 447 | 6 202 |
| Polska zloty | 207 | 405 |
Per 2010-01-01 var antalet aktier 161 581 839 varav 225 645 i egen ägo, dvs 161 356 194 efter avdrag för eget innehav. Under 2010 har en företrädesemission genomförts vilket resulterat i en ökning av antalet aktier med 4 847 455 170, inklusive den del av företrädesemissionen om 82 496 095 aktier som registrerades i januari 2011 då en sammanläggning 50:1 (omvänd split) genomfördes. Under 2010 har ordinarie matchning samt förtida avslutande av aktiesparprogram för medarbetare vars anställning upphört, resulterat i att det egna innehavet har minskat med 7 165 aktier (före omvänd split) vilka överförts till de anställda från bolagets depå.
Per 2010-12-31 var antalet aktier före omvänd split 5 009 037 009 varav 218 480 i egen ägo, dvs 4 926 322 434 efter avdrag för återköp. Per 2010-12-31 var antalet aktier efter omvänd split 50:1 således 100 180 740 varav 4 369 i egen ägo, dvs 100 176 371 efter avdrag för återköp. Det redovisade värdet av aktier i egen ägo per 31 december 2010 var 67 MSEK (69). Aktierna i egen ägo är avsedda att användas för aktiesparprogrammet, se vidare not 5.
| Genomsnittligt antal aktier 2010 | 18 596 644 |
|---|---|
| Påverkan matchning aktiesparprogram på genomsnitt | 72 |
| Påverkan från nyemission 21 december (om 95 299 182 aktier) på genomsnitt | 2 233 102 |
| Ingående balans justerat för omvänd split januari 2011 (50:1) | 16 363 470 |
| Ingående balans justerat för och fondemissionselementet (X 5,070605) | 818 173 524 |
| Ingående balans 2010 avdrag för eget innehav vid årets början | 161 356 194 |
Per 2010-12-31 äger anställda 127 sparaktier (efter sammanläggning) som ännu inte matchats. Utspädningseffekt på genomsnittligt antal aktier baseras på prognos för framtida antal matchningsaktier i aktiesparprogrammet.
Per 2010-12-31 var kvotvärdet per Eniro-aktie 25 SEK efter sammanläggning av aktier.
Föreslagen utdelning är 0 (0) kr per aktie, totalt 0 (0) MSEK.
För att möjliggöra nyemissionen beslutade årsstämman om minskning av aktiekapitalet med 242 372 758,50 kronor, utan indragning av aktier, för avsättande till en fond att användas enligt bolagsstämmas beslut, samt ändring av aktiekapitalets gränser i bolagsordningen.
| Antal aktier (tusental) | MSEK | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Registrerat | Varav i egen ägo |
Registrerat | Varav i egen ägo |
||
| Per 2009-01-01 | 162 271 | 935 | 185 | 1 | ||
| Aktiesparprogram | - | -32 | - | 0 | ||
| Nedsättning aktiekapital | - | - | -104 | - | ||
| Nyemission | 484 056 | 242 | ||||
| Sammanläggning av aktier | -484 745 | -677 | - | - | ||
| Per 2009-12-31 | 161 582 | 226 | 323 | 1 | ||
| Per 2010-01-01 | 161 582 | 226 | 323 | 1 | ||
| Aktiesparprogram | - | -7 | - | 0 | ||
| Nedsättning aktiekapital | - | - | -242 | - | ||
| Nyemission | 4 847 455 | 2 423 | ||||
| Sammanläggning av aktier | -4 908 856 | -214 | - | - | ||
| Per 2010-12-31 | 100 181 | 4 | 2 504 | 1 |
I samband med nyemissionen under december 2010 har det uppstått en skillnad mellan bokfört värde i eget kapital och inbetald likvid enligt kassaflödet. Skillnaden mellan rapporterade värden i eget kapital och kassaflödet i Koncernen och moderbolaget består av följande poster:
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nyemission, brutto tillfört belopp | 2 520 | 2 517 |
| Emissionskostnader | -137 | -180 |
| Skatt emissionskostnader | 36 | 47 |
| Nyemission, netto efter emissionskostnader justerat | ||
| för skatt rapporterat i eget kapital | 2 419 | 2 384 |
| Ej kontantreglerad skatt emissionskostnader enligt ovan | -36 | -47 |
| Ej inbetalda emissionslikvider per 31 december | -42 | - |
| Ej betalda emissionskostnader per 31 december | 48 | 6 |
| Nyemission, tillförda medel netto | 2 389 | 2 343 |
Förändring av övriga reserver består av följande poster.
| Koncernen | Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 2009-01-01 | -483 | -124 | -607 | |
| Kassaflödessäkringar: | ||||
| Värdering av ränteswappar till verkligt värde | 611 | - | 611 | |
| Skatt på verkligt värde vinster | -161 | - | -161 | |
| Överföringar till resultaträkningen inkluderat i finansiella | ||||
| intäkter och kostnader | 15 | - | 15 | |
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | -2 | - | -2 | |
| Säkring av nettoinvestering: | ||||
| Värdering av låneskulder | - | -610 | -610 | |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | 161 | 161 | |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | 900 | 900 | |
| Utgående balans per 2009-12-31 | -20 | 327 | 307 | |
| Ingående balans 2010-01-01 | -20 | 327 | 307 | |
| Kassaflödessäkringar: | ||||
| Värdering av ränteswappar till verkligt värde | -208 | - | -208 | |
| Skatt på verkligt värde förluster | 55 | - | 55 | |
| Överföringar till resultaträkningen inkluderat i finansiella | ||||
| intäkter och kostnader | 160 | - | 160 | |
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | -42 | - | -42 | |
| Säkring av nettoinvestering: | ||||
| Värdering av låneskulder | - | 570 | 570 | |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | -150 | -150 | |
| Skatt på överföringar till resultaträkningen | - | - | - | |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | -824 | -824 | |
| Utgående balans per 2010-12-31 | -55 | -77 | -132 |
| 2010 | 2009 | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RÖRELSEINTÄKTER (MSEK) | Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 | Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 | |||
| Totalt | 5 326 | 1 482 | 1 135 | 1 442 | 1 267 | 6 581 | 1 966 | 1 500 | 1 673 | 1 442 | |||
| Directories Scandinavia | 3 713 | 1 033 | 788 | 995 | 897 | 4 686 | 1 387 | 1 088 | 1 161 | 1 050 | |||
| Sverige | 1 690 | 519 | 366 | 438 | 367 | 2 173 | 781 | 452 | 538 | 402 | |||
| Norge | 1 427 | 323 | 283 | 411 | 410 | 1 732 | 392 | 438 | 432 | 470 | |||
| Danmark | 596 | 191 | 139 | 146 | 120 | 781 | 214 | 198 | 191 | 178 | |||
| Voice Scandinavia | 677 | 155 | 176 | 183 | 163 | 712 | 174 | 181 | 188 | 169 | |||
| Sverige | 547 | 127 | 142 | 147 | 131 | 583 | 141 | 150 | 155 | 137 | |||
| Norge | 130 | 28 | 34 | 36 | 32 | 129 | 33 | 31 | 33 | 32 | |||
| Finland/Polen | 936 | 294 | 171 | 264 | 207 | 1 183 | 405 | 231 | 324 | 223 | |||
| Finland Polen |
571 365 |
104 190 |
114 57 |
203 61 |
150 57 |
752 431 |
174 231 |
141 90 |
259 65 |
178 45 |
|||
| EBITDA (MSEK) Totalt |
605 | 409 | -371 | 397 | 170 | 1 807 | 557 | 404 | 561 | 285 | |||
| Directories Scandinavia | 941 | 288 | 235 | 288 | 130 | 1 486 | 478 | 339 | 411 | 258 | |||
| Voice Scandinavia | 274 | 61 | 68 | 79 | 66 | 195 | 22 | 75 | 43 | 55 | |||
| Finland/Polen | -498 | 81 | -638 | 61 | -2 | 129 | 88 | 17 | 34 | -10 | |||
| Övrigt (huvudkontoret och koncerngemensamma projekt) |
-112 | -21 | -36 | -31 | -24 | -3 | -31 | -27 | 73 | -18 | |||
| EBITDA-MARGINAL | |||||||||||||
| Totalt | 11 | 28 | -33 | 28 | 13 | 27 | 28 | 27 | 34 | 20 | |||
| Directories Scandinavia | 25 | 28 | 30 | 29 | 14 | 32 | 34 | 31 | 35 | 25 | |||
| Voice Scandinavia Finland/Polen |
40 -53 |
39 28 |
39 -373 |
43 23 |
40 -1 |
27 11 |
13 22 |
41 7 |
23 10 |
33 -4 |
|||
| KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) | |||||||||||||
| Rörelseintäkter Rörelsekostnader |
5 326 -9 502 |
1 428 -1 203 |
1 135 -5 894 |
1 442 -1 173 |
1 267 -1 232 |
6 581 -5 889 |
1 966 -1 625 |
1 500 -1 731 |
1 673 -1 258 |
1 442 -1 275 |
|||
| Rörelseresultat (EBIT) | -4 176 | 279 | -4 759 | 269 | 35 | 692 | 341 | -231 | 415 | 167 | |||
| Finansnetto | -563 | -344 | -73 | -93 | -53 | -460 | -101 | -83 | -112 | -164 | |||
| Resultat före skatter | -4 739 | -65 | -4 832 | 176 | -18 | 232 | 240 | -314 | 303 | 3 | |||
| FLERÅRSÖVERSIKT KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) |
2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | |||
| Rörelseintäkter | 5 326 | 6 581 | 6 645 | 6 443 | 6 372 | 4 827 | 4 745 | 4 808 | 4 737 | 4 519 | |||
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 605 | 1 807 | 2 064 | 2 266 | 2 220 | 1 234 | 1 324 | 1 292 | 940 | 1 150 | |||
| Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) Resultat före skatter |
-4 176 -4 739 |
692 232 |
410 -276 |
1 855 1 401 |
1 813 1 276 |
1 073 1 017 |
1 232 1 131 |
569 483 |
-327 -409 |
775 692 |
|||
| Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) | -4 620 | 616 | -315 | 1 305 | 1 054 | 917 | 764 | 198 | -764 | 453 | |||
| KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) | |||||||||||||
| Tillgångar | |||||||||||||
| Goodwill | 6 494 | 12 088 | 11 374 | 12 508 | 12 267 | 12 879 | 4 822 | 4 726 | 4 657 | 6 141 | |||
| Övriga anläggningstillgångar | 2 350 | 3 147 | 3 236 | 3 759 | 3 882 | 4 241 | 707 | 521 | 508 | 686 | |||
| Omsättningstillgångar | 1 743 | 1 957 | 2 010 | 2 200 | 2 064 | 2 422 | 1 827 | 1 908 | 2 155 | 2 425 | |||
| Summa tillgångar | 10 587 | 17 192 | 16 620 | 18 467 | 18 213 | 19 542 | 7 356 | 7 155 | 7 320 | 9 252 | |||
| Eget kapital och skulder | |||||||||||||
| Eget kapital (moderbolagets aktieägare) | 3 469 | 6 109 | 2 197 | 4 051 | 5 120 | 4 634 | 1 879 | 2 367 | 3 713 | 4 977 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | 3 | 17 | 13 | - | - | - | - | - | - | |||
| Långfristiga skulder Kortfristiga skulder |
4 516 2 602 |
8 341 2 739 |
11 379 3 027 |
11 628 2 775 |
10 146 2 947 |
11 618 3 290 |
2 424 3 053 |
2 491 2 297 |
2 377 1 230 |
2 739 1 536 |
|||
| Summa eget kapital och skulder | 10 587 | 17 192 | 16 620 | 18 467 | 18 213 | 19 542 | 7 356 | 7 155 | 7 320 | 9 252 | |||
| KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG (MSEK) | |||||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 372 | 1 402 | 1 331 | 1 631 | 1 402 | 1 007 | 1 016 | 1 355 | 490 | 738 | |||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -195 | -299 | -293 | -540 | -215 | -5 141 | -235 | -983 | -356 | -1 416 | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -44 | -1 083 | -1 329 | -2 119 | -1 486 | 4 468 | -769 | -366 | -436 | 886 | |||
| Kassaflöde från avvecklade verksamheter | - | - | - | 1 118 | 69 | 78 | 4 | - | - | - | |||
| -291 | |||||||||||||
| Årets kassaflöde | 133 | 20 | 90 | -230 | 412 | 16 | 6 | -302 | 208 |
| NYCKELTAL | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal - EBITDA, % | 11 | 27 | 31 | 35 | 35 | 26 | 28 | 27 | 20 | 25 |
| Rörelsemarginal - EBIT, % | -78 | 11 | 6 | 29 | 28 | 22 | 26 | 12 | -7 | 17 |
| Cash Earnings kvarvarande verksamheter, MSEK | 1 723 | 1 723 | 1 336 | 1 534 | 1 392 | 997 | 855 | 921 | 503 | 828 |
| Cash Earnings, MSEK | 161 | 1 723 | 1 336 | 1 723 | 1 472 | 1 081 | 860 | 921 | 503 | 828 |
| Genomsnittligt eget kapital | 4 275 | 4 735 | 3 321 | 5 222 | 4 804 | 2 195 | 2 154 | 2 839 | 4 618 | 3 464 |
| Avkastning på eget kapital, % | -108 | 13 | -9 | 25 | 22 | 42 | 35 | 7 | -17 | 13 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 3 951 | 6 645 | 9 948 | 10 264 | 9 044 | 10 564 | 2 832 | 2 462 | 1 828 | 1 960 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,14 | 1,09 | 4,49 | 2,53 | 1,73 | 2,28 | 1,51 | 1,04 | 0 | 0,39 |
| Soliditet, % | 33 | 36 | 13 | 22 | 28 | 24 | 26 | 33 | 51 | 54 |
| Räntebärande nettoskuld/EBITDA, ggr | 6,5 | 3,7 | 4,8 | 4,5 | 4,1 | 8,6 | 2,1 | 1,9 | 1,9 | 1,7 |
| NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | ||||||||||
| Årets Resultat, SEK (moderbolagets aktieägare) | -248,43 | 59,05 | -77,03 | 286,63 | 229,56 | 230,26 | 182,27 | 44,97 | -171,04 | 110,52 |
| Cash Earnings kvarvarande verksamheter, SEK | 92,65 | 165,17 | 326,71 | 336,92 | 303,17 | 250,35 | 203,98 | 209,20 | 112,61 | 202,02 |
| Cash Earnings, SEK | 8,66 | 165,17 | 326,71 | 378,44 | 320,59 | 271,44 | 205,18 | 209,20 | 112,61 | 202,02 |
| Eget kapital, SEK (moderbolagets aktieägare) | 35,21 | 1 893,02 | 2723 ,51 5 023,72 | 5 654 ,24 | 5 117,56 2 399,28 | 2 827,99 | 4 214,98 5 649,87 | |||
| Genomsnittligt antal aktier efter återköp, tusental*) | 18 597 | 10 432 | 4 089 | 4 553 | 4 591 | 3 982 | 4 192 | 4 403 | 4 467 | 4 099 |
| Antal aktier vid periodens slut efter återköp, tusental **) | 98 526 | 3 227 | 807 | 806 | 906 | 906 | 783 | 837 | 881 | 881 |
| ANDRA NYCKELTAL | ||||||||||
| Medelantal heltidsanställda | 4 437 | 5 096 | 4 861 | 4 697 | 4 801 | 4 754 | 4 752 | 4 595 | 4 168 | 3 606 |
| Antal heltidsanställda vid året slut | 3 926 | 4 994 | 4 961 | 4 650 | 4 821 | 5 429 | 4 953 | 4 695 | 4 117 | 4 151 |
*) Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2011 (50:1) samt fondemissionselementet (X 5,07) i nyemissionen december 2010
**) Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2011 (50:1)
År 2004–2007 enligt IFRS.
År 2000–2003 enligt tidigare svenska redovisningsprinciper, ej IFRS.
• Avyttring av Suomi24 Oy (Finland) och Directoriesverksamheten i Finland.
• Förvärv av Sentraali Oy, Finland. Konsolidering från oktober 2008.
• Försäljning av WLW i Tyskland (klassificerat som avvecklade verksamheter 2006–2007) • Förvärv av KRAK i Danmark, konsolidering från juni 2007.
• Förvärv av Findexa, Norge. Konsolidering från och med december 2005.
• Verksamheterna i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Vitryssland klassificeras som verksamheter under avveckling från och med det andra kvartalet 2005 och ingår inte i rörelse-
intäkter, EBITDA och EBIT för år 2004–2006.
2004
• Förvärv av Gula Tidningen. Konsolidering från och med april 2004.
• Förvärv av nummerupplysningen Respons (Namnändrat till Eniro 118 118). Konsolidering från och med maj 2003.
• Förvärv av katalogverksamhet i Tammerfors, Finland. Konsolidering från och med oktober 2002.
2002
• Förvärv av Scandinavia Online. Konsolidering från och med januari 2002.
• Förvärv av Direktia, Finland. Konsolidering från och med januari 2002.
verksamheten från och med fjärde kvartalet 2002.
• Förvärv av Wer Liefert Was, Tyskland. Konsolidering från och med januari 2001.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Det försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt att koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Lars Berg Barbara Donoghue Karin Forseke Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Thomas Axén Harald Strømme Mattias Miksche
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Simon Waldman Lina Alm Jonas Svensson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Bengt Sandin Styrelseledamot
Johan Lindgren Verkställande direktör och Koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2011
Bo Hjalmarsson Sten Håkansson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Eniro AB (publ.) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–83 Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 24 mars 2011
PricewaterhouseCoopers AB
Bo Hjalmarsson Sten Håkansson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Årsstämman i Eniro AB (publ) kommer att hållas fredagen den 29 april 2011 kl 15.00 på Berns Salonger, Berzelii Park i Stockholm.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken den 21 april 2011, dels anmäla sin avsikt att delta i årsstämman senast kl 16.00 den 21 april 2011 via ett formulär på www.eniro.com, alternativt via telefon eller post enligt nedan.
Tel: 08-402 90 44 Post: Eniros Årsstämma, Box 7832, 103 98 Stockholm
Anmälan ska innehålla namn, adress, personnummer eller organisationsnummer och telefonnummer, liksom antalet biträden (högst två) som ska delta.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste i god tid före den 21 april 2011 genom förvaltarens försorg tillfälligt låta registrera sitt innehav under eget namn för att ha rätt att delta i årsstämman.
Aktieägare som inte personligen är närvarande vid årsstämman får utöva sin rösträtt genom ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad, fullmakt. Ett fullmaktsformulär kan erhållas på Eniros hemsida, www.eniro.com, eller beställas per telefon 08-553 311 92. Fullmakten i original bör i god tid före årsstämman insändas i original till Eniro på adress: Eniro AB, Corporate Legal Affairs, 169 87 Stockholm. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen eller motsvarande behörighetshandlingar bifogas.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital multiplicerat med 100
Årets resultat plus återlagda avskrivningar plus återlagda nedskrivningar
Cash Earnings dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden
Utdelning för verksamhetsåret dividerat med börskurs vid verksamhetsårets slut multiplicerat med 100
Rörelseresultat efter avskrivningar
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar
EBITDA dividerat med rörelseintäkterna multiplicerat med 100
Eget kapital per aktie dividerat med antalet aktier vid periodens slut efter inlösen, återköp och nyemission
Beräknas som ett genomsnitt av antal utestående aktier på daglig basis efter inlösen och återköp
Beräknas på genomsnittligt eget kapital per kvartal som beräknats från ingående och utgående balans per kvartal
EBITDA exklusive omstruktureringskostander samt övriga jämförelsestörande poster.
Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive företagsförvärv och avyttringar
Periodens förändring av rörelseintäkter justerat för valutakurseffekter, ändrade publiceringsdatum, stängning av vita sidor i Norge, förvärv och avyttringar
Börskurs vid periodens slut dividerat med periodens resultat per aktie
Periodens resultat före skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier för perioden
Räntebärande skulder plus räntebärande avsättningar med avdrag för räntebärande tillgångar exklusive marknadsvärdet av ränteswappar
Räntebärande nettoskuld dividerat med EBITDA
Rörelseintäkter dividerat med genomsnittligt eget antal aktier för perioden
Räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital
Eget kapital dividerat med balansomslutning multiplicerat med 100
Produktions-, försäljnings-, marknadsförings-, administrationoch produktutvecklingskostnader exklusive avskrivningar och nedskrivningar.
Eniro AB, Eniro Sverige AB, Eniro Gula Sidorna AB, Din Del AB och Eniro 118 118 AB SE-169 87 Stockholm
Tel: +46 8 553 310 00 Fax: +46 8 585 097 25
[email protected] www.eniro.com
Gustav III:s boulevard 40 Solna, Stockholm
Eniro Norge AS Olaf Helsets vei 5 P.O. Box 6705 Etterstad N-0694 Oslo
Tel: +47 81 54 44 18 Fax: +47 22 77 10 01
Eniro Danmark A/S Sydmarken 44 A DK-2860 Søborg
Tel: +45 88 38 38 00 Fax: +45 88 38 38 10
Eniro Sentraali Oy Valimotie 9-11 FI-00380 Helsinki
Tel: +358 290 100 100 Fax: +358 346 3452
Eniro Polska Sp. Z o. o. ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa
Tel: +48 22 289 2000 Fax: +48 22 289 2001
Eniro ska vara förstahandsvalet för lokalt sök genom att vara ett ledande sökföretag på den nordiska mediamarknaden. Vi är lokala sökspecialister som hjälper användare att hitta praktiskt taget allting. Våra tjänster inkluderar internet och mobilsök, tryckta kataloger och nummerupplysning. Vi skapar värde för företag och hjälper människor att söka och kopplas samman.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.