Annual Report • Mar 28, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Lammhults Office utvecklar och marknadsför produkter för inredningar till offentliga miljöer. Varumärket Lammhults omfattar formstarka och tidlösa möbler med ett högt designvärde, medan varumärkena Abstracta och Borks innehåller produkter för visuell kommunikation och avskärmning.
Lammhults Office arbetar främst via arkitekter och inredare i föreskrivande led. Återförsäljarna utgör en viktig del i försäljningsprocessen fram till slutkund, vanligtvis företag och organisationer.
Nettoomsättning 287,8 mkr (283,3)
Rörelseresultat 32,8 mkr (25,6)
Största marknader: Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Storbritannien.
varumärken:
Lammhults Library utvecklar och marknadsför attraktiva och funktionella inredningar för bibliotek, skolor och andra offentliga mötesplatser som utbildningslokaler och kulturhus. Affärsområdet ägnar sig dels åt projektförsäljning av totala inredningssystem, dels åt eftermarknadsförsäljning med möbler och förbrukningsmaterial.
Lammhults Library arbetar nära arkitekter och inredare som utformar och föreslår inredning för slutkunderna. Lammhults Librarys slutkunder är huvudsakligen aktörer vars verksamhet finansieras med offentliga medel, till exempel kommuner eller utbildningsanstalter.
Nettoomsättning 318,2 mkr (365,0)
Rörelseresultat 13,8 mkr (35,7)
Största marknader: Tyskland, Frankrike, Danmark, Storbritannien och Belgien.
varumärken:
Lammhults Home utvecklar och marknadsför produkter för heminredning. Lammhults Home har med sina stoppmöbler och innovativa förvaringslösningar en av heminredningsmarknadens starkaste produktsortiment.
Slutkunderna för affärsområde Home är främst privatpersoner, men produkterna säljs även till offentliga miljöer, till exempel hotell.
Nettoomsättning
Rörelseresultat -9,0 mkr (3,7)
Största marknader: Sverige, Tyskland, Norge, Finland och Danmark.
varumärken:
Scandinavian Eyewear utvecklar och marknadsför glasögonbågar. Verksamheten omfattar dels egna varumärket Skaga men också licensuppdrag för utveckling av kollektioner åt andra varumärken.
Scandinavian Eyewears direkta kunder är enskilda och kedjeanknutna optiker. Slutkunderna är privatpersoner.
Nettoomsättning 104,6 mkr (104,8)
Rörelseresultat 3,7 mkr (-5,9)
Största marknader: Sverige, Finland, Danmark, Norge och USA.
varumärken:
Lammhults Design Group i korthet
Lammhults Design Group skapar positiva upplevelser genom moderna inredningar för en global publik. Konsumentinsikt, innovation, design management och starka varumärken är grunden i vår verksamhet. Vi utvecklar produkter i samarbete med flera av marknadens främsta formgivare. Lammhults Design Group är noterat på Nasdaq OMX Stockholm.
This annual report is also available in english
| Nettoomsättning: | 778,0 mkr | (840,8) | |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat: | 26,7 mkr | (44,6) | |
| Rörelsemarginal: | 3,4 procent | (5,3) | |
| Avkastning på sysselsatt kapital: | 4,7 procent | (8,0) | |
| Soliditet: | 49,6 procent | (52,4) | |
| Skuldsättningsgrad: | 0,56 | (0,47) | |
| Utdelningsandel: | 61 procent | (47) | |
| Medelantal anställda: | 394 | (410) |
Härifrån kom intäkterna
Inom Lammhults Library förvärvades biblioteksdelen av Harmonie Projects Srl, Italien.
I Q1 2009 levererades tre större projekt inom affärsområdena Office (10 mkr), Library (10 mkr) och Home (5 mkr) för totalt 25 mkr. Några motsvarande projekt fanns inte i Q1 2010.
Genomförda kostnadsbesparingar resulterade i att omkostnaderna i Q1 var ca 9 mkr lägre än föregående år.
Rörelseresultat
4,3 mkr (-8,5 )
Stark efterfrågan i Sverige och Norge för Lammhults Office.
Lammhults Home erhöll en order på ca 2 mkr för leverans av såväl stopp- som förvaringsmöbler till Nordafrika.
Genomförda kostnadsbesparingar resulterade i att omkostnaderna i Q2 var ca 10 mkr lägre än föregående år.
Nettoomsättning 185,4 mkr (196,5)
Rörelseresultat
18,1 mkr (20,5)
Orderingången ökade med 18 procent för Scandinavian Eyewear tack vare stark utveckling i Nordamerika och Norden.
Svag orderingång för övriga affärsområden.
Rörelsemarginalen uppgick till 9,8 procent (10,4) i kvartalet.
Nettoomsättning 207,9 mkr (231,4)
Rörelseresultat
Lammhults Office förvärvade Borks Patenttavler A/S, Danmark.
Senarelagda projekt inom Lammhults Library och beslut om handlingsplan för att harmonisera och renodla produktsortimenten, samt effektivisera organisationen. Handlingsplanen resulterade i att kostnader av engångskaraktär uppgående till ca 10 mkr belastade resultatet.
Den ekonomiska oron i Sydeuropa resulterade i offentliga besparingar, vilket hade negativ effekt på biblioteksprojekt i ett flertal länder.
Anders Rothstein, Vd och Koncernchef
Vd-ord
Med den koncernövergripande tillväxtstrategi som vi har tagit fram under 2010 och med en stark finansiell ställning står vi redo för en fokuserad och utmanande tillväxtresa de kommande tre åren.
ÄR FORTSATT LEDORDEN FÖR KONCERNEN
Året som gick rymde en rad utmaningar i efterdyningarna av finanskrisen. I synnerhet i PIIGS-länderna (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien) där vi kan konstatera att det fortfarande finns projekt, men att det tar betydligt längre tid att komma till avslut och förseningar är mer regel än undantag. Dessutom påverkar den allt starkare svenska kronan negativt i jämförelserna mellan åren.
Tack vare satsningen på produktutveckling, nya koncept och nya varumärken samt marknadspenetration och marknadsexpansion blev 2010 också ett möjligheternas år.
Koncernen växte under året med två förvärv: italienska Harmonie inom affärsområde Lammhults Library och danska Borks inom affärsområde Lammhults Office. Dessutom har vårt självförtroende fått växtnäring när ett flertal av produktlanseringarna inom koncernen vunnit prestigefulla internationella priser och utmärkelser under året.
En av prisvinnarna står affärsområdet Office för med produktkonceptet Mobi. En innovativ mobil arbetsstation som låter användaren omdefiniera och omforma sin arbetsplats efter behov och situation. Mobi utsågs till "Best of the Year Award 2010" av Interior Design Magazine och fick även det anrika och internationellt etablerade "Good Design Award", som delas ut årligen sedan 50-talet av The Chicago Athenaeum.
Även på bibliotekssidan har våra produkter rönt uppmärksamhet och Lammhults Library nominerades i slutet av 2010 till "Designpreis Deutschland 2011" för sina nya barnmöbler.
Stilmässig och miljömässig hållbarhet Hållbarhet är ett tema som tar allt större plats i koncernens produktutvecklingsprocesser. Vi strävar efter produkter som ska hålla länge – och då tänker vi större än slitaget. Trender för stil och utseende har allt för ofta en betydligt kortare livslängd än produkten själv och vi sätter därför stort värde på att kunna ta fram produkter med ett modernt och tidlöst formspråk. Hållbarhet står för så mycket mer än materialval, återvinning, transporter med mera. Allt det är viktigt men vi försöker att minska våra produkters miljöbelastning också i designen.
Vår form är motsatsen till slit och släng.
Koncernens inköp har tydligt effektiviserats under 2010 när synergier mellan bolagen kunnat tillvaratas i större utsträckning. En satsning som inleddes med tillsättningen av en ny funktion med det övergripande ansvaret för koncernens supply chain-arbete. Därefter har ett antal koncernövergripande upphandlingar initierats. Merparten av de kostnadsbesparande effekterna förväntas komma koncernen tillgodo under 2011.
Den starka svenska ekonomin toppade
Europarankningen under 2010 och var en starkt bidragande faktor till affärsområde Lammhults Offices framgångar på projektmarknaden. De goda effekterna har dock inte slagit igenom på privatsidan där efterfrågan för premiumsegmentet var fortsatt svag till nackdel för affärsområde Lammhults Home.
Tittar vi ut i Europa ger den tyska ekonomins påbörjade återhämtning positiva signaler för våra tre affärsområden för möbler och inredning. På den brittiska marknaden har affärsområdena Office och Library nått försäljningsframgångar trots en vikande marknad. Scandinavian Eyewear har gjort ett bra år på den nordamerikanska marknaden
och lyckades även öka försäljningen i Finland. Där flyttade också Lammhults Home fram positionerna under hösten; Finland är en marknad med stora möjligheter för oss att växa ytterligare.
År 2010 kan summeras på följande sätt: Nettoomsättningen hamnade på 778,0 miljoner kronor (840,8) och resultatet efter finansiella poster på 24,2 miljoner kronor (38,9). Med oförändrad valuta jämfört med föregående år så skulle nettoomsättningen varit runt 39 miljoner kronor högre och resultatet efter finansiella poster cirka 8 miljoner kronor högre än redovisat för 2010. Senarelagda biblioteksprojekt och beslut om handlingsplan för att harmo-
Visionens viktigaste delar handlar om att skapa tillväxt, lönsamhet och internationalisering för koncernen och att göra detta med designledarskap som ledstjärna.
Anders Rothstein, Vd och Koncernchef
nisera och renodla produktsortimenten, samt effektivisera organisationen ledde till en vinstvarning. Handlingsplanen resulterade i att kostnader av engångskaraktär uppgående till ca 10 miljoner kronor belastade resultatet. Vi har fortsatt en stark finansiell ställning med en soliditet på 49,6 procent (52,4) och en skuldsättningsgrad på 0,56 (0,47), vilket skapar goda förutsättningar för tillväxt, såväl organiskt som via fortsatta förvärv.
Under 2010 har vi utvecklat och beslutat om en koncernövergripande tillväxtstrategi för perioden 2011–2013. En av de bärande tankarna i arbetet med koncernstrategin har varit att skapa en gemensam bild och ett gemensamt språk för hela organisationen, styrelsen och affärspartners.
Låt mig förklara och utveckla några
centrala delar i strategin. Vi börjar med vår mission, vision och affärsidé.
Scandinavia. Design. Passion. - Möbler och inredning för hållbara arbets- och vardagsmiljöer i livets professionella och sociala relationer, till främjande och stöd för människors samverkan och interaktion.
Människors arbetsliv och vardagsliv smälter alltmer samman. Såväl i tid som i rum. Vi förverkligar oftare våra livsmål i samarbete med andra människor och det sker i nya sammanhang. Behov, krav och preferenser för möbler och inredning förändras och påverkar alla aktörer i branschen. Insikten om nya levnadsmönster lägger grunden för vår mission.
Ordet "Scandinavia" anknyter till
koncernens ursprung och hantverksmässiga tradition och har även valts för att dra nytta av det renommé och den igenkänningsfaktor som finns när begreppet kombineras med design. Det vill säga en mångårig tradition av möbeltillverkning i vilken inte minst Lammhults Design Group har spelat en stor roll.
"Design" är en överordnad differentierande faktor i koncernstrategin och verkar främst inom funktion, utformning och utseende kopplat till våra produkter och lösningar.
Med "Passion" lyfter vi fram hur koncernen vill uppfattas i mötet med och agerandet emellan personal, kunder eller andra samarbetspartner: Engagerade i sin uppgift att möta, tillfredsställa och överträffa kunders behov och förväntningar.
Designledande företagsgrupp med skandinaviskt ursprung inom möbler och inredning, erkänd för sin portfölj av framstående varumärken med en särskiljande, internationell och lönsam marknadsposition baserad på ett attraktivt och konkurrenskraftigt erbjudande för en global kundkrets, som skapar tillväxt med målsatt lönsamhet.
Med designledarskap som ledstjärna ska visionen skapa tillväxt och lönsamhet samt driva koncernens internatio-
Koncernen riktar sig till en global publik och därmed når vårt erbjudande med moderna inredningar en större marknad. En ambition i linje med den grundläggande tanken att successivt öka internationaliseringsgraden.
nalisering. Tillväxttemat i visionen är centralt. Det återkommer specifikt i flera av intressentkategorierna där bland annat affärspartners och aktieägare ingår.
Lammhults Design Groups affärsidé är att skapa positiva upplevelser genom moderna inredningar för en global publik. Konsumentinsikt, innovation, design management och starka varumärken är grunden i vår verksamhet. Vi utvecklar produkter i samarbete med flera av marknadens främsta formgivare.
Koncernen riktar sig till en global publik – som vi kallar för "globala kosmopoliter" – och därmed når vårt erbjudande med moderna inredningar en större marknad. En ambition i linje med vår strävan att successivt öka internationaliseringsgraden.
De positiva upplevelserna skapar vi genom de lösningar, koncept och mervärden som ingår i erbjudandet utöver själva produkternas funktionalitet och kvalitet. Affärsidén signalerar även faktorer – konsumentinsikt, innovation, design och varumärken – som differentierar koncernens erbjudande. Det är dessutom tydligt uttalat att koncernens bolag aktivt söker samarbeten med andra aktörer, främst formgivare.
Den andra delen av strategiarbetet består av sex strategiska teman som arbetet är uppbyggt kring. Dessa är baserade på de omvärldsfaktorer och kritiska framgångsfaktorer som vi har identifierat för perioden 2011 till 2013:
Internationell expansion – uppnå en internationell marknadsposition genom primärt fokus på Europa och genom egna bolag, delfokus på Mellanöstern, Nordamerika samt Asien.
Strategisk positionering baserad på hållbarhet – koncerngemensamt hållbarhetstänk och hållbarhetsarbete genom hela försörjningskedjan.
Strategisk marknads- och affärsutveckling – integrerade lösningar och koncept (värdebaserat erbjudande) med ökat inslag av internationell och global gångbarhet för mer gränsöverskridande kund- och användarmålgrupper (globala kosmopoliter).
Ökade möjligheter att påverka slutanvändaren – "från föreskriven till självskriven".
Operationell effektivitet och produktivitet – främst inom Supply Chain Management och Design Management
Utveckla en decentraliserad organisation baserad på "One Company Thinking" för att tillvarata gemensam styrka genom koncernsamverkan – entreprenörsdriven men med ökat gemensamt koncerntänkande, koordinerade affärsstrategier och ökat affärsmannaskap.
Fortsatt implementering jämte fördjupning av våra strategiska teman kommer att prägla arbetet inom koncernen de närmaste åren.
Resan är påbörjad. En koncernövergripande tillväxtstrategi har utformats. Lammhults Design Group står rustade för 2011 och de kommande tre årens tillväxtresa. Nu återstår det dagliga arbetet mot målet. För att lyckas behöver vi bara "göra om rätt saker och göra rätt saker varje dag, om och om igen".
Jag vill avslutningsvis tacka alla medarbetare för deras insatser 2010.
Anders Rothstein Vd och Koncernchef
Säg Lammhults och du väcker associationer till möbelklassiker och designikoner oavsett var i världen du befinner dig. Det företag som Edvin Ståhl grundade 1945 under namnet Lammhults Mekaniska Verkstad, sedermera Lammhults Möbel AB, har gjort en historisk resa. Från sina rötter i den småländska myllan och traktens traditioner av möbeltillverkning till dagens internationella designkoncern.
I koncernen Lammhults Design Group har det ursprungliga Lammhults Möbel AB fått sällskap av en rad starka varumärken verksamma inom olika områden, men med ett gemensamt: design som affärsidé och drivkraft.
Imprint, Cappelen Damm, Oslo Lammhults. Design Johannes Foersom & Peter Hiort-Lorenzen
Det var under 60-talet som Lammhults Möbel AB på allvar började göra sig ett namn som designföretag. Satsningen på produktutveckling och samarbeten med banbrytande formgivare banade väg för det framgångsrika design management som nu är en ledstjärna för hela koncernen.
Lammhults Möbel AB kom så småningom att ingå i Rörviksgruppen och efter delningen 1997 i R-vik Industrigrupp. 1999 förvärvade R-vik Industrigrupp bolaget Expanda AB, där bland annat Abstracta och Skaga, numera Scandinavian Eyewear, ingick. Samma år ändrade R-vik Industrigrupp firma till Expanda och renodlade verksamheterna till att fokusera på design. 2008 bytte koncernen namn från Expanda till Lammhults Design Group för att markera var man har sina rötter.
| 2 000 |
Förvärv av Eurobib (nu Lammhults Biblioteksdesign AB), Sverige |
|---|---|
| 2 001 |
Förvärv av Voice (nu Lammhults Home), Sverige |
| 2 002 |
Förvärv av BCI (nu Lammhults Biblioteksdesign A/S), Danmark |
| 2 006 |
Förvärv av Schulz Speyer Bibliothekstechnik, Tyskland |
| 2 008 |
Förvärv av Seven, Italien |
| 2 008 |
Förvärv av IFDB Bibliotheks-Design, Tyskland |
| 2 008 |
Förvärv av IRE Möbel, Sverige |
| 2 009 |
Förvärv av NBLC Systemen, Holland |
| 2 009 |
Förvärv av Schulz Benelux, Belgien |
| 2 010 |
Förvärv av Harmonie Projects, Italien |
| 2 010 |
Förvärv av Borks Patenttavler, Danmark |
Vi arbetar med en varumärkesorienterad strategi. Våra egna starka och inarbetade varumärken inom inredning – Lammhults, Abstracta, Borks, Voice, ire, BCI, Eurobib Direct och Schulz Speyer – behåller sina individuella särdrag, men är samtidigt delar av ett endorsement-förfarande där de får tillägget Part of Lammhults Design Group. Upplägget ger oss möjligheter att arbeta med våra varumärken både individuellt och på ett kollektionsinspirerat sätt. Allt för att kunna möta enskilda kunders behov. Det innebär också att vi kan tillvarata synergier inom inköp, produktion, produktutveckling och marknadsföring.
Lammhults Design Group har rötterna i Sverige men är en internationell koncern. Omkring 65 procent av våra intäkter kommer från andra marknader. Våra produkter återfinns världen runt, från San Francisco i väster till Tokyo i öster. Vi är världsledande på biblioteksmarknaden och ser fortsatt goda expansionsmöjligheter internationellt även för övriga affärsområden.
Koncernen påverkas som alla andra av konjunktursvängningar. Men eftersom våra verksamheter ligger i olika faser i konjunkturcykeln brukar vi kunna parera ekonomiska upp- och nedgångar. Affärsområdena Scandinavian Eyewear och Lammhults Home påverkas tidigt av konjunkturrörelser. Lammhults Office märker konjunkturella effekter senare. Lammhults Library följer på många sätt en annorlunda konjunkturlogik. Uppdragen för detta affärsområde finansieras ofta med offentliga medel. Med hjälp av stimulansåtgärder har de tidigare tenderat att öka i sämre tider. Under 2010 ledde dock underskotten i de offentliga finanserna i många europeiska länder till besparingar.
Vi vill växa. För att kunna göra de förvärv vi vill vid rätt tillfälle är det därför viktigt att alltid ha starka finanser. Vår ekonomi styrs förstås alltid av att kunderna fortsätter att efterfråga våra produkter. Vi vinnlägger oss också om att ständigt effektivisera oss, hitta koncerngemensamma synergier och öka andelen inköp av komponenter från lågkostnadsländer. Ständig kostnadskontroll är en viktig nyckel för att kunna hålla lönsamhet även i sämre tider. Vi strävar också efter att öka flexibiliteten genom att till exempel låta underleverantörer stå för en del av förädlingsmomenten.
Lammhults Design Groups finansiella mål över en konjunkturcykel är att:
| – Tillväxten ska vara minst 15 procent per år |
- 7 procent |
|---|---|
| – Rörelsemarginalen ska vara minst 10 procent per år |
3,4 procent |
| – Avkastningen på sysselsatt kapital ska vara minst 20 procent |
4,7 procent |
| – Soliditeten ska uppgå till minst 35 procent |
49,6 procent |
| – Skuldsättningsgraden ska vara i intervallet 0,7 – 1,0 |
0,56 |
| – Utdelningsandelen med beaktande av koncernens långsiktiga kapital behov ska uppgå till cirka 40 procent av vinsten efter skatt |
61 procent |
Finansoron i Sydeuropa, starkare svensk krona och kostnader av engångskaraktär fick till följd att tillväxt och lönsamhet försämrades under året. Fokuserad exportsatsning, produkt- och konceptutveckling, inköps- och produktionseffektiviseringar, samt tillvaratagande av synergier är prioriterade och värdehöjande aktiviteter för 2011. Koncernens finansiella ställning är fortsatt stark med en soliditet på 49,6 procent (52,4) och en skuldsättningsgrad på 0,56 (0,47) per den 31 december 2010. Den finansiella ställningen medger ett fortsatt förvärvsutrymme utan att överskrida koncernens mål för soliditet och skuldsättningsgrad.
Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG förvärvade den 21 januari biblioteksdelen av Harmonie Projects Srl, som är återförsäljare för Schulz Speyer i Italien.
Lammhults Biblioteksdesign A/S erhöll i juni flera order från Mellanöstern uppgående till totalt ca 13 mkr. Av dessa vunna projekt kan nämnas en order från National Library of Kuwait och en order från Georgetown University i Qatar.
Lammhults Home erhöll en order på ca 2 mkr för leverans av såväl stopp- som förvaringsmöbler till Nordafrika.
Lammhults Möbel AB förvärvade den 19 november 100 procent av aktierna i Borks Patenttavler A/S, som är Danmarks ledande leverantör av skrivtavlor.
Scandinavian Eyewear lanserade under året på bred front varumärkena Pilgrim, Oscar Jacobson och Lexington och tecknade nytt licensavtal med Face Stockholm.
Senarelagda projekt inom Lammhults Library och beslut om handlingsplan för att harmonisera och renodla produktsortimenten, samt effektivisera organisationen ledde till en vinstvarning. Handlingsplanen resulterade i att kostnader av engångskaraktär uppgående till ca 10 mkr inom affärsområdena Library och Home belastade resultatet.
I Lammhults Design Groups koncernstrategi för 2011–2013 är internationell expansion ett centralt tema. Koncernen tar med den viljeyttringen ett betydande initiativ för tillväxt på marknader utanför kärnmarknaden Skandinavien.
För att växa ytterligare internationellt jobbar vi med exportinriktade aktiviteter, gör marknadsförings-och säljrelaterade insatser samt ser till att stärka upp vår organisation. Vidare utvecklar vi våra partnersamarbeten och distributions- och marknadskanaler på de geografiska marknader som koncernen ser som prioriterade.
Istanbul Airport. Turkiet
Initiativet till internationell expansion har resulterat i ett antal handlingsplaner. Här ser du exempel på åtgärder som vi redan har vidtagit och sådana som vi står beredda att realisera inom kort.
City Library. Manchester, England
Vi fokuserar på våra interna och externa resurser för att nå ökad försäljning på exportmarknaderna. Ett strategiskt val har varit att börja med att stärka vår närvaro i Tyskland. Här har vi bland annat anställt egen personal, och även utlokaliserat den Area Manager som ansvarar för den tyska marknaden. Vi kommer successivt att utlokalisera Area Managers för de marknader de bearbetar.
Samarbetet med marknadens främsta formgivare fortsätter att vara en viktig del i strategin och målet är att även arbeta med fler internationella formgivare. Detta är redan påbörjat och vi har idag samarbete med formgivare såväl från Skandinavien som exempelvis från Tyskland, Holland och USA.
Inom affärsområde Library har vi valt att geografiskt fokusera på vissa utvalda marknader, exempelvis Storbritannien. På denna marknad har vi etablerat ett eget säljkontor som startades under 2009. En närvaro som vi redan ser positiva effekter av.
Exploatering av nya och framväxande marknader som har en naturlig tillväxt är en central del av våra handlingsplaner för hur Lammhults Library ska kunna fortsätta att växa utomlands. Ett exempel är Mellanöstern, dit vi redan levererat ett antal fina order under den senaste tiden.
För detta affärsområde arbetar vi med att nå en bredare distribution i de nordiska grannländerna. Danmark och Norge bearbetas av egna säljare istället för av agenter i syfte att öka närvaron på marknaden och arbeta mer långsiktigt. Detta är ett viktigt steg för att nå ut med våra produkter i ett område präglat av hårdnande konkurrens.
Exportsatsningarna fokuseras utöver Norden till de marknader där vårt sortiment förväntas ha störst möjligheter, till exempel Tyskland, Holland och Storbritannien.
För Scandinavian Eyewear har Nordamerika varit en viktig byggsten under den senaste tidens strävan mot internationell expansion. Vi ser redan mycket positiva resultat och kommer att fortsätta satsningen genom att försäljningschefen för Nordamerika flyttar till USA för ökad närvaro och tätare kontakt med handelsagenterna .
Vi har inlett samarbete med ett flertal kedjor och tillsatt personella resurser i form av såväl egen personal som agent i syfte att öka försäljningen till Centraloch Östeuropa.
Bibliotek Plattan, Stockholm
BCI
Redan för 30 år sedan gav dåvarande Vd Kenneth Ståhl affärspressen en inblick i hur Lammhults kunde stå starkt när det blåste kallt i ekonomin i övrigt."Design sparar in" var hans ord och det perspektivet är fortfarande centralt för Lammhults Design Group. Vi vet att investeringar i design skapar konkurrensfördelar och ger avkastning genom konjunkturcyklerna. Då som nu.
Under 2010 har koncernen lagt grunden för en ambitiös plan mot ökad tillväxt. Vår koncerngemensamma strategi för de kommande tre åren ger stort utrymme för att positionera oss internationellt och öka exporten. I strategin har vi verktygen som krävs för att växa tillsammans och sprida skandinavisk design till hem och offentliga miljöer världen över.
Det företag som idag är Lammhults Möbel AB och som Lammhults Design Group är sprunget ur grundades redan 1945 under namnet Lammhults Mekaniska Verkstads AB. Genom åren har produktionskunnandet förfinats, erbjudandet ökat och en koncern med flera dotterbolag har växt fram. Men insikten om affärsvärdet i modern design lever kvar och är det som förenar koncernen.
För oss är design ett värdeladdat ord. Design, och särskilt skandinavisk, är en exportvara på frammarsch. Det är en avgörande del i vårt erbjudande och en av de styrkor som vi skapar affärsnytta genom. Sida vid sida med vårt designfokus går vårt varumärkes- och kundorienterade arbetssätt och i koncernen genomför vi effektiviseringar som ger synergieffekter genom hela kedjan från inköp till försäljning. Våra verksamheter ligger både tidigt och sent i konjunkturcykeln vilket skapar stabilitet. Det är faktorer som gör Lammhults Design Group till en långsiktig investering med möjlighet till god avkastning.
Lammhults Design Groups B-aktie noteras sedan 2006-10-02 på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Nordic Small Cap. Under perioden 2006-10-02 till 2008- 06-16 var aktien noterad under den tidigare firman Expanda AB, men från och med 2008-06-17 har aktien varit noterad under företagsnamnet Lammhults Design Group och med kortnamnet LAMM B. Under perioden 1997-06-25 till 2006-10-01 var aktien noterad på Stockholmsbörsens O-lista, fram till 1999-06-06 under den tidigare firman R-vik Industrigrupp AB och därefter under firman Expanda AB. Vid utgången av 2010 uppgick Lammhults Design Groups aktiekapital till 84 481 040 kr, fördelat på 1 103 798 A-aktier med vardera 10 röster och 7 344 306 B-aktier med vardera 1 röst.
Under 2010 sjönk aktiekursen med 26 procent från 49,30 kr till 36,30 kr.
Högsta betalkurs under året var 56,00 kr (51,50) och lägsta betalkurs var 34,90 kr (30,20). Beträffande aktiens likviditet under 2010 har handel skett 97 procent (92) av samtliga börsdagar och totalt har under året omsatts aktier till ett värde av 61 mkr (79). Det totala börsvärdet uppgick till 307 mkr (416) vid det senaste årsskiftet.
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till 2 791 (3 082), en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. En förskjutning av ägande från privatpersoner till institutionella ägare har ägt rum under året.
Bland de större ägarna kan konstateras att Skandia Livförsäkrings AB under året ökade sitt ägande med 11 580 B-aktier till 814 343 B-aktier, att Odin Fonder ökade sitt ägande med 7 794 B-aktier till 768 044 B-aktier och att Länsförsäkringar Småbolagsfond ökade sitt ägande med 5 367 B-aktier till 548 134 B-aktier. Tage Johansson med bolag minskade sitt ägande med 5 000
B-aktier, vilket innebär att innehavet uppgår till 104 254 A-aktier och 59 600 B-aktier.
Lammhults Design Groups finansiella mål över en konjunkturcykel är att utdelningsandelen, med beaktande av koncernens långsiktiga kapitalbehov, skall uppgå till ca 40 procent av vinsten efter skatt.
För verksamhetsåret 2010 föreslår styrelsen årsstämman en utdelning med 1,00 kronor per aktie (1,50), vilket innebär att den totala utdelningen uppgår till 8,4 mkr (12,7). Föreslagen utdelning ger en direktavkastning på 2,8 procent (3,0).
Under året har analyser på Lammhults Design Group utförts av Swedbank Markets (Peter Näslund, telefon 08-585 918 23).
Kursutveckling och aktieomsättning 2010 Kursutveckling och aktieomsättning 2006–2010
Antal omsatta per månad i 1000-tal Lammhults Design Group B SIX Generalindex
| AKTIED ATA |
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 |
| Teckningsoptioner, tusental 1) | 0 | 0 | 75 | 110 | 35 |
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 6,37 | 4,98 | 6,24 | 3,22 | 1,65 |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 6,37 | 4,98 | 6,24 | 3,22 | 1,65 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 8,39 | 5,94 | 11,05 | 3,95 | 3,53 |
| Eget kapital per aktie före utspädning, kr | 38,16 | 40,80 | 46,81 | 46,76 | 43,72 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, kr | 38,16 | 40,80 | 46,81 | 46,76 | 43,72 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 96,00 | 65,25 | 41,00 | 49,30 | 36,30 |
| Lämnad/föreslagen utdelning per aktie, kr 2) | 3,00 | 3,00 | 2,50 | 1,50 | 1,00 |
| P/E-tal | 15 | 13 | 7 | 15 | 22 |
| Börskurs/eget kapital, % | 252 | 160 | 88 | 105 | 83 |
| Direktavkastning, % | 3,1 | 4,6 | 6,1 | 3,0 | 2,8 |
| Utdelningsandel, % | 47 | 60 | 40 | 47 | 61 |
1) Lösenkurs 79,00 kr för teckningsoptioner emitterade 2008 och lösenkurs 50,00 kr
för teckningsoptioner emitterade 2009. För mer information se not 6.
2) Ordinarie utdelning 2,50 kr/aktie och extra utdelning 0,50 kr/aktie 2007.
Ordinarie utdelning 2,25 kr/aktie och extra utdelning 0,75 kr/aktie 2006.
| Andel av | Andel av | |||
|---|---|---|---|---|
| AKTIESLAG | Antal aktier | Antal röster | aktiekap (%) | röster (%) |
| A-aktier | 1 103 798 | 11 037 980 | 13,1 | 60,0 |
| B-aktier | 7 344 306 | 7 344 306 | 86,9 | 40,0 |
| 8 448 104 | 18 382 286 | 100,0 | 100,0 |
| akti ekapita lets utv eck lin g |
Förändring av | Totalt | |
|---|---|---|---|
| År | Transaktion | aktiekapitalet | aktiekapital |
| 1997 | Bolagsbildning | 500 000 | 500 000 |
| 1997 | Nyemission | 80 223 330 | 80 723 330 |
| 1997 | Nyemission | 2 457 710 | 83 181 040 |
| 1999 | 120 000 optionsrätter utgavs för nyteckning av B-aktier | ||
| 2001 | Nyemission | 1 300 000 | 84 481 040 |
| 2008 | 75 000 optionsrätter utgavs för nyteckning av B-aktier | ||
| 2009 | 35 000 optionsrätter utgavs för nyteckning av B-aktier |
| Akti ernas fördelnin g 2010-12-31 |
Antal | Andel | Andel i % | Andel i % |
|---|---|---|---|---|
| aktieägare | ägare i % | av kapital | av röster | |
| 1-500 | 2 014 | 72,2 | 4,6 | 2,1 |
| 501-1000 | 386 | 13,8 | 4,0 | 1,9 |
| 1001-2000 | 170 | 6,1 | 3,3 | 1,6 |
| 2001-5000 | 110 | 3,9 | 4,6 | 3,2 |
| 5001-10 000 | 46 | 1,6 | 4,1 | 2,3 |
| 10 001-50 000 | 42 | 1,5 | 10,3 | 7,1 |
| 50 001- | 23 | 0,8 | 68,8 | 81,9 |
| Totalt | 2 791 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| TIO STÖRSTA AKTIEÄG ARNA 2010-12-31 |
Antal | Antal | Andel i % | Andel i % |
|---|---|---|---|---|
| Aktieägare | A-aktier | B-aktier | av kapital | av röster |
| Scapa Capital AB | 367 570 | 1 074 000 | 17,1 | 25,8 |
| Canola AB | 288 049 | 112 000 | 4,7 | 16,3 |
| Sjöberg, Stig och Ann-Louise | 107 600 | 80 500 | 2,2 | 6,3 |
| Johansson, Tage med bolag | 104 254 | 59 600 | 1,9 | 6,0 |
| Skandia Livförsäkrings AB | 0 | 814 343 | 9,6 | 4,4 |
| Sandelius, Nils-Gunnar med bolag | 78 600 | 8 000 | 1,0 | 4,3 |
| Odin Förvaltning | 0 | 768 044 | 9,1 | 4,2 |
| Länsförsäkringar Småbolagsfond | 0 | 548 134 | 6,5 | 3,0 |
| Sjöberg, Johan med bolag | 50 300 | 20 000 | 0,8 | 2,8 |
| Sjöberg, Harriet | 37 600 | 38 050 | 0,9 | 2,3 |
| Summa 10 största ägare | 1 033 973 | 3 522 671 | 53,9 | 75,4 |
| Övriga | 69 825 | 3 821 635 | 46,1 | 24,6 |
| Totalt | 1 103 798 | 7 344 306 | 100,0 | 100,0 |
| ÄG ARKATEG ORIER 2010-12-31 |
Antal | Antal | Andel i % | Andel i % |
|---|---|---|---|---|
| Aktieägare | A-aktier | B-aktier | av kapital | av röster |
| Finansiella företag | 0 | 2 241 984 | 26,5 | 12,2 |
| Socialförsäkringsfonder | 0 | 16 470 | 0,2 | 0,1 |
| Intresseorganisationer | 0 | 16 135 | 0,2 | 0,1 |
| Övriga svenska juridiska personer | 820 206 | 1 908 156 | 32,3 | 55,0 |
| Ej kategoriserade juridiska personer | 0 | 793 821 | 9,4 | 4,3 |
| Utlandsboende ägare | 0 | 198 120 | 2,3 | 1,1 |
| Svenska fysiska personer | 283 592 | 2 169 620 | 29,0 | 27,2 |
| Totalt | 1 103 798 | 7 344 306 | 100,0 | 100,0 |
Det totala antalet aktieägare i Lammhults Design Group var vid årsskiftet 2 791 (3 082). Utländska ägare svarade för 2,3 procent (3,7) av kapitalet och 1,1 procent (1,7) av rösterna. Institutionella ägare, inklusive utlandsbaserade och ej kategoriserade juridiska personer, svarade för 37,8 procent (35,9) av kapitalet och 17,4 procent (16,5) av rösterna. De tio största ägarna svarade för 53,9 procent (53,7) av kapitalet och 75,4 procent (75,3) av rösterna.
| NYCKEL TAL |
Enhet | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | mkr | 815,9 | 829,2 | 901,2 | 840,8 | 778,0 |
| Bruttoresultat | mkr | 332,8 | 329,7 | 368,5 | 337,4 | 303,6 |
| Bruttomarginal | % | 40,8 | 39,8 | 40,9 | 40,1 | 39,0 |
| Rörelseresultat | mkr | 84,8 | 73,3 | 85,5 | 44,6 | 26,7 |
| Rörelsemarginal | % | 10,4 | 8,8 | 9,5 | 5,3 | 3,4 |
| Resultat efter finansiella poster | mkr | 78,2 | 63,1 | 77,1 | 38,9 | 24,2 |
| Nettomarginal | % | 9,6 | 7,6 | 8,6 | 4,6 | 3,1 |
| Totalt kapital | mkr | 621,3 | 662,0 | 790,5 | 754,6 | 744,1 |
| Sysselsatt kapital | mkr | 462,6 | 483,0 | 577,9 | 581,5 | 578,0 |
| Operativt kapital | mkr | 426,2 | 438,6 | 505,2 | 511,3 | 504,6 |
| Eget kapital | mkr | 322,4 | 344,7 | 395,5 | 395,1 | 369,3 |
| Avkastning på totalt kapital | % | 14,5 | 11,1 | 12,1 | 6,0 | 3,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 19,0 | 15,0 | 16,6 | 8,0 | 4,7 |
| Avkastning på operativt kapital | % | 20,0 | 16,9 | 18,1 | 8,8 | 5,2 |
| Avkastning på eget kapital | % | 17,9 | 12,6 | 14,2 | 6,9 | 3,6 |
| Skuldsättningsgrad | ggr | 0,43 | 0,40 | 0,46 | 0,47 | 0,56 |
| Andel riskbärande kapital | % | 53,2 | 53,2 | 50,5 | 53,3 | 51,2 |
| Ränteteckningsgrad | ggr | 10,7 | 8,9 | 8,0 | 6,0 | 8,5 |
| Soliditet | % | 51,9 | 52,1 | 50,0 | 52,4 | 49,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | mkr | 70,9 | 50,2 | 93,3 | 33,4 | 29,8 |
| Investeringar | mkr | 17,3 | 12,5 | 27,6 | 17,3 | 7,6 |
| Medelantal anställda | 371 | 363 | 400 | 410 | 394 |
Andel riskbärande kapital Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Balansomslutning Värdet av samtliga tillgångar.
Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen.
Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets slut dividerat med eget kapital per aktie.
Börskurs vid årets slut Senaste betalkurs vid Nasdaq OMX Nordiska Börs för respektive år.
Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av börskurs vid årets slut.
Eget kapital Bundet och fritt eget kapital.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Lagrets omsättningshastighet Kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt varulager.
Nettomarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning Värdet på koncernens leveranser efter avdrag för leveranser mellan bolag inom koncernen.
Omsättning per anställd Nettoomsättning dividerat med medelantal anställda.
Operativt kapital Balansomslutning minus likvida medel och andra räntebärande tillgångar och minus ej räntebärande skulder.
P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerat med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie efter skatt Årets resultat dividerat med genomsnitlligt antal aktier.
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital Balansomslutning minus ej räntebärande skulder och uppskjuten skatt.
Utdelningsandel Föreslagen utdelning i procent av årets resultat.
Hur ser morgondagens möbelklassiker ut? Vilka affärsmodeller väntar runt hörnet? Hållbar design precis som hållbara affärer är en fråga om att försöka förstå framtiden. För med en välgrundad föreställning om hur världen kan komma att se ut, går det också att påverka utvecklingen.
En berättelse från samtiden till framtiden
I vart och ett av Lammhults Design Groups fyra affärsområden pågår projekt med bäring på framtiden. Till årsredovisningen har vi tillsammans med de ansvariga på bolagen valt ut spännande satsningar som påverkar oss lika starkt idag som de kommer få effekter för morgondagen.
Som formgivare och affärsutvecklare måste du ständigt förhålla dig till framtiden. Den är både en utmaning och en källa för inspiration. Möt fyra personligheter inom Lammhults Design Group och läs deras spaningar.
Lammhults Office : Renodlar sina varumärken Lammhults Library : Expansion i Mellanöstern och Storbritannien Lammhults Home : Strukturerad miljösatsning Scandinavian Eye wear : Hittar senaste trenden i egna arkiven
Inom koncernen initieras, utvecklas och implementeras ständigt nya satsningar. Det handlar om varumärkesstrategi, produktutveckling, nya marknader, miljöarbete och andra förbättringar. Med fokus på framtiden lyfter vi fram fyra projekt som varit aktuella under året. Några av dem sträcker sig flera år bakåt i tiden, andra är precis lanserade. Alla kommer de vara med att forma Lammhults Design Groups närmaste framtid.
Inför Lammhults världssatsning, som inleddes vid Stockholm Furniture Fair 2011, hade företaget klart definierat vad Lammhults står för och hur man tar steget in i framtiden. Företagets historia av banbrytande designsamarbeten och kopplingar till modernismen har gett form åt designfilosofin Lammhults Modern Essentials. Hos syskonvarumärket Abstracta har samma ambition att vara tydlig lett fram till konceptet Great Workspaces.
l ammhults design group 21
Lammhults står för tydlig funktion och tidlös skönhet, säger Åke Jansson, Vd på Lammhults Möbel AB om företagets designlöfte. Lammhults Modern Essentials lanseras 2011 och har en direkt koppling till företagets historia. Det går att följa en röd tråd från 1955 och grundaren Edvin Ståhls tidiga produkter fram till dagens innovationer.
Under 60-talet inleddes ett samarbete med Börge Lindau & Bo Lindekrantz, två av Sveriges första moderna möbelformgivare. Och med modernismen som utgångspunkt skapade Lindau & Lindekrantz ny, innovativ design. Inte minst genom att fullt ut använda sig av Lammhults digra kunskaper inom stålproduktion. I tjugo år blomstrade företaget tillsammans med duons starka formgivning som gav 30-talets modernism ett nytt uttryck.
I slutet av 1980-talet gick företaget in i en ny fas och bjöd in ett antal lovande, nyutexaminerade elever till en workshop. Deltagarna fick tillgång till Lammhults fabrik under ett år och satsningen mynnade bland annat ut i Lammhults samarbete med Gunilla Allard som genererat flera nya klassiker.
Med design som konkurrensfördel har Lammhults ökat sin försäljning tiofaldigt, under en period där svensk ekonomi stagnerade. Passionen för modern design och långsiktiga formgivarsamarbeten har stärkt varumärket genom åren och nu har ledningen konceptualiserat och satt ord på sin framgångsrika designfilosofi: Lammhults Modern Essentials.
Det handlar om modernismens principer: tydlig design, ärlighet gentemot materialen och ett socialt engagemang för den industriella produktionen. Det har varit Lammhults förhållningssätt från första början till dagens datum", berättar marknadschef Thomas Samuelsson.
När Lammhults 2008 fick sällskap av Abstracta var det viktigt att de båda varumärkena skulle hitta sin särprägel och komplettera varandra. Där Lammhults bygger vidare på sitt designarv har Abstracta tagit ett eget grepp om ett helt område: arbetsplatsen.
Arbetslivet de senaste åren har förändrats med nya sätt att jobba, nya platser att jobba på och nya sätt att mötas på. Arbetsklimatet är mer dynamiskt med kommunikation och balans mellan formellt och informellt som viktiga faktorer. Med sin insikt i den moderna arbetsplatsen och kunskaper i design, teknik och akustik hittade Abstracta sin roll på den moderna arbetsplatsen, formulerat i konceptet: Great Workspaces.
Konceptet lanserades på Orgatec i Köln under slutet av 2010. Under 2011 kommer konceptet att utvecklas och synas mer. Med Abstracta kan alla arbetsplatser gå från "good till great", säger Thomas Samuelsson.
Att planera, utforma och utrusta ett bibliotek ställer lika höga krav på kunskaper i bibliotekets olika funktioner som i arkitektur och design. En kombination av kompetenser som tagit Lammhults Library från Norden ut i världen. Under 2010 har affärsområdet fortsatt att stärka sin roll i Mellanöstern och på de brittiska öarna.
"Det hela började i mitten av 70-talet och en förfrågan från Unesco i Paris om att inreda ett antal skolbibliotek i Förenade Arabemiraten", berättar Kjell Granelli, försäljningschef på BCI om företagets etablering i Mellanöstern. De följande decennierna investerade länderna i GCC (Gulf Cooperation Council) stora summor i grundläggande infrastruktur, inte minst för utbildning och information. BCI har varit med som en viktig partner och har till dags dato inrett hundratals bibliotek i regionen.
Långsiktigheten har varit en ledstjärna och direkt avgörande för många affärer. "Vi har byggt upp relationer till de lokala biblioteken, myndigheterna och våra egna återförsäljare för att bli en pålitlig partner. De vi jobbar med kan lita på att vi finns kvar i framtiden för garantiåtaganden, kompletteringar och fortsatt utveckling; de får direkt tillgång till vår knowhow", säger Kjell Granelli.
"Under 2010 inredde vi Kuwaits nya nationalbibliotek och nästa år är vi med när Qatar Universitys nya centralbibliotek tar form. Två riktiga prestigeprojekt som betyder en orderingång i storleken fem till sju miljoner kronor styck". Utbildningsmiljöer har blivit en spetskompetens och BCI står bakom flera hundra skolbibliotek, främst i Kuwait och emiratet Abu-Dhabi. Man har även levererat inredning till folkbiblioteken i emiratet Dubai då nya stadsdelar tillkommit.
Tillväxten i GCC-länderna är fortsatt god och det planeras för nya investeringar i utbildningssektorn. En trend med potential är internationellt erkända universitet som startar filialer i regionen. "2010 levererade vi inredningen till Georgetown Universitys anläggning i Doha, etablerad i samarbete med finansiellt mäktiga Qatar Foundation. Framtiden för vår kompetens i Mellanöstern ser mycket ljus ut", säger Kjell Granelli.
I Manchester satsar man stort på sina bibliotek och Lammhults Library är med som partner i inte mindre än fyra projekt. Det största är flytten och renoveringen av stadens centralbibliotek, och de tre andra – Longsight Library, Beswick Library och Brooklands Library – håller alla hög profil. Expansionen på den brittiska marknaden är resultatet av ett målmedvetet arbete.
På en marknad med ett överflöd av leverantörer och ett ständigt pågående priskrig, valde BCI att satsa på kvalitet och kompetens. Genom att lyfta fram sitt designkunnande tog man en ny position.
"Med den erfarenhet vi hade från den brittiska bibliotekssektorn identifierade vi en lucka i marknaden och utvecklade vår affärsmodell till att vara mer än en leverantör. Vi kan erbjuda både högklassig designkompetens och inredning av hög kvalitet. Med ett genomarbetat presentationsmaterial lyckades vi verkligen nå ut", säger Mikael Kjeldsen, affärsområdeschef på Lammhults Library.
Satsningen i Storbritannien har förutom projekten i Manchester lett till ramavtal med bland annat ESPO, Nottingham, Devon och Leeds. Lammhults Library har även avtal som ensam leverantör av biblioteksinredning för Edinburgh City Council Library Design Framework för de kommande fyra åren.
Idag har Lammhults Library en stabil position i Skottland och norra England, men de närmaste åren kommer man att öka sin närvaro i de södra delarna och då främst området runt London. "Där ser vi den största tillväxtpotentialen. Eftersom den brittiska marknaden som helhet stramas åt så finns vår möjlighet i att ta marknadsandelar och utveckla existerande affärer", säger Mikael Kjeldsen.
Miljöfrågan är här för att stanna. Medvetenheten hos befolkningen i stort ökar hela tiden och i konsumentledet gör fler och fler aktiva etiska och ekologiska val. Det är dock en utveckling som haft svårt att få riktig fart i möbelbranschen. Men nu tar Ire täten för att öka tempot och få fler intresserade av att välja för miljön.
På kontraktssidan i möbelbranschen har kraven varit tydliga en längre tid, speciellt vid upphandling till offentlig sektor. Konsumenterna har däremot varit mer avvaktande. Mycket på grund av att det ofta kostar lite mer att välja det miljövänligare alternativet.
När konsumenternas intresse för miljömärkta möbler varit svalt, har många leverantörer också förhållit sig avvaktande. Den balansen mellan utbud och efterfrågan har Ire nu bestämt sig för att göra någonting åt.
"Vågar vi öka utbudet av produkter som är ett bättre miljöalternativ, kommer också kundernas efterfrågan att öka. Ibland måste vi som leverantör gå före marknaden", säger Ola Söderpalm, ny affärsområdeschef 2011 för Lammhults Home.
Att belasta miljön så lite som möjligt har länge varit en viktig fråga för Ire. Ända sedan starten 1939 har man satsat på att vara en närproducerande möbeltillverkare. De flesta råvarorna köps in i trakterna runt Västra Götaland och Småland. All produktion är också förlagd till Sverige.
Med två strategiska projekt har Ire skruvat upp sitt miljöengagemang ytterligare under 2010. Företaget blev i november certifierat enligt ISO 14001, en bekräftelse på att man jobbar systematiskt med att minska sin miljöpåverkan.
Tillsammans med formgivaren Emma Olbers har Ire tagit fram en ny soffmodell i linje med kraven för Svanen, Nordens officiella miljömärkning och världsledande med sina tuffa krav. Soffan väntas bli officiellt Svanenmärkt under 2011. Tydligare än så kan ett möbelföretag knappast visa att man är ett alternativ för alla som vill handla lokalproducerat och inte belasta miljön i onödan.
Våra möbler är miljö- och hantverksmässigt tillverkade i västgötska Tibro. Råvarorna till möbelkonstruktionen köps lokalt och tygerna kommer från Europas ledande väverier. Det är viktigt för oss att producera nära våra huvudmarknader. Därmed kan vi undvika miljöbelastande transporter så långt det är möjligt. Vi arbetar helhjärtat för att bedriva verksamheten på ett etiskt ansvarsfullt sätt med så liten påverkan som möjligt på miljön.
Join/Rejoin Ire. Design Emma Olbers
Skaga Originals är ett koncept som lyckats ta tillvara ett rikt designarv och samtidigt förnya varumärket och öka intresset i konsumentled.
Konceptet startade i samband med Scandinavian Eyewears 60-årsjubileum 2008. Sex tidstypiska bågar ur Skagas omfångsrika designarkiv valdes ut och nylanserades som Skaga Originals. "Med facit i hand ser vi att vi var en aning tidiga, retrotrenden var fortfarande i sin linda", säger Anneli Isacsson, marknadschef på Scandinavian Eyewear.
Nästa steg togs två år senare efter ett fynd i företagets källarvalv. Det var skisser från 60-talet signerade designikonen Sigvard Bernadotte. Tanken på ett Skaga Originals by Sigvard Bernadotte var född och snart lanserades bågarna Max, Siri och Ariel. Designen låg helt rätt i tiden och lanseringen rönte stort intresse.
"I all kommunikation fokuserade vi konsekvent på Sigvard Bernadotte som designer, inte som kunglighet. Det går dock inte att förneka att timingen var god och att den rojalistiska yran runt kronprinsessans bröllop ökade intresset ytterligare ", säger Anneli Isacsson.
Inför 2011 har Scandinavian Eyewear fortsatt att gräva i sina designarkiv. Den senaste kollektionen från Skaga Originals
bär tillägget "by Sighsten Herrgård". Med sin djärvhet och stilsäkerhet blev Sighsten Herrgård en av Sveriges mest kända designer och trendsättare under 70- och 80-talet. De bågar – Castor, Capricorn, Leo – han ritade för Skaga har ett formspråk som tilltalar en modemedveten målgrupp.
Sighsten Herrgård var en av de första kända personer i Sverige som berättade att han hade aids och 1989 gick han bort i sjukdomen. Tillsammans med hans familj har Scandinavian Eyewear beslutat att donera 20 procent av försäljningsintäkterna från kollektionen till förmån för aidsforskning.
Efter tre kollektioner har Skaga Originals fått fäste på marknaden. Konceptet har hjälpt till att förstärka och delvis förändra bilden av varumärket Skaga, ett genuint och spännande glasögonmärke.
"Skaga har länge varit kända för sina klassiska bågar. Den bilden ville vi behålla och samtidigt addera en nyfikenhet och förväntan på varumärket", säger Anneli Isacsson om satsningen som även är ett led i att börja bygga varumärket mot konsument.
Skaga Originals by Sigvard Bernadotte blev en stor succé och Sighsten Herrgårds kollektion har redan fått ett gott mottagande. Skaga Originals har alla möjligheter att fortsätta utvecklas. Utforskningen av designarkivet har bara börjat.
Svensk formgivare, främst känd för sina smycken under eget varumärke. Hon har samarbetat med Scandinavian Eyewear sedan 2002.
Hos människor jag möter och på resor. Mode är också relevant för mig eftersom det alltid varit ett stort intresse. Mode från förr och nu är alltid lustfyllt. Och lust är den viktigaste inspirationen för mig som designer.
Att använda fantasin och leka fram former som ändå ska passa många typer av människor. Fortfarande ha en bra magkänsla och lita på den.
Jag är ingen spådam, men tror att den stora massan alltid kommer att välja det man tycker om oavsett varumärke. Trendkänsliga personer kommer fortfarande välja en egen stil för att utmärka sin personlighet. Jag själv håller mig oftast till ett par designers/varumärken som tilltalar mig.
Retro-tänket kommer nog att spela en stor roll i design framöver. Även nya material och smidiga funktioner är en viktig del i utvecklingen av branschen.
Designer med rötterna i Tyskland men erfarenhet från såväl USA som Italien. Strävar ständigt efter hållbarhet i både formgivning och tillverkning. Aktuell med fåtöljen Volo för Lammhults.
På resan, i skogen och i badkaret. Hela livets bandbredd ingår.
Jag tror att formgivning fortfarande kommer att vara ett konstnärligt yrke. Formgivaren måste även i framtiden ha fina idéer och kunna rita ner dem med en blyertspenna – den kommer att överleva allt.
Möbeldesign har alltid varit ett uttryck för vad människor tycker och gör i sin samtid. Om man har idéer och kan ge svar på kulturella utmaningar, överföra dessa tankar i skapandet från ritning, utveckling över tillverkning till kundrelationen, så har man en stor chans att lyckas. Precis som idag tror jag att framtidens kunder kommer att ha olika syn på vad god formgivning är. Viktigt är att ha en egen filosofi! Jag tror inte på en utveckling där produkter bara snabbt byter yta och följer trender, de måste ha en själ. Intressant blir det när där händer någonting riktig nytt. Sist men inte minst, är relationen till naturen den avgörande faktorn för framgångsrik formgivning i framtiden.
Det kan endast framtidens användare avgöra. Själv är jag hittills mest nöjd med mitt fällbord Confair för Wilkhahn. Det övertygar mig och även många andra efter snart 18 år, både som idé och design. Nya fåtöljen "Volo" för Lammhults är av samma virke! Båda har enligt mig en klar, ny, egen stil och karaktär. För att skapa en klassiker behövs utöver en lyckad design en medveten och engagerad producent med en stark, hållbar identitet, anser jag.
De senaste åren har framtidens bibliotek diskuterats mer än någonsin förr. Vilka tjänster ska biblioteken erbjuda? Hur påverkar alla digitala media? Inspirationen kommer från konferenser och debatter men också i samtalen med kollegor. Internet är fyllt med diskussioner om framtidens bibliotek; googla "library of the future" och du får 196 miljoner träffar. Sist men inte minst är våra kunder en viktig inspirationskälla. Det är ju deras framtid det handlar om.
På biblioteken – men det är klart att lösningarna kommer att se annorlunda ut och utvecklas i takt med den digitala utvecklingens höga tempo. Vi kommer i alla fall fortsätta hålla högt tempo. Å ena sidan har vi ett långt utvecklat biblioteksväsende i Europa och Nordamerika med flera konsolideringar med färre men större bibliotek. Å andra sidan är andra marknader i gång med att bygga upp och bygga ut sina bibliotek.
Möjligheterna är gränslösa men styrs av den digitala utvecklingen. Visst kommer vi att ha bibliotek 2030. Antalet besökare har varit stabilt trots alla sökmotorer, e-böcker och online-tjänster. Det finns behov av en offentlig mötesplats för lärande och upplevelser. Jag tror att framtidens bibliotek kommer samla flera offentliga tjänster. Trenden med lärande kommer fortsätta och i anslutning till biblioteken kommer de kommersiella inslagen att öka. Ur ett inredningsperspektiv minskar förvaringen av fysiska medier till förmån för produktexponering, större områden med miljömöbler och nya lösningar för nya tjänster.
Det beror på vilket bibliotek vi talar om. Inom den högre utbildningen kommer biblioteken vara utpräglat internationella. För större folkbibliotek blir det även viktigt att ha sin regionala identitet för att passa in i det omgivande samhället.
Grundare av designbyrån Jesper Design och industridesigner som precis har inlett ett fördjupat samarbete med Voice. Aktuell med skåpet No. 216.
I mitt arbete som designer jobbar jag inom flera olika produktområden, och korsbefruktningen mellan olika professioner och branscher är en ständig källa till inspiration och kreativitet. Även om jag jobbar med produkter så inspireras jag av arkitekturens storskalade struktur och naturens egensinniga kreativitet; där former, materialmöten och upplevelser kan inspirera till nya lösningar och uttryck.
Som frågan antyder så tror jag just att man allt mer "söker" och aktivt väljer ut de produkter man vill äga och använda. Vi lever idag i ett överflöd av produkter och erbjudanden. Jag tror vi alltmer vill ha långsiktigt hållbara produkter, och produkter som berättar en historia, mervärden som är utöver den funktion de fyller. Produkter som berör och som blir en del av mitt personliga uttryck. Vi lever i en allt mer digital och snabb värld som parallellt skapar ett behov av taktila och långsamma värden. Spara tid i ena änden, och att i andra änden använda tiden rätt.
Innovation för mig är nytänkande. Att våga se förbi de etablerade lösningarna. Att tänka i nya banor och skapa nya tekniska lösningar såsom materialval, funktionalitet eller produktionsmetoder. Men innovation är också nytänkande i hur produkter kan eller ska användas, hur upplevelsen av en produkt är, hur en produkt genom sin form får mig att må eller agera. Design för mig handlar mycket om att sy ihop alla dessa till en övertygande helhet. Innovation är att göra det på ett sätt som ingen annan gjort tidigare. Att gå stigar ingen förut gått, innan de blir upptrampade vägar.
Uttrycken i formgivningen de närmsta åren tror jag handlar om personlighet, autenticitet och om att våga vara nördig. Vi vill känna samhörighet med likasinnade, vilket ger sig uttryck i vilka saker vi omger oss med, hur vi klär oss, hur vi inreder och vad vi äter. Vi lever i en kommunikativt global värld där de personer vi känner oss mest samhöriga med inte nödvändigtvis alltid är fysiskt nära. Det gör att intressen och livsstilar kan vara allt mer smala och "nördiga", att passionerat hänge sig åt smala intressen tror jag kommer påverka formgivningen. Produkter och former som kan tyckas svårtolkade för den oinvigde, men desto mer entusiastiskt positivt för den som förstått produktens "story" och ursprung. I det finns också en autenticitet och äkthet.
Lammhults Design Group är en koncern uppdelad i fyra affärsområden. Vart och ett med en rad varumärken – Abstracta, BCI, Ire, Lammhults, Skaga, Schulz Speyer och Voice med flera – som hör till de ledande på sina respektive marknader. Det är den bredden som bygger koncernens värde.
Vi brinner för att skapa inredningar och glasögonbågar med högt designvärde, hög kvalitet och innovativa funktioner. Här läser du om hur den ambitionen har utvecklats i verksamheten under året.
Åke Jansson, Affärsområdeschef
Affärsområde Lammhults Office utvecklar och marknadsför inredningar för offentliga miljöer där kraven på design, funktion och kvalitet är mycket höga. I affärsområdet ingår tre varumärken: Lammhults, Abstracta och nyförvärvade Borks. Lammhults Möbel AB, med varumärket Lammhults, grundades redan 1945. Sedan 2008 ingår även varumärket Abstracta i dotterbolaget. Varumärket Borks ingår sedan november 2010.
Lammhults erbjuder tidlösa, attraktiva och formstarka möbler med ett högt designvärde, för både offentlig och privat miljö, medan Abstracta utvecklar produkter för visuell kommunikation, avskärmning och flexibla arbetsstationer. Borks tillverkar kvalitativa och funktionella skrivtavlor för konferens-, mötes- och utbildningsmiljöer.
Tillsammans skapar varumärkena ett komplett erbjudande för den som söker kreativa och funktionella inredningar för arbetsplatser och offentliga rum.
Produkterna tas fram i långsiktiga samarbeten med formgivare från Norden men också från andra länder världen över. Den internationella profilen är stark och många av produkterna har belönats med designpriser i både Skandinavien och andra delar av världen.
Lammhults Offices slutkunder är främst företag, organisationer och offentliga institutioner. Det gör att arkitekter som utformar och föreslår inredning är en viktig målgrupp. Många möbler från Lammhults är också välkända och
etablerade på marknaden för privatkonsumtion. Produkterna säljs genom agenter och återförsäljare på respektive marknad.
De starkaste drivkrafterna bakom kundernas efterfrågan på inredningar för offentliga miljöer är normalt sett omflyttningar, ombyggnader och nybyggnationer. Över en konjunkturcykel betyder det att det kan förekomma kraftiga variationer i efterfrågan. Lammhults
Campus Air Lammhults. Design Johannes Foersom & Peter Hiort–Lorenzen
Office parerar svängningarna genom att söka verksamheter som följer skilda faser i konjunkturcykeln, till exempel att sälja på flera internationella marknader, samt att sälja till både företag och offentliga verksamheter. Företagskundernas största investeringar kommer till exempel oftast i slutet av cykeln när företagens vinster blivit större och behovet av expansion hunnit bli starkt. Offentlig verksamhet, som högskolor och flygplatser, å andra sidan, baserar vanligen sina investeringsbeslut på
andra parametrar än konjunkturens växlingar. Omflyttningar är dessutom något som pågår i alla konjunkturlägen och utgör en viktig affärsbas i konjunktursvackor.
Efterfrågan påverkas också av vilka inredningstrender som råder i samhället i övrigt, till exempel öppna planlösningar. Människors sätt att arbeta och konferera yrkesmässigt har förändrats radikalt de senaste två decennierna. Formella möten har gått mot dynamiska samarbetsformer där kraven på kreativa
mötesmiljöer höjts rejält. Behovet av produkter för visuell kommunikation och avskärmning har också växt i takt med att kunderna väljer öppna, flexibla kontorslösningar. Därutöver påverkas kunderna av teknikutvecklingen som ökar möjligheterna att arbeta i princip var som helst. Det leder i sin tur till att kontoren tenderar att bli mindre och mer flexibla framöver.
Slutligen drivs efterfrågan naturligtvis av god formgivning. Identitetsstark och innovativ design ger konkurrensför-
Genom förvärvet av Borks förstärks vårt erbjudande inom visuell kommunikation och vår strävan efter att bli marknadsledande i Norden.
Åke Jansson, Affärsområdeschef
Rock'd Abstracta. Design Eelco Voogd
| LAMMHULTS OFFICE |
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, mkr | 290,9 | 313,4 | 352,9 | 283,3 | 287,8 |
| Rörelseresultat, mkr* | 36,1 | 34,4 | 46,6 | 25,6 | 32,8 |
| Rörelsemarginal, % | 12,4 | 11,0 | 13,2 | 9,0 | 11,4 |
| Sysselsatt kapital, mkr | 132,9 | 136,7 | 147,6 | 128,6 | 166,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 27,7 | 25,5 | 32,8 | 18,7 | 22,4 |
| Investeringar, mkr | 5,4 | 5,8 | 5,0 | 1,8 | 2,4 |
| Medelantal anställda | 145 | 142 | 154 | 135 | 135 |
* exkl administrationsersättning till moderbolaget.
Affärsområdets ekonomiska utveckling enligt ovan är redovisad enligt IFRS. Värden för åren 2006–2008 har räknats om från Bokföringsnämndens allmänna råd till IFRS i samband med årsredovisningen 2009.
delar och attraherar kunder på lång sikt. Lammhults Office har därför långsiktiga samarbeten med ett antal utvalda framstående formgivare, exempelvis Gunilla Allard, Nina Jobs, Anya Sebton, Johannes Foersom (Danmark) Peter Hiort-Lorenzen (Danmark), Love Arbén, Stefan Borselius, Mia Wahlstein, Josef Zetterman, Fredrik Wallner, Andrea Ruggiero (USA), Eelco Voogd (NL) och Andreas Störiko (Tyskland).
Efterdyningar från finanskrisens 2009 var tydliga på många håll i västvärlden. Efterfrågan 2010 präglades av osäkerhet med nya nationalekonomiska scenarier
med hög skuldsättning, låg inflation och hög arbetslöshet utan återhämtning. Undantagen är Sverige och Tyskland där återhämtningen varit tydlig samt BRICländerna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) där ekonomin präglats av tillväxt.
Affärsområdet har utvecklats i linje med marknaden. Det innebär en oförändrad nivå jämfört med 2009, med tillväxt i Sverige och Tyskland. Marknadspositionen i Skandinavien, där Lammhults Möbel sedan många år varit en av marknadens stora aktörer, förblev intakt.
60 procent av affärsområdets omsättning kom från svenska kunder, resterande 40 procent från exportmarknaderna. Förutom de nordiska grannländerna var de största exportmarknaderna Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA och Holland. Stora framsteg gjordes i Storbritannien, där omsättningen ökade med fyra miljoner kronor till sju miljoner kronor. Den internationella konkurrensen är fortsatt stor på området, framför allt från tyska, danska och italienska företag.
Affärsområdets försäljning ökade med två procent till 288 mkr. Rörelsemarginalen steg till 11,4 procent (9,0) tack vare förbättrad bruttomarginal och genomförda kostnadsbesparingar.
Cargo Gastro Lammhults. Design Gunilla Allard
Omsättningen påverkades av beslutet att varumärket Abstracta inte längre skall sälja teknikprodukter utan koncentrera sig på produkter med högre förädlingsvärde. Det motsvarade en medveten omsättningsreduktion med ca 10 mkr 2010.
Affärsområdet förvärvade i slutet på 2010 Borks Patenttavler A/S i Kolding, Danmark. Borks verkar inom området visuell kommunikation och är en direkt förstärkning av Abstractas produktområde. Vår strävan att bli ledande inom området i Norden blev därmed ytterligare bekräftad. Borks är ett mycket väletablerat företag som arbetar med formgivare i produktutvecklingen på samma sätt som Lammhults Möbel AB.
Under året lanserades en rad produktnyheter. En av de mest uppmärksammade blev Andrea Ruggieros mobila arbetsstation Mobi, som också blev belönad med två amerikanska designpriser under hösten. Gunilla Allard presenterade sin konferensstol Comet i flera utföranden samt serveringsvagnen Cargo i ny version, kallad Cargo Gastro. Anya Sebton visade en ny version av Millibar – Millibar Soft Lounge. Johannes Foersom och Peter Hiort-Lorenzen kompletterade sin stol Campus Air med en karmstol. Eelco Voogd presenterade den mobila skrivtavlan Sketchalot och sittpuffarna Base och Rock'd.
Mikael Kjeldsen, Affärsområdeschef
Affärsområde Lammhults Library utvecklar kreativa, attraktiva och funktionella inredningar för bibliotek, skolor och andra offentliga mötesplatser, till exempel utbildningslokaler och kulturhus. I affärsområdet ingår varumärkena BCI, Eurobib Direct och Schulz Speyer.
Verksamheten organiseras i svenska dotterbolaget Lammhults Biblioteksdesign AB, danska dotterbolaget Lammhults Biblioteksdesign A/S samt tyska dotterbolaget Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG. Försäljning och marknadsföring sköts genom ett nätverk av dotterbolag i Belgien, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna, Österrike och Norge. Det norska bolaget ägs till hälften av Lammhults Biblioteksdesign AB. På övriga marknader i världen sker försäljningen genom lokala återförsäljare.
Affärsområdets verksamhet är uppdelad i två delar: dels projektförsäljning av totala inredningssystem som hyllor och möbler, dels eftermarknadsförsäljning av möbler och förbrukningsmaterial via kataloger och nätbutik. De svenska och danska dotterbolagen delar organisation och huvudkontor för projektförsäljningen under varumärket BCI i danska Holsted, medan huvudkontoret för eftermarknadsförsäljning finns i Lund under varumärket Eurobib Direct. Produktion sker i den egna anläggningen i Danmark samt hos underleverantörer. Tysklandsbaserade Schulz Speyer har
en fristående organisation men samarbetar tätt med systerbolagen när det gäller till exempel inköp.
Alla tre varumärkena i affärsområdet är ledande inom sina respektive marknadsnischer och sammantaget är Lammhults Library världsledande inom biblioteksinredningar. Tillsammans med de andra verksamheterna inom Lammhults Design Group skapas möjligheter för helt unika kunderbjudanden.
Lammhults Librarys slutkunder är huvudsakligen aktörer vars verksamheter finansieras med offentliga medel, till exempel kommuner och allmänna utbildningsanstalter. Arkitekter som utformar och föreslår inredning är därför en viktig målgrupp i marknadsbearbetningen.
Eftersom investeringar i exempelvis bibliotek, mediatek och kulturhus är så starkt kopplade till offentlig verksamhet är marknaden för biblioteksinredningar en nischmarknad som i hög utsträckning följer sin egen logik. Kunderna är beroende av den offentliga ekonomin och myndigheternas investeringsvilja.
Marknaden är på grund av detta relativt konstant. Den som vill växa får göra det genom att ta fler marknadsandelar, alternativt expandera in på nya marknader. Idag är Lammhults Library i princip den enda internationella aktören.
Olika marknader kan skilja sig starkt åt vad gäller konkurrens. Generellt sett handlar det oftast om en till två större lokala huvudaktörer och därutöver ett antal mindre, lokala aktörer. Samtidigt påverkas marknaden starkt av ett antal krafter som håller på att stöpa om branschen ordentligt.
En sådan trend är utvecklingen mot mer centraliserade och större bibliotek samt att kunderna blivit allt mer benägna att investera i fler mediatek och kulturhus. En förklaring till detta är samhällets växande behov av landmärken, alltså byggnader som tillmäts en särskild roll i offentligheten och kan fungera som mötesplatser. Särskilt viktig är bibliotekens roll som kunskapsbärare och stöd för skolelevers läxarbeten. Att skapa en lärande miljö med inredning och IT är en central uppgift. I takt med att bibliotek alltmer blir mötesplatser och upplevelsecentrum växer design
En trend är utvecklingen mot mer centraliserade och större bibliotek samt att kunderna blivit allt mer benägna att investera i fler mediatek och kulturhus.
Mikael Kjeldsen, Affärsområdeschef
| LAMMHULTS LIBRARY |
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, mkr | 339,3 | 315,5 | 353,5 | 365,0 | 318,2 |
| Rörelseresultat, mkr* | 33,4 | 32,7 | 45,3 | 35,7 | 13,8 |
| Rörelsemarginal, % | 9,9 | 10,4 | 12,8 | 9,8 | 4,3 |
| Sysselsatt kapital, mkr | 136,1 | 141,7 | 189,0 | 196,6 | 157,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 27,8 | 24,8 | 28,7 | 19,4 | 8,0 |
| Investeringar, mkr | 7,5 | 3,4 | 5,0 | 7,1 | 3,0 |
| Medelantal anställda | 150 | 140 | 150 | 158 | 162 |
* exkl administrationsersättning till moderbolaget.
Affärsområdets ekonomiska utveckling enligt ovan är redovisad enligt IFRS. Värden för åren 2006–2008 har räknats om från Bokföringsnämndens allmänna råd till IFRS i samband med årsredovisningen 2009.
och arkitektur i betydelse. Det märks inte minst på att arkitekter i allt högre utsträckning frågar efter unika lösningar.
Trender från butiksinredningar och kommersiella miljöer syns allt mer i biblioteken. Böcker, tidskrifter och andra media presenteras mer inbjudande och lättöverskådligt. I stället för rader med bokryggar möter biblioteksbesökaren allt oftare bokens framsida.
En annan trend är den tekniska utvecklingen. I och med e-bokens inträde och digitala mediers framväxt blir bokhyllan mindre betydelsefull för biblioteken. Många bibliotek minskar därför bokbeståndet för att i stället få plats med mötesplatser och teknisk utrustning för underhållning som film och spel. Det i sin tur kräver nya inredningar.
Att hålla en hög designprofil kommer att fortsätta vara av stor vikt för att nå en positiv utveckling. Affärsområdet samarbetar med etablerade formgivare på området, till exempel Lars Vejen, Björn Dahlström, Louise Hederström, Marie-Louise Gustavsson och Frans James.
Verksamheterna i Lammhults Library begränsades under året av återhållsamma offentliga investeringar på en rad europeiska marknader. Flera länder har gjort betydande nedskärningar i sina kulturinvesteringar inom såväl statlig som kommunal sektor. Det har också påverkat biblioteksdelen och flera projekt har senarelagts. För omsättningen har det inneburit en minskning med 13 procent. Den lägre omsättningen tillsammans med en större omstrukturering har dragit ner rörelsemarginalen till 4,3 procent (9,8).
Vid utgången av 2010 genomfördes en större organisationsförändring med en anpassning av projektorganisationen för att möta en lägre aktivitetsnivå. Anpassningen får full effekt under 2011.
En av flera ljuspunkter under året är det brittiska dotterbolagets framgångar med en målmedveten satsning på inredning med en hög designnivå. Bolaget i Storbritannien etablerades 2008 och nådde 2010 en omsättning på 21,5 mkr, mer än en fördubbling mot föregående år. Tillväxten understöds av ett flertal ramavtal.
I Mellanöstern fortsatte Lammhults Library sin goda utveckling och levererade inredning till flera större projekt, exempelvis National Library of Kuwait, Georgetown University i Qatar och en
ramavtalsorder på 140 skolbibliotek i Abu Dhabi. Det finns inga tecken på att finanskrisen skulle ha hållit tillbaka investeringarna i Mellanöstern under 2010.
Eftersom biblioteksinredningar är en nischmarknad är det viktigt för affärsområdet att fortsätta sin internationella expansion. Idag är Lammhults Library marknadsledande i Skandinavien och västra Europa, samt väl etablerat i övriga Europa och Mellanöstern. I mindre utsträckning finns verksamheten också representerad via återförsäljare i Nordamerika, Asien, Nordafrika och Australien. Västeuropa är ett prioriterat område med stor volympotential. Mellanöstern är ytterligare ett viktigt område. I framtiden finns också stor potential i BRIC-länderna, Nordamerika och Östeuropa.
Affärsområdets försäljning reducerades under året med 13 procent till 318 mkr. Rörelseresultatet belastades med ca 6 mkr i engångskostnader för lagernedskrivningar och uppsägning av personal i syfte att effektivisera organisationen framöver. Rörelsemarginalen uppgick till 4,3 procent (9,8).
Schulz Speyer Bibliothekstechnik förvärvade biblioteksdelen av sin italienska återförsäljare Harmonie Projects.
Flera stora projekt genomfördes, bland annat till National Library of Kuwait och Georgetown University i Qatar.
Ett nytt affärssystem implementerades i det danska dotterbolaget. Övriga bolag följer efter och implementerar systemet efterhand.
Sonnie Byrling, Affärsområdeschef
Affärsområde Lammhults Home utvecklar och marknadsför produkter för heminredning. I affärsområdet ingår två varumärken: Voice och Ire. I affärsområdet finns bolaget Lammhults Home AB (fd Voice AB), med Ire Möbel AB som dotterbolag. Tillsammans skapar varumärkena ett av heminredningsmarknadens starkaste produktsortiment med såväl stoppmöbler som förvaringslösningar.
Produktbasen för varumärket Voice består av förvaringsmöbler, byråer, stolar och bord, som förenar känslan för design med innovationsförmåga och flexibilitet. Produktionen bygger på en komponentidé där möbeldelarna köps in från olika underleverantörer och sedan monteras och packas vid bolagets egen anläggning. Det gör att möblerna kan utvecklas med stor flexibilitet och marknadsanpassning.
Varumärket Ire grundades redan 1939 och är känt för sina formstarka stoppmöbler som fåtöljer och soffor. Varaktighet är ett ledord i både design- och kvalitetstänkande. Möblerna är funktionella och flexibla med till exempel klädslar som kan tas av och
tvättas. Produktionen förenar modern teknik som datoriserad tillskärning av tyger för största precision, med klassiskt hantverksarbete i monteringsfasen.
Slutkunderna för affärsområdet är främst privatpersoner, men produkterna är intressanta också för offentliga miljöer, till exempel hotell, som eftersträvar en hemtrevlig atmosfär. Produkterna säljs främst genom återförsäljare på respektive marknad.
Flera faktorer driver efterfrågan på affärsområdets produkter. Först och främst påverkas kunderna av de stora trenderna i samhället inom design och inredning. Till exempel det växande
intresset för hållbar design, trenden med öppna planlösningar och benägenheten att oftare göra om hemma.
Även om soffor och förvaringslösningar är något den moderna människan köper oavsett konjunkturläge så påverkas kundernas preferenser av såväl goda som dåliga tider. För närvarande märks det bland annat på att kunderna har ett starkt intresse för vintage och gärna väljer inredningar som mixar gammalt med nytt – något som rimmar väl med att människors behov av trygghet och bestående värden tenderar att öka i oroliga tider.
Marknaden drivs också av efterfrågan på fler personliga och unika inredningslösningar. Att kunna uttrycka
För att möta konkurrensen är innovationsförmåga och konsumentinsikt fortsatt viktigt i produktutvecklingen.
Sonnie Byrling, Affärsområdeschef
Arctic Voice. Design Rolf Fransson
| LAMMHULTS HOME |
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, mkr | 60,5 | 82,7 | 86,8 | 93,3 | 73,4 |
| Rörelseresultat, mkr* | 5,2 | 8,4 | 3,5 | 3,7 | -9,0 |
| Rörelsemarginal, % | 8,6 | 10,1 | 4,0 | 4,0 | -12,3 |
| Sysselsatt kapital, mkr | 38,6 | 36,2 | 57,5 | 59,4 | 52,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 13,2 | 22,7 | 7,8 | 6,5 | -16,0 |
| Investeringar, mkr | 1,8 | 1,1 | 15,6 | 7,8 | 2,2 |
| Medelantal anställda | 28 | 33 | 44 | 52 | 48 |
* exkl administrationsersättning till moderbolaget.
Affärsområdets ekonomiska utveckling enligt ovan är redovisad enligt IFRS. Värden för åren 2006–2008 har räknats om från Bokföringsnämndens allmänna råd till IFRS i samband med årsredovisningen 2009.
sin personlighet i heminredningen blir allt viktigare. En trend som också syns i publika miljöer som hotell, vilka i allt högre utsträckning efterfrågar affärsområdets produkter. De vill skapa stilfulla och tåliga rumsmiljöer som samtidigt är hemtrevliga och personliga.
Nya arbetsplatstrender är en annan stark drivkraft. Dels växer privatkundernas behov av lösningar för att kunna arbeta mer hemifrån, dels växer företagens behov av kreativa mötesplatser. Detta har lett till att bekväma stoppmöbler och mer hemlika miljöer blivit en allt vanligare syn även på kontoren.
Konkurrensen är generellt sett hård på samtliga av affärsområdets marknader, men varumärket Voice har länge haft en positiv särställning genom sin förmåga att kundanpassa sitt erbjudande med relativt kort leveranstid. För att
möta konkurrensen är innovationsförmåga och konsumentinsikt fortsatt viktigt i produktutvecklingen. Hög kvalitet och omsorg om detaljer är andra viktiga delar för att differentiera sig gentemot konkurrenterna.
Efterfrågan på premiumsegmenten av möbelmarknaden har varit fortsatt svag i Sverige och affärsområdet minskade omsättningen med 21 procent under året. En stor del av omsättningsminskningen förklaras av att affärsområdet under 2009 levererade hotellinredningsprojekt på ca 10 mkr och motsvarande projekt saknades under 2010. Inom affärsområdets kärnverksamhet stoppmöbler och förvaring, som säljs och distribueras via återförsäljare, var minskningen mindre. De norska och
danska marknaderna har varit svaga, vilket har lett till att stora enskilda kunder lagt ner sin verksamhet, något som har drabbat affärsområdet hårt. Cirka 68 procent av omsättningen kom från hemmamarknaden under året, medan resten kom från exportmarknaderna. Av exporten gick merparten till de nordiska grannländerna där affärsområdets produkter är väl etablerade. Framförallt gick det bra i Finland, medan däremot omsättningen sjönk i Norge och Danmark. Av övriga viktiga exportmarknader minskade försäljningen till Holland och Storbritannien, medan den ökade till Tyskland.
Resultatet belastades med lagernedskrivningar av engångskaraktär för att renodla produktsortimentet uppgående till ca 4 mkr. Rörelseresultatet uppgick till -9,0 mkr (3,7). Åtgärdsprogram har initierats för att öka marknadspenetrationen och förbättra lönsamheten.
Affärsområdets försäljning minskade under året med 21 procent till 73 mkr.
Join/Rejoin Ire. Design Emma Olbers Lammhults Home har under året ökat sin bearbetning mot offentliga miljöer och har bland annat levererat möbler till Bonniers huvudkontor i Stockholm och vunnit en stor exportorder för personalbostäder i Nordafrika.
Ire Möbel levererade Inline fåtöljer till ett nytt kryssningsfartyg i Tyskland till ett värde av 1,2 mkr.
Ire Möbel AB har genomfört en ISO 14000-certifiering som en del av sin långsiktiga miljö- och hållbarhetsstrategi
Ett nytt affärssystem implementerades på Lammhults Home AB vid årsskiftet 2010/2011.
Satsningen på samarbeten med nya designers fortsätter. Under året har flera spännande projekt startats. Till exempel har Emma Olbers designat en ny soffa och Stina Sandwall har fortsatt med nya projekt för hallmöbler och förvaring.
Joakim Brobäck, Affärsområdeschef
Affärsområde Scandinavian Eyewear utvecklar och marknadsför glasögonbågar med högt designvärde och en tydlig skandinavisk känsla. I affärsområdet finns bolaget Scandinavian Eyewear samt italienska dotterbolaget Seven.
Scandinavian Eyewear utvecklar egna varumärket Skaga samt kollektioner under varumärkena Efva Attling, Oscar Magnuson, Pilgrim, Oscar Jacobson och Lexington. Varumärkena skiljer sig åt sinsemellan, men förenas av en stark designkänsla, omsorg om detaljer, hög kvalitet och fingertoppskänsla för mode.
Slutkunder är personer som vill ha glasögon av god kvalitet för att uttrycka livsstil och identitet. Affärsområdets direkta kunder är enskilda och kedjeanknutna optiker i såväl Sverige som på exportmarknaderna.
Design, prototypframtagning och testning görs i Sverige, medan tillverkningen sker i Italien och Kina. Nya kollektioner presenteras fyra gånger om året. Scandinavian Eyewear, som finns i Jönköping, har en effektiv distribution och hög leveranssäkerhet tack vare sin moderna anläggning för lagerhållning och distribution av glasögonbågar.
Det är oftast två faktorer som avgör kundernas beslut att skaffa nya glasögon: behovet av synhjälpmedel och önskan att uttrycka sin personliga stil.
Modets svängningar påverkar affärsområdet kraftigt, och många betraktar idag glasögon som en mycket individuell, daglig accessoar, starkt kopplad till rådande modetrender.
Det beteendet märks inte minst på att människor byter glasögon allt oftare. Från att ha bytt glasögon vart sjunde år i genomsnitt, skaffar sig nu den svenske genomsnittsanvändaren nya glasögon med 3,5 års mellanrum. I resten av Europa byter användarna ännu oftare, där är motsvarande frekvens vartannat år. Modekopplingen syns tydligt i hur kända modevarumärken genom brand extension expanderat till glasögonbranschen. Trenden just nu är dock att gå till mer nertonade och ursprungliga varumärkesuttryck – en motreaktion på de senaste årens stort exponerade logotyper.
Människans behov av synhjälpmedel
Amy Skaga. Design Anna Mälstad
är också fortsatt starkt, vilket förväntas driva marknaden kommande år. Undersökningar har visat att marknaden för kontaktlinser inte växer på glasögonmarknadens bekostnad.
I stort sett är de europeiska glasögonmarknaderna likartade i sin struktur: ett antal lokala, starka optikkedjor dominerar och därutöver finns en stor mängd fristående optiker med inköpssamarbeten. De i sin tur samarbetar
med ett antal underleverantörer, varav Scandinavian Eyewear är en. Underleverantörerna går att dela upp i två läger. Å ena sidan tillverkare som enbart fokuserar på glasögon med eget varumärke, som franska Mikli, danska Lindeberg och Prodesign. Å andra sidan modehus vars glasögon tillverkas och säljs via varumärkeslicenser av aktörer som Luxottica, Safilo, Marcolin och Marchon. Scandinavian Eyewear är aktiv i båda
lägren och utgör den största underleverantören på den svenska marknaden. Även på den nordiska marknaden har Scandinavian Eyewear en stark position och därutöver exporteras glasögonbågar till ett tjugotal länder.
På grund av sin starka exponering mot privat konsumtion ligger glasögonmarknaden tidigt i konjunkturcykeln. Slutkun-
Också på den nordiska marknaden har Scandinavian Eyewear en stark position och därutöver exporteras glasögonbågar till ett tjugotal länder.
Joakim Brobäck, Affärsområdeschef
Twisted Efva Attling. Design Efva Attling
| SCANDINAVIAN EYEWEAR |
2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, mkr | 119,3 | 122,3 | 113,2 | 104,8 | 104,6 |
| Rörelseresultat, mkr* | 26,0 | 15,9 | 4,4 | -5,9 | 3,7 |
| Rörelsemarginal, % | 21,8 | 13,0 | 3,8 | -5,6 | 3,5 |
| Sysselsatt kapital, mkr | 48,9 | 36,5 | 30,1 | 27,7 | 28,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 64,9 | 38,3 | 14,4 | -19,4 | 13,7 |
| Investeringar, mkr | 2,3 | 1,8 | 1,8 | 0,8 | 0,5 |
| Medelantal anställda | 44 | 46 | 49 | 46 | 44 |
* exkl administrationsersättning till moderbolaget. Rörelseresultatet 2006 innehöll en reavinst efter försäljning av fastighet som uppgick till 9,0 mkr. Affärsområdets ekonomiska utveckling enligt ovan är redovisad enligt IFRS. Värden för åren 2006–2008 har räknats om från Bokföringsnämndens allmänna råd till IFRS i samband med årsredovisningen 2009. dernas köpbeteende påverkades därför av den finansiella krisen i världsekonomin och nedgången i konjunkturen under 2009 och 2010. På den centraleuropeiska och nordamerikanska marknaden är bedömningen att det under 2010 köptes färre glasögon av slutkund.
Den nordiska marknaden har under 2010 främst påverkats av förändringar i slutkundens köpbeteende, en direkt följd av att butikskedjor med aggressiv priskommunikation tagit märkbara andelar från mer traditionella optikbutiker. Försäljning av glasögonbågar på nätet har dessutom ökat och bedöms fortsätta öka i framtiden. Effekten för leverantörer av glasögonbågar på den nordiska marknaden har under 2010 blivit dels en ökad prispress, dels en förflyttning av volymer från traditionella butiker till lågprisaktörer och nätförsäljning. Ett antal besparingsåtgärder har vidtagits för att minska kostnaderna i affärsområdet samtidigt som
Scandinavian Eyewear behållit sin starka position på marknaden. Företaget står väl rustat för att utveckla sina affärer på den föränderliga nordiska marknaden och växa på exportmarknaden i både Centraleuropa och Nordamerika.
Nettoomsättningen uppgick till ca 105 mkr, vilket var på föregående års nivå. Tack vare ett framgångsrikt omstruktureringsarbete förbättrades lönsamheten och rörelsemarginalen uppgick till 3,5 procent (-5,6),
Under året lanserades på bred front varumärkena Pilgrim, Oscar Jacobson och Lexington, vilket bidrog positivt till resultatet och förväntas fortsättningsvis stärka företaget på den nordiska marknaden.
Nytt licensavtal med Face Stockholm skrevs. Varumärket kommer att lanseras i slutet av 2011 alternativt i början av 2012.
Nya strategiska avtal med Synsam Nordic och NOA (nordisk inköpsgrupp) skrevs.
Efva Attling utsågs till Synsams mest värdefulla varumärke av kedjans optiker. Scandinavian Eyewear utsågs till bästa bågleverantör av svenska Synologen, en inköpsorganisation för optiker.
Flera större order togs och levererades till de nordiska kedjor som ingår i Pearle Europe, en av världens största optikkoncerner.
Vi ser Imprint som en lämplig sittplats för diskussioner om en miljövänlig framtid. Sitsen är gjord av Lammhults eget innovativa cellulosafibermaterial Cellupress. Ett material med samma mångsidiga egenskaper som plast men med potential att ge möbelindustrin nya möjligheter till miljövänliga alternativ. Råvaran till Cellupress är gallringsvirke från skogsindustrin. Cellulosan behandlas sedan med en banbrytande teknik. Resultatet är ett material som går att forma till i stort sett vilken tredimensionell form som helst.
Lammhults Design Group ska med stor hänsyn till miljömässiga aspekter utveckla, tillverka och marknadsföra säkra och kvalitativt fullvärdiga produkter som lever upp till marknadens krav. Varje bolag i koncernen har fastlagt en miljöpolicy, anpassad efter den koncernövergripande policy som moderbolagets styrelse fastställt.
Vår historia visar på produkter med tidlös design och hållbara lösningar. Detta är också vårt löfte för framtiden. Koncernens mission uttrycker detta i orden "Möbler och inredning för hållbara arbets- och vardagsmiljöer i livets professionella och sociala relationer, till främjande och stöd för människors samverkan och interaktion."
Vi konstaterar ökande krav inom hållbarhet från föreskrivande led med kravsättning vid offentlig upphandling, ökad medvetenhet hos konsumenter, engagemang från medarbetare och designers.
Krav och förväntningar från ägare, kunder, medarbetare och samhälle tar vi på allvar. Sammantaget finns det drivkrafter som sammanfaller med våra egna strävanden vid utveckling av nya produkter och vår verksamhet. Vår
omsorg om detaljer och vårt ansvarstagande för miljö och samhälle är grunden för vårt hållbarhetsarbete. Vi noterar att en god vägledning för socialt ansvarstagande nu är framtagen i den nyligen fastställda standarden ISO 26000. Vi vill fortsätta att utveckla såväl produkter som arbetssätt på ett systematiskt och framgångsrikt sätt som stödjer vår mission.
Hållbarhet är ett tema som tar allt större plats i koncernens produktutvecklingsprocesser. Vi strävar efter produkter som ska hålla länge och då tänker vi inte bara på det fysiska slitaget, utan även på ögats slitage. Trender för stil och utseende har ofta en betydligt kortare livslängd än produkten själv och vi sätter därför stort värde på att utveckla produkter med ett modernt och tidlöst formspråk. Hållbarhet står för så mycket mer än materialval, återvinning och transporter. Vi försöker minska våra produkters miljöbelastning också i designen, dvs. motsatsen till slit och släng produkter.
Verksamheterna i Lammhults Möbel AB och Lammhults Biblioteksdesign AB är sedan tidigare certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Under 2010 certifierades även Ire Möbel AB enligt ISO 14001. Ett av Ires kärnvärden är varaktighet, ett begrepp som omfattar flera aspekter. Hållbar kvalitet, långsiktiga relationer och givetvis ett varaktigt förhållningssätt vad gäller miljön och företagets påverkan på miljön. Tillsammans med formgivaren Emma Olbers har Ire också tagit fram en ny soffmodell i linje med kraven för Svanen-märkning.
Inget av koncernens bolag bedriver verksamhet som i sig kan klassificeras som speciellt miljöfarlig verksamhet, varvid ingen tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken föreligger. Under året har oljeeldad uppvärmning avvecklats helt för våra anläggningar i Sverige. Samtliga produktionsenheter i Sverige är nu anslutna till fjärrvärmeanläggningar. En koncerngemensam upphandling av el till samtliga enheter i Sverige har genomförts där också successiv anslutning nu sker till miljö-el som helt baseras på förnyelsebar energi.
Beslut är fattat att från och med verksamhetsåret 2011 sammanställa och rapportera vårt hållbarhetsarbete enligt direktiven i GRI G3 (Global Reporting Initiative).
till styrelsen och revisorerna, samt riktlinjer för ersättning till Vd och övriga ledande befattningshavare.
Bolaget tillämpar inte några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, aktieägaravtal.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Lammhults Design Group är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Växjö kommun, Kronobergs län. Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen, samt Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Från och med den 1 juli 2008 omfattar en reviderad kod för bolagsstyrning alla bolag som är noterade på OMX eller NGM. Sedan dess utgör Koden grund för styrningen av koncernen. Koden syftar till att skapa goda förutsättningar för en aktiv och ansvarskännande ägarroll och utgör ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet. Den bygger på principen följ eller förklara, vilket innebär att det inte är något brott mot Koden att avvika från en eller flera regler om motiv finns och förklaras. Lammhults Design Group har för 2010 inga avvikelser från Koden att rapportera. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor.
Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande utövas. På årsstämman beslutar aktieägarna bland annat om fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och Vd, val av styrelse och dess ordförande och i förekommande fall val av revisor, hur valberedningen ska utses, ersättning
Bolagets bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, samt om ändring av bolagsordningen.
Följande aktieägare har ett direkt eller indirekt aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget: Scapa Capital AB (25,8 procent av rösterna) och Canola AB (16,3 procent av rösterna).
Vid Lammhults Design Groups årsstämma den 28 april 2010 deltog ett 100-tal aktieägare och gäster. De närvarande aktieägarna representerade ca 69 procent av det totala antalet röster i bolaget. Förutom de sedvanliga besluten på stämman omvaldes Torbjörn Björstrand (ordförande), Yngve Conradsson, Jerry Fredriksson, Erika Lagerbielke, Lotta Lundén och Anders Pålsson till styrelseledamöter. Stämman beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission av högst 800 000 B-aktier. Utdelningen fastställdes till 1,50 kronor per aktie.
Årsstämman beslutade att styrelsens ordförande årligen senast vid tredje kvartalets utgång ska sammankalla de fyra största aktieägarna av kapital och/ eller röster i bolaget. Dessa ska sedan utse vardera en ledamot i valberedningen som inte bör vara styrelseledamot. Valberedningens uppgift är bland annat att inför årsstämman föreslå antalet styrelseledamöter, styrelseordförande, övriga styrelseledamöter, samt arvoden åt styrelsen och revisorerna. Dessutom föreslår valberedningen revisorer de år detta val ska ske. Valberedningen till årsstämman 2011 består av följande personer: Anders Hultman (ordförande och utsedd av Scapa Capital), Jimmy Bengtsson (utsedd av Livförsäkringsbolaget Skandia), Göran Johansson (enligt fullmakt) och Lars Johansson (utsedd av Jerry Fredriksson).
Styrelsen har enligt aktiebolagslagen ett övergripande ansvar för koncernens organisation och förvaltning samt för att kontrollen av bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållanden i övrigt är betryggande. Styrelsen fattar beslut i frågor avseende koncernens övergripande mål, strategiska inriktning och policys liksom viktigare frågor som rör finansiering, förvärv, avyttringar och investeringar. Arbetet i styrelsen för Lammhults Design Group AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbetsrutiner och övergripande arbetsuppgifter, regler för styrelsesammanträden, former för den löpande ekonomiska rapporteringen och arbetsfördelningen mellan styrelse och Vd. Arbetsordningens relevans och aktualitet ses över varje år.
Styrelsen har under året haft fem ordinarie styrelsesammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Sammanträdena har ägnats åt ekonomisk uppföljning av verksamheten, strategiska frågor, budgetdiskussioner, förvärvs- och avyttringsfrågor, rekryteringsfrågor, samt extern ekonomisk information. Vd och CFO deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande.
Styrelsesammanträdena förbereddes av Vd och CFO. Vd försåg ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag minst fem arbetsdagar före respektive sammanträde. Löpande under året erhöll styrelsens ledamöter månadsrapporter, vilka belyste koncernens ekonomiska och operationella utveckling. Dessa rapporter upprättades gemensamt av Vd och CFO.
Under 2010 hölls totalt sex sammanträden. Närvaron på dessa sammanträden har varit enligt följande: Torbjörn Björstrand (6), Yngve Conradsson (6), Jerry Fredriksson (6), Erika Lagerbielke (5), Lotta Lundén (6) och Anders Pålsson (6). Styrelsens ordförande tillser att styrelsens arbete utvärderas en gång per år. Styrelsen utvärderar också Vd:s arbete. Baserat på resultatet genomförs löpande åtgärder av ordförande och företagsledning för att förbättra styrelsens arbete.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tolv ledamöter med högst fem suppleanter. Styrelsens ordförande sedan 2005 är Torbjörn Björstrand. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. En av ledamöterna, Yngve Conradsson, har beroendeställning gentemot den största aktieägaren Scapa Capital AB, medan en annan av ledamöterna, Jerry Fredriksson, har beroendeställning gentemot Canola AB, som har näst flest röster i Lammhults Design Group AB. Övriga fyra ledamöter är oberoende i förhållande till de största ägarna. För ytterligare information om enskilda styrelseledamöter, se sidan 56.
Ersättning till styrelsen beslutas av årsstämman. Vid årsstämman 2010 beslutades att arvode till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma skall utgå med 840 kkr (840), varav arvode till styrelsens ordförande uppgår till 240 kkr (240). Övriga ledamöter erhåller vardera 120 kkr (120) i arvode. Därutöver beslutade årsstämman att ersättning för uppdrag i revisions- och ersättningskommittéerna ska utgå med maximalt 100 kkr (0) att fördelas enligt beslut i styrelsen. Styrelsen beslutade att ordföranden i respektive kommitté ska erhålla 25 kkr och att övriga medlemmar i respektive kommitté ska erhålla 12,5 kkr vardera.
Enligt bolagsordningen ska bolaget ha en eller två revisorer eller ett eller två revisionsbolag. Bolagets revisorer väljs för en period av fyra år av årsstämman. Innevarande period inleddes i april 2008 och avslutas i samband med årsstämman 2012. På stämman 2008 valdes revisionsbolaget KPMG AB, med Michael Johansson som huvudansvarig revisor. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar bolagets huvudansvarige revisor och går igenom årets revision.
Revisionskommitténs huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Kommittén träffar fortlöpande bolagets revisor och tar del av de risker (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) som framkommit i revisionen. Kommittén diskuterar även väsentliga redovisningsfrågor som påverkar koncernen. Revisionskommitténs ledamöter har utgjorts av Anders Pålsson (ordförande), Erika Lagerbielke och Lotta Lundén och samtliga har närvarat vid alla kommittémöten. Ordföranden i revisionskommittén ansvarar för att styrelsen i sin helhet kontinuerligt hålls informerad om kommitténs arbete.
Vid det konstituerande sammanträdet 2010 valdes Torbjörn Björstrand (ordförande), Yngve Conradsson och Jerry Fredriksson att bilda Lammhults Design Groups ersättningskommitté. Kommittén lämnar förslag till styrelsen om Vd:s anställningsvillkor inklusive förmåner. Beslut om ersättningar till övriga ledande befattningshavare fattas av styrelsen efter förslag från Vd. Vd ska årligen i förväg informera ersättningskommittén om föreslagna ersättningar till ledningspersonal direkt underställd Vd. Alla tre ledamöter har haft full närvaro på kommittémötena.
Vd leder verksamheten i enlighet med den antagna arbetsordningen för styrelse och Vd, samt styrelsens instruktioner. Vd ansvarar för att styrelsen erhåller ett så sakligt, utförligt och relevant informations- och beslutsunderlag som erfordras för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.
Koncernledningen består, förutom av Vd, av de fyra affärsområdescheferna för Lammhults Office, Lammhults Library, Lammhults Home och Scandinavian Eyewear, samt av CFO och Supply Chain Manager. För information om enskilda medlemmar, se sidan 58.
Vd och CFO har även business reviews med företagsledningarna för respektive affärsområde. Dessa forum ägnas åt ekonomisk uppföljning, verksamhetsutveckling, strategiska frågor och förvärvsdiskussioner.
Ersättning till Vd och koncernledning Riktlinjer för lön, bonus och annan ersättning till bolagets ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. För 2010 fattade stämman beslut om att bolagets ersättningar ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga så att kompetenta och skickliga medarbetare kan rekryteras, motiveras och behållas. Koncernens ledande befattningshavare, totalt sju personer som utgör koncernledningen, har avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till på förhand bestämda mål avseende individuellt uppsatta mål, koncernens resultat, alternativt respektive affärsområdes resultat. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare kan uppgå till maximalt fyra månadslöner per år. Även långsiktiga aktie- eller aktierelaterade incitamentsprogram ska kunna förekomma. För ytterligare information om löner och ersättningar, se not 6.
Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare se till att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs, samt att krav på noterade bolag efterlevs.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Lammhults Design Group har en tillfredsställande intern kontroll. Vd ansvarar för att det finns ett betryggande system för intern kontroll som täcker alla väsentliga risker för fel i den ekonomiska rapporteringen.
Kontrollmiljön är grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Koncernens interna kontrollstruktur bygger bland annat på en tydlig ansvars- och arbetsfördelning såväl mellan styrelse och Vd som inom den operativa verksamheten. Policyer och riktlinjer dokumenteras och utvärderas kontinuerligt av styrelse och ledning.
Baserat på löpande diskussioner och möten i organisationen identifierar, analyserar och beslutar Lammhults Design Groups ledning om hantering av risker för fel i den finansiella rapporteringen. Styrelsen behandlar utfallet av bolagets process för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att den omfattar alla väsentliga områden och fastställer inriktning och vid behov nödvändiga åtgärder. Koncernens väsentliga risk och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsmässiga risker i form av hög exponering mot vissa branscher och finansiella risker. Finansiella risker såsom valuta-, ränte-, finansieringsoch likviditetsrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets finansfunktion, medan kreditrisker främst hanteras av respektive affärsområdes finansfunktion.
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen. Vd och CFO följer upp affärsområdena genom regelbundna möten, business reviews, med respektive företagsledning beträffande verksamheterna, dess ekonomiska ställning och resultat, samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar bland annat månatliga verksamhetsrapporter där Vd och CFO redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens och respektive affärsområdes ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt sker uppföljning av väsentliga variationer och avvikelser vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen. Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är därför att det finns en väl fungerande rapportstruktur där affärsområdena rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter kommenteras.
Information och kommunikation Lammhults Design Groups information ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och i enlighet med övriga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad, samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av koncernen, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.
Respektive affärsområde har en ekonomichef som ansvarar för att upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision för den finansiella rapporteringen. CFO informerar regelbundet dessa ekonomichefer om förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.
Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker dels genom rapporter från revisionskommittén och dels genom att de externa revisorerna årligen följer upp delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen. De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionskommittén och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar dessutom bolagets huvudansvarige revisor och går igenom årets revision.
Uppföljning sker även genom att styrelsen erhåller såväl månads- som kvartalsrapporter med ekonomiskt utfall inklusive ledningens kommentarer till verksamheten och den interna kontrollen.
Det har inte framkommit något som tyder på att det interna kontrollsystemet inte skulle fungera på avsett sätt. Därför har styrelsen beslutat att inte inrätta en internrevisionsfunktion. Beslutet kommer att omprövas årligen.
Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor
Lammhult den 14 mars 2011 Styrelsen
Till årsstämman i Lammhults Design Group AB (publ) Org nr 556541-2094
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 52–55 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Växjö den 14 mars 2011 KPMG AB
Michael Johansson Auktoriserad revisor
Ordförande. Ledamot sedan 1997. Född 1945. Hemort Växjö. Oberoende ledamot i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget.
Ingenjör och fil kand. Har tidigare verkat som vice Vd på Fläkt Industri AB, vice Vd på Orrefors Kosta Boda AB, Vd för Thule Sweden AB och Vd för Södra Timber AB.
Ordförande i Svets & Mekanogruppen AB, Aiab Energy AB och Pdb Datasystem AB. Ledamot i AnaMar AB och Alwex AB.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 5 000 A-aktier och 5 000 B-aktier.
Ledamot sedan 2005. Född 1957. Hemort Stockholm. Oberoende ledamot i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget.
Civilekonom. 20 års erfarenhet inom detaljhandeln. Bland annat AO-chef för IKEA of Sweden och Commercial Director för IKEA Singapore. Vd för Guldfynd/Hallbergs Guld, General Manager för Coop Forum. Partner i Konceptverkstan.
Ledamot i Bergendahls Food, Bergendahls Fashion, Swedol, Statoil Fuel and Retail, Twilfit, Axcel – Swedish Industrial Board, Svensk Form.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 3 000 B-aktier.
Industridesign, Konstfack 1979–1983. Sedan 1982 verksam som formgivare för Orrefors. Sedan 2009 formgivare i eget företag, Erika Lagerbielke & Co AB, med design, designutveckling och föredrag som huvudsaklig verksamhet.
Ordförande i Föreningen Svensk Form.
Ledamot i Föreningen Svensk Forms Opinionsnämnd, Riksarkivets nämnd för heraldisk verksamhet, Föreningen Nyckelviksskolan. samt i Smålands Akademi.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB
0 aktier.
Ledamot sedan 2005. Född 1943. Hemort Alvesta. Ordförande i stoppmöbelföretaget Scapa Inter AB och Beds By Scapa.
Utvecklade tillsammans med Anders Hultman möbelföretaget Scapa till Nordens största säng- och stoppmöbelföretag.
Övriga styrelse uppdrag Scapa Capital AB.
367 570 A-aktier och 1 074 000 B-aktier Genom ägande i Scapa Capital AB.
Ledamot sedan 2004. Född 1942. Hemort Sävsjö. Ägare och VD för Canola AB och Rådhuset AB. Även VD för Investment AB Chiffonjén, Bussgruppen Sverige AB och Lillekullen AB.
Ekonom. Har tidigare arbetat inom möbel- och livsmedelsindustrin samt med kapitalförvaltning och som revisor.
Ordförande i KarlssonGruppen AB, IV Produkt AB, Sjöbysund AB och Investment AB Vitrinen. Ledamot i Coromatic Group AB och Investment AB Chiffonjén m fl.
288 049 A-aktier och 112 000 B-aktier (med indirekt ägande genom bolag).
Ledamot sedan 2009 Född 1958. Hemort Malmö. Oberoende ledamot i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget.
Civilekonom, Lunds Universitet 25 års erfarenhet från internationella industriföretag. Bland annat Vd/koncernchef för Hilding Anders, och divisionschef i Trelleborg AB och PLM/Rexam. Verksam inom Gambro och E.on-koncernen (Sydkraft).
Ledamot i Hilding Anders AB, Nibe AB och Trioplast AB.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 2 000 B-aktier.
Affärsområdeschef Lammhults Home sedan 2008 och anställd i koncernen sedan 2003. Född 1961.
Marknadsföringslinjen Växjö Universitet. Har tidigare arbetat som marknads- och produktchef inom Ericsson-koncernen, VD för dotterbolag inom SYSteam-koncernen 1995–2003 och VD för Scandinavian Eyewear 2003–2008.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 0 aktier.
CFO Lammhults Design Group sedan 2003 och anställd i koncernen sedan 1997. Född 1968.
Civilekonom. Har tidigare arbetat som ekonom på Volvo Articulated Haulers AB 1993–1997 och som ekonomichef på Lammhults Möbel AB 1997–2003.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 0 aktier och 5000 optioner.
Affärsområdeschef Lammhults Office sedan 2008 och anställd i koncernen sedan 2004. Född 1962.
Byggnadsingenjör, Högskoleingenjör, Master of Business Administration. Har tidigare arbetat som försäljningsingenjör och sedermera marknadschef inom Alcatel IKO Kabel AB 1992–1998, VD för Eldon Vasa AB 1998–2003 och VD för Fälth & Hässler AB 2003–2004. VD för Abstracta AB 2004–2008 och sedan november 2008 VD för Lammhults Möbel AB (efter sammanslagning Abstracta AB/Lammhults Möbel AB)
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 0 aktier.
Affärsområdeschef Scandinavian Eyewear sedan 2008 och anställd sedan 2008. Född 1970.
Civilekonom. Har arbetat som produkt- och produkt-gruppchef på Thule Sweden AB 1997–2000. Försäljningschef, Marknadschef, Marknadsdirektör och VD för Marbodal AB/Nobia Sverige 2000–2008 (med avbrott under år 2006). Dessutom arbetat som VD för Martela AB under 2006.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 0 aktier och 10 000 optioner.
VD och koncernchef Lammhults Design Group sedan 2009. Född 1964.
Executive MBA, Lunds Universitet. Internationell företagsledare med erfarenhet av arbete i börsnoterade bolag. Bakgrund bl a som President & CEO för Human Care HC AB och senast som Vice President på Inwido AB (Ratosgruppen).
Övriga uppdrag
Advisory board för Becker Acroma
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 500 B-aktier och 10 000 optioner.
Affärsområdeschef Lammhults Library sedan 2010 och anställd i koncernen sedan 2002. Född 1965.
Graduate Diploma in Business Administration and Accounting, Chief controller Wittenborg Gruppen, ekonomichef Tresu A/S, ekonomichef BCI A/S
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 0 aktier
Supply Chain Manager Lammhults Design Group sedan 2010 och anställd i koncernen sedan 2010. Född 1958.
Civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola. Har bakgrund på ledande befattningar inom produktion, inköp och produktutveckling. Fabrikschef mm Nobel Plast AB 1982–1994. Fabrikschef, Produktionsdirektör på Fagerhults Belysning AB 1994–2003. Teknisk chef på Daloc AB 2004–2006. Teknisk chef, Vice VD på Inventech Europe AB 2006–2009.
Aktieinnehav i Lammhults Des ign Group AB 500 B-aktier.
ekonomisk redovisning
Noter
REVISIoNSBERÄTTELSE
redovisningsprinciper
Styrelsen och verkställande direktören för Lammhults Design Group AB, org nr 556541-2094, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för perioden 1 januari 2010 – 31 december 2010. Lammhults Design Group bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Växjö kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 75, 360 30 Lammhult.
Lammhults Design Groups affärsidé är att skapa positiva upplevelser genom moderna inredningar för en global publik. Konsumentinsikt, innovation, design management och starka varumärken är grunden för koncernens verksamhet. Vi utvecklar produkter med flera av marknadens främsta formgivare. Koncernen bedriver verksamhet inom två områden: design, utveckling och försäljning av produkter för offentliga miljöer och heminredning, samt design, utveckling och försäljning av glasögonbågar. Verksamheterna är organiserade i fyra affärsområden: Lammhults Office, Lammhults Library, Lammhults Home och Scandinavian Eyewear. I koncernen ingår följande helägda bolag: Lammhults Möbel AB med dotterbolaget Borks Patenttavler A/S, Lammhults Biblioteksdesign AB (f.d. Eurobib AB), Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG med dotterbolagen Schulz Benelux BVBA och Harmonie Projects Srl, Lammhults Biblioteksdesign A/S (f.d. BCI A/S) med dotterbolagen Institut für Bibliotheks-Design GmbH (IFDB) och NBLC Systemen B.V, Lammhults Home AB (f.d. Voice AB) med dotterbolaget Ire Möbel AB, samt Scandinavian Eyewear AB med dotterbolaget Seven Srl. Härutöver finns ett antal utländska försäljningsbolag och några vilande bolag.
i juni flera order från Mellanöstern uppgående till totalt ca 13 mkr. Av dessa vunna projekt kan nämnas en order från National Library of Kuwait och en order från Georgetown University i Qatar.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 778,0 mkr, en minskning med sju procent i förhållande till föregående år. Harmonie Projects som förvärvades i januari och Borks Patenttavler som förvärvades i slutet av november bidrog tillsammans med 3 procents tillväxt. Exklusive valutaeffekter var minskningen av nettoomsättningen 3 procent. Den svenska kronans förstärkning mot framförallt EUR och DKK har påverkat årets nettoomsättning negativt med ca 39 mkr.
Bruttomarginalen försämrades i jämförelse med föregående år, från 40,1 procent till 39,0 procent. Den försämrade bruttomarginalen beror främst på lagernedskrivningar av engångskaraktär som belastade bruttoresultaten i affärsområdena Library och Home med totalt ca 8 mkr, men även på negativa valutaeffekter.
Ett antal besparingsåtgärder har genomförts sedan andra halvåret 2009. Tack vare dessa åtgärder var årets försäljnings- och
administrationskostnader 17,9 mkr lägre än föregående år. Det fjärde kvartalet 2010 belastades med ca 2 mkr i kostnader för uppsägning av personal inom Lammhults Library för att effektivisera organisationen framöver. De bolag som förvärvades under året belastade försäljnings- och administrationskostnaderna med 7,3 mkr. Med oförändrad valuta mot föregående år hade försäljnings- och administrationskostnaderna varit 12,2 mkr högre. Det innebär att försäljnings- och administrationskostnaderna reducerats med 13,0 mkr på jämförbar bas. Rörelseresultatet uppgick till 26,7 mkr (44,6) vilket motsvarar en rörelsemarginal om 3,4 procent (5,3). Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet negativt med ca 10 mkr jämfört med föregående år. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 24,2 mkr (38,9) och resultatet efter skatt till 13,9 mkr (27,2). Det gav ett resultat per aktie motsvarande 1,65 kr (3,22).
Koncernens finansiella ställning är fortsatt stark. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 49,6 procent (52,4) och skuldsättningsgraden till 0,56 procent (0,47). Den finansiella ställningen medger alltså fortsatt utrymme för förvärv utan att överskrida koncernens mål för soliditet (minst 35 procent) och skuldsättningsgrad (intervallet 0,7 – 1,0). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 29,8 mkr (33,4) för 2010 och årets kassaflöde uppgick till 3,9 mkr (-1,6). Likvida medel uppgick vid årets slut till 73,4 mkr (70,2) och koncernens outnyttjade kreditutrymme inklusive likvida medel uppgick till 104,9 mkr (120,4).
När beslutet om att införa en varumärkesorienterad strategi togs 2008 var syftet att koncernen skulle gå från en holdingbolagsliknande struktur till en mer integrerad industrigrupp med fokus på inredning och glasögonbågar. Med ett tydligare varumärkesarbete kan vi bättre nå en uthållig och lönsam tillväxt, vilket därmed ökar aktieägarvärdet. Under de senaste två åren har varumärkesstrategin förädlats för att
få maximal effekt av varumärkesarbetet inom koncernen. Koncernen Lammhults Design Group har fått en egen grafisk identitet, vilket skapar tydlighet såväl internt som hos våra kunder. Våra redan starka och inarbetade varumärken Lammhults, Abstracta, Borks, Voice, Ire, Skaga, Eurobib Direct, Schulz Speyer och BCI behåller sina individuella särdrag, men är samtidigt delar avbröts. Spanien, Italien och Frankrike är exempel på för oss viktiga marknader där detta påverkade försäljningen negativt. För att anpassa koncernens verksamhet till den sämre marknaden har därför kostnadsbesparingar genomförts. En annan faktor som påverkade koncernens verksamhet var förstärkningen av den svenska kronan mot framförallt EUR och DKK, vilket hade en neg-
| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|
| 815,9 | 829,2 | 901,2 | 840,8 | 778,0 |
| 84,8 | 73,3 | 85,5 | 44,6 | 26,7 |
| 10,4 | 8,8 | 9,5 | 5,3 | 3,4 |
| 462,6 | 483,0 | 577,9 | 581,5 | 578,0 |
| 19,0 | 15,0 | 16,6 | 8,0 | 4,7 |
| 17,9 | 12,6 | 14,2 | 6,9 | 3,6 |
| 51,9 | 52,1 | 50,0 | 52,4 | 49,6 |
| 0,43 | 0,40 | 0,46 | 0,47 | 0,56 |
| 17,3 | 12,5 | 27,6 | 17,3 | 7,3 |
| 371 | 363 | 400 | 410 | 394 |
| 47 | 60 | 40 | 47 | 61 |
i ett endorsementförfarande där de får tilllägget "part of Lammhults Design Group". Detta stärker koncernens möjligheter att arbeta med de olika varumärkena på ett kollektionsinspirerat sätt. Samtidigt fortsätter arbetet med att tillvarata synergier inom inköp, produktion, marknadsföring och försäljning.
Marknadsklimatet påverkades av den svaga konjunkturen och den fortsatta oron på finansmarknaderna. Finanskrisen har varit så exceptionell till sin karaktär att den i hög grad satt de konjunkturrörelser vi är vana vid ur spel. Lammhults Design Group är givetvis inte helt konjunkturoberoende, men jämfört med andra inredningsföretag har vi tidigare haft en stor fördel av att våra verksamheter normalt sätt ligger i olika faser i konjunkturcykeln. Dessutom brukar investeringar i offentliga verksamheter, såsom bibliotek, öka i sämre tider eftersom stater och kommuner ser behov av stimulansåtgärder. Under 2010 ledde dock de stora underskotten i de offentliga finanserna i många europeiska länder till besparingar, vilket framförallt påverkade koncernen genom att biblioteksprojekt sköts på framtiden eller
ativ effekt på årets försäljning med ca 39 mkr.
Försäljningen till marknader utanför Sverige ökade från 64 procent till 65 procent under året. De förvärvade bolagen Harmonie Projects och Borks Patenttavler bidrog till den ökade andelen försäljning till marknader utanför Sverige, liksom Scandinavian Eyewears framgångar i Nordamerika. Orderstocken var vid årsskiftet två procent lägre än föregående år och uppgick till 103,4 mkr (105,5). Exklusive valutaeffekter var orderstocken drygt 6 mkr högre än per den 31 december 2009.
Affärsområdet utvecklar, marknadsför och säljer inredningar för offentlig miljö med varumärkena Lammhults, Abstracta och Borks. I november 2010 utökades affärsområdet genom att Lammhults Möbel AB förvärvade Borks Patenttavler A/S, som är ledande leverantör av skrivtavlor i Danmark. Nettoomsättningen uppgick till 287,7 mkr jämfört med 283,3 mkr föregående år. Försäljningen i Sverige utvecklades väl under året och ökade med 8 procent. Däremot minskade försäljningen till Norge och Danmark på grund av allmänt svag efterfrågan på dessa marknader. Av övriga exportmarknader har de största försäljningsökningarna skett i Storbritannien och Tyskland. De produktfamiljer som såldes mest under året var Spira och Campus stolar designade av Johannes Foersom och Peter Hiort-Lorenzen och skärmserien Softline. Bruttomarginalen förbättrades under året tack vare bra produktmix och effektivare inköp. Tack vare genomförda kostnadsbesparingar var omkostnaderna under året ca 4 mkr lägre än föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 32,8 mkr (25,6) och rörelsemarginalen uppgick till 11,4 procent (9,0).
Affärsområdet utvecklar och säljer biblioteksinredningar för offentlig konsumtion med varumärkena Eurobib Direct, BCI och Schulz Speyer. I januari 2010 utökades affärsområdet genom att Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG förvärvade biblioteksdelen av Harmonie Projects Srl, som är återförsäljare för Schulz Speyer i Italien. Nettoomsättningen uppgick till 318,2 mkr
30 % Företagskonsumtion jämfört med 365,0 mkr föregående år. Den minskade nettoomsättningen beror dels på negativa valutaeffekter uppgående till ca 26 mkr, men även på att offentliga besparingar påverkat biblioteksprojekt i flera länder i Sydeuropa. Omsättningen har ökat till Storbritannien, Sverige och Italien (genom förvärvet av Harmonie), medan den har minskat till Tyskland, Spanien, Frankrike och Danmark. Eftermarknadsförsäljningen uppgick till ca 44 mkr, vilket var på föregående års nivå. Orderstocken för affärsområdet var vid årets slut 10 procent högre än vid föregående årsskifte. Bruttomarginalen har försämrats jämfört med föregående år. Det beror dels på lägre försäljningsvolymer, men även på prispress i Sydeuropa och lagernedskrivningar av engångskaraktär uppgående till ca 4 mkr för att harmonisera och renodla produktsortimenten. Rörelseresultatet försämrades från 35,7 mkr till 13,8 mkr och rörelsemarginalen uppgick till 4,3 procent (9,8). Årets resultat belastades med totalt ca 6 mkr i engångskostnader för lagernedskrivningar och uppsägning av personal i syfte att effektivisera organisationen framöver.
Affärsområdet utvecklar och marknadsför produkter för heminredning – förvaringsmöbler i varumärket Voice och stoppmöbler i varumärket Ire. Nettoomsättningen uppgick till 73,4 mkr jämfört med 93,3 mkr föregående år. Av årets nettoomsättning svarar förvaringsmöbler för ca 41 mkr (54) och stoppmöbler för ca 32 mkr (39). Försäljningen till den svenska marknaden har minskat med ca 12 mkr jämfört med föregående år. Av denna minskning förklaras merparten av att affärsområdet under 2009 levererade hotellinredningsprojekt i Sverige på ca 10 mkr. Exklusive dessa projekt har försäljningen i Sverige minskat med ca 2 mkr, vilket beror på en svag efterfrågan på premiumsegmenten av möbelmarknaden för hemmiljö i Sverige. Exporten har minskat med ca 8 mkr jämfört med föregående år och de största nedgångarna har skett i Norge, England, Danmark och Holland, medan försäljningen ökat något till Tyskland. Bruttomarginalen har försämrats jämfört med föregående år på grund av den lägre försäljningsvolymen, negativa valutaeffekter och lagernedskrivningar av engångskaraktär för att renodla produktsortimentet uppgående till ca 4 mkr. Rörelseresultatet uppgick till -9,0 mkr (3,7). Åtgärdsprogram har initierats för att öka marknadspenetreringen och förbättra lönsamheten.
Affärsområdet designar, utvecklar och säljer glasögonbågar under varumärkena Skaga, Efva Attling och Oscar Magnuson. Varumärkesportföljen har utökats genom att licensavtal tecknats med de tre varumärkena Lexington, Pilgrim och Oscar Jacobson. Nettoomsättningen uppgick till 104,6 mkr jämfört med 104,8 mkr föregående år. Av affärsområdets viktigaste marknader ökade försäljningen under året till Nordamerika och Norden utanför Sverige, medan försäljningen minskade till Sverige, England och Polen. Lågprisaktörerna har tagit marknadsandelar på den svenska optikmarknaden. Scandinavian Eyewear har dock genom bra utveckling på varumärkena Oscar Magnuson och Efva Attling i stort sett behållit marknadsandelen i Sverige. Försäljningen av de nya varumärkena Pilgrim, Lexington och Oscar Jacobson har utvecklats väl. Bruttomarginalen har förbättrats jämfört med föregående år. Det beror bland annat på att inköp av delar av sortimentet flyttats från Italien till Kina. Omkostnaderna var ca 4 mkr lägre än föregående år tack vare genomförda kostnadsbesparingar. Tack vare ett framgångsrikt omstruktureringsarbete uppgick rörelseresultatet till 3,7 mkr (-5,9) och rörelsemarginalen uppgick till 3,5 procent (-5,6).
Moderbolagets verksamhet omfattar koncernledning och vissa koncerngemensamma funktioner. Nettoomsättningen uppgick till 6,0 mkr (6,4) med ett resultat efter finansiella poster på 10,9 mkr (-12,0). Årets resultat efter finansiella poster har påverkats av en koncernintern utdelning på 19,1 mkr (0,0). Investeringarna uppgick till 0,0 mkr (0,1). Likvida medel, inklusive outnyttjade checkkrediter, uppgick den 31 december 2010 till 46,8 mkr (49,7).
Koncernens investeringar i produktionsoch IT-utrustning inklusive pågående nyanläggningar uppgick under året till 7,0 mkr (11,0) och investeringar i byggnader och mark uppgick till 0,3 mkr (6,3). Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 14,5 mkr (16,1).
Produktutveckling på egen hand och i samverkan med kunder är en väsentlig del av koncernens verksamhet. Koncernens produkter ska präglas av formgivning och design utformad av såväl interna som externa formgivare. Huvudinriktningen är kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror för offentliga miljöer, hem och kontor. Design och formgivning ska vara styrande när produkterna tas fram, i kombination med andra nödvändiga faktorer som exempelvis produktionsbarhet, funktionalitet, kvalitet, miljö och pris. Kostnaderna för detta arbete är normalt inte av karaktären att det uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång, utan återfinns som administrationskostnader i koncernens resultaträkning, se not 5. Under året har utvecklingskostnader uppgående till 0,3 mkr (0,4) aktiverats.
Lammhults Design Groups väsentliga risk och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsmässiga risker i form av hög exponering mot vissa branscher. Till detta kommer finansiella risker. Detta är framför allt valutarisker relaterade till förändringar i valutakurser i samband med export och import, ränterisker i samband med likviditets- och skuldhantering samt kreditrisker vid försäljning. Koncernens försäljning sker framförallt i SEK, EUR, DKK och NOK, medan inköpen i huvudsak sker i SEK, EUR, USD och DKK. Dessutom finns en viss råvaruexponering i koncernen. Koncernens ramar och riktlinjer för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras centralt av koncernledningen. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat genom marknadsfluktuationer. Finansiella risker, riskhantering och finanspolicys beskrivs närmare i not 26.
Lammhults Design Groups finansiella mål över en konjunkturcykel är att:
Rörelsemarginalen ska vara minst 10 procent per år.
Avkastningen på sysselsatt kapital ska vara minst 20 procent.
Finansoron i Sydeuropa, starkare svensk krona och kostnader av engångskaraktär fick till följd att tillväxt och lönsamhet försämrades under året. Den finansiella ställningen är dock stark, vilket skapar förutsättningar för tillväxt såväl organiskt som via förvärv. Fokuserad exportsatsning, produkt- och konceptutveckling, inköpsoch produktionseffektiviseringar, samt tillvaratagande av synergier är prioriterade och värdehöjande aktiviteter 2011. Det råder fortsatt osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i Sydeuropa. Däremot ser marknadsutsikterna på koncernens två viktigaste marknader, Sverige och Tyskland, positiva ut.
Lammhults Design Group ska med stor hänsyn till miljömässiga aspekter utveckla, tillverka och marknadsföra säkra och kvalitativt fullvärdiga produkter som lever upp till marknadens krav. Varje bolag i koncernen har fastlagt en miljöpolicy, som anpassats till den koncernövergripande policy som moderbolagets styrelse fastställt. Verksamheterna i Lammhults Möbel AB och Lammhults Biblioteksdesign AB är sedan tidigare certifierade enligt ISO 14001. Under året certifierades även Ire Möbel AB enligt ISO 14001. Inget av koncernens bolag bedriver verksamhet som i sig kan klassificeras som speciellt miljöfarlig verksamhet, varvid ingen tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken föreligger.
Verksamheterna inom koncernen skall i så stor utsträckning som möjligt dra fördel av den kompetens och erfarenhet som byggs upp i moderbolaget och affärsområdena. Kunskapsöverföring avseende produktutveckling, marknadsföring, distribution och försäljning på export, samt inköp från lågkostnadsländer utgör en central del i
den strategiska utvecklingen. Lammhults Design Group verkar för att skapa goda arbetsmiljöer och personligt utvecklande arbetsuppgifter åt de anställda inom koncernen. Medeltalet anställda uppgick vid årsskiftet till 394 (410). Av antalet anställda i koncernen var 42 procent (42) kvinnor. Kostnaderna för löner och ersättningar uppgick till 165,3 mkr (172,8).
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Därutöver beslutade årsstämman 2010 att ersättning för uppdrag i revisions- och ersättningskommittéerna ska utgå med maximalt 100 kkr (0) att fördelas enligt beslut i styrelsen. Till ledningen har årsstämman beslutat om följande riktlinjer för ersättningar: Löner och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare skall vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga så att kompetenta och skickliga medarbetare kan rekryteras, motiveras och behållas. Koncernens ledande befattningshavare, totalt sju personer som utgör koncernledningen, har avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till på förhand bestämda mål avseende individuellt uppsatta mål, koncernens resultat, alternativt respektive affärsområdes resultat. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare kan uppgå till maximalt fyra månadslöner per år. Även långsiktiga aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram ska kunna förekomma.
Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare gäller att ersättning ska utgå motsvarande högst 18 månaders ersättning. Denna totala ersättning ska inte överstiga den ersättning som skulle utgått vid en fördelning på en uppsägningstid om sex månader och avgångsvederlag motsvarande högst 12 månaders fast lön.
Avtal om förmån för pension träffas individuellt. För verkställande direktören betalas årligen en pensionspremie uppgående till tio prisbasbelopp. För övriga ledande befattningshavare uppgår pensionskostnaden maximalt till 25 procent av den fasta och rörliga lönen. Pensionsvillkoren ska baseras på avgiftsbestämda lösningar och pensionsåldern ska vara 65 år.
Inga väsentliga ändringar föreslås av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare till nästa årsstämma.
Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen, samt Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk Kod för bolagsstyrning. Arbetet i styrelsen för Lammhults Design Group styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Under 2010 hölls totalt sex styrelsesammanträden. Styrelsen har även utsett en revisionskommitté och en ersättningskommitté som fördjupar sig i och förbereder styrelsens beslut avseende de viktiga frågor som berör respektive område. Mer information om styrelsens arbete, bolagsstyrningen, koncernens system för intern kontroll och riskhantering finns i bolagsstyrningsrapporten.
Det totala antalet aktier i Lammhults Design Group är 8 448 104, fördelat på 1 103 798 A-aktier med vardera 10 röster och 7 344 306 B-aktier med vardera en röst. Scapa Capital AB äger aktier som motsvarar 25,8 procent av rösterna, medan Canola AB äger aktier som motsvarar 16,3 procent av rösterna. Enligt årsredovisningslagen 6 kap 2 § ska noterade bolag lämna uppgifter om vissa förhållanden som kan påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget. Några sådana förhållanden råder inte i Lammhults Design Group AB.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel kronor 140 783 382 disponeras enligt följande: Utdelas till aktieägarna: 1,00 kronor per aktie (1,50). Den totala utdelningen uppgår till 8 448 104 kronor (12 672 156). Balanseras i ny räkning: 132 335 278 kronor.
Årsstämman äger rum den 28 april i Lammhult. Styrelsen kommer, i likhet med föregående år, att föreslå årsstämman att besluta om nyemission av åttahundratusen B-aktier för framtida förvärv.
| Belopp i mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3 | 778,0 | 840,8 |
| Kostnad för sålda varor | –474,4 | –503,4 | |
| Bruttoresultat | 303,6 | 337,4 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 7,5 | 9,5 |
| Försäljningskostnader | –181,8 | –198,6 | |
| Administrationskostnader | –92,5 | –93,6 | |
| Övriga rörelsekostnader | 5 | –10,1 | –10,1 |
| Rörelseresultat | 3, 6, 7, 8, 13, 28 | 26,7 | 44,6 |
| Finansiella intäkter | 0,8 | 2,0 | |
| Finansiella kostnader | –3,3 | –7,7 | |
| Finansnetto | 9 | –2,5 | –5,7 |
| Resultat före skatt | 24,2 | 38,9 | |
| Skatt | 10 | –10,3 | –11,7 |
| Årets resultat | 13,9 | 27,2 | |
| Resultat per aktie, kr (ingen utspädning finns) | 20 | 1,65 | 3,22 |
| Föreslagen utdelning per aktie, kr | 19 | 1,00 | 1,50 |
| Belopp i mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 13,9 | 27,2 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –28,0 | –8,4 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 1,0 | 1,7 | |
| Årets övrigt totalresultat | –27,0 | –6,7 | |
| Årets totalresultat | –13,1 | 20,5 |
Resultat och totalresultat och även eget kapital är i sin helhet hänförligt till ägare till moderbolaget eftersom det inte förekommer några innehav utan bestämmande inflytande.
| Belopp i mkr | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| TI LLGÅN GAR |
|||
| Immateriella anläggningstillgångar | 11, 12 | 191,8 | 195,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | 144,8 | 140,6 |
| Finansiella placeringar | 15 | 3,9 | 4,1 |
| Långfristiga fordringar | 0,0 | 0,1 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 1,2 | 1,0 |
| Summa anläggningstillgångar | 341,7 | 340,9 | |
| Varulager | 16 | 144,1 | 147,8 |
| Skattefordringar | 10 | 12,5 | 10,2 |
| Kundfordringar | 17 | 147,3 | 165,0 |
| Övriga fordringar | 11,5 | 9,1 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 13,6 | 11,4 | |
| Likvida medel | 18 | 73,4 | 70,2 |
| Summa omsättningstillgångar | 402,4 | 413,7 | |
| SUMMA LLGÅN GAR |
744,1 | 754,6 | |
| EGET KA PITA L |
19 | ||
| Aktiekapital | 84,5 | 84,5 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 41,2 | 41,2 | |
| Reserver | –7,6 | 19,4 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 251,2 | 250,0 | |
| Summa eget kapital | 369,3 | 395,1 | |
| SK ULDER |
|||
| Långfristiga räntebärande skulder | 21, 26 | 88,8 | 92,5 |
| Övriga långfristiga skulder | 0,2 | 0,2 | |
| Avsättningar till pensioner | 23 | 5,3 | 4,5 |
| Övriga avsättningar | 24 | 5,4 | 4,1 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 11,5 | 7,2 |
| Summa långfristiga skulder | 111,2 | 108,5 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 21, 26 | 119,8 | 93,9 |
| Förskott från kunder | 4,0 | 5,8 | |
| Leverantörsskulder | 61,4 | 58,4 | |
| Skatteskulder | 10 | 3,8 | 10,8 |
| Övriga skulder | 41,4 | 37,8 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 33,2 | 44,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 263,6 | 251,0 | |
| Summa skulder | 374,8 | 359,5 | |
| SUMMA EGET KA PITA L OC H SK ULDER |
744,1 | 754,6 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.
| Övrigt | Balanserad | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| tillskjutet | Säkrings– | Omräknings– | vinst inkl | Totalt | ||
| Belopp i mkr | Aktiekapital | kapital | reserv | reserv | årets resultat | eget kapital |
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 84,5 | 41,2 | –1,9 | 28,0 | 243,7 | 395,5 |
| Årets totalresultat: | ||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 27,2 | 27,2 |
| Årets övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 1,7 | –8,4 | 0,0 | –6,7 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 1,7 | –8,4 | 27,2 | 20,5 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –21,1 | –21,1 |
| Optionsprogram, inbetalda premier | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,2 |
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 84,5 | 41,2 | -0,2 | 19,6 | 250,0 | 395,1 |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 84,5 | 41,2 | -0,2 | 19,6 | 250,0 | 395,1 |
| Årets totalresultat: | ||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 13,9 | 13,9 |
| Årets övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 1,0 | –28,0 | 0,0 | –27,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 1,0 | –28,0 | 13,9 | –13,1 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –12,7 | –12,7 |
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 84,5 | 41,2 | 0,8 | –8,4 | 251,2 | 369,3 |
| Belopp i mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| 32 | |||
| DEN LÖPAN DE VERKSAM HETEN |
|||
| Resultat före skatt | 24,2 | 38,9 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 7,4 | 11,2 | |
| Betald inkomstskatt | –16,1 | –34,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | 15,5 | 16,1 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager1) | 12,4 | 16,7 | |
| Förändring av rörelsefordringar1) | 19,1 | 26,4 | |
| Förändring av rörelseskulder2) | –17,2 | –25,8 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 29,8 | 33,4 | |
| IN VEST ERIN GSVERKSAM HETEN |
|||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –7,3 | –17,3 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 1,0 | 0,5 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –0,5 | –0,4 | |
| Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan | –22,8 | –7,3 | |
| Förvärv av finansiella tillgångar | –0,3 | 0,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –29,9 | –24,5 | |
| FINANSI ERIN GSVERKSAM HETEN |
|||
| Erhållna premier för teckningsoptioner | - | 0,2 | |
| Upptagna lån | 64,0 | 37,7 | |
| Amortering av lån | –47,3 | –27,3 | |
| Utbetald utdelning | –12,7 | –21,1 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 4,0 | –10,5 | |
| Årets kassaflöde | 3,9 | –1,6 | |
| Likvida medel vid årets början | 70,2 | 72,8 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | –0,7 | –1,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 73,4 | 70,2 |
1) Ökning (–) / minskning (+)
2) Ökning (+) / minskning (–)
| Belopp i mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3 | 6,0 | 6,4 |
| Bruttoresultat | 6,0 | 6,4 | |
| Administrationskostnader | –14,5 | –14,4 | |
| Rörelseresultat | 6, 7, 13, 28 | –8,5 | –8,0 |
| Resultat från finansiella poster | 9 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 19,1 | - | |
| Övriga ränteintäkter | 1,3 | 1,6 | |
| Räntekostnader | –1,0 | –5,6 | |
| Resultat efter finansiella poster | 10,9 | –12,0 | |
| Skatt | 10 | 2,2 | 2,9 |
| Årets resultat | 13,1 | –9,1 |
| Belopp i mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 13,1 | –9,1 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning | |||
| av utländska verksamheter | - | 0,8 | |
| Årets övriga totalresultat | - | 0,8 | |
| Årets totalresultat | 13,1 | –8,3 | |
| Belopp i mkr | Not | 2010-12-31 2009-12-31 | |
|---|---|---|---|
| AN LÄGGNIN GSTI LLGÅN GAR |
|||
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | 0,2 | 0,4 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 11, 31 | 349,7 | 349,7 |
| Summa finansiella | |||
| anläggningstillgångar | 349,7 | 349,7 | |
| Summa anläggningstillgångar | 349,9 | 350,1 | |
| OMSÄTTNIN GSTI LLGÅN GAR |
|||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 154,9 | 138,7 | |
| Skattefordringar | 3,4 | - | |
| Övriga fordringar | 0,1 | 0,1 | |
| Förutbetalda kostnader | |||
| och upplupna intäkter | 0,6 | 0,8 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 159,0 | 139,6 | |
| Kassa och bank | 18 | 26,3 | 9,9 |
| Summa omsättningstillgångar | 185,3 | 149,5 | |
| SUMMA LLGÅN GAR |
535,2 | 499,6 | |
| EGET KA PITA L |
19 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | |||
| (1 103 798 A-aktier med 10 röster/st och | |||
| 7 344 306 B-aktier med 1 röst/st) | 84,5 | 84,5 | |
| Reservfond | 41,2 | 41,2 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | –1,1 | –1,1 | |
| Balanserat resultat | 128,8 | 141,1 | |
| Årets resultat | 13,1 | –9,1 | |
| Summa eget kapital | 266,5 | 256,6 | |
| LÅN GFRISTI GA ULDER |
|||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 12,4 | 25,6 |
| Summa långfristiga skulder | 12,4 | 25,6 | |
| KORT FRISTI GA ULDER |
|||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 104,8 | 79,6 |
| Leverantörsskulder | 0,7 | 0,7 | |
| Skulder till koncernföretag | 146,7 | 125,0 | |
| Aktuella skatteskulder | - | 7,7 | |
| Övriga skulder | 0,1 | 0,1 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 25 | 4,0 | 4,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 256,3 | 217,4 | |
| SUMMA EGET KA PITA L OC H SK ULDER |
535,2 | 499,6 |
| Belopp i mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 29 | 203,6 | 203,6 |
| Eventualförpliktelser | 29 | 3,6 | 3,8 |
| Fond för | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| verkligt värde | ||||||
| Omräknings- | Balanserat | Årets | Totalt | |||
| Belopp i mkr | Aktiekapital | Reservfond | reserv | resultat | resultat | eget kapital |
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 84,5 | 41,2 | –1,9 | 159,5 | –10,0 | 273,3 |
| Omföring av föregående års resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –10,0 | 10,0 | 0,0 |
| Erhållna koncernbidrag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 12,7 | 0,0 | 12,7 |
| Årets totalresultat: | ||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –9,1 | –9,1 |
| Årets övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,8 | 0,0 | 0,0 | 0,8 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,8 | 0,0 | –9,1 | –8,3 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –21,1 | 0,0 | –21,1 |
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 84,5 | 41,2 | -1,1 | 141,1 | –9,1 | 256,6 |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 84,5 | 41,2 | -1,1 | 141,1 | –9,1 | 256,6 |
| Omföring av föregående års resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –9,1 | 9,1 | 0,0 |
| Erhållna koncernbidrag | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 9,5 | 0,0 | 9,5 |
| Årets totalresultat: | ||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 13,1 | 13,1 |
| Årets övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 13,1 | 13,1 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –12,7 | 0,0 | –12,7 |
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 84,5 | 41,2 | –1,1 | 128,8 | 13,1 | 266,5 |
| Belopp i mkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| 32 | |||
| DEN LÖPAN DE VERKSAM HETEN |
|||
| Resultat efter finansiella poster | 10,9 | –12,0 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | –16,9 | 1,6 | |
| Betald inkomstskatt | –12,2 | –12,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | –18,2 | –23,1 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av rörelsefordringar1) | –12,5 | –49,9 | |
| Förändring av rörelseskulder2) | 13,5 | 42,8 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1,0 | –30,2 | |
| IN VEST ERIN GSVERKSAM HETEN |
|||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | - | –0,1 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 0,1 | - | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 0,1 | –0,1 | |
| FINANSI ERIN GSVERKSAM HETEN |
|||
| Upptagna lån | 48,6 | 32,1 | |
| Amortering av lån | –38,8 | –19,6 | |
| Utbetald utdelning | –12,7 | –21,1 | |
| Erhållen utdelning | 19,1 | - | |
| Erhållna koncernbidrag | 25,0 | 45,0 | |
| Lämnade koncernbidrag | –7,7 | –2,5 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 33,5 | 33,9 | |
| Årets kassaflöde | 16,4 | 3,6 | |
| Likvida medel vid årets början | 9,9 | 6,3 | |
| Likvida medel vid årets slut | 26,3 | 9,9 |
1) Ökning (–) / minskning (+)
2) Ökning (+) / minskning (–)
Belopp i mkr om inte annat anges
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen, samt i vissa fall av skatteskäl.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och Vd den 14 mars 2011. Koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultaträkning, rapport över totalresultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 april 2011.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består i huvudsak av derivatinstrument. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas med vissa undantag till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till mkr.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning:
Fr.o.m. 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. De ändrade redovisningsprinciperna har medfört bland annat: definitionen av rörelse har ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av den tidigare principen som var att redovisa överskjutande belopp som goodwill.
Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt på företagets finansiella rapporter, vilket alltså innebär att inga belopp i de finansiella rapporterna har justerats. Ändringarna av standarderna har medfört några ändringar i upplysningskraven, vilket påverkat not 11 för innevarande år.
I IASBs årliga förbättringsprojekt ('annual improvements process') som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Företaget har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. Sådan detaljerad avstämning lämnades i not även i årsredovisningen för 2009, men förefaller krävas i rapporten över förändringar i eget kapital enligt den version av IAS 1 som skulle gälla för 2010 utan nämnda förtidstillämpning. I enlighet med
formuleringarna i ändrade IAS 1 har dock i rapporten över förändringar i eget kapital den tidigare raden för årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Den ändrade presentationen tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Ändringarna har inte föranlett några justeringar av belopp i de finansiella rapporterna.
Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering behandlar "poster berättigade för säkringsredovisning" och klargör tillämpning av principerna för säkringsredovisning vid kassaflödessäkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion med en köpt option och klargör vilka möjligheter som finns att säkra identifierbara komponenter i säkrad post. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 30 juni 2009, med retroaktiv tillämpning.
IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet anger bland annat att det endast är risken i de funktionella valutorna i moderbolaget och respektive utländsk verksamhet som kan säkras. Vidare omfattar tolkningsuttalandet svar på frågan var i koncernen säkringsinstrumentet kan finnas om säkringsredovisning tillämpas och om konsolideringsmetoden påverkar det belopp som omklassificeras till årets resultat d.v.s. vid konsolidering steg för steg eller konsolidering på lina. Tolkningsuttalandet tillämpas framåtriktat senast på räkenskapsår som inleds 1 juli 2009 eller senare.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa 'fair value option' som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013. Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Lammhults Design Group AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar
och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009 Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS ) Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv.
Koncernen innefattar verksamheter i flera länder. I koncernens rapport över finansiell ställning representeras investeringarna i utländska verksamheter av redovisade nettotillgångar i dotterbolag. I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med dessa investeringar. Det har skett genom upptagande av lån eller tecknande av terminskontrakt i samma valuta som nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs och terminskontrakten redovisas till verkligt värde. Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, för att möta och helt eller delvis matcha de omräkningsdifferenser som redovisas avseende nettotillgångarna i de utlandsverksamheter som valutasäkrats. Omräkningsdifferenserna från både nettoinvestering och säkringsinstrument löses upp och redovisas i årets resultat, då utlandsverksamhet avyttras. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i årets resultat.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultatet, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, nedskrivning av finansiella tillgångar, samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från rapporten över finansiell ställning En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när
faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instruments klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivningsprövningar göra löpande utifrån objektiva kriterier för dessa tillgångar. Vid en konstaterad förlust skrivs tillgången ner. En avsättning görs dock då förlusten är befarad. Kriterier som beaktas då en avsättning görs kan till exempel vara uteblivna betalningar eller andra indikationer som kan tyda på finansiella svårigheter hos gäldenären.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella risker och finanspolicys.
Koncernens finansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över årets resultat. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde. Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) tills dess att det säkrade flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten (försäljningsintäkten) påverkar årets resultat.
För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade ränteflöden avseende upplåning till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. Räntekupongdelen redovisas löpande i årets resultat som en del av räntekostnaden. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i årets resultat.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i rapport över finansiell ställning och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Säkring av verkliga värden användas för säkring av värdet på vissa icke-finansiella tillgångar och skulder som finns i rapport över finansiell ställning samt vid säkringar av vissa bindande inköpsåtaganden med avseende på prisrisk.
För säkring av risken för förändring i verkligt värde i egen upplåning som löper med fast ränta används ränteswapar som säkringsinstrument. I redovisningen tillämpas då säkring av verkligt värde och den säkrade posten omräknas till verkligt värde avseende den säkrade risken (den riskfria räntan) och värdeförändringarna redovisas i årets resultat på samma sätt som säkringsinstrumentet.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent av eget kapital (omräkningsreserven). Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat när koncernföretagen konsolideras.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning ingår i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller
avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i rapport över finansiell ställning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar där av. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
| Beräknade nyttjandeperioder; | |
|---|---|
| Byggnader | 10 –100 år |
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 5 –10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3 –10 år |
Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och
ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
| Stomme | 100 år |
|---|---|
| Stomkompletteringar, innerväggar m.m. | 50 år |
| Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. | 35 – 50 år |
| Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. | 10 – 40 år |
| Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m. | 10 –15 år |
Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning.
De beräknade nyttjandeperioderna är:
Varumärken 10 år
Nyttjandeperioderna omprövas varje år.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar dras av.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3), är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produktera eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Innebörden av att en anläggningstillgång (eller en avyttringsgrupp) klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.
Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, bestäms det redovisade värdet av tillgångarna (och alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) i enlighet med tillämpliga standarder. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Enligt IFRS 5.5 är vissa tillgångar undantagna från ovan beskrivna värderingsregler.
En vinst redovisas vid varje ökning av det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader. Denna vinst är begränsad till ett belopp som motsvaras av samtliga tidigare gjorda nedskrivningar. Förluster till följd av värdenedgång vid första klassificeringen som innehav för försäljning redovisas i årets resultat. Även efterföljande värdeförändringar, både vinster och förluster, redovisas i årets resultat.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (december 2010). Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2010 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter och villkorade köpeskillingar inte samma ändringar av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se nedan under avsnitt "Dotterföretag".
RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter senast från och med 2010 ska tillämpas även avseende moderbolaget, med några undantag. Företaget valde att inte förtidstillämpa den nya utformningen av de finansiella rapporterna för moderbolaget. I denna årsredovisning har dock moderbolagets uppställningsformer ändrats som följer. Jämfört med tidigare rapportering, har en rapport över totalresultatet tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har fått ett innehåll som liknar koncernens, d.v.s. exkluderande de intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital, men som nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat.
För moderbolaget redovisas en resultaträkning, där för koncernen redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan
rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar och eget kapital.
Andelar i dotterföretag redovisas i koncernen enligt förvärvsmetoden. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna de förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara ickemonetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Hela koncernens nettoomsättning på 778,0 mkr (840,8) avser varuförsäljning. Moderbolagets nettoomsättning uppgår till 6,0 mkr (6,4) och avser administrationsersättning från dotterbolagen i koncernen.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Koncernens verksamhet är organiserad på det sätt att koncernledningen följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika affärsområden genererar. Varje rörelsesegment har en affärsområdeschef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de affärsområden koncernen har utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga affärsområdens prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens segment har identifierats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment har slagits ihop när de har likartade ekonomiska egenskaper, och att produkterna, produktionsprocesserna, kunderna och distributionssättet är likartat samt att de verkar i en omgivning med likartade regelverk. I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med det resultat, tillgångar och skulder som företagets koncernledning följer upp. Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån principen om "armslängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Ej fördelade poster består av vinster vid avyttring av finansiella placeringar, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och allmänna administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Affärsområdet Lammhults Library utvecklar och säljer attraktiva och funktionella inredningar för bibliotek, skolor och andra offentliga mötesplatser som utbildningslokaler och kulturhus. Verksamheten omfattar dels projektförsäljning av totala inredningssystem och dels eftermarknadsförsäljning av möbler och förbrukningsmaterial. Affärsområdet består av bolagen Lammhults Biblioteksdesign AB i Sverige, Lammhults Biblioteksdesign A/S i Danmark och Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG i Tyskland med dotterbolag. I affärsområdet finns varumärkena Eurobib Direct, BCI och Schulz Speyer.
Affärsområdet Lammhults Office utvecklar och marknadsför produkter för inredningar till offentliga miljöer. Affärsområdet har tre varumärken, Lammhults med formstarka och tidlösa möbler med högt designvärde, samt Abstracta och Borks med produkter för visuell kommunikation och avskärmning.
Affärsområdet Lammhults Home utvecklar och marknadsför produkter för heminredning. Affärsområdet har två varumärken, Voice för planmöbler som förvaringsmöbler och byråer, samt Ire för stoppmöbler som soffor och fåtöljer.
Affärsområdet Scandinavian Eyewear utvecklar och marknadsför glasögonbågar av hög kvalitet. Affärsområdet består av Scandinavian Eyewear med dotterbolaget Seven. Verksamheten omfattar dels egna varumärket Skaga men också licensuppdrag för utveckling av kollektioner åt andra varumärken.
I övrig verksamhet ingår koncerngemensamma funktioner.
| Lammhults | Lammhults | Lammhults | Scandinavian | Övrig | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Library | Office | Home | Eyewear | verksamhet | Elimineringar | Summa | ||||||||
| Koncernen Intäkter från |
2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| externa kunder | 318,2 365,0 | 281,9 | 277,8 | 73,3 | 93,2 | 104,6 | 104,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 778,0 840,8 | ||
| Intäkter från | ||||||||||||||
| andra segment | 0,0 | 0,0 | 5,8 | 5,5 | 0,1 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 6,0 | 6,4 | –11,9 | –12,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa intäkter | 318,2 365,0 | 287,7 283,3 | 73,4 | 93,3 | 104,6 | 104,8 | 6,0 | 6,4 | –11,9 | –12,0 | 778,0 840,8 | |||
| Avskrivningar | 5,9 | 6,2 | 4,9 | 5,8 | 1,8 | 1,7 | 1,8 | 2,2 | 0,1 | 0,2 | 0,0 | 0,0 | 14,5 | 16,1 |
| Rörelseresultat | 13,8 | 35,7 | 32,8 | 25,6 | –9,0 | 3,7 | 3,7 | –5,9 | –14,6 | –14,5 | 0,0 | 0,0 | 26,7 | 44,6 |
| Ränteintäkter | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,8 | 2,0 |
| Räntekostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –3,3 | –7,7 |
| Resultat före skatt | 24,2 | 38,9 | ||||||||||||
| Tillgångar | 269,7 | 311,6 | 220,2 | 188,8 | 105,2 | 112,6 | 81,0 | 71,0 | 5,8 | 1,8 | 0,0 | 0,0 | 681,9 685,8 | |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 62,2 | 68,8 |
| Summa tillgångar | 744,1 754,6 | |||||||||||||
| Investeringar i | ||||||||||||||
| anläggningstillgångar | 3,0 | 7,1 | 2,4 | 1,8 | 2,2 | 7,8 | 0,6 | 0,8 | 0,0 | 0,1 | - | - | 8,2 | 17,7 |
| Skulder | 52,7 | 54,9 | 42,6 | 46,7 | 14,0 | 20,3 | 33,9 | 27,9 | 5,8 | 5,6 | - | - | 149,0 | 155,4 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 225,8 | 204,1 |
| Summa skulder | 374,8 359,5 |
Koncernens segment är indelade i följande tre geografiska områden: Sverige, Övriga Europa och Övriga världen. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter är grupperade efter var kunderna är lokaliserade.
Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade. Koncernens nettoomsättning utanför Sverige utgör 65 procent (64) av den totala nettoomsättningen.
| Sverige | Övriga Europa | Övriga världen | Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning per geografisk marknad | 273,4 | 305,2 | 462,8 | 484,1 | 41,8 | 51,5 | 778,0 840,8 | |
| Tillgångar per geografisk marknad | 506,4 | 509,1 | 236,2 | 242,0 | 1,5 | 3,5 | 744,1 | 754,6 |
| Investeringar per geografisk marknad | 5,0 | 10,8 | 3,2 | 6,9 | 0,0 | 0,0 | 8,2 | 17,7 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster | 6,6 | 9,3 |
| Övriga rörelseintäkter | 0,9 | 0,2 |
| 7,5 | 9,5 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Valutakursförluster | 8,2 | 9,9 |
| Upplösningar förvärvade orderstockar | 0,9 | 0,1 |
| Övriga rörelsekostnader | 1,0 | 0,1 |
| 10,1 | 10,1 |
Utgifter för utveckling har kostnadsförts med 20,4 mkr (18,1) och ingår i rörelsens kostnader som administrationskostnader. Utveckling bedrivs i viss mån i form av orderbaserad utveckling som redovisas enligt IAS 2 och sålunda bekostas av specifik kund. Information om aktiverade utvecklingskostnader finns i not 12.
Upplösningar av förvärvade orderstockar på totalt 0,9 mkr (0,1) avser under 2010 förbrukningen av marknadsvärdet på förvärvad orderstock hos Harmonie Projects och under 2009 avses förbrukningen av marknadsvärdet på förvärvad orderstock hos Schulz Benelux.
| Kostnader för ersättningar till anställda | 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| Löner och ersättningar mm | 165,3 | 172,8 | ||
| Pensionskostnader | 12,0 | 13,0 | ||
| Sociala avgifter | 33,8 | 41,4 | ||
| Koncernen totalt | 211,1 | 227,2 | ||
| varav | varav | |||
| Medelantalet anställda | 2010 | män, % | 2009 | män, % |
| oderföretaget | ||||
| Sverige | 5 | 60 | 4 | 50 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 234 | 61 | 260 | 63 |
| Danmark | 58 | 51 | 55 | 47 |
| Tyskland | 39 | 64 | 41 | 59 |
| Övriga länder | 58 | 50 | 50 | 44 |
| Totalt i dotterföretag | 389 | 58 | 406 | 58 |
| Koncernen totalt | 394 | 58 | 410 | 58 |
| Könsfördelning i företagsledningar |
2010-12-31 Andel kvinnor, % |
2009-12-31 Andel kvinnor, % |
|---|---|---|
| oderföretaget | ||
| Styrelsen | 33 | 33 |
| Övriga ledande befattningshavare | 0 | 0 |
| Koncernen totalt | ||
| Styrelser | 10 | 10 |
| Övriga ledande befattningshavare | 25 | 14 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Därutöver beslutade bolagsstämman 2010 att ersättning för uppdrag i revisions- och ersättningskommittéerna ska utgå med maximalt 100 kkr (0) att fördelas enligt beslut i styrelsen. Några överenskommelser om framtida pensioner eller avgångsvederlag finns varken för styrelsens ordförande eller övriga ledamöter.
Till ledningen har bolagsstämman beslutat om följande riktlinjer avseende ersättning. Löner och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga så att kompetenta och skickliga medarbetare kan rekryteras, motiveras och behållas. Koncernens ledande befattningshavare, totalt sju personer som utgör koncernledningen, har avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till på förhand bestämda mål avseende individuellt uppsatta mål, koncernens resultat, alternativt respektive affärsområdes resultat. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare kan uppgå till maximalt fyra månadslöner per år. Även långsiktiga aktieeller aktierelaterade incitamentsprogram ska kunna förekomma.
Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare gäller att ersättning ska utgå motsvarande högst 18 månaders ersättning. Denna totala ersättning ska inte överstiga den ersättning som skulle utgått vid en fördelning på en uppsägningstid om sex månader och avgångsvederlag motsvarande högst 12 månaders fast lön.
Avtal om förmån för pension träffas individuellt. För Vd betalas årligen en pensionspremie som uppgår till tio prisbasbelopp. Pensionen är avgiftsbestämd. Avtal om förtida pensionering finns inte. För övriga ledande befattningshavare uppgår pensionskostnaden maximalt till 25 procent av den fasta och rörliga lönen. Pensionerna är avgiftsbestämda och det finns inte några avtal om förtida pensionering.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ledande | Övriga | Ledande | Övriga | |
| befattningshavare | anställda | befattningshavare | anställda | |
| Moderföretaget | (9 pers.) | (2 pers.) | (8 pers.) | (2 pers.) |
| Sverige | ||||
| Löner och andra ersättningar | 4,6 | 0,9 | 3,8 | 0,9 |
| (varav tantiem o.d) | (–) | (–) | (–) | (–) |
| Sociala kostnader | 2,5 | 0,4 | 2,3 | 0,4 |
| varav pensionskostnader | 1,0 | 0,1 | 1,0 | 0,1 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ledande | Ledande | |
| befattningshavare | befattningshavare | |
| Koncernen | (48 pers.) | (43 pers.) |
| Sverige | ||
| Löner och andra ersättningar | 22,0 | 24,7 |
| (varav tantiem o.d) | (0,7) | (0,1) |
| Pensionskostnader | 3,4 | 4,6 |
| Danmark | ||
| Löner och andra ersättningar | 8,3 | 4,1 |
| (varav tantiem o.d) | (-) | (0,2) |
| Pensionskostnader | 0,3 | - |
| Tyskland | ||
| Löner och andra ersättningar | 3,4 | 2,8 |
| (varav tantiem o.d) | (1,7) | (1,3) |
| Pensionskostnader | 0,3 | – |
| Koncernen totalt | 33,7 | 31,6 |
| (varav tantiem o.d) | (2,4) | (1,6) |
| Pensionskostnader | 4,0 | 4,6 |
Det finns inga pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare i koncernen. Ledande befattningshavare avser personer som ingår i respektive dotterbolags ledningsgrupp, inklusive Vd och chefer som är direkt underställda Vd, samt styrelseledamöter.
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2010
| Grundlön, | Rörlig | Avgångs- | Övriga | Pensions- | Ersättning | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | styrelsearvode | ersättning | vederlag | förmåner | kostnad | kommittéarbete | Summa |
| Styrelsens ordförande | |||||||
| Torbjörn Björstrand | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 240 | - | - | - | - | 19 | 259 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Yngve Conradsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 9 | 129 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Jerry Fredriksson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 9 | 129 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Erika Lagerbielke | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 9 | 129 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Lotta Lundén | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 9 | 129 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Anders Pålsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 19 | 139 |
| Verkställande direktör | |||||||
| Anders Rothstein | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 1 971 | - | - | 85 | 527 | - | 2 583 |
| Andra ledande | |||||||
| befattningsahavare (2 personer) | 1 704 | - | - | 144 | 461 | - | 2 309 |
| Summa | 4 515 | - | - | 229 | 988 | 75 | 5 807 |
Övriga förmåner avser tjänstebilar. Pensionskostnaderna avser avgiftsbestämda pensionsplaner. Det finns inga aktierelaterade ersättningar i koncernen.
Den 29 april 2008 emitterade bolaget 75 000 teckningsoptioner 2008/2010 och varje sådan teckningsoption gav innehavaren rätt att teckna en ny aktie av serie B i bolaget under tiden från och med den 31 mars 2010 till och med den 31 maj 2010.
Teckningskursen uppgick till ett belopp motsvarande 143 procent av den för aktier av serie B i bolaget på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm noterade volymvägda genomsnittliga betalkursen under tiden från och med den 6 maj 2008 till och med den 19 maj 2008.
Sex ledande befattningshavare i koncernen förvärvade vardera 12 500 teckningsoptioner. Teckningsoptionerna överläts på marknadsmässiga villkor till ett pris som fastställts utifrån ett beräknat marknadsvärde för teckningsoptionerna med tillämpning av Black & Scholes-värderingsmodell beräknat av det oberoende värderingsinstitutet Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Överlåtelsepriset fastställdes till 3,67 kronor per option, innebärande ett totalt förvärvspris på 45 875 kr per befattningshavare. Lösenpriset för optionerna uppgick till 79,00 kronor. Inga optioner utnyttjades till att teckna nya aktier av serie B under tiden från och med den 31 mars 2010 till och med den 31 maj 2010.
Den 29 april 2009 emitterade bolaget 35 000 teckningsoptioner 2009/2011 och varje sådan teckningsoption ger innehavaren rätt att teckna en ny aktie av serie B i bolaget under tiden från och med den 31 mars 2011 till och med den 31 maj 2011.
Teckningskursen uppgår till ett belopp motsvarande 118 procent av den för aktier av serie B i bolaget på Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm noterade volymvägda genomsnittliga betalkursen under tiden från och med den 6 maj 2009 till och med den 19 maj 2009.
Tre ledande befattningshavare i koncernen förvärvade vardera 10 000 teckningsoptioner, medan en ledande befattningshavare förvärvade 5 000 teckningsoptioner. Teckningsoptionerna överläts på marknadsmässiga villkor till ett pris som fastställts utifrån ett beräknat marknadsvärde för teckningsoptionerna med tilllämpning av Black & Scholes-värderingsmodell beräknat av det oberoende värderingsinstitutet Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers. Överlåtelsepriset fastställdes till 4,42 kronor per option, innebärande ett totalt förvärvspris på 44 200 kr respektive 22 100 kr per befattningshavare enligt ovan beskrivning. Lösenpriset för optionerna uppgår till 50,00 kronor.
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2009
| Grundlön, | Rörlig | Avgångs- | Övriga | Pensions- | Ersättning | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | styrelsearvode | ersättning | vederlag | förmåner | kostnad | kommittéarbete | Summa |
| Styrelsens ordförande Torbjörn Björstrand |
|||||||
| Ersättning från moderbolaget | 240 | - | - | - | - | - | 240 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Yngve Conradsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | - | 120 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Jerry Fredriksson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | - | 120 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Erika Lagerbielke | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | - | 120 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Lotta Lundén | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | - | 120 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Anders Pålsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 90 | - | - | - | - | - | 90 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Johan Sjöberg | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 30 | - | - | - | - | - | 30 |
| Verkställande direktör | |||||||
| Johan Hjertonsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 596 | - | - | 44 | 358 | - | 998 |
| Verkställande direktör | |||||||
| Anders Rothstein | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 1 453 | - | - | 55 | 388 | - | 1896 |
| Andra ledande | |||||||
| befattningsahavare (1 person) | 949 | - | - | 91 | 246 | - | 1 286 |
| Summa | 3 838 | - | - | 190 | 991 | - | 5 019 |
Övriga förmåner avser tjänstebilar. Pensionskostnaderna avser avgiftsbestämda pensionsplaner. Det finns inga aktierelaterade ersättningar i koncernen.
| Koncernen | Moderföretaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||
| KPM G /M ichael Johansson |
||||||
| Revisionsuppdrag | 1,5 | 1,7 | 0,3 | 0,3 | ||
| Revisionsverksamhet utöver | ||||||
| revisionsuppdraget | 0,0 | 0,0 | - | - | ||
| Skatterådgivning | 0,5 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | ||
| Andra uppdrag | 0,7 | 1,1 | 0,6 | 0,5 | ||
| Övriga revisorer | ||||||
| Revisionsuppdrag | 0,4 | 0,3 | - | - | ||
| Revisionsverksamhet utöver | ||||||
| revisionsuppdraget | 0,4 | 0,0 | - | - | ||
| Skatterådgivning | - | 0,0 | - | - | ||
| Andra uppdrag | 0,1 | 0,2 | - | 0,1 |
Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kostnader för varor och material | 336,8 | 360,7 |
| Personalkostnader | 212,8 | 228,0 |
| Avskrivningar | 14,5 | 16,1 |
| Övriga rörelsekostnader | 194,7 | 200,8 |
| 758,8 | 805,6 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på ej nedskrivna | ||
| låne- och kundfordringar | 0,1 | 0,2 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 0,5 | 1,2 |
| Ränteintäkter på leverantörsskulder | 0,2 | - |
| Valutakursförändringar | 0,0 | 0,6 |
| Finansiella intäkter | 0,8 | 2,0 |
| Räntekostnader på förmånsbestämd | ||
| pensionsförpliktelse | –0,1 | –0,1 |
| Räntekostnader på finansiella skulder | –4,0 | –5,9 |
| Valutakursförändringar | 1,1 | –1,7 |
| Övriga räntekostnader | –0,3 | - |
| Finansiella kostnader | –3,3 | –7,7 |
| Finansnetto | –2,5 | –5,7 |
| Resultat från andelar | |||
|---|---|---|---|
| i koncernföretag | |||
| Moderföretaget | 2010 | 2009 | |
| Utdelning | 19,1 | - |
| Ränteintäkter och | |||
|---|---|---|---|
| liknande resultatposter | |||
| Moderföretaget | 2010 | 2009 | |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 1,2 | 1,4 | |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 0,1 | 0,2 | |
| 1,3 | 1,6 |
| Räntekostnader och | |||
|---|---|---|---|
| liknande resultatposter | |||
| Moderföretaget | 2010 | 2009 | |
| Räntekostnader, koncernföretag | –0,1 | –0,4 | |
| Räntekostnader, finansiella skulder | –2,3 | –3,8 | |
| Valutakursförändringar | 1,4 | –1,4 | |
| –1,0 | –5,6 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –5,9 | –8,9 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –0,1 | - |
| –6,0 | –8,9 | |
| Uppskjuten skattekostnad | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära | ||
| skillnader och underskottsavdrag | –4,3 | –2,8 |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | –10,3 | –11,7 |
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Före | Efter | Före | Efter | |||
| Koncernen | skatt | Skatt | skatt | skatt | Skatt | skatt |
| Årets omr. diff. vid | ||||||
| omräkning av | ||||||
| utländska | ||||||
| verksamheter | –28,6 | 0,6 | –28,0 | –6,7 | –1,7 | –8,4 |
| Årets förändringar i | ||||||
| verkligt värde på | ||||||
| kassaflödessäkringar | 1,3 | –0,3 | 1,0 | 2,3 | –0,6 | 1,7 |
| Övrigt totalresultat | –27,3 | 0,3 | –27,0 | –4,4 | –2,3 | –6,7 |
| Moderföretaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktuell skatteintäkt | ||
| Periodens skatteintäkt | 2,2 | 2,9 |
| Totalt redovisad skatteintäkt i moderföretaget 2,2 | 2,9 |
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Före | Efter | Före | Efter | |||
| Moderbolaget | skatt | Skatt | skatt | skatt | Skatt | skatt |
| Årets omr. diff. vid | ||||||
| omräkning av | ||||||
| utländska | ||||||
| verksamheter | - | - | - | 1,1 | –0,3 | 0,8 |
| Övrigt totalresultat | - | - | - | 1,1 | –0,3 | 0,8 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 24,2 | 38,9 |
| Skatt enligt gällande skattesats | ||
| för moderföretaget | 6,4 | 10,2 |
| Effekt av andra skattesatser | ||
| för utländska dotterföretag* | 0,1 | 1,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,7 | 0,4 |
| Ej skattepliktiga intäkter | –0,3 | - |
| Ökning av underskottsavdrag utan | ||
| motsvarande aktivering av uppskjuten skatt | 3,4 | - |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade | ||
| underskottsavdrag | –0,1 | - |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,1 | - |
| Redovisad effektiv skatt | 10,3 | 11,7 |
* Skatt enligt gällande skattesats beräknas utifrån ett vägt genomsnitt av lokala skattesatser för respektive land.
| Moderföretaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 10,9 | –12,0 |
| Skatt enligt gällande skattesats | ||
| för moderföretaget | 2,9 | –3,2 |
| Ej avdragsgilla kostnader | - | 0,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | –5,1 | - |
| Redovisad effektiv skatt | –2,2 | –2,9 |
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Före | Efter | Före | Efter | ||
| skatt | Skatt | skatt | skatt | Skatt | skatt |
| 12,8 | –3,3 | 9,5 | 17,3 | –4,6 | 12,7 |
Uppskjuten Uppskjuten Skattefordran Skatteskuld Netto Koncernen 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Materiella anläggningstillgångar –0,9 - 10,9 9,4 –11,8 –9,4 Immateriella tillgångar 0,4 - –0,3 - 0,7 - Varulager 0,1 - - - 0,1 - Räntebärande skulder - - 0,3 –2,1 –0,3 2,1 Pensionsavsättningar 0,6 0,5 - - 0,6 0,5 Övriga avsättningar 0,4 - - - 0,4 - Finansiella instrument - - - –0,1 - 0,1 Underskottsavdrag 0,6 0,5 0,6 - - 0,5 Skattefordringar/ -skulder, netto 1,2 1,0 11,5 7,2 –10,3 –6,2
I följande dotterbolag till Lammhults Biblioteksdesign A/S i Danmark finns ej aktiverade underskottsavdrag: BC Interieur S.A.R.L. i Frankrike (uppgående till 4,3 mkr med obegränsad framrullning), Bibliotecas BCI SA i Spanien (uppgående till 1,4 mkr med 15 års framrullning), IFBD GmbH i Tyskland (uppgående till 0,8 mkr med obegränsad framrullning) och NBLC Systemen i Holland (uppgående till 0,6 mkr med 9 års framrullning).
I Scandinavian Eyewear AS i Norge, dotterbolag till Scandinavian Eyewear AB i Sverige, finns ej aktiverade underskottsavdrag uppgående till 6,8 mkr med obegränsad framrullning.
Moderföretaget redovisar varken någon uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skatter hänförliga till andelar i koncernföretag har ej redovisats.
Den 21 januari 2010 förvärvade Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG biblioteksdelen av Harmonie Projects Srl och bildade ett nytt bolag för denna biblioteksdel. Den fasta köpeskillingen uppgick till 4,5 mkr och betalades kontant. Dessutom kan en villkorad köpeskilling tillkomma och den beräknas uppgå till 1,2 mkr. Harmonie Projects är återförsäljare för Schulz Speyer i Italien. Affärsidén är att sälja biblioteksinredningar kompletterat med specialprodukter från lokala leverantörer. Genom förvärvet säkrades den marknadsledande positionen inom biblioteksmarknaden i Italien. Den tidigare huvudägaren av, och tillika Vd:n för, Harmonie Projects arbetar kvar i det nya bolaget som har fem fast anställda och ligger i Merano, Italien.
Biblioteksdelen i Harmonie Projects omsatte 18,9 mkr under 2010. Under året belastade dotterföretaget koncernens rörelseresultat med 0,7 mkr och resultat efter skatt med 0,5 mkr. Verksamheten påverkades av den ekonomiska oron i Italien till följd av underskott i de offentliga finanserna. Orderstocken var dock på en hög nivå vid årsskiftet och uppgick till 12,0 mkr. Baserat på Harmonie Projects rörelseresultat för perioden 2010-01-01 – 2011-12-31 har den tidigare ägaren möjlighet att erhålla villkorad köpeskilling. Vid ett rörelseresultat som understiger 0,3 miljoner EUR utgår ingen villkorad köpeskilling. Vid ett rörelseresultat som uppgår till 0,3 miljoner EUR utgår villkorad köpeskilling med 0,120 miljoner EUR. Vid ett rörelseresultat som uppgår till intervallet 0,3 miljoner EUR – 1,2 miljoner EUR tillkommer villkorad köpeskilling med 50 procent av rörelseresultatet över 0,3 miljoner EUR. Vid ett rörelseresultat som överstiger 1,2 miljoner EUR tillkommer villkorad köpeskilling med 30 procent av rörelseresultatet över 1,2 miljoner EUR.
Bibliotekssektorn är stadd i kraftig förvandling och ett antal trender kan identifieras. Biblioteken centraliseras och blir större. Nya bibliotek har blivit stadssymboler och höga design och arkitekturambitioner finns oftast när nya bibliotek byggs. Bibliotek förvandlas från platser där man lånar böcker till platser där man möts och vistas under en längre tid. Samtliga dessa trender och det faktum att orderstocken var på en hög nivå vid årsskiftet talar för en positiv utveckling för företaget. Därmed bör risken för att behöva justera goodwillvärdet inte vara särskilt stor under nästkommande räkenskapsår.
I goodwillvärdet ingår värdet av ett utbyggt distributionsnät inom biblioteksbranschen i Italien, större försäljningsmöjligheter genom marknadsledande positioner vid offentlig upphandling, samt personalens kompetens inom biblioteksbranschen. Den immateriella tillgång skild från goodwill som har identifierats vid förvärvet är orderstocken som marknadsvärderades till 1,4 mkr vid förvärvstidpunkten.
Förvärvet hade följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.
| Verkligt | |||
|---|---|---|---|
| Redovisat värde i | Verkligt | värde | |
| Harmonie Projects | värde | redovisat | |
| före förvärvet | justering i koncernen | ||
| Immateriella tillgångar | 0,0 | 1,4 | 1,4 |
| Varulager | 0,3 | - | 0,3 |
| Avsättning för pensioner | –0,4 | - | –0,4 |
| Övriga rörelseskulder | –0,2 | - | –0,2 |
| Uppskjuten skatteskuld | - | –0,4 | –0,4 |
| Netto identifierbara tillgångar | |||
| och skulder | –0,3 | 1,0 | 0,7 |
| Koncerngoodwill | 5,0 | ||
| Beräknad total köpeskilling, kontant | 5,7 | ||
| Beräknad villkorad köpeskilling | –1,2 | ||
| Överförd ersättning | 4,5 |
Den 19 november 2010 förvärvade Lammhults Möbel AB 100 procent av aktierna i Borks Patenttavler A/S. Den totala köpeskillingen uppgick till 13,9 mkr och betalades kontant. Borks Patenttavler är ledande inom skrivtavlor i Danmark. Tillverkningen sker i egen fabrik och produkterna säljs i Danmark, övriga Europa och USA. Genom förvärvet stärks koncernens marknadsposition i Norden. Förvärvet av varumärket Borks förstärker, tillsammans med varumärket Abstracta, koncernens erbjudande inom detta produktområde och skapar möjligheter till synergier inom till exempel inköp, produktion och försäljning. Bolaget har under senare år omsatt ca 50 mkr, har 36 anställda och ligger i Kolding, Danmark. Affärsidén är att utveckla, tillverka och marknadsföra tavelsystem för inredning av konferens-, mötes- och undervisningslokaler där funktion, kvalitet och design är av avgörande betydelse.
Under 2010 påverkade dotterföretaget koncernens nettoomsättning med 2,5 mkr, rörelseresultatet med -1,2 mkr och resultatet efter skatt med -1,1 mkr. Orderstocken uppgick till 1,6 mkr vid årsskiftet. Den danska marknaden har varit svag under senare år, men vi räknar med en successiv förbättring under de närmaste åren. Genom att tillvarata synergimöjligheter med koncernens övriga bolag och utveckla nya konkurrenskraftiga produkter skapas förutsättningar för en positiv utveckling för företaget. Därmed bör risken för att behöva justera goodwillvärdet inte vara särskilt stor under nästkommande räkenskapsår.
I goodwillvärdet ingår synergieffekter inom främst inköp, produktion och försäljning, samt personalens kompetens.
Förvärvet hade följande effekter på koncernens tillgångar och skulder.
| Verkligt | |||
|---|---|---|---|
| Redovisat värde i | Verkligt | värde | |
| Borks Patenttavler | värde | redovisat | |
| före förvärvet | justering i koncernen | ||
| Materiella anläggningstillgånger | 12,2 | 3,8 | 16,0 |
| Uppskjutna skattefodringar | 0,0 | 0,2 | 0,2 |
| Varulager | 9,0 | –0,5 | 8,5 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 6,1 | - | 6,1 |
| Likvida medel | 0,1 | - | 0,1 |
| Räntebärande skulder | –13,3 | - | –13,3 |
| Leverantörsskulder och | |||
| övriga rörelseskulder | –8,7 | –1,4 | –10,1 |
| Uppskjuten skatteskuld | –0,4 | - | –0,4 |
| Netto identifierbara tillgångar och | |||
| skulder | 5,0 | 2,1 | 7,1 |
| Koncerngoodwill | 6,8 | ||
| Överförd ersättning | 13,9 |
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 0,4 mkr och avser arvoden till konsulter i samband med due diligence. Dessa utgifter har redovisats som administrationskostnader i koncernens rapport över totalresultat.
Om Borks Patenttavler ingått i koncernen under hela 2010 hade koncernens nettoomsättning uppgått till 819,1 mkr, rörelseresultatet till 25,5 mkr och årets resultat till 12,5 mkr.
| Koncernen | Utvecklings- | Varu- | Hyres- | Good- | Övriga immateriella | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| utgifter | märken | rätter | will | anl.tillgångar | Totalt | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående balans 2009-01-01 | - | 0,1 | 0,4 | 194,6 | - | 195,1 |
| Rörelseförvärv | - | - | - | 5,6 | - | 5,6 |
| Övriga investeringar | 0,4 | - | - | - | - | 0,4 |
| Årets valutakursdifferenser | - | - | - | –6,0 | - | –6,0 |
| Utgående balans 2009-12-31 | 0,4 | 0,1 | 0,4 | 194,2 | - | 195,1 |
| Ingående balans 2010-01-01 | 0,4 | 0,1 | 0,4 | 194,2 | - | 195,1 |
| Rörelseförvärv | - | - | - | 11,2 | 1,4 | 12,6 |
| Övriga investeringar | 0,3 | - | 0,2 | - | - | 0,5 |
| Upplösning förvärvad orderstock | - | - | - | - | –0,9 | –0,9 |
| Årets valutakursdifferenser | - | - | –0,1 | –15,2 | –0,1 | –15,4 |
| Utgående balans 2010-12-31 | 0,7 | 0,1 | 0,5 | 190,2 | 0,4 | 191,9 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||||
| Ingående balans 2010-01-01 | - | - | - | - | - | - |
| Årets avskrivningar | - | - | –0,1 | - | - | –0,1 |
| Utgående balans 2010-12-31 | - | - | –0,1 | - | - | –0,1 |
| Redovisade värden | ||||||
| Per 2009-01-01 | - | 0,1 | 0,4 | 194,6 | - | 195,1 |
| Per 2009-12-31 | 0,4 | 0,1 | 0,4 | 194,2 | - | 195,1 |
| Per 2010-01-01 | 0,4 | 0,1 | 0,4 | 194,2 | - | 195,1 |
| Per 2010-12-31 | 0,7 | 0,1 | 0,4 | 190,2 | 0,4 | 191,8 |
Alla immateriella tillgångar, utom goodwill, skrivs av. För information av avskrivningar, se Not 1 om väsentliga redovisningsprinciper.
Följande kassagenererande enheter har redovisade goodwillvärden i koncernen.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Lammhults Library | 113,0 | 123,6 |
| Lammhults Home | 28,9 | 29,0 |
| Lammhults Office | 25,0 | 18,3 |
| Scandinavian Eyewear | 23,3 | 23,3 |
| 190,2 | 194,2 |
Värdet på koncernens immateriella tillgångar prövas årligen genom nedskrivningsprövningar. De ovan nämnda kassagenererande enheternas återvinningsvärden baseras på ett antal viktiga antaganden som beskrivs nedan. För antaganden om de framtida kassaflödena används budgetar för år 2011 och företagsledningens bedömningar för de därefter kommande fyra åren. Ovan nämnda antaganden avser försäljningsutveckling, kostnadsutveckling och utveckling av de kassagenererade enheternas finansiella ställning.
För koncernens biblioteksinredningsföretag inom Lammhults Library är marknadstrenderna att biblioteken centraliseras och blir större, samt att design och arkitektur blir allt viktigare när nya bibliotek byggs. Därutöver inser allt fler länder inser vikten av att satsa på utbildning. Dessa viktiga faktorer gynnar koncernens enheter och ligger till grund för bedömningar av kassaflödena de kommande fem åren. Under 2010 försämrades efterfrågan till följd av den ekonomiska oron i Sydeuropa. Dessutom påverkades resultatet negativt av lagernedskrivningar av engångskaraktär för att harmonisera och renodla produktsortimenten uppgående till ca 4 mkr och av kostnader för uppsägning av personal uppgående till ca 2 mkr. Efter dessa åtgärder har affärsområdet en effektivare organisation och ett konkurrenskraftigt sortiment. Det skapar tillsammans med ökande efterfrågan i Tyskland och Mellanöstern förutsättningar för en positiv utveckling av de framtida kassaflödena.
Inom Lammhults Home sker försäljningen av varumärkena Voice och Ire främst till privata kunder, medan en mindre del sker till företag. De båda varumärkena intar tillsammans en stark position inom inredningsbranschen för heminredning och publika rum, t ex hotell. Voice har ett starkt produktsortiment inom planmöbler, medan Ire har motsvarande styrka inom stoppmöbler, t ex soffor och fåtöljer. Tillsammans erbjuder företagen ett av marknadens starkaste sortiment med unik stil och design, vilket skapar förutsättningar för en god utveckling av affärsområdets kassaflöden. Under 2010 försämrades lönsamheten till följd av en svag marknad inom möbler och inredning för hemmiljö i premiumsegmenten och avsaknad av hotellprojekt. Dessutom påverkades resultatet negativt av lagernedskrivningar av engångskaraktär för att renodla produktsortimentet uppgående till ca 4 mkr.
Scandinavian Eyewear säljer glasögonbågar för privat konsumtion. Genom god design, hög effektivitet i marknadsföring och försäljning, samt bättre leveranssäkerhet än konkurrenterna skapar affärsområdet förutsättningar för god lönsamhet. Genom fortsatta satsningar på dessa områden i kombination med att den affärsmodell som fungerar väl i Skandinavien även sprids till andra marknader finns förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av företagets kassaflöden. Under året har ett framgångsrikt omstruktureringsarbete genomförts, vilket tillsammans med offensiva satsningar förbättrat lönsamheten. Varumärkesportföljen har utökats genom att licensavtal tecknats med de tre skandinaviska varumärkena Lexington, Pilgrim och Oscar Jacobson och försäljningen av dessa varumärken skedde med full kraft från och med andra halvåret 2010. Tillsammans med marknadssatsningen i Nordamerika som ökat försäljningen från 0,1 mkr till 7,1 mkr på två år, skapar dessa aktiviteter förutsättningar för en positiv utveckling av kassaflödena framöver.
Eftersom merparten av Lammhults Office försäljning sker till företag är den verksamheten konjunkturkänslig och beroendet av utvecklingen på den svenska marknaden är stort eftersom den omfattar ca 60 procent av försäljningen. Efter en kraftig försvagning av konjunkturen under 2009, vilket föranledde stora kostnadsbesparingar främst i form av personalneddragningar, har efterfrågan under 2010 stabiliserats på en relativt låg nivå. För de nästkommande åren förväntas efterfrågan öka, vilket i kombination med pågående marknadssatsningar på exportsidan och utveckling av nya produkter borgar för en bra utveckling under de kommande åren.
De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent, vilket bedöms motsvara den långsiktiga tillväxttakten på enheternas marknader. De diskonteringsräntor före skatt som har använts vid utgången av år 2010 är 15,3 procent (15,3) för eget kapitalfinansiering och 4,3 procent (4,3) för skuldfinansiering för Lammhults Library och Lammhults Home. För Scandinavian Eyewear uppgick diskonteringsräntan före skatt till 16,3 procent (15,3) för eget kapitalfinansiering och till 4,3 procent (4,3) för skuldfinansiering. För Lammhults Office uppgick diskonteringsräntan före skatt till 14,3 procent (15,3) för eget kapitalfinansiering och till 4,3 procent (4,3) för skuldfinansiering. De skilda riskpremier som används för affärsområdena har sin grund i stabiliteten i den historiska lönsamheten. Det operativa kapitalets långsiktiga finansiering för samtliga ovanstående enheter har bedömts bestå av eget kapital till 60 procent och av lån till 40 procent. Företagsledningen bedömer att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena leder till att de beräknade återvinningsvärdena på enheterna blir lägre än deras redovisade värden.
| Maskiner och | Inventarier | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader | andra tekniska | verktyg och | Pågående | ||
| Koncernen | och mark | anläggningar | installationer | nyanläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 1 januari 2009 | 164,7 | 82,9 | 79,0 | 1,5 | 328,1 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | - | – | 0,5 | - | 0,5 |
| Nyanskaffningar | 6,3 | 3,6 | 6,4 | 1,0 | 17,3 |
| Omklassificeringar | - | – | – | –0,1 | –0,1 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | –0,1 | –0,6 | - | –0,7 |
| Valutakursdifferenser | –0,9 | –0,4 | –0,3 | - | –1,6 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 170,1 | 86,0 | 85,0 | 2,4 | 343,5 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 170,1 | 86,0 | 85,0 | 2,4 | 343,5 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 14,8 | 0,6 | 0,6 | - | 16,0 |
| Nyanskaffningar | 0,3 | 2,3 | 5,9 | 1,0 | 9,5 |
| Omklassificeringar | - | 0,1 | –0,1 | –2,2 | –2,2 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | –0,3 | –0,1 | - | –1,3 |
| Valutakursdifferenser | –2,8 | –0,6 | –0,8 | –0,2 | –4,4 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 182,4 | 88,1 | 89,6 | 1,0 | 361,1 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2009 | –61,2 | –64,4 | –61,2 | - | –186,8 |
| Årets avskrivningar | –4,6 | –4,1 | –7,4 | - | –16,1 |
| Utgående balans 31 december 2009 | –65,8 | –68,5 | –68,6 | - | –202,9 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | –65,8 | –68,5 | –68,6 | - | –202,9 |
| Årets avskrivningar | –4,3 | –4,2 | –5,9 | - | –14,4 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 0,3 | 0,7 | - | 1,0 |
| Utgående balans 31 december 2010 | –70,1 | –72,4 | –73,8 | - | –216,3 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2009 | 103,5 | 18,5 | 17,8 | 1,5 | 141,3 |
| 31 december 2009 | 104,3 | 17,5 | 16,4 | 2,4 | 140,6 |
| 1 januari 2010 | 104,3 | 17,5 | 16,4 | 2,4 | 140,6 |
| 31 december 2010 | 112,3 | 15,7 | 15,8 | 1,0 | 144,8 |
| Koncernen | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|
| Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige) | 34,5 | 34,5 |
| Taxeringsvärden, mark (i Sverige) | 6,4 | 6,4 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –11,4 | –11,6 |
| Försäljningskostnader | –1,2 | –1,4 |
| Administrationskostnader | –1,9 | –3,1 |
| –14,5 | –16,1 |
| Inventarier, verktyg | |
|---|---|
| Moderföretaget | och installationer |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |
| Ingående balans 1 januari 2009 | 0,9 |
| Nyanskaffningar | 0,1 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 1,0 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 1,0 |
| Nyanskaffningar | 0,0 |
| Avyttringar och utrangeringar | –0,3 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 0,7 |
| Ackumulerade avskrivningar | |
| Ingående balans 1 januari 2009 | –0,4 |
| Årets avskrivningar | –0,2 |
| Utgående balans 31 december 2009 | –0,6 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | –0,6 |
| Årets avskrivningar | –0,1 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0,2 |
| Utgående balans 31 december 2010 | –0,5 |
| Redovisade värden | |
| 1 januari 2009 | 0,5 |
| 31 december 2009 | 0,4 |
| 1 januari 2010 | 0,4 |
| 31 december 2010 | 0,2 |
| Moderföretaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | –0,1 | –0,2 |
Inventarier som innehas under finansiella leasingavtal ingår med ett bokfört värde om 4,6 mkr (2,6). Koncernen leasar produktionsoch IT utrustning under ett flertal olika finansiella leasingavtal. I leasingavtalen förekommer indexklausuler. De leasade tillgångarna är säkerhet för leasingskulderna. Leasingavtalen innehåller restriktioner vad gäller möjligheterna att lämna utdelning, ta upp nya lån samt ingå nya leasingavtal.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Intäkter | 15,9 | 16,0 |
| Kostnader | –15,6 | –15,0 |
| Resultat | 0,3 | 1,0 |
| Anläggningstillgångar | 0,2 | 0,1 |
| Omsättningstillgångar | 4,5 | 6,1 |
| Summa tillgångar | 4,7 | 6,2 |
| Långfristiga skulder | 0,2 | 0,3 |
| Kortfristiga skulder | 2,2 | 3,0 |
| Summa skulder | 2,4 | 3,3 |
| Nettotillgångar | 2,3 | 2,9 |
Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint venture företaget BS Eurobib AS. Företagets huvudsakliga verksamhet består av försäljning av biblioteksinredningar och företaget har sitt säte i Oslo, Norge. Innehavet redovisas enligt klyvningsmetoden eftersom det ger en mer rättvisande bild av koncernens del av företagets verksamhet.
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 1,9 mkr (3,0) i koncernen. I moderbolaget har inga kundförluster uppkommit.
| Koncernen | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|
| Följande delkomponenter ingår | ||
| i likvida medel: | ||
| Kassa och banktillgodohavanden | 47,2 | 60,4 |
| Tillgodohavande på koncernkonto | ||
| hos moderföretaget | 26,2 | 9,8 |
| Summa enligt rapporten över finansiell | ||
| ställning och kassaflödesanalysen | 73,4 | 70,2 |
| Koncernen | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 4,1 | 4,1 |
| Inköp | 0,3 | - |
| Valutakursdifferenser | –0,5 | - |
| Redovisat värde vid periodens slut | 3,9 | 4,1 |
| Koncernen | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 52,3 | 47,5 |
| Varor under tillverkning | 16,8 | 18,5 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 75,0 | 81,8 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 144,1 | 147,8 |
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 april 2011.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Total utdelning, mkr | 8,4 | 12,7 |
| Redovisad utdelning per aktie | 1,00 | 1,50 |
Koncernens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet som bidrar till att behålla investerare, kreditgivare och marknadens förtroende, samt utgör en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Därför har koncernens finansiella mål för skuldsättningsgrad satts till intervallet 0,7-1,0 och för soliditet till minst 35 procent. Utfallen per 2010-12-31 blev 0,56 (0,47) för skuldsättningsgraden och 49,6 procent (52,4) för soliditeten. Kapital definieras som totalt eget kapital. Koncernens kapital uppgick till 369,3 mkr (395,1) och moderbolagets kapital uppgick till 266,5 mkr (256,6).
Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan hög avkastning som kan möjliggöras genom en högre belåning, samt fördelarna och tryggheten som en sund kapitalstruktur erbjuder. Koncernens finansiella mål över en konjunkturcykel är att avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till minst 20 procent. 2010 uppgick avkastningen på sysselsatt kapital till 4,7 procent (8,0).
Koncernen ska lämna en utdelning, med beaktande av det långsiktiga kapitalbehovet, som uppgår till ca 40 procent av vinsten efter skatt. Styrelsen har föreslagit en utdelning om 1,00 kronor per aktie till årsstämman 2011, vilket motsvarar 61 procent av vinsten efter skatt. Under de senaste fem åren har den totala utdelningen i genomsnitt uppgått till 51 procent av vinsten efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta. Beslut om extra utdelning återspeglar en ambition att till aktieägarna dela ut medel som inte bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Utöver ordinarie utdelning har koncernen lämnat extra utdelningar vid två tillfällen, 2006 och 2007.
Styrelsen föreslår, i likhet med föregående år, årsstämman ett bemyndigande om nyemission av åttahundratusen aktier för framtida förvärv.
Under året har inga förändringar skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Resultat per aktie | ||
| Periodens resultat | 13,9 | 27,2 |
| Vägt antal utestående stamaktier | 8,4 | 8,4 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning | 1,65 | 3,22 |
Företaget initierade under 2009 ett teckningsoptionsprogram, omfattande 35 000 optioner där varje sådan option ger innehavaren rätt att teckna en ny aktie av serie B i företaget, vars lösenkurs (50,00 kr per aktie) översteg stamaktiernas genomsnittskurs. Samtliga ovan nämnda optioner saknar därför utspädningseffekt och har exkluderats från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Om börskursen i framtiden går upp till en nivå över lösenkursen kommer optionerna att medföra utspädning.
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 26.
| Koncernen | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | |||
| Banklån, förfallotid 1-5 år från balansdagen | 56,4 | 58,5 | |
| Banklån, förfallotid senare än 5 år | |||
| från balansdagen | 32,4 | 34,0 | |
| 88,8 | 92,5 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskredit | 99,7 | 62,2 | |
| Kortfristiga banklån | 20,1 | 31,7 | |
| 119,8 | 93,9 | ||
| Summa räntebärande skulder | 208,6 | 186,4 |
Koncernens skulder avseende finansiella leasingavtal uppgår till 4,6 mkr (2,6). Skulder avseende finansiella leasingavtal i koncernen avser framtida leasingavgifter hänförliga till avtal under finansiell leasing. Leasingavgifter som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig skuld.
| Moderföretaget | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Banklån, förfallotid 1–5 år från balansdagen | 12,4 | 25,6 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Checkräkningskredit | 91,5 | 62,2 |
| Kortfristig del av banklån | 13,3 | 17,4 |
| 104,8 | 79,6 | |
| Koncernen | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|
| Garantiåtaganden i | ||
| Lammhults Möbel AB, Sverige | 0,3 | 0,3 |
| Avgångsvederlag i Seven S.R.L., Italien | 3,7 | 3,8 |
| Reklamationer i Borks Patenttavler A/S, Danmark 1,4 | - | |
| 5,4 | 4,1 |
En del av Scandinavian Eyewears och Ire Möbels åtaganden för ålderspension och familjepension är tryggade genom pensionsavsättningar i balansräkningen som är försäkrade hos FPG/PRI. Det är en förmånsbestämd pensionsplan och avsättningen uppgick till 2,6 mkr (2,5) respektive 0,4 mkr (0,4) vid årsskiftet 2010. Åtaganden för ålderspension och familjepension för övriga tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,9 mkr (3,9). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 procent (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Kostnader för | |||||
| avgiftsbestämda planer | 12,0 | 13,0 | 1,1 | 1,1 |
I BC Interieur SARL, Frankrike, finns en pensionsförpliktelse som bolaget enligt fransk GAAP inte reserverar för. Pensionsförpliktelsen utlöses enbart om de anställda är kvar i bolaget vid 65 års ålder. Enligt IFRS ska reservering göras utifrån bedömd sannolikhet för att pensionsförpliktelsen utlöses. I koncernen är pensionsförpliktelsen reserverad till 0,6 mkr (0,0).
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Upplupna | |||||
| personalrelaterade | |||||
| kostnader | 22,8 | 23,6 | 2,2 | 2,1 | |
| Övriga poster | 10,4 | 20,7 | 1,8 | 2,2 | |
| 33,2 | 44,3 | 4,0 | 4,3 |
Lammhults Design Group är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens ramar och riktlinjer för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras centralt av koncernledningen. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat genom marknadsfluktuationer.
Med likviditetsrisk avses risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kostnader och utan att riskera koncernens rykte. Enligt styrelsebeslut ska likviditetsutrymmet i form av likvida medel och outnyttjad checkräkningskredit motsvara minst 10 procent av balansomslutningen. Vid årsskiftet uppgick likviditetsutrymmet till 14,1 procent (16,0). Koncernen strävar efter att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools som har inrättats av finansfunktionen i moderbolaget. Cash pools finns i följande valutor: SEK, EUR, DKK, USD och NOK. Likviditetsriskerna hanteras centralt för hela koncernen av finansfunktionen i moderbolaget.
Förfallostruktur på finansiella skulder som ingår i den finansiella nettoskulden framgår av tabellen nedan. Tabellen visar redovisade värden där förväntade räntebetalningar inte ingår.
| Koncernen | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015– | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Banklån | 20,1 | 22,4 | 12,1 | 7,5 | 7,5 | 69,6 |
| Checkräkningskrediter 99,7 | - | - | - | - | 99,7 | |
| Totalt finansiella | ||||||
| skulder | 119,8 | 22,4 | 12,1 | 7,5 | 7,5 | 169,3 |
Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av respektive dotterbolag genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter, samt genom kontinuerlig kommunikation. Kunderna kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För att minimera kreditriskerna använder sig koncernens bolag av remburser, bankgarantier, kreditförsäkringar och förskottsbetalningar från kunderna. Vid större projekt säkras betalningsflödena innan leverans sker. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration av kreditexponering.
Med marknadsrisk menas risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av ränterisker och valutarisker.
Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Koncernens finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Lammhults Design Groups uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har merparten av koncernens lån rörliga räntor. De rörliga räntorna har under senare år också ofta varit lägre än långräntorna vilket har påverkat koncernens resultat positivt. Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att koncernledningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Företagets räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 208,6 mkr (186,4). Av de räntebärande skulderna har 207,1 mkr (186,0) rörlig ränta och 1,5 mkr (0,4) fast ränta. Ett förvärvslån i EUR avseende finansiering av förvärvet av Schulz Speyer (villkorad köpeskilling) uppgick vid årsskiftet till 11,2 mkr (15,7) och har rörlig ränta, men har kombinerats med ett räntetak på 5,5 procent och ett räntegolv på 3,4 procent. Dessutom finns ett rörligt lån i EUR för finansiering av en byggnad som uppgick till 7,9 mkr (10,4) vid årsskiftet och som har kombinerats med en räntecap genom vilken koncernen har försäkrat sig om att räntenivån aldrig kan överstiga 5,0 procent.
Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas valutarisk. Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Valutariskfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kalllad omräkningsexponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta.
Koncernens fakturering till marknader utanför Sverige uppgick under året till 504,6 mkr (535,6). Fakturering i utländsk valuta uppgick till 467,2 mkr (525,0) enligt nedanstående fördelning.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp | % | Belopp | % |
| EUR | 277,9 | 60 | 315,7 | 60 |
| DKK | 79,8 | 17 | 104,8 | 20 |
| NOK | 62,6 | 13 | 70,3 | 13 |
| USD | 12,0 | 3 | 9,9 | 2 |
| Övriga utländska valutor | 34,9 | 7 | 24,3 | 5 |
| Totalt | 467,2 | 100 | 525,0 | 100 |
Koncernens inköp i utländsk valuta uppgick till 235,4 mkr (278,1) enligt nedanstående fördelning.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp | % | Belopp | % |
| EUR | 140,6 | 60 | 143,8 | 52 |
| USD | 39,3 | 16 | 26,7 | 10 |
| DKK | 29,8 | 13 | 66,0 | 24 |
| NOK | 17,0 | 7 | 17,6 | 6 |
| Övriga utländska valutor | 8,7 | 4 | 24,0 | 8 |
| Totalt | 235,4 | 100 | 278,1 | 100 |
Koncernens målsättning är att med hjälp av terminskontrakt begränsa valutariskerna avseende kommande betalningsflöden. Baserat på bästa möjliga information avseende framtida flöden ska cirka 50 procent av förväntade nettoflöden de närmaste 12 månaderna säkras. Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödessäkringar. Förändringar av verkligt värde på terminskontrakten redovisas därför i eget kapital. Vid utgången av 2010 fanns ett övervärde i terminskontrakten på 1,0 mkr, jämfört med ett undervärde på 0,2 mkr vid utgången av föregående år.
I normalfallet skyddar inte koncernen omräkningsexponeringar i utländsk valuta. För förvärven av aktierna i Lammhults Biblioteksdesign (f.d. BCI) 2002, i Schulz Speyer 2006 och Borks Patenttavler 2010 upptog dock koncernen lån i DKK respektive EUR för att parera valutaexponeringarna. Årets valutakursdifferens på dessa lån uppgår till 6,0 mkr (4,4) och har förts direkt mot eget kapital. För hantering i redovisningen se vidare not 1 Väsentliga redovisningsprinciper, Säkring av valutakursrisk i utländska nettoinvesteringar.
För att hantera ränte- och valutakursrisk har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Per den 31 december 2010 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procentenhet minska koncernens resultat före skatt med approximativt 1,4 mkr (1,2). En generell höjning med 1 procent av SEK gentemot andra utländska valutor har för 2010 beräknats minska koncernens bruttoresultat med approximativt 2,3 mkr (2,5 mkr) och resultat före skatt med approximativt 1,2 mkr (1,4 mkr). Värdeförändringar i valutaterminer har exkluderats i denna beräkning.
Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i rapporten över finansiell ställning nedan:
| Koncernen | Redovisat värde 2010 |
värde 2010 |
Verkligt Redovisat värde 2009 |
Verkligt värde 2009 |
|---|---|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | ||||
| (fordringar) | 1,3 | 1,3 | - | - |
| Finansiella placeringar | 3,9 | 3,9 | 4,1 | 4,1 |
| Kundfordringar | 147,3 | 147,3 | 165,0 | 165,0 |
| Övriga fordringar | 11,5 | 11,5 | 9,1 | 9,1 |
| Likvida medel | 73,4 | 73,4 | 70,2 | 70,2 |
| Valutaterminskontrakt (skulder) | - | - | 0,2 | 0,2 |
| Banklån | 108,9 | 108,9 | 124,2 | 124,2 |
| Checkräkningskredit | 99,7 | 99,7 | 62,2 | 62,2 |
| Leverantörsskulder | 61,4 | 61,4 | 58,4 | 58,4 |
| Övriga skulder | 41,4 | 41,4 | 37,8 | 37,8 |
| Redovisat | Verkligt Redovisat | Verkligt | ||
|---|---|---|---|---|
| värde | värde | värde | värde | |
| Moderföretaget | 2010 | 2010 | 2009 | 2009 |
| Övriga fordringar | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Likvida medel | 26,3 | 26,3 | 9,9 | 9,9 |
| Banklån | 25,7 | 24,8 | 43,0 | 50,2 |
| Checkräkningskredit | 91,5 | 91,5 | 62,2 | 62,2 |
| Leverantörsskulder | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,7 |
| Övriga skulder | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Investeringar i utländska dotterbolag har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller utnyttjande av checkräkningskredit i utländsk valuta. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs i koncernen, med undantag för moderbolagets redovisning till anskaffningskurs av lån eller checkräkningskrediter i utländsk valuta för förvärv av andelar i koncernföretag.
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Årets leasingavgifter | 5,1 | 5,1 | - | - |
| Inom ett år | 4,1 | 3,5 | - | - |
| Mellan ett och fem år | 5,8 | 5,3 | - | - |
Under räkenskapsåret 2010 ingicks inte några leasingavtal av betydelse för verksamheten. Ingen vidareuthyrning har skett.
| Koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Ställda säkerheter | |||||
| För egna skulder och | |||||
| avsättningar | |||||
| Fastighetsinteckningar | 71,9 | 60,0 | - | - | |
| Företagsinteckningar | 70,2 | 59,2 | - | - | |
| Nettotillgångar i | |||||
| dotterbolag | 446,5 | 492,0 | - | - | |
| Övriga säkerheter | 2,4 | 1,1 | - | - | |
| Aktier i dotterbolag | - | - | 203,6 | 203,6 | |
| Summa ställda | |||||
| säkerheter | 591,0 | 612,3 | 203,6 | 203,6 |
En negativ klausul finns avseende aktierna i dotterbolaget Schulz Speyer (65,4 mkr) som gör att koncernen inte får pantsätta eller överlåta aktierna utan bankens medgivande.
| Borgensförbindelser, | ||||
|---|---|---|---|---|
| övriga | 3,6 | 3,8 | 3,6 | 3,8 |
| Garantiförbindelser | 1,7 | 1,6 | - | - |
| Övriga | ||||
| eventualförpliktelser | 0,2 | 0,2 | - | - |
| Summa | ||||
| eventualförpliktelser | 5,5 | 5,6 | 3,6 | 3,8 |
Scandinavian Eyewear AB står för den huvudsakliga finansieringen av dotterbolaget Scandinavian Eyewear AS. Bolaget har avgivit en garanti till dotterbolagets övriga borgenärer om att de kommer att få betalt före moderbolaget.
Moderbolaget har avgivit generellt obegränsad proprieborgen för kredittagare Lammhults Home AB.
Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 4 procent (5) av inköpen och 100 procent (100) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. Moderföretaget har en närstående relation till dotterföretagen redovisade i not 31 och joint venture företag enligt not 14. Mellan moderföretaget och dotterföretagen finns betydande finansiella fordringar och skulder. Inga transaktioner eller utestående mellanhavanden föreligger med joint venture företaget. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Företagets styrelseledamöter kontrollerar tillsammans med nära familjemedlemmar och hel- eller delägda bolag 42 procent (42) av rösterna i företaget. Yngve Conradsson kontrollerar 25,8 procent (25,8) av rösterna genom ett hälftenägt bolag och Jerry Fredriksson kontrollerar med bolag 16,3 procent (16,3) av rösterna.
Tre ledande befattningshavare, som ingår i koncernledningen, deltar i koncernens teckningsoptionsprogram. Beträffande löner och ersättningar för styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 6.
| Moderföretaget | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 383,6 | 383,6 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början och slut | –33,9 | –33,9 |
| Utgående balans 31 december | 349,7 | 349,7 |
Om nedskrivningar förekommer redovisas dessa i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Organisationsnummer / Säte | Antal andelar | Andel i % | Redovisat värde | Redovisat värde |
| Lammhults Möbel AB / 556058-2602 / Växjö | 30 000 | 100 | 34,3 | 34,3 |
| Borks Patenttavler A/S / 20 95 95 09 / Bjert, Danmark | ||||
| Lammhults Biblioteksdesign AB / 556038-8851 / Lund | 50 000 | 100 | 39,8 | 39,8 |
| Eurobib NV / 298997 / Schelle, Belgien | ||||
| Lammhults Biblioteksdesign A/S / 87 71 97 15 / Holsted, Danmark | 50 000 | 100 | 73,9 | 73,9 |
| BC Interieur SARL / 33058132300046 / Paris, Frankrike | ||||
| Bibliotecas BCI SA / ESA60923596 / Barcelona, Spanien | ||||
| Thedesignconcept Ltd / 06482850 / Bellshill, Glasgow, Storbritannien | ||||
| NBLC Systemen BV / 091930810000 / Ede, Holland | ||||
| IFBD GmbH / HRB 61159 / Römerberg, Tyskland | ||||
| Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG / HRB 2951SP / Speyer, Tyskland | 11 250 | 100 | 65,4 | 65,4 |
| Schulz Benelux BVBA / BE421869331 / Rotselaar, Belgien | ||||
| Schulz Österreich GmbH / FN 329275d / Wien, Österrike | ||||
| Harmonie Projects Srl / 02653490215 / Merano, Italien | ||||
| Lammhults Home AB / 556541-0700 / Jönköping | 10 000 | 100 | 40,7 | 40,7 |
| Ire Möbel AB / 556065-2710 / Tibro | ||||
| Expanda Invest AB / 556535-2290 / Växjö | 300 000 | 100 | 94,3 | 94,3 |
| Abstracta AB / 556046-3852 / Växjö | ||||
| Abstracta Interiör AS / 934471881 / Oslo, Norge | ||||
| Scandinavian Eyewear AB / 556052-8514 / Jönköping | ||||
| Scandinavian Eyewear OY / 0827233-4 / Helsingfors, Finland | ||||
| Scandinavian Eyewear AS / 982 186 625 / Oslo, Norge | ||||
| Scandinavian Eyewear LLC / 83-0513661 / Lakewood Colorado, USA | ||||
| Seven Srl / TV-0217751 / Pederobba, Italien | ||||
| Atran AB / 556035-8508 / Falkenberg | 6 000 | 100 | 1,1 | 1,1 |
| Sydostinvest AB / 556210-3498 / Växjö | 1 000 | 100 | 0,2 | 0,2 |
| 349,7 | 349,7 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Erhållen ränta | 0,8 | 2,0 | 1,3 | 1,6 |
| Erlagd ränta | –3,4 | –7,6 | –1,1 | –5,5 |
| Erhållen utdelning | - | - | 19,1 | - |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Avskrivningar | 14,5 | 16,1 | 0,1 | 0,2 |
| Orealiserade kursdifferenser | –7,1 | –4,6 | 2,1 | 1,4 |
| Resultat vid försäljning | ||||
| av anläggningstillgångar | –0,2 | 0,2 | - | - |
| Avsättningar till pensioner | 0,4 | –0,3 | - | - |
| Övriga avsättningar | –0,2 | –0,2 | - | - |
| Utdelning från koncernföretag | - | - | –19,1 | - |
| 7,4 | 11,2 | –16,9 | 1,6 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förvärvade tillgångar och skulder | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar 13,2 | 5,7 | - | - | |
| Materiella anläggningstillgångar | 16,0 | 0,5 | - | - |
| Uppskjutna skattefordringar | 0,2 | - | - | - |
| Varulager | 8,8 | 2,3 | - | - |
| Rörelsefordringar | 6,1 | 3,6 | - | - |
| Likvida medel | 0,1 | 2,7 | - | - |
| Summa tillgångar | 44,4 | 14,8 | - | - |
| Avsättningar för pensioner | 0,4 | - | - | - |
| Räntebärande skulder | 13,3 | - | - | - |
| Uppskjutna skatteskulder | 0,8 | - | - | - |
| Kortfristiga rörelseskulder | 10,3 | 3,7 | - | - |
| Summa avsättningar och skulder 24,8 | 3,7 | - | - | |
| Köpeskilling: | ||||
| Utbetald köpeskilling | –24,1 | –11,1 | - | - |
| Avgår: Beräknad | ||||
| villkorad köpeskilling | 1,2 | 1,1 | - | - |
| Avgår: Likvida medel i | ||||
| den förvärvade verksamheten | 0,1 | 2,7 | - | - |
| Påverkan på likvida medel | –22,8 | –7,3 | - | - |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ej utnyttjade krediter uppgår till | 31,5 | 50,2 | 20,5 | 39,8 |
Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 12. Som förstås av beskrivningen i not 12 skulle ändringar under 2011 av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt på värdet på goodwill. Det anses dock inte föreligga någon signifikant risk för väsentlig justering av goodwill under det nästkommande året.
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder/tillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Lammhults Design Group måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar på grund av, bland annat, ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Mer information finns i not 10.
Lammhults Design Group AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Växjö. Moderbolagets B-aktier är noterade på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm, Nordic Small Cap. Adressen till huvudkontoret är Lammhults Design Group AB, Box 75, 360 30 Lammhult. Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehavet i joint venture företag.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de
internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 mars 2011.
Torbjörn Björstrand Ordförande
Lammhult, 14 mars 2011
Yngve Conradsson
Styrelseledamot
Jerry Fredriksson Styrelseledamot
Erika Lagerbielke Styrelseledamot
Anders Pålsson Styrelseledamot
Lotta Lundén Styrelseledamot
Anders Rothstein Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 14 mars 2011 KPMG AB
Michael Johansson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Lammhults Design Group AB (publ) Org nr 556541-2094
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lammhults Design Group AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 61-103. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen samt förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade
informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapport över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Växjö den 14 mars 2011 KPMG AB
Michael Johansson Auktoriserad revisor
Lammhults Möbel AB Växjövägen 41 360 30 Lammhult
Telefon: 0472 26 95 00 Fax: 0472 26 05 70
www.lammhults.se www.abstracta.se
Borks Patenttavler AS Skartved Vestervej 1 6091 Bjert Danmark Telefon: + 45 75 52 40 00 Fax: +45 75 53 04 21
www.borks.dk
Lammhults Biblioteksdesign AB Åkergränden 7 226 60 Lund
Telefon: 046 31 18 00 Fax: 046 32 05 29
www.lammhultsbiblioteksdesign.se
Lammhults Biblioteksdesign A/S Dalbækvej 1 6670 Holsted Danmark
Fax: +45 76 78 26 22 www.lammhultsbiblioteksdesign.dk
Telefon: +45 76 78 26 11
Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG Friedrich-Ebert-Strasse 2a 67346 Speyer Tyskland
Telefon: +49 6232 3181 0 Fax: +49 6232 3181 700
www.schulzspeyer.de
Harmonie Proj ect GmbH-SR L Via Armonia 24 I-39012 Meran/Merano (BZ ) Tel.: +39 473 21 24 24 Fax: +39 473 21 24 48
www.harmonie.it
Lammhults Ho me AB Betavägen 17 556 52 Jönköping
Telefon: 036 31 83 00 Fax: 036 31 83 05
www.voice.eu
Ire Möbel AB Fabriksgatan 5 543 50 Tibro
Telefon: 0504 191 00 Fax: 0504 156 75
Scandinavian Eyewear AB Soldattorpsgatan 3 554 74 Jönköping
Telefon: 036 30 53 00 Fax: 036 30 53 10
www.scandinavianeyewear.se
Seven srl Via Cal Lusent 61 31040 Pederobba (Tv) Italien
Våra varumärken
Design och produktion GRAND PUBLIC Foto: Marcel Pabst, Patrik Johäll, Pelle Wahlgren, Sam Sylvén m fl. Repro och tryck: Vettertryck AB, Jönköping 2011 www.lammhultsdesigngroup.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.