Annual Report • Apr 1, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2010
Beijer Alma AB (publ) är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning och industrihandel. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla mindre och medelstora företag med god tillväxtpotential.
Koncernens aktiva, långsiktiga strategioch utvecklingsarbete – kombinerat med investeringar och kompletterande företagsförvärv – ger konkurrenskraftiga företag i valda marknadssegment. I samtliga segment fokuserar koncernbolagen på att utveckla starka relationer till kunder som erbjuder tillväxt och lönsamhet. Viktiga kriterier för bolagens långsiktiga, lönsamma tillväxt är:
Beijer Alma arbetar med aktivt och långsiktigt ägande. Målet är att äga och utveckla framgångsrika företag med hög tillväxt och god lönsamhet. Beijer Alma är noterat på NASDAQ OMX Stockholm Mid Cap-lista (ticker: BEIAb).
2 290 Mkr fakturering 17,7 % rörelsemarginal 9,51 kr vinst per aktie 71 % soliditet 6,00 kr ordinarie utdelning 1,00 kr extra utdelning
Vinst per aktie
Faktureringens geografiska spridning
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Företaget erbjuder standard- och specialtillverkade produkter. Lesjöfors har ledande positioner på Europamarknaden och arbetar inom följande affärsområden:
350
Mkr
Fakturering
Mkr
Rörelseresultat
06 07 08 09 10
Habia Cable arbetar med utveckling, tillverkning och försäljning av kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa. Habia arbetar inom följande affärsområden:
Beijer tech
Beijer Tech är inriktat på industrihandel och representerar flera av världens ledande tillverkare. Företaget erbjuder produkter och lösningar, där kompetens och produkter kombineras på ett sätt som skapar värde för kunden. Beijer Tech har två övergripande affärsområden:
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
0
200
400
600
800
Mkr
Fakturering
06 07 08 09 10
Rörelsemarginal
Beijer Alma är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning och industrihandel. Verksamheten bedrivs i de tre dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech.
| Nyckeltal | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 2 290 | 1 571 | 1 836 | 1 654 | 1 488 |
| Resultat efter finansnetto, Mkr | 398,8 | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 |
| Rörelsemarginal, procent | 17,7 | 15,2 | 16,5 | 17,5 | 18,0 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 4,00 |
Årsstämman äger rum onsdagen den 30 mars 2011 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala Torg 1, Uppsala.
För ytterligare information, se sid 68
| Nettoomsättning och rörelseresultat | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||||
| Mkr | kv 4 | kv 3 | kv 2 | kv 1 | Totalt |
| Lesjöfors | 272,6 | 281,9 | 342,9 | 309,3 | 1 206,7 |
| Habia Cable | 154,4 | 135,4 | 136,6 | 131,7 | 558,1 |
| Beijer Tech | 191,9 | 157,8 | 175,6 | – | 525,3 |
| Moderbolaget och koncerngemensamt |
– | 0,1 | –0,2 | 0,1 | 0,0 |
| Totalt | 618,9 | 575,2 | 654,9 | 441,1 | 2 290,1 |
| Rörelseresultat | |||||
| Mkr | kv 4 | kv 3 | kv 2 | kv 1 | Totalt |
| Lesjöfors | 75,3 | 77,2 | 106,8 | 90,0 | 349,3 |
| Habia Cable | 15,1 | 16,6 | 6,5 | 8,0 | 46,2 |
| Beijer Tech | 14,5 | 12,8 | 14,3 | – | 41,6 |
| Moderbolaget och koncerngemensamt |
–8,8 | –4,4 | –8,0 | –9,6 | –30,8 |
| Totalt | 96,1 | 102,2 | 119,6 | 88,4 | 406,3 |
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 290,1 | 1 571,2 | 1 836,3 | 1 654,4 | 1 487,8 | 1 323,1 | 1 201,6 | 1 154,0 | 1 113,0 | 1 320,2 |
| Rörelseresultat | 406,3 | 238,2 | 302,4 | 289,6 | 268,4 | 206,7 | 166,4 | 39,7 | 32,4 | 32,3 |
| Finansnetto | –7,5 | –11,7 | –7,4 | –6,9 | –6,2 | –6,9 | –11,4 | –21,7 | –27,6 | –30,3 |
| Resultat efter finansnetto | 398,8 | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | 4,8 | 2,0 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | – | – | – | –99,9 | – |
| Resultat före skatt | 398,8 | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 | –95,1 | 2,0 |
| Skatt | –112,3 | –64,1 | –78,3 | –77,2 | –72,4 | –57,8 | –39,7 | –10,5 | 11,1 | 10,3 |
| Redovisat resultat | 286,5 | 162,4 | 216,7 | 205,5 | 189,8 | 142,0 | 115,3 | 7,5 | –84,0 | 12,3 |
| Anläggningstillgångar | 820,3 | 616,6 | 657,2 | 607,8 | 526,8 | 558,4 | 561,3 | 624,4 | 657,5 | 839,3 |
| Omsättningstillgångar | 1 155,5 | 773,6 | 803,6 | 741,6 | 691,6 | 621,7 | 557,5 | 502,4 | 519,0 | 590,0 |
| Eget kapital | 1 394,5 | 985,9 | 959,6 | 846,7 | 747,8 | 708,9 | 566,4 | 449,7 | 458,3 | 577,4 |
| Långfristiga skulder och avsättningar |
140,2 | 100,0 | 107,7 | 68,0 | 100,9 | 126,2 | 169,2 | 230,2 | 299,0 | 376,6 |
| Kortfristiga skulder | 438,4 | 301,2 | 390,2 | 434,6 | 369,7 | 345,0 | 383,2 | 446,9 | 198,3 | 475,3 |
| Balansomslutning | 1 975,8 | 1 390,2 | 1 460,8 | 1 349,4 | 1 218,4 | 1 180,1 | 1 118,8 | 1 126,8 | 1 176,5 | 1 429,3 |
| Kassaflöde efter investeringar |
168,3 | 215,8 | 150,1 | 120,0 | 121,0 | 142,6 | 197,2 | 74,8 | 116,2 | –85,8 |
| Avskrivningar | 70,7 | 71,4 | 68,2 | 65,3 | 68,8 | 65,2 | 76,9 | 89,6 | 96,6 | 86,8 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
55,2 | 60,5 | 89,1 | 79,2 | 71,0 | 48,0 | 48,0 | 55,1 | 18,3 | 116,0 |
| Sysselsatt kapital | 1 541,7 | 1 122,2 | 1 139,4 | 1 044,9 | 932,1 | 876,3 | 850,2 | 909,6 | 967,9 | 1 189,3 |
| Nettoskuld | –91,2 | –59,5 | 18,4 | 32,8 | –6,8 | 43,0 | 178,3 | 386,9 | 462,4 | 579,8 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 37,7 | 36,4 | 35,3 | 37,4 | 37,9 | 36,8 | 35,9 | 28,9 | 30,7 | 29,0 |
| Rörelsemarginal | 17,7 | 15,2 | 16,5 | 17,5 | 18,0 | 15,6 | 13,8 | 3,4 | 2,9 | 2,5 |
| Vinstmarginal | 17,4 | 14,4 | 16,1 | 17,1 | 17,6 | 15,1 | 12,9 | 1,6 | 0,4 | 0,1 |
| Soliditet | 71 | 71 | 66 | 63 | 61 | 60 | 51 | 40 | 39 | 40 |
| Andel riskbärande kapital | 73 | 73 | 68 | 65 | 64 | 62 | 53 | 43 | 43 | 44 |
| Nettoskuldsättningsgrad | –6 | –6 | 2 | 4 | –1 | 6 | 31 | 86 | 101 | 100 |
| Avkastning på eget kapital | 24,7 | 17,2 | 23,5 | 25,5 | 25,9 | 22,6 | 22,0 | 2,9 | 0,7 | 0,3 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
30,6 | 21,2 | 28,3 | 29,9 | 30,0 | 24,3 | 19,3 | 4,5 | 3,3 | 3,3 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 43,3 | 18,7 | 21,4 | 23,6 | 29,6 | 24,2 | 13,2 | 1,7 | 1,2 | 1,1 |
| Medeltal antal anställda | 1 397 | 1 146 | 1 220 | 1 163 | 980 | 907 | 805 | 896 | 940 | 1 092 |
| Vinst per aktie efter skatt, kr | 9,51 | 5,92 | 7,90 | 7,49 | 6,92 | 5,17 | 4,21 | 0,28 | –2,88 | 0,45 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 4,00 | 3,67 | 1,67 | 0,50 | 0,33 | 0,67 |
Rekordresultat, nya spännande förvärv samt bibehållen finansiell styrka i koncernen. Utvecklingen under 2010 kan sammanfattas på ett positivt sätt, men också på ett sätt som lovar gott inför framtiden. Beijer Alma står starkt och de positioner vi byggt upp ger förutsättningar för en långsiktig lönsamhet och ett tydligt aktieägarvärde.
Redan i början av året kunde vi presentera förvärvet av Beijer Tech, som givit oss ett tredje ben i koncernen. Genom förvärvet kan man också säga att cirkeln slutits genom att en verksamhet med historiska kopplingar till Beijer Alma återigen knutits till oss. Det här känns extra roligt för mig eftersom jag under lång tid följt och bidragit i de handelsverksamheter som kan kopplas till namnet Beijer. Samtidigt ska det sägas att Beijer Tech är mycket mer än en traditionell agenturverksamhet. Beijer Tech är en modern och specialiserad industrihandel som är inriktad på professionella kunder och därmed verkar på samma marknad som övriga koncernbolag.
Jag vill även betona att affären varit positiv för både säljare och köpare. G & L Beijer kan koncentrera sig på sin kylverksamhet som är mångdubbelt större än Beijer Tech. Samtidigt kan Beijer Alma vidareutveckla en industrihandel som ger balans i koncernen och svarar väl mot våra tillväxtkriterier. Att G & L Beijer samtidigt blivit en stor ägare i Beijer Alma ser jag som ytterligare en fördel.
Till årets glädjeämnen hör självklart vårt starka resultat och den fina volymutvecklingen i flertalet verksamheter. Att vi snabbt dragit nytta av den ökande efterfrågan är ett gott betyg till chefer och medarbetare i våra bolag. Lika positivt är det att dagens koncernstruktur öppnar för en fortsatt tillväxt genom förvärv – både av tilläggsförvärv och av helt nya underkoncerner, vilket ger en extra dimension åt våra expansionsplaner.
Beijer Almas finansiella styrka möjliggör också en fortsatt attraktiv direktavkastning. Aktieägarvärdet är en ledstjärna för oss och jag känner mig nöjd över att vi – under flera år – kunnat leverera en hög avkastning. Med tanke på utvecklingen i koncernen och den ökade medieuppmärksamhet vi nu får, ökar kraven och förväntningarna. Men jag kan försäkra att dessa krav bara sporrar oss ännu mer.
Till samtliga medarbetare vill jag nu rikta ett stort tack för enastående insatser under 2010. Det är ert engagemang och er idérikedom som gör skillnaden och ger förutsättningar för ytterligare tillväxt och expansion i Beijer Alma.
Anders Wall, styrelsens ordförande
2010 blev ett rekordår för Beijer Alma. Efter konjunkturnedgången 2009 hämtade sig försäljningen och resultatet snabbt och vi kan blicka tillbaka på det bästa verksamhetsåret hittills i Beijer Almas tjugoåttaåriga historia.
Redan i slutet av 2009 såg vi tydliga tecken på en vändning i konjunkturen. Uppgången fortsatte med full kraft under 2010. Beijer Almakoncernen var väl positionerad för att ta del av denna uppgång. Vi klarade nedgången i konjunkturen bra och kunde dessutom utnyttja vår starka finansiella position till att agera offensivt. Under första kvartalet 2010 förvärvade vi industrihandelskoncernen Beijer Tech. Vi gick därmed ur lågkonjunkturen och in i 2010 starkare än någonsin.
Rörelsemarginalen 2010 blev rekordhöga 17,7 procent efter att 2009 – i botten på konjunkturen – ha gått ned till 15,2 procent. Vi kommer givetvis också i framtiden att vara beroende av industrikonjunkturen, men i linje med vår strategi ska vi även framöver bygga koncernen med sikte på en hög och jämn lönsamhet. Nyckeln till denna utveckling är disciplin i styrningen av Beijer Alma – både vad gäller löpande verksamhetsstyrning och i valet av nya, lovande tillväxtområden.
Under 2010 växte koncernens fakturering med 46 procent till 2 290 miljoner kronor. Exklusive förvärvet av Beijer Tech var tillväxten 12 procent. Resultat före skatt uppgick till 399 miljoner, vilket är det hittills högsta resultat som Beijer Alma presterat. Alla våra dotterkoncerner bidrog med positivt resultat.
Lesjöfors hade även 2010 en enastående utveckling med hög tillväxt och en rörelsemarginal om 29 procent. Industrifjädrar och Banddetaljer – som främst riktar sig till traditionell industri – har ökat mest. Tillväxten inom Chassifjädrar var något lägre efter flera år av kraftig expansion. Alla delar av Lesjöfors uppvisade dock hög och ökande lönsamhet.
Även Habia har gynnats i de verksamheter som är beroende av den allmänna industrikonjunkturen. Försäljningen mot telekom har däremot utvecklats svagare. Habia uppnådde ändå en acceptabel lönsamhet 2010. På sikt måste dock generella industrikunder stå för en högre andel av försäljningen för att Habia ska nå uthålligt höga rörelsemarginaler.
Industrihandelskoncernen Beijer Tech förvärvades under första kvartalet 2010 och har bidragit med hög tillväxt och god lönsamhet. Bolaget arbetar inom två huvudområden – industriprodukter samt flödesteknik. Båda dessa områden har påverkats positivt av den förbättrade konjunkturen.
Återigen har Beijer Almakoncernen kunnat tillvarata den hävstångseffekt man kan få när konjunkturen tar fart och volymerna ökar. I lågkonjunkturen sänkte vi kostnaderna kraftigt. När efterfrågan ökade kunde vi hantera de högre volymerna med bara måttligt ökade kostnader. Därmed växlades den högre försäljningen ut i ett väsentligt bättre resultat. I jämförbara enheter – det vill säga Lesjöfors och Habia – innebar kombinationen högre volymer och kostnadskontroll att rörelseresultatet ökade med hela 75 procent av försäljningsuppgången.
Givetvis är det lättast att skapa denna typ av hävstångseffekt i den inledande konjunkturuppgången. Trots detta kan vi konstatera att den goda kostnadskontrollen bidragit till att höja effektiviteten över de senaste konjunkturcyklerna. Målet är att också i fortsättningen driva koncernen med ett högt kostnadsmedvetande och med fokus på effektivitet och produktivitet.
Vår höga lönsamhet har lett till ett positivt kassaflöde och en stark balansräkning. Vid utgången av 2010 hade Beijer Alma en nettokassa som uppgick till 91 miljoner kronor.
I kombination med eget kapital – som uppgår till 1 395 miljoner – ger det oss en avsevärd styrka för koncernens fortsatta expansion.
Vårt främsta mål är att skapa tillväxt i befintliga dotterbolag – både organiskt och via tilläggsförvärv. Det pågår ett ständigt arbete med att utvärdera lämpliga förvärvskandidater – framför allt inom Lesjöfors och Beijer Tech. Dessutom är vi öppna för att förvärva ytterligare underkoncerner vid sidan om de tre som finns idag.
I utvecklingen av Beijer Alma utgår vi från ett antal kriterier som förbättrar möjligheterna att växa med hög och jämn lönsamhet. Kriterierna har vi systematiserat i en strategisk modell. Viktiga förutsättningar är att Beijer Alma bara ska arbeta med verksamheter som riktas mot industrikunder. Dessutom ska dotterbolagen fokusera på områden med högt kundvärde. Det innebär att vi undviker volymproduktion av standardprodukter eftersom detta oftast förknippas med låg lönsamhet. Samtidigt ska bolagen vara internationella och ha starka marknadspositioner. Viktigast av allt är
att våra verksamheter har en diversifierad kundbas – detta för att inte bli beroende av ett fåtal kunder eller branscher.
Att Beijer Alma utvecklats så starkt under senare år beror i hög grad på att verksamheten drivits i linje med denna strategiska modell. Den här modellen innebär även att vi väljer bort potentiellt intressanta tillväxtalternativ. Det kan begränsa tillväxten på kort sikt, men resulterar sannolikt i en starkare och lönsammare utveckling på längre sikt.
Målet med utvecklingsarbetet är att skapa aktieägarvärde. Beijer Alma har under många år haft en värdeutveckling som vida överstiger genomsnittet för börsens bolag. Den som satsade 100 kronor i Beijer Almaaktier för fem år sedan hade vid utgången av 2010 fått se sin investering växa till 220 kr (exklusive utdelning). Motsvarande investering i Stockholmsbörsens generalindex hade under samma period resulterat i 122 kronor. Genom att arbeta disciplinerat med våra tillväxtkriterier är jag övertygad om att vi kan skapa värde för aktieägare också framöver.
När vi går in i 2011 ser efterfrågeläget fortsatt gott ut. Samtidigt finns det anledning att vara uppmärksam på den framtida utvecklingen. Det finns stora obalanser i omvärlden. Många stater har finansiella problem. Detta kan leda till både finansiella kriser och en lägre efterfrågeutveckling framöver. Sveriges relativa styrka har lett till en förstärkning av den svenska kronan, vilket påverkar exportföretagen negativt. Dessutom har många råvarupriser stigit till
rekordhöga nivåer. Samtidigt pressas priserna på slutprodukter av konkurrens från företag i lågkostnadsländer.
Beijer Almakoncernen möter omvärldsförändringarna genom att ständigt utveckla och förbättra verksamheten, bland annat genom att flytta produktion till regioner och marknader med ett gynnsamt kostnadsläge. Sammantaget kan jag konstatera att vi är väl rustade att möta utvecklingen i en snabbt föränderlig omvärld. Vi är finansiellt starka och våra dotterbolag är lönsamma och väl positionerade på sina marknader. Det gör att jag ser med tillförsikt på 2011 och på Beijer Almas möjligheter att leverera ett konkurrenskraftigt resultat och aktieägarvärde också i fortsättningen.
Bertil Persson, VD och koncernchef
Effektiv verksamhetsstyrning och långsiktigt ägande banar väg för värdeskapande inom Beijer Alma. Strategin kombinerar effektiva affärsmodeller och affärsstyrning med bra produkter, hög kvalitet, investeringar i tillverkningskapacitet samt internationell försäljning.
Huvudmålet i verksamheten är tillväxt, vilket säkrar långsiktig expansion och utveckling. För att detta mål ska anses uppfyllt måste tillväxten förenas med uthållig lönsamhet. Detta uppnås på olika sätt – till exempel genom att arbeta med produkter med högt kundvärde eller via satsningar på internationell försäljning. Beijer Alma bidrar med strategiarbete, affärsstyrning och investeringsstöd för att driva på den lönsamma tillväxten i dotterbolagen.
Organisk tillväxt innebär ständiga satsningar inom produkt- och marknadsutveckling. Beijer Alma prioriterar sådan tillväxt eftersom den ofta ger hög kvalitet och låg risk. I denna utveckling kan dessutom befintliga organisationer utnyttjas samtidigt som arbetet inriktas på marknader och produkter som koncernen känner väl.
Företagsförvärv kan avse nya verksamheter samt tilläggsförvärv i dotterbolagen. Tilläggsförvärv stärker koncernen på utvalda marknader eller specifika teknikområden. Även här är risken lägre eftersom förvärven görs i marknader eller produktområden som är kända.
Merparten av koncernbolagens produkter är anpassade till specifika kundbehov. Det ger ett högre värde för kunden. Unika produktkoncept ger – till skillnad från standardiserade volymprodukter – större handlingsfrihet inom försäljning och marknadsföring.
verksamhetsstyrning
högt kundvärde
internationell marknadstäckning
Koncernbolagen arbetar främst med nischprodukter, som tillverkas i mindre serier och har ett högre kundvärde. För att skapa tillväxt med sådana produkter måste bolagen ha en bred, internationell försäljning.
Kvalitet, sortimentsbredd och hög kundanpassning möjliggör starka marknadspositioner. Det gör att koncernbolagen kan konkurrera med andra mervärden än lågt pris.
Beijer Alma eftersträvar en bred kundbas, som reducerar risken och beroendet av enskilda geografiska marknader, branscher eller företag.
Beijer Alma arbetar nära koncernbolagen med mål, uppföljning och långsiktig styrning. Arbetet avser normalt inte operativa insatser, utan strategisk utveckling, förvärv och investeringar. Det ger bolagen tillgång till managementresurser, som ofta saknas i medelstora företag.
I Beijer Almas ägande är långsiktighet ett nyckelbegrepp. Koncernbolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är långsiktigt framgångsrika företagsgrupper med industriellt sunda strukturer, där tillväxten och lönsamheten är hög.
långsiktigt ägande
diversifierad kundbas
Beijer Almas främsta mål är att långsiktigt skapa värde till sina aktieägare. I praktiken uppnås detta genom att koncernen äger och utvecklar bolag som levererar tydliga mervärden till sina kunder – mervärden som förbättrar, effektiviserar, stärker eller på annat sätt utvecklar kundernas verksamheter. När Beijer Almas bolag levererar sådana mervärden kan koncernen förbättra marginalerna på sina produkter och tjänster. Det ökar i sin tur lönsamheten, vilket över tiden höjer värdet på bolagen och koncernen. Därmed skapas ett ökat värde för Beijer Almas aktieägare.
göra anpassningar i sin produktportfölj, till exempel genom att ta in nya produkter och agenturer om efterfrågan i marknaden förändras. Samtidigt är bruttomarginalerna oftast lägre i handelsföretag än i tillverkande bolag. Det innebär också att volymutväxlingen är lägre eftersom ett handelsföretag inte kan skapa samma hävstångseffekt som ett tillverkande bolag när volymerna varierar.
Tillverkande företag har en mer komplex struktur. Produktionsprocesserna är ofta komplicerade och omfattar mängder av steg – produktutveckling, inköp av råvaror och
Beijer Almas bolag arbetar först och främst med företags- och industrikunder, det vill säga det som brukar kallas business-to-business. Det innebär att man riktar sig mot professionella köpare vilka tar rationella beslut som baseras på att inköpen av produkter och tjänster måste skapa ett värde i deras egna verksamheter. Inköpsbesluten på konsumentmarknaden däremot styrs av andra kriterier – till exempel mode, smak och trender. Beijer Alma har valt att inte fokusera på denna marknad, där köpbeteendena skiftar snabbare och
Ökat aktieägarvärde
Ökat värde på koncernen
Hög långsiktig lönsamhet
Kunder som betalar mer
Produkter och tjänster med mervärde
är svårare att förutsäga. Företags- och industrimarknaden är mot den bakgrunden stabilare, vilket gör det enklare för Beijer Alma att etablera långsiktiga kundrelationer.
Koncernen är inriktad på tillverkning och handel – två områden som i Beijer Almas fall har flera gemensamma nämnare. Produkterna är likartade, men också kunderna och marknaderna som de riktas till. Samtidigt finns det tydliga skillnader mellan tillverkning och handel, men genom att kombinera dessa två områden har Beijer Alma skapat en bra balans. Den här balansen innebär att riskerna och avkastningsmöjligheterna inom respektive område tillvaratas på ett sätt som gynnar tillväxten och utvecklingen i koncernen.
Jämfört med tillverkande företag är handelsverksamheter i allmänhet mindre komplexa. Bolagen har ingen forskning eller utveckling. Man har heller ingen egen produktionskapacitet, vilket minskar kapitalbindningen och behovet av stora investeringar. Ett handelsföretag har också lättare att
insatsvaror, tillverkning, kvalitetssäkring och så vidare. Till riskerna hör att teknikskiften snabbt kan minska efterfrågan på företagets produkter. Att då ställa om och anpassa verksamheten till nya förutsättningar kan vara både kostsamt och tidsödande. Till fördelarna hör att företaget har större möjligheter att styra över sin marknadsstrategi. Dessutom är bruttomarginalen i ett tillverkande företag förhål-
landevis hög. Genom anpassningar i sin produktion kan sådana företag därför snabbare öka resultatutväxlingen när efterfrågan tar fart.
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Företaget erbjuder standard- och specialtillverkade produkter. Lesjöfors har en ledande position i Norden och är en av de större aktörerna på Europamarknaden.
Kjell-Arne Lindbäck, VD, f 1952, civilekonom, anställd sedan 1997 Bertil Persson, styrelseordförande
Kjell-Arne Lindbäck, VD
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 206,7 | 1 046,5 | 1 151,2 | 1 032,3 | 923,4 |
| Kostnad sålda varor | –662,4 | –624,0 | –720,4 | –636,9 | –552,3 |
| Bruttoresultat | 544,3 | 422,5 | 430,8 | 395,4 | 371,1 |
| Försäljningskostnader | –113,6 | –106,5 | –104,9 | –93,7 | –87,0 |
| Administrationskostnader | –81,3 | –73,1 | –74,3 | –79,0 | –62,0 |
| Rörelseresultat | 349,4 | 242,9 | 251,6 | 222,7 | 222,1 |
| Rörelsemarginal, % | 28,9 | 23,2 | 21,9 | 21,6 | 24,0 |
| Finansnetto | –4,6 | –7,3 | –8,0 | 0,5 | –0,4 |
| Resultat efter finansnetto | 344,8 | 235,6 | 243,6 | 223,2 | 221,7 |
| Avskrivningar ingår med | 43,2 | 48,2 | 44,3 | 41,4 | 43,0 |
| Investeringar exkl. | |||||
| företagsförvärv | 42,9 | 34,9 | 57,5 | 55,4 | 52,3 |
| Avkastning sysselsatt | |||||
| kapital, % | 43 | 33 | 37 | 44 | 51 |
| Medeltal antal anställda | 770 | 686 | 764 | 743 | 578 |
Rörelsemarginal
Faktureringen under 2010 uppgick till 1 207 Mkr (1 047), vilket är en ökning med 15 procent. Rörelseresultatet var 349 Mkr (243) och koncernens rörelsemarginal 29 procent (23). Inom Industrifjädrar och Banddetaljer ökade efterfrågan snabbt under första halvåret för att sedan stabiliseras på en relativt hög nivå. Sverige, Finland, Storbritannien, Tyskland, Beneluxländerna och Kina hör till marknader som utvecklats starkt. Även Chassifjädrar uppvisar en god efterfrågan som är i linje med den positiva utvecklingen redan under föregående år. Inom detta område har Lesjöfors stärkt positionerna i bland annat Tyskland. Faktureringen inom Industrifjädrar uppgick till 514 Mkr, inom Banddetaljer till 243 Mkr och inom Chassifjädrar till 450 Mkr.
Lesjöfors är ett ledande företag inom fjädrar, tråd- och banddetaljer. Inom dessa områden är koncernen en komplett leverantör, där produktbredden är unik – både inom kundanpassade och standardiserade produkter. Lesjöfors produkter har ett mycket brett användningsområde och återfinns i allt från hushållsprodukter till högteknologiska applikationer. Via standardsortimentet – som omfattar mer än 10 000 artiklar – har kunden tillgång till ett brett, färdigutvecklat sortiment med korta ledtider. Vid sidan om sortimentsbredden är Lesjöfors främsta konkurrensfördelar:
En annan framgångsfaktor är den breda marknadsmixen. Idag har koncernen ett tiotal egna säljkontor som hanterar försäljningen i Norden och Västeuropa. På övriga marknader sköts försäljningen via distributörer. Marknaderna i Östeuropa och Ryssland ökar successivt i betydelse och under hösten 2010 etablerade Chassifjädrar en egen försäljnings- och distributionsverksamhet i Ryssland. På samtliga marknader är webben idag ett viktigt försäljningsverktyg. Alltmer av marknadsföringen kopplas till denna kanal, där elektroniska broschyrer och nyhetsbrev utgör grunden i marknadskommunikationen. På de tio största marknaderna finns lokala webblösningar som ger produkter och tjänster en kundnära profil.
Lesjöfors har 14 produktionsenheter i sju länder. I samtliga verksamheter präglas företagskulturen av småskalighet, lokal förankring och affärsmannaskap. Småskaligheten och den lokala tillverkningen underlättar för Lesjöfors att växa och etablera starka positioner nära marknaden. På samma sätt gör affärsmannaskapet och decentraliseringen – där behoven hos säljare och maskinoperatörer är vägledande – företaget mer lyhört inför kundernas krav. Småskaligheten ger också en bättre beredskap inför förändringar i marknaden och öppnar för snabbare beslut och åtgärder. Denna beredskap har Lesjöfors haft nytta av – både under den dramatiska konjunkturnedgången 2008/2009 och vid årets snabba återhämtning.
Ett aktuellt exempel på hur lokal förankring och affärsmässighet gör skillnad är verksamheten i Kina som utveck-
lats starkt 2010. Samarbetet med lokala kunder har utökats kraftigt, främst inom pressade detaljer för mobiltelefoner. Kundbasen har breddats och de främsta anledningarna till detta är Lesjöfors tekniska kompetens, innovationsförmåga, kundservice och utvidgade samarbete med lokala underleverantörer.
Lesjöfors samtliga fabriker är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Flera anläggningar är dessutom certifierade enligt TS som är en kvalitetsstandard för fordonsindustrin. Kvalitetsfilosofin i koncernen präglas av att Lesjöfors är en totalleverantör som har kontroll över alla delar i produktionsflödet – från konstruktion till kundsupport och efterföljande service. Koncernen lägger ned omfattande resurser på att säkra denna totalkvalitet, dels via nya teknikinvesteringar, dels genom att utveckla den tekniska kompetensen.
I tider av snabba efterfrågeökningar riskerar kvaliteten och leveransprecisionen att försämras. Trots årets kraftiga uppgång inom Industrifjädrar och Banddetaljer har Lesjöfors kunnat upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision, vilket är ett gott betyg åt kvalitetsarbetet.
Elva produktionsenheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Koncernens miljömål baseras på de största och mest betydande miljöaspekterna, som identifierats vid varje enhet. Under 2010 har arbetet med att minska energiförbrukningen prioriterats.
Alla enheter är C-anläggningar, vilket innebär att de har en förhållandevis låg miljöbelastning. Vid fabrikerna sorteras allt avfall för att få minsta möjliga miljöbelastning. De största sammanlagda fraktionerna är vått slipavfall, deponi och återvinning av råmaterial. Ett annat prioriterat område är resursutnyttjande. Samtliga enheter arbetar aktivt för att minska materialspillet i produktion. Det råmaterial som skrotas återvinns till 100 procent.
regelverk. I hela verksamheten finns en tydlig samsyn kring grundläggande värderingar – både vad gäller relationen till de egna medarbetarna och till kunder, affärspartners och andra externa intressenter. Koncernchef och lokala företagsledningar ansvarar för att detta synsätt upprätthålls och vidareutvecklas.
Antalet anställda har ökat med 84 personer till 770 (686). I lågkostnadsländerna Lettland och Kina arbetar 169 personer (98). Antalet anställda i Sverige är totalt 298 personer (301). I Storbritannien har Lesjöfors 181 medarbetare (163) och i Danmark 66 (83).
Medarbetare
Lesjöfors arbete med socialt ansvar utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«. Dessa principer behandlar frågor om bland annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. I koncernens småskaliga företagskultur är socialt ansvar och etik självklara inslag. Denna kultur baseras på ett informellt umgänge, där sunda normer snarare utvecklats i det dagliga arbetet än via formella
| Medarbetare, nyckeltal | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 770 | 686 | 764 | 743 | 578 |
| varav tjänstemän | 200 | 188 | 209 | 202 | 171 |
| varav kollektivanställda | 570 | 498 | 555 | 541 | 407 |
| varav män | 541 | 500 | 543 | 547 | 431 |
| varav kvinnor | 229 | 186 | 221 | 196 | 147 |
| varav i högkostnadsländer | 601 | 588 | 633 | 638 | 490 |
| varav i lågkostnadsländer | 169 | 98 | 131 | 105 | 88 |
| Antal anställda vid årets slut | 778 | 646 | 783 | 728 | 585 |
| Sjukfrånvaro i procent | 2,9 | 3,1 | 3,1 | 3,4 | 3,1 |
| varav korttidsfrånvaro | 1,9 | 2,0 | 1,8 | 2,0 | 1,9 |
| varav långtidsfrånvaro | 1,0 | 1,1 | 1,3 | 1,4 | 1,2 |
Verksamheten omfattar tillverkning, lagerhållning och distribution av industrifjädrar. Sortimentet är brett med både standardfjädrar och kundspecifika produkter. De flesta större industrisektorer använder den här typen av fjädrar, bland annat kraft-, pappers- och massaindustrin samt offshore, fordonsindustri, automation och infrastruktur.
Banddetaljer arbetar med konstruktion, utveckling och produktion av komponenter i bandstål. Lesjöfors kan alltid erbjuda den tekniklösning som passar bäst till det enskilda uppdraget oavsett om det gäller små tillverkningsserier eller högautomatiserade volymprodukter. Målet är att komma in tidigt i varje kundprojekt för att påverka kvaliteten, optimera funktionen och tillverkningen samt öka kostnadseffektiviteten.
Chassifjädrar är specialiserat på eftermarknaden för personbilar och lätta transportbilar. Lesjöfors har marknadens bredaste utbud av egentillverkade och kvalitetssäkrade fordonsfjädrar för europeiska och asiatiska bilar. Företaget arbetar med design, tillverkning, lagerhållning och logistik. Det ger en kontroll i hela värdekedjan som är unik för denna bransch.
Fakturering
Kundmixen är bred, vilket ger en god riskspridning. Lesjöfors främsta konkurrensfördelar är sortimentsbredd, hög kvalitet och servicegrad. Koncernen skräddarsyr i hög grad fjäderprodukter utifrån kundens specifika behov, vilket gör innovationsförmåga och problemlösning till starka framgångsfaktorer. De främsta konkurrenterna i Norden är Spinova, Ewes, Meconet och Hagens fjädrar.
De viktigaste marknaderna är Norden, Storbritannien samt i ökande utsträckning Tyskland och Beneluxländerna. Under året steg försäljningen på många marknader, främst beroende på den snabba återhämtningen inom industrin samt fordonsbranschen. Lesjöfors har gjort riktade försäljningssatsningar på bland annat den tyska marknaden, som gett goda resultat. Under 2010 uppgick försäljningen inom Industrifjädrar till 514 Mkr (422).
De viktigaste kunderna finns i telekomoch elektronikbranschen samt inom fordons- och medicinindustrin. Lesjöfors främsta konkurrensfördelar är hög teknisk kompetens, kvalificerad verktygsutveckling, korta ledtider, lågkostnadsproduktion och bra kundservice. De tydligaste konkurrenterna är företag som Meconet, Ewes, Goss Components samt en mängd mindre aktörer i Skandinavien och på övriga marknader.
Lesjöfors huvudmarknader är Norden, Storbritannien och Kina. Under året ökade efterfrågan snabbt på flertalet huvudmarknader, särskilt under de två första kvartalen. Även inom detta område är återhämtningen inom industrin och fordonsbranschen viktiga förklaringar. Kina är exempel på en marknad som utvecklats särskilt starkt, främst vad gäller paneler och detaljer till mobiltelefoner. Under året förstärktes också positionerna inom medicinteknik. Under 2010 uppgick försäljningen inom Banddetaljer till 243 Mkr (205).
Produkterna säljs på mer än 50 marknader. Kunderna är rikstäckande distributörer av reservdelar till fordon. Lesjöfors främsta konkurrensfördelar är egen tillverkning, sortimentsbredd, leveransprecision och effektiv kundsupport. De främsta konkurrenterna är Suplex, K+F och Kayaba.
Lesjöfors är ledande i Europa och marknadsandelen bedöms överstiga 45 procent. De största marknaderna är Storbritannien, Tyskland, Skandinavien och Östeuropa. Under året har försäljningen ökat på flertalet marknader, dock inte i samma snabba takt som 2009. Till de länder som utvecklats bäst hör Tyskland, där Lesjöfors tagit marknadsandelar. Under hösten etablerade Chassifjädrar en försäljnings- och distributionsenhet i Ryssland. Under 2010 uppgick försäljningen inom Chassi fjädrar till 450 Mkr (420).
Lesjöfors är en global aktör inom produktsegmentet fjädrar och banddetaljer och har marknadens bredaste utbud av produkter och tjänster. Förutom det breda utbudet har totalleverantören Lesjöfors också byggt sin marknadsposition på högt tekniskt kunnande, effektiv tillverkning och på omfattande service- och supporttjänster för kunderna.
Lesjöfors har ett omfattande teknikkunnande, som innebär att fjädrar och banddetaljer idag utvecklas och testas vid tretton anläggningar i Europa och Kina. Företaget har ett trettiotal egna ingenjörer som arbetar med teknisk service och kundprojekt i koncernen. Dessutom finns det en central enhet som är inriktad på mer omfattande och komplexa utvecklingsfrågor, men som också stöttar fabrikerna och säljbolagen i tekniska frågor.
– Lesjöfors arbetar tätt tillsammans med kunderna för att nå specificerade produktprestanda till en konkurrenskraftig kostnad. Vi erbjuder teknisk service på en hög nivå, säger Mattias Hartvigsson, som arbetar med teknisk service och utveckling inom Lesjöforskoncernen. Miljön i en pipeline för offshore
– Vi strävar efter att dra nytta av allt tekniskt kunnande i våra bolag och på så sätt skapa ett starkt, gemensamt kompetensnätverk i koncernen, fortsätter han. Vi bedriver kontinuerlig fortbildning av våra tekniker – både industrin är en extremt aggresiv och tärande miljö för alla material
stängd
klaffventil
öppen
vridmoment
vridfjädern är monterad på två axlar
internt och externt. Dessutom försöker vi – bland annat genom vårt intranät – samla och sprida information som medarbetarna kan ha nytta av.
All denna kunskap används för att säkra att produkten uppfyller kundkraven. I den här processen ingår beräkningar, framtagning av prototyper, mätningar och tester, vilket gör att Lesjöfors kan leverera optimala fjädrar och banddetaljer. Och det är kunskapen om material, mekanik och hållfasthetslära som gör skillnaden och skapar konkurrenskraft.
– Lite förenklat kan man säga att det tekniska kunnandet tar sikte på två huvudområden – konstruktion och produktion, förklarar Mattias Hartvigsson. Konstruktionen handlar om att försöka hitta rätt design för ändamålet. Materialets egenskaper har stor inverkan på funktionen. Här samarbetar vi med de ledande tillverkarna av material för fjädrar. Den cylindriska vridfjädern är monterad på två stolpar som står inne i pipelinen. Materialet är Sorten Inconel X750 är en nickel - krom legering som kombinerar högt oxidations och korrosionsmotstånd med hög hållfasthet. Materialet är konstruerat så att det kan utskiljningshärdas. Små mängder niob i kombination med aluminium och titan bildar partiklar som effektivt blockerar glidning och krypning i atomgittret speciellt vid höga temperaturer. Materialet har därför mycket goda kryp egenskaper.
– Vid såväl konstruktion som produktion har våra erfarna maskinope-
2134 mm
ventil med två klaffar
ratörer också en viktig roll, fortsätter han. De har tillverkat mängder av fjädrar och vet vad som krävs för att produktionen ska gå att genomföra på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt.
Kvalitetsfrågorna ses också som en del av Lesjöfors erbjudande. Förutom certifieringen enligt ISO 9001 är företaget också kvalitetscertifierat via olika branschstandarder – till exempel inom fordonsindustrin. Dessutom samverkar Lesjöfors med leverantörer, fjädertekniska institut, universitet och tekniska högskolor, vilket ytterligare förstärker koncernens tekniska kompetens. Lite mer om materialet Inconel X-750
– Den tekniska servicen är och förblir oerhört viktig för oss, sammanfattar Mattias Hartvigsson. Många gånger är den till och med förutsättningen för att vi ska vinna ett kunduppdrag och fungerar många gånger som en »dörröppnare« i försäljningsarbetet. n Inconel är Special Metals Corporations registrerade varumärke för en grupp nickel - krom baserade s.k. "super legeringar" utvecklade för extremt korrosiva miljöer och höga temperaturer. Korrosionsmotståndet beror bl.a. på att legeringarna får ett tjockt, stabilt och passiverande oxidskikt på ytan. Materialen behåller sina mekaniska egenskaper även vid höga temperaturer.
Den cylindriska vridfjädern reglerar flödet i en pipeline, som används inom offshoreindustrin. Denna pipeline är drygt två meter i diameter. Fjädern har ett stort vridmoment och måste klara extrema krafter i en tuff miljö. Därför är den tillverkad i ett material med hög hållfasthet och som är extra motståndskraftigt mot rost och oxidation.
flödesriktning i pipeline
Lesjöfors Chassifjädrar arbetar med eftermarknadsprodukter och är specialiserat på tillverkning och lagerhållning av fordonsfjädrar. Erbjudandet till kunderna innehåller standardfjädrar, sportfjädersatser, bladfjädrar och gasfjädrar till personbilar och lätta transportbilar. Samtliga produkter lagerhålls på distributionslager i Sverige, England, Tyskland samt Ryssland. Lagret omfattar cirka 1 miljon produkter och kunderna finns i mer än 50 länder. Tillgängligheten är ett centralt område, där Lesjöfors ligger mycket långt framme. Leveranssäkerheten inom Chassifjädrar överstiger 98 procent.
– Ingen av konkurrenterna är ens i närheten av att erbjuda samma servicenivåer som vi gör, säger Kjell-Arne Lindbäck, VD och koncernchef för Lesjöfors. Nyckeln till våra framgångar är ett långt utvecklat samarbete mellan produktions- och distributionsverksamheterna i koncernen.
Till styrkorna hör också att Lesjöfors tillhandahåller ett av marknadens bredaste sortiment. Dessa produkter är dessutom tillgängliga med korta ledtider och till konkurrenskraftiga priser.
– Detta är en annan av våra framgångsfaktorer och idag täcker vi i stort sett alla bilar på den europeiska marknaden, konstaterar Kjell-Arne Lindbäck. Vi lagerhåller alla produkter och kan vid behov snabbt öka volymerna.
En annan konkurrensfördel är att produktutveckling och tillverkning sker i egen regi.
Dessutom håller dessa eftermarknadsprodukter minst samma kvalitet som de fordonsfjädrar biltillverkarna använder. Därför kan också Lesjöfors fjädrar – utan inskränkningar i garantiåtaganden – användas som ersättning för originaldelar i originalverkstäder och fristående verkstäder. n
Fjädern är en genial produkt. Den är tillverkad av en enda böjd ståltråd, men ändå oerhört funktionell, viktig och exakt repetitiv i sin funktion. Kring fjädern har Lesjöfors skapat en produktbredd som är en av koncernens starkaste konkurrensfördelar.
– I kontakterna med kunderna är det en styrka att ha ett så stort och brett sortiment, som täcker i stort sett alla branscher. Vi kan erbjuda allt från mikroskopiska fjädrar till industrifjädrar i tungviktsklassen, berättar Erik Kolsrud Aas, marknadsansvarig för industridivisionen inom Lesjöfors AB.
– Alltfler kunder vill dessutom reducera antalet leverantörer för att spara pengar och förenkla sin egen hantering. Det gynnar Lesjöfors eftersom vi kan ta ett ansvar för alla produkter de behöver, fortsätter han. Hos stora kunder är det inte ovanligt att vi kan ersätta 4–5 fjäder- och banddetaljleverantörer.
Förutom specialprodukterna lager-
håller företaget cirka 11 000 standard artiklar. Vid sidan av standardprodukterna erbjuder Lesjöfors dessutom mängder av specialanpassade fjädrar, som konstrueras och tillverkas efter kunders skiftande behov.
– Att vi kan ta fram innovativa förslag som skapar nytta för kunderna är en annan konkurrensfördel för oss. Här utnyttjar vi den specialistkompetens som finns i våra fabriker för att hitta fram till rätt lösningar, poängterar Erik Kolsrud Aas.
Bredden vad gäller fjädermaterial är en annan betydelsefull konkurrensfördel. I tillverkning och materialval gör Lesjöfors alltid anpassningar till den tekniska applikation som fjädern ska arbeta i. Till fjädermaterial används olika typer av rostfritt stål, titan, aluminium samt även så kallade superlegeringar, som ger produkterna unika egenskaper.
– Logistiken är en annan nyckelfråga, som måste fungera när man arbetar med ett så pass stort och brett sortiment som vårt, säger Erik Kolsrud Aas. Både lagerhållning och distribution är anpassade till kundernas behov och ska förenkla för dem – till exempel genom just-in-time-leveranser som är rationella och säkrar flödet i deras tillverkning.
Inom banddetaljer handlar bredden i hög grad om att erbjuda kunderna en produktionsteknik som passar bäst till det enskilda uppdraget. Lesjöfors har dels högautomatiserade processer för större volymer, dels manuell produktion av artiklar om detta passar kunden bättre.
– De viktigaste besluten tas i början av ett utvecklingsprojekt eftersom konstruktionen av komponenterna, materialval och ytbehandling har stor påverkan på produktionskostnad och produktkvalitén, säger Erik Kolsrud Aas. Därför är det viktigt att vi är med från starten i nya projekt för att påverka kvalitet, optimera funktionen och hålla nere kostnaderna. n
Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel och kabelsystem för krävande applikationer. Företagets kabelprodukter säljs på cirka 50 marknader.
Carl Modigh, tf VD sedan februari 2011, f 1972, civilingenjör och Executive Master of Business Administration, anställd sedan 2006. Bertil Persson, styrelseordförande
Carl Modigh, tf VD
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 558,1 | 522,6 | 684,9 | 622,0 | 564,0 |
| Kostnad sålda varor | –391,3 | –374,9 | –467,2 | –398,9 | –372,1 |
| Bruttoresultat | 166,8 | 147,4 | 217,7 | 223,1 | 191,9 |
| Försäljningskostnader | –64,2 | –84,2 | –89,2 | –84,4 | –77,9 |
| FoU | –14,1 | –13,9 | –15,4 | –12,5 | –11,9 |
| Administrationskostnader | –42,3 | –37,8 | –41,3 | –36,5 | –36,3 |
| Rörelseresultat | 46,2 | 11,5 | 71,8 | 89,7 | 65,8 |
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 2,2 | 10,5 | 14,4 | 11,7 |
| Finansnetto | –3,3 | –3,9 | –7,5 | –3,4 | –2,8 |
| Resultat efter finansnetto | 42,8 | 7,6 | 64,3 | 86,3 | 63,0 |
| Avskrivningar ingår med | 22,2 | 24,5 | 23,4 | 23,6 | 25,2 |
| Investeringar exkl. företags förvärv Avkastning sysselsatt |
10,1 | 25,6 | 30,6 | 23,5 | 18,7 |
| kapital, % | 14 | 3 | 20 | 34 | 27 |
| Medeltal antal anställda | 433 | 455 | 452 | 415 | 396 |
Habia Cables fakturering uppgick till 558 Mkr (523). Rörelseresultatet blev 46,2 Mkr (11,5) och resultatet efter finansnetto 42,8 Mkr (7,6). Kring halvårsskiftet började försäljningen återigen att öka, framför allt inom telekom och industrisegmentet. Resten av året präglades sedan av en viss volymökning. Inom segmenten försvar och kärnkraft har dock efterfrågeutvecklingen varit svag under hela 2010. Till de geografiska marknader som utvecklats bäst hör Norden, Frankrike, Holland, Storbritannien samt Indien. Samtidigt har råvarupriserna haft en negativ påverkan på Habias resultat. Priserna på plaster och metaller har i vissa fall ökat med upp till 20 procent.
För att möta den relativt svaga utvecklingen har Habia haft ett fortsatt kostnadsfokus, där målet varit att minska årskostnaderna med cirka 10 procent. Vid anläggningen i Söderfors har antalet medarbetare minskat med cirka 25 procent, vilket också är en följd av beslutet att flytta merparten av telekomtillverkningen till Kina. Fabriken i Tyskland har i perioder tilllämpat korttidsvecka för att möta de lägre volymerna.
Habia arbetar med specialkabel som är avsedd för krävande tekniska applikationer – bland annat inom telekom, försvar, kärnkraft samt övriga industrisegment där kraven är extrema. Dessa krav innebär att kablarna exempelvis måste klara höga eller låga temperaturer, radioaktivitet, vibrationer, kemisk påverkan och omfattande böjningar. Habias främsta konkurrensfördelar är:
Marknadsorganisationen fokuserar på service, marknadsföring och försäljning gentemot de 200 största globala kunderna. På övriga marknader hanteras försäljningen via distributörer. Företagets viktigaste marknader är Tyskland, Norden, övriga länder i Västeuropa samt Asien. Habias marknadsnisch, specialkabel, värderas till cirka 1 miljard euro. Habias andel inom denna nisch uppskattas till mellan 6 och 7 procent. Inom kablar för antenner till basstationer har dock Habia en världsledande position och marknadsandelen uppgår till cirka 40 procent.
Habia har produktionsanläggningar i Sverige, Kina, Tyskland och Polen. Företaget är dessutom hälftenägare i Irradose AB, som är inriktat på så kalllad tvärförnätning av kablar (se sidan 22). Habias största anläggning ligger i Söderfors och svarade 2010 för nära hälften av volymerna. Samtidigt har Kina blivit en allt viktigare marknad, där Habia byggt toppmoderna anläggningar och etablerat en knutpunkt för försäljning till flera marknader i Asien. Under 2010 fattades beslut om att utöka verksamheten genom att flytta merparten av telekomproduktionen till Kina. Därmed görs tillverkningen mer kostnadseffektiv. Detta i ett läge när prispressen och antalet konkurrerande kabelkoncept inom telekom hela tiden ökar.
I slutet av 2010 togs beslut om att stärka Habias globala marknadsorga-
nisation genom rekrytering av fler säljare. Ett annat satsningsområde gäller så kallade multicorekablar för industrisegmentet, där tillverkningen i Kina banar väg för ökad försäljning i Kina, Indien och Japan. Nya försäljningskontor har öppnats i Bangalore i Indien, Shenzhen i södra Kina samt i Tianjin utanför Beijing.
Under året breddades kvalitetscertifieringen vid Habias fabrik i Kina till att också omfatta marknads- och branschstandarder, som certifieras via Underwriters Laboratories (UL) och Det Norske Veritas (DNV). På motsvarande sätt är tillverkningen av kärnkraftprodukter certifierad av Rolls Royce, Areva, Forsmark och KHNP. Samtliga fyra produktionsanläggningar är dessutom kvalitetscertifierade enligt ISO 9001.
I kvalitetsarbetet prioriteras produktkvalitet, leveranstider och leveransprecision – områden som kräver extra stor omsorg i ett företag som arbetar med många kundunika produkter samt en flexibel produktion i relativt små serier.
Grundprincipen är ständiga förbättringar, där problem och brister återrapporteras och kopplas till förbättringsåtgärder.
Habias svenska verksamhet är sedan 2000 certifierad enligt ISO 14001. Det präglar miljöarbetet och lägger grunden till de miljöaspekter som identifierats och formar miljömålen företaget strävar efter att uppfylla. Under 2010 har miljöarbetet koncentrerats på att minska skrot och materialspill från produktionen. Andra fokusområden är reducering av elförbrukningen, ökad återvinning av konstruktionsplaster samt optimering av transporterna i samarbete med speditörer.
Produktionen i Söderfors är en B-verksamhet med produktionstillstånd utfärdat av Länsstyrelsen. I det här tillståndet regleras förbrukningen av industribensin som används i en av processerna samt reningen av flyktiga organiska ämnen – så kallade VOCutsläpp – som bildas i dessa processer.
Habias arbete kring socialt ansvar utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«. Dessa principer behandlar frågor om mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Företaget har dessutom
| Medarbetare, nyckeltal | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 433 | 455 | 448 | 415 | 396 |
| varav tjänstemän | 159 | 176 | 180 | 162 | 153 |
| varav kollektivanställda | 274 | 279 | 268 | 253 | 243 |
| varav män | 285 | 309 | 292 | 280 | 264 |
| varav kvinnor | 148 | 146 | 156 | 135 | 132 |
| varav i högkostnadsländer | 266 | 297 | 328 | 309 | 313 |
| varav i lågkostnadsländer | 167 | 158 | 120 | 106 | 83 |
| Antal anställda vid årets slut | 444 | 456 | 455 | 444 | 395 |
| Sjukfrånvaro i procent | 4,1 | 3,2 | 4,1 | 3,2 | 4,2 |
| varav korttidsfrånvaro | 2,9 | 2,7 | 2,6 | 2,6 | 3,2 |
| varav långtidsfrånvaro | 1,2 | 0,5 | 1,5 | 0,6 | 1,0 |
tre värdeord som är styrande – Transparency, Reliability och Integrity. Dessa värderingar ska medarbetarna utgå från i både interna och externa kontakter. Värderingarna diskuteras regelbundet – till exempel vid chefsoch medarbetarmöten samt konferenser och utbildningar.
Antalet anställda har minskat med 22 personer till 433 (455). I lågkostnadsländerna Kina, Polen och, under 2009 Lettland, har antalet anställda ökat med 9 personer till 167 (158). I högkostnadsländerna har antalet anställda minskat med 31 personer.
Affärsområdet är inriktat på mobil telekom. Inom kablar till antenner för basstationer är Habia världsledande med en marknadsandel på cirka 40 procent. Företaget erbjuder ett komplett utbud av kablar inom Radio Frequency (RF). Habias största produkt är Flexiform för signalöverföring av mobiltelefoni. Inom RF blir antennerna alltmer komplexa och måste exempelvis klara flera olika frekvenser samtidigt. Detta ökar kabelanvändningen och skapar nya affärsmöjligheter.
Affärsområdet är inriktat på försvar, kärnkraft, infrastruktur och publika transporter. Dessa produkter tillverkas enligt gemensamma, internationella normer och säljs i stora volymer. I samtliga kundsegment är kraven på problemlösning och specialanpassning höga. Habias främsta konkurrensfördelar är hög kompetens inom produktutveckling och försäljning samt effektiv teknisk support.
Affärsområdet arbetar främst mot traditionella industrisektorer och erbjuder högteknologiska produkter, som anpassats till företagsspecifika behov. Volymerna är små och produktionen teknikintensiv. Habias viktigaste segment är hydraulik- och tryckluftsverktyg, sensorer, gasturbiner samt sjöfart/offshore och råvaruförädling. ECS innefattar även försäljning av standardprodukter, exempelvis kablar för mätning, järnväg, belysning, uppvärmning och vitvaror.
Försäljningen omfattar 25 marknader. Habia arbetar med samtliga större antenntillverkare inom mobil telekom. Kundkraven fokuserar på hög elektrisk och mekanisk prestanda, konkurrenskraftiga priser och flexibel leveranskapacitet. De främsta konkurrensfördelarna är hög teknisk kompetens, kostnadseffektiv, flexibel produktion samt global service. De viktigaste konkurrenterna är schweiziska Huber+Suhner, kinesiska Kingsignal samt japanska Nissei.
Kring halvårsskiftet började försäljningen inom telekom återigen att öka. På helårsbasis minskade dock försäljningen med cirka 10 procent jämfört med 2009. Samtidigt är konkurrensen från den kinesiska marknaden alltjämt hård med ökande prispress och en stor andel nya produkter och koncept. Habia möter utvecklingen genom fortsatta kostnadsanpassningar – exempelvis genom att flytta merparten av tillverkningen till just Kina. Dessutom görs satsningar på nya typer av kabelprodukter och material samt på att öka produktiviteten i de egna anläggningarna. Under året stod RF & Communication för 35 procent av Habias omsättning.
Försvar och kärnkraft är de största kundsegmenten. På försvarsmarknaden levererar Habia produkter till marin-, armé- och flygbaserade applikationer. Huvudmarknaderna är Europa och Asien, där Norden, Storbritannien, Frankrike, Sydkorea samt Kina och Indien dominerar. Den främsta konkurrenten inom försvar är amerikanska Tyco Electronics samt inom kärnkraft franska Nexans, italienska Prysmian och amerikanska Rockbestos.
Habias nisch på försvarsmarknaden värderas till 1,5 miljarder kronor. Marknadsandelen uppskattas till 7 procent. Inom kärnkraftssektorn värderas Habias segment till cirka 300 miljoner kronor. Marknadsandelen är 10–15 procent. Försäljningen var svag 2010, bland annat beroende på försämrade statsfinanser i flera länder, vilket minskat försvarsanslagen. Under året blev Habia godkänd leverantör till Patria som levererar terrängfordon till det svenska försvaret. Inom kärnkraft har leveranserna till kunder i Asien dominerat, främst till Korea. HSP stod 2010 för 23 procent av Habias omsättning.
Kunderna efterfrågar teknisk rådgivning och support av hög kvalitet samt snabba och anpassade leveranser. Habia möter kraven genom att erbjuda kvalitetsprodukter, korta responstider, flexibel produktion och kundnära service. De främsta konkurrenterna är italienska Intercond – som ägs av Nexans – samt de tyska företagen HEW och Ernst & Engbring.
Försäljningen inom ECS ökade under hela 2010 och var främst kopplad till den allt starkare industrikonjunkturen. Efterfrågan har även gynnats av den relativt snabba återhämtningen inom fordonsindustrin. Huvudmarknaden för ECS är Europa. Den största enskilda marknaden är Sverige, följt av övriga länder i Norden samt Tyskland, Storbritannien och Holland. Leveranserna till den tunga industrin har generellt sett ökat, men tillväxten har också varit god inom områden som sensorer och sjöfart/ fiskeri. Under 2010 stod ECS för 42 procent av företagets omsättning.
Starkare och tåligare kablar – det är målet med den teknik som Habia utnyttjar vid anläggningen Irradose. Genom att bestråla kabeln på ett snillrikt sätt ändras molekylkedjorna i plasten, som på så sätt får bättre egenskaper. Tekniken är unik i Norden och gör Habia mer konkurrenskraftigt och mindre miljöbelastande.
Starkare och tåligare kablar, men också tunnare och smidigare kablar är givna mål i Habias verksamhet. Då används en teknik som kallas tvärförnätning för att ge kablarna dessa egenskaper. Det är plasten i kablarnas höljen som bearbetas för att klara olika typer av påfrestningar på ett bättre sätt – till exempel höga temperaturer eller radioaktiv strålning. Materialen kallas högpresterande
plaster och gör att Habias kablar fungerar i krävande miljöer.
elektronkanon
e-
e-
Denna speciella typ av plast är alltså starkare än traditionella plastmaterial. Tekniken bakom tvärförnätning innebär att plastens naturliga molekylkedjor »slås sönder«. Plasten strävar dock efter att återskapa dessa kedjor, men i den processen bildas nya strukturer i materialet som gör det starkare. Det tvärförnätade materialet tål alltså höga temperaturer bättre, men blir också mer motståndskraftigt mot kemikalier och klarar dessutom tuffare mekaniska påfrestningar.
– Själva tvärförnätningen kan göras på flera olika sätt, dels med hjälp av kemikalier, dels genom att elektronbestråla kablarna, berättar Hans Forsgren, VD för Irradose.
Irradose är specialiserat på just elektronbestrålning. Irradose är ett joint venture, där Habia äger 49 procent av företaget och Hans Forsgren
Irradose invigdes 2009. Sedan dess är det betydligt enklare för Habia att utnyttja tekniken för elektronbestrålning. Mellan Irradose och Habias fabrik i Söderfors är det cirka 20 kilometer och nu går det nästan dagliga transporter mellan de två anläggningarna. Apropå anläggning är Irradose byggd som en bunker med väggar och tak i betong, där tjockleken är 1,3 meter.
– Strålningstekniken påminner om en röntgenanläggning. Kablarna passerar förbi två acceleratorer som genererar elektronbestrålningen och nya bindningar bildas mellan molekylkedjorna i plasten. Och det går undan – vi bestrålar flera hundra meter kabel per minut, berättar Hans Forsgren.
Att Irradose dessutom har flera acceleratorer gör att bestrålningen blir effektivare och kvaliteten jämnare och högre. Kapaciteten är imponerande. I bestrålningsprocessen genererar varje accelerator cirka 1 miljon volt.
– Anläggningen är unik i Norden och på sikt räknar vi med att bredda verksamheten ännu mer, berättar Hans Forsgren. Tvärförnätning kan exempelvis användas för att förbättra egenskaperna på både slang- och rörprodukter. n
22 HABIA CABLE
Kärnkraftverk och militära applikationer är typiska områden där kunderna vill ha tvärförnätade kablar. Här är kraven extrema och den starkare och tåligare plasten får en avgörande betydelse för prestandan och säkerheten. Och säkerheten spelar stor roll!
Tidigare användes så kallade fluorplaster i höljet till många kablar, men eftersom de ger ifrån sig giftiga gaser vid brand är intresset för andra lösningar stort. Tvärförnätade kablar har ett annat flamskydd och det bidrar till att kunder inom alltfler områden vill ha sådana produkter.
Totalt sett står tvärförnätade produkter idag för 10–15 procent av Habias samlade kabelförsäljning. Men volymerna ökar hela tiden och det beror inte bara på att tvärförnätade kablar är tåligare och mer flexibla.Det går också åt mindre plastmaterial i tvärförnätade produkter, vilket gör kablarna tunnare. Det kan göra stora skillnader, till exempel vid underhållsarbeten i kärnkraftverk.
De tvärförnätade produkterna blir lättare att arbeta med eftersom de väger 30 procent mindre än de gamla kablar som ska bytas ut. Elektronbestrålningen möjliggör också att Habia kan använda billigare material i delar av produktionen – material som får en högre kvalitet och prestanda när de tvärförnätas.
Användningen för dessa produkter är bred och det handlar inte bara om kärnkrafts- och försvarsmarknaderna. Tvärförnätade produkter används inom i stort sett hela transportsektorn, men också inom offshore där kraven är extra hårda. Ett annat intressant område gäller solenergi, där tekniken finns på extremt soliga och varma platser. Det gör att kablarna måste vara tåliga och klara åtminstone 25 års användning.
der och marknad är den konkurrensfördel, som Habias satsning på Irradose och elektronbestrålning har gett. – Det visar att Habia har en hög nivå på sin kompetens och sina tekniska lösningar. Detta är en viktig signal till kunderna, säger Hans Forsgren, VD för Irradose. n
En annan fråga med bäring på kun-
Satsningen på elektronbestrålning i egen regi minskar Habias miljöbelastning. Förut skickades kabel till Tyskland för att genomgå en sådan bestrålning, men dessa lastbilstransporter slipper man nu. Och det handlar om många transporter. Tidigare körde en lastbil nästan varje vecka de 168 milen till Köln och tillbaka. Koldioxidutsläppen från denna trafik beräknas ha uppgått till 13,7 ton per månad. När kablar nu transporteras mellan Irradose i Tierp och Habia i Söderfors är motsvarande utsläpp 0,4 ton.
– Miljövinsten är tydlig och innebär att koldioxidutsläppen minskat med 97 procent, berättar Hans Forsgren, VD för Irradose. Vår egen anläggning i Tierp är dessutom energieffektiv. Trots att acceleratorerna har en kapacitet på 1 miljon volt förbrukar de bara 100 kilowatt per timme, vilket motsvarar en elkostnad på ungefär 100 kronor.
Metoden att tvärförnäta via elektronbestrålning är också – jämfört med alternativa metoder – relativt klimatsmart. I en konkurrerande metod används dels olika kemikalier, dels är den ganska energikrävande. Kablarna behandlas då i en process, där mycket energi tillförs för att skapa den värme och fuktighet som behövs. I Tierp däremot används inte några kemikalier, vilket alltså ger elektronbestrålningen en lägre miljöpåverkan. n
Beijer Tech är specialiserat på industriell handel och representerar flera av världens ledande tillverkare. Koncernen har två övergripande affärsområden – Flödesteknik/Industrigummi samt Industriprodukter. Beijer Tech erbjuder produkter och lösningar där kompetens och produkter kombineras på ett sätt som skapar värde för kunden. Beijer Tech ingår i Beijer Almakoncernen från och med 1 april 2010.
Peter Kollert, VD, född 1961, ekonomie kandidat, anställd sedan 2004 Bertil Persson, styrelseordförande
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 671,3 | 534,8 | 682,3 | 647,7 | 606,8 |
| Kostnad sålda varor | –488,4 | –386,6 | –484,0 | –462,6 | –437,4 |
| Bruttoresultat | 182,9 | 148,2 | 198,3 | 185,1 | 169,4 |
| Försäljningskostnader | –78,1 | –68,4 | –79,2 | –70,2 | –68,1 |
| Administrationskostnader | –56,9 | –59,2 | –64,3 | –59,7 | –62,4 |
| Rörelseresultat | 47,9 | 20,6 | 54,8 | 55,2 | 38,9 |
| Rörelsemarginal, % | 7,1 | 3,9 | 8,0 | 8,5 | 6,4 |
| Finansnetto | –0,3 | –1,2 | –3,4 | –3,0 | –2,5 |
| Resultat efter finansnetto | 47,6 | 19,4 | 51,4 | 52,2 | 36,4 |
| Avskrivningar ingår med | 6,5 | 5,6 | 6,4 | 6,4 | 6,3 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv Avkastning sysselsatt |
2,1 | 1,0 | 4,0 | 3,8 | 4,6 |
| kapital, % | 19,0 | 10,0 | 28,0 | 33,0 | 22,0 |
| Medeltal antal anställda | 189 | 174 | 184 | 186 | 193 |
Faktureringen under 2010 uppgick till 671 Mkr (536), vilket är en ökning med 25 procent. Rörelseresultatet var 47,6 Mkr (20,6) och koncernens rörelsemarginal 7,3 procent (4,1). Efterfrågan förbättrades markant från de flesta kundgrupper, exempelvis inom fordons- och energisektorn. Förändringen var särskilt tydlig från det andra kvartalet och framåt. Den positiva resultatutvecklingen beror på ökande försäljningsvolymer, men också på kostnadsbesparingar som Beijer Tech tidigare genomfört. Försäljningsökningen var starkast i Sverige och Finland. Utvecklingen i Norge har däremot varit svag. Affärsområde Industriprodukter gynnades mest av den växande efterfrågan medan område Flödesteknik/Industrigummi – som är mindre konjunkturkänsligt – ökat i en långsammare takt. Faktureringen inom Flödesteknik/Industrigummi uppgick till 323 Mkr och inom Industriprodukter till 348 Mkr.
Beijer Tech är specialiserat på industrihandel och representerar flera av världens ledande tillverkare. Företaget har cirka 8 000 kunder som finns inom i stort sett alla industrisektorer på den nordiska marknaden. Beijer Tech marknadsför och säljer produkter och kompetens som utvecklar och förbättrar kundens processer och produkter. De främsta konkurrensfördelarna är:
Den största marknaden är Sverige som står för ungefär 83 procent av försäljningen. Merparten av försäljningen riktas till slutkunder inom industrin och en mindre del till återförsäljare. Den traditionella industrihandeln står för mer än 95 procent av koncernens intäkter. Dessutom medverkar Beijer Tech i projekteringar av hela industrianläggningar. Denna typ av projektförsäljning genererar provisionsintäkter.
Beijer Techs totalmarknad i Norden värderas till ungefär 6 miljarder kronor. Den här marknaden präglas av en fortgående konsolidering, där företagen blir färre och större – både på leverantörs- och kundsidan. För att möta denna utveckling måste koncernen expandera verksamheten för att även i framtiden framstå som en stark och attraktiv samarbetspartner. Den här expansionen sker både organiskt och via förvärv. Målet är att växa inom befintliga kundsegment, men också öka volymerna inom närliggande produktområden. Förvärvstakten ska vara fortsatt hög. Under de senaste tre åren har sex verksamheter förvärvats och även under kommande år är företagsköp en självklar del av tillväxtstrategin.
Det övergripande målet är att bidra till den nordiska industrins konkurrenskraft – detta genom en industrihandel med brett produkt- och serviceutbud som tillför kunderna tydliga värden.
Koncernens enskilt största affärsområde är Flödesteknik/Industrigummi. Denna försäljning riktas till samma kund- och marknadssegment
och motsvarar ungefär hälften av Beijer Techs samlade verksamhet. Det andra stora affärsområdet är Industriprodukter som riktar sig till flera kundsegment. Stora delområden är ytbehandling, gjuteri samt stål- och smältverk. Beijer Tech består av sex fristående bolag med en nordisk ledningsgrupp som arbetar med gemensamma utvecklingsfrågor – exempelvis samordning för att uppnå skalfördelar mellan bolagen. Affärsansvaret är delegerat för att komma så nära kunderna som möjligt, vilket ger snabbare beslutsvägar och en högre servicenivå.
Koncernen har verksamhet på 14 platser i Norden. Det största bolaget är Lundgrens, som är specialiserat på flödesteknik och industrigummi. Varje bolag ansvarar för marknadsföring och försäljning inom sina produktområden.
Beijer Tech ska vara en långsiktig och pålitlig samarbetspartner till kunderna och lägger därför mycket kraft på att säkra kvaliteten i det egna arbetet, till exempel vad gäller kompetens, leveranssäkerhet och spårbarhet kring de produkter som levereras. Kvalitetscertifieringar är en självklar del i denna ambition. De större bolagen i koncernen är certifierade enligt ISO 9001 medan de mindre verksamheterna kan välja andra typer av tredjepartscertifieringar. Under 2010 har Beijer Oy i Finland genomfört en sådan certifiering med mycket gott resultat.
Beijer Techs kvalitetsarbete tar överhuvudtaget sikte på att förbättra interna arbetssätt, rutiner och processer. Dessa insatser ska dels öka produktiviteten i koncernen, dels hjälpa till att identifiera var och hur nya förbättringar bör genomföras så att potentialen tillvaratas fullt ut.
Eftersom Beijer Tech inte har egen produktion eller egna produkter inriktas miljöarbetet på hantering och transporter av de varor som koncernen köper och säljer. Samtidigt är större bolag som Lundgrens och Beijer Industri miljöcertifierade enligt ISO 14001. Alla bolag ska verka för en minskad miljöpåverkan i sina verksamheter. Konkret sker detta genom att bolagen tar fram miljöutredningar och fattar beslut om eventuella certifieringar. Baserat på sådana utredningar formas även lokala miljömål, som exempelvis kan omfatta:
Arbetet med socialt ansvar i Beijer Tech utgår ifrån FNs och OECDs »The ten principles«. Dessa principer behandlar frågor om bland annat mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption. Några andra formella riktlinjer kring socialt ansvar och etik används inte. Däremot är de tre koncerngemensamma värdeorden – Kundnära, Kreativa och Kompletta – bärare av ett gemensamt synsätt, där omtanke, ansvar och sunda värderingar är kännetecknande och präglar de dagliga besluten. Genom att förankra värdeorden i verksamheten säkras att alla medarbetare står på samma grund och har samma syn på vad som är god affärsmoral.
Antalet anställda har ökat med 17 personer från 185 till 202. Antalet anställda i Sverige är 181 personer. I Norge arbetar 5 personer i koncernen, i Danmark 12 och i Finland har Beijer Tech 7 anställda.
| Medarbetare, nyckeltal | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 189 | 174 | 184 | 186 | 193 |
| varav tjänstemän | 126 | 114 | 123 | 116 | 121 |
| varav kollektivanställda | 63 | 60 | 61 | 70 | 72 |
| varav män | 161 | 148 | 157 | 160 | 166 |
| varav kvinnor | 28 | 26 | 27 | 26 | 27 |
| varav i högkostnadsländer | 189 | 174 | 184 | 186 | 193 |
| varav i lågkostnadsländer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Antal anställda vid årets slut | 202 | 185 | 174 | 180 | 185 |
| Sjukfrånvaro i procent | 2,3 | 2,4 | 2,3 | 2,5 | 2,6 |
| varav korttidsfrånvaro | 1,7 | 1,7 | 1,6 | 1,7 | 1,9 |
| varav långtidsfrånvaro | 0,6 | 0,7 | 0,7 | 0,8 | 0,7 |
Flödesteknik/Industrigummi innefattar flödestekniska produkter som slang, slangtillbehör, hydraulik och ventilation samt industrigummi för tätningar, packningar och slitageskydd. Beijer Techs främsta konkurrensfördelar är brett sortiment, hög branschkunskap, lång erfarenhet samt spetskompetens kring de egna produkterna. Verksamheten bedrivs i dotterbolaget Lundgrens Sverige AB.
Industriprodukter omfattar flera större delområden – ytbehandling (blästring, trumling, slip och polering), förnödenheter och utrustning till gjuterier, stål- och smältverk. Försäljningen i eget namn kompletteras genom provisionsaffärer med större maskiner och anläggningar för stål- och smältverk samt stålprodukter som främst säljs till stålgrossister. Liksom i den övriga teknikhandeln är de främsta konkurrensfördelarna brett produktutbud, stor köpkraft, närhet till kunden, spetskompetens och snabba beslutsvägar. Verksamheten bedrivs i dotterbolagen Beijer Industri AB, Beijer AS, Beijer Oy, AB Tebeco samt Preben Z Jensen A/S.
Fakturering
Användningen av produkterna är bred och kunderna finns inom sektorer som handel, industri, sjöfart och offshore. Koncernen erbjuder specialiserade produkter inom entreprenad, lantbruk och miljösanering. Exempel på kunder är Rosemount, Nederman, Scania, SSAB samt järnhandel och proffsbutiker. De främsta konkurrenterna inom Flödesteknik är Trelleborg, Parker, Specma och Hydroscand. Inom Industrigummi är National Gummi, Rubber Co och Momentum viktiga konkurrenter.
Flödesteknik/Industrigummi står för ungefär hälften av Beijer Techkoncernens omsättning. Den största enskilda marknaden är Sverige. Positionen är stark och inom industrislang är koncernen ledande med cirka 30 procent av Sverigemarknaden. Under 2010 har försäljningen ökat via aktiv marknadsbearbetning och genom den breda återhämtningen i industrikonjunkturen. Under 2010 uppgick försäljningen inom Flödesteknik/Industrigummi till 323 Mkr (246).
De viktigaste kundsegmenten är gjuteriindustri, stål- och smältverk samt verkstadsindustri. Bland kunderna finns företag som Volvo Powertrain, Seco Tools och Outokumpu. Exempel på konkurrenter är Calderys Nordic, Foseco, Karlebo, Lux och Meca Trade inom gjuteri, Vesuvius och Indesko inom stål- och smältverk samt Tyrolit, KMC och Metabrasive inom ytbehandling.
Beijer Tech har en bred närvaro i Norden. Inom blästring är marknadsandelen cirka 25 procent. Inom gjuteriprodukter är andelen 8 procent, men i specifika segment som exempelvis eldfasta material är den högre – cirka 15 procent. Även inom stålverksanläggningar har Beijer Tech en mycket stark position och uppskattar marknadsandelen till drygt 40 procent. Försäljningen 2010 utvecklades positivt och volymerna ökade förhållandevis snabbt efter den breda nedgången 2009. Utvecklingen var starkast i Sverige och Finland. Till de kundsegment som ökat mest hör gjuteri och verkstad. Under 2010 uppgick försäljningen inom Industriprodukter till 348 Mkr (289).
Lundgrens har gjort hydraulslang till ett expansionsområde. Förstärkt kompetens är ett av inslagen i denna satsning, som också innebär att kunder i hela Sverige erbjuds ett komplett produktprogram för eftermarknaden inom hydraulik.
Lundgrens arbetar med flödesteknik och industrigummi och är idag Beijer Techs största verksamhet. Företaget har 113 medarbetare och finns på nio platser i Sverige. Exempel på kundsegment är sjöfart, entreprenad, tung industri, lantbruk och miljösanering. Lundgrens viktigaste produkter är industrislang, slangtillbehör, transmissioner, gummi och hydraulik.
Just hydraulik är ett expansionsområde, där man nu flyttar fram positionerna. Avstampet togs när Lundgrens för ett par år sedan förvärvade företagen Hymab och Slangbolaget.
– Lundgrens har alltid satsat på bredd och varit en komplett leverantör av förnödenheter till industrin. Det ska vi vara också i fortsättningen, men samtidigt vill vi erbjuda spetskompetens inom hydraulik och ytterligare tre områden, förklarar Morgan Lundgren, VD för Lundgrens.
– Via förvärven av Hymab och Slangbolaget har vi snabbare kommit igång med detta arbete eftersom vi kunnat bygga vidare på etablerade verksamheter som har en historik, upparbetade kundrelationer etc, fortsätter han.
Konkret handlar det om hydraulslang och kopplingar där utbudet är brett och Lundgrens idag har tusentals artiklar i sortimentet. Dessa produkter är numera tillgängliga via samtliga försäljningsställen – från Malmö i söder till Luleå i norr.
Förutom inom Hydraulik förstärker Lundgrens erbjudandet inom områdena Ventilation, Tekniska Tätningar samt Specialprodukter/OEM. Efter förvärven av Hymab och Slangbolaget har satsningen inom hydraulik tagit sikte på att samordna sortimentet och på att ta fram nya framtidsstrategier.
– Nu är denna grundplattform lagd och under 2010 har vi lagt mera kraft på försäljningsarbetet – detta via ett antal rekryteringar till vår marknadsorganisation, berättar Morgan Lundgren. Vi har rekryterat medarbetare med kompetens och erfarenhet från hydraulikmarknaden i Sverige, vilket är betydelsefullt för oss.
Fordonsbranschen samt entreprenad- och skogsmaskiner är extra intressanta segment i det arbete som nu väntar.
– Vi vill hitta en nivå som passar oss, alltså rätt typ av företag med volymer som är intressanta och där samarbetet kan utvecklas långsiktigt, säger Morgan Lundgren. n
Skogsmaskiner är ett intressant segment i Lundgrens satsning på hydraulslang. Det breda sortimentet kombineras med hög produktkunskap. Därmed matchas rätt produkt och kundbehov mot varandra. Detta är exempel på värdeskapande teknikhandel som stärker industrins konkurrenskraft.
Bilden visar från vänster PIX multispiralslang och PIX flätad slang. De har ett tåligt yttergummi, som är ozon-, väder- och nötningsbeständigt. Under 2011 avser Lundgrens att vidareutveckla PIX tillsammans med tillverkaren. Produkten heter PIX Nordic och är en ny slanggeneration med ett yttergummi som tas fram för att passa det nordiska klimatet samt en innertub som tål alla sorters oljor.
Beijer Tech hjälper till att stärka industrins konkurrenskraft – detta via en teknikhandel som förbättrar kundernas processer och produkter och på så sätt skapar tydliga mervärden. Oavsett produktområden har Beijer Tech ett brett utbud av produkter och tjänster. I den egna affärsmodellen är också kunnande, nytänkande och decentraliserat ansvar givna nyckelord.
Företaget är sprunget ur den verksamhet som Gottfrid och Lorens Beijer etablerade redan 1866 och som tidigt inriktades på import av stenkol, tackjärn och valsat stål. Numera omfattar verksamheten mycket mer än bara råvaror och basprodukter. Dagens Beijer Tech är specialiserat på industrihandel inom utvalda produktområden och arbetar även med insats- och förbrukningsvaror, utrustning, maskiner och till och med projektering av hela industrianläggningar.
– Vår strategi bygger på att vi ska hjälpa den nordiska industrin att stärka sin konkurrenskraft. Detta genom att bidra till att produkter och processer förbättras, alltså till att kvaliteten och teknologin i kundernas verksamheter ständigt utvecklas, berättar Peter Kollert, VD för Beijer Tech.
Det enskilt största området är Flödesteknik och Industrigummi. Det här området kom in i koncernen via företaget Lundgrens som förvärvades 1997. En rad företagsförvärv har tillförts Lundgrens och det senaste – Slang-Pac som förvärvades under 2009 – håller nu på att integreras.
– Industrihandel innebär att vi framför allt tillför värden via vårt kunnande – både om kundernas verksamheter och om våra egna produkter, säger Peter Kollert. Produktbredden är också oerhört viktig i vårt värdeskapande och för att vi ska kunna tillgodose krav och behov.
Beijer Techs sortiment baseras idag på cirka 15 000 produkter. De fördelas över sammanlagt sex produktområden som – förutom flödesteknik och industrigummi – är ytbehandling, gjuteriprodukter, stål- och smältverksprodukter samt tjänster. Inom gjuteriprodukter samt stål- och smältverksprodukter fungerar Beijer Tech som både distributör och agent.
– Vår handelsverksamhet är bred och omfattar dagliga repetitiva affärer, rådgivning kring vad som behövs för specifika kundbehov samt nyckelfärdiga lösningar där produkter och tjänster kombineras. Vi medverkar också i stora investeringar och ansvarar då för samordning och förhandlingar i projekt som kan pågå under lång tid, berättar Peter Kollert.
– Oavsett typ av affär är kunnandet och närheten till kundernas verksamheter viktigt för oss, fortsätter han. Till framgångsfaktorerna hör också hög produktkvalitet samt smidiga och pålitliga logistiklösningar.
Arbetet inom alla olika produktområden baseras på den gemensamma affärsmodellen, där decentraliserat affärsansvar är en av hörnstenarna och där ansvar och beslutskraft läggs så nära kunderna som möjligt i vardagen. Det ger snabba besked och kopplar direkt över till en annan hörnsten som är den höga servicenivån.
– Den innebär att vi är tillgängliga, pålitliga och snabbt kan leverera produkter och tjänster, förklarar Peter Kollert. Vi strävar efter att ständigt vidareutveckla och modernisera lagerhållningen och driver just nu ett sådant effektiviseringsprojekt inom Lundgrens i Göteborg.
Målet är också att kunna öka samordningen inom koncernen för att dra nytta av så många skalfördelar som möjligt mellan bolagen. Ett sådant område kan gälla inköp, där samordning banar väg för större volymer och därmed bättre priser gentemot huvudmän och leverantörer.
– Att vi blir en större affärspart till huvudmännen är i grunden positivt och bidrar till att våra relationer blir stabilare och mer långsiktiga, förklarar Peter Kollert. Att arbeta nära huvudmännen är överhuvudtaget viktigt – till exempel vad gäller kompetensutveckling och produktkunskap. Många gånger kan vi dra nytta av deras expertis i våra kundprojekt och de hjälper ofta också till i fortbildningen av våra medarbetare. n
Beijer Almaaktien börsnoterades 1987. Vid utgången av 2010 hade koncernen 4 176 aktieägare och ett börsvärde på 4 836 Mkr. Beijer Almas utdelningspolicy är att minst en tredjedel av koncernens nettoresultat – exklusive jämförelsestörande poster – ska delas ut till aktieägarna.
| Antal aktieägare | Röster, % | Kapital, % | |
|---|---|---|---|
| Svenska ägare | 3 975 | 96,8 | 93,7 |
| Utländska ägare | 201 | 3,2 | 6,3 |
| Summa | 4 176 | 100,0 | 100,0 |
| Namn | Totalt antal | varav AK A | varav AK B | Antal röster | Innehav, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Anders Wall med familj och bolag | 3 513 120 | 1 974 000 | 1 539 120 | 21 279 120 | 11,7 |
| G & L Beijer AB | 2 700 000 | 0 | 2 700 000 | 2 700 000 | 9,0 |
| Lannebo Fonder | 1 874 334 | 0 | 1 874 334 | 1 874 334 | 6,2 |
| Svolder AB | 1 760 000 | 0 | 1 760 000 | 1 760 000 | 5,8 |
| Kjell och Märta Beijers Stiftelse | 1 682 050 | 0 | 1 682 050 | 1 682 050 | 5,6 |
| Anders Walls Stiftelser | 1 562 160 | 693 000 | 869 160 | 7 799 160 | 5,2 |
| Livförsäkrings AB Skandia | 1 400 356 | 0 | 1 400 356 | 1 400 356 | 4,7 |
| Didner & Gerge Fonder AB | 1 215 299 | 0 | 1 215 299 | 1 215 299 | 4,0 |
| Swedbank Robur Fonder | 1 053 575 | 0 | 1 053 575 | 1 053 575 | 3,5 |
| Verdipapirfond Odin Sverige | 928 887 | 0 | 928 887 | 928 887 | 3,1 |
| Kjell Beijers 80-årsstiftelse | 754 200 | 0 | 754 200 | 754 200 | 2,5 |
| Fjärde AP-fonden | 700 000 | 0 | 700 000 | 700 000 | 2,3 |
| SEB Asset Management S A | 650 000 | 0 | 650 000 | 650 000 | 2,2 |
| Göran W Huldtgren med familj och bolag | 539 510 | 304 800 | 234 710 | 3 282 710 | 1,8 |
| Övriga | 9 797 609 | 358 200 | 9 439 409 | 13 021 409 | 32,5 |
| Totalt | 30 131 100 | 3 330 000 | 26 801 100 | 60 101 100 | 100,0 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2010, inkl. kända förändringar
| Ägarstruktur | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | Antal aktieägare | Ägarandel % | Aktieinnehav | Antal AK A | Antal AK B | Innehav , % |
| 1–1 000 | 3 105 | 74,4 | 971 358 | 1 800 | 969 558 | 3,2 |
| 1 001–10 000 | 925 | 22,1 | 2 606 573 | 0 | 2 606 573 | 8,7 |
| 10 001–20 000 | 49 | 1,2 | 691 110 | 43 200 | 647 910 | 2,3 |
| 20 001–50 000 | 39 | 0,9 | 1 198 649 | 153 500 | 1 045 149 | 4,0 |
| 50 001–100 000 | 23 | 0,6 | 1 564 820 | 318 100 | 1 246 720 | 5,2 |
| 100 001– | 35 | 0,8 | 23 098 590 | 2 813 400 | 20 285 190 | 76,6 |
| Totalt | 4 176 | 100,0 | 30 131 100 | 3 330 000 | 26 801 100 | 100,0 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2010
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie beräknat på utestående antal aktier | |||||
| efter 26,3 % resp 28 % schablonskatt, kr | 9,75 | 6,08 | 7,74 | 7,42 | 6,88 |
| Efter skatt, kr | 9,51 | 5,92 | 7,90 | 7,49 | 6,92 |
| Eget kapital per aktie, kr | 46,28 | 35,94 | 34,98 | 30,87 | 27,26 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 1) | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 4,00 |
| Utdelningsandel, % | 74 | 84 | 63 | 67 | 58 |
| Direktavkastning, % | 4,4 | 5,5 | 9,2 | 7,2 | 4,0 |
| Börskurs årets slut, kr | 160,50 | 91,50 | 54,50 | 69,25 | 101,00 |
| Högsta börskurs, kr | 160,50 | 92,50 | 87,50 | 117,00 | 102,00 |
| Lägsta börskurs, kr | 91,50 | 56,00 | 50,00 | 63,00 | 59,75 |
| P/e-tal vid årets slut | 16,9 | 15,5 | 6,9 | 9,2 | 14,7 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 5,58 | 7,87 | 5,47 | 2,59 | 4,41 |
| Utgående antal aktier | 30 131 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 |
| Genomsnittligt antal aktier | 29 456 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 | 27 431 100 |
1.Av styrelsen föreslagen utdelning
■ Beijer Almas policy är att utdelningen skall utgöra minst en tredjedel av koncernens nettoresultat exklusive jämförelsestörande poster, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.
| Företag | Analytiker | Telefonnummer |
|---|---|---|
| Danske Bank | Jan Bjerkeheim | 08-568 805 69 |
| Remium | Claes Vikbladh | 08-454 32 94 |
| Ålandsbanken | Mikael Laseen | 08-791 48 27 |
Beijer Alma är en internationell industrigrupp som arbetar på mer än 60 marknader. Verksamheten är inriktad på komponenttillverkning och industrihandel. De största produkterna är specialkabel, industrifjädrar, chassifjädrar och banddetaljer samt industrihandel. Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Habia Cable arbetar med utveckling, tillverkning och försäljning av kablar och kabelsystem för krävande applikationer. Beijer Tech är specialiserat på industriell handel och representerar flera av världens ledande tillverkare.
Alma Invest grundas i Uppsala på initiativ av Upsala Sparbank och företagare i Uppland. Affärsidén är att förvärva aktieposter i mindre företag i regionen.
Affärsidén ändras. Den geografiska begränsningen tas bort. Målet är istället att skapa en koncern med helägda dotterbolag inom industri och handel. Det första förvärvet är Stickler Drivteknik. Senare förvärvas kabeltillverkaren Habia Cable.
Almaaktien introduceras på Stockholms Fondbörs OTC-lista. Alma Invest byter namn till Alma Industri & Handel.
Fjäderverksamheten etableras genom förvärv av Stockholms Fjäderfabrik och Automatfjäder.
Komplettering av fjäderverksamheten genom förvärvet av Lesjöfors. Företaget har fyra fabriker och blir stommen i den framtida fjäderorganisationen.
Sparbanken säljer sin ägarandel. Anders Wall blir störste ägare i koncernen.
Anders Wall utses till styrelseordförande. Handelsföretaget G & L Beijer Import & Export förvärvas. Lesjöfors påbörjar arbetet med ett standardsortiment inom chassifjädrar.
Förvärv av Stafsjö Bruk som tillverkar ventiler.
Koncernen byter namn till Beijer Alma Industri & Handel.
Fjäderfabriken i Lesjöfors totalförstörs vid en brand. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkarna Kilen Industri, Nyme och verktygsmakaren Scandic Tools.
Koncernen har nu varit tio år på börsen. Efter branden i Lesjöfors invigs en ny anläggning som är Europas modernaste fjäderfabrik.
Lesjöfors förvärvar GS Industri och fjädertillverkaren DK Fjedre. Koncernen byter namn till Beijer Alma AB.
Avyttring av G & L Beijer Import & Export. Försäljningen speglar koncernens nya inriktning, där fokus ligger på tillverkande industriföretag med hög tillväxtpotential. Strategin frigör kapital för investeringar i Habia och Lesjöfors.
Bertil Persson utses till koncernchef. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkaren Buck Jeppesen. Habia startar tillverkning i Kina och köper det tyska företaget Isotec Kabel.
Elimag Industri förvärvas.
Lesjöfors etablerar tillverkning i Kina.
Lesjöfors startar tillverkning i Lettland.
AB Stafsjö Bruk avyttras. Lesjöfors förvärvar Danfoss fjäderverksamhet och blir även delägare i Hanil Precision – en av Koreas ledande tillverkare av gasfjädrar.
Elimag avyttras. Lesjöfors förvärvar engelska Harris Springs.
Lesjöfors förvärvar engelska European Springs & Pressings och har därmed 13 fabriker. Beijer Alma firar 20 år som börsnoterat företag och har vid utgången av året 3 002 aktieägare.
Habia förvärvar kablageföretaget CS Technology AB och Lesjöfors slutför förvärvet av fjäderverksamheten i Stece AB.
Habia inviger en fabrik för tillverkning av multicorekabel i Kina. Lesjöfors påbörjar tillverkning av gasfjädrar i Lettland.
Förvärv av Beijer Tech som är specialiserat på industrihandel. Därmed etableras en ny underkoncern i Beijer Alma.
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm AB (Stockholmsbörsen). Beijer Almas verksamhet regleras av svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, noteringsavtalet, Svensk kod för bolagsstyrning och bolagets bolagsordning.
Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 där sägs att styrelseledamot i bolaget inte ska vara ordförande i valberedningen. Valberedningen har dock utsett styrelsens ordförande Anders Wall till ordförande i valberedningen eftersom han är huvudägare och man anser att Anders Walls kompetens och erfarenhet av styrelsearbete och hans omfattande kontaktnät bäst kommer bolaget till gagn i rollen som ordförande i valberedningen. Dessutom kan det sägas vara ett naturligt val med hänsyn till ägarstrukturen i Beijer Alma.
Beijer Alma avviker även från kodens bestämmelse 4.2 som stadgar att suppleant inte ska väljas för stämmovald ledamot. VD Bertil Persson är vald som styrelsesuppleant. Valberedningen som bereder frågor rörande styrelsens sammansättning föreslog årsstämman att styrelsen skulle bestå av 7 ordinarie ledamöter och en suppleant. Årsstämman beslutade enhälligt i enlighet med förslaget.
Beijer Alma hade vid utgången av 2010 4 176 aktieägare enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieägarförteckningen. Antalet aktier var 30 131 100 st varav 3 330 000 A-aktier och 26 801 100 B-aktier. Anders Wall med familj och bolag har ett aktieinnehav som motsvarar 35,4 procent av bolagets röstetal och Anders Walls Stiftelse har 13,0 procent. Det finns ingen annan aktieägare vars röstetal överstiger 10 procent av totala antalet röster.
Vid förvärvet av Beijer Tech AB under 2010 gjordes en riktad nyemission om 2 700 000 B-aktier i enlighet med det bemyndigande styrelsen fått vid årsstämman 2009. En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens mid cap lista. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.
Bolaget tillämpar inte några särskilda arrangemang i fråga om årsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Bolagsordningen har inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller ändring av bolagsordningen. Den innehåller heller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman skall hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare, som finns registrerade i det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret och som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och rösta för sitt innehav av aktier.
Vid årsstämman den 23 mars 2010 närvarade 268 aktieägare som representerade 58,8 procent av antalet aktier och 76,2 procent av rösterna. Protokoll från årsstämman återfinns på Beijer Almas hemsida.
Några av de beslut som stämman fattade var följande:
På årsstämman 2010 utsågs en valberedning som ska framlägga förslag till styrelse, styrelseordförande, styrelsearvoden och stämmoordförande inför årsstämman 2011. De personer som utsågs var Anders Wall i egenskap av huvudägare och styrelsens ordförande samt styrelseledamoten Johan Wall jämte tre representanter för de näst huvudägaren största ägarna. Dessa var Caroline af Ugglas (Livförsäkrings AB Skandia), Ulf Hedlundh (Svolder AB) samt Mats Gustafsson (Lannebo Fonder).
Styrelsens ordförande, Anders Wall, har haft enskilda diskussioner med varje styrelseledamot för att utvärdera styrelsearbetet och kompetensbehovet inom styrelsen. Denna utvärdering har presenterats för valberedningen. Valberedningens förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2011.
Enligt bolagsordningen skall Beijer Almas styrelse bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 7 ordinarie ledamöter och en suppleant. Suppleanten är bolagets verkställande direktör. På styrelsesammanträdena kan andra tjänstemän inom koncernen föredraga ärenden. Protokollen från styrelsesammanträdena förs av en utomstående jurist.
Styrelsens sammansättning framgår av tabellen nedan. Anders Wall och Johan Wall representerar ägare med mer än tio procent av röster och kapital.
Under 2010 höll styrelsen tio protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabellen nedan. Ett av mötena förlades till Beijer Tech i Malmö och ett till Kina med besök på Lesjöfors och Habias enheter där. Vid dessa sammanträden presenterade de lokala företagsledningarna sina verksamheter. Ett av styrelsemötena ägnades uteslutande åt strategifrågor. Vid två av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskningen och sin syn på den interna kontrollen. Dessutom informerades styrelsen om utvecklingen inom redovisningsområdet och hur denna påverkar Beijer Alma.
Under året har inriktningen på styrelsearbetet ändrats från frågor rörande kostnadsbesparingar till tillväxtfrågor. Företagsförvärv har varit en stående punkt på agendan för varje styrelsemöte och under 2010 genomfördes två företagsförvärv.
Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
Därutöver finns en instruktion som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt dennes ansvar och befogenheter.
Styrelsen har också formaliserat sina krav på information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen. Detta har resulterat i en månatlig rapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda. Rapporten innehåller även trenddiagram för orderingång, fakturering och täckningsbidrag. Dessa trenddiagram ger snabba utslag vid förändringar och ger därigenom tidiga varningssignaler.
Förutom att leda styrelsearbetet upprätthåller styrelsens ordförande fortlöpande kontakt med koncernchefen för att följa den löpande verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Styrelsens ordförande bereder tillsammans med koncernchefen strategiska frågor och medverkar vid rekryteringar av nyckelpersoner enligt den så kallade farfarsprincipen. Vid behov deltar styrelsens ordförande vid viktiga externa affärskontakter och i affärsförhandlingar exempelvis rörande köp eller försäljning av dotterbolag. Styrelseordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Inom styrelsen har Anders Wall, Anders G. Carlberg och Anders Ullberg utsetts att bereda frågor rörande VDs lön, bonus, pensioner och andra ersättningar. Utskottet bereder även frågor om principer för ersättning till koncernledningen och dotterbolagscheferna samt godkänner på förslag av VD ersättningar till koncernledningen och dotterbolagscheferna allt inom ramen för av årsstämman beslutade riktlinjer.
Principerna och riktlinjerna framgår av not 1 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2011. Ersättningsutskottet sammanträdde en gång under 2010 med alla ledamöterna närvarade.
Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott.
Verkställande direktören i Beijer Alma – Bertil Persson – är också koncernchef och ansvarig för den operativa styrningen av koncernen. Till sin hjälp har han de andra personerna i koncernledningen, som är de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech samt koncernens ekonomichef och koncernens controller. Beijer Almas affärsverksamhet bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. Inom Lesjöfors är verksamheten organiserad i tre affärsområden, i Habia i tre affärsområden samt i Beijer Tech i två affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 50 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporterings- och kontrollsystem.
Dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cables och Beijer Techs styrelser består av personer från koncernledningen samt i Habia även externa ledamöter. För dotterbolagen finns motsvarande arbetsordningar som i moderbolaget för styrelserna och skriftliga instruktioner för verkställande direk-
| Ledamot | Invald år | Oberoende i förhållande till större ägare |
Oberoende i förhållande till bolaget |
Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
Deltagande på styrelsemöten |
Aktieinnehav A-aktier |
Aktieinnehav B-aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Wall, ordförande | 1992 | X | X | X | 10 (10) | 1 974 000 | 1 536 120 | |
| Johan Wall, vice ordförande | 1997 | X | X | 8 (10) | 3 000 | |||
| Marianne Brismar, ledamot | 2010 | X | X | X | 6 (6) | 10 000 | ||
| Anders G. Carlberg, ledamot | 1997 | X | X | X | X | 10 (10) | 3 000 | |
| Göran W Huldtgren, ledamot | 1983 | X | X | X | 10 (10) | 304 800 | 234 710 | |
| Peter Nilsson, ledamot | 2008 | X | X | X | 7 (10) | 0 | ||
| Marianne Nivert, ledamot | 2002 | X | X | X | 4 (4) | 6 000 | ||
| Anders Ullberg, ledamot | 2007 | X | X | X | X | 10 (10) | 15 000 | |
törerna. I dotterbolagen finns därutöver ett antal policies och instruktioner som reglerar verksamheterna exempelvis beträffande IT, miljö, kvalitet, jämställdhet och attestrutiner. I dotterbolagens VD-instruktioner stadgas att FNs och OECDs »The ten principles« skall följas. »The ten principles« behandlar frågor som exempelvis mänskliga rättigheter, barnarbete, tvångsarbete, miljö och korruption.
Dotterbolagen rapporterar veckovis orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för koncernboksluten som presenteras för marknaden kvartalsvis. Utöver resultat- och balansräkningar innehåller månadsboksluten nyckeltal och andra relevanta uppgifter. Analyser görs bland annat av varulagernivåer och rörlighet i varulagret samt kundfordringar och kundkredittider. I samband med månadsboksluten hålls informella möten mellan dotterbolagens ledningar och koncernledningen.
Grundtankar inom koncernens rapporterings- och uppföljningssystem är att dessa skall präglas av transparens och decentralisering. Inom respektive dotterbolag läggs stor vikt vid att utveckla och effektivisera processerna. En nyckel till framgång härvidlag är att ha tillgång till relevant och riktig information att mäta och följa upp. Mycket arbete har lagts på att implementera och utveckla affärssystemen för att kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. Kostnaderna mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för intern benchmarking där man sporras och lär av de goda exemplen.
Under 2010 har det operativa arbetet fokuserats på att öka kapaciteten i takt med den successivt förbättrade efterfrågan. Koncern- och bolagsledningarna har tillsammans löpande gjort analyser av efterfrågeläge och kapacitetsbehov och därefter lagt till resurser för att möta en växande efterfrågan. Målet har hela tiden varit att behålla så mycket som möjligt av de kostnadsbesparingar som genomfördes under lågkonjunkturen.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen och i den svenska koden för bolagsstyrning. Koden innehåller även krav på extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att skapa rimlig säkerhet och tillförlitlighet i den externa finansiella rapporteringen som utgörs av årsredovisningar och kvartalsbokslut. Den interna kontrollen skall också ge rimlig säkerhet att denna finansiella rapportering är upprättad i enlighet med lagar och tillämpliga redovisningsstandards och övriga krav för noterade bolag.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har via arbetsordningen reglerat arbetsfördelningen. Revisionsutskottet, som utgörs av styrelsen i sin helhet, skall säkerställa att principerna för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs och att erforderliga kontakter med bolagets revisor upprätthålls.
Ansvaret för det operativa dagliga arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till VD. Tillsammans med koncernens ekonomichef och koncernens controller arbetar han tillsammans med dotterbolagsledningarna i syfte att utveckla och stärka den interna kontrollen bland annat via interna regelverk och policies.
För att den interna kontrollen ska fungera är det viktigt att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna i koncernens bolag, affärsområden och processer. Denna riskbedömning leder fram till kontrollmål som stödjer att den finansiella rapporteringen uppfyller de grundläggande kraven.
De identifierade riskerna hanteras i de olika kontrollerna som görs på resultatenhets-, affärsområdes- eller koncernnivå. Riskerna kvantifieras och accepteras, reduceras eller minimeras. I det operativa arbetet för att säkerställa den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen ingår ett omfattande arbete med avvikelseanalyser. Avvikelser från historiska data analyseras liksom avvikelser från prognoser och planer.
Uppföljning för att säkerställa den interna kontrollen görs på alla nivåer. Ansvarig för denna uppföljning är styrelsen. Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation, ekonomiska rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (internrevision) för närvarande inte är nödvändig.
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2010, bolagets tjugoåttonde verksamhetsår.
Under 2010 vände konjunkturen uppåt efter den globala finanskrisen. Koncernens bolag gick in i året med låga kostnadsnivåer efter de anpassningar som gjorts under lågkonjunkturen och volymökningarna gav ett betydande resultatgenomslag.
Under året förvärvades teknikhandelsföretaget Beijer Tech som bildar ett eget affärsområde inom koncernen. Förvärvet konsolideras från och med det andra kvartalet. Förvärvet finansierades till övervägande del genom en riktad nyemission på 2 700 000 B-aktier.
Orderingången ökade med 48 procent till 2 321 Mkr (1 566). Faktureringen uppgick till 2 290 Mkr (1 571), en ökning med 46 procent. I jämförbara enheter ökade orderingången med 16 procent och faktureringen med 14 procent. Under 2010 har kronan stärkts jänfört med föregående år. Rensat för denna valutaeffekt steg orderingången i jämförbara enheter med 21 procent och faktureringen med 19 procent. Andelen utlandsförsäljning var 69 procent (82). Exklusive det förvärvade Beijer Tech, vars försäljning till 83 procent sker inom Sverige, var andelen utlandsförsäljning 84 procent. Rörelseresultatet uppgick till 406,3 Mkr (238,2) och rörelsemarginalen var 17,7 procent (15,2). Resultatet efter finansnetto var 398,8 Mkr (226,5). Valutakontrakt har haft en positiv resultatpåverkan på cirka 24 Mkr. Resultatet efter skatt uppgick till 286,5 Mkr (162,4).
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 290 | 1 571 | 1 836 | 1 654 | 1 488 |
| Resultat efter finansnetto | 399 | 226 | 295 | 283 | 262 |
| Redovisat resultat | 287 | 162 | 217 | 206 | 152 |
| Eget kapital | 1 395 | 986 | 960 | 847 | 748 |
| Balansomslutning | 1 976 | 1 390 | 1 461 | 1 349 | 1 218 |
Lesjöfors, som är en fullsortimentsleverantör av standardoch specialproducerade industrifjädrar, tråd- och banddetaljer, ökade orderingången med 18 procent till 1 222 Mkr (1 040). Faktureringen var 1 207 Mkr (1 047), en ökning med 15 procent. Rensat för valutaeffekter steg orderingången med 23 procent och faktureringen med 21 procent. Rörelseresultatet, som påverkats positivt av valutakontrakt med 18 Mkr, var 349,4 Mkr (242,9) och rörelsemarginalen uppgick till 29,0 procent (23,2).
Lesjöfors bedriver verksamheten inom affärsområdena Industrifjädrar, Banddetaljer och Chassifjädrar. Alla affärsområden ökade fakturering och resultat och störst var ökningarna inom Industrifjädrar och Bandetaljer.
Habia Cable, som producerar specialkabel, ökade orderingången med 9 procent till 570 Mkr (524). Faktureringen uppgick till 558 Mkr (523), en ökning med 7 procent. Rensat för valutaeffekter steg orderingången med 17 procent och faktureringen med 15 procent. Rörelseresultatet var 46,2 Mkr (11,5) och rörelsemarginalen 8,3 procent (2,2). Resultatet påverkades positivt av valutakontrakt med 6 Mkr.
Habia har haft en stark försäljningsutveckling mot industrikunderna. Efterfrågan från telekomsektorn var dock svag ända fram till hösten då den förbättrades och stabiliserades på nivåerna som rådde före finanskrisen. Under året har beslut fattats om att flytta övervägande delen av den svenska produktionen av telekomkablar till produktionsenheten i Kina.
Beijer Tech, som bedriver teknikhandel med industriförnödenheter och slang- och gummiprodukter, konsolideras från och med april. Under perioden april – december uppgick orderingång och fakturering till 525 Mkr. Rörelseresultatet var 41,6 Mkr och rörelsemarginalen 7,9 procent.
Beijer Techs försäljning har utvecklats väl efter förvärvstidpunkten. I september förvärvades det danska teknikhandelsföretaget Preben Z Jensen A/S med en årsomsättning på cirka 40 Mkr.
Moderbolaget är ett holdingbolag vars verksamhet består främst av att äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag samt att svara för vissa koncerngemensamma funktioner. Bolaget har ingen extern fakturering. Resultatet efter finansnetto var 89,9 Mkr (65,7). I resultatet ingår utdelningar från dotterbolag med 116,0 Mkr (85,0). Resultatet efter skatt uppgick till 94,6 Mkr (68,3).
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 55,2 Mkr (60,5) att jämföra med avskrivningar på 70,7 Mkr (71,4). Av investeringarna gjordes 42,9 Mkr i Lesjöfors medan Habia investerade 10,1 Mkr.
Utvecklingskostnaden avser i huvudsak orderbunden utveckling och kostnaderna belastar respektive order.
Kassaflödet efter investeringar var 168,3 Mkr (215,8). Detta kassaflöde har belastats med företagsförvärv med 65,0 Mkr (0). Nettoskulden – räntebärande skulder minskat med kassamedel – minskade under året med 31,7 Mkr. Vid årets utgång hade bolaget en nettokassa på 91,2 Mkr (59,5). Tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men ej nyttjade checkkrediter, uppgick per balansdagen till 666 Mkr (614).
Soliditeten var vid årsskiftet 70,6 procent (70,9). Nettoskuldsättningsgraden, nettoskulden i förhållande till eget kapital, var –6,5 procent (–6,0).
Avkastningen på genomsnittligt sysselsatt kapital var 30,6 procent (21,2) medan det genomsnittliga egna kapitalet förräntades med 24,7 procent (17,2).
I slutet av mars 2010 förvärvades samtliga aktier i Beijer Tech AB. Köpeskillingen uppgick till 328,9 Mkr och erlades med en kontantdel på 38,7 Mkr samt genom en nyemission om 2 700 000 B-aktier som avräknades till kursen 107,50 kr.
Beijer Tech förvärvade i september samtliga aktier i Preben Z Jensen. Köpeskillingen på 35,4 Mkr erlades kontant.
Antalet anställda var 1 397 personer (1 146), en ökning med 251 personer. Via företagsförvärv har, vägt för tiden inom koncernen, 161 personer tillkommit.
Beijer Alma bedriver lågkostnadsproduktion i Kina, Lettland och Polen. I dessa länder har personalen ökat med 80 personer till 336 personer under 2010. Av de anställda arbetar 648 i Sverige (497) och 749 utomlands (649).
Beijer Alma har cirka 4 200 aktieägare (3 700). Största ägare är Anders Wall med familj och företag som äger 11,7 procent av kapitalet och 35,4 procent av rösterna. Andra kapitalmässigt stora ägare är G & L Beijer AB med 9,0 procent, Lannebo Fonder med 6,2 procent, Svolder AB med 5,8 procent, Kjell och Märta Beijers stiftelse med 5,2 procent och Anders Walls stiftelser med 5,2 procent. Under 2010 har G & L Beijer tillkommit som en stor ägare.
11 av Lesjöfors 13 produktionsanläggningar är certifierade enligt ISO 14001. Av dessa har en enhet certifierats under 2009. Alla anläggningar är C-anläggningar vilket innebär att de har förhållandevis låg miljöpåverkan. Allt avfall sorteras i olika deponier. Skrotat råmaterial återvinns till 100 procent. Under 2010 prioriterades arbetet med att minska energiförbrukningen.
Habias svenska enhet är certifierad enligt ISO 14001. Anläggningen är en B-anläggning innebärande tillståndspliktig verksamhet. Tillståndet rör förbrukning av industribensin och utsläpp av flyktiga kolväten. Prioriterade områden inom miljöarbetet under 2010 är minskat skrot och materialspill i produktionen.
Beijer Techs större dotterbolag Lundgrens och Beijer Industri är certifierade enligt ISO 14001. Eftersom Beijer Tech inte har egen produktion eller egna produkter inriktas miljöarbetet på hantering och transporter av de varor som man köper och säljer.
Koncernens väsentliga risk- och osäkerhetsfaktorer består av bland annat affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan avse större kundexponeringar mot enskilda branscher eller företag. Finansiella risker avser främst valutarisker som uppstår genom att 84 procent av försäljningen för Lesjöfors och Habia sker utanför Sverige medan cirka 60 procent av produktionen sker i Sverige. Genom förvärvet av Beijer Tech har valutaexponeringen i främst EUR minskats på koncernnivå.
Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 29. Beträffande de affärsmässiga riskerna sker strategiskt arbete med att bredda kundbasen både geografiskt och branschmässigt. Bedömningen är att koncernen har en god riskspridning på branscher och företag. Historiskt sett har koncernen haft låga kundförluster. Bedömningen är vidare att det inte har tillkommit några väsentliga risker under året.
Johan Vinberg kommer att lämna sin befattning som VD för Habia Cable under 2011. Arbetet med att rekrytera en efterträdare har inletts.
Beijer Alma går in i 2011 med en god orderingång och större orderstockar än föregående år. Dessutom ingår Beijer Tech i koncernen från årets början. Det finns därför goda möjligheter till en positiv inledning på 2011 trots en stark krona och högre råvarupriser.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| Summa | 272 987 |
|---|---|
| Årets resultat | 94 575 |
| Balanserade vinstmedel | 178 412 |
disponeras enligt följande:
| Till aktieägarna lämnas utdelning om 7,00 kr | |
|---|---|
| per aktie | 210 918 |
| I ny räkning balanseras | 62 069 |
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 76 procent och koncernens soliditet till 60 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap, 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||||
| Nettoomsättning | 3,4 | 2 290 089 | 1 571 219 | – | – | ||
| Kostnader sålda varor | 1,5,7,8 | –1 426 231 | –998 992 | – | – | ||
| Bruttoresultat | 863 858 | 572 227 | 0 | 0 | |||
| Försäljningskostnader | 1,5,7,8 | –238 326 | –190 718 | – | – | ||
| Administrationskostnader | 1,5,7,8 | –220 152 | –142 497 | –41 247 | –30 787 | ||
| Övriga rörelseintäkter | – | – | 14 600 | 13 700 | |||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | 884 | –856 | – | – | ||
| Rörelseresultat | 7,8 | 406 264 | 238 156 | –26 647 | –17 087 | ||
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 9 | – | – | 116 000 | 85 000 | ||
| Ränteintäkter | 1 942 | 1 104 | 5 015 | 6 068 | |||
| Nedskrivning av värdepappersinnehav | –3 604 | –5 896 | –3 604 | –5 896 | |||
| Räntekostnader | –5 809 | –6 910 | –829 | –2 345 | |||
| Resultat efter finansnetto | 398 793 | 226 454 | 89 935 | 65 740 | |||
| Skatt på årets resultat | 10 | –112 266 | –64 077 | 4 640 | 2 604 | ||
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 286 527 | 162 377 | 94 575 | 68 344 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Intäkter/kostnader redovisade direkt i eget kapital | |||||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | 8 444 | 26 783 | – | – | |||
| Omräkningsdifferenser | –39 509 | –25 621 | – | – | |||
| Summa övrigt totalresultat | –31 065 | 1 162 | 0 | 0 | |||
| Summa resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 255 462 | 163 539 | 94 575 | 68 344 | |||
| Redovisat resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 11 | 9,51 | 5,92 | – | – | ||
| Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr | – | – | 7,00 | 5,00 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | |||||
| Goodwill | 12 | 341 559 | 121 147 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 13 | 8 275 | 140 | – | – |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Mark och markanläggningar | 14 | 15 512 | 16 571 | – | – |
| Byggnader | 15 | 148 632 | 162 206 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16 | 242 190 | 256 267 | – | – |
| Inventarier, verktyg och installationer | 17 | 33 878 | 27 636 | 1 040 | 1 259 |
| Finansiella tillgångar | |||||
| Uppskjutna skattefordringar | 27 | 2 034 | 2 260 | – | – |
| Andra långfristiga fordringar | 3 145 | 3 117 | – | – | |
| Andra värdepappersinnehav | 18 | 9 093 | 12 479 | 9 003 | 12 407 |
| Andelar i intresseföretag | 19 | 16 011 | 14 755 | – | – |
| Andelar i koncernföretag | 20 | – | – | 524 003 | 190 678 |
| Summa anläggningstillgångar | 820 329 | 616 578 | 534 046 | 204 344 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 21 | 427 557 | 288 703 | – | – |
| Fordringar | |||||
| Kundfordringar | 22 | 415 524 | 243 681 | – | – |
| Fordringar koncernföretag | – | – | 312 308 | 329 270 | |
| Övriga fordringar | 23 | 22 796 | 13 227 | 202 | 8 |
| Skattefordran | – | – | – | 9 932 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 51 482 | 32 496 | 947 | 878 |
| Likvida medel | 25 | 238 122 | 195 513 | 35 892 | 51 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 155 481 | 773 620 | 349 349 | 340 139 | |
| Summa tillgångar | 1 975 810 | 1 390 198 | 883 395 | 544 483 |
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| eget kapita l och skulder |
|||||
| Eget kapital | 26 | ||||
| Aktiekapital | 125 546 | 114 296 | |||
| Övrigt tillskjutet kapital | 444 351 | 165 351 | |||
| Reserver | –1 501 | 29 564 | |||
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 826 110 | 676 738 | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 394 506 | 985 949 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 703 | 3 081 | |||
| Summa eget kapital | 1 397 209 | 989 030 | |||
| Aktiekapital | 125 546 | 114 296 | |||
| Reservfond | 444 351 | 165 351 | |||
| Summa bundet eget kapital | 569 897 | 279 647 | |||
| Balanserad vinst | 178 412 | 164 322 | |||
| Årets resultat | 94 575 | 68 344 | |||
| Summa fritt eget kapital | 272 987 | 232 666 | |||
| Summa eget kapital | 842 884 | 512 313 | |||
| Långfristiga skulder | |||||
| Uppskjuten skatt | 27 | 50 322 | 32 755 | ||
| Pensionsförpliktelser | 28 | 884 | 357 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 88 994 | 66 854 | ||
| Summa långfristiga skulder | 140 200 | 99 966 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Checkkredit | 29 | 57 919 | 52 701 | – | 17 320 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 6 204 | 6 622 | |
| Leverantörsskulder | 159 392 | 78 881 | 1 212 | 291 | |
| Skatteskulder | 35 616 | 11 947 | 16 085 | – | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 140 083 | 113 434 | 16 271 | 7 299 |
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 23 | 16 141 | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 31 | 45 368 | 28 098 | 739 | 638 |
| Summa kortfristiga skulder | 438 401 | 301 202 | 40 511 | 32 170 | |
| Summa eget kapital och skulder | 1 975 810 | 1 390 198 | 883 395 | 544 483 | |
| Ställda säkerheter | 32 | 278 881 | 304 948 | 12 260 | 12 260 |
| Ansvarsförbindelser | 33 | 3 927 | 3 127 | 1 000 | 1 493 |
| Övrigt | Balanserad | Innehav utan | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Aktie- Kapital |
tillskjutet kapital |
Reserver | vinst inkl. resultat |
Totalt | bestämmande inflytande |
eget kapital |
| 31/12 2008 | 114 296 | 165 351 | 28 402 | 651 516 | 959 565 | 3 285 | 962 850 |
| Summa totalresultat | – | – | 1 162 | 162 377 | 163 539 | – | 163 539 |
| Lämnad utdelning | – | – | – | –137 155 | –137 155 | – | –137 155 |
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
– | – | – | – | 0 | –204 | –204 |
| 31/12 2009 | 114 296 | 165 351 | 29 564 | 676 738 | 985 949 | 3 081 | 989 030 |
| Summa totalresultat | – | – | –31 065 | 286 527 | 255 462 | – | 255 462 |
| Nyemission | 11 250 | 279 000 | – | – | 290 250 | – | 290 250 |
| Lämnad utdelning | – | – | – | –137 155 | –137 155 | – | –137 155 |
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
– | – | – | – | 0 | –378 | –378 |
| 31/12 2010 | 125 546 | 444 351 | –1 501 | 826 110 | 1 394 506 | 2 703 | 1 397 209 |
| Aktie– | Reserv– | Balanserad | Årets | Summa eget | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Kapital | fond | vinst | resultat | kapital | |
| 31/12 2008 | 114 296 | 165 351 | 209 014 | 60 938 | 549 599 | |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 60 938 | –60 938 | 0 | |
| Lämnad utdelning | – | – | –137 155 | – | –137 155 | |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 31 525 | – | 31 525 | |
| Årets resultat | – | – | – | 68 344 | 68 344 | |
| 31/12 2009 | 114 296 | 165 351 | 164 322 | 68 344 | 512 313 | |
| Omföring av föregående års resultat | – | – | 68 344 | –68 344 | 0 | |
| Nyemission | 11 250 | 279 000 | – | – | 290 250 | |
| Lämnad utdelning | – | – | –137 155 | – | –137 155 | |
| Koncernbidrag minskat med skatt | – | – | 83 901 | – | 83 901 | |
| Lämnat ägartillskott | – | – | –1 000 | – | –1 000 | |
| Årets resultat | – | – | – | 94 575 | 94 575 | |
| 31/12 2010 | 125 546 | 444 351 | 178 412 | 94 575 | 842 884 |
Föreslagen utdelning 7,00 kr per aktie, totalt 210 918.
| Belopp i kkr | Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 406 264 | 238 156 | –26 647 | –17 087 | |
| Finansnetto | 34 | –3 867 | –6 602 | 248 986 | 120 804 |
| Betald skatt | –88 597 | –57 882 | 228 | –9 391 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 35 | 75 934 | 72 243 | 219 | 7 922 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 389 734 | 245 915 | 222 786 | 102 248 | |
| Förändring av varulager | –45 600 | 29 072 | – | – | |
| Förändring av fordringar | –94 675 | 37 698 | –97 957 | 326 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 30 855 | –35 325 | 25 661 | –1 410 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 280 314 | 277 360 | 150 490 | 101 164 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –47 933 | –60 290 | – | – | |
| Investering i immateriella tillgångar | – | –317 | – | – | |
| Placeringar i övriga aktier | –555 | –857 | – | –795 | |
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | 1 371 | –60 | – | – | |
| Förvärv av bolag | 36 | –64 950 | – | –43 075 | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –112 067 | –61 524 | –43 075 | –795 | |
| Kassaflöde efter investeringar | 168 247 | 215 836 | 107 415 | 100 369 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av långfristiga skulder och checkkredit | –1 404 | –44 028 | –17 320 | 5 259 | |
| Erhållet/lämnat koncernbidrag och ägartillskott exklusive skatt | – | – | 82 901 | 31 525 | |
| Utbetald utdelning | –137 155 | –137 155 | –137 155 | –137 155 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –138 559 | –181 183 | –71 574 | –100 371 | |
| Förändring av likvida medel | 29 688 | 34 653 | 35 841 | –2 | |
| Likvida medel vid årets början | 195 513 | 161 495 | 51 | 53 | |
| Kursdifferens i likvida medel och förvärvad kassa | 12 921 | –635 | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 238 122 | 195 513 | 35 892 | 51 |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 428 326 | 418 474 | 175 000 | 157 680 | |
| Tillgänglig likviditet | 666 448 | 613 987 | 210 892 | 157 731 |
Samtliga belopp i kkr där ej annat anges
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och Internationella Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
IFRS 3 (omarbetad) »Rörelseförvärv«. Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Tillämpningen har inneburit en förändring av hur förvärv redovisas, bl a vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Ändringen tillämpas framåtriktat från räkenskapsåret 2010 och har inte inneburit någon effekt på tidigare gjorda förvärv. Förvärvsrelaterade kostnader uppgående till 4,7 Mkr har redovisats i koncernens resultaträkning. Enligt tidigare regler skulle dessa ha ingått som en del av köpeskillingen för rörelseförvärven. En tilläggsköpeskilling har redovisats till verkligt värde per den 1 september 2010.
IAS 27 (omarbetad) »Koncernredovisning och separata finansiella rapporter«. Den ändrade standarden kräver bl a att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden tillämpas framåtriktat för transaktioner från den 1 januari 2010. IAS 27 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period då det inte har förekommit några transaktioner där företaget förlorat det bestämmande inflytandet men har kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande.
IAS 38 (ändring) »Immateriella tillgångar«. Ändringen ger vägledning i att fastställa verkligt värde på en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv och tillåter redovisningen av tillgångar som en enda tillgång om de enskilda tillgångarna har liknande nyttjandeperioder.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2010 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats som är obligatoriska för koncernens redovisning och som tillämpas från 1 januari 2011, eller senare. Beijer Alma tillämpar under 2010 inga standarder och tolkningar i förtid. De standarder som kan påverka de finansiella rapporterna vid införandet är:
IFRS 9 »Financial instruments«. Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39 »Finansiella instrument: värdering och klassificering. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Den är dock ännu ej antagen av EU.
IAS 24 (omarbetad) »Upplysningar om närstående«. IAS 24 (omarbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Förtida tillämpning för hela eller delar av standarden är tillåten. Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011. När den omarbetade standarden kommer att tillämpas, kommer koncernen att behöva upplysa om transaktioner mellan koncernföretagen och koncernens intresseföretag.
Övriga standarder och tolkningar bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 12. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts och som inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill har gjorts med en sådan marginal att företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer att göra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde. Det är ledningens bedömning att det även med en viss variation i de viktigaste variablerna ej kommer att föreligga nedskrivningsbehov.
Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra kundfordringar som bedöms på en individuell basis. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra avvikelser i värderingen. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar.
Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bl a produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har bestämmande inflytande, d v s har rätten att utforma bolagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för ett förvärv av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade förvärvade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag koncernen har kontroll genom ett bestämmande inflytande över bolaget och med belopp avseende tiden efter förvärvet.
Avyttrade dotterbolag exkluderas ur koncernens redovisning från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster eller -förluster elimineras i sin helhet.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
| Väsentliga valutakurser | Bokslutskurs | Snittkurs | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010 | 2009 | |
| USD | 6,80 | 7,18 | 7,21 | 7,65 |
| EUR | 9,01 | 10,27 | 9,49 | 10,61 |
| GBP | 10,54 | 11,42 | 11,10 | 11,91 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen under nettoomsättning eller kostnad såld vara. Valutasäkringstransaktioner i form av valutaterminskontrakt avseende framtida flöden i utländsk valuta påverkar resultatet i takt med att de löper ut.
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50 %. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras.
Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen är det VD som är den som fattar strategiska beslut. Beijer Almas segment är koncernens rörelsegrenar Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (industrihandel).
Koncernens nettoomsättning utgörs av det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Beijer Alma redovisar intäkter när risken för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor samt betalning av den relaterade kundfordran är sannolikt säkerställd, dvs när intäkten kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla bolaget. Koncernen grundar sina bedömningar på historiskt utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Försäljning redovisas netto efter moms, lämnade rabatter, returer, kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta samt efter det att koncernintern försäljning har eliminerats.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig om de ej avser lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. I dessa fall aktiveras eventuella lånekostnader som en del av anskaffningsvärdet på tillgången.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristiga skulder. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt samt årets resultat.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernens immateriella tillgångar består huvudsakligen av goodwill. Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 12.
Avtalsenliga kundrelationer och licenser som förvärvats genom rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. De avtalsenliga kundrelationerna och licenserna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt för att fördela kostnaden över dennes bedömda nyttjandeperiod.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer.
Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader samt mark, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder:
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde.
Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingsperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.
Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov. På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återvinning bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Egentillverkade hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen.
Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Investeringar i eget kapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserad transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«. Koncernen dokumenterar sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de säkringsinstrument som används är effektiva.
Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Se även not 29.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkt. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 1.
Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Ersättning till anställda redovisas i enlighet med IFRS 2, »Ersättningar till anställda«. För närvarande finns inga utestående incitamentsprogram.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast eventuell utdelning av vinstmedel.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets akutgrupp (URA 7).
| Arbetsställen | Genomsnittligt antal anställda | |
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| SVERIGE Moderbolaget |
||
| Uppsala | 2 | 2 |
| Stockholm | 3 | 3 |
| Dotterbolagen | ||
| Filipstad | 106 | 102 |
| Göteborg | 54 | – |
| Hallstahammar | 14 | – |
| Halmstad | 12 | – |
| Helsingborg | 12 | – |
| Herrljunga | 43 | 46 |
| Karlstad | 11 | 10 |
| Lidköping | 2 | – |
| Ludvika | 1 | – |
| Luleå | 2 | – |
| Malmö | 41 | – |
| Mönsterås | 30 | 33 |
| Skellefteå | 3 | – |
| Stockholm | 84 | 62 |
| Tierp | 145 | 168 |
| Oxelösund | 1 | – |
| Värnamo | 49 | 45 |
| Växjö | 27 | 26 |
| Örebro | 6 | – |
| Summa Sverige | 648 | 497 |
| Män | Kvinnor | Totalt | Män | Kvinnor | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |||||
| Summa Sverige | 499 | 149 | 648 | 363 | 134 | 497 |
| UTLANDET | ||||||
| Danmark | 50 | 21 | 71 | 57 | 27 | 84 |
| Finland | 27 | 6 | 33 | 23 | 4 | 27 |
| Frankrike | 3 | 2 | 5 | 3 | 2 | 5 |
| Hongkong | 2 | 5 | 7 | 3 | 5 | 8 |
| Kina | 127 | 84 | 211 | 130 | 49 | 179 |
| Lettland | 44 | 41 | 85 | 30 | 28 | 58 |
| Nederländerna | 3 | 2 | 5 | 3 | 2 | 5 |
| Norge | 10 | 2 | 12 | 5 | 2 | 7 |
| Polen | 24 | 16 | 40 | 8 | 11 | 19 |
| Ryssland | 2 | 2 | 4 | 1 | 0 | 1 |
| Storbritannien | 138 | 53 | 191 | 128 | 47 | 175 |
| Tyskland | 60 | 25 | 85 | 58 | 23 | 81 |
| Summa utlandet | 490 | 259 | 749 | 449 | 200 | 649 |
| Totalt | 989 | 408 | 1 397 | 812 | 364 | 1 146 |
Av antalet anställda är 989 män (812) och 408 kvinnor (334). Totalt finns 50 (38) styrelseledamöter i koncernens bolag, av dessa är 49 män (37). Koncernbolagens 32 (22) verkställande direktörer är samtliga män. I moderbolagets styrelse är 6 (6) av 7 (7) styrelseledamöter män och verkställande direktören är man.
I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 28 890 | 22 980 |
| Varav tantiem, VD och styrelse | 7 377 | 4 940 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 16 543 | 11 646 |
| Varav pensionskostnader | 6 856 | 4 799 |
| Lön, övriga | 238 600 | 169 127 |
| Sociala avgifter, övriga | 95 701 | 66 565 |
| Varav pensionskostnader | 19 320 | 13 731 |
Utomlands har löner och ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| VD/Styrelse | Övriga | VD/Styrelse | Övriga | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| varav | Soc. | varav | Soc. | varav | Soc. | varav | Soc. | |||||
| Lön | tantiem | avg. pens.kostn | Lön | avg. | Lön | tantiem | avg. pens.kostn | Lön | avg. | |||
| 2010 | 2009 | |||||||||||
| Danmark | 2 808 | 109 | 227 | 222 | 30 928 | 2 858 | 2 314 | – | 201 | 195 | 40 373 | 3 195 |
| Finland | 2 832 | 237 | 704 | 381 | 10 921 | 2 862 | 1 957 | 255 | 547 | 255 | 8 957 | 2 159 |
| Norge | 2 108 | 105 | 383 | 150 | 6 022 | 1 205 | 1 128 | 101 | 352 | 49 | 3 760 | 1 004 |
| Lettland | 625 | 67 | 151 | – | 5 230 | 1 261 | 609 | 38 | 171 | – | 4 735 | 1 326 |
| Frankrike | – | – | – | – | 2 467 | 1 215 | – | – | – | – | 3 363 | 1 454 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 2 781 | 981 | – | – | – | – | 3 756 | 456 |
| Storbritannien | 4 440 | 311 | 1 000 | 561 | 48 813 | 3 550 | 4 475 | 357 | 968 | 502 | 50 007 | 5 478 |
| Tyskland | 3 020 | 123 | 342 | 17 | 28 662 | 5 128 | 3 735 | 276 | 339 | 11 | 29 782 | 5 804 |
| Hongkong | – | – | – | – | 3 081 | 492 | – | – | – | – | 3 896 | 718 |
| Kina | 1 072 | 161 | 44 | – | 10 819 | 4 009 | 488 | 45 | 41 | 36 | 7 801 | 3 555 |
| Ryssland | 297 | – | 26 | 20 | 266 | 70 | – | – | – | – | 723 | – |
| Polen | – | – | – | – | 3 330 | 638 | – | – | – | – | 1 686 | 305 |
| Summa löner och | ||||||||||||
| ersättningar | 17 202 | 1 113 | 2 877 | 1 351 153 320 | 24 269 | 14 706 | 1 072 | 2 619 | 1 048 158 839 25 454 | |||
| Summa löner och ersättningar i Sverige |
||||||||||||
| enligt ovan | 28 890 | 7 377 | 16 543 | 6 856 238 600 | 95 701 | 22 980 | 4 940 11 646 | 4 799 169 127 | 66 565 | |||
| Totalt koncernen | 46 092 | 8 490 | 19 420 | 8 207 391 920 119 970 | 37 686 | 6 012 14 265 | 5 847 327 966 | 92 019 |
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 12 059 | 8 996 |
| varav tantiem, VD och styrelse | 4 750 | 1 522 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 5 138 | 4 120 |
| varav pensionskostnader | 1 771 | 1 708 |
| Lön, övriga | 5 957 | 4 764 |
| Sociala avgifter, övriga | 2 778 | 2 319 |
| varav pensionskostnader | 907 | 774 |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering, UFR:6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare, är detta en förmånsbestämd plan. För räkenskapsåret 2010 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Den 30 september 2010 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån till 134 procent (31/12 2009: 141 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Något särskilt arvode för kommittéarbete utgår ej. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, rörlig lön och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de tre dotterbolagen, koncernens ekonomichef samt koncernens controller.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig lön ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För den verkställande direktören är tantiemet maximerat till 100 procent av grundlön. För övriga inom ledningsgruppen är tantiemet maximerat till 100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Tantiemet baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som del av den totala ersättningen.
| Styrelsearvode/grundlön | inklusive bilfömån | Pensions Tantiem kostnader |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut på årsstämman 2010 till |
||||
| 7 ledamöter) | 2 200 | – | – | 2 200 |
| Ledningsgruppen 6 personer | 14 066 | 9 238 | 5 533 | 28 837 |
| varav verkställande direktören | 5 089 | 4 750 | 1 771 | 11 610 |
| Summa | 16 266 | 9 238 | 5 533 | 31 037 |
| Styrelsearvode/grundlön | inklusive bilfömån | Pensions Tantiem kostnader |
Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode i enlighet med beslut på årsstämman 2009 till |
||||
| 7 ledamöter) | 2 200 | – | – | 2 200 |
| Ledningsgruppen 5 personer | 12 270 | 4 951 | 4 014 | 21 235 |
| varav verkställande direktören | 5 047 | 1 522 | 1 708 | 8 277 |
| Summa | 14 470 | 4 951 | 4 014 | 23 435 |
Inom styrelsen har ordföranden erhållit 850 000 kr (850 000) i arvode och övriga 6 (6) ledamöter 225 000 (225 000) kr vardera i arvode.
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat. I beloppen ovan ingår särskild löneskatt med 24,26 procent av premien.
Uppsägningstiden från bolagets sida är 24 månader och från den anställdes 9 månader. Uppsägningslönen skall inte avräknas mot andra inkomster. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med ett belopp som utgör 30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 18 och 24 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern är 65 år i samtliga fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Anders Wall. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c., Ekon Dr h.c., Generalkonsul. Styrelseledamot sedan: 1992. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m fl.Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA och KSLA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks /Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl.
Marianne Brismar. Utbildning: Apotekare 1987, Civ ekonom Handelshögskolan Göteborg 1992. Styrelseledamot sedan 2010. Styrelseledamot i: Semcon AB, Ernströmgruppen, Concentric AB samt Imego AB. Tidigare befattningar: Koncernchef i Atlet AB (1995–2007).
Anders G. Carlberg. Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1997. Styrelseledamot i: Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, SäkI, Mekonomen, Höganäs AB (ordf.), Sweco AB, Herenco AB (ordf.) m fl. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.
Göran W Huldtgren. Utbildning: Ekonomutbildning vid Uppsala Universitet. VD Scandecor Marketing AB. Styrelseledamot sedan 1983. Styrelseledamot i: LeanOn AB. Tidigare befattningar: egen företagare sedan 1968.
Peter Nilsson. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot sedan 2008. Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Anders Ullberg. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseordförande i Boliden, Eneqvistbolagen och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Norex International, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB Svenskt Stål, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Johan Wall, Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Bisnode AB. Styrelsesuppleant: 1997–2000. Styrelseledamot sedan: 2000. Styrelseledamot i: Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl. Tidigare befattningar: VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Bertil Persson, Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB. Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002. Styrelseledamot: 2001–2002. Tidigare befattningar: chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Sverige | 712 510 | 289 675 |
| Övriga EU | 1 150 536 | 961 531 |
| Övriga Europa | 135 180 | 90 477 |
| Asien | 240 507 | 182 781 |
| Övriga världen | 51 356 | 46 755 |
| Totalt | 2 290 089 | 1 571 219 |
De länder, förutom Sverige, där Beijer Alma har störst nettoomsättning är:
| Mkr | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Storbritannien | 348 | 317 |
| Tyskland | 252 | 230 |
| Kina | 153 | 131 |
| Danmark | 104 | 83 |
Rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av koncernledningen och som används för att fatta strategiska beslut.
Rörelsesegmenten är Beijer Almas underkoncerner Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (teknikhandel). Lesjöfors och Habia har egen tillverkning och produktutveckling. Alla segmenten har egen administration och marknadsföring. Varje underkoncern leds av en VD som ingår i koncernledningen.
| 2010 | Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 1 206,7 | 558,1 | 526,3 | – | – | 2 291,1 |
| Försäljning mellan segment | – | – | –1,0 | – | – | –1,0 |
| Intäkter från externa kunder | 1 206,7 | 558,1 | 525,3 | – | – | 2 290,1 |
| Rörelseresultat | 349,4 | 46,2 | 41,6 | –30,8 | –0,1 | 406,3 |
| Ränteintäkter | 1,3 | 0,3 | 0,3 | 121,0 | –121,0 | 1,9 |
| Räntekostnader | –5,9 | –3,7 | –0,5 | –4,4 | 5,1 | –9,4 |
| Resultat efter finansnetto | 344,8 | 42,8 | 41,4 | 85,8 | –116,0 | 398,8 |
| Skatt | –93,6 | –12,7 | –10,6 | 4,6 | – | –112,3 |
| Redovisat resultat | 251,2 | 30,1 | 30,8 | 90,4 | –116,0 | 286,5 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | –43,2 | –22,2 | –4,8 | –0,5 | – | –70,7 |
| Nedskrivningar av goodwill | –6,1 | – | – | – | – | –6,1 |
| Resultatandel i intressebolag | 0,7 | 0,1 | – | – | 0,1 | 0,9 |
| Tillgångar | 942,1 | 449,5 | 363,9 | 952,1 | –731,8 | 1 975,8 |
| Skulder | 376,7 | 212,2 | 151,4 | 92,1 | –251,1 | 581,3 |
| Varav räntebärande | 21,6 | 92,1 | 35,0 | – | –1,8 | 146,9 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 163,7 | 13,2 | 26,7 | 35,9 | –1,4 | 238,1 |
| Nettoskuld | –142,1 | 78,9 | 8,3 | –35,9 | –0,4 | –91,2 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 42,9 | 10,1 | 1,5 | 0,7 | – | 55,2 |
| 2009 | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Lesjöfors | Habia | (moderbolag m m) | Eliminering | Summa |
| Segmentets intäkter | 1 046,5 | 522,6 | 2,1 | – | 1 571,2 |
| Försäljning mellan segment Intäkter från externa kunder |
– 1 046,5 |
– 522,6 |
– 2,1 |
– – |
– 1 571,2 |
| Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansnetto Skatt Redovisat resultat |
242,9 0,8 –8,1 235,6 –65,2 170,4 |
11,5 0,3 –4,2 7,6 –1,2 6,4 |
–16,2 91,1 –6,6 68,3 2,3 70,6 |
– –91,1 6,1 –85,0 – –85,0 |
238,2 1,1 –12,8 226,5 –64,1 162,4 |
| I rörelseresultatet ingår Avskrivningar Nedskrivningar av goodwill Resultatandel i intressebolag |
–46,3 –1,9 – |
–24,5 – –0,1 |
–0,6 – –0,8 |
– – – |
–71,4 –1,9 –0,9 |
| Tillgångar Skulder Varav räntebärande Kassamedel (ingår i tillgångar) Nettoskuld |
929,7 445,7 34,9 179,7 –144,8 |
426,7 182,2 84,2 15,7 68,5 |
546,2 33,8 16,9 0,1 16,8 |
–512,4 –257,4 – – – |
1 390,2 404,3 136,0 195,5 –59,5 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar |
34,9 | 25,6 | – | – | 60,5 |
I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| PwC | ||||
| Revisionsuppdraget | 3 240 | 2 680 | 500 | 500 |
| Revisionsverksamhet utöver | ||||
| revisionsuppdrag | 370 | 178 | 196 | 65 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdraget | 958 | 985 | – | – |
| Övriga tjänster | 8 | 50 | – | – |
| Totalt | 4 576 | 3 893 | 696 | 565 |
PwC har ej utfört någon skatterådgivning eller några övriga tjänster. Övriga revisorer har ej utfört någon skatterådgivning.
Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 14 103 (13 873).
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Andel av resultat från: | ||
| Hanil Precision Co Ltd | 745 | 0 |
| BCB Baltic AB | -6 | –781 |
| Irradose AB | 145 | –75 |
| Totalt | 884 | –856 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar enligt följande:
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 46 432 | 51 221 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 625 | 9 376 |
| Byggnader | 10 324 | 10 405 |
| Markanläggningar | 83 | 82 |
| Andra immateriella tillgångar | 2 219 | 364 |
| Totalt | 70 683 | 71 448 |
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 219 (260).
Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Årets leasingkostnad Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: |
39 070 | 20 220 | 2 175 | 1 576 |
| Inom ett år | 35 339 | 13 444 | 1 986 | 1 950 |
| Senare än ett men inom fem år | 121 774 | 40 854 | 4 375 | 2 819 |
| Senare än fem år | 30 159 | 3 476 | – | – |
| Totalt | 187 272 | 57 774 | 6 361 | 4 769 |
Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Anteciperad utdelning från: | ||
| Beijer Tech | 25 000 | – |
| Habia Cable AB | 21 000 | 25 000 |
| Lesjöfors AB | 70 000 | 60 000 |
| Totalt | 116 000 | 85 000 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Aktuell skatt för perioden | –110 328 | –62 188 –25 388 –8 697 | ||
| Temporära skillnader avseende: | ||||
| obeskattade reserver | –2 023 | –1 910 | – | – |
| avsättningar för strukturkostnader | –319 | –37 | – | – |
| Skatteeffekt av koncernbidrag | – | – 29 940 11 250 | ||
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 404 | 58 | 88 | 51 |
| Totalt | –112 266 | –64 077 | 4 640 | 2 604 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Resultat före skatt | 398 793 | 226 454 | 89 935 | 65 740 |
| 26,3 % | –104 883 | –59 557 | –23 653 | –17 290 |
| Skatt för perioden | –112 266 | –64 077 | 4 640 | 2 604 |
| Skillnadsbelopp | –7 383 | –4 520 | 28 293 | 19 894 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Effekt av: | ||||
| skatt hänförlig till tidigare år | 105 | 59 | 88 | 51 |
| utländska skattesatser | –96 | 94 | – | – |
| ej avdragsgilla poster | –6 082 | –4 915 | –2 303 –2 512 | |
| ej skattepliktiga intäkter | 3 155 | 2 571 | 30 508 22 355 | |
| Övrigt | –4 465 | –2 329 | – | – |
| Totalt | –7 383 | –4 520 | 28 293 19 894 |
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 28,2 % (28,3).
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Använt resultat för beräkning av resultat per aktie Redovisat resultat hänförligt till |
||
| moderbolagets aktieägare | 286 527 | 162 377 |
| Antal aktier | 30 131 100 | 27 431 100 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner varför antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 127 124 | 134 653 |
| Förvärv1 | 172 956 | –3 372 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 60 950 | – |
| Omräkningsdifferenser | –7 359 | –4 157 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 353 671 | 127 124 |
| Ingående nedskrivningar | 5 977 | 4 061 |
| Årets nedskrivningar | 6 135 | 1 916 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 12 112 | 5 977 |
| Redovisat värde | 341 559 | 121 147 |
| 1) Koncernen | 2010 | 2009 |
| Förvärv av Beijer Tech | 146 341 | – |
| Förvärv av Preben Z Jensen | 26 615 | – |
| Utebliven tidigare bokförd | ||
| tilläggsköpeskilling CST Technology | – | –2 500 |
| Förvärv av Habia Sp Zoo | – | 93 |
| Utebliven tidigare bokförd tilläggs | ||
| köpeskilling Harris Springs Ltd | – | –965 |
| Summa | 172 956 | –3 372 |
Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna:
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Lesjöfors | 56 298 | 63 901 |
| Habia | 51 355 | 57 246 |
| Beijer Tech | 233 906 | – |
| Summa | 341 559 | 121 147 |
Under året har nedskrivning gjorts inom Lesjöfors med 6 135. Beloppet avser del av goodwillvärde i en kassagenererande enhet vars marknadsförutsättningar försämrats jämfört med förvärvstidpunkten.
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill.
Nedskrivningsprövningarna har baserats på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa värden bygger på kassaflödesprognoser, vari prognosen för det första året baserar sig på respektive rörelsegrens planer. För efterföljande år ligger den antagna tillväxttakten i nivå med BNP–prognoserna, på 2–3 %, d v s en nivå som bedöms ligga i nivå med den långsiktiga inflationsnivån. Företagsledningen har fastställt antaganden och prognoser.
Budgeterad rörelsemarginal har fastställts baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen.
| Följande diskonteringsräntor före skatt har använts vid utgången av 2010: | |
|---|---|
| Egen kapitalfinansiering | 10 % |
| Skuldfinansiering | 5 % |
| Vägd finansieringskostnad | 7 % |
Bolagets bedömningar är att rimliga möjliga förändringar i årlig tillväxttakt, rörelsemarginal, diskonteringsränta samt övriga gjorda antaganden, inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde understigande det redovisade värdet.
Förutom ovanstående nedskrivning i Lejsöfors har inga nedskrivningar föranletts av gjord prövning under innevarande år.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 240 | 240 |
| Inköp | 2 943 | – |
| Förvärv av dotterbolag | 16 365 | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 19 548 | 240 |
| Ingående avskrivningar | 100 | 53 |
| Förvärv av dotterbolag | 8 682 | – |
| Årets avskrivningar | 2 491 | 47 |
| Utgående ack. avskrivningar | 11 273 | 100 |
| Redovisat värde | 8 275 | 140 |
Av det redovisade värdet avser för 2010 8 183 Mkr förvärvade kundrelationer och 92 licenser. 2009 års belopp avser licenser.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 18 321 | 18 834 |
| Inköp | – | 16 |
| Omräkningsdifferenser | –977 | –529 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 17 344 | 18 321 |
| Ingående avskrivningar | 1 690 | 1 608 |
| Årets avskrivningar | 83 | 82 |
| Omräkningsdifferenser | –1 | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 772 | 1 690 |
| Ingående nedskrivningar | 60 | – |
| Årets nedskrivningar | – | 60 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 60 | 60 |
| Redovisat värde | 15 512 | 16 571 |
| Bokfört värde i mark i Sverige | 7 248 | 7 270 |
| Taxeringsvärde mark i Sverige | 9 279 | 9 279 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 276 487 | 281 831 |
| Inköp | 4 019 | 1 664 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 500 | 20 |
| Omräkningsdifferenser | –12 532 | –7 028 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 268 474 | 276 487 |
| Ingående avskrivningar | 113 320 | 105 218 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 193 | – |
| Årets avskrivningar | 10 333 | 10 405 |
| Omräkningsdifferenser | –4 965 | –2 303 |
| Utgående ack. avskrivningar | 118 881 | 113 320 |
| Ingående nedskrivningar | 961 | 961 |
| Redovisat värde | 148 632 | 162 206 |
| Bokfört värde byggnader i Sverige | 88 365 | 99 244 |
| Taxeringsvärde byggnader i Sverige | 71 860 | 70 656 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 755 259 | 723 396 |
| Inköp | 45 196 | 57 895 |
| Försäljningar och utrangeringar | –32 117 | –9 090 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | 348 |
| Omklassificeringar | –233 | –601 |
| Omräkningsdifferenser | –25 909 | –16 689 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 742 196 | 755 259 |
| Ingående avskrivningar | 493 606 | 459 612 |
| Försäljning och utrangeringar | –28 514 | –7 824 |
| Förvärv av dotterbolag | – | –127 |
| Omklassificeringar | 1 104 | 1 082 |
| Årets nedskrivningar | 45 141 | 51 221 |
| Omräkningsdifferenser | –16 717 | –10 358 |
| Utgående ack. avskrivningar | 494 620 | 493 606 |
| Ingående nedskrivningar | 5 386 | 5 043 |
| Årets nedskrivningar | – | 343 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 5 386 | 5 386 |
| Redovisat värde | 242 190 | 256 267 |
I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande:
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | 1 883 | 1 946 |
| Kvarvarande restvärde | 548 | 875 |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 595 | 603 |
| Senare än ett men inom fem år | 59 | 350 |
| Totalt | 654 | 953 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 105 102 | 107 174 | 2 755 | 2 755 |
| Inköp | 9 841 | 4 924 | – | – |
| Förvärv av dotterbolag | 33 864 | 49 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –6 588 | –4 752 | – | – |
| Omklassificeringar | –76 | –562 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –3 631 | –1 731 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 138 512 | 105 102 | 2 755 | 2 755 |
| Ingående avskrivningar | 76 152 | 73 931 | 1 496 | 1 236 |
| Förvärv av dotterbolag | 24 037 | 49 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –6 440 | –4 418 | – | – |
| Omklassificeringar | 12 | –1 082 | – | – |
| Årets avskrivningar | 12 618 | 9 376 | 219 | 260 |
| Omräkningsdifferenser | –3 212 | –1 704 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 103 167 | 76 152 | 1 715 | 1 496 |
| Ingående nedskrivningar | 1 314 | 1 329 | – | – |
| Omklassificering | – | –15 | – | – |
| Årets nedskrivningar | 153 | – | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 1 467 | 1 314 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 33 878 | 27 636 | 1 040 | 1 259 |
| Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Innoventus AB | 556602–2728 | 11 | Uppsala | 235 |
| Innoventus Project AB | 556616–8356 | 5 | Uppsala | 1 000 |
| Innoventus Life Science 1 KB* | 969677–8530 | 8 | Uppsala | 7 768 |
| 9 003 | ||||
| Koncernen | ||||
| Drug Safety Inc. (f d PharmaSoft Inc.) | <1 | Delaware, USA | 0 | |
| Industrial Development & Investment AB | 556518–9973 | <1 | Stockholm | 0 |
| Övrigt | – | 90 | ||
| Totalt | 9 093 |
* Utfästelse finns om investeringar på ytterligare 1,0 Mkr. De direkta innehaven är inte noterade på någon börs eller annan handelsplats.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 29 968 | 29 101 | 24 897 | 24 102 |
| Försäljningar | –800 | – | –800 | – |
| Inköp | 1 018 | 867 | 1 000 | 795 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 30 186 | 29 968 | 25 097 | 24 897 |
| Ingående nedskrivningar | 17 489 | 11 593 | 12 490 | 6 594 |
| Årets nedskrivningar | 3 604 | 5 896 | 3 604 | 5 896 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 21 093 | 17 489 | 16 094 | 12 490 |
| Redovisat värde | 9 093 | 12 479 | 9 003 | 12 407 |
| Koncernen | Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||||
| BCB Baltic AB | 556649-7540 | 22 | Uppsala | 850 | 856 |
| Hanil Precision Co Ltd | 20 | Pusan, Sydkorea | 14 591 | 13 846 | |
| Irradose AB | 556721-1858 | 49 | Tierp | 570 | 53 |
| Totalt | 16 011 | 14 755 |
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 100 Mkr med en rörelsemarginal på 8 procent. Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 14 Mkr (11). Köpen har gjorts på kommersiella villkor.
BCB Baltic AB investerar i minoritetsposter i företag i de baltiska länderna.
Irradose AB utför elektronbehandling av kabel. De första leveranserna skedde under september 2009.
Under 2010 var omsättningen 5 Mkr och resultat före skatt 0,5 Mkr.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 14 755 | 15 399 |
| Resultatandel efter skatt | 884 | –856 |
| Förvärv | 372 | 212 |
| Redovisat värde | 16 011 | 14 755 |
| Koncernens andel per 31/12 2010 (Mkr) | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Redovisat resultat |
|---|---|---|---|---|
| BCB Baltic AB | 0,9 | 0 | – | 0 |
| Hanil Precision Co Ltd | 9,0 | 3,7 | – | 0,8 |
| Irradose AB | 5,2 | 4,9 | – | 0,1 |
| Moderbolaget | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 565 445 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Täby | 87 576 | 237 316 2) |
| Beijer Tech AB | 556650-8320 | 50 000 | Malmö | 333 324 | 212 504 3) |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 289 | 1 290 |
| AB Stafsjö Bruk | 556551-9005 | 1 000 | Uppsala | 100 | 103 |
| Shipping & Aviation Sweden AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 1 000 | 1 314 |
| Beijer Alma Utvecklings AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 714 | 1 940 |
| Totalt | 524 003 |
1) Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 70 000.
2) Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 21 000.
3) Inklusive anteciperad utdelning till moderbolaget om 25 000.
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 193 042 | 193 042 |
| Inköp | 333 325 | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 526 367 | 193 042 |
| Ingående nedskrivningar | 2 364 | 598 |
| Årets nedskrivningar | – | 1 766 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 2 364 | 2 364 |
| Redovisat värde | 524 003 | 190 678 |
| Dotterbolagens andelsinnehav i koncernföretag | Org.nr | Procentuell andel | Säte | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors Fjädrar AB | 556063-5244 | 100 | Filipstad | 9 532 |
| Lesjöfors Automotive AB | 556335-0882 | 100 | Växjö | 24 000 |
| Lesjöfors Stockholms Fjäder AB | 556062-9890 | 100 | Stockholm | 24 619 |
| Lesjöfors Industrifjädrar AB | 556593-7967 | 100 | Herrljunga | 10 500 |
| Lesjöfors Banddetaljer AB | 556204-0773 | 100 | Värnamo | 28 103 |
| Stece Fjädrar AB | 556753-6114 | 100 | Mönsterås | 1 000 |
| Lesjöfors A/S | 100 | Köpenhamn, Danmark | 56 603 | |
| Lesjöfors A/S | 100 | Oslo, Norge | 53 | |
| Oy Lesjöfors AB | 100 | Åminnefors, Finland | 1 000 | |
| Lesjöfors Springs Oy | 100 | Åbo, Finland | 1 492 | |
| Lesjöfors Springs Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 316 | |
| Lesjöfors Automotive Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 774 | |
| Lesjöfors Springs GmbH | 100 | Hagen, Tyskland | 446 | |
| Lesjöfors Springs LV | 100 | Liepaja, Lettland | 992 | |
| Lesjöfors Gas Springs LV | 70 | Liepaja, Lettland | 6 764 | |
| Lesjöfors China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 3 070 | |
| Lesjöfors Springs Russia | 100 | Moskva, Ryssland | 4 283 | |
| European Springs & Pressings Ltd | 100 | Beckenham, Storbritannien | 56 353 | |
| Harris Springs Ltd | 100 | Reading, Storbritannien | 2 455 | |
| Habia Cable CS Technology AB | 556633-2473 | 100 | Lidingö | 9 218 |
| Habia Benelux BV | 100 | Breda, Nederländerna | 1 020 | |
| Habia Cable Asia Ltd | 100 | Hongkong, Kina | 55 | |
| Habia Cable China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 11 402 | |
| Habia Kabel GmbH | 100 | Düsseldorf, Tyskland | 29 797 | |
| Habia Cable Inc. | 100 | New Jersey, USA | 0 | |
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co. KG | 100 | Norderstedt, Tyskland | 81 295 | |
| Habia Cable Ltd. | 100 | Bristol, Storbritannien | 3 614 | |
| Habia Cable SA | 100 | Orleans, Frankrike | 679 | |
| Habia Cable Latvia SIA | 100 | Liepaja, Lettland | 0 | |
| Habia Cable Sp Zoo | 100 | Dulole, Polen | 7 450 | |
| Alma Uppsala AB | 556480-0133 | 100 | Uppsala | 6 354 |
| Daxpen Holding AB | 556536-1457 | 100 | Stockholm | 6 061 |
| Beijer Industri AB | 556031-1549 | 100 | Malmö | 22 246 |
| Lundgrens Sverige AB | 556063-3504 | 100 | Göteborg | 51 299 |
| AB Tebeco | 556021-1442 | 100 | Halmstad | 6 538 |
| Beijer AS | 100 | Drammen, Norge | 4 324 | |
| Beijer OY | 100 | Helsingfors, Finland | 4 092 | |
| A/S Preben Z Jenssen | 100 | Hedehusene, Danmark | 35 683 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 144 708 | 113 369 |
| Produkter i arbete | 35 790 | 36 257 |
| Färdigvaror | 247 059 | 139 077 |
| Totalt | 427 557 | 288 703 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 4 980 | 4 256 |
| Produkter i arbete | 217 | – |
| Färdigvaror | 3 245 | 1 393 |
| Totalt | 8 442 | 5 649 |
| Färdigvaror | 3 176 | 960 |
|---|---|---|
| Totalt | 6 651 | 4 645 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Totalt utestående kundfordringar | 424 750 | 250 216 |
| Reserv för osäkra fordringar | –9 226 | –6 535 |
| Bokfört värde | 415 524 | 243 681 |
| Förfallet belopp | 76 890 | 46 338 |
| Varav förfallet mer än 30 dagar | 20 570 | 13 596 |
| Reserv för osäkra fordringar | 9 226 | 6 535 |
Den 31/12 2010 fanns kundfordringar om 11 344 som är förfallna med mer än 30 dagar och för vilka inga reserveringar för osäkra fordringar gjorts. Beloppet avser kunder som tidigare inte haft några betalningsanmärkningar.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 6 535 | 4 372 |
| Genom förvärv av bolag | 619 | – |
| Årets reservering | 4 533 | 5 174 |
| Återföring av tidigare reserveringar | –1 618 | –1 265 |
| Bortskrivning av fordringar | –843 | –1 746 |
| Utgående balans | 9 226 | 6 535 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Moms | 7 738 | 4 973 | 151 | – |
| Förskott till leverantör | 1 554 | 466 | – | – |
| Övrigt | 13 504 | 7 788 | 51 | 8 |
| Totalt | 22 796 | 13 227 | 202 | 8 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Leasingavgifter och hyror | 4 841 | 2 867 | 568 | 347 |
| Förutbetalda kostnader | 6 619 | 6 270 | 379 | 531 |
| Derivatinstrument | 29 189 | 17 827 | – | – |
| Övrigt | 10 833 | 5 532 | – | – |
| Totalt | 51 482 | 32 496 | 947 | 878 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kassa och bank | 238 122 | 195 513 | 35 892 | 51 |
| Totalt | 238 122 | 195 513 | 35 892 | 51 |
| Omräknings- | Säkrings | ||
|---|---|---|---|
| Koncernen | reserv | reserv | Summa |
| 31/12 2008 | 42 117 | –13 715 | 28 402 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 36 877 | 36 877 |
| Skatt på denna | – | –10 094 | –10 094 |
| 2009 omräkningsdifferens | –25 621 | – | –25 621 |
| 31/12 2009 | 16 496 | 13 068 | 29 564 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 11 360 | 11 360 |
| Skatt på denna | – | –2 916 | –2 916 |
| 2010 omräkningsdifferens | –39 509 | – | –39 509 |
| 31/12 2010 | –23 013 | 21 512 | –1 501 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier | 3 330 000 | à 10 röster | 33 300 000 |
| B-aktier | 26 801 100 | à 1 röst | 26 801 100 |
| Totalt | 30 131 100 | 60 101 100 |
Kvotvärdet är 4,17 kr/aktie.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr | Ökning av antal aktier, st | Totalt antal aktier, st | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| 2010 | Apportemission vid förvärv av Beijer Tech AB | 11 250 | 125 546 | 2 700 000 | 30 131 100 |
Årsstämman 2010 bemyndigade styrelsen att emittera högst 3 miljoner B– aktier i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma. Stämman bemyndigade även styrelsen att återköpa egna B–aktier.
| Uppskjuten skattefordran | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|
| Temporära skillnader avseende | |||
| internvinstreservering | 1 687 | 2 260 | Redovisat i resultaträkningen |
| övrigt | 347 | – | Redovisat i resultaträkningen |
| Totalt | 2 034 | 2 260 | |
| Ingående värde | 2 260 | 7 020 | |
| Minskad avsättning | –573 | –5 334 | |
| Ökad avsättning | 347 | 574 | |
| Totalt | 2 034 | 2 260 | |
Det finns inga skattemässiga underskottsavdrag.
| Uppskjuten skatteskuld | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|
| Temporär skuld avseende: | |||
| obeskattade reserver | 35 600 | 21 987 | Redovisat i resultaträkningen |
| överavskrivningar | 7 045 | 6 008 | Redovisat i resultaträkningen |
| säkringsredovisning | 7 677 | 4 760 | Redovisat i övrigt totalresultat |
| Totalt | 50 322 | 32 755 | |
| Ingående värde | 32 755 | 26 941 | |
| Genom förvärv av bolag | 13 850 | – | |
| Ökad avsättning | 6 027 | 6 212 | |
| Upplösning | –2 310 | –398 | |
| Utgående värde | 50 322 | 32 755 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 357 | 362 |
| Ökad avsättning | 847 | – |
| Minskad avsättning | –320 | –5 |
| Utgående värde | 884 | 357 |
Beijer Almakoncernen är i sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Koncerngemensamma policies, som fastställs av styrelsen, ligger till grund för hanteringen av dessa risker på olika nivåer i koncernen. Målen med dessa policies är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning av att fastställda policies följs görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till styrelsen.
Under 2010 har Beijer Alma förvärvat teknikhandelsföretaget Beijer Tech som har en annan karaktär än tillverkningsföretagen Lesjöfors och Habia.
Lesjöfors och Habia har 84 procent av försäljningen utanför Sverige medan knappt 60 procent av tillverkningen sker i Sverige. Detta innebär att de har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan övervägande delen av kostnaderna, främst personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras denna valutarisk genom att insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor än svenska kronor. Ändå kvarstår att tillverkningsföretagens intäkter i främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans exponeras koncernen för valutarisker.
För Beijer Tech är situationen annorlunda. Av försäljningen svarar Sverige för 83 procent och resterande 17 procent säljs inom de övriga nordiska länderna. Leverantörerna är ofta utländska. Som handelsföretag har Beijer Tech en mindre andel personalkostnader än tillverkande företag. Sammantaget gör detta att Beijer Tech har större kostnader än intäkter i främmande valutor, främst EUR. Bolaget har valutaklausuler i många av kundavtalen vilket eliminerar den övervägande delen av Beijer Techs valutaexponering.
För koncernen som helhet har valutaexponeringen minskat under 2010 genom förvärvet av Beijer Tech. Koncernen är dock fortsatt exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser påverkar resultatet, balansräkningen, kassaflödet och på längre sikt även konkurrenskraften.
(med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2010 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | LVL | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 3,2 | 111,9 | 1,1 | 26,0 | 129,5 | – | – | – | – | – | – | 271,7 |
| Habia Cable | 30,4 | 81,9 | – | 5,7 | 37,2 | –23,4 | – | 3,7 | –3,6 | 12,6 | –10,2 | 134,3 |
| Beijer Tech | –6,1 | –133,8 | –2,8 | 0,7 | –6,7 | – | – | –0,2 | – | – | – | –148,9 |
| Totalt | 27,5 | 60,0 | –1,7 | 32,4 | 160,0 | –23,4 | 0,0 | 3,5 | –3,6 | 12,6 | –10,2 | 257,1 |
| 2009 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | LVL | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
| Lesjöfors | 4,8 | 114,4 | –2,2 | 26,4 | 115,4 | – | – | – | – | – | – | 258,8 |
| Habia Cable | 20,2 | 64,9 | – | 0,9 | 25,2 | 8,7 | 0,5 | 2,9 | –2,9 | 18,2 | –7,2 | 131,4 |
| Totalt | 25,0 | 179,3 | –2,2 | 27,3 | 140,6 | 8,7 | 0,5 | 2,9 | –2,9 | 18,2 | –7,2 | 390,2 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar. Hanteringen av transaktionsriskerna sker centralt för respektive dotterbolag. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallet. De säkringsinstrument som används är i normalfallet terminskontrakt. Undantagsvis kan valutaoptioner användas, efter beslut av koncernledningen.
Sedan 2009 har säkringshorisonten i EUR ökats till maximalt 24 månader. Nedan redovisas en tabell över valutakontrakt per balansdagen omräknat till Mkr. Av kontrakten i EUR förfaller 51 Mkr under 2012. Samtliga övriga belopp förfaller inom 12 månader.
| Koncernen | 31/12 2010 | 31/12 2009 |
|---|---|---|
| USD | 10,9 | 29,8 |
| EUR | 172,6 | 237,5 |
| GBP | 125,7 | 94,7 |
| NOK | 21,0 | 18,6 |
| Totalt | 330,2 | 380,6 |
Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i övrigt totalresultat. Vid utgången av 2010 fanns ett övervärde i derivatinstrumenten på 29 Mkr som har ökat det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt. Per den 31 december 2009 fanns ett övervärde i kontrakten på 18 Mkr.
Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer används i erforderlig utsträckning. Koncernen har inga övriga finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen och dessa instrument återfinns därmed i nivå 1 i »verkligt värde hierarkin« i enlighet med IFRS 7.
Nettoexponeringen är i särklass störst i EUR och GBP. En procent förändring av EUR gentemot SEK påverkar resultatet med 1,4 Mkr (1,8). En procent förändring av GBP gentemot SEK påverkar resultatet med 1,6 Mkr (1,4). De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten flyttas framåt i tiden eftersom en övervägande del av de prognostiserade flödena för den kommande tolvmånadersperioden täcks av tecknade kontrakt. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat– och balansräkningar i SEK. Flera av koncernens bolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte.
Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror och handelsvaror. Habia använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller. Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning. Beijer Techs handelsvarors pris påverkas av råmaterialpriser och andra faktorer.
Inköpen av direkt material uppgick till ca 900 Mkr och består av ett stort
antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tiden. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.
Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Beijer Almas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna avseende upplåning. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader. Den korta räntan har också varit lägre än långräntan under den senaste tioårsperioden vilket påverkat koncernens resultat positivt.
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 2009 |
|
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 88 994 | 66 854 | – – |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 23 | 16 141 | – – |
| Checkkredit | 57 919 | 52 701 | – 17 320 |
| Summa räntebärande | 146 936 | 135 696 | 0 17 320 |
Skulderna till kreditinstitut består av ett tiotal olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Räntenivåerna varierar mellan 1,5 procent och 4,6 procent. Genomsnittlig ränta är cirka 3 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är cirka 3 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har rörlig ränta med räntebindningsperioder på upp till 1 år.
Nettokassan uppgår vid senaste årsskiftet till 91 Mkr (59). Sett över året varierar kassa och skuldsättning. Högsta skuldsättningen är efter att utdelningen blivit betald och sedan minskar skuldsättningen fram till årsskiftet. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet marginellt.
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från kunderna. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på branscher och företag. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga.
Likvida medel innehåller endast kassa– och banktillgodohavanden och av beloppen på 238,1 Mkr (195,5) är merparten investerade hos Nordea och Handelsbanken.
Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån kan sägas upp och svårigheter uppstår att få nya lån.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||
| Kassamedel | 238 122 | 195 513 | 35 892 | 51 | ||
| Beviljade checkkrediter | 486 245 | 471 175 175 000 | 175 000 | |||
| Utnyttjad del av checkkrediter | –57 919 | –52 701 | – | –17 320 | ||
| Tillgänglig likviditet | 666 448 | 613 987 210 892 | 157 731 |
Löptidsanalys med skulder inklusive ränta som ska erläggas för respektive tidsperiod enligt låneavtal.
| Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | |
|---|---|---|---|
| 31/12 2010 | |||
| Upplåning | 59 680 | 96 755 | 3 100 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 595 | 59 | – |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 159 392 | – | – |
| Totalt | 219 677 | 96 814 | 3 100 |
| Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år | |
|---|---|---|---|
| 31/12 2009 | |||
| Upplåning | 72 913 | 69 600 | 5 550 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 603 | 350 | – |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 78 881 | – | – |
| Totalt | 152 397 | 69 950 | 5 550 |
Valutaterminskontrakten vid utgången av 2010 på 330,2 Mkr hade 51 Mkr en löptid på mellan 1–2 år och 279,2 Mkr en löptid på 1 år.
Av valutakontrakten vid utgången av 2009 på 380,6 Mkr har 91 Mkr en löptid på mellan 1 och 2 år medan kontrakt på 289,6 Mkr har en löptid på mindre än 1 år.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta och expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå. För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya
aktier kan utfärdas, aktier kan återköpas och tillgångar kan säljas. Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Vid de senare årsskiftena var nettoskuldsättningsgraden som följer:
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 146 936 | 136 053 |
| Likvida medel | –238 122 | –195 513 |
| Nettoskuld | –91 186 | –59 460 |
| Eget kapital | 1 394 506 | 985 757 |
| Nettoskuldsättningsgrad | –6,5% | –6,0% |
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:
| 31/12 2010 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 3 145 | 3 145 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 9 093 | 9 093 | ||
| Derivatinstrument (som ingår i | ||||
| raden förutbetalda kostnader) | 29 189 | 29 189 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 415 524 | 415 524 | ||
| Likvida medel | 238 122 | 238 122 | ||
| Summa | 656 791 | 29 189 | 9 093 | 695 073 |
| 31/12 2010 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 89 017 | 89 017 | ||
| Checkkredit | 57 919 | 57 919 | ||
| Leverantörsskulder | 159 392 | 159 392 | ||
| Summa | 306 328 | 306 328 |
| 31/12 2009 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 3 117 | 3 117 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 12 479 | 12 479 | ||
| Derivatinstrument | 17 827 | 17 827 | ||
| (som ingår i raden förutbetalda kostnader) | ||||
| Kundfordringar och andra fordringar | 243 681 | 243 681 | ||
| Likvida medel | 195 513 | 195 513 | ||
| Summa | 442 311 | 17 827 | 12 479 | 472 617 |
| 31/12 2009 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 82 995 | 82 995 | ||
| Checkkredit | 52 701 | 52 701 | ||
| Leverantörsskulder | 78 881 | 78 881 | ||
| Summa | 214 577 | 214 577 |
I moderbolaget ingår likvida medel om 35 892 (51) i kategorin låne- och kundfordringar, andra värdepappersinnehav 9 003 (12 407) i kategorin tillgängliga för försäljning samt checkkredit 0 (17 320) och leverantörsskulder 1 212 (291) i kategorin övriga finansiella skulder.
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Upplupna personalkostnader | 90 236 | 63 638 | 12 734 | 6 758 |
| Upplupna räntor | 106 | 10 | – | – |
| Förutbetalda intäkter | 605 | 219 | – | – |
| Övrigt | 49 136 | 49 567 | 3 537 | 541 |
| Totalt | 140 083 | 113 434 | 16 271 | 7 299 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Personalskatter | 10 303 | 11 724 | – | 378 |
| Moms | 21 283 | 11 436 | 355 | 260 |
| Förskott från kunder | 3 530 | 1 014 | – | – |
| Övrigt | 10 252 | 3 924 | 384 | – |
| Totalt | 45 368 | 28 098 | 739 | 638 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Företagsinteckningar | 181 310 | 180 854 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 63 799 | 83 993 | – | – |
| Aktier | 33 224 | 34 235 | 12 260 | 12 260 |
| Maskiner som brukas enligt | ||||
| finansiella leasingavtal | 548 | 875 | – | – |
| Tillgångar med äganderätts | ||||
| förbehåll | – | 4 991 | – | – |
| Totalt | 278 881 | 304 948 | 12 260 | 12 260 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende borgensförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Investeringsåtagande | 1 000 | 1 493 | 1 000 | 1 493 |
| Garantier | 2 927 | 1 644 | – | – |
| Totalt | 3 927 | 3 137 | 1 000 | 1 493 |
Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Mottagen utdelning | – | – | 245 000 | 115 000 |
| Erhållna räntor | 1 942 | 1 104 | 5 015 | 7 179 |
| Betalda räntor | –5 809 | –7 706 | –1 029 | –1 375 |
| Totalt | –3 867 | –6 602 | 248 986 | 120 804 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Av- och nedskrivningar | 76 818 | 71 448 | 219 | 260 |
| Resultat i intressebolag | –884 | 795 | – | – |
| Nedskrivning av aktier | – | – | – | 7 662 |
| Totalt | 75 934 | 72 243 | 219 | 7 922 |
Under första kvartalet har Beijer Alma förvärvat samtliga aktier i Beijer Tech AB av börsnoterade G & L Beijer AB. Beijer Tech bedriver teknikhandel på 14 orter i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under 2009 var omsättningen 505 Mkr och antalet anställda 180 personer. Beijer Tech är en fristående underkoncern inom Beijer Alma. Förvärvet slutfördes sista dagarna i mars och intäkter och kostnader konsolideras i Beijer Almakoncernen från och med andra kvartalet.
Motivet till förvärvet är bedömningen att vid ett köp av Beijer Tech kan man med en rimlig risknivå öka vinsten per aktie och värdet på Beijer Alma. Dessutom finns goda möjligheter till kompletterande förvärv inom Beijer Tech.
Köpeskillingen uppgick till 328,9 Mkr och erlades med en kontantdel på 38,7 Mkr samt en riktad nyemission på 2 700 000 B-aktier till G & L Beijer AB, som avräknades till kursen 107,50 kr.
| Köpeskilling | 328,9 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde | 182,6 Mkr |
| Goodwill | 146,3 Mkr |
Förvärvade fordringar har ett verkligt värde på 107 Mkr. Samtliga fordringar beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i avtalet. Likvida medel uppgick till 8,4 Mkr.
Förvärvsrelaterade kostnader på 4,4 Mkr har kostnadsförts som administrationskostnader i koncernen. Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Den intäkt från Beijer Tech som ingår i koncernens resultaträkning sedan 1 april 2010 uppgår till 526,3 Mkr och resultat uppgår till 26 Mkr. Under perioden 1 januari–31 december 2010 var Beijer Techs omsättning 671 Mkr och redovisat resultat 31 Mkr.
Under tredje kvartalet har Beijer Tech förvärvat det danska teknikhandelsföretaget Preben Z Jensen A/S. Preben Z omsatte under räkenskapsåret 1/5 2009–30/4 2010 40 Mkr huvudsakligen på den danska marknaden och har 13 anställda. Bolaget konsolideras från och med 1 september.
Genom förvärvet breddas Beijer Tech geografiskt inom produktområden man känner väl från den egna verksamheten.
Köpeskilling 35,4 Mkr Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde 8,8 Mkr Goodwill 26,6 Mkr
Samtliga förvärvade fordringar med ett verkligt värde på 7,8 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i avtalet. Likvida medel uppgick till 4,5 Mkr. Förvärvsrelaterade kostnader på 0,3 Mkr har kostnadsförts i Beijer Tech och koncernen.Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Den intäkt från Preben Z Jensen som ingår i koncernens resultaträkning sedan 1 september 2010 uppgår till 15,7 Mkr och resultat uppgår till 0,8 Mkr. Under perioden 1 januari–31 december 2010 var Preben Z Jensens omsättning 43 Mkr och redovisat resultat 1,2 Mkr.
Under 2009 gjordes inga företagsförvärv förutom att Habia Cable förvärvade aktierna i det vilande bolaget Habia Cable Sp Zoo för att starta verksamhet i Polen. Förvärvet gjordes för att påskynda bolagsbildningsprocessen.
| Köpeskilling (kontant betalning) | 151 Tkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde | 58 Tkr |
| Goodwill | 93 Tkr |
Det har inte skett några transaktioner med närstående utöver de som angetts i not 1 under åren 2009 och 2010.
Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och minoriteter dividerat med balansomslutning.
Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar. Resultat per aktie
Vinst per aktie efter skatt.
Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 procent skatt, i relation till utestående antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Beijer Alma (publ) är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning och industrihandel. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla mindre och medelstora företag med god tillväxtpotential. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 16 februari 2011.
Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 30 mars 2011.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 16 februari 2011
Beijer Alma AB (publ)
Anders Wall Styrelsens ordförande Marianne Brismar Styrelseledamot
Anders G. Carlberg Styrelseledamot
Göran W Huldtgren Styrelseledamot
Peter Nilsson Styrelseledamot Anders Ullberg Styrelseledamot Johan Wall Styrelseledamot Bertil Persson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 februari 2011
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Beijer Alma AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–62. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 18 februari 2011
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Marianne Brismar
STYRELSE
Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 513 120 varav 1 974 000 A-aktier. Dessutom innehav i närstående stiftelser 693 000 A-aktier och 3 383 410 B-aktier.
Styrelseledamot sedan: 2010 Aktieinnehav: 10 000
Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 3 000
Göran W Huldtgren, f 1941
Styrelseledamot sedan: 1983 Aktieinnehav genom bolag och familj: 539 510 varav 304 800 A-aktier
Styrelseledamot sedan: 2008 Aktieinnehav genom bolag och familj: 0
Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav genom bolag och familj: 15 000
Johan Wall, f 1964 Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot sedan: 2000 Aktieinnehav: 3 000
VD och koncernchef Beijer Alma AB Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002 Styrelseledamot: 2001–2002 Aktieinnehav: 23 000 Köpoptioner: 50 000
Peter Nilsson Anders Ullberg Johan Wall Bertil Persson
Bertil Persson, f 1961
Civilekonom VD och koncernchef Anställd sedan: 2000 Aktieinnehav: 23 000 Köpoptioner: 50 000 Jan Blomén, f 1955, Civilekonom Ekonomichef Anställd sedan: 1986 Aktieinnehav med familj: 47 600
Jan Olsson, f 1956, Civilekonom Koncerncontroller Anställd sedan: 1993 Aktieinnehav: 2 000
Revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig revisor Bodil Björk, f 1959 Auktoriserad revisor Revisor i Beijer Alma AB sedan 2006
Dragarbrunnsgatan 45 Forumgallerian Box 1747 751 47 UPPSALA Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] fö[email protected] www.beijeralma.se
Strandvägen 5A, 5 tr Box 7823 103 97 STOCKHOLM Telefon 08-506 427 50 Telefax 08-506 427 77
Huvudkontor
Köpmannagatan 2 652 26 KARLSTAD Telefon 054-13 77 50 Telefax 054-21 08 10 [email protected] www.lesjoforsab.com
Lesjöfors Industrifjädrar AB HERRLJUNGA Telefon 0513-220 00 E-post [email protected]
Lesjöfors Fjädrar AB LESJÖFORS Telefon 0590-60 81 00 E-post [email protected]
Stece Fjädrar AB MÖNSTERÅS Telefon 0499-161 54 E-post [email protected]
Lesjöfors Industrifjädrar AB NORDMARKSHYTTAN Telefon 0590-530 25 E-post [email protected]
Lesjöfors Banddetaljer AB VÄRNAMO Telefon 0370-69 45 00 E-post [email protected]
Lesjöfors Stockholms Fjäder AB VÄLLINGBY Telefon 08-87 02 50 E-post [email protected]
Lesjöfors Automotive AB VÄXJÖ Telefon 0470-70 72 80 E-post [email protected]
Lesjöfors A/S BRØNDBY DANMARK Telefon +45 46 95 61 00 E-post [email protected]
Lesjöfors A/S TINGLEV DANMARK Telefon +45 73 34 61 00 E-post [email protected] Lesjöfors Springs Oy KAARINA FINLAND Telefon +358 2 276 14 00 E-post [email protected]
OY Lesjöfors AB ÅMINNEFORS FINLAND Telefon +358 19 27 66 200 E-post [email protected]
Lesjöfors China Ltd CHANGZHOU KINA Telefon +86 519 511 86 10 E-post [email protected]
Lesjöfors Gas Springs LV LIEPAJA LETTLAND Telefon +371 340 18 40 E-post [email protected]
Lesjöfors A/S OSLO NORGE Telefon +47 22 90 57 00 E-post [email protected]
European Springs & Pressings Ltd KENT STORBRITANNIEN Telefon +44 2086 661 800 E-post [email protected]
European Springs & Pressings Ltd CORNWALL STORBRITANNIEN Telefon +44 1726 861 444 E-post [email protected]
Lesjöfors Springs (UK) Ltd WEST YORKSHIRE STORBRITANNIEN Telefon Automotive +44 1422 370 770 Industrifjädrar +44 1422 377 335 E-post [email protected]
Lesjöfors Springs GmbH HAGEN-HOHENLIMBURG TYSKLAND Telefon +49 2334 501 718 E-post [email protected]
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 Upplands Väsby Telefon 08-630 74 40 Telefax 08-630 74 81 [email protected] www.habia.com
Habia Cable CS Technology AB LIDINGÖ Telefon 08-544 813 40 E-post [email protected]
Habia Cable Production AB SÖDERFORS Telefon 0293-22 000 E-post [email protected]
Habia Cable AB ØLSTYYKE
DANMARK Telefon +45 70 22 83 03 E-post [email protected]
Habia Cable AB
TUUSULA FINLAND Telefon +358 20 155 25 30 E-post [email protected]
Habia Cable SA SAINT JEAN DE BRAYE FRANKRIKE Telefon +33 238 22 15 70 E-post [email protected]
Habia Cable Asia Ltd Lai Chi Kok, KOWLOON HONG KONG Telefon +852 2591 13 75 E-post [email protected]
Habia Cable India Ltd Techno Fibres ANDHRA PPRADESH STATE INDIEN Telefon +91 40 558 24 396
Habia Cable China Ltd JIANGSU KINA Telefon +86 519 511 8010 E-post [email protected]
GYUNGGI-DO 427-040 KOREA Telefon +82 2 504 66 74 E-post [email protected]
GM BREDA NEDERLÄNDERNA Telefon +31 76 541 64 00 E-post [email protected]
Habia Cable SP.Z.O.O DOLUJE POLEN Telefax +48 91 311 8887
Habia Cable Ltd BRISTOL STORBRITANNIEN Telefon +44 1454 41 25 22 E-post [email protected]
Habia Kabel GmbH
NEU-ULM TYSKLAND Telefon +49 731 704 79 50 E-post [email protected]
Habia Kabel Produktions GmbH & Co.KG NORDERSTEDT TYSKLAND Telefon +49 405 35 35 00 E-post [email protected]
Huvudkontor
Stortorget 8 211 34 MALMÖ Telefon 040-35 83 80 Telefax 040-93 98 05 [email protected] www.beijertech.se
Lundgrens Sverige AB GÖTEBORG Telefon 031-84 03 90 E-post [email protected]
AB Tebeco HALMSTAD Telefon 035-15 32 00 E-post [email protected]
Slang-Pac AB HÄGERSTEN Telefon 08-556 346 00 E-post [email protected]
Beijer Industri AB MALMÖ Telefon 040-35 83 00 E-post [email protected]
Preben Z. Jensen A/S
HEDENHUSENE DANMARK Telefon +46 56 36 66 E-post [email protected]
Beijer OY VANTAA FINLAND Telefon +358 9 615 20 550 E-post [email protected]
Beijer AS DRAMMEN NORGE Telefon +47 32 20 24 00 E-post [email protected] [email protected]
Årsstämma äger rum onsdagen den 30 mars 2011 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB torsdagen den 24 mars 2011, dels anmäla sitt deltagande till bolaget registrerat senast torsdagen den 24 mars 2011, kl 16.00. Anmälan kan göras på följande sätt: per telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87, e-post [email protected], www.beijeralma. se eller skriftligen, gärna på den i bokslutskommunikén bifogade anmälningsblanketten, som också innehåller formulär till fullmakt. Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid. Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan registrering skall vara verkställd senast torsdagen den 24 mars 2011. Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden skall göra anmälan härom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.
Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman kommer att sändas ut. Inträdeskorten beräknas vara aktieägarna tillhanda senast tisdagen den 29 mars. Om inträdeskort inte kommit aktieägare tillhanda före årsstämman kan nytt inträdeskort, mot uppvisande av legitimation, erhållas vid informationsdisken.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås måndagen den 4 april 2011. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas via Euroclear Sweden med början torsdagen den 7 april 2011. Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning om 6,00 kr per aktie (5,00) och en extra utdelning uppgående till 1,00 (0,00).
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan rekvireras från Beijer Alma, telefon 018-15 71 60, telefax 018- 15 89 87 eller e-post info@beijeralma. se. Informationen finns på www.beijeralma.se
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på www.beijeralma.se. Årsredovisningen och kvartalsrapporterna sänds automatiskt till aktieägare (om man inte meddelat att man inte önskar få informationen).
| 30 mars | årsstämma |
|---|---|
| 5 maj | kvartalsrapport 1 jan–31 mar |
| 18 augusti | kvartalsrapport 1 apr–30 jun |
| 28 oktober | kvartalsrapport 1 jul–30 sep |
| februari | bokslutskommuniké |
| mars | årsstämma |
Du hittar alltid aktuell och uppdaterad information på Beijer Almas hemsida: www.beijeralma.se
Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB, Box 1747, 751 47 Uppsala, tel 018-15 71 60 eller via www.beijeralma.se
Bertil Persson, VD och koncernchef, tel 08-506 427 50, e-post [email protected] Jan Blomén, ekonomichef, tel 018-15 71 60, e-post [email protected]
grafisk design och produktion Waldton Design text Fredrik Lilieblad foto Sune Fridell illustrationer Martin Gradén grafik tryck S-M Ewert 2011
»Målet är att skapa aktieägarvärde. Beijer Alma har länge haft en värdeutveckling som vida överstiger genomsnittet för börsens bolag. Den som satsade 100 kronor i Beijer Almaaktier för fem år sedan hade vid utgången av 2010 fått se sin investering växa till 220 kronor (exklusive utdelning). Motsvarande investering i Stockholmsbörsens generalindex resulterade i 122 kronor.«
Bertil Persson VD och koncernchef
Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747, 751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijeralma.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.