Annual Report • Apr 1, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervakningsoch kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
Ortivus är ett noterat bolag på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap-lista, och etablerades 1985. Bolaget är baserat i Danderyd, Sverige. Ortivus har ca 35 anställda i Sverige och Storbritannien. Mer än 1 000 ambulanser och 500 vårdplatser på akutsjukhus är utrustade med Ortivus lösningar.
Året 2010 var på flera sätt ett förändringens år - en milstolpe.
Efter en framgångsrik försäljning av den nordamerikanska verksamheten, vilken huvudsakligen låg utanför vår kärnkompetens, kunde vi helt koncentrera oss på utveckling och försäljning av produkterna CoroNet och MobiMed med tillhörande tjänsteområden. Avyttringen tillförde Ortivus 78,1 MSEK, vilket dels använts för att återbetala våra lån, dels förstärkt vår balansräkning. Vi investerade i produktutveckling och tog stora steg fram emot den nya mjukvaruplattform som vi lanserar under 2011. Vi rekryterade säljare med klinisk erfarenhet från ambulans- och akutsjukvården samt kompetens inom marknadskommunikation. Vi fortsatte en successiv övergång till en affärsmodell med ett högre inslag av återkommande intäkter, vilket är avgörande för att via en stark tillväxt skapa lönsamhet.
Vi fick ett positivt gensvar på vår nya strategi redan under 2010. Försäljningen i den kvarvarande verksamheten ökade under 2010 med 26% till 47,7 MSEK och rörelseförlusten exklusive omstruktureringskostnader minskade med 7,5 MSEK till ett resultat på -27,9 MSEK. Det är naturligtvis otillfredsställande att verksamheten inte når ett positivt resultat och bakgrunden till detta är, trots den kraftiga tillväxten, en alltför låg omsättning. Som medicintekniskt utvecklingsföretag, underställt marknadens och myndigheters höga krav, måste Ortivus prioritera sådana kostnader som garanterar kvalitet och certifiering och det har vi gjort med framgång. Men försäljningen måste öka ytterligare för att balansera kostnaderna och skapa vinst, vilket fortsättningsvis kommer vara vår första prioritet.
Under 2010 togs ett strategiskt beslut att ytterligare fokusera på vår hemmamarknad Norden. Vi koncentrerar nu våra resurser på att stärka vår position som en ledande leverantör av mobila lösningar för akutsjukvården i Norden. Vi har under året tagit ett steg in på den norska marknaden med CoroNet i form av en referensinstallation på sjukhuset i Fredriksstad. Under det kommande året ser vi möjligheten att öka vår marknadsandel i Norge. I Norge är man på väg att ersätta de äldre pappersjournalsystemen med moderna elektroniska journalsystem i ambulansen, vilket öppnar en ny marknad för MobiMed. Av Norges totalt 550 ambulanser är flera sedan tidigare utrustade med MobiMeds mobila EKG-övervakning, och under 2010 utrustades de första norska ambulanserna med MobiMeds journalsystem.
Vi tror att lösningar anpassade för att effektivisera akutsjukvården representerar en stor tillväxtpotential för Ortivus. Med en ny generation av MobiMed och CoroNet kompletterat med administrativa lösningar för akutmottagningar kan vi medverka till bättre vårdprocesser, kortare vårdköer, lägre dödlighet i hjärtrelaterade sjukdomar och lägre kostnader för behandling av stroke, frakturer etc. Med bättre beslutsunderlag kan patienter direkt hänvisas till rätt behandling och därmed minskas belastningen på akutmottagningarna.
Ortivus erbjuder lösningar som baseras på vårt unika kunnande inom mobilitet, IT och medicinsk teknik i kombination med klinisk kompetens avseende hjärtövervakning och prehospital sjukvård. Med vår trådlösa teknik bidrar vi till att patienter med kardiovaskulära sjukdomar, inklusive stroke, fritt kan röra sig utanför sjuksängen, trots att de står under intensivövervakning. Vi levererar redan avancerad övervakning via mobila enheter för ambulanssjukvårdare. Vår gedigna erfarenhet från att stödja ambulanspersonal tar vi nu med när vi även underlättar och skapar rörlighet i arbetet för sjukvårdspersonalen på akutsjukhusen.
Under 2011 fokuserar vi på en stärkt marknadskommunikation och ökad tillväxt i Sverige, samt en breddning av hemmamarknaden till att omfatta Norge och Danmark. Vi arbetar vidare med att få våra kunder att teckna Software Assurance avtal, och utvecklar vårt produkterbjudande för att nå nya kundkategorier, främst akuten. Allt detta ska bidra till att skapa tillväxt, få ett jämnare intäktsflöde och därmed skapa förutsättningar för ett lönsamt Ortivus.
Jan B Andersson VD Ortivus
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervakningsoch kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
MobiMed – på den nya generationens MobiMed sköter ambulanspersonalen dokumentation och övervakning, men framför allt kan ett strukturerat arbetssätt, prehospitala vårdkedjor och triage enkelt införas.
CoroNet - en mobil övervakningslösning där patienten rör sig fritt under säker övervakning och där personalen tar del av övervakningsinformation när de behöver det, där de behöver det. Hjärtjournalen - en IT-lösning som stödjer den dagliga verksamheten, samt säkerställer kvaliteten och följsamheten till fastställda rutiner och protokoll, på den kardiologiska avdelningen.
Ortivus produkter riktar sig mot akutsjukvården, i form av ambulansorganisationer, akutmottagningar och specialistavdelningar som hjärtintensiv- och strokeavdelningar. Vi har en stark position på den svenska hemmamarknaden och tror att förutsättningarna är goda att med en stärkt marknadsorganisation bredda vår hemmamarknad till att omfatta också länder som Norge och Danmark. På övriga marknader måste vi i stor utsträckning utnyttja samarbetspartners, som kan kombinera Ortivus specialistlösningar inom mobil övervakning och vård, med sina lokala tjänster och produkter och därmed bidra till Ortivus tillväxt.
Ortivus mobila och säkra lösningar underlättar arbetet för de sköterskor och läkare som arbetar i ambulans, på akuten och på avdelningar specialiserade mot hjärtrelaterade sjukdomar. Våra lösningar medverkar till att patienter får rätt medicinsk behandling och prioritering genom vårdprocessen, möjliggör kvalitetssäkring och uppföljning, samt säkerställer att de som förmedlar vård vid varje tidpunkt har tillgång till bästa möjliga underlag och stöd för sina beslut och åtgärder. Vi underlättar för att rätt beslut tas i rätt tid och på rätt plats.
VI UNDERLÄTTAR FÖR ATT RÄTT BESLUT TAS I RÄTT TID OCH PÅ RÄTT PLATS.
Ortivus består av en grupp kompetenta medarbetare, allt från kliniska specialister till innovatörer, tekniker och affärsmän. Alla besjälade av idén att göra vården bättre och vi känner stor uppskattning för det arbete vi gör för att underlätta för vårdgivare. Vi är specialister inom mobila lösningar, IT och medicinsk teknik i kombination med gedigen klinisk kunskap. Vi har 25 års erfarenhet av avancerad hjärtövervakning.
För vårdgivare är det viktigt att alltid ha tillgång till välutvecklade system och god support. Den tekniska utvecklingen går vidare i allt högre takt och det finns stora vinster att hämta i en kontinuerlig uppgradering av installerade lösningar. Ortivus erbjuder sedan några år tillbaka alla kunder att teckna s.k. Software Assurance och Support avtal, som säkerställer funktionalitet och stödtjänster under hela avtalsperioden. En ökande andel av sådana återkommande och fasta intäkter ger också ett stabilare intäktsflöde för Ortivus och säkrar en framgångsrik och kunddriven produktutveckling.
Sjukvården står inför stora ekonomiska utmaningar och dessa ökar för varje dag. Orsaken till detta är en ökande andel kroniskt multisjuka äldre, att färre måste bära kostnaden för allt fler och att det finns färre personer tillgängliga för att vårda.
I framtiden kommer befolkningen att drabbas av samma typer av sjukdomar som idag, men patientantalet stiger eftersom befolkningen ökar, fler tidigare dödliga tillstånd överlever, genomsnittsåldern stiger och livslängden ökar.
Fler unga och gamla i relation till antalet yrkesverksamma, innebär att allt färre måste bära kostnaderna för att vårda allt fler. Detta ställer sjukvårdssektorn inför ett gigantiskt resursproblem.
Hur vårdprocesser och bästa praxis säkrar rätt vård och snabbt tillfrisknande för patienten.
Hur kliniska vårdkedjor och tekniska kommunikationslösningar säkrar att patienten får rätt vård och en väl dokumenterad vård.
Hur rätt vård med väl sammansvetsade kliniska och administrativa delprocesser ger bästa möjliga effekt av varje investerad krona.
Effektiva processer och behandlingar som banar väg för att varje investering utnyttjas rätt och ger bästa möjliga vårdutfall är numera ett krav.
I Sverige lider cirka 12% av befolkningen av hjärt/kärlsjukdomar, vilket tar allt större resurser i anspråk. Den enskilt vanligaste dödsorsaken hos såväl män som kvinnor är akut hjärtinfarkt och hälften av alla dödsfall förorsakas av hjärt/kärlsjukdomar.
Behandlingsformerna för kardiovaskulära sjukdomar har sett en utveckling där snabba insatser i det akuta skedet, där bland annat tidiga insatser som så kallad ballongsprängning, eller PCI - Percutan Coronar Intervention, har visat väsentligt förbättrat vårdutfall och liv har räddats. Studier visar också på att införandet av FFR-mätning, som medför att rätt kärl behandlas och inga onödiga stentar läggs, ger en 34% lägre risk för dödliga hjärtinfarkter över en två års period.
I Sverige drabbas 30 000 personer per år av stroke. 6 000 avlider och 10 000 av de insjuknade blir vårdberoende i någon form; ofta livslångt. Sammanlagt kostar vården av stroke-patienter i Sverige 12 miljarder kronor per år.
Snabb diagnos och snabb behandling är avgörande för ett bra vårdutfall vid stroke. Hela 80 procent av stroke-patienterna insjuknar pga. ischemisk stroke, dvs. infarkt, och merparten av dessa ska ha farmaka för proppupplösning. De resterande 20 procent har insjuknat genom blödning och skall behandlas på annat sätt. Felaktig eller sent insatt behandling kan få förödande effekt för patienten och ökar vårdkostnaderna.
Effektiv selektering och systematisk bedömning av patienterna i det akuta skedet är en förutsättning för högkvalitativ vård och hög patientsäkerhet. Stora sjukvårdsresurser kan sparas genom att patienten förs direkt till rätt vårdinstans, att vården sätts in vid rätt tidpunkt och att vårdkedjan blir effektiv.
Användandet av IT och telekommunikation ger betydande vinster i det akuta skedet för hela vårdkedjan från ambulans till sjukhus. Detta är inte enbart relevant för hjärt- och stroke-patienter utan också tillämpbart på trauma-, höftleds- och geriatriska patienter.
Socialstyrelsen har uppskattat att upp emot 4 000 patienter om året dör i onödan inom sjukvården på grund av felbehandlingar, olyckor och informationsmissar. Det finns även studier som visar att vårdkostnaderna till 20% består av kostnader som är en följd av kvalitetsbrister i vården.
Patientsäkerhet är i fokus hos vårdgivaren och det blir allt mera vedertaget att praxis för vårdinsatser baseras på dokumenterade undersökningsresultat. Detta ställer nya och utökade krav på dokumentation och journalhantering. En systematisk dokumentation leder till en kontinuerlig utvärdering och förbättring av behandlingarna. Sjukvårdens stora utmaningar kommer att ställa krav på ständig utveckling och förbättring för att nå bättre vårdutfall, ökad patientsäkerhet och en ökad effektivitet i alla delar av vårdkedjan.
"20 % AV KOSTNADERNA I VÅRDEN ÄR EN FÖLJD AV KVALITETSBRISTER"
ORTIVUS LÖSNINGAR STÖDJER VÅRDPERSONAL ATT FATTA PRECISA BESLUT, SÅ ATT RÄTT VÅRD GES I RÄTT TID PÅ RÄTT PLATS.
MobiMed är lösningen för att bygga vårdkedjor mellan prehospital vård och t.ex. sjukhus. Det är ett effektivt sätt att ge patienten den bästa och mest effektiva vården redan från första kontakten med sjukvården, dvs. när patienten nås av ambulanspersonalen.
Genom lösningar baserade på IT och trådlös kommunikation kan patientinformation och övervakningsdata kontinuerligt överföras från ambulansen till specialistkompetens inom relevanta vårdenheter. Det ger beslutsstöd för omedelbara vårdåtgärder, tidigare diagnos, aktiv patientstyrning och möjlighet att förbereda nästa vårdinstans i vårdkedjan.
Ett korrekt utformat "snabbspår" till rätt vårdinstans är i många fall direkt avgörande för utfallet hos akut sjuka patienter.
Undersökningar i Storbritannien visar att akutmottagningen i upp till 50 procent av ambulansfallen som kommer dit inte är rätt instans för patienten. Det är tröttande för patienten att i onödan komma till akuten, de blir lågt prioriterade och det leder till onödigt resursslöseri. Tillgången till prehospital triagering och stöd för vårdkedjor och snabbspår i MobiMed gör det möjligt att dirigera patienten rätt.
Lagar och regler, såväl som integrerade vårdprocesser och uppföljning, ställer allt större krav på snabb och korrekt dokumentation av vårdåtgärder och insatser. Ortivus automatiska dokumentation och monitorering av patienten redan från ambulansfärdens start säkerställer en god dokumentation och tillförlitliga underlag. MobiMed kan därigenom förbättra vårdutfallet, öka patientsäkerheten och ge en ökad effektivitet i hela vårdkedjan.
MobiMed möter ett ökat behov av att starkare integrera arbetsprocesserna och informationsflödet mellan ambulans och akut, samt vidare in på sjukhuset. Via MobiMed tar akuten emot övervakningsdata, triagering och patientinformation från ambulansen vilket skapar bättre förutsättningar för ett snabbare och mer effektivt mottagande och flöde in på akuten eller annan vårdavdelning, där övervakningen kan fortsätta på CoroNet. Detta ökar effektiviteten och höjer patientsäkerheten.
På akuten bidrar CoroNet med en mobil, skalbar, enkel och flexibel patientövervakning, bl.a. genom Ortivus unika och robusta trådlösa övervakningslösning och den genomtänkta systemarkitekturen. CoroNets mobila mätenheter och presentationsskärmar kan följa med patienten från akuten vidare in på annan avdelning med oavbruten övervakning som resultat. Detta skapar en sammanhängande övervaknings- och informationskedja, från det att ambulansen hämtar patienten, via akuten och vidare in på sjukhuset. Helt utan behov att byta övervakningsutrustning.
Utvecklingen av MobiMed och CoroNet görs synkroniserat. Detta innebär att de kan användas fristående eller komplettera varandra på en och samma plattform i en integrerad lösning; kvalificerat IT-baserat process- och beslutsstöd tillsammans med patientövervakning.
Akutens verksamhet har stora krav på patientgenomströmning och problem kopplat till detta resulterar ofta i såväl massmedial debatt som arbetsmiljöproblematik och försämrade vårdresultat. Att öka patientgenomströmningen, korta ledtiderna, prioritera patienter rätt utifrån medicinskt behov och allvarlighetsgrad, optimera sina resurser, standardisera rutiner och procedurer, kvalitetssäkra, samt behandla "rätt" patienter på rätt plats med rätt kompetens blir då av största vikt. Väl anpassade IT-lösningar kan bidra till att hantera detta. Den nya plattform för process- och beslutsstöd som nu utvecklas inom MobiMed för att stödja vårdpersonalens patientnära process- och beslutsstöd kan, anpassad till akutens behov, aktivt medverka till att hantera situationen.
För att möta utmaningarna kring kardiologisk övervakning har Ortivus utvecklat CoroNet. Genom att i samarbete med användare kombinera expertis inom kardiologi med ledande teknologi, har ett unikt modernt och flexibelt system anpassat till moderna arbetsmetoder och krav utvecklats. Systemet innehåller såväl sängenheter och trådlösa patientenheter som bärbara visningsenheter för personalen, centralövervakning, arbetsstation och telemetri. Dessutom finns en PCI-modul som stödjer operatören i samband med PCI-behandling.
Ergonomiska och användarvänliga produkter är ett måste inom sjukvården. Misstag eller felaktigt underbyggda beslut kan få allvarliga konsekvenser. CoroNet tar fasta på detta och har utformats för att underlätta vårdpersonalens dagliga arbete och stödja dem att fatta snabba väl underbyggda beslut, till exempel i samband med akut bröstsmärta.
I CoroNet ingår även Ortivus metod MIDA. Den beskriver den syrebrist, ischemi, som uppstår i hjärtat i samband med hjärtinfarkt eller kärlkramp. MIDA är en internationellt erkänd och vetenskapligt väl dokumenterad metod som idag används av hundratals sjukhus i olika länder.
Kraven på mobilitet ökar ständigt. Det gäller såväl ökad rörlighet och flexibilitet för patienten som för personalen. Dessutom skall all relevant information vara tillgänglig där den kan vara till nytta. CoroNets världsunika trådlösa övervakningslösning tillåter full rörlighet för patienten på avdelningen, med full diagnostisk kvalitet på överföringen utan avbrott. Patienten kan även förflyttas mellan avdelningar utan att informationsflödet bryts. CoroNet kan integreras med sjukhusets övriga informationssystem, och därmed öka tillgängligheten till relevant information. Det går också att länka samman med MobiMed och säkerställa en obruten informationskedja från den första patientkontakten i t.ex. hemmet. Sammantaget medverkar CoroNet till ökad patientsäkerhet, effektivare resursutnyttjande samt förbättrat vårdutfall.
För att stödja och kvalitetssäkra verksamheten på kardiologiskt inriktade avdelningar samarbetar Ortivus med
Domitor kring Hjärtjournalen. Denna ligger som ett lager mellan sjukhusets övergripande journalsystem och användaren, och samverkar med detta. Hjärtjournalen bidrar till att fastställda protokoll och riktlinjer följs, underlättar informationsutbyte med andra specialiteter, samt underlättar rapportering såväl internt som externt till exempelvis Riks-HIA.
Med den nya generationen MobiMed sköter ambulanspersonalen dokumentation och övervakning, men framför allt kan ett strukturerat arbetssätt, prehospitala vårdkedjor och triage enkelt införas och anpassas till verksamhetens behov. Detta stödjer redan idag framtidens utveckling av kliniska och operativa processer i prehospital vård.
Med MobiMed kan journalen påbörjas i ambulansen och fortsätta via akutmottagning till vårdavdelning, vilket ger ett bättre informations- och patientflöde. Journalen är utvecklad i nära samarbete med ambulanspersonal och har ett strukturerat arbetsflöde som är anpassat för ambulanssjukvårdens förutsättningar. Dokumentationen är intuitiv och följer internationell standard för arbetsprocesser i ambulans enligt t.ex. PHTLS och AMLS, och den har ett användarvänligt gränssnitt baserat på flervalsalternativ och integrerat beslutsstöd istället för öppna svarsalternativ, vilket ger ökad effektivitet och patientsäkerhet.
Med prehospital triagering ges varje patient rätt prioritering och vård, och införandet ger tydliga tidsvinster och ökad patientsäkerhet. Triageringen påbörjas digitalt på MobiMed i ambulansen och sjukhuset kan ta del av informationen innan patienten ankommer.
RÄTT PATIENT TILL RÄTT VÅRDNIVÅ MED PREHOSPITAL TRIAGERING PÅ MOBIMED
Vårdkedjor och snabbspår kan enkelt läggas digitalt på MobiMed istället för att det ska göras i pappersform.
Varför lägga vårdkedjor digitalt på MobiMed?
Övervakningen i den nya generationen MobiMed har klinisk bakgrund från hjärtintensivvården med ett antal fördelar:
Övervakningen inkluderar: EKG upp till 12 kanaler, SpO2, NIBP, EtCO2 och respiration.
Integration med, och kommunikation mellan, olika system är en av sjukvårdens stora utmaningar. Den nya generationen MobiMed är anpassningsbart och kan integreras med de flesta system, allt ifrån fordonsdatorer och defibrillatorer i ambulansen, till akutliggare, journaler och informationssystem på sjukhus. Detta möjliggör ett sammanhållet informationsflöde från ambulansen och vidare in på sjukhuset, vilket ger ökad effektivitet och patientsäkerhet.
MobiMed är inte ett statiskt system, det är moduluppbyggt, flexibelt, skalbart och konfigurerbart. Det är flexibelt avseende installationsomfattning, inriktning och samverkan med andra system och applikationer. Kunden väljer själv vilka delar av MobiMed de vill använda i sin verksamhet, bygger det så stort eller litet som de vill ha det, anpassar dokumentationen till sina behov, implementerar egna prehospitala vårdkedjor, checklistor, riktlinjer mm.
I MobiMed används de senaste utvecklingsspråken och verktygen (C#/.Net, WPF, WCF, XAML, QoC, etc.) i kombination med standardkomponenter. Detta ger en mycket effektiv och säker utveckling både idag och imorgon. Nya funktioner kan lyftas in efterhand och installationsomfattningen kan anpassas utifrån hur verksamheten utvecklas och kraven som ställs på den.
MobiMed:
CoroNet är en mobil övervakningslösning där patienten rör sig fritt under säker övervakning och där personalen tar del av övervakningsinformation när de behöver det, där de behöver det.
CoroNet möter behoven inom modern kvalificerad hjärtsjukvård:
Ortivus unika trådlösa övervakningslösning möter behoven och kraven på ökad flexibilitet i den moderna hjärtsjukvården. Det är en robust och säker lösning med höga prestanda, som gör det möjligt att sända EKG kontinuerligt med full diagnostisk kvalitet, oavsett övrig trådlös miljö.
Fördelar med Ortivus unika lösning:
CoroNets PCI-FFR lösning (Percutan Coronar Intervention – Fractional Flow Reserve) används på PCI-labb vid FFR-mätning för att avgöra vilken behandling som skall användas vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Vid behandling sammanförs övervakning och FFR-mätning på en skärm som ger läkaren ett objektivt mått – s.k. FFR-värde – på vilken behandling som ska ges patienten. Detta görs med hjälp av Ortivus robusta trådlösa lösning som även används vid sängplatsmonitorering och telemetri. Tekniken innebär att EKG sänds kontinuerligt med full diagnostisk kvalitet.
CoroNet stödjer mätning med katetrar från såväl St. Jude Medical som Volcano.
Varför införa FFR-metoden?
"34 % LÄGRE RISKFÖR DÖDLIGA HJÄRTINFARKTER MED FFR-MÄTNING"
Med CoroNets mobila visningsenheter sätts informationen i händerna på personalen när de behöver det, där de behöver det. Traditionellt levereras övervakningsdata på en central enhet, på skärmar i korridoren eller i sängplatsmonitorer. CoroNet möjliggör säker leverans av övervakningsdata i realtid från patientens bärbara mätmodul till vårdpersonalens portabla visningsenhet, istället för att personalen ska söka upp informationen.
Fördelar med mobila visningsenheter:
KOMBINATIONEN PORTABLA VISNINGSENHETER OCH DEN TRÅDLÖSA ÖVERVAKNINGEN INNEBÄR ATT MÖTET MELLAN PATIENT OCH PERSONAL INTE BEGRÄNSAS.
Hjärtjournalen i samarbete med Domitor är en IT-lösning som stödjer den dagliga verksamheten, samt säkerställer kvaliteten och följsamheten till fastställda rutiner och protokoll, på den kardiologiska avdelningen. Den underlättar informationsutbytet mellan kliniker och avdelningar involverade i vårdprocessen och är kardiologiavdelningens produktionssystem.
Genom att använda Hjärtjournalen får Kardiologiavdelningen:
Den fristående tjänsten Extensive Decision Support Healthcare (EDS-H) löser integration med befintliga samt nya verksamhetssystem inom sjukvården.
Tjänsten analyserar kontinuerligt en aktuell patients sjukdomstillstånd och uppmärksammar användaren direkt då en avvikelse från upplagda riktlinjer upptäcks.
Ortivus verkar på en marknad inriktad mot hälso- och sjukvård, där vårdutfall, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet är grundläggande behov.
Ortivus har under 25 år byggt upp ett förtroende hos en stor internationell kundkrets med hjälp av att kombinera expertkunnande inom wireless, IT och det medicintekniska området med klinisk kompetens.
Medarbetarna har hög utbildningsnivå, gedigen erfarenhet och en kundorienterad attityd.
Det är ytterst viktigt för Ortivus att vara en attraktiv arbetsgivare. Framgången avspeglar sig i företagets förmåga att rekrytera och behålla den personal som behövs för att förverkliga företagets mål. Ortivus uppmuntrar medarbetarna att vara delaktiga, ta ägandeskap och ett direkt medansvar. Ortivus samverkansformer kännetecknas av ledarskap och medarbetarskap.
Fem nyckelord ska prägla det dagliga arbetet på Ortivus:
Bakgrund: Sjuksköterska med IVA-specialitet, arbetat med försäljning av medicinteknik de senaste 13 åren.
"Med min bakgrund som sjuksköterska på IVA/HIA har jag lätt att sätta mig in i kundens behov och föreslå lösningar. I nära samarbete med våra produktutvecklare på Ortivus kan vi tillsammans få fram den bästa lösningen för kunden."
Bakgrund: Ambulanssjuksköterska, flera års erfarenhet av försäljning/marknadsföring inom medicinsk teknik och medicinsk IT "På Ortivus har jag möjlighet att aktivt delta i utvecklingen av nuvarande och framtida IT-tjänster för prehospital sjukvård, vilket är mycket stimulerande. Min kliniska bakgrund kombinerat med tidigare erfarenhet inom försäljning och marknadsföring av medicinsk IT, gör att jag förstår våra kunders behov på alla nivåer i den prehospitala vårdkedjan. Ortivus lösningar kommer dessutom mina gamla kollegor inom ambulansverksamheten till nytta."
Ortivus har totalt cirka 35 anställda och huvudkontoret ligger i Stockholm. Där finns försäljning såväl som produktutveckling. Ett dotterbolag med försäljning och support ligger i Storbritannien. På övriga marknader representeras Ortivus av partners.
Ortivus ambition är att ständigt, genom innovativ forskning och vidareutveckling, förstärka kunderbjudandet. Samt att leverera lösningar som kan anpassas till kundernas behov idag och imorgon. Under året lanserades ett antal uppgraderingar av Ortivus produkterbjudande.
Under året 2010 har utvecklingen av en gemensam, effektiv, patientsäker och modulär plattform för CoroNet och MobiMed fortsatt. Detta kommer ge sjukvården samma avancerade övervakning av patienterna i ambulansen som idag finns på hjärtintensivvårdsavdelningarna. Plattformen är basen för den fortsatta utvecklingen av mobila erbjudanden inom sjukhusets avdelningar, samt för den nya generation av MobiMed som kommer under 2011. Med en gemensam plattform kan Ortivus effektivisera utvecklingsarbetet och utnyttja redan utvecklade moduler för att paketera nya erbjudanden och skapa mervärde för såväl kunder som aktieägare.
Under våren 2010 lanserade Ortivus en ny version av CoroNet som bl.a. innehöll FFR monitorering som stöd för ingrepp i hjärtats kranskärl på PCI labb. Utvecklingen resulterade direkt i beställningar och uppgraderingar på den svenska marknaden. Vidare utvecklades en koppling av CoroNet med befolkningsregistret och en integration med Holtersystem. I den fortsatta utvecklingen av CoroNet ligger fokus på ökad mobilitet för läkare och sjukvårdspersonal inom primärt hjärtintensiven, strokeavdelningar och akutmottagningar.
CoroNet finns för närvarande installerad på 15 sjukhus i Sverige samt i ytterligare tre länder och 9 sjukhus. CoroNet säljs internationellt av Ortivus partner et Medical under varumärket Cardioline CoroNet. Övriga partners distribuerar under Ortivus varunamn CoroNet.
UNDER ÅRET LANSERADE CORONET FFR - MONITORERING SOM STÖD FÖR INGREPP I HJÄRTATS KRANSKÄRL PÅ PCI LABB.
Utvecklingen av nästa version av MobiMed, som innebär väsentligt större konfigurerbarhet och anpassningsbarhet, har under året fortgått enligt plan. Detta ger utökade möjligheter att skapa en kostnadseffektiv produktportfölj med ökad frihet för kunder och partners att välja hårdvara.
MobiMed säljs för närvarande under version 3.1 vilken lanserades i slutet av 2009. MobiMed skapar nytta till alla involverade parter i den prehospitala vårdprocessen samt till huvudmannen.
I Sverige används MobiMed av två tredjedelar av landstingen. MobiMed finns för närvarande installerad i ambulanser i 9 länder.
Software Assurance ger kunden en framtidssäker funktionalitet. Det är en prenumeration på årligen återkommande nya releaser av mjukvara. Service Level Agreement ger kunden en funktionsgaranti på utrustningen. Historiskt har bolaget saknat en affärsmodell för denna typ av återkommande intäkter. Med början 2009 har MobiMed-kunderna i Sverige erbjudits Software Assurance avtal och under 2010 tecknade 50% av kunderna i Sverige sådana avtal. Under 2010 har även en tredjedel av CoroNet-kunderna förbundit sig till Software Assurance avtal.
I all hälso-och sjukvårdrelaterad verksamhet blir kravet på evidens allt tydligare och lösningarna ska svara mot kliniska och vårdmässiga krav. Ortivus ambition är att leva upp till dessa krav och leverera lösningar till ett attraktivt pris. Vi samarbetar med ledande företrädare inom såväl praktisk klinisk sjukvård som akademi. Exempel på detta är det långvariga samarbetet med Sahlgrenska Universitetssjukhuset inom kardiologiområdet, samarbetet med Vårdhögskolan i Borås kring kliniskt beslutsstöd inom ambulanssjukvård, samt det nyligen initierade samarbetet med Chalmers och trafik/fordonssäkerhetssatsningen SAFER kring bl.a. traumavård i samband med trafikolyckor.
Både den kliniska delen och journaldelen av MobiMed är certifierade enligt MDD (Medical Device Directive) och uppfyller därmed kraven för dokumentations- och arkivsystem.
Ortivus huvudkontor i Sverige utvecklar och tillverkar medicintekniska produkter för hjärtövervakning och elektroniska journaler. De kardiologiska övervakningsprodukterna har en hög risk-klassificering enligt EU: s medicintekniska direktiv, MDD. Kvalitetssystemet möjliggör för Ortivus att vara ett banbrytande företag och kontinuerligt förbättra sina processer och produkter. När det gäller elektroniska patientjournaler deltar Ortivus i internationella tekniska kommittéer som sätter normerna på detta område. Ortivus bevakar aktivt de regelverk och
direktiv som finns inom det medicintekniska området för att proaktivt kunna möta dem. Kvalitetssystemet möjliggör för Ortivus att producera och vidmakthålla produkter med den allra högsta patientsäkerhet över produktens hela livslängd. Ortivus förbättringsarbete genomförs alltid med fokus på våra kunders förväntningar avseende vårdutfall och effektivitet.
Ortivus har ett aktivt miljöarbete. Ortivus ambition att så få miljöfarliga ämnen som möjligt ska användas i framställningen av bolagets produkter och för transporten till kund. Även emballage, tillbehör och framtida reparationer granskas ur ett miljöperspektiv. Produkterna ska enkelt kunna källsorteras i sina beståndsdelar. Ortivus produkter är sammansatta av standardiserade komponenter som köps in från underleverantörer. Ortivus har viss egenutvecklad hårdvara som tillverkas av underleverantörer enligt bolagets specifikationer. Bolaget har därför ingen produktion av hårdvarukomponenter i egen regi. I valet av underleverantörer är hanteringen av miljöfrågorna ett väsentligt beslutskriterium. Ortivus väljer i samarbete med underleverantören förbrukningsmaterial, komponenter och produktionssätt.
ORTIVUS HAR ETT PROAKTIVT KVALITETSSYSTEM MED PATIENTENS SÄKERHET OCH VÅRDUTFALL I FOKUS
JAN B ANDERSSON VD i Ortivus AB Född: 1952
Anställd: 2008
Utbildning: Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektronik, Linköpings Tekniska Högskola, Sverige, 1977. Erfarenhet: Mer än 20 års exekutiv
erfarenhet inom världsledande medicintekniska och IT-företag med internationell distribution. Baserad i USA samt Sverige.
Aktieinnehav: 50.000 aktier av serie B. Teckningsoptioner: 300.000 optioner av serie B.
CARL EKVALL
Marknads- och försäljningschef i Ortivus AB Född: 1967 Anställd: 2009
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi CTH Göteborg.
Erfarenhet: 10 års erfarenhet av att leda internationella försäljningsorganisationer inom telekom och medicinteknik, bland annat på Ericsson och Neoventa Medical. Aktieinnehav: 0
Teckningsoptioner: 80.000 optioner av serie B.
MAGNUS NORDGREN CFO i Ortivus AB Född: 1970 Anställd: 2010 Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet. Erfarenhet: Bakgrund bl.a. som CFO för GTE – ett cleantech bolag inom energioch flygsektorn noterat på londonbörsens småbolagslista (AIM), Director of Finance Nordics för ACNielsen, Business Controller på City Stormarknad. Aktieinnehav: 0 Teckningsoptioner: 100.000 optioner av serie B.
PER SLETMO Utvecklingschef i Ortivus AB Född: 1966 Anställd: 2005 Utbildning: Civilingenjör KTH Stockholm. Erfarenhet: Mångårig erfarenhet från flertalet branscher men med
huvudriktning på medicinteknik. Arbetat på bland annat ABB, Sigma, Siemens Elema, Microsoft samt Getinge Maquet Critical Care där han har haft ledande positioner inom utveckling, kvalitet, IT samt Process Management. Aktieinnehav: 2.250 aktier av serie B. Teckningsoptioner: 115.000 optioner av serie B.
BENGT-ARNE SJÖQVIST vVD och chef för affärsutveckling i Ortivus AB Född: 1952 Anställd: 1994
Utbildning: Tekn.dr.medicinteknik. Adjungerad professor i vårdinformatik vid chalmers tekniska högskola.
Erfarenhet: Mer än 30 års erfarenhet av forskning, utveckling och företagande inom medicinteknik och telemedicin. Tidigare engagerad i innovations- och
entreprenörsverksamhet. Uppdrag med inriktning mot medicinsk teknik och IT, bland annat inom NUTEK, KK-stiftelsen och Vinnova.
Aktieinnehav: 13.586 aktier av serie B. Teckningsoptioner: 100.000 optioner av serie B.
LENNART GRANSBERG
Teckningsoptioner: 55.000 optioner av serie B.
Aktiekapitalet i Ortivus uppgick den 31 december 2010 till 103,5 MSEK.
Totalt finns 20,7 miljoner aktier fördelade på 1,1 miljoner A-aktier och 19,6 miljoner B-aktier.En aktie av serie A berättigar till tio röster och en aktie av serie B berättigar till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Under 2010 omsattes totalt 25,9 (4,5) miljoner B-aktier, en ökning med 576%. I snitt omsattes drygt 102.353 (17.809) Baktier per handelsdag.
Kursen för B-aktien minskade med -1 (19)%. Bolagets marknadsvärde vid utgången av året uppgick till 81,2 (79,5) MSEK, en ökning med 2 (23)%.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2010.
Antalet aktieägare uppgick till 2.692 (1.881). Ortivus 10 största ägare svarade tillsammans för 60,5 (66,8) procent av kapitalet och 55,6 (72,8) procent av rösterna. Antalet juridiska personer som äger aktier i Ortivus minskade till 150 (173), vilka tillsammans äger 72,2 (78,2) procent av kapitalet och 66,6 (79,7) procent av rösterna. Det utländska ägandet inklusive utländska förvaltare svarade för 25,2 (25,0) procent av kapitalet och 30,5 (36,6) procent av rösterna. Största enskilda ägare röstmässigt i Ortivus är Bonit Invest SA som kontrolleras av Laurent Leksell. Andra stora ägare är Ponderus Invest som kontrolleras av Peter Edwall, ledamot i bolagets styrelse samt aktiefonden Consepio, Omnibus, Öhman IT-fond, JPM Chase NA, Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension samt Bliwa.
| Aktiekapitalets utveckling | Aktiekapital | Antal Aktier |
|---|---|---|
| Aktiekapital dec 31 1992 | 15 198 690 | 1 519 869 |
| Nyemission 1993 | 2 500 000 | 250 000 |
| Nyemission 1993 | 11 801 310 | 1 180 131 |
| Nyemission 1994 | 1 500 000 | 150 000 |
| Nyemission 1995 | 15 500 000 | 1 550 000 |
| Nyemission 1996 | 4 650 000 | 465 000 |
| Nyemission 1996 | 4 650 000 | 465 000 |
| Split 1998 | - | 5 580 000 |
| Nyemission 2000 | 9 497 250 | 1 899 450 |
| Nyemission 2001 | 3 364 420 | 672 884 |
| Nyemission 2002 | 365 625 | 73 125 |
| Nyemission 2006 | 34 513 645 | 6 902 729 |
| Totalt | 103 540 940 | 20 708 188 |
Noterad på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap
| Ticker | ORTI |
|---|---|
| Börspost | 500 |
| B-aktien | A-aktien |
|---|---|
| 7,70 | 48,90 |
| 3,37 | 6,60 |
| 3,68 | 8,20 |
| A-aktier | B-aktier | Röster | Andel % röster |
Andel % kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Namn | |||||
| BONIT INVEST SA | 335 514 | 150 000 | 3 505 140 | 11,4% | 2,3% |
| PONDERUS INVEST AB | - | 3 095 508 | 3 095 508 | 10,1% | 15,0% |
| OMNIBUS ACCOUNT W FD: OM80 | 114 300 | 859 965 | 2 002 965 | 6,5% | 4,7% |
| JPM CHASE NA | - | 1 938 873 | 1 938 873 | 6,3% | 9,4% |
| CONSEPIO | - | 1 556 564 | 1 556 564 | 5,1% | 7,5% |
| ÖHMAN IT-FOND | - | 1 500 000 | 1 500 000 | 4,9% | 7,2% |
| FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET, AVANZA PENSION | 51 578 | 673 235 | 1 189 015 | 3,9% | 3,5% |
| BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT | - | 997 433 | 997 433 | 3,3% | 4,8% |
| LÄNSFÖRSÄKRINGAR SMÅBOLAGSFOND | - | 681 200 | 681 200 | 2,2% | 3,3% |
| CMU SEB | - | 583 000 | 583 000 | 1,9% | 2,8% |
| SJÖGREN, BO | 43 000 | 35 100 | 465 100 | 1,5% | 0,4% |
| NORDNET PENSIONSFÖRSÄKRING AB | 19 096 | 259 641 | 450 601 | 1,5% | 1,4% |
| PETTERSSON, RUNE | - | 425 000 | 425 000 | 1,4% | 2,1% |
| JPM CHASE NA | - | 370 264 | 370 264 | 1,2% | 1,8% |
| FROMELL, ROLF | - | 319 672 | 319 672 | 1,0% | 1,5% |
| CBNY-CHARLES SCHWAB FBO CUSTOMER | - | 243 500 | 243 500 | 0,8% | 1,2% |
| ROBUR FÖRSÄKRING | 20 000 | 13 800 | 213 800 | 0,7% | 0,2% |
| Övriga | 524 967 | 5 896 978 | 11 146 648 | 36,3% | 31,0% |
| Summa | 1 108 455 | 19 599 733 | 30 684 283 | 100,0% | 100,0% |
| Antal aktie | Antal | Antal | Antal | Andel | Andel | Marknads | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Per land | ägare | A-aktier | B-aktier | aktier | kapital % | röster % | värde KSEK |
| Sverige | 2 602 | 639 623 | 15 408 776 | 16 048 399 | 74,8% | 69,5% | 61 949 |
| Storbritannien | 14 | 1 286 | 2 523 487 | 2 524 773 | 12,2% | 8,3% | 9 297 |
| USA | 16 | 114 300 | 1 192 663 | 1 306 963 | 6,3% | 7,62% | 5 326 |
| Belgien | 1 | 335 514 | 150 000 | 485 514 | 2,3% | 11,4% | 3 303 |
| Övriga | 59 | 17 732 | 324 807 | 342 539 | 4,3% | 3,2% | 1 341 |
| Summa | 2 692 | 1 108 455 | 19 599 733 | 20 708 188 | 100,0% | 100,0% | 81 216 |
Styrelsen och verkställande direktören för Ortivus AB (publ) får härmed avge redovisning för räkenskapsåret 2010.
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervaknings- och kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
Ortivus är ett noterat bolag på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap-lista, och etablerades 1985. Bolaget är baserat i Danderyd, Sverige. Ortivus har ca 35 anställda i Sverige och Storbritannien. Mer än 1 000 ambulanser och 500 vårdplatser på akutsjukhus är utrustade med Ortivus lösningar
Ortivus kunder utgörs främst av offentligt finansierade ambulansorganisationer och sjukhus i Europa och Kanada. Ortivus marknadsför sina lösningar dels genom helägda dotterbolag i, Sverige och Storbritannien, och genom partners i Danmark, Norge, Italien, Kanada, Spanien och Tyskland.
Koncernens nettoomsättning för helåret uppgick till 47,7 (37,7) MSEK. I Norden ökade omsättningen med 11,3 MSEK och i England minskade omsättningen med 1,3 MSEK, jämfört med föregående år.
Koncernens bruttoresultat för helåret uppgick till 25,6 (20,5) MSEK. Bruttomarginalen uppgick till 54%, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Koncernens rörelsekostnader för helåret uppgick till –58,1 (-57,4) MSEK.
Koncernens rörelseresultat för året uppgick till –32,6 (-37,0) MSEK. Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till –7,3 (-6,0) MSEK.
Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till -27,9 (-35,4) MSEK.
Omstruktureringskostnader:
| Belopp i MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelsekostnader totalt | -58,1 | -57,4 |
| Organisationsförändringar i moderbolaget | 1,7 | 1,6 |
| Omstrukturering av verksamheten i UK | 3,0 | - |
| Total omstruktureringskostnader | 4,7 | 1,6 |
| Rörelsekostnader exkl omstruktureringskostnader | -53,4 | -55,8 |
Aktiverade utvecklingsutgifter under helåret, vilka främst avser CoroNet, uppgick till 4,9 (1,7) MSEK.
Resultat efter skatt för året uppgick till –32,7 (-38,2) MSEK, vilket motsvarar ett resultat per aktie före och efter utspädning på –1,58 (-1,84) SEK. Inga underskottsavdrag finns aktiverade i koncernen eller bolagen.
Notera att föregående års siffror i texten nedan inkluderar avvecklade verksamheter.
Den löpande verksamheten gav ett kassaflöde för helåret om –26,7 (-10,1) MSEK. Investeringar för året uppgick till 5,5 (3,2) MSEK och utgjordes främst av balanserade utvecklingsutgifter och till resterande del av förvärv av materiella anläggningstillgångar.
Kassaflöde från investeringsverksamheten under perioden uppgick till 49,5 (-3,3) MSEK, vilket i huvudsak förklaras av försäljningen av den nordamerikanska verksamheten.
Finansieringsverksamheten under perioden gav ett negativt kassaflöde om 28,0 (0,0) MSEK, varav lösen av banklån på 3,8 MSEK samt aktieägarlån på 25,0 MSEK. Koncernen är skuldfri sedan mars 2010.
Årets kassaflöde var –5,5 (-13,3) MSEK.
Notera att föregående års siffror i texten nedan inkluderar avvecklade verksamheter.
Koncernens immateriella rättigheter uppgick vid årets slut till 17,6 (68,2) MSEK, vilket i sin helhet utgörs av balanserade utgifter för MobiMed och CoroNet. År 2009 ingick även 48,2 MSEK avseende goodwill hänförlig till de under 2010 sålda dotterbolagen i Nordamerika.
Omsättningstillgångarna uppgick vid årets slut till 63,8 (77,0) MSEK. Förändringen beror främst på avyttringen av den nordamerikanska verksamheten. Eget kapital uppgick till 66,9 (84,6) MSEK vid årsskiftet. Koncernens räntebärande skuld vid årets slut uppgick till 0,0 (28,8) MSEK.
FoU-kostnaderna uppgick till -25,0 (-27,2) MSEK, FoU-kostnader exklusive avskrivning av aktiverade utvecklingskostnader uppgick till -17,7 (-21,3) MSEK. Huvuddelen av FoUkostnaderna består av produktunderhåll, support och test av olika programvaruversioner samt forskning och vidareutveckling av produkter på ett sådant stadie som inte kvalificerar för aktivering under IAS 38.
Moderbolagets nettoomsättning för helåret uppgick till 44,4 (33,2) MSEK och resultat före och efter skatt uppgick till –27,7 (-30,6) MSEK. Koncerninterna inköp uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Finansnettot uppgick till 1,2 (3,0) MSEK. Bolaget gjorde under perioden investeringar i immateriella tillgångar avseende balanserade utvecklingskostnader om 4,9 (1,7) MSEK. Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar har belastat resultatet med 7,3 (6,0) MSEK. Reserveringar för omstruktureringskostnader har påverkat resultatet med -3,0 (-1,6) MSEK. Medeltalet anställda var 27 (32). Kassa och bank uppgick vid periodens utgång till 24,0 (10,9) MSEK.
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en integrerad del av ledningsansvaret och bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa samt landsrisker.
Företaget utvecklar avancerade IT-lösningar för den pre-hospitala vårdprocessen vilka är medicintekniskt klassade och styrs av omfattande regelverk med därtill hörande risker. Det finns ingen garanti för att Ortivus produkt- och tjänsteutveckling resulterar i kommersiella framgångar.
Ortivus har genomgått en omfattande omstrukturering under de senaste åren för att idag fokusera på tillhandahållande av lösningar för den pre-hospitala processen för i huvudsak den nordiska marknaden samt för vissa övriga utvalda europeiska regioner. Bolaget är inte kassaflödespositivt i nuläget, vilket i sig utgör en väsentlig osäkerhet och där en långsiktigt lönsam utveckling förutsätter en kraftig försäljningsökning. Bolaget strävar efter att öka försäljningen på de utvalda marknaderna, men som med all försäljningsverksamhet finns det väsentliga risker att denna ambition drar ut på tiden eller inte kan nås. Bolaget påverkas härvidlag av såväl interna riskfaktorer kopplade till t.ex. produktutveckling och kompetensfrågor som av externa risker förknippade med t.ex. den allmänna finansiella konjunkturen, konkurrens, valutor eller förändringar i regulativa frågor. Givet detta kan i dagsläget inte uteslutas att ytterligare strukturgrepp eller åtgärdsprogram kan komma att behövas. Det kan heller inte uteslutas att bolaget kan komma att behöva tillföras ytterligare kapital via aktiemarknaden eller på annat sätt. Såväl storleken som tidpunkten för ett eventuellt kapitaltillskott beror på ett antal faktorer, däribland ovan nämnda riskfaktorer. Det finns inga garantier för att erforderlig finansiering av verksamheten finns tillgänglig i rätt tid och till rimlig kostnad.
Se även not 24 för mer information om risker generellt och de finansiella riskerna mer specifikt.
Ortivus miljöarbete bygger på ambitionen att framställning och transport av bolagets produkter ska vara så miljövänlig som möjligt. Miljöarbetet omfattar inte bara den egna verksamheten, utan i exempelvis val av underleverantörer är miljöfrågor ett väsentligt beslutskriterium. Moderbolaget Ortivus AB bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet med tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Koncernens huvudsakliga verksamhet baseras på mjukvaruutveckling, varför miljöpåverkan generellt är marginell.
Ortivus verksamhet fokuserad på kliniska lösningar utgör ett extra viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485:2003 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter MobiMed och CoroNet är CE-
märkta enligt MDD (klass IIb enligt direktiv 93/42/EEG). Kvalitetssystemet kännetecknas av ett processorienterat synsätt.
Ortivus har en tradition av att arbeta med de processer som krävs för utveckling enligt de regulatoriska krav som styr bl.a. CE-märkning. Bolaget kommer nu att förstärka kvalitetsarbetet när kraven ökar på den europeiska marknaden för all typ utav programvaruutveckling som kan påverka patientsäkerheten.
Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 30 (35 exklusive avyttrade verksamheter). Under året har nyckelpersoner inom ekonomi- och marknadsfunktionerna anställts samtidigt som organisationen i Sverige och UK anpassats för att bättre stödja bolagets strategi att fokusera på vår hemmamarknad Norden.
Ortivus emitterade och utestående aktiekapital uppgick per den 31 december 2010 till 103.540.940 SEK, fördelat på 1.108.455 A-aktier och 19.599.733 B-aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalts och ger samma rätt till bolagets tillgångar. Vid bolagsstämma har aktieägaren rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. En A-aktie ger 10 röster, och en B-aktie ger en röst. Det finns inga begränsningar i svensk lagstiftning eller i Ortivus bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i Ortivus AB.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2010.
Den 3 mars 2011 rapporterade bolaget att Valberedningen föreslår att Crister Stjernfelt ersätter Jon Risfelt som ordförande i Ortivus AB. Jon Risfelt föreslås kvarstå som styrelseledamot.
Styrelsen för Ortivus AB (publ) föreslår att årsstämman 2011 fattar beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare i Ortivus, att gälla intill slutet av den årsstämma som hålls 2012. Förslaget till riktlinjer är i allt väsentligt oförändrat jämfört med tidigare riktlinjer (se vidare beskrivning i not 5) och följer de nya kodreglerna som infördes 1 februari 2010. Styrelsen har vidare i enlighet med de nya reglerna i koden för svensk bolagsstyrning genomfört en utvärdering av Ortivus ersättningssystem och en utvärderingsrapport finns separat publicerad på bolagets hemsida.
Ortivus skall ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att rekrytera, motivera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet för att nå uppställda mål samt med beaktande av den enskilde befattningshavarens kompetens. Marknadsmässighet skall således vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i Ortivus.
Utgångspunkten för ersättning till ledande befattningshavare är att ersättning utgår i form av en marknadsmässig fast lön som skall vara individuellt fastställda utifrån ovan angivna kriterier och respektive befattningshavares ansvarsområden, erfarenhet och årliga prestationer.
Utöver fast lön skall rörliga ersättningar i förekommande fall kunna erbjudas, vilka skall relateras till tydligt uppställda målrelaterade prestationer baserat på enkla och transparenta konstruktioner.
I de fall rörlig ersättning till ledande befattningshavare aktualiseras skall de i dessa fall bestämmas (a) utifrån utfallet i förhållande till specifika verksamhetsmål samt (b) med beaktande av berörd befattningshavares personliga utveckling.
Den rörliga ersättningen skall alltid vara maximerad till ett visst bestämt tak som skall utgöra andel av utgående årslön för aktuell befattningshavare. Målnivån för rörlig ersättning är för närvarande 30-50% av den fasta lönen och skall ej överstiga 50%. Målsättningar för rörlig ersättning skall revideras årligen.
Styrelsen skall verka för och uppmana de ledande befattningshavarna att där den personliga situationen så medger investera del av rörliga ersättningar som utfaller vid goda resultat i företagets aktier. Något fast regelverk för detta ska dock ej finnas.
Styrelsen skall också kontinuerligt utvärdera huruvida aktierelaterade och långsiktiga incitamentsprogram bör föreslås årsstämman. Andra typer av incitamentsprogram, som ej fordrar stämmans godkännande, kan beslutas av styrelsen när så påkallas.
De ledande befattningshavarnas pensionsvillkor skall i möjligaste mån vara avgiftsbestämda pensionslösningar (annat än de förmånsbestämda lösningar som följer av anställningsavtal som följer kollektivavtal), vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare samt individuellt anpassade med hänsyn till respektive befattningshavares särskilda kompetens.
De ledande befattningshavarnas icke penningbaserade förmåner (exempelvis bilförmån och sjukvårdsförsäkring) skall vara av begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen samt vara marknadsmässig i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på de marknader bolaget verkar.
Uppsägningslön och avgångsvederlag skall för VD och övriga ledande befattningshavare sammanlagt ej överstiga 18 månadslöner.
Riktlinjerna skall omfatta verkställande direktören samt övriga befattningshavare som ingår i koncernledningen – den av styrelsen utpekade gruppen ledande befattningshavare.
Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Bolagets tidigare kommunicerade målsättning att uppvisa en långsiktigt god tillväxt och stabil lönsamhet under 2011 har justerats mot bakgrund av det finansiella utfallet 2010.
Ortivus har genomgått en omfattande omstrukturering i syfte att skapa ett företag med ett tydligt kunderbjudande baserat på en unik kompetens förvärvad över mer än 25 år. Vi avser att koncentrera våra försäljningsansträngningar på den svenska marknaden, där vi redan har en stark position och på näraliggande marknader som t ex Norge och Danmark. Vi har utvecklat och breddat vårt produkterbjudande för att kunna nå nya användningsområden, som t ex akutmottagningar. Vi har förstärkt vår organisation för att få till stånd en aktivare kommunikation med kunder, marknad och övriga intressenter. Vår uppfattning är att efterfrågan på den typ av lösningar som Ortivus erbjuder är stark och fortsätter att utvecklas positivt. Mot den bakgrunden ser vi positivt på möjligheterna till en god tillväxt i Ortivus. Och en fortsatt stark tillväxt är en förutsättning för att nå lönsamhet.
Alla framåtriktade uttalanden i denna årsredovisning baseras på bolagets bästa bedömning vid tidpunkten för avlämnandet av årsredovisningen. Sådana uttalanden innehåller som alla framtidsbedömningar risker och osäkerheter som kan innebära att verkligt utfall blir annorlunda.
Ortivus AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm small cap.
Bolagsstyrningen och internkontrollen i Ortivus utgår från svensk lag samt de regler och rekommendationer som ges ut av relevanta organisationer och myndigheter som Kollegiet för Svensk bolagsstyrning, NASDAQ OMX, Finansinspektionen, Aktiemarknadsnämnden med flera.
Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och VD enligt de regler som ges i den svenska aktiebolagsrätten, Svensk kod för bolagsstyrning, noteringsavtalet, Bolagsordningen och av styrelsen och ledningen beslutade interna regelverk. Samarbetet med Bolagets revisorer utgör en viktig del av arbetet. De viktigaste interna styrinstrumenten för bolagsstyrningen utgörs av de av stämman tagna besluten om t.ex. bolagsordning och ersättningsriktlinjer. Därefter följer Styrelsens Arbetsordning och Styrelsens instruktion för VD och alla de underliggande interna regelverk som finns inom bolaget. Ortivus har en serie processer och kontrollsystem där kontrollbehov har balanserats med riskbedömning och där bolaget storlek och komplexitet har beaktats.
Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Ytterligare information finns på bolagets hemsida www.ortivus.com.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Bolagsstämman har inte lämnat några allt jämnt gällande bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll finns publicerat på bolagets webbplats www.ortivus.com.
Årsstämma 2010 ägde rum 3 maj 2010 i bolagets lokaler på Karlsrovägen 2D i Mörby/Danderyd. Datum för årsstämman offentliggjordes på samma sätt som tidigare år i samband med tredje kvartalsrapporten. På årsstämman var registrerade aktieägare, samtliga stämmovalda styrelseledamöter, verkställande direktören och bolagets revisor närvarande. Utöver årsstämmans beslut att fastställa resultat- och balansräkning för bolaget och koncernen och att ingen utdelning lämnades för 2009, beslutades även om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter och principer för utseende av valberedningen samt styrelse- och revisorsarvoden och riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Vid årsstämman redogjorde VD på sedvanligt sätt för verksamhetens utveckling och styrelsens ordförande redogjorde för styrelsens arbete.
Under året genomfördes också en extra bolagsstämma den 8 mars 2010 i bolagets lokaler i Mörby, Danderyd. Vid denna extra bolagsstämma godkändes den av styrelsen föredragna avyttringen av koncernens nordamerikanska verksamhet, en avyttring som utgjorde slutpunkten i den omfokusering av bolaget mot prekliniska och kliniska medicinska applikationer som pågått de senaste åren.
Valberedningens sammansättning och uppgifter fastslås av årsstämman och består primärt av att förbereda val av styrelseledamöter och revisor vid årsstämman. Vidare skall valberedningen ge förslag till bolagsstämman om arvoden till styrelsen och revisorer.
Valberedningen inför årsstämman 2010 utgjordes av bolagets största ägare tillsammans med styrelsens ordförande och bestod av Ragnhild Wiborg (Consepio och Valberedningens ordförande), Jonas Fredriksson (Öhmans IT-fond), Laurent Leksell (Bonit Invest), Peter Edwall (Ponderus Invest och styrelseledamot) samt Jon Risfelt (styrelsens ordförande). Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes vid årsstämman 2010 Anna Söderblom, Crister Stjernfelt, Peter Edwall och Annemarie Gardshol. Jon Risfelt valdes till ordförande. Alla ledamöter utom Peter Edwall är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget.
Mandattiden för bolagets nuvarande revisor KPMG med Helene Willberg som huvudansvarig löper fram till och med 2011.
Årsstämman 2010 beslutade i enlighet med valberedningens förslag att arvode till styrelsen utgår med 1.190.000 kronor att fördelas med 550.000 kronor till styrelsens ordförande (varav 150.000 kronor som extra ersättning för stöd i det pågående förändringsarbetet) och med 160.000 kronor för övriga av stämman utsedda ledamöter, samt att revisorn ska erhålla skälig ersättning enligt faktura baserad på verklig tid för uppdragets utförande. Stämman beslutade även att i den mån det är kostnadsneutralt för bolaget så skall styrelseledamot har rätt att fakturera sitt arvode inklusive ett belopp som motsvarar sociala avgifter enligt lag. Vidare beslöt den ordinarie årsstämman om ett nytt optionsprogram för företagsledningen vilket fulltecknades.
Valberedningen inför årsstämman 2011 konstituerades under hösten 2010 utifrån av årsstämman fastlagda riktlinjer och består av Jonas Fredriksson (Öhmans IT-Fond och Valberedningens ordförande), Ragnhild Wiborg (Consepio), Peter Edwall (Ponderus Invest samt styrelseledamot), Laurent Leksell (Bonit invest AB) samt Jon Risfelt (styrelsens ordförande).
| Namn | A-aktier | B-aktier | Röster | Andel % röster |
Andel % kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| BONIT INVEST SA | 335 514 | 150 000 | 3 505 140 | 11% | 2% |
| PONDERUS INVEST AB | - | 3 095 508 | 3 095 508 | 10% | 15% |
| Övriga | 772 941 | 16 354 225 | 24 083 635 | 78% | 83% |
| Summa | 1 108 455 | 19 599 733 | 30 684 283 | 100% | 100% |
I Ortivus, till följd av bolagets situation och storlek, har styrelsen varit mycket aktiv i sitt arbete och arbetat nära VD och ledningen i frågor som gäller strategi, marknads- och försäljningsfrågor, avyttring av dotterbolag samt kompetensförsörjningsfrågor.
Verkställande direktören deltar vid varje styrelsemöte och rapporterar bolagets affärsläge, framtidsutsikter, ekonomiska ställning och händelser av väsentlig betydelse och före årsskiftet sitt förslag till budget och handlingsplan för det kommande året. Bolagets CFO deltar också vid styrelsens möten och är styrelsens sekreterare och samordnare. Även andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande vid behov och under året har i stort sett samtliga ledande befattningshavare vid något tillfälle presenterat för styrelsen. Samtliga kvartalsrapporter behandlas av styrelsen.
Riktlinjerna för styrelsens arbete utgår från styrelsens arbetsordning, vilken reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse, styrelseordförande och verkställande direktör samt vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten. Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande styrelsemötet och justeras vid behov. Vid det konstituerande styrelsemötet fattas också beslut om utskottsarbete, firmateckningsrätt, koncernövergripande policies samt årsplan för styrelsearbetet. Vid ett av de ordinarie styrelsemöten som föregår årsstämman behandlas fastställande av årsredovisning, förslag till vinstdisposition, fastställande av tid och plats samt frågor för årsstämman.
Styrelsen för Ortivus har genom att utgå från en detaljerad årsplan för sitt arbete kombinerat behandlingen av alla viktiga och väsentliga formalia och kontrollområden med större strategidiskussioner och genomgångar av viktiga funktioner och verksamhetsområden. Den utan jämförelse viktigaste och för styrelsen mest tidskrävande frågan under 2010 utgjordes av avyttringen av koncernens nordamerikanska verksamhet. Bolagen i USA och Kanada såldes våren 2010 efter beslut på en extra stämma. Vidare behandlade styrelsen ett flertal stora och för bolaget viktiga områden såsom framtida strategi för koncernen, marknadsplaner och kunderbjudandet samt produktutvecklingsplaner. Styrelsen strävar efter en väl avvägd balans mellan affärs- och verksamhetsfokus och dels den kontroll- och formalia som följer med att vara noterad, vilket kan vara en stor utmaning för ett litet bolag som Ortivus.
Under året hade styrelsen 17 protokollförda sammanträden samt därutöver ett heldags strategimöte av workshop-karaktär med fokus på koncernens framtida strategi och affärsmodell och en mängd informella kontakter i syfte att stötta ledningen. Samtliga ledamöter var närvarande och aktiva på samtliga möten med endast ett fåtal undantag. Styrelsens ledamöter har också aktivt stöttat ledningen i olika frågor, utifrån uppdrag från styrelsen, samt deltagit i partnermöten och styrelsearbetet kan anses ha varit synnerligen aktivt med en betydande interaktivitet mellan ledningen och styrelsen i viktiga frågor. Styrelsen hade i tillägg till ovanstående också separata möten där såväl styrelsens som VDs arbete utvärderades och förbättringsmöjligheter diskuterades. Resultatet av denna utvärdering har delgivits Valberedningen.
Ersättningsutskottet är ett utskott till styrelsen som primärt har en rådgivande och förberedande funktion kring ersättningsfrågor inom bolaget. Under året har utskottet utgjorts av styrelsens ordförande Jon Risfelt samt Peter Edwall. Utskottet har haft fem protokollförda sammanträden där hela Ersättningsutskottet varit närvarande och i förekommande fall även bolagets VD samt haft ett antal informella kontakter. Någon separat ersättning har inte utgått för arbetet i Ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottets uppdrag är att på styrelsens uppdrag bereda och för styrelsen föredra frågor kring principer, former och villkor för ersättning till VD och ledande befattningshavare inom Ortivus. Ersättningsutskottet har under året primärt behandlat frågor rörande bolagets ersättningssystem, årets nya optionsprogram, förändringarna kring rörlig ersättning för säljare och målbilden för företagets ledningsgrupp.
Ersättningsutskottet, såväl som styrelsen, har dessutom under året, i enlighet med Kodens krav, utvärderat företagets ersättningssystem.
Ortivus Styrelse består av fem bolagsstämmovalda personer och inga ledamöter utsedda av facklig organisation. VD ingår inte i styrelsen men deltar tillsammans med CFO vid alla relevanta punkter.
JON RISFELT Styrelsens ordförande
Född: 1961. Invald 2007 Utbildning: Civilingenjör Kemiteknologi, KTH.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Mawell OY och C3 Technologies AB. Ledamot i Bilia AB, Braganza AB, Karo Bio AB, Telia Sonera AB, Ticket Travel Group AB+dotterbolag, Vanna AB samt ÅF AB. Aktieinnehav: 20.000 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2010: 17 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.
Född: 1955. Invald 2008 Utbildning: BA, Göteborgs universitet, Företags- och nationalekonomi samt juridik. Övriga uppdrag: Styrelseledamot. Satpoint AB, Hälsopoolen, Wallstreet AB, Lappland Goldminers. Aktieinnehav (genom bolag och privat): Huvudägare i Ponderus Invest som innehar 3.111.258 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2010: 17
ANNEMARIE GARDSHOL
Född: 1967. Invald 2008 Senior Vice President, Research & Development, Gambro AB Utbildning: Civilingenjör Chalmers Universitet Göteborg och Imperial College of Science, London. Övriga uppdrag: Styrelseledamot I Swecare. Aktieinnehav: 8.520 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2010: 13 Oberoende I förhållande till bolaget och dess huvudägare.
Född: 1963. Invald 2006. Forskare handelshögskolan i Stockholm. Utbildning: Matematiker, Lunds Universitet, Fil. Kand. i företagsekonomi, Stockholms universitet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot Avega AB (publ), Readsoft AB (publ), SSE Business Lab AB, Algoryx AB. Aktieinnehav: 4.000 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2010: 17 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.
Född: 1943. Invald 2008 Utbildning: Universitetsstudier i företagsoch nationalekonomi. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Mitt
Hälsokonto AB. Ledamot i Digital Route AB, Oryx AB och Vitec Software Group AB.
Aktieinnehav: 10.000 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2010: 16 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare
| Styrelsen | Invald i styrelsen |
Närvaro | Oberoende1 | Ersättning i SEK |
|---|---|---|---|---|
| Jon Risfelt, ordförande | 2007 | 17/17 | Ja | 550 000 |
| Peter Edwall | 2008 | 17/17 | Nej | 160 000 |
| Annemarie Gardshol | 2008 | 13/17 | Ja | 160 000 |
| Anna Söderblom | 2006 | 17/17 | Ja | 160 000 |
| Crister Stjernfelt | 2008 | 16/17 | Ja | 160 000 |
| Summa | 1 190 000 |
1 Avser om ledamoten är att anse som oberoende till bolaget och större aktieägare.
I styrelseordförandens uppdrag ingår att se till att styrelsens arbete står i överensstämmelse med bestämmelserna i bolagsordningen, aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning och att organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete. Styrelseordförandes arbetsuppgifter regleras i Ortivus Arbetsordning för Styrelsen.
Styrelseordföranden har under året erhållit en extra ersättning om 150.000 kronor kopplat till det pågående förändringsarbetet och då i synnerhet avyttringen av den nordamerikanska verksamheten under vintern och våren 2010.
Styrelsen har enligt gällande Bolagsstyrningsmodell i Sverige delegerat det operativa ledningsansvaret till VD. Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens instruktion som klargör ansvarsfrågorna kring bolagets löpande förvaltning och verksamhet. VD ska därvid följa de riktlinjer som styrelsen meddelar. VD ska i sitt arbete verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med sunda principer och tillse att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt, att bolagets överlevnad på lång sikt säkerställs, att bolaget tillförs nödvändig kompetens, att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, författningar och myndighets föreskrifter samt i enlighet med bolagsordningen. Dessutom ska VD se till att Ortivus bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag.
VD
Född: 1952. Jan kommer närmast ifrån TietoEnator där han var chef för all hälso- och sjukvårdsverksamhet i Skandinavien. Jan B Andersson tillträdde den 11 augusti 2008. Aktieinnehav: 50.000 aktier av serie B och 300.000 optioner.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning är primärt begränsad till den interna kontrollen avseende de bolagsstyrningsmässiga aspekterna men för Ortivus som medicintekniskt bolag utgör produktkvalitet och de kliniska och medicinska aspekterna viktiga fokusområden.
Ortivus ABs styrelse fastställer årligen en arbetsordning för sitt arbete samt VDs instruktion samt policys för viktiga områden inom finans, kvalitet, riskhantering och information.
Ortivus VD och koncernledning har det fulla operativa ansvaret för den interna kontrollen. Ledningen har, på grundval av styrelsens riktlinjer och lagar och regler avseende finansiell rapportering, fastställt roll- och ansvarsfördelningen för anställda som arbetar med den finansiella rapporteringen inom koncernen. Koncernen är uppdelad i enheter vars respektive chef ansvarar för mål- och budgetuppfyllelse för sin verksamhet.
Ortivus policys, riktlinjer, manualer och övriga styrande dokument är tillgängliga för personalen primärt via bolagets ledningssystem. Ledningen ansvarar för att personalen i hela koncernen känner till aktuella policies och riktlinjer. Ortivus är ett litet bolag och hanteringen av dessa frågor sker därför primärt som en del av det dagliga ledningsarbetet och chefsansvaret.
Ortivus verksamhet fokuserad på kliniska lösningar utgör ett extra viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485:2003 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter MobiMed och CoroNet är CEmärkta enligt MDD (klass IIb enligt direktiv 93/42/EEG). Kvalitetssystemet kännetecknas av ett processorienterat synsätt.
Målsättningen med Ortivus riskbedömning är att säkra koncernens resultatutveckling och finansiella ställning. Ortivus ledning och styrelse arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts.
Ortivus riskhanteringsprocess, som är fastställd av styrelsen, delar primärt upp tänkbara risker i fyra områden: Finansiella risker, Operativa risker, Legala- och Regulativa risker samt Landsspecifika risker. Ledningen gör regelbundet en genomgång och kvantifiering av riskerna vilken avrapporteras till Styrelsen.
Ortivus har också ett nära samarbete med bolagets revisorer för att i ett tidigt skede kunna identifiera risker primärt i koncernredovisningen.
Ortivus specifika och allmänna risker redovisas primärt i Årsredovisningen och i Kvartalsrapporterna och omfattar som för all affärsdrivande verksamhet många olika riskområden av olika karaktär. Givet Ortivus finansiella situation och pågående förändringsarbete bör framför allt riskerna förknippade med flera år av finansiella förluster och negativt kassaflöde betonas liksom bolagets behov av en kraftigt ökad försäljning.
Ortivus har medvetet, givet bolagets storlek, valt att inte inrätta någon separat funktion för internkontroll utan detta arbete hanteras delegerat av olika befattningshavare som en del av det löpande ledningsarbetet. För kvalitetssystemen (ISO och CE-märkning i den Europeiska verksamheten) sker regelbunden extern revision enligt aktuellt regelverk.
Information om Ortivus styrande dokument som koncernpolicys, handböcker och riktlinjer finns samlade på bolagets huvudkontor och koordineras för koncernen via företagets CFO. Ortivus ger fortlöpande marknaden information om koncernens finansiella ställning och utveckling via t.ex. kvartalsrapporter, pressreleaser och hemsida. Styrelsen har valt att, givet bolagets storlek och situation, enbart avge finansiell rapportering på svenska.
Uppföljning sker löpande av ledningen med avrapportering till styrelsen. Givet bolagets relativt lilla storlek sker uppföljningen primärt genom de normala ledningsforum som vid varje tidpunkt används inom bolaget.
Revisorerna i Ortivus väljs av Årsstämman för en period av fyra år och vid årsstämman 2010 omvaldes enligt denna modell KPMG och Helene Willberg till bolagets revisor vars mandattid löper till 2011.
Revisionen omfattar i huvudsak löpande revision och granskning av Årsredovisningen, bokföring samt viss konsultation. Bolagets revisor är även närvarande på vissa styrelsemöten för att diskutera revisionsplanen, revisionen och iakttagelser från revisionen. Bolagets revisor träffar även styrelsen utan att företrädare från bolaget är närvarande.
Helene Willberg, Revisor. Född 1967. Auktoriserad revisor, Verkställande direkör, KPMG. Vald revisor i Ortivus sedan 2004. Övriga uppdrag: Investor AB (Publ), Cloetta AB (Publ), Nobia AB (Publ), Thule AB.
Gabriel Ingemarson. Revisorssuppleant. Född: 1973. Auktoriserad revisor, KPMG. Revisorssuppleant i bolaget sedan 2008.
Bolaget följer sedan 2008 svensk kod för bolagsstyrning i alla väsentliga delar även om viss anpassning till bolagets mindre storlek bedömts lämpligt. Styrelsen har under året följt arbetet med de föreslagna förändringarna av koden och bedömer att bolaget i allt väsentligt följer såväl kodens intentioner som regelverk. Undantagen som föreligger är:
Mot bakgrund av bolagets storlek anser styrelsen det lämpligt att inget separat revisionsutskott skapas utan dessa frågor har hanterats i styrelsen som under året t.ex. behandlat finanspolicy, internkontroll, samt Svensk kod för bolagsstyrning.
Koden stipulerar vidare att för bolag som saknar särskild granskningskontroll (Internrevision) ska styrelsen årligen utvärdera om behov föreligger att skapa en sådan funktion. Ortivus styrelse har behandlat denna fråga och funnit att givet bolagets relativt lilla storlek är det inte motiverat att skapa en separat intern granskningsfunktion. Styrelsen har istället lagt kraft på att skapa en process för riskhantering, integrerad i den dagliga verksamheten, vilken beskrivits i denna rapport.
Styrelsen valde att inte genomföra revisorsgranskning av någon delårsrapport givet bolagets storlek, riskbedömningen och kostnaderna för detta.
Stockholm 24 mars, 2011 Ortivus AB (556259-1205) Styrelsen
| Belopp i KSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3 | 47 726 | 37 748 |
| Kostnad för sålda varor | -22 175 | -17 293 | |
| Bruttoresultat | 25 551 | 20 455 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 1 292 | 2 625 |
| Försäljningskostnader | -15 573 | -14 508 | |
| Administrationskostnader | -15 524 | -16 726 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -25 041 | -27 245 | |
| Övriga rörelsekostnader | 4 | -3 299 | -1 567 |
| Rörelseresultat | -32 594 | -36 967 | |
| Finansiella intäkter | 235 | 819 | |
| Finansiella kostnader | -266 | -2 028 | |
| Finansnetto | 8 | -31 | -1 209 |
| Resultat före skatt | -32 625 | -38 176 | |
| Skatt | 9 | -47 | 20 |
| RESULTAT EFTER SKATT FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHET | -32 672 | -38 156 | |
| Resultat efter skatt från avvecklade verksamheter | 29 | 10 401 | 19 676 |
| RESULTAT EFTER SKATT | -22 271 | -18 480 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Omräkningsdifferenser | 4 176 | -3 405 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 4 176 | -3 405 | |
| Summa totalresultat för perioden | -18 095 | -21 885 | |
| Resultat efter skatt hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -22 271 | -18 480 | |
| Periodens totalresultat hänförligt till: | -18 095 | -21 885 | |
| Moderbolagets aktieägare | |||
| Resultat per aktie | 19 | ||
| före och efter utspädning (SEK) | -1,08 | -0,89 | |
| före och efter utspädning (SEK) från kvarvarande verksamheter | -1,58 | -1,84 | |
| Kommentar till resultaträkningen | |||
Nedskrivningar och strukturreserver
| Belopp i MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelsekostnader totalt | -58,1 | -57,4 |
| Avgångsvederlag till VD i Storbritannien | -1,7 | - |
| Omstrukturering av verksamheten i UK | -1,3 | - |
| Organisationsförändringar i Sverige | -1,7 | -1,6 |
| Totala omstruktureringskostnader | -4,7 | -1,6 |
| Rörelsekostnader exkl omstruktureringskostnader | -53,4 | -55,8 |
| Belopp i KSEK | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 17 613 | 68 199 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 2 015 | 7 609 |
| Uppskjutna skattefordringar | 9 | 30 | 11 266 |
| Summa anläggningstillgångar | 19 658 | 87 074 | |
| Varulager | 14 | 6 299 | 9 569 |
| Skattefordringar | - | 3 423 | |
| Kundfordringar | 15 | 16 669 | 24 865 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 4 377 | 1 534 |
| Övriga fordringar | 13 | 8 370 | 1 127 |
| Kortfristiga placeringar | 12, 24 | - | 1 239 |
| Likvida medel | 17 | 28 135 | 35 299 |
| Summa omsättningstillgångar | 63 850 | 77 056 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 83 508 | 164 130 | |
| EGET KAPITAL | 18 | ||
| Aktiekapital | 103 541 | 103 541 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 209 918 | 209 505 | |
| Omräkningsreserver | -359 | -4 535 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | -246 152 | -223 881 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 66 948 | 84 630 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 66 948 | 84 630 | |
| SKULDER | |||
| Avsättningar | 21 | 434 | 626 |
| Summa långfristiga skulder | 434 | 626 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20, 24 | - | 28 750 |
| Förskott från kunder | - | 7 025 | |
| Leverantörsskulder | 8 435 | 5 639 | |
| Övriga skulder | 1 837 | 3 016 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 5 854 | 34 444 |
| Summa kortfristiga skulder | 16 126 | 78 874 | |
| SUMMA SKULDER | 16 560 | 79 500 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 83 508 | 164 130 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräk nings reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 103 541 | 209 505 | -1 130 | -205 401 | 106 515 | |
| Årets resultat | - | - | - | -18 480 | -18 480 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | -3 405 | - | -3 405 | |
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 18 | 103 541 | 209 505 | -4 535 | -223 881 | 84 630 |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 103 541 | 209 505 | -4 535 | -223 881 | 84 630 | |
| Årets totalresultat | - | - | - | -22 271 | -22 271 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | 4 176 | - | 4 176 | |
| Inbetald premie för teckningsoptioner | - | 413 | - | - | 413 | |
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 18 | 103 541 | 209 918 | -359 | -246 152 | 66 948 |
I övrigt totalresultat ingår återföring av omräkningsdifferens från avvecklad verksamhet med 4,371 KSEK.
| 1 januari-31 december | ||
|---|---|---|
| Belopp i KSEK | 2010 | 2009 |
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -22 224 | -18 483 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2 046 | 8 495 |
| Betald inkomstskatt | -333 | 2 251 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -20 511 | -7 737 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 3 229 | 2 378 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -10 395 | -11 263 |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 983 | 6 570 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -26 694 | -10 052 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Försäljning av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 55 069 | - |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -602 | -1 747 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -4 930 | -1 739 |
| Avyttring/Förvärv av finansiella tillgångar | - | 267 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 49 537 | -3 219 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Likvid teckningsoptioner | 413 | - |
| Amortering av lån | -28 750 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -28 337 | - |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -5 494 | -13 271 |
| Likvida medel vid årets början | 35 299 | 50 510 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | -1 670 | -1 940 |
| Likvida medel vid årets slut | 28 135 | 35 299 |
| TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDESANANLYS Räntor |
||
| Erhållna räntor | 235 | 1 189 |
| Erlagda räntor | -266 | -2 108 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 8 921 | 9 777 |
| Valutakursdifferenser | 849 | -1 341 |
| Rearesultat försäljning av rörelse / dotterföretag | -10 401 | - |
| Övriga avsättningar | -192 | 59 |
| Andra ej lividitetspåverkande resultatposter | 2 869 | - |
2 046 8 495
39 ORTIVUS ÅRSREDOVISNING 2010
| Belopp i KSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 44 408 | 33 174 |
| Kostnad för sålda varor | -21 391 | -16 200 | |
| Bruttoresultat | 23 017 | 16 974 | |
| Försäljningskostnader | -10 035 | -9 881 | |
| Administrationskostnader | -15 524 | -17 242 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -25 041 | -27 245 | |
| Övriga rörelseintäkter | 1 912 | 5 411 | |
| Övriga rörelsekostnader | -3 272 | -1 604 | |
| Rörelseresultat | 4, 5, 6, 25 | -28 943 | -33 587 |
| Resultat från finansiella poster: | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 1 250 | 4 091 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 235 | 977 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -266 | -2 044 | |
| Resultat efter finansiella poster och före skatt | 8 | -27 724 | -30 563 |
| Skatt | 9 | - | - |
| ÅRETS RESULTAT | -27 724 | -30 563 |
Ortivus AB har inga omräkningsdifferenser och årets resultat sammanfaller med årets totalresultat.
| Belopp i KSEK | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 17 613 | 20 032 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 1 934 | 2 849 |
| Andelar i koncernföretag | 28 | 9 713 | 86 525 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 9 713 | 86 525 | |
| Summa anläggningstillgångar | 29 260 | 109 406 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 14 | 6 123 | 8 969 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15 | 16 548 | 19 441 |
| Fordringar på koncernföretag | 2 793 | 1 361 | |
| Övriga fordringar | 13 | 8 332 | 864 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 4 374 | 918 |
| Summa kortfristiga fordringar | 32 047 | 22 584 | |
| Kassa och bank | 17 | 23 951 | 10 937 |
| Summa omsättningstillgångar | 62 121 | 42 490 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 91 381 | 151 896 | |
| EGET KAPITAL | 18 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 103 541 | 103 541 | |
| Reservfond | 106 689 | 106 689 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 127 018 | 126 605 | |
| Balanserat resultat | -234 206 | -203 643 | |
| Årets resultat | -27 724 | -30 563 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 75 318 | 102 629 | |
| Avsättningar | |||
| Övriga avsättningar | 21 | 434 | 626 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 20 | - | 28 750 |
| Förskott från kunder | - | 6 045 | |
| Leverantörsskulder | 8 339 | 5 119 | |
| Skulder till koncernföretag | 36 | 370 | |
| Övriga skulder | 1 759 | 2 307 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 5 495 | 6 050 |
| Summa kortfristiga skulder | 15 629 | 48 641 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 91 381 | 151 896 | |
| Ställda säkerheter | 26 | 15 000 | 15 000 |
| Eventualförpliktelser | 26 | - | - |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||||
| Belopp i KSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Överkurs fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2009–01–01 | 103 541 | 106 689 | 126 605 | -148 161 | -55 482 | 133 192 | |
| Disposition av föregående års resultat | - | - | - | -55 482 | 55 482 | - | |
| Årets resultat | - | - | - | - | -30 563 | -30 563 | |
| Utgående eget kapital 2009–12–31 | 18 | 103 541 | 106 689 | 126 605 | -203 643 | -30 563 | 102 629 |
| Ingående eget kapital 2010–01–01 | 103 541 | 106 689 | 126 605 | -203 643 | -30 563 | 102 629 | |
| Disposition av föregående års resultat | - | - | - | -30 563 | 30 563 | - | |
| Årets resultat | - | - | - | - | -27 724 | -27 724 | |
| Inbetald premie för teckningsoptioner | - | - | 413 | - | - | 413 | |
| Utgående eget kapital 2010–12–31 | 18 | 103 541 | 106 689 | 127 018 | -234 206 | -27 724 | 75 318 |
| 1 januari-31 december | ||
|---|---|---|
| Belopp i KSEK | 2010 | 2009 |
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -27 724 | -30 563 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 502 | 21 256 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -19 222 | -9 307 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | ||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 2 846 | 2 384 |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -9 173 | -5 459 |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | -4 259 | 8 367 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -29 808 | -4 015 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Försäljning av aktier i dotterföretag | 78 064 | - |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -602 | -380 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -4 930 | -1 739 |
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | - | -4 344 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 72 532 | -6 463 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Likvid teckningsoptioner | 413 | - |
| Amortering av lån | -28 750 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -28 337 | - |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 14 387 | -10 478 |
| Likvida medel vid årets början | 10 937 | 20 733 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | -1 373 | 682 |
| Likvida medel vid årets slut | 23 951 | 10 937 |
| TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS | ||
| Räntor | ||
| Erhållna räntor | 235 | 977 |
| Erlagda räntor | -266 | -2 044 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 8 866 | 21 901 |
| Kursvinster/-förluster | 1 078 | -705 |
| Rearesultat försäljning av rörelse / dotterföretag | -1 250 | - |
| Övriga avsättningar | -192 | 60 |
| 8 502 | 21 256 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletteranderedovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De finansiella rapporterna omfattar sidorna 23-74 i den tryckta årsredovisningen.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilken utgör rapporteringsvaluta för moderbolag och koncern. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste tusental kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 31.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moder- och dotterbolag samt intresseföretag.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 24 mars 2011. Årsredovisningen och koncernredovisningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2011.
Från och med 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt på företagets finansiella rapporter, vilket alltså innebär att inga belopp i de finansiella rapporterna har justerats.
Reviderade IFRS 3 och ändrade IAS 27 är tillämpliga från och med 2010. Detta ger bl.a. annat följande effekter på berörda redovisningsprinciper: definitionen av rörelse ändras, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det
kommer att finnas två alternativa sätt att redovisa minoritet och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i minoriteten eller alternativt att minoriteten utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Företagets tidigare princip som var att redovisa överskjutande belopp som goodwill. Dessa ändringar ska i relevanta delar tillämpas framåtriktat och har inte haft någon effekt på föreliggande delårsrapport.
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första delbehandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Standarden beräknas inte att få några väsentliga effekter på Ortivus finansiella rapporter.
Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående främst med avseende på upplysningar för statligt relaterade företag, men även avseende definitionen av närstående.
Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för finansiella tillgångar som helt eller delvis bokats bort Årliga förbättringar av IFRS som inte redan är tillämpliga, främst bland de som publicerades i maj 2010.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen.
Eventuell avvikelse från dessa principer i fråga om betalning eller återvinning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Ortivus AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnas som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av identifierade förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligen genom andelsinnehav mellan 20–50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet för aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- eller undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel i intresseföretagets nettoresultat efter skatt justerat för eventuella av- och nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade övereller undervärden. Posten rubriceras som "andelar i intresseföretags resultat". Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är moderbolag, dotter- och intresseföretag. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas normalt i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i verksamhet utomlands omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med en omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas via övrigt totalresulat. Vinster och förluster på säkringsinstrument vid säkring av nettoinvesteringar redovisas via övrigt totalresutat. Vid avyttring av utlandsverksamhet redovisas de till verksamheten hänförliga omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i övrigt totalresultat.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Denna typ av resultatavräkning tillämpas för Ortivus AB.
Statliga stöd redovisas i resultaträkningen när det råder rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och bidraget därmed kommer att erhållas. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används i den finansiella verksamheten.
Emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader periodiseras över lånets löptid med hjälp av effektivräntemetoden.
Ränteintäkter och -kostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektiv-räntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra kapitalinstrument, lånefordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder och derivat.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura
skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och avtalsmässig skyldighet föreligger att betala även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller, eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs, eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket är den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificeringen vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.
Kategorierna är följande;
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar, om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att behålla dem till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.
Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar, om den är kortare övriga fordringar. Dessa kategorier tillhör kategorierna låne- och kundfordringar, vilka initialt värderas till verkligt värde och löpande redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundfordringar klassificeras i kategorin låne- och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som väntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkrings-dokumentation upprättas och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.
Vinst eller förlust redovisas som rörelseintäkt/-kostnad.
För redovisningen av leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras antingen som operationell eller finansiell. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och fördelarna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. För operationella leasingavtal kostnadsförs leaseavgiften över leaseavtalets löptid med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som de facto erlagts som leaseavgift under året.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Beräknad nyttjandeperiod; Inventarier 3–5 år. Bedömning av avskrivningsprinciper samt tillgångars restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för en rörelse och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan denna dag redovisat värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer redovisas som tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och tillräckliga resurser finns att fullfölja utvecklingen och därefter använda och sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; till exempel för material, tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I den mån utvecklingsprojekt tar lång tid i anspråk och uppgår till väsentliga belopp aktiveras hänförliga låneutgifter i anskaffningsvärdet.
Vid prövning om utgiften ska aktiveras i balansräkningen som en tillgång ska samtliga nedanstående kriterier vara uppfyllda:
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för kommersiell användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
Balanserade utvecklingsutgifter 3–5 år
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma försäljning. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in först ut-principen (FIFU).
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För andra tillgångar än finansiella tillgångar som prövas enligt IAS 39, varulager som prövas enligt IAS 2 och uppskjutna skattefordringar som prövas enligt IAS 12, tillämpas IAS 36 avseende redovisning av nedskrivningar.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den kassagenererande enhet där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden. Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om nedskrivning inte gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.
Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapital-reglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2.
Förpliktelser rörande avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ortivus aktiekursrelaterade bonusprogram redovisas i enlighet med principer för kontantreglerade optioner. Det ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och därefter vid varje balansdag. Kostnaden fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor och förutsättningar. Alla förändringar i verkligt värde påverkar värdet på den redovisade skulden och den personalkostnad som redovisas i resultaträkningen.
Sociala avgifter hänförliga till nämnda bonusprogram redovisas enligt samma principer som beskrivs i föregående stycke avseende kontantreglerade optioner.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garanti redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En verksamhet klassificeras som avvecklad verksamhet då den har avyttrats eller när den innehas till försäljning och är en självständig och särskiljbar del från övriga verksamheten samt godkänd plan av styrelsen föreligger och avvecklingen är offentliggjord eller ett bindande avtal har träffats om avyttring.
Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt redovisas skilt från kvarvarande verksamheter och som ett separat belopp i resultaträkningen.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna i kontraktet.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen. Under aktuell skatt redovisas även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte:
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att inträffa.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2Redovisning för juridisk person. Även Rådet för Finansiell rapporterings uttalande gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS förordningar och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Erhållna utdelningar ifrån dotterbolag redovisas som intäkt i moderbolaget.
För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernen dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. För moderbolaget används benämningarna resultaträkning, balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.
Ortivus redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnas i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag i den mån nedskrivning av aktieposten ej erfordras.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelnings storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I den mån koncernen kommer att aktivera låneutgifter kommer moderbolaget att ha en valmöjlighet att antingen kostnadsföra direkt eller att aktivera. Moderbolaget har ännu inte behövt göra ett principval.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Varuförsäljning | 42 585 | 32 908 | 41 371 | 31 210 | ||
| Tjänsteuppdrag | 5 141 | 4 840 | 3 037 | 1 964 | ||
| 47 726 | 37 748 | 44 408 | 33 174 |
I samband med avyttringen av verksamheten i Nordamerika har bolaget gjort en översyn av segmentsindelningen och beslutat att följa kvarvarande verksamhet som en enhet. Bolaget har tillsvidare därför enbart ett segment som i sin helhet återspeglas i koncernens finansiella rapporter.
Av bolagets totala omsättning för 2010 utgör en enskild kund 13% och en annan enskild kund 10% samt resterande kunder representerar mindre än 10%.
Geografiskt fördelar sig omsättningen för 2010 på Sverige 75%, UK 12% och resten av världen 13%.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Övriga rörelseintäkter | ||||
| Valutakursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 1 292 | 2 625 | 1 292 | 2 613 |
| Management fee | - | - | 620 | 2 798 |
| Total | 1 292 | 2 625 | 1 912 | 5 411 |
| Övriga rörelsekostnader | ||||
| Valutakursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | -3 272 | -1 316 | -3 272 | -1 591 |
| Övrigt | -27 | -251 | - | -13 |
| Total NOTER |
-3 299 | -1 567 | -3 272 | -1 604 |
| 2010 Varav män | % | Varav kvinnor |
% | 2009 Varav män | % | Varav kvinnor |
% | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||||||||
| Sverige | ||||||||||
| Danderyd | 27 | 23 | 85% | 4 | 15% | 32 | 26 | 81% | 6 | 19% |
| Dotterföretag | ||||||||||
| NOTER England |
3 | 3 | 100% | 0 | 0% | 3 | 3 | 100% | 0 | 0% |
| Totalt koncernen | 30 | 26 | 87% | 4 | 13% | 35 | 29 | 83% | 6 | 17% |
| Könsfördelning i företagsledningen | ||||||||||
| 2010 | 2010 | 2009 | 2009 |
| Andel | Andel | Andel | Andel | |
|---|---|---|---|---|
| % | män | kvinnor | män | kvinnor |
| Moderbolaget | ||||
| Styrelsen | 60% | 40% | 60% | 40% |
| Övriga ledande befattningshavare | 100% | - | 100% | - |
| Koncernen totalt | ||||
| Styrelser | 67% | 33% | 67% | 33% |
| Övriga ledande befattningshavare | 100% | - | 100% | - |
| Koncernen, KSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar m m | 21 837 | 22 526 |
| Pensionskostnad avgiftsbaserade planer | 2 672 | 2 790 |
| Sociala avgifter | 9 423 | 9 549 |
| Total | 33 932 | 34 865 |
Ersättningar för avgångsvederlag i koncernen under 2010 ingår ovan med lön MSEK 1,7 (0,0).
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader i moderbolaget
| 2010 Ledande befattnings- |
2009 Ledande befattnings |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget, KSEK | havare (11 personer) |
Övriga anställda |
Summa | havare (10 personer) |
Övriga anställda |
Summa |
| Sverige | ||||||
| Löner och andra ersättningar | 6 733 | 11 770 | 18 503 | 6 515 | 13 708 | 20 223 |
| (varav tantiem o.d.) | (143) | (168) | ||||
| Sociala kostnader | 9 113 | 9 308 | ||||
| (varav pensionskostnader) | (2 584) | (2 626) | ||||
| Moderbolaget totalt | 27 616 | 29 531 |
| Koncernen, KSEK | 2010 Ledande befattnings- havare (12 personer) |
Övriga anställda |
Summa | 2009 Ledande befattnings havare (11 personer) |
Övriga anställda |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 9 147 | 12 690 | 21 837 | 8 026 | 14 500 | 22 526 |
| (varav tantiem o.d.) | (143) | (168) | ||||
| Pensionskostnader | 1 214 | 1 200 | ||||
| Pensionsförpliktelser | - | - |
Ersättningar för avgångsvederlag i koncernen ingår ovan med lön MSEK 1,7 (0,0) och pension MSEK 0,0 (0,0). Med ledande befattningshavare för koncernen avses moderbolagets och dotterbolagens ledningar inklusive styrelsen i Ortivus AB. NOTER
| Grundlön/ | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| styrelse- | Rörlig | Övriga | Pensions- | Övrig | Pensions | ||
| 2010, KSEK | arvode | ersättning | förmåner | kostnader | ersättning | Summa | förpliktelse |
| Styrelsens ordförande Jon Risfelt | 617 | – | – | – | – | 617 | – |
| Ledamot Crister Stjernfelt | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Peter Edwall | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Annemarie Gardshol | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Anna Söderblom | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| VD i Ortivus AB, Jan B Andersson | 1 096 | 45 | – | 360 | – | 1 501 | – |
| Andra ledande befattningshavare (5 personer) | 4 237 | 98 | 87 | 766 | – | 5 188 | – |
| 6 590 | 143 | 87 | 1 126 | – | 7 946 | – |
| Grundlön/ | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ORTIVUS ÅRSREDOVISNING 2010 | styrelse- | Rörlig | Övriga | Pensions- | Övrig | Pensions | |
| 2009, KSEK | arvode | ersättning | förmåner | kostnader | ersättning | Summa | förpliktelse |
| Styrelsens ordförande Jon Risfelt | 750 | – | – | – | – | 750 | – |
| Ledamot Crister Stjernfelt | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Peter Edwall | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Annemarie Gardshol | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| Ledamot Laurent Leksell avgick under 2009 | 53 | – | – | – | – | 53 | – |
| Ledamot Anna Söderblom | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
| VD i Ortivus AB, Jan B Andersson | 1 099 | 99 | 1 | 335 | – | 1 534 | – |
| Andra ledande befattningshavare (6 personer) | 3 805 | 69 | 168 | 701 | – | 4 743 | – |
| 6 347 | 168 | 169 | 1 036 | - | 7 720 | – |
Under 2010 och 2009 har styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter enbart erhållit ersättning från moderbolaget. Verkställande direktören Jan B Andersson samt andra ledande befattningshavere i moderbolaget har enbart erhållit ersättning från moderbolaget.
Ortivus skall ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att rekrytera, motivera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet för att nå uppställda mål samt med beaktande av den enskilde befattningshavarens kompetens. Marknadsmässighet skall således vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i Ortivus.
Utgångspunkten för ersättning till ledande befattningshavare är att ersättning utgår i form av en marknadsmässig fast lön som skall vara individuellt fastställd utifrån ovan angivna kriterier och respektive befattningshavares ansvarsområden, erfarenhet och årliga prestationer.
Utöver fast lön skall rörliga ersättningar i förekommande fall kunna erbjudas, vilka skall relateras till tydligt uppställda målrelaterade prestationer baserat på enkla och transparenta konstruktioner.
I de fall rörlig ersättning till ledande befattningshavare aktualiseras skall de i dessa fall bestämmas (a) utifrån utfallet i förhållande till specifika verksamhetsmål samt (b) med beaktande av berörd befattningshavares personliga utveckling.
Den rörliga ersättningen skall alltid vara maximerad till ett visst bestämt tak som skall utgöra andel av utgående årslön för aktuell befattningshavare. Målnivån för rörlig ersättning är för närvarande 10-50% av den fasta lönen och skall ej överstiga 50%. Målsättningar för rörlig ersättning skall revideras årligen.
Styrelsen ska verka för och uppmana de ledande befattningshavarna att där den personliga situationen så medger investera del av rörlig ersättningar som utfaller vid goda resultat i företagets aktier. Något fast regelverk för detta ska dock ej finnas.
Styrelsen skall också kontinuerligt utvärdera huruvida aktierelaterade och långsiktiga incitamentsprogram bör föreslås årsstämman. Andra typer av incitamentsprogram, som ej fordrar stämmans godkännande, kan beslutas av styrelsen när så påkallas.
De ledande befattningshavarnas pensionsvillkor skall i möjligaste mån vara avgiftsbestämda pensionslösningar, vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare samt individuellt anpassade med hänsyn till respektive befattningshavares särskilda kompetens.
De ledande befattningshavarnas icke penningbaserade förmåner (exempelvis bilförmån och sjukvårdsförsäkring) skall vara av begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen samt vara marknadsmässig i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på de marknader bolaget verkar.
Uppsägningslön och avgångsvederlag skall för VD och övriga ledande befattningshavare sammanlagt ej överstiga 12 månadslöner.
ORTIVUS ÅRSREDOVISNING 2010 Riktlinjerna skall omfatta VD samt övriga befattningshavare som ingår i koncernledningen – den av styrelsen utpekade gruppen ledande befattningshavare.
Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Styrelsearvodet fastställt på 2010 års bolagsstämma för verksamhetsåret 2010 till ordinarie ledamöter uppgick till KSEK 640 (720) och till styrelseordförande uppgick det till KSEK 550 (750), varav KSEK 150 (400) utgjorde extra ersättning för stöd i det pågående förändringsarbetet.
Utöver arvode har ersättningar till styrelseledamöter utgått för utlägg för resekostnader i samband med styrelsemöten.
Till Jan B Andersson har utgått grundlön med KSEK 1 096 (1 099). Utöver fast lön utgår en rörlig del om upp till 50 procent av fast lön hänförlig till graden av måluppfyllelse för den av styrelsen fastställda budgeten.
Under 2010 har bonus utgått med KSEK 45 (99). Pensionspremier för Jan B Andersson har under året utbetalats till ett belopp av KSEK 360 (335). För VD utgår premier för pension- och sjukvårdsförsäkring om 30% av den fasta lönen.
Mellan bolaget och Jan B Andersson gäller en ömsesidig uppsägningstid om 9 månader. Jan B Andersson har även rätt till 9 månaders avgångsvederlag med avräkning mot lön från annan anställning. Detta är mer än de av stämman 2010 beslutade riktlinjerna, men i linje med de riktlinjer som gällde om maximalt 24 månader vid tillfället då avtalet ingicks.
Koncernledningen inkluderar under 2010 VD, vVD och chef för affärsutveckling, Ekonomidirektören, Marknads- och försäljningschef, Utvecklings- och produktionschef samt Affärsområdeschef CoroNet
Till koncernledningen exklusive VD har utgått lön om sammanlagt KSEK 4 237 (3 805). Rörlig bonus har utgått till andra ledande befattningshavare med KSEK 98 (69). För övriga personer i koncernledningen gäller varierande uppsägningstider om 3–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida.
För moderbolagets anställda, exklusive VD, betalas en premie om 5 procent på lön upp till 7,5 basbelopp, 25 procent i intervallet 7,5–20 basbelopp och 15 procent på lön i intervallet 20–30 basbelopp.
Alla anställda i Sverige med en ålder överstigande 28 år omfattas av pensionsvillkoren. Pensionering sker för samtliga anställda vid en ålder av 65 år. Därtill har bolaget tecknat sjukförsäkring vilken inklusive ersättning från försäkringskassan ger den anställde fortsatt inkomst efter 90 dagars sjukdom motsvarande reglerna inom det så kallade ITP-systemet.
Koncernen har uteslutande avgiftsbestämda pensionsplaner annat än de förmånsbestämda lösningar som följer av anställningsavtal som följer kollektivavtal. betalar. Betalning till dessa pensionsplaner sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
Under året har avgångsvederlag utbetalats till den fd verkställande direktören i Ortivus UK med MSEK 1,7 (0,0).
Incitamentsprogram finns i koncernen av följande slag. Säljpersonal erhåller provisioner baserat på försäljning samt resultat jämfört med budget. Dotterbolagschefer erhåller tantiem baserat på resultat jämfört med budget. Dessa incitamentsprogram revideras årligen och godkänns av VD för moderbolaget.
För koncernledningen finns ett separat incitamentsprogram fastställt av styrelsen och i enlighet med av stämman fastlagda riktlinjer.
Vid extra bolagsstämma 27 juni 2008 beslutades att godkänna styrelsens förslag från 12 juni 2008 att ge ut 500.000 st teckningsoptioner samt att dessa överläts på marknadsmässiga villkor till bolagets VD och andra ledande befattningshavare inom Ortivus AB. Vid ordinarie bolagsstämma i juni 2010 beslutades att utsläcka 350.000 st teckningsoptioner ur detta program och ersätta detta med ett nytt program. Detta innebar att bolaget gav ut 350.000 st teckningsoptioner med samma villkor som det tidigare programmet, men med en förlängd teckningstid. Varje teckningsoption medför då rätten att teckna 1 (en) ny B-aktie i Ortivus AB under perioden 1 juli - 30 december 2013 till en teckningskurs om 8,85 SEK per aktie. Resterande 150.000 optioner från detta optionsprogram löper på med oförändrade villkor.
Vid den ordinarie bolagsstämman 2010 beslutades att godkänna styrelsens förslag från april 2010 att ge ut ett nytt teckningsoptionsprogram om 400.000 st teckningsoptioner samt att dessa överläts på marknadsmässiga villkor till bolagets VD och andra ledande befattningshavare. Varje teckningsoption medför då rätten att teckna 1 (en) ny B-aktie i Ortivus AB under perioden 1 juli - 30 december 2013 till en teckningskurs om 6,50 SEK per aktie.
Samtliga program har blivit fulltecknade.
| 2010/2013 | 2010/2013 | 2008/2011 | |
|---|---|---|---|
| VD | 100 000 | 200 000 | - |
| CFO | 100 000 | - | - |
| Andra ledande befattningshavare | 200 000 | 150 000 | 150 000 |
| 400 000 | 350 000 | 150 000 | |
| Teckningskurs SEK | 6,50 | 8,85 | 8,85 |
| ORTIVUS ÅRSREDOVISNING 2010 Teckningsperiod |
|||
| 1 juni-30 juni 2011 | X | ||
| 1 juli-30 december 2013 | X | X |
Ortivus styrelse beslutade per 20 augusti 2008 om ett aktiekursrelaterat bonusprogram för samtliga anställda i moderbolaget som inte omfattas av teckningsoptionsprogrammet enligt beslut av extra bolagsstämma den 27 juni 2008.
Bonusprogrammet baseras på bolagets framtida värdeutveckling relaterat till börskursen och den anställdes kvarblivande i sin anställning. Programmet löper över tre år, uppdelat på två mätperioder; 2008-07-01 - 2010-06-30 respektive 2010-07-01 - 2011-06-30. Förutsatt att den anställde är kvar i sin anställning utgår bonus med skillnaden mellan start- och slutkurs för respektive period, multiplicerat med 10 000. Startkursen för period 1 är satt till 8,85 SEK. Slutkurserna för respektive period är snittkursen 5 börsdagar innan periodens slut. För period 1 blev slutkursen 4,52 SEK, vilket innebar att ingen bonus utföll för denna period.
Startkursen för period 2 är lika med slutkursen för period 1. Bonus är maximerad till en årslön för period 1 och en halv årslön för period 2. Ingen bonus utgår om kursutvecklingen är negativ eller oförändrad. Programmet påverkar inte antalet aktier i bolaget. Vid en slutkurs om 18 SEK för period 1 och 24 SEK för period 2 skulle bolagets kostnad för programmet vid tidpunkten för offentliggörandet av detta uppgå till cirka 4,2 MSEK. Vid dåvarande kurs om 5,50 SEK var den teoretiska kostnaden för programmet 388 KSEK. I värderingen i årsbokslutet 2010 har för period 2 standardavvikelser om 40% och riskfri ränta om 1,34% använts, den totalat reserveringen för bonusprogrammet inkl sociala avgifter uppgick till KSEK 29 (65). Värdering görs kvartalsvis.
| Sjukfrånvaro i moderbolaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Sjukfrånvaro totalt i % av sammanlagd arbetstid | 1,2 | 1,5 |
| Varav 60 dagar eller mer | * | * |
| Sjukfrånvaro per kategori i % av sammanlagd arbetstid | ||
| Kvinnor | 2,9 | 3,5 |
| Män | 0,9 | 1,0 |
| Ålderskategori 29 år eller yngre | 3,2 | 1,9 |
| Ålderskategori 30–49 år | 0,8 | 1,6 |
| Ålderskategori 50 år eller äldre | 0,4 | * |
Sjukstatistiken avser endast Ortivus AB i Sverige.
* Redovisas ej på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgift inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgifter kan hänföras till en viss individ. NOTER
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2010 | 2009 | 2010 | Moderbolaget 2009 |
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 400 | 642 | 400 | 642 |
| Skatterådgivning | 136 | 40 | 136 | 40 |
| Övriga uppdrag | 339 | 218 | 339 | 218 |
| 875 | 900 | 875 | 900 | |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 68 | 77 | - | - |
| Skatterådgivning | - | - | - | - |
| Övriga uppdrag | - | - | - | - |
| Total | 943 | 977 | 875 | 900 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning vid avyttring och förvärv av verksamheter samt rådgivning kring processer och intern kontroll.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| KSEK | 2010 | 2009 |
| Personalkostnader | -27 208 | -30 159 |
| Avskrivningar | -8 921 | -7 630 |
| Övrigt | -23 308 | -22 258 |
| -59 437 | -60 047 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 2010 | 2009 | |
| Finansnetto | |||
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 235 | 495 | |
| Valutakursförändringar finansiella tillgångar | - | 279 | |
| Övrigt | - | 45 | |
| Finansiella intäkter | 235 | 819 | |
| Räntekostnader | -266 | -2 028 | |
| Finansiella kostnader | -266 | -2 028 | |
| Finansnetto | -31 | -1 209 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2010 | 2009 |
| Erhållen utdelning | - | 18 547 |
| Nedskrivning av aktier i dotterbolag | - | -14 456 |
| Rearesultat försäljning av dotterbolag | 1 250 | - |
| 1 250 | 4 091 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 2010 | 2009 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 235 | 494 |
| Ränteintäkter koncernföretag | - | 204 |
| Valutakursförändringar finansiella tillgångar | - | 279 |
| 235 | 977 | |
| Övriga räntekostnader och liknande resultatposter | 2010 | 2009 |
| Räntekostnader | -266 | -2 044 |
| Räntekostnader koncernföretag | - | - |
| Valutakursförändringar finansiella skulder | - | - |
| NOTER | -266 | -2 044 |
| ORTIVUS ÅRSREDOVISNING 2010 | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Redovisad i resultaträkningen | ||||
| Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skattekostnad/intäkt | - | - | - | - |
| - | - | - | - | |
| Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | - | - | - | - |
| Övrigt | -47 | 20 | - | - |
| -47 | 20 | - | - | |
| Totalt redovisad skattekostnad | -47 | 20 | - | - |
| Avstämning av effektiv skatt | ||||
| Resultat före skatt | -32 625 | -38 176 | -27 724 | -30 563 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% | 8 580 | 10 040 | 7 291 | 8 038 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | -169 | -61 | - | - |
| Nedskrivningar aktier i dotterbolag | - | - | - | -3 802 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -144 | -30 | -141 | -29 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 501 | 1 | 501 | 1 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga aktieutdelningar | - | - | - | 4 960 |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten | ||||
| skatt | -8 847 | -9 930 | -7 651 | -9 168 |
| Övrigt | 32 | - | - | - |
| Redovisad effektiv skatt | -47 | 20 | - | - |
Skattesatserna i de länder där koncernen har verksamhet var under räkenskapsåret 26,3 procent i Sverige och 21 procent i UK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skulder | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Temporära skillnader på immateriella tillgångar | - | 2 827 | - | - | |
| Övrigt | 30 | 8 439 | - | - | |
| Uppskjuten skattefordran | 30 | 11 266 | - | - |
Koncernens ansamlade underskottsavdrag uppgår till MSEK 309,5 (278,9), varav moderbolaget MSEK 278,7 (249,2). Inga tidsmässiga begränsningar föreligger i nyttjandet av koncernens underskottsavdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balanserade | Balanserade | ||||||
| KSEK | utvecklings- | utvecklings | |||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | Goodwill | kostnader | Licenser | Totalt | kostnader | Licenser | Totalt |
| Ingående balans 2009-01-01 | 49 955 | 135 100 | 27 713 | 212 768 | 111 952 | 27 713 | 139 665 |
| Internt utvecklade tillgångar | - | 1 739 | - | 1 739 | 1 739 | - | 1 739 |
| Årets valutakursdifferenser | -1 789 | 334 | - | -1 455 | – | - | - |
| Utgående balans 2009–12–31 | 48 166 | 137 173 | 27 713 | 213 052 | 113 691 | 27 713 | 141 404 |
| Ingående balans 2010-01-01 | 48 166 | 137 173 | 27 713 | 213 052 | 113 691 | 27 713 | 141 404 |
| Internt utvecklade tillgångar | - | 4 930 | - | 4 930 | 4 930 | - | 4 930 |
| Avyttringar och utrangeringar | -48 166 | -17 554 | -27 713 | -93 433 | - | -27 713 | -27 713 |
| Utgående balans 2010–12–31 | - | 124 549 | - | 124 549 | 118 621 | - | 118 621 |
| Ackumulerade av– och nedskrivningar | |||||||
| Ingående balans 2009-01-01 | - | -110 832 | -27 713 | -138 545 | -87 684 | -27 713 | -115 397 |
| Årets avskrivningar | - | -5 975 | - | -5 975 | -5 975 | - | -5 975 |
| Årets valutakursdifferenser | - | -334 | - | -333 | - | - | - |
| Utgående balans 2009–12–31 | - | -117 141 | -27 713 | -144 853 | -93 659 | -27 713 | -121 372 |
| Ingående balans 2010-01-01 | - | -117 141 | -27 713 | -144 853 | -93 659 | -27 713 | -121 372 |
| Årets avskrivningar | - | -7 349 | - | -7 349 | -7 349 | - | -7 349 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 17 554 | 27 713 | 45 267 | - | 27 713 | 27 713 |
| Utgående balans 2010–12–31 | - | -106 936 | - | -106 935 | -101 008 | - | -101 008 |
| Redovisat värde | |||||||
| Per 2009-01-01 | 49 955 | 24 268 | - | 74 223 | 24 268 | - | 24 268 |
| Per 2009-12-31 | 48 166 | 20 032 | - | 68 199 | 20 032 | - | 20 032 |
| Per 2010-01-01 | 48 166 | 20 032 | - | 68 199 | 20 032 | - | 20 032 |
| Per 2010-12-31 | - | 17 613 | - | 17 613 | 17 613 | - | 17 613 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande | |||||||
| rader i resultaträkningen 2009 | |||||||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | - | -5 975 | - | -5 975 | -5 975 | - | -5 975 |
| Totalt | - | -5 975 | - | -5 975 | -5 975 | - | -5 975 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande | |||||||
| rader i resultaträkningen 2010 | |||||||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | - | -7 349 | - | -7 349 | -7 349 | - | -7 349 |
| Totalt | - | -7 349 | - | -7 349 | -7 349 | - | -7 349 |
Goodwill i Ortivus-koncernen uppgår till MSEK 0 (48,2) och är fördelad på följande kassagenererande enheter:
| 10-12-31 | 09-12-31 | |
|---|---|---|
| Nordamerika | - | 48,2 |
| Totalt | - | 48,2 |
Då den nordamerikanska verksamheten såldes i mars 2010 kunde konstateras att dess verkliga värde översteg dess redovisade värde.
Inga nedskrivningar av utvecklingsutgifter och licenser har skett 2010 eller 2009.
| Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde, KSEK | Inventarier | Inventarier |
| Ingående balans 2009-01-01 | 33 191 | 16 139 |
| Övriga förvärv | 1 747 | 380 |
| Avyttringar och utrangeringar | -5 067 | - |
| Årets valutakursdifferenser | -83 | - |
| Utgående balans 2009-12-31 | 29 788 | 16 519 |
| Ingående balans 2010-01-01 | 29 788 | 16 519 |
| Övriga förvärv | 697 | 602 |
| Avyttringar och utrangeringar | -12 001 | - |
| Årets valutakursdifferenser | - | - |
| Utgående balans 2010-12-31 | 18 484 | 17 121 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 2009-01-01 | -23 676 | -12 199 |
| Årets avskrivningar | -3 658 | -1 471 |
| Avyttringar | 5 000 | - |
| Årets valutakursdifferenser | 155 | - |
| Utgående balans 2009-12-31 | -22 179 | -13 670 |
| Ingående balans 2010-01-01 | -22 179 | -13 670 |
| Årets avskrivningar | -1 572 | -1 517 |
| Avyttringar | 7 282 | - |
| Årets valutakursdifferenser | - | - |
| Utgående balans 2010-12-31 | -16 469 | -15 187 |
| Redovisat värde | ||
| Per 2009-01-01 | 9 515 | 3 940 |
| Per 2009-12-31 | 7 609 | 2 849 |
| Per 2010-01-01 | 7 609 | 2 849 |
| Per 2010-12-31 | 2 015 | 1 934 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande | ||
| rader i resultaträkningen 2009 | ||
| Kostnad sålda varor | -764 | -204 |
| Försäljningskostnader | -1 235 | -526 |
| Administrationskostnader | -681 | -361 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -978 | -379 |
| Totalt | -3 658 | -1 470 |
| Totalt | -1 572 | -1 517 |
|---|---|---|
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -315 | -315 |
| Administrationskostnader | -360 | -360 |
| Försäljningskostnader | -719 | -664 |
| Kostnad sålda varor | -178 | -178 |
| rader i resultaträkningen 2010 | ||
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Kortfristiga placeringar | - | 1 239 |
| - | 1 239 |
Ortivus kortfristiga placeringar 2009 var räntebärande värdepapper med genomsnittlig löptid om 12 månader, vilka innehades av Ortivus Inc Canada.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Momsfordran | 786 | 111 | 786 | 6 |
| Medel på skattekonto | - | 1 | - | - |
| Övriga kortfristiga ej räntebärande fordringar | 7 584 | 1 015 | 7 546 | 857 |
| 8 370 | 1 127 | 8 332 | 864 |
Övriga kortfristiga fordringa avser främst MUSD 1,1 avsatt på deponeringskonto avseende försäljningen av de nordamerikanska verksamheterna. Inlåsningsperioden tar slut i september 2011. Tillgången är valutasäkrad till 7,55 SEK/USD. Inga krav på återbetalning har rests från köparen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Komponenter | 6 111 | 5 604 | 6 111 | 5 604 |
| Produkter i arbete | 12 | 3 448 | 12 | 3 365 |
| Färdigvarulager | 176 | 517 | - | - |
| 6 299 | 9 569 | 6 123 | 8 969 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Kundfordringar | 16 669 | 25 312 | 16 549 | 19 441 |
| Reservering osäkra kundfordringar | - | -447 | - | - |
| 16 669 | 24 865 | 16 549 | 19 441 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 | |
| Upplupna intäkter | 3 055 | 237 | 3 055 | 237 | |
| Förutbetalda IT-kostnader | 1 | 242 | - | - | |
| Förutbetalda hyror | 681 | 648 | 681 | 609 | |
| Försäkringar | 170 | 108 | 170 | 72 | |
| Övrigt | 470 | 299 | 468 | - | |
| 4 377 | 1 534 | 4 374 | 918 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 | |
| Kassa och bank | 28 135 | 35 299 | 23 951 | 10 937 | |
| Kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel | - | - | - | - | |
| Summa enligt balansräkningen | 28 135 | 35 299 | 23 951 | 10 937 | |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 28 135 | 35 299 | 23 951 | 10 937 |
Per den 31 december 2010 och 2009 omfattade det registrerade och utestående aktiekapitalet 20.708.188 stamaktier (kvotvärde 5 SEK) fördelade på 1.108.455 aktier av serie A och 19.599.733 aktier av serie B. Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och innehavare av aktier av serie A är berättigade till 10 röster per aktie medan innehavare av aktier av serie B är berättigade till 1 röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets nettotillgångar och resultat.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.
Koncernens externa finansiering skall huvudsakligen bestå av eget kapital, då verksamhetens värde till största delen är immateriella. Finansieringspolicyn ger dock utrymme för en mindre del långsiktig lånefinansiering och vid likviditetsbehov för ytterliggare kortfristig lånefinansiering. Någon lägsta eller högsta nivå för soliditeten har inte kvantifierats. Framtida former för anpassning av storleken på eget kapital är beroende av den kortsiktiga resultattillväxten. På kort och medellång sikt skall eventuella vinstmedel i första hand investeras i verksamheten.
Styrelsen har inte föreslagit någon utdelning till årsstämman 2011 och under de senaste sju åren har någon utdelning inte lämnats.
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Överkursfonder som förelåg till 31 december 2005 ingår i denna post.
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna skall betalas mer än aktiernas kvotvärde, skall ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Vid emittering från 1 januari 2006 ingår överkurser i överkursfonder i fritt eget kapital.
Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat och, i förekommande fall, efter avdrag för utdelning.
Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till SEK -1,58 (-1,84) från kvarvarande verksamhet. Beräkningen för kvarvarande verksamhet baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till KSEK -32 672 (-38 156) och på ett vägt antal utestående aktier uppgående till 20.708.188 (20.708.188).
I not 5 finns beskrivet de optionsprogram som bolaget gett ut. Dessa optioner var inte utspädande under 2009 och 2010, då lösenkurserna för respektive program är högre än periodens börskurs. Det totala presumtiva utspädningseffekten uppgår till 4,17%.
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 24.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristig del av banklån | - | 3 750 | - | 3 750 |
| Skulder till andra närstående | - | 25 000 | - | 25 000 |
| - | 28 750 | - | 28 750 |
Räntan på banklånet uppgick till 4,1% (3,2%). Som säkerhet för moderbolagets bankförpliktelser har en företagsinteckning om MSEK 15,0 ställts.
Under 2008 upptogs ett syndikerat lån om MSEK 25,0 från några större aktieägare till marknadsmässiga villkor, se även not 27 Närstående.
Moderbolagets och koncernens samtliga lån återbetalades i mars 2010.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 | |
| Garantiåtaganden | 434 | 626 | 434 | 626 | |
| 434 | 626 | 434 | 626 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Garanti- | Garanti | ||||
| KSEK | åtaganden | Totalt | åtaganden | Totalt | |
| Redovisat värde 2009-01-01 | 567 | 567 | 567 | 567 | |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 341 | 341 | 341 | 341 | |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -166 | -166 | -166 | -166 | |
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -116 | -116 | -116 | -116 | |
| Redovisat värde 2009-12-31 | 626 | 626 | 626 | 626 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Garanti- | Garanti | ||||
| KSEK | åtaganden | Totalt | åtaganden | Totalt | |
| Redovisat värde 2010-01-01 | 626 | 626 | 626 | 626 | |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 392 | 392 | 392 | 392 | |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -164 | -164 | -164 | -164 | |
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -420 | -420 | -420 | -420 | |
| Redovisat värde 2010-12-31 | 434 | 434 | 434 | 434 |
Avsättningar för garantiåtaganden i koncernen avser Ortivus ABs projektförsäljning och normalt lämnas 12-24 månaders garanti.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Semesterlöneskuld | 1 617 | 2 872 | 1 617 | 1 891 |
| Löner | - | 1 714 | - | - |
| Sociala avgifter | 1 043 | 1 265 | 1 043 | 1 144 |
| Förutbetalda intäkter | 714 | 21 523 | 435 | - |
| Upplupna kostnadsräntor | - | 54 | - | 54 |
| Övriga upplupna kostnader | 2 480 | 7 016 | 2 400 | 2 961 |
| 5 854 | 34 444 | 5 495 | 6 050 |
Förutbetalda intäkter består av intäkter för service och supportavtal.
Verkligt värde och redovisat värde har inventerats för samtliga finansiella tillgångar och skulder. Nedan framgår att bokfört värde överensstämmer med verkligt värde. Koncernens innehav av finansiella instrument utgörs av innehav för handelsändamål, lånefordringar och kundfordringar och övriga finansiella skulder med kort kvarvarande löptid vilka värderas till upplupet anskaffningsvärde.
| Innehav för handelsändamål | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lånefordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| Kundfordringar | - | 16 669 | - | 16 669 | 16 669 |
| Övriga fordringar | - | 7 483 | - | 7 483 | 7 483 |
| Finansiella tillgångar | 731 | 2 324 | - | 3 055 | 3 055 |
| 731 | 26 476 | - | 27 207 | 27 207 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 8 435 | 8 435 | 8 435 |
| Finansiella skulder | - | - | 3 194 | 3 194 | 3 194 |
| - | - | 11 629 | 11 629 | 11 629 |
| Innehav för handelsändamål | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lånefordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
| Kundfordringar | - | 24 865 | - | 24 865 | 24 865 |
| Finansiella tillgångar | - | 237 | - | 237 | 237 |
| Kortfristiga placeringar | 1 239 | - | - | 1 239 | 1 239 |
| 1 239 | 25 102 | - | 26 341 | 26 341 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 5 639 | 5 639 | 5 639 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | - | - | 28 750 | 28 750 | 28 750 |
| Finansiella skulder | - | - | 6 890 | 6 890 | 6 890 |
| - | - | 41 279 | 41 279 | 41 279 |
| KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lånefordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | - | 16 548 | - | 16 548 | 16 548 |
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | - | 2 793 | - | 2 793 | 2 793 |
| Övriga fordringar | - | 7 483 | - | 7 483 | 7 483 |
| Finansiella tillgångar | 731 | 2 324 | - | 3 055 | 3 055 |
| 731 | 29 148 | - | 29 879 | 29 879 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 8 339 | 8 339 | 8 339 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | - | - | 36 | 36 | 36 |
| Finansiella skulder | - | - | 2 835 | 2 835 | 2 835 |
| - | - | 11 210 | 11 210 | 11 210 |
| KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lånefordringar och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | - | 19 441 | - | 19 441 | 19 441 |
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | - | 1 361 | - | 1 361 | 1 361 |
| Finansiella tillgångar | - | 237 | - | 237 | 237 |
| - | 21 039 | - | 21 039 | 21 039 | |
| Leverantörsskulder | - | - | 5 119 | 5 119 | 5 119 |
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | - | - | 370 | 370 | 370 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | - | - | 28 750 | 28 750 | 28 750 |
| Finansiella skulder | - | - | 3 014 | 3 014 | 3 014 |
| - | - | 37 253 | 37 253 | 37 253 |
Ortivus finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår enligt upplysningskraven i IFRS 7 i nivå 2, det vill säga verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata.
Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en löptid överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en integrerad del av ledningsansvaret och bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa samt landsrisker.
Företaget utvecklar avancerade IT-lösningar för den pre-hospitala vårdprocessen vilka är medicintekniskt klassade och styrs av omfattande regelverk med därtill hörande risker. Bolagets produkter kräver myndighetstillstånd för att kunna säljas och sådana tillstånd kan dras in eller begränsas vilket utgör en väsentlig regulativ, verksamhetsmässig och finansiell risk. Företagets utveckling strävar efter att tillgodose verkliga kundbehov men det finns ingen garanti för att Ortivus produkt- och tjänsteutveckling resulterar i kommersiella framgångar.
Ortivus har genomgått en omfattande omstrukturering under de senaste åren för att idag fokusera på tillhandahållande av lösningar för den pre-hospitala processen för i huvudsak den nordiska marknaden samt för vissa övriga utvalda europeiska regioner. Bolaget är inte kassaflödespositivt i nuläget, vilket i sig utgör en väsentlig osäkerhet och där en långsiktigt lönsam utveckling förutsätter en kraftig försäljningsökning. Bolaget strävar efter att öka försäljningen på de utvalda marknaderna, men som med all försäljningsverksamhet finns det väsentliga risker att denna ambition drar ut på tiden eller inte kan nås. Bolaget påverkas härvidlag av såväl interna riskfaktorer kopplade till t.ex. produktutveckling och kompetensfrågor som av externa risker förknippade med t.ex. den allmänna finansiella konjunkturen, konkurrens, valutor eller förändringar i regulativa frågor. Ortivus kundgrupp utgörs primärt av landsting, sjukhus och liknande kunder inom den publika sektorn vilkas upphandlingsprocesser präglas av hög grad av formalism och med väsentliga risker för förseningar kopplat till bland annat politiska beslut, budget- och finanseringsutmaningar och även legala överklagandeprocesser vilket gör Ortivus satsning på en kraftig försäljningsökning extra sårbar. Givet detta kan i dagsläget inte uteslutas att ytterligare strukturgrepp eller åtgärdsprogram kan komma att behövas. Det kan heller inte uteslutas att bolaget kan komma att behöva tillföras ytterligare kapital via aktiemarknaden eller på annat sätt. Såväl storleken som tidpunkten för ett eventuellt kapitaltillskott beror på ett antal faktorer, däribland ovan nämnda riskfaktorer. Det finns inga garantier för att erforderlig finansiering av verksamheten finns tillgänglig i rätt tid och till rimlig kostnad.
Ortivuskoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses oönskade förändringar i företagets resultat- och balansräkning till följd av fluktuationer på de finansiella marknaderna. Koncernens Finanspolicy för hantering av finansiella risker bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten avseende nedanstående risker;
Likviditetsrisken definieras som risken för att koncernen inte ska ha tillgång till likvida medel för att tidsenligt betala förutsedda och oförutsedda åtaganden, eller att finansiering bara kan erhållas till en avsevärd eller oacceptabel kostnad. Koncernen har som helhet haft ett negativt kassaflöde under flera års tid, främst på grund av bristande försäljning. För att nå ett positivt kassaflöde behövs en kraftigt ökad försäljning och likviditetsrisken måste därmed anses utgöra en väsentlig och betydande risk då försäljningsökningar är svåra att prognostisera och kontrollera, både vad gäller volym och i fråga om tidsperspektiv.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Förfallostruktur leverantörsskulder - odiskonterade kassaflöden | ||
| Ej förfallna leverantörsskulder | 8 363 | 5 351 |
| Förfallna leverantörsskulder > 30 dagar - 60 dagar | 6 | 127 |
| Förfallna leverantörsskulder > 60 dagar - 90 dagar | - | 2 |
| Förfallna leverantörsskulder > 90 dagar - 180 dagar | - | 110 |
| Förfallna leverantörsskulder > 180 dagar | 66 | 48 |
| Summa | 8 435 | 5 639 |
Totalt eget kapital i moderbolaget uppgick vid årsskiftet 2010 till MSEK 75 vilket innebär att moderbolagets aktiekapital om MSEK 104 delvis är förbrukat. Om bolagets ambitioner om en kraftig försäljningsökning inte kan infrias, eller om kostnadsutvecklingen utvecklas på ett ofördelaktigt sätt, kan regelverket kring så kallad kontrollbalansräkning komma att behöva påkallas. Detta kan ske även utan att en likviditetsbrist har uppstått. Ytterligare kapitalansskaffning kan då bli nödvändig med de väsentliga risker som är hänförligt till en sådan process kopplat till en kontrollbalansräkning.
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Exponeringen avser främst köp och försäljning i utländska valutor där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan eller kund-/leverantörsfakturan.
Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av det utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Denna risk har dock minskat väsentligt under 2010 då koncernen efter avyttringen av den Nordamerikanska verksamheten enbart inkluderar ett utländskt dotterbolag.
Mycket sannolika prognosticerade flöden säkras framåt i tiden. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer användas. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när behov finns. I koncernens resultaträkning ingår i finansnettot valutakursdifferenser med KSEK 0 (-279).
För att minska riskerna i samband med affärer i utländska valutor ska terminssäkring ske enligt de riktlinjer som anges nedan.
All terminssäkring ska vara kommersiellt motiverad det vill säga att det ska finnas en bakomliggande försäljning eller inköp av varor eller tjänster som motiverar säkringen. Ingen terminssäkring får ske på spekulation. Terminssäkringar ska baseras på bedömda in- och utflöden per valuta dvs. förväntat inflöde ska matchas med förväntat utflöde i samma valuta. Det är nettobehovet mellan in- och utflöde som ska terminssäkras.
Koncernens transaktionsexponering uttryckt i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Valuta | ||
| EUR | 3 | 3 |
| USD | 1 | 1 |
| Summa | 4 | 4 |
Transaktionsexponeringen i koncernen är begränsad och på balansdagen osäkrad.
Utländska nettotillgångar i koncernen uttryckta i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Valuta | ||
| GBP | 2 | 6 |
| USD | - | 66 |
| CAD | - | 18 |
| Summa | 2 | 90 |
Koncernens finanspolicy anger som huvudregel att inte skydda omräkningsexponeringen i utländska valutor. Policyn medger emellertid avsteg från denna huvudregel.
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.
Eftersom Ortivuskoncernen är så gott som helt egenkapitalfinansierad så är ränterisken marginell. Placeringar finns i några räntebärande finansiella instrument, men dessa är av begränsad omfattning.
Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att finansfunktionen i moderbolaget ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Finanspolicyn har inte fastlagt någon målsatt genomsnittlig räntebindningstid för koncernens skuldportfölj. Derivatinstrument såsom ränteswapkontrakt får användas för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Per den 31 december 2010 hade företaget inga ränteswappar.
Huvuddelen av motpartsrisken i Ortivuskoncernen utgörs av kreditrisken i kundfordringar.
Risken för att koncernföretagens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls för kundfordringar utgör kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom äganderättsförbehåll.
Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.
Ortivus AB har en kundkrets huvudsakligen bestående av Landsting eller deras motsvarigheter främst i Europa. I de fall där en otillräcklig historik finns och kunden inte är en statlig organisation säljs utrustningen med ägarförbehåll, förskottsbetalning eller bankgaranti.
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | ||
| Åldersanalys kundfordringar, förfallna ej | ||||
| nedskrivna samt ej förfallna | ||||
| Ej förfallna kundfordringar | 14 264 | 12 869 | ||
| Förfallna kundfordringar < 30 dagar | 84 | - | ||
| Förfallna kundfordringar > 30 dagar - 60 dagar | 1 227 | 10 686 | ||
| Förfallna kundfordringar > 60 dagar - 90 dagar | 166 | 118 | ||
| Förfallna kundfordringar > 90 dagar - 180 dagar | 459 | 176 | ||
| Förfallna kundfordringar > 180 dagar | 469 | 1 017 | ||
| Summa | 16 669 | 24 865 |
Företaget strävar efter en god förräntning av överskottslikviditet. Baserat på kvartalsvis reviderade likviditetsprognoser sker placering av överskottslikvider. Företagets policy är att enbart tillåta placering av bolagets likvida medel så att risken minimeras för värdeförsämring av dessa tillgångar. Placering får därför bara ske i förutbestämda kapitalplaceringsinstrument om inte annat anges av bolagets styrelse. Exempel på godkända kapitalplaceringsinstrument är;
Statsskuldväxlar eller andra säkra räntebärande papper med rating enligt Moodys Aaa till och med A 3 eller Standard & Poor AAA till lägst AA-.
På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
För att hantera ränte- och valutarisk har koncernen som intention att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntor att få påverkan på det konsoliderade resultatet.
Per den 31 december 2010 hade en generell höjning av räntan med 1 procent beräknats minska koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK 0 (-284).
En generell höjning med 1 procent av växelkursen för SEK gentemot andra valutor hade beräknats minska koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK -32 (148) för räkenskapsåret 2010.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Under året betalda leasingavgifter uppgår till: | 3 081 | 2 931 | 3 081 | 2 931 |
| Icke uppsägningsbara framtida leasingbetalningar uppgår till: | ||||
| Inom ett år | 3 253 | 2 931 | 3 253 | 2 931 |
| Mellan ett år och fem år | 465 | 8 905 | 465 | 8 905 |
| Längre än fem år | - | - | - | - |
| Totalt | 3 718 | 11 836 | 3 718 | 11 836 |
Koncernen hyr sina kontorslokaler enligt operationella hyresavtal. Löptiden för dessa avtal uppgår till mellan 2 och 6 år.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Ställda säkerheter | ||||
| I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar | 15 000 | 16 239 | 15 000 | 15 000 |
| 15 000 | 16 239 | 15 000 | 15 000 | |
| Eventualförpliktelser | - | - | - | - |
| - | - | - | - |
Ställda säkerheter avser en företagsinteckning om MSEK 15,0 (15,0), se även not 20.
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. I syfte att stärka likviditeten ingick bolaget den 15 april 2008 ett syndikerat låneavtal om MSEK 25,0 med Ponderus Invest (Peter Edwall), Bonit Invest AB, fonden Consepio samt Nizina AB mot säkerhet i bolagets tillgångar. Lånet löpte med ränta motsvarande STIBOR 180d + 5% och räntan har under 2010 uppgått till KSEK 276 (1 876). Lånet förföll till betalning den 30 april 2010 men löstes i förtid i mars 2010 då den Nordamerikanska verksamheten avyttrades.
Av moderbolagets övriga rörelseintäkter avser KSEK 620 (2 798) konsulttjänster sålda till koncernföretag.
I moderbolagets övriga rörelsekostnader ingår konsulttjänster köpta från koncernföretag med KSEK 0 (0).
Företagets styrelseledamöter och dess familjemedlemmar kontrollerar 10,8 (10,0) procent av rösterna i företaget. Några lån, ställda panter, andra säkerheter eller ansvarsförbindelser har inte lämnats till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i moder- eller dotterföretag.
De sammanlagda ersättningarna ingår i personalkostnader se not 5.
| Dotterföretagets | Ägarandel i % | ||
|---|---|---|---|
| Innehav i dotterföretag | säte/land | 2010 | 2009 |
| Ortivus UK Ltd | Southampton, Storbritannien | 100% | 100% |
| Ortivus Inc USA | Decorah, Iowa, USA | - | 100% |
| Ortivus Inc Kanada | Montreal, Kanada | - | 100% |
| Elementanalys Analytica AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
| Biohome AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
| Cardiological Decision Support AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
| Moderbolaget | |||
| KSEK | 10-12-31 | 09-12-31 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 226 343 | 221 999 | |
| Försäljningar | -98 999 | - | |
| Lämnade aktieägartillskott | - | 4 344 | |
| Utgående balans 31 december | 127 344 | 226 343 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | |||
| Vid årets början | -139 818 | -125 362 | |
| Försäljningar | 22 187 | - | |
| Årets nedskrivning Ortivus Inc | - | -9 800 | |
| Årets nedskrivning Ortivus UK | - | -4 344 | |
| Årets nedskrivning Ortivus AS | - | -312 | |
| Utgående balans 31 december | -117 631 | -139 818 | |
| Bokfört värde | 9 713 | 86 525 |
Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag/Registreringsnummer | Antal aktier | Andel % | 10-12-31 | 09-12-31 |
| Ortivus UK Ltd/3558696 | 50 000 | 100% | 9 258 | 9 258 |
| Ortivus Inc USA/42-1514770 | 10 160 | 100% | - | 63 540 |
| Ortivus Inc Kanada/2757923 | 3 714 522 | 100% | - | 13 272 |
| Elementanalys Analytica AB/556265-4771 | 5 100 | 100% | 255 | 255 |
| Biosys AB/556364-0464 | 100 000 | 100% | 100 | 100 |
| Cardiological Decision Support Uppsala AB/556593-0707 | 1 000 | 100% | 100 | 100 |
| 9 713 | 86 525 |
Per 31 december 2010 är Ortivus UK Ltd aktivt medan övriga dotterbolag är vilande.
I mars 2010 avyttrades, efter godkännande på extra bolagsstämma, de helägda dotterbolagen Ortivus Inc USA och Ortivus Inc Kanada till det amerikanska bolaget TriTech Software Systems Inc. Kriterierna för presentation som avvecklade verksamheter var inte uppnådda per den 31 december 2009 och jämförelsetalen har därför i rapporten över totalresultat omarbetats för att visa de avvecklade verksamheterna skilt från den fortsatta verksamheten.
Köpeskillingen uppgick till MUSD 11,5 (MSEK 85,6). Justeringar av köpeskillingen uppgående till MSEK 3,6 erhölls under det tredje kvartalet. Direkta försäljningskostnader uppgick till MSEK 11,1. Företaget har MUSD 1,1 (valutasäkrat till 7,55 SEK/USD) avsatt på deponeringskonto avseende försäljningen. Inlåsningsperioden tar slut i september 2011. Inga krav på återbetalning har rests från köparen.
| KSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultat från rörelsen i de avvecklade verksamheterna | ||
| Intäkter | 10 152 | 67 292 |
| Kostnader | -8 505 | -47 599 |
| Resultat före skatt | 1 647 | 19 693 |
| Inkomstskatt | 417 | -17 |
| Resultat efter skatt | 2 064 | 19 676 |
| Resultat vid avyttring av de avvecklade verksamheterna | ||
| Realisationsresultat vid avyttring av de avvecklade verksamheterna | 12 705 | - |
| Återförda omräkningsdifferenser | -4 368 | - |
| Skatt hänförligt till ovanstående realisationsresultat | - | - |
| Resultat från avyttring efter skatt | 8 337 | |
| Resultat från avvecklad verksamhet efter skatt | 10 401 | 19 676 |
| Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet | ||
| KSEK | 2010 | 2009 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 1 973 | 18 659 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 8 170 | -946 |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Nettokassaflöde från de avvecklade verksamheterna 10 143 17 713
| KSEK | 2010 |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 2 357 |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 602 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 445 |
| Kundfordringar | 2 256 |
| Övriga fordringar | 4 597 |
| Kortfristiga placeringar | 1 284 |
| Likvida medel | 22 666 |
| Leverantörsskulder | -873 |
| Övriga skulder | -31 954 |
| Avyttrade tillgångar och skulder, netto | 18 390 |
| Erhållen köpeskilling | 85 568 |
| Avgår: Likvida medel i de avyttrade verksamheterna | -22 666 |
| Påverkan på likvida medel | 62 902 |
Den 3 mars 2011 rapporterade bolaget att Valberedningen föreslår att Crister Stjernfelt ersätter Jon Risfelt som ordförande i Ortivus AB. Jon Risfelt föreslås kvarstå som styrelseledamot.
Ortivus är inte medvetet om några uppskattningar i aktuellt bokslut som är associerade med en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder under det kommande året. I det följande beskrivs några uppskattningar som är associerade med risk för ändringar av de redovisade värdena, men där risken inte är betydande eller där den möjliga justeringen inte är väsentlig eller där den inte förväntas påverka redovisade värden redan under det kommande året.
Förändringar av utländska valutor kan ha effekter på koncernen i stort. I not 24 ges en analys av exponeringen för utländska valutor samt de risker som är förknippade med förändringar i valutakurser.
På balansdagen fanns i koncernen balanserade utvecklingsutgifter om totalt MSEK 17,6 (20,0) för följande inom koncernföretagen bedrivna utvecklingsprojekt:
• CoroNet
• MobiMed
Risken för att balanserade utgifter för utveckling inte skulle återvinnas är beroende av framtida avsättningsmöjligheter för de utvecklade produkterna på marknaden och till de priser och tillverkningskostnader som utgör bas för de uppskattningar och beräkningar som görs innan varje utvecklingsprojekt initieras. Skulle dessa förutsättningar inte i huvudsak infrias kan detta ha en väsentlig inverkan på det bokförda värdet för de projekt som aktiverats i koncernens balansräkning.
Ortivus AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med organisationsnummer (556259-1205) med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap. Adressen till huvudkontoret är Karlsrovägen 2D, 182 17 Danderyd. Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.
Till årsstämmans förfogande står (SEK):
| Summa | -134 912 937 |
|---|---|
| Årets förlust | -27 724 165 |
| Balanserat resultat | -234 207 331 |
| Överkursfond | 127 018 559 |
Styrelsen och VD föreslår att den ansamlade förlusten, SEK -261 931 496 överförs i ny räkning och att överkursfonden om SEK 127 018 559 balanseras i ny räkning. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar läggs fram för fastställelse på årsstämma den 4 maj 2011.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 24 mars, 2011. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2011.
Danderyd den 24 mars 2011
Jon Risfelt Peter Edwall Annemarie Gardshol Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Anna Söderblom Crister Stjernfelt Jan B Andersson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Min revisionsberättelse har lämnats den 24 mars 2011
Helene Willberg Auktoriserad Revisor
Informationen i denna rapport är sådan som Ortivus AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till media för offentliggörande den 1 april 2011 kl 09.00.
Till årsstämman i Ortivus AB (publ) Org nr 556259-1205
Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Ortivus AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i detta dokument på sidorna 23-74. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 24 mars 2011
Helene Willberg Auktoriserad revisor
| Belopp i KSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | |||||
| Nettoomsättning | 47 726 | 37 748 | 83 113 | 101 937 | 199 776 |
| Kostnad för sålda varor | -22 175 | -17 293 | -22 541 | -25 819 | -78 024 |
| Bruttoresultat | 25 551 | 20 455 | 60 572 | 76 118 | 121 752 |
| Rörelsekostnader | -58 145 | -57 422 | -102 428 | -126 865 | -249 806 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 0 | 0 | 0 | 0 | -333 |
| Rörelseresultat | -32 594 | -36 967 | -41 856 | -50 747 | -128 387 |
| Finansnetto | -31 | -1 209 | -1 977 | -391 | 603 |
| Resultat före skatt | -32 625 | -38 176 | -43 833 | -51 138 | -127 784 |
| Skatt | -47 | 20 | 94 | -9 004 | -21 402 |
| Resultat efter skatt från kvarvarande verksamhet | -32 672 | -38 156 | -43 739 | -60 142 | -149 186 |
| Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet | 10 401 | 19 676 | -25 207 | -1 147 | - |
| Resultat efter skatt | -22 271 | -18 480 | -68 946 | -61 289 | -149 186 |
| RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING | |||||
| Anläggningstillgångar | 19 658 | 87 074 | 96 233 | 149 455 | 166 828 |
| Omsättningstillgångar | 63 850 | 77 056 | 85 044 | 103 992 | 167 069 |
| Summa tillgångar | 83 508 | 164 130 | 181 277 | 253 447 | 333 897 |
| Eget kapital | 66 948 | 84 630 | 106 515 | 163 022 | 226 029 |
| Långfristiga skulder | 434 | 227 | 29 372 | 22 298 | 28 180 |
| Kortfristiga skulder | 16 126 | 79 273 | 45 390 | 68 127 | 79 688 |
| Summa eget kapital och skulder | 83 508 | 164 130 | 181 277 | 253 447 | 333 897 |
| NYCKELTAL | |||||
| Resultatmarginal, % 1) | -68 | -101 | -53 | -50 | -64 |
| Rörelsemarginal, % 1) | -68 | -98 | -50 | -50 | -64 |
| Eget kapital | 66 948 | 84 630 | 106 515 | 163 022 | 226 029 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Soliditet, % | 80 | 52 | 59 | 64 | 68 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,00 | 0,34 | 0,27 | 0,13 | 0,16 |
| Räntetäckningsgrad, ggr 1) | -122 | -18 | -16 | -20 | -201 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 3,23 | 4,09 | 5,14 | 7,87 | 10,92 |
| Medelantal anställda 1) | 30 | 40 | 98 | 111 | 172 |
| Investeringar, inventarier | 697 | 1 747 | 4 522 | 5 350 | 6 995 |
| Investeringar aktiverade utvecklingskostnader och licenser | 4 930 | 1 739 | 8 165 | 18 330 | 33 279 |
| Investeringar, goodwill | - | - | - | - | 3 865 |
| Resultat per aktie, SEK | -1,08 | -0,89 | -3,33 | -2,96 | -8,51 |
| Resultat per aktie kvarvarande verksamheter, SEK1) | -1,58 | -1,84 | -2,11 | -2,90 | - |
1) Exkluderar för år 2009 och framåt de avyttrade dotterbolagen i Nordamerika.
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervaknings- och kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
Ortivus är ett noterat bolag på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap-lista, och etablerades 1985. Bolaget är baserat i Danderyd, Sverige. Ortivus har 35 anställda i Sverige och Storbritannien. Mer än 1 000 ambulanser och 500 vårdplatser är utrustade med Ortivus lösningar.
Ortivus grundas för att utveckla, tillverka och marknadsföra ett unikt system för övervakning av patienter med ischemisk hjärtsjukdom – MIDA (Myocardial Ischemia Dynamic Analysis). Inledande utveckling i samarbete med Stiftelsen Medicin & Teknik på Chalmers i Göteborg.
Kliniska prototyper av MIDA testas och utvärderas bland annat på Karolinska sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset.
Kommersiell version av MIDA CoroNet lanseras i Sverige.
Ett OEM-avtal tecknas med Hewlett-Packard (senare Philips Medical Systems) kring MIDA. Ortivus förvärvar Svenska Telemedicin System AB i Göteborg som utvecklar och marknadsför olika telemedicinlösningar, bland annat MobiMed.
MobiMed introduceras i full skala i Sverige.
Ortivus noteras på Stockholmsbörsens O-lista. Ortivus US bildas.
MobiMed PWS-1000 lanseras, troligen världens första bärbara telemedicinterminal för pre-hospitalt bruk. Ortivus UK bildas.
Samarbete inleds med Cardiological Decision Support Uppsala AB (CARDES), som utvecklar ett beslutsstödssystem för riskbedömning av patienter med akut bröstsmärta.
Det amerikanska bolaget Sweet Computer Services Inc. i USA förvärvas. Som första företag i världen erbjuder Ortivus en medicin-teknisk produkt med integrerad Bluetoothteknik — MobiMed 300.
Den första installationen av uppföljningsverktyget MobiMed Information System för ambulanser tas i full drift i Sverige.
Det kanadensiska bolaget AVeL-TECH förvärvas. Ett nytt elektroniskt patientjournalsystem för ambulanser utvecklas.
MobiMed installationer är på väg att rullas ut i Italien och Spanien. Samarbetsavtalet med Philips Medical upphör. Piloten till ett nytt övervakningssystem för hjärtintensivavdelningar, CoroNet, installeras hos testkund i Sverige.
Det "nya" CoroNet lanseras i Sverige, vilket resulterar i beställningar från bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Drygt 100 norska ambulanser i en och samma region utrustas med MobiMed. Ortivus nordamerikanska bolag stärker sin position inom Emergency Services. I maj förvärvas Medos AG i Tyskland.
Ortivus erhåller viktiga order för MobiMed i Italien och Kanada. En nyemission om drygt MSEK 170 genomförs.
Strategiändringar och omstrukturering av den svenska verksamheten. Första ordern för MobiMed i Spanien och Schweiz. CoroNet vinner ytterligare upphandlingar på hemmamarknaden.
Medos AG avyttras. Driftsättning av en referensinstallation av MobiMed i Neuss, Tyskland. Första kommersiella MobiMed ordern i Tyskland. Första CoroNet affärerna i Tyskland och Italien. Samarbete inleds med Excense AB kring bl.a. Hjärtjournalen.
Fokusering fortsätter och olönsamma delar av den nordamerikanska verksamheten läggs ned. Marknadsarbetet fokuseras till utvalda europeiska länder. Software Assurance, en avtalsmässig årlig prenumeration på mjukvaru uppgraderingar, introduceras för MobiMed. Västra Götalands Regionen upphandlar EKG-överföring för alla ambulanser.
Fokuseringen fördjupas och hela den nordamerikanska avyttras. Strategin förflytas mot hemmamarknaden och säljoch marknadssidan förstärks med bl.a. klinisk kompetens. PCI/FFR lanseras framgångsrikt och installeras på flera kardiologisjukhus, bl.a. Karolinska Universitetssjukhuset. Första affären av MobiMed görs i Danmark och första affären av CoroNet görs i Norge. Et Medical lanserar Cardioline CoroNet en kostnadseffektiv room-side lösning mot nya marknader. En ny mjukvaruplattform utvecklas.
Angiografi Kontraströntgen av artärer.
CAD: Computer Aided Dispatch Datorstödd utalarmering.
Tillsynsmyndighet i USA som motsvarar svenska läkemedelsverket.
HWS: Hospital Work Station Sjukhusets arbetsstation.
Ischemi Syrebrist i hjärtmuskeln.
MDD: Medical Device Directive EUs medicintekniska produkt direktiv.
MIDA: Myocardial Ishemia Dynamic Analysis Registrerat varumärke för Ortivus AB.
MIS: Medical Information System System som integrerar information från flera källor.
Innebär att ett företag köper en produkt från en tillverkare och säljer den under eget namn.
Resultatmarginal Resultat före skatt i procent av nettoomsättning.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.
Räntabilitet på eget kapital Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital (rullande 12 mån).
Resultat före skatt plus finansiella kostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital (rullande 12 mån).
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier vid periodens slut.
Ordinarie årsstämma hålls onsdagen den 4 maj 2011, klockan 15.00, i bolagets lokaler på Karlsrovägen 2D i Danderyd.
Aktieägare som önskar deltaga årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 28 april 2011 ("Avstämningsdagen"), dels anmäla sitt deltagande till:
Ortivus AB, Box 713, 182 17 Danderyd, Telefon: 08-446 45 00, Telefax: 08-446 45 09, E-post: [email protected],
Senast torsdagen den 29 april 2011 klockan 16.00.
Vid anmälan bör namn, personnummer/organisationsnummer, registrerat aktieinnehav, samt adress och telefonnummer uppges.
För aktieägare som företräds av ombud skall fullmakt översändas tillsammans med anmälan. Den som företräder juridisk person skall förete kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandlingar utvisande behörig firmatecknare.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.