Annual Report • Apr 6, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
lindab | think less
1
På Lindab är vår ambition att förenkla byggandet åt våra kunder. Vi anser också att det är viktigt att minska vårt ekologiska fotavtryck.
| Det här är Lindab | 4 |
|---|---|
| Året i korthet | 6 |
| VD har ordet | 8 |
| Lindabs strategi | 10 |
| Finansiella mål | 12 |
| Femårsöversikt | 13 |
| Risker och riskhantering | 14 |
| CFO har ordet | 17 |
| Marknad och omvärld | 18 |
| Lindab Life | 44 |
|---|---|
| Verksamhet | 46 |
| Miljö | 48 |
| Medarbetare | 50 |
| Samhälle | 52 |
| GRI-index | 54 |
| Bolagsstyrningsrapport | 56 |
|---|---|
| Översikt av styrningen i Lindabkoncernen | 60 |
| Ersättning till ledande befattningshavare | 61 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 62 |
| Styrelse | 64 |
| Koncernledning | 66 |
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
| Affärsområde Ventilation | 20 |
|---|---|
| Reportage – Finskt förvärv stärker marknadspositionen |
24 |
| Affärsområde Building Components | 26 |
| Reportage – Dream Protection | 30 |
| Affärsområde Building Systems | 32 |
| Reportage – 50 000 m2 på 20 veckor | 36 |
| Lindabaktien | 38 |
| Värdekedjan | 40 |
| Reportage – Think less | 42 |
| Förvaltningsberättelse | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Rapport över totalresultat | 70 | |
| Rapport över kassaflöden | 74 | |
| Rapport över finansiell ställning | 76 | |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 78 | |
| Övrigt | 80 | |
| Utdelning och vinstdisposition | 81 | |
| Moderbolaget | ||
| Resultaträkning | 82 | |
| Kassaflödesanalys | 82 | |
| Balansräkning | 83 | |
| Förändringar i eget kapital | 83 | |
| Nio år i sammandrag | 84 | |
| Noter till koncernredovisningen | 86 | |
| Revisionsberättelse | 122 | |
| Finansiella definitioner |
124
| Information till aktieägare | 124 |
|---|---|
| Mer än 50 år av förenklat byggande | 125 |
Lindabs vision är att vara "den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa".
Lindab grundades 1959 i Grevie utanför Båstad, Sverige. Med huvudkontoret kvar på samma plats har Lindab idag vuxit till en internationell ventilations- och byggkoncern med verksamhet i 31 länder och med cirka 4 400 anställda.
Koncernen omsatte 6 527 MSEK 2010 och verksamheten bedrivs inom tre affärsområden; Ventilation, Building Components och Building Systems.
Lindabs affärsidé är att utveckla, tillverka, marknadsföra och distribuera produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Förenklat byggande är tillsammans med energieffektivitet utgångspunkten och drivkraften när Lindab utvecklar nya produkter, förbättrar IT-lösningar, optimerar distributionen och förstärker bolagets service. Kortfattat kan affärsidén beskrivas: Lindab förenklar byggandet.
Sedan 2006 är Lindab noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm. De tre största aktieägarna är Ratos, Sjätte AP-fonden och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia.
Varumärket Lindab är ett ledande och välkänt varumärke över hela Europa och kan sammanfattas av tre starka kärnvärden: Kundens framgång – Jordnära – Ordning och reda.
45%
(42%)
Sedan länge är företaget marknadsledande inom Building Components
och Ventilation i Norden.
Norden
4% (5%)
Övriga marknader Övriga marknader består till stora delar av verksamheten i USA, där Lindab funnits sedan tidigt 90-tal.
Västeuropa I Västeuropa är Lindab etablerat på de stora marknaderna sedan mitten av 70-talet och har förstärkt sin position genom ett flertal förvärv.
Lindab etablerade sig i CEE/CIS i början på 1990-talet och har upplevt stark tillväxt på dessa marknader.
Affärsområde Ventilation erbjuder ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
| NYCKELTAL | 2010 |
|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 3 535 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 189 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 5,3 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 40 |
| Antal anställda | 2 488 |
Affärsområde Building Components erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.
| NYCKELTAL | 2010 |
|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 2 118 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 185 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 8,7 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 31 |
| Antal anställda | 998 |
Affärsområde Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
| 2010 |
|---|
| 874 |
| 18 |
| 2,1 |
| 38 |
| 788 |
Försäljningsintäkterna för 2010 uppgick till 6 527 MSEK, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med 2009. Den organiska tillväxten uppgick till –1 procent. Valutaeffekter bidrog med –6 procentenheter medan strukturpåverkan var marginell.
Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 347 MSEK, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2009. Inklusive engångsposter, vilket inkluderar nedskrivning av goodwill, reavinster och kostnadsreduceringsprogram, uppgick resultatet till 284 MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 391 MSEK, vilket är 46 procent lägre än föregående år. Minskningen förklaras främst av större bindning av rörelsekapital. Ett högre rörelseresultat uppväger till viss del.
En sträng och utdragen vinter påverkade efterfrågan i byggsektorn och Lindabs försäljning negativt under inledningen av året. Därefter skedde en tydlig återhämtning, främst i Norden, inom marknaden för bostäder medan marknaden för yrkesbyggnader uppvisade en fortsatt låg aktivitet. Under året uppdaterade Lindab sin strategi, med ökat fokus på kärnprodukter, tillväxtmarknader och en effektiv distribution.
Av den totala omsättningen per geografisk marknad svarade Norden för 45 procent (42), Västeuropa för 29 procent (32), CEE/CIS för 22 procent (21) och övriga marknader för 4 procent (5).
En ovanligt sträng vinter i stora delar av Europa påverkar efterfrågan i byggsektorn och Lindabs försäljning negativt. Building Systems anläggning i Luxemburg säljs, vilket frigör 285 MSEK i kassaflöde, och samtidigt tecknas ett hyresavtal för samma fastighet. Det finska ventilationsföretaget IVK-Tuote Oy förvärvas vilket förstärker produktportföljen med framför allt ljuddämpare.
Efterfrågan inom bostadsbyggandet, med Norden i spetsen, visar tydliga tecken på förbättring. Vid kapitalmarknadsdagen i Stockholm i juni presenteras den uppdaterade strategin samt koncernens reviderade finansiella mål. Building Components ingår avtal med bygghandlare i Norden och Building Systems satsningar på direktförsäljning i Ryssland genererar två stora order.
| MSEK om inget annat anges | 2010 | 2009 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 6 527 | 7 019 | –7 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | –1 | –33 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 0 | 1 | |
| Valutaeffekt, % | –6 | 3 | |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 565 | 479 | 18 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 401 | 265 | 51 |
| Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter1) |
347 | 301 | 15 |
| Resultat före skatt (EBT) | 112 | 119 | –6 |
| Årets resultat | 27 | 34 | –21 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 391 | 719 | –46 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 6,1 | 3,8 | |
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, %1) |
5,3 | 4,3 | |
| Eget kapital | 2 755 | 3 003 | –8 |
| Nettoskuld | 1 856 | 2 422 | –23 |
| Avkastning på eget kapital, % | 0,9 | 1,1 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 5,5 | 4,3 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 0,8 | |
| Medelantal anställda | 4 454 | 4 586 | –3 |
1) Engångsposter för
– 2010, totalt netto –63 MSEK, består av nedskrivning av goodwill i affärsområde Ventilations verksamhet i USA, 110 MSEK, realisationsvinst på fastighets försäljningen i Luxemburg, 73 MSEK, kostnader avseende nedläggningen av Ventilations enhet i Texas, 7 MSEK samt omstruktureringskostnader om 19 MSEK.
– 2009, totalt netto –47 MSEK, består av kostnader för besparingsprogram,
45 MSEK, resultat från försäljning av verksamheten i Folke Perforering, 10 MSEK samt kostnader för nedläggning av Lindab Plåt i Edsvära, 12 MSEK.
Building Systems vänder till vinst genom högre försäljning i Östeuropa. Building Components redovisar i september den bästa försäljningen någonsin i Sverige för en enskild månad, främst drivet av högre efterfrågan inom bostadssegmentet. Hyresavtal ingås för en ny fabrik i Karlovarska, Tjeckien, som ska stå färdig andra kvartalet 2011 och ge utrymme för ytterligare effektivisering och centralisering av främst inneklimatprodukter.
Kvartal 3 – Bostadssegmentet Kvartal 4 – Tillväxt i Öst Den positiva trenden i efterfrågan i Norden och den påbörjade återhämtningen i CEE/CIS fortsätter, medan utvecklingen i Västeuropa är svag men stabil. Justerat för valutaeffekter ökar Lindabs försäljning i CEE/CIS med 27 procent jämfört med 2009. För att möta ökad efterfrågan i Ryssland beslutas att utöka kapaciteten vid den ryska produktionsenheten i Yaroslavl. Nedskrivning sker av goodwill med 110 miljoner kronor avseende affärsområde Ventilations verksamhet i USA.
Intervju med David Brodetsky, VD och koncernchef.
—Den har definitivt varit ett steg i rätt riktning. Vi har gjort många bra saker som stärkt vår position på kort sikt och som gör att vi kan dra fördel av den långsiktiga utvecklingen. Från en marknadssynvinkel är däremot situationen fortsatt utmanande, även om det finns en del ljuspunkter. Förbättringen inom segmentet bostäder, där framför allt den svenska marknaden går starkt, är en positiv och viktig indikator för hela byggkonjunkturen – och därmed för oss.
—Flera saker. Vi har konsoliderat vår tillverkning och har nu en bättre struktur på vår produktion, bland annat genom att öka närvaron på viktiga tillväxtmarknader, till exempel i Ryssland. Vi kommer även att gynnas av våra tidigare beslut i nedgången om att behålla våra säljresurser och att inte lämna någon marknad. När efterfrågan tar fart kan vi snabbt dra fördelar av detta och ta marknadsandelar.
—Vi vill skapa värden genom att fokusera på de produkter och de marknader där vi är starkast. Inom affärsområde Building Components är det bostadssegmentet och produkter för takavvattning, inom affärsområde Ventilation är det kanalsystem och våra inneklimatprodukter – vilka fortsätter att dra fördel av ökade krav på energieffektiva lösningar – och inom affärsområde Building Systems ska vi fortsätta stärka vår ledande position inom stora industribyggnader. Sammantaget kan vi säga att fokus ligger på kärnprodukter, tillväxtmarknader och en effektiv distribution.
—En rad aktiviteter genomförs med målet att komma ännu närmare våra kunder. Vi breddar vårt produktutbud för ventilationsinstallatörer i våra filialer och försäljningsställen. Vi öppnar ett stort antal nya Rainline Centers i Central- och Östeuropa vilka ökar räckvidden och servicen, och vi både utökar och stärker vårt nätverk av byggentreprenörer.
—Ryssland, med nästan 150 miljoner invånare, förväntas visa kraftig tillväxt kommande år och har ett stort behov av moderna industribyggnader och nya bostäder. Vi prioriterar en långsiktigt ökad närvaro i landet för samtliga våra affärsområden. Aktiviteten i vår produktionsenhet för Building Systems i Ryssland har under 2010 bekräftat potentialen på denna marknad. Nu utökar vi kapaciteten för att möta en högre efterfrågan och intensifierar säljinsatserna ytterligare.
—Under den förra ekonomiska cykeln var vår organiska tillväxt 5 till 6 procent per år och det finns många förklaringar till varför vi ska växa mer än så under nästa cykel. För det första, tillväxtmålet om 8 procent baseras på en prognostiserad underliggande marknadstillväxt om 3 till 4 procent, vilket kommer att stödjas av uppdämd efterfrågan i lågkonjunkturens spår. För det andra, kommer ökad efterfrågan på energieffektiva byggnader stärka efterfrågan på våra produkter, och slutligen, ökar vi närvaron på de snabbast växande marknaderna. Under 2011, kommer dock efterfrågan inom yrkesbyggnader att förbli svag. Marknadstillväxten förväntas endast uppgå till 1 procent och det är därför inte troligt att vi når vårt tillväxmål i år. Prognoser för 2012 och 2013 visar på en successivt starkare efterfrågan som kommer att understödja vårt organiska tillväxtmål.
—Vi har idag en bättre operationell hävstång eftersom vi har minskat våra fasta kostnader med cirka 20 procent och hälften av dessa är av sådan karaktär att de inte kommer tillbaka med högre volymer. Vi koncentrerar resurserna på våra mest lönsamma produkter och inom de områden som kommer att förbättra vår försäljningsmix. Under den senaste cykeln underpresterade dessutom affärsområdet Ventilation. Åtgärder har vidtagits för att korrigera svaga delar och detta bör också medföra högre marginaler framöver.
—Europeisk forskning har visat att täta hus i kombination med mekanisk ventilation med värmeåtervinning är en av de mest energisparande åtgärderna. Detta med att "bygga tätt och ventilera rätt" är något Lindab jobbat med under lång tid och som sammanfat-
tar vårt produkterbjudande. Vi har lösningar för täta byggnader som vi ständigt förfinar, såsom vår lättbyggnadsteknik. Vi har också många projekt inom både mjukvara och systemlösningar för att beräkna och minska värmeförlusterna för såväl stora som små byggnader. På ventilationssidan är våra energisnåla, cirkulära kanalsystem av högsta täthetsklass, vilket är än viktigare när man jobbar med värmeåtervinning. Dessutom har vi flera spännande innovationer på gång inom Comfort, våra inneklimatlösningar.
—Allt vi gör har en viktig utgångspunkt – att stödja Lindabs verksamhet och affärer. Löpande prioriteringar baseras på en dialog med våra intressenter. Arbetet med att skapa en hållbar utveckling sammanfattas i Lindab Life. Våra affärsmetoder, Lindabs välkända entreprenörsanda, omtanken om vår personal och inte minst våra energieffektiva, hållbara och stålbaserade lösningar har funnits med oss hela tiden och är områden som vi ständigt utvecklar.
—Att förenkla byggandet är Lindabs affärsidé och är alltid i fokus i allt vi gör för våra kunder. Detta kommer inte att ändras. Men det finns många fler aktiviteter som syftar till att hjälpa våra kunder att bli framgångsrika, därav den nya formuleringen. Vi har också precis lanserat en marknadskampanj under temat "Think Less". Detta är ett annat sätt att se på hur vi kan förenkla byggandet för våra kunder, genom att komma med lösningar som innebär att mindre resurser såsom tid, arbetsinsats, material och energi behövs för att uppnå samma resultat.
—Som jag nämnde tidigare ser vi tillväxt, men en låg sådan på grund av den svagare utvecklingen inom segmentet yrkesbyggnader. Allteftersom efterfrågan förstärks förväntar vi oss att utvecklingen för Lindab förbättras ytterligare. Naturligtvis fortsätter vi fokusera på kostnadskontroll men viktigast är att vi genomför försäljningsaktiviteter och andra initiativ i enlighet med vår uppdaterade strategi, såsom satsningar på snabbt växande marknader, effektivare distribution och energieffektiva lösningar. Vi är väl positionerade för att klara detta, vilket jag har alla Lindabs fantastiska medarbetare att tacka för.
Grevie, mars 2011 David Brodetsky VD och koncernchef Lindabs vision om att vara "Den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa" ligger till grund för den strategiska inriktningen inom koncernen.
Vid kapitalmarknadsdagen i juni 2010 presenterade Lindab en revidering av strategin för de kommande tre till fem åren. Denna är resultatet av nya marknadsförutsättningar som större efterfrågan på miljövänliga och energieffektiva lösningar samt en förstärkt tillväxtpotential inom CIS.
År 2001 genomförde Lindab en genomgripande översyn av bland annat sin vision och strategi, där bland annat organisationen delades upp i affärsområden istället för geografiskt. Under åren 2001–2008 mer än fördubblades försäljningen och rörelsemarginalen tredubblades. Den starkaste utvecklingen uppvisade verksamheten i CEE/CIS, där andelen av den totala försäljningen ökade från 13 till 30 procent under samma period. Ett nytt affärsområde, Building Systems, tillkom. Den globala recessionen i slutet av 2008 och under 2009 påverkade verksamheten negativt på alla marknader och inom samtliga segment. Detta påskyndade en uppdatering av den befintliga strategin.
Ambitionen med den nya, reviderade strategin är att växa i en snabbare takt och dra fördel av de starka trender som finns på marknaden.
"Den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa"
Varumärket Lindab kännetecknas av tre kärnvärden, vilka utgör grunden för den entreprenörskultur som genomsyrar hela koncernen.
Vår uppfattning är att kundernas framgång bidrar till Lindabs framgång. Genom vår strävan att förenkla byggandet för kunden bidrar vi till att göra deras verksamhet mer effektiv. Detta uppnår vi genom att leda utvecklingen av lösningar inom våra huvudområden.
Vi eftersträvar långvariga relationer som bygger på ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En viktig del är ett effektivt och snabbt beslutsfattande där byråkrati undviks samt en kostnadsmedvetenhet.
Ordning och reda överallt påverkar positivt effektivitet såväl som företagets helhetsbild och bidrar till en känsla av stolthet när man presenterar Lindab.
Varje affärsområde ska fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på affärsområdets styrkefaktorer:
Affärsområde Ventilation ska ha en tydligare organisatorisk uppdelning mellan tillverkning och distribution. Den ledande produktgruppen kanalsystemsdetaljer har högsta prioritet tillsammans med en effektivisering och förstärkning av distributionskanalerna. Inom produktdivisionen Comfort genomförs många initiativ för att expandera verksamheten och öka lönsamheten. Läs mer på sidan 20.
Affärsområde Building Components marknadssatsningar riktas mot två tydliga segment: bostäder och yrkesbyggnader. Främst ska satsningar genomföras inom takavvattning och den kompletterande produktgruppen takplåt. Tillväxten bedöms framför allt komma från bostadssegmentet medan satsningarna inom yrkesbyggnader främst ska ske på nuvarande kärnmarknader. Läs mer på sidan 26.
Gemensamt för affärsområdesstrategierna är att den organiska tillväxten ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare förstärka Lindabs konkurrenskraft.
Affärsområde Building Systems fokus ska ligga på stora industribyggnader, både vad gäller effektivisering av produktionen och marknadsföringen. Detta kommer framför allt att gälla Östeuropa och Ryssland där efterfrågan för den typen av byggnader bedöms vara starkare än i andra regioner under kommande år. Parallellt med expansion av nätverket av byggentreprenörer kommer en satsning på direktförsäljning ske, främst på den ryska marknaden. Läs mer på sidan 32.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål:
Organisk försäljningstillväxt/år Rörelsemarginal (EBIT)
Den av styrelsen fastslagna utdelningspolicyn anger att utdelning kan ske med 40–50 procent av nettoresultatet, med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. Sedan Lindab börsintroducerades 2006 har i genomsnitt 42 procent av nettoresultatet delats ut varje år.
De finansiella målen reviderades i juni 2010. Det årliga organiska tillväxtmålet har höjts från 6 procent till 8 procent mot bakgrund av den uppdaterade strategin samt antaganden om marknadstillväxten. Rörelsemarginalmålet ligger fast på 14 procent och bedöms realistiskt under goda ekonomiska förutsättningar. Målet för nettoskuldsättningsgraden har sänkts från ett intervall på 1,0–1,4 till 0,8–1,2 ggr, vilket är i
linje med historiska nivåer.
Den organiska tillväxten på minst 8 procent per år ska nås genom reviderad strategi och fokus på regioner med hög tillväxt. Målet beaktar även antagande om en genomsnittlig marknadstillväxt på 3–4 procent.
Försäljningen minskade med 7 procent (–29). Lindabs organiska tillväxt var –1 procent (–33). Enligt Lindabs uppskattningar minskade marknaden med 5 procent under samma period.
Genom volymtillväxt, gynnsam geografisk- och produktmix, produktivitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar ska målet om en rörelsemarginal (EBIT) om 14 procent kunna nås under goda ekonomiska förutsättningar.
Rörelsemarginalen ökade till 5,3 procent (4,3) under 2010. Förbättringen förklaras främst av lägre kostnader som väl kompenserar de lägre volymerna. Valutaeffekterna på rörelseresultatsnivå var marginella.
Det kapital bolaget lånar ska motsvara 0,8–1,2 ggr av bokfört eget kapital i koncernen. Kapitalet ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare. Genom att ligga inom detta intervall skapas handlingsutrymme.
Nettoskuldsättningsgraden var vid utgången av 2010 0,7 gånger, vilket är lägre än det finansiella målet vilket skapar möjligheter att agera vid förvärv eller andra investeringar. Under 2010 har ingen utdelning lämnats, men för 2011 föreslås en utdelning om 75 MSEK.
Den genomsnittliga omsättningsförändringen under perioden 2006–2010 var –2 procent. Under 2010 minskade försäljningsintäkterna med 7 procent till följd av den vikande marknaden.
Avkastningen på sysselsatt kapital förbättrades 2010. Det sysselsatta kapitalet minskade kraftigt under 2010 till följd av lägre rörelsekapital och fortsatt låga investeringar.
Rörelseresultatet (EBIT) 2010 visade en ökning jämfört med 2009, dock är det fortfarande på en låg nivå jämfört med 2006–2008. Kostnadsbesparingsprogram dämpade den negativa resultateffekten under 2010 med 100 MSEK, jämfört med föregående år.
Resultat per aktie efter utspädning är ej justerat för engångsposter. Utspädningseffekter har ej beräknats för utestående incitamentsprogram då den genomsnittliga aktiekursen under året var lägre än teckningskursen.
Det genomsnittliga kassaflödet från den löpande verksamheten under de fem senaste åren uppgår till 687 MSEK per år. Rörelsekapitalet var vid utgången av 2010 på historiskt låga nivåer.
Bruttoinvesteringarna var på en låg nivå under 2010. Lindabs största investering, den nya ryska produktionsanläggningen för Building Systems, har påverkat nivåerna med 30 MSEK år 2007, 110 MSEK 2008, med 60 MSEK 2009 och avslutningsvis med 12 MSEK 2010. Bruttoinvesteringarna i förhållande till försäljningen var under de senaste fem åren i genomsnitt 2,4 procent.
Riskhanteringen inom Lindab syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Förmågan att hantera risker är därför en viktig del av styrningen och kontrollen av Lindabs affärsverksamhet, i syfte att kunna nå koncernens mål.
Lindabs risker kan i huvudsak delas in i risker relaterade till affärsverksamheten och risker relaterade till finansieringsverksamheten. Affärsriskerna hanteras normalt av de operativa enheterna i koncernen medan de finansiella riskerna är centraliserad till Koncernstab Ekonomi och Finans. Nedan redogörs för ett urval av de väsentligaste operativa och finansiella riskerna som Lindab är exponerat mot. För fördjupad information om risker och riskhantering, se not 3 på sidan 94.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer, vilka i sin tur kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindabs kunder är beroende av fungerande finansiella system för projektfinansiering, och drabbas hårdare än exempelvis företag som tillverkar konsumentprodukter om bankfinansiering inte finns tillgänglig.
Koncernens verksamhet är idag spridd i 31 länder och cirka 45 procent av försäljningen är mot renoveringssegmentet vilket normalt är mindre konjunkturkänsligt. Lindabs produkter har historiskt vunnit marknadsandelar från traditionella produkter och material. Den kraftiga försvagningen av efterfrågan under slutet av 2008 och 2009 har av Lindab mötts av åtgärder med fokus på att balansera kostnadsstrukturen och kassaflödet. De tidigare aviserade kostnadsbesparingsprogrammen, som nu är fullt implementerade, har totalt minskat kostnaderna med 560 MSEK årligen jämfört med situationen under 2008. Cirka hälften av kostnadsminskningarna bedöms vara uthålliga i en starkare marknad.
På de olika marknaderna möter Lindab både ett större antal lokala aktörer och ett litet antal regionala, nationella eller multinationella företag. Lindab arbetar med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter, och för att reducera kostnader har bolaget också valt att etablera sig i länder med fördelaktiga produktionskostnader för att öka konkurrenskraften. Samtidigt är distributionen anpassad efter respektive marknadssituation. Närheten till kunden är alltid den gemensamma nämnaren.
Lindab har drygt 20 000 kunder från sammanlagt cirka 60 länder. Koncernens största kund stod för 1,5 procent av den totala omsättningen 2010, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder. För att minimera kundförlusterna har ett antal bolag inom koncernen försäkrat sig mot kundförluster. Kreditupplysningar tas på nya kunder och existerande kunder följs upp kontinuerligt. Den totala reserven för kundförluster uppgick till 80 MSEK (99) vid slutet av 2010. Under året har kostnadsförts 24 MSEK (57) avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,4 procent (0,8) av koncernens omsättning.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av främst tunnplåt och påverkas av utvecklingen på råvarumarknaden. Under 2010 förbrukades cirka 182 000 ton stålprodukter och andra råvaror för ett värde om 3 016 MSEK (3 282), vilket motsvarade 48,8 procent (48,5) av Lindabs totala kostnader. Centraliserade stålinköp stärker Lindabs möjlighet att förhandla fram konkurrenskraftiga priser och villkor. Dessutom har bolaget genom mångåriga relationer upprättat en inköpsstrategi som gör att inköpen kan göras direkt från stålverken, utan mellanhänder. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Inköpen görs både i Asien och i Europa. Under 2010 genomfördes huvudparten av stålinköpen i Europa. Prisdifferensen mot Asien var marginella och de kortare europeiska ledtiderna prioriterades till följd av starkt fokus på lager och kassaflöde. Lindab har arbetat med att bredda sin leverantörsbas och prioriterar leverantörer som är beredda att arrangera så kallade just-in-time-upplägg till konkurrenskraftiga villkor.
| Finansiella risker | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Finansieringsrisk | ||
| Med finansieringsrisk avses risken för att fi nansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
Lindabs totala kreditram uppgår till 3 500 MSEK och kreditavtalet löper till december 2012. |
Lindabs kreditavtal med Nordea och Handelsbanken innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsätt ning i förhållande till EBITDA och räntetäcknings grad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillkoren kommer att uppfyllas. |
| Likviditetsrisk | ||
| Likviditetsrisk definieras som risken att kon cernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. |
Outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 791MSEK (1 432). |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. |
| Ränterisk | ||
| Ränterisk är risk för att förändringar gällan de ränteläge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 856 MSEK (2 422), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. |
All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn användas till amortering av befintliga lån. Även rän tebindningstiden regleras i finanspolicyn. Under 2009 ingicks två treåriga ränteswapavtal i syfte att minska ränterisken. Avtalen innebär att effekten av ränteuppgång för lån i svenska kronor begränsas. |
| Valutarisk | ||
| Valutarisk är risk att förändringar i valutakur ser negativt påverkar kassaflödet. Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsexponering. |
||
| Transaktionsrisk | ||
| Transaktionsrisk uppstår vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföre tagets lokala valuta. Valutakursförändringar hänförliga till transaktionsexponering redovi sas i rapporten över totalresultatet. Omräkningsexponering |
77 procent (81) av koncernens försäljning sker i ut ländsk valuta. Totalt sker försäljning i 16 (17) olika valutor, varav de viktigaste är EUR, DKK och GBP. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 350 MSEK (500) årligen. Den minskade ex poneringen beror dels på en fördelaktigare match ning av in- och utflöden i utländsk valuta och dels på att några länder övergått till EUR som hemva luta (EE & SK). Av transaktionsexponeringen upp tagen i balansräkningen var 26 MSEK (29) säkrat vid årets utgång. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag fattar beslut om säk ring av transaktionsexponering ska ske, som där efter sköts av Lindab AB. |
| Uppstår vid omräkning av utländska kon cernföretags egna kapital till SEK. |
Koncernens nettotillgångar i utländsk valuta upp gick vid utgången av 2010 till 3 063 MSEK (3 038). |
I enlighet med Lindabs finanspolicy har någon säkring av denna exponering inte skett under varken 2010 eller 2009. |
Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbolagens lokala valuta.
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2010 till 662 MSEK (1 527) respektive 73 MSEK (117).
Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månadsvis.
Variationer i volym Variation i volym med 5 procent ger ett förändrat rörelseresultat om +/– 92 MSEK.
Lindabs försäljningspriser justeras normalt i linje med stålprisfluktuationer. Teoretiskt påverkar en förändring i stålpriset med 10 procent Lindabs resultat med cirka 180 MSEK förutsatt att försäljningspriset inte ändras.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 11 MSEK. Detta inkluderar befintliga s. k. "sale and lease back" kontrakt på fastigheter samt befintliga ränteswapavtal.
Valutaförändringar påverkar Lindabs verksamhet både vad gäller transaktioner och konsolidering av verksamheten. En förändring av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna påverkar omsättningen med 496 MSEK och rörelseresultatet med 9 MSEK givet samma volymer.
Intervju med Nils-Johan Andersson, CFO.
—Lindab påverkades av en ovanligt lång vinterperiod i både början och slutet på året. Detta drabbade främst affärsområde Building Components. Trots det, var det inom Building Components som vi såg klara tecken på att marknaden för bostäder inlett en återhämtning, vilken brukar ligga cirka ett år före marknaden för yrkesbyggnader i konjunkturcykeln. Vi fick även en bekräftelse på att Lindabs försäljning passerat botten. Under tredje och fjärde kvartalet såg vi en successivt starkare efterfrågan, vilket vi betraktar som en tydlig trendförändring.
—Lindab har gått från kostnadsbesparingar till kostnadskontroll. Vi sänkte våra kostnader med 560 miljoner kronor under konjunkturnedgången, och vi bör kunna behålla hälften av dessa när volymerna vänder upp igen. Ett tecken på detta är att kostnaderna under tredje och fjärde kvartalet inte steg i samma utsträckning som volymerna förbättrades.
—För organisationen som helhet var nog den största utmaningen under 2010 att hantera de stålprishöjningar vi fick i det tredje kvartalet. De var av sådan storlek och kom så snabbt att de inte gick att hantera internt genom effektiviseringar. Det enda sättet för att kunna kompensera oss var genom att höja priserna, vilket vi framgångsrikt genomfört trots en svag marknad. Affärsområdena med störst stålinnehåll i sina produkter, Building Components och Building Systems, har gjort de största höjningarna. Kraftiga råvaruprisrörelser är alltid svåra att hantera på kort sikt, men med tanke på de senaste årens dramatiska utveckling får vi nog vänja oss vid att de består ännu en tid.
—Det har varit mycket fokus på att stärka kassaflödet under senare år. Under 2010 frigjordes cirka 565 miljoner kronor som vi använt till att sänka vår skuldsättning. En stor del av dessa medel kom från vår sale-andlease-back av fabriken i Luxemburg. Vår nettoskuldsättningsgrad är nu nere på 0,7, det vill säga under vårt mål, vilket ger oss en god flexibilitet framöver. Rörelsekapitalets andel av försäljningen har samtidigt minskat från över 20 procent till 17,5 procent på kort tid. Det är en nivå vi ska behålla och kanske till och med förbättra när försäljningen tar fart.
—Lindab kommer att fortsätta fokusera på kostnadskontroll i takt med att försäljningen tar fart. Samtidigt ska en del projekt som tidigare skjutits på framtiden lanseras, såsom satsningar på marknadskommunikation och marknadsbearbetning. Implementeringen av vårt gemensamma affärssystem fortsätter. Även vissa investeringar kommer att initieras efter att ha varit väldigt låga under de senaste åren. Till exempel behöver kapaciteten i vår fabrik i Yaroslavl i Ryssland utökas för att kunna möta en stark efterfrågan. I övrigt finns det gott om kapacitet inom koncernen för att ta tillvara på större volymer.
Grevie, mars 2011 Nils-Johan Andersson CFO
Den europeiska byggaktiviteten fortsatte att minska under 2010, men inom segmentet bostäder påbörjades en återhämtning på vissa marknader. Den positiva trenden inom bostadsbyggande förväntas fortsätta under 2011. En bredare återhämtning för yrkesbyggnader förväntas först 2012–2013.
Byggmarknaden, som omfattar både nybyggnation och renovering, indelas vanligtvis i tre segment – yrkesbyggnader, bostäder och anläggningar/infrastruktur. Lindab är enbart verksamt inom de två förstnämnda segmenten.
Euroconstruct, ett europeiskt nätverk för bygginriktade analysbolag, bedömer att i Västeuropa och Norden motsvarar bostäder 50 procent och yrkesbyggnader 32 procent. I CEE däremot är 22 procent bostäder och 36 procent yrkesbyggnader.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen. Bostadsmarknaden reagerar snabbast på konjunkturutvecklingen eftersom försäljning sker direkt till konsumenterna. Marknaden för yrkesbyggnader har en större eftersläpning, oftast på minst ett år efter bostadsbyggande, då den är beroende av övriga branschers investeringsplaner.
Nybyggnation inom segmentet bostäder drabbades först av nedgången i efterfrågan och visar nu de första tecknen på återhämtning. Under 2010 ökade bostadsbyggandet i Norden, med Sverige och Finland i täten. I Tyskland och Schweiz noterades mindre uppgångar medan efterfrågan i södra Europa och Östeuropa var fortsatt svag. För Europa som helhet minskade bostadssegmentet med cirka 3 procent under året och för 2011 räknar Euroconstruct med en ökning på cirka 2 procent. Återhämtningen bedöms stärkas ytterligare 2012–2013 med tillväxt på 3–4 procent per år. Lindab har en gynnsam marknadsmix och förväntas därför växa något starkare.
Inom segmentet yrkesbyggnader har byggandet av industrilokaler, kontor och affärslokaler visat den svagaste utvecklingen under lågkonjunkturen. Offentligt finansierat byggande (vård, skola, idrottsbyggnader) har däremot utvecklats relativt stabilt. Det finns dock en risk att de stora åtstramningspaket som nu genomförs i delar av Europa påverkar efterfrågan inom offentliga byggnader negativt. Marknaden för yrkesbyggnader som helhet förväntas enligt Euroconstruct börja växa igen under senare delen av 2011. Vissa marknader, såsom Sverige och Tyskland, noterade en högre aktivitet redan under slutet av 2010. Återhämtningen förväntas bli långsam med tillväxt på 1–2 procent per år 2012–2013. Justerad för Lindabs verksamhet bedöms tillväxten bli något högre p.g.a. fördelaktig marknadsmix.
Renoveringsmarknaden är stabilare än nybyggandet vilket har en dämpande effekt i såväl konjunkturuppgångar som -nedgångar. Under de senaste åren har marknaden för renovering påverkats positivt av olika statliga subventioner för bland annat ökad energieffektivitet i byggnader. Idag svarar fastigheter för cirka 40 procent av Europas energiförbrukning. Senast 2020 ska alla nya hus inom EU vara s. k. nollenergihus, d.v.s. självförsörjande på energi.
Efter att ha drabbats hårdare av den globala recessionen än ekonomierna i väst väntas tillväxten i CEE/CIS ta fart igen under de närmaste åren. Starkast utveckling väntas för länderna med de bästa statsfinanserna såsom Polen, Slovakien och Ryssland. Det finns tecken på ökad aktivitet bland utländska direktinvesterare. En normalisering har skett av räntenivåerna i dessa ekonomier medan kreditgivningen i Ryssland och CEE fortfarande är begränsad.
Bygginvesteringarna i CEE/CIS-regionen motsvarar idag endast cirka 15–20 procent av de totala bygginvesteringarna i hela Europa. Tyngdpunkten ligger på nybyggnation av yrkesbyggnader och infrastruktur eftersom företagandet utvecklas och behovet av nya, funktionella fastigheter är stort. Ett i många fall undermåligt underhåll under de senaste 50 åren har gjort många byggnader omöjliga att återställa i brukbart skick. Bostadsbyggandet förväntas få stark tillväxt framöver till följd av den ökade välfärden.
Efterkrigstidens stora bostadsbrist ledde till att drygt en miljon nya bostäder byggdes i Sverige mellan 1963–1975. Cirka 650 000 av lägenheterna är idag i stort behov av renovering. De behöver även energieffektiviseras för att klara den svenska regeringens miljömål på en minskning av landets totala energianvändning med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050.
Stadsdelen Brogården, som byggdes 1971–73, blev Alingsås sista miljonprogramsatsning. I ett banbrytande projekt renoveras nu hela bostadsområdet med hjälp av passivhusteknik. De första renoverade lägenheterna tog emot sina hyresgäster i början av februari 2009 och från 2013 är samtliga 264 lägenheter klara för inflyttning. Energiförbrukningen kommer att minska med 80 procent. Lindab har levererat både kanalsystem och produkter för takavvattning till projektet.
*Förväntad BNP-tillväxt 2011–2015, BNP uttryckt i köpkraftsparitet. Källa: IMF, World Economic Outlook, oktober 2010.
| Marknadssegment/ Koncernens andel |
Affärsområdesandel | Gemensamma drivkrafter |
Specifika drivkrafter |
Euroconstruct prognoser för 19 länder (Dec 2010) |
|---|---|---|---|---|
| Yrkesbyggnader/ 80% |
Ventilation 90% Building Components 55% Building Systems 100% |
BNP-tillväxt Energibesparingstrend Kreditförhållanden Statliga incitament |
Företagares framtidstro Lediga kontorslokaler Industriellt kapacitetsutnyttjande |
Botten passeras under 2011 (–1.2%) sedan långsam tillväxt 2012 (+1,0%) och 2013 (+2,0%) |
| Bostäder/ 20% |
Ventilation 10% Building Components 45% Building Systems 0% |
Konsumenters framtidstro Disponibel inkomst Demografi |
Återhämtning började 2010 2011 tillväxt 1.9% Starkare tillväxt förväntas i Norden Ytterligare stärkt återhämtning 2012 (+3,1%) och 2013 (+3,5%) |
Lindab möter en diversifierad konkurrens. De olika affärsområdena konkurrerar med både små, lokala aktörer och stora, multinationella bolag. Bland de multinationella aktörerna finns leverantörer av ventilationssystem, stålproducenter med byggkomponentdivisioner och specialiserade byggnadsmaterialproducenter.
| Affärsområde Ventilation | Affärsområde Building Components | Affärsområde Building Systems | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Lindabs produkter |
Kanalsystem | Inneklimatprodukter | Takavvattning Tak- och väggplåt Lättbyggnadsprodukter i stål |
Kompletta stålbyggnadssystem | |
| Geografiska huvudmarknader |
Norden, Västeuropa | Norden | Norden, CEE/CIS | Västeuropa, CEE/CIS | |
| Huvudkonkurrenter | Fläkt Woods Lokala aktörer |
Swegon Fläkt Woods Trox Halton |
Corus Ruukki Arcelor Mittal Hoesch Thyssen Marley Plannja Lokala aktörer |
Goldbeck Llentab Ruukki Atlas Ward Zamil Lokala aktörer |
Air Duct Systems: Kanalsystem (främst cirkulära) och tillbehör. Comfort: Ventilations-, kyl- och värmelösningar för inneklimat.
| 2010 | 2009 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 3 535 | 3 878 | –9 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 189 | 190 | –1 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 5,3 | 4,9 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 40 | 48 | |
| Antal anställda | 2 488 | 2 555 |
1) Exklusive engångsposter om –128 MSEK (–19).
Övriga marknader 7%/–17%
23 produktionsanläggningar.
Fem största:
20 länder.
Storbritannien, Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike.
Affärsområde Ventilation erbjuder ett brett produktsortiment och en hög servicegrad för ventilationsinstallatörer över hela Europa, med Norden som den största marknaden. Av försäljningen går cirka 90 procent till yrkesbyggande och 10 procent till bostadsbyggande.
Intervju med Anders Thulin, Affärsområdeschef Ventilation.
—Vi såg en fortsatt svag efterfrågan inom yrkesbyggnader på de flesta av våra marknader. Våra huvudregioner, Norden och Västeuropa, visade en stabilisering i efterfrågan, även om det varierade stort mellan enskilda länder. Den svenska och finska marknaden visade den bästa utvecklingen.
—Att vi bör ha ännu tydligare fokus på vad kunderna efterfrågar. För att kunna infria detta måste vi bli bättre på att utnyttja våra stordriftsfördelar och skapa en mer marknadsorienterad organisation. Allteftersom vi expanderar vårt redan omfattande filialnätverk ska vi kunna sälja alla produkter som ventilationsinstallatörerna behöver, vilket också kommer att leda till att vi säljer mer av våra egna produkter såsom våra kärnprodukter inom kanalsystem. Men vi behöver samtidigt bli en effektivare producent för att öka lönsamheten på våra egna produkter.
—Det ska ske genom ett utökat och mer komplett sortiment, bestående av egna och andra leverantörers produkter, men också genom att utöka det egna distributionsnätverket. Vi ska vara en one-stop-shop för ventilationsmontören genom att förse dem med allt de behöver för sitt dagliga arbete. Detta koncept finns redan på plats hos oss idag. Vid våra 22 filialer i Storbritannien täcker vi montörens hela behov, bland annat genom att erbjuda två tredjedelar inköpta produkter. I Hvidovre, Danmark har vi ett samarbete med andra leverantörer som ger kunderna tillgång till en komplett, branschledande lösning inom ventilation. Genom att använda så kallad "bestpractice" mellan alla våra filialer kan vi snabbare omsätta våra planer.
—På flera platser runt om i Europa behöver vi fler filialer och ett utökat antal distributionsställen för att komma närmare kunderna. De vill oftast inte ha längre än 5–10 mil till när-
maste distributör då snabbheten är en viktig konkurrensfördel för dem. I Trollhättan i Sverige har vi under 2010 öppnat ett nytt distributionscenter som täcker behovet i den närliggande regionen. Nu går vi vidare och ser över nätverket i Västeuropa och CEE för att se hur vi kan utöka vårt nätverk och bredda vårt erbjudande.
—Det var glädjande att lönsamheten för Comfort år 2010 var bättre än 2009. För att förbättra den ytterligare framöver jobbar vi aktivt på både försäljnings- och kostnadssidan. Inom försäljningssidan intensifierar vi vårt arbete på affärsområdets kärnmarknader. Förvärvet av det finska inneklimatföretaget IVK-Tuote har medfört en viktig utökning av ljuddämparsortimentet. För att kunna expandera på andra marknader behöver Lindab utöka produktportföljen så att den bättre kan tillgodose speciella lokala behov. På kostnadssidan effektiviserar vi genom att flytta arbetsintensiv produktion till Karlovarska, Tjeckien.
—Förutom löpande kostnadsbesparingar och effektiviseringar genomför vi även en del strukturåtgärder. Vi har stängt en mindre verksamhet i Texas, USA och har beslutat att expandera i Karlovarska, Tjeckien dit vi centraliserar den europeiska produktionen av arbetsintensiva produkter inom både Comfort och ADS (kanalsystem). Den nya fabriken, som ligger i anslutning till vår befintliga, är på 10 000 m2 och beräknas vara i drift andra kvartalet 2011.
—Norden, Storbritannien, Tyskland och Frankrike är våra huvudmarknader idag. Tyskland och Frankrike är tillsammans med CEE och Ryssland viktiga framtidsmarknader, p.g.a. sin tillväxtpotential för Lindab.
—Vi bedriver ett kontinuerligt arbete inom produkt- och produktionsutveckling. Det ger våra kunder fördelar som kortare leveranstider, förbättrade produktegenskaper och inte minst "grönare" lösningar. Både ur ett produktionsperspektiv och genom en löpande lansering av produkter som erbjuder viktiga energi- och miljöfördelar. Inom Comfort finns ett systemkunnande, produkter och ITlösningar som gör det enklare för konstruktörer och installatörer att skapa ett behagligt, hälsosamt och produktivt inneklimat. En av de spännande innovationer vi kommer att lansera 2011 är en kylbaffellösning som kräver extremt låg energitillförsel och därför med fördel kan kombineras med förnyelsebara energikällor.
—MBB är Comforts nya och marknadens bästa tryckfördelningslåda för att anpassa och fördela luftströmmarna i ett ventilationssystem. "Boxen" ger ett stort arbetsområde och låga ljudnivåer, enkel injustering och en mycket säker mätning. Till vår glädje ser vi att MBB redan säljer bra via den egna distributionen.
—Genom att samla rummets system för ventilation, kyla, värme och belysning i en enda enhet och dessutom lägga till en integrerad behovsstyrning får man Comforts nya eHybrid-system. Systemet är extra viktigt för exempelvis kontorslokaler då dessa ofta står tomma stora delar av dygnet och slösar energi. Med eHybrid får man det bästa av två världar – ett perfekt rumsklimat och ofta mer än 30 procent energibesparing. Vi lanserade systemet under våren 2010 på olika mässsor och fick ett mycket positivt mottagande.
—Huvudfokus ligger på att förbättra lönsamheten. Vissa åtgärder för att genomföra detta har skett under 2010, vilket vi kommer att kunna se effekterna av framöver. Dessutom krävs fortsatta effektiviseringar av både organisation och produktion. Vi kommer också att lansera många marknads- och försäljningsaktiviteter för att förbättra distributionen och vinna marknadsandelar.
—På lång sikt kommer vi att kunna dra fördel av de ökande miljökrav och den miljölagstiftning som är relaterad till energieffektivitet. Vår kärnprodukt, cirkulära kanalsystem, bidrar till lägre energiförbrukning och blir allt viktigare vid nybyggnation och renovering i takt med att EU:s nya energinormer för byggnader införs.
Inom ramen för Lindabs uppdaterade strategi ska selektiva förvärv som ytterligare stärker konkurrenskraften göras. I mars 2010 förvärvades det finska IVK-Tuote Oy, som producerar och marknadsför ventilations- och inneklimatprodukter för både finska marknaden och för export. I företagets sortiment finns cirkulära ljuddämpare och rektangulära lamelljuddämpare, liksom olika kanalprodukter som underlättar rensning och underhåll av kanaler. IVK är beläget i Jyväskylä cirka 300 km norr om Helsingfors och har etablerat sig som en av landets ledande tillverkare inom sitt område. Att bli en del av Lindab innebär att nästa steg i företagets utveckling kan tas.
IVK är ett välskött företag som skapat sig en stark marknadsposition från vilken man nu kan fortsätta att optimera och utveckla verksamheten. Genom förvärvet av IVK stärker vi inte enbart Lindabs position i Finland. Från deras produktportfölj kan vi också sprida intressanta produkter till andra marknader och därigenom skapa synergier också utanför Finland, säger Anders Thulin, affärsområdeschef Ventilation.
Nu väntar lansering av företagets produkter på de nordiska och ryska marknaderna.
Produktionschef Matti Hiekkavirta och ljuddämpartillverkare Simo-Pekka Puranen diskuterar hur man ska tillverka IVK:s ljuddämpare med Lindab Safe koppling.
bart Lindabs position i Finland. Från deras produktportfölj kan vi också sprida intressanta produkter till andra marknader. (Anders Thulin)
Rainline (takavvattning), Coverline (tak- och väggbeklädnad), Construline (lättbyggnadsprodukter i stål för vägg-, tak och bjälklag), Doorline (garage- och industriportar).
| 2010 | 2009 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 2 118 | 2 144 | –1 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 185 | 135 | 37 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 8,7 | 6,3 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 31 | 49 | |
| Antal anställda | 998 | 1 003 |
Peter Andsberg Affärsområdeschef Building Components
lindab | affärsområde building components
CEE/CIS
33%/–8%
Fem största: Sverige, Danmark, Rumänien, Norge, Tjeckien.
3 000
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER/EBIT, MSEK
21 länder. 61%/2% MARKNADER
Norden
Övriga marknader
0%/0%
Affärsområde Building Components har en bra balans mellan renovering och nybyggande, och av kunderna finns cirka 45 procent inom bostäder och resterande inom yrkesbyggnader. Produkter för tak- och väggbeklädnad inklusive takavvattning står för sammanlagt 62 procent av omsättningen. De största marknaderna är Norden och CEE.
Intervju med Peter Andsberg, Affärsområdeschef Building Components.
—Vi fick uppleva en mycket svag inledning på året, där aktiviteten påverkades av den stränga vintern. Därefter skedde det en viss förbättring av efterfrågan, särskilt inom bostadssegmentet. Inom bostäder var det Norden, med Sverige i spetsen, som påbörjade återhämtningen. Även inom yrkesbyggnader var det den svenska marknaden som visade den starkaste utvecklingen. Marknaderna i CEE påverkades mer av den ekonomiska krisen och det tar därför lite längre tid innan en tydligare återhämtning kan skönjas.
—Vi har ett starkt varumärke, konkurrenskraftig produktion, bra produkter och en effektiv distribution. Nu gäller det att omsätta detta i ökad försäljning genom att fokusera mer resurser på marknadsföring och försäljning. För denna satsning kan vi dra stora fördelar av att vi under krisen lyckades behålla alla nyckelresurser, hela vår säljstyrka och inte lämna någon marknad. Som helhet handlar dock strategiarbetet om att våra två segment, bostäder och yrkesbyggnader, kräver olika typer av satsningar för framgång.
—Vi fortsätter att bygga starka relationer med plåtslagare, takinstallatörer, samtidigt som vi ökar våra satsningar gentemot byggmaterialhandlarledet i Norden och även gentemot våra återförsäljare i CEE. Det är mot detta man ska se satsningen på konceptet Rainline Center som nu görs i t. ex. hela CEE-regionen. Under 2010 öppnades cirka 50 nya centers. Vi ser en stor möjlighet att växa inom segmentet bostäder med produkter som Rainline och Coverline i frontlinjen, men också med nya leveranssystem som Lindab Express och kompetensutveckling genom våra nya team av Lindabexperter. Allt gör vi med syftet att förenkla vardagen för våra kunder.
—När det gäller yrkesbyggnader stärker vi
även där våra relationer med kunderna, det vill säga byggentreprenörer och större byggbolag. Satsningen genomförs på våra kärnmarknader i Norden och i CEE. Vi ska ge kunderna en bättre leveransservice, starkare support, nya produkter och system för att förenkla byggandet.
—De nordiska länderna står idag för drygt halva omsättningen inom Building Components. Affärsområdet är även marknadsledande i flera länder inom CEE såsom Tjeckien, Ungern och Rumänien. Däremot är försäljningen i Västeuropa liten. För att ytterligare stärka vår tillväxt och bli störst inom olika produktsegment i Europa krävs det att vi flyttar fram marknadspositionerna på de västeuropeiska marknaderna. Under 2010 stärkte vi insatserna inom takavvattning på den brittiska marknaden, vilket är en väldigt stor marknad som för tillfället domineras av plastlösningar. En annan viktig marknad där vi planerar att växa är förstås Ryssland, där vi kan dra fördel av koncernens andra affärsområdens framgångsrika närvaro.
—Våra produkter inom segmentet bostäder säljs egentligen på samma sätt i Sverige, Storbritannien och CEE – men marknadskoncepten är olika. I Sverige äger vi till exempel filialerna och våra produkter för takavvattning har funnits på marknaden ända sedan Lindab startade sin verksamhet 1959. I CEE gäller det att stärka samarbetet med våra fristående distributörer. Vårt Rainline Center-koncept och Rainline Loyalty Program är exempel på lösningar som gör så att kunderna väljer Lindab genom att vi skapar mervärden och fokuserar på snabbhet, tillgänglighet och service.
—Våra huvudmarknader Norden och CEE skiljer sig ganska mycket åt. De nordiska marknaderna är mera mogna, och man har fortfarande en genomsnittligt högre levnadsstandard än i CEE, även om länderna i CEE stadigt knappar in. Detta betyder att våra produkter i CEE-länderna är relativt sett dyrare för gemene man än i Norden men samtidigt ska man komma ihåg två saker, det ena är att kundbasen är större och det andra är att ekonomierna i CEE i ett längre perspektiv växer snabbare. Var den största potentialen finns är lätt att förstå, i Norden t. ex. så spenderar vi cirka 5 EUR/capita på takavvattning årligen, att jämföra med 1,5 EUR/capita i CEE. Med tanke på det snabbt växande välståndet i många länder i öst och den oexploaterade bostadsmarknaden finns det stora möjligheter. Men konkurrensen är samtidigt hård.
—Målet är att vår produktutveckling ska vara till hundra procent kunddriven, och vi ska se till att leda utvecklingen, inte följa den. Innovationer som mellanväggsregeln RdBX, fasadkasettsystemet Premium och det nya taksystemet Roca för bostäder ska fortsätta att profileras. Men det blir samtidigt allt viktigare att utveckla ny projekteringsmjukvara som underlättar och effektiviserar för montören. Building Components är idag ledande inom området bland annat via Lindab ADT Tools, en programvara för 3D-projektering och mängdberäkning av stålreglar i tak, väggar och golv. Utöver det finns en samling med tekniska beräkningsprogram som exempelvis programvaror för beräkning av profilerad plåt och lättbalk enligt Eurocode 3 samt avancerade beräkningshjälpmedel för att beräkna U-värde (värmeförluster och energiförbrukning) i avancerade ytterväggskonstruktioner med stålprofiler. Vi har mera av detta på gång som vi planerar att introducera under andra halvan av 2011.
—Vi ska fortsätta att förenkla byggandet genom att utöka marknadsområdet för våra Rainline- och taklösningar, samt genom att erbjuda ett breddat produktutbud med alla de stålkomponenter som kunderna behöver i sitt arbete. Förutom marknaderna i CEE kommer vi att genomföra satsningar på utvalda västeuropeiska marknader och inte minst Ryssland. Dessutom tillkommer nya affärsmöjligheter förknippade med stora renoveringsprojekt, såsom den planerade renoveringen av det så kallade Miljonprogrammet i Sverige.
Inom ramen för Building Components satsning på segmentet bostäder genomförs under 2011 en omfattande paneuropeisk marknadskampanj riktad mot slutkonsumenten, det vill säga husägaren. Målet är att öka kännedomen om Lindab och de av koncernens produkter som skyddar huset.
Lindab Building Components har under de senaste sex till sju åren konsekvent utvecklat sitt marknadskoncept. Med kampanjen Dream Protection tas nästa steg. Med vetskapen om att produkter som takavvattning och olika takmaterial även ska förmedla en livsstil och god smak hos husägaren tillförs nu ännu en dimension – den känslomässiga. Många människor bär på en dröm om ett hus på en vacker plats. Genom att skapa associationer till denna dröm och visa att den går att skydda med produkter från Lindab ska starka band kunna knytas med slutkonsumenterna. När husägaren sedan ska välja nytt tak eller hängränna till sitt befintliga eller nya hus ska sannolikheten öka för att han eller hon ska välja en produkt från just Lindab.
Kampanjen inleds under våren med annonser och broschyrer, samt senare också med en helt ny webbplats.
31
Building Systems: Kompletta system i stål för industribyggnader, affärsbyggnader, fritidsanläggningar och kontorsbyggnader.
| 2010 | 2009 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 874 | 978 | –11 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 18 | 7 | 157 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 2,1 | 0,7 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 38 | 79 | |
| Antal anställda | 788 | 756 |
lindab | affärsområde building systems
CEE/CIS
61%/–1%
12 länder. Fem största: Tyskland, Ryssland, Polen, Vitryssland och Frankrike.
3 produktionsanläggningar. 346 byggentreprenörer i 38 länder.
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER/EBIT, MSEK
Försäljningsintäkter EBIT
Norden 0%/0% MARKNADER
37%/–23% Västeuropa
Övriga marknader
2%/0%
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 2006 2007 2008 2009 2010 0 100 200 300 400 500 Försäljningsintäkter 2006–2009 Försäljningsintäkter 2010 EBIT
Fokus på direkförsäljning i Ryssland genere-
Building Systems kunder är relativt jämnt fördelade mellan marknaderna i Västeuropa, CEE och CIS, inom segmentet nybyggnation av yrkesbyggnader. Det tongivande erbjudandet är ett effektivt helhetskoncept för att bygga stora enplans- eller flerplansbyggnader i stål för industri-, handel- och fritidsändamål.
Intervju med Venant Krier, Affärsområdeschef Building Systems.
—Vår huvudmarknad, nybyggnation av stora industribyggnader, visade en generellt sett fortsatt svag utveckling under hela året. Däremot visade enskilda marknader såsom Ryssland och Polen en klar förbättring av efterfrågan. Utvecklingen drevs av både utländska direktinvesteringar och lokala investeringar. Under andra kvartalet fick vi två stora order för nya projekt i Ryssland vilket innebar att vi under senare halvan av året gått med nära fullt kapacitetsutnyttjande i vår nya fabrik i Yaroslavl.
—Building Systems viktigaste fördelar är det starka återförsäljarnätet kombinerat med en konkurrenskraftig position, särskilt inom större byggnader. Den reviderade strategin betyder fortsatt fokus på våra styrkor, vilket innebär högsta prioritet på att stötta försäljningstillväxt inom segmentet stora byggnader. Detta har ett antal aspekter. Först och främst så ska vi expandera vårt nätverk av byggentreprenörer till regioner som vi täcker mindre väl idag. För det andra, vad gäller snabbväxande marknader såsom Ryssland och andra CIS-länder, så ska vi understödja återförsäljarnätet med mer direktförsäljning, samtidigt som vi ökar kapaciteten i vår ryska fabrik. För det tredje ska vi fortsätta att investera i design och tillverkningseffektivitet, såväl som förbättrad energieffektivitet i våra byggnadslösningar, för att främja vår tillväxt. Dessutom har vi påbörjat arbetet med att ta fram ett koncept för mindre byggnader, under 1 000 m2.
—När det gäller distributionen sker försäljningen dels genom vårt nätverk av byggentreprenörer, dels genom direktförsäljning till ett antal multinationella kunder. Vi arbetar nu för att förstärka våra positioner på nya marknader och regioner, i till exempel Ryssland och övriga CIS. I de områden där vi saknar ett återförsäljarnätverk så sker den inledande försäljningen direkt mot kund. Denna typ av aktiviteter skapar ibland intresse hos lokala byggbolag att inleda ett samarbete med oss och bli del
av vårt återförsäljarnätverk. Direktförsäljningen är oftare större på tillväxtmarknader än på de mer mogna marknaderna i väst. I Ryssland har säljare från väst hjälpt till med att bygga upp försäljningen i ett första skede. Parallellt kommer vi att arbeta med att utöka och stötta vårt befintliga återförsäljarnät.
—Den fortsatt svaga konjunkturen för yrkesbyggnader innebär att kunderna fortfarande fokuserar mer på pris än på snabbhet. Däremot ökar intresset för design. De gröna kraven blir samtidigt allt vanligare. Bland annat bygger vi nya system som ska leva upp till olika miljöcertifieringar, bl. a. LEED, vilket är ett erkännande av att ett byggprojekt använt sig av miljövänliga byggnadsmetoder.
—Vi har idag tre stora produktionsenheter – i Luxemburg, Tjeckien och Ryssland – vilka täcker våra viktigaste marknader och med tillräcklig kapacitet för att säkra en uthållig tillväxt.
—I linje med den uppdaterade strategin har viss arbetsintensiv produktion flyttats från Luxemburg till Tjeckien. Kapacitetshöjning och effektiviseringar har också genomförts i den ryska produktionsenheten i Yaroslavl för att hantera ökade volymer.
—Sedan 2009 har vi reducerat vår fasta kostnadsbas, framförallt genom att stänga en produktionsenhet i Ungern och på sätt skapat en kraftig operationell hävstång när verksamheten tar fart igen.
—Polen blir en allt mognare marknad med god och troligtvis mer stabil potential kommande år. Men för tillfället är Ryssland den tydligaste tillväxtmarknaden, tillsammans med vissa CIS-stater med goda statsfinanser. Med vår lokala produktion på plats i Yaroslavl finns det förstås helt andra förutsättningar för oss att expandera i regionen. Med den nya fabriken kan vi erbjuda byggnadssystem med hög kvalitet utan problem med långa frakter och dyra tullkostnader. Sedan starten i Yaroslavl har en rad intressanta leveranser till olika delar av Ryssland passerat; bland annat en sportanläggning, en lagerbyggnad, en tullanläggning och en stor produktionsanläggning.
—Vi förenklar byggandet genom att erbjuda konkurrenskraftiga och fullständiga byggnadslösningar, som kräver mindre tid från beställning till byggplatsmontering än de flesta konkurrerande alternativ. Kunderna får också tillgång till vår egenutvecklade och ständigt uppdaterade programvara Cyprion, ett viktigt support- och projekteringsverktyg, främst i de tidiga projektfaserna.
—Under inledningen av 2011 lanserar vi ett nytt isolerat invändigt takavvattningssystem, som är mer montagevänligt och höjer kvaliteten. Bättre isoleringslösningar ska bidra till att skapa byggnader som enklare ger överskott av energi – och på så sätt väldigt tidigt anpassar sig till och överträffar nya miljökrav i EU.
—Medan vår design och produktteknologi ger oss starka fördelar vad gäller stora byggnader, så har vi inte riktigt samma fördelar för mindre byggnader. Det finns trots allt en marknad för dessa och våra återförsäljare efterfrågar ett mer konkurrenskraftigt småbyggnadskoncept. Därför har vi startat ett utvecklingsprojekt med arbetsnamnet Small Building Concept för byggnader upp till cirka 1000 m2. Det krävs ett något annorlunda konstruktionstänkande men genom den kompetens som koncernen har inom bland annat lättbyggnadsteknik och vårt eget breda kunnande så är målsättningen att utvecklingsarbetet ska resultera i ett nytt mindre stålbyggnadssystem inom två till tre år.
—Den senare halvan av 2010 visade mycket bättre lönsamhet för affärsområdet och vårt huvudfokus är förstås att fortsätta förbättra lönsamheten. När alla de aktiviteter som understödjer vår strategi rullas ut kommer både försäljning och underliggande lönsamhet att gynnas. Jag kan särskilt understryka vår ambition att växa i Ryssland, arbetet med intern produktivitetsförbättring samt vår produktutveckling.
Stålbyggnadssystem är en trygg och snabb metod för uppförande av stora byggnader, särskilt lämpat för industriella kunder med behov av stora och individuellt anpassade ytor. I Yaroslavl, 30 mil utanför Moskva finns Lindabs första ryska produktionsanläggning för stålbyggnadssystem. Sedan starten sommaren 2009 har Lindab levererat flera större projekt till kunder på de snabbt växande marknaderna i Ryssland och CIS. En av de största leveranserna avsåg ett projekt i Yaroslavl. För Komatsu, en ledande japansk tillverkare av maskiner och utrustning till byggsektorn och gruvindustrin i CIS och Asien, uppfördes på kort tid en 50 000 m2 tillverkningsanläggning. Trots att Komatsu funnits i Ryssland i nästan 50 år är fabriken i Yaroslavl deras första i landet. Att Komatsu valde just Lindabs stålbyggnadssystem för projektet hängde samman med tydliga krav på kvalitet, snabbhet och säkerhet.
"Komatsu hade lagt fast en byggtid på 22 veckor för den 563 meter långa och 72 meter breda huvudanläggningen. Därför behövde de en trygg och välkänd aktör som kunde leverera enligt deras förväntningar. Den korta tiden var förstås en utmaning för oss. Men genom minutiös planering och tät uppföljning av leveranserna kunde vi göra det två veckor snabbare, och sedan 2 juni 2010 är produktionen av grävmaskiner i full gång i anläggningen," säger Pavel Korenkov, affärsenhetschef på Lindab Building Systems i Ryssland.
(Pavel Korenkov)
Lindabs aktie är sedan den 1 december 2006 noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange, och ingår i sektorn Building Products. Bättre allmänna konjunkturutsikter och en starkare resultatutveckling inom koncernen bidrog till att aktiekursen steg med 20 procent 2010.
Vid utgången av 2010 noterades Lindabaktien till 88,25 kronor. Börsvärdet motsvarade 6 648 MSEK (5 496), vilket innebar att Lindab var det 76:e (69:e) värdemässigt största företaget på den nordiska börsen i Stockholm. Aktien omsattes under året till ett värde av 4 082 MSEK (2 164). Omsättningshastigheten var 61 procent (44), vilket kan jämföras med hela Stockholmsbörsens snitt på 98 procent (119).
Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på, inklusive de av bolaget återköpta, 78 707 820 aktier av endast Serie A. Vid årsskiftet 2010 ägde Lindab 3 375 838 egna aktier (3 935 391). Minskningen under 2010 beror på att förvärvet av IVK-Tuote Oy betalades med egna Lindabaktier, varvid 559 553 aktier överläts till säljarna av bolaget. Antalet utestående aktier har därmed ökat till 75 331 982 (74 772 429). Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och därtill lika andel i bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst vid årsstämma/bolagsstämma i Lindab. En börspost utgörs av 100 aktier.
Lindabs största aktieägare Ratos AB minskade i november 2010 sitt innehav från 23,7 procent till 11,7 procent av aktiekapitalet. De tre största ägarna Ratos AB, Sjätte AP-fonden och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia har varit huvudägare i Lindab sedan 2001. Det sammanlagda antalet aktieägare har minskat under 2010 och var vid årets slut 6 934 (7 908). Inga nya stora aktieägare tillkom.
Årsstämman beslutade att incitamentsprogrammet skulle fortsätta och steg tre genomfördes under maj 2010. Totalt innehöll programmet 784 000 optioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades för tillträdande befattningshavare. Priset per option fastställdes till 8,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie för 93,00 SEK, mellan 1 juni 2012 och 31 maj 2013. Under sista kvartalet 2010 har nyanställda tecknat 39 000 optioner till priset 12,20 SEK enligt Black & Scholes. Varje teckningsoption ger rätt till teckning av en ny aktie, vilket ger en maximal utspädning av 1 procent per program. Det är inte troligt att optionerna i det första programmet kommer att inlösas eftersom konverteringskursen är betydligt högre än gällande börskurs. Utspädningseffekten förväntas därför bli maximalt knappt två procent av aktiekapitalet. Lindab kan välja att vid inlösen, överlåta delar av de aktier som finns i eget förvar.
För verksamhetsåret 2010 föreslår styrelsen att 1 SEK per aktie, motsvarande 75 MSEK, utdelas till aktieägarna. Utdelningen motsvarar 55 procent av nettoresultatet baserat på årets resultat justerat för återläggning av nedskrivning av goodwill. För verksamhetsåret 2009 lämnades ingen utdelning.
Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 40–50 procent av nettoresultatet, men alltid med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. Sedan börsnoteringen 2006 har i genomsnitt 42 procent av nettoresultatet delats ut.
Lindab har en tydlig strategi för kommunikationen med finansmarknadens olika intressenter. Kontakterna sker via presentationer i samband med de fyra kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, aktiesparträffar och seminarier. Vid Lindabs kapitalmarknadsdag i Stockholm den 14 juni 2010 presenterades koncernens nya vision samt uppdaterade strategi och finansiella mål.
2010 2009
| Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
|
|---|---|---|---|
| Ratos AB | 8 849 157 | 11,7 | 23,7 |
| Livförsäkringsaktiebolaget Skandia | 8 449 015 | 11,2 | 12,1 |
| Sjätte AP-fonden | 8 023 810 | 10,7 | 11,1 |
| Swedbank Robur fonder | 7 486 298 | 9,9 | 7,2 |
| Lannebo fonder | 4 393 433 | 5,8 | 4,8 |
| CBLDB-IF Skadeförsäkring AB | 3 322 316 | 4,4 | 4,1 |
| SEB Investment Management | 2 084 912 | 2,8 | 3,9 |
| Övriga ägare | 32 723 041 | 43,5 | 33,1 |
| Totalt antal | 75 331 982 | 100,0 | 100,0 |
| Innehav | Antal aktieägare |
Antal | aktier Innehav, % |
|---|---|---|---|
| 1–500 | 5 189 | 56 348 323 | 74,8 |
| 501–1 000 | 886 | 9 642 494 | 12,8 |
| 1 001–5 000 | 543 | 5 875 895 | 7,8 |
| 5 001–10 000 | 95 | 1 054 648 | 1,4 |
| 10 001–15 000 | 27 | 301 328 | 0,4 |
| 15 001–20 000 | 20 | 225 996 | 0,3 |
| 20 001– | 174 | 1 883 298 | 2,5 |
| Totalt antal | 6 934 | 75 331 982 | 100,0 |
Finansiella företag, 59 (65)
Pensionsfonder, 17 (17)
Förändring
| av aktie | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | kapitalet (kSEK) |
aktiekapital (kSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –3 375 838 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 75 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
| SEK/aktie om inget annat anges | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 20031) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 |
| Resultat per aktie2) | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | - | - | - |
| Utdelning | 1,00 3) | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - | - |
| Direktavkastning, %4) | 1,13 | ET | 5,7 | 3,6 | 2,5 | - | - | - |
| Utdelning i %2) | 277,8 | ET | 28,4 | 45,9 | 43,7 | - | - | - |
| Börskurs, vid periodens slut | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | - | - | - |
| Högsta börskurs | 105,00 | 91,00 | 163,00 | 205,00 | 132,00 | - | - | - |
| Lägsta börskurs | 61,25 | 40,00 | 36,50 | 125,00 | 111,00 | - | - | - |
| Eget kapital, efter utspädning | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,30 | 18,00 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 | 122 940 000 | 122 736 000 | 122 736 000 |
1) Ej omräknade enligt IFRS. 2) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 3) Föreslagen utdelning. 4) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
Ventilationsinstallatörer och plåtslagare handlar på Lindabs filialer. Byggproffs och privata kunder handlar i bygghandeln.
Arkitekt/Konsult/Builder Dealer projekterar och ritar – ofta med hjälp av Lindabs rit- och beräkningsprogram.
Just-in time leverans till byggarbetsplats.
Monteringsarbetet effektiviseras och förenklas genom produktinnovationer och smarta hjälpmedel.
Energieffektiv arbetsplats med låg livscykelkostnad.
Arbetsmiljö med behagligt inneklimat gynnar produktiviteten.
Leverans av färdigkapade, uppmärkta produkter till bygge av bostadshus.
Produkterna förbättras kontinuerligt för att förenkla montage och miminera ljudoch värmegenomsläpp.
Bostadsfastighet med lång hållbarhet och låg livscykelkostnad.
Bekväm bostadsmiljö för den boende.
Leverans av komplett skräddarsytt system med stomme, vägg, tak, isolering och tillbehör.
Delarna levereras färdiga att resas vilket minimerar behov av svetsning och kapning på byggarbetsplatsen.
Färdig byggnad enligt kundens specifikationer står klar på kort tid. I detta fall en sporthall.
En samlingsplats där många kan utöva sina fritidsaktiviteter.
Vi anser att det går utmärkt att förenkla byggandet för våra kunder och samtidigt jobba för en bättre miljö. För att kommunicera stål ur ett hållbarhetsperspektiv, lanserar vi under 2011 ett nytt kommunikationskoncept.
Temat för kampanjen är Think Less – i betydelsen mindre är mer. Här är några av fördelarna med att använda Lindabs stålprodukter:
Miljöfördelarna med stål är:
Kundfördelarna med våra smarta lösningar:
Think Less är med andra ord ett tema som passar vår affärsidé om att förenkla byggandet perfekt. Med våra smarta, genomtänkta och återvinningsbara system och lösningar, erbjuder vi en rad värdefulla fördelar för kunder, medarbetare, ägare och övriga intressenter.
Socialt ansvarstagande (SR) är grundläggande för all Lindabs verksamhet. Löpande prioriteringar för detta arbete baseras på en dialog med bolagets intressenter. Riktlinjer för Lindabs ansvarstagande för det dagliga agerandet inom området är samlade under begreppet Lindab Life.
Arbetet med att skapa en hållbar utveckling har alltid varit en del av Lindabs värderingar. Grunden till Lindabs arbete med socialt ansvarstagande är att uppnå positiva effekter för såväl verksamheten och medarbetarna som för miljön och samhället. Lindab ser sitt hållbarhetsarbete som ett värdeskapande kretslopp där de insatser som gynnar omvärld och intressenter även gynnar företaget
Lindabs etiska kod och kärnvärden har en central roll för styrningen av Lindabs organisation och verksamhet. Tillsammans med FN:s Global Compact, hållbarhetsrapporteringen enligt GRI samt ISO 26000 utgör de viktiga förtroendeskapande byggstenar och grunden för ett starkt varumärke.
Lindabs etiska kod (Code of Ethics) är imple-
menterad på flera språk i hela koncernen och följs upp kontinuerligt. Koden är baserad på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principerna för hur alla medarbetare ska agera i relationer med andra anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Koden används också för att säkerställa att även bolagets leverantörer agerar på ett sätt som överensstämmer med koden.
Under begreppet Lindab Life sammanfattas hur Lindab ska uppträda i den dagliga verksamheten, och hur bolaget ska agera mot kunder, leverantörer och andra partners. Lindab Life styr också uppträdandet mot medarbetare och de samhällen där bolaget finns närvarande. Dessutom täcker det in alla betydelsefulla miljöfrågor, både ur process- och produktperspektiv.
Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle, vilka också fungerar som ram för rapporteringen av bolagets hållbarhetsarbete.
Koncernchefen och koncernledningen ansvarar för Lindabs arbete inom socialt ansvarstagande, vilket verkställs av koncernstab Juridik. Arbetet drivs av en grupp bestående av medarbetare från funktionerna Juridik, Ekonomi och Finans, Inköp samt HR.
De data som presenteras avser kalenderåret 2010 och omfattar då inte annat anges, Lindabkoncernens samtliga rörelsedrivande dotterbolag som ingick från årets början. Även för de bolag som avyttrats eller upphört rapporteras data för den tiden de varit verksamma. Föregående hållbarhetsrapport publicerades i april 2010.
Det är av stor betydelse att samtliga medarbetare reagerar och agerar då avvikelser sker från Lindab Lifes principer. En viktig punkt i Lindabs etiska kod beskriver därför funktionen "visselpipa", det vill säga alla anställdas möjlighet att anonymt kunna anmäla missförhållanden som strider mot Lindab Life. Under 2010 har anmälningar inkommit, vilka lett till utredning och i något fall disciplinära åtgärder.
Lindabs intressenter utgörs i första hand av kunder, leverantörer, investerare, anställda och samhället. Under året har dialoger genomförts med representanter för dessa grupper, med syfte att diskutera de frågor som bedöms som viktigast för bolaget. Grundat på utbytet i dessa intressentdialoger har sedan en väsentlighetsanalys gjorts, där Lindabs prioriteringar fastslagits. De frågor som framkommit som viktigast rör exempelvis affärsetiska aspekter såsom antikorruption och fri konkurrens, och miljöaspekter såsom stålets miljöpåverkan, energieffektiva produkter, samt koncernens energiförbrukning och klimatpåverkan.
Lindabs verksamhet grundas på energieffektiva produkter och tjänster som förenklar byggandet. Tillsammans med en god affärsetik bidrar det till sunda och långsiktiga relationer med bolagets kunder liksom ett socialt ansvarstagande.
Att förenkla byggandet för bolagets kunder är grundläggande för utvecklingen av nya produkter och tjänster. Genom det nya konceptet Think Less som kommer att lanseras under 2011 förstärks detta eftersom fokus än mer ligger på att ta fram lösningar där mindre resurser behövs för att uppnå samma resultat.
Stål och tunnplåt utgör den gemensamma nämnaren för merparten av Lindabs produkter. Stålindustrin världen över satsar miljardbelopp på bättre rening och andra åtgärder för en minskad miljöpåverkan.
Förutom utsläpp i tillverkningsprocessen har stål en relativt liten påverkan på miljön. Stålets viktigaste egenskaper som bidrar till att bevara naturresurser är dess lätta vikt, höga hållfasthet och goda återvinningsbarhet.
Stålets höga hållfasthet och ständiga utveckling möjliggör lättare byggnader med mindre material. Eftersom stålet är ett mycket starkt material innebär det att det går åt en mindre mängd stål än trä eller betong för att fylla samma funktion. Detta bidrar också till minskade transporter när stål används i konstruktioner.
Stålets egenskaper förändras inte under byggnadens liv. Stål har en lång livslängd, vilket minskar underhålls- och reparationsbehovet och energiförbrukningen under byggnadens livscykel.
Stål kräver inte bekämpningsmedel eller andra kemikalier för att mota skadedjur, mögel eller röta eftersom stål är ett oorganiskt material som inte absorberar vätska. Därför utgör inte byggnader med stålstomme någon grogrund för mögel och andra allergener. Stål avger inga emissioner som kan ge upphov till överkänslighet eller allergi.
I princip allt stål kan återvinnas och idag är stål ett av de mest återvunna materialen i världen.
Lindab strävar efter att i alla byggprocessens faser bidra till att förenkla byggandet, såväl vad gäller projekteringsfasen som själva produkten, dess installation och leverans, och detta ligger till grund för bolagets produktutveckling. Målet är att fortsätta utveckla hållbara och energieffektiva produkter.
Eftersom en stor del av människors tid spenderas inomhus är det viktigt att inomhusmiljön är hälsosam och att byggnadens ingående komponenter inte medför några hälsorisker. Lindab arbetar aktivt med att identifiera och ersätta sådant som kan bedömas som miljö- eller hälsofarligt. Materialforskning och utvecklingsprojekt bedrivs också tillsammans med leverantörer, inom bland annat ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet samt hälsooch miljöaspekter.
Resurser läggs också på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan. Lindab testar och dokumenterar de produkter som utvecklas för att säkerställa kvalitet och funktionalitet. Kvalitetsledningssystem tillämpas inom alla delar av verksamheten. Nästan alla av Lindabs större produktionsenheter har kvalitetssystem certifierade enligt ISO 9001. Produkterna levereras tillsammans med den dokumentation som efterfrågas för de olika
Lindabs försäljningsintäkter uppgick under 2010 till 6 527 MSEK, och utgörs av försäljning av bolagets produkter och tjänster. Huvuddelen av detta fördelas mellan bolagets intressenter.
Banker m. fl., ränteintäkter och -kostnader, 3% Anställda, löner inkl. soc. avg. och pensioner, 26% Investerare, årets resultat, 1%
Samhälle, skatt, 1%
Övrigt1), 4%
1) Övrigt består av poster som inte kan anses hänförliga till enskilda intressenter. Främst utgörs denna post av avskrivningar, nedskrivning av goodwill, valutakursdifferenser och realisationsresultat vid försäljning av tillgångar.
marknaderna såsom bruksanvisning, certifikat och miljövarudeklarationer.
Den höga kvaliteten och funktionaliteten på Lindabs produkter bidrar till att risken för negativ påverkan på hälsa och säkerhet är minimal. Inga överträdelser har under året identifierats avseende koncernens tillhandahållande av produkter eller produkternas hälso- och säkerhetspåverkan.
Att kunna få information om produkternas koldioxidutsläpp under deras livstid, så kallad Carbon Footprint, efterfrågas i allt större utsträckning inom byggbranschen. Byggnader motsvarar 36 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. En del av detta utgörs av byggmaterialet. För att minska byggnadens klimatpåverkan är det viktigt att få kontroll över och känna till materialets klimatpåverkan.
Lindab arbetar med att ta fram livscykelanalyser på en stor andel av koncernens produkter. Analyserna, som omfattar produkternas klimatpåverkan, presenteras i bland annat miljövarudeklarationer och övrig produktinformation. Beräkningarna utförs av en extern part, WSP, och görs från "vagga till grind", d.v.s. från utvinning av råmaterial till och med att produkten lämnar Lindabs fabriker. Under 2011 kommer Lindabs samtliga produktgrupper att omfattas av livscykelanalyser.
Resultatet av analyserna har hittills visat positiva resultat för Lindabs produkter och det material som används. Huvuddelen av klimatpåverkan utgörs av materialet, d.v.s. produktionen av stål. Tillverkning, transport och förpackningsmaterial utgör mindre än 10 procent av produkternas totala miljöpåverkan.
En god affärsetik eftersträvas i all Lindabs verksamhet. Tyvärr förekommer det inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte är acceptabelt. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur.
Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och antikorruptionspolicyn är framtagen för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum i bolaget.
Under verksamhetsåret har disciplinära åtgärder vidtagits mot anställda som brutit mot koncernens etiska principer.
Baserat på beräkningar enligt livscykelanalyser blir GWP (global warming potential) för en standardvilla 6,36 ton. Värdet är baserat på ungefärlig åtgång av material för stålkomponenter i en villa på 130 kvm som har ventilationssystem, stomme, tak och takavvattning från Lindab. Detta kan jämföras med en flygresa tur och retur mellan Sverige och Thailand, som släpper ut cirka 1,5 ton per passagerare. Ett hus byggt med produkter från Lindab motsvarar alltså ungefär en solsemester för en familj om 4 personer.
Inom byggbranschen märks ett ökat intresse för miljövänliga produkter och produktionsprocesser, framförallt när det gäller energiförbrukning och kemiskt innehåll i produkter.
Lindabs löpande miljöarbete styrs av miljöpolicyn och de uppsatta miljömålen.
Det direkta ansvaret för miljöfrågor inom Lindab ligger hos de lokala bolagen där det finns en person som ansvarar för det lokala miljöarbetet. Koncernen har en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet. Tillsammans med en representant för varje affärsområde har ett koncernövergripande miljöråd tillsatts. Varje affärsenhet följs kontinuerligt upp och jämförs med andra enheter i koncernen.
Lindab har satt upp tre långsiktiga mål med ambitionen att minska koncernens påverkan på miljön och klimatet. Målen är baserade på EU:s mål för 2020 och innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska
De långsiktiga målen kompletteras av kortare mer lokalt förankrade mål och aktiviteter. Dessa handlar framförallt om bättre processer och minskad energianvändning. Under 2010 har dessa inte uppnåtts till fullo, främst på grund av produktionsnedskärningar.
Merparten av Lindabs större produktionsenheter är miljöcertifierade enligt ISO 140001 och fler kommer att certifieras. Icke certifierade bolag utgörs framför allt av försäljningsbolag.
Lindabs produktionsenheter ligger generellt inom områden avsedda för industri där verksamheten inte har någon direkt inverkan på den biologiska mångfalden.
De tillstånd som krävs för Lindabs verksamhet handlar vanligtvis om vanliga verksamhetstillstånd för industri, och på vissa platser tillstånd rörande storleken på fabriksområdet samt hanteringen av oljor. Rapporter lämnas till tillsynsmyndigheter i respektive land. Varken under 2010 eller tidigare har brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekommit.
Klimatförändringarna påverkar Lindabs verksamhet i allt större utsträckning. Dessa förändringar behandlas som risker och bedömning sker fortlöpande för att identifiera och förebygga nya risker. Identifierade risker omfattar bland annat extremt väder med ökad nederbörd och översvämning samt längre och kallare vintrar och med detta ökade energikostnader.
Lindabs påverkan på klimatet härrörs bland annat från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen. Koncernen rapporterar till Carbon Disclosure Project som mäter växthusgaser och delar ut poäng baserat på utsläpp. Lindabs resultat i mätningen förbättras varje år.
Lindabs viktigaste råvara är stål av vilket 20
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Stål, ton | 182 000 | 180 000 |
| Övriga metaller, ton | 20 200 | - |
| Oljor, m3 | 210 | 100 |
| Färg, ton | 640 | 750 |
| Lösningsmedel, m3 | 20 | 30 |
| Gummi, ton | 1 280 | 1 400 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Wellpapp, ton | 2 130 | 2 000 |
| Plast, ton | 730 | 1 700 |
| Trä, ton | 11 580 | 6 900 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Stålskrot, ton | 11 000 | 36 000* |
| Övrigt metallskrot, ton | 2 590 | - |
| Farligt avfall, ton | 490 | 700 |
| Totalt övrigt avfall, ton | 6 340 | 8 600 |
| Återvinningsgrad, % | 90 | 93 |
*) En stor mängd material skrotades i samband med nedstängning av en produktionsenhet.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Total, TJ | 403 | 407 |
| Direkt energi, TJ | 170 | 166 |
| Indirekt energi, TJ | 232 | 241 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Totalt, ton | 52 366 | 83 629 |
| Direkta utsläpp, ton | 10 392 | 10 400 |
| Indirekta utsläpp, ton | 19 798 | 18 800 |
| Övriga källor*, ton | 22 176 | 51 215 |
*) Klimatberäkningar inkluderar nu även resor och skrot, 2009 är justerat för att omfatta detta.
procent beräknas komma från återvunna källor. Utöver detta används tillsatsämnen som färg, gummitätningar samt smörjmedel och oljor för metallbearbetning. Dessutom kräver produktionen bränslen för drift av ugnar, fordon, truckar samt uppvärmning.
Vatten används i produktionen främst till kylning och tvättning. 2010 förbrukades 193 tm3 (187) vatten, främst från egna brunnar. Åtgärder för att minska vattenförbrukningen består till exempel av installation av vattensparande kranar samt recirkulering av processvatten.
Energibesparing är ett viktigt område för Lindab. 2010 förbrukade koncernen ca 403 TJ (407 TJ) varav ca 15 (15) procent från förnyelsebara källor. Flera projekt pågår för att minska den totala energiförbrukningen.
Miljökrav ställs i centrala upphandlingar som görs av transporter. Samlastning och logistikplanering minskar också transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förnyelsebart material och återvinns.
Lindabs livscykelanalyser visar att transporter står för en liten del av produktens totala påverkan på klimatet.
Lindabs verksamhet med modern tillverkning av produkter i stål medför en relativt liten miljöpåverkan. Det kan röra sig om mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten. De processer som kan medföra utsläpp till vatten utnyttjar idag slutna system och stoftbemängd luft renas kontinuerligt före utsläpp. Inga oförutsedda utsläpp har skett under året.
I samband med en stor miljöutredning som gjordes 2006 upptäcktes spår av avfettningsmedlet trikloretylen i grundvattnet vid fabrikerna i Grevie och Förslöv. Medlet användes under perioden 1969–76 i processen för avfettning av metall. För att kontrollera föroreningen har Lindab tagit regelbundna prover under en treårsperiod. Proverna har visat att halterna ligger långt under gränsvärdet för dricksvatten och samtal förs med Länsstyrelsen om hur kontrollen bör fortsätta.
Flertalet av koncernens produktionsanläggningar är anslutna till kommunala avlopp. Vatten som släpps ut över markytor är dagvatten och kylvatten, detta är normalt rent men mindre spår av metallavlagringar kan förekomma. För att skydda mot oavsiktliga utsläpp finns oljeavskiljare och sedimenteringsfällor.
Läckagekontroller på kyl-/värmepumpsutrustning görs för att undvika att ozonnedbrytande ämnen läcker ut. Inga utsläpp har registrerats.
Oberoende kontroller av verksamheten har visat att inga föroreningar har ägt rum vilka kan kräva sanering av mark eller vatten.
Lindabs produkter är återvinningsbara då de är enkla att separera vid en eventuell ombyggnation eller rivning.
De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot men även andra typer av avfall uppkommer. Återvinningsgraden är hög; metallskrot återvinns helt och övrigt avfall återvinns till cirka 92 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Farligt avfall som uppkommer består bland annat av färg- och lösningsmedelavfall, absorberingsmedel och annat oljehaltigt avfall. Avfallet tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag, ingen information finns om att något har exporterats.
Lindab använder kemikalier i produktionen och berörs därför av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Verksamheten definieras som nedströmsanvändare eftersom Lindab varken tillverkar eller importerar kemiska produkter till den europeiska marknaden. Lindabs arbete inom detta område är framför allt inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor.
En effektivare användning av råvaror i produktion har såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar. Inom Lindab pågår ett affärsområdesöverskridande projekt för att minska andelen skrot och avfall under produktionen av bolagets produkter. Målet är att utnyttja materialet effektivare och på så sätt uppnå en besparing i råmaterial på minst 6 MSEK.
Mindre kassation i tillverkningsprocessen minskar också Lindabs totala CO2-utsläpp. Enligt statistik från livscykelanalyser motsvarar 1 kg galvat skrot ungefär 1,32 kg CO2-utsläpp. Genom projektet sparas cirka 615 ton skrot vilket motsvarar cirka 810 ton växthusgaser (CO2).
HR- avdelningen strävar efter att stödja Lindabs vision, strategi, kärnvärden och organisation genom att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Målet är att Lindab ska fortsätta att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare.
Grundstenar i detta arbete är det redan pågående arbetet kring företagskultur, medarbetar- och organisationsutveckling samt förebyggande hälsovård.
På koncernnivå har ett par gemensamma initiativ utvecklats under 2010, vilka stegvis kommer att lanseras under 2011. Det första avser Performance and Development Talk, som är ett viktigt verktyg för meningsfull utveckling av medarbetare och organisation. Dessa bygger till viss del på en harmonisering av tidigare centrala och lokala initiativ. Syftet är att samordna individuella målsättningar, utveckling och uppföljning med organisationens övergripande mål, samt att öka medarbetarnas motivation. Arbetet inleds med fokus på ledande befattningshavare och kommer sedan att appliceras på fler medarbetare.
Kopplat till detta initiativ finns processen Talent Review and Succession Planning, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella medarbetare liksom ersättning av nyckelmedarbetare på både kort och lång sikt.
Det finns ett stort antal lokala initiativ avseende allt från utbildning till teamaktiviteter på Lindabs olika enheter. Många enheter har en Lindab Academy med utbildningsresurser och lokaler, där försäljnings- och produktionsmedarbetare såväl som kunder utbildas om Lindabs produkter, tekniker och system. Långsiktiga initiativ för att ytterligare stärka ledarskapskompetens finns inom flera enheter. Starka teambuildingaktiviteter finns exempelvis på de flesta av bolagets fabriker, innefattande gemensamma aktiviteter utanför arbetsplatsen, familjedagar, medarbetarutmärkelser liksom officiell uppmärksamhet av prestationer och firande.
Lindab arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete på ett flertal av bolagets marknader. Med målet att öka hälsa och säkerhet snarare än att bota sjukdomar finns flera goda exempel i exempelvis Sverige och Danmark. Ett antal proaktiva initiativ bedrivs, såväl på individ- och gruppnivå som på bolagsnivå. För att stödja en hälsosam och säker arbetsmiljö erbjuds exempelvis upprättande av hälsoprofiler, ergonomiska hjälpmedel och hälsokontroller. Stor vikt läggs vid att uppmuntra medarbetare till en aktiv och hälsosam livsstil. Detta stöds av coachning och vissa ekonomiska bidrag och inkluderar fysisk aktivitet, balanserad kost och balans mellan arbete och fritid.
Lindab arbetar för att minimera arbetsskador. Varje affärsenhet har ansvar för att lagar och regelverk följs och att all personal genomgår utbildning för de arbetsuppgifter som ska genomföras. Alla medarbetare ska också informeras om och utbildas i de lagar och krav som gäller för arbetsplatsen.
Trots ett långsiktigt arbete för att minimera arbetsskador har vissa tillbud ändå inträffat. Under 2010 intensifierades därför arbetet med att motverka arbetsskador. En intern grupp har tillsatts för att etablera en struktur för hur arbetet mot den beslutade nollvisionen avseende arbetsskador ska genomföras.
Lindab uppmuntrar mångfald och behandlar anställda utan att diskriminera avseende kön, ras, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politiska åsikter, fackföreningstillhörighet, socialt eller etiskt ursprung. Många enheter lämnar positiva rapporter avseende mångfald. Inga fall av diskriminering har rapporterats under 2010.
Alla aktiviteter inom koncernen måste respektera mänskliga rättigheter. Alla anställda har rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar. Lindab gör egna riskbedömningar av sina geografiska marknader avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete och tvångsarbete. Risken för dylika överträdelser bedöms som låg inom Lindabkoncernen och under året har inga överträdelser rapporterats.
Lindab bedriver verksamhet i 31 länder. På flera av dessa orter är Lindab ett av de ledande företagen och en av de största arbetsgivarna, framför allt på de platser koncernens största produktionsenheter finns. Goda och nära relationer med lokala myndigheter och organisationer, samt lokala satsningar som stöttar och bidrar till en god lokal samhällsutveckling är betydelsefullt för Lindab.
Engagerad personal och entreprenörstänkande har alltid varit av central betydelse för Lindab. Det finns också en öppenhet för att anpassa entreprenörskulturen till lokala förhållanden eftersom bolaget är verksamt på många olika marknader.
Grundläggande värderingar sprids Lindabs arbete med socialt ansvarstagande omfattar också att uppmuntra leverantörer och andra affärspartners att stärka sitt eget arbete kring dessa frågor. Alla större leverantörer måste ta del av Lindabs etiska kod och förbinder sig därigenom att uppfylla tillhörande krav. Lokala leverantörer väljs när det är möjligt. På de flesta platser där koncernen finns sker även ett samarbete med olika organisationer och myndigheter i syfte att stärka affärsklimatet och den lokala samhällsutvecklingen. Genom dessa samarbeten försöker Lindab bidra till en generellt positiv utveckling och att långsiktigt stärka regionens attraktions- och konkurrenskraft, något som gynnar både samhället och Lindab.
En bidragande orsak till Lindabs engagemang är att huvuddelen av rekryteringen av nya medarbetare, såväl chefer som övriga anställda, i stor utsträckning sker i de samhällen där koncernens enheter är lokaliserade och där Lindab i många fall är en stor och viktig arbetsgivare.
Stöd till skolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner och deras studenter är vanligt förekommande inom Lindab.Bland annat deltar medarbetare från Lindab som gästföreläsare på olika universitetskonferenser och sponsrar forskning som rör utvecklingen inom byggnadssystem och ventilation. Lindab deltar också i program som ger studenter arbetslivserfarenhet, genom att erbjuda dem praktiktjänster och hjälp med examensarbeten. Under 2010 erbjöds exempelvis två studenter från Chalmers Tekniska Högskola praktik på Lindab Inc. i Portsmouth i USA.
Lindab är involverat i en rad aktiviteter för att stödja lokala samhällen. Under 2010 har Lindabkoncernen bidragit med cirka 7 MSEK i form av sponsring och donationer. Lindab ger bland annat stöd till mindre lokala idrottsföreningar där företaget är etablerat. Dessutom sponsrar bolaget evenemang som tennisturneringen Swedish Open i Båstad, liksom Lindab Arena som är hemmaarena för Rögle Hockey.
Erhållna bidrag uppgick under 2010 till cirka 27 MSEK. Huvuddelen, 85 procent, var nationellt stöd avseende förkortad arbetstid, vilket i huvudsak avser Luxemburg. Stödet utbetalades för att minska effekterna av lågkonjunkturen och säkra arbetstillfällen i landet. Resterande del utgjordes framför allt av utbildnings- samt fraktstöd.
Ett EU-sponsrat två-årigt partnerskapsprojekt för gymnasieelever i Frankrike, Tyskland, Irland och Sverige har pågått under det senaste året. Tre elever från varje land deltar i projektet, och syftet är att de ska lära sig hur man bygger ett passivhus. I maj 2011 samlas deltagarna hos Lindab i Förslöv, Båstad för att arbeta praktiskt med byggande av passivhus.Tanken bakom projektet är att se hur man kan få in energisnålt och miljövänligt byggande i undervisningen. Deltagarna har exempelvis fått lära sig hur fastighetsägare kan ta tillvara regnvatten med hjälp av funktionella hängrännor och bra plåttak.
Stomme med Lindabs energireglar, perfekt för passivhus.
Lindab följer GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och redovisar enligt egen bedömning enligt GRI nivå C.
| Indikator | Status | Hänvisning | |
|---|---|---|---|
| 1. STRATEGI & ANALYS | |||
| 1.1 | VD:s uttalande om Social Responsibility | F | s. 9 |
| 2. ORGANISATIONSPROFIL | |||
| 2.1 | Organisationens namn | F | Framsida |
| 2.2 | Viktigaste varumärken, produkter och/eller tjänsterna | F | s. 4 |
| 2.3 | Organisationsstruktur | F | Not 31 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontor | F | Not 1 |
| 2.5 | Länder som organisationen har verksamhet i | F | Not 31 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform | F | s. 38–s. 39 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på | F | s. 18–s. 19 |
| 2.8 | Redovisande organisationens storlek | F | s. 69ff |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | F | s. 69ff |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden | F | ET |
| 3. INFORMATION OM REDOVISNINGEN | |||
| 3.1 | Redovisningsperiod | F | s. 44 |
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen | F | s. 44 |
| 3.3 | Redovisningscykel | F | s. 44 |
| 3.4 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | F | Baksida |
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen | F | s. 44 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning | F | s. 44 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar av redovisningen | F | s. 44 |
| 3.8 | Redovisning av objekt som väsentligt kan påverka tids- eller organisations jämförelser | F | s. 44 |
| 3.10 | Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats tidigare | F | s. 44 |
| 3.11 | Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder | F | s. 44 |
| 3.12 | GRI-index | F | s. 54–55 |
| 4. STYRNING, ÅTAGANDEN OCH INTRESSENTRELATIONER | |||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning | F | s. 57–63 |
| 4.2 | Styrelseordförandens ställning | F | s. 57–63 |
| 4.3 | Antal oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter | F | s. 57–63 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att anmäla ärenden till styrelsen eller företagsledningen | F | s. 57–63 |
| 4.14 | Organisationens intressenter | F | s. 40–41, s. 45–46, s. 60, not 26 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter | F | s. 45 |
| 5. HÅLLBARHETSSTYRNING OCH RESULTATINDIKATORER | |||
| Ekonomiska resultatindikatorer | |||
| EC1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde | F | s. 46 |
| EC3 | Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden | F | Not 6, not 24 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn | F | s. 53 |
| Miljömässiga resultatindikatorer | |||
| EN1 | Materialanvändning i vikt eller volym | F | s. 48 |
| EN2 | Återvunnet material | F | s. 48 |
| EN3 | Direkt energianvändning | F | s. 48 |
| EN4 | Indirekt energianvändning | F | s. 48 |
| EN5 | Minskad energianvändning genom effektivisering | P | s. 48–49 |
| EN8 | Total vattenanvändning | P | s. 49 |
| EN16 | Totala utsläpp av växthusgaser | F | s. 48 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser | F | s. 47, s. 48–49 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och behandlingsmetod | P | s. 48–49 |
| EN28 | Betydande böter och icke-monetära sanktioner för överträdelser mot miljölagstiftningen | F | s. 48 |
| Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor | |||
|---|---|---|---|
| LA1 | Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region | P | s. 60, not 6 |
| LA2 | Totalt antal anställda och personalomsättning | P | s. 60, not 6 |
| LA7 | Omfattning av skador, sjukdomar, frånvaro, arbetsolyckor | P | Not 6 |
| LA13 | Sammansättning av styrelse och ledning | F | Not 6 |
| Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter | |||
| HR4 | Antal fall av diskriminering | F | s. 51 |
| HR6 | Verksamheter där det finns risk för fall av barnarbete, samt åtgärder | F | s. 51 |
| HR7 | Verksamheter där det finns risk för fall av tvångsarbete, samt åtgärder | F | s. 51 |
| Resultatindikatorer för samhällsfrågor | |||
| SO2 | Andel affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption | F | s. 47 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter | F | s. 47 |
| Resultatindikatorer för produktansvar | |||
| PR1 | Produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet i livscykeln | F | s. 46–47 |
| PR2 | Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter under deras livscykel inte följts |
F | s. 47 |
| PR9 | Belopp för betydande böter avseende lagöverträdelser gällande produkter och tjänster | F | s. 47 |
Lindab International AB är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive ersättning till ledande befattningshavare och rapport om intern kontroll är reviderad av bolagets revisorer.
Lindab lägger stor vikt vid bolagsstyrningen som också stöds av Lindabs kärnvärden, "ordning och reda". Bolagsstyrningen i Lindab grundas formellt på bolagsordningen, aktiebolagslagen, antagen arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Bolagsstyrningen i Lindab är åskådliggjord på sidan 60.
Några avvikelser från bolagskoden finns inte.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 3 375 838 egna aktier efter återköp under 2008. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 75 331 982 st. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 6 934 (7 908) per den 31 december 2010. De tre största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Ratos 11,7 procent (23,7), Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 11,2 procent (12,1) och Sjätte AP-fonden 10,7 procent (11,1). Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2010 finns på sidorna 38–39.
Årsstämma för räkenskapsåret 2009 hölls den 11 maj 2010 i Boarp, Båstad kommun. Antalet deltagande aktieägare uppgick till 182. Protokollet från årsstämman 2010 finns sedan den 25 maj 2010 tillgängligt på bolagets hemsida. Vid stämman fattades – utöver beslut i ordinarie frågor – beslut avseende:
Årsstämma för räkenskapsåret 2010 kommer att hållas den 11 maj 2011 kl. 14:00 Lindab Arena, Ishallsvägen, Ängelholms Kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem dagar före stämman, d.v.s. den 5 maj 2011, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelsen till årsstämman 2011. Aktieägare som önskar få ärende behandlat på årsstämman ska, som anges på bolagets hemsida, ha inkommit med ärendet till styrelsens ordförande senast den 23 mars 2011.
Vid årsstämman i maj 2010 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar varav en ska vara styrelsens ordförande. Det uppdrogs åt denne att i samråd med bolagets tre största aktieägare utse valberedning inför årsstämman 2011. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning har utsetts. Ordförande i valberedningen skall vara den ledamot som representerar den till röstetalet största aktieägaren. I enlighet härmed har bolagets större aktieägare utsett en valberedning. Bolaget har den 27 oktober 2010 offentliggjort valberedningens utseende och denna består av:
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till 2011 års årsstämma avseende:
Valberedningen har under 2010 haft fem protokollförda möten, vid vilka samtliga medlemmar varit närvarande. Under 2011 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2011.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
En aktieägare har på detta sätt framfört synpunkt till valberedningen.
Vid årsstämman den 11 maj 2010 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. Bolagets VD är föredragande i styrelsen. Dess sammansättning och ledamöternas olika uppdrag framgår nedan och på sidan 65 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets VD, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Samtliga handlingar anpassade efter Lindabs verksamhet och organisation. Bolagets VD, David Brodetsky, samt CFO, Nils-Johan Andersson, har varit närvarande vid styrelsens sammanträden liksom styrelsens sekreterare, chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson, som fört styrelsens protokoll.
Antalet styrelsemöten under 2010 uppgick till sexton varav sju extra möten. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Revisorerna har varit närvarande vid två styrelsemöten och avrapporterat iaktagelser från revisionen. Huvudfrågor vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens arbete har ägt rum under 2010. Utvärderingen genomfördes internt och grundades på samma principer som föregående år externt gjord utvärdering, med tillägg att även koncernledningen har yttrat sig i utvärderingen. Styrelsens sammansättning ansågs bra, dess arbete bedömdes fungera mycket väl och dialogen mellan styrelsen och bolagets ledning var god. Även utvärdering av VD har genomförts av styrelsen.
Vid årsstämman den 11 maj 2010 fastställdes ett totalt arvode till 2 660 000 SEK, varav i styrelsearvode 2 500 000 SEK, arvode till revisionsutskottet 90 000 SEK och arvode till ersättningsutskottet 70 000 SEK, se nedan.
| Styrelse | Utskotts | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | arvode | arvode | Totalt |
| Svend Holst-Nielsen | Ordförande | 650 000 | 50 000 | 700 000 |
| Pontus Andersson | Ledamot | 25 000 | 25 000 | |
| Erik Eberhardson | Ledamot | 300 000 | 300 000 | |
| Per Frankling | Ledamot | 300 000 | 50 000 | 350 000 |
| Ulf Gundemark | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Anders C. Karlsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Stig Karlsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Markku Rantala | Ledamot | 25 000 | 25 000 | |
| Annette Sadolin | Ledamot | 300 000 | 300 000 | |
| Totalt | 2 500 000 | 160 000 2 660 000 |
| Närvaro på antal möten | Invald | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Styrelse 16 möten |
Ersättnings utskott 3 möten |
Revisions utskott 5 möten |
År | Bolag | Ägare | |
| Svend Holst-Nielsen, Ordf. | 16 | 3 | 5 | 1995 | Oberoende | Oberoende | |
| Pontus Andersson2) | 15 | 1995 | |||||
| Erik Eberhardson | 13 | 2009 | Oberoende | Oberoende | |||
| Per Frankling | 16 | 3 | 5 | 2009 | Oberoende | Beroende | |
| Ulf Gundemark | 16 | 2 | 3 | 2009 | Oberoende | Oberoende | |
| Anders C. Karlsson | 16 | 1 | 2 | 2001 | Oberoende | Beroende | |
| Stig Karlsson | 15 | 4 | 2004 | Oberoende | Beroende | ||
| Hans-Olov Olsson1) | 8 | 2001 | Oberoende | Oberoende | |||
| Markku Rantala2) | 16 | 1998 | |||||
| Annette Sadolin | 15 | 2006 | Oberoende | Beroende |
1) Avgick 11 maj 2010, mandattid omfattar 8 möten.
2) Arbetstagarrepresentanter.
Ersättningsutskottet består av styrelseordföranden Svend Holst-Nielsen, ordförande, och styrelseledamöterna Per Frankling och Anders C. Karlsson. Utskottet ska biträda styrelsen med att bereda förslag till principer för ersättning till bolagsledningen för godkännande av årsstämman. Utskottets uppgift är också att i övrigt bereda frågor om ersättning till bolagsledningen för beslut av styrelsen. Ersättningsutskottet utsågs vid konstituerande styrelsemöte den 11 maj 2010 och har haft tre protokollförda möten. Därvid behandlades frågor rörande ersättning till ledande befattningshavare avseende utfall 2009 och mål för rörlig ersättning 2010 och incitamentsprogram. Under 2011 har utskottet haft två protokollförda frågor inför verksamhetsåret och årsstämma 2011.
Revisionsutskottet består av Per Frankling (ordförande), Ulf Gundemark, Stig Karlsson och Svend Holst-Nielsen som oberoende och sakkunnig. Revisionsutskottet ska säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen, ha fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen, biträda valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställa att bolaget har ett fullgott system för intern revision samt hantera andra därtill relaterade frågor. Revisionsutskottet har under 2010 haft fem protokollförda sammanträden. Vid fyra sammanträden har revisorerna varit närvarande samt CFO, ansvarig för intern revision och chefsjuristen. Vid dessa möten har revision planerats och genomgåtts samt kvaliteten på den finansiella rapporteringen säkerställts. Under 2011 har utskottet haft ett protokollfört sammanträde med revisorerna närvarande, vilket avsåg bokslutet 2010.
Vid årsstämman 2010 valdes Bertel Enlund och Staffan Landén, auktoriserade revisorer på Ernst & Young AB, att vara bolagets revisorer för tiden till och med årsstämman 2014. Bertel Enlund och Staffan Landén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsättes till Lindab. Revisorerna innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
För 2010 uppgick revisionsarvodet för moderbolaget till 1,7 MSEK och för koncernen till 7,5 MSEK. Därutöver har arvoden för andra uppdrag i koncernen uppgått till 6,5 MSEK. Uppdragen har bestått av skatterådgivning, utredning och analys i samband med förvärv och avyttringar samt utredningar i vissa redovisningsfrågor.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 11 maj 2010 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsen och dess utskott, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VD-instruktion för klargörande av VD-uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt riktlinjer för bolagets och koncernens styrning och dessa riktlinjer framgår nedan:
Denna policy är styrinstrument för Lindabs hållbarhetsarbete. Mer om detta kan läsas på sidorna 44–55.
För Lindab och samtliga dess medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt allmänna etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs Etiska kod som löpande uppföljs tillförsäkrar sig Lindab detta.
Denna styr hur Lindabkoncernen hanterar finansieringsfrågor, räntebindningstid, likviditet och valutaexponering, se not 3.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande ekonomiska mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens ITanvändning och –styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Lindab har nolltolerans avseende korruption. Policyn är det regelverk som stöder Lindabs nolltolerans i frågan.
Koncernens och medarbetares efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy, vilken implementerats bland annat genom löpande utbildning av befattningshavare och medarbetare inom koncernen, förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En internationell miljöpolicy styr Lindabs arbete med miljöfrågor vilka redovisas på sidorna 48–49.
Lindabs operativa verksamhet är uppdelad i tre affärsområden. Koncernledningen består av VD, chefer för koncernens affärsområden, finans- och ekonomidirektören samt cheferna för HR och Juridik. Sammansättningen av gruppen gör att beslutsvägarna är korta.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i maj månad. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen eller bolagskoden.
Valberedningen lämnar i olika frågor förslag till årsstämman. Se sidan 57.
Revisionsutskottets huvudsakliga uppgift är att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen efterlevs. Se sidan 59.
Ersättningsutskottet bistår styrelsen i ersättningsfrågor. Se sidan 59.
Lindabs bolagsstämmovalda revisorer granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorerna arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet löpande under året samt två gånger årligen till styrelsen. Revisorerna deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Den externa bolagsstyrningen består av svensk och utländsk aktiebolagsrätt, börsens regelverk, bolagskoden och annan lagstiftning som tvingande eller dispositivt styr Lindabs verksamhet och bolagsstyrning.
Den interna bolagsstyrningen utgörs av antagen arbetsordning jämte instruktioner och policys grundade på Lindabs kärnvärden. Se sidan 59.
VD leder verksamheten enligt de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för VD. I samråd med styrelsens ordförande tar VD fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. VD föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut samt rapporterar till styrelsen om Lindabs utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen.
Styrelsen består av sju ledamöter. De anställda har utsett två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernens CFO deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist som är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig upprättat två utskott, revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorn.
Lindabs funktion, internrevision rapporterar löpande till CFO och till Lindabs revisionsutskott. Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledning fastställt. Se sidan 62.
Vid årsstämman 2010 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget.
Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på ovanstående och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål och utgå som en procentdel på den fasta lönen och därmed ha ett fastställt tak om 20, 30 respektive 40 procent beroende på position. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Vid årsstämmorna 2008, 2009 och 2010 infördes också incitamentsprogram.
Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2010 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 7,0 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
David Brodetskys fasta ersättning för 2010 uppgår till 4 700 000 SEK per helår med en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 40 procent av den fasta och rörliga ersättningen, dock minst 55 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har David Brodetsky rätt till fri bostad under hela anställningstiden och under en övergångsperiod om två år (2009– 2010) omfattade denna rätt även löpande kostnader och en kompensation för skatteffekten av förmånen. David Brodetskys rätt till pensionspremie är valutasäkrad i EUR och hans fasta och rörliga ersättning är från den 1 januari 2010 också valutasäkrad i EUR, och bolagets skyldigheter gentemot David Brodetsky är på samma sätt valutasäkrade. David Brodetsky har vidare rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad David Brodetsky erhållit under 2010 framgår till höger. Anställningen löper med en uppsägningstid om ett år från bolagets sida och sex månader från David Brodetskys sida. David Brodetsky är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under ett år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande fast och rörlig del och rätt till pensionspremier enligt ovan.
Rörlig ersättning baseras på de principer som beskrivs i avsnittet Ersättningsprinciper.
Under hela 2010 har Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Venant Krier och Carl-Gustav Nilsson ingått i koncernledningen. Anders Persson har ingått i koncernledningen fram till och med 31 augusti 2010. Anders Thulin har ingått i koncernledningen från 1 mars och resten av året och Christina Imméll från 1 september och resten av året. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen innehåller uppsägningstider om högst 24 månader från företagets sida och är förenade med konkurrensklausuler.
| SEK | David Brodetsky |
Ersättning övrig koncernledning |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. ersättning | 4 747 000 | 12 578 070 | 17 325 070 |
| Rörlig ersättning | 2 219 904 | 2 558 359 | 4 778 263 |
| Incitamentsprogram | 721 715 | 1 517 730 | 2 239 445 |
| Pensioner | 2 585 004 | 3 379 811 | 5 964 815 |
| Förmåner | 668 307 | 942 784 | 1 611 091 |
| Summa | 10 941 930 | 20 976 754 | 31 918 684 |
Vid årsstämman 2010 antogs den tredje delen i ett treårigt incitamentsprogram bestående av teckningsoptioner. 94 medarbetare erbjöds att teckna totalt 784 000 optioner. Priset per option fastställdes i början av maj till 8,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 93 SEK, mellan 1 juni 2012 och 31 maj 2013. Optionerna har externt marknadsvärderats enligt Black & Scholes. Deltagarnas förvärv av teckningsoptioner subventioneras genom en kontant ersättning som efter skatt uppgår till halva förvärvskostnaden utspritt över en period om tre år under förutsättning att respektive deltagare är fortsatt anställd inom koncernen och ägare till optionerna. Kostnaden för 2010 uppgick till 10,4 MSEK för samtliga tre incitamentsprogram. Vid fullt utnyttjande utgör dessa aktier cirka 3 procent av antalet aktier i bolaget. Det är styrelsens avsikt att föreslå stämman att anta ett nytt incitamentsprogram vid stämman 2011. Såvitt nu kan bedömas så kommer det första incitamentsprogrammet 2008- 2011 med en "strike" (teckningskurs) om 173,70 SEK ej att utnyttjas.
Ersättningsutskottet har under året uppdragit åt Nordea att göra en utvärdering av dels de pågående incitamentsprogrammen och dels de rörliga ersättningarna för ledande befattningshavare. Nordea har gjort jämförelser mot likvärdiga bolag, genomfört enkäter och intervjuer med anställda samt genomgått målformuleringar och måluppfyllelse för rörlig ersättning. Sammanfattningsvis anger Nordea att utvärderingen visar att incitamentsprogram är önskvärda även om det första programmet sannolikt inte ger något värde för deltagarna, vilket påverkat deltagandet i de följande programmen som antages ge ett positivt värde. Nordea föreslår därför en ny typ av incitamentsprogram nämligen ett aktiesparprogram som kommer att presenteras för beslut vid årsstämman 2011.
Beträffande rörliga ersättningar löper dessa per verksamhetsår med tydliga mätbara ekonomiska mål för 80 procent av ersättningen och personliga mål för resterande del. Samtliga mål grundas på tillväxt och lönsamhetsförbättringar enligt antagen strategi och respektive års budget för koncernen och/eller respektive affärsområde. Vidare uppföljes målen efter varje verksamhetsår för avstämning av uppfyllelsegrad. Den rörliga ersättningen är enligt företagsledningen ett bra styrinstrument för utveckling av verksamheten och skapar ett aktieägarvärde.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen ska avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Bolagsstyrningsrapporter som kommer att avges för räkenskapsåret 2010 och framåt skall granskas av bolagets revisorer.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekt affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder, lagstiftning och noteringskrav.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla enheter har egna controllers/ekonomichefer som deltar i utvärderingen av sin egen rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Alla månadsbokslut diskuteras med respektive affärsområdes ledning. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen för dels en genomgång av den interna kontrollen och dels i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra särskild intern kontroll.
Sedan 2008 har Lindab en internrevisionsfunktion som rapporterar löpande direkt till CFO samt till Lindabs revisionsutskott. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Avrapportering av genomförda internrevisioner sker även direkt till revisionsutskottet. Vidare deltar internrevisionsfunktionen på varje revisionsutskottsmöte. Funktionen har under 2010 fortsatt att utveckla den interna kontrollen genom revisioner enligt en årlig plan samt genom utveckling av koncernens policies och riktlinjer. Detta arbete har bland annat inneburit rådgivning till stabsfunktioner i samband med uppdatering av koncernövergripande policies samt diverse interna kontrollfrågor inom verksamheten. I den mån kontrollåtgärd består i dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats till att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Totalt under 2010 har 13 dotterbolag besökts. Internrevision har även fortsatt arbetet med att utveckla en enhetlig riskhanteringsprocess som ytterligare förstärker koncernens verksamhetsstyrning. Inom Lindab har internrevisionsfunktionen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, identifiera och rekommendera förbättringar.
Internrevision är en dynamisk process som utvecklas i takt med att verksamhetens interna och externa förutsättningar förändras. Den syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås vad gäller ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler för att uppnå en rimlig försäkran avseende tillförlitlighet.
Grevie den 9 mars 2011
Styrelsen i Lindab International AB
org. nr. 556606-5446
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 57– 67. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Båstad den 16 mars 2011
Bertel Enlund Staffan Landén Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB
Född 1940.
Styrelseordförande i Sreg International AB, Spendrups Bryggaktiebolag och Glashuset Design Studio Malmö AB. Han var tidigare koncernchef för Unilever Norden samt medlem av Unilevers europeiska ledningsgrupp. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, HD, Handelshögskolan i Köpenhamn.
Innehav: Indirekt 150 000 aktier genom HB Life and Pension Ltd.
Född 1952.
Invald i styrelsen 2004,
beroende av aktieägaren Ratos AB.
Industrial Advisor, Ratos. Styrelseordförande i HAFA Bathroom Group AB, Diab Group AB, HL Display Förvaltnings AB och i IVF Stockholm AB. Han är även styrelseledamot i Lagerstedt & Krantz AB. Han har tidigare varit verkställande direktör i Atle Tjänste och Handel. Huvudsaklig utbildning: Ekonomexamen, Örebro Universitet. Innehav: 0 aktier.
Ulf har bred internationell erfarenhet och har varit verksam inom ABB som affärsområdeschef, inom IBM som Global Manager Utilities och senast inom Hagemeyer/Elektroskandia med ansvar för Norden, Baltikum, Ryssland och Kina. Ulf Gundemark ingår i styrelserna för Papyrus, Constructor Group och AQ Gruppen, samt är styrelseordförande i Ripasso Energy samt Bridge to China.
Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör. Innehav: 6 000 aktier.
Född 1950. Invald i styrelsen 2001, beroende av aktieägaren Ratos AB.
Industrial Advisor, Ratos. Styrelseordförande i Inwido AB, AH Industries A/S, H+H International A/S, WSP Europe AB och Rapid Granulator AB. Styrelseledamot i WSP Group plc., Lasabotte AB och Anders C. Management AB. Han har tidigare varit medlem i Skanskas koncernledning med ansvar för Industri och Europa.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet.
Innehav: Indirekt 57 600 aktier genom Lasabotte AB.
Född 1970.
VD och gundare av Ferronordic Machines AB samt Ferronordic Group Ltd. Har omfattande operativ erfarenhet från Ryssland och Ukraina. Han var bl. a. VD för Volvo Ukraine LLC under åren 1996–2000 och VD för Volvo Construction Equipment i OSS-länderna från 2002 till 2005. Mellan 2005 och 2009 har han arbetat i olika positioner inom OJSC "GAZ", Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon, som strategichef, VD och styrelseordförande. Mellan 2008 och 2009 ingick han även i styrelsen för Magna International Ltd. Huvudsaklig utbildning: Studier vid Uppsala universitet, Internationella ekonomlinjen, samt Kungliga Tekniska Högskolan, Teknisk Fysik. Innehav: 0 aktier.
Född 1966.
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör. Innehav: 250 aktier.
Född 1947. Invaldes i styrelsen 2006, beroende av aktieägaren Ratos AB.
Styrelseordförande i Ostre Gasvaerk Teater. Styrelseledamot i Ratos, Topdanmark A/S, DSV, DSB, Skodsborg Kurhotel og Spa A/S samt Danish Standards. Hon har tidigare varit ledamot av management board i GE Frankona Re, München och GE Employers Re, Köpenhamn.
Huvudsaklig utbildning: Jur. kand., Köpenhamns Universitet och Special Law Program, Columbia University, New York. Innehav: 0 aktier.
Född 1971.
Invald i styrelsen 2009,
Investment Director på Ratos, där han är anställd sedan år 2000 och har ansvar för Ratos innehav i Lindab, Jøtul, Medisize, Stofa och Contex. Under perioden 2001–2006 var han suppleant i Lindabs styrelse. Per Frankling är styrelseledamot i Jøtul AS, Contex Group A/S, Stofa Holding ApS och Medisize Oy.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom och civilingenjör.
Innehav: 0 aktier.
Född 1952.
Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall.
Född 1967.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som maskinoperatör riggare på Lindab Profil AB. Har verkstadsutbildning. Ej på bild.
Invald i styrelsen 2004.
Född 1947.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1988 och arbetar för närvarande som innesäljare inom Lindab Steel AB. Han är gymnasieingenjör. Ej på bild.
Född 1955. VD och Koncernchef. Anställd sedan 2005. Innehav: 40 200 aktier och 177 050 teckningsoptioner.
Född 1962. Finans- och ekonomidirektör. Anställd sedan 1999. Innehav: 144 295 aktier och 65 000 teckningsoptioner.
Född 1963. Affärsområdeschef Ventilation. Tillträdde i mars 2010. Innehav: 0 aktier och 39 000 teckningsoptioner.
Född 1966. Affärsområdeschef Building Components. Anställd sedan 1990. Innehav: 0 aktier och 105 375 teckningsoptioner genom jur. person.
Född 1958. Affärsområdeschef Building Systems. Anställd sedan 2005. Innehav: 1 252 aktier och 80 000 teckningsoptioner.
Född 1950. Chefsjurist. Anställd sedan 2002. Innehav: 95 700 aktier, 15 000 aktier genom jur. person och 91 375 teckningsoptioner.
Född 1964. HR Direktör. Tillträdde i september 2010. Innehav: 0 aktier och 39 000 teckningsoptioner.
Född 1950.
Revisor i Lindab sedan 2010.
Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag och bolag med internationell verksamhet innefattande; Tetra Laval gruppen, Saab Automobile, NEFAB, Cision samt RNB Retail and Brands.
Född 1963. Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB.
Revisor i Lindab sedan 2010.
Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag och bolag med internationell verksamhet innefattande; Alfa Laval, Papyrus, Capio, Bure Equity samt Academedia.
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2010.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange "Mid Cap", listan för medelstora bolag, under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindabs verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde, Ventilation, Building Components och Building Systems. Från och med 2010 har affärsområde Profile delats upp på två nya affärsområden, Building Components och Building Systems. För mer information se not 7 sidan 106.
Vid kapitalmarknadsdagen i juni 2010 presenterade Lindab en revidering av strategin för de kommande tre till fem åren, en ny vision samt uppdaterade finansiella mål. Visionen lyder: "att vara den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa". Den uppdaterade strategin fokuserar på lönsam tillväxt med en tydligare och mer detaljerad handlingsplan för de tre affärsområdenas inriktning framöver. Ambitionen är att växa i en snabbare takt och dra fördel av de starka trender som finns på marknaden. Varje affärsområde ska fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Strategin är resultatet av nya marknadsförutsättningar, som större efterfrågan på miljövänliga och energieffektiva lösningar samt en förstärkt tillväxtpotential inom CEE/CIS. I grunden handlar strategin fortfarande om att genomföra satsningar som bidrar till att förenkla byggandet för kunder och samarbetspartners. Gemensamt för affärsområdesstrategierna är att den organiska tillväxten ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare förstärka Lindabs konkurrenskraft.
Koncernens uppdaterade finansiella mål innebär att målet för den organiska försäljningstillväxten har höjts till 8 procent (6) per år, mot bakgrund av den uppdaterade strategin och antaganden om marknadstillväxt. Målet för EBIT-marginalen ligger fast på 14 procent och bedöms kunna nås genom volymtillväxt, gynnsam geografisk och produktmix, produktivitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar och under goda ekonomiska förutsättningar. Målet för nettoskuldsättningsgraden har sänkts till ett intervall på 0,8–1,2 ggr, vilket är i linje med historiska nivåer, från tidigare 1,0–1,4 ggr. Det kapital bolaget lånar ska alltså motsvara 0,8–1,2 ggr av bokfört eget kapital i koncernen. Kapitalet ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare. Genom att ligga inom ett intervall skapas handlingsutrymme. Målen är långsiktiga och anses vara realistiska uppnåeliga mål under normala konjunkturförhållanden. Lindab arbetar kontinuerligt med att öka graden av måluppfyllelse. För innevarande år, som är påverkat av lågkonjunkturen, minskade den organiska försäljningen med 1 procent och EBIT-marginalen uppgick till 5,3 procent (4,3). Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,7 ggr (0,8).
Det finska företaget IVK-Tuote Oy förvärvades i slutet av mars. Bolaget producerar och marknadsför ventilationsprodukter för inneklimat. Företaget omsatte 6 MEUR och hade ett rörelseresultat om 0,7 MEUR under 2009. Antalet anställda uppgick till 57. Köpeskillingen uppgick till 4,4 MEUR och erlades genom att Lindab överlät 559 553 av aktier i eget förvar. Förvärvet innebar att nettoskulden ökade med 10 MSEK och att koncernmässig goodwill ökade med 9 MSEK. Förvärvet har ökat Lindabs försäljningsintäkter med 46 MSEK för 2010.
Fastighetsbolaget LB Kiel Linden AB förvärvades i början av oktober från DAL Nordic Finance AB. LB Kiel Linden AB hyr ut fastigheter till svenska bolag i Lindabkoncernen. Bolaget har inga anställda. Köpeskillingen uppgick till 1 MSEK.
2009 genomfördes inga nya förvärv. Däremot slutförhandlades köpeskillingen för förvärvet av SIPOG a.s., innebärande att en ytterligare köpeskilling om 41 MSEK jämte ränta och förvärvskostnader om 3 MSEK bokfördes. Under tredje kvartalet 2009 avyttrades verksamheten i Folke Perforering AB i Borlänge, Sverige. För vidare information, se not 5, sidan 100.
| Organisk försäljningstillväxt/år | 8% | |
|---|---|---|
| Rörelsemarginal (EBIT) | 14% | |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,8–1,2ggr |
| Rapport över totalresultat med kommentarer | 70 |
|---|---|
| Rapport över kassaflöden med kommentarer | 74 |
| Rapport över finansiell ställning med kommentarer | 76 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | |
| med kommentarer | 78 |
| Övrigt | 80 |
| Utdelning och vinstdisposition | 81 |
| Moderbolaget | 82 |
Försäljningsintäkterna uppgick till 6 527 MSEK (7 019), vilket är en minskning med 7 procent. Justerat för valutaeffekter och strukturförändringar var minskningen 1 procent jämfört med föregående år. Valutaeffekter har påverkat omsättningen negativt med 6 procentenheter. Strukturförändringar, som avser förvärvet av det finska ventilationsbolaget IVK-Tuote Oy under första kvartalet 2010 samt försäljningen av Folke Perforering under tredje kvartalet 2009, fick netto ingen effekt på omsättningen.
Försäljningsintäkterna i utlandet uppgick till 5 040 MSEK (5 701), en minskning med 12 procent, vilket motsvarade 77 procent (81) av koncernens försäljning.
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 6 527 | 7 019 | 9 840 |
| Förändring, MSEK | –492 | –2 821 | 560 |
| Förändring, % | –7 | –29 | 6 |
| Varav | |||
| Volymer och pris, % | –1 | –33 | 2 |
| Förvärv/avyttring, % | 0 | 1 | 3 |
| Valutaeffekter, % | –6 | 3 | 1 |
Byggmarknaden delas normalt sett in i tre segment: bostäder, yrkesbyggnader och anläggningar/infrastruktur. Av Lindabs försäljning går cirka 80 procent till marknaden för yrkesbyggnader medan resterande 20 procent går till bostadsbyggande. Lindab är en ledande leverantör, både till nybyggnation och renovering, av ventilationsprodukter och byggkomponenter i Norden, ventilationsprodukter i delar av Västeuropa samt byggkomponenter i delar av CEE/CIS. Lindab har egen verksamhet i 31 länder. Under de senaste åren har de olika marknadernas andel av försäljningen ändrats, bland annat till följd av påverkan av den allmänna konjunkturen och oron på finansmarknaden, se tabell. En sträng och utdragen vinter påverkade dessutom efterfrågan i byggsektorn och Lindabs försäljning negativt under inledningen av 2010. Därefter skedde en tydlig återhämtning, främst i Norden, inom marknaden för bostäder medan marknaden för yrkesbyggnader uppvisade en fortsatt låg aktivitet. Under slutet av året tog efterfrågan fart, från låga nivåer på marknaderna i CEE/CIS och då framför allt i Ryssland.
| MSEK | 2010 Andel, % | 2009 Andel, % | 2008 Andel, % | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 2 911 | 45 | 2 986 | 42 | 3 799 | 39 |
| Västeuropa | 1 926 | 29 | 2 220 | 32 | 2 739 | 28 |
| CEE/CIS | 1 416 | 22 | 1 487 | 21 | 2 953 | 30 |
| Övriga marknader | 274 | 4 | 326 | 5 | 349 | 3 |
| Totalt | 6 527 | 100 | 7 019 | 100 | 9 840 | 100 |
Efter att CEE/CIS har drabbats hårdare av den globala recessionen än de mer mogna marknaderna i väst väntas tillväxten ta fart igen under de närmaste åren och de kommer tillbaka som en tillväxtregion, med en tillväxt som är högre än i väst. Dessa länder har en lång bit kvar innan de når samma levnadsstandard som i väst och behovet av ny infrastruktur och byggnadskonstruktion är stort. Överlag visar den svenska marknaden stark efterfrågan.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen, bostadsmarknaden reagerar snabbast eftersom försäljningen sker direkt till konsumenterna, medan marknaden för yrkesbyggnader oftast har en eftersläpning på minst ett år då den påverkas av övriga branschers investeringsplaner. Lågkonjunktur och osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen har lett till en kraftig minskning av investeringar i byggnader och därmed efterfrågan på Lindabs produkter. Detta förvärrades av att banker och finansiella institut blev mer restriktiva med utlåning och kräver högre riskpremier. Lindabs försäljningsintäkter i de individuella länderna och sammanhängande regionerna har även påverkats av utformningen av eventuella subventioner. Nybyggnation av bostäder drabbades först av nedgången i efterfrågan och var också först med att påbörja återhämtningen. Industrilokaler, kontor och affärslokaler har påverkats mest av lågkonjunkturen. Däremot har en stabilare efterfrågan kunnat noteras på vissa marknader vad gäller offentligt finansierade nybyggen som skolor, sjukhus och olika sporthallar. Dock finns en risk att de åtstramningspaket som nu genomförs i delar av Europa påverkar efterfrågan negativt.
Renoveringsmarknaden är stabilare än nybyggandet, och andelen renovering ökar traditionellt i lågkonjunktur vilket varit ett tydligt mönster under 2010. Marknaden har även påverkats positivt av olika statliga subventioner för bland annat ökad energieffektivitet i byggnader.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns inom affärsområde Building Components och Building Systems. Installation av ventilationssystem utförs huvudsakligen inomhus, varför affärsområde Ventilation är mindre beroende av säsong och väder.
Koncernens verksamhet bedrivs inom tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Den uppdaterade strategin fokuserar på lönsam tillväxt med tydligare och mer detaljerad handlingsplan för de tre affärsområdenas inriktning framöver. Varje affärsområde ska fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på affärsområdets styrkefaktorer. Strategin för affärsområdena beskrivs i korthet nedan. Fördelningen av försäljningsintäkter och rörelseresultat (EBIT) per affärsområde framgår av tabellen nedan.
Affärsområde Ventilation erbjuder ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
Försäljningsintäkterna uppgick till 3 535 MSEK (3 878), en minskning med 9 procent, justerat för valuta och struktur var minskningen 4 procent. Efterfrågan inom yrkesbyggnader, som är huvudsegmentet har varit stabil, men på en låg nivå. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive engångsposter minskade med 1 procent till 189 MSEK (190). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 5,3 procent (4,9), Ökningen förklaras främst av lägre kostnader.
Strategi: Tydligare organisatorisk uppdelning mellan tillverkning och distribution. Den ledande produktgruppen kanalsystemsdetaljer får högsta prioritet tillsammans med effektivisering och förstärkning av distributionskanalerna. Produktdivisionen Comforts verksamhet ska växa kraftigt och öka lönsamheten. För att fokusera verksamheten och förbättra lönsamheten har Lindab beslutat flytta arbetskraftsintensiv produktion till den nya produktionsenheten i Karlovarska, utanför Prag i Tjeckien.
Affärsområde Building Components erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg, tak och bjälklagskonstruktioner.
Försäljningsintäkterna uppgick till 2 118 MSEK (2 144), en minskning med 1 procent, justerat för valuta och struktur ökade omsättningen med 4 procent. Efterfrågan ökade successivt under andra och tredje kvartalen, dels på grund av en återhämtning från det svaga första kvartalet och dels en förbättrad underliggande efterfrågan. Den tidiga vintern gjorde dock att efterfrågan bromsades upp kraftigt. Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 185 MSEK (135), en ökning med 37 procent. Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 8,7 procent (6,3), Ökningen förklaras främst av högre bruttomarginaler.
Strategi: Satsningarna fokuseras på två tydliga segment, bostäder och yrkesbyggnader. Kärnprodukter ämnade till bostadssegmentet får högsta prioritet. Satsningarna inom yrkesbyggnadssegmentet kommer främst att ske inom nuvarande kärnmarknader. Aktiviteter i linje med den uppdaterade strategin har verkställts och cirka 50 så kallade Rainline Centers, med målsättningen att öka marknadspenetrationen inom bostadssegmentet, är nu öppna i CEE/CIS.
Affärsområde Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
Försäljningsintäkterna uppgick till 874 MSEK (978), en minskning med 11 procent, justerat för valuta och struktur var minskningen 3 procent. Huvudmarknaden, nybyggnation av industribyggnader har varit svag överlag, enskilda marknader som Ryssland, Polen, Vitryssland och Tyskland har dock förbättrats. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive engångsposter ökade till 18 MSEK (7). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 2,1 procent (0,7),
Strategi: Fokus kommer ligga på stora industribyggnader i synnerhet i Östeuropa och Ryssland, där betydande tillväxt förväntas under kommande år. Parallellt med expansion av nätverket av byggentreprenörer kommer en satsning på direktförsäljning ske, främst på den ryska marknaden. I linje med den uppdaterade strategin har viss arbetsintensiv produktion flyttats från Luxemburg till Tjeckien. Beslut har tagits om kapacitetshöjningar i den ryska produktionsenheten i Yaroslavl.
| Försäljningsintäkter | Rörelseresultat (EBIT) | Rörelsemarginal (EBIT), % | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Ventilation | 3 535 | 3 878 | 4 783 | 189 | 190 | 454 | 5,3 | 4,9 | 9,5 | |
| Building Components | 2 118 | 2 144 | 2 927 | 185 | 135 | 414 | 8,7 | 6,3 | 14,1 | |
| Building Systems | 874 | 978 | 2 066 | 18 | 7 | 446 | 2,1 | 0,7 | 21,6 | |
| Övrig verksamhet*) | - | 19 | 64 | –45 | –31 | –35 | ET | Neg | Neg | |
| Engångsposter | - | - | - | –63 | –47 | –116 | ET | ET | ET | |
| Totalt | 6 527 | 7 019 | 9 840 | 284 | 254 | 1 163 | 4,4 | 3,6 | 11,8 |
*) Övrig verksamhet avser moderbolagsfunktioner och Group Treasury och till och med 2009 även viss stålbearbetning till externa kunder.
Bruttoresultatet minskade med 2 procent till 1 837 MSEK (1 882). Bruttomarginalen låg på 28 procent (27) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 173 MSEK (145) och består framför allt av realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar samt kursvinster på operativa rörelsefordringar/skulder, vilket normalt utgör en stor andel. För 2010 ingår realisationsvinsten på fastighetsaffären i Luxemburg med 73 MSEK. Föregående år ingick reavinst från försäljning av verksamheten i Folke Perforering med 10 MSEK.
Försäljnings- och administrationskostnaderna minskade med 9 procent, till 1 436 MSEK (1 575), motsvarande 22 procent (22) av försäljningsintäkterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 36 MSEK (47), motsvarande 0,6 procent (0,7) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 254 MSEK (151), huvuddelen består av nedskrivning av goodwill på affärsområde Ventilations verksamhet i USA med 110 MSEK. Lindab genomför årligen värdering av goodwillposter inom koncernen. Tidigare år har värderingen genomförts på koncern- respektive affärsområdesnivå. I linje med den nya strategin med ökat fokus på Europa, har beräkningen 2010 gjorts för USA som fristående enhet. Bland övriga rörelsekostnader ingår även nedläggningen av Ventilations enhet i Texas, USA med 7 MSEK samt omstruktureringskostnader med 19 MSEK. Föregående år ingick kostnader för besparingsprogrammet med 45 MSEK och kostnader för nedläggning av Lindab Plåt med 12 MSEK. Kursförluster på operativa rörelsefordringar/skulder utgör normalt en stor andel av kostnaden.
Årets totala avskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 8), uppgick till 170 MSEK (225) varav 6 MSEK (11) avsåg koncernmässiga avskrivningar på övervärde i immateriella tillgångar. De lägre avskrivningarna beror framför allt på vidtagna omstruktureringsåtgärder och på att Lindab avvaktat med expansionsinvesteringar. Avyttringen av fastigheten i Luxemburg har också inverkat på avskrivningskostnaderna. För vissa övervärden i immateriella tillgångar har avskrivningarna avslutats under tredje kvartalet.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 284 MSEK (254) vilket är en ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive engångsposter uppgick till 347 MSEK (301), vilket är 15 procent högre än föregående år. Ett av Lindabs finansiella mål är att nå en EBIT-marginal på 14 procent. För 2010 nåddes en rörelsemarginal (EBIT) på 4,4 procent (3,6). Exklusive engångsposter var rörelsemarginalen 5,3 procent (4,3). Engångsposterna för 2010 uppgick till netto –63 MSEK (–47). Det högre resultatet förklaras huvudsakligen av kostnadsbesparingar. Ökad efterfrågan under andra halvåret bidrog också positivt till det förbättrade resultatet.
Föregående år genomförde Lindab två kostnadsbesparings- och effektiviseringsprogram i syfte att sänka de icke volymrelaterade kostnaderna med 300 MSEK respektive 250 MSEK, på årsbasis. Programmen är helt implementerade och har gett fullt utslag från inledningen av 2010. De har totalt minskat kostnaderna med 560 MSEK årligen jämfört med situationen 2008. Jämfört med 2009 har kostnaderna för 2010 minskats med 100 MSEK. Förmågan att tillvarata framtida tillväxtmöjligheter har dock bibehållits. Totala engångskostnader för programmen uppgick till 174 MSEK, vilket belastade 2008 och 2009.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
Resultat efter finansiella poster uppgick till 112 MSEK (119), en minskning med 6 procent. Finansnettot uppgick till –172 MSEK (–135). Ökningen beror på ökade räntekostnader till följd av högre räntesats.
Skattekostnaden för året uppgick till 85 MSEK (85), varav 90 MSEK (75) aktuell skatt och –5 MSEK (10), uppskjuten skatt (för 2010 resulterade förändringar i uppskjuten skatt i en nettointäkt). Den effektiva skattesatsen uppgick till 76 procent (72). Exklusive nedskrivningen av goodwill i USA var den faktiska skattesatsen 38 procent och den genomsnittliga skattesatsen 28 procent. Avvikelsen mellan den genomsnittliga och den faktiska skattesatsen uppgår till 10 procentenheter och utgörs till stor del av ej avdragsgilla kostnader och ej aktiverade underskottsavdrag. För ytterligare information se not 14, sidan 109.
Årets resultat uppgick till 27 MSEK (34). Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 0,36 SEK (0,45).
Några utspädningseffekter har ej beaktats för optionerna i incitamentsprogrammen eftersom den genomsnittliga börskursen under året har varit lägre än konverteringskurserna i respektive program.
Totalresultat efter skatt uppgick till –298 MSEK (–142). Totalresultat efter skatt inkluderar, förutom årets nettoresultat, även de omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK samt justering av värdet på kassaflödessäkringar. Förändringen av omräkningsdifferenserna beror framför allt på att den svenska kronan stärkts, bland annat i förhållande till EUR och GBP.
(Resultaträkning)
| Belopp i MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 7 | 6 527 | 7 019 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 28 | –4 690 | –5 137 |
| Bruttoresultat | 1 837 | 1 882 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 173 | 145 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 28 | –917 | –1 036 |
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 28 | –519 | –539 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –36 | –47 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –254 | –151 |
| Summa rörelsekostnader | –1 553 | –1 628 | |
| Rörelseresultat (EBIT)1) | 284 | 254 | |
| Ränteintäkter | 13 | 9 | 13 |
| Räntekostnader | 13 | –179 | –142 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –2 | –6 |
| Finansnetto | –172 | –135 | |
| Resultat före skatt (EBT) | 112 | 119 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –85 | –85 |
| Årets resultat | 27 | 34 | |
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 27 | 34 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar | 1 | –11 | |
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –326 | –168 | |
| Inkomstskatt hänförligt till kassaflödessäkringar | 0 | 3 | |
| Övrigt totalresultat | –325 | –176 | |
| Totalresultat | –298 | –142 | |
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | –298 | –142 | |
| Resultat per aktie, SEK | |||
| Före utspädning | 15 | 0,36 | 0,45 |
| Efter utspädning | 15 | 0,36 | 0,45 |
| 1) Rörelseresultat (EBIT) har påverkats av engångsposter, redovisade som; | |||
| Övriga rörelseintäkter | 73 | 10 | |
| Övriga rörelsekostnader | –136 | –57 | |
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 347 | 301 | |
Rörelseresultatet (EBIT) för 2010 har justerats med –110 MSEK avseende nedskrivning av goodwill i affärsområde Ventilations verksamhet i USA, 73 MSEK avseende realisationsvinsten på fastighetsförsäljningen i Luxemburg, –7 MSEK avseende nedläggningen av Ventilations enhet i Texas, USA samt –19 MSEK avseende omstruktureringskostnader.
Rörelseresultatet (EBIT) för 2009 har justerats med –45 MSEK avseende besparingsprogrammet, 10 MSEK avseende resultatet från försäljningen av Folke Perforering samt –12 MSEK avseende nedläggningen av Lindab Plåt i Edsvära.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 391 MSEK (719). Minskningen förklaras främst av större bindning av rörelsekapital. Föregående år genomfördes ett kapitalrationaliseringsprogram och rörelsekapitalet minskade med 583 MSEK, främst beroende på lägre kapitalbindning i lager med 722 MSEK. Det lägre beloppet för betald skatt är dels hänförligt till lägre preliminärskattebetalningar under året och dels till erhållna återbetalningar av skatt baserat på inkomstdeklarationer för 2009 och tidigare.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs av avsättningar och avskrivningar, eftersom de inte är kassamässiga poster. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten. I återläggningarna ingår bland annat nedskrivning av goodwill avseende affärsområde Ventilations verksamhet i USA med 110 MSEK och realisationsvinsten på fastighetsaffären i Luxemburg med 73 MSEK. Justeringen av övriga ej kassapåverkande poster utgörs framför allt av kursvinster/-förluster på koncerninterna transaktioner, bland annat har kassaflödet påverkats positivt med 70 MSEK av inlösta terminskontrakt avseende interna mellanhavanden.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till 241 MSEK (–188). Försäljningen av materiella anläggningstillgångar har givit ett kassaflöde om 365 MSEK, till vilket fastighetsaffären i Luxemburg har bidragit med 285 MSEK. Vidare har vissa av fastigheterna sålts, från det nyförvärvade bolaget LB Kiel Linden AB, för ett sammanlagt försäljningspris om 49 MSEK.
Det finska företaget IVK-Tuote Oy förvärvades i slutet av mars för 43 MSEK. Eftersom betalningen av förvärvet gjordes med egna aktier har kassaflödet från investeringsverksamheten endast påverkats av bolagets likvida medel om 4 MSEK.
Fastighetsbolaget LB Kiel Linden AB förvärvades i början av oktober. Köpeskillingen uppgick till 1 MSEK vilket i princip motsvarade det egna kapitalet i bolaget och även bolagets likvida medel, innebärande en obetydlig påverkan på kassaflödet.
Föregående år fastställdes köpeskillingen för SIPOG a.s. i Slovakien, som förvärvades 2008, och ytterligare 44 MSEK betalades, allt bokfördes som koncernmässig goodwill. Under tredje kvartalet 2009 avyttrades verksamheten i Folke Perforering AB i Borlänge, Sverige. Försäljningen gav en reavinst på 10 MSEK och påverkade kassaflödet positivt med 15 MSEK.
För närmare redogörelse se not 5, Företagsförvärv och avyttringar, sidan 100.
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 25 MSEK (20). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 103 MSEK (162). Investeringarna avser i huvudsak expansions- och underhållsinvesteringar. Minskningen beror framför allt på att Lindab har avvaktat med expansionsinvesteringar. Under tredje kvartalet slutfördes bland annat investeringen i Ryssland då mark förvärvades för 12 MSEK.
(Indirekt metod)
| Belopp i MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 284 | 254 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 8 | 280 | 225 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörselseresultatet | –66 | 3 | |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | –34 | –67 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | 109 | –6 | |
| Summa | 573 | 409 | |
| Erhållen ränta | 16 | 11 | |
| Erlagd ränta | –172 | –160 | |
| Betald skatt | –25 | –124 | |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 392 | 136 | |
| Förändring av rörelsekapital*) | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | –199 | 722 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | 47 | 302 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | 151 | –441 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | –1 | 583 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 391 | 719 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag | 5 | 4 | –45 |
| Avyttring av verksamhet | 5 | - | 15 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 16 | –25 | –20 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –103 | –162 |
| Förändringar av finansiella anläggningstillgångar | 0 | 1 | |
| Försäljning/utrangering av immateriella anläggningstillgångar | 16 | 0 | 2 |
| Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar | 17 | 365 | 21 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 241 | –188 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Amorteringar | –623 | –340 | |
| Optionspremier för teckningsoptioner | 7 | 5 | |
| Utdelning till aktieägare | - | –206 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –616 | –541 | |
| Årets kassaflöde | 16 | –10 | |
| Likvida medel vid årets början | 248 | 258 | |
| Kursdifferens likvida medel | –25 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 239 | 248 |
*) Rörelsekapital, se definition sidan 123.
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till kassaflödesanalysen på sidan 74.
Varulagret ökade med 16 procent, medan kundfordringarna sjönk med 8 procent. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till försäljningsintäkterna uppgick till 16 procent (13) respektive 14 procent (14).
Lindab har vid utgången av 2010 inga anläggningstillgångar till försäljning till ett rapporteringsbart belopp.
Föregående år rapporterades fastigheten i Diekirch, Luxemburg samt fastigheten och vissa andra tillgångar i Nyiregyháza, Ungern till försäljning. I januari 2010, träffades avtal om försäljning av Building Systems anläggningen i Luxemburg och samtidigt tecknades ett nytt hyresavtal. Det bokförda värdet var cirka 199 MSEK vid utgången av 2009. Försäljningspriset var cirka 285 MSEK och affären gav en reavinst på cirka 73 MSEK, inklusive försäljningskostnader. Tillgångarna i Building Systems-fabriken i Nyiregyháza, Ungern såldes under andra kvartalet för motsvarande 13 MSEK och realisationsförlusten blev 5 MSEK. Bokfört värde var cirka 18 MSEK.
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 239 MSEK (248). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 791 MSEK (1 432).
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 4 897 MSEK (5 701), vilket är en minskning med 14 procent. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 5,5 procent (4,3). Ökningen berodde dels på ett högre justerat resultat och dels på ett lägre genomsnittligt sysselsatt kapital (eftersom de totala tillgångarna har minskat).
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 2 755 MSEK (3 003). Ingen utdelning lämnades för räkenskapsåret 2009. Eget kapital per aktie uppgick till 36,57 SEK (40,16). Avkastning på eget kapital, eller årets resultat i förhållande till eget kapital, har minskat till 0,9 procent (1,1).
Det operativa kapitalet uppgick till 4 611 MSEK (5 425). Avkastning på operativt kapital uppgick till 5,6 procent (4,3). Justerat för engångsposter är avkastningen 6,9 procent (5,1).
Nettoskulden uppgick per sista december 2010 till 1 856 MSEK (2 422). Minskningen beror i huvudsak på en lägre kapitalbindning samt en minskad skuldsättning. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 2 142 MSEK (2 698) varav avsatt till pensioner uppgick till 130 MSEK (133). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 286 MSEK (276).
Nettoskuldsättningsgraden ingår i våra finansiella mål. Målet, är att den ska ligga i intervallet 0,8–1,2 ggr, det reviderades under andra kvartalet från ett intervall på 1,0–1,4 ggr. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt eller uttryckt på annat sätt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,7 ggr (0,8). Eftersom nettoskuldsättningsgraden är lägre än det finansiella målet betyder detta att upplåningen kan öka innan taket på 1,2 ggr nås.
Räntetäckningsgraden vilket är ett mått på hur många gånger resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna berörs, uppgick till 1,6 gånger (1,8).
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 42 procent (40).
Lindab har sedan december 2007 ett bindande femårigt kreditavtal med Nordea och Handelsbanken. Avtalet omförhandlades under oktober 2009 varvid kreditramen minskades från 4,5 miljarder SEK till 3,5 miljarder SEK, motsvarande ett bedömt framtida finansieringsbehov. Samtidigt anpassades kreditvillkoren, "covenants" till rådande marknadsförutsättningar. Löptiden är oförändrad, med förfallodatum den 17 december 2012.
Ställda säkerheter har ökat till 345 MSEK (35). Bland annat har företagsinteckningar, motsvarande ett värde om 313 MSEK, lämnats som säkerhet för kreditavtalet. Förändringen i eventualförpliktelser från 33 MSEK till 23 MSEK beror på krediter lösta under 2010.
(Balansräkning)
| Belopp i MSEK | Not | 2010- 12-31 |
2009- 12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande |
16 | 0 | 14 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 61 | 47 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 0 | 0 |
| Goodwill | 16 | 2 591 | 2 922 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 2 652 | 2 983 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 18, 28 | 593 | 644 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 528 | 671 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
17 | 40 | 21 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1 161 | 1 336 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 24 | 26 | 25 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 365 | 448 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 19 | 3 | 3 |
| Andra långfristiga fordringar | 20 | 2 | 3 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 396 | 479 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 209 | 4 798 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 21 | 1 040 | 896 |
| Kundfordringar | 22 | 897 | 976 |
| Övriga fordringar | 22 | 72 | 83 |
| Aktuell skattefordran | 34 | 133 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 58 | 88 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande |
22 | 21 | 3 |
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning1) |
0 | 217 | |
| Kassa och bank | 239 | 248 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 361 | 2 644 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 570 | 7 442 |
1) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning avsåg produktionsanläggningar för Building Systems i Diekirch, Luxemburg och i Nyiregyháza, Ungern.
| Belopp i MSEK | Not | 2010- 12-31 |
2009- 12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 23 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 251 | 2 244 | |
| Reserver | 39 | 364 | |
| Balanserad vinst | 386 | 316 | |
| Summa eget kapital | 2 755 | 3 003 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut Avsättningar till pensioner och liknande |
26 | 1 926 | 2 384 |
| förpliktelser | 24 | 130 | 133 |
| Summa räntebärande skulder | 2 056 | 2 517 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 319 | 398 |
| Övriga avsättningar | 25 | 33 | 46 |
| Övriga skulder | 12 | 15 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 364 | 459 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 420 | 2 976 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 26 | 6 | 49 |
| Checkräkningskredit | 26 | 62 | 117 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 18 | 15 |
| Summa räntebärande skulder | 86 | 181 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 119 | 42 | |
| Leverantörsskulder | 622 | 550 | |
| Aktuell skatteskuld | 64 | 101 | |
| Övriga avsättningar | 25 | 42 | 74 |
| Övriga skulder | 99 | 133 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 363 | 382 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 309 | 1 282 | |
| Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
1 395 6 570 |
1 463 7 442 |
|
| Ställda säkerheter | 29 | 345 | 35 |
| Eventualförpliktelser | 29 | 23 | 33 |
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2010 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 3 375 838 egna aktier (3 935 391), vilket motsvarar 4,3 procent (5,0) av det totala antalet Lindabaktier. Återköpen av aktierna gjordes 2008. Minskningen beror på att förvärvet av IVK-Tuote Oy betalades med egna Lindabaktier, varvid 559 553 aktier överläts till säljarna av bolaget. Antalet utestående aktier har därmed ökat till 75 331 982 st (74 772 429).
Alla aktier har samma rätt till vinst och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 6 648 MSEK (5 496) och 6 934 aktieägare (7 908) per den 31 december 2010. Den största aktieägaren är Ratos AB som äger 11,7 procent (23,7). Därefter kommer två institutionella placerare, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia som har 11,2 procent (12,1) och Sjätte AP-fonden som har 10,7 procent (11,1) av antalet utestående aktier. Dessa tre största ägare innehar tillsammans 33,6 procent (46,9) av aktiekapitalet och rösterna.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogrammet, som inleddes 2008, ska fortsätta och steg tre genomfördes under maj 2010. Totalt innehöll även detta program 784 000 optioner, varav 771 000 har tecknats.
Varje teckningsoption ger rätt till teckning av en ny aktie, vilket ger en maximal utspädningseffekt på 1 procent per program. Det är dock inte troligt att optionerna i det första incitamentsprogrammet blir inlösta eftersom konverteringskursen är betydligt högre än gällande börskurs. Utspädningseffekten förväntas därför bli maximalt knappt två procent av aktiekapitalet. Då den genomsnittliga börskursen under året varit lägre än konverteringskurserna för aktierna har ingen utspädningseffekt beaktats vid beräkningen av resultat per aktie. Lindab kan välja att vid inlösen överlåta delar av de aktier som återköptes 2008.
Årsstämman den 11 maj 2010 beslutade att utdelning till aktieägarna ej skulle lämnas och balanserade vinstmedel vid utgången av 2009, om 642 613 081 SEK överfördes därmed i ny räkning. Under 2009 betalades utdelning med 206 MSEK för 2008.
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 4 611 MSEK (5 425 ).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål, som framgår nedan. Målen har reviderats under året som en följd av att en ny vision framtagits och lagt grunden för en uppdaterad strategi för de kommande tre till fem åren.
Målen har varit svåra att nå under rådande lågkonjunktur, men de är realistiska, uppnåeliga mål under normala konjunkturförhållanden.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen exempelvis ta upp nya lån, amortera av på befintliga lån, anpassa kreditavtal, anpassa utdelning till aktieägare, återköpa/ge ut nya aktier, betala tillbaka kapital till aktieägarna eller sälja anläggningstillgångar.
Exempel på aktiva åtgärder är bland annat att Lindabs styrelse kommer att föreslå att utdelning ska lämnas 2011, mot bakgrund av den förbättrade finansiella ställningen. Under 2010 lämnades ingen utdelning. Försäljningen av fastigheten i Luxemburg frigjorde kassaflöde om 285 MSEK. Vidare gjordes förvärvet av IVK-Tuote OY, det finska ventilationsbolaget, med egna aktier vilket stärkte det egna kapitalet och medförde en marginell påverkan på nettoskuldsättningen. Se även not 26 och 29.
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 79 | 2 239 | - | 540 | 488 | 3 346 |
| Årets resultat | 34 | 34 | ||||
| Övrigt totalresultat | –8 | –168 | –176 | |||
| Totalresultat efter skatt | - | - | –8 | –168 | 34 | –142 |
| Premier för teckningsoptioner1) | 5 | 5 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –206 | –206 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | 5 | - | - | –206 | –201 |
| Utgående balans per 31 december 2009 | 79 | 2 244 | –8 | 372 | 316 | 3 003 |
| Årets resultat | 27 | 27 | ||||
| Övrigt totalresultat | 1 | –326 | –325 | |||
| Totalresultat efter skatt | - | - | 1 | –326 | 27 | –298 |
| Premier för teckningsoptioner2) | 7 | 7 | ||||
| Överlåtelse av egna aktier vid bolagsförvärv | 43 | 43 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | 7 | - | - | 43 | 50 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 79 | 2 251 | –7 | 46 | 386 | 2 755 |
1) Vid ordinarie årsstämma 2009 beslöts emittera ytterligare 784 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare. 5 MSEK har inbetalts avseende dessa.
2) Vid ordinarie årsstämma 2010 beslöts emittera ytterligare 784 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare. 771 000 optioner tecknades och 7 MSEK har inbetalts avseende dessa.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalet. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs finanspolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
För detaljerad information avseende förändring i aktiekapitalet, se not 23 sidan 114. Övriga upplysningar om aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag, enligt paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen, återfinns i not 6, sidan 102.
Sverige, 85 (91) Övriga världen, 15 (9)
Svenska privatpersoner, 5 (6) Utländska ägare, 16 (9) Finansiella företag, 59 (65) Pensionsfonder, 17 (17) Intresseorganisationer, 0 (1) Övriga svenska juridiska personer, 3 (2)
Lindabs affärsverksamhet bygger på att förenkla byggandet genom utveckling av innovativa produkter. Bolaget strävar efter att vara ledande vad gäller utveckling inom de tre affärsområdena.
Affärsidén "Förenkla byggandet" och kärnvärdet "Kundens framgång" står i centrum för produktutvecklingen och ska leda till produkter som ökar kundvärdet. För att säkerställa detta tillvaratar Lindab kundernas synpunkter och önskemål, liksom egna idéer till hur kundernas vardag kan förenklas. Utveckling drivs i nära samarbete med såväl högskolor som materialleverantörer för att försäkra oss om att alltid ha tillgång till den senaste kunskapen inom våra områden och därmed kunna skapa de lösningar som bäst motsvarar våra kunders förväntningar. Tillsammans bedriver vi materialforskning och utvecklingsprojekt. Exempel på ämnen som berörs är ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet och hälso- samt miljöaspekter. Resurser läggs också på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan. En stor del av energiförbrukningen och huvuddelen av koldioxidutsläppen kan på ett eller annat sätt relateras till byggnader och därför är en annan av Lindabs drivkrafter för att förstärka kundvärdena även att bidra med energieffektiva lösningar.
Affärsområde Ventilation, Comfort, har bland annat utvecklat eHybrid, som är ett helt nytt koncept för behovsstyrd inneklimatisering. Det kombinerar funktioner för ventilation, kyla/värme och belysning i en paketlösning med en närvarosensor så att rumsutnyttjandet direkt påverkar energianvändningen. Oberoende mätningar visar på en 30-procentig besparingspotential.
Building Components i Polen har utvecklat villasystem Lindab, ett komplett system för en energieffektiv villa som baseras på Lindabprodukter kompletterade med övrigt byggmaterial. Produktsystemen Construline, Coverline, Rainline och Lindab Safe har utnyttjats och konstruktionerna har beräknats och ritats i IT-program utvecklade av Lindab.
För 2010 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 36 MSEK (47) varav 18 MSEK (23) inom Ventilation, 11 MSEK (11) inom Building Components och 7 MSEK (13) inom Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 29 (26), varav 23 (19) inom Ventilation och 6 (7) inom Building Components.
Ett ansvarsfullt företagande är grundläggande för Lindabs verksamhet. För att vidareutveckla och stärka den kultur som redan finns i koncernen har de värderingar, policys och riktlinjer som styr verksamheten samlats under begreppet Lindab Life.
Lindabs vision är att vara den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa . Ett ansvarsfullt företagande är en viktig del i att uppnå visionen. Lindabs etiska kod och kärnvärden har en central roll för styrningen av Lindabs organisation och verksamhet. Tillsammans med stödjandet av FN:s Global Compact och hållbarhetsrapporteringen enligt GRI utgör de viktiga förtroendeskapande byggstenar och grunden för ett starkt varumärke.
Lindab Life sammanfattar hur Lindab ska uppträda i den dagliga verksamheten, och hur bolaget ska agera mot kunder, leverantörer och andra partners. Lindab Life styr också uppträdandet mot medarbetare och de samhällen där bolaget finns närvarande. Dessutom täcker det in alla betydelsefulla miljöfrågor, både ur ett process- och produktperspektiv. Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle. Förutom att beskriva regelverk och policys fungerar Lindab Life:s fyra områden också som ram för rapporteringen av bolagets hållbarhetsarbete.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 4 454 (4 586), en minskning med 132 personer. Antalet anställda vid årets slut var 4 381 (4 435), en minskning med 54 personer jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 994 (948) vilket motsvarade 22 procent (21) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Genom att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare kan Lindab attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare och därigenom stödja Lindabs vision, strategi, kärnvärden och organisation. Grundstenar i detta arbete är det redan pågående arbetet kring företagskultur, medarbetar- och organisationsutveckling samt förebyggande hälsovård.
Kompetensutveckling bedrivs inom hela koncernen. Centrala utbildningar organiseras vid huvudenheterna. Det är dock varje bolag i koncernen som ansvarar för att det lokalt sker en kompetensutveckling som svarar upp mot lokala behov och som stärker verksamheten för framtiden. Under 2010 har nya initiativ utvecklats, vilka kommer att lanseras under 2011. Det första avser Performance and Development Talk, som syftar till att samordna individuella målsättningar, utveckling och uppföljning med organisationens övergripande mål samt öka medarbetarnas motivation.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma, framgår av not 6.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en Vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För 2010 avsattes 6 MSEK inklusive särskild löneskatt. Ingen avsättning gjordes under 2009. Vid utgången av 2010 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 313 600 i Ratos. En vinstandelsplan finns också i våra danska bolag och i övrigt tillämpas olika bonussystem inom koncernen. Se vidare not 6.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogrammet som inleddes under 2008 ska fortsätta och steg tre genomfördes under maj 2010. Totalt innehöll programmet 784 000 optioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades för tillträdande befattningshavare. Priset per option fastställdes till 8,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 93,00 SEK, mellan 1 juni 2012 och 31 maj 2013. Nyanställda befattningshavare har tecknat 39 000 optioner under sista kvartalet 2010, men då på villkor som gällde vid denna senare tidpunkt grundat på värdering enligt Black & Scholes. Priset per option fastställdes då till 12,20 SEK. Se även not 6.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Det styr Lindabs miljöarbete inom tillverkning, energiförbrukning och minskade koldioxidutsläpp. Merparten av de stora produktionsenheterna är ISO 14001 certifierade och fler kommer att certifieras. De långsiktiga miljö- och klimatmål som antogs under 2008 har kombinerats med korta mål som upprättas av affärsområdena. Dessa mål ska uppnås genom att en rad projekt genomförs i affärsområdena, vilka leder till bättre processer och minskad energiförbrukning. De långsiktiga målen är baserade på EU:s mål för 2020 och innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska energiförbrukningen minska med 20 procent, 20 procent av energin komma från förnyelsebara källor och utsläppen av växthusgaser minska med 20 procent.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda. För att ytterligare kunna förbättra våra produkter, och för att ge våra kunder möjligheten att se dess klimatpåverkan pågår arbetet med att ta fram livscykelanalyser för en stor andel av koncernens produkter.
Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheterna i Grevie och Förslöv. Tillstånden avser verkstadsindustri med mer än 20 000 m2 verkstadsyta och ytbehandling av metall samt nyttjande av mer än 2 000 liter processolja/år. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de ej omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till cirka 70 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet härrörs bland annat från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen. Koncernen rapporterar till Carbon Disclosure Project som mäter växthusgaser och delar ut poäng baserat på utsläpp. Lindabs resultat i mätningen förbättras varje år.
Se not 3 på sidorna 94–98.
Koncernen är inblandad i tvister motsvarande normal omfattning för koncernens verksamhet. En ny tvist har uppkommit grundat på ett garantiansvar. Lindab har bestritt ansvar. Lindabs exponering uppgår till högst 15 MSEK. I dotterbolaget Astron Buildings S.A. pågick vid förvärvstillfället tvister avseende fel i levererade byggnader. Avtal fanns med säljaren om att denne skulle ta risken för utgången av tvisten. Dessa tvister är nu avslutade. Mindre tvister har uppkommit efter förvärvet.
Bolaget är part sedan 2005 i en skattetvist i Tjeckien. Lindab har överklagat till högsta instans och målet är nu åter förvisat till första instans. Hela kostnaden har tagits i räkenskaperna under tidigare år. Det saknas uppgift om när målet kan bli avgjort. Se vidare not 3.
Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelning om 40–50 procent av nettoresultatet föregående räkenskapsår ska lämnas. Enligt denna utdelningspolicy ska styrelsen vid framläggandet av utdelningsförslag beakta Lindabs finansiella mål, förvärvsmöjligheter, förväntade framtida resultat, finansiella ställning, kassaflöden, kreditvillkor samt andra faktorer. Någon garanti för att utdelning kommer att föreslås eller beslutas för ett enskilt år kan inte lämnas.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 11 maj 2011, med följande förslag till vinstdisposition:
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 694 937 492 |
|---|---|
| Årets vinst | 9 798 383 |
| Överlåtelse av egna aktier vid bolagsförvärv | 42 526 028 |
| Balanserade vinstmedel vid årets början | 642 613 081 |
| SEK |
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 11 maj beslutar om en utdelning på 1,00 SEK per aktie, vilket totalt ger en utdelning om 75 MSEK. Under 2010 betalades inte någon utdelning. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 16 maj 2011, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 19 maj 2011. Bakgrunden till förslaget är dels utvecklingen under 2010 samt förväntningar på 2011. Den föreslagna utdelningen uppgår till 55 procent av årets resultat justerat genom återläggning av goodwillnedskrivningen om 110 MSEK. Nedskrivningen av goodwill återläggs vid beräkningen eftersom den är en ej kassaflödespåverkande engångspost.
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt.
Moderbolaget hade inga försäljningsintäkter under räkenskapsåret.
Årets resultat uppgick till 9 MSEK (127). Det lägre resultatet beror i stort sett på att moderbolaget har mottagit lägre koncernbidrag och utdelning från dotterbolagen än föregående år. Koncernbidrag uppgick till 111 MSEK (79). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits 2010, under 2009 erhölls 107 MSEK.
Årsstämman den 11 maj 2010 beslutade att utdelning till aktieägarna ej skulle lämnas och balanserade vinstmedel vid utgången av 2009, om 642 613 081 SEK överfördes därmed i ny räkning. Under 2009 betalades utdelning med 206 MSEK för verksamhetsåret 2008.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2010 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Återköp av 3 935 391 aktier gjordes under 2008, motsvarande 5 procent av det totala antalet aktier. Under 2010 erlades köpeskillingen för IVK-Tuote Oy, 43 MSEK, genom överlåtelse av 559 553 egna aktier. Antalet utestående aktier har därför ökat till 75 331 982 (74 772 429).
För vidare information se not 23, Aktiekapital.
| Belopp i MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 6, 10, 12 | 2 | - |
| Administrationskostnader | 10 | –11 | –15 |
| Rörelseresultat | –9 | –15 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 111 | 186 |
| Räntekostnader interna | 13 | –88 | –40 |
| Resultat efter finansiella poster | 14 | 131 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –5 | –4 |
| Årets resultat* | 9 | 127 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| Belopp i MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –9 | –15 |
| Erhållen ränta | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –88 | –40 |
| Betald skatt | 7 | 31 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten | ||
| före förändring av rörelsekapital | –90 | –24 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | –2 | –7 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –92 | –31 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 93 | 238 |
| Amortering av skuld | - | - |
| Lämnad utdelning | - | –207 |
| Återköp av egna aktier | - | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 93 | 31 |
| Årets kassaflöde | 1 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 1 | 0 |
| FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGNA KAPITAL | |
|---|---|
| ------------------------------------------- | -- |
| 2010- | 2009- | ||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 12-31 | 12-31 |
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 31 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande | 7 | 11 | |
| Uppskjuten skattefordran | 4 | 2 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 478 | 3 480 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Aktuell skattefordran | 6 | 18 | |
| Kassa och bank | 1 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 7 | 18 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 485 | 3 498 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 23 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 596 | 426 | |
| Årets resultat | 9 | 127 | |
| Summa eget kapital | 1 482 | 1 430 | |
| Avsättningar | |||
| Räntebärande avsättningar | 8 | 11 | |
| Summa avsättningar | 8 | 11 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skuld till koncernföretag (räntebärande) | 1 991 | 2 051 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 991 | 2 051 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 1 | 1 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
27 | 3 | 5 |
| Summa icke räntebärande skulder | 4 | 6 | |
| Summa kortfristiga skulder | 4 | 6 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 485 | 3 498 | |
| Ställda säkerheter | 29 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 29 | - | - |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Totalt eget kapital |
|||||
| Ingående balans per 1 januari 2009 |
79 | 708 | 90 | 632 | 1 509 | |||||
| Årets resultat | 127 | 127 | ||||||||
| Transaktioner med aktieägare |
||||||||||
| Utdelning till aktieägare | –206 | –206 | ||||||||
| Utgående balans per 31 december 2009 |
79 | 708 | 90 | 553 | 1 430 | |||||
| Årets resultat | 9 | 9 | ||||||||
| Transaktioner med aktieägare |
||||||||||
| Överlåtelse av egna aktier vid bolagsförvärv |
43 | 43 | ||||||||
| Utgående balans per 31 december 2010 |
79 | 708 | 90 | 605 | 1 482 |
| MSEK om ej annat anges | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter och resultat | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
| Försäljningsintäkter | 6 527 | 7 019 | 9 840 | 9 280 | 7 609 | 6 214 | 5 477 | 5 302 | 5 235 |
| Tillväxt, % | –7 | –29 | 6 | 22 | 22 | 13 | 3 | 1 | 2 |
| varav volymer och pris | –1 | –33 | 2 | 14 | 10 | 6 | 7 | 3 | –1 |
| varav förvärv/avyttring | 0 | 1 | 3 | 8 | 13 | 5 | –3 | 1 | 3 |
| varav valutaeffekter | –6 | 3 | 1 | 0 | 1 | 2 | –1 | –3 | 0 |
| Omsättning i utlandet, % | 77 | 81 | 82 | 82 | 80 | 77 | 75 | 72 | 72 |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 565 | 479 | 1 388 | 1 512 | 1 103 | 751 | 569 | 472 | 511 |
| Avskrivningar | 280 | 225 | 225 | 203 | 209 | 194 | 185 | 285 | 300 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 401 | 265 | 1 172 | 1 318 | 9421) | 5531) | 384 | 305 | 325 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 284 | 254 | 1 163 | 1 309 | 894 | 557 | 384 | 187 | 211 |
| Engångsposter2) | –63 | –47 | –116 | - | –39 | 7 | - | ET | ET |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångsposter | 347 | 301 | 1 279 | 1 309 | 933 | 550 | 384 | ET | ET |
| Resultat före skatt (EBT) | 112 | 119 | 990 | 1 175 | 797 | 484 | 297 | 92 | 83 |
| Årets resultat | 27 | 34 | 723 | 901 | 585 | 351 | 203 | 26 | 21 |
| Totalresultat | –298 | –142 | 1 124 | 1 035 | 439 | 485 | 220 | –42 | –58 |
| Kassaflöde | |||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 391 | 719 | 673 | 875 | 778 | 730 | 426 | 395 | 118 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | 241 | –188 | –418 | –225 | –424 | –667 | –159 | –112 | 19 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –616 | –541 | –396 | –487 | –395 | 58 | –370 | –165 | –177 |
| Årets kassaflöde | 16 | –10 | –141 | 163 | –40 | 121 | –103 | 118 | –40 |
| Operativt kassaflöde | 418 | 731 | 931 | 985 | 821 | 659 | - | - | - |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||||||
| Balansomslutning | 6 570 | 7 442 | 8 625 | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 | 5 178 | 5 298 |
| Sysselsatt kapital | 4 897 | 5 701 | 6 419 | 5 594 | 4 998 | 4 949 | 4 377 | 4 247 | 4 316 |
| Operativt kapital | 4 611 | 5 425 | 6 120 | 5 207 | 4 792 | 4 699 | 4 227 | 4 001 | 4 183 |
| Nettoskuld | 1 856 | 2 422 | 2 774 | 2 238 | 2 602 | 1 846 | 1 858 | 1 791 | 1 931 |
| Eget kapital | 2 755 | 3 003 | 3 346 | 2 969 | 2 190 | 2 853 | 2 369 | 2 210 | 2 252 |
| Data per aktie, SEK | |||||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, 1000-tal3) | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 90 702 | 120 000 | 120 000 | 120 000 | 120 000 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal3) | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 93 062 | 122 940 | 122 736 | 122 736 | 122 736 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång före utspädning, 1000-tal | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 | 120 000 | 120 000 | 120 000 | 120 000 |
| Antal utestående aktier vid årets utgång efter utspädning, 1000-tal | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 | 122 940 | 122 736 | 122 736 | 122 736 |
| Resultat per aktie före utspädning | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,45 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 | 0,17 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal utestående aktier | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,77 | 19,74 | 18,42 | 18,77 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,3 | 18,00 | 18,35 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie | 5,20 | 9,62 | 8,68 | 11,12 | 9,89 | 5,94 | 3,47 | 3,22 | 0,96 |
| Utdelning per aktie (för 2010 enligt styrelsens förslag) |
1,0 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - | - | - |
| P/E-tal | 245,1 | 163,3 | 5,2 | 12,9 | 20,7 | ET | ET | ET | ET |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ET | ET | ET | ET |
| Börsvärde vid årets slut, MSEK | 6 648 | 5 496 | 3 626 | 11 590 | 10 252 | ET | ET | ET | ET |
| Investeringar | |||||||||
| Anläggningar (brutto) | 128 | 182 | 301 | 195 | 146 | 218 | 199 | 195 | 176 |
| Nyckeltal | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 8,7 | 6,8 | 14,1 | 16,3 | 14,5 | 12,1 | 10,4 | 8,9 | 9,8 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 6,1 | 3,8 | 11,9 | 14,2 | 12,41) | 8,91) | 7,0 | 5,8 | 6,2 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 4,4 | 3,6 | 11,8 | 14,1 | 11,7 | 9,0 | 7,0 | 3,5 | 4,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångsposter, % | 5,3 | 4,3 | 13,0 | 14,1 | 12,3 | 8,9 | 7,0 | ET | ET |
| Vinstmarginal (EBT), % | 1,7 | 1,7 | 10,1 | 12,7 | 10,5 | 7,8 | 5,4 | 1,7 | 1,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 5,5 | 4,3 | 20,0 | 24,5 | 18,2 | 11,9 | 10,7 | 4,7 | 5,0 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 5,6 | 4,3 | 20,7 | 25,4 | 19,1 | 12,2 | 9,4 | 7,54) | 7,44) |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % | 6,9 | 5,1 | 22,8 | 25,4 | 19,9 | 11,8 | 9,4 | ET | ET |
| Avkastning på eget kapital, % | 0,9 | 1,1 | 23,4 | 35,9 | 25,1 | 13,7 | 9,0 | 1,2 | 0,9 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 4,1 | 3,3 | 14,3 | 17,4 | 13,3 | 9,4 | 8,5 | 3,8 | 4,1 |
| Soliditet, % | 41,9 | 40,4 | 38,8 | 38,6 | 30,9 | 43,7 | 43,3 | 42,5 | 42,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,9 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 1,6 | 1,8 | 6,1 | 8,6 | 8,4 | 6,9 | 4,1 | 1,9 | 1,6 |
| Personal | |||||||||
| Medelantal anställda | 4 454 | 4 586 | 5 389 | 5 013 | 4 689 | 4 135 | 4 138 | 3 920 | 3 766 |
| varav utomlands | 3 460 | 3 638 | 4 211 | 3 907 | 3 611 | 3 011 | 2 936 | 2 617 | 2 400 |
| Antal anställda vid periodens slut | 4 381 | 4 435 | 5 291 | 5 256 | 4 942 | 4 479 | 4 011 | 3 874 | 3 835 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader |
1 724 | 1 874 | 2 098 | 1 938 | 1 706 | 1 480 | 1 385 | 1 374 | 1 360 |
| Försäljning per anställd, kSEK | 1 465 | 1 531 | 1 826 | 1 851 | 1 623 | 1 503 | 1 324 | 1 352 | 1 390 |
*) Nyckeltalen avseende åren 2002–2003 är ej omräknade enligt IFRS.
1) Rörelseresultatet (EBITA) redovisas exklusive engångsposter, såsom de rapporterades ursprungligen.
2) Engångsposter för
– 2010, totalt –63 MSEK, består av nedskrivning av goodwill i affärsområde Ventilations verksamhet i USA, 110 MSEK, realisationsvinst på fastighets försäljningen i Luxemburg, 73 MSEK, kostnader avseende nedläggningen av Ventilations enhet i Texas, 7 MSEK samt omstruktureringskostnader om 19 MSEK.
– 2009, totalt –47 MSEK, består av kostnader för besparingsprogram, 45 MSEK, resultat från försäljning av verksamheten i Folke Perforering, 10 MSEK samt kostnader för nedläggning av Lindab Plåt i Edsvära, 12 MSEK.
– 2008, totalt –116 MSEK, består av kostnadsreduceringsprogrammet, 117 MSEK, nedskrivning av varulager 18 MSEK, realisationsvinst fastighetsför säljning 14 MSEK samt reavinst på avyttring av delägande i företag om 18 MSEK och kostnader för byte av koncernchef 13 MSEK.
– 2006, totalt –39 består av omstruktureringskostnader på 41 MSEK, kostnader i samband med börsnoteringen med 25 MSEK samt reavinst på försäljning av fastigheter med 27 MSEK.
– 2005, totalt 7 MSEK, består av omstruktureringskostnader med 40 MSEK samt reavinst på försäljning av fastigheter med 47 MSEK.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
3) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
4) För att möjliggöra jämförelse med åren 2004–2006 är 2002–2003 beräknade på rörelseresultatet (EBITA).
Finansiella definitioner, se sidan 123.
| NOT | 1 | ALLMÄN INFORMATION | 87 |
|---|---|---|---|
| 2 | SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER | 87 | |
| 3 | RISKER OCH RISKHANTERING | 94 | |
| 4 | VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL | 99 | |
| 5 | FÖRETAGSFÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR | 100 | |
| 6 | PERSONAL OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE | 102 | |
| 7 | SEGMENTSREDOVISNING | 106 | |
| 8 | AV- OCH NEDSKRIVNINGAR PER TILLGÅNGSSLAG OCH FUNKTION | 107 | |
| 9 | KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG | 107 | |
| 10 | ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER | 107 | |
| 11 | FORSKNING OCH UTVECKLING | 108 | |
| 12 | ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH KOSTNADER | 108 | |
| 13 | FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER | 108 | |
| 14 | SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT | 109 | |
| 15 | RESULTAT PER AKTIE | 110 | |
| 16 | IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 110 | |
| 17 | MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 112 | |
| 18 | TAXERINGSVÄRDEN | 113 | |
| 19 | ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV | 113 | |
| 20 | ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 113 | |
| 21 | VARULAGER | 113 | |
| 22 | KORTFRISTIGA FORDRINGAR | 113 | |
| 23 | AKTIEKAPITAL OCH ANTAL AKTIER | 114 | |
| 24 | AVSÄTTNINGAR TILL PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER | 114 | |
| 25 | ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR | 116 | |
| 26 | KONCERNENS UPPLÅNING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT | 116 | |
| 27 | UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER | 117 | |
| 28 | LEASING | 118 | |
| 29 | STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER/ANSVARSFÖRBINDELSER | 118 | |
| 30 | TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE | 119 | |
| 31 | KONCERN- OCH INTRESSEFÖRETAG | 120 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 9 mars 2011, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 11 maj, 2011.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tilllämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU, och Rekommendation 1 från Rådet för finansiell rapportering. Lindab tilllämpar även uttalanden från IFRIC, International Financial Reporting Interpretations Committee.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde över årets resultat (i förekommande fall baserat på bedömningar).
Följande ändringar av redovisningsprinciper har trätt i kraft från och med 1 januari 2010, som skulle kunna vara relevanta för koncernen:
värdeförändringar eller kassaflödesförändringar i ett finansiellt instrument som en säkrad post. Godkänd av EU 15 september 2009.
• Förbättringar av IFRS-standarder avser vissa tillägg till IFRS. I förekommande fall har bestämmelserna beaktats. Godkänd av EU i januari 2009.
Ändringarna av IFRS 3 har beaktats vid de förvärv som har genomförts under året. I övrigt har bestämmelserna inte fått några direkta konsekvenser för Lindab. Däremot har de givit upphov till ytterligare notupplysningar, inklusive, i förekommande fall uppdateringar av redovisningsprinciper.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller ändrade redovisningsrekommendationer som kan vara relevanta för koncernen, men som träder i kraft så att de ej behöver tillämpas i föreliggande årsredovisning. Senaste tillämpningsdatum anges i anknytning till respektive rekommendation.
av finansiella instrument ur balansräkningen. Om en överföring av tillgångar inte resulterar i borttagande i sin helhet ska även detta upplysas om. På samma sätt, om företaget behåller ett engagemang i den borttagna tillgången ska företaget även upplysa om detta. (Förväntas godkännas av EU Q2 2011.)
• Förbättringar av IFRS-standarder (utgivna i maj 2010). IASB har gett ut sin tredje samling av tillägg till nuvarande standarder, huvudsakligen i syfte att ta bort inkonsekvenser samt klargöra formuleringar. Det finns separata övergångsregler för varje tilllägg, men vanligtvis ska de tillämpas med början 1 januari 2011.
Lindab kommer att utvärdera effekterna av tillämpningen av ovanstående uttalanden/standarder under 2011.
Rådet för finansiell rapportering har givit ut RFR 1 respektive RFR 2, samt UFR 1–8. RFR står för Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering och UFR står för Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Årsredovisningslagen (ÅRL) klargör vilka regler som ett noterat företag ska tillämpa vid upprättande av delårsrapporter. RFR 1 har tillämpats i förekommande fall vid utformningen av Lindabs finansiella rapporter.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Lindab International AB samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt intressebolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS medför en del redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar av redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är av komplex karaktär eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller en tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Detsamma gäller för intresseföretag, till den del som motsvaras av koncernens andel. Se not 30, Transaktioner med närstående.
Rörelseförvärv hanteras enligt förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv. Denna kännetecknas av att förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till marknadsvärde efter beaktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället. Anskaffningsutgiften för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet.
IFRS 3 har ändrats med verkan för Lindab från och med 2010. Härefter ska alla betalningar för att köpa en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Detta kräver att den förväntade förvärvsanalysen beräknas och tillämpas direkt i anknytning till förvärvet, eftersom alla förändringar därefter påverkar rörelseresultatet. Vidare ska alla transaktionsutgifter avseende förvärv kostnadsföras från och med 2010. Från och med 2010 gäller alltså att det endast är förvärvspriset för den förvärvade verksamheten som redovisas som en tillgång och kan utgöra underlag för beräkning av goodwill. I förvärv genomförda till och med 2009 medtogs hela anskaffningsutgiften för förvärvet i goodwillberäkningen, d.v.s. även alla transaktionsutgifter och ändringar i köpeskillingen efter förvärvstidpunkten.
När det beräknade förvärvsvärdet för dotterföretaget överstiger marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av eventualförpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. Uppkommen goodwill skrivs inte av utan prövning av nedskrivningsbehovet görs löpande, minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under beräknad nyttjandeperiod.
Om förvärvsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.
Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under året ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. För dotterföretag i Lindab se not 31, Koncern- och intresseföretag.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernens konsoliderade rapporter över totalresultat och finansiell ställning enligt IAS 28, Innehav av intresseföretag, och därmed enligt kapitalandelsmetoden. I rapporten över finansiell ställning redovisas anskaffningskostnaden för aktierna, efter justering för koncernens andel i intresseföretagets resultat, bland finansiella anläggningstillgångar, som andra långfristiga värdepappersinnehav av väsentlighetsskäl. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas bland reserver. Andelar av intressebolags resultat ska i enlighet med IAS 1 redovisas på separata rader i de finansiella rapporterna. Lindabs innehav av intressebolag utgör dock mindre värde och redovisas därför ej på egna rader. Koncernens andel av intresseföretagets resultat efter finansiella poster (som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet), redovisas i rapporten över totalresultatet under rubriken Övriga finansiella intäkter och kostnader.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter (dotterbolag och intressebolag) tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet i enlighet med IAS 21.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader (not 12) och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader (not 13).
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde. Lindab följer IFRS 8, Rörelsesegment, som kräver upplysningar om rörelsesegment. Koncernens segment är de tre affärsområdena, Ventilation, Building Components och Building Systems. De två senare utgjorde tidigare affärsområde Profile.
Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Allokering sker av kostnader och nettotillgångar efter behov. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Övrigt och omfattar moderbolagsfunktioner och Group Treasury. Till och med 2009 även viss stålbearbetning till externa kunder. Redovisning av segment framgår av not 7, Segmentredovisning.
Intäktsredovisning sker enligt IAS 18, Intäkter. Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. För vissa större entreprenaduppdrag förekommer även att vinstavräkning sker successivt i takt med färdigställandet. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Inom Lindabkoncernen finns det ett aktierelaterat incitamentsprogram som berättigar nyckelpersoner att köpa optioner att teckna aktier i bolaget. Deltagarna betalar initialt ett marknadsvärde för sina optioner men kommer under intjäningsperioden, så länge de kvarstår i tjänst, erhålla återbetalning av upp till halva det verkliga värde som erlagts för optionerna. Programmet ger av denna anledning upphov till en förmån för de enskilda individerna och kostnaden för denna förmån redovisas löpande under den aktuella intjäningsperioden. I de fall optionerna blir inlösta kommer de att ge upphov till en utspädningseffekt. Om teckningskursen för aktierna är högre än den genomsnittliga börskursen under perioden anses optionerna inte förväntas leda till någon utspädningseffekt.
All upplåning redovisas till verkligt värde d.v.s. netto efter transaktionskostnader. Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23, Lånekostnader, ska de i så fall aktiveras.
Koncernen tillämpar IAS 12, Inkomstskatter. Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och –skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och –skulder, se not 14.
Redovisning av resultat per aktie sker enligt IAS 33, Resultat per aktie. Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier. Incitamentsprogram har genomförts under åren 2008–2010, varvid för 2008–2009 784 000 och för 2010 771 000 teckningsoptioner per år förvärvades av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Optionerna kan användas under tiden 1 juni 2010–31 maj 2011, 1 juni 2011–31 maj 2012, respektive 1 juni–31 maj 2013 för att teckna en aktie i Lindab International AB. För närvarande finns inte anledning att beräkna någon utspädningseffekt eftersom teckningskursen för aktierna är högre än den genomsnittliga börskursen för 2010. Återköp av egna aktier har skett under 2008 och under 2010 har delar av dessa överlåtits som likvid för företagsförvärv. Detta har beaktats vid beräkningen av resultat per aktie.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter, värderas enligt IFRS 3, Rörelseförvärv. Goodwill utgörs av det belopp som, från och med 2010 det beräknade förvärvspriset på verksamheten vid förvärvstillfället (inklusive beräknade tilläggsköpeskillingar) och till och med 2009 anskaffningsvärdet, överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar, vid förvärvstillfället. Från och med 2010 får alltså inte transaktionskostnader och justeringar av villkorade köpeskillingar ingå i underlaget för beräkning av goodwill. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 88. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen görs normalt beräkningen på koncernnivå och på respektive affärsområde. Denna princip har dock frångåtts under 2010 då en separat värdering har skett av affärsområde Ventilations verksamhet i USA. Bakgrunden är att den strategiska planen som Lindabkoncernen upprättade under 2010 stöder en Europa-fokusering över tiden.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter/intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–10 år.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, filialer och kontor. Dessa redovisas till det bokförda restvärdet, d.v.s. anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s. k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta ej är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 5 |
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Likvida medel utgörs av kassa och bank.
pensionsförpliktelser, ingår i denna kategori.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura skickats, leverantörsfakturor tas upp när faktura mottagits. Redovisning av finansiella anläggningstillgångar sker till sina respektive upplupna anskaffningsvärden. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningsvärdet. Se vidare not 19 och 20, Långfristiga anläggningstillgångar, för uppgifter om värde och tillgångsslag.
Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Gränsdragningen mellan och redovisningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell tillgång som anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som förväntas regleras eller avyttras inom 12 månader efter balansdagen klassificeras således som omsättningstillgångar. Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen redovisas som kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna
i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar samt valutaterminer.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering i utländsk verksamhet föreligger.
Derivat som inte identifierats som säkringsinstrument klassificeras i rapporten över finansiell ställning som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde över årets resultat. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i rapporten över totalresultatets finansiella poster i den period de uppstår.
Lindab tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra kassaflödet i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och vissa framtida kommersiella kassaflöden. Transaktionerna dokumenteras vid ingåendet, liksom målet för riskhanteringen. Dessutom dokumenteras också bedömningen, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflödet för de säkrade posterna. Vid ingåendet av en säkringsåtgärd utformas den så att den förväntas vara effektiv.
Lindabkoncernen använder inte finansiella instrument för att säkra finansiella risker i utlandsverksamheter varför säkringsredovisning i detta fall inte är aktuellt. Däremot tillämpas säkringsredovisning för de säkringar av valutarisker, i Lindab AB:s utlåning till och inlåning från koncernbolag, som sker med hjälp av terminskontrakt. Se även sidan 98.
Lindab har inga inköpsavtal med kontraktsvillkor som är av karaktären att de ska betraktas som derivatinstrument eller inbäddade derivat.
Inköp av råmaterial görs framför allt i SEK, EUR och USD. Inköp för ett bolag som görs på dess lokala marknad kan även göras i bolagets lokala valuta, exempelvis i RUB och GBP. Lindab har i mindre omfattning förbundit sig att köpa vissa volymer, före ett avtalat datum, från en leverantör som tillhandahåller ett överenskommet lager för Lindabs räkning. Lindab kan lägga beställningar vid behov och betalning sker efter leverans.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas minst årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkliga värdet, minskat med försäljningskostnader, och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på lägsta nivå, d.v.s. i första hand per tillgång, men om detta ej är lämpligt, per kassagenererande enheter (KGE). För Lindabkoncernen anses de kassagenererande enheterna normalt vara respektive affärsområde, eftersom de är så starkt integrerade. Undantag har dock gjorts under 2010 då affärsområde Ventilations verksamhet i USA värderades separat, se avsnittet om goodwill på sidan 90.
Varulager redovisas i enlighet med IAS 2. Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster, upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker, när det är aktuellt, enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna ska vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Redovisning av koncernbidrag i moderbolaget görs i enlighet med ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Dessa uttalar att koncernbidrag ska redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Erhållna koncernbidrag har därför redovisats som utdelning i rapporten över totalresultatet. Då koncernbidrag lämnas redovisas det alltid, tillsammans med sitt skattebelopp, som avgående poster från balanserad vinst i eget kapital.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i kon-
cernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se sidan 79, Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen samt för inlösen se not 23, Aktiekapital och antal aktier.
För avsättningar tillämpas IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19, Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Lindab tillämpar IAS 19, Ersättningar till anställda, vilket innebär att pensionsförmåner och andra ersättningar, såsom vid uppsägning, till anställda efter avslutad anställning beräknas med hänsyn till bland annat uppskattade framtida löneökningar och inflation. I rekommendationen skiljs mellan avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge och Luxemburg. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl. a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Avgiftsbestämda planer föranleder ingen omvärdering i koncernredovisningen. Utbetalningar för dessa kostnadsförs i den period de anställda har utfört de tjänster avgiften avser. Kostnaderna redovisas i sin helhet inom rörelseresultatet.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden av karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring som verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser.
Förmånsbaserade åtaganden däremot, värderas i princip årligen. Åtaganden av mindre värde omvärderas med rimliga intervall eller vid behov. Beräkningarna utförs av oberoende aktuarier. Kostnader som uppkommer p.g.a. omvärderingen redovisas i rörelseresultatet. Räntedelen i pensionsskuldernas förändring redovisas dock som finansiella kostnader.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t. ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Värderingen av skulden för de förmånsbestämda planerna görs till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med användande av en diskonteringsränta. För beräkningen används den s. k. "Projected Unit Credit Method". Denna innebär att varje tjänstgöringsperiod ger upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. För varje enhet görs en separat beräkning och tillsammans utgör enheterna den totala förpliktelsen på balansdagen. På det här sättet kostnadsförs (pensions) betalningarna linjärt under anställningstiden.
Vid beräkningen av skulden används s. k. "aktuariella antaganden", som innefattar bl. a. förväntade löne- och pensionsökningar samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Den diskonteringsränta som tillämpas är den som gäller på balansdagen för förstklassiga företagsobligationer eller, om dylika saknas, statsobligationer för respektive valuta. Räntan bör ha en återstående löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna om möjligt. Förändringar i aktuariella antaganden och utfall som avviker från antaganden ger upphov till så kalllade aktuariella vinster eller förluster.
Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas ej när de faller inom den s. k. tioprocentiga "korridoren". Det är först när de aktuariella vinsterna/förlusterna faller utanför "korridoren", d.v.s. överstiger 10 procent av nuvärdet av åtagandet eller av det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar, som intäkterna respektive kostnaderna redovisas. Resultatfördelningen görs då över återstående tjänstgöringstid för de personer som omfattas av planen.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Redovisning av finansiell leasing medför att anläggningstillgångar upptas som tillgångspost i rapporten över finansiell ställning och att motsvarande lång- och kortfristig skuld bokförs. Anläggningstillgångar avskrivs enligt plan över den ekonomiska livslängden, medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulden. Tillgångarna redovisas i rapporten över finansiell ställning under det tillgångsslag som de tillhör.
Vid operationell leasing redovisas inte någon tillgångs- eller skuldpost i rapporten över finansiell ställning. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i rapporten över totalresultatet linjärt över leasingperioden. Uppgifter om leasing, se not 28.
Lindab tillämpar indirekt metod i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investeringsoch finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen. Se vidare not 29.
Händelser efter balansdagen redovisas enligt IAS 10, Händelser efter rapportperioden.
Statliga stöd redovisas enligt IAS 20, Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Redovisning av sjukfrånvaro och könsfördelning bland ledande befattningshavare görs i enlighet med rekommendation RFR 1 från Rådet för finansiell rapportering, Redovisning för juridisk person.
Uppgifter lämnas om frånvaro, p.g.a. sjukdom, för anställda i Sverige, under räkenskapsåret. Uppgifter om könsfördelning redovisas som fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i Lindabs ledning. Fördelningen redovisas var för sig och uppgifterna avser förhållanden på balansdagen, se not 6.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24, Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 30, Transaktioner med närstående.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
Koncernen har från och med 2009 infört rapporter över totalresultat samt finansiell ställning, i stället för resultat- och balansräkning. Vidare rapporterar koncernen endast transaktioner med ägare i rapporten avseende förändringar i eget kapital. Övriga transaktioner, som tidigare redovisats i eget kapital, redovisas nu som övrigt totalresultat för perioden inom rapporten över totalresultat för perioden. Redovisningsrådet har, med verkan från och med 2010, beslutat att räkningarna ska följa IAS 1 i möjligaste mån, dock ska alternativet med en resultaträkning och en separat rapport över totalresultatet tillämpas.
IAS 27, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter anger att all utdelning från dotterbolag ska redovisas i moderbolagets resultaträkning. Under särskilda omständigheter kan en sådan utdelning utgöra en indikation på att värdet av aktierna har sjunkit och att ett nedskrivningstest därför ska göras. RFR har accepterat tillämpning av denna bestämmelse.
IFRS 3, Rörelseförvärv, har ändrats med verkan från och med 2010, men enligt RFR 2 ska anskaffningsvärdet även fortsättningsvis redovisas enligt ÅRL och balansposten därmed inkludera transaktionskostnader och villkorade köpeskillingar. Negativ goodwill behöver inte kostnadsföras direkt. ÅRL har vidare ändrats och möjliggör redovisning av skuld till verkligt värde. Frivilligt undantag kvarstår dock på grund av osäkra skattekonsekvenser.
I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan dessa uppdelas i uppskjuten skatteskuld, vilken redovisas som en ej räntebärande skuld, och andra reserver i eget kapital. Uppdelning sker efter respektive lands skattesats.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering är att identifiera, mäta och förhindra att dessa risker blir verklighet och samtidigt ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. De risker Lindab kan utsättas för är strategiska, operativa och finansiella, legala risker men också det som kan hota vårt goda anseende och rykte.
Likt andra globala företag riskerar Lindabkoncernen att drabbas av skador uppkomna av naturkatastrofer, terroraktioner och andra typer av konflikter. I koncernens riskhantering ingår att bevaka omvärlden och skapa rutiner för att dels reagera men också agera på ett klokt sätt när katastrofen är ett faktum.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora regionala, nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki, Corus Panels and Profiles, Marley, Plannja, Fläkt Woods, Swegon, Trox, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning och är svåra att transportera.
Lindab har också valt att tidigt etablera sig i s. k. "lågkostnadsländer" för att kunna vara konkurrenskraftigt.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkterna och tjänsterna till nya situationer.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas självklart av förändringar av priserna på råvaran. Lindab försöker att rationalisera produktionen och organisationen för att vara konkurrenskraftig. Under de senaste åren har även priser på flera insatsvaror för konkurrerande material stigit, såsom plast och betong, vilket totalt medförde att konkurrenssituationen åtminstone inte försämrades. Stål har många fördelar framför plast och betong, vilka bör framhållas än mer. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga goda långsiktiga relationer med potentiella kunder samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Förändringar i den politiska situationen och/ eller andra politiska beslut kan ha inflytande och därmed påverka kundens investeringar. Lindab har en spridning i 31 länder, vilket balanserar de olika landsspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock ej att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska lågkonjunkturen påverkar fortfarande merparten av Lindabs marknader och har därför fått en stor inverkan på Lindab.
Inom affärsområde Ventilation finns en trend som inte påverkas något nämnvärt av konjunkturen, det ökade kravet på bättre inomhusklimat och energieffektivitet. Luften ska bytas oftare, utan ljud och den ska vara ren och allt detta ska ske till en låg energikostnad.
Inom affärsområdena Building Components och Building Systems finns en liknande trend där byggmaterial i stål vinner marknad på bekostnad av bl. a. träkonstruktioner. Fördelarna med stål är bl. a. att det inte möglar och i många fall kan återvinnas. Dessutom kan en större andel av produkterna tillverkas i fabriker vilket ger en lägre kostnad och bättre logistik.
Vid en generell ekonomisk nedgång och när den globala konjunkturen och världsmarknaden viker ned är det viktigt att reagera snabbt och vidta erforderliga åtgärder. Den snabba förändring av marknadsförutsättningarna som inträffade under 2008 fortsatte in i 2009. Lindab agerade snabbt och stor vikt lades vid att bemöta konjunkturnedgången, först och främst med fokus på att balansera kostnadsstrukturen och kassaflödet. Två kostnadsbesparingsprogram, varav det ena påbörjades 2008, har genomförts i syfte att sänka de icke volymrelaterade årliga kostnaderna med 560 MSEK. Full effekt har uppnåtts från inledningen av 2010.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med sina viktigaste leverantörer av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Genom att centralisera stålinköpen kan bolaget stärka sin förhandlingsposition och förhandla fram bättre priser. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att samla alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
En förändring av stålpriset med 10 procent påverkar Lindabs resultat med cirka 180 MSEK förutsatt att försäljningspriserna inte ändras. Historiskt sett har dock företaget justerat priserna när stålpriserna förändrats.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala för levererade produkter på grund av sin finansiella ställning.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder över hela världen, vilket medför naturligt att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen ej får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett stort antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för cirka 1,5 procent av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserven för kundförluster per den 31 december 2010 uppgick till 80 MSEK (99). Under året har kostnadsförts 24 MSEK (57) avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,4 procent (0,8) av koncernens försäljningsintäkter.
Inom de tre affärsområdena Ventilation, Building Components och Building Systems finns olika säsongsvariationer. Ventilations produkter är inomhusprodukter och är därför inte direkt exponerade för väderleksförändring. Försäljningen är traditionellt svagare under semestertider. Building Components och Building Systems har nästan uteslutande produkter för utomhusbruk och följer årstiderna. Vintern är normalt lågsäsong och de högsta försäljningssiffrorna sträcker sig från sommaren och fram till hösten.
Inom affärsområde Ventilation har reklamationsnivån historiskt varit låg för produktgruppen kanalsystem, medan den för Comfort varit något högre beroende på en tekniskt mer komplicerad produkt. För Building Components har reklamationsnivån historiskt varit låg. Vissa kostnader har uppstått inom produktgruppen Topline där beläggningsmaterialet Plastisol har flagnat. Numera används ett nytt beläggningsmaterial.
Inom Building Systems är Lindab i huvudsak endast leverantör till lokala byggentreprenörer, vilka har ansvaret för uppförandet av byggnaderna varför någon reklamationsrisk för uppförandet inte ska föreligga. Viss försäljning sker dock direkt till slutkunden och i sådant fall vilar reklamationsansvaret för uppförandet på Lindab. Oavsett vem som har risk för uppförandet svarar Lindab för att levererat material är korrekt. Reklamationer har förekommit under 2005–2010 avseende rostangrepp för takdetaljer.
För räkenskapsåret 2010 var 58 MSEK (80) reserverat. Se not 25, Övriga avsättningar.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att anpassa sig till ny eller strängare miljölagstiftning. Det kan också gälla sanering av mark för tidigare eller nu ägda fastigheter, avfallshantering etc. Inga kända miljöskulder finns och verksamheten är inte av den karaktären att den ger upphov till föroreningar av mark eller vatten vilket skulle kunna medföra saneringsbehov. Koncernen ska arbeta efter och följa såväl den svenska som den internationella lagstiftningen. För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor finns en särskild miljöförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika tvister. Dessa kostnader kan uppkomma genom exempelvis förlikning och utdömda ersättningar.
Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom koncernen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponeringen görs en kvartalsvis genomlysning av samtliga bolag inom koncernen.
Koncernen är inblandad i tvister motsvarande normal omfattning för koncernens verksamhet. En ny tvist har uppkommit grundat på ett garantiansvar. Lindab har bestritt ansvar. Lindabs exponering uppgår till högst 15 MSEK. I dotterbolaget Astron Buildings S.A. pågick vid förvärvstillfället tvister avseende fel i levererade byggnader. Lindab har med säljaren av Astron avtalat att denne tar risken för utgången av dessa tvister. Dessa tvister är nu avslutade. Mindre tvister har uppkommit efter förvärvet. En reservering är gjord i räkenskaperna på 2 MSEK (2).
Bolaget är part i en skattetvist i Tjeckien. Tvisten är resultatet av en skatterevision 2003 av bolagets tjeckiska dotterbolag, Lindab s.r.o., avseende taxeringsåren 2001 och 2000. Mot bakgrund av vad som framkom i skatterevisionen ålade det tjeckiska skatteverket Lindab s.r.o. att betala ett sammanlagt belopp om 8 MSEK i bolagsskatt, mervärdeskatt och straffavgift. Skatteverket hävdade att Lindab s.r.o. på ett icke tillfredsställande sätt redovisat de aktuella transaktionerna. Det belopp som Lindab ålades att betala baserades på den av skatteverket gjorda bedömningen. Bolaget delar inte det tjeckiska skatteverkets uppfattning och överklagade beslutet i dess helhet i februari 2005 hos det tjeckiska finansdepartementet. Bolaget har redan betalat den beslutade bolags- och mervärdeskatten. Hela kostnaden har tagits i räkenskaperna. Domstol i Tjeckien har ogillat bolagets överklagande. Bolaget har överklagat till högsta instans, som under 2008 återförvisade ärendet till första instans grundat på att förfarandet i den första taxeringen var felaktig. Bolaget saknar uppgift om när målet kan bli avgjort. Bolaget återfick under 2007 halva straffavgiften avseende bolagsskatt och halva straffavgiften avseende mervärdeskatt.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av då någon produkt som har levererats orsakar skador på person och egendom. Inom Building Systems har Lindab konstruktionsansvaret och därmed en risk för produktansvar vid skada. Erforderliga försäkringar finns tecknade samtidigt som rutiner för eliminering av risken för skada finns och utvecklas.
Dessa risker avser de kostnader som Lindab kan drabbas av på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende produkt, egendom, avbrott, ansvar, transport, liv, pensioner etc. Koncernen har sedvanliga globala försäkringar som omfattar huvudkontoret, tillverknings- och lagerutrymmen samt som täcker den egna transportverksamheten. Försäkringarna täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott, driftstörningar på maskiner, allmän ansvarsskyldighet och produktansvar, transport av varor på bolagets fordon, fordon och brott. Som ett naturligt led i Lindabs olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med externa rådgivare. I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för olika skador.
Även Lindabs ledande befattningshavare och styrelseledamöter är försäkrade med ett försäkringsskydd som bolaget anser lämpligt för ett företag av denna storlek och inom denna bransch. Lindab anser sig ha fullgott försäkringsskydd, sedvanligt i denna bransch, tillräckligt för de risker som verksamheten vanligtvis kan vara förenad med. Det finns givetvis ingen garanti att Lindab inte kommer att ådra sig förluster utöver vad dessa försäkringsskydd täcker.
Lindabs organiska tillväxt och lönsamhet på lång sikt är delvis beroende av förmågan att utveckla och framgångsrikt lansera och marknadsföra nya produkter. Om vi inte lyckas med detta på ett framgångsrikt sätt kan det påverka intäkterna på ett negativt sätt.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Vi strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där vi är verksamma. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen, för att säkerställa att samtliga anställda på våra marknader följer god affärssed.
Lindab kan av olika skäl såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll, t. ex. naturkatastrofer, drabbas av driftstopp. Med sin globala närvaro har koncernen stora möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Förlust av nyckelpersoner kan påverka koncernens intjäningsförmåga på ett negativt sätt. Kompetenta och engagerade ledare är avgörande för att Lindab ska kunna fullfölja sin strategi. För att säkerställa återväxten och identifiera framtida ledare inom koncernen arbetar vi med verktyget, Manager Profile. Ledande befattningshavare utvärderas regelbundet i syfte att identifiera ledarskap och kompetens. Modellen omfattar nu cirka 90 personer.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses finansieringsrisk, likviditetsrisk, ränterisk och valutarisk.
Lindabs finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten vilken är centraliserad till Koncernstab Ekonomi och Finans. Detta för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner och för att uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncernens gemensamma intressen.
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras.
Lindabkoncernen har sedan december 2007 ett bindande kreditavtal med Nordea och Handelsbanken. Mot bakgrund av bl. a. de försämrade marknadsförutsättningarna omförhandlades avtalet under oktober 2009, varvid kreditramen minskades från 4,5 miljarder SEK till 3,5 miljarder SEK, motsvarande ett bedömt framtida finansieringsbehov. Löptiden är oförändrad, med förfallodatum den 17 december 2012. Kreditavtalet innehåller två s. k. "covenants" i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i kreditavtalet.
Likviditetsrisken definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Alla förfall på koncernens centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad vilket även ger effekter på kassaflödet. Det är, generellt sett, svagt negativt under perioden januari till juni varje år, för att sedan vara positivt under perioden juli till december.
Outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets slut till 1 791 MSEK (1 432).
Ränterisk är risken för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 856 MSEK (2 422 ), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn användas till att amortera befintliga lån.
För att begränsa ränterisken ingick Lindab i november 2009 två stycken treåriga ränteswapsavtal uppgående till 1,2 miljarder SEK. Innebörden av ränteswapsavtalen är att den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens upplåning förlängts från tre månader till femton månader.
Vid höjningar av räntan påverkas förutom koncernens räntekostnader även hyreskostnader. En höjning av räntan får inte full effekt första året tack vare ovan nämnda räntebindningstid. På hyresavtalen är räntan bunden i 3 månader. Vid en höjning av räntan med 1 procentenhet ökar koncernens kostnader med 11 MSEK (12), varav räntekostnader 6 MSEK (9) och hyreskostnader 5 MSEK (3).
Valutarisken är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar kassaflödet. Valutakursförändringar påverkar dessutom Lindabs rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning på följande sätt:
En försvagning av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar omsättningen med cirka 496 MSEK och rörelseresultatet EBIT med cirka 9 MSEK, givet 2010 års nivåer och mix för försäljning och intjäning.
77 procent (81) av Lindabkoncernens försäljning sker i utländsk valuta. Totalt sker försäljning i 16 (17) olika valutor, varav de viktigaste är EUR, DKK och GBP, vilket överensstämmer med föregående år.
Valutarisken kan delas upp i två olika kategorier beroende på hur själva exponeringen uppstår.
Uppstår vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 350 MSEK (500) årligen. Av transaktionsexponeringen upptagen i rapporten över finansiell ställning var 26 MSEK (29) säkrat vid årets utgång.
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Enligt finanspolicyn fattar varje enskilt koncernföretag beslut om huruvida säkring av transaktionsexponering ska ske. Eventuella säkringar av valutaexponering utförs därefter av Lindab AB.
Uppstår vid omräkning av utländska koncernföretags egna kapital till SEK. I enlighet med Lindabs finanspolicy har någon säkring av denna exponering inte skett under varken 2010 eller 2009.
Lindab AB:s utlåning och inlåning till koncernbolag sker i huvudsak i koncernbolagens lokala valuta. Valutarisken i dessa mellanhavanden koncentreras därför till Lindab AB som säkrar dem med hjälp av terminskontrakt. Värdering av terminskontrakten sker månadsvis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultat.
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löptid | Löptid | ||||
| Motvärde i MSEK | Belopp | månader | Belopp | månader | |
| Sälj | GBP | –158 | 1 | –204 | 0 |
| Sälj | USD | –167 | 1 | –174 | 0 |
| Sälj | CZK | –14 | 3 | –64 | 1 |
| Sälj | DKK | –18 | 3 | –763 | 3 |
| Sälj | CHF | –7 | 1 | - | - |
| Sälj | EUR | –240 | 2 | –212 | 3 |
| Sälj | NOK | –20 | 3 | –9 | 3 |
| Sälj | HUF | –127 | 6 | –114 | 8 |
| Sälj | RON | –8 | 2 | - | - |
| Sälj | LTL | –2 | 1 | –2 | 1 |
| Sälj | LVL | –1 | 1 | –1 | 1 |
| Sälj | RUB | –188 | 10 | –162 | 5 |
| Sälj total | –950 | –1 705 | |||
| Köp | CZK | 4 | 3 | - | - |
| Köp | DKK | - | - | 67 | 3 |
| Köp | CHF | 69 | 2 | 136 | 1 |
| Köp | EUR | 153 | 3 | 201 | 3 |
| Köp | NOK | 1 | 2 | - | - |
| Köp | EEK | - | - | 7 | 1 |
| Köp | HUF | - | - | 8 | 4 |
| Köp total | 227 | 419 | |||
| Netto | –723 | –1 286 |
Genomsnittskurs jan-dec Balansdagens kurs
| Land | Valuta | Valutakod | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bosnien-Herzegovina | 1 | BAM | 4,93 | 5,50 | 4,64 | 5,36 |
| Belgien | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Bulgarien | 1 | BGN | 4,88 | 5,43 | 4,60 | 5,29 |
| Danmark | 100 | DKK | 128,25 | 142,65 | 120,75 | 139,15 |
| Estland | 1 | EEK | 0,61 | 0,68 | 0,58 | 0,66 |
| Finland | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Frankrike | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Irland | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Italien | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Kazakstan | 100 | KZT | 4,95 | 5,23 | 4,67 | 4,90 |
| Kosovo | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Kroatien | 100 | HRK | 130,44 | 144,39 | 121,85 | 140,70 |
| Lettland | 1 | LVL | 13,48 | 15,05 | 12,68 | 14,60 |
| Litauen | 1 | LTL | 2,77 | 3,08 | 2,61 | 3,00 |
| Luxemburg | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Montenegro | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Nederländerna | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Norge | 100 | NOK | 119,26 | 121,61 | 115,20 | 124,30 |
| Polen | 1 | PLN | 2,39 | 2,46 | 2,27 | 2,50 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,27 | 2,50 | 2,10 | 2,44 |
| Ryssland | 100 | RUB | 23,74 | 24,07 | 22,31 | 23,86 |
| Schweiz | 100 | CHF | 690,97 | 703,57 | 723,55 | 695,35 |
| Serbien | 1 | CSD | 0,09 | 0,11 | 0,09 | 0,11 |
| Slovakien | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 11,13 | 11,92 | 10,55 | 11,49 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 37,77 | 40,16 | 35,54 | 39,22 |
| Tyskland | 1 | EUR | 9,55 | 10,62 | 9,00 | 10,35 |
| Ukraina | 100 | UAH | 92,05 | 96,31 | 86,65 | 90,80 |
| Ungern | 100 | HUF | 3,47 | 3,79 | 3,22 | 3,79 |
| USA | 1 | USD | 7,21 | 7,65 | 6,80 | 7,21 |
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter. Även uppskattningar kan ha en betydande inverkan.
Med implementeringen av IFRS 3, Rörelseförvärv, följde att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder inte längre skrivs av, utan i stället testas för eventuellt nedskrivningsbehov, minst en gång årligen eller när indikation finns. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande om lönsamheten sjunker i koncernen eller inom vissa delar av koncernen, eftersom detta kan utlösa ett nedskrivningsbehov av goodwill, vilket påverkar årets resultat. Under 2010 har nedskrivning gjorts med 110 MSEK. Redovisad goodwill uppgick till 2 591 MSEK (2 922) vid utgången av året.
För vidare information se not 16.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas.
Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs en bedömning av utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods m.m.
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna.
Vår bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även not 3.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter.
Koncernens redovisning av avsättningar, enligt IAS 37, innebär att 75 MSEK (120) redovisas som övriga avsättningar, se not 25. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Kostnader liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick till netto 104 MSEK (108) efter avdrag för finansiella placeringar. Det är viktigt att korrekta bedömningar görs vid val av parametrar för värderingen av pensioner. Eftersom koncernen tillämpar den s. k. "korridoren" får dock större ändringar ej så stor inverkan under ett enskilt år. Förändringarna redovisas endast när de avviker med mer än 10 procent av åtagandenas nuvärden eller det verkliga värdet för förvaltningstillgångar. Resultatjusteringen fördelas då ut på den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de personer som omfattas av planen.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även not 3.
Under året har Lindabkoncernen förvärvat samtliga aktier i IVK-Tuote Oy i Finland och i LB Kiel Linden AB i Sverige.
Aktierna i IVK-Tuote Oy konsoliderades från och med 26 mars. Bolaget producerar och marknadsför ventilationsprodukter för inneklimat. Förvärvet stärker affärsområde Ventilation på den finska marknaden, genom en fördjupning av sortimentet för Comfortprodukter. Under 2009 omsatte företaget 6 MEUR och hade ett rörelseresultat om 0,7 MEUR. Antalet anställda uppgick till 57 personer.
Köpeskillingen uppgick till 4,4 MEUR och erlades genom att Lindab överlät 559 553 av aktier i eget förvar. Förvärvet innebar att nettoskulden ökade med 10 MSEK och att koncermässig goodwill ökade med 9 MSEK.
Fastighetsbolaget LB Kiel Linden förvärvades från DAL Nordic Finance AB. Bolaget hyr ut fastigheter till svenska bolag i Lindabkoncernen. Bolaget har inga anställda. Köpeskillingen uppgick till 1 MSEK vilket i princip motsvarar det egna kapitalet i bolaget och även bolagets likvida medel. Det bokförda värdet på fastigheterna uppgick till 76 MSEK och bolagets lån uppgick till samma belopp, d.v.s. 76 MSEK. Under fjärde kvartalet, efter förvärvet, har vissa av fastigheterna sålts från LB Kiel Linden för ett sammanlagt försäljningspris om 49 MSEK, dock utan påverkan på koncernens resultat. Förvärvet innebar att nettoskulden ökade med 76 MSEK. Värdet på de fastigheter som ingick vid förvärvet har bedömts överensstämma med netto bokfört värde.
IVK konsoliderades från och med slutet av mars, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljningsintäkter för perioden 1 april till 31 december 2010 ökade med 46 MSEK samt att koncernens resultat efter skatt ökade med 3 MSEK. Om förvärvet hade genomförts den 1 januari 2010 beräknas försäljningsintäkterna, för koncernen, ha uppgått till 6 539 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknas ha uppgått till 28 MSEK, vilket hade motsvarat en ökning med 1 MSEK.
LB Kiel Linden konsoliderades från och med förvärvsdagen 5 oktober, då Lindab också fick bestämmande inflytande. Eftersom bolaget hyr ut fastigheter till Lindabkoncernen har koncernens försäljningsintäkter ej påverkats av förvärvet. Koncernens resultat efter skatt har dock ökat med 3 MSEK på grund av förvärvet. Om förvärvet hade genomförts den 1 januari 2010 beräknas koncernens resultat efter skatt ha ökat med 1 MSEK.
Föregående år genomfördes inga förvärv. Däremot slutförhandlades köpeskillingen för förvärvet av SIPOG a.s. under 2009, innebärande att en ytterligare köpeskilling om 41 MSEK jämte ränta och förvärvskostnader om 3 MSEK bokfördes. SIPOG-koncernen konsoliderades från och med 1 september 2008. En första delbetalning av köpeskillingen erlades 2008 med 18 MEUR och därutöver bokfördes förvärvskostnader, sammanlagt motsvarande 178 MSEK.
Under tredje kvartalet föregående år avyttrades verksamheten i Folke Perforering AB i Borlänge, Sverige. Köpare var RMIG Sweden AB som är marknadsledande inom perforering i Europa. Försäljningspriset var 15 MSEK och kassaflödepåverkan likaså medan reavinsten blev 10 MSEK. Avyttringen bedöms ha minskat Lindabs nettoförsäljning med 18 MSEK jämfört med utfallet för 2009.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringarnas inverkan på koncernens likvida medel.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2010 | 2009 | ||||||
| Köpeskilling | IVK | LB Kiel | Summa | |||||
| Kontant betalt | - | 1 | 1 | 41 | - | 15 | ||
| Andra betalningsmedel | 43 | - | 43 | - | ||||
| Direkta kostnader i samband med förvärvet* | ET | ET | ET | 3 | - | 0 | ||
| Sammanlagd köpeskilling | 43 | 1 | 44 | 44 | - | 15 | ||
| Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar/–skulder | 34 | 1 | 35 | - | - | –5 | ||
| Slutreglering som endast påverkar likvida medel för förvärv tidigare år | - | - | - | 1 | - | - | ||
| Goodwill/realiserat resultat | 9 | 0 | 9 | 45 | - | 10 | ||
| Kontant betald köpeskilling | - | 1 | 1 | 41 | - | 15 | ||
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | ET | ET | ET | 3 | - | 0 | ||
| Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget | –4 | –1 | –5 | ET | - | ET | ||
| Förskjutning i förvärv | - | - | 0 | 1 | - | - | ||
| Slutreglering och köpeskilling för förvärv tidigare år | - | - | 0 | 0 | - | - | ||
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring | –4 | 0 | –4 | 45 | - | 15 |
*) IFRS3, Rörelseförvärv har ändrats med verkan för Lindab fr.o.m. 2010. Detta innebär bl. a. att alla transaktionsutgifter avseende förvärv ska kostnadsföras, se vidare not 2.
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv framgår nedan. Förvärv 2009 utgörs endast av tilläggsköpeskilling för SIPOG-gruppen. Avyttrad verksamhet 2009 utgörs av inkråmet i Folke Perforering. Redovisade värden avser bokförda värden vid avyttringstillfället.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |||||
| IVK | LB KIel | Summa | ||||||
| Materiella anläggningstillgångar | 27 | 76 | 103 | - | - | 0 | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 12 | - | 12 | - | - | 0 | ||
| Uppskjuten skattefordran | - | - | 0 | - | - | ET | ||
| Varulager | 5 | - | 5 | - | - | –3 | ||
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 7 | 0 | 7 | - | - | –2 | ||
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 4 | 1 | 5 | - | - | ET | ||
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | 55 | 77 | 132 | - | - | –5 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 0 | - | 0 | - | - | ET | ||
| Kortfristiga och långfristiga skulder | 21 | 76 | 97 | - | - | - | ||
| Summa övertagna/avyttrade skulder | 21 | 76 | 97 | - | - | - | ||
| Förvärvade/avyttrade nettotillgångar | 34 | 1 | 35 | - | - | –5 | ||
| Goodwill | 9 | - | 9 | - | - | - | ||
| Realiserat resultat | - | - | - | - | - | 10 | ||
| Köpeskilling | 43 | 1 | 44 | - | - | 15 |
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget, Sverige1) | - | - | - | 1 | - | 1 |
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 795 | 199 | 994 | 727 | 220 | 947 |
| Belgien | 20 | 4 | 24 | 22 | 4 | 26 |
| Bulgarien | 4 | 3 | 7 | 6 | 4 | 10 |
| Danmark | 380 | 132 | 512 | 433 | 165 | 598 |
| Estland | 16 | 4 | 20 | 15 | 3 | 18 |
| Finland | 113 | 23 | 136 | 61 | 17 | 78 |
| Frankrike | 82 | 20 | 102 | 84 | 22 | 106 |
| Irland | 17 | 4 | 21 | 23 | 6 | 29 |
| Italien | 20 | 9 | 29 | 11 | 18 | 29 |
| Kroatien | 3 | 2 | 5 | 2 | 3 | 5 |
| Lettland | 1 | 6 | 7 | 7 | 2 | 9 |
| Litauen | 3 | 1 | 4 | 3 | 1 | 4 |
| Luxemburg | 228 | 27 | 255 | 239 | 30 | 269 |
| Nederländerna | 13 | 3 | 16 | 10 | 3 | 13 |
| Norge | 77 | 18 | 95 | 76 | 18 | 94 |
| Polen | 81 | 26 | 107 | 74 | 22 | 96 |
| Rumänien | 122 | 37 | 159 | 115 | 24 | 139 |
| Ryssland | 204 | 57 | 261 | 158 | 56 | 214 |
| Schweiz | 123 | 21 | 144 | 119 | 14 | 133 |
| Slovakien | 41 | 14 | 55 | 55 | 24 | 79 |
| Storbritannien | 227 | 58 | 285 | 255 | 61 | 316 |
| Tjeckien | 570 | 172 | 742 | 579 | 168 | 747 |
| Tyskland | 124 | 28 | 152 | 130 | 29 | 159 |
| Ungern | 138 | 35 | 173 | 225 | 41 | 266 |
| USA | 125 | 24 | 149 | 171 | 30 | 201 |
| Dotterföretag totalt | 3 527 | 927 | 4 454 | 3 600 | 985 | 4 585 |
| Koncernen totalt | 3 527 | 927 | 4 454 | 3 601 | 985 | 4 586 |
| Könsfördelning, ledande befattningshavare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 10 | |||||||
| 6 | 1 | 7 | 6 | - | 6 | ||
| 6 | 1 | 7 | 6 | - | 6 | ||
| 8 | 1 | 9 | 9 | 1 |
Sjukfrånvaron avser endast koncernens svenska verksamheter, %
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av den ordinarie arbetstiden | 3,8 | 4,1 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer | 25,5 | 32,7 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | ||
| Kvinnor | 4,9 | 5,3 |
| Män | 3,5 | 3,9 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori | ||
| 29 år eller yngre | 3,4 | 4,0 |
| Mellan 30 och 49 år | 3,3 | 3,7 |
| 50 år eller äldre | 5,2 | 5,3 |
| Personalkostnader | 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse och verkställande direktör |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse och verkställande direktör |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
||
| Moderbolaget, Sverige1) | 2,8 | - | 2,8 | 7,8 | - | 7,8 | ||
| Dotterföretag | ||||||||
| Sverige | 16,8 | 345,0 | 361,8 | 6,5 | 335,8 | 342,3 | ||
| Belgien | 1,2 | 7,7 | 8,9 | 1,8 | 8,6 | 10,4 | ||
| Bulgarien | 0,3 | 0,7 | 1,1 | 0,4 | 1,3 | 1,7 | ||
| Danmark | 3,7 | 227,2 | 230,9 | 3,9 | 293,9 | 297,8 | ||
| Estland | 0,9 | 2,2 | 3,1 | 1,0 | 2,4 | 3,4 | ||
| Finland | 1,4 | 46,9 | 48,3 | 2,2 | 30,6 | 32,8 | ||
| Frankrike | 1,6 | 32,4 | 34,0 | 2,2 | 38,2 | 40,4 | ||
| Irland | 0,9 | 8,1 | 9,0 | 1,4 | 13,1 | 14,5 | ||
| Italien | 1,2 | 10,0 | 11,2 | 1,3 | 10,6 | 11,9 | ||
| Kroatien | 0,2 | 0,6 | 0,8 | 0,2 | 0,6 | 0,8 | ||
| Lettland | 0,4 | 0,9 | 1,3 | 0,5 | 1,3 | 1,8 | ||
| Litauen | 0,3 | 0,5 | 0,8 | 0,3 | 0,6 | 0,9 | ||
| Luxemburg | 5,5 | 95,8 | 101,4 | 7,3 | 109,9 | 117,2 | ||
| Nederländerna | 1,1 | 6,4 | 7,4 | 0,9 | 5,7 | 6,6 | ||
| Norge | 1,3 | 45,0 | 46,2 | 1,4 | 45,0 | 46,4 | ||
| Polen | 3,2 | 16,0 | 19,2 | 4,3 | 14,2 | 18,5 | ||
| Rumänien | 1,8 | 19,1 | 20,9 | 1,9 | 26,6 | 28,5 | ||
| Ryssland | 1,8 | 27,6 | 29,3 | 0,5 | 17,4 | 17,9 | ||
| Schweiz | 4,1 | 76,5 | 80,6 | 4,3 | 82,3 | 86,6 | ||
| Slovakien | 0,4 | 5,0 | 5,4 | 0,0 | 8,9 | 8,9 | ||
| Storbritannien | 2,2 | 74,1 | 76,3 | 4,0 | 82,0 | 86,0 | ||
| Tjeckien | 2,5 | 94,5 | 97,0 | 2,7 | 107,9 | 110,6 | ||
| Tyskland | 1,4 | 52,3 | 53,7 | 0,0 | 70,0 | 70,0 | ||
| Ukraina | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,6 | 0,6 | ||
| Ungern | 6,9 | 24,0 | 30,8 | 5,4 | 29,4 | 34,8 | ||
| USA | 3,1 | 78,4 | 81,5 | 3,1 | 102,0 | 105,1 | ||
| Dotterföretag totalt | 64,2 | 1 296,6 | 1 360,8 | 57,5 | 1 438,9 | 1 496,4 | ||
| Koncernen totalt | 67,0 | 1 296,6 | 1 363,6 | 65,3 | 1 438,9 | 1 504,2 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,3 | - | 0,3 | 5,2 | - | 5,2 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | - | - | - | 2,1 | - | 2,1 |
| Koncernen totalt | 24,4 | 336,4 | 360,8 | 19,9 | 349,7 | 369,6 |
| varav pensioner | 5,0 | 77,2 | 82,2 | 7,1 | 85,5 | 92,6 |
| Summa personalkostnader | 91,4 | 1 633,0 | 1 724,4 | 85,2 | 1 788,6 | 1 873,8 |
1) Verkställande direktören var anställd i Lindab International AB t.o.m. 2009 och därefter i Lindab AB.
Pensionsförpliktelser till styrelse och verkställande direktör i koncernen baseras på avtal med nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer och uppgår till 34 MSEK (33). Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 26 MSEK (25). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till nuvarande och tidigare verkställande direktörer och styrelseledamoter, uppgår till 2,6 MSEK (2,2).
Total under 2010 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 793 kSEK (2 675), enligt vidstående fördelning.
Vid årsstämman den 11 maj 2010 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 660 kSEK fördelat på 650 kSEK till styrelsens ordförande, 300 kSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 kSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode för arbete i revisionsutskottet beslutades till 90 kSEK, varav 30 kSEK till ordföranden och 20 kSEK till övriga tre ledamöter. Vidare beslutades att arvode för arbete i ersättningsutskottet skulle utgå med 70 kSEK, varav 30 kSEK till ordföranden och 20 kSEK till övriga två ledamöter. Styrelsen utser själv ledamöterna i detta utskott.
| kSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Svend Holst-Nielsen, ordförande | 704,4 | 711,5 |
| Pontus Andersson | 25,0 | 20,0 |
| Erik Eberhardson | 300,0 | 200,0 |
| Per Frankling | 350,0 | 200,0 |
| Ulf Gundemark | 320,0 | 200,0 |
| Anders C. Karlsson | 320,5 | 341,0 |
| Stig Karlsson | 320,0 | 340,0 |
| Hans-Olov Olsson (avgått under 2010) | 127,7 | 322,3 |
| Markku Rantala | 25,0 | 20,0 |
| Annette Sadolin | 300,0 | 320,0 |
| Summa | 2 792,6 | 2 674,8 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
• Fast lön och förmåner ska vara individuellt fastställda utifrån ovanstående kriterier och respektives särskilda kompetens.
• Rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydliga fastställda mål dels för koncernen dels individuella mål. Den rörliga lönen utgår som procent av den fasta lönen och har ett tak.
För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat samt individuella mål.
För närvarande baseras 60–80 procent av den rörliga lönen på koncernens resultat och 20–40 procent på individuella mål, vilka fastställs specifikt för varje anställd.
Den maximala rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 75 procent av den årliga fasta lönen.
David Brodetskys fasta lön för 2010 uppgår till 4 700 000 SEK. David Brodetsky har under hela anställningstiden rätt till fri bostad och under en övergångsperiod om två år (2009–2010) omfattar denna rätt även löpande kostnader och en kompensation för skatteffekten av förmånen. David Brodetsky har vidare rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Från och med den 1 januari 2010 är David Brodetskys ersättning valutasäkrad i EUR.
I koncernledningen har under hela året 2010 Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Venant Krier och Carl-Gustav Nilsson ingått. Anders Thulin har under året anställts som ny affärsområdeschef för Ventilation och har ingått i koncernledningen sedan den 1 mars. Anders Persson har ingått i koncernledningen fram till och med den 1 september 2010 då Christina Imméll tog över dennes roll. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit.
2010 års ersättningar till David Brodetsky, verkställande direktör, och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| SEK | David Brodetsky |
Ersättning övrig koncernledning |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. ersättning |
4 747 000 | 12 578 070 | 17 325 070 |
| Rörlig ersättning | 2 219 904 | 2 558 359 | 4 778 263 |
| Incitamentsprogram | 721 715 | 1 517 730 | 2 239 445 |
| Pensioner | 2 585 004 | 3 379 811 | 5 964 815 |
| Förmåner | 668 307 | 942 784 | 1 611 091 |
| Summa | 10 941 930 | 20 976 754 | 31 918 684 |
Vid uppsägning av David Brodetskys anställning gäller en uppsägningstid om 12 månader vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från David Brodetskys sida. Vidare finns en konkurrensbegränsningsklausul som gäller 12 månader efter uppsägningstiden. Han har då rätt till en ersättning motsvarande den totala summan av hans fasta årslön vid tidpunkten för uppsägningen, pensionspremier för den aktuella perioden samt ett belopp motsvarande den genomsnittliga rörliga lönen per år under de senaste tre åren.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är 6–24 månader, vid uppsägning från bolagets sida, och 6–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida. Dessa ledande befattningshavare är också bundna av konkurrensbegränsningsklausuler under 12 månader efter avslutad tjänst.
David Brodetsky eller bolaget har rätt att kräva att han ska gå i pension vid 60 år. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för David Brodetsky motsvarande minst 55 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 2 585 kSEK (2 134).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension, antingen motsvarande det svenska ITP-systemet eller förmåner som är begränsade maximalt till 20–25 procent av den fasta årslönen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 3 380 kSEK (4 796).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 20, 30 eller 40 procent av årslönen, beroende på befattning. Programmet omfattar för närvarande cirka 80 anställda.
För Astron finns ett separat bonussystem som omfattar cirka 135 anställda. Även Astrons program baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 5–40 procent av årslönen beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2011. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 5 650 kSEK (0) inklusive arbetsgivaravgifter.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien ej var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att kunna placeras om från Ratosaktier till Lindabaktier. Vid utgången av 2010 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 313 600 i Ratos. Senast i april 2011 kommer alla icke kontanta medel att kunna bestå av enbart Lindabaktier igen.
Anställda i koncernens danska bolag får del av en kontantbaserad vinstandelsplan. Enligt planen avsätter Lindab fem procent av vinsten i de danska koncernbolagen till de anställda i Danmark, dock högst 3 500 DKK per anställd. De som har varit anställda i mer än ett kalenderår har rätt till full kontantersättning och de som anställdes före den 1 juli ett visst år har rätt till hälften av den fulla kontantersättningen. Styrelsen för Lindab A/S fastställer storleken på årets utbetalning med hänsyn tagen till årets resultat.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogram som inleddes under 2008 ska fortsatta och steg tre genomfördes under maj månad 2010.
Det första incitamentsprogrammet (2008) fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner förvärvades av 81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option uppgick till 17,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 173,70 SEK under tiden 2010-06-01–2011-05-31.
Även det andra incitamentsprogrammet (2009) fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option fastställdes i början av november till 6,00 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 89,10 SEK under tiden 2011-06-01–2012-05-31.
Det tredje incitamentsprogrammet (2010) innehöll 784 000 optioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades för tillträdande befattningshavare. Priset per option fastställdes till 8,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 93,00 SEK, under tiden 2012-06-01– 2013-05-31. Under sista kvartalet 2010 teckandes 39 000 optioner av nyanställda befattningshavare, priset per option fastställdes då till 12,20 SEK.
De tre incitamentsprogrammen har samma struktur. Teckningsoptionerna har marknadsvärderats enligt vedertagen värderingsmodell, Black & Scholes. Programmen berättigar till en så kallad "stay-subvention", d.v.s. att alla som har förvärvat optioner får en kontant ersättning som, efter skatt, motsvarar 50 procent av köpeskillingen, fördelat på tre tillfallen under löptiden, förutsatt att de fortfarande är anställda i Lindabkoncernen och fortfarande är ägare till optionerna.
Kostnaden för incitamentsprogrammen under 2010 uppgick till 10,4 MSEK (8,2). Utspädningseffekten kan uppgå till cirka 1 procent av aktiekapitalet per program, d.v.s. totalt 3 procent. Lindab har möjlighet att vid inlösen överlåta delar av de egna aktier som återköptes 2008.
De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I framför allt Sverige, Luxemburg och Norge kan anställda dock även omfattas av förmånsbestämda planer. I Italien finns en förmånsbestämd plan för ersättningar vid uppsägning. Under 2010 uppgick skulden för ersättningar efter avslutad anställning till 130 MSEK (133), se not 24.
| NOT 7 SEGMENTSREDOVISNING | Building | Building | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ventilation | Components | Systems | Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | ||||||||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Försäljningsintäkter, externt | 3 535 | 3 878 | 2 118 | 2 144 | 874 | 978 | - | 19 | 6 527 | 7 019 | - | - | 6 527 | 7 019 |
| Försäljningsintäkter, internt | 6 | 5 | 21 | 21 | 0 | 0 | - | 2 | 27 | 28 | –27 | –28 | 0 | 0 |
| Försäljningsintäkter, totalt | 3 541 | 3 883 | 2 139 | 2 165 | 874 | 978 | 0 | 21 | 6 554 | 7 047 | –27 | –28 | 6 527 | 7 019 |
| Rörelseresultat (EBITDA) före engångsposter | 270 | 285 | 238 | 198 | 49 | 52 | –40 | –9 | 517 | 526 | - | - | 517 | 526 |
| Avskrivningar | –81 | –95 | –53 | –63 | –25 | –34 | –5 | –22 | –164 | –214 | - | - | –164 | –214 |
| Rörelseresultat (EBITA) före engångsposter | 189 | 190 | 185 | 135 | 24 | 18 | –45 | –31 | 353 | 312 | 0 | 0 | 353 | 312 |
| Avskrivningar/nedskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella anläggningstillgångar*) |
–110 | - | 0 | 0 | –6 | –11 | - | - | –116 | –11 | - | - | –116 | –11 |
| Rörelseresultat (EBIT) före andra engångsposter än nedskrivning av goodwill |
79 | 190 | 185 | 135 | 18 | 7 | –45 | –31 | 237 | 301 | 0 | 0 | 237 | 301 |
| Övriga engångsposter (exklusive nedskrivning av goodwill) |
–18 | –19 | - | –24 | 65 | –14 | 0 | 10 | 47 | –47 | - | - | 47 | –47 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 61 | 171 | 185 | 111 | 83 | –7 | –45 | –21 | 284 | 254 | 0 | 0 | 284 | 254 |
| Finansnetto | –172 | –135 | ||||||||||||
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 112 | 119 | ||||||||||||
| Skatt på årets resultat | –85 | –85 | ||||||||||||
| Årets resultat | 27 | 34 | ||||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar**) | 1 931 | 2 154 | 1 231 | 1 391 | 608 | 687 | 43 | 87 | 3 813 | 4 319 | - | - | 3 813 | 4 319 |
| Varulager | 434 | 438 | 366 | 307 | 240 | 151 | - | - | 1 040 | 896 | - | - | 1 040 | 896 |
| Övriga tillgångar | 618 | 711 | 273 | 308 | 151 | 382 | 164 | 137 | 1 228 | 1 538 | –178 | –174 | 1 028 | 1 364 |
| Ej fördelningsbara tillgångar | 689 | 863 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 6 081 | 6 753 | –178 | –174 | 6 570 | 7 442 | ||||||||
| Eget kapital | 2 755 | 3 003 | ||||||||||||
| Övriga skulder | 635 | 640 | 431 | 369 | 326 | 270 | 76 | 136 | 1 468 | 1 415 | –178 | –174 | 1 290 | 1 241 |
| Ej fördelningsbara skulder | 2 525 | 3 198 | ||||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 468 | 1 415 | –178 | –174 | 6 570 | 7 442 | ||||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 40 | 48 | 31 | 49 | 38 | 79 | 19 | 6 | 128 | 182 | - | - | 128 | 182 |
*) Inklusive engångspost goodwillnedskrivning.
**) Viss goodwill har omfördelats mellan övrigt och affärsområdena, vilket påverkar jämförelsetalen.
Nedan redovisas externa försäljningsintäkter på Lindabs största marknader baserad på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,5 procent av koncernens totala försäljningsintäkter, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2010 Procent | 2009 | Procent | |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 487 | 23 | 1 318 | 19 |
| Danmark | 701 | 11 | 897 | 13 |
| Storbritannien | 568 | 9 | 657 | 9 |
| Tyskland | 529 | 8 | 660 | 9 |
| Norge | 421 | 6 | 459 | 7 |
| Övriga | 2 821 | 43 | 3 028 | 43 |
| Summa | 6 527 | 100 | 7 019 | 100 |
Anläggningstillgångar fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2010 Procent | 20092) | Procent | |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 050 | 28 | 987 | 23 |
| Danmark | 576 | 15 | 668 | 15 |
| Ungern | 235 | 6 | 297 | 7 |
| Ryssland | 190 | 5 | 195 | 5 |
| Tjeckien | 121 | 3 | 145 | 3 |
| Luxemburg | 400 | 10 | 457 | 11 |
| Övriga | 1 241 | 33 | 1 570 | 36 |
| Summa1) | 3 813 | 100 | 4 319 | 100 |
1) Exkl. anläggningstillgångar som innehades för försäljning 2009. 2) Jämförelsetalen har justerats jämfört med de som rapporterades 2009.
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde, vilka därför utgör grund för koncernens segmentsindelning. Grunden för uppdelningen på affärsområden och därmed på segment är att olika produkter tillhandahålls. Affärsområde Ventilation omfattar koncernens kompletta verksamhet inom ventilation och inneklimatsystem. Affärsområde Building Components förser byggsektorn med kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt. Affärsområde Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Övrigt omfattar moderbolagsfunktioner inklusive Group Treasury. Till och med 2009 även viss stålbearbetning till externa kunder. Ingen förändring har skett i grunderna för segmentindelning eller i beräkningen av segmentens resultat sedan föregående år. Till och med 2009 ingick Building Components och Building Systems i ett affärsområde, Profile. Jämförelsetalen har räknats om för den nya affärsområdesindelningen.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål, organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal (EBIT) och nettoskuldsättningsgrad, varav affärsområdena huvudsakligen ansvarar för de två förstnämnda och huvudkontoret för det sistnämnda.
Affärsområdena ansvarar även för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan Group Treasury ansvarar för finansieringen på koncern- och landnivå. Därmed utfördelas inte likvida medel, räntebärande fordringar och skulder och eget kapital. Som en följd härav är det inte heller möjligt att fördela ränteintäkter och –kostnader på segmenten. Skattefordringar och –skulder fördelas inte heller på segmenten.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till affärsområdena.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader (not 16) | 1 | 2 |
| Patent (not 16) | 0 | 0 |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 12 | 16 |
| Varumärken (not 16) | 7 | 11 |
| Goodwill (not 16) | 110 | - |
| Fastigheter (not 17) | 31 | 53 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 94 | 110 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 25 | 33 |
| Pågående nyanläggningar byggnader (not 17) | 0 | 0 |
| Summa | 280 | 225 |
| Totala av- och nedskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 133 | 175 |
| Försäljningskostnader | 20 | 28 |
| Administrationskostnader | 17 | 21 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 0 | 1 |
| Övriga rörelsekostnader | 110 | - |
| Summa | 280 | 225 |
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | ||
| Försäljningskostnader (not 16) | 6 | 11 |
| Summa | 6 | 11 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kostnad för direkt material | 3 016 | 3 282 | - | - |
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 1 735 | 1 879 | 7 | 13 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 280 | 225 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 1 384 | 1 524 | 4 | 2 |
| Summa | 6 415 | 6 910 | 11 | 15 |
I rapporten över totalresultat/resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 6 415 MSEK (6 910). Här visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 1 724 MSEK och inhyrd personal, 11 MSEK.
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören. Övriga uppdrag avser rådgivning inom revisionsnära områden såsom redovisning, due diligence och skatt etc.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ernst & Young | ||||
| Revisionsuppdrag | 7,4 | 8,5 | 1,7 | 1,0 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 | - | - |
| Skatterådgivning | 2,1 | 0,8 | 0,1 | - |
| Övriga tjänster | 4,4 | 3,5 | 1,5 | - |
| Totalt Ernst & Young | 14,0 | 12,9 | 3,3 | - |
| Horwath | ||||
| Revisionsuppdrag | 0,8 | 0 | - | - |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | - | - | - | - |
| Skatterådgivning | 0,2 | - | - | - |
| Övriga tjänster | 0,6 | 0 | - | - |
| Totalt Horwath | 1,6 | 0 | - | - |
| Totalt | 15,6 | 12,9 | 3,3 | 1,0 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 36 MSEK (47) och är direkt kostnadsförda i rapporten över totalresultat, varav 0 MSEK (1) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/skulder | 74 | 97 | - | - | |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 99 | 14 | - | - | |
| Övrigt | 0 | 34 | 2 | - | |
| Summa | 173 | 145 | 2 | - | |
| Kostnader | |||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/fordringar | –96 | –97 | - | - | |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –31 | –15 | - | - | |
| Nedskrivning av goodwill | –110 | - | - | - | |
| Övrigt | –17 | –39 | - | - | |
| Summa | –254 | –151 | - | - |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Erhållen utdelning | - | - | - | 107 |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 111 | 79 |
| Summa | - | - | 111 | 186 |
| Ränteintäkter | ||||
| Externa | 9 | 13 | 0 | 0 |
| Summa | 9 | 13 | 0 | 0 |
| Räntekostnader | ||||
| Externa | –171 | 137 | 0 | 0 |
| Till koncernbolag | - | - | –88 | –40 |
| För pensioner, netto | –8 | –5 | - | - |
| Summa | –179 | –142 | –88 | –40 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | ||||
| Valutakursvinster | 1 | 1 | - | - |
| Valutakursförluster | –3 | –7 | - | - |
| Summa | –2 | –6 | - | - |
| Totalt | –172 | –135 | 23 | 146 |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Aktuell skattekostnad | –90 | –75 | –5 | –7 | |
| Uppskjuten skatt | 5 | –10 | - | 3 | |
| Total redovisad skattekostnad | –85 | –85 | –5 | –4 |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 85 MSEK (85) eller 76 procent (72) av resultatet efter finansnetto. Skattesatsen i Sverige uppgår till 26,3 procent.
Skattesatsen har påverkats mycket av nedskrivningen av goodwill i USA, med 110 MSEK, som genomfördes i slutet av 2010. Eftersom nedskrivning av goodwill inte är skattemässigt avdragsgill får den inte någon effekt på skattekostnaden. Om nedskrivningen inte hade skett hade den faktiska skattesatsen i stället blivit 38 procent.
Exklusive nedskrivningen hade den genomsnittliga skattesatsen blivit 28 procent. Den genomsnittliga skattesatsen har beräknats genom en viktning av dotterbolagens resultat före skatt (EBT) multiplicerat med lokal skattesats för respektive bolags hemland.
Avvikelsen mellan den genomsnittliga och den faktiska skattesatsen uppgår till tio procentenheter och beror dels på att höga skattemässiga justeringar gjorts av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och ej aktiverade underskottsavdrag, och dels på att dessa får en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat än under år med mer normala utfall. Vidare har fördelningen av resultaten på länder med höga respektive låga skattesatser stor inverkan. Se vidare avstämningen av redovisad skatt nedan.
Föregående år utgjordes den största skattemässiga justeringen av korrigeringar av uppskjuten skatt på underskottsavdrag med 39 MSEK, bland annat återfördes underskottsavdrag i Tyskland med 33 MSEK.
| Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | Procent | 2009 | Procent | ||
| Resultat före skatt | 112 | 119 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –29 | –26,3 | –31 | –26,3 | |
| Avstämning mot redovisad skatt | |||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 11 | 9,8 | –2 | –1,4 | |
| Ej aktiverade underskott, uppkomna under året | –13 | –11,6 | –10 | –8,8 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –5 | –4,5 | –12 | –9,8 | |
| Nedskrivning av goodwill | –44 | –39,3 | - | - | |
| Ej avdragsgilla kostnader | –13 | –11,6 | –20 | –16,9 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 | 1,8 | 8 | 6,4 | |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | –7 | –6,2 | 0 | –0,1 | |
| Aktiverade underskottsavdrag hänförliga till tidigare år | 6 | 5,4 | 9 | 7,4 | |
| Tidigare ej aktiverade underskott utnyttjade för att sänka årets skatt | 0 | 0,0 | 2 | 1,6 | |
| Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag | –1 | –0,9 | –39 | –32,8 | |
| Övrigt | 8 | 7,1 | 10 | 9,0 | |
| Redovisad skattekostnad | –85 | –76,3 | –85 | –71,7 |
Uppskjutna skattefordringar och –skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 146 | 168 | –87 | –82 | 59 | 86 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 10 | –147 | –135 | –132 | –125 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | - | –4 | –6 | –4 | –6 | |
| Lager | 21 | 23 | –1 | –1 | 20 | 22 | |
| Fordringar | 8 | 7 | –1 | 0 | 7 | 7 | |
| Avsättningar | 22 | 26 | –1 | –1 | 21 | 25 | |
| Leasing | 0 | 7 | - | –10 | 0 | –3 | |
| Övrigt | 12 | 91 | –78 | –86 | –66 | 5 | |
| Underskottsavdrag | 141 | 116 | - | 0 | 141 | 116 | |
| Periodiseringsfonder | - | - | 0 | –77 | 0 | –77 | |
| Summa | 365 | 448 | –319 | –398 | 46 | 50 |
| Avstämning av uppskjuten nettofordran | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 50 | 59 |
| Redovisat i rapporten över totalresultat | 5 | –10 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | 0 | 0 |
| Redovisat i eget kapital; säkringsreserv | –4 | 3 |
| Omräkningsdifferenser | –12 | –6 |
| Övrigt | 7 | 4 |
| Vid årets slut | 46 | 50 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 733 MSEK (644), varav 445 MSEK (441) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 141 MSEK (116).
Kvarvarande underskottsavdrag om 288 MSEK (203), motsvarande en uppskjuten skattefordran på 54 MSEK (42), har inte beaktats, då det för närvarande inte anses troligt att Lindab inom överskådlig framtid kan utnyttja dessa.
| Före utspädning | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 27 | 34 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 75 203 208 | 74 772 429 |
| Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) | 0,36 | 0,45 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 27 | 34 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 75 203 208 | 74 772 429 |
| Aktieoptioner | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 75 203 208 | 74 772 429 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) | 0,36 | 0,45 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. För 2010 fanns totalt 2 352 000 utestående aktieoptioner avseende de tre stegen i Incitamentsprogrammet som inleddes 2008. Eftersom Lindabaktiens genomsnittliga börskurs under 2010 har varit lägre än konverteringskursen för optionerna i incitamentsprogrammen, finns för närvarande inte anledning att räkna med några utspädningseffekter.
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2009 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 32 | 82 | 150 | 54 | 2 972 | 3 290 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | - | - | - | - |
| Nyanskaffningar | 5 | - | 15 | - | 45 | 65 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | - | –5 | - | - | –5 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | –2 | –1 | –6 | –2 | –95 | –106 |
| Vid årets slut | 35 | 81 | 154 | 52 | 2 922 | 3 244 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –17 | –80 | –105 | –36 | - | –238 |
| Årets avskrivningar | –2 | - | –16 | –11 | - | –29 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | - | 3 | - | - | 4 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | 1 | 4 | 2 | - | 8 |
| Vid årets slut | –17 | –79 | –114 | –45 | - | –255 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –4 | –2 | - | - | - | –6 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | - | - | - | - | 0 |
| Vid årets slut | –4 | –2 | - | - | - | –6 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 11 | 0 | 45 | 18 | 2 972 | 3 046 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 14 | 0 | 40 | 7 | 2 922 | 2 983 |
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2010 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 35 | 81 | 154 | 52 | 2 922 | 3 244 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | 3 | - | 9 | 12 |
| Nyanskaffningar | 5 | - | 37 | - | 11 | 53 |
| Avyttringar och utrangeringar | –24 | - | –5 | - | –1 | –30 |
| Omklassificeringar | - | - | 10 | - | - | 10 |
| Årets omräkningsdifferenser | –6 | 1 | –20 | –2 | –246 | –273 |
| Vid årets slut | 10 | 82 | 179 | 50 | 2 695 | 3 016 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –17 | –79 | –114 | –45 | - | –255 |
| Årets avskrivningar | –1 | - | –12 | –7 | - | –20 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | - | –1 | - | - | –1 |
| Avyttringar och utrangeringar | 6 | - | 4 | - | - | 10 |
| Omklassificeringar | - | - | –10 | - | - | –10 |
| Årets omräkningsdifferenser | 2 | –1 | 15 | 2 | - | 18 |
| Vid årets slut | –10 | –80 | –118 | –50 | - | –258 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –4 | –2 | - | - | - | –6 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | –110 | –110 |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | - | - | - | - | 3 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | - | - | - | 6 | 7 |
| Vid årets slut | 0 | –2 | - | - | –104 | –106 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 14 | 0 | 40 | 7 | 2 922 | 2 983 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 0 | 61 | 0 | 2 591 | 2 652 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling. Övriga immateriella tillgångar består av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grund för beräkningen är normalt den senaste strategiska plan som ligger för kommande perioder.
Värdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen normalt anses vara respektive affärsområde eftersom de är så starkt integrerade.
Impairmenttest har gjorts för Lindabkoncernen, respektive affärsområde och separat för affärsområde Ventilations verksamhet i USA. Underlag utgörs av den strategiska planen som har upprättats under 2010. Strategin stöder en Europa-fokusering över tiden och därför görs beräkningarna för USA separat. Detta innebär alltså en förändrad ansats jämfört med tidigare år då verksamheten i USA ansågs ingå i affärsområde Ventilation. En separat strategisk plan har framtagits, som utgör underlag till värderingen av goodwill för USA. Denna plan baseras på att verksamheten ska omstruktureras och fokuseras. Uppföljning av denna ska göras efter en tvåårsperiod.
Avkastningskravet, Weighted Average Capital Cost (WACC), har för affärsområdena och koncernen beräknats utifrån avkastningskrav på eget kapital samt låneränta och en bedömd skuldsättningsgrad baserad på analys av liknande bolags genomsnittliga skuldsättningsgrad. I enlighet med denna beräkning blir avkastningskravet, WACC 8,0 procent efter skatt (8,3). Eftersom tidigare tillämpats en WACC om 8,3 procent efter skatt och denna anses rimlig så har beräkningarna i stället baserats på den. WACC efter skatt om 8,3 procent har beräknats motsvara 10,6 procent (11,2) före skatt. För USA har tilllagts en riskpremie och beaktats andra lokala faktorer som skattesats, varvid erhållits en WACC om 9,3 efter skatt.
Prognosperioden har ändrats till fem år från och med 2010 i syfte att följa IAS 36. För 2009 baserades beräkningen på sju år. Anledningen till att en längre period än fem år användes för nuvärdesberäkningen är att koncernledningen anser att det är en för kort period att tillämpa för att den rimligen ska gälla en så kallad "fortlevande verksamhet". Denna uppfattning vidhålls av Lindab även för 2010, men beräkningen av nuvärdet för de framtida flödena har ändå anpassats till gällande regler. Beräkningarna har baserats på den nya strategiska planen som framtogs under 2010 och gäller till och med 2014, och för resterande år på en uthållig tillväxttakt på 2 procent. Till och med 2009 baserades beräkningen på en uthållig tillväxttakt om 3 procent, vilket fortfarande bedöms motsvara förväntad tillväxt på de marknader där Lindab verkar.
Vid givna förutsättningar föreligger inget nedskrivningsbehov för koncernen eller affärsområdena. I den mån de ingående variablerna förändras i negativ bemärkelse, exempelvis en ökning av diskonteringräntan med 1 procentenhet eller reduktion av tillväxttakten med 1 procentenhet, så uppkommer inte heller något nedskrivningsbehov.
För USA har konstaterats nedskrivningsbehov för goodwill i den löpande verksamheten i Lindab Inc. och nedskrivning har skett med 110 MSEK.
| Fördelad goodwill per affärsområde | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ventilation | 1 354 | 1 538 |
| varav verksamheten i USA | 8 | 118 |
| Building Components | 877 | 970 |
| Building Systems | 360 | 414 |
| Summa goodwill | 2 591 | 2 922 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyan läggningar byggnader |
Pågående nyan läggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari – 31 december 2009 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 1 149 | 1 858 | 499 | 97 | 94 | 3 697 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | - | - | - | 0 |
| Nyanskaffningar | 428 | 154 | 26 | –78 | –63 | 467 |
| Avyttringar och utrangeringar | –327 | –71 | –54 | - | –1 | –453 |
| Omklassificeringar | 2 | 6 | 3 | –2 | –9 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser Anläggningstillgångar som innehas till försäljning |
–72 –284 |
–61 –5 |
–13 - |
–8 - |
–5 - |
–159 –289 |
| Vid årets slut | 896 | 1 881 | 461 | 9 | 16 | 3 263 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –301 | –1 303 | –368 | - | - | –1 972 |
| Årets avskrivningar | –53 | –110 | –33 | - | - | –196 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | - | - | - | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | 19 | 58 | 46 | - | - | 123 |
| Omklassificeringar | - | 2 | –2 | - | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 14 | 39 | 8 | - | - | 61 |
| Anläggningstillgångar som innehas till försäljning | 69 | 3 | - | - | - | 72 |
| Vid årets slut | –252 | –1 311 | –349 | - | - | –1 912 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –7 | –11 | - | –3 | - | –21 |
| Årets nedskrivning | - | - | - | - | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | 7 | - | - | - | - | 7 |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | –1 | - | –1 |
| Vid årets slut | 0 | –11 | - | –4 | - | –15 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 841 | 544 | 131 | 94 | 94 | 1 704 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 644 | 559 | 112 | 5 | 16 | 1 336 |
| 1 januari – 31 december 2010 Ackumulerade anskaffningsvärden |
||||||
| Vid årets början | 896 | 1 881 | 461 | 9 | 16 | 3 263 |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid årets början |
284 | 5 | - | - | - | 289 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | 152 | 4 | - | - | - | 156 |
| Nyanskaffningar | 37 | 36 | 14 | 1 | 31 | 119 |
| Avyttringar och utrangeringar | –394 | –55 | –14 | - | –10 | –473 |
| Omklassificeringar | 5 | –31 | –3 | - | - | –29 |
| Årets omräkningsdifferenser | –127 | –138 | –21 | –1 | –2 | –289 |
| Anläggningstillgångar som innehas till försäljning, | ||||||
| vid årets slut Vid årets slut |
- 853 |
- 1 702 |
- 437 |
- 9 |
- 35 |
0 3 036 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –252 | –1 311 | –349 | - | - | –1 912 |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid årets början |
–69 | –3 | - | - | - | –72 |
| Årets avskrivningar | –31 | –94 | –25 | - | - | –150 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | –53 | –2 | - | - | - | –55 |
| Avyttringar och utrangeringar | 114 | 30 | 9 | - | - | 153 |
| Omklassificeringar | –5 | 33 | 1 | - | - | 29 |
| Årets omräkningsdifferenser | 36 | 95 | 15 | - | - | 146 |
| Anläggningstillgångar som innehas till försäljning, | ||||||
| vid årets slut | - | - | - | - | - | 0 |
| Vid årets slut | –260 | –1 252 | –349 | 0 | 0 | –1 861 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | –11 | - | –4 | - | –15 |
| Årets nedskrivning | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | 1 | - | 0 | - | 1 |
| Vid årets slut | - | –10 | - | –4 | 0 | –14 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 644 | 559 | 112 | 5 | 16 | 1 336 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 593 | 440 | 88 | 5 | 35 | 1 161 |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Fastigheter | 2010 | 2009 | |
| Byggnader | 18 | 0 | |
| Mark | 6 | 2 | |
| Summa | 24 | 2 |
Taxeringsvärden avser endast svenska koncernföretags fastighetsinnehav. Bokfört värde på dessa fastigheter uppgår till 34 MSEK (2).
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 4 |
| Avyttringar | - | –1 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 |
| Bokfört värde | 3 | 3 |
Här redovisas de långsiktiga innehav av aktier och andelar som inte avser koncernföretag. De är finansiella instrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 30 och 31. Övriga innehav, 3 MSEK (3), har funnits sedan länge och utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 3 | |
| Ökning/minskning | –1 | 0 | |
| Bokfört värde | 2 | 3 |
Andra långfristiga fordringar består framförallt av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Råvaror och förnödenheter | 542 | 409 |
| Varor under tillverkning | 54 | 34 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 444 | 453 |
| Summa | 1 040 | 896 |
Inom Lindabkoncernen uppgick upparbetade internvinster till 61 MSEK (54), vilka har eliminerats på koncernnivå. Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 016 MSEK (3 282), inklusive +10 MSEK (–9) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager justerats med 0 MSEK (–2). Reserv för inkurans i utgående varulager uppgår till 57 MSEK (74), vilket motsvarar 5 procent (7) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året minskat reserven med 7 MSEK.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ej förfallet | 644 | 624 | 11 | 10 | 65 | 49 |
| < 90 dagar | 200 | 256 | - | - | 4 | 2 |
| 90–180 dagar | 33 | 55 | - | - | 1 | 2 |
| 180–360 dagar | 20 | 69 | - | - | 1 | - |
| > 360 dagar | 80 | 71 | - | - | 0 | - |
| Summa kundfordringar | 977 | 1 075 | 11 | 10 | 71 | 53 |
| Reservering för kundförluster | –80 | –99 | - | - | - | - |
| Summa | 897 | 976 | 11 | 10 | 71 | 53 |
Koncern
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 5 MSEK (0) och bonusintäkt 6 MSEK (10).
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter specificeras i sin helhet nedan.
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 58 MSEK (37) och övriga fordringar 13 MSEK (16).
Övriga fordringar specificeras i sin helhet nedan.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Förändring i avsättning för osäkra kundfordringar | 2010 | 2009 |
| Ingående balans | 99 | 77 |
| Tillfört genom förvärv | - | - |
| Ökning av avsättning | 26 | 59 |
| Konstaterade förluster | –32 | –32 |
| Återförda avsättningar | –2 | –2 |
| Omräkningsdifferenser | –11 | –3 |
| Utgående balans | 80 | 99 |
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2010 | 2009 |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing | 10 | 19 |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 5 | 0 |
| Försäkringskostnader | 5 | 17 |
| Upplupna bonusintäkter | 6 | 10 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 53 | 45 |
| Summa | 79 | 91 |
Under året har kostnadsförts 24 MSEK (57) avseende reservering för kundförluster.
Reservation för kundförluster sker normalt då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter reserveras med 100 procent. Individuella bedömningar görs samtidigt och reserven justeras vid behov.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2010 | 2009 |
| Momsfordran | 58 | 37 |
| Förskott till leverantörer | - | 28 |
| Förskott till anställda | 0 | 1 |
| Reseförskott | 1 | 1 |
| Övriga fordringar | 13 | 16 |
| Summa | 72 | 83 |
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | Förändring av aktiekapitalet (kSEK) |
Totalt aktiekapital (kSEK) |
|---|---|---|---|---|---|
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –3 375 838 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut |
75 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 kSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 3 375 838 och utestående aktier ökade till 75 331 982.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogrammet som inleddes under 2008 ska fortsätta och steg tre genomfördes under maj månad 2010. Det tredje incitamentsprogrammet innehöll 784 000 optioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades för tillträdande befattningshavare. Priset per option fastställdes till 8,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 93,00 SEK, under tiden 2012-06- 01–2013-05-31. Under sista kvartalet 2010 tecknades 39 000 optioner av nyanställda befattningshavare, priset per option fastställdes då till 12,20 SEK.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t. ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna. Hur pensionskostnaden beräknats framgår vidare av not 2.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar, som är tecknade i Alecta, uppgår till 6 MSEK (6).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 procent (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
| Redovisning i rapporten över totalresultat | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Pensioner och ersättningar intjänade under året | 5 | 8 |
| Räntekostnad på åtaganden | 7 | 8 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –2 | –3 |
| Aktuariell vinst/förlust redovisad under året | 3 | 3 |
| Kostnad för tjänstgöring under tidigare år | –2 | 0 |
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer | 11 | 16 |
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 82 | 82 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 93 | 98 |
| varav redovisat inom rörelseresultat (not 6) | 85 | 93 |
| varav redovisat inom finansnetto (not 13) | 8 | 5 |
| Redovisning i rapporten över finansiell ställning | ||
|---|---|---|
| Nettoförpliktelser för förmånsbaserade planer | 2010 | 2009 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser m.m. | 167 | 170 |
| Finansiella placeringar | –45 | –52 |
| Nettoskuld | 122 | 118 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –18 | –11 |
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 68 | 70 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –45 | –52 |
| Nettovärde fonderade planer | 23 | 18 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 99 | 100 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –18 | –11 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | - | 1 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 104 | 108 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 26 | 25 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 130 | 133 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –26 | –25 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –26 | –25 |
I balansräkningen redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 130 MSEK (133), utgör 34 MSEK (33) pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer. Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 26 MSEK (25).
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Förändring av förvaltningstillgångar och pensionsförpliktelser under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser |
| Ingående balans | –52 | 170 | –53 | 169 |
| Förväntad avkastning | ET | - | –3 | - |
| Räntekostnader | - | 7 | - | 8 |
| Tillskjutna medel | –3 | - | –3 | - |
| Pensioner intjänade under året | - | 5 | - | 8 |
| Utbetalda pensioner | 4 | –9 | 8 | –17 |
| Aktuariella vinster eller förluster | 3 | 4 | 1 | 1 |
| Omklassificeringar och övrigt | - | –2 | - | - |
| Omräkningsdifferenser | 5 | –8 | –2 | 1 |
| Utgående balans | –45 | 167 | –52 | 170 |
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | Samtliga |
| Diskonteringsränta, % | 4,0 | 4,2 | 3,2 | 5,0–6,0 | 4,0–6,0 |
| Förväntad avkastning på tillgångar, % | ET | 4,6 | 4,6 | - | 0,0–6,8 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 4,0 | 1,0–3,0 | 1,0–4,2 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 2,0 | 3,0 | 0,5 | 1,8 | 1,3–3,0 |
| Nettoskuldens fördelning 2010, MSEK | 75 | 15 | 9 | 5 | - |
| Nettoskuldens fördelning 2009, MSEK | 72 | 21 | 10 | 5 | - |
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för statsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, för Lindab 3,8 procent, jämfört med motsvarande ränta för bostadsobligationer, som generellt har en högre marknadsränta, samt även beaktat den ränta som tillämpats tidigare år. Skäl att ändra diskonteringsräntan har därvid inte ansetts föreligga.
Bolagets pensionsåtagande för koncernchefen är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | |
| Vid årets början | 32 | 80 | 8 | 120 |
| Utnyttjat (–)/ökning under året (+) | –18 | –14 | –1 | –33 |
| Valutakursdifferenser | –4 | –8 | 0 | –12 |
| Vid årets slut | 10 | 58 | 7 | 75 |
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | ||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 4 | 29 | 0 | 33 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 6 | 29 | 7 | 42 |
| Totalt | 10 | 58 | 7 | 75 |
Omstruktureringsreserven utgörs av kvarstående avsättningar för de senaste årens kostnadsreduceringsprogram.
Garantiavsättningarna, 58 MSEK (80), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
En stor del av garantireserverna avser Building Systems, 50 MSEK (60).
De generella avsättningarna redovisas vid den tidpunkt då försäljning sker, eller, om fel har uppkommit för specifika produkter, då behov uppkommer. Avsättningar görs för reklamationer, som brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser, 10 MSEK (18). Beräkningen baseras dels på faktiska reklamationer och dels på en s. k. kravkvot baserad på genomsnittet av erhållna krav i relation till försäljningen under de två senaste åren. Avsättningar görs även för garantier och är avsedda att täcka hela garantitiden. Merparten av dessa utgörs av individuella avsättningar för specifika produkter, 30 MSEK (36). Resterande avsättningar, 18 MSEK (26) görs enligt beräkningsprinciper som är individuella för de olika bolagen. Merparten av dessa avsättningar utgörs av 1 procent av försäljningsvolymen för de senaste 24 månaderna. Garantitiden sträcker sig ofta fem till tio år framåt i tiden, men i de flesta fall löses problemen inom ett år och därför är merparten av garantiavsättningarna redovisade som kortfristiga.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Banklån | 1 926 | 2 384 | - | - | |
| Kortfristig | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 6 | 49 | - | - | |
| Checkräkningskrediter | 62 | 116 | - | - | |
| Summa upplåning | 1 994 | 2 549 | - | - |
| Förfallostrukturer för långfristig upplåning | Koncern | Moderbolag | ||
|---|---|---|---|---|
| fördelar sig enligt följande: | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| mellan 1 och 2 år | 1 900 | 16 | - | - |
| mellan 2 och 5 år | 20 | 2 321 | - | - |
| mer än 5 år | 6 | 47 | - | - |
| 1 926 | 2 384 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld i enlighet med IFRS uppgående till 19 MSEK (91). Kortfristig del av leasingskulden uppgick till 14 MSEK (9) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 9 MSEK (10). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Information om kreditavtal återfinns i not 29.
Under 2009 ingick Lindab ränteswapsavtal i syfte att förlänga den genomsnittliga räntebindningstiden, vilken per den 31 december 2010 var 15 månader. Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz, dessa lån uppgick till 9 MSEK (10).
Outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 791 MSEK (1 432). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
Koncernens upplåning fördelat på olika valutor:
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| SEK | 1 870 | 2 307 | - | - |
| DKK | 27 | 62 | - | - |
| EUR | 52 | 110 | - | - |
| USD | 5 | 4 | - | - |
| GBP | 3 | 18 | - | - |
| RUB | 27 | 36 | - | - |
| PLN | 1 | 2 | - | - |
| Andra valutor | 9 | 10 | - | - |
| 1 994 | 2 549 | - | - |
Räntefria finansiella instrument såsom kundfordringar och leverantörsskulder redovisas till verkligt värde. Räntebärande finansiella instrument såsom koncernens upplåning redovisas också till verkligt värde.
Kassaflödessäkring – ränteswappar. I utgående säkringsreserv i eget kapital avser –9 MSEK (–11) före skatt det verkliga värdet för ränteswappar. Med oförändrade räntor kommer detta värde att försämra resultatet med 5 MSEK 2011 och med 4 MSEK 2012.
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över årets resultat | 201) | 20 | 01) | 0 |
| Investeringar som hålles till förfall | 262) | 26 | 252) | 25 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 1 1593) | 1 159 | 1 2553) | 1 255 |
| Totala finansiella tillgångar | 1 205 | 1 205 | 1 280 | 1 280 |
| Finansiella skulder | ||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde över årets resultat | 164) | 16 | 164) | 16 |
| Övriga finansiella skulder | 3 0325) | 3 032 | 3 5715) | 3 571 |
| Totala finansiella skulder | 3 048 | 3 048 | 3 587 | 3 587 |
1) Redovisas som derivattillgångar.
2) Redovisas som finansiell placering.
3) Redovisas som kundfordringar, övriga långfristiga fordringar, del av övriga kortfristiga fordringar, upplupna intäkter och kassa bank.
4) Redovisas som derivatskulder.
5) Redovisas som leverantörsskuld, långfristiga skulder, del av övriga kortfristiga skulder och upplupna kostnader.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Löne- och semesterskulder | 144 | 141 | 3 | 4 | |
| Intjänade resultatandelar | 4 | 6 | - | - | |
| Sociala kostnader | 58 | 57 | - | 1 | |
| Bonusskuld till kunder | 78 | 79 | - | - | |
| Räntekostnader | 19 | 16 | - | - | |
| Övriga kostnader | 78 | 98 | 0 | 0 | |
| Summa | 381 | 397 | 3 | 5 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 59 MSEK (49), varav leasingkostnad för fastigheter uppgick till 43 MSEK (34).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 293 MSEK (162) och förfaller enligt följande:
Ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp, se tabell nedan.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| 2011 | 59 | 40 |
| 2012–2015 | 201 | 114 |
| 2016 och senare | 33 | 8 |
| 293 | 162 |
I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas för samtliga fastigheter medför det att soliditeten förändras från nuvarande 42 procent till 38 procent.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 27 MSEK (72). Under 2010 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 6 MSEK (22).
Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 37 MSEK (99) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| År 1 | 16 (15) | 35 (34) | |
| År 2–5 | 21 (18) | 50 (44) | |
| År 6 och senare | - (-) | 14 (10) | |
| 37 (33) | 99 (88) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Fastighetsinteckningar | 18 | 17 | - | - |
| Företagsinteckningar | 327 | 18 | - | - |
| Summa | 345 | 35 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 13 | 22 | - | - |
| Pensionsförpliktelser | 10 | 11 | - | - |
| Summa | 23 | 33 | - | - |
Lindab har sedan december 2007 ett bindande femårigt kreditavtal med Nordea och Handelsbanken. Avtalet omförhandlades under oktober 2009 varvid kreditramen minskades från 4,5 miljarder SEK till 3,5 miljarder SEK, motsvarande ett bedömt framtida finansieringsbehov. Löptiden är oförändrad, med förfallodatum den 17 december 2012. Kreditavtalet innehåller åtagande gentemot bankerna i form av finansiella nyckeltal s. k. "covenants", nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis.
Bolaget uppfyller för närvarande dessa krav.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om de som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Från och med börsnoteringen har det inte tillkommit några nya aktieägare som kan anses som stora ägare med inflytande på koncernen. Huvudägarna sedan tidigare, Ratos AB, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden har under året varit att betrakta som närstående.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 31. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt det som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 24.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna, ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsskuld till | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Tidigare VD | 31 | 14 | - | - |
| Koncernföretag | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 111 | 186 | ET | ET | |
| Ränteintäkter från moderbolag | 88 | 40 | ET | ET | |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 1 991 | 2 051 | ET | ET | |
| Koncernföretag | |||||
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag från koncernbolag | ET | ET | 111 | 186 | |
| Räntekostnader till koncernföretag | ET | ET | 88 | 40 | |
| Långfristiga skulder till koncernföretag | ET | ET | 1 991 | 2 051 |
Årsstämman 2010 beslutade om en fortsättning på det treåriga incitamentsprogrammet som inleddes under 2008 och steg tre genomfördes under maj månad. Totalt innehöll programmet 784 000 optioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades för tillträdande befattningshavare. Under sista kvartalet 2010 teckandes 39 000 av dessa av nyanställda befattningshavare. Villkor framgår av not 6.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 98,311) | 3 4672) |
| Lindab Sverige AB | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 0 | |
| Lindab Profil AB | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| Spiro Development AB | SEK | 556453-3569 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Plåt AB | SEK | 556585-7124 | Vara, Sverige | 100 | |
| U-nite Fasteners Technology AB | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab i Borlänge | SEK | 556047-7365 | Borlänge, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| LA Services S.`ar.l | EUR | B146465 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury Handelsbolag | SEK | 969753-0468 | Diekirch, Luxemburg | 25 | |
| Lindab Treasury AB | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Treasury Handelsbolag | SEK | 969753-0468 | Diekirch, Luxemburg | 50 | |
| Lindab-Astron S.A.S. | EUR | RCS 327 258 943 | Marne-la-Vallée, Frankrike | 100 | |
| Lindab-Astron s.r.o. | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Lindab-Astron Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Astron Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab Treasury Handelsbolag | SEK | 969753-0468 | Diekirch, Luxemburg | 25 | |
| Lindab SIA | LVL | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab | LTL | 11788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. | HRK | 80182671 | Gornji Stupnik, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS | EEK | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab | EUR | 557.222 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| Spiro International S.A. | CHF | CH-217-0135550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Spiro S.A. | CHF | CH-217-0130536-2 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Protol AG | CHF | CH-160.3.001.249-2 | Glarus, Schweiz | 100 | |
| Lindab Holding Inc. | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Inc. | USD | 06-135 32 48 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab Building Systems Kft. | HUF | Cg.15-09-067868 | Nyiregyháza, Ungern | 100 | |
| Lindab SRL | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| S.C. Rova Romania S.R.L. | RON | J32/539/06.04.2004 | Sibiu, Rumänien | 100 | |
| Lindab EOOD | BGN | 175097637 | Sofia, Bulgarien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab S.a.r.l | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| Lindab Holding A/S | DKK | CVR nr. 25 77 56 78 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab A/S | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000043661 | Lomianki, Polen | 100 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab Door B.V. | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH | EUR | HRB 2276 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Lindab-Astron GmbH | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Lindab-Astron Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 0 | |
| Lindab AG | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Benone AG | CHF | CH-280.3.914.897-4 | Muttenz, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab S.A.S. | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Aervent Holdings Ltd | EUR | 252361 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Vios a.s. | SKK | 36 593 176 | Jamnik, Slovakien | 100 | |
| Vios-Hungary Kft. | HUF | 13-09-113194 | Gödölö, Ungern | 100 | |
| Lindab a.s. | SKK | 36 214 604 | SpiŠská Nová Ves, Slovakien | 100 | |
| IVK-Tuote Oy | EUR | 2324252-0 | Jyväskylä, Finland | 100 | |
| IVK Kiinteistöt Oy | EUR | 2324254-7 | Jyväskylä, Finland | 100 | |
| LB Kiel Linden AB | SEK | 5566629-2271 | Båstad, Sverige | 100 |
1) Resterande 1,7 procent i Lindab AB, d.v.s. 417 143 st, utgörs av egna återköpta aktier.
2) Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
Vi försäkrar att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.
Båstad den 9 mars 2011
Stig Karlsson
Per Frankling Annette Sadolin
Erik Eberhardson Ulf Gundemark
Svend Holst-Nielsen
Ordförande
David Brodetsky Verkställande direktör
Anders C. Karlsson
Pontus Andersson Markku Rantala
Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 mars 2011.
Bertel Enlund Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Org. nr 556606-5446
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lindab International AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 69–121. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tilllämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapporten över totalresultat och rapporten över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Båstad den 16 mars 2011
Bertel Enlund Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Rörelseresultat (EBITDA) utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBITA) utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBIT) utgörs av resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande tillgångar samt kassa och bank.
Genomsnittligt antal aktier beräknat med hänsyn till utspädning av teckningsoptioner som utfärdats av bolaget i enlighet med IAS 33. Utestående optioner bedöms för närvarande ej komma att utnyttjas.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier före respektive efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassaflödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier vid årets slut.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Rörelsemarginal (EBITDA) har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBITA) har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBIT) har beräknats som resultat före finansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal (EBT) har beräknats som resultat före skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt** sysselsatt kapital.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av genomsnittligt** operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av resultat efter skatt i procent av vägt genomsnittligt** eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig** balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt rapporten över finansiell ställning.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
**) Genomsnittligt kapital baseras på kvartalsvärden från och med 2004. För tidigare år baseras beräkningarna på helårsvärden.
Årsstämma för Lindab International AB hålls den 11 maj 2011 kl. 14.00 i Lindab Arena, Ängelholm. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska:
Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senaste torsdagen den 5 maj 2011 för att ha rätten att deltaga i årsstämman. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag.
Anmälan om deltagande till årsstämman ska göras senast torsdagen den 5 maj 2011 klockan 16.00 per:
Vid anmälan ska anges:
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas.
För att underlätta, bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 5 maj 2011.
Aktieägare som önskar få ärende behandlat på årsstämman ska, som angivits på bolagets hemsida, inkomma med sådant förslag till styrelsens ordförande senast den 23 mars 2011.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen, val av revisorer, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och liknande frågor. Valberedningen inför 2011 års årsstämma utgörs av:
• Arne Karlsson, företrädare för Ratos AB (publ), ordförande
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Rapporter kan beställas från Lindab International AB:
Tryckt årsredovisning skickas endast till aktieägare och intressenter som beställt den.
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 29 april 2011 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 18 juli 2011 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 25 oktober 2011 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2012 Årsredovisning 2011 mars/april 2012
AB Lidhults Plåtindustri registrerades som företag i februari 1959 i Grevie på Bjärehalvön där huvudkontoret finns än idag. Verksamheten hade redan startats några år tidigare av de två kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i Lidhult. Det initiala produktutbudet bestod av aluminiumlister och fönsterbleck. Efterhand breddades produktsortimentet till att idag omfatta kompletta systemlösningar för byggbranschen. Stålet som insatsvara har varit den gemensamma nämnaren genom åren och strävan att förenkla byggandet är ständigt lika aktuell.
1984 introducerades Lindab på den svenska småbolagsbörsen (OTC) och 1991 på den danska börsen. 2001 köptes Lindab ut från börsen av Ratos AB tillsammans med Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden via Lindab Intressenter AB. Moderbolaget bytte namn till Lindab International AB år 2006. Den första december 2006 återvände Lindab till Stockholmsbörsen och blev åter ett noterat bolag.
Lindab har expanderat kraftigt och omsatte 2010 cirka 6,5 miljarder kronor, med dotterbolag eller representationskontor i 31 länder.
© 2011, Lindab AB. är registrerade varumärken av Lindab AB. Form och original: Madeleine Terne. Foto: Lars Owesson, Pekka Rötkönen m. fl. Repro och tryck: Ljungbergs Tryckeri AB. Papper: Galerie Art Gloss och Maxioffset.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel +46 (0) 431 850 00 Fax +46 (0) 431 850 10 E-post [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.