Annual Report • Apr 8, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsstämma hålls torsdagen den 28 april 2011 kl 13.00 i Malmbergs lokaler, Västra Bangatan 54, Kumla.
Aktieägare som vill deltaga i årsstämman ska
dels vara införd i aktieboken, som förs av Euroclear Sweden AB, senast den 20 april 2011,
dels anmäla sig till bolaget under adress Malmbergs Elektriska AB (publ), Box 144, 692 23 Kumla, eller per telefon 019-58 77 10, Inga Karlsson, telefax 019-57 11 77 eller e-post [email protected]. Anmälan ska ske senast den 20 april 2011 kl 16.00. Om deltagande sker med stöd av fullmakt ska denna insändas i god tid före årsstämman.
För att äga rätt att deltaga i årsstämman måste aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare, som önskar sådan omregistrering, måste underrätta förvaltaren om detta i god tid före den 20 april 2011.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning på 2,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 3 maj 2011. Utbetalning beräknas kunna ske den 6 maj 2011.
Tidpunkter för ekonomisk information
| Årsstämma | 28 apr 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Delårsrapport | jan-mars 2011 | 28 apr 2011 | |
| Delårsrapport | jan-juni 2011 | 25 aug 2011 | |
| Delårsrapport | jan-sept 2011 | nov 2011 |
Med "Malmbergs" eller "bolaget" avses i denna årsredovisning Malmbergs Elektriska AB (publ) eller Malmbergskoncernen, beroende på sammanhang.
Med "Malmbergs Danmark" avses Malmbergs Elektriske A/S och med "Malmbergs Norge" avses Malmbergs Elektriske AS. "Malmbergs Finland" avser Malmberg-Elektro Oy, "Malmbergs England" avser Malmbergs UK Ltd och "Malmbergs Hongkong" avser Malmbergs Asia Electric Ltd.
Årsredovisningen finns tillgänglig på Malmbergs kontor i Kumla samt på bolagets hemsida. Den sänds även via e-post eller i tryckt version till aktieägare som så önskar.
| kkr om ej annat anges | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 524 482 | 481 771 | 552 881 | 574 942 | 547 659 |
| Rörelseresultat | 25 598 | 28 048 | 49 812 | 58 937 | 56 415 |
| Resultat före skatt | 22 678 | 26 562 | 47 535 | 57 584 | 54 105 |
| Resultat | 16 087 | 19 315 | 34 001 | 40 962 | 39 576 |
| Balansomslutning | 343 289 | 350 741 | 349 258 | 351 556 | 328 895 |
| Eget kapital | 222 534 | 214 150 | 192 634 | 178 080 | 194 395 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 15 304 | 39 618 | 28 095 | 45 826 | 25 549 |
| Nyckeltal 1) | |||||
| Rörelsemarginal, % | 4,9 | 5,8 | 9,0 | 10,3 | 10,3 |
| Soliditet, % | 64,8 | 61,1 | 55,2 | 50,7 | 59,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 8,0 | 10,9 | 11,8 | 17,1 | 19,0 |
| Medelantal anställda | 138 | 131 | 156 | 160 | 159 |
| Resultat per aktie, kr 2) | 2,01 | 2,41 | 4,25 | 5,12 | 4,95 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, kr 2) |
1,91 | 4,95 | 3,51 | 5,73 | 3,19 |
1) För definitioner se sidan 17.
2) Före och efter utspädning. År 2006 är omräknat efter split 2:1 genomförd under 2007.
| kkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Malmbergs Sverige | 282 172 | 251 100 | 272 076 | 292 196 | 278 310 |
| Malmbergs Norge | 156 280 | 145 438 | 181 316 | 187 367 | 178 512 |
| Malmbergs Danmark | 50 090 | 48 539 | 62 939 | 62 887 | 57 793 |
| Malmbergs Finland | 33 369 | 34 100 | 34 367 | 29 832 | 30 366 |
| Malmbergs England | 2 571 | 2 594 | 2 183 | 2 660 | 2 678 |
| Summa | 524 482 | 481 771 | 552 881 | 574 942 | 547 659 |
Det är med inte så lite besvikelse jag ser tillbaka på 2010, framförallt det vi åstadkom under första halvåret eller rättare sagt det vi inte åstadkom. Vi får gå tillbaka till 2003 för att hitta jämförbara resultat. Nu gäller det dock att se framåt och försöka att ta med det positiva som ändå finns från verksamhetsåret 2010 och då tänker jag framförallt på det sista kvartalets utveckling och resultat. Jämför man sista kvartalets rörelseresultat, 19 058 kkr, så är vi mycket nära fjärde kvartalets resultat för 2007 som var 20 225 kkr, 2007 var som alla vet, vårt hitintills bästa år med ett rörelseresultat på 58 937 kkr. Ett styrkebesked om något, är att vi så snabbt återhämtade ett katastrofalt dåligt första halvår 2010. Det gäller nu att ta med sig detta in i 2011 och att ha fortsatt fokus framförallt på bruttovinsten och lönsamheten. Dessa båda komponenter prioriteras i förhållande till volymutveckling.
Det betyder dock inte att vi inte kommer att prioritera och ha fokus på en fortsatt försäljningsexpansion. Självklart kommer vi att, nu när bruttovinst och rörelseresultat återkommit till historiska tal, fortsätta att fokusera på att öka våra marknadsandelar på samtliga våra marknader. En utveckling som under 2011 kommer att innebära att vi öppnar ytterligare en proffsbutik i Köpenhamn, Danmark samt att vi även i slutet av året kommer att ha ytterligare en butik i Sverige. Detta tillsammans med ett allt starkare fokus på näthandel på alla våra marknader, men kanske framförallt i England, gör att vi även räknar med en positiv försäljningstillväxt.
Jag är, som framgår av vad jag skrivit ovan, mycket besviken på utvecklingen och rörelseresultatet för 2010. Trots detta är det min övertygelse att vi mycket snart ska vara tillbaka på de historiska rörelsemarginalerna igen, detta grundat på vår sunda kärnverksamhet och på ett framgångsrikt affärskoncept som är fortsatt gångbart och innehåller en stor potential för fortsatt tillväxt. Detta tillsammans med en allt större andel av EMV (egna märkesvaror) ger oss unika möjligheter till en fortsatt god lönsamhetstillväxt. Vår långsiktiga strategi att i första hand växa organiskt har gjort att vi själva kunnat hantera uppkomna affärsrisker, vilket i sin tur medfört en minskad riskexponering i koncernen.
När det gäller investeringar under 2011 är vi, som jag tidigare år redovisat, i en fortsatt mycket bra situation, då vi tidigare år genomfört stora investeringar i utbyggnad av våra lagerresurser som nu innebär att det i närtid inte föreligger något stort investeringsbehov. De investeringar som är aktuella under 2011 är i första hand utbyggnad av nya proffsbutiker, dels kommer vi att öppna ytterligare en butik i Köpenhamn dels en i Sverige. Dessa investeringar är dock att betrakta som relativt små i förhållande till koncernens storlek och kommer inte att överstiga föregående års avskrivningar.
Etableringen av ett sourcingbolag i Hongkong har varit till stor hjälp i vår produkt- och kvalitetsutveckling. Vi kommer att ytterligare förstärka vår närvaro i Hongkong och Kina genom en kontorsetablering i södra delen av Kina, detta kommer att ske under hösten 2011 eller början av 2012.
Det är med en försiktig optimism jag ser på innevarande verksamhetsår, 2011. Mycket händer i vår omvärld som kan påverka valutor, råvarukostnader, lönekostnader etc. som i sin tur påverkar konjunkturutvecklingen. Den känsla som jag dock har är att 2011 kommer att vara det år då vi återkommer till våra historiskt goda vinstnivåer.
Jan Folke Kumla i mars 2011
Malmbergs is an import-, agency- and distribution company, working with electric material. The majority of our customers are installers and industries.
The Malmbergs Group has grown quickly and is today represented in 22 places in 6 countries. The total number of employees is 138.
The large purchase volumes and low purchase prices have made the company very profitable.
The business concept is to make the way between manufacturer and customer as simple and cost effective as possible.
The strategy for the future is to increase the profit through continued expansion.
| in thousands of SEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Net turnover | 524 482 | 481 771 |
| Other operating income | 3 320 | 2 722 |
| Operating costs | -502 204 | -456 445 |
| Operating profit | 25 598 | 28 048 |
| Net financial items | -2 920 | -1 486 |
| Profit after financial items | 22 678 | 26 562 |
| Taxes | -6 591 | -7 247 |
| Profit for the year | 16 087 | 19 315 |
| in thousands of SEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Assets | ||
| Fixed assets | 70 358 | 78 057 |
| Current assets | 208 398 | 201 635 |
| Liquid assets | 64 533 | 71 049 |
| 343 289 | 350 741 | |
| Equity and Liabilities | ||
| Equity | 222 534 | 214 150 |
| Long-term liabilities | 34 993 | 48 852 |
| Current liabilities | 85 762 | 87 739 |
| 343 289 | 350 741 |
Malmbergs ist eine Import-, Agentur- und Distributionsfirma und arbeitet mit ElektroMaterial. Die wichstigsten Kunden sind Installateuren und Industrien.
Der Malmbergs Konzern ist schnell gewachsen und hat heute Betrieb in 22 Orten in 6 Ländern. Die totale Anzahl Angestellten ist 138.
Die grosse Einkaufsvolumen und niedrigen Einkaufspreisen hat die Firma sehr lohnend gemacht.
Das Konzept ist den Weg zwischen Hersteller und Kunden so billig wie möglich zu machen.
Die Strategie für die Zukunft ist das Gewinn mit fortgesetzter Expansion zu erhöhen.
| in Tausend SEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nettoumsatz | 524 482 | 481 771 |
| Sonstige Einnahmnen | 3 320 | 2 722 |
| Betriebskosten | -502 204 | -456 445 |
| Betriebsgewinn | 25 598 | 28 048 |
| Finanzergebnis | -2 920 | -1 486 |
| Ergebnis der gewöhlichen | ||
| Geschäftstätigkeit | 22 678 | 26 562 |
| Steuern | -6 591 | -7 247 |
| Jahresüberschuss | 16 087 | 19 315 |
| in Tausend SEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktiven | ||
| Anlagevermögen | 70 358 | 78 057 |
| Umlaufvermögen | 208 398 | 201 635 |
| Kassenbestand, Guthaben bei | ||
| Kreditinstituten | 64 533 | 71 049 |
| 343 289 | 350 741 | |
| Passiven | ||
| Eigenkapital | 222 534 | 214 150 |
| Langfristige Verbindlichkeiten | 34 993 | 48 852 |
| Kurzfristige Verbindlichkeiten | 85 762 | 87 739 |
| 343 289 | 350 741 |
Malmbergs startade sin verksamhet som elinstallatör i Kristinehamn och var fram till 1981 ett installationsföretag.
Jan Folke övertog bolaget, verksamheten flyttade till Hallsberg och inriktningen lades på import, grossistförsäljning och distribution av elmateriel till elinstallatörer, VVSbranschen och industrin.
Företaget flyttade från Hallsberg till nya lokaler i Kumla. Malmbergs första dotterbolag bildades i Norge.
Bygg-Ström i Sverige AB bildades med försäljning av tillfällig elmateriel till byggindustrin och uthyrningsföretag.
Det första hämtlagret öppnades i Stockholm.
Under hösten bildades ett dotterbolag i Danmark. Bygg-Ström startade verksamhet med försäljning av butikspaketerad elmateriel till GDS-marknaden (gör-det-själv).
Ett hämtlager öppnades i Göteborg och ett i Oslo.
I början av året bildades ett dotterbolag med säljkontor i Åbo, Finland. I Sverige öppnades ett tredje hämtlager, nu i Solna. Sommaren 1994 förvärvade Malmbergs nya och större lokaler i Kumla. Samtidigt övertog Bygg-Ström Malmbergs tidigare lokaler och båda företagen fick därigenom tillgång till betydligt större ytor.
I januari bildades ett dotterbolag i Storbritannien. Expansionen i Finland fortsatte genom att dotterbolaget i Åbo flyttade till Helsingfors och investeringar gjordes i ett nytt lager.
Ett hämtlager öppnades i Malmö. Bygg-Ström utökade sitt GDSprogram med VVS-produkter. Dotterbolaget i Danmark expanderade sin verksamhet och anskaffade en rörelsefastighet med större ytor.
Ett hämtlager öppnades i Jönköping. Under sommaren sammanfördes Malmbergs Elektriska Svenska AB och Bygg-Ström i Sverige AB i en nybildad koncern med Malmbergs Elektriska AB (publ) som moderbolag med inriktning på att börsintroducera bolaget.
Styrelsen och ägarna beslutade att ansöka om marknadsnotering av Malmbergs aktier av serie B på OTClistan vid Stockholms Fondbörs. I april förvärvades Lys Engros AS i Bergen, Norge.
Produktsortimentet breddades till att även omfatta datatillbehör och ett nytt egenutvecklat e-handelssystem togs i bruk.
Nya proffsbutiker med hämtlager öppnades i Umeå och i Fredrikstad i Norge.
Utbyggnad av koncernens centrallager i Kumla. Ny proffsbutik med hämtlager öppnades i Örebro under hösten.
Nya proffsbutiker med hämtlager öppnades i Odense i Danmark och Fornebu i Norge. Proffsbutiken i Jönköping flyttade till mer ändamålsenliga lokaler.
Ny proffsbutik med hämtlager öppnades i Trondheim i Norge. Utbyggnad av kontoret i Kumla.
Nya proffsbutiker med hämtlager öppnades i Hammarby, Stockholm och i Herlev, Köpenhamn.
Ny proffsbutik öppnades i Vestby, Norge. I Finland förvärvades Tukkuliike Iskanius OY (TKI). Utbyggnaden av koncernens centrallager färdigställdes.
Ny proffsbutik öppnades i Uppsala.
Ny proffsbutik öppnades i Linköping.
Nya proffsbutiker öppnades i Helsingborg, Kumla och i Stavanger, Norge.
Nya proffsbutiker öppnades i Solna och i Bergen, Norge. Ett sourcingbolag etablerades i Hongkong.
Malmbergs Sverige startade sin nuvarande verksamhet 1981 då bolaget ändrade inriktning till att vara ett import-, agentur- och handelsföretag med egen distribution och grossistförsäljning av elartiklar till elinstallatörer, grossister och industriföretag. Under senare år har Malmbergs ökat sina satsningar på utveckling av egna märkesvaror, EMV, genom att öka integrationen bakåt i tillverkningsledet med investeringar i såväl produktutveckling som design. Verksamheten flyttades 1987 till nya och större lokaler i Kumla, där verksamheten fortfarande bedrivs. Huvudkontor och centrallager för hela koncernen är belägna i Kumla.
Från Kumla distribueras varor till kunder över hela Sverige, samt till våra dotterbolags huvudlager i Norge, Danmark, Finland och England. För att förstärka den lokala närvaron i respektive land har verksamheten utökats med proffsbutiker i Hammarby, Solna, Göteborg, Malmö, Linköping, Jönköping, Umeå, Uppsala, Helsingborg, Kumla och Örebro i Sverige, samt Oslo, Bergen, Trondheim, Fredrikstad, Stavanger och Vestby i Norge samt Herlev i Danmark och Vantaa och Helsingfors i Finland. Malmbergs Sverige svarar för övergripande koncernfunktioner som ekonomi, inköp, produktutveckling och marknadsstrategi.
Malmbergs deltar ofta aktivt i leverantörernas produktutveckling. Ett stort antal produkter lanseras under egna varumärken, EMV. Produktutvecklingen sker kontinuerligt och antalet nya produkter som tillförs koncernen utökas ständigt. De nya produkterna ska komplettera tidigare produktmix och vara anpassade till redan befintliga kundgrupper för att till låga kostnader bidra till en ökad rörelsemarginal.
Produkterna marknadsförs bland annat genom våra kataloger, s k produkt- och inköpshandböcker som distribueras till samtliga kunder en till två gånger per år. Produkt- och inköpshandboken innehåller samtliga Malmbergs produkter och distribueras i cirka 30 000 exemplar per utgåva. Malmbergs "Kundextra" är en informations- och säljbroschyr som utkommer varje månad och innehåller produktnyheter och kampanjerbjudanden till kunderna.
I vår internetbutik hittar man den senaste versionen av våra produkt- och inköpskataloger.
Säljorganisationen är uppdelad dels på en central verksamhet, dels på lokala proffsbutiker. Den centrala bearbetningen sker genom kundbesök och telefonförsäljning där säljare aktivt genom kundbesök bearbetar kunder. Centralt placerade produkt- och säljavdelningar ansvarar för storkundsbearbetning över hela Sverige. Proffsbutiker leds av en butiksansvarig.
Mässdeltagande är en mycket viktig del i marknadsföringen. Malmbergs deltar på mässor såväl inom som utanför Norden.
Miljö, kvalitet och etik är viktiga frågor för Malmbergs. Malmbergskoncernen är i första hand inriktad på handel och distribution och bedriver endast en begränsad tillverkning. De miljöaspekter som berör koncernen är till stor del knutna till distribution och
förpackning samt tillverkande leverantörers miljöpåverkan.
Dessa kan uppdelas i tre delar Avfall, Transport och Produkt/Tillverkning.
Malmbergs är såväl kvalitet- som miljöcertifierat enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004.
För Malmbergs inkluderar miljö även i allra högsta grad arbetsmiljö/etik och hur man behandlar anställda i leverantörers produktionsanläggningar. Malmbergs har regler som gäller icke-diskriminering, löner och arbetstid,
arbetsförhållanden, barnarbete och frihet att organisera sig fackligt. Malmbergs har sammanställt en omfattande uppförandekod för leverantörer, en Code of Conduct, i vilken företagets miljö- och etikregler redovisas.
Avfall berör främst våra tillverkande leverantörer, men även de av Malmbergskoncernen försålda varorna av sådan beskaffenhet att Malmbergs är skyldig att ta hand om produkterna när de är förbrukade.
För att klara dessa åtaganden är Malmbergs medlem i El-Kretsen i Sverige AB och är registrerad i EE-registret hos Naturvårdsverket. Malmbergs är också ansluten till REPA, näringslivets system för återvinning av förpackningar.
Transport berör hela distributionsked-
jan från leverantör till Malmbergs och vidare till kund. Malmbergs använder endast leverantörer inom transportområdet som uppfyller Malmbergs miljöpolicy. En viktig del i Malmbergs miljöpolicy är att de resor som personal gör i tjänsten så långt detta är möjligt, anpassas till Malmbergs miljöpolicy.
Produkt/Tillverkning innebär att Malmbergs miljöpolicy ska gälla, så långt som möjligt är, under hela produktcykeln.
Kvalitet omfattar hela verksamheten från
inköp till lagerhantering och leveranser. Innan en ny leverantör anlitas görs en noggrann utvärdering av leverantörens kvalitetspolicy. Kontinuerlig uppföljning sker sedan av leveranser. I kvalitetsarbetet beskrivs också hanteringen av dokument.
Malmbergs miljöarbete är en integrerad del av affärsverksamheten. Tillsammans med kvalitetsarbetet och en väl utvecklad etikpolicy som ingår som ett naturligt steg i den dagliga affärsverksamheten, stärker detta Malmbergs konkurrenskraft.
Malmbergs bedriver verksamhet inom tre olika produktområden: Elmateriel, GDS-produkter och Tillfällig el/Bygg-Ström.
Vår affärsidé är att positionera oss som en av marknadens starkaste aktörer inom området elmateriel. Det gör vi genom att kombinera ett brett sortiment av prisvärda kvalitetsprodukter med god logistik, hög servicenivå och kundanpassade tjänster.
Kärnan i verksamheten är direktimport från tillverkande företag och effektiv distribution – utan fördyrande mellanhänder.
Malmbergs försäljning är inriktad på tekniska produkter och tjänster och huvuddelen är "business-to-business" och riktar sig med 65 procent till slutkunder inom byggbranschen, 5 procent till industrin och 30 procent till övriga branscher, bland annat GDS-marknaden.
Malmbergs strävar efter att kontrollera hela inköpskedjan. Andelen direktinköp ligger idag på över 80 procent. Genom att Malmbergs tar en allt större aktiv del i produktutvecklingen hos våra leverantörer ökar förädlingsvärdet vilket medför ökade vinstmarginaler.
Produktområdets affärsidé är att erbjuda professionella användare, grossister och återförsäljare ett kundanpassat utbud av elmateriel och tjänster.
Produktområdet omfattar artikelgrupperna installationsmateriel, industrikomponenter, normprodukter, fläktar och värmeprodukter, belysningsmateriel, datatillbehör, nätverksprodukter och kabel. Den nordiska marknaden för el och belysningsprodukter omsätter cirka 39 miljarder SEK.
Distributionen sker till största delen genom elgrossister som i sin tur erhåller produkter från tillverkare eller importörer. Marknaden för elmateriel kan indelas i två huvudmarknader; dels grossistmarknaden för elmateriel som främst är beroende av elinstallationsmarknaden som i sin tur är beroende av främst byggnation och industriinvesteringar, dels marknaden för OEM-industrier, som till stor del är beroende av exportmarknader samt den inhemska efterfrågan på konsumentoch industriprodukter.
• Industriföretag använder elmateriel för eget bruk, t ex processindustrier, för investeringar och underhåll i system och anläggningar.
• OEM-industrier använder elmateriel i egna produkter som tillverkas, verkstadsmaskiner, träbearbetningsmaskiner etc.
På den nordiska marknaden för elmateriel kan konkurrenterna indelas i två kategorier:
Inköpen av produkter sker i första hand från företag i Europa och i Asien. Malmbergs Sverige svarar för de gemensamma inköpen till övriga bolag i koncernen, även vad gäller produkter från svenska tillverkare. Viktiga länder är Tyskland, Italien, Belgien, Spanien, Portugal, Polen, Kina och Taiwan. Bolaget utvärderar kontinuerligt nya leverantörer eftersom inköpsfunktionen är mycket viktig för verksamhetens framgång.
Produktområdets affärsidé är att förse järn-, bygg-, elfackoch dagligvaruhandeln med konsumentförpackat elmateriel.
Produktgruppen omfattar butiksförpackat materiel som ingår i produktområdet elmateriel, men marknadsförs under det egna varumärket Praktikern. Marknaden för GDS-produkter är svår att uppskatta då någon tillförlitlig statistik ej finns på området.
GDS-marknaden i Europas större industriländer motsvarar cirka 30 procent av värdet av grossistmarknaden för elmateriel i dessa länder. I de nordiska länderna är denna andel lägre men kraftigt ökande genom att flera utländska aktörer etablerat sig på den svenska marknaden. Malmbergs uppskattar den åtkomliga marknaden till cirka 12 miljarder SEK. Malmbergs GDS-program är ett av de ledande i branschen.
Inom produktområdet GDS marknadsförs också produktområdet hembelysning. Hembelysning består till största delen av inredningsbelysning såsom takplafonder, vägg- och golvlampor samt badrumsbelysning.
Återförsäljare – exempel på återförsäljare är dagligvaruhandeln, järnhandlare, belysningsaffärer, byggmaterialhandlare och postorderföretag.
De större aktörerna på den svenska GDS-marknaden för elmateriel vid sidan av Malmbergs är Gelia Industri, Jo-El, Hall Miba och Thomée. Inom produktområdet hembelysning är de största konkurrenterna Massiv, Cottex, LampGustaf etc.
Produktområdets affärsidé är att förse byggbranschen med professionell elmateriel för tillfälligt bruk. I kombination med kundanpassade tjänster kan vi erbjuda våra kunder ett ledande utbud.
Produktområdet omfattar elmateriel för tillfälliga anläggningar och består av kabel, elcentraler för byggarbetsplatser, värmefläktar, portabla elverk, värmekabelprodukter och strålkastare. Marknaden för tillfälliga elprodukter följer relativt väl nybyggnationen i de nordiska länderna. Marknaden är på grund av den rådande nybyggnadssituationen historiskt sett liten. Det är Malmbergs bedömning att efterfrågan på tillfällig el har minskat.
Då konjunkturen i början av 1990-talet försvagades försvann flertalet av de företag som var specialiserade på tillfällig elmateriel. Av de företag som har ett komplett program för tillfällig elmateriel har Malmbergs en stark ställning på den svenska marknaden. Malmbergs största konkurrenter är Ahlsell, El-Björn, Bygg-El och Satema.
Oavsett vad man sOm kund letar efter kan malmbergs erbjuda en passande belysningslösning. Här Hittar du ett brett utbud inOm exteriör- OcH interiörbelysning, led, spOtligHts, inredningsbelysning OcH våtrumsarmaturer. därtill finns ett fullsOrtiment på elsidan, vilket gör malmbergs till en kOmplett leverantör.
bredden, kvaliteten och erfarenheten har bidragit till malmbergs framgångar och under mässan besöktes den innehållsrika montern av både nya och befintliga kunder som ville se företagets senaste belysningslösningar. – vi har haft en bra mässa. antalet besökare har varit stort och vi har
knutit nya kontakter. dessutom har vi visat upp en hel del nyheter som rönt stort intresse. det säger daniel axelsson, säljledare hos malmbergs.
bland det som väckte intresset fanns malmbergs led-lampor, vilket blivit ett efterfrågat alternativ de senaste åren. intresset är knappast förvånande då led erbjuder en rad fördelar jämfört med traditionella ljuskällor. till exempel är funktionssäkerheten större, hållbarheten längre och energiförbrukningen lägre. led drar exempelvis mindre ström jämfört med en vanlig glödlampa. – dagens led har även fått en varmare färgton vilket varit ett problem tidigare, då många upplevt ljuset för kallt. vi kan dessutom erbjuda dimmerfunktion till våra led-lampor, vilket är ytterligare något som många efterfrågat. det är en enkel lösning där ljusstyrkan regleras via den vanliga tryckströmbrytaren, säger daniel axelsson. – vi har led både för inomhus och utomhus. en nyhet var till exempel trädgårdsbelysning med led. det är ett plug-and-play system som rönte stort intresse.
även malmbergs övriga utesortiment rönte uppmärksamhet. företaget har ett brett produktutbud som bland annat omfattar stolplyktor, trädgårdsbeslysning, fasad- och gatuarmaturer och väggarmaturer. – två väggarmaturserier för utomhusbruk som gått mycket bra är glasgow och nottingham. därför presenterar vi nu serierna derby, leeds och york som har en liknande design. det är tre nyheter som vi fick mycket positiv respons på.
belysning för offentlig miljö på inomhussidan fanns också ett flertal nyheter. bland annat presenterades Odense, en armaturserie som finns som bordslampa, golvlampa samt som hängande. – Odense är framtaget för offentlig miljö, vilket är ett nytt område för oss. det är en satsning vi tror mycket på och där vi fått en väldigt bra feedback, säger daniel axelsson. andra interiörnyheter som rönte intresset var nyborg och Hasle, två
modeller som fick beröm för sina rena, moderna linjer. – både nyborg och Hasle är hängande modeller. överlag hade vi många nyheter inom hängande. nämnas kan även condo, sandvig och vejle.
nu fanns det inte bara belysningslösningar att ta del av i montern. malmbergs engagemang sträcker sig ända in i butiken, där man gärna hjälper till med olika säljlösningar. bland annat har man tagit fram pallställ för sina lågenergilampor, samt för brandsläckare.
– vi ska inte bara vara en leverantör av belysningslösningar. lika viktigt är att kunna hjälpa butiken till ökad merförsäljning samtidigt som vi underlättar hanteringen av våra varor. ta exempelvis vår expolösning för brandsläckarna som levereras färdig till butik och är klar att ställa upp. det är en snygg och praktisk lösning som på kort tid blivit mycket efterfrågad.
malmbergs visade upp sina senaste nyheter på interiörsidan.
För ytterligare information kontakta: Malmbergs elektriska ab 019-58 77 00 www.malmbergs.com
Reportage i tidningen Svensk Mässinfo från Northern Light Fair 2011. Artikeln finns att läsa på www.malmbergs.com.
14 repOrtage OcH mässnyHeter från sTOCKHOlM FUrniTUre Fair 2011 läs tidningen på nätet: WWW.MeDiaPrODUKTiOn.se 15
De flesta av Malmbergs produkter är avsedda för elinstallation. Antalet lagerförda artiklar är cirka 8 500 och Malmbergs Sverige fungerar som en central lagerhållare för de övriga operativa bolagen inom koncernen. Produktgrupperna indelas enligt följande:
I gruppen ingår bland annat strömbrytare, vägguttag, grenuttag, kopplingsdosor, fästmateriel, stickproppar, klockströmbrytare, dimrar, rörelsevakter och kabelkanaler.
I gruppen ingår bland annat elektriska motorer, kontaktorer och startapparater.
I gruppen ingår bland annat automatsäkringar, jordfelsbrytare, kopplingsur, strömställare och kapslingar.
I gruppen ingår bland annat elektriska värmeelement, varmvattenberedare, värmefläktar, bords- och golvfläktar.
I gruppen ingår bland annat värmeslingor för betonghärdning, frostskydd av VA-ledningar och värmemattor.
I gruppen ingår bland annat installationskabel, kraftkabel, gummikabel och data- och elektronikkabel.
I gruppen ingår bland annat huvudcentraler, undercentraler och brukscentraler.
I gruppen ingår bland annat 1- och 3-fas bensinelverk och 3-fas dieselverk.
I gruppen ingår bland annat glödljusarmaturer, armaturer för lågenergibelysning, interiörbelysning, lysrörsarmaturer för offentlig och industriell miljö, strålkastare, utomhuslyktor, stolplyktor och ljuskällor. Hembelysning, som ingår i gruppen belysningsmateriel omfattar takplafonder, golv- och väggbelysning, badrumsbelysning etc.
I gruppen ingår bland annat varmvattenberedare, kopplingar, plastade kopparrör och reservdelar.
I gruppen ingår bland annat skruvmejslar, tänger, skiftnycklar och hylsnycklar.
I gruppen ingår bland annat antennsladdar, teleuttag och teleförlängningsdosor.
I gruppen ingår bland annat patchpaneler, ISDN-terminatorer, datakabeltester, konverteringsverktyg, nätverksset, konvertrar, fiberkabel, switchar, hubbar och bredbandsrelaterade produkter.
Belysningsmateriel, installationsmateriel, kabel och normprodukter står för drygt 80 procent av nettoomsättningen.
Malmbergskoncernen bedriver import-, agentur- och handelsverksamhet inom tre olika produktområden; elmateriel, GDS-produkter samt tillfällig el.
I Norge, Danmark, Finland och England bedrivs handeln med elmateriel, GDS-produkter samt tillfällig el genom helägda dotterbolag.
Antalet lagerförda artiklar är cirka 8 500 och Malmbergs Sverige ansvarar för den operativa verksamheten av koncernens centrallager i Kumla. Malmbergskoncernens viktigaste kundgrupper är elinstallatörer, industriföretag, OEM-tillverkare, varuhus, stormarknader, butiker, elektromekaniska verkstäder, statliga och kommunala förvaltningar, landsting och energiverk.
Under 2010 stod de utländska dotterbolagen för 46,2 (47,9) procent av koncernens nettoomsättning. Det senaste året har cirka 28 000 kunder handlat av koncernen.
Huvuddelen av koncernens inköp och produktutveckling sker centralt genom Malmbergs Elektriska AB (publ) där även övriga koncerngemensamma funktioner såsom koncernekonomi och logistik är lokaliserade. För närvarande finns ett gemensamt centrallager lokaliserat till Kumla.
Malmbergs Sverige startade sin nuvarande verksamhet 1981. De flesta produkterna är avsedda för elinstallation. Malmbergs Sverige har cirka 14 000 kunder. Antalet lagerförda artiklar är cirka 8 500 och Malmbergs Sverige fungerar som en central lagerhållare för de övriga operativa företagen inom koncernen. Malmbergs Sveriges viktigaste kundgrupp är elinstallatörer, som står för cirka 35 procent av nettoomsättningen. Försäljningen av GDS-produkter till framförallt varuhus och butikskedjor är en viktig kundgrupp och står för cirka 33 procent av nettoomsättningen. Andra viktiga kundgrupper är bygg- och uthyrningsföretag som står för cirka 15 procent av nettoomsättningen. Industriföretag och då i första hand OEM-tillverkare står för cirka 8 procent av nettoomsättningen. Övriga kundgrupper, motsvarande 9 procent av nettoomsättningen, är elektromekaniska verkstäder, statliga verk, kommuner, landsting och energibolag. Kundgrupper i Sverige Elinstallatörer Varuhus/butikskedjor Bygg- /uthyrningsföretag Industriföretag Övriga 35 % 33 % 15 % 8 % 9 %
Malmbergs etablerades i Norge 1987 och försäljning sker främst till elinstallatörer. Antalet lagerförda artiklar är cirka 6 700, varav 85 procent är gemensamma med Malmbergs Sverige. Produktgrupperna belysning och installationsmateriel står för cirka 75 procent av nettoomsättningen i Norge. Övriga produktgrupper är industrimateriel, datamateriel, verktyg och GDS-materiel. De viktigaste målgrupperna är elinstallatörer som står för cirka 54 procent av nettoomsättningen och elbutiker som står för cirka 15 procent av nettoomsättningen. Försäljningen till en annan viktig kundgrupp är bygg- och uthyrningsföretag som står för cirka 25 procent av nettoomsättningen. Andra målgrupper är varuhus och butikskedjor samt industriföretag som står för resterande del av nettoomsättningen. Malmbergs Norge har totalt cirka 6 600 kunder. Av dessa är cirka 1 500 elinstallatörer. Det finns totalt cirka 1 900 elinstallatörer i Norge, vilket betyder att nära 80 procent av dessa handlar hos Malmbergs.
Malmbergs etablerades i Danmark 1992. Verksamheten har från starten varit inriktad på försäljning till mindre och medelstora elinstallatörer, ett koncept som varit framgångsrikt. Antalet lagerförda artiklar är cirka 5 000. Malmbergs Danmark har cirka 3 700 kunder. Under senare år har verksamheten i Danmark dessutom uppnått en god försäljning till industrier och OEM-marknaden. Malmbergs Danmarks försäljning fördelade sig med 60 procent till installatörer, 20 procent till industrin och resterande försäljning till ovan nämnda nya kundgrupper. Av produkterna är cirka 75 procent gemensamma med Malmbergs Sverige. Belysningsmateriel och installationsmateriel inklusive kabel och normprodukter står för cirka 85 procent av nettoomsättningen. Övriga produktgrupper är industrikomponenter och värme.
Malmbergs etablerades i Finland 1994 och verksamheten är till största delen koncentrerad på försäljning till mindre och medelstora elinstallatörer. Antalet lagerförda artiklar är cirka 4 500. Malmbergs Finland har totalt cirka 3 200 kunder, varav flertalet är elinstallatörer. Antalet elinstallatörer i Finland uppgår till cirka 3 500. Produkterna levereras från Sverige och utgörs av samma produktprogram som också marknadsförs i Sverige. De största produktgrupperna är installationsmateriel, normprodukter samt belysningsmateriel, som står för cirka 80 procent av nettoomsättningen. Övriga produktgrupper är industrikomponenter, fläktar och värmeprodukter samt kabel. Malmbergs Finland etablerades i första hand som ett rent försäljningskontor till den svenska verksamheten. Under våren 1995 flyttades verksamheten från Åbo till Helsingfors och ett lager öppnades. Den nuvarande verksamheten bedrivs med lager, butik och kontor i Vantaa strax utanför Helsingfors. För att stärka vår närvaro i Finland förvärvades under hösten 2006 ett mindre grossistföretag, Tukkuliike Iskanius OY (TKI), med lager och kontor i Helsingfors. Verksamheten har nu samordnats med Malmbergs vilket innebär att TKI:s tidigare lokaler har ändrats till en ny Malmbergs proffsbutik. Malmbergs bedriver sedan början av 2007 verksamhet i Finland genom två proffsbutiker och ett distributionslager.
Malmbergs etablerades i England 1995 med försäljningskontor och lager i Daventry. Verksamheten i Daventry flyttades till Northampton där ett nytt försäljningskontor öppnades 1998. Försäljning sker främst till grossistföretag.
Malmbergs etablerade ett sourcingbolag i Hongkong 2010.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, kkr | 282 172 | 251 100 | 272 076 | 292 196 | 278 310 |
| Rörelseresultat, kkr | 10 500 | 13 372 | 13 912 | 18 466 | 18 538 |
| Medelantal anställda | 88 | 80 | 94 | 99 | 98 |
| Chef: Jan Folke. |
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, kkr | 156 280 | 145 438 | 181 316 | 187 367 | 178 512 |
| Rörelseresultat, kkr | 10 600 | 9 927 | 16 126 | 21 696 | 15 286 |
| Medelantal anställda | 28 | 30 | 38 | 37 | 34 |
Chef: Johan Folke.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, kkr | 50 090 | 48 539 | 62 939 | 62 887 | 57 793 |
| Rörelseresultat, kkr | 3 786 | 4 118 | 7 506 | 8 725 | 8 100 |
| Medelantal anställda | 10 | 10 | 12 | 12 | 12 |
Chef: Villy Lillelund.
Malmbergs Norge
Malmbergs Danmark
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, kkr | 33 369 | 34 100 | 34 367 | 29 832 | 30 366 |
| Rörelseresultat, kkr | 1 696 | 1 162 | 3 365 | 246 | 3 886 |
| Medelantal anställda | 9 | 9 | 10 | 10 | 13 |
Chef: Rabbe Johansson.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, kkr | 2 571 | 2 594 | 2 183 | 2 660 | 2 678 |
| Rörelseresultat, kkr | -200 | -529 | -843 | -43 | 2 296 |
| Medelantal anställda | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
Chef: Jan Folke.
Malmbergs Finland 6,4 %
Malmbergs England
Malmbergs aktier inregistrerades på OTC-listan vid Stockholms Fondbörs den 12 mars 1999 och är i dag noterade på Small Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. En handelspost motsvarar 100 aktier.
Aktiekapitalet i Malmbergs uppgår till 20 000 000 kronor, fördelat på 800 000 aktier av serie A och 7 200 000 aktier av serie B, med kvotvärde 2,50 kronor. Samtliga aktier har lika rätt till andel i Malmbergs tillgångar och vinst. Varje aktie av serie A berättigar till tio röster, medan varje aktie av serie B berättigar till en röst.
Den 14 juni 2007 genomfördes en split 2:1. Antalet aktier justerades därmed från 4 000 000 st till 8 000 000 st.
Utdelningsnivån är en avvägning mellan marknadens krav på direktavkastning och bolagets kapitalbehov, som i sin tur främst bestäms av bolagets intjäningsförmåga och av rörelsens expansionstakt. Det är styrelsens mål att bolaget långsiktigt ska lämna en utdelning motsvarande lägst 50 procent av koncernens resultat efter skatt.
| Aktieägare | Antal AK A | Antal AK B | Innehav % | Röster % |
|---|---|---|---|---|
| Jan Folke med familj | 800 000 | 2 856 001 | 45,7 | 71,4 |
| Johan Rapp | 1 022 500 | 12,8 | 6,7 | |
| Verdipapirfond Odin Sverige | 495 926 | 6,2 | 3,3 | |
| Per Granath med bolag | 412 804 | 5,2 | 2,7 | |
| Awake Swedish Equity Fund | 280 000 | 3,5 | 1,8 | |
| Övriga | 2 132 769 | 26,6 | 14,1 | |
| Totalt | 800 000 | 7 200 000 | 100,0 | 100,0 |
| Aktieinnehav | Antal aktieägare | Antal AK A | Antal AK B | Innehav % | Röster % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1-1000 | 924 | – | 348 066 | 4,3 | 2,3 |
| 1001-10 000 | 274 | – | 773 758 | 9,7 | 5,1 |
| 10 001-50 000 | 24 | – | 524 490 | 6,6 | 3,5 |
| 50 001-100 000 | 9 | – | 551 425 | 6,9 | 3,6 |
| 100 001-200 000 | 2 | – | 336 230 | 4,2 | 2,2 |
| 200 001- | 5 | 800 000 | 4 666 031 | 68,3 | 83,3 |
| Summa | 1 238 | 800 000 | 7 200 000 | 100,0 | 100,0 |
| kr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat ²) | 2,01 | 2,41 | 4,25 | 5,12 | 4,95 |
| Eget kapital ²) | 27,82 | 26,77 | 24,08 | 22,26 | 24,30 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten ²) | 1,91 | 4,95 | 3,51 | 5,73 | 3,19 |
| Börskurs ²) | 40,40 | 33,80 | 24,50 | 60,75 | 68,00 |
| Utdelning ²) | 1) 2,00 |
0,50 | – | 2,50 | 7,50 |
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
2) År 2006 är omräknat efter split 2:1 genomförd under 2007.
| kkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 524 482 | 481 771 | 552 881 | 574 942 | 547 659 |
| Övriga intäkter | 3 320 | 2 722 | 3 027 | 3 101 | 6 292 |
| Rörelsens kostnader exkl avskrivningar | -493 399 | -446 774 | -496 305 | -509 114 | -488 183 |
| Avskrivningar | -8 805 | -9 671 | -9 791 | -9 992 | -9 353 |
| Rörelseresultat | 25 598 | 28 048 | 49 812 | 58 937 | 56 415 |
| Finansiella intäkter | 317 | 1 199 | 2 134 | 2 229 | 697 |
| Finansiella kostnader | -3 237 | -2 685 | -4 411 | -3 582 | -3 007 |
| Resultat före skatt | 22 678 | 26 562 | 47 535 | 57 584 | 54 105 |
| Inkomstskatt | -6 591 | -7 247 | -13 534 | -16 622 | -14 529 |
| Resultat | 16 087 | 19 315 | 34 001 | 40 962 | 39 576 |
| Balansräkningar | |||||
| kkr | 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2008-12-31 | 2007-12-31 | 2006-12-31 |
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Goodwill | 5 402 | 5 402 | 5 402 | 5 402 | 5 402 |
| Licenser | 577 | 848 | 1 072 | 1 216 | 1 271 |
| Materiella anläggningstillgångar | 62 999 | 70 450 | 77 041 | 73 442 | 72 469 |
| Finansiella tillgångar | 1 380 | 1 357 | 1 161 | 3 074 | 2 524 |
| Summa anläggningstillgångar | 70 358 | 78 057 | 84 676 | 83 134 | 81 666 |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 137 340 | 135 281 | 154 733 | 132 302 | 131 321 |
| Kundfordringar | 58 893 | 54 512 | 50 728 | 65 070 | 66 371 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 12 165 | 11 842 | 14 001 | 10 930 | 6 153 |
| Likvida medel | 64 533 | 71 049 | 45 120 | 60 120 | 43 384 |
| Summa omsättningstillgångar | 272 931 | 272 684 | 264 582 | 268 422 | 247 229 |
| Summa tillgångar | 343 289 | 350 741 | 349 258 | 351 556 | 328 895 |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital | 222 534 | 214 150 | 192 634 | 178 080 | 194 395 |
| Långfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 33 767 | 47 474 | 60 000 | 70 305 | 39 121 |
| Övriga långfristiga skulder | 1 226 | 1 378 | 1 493 | 3 413 | 3 433 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 12 234 | 11 943 | 11 943 | 11 835 | 1 933 |
| Övriga kortfristiga skulder | 73 528 | 75 796 | 83 188 | 87 923 | 90 013 |
| Summa eget kapital och skulder | 343 289 | 350 741 | 349 258 | 351 556 | 328 895 |
| kkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 22 678 | 26 562 | 47 535 | 57 584 | 54 105 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 10 258 | 11 739 | 12 181 | 12 588 | 10 931 |
| Erhållen ränta | 317 | 460 | 1 712 | 1 019 | 697 |
| Betald ränta | -1 708 | -2 971 | -4 394 | -3 365 | -2 205 |
| Betald inkomstskatt | -8 050 | -9 395 | -16 699 | -15 078 | -24 189 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
23 495 | 26 395 | 40 335 | 52 748 | 39 339 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -8 191 | 13 223 | -12 240 | -6 922 | -13 790 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 15 304 | 39 618 | 28 095 | 45 826 | 25 549 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3 879 | -3 065 | -8 423 | -10 255 | -20 322 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15 939 | -11 913 | -33 846 | -19 454 | -25 814 |
| Årets kassaflöde | -4 514 | 24 640 | -14 174 | 16 117 | -20 587 |
| Likvida medel vid årets början | 71 049 | 45 120 | 60 120 | 43 384 | 64 987 |
| Kursdifferens i likvida medel | -2 002 | 1 289 | -826 | 619 | -1 016 |
| Likvida medel vid årets slut | 64 533 | 71 049 | 45 120 | 60 120 | 43 384 |
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal, % | 4,9 | 5,8 | 9,0 | 10,3 | 10,3 |
| Vinstmarginal, % | 4,3 | 5,5 | 8,6 | 10,0 | 9,9 |
| Upplåning, kkr | 46 001 | 59 417 | 71 943 | 82 140 | 41 054 |
| Likvida medel, kkr | 64 533 | 71 049 | 45 120 | 60 120 | 43 384 |
| Sysselsatt kapital, kkr | 268 535 | 273 567 | 264 577 | 260 220 | 235 449 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,6 | 10,9 | 19,8 | 24,7 | 24,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 7,4 | 9,5 | 18,3 | 22,0 | 21,1 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 7,5 | 8,4 | 14,8 | 18,0 | 17,9 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,5 | 1,4 | 1,6 | 1,7 | 1,7 |
| Kassalikviditet, % | 158,1 | 156,6 | 115,5 | 136,5 | 126,1 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,2 |
| Soliditet, % | 64,8 | 61,1 | 55,2 | 50,7 | 59,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 8,0 | 10,9 | 11,8 | 17,1 | 19,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, kkr | 15 304 | 39 618 | 28 095 | 45 826 | 25 549 |
| Andel av nettoomsättning utanför Sverige, % | 46,2 | 47,9 | 50,8 | 49,2 | 49,2 |
| Medelantal anställda | 138 | 131 | 156 | 160 | 159 |
| Omsättning per anställd, kkr | 3 801 | 3 678 | 3 544 | 3 593 | 3 444 |
| kr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat ²) | 2,01 | 2,41 | 4,25 | 5,12 | 4,95 |
| Eget kapital ²) | 27,82 | 26,77 | 24,08 | 22,26 | 24,30 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten ²) | 1,91 | 4,95 | 3,51 | 5,73 | 3,19 |
| Börskurs ²) | 40,40 | 33,80 | 24,50 | 60,75 | 68,00 |
| Utdelning ²) | 1) 2,00 |
0,50 | – | 2,50 | 7,50 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner ²) | 8,0 | 8,0 | 8,0 | 8,0 | 8,0 |
1) Styrelsens förslag till årsstämman.
2) År 2006 är omräknat efter split 2:1 genomförd under 2007.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
Vinstmarginal Resultat före skatt i relation till nettoomsättning.
Sysselsatt kapital Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder och avsättningar.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader, rullande 12 mån, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Periodens resultat, rullande 12 mån, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Omsättningstillgångar exkl varulager i relation till kortfristiga skulder.
Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning.
Räntetäckningsgrad Resultat före skatt plus finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
Resultat per aktie Periodens resultat efter skatt dividerat med antal aktier.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier.
Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med antal aktier.
Styrelsen för Malmbergs Elektriska AB (publ) lämnar här 2010 års bolagsstyrningsrapport enligt kraven i Årsredovisningslagen (ÅRL) 6 kap 6 § och Svensk kod för bolagsstyrning. Malmbergs tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning sedan den 1 juli 2008. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor i enlighet med ÅRL. Den utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Malmbergs Elektriska AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Small Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm.
Samtliga aktier har lika rätt till andel i Malmbergs tillgångar och vinst. Varje aktie av serie A berättigar till tio röster, medan varje aktie av serie B berättigar till en röst.
De fem största aktieägarna den 31 december 2010
| Aktieägare | Antal AK A Antal AK B Innehav % Röster % | |||
|---|---|---|---|---|
| Jan Folke med familj | 800 000 | 2 856 001 | 45,7 | 71,4 |
| Johan Rapp | 1 022 500 | 12,8 | 6,7 | |
| Verdipapirfond Odin Sverige | 495 926 | 6,2 | 3,3 | |
| Per Granath med bolag | 412 804 | 5,2 | 2,7 | |
| Awake Swedish Equity Fund | 280 000 | 3,5 | 1,8 | |
| Övriga | 2 132 769 | 26,6 | 14,1 | |
| Totalt | 800 000 | 7 200 000 | 100,0 | 100,0 |
Årsstämma ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Stämman ska hållas i Kumla eller i Stockholm. Samtliga aktieägare som inför stämman är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande har rätt att delta och rösta för sitt totala aktieinnehav.
Kallelse till årsstämma ska ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Svenska Dagbladet. Kallelse ska även skickas med post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget i de fall gällande aktiebolagslag så föreskriver.
Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat aktieutdelning, fastställande av årsredovisning, val av styrelseordförande, styrelseledamöter och i förekommande fall revisorer, ersättning till styrelse och revisorer, hur valberedningen ska utses och om ansvarsfrihet för styrelsen och VD för det gångna året samt andra frågor som hänförts till stämman.
På årsstämman den 29 april 2010 beslutades att valberedningen inför årsstämman 2011 ska bestå av två representanter för ägarna. Sammansättningen av valberedningen är ett avsteg från kodens regelverk. Anledningen är att ägarförhållandena är enkla och koncentrerade. Valberedningen ska utse ordförande inom sig. Namnen på valberedningens ledamöter ska offentliggöras snarast möjligt därefter, dock senast sex månader före årsstämman 2011. Mandatperioden för den utsedda valberedningen ska löpa intill dess att ny valberedning har tillträtt. För det fall någon av valberedningens ledamöter avgår, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant att ersätta sådan ledamot. Skälet till att valberedningen inte presenterades inom den av årsstämman beslutade tidsramen var att sammansättningen av valberedningen inte var klar.
Styrelsen har beslutat att inte tillsätta någon särskild ersättnings- eller revisionskommitté. Dessa frågor hanteras av styrelsen i sin helhet exklusive ledamot som ingår i bolagsledningen. Syftet är att samtliga ledamöter ska få direkt information och ha inflytande i dessa betydelsefulla frågor.
Styrelsen bereder frågor gällande lön och övriga ersättningar till verkställande direktören samt godkänner verkställande direktörens förslag till löner och ersättningar till andra ledande befattningshavare.
Styrelsen övervakar och kvalitetssäkrar den finansiella rapporteringen och effektiviteten i bolagets interna kontrollsystem och riskhantering.
På årsstämman 2010 valdes fram till årsstämman 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisorer med Gert-Ove Levinsson som huvudansvarig revisor. Revisorn har lämnat rapport till styrelsen över revisionsuppdraget och även beträffande den interna kontrollen i koncernen vid styrelsemötet i februari 2011. Granskning av koncernens bolag samordnas av Öhrlings PricewaterhouseCoopers.
Styrelsen för Malmbergs Elektriska AB (publ) består av fyra ledamöter valda av årsstämman. Styrelseordförande är Björn Ogard och ledamöter är Johan Folke, Pernilla Folke samt Hans Stalleland.
Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsens arbetsordning innefattar bland annat regler för styrelsens övergripande arbetsuppgifter, styrelsens arbetsrutiner, antal möten som ska hållas per verksamhetsår, vad som ska behandlas, former för den löpande ekonomiska rapporteringen samt arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören.
I instruktion till verkställande direktören regleras dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldighet gentemot styrelsen. Vanligtvis hålls fyra styrelsemöten per år samt
ett konstituerande. Då behandlas kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Kallelse och skriftligt underlag för beslut och rapporter utsänds till styrelsen en vecka före varje styrelsemöte. I ärenden som avses bli föremål för beslut får styrelsen vanligtvis ett skriftligt underlag i förväg. Styrelsen erhåller löpande under året månadsrapporter som belyser koncernens ekonomiska och operationella utveckling.
Styrelsen övervakar redovisning och finansiell rapportering för koncernen, håller en löpande kontakt med revisorerna samt granskar deras plan för arbetet och ersättningen härför. Bolagets revisor närvarar vid styrelsemöten när så behövs, normalt två gånger per år.
Under verksamhetsåret 2010 har styrelsen haft fem protokollförda sammanträden.
| Oberoende till | Oberoende till | ||
|---|---|---|---|
| Närvaro | bolaget | större aktieägare | |
| Björn Ogard | 5 av 5 | Ja | Ja |
| Johan Rapp | 1 av 2 | Ja | Ja |
| Johan Folke | 5 av 5 | Nej | Nej |
| Pernilla Folke | 4 av 5 | Nej | Nej |
| Hans Stalleland | 5 av 5 | Ja | Ja |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode enligt årsstämmans beslut. Styrelsearvode utgår ej till ledamot anställd inom koncernen. Vid årsstämman den 29 april 2010 beslutades att ett arvode till styrelsens ledamöter, för tiden intill dess nästa årsstämma hållits, ska utgå med sammanlagt 420 000 kronor. Till ordförande utgår 180 000 kronor och till övriga två ledamöter 120 000 kronor vardera.
Koncernledningen består av koncernchef Jan Folke (även VD moderbolag), ekonomichef LieseLotte Andersson, vVD och VD Norge Johan Folke samt VD Danmark Villy Lillelund. VD leder arbetet i koncernledningen.
Till koncernchef och andra ledande befattningshavare, förutom en, utgår enbart fast lön. En utav de ledande befattningshavarna har rätt till en rörlig lön om max 25 procent av årslönen, men någon sådan rörlig ersättning har inte utgått under 2010. Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med koncernchef utgör koncernledningen. Bland ersättningar ingår även Övriga förmåner som avser tjänstebil och Övriga ersättningar som avser milersättning.
Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Pensionsåldern för koncernchef och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien uppgår till högst 35 procent av grundlönen för koncernchef och andra ledande befattningshavare.
För koncernchef är ömsesidig uppsägningstid sex månader och för andra ledande befattningshavare, fyra till sex månader.
Avtal om framtida avgångsvederlag finns varken för styrelsens ordförande, ledamöter, VD eller andra ledande befattningshavare.
| Ersättning och övriga förmåner under 2010 (kkr) |
Grundlön/ styrelsearvode |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Övrig ersättning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande Björn Ogard | 167 | – | – | – | 167 |
| Styrelseledamot Johan Rapp | 33 | – | – | – | 33 |
| Styrelseledamot Pernilla Folke | 113 | – | – | – | 113 |
| Styrelseledamot Hans Stalleland | 113 | – | – | – | 113 |
| Styrelseledamot Johan Folke, grundlön | 809 | 95 | 259 | 42 | 1 205 |
| Koncernchef Jan Folke, grundlön | 1 037 | 1 | 280 | – | 1 318 |
| Andra ledande befattningshavare (3 st) | 2 535 | 129 | 720 | – | 3 384 |
| Summa | 4 807 | 225 | 1 259 | 42 | 6 333 |
Syftet med intern kontroll beträffande den finansiella rapporteringen är att säkerställa att denna är tillförlitlig och att de finansiella rapporterna är upprättade i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.
Styrelsen bedömer att koncernens storlek och koncernledningens operativa karaktär för närvarande inte motiverar en egen internrevision.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för VD avser att säkerställa att den interna kontrollmiljön fungerar väl. Merparten av koncernbolagen använder ett enhetligt system för inrapportering av finansiell information.
Finansiella rapporter upprättas månads- och kvartalsvis i koncernen, moderbolaget och dotterbolagen. I samband med rapporterna görs analyser som syftar till att säkerställa den finansiella rapporteringen.
Koncernchefen för en tät dialog med dotterbolagens ledningar och har utfärdat ett antal styrande dokument avseende intern kontroll som har delgivits berörd personal. Uppföljning av att dessa efterlevs och att den interna kontrollen fungerar effektivt görs regelbundet. Resultaten följs sedan upp av ekonomichefen i samarbete med de externa revisorerna. Resultatet av den interna kontrollen delges styrelsen löpande.
Riskbedömningen innebär att en analys har gjorts för att identifiera områden där det finns risk för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen. Riskbedömningen uppdateras årligen av ledningen och rapporteras till styrelsen.
Kontrollaktiviteterna har som syfte att förebygga, upptäcka och korrigera fel i den finansiella rapporteringen. Aktiviteterna består dels av analys av verksamheternas resultat- och balansräkningar, kassaflöden och nyckeltal, dels av löpande avstämningar och uppföljningar.
Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning och bokslutskommuniké samt uppdrar åt VD att avge kvartalsrapporter. Samtliga ekonomiska rapporter sänds först till NASDAQ OMX Stockholm. De distribueras även till alla aktieägare som så önskar. På Malmbergs hemsida publiceras bokslutskommuniké, årsredovisning, kvartalsrapporter och pressmeddelanden.
Styrelsen analyserar och utvärderar löpande finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Uppföljning görs även av revisorernas rapportering avseende granskningen av den interna kontrollen.
Styrelsen
Till årsstämman i Malmbergs Elektriska AB (publ), org nr 556556-2781
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 18-21 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Örebro den 17 mars 2011
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Gert-Ove Levinsson Auktoriserad revisor
Björn Ogard, född 1946 Styrelseordförande
Utbildning: Civilekonom. Ledamot sedan 1998. Styrelseordförande i DecidoKompetensor AB, i Falk i Vellinge AB, i Indigo Management AB samt i Moltex AB. Aktieinnehav i Malmbergs: 60 000 aktier av serie B.
Jan Folke, född 1947 VD, koncernchef Utbildning: Ingenjör. Anställd sedan 1981. Aktieinnehav i Malmbergs: 800 000 aktier av serie A och 2 654 801 aktier av serie B.
Johan Folke, född 1977 vVD, VD Norge Utbildning: Marknadsekonom. Anställd sedan 1998. Ledamot sedan 2000. Aktieinnehav i Malmbergs: 60 000 aktier av serie B.
LieseLotte Andersson, född 1954 Ekonomichef Utbildning: Redovisningsekonom. Anställd sedan 1982. Aktieinnehav i Malmbergs: 2 000 aktier av serie B.
Villy Lillelund, född 1957 VD Danmark Utbildning: Marknadsekonom. Anställd sedan 2002. Aktieinnehav i Malmbergs: 1 200 aktier av serie B.
Johan Folke, född 1977 Utbildning: Marknadsekonom. Ledamot sedan 2000. Aktieinnehav i Malmbergs: 60 000 aktier av serie B.
Pernilla Folke, född 1979 Utbildning: Fil mag. i Informatik. Ledamot sedan 2009. Beslutstödskonsult. Aktieinnehav i Malmbergs: 60 000 aktier av serie B.
Utbildning: Ingenjör. Ledamot sedan 2009. Aktieinnehav i Malmbergs: 33 000 aktier av serie B.
Revisor
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Gert-Ove Levinsson, född 1964 Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning samt koncernredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 – 2010-12-31.
Malmbergskoncernen, som genom sitt moderbolag, Malmbergs Elektriska AB (publ), är noterad på Small Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm, bedriver förutom i Sverige verksamhet genom fem rörelsedrivande dotterbolag i Norge, Danmark, Finland, England och Hongkong. Under året har ett kontor i Hongkong etablerats som tillsammans med vår produktorganisation i Sverige ska ansvara för vår sourcingverksamhet. Malmbergs importerar, lagerför och säljer ett stort antal produkter och bedriver distributions-, grossistoch handelsverksamhet med elmateriel.
Under räkenskapsåret har nya proffsbutiker öppnats i Solna och i Bergen, Norge.
Efter periodens utgång har inga väsentliga händelser inträffat.
Nettoomsättningen uppgick under perioden januari-december 2010 till 524 482 (481 771) kkr.
Resultatet före skatt uppgick under perioden till 22 678 (26 562) kkr. Avkastningen på eget kapital uppgick till 7,4 (9,5) procent och soliditeten ökade till 64,8 (61,1) procent. Resultatet per aktie uppgick till 2,01 (2,41) kr. För definitioner se not 1 Redovisningsprinciper.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, kkr | 524 482 | 481 771 | 552 881 | 574 942 | 547 659 |
| Resultat före skatt, kkr | 22 678 | 26 562 | 47 535 | 57 584 | 54 105 |
| Balansomslutning, kkr | 343 289 | 350 741 | 349 258 | 351 556 | 328 895 |
| Soliditet, % | 65 | 61 | 55 | 51 | 59 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 8 | 8 | 15 | 18 | 18 |
| Avkastning på eget kapital, % | 7 | 10 | 18 | 22 | 21 |
| Antal anställda, st | 138 | 131 | 156 | 160 | 159 |
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1.
Varulagret den 31 december 2010 uppgick till 137 340 kkr jämfört med 135 281 kkr den 31 december 2009.
Koncernens nettoinvesteringar under perioden januari-december 2010 uppgick till 3 879 (3 065) kkr, främst bestående av butiksinvesteringar. Nettoinvesteringar definieras som anskaffningar minskat med ersättningar, vilket specificeras i koncernens kassaflödesanalys.
Kassaflödet från den löpande verksamheten var 15 304 (39 618) kkr. Likvida medel uppgick per 31 december 2010 till 64 533 kkr jämfört med 71 049 kkr 31 december 2009. Beviljade, men ej utnyttjade, belopp på checkräkningskredit uppgick i koncernen till 31 811 kkr den 31 december 2010.
Antalet anställda i koncernen uppgick till 138 (131) personer den 31 december 2010.
Moderbolaget omsatte under perioden 386 972 (339 416) kkr. Resultatet efter finansiella poster var 11 643 (22 546) kkr.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, kkr | 386 972 | 339 416 | 22 114 | 23 001 | 21 619 |
| Resultat efter finansiella poster, kkr | 11 643 | 22 546 | 33 438 | 33 232 | 51 677 |
| Balansomslutning, kkr | 275 325 | 280 485 | 84 515 | 75 075 | 105 260 |
| Soliditet, % | 67 | 64 | 98 | 98 | 99 |
Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1.
Det är med tillförsikt vi ser framtiden an. Efterfrågan på våra produkter är god på samtliga marknader. Trots kraftiga råvaruprishöjningar på framförallt koppar, stål och plast, råvaror som till mycket stor del ingår i våra produkter, känner vi en försiktig optimism om utvecklingen under 2011.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar fordringar, likvida medel, rörelseskulder och upplåning. Använda redovisningsprinciper framgår av not 1 Redovisningsprinciper.
Risker hanteras i verksamhetsprocesser och är en naturlig del av affärsverksamheten. Risker identifieras och det görs en sannolikhetsbedömning av att de inträffar och en uppskattning av eventuella följder. Därefter vidtas åtgärder för att minska riskexponeringen och begränsa eventuella negativa följder. Hanteringen av de operativa riskerna beskrivs närmare i not 13.
Koncernen är exponerad för finansiella risker, valuta-, pris-, ränte-, kredit- och likviditetsrisker. Hanteringen av dessa risker beskrivs närmare i not 28.
Malmbergs B-aktie är noterad på Small Cap-listan på NAS-DAQ OMX Stockholm. Antal aktier uppgår till 8 000 000 st fördelat på 800 000 st A-aktier och 7 200 000 st B-aktier, med kvotvärde 2,50 kronor. Samtliga aktier har lika rätt till andel i Malmbergs tillgångar och vinst. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Huvudägare är familjen Folke med 71 procent av rösterna.
Avtal finns med Qontrol BI Marketing AB, och tidigare Qontrol BI Folke AB, om inköp av IT-tjänster. Bolagen ägs av Pernilla Folke som är styrelseledamot och aktieägare i moderbolaget. Avtalen bedöms som marknadsmässiga och inköpta tjänster uppgick under året till 420 (327) kkr.
Malmbergs Elektriska AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Small Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Malmbergs bolagsstyrning baseras därför på svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, noteringsavtalet och bolagets bolagsordning. Malmbergs tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från och med den 1 juli 2008.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för VD avser att säkerställa att den interna kontrollmiljön fungerar väl. Merparten av koncernbolagen använder ett enhetligt system för inrapportering av finansiell information. Vidare information framgår av bolagsstyrningsrapporten på sidorna 18-21 eller på bolagets hemsida www.malmbergs.com.
Styrelsen analyserar och utvärderar löpande finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Uppföljning görs även av revisorernas rapportering avseende granskningen av den interna kontrollen. Styrelsen bedömer att koncernens storlek och koncernledningens operativa karaktär för närvarande inte motiverar en egen internrevision.
Till koncernchef och andra ledande befattningshavare, förutom en, utgår enbart fast lön. En utav de ledande befattningshavarna har rätt till en rörlig lön om max 25 procent av årslönen. Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med koncernchef utgör koncernledningen. Bland ersättningar ingår även Övriga
förmåner som avser tjänstebil och Övriga ersättningar som avser milersättning. Mer information om riktlinjer till ledande befattningshavare under året och de som föreslås gälla för det kommande året framgår av not 8.
Malmbergs bedriver ingen egen forskning och utveckling utan deltar ofta aktivt i leverantörernas produktutveckling. Ett stort antal produkter lanseras under egna varumärken. Produktutvecklingen sker kontinuerligt och antalet nya produkter som tillförs koncernen utökas ständigt.
Malmbergs direkta påverkan på miljön bedöms som liten då företaget bedriver verksamhet inriktad på handel och distribution och endast har en begränsad tillverkning.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning på 2,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 3 maj 2011. Utbetalning beräknas kunna ske den 6 maj 2011.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr)
| 152 453 239,83 |
|---|
| 9 271 824,89 |
| 161 725 064,72 |
| till aktieägarna lämnas utdelning på 2,00 kr/aktie | 16 000 000,00 |
|---|---|
| i ny räkning balanseras | 145 725 064,72 |
| 161 725 064,72 |
Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen för koncernen och moderbolaget vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med tillhörande noter.
| kkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | 1 | ||
| Nettoomsättning | 2 | 524 482 | 481 771 |
| Övriga intäkter | 3 | 3 320 | 2 722 |
| Summa intäkter | 527 802 | 484 493 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 4 | -321 486 | -281 465 |
| Övriga externa kostnader | 5, 6, 7 | -101 370 | -94 282 |
| Personalkostnader | 8, 9 | -70 543 | -71 027 |
| Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 10, 11, 12 | -8 805 | -9 671 |
| Summa rörelsens kostnader | -502 204 | -456 445 | |
| Rörelseresultat | 2, 13, 14, 15 | 25 598 | 28 048 |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Finansiella intäkter | 16 | 317 | 1 199 |
| Finansiella kostnader | 17 | -3 237 | -2 685 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | -2 920 | -1 486 | |
| Resultat före skatt | 22 678 | 26 562 | |
| Inkomstskatt | 18, 19 | -6 591 | -7 247 |
| Resultat | 16 087 | 19 315 | |
| Resultat per aktie (före och efter utspädning) | 20 | 2,01 | 2,41 |
| Resultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. | |||
| Rapport över totalresultat | |||
| Årets resultat | 16 087 | 19 315 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Valutakursdifferenser | -3 703 | 2 201 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | -3 703 | 2 201 | |
| Summa totalresultat | 12 384 | 21 516 | |
| Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 12 384 | 21 516 |
| kkr | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | 1 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | 12 | ||
| Licenser | 577 | 848 | |
| Goodwill | 5 402 | 5 402 | |
| 5 979 | 6 250 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 10 | 53 897 | 58 753 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 11 | 9 102 | 11 697 |
| 62 999 | 70 450 | ||
| Finansiella tillgångar | 21 | ||
| Andelar i andra svenska företag | 22 | 300 | 300 |
| Uppskjutna skattefordringar | 19 | 529 | 427 |
| Andra långfristiga fordringar | 23 | 551 | 630 |
| 1 380 | 1 357 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 70 358 | 78 057 | |
| Omsättningstillgångar | 24 | ||
| Varulager | 4 | ||
| Handelsvaror | 137 340 | 135 281 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 25 | 58 893 | 54 512 |
| Aktuella skattefordringar | 2 332 | 1 262 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 26 | 3 262 | 2 079 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 27 | 6 571 | 8 501 |
| 71 058 | 66 354 | ||
| Likvida medel | 28, 29 | 64 533 | 71 049 |
| Summa omsättningstillgångar | 272 931 | 272 684 | |
| Summa tillgångar | 343 289 | 350 741 |
| kkr | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 30, 31 | ||
| Aktiekapital | 20 000 | 20 000 | |
| Reserver | -378 | 3 325 | |
| Balanserad vinst | 202 912 | 190 825 | |
| Summa eget kapital | 222 534 | 214 150 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | 21 | ||
| Upplåning | 28, 32, 33 | 33 767 | 47 474 |
| Uppskjutna skatteskulder | 19 | 966 | 1 087 |
| Övriga långfristiga skulder | 34 | 260 | 291 |
| Summa långfristiga skulder | 34 993 | 48 852 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 28, 32, 33 | 12 234 | 11 943 |
| Leverantörsskulder | 35 | 47 851 | 51 680 |
| Aktuella skatteskulder | 2 998 | 3 274 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 35, 36 | 8 874 | 7 580 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 35, 37 | 13 805 | 13 262 |
| Summa kortfristiga skulder | 85 762 | 87 739 | |
| Summa skulder | 120 755 | 136 591 | |
| Summa eget kapital och skulder | 343 289 | 350 741 |
| kkr | Not | Aktie kapital |
Reserver | Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 20 000 | 1 124 | 171 510 | 192 634 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | 19 315 | 19 315 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Valutakursdifferenser | – | 2 201 | – | 2 201 | |
| Summa övrigt totalresultat | – | 2 201 | – | 2 201 | |
| Summa totalresultat | – | 2 201 | 19 315 | 21 516 | |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 20 000 | 3 325 | 190 825 | 214 150 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | 16 087 | 16 087 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Valutakursdifferenser | – | -3 703 | – | -3 703 | |
| Summa övrigt totalresultat | – | -3 703 | – | -3 703 | |
| Summa totalresultat | – | -3 703 | 16 087 | 12 384 | |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning avseende 2009 | 31 | – | – | -4 000 | -4 000 |
| Summa transationer med aktieägare | – | – | -4 000 | -4 000 | |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 30 | 20 000 | -378 | 202 912 | 222 534 |
Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| kkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 22 678 | 26 562 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 38 | 10 258 | 11 739 |
| Erhållen ränta | 317 | 460 | |
| Betald ränta | -1 708 | -2 971 | |
| Betald inkomstskatt | -8 050 | -9 395 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
23 495 | 26 395 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring varulager | -2 333 | 19 816 | |
| Förändring kortfristiga fordringar | -3 752 | -2 305 | |
| Förändring kortfristiga skulder | -2 106 | -4 288 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 15 304 | 39 618 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | -166 | -292 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -4 666 | -3 801 | |
| Placeringar i finansiella tillgångar | -1 | -1 | |
| Försäljning av aktier i dotterbolag | – | 240 | |
| Avyttringar av finansiella tillgångar | – | 67 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 954 | 722 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3 879 | -3 065 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Amortering av lån | -11 939 | -11 913 | |
| Utdelning | -4 000 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15 939 | -11 913 | |
| Årets kassaflöde | -4 514 | 24 640 | |
| Likvida medel vid årets början | 71 049 | 45 120 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -2 002 | 1 289 | |
| Likvida medel vid årets slut | 29 | 64 533 | 71 049 |
| kkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | 1 | ||
| Nettoomsättning | 39 | 386 967 | 339 416 |
| Övriga intäkter | 39 | 16 677 | 17 907 |
| Summa intäkter | 403 644 | 357 323 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 40 | -285 467 | -243 231 |
| Övriga externa kostnader | 39, 41, 42 | -55 767 | -52 601 |
| Personalkostnader | 43, 44 | -45 585 | -41 331 |
| Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 45, 46, 47 | -6 325 | -6 788 |
| Summa rörelsens kostnader | -393 144 | -343 951 | |
| Rörelseresultat | 48, 49, 50 | 10 500 | 13 372 |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernbolag | 51 | 3 178 | 9 740 |
| Resultat från fordringar som är anläggningstillgångar | 52 | -1 051 | 1 222 |
| Ränteintäkter och liknande intäkter | 53 | 135 | 156 |
| Räntekostnader och liknande kostnader | 54 | -1 119 | -1 944 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | 1 143 | 9 174 | |
| Resultat före skatt | 11 643 | 22 546 | |
| Inkomstskatt | 55 | -2 371 | -3 464 |
| Årets resultat | 9 272 | 19 082 | |
| Rapport över totalresultat | |||
| Årets resultat | 9 272 | 19 082 | |
| Övrigt totalresultat | – | – | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | – | – | |
| Summa totalresultat | 9 272 | 19 082 |
| kkr | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | 1 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Licenser | 47 | 577 | 848 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 45 | 38 672 | 40 865 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 46 | 5 079 | 6 217 |
| 43 751 | 47 082 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 56 | ||
| Andelar i koncernbolag | 57 | 9 668 | 9 300 |
| Andelar i andra svenska företag | 58 | 300 | 300 |
| Fordringar hos koncernbolag | 39 | 2 611 | 2 464 |
| 12 579 | 12 064 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 56 907 | 59 994 | |
| Omsättningstillgångar | 59 | ||
| Varulager | |||
| Handelsvaror | 40 | 103 421 | 98 056 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 60 | 33 112 | 29 611 |
| Fordringar hos koncernbolag | 25 037 | 33 457 | |
| Aktuella skattefordringar | 1 983 | 735 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 61 | 2 270 | 2 071 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 62 | 5 231 | 6 109 |
| 67 633 | 71 983 | ||
| Kassa och bank | 63, 64 | 47 364 | 50 452 |
| Summa omsättningstillgångar | 218 418 | 220 491 | |
| Summa tillgångar | 275 325 | 280 485 |
| kkr | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 65, 66 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 20 000 | 20 000 | |
| Reservfond | 4 000 | 4 000 | |
| 24 000 | 24 000 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 152 453 | 137 371 | |
| Årets resultat | 9 272 | 19 082 | |
| 161 725 | 156 453 | ||
| Summa eget kapital | 185 725 | 180 453 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | 56 | ||
| Upplåning | 64, 67, 68 | 25 348 | 37 110 |
| Skulder till koncernbolag | 39 | 240 | 240 |
| Summa långfristiga skulder | 25 588 | 37 350 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 64, 67, 68 | 11 675 | 11 329 |
| Leverantörsskulder | 69 | 39 469 | 40 239 |
| Övriga kortfristiga skulder | 69, 70 | 3 049 | 2 690 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 69, 71 | 9 819 | 8 424 |
| Summa kortfristiga skulder | 64 012 | 62 682 | |
| Summa eget kapital och skulder | 275 325 | 280 485 | |
| Ställda säkerheter | 67 | 61 900 | 61 900 |
| Ansvarsförbindelser | 72 | 6 676 | 6 782 |
| kkr | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Fritt eget kapital |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 20 000 | 4 000 | 58 967 | 82 967 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | 19 082 | 19 082 | |
| Summa totalresultat | – | – | 19 082 | 19 082 | |
| Fusionsvinst | 57 | – | – | 78 404 | 78 404 |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 20 000 | 4 000 | 156 453 | 180 453 | |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | 9 272 | 9 272 | |
| Summa totalresultat | – | – | 9 272 | 9 272 | |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning | 66 | – | – | -4 000 | -4 000 |
| Summa transationer med aktieägare | – | – | -4 000 | -4 000 | |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 65 | 20 000 | 4 000 | 161 725 | 185 725 |
Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| kkr | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 11 643 | 22 546 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 73 | 6 965 | -8 629 |
| Erhållen ränta | 556 | 639 | |
| Betald ränta | -1 062 | -1 944 | |
| Betald inkomstskatt | -3 619 | 846 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
14 483 | 13 458 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring varulager | -5 365 | 11 642 | |
| Förändring kortfristiga fordringar | 5 597 | -23 933 | |
| Förändring kortfristiga skulder | 964 | 24 026 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 15 679 | 25 193 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | -166 | -23 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2 801 | -122 | |
| Placeringar i finansiella tillgångar | -146 | – | |
| Investeringar i dotterbolag | -368 | – | |
| Försäljning av aktier i dotterbolag | – | 240 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 130 | – | |
| Avyttringar av finansiella tillgångar | – | 90 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3 351 | 185 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Överförd kassa vid fusion | – | 23 239 | |
| Amortering av lån | -11 416 | -5 805 | |
| Utdelning | -4 000 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15 416 | 17 434 | |
| Årets kassaflöde | -3 088 | 42 812 | |
| Likvida medel vid årets början | 50 452 | 7 640 | |
| Likvida medel vid årets slut | 63 | 47 364 | 50 452 |
Malmbergskoncernen importerar, lagerför och säljer ett stort antal produkter och bedriver distributions-, grossist- och handelsverksamhet med elmateriel.
Malmbergskoncernen, som genom sitt moderbolag, Malmbergs Elektriska AB (publ), är noterad på Small Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm, bedriver förutom i Sverige verksamhet genom fem rörelsedrivande dotterbolag i Norge, Danmark, Finland, England och Hongkong.
Malmbergs Elektriska AB (publ) har sitt säte i Kumla och adress Box 144, 692 23 Kumla, Sverige. Bolaget bedrivs i aktiebolagsform.
Styrelsen har den 17 februari 2011 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
Koncernredovisningen för Malmbergskoncernen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, samt enligt Rådet för finansiell rapportering RFR 1 och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad gäller vissa finansiella tillgångar, vilka värderas till verkligt värde.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder, se vidare not 14. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Denna finansiella rapport har i likhet med tidigare år upprättats utifrån fortlevnadsprincipen.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen från 1 januari 2010.
IFRS 3 (reviderad) Rörelseförvärv Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Den reviderade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via rapporten över totalresultatet. Minoritetsintresset i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till minoritetsaktieägarnas proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras.
Följande standarder och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare, men som inte är relevanta för koncernen.
IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare Gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare. Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktieägarna. En ändring har också gjorts i IFRS 5 där det krävs att tillgångarna klassificeras som att de innehas för värdeöverföring endast om de är tillgängliga för omedelbar värdeöverföring i sitt nuvarande skick och värdeöverföringen är mycket sannolik.
Gäller för överföringar av tillgångar som skett den 1 juli 2009 eller senare. Denna tolkning klargör IFRSs krav vid redovisning av avtal enligt vilka ett företag av en kund erhåller en materiell anläggningstillgång som företaget sedan måste använda antingen för att ansluta kunden till ett nät eller för att ge kunden löpande tillgång till varor eller tjänster eller för att göra båda delarna. I vissa fall erhåller ett företag likvida medel från en kund och detta belopp ska användas endast för att uppföra eller förvärva en materiell anläggningstillgång för att ansluta kunden till ett nät eller för att ge kunden löpande tillgång till varor eller tjänster eller för att göra båda delarna.
IFRIC 9 och IAS 39 (reviderad) Inbäddade derivat
Gäller för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2009 eller senare. Denna ändring kräver att företag ska bedöma om ett inbäddat derivat ska skiljas från värdkontraktet när företaget omklassificerar en sammansatt finansiell tillgång från kategorin verkligt värde via resultaträkningen. Bedömningen görs på basis av de omständigheter som förelåg på det senare av det datum när företaget först blev en part i avtalet och det datum då en förändring av avtalets villkor gjordes som i väsentlig grad ändrar de kassaflöden som annars skulle ha krävts enligt avtalet. Om företaget inte kan göra denna bedömning ska det sammansatta instrumentet kvarstå som klassificerat som värderat till verkligt värde via resultaträkningen.
IFRIC 16 (reviderad) Säkringar av nettoinvestering i en utlandsverksamhet Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Tillägget anger att, i en säkring av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, instrument som uppfyller villkoren för säkringsredovisning kan innehas av vilket som helst av företagen inom koncernen, inklusive den utländska verksamheten, under förutsättning att kraven på identifiering, dokumentation och effektivitet i IAS 39 avseende säkring av nettoinvesteringen är uppfyllda. I synnerhet ska koncernens säkringsstrategi tydligt dokumenteras på grund av möjligheten till olika identifieringar på olika nivåer i koncernen.
IAS 38 (reviderad) Immateriella tillgångar Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare. Ändringen ger vägledning i att fastställa verkligt värde på en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv och som tillåter redovisning av en grupp av tillgångar som en enda tillgång om de enskilda tillgångarna har liknande nyttjandeperioder.
Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort- eller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier.
IAS 27 (reviderad) kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital så länge som det bestämmande inflytandet kvarstår och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (reviderad) har inte haft någon påverkan på innevarande period, då ingen av innehaven utan bestämmande inflytande visar negativt värde; det har inte förekommit några transaktioner där bolaget förlorat det bestämmande inflytandet men har kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande.
IAS 36 (reviderad) Nedskrivningar Gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare. Ändringen klargör att den största kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definitionen i punkt 5 i IFRS 8, Rörelsesegment.
IFRS 2 (reviderad) Group cash-settled and share based payment transactions Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare. Ändringen medför att IFRIC 8 Tillämpningsområde för IFRS 2 och IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen.
Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar) i IAS 1.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per den 31 december 2010 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Malmbergs finansiella rapporter.
Gäller från räkenskapsår som börjar 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Standarden behandlar värdering och klassificering av finansiella instrument. Den innehåller två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån bolagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena samt att om de avtalsenliga kassaflödena utgör enbart kapitalbelopp och ränta, ska värdering ske till upplupet anskaffningsvärde. Alla andra finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde. Standarden kommer, innan den träder i kraft, att kompletteras med ytterligare delar, bl a avseende skulder, nedskrivning och säkringsredovisning. När standarden är komplett kommer dess inverkan på koncernens finansiella rapporter att utvärderas.
IAS 24 (reviderad) Upplysningar om närstående
Ändringen kommer att gälla för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten såväl för hela som för viss del av standarden. Ändringen klargör och förenklar definitionen av närstående. Den ändrade definitionen kan komma att bidra till att företaget behöver lämna upplysning om transaktioner med företag som är intresseföretag till ett annat systerbolag inom koncernen.
IAS 32 (reviderad) Klassificering av teckningsrätter
Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 februari 2010 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. Ändringen behandlar redovisningen av teckningsrätter i annan valuta än företagets funktionella valuta. Förutsatt att vissa krav är uppfyllda ska sådana teckningsrätter nu klassificeras som eget kapital oavsett vilken valuta priset är uttryckt i. Tidigare klassificerades sådana teckningsrätter som derivatskulder. Ändringen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. Koncernen kommer att tillämpa ändringen från den 1 januari 2011 men den förväntas inte påverka de finansiella rapporterna för koncernen.
IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli
2010 eller senare. Tolkningen klargör redovisningen vid omförhandling av lånevillkor så att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier. Aktierna ska värderas till verkligt värde och skillnaden mellan detta värde och det bokförda värdet på lånet ska redovisas i resultaträkningen. Om verkligt värde på aktierna inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt ska de istället beräknas så att de reflekterar det verkliga värdet på lånet. Koncernen kommer att tillämpa tolkningen från 1 januari 2011 men den förväntas inte påverka koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter.
Ändringen justerar en icke åsyftad konsekvens i IFRIC 14, IAS 19 - begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan. Utan ändringen tillåts inte företag som omfattas av ett lägsta fonderingskrav att redovisa vissa förskottsbetalningar avseende framtida utgifter som en tillgång. Detta var inte avsett när IFRIC 14 gavs ut och det korrigeras av den nu aktuella ändringen. Ändringen gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011. Förtida tillämpning är tillåten. Ändringen ska tillämpas retroaktivt för den tidigaste jämförelseperiod som visas. Koncernen kommer att tillämpa ändringen för räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2011 men den förväntas inte påverka de finansiella rapporterna.
Dotterbolag är alla de bolag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur
koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde av tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierade förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till transaktionsdagens valutakurs. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. För finansiella tillgångar och skulder redovisas omräkningen bland finansiella intäkter och kostnader samt för rörelsefordringar och -skulder redovisas omräkningen i posten Handelsvaror.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande
• alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Försäljningsintäkter redovisas netto efter avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla bolaget. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernbolag har levererat produkter till kunden. Leverans inträffar inte förrän produkterna har sänts till angiven plats, riskerna för inkurans och förlust har överförts till kunden och endera att kunden har godkänt produkterna i enlighet med försäljningsavtalet, villkoren för godkännande har löpt ut eller koncernen har objektiva bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som avser lönebidrag redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka, se not 3.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/ fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom avskrivning av fastigheter och avsättning till obeskattade reserver.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Den uppskjutna skatten redovisas heller inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar.
Goodwillvärdet testas varje år, eller oftare för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov hänförs goodwillvärdet till respektive kassagenererande enhet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
Licenser redovisas till anskaffningsvärde och avser utgifter för certifieringar för godkännande av elektriska produkter, till största delen certifierade av SEMKO och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, 5 år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Avskrivningar av immateriella och materiella tillgångar.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för förbättringar läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod och redovisas i resultaträkningen i posten Avskrivningar av immateriella och materiella tillgångar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:
| Byggnader | 25-30 år | |
|---|---|---|
| Byggnadsinventarier | 10 år | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 5 år |
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Inga avskrivningar görs på mark.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkter och det redovisade värdet. De redovisas brutto i Övriga rörelseintäkter respektive Övriga externa kostnader i resultaträkningen.
Vid förvärv av en verksamhet görs en fördelning av anskaffningsvärdet, innebärande att fördelning sker baserat på verkligt värde för förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken och patent. Goodwill uppstår när förvärvspriset överstiger det verkliga värdet av redovisade förvärvade nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Från förvärvsdatum allokeras goodwill vid ett rörelseförvärv till varje kassagenererande enhet eller grupp av kassagenererande enheter som förväntas få ekonomisk nytta från de synergier som uppstår genom förvärvet. Ett årligt nedskrivningstest för de kassagenererande enheterna för vilka goodwill har allokerats genomförs i fjärde kvartalet, eller när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning redovisas om det bokförda värdet för en kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Redovisade nedskrivningar hänförliga till kassagenererande enheter allokeras i första hand så att det bokförda värdet för goodwill reduceras och därefter pro rata till övriga tillgångar hänförliga till enheten. Återvinningsvärdet för en tillgång eller kassagenererande enhet är det högre av dess nyttjandevärde och verkligt värde reducerat med försäljningskostnader. Vid beräkning av nyttjandevärde uppskattas framtida kassaflöden vilka diskonteras till nuvärde. En nedskrivning hänförlig till goodwill reverseras inte.
För tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod prövas återvinningsvärdet årligen eller när det föreligger indikation avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Beträffande goodwill se not 12.
Tillgångar som skrivs av prövas omedelbart när det föreligger anledning som indikerar att det redovisade värdet eventuellt inte är återvinningsbart. I förekommande fall görs nedskrivning med belopp motsvarande skillnaden mellan redovisat värde och återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Leasing där i allt väsentligt de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet behålls av leasinggivaren klassificeras som operationell leasing. Leasingavgifter för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över avtalsperioden.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångar definieras som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar
redovisas på affärsdagen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas första gången till verkligt värde, medan transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen och därefter till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde för monetära och icke-monetära värdepapper klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i eget kapital. När värdepapper klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, säljs eller skrivs ned, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde från eget kapital till resultaträkningen som Övriga intäkter. Utdelning på aktieinstrument som kan säljas redovisas i resultaträkningen som en del av Finansiella intäkter när koncernens rätt att erhålla betalning har fastställts.
Då finansiella tillgångar som kan säljas enbart består av onoterade värdepapper (not 22), fastställer koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd. Detta på grund av att det saknas information om marknadsnoterade transaktioner. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt.
Koncernen bedömer varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar. När det gäller aktier som klassificeras som tillgångar som kan säljas, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten - beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen - bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs i not 25.
Varulagret värderas, med tillämpning av förstin först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, minskat med uppskattade kostnader för att åstadkomma en försäljning.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Övriga externa kostnader.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. Se vidare not 29.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas till verkligt värde med avdrag för transaktionskostnader vid upplåningstidpunkten, därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorad rätt att skjuta upp betalning av skulder i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, i upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare, se not 66.
Utöver pensionsförsäkringar i Alecta finns i koncernen endast avgiftsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat
juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att avgifterna förfaller till betalning.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1 311 (1 074) kkr och redovisas som personalkostnader. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 (141) procent (källa: Alecta). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Koncernen har inga vinstandels-, bonusplaner eller särskilda avgångsvederlag förutom det som anges under not 8, Ersättningar till ledande befattningshavare.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta generera avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapital nere.
För att uppnå en välbalanserad kapitalstruktur är en av målsättningarna att minska kapitalbindningen på sikt genom ett lägre varulager. Det finns även möjlighet att anpassa storleken på utdelningen som betalas till aktieägarna. Utdelningsnivån är en avvägning mellan marknadens krav på direktavkastning och bolagets kapitalbehov, som i sin tur främst bestäms av bolagets intjäningsförmåga och av rörelsens expansionstakt. Koncernens soliditet överstiger 50 procent och har så gjort under många år.
Malmbergs bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden och soliditeten. Nyckeltalet Skuldsättningsgrad nedan beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna kort- och långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som eget kapital i koncernens
balansräkning plus nettoskulden. Nyckeltalet Soliditet beräknas som eget kapital i relation till balansomslutning.
Skuldsättningsgraden för koncernen per den 31 december 2010 respektive 2009 var som följer
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Total upplåning | 46 001 | 59 417 |
| Avgår likvida medel | -64 533 | -71 049 |
| Nettoskuld | -18 532 | -11 632 |
| Totalt eget kapital | 222 534 | 214 150 |
| Totalt kapital | 204 002 | 202 518 |
| Skuldsättningsgrad (%) | -9 | -6 |
| Soliditeten för koncernen (%) | 65 | 61 |
Under året vidtagna åtgärder har medfört en fortsatt lägre upplåning än i förhållande till likvida medel. Skuldsättningsgraden är omvänd, dvs lägre än noll procent.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till styrelse och VD. De ansvarar för tilldelning av resurser och bedömer rörelsesegmentets resultat. I koncernen har styrelse och VD identifierats som styrgruppen som fattar strategiska beslut.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Koncernen har inga andra kortfristiga finansiella placeringar.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader, rullande 12 mån, i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Periodens resultat, rullande 12 mån, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Periodens resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering RFR 2. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
För intäkter gäller i tillämpliga delar det som föreskrivs i koncernens principer.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år och justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar fordringar, likvida medel och rörelseskulder. Finansiella instrument redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden enligt lättnadsregeln om finansiella instrument i RFR 2.
Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med förfallodagar inom tre månader från anskaffningstidpunkten. Se vidare not 63.
För ersättningar till anställda gäller i tillämpliga delar det som föreskrivs i koncernens principer.
Fusion som utgör en koncernintern omstrukturering redovisas enligt koncernvärdemetoden, vilket innebär att tillgångar och skulder övertas till värden som har sin grund i den förvärvsanalys som upprättades vid det ursprungliga förvärvet av det överlåtande bolaget. Fusionsdifferensen förs direkt till eget kapital.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden. Bolaget har inga andra kortfristiga finansiella placeringar.
| Räkenskapsåret 2010 | Sverige | Norge | Danmark | Finland | England | Hongkong | Eliminering | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||||
| Extern nettoomsättning | 282 172 | 156 280 | 50 090 | 33 369 | 2 571 | – | – | 524 482 |
| Intern nettoomsättning | 104 795 | 873 | 92 | 756 | – | – | -106 516 | – |
| Summa nettoomsättning | 386 967 | 157 153 | 50 182 | 34 125 | 2 571 | – | -106 516 | 524 482 |
| Resultat | ||||||||
| Rörelseresultat | 10 500 | 10 600 | 3 786 | 1 696 | -200 | -784 | 25 598 | |
| Finansiella intäkter | 317 | |||||||
| Finansiella kostnader | -3 237 | |||||||
| Inkomstskatt | -6 591 | |||||||
| Resultat | 16 087 | |||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||
| Tillgångar | 260 763 | 54 692 | 32 690 | 8 524 | 2 245 | 296 | -25 036 | 334 174 |
| Ofördelade tillgångar | 9 115 | 9 115 | ||||||
| Summa tillgångar | 343 289 | |||||||
| Skulder | 52 336 | 25 234 | 7 346 | 5 366 | 3 156 | 94 | -23 002 | 70 530 |
| Ofördelade skulder | 50 225 | 50 225 | ||||||
| Summa skulder | 120 755 | |||||||
| Investeringar immateriella | 166 | – | – | – | – | |||
| Investeringar materiella | 2 801 | 1 236 | 625 | – | 4 | |||
| Avskrivningar | 6 325 | 1 371 | 883 | 218 | 8 | |||
| Räkenskapsåret 2009 | Sverige | Norge | Danmark | Finland | England | Eliminering | Koncernen | |
| Intäkter | ||||||||
| Extern nettoomsättning | 251 100 | 145 438 | 48 539 | 34 100 | 2 594 | – | 481 771 | |
| Intern nettoomsättning | 88 316 | 655 | 254 | 44 | – | -89 269 | – | |
| Summa nettoomsättning | 339 416 | 146 093 | 48 793 | 34 144 | 2 594 | -89 269 | 481 771 | |
| Resultat | ||||||||
| Rörelseresultat | 13 372 | 9 927 | 4 118 | 1 162 | -529 | -2 | 28 048 | |
| Finansiella intäkter | 1 199 | |||||||
| Finansiella kostnader | -2 685 | |||||||
| Inkomstskatt | -7 247 | |||||||
| Resultat | 19 315 | |||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||
| Tillgångar | 267 686 | 57 013 | 38 162 | 11 197 | 2 120 | -33 457 | 342 721 | |
| Ofördelade tillgångar | 8 020 | 8 020 | ||||||
| Summa tillgångar | 350 741 | |||||||
| Skulder | 51 352 | 25 488 | 9 101 | 8 329 | 2 908 | -24 656 | 72 522 | |
| Ofördelade skulder | 64 069 | 64 069 | ||||||
| Summa skulder | 136 591 | |||||||
| Investeringar immateriella | 292 | – | – | – | – | |||
| Investeringar materiella | 1 685 | 1 792 | 255 | 68 | – | |||
| Avskrivningar | 6 788 | 1 528 | 1 107 | 240 | 8 |
Styrelse och VD bedömer verksamheten utifrån geografiska segment bestående av sex landsområden. Dessa är i storleksordning Sverige, Norge, Danmark, Finland, England och Hongkong. Geografiska områden tillhandahåller produkter inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. Styrelse och VD bedömer segmentets utveckling genom uppföljning av nettoomsättning och rörelseresultat baserat på det land där kunderna finns. Tillgångar, skulder och investeringar rapporteras där tillgångarna och skulderna finns.
Segmentets tillgångar och skulder stäms av mot koncernens totala tillgångar och skulder enligt följande.
| Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2010 | 2009 | 2009 | |
| Segmenttillgångar/-skulder | 334 174 | 70 530 | 342 721 | 72 522 |
| Ofördelat: | ||||
| Goodwill | 5 402 | – | 5 402 | – |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 300 | – | 300 | – |
| Övriga långfristiga fordringar | 552 | – | 629 | – |
| Uppskjuten skatt | 529 | 966 | 427 | 1 087 |
| Aktuell skatt | 2 332 | 2 998 | 1 262 | 3 274 |
| Kortfristig upplåning | – | 12 234 | – | 11 943 |
| Långfristig upplåning | – | 33 767 | – | 47 474 |
| Övriga långfristiga skulder | – | 260 | – | 291 |
| Summa | 343 289 | 120 755 | 350 741 | 136 591 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Statliga bidrag | 1 757 | 1 607 |
| Hyresintäkter | 886 | 948 |
| Övriga intäkter | 677 | 167 |
| Summa | 3 320 | 2 722 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Handelsvaror | 137 340 | 135 281 |
| Summa | 137 340 | 135 281 |
Avdrag för inkurans har gjorts med 4 449 (4 783) kkr, vilket redovisas i koncernresultaträkningen under rubriken Handelsvaror.
Kostnaden för sålda varor ingår i resultaträkningens post Handelsvaror och uppgår till 321 486 (281 465) kkr. Valutakursförluster som ingår i posten Handelsvaror uppgår till 1 718 (-817) kkr.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 747 | 459 |
| Revisonsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 132 | 125 |
| Skatterådgivning | 25 | 26 |
| Summa | 904 | 610 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 197 | 146 |
| Revisonsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 50 | 54 |
| Summa | 247 | 200 |
| Totalt | 1 151 | 810 |
Koncernens operationella leasingavtal utgörs väsentligen av hyresavtal för lokaler, vilka samtliga är indexreglerade. Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig i koncernen enligt följande:
| 2010 | 2009 |
|---|---|
| 17 753 | |
| 42 418 | 39 863 |
| 1 678 | 4 171 |
| 62 142 | 61 787 |
| 19 856 | 18 740 |
| 18 046 |
Avtal finns med Qontrol BI Marketing AB, och tidigare Qontrol BI Folke AB, om inköp av IT-tjänster. Bolagen ägs av Pernilla Folke som är styrelseledamot och aktieägare i moderbolaget. Avtalen bedöms som marknadsmässiga och inköpta tjänster uppgick under året till 420 (327) kkr. Avseende ersättning till ledande befattningshavare se vidare not 8.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar fördelade per land uppgår till | ||
| Sverige | ||
| Styrelse, VD och andra ledande | ||
| befattningshavare | 3 894 | 3 753 |
| Övriga anställda | 27 322 | 25 235 |
| Totala löner och ersättningar i Sverige | 31 216 | 28 988 |
| Norge | ||
| VD | 469 | 1 324 |
| Övriga anställda | 14 067 | 15 348 |
| Totala löner och ersättningar i Norge | 14 536 | 16 672 |
| Danmark | ||
| VD | 955 | 1 129 |
| Övriga anställda | 3 008 | 3 743 |
| Totala löner och ersättningar i Danmark | 3 963 | 4 872 |
| Finland | ||
| Övriga anställda | 3 197 | 3 554 |
| Totala löner och ersättningar i Finland | 3 197 | 3 554 |
| England | ||
| Övriga anställda | 306 | 313 |
| Totala löner och ersättningar i England | 306 | 313 |
| Hongkong | ||
| Övriga anställda | 502 | – |
| Totala löner och ersättningar i Hongkong | 502 | – |
| Totala löner och ersättningar i koncernen | 53 720 | 54 399 |
| Sociala avgifter enligt lag och avtal | 12 015 | 11 754 |
| Pensionskostnader | 4 362 | 4 814 |
| Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader |
70 097 | 70 967 |
Av koncernens pensionskostnader avser 1 266 (1 219) gruppen Styrelse, VD och andra ledande befattningshavare.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode enligt årsstämmans beslut. Styrelsearvode utgår ej till ledamöter anställda inom koncernen. Till koncernchef och andra ledande befattningshavare, förutom en, utgår enbart fast lön. En utav de ledande befattningshavarna har rätt till en rörlig lön om max 25 procent av årslönen, men någon sådan rörlig ersättning har inte utgått under 2010. Med andra ledande befattningshavare avses de fyra personer som tillsammans med koncernchef utgör koncernledningen. Bland ersättningar ingår även Övriga förmåner som avser tjänstebil och Övriga ersättningar som avser milersättning.
Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Pensionsåldern för koncernchef och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien uppgår till högst 35 procent av grundlönen för koncernchef och andra ledande befattningshavare.
För koncernchef är ömsesidig uppsägningstid sex månader och för andra ledande befattningshavare, förutom en, 4-6 månader. För en utav de ledande befattningshavarna är uppsägningstiden från koncernens sida 12 månader och från befattningshavarens sida 6 månader.
Avtal om framtida avgångsvederlag finns varken för styrelsens ordförande, ledamöter, VD eller andra ledande befattningshavare. Någon ersättningskommitté har ej utsetts.
| Ersättning och övriga | Grundlön/ | Övriga | Pensions | Övrig | |
|---|---|---|---|---|---|
| förmåner under 2010 | styrelsearvode | förmåner | kostnad | ersättning Summa | |
| Styrelseordförande Björn Ogard | 167 | – | – | – | 167 |
| Styrelseledamot Johan Rapp | 33 | – | – | – | 33 |
| Styrelseledamot Pernilla Folke* | 113 | – | – | – | 113 |
| Styrelseledamot Hans Stalleland | 113 | – | – | 113 | |
| Styrelseledamot Johan Folke, grundlön | 809 | 95 | 259 | 42 | 1 205 |
| Koncernchef Jan Folke, grundlön | 1 037 | 1 | 280 | – | 1 318 |
| Andra ledande befattningshavare (3 st) | 2 535 | 129 | 720 | – | 3 384 |
| Summa | 4 807 | 225 | 1 259 | 42 | 6 333 |
* Styrelseledamoten har via ett eget bolag fakturerat för utförda konsultationer, se vidare not 7.
Andra ledande befattningshavare: LieseLotte Andersson, ekonomichef, Håkan Jimstad, vVD chef Sverige samt Villy Lillelund, VD Danmark.
Styrelsens förslag till årsstämman 28 april 2011 är att de nuvarande riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare ska utgöras av en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och övriga förmåner samt villkor vid uppsägning. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt vara baserad på varje individs ansvar, roll, kompetens och befattning, för att möjliggöra att rätt person kan rekryteras och behållas. Styrelsen får frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män | ||
| Kvinnor | 38 | 33 |
| Män | 100 | 98 |
| Totalt | 138 | 131 |
| Medelantalet anställda, med fördelning per land | ||
| Sverige | 88 | 80 |
| Norge | 28 | 30 |
| Danmark | 10 | 10 |
| Finland | 9 | 9 |
| England | 2 | 2 |
| Hongkong | 1 | – |
| Totalt | 138 | 131 |
| Sjukfrånvaro | 2010 | 2009 |
| Total sjukfrånvaro | 2 % | 4 % |
| – varav långtidssjukfrånvaro | 23 % | 39 % |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 2 % | 4 % |
| Sjukfrånvaro för män | 2 % | 4 % |
| Sjukfrånvaro anställda - 29 år | 1 % | 2 % |
| Sjukfrånvaro anställda 30-49 år | 1 % | 3 % |
| Sjukfrånvaro anställda 50 år - | 3 % | 5 % |
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen |
Varav män |
Antal på balansdagen |
Varav män |
|
| Styrelseledamöter | 6 | 83 % | 7 | 86 % |
| VD och andra ledande befattningshavare |
5 | 80 % | 6 | 83 % |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 80 671 | 77 294 |
| Inköp | 259 | 707 |
| Omklassificeringar | – | 3 946 |
| Omräkningsdifferenser | -3 215 | -1 276 |
| Utgående anskaffningsvärden | 77 715 | 80 671 |
| Ingående avskrivningar | -21 918 | -19 457 |
| Avskrivningar | -2 763 | -2 772 |
| Omräkningsdifferenser | 863 | 311 |
| Utgående avskrivningar | -23 818 | -21 918 |
| Utgående restvärde | 53 897 | 58 753 |
| Bokfört värde byggnader i Sverige | 35 080 | 37 188 |
| Bokfört värde markanläggningar i Sverige | 1 359 | 1 445 |
| Bokfört värde mark i Sverige | 2 233 | 2 233 |
| Taxeringsvärden byggnader i Sverige | 12 632 | 12 632 |
| Taxeringsvärden mark i Sverige | 2 117 | 2 117 |
Byggnader och mark har ställts som säkerhet för lån, se not 32.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 60 774 | 58 125 |
| Inköp | 4 407 | 3 093 |
| Försäljningar och utrangeringar | -2 642 | -1 718 |
| Omräkningsdifferenser | -2 146 | 1 274 |
| Utgående anskaffningsvärden | 60 393 | 60 774 |
| Ingående avskrivningar | -49 077 | -42 867 |
| Avskrivningar | -5 605 | -6 383 |
| Försäljningar och utrangeringar | 1 647 | 1 108 |
| Omräkningsdifferenser | 1 744 | -935 |
| Utgående avskrivningar | -51 291 | -49 077 |
| Utgående restvärde | 9 102 | 11 697 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Licenser | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 3 037 | 2 745 |
| Inköp | 166 | 292 |
| Utrangeringar | -1 020 | – |
| Utgående anskaffningsvärden | 2 183 | 3 037 |
| Ingående avskrivningar | -2 189 | -1 673 |
| Avskrivningar | -437 | -516 |
| Utrangeringar | 1 020 | – |
| Utgående avskrivningar | -1 606 | -2 189 |
| Utgående restvärde | 577 | 848 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Goodwill | ||
| In- och utgående anskaffningsvärde | 5 402 | 5 402 |
| Bokfört värde | 5 402 | 5 402 |
| Fördelat på följande kassagenererande enheter: | ||
| Sverige | 2 570 | 2 570 |
| Norge | 2 832 | 2 832 |
Goodwill är i segmentsredovisningen hänförlig till Sverige och Norge. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som godkänts av företagsledningen. Kassaflöden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för segmentets marknad.
| Sverige | Norge | |
|---|---|---|
| Bruttomarginal (%) | 26 (28) | 43 (46) |
| Tillväxttakt (%) | 0 (0) | 0 (0) |
| Diskonteringsränta (%) | 10 (10) | 11 (11) |
Dessa antaganden har använts för att analysera varje kassagenererande enhet inom respektive segment. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt som används är ett långsiktigt antagande över tiden. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika segmenten.
Nedskrivningsbehov av goodwillposten föreligger inte enligt genomfört test av nyttjandevärdet. En rimlig möjlig förändring av något viktigt antagande hade inte resulterat i något nedskrivningsbehov.
Riskhanteringen har integrerats i affärsprocesserna. Risker ägs och hanteras av varje dotterbolags ledning som hålls ansvarig och övervakas via koncernledningen. Risker hanteras när årliga mål sätts upp och i den löpande verksamheten i samband med exempelvis lämnande av offerter och inför investeringar. Vissa risker såsom produktutvecklingsprojekt och IT-/informationssäkerhetsrisker samordnas oftast centralt.
Inköpen av produkter sker i första hand från företag i Europa och i Asien. Malmbergs Sverige svarar för de gemensamma inköpen till övriga bolag i koncernen och man har ett centrallager beläget i Kumla. Geografiska avstånden, liksom brist på komponenter och råvarumaterial, innebär en risk för leveransstörningar. Ledningens bedömning är att det finns väl upparbetade och fungerande inköpskanaler. Det sker en kontinuerlig utvärdering av nya leverantörer, eftersom inköpsfunktionen är mycket viktigt för verksamhetens framgång.
Malmbergs centrallager uppvisar en god leveransprecision. Målsättningen med god leveransprecision kan innebära en samtidig lageruppbyggnad. Detta har från ledningens sida medfört ett ökat fokus på att vidta vissa rörelsekapitalstärkande åtgärder, däribland att på sikt minska storleken på centrallagret. Löpande uppföljning görs av så kallade trögrörliga artiklar för att minimera koncernens risk för större inkuransnedskrivningar.
Malmbergs kärnverksamhet är direktimport från tillverkande företag och effektiv distribution, utan fördyrande mellanhänder. Andelen direktinköp ligger på över 80 procent och genom en allt större aktiv del i produktutvecklingen hos våra leverantörer ökar förädlingsvärdet, vilket medför ökade vinstmarginaler och därmed bättre konkurrenskraft.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Varulagrets värde prövas löpande med avseende på inkurans enligt fastställd metod. Bedömningen sker med hänsyn tagen till leveranstider, hemtagningsvolymer, säsongsvariationer och förväntade försäljningsvolymer. Avdrag för inkurans har gjorts med 4 449 (4 783) kkr, vilket redovisas i koncernresultaträkningen under rubriken Handelsvaror. På balansdagen prövas anskaffningsvärdet mot nettoförsäljningsvärdet. Om den uppskattade inkuransen skulle ha varit 1 procent högre än ledningens bedömning, skulle koncernens avdrag för inkurans förändras med ytterligare 1 370 (1 350) kkr.
Ledningen har efter utförd bedömning valt att inte redovisa en uppskjuten skattefordran uppgående till 12 623 (14 806) kkr avseende outnyttjade underskottsavdrag hos dotterbolag. Orsaken är att det fortfarande råder osäkerhet när i framtiden dotterbolaget kommer att kunna uppvisa ett positivt kassaflöde. När det väl finns tecken på ett positivt trendbrott kommer ledningen att ompröva huruvida den uppskjutna skattefordran på outnyttjade underskottsavdrag ska upptas i redovisningen.
Kundfordringar redovisas netto efter reservering för osäkra fordringar. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Om förhållandena ändras, t ex att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en kunds ekonomiska ställning, kan det medföra avvikelser i värderingen. Reservering för osäkra kundfordringar har gjorts med 5 173 (4 533) kkr och redovisas i resultaträkningen under Övriga externa kostnader. Reserveringen motsvarar omkring 1,0 (0,9) procent av nettoomsättningen. Reserveringens storlek jämfört med ledningens nuvarande bedömning skulle vid en känslighetsanalys innebära en ökning på 500 (500) kkr för varje 0,1 procentenheters förändring, vid en bibehållen nettoomsättning.
Som framgår av förvaltningsberättelsen och not 26 har bolaget november 2009 delgivits omprövningsbeslut från Skatteverket vilket medfört en inbetalning på 1 990 kkr. Bolaget motsätter sig Skatteverkets beslut och har överklagat detta till Förvaltningsrätten. Tidpunkten för lagakraftvunnen dom likväl som utfallet av skattetvisten är förknippad med osäkerhet. Bedömning görs dock att den garanti som bolaget erhållit från VD, tillika huvudägare, kommer att hålla Bolaget skadelöst för belopp som domstol kan komma att fastställa vid ett överklagande av Skatteverkets omprövningsbeslut. Bolaget gör vidare bedömningen att om bolaget inte erhållit delar av beställda arbeten motsvarande av Skatteverket anförda belopp 3 360 kkr, kommer ersättningskrav att riktas mot Entreprenören. Sammantaget görs därför bedömningen, trots ovan nämnda osäkerhet, att Bolaget sannolikt ej kommer att lida någon skada till följd av ovan nämnda förhållanden, varvid någon reserv eller andra redovisningsmässiga justeringar ej bokförs i bokslutet.
Efter periodens utgång har inga händelser inträffat som avsevärt påverkat denna rapport.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinster | – | 739 |
| Ränteintäkter | 317 | 460 |
| Summa | 317 | 1 199 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Valutakursförluster | -1 472 | – |
| Räntekostnader upplåning | -1 719 | -2 662 |
| Övriga räntekostnader | -46 | -23 |
| Summa | -3 237 | -2 685 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | ||
| Aktuell skatt på årets resultat | -6 683 | -7 727 |
| Justeringar avseende tidigare år | -21 | 184 |
| Summa aktuell skatt | -6 704 | -7 543 |
| Uppskjuten skatt (not 19) | ||
| Uppkomst och återföring av temporära | ||
| skillnader | 113 | 296 |
| Summa uppskjuten skatt | 113 | 296 |
| Inkomstskatt | -6 591 | -7 247 |
Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande:
| Resultat före skatt | 22 678 | 26 562 |
|---|---|---|
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skat | ||
| tesatser gällande för resultat i respektive land | -7 264 | -9 874 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -152 | -127 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 846 | 2 570 |
| Justering avseende tidigare år | -21 | 184 |
| Summa | -6 591 | -7 247 |
Den genomsnittliga vägda skattesatsen för inkomstskatt i koncernen uppgår till 27 (27) procent. Den svenska skattesatsen ändrades den 1 januari 2009 från 28,0 till 26,3 procent. Eftersom det svenska bolaget inte har några temporära skillnader eller uppskjutna skatter fanns ingen uppskjuten skatt att räkna om.
Ingen skatt finns hänförlig till komponenten i övrigt totalresultat.
| Valutakursdifferens | ||
|---|---|---|
| Före skatt | -3 703 | 2 201 |
| Skatteeffekt | – | – |
| Efter skatt | -3 703 | 2 201 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Byggnader | 1 196 | 1 318 |
| Inventarier | -34 | -41 |
| Kundfordringar | -196 | -190 |
| Summa | 966 | 1 087 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Inventarier | -309 | -281 |
| Varulager | -113 | -119 |
| Kundfordringar | -249 | -219 |
| Obeskattade reserver | 142 | 192 |
| Summa | -529 | -427 |
| Uppskjutna skatteskulder, netto | 437 | 660 |
| De belopp som redovisats i balansräkningen inkluderar följande: |
||
| Uppskjutna skattefordringar |
| – uppskjutna skattefordringar som ska | ||
|---|---|---|
| utnyttjas efter mer än 12 månader | -500 | -350 |
| – uppskjutna skattefordringar som ska | ||
| utnyttjas inom 12 månader | -29 | -77 |
| -529 | -427 | |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| – uppskjutna skatteskulder som ska | ||
| betalas efter mer än 12 månader | 900 | 1 000 |
| – uppskjutna skatteskulder som ska | ||
| betalas inom 12 månader | 66 | 87 |
| 966 | 1 087 | |
| Uppskjutna skatteskulder, netto | 437 | 660 |
Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
| Ingående balans | 660 | 1 048 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | -336 | -684 |
| Redovisning i resultaträkningen | 113 | 296 |
| Utgående balans | 437 | 660 |
Osäkerheten om outnyttjade underskottsavdrag hos dotterbolag bedöms fortsatt stor om och när underskottsavdragen kan nyttjas på grund av att dotterbolagen ej genererat vinster och ej förväntas göra så de närmaste åren.
Resultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Resultat per aktie (före och efter utspädning) beräknas som årets resultat 16 087 (19 315) kkr dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier 8 000 000 (8 000 000) st. Det genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden är antalet utestående aktier i början av perioden, justerat med antalet aktier som återköpts
eller emitterats under perioden, multiplicerat med en tidvägningsfaktor. Tidvägningsfaktorn utgörs av det antal dagar som aktierna varit utestående i förhållande till totalt antal dagar under perioden. Bolaget har ej optioner eller liknande vilket gör att resultat per aktie före och efter utspädning blir detsamma.
| Låne- och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
|
|---|---|---|
| 31 december 2010 | ||
| Tillgångar i balansräkningen | ||
| Andelar i andra svenska företag Kundfordringar och andra fordringar |
– 71 609 |
300 – |
| Likvida medel | 64 533 | – |
| Summa | 136 142 | 300 |
| 31 december 2009 | ||
| Tillgångar i balansräkningen | ||
| Andelar i andra svenska företag | – | 300 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 66 984 | – |
| Likvida medel | 71 049 | – |
| Summa | 138 033 | 300 |
| Övriga finansiella skulder |
||
| 31 december 2010 Skulder i balansräkningen |
||
| Upplåning | 46 001 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl | ||
| icke finansiella skulder | 48 111 | |
| Summa | 94 112 | |
| 31 december 2009 | ||
| Skulder i balansräkningen | ||
| Upplåning | 59 417 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl | ||
| icke finansiella skulder | 51 971 | |
| Summa | 111 388 | |
| Rösträtts | Antal | Redovisat | |
|---|---|---|---|
| andel % | andelar | värde | |
| Örebro Spelarinvest AB | 2,2 | 6 000 | 300 |
| Summa | 6 000 | 300 | |
| 2010-12-31 2009-12-31 | |||
| Ingående balans | 300 | 300 | |
| Utgående redovisat värde | 300 | 300 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Depositioner | 551 | 630 | ||
| Summa | 551 | 630 | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 630 | 722 | ||
| Tillkommande fordringar | 1 | 1 | ||
| Avgående fordringar | – | -67 | ||
| Omräkningsdifferenser | -80 | -26 | ||
| Utgående anskaffningsvärden | 551 | 630 |
Kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning har bedömts genom hänvisning till extern kreditrating (när sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.
Kundfordringar bedöms ha en låg risk då varje delpost är liten i förhållande till den totala fordringsmassan, samt att koncernens kreditpolicy är restriktiv. Reservering av osäkra kundfordringar sker efter individuell prövning och låg det senaste verksamhetsåret på omkring 1,0 (0,9) procent av nettoomsättningen.
Likvida medel består av kassamedel och bankmedel. Bankmedel uppgår i koncernen till 64 344 (70 818) kkr och finns i sin helhet hos etablerade bankinstitut.
| 2010-12-31 2009-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| Kundfordringar brutto | 64 066 | 59 045 | |
| – reservering för osäkra fordringar | -5 173 | -4 533 | |
| Kundfordringar netto | 58 893 | 54 512 | |
| De individuellt bedömda fordringar där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak mindre företag. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. |
| Förfallna, ej nedskriva fordringar | 23 829 | 14 173 |
|---|---|---|
| – varav förfallna mer än 30 dagar | 13 750 | 3 699 |
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar är följande:
| SEK | 35 685 | 31 209 |
|---|---|---|
| NOK | 16 777 | 16 103 |
| DKK | 7 635 | 6 686 |
| EUR | 3 033 | 3 478 |
| GBP | 935 | 1 063 |
| USD | 1 | 506 |
| Summa | 64 066 | 59 045 |
Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar Per den 1 januari 4 533 2 413 Reservering för osäkra fordringar 1 883 3 925 Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara -739 -942 Återförda outnyttjade belopp -310 -831 Omräkningsdifferens -194 -32 Per den 31 december 5 173 4 533
Malmbergs ("Bolaget") har november 2009 delgivits omprövningsbeslut från Skatteverket som medfört en inbetalning på 1 990 kkr för beskattningsåren 2005-2008. Det inbetalda beloppet avser tillkommande arbetsgivaravgifter, mervärdesskatter, skattetillägg med avdrag för lägre inkomstskatter för dessa perioder, för vad som Skatteverket anser vara externt utförda entreprenadtjänster på VD och dennes närståendes privata fastigheter till ett värde om sammanlagt 3 360 kkr exkl moms. Även VD privat har delgivits omprövningsbeslut från Skatteverket. Både Bolaget och VD har överklagat Skatteverkets omprövningsbeslut till Förvaltningsrätten. Det inbetalda beloppet har, i avvaktan på att ärendet slutligen avgörs i domstol, upptagits bland Övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen.
Bakgrunden till Skatteverkets omprövningsbeslut är en genomförd skatterevision hos tredje part ("Entreprenören"). Skatteverket anser sig ha funnit att Entreprenören, som enbart har haft till uppgift att uppföra butiks-, kontors- och lagerlokaler åt Bolaget, även skulle ha låtit utföra under 2005-2007 markarbeten på VDs och dennes närståendes tillhörande privata fastigheter, samt låtit Bolaget bekosta delar av dessa arbeten. Till saken hör att VD och dennes närstående under samma tidsperiod anlitat samma Entreprenör för utförda markarbeten på privata fastigheter, till en kostnad av 6 306 kkr som bekostats helt av VD privat. Vid en efterföljande skatterevision hos Malmbergs har Skatteverket inte kunnat påvisa att Bolaget skulle ha haft kännedom om att fakturor från Entreprenören skulle ha en annan omfattning än bara butiks-, kontors- och lagertillbyggnader för Bolagets räkning. Omprövningsbeslutet baseras enligt Bolaget därmed endast på den information som Skatteverket anser sig ha funnit vid sin granskning hos Entreprenören.
Bolaget har av dess VD, tillika huvudägare, erhållit en garanti där denne förbinder sig hålla Bolaget skadelöst vid ett eventuellt negativt utslag i domstol. Garantin förbinder VD att inbetala till Bolaget det belopp som domstol kan komma att fastställa vid ett överklagande av Skatteverkets omprövningsbeslut. Styrelsen och VD gör bedömningen att Bolaget genom den utställda garantin ej kommer att lida någon skada oavsett utgången av den rättsliga prövningen.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 2 891 | 3 313 |
| Övriga poster | 3 680 | 5 188 |
| Summa | 6 571 | 8 501 |
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker. Riskerna beskrivs närmare nedan.
Koncernen verkar internationellt och utsätts då för transaktionsrisker framför allt vid köp av varor i utländsk valuta. Valutaexponeringen avser primärt USD och EUR. Koncernen har en beredskap för användning av terminskontrakt för att säkra sin exponering för valutarisker, men har under de senaste åren inte säkrat inköpen. Någon valutasäkring har inte skett under året. Bedömd resultatpåverkan på årsbasis vid 10 procents valutakursförändring mot SEK är för USD 12 300 (8 200) kkr och för EUR 4 980 (4 400) kkr.
Koncernen är inte exponerad för någon prisrisk avseende aktieinstrument. För beskrivning av prisrisk i övrigt hänvisas till koncernens ränterisk och valutarisk.
Koncernens intäkter och kassaflöde från rörelsen är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsmässiga räntenivåer. Koncernen innehar inga andra räntebärande tillgångar än kassa och bank. Bedömd resultatpåverkan på årsbasis av inlåningen vid 1 procents ränteförändring är 600 (700) kkr. Koncernens räntekostnader uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Bedömd resultatpåverkan på årsbasis vid 1 procents ränteförändring är 500 (600) kkr.
Koncernen har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Fastställda riktlinjer finns för att säkerställa att försäljning av varor sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Principer finns som begränsar kreditexponeringsbeloppet gentemot varje enskild kund och finansiell institution. I görligaste mån används kreditvärderingar utförda av oberoende värderingsinstitut. Gentemot enskilda kunder uppställs individuella risklimitar baserade på intern information och erfarenhet, samt externa kreditbedömningar, i enlighet med de gränser som satts upp av styrelsen. Användning av kreditlimitar följs upp regelbundet.
Hanteringen av likviditetsrisk sker med försiktighet som utgångspunkt, vilket innebär att bibehålla tillräckliga likvida medel och genom att ha tillräckliga avtalade kreditmöjligheter. Beviljat, men ej utnyttjat, belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 31 811 (34 583) kkr. Löptidsanalys framgår av not 33.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. För framtida kassaflöden relaterade till rörliga räntebetalningar har räntan åsatts till 3 procent.
| Mindre | Mellan ett | Mellan två | Mer än | |
|---|---|---|---|---|
| än ett år | och två år | och fem år | fem år | |
| 31 december 2010 Upplåning Leverantörsskulder och |
13 660 | 5 810 | 8 693 | 27 595 |
| andra skulder | 47 851 | – | – | – |
| 31 december 2009 Upplåning Leverantörsskulder och |
13 131 | 12 924 | 10 253 | 32 138 |
| andra skulder | 51 680 | – | – | – |
Posten likvida medel består endast av kassa- och banktillgodohavanden. I koncernen finns inga kortfristiga placeringar med förfallodagar inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Beviljat, men ej utnyttjat, belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 31 811 (34 583) kkr. Effektiv genomsnittlig räntesats uppgår till 3 (4) procent.
Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns i rapporten Förändringar i eget kapital.
| Antal aktier | A-aktier | B-aktier Totalt antal | |
|---|---|---|---|
| Antal 2008-12-31 | 800 000 | 7 200 000 | 8 000 000 |
| Antal 2009-12-31 | 800 000 | 7 200 000 | 8 000 000 |
| Antal 2010-12-31 | 800 000 | 7 200 000 | 8 000 000 |
| Röstvärde A-aktier 10 röster |
Röstvärde B-aktier 1 röst
På årsstämman 2011-04-28 kommer en utdelning avseende år 2010 på 2,00 kronor per aktie, totalt 16 000 kkr, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter. Utdelningarna avseende 2009 och 2008 uppgick till 4 000 kkr respektive - kkr.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Avseende egna skulder till kreditinstitut | ||
| Företagsinteckningar | 43 243 | 45 458 |
| Fastighetsinteckningar | 44 520 | 45 460 |
| Summa | 87 763 | 90 918 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Långfristig | ||
| Banklån | 33 767 | 47 474 |
| Summa | 33 767 | 47 474 |
| Kortfristig | ||
| Banklån | 12 234 | 11 943 |
| Summa | 12 234 | 11 943 |
| Summa upplåning | 46 001 | 59 417 |
Av ovanstående upplåning löper 32 954 kkr med rörlig ränta, 2 660 kkr med en fast ränta på 6 procent och 10 387 kkr med en fast ränta på 4 procent.
| Mindre än ett år | 28 253 | 11 943 |
|---|---|---|
| Mellan ett och två år | – | 11 792 |
| Mellan två och fem år | – | 14 738 |
| Mer än fem år | 17 748 | 20 944 |
| Summa | 46 001 | 59 417 |
Räntor Koncernens upplåning är exponerad för ränteomförhandlingar enligt följande: Mindre än ett år 25 154 31 660 Ett till fem år – 4 290 Mer än fem år 20 847 23 467
Vägda genomsnittliga effektiva räntesatser på lån uppgick till (procent)
Summa 46 001 59 417
| Långfristig upplåning | 3 | 4 |
|---|---|---|
| Kortfristig upplåning | 3 | 4 |
Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande:
| SEK | 37 023 | 48 440 |
|---|---|---|
| DKK | 8 978 | 10 977 |
| Summa | 46 001 | 59 417 |
Redovisade och verkliga värden på långfristig upplåning är enligt följande:
| Redovisade belopp | 46 001 | 59 417 |
|---|---|---|
| Verkliga värden | 37 313 | 53 377 |
Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig utan utgör en god approximation av lånens verkliga värden. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på 3 (2) procent.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående skulder | 291 | 306 |
| Tillkommande skulder | 8 | – |
| Omräkningsdifferenser | -39 | -15 |
| Utgående skulder | 260 | 291 |
Redovisade och verkliga värden på långfristiga skulder är enligt följande:
| Redovisade belopp | 260 | 291 |
|---|---|---|
| Verkliga värden | 220 | 262 |
Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på 3 (2) procent.
Av övriga långfristiga skulder finns inga skulder med löptider över 5 år.
Leverantörsskulder och andra kortfristiga skulder har en löptid på mindre än ett år.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Mervärdesskatter | 6 240 | 4 911 |
| Personalskatter | 1 481 | 1 639 |
| Övriga poster | 1 153 | 1 030 |
| Summa | 8 874 | 7 580 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Upplupna semesterlöner | 6 137 | 6 311 |
| Upplupna sociala avgifter | 2 813 | 2 802 |
| Övriga poster | 4 855 | 4 149 |
| Summa | 13 805 | 13 262 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar | 8 805 | 9 671 |
| Upplupna räntekostnader | -57 | -286 |
| Resultat vid försäljning av inventarier | 42 | -117 |
| Resultat vid försäljning av finansiella | ||
| anläggningstillgångar | – | -40 |
| Finansnetto | 1 468 | 2 511 |
| Summa | 10 258 | 11 739 |
För moderbolaget avser 1 (1) procent av årets inköp och 27 (26) procent av årets nettoomsättning koncernbolag. Av övriga intäkter avser 14 415 (16 266) kkr koncernbolag.
Fordringar hos övriga koncernbolag uppgår till 27 648 (35 921) kkr och skulderna till övriga koncernbolag uppgår till 240 (240) kkr. För fordringar innehas inga säkringar. Avseende skulder till koncernbolag förfaller 240 kkr med en löptid längre än fem år.
Avtal finns med Qontrol BI Marketing AB, och tidigare Qontrol BI Folke AB, om inköp av IT-tjänster. Bolagen ägs av Pernilla Folke som är styrelseledamot och aktieägare i moderbolaget. Avtalen bedöms som marknadsmässiga och inköpta tjänster uppgick under året till 420 (327) kkr.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Sverige | 282 172 | 251 100 |
| Norge | 57 306 | 45 666 |
| Danmark | 26 543 | 21 498 |
| Finland | 19 495 | 19 470 |
| England | 1 451 | 1 682 |
| Summa nettoomsättning | 386 967 | 339 416 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Handelsvaror | 103 421 | 98 056 |
| Summa | 103 421 | 98 056 |
Avdrag för inkurans har gjorts med 2 856 (2 723) kkr, vilket redovisas i resultaträkningen under rubriken Handelsvaror.
Kostnader för sålda varor ingår i resultaträkningens post Handelsvaror och uppgår till 285 467 (243 231) kkr. Valutakursvinster som ingår i posten Handelsvaror uppgår till 2 283 (692) kkr.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 558 | 249 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 132 | 125 |
| Skatterådgivning | 25 | 26 |
| Summa | 715 | 400 |
Bolagets operationella leasingavtal utgörs väsentligen av hyresavtal för lokaler, vilka samtliga är indexreglerade. Nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 8 391 | 8 036 |
| Förfaller till betalning senare än ett år | ||
| men inom fem år | 15 137 | 15 550 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | – | 898 |
| Summa framtida minimileasingavgifter | 23 528 | 24 484 |
| Årets kostnad för leasingavgifter | 8 568 | 8 244 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar uppgår till | ||
| Styrelse, VD och andra ledande befatt | ||
| ningshavare | 3 894 | 3 753 |
| Övriga anställda | 27 323 | 25 236 |
| Totala ersättningar i moderbolaget | 31 217 | 28 989 |
| Sociala avgifter enligt lag och avtal | 9 782 | 9 148 |
| Pensionskostnader | 3 003 | 3 192 |
| Totala ersättningar och sociala avgifter | 44 002 | 41 329 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode enligt årsstämmans beslut. Styrelsearvode utgår ej till ledamöter anställda i bolaget. Till VD och andra ledande befattningshavare, förutom en, utgår enbart fast lön. En utav de ledande befattningshavarna har rätt till en rörlig lön om max 25 procent av årslönen, men någon sådan rörlig ersättning har inte utgått under 2010.
Med andra ledande befattningshavare avses de tre personer som tillsammans med VD utgör ledningen. Bland ersättningar ingår även Övriga förmåner som avser tjänstebil och Övriga ersättningar som avser milersättning.
Bolaget har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Pensionsåldern för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien uppgår till högst 35 procent av grundlönen för VD och andra ledande befattningshavare.
För VD är ömsesidig uppsägningstid sex månader och för andra ledande befattningshavare, förutom en, 4-6 månader. För en utav de ledande befattningshavarna är uppsägningstiden från bolagets sida 12 månader och från befattningshavarens sida 6 månader.
Avtal om framtida avgångsvederlag finns varken för styrelsens ordförande, ledamöter, VD eller andra ledande befattningshavare.
| Ersättning och övriga | Grundlön/ | Övriga | Pensions | Övrig | |
|---|---|---|---|---|---|
| förmåner under 2010 | styrelsearvode | förmåner | kostnad | ersättning Summa | |
| Styrelseordförande Björn Ogard | 167 | – | – | – | 167 |
| Styrelseledamot Johan Rapp | 33 | – | – | – | 33 |
| Styrelseledamot Pernilla Folke* | 113 | – | – | – | 113 |
| Styrelseledamot Hans Stalleland | 113 | – | – | 113 | |
| Styrelseledamot Johan Folke, grundlön | 809 | 95 | 259 | 42 | 1 205 |
| VD Jan Folke, grundlön | 1 037 | 1 | 280 | – | 1 318 |
| Andra ledande befattningshavare (2 st) | 1 580 | 129 | 566 | – | 2 275 |
| Summa | 3 852 | 225 | 1 105 | 42 | 5 224 |
* Styrelseledamoten har via ett eget bolag fakturerat för utförda konsultationer, se vidare not 39.
Andra ledande befattningshavare: LieseLotte Andersson, ekonomichef och Håkan Jimstad, vVD chef Sverige.
Styrelsens förslag till årsstämman 28 april 2011 är att de nuvarande riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare ska utgöras av en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och övriga förmåner samt villkor vid uppsägning. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt vara baserad på varje individs ansvar, roll, kompetens och befattning, för att möjliggöra att rätt person kan rekryteras och behållas. Styrelsen får frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män | ||
| Kvinnor | 26 | 21 |
| Män | 62 | 59 |
| Totalt | 88 | 80 |
| Sjukfrånvaro | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | 2 % | 4 % |
| – varav långtidssjukfrånvaro | 23 % | 39 % |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 2 % | 4 % |
| Sjukfrånvaro för män | 2 % | 4 % |
| Sjukfrånvaro anställda - 29 år | 1 % | 2 % |
| Sjukfrånvaro anställda 30-49 år | 1 % | 3 % |
| Sjukfrånvaro anställda 50 år - | 3 % | 5 % |
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på | Varav | Antal på | Varav | |
| balansdagen | män | balansdagen | män | |
| Styrelseledamöter | 4 | 75 % | 5 | 80 % |
| VD och andra ledande befattningshavare |
4 | 75 % | 4 | 75 % |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 56 642 | – |
| Genom fusion | – | 56 642 |
| Utgående anskaffningsvärden | 56 642 | 56 642 |
| Ingående avskrivningar | -15 777 | – |
| Avskrivningar | -2 193 | -2 147 |
| Genom fusion | – | -13 630 |
| Utgående avskrivningar | -17 970 | -15 777 |
| Utgående restvärde | 38 672 | 40 865 |
| Bokfört värde byggnader i Sverige | 35 080 | 37 188 |
| Bokfört värde markanläggningar i Sverige | 1 359 | 1 445 |
| Bokfört värde mark i Sverige | 2 233 | 2 233 |
| Taxeringsvärden byggnader i Sverige | 12 632 | 12 632 |
| Taxeringsvärden mark i Sverige | 2 117 | 2 117 |
Byggnader och mark har ställts som säkerhet för lån, se not 67.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 36 950 | – |
| Inköp | 2 775 | 121 |
| Försäljningar och utrangeringar | -418 | – |
| Genom fusion | – | 36 829 |
| Utgående anskaffningsvärden | 39 307 | 36 950 |
| Ingående avskrivningar | -30 733 | – |
| Avskrivningar | -3 695 | -4 125 |
| Försäljningar och utrangeringar | 200 | – |
| Genom fusion | – | -26 608 |
| Utgående avskrivningar | -34 228 | -30 733 |
| Utgående restvärde | 5 079 | 6 217 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 3 037 | – |
| Inköp | 166 | 23 |
| Utrangeringar | -1 020 | – |
| Genom fusion | – | 3 014 |
| Utgående anskaffningsvärden | 2 183 | 3 037 |
| Ingående avskrivningar | -2 189 | – |
| Avskrivningar | -437 | -516 |
| Utrangeringar | 1 020 | – |
| Genom fusion | – | -1 673 |
| Utgående avskrivningar | -1 606 | -2 189 |
| Utgående restvärde | 577 | 848 |
Riskhanteringen har integrerats i affärsprocesserna. Risker ägs och hanteras av bolagets ledning som hålls ansvarig och övervakas via koncernledningen. Risker hanteras när årliga mål sätts upp och i den löpande verksamheten i samband med exempelvis lämnande av offerter och inför investeringar. Vissa risker såsom produktutvecklingsprojekt och IT-/informationssäkerhetsrisker samordnas oftast centralt.
Inköpen av produkter sker i första hand från företag i Europa och i Asien. Moderbolaget svarar för de gemensamma inköpen till övriga bolag i koncernen och man har ett centrallager beläget i Kumla. Ledningens bedömning är att det finns väl upparbetade och fungerande inköpskanaler. Det sker en kontinuerlig utvärdering av nya leverantörer, eftersom inköpsfunktionen är mycket viktigt för verksamhetens framgång.
Malmbergs centrallager uppvisar en god leveransprecision. Målsättningen med god leveransprecision kan innebära en samtidig lageruppbyggnad. Detta har från ledningens sida medfört ett ökat fokus på att vidta vissa rörelsekapitalstärkande åtgärder, däribland att på sikt minska storleken på centrallagret.
Malmbergs kärnverksamhet är direktimport från tillverkande företag och effektiv distribution, utan fördyrande mellanhänder. Andelen direktinköp ligger på över 80 procent och genom en allt större aktiv del i produktutvecklingen hos våra leverantörer ökar förädlingsvärdet, vilket medför ökade vinstmarginaler och därmed bättre konkurrenskraft.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Varulagrets värde prövas löpande med avseende på inkurans enligt fastställd metod. Bedömningen sker med hänsyn tagen till leveranstider, hemtagningsvolymer, säsongsvariationer och förväntade försäljningsvolymer. Avdrag för inkurans har gjorts med 2 856 kkr, vilket redovisas i resultaträkningen under rubriken Handelsvaror.
På balansdagen prövas anskaffningsvärdet mot nettoförsäljningsvärdet. Om den uppskattade inkuransen skulle ha varit 1 procent högre än ledningens bedömning, skulle bolagets avdrag för inkurans förändras med ytterligare 950 kkr.
Kundfordringar redovisas netto efter reservering för osäkra fordringar. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Om förhållandena ändras, t ex att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en kunds ekonomiska ställning, kan det medföra avvikelser i värderingen. Reservering för osäkra kundfordringar har gjorts med 3 116 kkr och redovisas i resultaträkningen under Övriga externa kostnader. Reserveringen motsvarar omkring 0,8 procent av nettoomsättningen. Reserveringens storlek jämfört med ledningens nuvarande bedömning skulle vid en känslighetsanalys innebära en ökning på 380 kkr för varje 0,1 procentenheters förändring, vid en bibehållen nettoomsättning.
Gällande omprövningsbeslutet från Skatteverket se not 14.
Efter periodens utgång har inga händelser inträffat som avsevärt påverkat denna rapport.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Anteciperad utdelning | 3 178 | 9 700 |
| Försäljning av dotterbolag | – | 40 |
| Summa | 3 178 | 9 740 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter avseende koncernbolag | 421 | 1 222 |
| Kursdifferenser | -1 472 | – |
| Summa | -1 051 | 1 222 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 135 | 156 |
| Summa | 135 | 156 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader upplåning | -1 119 | -1 944 |
| Summa | -1 119 | -1 944 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | -2 357 | -3 464 |
| Justeringar avseende tidigare år | -14 | – |
| Inkomstskatt | -2 371 | -3 464 |
| Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad | ||
| baserad på gällande skattesats | ||
| Redovisat resultat före skatt | 11 643 | 22 546 |
| Skatt enligt gällande skattesats | -3 062 | -5 929 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -130 | -95 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 835 | 2 560 |
| Summa | -2 357 | -3 464 |
Den gällande skattesatsen är 26,3 (26,3) procent.
| Låne- och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
|
|---|---|---|
| 31 december 2010 | ||
| Tillgångar i balansräkningen | ||
| Andelar i andra svenska företag | – | 300 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 42 596 | – |
| Likvida medel | 47 364 | – |
| Summa | 89 960 | 300 |
| 31 december 2009 | ||
| Tillgångar i balansräkningen | ||
| Andelar i andra svenska företag | – | 300 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 38 526 | – |
| Likvida medel | 50 452 | – |
| Summa | 88 978 | 300 |
| Övriga finansiella skulder |
||
| 31 december 2010 | ||
| Skulder i balansräkningen | ||
| Upplåning | 37 023 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl | ||
| icke finansiella skulder | 39 469 | |
| Summa | 76 492 | |
| 31 december 2009 | ||
| Skulder i balansräkningen | ||
| Upplåning | 48 439 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl | ||
| icke finansiella skulder Summa |
40 239 88 678 |
| Kapital | |||
|---|---|---|---|
| Koncernbolag | Org nr | Säte | andel % |
| Malmbergs Elektriske AS | 943393222 | Vestby | 100 |
| Malmbergs Elektriske A/S | 12552335 | Herlev | 100 |
| Malmberg-Elektro Oy | 0936259-3 | Helsingfors | 100 |
| Malmbergs UK Ltd | 02997396 | Northampton | 100 |
| Malmbergs Asia Electric Ltd 50852265 | Hongkong | 100 | |
| Bygg-Ström i Sverige AB | 556330-4095 | Kumla | 100 |
| Proel Proffs AB | 556418-3449 | Kumla | 100 |
En fullständig förteckning över koncernbolagens innehav av andelar i koncernbolag har insänts till Bolagsverket och kan beställas på Malmbergs Elektriska AB (publ)s kontor.
| Redovisat | Redovisat | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kapital | Rösträtts | Antal | värde | värde | |
| andel % | andel % | aktier | 2010 | 2009 | |
| Malmbergs Elektriske AS | 100 | 100 | 1 000 | 8 786 | 8 786 |
| Malmbergs Elektriske A/S | 100 | 100 | 500 | 176 | 176 |
| Malmberg-Elektro Oy | 100 | 100 | 400 | 26 | 26 |
| Malmbergs UK Ltd | 100 | 100 | 1 000 | 112 | 112 |
| Malmbergs Asia Electric Ltd | 100 | 100 400 000 | 368 | – | |
| Bygg-Ström i Sverige AB | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Proel Proffs AB | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Summa | 9 668 | 9 300 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 9 300 | 5 300 |
| Förvärv av Malmbergs Asia Electric Ltd | 368 | – |
| Försäljning av Malmbergs El Holding AB | – | -100 |
| Försäljning av Call Supply Sweden AB | – | -100 |
| Fusion med Malmbergs Elektriska Svenska AB | – | -4 900 |
| Fusion med Malmbergs Elektriska Svenska AB | – | 9 100 |
| Utgående bokfört värde | 9 668 | 9 300 |
Föregående år fusionerades det tidigare helägda dotterbolaget Malmbergs Elektriska Svenska AB (556186-6491) med moderbolaget. I moderbolagets resultaträkning för 2009 ingick 142 819 kkr i nettoomsättningen och 4 052 kkr i rörelseresultatet, som hänförde sig till Malmbergs Elektriska Svenska ABs resultaträkning för tiden före fusionen. Koncernmässiga värdet på tillgångar och skulder som övertogs av moderbolaget var, vid tidpunkten för fusionen, enligt följande:
| Anläggningstillgångar | 54 835 |
|---|---|
| Omsättningstillgångar | 183 065 |
| Långfristiga skulder | 122 143 |
| Kortfristiga skulder | 37 353 |
| Netto | 78 404 |
Den 19 januari 2010 genomfördes en nyemission i det nybildade dotterbolaget Malmbergs Asia Electric Ltd med 368 kkr, vilket motsvarar dotterbolagets hela nominella aktiekapital.
| Rösträtts andel % |
Antal andelar |
Redovisat värde |
|
|---|---|---|---|
| Örebro Spelarinvest AB Summa |
2,2 | 6 000 6 000 |
300 300 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | |||
| Ingående balans | 300 | – | |
| Genom fusion | – | 300 | |
| Utgående redovisat värde | 300 | 300 |
Kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning har bedömts genom hänvisning till extern kreditrating (när sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik.
Kundfordringar bedöms ha en låg risk då varje delpost är liten i förhållande till den totala fordringsmassan, samt att bolagets kreditpolicy är restriktiv. Reservering av osäkra kundfordringar sker efter individuell prövning och låg det senaste verksamhetsåret på omkring 0,8 (0,8) procent av nettoomsättningen.
Kassa och bank består av kassamedel och bankmedel. Bankmedel uppgår i bolaget till 47 282 (50 342) kkr och finns i sin helhet hos etablerade bankinstitut.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Kundfordringar brutto | 36 228 | 32 231 |
| - reservering för osäkra fordringar | -3 116 | -2 620 |
| Kundfordringar netto | 33 112 | 29 611 |
De individuellt bedömda fordringar där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak mindre företag. Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.
| Förfallna, ej nedskrivna fordringar | 9 038 | 4 125 |
|---|---|---|
| - varav förfallna mer än 30 dagar | 5 161 | 1 119 |
| Redovisade belopp, per valuta, för bolagets kundfordringar är följande: |
||
| SEK | 35 685 | 31 209 |
| EUR | 542 | 516 |
| USD | 1 | 506 |
| Summa | 36 228 | 32 231 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar | ||
| Per den 1 januari | 2 620 | – |
| Genom fusion | – | 1 299 |
| Reservering för osäkra fordringar | 1 033 | 1 953 |
| Fordringar som skrivits bort under året | ||
| som ej indrivningsbara | -407 | -263 |
| Återförda outnyttjade belopp | -130 | -369 |
En inbetalning 2009 om 1 990 kkr ingår bland övriga kortfristiga fordringar och avser delgivning av ett omprövningsbeslut från Skatteverket, se vidare not 26.
Per den 31 december 3 116 2 620
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 2 635 | 2 363 |
| Övriga poster | 2 596 | 3 746 |
| Summa | 5 231 | 6 109 |
Posten kassa och bank består endast av kassa- och banktillgodohavanden. Moderbolaget har inga kortfristiga placeringar med förfallodagar inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Beviljat, men ej utnyttjat, belopp på checkräkningskredit uppgår till 30 000 (30 000) kkr. Effektiv genomsnittlig räntesats uppgår till 3 (4) procent.
Bolaget utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker. Riskerna beskrivs närmare nedan.
Bolaget utsätts för transaktionsrisker vid köp av varor i utländsk valuta, primärt i USD och EUR. En beredskap för användning av terminskontrakt för att säkra exponeringen finns, men bolaget har under de senaste åren inte säkrat inköpen. Bolaget innehar sex utländska dotterbolag, vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Någon valutasäkring har inte skett under året.
Bolagets intäkter och kassaflöde från rörelsen är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsmässiga räntenivåer. Bolaget innehar inga andra räntebärande tillgångar än kassa och bank. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter bolaget för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter bolaget för ränterisk avseende verkligt värde.
Bolaget har ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Fastställda riktlinjer finns för att säkerställa att försäljning av varor sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Principer finns som begränsar kreditexponeringsbeloppet gentemot varje enskild kund.
Hanteringen av likviditetsrisk sker med försiktighet som utgångspunkt, vilket innebär att bibehålla tillräckliga likvida medel och genom att ha tillräckliga avtalade kreditmöjligheter.
Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns i rapporten Förändringar i eget kapital.
| Antal aktier | A-aktier | B-aktier Totalt antal | |
|---|---|---|---|
| Antal 2008-12-31 Antal 2009-12-31 Antal 2010-12-31 |
800 000 800 000 800 000 |
7 200 000 7 200 000 7 200 000 |
8 000 000 8 000 000 8 000 000 |
Röstvärde A-aktier 10 röster Röstvärde B-aktier 1 röst
På årsstämman 2011-04-28 kommer en utdelning avseende år 2010 på 2,00 kronor per aktie, totalt 16 000 kkr, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter. Utdelningarna avseende 2009 och 2008 uppgick till 4 000 kkr respektive - kkr.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Avseende egna skulder till kreditinstitut | ||
| Företagsinteckningar | 33 000 | 33 000 |
| Fastighetsinteckningar | 28 900 | 28 900 |
| Summa | 61 900 | 61 900 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| Långfristig | |||
| Banklån | 25 348 | 37 110 | |
| Summa | 25 348 | 37 110 | |
| Kortfristig | |||
| Banklån | 11 675 | 11 329 | |
| Summa | 11 675 | 11 329 | |
| Summa upplåning | 37 023 | 48 439 |
Av ovanstående upplåning löper 32 953 kkr med rörlig ränta och 4 070 kkr med en fast ränta på 4 procent.
| Mindre än ett år | 25 153 | 11 329 |
|---|---|---|
| Mellan ett och två år | – | 11 329 |
| Mellan två och fem år | – | 6 201 |
| Mer än fem år | 11 870 | 19 580 |
| Summa | 37 023 | 48 439 |
Moderbolagets upplåning är exponerad för ränteomförhandlingar enligt följande:
| Mindre än ett år | 25 153 | 31 659 |
|---|---|---|
| Ett till fem år | – | 4 290 |
| Mer än fem år | 11 870 | 12 490 |
| Summa | 37 023 | 48 439 |
Vägda genomsnittliga effektiva räntesatser på lån uppgick till (procent)
| Långfristig upplåning | 3 | 4 |
|---|---|---|
| Kortfristig upplåning | 3 | 4 |
2010-12-31 2009-12-31
Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.
Redovisade och verkliga värden på långfristig upplåning är enligt följande:
| Redovisade belopp | 37 023 | 48 439 |
|---|---|---|
| Verkliga värden | 30 159 | 44 105 |
Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig utan utgör en god approximation av lånens verkliga värden. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på 3 (2) procent.
Leverantörsskulder och andra kortfristiga skulder har en löptid på mindre än ett år.
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Mervärdesskatter | 1 258 | 1 029 |
| Personalskatter | 862 | 784 |
| Övriga poster | 929 | 877 |
| Summa | 3 049 | 2 690 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Upplupna semesterlöner | 3 858 | 3 508 | ||
| Upplupna sociala avgifter | 2 165 | 1 944 | ||
| Övriga poster | 3 796 | 2 972 | ||
| Summa | 9 819 | 8 424 |
| 2010-12-31 2009-12-31 | ||
|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | ||
| Ansvarförbindelse till förmån för | ||
| koncernbolag | 6 676 | 6 782 |
| Summa | 6 676 | 6 782 |
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar | 6 325 | 6 788 |
| Anteciperad utdelning | -3 178 | -9 700 |
| Upplupna räntekostnader | -57 | -133 |
| Resultat vid försäljning av inventarier | 114 | – |
| Resultat vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar |
– | -40 |
| Resultat från dotterbolag före fusion | – | -4 239 |
| Finansnetto | 3 761 | -1 305 |
| Summa | 6 965 | -8 629 |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2011-04-28 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kumla 2011-02-17
Björn Ogard Styrelseordförande
Pernilla Folke Styrelseledamot
Hans Stalleland Styrelseledamot
Johan Folke Styrelseledamot
Jan Folke Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats 2011-03-17.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Gert-Ove Levinsson Auktoriserad revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Malmbergs Elektriska AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22-53. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen
i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Kumla den 17 mars 2011 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Gert-Ove Levinsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Malmbergs Elektriska AB (publ) Org nr 556556-2781 Box 144 (Västra Bangatan 54), 692 23 KUMLA Tlf: 019-58 77 00 Fax: 019-57 11 77 [email protected] www.malmbergs.com
Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriske AS Malmberg-Elektro OY Malmbergs Elektriske A/S
Västra Bangatan 54 692 23 KUMLA Tlf: 019-58 77 00 Fax: 019-57 11 77
Åvägen 17 412 51 GÖTEBORG Tlf: 031-335 84 40 Fax: 031-335 84 56
Muskötgatan 4 254 66 HELSINGBORG Tlf: 042-16 11 65 Fax: 042-16 11 75
Granitvägen 4 553 03 JÖNKÖPING Tlf: 036-10 02 25 Fax: 036-12 55 60
Väringagatan 7 582 78 LINKÖPING Tlf: 013-13 95 50 Fax: 013-13 96 50
Agnesfridsvägen 190 213 75 MALMÖ Tlf: 040-94 20 00 Fax: 040-94 20 05
Pyramidvägen 7 169 56 SOLNA Tlf: 08-730 46 20 Fax: 08-730 46 48
Virkesvägen 11 120 30 STOCKHOLM Tlf: 08-691 71 60 Fax: 08-643 79 50
Industrivägen 8 901 30 UMEÅ Tlf: 090-13 11 55 Fax: 090-13 30 65
Säbygatan 6 753 23 UPPSALA Tlf: 018-69 24 00 Fax: 018-13 06 37
Radiatorvägen 2 702 27 ÖREBRO Tlf: 019-611 12 12 Fax: 019-611 12 42
Kleverveien 6, Verpet N-1540 VESTBY Tlf: +47-64 98 68 00 Fax: +47-64 98 68 50
Minde Allé 35 N-5068 BERGEN Tlf: +47-55 20 63 63 Fax: +47-55 20 63 73
Mosseveien 10 N-1610 FREDRIKSTAD Tlf: +47-69 30 24 60 Fax: +47-69 30 24 69
Malerhaugveien 19-23 N-0661 OSLO Tlf: +47-22 57 50 90 Fax: +47-22 57 50 99
Fabrikkveien 9 N-4033 STAVANGER Tlf: +47-51 57 05 11 Fax: +47-51 57 07 87
Sluppenveien 11, Bygg 10 N-7037 TRONDHEIM Tlf: +47-73 96 95 60 Fax: +47-73 96 95 69
Porraskuja 3 FIN-01740 VANTAA Tlf: +358-9-855 34 30 Fax: +358-9-855 34 340
Läkkisepäntie 11 FIN-00620 HELSINGFORS Tlf: +358-9-777 11 40 Fax: +358-9-777 11 418
Generatorvej 14 DK-2730 HERLEV Tlf: +45-44 50 03 77 Fax: +45-44 50 03 79
Malmbergs UK Ltd
Huvudkontor, butik och lager
Nene Enterprise Centre, Unit G5, Freehold Street NORTHAMPTON Northants. NN2 6EW Tlf: +44-1604-79 27 20 Fax: +44-1604-79 27 05
Malmbergs Asia Electric Ltd
Unit 2101 Tung Che Commercial Centre, 246 Des Voeux Road West, HONG KONG Tlf: +852-2549 6237 Fax: +852-2549 2090
Malmbergs Elektriska AB (publ)
Org nr 556556-2781 Västra Bangatan 54, Box 144, 692 23 KUMLA Tlf: 019-58 77 00 Fax: 019-57 11 77 [email protected] www.malmbergs.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.