Annual Report • Jul 14, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Bong i korthet | 2 |
|---|---|
| Bong 2008 | 3 |
| Koncernchefen kommenterar | 4 |
| Affärsidé, mål och strategisk inriktning | 7 |
| Marknadstrender | 9 |
| Förpackningar och kuvert strategiska verktyg | 10 |
| E-handel fortsätter att öka | 11 |
| Gigantisk marknad för förpackningar | 13 |
| Kuvert i Väst- och Östeuropa | 14 |
| Tilltryck | 15 |
| Kunderna förändras | 16 |
| Bong och presentpåsarna | 17 |
| Konkurrenter | 18 |
| Lösningar | 20 |
| Bong bidrar till en hållbar utveckling | 22 |
| Möjligheter och risker | 24 |
| Ledande befattningshavare | 26 |
| Styrelse | 27 |
| Bong-aktien | 28 |
| Femårsöversikt | 31 |
| Effektiv och tydlig bolagsstyrning | 32 |
| Förvaltningsberättelse | 34 |
| Koncernens redovisning | 37 |
| Redovisningsprinciper | 41 |
| Notförteckning | 46 |
| Koncernens noter | 47 |
| Moderbolagets redovisning | 58 |
| Moderbolagets noter | 62 |
| Revisionsberättelse | 65 |
| Ett modernt företag med anor | 66 |
| Definitioner | 67 |
| Adresser | 68 |
Årsstämman hålls torsdagen den 14 maj 2009 kl. 16.00 i bolagets hörsal, Uddevägen 3, Kristianstad.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear (tidigare VPC AB) förda aktieboken per den 8 maj 2009. Aktie ägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få delta i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd senast den 8 maj 2009, vilket innebär att aktie ägare i god tid före denna dag bör underrätta förvaltaren om detta.
Aktieägare som önskar delta i stämman ska anmäla sig till bolaget på adress:
Bong Ljungdahl AB Box 516 291 25 Kristianstad
alternativt per telefon 044-20 70 00, fax 044-20 70 91 eller på Bongs hemsida: www.bongljungdahl.se senast fredagen den 8 maj 2009 kl. 12.00.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att utdelning för 2008 lämnas med 1 kr per aktie.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
Kvartalsrapport 14 maj 2009 Halvårsrapport 21 augusti 2009 Niomånadersrapport november 2009 Bokslutskommuniké februari 2010
FÖRPACKNINGAR OCH KUVERT FÅR ALLT STARKARE INRIKTNING PÅ KONSUMENTER OCH DERAS LIVSSTIL. BONG UTVECKLAR SMARTA LÖSNINGAR SOM FÖRSTÄRKER INTRYCKET AV VARUMÄRKET.
Bong är ett specialförpacknings- och kuvertföretag med Europas kanske bredaste utbud av lösningar. Människors livsstil och köpmönster samt miljöfrågor och design får allt större betydelse för koncernens affärsutveckling och erbjudande.
Centraleuropa 35%
Bong är ett ledande europeiskt specialförpackningsoch kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.
Bong har starka positioner, framförallt i norra Europa och expanderar starkt i Ryssland/Östeuropa.
Bolagets tillväxtområden är förpackningskonceptet ProPac, Tilltryck (tryck på vita kuvert) samt Ryssland/ Östeuropa som tillsammans svarade för en tredjedel av omsättningen under 2008.
De största kuvertkunderna är kontorsvaruhandeln och pappersgrossister. Inom ProPac är mode- och postorderföretag samt förpacknings grossister stora kunder.
ProPac är t ex presentpåsar och kassar i detaljhandeln eller förpackningar för postorder och e-handel.
För att möta det växande behovet av kuvert i mindre serier med högkvalitativt tryck inom direktmarknadsföring bygger Bong ett europeiskt nätverk av till trycks verksamheter.
Bongs verksamhet i Ryssland och Östeuropa växer. I Ryssland har bolaget nyligen ökat sin tillverkningskapacitet för att möta den växande efterfrågan.
Bong-aktien är noterad sedan 1988.
Egen etablering
International Envelope Coalition, Bongs nätverk
Cirka 1 200 anställda i 13 europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Polen och Ryssland.
En stark utveckling inom Bongs tillväxtområden uppvägde nedgången på den västeuropeiska kuvertmarknaden under 2008. Ett koncernövergripande projekt för att frigöra rörelsekapital ledde till en stark förbättring av kassaflödet och den finansiella ställningen.
I slutet av december ökade Bong sin ägarandel i det tyska kuverttryckeriet Lober från 50 till 70 procent
Bongs förpackningssatsning ProPac fortsatte växa snabbt och stod för 238 MSEK (200) av koncernens omsättning 2008
| CK NY ELT AL |
200 8 |
200 7 |
200 6 |
200 5 |
200 4 |
|---|---|---|---|---|---|
| tni Ne sät M SEK tto om ng, |
1 9 37 |
1 9 91 |
1 9 85 |
1 7 82 |
1 8 07 |
| els sul Rör , M SEK tat ere |
74 | 60 | 40 | 71 | 521 |
| ulta t ef sk SEK Res ter att , M |
10 | 16 | –1 | 23 | 71 |
| safl öd fte r in ing rks het Kas ter , M SEK e e ves sve am |
14 4 |
1 | –7 | 10 5 |
77 |
| els l, % Rör ina em arg |
3,8 | 3,0 | 2,0 | 4,0 | 2,9 1 |
| Vin ina l, % stm arg |
1,0 | 0,6 | 0,1 | 1,9 | 0,6 1 |
| ital tni has tig het Kap sät om ngs , gg r |
1,1 | 1,1 | 1,2 | 1,1 | 1,0 |
| kas tni å e ka ital Av , % get ng p p |
1,8 | 2,8 | neg | 4,3 | 1 1,4 |
| kas els ka ital Av tni å s , % att ng p yss p |
5,6 | 4,9 | 3,1 | 5,3 | 4,0 1 |
| Sol idit % et, |
34 | 33 | 31 | 34 | 30 |
| sku lds nin rad Ne tto ätt gsg , gg r |
1,1 8 |
1,4 5 |
1,5 0 |
1,2 6 |
1,5 2 |
| sku ld/ els sul (E ), g Ne Rör BIT DA tto tat ere gr |
4,4 | 5,4 | 5,7 | 4,1 | 5,1 1 |
| fi n EBI TD A/ net to, ans gg r |
3,1 | 3,2 | 3,8 | 4,6 | 3,6 1 |
| del al a älld Me ant nst a |
1 2 41 |
1 3 46 |
1 3 79 |
1 2 80 |
1 3 91 |
1 Exklusive effekt av förlikning i rättslig tvist.
RULLANDE RÖRELSERESULTAT
Bong fortsätter på den inslagna vägen med kontinuerlig anpassning och förbättring av den mogna kuvertverksamheten samtidigt som vi driver på den spännande utvecklingen av våra tillväxtområden: ProPac, Tilltryck och Ryssland/Östeuropa.
Efter betydande strukturrationaliseringar de senaste åren och ett intensivt arbete med att frigöra rörelsekapital står koncernen väl rustad för att möta en tuffare konjunktur.
Marknadsförutsättningarna för vår mogna verksamhet respektive våra tillväxtområden skilde sig starkt åt under 2008 vilket gjorde fördelen med vår dubbla strategi uppenbar. Totalt påverkades vår försäljning endast i mindre utsträckning av nedgången i kuvertefterfrågan. I jämförbara enheter och i fasta valutakurser sjönk nettoomsättningen med 1,8 procent jämfört med 2007. Förklaringen är att vi kompenserade nedgången på den mogna kuvertmarknaden med försäljningsökningar inom våra tillväxtområden ProPac, Tilltryck och Ryssland/Östeuropa.
Rörelseresultatet för 2008 förbättrades från 60 till 74 MSEK vilket var bra med tanke på att vi under året genomförde flytt och stora förändringar av produktionen i både Finland och Ryssland samt att vi medvetet drog ner vår produktionstakt i hela koncernen för att reducera våra lagernivåer.
Strukturgreppen de senaste åren har minskat antalet fabriker och därigenom sänkt de fasta kostnaderna. Det har stärkt koncernens konkurrenskraft och bidragit till resultatförbättringen. Vid en fortsatt nedgång av efterfrågan är vi beredda att anpassa kostnaderna ytterligare för att säkra fortsatt lönsamhet.
Bongs tillväxtstrategi är att med den mogna västeuropeiska kuvertmarknaden som bas expandera till angränsande produktområden och geografiska marknader med högre tillväxt och högre förädlingsgrad. Under 2008 svarade Bongs tillväxtområden för cirka en tredjedel av den totala omsättningen. Målet är att de ska utgöra en allt större del av helheten.
Inom specialförpackningssidan (ProPac) märktes inte någon avmattning. Snarare tycker vi oss se att ökad distanshandel (e-handel och postorder) ger upphov till ännu större behov av nya produkter och lösningar från Bong. ProPac-försäljningen växte med 19 procent till 238 MSEK. Vi fortsatte att rekrytera nya krafter på försäljningssidan, vi breddade produktsortimentet och vi ökade marknadsföringsaktiviteterna, bland annat med en ny hemsida.
Efterfrågan drivs av växande distanshandel samt behov av bra och effektiva presentförpackningar i detaljhandeln. Vår strategi är att distribuera dels genom Bongs existerande återförsäljarnät (pappersgrossister och kontorsvaruhandlare), dels genom direktförsäljning till helt nya kundgrupper, till exempel detaljhandels- och e-handelsföretag.
Trenden mot mindre och mer riktade reklamutskick fortsatte också under 2008. Omsättningen för Bongs tilltrycksverksamhet (högkvalitativt tryck i små serier på redan färdiga vita kuvert) växte till cirka 340 MSEK som ett resultat av ökat fokus och en satsning på att höja nivån och investera i befintliga tilltrycksenheter. Inför 2009 har vi ökat vårt ägande i Lober till 70 pro cent och vi har även etablerat ett nytt eget kuvert tryckeri i Hamburg.
Bongs strategi är att utveckla ett europeiskt nät verk av mindre kuverttryckerier som kan förse den lokala marknaden med tryckta kuvert med kort framförhållning.
Utan tvekan har utvecklingen av de nya tillväxtområdena de senaste åren gjort att Bong kan hantera en nedgång på den traditionella västeuropeiska kuvertmarknaden bättre än tidigare. Koncernens konkurrenskraft har stärkts och resultatet har förbättrats.
Efter en stark efterfrågan i början av 2008 påverkades den europeiska kuvertmarknaden alltmer av den eko no miska avmattningen. Statistik från kuvertproducenternas branschorganisation FEPE visar att volymerna på helåret minskade 8 procent jämfört med 2007 och att det sista kvartalet 2008 gick ned med 12 pro cent. Även om en stor del av volymerna går till postförsändelser som är relativt konjunkturoberoende
Vi har förberett oss för hårdare tider. Förutom att utveckla våra nya tillväxtområden har vi de senaste åren arbetat hårt och systematiskt för att göra Bong ännu starkare och bättre, bland annat genom en sänkning av de fasta kostnaderna och minskad kapitalbindning.
De fasta kostnaderna har sjunkit främst till följd av att vi sedan 2006 stängt fyra kuvertfabriker och kontinuerligt anpassat kostnaderna i kvarvarande verksamhet. Under 2008 avslutade vi en omfattande strukturförändring i Finland där kuvertproduktionen flyttats från Tammerfors till Kaavi och tilltrycksverksamheten koncentrerats till Tammerfors.
"Konkurrensen hårdnar och de företag som inte har ordning på sina processer, kostnader och finanser får svårt att hänga med."
Bong är sedan flera år verksamt med försäljning i bland annat Ryssland, Polen och Baltikum. Efterfrågan i Ryssland och Östeuropa ökade under året. Vår försäljning i Ryssland växte med 23 procent till 66 MSEK under 2008. Vi investerade i en ny, större fabriksfastighet och flyttade hela tillverkningen dit under hösten 2008.
Bongs strategi är att öka produktionskapaciteten genom tillskott av maskiner från verksamheten i Västeuropa, samt att förbättra produktiviteten och kvaliteten i produktionen.
till exempel månadsfakturor, kontoutdrag etc är alltså inte marknaden helt opåverkad av det sämre konjunkturläget. Nedgången i volym förklaras främst av lägre marknadsföringsaktivitet och därmed färre direktmarknadsföringutskick.
Sammantaget gör den sämre konjunkturen att marknadsläget är mer utmanande nu än för ett år sedan. Kraven på bra service och kvalitet samt hög effektivitet kommer att bli större än någonsin de närmaste åren. Konkurrensen hårdnar och de företag som inte har ordning på sina processer, sina kostnader och sina finanser får svårt att hänga med.
RÖRELSEMARGINAL
Under 2008 svarade tillväxtområdena ProPac, Tilltryck och Ryssland/Östeuropa för en tredjedel av koncernens omsättning.
Vårt nya koncernövergripande projekt för att frigöra rörelsekapital som lanserades under året bidrog starkt till att årets kassaflöde efter investeringar uppgick till hela 144 MSEK, varav 108 MSEK från lägre rörelsekapitalbindning. Vi styrde om till att arbeta mer kundorderstyrt i produktionen, vi såg över och rationaliserade vårt sortiment av standardartiklar, vi förhandlade bättre betalningsvillkor etc. Detta har stärkt vår fin ansiella ställning och gör oss samtidigt mer flexibla och motståndskraftiga under tuffare konjunkturlägen.
Hållbarhetsfrågorna har givits en större tyngd. Vi har antagit en ny miljö- och hållbarhetspolicy och fortsatt miljöcertifiera våra fabriker enligt ISO 14001. Vi har dessutom anslutit oss till Paper-by-Nature som är en ny europeisk miljöcertifieringsstandard som gemensamt tagits fram av olika företag som är verksamma inom konvertering av papper i Europa. Bong är en av de första medlemmarna och vi kommer under 2009 att certifiera en stor del av våra fabriker enligt regelverket för Paper-by-Nature.
Under 2008 bildade vi tillsammans med fem andra kuvert- och förpackningsföretag från olika delar av världen (bland annat USA, Sydamerika, Australien, Japan och Kina) en samarbetsallians, International Envelope Coalition.
Avsikten är att erbjuda globala kunder service och produkter från ett världsomspännande nätverk av företag. Samtidigt ger det värdefull information om trender i andra världsdelar och möjligheter till benchmarking och idéutbyte med andra ledande företag inom samma bransch.
Som en indikation på ledningens tilltro till bolagets framtid kan nämnas att medlemmarna i Bongs ledningsgrupp köpte 540 000 aktier under januari 2009. Totalt har ledningen efter köpet 617 700 aktier, motsvarande 4,6 procent av kapitalet i bolaget.
Styrelsen fattade i februari 2009 beslut om nya finansiella mål för den närmaste treårsperioden 2009–2011:
Vid utgången av 2008 uppgick relationen nettolåneskuld/EBITDA till 4,4, rörelsemarginalen för 2008 var 3,8 procent och ProPac växte med 19 procent jämfört med 2007.
Målen känns ambitiösa och inspirerande och framför allt speglar de väl den inriktning vi har för arbetet de närmaste åren, d v s att höja lönsamheten, generera fortsatt starka kassaflöden och amortera våra skulder samt fortsätta växa snabbt i våra tillväxtområden, framförallt ProPac.
Det är utan tvivel så att vi nu går in i en period av lågkonjunktur och därmed också en tuffare marknad för specialförpackningar och kuvert. Vi känner oss trots detta övertygade om att vår inriktning och strategi är rätt och vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Vi kommer att utveckla och stärka Bong genom att växa inom våra prioriterade tillväxtområden, genom att arbeta med ständig kostnadsrationalisering och genom att fortsätta generera bra kassaflöden.
Vi kommer också att bli alltmer kundorienterade, kundorderstyrda och flexibla i vårt arbetssätt. Den ekonomiska krisen gör att det blåser storm runt omkring oss nu men samtidigt är jag övertygad om att krisen också medför intressanta möjligheter för Bong. Vi kommer att hålla fast kurs och ta möjligheterna när de dyker upp.
Kristianstad i mars 2009
Anders DavidssonVD och Koncernchef
Bong är ett kundfokuserat företag som förenar effektivitet, kreativitet och dynamik. Utveckling av nya förpackningslösningar för utvalda segment inom ramen för ProPac är ett högprioriterat område.
Bongs affärsidé är att erbjuda sina kunder ett komplett sortiment av kuvert och förpackningslösningar. Till kunderna hör t ex kontorsvarugrossister, e-handelsoch postorderföretag samt detaljhandel.
Bong ska befästa sin position som ett av Europas ledande specialförpacknings- och kuvertföretag genom att:
Bong har nya finansiella mål för perioden 2009–2011:
Bong ska dela ut minst en tredjedel av redovisat resultat efter skatt under beaktande av bolagets finansiella ställning och utvecklingsmöjligheter.
Målet är en lönsam och växande verksamhet i Europa inom förpackningar och kuvert. Bongs tillväxtområden är ProPac, Tilltryck samt Ryssland och Östeuropa.
Förpackningsverksamheten ProPac ska vidareutvecklas genom fortsatta investeringar i sortimentsutveckling, marknadsföring och försäljningsorganisation.
Bong ska utveckla sin position i Europa inom tilltryck, d v s tryck på färdiga kuvert. Bongs nuvarande till trycksverksamheter ska komp letteras med tilltryckerier i länder och regioner där Bong inte är verksamt idag. Målet är ett nätverk av tryckerier i Europa uppbyggt genom organisk tillväxt och förvärv. Bong fokuserar på kunder med höga krav på tillgänglighet, leveransförmåga och tryckkvalitet.
Bong ska fortsätta utnyttja sitt kunnande och sin stora maskinpark i Västeuropa för att förstärka sin närvaro på kuvertmarknader med tillväxt, till exempel Ryssland och Baltikum.
I kuvertverksamheten i Västeuropa prioriteras högre bruttomarginaler och effektivitet i hela verksamheten. Kassaflödet från den mogna kuvertverksamheten ska investeras i växande verksamheter, främst ProPac och Tilltryck.
NETTOLÅNESKULD / EBITDA*, ggr
Det personliga varumärket blir allt viktigare och Bong allt fl exiblare för att möta de nya kraven.
Bong agerar i en föränderlig omvärld. Att förstå kunden, drivkrafterna och dynamiken på marknaderna är avgörande framgångsfaktorer på såväl kuvert- som förpackningsmarknaden.
Det finns ett antal faktorer eller trender som formar efterfrågan för både kuvert och förpackningar.
Konsumenter betraktar sig i allt högre grad som unika individer med särpräglade preferenser och i allt mindre grad som tillhöriga t ex en viss socialgrupp eller yrkes kategori. Det personliga varumärket, livsstil och upplevelser står i centrum för kon sumtionen. Detta medför nya krav på företagen och deras marknadsföring. Traditionell marknadssegmentering på basis av kön, inkomst, ålder och yrke minskar i betydelse. Exempelvis gör konsumenter i alla inkomstlägen annorlunda prioriteringar än tidigare i syfte att mark era identitet i "strategiska" livsstilsfrågor. Utmaningen för företagen ligger också i att de underliggande livsstilstrenderna förändras allt fortare.
I denna marknadsföringsmiljö har kuvert och förpackningar en unik möjlighet att bidra till erbjud andets samlade konkurrenskraft. I vissa fall har förpackningen och designen, snarare än produkten, blivit det helt avgörande för säljningsargumentet (till exempel Absolut Vodka).
Distanshandeln växer snabbt i Sverige och övriga Europa. Enligt undersökningsföretaget Gartner väntas e-handeln i Europa mer än fördubblas från år 2006 till 2011.
I Sverige ökade försäljningen över Internet under 2008 med 15 procent och passerade därmed 20 miljarder kronor vilket motsvarar cirka fyra procent av den totala detaljhandeln.
Framtidstron är fortfarande stark, framförallt bland konsumenterna, där åtta av tio tror att de kommer att handla över Internet under det närmaste halvåret.
Miljöaspekter är viktiga för förpacknings- och kuvertindustrin. Miljöbelastningen av ett kuvert eller en förpackning bedöms på basis av dess effekter under hela livscykeln. Återvinning har hittills stått i förgrunden, men förpackningens miljövänlighet bestäms också av dess utformning.
Transporter från producent till framförliggande led, grossister och detaljister, kan reduceras om förpackningar och kuvert är ändamålsenligt utformade.
Också förmåga att skydda och bära innehåll spelar roll för miljöbelastningen. Förpackningar och kuvert med bra skydd reducerar spill och minskar därigenom den totala miljöpåverkan.
Effekterna under hela förpackningslivscykeln innebär att leveran törer av insatsvaror, tillverkare, grossist- och detaljistled samt konsumenter och samhället blir allt mer engagerade i miljöfrågor.
Förpackningar och kuvert har självklara och centrala roller i människors tillvaro och utvecklas i takt med att världen förändras. Att bevara och skydda innehållet var i princip de första förpackningarnas enda funktion. Idag har den kommunikativa rollen trätt i förgrunden.
Kuvert och förpackningar fungerar alltmer som integrerade delar av företagens produkterbjudande. Valet mellan dem och andra informationsbärare avgörs av deras respektive förmåga att fullgöra specifika upp gifter. För t ex adresserad direktmarknadsföring är kuvert med högkvalitativt tryck det bästa alternativet. Och i detalj- och distanshandeln är det idag avgörande att förpackningen är funktionell och utformas så att den förhöjer köpupplevelsen.
Den tekniska utvecklingen påverkar Bong på olika sätt. E-post och Internet har lett till en minskning av kuvertanvändningen för t ex affärskorrespondens. Samtidigt har tekniken möjliggjort e-handeln som revolutionerat handeln och därmed användningen av specialförpackningar där Bong är väl positionerat.
Teknikskiften leder till renodling av rollerna för informationsbärare. Gamla och nya informationsoch distributionskanaler samexisterar snarare än konkurrerar med varandra.
Ett intressant exempel rör sättet att betala över Internet. Många konsumenter avbryter sina nätinköp på grund av att de inte vill betala med
sina kredit- eller betalkort. Analysfirman Forrester bedömer att avbrotten till följd av missnöjdhet med betalningsmedel skulle kunna sänkas med 81 procent i Europa om kunderna fick betala mot faktura. På så sätt driver den växande e-handeln också ökad kuvertanvändning.
På kuvertområdet har modern databashantering och möjligheter att rikta anpassade budskap och erbjudanden till utvalda kunder lett till en strukturell tillväxt för adresserad direktmarknadsföring (DM). DM används ofta tillsammans med t ex Internet och TV för att öka genomslaget av kampanjer. Flera undersökningar i Sverige och utomlands pekar på att mottagarna är mer sympatiskt inställda till att ta emot DM än reklam via andra marknadsföringskanaler som till exempel telefonförsäljning, e-post eller radio/TV.
I de mogna ekonomierna i Europa svarar adresserad direktmarknadsföring för cirka 30 procent av de totala kostnaderna för annonsering genom traditionella media (DM, TV samt dags- och veckopress). I stor utsträckning fungerar DM som ett komplement till den växande Internet-annonseringen.
Den senaste teknikutvecklingen gör det möjligt att t ex trycka dokument och kuvert med ett mikrochip (Radio Frequency Identification, "RFID") integrerat i papperet. Chipet är bärare av information som kan användas för att spåra dokument eller leda över läs aren till elektronisk information på datorer etc. Tekniken kan stimulera direktmarknadsföring som i allt större utsträckning bygger på individualisering av kommunikationen.
Framgångarna för DM har inneburit att drygt 30 procent av de totala brevvolymerna i Nord- och Västeuropa nu utgörs av direktmarknadsföring. Enligt investmentbanken UBS svarar adresserad direktmarknadsföring för mer än 20 miljarder försändelser per år i Frankrike, Irland, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Sverige och Österrike. I Syd- och Östeuropa har DM ännu inte fått samma genomslag – där är andelen adresserad direktmarknadsföring 10–20 procent av den totala kuvertvolymen.
Där DM är en förhållandevis mogen kanal tenderar användningen att växa i takt med företagens totala reklamkostnader. I länder där DM befinner sig i en tidigare mognadsfas däremot kan direktmarknadsföringen väntas ta en allt större del av de totala reklamutgifterna om mönstret från Väst- och Nordeuropa upprepar sig.
Förpackningarna får större betydelse i företagens strategiska kommunikation med kunderna.
Internethandeln fortsätter att växa i hela Europa. Erbjudandena blir allt mer sofistikerade med fler och attraktivare produktkategorier, mer kringtjänster och bättre betalningssätt. Bong utvecklar ett flertal nya koncept för e-handelslösningar.
Analysfirman Forrester har uppskattat att de väst europeiska konsumenterna handlade för 200 milj arder kronor på nätet inför julen 2008, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med samma period föregående år.
E-handelns utbredning varierar från land till land i Västeuropa. Störst är den i Storbritannien och Sverige där 74 respektive 73 procent av den vuxna befolkningen vid halvårsskiftet 2008 uppgav att de köpt en vara eller tjänst över nätet de senaste tre månaderna. Lägst andel finns i Spanien och Italien där motsvarande uppgifter var 29 respektive 22 procent. Genom snittet i Västeuropa var 56 procent.
Mätt i termer av volym är det Tyskland och Storbritannien som leder e-handeln. I dessa länder bor nästan 60 procent av de européer som handlar över nätet.
E-handeln ökar på flera sätt, inte bara kvantitativt. Från att länge varit en kanal för böcker och CD-skivor har antalet produktkategorier mångfaldigats. Numera kan praktiskt taget allt köpas via nätet från livsmedel till exklusiva modevaror, kosmetika och dyra samlar objekt. Kringtjänster såsom att kunna beställa pre sent för packningar, bättre betalningsrutiner etc bidrar väsentligt till e-handelns expansion.
Den växande e-handeln innebär stora affärsmöjligheter för Bong och det stora ProPac-sortimentet. Ett exempel är presentförpackningar till e-handeln. Kunderna kan nu köpa produkter över nätet, få dem snyggt förpackade och skickade till sig eller annan valfri mottagare som present. Oftast med tydligt varumärkes tryck på förpackningen som i en nära framtid kommer att kunna beställas av kunderna med en enkel knapptryckning på datorn.
Enligt Posten i Sverige slog näthandeln inför julen 2008 rekord. Under perioden 1–19 december lämnade Postens ombud ut drygt 1 500 000 paket till de svenska hushållen. Det är en ökning med dryga 5 procent jämfört med rekordjulen 2007.
– Det verkar som att vi i årets julhandel fått ännu en bekräftelse på att allt fler svenskar tycker att det är bekvämt att köpa julklappar via nätet och postorder och få dem levererade till sitt ombud eller direkt hem i post lådan, säger Andreas Falkenmark, VD för Posten Meddelande.
– Numera kommer brevbäraren inte bara med julhälsningar veckorna före jul utan även med många julklappar i form av böcker, skivor, dataspel och andra storsäljare på nätet.
Enligt analysfirman Forrester köpte mer än hälften av Europas vuxna invånare något över nätet under det första kvartalet 2008.
förvaras eller transporteras. Frökapslar och skinn från olika djur användes också under människans tidiga historia. För bara hundra år sedan fanns det fortfarande kvar mossa eller halm som skydd
Bong är en del av förpackningsindustrin som har vuxit till att bli en av de största branscherna i världen. Den omsätter årligen drygt 3 000 miljarder kronor, vilket motsvarar 1–2 procent av världens samlade BNP. Konsumentförpackningar svarar för cirka 80 procent och industriella förpackningar för resten.
Asien, USA och Europa svarar för mellan 25 och 30 procent vardera av den globala förpackningsmarknaden.
På mogna marknader växer förpackningskonsumtionen relativt långsamt. Det är den höga ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna – främst Kina och Indien – som drar upp den globala marknads tillväxten till mellan 4 och 5 procent per år.
Marknaden för konsumentförpackningar i Europa uppgår till cirka 1 000 miljarder kronor. Tillväxten har uppgått till drygt 1 procent per år de senaste tio åren. Tyskland, Storbritannien och Frankrike svarar för knappt 60 procent av marknaden. Östeuropa med Ryssland och Polen som främsta draglok är de snabb ast växande marknaderna de senaste åren med en tillväxttakt på omkring 15 procent per år från millennieskiftet och framåt.
Det största användningsområdet för konsumentförpackningar är livsmedel som svarar för 60 procent av marknaden. Förpack ningar för läkemedel och kosmetik svarar för 25 procent.
Bong är verksamt inom det återstående segmentet av den europeiska marknaden för konsumentförpackningar ("Övriga ändamål") som för närvarande upp går till 15 procent eller cirka 150 miljarder kronor. Bongs förpack ningsverksamhet omsätter cirka 250 MSEK vilket ger Bong en marknadsandel på knappt 2 promille.
Det sker en ständig utveckling på förpackningsmarknaden som svar på utvecklingen inom detalj- och distanshandeln. Gränsen mellan kuvert och förpackningar luckras upp. Stora internationella företag tävlar inte bara med varandra utan också med mindre specialister om att tillgodose de breda och starkt skiftande behoven hos kunderna.
Bongs kunder är som regel företag medan slutanvändaren eller mottagaren är en konsument. ProPac är i huvudsak konsumentförpackningar.
ProPac har sina rötter i kuverttillverkningen och de flesta förpackningarna är tillverkade av pappersråvara. Idag omfattar dock Bongs erbjudande en stor mängd lösningar och produkter som tagits fram av under leverantörer. Redan innan förvärvet av förpacknings grossisten VOET hade Bong byggt upp en egen kom p etens för inköp av externt producerade förpackningar. Genom förvärvet förstärktes denna kompetens ytterligare.
Kuvertmaskiner kan med vissa modifieringar användas för att tillverka förpackningar. Den befintliga maskinparken tillsammans med Bongs erfarenhet
och kunnande på tryckområdet gör att bolaget kan till godose allt mer krävande specifikationer. Det gäller inte minst det ökande sortimentet av presentförpackningar som tillverkas i flera format av Bong.
Under 2008 investerade Bong ytterligare i nya maskiner för förpackningstillverkning i fabriken i Nybro.
På marknadssidan har ProPac sedan ett par år en dedikerad försäljningsorganisation. Cirka 50 procent av försäljningen av förpackningar sker direkt till slutkunderna snarare än via grossister. Idag svarar ProPac för 12 procent av Bongs omsättning. ProPac växer med mellan 20 och 30 procent per år.
KONSUMENTFÖRPACKNINGAR I EUROPA – ÄNDAMÅL
MOGEN MARKNAD I VÄST, EXPANSION I ÖST.
Bong är en ledande tillverkare inom den europeiska kuvertindustrin som omsätter cirka 2 miljarder euro om året. Den totala volymen på marknaden uppgår till cirka 100 miljarder kuvert. Marknaderna i Storbritannien, Tyskland och Frankrike svarar för uppemot 70 procent av den totala kuvertmarknaden.
Kuvertanvändningen varierar starkt mellan olika reg ioner i Europa. I de skandinaviska länderna och övriga Väst- och Nordeuropa uppgår kuvertanvändningen till cirka 300 kuvert per person och år medan motsvarigheten i Östeuropa uppgår till mellan 20 och 70 beroende på land.
De största användarna är företag inom finans, tele kom och energi. Företag i allmänhet svarar för mellan 90 och 95 procent av kuvertanvändningen i Västeuropa.
Tillverkning med långa ledtider av stora serier stan d ard kuvert – ofta 100 000 kuvert eller mer – svarar för basbeläggningen i anläggningarna. Tryck på standardkuvert i stora volymer sker integrerat i tillverkningsprocessen.
Här är tidsaspekten ofta underordnad. Leveranssäker het och förmåga att tillverka långa serier med god kvalitet till låga kostnader är de avgörande konkurrensfaktorerna.
Kunderna är stora företag och internationella kontorsvarukedjor och pappersgrossister. Standardkuvert med eller utan tryck används för massutskick av brev och direktmarknadsföring. För tillverkarna av standard kuvert är marginalerna relativt små och effektivitet i alla led helt avgörande.
Strukturomvandlingen hos grossistkunderna leder till bildandet av stora paneuropeiska grupperingar men den sker långsammare än vad som förväntades
i början av 2000-talet. Den hålls tillbaka av starka lokala preferenser och specifikationer.
Bongs intäkter från kuvert i Västeuropa svarar för cirka 67 procent av koncernens omsättning. Den framtida tillväxten för området bedöms som låg.
Östeuropa, inklusive Ryssland, svarar för knappt tio procent av den europeiska totalmarknaden. I Ryssland och Baltikum uppgår kuvertkonsumtionen till mellan 20 och 30 kuvert per år jämfört med 200–300 i Västeuropa. Detta innebär att tillväxtpotentialen för kuvert i dessa länder är stor.
Sedan 2006 har Bong egen tillverkning och distribution i Ryssland. Försäljningen av administrativa kuvert i Östeuropa, Baltikum och Ryssland svarar för cirka tre procent av koncernens omsättning. Den mycket höga tillväxten som kännetecknat marknaderna bedöms dämpas till närmare 10 procent per år den närmaste tiden till följd av lågkonjunkturen. På sikt väntas kuvertkonsumtionen i Östeuropa växa med cirka 20 procent per år.
Bongs strategi på den ryska marknaden är att ta en tydlig position som den ledande kvalitetsleverantören. Kuverten marknadsförs under Bongs varumärke Postac som förknippas med Väst på den allt mer kon sumentorienterade ryska marknaden. Bong riktar främst in sig på Moskva och andra ekonomiskt betydelsefulla storstadsregioner.
KUVERTANVÄNDNINGEN I EUROPA
SMÅ SERIER FÖR SNABBA UTSKICK
Tilltryck innebär att kuverttillverkaren eller ett fristående kuverttryckeri trycker något på kuvertet efter att det blivit tillverkat. Det största användningsområdet för tilltryck är adresserad direktmarknadsföring, men tilltryck används också för att ge identitet åt traditionell administrativ post, t ex logotyper, adresser etc.
Tilltryck används oftast när avsändaren vill göra mindre, individualiserade utskick som riktar sig till en väl avgränsad krets av mottagare. Order på sådana kuvert läggs med kort varsel och med hög frekvens. Dessa serier – som ibland inte omfattar mer än ett par tusen kuvert – trycks i en separat process i ett kuvert tryckeri som kan vara självständigt eller tillhöra kuverttillverkaren.
För kuverttillverkare och kuverttryckerier har vikten av flexibilitet och tryckteknik stigit i takt med att kunderna i ökande grad efter frågar högkvalitativt till tryck för snabba utskick i små serier.
Bong riktar in sig på kunder i alla storlekskategorier som har höga krav på tillgänglighet, tryckkvalitet, flexibilitet och snabba leveranser. Varje kundbehov och situation är unik och ofta är tiden knapp. Som regel leder detta till att pris blir en mindre viktig aspekt vilket innebär att marginalerna i denna affär är genom snittligt högre än i kuvertbranschen generellt.
Tilltryck sker fortfarande i allt väsentligt med konventionell tryckteknik. Utvecklingen inom den digi tala trycktekniken gör det dock möjligt att kostnadseffektivt trycka allt mindre serier. Bong har investerat i digital tryckteknik för att kunna erbjuda sina kunder denna möjlighet.
Bong ska fortsätta utveckla sin position i Europa inom tilltryck. Bongs nuvarande tilltrycks verksamheter i Tyskland och England ska kompletteras med tilltryckerier i länder och regioner där bolaget inte är verksamt idag. Målet är ett nätverk av tilltryckerier i Europa uppbyggt genom organisk tillväxt och förvärv. Bong fokuserar på kunder med höga krav på tillgänglighet, leveransförmåga och tryckkvalitet.
18 procent av Bongs omsättning är hänförlig till tilltryck. Bolaget bedömer att segmentet kommer att växa med cirka fem procent per år över tiden.
SÄGER GERT KÖLZER PÅ KARL TREBBAU, KUND TILL LOBER
Trebbau är ett i Tyskland välkänt fullserviceföretag inom direkt marknadsföring med mer än 70 års erfarenhet. Bolaget erbjuder tjänster inom tryck och produktion av annonsmaterial, individualisering och lettershop.
Tack vare löpande investeringar i den senaste processtekniken får bolagets kunder tillgång till det bästa kunnandet på marknaden och en modern och tekniskt optimal utrustning.
Med Lober, som tillgodoser cirka 90 procent av Trebbaus efter frågan på tilltryck, har bolaget samarbetat framgångsrikt i nästan 25 år.
Lober är ett kuverttryckeri i Gersthofen, Bayern med 85 MSEK i omsättning som Bong äger till 70 procent. Bolaget drivs idag av Stephan Lober, son till företagets grundare.
– Tilltryck är en central del av direktmarknadsföringen. Kuvertet är det första mottagaren ser och har därför betydelse för det första intrycket. Andra metoder ger inte samma kvalitet eller så är de alltför dyra, säger Gert Kölzer.
– Lober är en tillförlitlig och flexibel partner som snabbt anpassar sig efter kundernas behov. Men framför allt så fungerar vårt samarbete utmärkt. Hos andra företag får man ofta bara prata med "någon på kontoret" – hos Lober jobbar man tillsammans med kollegor som alltid arbetar aktivt med att få fram det bästa resultatet, hävdar Gert Kölzer.
– Den entreprenörsanda som företagets grundare hade var anledningen till att vi först började samarbeta med dem. Då liksom nu hade Lober och Trebbau samma passion för kvalitet, innovation och professionell produktion av annonsmaterial.
– Vi behövde snabbt få fram kuvert till ett utskick som en av våra stora kunder skulle göra och som skulle gå ut i flera länder. I sam band med det upptäckte vi att de ytterkuvert som kunden hade levererat inte kunde användas utomlands, eftersom fönstret var felplacerat. På mycket kort tid kunde vi erbjuda kunden att köpa passande kuvert, säger Gert Kölzer.
– I den här situationen reagerade Lober på bästa tänkbara sätt. Kuverten tillverkades samma natt och levererades så snabbt att ordern kunde slutföras i tid, säger Gert Kölzer.
Till Bongs kunder hör några av Europas största kontorsvarukedjor och pappersgrossister. Direktköpande kunder inom förpackningsområdet har blivit en allt viktigare kundkategori.
Kuvertköpare inom kontorsvaruhandeln och pappersgrossisterna är fortfarande den dominerande kundgruppen inom ProPac-segmentet och står för cirka 50 procent av försäljningen. Men försäljningen direkt till slutkunder ökar stadigt i takt med att konceptet växer sig starkare. Till denna stora och skiftande grupp av slutkunder hör till exempel butiker och butikskedjor, e-handelsföretag, postorderfirmor och distributörer – var och en med behov av förpackningar för många användningsområden.
Bong har totalt cirka 8 000 kunder varav de 25 största svarar för 47 procent av omsättningen. Kuvertkunderna tillhör främst kategorierna:
Kunderna inom kontorsvaruhandeln är stora internationella kedjor, nationella kontorsvarugrossister eller inköpssammanslutningar.
Försäljningen koncentreras allt mer till de stora internationella företagen såsom Lyreco, Viking / Office Depot / Guilbert och Staples/Corporate Express.
Konsolideringen bland de stora kontorsvaruföretagen driver fram en motsvarande koncentration hos lev eran törerna. Så till exempel har Bong och franska Hamelin ingått en allians för att kunna ge service åt paneuropeiska kunder i större delen av Europa.
En stor del av Bongs försäljning i Västeuropa går till direktköpande kunder som är företag med egna utskick såsom banker, elbolag och telekomföretag. Kuvertering och distribution sköts ibland av dem direkt, men många gånger också genom outsourcing till kuverteringsföretag som t ex Strålfors, Posten EPP och Pitney Bowes.
Pappersgrossisterna är en betydelsefull kundkategori. Dessa lager för och säljer ett brett sortiment av pappersprodukter, huvudsakligen till tryckerier.
De senaste åren har Antalis, Papyrus och Paper Linkx vuxit snabbt genom förvärv. Antalis dominerar den europeiska finpappersmarknaden.
Två viktiga konkurrensfaktorer för Bong i förhållande till pappersgrossisterna är lev erans säkerhet och sortimentsbredd.
Kuverttryckerierna är vanligtvis små lokala företag som köper en del kuvert direkt från tillverkaren. Kuverten används ofta för DM-ändamål där leveranser i små serier och med kort varsel är viktiga faktorer.
Bong har egna kuverttryckerier på samtliga marknader och samarbetar med externa parter där det är lämpligt. Genom förvärven av tilltryckerier i England och Tyskland under 2006 ökade Bong sin andel av marknad erna i dessa länder.
Kunderna inom detaljhandeln köper konsumentförpackade kuvert via agenter eller direkt från tillverkaren. Till kunderna hör nationella och internationella kedjor inom dagligvaru- och kontorsvaruhandeln som t ex ICA, Carrefour och Svanströms. Här är kost nadseffektivitet och pris de avgörande konkurrens faktorerna. Bong producerar de konsumentförpackade kuverten i sin anläggning i Estland som har specialiserat sig på denna typ av produktion.
Strukturomvandlingen av grossistledet går mot större enheter i Europa men i förhållandevis lågt tempo. Fortfarande sker den största delen av affärerna på lokal och regional basis. Bong har ett knappt tjugotal internationella kunder som köper i fler än ett land. Ett mindre antal av dessa är paneuropeiska, d v s de köper för hela Europa. Bong kan i kraft av sin tät position i Europa väl tillgodose önskemål om europeiska avtal från de växande grupperingarna i grossistledet.
Bongs presentförpackningar är enkla att använda för butikspersonalen, de tar liten plats, anpassar sig till innehållet och ger dessutom, genom sin höga kvalitet, en känsla av lyx. Presentpåsarna vinner framgång i takt med att modeföretagen kräver att förpackningarna ska hålla samma kvalitet som innehållet.
Redan 2000 levererade Bong sin första presentförpackning. 2008 utökades sortimentet med presentpåsar även i större format. I Nybro investerade Bong i en maskin för att kunna möta efterfrågan på större för packningar, produkter som inte tidigare tillverkats i Europa.
Samtidigt gavs direktkontakt med kunderna högre prioritet i marknadsföringen.
– Konceptet bygger på problemlösning och flexibilitet, säger Morgan Bosson, chef för ProPac. Besök kunden, lyssna på kunden, se hur vi kan utveckla lösningar tillsammans och leverera lösningen, oavsett om den kommer från oss eller underleverantörer.
För ProPac är framgångarna med försäljningen ett kvitto på att satsningen på presentförpackningar och helhetslösningar är rätt och en uppmuntran att fortsätta på den inslagna vägen.
– Detaljhandeln är en spännande och växande marknad för ProPac. Allt fler produkter slås in och förpackas samtidigt som förpackningarna ska vara funktionella och ekonomiska ur ett totalkostnadsperspektiv, säger Morgan Bosson.
Att behärska avancerat tryck är nödvändigt för att tillgodose detaljhandelns krav på design och finish.
– Att modekedjorna lägger så stor vikt vid design reflekterar att det blivit en allt viktigare konkurrensfaktor. Det är en trend som vi är position erade för och som är bra för ProPac, avslutar Morgan Bosson.
NYA MARKNADER, NYA KONKURRENTER
Konsolideringen av den europeiska kuvertindustrin fortsatte under 2008 framförallt genom en större strukturaffär på den tyska marknaden. Den innebar att de fem största kuvertföretagen i Europa, där Bong ingår, hade en sammanlagd andel på cirka 72 procent av försäljningen i slutet av 2008. Bongs bedömning är att branschen kommer att fortsätta konsolideras till dess att tre eller fyra internationella företagsgrupper står för cirka 75 procent av den totala försäljningen i Europa. Marknaden för specialförpackningar är däremot starkt fragmenterad.
Bongs största konkurrent är det privatägda tyska före taget Mayer-Kuvert som är ett nätverk av kuvertföretag där Mayer oftast bara äger en del av det lokala företaget.
Efter förvärvet av den tyska tillverkaren BlessOF sommaren 2008 finns Mayer representerat i 23 länder i Europa med sammanlagt 40 anläggningar och 2 600 anställda. Mayer-nätverket har en omsättning på knappt 4 miljarder kronor vilket motsvarar drygt 20 procent av den europeiska kuvertmarknaden.
Under 2008 köpte Mayer dessutom 50 procent av A-Mail Kuverter A/S av den danska tillverkaren Bording.
Det privatägda spansk/franska Tompla är den näst största kuverttillverkaren i Europa. Tompla har mycket stark ställning i Sydeuropa med ledande positioner i Spanien och Frankrike. Företaget har nio produktionsanläggningar i Spanien, Frankrike och Polen och sälj kontor i tolv länder. Omsättningen är omkring 3 miljarder kronor.
Franska Hamelin är den största kuverttillverkaren i Frankrike och den fjärde största aktören i Europa. Hamelin har starka positioner i Frankrike, England och på den sydtyska marknaden.
Bong och Hamelin är strategiska partners för att kunna erbjuda stora internationella kunder en hel täckande paneuropeisk kuvertservice och det bredaste produktsortimentet på den europeiska marknaden. Hamelins kuvertdivision omsätter cirka 2 miljarder kronor.
GPV är Europas femte kuverttillverkare med största delen av sin försäljning i Frankrike. GPV är dessutom efter två förvärv en viktig aktör på den engelska marknaden. Förutom i Frankrike och Storbritannien har GPV också starka marknadspositioner i några öst europeiska stater, t ex Rumänien och Ungern. GPV hade 2008 en omsättning på cirka 1,5 miljarder kronor.
Den danska kuverttillverkaren InterMail är Bongs största konkurrent på den skandinaviska marknaden. InterMail omsätter knappt 700 MSEK, varav cirka hälften avser kuvert och återstoden grafiska tjänster och kuvertering. Genom förvärvet av OP-Kuvert 2006 blev InterMail näst störst efter Bong i Sverige och Finland. InterMail förvärvade det svenska kuverterings- och distributionsföretaget StroedeRalton 2007. InterMail är noterat på Köpenhamnsbörsen.
Curtis 1000 är en tysk tillverkare av kuvert och andra förpackningslösningar. Bolaget har starkast närvaro
i framförallt Tyskland och Polen men finns också representerat i Storbritannien, Frankrike, Holland och Luxemburg. Bolagets aktie är noterad på börsen i Frankfurt. Curtis omsätter cirka 800 MSEK.
Genom sammanslagningen 2006 av de schweiziska företagen Seetal och Elco skapades ett kuvertföretag med en omsättning på cirka 600 MSEK, vilket placerar företaget bland de tio största i Europa.
Encore Washington är en av de större tillverkarna i Storbritannien och har dessutom en stark ställning inom tilltryck.
Under 2008 bildade Bong tillsammans med fem övriga ledande specialförpacknings- och kuvertföretag från olika delar av världen en strategisk allians, International Envelope Coalition. Syftet är att för bättra produktoch serviceerbjudandet till globala kunder. De fem företagen är Tension, Hamelin, Vigamil, King och Wigg & Son.
Alliansen har tillsammans över 30 tillverkningsenheter och täcker fem kontinenter: Nord- och Sydamerika, Europa, Asien och Australien.
Tension är ett ledande specialförpacknings- och kuvertföretag i USA med dotterbolag i Kina, Taiwan och Malaysia. Vigamil har sin verksamhet i Syd amerika. King och Wigg & Son är ledande kuvert företag i Japan respektive Australien.
Kunder över hela världen kommer nu att få tillgång till de sex företagens unika produkter och servicenätverk genom International Envelope Coalition, som enkelt och kostnadseffektivt tillgodoser deras kuvertoch förpackningsbehov.
De skilda användningsområdena för ProPac gör det svårt att tala om en enhetlig konkurrensbild. ProPac konkurrerar med förpackningar av olika format och material som wellpapp, plast etc.
Den heterogena förpackningsbranschen består av en rad nationella och internationella företag som skiljer sig åt ifråga om storlek, erbjudande, inriktning, affärsmodell, etc. Det är vanligt med mindre företag som är specialister på något förpackningsområde. Försörjningskedjan kan vara uppbyggd av flera led från tillverkare över agenter, grossister till distributörer med flera. Några svenska konkurrenter till ProPac är Ekmans och A&R Carton.
Flertalet av Bongs konkurrenter har egna kuverttryckerier. Kuverttryckeribranschen är småskalig och fragmenterad jämförd med kuvertbranschen och rymmer ett betydande antal själv ständiga tilltryckerier. I Norden, Frankrike och Spanien har de dominerande kuverttillverkarna förhållandevis starka positioner också på tilltryck. I övriga länder t ex Storbritannien, Benelux och Tyskland finns relativt sett fler självständiga kuverttryckerier.
BlasettiEncore Washington GPV/NavarreHamelin Tompla/LaCouronne Bong Mayer STÖRSTA KUVERTFÖRETAG
MARKNADSANDELAR FÖR EUROPAS
0 5 10 15 20Seetal/ElcoUnipapel
%
DE FEM STÖRSTA KUVERTTILLVERKARNAS SAMMANLAGDA MARKNADSANDELAR
NY GENERATION PRESENTFÖRPACKNINGAR
Sofistikerad marknadsföring gör paketet, kuvertet eller förpackningen till en integrerad del av företagens erbjudande. Bong erbjuder ett sortiment i ständig utveckling för dem som vill stärka sin kundrelation med ändamålsenliga och kommunikativa förpackningslösningar. För detaljhandeln till exempel utvecklar Bong ett helhetskoncept med presentpåsar, kassar, omslagspapper och band.
Bongs kunder är av skilda slag med en mängd olika behov och önskemål. För en del kunder är tillgången till Europas bredaste kuvert- och förpackningssortiment den viktigaste faktorn. För andra är Bongs stor lek, tillgänglighet och närvaro skälen till sam arbete. I takt med att kunderna efterfrågar nya förpackningslösningar blir flexibilitet och uppfinningsrikedom avgörande egenskaper för framgång.
Behoven skiftar inte bara från marknad till marknad utan även från kund till kund. Oavsett om kunderna vill ha avancerat tryck med kort varsel, presentförpackningar eller stora volymer standardkuvert strävar Bong efter att vara en enkel och pålitlig samarbetspartner.
Bong erbjuder kuvert, specialförpackningar och tilltryck. Områdena svarade för 70, 12 respektive 18 procent av koncernens omsättning 2008.
Bong har kontakt med alla sina kunder genom egna försäljningsorganisationer på alla sina marknader. Kontakten med kunderna sker genom de lokala representanterna som har långa relationer till dem. Detta ger unik expertis i fråga om lokala förhållanden, vare sig det gäller kuvert, förpackningar eller tilltryck.
Utöver ambitionen att växa med kunderna lägger Bong idag stor vikt vid att skaffa ännu bättre kunskap om kundernas behov, rådande och framtida trender och slutkonsumenternas önskemål. I många fall handlar det om att inspirera och att tydliggöra Bongs förmåga att skräddarsy koncept och lösningar för olika behov – att tillsammans med kunden öka värdet gentemot slutkonsumenten.
Mer än 70 procent av alla Bongs produkter är idag anpassade specifikt efter kundens behov. Genom närvaro i ett stort antal kuvertmarknader i Europa kan Bong erbjuda internationella kunder flexibilitet och unik expertis om lokala produkter.
ProPac är Bongs förpackningskoncept och ett varumärke. Konceptets grundtanke är att förpackningen är mer än ett hölje – den talar om för omvärlden vad avsändaren står för. Format, material och tryck kan kombineras i det oändliga i syfte att skapa en kommunikativ helhet som låter innehåll och bärare samverka för att framhäva avsändarens varumärke och kundens köpupplevelse. Ytterst är ProPac en idé om hur förpackningslösningar stärker kundernas affärer.
ProPac-sortimentet delas in i fyra användningsområden baserat på slutkundens behov.
Inom varje segment erbjuder ProPac lösningar för att sprida kundens varumärke eller budskap, t ex sälj meddelanden, logotyper och adresser, spännande erbjudanden m m ("Branded"). Dessutom tillhandahåller ProPac exklusiva lösningar ("Individual") som är unika för kunden (skräddarsydda fönster och format, specialanpassningar m m).
Spännvidden är stor ifråga om funktionalitet, utseende och utförande. ProPac-sortimentet inne håller allt från standardartiklar till helt unika skräddarsydda specialförpackningar.
De administrativa kuverten består av vanliga otryckta kuvert och påsar i alla storlekar som anpassas till respektive marknad efter olika nationella standarder. Administrativa kuvert tillverkas av vitt eller brunt papper. Kuverten är anpassade till moderna tryckpressar och fungerar därför utomordentligt för tryck av logotyp eller reklambudskap.
Reklamkuvert eller Specialanpassade kuvert ger kunden stor variationsmöjlighet vad gäller färg, form, material och tryckteknik. Dessa kuvert används ofta för adresserad direktmarknadsföring och kan utformas som en integrerad del av budskapet. En skräddarsydd lösning rör sig i de flesta fall om någon form av tryck men det kan också handla om format, val av papper, fönsterplacering, förslutningstyp etc.
INTERVJU MED NICO VOET, VD VOET INTERNATIONAL
Specialförpackningsområdet utvecklas snabbt. Det som var state-of-the art för tre–fyra år sedan är i dag standardprodukter. Ständig utveckling är ett villkor för att vara intressant för kunderna.
Bongs dotterbolag VOET fokuserade under senare delen av 2008 sina försäljningsansträngningar på lösningar inom ProPacs Show-off segment, främst presentförpackningar. Framgångarna med present förpackningar för detaljhandeln gav ProPac impulsen att vidareutveckla ett erbjudande som omfattar ett helt koncept för förpackning av presenter – påsar, kassar, papper, band etc.
– När vi erbjöd de stora detaljistkedjorna i Benelux våra presentförpackningar frågade de också efter sådant som presentpapper och kassar att bära förpackningarna i, säger Nico Voet, VD för VOET. Vi tog därför fram ett helt koncept med omkringliggande och stödjande produkter som vi erbjuder våra kunder.
En enstaka produkt löser inga problem. Nyckeln till försäljning är koncept. Allt måste hänga ihop: förpackningar, design, effektivitet i butik. Det är viktigt är att spara tid åt både personal och kunder. – Vi diskuterar hur mycket tid personal eller kunder lägger på att slå in presenter. Våra lösningar är enkla, snygga och tidsbesparande, säger Nico Voet.
Under slutet av 2008 och i början av 2009 lanserades detta koncept i Benelux som är VOETs hemmamarknader. Om det blir framgångsrikt kan det exporteras till övriga Europa.
Detaljister, både fysiska och på nätet, i hela Europa är en stor potentiell marknad för presentförpackningar. Förutsättningen för att nå framgång hos de stora kedjorna är ett nytt och individualiserat sätt att marknadsföra ProPac.
– Att ta fram nya lösningar med mycket höga inslag av kundanpassningar som exempelvis design kräver att vi sätter oss ner direkt med kunderna, säger Nico Voet.
Bong vänder sig såväl till de stora kedjorna som enskilda butiker. För de små butikerna har ProPac tagit fram en kartong som innehåller ett urval av ProPacs standardiserade presentförpackningar och finns att köpa i cash-and-carry-affärer (detaljister avsedda för företagare).
Snart kommer turen till e-handelsföretagen. Bara i Belgien etableras 80 nya e-handelsverksamheter varje månad. Dels är det butiker som tar sitt er bjudande till nätet, dels är det nyöppnade verk samheter, ofta med produkter för yrkesmänniskor och människor med speciella behov. En sak har dessa verksamheter gemensamt: de behöver förpackningar. Främst förpackningar för distribution med skydd som huvudsaklig funktion, men också presentförpackningar.
En lovande tillämpning är e-handelslösningar som gör att varan kommer till sin mottagare snyggt förpackad. ProPac befinner sig i ett tidigt stadium i utvecklingen av en lösning för e-handeln där man med en knapptryckning och mot en extra betalning får sin vara levererad i en presentförpackning från ProPac.
Bong äger 88 procent av det holländska förpackningsföretaget VOET International Packaging Solutions.
VOET är en förpackningsgrossist och en spjutspets för Bongs specialförpackningar inom ProPac i Benelux och omkringliggande marknader. Med sina kontakter i inköpsledet och erfarenheter av grossistverksamhet fungerar VOET som en mentor för övriga enheter i koncernen vad gäller specialförpackningar.
NY MILJÖCERTIFIERING – PAPER-BY-NATURE
Bongs målsättning är att vara det självklara förstahandsvalet för kunderna och skapa bästa möjliga värde för framför allt kunder, aktieägare och medarbetare. Samtidigt ska Bong uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar för en hållbar social och miljömässig samhällsutveckling.
Bong integrerar hänsyn till människor och miljö i sin affärsstrategi i syfte att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Bongs viktigaste intressenter är kunder, aktieägare, anställda, lokalsamhällen och leverantörer.
Bong har antagit en uppförandekod som anger de grundläggande principer efter vilka bolaget bedriver sin verksamhet:
Bong strävar efter att inspirera dem som berörs av bolagets verksamhet att arbeta i uppförandekodens anda.
Bong förväntar sig att de anställda hanterar alla affärsrelationer affärsmässigt, korrekt och respektfullt. Korruption, muta, bestickning eller konkurrensbegränsande åtgärder stör marknader och äventyrar social och demokratisk utveckling. Bong tar avstånd från sådant agerande.
Till grund för Bongs uppförandekod ligger följande internationella dokument:
Dessa dokument ska beaktas när beslut fattas inom alla Bongs verksamhetsområden.
Bong har som mål att bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att framställa produkter som under sin livscykel ger minsta möjliga miljöpåverkan. Bong arbetar aktivt med miljön genom att:
förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkade emissioner minimeras
Genom Bongs miljöledningssystem omsätts miljöpolicyn i praktisk handling genom ett systematiskt arbete. Förutom att ställa krav på den egna verksamheten ger miljöledningssystemet Bong möjligheten att på ett konstruktivt sätt påverka leverantörer och transportörer med flera att arbeta med miljöfrågor på sina företag.
Bong arbetar för att leva upp till de miljökrav som ställs på företaget i varje enskilt land. Redan nu är fabrikerna i Kristianstad, Skjetten, Tønsberg och Wuppertal certifierade enligt ISO 14 001:2004.
Basråvaran till pappret som används vid tillverkning av kuvert är förnyelsebar och allt papper som används uppfyller de krav som ställs av kunder och myndigheter. Den största volymen papper utgörs av obe struket vitt finpapper och resterande volymer är oblekt, brunt kraftpapper och returbaserat papper.
Genom samarbete med leverantörer utvecklas pappret ständigt för att säkerställa att kuverten förblir optimalt miljöanpassade. Hårda miljökriterier ställs även på övriga komponenter såsom lim, färg och fönsterfilm. De kemikalier som används vid
produktionsprocessen omhändertas och destrueras på godkänt sätt och överbliven färg i produktionen samlas upp och återvinns. Det papper som blir produktionstekniskt spill sorteras efter kvalitet och säljs för att ingå som returpapper i olika pappersprodukter.
Av anläggningarnas totala avfallsmängd går idag mer än 90 procent till återvinning. Återstoden används för energiutvinning eller går till deponi. Avfallet transporteras bort enligt gällande förordningar och någon upplagring av farligt avfall förekommer inte.
Under 2008 tog branschen initiativ till en ny paneuropeisk miljöcertifiering. Bong kommer att under 2009 inleda arbetet med att få sina produkter certifierade enligt miljömärkningen Paper-by-Nature (PBN).
Produkter som består av konverterat papper har miljö påverkan under hela sin livscykel – från råvara (skötsel av skogarna), under tillverkningen samt som återvunnet avfall.
PBN är den första pan-europeiska miljöstandarden för märkning av produkter tillverkade av konverterat papper. Märkningen har utvecklats i samarbete med ledande miljöorganisationer.
PBN-märkningen tillämpas på pappersprodukter som kuvert, böcker, anteckningsblock etc. Den beaktar potentiell miljöpåverkan av råvaror och tillverkningsprocess.
PBN garanterar att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar och att den tillverkats i certifierade anläggningar.
PBN täcker miljöpåverkan av tillverkning som energifrågor, utsläpp till vatten och luft samt ämnen som är skadliga för miljön.
Den som ansöker att få sina produkter PBN-märkta måste vara medlem av "Paper-by-Nature-association". Certifikatet utfärdas av en oberoende enhet som övervakar att medlemmens verksamhet uppfyller kraven. Denna oberoende enhet övervakar också att kraven uppfylls löpande. Var tredje år sker en genomgripande genomgång av att samtliga kriterier uppfylls.
Den europeiska kuvertindustrins branschorganisation FEPE som Bong tillhör är en av grundarna och medlemmarna i "Paper-by-Nature-association".
Ungefär hälften av sortimentet inom ProPac köps in av underleverantörer. Bong granskar deras tillverkningsanläggningar med avseende på hur de uppfyller miljölagstiftning och krav för att erhålla eventuella tillstånd, användning av kemikalier, vattenförbrukning och rening samt handhavande av farligt avfall.
Motiverade, kompetenta och friska medarbetare är en avgörande konkurrensfaktor på Bongs marknader. Bong strävar efter ett skapa en hållbar arbetsmiljö som attraherar, motiverar och utvecklar arbetskraft.
Ingen form av tvångsarbete eller barnarbete är tillåtet inom Bong-koncernen. Lägsta ålder för anställning är åldern efter avslutad obligatorisk skolgång
Bong erbjuder lika möjligheter för alla människor utan hänsyn till ras, färg, kön, nationalitet, religion, etnisk tillhörighet eller annat urskiljande kännetecken
Bong är ett modernt företag med korta och infor mella beslutsvägar. Informationspolitiken bygger på öppenhet och delaktighet. Chefer informerar medarbetare löpande om utvecklingen lokalt och för företaget. Alla uppmuntras att ta aktiv del i diskussioner om förbättringar av arbetsmiljön som resulterar i färre arbetsskador, högre produktivitet och bättre kvalitet.
Bong strävar också efter att premiera meransträngningar. Det finns på flera håll i koncernen mindre bonus program relaterat till exempelvis enhetens res ultat, produktionsvolym, mängden reklamationer och leveranssäkerhet. I förekommande fall kan sådan bonus betalas ut månadsvis.
Genom ökad information till chefer och övriga anställda om vikten av friskvård strävar Bong efter att sänka sjukfrånvaron. Under 2008 uppgick den till 4,5 procent (4,7). I Sverige var sjukfrånvaron 5,1 procent (4,7).
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamhet risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som specifikt bedöms kunna ha störst påverkan på Bongs verksamhet.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver kuvertkonsumtionen. I Västeuropa är sambandet mellan en generell ekonomisk tillväxt och kuvertkonsumtion inte längre lika starkt som tidigare. Beroendet av annonskonjunkturen har ökat de senaste åren beroende på att kuvert för direktmarknadsföring står för en allt större del av Bongs volymer. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för högförädlade kuvert avsedda för adresserad direktmarknadsföring.
Samtidigt tenderar den administrativa posten som helhet att sjunka till följd av att Internet och e-post ersätter en viss typ av post som t ex orderbekräftelser, kontoutdrag etc. Andra delar av administrativ post, s k transaktionsrelaterad post, står sig väl i konkurrens med de nya kommunikationskanalerna.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom detaljhandeln – såväl distanshandeln som traditionell handel – skapar stora möjligheter för Bong att till godose behov av förpackningsliknande kuvert och förpackningar. Tillväxten inom kuvert för marknadskommunikation och e-handel förväntas över tid i stor utsträckning kompensera för minskningen av admin istrativ post. Bong följer utvecklingen noga och vidtar kontinuerligt lämpliga åtgärder.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev- och postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar
påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertindustrin befinner sig i en fas av tilltagande konsolidering och strukturomvandling. Under 2008 skedde förvärv som ledde till att de största kuvertföretagen i Europa representerar om kring 70 pro cent av den totala marknaden. De tyska och engelska kuvert marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 40 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, ibland med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten.
Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 8 procent av den totala omsättningen, och de 25 största kunderna svarar för 47 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produk tionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad av görande för en kostnadseffektiv produktion. Maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen.
Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 130 kuvertmaskiner samt cirka 100 tilltryckspressar. Under en period kring millennieskiftet genomfördes stora investeringar i förnyelse och uppgradering av maskinparken för att höja produktiviteten. Ett viktigt inslag har varit ökad robotisering.
Investeringsbehovet i befintlig struktur bedöms, särskilt efter förvärvet av RCT Kuvert, under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: valutarisk, ränterisk, kreditrisk, likviditets- och refinansieringsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter.
Moderbolaget Bong Ljungdahl AB har sitt säte i Sverige men en betydande del av koncernens verksamhet bedrivs genom utländska dotterföretag. Detta innebär att koncernen är exponerad för omräkningsrisker när de utländska bolagens resultaträkningar och netto tillgångsvärden räknas om till SEK. Resultatposter i utländska dotterföretag kurssäkras ej. Säkring av nettotillgångsvärden i utländska dotterföretag sker enligt fastställda principer med så kallade hedginglån, upptagna i samband med förvärv av utländska bolag.
Cirka 13 procent av koncernens försäljning sker i SEK, cirka 41 procent i EUR, cirka 22 procent i GBP, cirka 9 procent i NOK och 14 procent i övriga valutor. Bong bedriver tillverkning på i stort sett samtliga de huvud marknader som bearbetas vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den exponering som förekommer är i huvudsak hänförlig till den brittiska enhetens import av produkter från systerbolagen i Tyskland och Sverige.
Bong har en betydande räntebärande upplåning. Kraftiga förändringar i räntenivån kan därför få in verkan på koncernens räntenetto och därmed på resultatet. Räntebindningen är normalt kort men kan förlängas i syfte att begränsa effekten av en ränteuppgång. Koncernens bankavtal löper på tre år. Den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 3 månader.
Bong lämnar som en naturlig del av sin affärsverksamhet krediter till sina kunder. Totalt uppgår dessa till betydande belopp. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada. För att minska riskerna för sådana händelser görs löpande kreditprövningar av koncernens kunder och kreditgränser fastställs. Kreditförsäkringar tecknas framför allt på kundfordringar i koncernens tyska och brittiska bolag.
Likvida medel uppgick per den 31 december 2008 till 99 MSEK (24) och beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 378 MSEK (318). Bong har ett avtal med två svenska banker om en långfristig låneram som säkerställer koncernens finansiering till december 2010.
Per den 31 december 2008 uppgick koncernens totala upplåning, exklusive pensionsförpliktelser, till 709 MSEK varav 642 MSEK i banklån och 67 i utnyttjade checkkrediter.
Checkräkningskrediten räknas som kortfristig skuld. Övrig upplåning är långfristig.
Bong har inga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tab ellen ovan redovisas hur Bongs resultat under 2008 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Påv erk ulta t an res |
||
|---|---|---|
| Par ete am r |
För änd ring |
eft er f ina MS EK ett nsn o, |
| Pris | +/– % 1 |
20 +/– |
| lym Vo |
% +/– 1 |
11 +/– |
| ise Pap per spr r |
+/– 1 % |
6 – /+ |
| eko ade Lön stn r |
+/– 1 % |
5 – /+ |
| Rän ivå lån ing ten up p |
+/– 1 %- enh |
7 – /+ et |
Född 1962. Civilingenjör. Anställd sedan 2004.
Affärsenhetschef Centraleuropa Tidigare befattning: Schneidersöhne München/Italien 1995–2003.
Aktieinnehav: 116 100.Teckningsoptioner motsvarande 34 000 aktier.
Morgan Bosson Född 1958. Civilekonom. Anställd sedan 2005.
Affärsenhetschef Skandinavien och VD ProPac International AB.Tidigare befattningar: VD för Icopal AB 2002–2004. Marknads- och försäljningsdirektör för Saint Gobain Isover AB 1997–2002.
Aktieinnehav: 168 000.Teckningsoptioner motsvarande 34 000 aktier.
Född 1970. Civilekonom.Anställd sedan 2002.
Verkställande direktör och koncernchefTidigare befattningar: Vice VD/ Försäljnings- och marknadsdirektör i Bong Ljungdahl AB 2002–2003. Managementkonsult och projektledare McKinsey & Company 1998–2002. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AarhusKarlshamn AB.
Aktieinnehav: 182 600. Teckningsoptioner motsvarande 34 000 aktier.
Mark Cooper Född 1964. Civilekonom.Anställd sedan 2007.
Affärsenhetschef Storbritannien Tidigare befattningar: Vice VD Avery Dennison, Europe.
Aktieinnehav: 100 000.Teckningsoptioner motsvarande 6 800 aktier.
Ulf Zenk
Född 1963. Civilekonom.Anställd sedan 2004.
CFOTidigare befattningar: CFO för MalacoLeaf Scandinavia 2000–2004. Group controller för Coca-Cola Nordic Beverages 1997–2000.
Aktieinnehav: 51 000.Teckningsoptioner motsvarande 34 000 aktier.
Född 1951. Advokat.Styrelseledamot sedan 2001 och styrelseordförande sedan 2003. Delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå.
Vice ordförande i Melker Schörling AB, ordförande i Marco AB, ledamot i Absolent AB, AarhusKarlshamn AB, KonstruktionsBakelit AB och Börje Jönsson Åkeri AB.
Aktieinnehav: 40 000.
Född 1970. Civilekonom.Styrelseledamot sedan 2004. Verkställande direktör och koncernchef för Bong Ljungdahl AB.
Styrelseledamot i AarhusKarlshamn AB.
Aktieinnehav: 182 600.Teckningsoptioner motsvarande 34 000 aktier.
Född 1969. Civilekonom.Styrelseledamot sedan 2008. Direktör franchiseapotek inom Apoteket AB. Aktieinnehav: 20 000.
Född 1962. Diplomerad vid Grafiska Institutet i Stockholm. Styrelseledamot sedan 2008. Verkställande direktör och koncernchef för Elanders AB.
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Elanders AB.
Aktieinnehav: 3 000.
Född 1958. Reparatör. Styrelseledamot sedan 1997. Representant för Grafiska Personalklubben.
Aktieinnehav: 0.
Född 1949. Civilekonom.Styrelseledamot sedan 2007. Verkställande direktör för KappAhl Holding AB.
Övriga styrelseuppdrag Styrelseledamot i Kontanten AB.
Aktieinnehav: 745 246.
Aktieinnehav: 0.
Född 1954.Styrelseledamot sedan februari 2009. Representant för PTK.
Alf TönnessonFödd 1940. Direktör.Styrelseledamot sedan 1989.
Övriga styrelseuppdrag Ordförande i International Masters Publishers A/S (IMP A/S), Cydonia AB, National encyklopedin AB, Bra Böcker AB, Stabenfeldt A/S, Fyrklövern AB, Fleur de Santé AB och Postpac AB.
Aktieinnehav: 3 825 339 (via bolag).
Peder Rosqvist Född 1965.
Suppleant sedan 2008. Representant för PTK. Aktieinnehav: 0.
Född 1963.Suppleant sedan 2001. Representant för Grafiska Personalklubben.Aktieinnehav: 0.
Vid utgången av 2008 hade Bong 13 128 227 aktier. Bong-aktien är noterad på Stockholmsbörsen i segmentet mindre företag.
Totalt omsattes under 2008 aktier till ett värde av cirka 65 MSEK (167). Genomsnittlig dagsomsättning var cirka 500 TSEK (665). Under året omsattes aktier till ett värde av motsvarande 40 procent (30) av den utestående aktiestocken vid årets slut.
I enlighet med bolagsstämmans beslut 2005 har optionsrätter sålts till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt
BONG-AKTIENS UTVECKLING 2004–2008
300 000 aktier varav 295 000 optionsrätter för värvats av ledande befattningshavare. Under året har 96 000 optioner för fallit. Kvarvarande utestående optioner uppgår till 204 000. Värdet på optionerna har fastställts med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell.
Bong-aktien sjönk under 2008 med 68,9 procent. Samma år föll Carnegie Small Cap Index med 46,5 procent och SIX Generalindex med 41,9 procent.
Antalet aktieägare per den 31 januari 2009 uppgick till 1 092. Melker Schörling och Alf Tönnesson är Bongs största ägare med vardera drygt 29 procent av röster och kapital.
Under januari 2009 köpte medlemmarna i Bongs ledningsgrupp 540 000 aktier, motsvarande 4,1 procent av bolaget. Totalt äger ledningen efter köpet 617 700 aktier, motsvarande 4,6 procent av bolaget.
Bong ska dela ut minst en tredjedel av redovisat resultat efter skatt under beaktande av bolagets finansiella ställning och utvecklingsmöjligheter.
Bong följs regelbundet av:
Peter Näslund, tel: 08-585 918 23 [email protected]
Kristian Kierkegaard, tel: 08-454 32 05 [email protected]
Henrik Alveskog, tel: 08-545 013 45 [email protected]
Jakobson Finansanalys Torbjörn Jakobson, tel: 08-566 133 30
| År | kti Tra nsa on |
tal kti An ny a a er |
Ök nin kti eka ita let , S EK g a v a p |
tal ak tie An r |
Ak tie ka ita l, S EK p |
|---|---|---|---|---|---|
| 198 7/8 8 |
issi d a vvi kel frå ktie Ny äga em on me se n a rna s |
||||
| för äde ill k kr srä 63 etr tt t urs on or |
350 00 0 |
3 5 00 00 0 |
1 7 00 00 0 |
17 00 0 0 00 |
|
| 198 8/8 9 |
Ny issi rikt ad till akt ieä e i Dre -ko em on gar yer nce rne n |
42 0 7 36 |
4 2 07 36 0 |
2 1 20 736 |
21 207 36 0 |
| 198 9/9 0 |
nde mis sio :2 Fo n 1 |
1 0 60 36 8 |
10 603 68 0 |
3 1 81 104 |
31 811 04 0 |
| 198 9/9 0 |
ring (L ån 2) Ko 198 7/9 rte nve |
9 8 35 |
98 350 |
3 1 90 939 |
31 90 9 3 90 |
| 199 0/9 1 |
rikt ad till akt -ko Ny issi ieä e i Dre em on gar yer nce rne n |
100 00 0 |
1 0 00 00 0 |
3 2 90 939 |
32 90 9 3 90 |
| 199 0/9 1 |
Ko ring (L ån 198 7/9 2) rte nve |
4 1 51 |
41 510 |
3 2 95 09 0 |
32 95 0 9 00 |
| 199 5/9 6 |
issi rikt ad till akt ieä e i vel Ny No S.A em on gar co |
199 98 0 |
1 9 99 80 0 |
3 4 95 070 |
34 95 0 7 00 |
| 199 7 |
rikt ad till akt dah ls-k Ny issi ieä e i Lju em on gar ng on cer nen |
3 4 95 070 |
34 95 0 7 00 |
6 9 90 140 |
69 90 1 4 00 |
| 20 00 |
Ny issi rikt ad till akt ieä i Ba em on gar en uw ens -gr up pen |
1 6 34 651 |
16 34 6 5 10 |
8 6 24 79 1 |
86 24 7 9 10 |
| 20 00 |
ring (L ån 199 8/2 00 2) Ko rte nve |
28 20 0 |
282 00 0 |
8 6 52 99 1 |
86 52 9 9 10 |
| 20 01 |
ring (L ån 2) Ko 199 8/2 00 rte nve |
17 00 0 |
170 00 0 |
8 6 69 99 1 |
86 69 9 9 10 |
| 20 02 |
d f de för be fi nt liga Ny issi öre trä em on me |
||||
| akt ieä e (1 :2) till kur s 3 5 S EK gar |
4 3 34 99 5 |
43 34 9 9 50 |
13 00 4 9 86 |
13 0 0 49 86 0 |
|
| 20 06 |
ring (L ån /20 07) Ko rte 20 04 nve |
12 312 |
123 12 0 |
13 017 29 8 |
13 0 1 72 98 0 |
| 20 07 |
ring (L ån 07) Ko 20 04 /20 rte nve |
110 92 9 |
1 1 09 29 0 |
13 128 22 7 |
13 1 2 82 270 |
| AN TA L A |
KT IER OC H A KT IEK AP ITA L P ER 31 DE CE MB ER 20 08 |
13 128 22 7 |
13 1 2 82 270 |
| ÄG AK TIE AR E |
An de l av ka ita l oc h r öst 200 9-0 1-3 1,% p er |
An de l av ka ita l oc h r öst 200 8-0 1-3 1,% p er |
|---|---|---|
| Sch örl ing elk via bo lag , M er, |
29, 1 |
25, 6 |
| lf Tön , A nes son |
29, 1 |
25, 2 |
| Ska nd ia |
9,2 | 9,2 |
| n, C hris tia , vi a b ola Jan n W sso g |
5,7 | 0,0 |
| led nin Bo ngs gsg rup p |
4,6 | 0,5 |
| och frid Fam . Bo Bj Sig ng, urm an |
3,8 | 3,8 |
| Pha Inv AS est ros |
3,3 | 0,1 |
| nde SEB Fo r |
2,0 | 5,7 |
| Gu Ber nt nna rss on |
1,5 | 1,5 |
| (La ) BN P P arib Fin ière as anc |
1,5 | 2,0 |
| , C in Tön atr nes son |
0,8 | 0,8 |
| Cit iba nk |
0,7 | 0,7 |
| Arv o |
0,6 | 1,3 |
| Ko ted t, E liza bet h ms |
0,4 | 0,4 |
| lan der ifte lse, Ed d We s st var |
0,4 | 0,4 |
| Öv riga |
7,3 | 22, 8 |
| To tal t |
100 ,0 |
100 ,0 |
| DA TA PE R A KT IE |
200 8 |
200 7 |
200 6 |
200 5 |
200 4 |
|---|---|---|---|---|---|
| AN TA L A KTI ER |
|||||
| tale tåe nde ak tie r vi d u ång åre t fö ädn ing An t u tes tg tsp en av re u |
13 128 22 7 |
13 128 22 7 |
13 017 29 8 |
13 00 4 9 86 |
13 00 4 9 86 |
| tale tåe nde ak tie r vi d u ång åre t ef ädn ing An t u tes tg ter ut en av sp |
13 332 22 7 |
13 42 8 2 27 |
13 651 18 0 |
13 65 1 1 80 |
13 351 18 0 |
| ligt tal akt för ädn Ge nitt ier ing tsp no ms an e u |
13 128 22 7 |
13 079 42 5 |
13 00 6 0 00 |
13 00 4 9 86 |
13 00 4 9 86 |
| Ge nitt ligt tal akt ier eft ädn ing uts no ms an er p |
13 332 22 7 |
13 379 42 5 |
13 651 18 0 |
13 80 51 1 1 |
13 351 18 0 |
| RES ULT AT PER AK TIE |
|||||
| ädn För ing , SE K tsp e u |
0,8 0 |
1,1 9 |
–0 ,04 |
1,7 9 |
4,0 3 |
| Eft ädn ing , SE K uts er p |
0,7 8 |
1,1 7 |
–0 ,04 |
1,7 4 |
3,9 5 |
| EG ET KA PITA L P ER AK TIE |
|||||
| ädn För ing , SE K tsp e u |
47, 91 |
43 ,54 |
41, 31 |
43 ,17 |
39, 23 |
| Eft ädn ing , SE K uts er p |
48 ,22 |
43 ,98 |
42, 30 |
44 ,09 |
39, 79 |
| ÖV RIG A D ATA PE R A KTI E |
|||||
| Utd eln ing , SE K ( för 20 08 rels fö rsla ) sty ens g |
1,0 0 |
1,0 0 |
1,0 0 |
0,0 0 |
0,0 0 |
| ad köp kur bo ksl dag No ter uts SE K s p er en, |
12 | 42 | 68 | 64 | 35 |
| l, g P/E -ta gr |
15 | 36 | neg | 37 | 9 |
| fö Bö rsk /Eg kap ital ädn ing , % et tsp urs re u |
25 | 96 | 165 | 148 | 89 |
| rsk /Eg kap ital ef ädn ing , % Bö et ter ut urs sp |
25 | 96 | 160 | 145 | 88 |
| NY CK ELT AL |
200 8 |
200 7 |
200 6 |
200 5 |
200 4 |
| tni SEK Ne tto sät M om ng, |
1 9 37 |
1 9 91 |
1 9 85 |
82 1 7 |
1 8 07 |
| els sul Rör tat , M SEK ere |
74 | 60 | 40 | 71 | 521 |
| ulta t ef sk Res , M SEK ter att |
10 | 16 | –1 | 23 | 71 |
| safl fte Kas öd r in ing rks het , M SEK ter e e ves sve am |
14 4 |
1 | –7 | 10 5 |
77 |
| els ina l, % Rör em arg |
3,8 | 3,0 | 2,0 | 4,0 | 1 2,9 |
| Vin ina l, % stm arg |
1,0 | 0,6 | 0,1 | 1,9 | 1 0,6 |
| ital has het Kap sät tni tig om ngs , gg r |
1,1 | 1,1 | 1,2 | 1,1 | 1,0 |
| Av kas tni å e ka ital , % get ng p p |
1,8 | 2,8 | neg | 4,3 | 1,4 1 |
| kas tni å s els ka ital , % Av att ng p yss p |
5,6 | 4,9 | 3,1 | 5,3 | 1 4,0 |
| Sol idit % et, |
34 | 33 | 31 | 34 | 30 |
| Ne sku lds nin rad tto ätt gsg , gg r |
1,1 8 |
1,4 5 |
1,5 0 |
1,2 6 |
1,5 2 |
| sku ld/ els sul (E ), g Ne tto Rör tat BIT DA ere gr |
4,4 | 5,4 | 5,7 | 4,1 | 1 5,1 |
| fi n EBI TD A/ net to, ans gg r |
3,1 | 3,2 | 3,8 | 4,6 | 1 3,6 |
| del al a älld Me ant nst a |
1 2 41 |
1 3 46 |
1 3 79 |
1 2 80 |
1 3 91 |
1 Exklusive effekt av förlikning i rättslig tvist.
| ÄK RE SU LTA TR NIN GA R I SA MM AN DR AG , M SE K |
200 8 |
200 7 |
200 6 |
200 5 |
200 4 |
|---|---|---|---|---|---|
| sälj nin intä kte För gs r |
1 9 37, 1 |
1 9 91, 4 |
1 9 85 |
82, 1 7 1 |
1 8 07, 4 |
| skr ivn ing nlig lan Av t p ar e |
–9 4,7 |
–9 2,4 |
–10 2,4 |
–10 0,7 |
–10 0,1 |
| Fin net to ans |
–5 4,2 |
–4 7,8 |
–37 ,6 |
–36 ,9 |
–4 2,2 |
| fö Red ovi sul kat sat tat t re re s |
20, 1 |
12, 3 |
1,9 | 33, 7 |
71, 4 |
| Ska tt |
–9 ,6 |
3,6 | –2, 5 |
–10 ,4 |
–19 ,0 |
| do vis ult eft ska Re at at tt res er |
10, 5 |
15, 9 |
–0 ,6 |
23 ,3 |
52, 4 |
| ÄK BA LA NS R NIN GA R I SA MM AN DR AG , M SE K |
|||||
| odw ill Go |
42 6,0 |
353 ,1 |
34 2,9 |
326 ,3 |
313 ,1 |
| Öv riga im iell nlä nin illg ång ter gst ma a a gg ar |
2,7 | 3,2 | 3,7 | 4,6 | 4,0 |
| iell nlä nin illg ång Ma ter gst a a gg ar |
64 2,8 |
62 1,2 |
64 5,7 |
64 2,7 |
704 ,1 |
| iell nlä illg ång Fin nin gst ans a a gg ar |
99, 0 |
111 ,7 |
62, 0 |
57, 2 |
62, 9 |
| läg stil lg Sum ing ång ma an gn ar |
1 1 70, 5 |
1 0 89, 2 |
1 0 54, 3 |
1 0 30, 8 |
1 0 84, 1 |
| rula Va ger |
258 ,9 |
279 ,9 |
284 ,5 |
227 ,0 |
242 ,4 |
| rtfr isti for dri Ko ga nga r |
34 5,0 |
36 2,6 |
354 ,5 |
30 8,4 |
30 6,8 |
| och ba nk Kas sa |
99, 1 |
24, 2 |
38 ,4 |
69, 2 |
38 ,6 |
| Sum tni tillg ång sät ma om ngs ar |
702 ,9 |
666 ,7 |
677 ,4 |
604 ,6 |
587 ,8 |
| ån illg Su a t mm ga r |
1 8 73, 4 |
1 7 55, 9 |
1 7 31, 7 |
1 6 35, 4 |
1 6 71, 9 |
| t k ital Ege ap |
628 ,8 |
571 ,6 |
537 ,8 |
561 ,4 |
510 ,2 |
| för Ko rtib elt lag slå nve n |
– | – | 20, 2 |
20, 6 |
20, 2 |
| teb nde tni ch sku lde Rän ära sät av nga r o r |
84 3,8 |
853 ,4 |
827 ,5 |
756 ,5 |
79 6,4 |
| Ick ebä de nin h s kul der änt ätt e-r ran avs gar oc |
40 0,8 |
330 ,9 |
34 6,2 |
29 6,9 |
34 5,1 |
| t k l o ch sku lde Su ita mm a e ge ap r |
1 8 73, 4 |
1 7 55, 9 |
1 7 31, 7 |
1 6 35, 4 |
1 6 71, 9 |
| ÖD KA SSA FL ESA NA LYS ER I SA MM AN DR AG , M SE K |
|||||
| else ulta t fö vsk rivn ing Rör res re a ar |
169 ,0 |
152 ,5 |
,9 141 |
,3 171 |
213 ,6 |
| Fin iella kat ch ej likv idit åve rka nde ste t o ets ste ans po r, s p po r |
–76 ,8 |
–7 1,8 |
–72 ,8 |
–63 ,9 |
–70 ,0 |
| änd rels eka ital För ring rö av p |
108 ,2 |
–12 ,9 |
–3 5,7 |
–13 ,5 |
15, 2 |
| frå Ka fl ö de n l öp de rks het ssa an ve am |
200 ,5 |
67, 7 |
33, 4 |
93, 9 |
158 ,8 |
| frå fl ö de n i eri rks het Ka est ssa nv ng sve am |
–56 ,2 |
–66 ,7 |
–40 ,2 |
11, 6 |
–82 ,2 |
| fl ö de eft rks het Ka inv eri est ssa er ng sve am |
144 ,3 |
1,1 | –6, 8 |
105 ,5 |
76, 6 |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget.
Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong Ljungdahl AB ("Bong") baseras på tillämplig lagstiftning, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter samt olika interna riktlinjer. En reviderad version av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i maj 2008 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 juli 2008. Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av revisorerna.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 1 000 aktieägare. Verksamheten är europeisk med dotterbolag i tolv länder. Antalet medarbetare uppgår till ungefär 1 200.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämma, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvarsoch rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verk ställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verk samheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 15 maj 2008 i Kristianstad deltog närmare 40 aktieägare, representerande 54 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter, förutom Christian W Jansson, samt bolagets revisorer närvarande.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi, förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse har sedan årsstämman 2008 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsens ordförande är Mikael Ekdahl. Styrelsen konstituerade sig den 15 maj 2008. Uppgifter om ledamöterna finns på sidan 27 i denna årsredovisning.
Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2008 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2008 utgått med sammanlagt 677 TSEK (550). Ledamöterna Christian W Jansson och Alf Tönnesson har erhållit 150 TSEK vardera. Ulrika Eriksson har erhållit 175 TSEK. Patrick Holm har erhållit 102 TSEK. Anna Söderblom och Arvid Gierow har erhållit 50 TSEK vardera. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrel sen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under verksamhetsåret 2008 avhöll styrelsen sex sammanträden.
De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas dels av styrelsen i dess helhet och dels av ersättningskommittén. Dessutom rapporterar bolagets revisor till styrelsen personligen sina bedömningar av bolagets kontroll. Dotterbolagschefer deltar som regel vid styrelsens sammanträden som föredragande.
Oberoende ledamöter och närvaro vid styrelsemöten Bong uppfyller NASDAQ OMX Stockholms och Kodens krav på oberoende styrelseledamöter.
| Ob end ero e till bo lag et1 |
Ob end ero e till stö rre akt ie ä re1 ga |
Nä rva ro rels sty e äde ntr sam ma n |
|
|---|---|---|---|
| Mik ael Ek dah l |
Ja | Ne j |
6 s t |
| Ulr ika Erik n2 sso |
Ja | Ja | 4 s t |
| der avi dss An s D on |
Nej | j Ne |
6 s t |
| Ch rist ian W Ja nss on |
Ja | Ja | 6 s t |
| Pat rick Ho lm2 |
Ja | Ja | 4 s t |
| Alf Tö nne sso n |
Ja | Ne j |
6 s t |
| id G w3 Arv iero |
Ja | Ja | 2 s t |
| Söd erb lom 3 An na |
Ja | Ja | 2 s t |
1) Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts enligt NASDAQ OMX Stockholms Regelverk för emittenter och kriterier för oberoende.
2) Invald vid årsstämma den 15 maj 2008.
3) Avgick i samband med årsstämma den 15 maj 2008.
Årsstämman har utsett en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning.
Valberedningen inför årsstämman 2009 består av: Alf Tönnesson, ordförande, Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Erik Sjöström (Skandia), David E. Marcus (Marcap Investors L.P.) Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.
Styrelsen har utsett en ersättningskommitté bestående av Alf Tönnesson (ordf) och Mikael Ekdahl.
Kommittén har till uppgift att granska och ge styrelsen re kom m endationer angående principerna för ersättning, inkl usive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattnings havare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningskommittén och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda mål för bolaget och för VD.
Enligt Koden ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Revisionsutskottet ska övervaka att företagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse.
Enligt Koden kan i bolag med mindre styrelser hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter förutsatt att styrelseledamot som ingår i koncernledningen inte deltar i arbetet.
Styrelsen i Bong har valt att inte inrätta något revisionsutskott eftersom styrelsen är av uppfattningen att den typen av frågor, i ett bolag av Bongs storlek, bäst behandlas av hela styrelsen. VD Anders Davidsson deltar ej i revisionsutskottets arbete.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av tre år. Vid årsstämman 2008 valdes auktoriserade revisorerna Eric Salander och Mathias Carlsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, till Bongs revisorer för den kommande treårsperioden.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar.
Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieäg arna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redo görelser till styrelsen minst en gång per år.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD är ledamot av styrelsen. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i månaden samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor.
Bongs koncernledning har under 2008 bestått av fem personer, varav inga kvinnor. Koncernen består av moderbolaget Bong Ljungdahl AB och ett flertal dotterbolag, vilket redovisas i not 13, sidan 63 i årsredovisningen.
Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis. Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning och moderbolagets styrelse.
Årsstämman 2008 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestations baserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella pre stationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen.
Personer som ingår i koncernledningen har köpt teckningsoptioner enligt det optionsprogram som beslutades på
bo lags stämman 2005. Teckningsoptionerna är utgivna på marknadsmässiga villkor. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering.
Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och trans parent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsupp gifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för intern kontroll och rapportering, informationspolicy, attestinstruktion samt instruktion för rapportering.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå.
Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kon troll process för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutin mässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väs ent liga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation. Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen och verkställande direktören för Bong Ljungdahl AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2008–31 december 2008 för moderbolaget och koncernen.
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Starka tillväxtområden inom koncernen är det nya förpackningskonceptet ProPac och Ryssland, där egen tillverk ning och försäljningsorganisation nyligen etablerats. Koncernen omsätter cirka 2 miljarder kronor och har cirka 1200 anställda i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Polen och Ryssland. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling.
Efterfrågan på den västeuropeiska kuvertmarknaden påverkades särskilt under andra halvåret av den allmänna konjunkturavmattningen och den finansiella oron. Utvecklingen var likartad i samt liga västeuropeiska länder med en relativt bra start på året varefter volymerna minskade successivt. Det fjärde kvartalet blev det svagaste med en volymnedgång på cirka 12 procent.
Enligt branschorganisationen FEPE minskade den västeuropeiska marknaden cirka 8 procent i volym under 2008. I Östeuropa med länder som Polen och Ryssland, fortsatte emellertid volymerna att öka även under 2008.
Priserna steg under året på samtliga marknader, främst som en effekt av de högre kostnader som drabbat branschen i form av dyrare råvaror, transporter, el-energi och löner.
Efterfrågan på tilltryck, d v s tryck på färdiga vita kuvert i mindre serier, fortsatte att öka, medan marknaden för direktreklam, DM, påverkades av neddragningar inom marknadsföring, inte minst inom den finansiella sektorn. Distanshandeln d v s handel som sker via Internet och postorder, fortsatte att växa och med den efterfrågan på förpackningar för distribution av beställda varor till kund.
Konsolideringen av branschen fortsatte under 2008. I april 2008 förvärvade Mayer Kuvert tyska BlessOF, som var på väg att gå i konkurs. BlessOF hade en omsättning på knappt 50 MEUR och var ett av Europas tio största kuvertföretag.
I september annonserade Bong en strategisk allians med fem andra ledande kuvert- och förpackningsföretag, International Envelope Coalition. Syftet är att förbättra produkt- och service erbjudandet till globala kunder. Alliansen som täcker fem kontinenter består, förutom Bong, av Tension från USA, Hamelin från Frankrike, Vigamil från Chile, King från Japan samt Wigg & Son från Australien.
Under fjärde kvartalet förvärvade Mayer Kuvert Herlitz kuvertproduktion i Tyskland och 50 procent av danska Bordings kuvertdivision A-mail. I slutet av 2008 hade därefter de fem största kuvertföretagen i Europa, där Bong ingår, en sammanlagd marknadsandel på cirka 72 procent.
Koncernens omsättning uppgick till 1 937 MSEK (1 991). Den under 2007 avvecklade enheten i Polen, Bong Polska, påverkade omsättningen med cirka –24 MSEK.
Bongs förpackningssatsning ProPac växte med cirka 20 pro cent till 238 MSEK (200) av koncernens totala omsättning. Koncernens nybildade ProPac-organisation fortsätter att bearbeta nya kunder på ett flertal europeiska marknader samtidigt som ProPac-försäljningen växer på befintliga kunder.
Andra halvåret innebar en tydlig avmattning av efterfrågan på samtliga västeuropeiska marknader för kuvert. Detta påverkade Bong genom lägre volymer. För att hantera situationen arbetar koncernen med kontinuerlig anpassning av organisationen till rådande efterfrågan. Under slutet av året uppvägdes volymbortfallet på kuvert till stor del av stark ProPac-försäljning i samband med julhandeln.
Koncernens bruttomarginal stärktes jämfört med 2007. De viktigaste orsakerna till förbättringen var högre priser, en större andel ProPac-försäljning och lägre kostnader efter genomförda strukturprogram.
Rörelseresultatet förbättrades till 74 MSEK (60) och resultatet före skatt till 20 MSEK (12). Finansnettot uppgick till –54 MSEK (–48). Ökningen jämfört med föregående år beror främst på högre räntenivåer och valutaeffekter. Resultat efter skatt blev 10 MSEK (16). Periodens skattekostnad har belastats med –4 MSEK efter en skatterevision i Tyskland. Skatterevisionen var hänförlig till förvärvade bolag och tiden före 2008. Föregående års resultat efter skatt påverkades positivt med 18 MSEK som en följd av aktivering av förlustavdrag.
Bong startade under året ett koncernövergripande projekt för att frigöra rörelsekapital, bland annat genom att reducera lagernivån. Som en följd av detta har produktionen anpassats och i stället inriktats på kundorderstyrning. Minskningen i lagret har belastat rörelseresultatet med –8 MSEK under året.
Som en förberedelse för en försäljning av en outnyttjad fabriksfastighet i Tyskland har fastighetens värde skrivits ned. Detta har belastat rörelseresultatet med –3 MSEK.
Under första kvartalet stängdes kuvertproduktionen i Tammerfors planenligt. Produktionen har flyttats delvis till Kaavi och delvis till koncernens fabrik i Estland. Det finska omstruktureringsarbetet avslutades under sensommaren 2008.
Efter en stark avslutning av året blev kassaflödet efter investerings verksamhet för 2008 mycket tillfredsställande och uppgick till 144 MSEK (1). Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 200 MSEK (68). Den främsta förklaringen till det starka kassaflödet är att rörelsekapitalet minskade med 108 MSEK att jämföra med föregående års ökning om 13 MSEK. Det minskade rörelsekapitalet har främst uppnåtts genom ett aktivt arbete med lagerstyrning och längre kredittid till leverantörer. Kassaflödet påverkades också positivt av ett bättre resultat, mindre utbetalningar relaterade till omstrukturering samt lägre investeringar.
Köpet av en ny industrifastighet i Kaluga, Ryssland samt för värvet av ytterligare 28 procent i Voet påverkade kassaflödet med sammanlagt –21 MSEK. Under året genomfördes förvärv för sammanlagt 31 MSEK.
Likvida medel uppgick den 31 december 2008 till 99 MSEK (24) och beviljade outnyttjade krediter uppgick till 378 MSEK (318).
Vid utgången av december 2008 uppgick koncernens eget kapital till 629 MSEK (572). Det positiva resultatet efter skatt ökade koncernens eget kapital med 10 MSEK, förvärvet av ytterligare 20 procent av Lober ökade det egna kapitalet med 3 MSEK medan utdelning minskade det med 13 MSEK. Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag ökade koncernens eget kapital med 57 MSEK.
Den räntebärande nettolåneskulden minskade under perioden med 84 MSEK till 745 MSEK (829 den 31 december 2007). Nettolåneskulden minskade genom det positiva kassaflödet med 144 MSEK medan utdelning, ökade pensionsavsättningar samt förändrade valutakurser ökade nettolåneskulden med 60 MSEK. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 1,2 (1,5) och soliditeten uppgick den 31 december 2008 till 34 procent (33).
Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och förvärv uppgick under perioden till 56 MSEK (67). Under andra kvartalet 2008 förvärvades en fabriksfastighet i Kaluga, Ryssland, för 24 MSEK. Under samma period förvärvades ytterligare 28 procent av aktierna i Voet International. I slutet av december förvärvades dessutom ytterligare 20 procent av det tyska kuverttryckeriet Lober. I föregående års nettoinvesteringar ingår förvärvet av 50 procent i det tyska kuverttryckeriet Lober.
Medelantalet anställda uppgick under året till 1 241 personer (1 346). Vid utgången av december 2008 var antalet anställda personer 1 233 (1 287).
Upplysningar avseende användningen av finansiella instrument, mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet utarbetade bolaget under 2004 en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001:2004. Anläggningarna i Kristianstad, Skjetten, Tønsberg och Wuppertal är certifierade.
Under 2008 tog branschen initiativ till en ny pan-europeisk miljöcertifieringsstandard, Paper-by-Nature. Bong kommer att under 2009 inleda arbetet med att få sina produkter certifierade enligt denna miljömärkning. Märkningen tillämpas på pappersprodukter som kuvert, böcker, anteckningsblock etc. Den beaktar potentiell miljöpåverkan av råvaror och till verkningsprocess. Paper-by-Nature garanterar att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar och att den tillverkats i certifierade anläggningar. Paper-by-Nature täcker miljöpåverkan av tillverkning som energifrågor, utsläpp till vatten och luft samt ämnen som är skadliga för miljön.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt, svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment. För att även kunna miljöcertifiera produkter utanför Skandinavien stöder Bong idag den europeiska motsvarigheten till svanenmärkning som går under namnet EU-blomman.
Koncernen har under verksamhetsåret 2008 bedrivit till ståndspliktig verksamhet i Nybro enligt Miljöbalken genom dotter bolaget Bong Ljungdahl Sverige AB. Nettoomsättningen i den tillståndspliktiga verksamheten i Nybro uppgick till 180 MSEK vilket utgjorde nio procent av koncernens omsättning.
Koncernen bedriver ingen verksamhet inom forskning och ut veckling. Däremot bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Riskerna i koncernens verksamhet är främst relaterade till marknadens utveckling samt olika slags finansiella risker.
Kuvertmarknaden befinner sig fortsatt under omvandling med tillväxt i Östeuropa men stagnation i Västeuropa som ett resultat av en minskande mängd administrativ post. Samtidigt finns möjligheter inom ProPac-segmentet och direktreklam/tilltryck.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka hälften av den totala kostnadsmassan. Pappersmarknaden är cyklisk och papperspriset kan snabbt variera utefter rådande marknadssituation. Normalt sett kan Bong kompensera sig för pappersprishöjningarna genom prishöjningar till kund. Konkurrenssituationen på marknaden kan leda till fördröjningar i prishöjningarna till kund.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker, till exempel valutarisk, ränterisk och kreditrisk (se även Not 1). Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering. Riskhanteringen sköts av en cen tral finansfunktion som identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. För ytterligare information om koncernens möjligheter och risker hänvisas till avsnittet Möjligheter och risker på sidorna 24–25.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt koncernledningsfunktioner. Om sätt ningen uppgick till 0 MSEK (0) och periodens resultat före skatt uppgick till 19 MSEK (21). Inga investeringar har gjorts under perioden (0). Beviljade ej utnyttjade krediter uppgick till 378 MSEK (318).
Bong Ljungdahls styrelse består av sex ordinarie ledamöter valda av bolagsstämman samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsen beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi, förvärv och avyttring av företag och fast egendom. I övrigt ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning enligt aktiebolagslagen.
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år, utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan för läggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet. Under 2008 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen utöver det konstituerande samman trädet.
Vid årets sammanträden avhandlade styrelsen utöver bolagets aktuella situation, framför allt frågor rörande koncernens strategi, förvärvsmöjligheter, finansiella frågor, strukturprogrammet i den finska verksamheten samt förvärvet av fabriksfastigheten i Kaluga, Ryssland. Dessutom avhandlade styrelsen ett antal frågeställningar kring utvecklingen på pappersmarknaden.
Årsstämman har utsett en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma lämna förslag till styr elsens sammansättning i koordination med huvudägarnas viljeinriktning. Valberedningen inför årsstämman 2009 består av fyra medlemmar, styrelsemedlemmen Alf Tönnesson, (ordförande), styrelsens ordförande Mikael Ekdahl, Erik Sjöström (Skandia) samt David E. Marcus (MarCap Investors, L.P.).
Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som består av styrelsens ordförande Mikael Ekdahl och styrelseledamoten Alf Tönnesson. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
I Bong utgör styrelsen revisionsutskottet vars arbetsuppgifter består i att övervaka att företagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse. Bolagets revisorer deltar vid bokslutsmötet och rapporterar sina iakttagelser från årets revision.
Styrelsen för Bong Ljungdahl AB (publ) föreslår att årsstämman 2009 beslutar om riktlinjer för ersättning till den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande: Med ledande befattningshavare avses här befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f n utgörs av bolagets verk ställande direktör, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Skandinavien och ProPac, affärsenhetschef Tyskland och affärsenhetschef Storbritannien.
Ersättningen till de ledande befattningshavarna skall utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bong Ljungdahlkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är den att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 70 procent av fast årslön. Den rörliga delen kan delas upp i två eller tre av följande delmål: 1) koncernens EBT; 2) koncernens kassaflöde 3) resultat i affärsenhet och 4) individuella/ kvalitativa mål. Grundprincipen är att den rörliga ersättningen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. En mindre del av den rörliga ersättningen kan under 2009 säkerställas mot vissa åtaganden avseende bland annat aktieinnehav i bolaget.
Pensionsförmåner skall vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie på 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägning s tid om 3–24 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–24 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken avgångsvederlag utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningskommitté samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningskommitténs förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid rikt linjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är upp fyllda, beräknas uppgå till cirka 5,3 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning.
Av årsstämman 2008 beslutade riktlinjer beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen framgår av not 3.
Bong Ljungdahls huvudägare, med ägarandel om mer än tio pro cent av röster och kapital, är Melker Schörling, privat och via bolag och Alf Tönnesson med familj och via bolag, båda med cirka 29 procent av röster och kapital. Skandia äger vidare cirka 9 procent av röster och kapital i bolaget. Det totala antalet stamaktier uppgick 2008-12-31 till 13 128 227. Samtliga aktier ger samma rättighet.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs.
Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Med hänsyn till det svårförutsägbara läget i världsekonomin väljer Bong att inte lämna någon prognos för helåret 2009.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 439 659 775 kr, disponeras på följande sätt:
| Su mm a |
43 9 6 59 77 5 |
|---|---|
| Bal s i räk nin ans era ny g |
42 6 5 31 54 8 |
| Utd eln til l ak 1 k ktie ing tieä gar na r p er a |
13 128 22 7 |
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 41 procent och koncernens soliditet till 33 procent. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| TS EK No t |
200 8 |
20 07 |
|---|---|---|
| sälj kte För nin intä gs r |
1 9 37 130 |
1 9 91 41 5 |
| d f Kos såld 2–4 ,8, 10 tna ör a v aro r |
–1 549 79 6 |
–1 603 50 7 |
| ult Bru tto at res |
387 33 4 |
38 7 9 08 |
| sälj nin kos der För 2–3 ,6, 8,1 0 tna gs |
–18 3 7 85 |
–2 09 603 |
| Ad nsk nad min istr atio 2–3 ,5, 7,8 ,10 ost er |
–14 4 5 36 |
–14 7 6 71 |
| Öv riga rels ein täk 9,1 rö ter 4 |
76 15 1 |
27 52 2 |
| Öv riga rels eko ade rö stn 14 r |
–5 30 5 |
–3 533 |
| ulta del för Res i in 21 tan tre eta sse g |
4 8 41 |
5 4 07 |
| Rö rel lta t ser esu |
74 310 |
60 03 0 |
| tein täk h li kna nde ulta Rän ter tpo ste 11 oc res r |
4 8 86 |
8 6 67 |
| tek nad ch likn and sul Rän 12 ost tat ter er o e re pos |
–59 05 6 |
–5 6 4 46 |
| a fi Su nsi ella in täk h k de ter ost mm na oc na r |
–54 17 0 |
–4 7 7 79 |
| sul fö ska Re tat tt re |
20 140 |
12 25 1 |
| Ink kat 13 sts t om |
–9 652 |
3 6 44 |
| Åre ult ts at res |
10 488 |
15 89 5 |
| Hä nfö rlig t ti ll: |
||
| der bol ktie Mo ts a äga age re |
10 44 8 |
15 54 1 |
| Min orit intr ets ess e |
40 | 35 4 |
| Re sul kti e h än för lig t ti ll tat pe r a de rbo lag ak tie äg ets mo are |
||
| – f ädn ing öre , SE K 15 ut sp |
0,8 0 |
1,1 9 |
| fte ädn ing , SE K 15 r ut – e sp |
0,7 8 |
1,1 7 |
| TS EK |
No t |
200 8-1 2-3 1 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|---|
| ÅN TIL LG GA R |
|||
| läg llg ån An ing sti gn ga r |
|||
| riel la a nlä nin illg ång Imm ate gst gg ar |
|||
| odw ill Go |
16 | 42 6 0 16 |
35 3 1 36 |
| Öv iella läg stil lg ång riga im ing ter ma an gn ar |
17 | 2 6 86 |
3 2 51 |
| Su mm a |
428 70 2 |
35 6 3 87 |
|
| iella läg ing stil lg ång Ma ter an gn ar |
|||
| der ark h m ark anl Byg ägg nin gna , m oc g |
18 | 23 1 3 90 |
21 0 8 32 |
| ski h a ndr kni ska läg Ma ing a te ner oc an gn ar |
18– 19 |
34 5 2 68 |
37 3 5 02 |
| arie erk h in llat ion Inv ent tyg sta r, v oc er |
18 | 31 324 |
33 48 2 |
| Påg åen de nlä nin nya gg gar |
20 | 34 80 1 |
3 3 61 |
| Su mm a |
642 78 3 |
62 1 1 77 |
|
| Fin iella läg ing stil lg ång ans an gn ar |
|||
| del i in för An tre eta ar sse g |
21 | 6 2 90 |
36 34 3 |
| del dra fö An i an reta ar g |
22 | 1 4 11 |
2 2 74 |
| efo Up kju sk rdr ing tna att ps ar |
23 | 71 023 |
58 29 0 |
| Öv riga lån fris tiga fo rdr ing g ar |
24 | 20 25 1 |
2 14 75 |
| Su mm a |
98 97 5 |
11 1 6 59 |
|
| nlä till ån Su nin mm a a gg gs g ga r |
1 1 70 460 |
1 0 89 223 |
|
| ån Om sät tni sti llg ng ga r |
|||
| ula Var ger m m |
|||
| Råv ch för nöd enh ete aro r o r |
66 656 |
79 23 2 |
|
| Var und illve rkn ing er t or |
6 4 04 |
6 0 40 |
|
| dig ch han del Fär a v aro r o sva ror |
185 79 5 |
19 4 6 35 |
|
| Su mm a |
25 | 258 85 5 |
27 9 9 07 |
| rtfr for dri Ko isti ga nga r |
|||
| ndf ord ring Ku ar |
26 | 269 93 6 |
30 0 1 33 |
| Ak ll sk efo rdr tue att an |
3 2 94 |
4 3 80 |
|
| Öv ko rtfr for dri riga isti ga nga r |
25 654 |
18 00 5 |
|
| För utb lda ko ade ch lup intä kte eta stn r o upp na r |
46 07 5 |
39 99 6 |
|
| Su mm a |
344 95 9 |
36 2 5 14 |
|
| Likv ida ede l m |
99 087 |
24 22 7 |
|
| ån Su ätt nin till mm a o ms gs g ga r |
702 90 1 |
66 6 6 48 |
|
| ÅN SU G GA MM A T ILL R |
1 8 73 36 1 |
87 1 7 55 1 |
| TS EK |
No t |
200 8-1 2-3 1 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|---|
| EG ET KA PITA L O CH SK ULD ER |
|||
| t k l Ege ita ap |
|||
| Ak tiek ital ap |
34 | 131 28 2 |
13 1 2 82 |
| Öv rigt til lskj t ka ital ute p |
39 1 3 33 |
39 1 3 33 |
|
| Res erv er |
79 698 |
20 50 8 |
|
| Bal de ede l in klu ulta vin sive år stm ets t ans era res |
25 092 |
27 77 2 |
|
| ita l oc h r r h än för lig t ti ll Ka p ese rve |
|||
| de rbo lag ak tie äg ets mo are |
627 40 5 |
0 8 95 57 |
|
| Min orit intr ets ess e |
1 5 63 |
68 6 |
|
| t k l Su ita mm a e ge ap |
628 96 8 |
57 1 5 81 |
|
| Lån fris tig ku lde g a s r |
|||
| lån ing Up p |
27 | 590 96 6 |
53 4 9 16 |
| kju sk esk uld Up tna att ps er |
23 | 14 748 |
19 51 0 |
| Pen sio nsf likt else örp r |
28 | 134 47 2 |
12 6 7 61 |
| Öv riga tni sät av nga r |
29 | 5 8 08 |
9 6 31 |
| Öv lån fris sk uld riga tiga g er |
1 9 49 |
1 3 96 |
|
| a lå fris Su tig ku lde mm ng a s r |
747 94 3 |
69 2 2 14 |
|
| rtf rist iga sk uld Ko er |
|||
| lån ing Up p |
27 | 118 33 7 |
19 1 6 90 |
| rssk uld Lev ntö era er |
160 83 9 |
14 1 4 73 |
|
| Ak ll sk esk uld tue att |
3 9 60 |
10 35 5 |
|
| Öv riga ko rtfr isti sku lde ga r |
66 141 |
26 69 1 |
|
| Öv riga sät tni av nga r |
29 | 1 3 10 |
1 8 94 |
| h fö Up lup kos der bet ald a in täk tna rut ter p na oc |
30 | 145 86 3 |
11 9 9 73 |
| a k fris tig ku lde Su ort mm a s r |
49 6 4 50 |
49 2 0 76 |
|
| SU MM A E GE T K AP ITA L O CH SK UL DE R |
1 8 73 36 1 |
1 7 55 87 1 |
|
| Hä nfö rlig t ti ll m od erb ola akt ieä ts ge ga re |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TS EK |
No t |
Ak tie kap ita l |
Öv rig t till skj ute t kap ita l |
Re ser ve r |
Bal de ans era vin ed el stm ink l. å ret s ult at res |
Mi rite ts no int res se |
Su mm a et eg kap ita l |
| åen de bal jan i 20 Ing r 1 07 ans pe uar |
130 17 3 |
38 5 5 73 |
–3 527 |
25 26 0 |
32 1 |
53 7 8 00 |
|
| Säk ring inv erin tto est av ne g |
33 | – | – | –2 42 0 |
– | – | –2 42 0 |
| Val kur sdi ffe uta ren ser |
33 | – | – | 26 45 5 |
– | 11 | 26 46 6 |
| Su a i ntä kte ch kos de do vis ad tna mm r o r re e dir ekt i e t k ita l ge ap |
24 03 5 |
– | 11 | 24 04 6 |
|||
| Åre ltat ts r esu |
– | – | – | 15 54 1 |
354 | 15 89 5 |
|
| lt r ed de äkt och ko ad Su isa int a t ota stn mm ov er er |
– | – | 24 03 5 |
15 54 1 |
36 5 |
39 94 1 |
|
| Utd eln ing |
–13 02 9 |
–13 02 9 |
|||||
| ring nal kon tib ler Ko rte nve av pe rso ver |
34 | 1 1 09 |
5 6 56 |
– | – | – | 6 7 65 |
| aln rad lop Bet ing itte tio av em e p ers ona ner |
34 | – | 10 4 |
– | – | – | 10 4 |
| åe Utg nd e b ala r 3 1 d mb 200 7 ns pe ece er |
34 | 131 28 2 |
39 1 3 33 |
20 50 8 |
27 77 2 |
686 | 57 1 5 81 |
| åen de bal jan i 20 Ing r 1 08 ans pe uar |
131 28 2 |
39 1 3 33 |
20 50 8 |
27 77 2 |
686 | 57 1 5 81 |
|
| safl öd äkr Kas ing ess ar |
–9 859 |
–9 859 |
|||||
| Säk ring inv erin tto est av ne g |
33 | – | – | –1 1 2 32 |
–1 1 2 32 |
||
| Val kur sdi ffe uta ren ser |
33 | – | – | 78 34 6 |
–56 9 |
77 77 7 |
|
| a i kte ch kos de do vis ad Su ntä tna mm r o r re e dir ekt i e t k ita l ge ap |
57 25 5 |
0 | –56 9 |
56 68 6 |
|||
| Åre ltat ts r esu |
– | – | – | 10 44 8 |
40 | 10 48 8 |
|
| lt r ed isa de int äkt Su a t ota mm ov er och ko ad stn er |
– | – | 57 25 5 |
10 44 8 |
40 | 67 17 4 |
|
| Utd eln ing |
–13 12 8 |
–13 12 8 |
|||||
| Om der ing id f ak tier i d erb ola vär örv ärv ott sre ser v v av g |
1 9 35 |
06 1 4 |
3 3 41 |
||||
| åe nd e b ala 1 d mb Utg r 3 200 8 ns pe ece er |
34 | 131 28 2 |
39 1 3 33 |
79 69 8 |
25 09 2 |
1 5 63 |
62 8 9 68 |
| TS EK No t |
200 8 |
20 07 |
|---|---|---|
| ÖPA DE N L ND E V ERK SA MH ETE N |
||
| else ulta Rör t res |
74 310 |
60 03 0 |
| Avs kriv nin h n eds kriv nin gar oc gar |
94 652 |
92 36 7 |
| Fin iella int äkt erh ålln ans er, a |
6 2 38 |
4 3 95 |
| iella ko ade bet ald Fin stn ans r, a |
–60 40 8 |
–4 9 6 96 |
| Ska bet ald tt, |
–14 25 0 |
–1 1 2 20 |
| Öv riga ej likv idit åve rka nde ets ste 35 p po r |
–8 242 |
–1 5 2 50 |
| fl ö de frå n l de rks het fö Ka öp ssa an ve am re för dri rel sek ita l än rö ng av ap |
92 300 |
80 62 6 |
| För än dri rö rel sek ita l ng av ap |
||
| ula Var ger |
40 542 |
4 5 54 |
| rtfr isti for dri Ko ga nga r |
24 857 |
5 8 93 |
| rtfr else sku lde Ko isti rör ga r |
42 82 1 |
–2 3 4 01 |
| frå fl ö de n l öp de rks het Ka ssa an ve am |
200 52 0 |
67 67 2 |
| INV EST ERI NG SV ERK SA MH ET |
||
| riel la a nlä illg För vär nin ång ate gst v a v m gg ar l. fö ink rsk til l le ott ant öre ver r |
–5 5 5 16 |
–5 5 1 73 |
| ttri iella läg ing stil lg ång Avy ter ng av ma an gn ar |
8 2 85 |
13 52 5 |
| erk het För vär 36 v a v v sam er |
–9 032 |
–2 5 0 46 |
| fl ö de frå rks het Ka n i eri est ssa nv ng sve am |
–56 26 3 |
–66 69 4 |
| Ka fl ö de eft inv eri rks het est ssa er ng sve am |
144 25 7 |
97 8 |
| FIN AN SIE RIN GS VE RK SA MH ET |
||
| Inb lnin för tio eta g op ner |
– | 10 4 |
| Up lån pta gna |
101 13 8 |
46 08 6 |
| erin v lå Am ort g a n |
–16 0 2 74 |
–4 9 5 26 |
| Utd eln ing |
–13 12 8 |
–1 3 0 29 |
| fl ö frå n fi Ka de nsi eri rks het ssa na ng sve am |
–72 26 4 |
–16 36 5 |
| Åre kas safl öd ts e |
993 71 |
5 3 87 –1 |
| Likv ida ede l vi d å bö rjan rets m |
24 228 |
38 39 8 |
| rsd iffe likv ida ede l Ku s i ren m |
2 8 66 |
1 2 17 |
| ÅR ETS SL LIK VID A M ED EL VID UT |
99 087 |
24 22 8 |
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen om sätter cirka 2 miljarder kronor och har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland och Ryssland. Bong har starka marknads positioner, framför allt i norra Europa.
Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 2 april 2009 för offentliggörande. Årsredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen godkänt den.
Moderbolagets årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga principer är oförändrade jämfört med föregående år.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 38.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 pro cent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. I koncernresultaträkningen ingår under året förvärvade bolag från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Avyttrade bolag ingår i koncernredovisningen till och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens för värv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett för värv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hän för bara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaff nings värdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsägare som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagets nettotillgångar, redo visas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till min o rit etsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redo visat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust. Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess an del av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten Reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte koncernen ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Utspädningsvinster och -förluster i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Då reglerna för segmentsredovisning ändras för 2009 har beslut tagits att anta segmentsrapportering redan för 2008 som utgår från ledningens perspektiv. Koncernen har ett segment; tillverkning och försäljning av specialförpackningar och kuvert.
Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära till gångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringen, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser förs direkt mot koncernens egna kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra till gångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
Följande avskrivningstider har tillämpats:
| der Byg gna |
25– 33 år |
|---|---|
| Ma rka nlä nin gg gar |
20 år |
| ski h a nd ekn iska läg ing Ma ra t ner oc an gn ar |
år 10– 15 |
| arie erk , in llat ion Inv ent tyg sta r, v er, |
|
| for do ch dat ing tru stn n o oru |
0 å 5–1 r |
| Öv iell nlä illg riga im nin ång ter gst ma a a gg ar |
3– 5 å r |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redo visas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt an passats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En ned skrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovi sade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försälj nings kostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvär vades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redo visade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffnings värde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräk-
ningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättighe- terna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till an- skaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat och säkringsredovisning Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas deri- vatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten,
att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redo visas direkt mot eget kapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt
värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på deri vatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.
Säkring av verkliga värden användas för säkring av värdet på tillgångar och skulder som finns i balansräkningen men som ej bokförs till verkligt värde samt av kontrakterade flöden.
För säkring av risken för förändring i verkligt värde i egen upp låning som löper med fast ränta används ränteswapar som säkringsinstrument. I redovisningen tillämpas då säkring av verkligt värde och den säkrade posten omräknas till verkligt värde avseende den säkrade risken (den riskfria räntan) och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen på samma sätt som säkringsinstrumentet.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller terminskontrakt som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, mot eget kapital. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fast ställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med
undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodo havanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med för fallo dag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotter företag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter tran saktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. Den huvudsakliga temporära skillnaden uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bong Ljungdahls koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas mot eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland och Norge.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensions stiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas
nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande för måns bestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nu värdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 28, sidan 53.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genom snittliga återstående tjänstetid.
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redo visas direkt i resultaträkningen om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.
Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som en finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet. Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med URA 43.
Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Bong Ljungdahl har erbjudit personal i koncernledningen möjlig het att förvärva teckningsoptioner. Optionspremien, som fastställts med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell, redovisas som Övrigt tillskjutet kapital i koncernen och Överkursfond i moderbolaget. Vid nyteckning av aktier fördelas emissionsbeloppet mellan
Aktie kapital och Övrigt tillskjutet kapital (koncernen) eller Överkursfonden (moderbolaget).
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjän andet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras.
Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektiv räntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från av yttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar
samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av an lägg nings tillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas fin ansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultat räkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjande period och leasingperioden.
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säker het att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att upp fylla alla därmed sammanhängande villkor. Statliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader skjuts upp och redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde, alternativt tas stödet upp som en förutbetald intäkt vilken redovisas i resultaträkningen fördelad på ett systematiskt och rimligt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
| NO | T | SID | NO | T | SID |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | ll r isk ha Fin sie rin nte an g |
47 | 24 | Öv a l ån fri fo rdr rig sti ing g ga ar |
52 |
| 2 | fö å k Ko ad rde lad dss lag stn ost er e p na |
48 | 25 | Va rul ag er |
52 |
| 3 | lld t lö ch nin An stä ätt a s am ne r o ers ga r |
48 | 26 | nd fo rdr ing h a nd fo rdr ing Ku ar oc ra ar |
52 |
| 4 | ad fö r så lda Ko stn va ror |
49 | 27 | lån Up ing p |
53 |
| 5 | Ers nin till vis ätt g re ore rna |
49 | 28 | sfö Pe nsi lik tel on rp ser |
53 |
| 6 | ljn ing sko ad Fö rsä stn er |
49 | 29 | Öv rig ing vsä ttn a a ar |
54 |
| 7 | Ad nsk de mi nis tio tra ost na r |
49 | 30 | lup ko ad h Up stn p na er oc fö be lda in täk rut ta ter |
54 |
| 8 | skr ivn ing lig lan Av t p ar en |
49 | 31 | lld äk erh Stä ete a s r |
54 |
| 9 | Öv rig lse int äk öre ter a r |
49 | |||
| 10 | lla lea l Op tio sin vta era ne ga |
49 | 32 | rsf bin de lse An ör sva r |
54 |
| 11 | int äk h l ikn de lta Rä nte ter tp ost oc an re su er |
49 | 33 | Re ser ve r |
54 |
| 12 | ko ad h l ikn de lta Rä nte stn tp ost er oc an re su er |
49 | 34 | Ak tie ka ita l p |
54 |
| 13 | Sk att |
49 | 35 | Öv lik vid åv erk de rig j ite tsp a e an ste po r |
54 |
| 14 | lut ak vin r/f lus Va ste ör ter urs |
50 | 36 | sfö Fö ret rvä ag rv |
55 |
| 15 | lta ak tie fö kti Re t p su er re res pe ve eft äd nin uts er p g |
50 | 37 | tlig d Sta tö t s |
56 |
| 16 | Go od wi ll |
50 | 38 | Vik tig ska ing h a ttn nta a u pp ar oc g de n f red isn ing da må l ör sän an ov |
56 |
| 17 | Öv rig a i rie lla läg ing sti llg ån ate mm an gn ga r |
50 | 39 | kri do Sä vis nin ng sre g |
56 |
| 18 | iel la läg llg ån Ma ing sti ter an gn ga r |
50 | 40 | de lni Ut ng |
56 |
| 19 | Fin sie lla till ån an g ga r |
51 | 41 | ift Lj da hl Up Bo pg er om ng un g |
56 |
| 20 | På åe nd nlä ch fö rsk nin ott g e n ya gg ga r o nd lla läg llg ån rie ing sti ate av see e m an gn ga r |
51 | 42 | kti d n tåe nd Tra ärs nsa on er me e |
56 |
| 21 | de lar i i efö An ntr ret ess ag |
51 | 43 | Inf nd red isn ing öra e a v n ya ov s inc ipe pr r |
56 |
| 22 | de lar i a nd fö An ret ra ag |
51 | |||
| 23 | Up kju sk ten att ps |
52 |
| NO | T | SID |
|---|---|---|
| 1 | do vis nin inc ipe Re gs pr r |
62 |
| 2 | lld t lö ch An stä a s am ne r o nin ätt ers ga r |
62 |
| 3 | nin till vis Ers ätt g re ore rna |
62 |
| 4 | skr lig lan Av ivn ing t p ar en |
62 |
| 5 | Op tio lla lea sin l vta era ne ga |
62 |
| 6 | Öv rig lse int äk öre ter a r |
62 |
| 7 | Ink h f älj ell öp örs nin oc g m an rnf ko öre tag nce |
62 |
| 8 | lta t f rån de lar i d erf Re ott öre tag su an |
62 |
| 9 | äk h l ikn de Rä int nte ter oc an ult atp ost res er |
62 |
| 10 | ko ad h l ikn de Rä nte stn er oc an ult atp ost res er |
62 |
| 11 | Sk att |
63 |
| 12 | ier erk h i all ati Inv tar tyg nst en , v oc on er |
63 |
| 13 | de lar i d erf An öre ott tag |
63 |
| 14 | fö An de lar i a nd ret ra ag |
63 |
| 15 | kju sk Up ten att ps |
64 |
| 16 | Ob esk ad att e r ese rve r |
64 |
| 17 | lån ing Up p |
64 |
| 18 | be lda ko ad h Fö rut ta stn er oc lup täk in ter up p na |
64 |
| 19 | Stä lld äk erh ete a s r |
64 |
| 20 | rsf bin de lse An ör sva r |
64 |
| 21 | Ak ka l tie ita p |
64 |
| 22 | ing fö sio ch lik nd Av sät tn ar r p en ne r o na e fö lik tel rp ser |
64 |
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – finansieringsrisk, marknadsrisk och kreditrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Koncernens finanspolicy fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering inom marknadsrisker. Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar och hanterar finansiella risker. De säkringsinstrument som används är lån, valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställs i finanspolicyn.
Finansieringsrisken avser risken för att koncernen skall få problem med tillgången till kapital. Målsättningen är att koncernen vid var tid skall ha tillgång till bekräftade långfristiga lånefaciliteter som med betryggande marginal täcker verksamhetens behov.
Nuvarande bekräftade kreditfacilitet hos Nordea och SEB togs upp 2007 och avtalet ska omförhandlas 2010. Vid årsskiftet uppgick denna facilitet till MSEK 950 (1 000) och beviljade outnyttjade krediter till MSEK 378 (318).
Moderbolagets externa upplåning i faciliteten täcker till stor del dotterbolagens lånebehov.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköp- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i utländsk valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering), eller när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering), dels den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
(i) Transaktionsexponering
Transaktionsexponeringen finns i koncernens försäljning och inköp i olika utländska valutor. Dessa valutarisker i utländska valutor består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar, leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder, dels i risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Under 2008 utgjorde Bongs försäljning till länder utanför Sverige 74 (74) procent. Totala nettointäkter i utländska valutor motsvarar under 2008 cirka 84 (63)procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 43 (42) procent i EUR, 16 (22) procent i GBP, 16 (13) procent i SEK, 10 (9) procent i NOK samt 15 (14) procent i övriga valutor. Det finns även till viss del lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor.
Bong bedriver tillverkning på, i stort sett samtliga de huvudmarknader som bearbetas vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den exponering som förekommer är i huvudsak hänförlig till den brittiska enhetens import av produkter från systerbolagen i Tyskland och Sverige.
Vid utgången av 2008 hade koncernen nedanstående valutasäkringar avseende förväntade betalningsflöden i DKK för 2009. Använda derivat är terminskontrakt. Kontrakten anges nedan i nominella termer. Kontrakten tas i balansräkningen upp till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i eget kapital. När kontrakten realiseras bokas den ackumulerade värdeförändringen mot resultaträkningen. Valutaderivatens påverkan på rörelseresultatet 2008 uppgick till MSEK –0,8 (–).
Värdet av utestående, ej resultatförda kontrakt, framgår av tabellen nedan.
| stå end äkr ing alu taf löd de ber Ute DK K/S EK, 31 20 08 e s ar a v v en cem |
||||
|---|---|---|---|---|
| lym 1) Vo |
rs2) Ku |
|||
| Kv 1, 2 00 9 |
8,8 | 1,3 6 |
||
| Kv 2, 2 00 9 |
8,9 | 1,3 6 |
||
| alt Tot |
7 (– ) 17, |
6 (– ) 1,3 |
||
| Bal dag sku dec ber 31 20 08 ans rs, em |
1,4 7 |
|||
| alis sul (M ), r edo Ore SEK vis i t re tat at era 3) säk ring , 3 1 d mb 20 08 sre ser ven ece er |
–1, 9 |
1) Volymen är uttryckt i miljoner danska kronor.
2) Genomsnittlig terminskurs.
3) Verkligt värde redovisat i säkringsreserven inom eget kapital på kassaflödessäkringar då säkringsredovisning tillämpas. Posten avser endast orealiserade resultat på derivatinstrument som avser framtida valutaflöden. Några realiserade resultat finns inte i säkringsreserven.
Baserat på 2008 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför en procentenhets förändring av den svenska kronan mot övriga valutor, exklusive valutasäkringar, en rörelseresultatpåverkan på årsbasis om cirka MSEK 1 (1).
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar, skulder och resultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att nettoinvesteringar i form av utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta skall kurssäkras till viss del. Säkringsnivå enligt policyn har under året följts. Kurssäkringar kan ske genom valutaterminer eller extern upplåning av motsvarande belopp. Under året har såväl valutaterminer som extern upplåning använts som säkringsinstrument. Säkringsreserven avseende nettoinvesteringar i dotterföretag uppgick vid årsskiftet till MSEK –15,4 (–4,2). Verkligt värde på utestående valutaterminer
Nettotillgångar säkrade vid årsskiftet, MSEK
| luta Va |
20 08 |
20 07 |
|---|---|---|
| EU R |
152 89 6 |
127 18 2 |
| GB P |
48 83 0 |
35 95 8 |
| alt Tot |
20 26 1 7 |
163 0 14 |
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor. Bong är nettolåntagare vilket innebär att koncernen är utsatt för en risk för ett försämrat räntenetto vid stigande marknadsräntor.
Räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till MSEK 709 (727) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa skulder var cirka 1,4 år (0,3) inklusive räntewappar och cirka 0,2 år (0,3) exklusive ränteswappar. Kortfrisitiga placeringar och likvida medel uppgick till MSEK 99 (24) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa tillgångar är cirka 0 månader (0).
Bongs upplåning via kreditfaciliteter som bankerna tillhandahåller sker vanligtvis med löptider mellan en och tre månader. Räntebindningen styrs sedan med hjälp av ränteswappar.
Per balansdagen hade företaget ränteswappar med ett nominellt värde på MSEK 262 (–) och har värderats mot eget kapital. Swapparnas verkliga värde uppgick netto per balansdagen till MSEK –12 (–) bestående av tillgångar om MSEK 0 (–) och skulder om MSEK –12 (–). Den effektiva räntan för låneportföljen baserad på en genomsnittlig upplåning för året uppgick till 7,5 procent (5,8). Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 baspunkter (1 procentenhet) förändra koncernens räntenetto på årsbasis med cirka MSEK 7 (7).
Bong lämnar som en naturlig del av sin affärsverksamhet krediter till sina kunder. Totalt uppgår dessa till betydande belopp. Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada. För att minska riskerna för sådana händelser görs löpande kreditprövningar av koncernens kunder och kreditgränser fastställs. Kreditförsäkringar tecknas framförallt på kundfordringar i koncernens tyska och brittiska bolag.
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| skr ch ned skr Av ivn ing ivn ing ar ( 8) not ar o |
94 652 |
92 36 7 |
| der fö ll a älld Kos tni r ti tna sät nst a (n ) ot 3 r er nga |
525 69 7 |
531 14 2 |
| fä För änd ring i la rdig ar ger av a v aro r |
||
| och od ukt i ar bet pr er e |
–3 24 1 1 |
–6 34 2 |
| Råm rial ate |
736 05 4 |
833 07 6 |
| kos der Tra ort tna nsp |
89 38 2 |
95 758 |
| Öv ko ade riga stn r |
46 3 4 56 |
414 78 0 |
| r fö Sum ko ade r så lda stn ma va ror , |
försäljnings- och admnistrationskostnader 1 878 117 1 960 781
Medelantal anställda
| 20 08 |
20 07 |
||
|---|---|---|---|
| tal An |
var av |
An | var av |
| täl lda ans |
mä n |
täl lda ans |
mä n |
| 30 4 |
183 | 289 | 181 |
| 102 | 64 | 63 | |
| 48 | 31 | 33 | |
| 106 | 52 | 133 | 70 |
| 339 | 227 | 38 | 28 1 |
| 126 | 80 | 112 | 78 |
| – | – | 5 | |
| 92 | 56 | 55 | |
| – | – | 31 | |
| 73 | 39 | 56 | |
| 48 | 26 | 32 | |
| 1 | 1 | 1 | |
| 2 | 1 | 1 | |
| 1 2 41 |
760 | 1 3 | 88 7 |
| tal 99 50 9 6 94 50 60 61 1 2 46 |
| 20 | 08 | 20 07 |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| alt Tot |
var av mä n |
alt Tot |
var av mä n |
||
| Sty rels ele dam öte r |
40 | 36 | 39 | 35 | |
| h a nd ra l eda nde VD oc bef nin hav att gs are |
42 | 39 | 47 | 43 |
Löner, ersättningar och sociala kostnader
| 20 08 |
20 07 |
|||
|---|---|---|---|---|
| ch Lön er o ätt ers n. |
iala Soc kos tn. |
ch Lön er o ätt ers n. |
iala Soc kos tn. |
|
| der bo lag Mo |
7 8 73 |
5 5 67 |
6 9 44 |
4 9 34 |
| sio var av pen ns kos der tna |
– | 1 8 24 |
– | 2 1 07 |
| rbo lag Do tte |
39 1 8 65 |
120 39 2 |
40 6 6 05 |
112 65 9 |
| sio var av pen ns kos der tna |
– | 31 35 5 |
– | 31 637 |
| Ko nce rne n |
39 9 7 38 |
125 95 9 |
413 54 9 |
117 59 3 |
| sio var av pen ns kos der tna |
– | 33 179 |
– | 33 744 |
Följande förslag till riktlinjer beträffande ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen godkändes på årsstämman 2008: "Ersättningen till de ledande befattningshavarna skall utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med led ande befattningshavare avses här befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f n utgörs av bolagets verkställande direktör, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Skandinavien och ProPac, affärsenhetschef Tyskland och affärsenhetschef Storbritannien. Den sammanlagda ersätt ningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bong Ljungdahl-koncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är den att den rörliga lönedelen kan uppgå till maxi malt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen kan delas upp i två eller tre av följande delmål: 1) koncernens EBT; 2) resultat i affärsenhet och 3) individuella/kvalitativa mål. Grundprincipen är att rörlig lön betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för verkställande direktören fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av verkställande direktören efter tillstyrkande av styrelsens ersättningskommitté.
Pensionsförmåner skall vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie på 25 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 3–24 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–24 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken avgångsvederlag utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningskommitté samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningskommitténs förslag.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid rikt linjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det."
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| 20 08 |
20 07 |
|||
|---|---|---|---|---|
| rels Sty e och VD |
Öv riga täl lda ans |
rels Sty e VD |
Öv riga täl lda ans |
|
| Mo der bo lag et |
||||
| rige Sve |
3 9 60 |
3 9 13 |
3 8 29 |
311 5 |
| tie d tan var av m o |
38 2 |
46 9 |
117 | 80 4 |
| Do rbo lag tte |
||||
|---|---|---|---|---|
| rige Sve |
2 3 10 |
99 226 |
2 0 54 |
98 152 |
| tie d tan var av m o |
97 | 2 1 01 |
36 3 |
– |
| kla nd Tys |
2 3 22 |
110 72 8 |
2 2 94 |
105 06 0 |
|---|---|---|---|---|
| tie d tan var av m o |
157 | 1 6 00 |
||
| Bel ien g |
1 6 19 |
25 618 |
1 2 85 |
26 590 |
| tie d tan var av m o |
37 | |||
| Fin lan d |
1 3 97 |
38 827 |
1 1 75 |
38 06 3 |
| tie d tan var av m o |
||||
| rbr itan nie Sto n |
1 4 50 |
36 30 5 |
1 4 75 |
45 142 |
| d tie tan var av m o |
||||
| Da ark nm |
1 3 96 |
15 48 8 |
1 2 97 |
26 93 1 |
| tie d tan var av m o |
356 | 798 | ||
| No rge |
1 0 91 |
40 614 |
98 1 |
39 121 |
| d tie tan var av m o |
196 | |||
| sla nd Rys |
89 4 |
6 3 89 |
58 1 |
4 3 83 |
| tie d tan var av m o |
||||
| lan d Est |
815 | 4 2 84 |
755 | 4 4 03 |
| tie d tan var av m o |
104 | |||
| tla nd Let |
576 | 370 | 634 | 22 5 |
| d tie tan var av m o |
||||
| Lita uen |
146 | 182 | ||
| tie d tan var av m o |
||||
| Pol en |
4 1 39 |
|||
| d tie tan var av m o |
||||
| Irla nd |
1 6 83 |
|||
| tie d tan var av m o |
||||
| alt Tot |
17 83 0 |
38 1 9 08 |
16 36 0 |
397 18 9 |
| tie d tan var av m o |
479 | 2 5 70 |
1 0 30 |
3 3 06 |
Ledande befattningshavares anställningsvillkor
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2008 (300). Beloppet utgör del av det totala styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2008 utgått med sammanlagt 677 TSEK (550). Ledamöterna Christian W Jansson och Alf Tönnesson har erhållit 150 TSEK vardera, Ulrika Eriksson har erhållit 175 TSEK. Anna Söderblom har erhållit 50 TSEK, Patrick Holm 102 TSEK och Arvid Gierow 50 TSEK. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2008 har utgått en fast lön om 2 601 TSEK (2 785) samt bilförmån till ett värde av 118 TSEK (115). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2008 har en rörlig ersättning på 382 TSEK (0) utgått. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 25 procent av den fasta lönen. Under 2008 har pensionspremie utgått med 666 TSEK (613). Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra pers oner, har under 2008, utgått en sammanlagd fast lön om 7 121 TSEK (6 671) jämte bilförmån till ett värde av 388 TSEK (325). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2008 har en rörlig ersättning på 1 057 TSEK utgått (580). Pensions förmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. Under 2008 har pensionspremie utgått med 1 023 TSEK (868).
Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6–24 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 3–24 månader.
I enlighet med bolagsstämmans beslut 2005 har optionsrätter sålts till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt 300 000 aktier varav 295 000 optionsrätter förvärvats av ledande befattningshavare. Under året har 96 000 optioner för fallit. Kvarvarande utestående optioner uppgår till 204 000. Värdet på optionerna har fastställts med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell.
Inom styrelsen finns en ersättningskommitté i vilken ingår styrelsens ordförande jämte ytterligare en styrelseledamot. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
I beloppet för Kostnad sålda varor ingår omstruktureringskostnader för besparings- och åtgärdsprogram med 0 TSEK (18 000).
Ersättning till PricewaterhouseCoopers för utförd revision och andra uppdrag utgjordes av följande belopp:
| 20 | 20 |
|---|---|
| 08 | 07 |
| 2 3 | 2 6 |
| 75 | 32 |
| 1 3 | 2 9 |
| 13 | 69 |
| 3 6 | 5 6 |
| 88 | 01 |
I beloppet för Försäljningskostnader ingår omstruktureringskostnader för besparings- och åtgärdsprogram med 0 TSEK (1 600).
I beloppet för Administrationskostnader ingår omstruktureringskostnader för besparings- och åtgärdsprogram med 0 TSEK (2 100).
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| För del ade läg ing stil lg ång pe r an gn |
||
| Öv riga im iell nlä nin illg ång ter gst ma a a gg ar |
745 | 77 5 |
| der h m ark anl nin Byg ägg gna oc gar |
8 6 83 |
7 8 16 |
| ski h t ekn iska läg ing Ma ner oc an gn ar |
74 743 |
78 02 1 |
| erk h in llat Inv arie ion ent tyg sta r, v oc er |
10 48 1 |
5 7 55 |
| Tot alt |
94 652 |
92 36 7 |
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| del ade r fu nkt ion För pe |
||
| d f sål da Kos ör tna var or |
83 312 |
86 594 |
| sälj kos der För nin tna gs |
1 5 28 |
1 6 63 |
| Ad min istr atio nsk nad ost er |
9 8 12 |
4 1 10 |
| alt Tot |
94 652 |
92 36 7 |
I beloppet för Övriga rörelseintäkter ingår realisationsvinst vid för säljning av anläggningstillgångar med 13 653 TSEK (12 700).
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balans-
| dag enl igt följ and en e: |
||
|---|---|---|
| 20 08 |
20 07 |
|
| fall För ill b lnin ino tt å er t eta g m e r |
48 289 |
47 627 |
| fall ill b lnin För er t eta g s ena re |
||
| år n in fe m å än ett me om r |
131 48 4 |
145 64 3 |
| fall ill b lnin n f år För re ä er t eta g s ena em |
42 126 |
51 112 |
| alt Tot |
22 1 8 99 |
244 38 2 |
| ifte Lea sin nde tio nel la gav g r av see op era |
||
| lea sin tal har erla ed följ and e b elo gts gav m pp : |
49 47 1 |
47 06 2 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| Rän tei kte ntä r |
5 0 71 |
4 3 95 |
| luta kur sdi ffe å f ina nsi ella fo rdr ing Va ren ser p ar |
–18 5 |
4 2 72 |
| alt Tot |
4 8 86 |
8 6 67 |
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| ted el i år nsi kos der Rän ets tna pe ons |
–6 510 |
–7 100 |
| tek nad Rän övr iga ost er, |
–52 03 5 |
–4 1 7 04 |
| luta kur sdi ffe å f ella sk uld Va ina nsi ren ser p er |
1 3 36 |
–6 750 |
| Öv fin riga iell a k nad ost ans er |
–1 84 7 |
–8 92 |
| alt Tot |
–59 05 6 |
–5 6 4 46 |
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| Ak ll sk tue att |
–8 741 |
–13 98 3 |
| kju sk Up ten att ps |
–9 11 |
17 627 |
| Tot alt |
–9 652 |
3 6 44 |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt tabellen på nästa sida.
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| t fö Res ulta kat t re s |
20 140 |
12 251 |
| Ink kat t b kna d e nlig sts erä t om ion ella sk r fö nat att tse esa r ktiv e la nd res pe |
–5 84 0 |
–3 67 5 |
| Ska end tt a vse e: |
||
| tid kat – ju ring iga re å ste t av rs s |
–3 738 |
0 |
| j s kat likt iga int äkt tep – e er |
2 7 69 |
0 |
| vrig j av dra illa kos der – ö tna a e gsg |
–2 70 1 |
–12 91 6 |
| j bal de för lus dra tav – e ans era g |
0 | –1 110 |
| Eff ekt dra de ska än tte sat av ser |
–15 0 |
–22 33 4 |
| Bal dov tid erin isn ing iga ans g a v re av re |
||
| fö ej r edo vis ade rlus dra tav g |
8 | 43 679 |
| Ska nlig sul räk nin tt e t re tat gen |
–9 652 |
3 6 44 |
För inkomståren 2005 och 2006 har skriftväxling med skatte myndigheten påbörjats avseende utnyttjande av förlustavdrag i Danmark, som på grund av tidsbegränsning varit på väg att förfalla. Yrkat avdrag uppgår till 11,7 MSEK vilket motsvaras av en skatt om 3,3 MSEK.
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| Öv riga rels ein täk rö ter |
1 5 61 |
2 1 88 |
| Öv riga rels kos der rö tna |
–5 202 |
–3 553 |
| tein täk och lik de Rän ter nan ulta tpo ste ot 1 1 res r, n |
–18 5 |
4 2 72 |
| tek nad ch likn and Rän ost er o e ulta tpo ste ot 1 2 res r, n |
1 3 36 |
–6 750 |
| alt Tot |
–2 49 0 |
–3 84 3 |
Vid beräkning av resultat per aktie före utspädning divideras resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| ulta r h änf örl till Res m ä igt t so der bo lag ak tieä ets mo gar e |
10 44 8 |
15 54 1 |
| sni ttli al Vä gt gt ant gen om stå end akt ier (tu tal) ute tam e s sen |
13 128 |
13 079 |
| ulta ktie fö ädn ing Res t p tsp , SE K er a re u |
0,8 0 |
1,1 9 |
Vid beräkning av resultat per aktie efter utspäd ning antas samtliga utestående optioner ha blivit utnyttjade för teckning av aktier.
| 20 07 |
|
|---|---|
| 10 44 8 |
15 54 1 |
| 0 | 112 |
| 10 44 8 |
15 653 |
| 13 128 |
13 079 |
| 204 | 30 0 |
| 13 332 |
13 379 |
| 0,7 8 |
1,1 7 |
| 20 08 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| åen de kaf fni den Ing vär ans ngs |
353 13 6 |
34 2 8 54 |
| Ink /fö öp rvä rv |
41 593 |
0 |
| ffe Va luta kur sdi ren ser |
31 287 |
10 282 |
| åen de kaf fni den Utg vär ans ngs |
42 6 0 16 |
353 13 6 |
Goodwill avseende förvärv av 20 procent av Lober Druck und Kuvert GmbH den 31 december 2008 är preliminär och kommer slutligen att fastställas under 2009.
Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE).
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet inte kommer växa från dagens nivå. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,1 procent efter skatt ( cirka 14 procent före skatt) och en tillväxttakt om 1,5–2 procent utöver för väntad inflationstakt. Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och åter speglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet och Östeuropa. Nedskrivningstestet visar att någon nedskrivning av goodwillvärden ej erfordras.
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| åen de kaf fni den Ing vär ans ngs |
17 558 |
20 728 |
| Ink /fö öp rvä rv |
204 | 1 0 88 |
| sälj För nin /ut ing g ran ger |
–14 5 |
–4 90 2 |
| ssif Om kla ice ring ar |
15 | –15 |
| Va luta kur sdi ffe ren ser |
1 9 45 |
659 |
| åen de kaf fni den Utg vär ans ngs |
19 577 |
17 558 |
| åen de ack ule rad vsk rivn ing Ing um e a ar |
–14 30 7 |
–16 97 0 |
|---|---|---|
| sälj För nin /ut ing gar ran ger ar |
135 | 4 6 61 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
–1 974 |
–1 223 |
| Åre vsk rivn ing ts a ar |
–74 5 |
–77 5 |
| åen de ack ule rad vsk rivn ing Utg um e a ar |
–16 89 1 |
–14 30 7 |
| åen de lan enl igt rde Utg tvä p res |
2 6 86 |
3 2 51 |
Övriga immateriella anläggningstillgångar omfattar i huvudsak dator programvaror jämte licensavgifter för datorprogramvaror. Årets avskrivningar om 745 TSEK (775) har i koncernresultaträkningen redovisats bland administrationskostnaderna.
Byggnader, mark och markanläggning
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| kaf fni Ing åen de den vär ans ngs |
294 70 7 |
256 86 7 |
| Ink /fö öp rvä rv |
1 1 52 |
15 79 5 |
| sälj nin ing För /ut g ran ger |
–33 6 |
– |
| kla ssif Om ice ring ar |
106 | 2 0 63 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
42 650 |
19 98 2 |
| Utg åen de kaf fni den vär ans ngs |
338 27 9 |
294 70 7 |
| åen de ack ule rad vsk rivn ing Ing um e a ar |
–74 72 6 |
–6 3 3 63 |
| sälj För nin /ut ing gar ran ger ar |
136 | – |
| ffe Va luta kur sdi ren ser |
–14 11 9 |
–3 547 |
| Åre vsk rivn ing ts a ar |
–8 68 3 |
816 –7 |
| åen de ack ule rad vsk rivn ing Utg um e a ar |
–9 7 3 92 |
–74 72 6 |
| de ack ule rad eds kriv Ing åen nin um e n gar |
–9 149 |
–9 05 0 |
| ffe Va luta kur sdi ren ser |
–34 8 |
–9 9 |
| åen de ack ule rad eds kriv nin Utg um e n gar |
–9 49 7 |
–9 149 |
| åen de lan enl igt rde Utg tvä p res |
23 1 3 90 |
210 83 2 |
| ark Va rav m |
43 69 0 |
37 893 |
Maskiner och andra tekniska anläggningar
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| kaf fni Ing åen de den vär ans ngs |
1 2 07 94 7 |
1 2 04 311 |
| Ink /fö öp rvä rv |
22 782 |
27 974 |
| sälj nin ing För /ut g ran ger |
–3 5 0 76 |
–39 08 4 |
| kla ssif Om ice ring ar |
13 070 |
5 0 03 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
61 797 |
9 7 43 |
| Utg åen de kaf fni den vär ans ngs |
1 2 70 520 |
1 2 07 94 7 |
| åen de ack ule rad vsk rivn ing Ing um e a ar |
–8 34 44 5 |
–78 0 6 62 |
|---|---|---|
| sälj nin ing För /ut gar ran ger ar |
30 699 |
44 60 1 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
–34 11 8 |
–2 1 1 60 |
| ssif Om kla ice ring ar |
–12 42 0 |
797 |
| Åre vsk rivn ing ts a ar |
96 8 –74 |
–78 02 1 |
| åen de ack ule rad vsk rivn ing Utg um e a ar |
–9 25 252 |
–8 34 44 5 |
| åen de lan enl rde Utg igt tvä p res |
34 5 2 68 |
373 50 2 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| åen de kaf fni den Ing vär ans ngs |
23 0 4 90 |
22 5 8 08 |
| /fö Ink öp rvä rv |
6 6 61 |
9 5 17 |
| sälj nin /ut ing För g ran ger |
–12 16 7 |
–13 78 0 |
| kla ssif ice ring Om ar |
34 9 |
2 1 76 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
14 824 |
6 7 69 |
| åen de kaf fni den Utg vär ans ngs |
240 15 7 |
23 0 4 90 |
| åen de ack ule rad vsk Ing rivn ing um e a ar |
–19 7 0 08 |
–19 7 7 50 |
|---|---|---|
| För sälj nin /ut ing gar ran ger ar |
11 58 5 |
12 70 6 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
–12 82 7 |
–6 234 |
| kla ssif ice ring Om ar |
–10 2 |
34 |
| Åre vsk rivn ing ts a ar |
–10 48 1 |
–5 755 |
| de ack ule rad vsk Utg åen rivn ing um e a ar |
–20 8 8 33 |
–19 7 0 08 |
| Utg åen de lan enl igt rde tvä p res |
31 324 |
33 48 2 |
Koncernen har den 31 december 2008 inga kvarvarande finansiella leasingavtal.
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| kaf fni Ing åen de den vär ans ngs |
55 42 0 |
72 88 2 |
| kon kt Lös ta tra |
–6 3 6 81 |
–19 31 0 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
8 2 61 |
1 8 48 |
| åen de kaf fni den Utg vär ans ngs |
0 | 55 42 0 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| Ing åen de ack ule rad vsk rivn ing um e a ar |
–20 69 0 |
–16 33 0 |
| kon kt Lös ta tra |
810 57 |
10 155 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
– 1 5 4 71 |
–8 54 |
| Åre vsk rivn ing ts a ar |
–2 1 6 49 |
–13 66 1 |
| åen de ack ule rad vsk Utg rivn ing um e a ar |
0 | –20 69 0 |
| Utg åen de lan enl igt rde tvä p res |
0 | 34 730 |
| alt Tot |
– | – |
|---|---|---|
| Sen fe m å än are r |
– | – |
| m f Sen ino år än et t m are en em |
– | – |
| tt å Ino m e r |
– | – |
| gav g har fö ljan de för fall oti dp unk ter : |
20 08 -12 -31 |
2 00 8-1 2-3 1 |
| ida inim ilea sin ifte Fra mt m r |
vär | Nu vär |
| No min ella den |
den |
| No min ella den vär |
Nu den vär |
|
|---|---|---|
| ida inim ilea sin ifte Fra mt m gav g r har fö ljan de för fall oti dp unk ter : |
20 07- 12- 31 |
20 07- 12- 31 |
| tt å Ino m e r |
15 519 |
12 129 |
| m f Sen än ino år et t m are en em |
8 1 59 |
1 2 88 |
| fe Sen m å än are r |
– | – |
| alt Tot |
23 678 |
13 417 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| kaf fni Ing åen de den vär ans ngs |
3 3 61 |
9 5 27 |
| der år ned lag da kos der /fö Un et tna rvä rv |
32 314 |
3 9 90 |
| kla ssif ice ring Om ar |
–1 00 6 |
–9 339 |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
132 | –8 17 |
| åen de bal Utg ans |
34 80 1 |
3 3 61 |
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| Ing åen de bal ans |
36 34 3 |
7 7 20 |
| För vär v |
– | 25 04 6 |
| ulta del Res tan |
4 8 41 |
3 4 71 |
| kla ssif ice ring til l do rbo lag Om tte |
–39 78 0 |
– |
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
4 8 86 |
106 |
| Utg åen de bal ans |
6 2 90 |
36 34 3 |
I posten andelar i intresseföretag ingår goodwill med 4 066 TSEK (28 890). Per den 31 december 2008 förvärvades ytterligare 20 procent av andelarna i Lober Druck und Kuvert GmbH. Totalt innehav i bolaget uppgår därefter till 70 procent.
| Org ani ion sat s |
||||
|---|---|---|---|---|
| lag Bo |
num me r |
Sät e |
kap ital Ins ats |
kfö ärd Bo rt v e |
| elo Ltd No Env va pes |
28 89 578 |
Lei hto ard orb rita nni n B , St g en uzz |
GB P 5 0 |
6 2 90 |
| alt Tot |
6 2 90 |
Koncernens andelar i intresseföretag till och med 2008-12-31 var som följer:
| Till ång g ar |
Sku lde r |
Intä kte r |
Vin st |
Ska tt |
Äg nde l, % ara |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| elo Ltd No Env va pes |
4 8 54 |
2 0 22 |
798 11 |
23 0 |
88 | 50 |
| Lob ck und mb Dru Ku t G H er ver |
44 25 1 |
6 4 17 |
1 7 18 |
50 |
Per den 31 december 2008 förvärvades ytterligare 20 procent av andelarna i Lober Druck und Kuvert GmbH. Ägarandelen uppgår därefter till 70 procent. Därefter är Lober Druck und Kuvert GmbH klassificerat som dotterbolag.
| lag Bo |
ani ion Org sat s num me r |
Sät e |
kap ital Ins ats |
kfö ärd Bo rt v e |
|---|---|---|---|---|
| het Bo Fas tig KB ng er |
96 96 55- 576 3 |
ckh olm Sto , Sv erig e |
TSE K 1 00 0 |
1 0 00 |
| Bo Ca li S wia t K ert ng op |
28 628 1 |
Poz , Po lan d nan |
TEU R 3 7 |
40 4 |
| Öv rigt |
7 | |||
| alt Tot |
4 1 11 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| efo Up kju sk rdr ing 2 tna att ps ar |
00 8-1 2-3 1 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|
| sk all jas ef åna utn ytt ter er ä n 1 2 m – s om m |
der 69 00 0 |
52 79 0 |
| sk all jas ino må nad utn ytt 12 – s om m er |
2 0 23 |
5 5 00 |
| 71 023 |
58 29 0 |
| sk all jas ef 2 m åna der 13 utn ytt ter er ä n 1 – s om m – |
–18 0 51 |
|
|---|---|---|
| sk all jas ino må nad utn ytt 12 – s om m er |
–1 00 0 |
–1 00 0 |
| –14 74 8 |
–19 51 0 |
|
| efo Ne sk rdr tto att an |
56 275 |
38 78 0 |
| Vid år bö rjan ets |
38 78 0 |
21 493 |
|---|---|---|
| luta kur sdi ffe Va ren ser |
7 4 64 |
–75 2 |
| v d erf För vär öre ott tag v a |
–1 46 4 |
– |
| Red ovi sni i re sul räk nin tat ng gen |
–9 11 |
17 627 |
| Ska dov isas i e ka ital tt s get om re p |
12 40 6 |
412 |
| Vid år slu ets t |
56 275 |
38 78 0 |
| kju sk efo rdr Up ten att ps an |
||
|---|---|---|
| lus dra För tav g |
102 61 0 |
94 352 |
| Imm riel la a nlä nin illg ång ate gst gg ar |
47 | 14 39 5 |
| iell nlä nin illg ång Ma ter gst a a gg ar |
–34 18 1 |
5 9 89 –5 |
| sio Pen ner |
4 2 59 |
3 2 02 |
| Öv kill nad riga orä te mp ra s er |
–1 712 |
2 3 30 |
| alt Tot |
71 023 |
58 29 0 |
| För lus dra tav g |
–20 45 1 |
–5 85 8 |
|---|---|---|
| riel la a nlä nin illg ång Imm ate gst gg ar |
3 0 51 |
3 0 42 |
| iell nlä nin illg ång Ma ter gst a a gg ar |
29 45 8 |
21 69 6 |
| Pen sio ner |
–1 352 |
–1 49 5 |
| Öv riga kill nad te orä mp ra s er |
4 0 42 |
2 1 25 |
| alt Tot |
748 14 |
19 510 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland. Ett antal åtgärder framförallt för att sänka kostnaderna och effek-
tivisera verksamheten har genomförts under de senaste åren.
Dessa åtgärder har varit framgångsrika. Tillsammans med tidigare företagsförvärv som kompletterats under året med förvärv av 20 procent av Lober Druck und Kuvert GmbH ges ytterligare möjligheter till utnyttjande av befintliga förlustavdrag i Tyskland. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| åen de bal Ing ans |
14 752 |
10 38 0 |
| änd ring der år För et un |
5 4 99 |
4 3 72 |
| åen de bal Utg ans |
20 251 |
14 752 |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 549 796 TSEK (1 603 507) Av varulagervärdet har 655 TSEK värderats till nettoförsäljningsvärde (314). Varulagret har under året skrivits ned med 1 128 TSEK (2 006).
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| ndf ord Ku ring ar |
277 93 2 |
312 89 5 |
| fö Min ing us: re ser ver r |
||
| dem ins kni i fo rdr ing vär ng ar |
99 6 –7 |
–12 76 2 |
| ndf ord ring Ku tto ar – ne |
269 93 6 |
30 0 1 33 |
Redovisade belopp, per valuta, för
| for fö kon s k und dri ljan de r är cer nen nga : |
20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|
| SEK | 38 86 3 |
40 374 |
| GB P |
59 537 |
92 102 |
| EU R |
152 71 5 |
121 41 2 |
| dra luto An va r |
26 817 |
59 00 7 |
| Sum ma |
277 93 2 |
312 89 5 |
| änd ring i re fö säk För ar ser ven r o ra kun dfo rdr ing m f ölje ar ä r so r: |
20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|
| Per 1 j ari anu |
12 762 |
12 707 |
| för a fo Res erin äkr rdr ing erv g os ar |
1 0 39 |
322 |
| For dri m h kriv its bo rt nga r so ar s und er å ej ind rivn ing sba ra ( –) ret som |
–5 34 9 |
–26 7 |
| Åte rfö rda ttja de bel tny ou op p |
–4 56 |
– |
| de ber Per 31 cem |
7 9 96 |
12 762 |
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik:
| ed kr edi Mo tin tpa rte ext tra r m ern g |
20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|
| AA A |
27 324 |
23 60 5 |
| AA | 4 9 88 |
5 0 57 |
| A | 586 | 63 5 |
| B | 523 | 508 |
| BB | – | 64 |
| BB B |
163 | 1 0 79 |
| kun der Gru 1 n pp ya |
1 7 42 |
4 6 00 |
|---|---|---|
| efin Gru 2 b tlig a k und uta pp er n för tid iga re b lnin lse eta gs sum me r |
224 70 7 |
23 6 9 17 |
| Gru 3 b efin tlig a k und d v issa pp er me tid iga teb livn a b lnin dä r al la eta re u gar |
||
| bliv bet aln har åt ful lt u ing its ute t na ar erv unn |
9 9 03 |
27 66 8 |
| ku ndf ord Sum ring ma ar |
269 93 6 |
30 0 1 33 |
Per 31 december 2008 var kundfordringar uppgående till 13 216 TSEK (11 718) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| kun dfo rdr ing ar f år ned ram g an : |
20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|
| dre må nad Min än 3 er |
8 7 04 |
8 4 47 |
| ill 6 der 3 t åna m |
2 3 19 |
2 0 59 |
| Me 6 må nad r än er |
2 1 93 |
1 2 12 |
| Sum ma |
13 216 |
11 718 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| fris Lån tig g a |
||
| klå Ban n |
590 96 6 |
534 91 6 |
| 590 96 6 |
534 91 6 |
|---|---|
| Ch eck räk nin kre dite gs r |
66 99 4 |
129 47 3 |
|---|---|---|
| klå Ban n |
51 34 3 |
62 217 |
| 118 33 7 |
191 69 0 |
|
| Sum lån ing ma up p |
709 30 3 |
726 60 6 |
| llan och år Me 1 2 |
101 25 6 |
103 46 7 |
|---|---|---|
| llan och år Me 2 5 |
2 7 30 |
53 95 1 |
| år Me r än 5 |
48 6 9 80 |
377 49 8 |
| 590 96 6 |
534 91 6 |
| rtib la s kul deb Ko 20 02/ 20 07 nve rev |
20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|
| Em itte bel eck nal rat p t nat op av pe rso en |
– | 21 118 |
| der år kon ing til l ak tie Un et ter ver r |
– | 109 –1 |
| kfö rd kap ital rab Bo att |
– | –6 284 |
| der år kos dsf örd ka ital rab Un et tna att p |
– | 628 |
| der bet alt bel Un år et å ter op p |
– | –14 35 3 |
| Utg åen de bal ans |
– | 0 |
| Ch eck räk kre dit nin gs |
4,7 4 % |
5,0 0 % |
|---|---|---|
| An lån ing nan up p |
5,6 1 % |
5,3 9 % |
| Öv riga lån fris tig kul der g a s |
0,0 0 % |
0,0 0 % |
| val m f ölje , är 20 08 -12 -31 20 07- uta so r: SEK 185 40 6 EU R 418 78 4 GB 104 83 9 P |
726 60 6 |
709 30 3 |
|
|---|---|---|---|
| 27 159 |
274 r |
dra luto An va |
|
| 37 2 141 |
|||
| 478 07 5 |
|||
| 80 00 0 |
|||
| 12- 31 |
| n h ar f ölja nde ej Ko nce rne |
||
|---|---|---|
| de kre dit fac ilite ja utn ytt ter : |
2 00 8-1 2-3 1 |
20 07- 12- 31 |
| Rör lig rän ta: |
||
| – lö ino tt å ut per m e r |
– | 9 8 33 |
| – lö ef tt å ut ter er ä per m n e r |
378 10 7 |
30 8 5 61 |
| Fas t rä nta |
||
| – lö ino tt å ut per m e r |
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland, Norge och Belgien och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| må nsb da lan För äm sio est pen nsp er |
134 62 6 |
126 52 4 |
| Lön esk h li kna de ska att tte oc r |
–15 4 |
237 |
| sku ld i ba lan kni Ne tto srä nge n |
134 2 47 |
126 76 1 |
| bal räk har be räk nlig t fö ljan de nin nat ans g s e : |
||
|---|---|---|
| det fo nde rad e fö likt els Nu vär av rp er |
55 173 |
55 590 |
| För val tni tillg ång klig ärd ngs arn as ver a v e |
–4 5 6 51 |
–4 2 2 61 |
| det of der ade fö likt els Nu vär av on rp er |
149 19 3 |
132 22 7 |
| dov isad ktu arie lla v inst er ( +), Ore e a |
||
| och fö rlus (– ) ter |
–24 24 3 |
–18 79 5 |
| sku ld, för nsb da lan Ne må sio tto est äm pen nsp er |
134 47 2 |
126 76 1 |
De belopp som redovisas i koncernens
| ulta kni är f ölja nde trä res ng : |
||
|---|---|---|
| der nde tj öri Kos tna äns tg av see ng und inn de år er eva ran |
3 9 98 |
4 1 22 |
| tek nad Rän ost |
8 6 05 |
9 0 06 |
| å fö För tad kas tni ltn ing stil lg ång vän av ng p rva ar |
–2 09 5 |
–1 90 6 |
| lus (+ ) e ller vin r (– ) p å För ter ste |
||
| red ring ch leri uce ar o reg nga r |
89 0 |
–6 64 |
| ko ade r fö r fö åns bes da lan Sum täm stn ma rm p er |
11 39 8 |
10 558 |
| ala kos der edo Tot nsi vis i tna pe ons so m r as är f kon sul räk nin ölja nde tat |
||
| cer nen s re g : Sum ko ade r fö r fö åns bes da lan stn täm ma rm p er |
39 8 11 |
10 558 |
| ko ade r fö ifts bes da lan Sum stn täm ma r av g p er |
18 06 4 |
20 46 6 |
| der fö rsk ild lön esk h Kos r sä tna att oc |
||
| avk kat nin ast t gss |
3 7 17 |
2 7 24 |
Summa pensionskostnad 33 179 33 748
| der för del i ko Kos tna na as nce rne ns ulta kni å fö de trä ter |
20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|
| ljan res ng p pos : d f Kos sål da tna ör var or |
18 694 |
17 99 9 |
| För sälj nin kos der tna gs |
3 8 54 |
4 6 50 |
| Ad min istr atio nsk nad ost er |
4 1 21 |
3 9 99 |
| Fin iell a k nad ost ans er |
6 5 10 |
7 1 00 |
| kos d Sum nsi tna ma pe ons |
33 179 |
33 748 |
| sku ld v id å s b Ne örj tto ret an |
126 76 1 |
124 60 4 |
|---|---|---|
| kos der dov isad ltat räk Ne i r nin tto tna re esu gen |
11 39 8 |
10 558 |
| fö Utb lnin åne eta gar av rm r |
–8 539 |
–7 89 9 |
| Till skj ede l fr ån arb iva til l utn ets a m g ren |
||
| fon der ade lan p er |
–2 923 |
–1 579 |
| luta kur sdi ffe å u tlä nds ka lan Va ren ser p p er |
7 7 75 |
1 0 77 |
| sku ld v id å s sl Ne tto ret ut |
134 47 2 |
126 76 1 |
| Dis kon ing srä ter nta |
5,0 % |
4,9 % |
|---|---|---|
| tad kas å fö ltn stil lg ång För vän tni ing av ng p rva ar |
5,3 % |
5,8 % |
| å fö Fak tisk kas tni ltn ing stil lg ång av ng p rva ar |
3,5 % |
4,0 % |
| ida år liga lö kni Fra mt neö nga r |
2,9 % |
3,5 % |
| ida år liga nsi ökn ing Fra mt pe ons ar |
% 2,6 |
% 2,6 |
| alo Per ätt nin son ms g |
3,5 % |
3,5 % |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 889 TSEK (729 TSEK) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 procent (152 procent).Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Övriga avsättningar på 7 118 TSEK (11 525) utgör huvudsakligen skillnad mellan marknadsmässig hyra och avtalad hyra i bolag i Tyskland. Av ovanstående avsättningar utgör långfristig del 5 808 (9 631) och kortfristig 1 310 TSEK (1 894).
| late rad lup kos der Lön tna ere e u pp na |
67 651 |
65 760 |
|---|---|---|
| Öv riga lup kos der tna up p na |
78 212 |
54 213 |
| alt Tot |
145 86 3 |
119 97 3 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| för Av nde nsi likt els see pe ons p er |
||
| inte ckn ing För eta gs ar |
20 00 0 |
20 00 0 |
| nde sk uld ill k red itin stit Av er t ut see |
||
| Ak tie r i d erb ola ott g |
40 2 5 67 |
359 49 0 |
| ckn För inte ing eta gs ar |
218 13 8 |
28 5 6 21 |
| Fas tig het sin kni tec nga r |
10 832 |
30 0 5 94 |
| Om tni tillg ång sät ngs ar |
– | 126 64 2 |
| alt Tot |
651 53 7 |
1 0 92 347 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| rig het An FP G sva |
1 2 29 |
1 1 96 |
| Öv rsfö rbi nde lse riga an sva r |
1 1 62 |
49 3 |
| Tot alt |
2 3 91 |
1 6 89 |
| Säk ring s- |
Om räk nin gs- |
Om der ing vär |
Sum ma |
|---|---|---|---|
| res erv |
res erv |
tillg ång av ar |
res erv er |
| 0 | –3 527 |
– | –3 527 |
| –3 36 1 |
–3 36 1 |
||
| 0 | 26 45 5 |
26 45 5 |
|
| 0 | 94 1 |
– | 94 1 |
| 0 | 20 508 |
– | 20 508 |
| 0 | 20 508 |
– | 20 508 |
| 1 9 35 |
1 9 35 |
||
| –13 69 3 |
–13 69 3 |
||
| –15 60 0 |
–15 60 0 |
||
| – | 68 373 |
– | 68 373 |
| 3 8 34 |
14 34 1 |
– | 18 175 |
| –9 859 |
87 622 |
1 9 35 |
79 698 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2008 till 13 128 227 (2007:13 128 227) med ett kvotvärde av 10 kronor per aktie (2007: 10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Bong Ljungdahl AB har i juni 2005 sålt teckningsoptioner till personal i koncernledningen. Optionerna berättigar till nyteckning av sammanlagt 300 000 aktier varav optioner som berättigat till teckning av 250 000 aktier har förvärvats av ledningspersonal. Under 2007 förvärvades 45 000 optioner av nytillkomna ledande befattningshavare. Verkligt värde för de förvärvade optionerna har med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell fastställts till 2,32 kronor per option. En sammanlagd summa om 104 TSEK har inbetalats och tillförts eget kapital. Teckning av aktier med stöd av optionsrätterna skall äga rum 1 juli 2008–30 juni 2009 (serie B) och 1 juli 2008– 30 juni 2010 (serie C). Under året har 96 000 optioner (serie A) förfallit.
Serie B omfattar 102 000 optionsrätter och teckningskursen har fastställts till 63 kronor.
Serie C omfattar 102 000 optionsrätter och teckningskursen har fastställts till 73 kronor.
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| Vin r vi d a trin ste vyt g a v |
||
| iell nlä illg ång nin ter gst ma a a gg ar |
–4 303 |
–10 48 6 |
| För änd ring tni sät av nga r |
–5 40 7 |
3 2 81 |
| Om räk nin dif fer ch igt övr gs ens er o |
68 1 4 |
–8 04 5 |
| alt Tot |
–8 242 |
–15 25 0 |
| rks het För /ve eta g am |
ktio Tra nst nsa yp |
Äg nde l ara |
lide d Ko ring eto nso sm |
ktio idp unk Tra nst t nsa |
|---|---|---|---|---|
| OA O A s, R lan d rom aru yss |
Ak tief örv ärv |
100 % |
För den vär eto vsm |
08 06 01 |
| VO tio nal cka ing So lut ion .O. olla nd ET Inte Pa s V F, H rna g |
Ak tief örv ärv |
% 88 |
den För vär eto vsm |
08 06 01 |
| Lob ck und mb kla nd Dru Ku t G H, Tys er ver |
Ak tief örv ärv |
70 % |
den För vär eto vsm |
08 123 1 |
| kill bes tår fö ljan de kom Kö ing ter pes en av po nen : |
|
|---|---|
| Ko bet alt nta nt |
4 5 45 |
| Öv nde lån ert aga av |
19 84 8 |
| nla d k esk illin Sam öp ma g g |
24 393 |
| rkli de för vad illg ång Ve vär vär gt e t av ar |
–24 39 3 |
| odw ill Go |
0 |
| tillg ång ch sku lde De ar o r so m |
rkli Ve gt |
För vär vat |
|---|---|---|
| ing ick i fö r fö ljan de rvä t ä rve : |
de vär |
bo kfö ärd rt v e |
| iell nlä illg Ma nin ång ter gst a a gg ar |
15 43 1 |
15 43 1 |
| Va rula ger |
185 | 185 |
| dri For nga r |
2 8 97 |
2 8 97 |
| Lik vid ede l a m |
130 | 130 |
| för kju sk Av sät tni ten att ng up ps |
–1 46 4 |
0 |
| rtfr sku lde Ko isti ga r |
–10 7 |
–10 7 |
| För vad oti llg ång vär ett e n ar |
22 752 |
18 536 |
| lera d k esk illin Ko nta nt öp reg g |
4 5 45 |
|
| Lik vid ede l i f bo lag örv ärv at a m |
–13 0 |
|
| För änd ring i k s li kvi da on cer nen |
||
| fö del vid rvä t me rve |
4 4 15 |
| VO ET Inte tio nal Pa cka ing So lut ion rna g |
s V .O. F, H olla nd |
|
|---|---|---|
| Kö kill ing bes tår fö ljan de kom pes en av |
ter po nen : |
|
| bet alt Ko nta nt |
4 6 17 |
|
| nla d k esk illin Sam öp ma g g |
4 6 17 |
|
| rkli de för vad illg ång Ve vär vär gt e t av |
ar | 0 |
| Go odw ill |
4 6 17 |
|
| tillg ång ch sku lde De ar o r so m |
rkli Ve gt |
För vär vat |
| ing ick i fö r fö ljan de rvä t ä rve : |
de vär |
bo kfö ärd rt v e |
| iell nlä illg ång Ma nin ter gst a a gg ar |
616 | 616 |
| Va rula ger |
2 8 82 |
2 8 82 |
| rtfr isti for dri Ko ga nga r |
4 9 99 |
4 9 99 |
| Lån | –2 602 |
–2 602 |
| rtfr isti sku lde Ko ga r |
–5 89 5 |
–5 89 5 |
| vad llg ång För vär oti ett e n ar |
0 | 0 |
| lera d k esk illin Ko nta nt öp reg g |
4 6 17 |
|---|---|
| Lik vid ede l i f bo lag örv ärv at a m |
0 |
| änd i k s li kvi da För ring on cer nen |
|
| fö del vid rvä t me rve |
4 6 17 |
Lober Druck und Kuvert GmbH, Tyskland
| kill ing bes tår fö ljan de kom Kö pes en av |
ter po nen : |
|
|---|---|---|
| bet alt Ko nta nt |
0 | |
| Sku ld t ill t idig äg are are |
9 8 28 |
|
| Sam nla d k esk illin öp ma g g |
9 8 28 |
|
| rkli de för vad del til Ve gt vär vär av an av |
lg ång ar |
–1 052 |
| odw ill Go |
8 7 76 |
|
| De tillg ång ch sku lde ar o r so m |
Ve rkli gt |
För vär vat |
| ing ick i fö r fö ljan de rvä t ä rve : |
de vär |
bo kfö ärd rt v e |
| iell nlä nin illg ång Ma ter gst a a gg ar |
5 9 73 |
5 9 73 |
| rula Va ger |
5 9 51 |
5 9 51 |
| Öv tillg ång riga sät tni om ngs ar |
16 34 6 |
16 34 6 |
| rtfr Ko isti sku lde ga r |
–23 00 8 |
–23 00 8 |
| vad oti llg ång För vär ett e n ar |
5 2 62 |
5 2 62 |
| år t idig d a nde l Av äg g are |
–2 63 1 |
|
| Min ori sin tet tre sse |
–1 579 |
|
| för Ve rkli de vad gt vär vär |
||
| and el a illg ång v t ar |
1 0 52 |
Goodwill avseende förvärv av 20 procent av Lober Druck und Kuvert GmbH den 31 december 2008 är preliminär och kommer slutligen att fastställas under 2009.
Om bolaget varit redovisat som dotterbolag under 2008 skulle kon cernens intäkter varit 65 MSEK högre och årets resultat varit 5 MSEK högre.
Statligt stöd har tidigare erhållits av koncernens bolag i Belgien. Under 2008 har inget statligt stöd erhållits.
Bong Belgium erhöll investeringsbidrag under ett antal år fram t o m 1999 samt under 2004. Villkoren förknippade med investeringsbidragen var krav på att öka antalet anställda samt att tillgångarna skulle behållas under 5 år. Vad gäller bidragen erhållna fram t o m 1999 har villkoren uppfyllts. Beträffande bidraget som erhölls 2004, 158 TEUR, kommer troligen inte villkoren att uppfyllas varför Bong Belgium planerar att återbetala bidraget. Erhållna investeringsbidrag redovisas som en förutbetald intäkt och redovisas i resultaträkningen fördelad över tillgångens nyttjandeperiod. Summa erhållna bidrag som redovisades såsom förutbetald intäkt per 31 december 2007 var 108 TEUR (357).
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antagande. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår den långsiktiga avkastningen på de aktuella förvaltningstillgångarna och diskonteringsräntan. Varje förändring av dess antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna fastställs på ett enhetligt sätt och beaktar historisk långfristig av kast ning, tillgångarnas fördelning och bedömningar av framtida långfristig avkastning.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer, som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information lämnas i not 28.
Om den faktiska förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på pensionsförpliktelserna vara 0,2 MSEK högre respektive 0,2 MSEK lägre. Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med 10 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på pensionsförpliktelserna vara uppskattningsvis 12,4 MSEK högre respektive 10,0 MSEK lägre.
Den del av de aktuariella vinsterna eller förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstetid. En justering av diskonteringsräntan med 10 procent skulle således innebära att 5,9 MSEK av ökningen respektive 0,1 MSEK av minskningen av pensionsförpliktelserna resultatförs successivt fr o m 2009.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov före ligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna ovan.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras. Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om 1–1,5 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande cirka 10 procent använts, vilket framgår av not 16.
Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan. • Om den uppskattade tillväxten efter budgetperioden hade varit hälften av den antagna än ledningens bedömning, skulle det samlade återvinningsvärdet minskas med 9 procent.
• Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden hade varit 1,5 procentenheter lägre än grundantagandet om 1,5 procent, skulle det samlade återvinningsvärdet minska med 9 procent.
• Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tillämpats för diskonterade kassaflöden för koncernen hade varit 10 procent högre än grundantagandet om cirka 9 procent, skulle de samlade återvinningsvärdet minska med 20 procent.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet.
Moderbolagets upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterföretagen i Tyskland, Irland, Belgien och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2008 var 470 459 TSEK (151 764). Kursdifferensen uppgående till –15 600 TSEK (–3 361) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen redovisas i Reserver i eget kapital.
På årsstämman den 14 maj 2009 kommer en utdelning avseende 2008 på 1 kr per aktie, totalt 13 128 TSEK, att föreslås.
Bong Ljungdahl AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad. Bong Ljungdahl AB är noterat på OMX Nordiska Börs, Stockholm (Small Cap).
Koncernen hade följande transaktioner med Nova Envelopes Ltd:
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| sälj nde r år För nin et g u |
7 9 74 |
9 9 63 |
| Ink und er å öp ret |
4 0 60 |
8 1 51 |
| Ko rtfr isti for dri å b ala nsd ga nga r p age n |
1 3 78 |
3 1 49 |
Under 2008 har ytterligare 20 procent förvärvats av Lober Druck av Bong RCT GmbH. Innehavet uppgår till 70 procent. Koncernen hade följande transaktioner med Lober Druck und Kuvert GmbH:
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| sälj nde För nin r år et g u |
21 20 5 |
17 98 0 |
| Ink und er å öp ret |
1 9 22 |
692 |
| rtfr isti for dri å b ala nsd Ko ga nga r p age n |
– | 1 9 14 |
| rtfr isti sku lde å b ala nsd Ko ga r p age n |
– | – |
(a) Ändringar av befintliga standarder som har trätt i kraft 2008 IAS 39 (ändring) och IFRS 7 (ändring), "Omklassificering av finansiella instrument" (gäller från 1 juli 2008). Koncernen tillämpar inte ändringen i IAS 39 och IFRS 7 (ändring).
IFRIC 14, "IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan". Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRIC 11, "IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag (exempelvis optioner avseende ett moderföretags aktier). Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Följande tolkning av befintliga standarder är obligatorisk för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare men är inte tillämplig för koncernens verksamhet. IFRIC 12, "Service concession arrangements"
(d) Standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räken skapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men har inte tillämpats i förtid: IAS 23 (Ändring), "Lånekostnader" (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) från den 1 januari 2009.
IAS 1 (Reviderad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (Ändring) från och med den 1 januari 2009. Sannolikt kommer både separat resultaträkning och rapport över totalresultat att presenteras som räkning.
IFRS 2 (Ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 2 (Ändring) från den 1 januari 2009, men den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 32 (Ändring), "Finansiella instrument: Klassificering, och IAS 1 (Ändring), "Utformning av finansiella rapporter" – "Puttable financial instruments and obligations arising on liquidation" (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 32 och IAS 1 (Ändring) från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 39 (Ändring), "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" – "Eligible Hedged Items" (gäller från den 1 juli 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 1 (Ändring), "Första gången IFRS tillämpas" och IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 1 (Ändring) från 1 januari 2009. Denna ändring har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 27 (Reviderad), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (Reviderad) framåtriktat för transaktioner med minoritetsaktieägare från den 1 januari 2010.
IFRS 3 (Reviderad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Reviderad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
IFRS 5 (Ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter" (och den därav följande ändringen av IFRS 1, "Första gången IFRS tillämpas) (gäller från 1 juli 2009). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (Ändring) framåtriktat för alla partiella avyttringar av dotterföretag från den 1 januari 2010.
IAS 23 (Ändring), "Lånekostnader" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) vid aktivering av lånekostnader, framåtriktat från 1 januari 2009.
IAS 28 (Ändring), "Innehav i intresseföretag" (och de därav följande ändringarna i IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar") (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 28 (Ändring) vid prövning av nedskrivningsbehov avseende innehav i dotterföretag och därmed sammanhängande nedskrivningar från den 1 januari 2009.
IAS 36 (Ändring), "Nedskrivning av tillgångar" (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 28 (Ändring) och där så är tillämpligt lämna erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov från den 1 januari 2009.
IAS 38 (Ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (Ändring) från 1 januari 2009.
IAS 19 (Ändring) , "Ersättningar till anställda" (gäller från 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 19 (Ändring) från 1 januari 2009.
IAS 39 (Ändring), "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" (gäller från den 1 januari 2009). Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IAS 1 (Ändring), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncern ens finansiella rapporter.
Det finns ett antal mindre ändringar1 i IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar", IAS 8, "Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel", IAS 10, "Händelser efter balansdagen", IAS 18, "Intäkter", och IAS 34, "Delårsrapportering", som ingår i IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008 (ej behandlade ovan). Det är osannolikt att ändringarna kommer att ha någon inverkan på koncernens redovisning och de har därför inte analyserats i detalj.
IFRIC 16"Hedges of a net investment in a foreign operation" (gäller från 1 oktober 2008). Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 16 från den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRIC 13, "Kundlojalitetsprogram" (gäller från 1 juli 2008). Detta förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
(e) Tolkningar och ändringar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernens verksamhetFöljande tolkningar och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare men är inte relevanta för koncernen:
IAS 16 (Ändring), "Materiella anläggningstillgångar" (och därav följande ändring av IAS 7, "Kassaflödesanalys") (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom det inte finns något företag inom koncernen vars ordinarie verksamhet omfattar uthyrning och därpå följande försäljning av tillgångar.
IAS 27 (Ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom koncernen har som princip att innehav i dotterföretag redovisas till anskaffningskostnad i det ägande företagets separata finansiella rapporter.
IAS 28 (Ändring), "Innehav i intresseföretag" (och de därav följande ändringarna i IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar") (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom koncernen har som princip att redovisa intresseföretag med kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.
IAS 29 (Ändring), "Redovisning i höginflationsländer" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom inget av koncernens dotter- eller intresseföretag är verksamt i ett höginflationsland.
IAS 31 (Ändring), "Andelar i joint ventures" (och därav följande ändringar i IAS 32 och IFRS 7) (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen eftersom inga innehav i joint ventures förekommer.
IAS 38 (Ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom alla immateriella tillgångar skrivs av linjärt.
IAS 40 (Ändring), "Förvaltningsfastigheter" (och därav följande ändringar i IAS 16) (gäller från 1 januari 2009). Ändringen har ingen inverkan på koncernen, eftersom koncernen inte innehar några förvaltningsfastigheter.
IAS 41 (Ändring), "Jord- och skogsbruk" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom ingen jord- eller skogsbruksverksamhet bedrivs.
IAS 20 (Ändring), "Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen väntas inte att ha någon inverkan på koncernen.
IFRIC 15, "Agreements for construction of real estates" (gäller från 1 januari 2009). IFRIC 15 är inte relevant för koncernens verksamhet eftersom alla intäkter redovisas enligt IAS 18.
IFRIC 17, "Distributions of Non-cash Assets to Owners" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 vid sakutdelningar och i de fall utdelningen är en blandning av sakutdelning och kontanter, framåtriktat från 1 januari 2010.
| TS EK |
No t |
200 8 |
20 07 |
|---|---|---|---|
| Ad nsk nad min istr atio ost er |
2–5 | –3 5 8 20 |
–2 6 0 36 |
| Öv riga rels ein täk rö ter |
6 | 2 2 94 |
63 4 4 |
| Rö rel lta t ser esu |
7 | –33 52 6 |
–2 1 5 73 |
| ulta t fr ån and ela r i d erf Res öre ott tag |
8 | 94 660 |
73 69 9 |
| Rän tein täk h li kna nde ulta ter tpo ste oc res r |
9 | 21 092 |
23 7 |
| tek nad ch likn and sul Rän ost tat ter er o e re pos |
10 | –63 55 8 |
–3 0 9 28 |
| a fi nsi ella in täk h k de Su ter ost mm na oc na r |
52 194 |
43 00 8 |
|
| fö Re sul ska tat tt re |
18 668 |
21 43 5 |
|
| Bok slu tsd ispo siti one r |
– | 56 0 |
|
| Ink kat sts t om |
11 | 14 754 |
–6 962 |
| ÅR ETS RE SU LTA T |
33 42 2 |
15 03 3 |
| TS EK |
No t |
200 8-1 2-3 1 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|---|
| ÅN TIL LG GA R |
|||
| ån An läg ing sti llg gn ga r |
|||
| iella läg ing stil lg ång Ma ter an gn ar |
|||
| erk h in llat Inv arie ion ent tyg sta r, v oc er |
12 | 3 4 82 |
3 0 93 |
| Su mm a |
3 4 82 |
3 0 93 |
|
| Fin iella läg ing stil lg ång ans an gn ar |
|||
| del i do rfö An tte reta ar g |
13 | 943 04 6 |
91 7 7 93 |
| del dra fö An i an reta ar g |
14 | 1 0 00 |
1 0 00 |
| Up kju sk efo rdr ing tna att ps ar |
15 | 15 700 |
94 6 |
| Öv riga lån fris tiga fo rdr ing hos do rfö tte reta g ar g |
28 5 4 30 |
32 9 7 83 |
|
| Su mm a |
1 2 45 176 |
1 2 49 522 |
|
| ån Su nlä nin till mm a a gg gs g ga r |
1 2 48 658 |
1 2 52 61 5 |
|
| ån sät tni sti llg Om ng ga r |
|||
| rtfr for dri Ko isti ga nga r |
|||
| för For dri r h dot ter eta nga os g |
95 130 |
50 52 2 |
|
| Ak ll sk efo rdr tue att an |
680 | 68 0 |
|
| Öv ko rtfr for dri riga isti ga nga r |
1 5 20 |
1 6 96 |
|
| utb lda ko ade ch lup kte För intä eta stn r o upp na r |
18 | 13 177 |
9 8 43 |
| Su mm a |
110 50 7 |
62 74 1 |
|
| Likv ida ede l m |
0 | 4 0 73 |
|
| till ån Su ätt nin mm a o ms gs g ga r |
110 50 7 |
66 81 4 |
|
| ÅN SU G GA R MM A T ILL |
1 3 59 165 |
1 3 19 42 9 |
|
| TS EK |
No t |
200 8-1 2-3 1 |
20 07- 12- 31 |
|---|---|---|---|
| EG ET KA PITA L O CH SK ULD ER |
|||
| t k ita l Ege ap |
|||
| Ak tiek ital ap |
21 | 131 28 2 |
13 1 2 82 |
| Öv fon erk d urs |
5 7 60 |
5 7 60 |
|
| Bal d v inst ans era |
40 0 4 78 |
2 2 67 41 |
|
| Åre ltat ts r esu |
33 42 2 |
15 03 3 |
|
| t k l Su ita mm a e ge ap |
570 94 2 |
56 4 3 42 |
|
| Ob esk ad att e r ese rve r |
16 | 897 | 89 7 |
| sio nsf likt else Pen örp r |
22 | 12 30 1 |
12 70 2 |
| ing Su vsä ttn mm a a ar |
12 30 1 |
12 70 2 |
|
| Lån fris tig ku lde g a s r |
|||
| lån ing Up p |
17 | 596 46 0 |
51 9 1 14 |
| a lå fris tig ku lde Su mm ng a s r |
596 46 0 |
51 9 1 14 |
|
| rtf Ko rist iga sk uld er |
|||
| lån ing Up p |
17 | 59 40 6 |
14 1 8 03 |
| rssk uld Lev ntö era er |
4 1 24 |
6 5 41 |
|
| Sku lde ll d erf r ti öre ott tag |
89 24 1 |
69 00 6 |
|
| Öv riga ko rtfr isti sku lde ga r |
515 | 45 4 |
|
| lup kos der h fö bet ald a in täk Up tna rut ter p na oc |
18 | 25 279 |
4 5 70 |
| a k fris tig ku lde Su ort mm a s r |
178 56 5 |
22 2 3 72 |
|
| SU MM A E GE T K AP ITA L O CH SK UL DE R |
1 3 59 165 |
1 3 19 42 9 |
|
| llda ker het Stä sä er |
19 | 38 1 8 91 |
89 2 6 23 |
| rsfö rbin del An sva ser |
20 | 246 | 60 47 5 |
| nd kap Bu et |
ita l |
Frit t k ita l t e ge ap |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TS EK |
No t |
Ak kap l tie ita |
vfo nd Re ser |
Öv erk fon d urs |
Bal d ans era ink l. vin st åre ult ts at res |
Su mm a |
| åen de bal jan i 20 07 Ing r 1 ans pe uar |
130 3 17 |
38 73 5 5 |
– | 39 72 3 |
69 55 5 4 |
|
| ring nal kon tib ler Ko rte nve av pe rso ver |
1 1 09 |
– | 5 6 56 |
– | 6 7 65 |
|
| aln rad Bet ing itte ion pt av em e o er |
– | – | 104 | – | 10 4 |
|
| Utd eln ing |
– | – | – | –1 3 0 29 |
–1 3 0 29 |
|
| lös nin rvfo nd till Frit ka ital Up t e get p g r ese p |
– | –3 85 573 |
– | 38 5 5 73 |
0 | |
| Åre ltat ts r esu |
– | – | – | 15 03 3 |
15 03 3 |
|
| åe nd e b ala 1 d mb Utg r 3 200 7 ns pe ece er |
21 | 131 28 2 |
0 | 5 7 60 |
42 7 3 00 |
56 4 3 42 |
| åen de bal jan i 20 08 Ing r 1 ans pe uar |
131 28 2 |
0 | 60 5 7 |
42 7 3 00 |
56 4 3 42 |
|
| Utd eln ing |
– | – | – | –1 3 1 28 |
–1 3 1 28 |
|
| safl öd äkr Kas ing ess ar |
– | – | – | –1 3 6 94 |
–1 3 6 94 |
|
| Åre ltat ts r esu |
– | – | – | 33 42 2 |
33 42 2 |
|
| åe nd e b ala 1 d mb Utg r 3 200 8 ns pe ece er |
21 | 131 28 2 |
0 | 5 7 60 |
43 3 9 00 |
57 0 9 42 |
| TS EK |
200 8 |
20 07 |
|---|---|---|
| ÖPA SA DE N L ND E V ERK MH ETE N |
||
| else ulta Rör t res |
–33 52 6 |
–2 1 0 13 |
| kriv ch ned skr Avs nin ivn ing gar o ar |
85 1 |
1 4 49 |
| Fin iella int äkt erh ålln ans er, a |
21 092 |
23 7 |
| Fin iella ko ade bet ald stn ans r, a |
–4 5 7 06 |
–3 0 6 24 |
| ulta t fr ån and ela r i d erf Res öre ott tag |
94 660 |
73 69 9 |
| Ska bet ald tt, |
– | –3 74 |
| Öv riga ej likv idit åve rka nde ets ste p po r |
06 3 –14 |
–6 19 |
| frå fl ö de n l öp de rks het fö för än dri Ka ssa an ve am re ng els eka ita l rör av p |
23 308 |
22 75 5 |
| För än dri rö rel sek ita l ng av ap rtfr isti for dri Ko |
–50 70 0 |
–3 3 0 |
| ga nga r rtfr isti else sku lde Ko rör |
37 44 5 |
74 –5 1 1 34 |
| ga r fl ö de frå n l de rks het Ka öp ssa an ve am |
10 053 |
–6 1 4 53 |
| EST NG SV SA INV ERI ERK MH ET |
||
| riel la a nlä nin illg ång För vär ate gst v a v m gg ar ink l. fö rsk til l le öre ott ant ver r |
–1 240 |
–1 849 |
| Inv erin i d erb ola est ott gar g |
–2 5 2 53 |
–2 76 |
| frå fl ö de n i eri rks het Ka est ssa nv ng sve am |
–26 49 3 |
–2 125 |
| fl ö de eft inv eri rks het Ka est ssa er ng sve am |
–16 44 0 |
–6 3 5 78 |
| FIN AN SIE RIN GS VE RK SA MH ET |
||
| Inb lnin för tio eta g op ner |
– | 10 4 |
| Utb lnin tde lnin eta g u g |
–13 12 8 |
–1 3 0 29 |
| lån Up pta gna |
121 69 9 |
13 0 1 02 |
| Am erin v lå ort g a n |
–96 20 4 |
–4 9 5 26 |
| frå fl ö de n fi nsi eri rks het Ka ssa na ng sve am |
12 367 |
67 65 1 |
| Åre kas safl öd ts e |
–4 073 |
4 0 73 |
| Likv ida ede l vi d å bö rjan rets m |
4 0 73 |
0 |
| id å Lik vid ed el v lut ret a m s s |
0 | 4 0 73 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer samt Akutgruppens ut talanden. Reglerna i RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredo visningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU god kända IFRS regler och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisnings-
principer framgår nedan:
| del al a älld Me ant nst a |
20 08 |
20 07 |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Tot alt |
Va rav |
Tot alt |
Va rav |
||
| täl lda ans |
mä n |
täl lda ans |
mä n |
||
| Sve rige |
8 | 5 | 7 | 5 |
| 20 08 |
20 07 |
|||
|---|---|---|---|---|
| alt Tot täl lda ans |
Va rav mä n |
alt Tot täl lda ans |
Va rav mä n |
|
| Sty rels ele dam öte r |
6 | 5 | 7 | 5 |
| h a nd ra l eda nde VD oc |
||||
| bef nin hav att gs are |
3 | 3 | 5 | 5 |
Fördelning ledande befattningshavare på balansdagen
| 20 08 |
20 07 |
|||
|---|---|---|---|---|
| Lön ch er o ätt ers n. |
Soc iala kos tn. |
Lön ch er o ätt ers n. |
Soc iala kos tn. |
|
| alt Tot |
7 8 73 |
67 5 5 |
6 9 44 |
4 9 34 |
| sio var av pen ns kos der tna |
1 8 24 |
2 1 07 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| 20 08 |
||||
|---|---|---|---|---|
| Sty rels e |
Öv riga |
Sty rels e |
Öv riga |
|
| och VD |
täl lda ans |
och VD |
täl lda ans |
|
| alt Tot |
3 9 60 |
3 9 13 |
3 8 29 |
3 1 15 |
| d tie tan var av m o |
38 2 |
46 9 |
117 | 80 4 |
Verkställande direktör tillika koncernchef har under 2008 erhållit en lön om 2 601 TSEK (2 785), rörlig ersättning om 382 TSEK (0) samt bilförmån till ett värde av 118 TSEK (115). Pensionspremien har utgått under 2008 med 666 TSEK (613). Styrelsens ordförande har erhållit 300 TSEK i arvode för 2008 (300). Ledamöterna Christian W Jansson och Alf Tönnesson har erhållit 150 TSEK vardera. Anna Söderblom och Ulrika Eriksson har erhållit 50 TSEK respektive 175 TSEK. Patrick Holm har erhållit 102 TSEK och Arvid Gierow 50 TSEK.
Ersättning till Öhrlings PricewaterhouseCoopers för utförd revision och andra uppdrag utgjordes av följande belopp:
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| isio dra Rev nsu pp g |
30 1 |
293 |
| dra dra An up p g |
166 | 1 6 52 |
| alt Tot |
46 7 |
1 9 45 |
| del ade läg ing stil lg ång För pe r an gn |
20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|---|
| arie erk h in llat ion Inv ent tyg sta r, v oc er |
85 1 |
1 4 49 |
|
| alt Tot |
85 1 |
1 4 49 |
|
| skr red Av ivn ing ovi ar sas so m adm inis tio nsk nad tra ost er |
85 1 |
1 4 49 |
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sigpå balansdagen enligt följande:
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| fall ill b lnin För ino tt å er t eta g m e r |
45 0 |
930 |
| För fall ill b lnin er t eta re ä g s ena n |
||
| år n in fe m å ett me om r |
34 5 |
79 5 |
| fall ill b lnin n f år För er t eta re ä g s ena em |
– | – |
Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har under året erlagts med 903 TSEK (725). De viktigaste operationella leasingavtalen avser hyra av lokaler.
Inget leasingobjekt vidareuthyrs och det finns heller inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Övriga rörelseintäkter utgörs av leverantörsbonus med 897 TSEK (4 463), vinst vid avyttring av tillgång 152 TSEK (0) samt hyres- och lönekostnader 1 245 TSEK (0).
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterföretag samt ledningsfunktioner. Moderbolaget har under 2008 och 2007 inte haft någon försäljning till eller inköp från koncernbolag.
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| Utd eln ing |
71 50 1 |
6 7 23 |
| Erh ålln a k nb idra on cer g |
23 159 |
66 976 |
| alt Tot |
94 66 0 |
73 699 |
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| nfö Rän tei kte kon ntä ret r, cer ag |
20 30 9 |
0 |
| Va luta kur sdi ffe å f ina nsi ella fo rdr ing ren ser p ar |
0 | 211 |
| tei kte vrig Rän ntä r, ö a |
783 | 26 |
| alt Tot |
21 092 |
237 |
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| tek nad kon nfö Rän ost ret er, cer ag |
–4 38 3 |
–1 62 5 |
| ted el i år nsi kos der Rän ets tna pe ons |
–5 00 |
–5 55 |
| tek nad Rän övr iga ost er, |
–4 3 7 09 |
–15 31 8 |
| dsk lån Ne rivn ing |
–1 158 |
–7 583 |
| Va luta kur sdi ffe å f ina nsi ella sk uld ren ser p er |
–12 07 1 |
–5 121 |
| Öv riga fin iell a k nad ost ans er |
–1 737 |
–72 6 |
| alt Tot |
–6 3 5 58 |
–30 92 8 |
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| Ak ll sk tue att |
– | –37 4 |
| kju sk Up ten att ps |
14 754 |
–6 588 |
| alt Tot |
14 754 |
–6 96 2 |
Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:
| 20 08 |
20 07 |
|
|---|---|---|
| t fö Res ulta kat t re s |
18 66 8 |
21 43 5 |
| Ska tt b kna d e nlig älla nde erä t g ska 8 % tte sat s 2 : |
–5 227 |
–6 00 1 |
| Ska end tt a vse e: kat likt äkt – ö vrig j s iga int tep a e er |
20 478 |
1 3 51 |
| vrig j av dra illa kos der – ö tna a e gsg |
–4 98 |
–2 312 |
| Ska nlig sul räk nin tt e t re tat gen |
14 754 |
–6 96 2 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| kaf fni Ing åen de de vär ans ngs |
18 588 |
16 740 |
| Ink /fö öp rvä rv |
1 3 13 |
1 8 48 |
| sälj nin ing För /ut g ran ger |
–73 | – |
| åen de kaf fni den Utg vär ans ngs |
19 828 |
18 588 |
| Ing åen de ack ule rad vsk rivn ing um e a ar |
–15 49 5 |
–14 04 7 |
| Åre vsk rivn ing ts a ar |
–8 51 |
–1 44 8 |
| åen de ack ule rad vsk rivn ing Utg um e a ar |
–16 34 6 |
–15 49 5 |
| åen de lan enl rde Utg igt tvä p res |
3 4 82 |
3 0 93 |
| lag Bo |
Org ani ion sat snu mm er |
Sät e |
del ka ital An , % av p |
tal akt An ier |
kfö ärd Bo rt v e |
|---|---|---|---|---|---|
| Bo Lju dah l Sv erig e A B ng ng |
556 016 -56 06 |
Kri stia ad, Sv erig nst e |
100 | 80 4 0 00 |
195 28 2 |
| atio nal Pro Pac Int AB ern |
556 29 6-3 115 |
lmö , Sv erig Ma e |
100 | 10 00 0 |
24 03 0 |
| ede Bo Sw x A B ngs |
556 04 4-3 573 |
lmö erig Ma , Sv e |
100 | 500 | 120 |
| lutt Bo Ko er A /S ngs nvo |
93 108 06 87 |
sbe Tön No rg, rge |
100 | 20 00 0 |
27 78 0 |
| rnb ak Bo Bjø AS ng |
58 154 717 |
deh ark He Da use ne, nm |
100 | 1 | 19 424 |
| Bo Suo mi Oy ng |
745 .19 2 |
rfo Tam Fin lan d me rs, |
100 | 20 05 0 |
115 37 5 |
| RC T G mb Bo H ng |
HR B 1 64 6 |
l, T kla nd Wu rta ppe ys |
100 | 1 | 556 06 0 |
| Pol ska Bo Sp . Zo ng .o. |
767 5 |
ole Wa a, P rsz aw n |
100 | 5 1 65 |
100 |
| Irel and Ltd Bo ng |
192 44 1 |
Kilk Irla nd enn y, |
100 | 20 0 0 00 |
4 1 00 |
| UA B B altv oka s |
30 054 44 53 |
Kau , Li tau nas en |
50 | 5 0 00 |
77 5 |
| alt Tot |
94 3 0 46 |
||||
| åen de bo kfö ärd å a ktie r i d erf Ing öre rt v ott tag e p |
917 79 3 |
||||
| Ök ktie kap ital nin i Bo Suo mi 20 08 et g a v a ng |
25 253 |
||||
| kfö Utg åen de bo ärd e 2 00 8-1 2-3 1 rt v |
94 3 0 46 |
Under 2008 har det egna kapitalet i Bong Suomi Oy ökats med 25 253 KSEK. Under 2006 genomfördes en omstrukturering av produktionsresurser från Irland till Tyskland. Då produktionen avseende den engelska marknaden under 2008 förlagts till England i stället för Tyskland har värdet på aktierna 49 814 MSEK från Bong Ireland Ltd och Bong RCT GmbH flyttats till Bong UK Ltds moderbolag Bong Suomi Oy.
| lag Bo |
Org ani ion sat snu mm er |
Sät e |
kap ital Ins ats |
kfö ärd Bo rt v e |
|---|---|---|---|---|
| Bo Fas tig het KB ng er |
96 96 55- 576 3 |
Sto ckh olm |
TSE K 1 00 0 |
1 0 00 |
| alt Tot |
1 0 00 |
Uppskjutna skattefordringar avser värdet av förlustavdrag med 15 700 TSEK (946).
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| Ac kum ule rad kriv nin e ö ver avs gar |
||
| å in ier tar p ven |
89 7 |
89 7 |
| alt Tot |
89 7 |
89 7 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| Lön late rad lup kos der tna ere e u pp na |
2 8 73 |
2 8 14 |
| Öv riga lup kos der tna up p na |
2 2 71 |
586 |
| h e kos der Inte rä xte nte tna rna oc rna |
6 3 79 |
1 1 70 |
| luta ch äkr Va rän ing tes - o ar |
13 756 |
– |
| Tot alt |
25 279 |
4 5 70 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| nde sk uld ill k red itin stit Av er t ut see |
– | – |
| Ak r i d erb ola tie ott g |
38 1 8 91 |
892 62 3 |
| alt Tot |
38 1 8 91 |
892 62 3 |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| ill f ån för do rfö Bo n t örm tte ret rge ag |
– | 60 22 1 |
| Öv riga rsfö rbi nde lse an sva r |
246 | 254 |
| alt Tot |
246 | 60 47 5 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2008 till 13 128 227 (13 128 227) med ett kvotvärde av 10 kronor per aktie (10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| nsi PRI pe on er |
12 30 1 |
12 702 |
| tni Sum sät ma av nga r |
12 30 1 |
12 702 |
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 14 maj 2009 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rätt visande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 2 april 2009
| Mi ka el Ek da hl Sty rels dfö de eor ran |
de vid An Da rs sso n kst älla nde dir ekt Ver ör och led ot am |
|---|---|
| Ulr ika iks Er son Led ot am |
Alf Tö nn ess on Led ot am |
| Ch rist ian W Ja nss on Led ot am |
Pat ric k H olm Led ot am |
| Pet Ha er rry sso n Led ot am |
Ch rist Mu th er Led ot am |
| Vå sbe tel har vis ion rät r re se |
s d il 2 ivit 2 a 00 9 av g en pr |
| Eri ala nd c S er kto rise rad iso Au rev r |
th ias rlss Ma Ca on kto rise rad iso Au rev r |
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
| ÅN | ||||
|---|---|---|---|---|
| NO | T 1 7 – |
UP | PL | ING |
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| Ban klå n |
596 46 0 |
519 11 4 |
| 596 46 0 |
519 11 4 |
|
| rtfr isti Ko g |
||
| Ch eck räk nin kre dite gs r |
9 4 06 |
91 80 3 |
| klå Ban n |
50 00 0 |
50 00 0 |
| 59 40 6 |
141 80 3 |
Förfallodagar för långfristig upplåning är som följer:
| llan och år Me 1 2 |
100 00 0 |
100 00 0 |
|---|---|---|
| llan och år Me 2 5 |
0 | 419 11 4 |
| Me 5 år r än |
49 6 4 60 |
– |
| 596 46 0 |
519 11 4 |
Beviljat belopp på checkkredit i moderbolaget uppgår till 50 000 TSEK (45 000) varav utnyttjat 7 741 TSEK (19 517)
| 20 08 -12 -31 |
20 07- 12- 31 |
|
|---|---|---|
| Lev rsb ntö era on us |
2 2 55 |
2 6 13 |
| h e intä kte Inte xte rä nte rna oc rna r |
82 2 |
– |
| luta ch äkr ing Va rän tes - o ar |
5 9 29 |
– |
| Öv lup kos der riga tna up p na |
4 1 71 |
7 2 30 |
| alt Tot |
13 177 |
9 8 43 |
TILL ÅRSSTÄMMAN I BONG LJUNGDAHL AB (Publ), org nr 556034-1579
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Bong Ljungdahl AB (Publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–64. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redo visningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och års redo visningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Kristianstad den 2 april 2009
Eric Salander Mathias CarlssonAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
HISTORIK
Bong startades 1737 som ett bokbinderi i staden Lund i södra Sverige. Familjen Bong drev därefter företaget i sju generationer i rakt ned stigande led. Bokbindaren Carl-Fredrik Bong, född 1703, var verk sam som bok bindar mästare i Lund. Han hade privilegiet som akademiebokbindare vid Universitetet i Lund och ett flertal dokument från den tiden finns bevarade. Den första fakturan är daterad 30 februari 1737.
Bokbinderiet gick i arv till hans son Christian som avled 1796. Hans änka drev verksamheten vidare fram till 1808 då den flyttades till Kristianstad och där drevs vidare av sonen, Carl-Ludvig Bong. Verksamheten var fortfarande en bokbinderiverkstad som under hela 1800-talet fortsatte i samma form, först med Anders Fredrik och senare Martin Bong som arvtagare.
Hantverket började omkring 1900 att omgestaltas till industri i form av tryckeri, bokbinderi och kartong fabrik. Kuverttillverkningen startade omkring 1910 och blev snart jämte pärmtillverkning den viktigaste verksamheten. 1937 ombildades företaget till aktiebolag. Martins son Gunnar fortsatte verksamheten och lade den ekonomiska grunden till den expan sion som började under 1980-talet. Bland annat förvärvades då Esseltes kuvert fabrik i Norrköping.
1988 påbörjades en expansion utanför Sverige genom förvärvet av kuverttillverkaren Dreyer i Norge. Verksamheten utökades därmed även med förlagsverksamhet, etikettryckeri och reproanstalt.
Bong blev 1988 ett publikt bolag genom att aktien noterades på Stockholmsbörsen. Noteringen
lade grunden till en fortsatt expan sion under 1990 talet, då en rad företag förvärvades i och utanför Skandinavien. Med övertagandet av Ljungdahls 1997 etablerades en absolut ledande position på den skandinaviska kuvertmarknaden. Målet var att skapa ett företag med fokus på kuvertområdet och som med en skandinavisk bas kunde utvecklas och växa på en alltmer internationaliserad europeisk marknad.
Genom förvärvet av Walki Kuori i Tammerfors blev Bong 1998 marknadsledare även i Finland. Via utförsäljningar av förlagsverksamhet, etikettryckeri m m renodlades verksamheten mot kuvert.
Förvärven av Rexam och Bauwens år 2000 inne bar att starka positioner etablerades i första hand på de mycket stora engelska och tyska marknaderna. Koncernen blev samtidigt en av Europas ledande kuvertproducenter och den största tillverkaren i norra Europa.
Förvärvet av det finska bolaget Kirjekuori OY 2004 samt den tyska konkurrenten RCT Kuvert 2006 inne bar en ytterligare förstärkning av Bongs position på den nordeuropeiska marknaden.
Under 2007 och 2008 förvärvade Bong sammanlagt 70 procent av tilltrycksföretaget Lober Druck und Kuvert GmbH. Lober är en viktig del av satsningen på ett europeiskt nätverk av tilltrycksverksamheter som är ett tillväxtområde för Bong.
Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter fi nansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital
Börskurs/Eget kapital efter utspädning Noterad köpkurs på balansdagen i relation till eget kapital per aktie efter utspädning
Börskurs/Eget kapital före utspädning Noterad köpkurs på balansdagen i relation till eget kapital per aktie före utspädning
Direktavkastning Utdelning i procent av noterad köpkurs på balansdagen
EBITDA/FinansnettoRörelseresultat plus avskrivningar genom fi nansnetto
Eget kapital per aktie efter utspädning Eget kapital för delat på antalet aktier vid räkenskapsårets slut efter utspädning av optionsrätter
Eget kapital per aktie före utspädning Eget kapital fördelat på antalet utestående aktier vid räkenskapsårets slut
Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning i relation till genomsnittlig balans omslutning
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med kassa, bank och räntebärande fordringar
Nettoskuldsättningsgrad Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital
Nettolåneskuld/EBITDA Nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar
P/E-tal Noterad köpkurs på balansdagen i relation till resultat per aktie efter skatt och utspädning
Resultat per aktie efter utspädning Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier efter utspädning
Resultat per aktie före utspädning Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier före utspädning
Rörelsemarginal Rörelseresultat i relation till nettoomsättning
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen
Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatte skulder
Vinstmarginal Resultat efter fi nansnetto i relation till nettoomsättning
SE-211 20 MalmöTel: +46 40 17 60 00
SE-291 25 KristianstadTel: +46 44 20 70 00
Box 823 Tel: +46 481 440 00
Tel: +45 46 56 55 55Norge Bekkeveien 161, 3173 Vear Postboks 2074 Tel: +47 33 30 54 00
Tel: +32 67 34 76 76
DE-86368 GersthofenTel: +49 8 21 2 97 88 0
Belgien
Tyskland
DE-42327 Wuppertal Tel: +49 202 74 97 0
DE-04860 Torgau
Lober Druck und Kuvert GmbH
VOET International Rivium 1ste Straat 68Tel: +31 10 218 00 53
Storbritannien GB-Milton Keynes MK15 8HQ Tel: +44 1908 216 216
Cherrycourt Way Trading Tel: +44 1525 374 300
Tuottotie 3FI-33960 PirkkalaTel: +358 3 241 8111
FIN-73600 KaaviTel: +358 17 265 6600
P.O. Box 46FIN-00931 HelsinkiTel: +358 9 565 7910 EstlandEE-79801 Kohila
LettlandDzelzavas str. 120g
Tel: +371 6 7241 339
LitauenUAB BaltvokasP.O. Box 939LT-49002 KaunasTel: +370 37 432 002
Polen
Bongs årsredovisning 2008 har producerats i samarbete med Wildeco. Foto: Johan Olsson, Hans-Erik Nygren, Bong, Getty Images: Somos/Veer, Mark Andersen, Double Truck Images. © 2009 Bong Ljungdahl AB
Bong Ljungdahl AB Box 516 291 25 Kristianstad www.bong.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.