Annual Report • Aug 11, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Our vision is that all automation devices will become intelligent and networked. HMS shall be the market leader in connectivity solutions for industrial devices. Our mission is to provide the best solutions to connect industrial devices to networks and products for inter- connection of different industrial networks. Our purpose is to create long-term value for our customers, employees and investors.
| Finansiell data i korthet (Mkr) | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 245 | 317 | 270 | 227 | 180 |
| Tillväxt i nettoomsättning, % | -23 | 17 | 19 | 26 | 21 |
| Bruttovinst | 143 | 182 | 142 | 116 | 93 |
| Bruttomarginal, % | 58 | 57 | 53 | 51 | 52 |
| Rörelseresultat | 31 | 85 | 55 | 52 | 43 |
| Rörelsemarginal, % | 13 | 27 | 20 | 23 | 24 |
| Periodens resultat | 21 | 59 | 30 | 33 | 22 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 1,88 | 5,43 | 2,81 | 3,16 | 2,09 |
| Utdelning per aktie, kr | 1,00* | 1,50 | 1,00 | 0,00 | 0,00 |
| Eget kapital | 240 | 224 | 182 | 153 | 119 |
| Totala tillgångar | 339 | 390 | 352 | 329 | 333 |
| Soliditet, % | 70 | 57 | 52 | 46 | 36 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 13 | 19 | 52 | 79 | 95 |
| Avkastning på eget kapital, % | 9 | 29 | 18 | 24 | 18 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11 | 27 | 19 | 19 | 16 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 7 | 7 | 8 | 10 | 5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 31 | 68 | 34 | 29 | 7 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| per aktie före utspädning, kr | 2,89 | 6,52 | 3,24 | 2,79 | 0,65 |
| Medelantal anställda | 153 | 154 | 144 | 119 | 98 |
| Omsättning per anställd | 1,6 | 2,1 | 1,9 | 1,9 | 1,8 |
* Styrelsens förslag
Försäljningsutveckling
De lägre försäljningsvolymerna påverkade koncernens rörelseresultat negativt jämfört med närmast föregående år. Årets rörelsemarginal minskade till 13% jämfört med 27% året innan. Till följd av den svagare konjunkturen inleddes ett antal kostnadsbesparingsåtgärder, samtidigt minskades antalet anställda med totalt 17 personer under första halvåret 2009. Under andra halvåret 2009 uppvisade koncernen en rörelsemarginal på 23%.
HMS Networks AB är en världsledande leverantör av kommunikationsteknik för industriautomation. Bolaget som har sammanlagt ca 160 anställda, grundades 1988 och har sitt huvudkontor i Halmstad där också produktutvecklingen och en del av produktionen sker. Mer än 90 procent av försäljningen sker till utlandet, bland annat genom försäljningskontor i Tokyo, Bejing, Karlsruhe, Chicago, Milano och Mulhouse. Sedan oktober 2007 är bolaget noterat på Nasdaq OMX Stockholm Small Cap.
HMS kärnkompetens utgörs av kunskapen om hur automationsenheter kommunicerar med varandra. Elmotorer, industrirobotar eller styrsystem är olika exempel på automationsenheter. Utifrån denna kunskap utvecklar bolaget nätverkskort och mjukvara som möjliggör kommunikation mellan automationsenheter och industriella nätverk eller mellan två nätverk. HMS delar in sina produkter i två kategorier, nämligen Embedded Products och Gateways. Dessa baseras på samma grundläggande teknik och marknadsförs under varumärket Anybus®.
Embedded Products är, som namnet antyder, inbyggda i andra företags produkter. Inbyggt i en industrirobot eller en elmotorstyrning fungerar nätverkskortet som en kommunikationscentral eller som robotens språkcentrum. Med Anybus® kan roboten, pumpen, eller styrsystemet, för att ta några exempel, kommunicera med det industriella nätverket i fråga.
En Gateway är en kommunikationsport mellan två olika nätverk. HMS utvecklade sin första Gatewayprodukt redan 2001 baserad på kunskapen från Embedded Products. Förenklat kan en Gatewayprodukt beskrivas som två sammankopplade nätverkskort. Dessa fungerar som en trafikväxlare som översätter information mellan olika nätverk så att dessa kan kommunicera med varandra. Gatewayfamiljen kan delas in i två grupper, Network Gateways och M2M Gateways (M2M – Machine-to-Machine). Skillnaden mellan de två är i huvudsak att M2M Gateways är trådlös och möjliggör kommunikation och fjärrövervakning på lång distans. Med en M2M Gateway kan exempelvis en maskintillverkare få direkt och relevant driftinformation direkt från en maskin var den än befinner sig.
HMS utvecklar hela tiden nya produkter och kundapplikationer och hade vid utgången 2009 ca 800 olika artiklar i sin produktportfölj.
HMS typiska kund ser lite olika ut beroende på produktgrupp. Embedded Products marknadsförs mot såväl Original Equipment Manufacturers (OEMs) som små specialiserade automationsleverantörer. Exempel på OEMs är Rockwell Automation, Atlas Copco, Bosch, och Schneider Electric.
Gateways Products marknadsförs mot systemintegratörer och distributörer inom verkstadsindustrin samt till OEM-företag inom automation som marknadsför produkterna under sina egna varumärken.
HMS produkter bidrar till ökad produktivitet, effektivare resursanvändande och förbättrad kvalitet i kundernas produktionslinjer. När styrningen blir effektivare blir också energiåtgången lägre. För en automationstillverkare är det kostnadseffektivt att låta en specialiserad tillverkare av nätverkskort, som HMS, sköta utvecklingen och leveranserna av nätverkskorten. Eftersom HMS, tack vare sin upparbetade kunskapsbas och specialisering, snabbt
1988 HMS bildas av Nicolas Hassbjer, som utvecklat och patenterat ett nätverkssystem av sensorer.
1989 Staffan Dahlström, bolagets nuvarande VD, går in som hälftenägare.
1994 Utvecklingen av den första produkten under namnet Anybus klar. Bolaget får sin första stora order, från japanska Hitatchi.
1995 Första stora installationen av Anybusmodellen i tre av General Motors fabriker.
1997 IntelliCom Innovation AB grundas. Företaget är fokuserat på nätverksteknik för byggnadsautomation och ägs gemensamt av HMS och IntelliComs fyra grundare.
Ett nätverkskort som är inbyggt i en automationsenhet och möjliggör kommunikation mellan automationsenheten och ett industriellt nätverk.
I industriella nätverk används olika så kallade protokoll för kommunikation. En gateway består av två sammankopplade nätverkskort som översätter information mellan två olika protokoll och därigenom möjliggör kommunikation mellan två industriella nätverk.
Kontorsnätverk mellan vanliga datorer samt för affärssystemet och produktionsplanering. Inga stora krav på reaktionstid.
Synkroniserar rörelser, extremt snabba förlopp, knappt mätbar reaktionstid.
kan leverera beprövade lösningar, blir utvecklingskostnaderna lägre och ledtiderna, "time-to-market", för kunden väsentligt kortare. Ett hinder i kommunikationen inom och mellan automationssystem är det stora antalet industriella nätverksprotokoll, eller språk. Dessa ökar snarare än minskar i antal, då ingen standard kan tillgodose alla industriers behov. Det råder även en stor regional variation avseende protokoll. En internationell leverantör av automationsenheter måste därför ha tillgång till ett brett sortiment av kommunikationslösningar för industriella nätverk. HMS storlek och erfarenhet skapar här en
unik möjlighet för sina kunder att på ett kostnadseffektivt sätt få tillgång till ett stort antal olika kommunikationslösningar.
För slutanvändare av automationslösningar möjliggör HMS produkter ökad flexibilitet i produktionsanläggningar. Tack vare att HMS produkter lätt kan anpassas och kommunicera på olika språk kan en automationsenhet, ett nätverk eller ett styrsystem bytas ut när så behövs utan att det behöver påverka hela anläggningen. HMS produkter bidrar till energibesparingar och därmed till en bättre miljö, genom att centralstyrning eller sammankoppling av flera intelligenta system leder till resursoptimering. Med intelligent styrning kan exempelvis strömförsörjningen till en tillverkningsprocess anpassas efter behov.
1998 Bolagets första säljkontor utanför Sverige öppnas i Chicago, USA.
2000 Första patentet för Anybus i USA. Säljkontor etableras i Tokyo, Japan och Karlsruhe, Tyskland.
2001 En ny produktionsanläggning i Halmstad tas i bruk. HMS första gatewayprodukt Anybus Communicator lanseras. 2003 Under året nås 200 000 levererade Anybus nätverkskort.
2005 Säljkontor öppnas i Bejing, Kina.
2006 Säljkontor öppnas i Mullhouse, Frankrike och Milano, Italien.
2007 HMS börsintroduceras.
2009 Under året nås 1 000 000 levererade Anybus nätverkskort.
Staffan Dahlström hade varit en del av HMS i 20 år, varav de senaste tio åren som marknads- och försäljningschef samt vice vd, när han vid årsstämman den 2 april 2009 tog över rollen som vd för HMS från Nicolas Hassbjer, bolagets grundare och vd sedan starten 1988. En stabil och långsiktig lösning ansåg styrelsen för HMS. För såväl medarbetarna som för Staffan själv blev tillträdet odramatiskt. Den största utmaningen bestod istället av att hantera effekterna av den lågkonjunktur som drabbade hela världen 2009.
–Att som nytillträdd vd behöva gå ut och varsla 17 medarbetare är naturligtvis inte vad man önskar sig som start på en ny befattning. Samtidigt var åtgärden nödvändig för att möta den svaga efterfrågan från våra kunder under första halvåret 2009, säger Staffan Dahlström.
Minskningen av antalet medarbetare var en del av ett kostnadsbesparingsprogram som genomfördes som en konsekvens av den svaga efterfrågan på HMS produkter under slutet av 2008 och inledningen av 2009. Alla marknader förutom Kina gick ner. Den största nedgången noterades i Japan, vars automationsindustri påverkades både av en svag marknad och av en kraftig förstärkning av den japanska valutan. Att nedgången blev så stor på just den japanska marknaden var en viktig orsak till den minskade efterfrågan för HMS, som sedan länge har en stark position i Japan. Årets resultat uppgick till 21 miljoner kronor, en minskning med 65 procent jämfört med föregående år. Staffan Dahlström menar emellertid att HMS kommit stärkta ur nedgången.
Det försämrade läget gav oss en möjlighet att se över vår organisation och vår struktur, vilket sedan har hjälpt oss att kavla upp skjortärmarna och komma i form för framtiden.
– HMS är helt klart ett mer trimmat bolag nu än före krisen. Vi är mer på tårna och har fått tydligare fokus på vad vi behöver förstärka för att öka vår konkurrenskraft och hitta nya marknadsmöjligheter. Vi har under året genomfört en förändring av vårt produktionssystem, bland annat med ett utökat samarbete med vår produktionspartner. Vi använder deras fabriker i Sverige och Kina för att öka vår kapacitet och konkurrenskraft. Samtidigt har vi förstärkt vårt fokus i vår egen produktion mot små snabba serier och nya produktlanseringar. Det gör att vi nu kan öka vår flexibilitet och reglera produktionsvolymerna snabbare än tidigare, förklarar Staffan.
Vi är mer på tårna och har fått tydligare fokus på vad vi behöver förstärka för att öka vår konkurrenskraft och hitta nya marknadsmöjligheter.
Bolaget flyttade 2007 in i nyrenoverade lokaler i Halmstad. Detta gav en möjlighet att se över och ytterligare effektivisera produktionsflödena.
Under andra halvåret 2009 har utvecklingen dock vänt, såväl för världsekonomin som för HMS.
– Helt klart har vi passerat bottennivåerna. Vi gick från 25 000 producerade enheter per månad under hösten 2008 till 10 000 enheter under maj månad 2009. I slutet av 2009 var vi åter uppe på strax under 20 000 enheter i månadsvolym. Återhämtningen ger en fingervisning om vart vi är på väg och jag ser på framtiden med stor tillförsikt. Även om försäljningen varit svag under 2009 så har vi fortsatt att attrahera nya kunder och fått nya design-wins i ungefär samma takt som under rekordåret 2008. Detta gör att vi ser en förnyad tillväxt framöver på vårt Embeddedområde då fler av dessa design wins går in i produktion. Vi kommer fortsätta att utveckla Gateways som produktområde och där har vi mycket kvar att hämta. Vi bedömer denna som en relativt outvecklad och fragmenterad marknad där vi kan ta en ännu starkare position framöver.
Staffan Dahlström berättar att värdet på marknaden för Gateways enligt nya marknadsbedömningar uppskattas till över två miljarder kronor, vilket är betydligt mer än vad tidigare bedömningar visat.
–Att utveckla Gateways är starkt prioriterat men vi ska också befästa och bibehålla vår starka position inom Embedded products. Jag ser goda möjligheter till att vi kan leva upp till våra mål och därmed komma tillbaka till en situation med positiv tillväxt och god lönsamhet under 2010. Vi har jobbat igenom våra mål, strategier och aktivitetsplaner och nu satsar vi framåt igen. säger Staffan och avslutar:
–Tack alla medarbetare, kunder, leverantörer och aktieägare för ett utmanande men inspirerande 2009.
HMS omvärld utgörs av marknaden för industriella nätverk, som beräknas vara värd omkring 16 miljarder kronor. Marknaden är starkt globaliserad och har generellt uppfattats som mindre känslig för konjunktursvängningar, då benägenheten att investera i industriella nätverk i regel är stor även under sämre tider. Historiskt sett har HMS kunnat kompensera en nedgång på en geografisk marknad med en uppgång på en annan. Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen 2009 innebar, för marknaden som helhet, ett trendbrott i detta avseende. Under andra halvåret 2009 började marknaden dock att återhämta sig.
och övriga externa leverantörer 97,8% Marknadsandel av nätverkskort In-house-utveckling HMS 2,2% och övriga externa leverantörer 97,8% Tillgänglig marknad 17% In House marknad 83%
In-house-utveckling HMS 2,2%
Ytterringen visar totalmarknad för nätverkskort (7,5 mdr).
Innerringen visar fördelningen mellan tillgänglig marknad och inhouse tillverkning på marknaden för inbyggda kort.
HMS verkar på marknaden för industriella nätverk – det vill säga utrustningar och system för att koppla samman automationsenheter så att de kan utbyta information med varandra. Det kan till exempel handla om drivsystem, sensorer och styrsystem. HMS delar in marknaden i industriella nätverkskort, Gateways samt övrigt.
Marknaden för industriella nätverk är en del av både marknaden för processautomation och marknaden för diskret tillverkningsautomation. Störst del av marknaden finns inom diskret tillverkningsautomation som snabbare tagit till sig modern kommunikationsteknik.
Marknaden för industriella nätverk drivs av industrins ständiga behov av kostnadsminskningar samt krav på ökad produktivitet, flexibilitet, effektivitet och lägre energianvändning.
För att möta dessa utmaningar ökar hela tiden automatiseringen inom industrin, liksom användningen av industriella nätverk. Dessutom växer inslaget av oberoende externa leverantörer av nätverkslösningar.
HMS största kundgrupp utgörs av tillverkare av automationsutrustning. Dessa företag köper i allt större utsträckning in nätverkskorten från externa leverantörer i stället för att tillverka dem själva.
Att tillverkare av automationsutrustning köper in allt fler nätverkskort från externa leverantörer beror på en ökad komplexitet i de industriella nätverken, samt på ökat antal varianter av språk, s.k. protokoll, för olika nätverk. Ökande komplexitet innebär större krav på specialistkompetens, vilket gör det mer lönsamt att låta en extern tillverkare som HMS leverera nätverkskorten.
Tendensen att köpa in nätverkskort från externa leverantörer innebär att marknaden för oberoende externa tillverkare av nätverkskort för industriella nätverk växer och förväntas fortsätta växa snabbare än totalmarknaden för nätverkskort.
Tillväxten på marknaden för industriella nätverk kan mätas genom tillväxten av antalet nätverksnoder. En nätverksnod är den anslutningspunkt en automationsenhet måste innehålla för att kunna anslutas till ett nätverk. Ett nätverkskort (Embedded Product) representerar en nod, medan en Gateway som är en sammankoppling av två nätverkskort, representerar två noder.
Under perioden 2002–2006 uppgick den genomsnittliga ökningen av antal noder till 18 procent per år.
Marknaden ansågs länge vara delvis oberoende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Nedgången i den globala ekonomin under slutet av 2008 och inledningen 2009 visade sig dock även påverka marknaden för industriella
HMS kontor i Chicago öppnades 1998 och servar kunder på den nordamerikanska kontinenten direkt eller genom ett väletablerat nätverk av distributörer.
nätverk. Under de närmaste åren väntas marknaden återigen uppnå en tillväxttakt på mer än 10 procent per år.
Den totala världsmarknaden för industriella nätverk beräknas uppgå till 16 miljarder kronor. HMS delmarknader (nätverkskort och gateways) svarar för 63 procent av totalmarknaden.
Marknaden för nätverkskort uppgår till cirka 7,5 miljarder kronor medan marknaden för gateways är cirka 2,5 miljarder kronor.
Även om marknaden för nätverkskort är störst, så växer marknaden för gateways snabbare. Globalt beräknas gateways, enligt externa marknadsbedömningar, växa med i genomsnitt 15 procent per år, såväl i Amerika som inom Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA). Tillsammans står dessa båda regioner för 80 procent av marknaden. Tillväxten inom gateways ökar när nyare nätverksteknik introduceras på marknaden och måste kunna kommunicera med äldre befintliga automationssystem.
Europa Etablerade tillverkningsländer med stort behov av ökad flexibilitet
i produktionsanläggningar.
Nord- och Sydamerika Ett ökande produktivitetsbehov och satsningar inom infrastruktur stimulerar automationsrelaterade investeringar.
Mellanöstern och Afrika och infrastruktur. Investeringar inom råvaruutvinning driver på behov av automation samtidigt som länder investerar inom alternativa industrier för att diversifiera sina inkomstkällor.
Finanskrisen under andra halvåret 2008 och den följande lågkonjunkturen innebar kraftig nedgång i världsekonomin. Under några månader slutade i princip det finansiella systemet att fungera och företagens investeringar upphörde nästan helt. Under våren 2009 var nedgången inom automationsindustrin mycket kraftig, vilket naturligtvis även påverkade HMS som för första gången i bolagets historia fick säga upp medarbetare för att anpassa verksamheten till sjunkande volymer.
Till de faktorer som påverkade HMS hörde den kraftiga nedgången i japansk ekonomi som historiskt utgjort HMS största marknad. Nedgången förstärktes av att den japanska yenen var förhållandevis stark vilket påverkade japansk exportindustri.
Efter sommaren skedde dock en stabilisering av den japanska marknaden och under årets sista kvartal följde en viss återhämtning.
För HMS märktes nedgången främst inom produktionen där företaget som lägst var nere på 10000 tillverkade enheter per månad jämfört med 25 000 enheter tillverkade under de bästa månaderna 2008. Mot slutet av året var produktionen dock tillbaka på cirka 20 000 tillverkade enheter i månaden.
Bland de positiva faktorerna kan räknas att HMS under nedgången inte förlorade några större kunder och att företaget kunde notera ett nästan oförändrat inflöde av så kallade "design wins". Det senare innebär att nya kunder bestämde sig för att bygga in HMS produkter i sina system. Detta gör att HMS kundbas har breddats och förstärkts under 2009, vilket ger HMS en stark ställning när marknaden vänder uppåt igen.
"Design wins" ger inte en direkt försäljningsökning, men det indikerar att HMS kommer att öka sin framtida försäljning i takt med att kunderna ökar sin försäljning. Det som händer i en lågkonjunktur är att tiden mellan "design win" och ökad försäljning blir längre.
Den goda utvecklingen inom "design wins" innebar att HMS under 2009 ökade antalet kunder, även om försäljningen som sådan minskade.
Inom området nätverkskort uppgick HMS försäljning till 160,6 miljoner kronor (224,8), vilket motsvarar cirka 2,2 procent av totalmarknaden för nätverkskort.
HMS försäljning på marknaden för gateways uppgick 2009 till 69,0 miljoner kronor (82,3), vilket motsvarar en marknadsandel på cirka 2,8 procent.
Inom både nätverkskort och Gateways minskade orderingången mer från stora än från mindre och medelstora kunder. Branschmässigt var utvecklingen starkast inom den petroke-
*Ethernet inkluderar vanligt Ethernet TCP/IP (kontorsnätverk) och Industriellt Ethernet (fabriksnätverk för styrning) såsom EtherNet/IP, Modbus-TCP, PROFINET, EtherCAT, Powerlink, FL-net och FF HSE.
Källa: IMS Research 2008
HMS kontor i Peking etablerades 2005 och bedriver försäljning och teknisk support främst inom den kinesiska marknaden för Gateway-produkter.
miska industrin. Geografiskt utvecklades Tyskland och Kina förhållandevis väl, medan Japan hade en svagare utveckling.
Marknaden för industriella nätverk är relativt fragmenterad med många små aktörer. HMS möter konkurrens från främst två typer av företag – OEMaktörer, dvs tillverkare av automationsutrustning, och externa leverantörer som utvecklar och producerar lösningar för nätverkskommunikation.
OEM-aktörer kan välja att utveckla sina egna lösningar för nätverkskommunikation, genom en egen utvecklingsavdelning eller med hjälp av konsulter och sedan producera nätverkskort för egen räkning.
Konkurrenssituationen skiljer sig något åt vad gäller Embedded Products respektive Gateways. Inom Embedded Products väljer HMS kunder att ant ingen köpa in nätverkskommunikationslösningar externt, från leverantörer som HMS, eller internt utveckla sina egna så kallad inhouse utveckling. Här bedömer HMS att företaget är den största oberoende leverantören, med minst dubbelt så hög omsättning på relevanta produkter som närmaste konkurrent.
Inom Gateways konkurrerar HMS främst med oberoende tillverkare av dyr, ofta kundanpassad utrustning. Dessa oberoende tillverkare konkurrerar normalt med ett fåtal produktmodeller och det finns ingen konkurrent som täcker HMS breda produktutbud på området med över 200 olika gateways mellan olika industriella protokoll.
Inom både Embedded Products och Gateways förväntar sig HMS att ta marknadsandelar från mindre konkurrenter som ett resultat av företagets relativa storlek, inklusive konkurrensfördelar i form av en etablerad kundbas, kundsupport, skalfördelar och en ledande teknik.
Scandisign AS, som ingår i det norska företaget SafeRoad Group, är en ledande leverantör av LED-baserade trafikskyltar och energieffektiva ljusskyltar för stora parkeringshus och flygplatsparkeringar.
De flesta av Scandisigns skyltar kan ha olika, växlande budskap såsom tillfällig hastighetsbegränsning eller förbifartsskyltning vid till exempel vägarbeten eller stängda broar och tunnlar. Dessa produkter benämns också som "Variable Message Signs" och kommunicerar via Anybus-IC-teknik.
HMS utvecklar, tillverkar och marknadsför nätverkskort och mjukvara som möjliggör kommunikation mellan automationsenheter och industriella nätverk eller mellan nätverk. HMS delar in sina produkter i Embedded Products och Gateways, som marknadsförs under varumärket Anybus®. I HMS produktportfölj finns fler än 100 varianter av nätverkskort och omkring 200 Gateways, som kan kommunicera på sammanlagt ca 30 olika språk, eller protokoll som det också kallas. Detta ökar kundernas flexibilitet.
HMS breda utbud av nätverksprodukter marknadsförs under det gemensamma varumärket Anybus® samt under kundernas egna varumärken. Företaget har två produktkategorier: Embedded Products och Gateways. Embedded Products är nätverkskort som byggs in i automationsenheter medan Gateways möjliggör kommunikation mellan olika industriella nätverk.
HMS produkter säljs dels via företagets egna distributionskanaler, dels till befintliga kunder inom automationsproduktion som i sin tur säljer dem vidare som ett komplement till sitt eget produkterbjudande.
Embedded Products svarar för 66 procent av HMS totala försäljning, medan Gateways historiskt noterat den största tillväxten och en allt större andel (28 procent) av försäljningen. Resterande del utgörs av intäkter för utveckling av kundanpassade nätverkskort, utvecklingssystem, testmjukvara samt övriga intäkter.
HMS erbjuder ett komplett utbud av utbytbara nätverkskort för industriell automationsutrustning, till exempel elmotorstyrning, robotar, instrument och styrsystem.
Elmotorstyrning är idag det viktigaste tillämpningsområdet för Embedded Products där nätverkskorten byggs in för att koppla samman motorstyrningen med ett industriellt nätverk för att sedan styras centralt. Ett annat viktigt område är industrirobotar.
Nätverkskorten består av såväl hårdvara som mjukvara, som konfigureras och integreras i kundernas produktionsutrustning för att kopplas till ett industriellt nätverk. Det inbyggda nätverkskortet stödjer alla stora industriella nätverksspråk, exempelvis Ethernet, Profibus, ControlNet, DeviceNet, AS - Interface, LonWorks och CANopen.
HMS produkterbjudande fungerar tillsammans med alla viktiga och väletablerade protokoll, det vill säga nätverksspråk. Det gör produkterna attraktiva för de flesta tillverkare inom automationsutrustning.
Kunderna erbjuds också stor flexibilitet i och med att man med HMS moduler kan byta protokoll efter det att automationsprodukten är installerad i en fabrik. Det gör det möjligt att byta nätverksteknik utan stora investeringar i nya automationsenheter.
HMS erbjuder både standardiserade inbyggda gränssnittkort och kundanpassade inbyggda nätverkskort. En kund som efterfrågar ett större antal nätverkskort med speciella krav kan få korten anpassade efter sina behov. Kundanpassade nätverkskort utgör cirka 35 procent av HMS försäljning inom Embedded Products.
HMS nätverkskort finns i mer än 100 varianter och möjliggör kommunikation med ett trettiotal olika industriella nätverksprotokoll. Huvuddelen av HMS försäljningsintäkter kommer från plattformen Anybus-S och den enklare produkten Anybus-IC för automationsenheter med lägre funktionalitet. HMS nyaste produktfamilj inom Embedded Products är den optimerade Anybus-CompactCom (Anybus-CC). Anybus-CC har flera väsentliga fördelar. Bland annat är den helt modulbaserad och kan eftermonteras senare i distributionsledet. Anybus-CC har mindre storlek än sina förgångare, men har trots detta högre prestanda. Ur ett kundperspektiv innebär detta ökad flexibilitet, förenklad logistik och lägre omställningskostnader vid ett eventuellt byte av nätverkssystem.
HMS utökar hela tiden Anybus CCfamiljen med nya versioner. Under 2009 lanserades en Profinet IO 2-Port version och nya moduler för nätverksprotokollen ControlNet, CompoNet och Sercos III.
"Design win" innebär att en kund bestämmer sig för att använda HMS inbyggda produkter i sin automationsenhet. Det är starten på ett nära och djupt samarbete för att anpassa produkterna till varandra. När utvecklingsarbetet är klart och kundens produkter kan börja säljas kommer HMS integrerade nätverkskort att användas i den mån slutkunden önskar nätverksansluta sin automationsenhet. I samband med detta börjar också försäljningen generera intäkter till HMS. Så länge kunden säljer sin automationsenhet kommer HMS därmed att erhålla order på motsvarande antal nätverkskort.
Automationsenheter där HMS inbyggda produkter används har i regel en livslängd på mellan sju och tio år. Det innebär att produktlivscykeln för HMS nätverkskort också är lång. Över tiden har HMS byggt upp en portfölj av mer än 814 aktiva design wins, vilka bidrar till bolagets nuvarande och förväntade omsättning.
Gateways är kommunikationslösningar som monteras fristående i eller mellan industriella nätverk. Enkelt uttryckt utgörs en Gateway av två nätverkskort med två olika nätverksprotokoll samt en lösning som översätter det ena protokollet till det andra.
En Gateway kan användas på två sätt. Dels kan man ansluta en Gateway mellan två industriella nätverk och få dem att kommunicera med varandra. Dessutom kan man ansluta en automationsenhet till ett industriellt nätverk utan att automationsenheten har ett nätverkskort som använder samma protokoll som det industriella nätverket. En Gateway översätter istället automationsenhetens protokoll till det industriella nätverkets protokoll och vice versa.
HMS lanserade sin första serie Gateways, Anybus Communicator, 2001. Med dessa kan olika automationsenheter kopplas samman med flertalet industriella nätverk via sina befintliga serieportar. Anybus Communicator kräver ingen anpassning och kan användas för både nya och äldre automationsenheter som redan är installerade på fabriksgolvet. En vidareutveckling av Anybus Communicator lanserades 2002 under namnet Anybus-X-gateway som möjliggör kommunikation mellan industriella nätverk.
HMS senaste tillskott inom Gateways är en helt ny produktfamilj av M2M gateways för fjärrstyrning och kontroll av automationsenheter. Med denna produktfamilj, Anybus Remote-Com, kan man övervaka och styra industriell utrustning genom en vanlig webbläsare.
Anybus RemoteCom är utrustad med en kraftfull intern webbserver som via uppkoppling ger tillgång till enhetsdata i form av logguppgifter och prognoser. Det integrerade alarm- och status-hanteringssystemet meddelar automatiskt övervakare via sms eller e-post om fördefinierade händelser inträffar. Det är lätt för användaren att själv konfigurera enheterna. Mallar för konfiguration kan även laddas ner från en central managementserver.
Typiska applikationer för Anybus RemoteCom omfattar fjärrstyrning och fjärrkontroll av processutrustning, kraftstationer samt klimat- och ventilationssystem. En säker webbserver som samlar all data från alla uppkopplade enheter underlättar sökande och hantering av historisk driftdata.
IntelliCom Innovation AB, som grundades 1997 utvecklar produkter som möjliggör övervakning och styrning av maskiner över Internet och via trådlösa nätverk. Maskinerna kan därmed själva meddela när de går sönder eller när de behöver service. IntelliCom med huvudkontor i Halmstad har idag 15 medarbetare och ägs sedan 1997 till 52 % av HMS.
HMS och IntelliCom har sedan starten haft ett nära samarbete. De båda bolagens verksamheter liknade till en början varandra, men från år 2000 började IntelliCom fokusera sin verksamhet på så kallad Remote Device Management (M2M Gateways), det vill säga fjärrstyrning och fjärrövervakning av maskiner. Därmed blev verksamheterna komplement till varandra. IntelliCom utvecklar elektronik samt marknadsför och säljer produkter, medan inköp, logistik och tillverkning sker av underleverantörer. Bolagets produkter och plattformar möjliggör att maskiner kan tillhandahålla driftinformation till användarna. HMS varumärke för IntelliComs produkter och plattorm är Anybus RemoteCom.
Marknaden för Remote Device Management, eller som den också kallas M2M-marknaden (Machine to Machine) beräknas idag vara värd 50 miljarder dollar. Enligt Beecham Research förväntas denna marknad växa till 250 miljarder dollar år 2012.
För ett bolag med maskiner och anläggningar spridda över stora geografiska områden innebär IntelliComs trådlösa fjärrövervakning att processer för drift och underhåll förenklas avsevärt. Hur mycket bränsle som finns kvar i en cistern, eller hur mycket energi ett vindkraftverk producerar är exempel på information som kunden får i realtid via Internet eller trådlöst nätverk. All information är krypterad för att förhindra att obehöriga får tillgång till den. Med fjärrövervakning behöver ett energibolag exempelvis inte skicka ut personal för att läsa av elmätare. Orsaker till driftstopp i maskiner eller anläggningar kan enkelt analyseras och åtgärdas centralt. Med central trådlös fjärrövervakning kan produktiviteten öka samtidigt som de operativa kostnaderna för drift och service minskar. Genom att exempelvis minska antalet resor och panikutryckningar sparar kunderna tid, pengar och miljö. Flera exempel visar att det kan ta så lite som några månader för en kund att tjäna in kostnaden för investeringen.
IntelliCom skiljer sig från sina konkurrenter genom sitt fokus på enkelhet. Under 2009 förenklade IntelliCom användandet av produkterna ytterligare inom installation, driftsättning och användande.
Lågkonjunkturen medförde att några av IntelliComs kundprojekt försköts i tiden vilket innebar att 2009 blev något svagare än året innan. Bolaget gjorde dock en rad satsningar på interna projekt för att bygga framtida tillväxt. Ett sådant projekt har varit att vidareutveckla Netbiter-plattformen en så kallad "online management portal" som möjliggör övervakning och styrning över internet. Under slutet av året ökade orderingången för IntelliCom, och i november slöts ett större kontrakt med ett bolag som är världsledande inom energilösningar. Kontraktet omfattar en komplett M2M-lösning baserad på NetBiterplattformen.
Sammantaget ser framtiden ljus ut för Intellicom och bolaget kommer att öka sitt fokus på försäljning under 2010.
HMS tydliga specialisering har medfört att bolaget uppnått skalfördelar och erfarenheter som gör det möjligt att ytterligare öka försprånget gentemot konkurrenterna. Ett starkt kvalitetsmedvetande bidrar ytterligare till att bygga en lojal kundbas.
HMS strävan att ligga i framkant av teknikutvecklingen gör att bolaget kan erbjuda fler och bättre kommunikationslösningar än någon av konkurrenterna. HMS började tidigt utveckla kommunikationsprodukter för industriella Ethernetprotokoll, de idag snabbast växande industriella nätverksprotokollen. Bolagets egenutvecklade processor NP30 ersätter ett flertal större komponenter på ett kretskort, vilket gör att bolaget kan tillverka kostnadseffektivare nätverksprodukter av mindre storlek än konkurrerande lösningar. För att skydda sin teknik och sina produkter har HMS patenterat ett antal av sina lösningar.
Med fler än 1 000 kunder och en produktportfölj med fler än 800 design wins producerar HMS för branschen relativt stora volymer, vilket ger låga marginalkostnader jämfört med konkurrenterna. Även utvecklingskostnaden per enhet blir förhållandevis låg. De stora volymerna genererar även skalfördelar för bolaget inom kundserviceoch support, då förhållandevis få anställda stödjer ett stort antal kunder. Det stora antalet kunder genererar också fördelar i form av erfarenhetsbredd. Varje kundanpassad lösning utökar erfarenhetsbanken. Denna erfarenhet och kunskap är en konkurrensfördel i
sig, då erfarenhet är en viktig förutsättning, både för utveckling av ny teknik och för bättre underhåll och service. HMS befinner sig således i en uppåtgående spiral där kundbasen leder till lägre kostnadsmassa och mer erfarenhet, vilket används för utveckling av nya produkter och lösningar, vilket i sin tur ökar kundbasen.
HMS marknadsför sina produkter genom säljorganisationernas kontakter med befintliga och potentiella kunder. Stora mässor för automationsindustrin, regionala mässor för användarorganisationer eller distributörer, samt branschtidningar för tekniska produkter är andra viktiga kanaler. HMS har även över 25 000 besökare per månad på sin hemsida. HMS geografiska fokus är de stora automationsmarknaderna Nordamerika, Japan och Västeuropa. Kina är en marknad som ökar i betydelse, inte minst för bolagets Gateways.
HMS försäljningsarbete bedrivs över hela världen genom försäljningsorganisationen i Sverige samt genom sex egna säljkontor i USA, Tyskland, Japan, Kina, Italien och Frankrike. Därutöver arbetar HMS även med distributörer i mer än 30 länder, främst avseende försäljning av Gatewayprodukter.
Embedded Products säljs nästan uteslutande direkt och i nära samarbete med kundens utvecklingsavdelning. Eftersom HMS produkter integreras i kundens automationsutrustning ställs mycket höga krav på bolagets förmåga att förstå och anpassa sig till kundens produkt och dess tillämpningsområde. Förtroendet mellan kund och leverantör i denna typ av försäljning tar tid att bygga upp och HMS räknar med 6-18 månader från den första kundkontakten tills dess att de första produkterna för en design win produceras och levereras. Hur snabbt volymerna sedan ökar varierar under de första åren från kund till kund beroende på komplexitet i kundernas respektive produktintroduktioner. Den genomsnittliga livslängden för automationsprodukter är sju till tio år. HMS bedriver därför ett mycket långsiktigt försäljnings- och marknadsföringsarbete.
Försäljningen av Embedded Products har historiskt sett varit riktad till små och medelstora applikationer, då kostnadsfördelarna av att bygga in Anybus-S varit störst för dessa applikationer.
Lanseringen av Anybus-CC stärkte emellertid HMS konkurrenskraft och bolaget har sedan dess fokuserat sin försäljning mot nya kunder i syfte att komma in på applikationer med högre volympotential, företrädesvis hos befintliga kunder. Tidigare har den största
andelen kunder bestått av små och mellanstora bolag. Med möjligheten att marknadsföra Anybus-CC mot applikationer med högre volympotential har förutsättningarna att nå de stora automationstillverkarnas volymprodukter förbättrats. I och med detta har potentialen för HMS att nå allt större produktionsvolymer ökat och under 2009 har HMS fått nya design-wins i detta segment.
HMS har etablerat specifika globala försäljningsteam för stora kunder med global verksamhet. Syftet är att sälja stora volymer till dessa kunder.
Gateway-produkterna säljs idag dels via HMS egna distributionskanaler, dels till befintliga OEM-kunder, som i sin tur säljer dem vidare som ett komplement till sitt eget produkterbjudande. Bolaget arbetar också aktivt med att utöka sin försäljning av Gateway-produkter genom att etablera nya indirekta säljkanaler i syfte att snabbt nå en bredare kundbas. Ett steg i denna process är att särskilja arbetet med försäljning av Gateways från försäljningsorganisationen för Embedded Products. Denna förändring sker gradvis och är anpassad till de unika förhållanden som råder på olika geografiska marknader.
HMS kunder finns i ett brett spektrum av industriella områden. Gemensamt för dessa är att de alla ställer höga krav på tillförlitlighet och kvalitet. HMS grundliga arbete inom kvalitet har bland annat möjliggjort att bolaget har en stark kundbas på den krävande japanska marknaden. Bolagets produkter är pålitliga. Under 2009 var andelen fältreturer 300 ppm (parts per million), det vill säga tre enheter av tiotusen kom tillbaka för reparation. Detta är en mycket låg siffra som HMS har ambitionen att förbättra ytterligare. HMS bekräftar order snabbt och levererar enligt ursprungligt utlovad tid; företaget har de senaste åren uppnått och bibehållit en leveransprecision som ligger på 99 procent.
HMS uppgraderade i mars 2009 sitt ISO 9001-certifikat till den senaste versionen ISO 9001:2008.
Den kanske viktigaste orsaken för HMS kunder att använda bolagets produkter och teknik är strävan att öka produktiviteten och därmed minska resursanvändningen i slutkundernas tillverkningsprocesser. Genom effektiv kommunikation optimeras processer
och möjlighet till intelligent styrning och övervakning skapas. HMS ambition är att ta hänsyn till miljön genom hela produktlivscykeln. Detta görs bland annat genom att välja rätt material samt minimera mängden material i tillverkningsprocessen. Tillverkningsprocessen har anpassats till att vara helt blyfri. Dessutom minskas produkternas miljöpåverkan under användning med hjälp av NP30-processorns låga energiåtgång.
De höga kvalitetsnivåerna från tidigare år har bibehållits. Andelen fältreturer låg kvar på samma låga nivå 2009 som året innan. En bidragande orsak till den höga kvalitetsnivån, utöver ett väl strukturerat och genomtänkt kvalitetsarbete i den egna organisationen, är HMS långa erfarenhet av ett tätt samarbete med japanska kunder. Det japanska kvalitetstänkandet har med åren införlivats i HMS organisation. Ett par större kunder gjorde under året kvalitetsrevisioner på plats hos HMS och gav bolaget mycket goda betyg.
HMS kontor i Milano öppnades 2006 och svarar liksom kontoret i Frankrike för försäljning och teknisk support på respektive marknad.
Alltsedan starten arbetar HMS strategiskt med att utveckla sin produktförsörjning med fokus på fyra huvudområden:
HMS strävar inom produktförsörjningen efter att alltid leverera rätt kvalitet till rätt kostnad i rätt tid. För varje steg i produktionskedjan tillämpas därför en kombination av egen och extern tillverkning. Tanken är att för varje steg i produktionskedjan ha rätt balans mellan lägsta pris och högsta kvalitet med hänsyn till flexibilitet och tillförlitlighet. Andelen egna resurser ökar för varje steg i produktionskedjan. Leveranshanteringen, exempelvis, sker endast i egen regi. HMS produktion är småskalig på så sätt att bolagets produkter tillverkas i ett stort antal varianter som var för sig tillverkas i relativt små serier och enbart mot kundorder. Detta innebär krav på korta ledtider, vilket i sin tur ställer höga krav på personal och flexibilitet. Genom att ha delvis egen produktion försäkrar sig HMS om att bolaget kan leverera den mest pålitliga och välutvecklade produkten. Lågkonjunkturen 2009 fick HMS att inse vikten av att reagera snabbt på förändrade försäljningsvolymer. Som ett resultat av detta och ett ökat krav på lägre kostnader utökade bolaget under året samarbetet med en partner med global produktion som HMS för tillfället använder sig av i Sverige och i Kina. Avsikten är att snabbare kunna anpassa sig till variationer i marknaden och främja tillväxten.
Ett nätverkskort består av ett mönsterkort som bestyckas med ett hundratal komponenter. HMS arbetar strategiskt med inköp av komponenter och har utvecklat relationer med leverantörer som alla är marknadsledande inom sitt område. Komponenterna som används i HMS produkter är standardiserade och tillverkarna finns över hela världen. Den egna nätverksprocessorn, Anybus-NP30, har utvecklats tillsammans med ett av de ledande halvledarföretagen i USA och tillverkas av en av världens största tillverkare av integrerade kretsar.
På HMS är stämningen öppen och familjär och de anställda är vana vid att arbeta i en organisation som ständigt expanderar. Att växa med uppgiften och att anta nya utmaningar ingår naturligt i medarbetarnas engagemang.
universitet 75%
universitet 75%
75%
Arbetet med att vidareutveckla och förbättra företagets värdegrund och medarbetarnas utvecklingsplaner fick i viss omfattning stå tillbaka för hanteringen av personalminskningarna. Som organisation gick HMS emellertid stärkt ur nedgången, med en ökad förståelse för konjunkturernas påverkan på den egna verksamheten. Engagemanget är fortsatt starkt bland medarbetarna, och under 2010 väntar en nysatsning på arbetet med att ytterligare stärka företagets värdegrund.
HMS präglas av entreprenörskap och ett starkt engagemang på alla nivåer i organisationen. Det är högt i tak och medarbetarna arbetar tillsammans med att skapa förslag på förbättringar och genomföra dessa. Under 2009 fortsatte det förbättringsarbete som inletts 2008 med ytterligare 113 förbättringsförslag, av vilka 71 genomfördes under året. HMS genomgick även en framgångsrik omcertifiering av kvalitetssystemet ISO9001:2008. Ett antal av HMS större kunder genomförde under året andrapartsrevisioner, där man säkerställde HMS förmåga att uppnå avsedd nivå på kvalitetsarbetet samt verifierade bolagets kapacitet att leva upp till framtida kvalitetskrav.
HMS har under året arbetat med att vidareutveckla bolagets kärnvärderingar, vilka sätter ramen för medarbetarnas grundsyn i det dagliga arbetet och i beslutsfattandet. HMS värdegrund innebär tydlighet och samsyn uttryckt i fem kärnvärden som sammanfattar organisationens sätt att arbeta gentemot sina intressenter – kunder, leverantörer, medarbetare och aktieägare.
De fem kärnvärdena, kallade High Five, kommuniceras på engelska i hela organisationen för att säkerställa en gemensam tolkning av innebörden.
HMS kärnvärden är:
Under 2010 kommer arbetet med att kommunicera och förankra värdegrunden att intensifieras för att ytterligare förbättra effektiviteten i organisationen.
Under året har sjukfrånvaron varit låg: 2% (2%). Personalomsättningen under året var 4,4%, exklusive de uppsägningar av total 17 personer som genomfördes under våren som en konsekvens av företagets besparingsprogram.
Jag arbetar med strategiskt inköp. Mitt arbete innebär mycket planering för att se till att materialförsörjningen är säkerställd inte bara nu utan kanske på två års sikt. Bolagets strategier och tillväxtmål är tydliga. HMS känns som ett ungt och dynamiskt företag med framtidstro och höga ambitioner. Samtidigt är det en öppen attityd och har man en bra idé man tror på så får man gehör för den.
Henrik Karlsson
Att jobba som receptionist på HMS är fantastiskt. Jag känner att jag verkligen är med i ett vinnande team, där alla är viktiga och alla stöttar varandra. Det är nästan alltid roligt att gå till jobbet och varje dag är jag med och bidrar till att skapa bra relationer till våra kunder. Jag känner att jag har del i ansvaret att kunden blir rätt bemött från början, gärna med ett leende.
Magdalena Novovic Cukon
Jag stormtrivs med mitt arbete i produktionen. Det är en väldigt positiv stämning och man gör något nytt varje dag. Jag har ingen direkt kundkontakt, men alla har sin del i helheten. Man gör en insats varje dag och är en viktig del i kvalitetsarbetet. Vi jobbar i ett produktionsteam och när något har gått fel dokumenteras och analyseras detta så att vi kan lära av misstagen. Det är aldrig så att någon anklagar en arbetskamrat utan alla strävar mot samma mål – att vi hela tiden ska bli bättre.
Mohammed Omer
Jag arbetar med mjukvaruutveckling och är relativt nyanställd. Jag började arbeta på HMS i augusti 2009. Just nu arbetar jag med en produkt som ska lanseras under våren. Den största utmaningen för mig har varit att sätta mig in i alla produkter och olika standarder. Men med hjälpsamma och trevliga kollegor har det fungerat bra att komma in i jobbet. Alla verkar öppna och ärliga så jag trivs jättebra.
Marcus Klingberg
HMS-aktien noterades på Stockholmsbörsen OMX Small Caps 19 oktober 2007. Aktien handlas under namnet HMS.
Antalet aktier i HMS uppgår till 11152 900. Samtliga aktier har samma röstvärde.
HMS har som målsättning att dela ut ca 30 procent av nettoresultatet.
HMS har per bokslutsdagen ett utestående teckningsoptionsprogram. Villkor för programmet framgår i nedanstående tabell. För ytterligare information se not 20.
| För | Teck nings |
För värvs |
Erhållna | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Mottagare | fallodag | Antal | kurs | pris | likvider |
| Personal, Sverige 12-05-31 | 169 500 | 90,20 | 5,33 | 937 335 |
Antalet aktieägare i HMS Networks AB (publ) uppgick per den 31 december till ca 2 800 (3 100). De 10 största ägarna svarade för 73,5% (74,7) av rösterna och kapitalet.
Fredrik Agardh, Handelsbanken Capital Markets Andreas Joelsson, SEB Enskilda, Equity Research och Håkan Wranne, Swedbank Markets.
| Andel av röster | ||
|---|---|---|
| Antal aktier | och kapital | |
| Nicolas Hassbjer | 1 589 873 | 14,3% |
| Staffan Dahlström | 1 589 873 | 14,3% |
| Investment AB Latour | 1 582 579 | 14,2% |
| Swedbank Robur fonder | 1 171 200 | 10,5% |
| SEB Fonder | 958 159 | 8,6% |
| Lannebo Fonder | 472 000 | 4,2% |
| Nykredit | 261 386 | 2,3% |
| DEKABANK | 203 200 | 1,8% |
| Danske Invest | 199 683 | 1,8% |
| AMF | 171 733 | 1,5% |
| Länsförsäkringar | 129 212 | 1,2% |
| Martin Gren | 110 000 | 1,0% |
| Övriga | 2 714 002 | 24,3% |
| Totalt | 11 152 900 | 100,0% |
| 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|
| Aktiekurs (sista handelsdag) | 59,8 | 57,5 | 72,8 |
| Volymviktad snittkurs | 58,7 | 64,9 | 70,8 |
| Genomsnittlig omsättning per dag (mkr) |
0,5 | 1,0 | 4,9 |
| Genomsnittligt antal omsatta aktier per dag |
8 879 | 15 603 | 69 239 |
| Antal aktier (inklusive utspädning) |
11 153 | 11 153 | 11 153 |
| Resultat per aktie (inklusive utspädning) |
1,8 | 5,2 | 2,7 |
| Börsvärde (mkr) | 667 | 641 | 811 |
| Företagsvärde, EV (Börsvärde + nettoskuld, mkr) |
697 | 684 | 906 |
| P/E | 33,0 | 11,1 | 27,5 |
| Nettoskuld/ EBITDA | 0,8 | 0,5 | 1,5 |
| EV/EBITDA | 17,7 | 7,3 | 14,8 |
| EV/Nettoomsättning | 2,9 | 2,2 | 3,4 |
Styrelseordförande för HMS Networks AB (publ). Ledamot sedan maj 1999. Styrelseordförande i Bergendahls, Global Health Partner, Rezidor Hotel Group AB (publ), m.fl. Styrelseledamot i Clas Ohlson AB (publ), Höganäs AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) m.fl. Urban Jansson har en högre examen inom bankverksamhet från Skandinaviska Banken.
Aktieinnehav: 59 750 aktier i HMS Networks AB (publ).
Vice ordförande och grundare av HMS Networks AB (publ). Tidigare VD och koncernchef i HMS från juni 1988 till mars 2009. Nicolas är verksam som oberoende styrelseledamot och som rådgivare inom management och strategi i snabbväxande företag genom Hassbjer Development AB. Nicolas Hassbjer är styrelseordförande i Genomatix Software GmbH (München) och styrelseledamot i Sydsvenska Industrioch Handelskammaren.
Nicolas har en examen i Datorsystemteknik, inriktning mekatronik från Högskolan i Halmstad samt utbildning i ledning av snabbväxande företag genom CEO-CF/IESE i Barcelona.
Aktieinnehav: 1 589 872 aktier.
Henrik Johansson (född 1966) Styrelseledamot för HMS Networks AB (publ) sedan april 2009. Henrik Johansson är chef för Investment AB Latours affärsområde Latour Industries. Henrik Johansson är styrelseordförande i Nord-Lock International AB, Sigfrid Stenberg Pressmaster AB, Specma Seals AB, Carstens AB och Specma Tools AB. Henrik sitter också i styrelsen för Hultafors AB.
Aktieinnehav: 6 400 aktier i HMS Networks AB (publ).
Styrelseledamot för HMS Networks AB (publ), sedan maj 2007. Ray Mauritsson är VD för Axis AB (publ). Ray Mauritsson har en Master of Science i Teknisk Fysik och en Executive Master of Business Administration från Ekonomihögskolan i Lund.
Aktieinnehav: 5 000 aktier i HMS Networks AB (publ).
Styrelseledamot för HMS Networks AB (publ), sedan maj 2008. Göran Sigfridsson har lång erfarenhet från ledande positioner inom industriautomation och som tidigare koncernchef för Beijer Electronics AB (publ) från 1981 till 2008. Göran Sigfridsson är idag styrelseordförande i Svep Design Center AB samt styrelseledamot i Note AB (publ) och Borgestad Industries ASA (publ). Göran Sigfridsson driver dessutom sitt eget konsultbolag SimaCon AB inom management konsultning. Göran Sigfridsson har en Civilingenjörsexamen i Elektronik från Lunds Tekniska Högskola 1973.
Aktieinnehav: 1 000 aktier i HMS Networks AB (publ).
Från vänster: Henrik Johansson, Urban Jansson, Nicolas Hassbjer, Göran Sigfridsson och Ray Mauritsson.
Chief Executive Officer
Född 1967. VD och koncernchef i HMS. Staffan har tidigare erfarenhet som global marknads- och försäljningschef i HMS. Staffan Dahlström har en examen i Datorsystemteknik, inriktning mekatronik från Högskolan i Halmstad.
Aktieinnehav: 1 589 873 samt optioner med rätt att teckna 20 000 aktier.
Chief Financial Officer
Född 1956. Finanschef för HMS sedan augusti 2006. Gunnar Högberg har tidigare varit CFO för Roxtec AB, Kipling Holding AB (publ) samt koncernredovisningschef för Althin Medical AB (publ). Gunnar Högberg har vidare flerårig erfarenhet inom revision, bland annat som auktoriserad revisor på Ernst & Young. Gunnar Högberg har en Bachelor of Science i Business Administration and Economics.
Aktieinnehav: 26 500 samt optioner med rätt att teckna 20000 aktier.
*Ingår i HMS koncernledning
Chief Operating Officer
Född 1968. Operativ chef för HMS sedan januari 2007 samt dessförinnan utvecklingschef för HMS från 1992 till 2006. Jörgen Palmhager är sedan 2005 medlem av Technical Review Board i Open Devicenet Vendor Association. Jörgen Palmhager har en Bachelor of Science i Computer Systems Engineering.
Aktieinnehav: 39 750 samt optioner med rätt att teckna 20 000 aktier.
HR Manager Född 1979. Personalchef sedan april 2006 och har en B.Sc. i Social Science
från Göteborgs Universitet. Aktieinnehav: 5 500 samt optioner med rätt att teckna 10 000 aktier.
Supply Manager
Född 1969. Supply Manager sedan 2005 med totalansvar för egen produktion och kontraktstillverkning. Petra har en B.Sc. inom Business & Administration från Högskolan i Växjö samt erfarenhet som Production Controller och Business Controller inom Duni (2000–2005).
Aktieinnehav: 12550 samt optioner med rätt att teckna 5000 aktier.
Född 1975. Utvecklingschef sedan januari 2007 och har dessförinnan varit projektledare inom produktutveckling på HMS sedan 1997. Magnus har en M.Sc. inom Electronic Engineering från Högskolan i Halmstad.
Aktieinnehav: 13 550 samt optioner med rätt att teckna 10000 aktier.
Född 1967. Kvalitetschef för HMS sedan 1999 och anställdes 1997. När den nya ISO standarden 9001:2000 släpptes blev Katarina först i Sverige med att genomföra certifieringen av HMS. Katarina är Utvecklingsingenjör från Högskolan i Halmstad.
Aktieinnehav: 8 700 samt optioner med rätt att teckna 5 000 aktier.
Head of Product Management Född 1971. Chef för produktavdelningen sedan 2007 och anställdes 1999. Martin har en B.Sc. inom Electronic Engineering och har tidigare erfarenhet av Systemintegration inom automation.
Aktieinnehav: 8 250 samt optioner med rätt att teckna 10000 aktier.
Group Controller
Född 1974. Koncerncontroller i HMS sedan september 2008. Linda har tidigare erfarenhet av arbete som revisor, redovisningschef och ekonomichef. Hon har en Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomisk fördjupning, inriktning revisor/controller.
Aktieinnehav: 0. Optioner med rätt att teckna 10 000 aktier.
Global Sales Director
Född 1972. Försäljningsdirektör i HMS sedan 2008. Niclas har en M.Sc. inom Business Administration & Economics och har tidigare lång erfarenhet av internationell försäljning.
Aktieinnehav: 11250 samt optioner med rätt att teckna 10000 aktier.
Michael Volz, Global Marketing Matthias Oswald, Tyskland Marc Richard, Frankrike Staffan Dahlström, CEO Kevin Knake, USA Anders Hansson, Global Key Accounts
Christian Bergdahl, Asien Paolo Sartori, Italien Jerry Zhao, Kina Trevor Lang, USA
HMS styrelse och ledning strävar efter att företaget skall leva upp till de krav som OMX Nordiska Börs, aktieägare och andra intressenter ställer på bolaget. Styrelsen följer också den debatt som förs i ämnet och de rekommendationer som olika aktörer utfärdar. HMS följer de regler som Svensk kod för bolagsstyrning innefattar.
Bolagsstyrning inom HMS utövas främst genom årsstämman och styrelsen. I ett vidare perspektiv omfattar frågorna även ledningen, dess uppgifter samt kontroll- och rapporteringsfunktionerna inom koncernen.
Större delen av koncernens verksamhet bedrivs i HMS Industrial Networks AB, vilket är ett helägt dotterbolag till HMS Networks AB.
HMS största ägare är Nicolas Hassbjer (14% av kapital och röster), Staffan Dahlström (14% av kapital och röster) samt Investment AB Latour (14% av kapital och röster). Antalet aktieägare var vid årets slut cirka 2 800 stycken. Styrelse och företagsledning äger tillsammans cirka 30% av röster och kapital.
Årsstämman är HMS högsta beslutande organ. Stämman väljer styrelse och revisorer, fastställer räkenskaperna, beslutar om eventuell utdelning och andra dispositioner av resultatet samt beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Därutöver beslutar stämman om eventuella nyemissioner samt införande av aktierelaterade incitamentsprogram. Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen (fem kalenderdagar före dagen för årsstämman) och är anmälda har rätt att delta. Varje aktie ger aktieägare rätt till en röst. Kallelse skall ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor i förväg genom annonser i Dagens Industri och Post- och Inrikes Tidningar (som sedan 1 januari 2007 endast finns på www.bolagsverket.se/poit).
Årsstämma hölls 2 april 2009 på bolagets kontor i Halmstad. Vid stämman närvarade ägare vilka representerade ca 68% av antalet aktier och röster. Bolagsstämman beslutade om omval av Urban Jansson, Ray Mauritsson, och Göran Sigfridsson samt nyval av Henrik Johansson och Nicolas Hassbjer. Stämman beslutade att till posten som styrelsens ordförande välja Urban Jansson.
Riktlinjer för tillsättande av valberedning fastslogs på årsstämman.
Årsstämman beslutade att ett styrelsearvode om 625 000 skulle utgå för innevarande verksamhetsår varav 225 000 fördelas på styrelsens ordförande och 100 000 var på icke anställd styrelserepresentanter.
Årsstämman beslutade att utdelning skulle utgå med 1,50 kr per aktie.
Årsstämman beslutade även om emission av 250 000 teckningsoptioner med rätt att teckna nya aktier under perioden 2012-05-01 till 2012-05-31.
Vid årsstämman 2009 valdes fem ledamöter till HMS Networks AB:s styrelse. I styrelsen ingår en person, Nicolas Hassbjer, som representerar de två huvudägarna (Nicolas Hassbjer och Staffan Dahlström) vilka tillsammans kontrollerar 28% av aktier och röster i bolaget. VD och ekonomichef i HMS Networks AB deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande respektive sekreterare.
Styrelsens huvudsakliga uppgift är att utöva aktieägarnas kontroll av ledningen och dess sätt att leda företaget. Styrelsens arbete styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstituerande styrelsemöte varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat hur ofta styrelsen ska sammanträda och vad som ska behandlas vid respektive tillfälle. Av arbetsordningen framgår även
ansvarsfördelningen mellan styrelse, dess ordförande och VD.
Styrelsen har till uppgift att fastställa strategier, affärsplaner samt budgetar, delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning. Vidare har styrelsen att tillsätta och avsätta VD samt besluta om betydande förändringar i HMS organisation och verksamhet.
Arbetsordningen anger beloppsgränser för när styrelsen ska besluta om investeringar, företagsförvärv, företagsöverlåtelser, lån med mera.
Utvärdering av styrelsens arbete sker löpande, dels rörande styrelsearbetet som helhet, dels rörande enskilda medlemmars bidrag. Syftet är att säkerställa att HMS har en väl sammansatt styrelse sett till kompetens och engagemang.
Enskilda medlemmars unika kompetens, och därmed även styrelsens kompetensmässiga sammansättning framgår av beskrivningen på sid 19.
Styrelsen har sedan årsstämman 2 april 2009 genomfört nio protokollförda sammanträden fram till fastställandet av denna årsredovisning. Styrelsen behandlade vid sina möten de fasta punkter som, i enlighet med styrelsens arbetsordning, förelåg vid respektive styrelsemöte. Hit hör affärsläge, budget, delårsrapporter och årsbokslut. I övrigt fokuserades arbetet på att vidareutveckla de sedan tidigare framtagna marknadsoch förvärvsstrategierna.
Totalt styrelsearvode för 2009 utgick med 625 000 kronor. För en närmare beskrivning av styrelseledamöternas närvaro hänvisas till not 27 på sidan 54.
Vid årsstämman 2 april 2009 omvaldes Urban Jansson till styrelsens ordförande. Ordförande har till uppgift att följa verksamhetens utveckling och ansvara för att övriga ledamöter löpande får den information som krävs för att styrelsearbetet ska kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktiebolagslagen. Styrelseordföranden deltar ej i den operativa ledningen av bolaget.
Vid årsstämman 2009 beslutades om principerna för inrättande av en valberedning i HMS Networks AB. Bolagsstämman beslöt i enlighet med valberedningens förslag att styrelsens ordförande tillsammans med representanter för de större aktieägarna ska utgöra valberedning för tiden till nästa ordinarie bolagsstämma har hållits eller vid behov till dess att ny valberedning utsetts. Valberedningen ska inom sig utse en ordförande (styrelsens ordförande eller annan ledamot i styrelsen får ej utses till valberedningens ordförande). För det fall någon av de tre största aktieägarna avstår från sin rätt att utse en representant, övergår rätten till den aktieägare som efter berörd aktieägare har det största aktieinnehavet per nämnda datum. Lämnar ledamot valberedningen i förtid ska, om så bedöms erforderligt, ersättare utses av samma aktieägare som utsett den avgångne ledamoten eller om denna aktieägare inte längre tillhör de tre största aktieägarna, av den aktieägare som storleksmässigt står näst i tur. Sammansättningen av valberedningen ska offentliggöras på bolagets hemsida senast sex månader före kommande ordinarie årsstämma.
Valberedningen har i uppdrag att inför kommande årsstämma ge förslag på antal styrelseledamöter som ska väljas av stämman, styrelsearvoden, styrelsens sammansättning, styrelsens ordförande, ordförande på årsstämman, ny instruktion till valberedningen samt, i förekommande fall, val av revisorer och revisorsarvoden. Valberedningen inför 2010 års stämma har följande sammansättning: Urban Jansson, Nicolas Hassbjer, Jan Svensson samt Per Trygg. Till ordförande i valberedningen utsågs Jan Svensson
Inom sig utser styrelsen en ersättningskommitté, som handlägger frågor rörande tjänstemäns och andra uppdragstagares anställnings- och pensionsvillkor. Av kommittén prövas också frågor rörande anställdas incitamentsprogram.
Ledamöter är Urban Jansson, Ray Mauritsson och Henrik Johansson. Till ordförande i ersättningskommittén utsågs Ray Mauritsson.
Inom sig utser styrelsen även ett revisionsutskott, som handlägger frågor rörande revisionen, såsom planering, genomförd granskning och iakttagelser från densamma. I utskottet beslutas även om alla inköp av konsulttjänster från bolagets revisor som inte faller inom revisionsnära rådgivning. I revisionsutskottet ingår Nicolas Hassbjer, Göran Sigfridsson samt Urban Jansson. Till ordförande i revisionsutskottet utsågs Nicolas Hassbjer.
VD leder verksamheten i enlighet med de instruktioner som styrelsen har antagit. VD ansvarar dessutom för att styrelsen får information och nödvändigt beslutsunderlag, vilket sänds till samtliga ledamöter sju dagar före styrelsemötena, samt är föredragande vid dessa. VD håller kontinuerligt styrelsen och ordföranden informerade om bolagets och koncernens finansiella ställning och utveckling. Den totala ersättningen till VD under 2009 uppgick till 1 190 tkr. För mer information om ersättningar till VD och ledningsgruppen, se not 27 sid 54.
Koncernledningen består av tre personer som presenteras på sid 20. Ledningen har under året haft 18 möten. Mötena leds av VD, som fattar beslut efter samråd med övriga medlemmar.
Två gånger per år rapporterar bolagets revisor personligen till hela styrelsen om sin granskning och avger omdöme om den interna kontrollen. Bolagets revisor deltar vid revisionsutskottets möten.
Utöver revision bistår PricewaterhouseCoopers med rådgivning avseende redovisning och skatter. Rådgivningen bedäms ej vara föremål för jävsituation.
Den samlade ersättningen till HMS revisorer under 2009 uppgick till 697 tkr. Ytterligare uppgifter om ersättningar till revisorerna återfinns i not 7 på sid 47.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Bolagets styrelse skall enligt upprättad arbetsordning årligen utvärdera och beskriva de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen liksom att utvärdera behovet av internrevision. Denna rapport utgör inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer.
Intern kontroll över finansiell rapportering är inom HMS en integrerad del av bolagsstyrningen. Den innehåller processer och metoder för att säkerställa koncernens tillgångar och riktigheten i den finansiellla rapporteringen, och syftar till att skydda ägarnas investering i bolaget. För att organisera och ytterligare förbättra detta arbete har HMS inlett en genomgång baserad på det så kallade COSO-ramverket.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att inrätta och upprätthålla ett väl fungerande system för riskbedömning och intern kontroll. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete där den inbördes arbetsfördelningen mellan styrelsens ledamöter identifieras. Det löpande arbetet med att upprätthålla en effektiv intern kontrollmiljö och löpande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till verkställande direktören som i sin tur delegerat funktionsspecifikt ansvar till chefer på olika nivåer i koncernen. En utförlig delegationsordning med väl definierade attest- och beslutsnivåer vilka tillämpas inom hela koncernen har upprättats.
HMS organisation är uppbyggd för att snabbt kunna reagera på förändringar i marknaden. Operativa beslut fattas därför på avdelningsnivå medan beslut om strategi, inriktning, förvärv och övergripande finansiella frågor fattas av styrelse och koncernledning. Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen inom HMS är utformad för att hantera dessa förutsättningar.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Inom HMS är några av de mest väsentliga beståndsdelarna i kontrollmiljön dokumenterade i bolagets policys samt i arbetsbeskrivningar. HMS policys omfattar bland annat Policy for Accounting and reporting, finanspolicy samt HR policys.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning vilken bland annat reglerar ordförandens och verkställande direktörens uppgifter. Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott för att öka kännedom om insyn och kontroll av företagets redovisning, ekonomisk rapportering och riskhantering samt en ersättningskommitté för att hantera företagsledningens ersättningar.
För att ge styrelsen underlag att fastställa nivå vad gäller intern styrning och kontroll har HMS påbörjat en översyn och analys av befintliga styrprocesser och interna kontroller. Översynen baseras på analyser av hur COSO-ramverkets väsentliga områden tar sig uttryck i HMS organisation. Arbetet förväntas utmynna i en utvärdering och verifiering av de styrande dokument och riktlinjer som ligger till grund för koncernens verksamhetsstyrning.
Riskbedömning utgår från koncernens finansiella mål. De övergripande finansiella riskerna är definierade. Genom genomförda kvantitativa och kvalitativa riskanalyser med utgångspunkt i koncernens balans- och reslutaträkning identifierar HMS vilka nyckelrisker som kan utgöra hot mot att nå affärsmässiga och finansiella mål. Åtgärder för att minimera identifierade risker definieras utifrån dessa analyser.
De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter. Det finns till exempel automatiserade kontroller i IT-baserade system som hanterar behörigheter och attesträtt, samt manuella kontroller i löpande bokföring och i bokslutsposter. Detaljerade ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot budget och prognoser kompletterar de verksamhetsspecifika kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvaliteter.
Koncernen har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Policys, handböcker och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät. Väsentliga riktlinjer, manualer och dylikt för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande.
Bolagets revisor deltar i minst två styrelsesammanträden per år vid vilka revisorerna ger sin bedömning och sina iakttagelser från verksamhetsprocesser, räkenskaper och rapportering.
Ekonomiavdelningen och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå.
Andra väsentliga koncerngemensamma delar i den interna kontrollen är den rullande prognosprocessen. Försäljningen prognostiseras kvartalsvis med 12 månaders horisont och på produktnivå, av ansvariga inom försäljningsorganisationen. Försäljningsprognoserna konsolideras och valideras i samband med att de fullständiga prognoserna för verksamheten upprättas. De fullständiga prognoserna upprättas tre gånger per år. Utöver de fullständiga prognoserna upprättas även en budget, vilken ligger till grund för styrelsens godkännande i räkenskapsårets fjärde kvartal. Utöver prognoser och budget arbetar koncernledningen med övergripande strategiska planer.
Revisionsutskottet följer upp den ekonomiska redovisningen och får rapportering från bolagets revisor med iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen erhåller månadsvis ekonomiska rapporter och behandlar vid varje styrelsesammanträde bolagets ekonomiska situation.
Effektiviteten i de interna kontrollaktiviteterna följs upp regelbundet på olika nivåer i koncernen.
Styrelsen har mot bakgrund av verksamhetens omfattning och befintliga kontrollaktiviteter fattat beslut om att det inte föreligger något behov av att införa en särskild granskningsfunktion (internrevisionsfunktion).
HMS-koncernen är bland de ledande i världen inom industriell nätverksteknologi. Koncernen utvecklar och tillverkar flexibla och pålitliga lösningar för att ansluta industriella produkter till nätverk samt gateways för att koppla ihop olika nätverk. Den patenterade Anybus® teknologin från HMS har erhållit flera industriutmärkelser och används över hela världen i produkter från flera av de världsledande automationsföretagen. Företaget har utsetts till Sveriges bästa elektronikföretag av Elektronikindustriföreningen och tidningen Elektronik i Norden. HMS grundades 1988 och har den senaste 10-årsperioden haft en genomsnittlig organisk tillväxt på 25% per år. Försäljningen sker från huvudkontoret i Halmstad och genom de egna säljkontoren i Chicago, Tokyo, Peking, Karlsruhe, Milano samt Mulhouse.
Koncernens fakturering uppgick till 244,5 Mkr (316,6). Förändring i valutakurser har under året påverkat nettoförsäljningen positivt med 24,6 Mkr. Faktureringen fördelar sig på EMEA 65% (63), Asien 15% (17) och Americas 20% (20). Koncernens största enskilda marknader är Tyskland, USA och Japan.
Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 31,1 Mkr (85,0) och kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 31,2 Mkr (68,1).
Koncernens egna kapital uppgick till 240,4 Mkr (224,4) och likviditeten uppgick vid årsskiftet till 25,5 Mkr (66,2) exklusive outnyttjade checkräkningskrediter.
Koncernens nettoskuld minskade med 12,1 Mkr till 30,3 Mkr (42,4).
HMS Networks AB (publ), org nr 556661-8954, är moderbolag för det helägda dotterbolaget HMS Industrial Networks AB. HMS Industrial Networks AB är i sin tur moderbolag för HMS Industrial Networks Inc, HMS Industrial Networks GmbH, HMS Electronics AB, HMS Industrial Networks SAS, HMS Industrial Networks S.r.l., HMS Industrial Networks K.K. samt det delägda dotterbolaget IntelliCom Innovation AB (52% av kapital och röster).
Koncernen har en filial, s.k. "Registered Representative Office", i Peking. Filialen sköter försäljning och support på den kinesiska marknaden.
Samtliga marknader förutom Kina försvagades under året. Mest påtaglig var försvagningen på den japanska marknaden.
Vid årets slut uppgick det totala antalet design wins till 814 st (731). Av dessa befinner sig 630 st (553) i produktionsfas. Den genomsnittliga faktureringen per design win i produktionsfasen uppgick till 0,26 Mkr (0,43).
HMS avhöll den 2 april 2009 sin årsstämma. Samtliga av styrelsens och valberedningens förslag fastställdes av stämman. Urban Jansson omvaldes till styrelsens ordförande. Till styrelseledamöter omvaldes Ray Mauritsson och Göran Sigfridsson. Till nya styrelseledamöter valdes Henrik Johansson och Nicolas Hassbjer. På konstituerande styrelsemöte valdes Nicolas Hassbjer till vice ordförande i HMS styrelse och Staffan Dahlström tillträdde som VD och koncernchef för HMS Networks AB.
Under våren genomgick HMS en framgångsrik omcertifiering av kvalitetssystemet i enlighet med ISO 9001:2008.
HMS varslade under andra kvartalet totalt 17 personer om uppsägning. Bemanningsminskningen som slutgiltigt fastställdes till 13 personer utgjorde en del av ett kostnadsbesparingsprogram som initierats som en konsekvens av den svaga efterfrågan.
Under andra kvartalet erhöll HMS nya patent i USA avseende mekanisk design, hårdvarudesign och mjukvaruinterface för Anybus CompactCom.
Under tredje kvartalet lanserades en ny Anybus Compact-Com modul för nätverksprotokollet ControlNet samt ett nytt utökat koncept för tillverkare av elmotorstyrningar, s.k. Frekvensomriktare, som i första hand riktar sig mot nätverksprotokollen Profibus, Ethernet, DeviceNet och Canopen.
Under fjärde kvartalet erhöll HMS ett flertal beställningar av kommunikationsprodukter för användning i utbyggnaden av tunnelbanor i Kina. Det totala ordervärdet uppgår till ca 3 Mkr. Dessutom erhölls en order för en ny Gateway produkt från ett av Nordamerikas ledande automationsföretag. Ordervärdet för det initiala arbetet att anpassa produkterna uppgår till ca 2 Mkr. Produktanpassningar kommer att färdigställas under 2010- 2011. Försäljningsvolymer under de påföljande åren beräknas uppgå till 2-3 Mkr årligen.
Embedded-produkter stod för 66% (71) av koncernens intäkter och Gateway-produkter uppgick till 28% (26).
Koncernen har sedan 2006 övergått till blyfri lödning i produktion enligt RoHS-direktivet. Lagkravet omfattar i huvudsak elektronik i konsumentprodukter. HMS har ändå valt att på ett tidigt stadium fasa ut bly, kvicksilver, hexavalent krom, kadmium och flamskyddsmedel från Anybus® produkterna och produktionsprocessen. Koncernen bedriver ingen tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet.
Koncernen har under året kostnadsfört 29,2 Mkr (27,0) avseende forskning- och utveckling. Utöver detta har 5,0 Mkr (4,9) i utvecklingskostnader aktiverats, varav 4,7 Mkr (4,9) avser arbete för egen räkning. Totala investeringar i forskning och utveckling utgör 14% (10) av omsättningen. Koncernens policy är att endast aktivera större utvecklingsprojekt för framtagning av egna integrerade kretsar, strategiska IP-block, nya produktlinje plattformar samt kostnader fram till och med den första protokollversionen för ett specifikt nätverk i en produktlinje.
Vid årets slut hade koncernen 163 anställda (167). Minskningen i antalet anställda är en följd av den neddragning som verkställdes under första halvåret 2009.
På konstituerande styrelsemöte 2009 utsågs av bolagets styrelse en ersättningskommitté. Följande principer vilka föreslagits av bolagets ersättningskommitté kommer att föreläggas bolagets årsstämma 2010. Ersättning till den verkställande direktören och andra personer i HMS Networks AB:s koncernledning utgörs av grundlön, kort- och långsiktiga incitamentsprogram samt pension. Övriga förmåner och övrig ersättning erhålls på motsvarande grunder som för övriga anställda.
Målsättningen med HMS Networks AB:s ersättningspolicy för de ledande befattningshavarna är att erbjuda kompensation som främjar att behålla och rekrytera kvalificerad kompetens till HMS Networks AB. Grundlönen fastställs med utgångspunkt från att den skall vara konkurrenskraftig tillsammans med kortoch långsiktiga incitament. Den absoluta nivån är beroende av den aktuella befattningen samt den enskildes prestation. Ersättning till verkställande direktören fastställs av styrelsen på förslag från ersättningskommittén. Ersättning till övriga ledande befattningshavare fastställs av verkställande direktören efter godkännande från ersättningskommittén.
Kortsiktigt incitamentsprogram till verkställande direktören och de ledande befattningshavarna baseras på finansiella mål för koncernen. Det kortsiktiga incitamentsprogrammet skall i huvudsak baseras på tillväxt i kombination med lönsamhet därutöver kan andra personliga mål fastställas. För verkställande direktören och andra ledande befattningshavare är det enskilt högsta incitamentsbeloppet maximerat till 24% av grundlönen.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionspremien skall uppgå till 35 procent av den fasta månadslönen. För andra ledande befattningshavare tillämpas ITPavtalet med en pensionsålder på 65 år.
I händelse av uppsägning gäller för verkställande direktören sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida utgår ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Andra inkomster avräknas ej från avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavarna gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.
För upplysning om ersättningskommitténs sammansättning se sid 23.
Bolaget är utsatt för marknadsrelaterade risker, som ligger utanför bolagets kontroll. Dessa risker är huvudsakligen risker förenade med konjunkturutvecklingen, konkurrenssituationen, efterfrågan på världsmarknaden och tillgång till resurser som är viktiga i bolagets verksamhet.
Bolagets produkter används främst inom industrin. Industrin påverkas av det allmänna ekonomiska läget och investeringsnivåerna, som i sin tur kan påverkas av ett antal faktorer som ligger utanför bolagets kontroll, till exempel räntenivåer, valutakurser, inflation, deflation, politiskt osäkerhet, skatter, aktiemarknadens utveckling, arbetslöshet och andra faktorer som påverkar tilltron till ekonomin. Påverkan av ovanstående faktorer kan komma att medföra effekter på bolagets resultat och ställning i övrigt.
Marknaden för bolagets produkter är konkurrensutsatt. Bolaget konkurrerar på varje lokal marknad med ett antal aktörer och ytterligare aktörer kan etablera sig på marknaden. Bolagets strategi syftar till att förbättra bolagets redan starka position på marknaden och därigenom förbereda bolaget på en eventuellt hårdnande konkurrens. Förändrad konkurrenssituation påverkar både försäljningsvolymer och bruttovinstmarginaler. Om inte bolaget framgångsrikt kan möta konkurrensen kan detta komma att påverka bolagets resultat och ställning i övrigt.
Om HMS inte lyckas ta fram nya och innovativa produkter eller följa med i den tekniska utvecklingen kan verksamheten och intäkterna påverkas negativt. HMS anser att dess framgångar delvis är beroende av bolagets förmåga att ta fram nya och innovativa produkter och att kontinuerligt vidareutveckla befintliga produkter. Bolagets intäkter och marknadsandelar kan påverkas negativt om bolagets konkurrenter introducerar nya eller förbättrade produkter eller tjänster som kunderna uppfattar som attraktiva. Om HMS inte lyckas följa med i produktutvecklingen och den tekniska utvecklingen, eller inte lyckas möta kundernas behov, kan detta komma att medföra effekter på bolagets resultat och ställning i övrigt.
Bolaget utsätts för rörelserisker i sin verksamhet. Dessa risker är förknippade med bolagets strategi, verksamhet och dess relation med omvärlden.
Bolaget är beroende av att samarbetet med leverantörerna fungerar tillfredsställande. Bolaget är beroende av sina komponentleverantörer, men även andra leverantörer är viktiga. Skulle samarbetet med dessa leverantörer försvåras eller avbrytas, skulle bolaget vara tvunget att ersätta dem med nya leverantörer, alternativa komponenter eller eventuellt omkonstruera produkten. Detta skulle kunna få en negativ inverkan på bolagets resultat och ställning i övrigt.
Bolagets försäljning sker till professionella företag. Det är av största vikt för bolaget att kunna erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga produkter för att bibehålla sin marknadsposition. Det är därför väsentligt att bolaget även i framtiden har förmåga att utveckla och marknadsföra nya produkter som accepteras av marknaden och tillgodoser kundönskemålen och även har kapacitet att förbättra befintliga produkter. Skulle större förändringar ske i köpmönstret hos bolagets största kunder skulle det påverka bolagets lönsamhet. Det stora antalet kunder begränsar beroendet av någon enskild kund. En begränsning i bolagets möjlighet att upprätthålla sina relationer med en eller flera kunder kan dock medföra att bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning påverkas negativt.
Bolagets framtida utveckling är delvis beroende av att nyckelpersoner stannar i organisationen. Det finns ingen garanti för att bolaget lyckas behålla sådana nyckelpersoner. En eventuell förlust av någon eller några nyckelmedarbetare kan komma att leda till en negativ utveckling av verksamheten. Bolaget har hittills inte haft svårigheter att rekrytera kvalificerad personal, men bolaget kan inte garantera att ersättare med likvärdig kompetens kan rekryteras i framtiden. Om bolaget inte längre lyckas locka till sig och behålla högt kvalificerad ledningspersonal och annan kunnig personal riskerar bolaget att inte längre kunna upprätthålla eller vidareutveckla sin verksamhet.
Bolaget kan framdeles komma att genomföra förvärv, avyttringar och avvecklingar av verksamheter och företag. Alla sådana transaktioner är förenade med osäkerheter och risker. I syfte att reducera riskerna och undvika en felaktig prissättning vid förvärv sker en noggrann utvärdering inför en transaktion. En utvärdering inför ett förvärv är dock inte alltid tillräcklig för att säkerställa framgång eller minimera riskerna med förvärvet.
Tillverkning och försäljning av produkter inom industrin medför risk för garantikrav och produktansvar. HMS utformar därför normalt sina produkter enligt detaljerade tekniska specifikationer för att uppfylla kraven inom industrin. Även om bolaget testar sina produkter grundligt för att säkerställa att de skall uppfylla de relevanta specifikationerna kan verksamhet inom detta område medföra en ökad risk för produkt- och garantiansvar. När HMS genomför närmare undersökningar avseende produktsäkerhet förlitar sig bolaget till både intern och extern analys för att säkerställa att produkterna motsvarar överenskomna produktspecifikationer. Trots att bolaget anser att sådana åtgärder har varit tillräckliga i varje enskilt fall, kan bolaget inte garantera att något produkt- eller garantiansvar inte kan uppstå även efter att dessa eller liknande framtida åtgärder har vidtagits.
Inköp och beställningar av komponenter från underleverantörer medför även risk för att fel i levererade komponenter upptäcks först i ett senare led av produktionen eller efter försäljning. I en sådan situation kan det vara svårt att i efterhand avgöra var felet har uppstått och att erhålla ersättning från leverantören både vad gäller bortfall i försäljning och produktoch garantiansvar.
Även om HMS anser sig ha ett adekvat försäkringsskydd vad avser produktansvar, kan det fortfarande inte garanteras att försäkringsbeloppen kommer att vara tillräckliga för att täcka sådana krav som kan komma att riktas mot bolaget i framtiden. Produktansvar eller garantianspråk kan medföra avsevärda kostnader för rättegångar och skadestånd. Krav som riktas mot HMS med framgång och som överstiger bolagets försäkringsskydd, eller krav som medför avsevärd negativ publicitet, kan få betydande negativa effekter på bolagets resultat och ställning i övrigt.
HMS och marknaden för HMS:s verksamhet påverkas delvis av tillämplig lagstiftning och andra föreskrifter som reglerar verksamheten. Förändringar i lagstiftningen eller politiska beslut kan således negativt påverka HMS möjlighet att bedriva eller utveckla sin verksamhet.
HMS immateriella rättigheter är väsentliga för bolagets verksamhet. HMS har registrerat patent och varumärken i ett flertal länder. Även om HMS har försökt skydda sina varumärken genom registrering i varje land där bolaget för närvarande är verksamt eller kan tänkas bli verksamt inom överskådlig framtid och har sökt patentskydd där bolaget ansett det vara affärsmässigt motiverat, kan det inte garanteras att dessa åtgärder är eller kommer att vara tillräckliga för att skydda de immateriella rättigheterna. HMS kan inte garantera att bolagets konkurrenter inte försöker använda bolagets varumärken och logotyper vid marknadsföring av sina produkter och därigenom gör intrång i eller på annat sätt utgör ett hot mot bolagets immateriella rättigheter. Om de immateriella rättigheterna inte kan skyddas, oavsett vad orsaken är, kan bolagets verksamhet komma att påverkas på ett negativt sätt.
Bolaget är idag inte part i någon tvist. Även om inga potentiella framtida tvister har identifierats kan det inte uteslutas att bolaget involveras i tvister som skulle kunna få en negativ inverkan på bolagets resultat eller ställning.
Koncernens internationella verksamhet medför ett antal finansiella risker vilka hanteras av policies fastställda av styrelsen. Det övergripande målet är att koncernens finansfunktion tillhandahåller finansiering till koncernbolagen samt hanterar finansiella risker så att effekterna på koncernens resultat minimeras. Koncernen är främst exponerad för finansierings-, valuta-, ränte- och kreditrisker. För ytterligare information hänvisas till not 3 i räkenskaperna.
Tillgångar och skulder i utländsk valuta omvärderas vid varje balansdag. Valutasäkringskontrakt omvärderas vid varje balansdag och får dessutom en effekt när de löses. Värdeförändringen till följd av omvärderingen av rörelserelaterade balansposter och lösen av valutasäkringskontrakt redovisas under posterna övriga intäkter och övriga kostnader. Värdeförändring på andra balansposter i utländsk valuta, till exempel likvida medel, redovisas i finansnettot. Rörelsens intäkter och kostnader påverkas också av förändringar i valutakurser. Dessa förändringar påverkar direkt själva intäkts- och kostnadsposten. Rörelseintäkterna utgörs ungefär till 63% av euro, 20% av amerikanska dollar, 7% av japanska yen och 10% av svenska kronor och övriga valutor. I kostnad sålda varor ingår kostnader i utländska valutor med 30% i euro, 15% i amerikanska dollar samt 1% i japanska yen. Rörelsekostnader utgörs till 19% av euro, 8% av amerikanska dollar, 6% av japanska yen och 67% av svenska kronor. Koncernens policy är att minimera valutaexponeringen med hjälp av terminssäkringar.
Jämfört med första halvåret har marknaden för HMS produkterbjudande stärkts under senare delen av 2009. Den framtida marknadsutvecklingen är dock alltjämt svårbedömd. HMS målsättning är en tillväxt på i genomsnitt 20% och att därmed fortsätta växa snabbare än marknaden som helhet. HMS övergripande mål är oförändrade jämfört med tidigare år. En långsiktig tillväxt på i genomsnitt 20% och en rörelsemarginal över 20%. Bolagets strategi för att uppnå dessa mål innebär en fortsatt satsning på att bygga upp en stark portfölj av design wins inom området inbyggda nätverkskort samt att bredda erbjudandet till närliggande områden inom nätverksteknologi baserade på bolagets teknologiplattform. Ett fortsatt inflöde av design wins, ett bredare produkterbjudande framför allt inom området Gatewayprodukter, ett förstärkt kundfokus samt en expansion av HMS säljkanaler stödjer koncernens långsiktiga tillväxt.
HMS Networks AB är noterat på NASDAQ- OMX Nordic Exchange i kategorin Small Cap inom segmentet Information Technology. Genomsnittligt antal omsatta aktier uppgick till 8 879 (15 603) per dag. Aktiens volymviktade snittkurs under 2009 uppgick till 58,68 Kr (64,91). Totala antalet aktier uppgick vid periodens slut till 11 152 900.
Samtliga aktier har lika röstvärde.
Moderbolagets verksamhet är inriktad på koncerngemensam förvaltning. Utöver koncernens verkställande direktör har moderbolaget inga anställda.
| Ägare | Antal aktier |
Andel av kapital och röster |
|---|---|---|
| Nicolas Hassbjer med bolag | 1 589 873 | 14,3% |
| Staffan Dahlström med bolag | 1 589 873 | 14,3% |
| Investment AB Latour | 1 582 579 | 14,2% |
| Swedbank Robur fonder | 1 171 200 | 10,5% |
| SEB fonder | 958 159 | 8,6% |
| Övriga | 4 261 216 | 38,2% |
| 11 152 900 | 100,0% |
Antalet aktier i bolaget uppgår till 11152 900. Samtliga aktier har samma röstvärde.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
| Totalt fritt eget kapital | 146 042 364 |
|---|---|
| Årets resultat | 74 911 054 |
| Balanserat resultat och andra fria reserver | 71 131 310 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
| 146 042 364 |
|---|
| 134 889 464 |
| 11 152 900 |
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 paragrafen 2-3 st (försiktighetsregeln).
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 244 536 | 316 563 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | -101 818 | -134 721 | |
| BRUTTORESULTAT | 142 718 | 181 842 | |
| Försäljningskostnader | -54 983 | -50 885 | |
| Administrationskostnader | -20 854 | -19 173 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -29 211 | -27 003 | |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 5 991 | 6 320 |
| Övriga rörelsekostnader | 10 | -12 535 | -6 070 |
| RÖRELSERESULTAT | 6, 7, 8, 27, 28 | 31 125 | 85 031 |
| Finansiella intäkter | 10, 31 | 1 841 | 1 881 |
| Finansiella kostnader | 10, 32 | -4 514 | -5 961 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | -2 673 | -4 080 | |
| RESULTAT FÖRE SKATT | 28 452 | 80 951 | |
| Inkomstskatt | 9 | -7 782 | -22 140 |
| ÅRETS RESULTAT | 20 671 | 58 811 | |
| Resultat hänförligt till: | |||
| Moderföretagets aktieägare | 20 116 | 57 429 | |
| Minoritetsintresse | 555 | 1 382 | |
| 20 671 | 58 811 | ||
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 11 | 1,88 | 5,43 |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 11 | 1,81 | 5,17 |
| Antal aktier före utspädning, genomsnitt, tusental | 10 717 | 10 572 | |
| Antal aktier efter utspädning, genomsnitt, tusental | 11 121 | 11 114 | |
| Utbetald utdelning per aktie, kr | 12 | 1,50 | 1,00 |
| Tkr | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 20 671 | 58 811 |
| Övrigt totalresultat: | ||
| Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen | 0 | 346 |
| Kassaflödessäkringar | 11 469 | -10 194 |
| Valutakursdifferenser | -163 | 140 |
| Avräkning skatt | 0 | 1 003 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | -3 016 | 2 681 |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 8 290 | -6 024 |
| Summa totalresultat för året | 28 961 | 52 787 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderföretagets ägare | 28 406 | 51 405 |
| Minoritetsintresse | 555 | 1 382 |
| Summa totalresultat för året | 28 961 | 52 787 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | ||
| Patent | 217 | 0 | |
| Balanserade utvecklingsarbeten | 14 436 | 13 770 | |
| Goodwill | 236 071 | 236 071 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 250 722 | 249 841 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 14, 26 | ||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2 995 | 4 162 | |
| Inventarier, verktyg och andra installationer | 5 569 | 6 226 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 8 564 | 10 388 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 23 | 802 | 862 |
| Summa anläggningstillgångar | 260 089 | 261 091 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager mm | 18 | 13 043 | 17 549 |
| Kundfordringar | 17 | 33 098 | 37 952 |
| Derivatinstrument | 16 | 1 275 | 0 |
| Övriga fordringar | 17 | 2 461 | 4 271 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 33 | 3 336 | 3 228 |
| Likvida medel | 19 | 25 512 | 66 177 |
| Summa omsättningstillgångar | 78 725 | 129 177 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 338 814 | 390 268 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 20 | 1 115 | 1 057 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 20 | 110 369 | 107 043 |
| Reserver | 254 | 254 | |
| Balanserad vinst | 125 272 | 112 724 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 237 011 | 221 078 | |
| Minoritetsintressen | 3 423 | 3 348 | |
| Summa eget kapital | 240 434 | 224 426 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 22 | 39 509 | 92 151 |
| Uppskjuten skatteskuld | 23 | 11 319 | 9 554 |
| Summa långfristiga skulder | 50 828 | 101 705 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 22 | 16 320 | 16 441 |
| Leverantörsskulder | 16 432 | 15 292 | |
| Skatteskuld | 1 469 | 2 375 | |
| Övriga skulder | 2 842 | 3 237 | |
| Derivatinstrument | 16 | 0 | 10 784 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 21,34 | 10 490 | 16 008 |
| Summa kortfristiga skulder | 47 553 | 64 137 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 338 814 | 390 268 |
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 31 126 | 85 031 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| Avskrivningar | 6 787 | 6 785 | |
| Förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0 | 29 | |
| Utrangeringar av materiella anläggningstillgångar | 0 | 11 | |
| Nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar | 0 | 580 | |
| Kassaflödessäkring | 11 469 | -10 194 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | -494 | -876 | |
| Erhållen ränta | 31 | 118 | 1 184 |
| Betald ränta | 32 | -1 726 | -6 170 |
| Betald inkomstskatt | -9 933 | -10 306 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändringar av rörelsekapital | 37 347 | 66 074 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager | 4 506 | 707 | |
| Förändring av kundfordringar | 4 406 | -6 261 | |
| Förändring av övriga korta fordringar | 362 | 1 249 | |
| Förändring av leverantörsskulder | 1 162 | -6 315 | |
| Förändring av övriga korta skulder | -16 534 | 12 644 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 31 249 | 68 098 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 14 | -2 423 | -2 521 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 13 | -4 956 | -4 901 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0 | 78 | |
| Förändring av kortfristiga finansiella placeringar | 1 179 | -1 921 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -6 200 | -9 265 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Likvid från emission av teckningsoptioner | 20 | 2 446 | 0 |
| Likvid för nyutgivna teckningsoptioner | 20 | 937 | 0 |
| Amortering av skuld | -51 323 | -15 000 | |
| Utdelning till moderföretagets aktieägare | 12 | -15 857 | -10 572 |
| Utdelning till minoritetsaktieägare | -480 | 0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -64 277 | -25 572 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -39 228 | 33 262 | |
| Förändring likvida medel | |||
| Likvida medel vid årets början | 19 | 66 177 | 30 117 |
| Kursdifferens i likvida medel | -1 179 | 1 921 | |
| Omräkningsdifferens | -258 | 877 | |
| Likvida medel vid årets slut | 19 | 25 512 | 66 177 |
| ÅRETS FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL | -40 665 | 36 060 |
| Hänförligt till moderföretagets aktieägare | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balans - erad vinst |
Summa | Minoritets intresse |
Summa eget kapital |
|
| Ingående balans den 1 januari 2008 | 1 057 | 107 043 | 254 | 71 897 | 180 252 | 1 959 | 182 211 | ||
| Totalresultat | |||||||||
| Årets resultat | 57 429 | 57 429 | 1 382 | 58 811 | |||||
| Övrigt totalresultat | -6 031 | -6 031 | 7 | -6 024 | |||||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 0 | 51 398 | 51 398 | 1 389 | 52 787 | ||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||||
| Utdelning avseende 2007 | 12 | -10 572 | -10 572 | -10 572 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | 0 | 0 | -10 572 | -10 572 | 0 | -10 572 | ||
| Utgående balans per den 31 december 2008 | 1 057 | 107 043 | 254 | 112 723 | 221 078 | 3 348 | 224 426 |
| Hänförligt till moderföretagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr Not |
Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balans erad vinst |
Summa | Minoritets intresse |
Summa eget kapital |
|
| Ingående balans den 1 januari 2009 | 1 057 | 107 043 | 254 | 112 723 | 221 078 | 3 348 | 224 426 | |
| Totalresultat | ||||||||
| Årets resultat | 20 116 | 20 116 | 555 | 20 671 | ||||
| Övrigt totalresultat | 8 290 | 8 290 | 0 | 8 290 | ||||
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 0 | 28 406 | 28 406 | 555 | 28 961 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||||
| Optionsprogram: | ||||||||
| - Betalning av emitterade aktier 20 |
58 | 2 388 | 2 446 | 2 446 | ||||
| - Betalning av teckningsoptioner 20 |
937 | 937 | 937 | |||||
| Utdelning avseende 2008 12 |
-15 857 | -15 857 | -480 | -16 337 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 58 | 3 326 | 0 | -15 857 | -12 473 | -480 | -12 953 | |
| Utgående balans per den 31 december 2009 | 1 115 | 110 369 | 254 | 125 272 | 237 011 | 3 423 | 240 434 |
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 7 284 | 9 787 |
| BRUTTORESULTAT | 7 284 | 9 787 | |
| Administrationskostnader | -5 784 | -3 855 | |
| RÖRELSERESULTAT | 7, 8, 27 | 1 500 | 5 932 |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 30 | 74 926 | 0 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 31 | 0 | 15 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 32 | -1 496 | -5 947 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | 73 430 | -5 932 | |
| RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER | 74 931 | 0 | |
| Bokslutsdispositioner | -8 | 0 | |
| Skatt på årets resultat | -12 | 0 | |
| ÅRETS RESULTAT | 74 911 | 0 |
| Tkr | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 15, 29 | 244 039 | 289 113 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 244 039 | 289 113 | |
| Summa anläggningstillgångar | 244 039 | 289 113 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Övriga fordringar | 565 | 12 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 565 | 12 | |
| Kassa och bank | 143 | 115 | |
| Summa omsättningstillgångar | 708 | 127 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 244 747 | 289 240 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 20 | 1 115 | 1 057 |
| Reservfond | 19 446 | 19 446 | |
| Summa bundet eget kapital | 20 561 | 20 503 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 67 806 | 83 662 | |
| Överkursfond | 3 326 | 0 | |
| Årets resultat | 74 911 | 0 | |
| Summa fritt eget kapital | 146 042 | 83 662 | |
| Summa eget kapital | 166 604 | 104 166 | |
| Obeskattade reserver | 8 | 0 | |
| Långfristiga skulder | 22 | ||
| Förlagslån | 0 | 1 323 | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 39 118 | 89 118 | |
| Summa långfristiga skulder | 39 118 | 90 441 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 15 000 | 15 000 |
| Leverantörsskulder | 972 | 0 | |
| Skulder till koncernföretag | 22 592 | 78 450 | |
| Skatteskuld | 13 | 0 | |
| Övriga skulder | 286 | 924 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder |
34 | 154 39 018 |
259 94 634 |
| SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 244 747 | 289 240 | |
| STÄLLDA SÄKERHETER | 25 | 244 039 | 289 113 |
| ANSVARSFÖRBINDELSER | 25 | 19 934 | 20 494 |
| Tkr | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 1 500 | 5 932 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| Erhållen utdelning | 120 000 | 0 | |
| Erhållen ränta | 31 | 0 | 15 |
| Betald ränta | 32 | -1 496 | -5 947 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
120 005 | 0 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av övriga korta fordringar | -553 | 531 | |
| Förändring av leverantörsskulder | 972 | 0 | |
| Förändring av övriga korta skulder | -56 599 | 25 112 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | 63 825 | 25 643 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Likvid från emission av teckningsoptioner | 2 446 | 0 | |
| Likvid för nyutgivna teckningsoptioner | 937 | 0 | |
| Upptagna lån | 0 | 0 | |
| Amortering av skuld | -51 323 | -15 000 | |
| Utbetald utdelning | -15 857 | -10 572 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | -63 797 | -25 572 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 28 | 71 | |
| Förändring likvida medel | |||
| Likvida medel vid årets början | 115 | 44 | |
| Likvida medel vid årets slut | 143 | 115 | |
| ÅRETS FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL | 28 | 71 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserad vinst |
Överkurs fond |
Årets resultat |
Summa |
| Ingående balans den 1 januari 2008 | 1 057 | 19 446 | 103 577 | 0 | -9 342 | 114 738 |
| Överföring av 2007 års resultat | -9 342 | 9 342 | ||||
| Utdelning avseende 2007 | -10 572 | -10 572 | ||||
| Årets resultat | 0 | |||||
| Utgående balans per den 31 december 2008 |
1 057 | 19 446 | 83 662 | 0 | 0 | 104 166 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserad vinst |
Överkurs fond |
Årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2009 | 1 057 | 19 446 | 83 662 | 0 | 0 | 104 166 |
| Optionsprogram: | ||||||
| - Betalning av emitterade aktier | 58 | 2 388 | 2 446 | |||
| - Betalning av teckningsoptioner | 937 | 937 | ||||
| Utdelning avseende 2008 | -15 857 | -15 857 | ||||
| Årets resultat | 74 911 | 74 911 | ||||
| Utgående balans per den 31 december 2009 |
1 115 | 19 446 | 67 806 | 3 326 | 74 911 | 166 604 |
Alla belopp i Tkr om inget annat anges
HMS-koncernen är en världsledande leverantör av kommunikationsteknologi för industriautomation. Koncernen utvecklar och tillverkar flexibla, innovativa och pålitliga lösningar för att ansluta industriella produkter till nätverk samt gateways för att koppla ihop olika nätverk. Vid huvudkontoret i Halmstad bedrivs all utveckling och huvuddelen av tillverkningen. Försäljning sker från huvudkontoret i Halmstad samt försäljningskontoren i Chicago, Karlsruhe, Tokyo, Beijing, Mulhouse samt Milano.
Moderföretaget HMS Networks AB (publ) är ett noterat svenskt aktiebolag med säte i Halmstad, Sverige. Adressen till huvudkontoret är Stationsgatan 37 i Halmstad. Företaget är noterat på NASDAQ-OMX Nordiska Börs i Stockholm i kategorin Small Cap, Information Technology.
Styrelsen har den 19 mars 2010 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats återfinns nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för samtliga år som presenteras, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för HMS-koncernen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Årsredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom avseende vissa finansiella tillgångar vilka värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges när det är tillämpligt i not.
År 2009 har komplettering skett av standarderna IFRS 7 (ändring) "Finansiella instrument – Upplysningar" och IAS 1 (omarbetad) "Utformning av finansiella rapporter". Förändringen av IFRS 7 innebär en utökad upplysning om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. Den omarbetade IAS 1 förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare, redovisas i en rapport över totalresultatet. Införandet av IFRS 2 (ändring) "Aktierelaterade ersättningar", behandlar intjäningsvillkor och indragningar och införandet av IAS 23 "Lånekostnader", har inte medfört någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
I övrigt har ett antal IFRIC-uttalanden trätt i kraft. Dessa är inte relevanta för koncernen och har inte haft någon inverkan på de finansiella rapporterna.
Koncernen har också analyserat de IFRS-standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft och som ej tillämpats i 2009 års årsredovisning. Ändringen av IFRS 3 (omarbetad) "Rörelseförvärv", gäller från den 1 januari 2010 och kräver bl a att betalning för förvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Vidare ska alla transaktionskostnader i samband med förvärv kostnadsföras. IAS 38 (ändring) "Immateriella tillgångar", innebär förtydligande vid värdering vid verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetad) och IAS 38 (ändring) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010. IAS 27 (ändring) "Koncernredovisning och separat finansiella rapporter", kräver att effekter av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Övriga nya standarder och ändringar i befintliga standarder bedöms inte få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Årsredovisningen för moderbolaget är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2.2. Moderbolagets redovisningsprinciper sammanfaller därför i huvudsak med koncernens. I de fall avvikande redovisningsprinciper tillämpas i moderbolaget anges detta särskilt under respektive avsnitt nedan.
Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätt att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar ett betämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Indentifierbara förvärvade tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett
rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part. Avyttringar till minoritetsägare resulterar i vinster och förluster för koncernen och redovisas i resultaträkningen. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust som redovisas i resultaträkningen.
HMS verksamhet styrs och rapporteras primärt utifrån en uppdelning av försäljningen i respektive produktgrupp Embedded och Gateways. Produktgrupperna konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet.
De båda produktgrupperna bygger på en och samma teknikplattform utvecklad och tillverkad av företaget. Under 2009 har rörelsens omkostnader, tillgångar och skulder därför ej fördelats på respektive produktgrupp.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är Moderföretagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/ förluster redovisas i eget kapital.
Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till inköp av råvaror och produkter redovisas i resultaträkningen som kostnader för sålda varor. Övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter resp. Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till eget kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje balansdag och justeras vid behov.
I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ned till sitt återvinningsvärde.
Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparation och underhåll kostnadsförs i den period de uppkommer.
Avskrivningarna baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden och på tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod enligt följande:
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 3-7 år |
|---|---|
| Inventarier och andra installationer | 3-7 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i posterna Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som Immateriella anläggningstillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av Goodwill återförs inte.
Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den Goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till Goodwillposten.
HMS teknologi bygger på internt utvecklade lösningar för att ansluta industriell utrustning till nätverk, samt för att koppla ihop olika nätverk. Teknologin i företagets produkter bygger på den patenterade Anybus tekniken.
Kostnader som är nära förknippade med utveckling av identifierbara unika integrerade kretsar, strategiska IP block, nya produktlinje plattformar samt kostnader fram till och med den första protokollversionen för ett specifikt nätverk i en produktlinje, och som kontrolleras av koncernen, redovisas som immateriella anläggningstillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
I kostnaderna ingår personalkostnader för internt arbete inom utvecklingen, externa kostnader och en skälig andel indirekta kostnader.
Immateriella tillgångar till följd av utvecklingsarbete redovisas till anskaffningsvärde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart ned till sitt återvinningsvärde.
Utvecklingen av nya produktplattformar aktiveras löpande under utvecklingsfasen. Underhåll av mjukvara och utökningar av befintliga produkter och produktlinjer beaktas som anpassningar av kärnprodukten och aktiveras inte. Projekt under forskningsfas aktiveras inte.
Utvecklingskostnader som tidigare kostnadsförts balanseras inte som tillgång i senare perioder.
Förskott avseende extern utveckling redovisas som immateriell tillgång i de fall bolaget har kontroll över tillgången.
Avskrivningar görs beräknat på ursprunglig anskaffningskostnad och baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod enligt följande:
Aktiverat utvecklingsarbete 5 år
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, såsom goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden. Aktiverat utvecklingsarbete testas årligen med avseende på nedskrivningsbehov innan de är färdiga att tas i bruk.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt derivatinstrument.
Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporttillfälle.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringsinstrument. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i posten Kundfordringar och övriga fordringar samt Likvida medel i balansräkningen (noterna 2.10 och 2.11).
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar avseende framtida kommersiella kassaflöden, såväl externa som interna, i utländsk valuta. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valutaterminer och valutaoptioner.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Samtliga derivatinstrument klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument, som används för säkringssyften, återfinns i not 16.
Vid fastställandet av verkligt värde på säkringsinstrumentet används noterade kurser för valutan på balansdagen. Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. I de fall då ett nedskrivningsbehov föreligger skrivs tillgången ned till dess verkliga värde.
Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, liksom målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för de säkrade posterna.
Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum.
När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omdelbart till resultaträkningens rörelseresultat.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket är det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument, förutom finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförbara transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i posterna Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Färdigvaror värderas till standardkostnad. Anskaffningsvärdet för färdiga varor består av råmaterial/komponenter, direkt lön och andra direkta och indirekt hänförbara tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Internvinster vid försäljning mellan koncernbolag elimineras.
Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av personal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela gruppen av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat.
Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran eller uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt och när dessa hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Inom koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensioner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för de pensionsförmåner en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserad på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsåtagandena redovisas därför som avgiftsbestämd plan.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på avtalsenlig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning.
Koncernen har utestående optionsprogram för delar av personalen. Optionsprogram har utgetts vid fyra tillfällen, varav tre av dessa förfallit under 2009 och emitterats till aktier. Optionsprogrammen syftar till att främja rekryteringen till ledande befattningar samt stimulera till ett långsiktigt engagemang hos de anställda i koncernens resultat- och verksamhetsutveckling. Teckningsoptioner har utställts på marknadsmässiga grunder och därefter överlåtits till de anställda. Teckningsoptionerna ger innehavaren rätt att förvärva aktier till ett förutbestämt värde. De likvider som HMS har erhållit vid överlåtelser av teckningsoptionerna har tillförts eget kapital. Återköp av optioner redovisas mot eget kapital.
Tilldelning av aktier genom utnyttjande av teckningsoptioner sker genom nyemission.
Intäkten redovisas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas efter avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning.
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget.
Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Koncernen tillverkar och säljer produkter för att ansluta industriell utrustning till nätverk samt för att koppla ihop olika nätverk.
Försäljningen av produkter redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren, när de väsentliga riskerna och förmånerna överförts till köparen.
Koncernen säljer även utvecklingstjänster inom industriell nätverksteknologi. Dessa tjänster tillhandahålls baserat på tid och material eller som fastprisavtal. Intäkter från tids- och materialbaserade avtal redovisas till avtalade priser allt eftersom arbetade timmar levereras och direkta kostnader uppstår.
För utförda tjänsteuppdrag till fastpris redovisas intäkterna i förhållande till uppdragets färdigställandegrad på balansdagen (successiv vinstavräkning). Ett uppdrags färdigställandegrad baseras på hur stor del de tjänster som utförts utgör av de totala tjänster som ska utföras.
Om några omständigheter uppstår som kan förändra den ursprungliga uppskattningen av intäkter, kostnader eller färdigställandegrad, omprövas uppskattningarna. Dessa omprövningar kan resultera i ökningar eller minskningar i uppskattade intäkter eller kostnader och påverkar intäkterna under den period då de omständigheter som föranledde ändringen kom till företagsledningens kännedom.
Ränteintäkter intäktsredovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. När värdet på en fordran i kategorin lånefordringar och kundfordringar har gått ner, minskas det redovisade värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida kassaflöde diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. Ränteintäkter på nedskrivna lånefordrimgar redovisas till ursprunglig effektiv ränta.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasing givaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utdelning till Moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderföretagets aktieägare.
Samtliga lånekostnader kostnadsförs när de uppkommer.
Kassaflödesanalys för koncernen upprättas enligt den indirekta metoden. Årets förändring av kassabehållningen delas upp i rörelse-, investerings- respektive finansieringsverksamhet. Utgångsunkten för den indirekta metoden är rörelseresultatet justerat med sådana transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med kortare löptid än tre månader. Samtliga poster inom likvida medel kan med relativt kort varsel omvandlas till kontanter.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker i form av marknadsrisk (inklusive valuta- och ränterisk), kreditrisk och finansieringsrisk.
Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiellt ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering och tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (Koncernfinans) enligt policies som fastställts av styrelsen. Finansansvarig för koncernen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Styrelsen har upprättat skriftliga principer såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivatinstrument och finansiella instrument som inte är derivat samt placering av överlikviditet.
Finansieringsrisker avser riskerna att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam och att koncernen därmed får svårt att fullfölja sina betalningsåtaganden. Med likviditetsrisk avses risken för svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder.
Kassaflödesprognoser upprättas av koncernens rörelsedrivande företag och aggregeras av Koncernfinans. Koncernen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade kreditlöften och likvida medel, på basis av förväntade kassaflöden. Detta sker centralt för samtliga i koncernen ingående rörelsedrivande enheter i enlighet med den praxis och de limiter som fastställts för företaget. Vidare ingår det även i likviditetshanteringen att beräkna förväntade kassaflöden i större valutor och överväga vilken mängd olika likvida tillgångar som krävs för att möta dessa, att övervaka balansräkningsbaserade likviditetsmått i förhållande till interna och externa tillsynskrav och att upprätthålla planer för skuldfinansiering.
Finansieringsrisk uppstår då det, vid en given tidpunkt, föreligger svårigheter att erhålla finansiering. För att minimera kostnaden för koncernens upplåning och finansiering ska finansfunktionen tillhandahålla kreditlöften som täcker koncernens behov av rörelsekrediter. HMS strävar efter att alltid ha kreditfaciliteter med flera banker. HMS skall alltid ha tillgång till ca. 10% av omsättningen i likvida medel, överskottslikviditet och outnyttjade kreditfaciliteter.
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella derivatinstrument som kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Per 31 december 2009 | Mindre än 1 år |
|---|---|
| Valutaterminskontrakt | |
| Kassaflödessäkringar | |
| -Inflöde | |
| -Utflöde | 68 567 |
| Per 31 december 2008 | Mindre än 1 år |
| Valutaterminskontrakt | |
| Kassaflödessäkringar | |
| -Inflöde | 5 615 |
| -Utflöde | 136 035 |
| Valutaoptioner | |
| Kassaflödessäkringar | |
| -Inflöde | |
| -Utflöde | 62 500 |
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Koncernens finanspolicy anger att räntekostnader i möjligaste mån skall minimeras. I syfte att minimera koncernens räntekostnader får räntederivat användas. För 2009 gjordes bedömningen att utnyttjande av räntederivat ej skulle komma att minska koncernens räntekostnader.
Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2009 varit 1 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten före skatt för räkenskapsåret varit 0,9 Mkr (2008: 1,0 Mkr) lägre/högre.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framförallt avseende US-dollar (USD), Euro (EUR) och japanska yen (JPY).
Koncernens valutarisker består dels av transaktionsrisken, som uppstår vid inköp och försäljning i utländska valutor och dels av omräkningsrisken, vilken hänför sig till nettotillgångar i utländska dotterbolag som omräknas till aktuell valutakurs.
Transaktionsrisken minimeras genom valutasäkringar av kommande tolv månaders förväntade nettovalutaflöden. Koncernens riskhanteringspolicy är att valutakurssäkring av de kommande tre månaderna skall ske till 60% av exponeringen och för nästkommande tre till nio månader ska säkring ske inom intervallet 10-40 % av förväntad exponering.
Omräkningsrisk uppstår genom att koncernens egna kapital påverkas av valutakursfluktuationer på investeringar i dotterbolag. Koncernen utför för närvarande ingen aktiv säkring av effekterna av valutakursfluktuationer på investeringar i dotterbolag. Koncernen bedömer att känsligheten till följd av omräkningsrisken är oväsentlig.
Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5% i förhållande till Euron med alla andra variabler konstanta, skulle årets rörelseresultat varit 5,2 Mkr högre/lägre, till största delen som en följd av inköp och försäljning i utländsk valuta samt vinster/förluster vid omräkning av kundfordringar och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5% i förhållande till US-dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets rörelseresultat varit 1,3 Mkr högre/lägre, till största delen som en följd av inköp och försäljning i utländsk valuta samt vinster/förluster vid omräkning av kundfordringar, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5% i förhållande till japanska yen med alla andra variabler konstanta, skulle årets rörelseresultat varit 0,4 Mkr högre/lägre, till största delen som en följd av inköp och försäljning i utländsk valuta samt vinster/förluster vid omräkning av kundfordringar, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Genom koncernens kreditpolicy finns klara riktlinjer för kreditgivning till kunder samt när säkerheter erfordras. Det är koncernledningens uppfattning att det inte föreligger någon betydande kreditriskkoncentration till någon viss kund, motpart eller geografisk region. Överskottslikviditet kan enligt koncernens finanspolicy placeras i räntebärande papper med en maximal löptid på ett år och en genomsnittlig löptid på sex månader. Motpartsrisk hanteras genom föreskrifter i finanspolicyn avseende långsiktig rating av emittenter varvid anges att placeringar får göras i Svenska företagsobligationer med rating lägst BBB+ enligt Standard & Poors, Svenska företagscertifikat med rating lägst K1, Svenska bostadsinstitut och Svenska staten. All upplåning sker i samråd med moderbolagets finansfunktion.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapital nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen bedömer kapitalet på basis av nettoskuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt eget kapital inklusive minoritetsintresse. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som Eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskuld.
Under 2009 var koncernens strategi att minska koncernens totala upplåning för att skapa handlingsutrymme inför framtiden. Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2009 respektive 2008 var som följer:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Total upplåning (not 22) | 55 828 | 108 592 |
| Avgår likvida medel (not 19) | -25 512 | -66 177 |
| Nettoskuld | 30 316 | 42 415 |
| Totalt eget kapital | 240 434 | 224 426 |
| Totalt kapital | 270 750 | 266 841 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 13% | 19% |
3.3 Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder Koncernen innehar finansiella derivatinstrument i form av valutaterminskontrakt, i syfte att skydda inköp och försäljning i utländsk valuta.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 16.
Från och med den 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändringen av IFRS 7 för finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Därmed krävs upplysningar om värdering till verkligt värde per nivå i följande verkligt värdehierarki:
Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per 31 december 2009:
| Tillgångar | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Derivatinstrument som används för |
||||
| säkringsändamål | 1 275 | 1 275 | ||
| Summa tillgångar | 0 | 1 275 | 0 | 1 275 |
Verkligt värde för derivatinstrument fastställs genom användning av marknadspriser för valutan på balansdagen.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som anges i not 2.7. Återvinningsvärdet för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 13).
Känslighetsanalys visar att ett förhöjt avkastningskrav på 15 procentenheter inte medför att nedskrivningsbehov föreligger.
Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal för försäljning av formgivningstjänster. Successiv vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska utföras. Om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras skulle avvika med 10% från ledningens uppskattning, skulle årets redovisade intäkt öka med 276 tkr om den utförda andelen hade ökat, eller minska med 659 tkr om den utförda andelen hade minskat.
Segmentsupplysningar ska presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som den används i den interna rapporteringen. Utgångspunkten för identifiering av rapporterbara segment är den interna rapporteringen såsom den rapporteras till och följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren. Ledningen har analyserat den interna rapporteringen och konstaterat att koncernens högsta verkställande beslutsfattare löpande tar del av försäljningsrapporter, kvalitetsuppföljning och koncernens resultaträkning
och kassaflöde. Denna rapportering baseras på det faktum att den gemensamma teknologiplattformen, utvecklingsprocessen, tillverkningsprocessen, marknadsstrategin och de gemensamma försäljningsresurserna vare sig möjliggör eller skapar behov av en ytterligare uppdelning av verksamheten. Sålunda sker ingen uppföljning av resultatet för någon enskild del (segment) av verksamheten. Koncernen säljer produkter i framförallt fem länder vilka återspeglas i nedanstående tabell. Dessa länder utgör inte geografiska segment.
| Nettoomsättning per land | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Tyskland | 51 244 | 61 786 | |||
| USA | 36 186 | 51 465 | |||
| Japan | 34 041 | 50 289 | |||
| Finland | 27 172 | 43 335 | |||
| Sverige | 24 413 | 26 126 | 7 284 | 9 787 | |
| Övriga länder | 71 480 | 83 562 | |||
| Totalt | 244 536 | 316 563 | 7 284 | 9 787 |
Redovisade värden på tillgångar och investeringar utanför Sverige uppgår till mindre än 10% av koncernens totala tillgångar.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Kostnad för inköp och hantering av insatsvaror | 79 761 | 109 101 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (not 8) | 87 459 | 81 554 |
| Avskrivningar (Not 13, 14) | 8 229 | 7 968 |
| Transport | 2 297 | 3 083 |
| Annonsering | 4 812 | 5 874 |
| Övriga externa kostnader | 24 308 | 24 202 |
| Summa kostnad för sålda varor, försäljning, administration samt forskning och utveckling |
206 866 | 231 782 |
| Nettoomsättning per land | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| PricewaterhouseCoopers AB | ||||
| Revisionsuppdrag | 380 | 587 | 380 | 330 |
| Andra uppdrag | 110 | 235 | 110 | 210 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 57 | 117 | ||
| Andra uppdrag | 150 | 4 | 150 | 4 |
| Summa ersättning till revisorerna | 697 | 943 | 640 | 544 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är Andra uppdrag.
| Not 8 Ersättningar till anställda | Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Löner och ersättningar | 62 649 | 58 563 | 1 815 | 1 411 |
| Sociala avgifter | 19 341 | 18 863 | 601 | 705 |
| Pensionskostnader | 5 670 | 4 128 | 343 | 280 |
| Totalt | 87 660 | 81 554 | 2 759 | 2 396 |
Löner utbetalda i moderbolaget avser VD och styrelsearvoden.
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar samt sociala kostnader | Löner och andra ersättningar |
Sociala kost nader (varav pensions kostnader) |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kost nader (varav pensions kostnader) |
|
| Styrelseledamöter och verkställande direktörer | 3 454 | 1 806 (469) |
3 058 | 1 382 (389) |
|
| Ledande befattningshavare (koncernledning) | 1 601 | 1 362 (383) |
3 324 | 1 396 (451) |
|
| Övriga anställda | 57 595 | 21 843 (4 818) | 52 181 | 20 213 (3 288) | |
| Koncernen totalt | 62 649 | 25 011 (5 670) | 58 563 | 22 991 (4 128) |
| Forts. not 8 | 2009 | 2008 | ||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Medelantal anställda |
Varav män |
Medelantal anställda |
Varav män |
| Sverige | 118 | 82 | 124 | 87 |
| Tyskland | 13 | 9 | 12 | 8 |
| USA | 8 | 6 | 8 | 6 |
| Frankrike | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Italien | 3 | 2 | 2 | 2 |
| Japan | 6 | 4 | 3 | 3 |
| Kina | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Koncernen totalt | 153 | 108 | 154 | 111 |
| Könsfördelning i koncernen för | 2009 | 2008 | ||
| styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare |
Antal på balansdagen |
Varav män |
Antal på balansdagen |
Varav män |
| Styrelseledamöter | 5 | 5 | 5 | 5 |
| Verkställande direktörer och övriga ledande befattningshavare |
5 | 5 | 6 | 6 |
| Koncernen totalt | 10 | 10 | 11 | 11 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | 9 033 | 18 028 |
| Uppskjuten skatt (not 23) | -1 251 | 4 112 |
| Skatt | 7 782 | 22 140 |
Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 28 452 | 80 951 |
| Inkomstskatt beräknad enligt svensk skattesats |
7 483 | 22 666 |
| Skatt föregående års taxeringar | -200 | -125 |
| Ej skattepliktiga intäkter, ej avdragsgilla kostnader |
395 | -270 |
| Skillnader i skattesats utländska dotterbolag |
104 | 191 |
| Omvärdering av uppskjuten skatt – förändring i den svenska skattesatsen |
0 | -322 |
| Skattekostnad | 7 782 | 22 140 |
| Genomsnittlig skattesats (%) | 27,4 | 27,3 |
Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | -3 574 | -3 245 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 991 | 6 320 |
| Övriga rörelsekostnader | -12 535 | -6 070 |
| Finansiella poster | -1 064 | 906 |
| -11 182 | -2 089 |
Resultatet per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat enligt resultaträkningen som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Resultatet som är hänförligt till moderföretagets aktieägare |
20 116 | 57 429 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) |
10 717 | 10 572 |
| Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie) |
1,88 | 5,43 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderföretaget har utfärdat teckningsoptionsprogram till personal vilka utgör den enda potentiella utspädningseffekten. För aktieoptionerna görs en beräkning av det antal aktier som kunde ha köpts till verkligt värde (beräknat som årets genomsnittliga marknadspris för moderföretagets aktier), för ett belopp motsvarande det monetära värdet av de teckningsrätter som är knutna till utestående aktieoptioner. Det antal aktier som beräknas enligt ovan jämförs med det antal aktier som skulle ha utfärdats under antagande att aktieoptionerna utnyttjas.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier (tusental) |
10 717 | 10 572 |
| Justeringar för: | ||
| aktieoptioner (tusental) | 404 | 542 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie |
||
| efter utspädning (tusental) | 11 121 | 11 114 |
| Resultat per aktie efter utspädning (kr per aktie) |
1,81 | 5,17 |
Utdelning som betalats ut under 2009 och 2008 uppgick till 15 857 tkr (1,50 kr per aktie) respektive 10 572 tkr (1,00 kr per aktie). På bolagsstämman den 19 april 2010 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2009 på 1,00 kr per aktie, totalt 11 153 tkr, att föreslås. Den föreslagna utdelningen har inte redovisats som skuld i dessa finansiella rapporter.
| Balanserade utvecklings |
||||
|---|---|---|---|---|
| Patent | arbeten | Goodwill | Summa | |
| Per 1 januari 2008 | ||||
| Anskaffningsvärde | 28 014 | 236 071 | 264 085 | |
| Ackumulerade avskrivningar | -14 278 | -14 278 | ||
| Redovisat värde | 0 | 13 736 | 236 071 | 249 807 |
| Räkenskapsåret 2008 | ||||
| Ingående redovisat värde | 13 736 | 236 071 | 249 807 | |
| Inköp | 4 900 | 4 900 | ||
| Nedskrivningar | -583 | -583 | ||
| Avskrivningar | -4 283 | -4 283 | ||
| Utgående redovisat värde | 0 | 13 770 | 236 071 | 249 841 |
| Per 31 december 2008 | ||||
| Anskaffningsvärde | 32 914 | 236 071 | 268 985 | |
| Ackumulerade avskrivningar | -19 144 | -19 144 | ||
| Redovisat värde | 0 | 13 770 | 236 071 | 249 841 |
| Räkenskapsåret 2009 | ||||
| Ingående redovisat värde | 13 770 | 236 071 | 249 841 | |
| Inköp | 237 | 4 719 | 4 956 | |
| Avskrivningar | -20 | -4 053 | -4 073 | |
| Utgående redovisat värde | 217 | 14 436 | 236 071 | 250 724 |
| Per 31 december 2009 | ||||
| Anskaffningsvärde | 237 | 37 633 | 236 071 | 273 941 |
| Ackumulerade avskrivningar | -20 | -23 197 | -23 217 | |
| Redovisat värde | 217 | 14 436 | 236 071 | 250 722 |
I resultaträkningen ingår av- och nedskrivningar på 4 053 tkr (2008: 4 866 tkr) i Kostnader för sålda varor.
Genom förvärvet av HMS Networks AB under 2004 tillfördes koncernen kompetens vilket medfört synergieffekter i form av lednings- och finansieringsmöjligheter. Detta har lett till utökade tillväxtmöjligheter vilka visas i goodwill värdet.
Återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten har baserats på dess nyttjandevärde.
De uppskattningar som legat till grund för beräkning av nyttjandevärdena har baserats på företagsledningens gjorda kassaflödesprognoser för en tidsperiod på fem år. Kassaflödet därefter har extrapolerats med en antagen årlig tillväxt på 3%.
Vid beräkning av dess nyttjandevärde har en diskonteringsränta om 15% använts1 .
Tillväxten för Koncernen bygger på den historiska tillväxten, den uppskattade marknadstillväxten och den förväntade prisutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker.
Företagsledningen bedömer att inga rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden vid nedskrivningsbedömningen av dess kassagenererande enhet skulle medföra att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet.
1 Diskonteringsränta före skatt har använts vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida kassaflöden.
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och andra in stallationer |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2008 | |||
| Anskaffningsvärde | 13 500 | 15 005 | 28 505 |
| Ackumulerade avskrivningar | -7 734 | -8 902 | -16 636 |
| Redovisat värde | 5 766 | 6 103 | 11 869 |
| Räkenskapsåret 2008 | |||
| Ingående redovisat värde | 5 766 | 6 103 | 11 869 |
| Valutakursdifferenser | 16 | 144 | 160 |
| Inköp | 348 | 2 173 | 2 521 |
| Avyttringar och utrangeringar | -118 | -118 | |
| Avskrivningar | -1 968 | -2 075 | -4 043 |
| Utgående redovisat värde | 4 162 | 6 226 | 10 388 |
| Per 31 december 2008 | |||
| Anskaffningsvärde | 13 864 | 17 158 | 31 022 |
| Ackumulerade avskrivningar | -9 702 | -10 931 | -20 633 |
| Redovisat värde | 4 162 | 6 226 | 10 388 |
| Räkenskapsåret 2009 | |||
| Ingående redovisat värde | 4 162 | 6 226 | 10 389 |
| Valutakursdifferenser | -94 | -94 | |
| Inköp | 762 | 1 661 | 2 423 |
| Avskrivningar | -1 930 | -2 224 | -4 154 |
| Utgående redovisat värde | 2 995 | 5 569 | 8 564 |
| Per 31 december 2009 | |||
| Anskaffningsvärde | 14 626 | 18 725 | 33 351 |
| Ackumulerade avskrivningar -11 632 | -13 155 | -24 787 | |
| Redovisat värde | 2 995 | 5 569 | 8 564 |
Avskrivningskostnader på 1954 tkr (2008: 2 071 tkr) ingår i kostnader för sålda varor, 733 tkr (2008: 986 tkr) i försäljningskostnader, 733 tkr (2008: 986 tkr) i administrationskostnader och 733tkr (2008: 0tkr) i forsknings- och utvecklingskostnader.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2009 | 2008 |
| Ingående balans | 289 113 | 289 113 |
| Utdelning | -45 074 | |
| Utgående balans | 244 039 | 289 113 |
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
| Valutatermins kontrakt - kassa flödessäkringar |
1 275 | 1 715 | ||
| Valutaoptioner - kassaflödes säkringar |
9 069 | |||
| Summa | 1 275 | 0 | 0 | 10 784 |
Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrumentet klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick per 31 december 2009 till 68 567 tkr (2008: 141 650 tkr).
Det nominella beloppet för utestående valutaoptioner uppgick per 31 december 2009 till 0 tkr (2008: 62 500 tkr).
De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande tolv månaderna. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt och valutaoptioner per 31 december 2009, vilka redovisats i eget kapital, redovisas i resultaträkningens rörelseresultat i de perioder då den säkrade transaktionen påverkar resultatet.
Derivatens värde har 2009 påverkat resultatet med -4 455 tkr (2008: -6 070 tkr).
51
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 33 318 | 38 158 |
| Reservering för osäkra fordringar | -221 | -206 |
| Kundfordringar - netto | 33 098 | 37 952 |
Det verkliga värdet på kundfordringar och andra fordringar är som följer:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 33 098 | 37 952 |
| Övriga fordringar | 2 461 | 4 271 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, se not 33 |
3 336 | 3 228 |
| 38 895 | 45 451 |
Per den 31 december 2009 har koncernen redovisat en förlust avseende återföring och nedskrivning av kundfordringar på 94 tkr (2008: vinst 8 tkr). Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 221 tkr per den 31 december 2009 (2008: 206 tkr).
Inget nedskrivningsbehov anses föreligga för kundfordringar som är förfallna sedan mindre än tre månader. Per den 31 december 2009 var kundfordringar uppgående till 8 577 tkr (2008: 11 611 tkr) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller kunder vilka inte haft några betalningssvårigheter tidigare.
Åldersanalysen av dessa framgår nedan.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| 1-15 dagar | 4 008 | 6 346 |
| 15 dagar till 3 månader | 4 522 | 4 738 |
| 3 till 6 månader | 47 | 527 |
| 8 577 | 11 611 |
Per den 31 december 2009 har koncernen redovisat kundfordringar där nedskrivningsbehov föreligger på 447 tkr (2008: 217 tkr). Reserv för osäkra kundfordringar uppgick till 221 tkr per den 31 december 2009 (2008: 206 tkr). Bedömningen har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas.
Åldersanalysen av dessa framgår nedan.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| 3 till 6 månader | 0 | 0 |
| mer än 6 månader | 447 | 217 |
| 447 | 217 |
Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel.
I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger.
Redovisat belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar är följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| EUR | 18 252 | 21 981 |
| USD | 7 656 | 9 716 |
| SEK | 3 274 | 3 086 |
| JPY | 3 363 | 2 661 |
| GBP | 664 | 664 |
| CAD | 109 | 50 |
| Total | 33 318 | 38 158 |
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 9 947 | 13 306 |
| Produkter i arbete | 264 | 397 |
| Färdiga varor | 2 832 | 3 846 |
| 13 043 | 17 549 |
Kostnader för lagernedskrivning (inkurans) som belastat årets resultat ingår i posten kostnad för sålda varor och uppgick till 325 tkr (2008: 1 750 tkr). Koncernen saknar finansiell information för att kunna ange materialets andel av kostnad såld vara.
| Koncernen | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 25 512 | 66 177 |
| 25 512 | 66 177 |
| Antal aktier (tusental) |
Aktiekapital (tkr) |
Övrigt tillsjutet kapital (tkr) |
Summa (tkr) | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2008 | 10 572 | 1 057 | 107 043 | 108 100 |
| - Per 31 december 2008 |
10 572 | 1 057 | 107 043 | 108 100 |
| Optionsprogram: | ||||
| - Betalning av emitterade aktier | 581 | 58 | 2 388 | 2 446 |
| - Betalning av teckningsoptioner | 937 | 937 | ||
| Per 31 december 2009 | 11 153 | 1 115 | 110 369 | 111 484 |
Totalt antal aktier är 11 152 900 stycken (2008: 10 571 650 stycken) med ett kvotvärde på 0,1 kr per aktie (2008: 0,1 kr per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Koncernen har under 2009 emitterat 581 250 aktier utifrån tidigare utgivna optionsprogram. De emitterade aktierna har samma rättigheter som övriga aktier.
Teckningsoptioner omfattande rättighet att teckna 169 500 aktier har utgivits till anställda under 2009. Kontant vederlag har erlagts för teckningsoptionerna baserat på en beräkning utifrån Black-Scholes värderingsmodell.
Teckningsperioden för utestående optioner löper från 1 maj 2012 till 31 maj 2012 och skall regleras med eget kapital.
| Mottagare | Förfallodag | Antal | Teckningkurs | Förvärvspris | Erhållna likvider |
|---|---|---|---|---|---|
| Personal, Sverige | 12-05-31 | 169 500 | 90,20 | 5,53 | 937 335 |
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Reklamationsreserv | 1 021 | 1 321 |
| Summa | 1 021 | 1 321 |
| Not 22 Upplåning Koncernen |
Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Långfristig | |||||
| Banklån | 39 118 | 89 118 | 39 118 | 89 118 | |
| Leasing, se not 26 | 391 | 1 710 | |||
| Obligationslån och andra lån | 1 323 | 1 323 | |||
| 39 509 | 92 151 | 39 118 | 90 441 | ||
| Kortfristig | |||||
| Banklån | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
| Leasing, se not 26 | 1 320 | 1 441 | |||
| Summa upplåning | 55 828 | 108 592 | 54 118 | 105 441 | |
| Förfaller till betalning inom ett år | 16 320 | 16 441 | 15 000 | 15 000 | |
| Förfaller till betalning inom fem år | 39 509 | 92 151 | 39 118 | 90 441 | |
| 55 828 | 108 592 | 54 118 | 105 441 |
Banklånen förfaller fram till 2012 och löper för närvarande med en ränta på 1,20% per år. I summa upplåning ingår banklån och annan upplåning mot företagsinteckning på 11 500 tkr (2008: 11 500 tkr).
| Uppskjutna skattefordringar | Imateriella anläggnings tillgångar |
Terminer | Skatte mässiga underskott |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2008 | 0 | 0 | 828 | 828 |
| Redovisat i resultaträkningen | 111 | 111 | ||
| Valutakursdifferenser | -76 | -76 | ||
| Per 31 december 2008 | 0 | 0 | 862 | 862 |
| Redovisat i resultaträkningen | 0 | |||
| Valutakursdifferenser | 60 | -60 | ||
| Per 31 december 2009 | 0 | 0 | 802 | 802 |
| Obeskattade | Imateriella anläggnings |
Skatte mässiga |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder | reserver | tillgångar | Terminer | underskott | Summa |
| Per 1 januari 2008 | 4 392 | 1 964 | 0 | 0 | 6 358 |
| Redovisat i resultaträkningen | 4 602 | -379 | 4 223 | ||
| Redovisat i övrigt totalresultat | -268 | -78 | -346 | ||
| Omklassificering | -681 | -681 | |||
| Per 31 december 2008 | 8 726 | 826 | 0 | 0 | 9 554 |
| Redovisat i resultaträkningen | 1 807 | -377 | -2 681 | -1 251 | |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 3 016 | 3 016 | |||
| Per 31 december 2009 | 10 533 | 449 | 335 | 0 | 11 319 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Dessa förlustavdrag förfaller inte inom överskådlig framtid. Uppskjuten skattefordran 802 tkr (862) avser underskottsavdrag i dotterbolaget i USA. Fordran bedöms kunna utnyttjas fullt ut. Inga övriga underskottsavdrag finns i koncernen. Effekt på uppskjuten skatt av förändring i den svenska skattesatsen redovisades i övrigt totalresultat under 2008. All uppskjuten skatt förfaller efter mer än 12 månader.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för merparten av tjänstemännen i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. För en tidig grupp anställda tryggas åtagandet för ålderspension via en försäkring i Skandia. Ett fåtal personer i koncernen innehar en avgiftsbaserad lösning. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1822 tkr (1181 tkr). Årets avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Skandia uppgår till 1901 tkr (1867 tkr). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I de utländska enheterna klassificeras pensionsåtagandena som avgiftsbestämda och har i resultaträkningen redovisats med totalt 1 218 tkr (823 tkr).
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2009 | 2008 |
| Aktier i dotterbolag | 244 039 | 289 113 |
| Ansvarsförbindelser | ||
| Borgen för dotterföretag | 19 934 | 20 494 |
| 263 973 | 309 607 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2009 | 2008 |
| Företagsinteckningar | 11 500 | 11 500 |
| Ansvarsförbindelser | ||
| Ansvarsförbindelser | 548 | |
| 11 500 | 12 048 |
I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiellt leasingavtal.
Maskiner och andra tekniska anläggningar
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningar | 10 140 | 10 140 |
| Ackumulerade avskrivningar | -8 429 | -6 989 |
| Redovisat värde | 1 710 | 3 151 |
Nuvärdet av framtida betalningsåtaganden till följd av finansiella leasingavtal redovisas som skuld till kreditinstitut enligt följande:
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 1 320 | 1 441 |
| Mellan 1 och 5 år | 391 | 1 710 |
| 1 710 | 3 151 |
Operationell leasing innefattar främst kontors- och produktionslokaler samt kontorsmaskiner.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Räkenskapsårets totala minimileasingavgifter |
7 528 | 6 683 |
| Räkenskapsårets totala leasingkostnader |
7 528 | 6 683 |
| Framtida avtalade leasingavgifter | ||
| 2009 | 2008 | |
| Inom 1 år | 8 418 | 6 813 |
| Mellan 1 och 5 år | 32 844 | 25 856 |
| Summa framtida leasingavgifter | 41 262 | 32 669 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår inte för kommittéarbete. Arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare i det rörelsedrivande bolaget HMS Industrial Networks AB utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören och andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 24% av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål. Pensionsförmåner samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.
| Ersättningar och övriga förmåner 2009 | Grundlön/ Styrelse arvoden |
Rörlig ersättning |
Pensions kostnader |
Summa 2009 |
Options innehav |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Urban Jansson | 225 | 225 | |||
| Styrelseledamot Nicolas Hassbjer | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Ray Mauritsson | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Göran Sigfridsson | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Henrik Johansson | 100 | 100 | |||
| Verkställande direktören Nicolas Hassbjer, t.o.m. 0903 | 222 | 76 | 298 | ||
| Verkställande direktören Staffan Dahlström, fr.o.m. 0904 | 651 | 242 | 892 | 20 000 | |
| Andra ledande befattningshavare | 1 558 | 383 | 1 941 | 40 000 | |
| Summa | 3 056 | 0 | 701 | 3 757 | 60 000 |
| Ersättningar och övriga förmåner 2008 | Grundlön/ Styrelse arvoden |
Rörlig ersättning |
Pensions kostnader |
Summa 2008 |
Options innehav |
| Styrelsens ordförande Urban Jansson | 225 | 225 | 2 475 | ||
| Styrelseledamot Ray Mauritsson | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Göran Sigfridsson | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Sebastian Ehrnrooth | 100 | 100 | |||
| Verkställande direktören Nicolas Hassbjer | 888 | 209 | 280 | 1 377 | |
| Andra ledande befattningshavare | 2 062 | 484 | 451 | 2 997 | 4 125 |
| Summa | 3 475 | 693 | 731 | 4 899 | 6 600 |
| Styrelsens närvaro 2009 | Urban | Nicolas | Ray | Göran | Henrik |
|---|---|---|---|---|---|
| Jansson | Hassbjer | Mauritsson | Sigfridsson | Johansson | |
| Närvaro/Antal styrelsemöten | 100% | 100% | 88% | 100% | 100% |
Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under det kommande året. För upplysning om hur bonus beräknas, se vidare nedan.
Vid HMS årsstämma 2 april 2009 omvaldes Urban Jansson till styrelsens ordförande. Vid samma tillfälle valdes Henrik Johansson och Nicolas Hassbjer som nya styrelseledamöter att efterträda Sebastian Ehrnrooth och Staffan Dahlström. På efterföljande konstituerande styrelsemöte tillträdde Staffan Dahlström som ny VD och koncernchef.
Optionsinnehav anger antalet teckningsoptioner som varje person/grupp av personer innehar. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att förvärva 1 aktie (2008: 10 aktier) i HMS Networks AB (publ). För ytterligare information om HMS optionsprogram, se not 2 och 20.
Styrelsen har sedan årsstämman 2 april 2009 genomfört nio protokollförda sammanträden fram till fastställandet av denna årsredovisning.
Bonus för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare baseras i huvudsak på tillväxt och rörelseresultat fastställd av styrelsen. För 2009 motsvarar bonusbeloppet för verkställande direktören 0% av grundlönen (2008: 24%) och för andra ledande befattningshavare 0% (2008: 24%). Bonusen är maximerad till 24% av grundlönen (2008: 24%).
Koncernen har både avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer. Se avsnitt 2.15. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år.
Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner utöver ordinarie lön. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.
Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader.
Ersättningskommittén har under året utarbetat förslag till styrelsen avseende ersättning till ledande befattningshavare. Dessa har innefattat proportionerna mellan fast och rörlig ersättning samt storleken på eventuella löneökningar. Ersättningskommittén har vidare föreslagit kriterier för bedömning av bonusutfall, tilldelning och storlek i form av finansiella instrument etc, samt pensionsvillkor och avgångsvederlag. Ersättningskommittén har vidare prövat skäligheten i ersättningen till övriga styrelseledamöter för konsultuppdrag inom koncernen.
Styrelsen har diskuterat ersättningskommitténs förslag och fattat beslut med ledning av kommitténs rekommendationer. Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2009 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningskommitténs rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med styrelsens ordförande.
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | 2% | 2% |
| - långtidsfrånvaro | 0% | 0% |
| - sjukfrånvaro för män | 1% | 2% |
| - sjukfrånvaro för kvinnor | 2% | 2% |
| - anställda -29år | 2% | 2% |
| - anställda 30-49år | 1% | 2% |
Sjukfrånvaron avser svenska dotterbolag
| Aktier ägda av moderbolaget | Säte | Org.nr. | Andel | Antal aktier |
Kvot värde |
091231 | 081231 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| HMS Industrial Networks AB | Halmstad, Sverige |
556529-9251 | 100% | 6 540 | 100 | 244 039 | 289 113 |
| Aktier ägda av dotterbolag | Säte | Org.nr. | Andel | Eget kapital |
Resultat | ||
| HMS Industrial Networks GmbH | Karlsruhe, Tyskland |
35006/39876 | 100% | 3 690 | 809 | ||
| HMS Industrial Networks Inc | Chicago, USA | 5983-659-5 | 100% | 2 040 | 375 | ||
| IntelliCom Innovation AB | Halmstad, Sverige |
556537-7826 | 52% | 5 674 | 941 | ||
| HMS Industrial Networks SAS | Mulhouse, Frankrike |
489154476 | 100% | 618 | 136 | ||
| HMS Industrial Networks S.r.l. | Milano, Italien | 5260930960 | 100% | 120 | 17 | ||
| HMS Electronics AB | Halmstad, Sverige |
556463-9374 | 100% | 247 | 0 | ||
| HMS Industrial Networks K.K. | Tokyo, Japan | 0200-01-060118 | 100% | 581 | 197 |
| Moderbolaget | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Utdelning | 74 926 | 0 |
| Totalt | 74 926 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Ränteintäkter | 118 | 1 172 | 15 | ||
| Valutakursdifferenser | 1 723 | 709 | |||
| Totalt | 1 841 | 1 881 | 0 | 15 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
| Räntekostnader | -1 726 | -6 160 | -1 496 | -5 947 | ||
| Valutakursdifferenser | -2 788 | 199 | ||||
| Totalt | -4 514 | -5 961 | -1 496 | -5 947 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Hyror | 1 244 | 1 129 |
| Övriga poster | 2 093 | 2 099 |
| Totalt | 3 336 | 3 228 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Semesterlöner | 3 445 | 3 732 | ||
| Sociala avgifter | 3 906 | 3 567 | 154 | 208 |
| Hyreskostnad | 745 | |||
| Övriga poster | 3 139 | 7 964 | 51 | |
| Totalt | 10 490 | 16 008 | 154 | 259 |
I övriga poster ingår avsättningar enligt not 21.
HMS har under första kvartalet ingått partnerskap med ytterligare fyra distributörer för att stärka sin position i Ungern, Egypten, Saudiarabien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Macedonien, Serbien och Slovenien.
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetsandelar.
Andel av resultat efter finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Andel av resultat efter finansiella kostnader hänförliga till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt totalt kapital exklusive minoritetsandelar.
Rörelseresultat enligt resultaträkningen exklusive jämförelsestörande poster.
Rörelseresultat exklusive avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar och exklusive jämförelsestörande poster.
Rörelseresultat exklusive avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar och exklusive jämförelsestörande poster.
Långfristiga och kortfristiga finansiella fordringar samt likvida medel.
Långfristiga och kortfristiga finansiella skulder reducerat med finansiella tillgångar.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital inklusive minoritetsandelar.
Börskurs i förhållande till resultat per aktie.
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
Andel av resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier med tillägg för genomsnittligt antal aktier som tillkommer vid konvertering av utestående antal konvertibler och optioner.
Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Balansomslutning med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och avsättningar samt uppskjuten skatteskuld.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat och balansräkningarna kommer att föreläggas bolagsstämman 2010-04-19 för fastställelse.
Urban Jansson Ordförande
Halmstad 2010-03-19
Staffan Dahlström Göran Sigfridsson
Verkställande Direktör
Nicolas Hassbjer Vice Ordförande
Ray Mauritsson Henrik Johansson
Vår revisionsberättelse har avgivits 2010-03-19 PricewaterhouseCoopers AB
Olof Enerbäck Auktoriserad Revisor
Till årsstämman i HMS Networks AB (publ) Org nr 556661-8954
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i HMS Networks AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 25-57. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Halmstad den 19 mars 2010 PricewaterhouseCoopers AB
Olof Enerbäck Auktoriserad revisor
Distribuerat styrsystems (DCS) är ett samlingsbegrepp för överordnade styrsystem som främst används för att kontrollera kontinuerliga processer.
Design win innebär att vinna en upphandling från en OEM som sedan använder Anybus i sina produkter.
Diskret tillverkning är tillverkning av separata, individuella produkter (såsom datorer eller möbler), som vanligtvis tillverkas i små volymer och har hög komplexitet. Vid diskret tillverkning kan varje enhet lätt identifieras, till skillnad från processtillverkning där man inte kan se skillnad på en produkt och en annan (exempelvis olje- och gastillverkning).
Gateways. Ingångsutrustning, nätbryggor, datorer, programvaror eller annan utrustning som förmedlar data mellan nät med olika standarder eller utrustningar. Den utgör därmed inoch utgång samt sköter om viss konvertering av data. En form av gateway kan vara en router. Uttrycket gateway syftar egentligen inte på någon enhet eller utrustning utan är ett allmänt begrepp för en sammankopplingspunkt mellan nätverk av olika typer där någon form av adressöversättning sker.
Gränssnitt är inom datatekniken en gränsyta mellan två system. I mer specifika termer kan det vara hur programkod använder sig av programbibliotek, hur en klient använder sig av en server, eller hur en människa använder ett användargränssnitt.
Nätverk. Allmän benämning på ett system med sammankopplade datorer som kan konstrueras på olika sätt. I ett industriellt nätverk kopplas enheter, i t.ex. en produktionsanläggning, samman så att de kan samverka med varandra.
OEM (Original Equipment Manufacturer). Ett företag som under eget varumärke tillverkar och säljer produkter som innehåller produkter och komponenter från andra företag. OEM-företag är vanliga inom dataindustrin.
PLC, Programmable Logic Controller. Programmerbart styrsystem som styr hela eller delar av ett automationssystem eller maskin inom diskret tillverkning.
En port är ett gränssnitt på en dator som en enhet kan anslutas till. Persondatorer har olika typer av portar. Internt finns det många olika för att ansluta diskenheter, bildskärmskort m.m. På utsidan finns det portar för anslutning av modem, skrivare, mus och andra yttre enheter.
Serieport. En in/utmatningskanal där data överförs seriellt (en bit i taget). Används ofta för kommunikation med terminaler och modem. En persondator brukar ha 2–4 serieportar, ofta med namnen COM1–COM4. Varje serieport kräver en egen IRQ (Interrupt Request, avbrottsbegäran, en intern funktion i processorn) men antalet för dessa är begränsade i en PC. Serieportar kan som mest överföra 115,2 kbit/s och ersätts därför allt mer av USB som i version 1.0 överför data med 12 Mbit/s och i version 2.0 med 480 Mbit/s.
Protokoll. En uppsättning regler om hur två eller fler datorprogram skall kommunicera med varandra. Protokollet är således den standard som används för att kommunicera mellan datorerna. Exempel på kommunikationsprotokoll för datorer är HTTP (överföring av webbsidor över Internet), TCP/IP (för den grundläggande Internet-kommunikationen och SMTP (överföring av e-post).
Höga realtidskrav innebär att man vet exakt när data kommer att komma fram, att överföringen av data är extremt tidskritisk och millisekunder har betydelse (jmf. överföring av t.ex. e-post har låga realtidskrav – sekunder har sällan stor betydelse).
Aktieägarna i HMS Networks AB (publ) kallas härmed till årsstämma måndagen den 19 april 2010 klockan 10.00 i bolagets lokaler, Stationsgatan 37, Halmstad. Inregistrering för stämman börjar kl. 09.00.
Aktieägare som önskar delta vid årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden förda aktieboken tisdagen den 13 april 2010, dels anmäla sig hos bolaget senast torsdagen den 15 april 2010 klockan 16.00.
Anmälan skall ske via telefon 035-17 29 80 eller skriftligen till HMS Networks AB (publ), Box 4126, 300 04 Halmstad, via fax 035-17 29 09 eller via e-post till [email protected]. Vid anmälan skall namn, person-/organisationsnummer,
aktieinnehav, adress, telefonnummer dagtid och uppgift om eventuella biträden samt i förekommande fall uppgift om ställföreträdare uppges. Till anmälan skall därtill i förekommande fall bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis, fullmakt eller motsvarande.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda dagtecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person skall bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande för den juridiska personen bifogas. Fullmakten och eventuellt registreringsbevis får inte vara äldre än ett år. Fullmakten i original samt eventuellt registreringsbevis bör i god tid före stämman insändas till bolaget på ovan angiven adress. Blankett för fullmakt finns att hämta på HMS hemsida http://investors.hms.se och på bolagets huvudkontor.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier genom bank eller värdepappersinstitut måste för att äga rätt att delta i stämman tillfälligt låta registrera om aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden tisdagen den 13 april 2010, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren.
Halmstad i mars 2010 HMS Networks AB (publ) Styrelsen
"Långsiktigt kvalitetsarbete bygger en stark marknadsposition."
HMS Networks AB (publ) • Box 4126, 300 04 Halmstad Tel: 035-17 29 00 • Fax: 035-17 29 09 • [email protected] • www.hms.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.