Annual Report • Nov 16, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2 3
| ÅRET SOM GICK | 4 |
|---|---|
| VÅR HISTORIA | 5 |
| MATS BERÄTTAR | 6 |
| VÅR BRANSCH | 8 |
| VERKSAMHETEN | 12 |
| VISION, MÅL OCH STRATEGIER | 14 |
| MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING | 16 |
| MEDARBETARE OCH LEDARSKAP | 20 |
| VÅRT ANSVAR | 22 |
| RISKER OCH MÖJLIGHETER | 24 |
| SKISTAR-AKTIEN | 28 |
| FÖRMÅNER FÖR AKTIEÄGARE | 32 |
| AFFÄRSOMRÅDE DESTINATIONERNA | 34 |
| • SÄLEN | 36 |
| • ÅRE | 38 |
| • VEMDALEN | 40 |
| • HEMSEDAL | 42 |
| • TRYSIL | 44 |
| AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHETSUTVECKLING | 46 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 50 |
|---|---|
| DEFINITIONER | 52 |
| FEMÅRSÖVERSIKT | 53 |
| RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN | 54 |
| BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN | 55 |
| REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR | |
| I KONCERNENS EGNA KAPITAL | 56 |
| KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN | 57 |
| RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 58 |
| BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 59 |
| REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR | |
| I MODERBOLAGETS EGNA KAPITAL | 60 |
| KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET | 61 |
| NOTER | 62 |
| UNDERSKRIFTER | 78 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 79 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 80 |
|---|---|
| STYRELSE | 84 |
| FINANSIELL INFORMATION | 85 |
| LEDNING | 86 |
| BOLAGSORDNING, ADRESSER | 87 |
| 2010/11 2009/10 | +/- | +/-, % | ||
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 574 | 1688 | -114 | -7% |
| Resultat före skatt, MSEK | 189 | 347 | -158 | -46% |
| Resultat efter skatt, MSEK | 181 | 334 | -153 | -46% |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK |
370 | 534 | -164 | -31% |
| Resultat per aktie, SEK | 4:61 | 8:52 | -3:91 | -46% |
| Utdelning, SEK | 3:50 | 5:50 | -2 | -36% |
| Börskurs 31 augusti, SEK | 97:50 | 123:75 | -26:25 | -21% |
| Direktavkastning, % | 3,6 | 4,4 | -0,8 | -18% |
| P/e-tal, ggr | 21 | 15 | 6 | 40% |
| Eget kapital, MSEK | 1 466 | 1497 | -31 | -2% |
| Soliditet, % | 38 | 40 | -2 | -5% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 7 | 11 | -4 | -36% |
| Avkastning på eget kapital, % | 12 | 23 | -11 | -48% |
| Bruttomarginal, % | 29 | 34 | -5 | -15% |
| Rörelsemarginal, % | 15 | 21 | -6 | -29% |
| Nettomarginal, % | 12 | 20 | -8 | -40% |
| Medelantal anställda, st | 1 123 | 1118 | 5 | - |
| Definitioner återfinns på sidan 52 |
Besvärliga omvärldsfaktorer som en andra kraftfull vinter i de södra delarna av Skandinavien, starka valutakurser i Sverige och Norge samt färre röda dagar mellan jul och nyår och en extremt sen påsk har påverkat omsättning och resultat negativt. Nettoomsättningen uppgick till 1 574 MSEK (1 688), resultatet före skatt till 189 MSEK (347) och resultatet efter skatt till 181 MSEK (334). Resultatet per aktie uppgick till 4:61 SEK (8:52).
Rörelseresultatet för Affärsområde Destinationerna minskade med 108 MSEK till 220 MSEK (328).
Rörelseresultatet från Affärsområde Fastighetsutveckling minskade under verksamhetsåret med 19 MSEK till 16 MSEK (35).
Förhandlingar om förvärv av den schweiziska skidanläggningen Andermatt har påbörjats.
Bokningsläget inför vintersäsongen 2011/12 var i början av oktober 5% lägre i volym än föregående år. Aktieutdelningen föreslås minska till 3:50 SEK ( 5:50).
Koncernen antar namnet SkiStar AB.
Norges största skidanläggning, Trysil, förvärvas.
Andermatt påbörjas.
Branschen för alpin skidåkning i Skandinavien har upplevt en av de mest utmanande vintersäsongerna på länge. Starka kronkurser i både Sverige och Norge, en andra kraftfull vinter i de södra delarna av Skandinavien i kombination med en mindre gynnsam kalender med färre röda dagar mellan jul och nyår samt en extremt sen påsk som dessutom upplevdes i sommarvärme. Sammantaget innebar dessa omständigheter att besökstalen minskade betydligt. Den danska marknaden minskade för SkiStars del med 15%, den svenska med 8% och den norska med 7%. De två senaste säsongernas vinnare är mindre skidbackar söderut i Skandinavien, som har kunnat erbjuda skidåkning under hela vintrarna.
Affärsområde Destinationerna minskade den externa nettoomsättningen med 7% till 1 583 MSEK och rörelseresultatet minskade med 33% till 220 MSEK. Bokningsvolymen minskade totalt med 8% under vintersäsongen jämfört med året innan. Beläggningsgraden på eget och förmedlat boende minskade till 74% (79) under vintersäsongen. Antalet skiddagar, där en skiddag är en dags skidåkning med SkiPass, minskade till 4,2 miljoner (4,7).
Affärsområde Fastighetsutveckling minskade rörelseresultatet till 16 MSEK (35) med anledning av ökade kostnader genom tillkomsten av intressebolagen Experium i Sälen och Radisson Blu Resort i Trysil i kombination med en vikande försäljning av andelar inom SkiStar Vacation Club och lägre reavinster från försäljning av tomter och lägenheter.
Totalt för SkiStar minskade nettoomsättningen med 7% till 1 574 MSEK, vinsten före skatt minskade med 46% till 189 MSEK och vinsten efter skatt minskade med 46% till 181 MSEK. Finansnettot försämrades med 30 MSEK till -47 MSEK med anledning av ett högre ränteläge samt att det i finansnettot föregående år ingick en uppvärdering av ett konvertibelt förlagslån i Radisson Blu Resort med 17 MSEK. Vinsten per aktie uppgick till 4:61 SEK (8:52) och styrelsen föreslår årsstämman att utdelningen sänks till 3:50 SEK per aktie (5:50).
Under verksamhetsåret har inga finansiella mål uppnåtts, utom målet att bolagets soliditet ska uppgå till minst 35% (utfall 38%). Målet för avkastning på sysselsatt kapital är 10% (utfall 7%), målet för avkastning på eget kapital är 15% (utfall 12%) och målet för rörelsemarginalen är 22% (utfall 15%). Den organiska tillväxten var negativ, –8%, jämfört med målet minst 3% utöver inflationen. Under
verksamhetsåret uppgick inflationen till 3,4%. Med mer gynnsamma och normala omvärldsfaktorer ska de finansiella målen uppnås igen.
Utvecklingen av våra destinationer är en ständigt pågående process för att våra gäster ska få bästa tänkbara upplevelse. Till denna säsong fortsätter vi att genomföra redan beslutade snöinvesteringar, i syfte att i det närmaste garantera goda snöförhållanden i våra mest populära skidområden. liftarna" med en ny Expresslift, speciellt anpassad för barnfamiljen. En intressant investering i ett populärt område, där ökad kapacitet och komfort kommer att innebära en förbättring av produkt och service. ett helt nytt hotell, Park Inn Trysil Mountain Resort. Hotellet, som har det absolut bästa "Ski in – Ski out"-läget, blir ytterligare ett viktigt steg i Trysils utveckling mot en skidort av internationellt hög klass.
I Vemdalen kompletteras de s k "Sör-I Trysil öppnar vi tillsammans med Peab
– ett nytt "skidcommunity" En av årets stora nyheter är MySkiStar. Alla som har ett SkiPass får tillgång till en mängd extra tjänster som gör skidåkningen roligare, mer social och intressant. Med MySkiStar kan SkiPasset kopplas ihop med webben eller mobilen och SkiStars gäster kan därigenom jämföra sin skidåkning med sina vänners, man kan utmana varandra och dela sina upplevelser på Facebook och Twitter. Tjänsten gör det även möjligt för användaren att se var vänner och familj befinner sig i skidsystemet. Åkstatistiken, som bl a redovisar fallhöjdsmeter och kaloriförbränning, ska göra skidåkningen roligare och vara ett hjälpmedel i den fysiska träningen. Skidåkarna engageras genom tävlingar och utmaningar där de mest aktiva belönas med erbjudanden och utmärkelser. MySkiStar kommer att kunna följas via skistar.com.
I en period av något lägre efterfrågan ökar betydelsen av säljfrämjande åtgärder. Vi beslutade redan i våras, efter en jämförelsevis svag säsong, att öka vår marknadsnärvaro. Med attraktiv paketering och högre intensitet i media skapar vi förutsättningar för ett bra bokningsunderlag. I första hand handlar dessa aktiviteter om att premiera tidiga bokningar.
I skrivande stund ser vi en osäkerhet kring hur privatkonsumtionen kommer att utvecklas och på vilket sätt detta påverkar vår verksamhet. SkiStar har en stark position på marknaden med attraktiva skiddestinationer och en stor fördel av en egen distributionskanal, skistar.com, som ger konkurrensfördelar. Investeringarna framåt kommer att utgöras i huvudsak av ersättningsinvesteringar för att hålla en jämn och hög nivå på våra anläggningar. Den lediga kapacitet som finns idag ska först fyllas innan nya större investeringsprojekt blir aktuella. Utvecklingen framåt kommer främst inriktas mot konceptuell utveckling av produkt och tjänst, vilket MySkiStar är ett exempel på. Ett stort fokus kommer även att läggas på organisation, effektivitet och kostnader, men vi kommer aldrig göra avkall på att ge våra gäster en positiv och bra upplevelse.
Att växa i en marknad med begränsad tillväxt innebär en utmaning som vi antar med stort engagemang. I ett kortare perspektiv innebär det att vi ska ta tillbaka de volymer som vi tappat det senaste året. I ett längre perspektiv, när tillväxtmöjligheterna är uttömda på våra närmarknader, ska vi växa på våra utlandsmarknader. Vi arbetar aktivt för att tillsammans med övrigt näringsliv etablera en flygplats mellan Sälen och Trysil, vilket skulle vara ett stort steg i att expandera på nya marknader. Vi har en positiv dialog med politiker i både Norge och Sverige och vår förhoppning är att den kan komma till stånd inom några år. Sedan en tid tillbaka förhandlar vi om ett eventuellt ägarengagemang i Andermatt, Schweiz, ett mycket intressant utvecklingsprojekt, där frågan om vårt deltagande kommer avgöras när vi vet hur möjligheten till värdeskapande och avkastning ser ut för våra aktieägare. Oavsett vilket, kan vi konstatera att SkiStar är en i vår bransch välkänd och etablerad operatör som ständigt får erbjudanden och förfrågningar om affärer och projekt. Vi är också övertygade om att vi är finansiellt och organisatoriskt förberedda på en geografisk expansion när vi har ett konkret och intressant tillfälle.
Bokningsläget inför vintersäsongen 2011/12 var i början av oktober i volym 5% lägre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Vid samma tillfälle hade 43% av hela vinterns totala bedömda bokningsingång av boende bokats. För att kompensera för det svagare bokningsläget håller vi en högre marknadsnärvaro och våra förhoppningar är fortsatt stora att säsongen ska sluta i dur.
Vi ses i pisterna i vinter.
Mats Årjes Verkställande direktör
NEGATIVA OMVÄRLDSFAKTORER HAR PÅVERKAT INTJÄNINGEN
I SAMTLIGA FEM VÄRLDSDELAR ÄGNAR SIG MÄNNISKOR ÅT ALPIN UTFÖRSÅKNING
Turismindustrin är en av världens största sektorer. Enligt FN-organet UNWTO (World Tourism Organization), som för statistik över världens turism, utgör turis men ca 6% av den totala exporten av varor och tjänster i världen. Sett enbart till tjänstesektorn står turismen för upp emot 30% av exporten. Enligt UNWTO har den globala turismen ökat med omkring 78% i besöksvolym (tourist arrivals) sedan 1995.
Under 2010 återhämtade sig internationell turism starkt gentemot 2009, då finanskris och lågkonjunktur drog ned siffrorna. Den globala besöksvolymen ökade under 2010 med 6,6% till 940 miljoner besök och turismsektorns omsättning (tourism receipts) ökade med 4,7% (i fasta priser) till 919 miljarder dollar.
Europa är världens mest besökta region med över hälften av världens alla besök. Det mest besökta landet är Frankrike med ca 75 miljoner turistiska besök årligen. Alla regioner i världen visade tillväxt i besöksantal under 2010; Mellanöstern ökade 14,1%, Asien 12,7%, Afrika 7,3%, Amerika 6,4% och Europa 3,3%. Enligt UNWTO har återhämtningen gått snabbast i tillväxtekonomierna. Dessa ökade med totalt 8% jämfört med 5% för de mer mogna marknaderna.
Inledningen av 2011 visar tecken på att den globala besöksvolymen fortsätter att öka. Under årets första fyra månader ökade besöken med närmare 5% jämfört med samma period föregående år. I UNWTO's långsiktiga prognos väntas en
årlig tillväxt av besöksvolymen med 4,1% fram till år 2020.
Även i Sverige är turistnäringen en viktig sektor. Med omkring 2,9% av Sveriges samlade BNP och en sysselsättning motsvarande 162 000 helårsverken utgör turismen ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Enligt Tillväxtverket har den totala turismkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 70% i löpande priser sedan 2000.
Under 2010 ökade den totala turistkonsumtionen med 3,2% till 254 miljarder. 167 miljarder (66%) av den totala konsumtionen avsåg svenskars turistkonsumtion i Sverige. Svenskars konsumtion, uppdelad på privat- respektive affärsresande, visar på en ökning med 4,4% till 124 miljarder för privatresandet och en ökning med 3,1% till 43 miljarder för affärsresandet. 87 miljarder av den totala turistkonsumtionen utgjordes av utländska besökares konsumtion i Sverige. Siffran, som inkluderar både privat- och affärsresenärer, motsvarar en ökning med 1,7% jämfört med 2009.
I samtliga fem världsdelar ägnar sig människor åt alpin skidåkning. I Europa återfinns den största alpina marknaden och årligen konsumeras här omkring 210 miljoner skiddagar (en dags utförsåkning med SkiPass räknas som en skiddag).
Nordamerika är näst störst med knappt 80 miljoner skiddagar per år. De största
enskilda marknaderna utgörs av USA och Frankrike, med omkring 60 miljoner skiddagar per år. Norden, d v s Sverige, Norge och Finland, svarar för cirka 17,5 miljoner skiddagar årligen. Historiskt ligger marknadstillväxten globalt på ett par procent årligen.
Variationerna mellan marknaderna är dock stora. Den kanske snabbast växande skidmarknaden återfinns i dagsläget i Östeuropa, både i antal skidåkare och i utveckling av nya skidorter. Relativt okända skidländer som Polen och Bulgarien dök upp i de svenska resebyråernas utbud för några år sedan. Ett av de länder där intresset för skidåkning ökar snabbt just nu är Ryssland, där vintersporter ökar markant varje år. En av anledningarna till denna ökning av skiddagar tror man beror på att den ryska orten Sochi står värd för vinter-OS år 2014. Förutom ett ökat intresse kring skidåkning torde detta även bidra till en ökning av investeringarna under de närmaste åren.
I samtliga länder besöks anläggningarna huvudsakligen av skidåkare från det egna landet. I USA och Kanada svarar andelen utländska åkare för knappt 5%. I länder som Japan, Sydafrika, Chile och Argentina är andelen utländska gäster mycket låg. Den högsta andelen utländska besökare återfinns i Alperna, där drygt 30% av alla utförsåkare kommer från utlandet. De branschledande företagen arbetar huvudsakligen lokalt, men under senare år har vissa gränsöverskridande samarbeten och förvärv skett. I Sverige har SkiStar genomfört förvärv i Norge. I Frankrike har den
börsnoterade koncernen Compagnie des Alpes (CDA) förvärvat skidanläggningar i både Schweiz och Italien. Ägandet av skidanläggningar är mycket fragmenterat, många är familjeägda och många företag är små. I Österrike domineras ägandet helt av privatägda mindre företag. I Italien finns ett starkt inslag av kreditinstitut i ägarbilden, i Schweiz och Frankrike finns några större företag med spritt ägande i aktiebolagsform varav ett par är publika och marknadsnoterade. I Japan ingår skidanläggningar och liftsystem vanligen i större privatägda konglomerat, ofta med tillhörande hotellverksamhet. I Sverige finns vid sidan av SkiStar bl a Visionalis AB som äger och driver Riksgränsen och Björkliden Fjällby. Vidare finns även Grönklittsgruppen AB som äger och driver Grönklittsanläggningen, Tänndalen, Sagolandet Tomteland i Gesunda samt flera andra anläggningar som erbjuder en aktiv fritid och upplevelser i naturen året om. Den nordamerikanska marknaden skiljer sig inte från de övriga utan är också starkt fragmenterad, men sedan ett flertal år pågår en strukturomvandling mot allt större men färre företag. Bakom står möjligheterna till skalfördelar och behovet att skapa kritisk massa. Skalfördelarna finns inom såväl inköpssamordning, drift och underhåll, som inom marknadsföring och försäljning. Den kritiska massan byggs främst upp genom förvärv av konkurrenter. Det handlar dels om att bygga volym och dels om att skapa kassaflöden tillräckliga för att balansera de ofta omfattande investeringarna i liftar, nedfarter och snösystem. En annan drivkraft i branschens strukturomvandling är företagens strävan att arbeta på flera olika geografiska platser
för att därigenom minska väderberoendet. CDA har till exempel tagit ytterligare steg genom att investera i "varmvädertjänster" såsom golfanläggningar samt nöjes- och
temaparker. Försök görs också i olika omfattning med att bredda produktutbud et, till att omfatta exempelvis skiduthyrningar och skidskolor, för att nå en större andel av gästernas totalkonsumtion.
SkiPassförsäljningen minskade något på den svenska marknaden under säsongen. Avsaknaden av röda dagar mellan jul och nyår, samt en mycket sen påsk gjorde att antalet semesterdagar för skidåkare minskade, vilket satte sina spår i många svenska anläggningar. Dock har de goda vinterförhållandena i södra och mellersta Sverige gjort att många små anläggningar har slagit omsättningsrekord.
Även Norge hade något färre skiddagar denna säsong medan Finland istället ökade. Enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation) minskade försäljningen av SkiPass i Sverige med 4% till 1 212 MSEK under vintern 2010/11, jämfört med säsongen innan. Den genomsnittliga prisökningen var 3,7%. Antalet skiddagar minskade med cirka 2% från 8,5 miljoner till 8,3 miljoner. I Norge minskade den totala försäljningen av SkiPass med 6,5% till 885 MNOK. Prisökningen i Norge var i genomsnitt 3%. Det totala antalet skiddagar minskade från 6,8 miljoner till 6,2 miljoner. I Finland uppgick försäljningen av SkiPass till 52,5 miljoner Euro (42,2) och antalet skiddagar ökade från 2,8 miljoner till 2,9 miljoner.
Antalet skiddagar i USA ökade med 0,6% till 60,1 miljoner (59,8). Trots det instabila ekonomiska läge som USA har brottats med uppnådde man därmed nästan samma siffror som rekordsäsongen 2007/08, (60,5). Detta var andra gången någonsin som USA kom över den magiska gränsen
på 60 miljoner skiddagar. Snötillgången var den bästa på 20 år och gästerna visar ett stort intresse för skidåkningen i USA. I Kanada ökade antal skiddagar från 18,3 miljoner till 19,2 miljoner. I Nordamerika hänförs något mer än hälften av det totala antalet skiddagar till veckosluten, i linje med tidigare år. Andelen snowboardåkare uppgår till omkring en tredjedel. Stora lokala avvikelser förekommer dock. Jämfört med Europa är andelen snowboardåkare i Nordamerika hög.
I Alperna minskade antalet skidåkare under den gångna säsongen. I Frankrike minskade det totala antalet skiddagar med drygt 5% till 53,2 miljoner. I Österrike minskade antalet skiddagar med 3,4% till 51,2 miljoner. I Schweiz minskade antalet skiddagar med knappt 5% till 26 miljoner. I Tyskland, där man mäter antalet skidgäster istället, hade man 4,8 miljoner gäster, vilket är samma siffra som säsongen dessförinnan. I likhet med Nordamerika och Norden svarar de största skidanläggningarna i Alperna för en majoritet av omsättningen. De 25 största anläggningarna beräknas svara för drygt 60% av branschens totala intäkter.
SkiStar konkurrerar om människors disponibla inkomst. Detta innebär att SkiStar i ett vidare perspektiv konkurrerar med branscher som sällanköpsvaror och heminredning. I resesegmentet konkurrerar SkiStar i första hand med sol- och badresor samt weekendresor till storstäder. Utbudet av denna typ av resor har ökat under den senaste tioårsperioden. En av förklaringarna kan vara att i motsats till den alpina skidindustrin har resebranschen låga inträdeströsklar vilket innebär en överetablering och därmed en pris- och marginalpress.
Inom den alpina skidindustrin utgörs konkurrenterna av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Statistik genom åren visar dock att andelen som väljer att åka utomlands för att åka skidor har varit i princip oförändrad. Dessutom har SkiStar starka och välkända varumärken samt en stark distributionskanal i skistar.com, vilket är viktigt i ett ständigt ökande mediebrus. SkiStar har också, tack vare sin starka finansiella ställning och höga kassaflöde, möjlighet att kontinuerligt investera i allt ifrån marknads- och försäljningssystem och serviceutbildningar för medarbetarna, till nya moderna boenden, liftar och snösystem. Därigenom säkerställs att SkiStars alpindestinationer alltid håller en hög kvalitet jämfört med konkurrenterna. SkiStars destinationer har även god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss.
Det brittiska företaget Snow24 gör årligen en jämförelse av SkiPass-priserna över hela världen. Den visar att SkiStars SkiPasspriser står sig väl i den internationella konkurrensen. Generellt kan sägas att, jämfört med orter med ungefär motsvarande utbud mätt i liftkapacitet och antal kilometer pist är SkiPass-priserna i Schweiz, Kanada och USA avsevärt högre. I Italien, Frankrike, Österrike och Tyskland är de ungefär lika eller något högre.
Resebranschen har under senare år genomgått en kraftig konsolidering. Då marginalerna för många resebolag är små, är en hög omsättning viktig för att ha tillräckliga resurser för reklam och marknadsföring. Konkurrensen om uppmärksamheten är stor. Internet är den enskilda kanal som ökar snabbast, både avseende marknadsföring och försäljning.
Många resenärer eftersträvar enkelhet och överblick över vistelsens innehåll och kostnader. Att i god tid kunna planera och beställa sin resa blir viktigt för att få det man vill ha. Allt oftare förhandsbokas även tilläggsprodukter vid sidan av boende och resa. Ett exempel på detta är all inclusive som riktar sig till den prismedvetne resenären som vill slippa tänka på oväntade utgifter och bara koppla av.
En tydlig trend i resebranschen är att gästerna vill hinna med mer och få en större variation av upplevelser under sin semester. På SkiStars destinationer märks detta genom ett ökat utbud av aktiviteter, shopping och restauranger samt stora investeringar i exempelvis bad- och upplevelseanläggningar.
Allt fler skidanläggningar satsar på familjen som målgrupp. Det sker bland annat genom bredare och flackare nedfarter, större tillgänglighet med kortare avstånd mellan boende och backe, barnpassningsmöjligheter, skidskola, ungdomsaktiviteter kvällstid, längdåkningsspår, bekvämare boende och möjlighet till visst självhushåll. Samtidigt ersätts släpliftar med moderna stolliftar som är driftsäkra, bekväma och har en hög kapacitet.
Särskilt i USA arbetar skidbranschen med att bredda målgrupperna för att nå fler afro-amerikaner, amerikaner med spanskt ursprung, etniska minoriteter etc.
Investeringar i snösystem ökar i syfte att minska beroendet av väderleken. Med motsvarande målsättning investerar skidanläggningarna i Alperna i liftar och nedfarter på hög höjd, men även i Alperna ökar investeringarna i snösystem.
De ledande branschföretagen inom skidturismen breddar verksamheten till att också omfatta skidskolor, skiduthyrning samt försäljning av profilprodukter, skidkläder och utrustning.
Faktorer som mer fritid och en ökad disponibel inkomst är gynnsamma för turistbranschen i allmänhet. Dessutom ökar människors intresse för friskvård, utomhusaktiviteter och rekreation, vilket är gynnsamt för skidbranschen i synnerhet.
För Sveriges del kommer gruppen skidåkare i åldersgruppen 55+ sannolikt att öka då den första stora "skidgenerationen" lärde sig åka skidor på sjuttiotalet. I den gruppen åker många fortfarande skidor och planerar att fortsätta med det många år framöver. Under antagandet att lika många barn och ungdomar börjar åka skidor som tidigare år, så kommer den totala skidmarknaden i Norden att växa.
| SkiStar 2010/11 | Ticket Privatresor 2010 | Resia 2010 | |
|---|---|---|---|
| Försäljning, MSEK | - | 2 453 | 3 284 |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 574 | 224 | 565 |
| Resultat, efter skatt, MSEK | 181 | 20 | 14 |
| Rörelsemarginal, % | 15 | 12 | 10 |
| Anställda, st | 1 123 | 210 | 417 |
NOK/SEK omräknat till kurs 1:1 för åren 00/01, 03/04 och 04/05, 1:13 för 06/07, 1:15 för 10/11, 1:18 för 05/06 och 07/08, 1:19 för 01/02, 02/03 och 08/09 samt 1:22 för 09/10. FIM/SEK omräknat till kurs 1:50 för 00/01. EURO/SEK omräknat till kurs 9:20 för 01/02, 02/03 och 10/11, 9:10 för 03/04 , 9:45 för 04/05, 9:25 för 05/06 , 9:21 för 06/07, 9:40 för 07/08 , 10:54 för 08/09 samt 9:30 för 09/10.
Under året har förhandlingar påbörjats avseende förvärv av den schweiziska skidorten Andermatt.
Större delen av affärsområde Destinationernas verksamhet i Sverige drivs i moderbolaget SkiStar AB (publ). Affärsområde Fastighetsutvecklings verksamhet drivs under Fjällinvest AB, som ägs till 100% av SkiStar AB. Verksamheten i Trysil och Hemsedal drivs i SkiStar Norge AS. Samtliga dotterbolag inom koncernen ägs till 100%, utom Hammarbybacken AB som ägs till 91% av SkiStar AB.
SkiStars verksamhet är uppdelad i två affärsområden och tre stabsområden. Affärsområde Destinationerna består av fem verksamhetsområden:
Sälen, Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil. Det andra affärsområdet är Fastighetsutveckling. Ledningsgruppen har under verksamhetsåret utgjorts av: Verkställande direktören, Ekonomi- och finansdirektören, Tekniska direktören, Marknads- och Försäljningschefen samt sex destinationschefer, en vardera i Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil och två i Sälen (Lindvallen/Högfjället respektive Tandådalen/Hundfjället).
För att dra nytta av SkiStars samlade resurser på bästa sätt och därmed få största möjliga effekt samlas ett antal funktioner under tre stabsområden;
Ekonomi/Finans/IR
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | Trysil | S:a destinationer | Fastighets utveckling |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 | ||||||||||||||
| Externa intäkter | 572 | 600 | 342 | 358 | 183 | 175 | 231 | 265 | 255 | 298 | 1 583 | 1 696 | 8 | 36 |
| Intäkter från andra segment |
17 | 15 | 7 | 6 | 7 | 7 | 3 | 4 | 4 | 5 | 38 | 37 | 37 | 31 |
| Rörelseintäkter | 589 | 615 | 349 | 364 | 190 | 182 | 234 | 269 | 259 | 303 | 1 621 | 1 733 | 45 | 67 |
| Rörelsekostnader | -365 | -385 | -265 | -253 | -135 | -120 | -175 | -186 | -181 | -189 | -1 121 | -1 133 | -16 | -18 |
| Rörelsekostnader från andra segment |
-40 | -31 | -12 | -12 | -12 | -10 | -4 | -7 | -6 | -6 | -74 | -66 | -1 | -2 |
| Avskrivningar | -66 | -67 | -40 | -36 | -18 | -16 | -37 | -39 | -45 | -48 | -206 | -206 | -12 | -12 |
| Rörelseresultat | 118 | 132 | 32 | 63 | 25 | 36 | 18 | 37 | 27 | 60 | 220 | 328 | 16 | 35 |
| Rörelsemarginal, % | 20 | 21 | 9 | 17 | 13 | 20 | 8 | 14 | 10 | 20 | 14 | 19 | 36% | 52 |
| Rörelseintäkter | 2010/11 | 2009/10 | +/- | +/- % |
|---|---|---|---|---|
| SkiPass | 873 | 955 | -82 | -9% |
| Logi | 218 | 232 | -14 | -6% |
| Skiduthyrning | 141 | 162 | -21 | -13% |
| Skidskola | 49 | 55 | -6 | -11% |
| Sportbutiker | 79 | 81 | -2 | -2% |
| Fastighetsservice | 103 | 101 | 2 | 2% |
| Reavinster | 18 | 40 | -19 | -48% |
| Övrigt | 111 | 106 | 2 | 2% |
| S:a rörelsens intäkter | 1 592 | 1 732 | -140 | -8% |
| Rörelsekostnader | ||||
| Handelsvaror | -111 | -110 | -1 | 1% |
| Övriga externa kostnader | -543 | -543 | 2 | - |
| Personalkostnader | -483 | -498 | 15 | -3% |
| S:a rörelsens kostnader | -1 137 | -1 151 | 16 | -1% |
Affärsområde Fastighetsutveckling har till uppgift att skapa tillväxt i boende på SkiStars destinationer, skapa värdetillväxt i tillgångarna genom att utveckla dessa, tillsammans med destinationerna ta fram långsiktiga utvecklingsplaner för framtida investeringar, med Marknad/Försäljning bygga upp och utveckla SkiStar Vacation Club samt skapa affärsmöjligheter genom förvärv av befintligt boende och exploateringsmark. Mer information om Affärsområde Fastighetsutveckling finns på sidorna 46-47.
Affärsområde Destinationerna ansvarar för driften av SkiStars alpindestinationer och omfattar de strategiska produktområdena Utförsåkning/Lift/SkiPass, Logiförmedling, Skiduthyrning och Skidskola, vilka är grunden i SkiStars koncept. Affärsområdet presenteras på sidorna 34-45.
SKISTAR SKA VARA LEDANDE INOM KONCEPT, HELHETSSYN OCH UTVECKLING
| Utfall 2010/11 | Mål | Utfall 2009/10 Utfall 2008/09 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Soliditet, % | 38 | >35 | 40 | 37 | |||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 7 | 10 | 11 | 11 | |||
| Avkastning på eget kapital, % | 12 | 15 | 23 | 21 | |||
| Rörelsemarginal, % | 15 | 22 | 21 | 22 | |||
| Organisk tillväxt utöver inflation, % | -8 | >3 | 3 | 9 | |||
SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
Genom att leverera minnesvärda vinterupplevelser skapas värde för gäster, medarbetare och andra intressenter, vilket i sin tur skapar värde för aktieägarna.
För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 15% och avkastningen på sysselsatt kapital till 10%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2010/11 var 1,48%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%.
SkiStars mål för tillväxt är att den organiska tillväxten ska överstiga inflationen med minst 3% årligen. Därutöver kan tillväxt genom förvärv tillkomma. Inflationen i Sverige uppgick under verksamhetsåret till 3,4%.
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. Under verksamhetsåret 2010/11 har aktiekursen minskat med 21%. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) minskade under samma period med 5%. Aktieutdelningen föreslås uppgå till 3:50 SEK (5:50). På grund av att ett antal omvärldsfaktorer som starka kronkurser i Sverige och Norge, en andra lång och kall vinter i de södra delarna av Skandinavien samt en sämre kalender med färre röda dagar mellan jul och nyår och en extremt sen påsk med högsommarvärme har omsättning och resultat minskat. Inte något av koncernens finansiella mål eller operativa mål har därför uppfyllts, förutom målet för soliditet. Måluppfyllelsen framgår mer i detalj av tabellen på sidan bredvid. Information om koncernens resultatutveckling under verksamhetsåret återfinns på sid 12-13.
Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Lönsamma och strategiska verksamheter inom alpin skidåkning, skidskola, skiduthyrning samt logiförmedling ska långsiktigt drivas inom den egna organisationen på respektive destination.
Med en välutbyggd infrastruktur ska gästen finna allt inom gångavstånd. Boende och skidområden knyts ihop för att ge ett stort utbud av liftnära boende. Det s k "Ski in – Ski out"-konceptet innebär ett oberoende av bilen som transportmedel under vistelsen.
Utveckling av koncernens snöläggningssystem har hög prioritet. Dessa moderniseras och byggs fortlöpande ut för att kunna erbjuda bra skidåkning oavsett natursnöförhållanden.
SkiStars destinationer ska tydliggöras
möjliggör ökad korsvis försäljning, ökad
Ökat antal besökare på webben innebär
Medarbetarna inom SkiStar besitter stor erfarenhet och kunskap om hur alpina skidanläggningar ska drivas. Genom möten mellan likartade befattningshavare på de olika destinationerna sker ett korsvist lärande. Genom att jämföra de olika anläggningarnas verksamheter och arbetsmodeller skapas förutsättningar för effektivare drift och stärkta gästrelationer och därmed ökad tillväxt samt lönsamhet.
ÖVER HÄLFTEN AV ALL FÖRSÄLJNING SKER I FÖRSKOTT OCH SKISTAR.COM ÄR DEN STÖRSTA FÖRSÄLJNINGS-KANALEN
| SkiStar |
|---|
| totalt |
| Åre Vemdalen | Sälen Hemsedal | Trysil | totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 68 | 95 | 87 | 18 | 28 | 67 |
| Norge | 10 | 1 | 1 | 39 | 22 | 10 |
| Danmark | 4 | 1 | 10 | 32 | 36 | 15 |
| Finland | 6 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Storbritannien | 2 | 1 | 0 | 2 | 1 | 1 |
| Nederländerna | 0 | 0 | 0 | 2 | 1 | 1 |
| Tyskland | 0 | 0 | 0 | 3 | 4 | 1 |
| Ryssland | 5 | 0 | 0 | 2 | 3 | 2 |
| Baltikum | 4 | 0 | 0 | 0 | 3 | 1 |
| Övriga | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Förskottsförsäljning | Destination | |||
|---|---|---|---|---|
| Telefon | Webb | Agent | Kassa | |
| SkiPass | 3% | 28% | 1% | 68% |
| Logi | 22% | 66% | 11% | 2% |
| Transport | 41% | 54% | 4% | 1% |
| Skidhyra | 2% | 27% | 0% | 71% |
| Skidskola | 12% | 55% | 1% | 32% |
| Totalt | 11% | 42% | 5% | 42% |
| Totalt | 58% | 42% |
Marknads- och försäljningsenheternas övergripande mål är att maximera beläggningsgraden på förmedlade bäddar samt maximera försäljningen av koncernens egna tjänster och produkter såsom SkiPass, skidhyra, skidskola och logi. Kostnadseffektivitet ska uppnås genom att distribution via skistar.com prioriteras. Dessutom ska försäljningsenheten arbeta för att säkerställa effektiva och prisvärda transportlösningar till samtliga destinationer, genom samarbeten med externa aktörer såsom charterarrangörer och transportörer.
SkiStars varumärkesportfölj består av destinationernas varumärken, de varumärken som är förknippade med olika resmål på destinationerna samt de gemensamma varumärkena skistar.com och SkiStar. Destinationsvarumärkena och skistar.com har den huvudsakliga kontakten med marknaden. Det är till destinationerna som gästerna åker för att få minnesvärda vinterupplevelser, skistar.com är namnet på företagets hemsida och står i första hand för researrangören som säljer och pakete rar resan till respektive destination. På detta sätt kompletterar och stärker de olika varumärkena varandra och konsumenterna ses som gäster på destinationerna och kunder hos SkiStar.
SkiStars kunder kommer till största delen från de nordiska länderna, där Sverige,
Norge och Danmark betecknas som hemma marknader. Gästtillströmningen från dessa marknader minskade under säsongen 2010/11 med 9%. I övrigt kommer gästerna framförallt från Finland, Ryssland, Baltikum, Norra Tyskland, Storbritannien och Nederländerna (se tabell på sid 17). Volymen gäster från övriga marknader minskade med 12%.
SkiStars målgrupper kan segmenteras på många olika sätt, exempelvis geografiskt, åldersmässigt eller efter en rad andra parametrar. Målgruppssegmenteringen ser olika ut för de olika destinationerna eftersom alla har olika profil. Ytterligare information om varje destinations specifika målgrupper finns på sidorna 36-45. Alla SkiStars destinationer har dock en övergripande målgrupp, barnfamiljen, som är den största målgruppen på samtliga destinationer.
SkiStars strategi är att erbjuda varje enskild gäst en skräddarsydd vintersemester efter dennes specifika önskemål. Gästen kan välja mellan fem olika ressätt; bil, buss, tåg, flyg och båt eller en kombination av dessa, främst beroende på vilken destination han eller hon väljer. Transporterna kan i sin tur kombineras med tusentals olika boendealternativ i olika pris klasser, allt ifrån stuga med självhushåll till hotellrum med allt under samma tak. Dessutom
har gästen tillgång till ett brett utbud av skidskola, skidhyra och SkiPass. Gästen kan även välja hur lång semestern ska vara: weekend, kortvecka, vecka eller i vissa fall längre vistelser.
Hög tillgänglighet är ledord inom SkiStar, därför kan gästen boka hela sin vintersemester med resa, boende, skidskola, skidhyra och SkiPass på ett och samma ställe antingen via hemsidan skistar.com eller via telefon. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år.
Hög och jämn beläggningsgrad i boendet över hela vintersäsongen är grunden till hög lönsamhet. För att uppnå detta arbetar försäljningsenheterna aktivt med differentierad prissättning baserad på den underliggande efterfrågan. För att optimera efterfrågan under lågsäsongveckor marknadsförs olika målgruppsanpassade erbjudanden och event, såsom exempelvis skidtestarhelger, prisvärda familjeveckor och studentveckor.
SkiStar arbetar aktivt för att förmedla så många bäddar som möjligt. Vid försäljning av lägenheter/stugor genom Affärsområde Fastighetsutveckling så medföljer oftast ett kontrakt som ger SkiStar rätt att hyra ut lägenheten/stugan ett visst antal veckor per år. Gentemot befintliga ägare arbetar SkiStar aktivt genom att erbjuda en rad mervärden för den som lämnar sin stuga/ lägenhet till uthyrning.
För att kunna säkerställa en hög beläggningsgrad i boendet måste det vara enkelt för gästerna att resa till destinationerna. Därför jobbar SkiStar aktivt med att säkra tillgången av prisvärda transporter till våra destinationer via externa partners. SkiStar har exempelvis samarbeten med rederier i Danmark och Tyskland, charterbolag i Ryssland, England och Holland samt resebyråer på samtliga utlandsmarknader. SkiStar samarbetar även med en rad transportörer inom flyg, tåg och buss på hemmamarknaderna.
Alla SkiStars produkter kan bokas och betalas i förväg. Andelen förskottsförsäljning varierar från produkt till produkt. För gästerna är det enklare och bekvämare att boka och betala i förskott. Har gästen exempelvis köpt sitt SkiPass i förskott kan vintersemestern starta direkt i liften på morgonen. För SkiStars vidkommande innebär en hög andel förskottsförsäljning bl a ett förbättrat kassaflöde, en större möjlighet till optimering, en konkurrensfördel inom de segment där lokal konkurrens på destinationerna finns, ett minskat väderberoende samt en lägre finansiell risk. Under 2010/11 ökade andelen förskottsförsäljning med 4 procentenheter till 58% (54). Därmed var förskottsförsäljningen för tredje året i rad större än försäljningen på plats på destinationerna. Trendbrottet beror framför allt på en differentierad SkiPassprissättning, innebärande att
Merförsäljning Under de senaste åren har SkiStar aktivt satsat på att öka merförsäljningen av produkter vid sidan av logi, d v s SkiPass, skidhyra, skidskola och försäkringar. Exempel på åtgärder för att stimulera merförsäljning är;
Intensifierad marknadsföring på plats
Att verka för att gäster återkommer är viktigt för SkiStars lönsamhet eftersom marknadsföringskostnaden för en återkommande gäst är mycket lägre jämfört med kostnaden för att nyrekrytera en gäst.
Försäljningen sker via fyra kanaler; webb, telefon (callcenter), i kassor på destinationerna samt via återförsäljare (agenter). Försäljningen via de tre första kanalerna, den s k egenförsäljningen, utgör 95%. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år. Under verksamhetsåret
2010/11 uppgick andelen försäljning via webb till 42% (38) av den totala försäljningen. Sett enbart till logi kom hela 66% (60) av försäljningen från webbokningar.
Hemsidan skistar.com har över 7,5 miljoner besök under ett år. Störst är trafiken under januari då antalet besök per vecka är närmare 500 000. Samtidigt som andelen webbokningar ökar minskar andelen telefonbokningar. Under året som gått har stora satsningar gjorts på skistar.com för att göra det lättare för gästen att boka. Portalen och alla destinationssajter relanserades på en ny publiceringsplattform och arbetet med att förbättra bokningsflödena fortsatte. Sedan i början av oktober finns också en webbchatt igång för att ge gästen snabb hjälp vid eventuella frågor. Chattens öppettider är anpassade till webbens besöksmönster och håller därför öppet längre på kvällstid jämfört med callcentret.
5% av SkiStars försäljning sker via återförsäljare; researrangörer och transportörer. Dessa är framför allt betydelsefulla på marknader utanför Sverige och Norge. Prioriterade utlandsmarknader för SkiStars vidkommande är Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Ryssland, Baltikum och Norra Tyskland.
SkiStars marknadsföring syftar till att lyfta fram det som kännetecknar varje destination, för att visa gästerna det breda sortimentet. Ett gemensamt grafiskt ramverk framhäver distributionskanalen skistar.com och visar destinationernas tillhörighet till SkiStar.
SkiStar kommunicerar kontinuerligt med de gäster som tidigare besökt SkiStars destinationer. Via mailutskick informeras t ex om olika erbjudanden, evenemang och prisvärda perioder. Den som bokat en kommande vistelse erhåller via mail information och erbjudanden som syftar till att förenkla förberedelserna inför vintersemestern, så att mer tid skapas för gemenskap och aktiviteter på plats.
Både befintliga och potentiella gäster kan nås av SkiStars marknadsföring t ex via TV-reklam, annonser i tidningar, på Internetsajter och genom utomhusreklam. En viktig kanal, både på hemma- och utlandsmarknaderna, är s k sökordsmarknadsföring på Internet. När intresserade söker på ämnen och ord som är relaterade till SkiStar, SkiStars destinationer, vintersemester m m ska de hitta SkiStar på webben så tidigt som möjligt.
Oavsett vilken marknadsföringskanal som används och vem marknadsföringen riktar sig till, uppmanas alltid kunden att besöka skistar.com för mer information och bokning.
Portalen skistar.com, en marknads- och försäljningskanal.
Annonser i magasin och dagspress.
Utomhusreklam.
Mailutstkick med boka-tidigt-erbjudanden till befintliga gäster.
NETTOOMSÄTTNING per anställd, TSEK
500
1000
1500
2000
06/07 07/08 08/09 09/10 10/11
TSEK
SkiStar ska ha en företagskultur med lärande, hög prestation, omtanke, gästfokus och stolthet. Medarbetarna ska ha en förändringsvillig attityd.
NÖJDA MEDARBETARE OCH BRA SERVICE GER RESULTAT Motiverade och nöjda medarbetare ger bra service. Bra service är en av
Återkoppling till gästernas upplevelse är en källa till förbättring av servicearbetet. SkiStar har därför byggt upp ett verktyg för att mäta hur gästerna upplever att medarbetarna följer SkiStars värderingar. Resultatet redovisas digitalt i form av en måltavla. Måltavlan genomförs under hela vintersäsongen och uppföljning av resultaten sker löpande.
50Ñ59
40Ñ49
30Ñ39
Delägarskap är också en viktig motivationsfaktor, därför har ett antal konvertibelprogram genomförts för att öka medarbetarnas engagemang i bolagets utveckling. Det senaste programmet genomfördes under hösten 2007 och omfattar 30 MSEK som kan konverteras till högst 217 391 B-aktier. Konvertibeln löper till 2012 och konverteringskursen uppgår till 138 SEK.
En positiv företagskultur värderas högt av arbetssökande, vilket bekräftas av interna intervjuer i SkiStars organisation. En arbetssökandes personliga värderingar ska matchas med SkiStars värderingar för att upplevelsen ska bli positiv för gäst, medarbetare och organisation. Inför varje säsong genomförs närmare 2 500 anställningsintervjuer och uppemot 1 700 personer, inklusive återkommande säsonganställda, rekryteras. En genomarbetad rekryteringsplan är därför ett av de strategiska verktyg som finns för att bygga en stark företagskultur. SkiStar har tagit fram ett webbaserat rekryteringsverktyg som bygger på bolagets värderingar. Verktyget gör rekryteringen kostnadseffektivare och kvalitén på urvalsprocessen ökar. Till säsongen 2010/11 sökte ca 9 000 personer arbete på någon av SkiStars destinationer.
En sund och säker arbetsmiljö för SkiStars medarbetare är en förutsättning för att kunna erbjuda gästerna aktiva och minnesvärda vinterupplevelser i en trygg och säker fjällmiljö. SkiStar har en uppbyggd arbetsmiljöorganisation på varje destination, som arbetar i förebyggande syfte med att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön, genom exempelvis skyddsronder och inspektioner samt utarbetande av arbetsmiljöplaner.
Det finns även en väl utvecklad krisorganisation på respektive destination med specialutbildade krishanterare. Under det gångna året har det genomförts flera krisövningar för att bibehålla en hög beredskap. Om en krissituation eller olycka uppstår ska SkiStar med hjälp av beprövade rutiner och utbildade medarbetare kunna ge ett professionellt och omtänksamt omhändertagande av drabbade för att minska onödigt lidande. Detta gäller såväl för gäster, som för medarbetare och andra intressenter.
I en kris ska organisationen alltid i första hand ta hand om de skadelidande och deras anhöriga och i andra hand se till att upprätthålla förtroendet för SkiStar.
SkiStar bedriver jämställdhetsarbete i samverkan med de fackliga organisationerna
och arbetsgivarorganisationerna. En jämställdhetsgrupp hanterar utvecklingsfrågor. SkiStars jämställdhetsplan har blivit granskad och godkänd av Jämo. Inga osakliga löneskillnader har kunnat konstaterats.
Medelantalet anställda ökade under verksamhetsåret 2010/11 med 5 personer till 1 123 (1 118) personer. Medarbetarnas fördelning på olika destinationer framgår av cirkeldiagrammet nedan. Genomsnittsåldern bland fast anställd personal uppgick till 41 år (43) och den genomsnittliga anställningstiden bland fast anställd personal uppgick till 11 år (10). Av det totala antalet anställda var 37% (37) kvinnor. Nettoomsättningen per anställd minskade med 7,2% till 1 402 TSEK (1 510). Antalet fast anställd personal var den 31 augusti 429 (426) personer och personalomsättningen bland fast anställd personal visar att 45 (36) påbörjat och 50 (32) personer avslutat sin anställning i SkiStar under räkenskapsåret. Under högsäsong hade SkiStar totalt 2 360 (2 284) anställda. Andelen fast anställd personal med högskoleutbildning var 18% (17) den 31 augusti 2011 och SkiStars investering i kompetensförnyelse uppgick under verksamhetsåret till 4 MSEK (4). Den största delen av kompetensförnyelsen utgörs av interna utbildningar.
SkiStar har kontinuerligt arbetat med att fasa ut tvåtaktsskotrar. Inför kommande säsong återstår endast ett fåtal inhyrda 2-taktsskotrar som används som reservskotrar vid snöläggning. De nya snöskotrarna med fyrtaktsmotorer innebär en minskning av både CO2 -utsläpp och bullernivå, vilket förbättrar miljön både för gäster och medarbetare. Erfarenheter visar att en 4-taktsskoter släpper ut drygt 200 kg mindre CO2 på en vinter jämfört med en 2-taktsskoter. Merparten av alla snöskotrar drivs även med alkylatbränsle, som är ett renat drivmedel. Alkylatbränslet är dyrare än bensin, men innebär samtidigt att avgaserna innehåller en mindre andel giftiga ämnen.
CO2 -utsläppen från bränsle och drivmedel uppgår till 5 028 ton, vilket motsvarar en ökning på 6% jämfört med föregående års redovisning. En av anledningarna till ökningen är att de pistade ytorna har blivit större på grund av utbyggnad av systemen i bland annat Vemdalen och Åre. Andra bidragande faktorer är att den gångna säsongen var ovanligt lång med tidig säsongstart med många pister öppna redan från start och påskveckor som låg sent på säsongen.
SkiStar köper i möjligaste mån el och värme baserad på förnybar energi. En av de mest energikrävande delarna av verksamheten är snötillverkningen. Därför arbetar SkiStar kontinuerligt med att uppgradera snösystemen till modernare, effektivare och energisnålare system. De nyare systemen använder bara en femtedel så mycket energi som de gamla vid snötillverkning vid 3-5 minusgrader. På de svenska destinationerna har SkiStar även ett energiledningssystem avseende snötillverkningen. Den 22 augusti 2006 godkändes Energiledningssystemet av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50. Som ett led i satsningen på förnybar energi är SkiStar 6-procentig delägare i Dala Vindkraft Ekonomisk Förening, ett av Sveriges största vindkraftkooperativ, vilket möjliggör köp av vindkraft. SkiStar är också 2-procentig ägare i Dala Vind AB som bygger, säljer och även driver egna vindkraftverk med syfte att genom klimatneutral elproduktion vara en betydande aktör inom Dalarnas kommuner och bidra till att klimatmålen för kommunerna, Dalarnas län, Sverige och EU kan uppnås. SkiStar har även, tillsammans med andra investerare, byggt ett värmeverk med tillhörande kulvertsystem i Lindvallen, Sälen, för att tillgodose det energibehov som finns i fastigheterna.
I dagsläget är det lägenheter i bland annat Timmerbyn och Söderåsen som har konverterat direktverkande el till vattenburen el. Biobränsleförsörjningen består av flis från lokala sågverk för att korta ner transportsträckan. Investeringen är ett led i att minska bolagets negativa klimatpåverkan. Långt gångna planer finns för att återvinna spillvärme från kompressorer vid snötillverkning och återföra denna energi till fjärrvärmenätet.
Boende byggs kontinuerligt på fjällanläggningarna. Dessa byggs i möjligaste mån av lokala byggföretag med lokalt anskaffat kretsloppsmaterial. Att bygga naturnära boende innebär även en strävan mot att återskapa den exploaterade markytan runt husen. Befintlig vegetation sparas och återläggs och träd i husens omgivning skyddas under byggtiden. Den största andelen nybyggt boende är numera liftnära så kallat "Ski in – Ski out". Detta innebär att gästen inte behöver ta bilen till backen under semestern, vilket innebär färre transporter på destinationerna. Dessutom arbetar SkiStar kontinuerligt med att förebygga erosion i backarna genom vattenfördämningar och etablering av vegetation.
Riktlinjer för socialt ansvarstagande behandlas i bolagets Code of Conduct och i bolagets policy för socialt ansvarstagande. Till grund för riktlinjerna ligger en intressentanalys, där intressenter samt deras förväntningar och krav på SkiStar kartlagts, i kombination med SkiStars ambitioner inom området.
De riktlinjer som SkiStar har antagit innebär att SkiStar ställer sig bakom värdegrunderna i FNs Global Compact och dess tio principer om socialt företagaransvar. Principerna omfattar regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga regler – inklusive regler mot barn- och tvångsarbete – korruptionsåtgärder samt miljöregleringar. SkiStar ska, så långt bolaget förmår, bidra till att förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållandena genom en öppen dialog med relevanta intressegrupper i samhället. SkiStar stödjer därför FN:s Millennieutvecklingsmål. SkiStar stödjer och respekterar bevarandet av internationellt påbjudna mänskliga rättigheter. SkiStar ska försäkra sig om att inte på något sätt medverka till, dra fördel av eller underlätta kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av andra.
| 10/11 | 09/10 | |
|---|---|---|
| Drivmedel/bränsle | 5 028 | 4 756 |
| Resor | 80 | 84 |
| Värme* | 84 | 37 |
| El** | 0 | 0 |
| Summa | 5 192 | 4 877 |
* Avser fjärrvärme. Ökningen beror på att fler fastigheter anslutits till fjärrvärme under säsongen 2010/11.
** Samtliga destinationer använder fr o m 2007/08 Förnyelse bar el, Bra Miljöval och EPD Vatten eller motsvarande miljömärkning.
Eftersom SkiStar tror på att en aktiv livsstil tillsammans med vänner och familj är en starkt bidragande faktor till ett hälsosamt och innehållsrikt liv söker SkiStar ständigt efter nya möjligheter att uppmuntra till att skapa förutsättningar för detta. I dagens moderna samhälle där tid mer och mer blir en trång sektor söker SkiStar efter nya sätt att maximera upplevelsen. Som ett led i detta arbete har SkiStar bland annat tagit skidupplevelsen från de alpina destinationerna och skapat aktiviteter i både Hammarbybacken i Stockholm samt under SkiStar Swedish Open i Båstad. I Hammarbybacken anordnas varje år Hammarbybackens dag där alla sportlovsfirande barn får möjlighet att testa på skidåkning utan kostnad. Nytt koncept för säsongen 2010/11 var att SkiStar erbjöd barmarksträning inför skidsäsongen 2011/12 för hela familjen genom SkiStar Training Camp där man får lära sig att använda kroppen som redskap i sin träning.
Eftersom SkiStar i huvudsak är verksamt i glesbygd, innebär detta att SkiStar i många fall är en dominant arbetsgivare lokalt. Således är ett lokalt samhällsengagemang viktigt för SkiStar. Därför driver och sponsrar SkiStar många lokala initiativ och aktiviteter.
SkiStar arbetar efter en Code of Conduct som fastställts av bolagets styrelse. Den innehåller affärsetiska riktlinjer och policies och omfattar allt från arbetsmiljö och jämställdhet till representation och hantering av insiderinformation. Detta avsnitt kommer att i första hand ägnas åt miljö, klimat och socialt ansvarstagande.
Miljöfrågan i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet har kommit allt mer i fokus under de senaste åren. Miljöhänsyn har alltid varit centralt för SkiStar eftersom miljön påverkar verksamheten och är en viktig del av gästens upplevelse.
SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStars destinationer ska:
miljöpåverkan vid upphandling, produktion, användning och avyttring. Sträva efter att ständigt minska varje
SkiStar har som målsättning att bedriva en miljöanpassad verksamhet med så låg energiförbrukning som möjligt. Det innebär att SkiStar eftersträvar att effektivisera sin energianvändning och hålla den på lägsta nivå i förhållande till verksamheten. Snötillverkning, drift av fastigheter och liftar är energikrävande processer. För att uppnå energieffektivisering ska SkiStar systematiskt kartlägga och analysera energianvändningen, driva processer med så låg energianvändning som är ekonomiskt rimligt, fokusera på effektiv energianvändning vid nyinvesteringar, synliggöra energianvändningen för enskilda medarbetare och tillsammans med dem komma fram till hur man kan påverka energianvändningen
utan att försämra produktens kvalitet, använda förnyelsebar energi så långt som möjligt och med god marginal följa lagar och krav som berör verksamheten inom energiområdet.
SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2 ) som verksamheten ger upphov till. SkiStars utsläpp av koldioxid (i ton) i förhållande till omsättning (miljoner SEK) finns redovisade i diagrammet på nästa sida. På nästa sida återfinns även en tabell med CO2 -utsläppens fördelning i olika kategorier.
Eftersom SkiStars verksamhet är geografiskt spridd innebär detta frekventa resor för medarbetarna vid destinationsöverskridande möten. SkiStar arbetar aktivt med att ersätta en så stor andel som möjligt av fysiska möten med andra alternativ. SkiStar har genom egna telefon- och IT-system samt videokonferensutrustning på samtliga destinationer möjlighet att sätta upp egna telefon-, webb- och videokonferensmöten.
SKISTARS VERKSAMHET ÄR VÄL ANPASSAD TILL SÄSONGVARIATIONERNA
Den övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december – april. SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna, inte minst arbetskraftsmässigt. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen. Med en ökad andel försäljning i förskott tidigareläggs affärsavslut, vilket i sin tur minskar risken i verksamheten.
Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas till viss del av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken genom att drygt 81% (80) av liftkapaciteten på SkiStars destinationer säkras med snö från snötillverkningssystem. SkiStars verksamhet påverkas även negativt när de södra delarna av Skandinavien har en kall och snörik vinter och alla lokala skidanläggningar och backar har bra förhållanden för skidåkning. På längre sikt är det dock positivt för branschen när skidåkning kan erbjudas i hela Skandinavien då många nya skidåkare rekryteras.
Följderna av växthuseffekten har debatterats flitigt under senare år. De flesta forskare är överens om att vi har en global uppvärmning, men att det är mycket svårt att förutsäga de regionala och lokala effekterna av denna, vilket innebär att vissa regioner kan få en oförändrad eller till och med sjunkande temperatur. Ett mildare klimat kan på lång sikt innebära kortare vintersäsonger, med senare vinter och tidigare vår. Skulle SkiStars destinationer exempelvis börja säsongen en vecka senare och sluta en vecka tidigare skulle resultatet endast påverkas marginellt, då flertalet gäster besöker destinationerna mellan julveckan och mitten av april. Koncernens väderrisker är begränsade genom att destinationerna är geografiskt belägna på olika platser med olika väderförutsättningar och typer av klimat. SkiStars destinationer utvecklar i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen.
Förändring av människors disponibla inkomst påverkar den privata konsumtionen, som i sin tur har en påverkan på människors möjligheter att resa på vintersemester. SkiStars historiska försäljnings- och resultatutveckling visar att företaget kunnat parera svängningar i konjunkturen väl. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet. Beroendet av konjunkturen i Sverige minskas av att verksamheten också bedrivs i Norge samt att en ökande andel av koncernens gäster kommer från andra länder.
Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Övriga konkurrenter utgörs av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Den alpina skidindustrin har höga inträdeströsklar, vilket begränsar konkurrensen. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år.
SkiStars destinationer har god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss. SkiStars kunder har hög tillgänglighet till SkiStars produkt- och tjänsteutbud via onlinebaserade marknads- och försäljningssystem, vilka förenklar bokningsprocessen för kunden. Andra viktiga konkurrensfaktorer är en stark finansiell ställning, kända och attraktiva varumärken samt starkt kassaflöde.
SkiStars strategi för tillväxt omfattar i första hand bättre utnyttjande av de befintliga destinationerna samt utveckling av produkt- och tjänsteutbudet. I andra hand skapas tillväxt genom förvärv eller arrende av andra skidanläggningar. Samtliga förvärv som SkiStar genomfört har utvecklats väl och har i stor utsträckning bidragit till SkiStars framgångsrika utveckling. Under 1997 förvärvades Tandådalen & Hundfjället AB, 1999 Åre-Vemdalen AB, 2000 Hemsedal Skisenter AS och 2005 Trysilfjellet Alpin AS. Nu under 2011 pågår förhandlingar om ett eventuellt förvärv av den schweiziska skidorten Andermatt. SkiStars utvecklade och väl etablerade koncept för att driva alpindestinationer är en god förutsättning för fortsatt framgångsrik expansion.
Alpindestinationernas lönsamhet är beroende av antalet disponibla bäddar och dess beläggningsgrad. För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet för att optimera beläggningen genom att följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på boendet under alla delar av
säsongen. SkiStar arbetar aktivt för att öka antalet bäddar på destinationerna samt att utöka andelen som förmedlas genom SkiStars försorg. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att behålla en hög efterfrågan. Ny -investeringar i stugor och lägenheter genomförs, förutom av SkiStar, främst av externa intressenter eller av delägda bolag. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar och utveckling av olika boendealternativ.
Lönekostnaderna är företagets enskilt största kostnadspost. SkiStars fortsatta framgångar är beroende av motiverade och engagerade medarbetare. För att behålla nyckelpersoner arbetar SkiStar med ledarutveckling och incitamentsprogram, bl a har personalen erbjudits att köpa konvertibla skuldebrev, både år 2003 och 2007, för totalt 55 MSEK. Företagsledningen i SkiStar ägde den 31 augusti 2011 tillsammans 491 726 B-aktier i bolaget.
För att öka effektivitet, medvetenhet och engagemang bland de anställda arbetar SkiStar med ledarskapsfrågor. Medarbetarnas servicenivå gentemot gästerna är en viktig del i gästens totala upplevelse. En risk är därför att möjligheten att rekrytera kvalificerade säsongmedarbetare minskar under högkonjunktur, när arbetslösheten är låg.
SkiStar arbetar aktivt med säkerhetsfrågor genom att identifiera och åtgärda olycksrisker och proaktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor. På samtliga destinationer ge nom förs kontinuerligt riskanalyser för att säkerställa försäkringsskyddet och mini mera olika typer av risker. SkiStar har även en genomgripande krisplan för att bolaget ska ha bra beredskap vid eventuella olyckor och händelser.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassaflöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning.
SkiStars verksamhet förbrukar stora mängder el. Förändringar i elpriset påverkar därför koncernens kostnader och resultat. Enligt beslutad policy ska huvuddelen av koncernens elförbrukning låsas till fast pris eller lokalpris. Elpriserna för säsongen 2010/11 hade till ca 35% låsts till fast pris och lokala elproducenter levererade ca 45% av koncernens elförbrukning till lokalpris som normalt understiger marknadspriset på elbörsen Nordpool. Detta lokalpris har en betydligt mindre rörlighet än marknadspriset, varför dessa volymer inte prissäkras. Ca 15% av 2011/12 års förväntade elförbrukning påverkas direkt av fluktuationer i marknadspriset.
Under nästa verksamhetsår beräknas drygt 1,5% av SkiStars totala energibehov komma från vindkraftverk i Dalarna som SkiStar är delägare i. SkiStar driver tillsammans med andra investerare ett värmeverk i Lindvallen, Sälen, vilket förser större fastigheter i Lindvallens södra område med energi. Värmeverket drivs med lokalt producerat förnyelsebart skogsbränsle. Ytterligare ett värmeverk byggs i Tandådalen i Sälen och det tas i bruk till vintersäsongen 2011/12.
Många av SkiStars gäster åker egen bil till destinationerna. Dessa resvanor påverkas av bensinprisnivån och tjänstebilsbeskattningen. Alpindestinationernas närhet till befolkningstäta områden samt andra resealternativ, såsom tåg, minskar negativa konsekvenser av höjda bensinpriser.
Förändringar i lagar och förordningar som berör SkiStars verksamhet kan givetvis påverka verksamhet och resultat. En skatteutredning föreslår att reglerna om inkomstskattefrihet för verksamhet bedriven på specialtaxerade fastigheter tas bort.
Regeln används idag inom SkiStars svenska verksamhet. Lagändringen hade föreslagits träda i kraft från den 1 januari 2011, men arbetet har försenats och besked om nytt datum har inte lämnats. SkiStar har fastställda ej värderade skattemässigga underskottsavdrag om 143 MSEK, vid räkenskapsårets utgång.
SkiStar är idag inte inblandat i någon tvist som bedöms ha någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
I känslighetsanalysen på sidan bredvid beskrivs hur koncernens resultat påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Antagandena om resultatpåverkan genom förändring av beläggningsgrad utgår ifrån samtliga förmedlade objekt och avser endast dess påverkan på försäljning av SkiPass. Förändring av övriga intäktsslag bedöms i känslighetsanalysen att tas ut av ökade respektive minskade kostnader. Vid beräkning av känsligheten av en elprisförändring har endast hänsyn tagits till den del av elförbrukningen som direkt påverkas av förändringar av marknadspriset. Samtliga räntor är rörliga och en förändring av ränteläget har därför en direkt effekt på räntekostnaderna.
SkiStar har sedan tidigare beslutat att inte lämna resultatprognoser. Istället lämnas i delårsrapporter information om aktuellt bokningsläge.
| Förändring Resultatpåverkan | ||
|---|---|---|
| Beläggning | +/-10% | +/-54 MSEK |
| SkiPasspriser | +/-10% | +/-87 MSEK |
| Ränta | +/-1% | -/+17 MSEK |
| Lönekostnader | +/-10% | -/+46 MSEK |
| Marknadspriset på el | +/-10 öre | -/+ 1 MSEK |
| Valuta NOK/SEK | +/-10% | +/-4 MSEK |
B-aktien är noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Aktien noterades den 8 juli 1994 på dåvarande Stockholmsbörsens OTC-lista. Vid noteringstillfället var aktiekursen, justerat för genomförda aktiesplitar, 9 SEK.
Den 31 augusti 2011 var aktiekapitalet 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 B-aktier med vardera en röst per aktie. Alla aktier har lika rätt till utdelning. Vid extra bolagsstämma i september 2007 beslutades att uppta ett nytt konvertibelt förlagslån om 30 MSEK genom emission av 217 391 konvertibler, samt godkänna överlåtelse av konvertiblerna till SkiStars anställda. Genom konvertering kan bolagets aktiekapital komma att öka med högst 108 695 SEK motsvarande 250 000 aktier av serie B. Full teckning respektive konvertering av förlagslånet motsvarar en utspädning med ca 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna i bolaget. Konverteringskursen uppgår till 138 SEK.
Under verksamhetsåret 2010/11 minskade aktiekursen med 21% till 97:50 SEK. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) minskade under samma period med 5%. Sedan börsintroduktionen 1994 har kursen ökat från 9 SEK till 97:50 SEK. Under
samma period har utdelning lämnats med 40:69 SEK per aktie inklusive av styrelsen föreslagen utdelning om 3:50 för verksamhetsåret 2010/11. Under perioden 1 september 2010 – 31 augusti 2011 omsattes på Stockholmsbörsen 6 819 807 (5 304 663) aktier i SkiStar till ett värde av 799 MSEK (690). Omsättningshastigheten uppgick till 18% (14) jämfört med 91% (103) för Stockholmsbörsen totalt. Lägsta betalkurs var 86:50 SEK noterad den 11 augusti 2011 och den högsta betalkursen var 143:75 SEK noterad den 9 december 2010. Den 31 augusti 2011 uppgick SkiStars börsvärde till 3 821 MSEK (4 850).
SkiStars B-aktie hade den 31 augusti 2011 ett betavärde på 0,39. Betavärdet baseras på aktiens betalkurser under de senaste 24 månaderna och anger hur mycket aktiekursen fluktuerat i förhållande till börsindex. Om en aktie har samma kursvariation som börsindex är aktiens betavärde 1,0 och vice versa. SkiStar-aktiens betavärde på 0,39 innebär således att aktien uppvisar mindre kurssvängningar än börsen i genomsnitt.
Enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken var den 31 augusti 2011 antalet aktieägare 16 661 st (16 392), vilket innebar att antalet ägare under senaste verksamhetsåret ökat med 269 st (2%). De tio största aktieägarna svarade vid
utgången av verksamhetsåret för 64% (64) av kapitalet och 75% (74) av rösterna. Utländska ägare svarade för 10% (9) och svenskt institutionellt ägande för 27% (32) av kapitalet. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Investment AB Öresund, Carnegie Strategifond, Fjärde AP-fonden och Handelsbanken Nordiska minskat sina innehav samt att Erik Paulsson med familj och bolag ökat sitt innehav med drygt 338 000 B-aktier. Bland nya större ägare märks Government of Norway som äger drygt 601 000 B-aktier och Andra AP-fonden som har drygt 203 000 B-aktier.
SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde, vilket möjliggör en generös utdelningspolicy samtidigt som huvuddelen av investeringarna sker med egna medel. Föreslagen utdelning på 3:50 SEK (5:50) per aktie motsvarar 76% (65) av resultatet efter skatt. Utdelningsförslaget innebär vidare en direktavkastning på 3,6% (4,4) utifrån börskursen den 31 augusti. Totalt uppgår föreslagen utdelning till 137 MSEK (216). För de svenska aktieägarna föreslås den 14 december 2011 som avstämningsdag för att erhålla utdelning. Utbetalning av utdelning sker genom Euroclear Sweden ABs försorg den 19 december 2011.
| Innehav | Antal ägare | % | Antal aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1-100 | 6 106 | 36,65% | 188 105 | 0,48 | 0,34 |
| 101-200 | 4 857 | 29,15% | 948 363 | 2,42 | 1,71 |
| 201-1000 | 4 284 | 25,71% | 2 392 787 | 6,1 | 4,30 |
| 1001-5000 | 1 160 | 6,96% | 2 549 968 | 6,51 | 4,59 |
| 5001-10000 | 103 | 0,62% | 740 976 | 1,89 | 1,33 |
| 10001-20000 | 54 | 0,33% | 825 774 | 2,11 | 1,49 |
| 20001-50000 | 36 | 0,22% | 1 148 312 | 2,93 | 2,07 |
| 50001-100000 | 24 | 0,14% | 1 764 223 | 4,5 | 3,17 |
| 100001- | 37 | 0,22% | 28 629 520 | 73,06 | 81,01 |
| Totalt | 16 661 | 100,00% | 39 188 028 | 100 | 100 |
| Förändring | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ökning av | Kvotvärde | Totalt | av aktiekapital, | aktiekapital, | |
| År och transaktion | antal aktier | per aktie | antal aktier | SEK | SEK |
| 1992 Grundande | 10 | 500 000 | 5 000 000 | ||
| 1994 Nyemission | 150 000 | 10 | 650 000 | 1 500 000 | 6 500 000 |
| 1994 Konvertering | 160 405 | 10 | 810 405 | 1 604 050 | 8 104 050 |
| 1995 Split 5:1 | 3 241 620 | 2 | 4 052 025 | 8 104 050 | |
| 1997 Nyemission | 2 337 725 | 2 | 6 389 750 | 4 675 450 | 12 779 500 |
| 1998 Nyemission | 200 000 | 2 | 6 589 750 | 400 000 | 13 179 500 |
| 1998 Konvertering | 250 000 | 2 | 6 839 750 | 500 000 | 13 679 500 |
| 1999 Konvertering | 250 000 | 2 | 7 089 750 | 500 000 | 14 179 500 |
| 1999 Nyemission | 2 450 000 | 2 | 9 539 750 | 4 900 000 | 19 079 500 |
| 2000 Nyemission | 100 073 | 2 | 9 639 823 | 200 146 | 19 279 646 |
| 2004 Split 2:1 | 9 639 823 | 1 | 19 279 646 | 19 279 646 | |
| 2004 Konvertering | 183 566 | 1 | 19 463 212 | 183 566 | 19 463 212 |
| 2005 Konvertering | 64 822 | 1 | 19 528 034 | 64 822 | 19 528 034 |
| 2005 Split 2:1 | 19 528 034 | 0,5 | 39 056 068 | 19 528 034 | |
| 2006 Konvertering | 24 010 | 0,5 | 39 080 078 | 12 005 | 19 540 039 |
| 2007 Konvertering | 87 913 | 0,5 | 39 167 991 | 43 956:50 | 19 583 996 |
| 2008 Konvertering | 20 037 | 0,5 | 39 188 028 | 10 018:50 | 19 594 014 |
| Antal aktier | Antal röster | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|
| 1 824 000 | 18 240 000 | 4,65 | 32,8 |
| 37 364 028 | 37 364 028 | 95,35 | 67,2 |
| 39 188 028 | 55 604 028 | 100 | 100 |
| Kategori | Antal aktier | Andel, % |
|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 24 469 278 | 62,44 |
| Svenskt institutionellt ägande | 10 767 086 | 27,48 |
| Utländska privatpersoner | 56 037 | 0,14 |
| Utländskt institutionellt ägande | 3 895 627 | 9,94 |
| Totalt | 39 188 028 | 100,00 |
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Mats Paulsson inkl bolag och familj | 1 824 000 | 5 729 480 | 19,27% | 43,10% |
| Erik Paulsson inkl bolag och familj | 6 994 290 | 17,84% | 12,58% | |
| Investment AB Öresund | 3 749 447 | 9,57% | 6,74% | |
| Lima Jordägande Sockenmän | 1 840 000 | 4,70% | 3,31% | |
| Per-Uno Sandberg | 1 525 000 | 3,89% | 2,74% | |
| Lannebo Småbolag | 1 110 000 | 2,83% | 2,00% | |
| Carnegie Strategifond | 849 271 | 2,17% | 1,53% | |
| Government of Norway | 601 985 | 1,54% | 1,08% | |
| SSB CL Omnibus AC OM09 (30 PCT) | 502 400 | 1,28% | 0,90% | |
| SEB S.A., NQI | 399 061 | 1,02% | 0,72% | |
| Nordea Bank Norge Nominee | 348 711 | 0,89% | 0,63% | |
| Tredje AP-fonden | 292 256 | 0,75% | 0,53% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Norden | 273 100 | 0,70% | 0,49% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige | 265 713 | 0,68% | 0,48% | |
| SEB Sverigefond Småbolag | 239 650 | 0,61% | 0,43% | |
| Mats Årjes | 220 304 | 0,56% | 0,40% | |
| JPM Chase NA | 206 996 | 0,53% | 0,37% | |
| Skialp AS | 204 068 | 0,52% | 0,37% | |
| Andra AP-fonden | 203 770 | 0,52% | 0,37% | |
| Övriga | 11 808 526 | 30,13% | 21,23% | |
| Totalt | 1 824 000 | 37 364 028 | 100,00% | 100,00% |
| 2010/11 | 2009/10 | 2008/09 | 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 174 401 | 39 151 096 |
| D:o efter full konvertering | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 188 028 |
| Vinst, SEK | 4:61 | 8:52 | 6:96 | 4:94 | 4:50 |
| D:o efter full konvertering | 4:58 | 8:47 | 6:95 | 4:93 | 4:49 |
| Kassaflöde, SEK | 9:44 | 13:62 | 12:81 | 9:08 | 5:90 |
| Eget kapital, SEK | 37 | 38 | 35 | 33 | 32 |
| Börskurs, SEK | 97:50 | 123:75 | 111:00 | 87:00 | 114:25 |
| Utdelning, SEK | 3:50 | 5:50 | 5:00 | 4:50 | 4:50 |
| P/e-tal, ggr | 21 | 15 | 16 | 18 | 25 |
| Kurs/kassaflöde, ggr | 10,3 | 9,89 | 8,7 | 9,6 | 19,4 |
| Kurs/eget kapital, % | 261 | 324 | 317 | 267 | 356 |
| Direktavkastning, % | 3,6 | 4,4 | 4,5 | 5,2 | 3,9 |
| Andel, % |
|---|
| 62,44 |
| 27.48 |
| 0.14 |
| 9,94 |
| I 00 00 |
SOM AKTIEÄGARE I SKISTAR KAN DU TA DEL AV EN RAD FÖRMÅNER
Många av SkiStars aktieägare är också gäster på SkiStars destinationer. Som gäst får aktieägarna även en egen erfarenhet av bolagets verksamhet. Under 2010/11 ökade antalet aktieägare med 2%. Tidigare år har aktieägare som innehar minst 200 aktier i SkiStar kunnat beställa ett aktieägarkort. Nytt från säsongen 2010/11 var att aktieinnehavaren identifierade sig med sitt personnummer istället för med ett aktieägarkort, givetvis med samma förmåner som tidigare.
Aktieägare får rabatt på SkiStars samtliga destinationer vilket även gäller aktieägarens familj (maka/make/sambo samt barn under 18 år). Rabatterna uppgår till 15% på SkiPass, skidhyra och skidskola som drivs i SkiStars regi. Rabatterna blir extra förmånliga vid förköp (onlinebokning) men gäller även vid köp på plats. Läs mer om hur du registrerar dig i aktieägaregistret och om aktieägarförmånerna på
skistar.com.
Den 1 september 2010 köpte Kristina 200 SkiStar-aktier för 25 100 kronor. På sportlovet åkte hon tillsammans med sin man och sina två barn som är 10 och 12 år gamla på vintersemester till Sälen. Kristina bokade allt i förväg, online, på skistar.com. Efter ett år den 31 augusti 2011 hade Kristina erhållit följande avkastning och förmåner på sina SkiStar-aktier.
| Utdelning | 5:50 SEK/aktie x 200 aktier | + 1 100 SEK |
|---|---|---|
| 15% rabatt på familjens SkiPass 2 st 6-8-dagars SkiPass vuxen à 1 560 SEK och 2 st 6-8-dagars SkiPass ungdom à 1 230 SEK |
+ 837 SEK | |
| 15% rabatt på familjens skidhyra 2 st 6-8-dagars komplett utrustning vuxen medelgod à 805 SEK och 2 st 6-8-dagars komplett utrustning medelgod ungdom à 490 SEK |
+ 388 SEK | |
| 15% rabatt på familjens skidskola 4 st kurser 5-dagars gruppskidskola à 890 SEK | + 534 SEK | |
| Likvidavkastning i SEK | 2 748 | |
| Avkastning i % | 11,4% |
SKISTAR DRIVER NORDENS FEM STÖRSTA SKIDDESTINATIONER. VART VILL DU ÅKA?
* Ny beräkningsgrund för beläggningsgrad har införts under 2008/09. Samtliga år har justerats i enlighet med denna.
SkiStar äger och driver skidanläggningar på alpindestinationerna Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge. Sälen ligger i nordvästra Dalarna, 42 mil från Stockholm. Vemdalen är beläget på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, 48 mil nordväst om Stockholm. Åre ligger i Jämtland, 65 mil nordväst om Stockholm. Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och Trysil 21 mil nordost om Oslo.
Alpin skidåkning är koncernens kärnverksamhet. Den övervägande delen av SkiStars vinst kommer från försäljning av SkiPass. Marginalintäkten för varje ytterligare SkiPass som säljs är hög. Försäljningen av SkiPass under verksamhetsåret 2010/11 uppgick till 873 MSEK (954). Den genomsnittliga prisförändringen var 3,7%. Koncernens marknadsandel av försäljningen av SkiPass uppgick under verksamhetsåret till 48% (48) i Sverige och i Norge minskade den med 1 procentenhet till 29% (30). I Skandinavien var den oförändrad 39%. Antalet skiddagar inom koncernen, där en skiddag är en dags skidåkning med SkiPass, uppgick till 4 212 000 (4 703 000).
För att kunna säkerställa verksamheten behöver SkiStar ha kontroll över uthyrningen av en stor bäddvolym på samtliga koncernens destinationer. På så vis kan beläggningen optimeras och en eventuell svag försäljning kan tidigt korrigeras genom offensiva marknadsföringsåtgärder. Beläggningsgraden i egna och förmedlade stugor och lägenheter under säsongen 2010/11 (julveckan – 30 april) uppgick till 74% (79). Logiintäkterna var 218 MSEK (228).
För att säkerställa att det alltid finns skidutrustningar för uthyrning samt att utrustningarna har rätt kvalitet har verksamheten identifierats som ett strategiskt viktigt område för SkiStar. Totalt har SkiStar drivit 23 skiduthyrningar under verksamhetsåret, nio i Sälen, åtta i Åre, två i Vemdalen, två i Hemsedal och två i Trysil. Omsättningen från skiduthyrningarna minskade till 141 MSEK (162).
På SkiStars samtliga destinationer drivs skidskolorna helt i egen regi utom i Trysil, där SkiStars ägarandel i skidskolan uppgår till 35%. Skidskoleverksamheten är strategiskt viktig för SkiStar eftersom ett livslångt intresse för skidåkning byggs upp och långsiktiga kontakter knyts mellan destinationen, skidläraren och gästen. Barn och ungdomar, som tidigt i livet lär sig åka utför, får ofta ett intresse för sporten som de bär med sig hela livet och som de i sin tur vidareförmedlar till sina barn. Skidskoleomsättningen uppgick under verksamhetsåret till 49 (55) MSEK. Antalet elever i SkiStars helägda skidskolor uppgick till 72 800. Siffran är exklusive Trysils skidskola, där SkiStar endast är delägare.
I Sälen, Åre och Hemsedal drivs en sportbutik i egen regi, i Vemdalen två butiker. I koncernens samtliga skiduthyrningar säljs sportprodukter med anknytning till alpin skidåkning. Under verksamhetsåret 2010/11 omsatte koncernens sportbutiksverksamhet 79 MSEK, vilket var en minskning med 1 MSEK jämfört med året innan.
Inom produktområde Fastighetsservice arbetar fastighetsskötare, snickare, elektriker, lokalvårdare och annan servicepersonal. Intäkterna inom fastighetsservice utgörs av hyresintäkter för rörelselokaler och ersättning för stugservice och städning. Under verksamhetsåret var intäkterna 103 MSEK (101).
Under övriga intäkter redovisas som-
marens liftpassförsäljning, intäkter från arrangemang, reklamförsäljning, kiosker, försäljning av Ski*Direct-kort (elektroniskt SkiPass). Övriga intäkter uppgick under verksamhetsåret till 111 MSEK (111).
Investeringarna uppgick till 359 MSEK netto och bestod förutom av ersättningsinvesteringar, skidområdesutveckling i Björnrike i Vemdalen, Björnen i Åre och Hundfjället i Sälen, förstärkning av koncernens snösystem samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2011/12.
Sälen utgörs av fyra resmål, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället, och är beläget i nordvästra Dalarna ca 42 mil från Stockholm och ca 46 mil från Göteborg. De fyra resmålen är sammanlänkade till två större skidområden, Lind vallen/Högfjället och Tandådalen/ Hundfjället.
Många barnfamiljer har Lindvallen som sitt favoritresmål. I Lindvallen finns Nordens största barn- och nybörjarområde och Sveriges mest välbesökta backe, Gustavbacken, med Snögubben på toppen. Här finns också Pink Park, designad av en av Sveriges bästa parkåkare, med parkåkning för alla. På Högfjället finns allt som karaktäriserar en klassisk vintersemester, med ett överskådligt skidområde och Högfjällshotellet som en naturlig samlingspunkt. Tempot är lite lugnare och atmosfären gemytlig.
Tandådalen är ett favoritresmål för tonårsfamiljen med skid- och snowboardåkare. Här finns bl a en av Sveriges bästa parker, Tandådalen Super Park, några av Sälens mest utmanande backar, men även härliga glidarbackar i Tandådalen Östra. Hundfjället, med sin genuina miljö, erbjuder varierad skidåkning för hela familjen. I Hundfjällets äventyrsskog, Trollskogen, bor 450 unika troll längs en 1,3 km lång slingrande och guppig skogsbacke.
I Sälen finns även Experium, en upplevelseanläggning på 11 500 kvm som innehåller restauranger, bowlingbanor, äventyrsbad, spa/bastuavdelning, biograf (3D), m m. Experium invigdes till säsongen 2009/10 och har blivit ett mycket uppskattat komplement till skidåkningen.
SkiStars verksamhet i Sälen omfattar skidområdet, nio skiduthyrningar, fyra skidskolor samt en sportbutik. Verksamheten i skidområdet bedrivs nästan uteslutande på egenägd mark. SkiStar förmedlar årligen omkring 14 000 bäddar i området, varav omkring 2 000 är egenägda. Dessutom utarrenderas ett hotell, Sälens Högfjällshotell, två sportbutiker och samtliga backrestauranger till externa operatörer. Under Sälens organisation drivs även Hammarbybacken i Stockholm.
I Sälen minskade nettoomsättningen med
28 MSEK till 572 MSEK och rörelseresultatet minskade med 14 MSEK till 118 MSEK. Försäljningen av SkiPass minskade med 19 MSEK till 281 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 12% till 1 396 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 82% (90). Minskningen av nettoomsättningen kan till största delen härledas till veckorna 14 till 17, vilket även innefattar påsken. Det för säsongen ovanligt varma vädret gjorde att ett stort antal backar fick stängas. I samband med detta utlöstes även snögarantin. Resmålet Lindvallen stängdes helt den 28 april.
De flesta av Sälens gäster kommer från Sverige och i huvudsak från de södra och mellersta delarna av landet. Sälen har även en betydande andel danska gäster, 10%. Till Sälen reser de flesta med egen bil. Det finns också möjlighet att åka direktbuss från Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Det går även flyg från Ängelholm till Mora för fortsatt busstransfer till Sälen. Den svenska och danska marknaden är även framåt de viktigaste marknaderna för Sälen.
Investeringarna under säsongen 2010/11 uppgick till till 82 MSEK. De omfattade bl a ett helt nytt skidområde i Hundfjället med två nya röda backar, en ny släplift och tillhörande snökanonsystem. Nära liftens dalstation byggde en extern investerare attraktiva boenden, Trolldalen.
För att öka snösäkerheten startades arbetet med att förstärka snökanonsystemet i hela Sälen med en ny vattenledning i Tandådalen/Hundfjället, utökad kapacitet i Långbackarna, Hundfjället och utökad kapacitet generellt i Lindvallen.
Nya snögubben Valle flyttade in i Lindvallen och i Hundfjället blev det fler nya figurer i Trollskogen. I Pink Park i Lindvallen installerades belysning, vilket möjliggjort parkåkning även kvällstid.
Inför säsongen 2011/12 fortsätter barnens upplevelsevärldar att utvecklas. Valles Värld i Lindvallen/Högfjället utökas med ett äventyrsområde på snö där nya Valletorget är årets stora nyhet. Där kommer barnen bl a kunna träffa snögubben Valle och hans vänner. I Valles lilla vinterland i Lindvallen kan alla barn åka skidor på hopp och rails. Kvällstid blir området ett belyst lekland på snö med pulka och snowracerbacke. Det nya trollet Vintra flyttar in i Trollskogen, Hundfjället, i vinter. Äventyrsbeslysning bestående av 120 LED-lampor installeras i Trollskogen och möjliggör en unik skidåkning när mörkret faller på. Övriga nyheter i Hundfjället är tex Trollens Snölekland, som erbjuder utmaningar på snö i kombination med barnpassning, och ett nytt skidområde för barn vid Trolliften i Hundfjället. Totalt sett investeras 8-9 MSEK för att stärka produktutvecklingen mot barn och ungdom.
Ett nytt fjärrvärmesystem inom Tandådalens anläggning kommer att tas i drift under hösten 2011. Den består av en panncentral för biobränsle på 1,5 MW och är förberedd för en utökning med ytterligare 1,5 MW. Ett fjärrvärmenät på 3 km har byggts och försörjer i huvudsak Tandådalens större fastigheter. SkiStar bidrar på detta sätt till minskade utsläpp av växthusgaser. Bränsleförsörjningen sker lokalt med skogsråvara. Investeringen görs inom SkiStars delägda bolag Fjällvärme AB och är ett sätt att möta gästernas krav på upplev elser i en miljöanpassad verksamhet. Fortsatt utbyggnad av redan existerande fjärrvärmenät på Lindvallen sker kontinuerligt.
Arbetet med att öka snösäkerheten fortsätter och omfattar projektet att ta vatten från Västerdalälven i Sälens by som vattenförsörjning till snöproduktionen i Lindvallen. Kontinuerligt sker även ett utbyte till nya och mer energieffektiva snökanoner.
En extern investerare bygger nästa etapp av det mycket populära backnära boendet i Trolldalen, Hundfjället, fortsätter med 23 lägenheter som beräknas vara klara till sport loven. I Lindvallen startar under hösten 2011 försäljningen av ett 80-tal pist- och liftnära tomter.
Med sitt geografiska läge, sin lättillgänglighet och väl inarbetade varumärke bedöms efterfrågan på vintersemester i Sälen även fortsättningsvis vara god. Experium i Lindvallen öppnade i december 2009 och medför helt nya möjligheter att öka antalet gäster vintertid men även under barmarksperioden.
Fortsatt skidområdesutveckling, vilket
även omfattar några nya skidområden, pla-
| SÄLEN I SIFFROR | |
|---|---|
| 2010/11 | |
| Förmedlade bäddar, st | 14 000 |
| Beläggningsgrad, % | 82 |
| Skidskoleelever, st | 41 117 |
| Hyrskidutrustningar, st | 14 748 |
| Skiddagar, st | 1 396 114 |
| Antal liftar, st | 85 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 82 500 |
| Antal nedfarter, st | 116 |
| Antal barnområden, st | 12 |
| Längsta nedfart, km | 2,5 |
| Total längd preparerade pister, km | 82 |
| Maximal fallhöjd, m | 303 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 860 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 600 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 850 000 |
| Elbelysta pister, st | 31 |
| Parker, st | 11 |
| Rörelseintäkter | 2010/11 2009/10 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 281 | 300 |
| Logi | 85 | 89 |
| Skiduthyrning | 53 | 63 |
| Skidskola/Aktiviteter | 28 | 33 |
| Sportbutiker | 22 | 21 |
| Fastighetsservice | 53 | 53 |
| Övriga rörelseintäkter | 50 | 41 |
| Nettoomsättning | 572 | 600 |
| Intäkter från andra segment | 17 | 15 |
| Summa intäkter | 589 | 615 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -45 | -43 |
| Personal | -149 | -163 |
| Övrigt | -171 | -179 |
| Summa kostnader | -365 | -385 |
| Kostnader från andra segment | -40 | -31 |
| Avskrivningar | -66 | -67 |
| Rörelseresultat | 118 | 132 |
| Rörelsemarginal, % | 20 | 21 |
ANDEL GÄSTER per nationalitet
Sverige, 87% Norge, 1% Danmark, 10% Finland, 1% Övriga, 1%
neras vid Lindvallens södra skidområde, området mellan Lindvallen och Högfjället samt i Trollbäcksområdet i Hundfjället och i Tandådalen. Ca 10 000 nya bäddar är projekterade i Sälen de närmaste åren. Det finns potential för framtida projektering av ytterligare 5 000 bäddar i området Lindvallen/ Högfjället. I Tandådalen/Hundfjället, projekteras för ca 4 700 nya bäddar i framtiden. Samtliga boenden är liftnära.
Vad gäller gästutveckling finns genom fortsatt marknadsbearbetning goda möjligheter att öka andelen danska gäster samt öka antalet gäster under barmarksperioden. En eventuell utveckling av flygplats i närområdet kommer också innebära stora tillväxtmöjligheter på framförallt fler utländska marknader.
Åre, som ligger 65 mil nordväst om Stockholm, består av tre resmål; Åre Björnen, Åre By och Duved. Varje resmål har sin egen profil och målgrupp. Åre Björnen, som är det resmål som ligger längst österut, är barnens favorit och kallas även för Barnens Björnen. Endast tre liftar bort finns Åreskutans mer avancerade skidåkning med många backar och varierande terräng.
Åre By är det mest kända resmålet. Här återfinns fantastisk skidåkning i direkt anslutning till en by med härlig atmosfär och lång tradition samt ett stort utbud av restauranger, nöjen och aktiviteter. Väster om Åre By ligger Duved, även det ett resmål med lång tradition. I Duved är tempot lite lugnare och skidåkningen passar alla smaker.
SkiStars verksamhet i Åre omfattar skidområdet, boendeförmedling, åtta skiduthyrningar, en sportbutik och skidskola. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 35% på egenägd mark, resterande 65% arrenderas på 30–50 år. Vid utgången av arrendetiden har SkiStar rätt att förnya avtalen med samma förutsättningar. I Åre förmedlas årligen omkring 6 000 bäddar, varav omkring 800 är egenägda. I Åre utarrenderas dessutom till externa operatörer backrestaurangerna Linbanecaféet, Stormköket, VM Grillen och Timmerstugan, livsmedelsbutikerna i Tegefjäll och Åre Björnen, restaurangen i Hotell Renen samt restaurangen, nattklubben och konferensanläggningen Bygget i Åre Fjällby.
I Åre minskade nettoomsättningen med 16 MSEK till 342 MSEK och rörelseresultatet minskade med 31 MSEK till 32 MSEK. Försäljningen av SkiPass minskade med 8 MSEK till 211 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 7% till 989 000 skiddagar. Kostnaderna har främst ökat genom utveckling av ett nytt skidområde samt ett högre energipris. En förklaring till det minskade antalet skiddagar är kalendereffekten med få lediga dagar i samband med helger som
varit kännbar för hela branschen. Dessutom har en snörik vinter i södra Sverige för andra året i rad på kort sikt minskat intresset för att resa till fjällen. På längre sikt anses detta dock bidra till ett ökat intresse för skidåkning och ses därmed som positivt för fjällsemestern.Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 65% (69).
Andelen svenska gäster i Åre är 68% och merparten av dessa kommer från Mälardalen. Den största utlandsmarknaden är Norge följt av Finland och Ryssland. Under säsongen 2010/11 ökade antalet gäster från Norge och Storbritannien markant. Tillströmningen av gäster från Finland, Danmark, Ryssland och Baltikum minskade under denna säsong.
Åre fortsätter sin långsiktiga satsning på utlandsmarknaderna och genom fortsatt
bearbetning av prioriterade marknader samt arbete med årligen återkommande internationella event torde andelen utländska gäster fortsätta öka. I mars 2012 står Åre under en och samma vecka värd för världscuptävlingar i både Alpint och Freestyle. Åre kandiderar dessutom tillsammans med Svenska Skidförbundet till värdskapet för ytterligare ett Alpint världsmästerskap. År 2017 hoppas Åre att än en gång få visa världen att man är norra Europas alpina centrum och en oöver-
träffad arrangör av stora alpina tävlingar.
Investeringarna inför säsongen 2010/11 uppgick till 78 MSEK För att möta det ökade intresset för skidåkning i Björnenområdet byggdes ett antal nya nedfarter samtidigt som befintliga nedfarter breddades. Området utvecklades även med ett nytt helautomatiskt och energisnålt snöläggningssystem, innebärande ökad snösäkerhet i Björnen och en förstärkning av snösystemet i centrala Åre. En ny 1 000 meter lång lift med kapacitet för 1 200 personer per timme byggdes också mellan Högåsen och Björnen.
Barnen är viktiga gäster i Åre och därför satsades på förstärkning av boxar och rails med lägre svårighetsgrad i parkerna, så att också de yngre åkarna kan prova på.
I år satsar Åre på en utökad skidupplevelse genom ett unikt ljuskoncept. Med genomtänkt belysning av natur och snö tar man tillvara de många mörka timmarna på året. Kvällsåkning kommer genom detta att få en helt ny innebörd i Åre. På håll skimrar berget i olika magiska färger och medan resten av omgivningen ligger i mörker är utvalda nedfarter belysta med ljusupplevelsen i fokus. Projektet är unikt i sitt slag och görs i samarbete med prisbelönta Ljusarkitektur AB med Ljusdesigner Kai Piippo i spetsen. I och med ljuskonceptet utökar Åre sitt utbud av kvällsåkning genom att belysa en flackare nedfart i anslutning till VM8:an, där kvällsåkningen tidigare framförallt varit förbehållen de mer avancerade åkarna.
I Åre väljer man även att utrusta Nationalarenan, som stod klar redan förra säsongen, med belysning. Detta gör att platsen blir perfekt för kvällsarrangemang som Jon Olsson Invitational och den Alpina världscupen.
Tack vare det nya belysningssystemet väljer Åre att utöka öppettiderna för liften VM8:an där man kan nyttja nedfarter som nås från VM8:ans topp. Liften kommer denna säsong att vara öppen dagligen mellan 08.00–16.30. Dessutom blir det mer åkning på kvällstid då kvällsåkning erbjuds varje dag mellan 18.00–20.00 under jul-, nyår- och sportlovsveckorna. Detta utöver ordinarie kvällsåkning!
I mars blir det världscupfest i Åre, under Åre skidskolas aktivitetskoncept SkiStar
en och samma vecka anordnas nämligen WC i både Alpint och Freestyle. Åre har även tillsammans med Svenska Skidförbundet valt att kandidera för att stå värd för ytterligare ett Alpint världsmästerskap, VM 2017. Experience utökar sitt utbud med Snowkite på Åresjön, en fartfylld upplevelse där vinden är bränslet. Med hjälp av en skärm flyger man fram över snön på antingen skidor eller snowboard. Snowkiting blir allt populärare och i Åre vill man erbjuda sina gäster chansen att prova på ett unikt snöäventyr med enkla medel.
Tack vare Åres goda infrastrukturella förutsättningar med järnväg direkt in i Åre By,
| 2010/11 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 6 100 |
| Beläggningsgrad, % | 65 |
| Skidskoleelever, st | 13 670 |
| Hyrskidutrustningar, st | 6 301 |
| Skiddagar, st | 989 000 |
| Antal liftar, st | 41 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 51 555 |
| Antal nedfarter, st | 111 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 6,5 |
| Total längd preparerade pister, km | 101 |
| Maximal fallhöjd, m | 890 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 274 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 204 478 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 2 352 760 |
| Elbelysta pister, st | 7 |
| Parker, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2010/11 2009/10 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 211 | 219 |
| Logi | 34 | 38 |
| Skiduthyrning | 26 | 29 |
| Skidskola/Aktiviteter | 10 | 10 |
| Sportbutiker | 12 | 13 |
| Fastighetsservice | 21 | 21 |
| Övriga rörelseintäkter | 28 | 28 |
| Nettoomsättning | 342 | 358 |
| Intäkter från andra segment | 7 | 6 |
| Summa intäkter | 349 | 364 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -15 | -16 |
| Personal | -121 | -121 |
| Övrigt | -129 | -116 |
| Summa kostnader | -265 | -253 |
| Kostnader från andra segment | -12 | -12 |
| Avskrivningar | -40 | -36 |
| Rörelseresultat | 32 | 63 |
| Rörelsemarginal, % | 9 | 17 |
Sverige, 68% Norge, 10% Danmark, 4% Finland, 6% Storbritannien, 2% Ryssland, 5% Baltikum, 4% Övriga,1%
Beläggningsgrad
Europaväg genom byn samt två närliggande flygplatser med internationell trafik, Åre-Östersund Airport och Vaernes Airport i Trondheim, är utvecklingsmöjligheterna mycket goda.
Den fortsatta satsningen på prisvärda transportlösningar i kombination med de senaste årens kraftigt ökade bäddkapacitet innebär möjligheter att ta emot ännu fler gäster. Genom de omfattande investeringar som gjordes i skidområdet för ett par år sedan samt den investering som påbörjades i Åre Björnen till vintern 2010/11 står Åre väl rustat för att ta emot en ökad gästtillströmning i backarna. Ett växande internationellt intresse i samband med VM 2007 samt genom kandidaturen för VM 2017 befäster Åre som en internationellt konkurrenskraftig skiddestination.
| 2010/11 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 5 000 |
| Beläggningsgrad, % | 71 |
| Skidskoleelever, st | 10 714 |
| Hyrskidutrustningar, st | 3 891 |
| Skiddagar, st | 516 000 |
| Antal liftar, st | 32 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 33 635 |
| Antal nedfarter, st | 53 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 2,2 |
| Total längd preparerade pister, km | 49,5 |
| Maximal fallhöjd, m | 470 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 946 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 594 500 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 283 100 |
| Elbelysta pister, st | 12 |
| Parker, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2010/11 2009/10 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 86 | 86 |
| Logi | 24 | 23 |
| Skiduthyrning | 21 | 21 |
| Skidskola/Aktiviteter | 6 | 6 |
| Sportbutiker | 28 | 27 |
| Fastighetsservice | 6 | 5 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 7 |
| Nettoomsättning | 183 | 175 |
| Intäkter från andra segment | 7 | 7 |
| Summa intäkter | 190 | 182 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -25 | -23 |
| Personal | -50 | -48 |
| Övrigt | -60 | -49 |
| Summa kostnader | -135 | -120 |
| Kostnader från andra segment | -12 | -10 |
| Avskrivningar | -18 | -16 |
| Rörelseresultat | 25 | 36 |
| Rörelsemarginal, % | 13 | 20 |
Ca 48 mil nordväst om Stockholm, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland, ligger destination Vemdalen som består av tre skidområden; Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö/Storhogna. Vemdalsskalet är det största skidområdet. Vid sidan av en varierad skidåkning erbjuder Vemdalsskalet även ett brett utbud av nöjen och aktiviteter. Björnrike attraherar barnfamiljerna. Här finns bra skidåkning kombinerad med liftnära boende och ett bra serviceutbud, vilket gör fjällsemestern enkel. Klövsjö är en genuin fjällby med lång tradition. Även den mer utmanande skidåkningen för den lite mer erfarne skidåkaren finns här. Storhogna erbjuder möjligheten att kombinera skidåkning med andra aktiviteter och upplevelser, bl a fjällvärldens första Spa-anläggning.
SkiStars verksamhet i Vemdalen omfattar skidområden, skidskolor, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 5 000 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdena bedrivs till omkring 57% på egen mark. Resterande markområden arrenderas på långtidskontrakt, med rätt att förnya vid avtalens utgång. Två backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
I Vemdalen ökade nettoomsättningen med 8 MSEK till 183 MSEK. Rörelseresultatet minskade med 11 MSEK till 25 MSEK. En stor ökning av de kommersiella bäddarna och ett nyöppnat skidområde i Björnrike har inneburit ökade kostnader. SkiPassförsäljningen var oförändrad 86 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 5% till 516 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 71% (79).
I huvudsak har Vemdalen Sverige som marknad, med Mälardalen och industrikusten från Gävle till Härnösand som viktigaste upptagningsområden. Den primära målgruppen är barnfamiljer.
De allra flesta väljer att resa till Vemdalen med egen bil, men det går också att resa med direktbuss från Stockholm, Uppsala och Gävle. Under vissa veckor kan man även åka tåg till Östersund, med transfer till Vemdalen. Dessutom erbjuds engelsmän charterflyg till Vemdalen via Östersunds flygplats, tack vare ett mångårigt samarbete med en brittisk turoperatör.
I Björnrike har det byggts ett helt nytt skidområde med nya nedfarter, nytt mycket kraftfullt snösystem samt en 6-stols
expresslift – Grizzly Express – som med måtten längd 2 043 m och fallhöjd 470 m är Sveriges största. Skidområdet invigdes den 26 december 2010. Total investeringsnivå för hela projektet var 96 MSEK. Investerare var Björnrike Linbane AB (SkiStar delägare med 20%) och SkiStar. på Vemdalsskalet till en 6-stols expresslift – Skalet Express. Investerare i liften är Vemdalsfastigheter AB. Samtidigt har skidåkningen strukturerats om i anslutning till liften. Invigning sker den 26 december 2011. för barn i anslutning till det övriga liftsystemet som också blir klart inför säsongen 2011/12.
Till säsongen 2011/12 byts Sörliften I Klövsjö byggs ett helt nytt skidområde
Sverige, 95% Danmark, 1% Finland, 1% Storbritannien, 1% Baltikum, 1% Övriga, 1%
Förmedlade bäddar
Snökanonsystemen har utvecklats och byggts ut på samtliga tre resmål, framför allt på Vemdalsskalet.
Vemdalen är Sveriges tredje största skiddestination efter Sälen och Åre.
Till vintern 2011/12 står drygt 250 nya bäddar klara, varav nästan alla kommer att förmedlas via SkiStar. De senaste årens investeringar i Vemdalens skidområden i kombination med genomförda och planerade nybyggnationer av bäddar stärker Vemdalens attraktionskraft ytterligare och torde borga för en fortsatt stark utveckling.
| HEMSEDAL I SIFFROR | |
|---|---|
| 2010/11 | |
| Förmedlade bäddar, st | 5 300 |
| Beläggningsgrad, % | 67 |
| Skidskoleelever, st | 8 008 |
| Hyrskidutrustningar, st | 4 379 |
| Skiddagar, st | 534 000 |
| Antal liftar, st | 21 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 28 500 |
| Antal nedfarter, st | 51 |
| Antal barnområden, st | 1 |
| Längsta nedfart, km | 6 |
| Total längd preparerade pister, km | 47 |
| Maximal fallhöjd, m | 810 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1450 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 404 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 571 000 |
| Elbelysta pister, st | 10 |
| Parker, st | 4 |
| Rörelseintäkter | 2010/11 2009/10 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 118 | 141 |
| Logi | 55 | 57 |
| Skiduthyrning | 16 | 19 |
| Skidskola/Aktiviteter | 6 | 7 |
| Sportbutiker | 15 | 20 |
| Fastighetsservice | 5 | 4 |
| Övriga rörelseintäkter | 16 | 17 |
| Nettoomsättning | 231 | 265 |
| Intäkter från andra segment | 3 | 4 |
| Summa intäkter | 234 | 269 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -10 | -13 |
| Personal | -72 | -78 |
| Övrigt | -93 | -94 |
| Summa kostnader | -175 | -185 |
| Kostnader från andra segment | -4 | -7 |
| Avskrivningar | -37 | -39 |
| Rörelseresultat | 18 | 38 |
| Rörelsemarginal, % | 8 | 14 |
Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och 28 mil öster om Bergen. Destinationen, som brukar kallas för Skandina viens Alper, är en komplett skidort med ett brett utbud för skidåkare i alla åldrar. Här återfinns Norges största barn- och nybörjarområde sida vid sida med riktigt utmanande skidåkning för de allra bästa.
SkiStars verksamhet i Hemsedal omfattar skidområdet, en skidskola, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 5 300 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har lång löptid och SkiStar har rätt att förnya dem vid avtalens utgång. Fyra backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
till 231 MSEK och rörelseresultatet minskade med 19 MSEK till 18 MSEK. Kursrelationen mellan den norska och svenska kronan var under perioden i genomsnitt 1,15 (1,22) och förändringen påverkade omsättningen negativt med 12 MSEK och rörelseresultatet negativt med 3 MSEK jämfört med fjolåret. SkiPassförsäljningen minskade i lokal valuta (NOK) med 13 MNOK till 103 MNOK och i SEK med 23 MSEK till 118 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 15% till 534 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 67% (69).
Hemsedal har en stor andel utländska gäster, över hälften av besökarna kommer från utlandet. I första hand kommer de utländska gästerna från Danmark och Sverige, men Hemsedal är även en populär skiddestination bland länder som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. En satsning, vars resultat börjar bli betydande, är bearbetningen av den ryska marknaden. Kombinationen av de utländska marknaderna och den norska bidrar till en god beläggning stora delar av vintersäsongen. De norska gästerna kommer främst från området kring Oslo samt Bergen och reser i huvudsak med egen bil. De utländska gästerna reser antingen med färja och egen bil, alternativt med charterflyg och buss.
Inför säsongen 2010/11 investerades ca 20 MNOK. Snöläggningskapaciteten ökades med 25%. Vidare utvecklades parkutbudet efter dagens krav med en mer användarvänlig profil, bättre utnyttjande
Satsningarna på ökad snöläggningskapacitet i Hemsedal fortsätter. Till säsongen 2011/12 investeras i fler nya kanoner och kapaciteten ökas med 16%. Utöver detta kommer två uppgraderade pumpstationer utöka vattenförsörjningen till snökanonerna så att en större del av snöläggningssystemet kan tas i bruk samtidigt. Bland de nedfarter som får nya snösystem märks nr 16, Veslebreidalen, och nr 31, Holdeskaret. Båda dessa backar kommer även att breddas vilket innebär utökade carvingmöjligheter och större gästkapacitet i anläggningens nedre del. I backe nr 22, Dortheløypa,
installeras en s k self-timer. I pist nr 24, Hamarløypa, installeras det en speed-check.
I Hemsedal finns möjligheter att fortsätta utvecklingen av fler boendealternativ. Kommunen har godkänt detaljplaner för områdena runt skidanläggningen. Här kan det utvecklas hotell, lägenheter och stugor. Utöver de 7 000 kommersiella bäddar som finns i Hemsedal har kommunen godkänt detaljplaner för ytterligare 5 500 bäddar.
Hemsedal har goda möjligheter att fortsätta locka fler familjer genom storsatsningen på barn- och nybörjarområdet och en vidareutveckling av den alpina skidprodukten. Det finns även en bra grund för att antalet utländska gäster ska kunna öka tack vare utlandssatsningar och väletablerade samarbeten med ett flertal researrangörer.
Sverige, 18% Norge, 39% Danmark, 32% Finland, 1% Storbritannien, 2% Nederländerna, 2% Tyskland, 3% Ryssland, 2% Övriga, 1%
Beläggningsgrad
Trysil är beläget 21 mil nordost om Oslo. Trysilfjället erbjuder 71 kilometer skidåkning på tre sidor av berget och tillhandahåller därmed skidåkning som passar både barnfamiljerna samt de mer erfarna skidåkarna. Trysil är Norges största skidanläggning och är, tack vare sin geografiska placering, väldigt lättillgängligt.
SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, två skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35%, samt en försäljningsavdelning som förmedlar 4 700 bäddar i området. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har en löptid på 50 år med rätt för SkiStar att förnya dem vid löptidens utgång. SkiStar utarrenderar tretton backrestauranger i Trysil till externa operatörer.
I Trysil minskade nettoomsättningen med 43 MSEK till 255 MSEK och rörelseresultatet med 33 MSEK till 27 MSEK. Kursrelationen mellan den norska och svenska kronan var under perioden i genomsnitt 1,15 (1,22) och förändringen påverkade omsättningen negativt med 15 MSEK och rörelseresultatet negativt med 3 MSEK jämfört med fjolåret. Försäljningen av SkiPass minskade i lokal valuta (NOK) med 17 MNOK till 151 MNOK och minskade i SEK med 31 MSEK till 174 MSEK. Antalet skiddagar minskade med 11% till 777 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt har minskat till 70% (74).
Trysils största marknader är Danmark med 36% av gästerna, Sverige med 28% av gästerna och Norge med 22% av gästerna. De danska gästerna kommer främst med egen bil. Trysil visade under den gångna säsongen en nedgång på den danska marknaden. De svenska gästerna kommer i första hand med egen bil. Majoriteten av de norska gästerna kommer från Oslo-området och reser därför också företrädesvis med egen bil. Norra Tyskland och Ryssland bedöms som viktiga marknader, speciellt för framtiden. Också den tyska marknaden visade en nedgång under säsongen, mycket på grund av att påsk inte inföll under Tysklands lovtider. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer.
Till säsongen 2010/11 investerades 20 MNOK i produktförbättringar. Bl a utvecklades barnområden och parkkoncept ytterligare. Barnområdet Eventyr vid Trysil Turistcenter utökades med med fler figurer, skogbanor i
| TRYSIL I SIFFROR | |
|---|---|
| 2010/11 | |
| Förmedlade bäddar, st | 4 700 |
| Beläggningsgrad, % | 70 |
| Hyrskidutrustningar, st | 5 700 |
| Skiddagar, st | 777 000 |
| Antal liftar, st | 31 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 35 200 |
| Antal nedfarter, st | 66 |
| Antal barnområden, st | 3 |
| Längsta nedfart, km | 5,4 |
| Total längd preparerade pister, km | 71 |
| Maximal fallhöjd, m | 685 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 100 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 2 250 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 950 000 |
| Elbelysta pister, st | 6 |
| Parker, st | 3 |
| Rörelseintäkter | 2010/11 2009/10 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 174 | 205 |
| Logi | 21 | 25 |
| Skiduthyrning | 24 | 30 |
| Skidskola/Aktiviteter | 0 | 0 |
| Sportbutiker | 1 | 0 |
| Fastighetsservice | 17 | 17 |
| Övriga rörelseintäkter | 18 | 21 |
| Nettoomsättning | 255 | 298 |
| Intäkter från andra segment | 4 | 5 |
| Summa intäkter | 259 | 303 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -11 | -10 |
| Personal | -80 | -83 |
| Övrigt | -90 | -96 |
| Summa kostnader | -181 | -189 |
| Kostnader från andra segment | -6 | -6 |
| Avskrivningar | -45 | -48 |
| Rörelseresultat | 27 | 60 |
| 10 | 20 |
Sverige, 28% Norge, 22% Danmark, 36% Finland, 1% Storbritannien, 1% Nederländerna, 1% Tyskland, 4% Ryssland, 3% Baltikum, 3% Övriga , 1%
06/07 07/08 08/09 09/10 10/11
Beläggningsgrad
50 60 70 80 90 100 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 %
Förmedlade bäddar
Smottemilsskogen, skidkarusell m m. Även kapaciteten på värmestugor och grillhus förbättrades. Utförsåkning i park blir mer och mer populärt och under den gångna säsongen öppnade Trysil en ny grön park. Parken ligger invid barnområdet Eventyr och innehåller enklare hopp och rails. Den Blå parken utökades med fler element och hopp och utgör därmed en spännande park för hela familjen. I Trysils största park, som flera gånger blivit utsedd till Norges bästa, medförde utökad snöläggningskapacitet och byggnationen av ett permanent hopp att parksäsongen förlängdes.
Inför säsongen 2011/12 öppnas ett nytt storhotell i Fageråsen, Park Inn Trysil Mountain Resort. Hotellet kommer att omfatta ca 1 000 bäddar fördelat på hotellrum och lägenheter med självhushåll. Det
blir flera restauranger och barer, sportbutik, skiduthyrning, stor SPA-anläggning, pooler m m. Hotellet, som har en fantastisk placering på 820 m över havet och mitt i backen bokstavligen talat, bjuder också på goda konferensmöjligheter. I samband med hotellets öppning sker investeringar i Fageråsens barnområde, även här blir det en grön park och skidkarusell och dessutom ljudstationer med de populära Smottefigurerna. I övrigt byggs ny belysning till den Blå parken vid Trysils Turistcenter.
I Trysil finns i dagsläget ca 22 500 bäddar, varav 10 500 är kommersiella. Kommunplanen godkänner totalt 38 400 bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över 35 000 personer i timmen.
SKISTAR OCH PEAB HAR INLETT ETT SAMARBETE FÖR ATT UTVECKLA FASTIGHETSBESTÅNDET PÅ SKISTARS DESTINATIONER
Affärsområde Fastighetsutveckling drivs i det helägda bolaget Fjällinvest AB. Bolaget äger logifastigheter, exploateringsmark samt ägarandelar i olika fastighetsbolag verksamma på SkiStars destinationer.
Uppdraget inom Affärsområde Fastighetsutveckling är att;
RÖRELSERESULTAT
| Sälen | Åre Vemdalen Hemsedal | Trysil | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hotell, st | 1 | 1 | - | - | - | 2 |
| Befintliga stugor | ||||||
| och lägenheter, st | 293 | 64 | 69 | 52 | 3 | 481 |
| Samägda befintliga stugor och lägenheter, st |
172 | - | - | - | 18 | 170 |
| Markinnehav | ||||||
| (antal byggbara lgh) | ||||||
| – Klara detaljplaner | 338 | 60 | 225 | - | 16 | 639 |
| – Pågående detaljplaner | 176 | 55 | 15 | - | 32 | 278 |
| – Planerade detaljplaner | 190 | 120 | - | 150 | 75 | 535 |
| – Planerade översiktsplaner | 1 000 | - | - | - | - | 1 000 |
Affärsområde Fastighetsutvecklings omsättning uppgick till 45 MSEK (67), varav 11 MSEK (24) var försäljning inom SkiStar Vacation Club, 37 MSEK (31) var interna hyror från Affärsområde Destinationerna, 6 MSEK (16) var reavinster från försäljning av tomter och lägenheter och -9 MSEK (-4) var resultatandelar från intressebolag. Rörelseresultatet uppgick till 16 MSEK (35). Den lägre omsättningen och det lägre resultatet är främst en effekt av en minskad försäljning av andelar inom SkiStar Vacation Club och ökat underskott från intressebolag..
Investeringarna inom Affärsområde Fastig hetsutveckling uppgick under året till 18 MSEK (53) netto. Investeringarna bestod främst av underhållsinvesteringar i bolagets fastigheter, exploatering av mark för tomtförsäljning samt kapitaltillskott i intressebolag.
Fjällinvests tillgångar består av hotellfastigheter, stugor och lägenheter, exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda fastighetsbolag.
Totalt uppgår bokfört värde, per bokslutsdagen, på boendetillgångar och exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda bolag och föreningar till 730 MSEK (702). En extern marknadsvärdering av boendetillgångarna i september 2010 visar ett övervärde på 230 MSEK. Exploateringsmarktillgångarna uppgår till 5,5 miljoner kvm och det bokförda värdet är 27 MSEK (18). Större delen av marktillgångarna har anskaffats långt tillbaka i tiden varför det bokförda värdet för dessa är lågt. Ökningen under året är ett resultat av förädling av mark i Sälen och Vemdalen i syfte att skapa tomter till försäljning.
Någon marknadsvärdering är inte genomförd av dessa tillgångar då det är svårt att göra en rimlig bedömning av möjlig exploateringstakt av marktillgångarna. Utifrån egna antaganden och erfarenheter
kan ca 50% av marken bebyggas, vilket utgör 2 750 000 kvm. Om marken skulle säljas som tomter skulle det innebära 2 750 tomter om 1 000 kvm per tomt. Bedömningen är att reavinsterna över tiden i genomsnitt kommer att uppgå till ca 1,3 MSEK.
Inom SkiStar Vacation Club så fortsätter försäljningar av andelar i Snötorget och Timmerbyn i Lindvallen och Fjällhotellet i Tandådalen. Under sommaren/hösten 2011 exploaterar bolaget mark innebärande att 83 tomter skapas till försäljning; 38 tomter i Lind vallen, 33 tomter i närheten av Sälens Högfjällshotell samt 12 tomter i Björnrike. Försäljningen av tomterna beräknas att påbörjas under senare delen av hösten 2011. Försäljningspriset för tomterna beräknas totalt uppgå till 161 MSEK med en möjlig reavinst om ca 110 MSEK. I Trysil finns 18 osålda lägenheter i det delägda bolaget Fageråsen Invest AB. Fjällinvest AB och Peab Sverige AB har inlett ett samarbete genom intressebolaget Skiab Invest AB i syfte att tillsammans utveckla fastighets beståndet på SkiStars destinationer. Det första projektet i detta samarbete är bygg andet av åtta lägenheter och en restaurang i Björnrike med färdigställande till vintersäsongen 2011/12. Skiab Invest AB har vidare förvärvat ett bolag innehållande sex obebyggda fastigheter i ett område i Västra Björnen i Åre, kallat Åre-Sadeln. Arbete med detaljplan pågår. Enligt planen ska det finnas möjlighet att bygga närmare 1 300 bäddar i fyra etapper fram till 2016/17. I ett område i Trysil, ca 800 meter över havet, som kallas Fageråsen byggs ett helt nytt hotell- och lägenhetskomplex med 196 hotellrum och 173 lägenheter, totalt ca 1 000 bäddar. Byggnationen omfattar totalt 33 000 kvm och kostnadsberäknas till 500 MNOK.
Utöver boendet kommer det att finnas konferensmöjligheter för 400 personer, multihall på 435 kvm, SPA-avdelning med bastu och simbassäng, restauranger, sportbutik, skiduthyrning, livsmedelsbutik, lekrum och 250 p-platser under tak. Projektet beräknas vara färdigt till vintersäsongen 2011/12. SkiStar kommer att vara delägare i projektet men med en ytterst begränsad ekonomisk risk. I övrigt så finns inga större byggprojekt som startas upp innan våren 2012.
SkiStar Vacation Club är en framtidsinriktad boendeform utifrån gästernas efterfrågan och behov. Lägenheterna delas in i veckoandelar och köparna erhåller, förutom köpt vecka, medlemskap i den internationella bytes- och förmedlingsorganisationen RCI samt medlemskap i SkiStar Vacation Club. Boendeformen ska för ägaren vara
kostnads effektiv, enkel och flexibel.
Kostnadseffektivitet uppnås antingen genom nyttjande av köpt vecka jämfört med att hyra motsvarande vecka, eller genom att byta veckan mot utlandsvistelse via RCI. Ägaren kan dessutom köpa billiga utlandsresor genom RCI-systemet.
Genom SkiStar Vacation Club erhåller ägaren därutöver en mängd fördelar och förmåner under vistelsen. Enkelhet uppnås genom att ägaren inte behöver ta underhållsansvar för sin andel, utan bostadsrättsföreningen, som ägarandelen ingår i, ansvarar för underhållet. SkiStar ordnar med förmånlig finansiering av köpeskillingen. Lägenheten är alltid städad, uppvärmd och klar inför ankomst. Flexibilitet uppnås genom att ägarna kan åtnjuta RCIs hela utbud på ca 5 000 resmål världen över. SkiStar Vacation Club erbjuds idag i Sälen men intentionen är att konceptet på sikt ska finnas på fler destinationer.
FÖR SKISTAR AB (PUBL) 1 SEPTEMBER 2010 – 31 AUGUSTI 2011
RÖRELSEMARGINAL, %
0
10
20
30
40
%
06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 AVKASTNING på sysselsatt kapital, % 0 5 10 15 20 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 %
AVKASTNING på eget kapital, %
Styrelsen och verkställande direktören för SkiStar AB (publ), org. nr. 556093-6949, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2010- 31 augusti 2011.
Bolagets firma är SkiStar AB (publ). Bolaget har sitt säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen med postadress 780 67 Sälen.
SkiStar driver alpin skidverksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Trysil och Hemsedal i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden, Destinationerna och Fastighetsutveckling. Destinationerna omfattar i huvudsak skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning. Fastighetsutveckling omfattar byggnationer och exploatering. Visionen är att SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
SkiStars B-aktie är sedan 1994 noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Per den 31 augusti 2011 var antalet aktieägare enligt Euroclear Sweden AB 16 661 st (16 392). Större ägare är Mats Paulsson inkl bolag och familj med 19,27% av kapitalet och 43,10% av rösterna, Erik Paulsson inkl bolag och familj med 17,84% av kapitalet och 12,58% av rösterna samt Investment AB Öresund med 9,57% av kapitalet och 6,74% av rösterna. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Investment AB Öresund, Carnegie Strategifond, Fjärde APfonden och Handelsbanken Nordiska minskat sina innehav samt att Erik Paulsson med familj och bolag ökat sitt innehav med drygt 338 000 B-aktier. Bland nya större ägare märks Government of Norway som äger drygt 601 000 B-aktier och Andra APfonden som har drygt 203 000 B-aktier.
Antal aktier uppgår till 39 188 028 st varav 1 824 000 utgör A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 st utgör B-aktier med en röst per aktie. Därutöver finns ett konvertibelt förlagslån om 30 MSEK som vid full konvertering ger ytterligare 250 000 st B-aktier, vilket ger en utspädning av befintliga aktier med 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna i bolaget. Konvertering kan ske fram till den 31 augusti 2012. Högsta noterade aktiekursen under verksamhetsåret var 143:75 SEK noterad den 9 december 2010 och den lägsta noterade aktiekursen var 86:50 SEK noterad den 11 augusti 2011. Aktiekursen på bokslutsdagen när börsen stängdes var 97:50 SEK. På årsstämman den 11 december 2010 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier. Bemyndigandet gäller till nästkommande årsstämma. Styrelsen hade inte genomfört några återköp fram till avgivandet av denna årsredovisning.
Under säsongen 2010/11 minskade försäljningen av SkiPass i Sverige med 4% till 1 212 MSEK (1 259) enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation). Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Sverige var 3,7%. I Norge minskade försäljningen av SkiPass under vintersäsongen
2010/11 med 7% till 885 MNOK (947) enligt Alpinanleggenes Landsforening. Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Norge var 3%.
Koncernens nettoomsättning minskade under verksamhetsåret till 1 574 MSEK (1 688), resultatet före skatt minskade till 189 MSEK (347) och resultatet efter skatt till 181 MSEK (334). Vinsten per aktie uppgick till 4:61 SEK (8:52). Resultatet från försäljning av stugor och lägenheter har under verksamhetsåret ökat med 28 MSEK netto efter renoverings- och försäljningskostnader jämfört med föregående år. SkiStars destinationer har under hela vintersäsongen 2010/11 kunnat erbjuda mycket bra förhållanden för skidåkning, förutom periodvis sträng kyla, och intresset för vintersemester i den skandinaviska fjällvärlden i allmänhet och på SkiStars destinationer i synnerhet är stort.
Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick till 303 MSEK (339) inklusive outnyttjade krediter om 263 MSEK (301). Den genomsnittliga räntebärande nettoskulden ökade med 81 MSEK till 1 914 MSEK och soliditeten minskade till 38% (40). Den genomsnittliga räntekostnaden (räntenetto/ genomsnittlig räntebärande nettoskuld) uppgick under verksamhetsåret till 2,5% (1,5). Avkastningen på sysselsatt kapital minskade till 7% (11%), avkastningen på eget kapital minskade till 12% (23) och rörelsemarginalen minskade till 15% (21).
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 370 MSEK (534) och efter förändring av rörelsekapital till 365 MSEK (490). Periodens kassaflöde efter investeringsverksamheten var 6 MSEK (247).
Investeringarna uppgick under perioden till 386 MSEK brutto och 359 MSEK netto. Investeringarna delas in i affärsområdet Destinationerna, som utgörs av investeringar i koncernens skidanläggningar (liftar, pister, snösystem m m) och affärsområdet Fastighetsutveckling som är investeringar i fastighetsbolag, byggnader och mark för eventuell framtida exploatering och avyttring. Investeringarna inom affärsområdet Destinationerna uppgick till 341 MSEK netto och omfattade främst ersättningsinvesteringar, förstärkning av koncernens snösystem samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2011/12. Investeringarna inom affärsområdet Fastighetsutveckling uppgick netto till 18 MSEK och avsåg främst renovering av lägenheter till försäljning och investering i fyra nya tomtområden.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser. Dessa inköp valutasäkras.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassaflöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den fi nans iella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning. För ytterligare information hänvisas till
not 32.
PERSONAL
Medelantalet anställda ökade med 5 personer till 1 123 personer. På varje destination finns en uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa grupper samordnas centralt och har gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. Kostnaderna för kompetensutveckling har under verksamhetsåret uppgått till 4 MSEK (4) och utgörs främst av intern utbildning. Personalomsättningen bland fast anställda under året visar att 45 personer påbörjat och 50 personer avslutat sin anställning i SkiStar (36 resp 32). Styrelsens förslag till riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare inför beslut på årsstämman i december 2011 kommer att överensstämma med de riktlinjer som hittills gällt och
som anges i not 8.
MILJÖPÅVERKAN
SkiStars verksamhet har viss miljöpåverkan. Bolaget arbetar aktivt för att verk samhetens miljöpåverkan ska minimeras. Ett gemensamt miljöledningssystem och en grundläggande policy är utgångspunkten i miljöarbetet. Miljöpolicyn innebär att SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att erbjuda gästerna en minnesvärd vinterupplevelse. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästerna uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2 ) som verksamheten ger upphov till och mäter årligen hur mycket CO2 som verksamheten släpper ut i förhållande till omsättningen. För verksamhetsåret 2010/11 släppte SkiStar ut 3,3 ton CO2 /MSEK (4,8). Den 22 augusti 2006 godkändes det energiledningssystem avseende snötillverkning på de svenska destinationerna, som SkiStar införde under 2005/06, av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50.
Antalet besökande på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och till viss del av snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken av att den övervägande delen av den totala tillgängliga boendekapaciteten är uppbokad innan vintersäsongen startar. SkiStar har dessutom väl utbyggda snötillverkningssystem, som säkerställer 81% (80) av koncernens totala liftkapacitet. Dock kan långvarig brist på kyla under främst november och december innebära en begränsning i utbudet av skidåkning. SkiStars fem destinationer är belägna på olika platser med varierande väderförhållanden, vilket minskar koncernens totala väderrisk. En skatteutredning föreslår att reglerna om inkomstskattebefrielse för verksamheter som bedrivs på specialtaxerade fastigheter tas bort. Reglerna används idag inom SkiStars svenska verksamhet. Lagändringen har föreslagits träda ikraft från den 1 januari 2011, men arbetet har försenats och besked om nytt datum har inte lämnats. SkiStar har fastställda outnyttjade underskottsavdrag om 143 MSEK. Vid räken-
Vinst per aktie Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
konvertering Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare justerat för räntekostnader efter skatt som löper på konvertibla lån dividerat med antal aktier efter full konvertering av tecknade konvertibler.
Kassaflöde per aktie Kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
P/e-tal Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med vinsten per aktie efter skatt.
Kurs/kassaflöde
Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat
med kassaflöde per aktie. Kurs/eget kapital
Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med eget kapital per aktie. Direktavkastning
Utdelning dividerat med aktiekurs.
Soliditet
Eget kapital i förhållande till balans-
omslutningen.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder i förhållande till
eget kapital.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella
kostnader.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital definieras som tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.
Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Bruttomarginal Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till omsättning.
Balanslikviditet
Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej utnyttjade krediter i förhållande till kortfristiga skulder.
Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej nyttjade krediter med avdrag för varulager i förhållande till kortfristiga skulder.
| 2010/11 | 2009/10 | |
|---|---|---|
| September-november | -254 996 | -242 166 |
| December-februari | 425 387 | 468 106 |
| Mars-maj | 186 302 | 295 668 |
| Juni-augusti | -167 277 | -174 999 |
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst. Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 698 893 057 SEK, disponeras enligt följande:
| 698 893 057 |
|---|
| 4 242 533 |
| 561 734 959 |
| 137 158 098 |
| FEMÅRSÖVERSIKT | 2010/11 | 2009/10 | 2008/09 | 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat Nettoomsättning, MSEK | 1 574 | 1 688 | 1 635 | 1 483 | 1 259 | |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 592 | 1 732 | 1 644 | 1 531 | 1 359 | |
| Resultat före avskrivningar, MSEK | 237 | 363 | 370 | 302 | 230 | |
| Resultat före skatt, MSEK | 189 | 347 | 302 | 206 | 170 | |
| Resultat efter skatt, MSEK | 181 | 334 | 273 | 193 | 176 | |
| Kassaflöde före rörelsekapitalets förändring, MSEK | 370 | 534 | 502 | 356 | 231 | |
| Kassaflöde efter rörelsekapitalets förändring, MSEK | 365 | 490 | 493 | 447 | 277 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten, MSEK | 6 | 247 | 157 | 21 | -175 | |
| Lönsamhet | Avkastning på sysselsatt kapital, % | 7 | 11 | 11 | 10 | 8 |
| Avkastning på eget kapital, % | 12 | 23 | 21 | 15 | 14 | |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6 | 10 | 10 | 9 | 6 | |
| Bruttomarginal, % | 29 | 34 | 36 | 33 | 30 | |
| Rörelsemarginal, % | 15 | 21 | 22 | 20 | 17 | |
| Nettomarginal, % | 12 | 20 | 18 | 13 | 13 | |
| Investeringar | Brutto, MSEK | 386 | 331 | 411 | 490 | 612 |
| Netto, MSEK | 359 | 243 | 343 | 377 | 442 | |
| Finansiell ställning | Balansomslutning, MSEK | 3 892 | 3 726 | 3 669 | 3 577 | 3 187 |
| Eget kapital, MSEK | 1 466 | 1 497 | 1 372 | 1 278 | 1 257 | |
| Soliditet, % | 38 | 40 | 37 | 36 | 39 | |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,5 | 1,3 | 1,5 | 1,6 | 1,4 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 4,7 | 11,2 | 5,1 | 3,0 | 3,6 | |
| Likviditet | Balanslikviditet, % | 131 | 205 | 182 | 155 | 268 |
| Kassalikviditet, % | 114 | 185 | 163 | 137 | 247 | |
| Personal | Medelantal anställda | 1 123 | 1 118 | 1 120 | 1 100 | 1 082 |
| Nettoomsättning per anställd, TSEK | 1 402 | 1 510 | 1 460 | 1 348 | 1 163 | |
skapsårets utgång finns kvarstående skattemässiga underskott uppgående till 806 MSEK. I övrigt bedöms inte SkiStar vara utsatt för några stora risk- och osäkerhetsfaktorer.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 1 100 MSEK (1 145) och resultatet före skatt till 157 MSEK (162). I moderbolaget drivs merparten av den svenska verksamheten. Från och med verksamhetsåret 2008/09 bedrivs dock fastighetsverksamheten i det helägda dotterbolaget Fjällinvest AB.
Avsnittet kring bolagsstyrning återfinns i en separat bolagsstyrningsrapport.
Se vidare sid 82 under kontrollaktiviteter i avsnittet kring bolagsstryning.
Hösten 2011 präglas av finansiell oro och försiktighet. En högre aktivitetsnivå med bl a TV- och utomhusreklam samt boka tidigt-erbjudanden har som mål att kompensera för en något lägre efterfrågan. Antal bokade objektsdygn i början av oktober 2011 uppgick till 269 000, vilket är en nedgång med 5% jämfört med samma tidpunkt föregående år. Den höga aktivitetsnivån för att hålla uppe en hög bokningsingång kommer att fortsätta under hela bokningsperioden. Till och med vecka 39 hade SkiStar uppbokat 43% (44) av den totala logivolym som bedöms bokas hela den kommande vintersäsongen. Skidanläggningsinvesteringarna inför säsongen uppgår till 190 MSEK. Investeringarna avser främst utökad snötillverkningskapacitet och ersättningsinvesteringar. I Vemdalen investerar ett lokalt företag i en Expresslift. Liften kommer att drivas av SkiStar. Fastighetsinvesteringarna beräknas
uppgå till 80 MSEK. De avser förutom underhållsinvesteringar, exploatering av fyra nya tomtområden med totalt 83 tomter till försäljning, renovering av 32 bostadsrätter till försäljning, kapitalinsatser i delägda bolag med Peab för byggnation av värmeverk i Tandådalen i Sälen samt boende och en restaurang i Björnrike i Vemdalen. I Trysil öppnar till säsongen det nya hotellet Mountain Resort Trysil i Fageråsen, en investering om 500 MNOK omfattande en byggnad på 33 000 kvm med 1 000 turistbäddar. SkiStar kommer att vara delägare i projektet men med en ytterst begränsad ekonomisk risk. Sedan en tid tillbaka förhandlar vi om ett eventuellt ägarengagemang i Andermatt, Schweiz, ett mycket intressant utvecklingsprojekt, där frågan om vårt deltagande kommer avgöras när vi vet hur möjligheten till värdeskapande och avkastning ser ut för våra aktieägare.
| TILLGÅNGAR, TSEK | NOT | 2011-08-31 | 2010-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 211 285 | 223 441 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 3 057 016 | 2 945 408 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 181 882 | 180 457 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 54 848 | 49 639 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 122 325 | 75 290 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 627 356 | 3 474 235 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| -Varulager | Handelsvaror | 66 670 | 54 411 | |
| 66 670 | 54 411 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 30 827 | 38 555 |
| Skattefordringar | 26 045 | 19 887 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 71 618 | 73 809 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 29 982 | 27 179 | |
| 158 472 | 159 430 | |||
| Likvida medel | Kassa och bank | 39 819 | 38 398 | |
| Summa omsättningstillgångar | 264 961 | 252 239 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 892 317 | 3 726 474 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | Aktiekapital | 22 | 19 594 | 19 594 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 397 573 | 397 573 | ||
| Reserver | 10 233 | 6 131 | ||
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 1 039 072 | 1 073 918 | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 466 472 | 1 497 216 | ||
| Summa eget kapital | 1 466 472 | 1 497 216 | ||
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Förlagslån | 24 | 29 997 | 29 997 |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 961 977 | 1 892 471 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 2 919 | 6 150 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga avsättningar | 28 | 958 | 1 558 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 1 232 | 662 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 30 559 | 29 143 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 027 642 | 1 959 981 | ||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 157 980 | 20 783 |
| Leverantörskulder | 36 | 72 758 | 64 506 | |
| Skatteskulder | 24 489 | 33 211 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 65 442 | 69 204 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 77 534 | 81 573 | |
| Summa kortfristiga skulder | 398 203 | 269 277 | ||
| Summa skulder | 2 425 845 | 2 229 258 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 892 317 | 3 726 474 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 1 618 556 | 1 974 135 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 183 717 | 162 513 |
| TSEK | NOT | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 1 574 177 | 1 688 393 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 23 526 | 39 944 | |
| Andelar i intressebolags resultat | 16 | -8 542 | -1 914 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 | 2 671 | 5 339 | |
| Summa rörelsens intäkter | 3 | 1 591 832 | 1 731 762 | |
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -110 878 | -109 873 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -543 180 | -542 823 | |
| Personalkostnader | 8 | -483 342 | -497 778 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -217 649 | -218 032 | |
| Rörelseresultat | 236 783 | 363 256 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång | 33 | -1 629 | 12 097 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 34 | 8 382 | 5 646 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 35 | -54 120 | -34 390 | |
| Resultat före skatt | 189 416 | 346 609 | ||
| Skatt | 11 | -8 728 | -12 913 | |
| Årets resultat | 180 688 | 333 696 | ||
| Övrigt totalresultat | Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 4 102 | -5 144 | |
| Övrigt totalresultat för året | 4 102 | -5 144 | ||
| Årets totalresultat | 184 790 | 328 552 | ||
| Årets resultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 180 688 | 333 696 | |
| Årets resultat | 180 688 | 333 696 | ||
| Årets totalresultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 184 790 | 328 552 | |
| Årets totalresultat | 184 790 | 328 552 | ||
| Resultat per aktie | Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | 4:61 | 8:52 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 4:58 | 8:47 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, st | 12 | 39 188 028 | 39 188 028 | |
| Antal aktier efter utspädning, st | 12 | 39 438 028 | 39 438 028 |
| KVARTALSVÄRDEN |
|---|
| ---------------- |
| 2010/11 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | |
| Rörelsens intäkter, TSEK | 41 947 953 236 582 773 | 31 876 1 591 832 | |||
| Rörelseresultat, TSEK | -243 476 434 668 196 409 -150 818 236 783 | ||||
| Rörelsemarginal, % | neg | 46 | 34 | neg | 15 |
| 2009/10 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | |
| Rörelsens intäkter, TSEK | 44 900 979 834 688 702 | 18 326 1 731 762 | |||
| Rörelseresultat, TSEK | -232 747 480 708 289 733 -174 438 363 256 | ||||
| Rörelsemarginal, % | neg | 49 | 42 | neg | 21 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, TSEK | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel och årets resultat |
Summa | Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2009-09-01 | 19 594 | 397 573 | 11 275 | 936 161 | 1 364 603 | 1 364 603 |
| Årets totalresultat | - | - | - | - | - | - |
| Årets resultat | 333 696 | 333 696 | 333 696 | |||
| Årets övrigt totalresultat | -5 144 | -5 144 | -5 144 | |||
| Årets totalresultat | -5 144 | 333 696 | 328 552 | 328 552 | ||
| Lämnad utdelning | -195 939 | -195 939 | -195 939 | |||
| Utgående eget kapital 2010-08-31 | 19 594 | 397 573 | 6 131 | 1 073 918 | 1 497 216 | 1 497 216 |
| Ingående eget kapital 2010-09-01 | 19 594 | 397 573 | 6 131 | 1 073 918 | 1 497 216 | 1 497 216 |
| Årets totalresultat | - | - | - | - | - | - |
| Årets resultat | 180 688 | 180 688 | 180 688 | |||
| Årets övrigt totalresultat | 4 102 | 4 102 | 4 102 | |||
| Årets totalresultat | 4 102 | 180 688 | 184 790 | 184 790 | ||
| Lämnad utdelning | -215 534 | -215 534 | -215 534 | |||
| Utgående eget kapital 2010-08-31 | 19 594 | 397 573 | 10 233 | 1 039 072 | 1 466 472 | 1 466 472 |
| NOT | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
||
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 189 416 | 346 609 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 202 830 | 189 197 | |
| 392 246 | 535 806 | |||
| Betald skatt | -22 192 | -1 995 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
370 054 | 533 811 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -12 259 | -2 329 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | 1 270 | -26 696 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | 6 314 | -14 607 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 365 379 | 490 179 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | - | -102 |
| Avyttring av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | - | 3 073 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -8 197 | -6 474 | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -314 508 | -243 478 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 26 940 | 44 735 | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | -67 681 | -98 662 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 4 331 | 57 425 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -359 115 | -243 483 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | 213 108 | - | |
| Amortering av lån | -6 730 | -51 531 | ||
| Utbetald utdelning | -215 534 | -195 939 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -9 156 | -247 470 | ||
| Årets kassaflöde | -2 892 | -774 | ||
| Likvida medel vid årets början | 38 398 | 39 432 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | 4 313 | -260 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 39 819 | 38 398 | |
| Kompletterande uppgifter | Ej utnyttjade krediter | 263 259 | 300 798 | |
| TSEK | NOT | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 189 416 | 346 609 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 202 830 | 189 197 | |
| 392 246 | 535 806 | |||
| Betald skatt | -22 192 | -1 995 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
370 054 | 533 811 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -12 259 | -2 329 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | 1 270 | -26 696 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | 6 314 | -14 607 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 365 379 | 490 179 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | - | -102 |
| Avyttring av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | - | 3 073 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -8 197 | -6 474 | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -314 508 | -243 478 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 26 940 | 44 735 | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | -67 681 | -98 662 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 4 331 | 57 425 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -359 115 | -243 483 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | 213 108 | - | |
| Amortering av lån | -6 730 | -51 531 | ||
| Utbetald utdelning | -215 534 | -195 939 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -9 156 | -247 470 | ||
| Årets kassaflöde | -2 892 | -774 | ||
| Likvida medel vid årets början | 38 398 | 39 432 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | 4 313 | -260 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 39 819 | 38 398 | |
| Kompletterande uppgifter | Ej utnyttjade krediter | 263 259 | 300 798 | |
| Likvida medel och ej nyttjade krediter vid årets slut | 303 078 | 339 196 |
| TILLGÅNGAR , TSEK | NOT | 2011-08-31 | 2010-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 23 769 | 23 389 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 606 960 | 1 517 166 | |
| Andelar i koncernbolag | 15 | 249 635 | 249 635 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 7 826 | 7 826 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 10 513 | 10 473 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 53 590 | 25 036 | |
| Fordringar på koncernbolag | 27 | 424 197 | 470 641 | |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 2 376 490 | 2 304 166 | ||
| Omsättningstillgångar -Varulager |
Handelsvaror | 48 070 | 42 598 | |
| 48 070 | 42 598 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 23 649 | 24 700 |
| Skattefordringar | 22 023 | 16 174 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 29 395 | 38 704 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 20 774 | 14 699 | |
| 95 841 | 94 277 | |||
| -Likvida medel | Kassa och bank | 3 309 | 2 893 | |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 147 220 | 139 768 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 523 710 | 2 443 934 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital -Bundet eget kapital |
Aktiekapital | 22 | 19 594 | 19 594 |
| Reservfond | 25 750 | 25 750 | ||
| 45 344 | 45 344 | |||
| -Fritt eget kapital | Överkursfond | 4 242 | 4 242 | |
| Balanserade vinstmedel | 550 546 | 614 632 | ||
| Årets resultat | 144 104 | 161 196 | ||
| 698 892 | 780 070 | |||
| Summa eget kapital | 744 236 | 825 414 | ||
| Obeskattade reserver | 23 | 300 776 | 301 776 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Skulder till koncernbolag | 27 | 27 718 | 57 948 |
| Förlagslån | 24 | 29 997 | 29 997 | |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 224 117 | 1 023 256 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 589 | 431 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga icke räntebärande skulder | 1 235 | 662 | |
| Ej räntebärande avsättningar | 28 | 958 | 1 558 | |
| Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder |
11 | 49 493 1 334 107 |
41 881 1 155 733 |
|
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 5 000 | 8 400 |
| Leverantörskulder | 36 | 49 356 | 51 678 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 45 177 | 50 262 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 45 058 | 50 671 | |
| Summa kortfristiga skulder | 144 591 | 161 011 | ||
| Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
1 478 698 2 523 710 |
1 316 744 2 443 934 |
||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 687 666 | 592 619 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 908 355 | 818 247 |
| TSEK | NOT | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 1 100 351 | 1 145 049 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 6 330 | 15 127 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 | 2 671 | 5 271 | |
| 1 109 352 | 1 165 447 | |||
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -83 329 | -83 612 | |
| Övriga externa kostnader | 6, 7 | -410 798 | -401 403 | |
| Personalkostnader | 8 | -331 358 | -341 484 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -121 892 | -117 138 | |
| Rörelseresultat | 161 975 | 221 810 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från andelar i koncernbolag | 10 | 16 146 | 17 354 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter, externa | 34 | 3 140 | 464 | |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 4 488 | 3 640 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter, externa | 35 | -29 865 | -9 498 | |
| Räntekostnader, koncernbolag | -55 | -3 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 155 829 | 233 767 | ||
| Bokslutsdispositioner | 23 | 1 000 | -72 112 | |
| Resultat före skatt | 156 829 | 161 655 | ||
| Skatt | 11 | -12 725 | -459 | |
| Årets resultat | 144 104 | 161 196 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, TSEK | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserade vinstmedel |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2009-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 803 681 | 853 267 | ||
| Koncernbidrag | 9 349 | 9 349 | |||||
| Skatteeffekt på koncernbidrag | -2 459 | -2 459 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | 6 890 | - | 6 890 | |
| Årets resultat | 161 196 | 161 196 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | - | 161 196 | 161 196 | |
| Utdelning | -195 939 | -195 939 | |||||
| Utgående eget kapital 2010-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 614 632 | 161 196 | 825 414 | |
| Ingående eget kapital 2010-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 775 828 | 825 414 | ||
| Koncernbidrag | -13 226 | -13 226 | |||||
| Skatteeffekt på koncernbidrag | 3 478 | 3 478 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | -9 748 | - | -9 748 | |
| Årets resultat | 144 104 | 144 104 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | - | 144 104 | 144 104 | |
| Utdelning | -215 534 | -215 534 | |||||
| Utgående eget kapital 2011-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 550 546 | 144 104 | 744 236 |
| TSEK | NOT | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 155 829 | 233 767 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 116 224 | 208 890 | |
| 272 053 | 442 657 | |||
| Betald skatt | -7 485 | 2 459 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
264 568 | 445 116 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -5 472 | -4 059 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | -11 125 | -10 643 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | 2 711 | 6 056 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 250 682 | 436 470 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -8 197 | -10 616 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -209 582 | -160 031 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 10 939 | 27 315 | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | -30 023 | -26 390 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 63 280 | 65 998 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -173 583 | -103 724 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | 142 601 | - | |
| Amortering av låneskulder | -3 750 | -137 215 | ||
| Utbetald utdelning | -215 534 | -195 939 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -76 683 | -333 154 | ||
| Årets kassaflöde | 416 | -408 | ||
| Likvida medel vid årets början | 2 893 | 3 301 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 3 309 | 2 893 | |
| Kompletterande uppgifter | Ej utnyttjade krediter | 47 133 | 219 995 | |
| Likvida medel och ej nyttjade krediter vid årets slut | 50 442 | 222 888 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att koncernledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 september 2010. Övriga ändrade och nya IFRS med tillämpning från och med 1 september 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Följande ändringar i standarder samt nya tolkningsuttalanden har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter;
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med förslag på tillämpning senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa 'fair value option' som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som
frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option". För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Tillämpningen av IFRS 9 beräknas för närvarande inte få någon väsentlig effekt på redovisningen.
Effekten av de följande framtida ändringarna av redovisningsprinciper kan i dagsläge inte bedömas med rimlig precision:
förbättrade upplysningskrav. Standarden ska tilllämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet, de resultatmått som följs upp är rörelsesegmentets rörelseresultat. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegmentet. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från SkiStar AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100% av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 september 2004 och 31 augusti 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av eget- kapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Förvärv gjorda före 1 september 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS) Vid förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 september 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 september 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte
överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Transaktioner, med undantag av emissionsutgifter som är hänförliga till emission av eget kapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets resultat i koncernen.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i årets resultat i koncernen.
Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS (1 september 2004).
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas när tjänsten är utförd. En delvis utförd tjänst redovisas i årets resultat baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
Hyresintäkter från uthyrning av rörelselokaler redovisas linjärt i årets resultat baserat på villkoren i hyresavtalet.
Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i årets resultat. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Då de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av leasingobjekten inte i allt väsentligt anses ha överförts från leasegivaren till leasetagaren har samtliga leasingavtal klassificerats som operationella.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i årets resultat genom tilllämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument samt lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument samt låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala även om faktura ännu inte är skickad. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 32.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig eller utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad i övrigt totalresultat till årets resultat. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat.
Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningen bl a utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisningen därefter. De finansiella instrumenten redovisas därefter beroende av hur de finansiella instrumenten har klassificerats enligt nedan:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster som redovisas i årets resultat.
Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till årets resultat.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och
om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar. Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier. Eget kapitalkomponenten i det utgivna lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet. Räntekostnaden redovisas i årets resultat och beräknas med effektivräntemetoden.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapporten över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade
nyttjandeperiod. Mark och de markanläggningar som avser pister skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
| Beräknade nyttjandeperioder: | |
|---|---|
| byggnader (rörelsefastigheter) | 15 - 50 år |
| markanläggningar | 20 år |
maskiner och inventarier 3 - 33 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter
med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är
byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan
15 – 50 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har iden-
tifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
| Stomme och grund | 50 år | |
|---|---|---|
| Stomkompletteringar, innerväggar m m | 40 år | |
| Installationer; värme, el, VVS, | ||
| ventilation m m | 40 år | |
| Yttre ytskikt; fasader, yttertak, fönster m m 40 år | ||
| Fast inredning, köksinredning m m | 25 år | |
| Värme och ventilation | 30 år | |
| Inre ytskikt, maskinell utrustning m m | 15 år | |
Bland maskiner och inventarier ingår skidliftar och snöproduktionsanläggningar vilka består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna på dessa komponenter har bedömts variera mellan 10-33 år.
Följande huvudgrupper av komponenter har identi-
fierats och ligger till grund för avskrivningen på liftar
| 15 - 25 år | ||
|---|---|---|
| 10 - 15 år |
Fundament och master 33 år
Motorer, växellådor och elektronik 15 år Övrig rörlig mekanik 20 år
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på snöproduktionsanläggningar:
Pumpar, snökanoner och elektronik 10 år Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjande-
period görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, se not 14.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i årets resultat.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Utgifter för utveckling av koncernens bokningsoch försäljningssystem aktiveras under förutsättning att utgifterna förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Utgifter som aktiveras är externt fakturerade kostnader samt, i förekommande fall, direkta egna arbetskraftskostnader.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
Nyttjandeperioderna omprövas varje år.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in- först ut- metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tilllämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Goodwill nedskrivningsprövades per den 31 augusti 2010 även om det då inte förelåg någon indikation på nedskrivningsbehov.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Företaget klassificerar kundfordringar som osäkra när dessa har förfallit till betalning med 180 dagar. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte.
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Företaget betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst nio månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som redan tidigare redovisats i årets resultat.
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i årets resultat i finansnettot.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.
Nedskrivningar av ett egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, som tidigare redovisas i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är balansdagens ränta på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Samtliga komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägning av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Under 2007 utgavs ett konvertibelt skuldebrev om totalt 30 MSEK. Konvertering kan ske fram till den 31 augusti 2012. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen. Eget kapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på motsvarande sätt.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, samt även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Utspädning från konvertibla skuldebrev beräknas genom att öka antalet aktier med det totala antal aktier som konvertiblerna motsvarar och öka resultatet med den redovisade räntekostnaden efter skatt.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende 'Cost of an Investment in a Subsidiary, Jointly-Cotrolled Entity or Associate' ska tillämpas fr o m räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Denna ändring medför att moderbolaget alltid kommer att redovisa utdelning från dotterföretag till sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet av dotterföretaget reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotterföretaget. Ändringen kommer endast att ha oväsentliga beloppseffekter på poster i moderbolagets finansiella rapporter.
Moderbolagets rapportering är uppställda enligt RFR 2 visande resultaträkning och rapport över totalresultatet samt rapport över finansiell ställning. Koncernen redovisar en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet. Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapporterings tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkliga värden.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som "finansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via årets resultat. I moderbolaget görs motsvarande återföring dock via resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN, MSEK | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 873 | 954 |
| Logi | 218 | 228 |
| Skiduthyrning | 141 | 159 |
| Skidskola/Aktiviteter | 49 | 55 |
| Sportbutiker | 79 | 80 |
| Fastighetsservice | 103 | 101 |
| Övrigt | 111 | 111 |
| 1 574 | 1 688 |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET, MSEK | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 577 | 610 |
| Logi | 142 | 150 |
| Skiduthyrning | 99 | 114 |
| Skidskola/Aktiviteter | 43 | 48 |
| Sportbutiker | 62 | 62 |
| Fastighetsservice | 68 | 71 |
| Övrigt | 109 | 90 |
| Nettoomsättning för moderbolaget härrör sig från Sverige | 1 100 | 1 145 |
NOT 3 KONCERNENS RÖRELSESEGMENT DESTINATIONER / FASTIGHETSUTVECKLING
Sälen Åre Vemdalen Hemsedal
MSEK 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 Externa intäkter 572 600 342 358 183 175 231 265
Intäkter från
andra segment 17 15 7 6 7 7 3 4
Andelar i intresse-
företags resultat ------- - Totala intäkter 589 615 349 364 190 182 234 269 Rörelsekostnader -365 -385 -265 -253 -135 -120 -175 -186
Rörelsekostnader
från andra segment -40 -31 -12 -12 -12 -10 -4 -7 Avskrivningar -66 -67 -40 -36 -18 -16 -37 -39 Rörelseresultat 118 132 32 63 25 36 18 37 Rörelsemarginal, % 20 21 9 17 13 20 8 14 Anläggningstillgångar 1 189 1 014 536 564 173 176 441 553
Andelar i
intresseföretag 6722 - -5 -
Bruttoinvesteringar
anläggningstillgångar 82 88 78 59 129 47 23 42
Trysil
Fastighetsutveckling
Segmentinterna elimineringar
Summa Koncernen
MSEK 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 Externa intäkter 255 298 17 40 - - 1 600 1 736
Intäkter från
andra segment 4 5 37 31 -75 -68 - -
Andelar i intresse-
företags resultat - - -9 -4 - - -9 -4 Totala intäkter 259 303 45 67 -75 -68 1 591 1 732 Rörelsekostnader -181 -189 -16 -18 - - -1 137 -1 151
Rörelsekostnader
från andra segment -6 -6 -1 -2 75 68 - - Avskrivningar -45 -48 -12 -12 - - -218 -218 Rörelseresultat 27 60 16 35 - - 236 363 Rörelsemarginal, % 10 20 36 52 - - 15 21 Finansiella poster, netto -47 -16
Koncernens
resultat före skatt 189 347 Anläggningstillgångar 546 562 561 425 - - 3 446 3 294
Andelar i
intresseföretag 2 43 171 128 - - 186 180 Summa tillgångar 3 632 3 474
Bruttoinvesteringar
anläggningstillgångar 23 16 18 79 - - 353 331
Segmentsrapportering upprättas för koncernens affärsområde Destinationerna samt affärsområde Fastighetsutveckling som har fastställts baserat på den information som behandlas av koncernens ledning och som används för att följa upp det resultat som segmenten genererar samt allokering av resurser (investeringar) till segmenten. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av koncernens verksamheter inom de olika segmenten.
De externa intäkterna avser uteslutande försäljning på koncernens segment samt förädlingsvinster och aktiverat arbete för egen räkning. Intäkter och rörelsekostnader från andra segment avser mellanhavanden mellan affärsområde Destinationerna och affärsområde Fastighetsutveckling.
I övriga rörelseintäkter redovisas i huvudsak realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Dessa uppgår till 24 MSEK i koncernen (40) och 6 MSEK i moderbolaget (15).
Aktiverat arbete för egen räkning omfattar aktiverade utgifter för det arbete som egen personal lagt ned i investeringar samt utgifter för egna entreprenadmaskiner.
| 2010-09-01 KONCERNEN -2011-08-31 -2010-08-31 KPMG Revisionsuppdrag 1 436 Andra uppdrag 1 123 2 559 2010-09-01 MODERBOLAGET -2011-08-31 KPMG Revisionsuppdrag 575 Andra uppdrag 985 |
||
|---|---|---|
| 2009-09-01 | ||
| 1 485 | ||
| 677 | ||
| 2 162 | ||
| 2009-09-01 | ||
| -2010-08-31 | ||
| 600 | ||
| 418 | ||
| 1 560 | 1 018 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 2 760 | 2 468 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp | ||
| sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 1 351 | 1 401 |
| Mellan ett och fem år | 949 | 836 |
| 2 300 | 2 237 | |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 570 | 452 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp | ||
| sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 290 | 231 |
| Mellan ett och fem år | 74 | 92 |
SkiStar har operationella leasingavtal avseende pistmaskiner, snöskotrar och entreprenadmaskiner. Leasingavgifterna för en del av pistmaskinerna betalas under perioden december-april för att kostnaderna skall belasta de perioder pistmaskinerna används. Merparten av leasingavtalen betalas linjärt över året.
Leasingavtalen innehåller inga villkor om att objekten skall förvärvas av SkiStar när avtalen löper ut. Dock kan möjlighet till förlängning av avtalstiden förekomma. Leasingavgifterna redovisas som hyreskostnad i rapporten över totalresultat för koncernen.
Skistar har ett samarbete med två lokala bolag i Vemdalen och Klövsjö, varifrån Skistar hyr två liftar. Hyresavtalen är på 20 år och den årliga hyresavgiften för båda liftarna är 4,7 MSEK.
| Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |||||
| KONCERNEN | -2011-08-31 | Andel, % | -2010-08-31 | Andel, % | ||
| Sverige | ||||||
| Kvinnor | 328 | 39 | 321 | 39 | ||
| Män | 514 | 61 | 507 | 61 | ||
| Norge | ||||||
| Kvinnor | 86 | 31 | 90 | 31 | ||
| Män | 195 | 69 | 200 | 69 | ||
| Totalt för koncernen | 1 123 | 1 118 | ||||
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | ||||
| Kvinnor | 320 | 39 | 319 | 39 |
| Män | 501 | 61 | 501 | 61 |
| Totalt för moderbolaget | 821 | 820 | ||
| KÖNSFÖRDELNING I | 2011-08-31 | 2010-08-31 | ||
| STYRELSE OCH KONCERNLEDNING | Andel kvinnor | Andel kvinnor | ||
| KONCERNEN | ||||
| Styrelsen | 22% | 22% | ||
| Övriga ledande befattningshavare | 10% | 0% | ||
| MODERBOLAGET | ||||
| Styrelsen | 22% | 22% |
Övriga ledande befattningshavare 10% 0%
| 2010-09-01 - 2011-08-31 | 2009-09-01 - 2010-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
| MODERBOLAGET | 241 656 | 82 935 | 243 165 | 91 729 |
| (varav pensionskostnad) 1) DOTTERBOLAG |
128 425 | (12 341) 23 471 |
132 345 | (12 752) 22 600 |
| (varav pensionskostnad) | (5 331) | (5 826) | ||
| Koncernen | 370 081 | 106 406 | 375 510 | 114 329 |
(varav pensionskostnad) 2) (17 672) (18 578)
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 817 TSEK (826) VD. Moderbolagets totala pensionskostnad utgörs av avgiftsbestämda pensioner.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 817 TSEK (971) VD och de övriga ledande befattningshavare 2 547 (2145). Dotterbolag består huvudsakligen av den norska verksamheten där pensionskostnaden i huvudsak utgörs av förmånsbestämda pensioner.
Till styrelsens ledamöter har ersättning utgått med 730 TSEK (730) varav 155 TSEK (155) till ordföranden och 115 TSEK (115) vardera till övriga årsstämmovalda ledamöter. Verkställande direktören som tillika är ordinarie styrelseledamot uppbär inget styrelsearvode. I övrigt har ingen styrelseledamot någon ersättning utöver styrelsearvodet.
Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 3 327 TSEK (3 738) varav 0 TSEK (1 080) utgjorde bonus. Vice Verkställande direktören har uppburit lön ersättningar och förmåner till ett värde av 1 936 TSEK (2 178) varav 0 TSEK (544) utgjorde bonus. Till övriga 8(8) personer i koncernledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 9 406 TSEK (11 281), varav 0 TSEK (2 191) utgjorde bonus.
De ledande befattningshavarna inom koncernen och moderbolaget består av samma personer varav verkställande direktören, vice Verkställande direktören samt 6 (6) av de övriga befattningshavarna uppbär lön från moderbolaget. Dessa 6 personer har uppburit löner, ersättningar och förmåner till ett värde av TSEK 6 844 (8 126) varav 0 (1 693) utgjorde bonus.
Nedanstående riktlinjer omfattar ersättningar och andra villkor för koncernledningen, vilka nedan benämns ledande befattningshavare, i SkiStar. Riktlinjerna är framtagna av ersättningskommittén och har godkänts av årsstämman den 11 december 2010. Dessa riktlinjer ska tillämpas på nya avtal samt vid ändring av existerande avtal.
Den samlade ersättningen tillsammans med övriga anställningsvillkor ska vara tillräckligt attraktiv för att behålla alternativt attrahera nya kompetenta ledande befattningshavare.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig i förhållande till ansvar, kompetens, prestation och regional lönenivå. Den fasta lönen ska årligen fastställas att gälla för perioden september – augusti.
Samtliga medlemmar av koncernledningen är berättigad till bonus utifrån det aktuella bonusprogram som gäller för SkiStars koncernledning enligt beslut i styrelsen. Bonus får utgå med högst 40% av 12 ggr aktuell månadslön. Bonus utgår utifrån vad bolaget presterar avseende tillväxt i vinst per aktie, avkastning på eget kapital, rörelsemarginal samt organisk tillväxt.
Ledande befattningshavare är berättigade till extra sjukvårdsförsäkring samt de förmåner som gäller för övriga anställda inom SkiStar.
Ledande befattningshavare äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med SkiStar. Samtliga pensionsåtaganden i Sverige ska vara premiebestämda. I Norge förekommer en mindre del förmånsbestämda pensioner. För verkställande direktören betalar bolaget pensionsavgifter motsvarande 30% av lönen. För övriga ledande befattningshavare sker pensionsinbetalningar enligt den sedvanliga ITP-planen.
Uppsägningstid från SkiStars sida ska vara högst 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida högst 6 månader.
Styrelsen fattar beslut om lön och övriga villkor för verkställande direktören efter förslag från styrelsens ersättningsutskott. Styrelsens ersättningsutskott fattar beslut avseende lön och övriga villkor för övriga ledande befattningshavare efter förslag från den verkställande direktören. Eventuella ändringar av bonussystem ska beslutas av styrelsen.
Personalen i SkiStar erbjöds under hösten 2007 att teckna konvertibler om totalt 30 MSEK som under löptiden kan konverteras till totalt 250 000 st B-aktier till kurs 138:00 SEK. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter (se även not 24).
Bolagets huvudägare har ställt ut säljoptioner till verkställande direktören under maj 2007 innebärande att han kan sälja 100 000 st B-aktier för 104:00 SEK per aktie fram till och med den 31 maj 2012. Vidare har bolagets huvudägare, den 22 december 2007, ställt ut en säljoption till en person i koncernledningen innebärande att han kan sälja 18 000 st B-aktier för 115:00 fram till och med den 22 december 2012. Säljoptionerna har överlåtits utan vederlag.
I optionsavtalen finns det inget intjänandevillkor utan optionerna kunde utnyttjas direkt vid tilldelning 2007 (fram till 2012) av respektive innehavare under förutsättning att innehavaren fortfarande var anställd, varför ingen kostnad uppkommit under 2010/2011.
I optionsavtalen anges att påkallelse om att utnyttja optionen endast kan ske vid ett tillfälle under påkallelseperioden och kan endast avse samtliga de aktier som omfattas av optionen. Per 31 augusti 2011 har inte optionsavtalen påkallats.
| KONCERNEN | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
|---|---|---|
| Balanserade utgifter för IT-system | 8 157 | 7 751 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 5 725 | 4 909 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 56 192 | 55 906 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 147 575 | 149 466 |
| 217 649 | 218 032 | |
| MODERBOLAGET | ||
| Balanserade utgifter för IT-system | 8 157 | 7 751 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 485 | 819 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 27 176 | 24 931 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 86 074 | 83 637 |
| 121 892 | 117 138 |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNBOLAG | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Utdelning | 16 146 | 112 854 |
| Nedskrivning | - | -95 500 |
| 16 146 | 17 354 |
Utdelning 2010/11 har erhållits från dotterbolagen Skistar Norge AS (16 135) och Klövsjö Linbana 11. Föregående års nedskrivning 95 500 avser värdet på aktierna i Åre Invest AB, 556535- 3579 som en följd av motsvarande utdelning. Bolaget Åre Invest AB är vilande.
I segmentens anläggningstillgångar och investeringar i anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar. Den norska verksamheten består av Trysil och Hemsedal och omsättning för dessa destinationer uppgår till 486 MSEK (563) och rörelseresultatet uppgår till 45 MSEK (97). Resterande verksamhet finns i Sverige.
Alla transaktioner har skett till marknadsmässiga villkor
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||
| Periodens skatt | -7 187 | -25 588 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -125 | 16 866 |
| -7 312 | -8 722 | |
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -12 709 | -86 748 |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
2 266 | 69 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-11 690 | -882 |
| Uppskjuten skatt vid omvärdering av redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar |
20 717 | 83 370 |
| -1 416 | -4 191 |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2011-08-31 | -2010-08-31 | ||
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skatt | -3 479 | 2 459 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -1 634 | 3 949 | ||
| -5 113 | 6 408 | |||
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -6 517 | -6 867 | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-1 095 | - | ||
| -7 612 | -6 867 | |||
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | -12 725 | -459 | ||
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT |
2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
||
| KONCERNEN | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 189 416 | 346 609 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
26,3% | -49 816 | 26,3% | -91 158 |
| Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet |
0,5% | -977 | 0,5% | -1 693 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 56,5% | -107 008 | 27,8% | -96 220 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -67,7% | 128 237 | -38,9% | 134 783 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,1% | -125 | -4,9% | 16 866 |
| Schablonränta på periodise ringsfonder |
- | -19 | - | -31 |
| Omvärdering av skatteskuld i obeskattade reserver |
-0,1% | 263 | 17,0% | -58 830 |
| Omvärdering av |
underskottsavdrag -10,9% 20 717 -24,1% 83 370 Redovisad effektiv skatt 4,6% -8 728 3,7% -12 913
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT |
2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 156 829 | 161 655 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
26,3% | -41 246 | 26,3% | -42 515 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 64,9% | -101 737 | 58,3% | -94 234 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -84,1% | 131 892 | -81,9% | 132 341 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 1,0% | -1 634 | -2,4% | 3 949 |
| Redovisad effektiv skatt | 8,1% | -12 725 | 0,3% | -459 |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag | 7 490 | 2 459 |
| Aktuell skatt i lämnade koncernbidrag | -10 969 | - |
| -3 479 | 2 459 |
| REDOVISADE I RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten | Uppskjuten | |||||
| KONCERNEN 2011-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto | |||
| Anläggningstillgångar | - | -201 136 | -201 136 | |||
| Outnyttjade underskottsavdrag | 173 977 | - | 173 977 | |||
| Obeskattade reserver | - | -3 400 | -3 400 | |||
| 173 977 | -204 536 | -30 559 | ||||
| Kvittning | -173 977 | 173 977 | - | |||
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -30 559 | -30 559 | |||
| Uppskjuten | Uppskjuten | |||||
| KONCERNEN 2010-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto | |||
| Anläggningstillgångar | - | -189 832 | -189 832 | |||
| Outnyttjade underskottsavdrag | 162 684 | - | 162 684 | |||
| Obeskattade reserver | - | -1 995 | -1 995 | |||
| 162 684 | -191 827 | -29 143 | ||||
| Kvittning | -162 684 | 162 684 | - | |||
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -29 143 | -29 143 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET 2011-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -56 431 | -56 431 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 6 938 | - | 6 938 |
| 6 938 | -56 431 | -49 493 | |
| Kvittning | 6 938 | 6 938 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -49 493 | -49 493 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| MODERBOLAGET 2010-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -49 914 | -49 914 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | - | 8 033 |
| 8 033 | -49 914 | -41 881 | |
| Kvittning | -8 033 | 8 033 | - |
| Redovisat över | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp vid | Rapport över | Redovisat mot | Belopp vid | |
| KONCERNEN 2011-08-31 | årets ingång | totalresultat | Eget kapital | årets utgång |
| Anläggningstillgångar | -189 832 | -11 304 | - | -201 136 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 162 684 | 11 293 | - | 173 977 |
| Obeskattade reserver | -1 995 | -1 405 | - | -3 400 |
| -29 143 | -1 416 | - | -30 559 |
| Redovisat över | ||||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET 2011-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Eget kapital |
Belopp vid årets utgång |
| Anläggningstillgångar | -49 914 | -6 517 | - | -56 431 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | -1 095 | - | 6 938 |
| -41 881 | -7 612 | - | -49 493 |
| Redovisat över | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN 2010-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Eget kapital |
Belopp vid årets utgång |
| Anläggningstillgångar | -99 278 | -90 554 | - | -189 832 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 80 127 | 82 557 | - | 162 684 |
| Obeskattade reserver | -2 574 | 579 | - | -1 995 |
| -21 725 | -7 418 | - | -29 143 |
| Redovisat över | ||||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET 2010-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Eget kapital |
Belopp vid årets utgång |
| Anläggningstillgångar | -43 047 | -6 867 | - | -49 914 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | - | - | 8 033 |
| -35 014 | -6 867 | - | -41 881 |
Outnyttjade underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats bedömdes per den 31 augusti 2011 uppgå till 143 MSEK (186). Underskotten har tillkommit i koncernen genom förvärv av ett bolag innehållande 811 MSEK i outnyttjade underskott, vilka har minskat med 663 MSEK (619) genom värdering av uppskjuten skattefordran. Den uppskjutna skatteskulden, netto efter kvittning, uppgående till 30 559 TSEK avser i sin helhet den norska verksamheten. Vid räkenskapsårets utgång finns kvarstående skattemässiga underskott uppgående till 806 MSEK. Underskotten är inte tidsbegränsade varför upplysning om förfallotidpunkter inte lämnas.
| Resultat per aktie efter utspädning | 4:58 | 8:47 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 438 028 39 438 028 | |
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 543 | 369 |
| Årets resultat | 180 688 | 333 695 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 180 688 (333 695) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 188 028 (39 188 028). Vid full konvertering av det konvertibla förlagslånet tillförs ytterligare 250 000 st B-aktier vilket skulle medföra en utspädning av befintliga aktier om 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av röstetalet.
| ANTAL AKTIER FÖRE UTSPÄDNING | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
MODERBOLAGET | Balanserade utgifter för IT-system |
Hyresrätter och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt antal aktier 1 september | 39 188 028 | 39 188 028 | Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 | 39 188 028 | Ingående balans 2009-09-01 | 65 418 | 8 061 | 18 442 | 91 921 |
| Aktiverade utgifter | 8 093 | 500 | - | 8 593 | |||
| RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | Omklassificeringar | 2 023 | - | - | 2 023 | ||
| Årets resultat | 180 688 | 333 695 | Utgående balans 2010-08-31 | 75 534 | 8 561 | 18 442 | 102 537 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 | |||||
| Resultat per aktie före utspädning | 4:61 | 8:52 | Ingående balans 2010-09-01 | 75 534 | 8 561 | 18 442 | 102 537 |
| Aktiverade utgifter | 6 642 | 1 555 | - | 8 197 | |||
| Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets | Omklassificeringar | 697 | 128 | - | 825 | ||
| aktieägare uppgående till 180 688 TSEK (333 695) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 188 028 st (39 188 028). |
Utgående balans 2011-08-31 | 82 873 | 10 244 | 18 442 | 111 559 | ||
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
| ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNING | -2011-08-31 | -2010-08-31 | Ingående balans 2009-09-01 | -46 845 | -5 291 | -18 442 | -70 578 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 39 188 028 | Avskrivningar | -7 751 | -819 | - | -8 570 | |
| Effekt av konvertibelprogram | 250 000 | 250 000 | Utgående balans 2010-08-31 | -54 596 | -6 110 | -18 442 | -79 148 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under | 39 438 028 39 438 028 | ||||||
| året efter utspädning | Ingående balans 2010-09-01 | -54 596 | -6 110 | -18 442 | -79 148 | ||
| Avskrivningar | -8 157 | -485 | - | -8 642 | |||
| RESULTAT PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING | Utgående balans 2011-08-31 | -62 753 | -6 595 | -18 442 | -87 790 | ||
| Årets resultat | 180 688 | 333 695 | |||||
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 543 | 369 | Redovisade värden 2010-08-31 | 20 938 | 2 451 | - | 23 389 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 438 028 39 438 028 | Redovisade värden 2011-08-31 | 20 120 | 3 649 | - | 23 769 |
| Resultat per aktie före utspädning | 4:61 | 8:52 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Årets resultat | 180 688 | 333 695 |
| ANTAL AKTIER FÖRE UTSPÄDNING | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
MODERBOLAGET | Balanserade utgifter för IT-system |
Hyresrätter och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt antal aktier 1 september | 39 188 028 | 39 188 028 | Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 | 39 188 028 | Ingående balans 2009-09-01 | 65 418 | 8 061 | 18 442 | 91 921 |
| Aktiverade utgifter | 8 093 | 500 | - | 8 593 | |||
| RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | Omklassificeringar | 2 023 | - | - | 2 023 | ||
| Årets resultat | 180 688 | 333 695 | Utgående balans 2010-08-31 | 75 534 | 8 561 | 18 442 | 102 537 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 | |||||
| Resultat per aktie före utspädning | 4:61 | 8:52 | Ingående balans 2010-09-01 | 75 534 | 8 561 | 18 442 | 102 537 |
| Aktiverade utgifter | 6 642 | 1 555 | - | 8 197 | |||
| Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets | Omklassificeringar | 697 | 128 | - | 825 | ||
| aktieägare uppgående till 180 688 TSEK (333 695) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 188 028 st (39 188 028). |
Utgående balans 2011-08-31 | 82 873 | 10 244 | 18 442 | 111 559 | ||
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
| ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNING | -2011-08-31 | -2010-08-31 | Ingående balans 2009-09-01 | -46 845 | -5 291 | -18 442 | -70 578 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 39 188 028 | Avskrivningar | -7 751 | -819 | - | -8 570 | |
| Effekt av konvertibelprogram | 250 000 | 250 000 | Utgående balans 2010-08-31 | -54 596 | -6 110 | -18 442 | -79 148 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under | 39 438 028 39 438 028 | ||||||
| året efter utspädning | Ingående balans 2010-09-01 | -54 596 | -6 110 | -18 442 | -79 148 | ||
| Avskrivningar | -8 157 | -485 | - | -8 642 | |||
| RESULTAT PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING | Utgående balans 2011-08-31 | -62 753 | -6 595 | -18 442 | -87 790 | ||
| Årets resultat | 180 688 | 333 695 | |||||
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 543 | 369 | Redovisade värden 2010-08-31 | 20 938 | 2 451 | - | 23 389 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 438 028 39 438 028 | Redovisade värden 2011-08-31 | 20 120 | 3 649 | - | 23 769 |
| KONCERNEN | Balanserade utgifter för IT-system |
Hyresrätter och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2009-09-01 | 65 418 | 138 040 | 104 586 | 308 044 |
| Aktiverade utgifter | 10 116 | 7 844 | - | 17 960 |
| Avyttringar | - | - | -11 521 | -11 521 |
| Omräkningsdifferenser | - | -484 | -567 | -1 051 |
| Utgående balans 2010-08-31 | 75 534 | 145 400 | 92 498 | 313 432 |
| Ingående balans 2010-09-01 | 75 534 | 145 400 | 92 498 | 313 432 |
| Aktiverade utgifter | 6 642 | 1 555 | - | 8 197 |
| Omklassificeringar | 697 | -8 187 | - | -7 490 |
| Omräkningsdifferenser | - | 628 | 734 | 1 362 |
| Utgående balans 2011-08-31 | 82 873 | 139 396 | 93 232 | 315 501 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2009-09-01 | -46 845 | -30 765 | - | -77 610 |
| Avskrivningar | -7 751 | -4 909 | - | -12 660 |
| Omräkningsdifferenser | - | 279 | - | 279 |
| Utgående balans 2010-08-31 | -54 596 | -35 395 | - | -89 991 |
| Ingående balans 2010-09-01 | -54 596 | -35 395 | - | -89 991 |
| Avskrivningar | -8 157 | -5 725 | - | -13 882 |
| Omräkningsdifferenser | - | -343 | - | -343 |
| Utgående balans 2011-08-31 | -62 753 | -41 463 | - | -104 216 |
| Redovisade värden 2010-08-31 | 20 938 | 110 005 | 92 498 | 223 441 |
| Redovisade värden 2011-08-31 | 20 120 | 97 933 | 93 232 | 211 285 |
Av årets aktiverade utgifter och omklassificeringar utgör 7 339 TSEK (10 116) internt utvecklade immateriella tillgångar i såväl moderbolaget som koncernen.
NEDSKRIVNINGSPRÖVNINGAR FÖR KASSAGENERERANDE ENHETER INNEHÅLLANDE GOODWILL
FÖLJANDE KASSAGENERERANDE ENHETER
| HAR GOODWILLVÄRDEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Logibokning Hemsedal | 14 371 | 14 238 |
| Logibokning Åre | 1 106 | 1 106 |
| Skiduthyrning Åre | 524 | 524 |
| Årevisionen | 747 | 747 |
| Skidåkarna Åre | 3 419 | 3 419 |
| Hemsedalkoncernen | 2 956 | 2 929 |
| Trysilkoncernen | 53 309 | 52 814 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 2 400 | 2 400 |
| Hammarbybacken AB | 1 510 | 1 510 |
| Skiduthyrning Trysil | 12 406 | 12 327 |
| Fjällförsäkringar AB | 484 | 484 |
| 93 232 | 92 498 |
En analys om eventuella nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar föreligger visar att så inte är fallet. Nedskrivningsprövningen baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 25 år (25) varav de tre första baseras på företagets affärsplan. Prognosperiodens totala längd (25 år) motsvarar nyttjandeperioden för de viktigaste tillgångarna, skidliftarna. De kassaflöden som prognostiserats efter de första tre åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2% (2). De prognostiserade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 10% (10) före skatt. De viktigaste antagandena i treårsplanerna är tillväxt i omsättning, resultat och kassaflödet per kassagenererande enhet
Av koncernens goodwill är 89% (89) att hänföra till den norska verksamheten, varav den största delen avser Trysil. SkiStars norska verksamhet har utvecklats bra under verksamhetsåren efter förvärven och både Trysil och Hemsedal uppvisar vinstökningar och stärkt kassaflöde, trots det gångna årets nedgång.
Maskiner,
| Byggnader, | inventarier och | |||
|---|---|---|---|---|
| mark och mark | andra tekniska | Pågående ny | ||
| MODERBOLAGET | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2009-09-01 | 1 133 324 | 1 388 318 | 58 330 | 2 579 972 |
| Nyanskaffningar | 34 234 | 60 621 | 91 617 | 186 472 |
| Erhållna investeringsbidrag | -576 | -384 | - | -960 |
| Avyttringar och utrangeringar | -37 298 | -20 336 | -23 473 | -81 107 |
| Omklassificeringar | 1 682 | 27 031 | -25 867 | 2 846 |
| Utgående balans 2010-08-31 | 1 131 366 | 1 455 250 | 100 607 | 2 687 223 |
| Ingående balans 2010-09-01 | 1 131 366 | 1 455 250 | 100 607 | 2 687 223 |
| Nyanskaffningar | 45 749 | 72 899 | 90 934 | 209 582 |
| Avyttringar och utrangeringar | -3 949 | -17 926 | - | -21 875 |
| Omklassificeringar | 30 398 | 54 796 | -86 019 | -825 |
| Utgående balans 2011-08-31 | 1 203 564 | 1 565 019 | 105 522 | 2 874 105 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2009-09-01 | -320 028 | -771 879 | - -1 091 907 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 16 426 | 13 992 | - | 30 418 |
| Avskrivningar | -24 931 | -83 637 | - | -108 568 |
| Utgående balans 2010-08-31 | -328 533 | -841 524 | - -1 170 057 | |
| Ingående balans 2010-09-01 | -328 533 | -841 524 | - -1 170 057 | |
| Justering för byte av redovisningsprincip | -3 084 | 3 084 | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 173 | 15 867 | -1 878 | 16 162 |
| Avskrivningar | -27 176 | -86 074 | - | -113 250 |
| Utgående balans 2011-08-31 | -356 620 | -908 647 | -1 878 -1 267 145 | |
| Redovisade värden 2010-08-31 | 802 833 | 613 726 | 100 607 | 1 517 166 |
| Redovisade värden 2011-08-31 | 846 944 | 656 372 | 103 644 | 1 606 960 |
| 2011-08-31 2010-08-31 | ||||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 162 466 | 159 787 |
Bokförda värden på pister 220 774 190 564
| 2011-08-31 | 2010-08-31 | |
|---|---|---|
| Ingående värde | 249 635 | 403 893 |
| Förvärv | - | 842 |
| Nedsättning av aktiekapital | - | -59 600 |
| Nedskrivningar *) | - | -95 500 |
| Utgående värde | 249 635 | 249 635 |
*) Se not 10.
| SPEC AV MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNBOLAG | 2011-08-31 | 2010-08-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| DOTTERBOLAG / ORG NR / SÄTE | Antal andelar | Andel i % Redovisat värde Redovisat värde | ||
| Sälens Högfjällshotell AB / 556200-6311 / Sälen | 2 600 000 | 100,0% | 9 427 | 9 427 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB / 556086-0990 / Sälen | 42 000 | 100,0% | 3 000 | 3 000 |
| Åre Invest AB / 556535-3579 / Åre | 100 000 | 100,0% | 775 | 775 |
| Vintertorget i Sälen KB / 969618-0786 / Sälen | 198 | 99,0% | 198 | 198 |
| SkiStar Norge AS / NO977107520 / Hemsedal | 5 000 | 100,0% | 130 898 | 130 898 |
| Hammarbybacken AB / 556650-2570 / Stockholm | 910 | 91,0% | 1 | 1 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB / 556068-9761 / Vemdalen | 1 000 | 100,0% | 48 531 | 48 531 |
| Fjällinvest AB / 556426-8380 / Sälen | 161 000 | 100,0% | 25 279 | 25 279 |
| Fjällmedia AB / 556755-1055 / Sälen | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 |
| Bostadsrätter i Åre AB / 556725-5178/ Åre | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 |
| Fjällförsäkringar AB / 516406-0708 / Sälen | 30 000 | 100,0% | 30 484 | 30 484 |
| Lindvallen Fastighet AB / 556250-6997 / Sälen | 2 000 | 100,0% | 842 | 842 |
| 249 635 | 249 635 |
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 180 457 | 82 521 | Ingående värde | 7 826 | 7 726 |
| -Förvärv | 92 | 111 358 | - Förvärv | - | 100 |
| -Avyttringar | - | -7 892 | Utgående värde | 7 826 | 7 826 |
| -Kapitaltilskott | 9 500 | - | |||
| -Utdelning | -2 582 | -3 678 | |||
| - Omklassificering | 2 532 | 924 | |||
| -Omräkningsdifferenser | 425 | -212 | |||
| -Del av resultat | -8 542 | -2 564 |
Utgående värde 181 882 180 457
| Ägd andel | Kapitalandelens | Redovisat värde i | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | i % | värde i koncernen | moderbolaget |
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 24 676 | 10 431 | 160 567 | 113 312 | 47 255 | 45 | 23 501 | |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 12 434 | 261 | 9 491 | 7 028 | 2 463 | 49 | 1 207 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 6 269 | -198 | 62 090 | 39 392 | 22 698 | 50 | 11 349 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | - | -4 | 39 155 | 38 489 | 666 | 15 | 100 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 7 804 | -139 | 1 167 | 725 | 442 | 50 | 1 221 | 130 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 93 886 | -12 115 | 648 715 | 505 531 | 143 184 | 50 | 83 268 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 2 113 | 503 | 20 245 | 14 102 | 6 143 | 49 | 6 938 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 6 141 | -4 201 | 36 086 | 45 830 | -9 744 | 49 | - | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037 410, Trysil | 3 730 | -4 350 | 104 787 | 90 442 | 14 346 | 49 | 7 029 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 2 415 | 600 | 9 347 | 707 | 8 640 | 50 | 8 691 | - |
| Mountain Resort Trysil AS, NO996284115, Trysil | - | - | - | - | 146 | 50 | 73 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 13 412 | 402 | 3 427 | 2 153 | 1 274 | 49 | 624 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 39 612 | 6 201 | 26 526 | 16 937 | 9 589 | 35 | 1 449 | - |
| HA aktiviteter AB, 556730-0065, Jämtlands län | 144 | -25 | 1 361 | 1 069 | 292 | 20 | 58 | - |
| Fjällmacken i Lindvallen AB, 556662-2956, Sälen | - | - | 20 366 | 16 822 | 3 544 | 20 | 1 123 | - |
| Skiiab Invest AB, 556848-5220, Sälen | - | -11 | 7 152 | 7 114 | 38 | 50 | 19 | - |
| Trysil Hotellutvikling AS, NO987054409, Trysil | 159 052 | -14 461 | 234 099 | 155 807 | 78 292 | 45 | 35 231 | - |
| 181 882 | 7 826 |
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 21 796 | 8 834 | 160 697 | 114 970 | 45 727 | 45 | 19 707 | - |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 15 323 | 38 | 9 907 | 7 705 | 2 202 | 49 | 1 080 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 3 259 | -1 348 | 48 018 | 35 122 | 12 896 | 50 | 6 448 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | - | -63 | 40 786 | 40 116 | 670 | 15 | 101 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 5 034 | -3 264 | 733 | 152 | 581 | 50 | 559 | 130 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 93 886 | -12 115 | 648 715 | 505 531 | 143 184 | 50 | 84 750 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 1 963 | 1 151 | 20 039 | 14 233 | 5 806 | 49 | 6 587 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 2 807 | -1 606 | 31 494 | 36 172 | -4 678 | 49 | - | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037410, Trysil | 4 460 | -2 226 | 87 980 | 72 203 | 15 777 | 49 | 9 075 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 1 783 | -189 | 7 824 | 1 039 | 6 785 | 50 | 8 312 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 11 543 | 510 | 3 202 | 2 466 | 736 | 49 | 1 543 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 19 053 | 2 584 | 22 785 | 20 485 | 2 300 | 35 | 945 | - |
| Trysil Hotellutvikling AS, NO987054409 / Trysil | - | - | 215 669 | 137 397 | 78 272 | 45 | 41 350 | - |
| 180 457 | 7 826 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. För de innehav som understiger 20% men som ändå klassificeras som intressebolag motiveras detta av ett betydande inflytande genom styrelseplatser i intressebolagen.
| FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS | 2011-08-31 | 2010-08-31 | MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Ingående anskaffningsvärde | 10 473 | 8 401 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 49 639 | 59 812 | - Förvärv | 50 | 2 072 |
| - Förvärv | 15 903 | 18 491 | - Avyttringar | -10 | - |
| - Avyttringar | -8 258 | -28 656 | Utgående värde | 10 513 | 10 473 |
| - Omklassificering | -2 487 | - | |||
| - Omräkningsdifferens | 51 | -8 | Andra långfristiga värdepappersinnehav utgörs i allt väsentligt av aktier och andelar. | ||
| Utgående värde | 54 848 | 49 639 |
| Maskiner, | ||||
|---|---|---|---|---|
| Byggnader, mark och mark |
inventarier och andra tekniska |
Pågående ny | ||
| KONCERNEN | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2009-09-01 | 2 300 647 | 2 418 199 | 70 195 | 4 789 041 |
| Nyanskaffningar | 75 822 | 77 945 | 104 672 | 258 439 |
| Erhållna investeringsbidrag | -576 | -384 | -960 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -64 269 | -25 452 | -23 472 | -113 193 |
| Omklassificeringar, m m | 2 674 | 27 037 | -29 711 | - |
| Omräkningsdifferenser | -4 825 | -7 118 | -4 | -11 947 |
| Utgående balans 2010-08-31 | 2 309 473 | 2 490 227 | 121 680 | 4 921 380 |
| Ingående balans 2010-09-01 | 2 309 473 | 2 490 227 | 121 680 | 4 921 380 |
| Nyanskaffningar | 79 562 | 93 868 | 141 078 | 314 508 |
| Avyttringar och utrangeringar | -30 094 | -26 491 | -1 883 | -58 468 |
| Omklassificeringar, m m | 35 647 | 69 285 | -97 442 | 7 490 |
| Omräkningsdifferenser | 6 472 | 9 397 | 6 | 15 875 |
| Utgående balans 2011-08-31 | 2 401 060 | 2 636 286 | 163 439 | 5 200 785 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2009-09-01 | -466 258 | -1 350 693 | -1 816 951 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 17 218 | 21 693 | 38 911 | |
| Avskrivningar | -55 906 | -149 466 | -205 372 | |
| Omräkningsdifferenser | 1 355 | 6 085 | 7 440 | |
| Utgående balans 2010-08-31 | -503 591 | -1 472 381 | -1 975 972 | |
| Ingående balans 2010-09-01 | -503 591 | -1 472 381 | -1 975 972 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 565 | 36 216 | 44 781 | |
| Omklassificeringar, m m | -3 084 | 3 084 | - | |
| Avskrivningar | -56 192 | -147 575 | -203 767 | |
| Omräkningsdifferenser | -1 550 | -7 261 | -8 811 | |
| Utgående balans 2011-08-31 | -555 852 | -1 587 917 | -2 143 769 | |
| Redovisade värden 2010-08-31 | 1 805 882 | 1 017 846 | 121 680 | 2 945 408 |
| Redovisade värden 2011-08-31 | 1 845 208 | 1 048 369 | 163 439 | 3 057 016 |
| 2011-08-31 2010-08-31 | ||||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 204 913 | 194 783 |
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 75 290 | 86 730 |
| - Tillkommande fordringar | 51 686 | 17 258 |
| - Reglering av fordringar | -6 957 | -28 547 |
| - Omklassificering | 2 487 | - |
| - Omräkningsdifferens | -181 | -151 |
| Utgående värde | 122 325 | 75 290 |
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
| Ingående anskaffningsvärde | 25 036 | 24 103 |
| - Tillkommande fordringar | 29 973 | 2 480 |
| - Reglering av fordringar | -1 419 | -1 547 |
| Utgående värde | 53 590 | 25 036 |
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna konstaterade och befarade kundförluster som uppgick till 781 (3 475) TSEK i koncernen, varav konstaterade kundförluster uppgick till 320 (718) TSEK. I moderbolaget uppgick uppkomna konstaterade och befarade kundförluster till 593 (626) TSEK, varav konstaterade kundförluster uppgick till 131 (605) TSEK. Under året har koncernen och moderbolaget återvunnit tidigare konstaterade och befarade kundförluster med 1 (343) TSEK. Koncernens avsättning för befarade kundförluster har ökat under räkenskapsåret från 3 176 TSEK med 461 TSEK till 3 637 TSEK. Kundfordringar hos närstående uppgick till 57 168 (13 641) TSEK i koncernen. För ytterligare upplysningar om handel med närstående hänvisas till not 36.
ÅLDERSANALYS AV FÖRFALLNA MEN EJ NEDSKRIVNA KUNDFORDRINGAR
| KONCERNEN | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
|---|---|---|
| 30-90 dagar | 10 606 | 6 702 |
| 90-180 dagar | 1 463 | 1 744 |
| Utgående värde | 12 069 | 8 446 |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| 30-90 dagar | 502 | 6 681 |
| 90-180 dagar | 875 | 1 500 |
| Utgående värde | 1 377 | 8 181 |
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 9 326 | 11 734 |
| Övriga poster | 20 656 | 15 445 |
| Utgående värde | 29 982 | 27 179 |
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 8 515 | 7 637 |
| Övriga poster | 12 259 | 7 062 |
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 6 131 | 11 275 |
| Årets omräkningsdifferenser | 4 102 | -5 144 |
| Utgående omräkningsreserv | 10 233 | 6 131 |
Övrigt tillskjutet kapital Här avses eget kapital som tillskjutits från ägarna. Här ingår även överkursfonder som förts över till reservfonden per den 31 augusti 2006. Kommande avsättningar till överkursfond från den 1 september 2006 och framöver kommer också att redovisas som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska dotterföretagen som upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. I enlighet med IFRS 1 har SkiStar valt att värdera omräkningsreserven till 0 TSEK per den 1 september 2004.
I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget, dotterföretagen och intresseföretagen. De avsättningar som tidigare gjorts till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i balanserade vinstmedel.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att 3:50 SEK per aktie, totalt 137 158 098 SEK, skall utdelas till moderbolagets aktieägare. Utdelningsförslaget blir föremål för fastställelse på årsstämman den 10 december 2011. Under 2010 utdelades 5:50 SEK per aktie.
Bundet eget kapital Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Reservfond Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täckning av ansamlad förlust. Kravet på avsättning till reservfond har slopats i Aktiebolagslagen från och med den 1 januari 2006.
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga när aktierna ska betalas med mer än aktiens kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Från och med den 1 januari 2006 hänförs överkursfonden till fritt eget kapital.
Utgörs av föregående års fritt eget kapital efter att vinstutdelning lämnats. De utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för aktieägarna.
| ANTAL AKTIER | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Antal utestående A-aktier vid periodens början | 1 824 000 | 1 824 000 |
| Antal utestående B-aktier vid periodens början | 37 364 028 | 37 364 028 |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 39 188 028 | 39 188 028 |
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 15% och avkastningen på sysselsatt kapital till 10%. Målen är satta utifrån
| 2011-08-31 | 2010-08-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan: | ||
| - Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 300 776 | 301 776 |
| Utgående värde | 300 776 | 301 776 |
Förlagslånet 2007/12 (personalkonvertibler) om totalt 30 MSEK utgavs i september 2007 och fulltecknades av koncernens anställda. Vid full konvertering av hela personalkonvertibeln utges 250 000 nya B-aktier, vilket innebär en utspädning med 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av röstvärdet av befintliga aktier. Personalkonvertiblerna kan konverteras till aktier från den 1 september 2008 till och med den 31 augusti 2012, med undantag för perioden 10 september till och med avstämningsdagen för utdelning respektive år. Teckningskursen var 138 SEK och konvertiblerna kan konverteras till B-aktier till konverteringskursen 138 SEK. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter. Eget kapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 157 980 | 20 783 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 953 497 | 1 836 010 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | 8 480 | 56 461 |
| Utgående värde | 2 119 957 | 1 913 254 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 1 244 775 | 859 100 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 981 516 | 708 131 |
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 5 000 | 8 400 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 224 117 | 1 023 256 |
| Utgående värde | 1 229 117 | 1 031 656 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 830 000 | 680 000 |
Utnyttjad del av checkkrediterna 782 867 610 005
För ytterligare information om lånestruktur, bindningstider m m hänvisas till not 32.
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | 1 917 | 5 189 |
| Övriga pensionsavsättningar | 1 002 | 961 |
| Utgående värde | 2 919 | 6 150 |
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
Övriga pensionsavsättningar 589 431 Utgående värde 589 431
Genom tillämpning av IAS 19 redovisas förmånsbestämda pensionsplaner i koncernredovisningen enligt gemensamma principer. Endast i den norska verksamheten omfattas de anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmånsbestämda pensionerna uppgår till 24,8 MSEK (27,3) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgår till 22,9 MSEK (22,1). Nettot av dessa poster redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen och uppgår till 1,9 MSEK (5,2). De upplysningar som lämnats om förmånsbestämda planer har begränsats då posten bedömts som obetydlig. Pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta samt genom individuella pensionslösningar med tjänstemän vars årslön överstiger 10 inkomstbasbelopp. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2009/10 och 2010/11 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan innebärande att förpliktelser redovisas som en kostnad i rapporten över totalresultat för koncernen när de uppstår. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 7,4 MSEK (7,5). Totala premien för pensionsförsäkringarna uppgår till 13,2 MSEK (13,2). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 juni 2011, vilket är det senast kända värdet, uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 137% (134). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| FORDRAN PÅ KONCERNBOLAG | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Sälens Högfjällshotell AB | 69 979 | 81 171 |
| Hemsedal Skisenter AS | - | 2 623 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 84 827 | 46 200 |
| Hammarbybacken AB | 4 292 | 11 292 |
| Vemdalen Logi AB | 31 188 | - |
| Trysilfjellet Alpin AS | - | 2 878 |
| Timmerbyn Lindvallen AB | 3 622 | 3 622 |
| Fjällinvest AB | 229 348 | 322 073 |
| Fjällförsäkringar AB | 941 | 779 |
| Utgående värde | 424 197 | 470 641 |
| SKULDER TILL KONCERNBOLAG | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
| Sälens Högfjällshotell AB | ||
| Åre Invest AB | 1 360 | 399 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB | 7 051 | 6 842 |
| Vintertorget i Sälen KB | 2 194 | 2 194 |
| Lindvallen Fastighets AB | 4 885 | 11 560 |
| Hundfjället Servicecenter AB | 1 743 | 12 784 |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | 5 432 |
| Hundfjället Centrum AB | 5 034 | 17 937 |
| Rödkullehuset AB | 9 | 656 |
| Vemdalen Logi AB | - | 138 |
| Bostadsrätter i Åre AB | 10 | 3 |
| STÄLLDA SÄKERHETER | ||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
| Fastighetsinteckningar | 687 666 | 709 946 |
| Företagsinteckningar | - | 13 100 |
| Inteckningar i Norgekoncern | 930 890 | 1 249 436 |
| Övriga ställda säkerheter | - | 1 653 |
| Utgående värde | 1 618 556 | 1 974 135 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 564 189 | 1 928 817 |
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
| Fastighetsinteckningar | 687 666 | 590 966 |
| Övriga ställda säkerheter | - | 1 653 |
| Utgående värde | 687 666 | 592 619 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 683 790 | 555 901 |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | 5 432 | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hundfjället Centrum AB | 5 034 | 17 937 | 2010-09-01 | 2009-09-01 | 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
| Rödkullehuset AB | 9 | 656 | -2011-08-31 | -2010-08-31 | -2011-08-31 | -2010-08-31 | |
| Vemdalen Logi AB | - | 138 | Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Bostadsrätter i Åre AB | 10 | 3 | Erhållen utdelning | - | - | 16 146 | 95 500 |
| Utgående värde | 27 718 | 57 945 | Erhållen ränta | 6 898 | 5 629 | 6 152 | 4 104 |
| Erlagd ränta | -51 208 | 33 978 | -27 021 | 9 501 | |||
| Fordran och skuld avser främst koncernkontot som löper över obegränsat antal år. | |||||||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m |
|||||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | 8 542 | 1 914 | - | - | |||
| NOT 28 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR | Av- och nedskrivningar av tillgångar | 217 649 | 221 418 | 121 892 | 212 638 | ||
| Orealiserade kursdifferenser | -211 | 6 | - | - | |||
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | Rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar |
-19 319 | -39 944 | -5 226 | -4 953 |
| Elcertifikat | 958 | 1 558 | Rearesultat från försäljning av | ||||
| Utgående värde | 958 | 1 558 | rörelse/dotterföretag | - | 4 464 | - | - |
| Avsättningar till pensioner | -3 231 | -930 | 158 | -353 | |||
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 | Övriga avsättningar | -600 | 1 432 | -600 | 1 558 |
| Elcertifikat | 958 | 1 558 | Andra ej likviditetspåverkande poster | - | 837 | - | - |
| Utgående värde | 958 | 1 558 | 202 830 | 189 197 | 116 224 | 208 890 | |
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter | |||||||
| SkiStar AB är hos Energimyndigheten registrerat som elintensiv industri från och med januari | Förvärvade tillgångar och skulder: | ||||||
| 2009. Därmed är SkiStar AB kvotpliktigt och skyldigt att inge kvotpliktsdeklaration. För varje | Rörelsefordringar | 102 | |||||
| MWh kvotpliktig elkraft under 2009 annulleras 0,17 elcertifikat. Tack vare registreringen som | Likvida medel | 18 | |||||
| elintensiv industri sänktes kostnaden för el med 1 MSEK under 2010. | Summa tillgångar | 120 | |||||
| Köpeskilling | -120 | ||||||
| NOT 29 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER | Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten | 18 | |||||
| Påverkan på likvida medel | -102 | ||||||
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | |||||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 37 899 | 43 135 | Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||
| Upplupna finansiella kostnader | 8 690 | 4 823 | Avyttrade tillgångar och skulder: | ||||
| Övriga poster | 30 945 | 33 615 | Materiella anläggningstillgångar | 19 144 | |||
| Utgående värde | 77 534 | 81 573 | Finansiella tillgångar | 2 949 | |||
| Varulager | 231 | ||||||
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 | Rörelsefordringar | 43 | |||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 31 988 | 36 852 | Likvida medel | 592 | |||
| Upplupna finansiella kostnader | 4 333 | 2 051 | Summa tillgångar | 22 959 | |||
| Övriga poster | 8 737 | 11 768 | Realisationsresultat | 4 464 | |||
| Utgående värde | 45 058 | 50 671 | Avsättningar | 13 512 | |||
| Lån | - | ||||||
| Rörelseskulder | 1 318 | ||||||
| Summa rearesultat, skulder och avsättningar | 19 294 | ||||||
| NOT 30 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | |||||||
| Försäljningspris | 3 665 | ||||||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten |
-592 | |||||
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | Påverkan på likvida medel | 3 073 | |||
| Fastighetsinteckningar | 687 666 | 709 946 | |||||
| Företagsinteckningar | - | 13 100 | Likvida medel | ||||
| Inteckningar i Norgekoncern | 930 890 | 1 249 436 | Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||||
| Övriga ställda säkerheter | - | 1 653 | Kassa och bank | 39 819 | 38 938 | 3 309 | 2 893 |
| 39 819 | 38 938 | 3 309 | 2 893 |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | 5 432 | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hundfjället Centrum AB | 5 034 | 17 937 | 2010-09-01 | 2009-09-01 | 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
| Rödkullehuset AB | 9 | 656 | -2011-08-31 | -2010-08-31 | -2011-08-31 | -2010-08-31 | |
| Vemdalen Logi AB | - | 138 | Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Bostadsrätter i Åre AB | 10 | 3 | Erhållen utdelning | - | - | 16 146 | 95 500 |
| Utgående värde | 27 718 | 57 945 | Erhållen ränta | 6 898 | 5 629 | 6 152 | 4 104 |
| Erlagd ränta | -51 208 | 33 978 | -27 021 | 9 501 | |||
| Fordran och skuld avser främst koncernkontot som löper över obegränsat antal år. | |||||||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m |
|||||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | 8 542 | 1 914 | - | - | |||
| NOT 28 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR | Av- och nedskrivningar av tillgångar | 217 649 | 221 418 | 121 892 | 212 638 | ||
| Orealiserade kursdifferenser | -211 | 6 | - | - | |||
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | Rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar |
-19 319 | -39 944 | -5 226 | -4 953 |
| Elcertifikat | 958 | 1 558 | Rearesultat från försäljning av | ||||
| Utgående värde | 958 | 1 558 | rörelse/dotterföretag | - | 4 464 | - | - |
| Avsättningar till pensioner | -3 231 | -930 | 158 | -353 | |||
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 | Övriga avsättningar | -600 | 1 432 | -600 | 1 558 |
| Elcertifikat | 958 | 1 558 | Andra ej likviditetspåverkande poster | - | 837 | - | - |
| Utgående värde | 958 | 1 558 | 202 830 | 189 197 | 116 224 | 208 890 | |
| SkiStar AB är hos Energimyndigheten registrerat som elintensiv industri från och med januari | Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter Förvärvade tillgångar och skulder: |
||||||
| 2009. Därmed är SkiStar AB kvotpliktigt och skyldigt att inge kvotpliktsdeklaration. För varje | Rörelsefordringar | 102 | |||||
| MWh kvotpliktig elkraft under 2009 annulleras 0,17 elcertifikat. Tack vare registreringen som | Likvida medel | 18 | |||||
| elintensiv industri sänktes kostnaden för el med 1 MSEK under 2010. | Summa tillgångar | 120 | |||||
| Köpeskilling | -120 | ||||||
| NOT 29 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER | Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten | 18 | |||||
| Påverkan på likvida medel | -102 | ||||||
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | |||||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 37 899 | 43 135 | Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||
| Upplupna finansiella kostnader | 8 690 | 4 823 | Avyttrade tillgångar och skulder: | ||||
| Övriga poster | 30 945 | 33 615 | Materiella anläggningstillgångar | 19 144 | |||
| Utgående värde | 77 534 | 81 573 | Finansiella tillgångar | 2 949 | |||
| Varulager | 231 | ||||||
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 | Rörelsefordringar | 43 | |||
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 31 988 | 36 852 | Likvida medel | 592 | |||
| Upplupna finansiella kostnader | 4 333 | 2 051 | Summa tillgångar | 22 959 | |||
| Övriga poster | 8 737 | 11 768 | Realisationsresultat | 4 464 | |||
| Utgående värde | 45 058 | 50 671 | Avsättningar | 13 512 | |||
| Lån | - | ||||||
| Rörelseskulder | 1 318 | ||||||
| Summa rearesultat, skulder och avsättningar | 19 294 | ||||||
| NOT 30 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | |||||||
| Försäljningspris | 3 665 | ||||||
| STÄLLDA SÄKERHETER | Avgår likvida medel i den | ||||||
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | avyttrade verksamheten | -592 | |||
| Påverkan på likvida medel | 3 073 | ||||||
| Fastighetsinteckningar | 687 666 | 709 946 | Likvida medel | ||||
| Företagsinteckningar Inteckningar i Norgekoncern |
- 930 890 |
13 100 1 249 436 |
Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||||
| Övriga ställda säkerheter | - | 1 653 | Kassa och bank | 39 819 | 38 938 | 3 309 | 2 893 |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | |||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 | |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 3 160 | 5 098 | |
| Borgensförbindelser | 172 357 | 149 215 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 | |
| Utgående värde | 183 717 | 162 513 | |
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 | |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 3 160 | 1 938 | |
| Borgensförbindelser för koncernföretag | 755 670 | 658 894 | |
| Övriga borgensförbindelser | 141 325 | 149 215 | |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 | |
| Utgående värde | 908 355 | 818 247 |
| KONCERNEN | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
|---|---|---|
| Momsfordran | 14 794 | 16 690 |
| Kortfristiga lånefordringar | 8 353 | 11 352 |
| Skattekonto | 1 550 | 14 100 |
| Övrigt | 46 921 | 31 667 |
| Utgående värde | 71 618 | 73 809 |
| MODERBOLAGET | 2011-08-31 | 2010-08-31 |
| Momsfordran | 10 117 | 13 626 |
| Kortfristiga lånefordringar | - | 10 552 |
| Skattekonto | 135 | 1 345 |
| Övrigt | 19 143 | 13 181 |
3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2010/11 var 0,26%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%. SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde samtidigt som investeringarna till största del kan finansieras via egna medel. SkiStar har en stor volym lån med korta löptider och covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. Kvotvärdet per aktie den 31 augusti är 50 öre.
Finansiell risk innebär inte bara en risk för förluster utan också en möjlighet till vinster. SkiStars policy för hantering av finansiella risker innebär bl a att överskottslikviditet skall undvikas och för att maximera avkastningen skall kortfristiga krediter amorteras vid större likviditetsinflöde. Finanspolicyn är fastställd av styrelsen. Ekonomi- och finansdirektören har till uppgift att tillse att policyn efterlevs. Finansieringsverksamheten inom bolaget är centraliserad under ekonomi- och finansdirektören.
SkiStar bedriver verksamheter i Norge genom dotterbolagen Skistar Norge AS med dotterbolag. SkiStar har som policy att inte säkra sig från valutarisker. Av SkiStars totala vinst efter skatt uppgår ca 20% (22) från den norska verksamheten. En svagare norsk krona jämfört med den svenska innebär att destinationerna Hemsedal och Trysil, genom Skistar Norge AS konsolideras in i SkiStar-koncernen till en lägre vinstnivå jämfört med om den norska kronan stärks i förhållande till den svenska kronan. En känslighetsanalys visar att en förändring av valutakursen NOK/ SEK med +/-10% påverkar resultatet med +/- 4 MSEK och eget kapital med +/- 4 MSEK. En utjämnande faktor är att det blir billigare för svenska gäster att besöka Hemsedal och Trysil vid en svagare norsk krona. I Hemsedal kommer 61% av gästerna från andra länder än Norge varav 18% är svenska gäster. I Trysil är andelen utländska gäster 78% varav 28% är svenska gäster. Omräkningen av utländska dotterbolags resultaträkningar och balansräkningar sker efter dagskursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser samt att samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas ej över rapporten över totalresultat för koncernen utan förs direkt till koncernens egna kapital. För att reducera valutariskerna finansieras tillgångarna i de utländska dotterbolagen endast i lokal valuta. Inköp av framförallt liftar, pistmaskiner och utrustning till skiduthyrningarna finansieras delvis i EUR. Under verksamhetsåret 2010/11 har koncernen köpt varor och tjänster till ett värde av 6,2 MEUR (5,5)
SkiStars finanspolicy innebär att all upplåning endast sker med kort räntebindning med som högst tre månaders bindningstid. Med en stark finansiell bas, där soliditeten uppgår till 38% (40), och ett starkt kassaflöde kan SkiStar utnyttja effekten av en lägre räntenivå på korta räntelöptider än på långa räntelöptider. Den genomsnittliga räntebärande nettoskulden per bokslutsdagen uppgick till 1 914 MSEK (1 833). Räntenettot uppgick under verksamhetsåret till 45,7 MSEK (28,7) och genomsnittlig räntekostnad till 2,5% (1,5). Räntebärande skulder per bokslutsdagen uppgick till 2 152 MSEK (1 950). Vid en uppgång av räntenivån med 1%-enhet ökar SkiStars räntekostnader med ca 22 MSEK (17) och varav i stort sett hela effekten skulle påverka finansnettot i årets resultat och därmed eget kapital. SkiStar har en stor volym lån med korta löptider för att kunna parera de kraftiga svängningarna i likviditetsflödena under året. SkiStar har covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. SkiStars likviditet per balansdagen uppgick till 303 MSEK (339) varav 263 MSEK (301) utgjordes av outnyttjade checkkrediter. Bolaget har en stark finansiell ställning vilket innebär att vid behov är möjligheterna att ta upp nya lån till konkurrenskraftiga villkor stora.
Risken att SkiStars kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Mot bakgrund av att en stor del av omsättningen regleras kontant eller genom förskottsbetalningar och den absoluta merparten av kundfordringarna utgörs av mindre belopp så bedöms kundkreditrisken avseende någon individuell fordran som låg.
Redovisat värde på finansiella tillgångar och skulder som utgörs av in- och utlåning baseras på nominellt värde per bokslutsdagen. Redovisat värde kan sägas överensstämma med verkligt värde på dessa poster eftersom all in- och utlåning har kortfristig ränta, antingen till löpande ränta eller som högst med tre månaders bindningstid. Övriga långfristiga fordringar består i allt väsentligt av räntebärande skuldebrev som löper med en marknadsmässig ränta. Verkligt värde för övriga finansiella fordringar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med det redovisade värdet.
| Nominellt belopp |
Redovisat | Verkligt värde lån, |
||
|---|---|---|---|---|
| LÅNESTRUKTUR, SVERIGE | i originalvaluta | värde, TSEK | Förfall | TSEK |
| Checkkredit rörlig ränta | 782 881 | 782 881 löpande/ramavtal | 782 881 | |
| Banklån rörlig ränta | 446 250 | 446 250 oktober 2013 | 446 250 | |
| upplupen ränta | 1 143 | 1 143 | ||
| Banklån rörlig ränta | 150 000 | 150 000 september 2011 | 150 000 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 5 625 | 5 625 september 2013 | 5 625 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Konvertibellån rörlig ränta | 29 997 | 29 997 september 2012 | 29 997 | |
| upplupen ränta | 516 | 516 | ||
| Banklån rörlig ränta | 10 880 | 10 880 september 2034 | 10 880 | |
| upplupen ränta | - | - |
| Nominellt | Verkligt | |||
|---|---|---|---|---|
| belopp | Redovisat | värde lån, | ||
| LÅNESTRUKTUR, NORGE | i originalvaluta | värde, TSEK | Förfall | TSEK |
| Checkkredit rörlig ränta | 167 636 | 198 649 löpande/ramavtal | 198 649 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 150 000 | 177 750 december 2011 | 177 750 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 200 000 | 237 000 december 2011 | 237 000 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 81 429 | 96 493 | maj 2014 | 96 493 |
| upplupen ränta | - | - |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | -2011-08-31 | -2010-08-31 | |
| Värdering till verkligt värde | - | 20 942 | |
| Utdelning | 388 | 61 | |
| Nedskrivning | - | -3 386 | |
| Realisationsförlust | -2 017 | -5 520 | |
| -1 629 | 12 097 |
Föregående års värdering till verkligt värde avser marknadsvärdering av aktieoptionen i ett konvertibelt förlagslån i Radisson Blue Resort i Trysil. Optionen har tidigare räkenskapsår redovisats till anskaffningsvärde eftersom det verkliga värdet av de underliggande egetkapitalinstrumenten enligt bolagets bedömning inte kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Under föregående räkenskapsår framkom information som möjliggjorde en i bolagets bedömning tillräckligt tillförlitlig värdering av optionen till verkligt värde. Vid föregående räkenskapsårs ingång redovisades konvertibeln sammanlagt till 17 728 TSEK, vilket motsvarade summan av anskaffningsvärdet för optionen
samt det upplupna anskaffningsvärdet av skuldebrevsdelen. Årets realisationsförlust avser i huvudsak orealiserade förluster på aktieinnehav inom Fjällför-
säkringar.
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Banktillgodohavanden | 3 114 | 3 351 |
| Långfristiga fordringar | 2 864 | 1 208 |
| Kundfordringar | 9 | 90 |
| Skattekonto | 443 | 980 |
| Valutakursvinster | 1 952 | 17 |
| 8 382 | 5 646 |
| MODERBOLAGET | 2010-09-01 -2011-08-31 |
2009-09-01 -2010-08-31 |
|---|---|---|
| Banktillgodohavanden | 23 | 421 |
| Långfristiga fordringar | 1 408 | - |
| Kundfordringar | 9 | 33 |
| Skattekonto | 252 | - |
| Valutakursvinster | 1 448 | 10 |
| 3 140 | 464 |
Samtliga poster härrör från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 50 066 | 31 367 |
| Förlagslån | 557 | 1 230 |
| Leverantörsskulder | 122 | 656 |
| Skattekonto | 245 | 606 |
| Valutakursförluster | 3 130 | 531 |
| 54 120 | 34 390 | |
| 2010-09-01 | 2009-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2011-08-31 | -2010-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 26 415 | 8 479 |
| Förlagslån | 543 | 501 |
| Leverantörsskulder | 35 | 96 |
| Skattekonto | - | 422 |
| Valutakursförluster | 2 872 | - |
| 29 865 | 9 498 |
Samtliga poster härrör från finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernen står under ett bestämmande inflytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Dessa innehar, per 2011-08-31, tillsammans cirka 56% (55) av rösterna i koncernens moderbolag.
Peabkoncernen står under bestämmande inflytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Mats Paulsson är verkställande direktör i Peab. SkiStar upphandlar byggnadsentreprenader från Peabkoncernen i samband med anläggningsinvesteringar.
Clifton-Swerock Företaget ingår i Peabkoncernen och levererar betongprodukter vid byggnadsentreprenader.
Erik Paulsson är styrelseordförande i Fabege och har betydande inflytande. SkiStar hyr kontorslokaler av Fabege i centrala Stockholm.
Erik Paulsson är styrelseordförande i Hansan AB och har betydande inflytande. Skistar hyr kontorstjänster, kontorsmaskiner och IT-nät av Hansan i de hyrda kontorslokalerna i centrala Stockholm.
Utöver de närståenderelationer som anges ovan har moderbolaget närståenderelationer som innebär ett bestämmande inflytande med sina dotterföretag, se not 15. Vidare har SkiStarkoncernen transaktioner med intresseföretag i vilka man inte har ett bestämmande inflytande, se not 16. Försäljning till dotterbolag avser huvudsakligen koncernstabstjänster till de norska dotterbolagen samt provisioner från Fjällförsäkringar AB för sålda avbeställnings- och skiduthyrningsförsäkringar. Inköp från dotterbolag avser huvudsakligen hyra av logifastigheter från Fjällinvest AB. Inköp från intresseföretag avser huvudsakligen marknadsföringstjänster från Experium AB, World Cup Åre AB och Åreföretagarna AB samt lokalhyra från Snöcenter Lindvallen AB. Försäljning till intresseföretag avser huvudsakligen provisioner från logiförmedling och redovisnings- och fastighetstjänster till Lima Transtrand Fastighets AB och SkiLodge Village Lindvallen AB, Snöcenter Lindvallen AB och Skilodge Lindvallen AB samt personalboende till Experium AB. För handel med de norska dotterbolagen finns upprättade Transfer Pricing-avtal.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, pensioner, m m hänvisas till not 8.
Transaktioner med närstående har skett på marknadsmässiga villkor.
| Försäljning till närstående 100901-110831 |
Inköp från närstående 100901-110831 |
Fordran på närstående 2011-08-31 |
Skuld till närstående 2011-08-31 |
|---|---|---|---|
| 17 460 | 24 068 | 43 526 | 2 033 |
| 789 | 57 715 | 1 | 3 153 |
| - | 7 987 | - | 461 |
| 9 | 1 130 | - | - |
| - | 375 | - | - |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag | 44 614 | 48 142 | 436 016 | 27 721 |
| Peab | 789 | 57 715 | 1 | 3 153 |
| Swerock | - | 7 987 | - | 461 |
| Fabege | 9 | 1 130 | - | - |
| Hansan | - | 375 | - | - |
| KONCERNEN | Försäljning till närstående 090901-100831 |
Inköp från närstående 090901-100831 |
Fordran på närstående 2010-08-31 |
Skuld till närstående 2010-08-31 |
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 14 407 | 18 168 | 13 627 | 4 513 |
| Peab | 377 | 25 632 | 14 | 2 344 |
| Swerock | - | 7 056 | - | 4 833 |
| Fabege | - | 851 | - | - |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag | 47 665 | 48 142 | 472 210 | 57 948 |
| Peab | 377 | 25 632 | 14 | 2 344 |
| Swerock | - | 7 056 | - | 4 833 |
| Fabege | - | 851 | - | - |
Hösten 2011 präglas av finansiell oro och försiktighet. En högre aktivitetsnivå med bl a TVoch utomhusreklam samt boka tidigt-erbjudanden har som mål att kompensera för en något lägre efterfrågan. Antal bokade objektsdygn uppgick till 269 000, vilket är en nedgång med 5% jämfört med samma tidpunkt föregående år. Den höga aktivitetsnivån för att hålla uppe en hög bokningsingång kommer att fortsätta under hela bokningsperioden. Till och med vecka 39 hade SkiStar uppbokat 43% (44) av den totala logivolym som bedöms bokas hela den kommande vintersäsongen. Skidanläggningsinvesteringarna inför säsongen uppgår till 190 MSEK. Investeringarna avser främst utökad snötillverkningskapacitet och ersättningsinvesteringar. I Vemdalen investerar ett lokalt företag i en Expresslift. Liften kommer att drivas av SkiStar. Fastighetsinvesteringarna beräknas uppgå till 80 MSEK. De avser förutom underhållsinvesteringar, exploatering av fyra nya tomtområden med totalt 83 tomter till försäljning, renovering av 32 bostadsrätter till försäljning, kapitalinsatser i delägda bolag med Peab för byggnation av värmeverk i Tandådalen i Sälen samt boende och en restaurang i Björnrike i Vemdalen. I Trysil öppnar till säsongen det nya hotellet Mountain Resort Trysil i Fageråsen, en investering om 500 MNOK omfattande en byggnad på 33 000 kvm med 1 000 turistbäddar. Skistar kommer att vara delägare i projektet men med en ytterst begränsad ekonomisk risk.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används för att bedöma redovisade värden på tillgångar och skulder. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Vissa uppskattningar och antaganden som innebär en risk för justering av redovisade värden för tillgångar och skulder beskrivs nedan.
Huvudprincipen i andra sammanhang är att resultatavräkning sker per tillträdesdatumet. Resultatavräkning för sålda fastigheter till bostadsrättsföreningar sker när det bolag som äger fastigheterna säljs till bildad bostadsrättsförening eller annan under förutsättning att lägenheterna upplåtits. I annat fall periodiseras resultatavräkningen i takt med att lägenheterna upplåts. Något åtagande från bolaget gentemot en bostadsrättsförening avseende de lägenheter som bostadsrättsföreningen inte säljer finns inte. Bolaget påbörjar inga nya utförsäljningar förrän de lägenheter som är osålda i befintliga bostadsrättsföreningar har sålts. Om reglerna för vinstavräkning förändras kommer bolaget att ändra sin redovisning vilket kan få en viss påverkan på framtida vinstavräkning vid försäljning av lägenheter.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömningen av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill (s k impairment test), har antagits att dessa även i framtiden kommer att generera ett kassaflöde till verksamheten som innebär att något nedskrivningsbehov inte föreligger idag. Skulle dessa antaganden förändras skulle ett nedskrivningsbehov av koncernens goodwill kunna uppstå i framtiden. För mer information om goodwill hänvisas till not 13.
Förändring av skattelagstiftning och förändringar i tolkningar av skattelagstiftningar kan påverka storleken på redovisade uppskjutna skatter.
SkiStar är för närvarande inte part i någon tvist av väsentlig betydelse för koncernen.
SkiStar AB (publ) med organisationsnumret 556093-6949 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen, med postadress 780 67 Sälen. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm.
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Det är styrelsens bedömning, utifrån bolagets och koncernens ekonomiska ställning, att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamheten ställer på bolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 november 2011. Rapport över finansiell ställning och rapport över totalresultat för koncenen och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 10 december 2011.
Till årsstämman i SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skistar AB (publ) för räkenskapsåret 2010-09-01 – 2011-08-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 48-78. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår
revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sälen den 10 november 2011 KPMG AB Carl Lindgren Auktoriserad revisor
Bolagsstyrningen av SkiStar utgår från bolagsordningen, aktiebolagslagen, noteringsavtalet med Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm inklusive Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och regler.
Riktlinjerna avseende Svensk kod för bolagsstyrning finns att tillgå på den hemsida som tillhör Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Interna riktlinjer för bolagsstyrning såsom bolagsordning, instruktioner och arbetsordning för styrelse respektive vd samt processbeskrivning för intern kon troll finns att tillgå på SkiStars hemsida (www.skistar.com).
Per den 31 augusti 2011 hade SkiStar 16 661 aktieägare enligt det av Euroclear Sweden AB förda aktieägarregistret. De tre största ägarna, efter röstetal, motsvarade 62,42% av rösterna och 46,68% av aktiekapitalet, fördelningen framgår av Förvaltningsberättelsen, sid 50. Svenska privatpersoners ägande, antingen direkt eller genom bolag, uppgick till 62,44% och svenskt institutionellt ägande till 27,48% av aktiekapitalet. Utländska privatpersoner svarade för 0,14% och utländskt institutionellt ägande svarade för 9,94% av aktiekapitalet.
SkiStars aktiekapital per den 31 augusti 2011 uppgick till 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier och 37 364 028 B-aktier. A-aktier berättigar till tio röster medan B-aktier berättigar till en röst. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Utöver ovanstående innehåller SkiStars bolagsordning inga begränsningar avseende hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman är SkiStars högsta beslutande organ. Årsstämma ska årligen hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i rätt tid har rätt att delta och rösta för det totala innehavet av aktier. De aktieägare som inte kan närvara kan företrädas av ombud, aktieägare eller ombud får medföra högst två biträden.
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman
skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Bolagsstämma skall hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
Vid årsstämman den 11 december 2010 på Experium i Sälen deltog 179 aktieägare som representerade 73% av rösterna i bolaget.
Vid årsstämman bemyndigades styrelsen att förvärva och avyttra egna aktier innebärande att styrelsen bemyndigas att intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att förvärva egna aktier av aktieslaget B, dock att bolagets innehav av egna aktier vid någon tidpunkt inte får överstiga tio procent av samtliga aktier i bolaget. Förvärv ska ske på en reglerad marknad och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs, eller genom ett förvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare.
Styrelsens bemyndigande innebär vidare
att styrelsen bemyndigas att fatta beslut om att intill tiden för nästa årsstämma avyttra bolagets egna aktier på en reglerad marknad eller på annat sätt i samband med förvärv av företag eller verksamhet. Bemyndigandet innefattar rätt att besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt samt att betalning ska kunna ske kontant, genom apport, genom kvittning, eller annars med villkor. Bemyndigandet får utnyttjas vid ett eller flera tillfällen samt får avse högst så många aktier som förvärvats med stöd av bemyndigandet att förvärva egna aktier.
Bemyndigandena syftar till att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, möjliggöra förvärv. Återköp och avyttring av egna aktier kan endast avse aktier av serie B.
Bemyndigande för styrelsen att utge egna aktier har inte varit föremål för beslut.
Årsstämman 2011 kommer att hållas på Experium i Sälen den 10 december klockan 14.00. För ytterligare information besök www.skistar.com.
Valberedningen väljs av Årsstämman på en period om ett år. Valberedningen har i uppdrag att till Årsstämman förbereda förslag på styrelseledamöter, styrelsearvoden, styrelseordförande, ordförande på Årsstämma, valberedning för kommande verksamhetsår och i förekommande fall, med assistans av revisionsutskottet, förberedelse inför val av revisorer och revisorsarvoden. Valberedningen inför 2010/11 års Årsstämma har följande sammansättning: Erik Paulsson, ordförande, för egna bolag och familj, Mats Qviberg för Investment AB Öresund, Mats Paulsson för egna bolag och familj samt Per Limberg för Lima Jordägande Socknemän. Samtliga aktieägare har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.
Styrelsens sammansättning Styrelsen utses av bolagsstämman i enlighet med aktiebolagslagen samt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Bolagsordningen innehåller, utöver bestämmelse om antal ledamöter och suppleanter, inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.
Styrelsen ska, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna väljs till slutet av den första årsstämma som
hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs.
Under 2010/11 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman sju stycken: Erik Paulsson, ordförande, Mats Paulsson, Mats Qviberg, Eva-Karin Dahl, Olof Larsson, Per-Uno Sandberg samt Mats Årjes, verkställande direktör. Dessutom ingick två representanter för de anställda: Katarina Hjalmarsson, Unionen, och Bengt Larsson, HRF. Tre av ledamöterna anses ha beroendeställning till bolaget, Mats Årjes i sin roll som Verkställande direktör i SkiStar, Mats Paulsson i sin roll som vice styrelseordförande i byggbolaget Peab, som SkiStar har avtal med avseende byggentreprenader, samt Erik Paulsson på grund av nära släktförhållande till Mats Paulsson. Information om varje styrelseledamots ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 84.
Styrelsens arbete styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstituerande styrelsemöte varje år. Styrelsens ordförande, Erik Paulsson, leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakt med verkställande direktören för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och försäljningar. Styrelsen har under verksamhetsåret 2010/11 haft sju ordinarie sammanträden, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 83. Styrelsens arbete utvärderas löpande. SkiStars Ekonomi- och finansdirektör Magnus Sjöholm är styrelsens sekreterare.
Vid konstituerande styrelsemöte den 11 december 2010 valdes Per-Uno Sandberg till ordförande i revisionsutskottet och Olof Larsson och Eva-Karin Dahl till ledamöter. Revisionsutskottet ansvarar för att den finansiella rapporteringen håller hög kvalitet. De håller även löpande kontakt med bolagets revisorer, tar fram riktlinjer rörande upphandling av tjänster från koncernens revisionsbyrå och utvärderar revisionsinsatsen. De biträder även valberedningen vid arbetet med nominering och arvodering av revisorer. Revisionsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Revisionsutskottet har haft tre möten under verksamhetsåret, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 83.
Vid konstituerande styrelsemöte den 11 december 2010 valdes Erik Paulsson till ordförande i ersättningsutskottet och Mats
Qviberg och Mats Paulsson till ledamöter. Ersättningsutskottet ansvarar för frågor rörande löner, pensionsersättningar, bonusprogram och andra anställningsförmåner för verkställande direktören och ledningen i SkiStar. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Ersättningsutskottet har haft två möten under verksamhetsåret, varvid samtliga ledamöter närvarit, se tabell på sid 83.
Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna bestämdes av årsstämman 2010 till 730 TSEK (730), varav till styrelseordförande 155 TSEK och till var och en av övriga icke i bolaget anställda ledamöter, 115 TSEK. Inga ytterligare arvoden för utskottsarbete utgår.
Verkställande direktören, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till stöd under verksamhetsåret har han haft en vice Verkställande direktör, tillika Ekonomi- och Finansdirektör, sex destinationschefer samt koncernstaber. Verkställande direktören ansvarar för att styrelsen får löpande information och nödvändiga beslutsunderlag för att styrelsen ska kunna bedöma koncernens ekono miska ställning och fatta erforderliga beslut.
Verkställande direktörens ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 84.
Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret 2010/11 utgjorts av totalt tio personer; Verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomioch Finansdirektör, Teknisk direktör, Marknads- och Försäljningschef samt sex destinationschefer; en vardera för Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil samt två för Sälen – en för Lindvallen/Högfjället och en för Tandådalen/Hundfjället.
Från 2005 tillämpas International Financial Reporting Standard (IFRS) vid upprättande av koncernens rapportering. Kvaliteten i den löpande externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad interna åtgärder och rutiner.
Revisorerna gör en översiktlig granskning av bolagets niomånadersrapport.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för
| Närvaro | Oberoende | Närvaro revisionsutskott |
Närvaro ersättningsutskott |
Ersättning | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmovalda styrelseledamöter | |||||
| Erik Paulsson | 7/7 | 2/2 | 155 000 | ||
| Mats Paulsson | 7/7 | 2/2 | 115 000 | ||
| Mats Qviberg | 6/7 | x | 2/2 | 115 000 | |
| Olof Larsson | 7/7 | x | 2/3 | 115 000 | |
| Per-Uno Sandberg | 7/7 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Eva-Karin Dahl | 6/7 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Mats Årjes | 7/7 | ||||
| Ordinarie arbetstagarrepresentanter | |||||
| Bengt Larsson | 6/7 | ||||
| Katarina Hjalmarsson | 5/7 |
| Kodregel | Beskrivning | Avvikelse | Förklaring |
|---|---|---|---|
| 2.4 | Valberedningens sammansättning | Ordföranden i SkiStars styrelse är tillika ordfö rande i valberedningen. Majoriteten av ledamö terna i valberedningen är styrelseledamöter och beroende till större aktieägare. |
|
| 9.2 | Kriterier för ersättningsutskottets ledamöter |
Ordföranden i styrelsen är tillika ordförande i ersättningsutskottet vilket innebär att övriga leda möter ska vara oberoende. Endast en av de två övriga ledamöterna är oberoende. |
Huvudägarna tillika styrelseledamöter ingår även i valberedningen för att ta en aktiv ägarroll.
Ersättningsutskottet bedöms kunna agera oberoende trots att en ledamot enligt Koden betraktas som beroende.
bolagsstyrning för den interna kontrollen.
I styrelsens arbetsordning och den verkställande direktörens instruktioner samt för styrelsens utskott finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i syfte att säkerställa en effektiv hantering av verksamhetens risker. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för den interna kontrollen som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Gemensamma affärssystem för såväl extern redovisning som intern uppföljning, budgetering och prognostisering bedöms stärka kontrollmiljön och säkerheten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet bereder styrelsens löpande uppföljning av den interna kontrollen vilket innefattar att utvärdera och diskutera väsentliga redovisningstekniska och rapporteringstekniska frågor. Revisionsutskottet har under räkenskapsåret erhållit rapporter från bolagets ledning om vilka interna kontrollprojekt som genomförts. Revisionsutskottet har genomfört tre möten under räkenskapsåret.
Styrelsen säkerställer att riskbedömningar görs av väsentliga risker som bolaget kan vara utsatt för avseende den finansiella rapporteringen. Här ingår att identifiera de poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd och att utforma ett kontrollsystem för att förebygga och upptäcka dessa fel. Främst sker detta genom att snabbt identifiera händelser i verksamheten eller omvärldshändelser som kan påverka den finansiella rapporteringen samt att bevaka de förändringar i redovisningsregler och rekommendationer som bolagets finansiella rapportering omfattas av.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att eliminera och reducera väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter för att hantera risker är:
För att kunna leva upp till bolagets policies, riktlinjer och rekommendationer krävs att dessa är väldokumenterade och att de är kommunicerade inom bolaget. För att information och kommunikation ska fungera hålls löpande ledningsgruppsmöten med representanter från bolagets destinationer samt stabsfunktioner. Arbetet med att sammanställa policies, manualer och instruktioner i en administrativ handbok, som kommer att göras tillgänglig på bolagets intranät, är klart inom kort.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar och tillser att alla identifierade brister i den interna kontrollen åtgärdas. Av särskild betydelse för uppföljningen är revisionsutskottets arbete samt de externa revisorernas rapporter.
Styrelsen har gjort bedömningen att den kontroll och uppföljning som redovisas ovan är för närvarande tillräcklig för att säkerställa att den interna kontrollen är effektiv utan en särskild granskningsfunktion.
Bolagets nu gällande bolagsordning registrerades 2006-12-15. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser avseende förfarande vid ändring av bolagsordning.
I tabellen på nästa sida redovisas och motiveras SkiStars avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning.
Bolagets revisor har i enlighet med ÅRL 6 kap 9§ upprättat ett skriftligt yttrande avseende denna bolagsstyrningsrapport.
Utbildning: Civilingenjör Innehav: 1 525 000 B-aktier. Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Stockholmsbörsens noteringsavtal i förhållande till bolaget såväl som till större aktieägare.
SkiStar arbetar för att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Detta för att skapa förståelse för SkiStars verksamhet och bygga ett långsiktigt förtroende för bolaget. SkiStar har fått ett antal utmärkelser för den finansiella informationen, bl a hedersomnämnanden flera år i tävlingen "Bästa Redovisning", arrangerad av Stockholmsbörsen. Bolaget har även utsetts till "Årets Börsbolag" 1999, 2003 och 2004, en tävling i finansiell information arrangerad av Dagens Industri och Aktiespararna.
Följande analytiker följer SkiStar regelbundet;
Swedbank – Peter Näslund [email protected] +46 (0)8 585 900 70
Danske Bank – Rickard Strand [email protected] +46 (0)75 248 48 83
enligt följande;
tremånadersrapport 1/9 – 30/11 2011, den 21/12 2011
Aktieägarna hälsas välkomna till SkiStars årsstämma lördagen den 10 december 2011 klockan 14.00 på Experium i Lindvallen, Sälen.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska vara införd i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC) förda aktieboken måndagen den 5 december 2011 och anmäla sin avsikt att deltaga i års-
stämman senast måndagen den 5 december 2011 kl 12.00. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste i god tid före måndagen den 5 december tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få delta på stämman. Anmälan om deltagande i stämman ska ske skriftligen till;
SkiStar AB, Kerstin Liljebäck 780 67 Sälen, på bolagets hemsida http://corporate.skistar.com telefax: +46 (0)280 218 50 telefon: +46 (0)280 880 85
Anställd i bolaget sedan 1978 Utbildning: Realexamen Tidigare anställningar: Diverse chefsbefattningar inom SkiStarkoncernen. Innehav: 110 294 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Trond Østby Född 1952 Destinationschef Hemsedal Anställd i bolaget sedan 1997
Utbildning: Diplomerad ekonom Tidigare anställningar: Daglig leder Hemsedal Skisenter AS. Ekonomioch finanschef, regionchef, marknadsdirektör Storebrand Skadeförsäkrings AS. General manager Unitech AS. Operations manager Unitor Ships Service BV, Nederland. Innehav: 13 800 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Tidigare anställningar: Marknads- och försäljningschef SkiStar Sälen, Affärsområdesansvarig Nya medier Kanal 5. Innehav: -
Anställd i bolaget sedan 2005 Utbildning: Civilekonom Tidigare anställningar: Ekonomichef Trysilfjellet Alpin AS. Direktør Løvenskiøld Handel AS/ Maxbo. Revisor KPMG. Innehav: 1 224 konvertibler.
Utbildning: Diplomerad marknadsekonom IHM Tidigare anställningar: Diverse chefsbefattningar inom SkiStarkoncernen. Affärsområdeschef Skidskola Tandådalen & Hundfjället AB Innehav: 18 568 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Tränare Alpina Landslaget, Svenska Skidförbundet. Innehav: Med familj 7 392 B-aktier, 1 224 konvertibler.
SÄLEN 2006-12-04
§ 1 FIRMA Bolagets firma är SkiStar Aktiebolag, org.nr 556093-6949. Bolaget är publikt (publ).
§ 2 STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Sälen, Malung-Sälens kommun, Dalarnas län.
§ 3 BOLAGSSTÄMMANS MÖTESPLATS Bolagsstämma skall hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att själv eller genom annat bolag äga och driva fritidsanläggningar med huvudsaklig inriktning mot alpin skidåkning, bedriva resebyrå- och radio- och TV-verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom och värdepapper, jämte därmed förenlig verksamhet.
Aktiekapitalet utgör lägst 15 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor. Antalet aktier skall vara lägst 30 000 000 st och högst 60 000 000 st. Av bolagets aktier skall högst 2 250 000 st utgöras av A-aktier med 10 röster per aktie och högst 60 000 000 st utgöras av B-aktier med en röst per aktie. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier av serie A och serie B, skall ägare av aktier av serie A och serie B äga företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte tecknats med primär företrädesrätt skall erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte sålunda erbjudna aktier räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, skall aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och i den mån detta inte kan ske, genom lottning. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av serie A eller serie B, skall samtliga aktieägare, oavsett om deras aktier är av serie A eller serie B, äga företrädesrätt att teckna nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som
konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission skall nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till nya aktier av samma aktieslag. Vad nu sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag.
Styrelsen skall, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter.
§ 7 REVISORER
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en till två revisorer med en till två suppleanter eller ett
registrerat revisionsbolag.
§ 8 KALLELSE
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Årsstämma skall hållas årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
av röstlängd
sammankallad
Föredragning av framlagd årsredovisning och revisionsberättelse samt koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse
BOLAGSSTÄMMA
Styrelsen kan besluta att den som inte är aktieägare i bolaget skall, på de villkor som styrelsen bestämmer, ha rätt att närvara vid bolagsstämma.
Bolagets räkenskapsår omfattar tiden 1 september – 31 augusti.
Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
SkiStar AB (publ) SE-780 67 Sälen Box 7322 SE-103 90 Stockholm Tel +46-280-880 50 Fax +46-280-218 50 skistar.com
SkiStar, Sälen SE-780 67 Sälen Tel +46-280-880 60 Fax +46-280-217 00 skistar.com
skistar.com
SkiStar, Vemdalen SE-840 92 Vemdalen Tel +46-684-151 00 Fax +46-684-151 49 skistar.com
SkiStar, Hemsedal Boks 43 NO-3561 Hemsedal Tel +47-32 05 53 00 Fax +47-32 05 53 01 skistar.com
SkiStar, Trysil NO-2420 Trysil Tel +47-62 45 20 00 Fax +47-62 45 44 79 skistar.com
ADRESSER
SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949 SE-780 67 Sälen Tel +46 (0)280 880 50 Fax +46 (0)280 218 50 E-post [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.