Annual Report • Mar 27, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa lösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det Sustainable engineering and design. Vi gör det möjligt för våra kunder att genomföra projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom kundens hela projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 74001) medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom flera områden i Norden samt östra och centrala Europa. Sedan det första utlandsuppdraget i Ryssland 1903, har Sweco genomfört projekt i över 100 olika länder. Av Swecos totalt 7400 medarbetare finns cirka 6100 i Norden och närmare 1300 i Ryssland och centrala och östra Europa. Sweco har en kundnära organisation med fasta etableringar i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien. Under året genomfördes närmare 30000 projekt för mer än 10000 kunder i ett 80-tal länder runt om i världen.
2010
1) Inklusive förvärvet av FMC Group som slutfördes i början av 2012.
2011 5 987,6
5 272,4
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 987,6 | 5 272,4 |
| Rörelseresultat, MSEK | 531,3 | 432,7 |
| Resultat före skatt, MSEK | 526,8 | 423,7 |
| Rörelsemarginal, % | 8,9 | 8,2 |
| Debiteringsgrad, % | 73,9 | 73,4 |
| Avkastning eget kapital, % | 25,6 | 19,9 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 34,2 | 26,5 |
| Nettoskuld/Eget kapital, % | –9,4 | –16,8 |
| Soliditet, % | 46,2 | 47,8 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,11 | 3,31 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 16,46 | 15,61 |
| Överföring till aktieägare, per aktie, SEK | 3,001) | 3,00 |
| Antal årsanställda | 5 772 | 4 986 |
1) Föreslagen utdelning per aktie om 3,00 SEK.
Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa lösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det Sustainable engineering and design. Vi gör det möjligt för våra kunder att genomföra projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom kundens hela projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 74001) medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa och marknadsledande inom flera områden i Norden samt östra och centrala Europa. Sedan det första utlandsuppdraget i Ryssland 1903, har Sweco genomfört projekt i över 100 olika länder. Av Swecos totalt 7400 medarbetare finns cirka 6100 i Norden och närmare 1300 i Ryssland och centrala och östra Europa. Sweco har en kundnära organisation med fasta etableringar i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien. Under året genomfördes närmare 30000 projekt för mer än
#7400 MEDARBETARE I ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK
Bulgarien
| Sweco i korthet. | 1 |
|---|---|
| Vd har ordet. | 2 |
| Marknad och omvärld. | 4 |
| Strategi. | 6 |
| Tillväxt. | 8 |
| Sustainable engineering and design. . | 10 |
| Verksamhetsområden och projekt. . | 12 |
| Medarbetare. | 24 |
| Affärsetik och samhällsansvar. | 28 |
| Förvaltningsberättelse inklusive bolagsstyrningsrapport. | 30 |
| Koncernens resultaträkning. | 44 |
| Koncernens balansräkning. | 45 |
| Koncernens kassaflödesanalys. | 46 |
| Koncernens förändringar i eget kapital. . | 47 |
| Moderbolagets resultaträkning. | 48 |
| Moderbolagets balansräkning. | 49 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys. | 50 |
| Moderbolagets förändringar i eget kapital. . | 51 |
| Noter inklusive förslag till vinstdisposition | |
| och Revisionsberättelse. | 52 |
| Femårsöversikt. | 80 |
| Risker. | 82 |
| Känslighetsanalys. | 84 |
| Sweco-aktien. | 85 |
| Styrelse och revisorer. | 88 |
| Koncernledning och ledande befattningshavare. | 90 |
| Årsstämma. | 92 |
| 8 maj 2012 | Delårsrapport januari–mars 2012 |
|---|---|
| 17 juli 2012 | Delårsrapport januari–juni 2012 |
| 31 oktober 2012 | Delårsrapport januari–september 2012 |
| 14 februari 2013 | Bokslutskommuniké 2012 |
På www.swecogroup.com/ir kan du anmäla ditt intresse att ta emot pressmeddelanden och rapporter från oss. Anmäl vilken information du vill prenumerera på och den skickas till din e-post vid publiceringstillfället. Snabbt, enkelt och till fördel för miljön.
Idag lever ungefär hälften av jordens befolkning i städer och fram till år 2030 förväntas andelen öka till två tredjedelar. Tilltagande urbanisering och förbättrad levnadsstandard är starka strukturella drivkrafter som ökar behovet av tekniska konsulttjänster på sikt. Det handlar om behov att utveckla infrastruktur, industriproduktion, energiproduktion och byggnation. Samtidigt ställs allt högre krav på en hållbar samhällsutveckling, vilket leder till ökad efterfrågan på exempelvis energieffektiviseringar, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning och avfallshantering.
I Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Vårt arbete resulterar i bättre luft och renare vatten, estetiska och ändamålsenliga bostäder och arbetsplatser, effektivare energianvändning, vägar och broar som gör trafiken säkrare och restiden kortare samt produktion som är effektiv, lönsam och miljöanpassad.
Vi skapar värde för aktieägarna genom att bedriva en växande och lönsam verksamhet inom viktiga samhällsområden på såväl mogna marknader som nya tillväxtmarknader. Vi genererar lönsam tillväxt både på organisk väg och via förvärv.
Vi hjälper våra kunder att realisera sina ambitioner genom att erbjuda kvalificerade tekniska konsulttjänster. Med vår kunskap bidrar vi till att kunderna kan genomföra sina projekt med hög kvalitet och god lönsamhet. Genom samverkan mellan samhällsplanerare, infratekniker, arkitekter, byggkonsulter, industri-, energi- och miljöexperter skapar vi förutsättningar för att kundens projekt ska bidra till en hållbar utveckling av samhället.
Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter, med stora möjligheter till professionell och personlig utveckling. Här kan våra medarbetare växa och utvecklas i team med kompetenta kolleger, ta stort eget ansvar och arbeta i utmanande projekt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
SWECOS TILLVÄXTSTRATEGI
2 SWECO ÅRSREDOVISNING 2011 SWECO ÅRSREDOVISNING 2011 3
2011 präglades av stabil tillväxt och lönsamhet. Sweco är numera över 7 400 kunniga medarbetare som levererar hållbara lösningar till kunder i projekt runt om i världen.
Den ekonomiska återhämtningen dämpades under våren och skuldkrisen i flera sydeuropeiska länder påverkade den europeiska marknaden negativt. Efterfrågan på våra tjänster stärktes på samtliga geografiska marknader under hela året, speciellt på den svenska och finska marknaden. Många av de länder där vi är verksamma har god ordning på statsfinanserna och möjlighet att stimulera sina ekonomier. På sikt räknar vi också med att gynnas av att vi finns på de marknader i centrala och östra Europa som har god tillväxtpotential.
Från mitten av 2010 har vi kunnat notera att tillväxten är tillbaka och att vi lyckats stärka våra marginaler, om än i långsam takt. Under 2011 har vi för varje kvartal stärkt oss i förhållande till samma period året innan. Koncernens rörelseresultat ökade med nästan 100 MSEK till 531 MSEK motsvarande en rörelsemarginal om 8,9 procent. Omsättningen ökade med 14 procent och den organiska tillväxten blev 9 procent. Tillväxten accelererade dessutom under det fjärde kvartalet då vi växte med 21 procent.
Det generella börsklimatet var tufft 2011, vilket även påverkade Swecos aktieägare. Kursen för Swecos B-aktie var vid årets slut 57,50 kronor, en nedgång med 1,3 procent. Tillsammans med utdelningen ger detta en totalavkastning om 3,5 procent. Den årliga totalavkastningen har under de senaste tio åren uppgått till 21 procent att jämföra med NASDAQ OMX Stockholms 6 procent. Styrelsen föreslår för 2011 en utdelning om 3 kronor per aktie.
Vi har bland annat tecknat ett samarbetsavtal med japanska Mitsubishi Research Institute kring hållbar stadsutveckling i Japan. I Sverige medverkar Sweco när Facebook bygger ett datacenter i Luleå och vi har fått ett omfattande projekteringsuppdrag i samband med att gruvföretaget Boliden utökar sin malmproduktion i Garpenberg. Våra tjeckiska konsulter har fått flera nya uppdrag för att förhindra framtida översvämningar vid floden Elbe. I Litauen deltar Swecos konsulter i utvecklingen av Rail Baltica, en tågsträcka som ska knyta samman Finland, Baltikum och Polen. Och våra industrikonsulter fick ett omfattande uppdrag i samband med Stora Ensos investering i en ny pappersmaskin vid den polska fabriken Ostrolenka Mills.
2011 vann Sweco också Kasper Salin-priset för station Triangeln i Malmö, en av stationerna till nybyggda Citytunneln. Kasper Salin-priset anses som Sveriges mest prestigefulla arkitekturpris.
Tillväxten är en central del i vårt värdeskapande och vi har stärkt positionerna genom flera förvärv – totalt 16 stycken under 2011. I början av 2012 blev det klart med förvärvet av finländska FMC Group, som är vårt största förvärv hittills. FMC Group har mer än 1100 medarbetare och omsätter cirka 80 MEUR. Nu blir vi den näst största teknikkonsulten i Finland och stärker vår ledande position i Norden.
FMC Group är marknadsledande inom byggkonstruktion och har även starka positioner inom installation och industriteknik. Vi kompletterar varandra inom flera områden och kan nu erbjuda våra finländska kunder ett ännu bredare tjänsteutbud. Förvärvet ger oss också bättre möjligheter att växa inom miljö, energi och infrastruktur.
I Ryssland har vi breddat oss genom förvärven av två ryska infrakonsultbolag och i Slovakien är vi numera en av de ledande vattenkonsulterna tack vare ett förvärv. I Norge förvärvade vi NEAS konsultverksamhet och blir därmed landets ledande brandkonsult och i Sverige förvärvade vi Stockholms Stads Utredningsoch Statistikkontor. Tack vare det har vi mer än fördubblat antalet specialister inom samhällsanalys och strategifrågor.
Våra strategiska prioriteringar står fast och vi har under året fortsatt att jobba med dem. Genom förvärv och ett framgångsrikt rekryteringsarbete har vi fortsatt att växa. Under den senaste tioårsperioden har vi mer än tredubblat omsättningen. Målsättningen är att tillväxten hela tiden ska ske med stärkt lönsamhet. Varje Swecokonsult har nu ett internationellt nätverk av 7 400 experter i ryggen. Det är ett starkt erbjudande till våra kunder.
Kunskap är en avgörande faktor när kunderna väljer teknikkonsult eller arkitekt, det bekräftas i våra kundundersökningar. Därför prioriterar vi att stärka kunskapen i koncernen och har bland annat utvecklat ett nytt intranät där det blir enklare att ta del av och dela med sig av kompetens över gränserna. Vi arbetar också för att underlätta den interna rörligheten i företaget. Kunskap var även temat vid vårt årliga chefsmöte, Sweco Business Forum, där ett 70-tal av våra högsta chefer träffades för att arbeta med strategiska frågor.
Våra satsningar på ledarutveckling har också gett resultat. I Swecos medarbetarundersökning ökade andelen ledare som fick toppbetyg från sina medarbetare kraftigt från en redan hög nivå. Next Generation, vårt första gemensamma ledarutvecklingsprogram, avslutades i maj och bland de 21 unga deltagarna har 17 redan fått nya, ledande positioner inom företaget. På kort tid lyckades vi också genom internrekrytering tillsätta nya chefer för Sweco Sverige, Sweco Management och Region Stockholm. Det här är ett gott betyg till vår förmåga att utveckla ledare inom bolaget och ett kvitto på att det fungerar.
Vi har även fortsatt att stärka vårt varumärke och flyttat fram positionerna ytterligare inom hållbar samhällsutveckling. I Norge och Sverige uppfattas vi som den ledande aktören och i Finland har vi klivit fram som nummer två. Vi uppfattas också som enkla att arbeta med och vårt breda utbud av tjänster lyfts fram som en av Swecos viktigaste styrkor.
Året har startat bra och vi förväntar oss en fortsatt positiv utveckling under första delen av året. En avmattning i konjunkturen och eurokrisen gör dock den senare delen av året mer svårbedömt.
Vi har en stark finansiell ställning, ett brett utbud av tjänster och vi har stärkt våra positioner. Förutsättningarna för fortsatt tillväxt och lönsamhet är goda och tillsammans med en växande skara motiverade och duktiga medarbetare ser jag därför 2012 an med stor tillförsikt.
Stockholm i februari 2012
Mats Wäppling Vd och koncernchef
2011 präglades av en stark efterfrågan på Swecos tjänster trots den allmänna ekonomiska avmattningen. 2011 utmärktes också av ett ökat antal företagsaffärer.
Efter finanskrisen 2008–2009 påbörjades 2010 den allmänna ekonomiska återhämtningen. När ekonomin utvecklas positivt ökar behovet av nyinvesteringar i de flesta av Swecos marknadssegment. Industri- och energiproduktion ökar, fastighetsmarknaden stärks och finansieringsmöjligheterna för offentliga infrastrukturprojekt förbättras.
Den tekniska konsultmarknaden är sencyklisk och det dröjde därför till andra halvan av 2010 innan återhämtningen nådde Sweco.
2011 inleddes med en god efterfrågan på Swecos geografiska marknader. Speciellt den svenska marknaden samt bygg- och infrastruktursektorerna hade stark tillväxt under året. Utmärkande var också den finländska marknaden som stabiliserades och där bland annat efterfrågan på Swecos industrirelaterade tjänster ökade.
Den starka efterfrågan fortsatte även under det andra halvåret, trots den europeiska skuldkrisen och avmattningen i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Oron för den fortsatta utvecklingen har tilltagit och osäkerheten kring marknadsutvecklingen är därför stor.
Den tekniska konsultbranschen är fortfarande fragmenterad i jämförelse med andra professionella tjänstesegment, exempelvis revision och IT. På nordisk nivå finns inget tekniskt konsultföretag som har en marknadsandel på mer än tio procent och på europeisk nivå finns inga företag med en ledande position i mer än ett stort land.
Under 2011 tilltog förvärvsaktiviteten i branschen jämfört med 2009–2010. Branschens storleksfördelar är starka drivkrafter för konsolidering. På senare år har flera stora och gränsöverskridande företagsaffärer skapat multinationella teknikkonsultföretag. Dessa företag har fortsatta tillväxtambitioner på europeisk och internationell nivå. Sweco är ett av de företag som deltar aktivt i konsolideringen. Även flera av Swecos större konkurrenter medverkar i branschens omstrukturering, till exempel WSP, Grontmij, Pöyry, Ramböll, COWI, Norconsult och ÅF.
Omvandlingstrycket kommer sannolikt att tillta under 2012, framför allt på kontinenten och de brittiska öarna. Där var utvecklingen betydligt sämre än på Swecos marknader under 2011. Återhämtningen som inleddes 2010 var mycket svagare i dessa länder, samtidigt som skuldkrisen med offentlig budgetsanering, finansieringsproblem och höga räntor slog hårt mot branschen under 2011.
Ett banbrytande projekt inom hållbar utveckling. Det är visionen för ekostaden Lørenskog i Norge. Swecos konsulter har fått i uppdrag att ta fram en strategi och en plan för vilka miljöaktiviteter som ska prioriteras. Målet är ett föregångsprojekt med miljön i centrum. Tanken är att staden ska vara självförsörjande på energi, generera minimala föroreningar och karakteriseras av hänsyn för miljön.
I projektet deltog ett tvärvetenskapligt team från Sweco Norge med kompetens inom processledning, landskapsarkitektur, trafik och infrastruktur, energi, vatten och miljö. Dessutom deltog Swecos arkitekter i Sverige, med specialistkompetens inom social hållbarhet och designdialog. Med sin kombinerade expertis kunde de leverera en övergripande lösning för staden.
Designdialogen är en metod där representanter för intressenterna träffas och byter kunskap kring utformning och funktioner. Ambitionen är att alla, såväl experter som användare, deltar i processen och känner att de fått möjlighet att påverka.
Starka drivkrafter ökar behovet av tekniska konsulttjänster på sikt. Det handlar om urbanisering och förbättrad levnadsstandard, vilket ökar behovet av bland annat infrastruktur, industriproduktion, energiproduktion och byggnation. Samtidigt ställs allt högre krav på en hållbar samhällsutveckling och anpassning till klimatförändringar. Det leder till ökad efterfrågan på exempelvis energieffektiviseringar, miljökonsekvensbeskrivningar, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden.
Urbaniseringen tilltar över hela världen. I dag lever ungefär hälften av jordens befolkning i städer. Fram till år 2030 förväntas denna siffra successivt öka till två tredjedelar.
I flera delar av Europa finns ett betydande behov av att förnya infrastrukturen, till exempel vad gäller elförsörjning, vägar, järnvägar, hamnar samt vatten- och avloppssystem. Samtidigt som helt nya anläggningar är nödvändiga inom många områden, krävs omfattande uppgraderingar av befintlig infrastruktur. Detta gäller inte minst produktion och distribution av elkraft, som i många europeiska länder är föråldrad och måste moderniseras. Klimatmålen förutsätter samtidigt en genomgripande omställning av världens energisystem för att kunna sänka utsläppen av växthusgaser till långsiktigt hållbara nivåer.
En annan drivkraft för fortsatt marknadstillväxt är ökad outsourcing av teknisk kompetens från företag och offentlig sektor till specialiserade konsultföretag.
Kunderna ställer allt högre krav på både bredd och spetskompetens, samtidigt som efterfrågan ökar på konsulter som kan ta helhetsåtaganden och samordna flera discipliner. Detta leder till betydande fördelar för stora teknikkonsultföretag.
Den ökade globaliseringen skapar också möjligheter till utlokalisering av projekteringsuppdrag till lågkostnadsländer, vilket många kunder har börjat efterfråga. Framför allt industriella kunder efterfrågar konsulter med stor gränsöverskridande leveransförmåga, men även offentliga beställare visar ökat intresse av resurser från lågkostnadsländer.
Konkurrensen om de bästa medarbetarna blir också allt hårdare. Förmågan att kunna erbjuda de största tekniska utmaningarna och de bästa karriärmöjligheterna i en internationell miljö är en betydelsefull konkurrensfaktor i detta sammanhang. Även inom varumärkesbyggande, administration och leveransprocessen finns betydande storleksfördelar.
Sweco har skapat stort intresse för sin utredning om utvecklingen av skollokaler i Kristinehamns kommun. I stället för att enbart titta på lokalernas beskaffenhet och kostnader har även andra väsentliga faktorer beaktats i samma utredning. Swecos konsulter inom samhällsanalys och strategi studerade befolkningsutveckling och elevprognoser medan Swecos arkitekter från Karlstad fokuserade på lokalernas beskaffenhet och miljöfaktorer. Flera andra kommuner har nu visat stort intresse för Swecos breda angreppssätt.
Swecos specialister inom samhällsanalys och strategi har under 2011 mer än fördubblat sin personalstyrka till att bli dryga 50 medarbetare genom förvärvet av USK, Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor. Sweco Eurofutures arbetar med utvärderingar, analyser och strategier och har genom förvärvet av USK breddat sitt erbjudande till att även omfatta statistik- och prognostjänster.
Sweco belönades med Kasper Salin-priset 2011 för utformningen av Station Triangeln i Malmö. Priset delas ut till ett svenskt byggnadsverk av hög arkitektonisk klass och anses vara det förnämsta priset inom arkitektur i Sverige.
VISION Att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur.
MISSION Att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället.
AFFÄRSMODELL Swecos affärsmodell bygger på enkelhet och kundfokus med målet att det ska vara lätt att göra affärer med Sweco. Koncernen har en decentraliserad och kundnära organisation. Det är den enskilde konsulten som är navet i verksamheten och som genom sitt arbete och förhållningssätt omvandlar företagets samlade kunskap, erfarenhet och kreativitet till konkret nytta för kunden.
KÄRNVÄRDEN Swecos värderingar, nyfikenhet, engagemang och ansvar är de ord som präglar och stärker koncernens identitet och förankrar företagskulturen. De vägleder i det dagliga arbetet och skapar en tydlighet i alla uppdrag.
LÖNSAMHETSMÅL Sweco ska ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 12 procent. Under 2011 uppgick marginalen till 8,9 procent.
FINANSIELL STYRKA Sweco ska över tiden vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital.
Sweco ska konsolidera positionen som branschledare på den nordiska marknaden, stärka positionen på tillväxtmarknaderna i centrala och östra Europa samt överväga möjligheterna till expansion i Västeuropa. Fokus ligger på långsiktiga tillväxtsegment som energi, infrastruktur samt vatten och miljö. Tillväxten ska ske organiskt och genom förvärv. All tillväxt sker med strikta krav på lönsamhet.
Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter, med stora möjligheter till professionell och personlig utveckling i en internationell miljö. Sweco ska vara potentiella medarbetares förstahandsval såväl bland nyutexaminerade studenter som erfarna konsulter.
Utveckling av medarbetarna är en förutsättning för Swecos tillväxt. All medarbetarutveckling ska fokuseras på prestation, kunskap och kunskapsutbyte. Som stöd i detta arbete används det årliga utvecklingssamtalet Sweco Talk.
Swecos kundnära organisation bygger på ett starkt och decentraliserat ledarskap. För att säkerställa ett starkt ledarskap finns Sweco Leadership Compass, som definierar företagets ledarskapskultur och länkar samman ledarskap med affärskultur. Som stöd för att säkerställa god ledarförsörjning finns Next Generation, en process och ett program för att kontinuerligt identifiera och utveckla goda ledare.
Swecos kunskapsstrategi går ut på att säkra användningen av hela företagets kunskap för att leverera de bästa lösningarna till kunderna. Lösningarna ska göra det möjligt för kunderna att genomföra sina projekt med rätt kvalitet och god ekonomi samt med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling.
Sweco präglas av en nyfiken företagskultur där kunskap och samarbete mellan medarbetarna växer fram som en naturlig del i arbetet med kunderna. Den kunskap och erfarenhet som medarbetarna tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag. Ledningssystemet sweco@work kvalitetssäkrar uppdragen och säkerställer att ny kunskap tillvaratas.
Sweco ska ha ett enhetligt varumärke på samtliga marknader där företaget är verksamt. Detta för att kunder och andra intressenter ska få en klar och tydlig uppfattning om vad Sweco gör och står för. Varumärket ska uttrycka företagets kärnvärden – nyfikenhet, engagemang och ansvar. Nyfikenheten driver utveckling, skapar ny kunskap och bidrar till bättre lösningar. Engagemanget medför arbetsglädje, ökar kvaliteten, fördjupar relationer och öppnar nya kontaktytor. Ansvaret skapar trygghet för kunderna.
Under 2011 genomförde Sweco ett framgångsrikt rekryteringsarbete och gjorde flera strategiska förvärv. Företaget har nu cirka 7 400 medarbetare. Swecos tillväxtambitioner är starka och målet kvarstår – att fortsätta växa med lönsamhet både organiskt och genom förvärv.
Vid utgången av 2011 hade Sweco cirka 6 300 medarbetare, en ökning med drygt 900 jämfört med 2010. Genom förvärvet av finska FMC Group tillkom ytterligare 1100 medarbetare.
Sweco har under den senaste tioårsperioden nästan tredubblat omsättningen, från 2 063 MSEK till 5 988 MSEK. Under 2011 växte Sweco med 14 procent och den organiska tillväxten blev 9 procent. Tillväxten accelererade mot slutet av året. Under det fjärde kvartalet växte Sweco med 21 procent och den organiska tillväxten stod för 14 procent.
Sweco har kraftsamlat för att öka den organiska tillväxten. Varje affärsområde har utarbetat handlingsplaner för att vässa rekryteringsarbetet. Framför allt Sweco Sverige hade en stark organisk tillväxt på 12 procent och passerade 3000 anställda. Även Sweco Norge hade en god tillväxt och passerade 1000 anställda.
Swecos starka organiska tillväxt på en mycket konkurrensutsatt arbetsmarknad för tekniska talanger, är möjlig genom företagets starka marknadsposition och varumärke som arbetsgivare. I Norge placerade sig Sweco som det tredje mest attraktiva företaget i alla kategorier och det mest attraktiva teknikkonsultbolaget bland norska ingenjörsstudenter. Sweco rankades än en gång högt bland unga, svenska ingenjörer och ingenjörsstudenter.
Totalt genomfördes 16 förvärv under 2011 (se tabell). Swecos ställning i Ryssland stärktes genom förvärven av de två ryska infrakonsultbolagen IKTP och NIPI. Båda företagen är ledande konsultföretag inom transportsektorn.
I Norge blir Sweco den ledande brandkonsulten genom förvärvet av NEAS konsultverksamhet. I Slovakien blir Sweco en av de större vattenkonsulterna genom förvärvet av Hydrocoop. I Sverige förvärvades Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor.
I slutet av 2011 tecknades ett avtal om att förvärva finländska FMC Group med cirka 80 MEUR i omsättning och cirka 1100 anställda. Affären slutfördes i början av 2012 och är Swecos största förvärv hittills. Genom förvärvet kan Sweco erbjuda de finländska kunderna ett bredare tjänsteutbud med marknadsledande helhetslösningar för ett hållbart samhällsbyggande. Efter förvärvet blir Sweco den näst största teknikkonsulten i Finland.
Både organisk och förvärvad tillväxt är viktiga delar i Swecos värdeskapande. Sweco kommer att fortsätta ta en aktiv roll i konsolideringen av den europeiska teknikkonsultbranschen. All tillväxt ska ske med strikta krav på lönsamhet.
Utmaningarna skiljer sig åt mellan Swecos hemmamarknader. Men ambitionen är densamma: att bli den mest respekterade teknikkonsulten både hos kunder och på arbetsmarknaden,
med en multidisciplinär och marknadsledande position i alla länder där Sweco är närvarande.
Swecos förutsättningar för långsiktigt lönsam tillväxt är goda. Företagets hemmamarknader i Norden och östra Europa har betydligt starkare BNP-tillväxt, högre investeringstakt och starkare statsfinanser än det europeiska genomsnittet. Sweco är en attraktiv arbetsgivare, har ett starkt varumärke och ledande marknadspositioner, vilket ger goda möjligheter till fortsatt stark organisk tillväxt. Sweco har även efter förvärvet av FMC Group en sund finansiell ställning och ett starkt kassaflöde, vilket ger möjlighet till fortsatt förvärvsbaserad tillväxt.
De senaste tio åren har Sweco haft en stark ekonomisk utveckling. I genomsnitt har nettoomsättningen årligen ökat med 13 procent och rörelseresultatet med 20 procent.
I december 2011 tecknade Sweco avtal om att förvärva den finländska teknikkonsultkoncernen FMC Group och bildar därmed den näst största teknikkonsulten på den finländska marknaden. Genom förvärvet stärker Sweco sin ledande position i Norden.
FMC Group är marknadsledande i Finland inom byggkonstruktion och har en stark ställning inom bland annat installation och industriteknik. Koncernen omsätter cirka 80 MEUR och har cirka 1100 medarbetare.
I och med förvärvet av FMC Group får Sweco en mycket stark position i Finland och kan erbjuda kunderna ett bredare tjänsteutbud. Ambitionen är att bli nummer ett på den finska marknaden och genom förvärvet har Sweco breddat sin tillväxtplattform.
Sweco och FMC Group kompletterar varandra inom flera områden, bland annat inom byggkonstruktion och industriteknik. Samgåendet innebär mycket goda tillväxtmöjligheter i Finland inom miljö, energi och infrastruktur.
FMC Group har verksamhet i Baltikum, Polen, Ryssland och Indien. I merparten av dessa länder är Sweco redan verksamt och koncernen stärker därmed sin internationella närvaro ytterligare.
FMC Group vann det finska Stålkonstruktionspriset 2010 för Tapiola-koncernens nya huvudkontor.
| Bolag | Land | Antal anställda | Verksamhet |
|---|---|---|---|
| Axro Consult | Sverige | 35 | Installation |
| Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor | Sverige | 33 | Strategi- och samhällsanalys |
| Inmind Scandinavia | Sverige | 11 | Intelligenta transportsystem |
| K-Konsult Elteknik | Sverige | 4 | Byggprojektering |
| Metrix | Sverige | 9 | Byggkonstruktion |
| TD VVS-konsult | Sverige | 5 | Installation |
| NEAS rådgivende ingeniørvirksomhet | Norge | 71 | Brand och projektledning |
| Oppland Bygg Consult | Norge | 23 | Bygg- och projektledning |
| Kilde Akustikk | Norge | 10 | Akustik och vibrationer |
| Markowski Architekci | Polen | 20 | Arkitektur |
| Energetikos Linijos | Litauen | 34 | Energi |
| HYDROCOOP | Slovakien | 22 | Vatten och miljö |
| Vealeidja | Estland | 31 | Projektledning |
| IKTP | Ryssland | 40 | Infrastruktur |
| NIPI | Ryssland | 224 | Infrastruktur |
| PROWS Industry & Management | Sverige | 25 | Industri och installation |
| FMC Group1) | Finland | 1100 | Byggkonstruktion, installation och industriteknik |
1) Avtalet om förvärv tecknades 2011 och förvärvet slutfördes i början av 2012.
Ett attraktivt bostadsområde i huvudstaden. Ett fungerande elnät i Afrika. Avfallshantering och rent dricksvatten i känsliga områden. Att hjälpa våra kunder att bygga ett hållbart samhälle är i fokus för oss på Sweco. Swecos lösningar skapar både direkta och långsiktiga vinster för företag, människor och miljö.
I alla de branscher där Sweco är verksamt sker ett kontinuerligt arbete med att definiera, förtydliga och framför allt implementera lösningar relaterade till hållbar utveckling. Arbetet handlar i grunden om att använda resurser på ett effektivare sätt så att belastningen på miljön minskar och att människor kan få sina behov uppfyllda, i dag och i framtiden. För att aktivt bidra till en hållbar samhällsutveckling, som är Swecos mission, krävs en helhetssyn på samhällsbyggande, nyfikna och engagerade medarbetare och en kontinuerlig kunskapsuppdatering.
Med ett brett tjänsteutbud och spetskompetens inom områden som energi, arkitektur, miljö, infrastruktur och samhällsanalys arbetar Swecos konsulter med hållbara lösningar åt kunder
runt om i världen. Genom vår förståelse för samspelet mellan grundläggande komponenter som vatten, energi och avfall, kan vi ta tillvara synergieffekter och nå mer självförsörjande och kostnadseffektiva lösningar.
Hållbar samhällsutveckling, klimatfrågor och energi står i fokus både inom politiken och i företagen. Det innebär utökade affärsmöjligheter för Sweco. På lång sikt finns det starka strukturella drivkrafter som ökar behovet av tekniska konsulttjänster. Det handlar om allt högre krav på effektiv resurshantering och anpassning till klimatförändringar. Detta leder till ökad efterfrågan av till exempel energieffektiviseringar, miljökonsekvensbeskrivningar, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden. I takt med att företag och organisationer får ökad insikt i affärsnyttan av ett progressivt hållbarhetsarbete så ökar efterfrågan på Swecos tjänster. Affärsnyttan inom hållbar utveckling återfinns på många ställen i våra kunders verksamhet. Hållbara lös-
Swecos koncept för hållbart samhällsbyggande innefattar såväl stadsmiljö som landsbygd. Vi strävar efter integrerade helhetslösningar för bland annat infrastruktur, bostäder, energi, vattenförsörjning, avfallshantering och transporter. Lösningar som inte bara minskar resursberoendet utan också leder till direkta ekonomiska besparingar. Efterfrågan på Swecos tjänster för hållbart samhällsbyggande ökar globalt och det gäller såväl nya som befintliga stadsdelar och områden.
Optimala byggnader kombinerar funktion med estetik, yteffektivitet med trivsel och samhällsbyggande med ekologisk hållbarhet. De flöden som strömmar ut ur byggnaderna i form av avlopp (6) och avfall (5) tas tillvara och omvandlas till biogas, fjärrvärme (4) och bränsle för kollektivtrafik (2).
Lokala transporter kan drivas av överskottsenergi från förnybara energikällor (4) och från till exempel biogas som bildas vid avfallshantering (5). Genom väl genomtänkta
3
kollektivtrafiklösningar tillgodoses individuella resebehov på ett effektivt och ekonomiskt sätt, samtidigt som ett långsiktigt hållbart transportsystem ökar trafiksäkerhet och framkomlighet i närområdet.
1
SOLPANELER
ÅTERANVÄNDNING AV REGNVATTEN
Långväga transporter är i dag en stor och dyr utsläppspost för samhället och det finns omfattande resursvinster att hämta genom optimerade transportsystem. Sweco ligger långt fram i planeringen av framtidens resesystem och arbetar bland annat med färdvägsoptimering via geografisk IT.
2
VÄRMEPUMP
10 SWECO ÅRSREDOVISNING 2011 SWECO ÅRSREDOVISNING 2011 11
ningar bidrar till att sänka kostnader för råvaror och energi, drift och underhåll. Ofta leder arbetet till riskminimering och anpassning till kommande lagstiftning. Ett aktivt hållbarhetsarbete stärker varumärket, attraherar nya och motiverar befintliga medarbetare.
Sweco är ett multidisciplinärt företag där konsulter med olika spetskunskap samverkar inom samtliga områden som är relevanta för ett hållbart samhällsbyggande. Vår bredd gör att vi alltid är beredda att ta oss an dagens och framtidens utmaningar. Det handlar om metoder för bättre luft och renare vatten, effektiv energiförbrukning, bättre bostäder och arbetsplatser, samt produktion som är lönsam och miljöanpassad.
Vi erbjuder såväl enskilda lösningar som mer komplexa projekt som spänner över samtliga våra verksamhetsområden. Ju mer vi kan utnyttja och korsbefrukta kompetensen inom våra olika discipliner, desto mer hållbara lösningar kan vi leverera. Genom kompetens inom strategisk planering kommer Swecos konsulter ofta in i tidiga skeden i projekten. Det ger oss möjlighet att analysera och planera för ett mer hållbart genomförande och resultat redan från början.
Med hjälp av våra konsulters samlade kunskap och kompetens gör Sweco det möjligt för kunden att genomföra sitt projekt med rätt kvalitet, god ekonomi och de bästa förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling.
Nyttjande och återanvändning av förnybara resurser är betydelsefulla komponenter i ett hållbart samhälle. Sweco betonar de synergier som finns mellan de tre flödena vatten, avfall och energi, och ser samspelet dem emellan som ett system. Utnyttjar man inte dessa synergier spills stora resurser ut, systemet sätts ur funktion och ekonomiska och ekologiska samhällsvinster går förlorade.
Förnybar energi utgör själva stommen i ett hållbart samhälle och är det som driver resurser mellan de olika komponenterna. Swecos kompetens inom energirelaterade tjänster är heltäckande och omfattar alla led i energiförsörjningskedjan. Ökad användning av förnybara energikällor bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och är en viktig del av lösningen på klimatfrågan.
Miljöriktiga och effektiva rutiner för hantering av avfall är grundläggande för att samhället ska fungera väl och människor må bra. Avfallshantering ses inte längre som en slutstation utan våra restprodukter behandlas som en resurs i produktionen av förnybara bränslen (4), som sedan slussas vidare till bland annat kollektivtrafiken (2). Hållbara lösningar förutsätter ett integrerat synsätt som täcker hela avfallsprocessen – från hushållens avfallsminimering och källsortering (1) till hållbar slutbehandlig av energi- och materialutvinnig.
Vatten är en nödvändighet för allt liv och i ett hållbart samhälle värnas vattenresurser genom miljövänliga och effektiva lösningar för vattenoch avloppsrening, avrinning, avledning och transport av dricks-, avlopps- och regnvatten. Vatten är en viktig försörjning till byggnader (1) och används även som transport av energi där avloppsvattnet kan ge biogas (4).
Sweco är en av Europas största konsulter inom vatten och miljö. Konsulterna erbjuder lösningar för vatten- och avloppsrening och för att minimera negativ miljöpåverkan.
Sweco arbetar med utredning och projektering av vatten- och avloppsreningsverk, ledningsnät och biogasanläggningar. Vid bygg- och infrastrukturprojekt utreder Sweco i tidiga skeden skydd och nyttjande av vattenresurser, dagvattenhantering och genomför miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Konsulterna utför också klimatsäkrande åtgärder såsom kusterosionsskydd och arbetar fram åtgärdsförslag för att säkra samhällen mot översvämningar.
Sweco arbetar även med metoder för att återvinna avfall och för att på ett hållbart sätt omhänderta det som inte kan eller bör återvinnas. Sweco utvecklar också lösningar som bidrar till att minska den mängd avfall som uppstår i olika processer.
Industrier, transporter och olika produkter lämnar spår i naturen. På Sweco finns miljökonsulter som utreder förorenade områden och rekommenderar lösningar som är optimala ur såväl miljö- som resurssynpunkt.
Sweco har även stor kompetens när det gäller att bygga upp kundanpassade ledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö.
Dagens klimatförändringar ställer nya krav och inspirerar till innovativa lösningar. Företaget Plantagon ligger bakom idén att odla på höjden i ett vertikalt växthus. Metoden möjliggör odling i städer vilket skulle minska transporterna. Det första växthuset kommer att byggas i Linköping. Växthuset kommer att utnyttja överflödig koldioxid från Tekniska Verkens biogasanläggning och spillvärme från fjärrvärmesystemet. Swecos arkitekter och ingenjörer arbetar med utformningen och de tekniska lösningarna för växthuset.
Som ett led i genomförandet av Litauens nationella energistrategi, undersöks olika alternativ för en importterminal för flytande naturgas (LNG). Swecos konsulter har anlitats för att utvärdera alternativen, samt genomföra en miljökonsekvensbeskrivning. Uppdraget är att välja den mest lämpliga placeringen och göra den tekniska utformningen av terminalen, som kommer att ha en årlig kapacitet på två miljarder kubikmeter gas.
Olympiska vinterspelen 2014 går av stapeln i Sotji, Ryssland. Byggandet på vintersportorten pågår för fullt och Sweco har anlitats för utformningen av system för vattenförsörjning och avloppssystem. Arbetet sker under svåra förhållanden 1 500 meter över havet. Miljöhänsyn är en viktig utgångspunkt eftersom området ligger i en nationalpark.
Behovet av förbättrad avloppsrening i Thailand är stort, inte minst omkring huvudstaden Bangkok. Sweco har fått i uppdrag att planera och projektera ett nytt avloppsreningsverk i Om-Noi, en av Bangkoks satellitstäder. 350 000 invånare kommer i framtiden att kunna få sitt avloppsvatten renat av det nya verket.
Vattenreningsverket i den Tjeckiska staden Jirkov producerar och levererar vatten till norra Böhmen. Sweco har fått uppdraget att som rådgivande konsulter och designer arbeta med den omfattande ombyggnaden och moderniseringen av reningsverket som är byggt på 60-talet.
MILJÖEXPERTIS HJÄLPER KIRUNA FLYTTA STADENS SJÖ Det är inte varje dag man flyttar en hel stad från en plats till en annan. När Kiruna nu ändå står inför detta faktum finns Sweco på plats för att hjälpa till i flera viktiga moment. För att kunna fortsätta bryta järnmalm under den stadsnära sjön Luossajärvi är det nödvändigt att krympa sjön och bygga en damm som hindrar vatten från att tränga ned i gruvan. I det utmanande arbetet har Sweco tagit hand om förprojektering och utrett miljökonsekvenser.
Sweco har anlitats att förbättra miljön i och omkring Balkans största sjö, Skodersjön i Montenegro. Idag hotar det blandade avfallet från tidigare produktion yt- och grundvattnet som rinner ut i sjön. I uppdraget ingår att undersöka och föreslå efterbehandlingsåtgärder vid ett avfallsupplag för restprodukter vid ett aluminiumsmältverk utanför huvudstaden.
Sweco erbjuder heltäckande tjänster inom infrastrukturområdet. Målet är att bidra till ett samhälle i balans där trafiken flyter säkert och där infrastruktur förenklar människors vardag. Tjänsteutbudet är brett och omfattar planering och projektering av till exempel vägar, järnvägar, broar, tunnlar, dammar, hamnar och kraftanläggningar.
Sweco arbetar med markprojektering vid bostads- och industriområden vilket innebär projektering av gator och VA-försörjning och utformning av den yttre miljön.
Inom kollektivtrafikområdet planerar och utformar Swecos konsulter gångvägar, stationer, spår, hållplatser, linjenät, bytespunkter, terminaler och resecentra.
Inom berg- och anläggningsteknik arbetar Sweco med att projektera väg- och järnvägstunnlar och andra undermarksanläggningar. Inom vattenbyggnad omfattar uppdragen bland annat gruv- och vattenkraftsdammar, vattenkraft och byggande i vattendrag.
Sweco arbetar även med design och konstruktion av broar, från tidigt planeringsskede till uppförande. Planläggning av hamnar och farleder samt projektering och konstruktion av anläggningar i hamnar är ett annat kompetensområde.
När det gäller järnvägar har Sweco kompetens inom ban-, el-, signal- och teleprojektering, liksom andra järnvägsnära områden som till exempel geo- och bergteknik, trafikplanering och landskapsarkitektur. Sweco gör också risk- och miljöanalyser av väg- och spårprojekt samt system för vägtrafikledning och väginformatik, i syfte att göra trafiken säkrare och mer effektiv.
Mindre biltrafik, öppnare stadsrum och bättre förutsättningar för utevistelse. Det är några av vinsterna för invånarna vid renoveringen av Torggata i Oslo. Sweco har vidareutvecklat pilotprojektet "Torggata som gång- och cykelgata" och utarbetat en komplett plan för gatan, vilket kommer att uppmuntra till cykling och promenader.
Den polska delen av motorvägen A4 har under senare år genomgått stora ombyggnader för att uppnå modern EU-standard. Sweco har ansvarat för utformningen av den 80 kilometer långa sträcka av vägen som förbinder städerna Kraków och Tarnów. I uppdraget har man bland annat tagit fram lösningar för serviceplatser, närmare 100 broar, bullerplank samt passager för vilt.
HELRENOVERING AV ESTNISK JÄRNVÄGSLINJE I Estland är Swecos konsulter involverade i den 52 kilometer långa järnvägslinjen Türi – Vöhma – Viljandi. Arbetet omfattar bland annat 35 kulvertar, tre broar, 15 järnvägskorsningar och sex plattformar.
Renoveringen kommer att resultera i 15 minuters kortare restid för
resenärer på sträckan Tallinn – Viljandi.
Stockholmsregionen växer med 35 000 personer årligen och spåroch vägtrafiken utsätts för stora påfrestningar. Swecos studie "Östra länken med tunnelbana" handlar om hur en framtida utbyggnad av tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka skulle kunna kombineras med Östra Länken – en lösning som skulle ge stora samhällsvinster både ur ett trafikmässigt och ekonomiskt perspektiv.
I S:t Petersburg deltar Sweco i utformningen av motorvägen "Western High-Speed Diameter". Motorvägen, som är 50 kilometer lång och inkluderar biltullar, binder samman de södra, centrala och norra delarna av staden och länkar den till det ryska vägnätet. Sweco har bland annat tagit fram affärsplan och dokumentation såsom ansökningshandlingar för att erhålla finansiering.
Världsbanken har gett Sweco i uppdrag att utveckla ett operativt ramverk som kan användas vid vidareutveckling och utbyggnad av vattenkraft och vatteninfrastruktur. Fokus ligger på att hitta processer och metoder som maximerar nyttan av ny utveckling genom direkta förbättringar samtidigt som påverkan på miljön minimeras. Sex fallstudier, i Laos, Nepal, Costa Rica, Colombia, Lesotho och Norge, har valts ut för att analysera bästa praxis.
Vid Hissmofors kraftverk vid Storsjöns utlopp har Sweco projekterat en ny kraftstation som ska ersätta befintliga aggregat i en av de gamla stationerna. Sweco är involverat i projektets alla moment och konsulter inom flera discipliner är engagerade. De geologiska förutsättningarna, med bland annat svällande berggrund, är en utmaning och miljökraven är högt ställda på grund av läget vid Indalsälven.
Effektiv energiproduktion och -distribution är förutsättningar för ett hållbart samhälle. Behovet av omställning är omfattande och effektiviseringspotentialen stor. Swecos kompetens inom energirelaterade tjänster omfattar alla led av energiförsörjningskedjan – från produktion via distribution till förbrukning. Målet är att hjälpa kunderna att utveckla en säker, kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiförsörjning.
En betydande andel av Swecos uppdrag inom energiområdet handlar om att förnya och effektivisera elproduktionsresurser på uppdrag av energibolag. Sweco är starkt engagerat i utbyggnaden av förnybar energiproduktion, och erbjuder genom hela processen helhetslösningar som möter samhällets behov av elkraft.
Systemen för transmission och distribution av el utvecklas ständigt och skiljer sig åt mellan olika elmarknader. En stor del av Swecos arbete inom detta område handlar om att tillgodose behoven av ökad överföringskapacitet. Ökad kapacitet och smarta elnät behövs för att säkerställa leveranser och för att kunna utnyttja produktionsresurserna optimalt.
Ekonomiska såväl som regelmässiga förutsättningar påverkar i hög grad förändringsmöjligheterna inom energisektorn. Sweco arbetar sedan länge med att föreslå lösningar och analysera effekterna av lagar, regler, styrmedel och marknadskrafter på uppdrag av myndigheter, energiföretag, industrier och fastighetsbolag.
Stora delar av Afrika saknar fortfarande tillgång till en tillförlitlig energiförsörjning. Sweco har fått i uppdrag att förbättra elförsörjningen på ett flertal platser i Tanzania och Kenya. I arbetet ingår bland annat övervakning och implementering av en ny transmissionsledning mellan Makambako och Songea i Tanzania samt elektrifiering av hela området. Men också kunskapsöverföring och stöd vid elektrifiering av 34 områden utspridda i fem regioner i Kenya.
ENA Energi har länge arbetat med att modernisera energiproduktion och fjärrvärmesystem i Enköping. Närmare 100 procent förnyelsebara bränslen används. Sweco har bland annat varit med och utvecklat förbränningsprincip och konverterat en av kraftverkets oljepannor, samt effektiviserat anläggningen. Under 2011 fick ENA Energi pris av IEA (International Energy Agency) för sitt långsiktiga arbete.
I Bulgarien har Sweco anlitats för att designa ett vattenkraftverk längs floden Iskar – en biflod till Donau. Uppdraget omfattar själva kraftstationen och strukturer för vattenflödet, samt fiskpassage och damm.
Sweco har fått ett omfattande konsultuppdrag i samband med uppförandet av två stora, nya stenfyllningsdammar vid Skjerka kraftverk, norr om Kristiansand i södra Norge. I uppdraget ingår även att planera för rivning av de gamla dammarna vid verket. Arbetet kommer att resultera i ett 23 meter högre fall i inloppsmagasinet till kraftverket och ett större regleringsmagasin.
Swecos installationskonsulter erbjuder lösningar för byggnader som motsvarar dagens högt ställda krav på energiprestanda. Tjänsteutbudet omfattar allt från rådgivning och projektering till kontroll och besiktning inom VVS, el, tele, brand och systemintegration.
Kunden kan få en tydlig bild av det slutliga resultatet genom visualiseringar av byggnadens installationer och inredning, samt genom tekniska analyser. Olika simuleringar testas i en Building Information Model (BIM), där konsekvenser av ändringar tydligt åskådliggörs. Att använda BIM säkrar att projektet genomförs på ett effektivt och kvalitativt sätt genom hela byggprocessen till drift och underhåll.
Bostäder och arbetsplatser svarar för nära hälften av den totala energianvändningen i samhället. Många av Swecos uppdrag är inriktade på att optimera funktionen och minimera energianvändningen i befintliga byggnader. För Sweco går miljö- och energifrågor hand i hand. Integrerade installationer och nya tekniska lösningar leder till ett bra inneklimat, låg energianvändning och funktionella byggnader. Sweco har specialistkompetens för utformning och implementering av energianalyser samt energioptimeringar som hjälper kunderna att minska sin energiförbrukning.
I Sandsli i Bergen bygger Statoil ut sitt kontor med 45 000 kvadratmeter. Nya kontorsarbetsplatser och gemensamma byggnader med reception och matsal, liksom ett underjordiskt garage om 12 000 kvadratmeter ingår i planeringen. Projektet omfattar även etablering av gångbroar, rondell och interna bil- och gångvägar. Swecos konsulter har levererat lösningar inom installation, infrastruktur, byggkonstruktion, landskapsarkitektur och projektledning. Genom BIM har man kunnat visualisera bygget på ett överskådligt sätt för alla inblandade parter.
Norges nya pop- och rockmuseum Rockheim har snabbt blivit ett landmärke i Trondheim. Byggnadens översta våningar är täckta med upplysta glasplattor på vilka de mest kända norska skivomslagen tryckts. Museet har 4 500 kvadratmeter utställningsyta, samt en konsertlokal med plats för 350 personer. Sweco ligger bakom projekteringen av el- och VVS-system, vilket bland annat inkluderar havsvattenbaserat kylsystem.
Fastighetsförvaltaren Västfastigheter har som långsiktigt mål att halvera energianvändningen till 2030 jämfört med 1997. Swecos uppdrag är att göra en utredning för att se hur målet påverkar de planerade investeringarna i nybyggnation och renovering av befintliga byggnader. Sweco har även gjort simuleringar och tillsammans med kunden tagit fram en handlingsplan för genomförandet.
I Umeå har det kommunala fastighetsbolaget Bostaden initierat ett energisparprojekt i miljonprogramsområdet Åliden. Sweco har gjort förstudie, föreslagit systemlösningar och utfört projektering för installationsentreprenaderna. I ett pilothus har bland annat så kallade valmade tak ersatt de tidigare platta för att få plats med tilläggsisolering, nya ventilationssystem installerats och energieffektiva fönster monterats. Projektet omfattar totalt cirka 400 lägenheter.
Sweco har drygt 500 arkitekter och är ett av de ledande arkitektföretagen i Europa. Genom samverkan med Swecos övriga kompetensområden kan arkitekterna erbjuda helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Swecos arkitekter kombinerar funktion med estetik, yteffektivitet med trivsel och samhällsbyggande med ekologisk hållbarhet. Sweco skapar värden för kunderna genom att utforma byggnader och miljöer av högsta klass.
Många av de projekt som Swecos arkitekter arbetar med syns inte bara i de nordiska länderna utan runt om i hela världen. Uppdragen omfattar allt från att utforma hus, inredning och landskap till industriplanering, samhällsplanering, byggnadsvård och avancerad visualisering. Kunskap, kreativitet, inlevelse och engagemang genomsyrar hela designprocessen.
Swecos breda kompetens gör det möjligt för arkitekterna att lösa komplexa uppdrag och möta de krav som ställs på moderna miljöer där människor ska bo, arbeta och trivas.
Barnanpassat och ekologiskt har varit ledord vid utformningen av resorten Four Elements Borodino Club Hotel, utanför Moskva. Sweco har tagit fram ett designkoncept för hela hotellet, vilket omfattar byggnader, inredning, omgivningar och aktiviteter. I uppdraget ingick också ett program för minskat energiberoende och användning av ekologiska material. På resorten ryms en "Children's club", spaavdelning, och olika sportmöjligheter såväl inomhus som utomhus.
I nya Regionhuset i Malmö, Dockplatsen 26, har flera verksamheter samlokaliserats. Genom att involvera olika intressenter i en så kallad designdialog har Swecos arkitekter utrett hyresgästernas kulturer och arbetssätt. Resultatet är 650 arbetsplatser i öppna kontorsplan, med närliggande stödfunktioner, centrala pausutrymmen och konferenscenter. Tanken är att gynna möten och kunskapsutbyte mellan verksamheter och människor.
Inflyttningen till storstäder i Kina går snabbt och miljökonsekvenserna är betydande. Vid sidan av framväxten av megastäderna sker satsningar på att utveckla städer i mer hållbar riktning. Sweco har anlitats för planeringsuppdrag kopplat till tre nya eko-städer och syftet är att minska städernas miljöpåverkan. Bland annat ska Sweco ta fram ett koncept för ett parkområde där politiker, tjänstemän och allmänhet kan utbilda sig i hållbarhetsfrågor.
På Kungsholmen i Stockholm byggs Lustgården – ett stort kontorsprojekt med tydlig miljöprofil. Swecos arkitekter har lagt stor vikt vid materialval och på att skapa en effektiv och hälsosam inomhusmiljö. Energianvändningen blir minst 50 procent lägre än gällande normer och fastigheten blir först i Stockholm att miljöklassas på den högsta nivån enligt det internationella certifieringsorganet LEED.
Clarion Arlanda är ett hotell med 414 rum och konferensanläggning på Arlanda flygplats i direkt anslutning till terminalerna och Sky City. Swecos arkitekter och konstruktörer har utformat en byggnad som passar väl ihop med flygplatsens övriga arkitektur och som associerar till flyg och snabb rörelse. Hotellet blir en viktig del i det planerade Airport City tillsammans med flera sammanlänkade kontorshus i parkmiljö.
ÖDSLIG HAMN FÖRVANDLAS TILL CHARMIG STADSDEL Tallinns hamn ska bli en attraktiv stadsdel för både turister och befolkning där hållbarhet står i fokus. Nu är hamnen ett område med stora överblivna ytor från en svunnen tid som industrihamn och som flottbas för sovjetiska krigsfartyg. Bakom förvandlingen står Swecos arkitekter, miljöexperter och ingenjörer.
Mitt i den nya stadsdelen Hyllie i Malmö, har Swecos arkitekter utformat ett torg. För att ge den platta, blåsiga platsen en sydsvensk prägel har en bokskog anlagts. Ur torgets slitstarka golv av svensk granit växer 32 bokträd upp längs en serie slitsar. I luften svävar en spindelväv av tunna vajrar med ljusdioder. På torget finns även fyra stora kar, klädda med skiffer i svart och guld, fyllda med vatten som sipprar över kanten.
Byggkonstruktion handlar i grunden om trygghet. Byggnader ska kunna bibehålla sin hållfasthet under lång tid och vara säkra att bo och arbeta i. Sweco arbetar med att dimensionera och projektera olika typer av byggnader, exempelvis industrier, bostäder, kontor och offentliga lokaler.
Inom landbaserad industri är de största kundsegmenten skogs-, stål- och gruvindustrin. Inom offshore-industrin finns kunderna främst inom teknik- och oljeföretag där Sweco projekterar konstruktioner i stål och betong för vindkraftverk och oljeinstallationer. Industriuppdragen omfattar ofta hela processen, från förstudie till bygghandlingar.
Inom husbyggnad projekterar Sweco allt ifrån bostäder, kontor och köpcentra till idrottsanläggningar, skolor och sjukhus. Sweco har även kompetens när det gäller äldre byggnaders konstruktioner och har genomfört många tekniskt avancerade ombyggnationer.
Sweco har utvecklat effektiva metoder för att koordinera byggkonstruktionen, både när det gäller processen, maskiner och installationer. Redan i projekteringsprocessens tidiga skeden koordineras modellerna i 3D. Den slutliga modellen fungerar sedan som tillverkningsunderlag för byggproduktionen. Swecos byggkonstruktörer är en av de ledande när det gäller projektering av bärande konstruktioner i trä, stål och betong.
tas tillvara och byggas om till bostäder. De kringliggande verkstäderna rivs och nya bostäder uppförs på platsen. I Swecos uppdrag ingår konstruktion och arkitektur. Sweco var även konstruktör när silorna ursprungligen uppfördes.
STOCKHOLMS CENTRALSTATION BLIR KLIMATSMART 200 000 personer passerar dagligen genom Stockholms Centralstation. Stationen, som invigdes 1871, håller nu på att omvandlas till ett modernt resecentrum. Swecos byggkonstruktörer projekterar grundförstärkningen av byggnaden och ansvarar även för konstruktionsarbetet kring moderniseringen. En ambition är att sänka energiförbrukningen med 25 procent och att stationen ska "Green Building"-certifieras.
I hjärtat av Kristiansand, mellan Bystranda och älven Otra, är Sweco med och utvecklar en ny stadsdel bestående av fyra kvarter med drygt 100 lägenheter vardera. Mot älven byggs kommersiella fastigheter och mot Bystranda byggs bostadshus. Stadsdelen kommer att bli grön med mycket planteringar. Sweco svarar för projektering, byggteknik, brandteknik, miljöteknik och geoteknik.
Dannemora järnmalmsgruva togs i drift på 1400-talet men lades ner 1992. Nu planerar Dannemora Mineral att återuppta driften och bygger därför ett nytt sovringsverk med järnvägsfickor för malmutlastning samt renoverar befintliga personalutrymmen. Swecos byggkonstruktörer ansvarar för projektering och bidrar med kalkyl- och upphandlingsstöd till projektorganisationen. Utöver byggkonstruktion har Swecos brandkonsulter fått i uppdrag att samordna brand- och riskhanteringen i gruvan.
Sweco erbjuder kundanpassade helhetslösningar för alla sorters tekniska investeringar inom industrin. Utgångspunkten är att öka kundernas konkurrenskraft genom att bygga ut, effektivisera och utveckla produktionen. En nära dialog med kunden och en djup kunskap om och förståelse för kundens verksamhet är viktiga framgångsfaktorer. Swecos ingenjörer arbetar med investeringsprojekt inom processindustri, energiproduktion, gruvindustri, tillverkningsindustri och offshore.
Genom ett professionellt projektgenomförande bidrar Sweco till att hantera den höga grad av komplexitet som kännetecknar investeringsprocessen. Erfarna projektledare samt effektiva metoder för planering och genomförande säkrar framgångsrika projekt.
Kombinerad värme- och elproduktion är ett mer hållbart sätt att fullt utnyttja energin i bränslen. Det har man tagit fasta på vid byggandet av ett helt nytt kraftvärmeverk nära Rovaniemi i Finland. Kraftvärmeverket kommer att vara flexibelt och möjliggör användning av lokala, förnybara energiresurser såsom träbaserade bränslen eller torv. Swecos uppdrag omfattar projektledning, konstruktion, upphandling och leveranstillsyn.
Investeringarna inom den europeiska pappersindustrin har legat lågt en tid. Nu investerar Stora Enso i en helt ny pappersmaskin för att öka produktionen av returpappersbaserade wellpapprodukter vid företagets pappersbruk i nordvästra Polen. Sweco har fått ett omfattande uppdrag som innefattar process, layout, rör, el, automation, VVS och brandskydd.
EKA Chemicals bygger en produktionsanläggning för klordioxid och natriumklorat i Tres Lagoas, Brasilien. Sweco har utfört den detaljerade utformningen av rörsystemen till denna helt nya anläggning. Kunden och Sweco har samtidigt arbetat i en gemensam 3D-modell av anläggningen. Hög kvalitet och säkerhet har stått i fokus, samtidigt som tiden har varit en kritisk faktor i projektet där cirka 10 000 meter rör har utformats för snabbt platsmontage.
Sweco erbjuder professionella projektledare och projektutvecklare som driver projekt med höga krav på resultat för kunderna.
Uppdragen rör sig inom ett brett spektrum och omfattar allt ifrån att vara projektledare, projekteringsledare och beställarombud till att vara byggledare, installationssamordnare, kvalitetsansvariga och besiktningsförrättare. Swecos projektledare anlitas för såväl mindre ombyggnadsprojekt som för stora nybyggnadsprojekt av skolor, kontor, handel, sjukhus, industri och infrastruktur.
Swecos projektledare erbjuder även tjänster för projekt- och verksamhetsutveckling, främst inom bygg- och fastighetsbranschen. Tjänsterna omfattar exempelvis strategisk rådgivning,
processplanering, beslutsunderlag, organisationsstöd och intressebevakning.
Inom Facility Management erbjuder Sweco tjänster för att samordna och optimera lokaler och stödfunktioner på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet. Tjänsterna omfattar allt från behovsanalys till genomförande och upphandling av drift och förvaltning.
Sweco erbjuder även ett system och tjänster för dokumenthantering och informationsstyrning – Projektstruktur. Det används för att strukturera arbetsuppgifter och dokument inom projekthantering och förvaltning.
År 2016 kommer en ny terminal att stå färdig vid Bergens flygplats. Sweco projektleder byggandet av den nya terminalen, vilket inkluderar kontor och pirer samt utbyggnad av en av de befintliga terminalerna. Efter utbyggnaden kommer flygplatsen att ha kapacitet för sju miljoner passagerare årligen.
Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul hyr in sig i en kulturhistorisk byggnad från 1870. Sweco har projektlett renovering och jordbävningssäkring av byggnaden. Bjälklag har förstärkts och kolfiberarmering har satts upp längs viktiga väggar. I möjligaste mån har de vackra taken och golven bevarats för att skydda byggnadens kulturhistoriska värden. Uppdraget har även omfattat byte av ventilationssystem och el, samt installation av ett nytt brandsystem.
Området Drottninghög, en del i miljonprogrammet, ska utvecklas under 20 år. Stadsdelen ska bli en grön del av Helsingborg med bostäder, butiker, arbetsplatser och mötesplatser. Projektet har social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i fokus och de boende är på olika sätt delaktiga genom hela processen. Sweco ansvarar för projektledning och framtagande av detaljplaner.
I stadsdelen Alberga i Esbo i Finland, där vägarna Riksväg 1 och Ring I korsas, passerar 80 000 fordon dagligen. Under rusningstid bildas enorma trafikstockningar. Sweco har projektlett bygget av nya broar, två fyrfiliga tunnlar och vägar som ska styra om trafiken. Målet är minskade bilköer, bättre flöde för kollektivtrafiken, ökad trafiksäkerhet och bättre miljö för de boende i området. Samtidigt skapas ny mark för bebyggelse.
Geografisk IT handlar om att, med hjälp av karta och geografiska positioner, strukturera, analysera och presentera information på ett överskådligt sätt. Sweco erbjuder tjänster som omfattar allt från systemutveckling, strategifrågor och förstudier till att ta fram företagsportaler och applikationer. Kunderna finns bland annat inom energi- och infrastrukturområdena, offentlig miljö, skog och transport.
Sweco levererar geografiska IT-lösningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det handlar om att minska belastningen där den är som störst. Exempelvis kan man med hjälp av ruttoptimering vid transportplanering reducera onödig trafik och uppnå betydande utsläppsminskningar.
Energibranschen är en stor användare av geografisk information och kräver detaljerat kartunderlag. För att minimera miljöeffekterna av produktionen kan Sweco hjälpa till med allt ifrån strategier för geografisk IT och tester till upphandling och införande av ny teknik.
Sweco har även erfarenhet av stora och mindre projekt inom datasamordning där de största uppdragen görs inom infrastrukturprojekt som genererar stora mängder information över lång tid.
Som leverantörsoberoende konsulter inom geografisk IT erbjuder Sweco största möjliga kund- och verksamhetsnytta i varje uppdrag, oberoende av den underliggande tekniken.
Sweco har fått i uppdrag av Nordiska Rådets energi- och transportprogram att samla in information om Nordens alla laddstolpar för elbilar och göra informationen tillgänglig för bilister. Förutom att samla fakta om laddstolparna bygger Sweco en ruttplanerare för hela Norden med förslag på lämpliga ställen att ladda elbilen.
Att riva ett kärnkraftverk kräver en grundligt genomtänkt planering. Sweco deltar i förberedelserna bland annat genom att 3D-modellera kärnkraftverkets alla anläggningar och omgivningar. 3D-modellerna ska bland annat användas för att visualisera planerade och utförda provtagningar och resultat. De ska även kunna användas för planering av rivningslogistik och uppskattning av rivningsvolymer.
På uppdrag av Bergvik Skog har Swecos konsulter identifierat områden i Sverige som är lämpliga för utveckling av vindkraftparker. 2,3 miljoner hektar mark har analyserats och de områden som identifierats skulle kunna möjliggöra investeringar i vindkraft på upp till 80 miljarder kronor, motsvarande närmare 20 terawattimmar i årsproduktion.
Med branschens bästa möjligheter till professionell och personlig utveckling ska Sweco vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter.
Förmågan att attrahera, utveckla och behålla de bästa konsulterna är kritisk för att möta Swecos tillväxtutmaning. Samtidigt ställer varierande förutsättningar höga krav på ledarskap och medarbetarutveckling.
Swecos företagskultur grundar sig på nyfikenhet, engagemang och ansvar. Här kan medarbetare växa och utvecklas i team med professionella kolleger, ta stort eget ansvar och arbeta i utmanande internationella projekt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det är en uttalad ambition att medarbetarna ska ha goda möjligheter att själva påverka balansen mellan arbete och privatliv.
Inom företaget är förutsättningarna att göra karriär lika för alla och det finns många kvinnor på ledande positioner. Sweco i Sverige rankas på andra plats när kvinnliga ingenjörer tillfrågades om deras ideala arbetsgivare.
Under 2011 har 900 medarbetare tillkommit genom förvärv och rekrytering.
Rekryteringsarbetet inom Sweco är till stor del decentraliserat. Som stöd finns ett internetbaserat rekryteringsverktyg som underlättar för en professionell hantering av kandidater. I början av året genomfördes en stor rekryteringskampanj för att främja arbetet ytterligare. Inriktningen är att växa med lönsamhet, att rekrytera rätt personer och att erbjuda nya medarbetare arbete i kunduppdrag från första arbetsdagen.
Konkurrensen om duktiga medarbetare är hård och Sweco har ett starkt varumärke som arbetsgivare. Detta bekräftades under året i Universums mätningar där branschen som helhet liksom Sweco rankades högt. I Sverige rankades Sweco bland de sex främsta bland unga yrkesverksamma civilingenjörer och på tredje plats bland blivande högskoleingenjörer. I Norge kom Sweco på tredje plats bland de mest populära arbetsgivarna bland ingenjörsstudenter.
En förutsättning för att Sweco ska fortsätta att växa och behålla sin konkurrenskraft är att kontinuerligt attrahera och utveckla nya medarbetare. Ett växande företag ger i sin tur fler möjligheter i form av fler utmanande uppdrag och fler karriärvägar.
Sweco Talk är stommen i Swecos arbete med medarbetarutveckling och innebär att varje medarbetare årligen utarbetar en personlig utvecklingsplan med mål, som läggs fast i dialog med närmaste chef. Syftet är att erbjuda attraktiva utvecklingsmöjligheter för den enskilde medarbetaren samtidigt som Swecos långsiktiga kompetensförsörjning säkerställs. Swecos medarbetarundersökning visar tydligt att ett utvecklingssamtal, Sweco Talk, av hög kvalitet ger motiverade medarbetare.
Sweco uppmuntrar till intern rörlighet, både för att säkerställa att kunderna erbjuds den bästa tillgängliga kompetensen från hela koncernen och för att utveckla medarbetarnas kompetens samt erbjuda nya utmaningar.
Sweco arbetar med mentorprogram som syftar till att överföra kunskap från erfarna konsulter till nya medarbetare. Läs mer om mentorskap på sidan 26.
Ett starkt ledarskap är avgörande i en kundnära, decentraliserad organisation som Swecos.
Basen i Swecos ledarskapsutveckling är Sweco Leadership Compass. Kompassen stödjer ledare på alla nivåer i verksamheten genom att definiera ansvar och mandat samt etablera en tydlig koppling mellan värderingar, affärsframgång, kundleveranser och medarbetarutveckling. Regelbundet genomförs också Sweco Business Forum där ett 70-tal av Swecos högsta chefer möts för att arbeta med strategiska frågor och utbyta erfarenheter. Temat för 2011 års Sweco Business Forum var kunskap.
Swecos satsningar på ledarutveckling, genom ledarutvecklingsprogram och fokus på att sätta mål för chefer, har gett gott resultat. Detta bekräftas i Swecos medarbetarundersökning där ledarskapsindex steg kraftigt från en redan hög nivå.
God ledarförsörjning har högsta prioritet. Via processen Next Generation Review identifieras ledare och specialister som har potential att axla ett större ansvar. Detta sker i samband med de årliga utvecklingssamtalen Sweco Talk. I processen diskuteras medarbetarna och deras möjligheter i hela organisationen.
Den första omgången av Swecos globala ledarutvecklingsprogram, Next Generation Program, startade i mars 2010 och avslutades i maj 2011. En betydande del av programmet bedrivs i projektform, där deltagarna arbetar med verkliga strategiska utmaningar som identifierats av Swecos koncernledning. 17 av 21 deltagare har, under och efter programmet, rekryterats till strategiskt viktiga positioner inom Sweco.
Antal medarbetare: 7400*. Andel män/kvinnor: cirka 70 procent män och 30 procent kvinnor. Utbildningsnivåer på Sweco: Civilingenjörseller högskoleingenjörsexamen inom vatten och miljö, geologi eller liknande områden relaterade till teknologiområdet samt arkitektexamen. Vanliga tjänster/titlar: Projektledare, designingenjör, processingenjör, miljöingenjör, arkitekt.
* inklusive förvärvet av FMC Group som slutfördes i början av 2012.
HÅLLBART KONSULTARBETE Under 2012 kommer Swecos konsulter i Stockholm att flytta in i sitt nyrenoverade huvudkontor. 1 600 konsulter kommer att rymmas under ett och samma tak.
Hållbarhet har varit ledstjärnan i hela renoveringsarbetet. Målet är att byggnaden ska uppnå guldnivå i miljöklassningssystemet "miljöklassad byggnad" med tyngdpunkt på energianvändning, arbetsmiljö och materialval.
Hjärtat i det nya huvudkontoret blir "vardagsrummet" – en kreativ plats som bjuder in till samtal och kompetensutbyte. Miljön är genomgående varm och ombonad, samtidigt som lokalerna är öppna och ljusa – en mer hållbar arbetsmiljö för Swecos konsulter helt enkelt.
För att säkerställa att koncernen utvecklas i rätt riktning utifrån fastställda mål och i enlighet med koncernens strategier, genomförs årligen en gemensam medarbetarundersökning – Sweco Barometer. I Barometern följer man bland annat upp utvecklingen av Swecos ledarskapskultur, affärsfokus samt organisatorisk kompetens.
Swecos totalindex i undersökningen ökade under året till 72 (70) vilket är ett mycket starkt resultat i externa jämförelser. Till resultatet bidrog bland annat en tydlig ökning i medarbetarnas motivation och i andelen ledare som fick toppbetyg av sina medarbetare. Undersökningen genomförs av TNS SIFO.
Heidi Ose är energi- och miljökonsult på Sweco i Norge sedan 2009 och blev strax efter att hon började tilldelad Knut Tjugen som mentor. Tillsammans har de arbetat i projekt inom dammar och vattenkraft och de ser båda positivt på sina erfarenheter av mentorprogrammet.
Vad har mentorprogrammet inneburit för dig personligen? Knut: Det har fått mig att förstå att det går att sätta erfarenhetsdelning och kunskapsöverföring i system. Att bli inbjuden till att vara mentor gör att det känns som att jag har lärdom och erfarenhet som är värda att föra vidare. Mentorskapet har också gett mig inspiration och hopp om att entusiastiska, nyfikna yngre medarbetare ska föra Swecos långa traditioner och yrkesstolthet vidare.
Heidi: Det har betytt jättemycket. Jag har fått mer självförtroende i uppdragen, och jag törs ta mig an större utmaningar. Jag utvecklas dessutom snabbare. Att ha en mentor är också en trygghet, jag har alltid någon att gå till med olika frågor och problem. Han ger mig motivation och en inblick i spännande arbetsuppgifter jag kan få i framtiden om jag fortsätter satsa. Det känns också bra att Sweco investerar i mig.
Knut: Jag har sett att det kan vara bra att låta yngre medarbetare ta del av problemställningar som de kan finna datortekniska lösningar på. Personligen har jag lärt mig mer om användning av IT-verktyg.
Heidi: Knut har lärt mig mycket inom alla områden som krävs för att bli en bra konsult. Vi har haft många goda samtal både om arbetet och av mer mänsklig karaktär. Han har också lärt mig att jag inte ska bekymra mig förrän det är nödvändigt.
Knut: Först och främst genom att yngre och äldre medarbetare lär känna varandra och får tillfälle att samarbeta redan på ett tidigt stadium. Kunskapsöverföring är i fokus i många sammanhang inom företaget. Genom mentorprogrammet sker det på naturlig väg åt båda håll.
Heidi: Ett mentorprogram är ett effektivt sätt att dela kunskap och det sker i samband med aktiviteter i uppdragen. Ett mentorprogram skapar också mer motiverade medarbetare och är ett bra skäl att stanna i Sweco.
Namn: Anna Yman Position: Regionchef på Sweco Environment, Sverige
Det är mycket som är utvecklande. Men det allra bästa är friheten och ansvaret. Det är jag som begränsar mig, inte Sweco. Detta i kombination med att jag har kunnat förverkliga det jag velat genom att jobba med miljöfrågor gör arbetet meningsfullt. Swecos affärsmodell med delegerat ansvar till varje medarbetare att skapa uppdrag och utveckla kundrelationer är en stor utmaning som omfattar fackkompetens, social kompetens och affärstänk.
Mina chefer har alltid varit mycket engagerade i den operativa verksamheten, att skapa affärer och driva uppdrag, samt att lyfta fram medarbetare. Jag har alltid mött en stor öppenhet och
prestigelöshet hos chefer och uppdragsledare och ett stort fokus på uppgiften. Som konsulter behöver vi vara lättrörliga och flexibla och jag strävar efter att se möjligheter och tydliggöra våra gemensamma mål. För att målen ska vara trovärdiga följer jag också upp dem. Som chef vill jag fortsätta att vara aktiv i uppdragen, dels för att det är roligt och dels för att inte komma för långt ifrån den dagliga verksamheten.
Jag tycker att de ska vara prestigelösa och fråga mycket, gärna hitta en äldre mentor. Det är också viktigt att våga göra misstag. Samtidigt måste man ha tålamod. Det är många olika delar att lära sig i konsultrollen och det tar tid. Det finns alla möjligheter att hitta nya utmaningar inom Sweco.
Namn: Tomi Keskinen Position: Divisionschef på Sweco Industry, Finland
Vi är i kunskapsbranschen och företagets framgång bygger på medarbetarnas utveckling. Sweco investerar medvetet i utvecklingsfrågor vilket jag har personlig erfarenhet av från programmet Next Generation. Företaget är en multikulturell koncern som uppmuntrar medarbetare att samarbeta över gränserna och det kommer att vara en tillgång i framtiden.
Det jag kanske främst tog med mig från programmet var det internationella nätverk jag fick med motiverade kolleger och Swecos högsta ledning. Under hela programmet får man lära sig mer om Swecos verksamheter och de tekniska kompetenser som finns inom företaget. Jag är också övertygad om att programmet har gjort mig till en bättre ledare. Från den 1 januari 2012 fick jag också en ny tjänst som divisionschef i Sweco Industry.
Det är viktigt att ta sig tid att vara ledig, annars blir jobbet lidande förr eller senare. Vi har flexibla arbetstider och jag ser till att få tid över till fritid. Min familj består av fem personer och en hund. Vi tycker om att resa på våra semestrar och på helgerna lagar vi goda middagar. Jag försöker också få tid till att motionera och ta hand om hälsan.
Namn: Anna Sorokina Position: Arkitekt på Sweco LVKP, Ryssland
Jag kom till Sweco 2008 under min praktik, medan jag fortfarande studerade arkitektur. Så småningom kände jag att jag ville arbeta på företaget och efter min examen blev jag anställd. Flera faktorer påverkade mitt val; trevliga medarbetare, intressanta arbetsuppgifter, samt Swecos goda namn och historia. Det var även dessa faktorer som gjorde att jag fick en smidig introduktionsperiod.
Under mina tre år på Sweco har jag deltagit i många projekt som har gett mig en ovärderlig erfarenhet. Jag vill gärna ta mer ansvar i framtiden, delta i utformningen av stora industrifastigheter och anläggningar och utvecklas till en högt kvalificerad arkitekt.
Jag är glad över att få arbeta i ett stort, internationellt företag med goda möjligheter till personlig utveckling. Jag får ständigt nya kunskaper från mer erfarna specialister, jag lär mig behärska nya programvaror och designverktyg, och jag utvecklas som yrkeskvinna. Mina kolleger besökte nyligen Sundsvall i Sverige, där de utbytte kunskap och erfarenheter med utländska kolleger. Jag vill också delta i liknande projekt och hoppas utvecklas till en riktigt professionell arkitekt i framtiden.
Swecos konsulter arbetar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, vilket ställer höga krav på hänsyn till ekologiska, etiska och samhällsekonomiska aspekter.
Grunden för Swecos arbete med företagets ansvar i samhället, är företagets mission att bidra till en hållbar utveckling av samhället. Genom medarbetarnas samlade kunskap och kompetens gör Sweco det möjligt för kunden att genomföra sitt projekt med rätt kvalitet, god ekonomi och de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Vi kallar det för "Sustainable engineering and design".
Koncernen har en decentraliserad organisation och kundnära affärsmodell. Varje medarbetare ansvarar för att leverera kundanpassade lösningar med rätt kvalitet och med hänsyn till miljön, och har på så sätt stort ansvar för såväl Swecos som kundens affär. Det ställer höga krav på hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter samt på ett professionellt agerande i kundens intresse.
Sweco bevakar och följer gällande lagar, föreskrifter och andra krav som rör verksamheten i de länder där företaget verkar. Sweco följer också Code of Ethics som har utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt arbetar enligt principerna i FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Swecos egen CSR-policy beskriver hur medarbetarna ska uppträda och ta ansvar i kundens projekt. Policyn, som uppdaterades under 2011, behandlar områdena affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald samt arbetsmiljö. En genomgång av CSR-policyn ingår i utbildningen About Sweco som slutfördes i början av 2012 och som är obligatorisk för företagets medarbetare. Därtill finns koncerngemensamma och lokala riktlinjer som specificerar ansvaret på en detaljerad nivå.
Swecos CSR-policy i sin helhet finns på www.swecogroup.com.
Swecos konsulter gör noggranna avväganden i frågor som har miljö- och kvalitetspåverkan i uppdragen. Till stöd finns ledningssystemet sweco@work, som är certifierat enligt standarderna ISO 9001 och ISO 14001. I systemet finns Swecos gemensamma arbetsmetodik för genomförande av uppdrag, samt alla nödvändiga hjälpfunktioner tillgängliga för medarbetarna. En standardiserad arbetsmetodik underlättar för Swecos konsulter att arbeta tillsammans och säkerställer bästa möjliga kvalitet för kunden, oavsett område och land. Systemet säkerställer uppdragsprocessen samt styrningen av kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Det gemensamma arbetssättet i stora såväl som små projekt resulterar i ökad effektivitet och en optimal uppdragshantering. Under 2011 fick Swecos uppdragsledare en ny vägledning, "Miljöstyrning i uppdrag", som ska hjälpa dem i dialogen med
I över 25 år har Sweco delat ut Stora Energipriset för energibesparande idéer och innovationer. 2011 års pris gick till Norrköpings kommun för Händelö energikombinat. I kombinatet samverkar bland andra E.ON, Lantmännen Agroetanol och Svensk Biogas i ett industriellt ekosystem där de uppnår högre energiutbyte och större klimatnytta än vad de skulle kunna göra på egen hand.
I Norge är Sweco samarbetspartner till Global Futures, norska NHO:s Naeringslivets Hovedorganisasjon, program för att mobilisera högutbildade med mångkulturell bakgrund till relevanta poster i arbetslivet och i styrelser.
kunderna för att minska miljöpåverkan genom hela uppdraget. Ledningssystemet har även förberetts för OHSAS 18001 – en internationell standard som anger krav som rör ledningssystem för arbetsmiljö. Certifieringen av förvärvade verksamheter sker löpande.
Genom medarbetarsamtalen, Sweco Talk, säkerställs medarbetarnas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som de tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag. Genom att kontinuerligt utvärdera uppdragen arbetar vi också aktivt med ständiga förbättringar.
Swecos egen verksamhet har en direkt miljöpåverkan i de egna kontorsmiljöerna och genom resande. Genom ett strukturerat internt arbete, utbildning och effektiva avtalsprocesser där Sweco ställer höga miljökrav, strävar Sweco efter att nå bästa energiprestanda och använda de mest ändamålsenliga tekniska systemen i de egna kontorsmiljöerna. Under 2011/2012 renoveras Swecos huvudkontor i Stockholm där drygt 1 600 medarbetare kommer att arbeta. Målet är att byggnaden ska uppnå guldnivå i miljöklassningssystemet "miljöklassad byggnad" med tyngdpunkt på energianvändning, arbetsmiljö och materialval.
Det finns tydliga direktiv när det gäller resandet. Företagets medarbetare ska välja miljövänliga alternativ när det gäller färdmedel och om möjligt ersätta resor med telefon- eller videokonferenser. Nyinköpta bilar ska vara miljöklassade enligt Trafikverkets direktiv för miljöbil.
Under året fortsatte arbetet med att stärka våra medarbetares kunskap inom hållbarhetsområdet. Bland annat genomför Sweco en koncernövergripande, webb-baserad hållbarhetsutbildning som är ett obligatoriskt inslag i introduktionen för nya medarbetare.
Som en av de ledande aktörerna inom hållbar samhällsutveckling är det viktigt med ett brett engagemang. Sweco medverkar därför som stöd, inspiratör och föreläsare i en rad olika initiativ och samarbeten som bidrar till ökad kunskap.
I Kambodja har finska arkitektstudenter ritat en fritidsgård i samarbete med lokala människorättsorganisationer. Ungdomarna som ska använda fritidsgården har deltagit i utformningen genom att berätta om sina behov och estetiska preferenser. Miljömässigt hållbara byggmetoder har använts liksom ekologiska material som passar den kambodjanska kulturen och klimatet. Sweco har stöttat projektet finansiellt.
Sweco samarbetar sedan 2009 med Läkare Utan Gränser och ger ekonomiska bidrag till organisationen. Swecos medarbetare kan även få tjänstledigt för att bidra med sin arkitekteller ingenjörskunskap i fält. Deras kunskap inom byggledning, transport och logistik samt vatten och miljö har kommit väl till användning.
Styrelsen och verkställande direktören för SWECO AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för år 2011.
SWECO AB (publ) med säte i Stockholm, organisationsnummer 556542-9841, är moderbolag i Sweco-koncernen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa lösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 7 400 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa. Under året genomfördes cirka 30 000 uppdrag åt mer än 10 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i 12 länder och bedriver projektexport till ett 80-tal länder runt om i världen.
Sweco har en effektiv och kundnära organisation. Sweco-koncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Moderbolaget svarar för koncerngemensamma funktioner. Verksamheten bedrivs i sex affärsområden:
Sweco Sverige Sweco Norge Sweco Finland Sweco centrala & östra Europa Sweco Ryssland Sweco Industry
Sweco är väl positionerat för att fortsätta växa under lönsamhet. Sweco har ledande marknadspositioner i Sverige, Norge och Finland. Sweco har också starka nischpositioner i flera länder i centrala och östra Europa. Generellt har Swecos hemmamarknader bättre BNP-tillväxt och starkare statsfinanser än det europeiska genomsnittet.
Sweco har ett starkt varumärke bland sina kunder och betraktas som en attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden. Lönsamhet och finansiell styrka i branschens toppklass ger Sweco möjlighet att växa snabbare än marknadens genomsnitt, både organiskt och genom förvärv.
2011 präglades av en stark tillväxt. Under året förvärvades
verksamheter i Sverige, Norge, Polen, Ryssland, Estland och Slovakien med totalt cirka 600 medarbetare. Bland annat förvärvades två ryska verksamheter inom transportsektorn med 260 anställda samt norska NEAS konsultverksamhet med cirka 70 anställda.
I slutet av 2011 tecknades avtal om att förvärva finländska FMC-koncernen med cirka 80 MEUR i omsättning och cirka 1100 medarbetare. FMC-koncernen är marknadsledare i Finland inom byggkonstruktion och har starka marknadspositioner inom bland annat installation och industriteknik. Affären innebär att Sweco stärker sina positioner rejält på den nordiska marknaden. Genom förvärvet blir Sweco den näst största teknikkonsulten i Finland och marknadsledare när det gäller helhetslösningar för ett hållbart samhällsbyggande.
Förvärvet av FMC-koncernen, som slutfördes i början av 2012, innebär att Sweco, får en årsomsättning på cirka 6,7 miljarder och cirka 7 400 medarbetare.
2011 inleddes med en god efterfrågan på Swecos samtliga marknader. Speciellt den svenska marknaden samt bygg- och infrastruktursektorerna hade stark tillväxt under året. Utmärkande var också den finländska marknaden som stabiliserades och där bland annat efterfrågan på Swecos industrirelaterade konsulttjänster ökade.
Den generellt sett starka efterfrågan höll i sig även under det andra halvåret, trots den europeiska skuldkrisen och avmattningen i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Oron för den fortsatta utvecklingen har tilltagit och osäkerheten kring marknadsutvecklingen är därför stor.
Starka drivkrafter ökar behovet av tekniska konsulttjänster. Det handlar om urbanisering och förbättrad levnadsstandard, vilket ökar behovet av bland annat infrastruktur, industriproduktion, energiproduktion och byggnation. Samtidigt ställs allt högre krav på en hållbar samhällsutveckling och anpassning till klimatförändringar. Det leder till ökad efterfrågan på exempelvis energieffektiviseringar, miljökonsekvensbeskrivningar, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden.
Sweco-koncernens nettoomsättning ökade med 14 procent och uppgick till 5 987,6 MSEK (5 272,4). Den organiska tillväxten var
| Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK | Rörelsemarginal, % | Antal årsanställda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Sweco Sverige | 3 596,7 | 3 103,9 | 412,3 | 334,2 | 11,5 | 10,8 | 2 907 | 2 571 |
| Sweco Norge | 1 401,8 | 1 296,6 | 125,9 | 130,8 | 9,0 | 10,1 | 994 | 913 |
| Sweco Finland | 92,4 | 81,9 | 7,3 | 7,2 | 7,9 | 8,8 | 73 | 64 |
| Sweco centrala & östra Europa | 256,5 | 278,2 | 1,6 | 7,3 | 0,6 | 2,6 | 823 | 749 |
| Sweco Ryssland | 109,7 | 28,5 | 10,3 | 3,4 | 9,4 | 11,8 | 306 | 97 |
| Sweco Industry | 649,4 | 536,6 | 24,9 | 1,5 | 3,8 | 0,3 | 653 | 579 |
| Koncerngemensamt, elimineringar | –118,9 | –53,3 | –51,0 | –51,7 | – | – | 16 | 13 |
| Totalt koncernen | 5 987,6 | 5 272,4 | 531,3 | 432,7 | 8,9 | 8,2 | 5 772 | 4 986 |
9 procent, tillväxt genom förvärv uppgick till 6 procent medan valutaeffekter på grund av en starkare krona påverkade tillväxten negativt med 1 procent.
Rörelseresultatet ökade med 23 procent och uppgick till 531,3 MSEK (432,7). Resultatökningen om 98,6 MSEK förklaras huvudsakligen av Sweco Sveriges starka resultat samt resultatförbättringen i Sweco Industry. Koncernens resultat har påverkats av kostnader i samband med förvärvsaktiviteter med 11,5 MSEK (9,8).
Sweco Sverige redovisade ett starkt rörelseresultat som ökade med cirka 23 procent och uppgick till 412,3 MSEK (334,2). En stark marknad och god tillväxt förklarar resultatförbättringen.
Sweco Norges rörelseresultat uppgick till 125,9 MSEK (130,8) och rörelsemarginalen var 9,0 procent (10,1). I jämförelse med föregående år, har resultatet påverkats av ökade nedskrivningar i projekt med cirka 17 MSEK.
Swecos verksamhet i östra och centrala Europa uppvisar en resultatförsämring jämfört med föregående år, främst på grund av strukturåtgärder inom infrastrukturområdet i Polen.
Sweco Industrys resultat har fortsatt att förbättras jämfört med föregående år, framför allt som en följd av en bättre marknadssituation i Finland. Industriverksamheterna i Sverige och Norge visar fortsatt goda resultat.
Rörelseresultatet för Sweco Ryssland uppgick till 10,3 MSEK (3,4) och rörelsemarginalen var 9,4 procent (11,8). Resultatet har förbättrats främst till följd av genomförda förvärv.
Bonus till medarbetarna har påverkat Sweco-koncernens resultat med –126,6 MSEK (–102,5) inklusive sociala kostnader och pensionskostnader.
Rörelsemarginalen för koncernen var 8,9 procent (8,2). Debiteringsgraden, inklusive all administrativ personal, uppgick till 73,9 procent (73,4).
Resultatet före skatt blev 526,8 MSEK (423,7). Koncernens finansnetto uppgick till –4,5 MSEK (–9,0), varav valutakursförändringar utgjorde –1,6 MSEK (–5,7).
Resultatet efter skatt uppgick till 374,8 MSEK (299,9). Avkastningen på eget kapital var 25,6 procent (19,9) och avkastningen på sysselsatt kapital 34,2 procent (26,5).
Några väsentliga transaktioner med närstående har inte förekommit.
Resultat per aktie före utspädning uppgick till 4,11 SEK (3,31) och efter utspädning till 4,11 SEK (3,28).
Investeringar i inventarier uppgick till 115,7 MSEK (69,8) och avsåg i huvudsak datorer och övriga IT-investeringar. Avskrivningar på inventarier uppgick till 76,6 MSEK (71,0) och avskrivningar på immateriella tillgångar till 31,3 MSEK (22,1).
Köpeskillingar avseende förvärv av bolag uppgick till 278,6 MSEK (86,6) och påverkade koncernens likvida medel med –221,3 MSEK (–63,1).
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten var starkt och uppgick till 513,0 MSEK (341,8).
Likvida medel uppgick till 219,6 MSEK (376,7). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter var vid rapportperiodens utgång 687,8 MSEK (946,5). De räntebärande skulderna var 78,7 MSEK (136,6). Den räntebärande nettofordran uppgick till 140,9 MSEK (240,1).
Under året har en utdelning till Sweco AB:s aktieägare gjorts med totalt 272,8 MSEK (355,7).
Nettoskulden i förhållande till eget kapital var –9,4 procent (–16,8). Soliditeten uppgick till 46,2 procent (47,8).
Antalet anställda vid periodens utgång var 6 324 personer (5418), vilket är en ökning med 906 personer. Under året anställdes 1093 (656) medarbetare, 784 (599) slutade, 0 (77) slutade i samband med avyttring av verksamhet och 597 (301) personer tillkom via förvärvade bolag. Personalomsättningen uppgick till 13 procent (11). Antal årsanställda i koncernen uppgick till 5 772 (4 986).
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 80,3 MSEK (49,1) och avser koncerninterna tjänster. Resultatet efter finansnetto uppgick till 411,2 MSEK (240,7). Investeringar i inventarier uppgick till 1,4 MSEK (0,3) och likvida medel var vid periodens utgång 60,7 MSEK (211,2).
Sweco är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen för Sweco B var 57,50 SEK vid periodens utgång, en nedgång under året med 1 procent. OMX Stockholm sjönk under samma period med 17 procent. Sweco-aktiens totalavkastning för året var 3,5 procent.
Under året har på aktieägares begäran 3 399 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 598 793,1, varav A-aktier motsvarar 9 385 676 röster och B-aktier 8 213 117,1 röster.
Totalt antal aktier vid periodens slut uppgick till 91 516 847, varav 9 385 676 av serie A och 82 131 171 av serie B. Efter avdrag för återköpta aktier uppgick antal utestående aktier vid periodens slut till 90 719 827, varav 9 385 676 aktier av serie A och 81 334 151 av serie B.
Vid årsstämman 2011 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen.
Aktiesparprogram 2011 innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier") över NASDAQ OMX Stockholm för ett belopp motsvarande högst 5 till 10 procent av respektive deltagares årliga fasta grundlön för 2011. Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2014 ("Sparperioden") och deltagaren kvarstår i sin anställning under hela Sparperioden, erhåller deltagarna för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att prestationskraven uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Tilldelningen av Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag.
I aktiesparprogrammet har 36 ledande befattningshavare förvärvat cirka 43 000 sparaktier, vilket innebär att högst 149 000 aktier kan komma att utges om fastställda mål uppfylls. Kostnaden för Aktiesparprogram 2011 beräknas enligt IFRS 2 uppgå till cirka 5,4 MSEK (inklusive sociala avgifter) och kommer att periodiseras linjärt över sparperioden.
Under året återköpte Sweco 237 947 B-aktier för 13,6 MSEK vilket motsvarar 57,36 SEK per aktie. Sweco hade vid årsskiftet 797 020 egna B-aktier som kan användas till företagsförvärv. De egna aktierna motsvarar 0,9 procent av totalt antal aktier och 0,5 procent av rösterna. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 32,63 SEK motsvarande totalt 26,0 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid periodens utgång till 45,8 MSEK.
Vid förvärvet av FMC-koncernen i början av 2012 användes 795 000 egna B-aktier. Innehavet av egna Sweco B-aktier uppgår därefter till 2 020.
| Nettoomsättning och resultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 596,7 | 3 103,9 |
| Rörelseresultat, MSEK | 412,3 | 334,2 |
| Rörelsemarginal, % | 11,5 | 10,8 |
Sweco Sverige är landets ledande teknikkonsult och koncernens största affärsområde med drygt 3 200 anställda på ett 50 tal orter. Verksamheten omfattar Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energisystem, Geografisk IT samt Samhällsanalys & Strategi. Sweco Sverige bedriver en omfattande projektexport till länder i östra Europa, Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika.
2011 präglades av en stark marknad för samtliga verksamhetsområden. Inom infra- och energiområdet väntas en fortsatt tillväxt, särskilt för tjänster relaterade till vattenkraft. Inom vatten och miljö är efterfrågan god såväl i Sverige som internationellt när det gäller vattenförsörjning (rening, distribution och dagvattenhantering). Marknaden för byggrelaterade tjänster till industrin och privata bygg- och fastighetsbolag är också fortsatt god. Intresset för Swecos tjänsteutbud inom hållbar samhällsutveckling ökar stadigt både i Sverige och globalt. Inom geografisk IT förväntas också en fortsatt positiv utveckling.
| Nettoomsättning och resultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 401,8 | 1 296,6 |
| Rörelseresultat, MSEK | 125,9 | 130,8 |
| Rörelsemarginal, % | 9,0 | 10,1 |
Sweco är ett av de ledande teknikkonsultföretagen i Norge med närmare 1 100 anställda. Den norska verksamheten, som också har viss projektexport, är organiserad i sex divisioner: Energi, Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Infrastruktur, Installation samt Vest.
Även den norska marknaden utvecklades stabilt under 2011. Inom transportsektorn råder stort behov av att upprusta såväl väg- som järnvägsnätet. Inom byggsektorn fortsätter bostadsbyggandet att öka, huvudsakligen i centrala lägen. Efterfrågan på energieffektiva lösningar för byggnader och lokaler ökar och det gäller såväl bostäder som kommersiella lokaler. Ett nytt gemensamt elcertifikatsystem med Sverige väntas ge en förbättrad marknad när det gäller tjänster inom förnyelsebar energi, främst vatten- och vindkraft. Behovet av att rusta upp det norska vattenoch avloppsnätet är fortsatt stort, vilket innebär en långsiktigt god efterfrågan på Swecos tjänster.
| Nettoomsättning och resultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 92,4 | 81,9 |
| Rörelseresultat, MSEK | 7,3 | 7,2 |
| Rörelsemarginal, % | 7,9 | 8,8 |
Affärsområdet har 70 anställda i dotterbolaget Sweco PM som tillhandahåller projektledartjänster till kunder inom infrastruktur, bygg och industri.
Efterfrågan på Sweco PM:s tjänster har varit fortsatt stabil. Större väg- och järnvägsprojekt har bland annat bidragit till en ökad efterfrågan på tillhörande kommersiella och offentliga byggnader. Industrins investeringar visade en återhämtning även under det fjärde kvartalet och nya upphandlingsformer har skapat en god marknad för Swecos projektledare. Indikationerna om en försämrad marknadsutveckling inom bygg- och anläggningssektorn de närmaste åren har blivit starkare, men ingen dramatisk förändring väntas inom Sweco PM:s segment. Bland annat väntas nya kundsegment och nya typer av projektledningsuppdrag väga upp en eventuell försvagning av befintlig marknad.
| Nettoomsättning och resultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 256,5 | 278,2 |
| Rörelseresultat, MSEK | 1,6 | 7,3 |
| Rörelsemarginal, % | 0,6 | 2,6 |
Sweco centrala & östra Europa har drygt 900 anställda och är verksamt i Estland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien och Bulgarien.
Den pågående anpassningen till EU-standard i östra och centrala Europa fortsätter att gynna affärsområdets verksamhet, som har tyngdpunkt på tjänster inom vatten och miljö, energi och infrastruktur.
I Baltikum, Slovakien och Bulgarien märks en ökad efterfrågan på Swecos tjänster inom energi samt inom vatten och miljö. I Baltikum råder även fortsatt bra efterfrågan när det gäller industrirelaterade uppdrag och projekt med privata investerare. I Polen är infrastrukturmarknaden fortsatt svag samtidigt som efterfrågan på tjänster inom vatten och miljö är god. Fortsatt stark prispress råder i hela affärsområdet, vilket främst påverkat verksamheterna i Polen och Litauen.
| Nettoomsättning och resultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 109,7 | 28,5 |
| Rörelseresultat, MSEK | 10,3 | 3,4 |
| Rörelsemarginal, % | 9,4 | 11,8 |
Sweco Ryssland har cirka 370 anställda och erbjuder tjänster inom infrastruktur samt vatten och miljö. Sweco Ryssland ansvarar även för samordningen av projektexport från övriga affärsområden till Ryssland.
Orderingången är fortsatt god inom infrastrukturområdet och har under kvartalet förstärkts till en god nivå även inom vatten och miljö. De offentliga finanserna förbättras stadigt och därmed investeringar i offentlig infrastruktur. Den förbättrade ryska ekonomin sätter även avtryck i ökade industriinvesteringar, framför allt inom råvarusektorn. Västvärldens skuldkris skapar osäkerhet på medellång sikt. Stora evenemang som vinter-OS 2014 och fotbolls-VM 2018 innebär goda marknadsförutsättningar på längre sikt.
| Nettoomsättning och resultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 649,4 | 536,6 |
| Rörelseresultat, MSEK | 24,9 | 1,5 |
| Rörelsemarginal, % | 3,8 | 0,3 |
I Sweco Industry finns koncernens resurser för kvalificerade tekniska industrikonsulttjänster. Verksamheten omfattar konsult-, projekterings- och projektledartjänster för produktionsoptimering och investeringar i industrianläggningar. Med cirka 440 anställda i Finland, 230 i Sverige och 20 i Norge, är Sweco Industry ett av Nordens största industriteknikkonsultföretag. Sweco Industry bedriver även omfattande verksamhet i Ryssland, östra Europa och Sydamerika. Verksamheten är främst inriktad mot energi, kemisk industri, massa- och pappersindustri, gruv- och mineralindustri, offshoreprojekt samt produktutveckling.
Marknadssituationen för Swecos industrikonsulter i Finland förbättrades markant under 2011 efter en period av mycket låg aktivitet. Inga tecken på avmattning har märkts. Andelen uppdrag som sträcker sig över en längre tid blir fler och behovet av nyrekrytering ökar. I Sverige och Norge har marknadsutvecklingen också varit fortsatt god. Inom energiområdet märks ökade investeringar i biogasanläggningar och bioeldade kraftverk, vilket skapar god efterfrågan på Swecos tjänster både i Finland och i Sverige. Inom både den svenska och finska gruvindustrin görs stora investeringar i nya produktionsanläggningar, vilket resulterar i ökad efterfrågan när det gäller anläggningskonstruktion. Inom den kemiska industrin planeras större investeringar men ännu så länge saknas de riktigt stora projekten. En generell trend är att antalet förstudier inför större investeringar har ökat inom alla segment.
Under 2011 fick Sweco bland annat i uppdrag att utforma Facebooks nya datacenter i Luleå, företagets första anläggning utanför USA. Vidare har Sweco fått ett stort projekteringsuppdrag i samband med att gruvföretaget Boliden utökar sin malmproduktion i Garpenberg. Swecos konsulter har även fått flera stora energiuppdrag uppdrag i Afrika, bland annat i Tanzania, Kenya och Zambia. 2011 vann Swecos arkitekter Kasper Salinpriset för station Triangeln i Malmö, en av stationerna till nybyggda Citytunneln. Kasper Salin-priset anses vara det mest prestigefulla arkitekturpriset i Sverige.
I Norge fick Sweco i uppdrag att utreda och föreslå tekniska lösningar för att fördubbla kapaciteten i Oslos kommunala reningsverk Bekkelaget. Sweco har också fått ett omfattande projekteringsuppdrag i samband med att det norska försvaret upprustar helikopterbasen i Bardufoss med bland annat nya kontorslokaler och verkstäder. Ytterligare uppdrag är projektering av ett nytt vattenkraftverk i Govddesåga i Nordland.
I Finland ska Sweco projektleda ombyggnationer av Helsingfors centralstation och byggnation av en anslutningsväg till Åbo Hamn. Swecos finska projektledare har också tecknat ett nationellt ramavtal för byggledningstjänster åt Senatfastigheter.
Bland nya uppdrag i östra och centrala Europa kan nämnas modernisering av ett flertal avloppsreningsverk i Estland och projekteringsuppdrag för den planerade strömförbindelsen mellan Baltikum och Norden, NordBalt. I Litauen fick Sweco ett omfattande uppdrag av Rail Baltica. Bland uppdragen i Polen märks bland annat upprustning av en vattenreservoar i Szalejów Górny samt hotellutbyggnad i Warszawa. I Tjeckien ska Sweco modernisera reningsverken i Kutna Hova och Caslav. Swecos bulgariska konsulter ska medverka vid uppförandet av Sveta Petka Hydropower, en ny vattenkraftanläggning i Makedonien.
Swecos ryska konsulter har vunnit flera stora uppdrag, framför allt mot slutet av året. Exempelvis vattenrening för järnmalmsgruvan Lebedinskiy, utrednings- och projekteringsarbete för hamnen Ust-Luga samt projekteringsarbeten för vägar i OSstaden Sochi.
Swecos industrikonsulter har fått omfattande uppdrag i samband med Stora Ensos investering i en ny pappersmaskin vid den polska fabriken Ostroleka Mills. I Sverige märks nya uppdrag för bland annat Metso Minerals, Boliden och LKAB.
Nedanstående förvärv har tillfört Sweco-koncernen cirka 600 medarbetare under 2011. Genom organisk tillväxt har ytterligare drygt 300 medarbetare tillförts.
Under 2011 förvärvades Axro Consult med 35 anställda. Axro har kontor i Göteborg, Jönköping och Skövde. Axro har spetskompetens inom installationsteknik för vårdsektorn.
Under året förvärvades också Stockholms Stads Utredningsoch Statistikkontor med 33 medarbetare som har försett bland andra Stockholms stad med statistik, prognoser, utredningar och undersökningar kring frågor som rör regionens utveckling.
Sweco har även förvärvat Inmind Scandinavia AB, verksamma inom intelligenta transportsystem (ITS) med elva anställda, K-Konsult Elteknik i Gävle AB med fyra anställda, byggprojekteringsföretaget Metrix AB med nio anställda samt TD VVS-konsult AB med fem anställda.
Sweco har förvärvat det norska Facility management-företaget NEAS konsultverksamheter inom brand och säkerhet, projektledning samt rådgivning för plan- och byggregler. De förvärvade enheterna har sammanlagt 71 anställda, med kontor i Trondheim, Stavanger, Bergen, Stokke, Skien och Oslo.
I Norge har Sweco även förvärvat Oppland Bygg Consult AS med 23 anställda, med verksamhet inom bygg- och projektledning. Ytterligare förvärv i Norge är Kilde Akustikk AS med tio anställda som bland annat erbjuder tjänster inom akustik och vibrationer.
I Polen har Sweco under perioden förvärvat arkitektverksamheten i APA Markowski Architekci med totalt 20 anställda i Warszawa. I Litauen har Sweco förvärvat UAB Energetikos Linijos med 34 anställda. Företaget erbjuder tjänster för bland annat kraftvärmeverk, fjärrvärme och biogasanläggningar.
I Slovakien har Sweco förvärvat 80 procent av aktierna i Hydrocoop spol. s r.o i Bratislava. Hydrocoop erbjuder konsulttjänster inom vatten och miljö och har 22 medarbetare.
I Estland har Sweco förvärvat Vealeidja OÜ, ett av landets ledande projektledningsföretag med 31 anställda. Genom förvärvet breddar Sweco sitt tjänsteutbud och stärker positionerna på den estländska marknaden.
I Ryssland har Sweco förvärvat de två infrakonsultbolagen OOO IKTP och ZAO NIPI med sammanlagt 264 medarbetare. Båda företagen är ledande tekniska konsulter inom transportsektorn. IKTP är huvudsakligen verksamt inom anläggningskonstruktion och NIPI inom utredning och strategisk planering. Genom förvärven flyttar Sweco fram positionerna rejält i Ryssland och får totalt cirka 370 konsulter i landet.
Sweco har förvärvat den svenska industrikonsulten PROWS Industry & Management AB med 25 anställda. Företaget erbjuder tekniska konsulttjänster till kunder inom framför allt industri- och vårdsektorn.
Efter årets utgång har Sweco förvärvat den finländska teknikkonsultkoncernen FMC (moderbolag Finnmap Consulting Oy) med cirka 80 MEUR i omsättning och cirka 1 100 anställda. Genom affären bildas den näst största teknikkonsulten på den finländska marknaden. Värdet på förvärvet (enterprise value) uppgår till 65 MEUR och har betalats genom kontanta medel och 795 000 egna Sweco-B aktier. FMC-koncernen är marknadsledande i Finland inom byggkonstruktion och har starka marknadspositioner inom bland annat installation och industriteknik. FMC-koncernen redovisade ett rörelseresultat (EBITA) om 9,4 MEUR för räkenskapsåret 2010/2011. FMC-koncernen har kontor på 21 orter i Finland samt verksamhet i Baltikum, Polen, Ryssland och Indien. I koncernen ingår bland annat företag som Finnmap Consulting, Aaro Kohonen och Airix-bolagen.
Efter årets utgång har Sweco även förvärvat Pyramide AS i Norge med 13 anställda, med verksamhet inom projekt-och byggledning.
Efter periodens utgång utsågs Åsa Bergman till ny vd för Sweco Sverige. Åsa Bergman kommer närmast från posten som vd för Sweco Management.
Sweco-koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören och vice verkställande direktören maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare samt att uppnå ökad intressegemenskap mellan befattningshavarna och bolagets aktieägare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden maximalt 16 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen 6 månader. En maximal uppsägningstid om 16 månader ska gälla även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida 6 månader.
Dessa principer ska gälla för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar i befintliga avtal som görs efter denna tidpunkt, i den mån befintliga avtal så medger. Styrelsen ska ha rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Styrelsen föreslår en utdelning per aktie om 3,00 SEK (3,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 274,6 MSEK (272,8).
Nettoskulden i förhållande till eget kapital kommer, baserad på balansräkningen 2011-12-31, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 11 procent.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2012 ger styrelsen ett bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier. Ett sådant mandat skulle innebära att styrelsen ges möjlighet att fram till nästa årsstämma, om man så finner lämpligt, besluta om återköp av bolagets aktier. Återköp kan uppgå till maximalt tio procent av utestående aktievolym, i enlighet med gällande lagstiftning. Eventuella återköp kan komma att ske såväl över börs som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier.
Styrelsen har även beslutat föreslå att årsstämman 2012 fattar beslut om införandet av ett långsiktigt aktiesparprogram för upp till 80 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Sweco-koncernen.
Årsstämma hålls tisdagen den 17 april 2012 på Hotel Courtyard by Marriott, Rålambshovsleden 50, Stockholm.
Marknaden för teknikkonsulter och arkitekter är generellt sett god. Osäkerheten kring marknadsutvecklingen kvarstår. Swecos ambition är att växa med lönsamhet genom att stärka marknadspositionerna i Norden och i centrala och östra Europa. Sweco har en stark finansiell ställning, ledande marknadspositioner inom flera viktiga tillväxtområden och ett brett tjänsteutbud, vilket borgar för en långsiktigt stabil utveckling.
Sweco AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Till grund för bolagsstyrningen i Sweco ligger den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Regelverket för emittenter vid NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Swecos styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas, andra intressenters samt NASDAQ OMX Stockholms krav på effektiv och väl fungerande bolagsstyrning. Styrning, ledning och kontroll av Sweco fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med svensk aktiebolagslag och bolagsordningen. Swecos bolagsstyrningsrapport har upprättats enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Årsredovisningslagen samt är granskad av bolagets revisorer.
Swecos affärsidé är att skapa värden genom att leverera kvalificerade konsulttjänster. I Swecos decentraliserade organisation är den enskilde konsulten navet i all verksamhet. Eftersom varje individ har ansvar att genomföra affärer krävs en stark företagsgemensam kultur och ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten. Swecos kärnvärden nyfikenhet, engagemang och ansvar speglar företagskulturen och ska främja ett gott beteende och ett enhetligt beslutsfattande.
Swecos arbete sker till stor del i uppdragsform. Organisationen för ett uppdrag varierar med uppdragets storlek, belägenhet och komplexitet. Varje uppdrag drivs av en ansvarig uppdragsledare som i det dagliga arbetet har Swecos koncerngemensamma ledningssystem, sweco@work, till hjälp. Systemet, som är kvalitetsoch miljöcertifierat enligt ISO 9001:2008 och 14001:2004, möjliggör en effektiv projekthantering och en gemensam syn på arbete och relation till kund. Sweco@work stödjer såväl komplexa som mindre uppdrag, och ger varje uppdragsledare tillgång till ekonomistyrning för sina uppdrag. Systemet och dess nyttjande revideras årligen av de externa kvalitetsrevisorerna LRQA. Samtidigt genomförs kontinuerligt intern uppföljning av systemet.
Konsulternas uppdrag är att leverera hållbara, kundanpassade lösningar med högt kunskapsinnehåll till rätt kvalitet och till nytta för kundens affär. Koncernens ledningssystem sätter uppdragsprocessen i centrum och finns alltid tillgängligt för konsulterna. Sweco arbetar ständigt med förbättringsåtgärder för att utveckla bolagets arbetsmetoder, främja hållbarhet och stödja medarbetarna. Genom strategisk kompetensutveckling tillgodoses konsulternas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som konsulterna tillgodogör sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i framtida uppdrag.
Swecos mission är att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle och koncernen följer i all sin verksamhet högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse.
I stort sett allt Sweco gör påverkar på ett eller annat sätt vår miljö och vårt samhälle. Sweco blir ofta involverat i ett tidigt skede av olika uppdrag. Detta medför ansvar och ger stora möjligheter att påverka. Sweco strävar efter att göra noggranna avväganden när verksamheten står inför frågor som berör kvalitets- och miljöpåverkan i uppdrag. I och med Swecos decentraliserade organisation görs dessa avväganden ytterst av de enskilda konsulterna.
Swecos konsulter arbetar som rådgivare till företag, myndigheter, ministerier och regeringar i uppdrag som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, något som ställer höga krav på integritet och hänsyn till etiska och samhällsekonomiska aspekter. För att i alla delar leva upp till att vara ett ansvarstagande företag har Sweco en kontinuerlig utveckling som strävar efter att öka de enskilda medarbetarnas insikt i koncernens affärsetiska förhållningssätt.
Sweco finns representerat i många länder och agerar alltid inom ramarna för lokala och internationella lagar och förordningar. Sweco accepterar inte korruption, mutor eller otillåtna konkurrensbegränsande åtgärder. Ingen inom Sweco får, direkt eller indirekt, begära eller acceptera otillbörliga betalningar eller annan form av otillbörliga gåvor. Inte heller får någon inom Sweco, direkt eller indirekt, erbjuda betalning eller annan typ av ersättning som kan anses vara otillbörlig till personer, organisationer eller företag. Medarbetare får inte ha uppdrag som riskerar att stå i konflikt med Swecos intressen. Ingen medarbetare får nyttja sin ställning för personlig vinning på företagets, kunders eller samarbetspartners bekostnad.
Sweco tar hänsyn till den religion och kultur såväl som de arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region, och respekterar grundläggande fri- och rättigheter. Sweco anser att mångfald är en förutsättning för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö och främjar aktivt lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för alla, oberoende av kön, etniskt och nationellt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, etc.
Sweco har i sin CSR-policy slagit fast bolagets och de anställdas grundsyn på Corporate Social Responsibility och därmed företagets ansvar i samhället. CSR-policyn behandlar områdena affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald samt arbetsmiljö. Koncerngemensamma och lokala riktlinjer specificerar ansvaret på en mer detaljerad nivå.
Sweco följer den så kallade Code of Ethics som har utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt verkar enligt principerna i FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Ansvar för efterlevnad av CSR-policyn och ovannämnda riktlinjer ligger på samtliga Swecos medarbetare. Alla anställda är skyldiga att ta del av innehållet i policyn och riktlinjerna och följa dessa, samt verka för att externa samarbetspartners också tilllämpar principerna.
som påverkar styrning av Sweco:
beslutsförhet eller en särskild röstmajoritet.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, och ska hållas i Stockholm. På årsstämman fattas beslut om bland annat fastställande av bolagets och koncernens resultat- och balansräkningar, utdelning, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, ersättning till styrelse och revisor, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och, i förekommande fall, revisor (fr.o.m. årsstämman 2012 väljs revisor årligen), beslut om valberedning samt övriga eventuella ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen. På Swecos årsstämma har varje aktieägare möjlighet att ställa frågor om bolaget och dess resultat för året som gått. På årsstämman är styrelse, bolagsledning samt revisor närvarande för att kunna besvara dessa frågor.
Årsstämman 2011 hölls den 13 april i Stockholm. Totalt deltog 187 aktieägare, representerande 78 procent av rösterna och 65 procent av kapitalet. Till ordförande för stämman valdes Olle Nordström. Stämman beslutade om en ordinarie utdelning om 3,00 SEK per aktie. Vidare beslutade stämman att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, Aktiesparprogram 2011, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Programmet omfattar högst 250 000 B-aktier i Sweco (varav högst 198 000 aktier för leverans till deltagarna och högst 52 000 aktier för täckande av kostnader för sociala avgifter). Stämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier, såväl för Aktiesparprogram 2011 som för att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och aktier för företagsförvärv.
Stämman fattade också beslut om arvode till styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och till revisor i enlighet med valberedningens förslag. Stämman beslutade vidare om principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare samt instruktioner för valberedningen. Verkställande direktören Mats Wäppling kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2010, Swecos utveckling under de senaste åren samt gav en utblick för 2011.
Stämman beslutade också om ändring av bolagsordningen på så sätt att första stycket i § 9 fick följande lydelse: "Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats. Att kallelse skett ska annonseras i Svenska Dagbladet." Den i andra stycket angivna tidpunkten "klockan 12.00" ströks.
Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor med syfte att skapa underlag för stämmans behandling av dessa ärenden. Utöver att till årsstämman föreslå styrelsens sammansättning har valberedningen till uppgift att lämna förslag till stämmoordförande, styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete samt val och arvodering av revisor.
Valberedningen har under 2011 främst arbetat med:
På årsstämman 2011 beslutades om instruktioner för valberedningen inför årsstämman 2012. Beslutet innebär bland annat att styrelsens ordförande ska sammankalla en valberedning bestående av en representant för envar av de minst tre och högst fyra största aktieägarna i bolaget jämte styrelseordföranden, om denne inte är ledamot i egenskap av ägarrepresentant. Namnen på ledamöterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, offentliggjordes på bolagets hemsida den 14 oktober 2011.
Inför 2012 års årsstämma har valberedningen haft tre sammanträden. Swecos valberedning inför årsstämman 2012 består av Gustaf Douglas representerande Investment AB Latour, styrelsens ordförande Olle Nordström representerande familjen Nordström samt Birgitta Resvik representerande Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne. Ordförande i valberedningen är Olle Nordström.
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska också se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas genom en systematisk och strukturerad process.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören uppdateras och fastställs årligen. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, arbetsfördelningen inom styrelsen, antal möten, årsagenda och huvudteman på respektive styrelsesammanträde samt anvisningar för föredragningslista och underlag för ärendes behandling etc.
Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelseordföranden följer fortlöpande koncernens utveckling genom kontinuerliga kontakter med
verkställande direktören. Styrelseordföranden företräder bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. I enlighet med Swecos bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst åtta ledamöter. Dessa ledamöter väljs på årsstämman för perioden från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma.
Swecos styrelse består av åtta ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år, samt tre personalrepresentanter och tre suppleanter för dessa, utsedda av de anställda. Med undantag för verkställande direktören har ingen av styrelsens stämmovalda ledamöter en operativ roll i bolaget. Samtliga styrelseledamöter utom en är från Sverige. Hälften av ledamöterna är män. Samtliga stämmovalda ledamöter utom verkställande direktören är oberoende i förhållande till Sweco. Samtliga ledamöter förutom Olle Nordström och Anders G. Carlberg är oberoende i förhållande till de större ägarna.
Årsstämman 2011 utsåg Olle Nordström till styrelsens ordförande. Ordinarie styrelseledamöter från och med årsstämman 2011 har i övrigt varit Anders G. Carlberg, Gunnel Duveblad, Aina Nilsson Ström, Pernilla Ström, Carola Teir-Lehtinen, Kai Wärn samt Mats Wäppling. Personalrepresentanter har varit Thomas Holm, Göran Karloja och Anna Leonsson som ordinarie ledamöter med Sahar Almashta (t.o.m. 31 maj 2011), Anders Karlsson (t.o.m. 16 juni 2011), Sverker Hanson, Görgen Edenhagen (fr.o.m. 16 juni 2011) och Christer Åberg (fr.o.m. 16 juni 2011) som suppleanter.
Ingen styrelseledamot har blivit vald med anledning av avtal eller överenskommelse med någon större aktieägare, kund, leverantör eller annan person.
För mer information om styrelseledamöterna se sidorna 88–89.
| Befattning | Födelseår | Nationalitet | Invald Oberoende | Styrelse- och kommitté arvoden, SEK2) |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Olle Nordström | Ordförande, ordförande ersättningskommittén | 1958 | Svensk | 1997 | nej | 390 000 |
| Anders G. Carlberg | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1943 | Svensk | 2009 | nej | 215 000 |
| Gunnel Duveblad | Ledamot, ordförande revisionskommittén | 1955 | Svensk | 2008 | ja | 255 000 |
| Aina Nilsson Ström | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1953 | Svensk | 2005 | ja | 195 000 |
| Pernilla Ström | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1962 | Svensk | 2009 | ja | 215 000 |
| Carola Teir-Lehtinen | Ledamot | 1952 | Finsk | 2011 | ja | 175 000 |
| Mats Wäppling | Ledamot, vd och koncernchef | 1956 | Svensk | 2003 | nej | – |
| Kai Wärn | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1959 | Svensk | 2010 | ja | 195 000 |
| Thomas Holm | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2007 | – | – |
| Göran Karloja | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – |
| Anna Leonsson | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1971 | Svensk | 2005 | – | – |
| Görgen Edenhagen | Suppleant utsedd av de anställda | 1964 | Svensk | 2011 | – | – |
| Sverker Hanson | Suppleant utsedd av de anställda | 1963 | Svensk | 2011 | – | – |
| Christer Åberg | Suppleant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2011 | – | – |
1) För perioden från årsstämman 2011 till årsstämman 2012.
2) Arvoden för arbete i styrelsen, ersättnings- och revisionskommittéerna enligt beslut på årsstämman 2011.
Utöver det konstituerande styrelsesammanträde som hålls i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år. Under 2011 har styrelsen haft tio styrelsesammanträden, varav ett var ett per capsulam-sammanträde för beslut i brådskande ärenden. Fyra av styrelsesammanträdena hölls i anslutning till att bolaget lämnade delårsrapport. Sammanträdet i samband med delårsrapporten avseende kvartal två var ett telefonmöte med i förväg utsänt material som underlag. Vid styrelsesammanträdet i september besökte styrelsen bolagets kontor i Göteborg och fick då en presentation av Älvstadsprojektet. Studiebesök gjordes även vid Swecos uppdrag vid bland annat ett prisbelönt bostadsområde i Mölnlycke och Väg 155.
Vid de styrelsesammanträden som avhållits under året har styrelsen, förutom redovisning av utvecklingen för bolagens verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt tillväxt, såväl organisk som genom förvärv, bolagets strategiska inriktning, lednings- och HR-frågor samt riskhantering och internkontrollfrågor liksom andra frågor som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen är bolagets chefsjurist. Bolagets revisor deltar på minst ett styrelsemöte per år. Närvaron vid styrelsesammanträden, revisionskommitténs respektive ersättningskommitténs möten under 2011 framgår av nedanstående tabell.
| Styrelse sammanträden |
Revisions kommittén |
Ersättnings kommittén |
|
|---|---|---|---|
| Antal sammanträden | 10 | 5 | 3 |
| Olle Nordström | 10 | – | 3 |
| Anders G. Carlberg | 9 | 4 | – |
| Gunnel Duveblad | 10 | 5 | – |
| Aina Nilsson Ström | 10 | – | 3 |
| Pernilla Ström | 10 | 5 | – |
| Carola Teir-Lehtinen1) | 6 | – | – |
| Mats Wäppling | 10 | – | – |
| Kai Wärn | 9 | – | 3 |
| Håkan Brinkenberg2) | 2 | – | – |
| Thomas Holm | 10 | – | – |
| Göran Karloja | 9 | – | – |
| Anna Leonsson | 7 | – | – |
| Sahar Almashta3) | 1 | – | – |
| Görgen Edenhagen4) | 5 | – | – |
| Sverker Hanson1) | 2 | – | – |
| Christer Åberg4) | – | – | – |
| Anders Karlsson5) | – | – | – |
1) Från och med årsstämman 2011.
2) Till och med årsstämman 2011.
3) Till och med 2011-05-31.
4) Från och med 2011-06-16.
5) Till och med 2011-06-16.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller erforderliga krav på ett fungerande styrelsearbete sker årligen en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter, så även under 2011. Resultatet av utvärderingen diskuteras gemensamt i styrelsen. Utvärdering sker också fortlöpande av verkställande direktörens och bolagsledningens arbete, vilket behandlas vid minst ett styrelsesammanträde utan närvaro av bolagsledningen.
Styrelsen utser på det konstituerande styrelsesammanträdet en ersättningskommitté. I ersättningskommittén 2011/2012 ingår Olle Nordström, Aina Nilsson Ström och Kai Wärn. Ersättningskommittén har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare samt att förelägga styrelsen förslag till beslut. Ersättningskommittén ska sammanträda minst två gånger per år. Under 2011 har ersättningskommittén haft tre möten.
På det konstituerande styrelsesammanträdet utses även en revisionskommitté. I revisionskommittén ingår Gunnel Duveblad, Anders G. Carlberg och Pernilla Ström. Bolagets revisor närvarar alltid vid mötena. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, övervaka effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontroll, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisorer samt utvärdera revisionsinsatsen. Revisionskommittén har under 2011 sammanträtt fem gånger.
Revisor utses av årsstämman vart fjärde år. Från och med årsstämman 2012 kommer revisor att utses årligen. Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC) omvaldes på ordinarie årsstämma 2008 till bolagets revisorer intill utgången av årsstämman 2012. Huvudansvarig revisor är sedan 2008 auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. Arvoden för revisionsarbetet avseende räkenskapsåret 2011 uppgår till 3,5 MSEK och för övriga uppdrag till 5,8 MSEK. Övriga uppdrag 2010 uppgick till 3,7 MSEK. Sweco har utöver revisionen konsulterat PwC i redovisnings- och fusionsfrågor. Vidare har PwC anlitats vid due diligence-processer vid företagsförvärv. Storleken av arvoden till samtliga anlitade revisionsbolag framgår av not 4 på sidan 59.
Swecos styrelse har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt, och styrelsen har också fastställt instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören. Dessa instruktioner uppdateras varje år. Till sin hjälp har koncernledningen staberna Affärsutveckling, Kommunikation, QA (Quality Assurance), Ekonomi, Juridik, HR samt IT.
För mer information om ledande befattningshavare se sidorna 90–91.
Affärsverksamheten i koncernen är organiserad i sex affärsområden som vart och ett leds av en verkställande direktör och en controller.
Varje affärsområde har en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Swecos koncernchef, tillika verkställande direktör, är ordförande i styrelsen för respektive affärsområde. Koncernledningens styrning av affärsområdena sker, utöver fortlöpande kontakter, genom styrelsearbetet i respektive affärsområde. I affärsområdenas styrelser ingår koncernledningen och affärsområdets ledning samt i förekommande fall representanter för de anställda. Respektive affärsområde har samma regler för fördelning av ansvar mellan styrelse och verkställande direktör som finns på koncernnivå. Inom respektive affärsområde finns underliggande bolag eller divisioner uppdelade efter kompetens. Varje division/bolag kan sedan inom sig vara organiserat på region, avdelning eller grupp, beroende på antalet anställda. Den organisatoriskt minsta enheten innehåller oftast fem till 30 medarbetare med en ansvarig chef.
Sweco har en kundnära organisation som utmärks av en långtgående decentralisering där varje enhet har stor självständighet. Koncernens affärsmodell bygger på att den drivande kraften ska komma från hela organisationen där alla medarbetare deltar i arbetet med kunden. Chefer på varje nivå i koncernen har klart uttalat ansvar och befogenheter att fatta egna beslut och att utveckla sina respektive verksamheter efter kundens behov.
Swecos internationella tillväxtambitioner ställer mycket höga krav på ledarskap. Engagerade medarbetare och utveckling av medarbetare är en förutsättning för Swecos tillväxt. All medarbetarutveckling ska fokuseras på prestation, kunskap och kunskapsutbyte. Som stöd i detta arbete används det årliga utvecklingssamtalet Sweco Talk. För fortsatt framgång krävs starka ledare på alla nivåer och inom alla operativa och administrativa områden i Sweco. För att säkerställa ett starkt ledarskap finns Sweco Leadership Compass, som definierar företagets ledarskapskultur och länkar samman ledarskap med affärskultur. Som stöd för att säkerställa god ledarförsörjning finns Next Generation, en process och ett program för att kontinuerligt identifiera och utveckla goda ledare. Av de 21 deltagarna i Swecos första globala Next Generation Program har 17 gått vidare till strategiskt viktiga positioner.
Den interna kontrollen, såväl för den finansiella rapporteringen som generellt, baseras på den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen etablerat. Denna innefattar bland annat den kultur och de värderingar som styrelse och ledning kommunicerar och verkar utifrån. Viktiga komponenter i kontrollmiljön är organisationsstruktur, ledningsfilosofi och ledningsstil samt ansvar och befogenheter som är klart definierade och kommunicerade för samtliga nivåer i organisationen.
Styrelsen i Sweco har utformat tydliga besluts- och arbetsordningar samt instruktioner för sitt, ersättningskommitténs, revisionskommitténs och verkställande direktörens arbete i syfte att uppnå en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen uppdaterar och fastställer årligen styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören, attest- och firmateckningsregler och finanspolicy samt gör en översyn över koncernens övriga policydokument. En arbetsordning för styrelsen och instruktion för verkställande direktören finns för varje bolag i koncernen, och bygger på de principer som gäller för arbetsordningen för huvudstyrelsen i Sweco AB. Sweco har vidare policies gällande ekonomisk information, kommunikation, IT-säkerhet, CSR, krishantering, HR samt kvalitet och miljö. Dessa policies bildar grund för god intern kontroll.
Sweco har attest- och firmateckningsregler som klart reglerar vilka befogenheter som finns på varje nivå, från den enskilde konsulten till styrelsen för Sweco AB. Områden som regleras är exempelvis avgivande av anbud, investeringar, hyres- och leasingavtal, omkostnader och garantier, etc.
Målsättningen med Swecos riskbedömning är att säkra koncernens långsiktiga resultatutveckling och garantera att Swecos affärsverksamhet i de olika affärsenheterna uppnår sina mål. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Swecos riskhanteringsarbete är en fortlöpande process. Stora delar av Swecos verksamhet handlar om uppdrag och pågående tjänsteuppdrag. Särskild vikt läggs vid att löpande följa upp risker och riskhantering avseende uppdrag och påbörjade tjänsteuppdrag för att ytterligare förbättra arbetet med riskhantering och intern kontroll.
Sweco har under 2011, med utgångspunkt från den kartläggning av koncernens risker och riskhantering som gjordes under 2010, vidareutvecklat och förstärkt rutinerna för löpande riskuppföljning. Arbetet har under 2011 fortlöpande rapporterats till revisionskommittén och styrelsen. För varje affärsområde har en riskkarta framtagits som löpande följs upp på affärsområdets styrelsemöte där agendan även kompletterats med en stående punkt om riskhantering. En rapport över riskhantering och internkontroll inom koncernen (RIK-rapport), vilken täcker områdena Ekonomi, QA (Quality Assurance), IT, HR och Kommunikation, har behandlats i revisionskommittén och godkänts av såväl EGM (Extended Group Management, som består av koncernledning, affärsområdesansvariga samt stabschefer) som styrelsen.
Vidstående bild beskriver Swecos riskprocess: risker identifieras, nödvändiga riktlinjer och policies skapas, dessa implementeras i organisationen, uppföljning sker på flera olika nivåer och årlig tillbakarapportering sker till såväl EGM som till revisionskommittén och styrelsen.
Information om Swecos styrande dokument som koncernpolicies, handböcker, riktlinjer och rutiner finns samlat på koncernens intranät. Väsentliga riktlinjer, manualer etc. uppdateras och kommuniceras fortlöpande till berörda medarbetare. Ett exempel är den så kallade e-learningutbildning om Sweco-koncernen som påbörjats under året innehållande bland annat övergripande mål, värderingar och policies (inklusive CSR-policy). Målsättningen är att samtliga anställda ska genomgå utbildningen och att denna ska vara slutförd under det första kvartalet 2012.
Riktlinjer och policies har implementerats på olika nivåer i organisationen och följs upp kontinuerligt, bland annat genom intern uppföljning och extern revision.
Varje affärsområde har en controller som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av policies, riktlinjer och rutiner. Controllers ansvarar också för riktigheten och fullständigheten i rapporterad finansiell information. För att ytterligare stärka den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen har ett frågeformulär (s.k. self assessment) gällande finansiell rapportering framtagits och tillställts samtliga controllers i koncernen. Frågeformuläret inriktar sig på att säkerställa att väsentliga interna kontroller fungerar gällande den finansiella rapporteringen. De inkomna svaren analyseras, eventuella brister identifieras och åtgärdas.
Koncernens ledningssystem innehåller en rad funktioner för ekonomisk styrning, kontroll och uppföljning. Det finns ett webbbaserat rapportsystem för uppföljning av uppdrag där uppdragsansvariga löpande granskar uppdragen. I rapportsystemet framtas månatligen resultat och nyckeltal på grupp-, region-, bolags-/ divisions- och affärsområdesnivå. För verksamheten relevanta nyckeltal följs upp veckovis på grupp-, region- och bolags-/ divisions- och affärsområdesnivå. Varje månad sker en konsolidering av hela koncernen, där utfall följs upp mot budgetar och interna prognoser.
Kommunikation beträffande den finansiella rapporteringen sker också i samband med de controllermöten som regelbundet äger rum i koncernen. För kommunikation externt finns en kommunikationspolicy om ansvar och riktlinjer för hur kommunikation med externa parter ska ske.
Sweco har en enkel och likartad operativ struktur i hela koncernen. Controllers på koncern- och affärsområdesnivå följer regelbundet upp efterlevnaden av de av bolaget utarbetade styr- och internkontrollsystemen. Controllers genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevisionsfunktion.
Läs mer om Swecos risker på sidorna 82–83.
Sweco strävar efter att ge såväl aktieägare som analytiker och andra som är intresserade av bolaget snabb, tydlig, konsekvent och samtidig information om Swecos verksamhet och koncernens finansiella ställning och utveckling. Sweco har en kommunikationspolicy som ingår i den interna kontrollmiljön och som avser att säkerställa att Sweco uppfyller de krav som ställs på börsnoterade bolag.
Finansiell information lämnas regelbundet till marknaden i form av:
Samtidigt med utgivandet av delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden i tryckt form publiceras materialet också på koncernens hemsida www.swecogroup.com. På bolagets hemsida publiceras även en stor mängd annan information som fortlöpande uppdateras.
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Arvodet för 2011/2012 bestämdes till 1 400 KSEK, varav styrelsearvode till ordförande utgör 350 KSEK, samt till de av stämman sex valda ledamöter som inte är anställda i bolaget 175 KSEK vardera. Verkställande direktören och personalrepresentanterna erhåller inte styrelsearvode. Styrelsearvodet betalas ut vid två tillfällen under den aktuella perioden.
Till ordförande i ersättningskommittén utgår ett arvode om 40 KSEK och till övriga ledamöter i ersättningskommittén utgår ett arvode om 20 KSEK. Ordförande i revisionskommittén erhåller ett arvode om 80 KSEK. Till övriga ledamöter i revisionskommittén utgår ett arvode om 40 KSEK.
Principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare enligt beslut på årsstämman 2011 framgår av not 6 på sidorna 60–61.
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Det samlade börsvärdet för Sweco AB uppgick vid årets utgång till 5 258 MSEK (5 394). Aktiekapitalet uppgick till 91,5 MSEK fördelat på 9 385 676 A-aktier och 82 131 171 B-aktier. A-aktierna har en röst och B-aktierna en tiondels röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdelning. I bolagsordningen finns inskriven rätten att omvandla aktier av serie A till serie B. Under augusti månad 2011 omvandlades på aktieägares begäran 3 399 A-aktier till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehållet.
Vid slutet av 2011 hade Sweco AB 7 979 aktieägare. Större aktieägare är Familjen Nordström (14,9 procent av kapitalet och 34,2 procent av rösterna) och Investment AB Latour (31,7 procent av kapitalet och 22,7 procent av rösterna). Utländska investerare ägde 18,6 procent av kapitalet och 9,8 procent av rösterna. De tio största ägarna innehar motsvarande 65,2 procent av aktiekapitalet och 76,1 procent av rösterna. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget.
Swecos utdelningspolicy innebär att minst hälften av resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling och investering i bolagets kärnverksamhet.
Styrelsens ordförande är ordförande även i valberedningen. De huvudägare som i enlighet med valberedningens föreskrifter är representerade anser det önskvärt att företrädaren för den röstmässigt största aktieägaren också är ordförande i valberedningen.
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3, 33 | 5 987,6 | 5 272,4 |
| Övriga intäkter | – | 3,9 | |
| Summa rörelseintäkter | 5 987,6 | 5 276,3 | |
| Övriga externa kostnader | 4, 5, 33 | –1 505,1 | –1 400,2 |
| Personalkostnader | 6, 28 | –3 841,6 | –3 349,0 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3, 7 | –109,6 | –94,4 |
| Summa rörelsekostnader | –5 456,3 | –4 843,6 | |
| Rörelseresultat | 3 | 531,3 | 432,7 |
| Finansiella intäkter | 8, 33 | 8,6 | 5,3 |
| Finansiella kostnader | 8, 33 | –13,1 | –14,3 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 8 | – | 0,0 |
| Finansnetto | 8 | –4,5 | –9,0 |
| Resultat före skatt | 526,8 | 423,7 | |
| Inkomstskatt | 10 | –152,0 | –123,8 |
| ÅRETS RESULTAT | 374,8 | 299,9 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 373,5 | 298,5 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1,3 | 1,4 | |
| Resultat per aktie för vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare | 11 | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,11 | 3,31 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,11 | 3,28 |
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 374,8 | 299,9 |
| Omräkningsdifferens | –13,6 | –101,1 |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 361,2 | 198,8 |
| Totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 360,0 | 198,8 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1,2 | 0,0 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 907,5 | 734,4 |
| Övriga immateriella tillgångar | 14 | 88,3 | 49,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 230,8 | 199,5 |
| Innehav i intresseföretag | 17 | 1,0 | 1,0 |
| Finansiella placeringar | 19 | 7,9 | 8,9 |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 5,3 | 7,1 |
| Andra långfristiga fordringar | 22, 28 | 20,3 | 32,6 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 261,1 | 1 032,8 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 33 | 909,5 | 775,4 |
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | 23 | 650,1 | 564,3 |
| Skattefordringar | 34,2 | 78,6 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 49,2 | 43,7 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 133,1 | 116,9 |
| Likvida medel | 25 | 219,6 | 376,7 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 995,7 | 1 955,6 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 3 256,8 | 2 988,4 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital | 91,5 | 91,5 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 239,0 | 239,0 | |
| Reserver | –29,4 | –15,9 | |
| Balanserat resultat, inklusive årets resultat | 1 192,1 | 1 105,0 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 493,2 | 1 419,6 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 10,5 | 10,0 | |
| Summa eget kapital | 1 503,7 | 1 429,6 | |
| Skulder | 32 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 27, 29 | 23,5 | 11,0 |
| Avsättningar till pensioner | 27, 28 | 6,9 | 4,7 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 141,7 | 133,4 |
| Övriga långfristiga skulder | 20,2 | 2,2 | |
| Summa långfristiga skulder | 192,3 | 151,3 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27, 29 | 48,2 | 120,9 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | 23 | 280,3 | 272,6 |
| Leverantörsskulder | 33 | 245,8 | 191,7 |
| Skatteskulder | 41,0 | 32,8 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 282,9 | 225,8 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 662,6 | 563,7 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 560,8 | 1 407,5 | |
| Summa skulder | 3 | 1 753,1 | 1 558,8 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 256,8 | 2 988,4 |
Information om koncernens ställda panter och ansvarsförbindelser se not 31.
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 526,8 | 423,7 | |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster | |||
| Realisationsvinster och realisationsförluster | 0,0 | –0,4 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3, 7 | 109,6 | 94,4 |
| Skillnad mellan kostnadsförda och utbetalda pensioner | 18,6 | –6,4 | |
| Övriga poster | 2,7 | –0,6 | |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 130,9 | 87,0 | |
| Betald skatt | –138,6 | –142,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 8 | 519,1 | 368,7 |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | –131,2 | –30,9 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 125,1 | 4,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 513,0 | 341,8 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | 14 | –4,1 | –6,3 |
| Försäljning av immateriella tillgångar | – | 0,1 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 12 | –91,3 | –61,3 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 3,4 | 2,0 | |
| Förvärv av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan | 13 | –221,3 | –63,1 |
| Försäljning av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan | 13 | – | –4,0 |
| Försäljning av finansiella placeringar | 19 | 1,1 | 0,1 |
| Investering i långfristiga placeringar | –0,7 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –312,9 | –132,5 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp av egna aktier | 26 | –13,6 | – |
| Emissionskostnader | – | –0,7 | |
| Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare | 26 | –272,8 | –355,7 |
| Utbetald överföring till innehav utan bestämmande inflytande | –1,0 | –0,7 | |
| Upptagna lån | 34,6 | 1,3 | |
| Amortering av skuld | –103,1 | –6,7 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –355,9 | –362,5 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –155,8 | –153,2 | |
| Likvida medel vid årets början | 25 | 376,7 | 557,3 |
| Kursdifferens i likvida medel | –1,3 | –27,4 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 219,6 | 376,7 |
| Eget kapital |
Innehav | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| hänförligt | utan | |||||||
| Övrigt | till moder | bestäm | Totalt | |||||
| tillskjutet | Balanserat | bolagets | mande | eget | ||||
| MSEK | Not | Aktiekapital | kapital | Reserver | resultat | aktieägare | inflytande | kapital |
| Eget kapital 2010-01-01 | 26 | 92,0 | 239,0 | 83,8 | 1 170,1 | 1 584,9 | 10,8 | 1 595,7 |
| Årets resultat | – | – | – | 298,5 | 298,5 | 1,4 | 299,9 | |
| Omräkningsdifferens | – | – | –99,7 | – | –99,7 | –1,4 | –101,1 | |
| Årets totalresultat | – | – | –99,7 | 298,5 | 198,8 | 0,0 | 198,8 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning | 26 | – | – | – | –177,9 | –177,9 | –0,7 | –178,6 |
| Överföring till aktieägarna – aktieinlösen | 26 | – | – | – | –177,8 | –177,8 | – | –177,8 |
| Innehav utan bestämmande inflytande i förvärvade företag |
13 | – | – | – | – | – | 0,7 | 0,7 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande | ||||||||
| inflytande | 13 | – | – | – | –1,1 | –1,1 | –0,8 | –1,9 |
| Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring |
26 | – | – | – | –6,6 | –6,6 | – | –6,6 |
| Indragning av återköpta aktier | –0,5 | – | – | 0,5 | – | – | – | |
| Emissionskostnader | – | – | – | –0,7 | –0,7 | – | –0,7 | |
| Eget kapital 2010-12-31/2011-01-01 | 26 | 91,5 | 239,0 | –15,9 | 1 105,0 | 1 419,6 | 10,0 | 1 429,6 |
| Årets resultat | – | – | – | 373,5 | 373,5 | 1,3 | 374,8 | |
| Omräkningsdifferens | – | – | –13,5 | – | –13,5 | –0,1 | –13,6 | |
| Årets totalresultat | –13,5 | 373,5 | 360,0 | 1,2 | 361,2 | |||
| Överföring till aktieägarna – utdelning | 26 | – | – | – | –272,8 | –272,8 | –1,0 | –273,8 |
| Innehav utan bestämmande inflytande i förvärvade företag |
13 | – | – | – | – | – | 0,2 | 0,2 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande | ||||||||
| inflytande | 13 | – | – | – | – | – | –0,1 | –0,1 |
| Förändring innehav utan bestämmande inflytande |
– | – | – | –0,2 | –0,2 | 0,2 | – | |
| Aktiesparprogram | – | – | – | 0,2 | 0,2 | – | 0,2 | |
| Återköp av egna aktier | 26 | – | – | – | –13,6 | –13,6 | – | –13,6 |
| EGET KAPITAL 2011-12-31 | 26 | 91,5 | 239,0 | –29,4 | 1 192,1 | 1 493,2 | 10,5 | 1 503,7 |
| Föreslagen överföring till aktieägare | ||||||||
| Utdelning | 26, 35 | –274,6 | –274,6 | –274,6 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3, 33 | 80,3 | 49,1 |
| Summa rörelseintäkter | 80,3 | 49,1 | |
| Övriga externa kostnader | 3, 4 ,5, 33 | –92,2 | –73,6 |
| Personalkostnader | 6, 28 | –37,3 | –31,5 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3, 7 | –3,9 | –1,9 |
| Summa rörelsekostnader | –133,4 | –107,0 | |
| Rörelseresultat | 3 | –53,1 | –57,9 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8 | 465,9 | 304,8 |
| Finansiella intäkter | 8, 33 | 4,6 | 2,4 |
| Finansiella kostnader | 8, 33 | –6,2 | –8,6 |
| Finansnetto | 8 | 464,3 | 298,6 |
| Resultat efter finansnetto | 411,2 | 240,7 | |
| Bokslutsdispositioner | 9 | –1,1 | –0,1 |
| Resultat före skatt | 410,1 | 240,6 | |
| Skatt | 10 | –93,7 | –50,9 |
| ÅRETS RESULTAT | 316,4 | 189,7 |
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 316,4 | 189,7 |
| Kursdifferens | –0,2 | –1,5 |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 316,2 | 188,2 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Immateriella tillgångar | 14 | 9,7 | 12,4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 12,0 | 0,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 16 | 332,0 | 332,0 |
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 38,3 | 38,6 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 20 | 0,9 | 0,9 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 371,2 | 371,5 | |
| Summa anläggningstillgångar | 392,9 | 384,6 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | 0,6 | – | |
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 1 547,5 | 1 395,1 |
| Skattefordringar | – | 40,4 | |
| Övriga fordringar | 5,7 | 5,3 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 10,3 | 1,8 |
| Kassa/bank | 25 | 60,7 | 211,2 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 624,8 | 1 653,8 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 2 017,7 | 2 038,4 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital | 91,5 | 91,5 | |
| Reservfond | 187,5 | 187,5 | |
| Summa bundet eget kapital | 279,0 | 279,0 | |
| Fritt eget kapital | 26 | ||
| Fond till verkligt värde | –0,4 | –0,2 | |
| Överkursfond | 51,5 | 51,5 | |
| Balanserat resultat | 637,2 | 733,9 | |
| Årets resultat | 316,4 | 189,7 | |
| Summa fritt eget kapital | 1 004,7 | 974,9 | |
| Summa eget kapital | 1 283,7 | 1 253,9 | |
| Obeskattade reserver | 9 | 1,2 | 0,1 |
| Skulder | 32 | ||
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27 | – | 100,4 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | 1,7 | – | |
| Leverantörsskulder | 12,7 | 3,0 | |
| Skulder till koncernföretag | 693,8 | 663,6 | |
| Skatteskulder | 0,6 | – | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 5,4 | 5,4 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 18,6 | 12,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 732,8 | 784,4 | |
| Summa skulder | 3 | 734,0 | 784,5 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 017,7 | 2 038,4 | |
| Ansvarsförbindelser | 31 | 204,1 | 201,7 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansnetto | 411,2 | 240,7 | |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster | |||
| Realisationsvinster och realisationsförluster | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7 | 3,9 | 1,9 |
| Koncernbidrag | 8 | –408,9 | –261,3 |
| Skillnad mellan bokförda och erhållna räntor | 8 | –0,2 | –0,2 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | –405,2 | –259,6 | |
| Betald skatt | –53,7 | –87,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | –47,7 | –106,3 | |
| Förändringar av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | –12,7 | –85,7 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 47,9 | 108,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –12,5 | –83,9 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 14 | –0,1 | –14,0 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 12 | –12,4 | –0,3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –12,5 | –14,3 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag | 261,3 | 257,3 | |
| Återköp av egna aktier | 26 | –13,6 | – |
| Emissionskostnader | – | –0,7 | |
| Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare | 26 | –272,8 | –355,7 |
| Amortering av skuld | –100,4 | –1,2 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –125,5 | –100,3 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –150,5 | –198,5 | |
| Likvida medel vid årets början | 25 | 211,2 | 409,7 |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 60,7 | 211,2 |
| Fond för | Totalt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie | Reserv | Summa | verkligt | Överkurs | Balanserat | Summa | eget | ||
| MSEK | Not | kapital | fond | bundet | värde | fond | resultat | fritt | kapital |
| Eget kapital 2010-01-01 | 26 | 92,0 | 187,5 | 279,5 | 1,3 | 51,5 | 1 096,4 | 1 149,2 | 1 428,7 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 189,7 | 189,7 | 189,7 | |
| Kursdifferens | – | – | – | –1,5 | – | – | –1,5 | –1,5 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | –1,5 | – | 189,7 | 188,2 | 188,2 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning | – | – | – | – | – | –177,9 | –177,9 | –177,9 | |
| Överföring till aktieägare – aktieinlösen | – | – | – | – | – | –177,8 | –177,8 | –177,8 | |
| Aktiebonusprogram – värde av anställdas tjänstgöring |
– | – | – | – | – | –6,6 | –6,6 | –6,6 | |
| Indragning av återköpta aktier | –0,5 | – | –0,5 | – | – | 0,5 | 0,5 | – | |
| Emissionskostnader | – | – | – | – | – | –0,7 | –0,7 | –0,7 | |
| Eget kapital 2010-12-31/2011-01-01 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | –0,2 | 51,5 | 923,6 | 974,9 | 1 253,9 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 316,4 | 316,4 | 316,4 | |
| Kursdifferens | – | – | – | –0,2 | – | – | –0,2 | –0,2 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | –0,2 | – | 316,4 | 316,2 | 316,2 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning | – | – | – | – | – | –272,8 | –272,8 | –272,8 | |
| Återköp av egna aktier | 26 | – | – | – | – | – | –13,6 | –13,6 | –13,6 |
| EGET KAPITAL 2011-12-31 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | –0,4 | 51,5 | 953,6 | 1 004,7 | 1 283,7 |
Föreslagen överföring till aktieägare
Utdelning 26, 35 –274,6 –274,6 –274,6
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 februari 2012. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 17 april 2012.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt finansiella tillgångar som kan säljas.
Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK.
De finansiella rapporterna upprättas i enlighet med IFRS och kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36.
De angivna redovisningsprinciperna för koncernen har, med undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2011 eller senare, har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av årets finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39. Finansiella instrument IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Den förväntade effekten på eget kapital vid ingången av 2012 beräknas bli 233,4 MSEK exklusive eventuella effekter före inkomstskatt. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tilllämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrengements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tilllämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter, ådrar sig kostnader och där det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av koncernledningen för att utvärdera resultatet och att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Dotterbolag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Sweco AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. I förvärv gjorda 2011 har innehav utan bestämmande inflytande redovisats till dess proportionella andel av nettotillgångarna.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tilllämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande (dotterbolag) kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas på en separat rad i koncernens totalresultat.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar
och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen, reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture-företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, reserver. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. Sweco har inga koncernföretag belägna i länder med hyperinflation.
I omräkningen har för de väsentliga valutorna följande kurser använts:
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Balans | Genom | Balans | Genom | ||
| dagskurs | snittskurs | dagskurs | snittskurs | ||
| EUR | 8,94 | 9,03 | 9,00 | 9,54 | |
| NOK | 1,15 | 1,16 | 1,15 | 1,19 |
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i övriga reserver i eget kapital, till den del säkringen är effektiv. Ineffektiv del redovisas i koncernens resultaträkning. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten efter avdrag för eventuell valutasäkring från eget kapital till årets resultat.
De ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004 (tidpunkten för övergång till IFRS) har redovisats som omräkningsreserv inom det egna kapitalet.
Monetära långfristiga fordringar på en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av Swecos nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna hänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för tjänster i koncernens löpande verksamhet. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget.
Successiv vinstavräkning tillämpas i koncernen för pågående tjänsteuppdrag vilket innebär att resultatet framkommer i takt med uppdragens färdigställande. I koncernredovisningen redovisas under rörelsens intäkter årets genererade utfaktureringsvärde av pågående tjänsteuppdrag för såväl uppdrag utförda på löpande räkning som fast pris. Med utfaktureringsvärde menas upparbetat arbete som fakturerats beställaren för uppdrag på löpande räkning. Vid fast prisuppdrag bestämmer färdigställandegraden utfaktureringsvärdet. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I balansräkningen värderas pågående tjänsteuppdrag till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Tjänsteuppdrag där upparbetade intäkter överstiger delfakturerade belopp redovisas som fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag. Tjänsteuppdrag där delfakturerade belopp överstiger upparbetade intäkter redovisas som skulder avseende pågående tjänsteuppdrag.
I de fall utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter för nedlagt arbete och uppkomna utgifter för uppdrag om de sannolikt kommer att ersättas av beställaren.
En befarad förlust i ett uppdrag redovisas omgående som kostnad och belastar resultatet.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter och vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på derivat som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och nedskrivning av finansiella tillgångar. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas inom rörelseresultatet avseende rörelsefordringar och skulder och inom finansnetto avseende finansiella fordringar och skulder.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobe-
lopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om den är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i rörelseresultatet. I denna kategori ingår främst derivat med positivt verkligt värde men även finansiella placeringar kan förekomma.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Sweco tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Dessa tillgångar värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran minskas även med eventuell värdeminskning vilket görs när det finns objektiva bevis på att koncernen inte kommer att erhålla hela den ursprungliga fordran. Väsentliga finansiella svårigheter hos kunden och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassificeras i någon annan kategori eller är klassificerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde. Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna som en särskild komponent av eget kapital. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivningsbehov föreligger.
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i rörelseresultatet. I kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 32 Finansiella instrument per kategori.
Erhållen premie vid utgivande av teckningsoptioner redovisas som övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital. Vid tecknande av aktier fördelas erhållen betalning mellan aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital. Teckningsoptionerna i Sweco har erbjudits ledande befattningshavare inom koncernen och prissatts till marknadsvärde, med tillämpning av värderingsmodellen Black & Scholes, se även not 33. De är därmed inte att betrakta som aktierelaterad ersättning.
Derivatinstrument utgörs i Sweco av terminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas, då förutsättningarna för säkringsredovisning inte är uppfyllda, via resultaträkningen inom rörelseresultatet.
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning ingår också i anskaffningsvärdet.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust, som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, annars är det operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- respektive kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som erlagts som leasingavgift under året. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden ner till restvärde. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – byggnader, rörelsefastigheter | 50 år |
|---|---|
| – IT och datorutrustning | 3 år |
| – övriga inventarier | 5 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 utgör koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, det redovisade värdet. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se nästa sida). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det måste även kunna visas att tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Balanserade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I koncernen finns en utvecklad programvara inom projektstyrning.
I samband med förvärv görs en värdering av inneliggande orderstock, kundrelationer och varumärken. Orderstocken som aktiveras avser täckningsbidraget på fasta order. Kundrelationer och varumärken redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen minskat med ackumulerade avskrivningar.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig och att kostnaden kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. För fastställelse av räntesats för låneutgifter används koncernens centralt bestämda internränta.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – balanserade utvecklingsutgifter | 5 år |
|---|---|
| – licenser | 3 år |
| – kundrelationer | 5 år |
| – varumärken | 1–3 år |
| – orderstock | i takt med att order realiseras |
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För uppskjutna skattefordringar gäller prövning enligt särskild standard (se avsnitt om skatter).
För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning, beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Vid återköp av egna aktier redovisas köpeskillingen som en minskning av det egna kapitalet. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Redovisas som skuld efter att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultat och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder består av teckningsoptioner utgivna till anställda.
Pensionsplanerna finansieras genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. En förmånsbestämd plan anger ett belopp för den pensionsförmån den anställde erhåller efter pensionering, vanligen baserad på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd plan har fasta avgifter som betalas till en separat juridisk enhet (försäkringsbolag). Sweco har både avgifts- och förmånsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. För de förmånsbestämda planerna minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förmånsbestämda planer med tillgångar överstigande åtagandena redovisas som finansiell anläggningstillgång.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas, vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Vid årsstämman 2011 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Aktiesparprogram 2011 innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier"). Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2014 ("Sparperioden") och deltagaren kvarstår i sin anställning under hela Sparperioden, erhåller deltagarna för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att prestationskraven uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Tilldelningen av Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag. Kostnaden redovisas linjärt under sparperioden som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden för matchningsaktien baseras på aktiernas verkliga värde vid förvärvstidpunkten och kostnaden för prestationsaktien baseras på aktiens verkliga värde som beräknas av extern part genom en så kallad Monte Carlo-simulering.
Vid tilldelning ska sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Avsättningar görs därför under sparperioden för dessa beräknade sociala avgifter.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Koncernens avsättningar består av pensionsavsättningar.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid och att bolaget kan styra återföringen av vinsterna. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning från dotterbolag redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Om inte annat anges har moderbolagets redovisningsprinciper under 2011 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Moderbolagets fakturering av koncerngemensam administration och övrig verksamhet redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Motsvarande krav gäller för utdelningar från dotterbolag samt att utdelade vinstmedel måste vara intjänade efter Swecos förvärvstidpunkt. Utdelningar kan även anteciperas om beslut finns om utdelning eller Sweco via sitt innehav i bolaget kan säkerställa att utdelning lämnas.
I balansräkningen värderas arbeten till fast pris till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Arbeten som utförs på löpande räkning åsätts inget värde.
Samtliga leasingavtal, finansiella och operationella, redovisas som operationella.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas i resultaträkning.
Koncernens nettoomsättning avser i all väsentlighet tjänsteuppdrag.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernledningen följer upp, så kallad företagsledningsperspektiv tillämpas. I koncernen benämns rörelsesegment som affärsområden.
Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernledningen följer upp det resultat, den rörelsemarginal och debiteringsgrad som koncernens olika geografiska områden genererar. Varje affärsområde har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av affärsområdets prestationer till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp affärsområdenas resultat utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen kan följa samtliga geografiska områdens prestationer och resultat. Dock utgör affärsområdet Industry ett undantag då verksamheten finns i flera länder, verksamheten utgörs av tekniska industrikonsulttjänster. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens affärsområden har identifierats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment slagits ihop när de har likartade ekonomiska egenskaper, vilket innebär att tjänsterna, kunderna och distributionssättet verkar i en omgivning med likartade regelverk.
| Sweco Sverige | Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energi, Geografisk IT, Samhällsanalys & Strategi |
|---|---|
| Sweco Norge | Byggkonstruktion, Energi, Vatten & Miljö, Infrastruktur, Tekniska installationer |
| Sweco Finland | Projektledning |
| Sweco Ryssland | Vatten & Miljö, Energi, Infrastruktur |
| Sweco centrala & östra Europa | Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Energi, Arkitektur, Projektledning |
| Sweco Industry | Kemisk industri, Massa- och pappersindustri, Marinindustri, Energi, Produktutveckling |
| Koncerngemensamt | Koncerngemensamma funktioner |
| Sweco | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweco | Sweco | Sweco | centrala & | Sweco | Sweco | Koncern | Totalt | |||
| 2011 | Sverige | Norge | Finland | östra Europa | Ryssland | Industry | gemensamt Elimineringar | Ej fördelat | koncernen | |
| Extern försäljning | 3 543,9 | 1 391,7 | 91,8 | 246,7 | 106,1 | 607,4 | – | – | – | 5 987,6 |
| Intern försäljning | 52,8 | 10,1 | 0,6 | 9,8 | 3,6 | 42,0 | 80,3 | –199,2 | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 3 596,7 | 1 401,8 | 92,4 | 256,5 | 109,7 | 649,4 | 80,3 | –199,2 | – | 5 987,6 |
| Avskrivningar | –50,7 | –20,2 | –0,5 | –11,4 | –7,2 | –6,9 | –12,7 | – | – | –109,6 |
| Rörelseresultat | 412,3 | 125,9 | 7,3 | 1,6 | 10,3 | 24,9 | –51,0 | – | – | 531,3 |
| Finansiella intäkter | 8,6 | 8,6 | ||||||||
| Finansiella kostnader | –13,1 | –13,1 | ||||||||
| Resultat före skatt | 526,8 | |||||||||
| Väsentliga icke kassaflödespåverkande | ||||||||||
| poster utöver avskrivningar | 0,9 | 19,4 | 0,0 | –1,3 | 0,3 | 0,6 | 1,4 | – | – | 21,3 |
| Tillgångar | 1 976,3 | 855,0 | 85,4 | 354,8 | 144,3 | 480,2 | 1 918,7 | –2 563,2 | 5,3 | 3 256,8 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 86,6 | 21,3 | 0,4 | 3,5 | 4,6 | 6,0 | 1,4 | – | – | 123,8 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 57,5 | 130,5 | 0,1 | 21,0 | 33,9 | 6,7 | – | – | – | 249,7 |
| Skulder | 1 974,0 | 390,0 | 21,5 | 339,3 | 139,3 | 131,1 | 889,0 | –2 272,8 | 141,7 | 1 753,1 |
| Sweco | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweco | Sweco | Sweco | centrala & | Sweco | Sweco | Koncern | Totalt | |||
| 2010 | Sverige | Norge | Finland | östra Europa | Ryssland | Industry | gemensamt Elimineringar | Ej fördelat | koncernen | |
| Extern försäljning | 3 101,6 | 1 289,9 | 81,4 | 269,8 | 26,9 | 502,8 | – | – | – | 5 272,4 |
| Intern försäljning | 2,3 | 6,7 | 0,5 | 8,4 | 1,6 | 33,8 | 49,1 | –102,4 | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 3 103,9 | 1 296,6 | 81,9 | 278,2 | 28,5 | 536,6 | 49,1 | –102,4 | – | 5 272,4 |
| Avskrivningar | –46,9 | –18,9 | –0,5 | –10,3 | –0,4 | –8,9 | –8,5 | – | – | –94,4 |
| Rörelseresultat | 334,2 | 130,8 | 7,2 | 7,3 | 3,4 | 1,5 | –51,7 | – | – | 432,7 |
| Finansiella intäkter | 5,3 | 5,3 | ||||||||
| Finansiella kostnader | –14,3 | –14,3 | ||||||||
| Resultat före skatt | 423,7 | |||||||||
| Väsentliga icke kassaflödespåverkande | ||||||||||
| poster utöver avskrivningar | 7,1 | 6,0 | 0,0 | –1,1 | –0,3 | 0,4 | –4,7 | – | – | 7,4 |
| Tillgångar | 1 725,0 | 768,7 | 84,2 | 321,2 | 40,3 | 418,4 | 2 021,7 | –2 398,2 | 7,1 | 2 988,4 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 47,3 | 20,1 | 0,1 | 38,7 | 0,2 | 1,5 | 0,3 | – | – | 108,2 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 19,3 | 14,6 | 0,3 | 3,6 | 0,0 | 2,2 | – | – | – | 40,0 |
| Skulder | 1 741,9 | 335,6 | 20,4 | 296,8 | 42,2 | 75,0 | 1 021,3 | –2 107,8 | 133,4 | 1 558,8 |
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 80,3 MSEK (49,1). Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Av moderbolagets övriga externa kostnader avser 24 procent (23) inköp från koncernföretag.
Icke kassaflödespåverkande kostnader avser realisationsvinster, bonus som betalas ut som aktier samt skillnad mellan kostnadsförda och betalda pensioner, se även kassaflödesanalysen sidan 46.
Tillgångarna består av rörelsefordringar, IT-utrustning och kontorsinventarier. Fördelning av immateriella tillgångar framgår av not 14. I koncerngemensamt ingår likvida medel med 60,7 MSEK (211,2).
I affärsområdenas resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på affärsområdena på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är i enlighet med det resultat, de tillgångar och skulder som koncernledningen följer upp.
Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga marknadsmässiga priser.
Koncerngemensamt består av vinster och förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och allmänna administrationskostnader. Koncerngemensamma tillgångar och skulder som inte har fördelats är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Infrastruktur | 993,9 | 840,4 | |
| Vatten & Miljö | 910,2 | 932,6 | |
| Energi | 870,9 | 756,2 | |
| Installation | 825,9 | 727,5 | |
| Byggkonstruktion | 777,9 | 673,2 | |
| Industri | 571,1 | 475,9 | |
| Arkitektur | 523,3 | 435,0 | |
| Projektledning | 375,5 | 306,4 | |
| Geografisk IT | 138,9 | 125,2 | |
| SUMMA | 5 987,6 | 5 272,4 |
| Extern försäljning | Anläggningstillgångar1) | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Sverige | 3 399,1 | 2 974,4 | 334,5 | 255,1 |
| Norge | 1 446,6 | 1 302,1 | 459,0 | 328,1 |
| Danmark | 74,7 | 57,8 | 6,9 | 7,2 |
| Finland | 345,2 | 280,0 | 274,8 | 276,1 |
| Estland | 21,1 | 22,3 | 35,5 | 28,5 |
| Litauen | 59,2 | 69,7 | 24,7 | 25,4 |
| Tjeckien | 88,7 | 115,3 | 36,7 | 37,9 |
| Slovakien | 5,2 | 9,3 | 3,4 | 0,0 |
| Bulgarien | 23,0 | 26,6 | 6,5 | 7,2 |
| Polen | 60,1 | 44,2 | 26,8 | 36,7 |
| Övriga EU | 51,3 | 66,6 | – | – |
| Ryssland | 175,4 | 81,8 | 49,7 | 22,4 |
| Övriga Europa | 70,2 | 40,8 | – | – |
| Afrika | 40,0 | 47,0 | – | – |
| Asien | 117,3 | 122,6 | – | – |
| Oceanien | 0,7 | 0,4 | – | – |
| Nordamerika | 3,2 | 3,2 | – | – |
| Syd- och Mellanamerika | 6,6 | 8,3 | – | – |
| Ej fördelat | – | – | – | – |
| Elimineringar | – | – | –28,1 | –38,3 |
| SUMMA | 5 987,6 | 5 272,4 | 1 230,4 | 986,3 |
1) Avser anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Koncernen saknar intäkt från enskild kund som utgör 10 procent eller mer av koncernens totala intäkter, se även avsnitt kreditrisk i not 33.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| PricewaterhouseCoopers AB | ||||
| – revisionsuppdrag | 3,5 | 3,3 | 0,6 | 0,4 |
| – revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,9 | 0,8 | 0,4 | 0,4 |
| – skatterådgivning | 0,1 | 0,2 | – | – |
| – andra uppdrag | 4,8 | 2,7 | 4,3 | 2,2 |
| Summa | 9,3 | 7,0 | 5,3 | 3,0 |
| Övriga revisionsbolag | ||||
| – revisionsuppdrag | 0,5 | 0,3 | – | – |
| – revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,1 | – | – | – |
| – skatterådgivning | 0,3 | 0,1 | 0,2 | – |
| – andra uppdrag | 0,6 | 0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 1,5 | 0,6 | 0,2 | 0,0 |
| SUMMA | 10,8 | 7,6 | 5,5 | 3,0 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| Avgifter enligt tecknade | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| leasing- och hyresavtal | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Under året betalda lokalhyror | 225,5 | 187,6 | 1,2 | 1,1 |
| Övriga under året betalda avgifter | 7,4 | 7,2 | 0,2 | 0,2 |
| SUMMA UNDER ÅRET | ||||
| BETALDA AVGIFTER | 232,9 | 194,8 | 1,4 | 1,3 |
| Framtida leasing- och hyresavgifter, | ||||
| – inom ett år | 222,1 | 202,5 | 1,2 | 1,0 |
| – mellan ett år och fem år | 578,5 | 469,3 | 4,8 | 4,0 |
| – längre än fem år | 531,1 | 584,2 | 9,1 | 8,6 |
| SUMMA FRAMTIDA AVGIFTER | 1 331,7 | 1 256,0 | 15,1 | 13,6 |
Framtida leasingavgifter avser nominella belopp enligt ej uppsägningsbara leasingoch hyresavtal. Framtida leasingavgifter består till cirka 99 procent (cirka 99 procent) av lokalhyror. Övriga leasingavgifter avser i huvudsak kontorsmaskiner och IT-utrustning. För moderbolaget inkluderas avgifter för finansiella leasingkontrakt med 0,2 MSEK (0,2).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Löner och ersättningar, övriga anställda |
2 601,8 | 2 278,6 | 7,3 | 6,7 |
| Löner och ersättningar, ledande befattningshavare |
55,2 | 47,2 | 12,1 | 11,1 |
| Summa löner och ersättningar1) | 2 657,0 | 2 325,8 | 19,4 | 17,8 |
| Sociala kostnader, exkl. pensionskostnader |
654,8 | 569,6 | 8,1 | 6,6 |
| Pensionskostnader, ledande befattningshavare2) 3) |
10,7 | 10,2 | 3,6 | 3,1 |
| Pensionskostnader, övriga2) | 305,6 | 269,2 | 3,1 | 1,3 |
| SUMMA | 3 628,1 | 3 174,8 | 34,2 | 28,8 |
1) Ledande befattningshavare i tabellen består av styrelsemedlemmar och verkställande direktörer i moderbolag och samtliga dotterbolag och är 58 (46) personer för koncernen och 10 (10) personer för moderbolaget. 2) Se även not 28 Avsättningar till pensioner.
3) Ledande befattningshavare som erhållit pension enligt tabellen är 51 (41) personer för koncernen och 3 (3) personer för moderbolaget.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Varav | Varav | |||
| Medeltal anställda | Totalt | män % | Totalt | män % |
| Sverige | ||||
| Moderbolaget | 16 | 38 | 13 | 38 |
| Dotterbolag | 3 045 | 71 | 2 673 | 73 |
| Summa Sverige | 3 061 | 71 | 2 686 | 72 |
| Utland | ||||
| Norge | 1 016 | 74 | 933 | 74 |
| Finland | 513 | 82 | 459 | 83 |
| Danmark | 34 | 68 | 36 | 67 |
| Estland | 51 | 49 | 57 | 53 |
| Litauen | 251 | 56 | 243 | 55 |
| Ryssland | 305 | 38 | 96 | 34 |
| Tjeckien | 244 | 54 | 258 | 49 |
| Slovakien | 8 | 63 | 4 | 50 |
| Bulgarien | 67 | 52 | 75 | 44 |
| Polen | 198 | 68 | 110 | 67 |
| Afrika | 4 | 100 | 9 | 100 |
| Asien | 19 | 89 | 19 | 95 |
| Syd- och Mellanamerika | 1 | 100 | 1 | 100 |
| Summa utland | 2 711 | 67 | 2 300 | 68 |
| TOTALT KONCERNEN | 5 772 | 69 | 4 986 | 70 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor % | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Styrelsemedlemmar i samtliga bolag |
24 | 24 | 50 | 50 | |
| Övriga ledande befattningshavare 50 (40) personer |
18 | 15 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro % | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Total sjukfrånvaro | 2,6 | 2,6 | 0,4 | 0,8 | |
| – långtidssjukfrånvaro | 0,7 | 0,8 | |||
| – sjukfrånvaro för män | 2,1 | 2,2 | |||
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 3,6 | 3,6 | |||
| – anställda –29 år | 2,2 | 2,4 | |||
| – anställda 30–49 år | 2,1 | 2,2 | |||
| – anställda 50– år | 3,6 | 3,4 |
Styrelsen utser en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende ledande befattningshavare. Ersättningskommittén ska även behandla övergripande anställningsvillkor och ersättningsfrågor som rör samtliga anställda i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, koncernledning och chefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Den rörliga ersättningen är för verkställande direktören och vice verkställande direktören maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare samt att uppnå ökad intressegemenskap mellan befattningshavarna och bolagets aktieägare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden maximalt 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen sex månader. En maximal uppsägningstid om 18 månader ska gälla även om verkställande direktören säger upp sin anställning i det fall bolaget får annan huvudägare än de nuvarande två största.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida sex månader.
Dessa principer ska gälla för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar i befintliga avtal som görs efter denna tidpunkt, i den mån befintliga avtal så medger. Styrelsen ska ha rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
| Grundlön/ styrelse arvode |
Rörlig2) ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
SUMMA | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Olle Nordström |
390 | – | – | – | 390 |
| Styrelseledamot Anders G. Carlberg |
215 | – | – | – | 215 |
| Styrelseledamot Gunnel Duveblad |
255 | – | – | – | 255 |
| Styrelseledamot Aina Nilsson Ström |
195 | – | – | – | 195 |
| Styrelseledamot Pernilla Ström |
215 | – | – | – | 215 |
| Styrelseledamot Carola Teir-Lehtinen1) |
88 | – | – | – | 88 |
| Styrelseledamot Kai Wärn |
195 | – | – | – | 195 |
| Verkställande direktören | 4 236 | 1 423 | 107 | 2 110 | 7 876 |
| Andra ledande befatt ningshavare (6 personer) |
9 938 | 1 589 | 654 | 3 747 | 15 928 |
| SUMMA | 15 727 | 3 012 | 761 | 5 857 | 25 357 |
1) Från och med årsstämma 2011.
2) I den rörliga ersättningen ingår aktierelaterade ersättningar om 47 TSEK till verkställande direktören och 60 TSEK till andra ledande befattningshavare.
| Grundlön/ styrelse arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
SUMMA | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Olle Nordström |
390 | – | – | – | 390 |
| Styrelseledamot Sofia Arkelsten |
88 | – | – | – | 88 |
| Styrelseledamot Anders G. Carlberg |
215 | – | – | – | 215 |
| Styrelseledamot Gunnel Duveblad |
255 | – | – | – | 255 |
| Styrelseledamot Aina Nilsson Ström |
195 | – | – | – | 195 |
| Styrelseledamot Pernilla Ström |
208 | – | – | – | 208 |
| Styrelseledamot Kai Wärn |
108 | – | – | – | 108 |
| Verkställande direktören | 4 092 | 1 010 | 103 | 1 223 | 6 428 |
| Andra ledande befatt ningshavare (6 personer) |
9 649 | 1 045 | 656 | 3 250 | 14 600 |
| SUMMA | 15 200 | 2 055 | 759 | 4 473 | 22 487 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode och ersättning för kommittéarbete enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och personalrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
Med andra ledande befattningshavare ovan avses koncernledning och affärsområdeschefer (exklusive verkställande direktören i Sweco AB).
Rörlig ersättning avser bonus och aktierelaterade ersättningar som är kostnadsförda under 2011 respektive 2010.
Vid årsstämman 2011 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen.
Aktiesparprogram 2011 innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier") över NASDAQ OMX Stockholm för ett belopp motsvarande högst 5 till 10 procent av respektive deltagares årliga fasta grundlön för 2011. Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2014 ("Sparperioden") och deltagaren kvarstår i sin anställning under hela Sparperioden, erhåller deltagarna för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att prestationskraven uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Tilldelningen av Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag.
I aktiesparprogrammet har 36 ledande befattningshavare förvärvat 43 059 sparaktier, vilket innebär att högst 148 356 aktier kan komma att utges om fastställda mål uppfylls. Kostnaden för Aktiesparprogram 2011 beräknas uppgå till cirka 5,4 MSEK (inklusive sociala avgifter) och kommer att periodiseras linjärt över sparperioden. Aktiesparprogrammet startade i november 2011 och årets avsättning inklusive sociala avgifter blev därmed 0,3 MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Övriga immateriella tillgångar, avskrivningar |
–31,3 | –22,1 | –2,8 | –1,6 | ||
| Byggnader, avskrivningar | –1,7 | –1,3 | – | – | ||
| Inventarier, avskrivningar | –76,6 | –71,0 | –1,1 | –0,3 | ||
| SUMMA | –109,6 | –94,4 | –3,9 | –1,9 |
KONCERNEN
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelning på finansiella tillgångar som kan säljas | 0,2 | – |
| Ränteintäkter – kundfordringar | 2,4 | 1,3 |
| Ränteintäkter – bank | 5,8 | 3,8 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,2 | 0,2 |
| Summa finansiella intäkter | 8,6 | 5,3 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader – leverantörsskulder | –0,3 | –0,2 |
| Räntekostnader – bank | –9,4 | –6,2 |
| Övriga finansiella kostnader | –1,8 | –2,2 |
| Netto valutakursförändringar | –1,6 | –5,7 |
| Summa finansiella kostnader | –13,1 | –14,3 |
| Andelar i intresseföretags resultat | – | 0,0 |
| SUMMA FINANSNETTO | –4,5 | –9,0 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 8,2 | 5,1 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –9,7 | –6,5 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | ||
| Utdelning | 57,0 | 43,5 |
| Koncernbidrag | 408,9 | 261,3 |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 465,9 | 304,8 |
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från koncernföretag | 0,9 | 0,6 |
| Övriga ränteintäkter | 3,7 | 1,8 |
| Summa finansiella intäkter | 4,6 | 2,4 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader till koncernföretag | –1,2 | –1,0 |
| Övriga räntekostnader | –3,7 | –1,8 |
| Valutakursförluster | – | –4,0 |
| Övriga finansiella kostnader | –1,3 | –1,8 |
| Summa finansiella kostnader | –6,2 | –8,6 |
| SUMMA FINANSNETTO | 464,3 | 298,6 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 4,4 | 2,3 |
| Under året betalda kostnadsräntor | –4,9 | –8,6 |
| Bokslutsdispositioner | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Avskrivningar utöver plan | –1,1 | –0,1 |
| SUMMA | –1,1 | –0,1 |
| Obeskattade reserver | 2011 | 2010 |
| Avskrivningar utöver plan | 1,2 | 0,1 |
| SUMMA | 1,2 | 0,1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Periodens skattekostnad | –155,3 | –101,6 | –93,7 | –52,6 |
| Justering av skatt hänförlig till | ||||
| tidigare år | –1,4 | 2,0 | 0,0 | 1,7 |
| Summa aktuell skattekostnad | –156,7 | –99,6 | –93,7 | –50,9 |
| Uppskjuten skatteintäkt/ skattekostnad |
||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
9,7 | –13,4 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av tidigare skattevärde i underskottsavdrag |
–0,4 | – | – | – |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad vid förändring av obeskattade |
||||
| reserver | –4,6 | –10,8 | – | – |
| Summa uppskjuten skatteintäkt/ skattekostnad |
4,7 | –24,2 | – | – |
| TOTALT REDOVISAD SKATTEKOSTNAD |
–152,0 | –123,8 | –93,7 | –50,9 |
Posterna i Rapport över totalresultat redovisas netto efter skatt. Ingen skatt redovisas för omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter som uppgår till –13,6 (–101,1) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Resultat före skatt | 526,8 | 423,7 | 410,1 | 240,6 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gällande resultat i respektive land |
151,6 | 132,1 | 107,8 | 63,3 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| – Ej skattepliktiga utdelningar | –18,9 | –15,0 | –15,0 | –11,4 |
| – Ej skattepliktiga omvärderingar och realisationsvinster på aktier |
– | 0,3 | – | – |
| – Övriga ej skattepliktiga intäkter | –0,9 | –0,5 | – | – |
| – Övriga ej avdragsgilla kostnader | 20,0 | 8,9 | 0,9 | 0,7 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
–1,2 | – | – | – |
| Justering avseende tidigare år | 1,4 | –2,0 | 0,0 | –1,7 |
| ÅRETS SKATTEKOSTNAD | 152,0 | 123,8 | 93,7 | 50,9 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2011 | 2010 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skattefordringar | 7,1 | 14,0 |
| Ökning vid företagsförvärv | 0,4 | 3,1 |
| Omklassificering till uppskjuten skatteskuld | –2,2 | –0,4 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | 0,3 | –8,6 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | –0,3 | –1,0 |
| Utgående uppskjutna skattefordringar | 5,3 | 7,1 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skatteskulder | –133,4 | –106,9 |
| Ökning vid företagsförvärv | –16,1 | –13,2 |
| Omklassificering från uppskjuten skattefordran | 2,2 | 0,4 |
| Förändring av skattedel i obeskattade reserver i resultaträkningen | –4,7 | –10,8 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | 9,1 | –4,8 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 1,2 | 1,9 |
| Utgående uppskjutna skatteskulder | –141,7 | –133,4 |
| Uppskjutna skatter vid årets utgång | ||
| Uppskjuten skattefordran avseende förlustavdrag | 1,1 | 0,9 |
| Uppskjuten skattefordran avseende koncernmässiga | ||
| undervärden pensioner | 0,7 | 0,8 |
| Uppskjuten skattefordran avseende andra temporära skillnader | 3,5 | 5,4 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 5,3 | 7,1 |
| Uppskjuten skattedel av i bolagen redovisade obeskattade reserver | –102,0 | –96,9 |
| Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader | –39,7 | –36,5 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | –141,7 | –133,4 |
| SUMMA UPPSKJUTNA SKATTER NETTO | –136,4 | –126,3 |
Av de uppskjutna skattefordringarna förväntas 1,9 MSEK kunna utnyttjas inom 12 månader. Av de uppskjutna skatteskulderna förväntas 6,0 MSEK betalas inom 12 månader. Det finns inga avdragsgilla temporära skillnader, underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag som inte ingår i uppskjutna skattefordringar. I koncernen finns vidare ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 1,0 MSEK. Dessa bedöms för närvarande ej kunna utnyttjas mot framtida vinster.
| Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 1,6 | 1,6 | –4,1 | –4,8 | –2,5 | –3,2 | |
| Immateriella tillgångar | 0,7 | 0,7 | –26,2 | –15,5 | –25,5 | –14,8 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | –0,2 | 0,0 | –0,5 | –1,4 | –0,7 | –1,4 | |
| Omsättningstillgångar | 1,4 | 3,1 | –1,3 | –3,4 | 0,1 | –0,3 | |
| Obeskattade reserver | – | – | –102,0 | –96,9 | –102,0 | –96,9 | |
| Pensioner | 0,7 | 0,8 | –7,6 | –11,4 | –6,9 | –10,6 | |
| Förlustavdrag | 1,1 | 0,9 | – | – | 1,1 | 0,9 | |
| SUMMA | 5,3 | 7,1 | –141,7 | –133,4 | –136,4 | –126,3 |
| Omräk | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | nings | ||||
| Ingående | över | differens i | Utgående | ||
| balans | resultat | utländsk | balans | ||
| 2011 | 2011 | räkningen | Förvärv | valuta | 2011 |
| Materiella anläggningstillgångar | –3,2 | 0,1 | – | 0,6 | –2,5 |
| Immateriella tillgångar | –14,8 | 4,2 | –15,7 | 0,8 | –25,5 |
| Finansiella anläggningstillgångar | –1,4 | 0,7 | – | – | –0,7 |
| Omsättningstillgångar | –0,3 | 0,2 | 0,3 | –0,1 | 0,1 |
| Obeskattade reserver | –96,9 | –4,8 | –0,3 | – | –102,0 |
| Pensioner | –10,6 | 4,1 | – | –0,4 | –6,9 |
| Förlustavdrag | 0,9 | 0,2 | – | 0,0 | 1,1 |
| SUMMA | –126,3 | 4,7 | –15,7 | 0,9 | –136,4 |
| Omräk | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | nings | |||||
| Ingående | över | differens i | Utgående | |||
| balans | resultat | utländsk | balans | |||
| 2010 | 2010 | räkningen | Förvärv | Omklass | valuta | 2010 |
| Materiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | 1,8 | 0,1 | –5,0 | – | –0,1 | –3,2 |
| Immateriella tillgångar | –16,8 | –5,8 | –1,9 | 9,2 | 0,5 | –14,8 |
| Finansiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | –0,4 | –1,0 | – | – | 0,0 | –1,4 |
| Omsättningstillgångar | 0,7 | –1,8 | 0,8 | – | – | –0,3 |
| Obeskattade reserver | –83,9 | –10,8 | –2,2 | – | – | –96,9 |
| Pensioner | 5,6 | –5,7 | –1,8 | –9,2 | 0,5 | –10,6 |
| Förlustavdrag | 0,1 | 0,8 | – | – | – | 0,9 |
| SUMMA | –92,9 | –24,2 | –10,1 | – | 0,9 | –126,3 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 90 858 246 | 90 285 021 |
| Effekt av förmodat utnyttjande av aktiebonusprogram | 2 856 | 697 594 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 90 861 102 | 90 982 615 |
| Resultat per aktie avseende vinst hänförligt | ||
| till moderbolagets aktieägare | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,11 | 3,31 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,11 | 3,28 |
Vid beräkning av resultat per aktie har årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerats med genomsnittligt antal aktier enligt ovan. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antal utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Utspädningseffekter beror på teckningsoptionsprogrammet och aktiebonusprogrammet. Teckningsoptionsprogrammet har inte medfört någon justering av årets resultat vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning.
Ytterligare information om återköp av egna aktier finns återgivna i not 26.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Årets inköp enligt not 15 | 117,5 | 73,1 | 12,4 | 0,3 | ||
| Anskaffat med finansiell leasing | –26,2 | –11,8 | – | – | ||
| SUMMA | 91,3 | 61,3 | 12,4 | 0,3 |
| Datum | Andel, %1) | Andel efter trans., %1) | Köpeskilling | |
|---|---|---|---|---|
| Förvärv | ||||
| Ingeniør Per Ødemark, Norge, inkråmsförvärv | 2010-01-01 | 100 | 100 | 0,9 |
| Sweco Lietuva, Litauen, förvärv av minoritetsandel | 2010-01-25 | 0,5 | 91 | 0,2 |
| Hydroprojekt Kraków Sp. z o.o., Polen | 2010-02-08 | 95 | 95 | 6,5 |
| Ilje AS, Norge | 2010-04-01 | 100 | 100 | 5,0 |
| Conradi AS, Norge | 2010-06-01 | 100 | 100 | 3,3 |
| Hydroprojekt Kraków Sp. z o.o., Polen, förvärv av minoritetsandel | 2010-06-21 | 5 | 100 | 0,4 |
| Krakowskie Biuro Projektów Dróg i Mostów TRANSPROJEKT sp. z o.o., Polen | 2010-06-29 | 97 | 97 | 33,2 |
| B&B VVS Konsult AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2010-08-02 | 100 | 0,1 | |
| Krakowskie Biuro Projektów Dróg i Mostów TRANSPROJEKT sp. z o.o., Polen, förvärv av minoritetsandel |
2010-08-19, 2010-11-10 | 3 | 100 | 1,2 |
| Kasos sp. z o.o. (under namnändring till Sweco Polska), Polen | 2010-09-01 | 100 | 100 | 0,0 |
| Aros Arkitekter AB | 2010-10-01 | 100 | 100 | 28,3 |
| Effekt RI AS, Norge, inkråmsförvärv | 2010-10-01 | 100 | 100 | 1,3 |
| Eiendomsprosjektering AS, Norge | 2010-12-01 | 100 | 100 | 6,2 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2010 | 86,6 | |||
| TD VVS-konsult AB | 2011-01-01 | 100 | 100 | 0,8 |
| Castelo Investment sp. z o.o, Polen | 2011-02-03 | 100 | 100 | 0,0 |
| APA Markowski Architekci, Polen, inkråmsförvärv | 2011-02-15 | 100 | 100 | 7,7 |
| Wona AB (med dotterbolaget Axro Consult) | 2011-03-01 | 100 | 100 | 14,4 |
| Oppland Bygg Consult AS, Norge | 2011-03-15 | 100 | 100 | 10,8 |
| OOO IKTP, Ryssland | 2011-04-27 | 100 | 100 | 9,4 |
| ZAO NIPI, Ryssland | 2011-04-27 | 100 | 100 | 50,6 |
| Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB | 2011-06-01 | 100 | 100 | 24,7 |
| PROWS Industry & Management AB | 2011-06-01 | 100 | 100 | 8,0 |
| B&B VVS Konsult AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2011-07-01 | 100 | 0,1 | |
| UAB Energetikos linijos, Litauen | 2011-07-22 | 100 | 100 | 1,7 |
| Sweco Architects AS, Danmark, förvärv av minoritetsandel | 2011-08-31 | 94 | 96 | 0,1 |
| Kilde Akustikk AS, Norge | 2011-09-01 | 100 | 100 | 10,2 |
| K-konsult Elteknik i Gävle AB, inkråmsförvärv | 2011-09-01 | 100 | 100 | 1,3 |
| Inmind Scandinavia AB | 2011-09-12 | 100 | 100 | 8,3 |
| HYDROCOOP, spol. s r.o., Slovakien | 2011-09-30 | 80 | 80 | 4,4 |
| Sweco International Export AB | 2011-09-30 | 100 | 100 | 0,1 |
| Metrix AB, inkråmsförvärv | 2011-10-01 | 100 | 100 | 4,5 |
| Vealeidja OÜ, Estland | 2011-12-15 | 100 | 100 | 11,1 |
| NEAS rådgivende ingeniørvirksomhet, Norge, inkråmsförvärv | 2011-12-31 | 100 | 100 | 110,4 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2011 | 278,6 | |||
| Avyttringar | ||||
| Del av Sweco Industry Oy, Finland | 2010-04-01 | 100 | –4,0 | |
| SUMMA AVYTTRINGAR 2010 | –4,0 |
1) Ägarandel överensstämmer med kapitalandel.
Förvärven som genomförts under 2011 respektive 2010 redovisas i aggregerad form för att de enskilt inte är av den storlek att en separat redovisning av respektive förvärv är motiverat. Förvärvsanalyserna i tabellerna är preliminära avseende Vaeleidja OÜ och NEAS rådgivende ingeniørvirksomhet. Eventuella justeringar av dessa förvärvsanalyser bedöms dock vara av oväsentligt värde.
Sweco har under 2011 i Sverige förvärvat Axro Consult med 35 anställda. Axro har kontor i Göteborg, Jönköping och Skövde. Axro har spetskompetens inom installationsteknik för vårdsektorn. Under året förvärvades också Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor med 33 medarbetare som har försett bland andra Stockholms stad med statistik, prognoser, utredningar och undersökningar kring frågor som rör regionens utveckling. Sweco har även förvärvat i Sverige Inmind Scandinavia AB, verksamma inom intelligenta transportsystem (ITS) med elva anställda, K-Konsult Elteknik i Gävle AB med fyra anställda, byggprojekteringsföretaget Metrix AB med nio anställda samt TD VVS-konsult AB med fem anställda.
Sweco har under året förvärvat det norska Facility managementföretaget NEAS konsultverksamheter inom brand och säkerhet, projektledning samt rådgivning för plan- och byggregler. De förvärvade enheterna har sammanlagt 71 anställda, med kontor i Trondheim, Stavanger, Bergen, Stokke, Skien och Oslo. I Norge har Sweco även förvärvat Oppland Bygg Consult AS med 23 anställda, med verksamhet inom inom bygg- och projektledning. Ytterligare förvärv i Norge är Kilde Akustikk AS med tio anställda som bland annat erbjuder tjänster inom akustik och vibrationer.
I Polen har Sweco under perioden förvärvat arkitektverksamheten i APA Markowski Architekci med totalt 20 anställda i Warszawa. I Litauen har Sweco förvärvat UAB
Energetikos Linijos med 34 anställda. Företaget erbjuder tjänster för bland annat kraftvärmeverk, fjärrvärme och biogasanläggningar. I Slovakien har Sweco förvärvat 80 procent av aktierna i HYDROCOOP spol. s r.o i Bratislava. HYDROCOOP erbjuder konsulttjänster inom vatten och miljö och har 22 medarbetare. I Estland har Sweco förvärvat Vealeidja OÜ, ett av landets ledande projektledningsföretag med 31 anställda. Genom förvärvet breddar Sweco sitt tjänsteutbud och stärker positionerna på den estländska marknaden.
I Ryssland har Sweco förvärvat de två infrakonsultbolagen OOO IKTP och ZAO NIPI med sammanlagt 264 medarbetare. Båda företagen är ledande tekniska konsulter inom transportsektorn. IKTP är huvudsakligen verksamt inom anläggningskonstruktion och NIPI inom utredning och strategisk planering. Genom förvärven flyttar Sweco fram positionerna rejält i Ryssland och får totalt cirka 370 konsulter i landet.
Sweco Industry har förvärvat den svenska industrikonsulten PROWS Industry & Management AB med 25 anställda. Företaget erbjuder tekniska konsulttjänster till kunder inom framför allt industri- och vårdsektorn.
Ingen avyttring av rörelse har skett under 2011.
Förvärvade företag har påverkat koncernens likvida medel negativt med 221,3 (63,1) MSEK och avyttrade verksamheter har försämrat koncernens likvida medel 2010 med 4,0 MSEK. Påverkan på koncernens likvida medel är netto –221,3 (–67,1) MSEK. I goodwillvärdet ingår värdet av personalens tekniska kunskaper. Den överförda ersättningen är kontant ersättning. Förvärvsrelaterade utgifter för ovanstående förvärv uppgår totalt till 5,6 (3,4) MSEK och avser arvoden till konsulter i samband med due diligence. Dessa utgifter har redovisats som övriga externa kostnader i resultaträkningen.
De förvärvade och avyttrade företagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten
| 2011 | 2010 | ||
|---|---|---|---|
| Förvärvade värden |
Förvärvade värden |
Avyttrade värden |
|
| Immateriella tillgångar | 67,4 | 14,6 | 0,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | 6,3 | 35,1 | – |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0,7 | 3,4 | – |
| Omsättningstillgångar1) | 87,6 | 44,5 | – |
| Likvida medel | 26,5 | 12,6 | – |
| Långfristiga skulder | –0,4 | –4,2 | – |
| Uppskjuten skatt | –16,1 | –13,2 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | –71,5 | –26,8 | –4,5 |
| Vid förvärven redovisat innehav utan | |||
| bestämmande inflytande | –0,2 | 0,0 | – |
| Vid förvärven redovisad koncerngoodwill | 178,2 | 19,5 | – |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | 0,1 | 1,1 | – |
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | – | 0,0 |
| Total köpeskilling | 278,6 | 86,6 | –4,0 |
| Ej reglerad köpeskilling | –34,9 | –11,1 | – |
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | 4,1 | 0,2 | – |
| Likvida medel i förvärvade företag | –26,5 | –12,6 | – |
| MINSKNING AV KONCERNENS LIKVIDA MEDEL |
221,3 | 63,1 | –4,0 |
Under året har Sweco gjort mindre förvärv av innehav utan bestämmande inflytande. Effekterna av förvärven visas nedan i aggregerad form.
| Effekterna av ägarförändringar i företagets innehav: | Totalt |
|---|---|
| Företagets innehav i början av året | 0,4 |
| Förvärv under året | 0,2 |
| Effekt av ökat innehav | –0,1 |
| Del av årets resultat | 0,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,0 |
| Företagets innehav i slutet av året | 0,5 |
De förvärvade och avyttrade företagens bidrag till koncernens omsättning och rörelseresultat
| 2011 | 2010 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Förvärv | Förvärv | Avyttring | |
| Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper | 206,2 | 65,8 | 9,4 |
| Bidrag till omsättningen ifall företaget hade varit ägt hela året |
402,8 | 153,5 | |
| Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper | 9,9 | 7,3 | 0,0 |
| Bidrag till rörelseresultatet ifall företaget hade varit ägt hela året |
29,3 | 11,1 |
1) Varav fordringar uppgår till 74,8 MSEK.
Av den ej reglerade köpeskillingen om 34,9 MSEK avser 28,9 MSEK villkorade köpeskillingar. De villkorade köpeskillingarna ska utgå om vissa fastställda mål avseende resultat och/eller omsättning uppfylls och kan maximalt uppgå till 33,2 MSEK. Det verkliga värdet på de villkorade köpeskillingarna har beräknats utifrån vägda sannolikhetsbelopp som sedan har diskonterats.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | Övriga | |||||
| immateriella | immateriella | |||||
| Goodwill | tillgångar | Totalt | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 760,4 | 135,0 | 895,4 | 813,0 | 126,2 | 939,2 |
| Inköp | – | 4,1 | 4,1 | – | 5,9 | 5,9 |
| Ökning genom företagsförvärv | 178,1 | 67,4 | 245,5 | 19,4 | 14,6 | 34,0 |
| Ökning vid omräknad förvärvsanalys | 0,1 | – | 0,1 | 0,1 | – | 0,1 |
| Omklassificering | – | –0,4 | –0,4 | – | – | – |
| Försäljning/utrangering | – | –3,0 | –3,0 | – | –0,9 | –0,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –5,2 | –2,0 | –7,2 | –72,1 | –10,8 | –82,9 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 933,4 | 201,1 | 1 134,5 | 760,4 | 135,0 | 895,4 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar | –26,0 | –85,7 | –111,7 | –29,5 | –72,8 | –102,3 |
| Omklassificering | – | 0,1 | 0,1 | – | – | – |
| Försäljning/utrangering | – | 3,0 | 3,0 | – | 0,8 | 0,8 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,1 | 1,1 | 1,2 | 3,5 | 8,4 | 11,9 |
| Årets avskrivning | – | –31,3 | –31,3 | – | –22,1 | –22,1 |
| Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar | –25,9 | –112,8 | –138,7 | –26,0 | –85,7 | –111,7 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 907,5 | 88,3 | 995,8 | 734,4 | 49,3 | 783,7 |
| Specifikation | ||||||
| Sweco Sverige | 139,7 | 112,1 | ||||
| Sweco Norge | 378,8 | 259,3 | ||||
| Sweco Finland | 47,0 | 47,3 | ||||
| Sweco centrala & östra Europa | 93,9 | 81,8 | ||||
| Sweco Ryssland | 35,5 | 21,9 | ||||
| Sweco Industry | 212,6 | 212,0 | ||||
| Aktiverade licenskostnader programvara | 11,0 | 12,3 | ||||
| Aktiverade utvecklingskostnader programvara | 9,7 | 12,4 | ||||
| Tillgångar aktiverade vid förvärv | 67,3 | 24,3 | ||||
| Övriga immateriella tillgångar | 0,3 | 0,3 | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 907,5 | 88,3 | 734,4 | 49,3 |
Ovanstående immateriella tillgångar är alla förvärvade, förutom utvecklad programvara om 9,7 MSEK (12,4). Se även not 7 avseende nedskrivning av goodwill. Inga låneutgifter har inräknats i tillgångars anskaffningsvärde i ovanstående tabell.
De väsentliga immateriella värdena återfinns inom affärsområdena Sweco Industry och Sweco Norge, som även utgör kassagenererande enheter. Bägge enheternas återvinningsvärde baseras på samma antaganden. Beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn har tagits till tidigare erfarenheter och externa informationskällor. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren ska i normalfallet ha baserats på en årlig real tillväxttakt på 2 procent, vilket anses motsvara den långsiktiga tillväxttakten på affärsområdets marknad. På vissa marknader kan dock högre tillväxttakt vara rimlig såsom i affärsområde Ryssland där en tillväxttakt på 5 procent använts då framtida inflation och tillväxttakt förväntas vara hög.
Tabell Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill visar de värden (antaget värde) som använts i nyttjandevärdeberäkningarna. Tabellen visar även värden (ändrat värde) som leder till att återvinningsvärdet blir lika med redovisat värde, givet att övriga variabler hålls konstanta.
Slutsatsen av denna prövning är att det inte föreligger nedskrivningsbehov. De viktigaste variablerna är marknadstillväxt, timpriser och personalkostnad.
Efterfrågan på konsulttjänster har historiskt följt konjunkturutvecklingen. Förväntad marknadstillväxt baseras på en övergång från rådande konjunktursituation till den förväntade långsiktiga tillväxten. Marknadstillväxten har bedömts utifrån förväntad tillväxt för teknikkonsultbranschen. Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Med marknadstillväxt menas tillväxt i rörelseresultatet.
Timpriserna har över en konjunkturcykel i princip motsvarats av inflation och reallöneökningar. Prognosen för timpriser baseras på förväntad inflation och reallöneökningar.
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt), bibehållen debiteringsgrad och effektiviseringar av verksamheten.
Diskonteringsfaktorn, baserad på generella marknadsförutsättningar tillsammans med respektive enhets specifika förutsättningar, uppgår för Sweco Sverige till 12 (13) procent, Sweco Norge 13 (14) procent, Sweco Finland 14 (14) procent, Sweco centrala & östra Europa 15 (16) procent, Sweco Ryssland 18 (21) procent och Sweco Industry 14 (14) procent före skatt.
| Sweco Sverige | Sweco Norge | Sweco Finland | & östra Europa | Sweco central | Sweco Ryssland | Sweco Industry | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 Variabel |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
| Marknadstillväxt, % i genomsnitt | 6 | –62,9 | 3 | –20,1 | 12 | 0,1 | 21 | 16,9 | 10 | 3,4 | 19 | 8,5 |
| Timpriser, % i genomsnitt | 4 | –11,0 | 3 | –2,8 | 6 | 1,5 | 3 | 2,3 | 7 | 4,4 | 8 | 0,4 |
| Ökning personalkostnader, % i genomsnitt | 5 | 20,2 | 3 | 10,3 | 7 | 15,0 | 4 | 6,0 | 10 | 13,7 | 11 | 22,5 |
| Diskonteringsränta, % | 12 | 85,4 | 13 | 33,3 | 14 | 21,2 | 15 | 16 | 18 | 21,6 | 14 | 34,7 |
| Sweco Sverige | Sweco Norge | Sweco Finland | & östra Europa | Sweco central | Sweco Ryssland | Sweco Industry | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 Variabel |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
Antaget värde |
Ändrat värde |
| Marknadstillväxt, % i genomsnitt | 7 | –26,5 | 2 | –31,4 | 14 | 1,1 | 10 | 4,5 | 13 | 6,6 | 18 | 15,8 |
| Timpriser, % i genomsnitt | 6 | –2,8 | 2 | –5,6 | 6 | 1,7 | 3 | 1,9 | 15 | 12,9 | 10 | 8,7 |
| Ökning personalkostnader, % i genomsnitt | 6 | 17,5 | 2 | 13,3 | 7 | 14,7 | 3 | 5,1 | 16 | 20,1 | 14 | 16,1 |
| Diskonteringsränta, % | 13 | 49,3 | 14 | 51,3 | 14 | 20,5 | 16 | 17,5 | 21 | 23,0 | 14 | 17,9 |
| Övriga immateriella tillgångar | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 14,0 | – |
| Inköp från annat koncernföretag | 0,1 | 14,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 14,1 | 14,0 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –1,6 | – |
| Årets avskrivningar | –2,8 | –1,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –4,4 | –1,6 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 9,7 | 12,4 |
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och Mark | Inventarier | Total | Byggnader och Mark | Inventarier | Total | |
| Ingående anskaffningsvärde | 48,0 | 565,0 | 613,0 | 16,4 | 539,8 | 556,2 |
| Inköp | 1,8 | 115,7 | 117,5 | 3,3 | 69,8 | 73,1 |
| Ökning genom företagsförvärv | – | 6,3 | 6,3 | 32,1 | 3,0 | 35,1 |
| Omklassificering | – | 0,4 | 0,4 | – | – | 0,0 |
| Försäljning/utrangering | – | –60,9 | –60,9 | – | –44,3 | –44,3 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –3,7 | –0,8 | –4,5 | –3,8 | –3,3 | –7,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 46,1 | 625,7 | 671,8 | 48,0 | 565,0 | 613,0 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3,5 | –410,0 | –413,5 | –3,7 | –378,6 | –382,3 |
| Omklassificering | – | –0,2 | –0,2 | – | – | 0,0 |
| Försäljning/utrangering | – | 51,4 | 51,4 | – | 39,6 | 39,6 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,2 | –0,6 | –0,4 | 1,5 | 0,0 | 1,5 |
| Årets avskrivningar | –1,7 | –76,6 | –78,3 | –1,3 | –71,0 | –72,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –5,0 | –436,0 | –441,0 | –3,5 | –410,0 | –413,5 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 41,1 | 189,7 | 230,8 | 44,5 | 155,0 | 199,5 |
| Varav mark: | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,4 | – | 0,4 | 0,1 | – | 0,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 |
| Ökning genom företagsförvärv | – | – | – | 0,3 | – | 0,3 |
| Utgående redovisat värde mark | 0,4 | – | 0,4 | 0,4 | – | 0,4 |
| Varav inventarier finansierade med finansiell leasing med följande belopp: |
||||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | – | 50,4 | 50,4 | – | 36,6 | 36,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | –15,5 | –15,5 | – | –13,0 | –13,0 |
| Utgående redovisat värde finansiell leasing | – | 34,9 | 34,9 | – | 23,6 | 23,6 |
| Inventarier | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 4,8 | 4,5 |
| Inköp | 1,4 | 0,3 |
| Inköp från annat koncernföretag | 11,0 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 17,2 | 4,8 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –4,1 | –3,8 |
| Årets avskrivningar | –1,1 | –0,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –5,2 | –4,1 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 12,0 | 0,7 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 332,0 | 332,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 332,0 | 332,0 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda företag | |||||
| Sweco Central Eastern Europe AB | 556633-5831 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,1 |
| Sweco Finland Oy | 1578089-9 | Finland | 100 | 61 541 | 89,9 |
| Sweco JAPS AB | 556301-1765 | Västerås | 100 | 2 000 | 41,6 |
| Sweco Norge AS | 967032271 | Norge | 100 | 152 349 | 112,1 |
| Sweco PM Oy | 1657257-2 | Finland | 100 | 500 | 73,9 |
| Sweco Russia AB | 556221-1689 | Stockholm | 100 | 4 005 | 3,0 |
| Sweco Sverige AB | 556032-2496 | Stockholm | 100 | 100 000 | 10,0 |
| Vattenbyggnadsbyrån AB | 556077-9471 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,8 |
| Vattenbyggnadsbyrån Export AB | 556079-1336 | Stockholm | 100 | 4 500 | 0,6 |
| Summa aktier och andelar i koncernföretag | 332,0 | ||||
| Indirekt ägda företag | |||||
| Genom Sweco Central Eastern Europe AB | |||||
| HYDROCOOP, spol. s r.o. | 31336949 | Slovakien | 80 | ||
| Hydroprojekt C.Z a.s. | 26475081 | Tjeckien | 100 | 10 | |
| Hydroprojekt Slovakia s.r.o. | 36036307 | Slovakien | 100 | ||
| Sweco Energoproekt JSC | 1305488081 | Bulgarien | 73 | 400 | |
| UAB Sweco Lietuva | 301135783 | Litauen | 91 | 5 557 199 | |
| UAB Energetikos linijos | 135906643 | Litauen | 100 | 400 | |
| UAB Sweco Hidroprojektas | 132118698 | Litauen | 99 | 1 000 702 | |
| Sweco Polska sp. z o.o. | 356143 | Polen | 100 | 100 | |
| Sweco Architekci sp. z o.o. | 371116 | Polen | 100 | 100 | |
| Sweco Hydroprojekt Kraków sp. z o.o. | 103414 | Polen | 100 | 55 | |
| Sweco Infraprojekt sp. z o.o. | 56155 | Polen | 100 | 6 350 | |
| Sweco Projekt AS | 11304200 | Estland | 99 | 355 463 | |
| Vealeidja OÜ | 10633373 | Estland | 100 | 1 | |
| SIA Büvuzraudziba Latvija | Lettland | 100 | 1 | ||
| Genom Sweco Finland Oy | |||||
| Sweco Industry Oy | 0350941-9 | Finland | 100 | 1 920 000 | |
| Kiinteistö Oy Sammonpiha | 0770284-4 | Finland | 75 | 166 | |
| Sweco Industry AB | 556341-2476 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Prows Industry & Management AB | 556415-9688 | Örebro | 100 | 2 000 | |
| Sweco Mecaplan Oy | 1648295-6 | Finland | 57 | 54 | |
| Sweco Mec AS | 934537920 | Norge | 100 | 1 000 | |
| Sweco PIC Engenharia LTDA | 07.984.459/001-16 | Brasilien | 100 | 34 999 | |
| Genom Sweco Norge AS | |||||
| Kilde Akustikk AS | 942878338 | Norge | 100 | 510 | |
| Oppland Bygg Consult AS Hans Olav Lie Taksering AS |
939260781 987642017 |
Norge Norge |
100 100 |
1 600 400 |
|
| Genom Sweco Russia AB | |||||
| Lenvodokanalproekt | 1057803925409 | Ryssland | 100 | 100 | |
| OOO IKTP | 1077847208010 | Ryssland | 100 | 4 | |
| ZAO NIPI | 1027806865668 | Ryssland | 100 | 10 100 | |
| Genom Sweco Sverige AB | |||||
| Sweco Architects AB | 556173-0606 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Aros Arkitekter AB | 556665-0700 | Stockholm | 100 | 10 000 | |
| SIA Aros Architects | 40103889521 | Lettland | 100 | 2 000 | |
| Sweco Architects A/S | 13 64 20 01 | Danmark | 96 | 11 814 | |
| Sweco Paatela Architects Oy Sweco China Holding AB |
0635637-4 556730-8167 |
Finland Stockholm |
100 100 |
100 102 |
|
| Sweco Connect AB | 556083-8624 | Stockholm | 100 | 15 000 | |
| Sweco Energuide AB | 556007-5573 | Stockholm | 100 | 60 000 | |
| Sweco Environment AB | 556346-0327 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco-COWI Joint Venture AB | 556085-5867 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco EuroFutures AB | 556342-6559 | Stockholm | 100 | 3 000 | |
| Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB | 556740-1640 | Stockholm | 100 | 1 000 | |
| Sweco Infrastructure AB | 556507-0868 | Stockholm | 100 | 120 000 | |
| Inmind Scandinavia AB | 556701-0987 | Göteborg | 100 | 2 500 | |
| Sweco International AB | 556862-9918 | Stockholm | 100 | ||
| Sweco Management AB | 556140-0283 | Stockholm | 100 | 5 000 | |
| Sweco Position AB | 556337-7364 | Stockholm | 100 | 1 250 | |
| Sweco Structures AB | 556140-9557 | Stockholm | 100 | 20 000 | |
| Sweco Systems AB | 556030-9733 | Stockholm | 100 | 1 500 000 | |
| TD VVS Konsult AB | 556363-8153 | Malmö | 100 | 1 000 | |
| Probeko AB | 556279-4148 | Stockholm | 100 | 3 360 | |
| Wona AB | 556587-1497 | Göteborg | 100 | 1 114 | |
| Axro Holding AB | 556049-7330 | Göteborg | 100 | 5 300 | |
| Axro Consult AB | 556250-8480 | Göteborg | 100 | 1 000 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1,0 | 1,0 | ||||
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | – | 0,0 | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 1,0 | 1,0 | ||||
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde | |
| 2011 | ||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 1,0 | |
| Summa aktier och andelar | 1,0 | |||||
| 2010 | ||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 1,0 | |
| Summa aktier och andelar | 1,0 |
Ingen verksamhet har bedrivits i intresseföretagen under året. Vid årets utgång uppgick intresseföretagens tillgångar till 1,9 MSEK (1,9) och skulderna till 0,1 MSEK (0,1).
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % |
|---|---|---|---|
| 2011 | |||
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2010 | |||
| Sweco Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 35,9 | 10,1 |
| Rörelsekostnader | –34,3 | –9,8 |
| Finansnetto | 0,1 | –0,1 |
| Skatter | –0,6 | –0,1 |
| ÅRETS RESULTAT | 1,1 | 0,1 |
| Anläggningstillgångar | 0,2 | 0,1 |
| Omsättningstillgångar | 11,5 | 4,7 |
| Summa tillgångar | 11,7 | 4,8 |
| Kortfristiga skulder | –9,7 | –3,8 |
| Summa skulder | –9,7 | –3,8 |
| NETTOTILLGÅNGAR | 2,0 | 1,0 |
Det finns inga ställda panter eller ansvarsförbindelser.
| Årets förändring av redovisat värde | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 8,9 | 10,0 |
| Avyttring av andra aktier | –1,0 | –0,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,0 | –1,0 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 7,9 | 8,9 |
Finansiella placeringar är klassade som finansiella tillgångar som kan säljas. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, nedskrivning sker när behov föreligger och redovisas i resultaträkningen, se även not 8.
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 4,9 |
| Övriga aktier och andelar | 2,1 | ||||
| Summa aktier och andelar | 7,9 | ||||
| 2010 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 4,9 |
| Övriga aktier och andelar | 3,1 | ||||
| Summa aktier och andelar | 8,9 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2011 2010 |
||
|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 0,9 |
||
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 0,9 0,9 |
||
| Organisations | |||
| Aktieinnehav vid årets utgång | nummer | Säte Redovisat värde | |
| 2011 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | ||
| 2010 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 |
| Årets förändringar av redovisat värde | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 38,6 | 44,4 |
| Kapitalisering av ränta | 0,7 | 0,5 |
| Reglerade fordringar | –0,7 | –0,5 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,3 | –5,8 |
| Utgående redovisat värde | 38,3 | 38,6 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 1 395,1 | 1 296,9 |
| Årets förändring | 152,4 | 98,2 |
| Utgående redovisat värde | 1 547,5 | 1 395,1 |
| TOTAL FORDRAN PÅ KONCERNFÖRETAG | 1 585,8 | 1 433,7 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ingående långfristiga fordringar | 32,6 | 34,3 |
| Ökning av fordringar | 0,7 | 2,1 |
| Ökning genom förvärv | 0,0 | 0,2 |
| Minskning av fordringar | –12,9 | –1,4 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,1 | –2,6 |
| UTGÅENDE LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 20,3 | 32,6 |
| Långfristiga fordringar vid årets utgång | ||
| Pensionsfordringar enligt not 28 | 16,5 | 29,5 |
| Övriga fordringar | 3,8 | 3,1 |
| SUMMA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 20,3 | 32,6 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 1 988,3 | 1 806,0 |
| Delfakturerade belopp | –1 338,2 | –1 241,7 |
| FORDRINGAR AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | 650,1 | 564,3 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 890,8 | 432,0 |
| Delfakturerade belopp | –1 171,1 | –704,6 |
| SKULDER AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | –280,3 | –272,6 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 26,9 | 30,8 | – | – |
| Förutbetalda försäkringar | 11,3 | 4,8 | 0,1 | – |
| Upplupna intäkter | 2,4 | 5,1 | 0,6 | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 92,5 | 76,2 | 9,6 | 1,8 |
| SUMMA | 133,1 | 116,9 | 10,3 | 1,8 |
Överskottslikviditet placeras i räntebärande värdepapper i form av certifikat eller på ett speciellt inlåningskonto, så kallad deposit, där den är bunden under viss tid. Certifikat redovisas i balansräkningen och kassaflödesanalysen som kortfristiga placeringar vilka ingår i kortfristiga fordringar. Certifikaten är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Deposit redovisas som kortfristiga likvida placeringar vilka ingår i likvida medel. Sweco har dock alltid möjlighet att omedelbart lyfta de deponerade medlen men kan då gå miste om del av den förmånligare räntan.
| Likvida medel och kortfristiga | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| placeringar i balansräkningen | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kassa/bank | 219,6 | 376,7 | 60,7 | 211,2 | |
| TOTALT LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA PLACERINGAR |
219,6 | 376,7 | 60,7 | 211,2 |
Per 31 december 2011 och 2010 fanns inget certifikat i Sweco-koncernen.
| Förändring av antal aktier | A-aktier | B-aktier | Totalt |
|---|---|---|---|
| Antal aktier 2010-01-01 | 9 389 075 | 79 553 962 | 88 943 037 |
| Emission av återköpta aktier | – | 2 014 737 | 2 014 737 |
| ANTAL AKTIER 2010-12-31 | 9 389 075 | 81 568 699 | 90 957 774 |
| Återköp av egna aktier i eget förvar | – | –237 947 | –237 947 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier | –3 399 | 3 399 | – |
| ANTAL AKTIER 2011-12-31 | 9 385 676 | 81 334 151 | 90 719 827 |
Specifikation av förändringar i eget kapital återfinns i rapporten på sidan 47 för koncernen och sidan 51 för moderbolaget. Ytterligare upplysningar om Sweco-aktien återfinns på sidorna 85–87.
Under 2011 har på aktieägares begäran 3 399 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 598 793,1, varav A-aktier motsvarar 9 385 676 röster och B-aktier 8 213 117,1 röster. Under året återköpte Sweco 237 947 B-aktier för 13,6 MSEK vilket motsvarar 57,36 SEK per aktie.
I koncernens förändring i eget kapital på sidan 47 avser förändringen av aktiebonusprogram om –6,6 MSEK en justering av aktiebonusprogram 2009.
Kvotvärde per aktie är 1. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs årligen vid årsstämma och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämma med en röst per A-aktie respektive en tiondels röst per B-aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till att dessa aktier återutges.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av emissioner av aktier och teckningsoptioner till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Reserver består av en omräkningsreserv som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter i en annan valuta. Omräkningsreserven består även av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet vilket uppgick till –0,4 MSEK (–0,2).
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag, intresseföretag och joint venture-företag. Balanserade vinstmedel har belastats med anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget, dess dotterbolag eller intresseföretag. Vid utnyttjande av återköpta aktier tillförs balanserade vinstmedel marknadsvärdet av motsvarande aktier. 2011-12-31 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 797 020 B-aktier (559 073). De 797 020 B-aktierna avser återköpta aktier som kan användas vid företagsförvärv. De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 32,63 SEK per aktie, vilket motsvarar totalt 26,0 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 45,8 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,9 procent av totala antalet aktier och 0,5 procent av rösterna.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande överföringar till aktieägarna för fastställande av årsstämman den 17 april 2012.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Utdelning 3,00 SEK per stamaktie (3,00 SEK) | 274,6 | 272,8 |
Beloppen avseende 2011 är beräknade inklusive återköpta aktier i eget förvar som kan användas vid företagsförvärv. Skulle styrelsen utnyttja bemyndigandet från årsstämman i april 2011, att återköpa fler aktier, kan vinstöverföringen till aktieägarna minskas.
Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Här ingår del av överkursfonder som fördes över den 31 december 2005. Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Innehåller valutakursdifferenser hänförliga till långfristiga fordringar som är en del av nettoinvesteringar i koncernföretag.
Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel tillsammans med årets resultat, överkursfond och eventuell fond för verkligt värde utgör summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde |
2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Räntebärande långfristiga skulder | ||||
| Avsatt till pensioner | 6,9 | 4,7 | – | – |
| Skulder till kreditinstitut | 1,5 | 0,1 | – | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt enligt not 29 |
22,0 | 10,9 | – | – |
| Summa | 30,4 | 15,7 | – | – |
| Räntebärande kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskrediter | 34,2 | 104,4 | – | 100,4 |
| Andra skulder till kreditinstitut | 0,2 | 2,6 | – | – |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | ||||
| enligt not 29 | 13,8 | 13,9 | – | – |
| Summa | 48,2 | 120,9 | – | 100,4 |
| TOTALA RÄNTEBÄRANDE | ||||
| SKULDER | 78,6 | 136,6 | – | 100,4 |
Inga långfristiga skulder har löptider längre än fem år. Samtliga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Beviljade checkräkningskrediter | 502,4 | 676,8 | 447,1 | 647,0 |
| På balansdagen utnyttjade | ||||
| checkräkningskrediter | –34,2 | –107,0 | – | –100,4 |
| OUTNYTTJADE CHECKKREDITER | 468,2 | 569,8 | 447,1 | 546,6 |
| Räntevillkor på balansdagen | ||||
| Lån hos kreditinstitut, rörlig ränta % | 4,51 | 4,63 | – | – |
| Utnyttjade checkräkningskrediter, | ||||
| rörlig ränta % | 2,55 | 1,73 | 2,18 | 1,73 |
Åtaganden för ålderspension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta och AI Pension (AIP). Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen i AIP är likadant utformad och redovisas därför på samma sätt. Koncernen har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta och AIP redovisas därför som avgiftsbestämda planer.
Alectas och AIP:s överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (143) och AIP:s till 114 procent (133). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas och AIP:s tillgångar i procent av försäkringsåtagandena, beräknade enligt deras försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sweco Norge AS finns flera förmånsbestämda pensionsplaner med likartade demografiska och finansiella antaganden. Fordringar och skulder enligt dessa planer aktuarieberäknas därför med samma aktuariella antaganden.
De anställda i Finland omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. För de anställda, som kom med förvärvet av Kemira Engineering Oy 2004, finns en förmånsbestämd pensionsplan avseende tilläggspension.
| Norge | Finland | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktuariella antaganden, % | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Diskonteringsränta | 2,6 | 3,7 | 5,0 | 4,3 | |
| Förväntad avkastning på | |||||
| förvaltningstillgångar | 4,1 | 5,1 | 5,0 | 4,0 | |
| Framtida årliga löneökningar | 3,5 | 4,0 | 3,0 | 2,0 | |
| Framtida årliga pensionsökningar | 1,1 | 1,5 | 0,0 | 0,5 | |
| Inflation | 3,3 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter i varje land. Den genomsnittliga återstående livslängden för en individ som går i pension vid 67 års ålder är 16 för män och 19 för kvinnor.
| Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av pensionsförpliktelser | –675,8 | –596,1 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 452,0 | 437,1 |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster | 233,4 | 183,8 |
| NETTOFÖRPLIKTELSE PENSIONER | 9,6 | 24,8 |
| Andra långfristiga fordringar | 16,5 | 29,5 |
| Avsättningar till pensioner | –6,9 | –4,7 |
| NETTOBELOPP I BALANSRÄKNINGEN | 9,6 | 24,8 |
| Årets förändring i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | 2011 | 2010 |
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets början | –596,1 | –558,4 |
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period samt räntekostnader |
–61,2 | –60,0 |
| Aktuariella vinster och förluster | –42,8 | 13,1 |
| Omklassificering | 2,8 | – |
| Utbetalningar av pensioner | 19,9 | 21,1 |
| Effekter av företagsförvärv | – | –57,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 1,6 | 45,2 |
| Förmånsbestämd pensionsförpliktelse vid årets slut | –675,8 | –596,1 |
| Årets förändring i verkligt värde för förvaltningstillgångarna | 2011 | 2010 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets början | 437,1 | 438,4 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 30,8 | 42,4 |
| Förväntad avkastning | 20,8 | 22,0 |
| Aktuariella vinster och förluster | –23,4 | –12,3 |
| Tillskott | 1,6 | 2,5 |
| Utbetalningar av pensioner | –14,1 | –21,1 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | –0,8 | –34,8 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut | 452,0 | 437,1 |
| Förvaltningstillgångarna består av | 2011 | 2010 |
| Aktier | 66,4 | 48,4 |
| Räntebärande värdepapper | 219,3 | 199,1 |
| Fastigheter | 75,5 | 66,5 |
| Övrigt | 90,8 | 123,1 |
| TOTALA FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 452,0 | 437,1 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2011 | 2010 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | ||
| Årets kostnad för intjänade pensioner | –40,1 | –37,8 |
| Räntekostnad av förpliktelsen | –21,1 | –22,2 |
| Redovisade aktuariella vinster och förluster | –16,8 | –7,4 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 20,8 | 22,0 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –57,2 | –45,4 |
| Kostnaden redovisas i resultaträkningen som | ||
| Personalkostnader | –56,9 | –45,3 |
| Finansnetto | –0,3 | –0,1 |
| SUMMA NETTOKOSTNAD | –57,2 | –45,4 |
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar är –19,5 MSEK (2,2).
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna fastställdes genom beaktande av förväntad avkastning på de tillgångar som omfattas av den aktuella investeringspolicyn. Förväntad avkastning på placeringar med fast ränta baseras på den avkastning som erhålls om dessa värdepapper hålles till förfall. Förväntad avkastning på aktier och fastigheter baseras på den långfristiga avkastningen som förekommit på respektive marknad.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2012 uppgå till cirka 55 MSEK.
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse |
–675,8 | –596,1 | –558,4 | –527,5 |
| Verkligt värde på förvaltnings tillgångar |
452,0 | 437,1 | 438,4 | 371,3 |
| UNDERSKOTT | –223,8 | –159,0 | –120,0 | –156,2 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förmånsbestämda förpliktelser |
–42,8 | 13,1 | 12,9 | 11,5 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förvaltningstillgångar |
–23,4 | –12,3 | –14,3 | –11,2 |
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kostnad fördelad på pensionsplaner | ||
| Sverige, Alecta | –178,7 | –164,2 |
| Sverige, AIP | –15,9 | –12,5 |
| Finland | –34,0 | –32,7 |
| Norge | –28,7 | –23,2 |
| Övriga länder | –2,1 | –1,6 |
| SUMMA KOSTNAD AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER | –259,4 | –234,2 |
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nuvärde Nom. belopp | Nuvärde Nom. belopp | |||
| I kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Förfallande inom ett år | 13,8 | 15,9 | 13,9 | 15,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 13,8 | 15,9 | 13,9 | 15,8 |
| I skulder till kreditinstitut | ||||
| Förfallande inom mer än ett år men mindre än två år |
8,3 | 10,4 | 5,7 | 7,0 |
| Förfallande inom mer än två år men mindre än tre år |
13,7 | 21,2 | 5,2 | 4,7 |
| Summa långfristiga skulder | 22,0 | 31,6 | 10,9 | 11,7 |
| SUMMA SKULDER FINANSIELLA LEASINGAVTAL |
35,8 | 47,5 | 24,8 | 27,5 |
Skulder enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till nuvärdesberäknade belopp. Ovan redovisas även nominella skulder vilka utgörs av summan av framtida leasingavgifter och restvärde vid leasingperiodens slut.
Sweco har inga skulder enligt finansiella leasingavtal som förfaller efter tre år eller mer.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Upplupna lönekostnader | 106,9 | 92,5 | 2,7 | 1,9 |
| Upplupen semester- och tidsskuld | 269,5 | 230,7 | 1,0 | 1,0 |
| Upplupna sociala kostnader | 210,1 | 171,1 | 4,8 | 3,1 |
| Övriga | 76,1 | 69,4 | 10,1 | 6,0 |
| SUMMA | 662,6 | 563,7 | 18,6 | 12,0 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
| Moms | 149,7 | 121,1 | 0,1 | 0,1 |
| Personalens källskatt | 84,9 | 78,1 | 0,5 | 0,5 |
| Övriga | 48,3 | 26,6 | 4,8 | 4,8 |
| SUMMA | 282,9 | 225,8 | 5,4 | 5,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ställda panter | ||||
| Fastighetsinteckning | – | 16,6 | – | – |
| SUMMA | – | 16,6 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | ||||
| Borgen för dotterföretags skulder | – | – | 51,9 | 28,7 |
| Fullgörandegarantier | 207,7 | 198,4 | 152,2 | 173,0 |
| SUMMA | 207,7 | 198,4 | 204,1 | 201,7 |
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Finansiella tillgångar | Finansiella | Finansiella skulder | Andra | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| värderade till verkligt värde | Låne- och | tillgångar som | värderade till verkligt värde | finansiella | redovisat | Verkligt | |
| 2011 | via resultaträkningen1) | kundfordringar | kan säljas | via resultaträkningen | skulder | värde | värde |
| Finansiella placeringar | – | – | 7,9 | – | – | 7,9 | 7,9 |
| Långfristiga fordringar | – | 3,8 | – | – | – | 3,8 | 3,8 |
| Kundfordringar | – | 909,5 | – | – | – | 909,5 | 909,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 2,1 | – | – | – | – | 2,1 | 2,1 |
| Likvida medel | – | 219,6 | – | – | – | 219,6 | 219,6 |
| SUMMA | 2,1 | 1 132,9 | 7,9 | – | – | 1 142,9 | 1 142,9 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 23,5 | 23,5 | 23,5 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | – | 20,2 | 20,2 | 20,2 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 48,2 | 48,2 | 48,2 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 245,8 | 245,8 | 245,8 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | – | – | 0,1 | – | 0,1 | 0,1 |
| SUMMA | – | – | – | 0,1 | 337,7 | 337,8 | 337,8 |
| Finansiella tillgångar | Finansiella | Finansiella skulder | Andra | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| värderade till verkligt värde | Låne- och | tillgångar som | värderade till verkligt värde | finansiella | redovisat | Verkligt | |
| 2010 | via resultaträkningen1) | kundfordringar | kan säljas | via resultaträkningen | skulder | värde | värde |
| Finansiella placeringar | – | – | 8,9 | – | – | 8,9 | 8,9 |
| Långfristiga fordringar | – | 3,1 | – | – | – | 3,1 | 3,1 |
| Kundfordringar | – | 775,4 | – | – | – | 775,4 | 775,4 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 5,2 | – | – | – | – | 5,2 | 5,2 |
| Likvida medel | – | 376,7 | – | – | – | 376,7 | 376,7 |
| SUMMA | 5,2 | 1 155,2 | 8,9 | – | – | 1 169,3 | 1 169,3 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 11,0 | 11,0 | 11,0 |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | – | 2,2 | 2,2 | 2,2 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | – | – | 120,9 | 120,9 | 120,9 |
| Leverantörsskulder | – | – | – | – | 191,7 | 191,7 | 191,7 |
| SUMMA | – | – | – | – | 325,8 | 325,8 | 325,8 |
1) Innehas för handelsändamål.
I tabellen består långfristiga fordringar av "Andra långfristiga fordringar" förutom pensionsfordringar. Övriga kortfristiga skulder/fordringar består av derivat som avser värdeförändringar på terminsaffärer. I lång- och kortfristiga räntebärande skulder ingår finansiella leasingavtal, se även not 27 och not 29.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Finansiella | Andra | Summa | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Låne- och | tillgångar som | finansiella | redovisat | Verkligt | |
| 2011 | kundfordringar | kan säljas | skulder | värde | värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 0,9 | – | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | 60,7 | – | – | 60,7 | 60,7 |
| SUMMA | 60,7 | 0,9 | – | 61,6 | 61,6 |
| Leverantörsskulder | – | – | 12,7 | 12,7 | 12,7 |
| SUMMA | – | – | 12,7 | 12,7 | 12,7 |
| Finansiella | Andra | Summa | |||
| Låne- och | tillgångar som | finansiella | redovisat | Verkligt | |
| 2010 | kundfordringar | kan säljas | skulder | värde | värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 0,9 | – | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | 211,2 | – | – | 211,2 | 211,2 |
| SUMMA | 211,2 | 0,9 | – | 212,1 | 212,1 |
| Kortfrisiga räntebärande skulder | – | – | 100,4 | 100,4 | 100,4 |
| Leverantörsskulder | – | – | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
| SUMMA | – | – | 103,4 | 103,4 | 103,4 |
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
| 2011 | Nivå1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa redovisat värde |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | – | – | 7,9 | 7,9 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| – Derivatinstrument | – | 2,1 | – | 2,1 |
| SUMMA | – | 2,1 | 7,9 | 10,0 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||
| – Derivatinstrument | – | 0,1 | – | 0,1 |
| SUMMA | – | 0,1 | – | 0,1 |
| Summa redovisat |
||||
| 2010 | Nivå1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde |
| Finansiella placeringar | – | – | 8,9 | 8,9 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
| SUMMA | – | 5,2 | 8,9 | 14,1 |
|---|---|---|---|---|
Inga finansiella instrument som värderats till verkligt värde förekommer i årets resultat.
– Derivatinstrument – 5,2 – 5,2
| Finansiella | |
|---|---|
| placeringar | |
| Öppningsbalans 2010-01-01 | 10,0 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | – |
| – redovisat i övrigt totalresultat | –1,0 |
| Försäljningslikvid försäljning | –0,1 |
| UTGÅENDE BALANS 2010-12-31 | 8,9 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31 |
– |
| Öppningsbalans 2011-01-01 | 8,9 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | 0,1 |
| – redovisat i övrigt totalresultat | – |
| Anskaffningsvärde förvärv | 0,0 |
| Försäljningslikvid försäljning | –1,1 |
| UTGÅENDE BALANS 2011-12-31 | 7,9 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31 |
– |
I tabellen ovan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbara indata (nivå 3).
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. När tillförlitliga underlag saknas för värdering till verkligt värde redovisas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde.
För valutaterminskontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Verkligt värde på finansiella leasingsskulder är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan för liknande leasingavtal.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansiering och kreditrisk.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen utarbetat en finanspolicy, vilken uppdateras och fastställs minst en gång per år. Den fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen, vilka finansiella risker koncernen får ha samt anger hur riskerna ska begränsas. Överskottslikviditet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument på penningmarknaden. Instrumenten måste ha låg kreditrisk och hög likviditet. Transaktionsexponering ska i huvudsak minskas/minimeras via terminskontrakt.
Marknadsrisk är risken för förändringar i värdet på finansiella instrument till följd av förändrade marknadspriser. Swecos policy minimerar denna risk då den genomsnittliga bindningstiden för finansiella instrument inte får överstiga 120 dagar.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda betalningsflöden i utländsk valuta. Målsättningen för riskhanteringen avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning såväl som kostnader sker i lokal valuta. I de fall kontrakt tecknas i annat än lokal valuta så skyddas de kontrakterade och förväntade kassaflödena efter matchning av in- och utbetalningar i samma valuta med terminskontrakt.
Koncernens transaktionsexponering från export har 2011 fördelat sig på följande väsentliga valutor:
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | EUR | USD | NOK | EUR | USD | NOK |
| Intäkter | 64,0 | 62,9 | 2,2 | 123,0 | 90,9 | 2,0 |
| Kostnader | –42,3 | –10,6 | –1,7 | –45,7 | –3,3 | –5,6 |
| NETTO | 21,7 | 52,3 | 0,5 | 77,3 | 87,6 | –3,6 |
På balansdagen hade koncernen följande öppna terminskontrakt med kvarvarande löptider mellan 0 och 45 månader (föregående år 0 till 40 månader)
| Kontrakts belopp |
Orealiserade vinster + / förluster – |
Genomsnittlig kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| EUR | 51,6 | 33,0 | 0,7 | 1,6 | 9,22 | 9,43 | |
| USD | 32,2 | 48,3 | 1,3 | 3,5 | 7,20 | 7,30 | |
| Övriga | 14,5 | 3,2 | 0,0 | 0,1 |
Säkringsredovisning har inte tillämpats för de på balansdagen utestående terminskontrakten. Värdeförändring på valutaterminerna redovisas som övriga externa kostnader i resultaträkningen och verkligt värde redovisas som övrig kortfristig fordran/skuld i balansräkningen.
När dotterbolagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till SEK uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året, medan balansräkningen omräknas till balansdagskursen.
Omräkningsexponeringen utgörs av risken för omräkningsdifferenser i form av förändringen i det egna kapitalet. Vid årets slut uppgår omräkningsexponeringen för de väsentliga valutorna till 419 MNOK (387) respektive 40,4 MEUR (31,4). Koncernen har som policy att inte valutasäkra omräkningsexponering i utländsk valuta.
Vid omräkning av tillgångar och skulder på koncernmellanhavanden uppstår en balansexponering på valutakursdifferens mellan ursprungskursen och balansdagens kurs. Valutakursdifferensen förs över resultaträkningen. Koncernens policy är att uppta lån i den exponerade valutan för att eliminera balansexponeringen till den del exponeringen inte ses som en del av nettoinvesteringen samt normala kundfordringar eller leverantörskrediter.
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| 0,9 | 0,9 | – | 0,0 |
| –0,9 | –1,3 | – | 0,0 |
| 0,0 | –0,4 | – | 0,0 |
| – | – | 0,0 | – |
| –1,6 | –5,7 | – | –4,0 |
| –1,6 | –5,7 | 0,0 | –4,0 |
| –1,6 | –6,1 | 0,0 | –4,0 |
| Koncernen |
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Sweco har en stark balansräkning med liten andel låneskulder vilket gör att den direkta ränterisken är låg. Samtliga lån löper med rörlig ränta och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden. Bolaget har bedömt att lån med rörlig ränta ger den lägsta finansieringskostnaden över tiden. Indirekt kan räntenivån påverka det allmänna ekonomiska klimatet och investeringsviljan i samhället.
Likviditetsrisk (risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet), kassaflödesrisk (risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar) och refinansieringsrisk (risken att refinansiering av förfallna lån blir kostsam) bedöms som låg med hänsyn tagen till den finansiella ställningen med outnyttjade checkräkningskrediter som inklusive likvida medel uppgick till 687,8 MSEK (946,5) och med en räntebärande nettofordran på 140,9 MSEK (240,1). För att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen finns cash pools i Sverige, Norge och Finland. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden, se vidare not 27.
Förfallostruktur för finansiella skulder framgår av nedanstående tabell:
| Nom. belopp |
Inom | 1–3 | 3 mån– | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | org. valuta | Totalt | 1 mån | mån | 1 år | 1–5 år |
| Räntebärande skulder | 1,7 | – | – | 0,2 | 1,5 | |
| Terminskontrakt EUR | 5,7 | 51,6 | 9,6 | 2,4 | 12,5 | 27,1 |
| Terminskontrakt USD | 4,6 | 32,2 | 1,0 | 0,8 | 12,7 | 17,7 |
| Terminskontrakt övriga | 14,5 | – | 1,2 | 2,7 | 10,6 | |
| Finansiella leasingskulder, SEK | 47,5 | 47,5 | 4,6 | 2,3 | 9,0 | 31,6 |
| Leverantörsskulder | 245,8 | 193,1 | 44,3 | 4,5 | 3,9 | |
| Övriga skulder | 303,1 | 234,6 | – | 48,3 | 20,2 | |
| SUMMA | 696,4 | 442,9 | 51,0 | 89,9 | 112,6 |
| Nom. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| belopp | Inom | 1–3 | 3 mån– | |||
| 2010 | org. valuta | Totalt | 1 mån | mån | 1 år | 1–5 år |
| Räntebärande skulder | 2,7 | – | – | 2,6 | 0,1 | |
| Terminskontrakt EUR | 3,7 | 33,0 | 4,3 | 3,1 | 14,4 | 11,2 |
| Terminskontrakt USD | 7,1 | 48,3 | – | 0,7 | 18,2 | 29,4 |
| Terminskontrakt övriga | 3,2 | 3,2 | – | – | – | |
| Finansiella leasingskulder, SEK | 27,5 | 27,5 | 1,8 | 3,5 | 10,5 | 11,7 |
| Leverantörsskulder | 191,7 | 158,7 | 32,7 | 0,3 | – | |
| Övriga skulder | 228,0 | 199,2 | – | 26,6 | 2,2 | |
| SUMMA | 534,4 | 367,2 | 40,0 | 72,6 | 54,6 |
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. I koncernen görs löpande kreditbedömningar av nya kunder.
Sweco har cirka 10 000 kunder från såväl den privata som offentliga sektorn. 48 procent kommer från offentliga sektorn, 18 procent från fastighets- och byggföretag, 27 procent från industriföretag samt 7 procent från övriga privata företag.
Bland kunderna finns merparten av Nordens storföretag. De tio största kunderna utgör 21 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder och risken för att kundförluster ska få stor inverkan är därför liten. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
| 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv | Netto | Brutto | Reserv | Netto | |
| Ej förfallna kundfordringar | 689,8 | – | 689,8 | 579,7 | – | 579,7 |
| Förfallna kundfordringar 0–30 dagar |
116,0 | –4,7 | 111,3 | 121,8 | –0,9 | 120,9 |
| Förfallna kundfordringar > 31–90 dgr |
40,9 | –0,2 | 40,7 | 25,7 | –0,3 | 25,4 |
| Förfallna kundfordringar > 91–180 dgr |
24,7 | –2,8 | 21,9 | 25,4 | –0,7 | 24,7 |
| Förfallna kundfordringar > 180 dgr |
56,9 | –11,1 | 45,8 | 35,9 | –11,2 | 24,7 |
| SUMMA | 928,3 | –18,8 | 909,5 | 788,5 | –13,1 | 775,4 |
Per den 31 december 2011 var kundfordringarna uppgående till 219,7 MSEK (195,7) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| Kundfordringar per valuta | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| SEK | 497,7 | 502,0 |
| EUR | 123,6 | 84,6 |
| USD | 17,7 | 1,7 |
| NOK | 175,5 | 125,6 |
| Andra valutor | 95,0 | 61,5 |
| SUMMA | 909,5 | 775,4 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar | 2011 | 2010 |
| Ingående reserv för osäkra kundfordringar | –13,1 | –16,8 |
| Reservering för osäkra fordringar | –9,3 | –4,2 |
| Fordringar som har skrivits bort under året | ||
| som ej indrivningsbara | 2,1 | 7,3 |
| Återförda outnyttjade belopp | 1,4 | –0,1 |
| Omräkningsdifferens | 0,1 | 0,7 |
| UTGÅENDE RESERV OSÄKRA KUNDFORDRINGAR | –18,8 | –13,1 |
Sweco PM Oy har mot en kund gjort gällande ett krav på obetalda kundfordringar. Samtidigt har bolaget blivit föremål för motstämning i finsk domstol där motparten hävdar rätt till skadestånd med hänvisning till att Sweco PM agerat grovt vårdslöst i ett uppdrag. Det yrkade skadeståndsbeloppet uppgår till 16,3 MEUR. För att käranden ska anses ha rätt till sådant skadestånd, som innebär att avtalade ansvarsbegränsningar inte gäller, måste grovt vårdslöst agerande påvisas. Tvisten omfattas tills vidare av konsultansvarsförsäkringen. Skulle grov vårdslöshet fastställas slutligt av domstol gäller dock inte försäkringen. Sweco PM anser sig inte ha agerat varken vårdslöst eller grovt vårdslöst i uppdraget.
Vattenbyggnadsbyrån Export AB är part i en domstolsprocess i Turkiet där motparten påstår att AgriConsult AB (numera ett bolag inom Sweco) förfarit vårdslöst vid projekteringen av en siloanläggning. Uppdraget utfördes 1994 och påkallande part framförde kravet 2004. I processen har två skiljedomar meddelats, en till Swecos fördel och en till motpartens fördel. Den sistnämda har överklagats av Sweco, varför tvisten fortsatt är föremål för prövning. Sweco menar att kravet saknar grund och dessutom ska anses vara preskriberat. Kravet uppgår till cirka 25 MSEK.
Enligt Swecos uppfattning kommer ingen av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka koncernen.
För att hantera valutarisker har koncernen som mål att minska påverkan av kortfristiga fluktuationer på resultat och kassaflöden. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntenivåer att få en påverkan på resultat, kassaflöden och eget kapital.
| 2011 | 2010 | ||
|---|---|---|---|
| Faktor | Förändring +/– | Påverkan +/– | Påverkan +/– |
| Valuta | |||
| EUR | 10% | 2,5 | 5,8 |
| USD | 10% | 3,8 | 6,4 |
| NOK | 10% | 9,3 | 9,4 |
| Räntenivå på in/utlåning | 1%-enhet | 0,7 | 1,5 |
Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Påverkan är efter en schablonskatt på 27 procent.
Sweco-koncernens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende. En god kapitalstruktur ska också utgöra grunden för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital och innehav utan bestämmande inflytande.
| Kapital | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Eget kapital | 1 493,2 | 1 419,6 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 10,5 | 10,0 |
| SUMMA | 1 503,7 | 1 429,6 |
Sweco-koncernens kapital ska användas till finansiering av förvärv, till att bibehålla en hög grad av finansiell flexibilitet samt till att kunna ge konkurrenskraftig utdelning till Swecos aktieägare.
Enligt koncernens utdelningspolicy ska minst hälften av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investeringar i bolagets kärnverksamhet. Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,00 SEK per aktie till årsstämman 2012, vilket motsvarar en utdelningsandel av cirka 74 procent av resultat efter skatt. Genom utdelningen kommer högst 274,6 MSEK att överföras till aktieägarna.
Swecos finansiella mål innebär att Sweco över tiden ska vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Efter föreslagen utdelning kommer nettoskulden i förhållande till eget kapital, baserat på balansräkningen 2011-12-31, uppgå till cirka 11 procent och soliditeten kommer att uppgå till cirka 41 procent. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen tillsammans med inlösenprogram 2009 i genomsnitt uppgått till cirka 75 procent av resultatet efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning eller inlösa aktier när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta. Besluten om extra utdelning och återföringar till aktieägarna genom inlösenprogram återspeglar en ambition att till aktieägarna dela ut medel som inte bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Utöver ordinarie utdelning har koncernen lämnat extra utdelning 2002 samt genomfört inlösen av aktier 2005, 2006 och 2009.
Under året avslutades teckningsoptionsprogram 2008/2011 som var riktad till 50 ledande befattningshavare i koncernen. Då teckningskursen låg över börskursen vid teckningstillfället skedde ingen nyteckning av aktier.
Swecos årsstämma 2011 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier. Syftet med återköpen är dels att ge möjlighet att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Bolagsstämman bemyndigade även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv. Styrelsen föreslår att även årsstämman 2012 bemyndigar styrelsen att fatta beslut om att återköpa och överlåta egna aktier.
Årsstämman bemyndigade också styrelsen att återköpa egna aktier för att möjliggöra leverans av aktier till Aktiesparprogram 2011.
Försäljning till närstående sker på marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte haft någon omsättning mot intresseföretag.
Till bolag ägda av familjen Nordström, som är aktieägare med cirka 34 procent av rösterna i Sweco, har konsulttjänster sålts för 0,0 MSEK (0,0). Till bolag ägda av familjen Douglas, som har ett bestämmande inflytande i Investment AB Latour, som är aktieägare med cirka 23 procent av rösterna i Sweco har konsulttjänster sålts för 0,5 MSEK (0,4).
Se även transaktioner med ledande befattningshavare not 6.
Styrelsen föreslog den 14 februari 2012 att årsstämman beslutar om överföring till aktieägarna i form av utdelning om totalt högst 274,6 MSEK (se not 26).
Efter årets utgång har Sweco förvärvat den finländska teknikkonsultkoncernen FMC (moderbolag Finnmap Consulting Oy) med cirka 80 MEUR i omsättning och cirka 1100 anställda. Genom affären bildas den näst största teknikkonsulten på den finländska marknaden. Värdet på förvärvet (enterprise value) uppgår till 65,8 MEUR och har betalats genom kontanta medel och 795 000 egna Sweco B-aktier. FMC-koncernen är marknadsledande i Finland inom byggkonstruktion och har starka marknadspositioner inom bland annat installation och industriteknik. FMC-koncernen redovisade ett rörelseresultat (EBITA) om 9,4 MEUR för räkenskapsåret 2010/2011. FMC-koncernen har kontor på 21 orter i Finland samt verksamhet i Baltikum, Polen, Ryssland och Indien. I koncernen ingår bland annat företag som Finnmap Consulting, Aaro Kohonen och Airix-bolagen. Eftersom bolaget tidigare har haft brutet räkenskapsår och balansräkningen på tillträdesdagen ännu inte har fastställts har det inte varit möjligt att färdigställa förvärvsanalysen eller lämna ytterligare upplysningar än det som nämns ovan.
Efter förvärvet av FMC-koncernen uppgår innehavet av egna Sweco B-aktier till 2 020.
Efter årets utgång har Sweco även förvärvat Pyramide AS i Norge med 13 anställda, med verksamhet inom projekt- och byggledning.
Avsättningar till pensioner är baserade på Swecos bästa aktuariella antaganden om framtiden (se not 28). Blir avvikelserna i det faktiska utfallet av dessa parametrar stora kan det leda till att aktuariella vinster eller förluster faller utanför korridoren och att en andel av dessa behöver redovisas i resultat- och balansräkningen.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill har antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 14. Av beskrivningen i not 14 framgår det att stora ändringar i dessa antaganden och uppskattningar kan ha påverkan på goodwillvärdet.
Cirka 26 procent av Swecos omsättning sker i uppdrag till fast pris. Fordringar och skulder i dessa pågående tjänsteuppdrag uppgår till väsentliga belopp. Pågående tjänsteuppdrag värderas till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Vinstavräkningen baseras på bedömd färdigställandegrad. Om färdigställandegrad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas uppdraget till nedlagda utgifter. Bedömningarna av riskerna i uppdragen och färdigställandegrad baseras på tidigare erfarenhet av liknande projekt tillsammans med uppdragets specifika förutsättningar. Balansposten består av ett flertal uppdrag och inget enskilt uppdrag utgör en väsentlig andel. En felbedömning av enskilda uppdrag ger därmed inte en väsentlig effekt på värdet av pågående arbeten. En generell felbedömning skulle kunna ha väsentlig påverkan men är däremot inte sannolik.
SWECO AB (publ), organisationsnummer 556542-9841, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Adress till huvudkontoret är: Sweco AB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm.
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår att balanserad vinst samt fria fonder | 688,3 MSEK |
|---|---|
| jämte nettovinst för året | 316,4 MSEK |
| eller tillsammans | 1 004,7 MSEK |
| disponeras så | |
| att till aktieägarna utdelas 3,00 kronor per aktie | 274,6 MSEK1) |
| och att resterande balanseras i ny räkning. | 730,1 MSEK |
1) Utdelningsbeloppet kommer högst att uppgå till 274,6 MSEK, beräknat på antal utestående aktier per 28 februari 2012, inklusive återköpta aktier i eget förvar. Utnyttjar styrelsen bemyndigandet från årsstämman i april 2011 att antingen återköpa ytterligare aktier eller överlåta återköpta aktier kommer utdelningsbeloppet att förändras.
Avstämningsdag för utdelning beräknas till den 20 april 2012.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 17 april 2012 för fastställelse.
Styrelsen för SWECO AB (publ), har föreslagit att årsstämman 2012 fattar beslut om vinstutdelning med 3,00 SEK (3,00) per aktie, sammanlagt högst 274,6 MSEK (272,8).
Swecos utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investering i bolagets kärnverksamhet. Swecos finansiella mål innebär att bolaget över tiden ska vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § aktiebolagslagen.
Styrelsens uppfattning är att föreslagen utdelning till aktieägarna inte utgör ett hinder för bolaget att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt samtidigt som bolagets finansiella ställning möjliggör fortsatta investeringar och expansion. Koncernens nettoskuld i förhållande till eget kapital kommer, baserad på balansräkningen 2011-12-31, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 11 procent. Nettoskulden i förhållande till
eget kapital före utdelning uppgår till cirka –9 procent. Koncernens soliditet kommer, baserad på balansräkningen 2011-12-31, efter föreslagen utdelning att uppgå till cirka 41 procent. Soliditeten före utdelning uppgår till 46 procent.
Styrelsen anser, mot bakgrund av vad som anges ovan, att den föreslagna utdelningen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt är försvarlig.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 28 februari 2012
Olle Nordström Styrelseordförande
Pernilla Ström Carola Teir-Lehtinen Kai Wärn Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Thomas Holm Göran Karloja Anna Leonsson
Mats Wäppling Vd och koncernchef Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 mars 2012
PricewaterhouseCoopers AB Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
Anders G. Carlberg Gunnel Duveblad Aina Nilsson Ström
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för SWECO AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30–78.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SWECO AB (publ) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 5 mars 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning, MSEK | |||||
| Nettoomsättning | 5 987,6 | 5 272,4 | 5 338,7 | 5 522,8 | 4 569,5 |
| Rörelseresultat | 531,3 | 432,7 | 443,6 | 596,3 | 432,5 |
| Finansnetto | –4,5 | –9,0 | 0,0 | –8,1 | –6,8 |
| Resultat före skatt | 526,8 | 423,7 | 443,6 | 588,2 | 425,7 |
| Årets resultat | 374,8 | 299,9 | 294,6 | 402,9 | 303,3 |
| Balansräkning, MSEK | |||||
| Balansomslutning | 3 256,8 | 2 988,4 | 3 151,3 | 3 012,5 | 2 438,0 |
| Eget kapital | 1 503,7 | 1 429,6 | 1 595,7 | 1 414,8 | 950,3 |
| Likvida medel samt kortfristiga räntebärande fordringar | 219,6 | 376,7 | 557,3 | 321,3 | 192,0 |
| Räntebärande skulder | 78,7 | 136,6 | 138,8 | 161,2 | 209,8 |
| Räntebärande nettofordran/skuld | 140,9 | 240,1 | 418,5 | 160,1 | –17,8 |
| Kassaflöde, MSEK | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 513,0 | 341,8 | 529,7 | 557,1 | 314,2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –312,9 | –132,5 | –93,6 | –273,1 | –203,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –355,9 | –362,5 | –201,3 | –176,5 | –155,7 |
| Årets kassaflöde | –155,8 | –153,2 | 234,8 | 107,5 | –45,1 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelseresultat per anställd, TSEK | 92 | 87 | 87 | 109 | 92 |
| Förädlingsvärde per anställd, TSEK | 758 | 758 | 743 | 720 | 701 |
| Debiteringsgrad, % | 73,9 | 73,4 | 73,6 | 75,6 | 76,1 |
| Rörelsemarginal, % | 8,9 | 8,2 | 8,3 | 10,8 | 9,5 |
| Vinstmarginal, % | 8,8 | 8,0 | 8,3 | 10,6 | 9,3 |
| Soliditet, % | 46,2 | 47,8 | 50,6 | 47,0 | 39,0 |
| Nettoskuld/eget kapital, % | –9,4 | –16,8 | –26,2 | –11,3 | 1,9 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,2 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 48 | 31 | 42 | 32 | 35 |
| Avkastning på eget kapital, % | 25,6 | 19,9 | 19,6 | 34,6 | 33,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 34,2 | 26,5 | 27,5 | 44,4 | 41,7 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 17,2 | 14,3 | 14,7 | 22,3 | 19,5 |
| Antal årsanställda | 5 772 | 4 986 | 5 082 | 5 453 | 4 699 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 4,11 | 3,31 | 3,31 | 4,68 | 3,53 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,11 | 3,28 | 3,28 | 4,65 | 3,46 |
| Direktavkastning, % | 5,2 | 5,2 | 7,4 | 5,7 | 3,1 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 16,46 | 15,61 | 17,82 | 16,09 | 11,06 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 16,46 | 15,61 | 17,40 | 15,72 | 10,83 |
| Kassaflöde per aktie, SEK | –1,71 | –1,70 | 2,66 | 1,25 | –0,54 |
| Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK | –1,71 | –1,68 | 2,63 | 1,24 | –0,53 |
| Köpkurs Sweco B 31 december, SEK | 57,50 | 58,25 | 53,75 | 35,00 | 65,00 |
| Börsvärde, MSEK | 5 258 | 5 394 | 4 963 | 3 211 | 5 599 |
| Ordinarie utdelning per aktie, SEK (2011 – föreslagen) | 3,00 | 3,00 | 2,00 | 2,00 | 2,00 |
| Extra utdelning och annan vinstöverföring | – | – | 2,00 | – | – |
| Antal aktier 31 dec1) | 90 719 827 | 90 957 774 | 88 943 037 | 87 144 243 | 84 260 044 |
| Antal aktier efter utspädning 31 dec1) | 90 719 827 | 90 957 774 | 91 074 951 | 89 172 369 | 86 029 339 |
| Antal aktier efter full utspädning 31 dec1) | 90 719 827 | 92 257 774 | 92 374 951 | 90 424 369 | 86 947 804 |
| Antal återuppköpta B- och C-aktier1) | 797 020 | 559 073 | 3 059 073 | 2 357 867 | 2 154 306 |
1) Till följd av genomförd aktiesplit 2007 har antalet aktier för tidigare perioder omräknats
Efterfrågan på tekniska konsulttjänster har under året varit stark inom samtliga affärsenheter, vilket resulterat i en fortsatt positiv utveckling och ännu ett rekordår för Sweco. Omsättningen ökade med 17 procent varav cirka 60 procent förklaras av förvärv och 40 procent av organisk tillväxt. Rörelseresultatet ökade med 20 procent och uppgick till 433 MSEK. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en fortsatt stark marknadssituation, förbättrad intern effektivitet och av gjorda förvärv. Under året förvärvade Sweco bolag och verksamheter med en årlig omsättning på cirka 329 MSEK och totalt cirka 620 anställda. I Norge har Sweco fortsatt sin expansion genom ett flertal förvärv och är nu ett av landets ledande konsultföretag med multidisciplinär täckning. Expansionen i centrala och östra Europa har fortsatt. Genom förvärv av tjeckiska Hydroprojekt har en ny hemmamarknad i centrala Europa etablerats. Ytterligare förvärv har gjorts i Estland och i Litauen där Sweco nu har en klart ledande marknadsposition. Aktiekursen för Sweco B steg med 23 procent under året och uppgick vid året slut till 65 SEK. Antalet anställda vid periodens utgång uppgick till 4 934.
Marknaden för teknikkonsulttjänster har varit god under året främst vad det gäller uppdrag relaterade till miljö, energi och infrastruktur. Efterhand som finanskrisen påverkade de europeiska marknaderna inleddes en kraftig inbromsning i den reala ekonomin. I slutet av året märktes en minskad efterfrågan inom byggsektorn och delar av industrin. Trots den snabba nedgången i konjunkturen mot slutet av året blev 2008 Swecos bästa år hittills. Sweco-koncernens omsättning ökade med 21 procent och uppgick till 5 523 MSEK. Omsättningsökningen förklaras till cirka 50 procent av organisk tillväxt och 50 procent av gjorda förvärv. Rörelseresultatet ökade med 38 procent och uppgick till 596 MSEK. Verksamheterna i Sverige och Norge svarade för den största resultatförbättringen. Under året har Sweco fortsatt att växa och stärkt marknadspositionerna såväl i Norden som i östra och centrala Europa. I Norge gjordes flera förvärv och i östra Europa fortsatte expansionen genom ytterligare förvärv i Litauen och Bulgarien. Ett teckningsoptionsprogram utgavs under året till cirka 50 ledande befattningshavare. Aktiekursen för Sweco B var vid årets slut 35 kronor, en nedgång under året med 47 procent. Antalet anställda vid årets utgång uppgick till 5 536 personer.
2009 kännetecknades av en svag konjunktur när det gäller bygg- och industrirelaterade tjänster, framför allt i Finland och Baltikum. Samtidigt var efterfrågan generellt sett god för tjänster relaterade till miljö, energi och infrastruktur. På grund av den svaga konjunkturen minskade Sweco-koncernens omsättning med 3 procent och uppgick till 5 339 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 444 MSEK med en rörelsemarginal på 8,3 procent. Sverige och Norge svarade för starka resultat med rörelsemarginaler på cirka 11 procent. Rörelseresultatet belastades med omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill i Sweco Industry med sammanlagt 41 MSEK samt kostnader för resursan-
passningar i Baltikum med 8 MSEK. Sweco-koncernens finansiella ställning var stark, nettofordran uppgick till 419 MSEK och likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick till 1 122 MSEK. Förvärvsaktiviteten var låg under året och endast några mindre förvärv genomfördes. Aktiekursen för Sweco B ökade med 54 procent och uppgick vid årets slut till 53,75 kronor. Antalet anställda vid årets slut var 5 137 personer.
Marknaden för teknikkonsulttjänster präglades av en svag utveckling under våren och en begynnande återhämtning under hösten. I slutet av året märktes en snabbare återhämtning, bland annat inom industrin och byggsektorn. Nettoomsättningen uppgick till 5 272 MSEK. Omsättningen minskade med cirka 1 procent, främst genom neddragningar inom industriverksamheten i Finland. Rörelseresultatet uppgick till 432,7 MSEK. Tre affärsområden, Sweco Sverige, Sweco Norge och Sweco Ryssland, redovisar bra resultat med rörelsemarginaler på över 10 procent. Sweco Norges resultat har påverkats av nedskrivningar av engångskaraktär i projekt med drygt 20 MSEK. Offensiva varumärkessatsningar i ett flertal länder samt kostnader i samband med förvärvsaktiviteter, tillsammans 26 MSEK, har ökat koncerngemensamma kostnader. Den finansiella ställningen var stark. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till cirka –17 procent och soliditeten till 48 procent. Genom förvärven av Hydroprojekt Kraków och Transprojekt Kraków etablerades en ny marknad i Polen. Under året förvärvades totalt nio bolag med drygt 300 anställda. Aktiekursen för Sweco B var 58,25 SEK vid periodens utgång, en uppgång under året med 13 procent. Antalet anställda vid periodens utgång var 5 418 personer.
Året inleddes med en god efterfrågan på Swecos samtliga marknader. Speciellt den svenska marknaden samt bygg- och infrastruktursektorerna hade stark tillväxt under året. Utmärkande var också den finländska marknaden som stabiliserades och där bland annat efterfrågan på Swecos industrirelaterade konsulttjänster ökade. Den generellt sett starka efterfrågan höll i sig även under det andra halvåret, trots den europeiska skuldkrisen och avmattningen i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Sweco-koncernens nettoomsättning ökade med 14 procent och uppgick till 5 987,6 MSEK. Rörelseresultatet ökade med 23 procent och uppgick till 531,3 MSEK och rörelsemarginalen uppgick till 8,9 procent. Den finansiella ställningen var fortsatt stark. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till –9 procent och soliditeten till 46 procent. Antalet anställda ökade med cirka 900, varav drygt 300 medarbetare tillförts genom organisk tillväxt. Under året gjordes 16 förvärv med totalt cirka 600 medarbetare. I slutet av 2011 tecknades avtal om att förvärva finländska FMC-koncernen med cirka 80 MEUR i omsättning och cirka 1100 medarbetare. Förvärvet av FMC, som slutfördes i februari 2012, innebär att Sweco får en årsomsättning på cirka 6,7 miljarder och 7400 medarbetare. Aktiekursen för Sweco B var 57,50 SEK vid periodens utgång, en nedgång med 1 procent.
Målsättningen med Swecos riskbedömning är att säkerställa koncernens långsiktiga resultatutveckling och att de olika affärsområdena uppnår sina mål. Koncernens styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Under 2011 har Sweco vidareutvecklat och förstärkt rutinerna för riskhantering. I affärsområdenas styrelsemöten är riskhantering en stående punkt på agendan, där affärsområdenas respektive risker följs upp. En rapport över risk- och internkontroll (RIK-rapport) som täcker områdena Ekonomi, QA, IT, HR och Kommunikation har behandlats i styrelsen, revisionskommittén och EGM (Extended Group Management). Läs mer om Swecos riskhanteringsprocess i bolagsstyrningsrapporten på sid 36.
Swecos verksamhet utsätts för ett antal strategiska, operativa och finansiella risker. Sweco har en projektrelaterad verksamhet där olika typer av risker uppstår i uppdragen. Sweco utsätts också för ett antal risker knutna till den allmänna ekonomiska utvecklingen, situationen på arbetsmarknaden och effekterna av politiska beslut. Koncernen är vidare exponerad för olika slags finansiella risker som till exempel valuta-, ränte- och kreditrisker.
Här beskrivs de risker som Sweco identifierat som de mest väsentliga för verksamheten att hantera.
Sweco har identifierat en rad väsentliga risker som kan påverka koncernens möjligheter att nå sina strategiska och operativa mål. Stor vikt har lagts vid att utveckla arbetssätt och kontrollrutiner för att minimera deras eventuella påverkan.
Politisk instabilitet, försämrad konjunktur, lägre investeringsvilja hos kunderna och en ökad konsolidering i branschen är exempel på marknadsrisker som kan resultera i lägre intäkter och marginaler för Sweco. Känsligheten för dessa risker dämpas genom en bred geografisk närvaro, ett brett tjänsteutbud och en stor kundbas som är spridd över olika branscher. För Sweco handlar det dels om att ha en god mix av långa och korta uppdrag, dels om att arbeta både med privata och offentliga beställare. Sweco har ett starkt varumärke och en marknadsledande position i flera länder vilket, gör att Sweco ofta är kundernas förstahandsval.
Swecos tillväxt innebär en ökad internationell närvaro. Det medför risker knutna till affärsklimat och politiskt klimat samt ökad exponering mot CSR-relaterade risker. Med över hundra års erfarenhet av projektexport har Sweco utvecklat och förankrat rutiner och verktyg för initiering och genomförande av uppdrag över hela världen. Under 2011 genomfördes en översyn av koncernens CSR-policy, som beskriver hur medarbetarna ska uppträda och ta ansvar i kundernas projekt och internt i Sweco.
Sweco växer bland annat genom förvärv, vilket kan innebära risker som att en affär baseras på ofullständiga eller felaktiga fakta, att integrationen av det förvärvade bolaget misslyckas eller att det förväntade resultatet uteblir. Förvärvet får då istället en negativ effekt på intäkter och marginaler. Dessa risker minimeras genom en väl utvecklad förvärvs- och integrationsprocess med fasta beslutspunkter. Swecos styrelse gör årligen en utvärdering av tidigare gjorda förvärv. Hittills har Swecos förvärvsverksamhet under många år inneburit tillväxt under lönsamhet.
Medarbetarnas kompetens och förmåga att omsätta kunskapen till de bästa lösningarna för kunderna är kärnan i verksamheten och också det som skiljer Sweco från konkurrenterna. Brister i kunskapsdelning kan medföra risker som låg kvalitet i leverans till kund. Kunskap och processer för kunskapsdelning och samarbete är därför ett strategiskt prioriterat område för Sweco.
Erfarenhetsutbyte och lärande sker i första hand i arbetet med uppdragen. All medarbetarutveckling fokuserar på prestation, kunskap och kunskapsdelning. Sweco har ett stort antal processer och verktyg för kunskapsdelning. Vidareutveckling av dessa diskuterades vid årets Sweco Business Forum, konferensen för Swecos högsta chefer, där det övergripande temat 2011 var kunskap. Ett nytt intranät med stora möjligheter till direktutbyte mellan konsulter lanserades i början av 2012.
Swecos framgångar är beroende av förmågan att kunna attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna. Sweco har ett starkt varumärke och rankas återkommande högt som en attraktiv arbetsplats av studenter och yrkesverksamma ingenjörer. Sweco lyckades också väl med ambitionerna att rekrytera och växa organiskt under 2011. Sweco arbetar med en rad olika processer och verktyg för att utveckla medarbetarna och stärka ledarskapet, exempelvis genom utvecklingssamtalet Sweco Talk, medarbetarenkäten Sweco Barometer, kompetensutbildning inom Sweco Academy, ledarskapsfrågor definierade i Sweco Leaderhip Compass samt ledarförsörjning och successionsplanering genom Next Generation. Läs mer om HRarbetet på sidan 24.
Projektrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Det kan till exempel vara missbedömning av tidsåtgång och kostnader. Cirka 75 procent av Swecos uppdrag debiteras per timme, vilket innebär att tid mot kund faktureras fullt ut. Uppdrag kan också föranleda tvister avseende Swecos rätt till betalning och kundens krav på ersättning för eventuell skada orsakad av Sweco. I uppdragen ska uppdragsavtal ingås på lämpliga villkor för att minimera riskerna och undvika tvister med kund. Avtalen ska bland annat säkerställa att uppdragets omfattning tydliggörs, att Sweco får rätt till betalning vid avtalsenligt utförande samt att ansvarsbestämmelserna motsvarar försäkringsgivarens krav. Sweco har ett försäkringsprogram som inkluderar konsultansvarsförsäkring som skyddar mot eventuellt skadeståndsansvar med anledning av uppdragets utförande. Kvalitetssäkring av uppdraget sker i det koncerngemensamma ledningssystemet sweco@work som är certifierat enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 samt har förberetts för OHSAS 18001.
Swecos konsulter är beroende av tillgång till avancerade IT-verktyg och en säker IT-miljö. Tillgänglighet och tillförlitlighet i företagets ITmiljö är därför kritiskt för en störningsfri affärsverksamhet. Effektiva brandväggar och virusskydd samt regelbunden teknisk uppgradering av programvara minimerar avbrott i verksamheten på grund av tekniska problem. I början av 2012 antogs en ny informationssäkerhetspolicy med riktlinjer, som fokuserar på hur medarbetare och underkonsulter ska agera för att alltid hålla högsta möjliga säkerhetsnivå gentemot alla intressenter.
Bilden av Sweco formas i alla typer av kontakter med interna och externa intressenter och därför är företagets framgång starkt förknippad med förmågan att kommunicera. Bra kommunikation och ett starkt varumärke minimerar risk för negativ publicitet och försämrat förtroende. En stark kultur där medarbetarna är väl bekanta med företagets värderingar och policies stärker koncernens identitet och skapar en trygghet för kunderna. Sweco har en kommunikationspolicy med tillhörande riktlinjer om kurspåverkande kommunikation, massmediekontakter och sociala medier. Det finns också en policy för krishantering som behandlar bland annat kommunikation i krissituationer.
Sweco är genom sin verksamhet exponerat för olika slag av finansiella risker. Swecos finanspolicy anger hur dessa risker ska hanteras inom koncernen. Styrelsen ansvarar för finanspolicyn som innehåller riktlinjer, mål och ansvarsfördelning för finansfunktionen samt regelverk för den finansiella riskhanteringen. Mer information i not 33 på sidan 75.
Ändringar i räntor, valutakurser och marknadspriser på finansiella instrument kan ha inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Sweco har en stark balansräkning med en liten andel låneskulder, vilket gör att den direkta ränterisken är låg. Beträffande valutarisker har koncernen i normalfallet en naturlig risktäckning genom att såväl omsättning som kostnader sker i lokal valuta. I det fall kontrakt tas i annan valuta än lokal kurssäkras de kontrakterade och förväntade betalningsflödena via terminskontrakt. Tack vare den finansiella ställningen med liten andel låneskulder och stora outnyttjade checkräkningskrediter är likviditetsrisken i Sweco låg.
Kreditrisk definieras som risk relaterad till betalningsförmåga hos kunder. Sweco har en balanserad kundbas med cirka 10 000 kunder. De tio största kunderna utgör 21 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder. 52 procent av uppdragsvolymen kommer från den privata sektorn och 48 procent av kunderna är kommuner, landsting, statliga verk och myndigheter. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
Kopplat till den finansiella rapporteringen finns risker att felaktigheter kan uppstå och att rapporteringen inte upprättas i överensstämmelse med lag, krav på noterade bolag och tillämpliga redovisningsstandarder. Genom god kontrollmiljö, tydliga instruktioner och interna styrdokument för den finansiella rapporteringen arbetar Sweco löpande med att kontrollera redovisning och rapportering. Dessutom sker omfattande uppföljning och analys genom rapporteringssystem, budget, prognoser etc. Koncernledningen har månatliga genomgångar med ledningen för respektive affärsområde. Mer information om den interna kontrollen finns på sidan 41.
Swecos resultat påverkas av en rad faktorer. Debiteringsgraden är av central betydelse för att uppnå hög lönsamhet i ett konsultföretag. Små förändringar i kapacitetsutnyttjande och arvoden ger stora utslag på resultatet, såväl uppåt som nedåt. I Sweco innebär en förändring av debiteringsgraden (kapacitetsutnyttjandet) med en procentenhet (cirka 25 minuter per konsult och vecka) en påverkan på resultatet med cirka 70 MSEK. En förändring av det genomsnittliga arvodet med 10 SEK per timme innebär en resultatförändring med 74 MSEK. I tabellen visas några viktiga faktorers påverkan på kassaflöde, rörelseresultat och resultat per aktie baserat på bokslutet för 2011. Vid varje antagen förändring antas allt annat vara lika.
| Påverkan +/– | ||||
|---|---|---|---|---|
| Faktor | +/– | Kassaflöde/ rörelseresultat |
Resultat per aktie1) |
|
| Nettoomstättning | ||||
| – genomsnittligt arvode | 1% | 52 MSEK | 0,42 SEK | |
| – genomsnittligt timarvode | 10 SEK | 74 MSEK | 0,59 SEK | |
| – debiteringsgrad | 1%-enhet | 70 MSEK | 0,56 SEK | |
| Personalkostnader | 1% | 38 MSEK | 0,31 SEK | |
| Omkostnader | 1% | 8 MSEK | 0,07 SEK |
1) Efter schablonskatt på 27 procent.
Kvartal Rullande 12 månader
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Swecos aktiekapital är uppdelat på serie A och B. Samtliga aktier ger rätt till utdelning. Vid bolagsstämman har A-aktierna en röst och B-aktierna en tiondels röst. I bolagsordningen finns inskriven rätten att konvertera aktier av serie A till serie B. Det samlade börsvärdet på Swecos aktier uppgick vid årsskiftet till 5 258 MSEK.
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING
Aktiekursen för Sweco B var vid årets ingång 58,25 SEK och vid årets slut 57,50 SEK vilket innebär en nedgång under året med 1 procent. OMX Stockholm sjönk under samma period med 17 procent. B-aktiens högsta kurs under året var 71,00 SEK och den lägsta 49,30 SEK. Högsta kursen för A-aktien var 74,00 SEK och den lägsta 50,25 SEK.
Under året omsattes via NASDAQ OMX Stockholm totalt 5 750 002 Sweco-aktier till ett värde av cirka 343,4 MSEK, vilket fördelat per börsdag blir cirka 1,35 MSEK. Antalet omsatta aktier per börsdag var i genomsnitt 22 152 B-aktier och 397 A-aktier.
Den genomsnittliga årliga totalavkastningen, bestående av kursutveckling samt återinvesterade utdelningar, har de senaste fem åren uppgått till 6 procent och de senaste tio åren till 21 procent. Motsvarande siffra för NASDAQ OMX Stockholm var totalt 0 procent respektive 6 procent.
| Antal | Andel i % | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktier | Röster | Aktier | Röster | |
| A | 9 385 676 | 9 385 676,0 | 10,3 | 53,3 |
| B | 82 131 171 | 8 213 117,1 | 89,7 | 46,7 |
| TOTALT | 91 516 847 17 598 793,1 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 797 020 B-aktier och 79 702 röster avseende återköpta aktier. 2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
| Ägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Totalt | Röster, % | Aktiekapital, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Familjen Nordström | 5 165 616 | 8 484 797 | 13 650 413 | 34,2 | 14,9 |
| Investment AB Latour | 1 222 760 | 27 775 000 | 28 997 760 | 22,7 | 31,7 |
| Richerts Minne, Stiftelsen J Gust | 1 769 420 | 40 025 | 1 809 445 | 10,1 | 2,0 |
| KAS Depository Trust Company | 0 | 5 142 490 | 5 142 490 | 2,9 | 5,6 |
| JPM Chase Na | 0 | 5 039 609 | 5 039 609 | 2,9 | 5,5 |
| Swedbank Robur Fonder | 0 | 3 396 610 | 3 396 610 | 1,9 | 3,7 |
| Öhman, Anders | 250 000 | 450 000 | 700 000 | 1,7 | 0,8 |
| Lannebo Fonder | 0 | 2 860 000 | 2 860 000 | 1,6 | 3,1 |
| Familjen Eriksson | 147 707 | 795 883 | 943 590 | 1,3 | 1,0 |
| Odin Sverige Aksjefondet | 0 | 1 615 683 | 1 615 683 | 0,9 | 1,8 |
| Summa tio största aktieägarna | 8 555 503 | 55 600 097 | 64 155 600 | 80,2 | 70,1 |
| Övriga | 830 173 | 26 531 074 | 27 361 247 | 19,8 | 29,9 |
| Total | 9 385 676 | 82 131 171 | 91 516 847 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 797 020 B-aktier och 79 702 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
Sweco hade per den 31 december 2011 totalt 797 020 återköpta Baktier med en genomsnittlig anskaffningskurs om 32,63 SEK motsvarande totalt 26,0 MSEK. Marknadsvärdet vid utgången av året var 45,8 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,9 procent av det totala antalet aktier och 0,5 procent av rösterna.
Swecos årsstämma 2011 bemyndigade styrelsen att under perioden fram till nästa årsstämma återköpa egna aktier. Syftet med återköp är att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur samt att kunna finansiera eventuella företagsförvärv på ett
kostnadseffektivt sätt. Maximalt kan tio procent av antalet aktier återköpas. Vid samma årsstämma bemyndigades även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier i samband med företagsförvärv och då till en ersättning som svarar mot ett bedömt marknadsvärde. Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2012 beviljar styrelsen motsvarande bemyndigande avseende återköp och överlåtelse av egna aktier.
Under året har på aktieägares begäran 3 399 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 598 793,1, varav A-aktier motsvarar 9 385 676 röster och B-aktier 8 213 117,1 röster.
| Innehav | Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Aktiekapital, % | Röster % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 4 187 | 45 591 | 827 636 | 0,9 | 0,7 |
| 501–1 000 | 1 420 | 38 799 | 1 110 983 | 1,3 | 0,9 |
| 1 001–10 000 | 2 049 | 217 963 | 5 777 135 | 6,6 | 4,5 |
| 10 001–50 000 | 226 | 274 772 | 4 320 365 | 5,0 | 4,0 |
| 50 001–100 000 | 41 | 148 522 | 2 746 435 | 3,2 | 2,4 |
| 100 001– | 56 | 8 660 029 | 67 348 617 | 83,0 | 87,5 |
| Total | 7 979 | 9 385 676 | 82 131 171 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 797 020 B-aktier och 79 702 röster avseende återköpta aktier.
Teckningsoptionsprogram 2008/2011 avslutades under året utan att någon av deltagarna tecknade aktier inom ramen för programmet.
Vid årsstämman 2011 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Aktiesparprogram 2011 innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier") över NASDAQ OMX för ett belopp motsvarande 5 till 10 procent av respektive deltagares årliga fasta grundlön för 2011. Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av kommunikén avseende bokslutsåret 2014 ("Sparperioden") och deltagare kvarstår i sin anställning eller motsvarande anställning i Sweco-koncernen under hela Sparperioden, berättigar därefter varje Sparaktie till vederlagsfritt erhållande av en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att fastställda prestationskrav uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Prestationsaktier förutsätter att Swecoaktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag.
Totalt 36 deltagare har förvärvat cirka 43 000 Sparaktier vilket innebär att högst 149 000 aktier kan komma att utges om fastställda mål uppfylls.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2012 fattar beslut om införande av ett långsiktigt aktiesparprogram för upp till 80 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Sweco-koncernen.
Minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av investeringar i bolagets kärnverksamhet.
Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2011 lämnas med 3,00 SEK per aktie (3,00). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 274,6 MSEK (272,8).
| Förändring av antalet aktier | Totalt antal aktier | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvotvärde, | Aktiekapital, | |||||||
| Tidpunkt | A-aktier | B-aktier | C-aktier | A-aktier | B-aktier | C-aktier | SEK | MSEK |
| 1997, jun: Bolagets bildande | 1 000 | – | – | 1 000 | – | – | 100 | 0,1 |
| 1997, dec: Split 20:1 | 19 000 | – | – | 20 000 | – | – | 5 | 0,1 |
| 1997, dec: Nyemission | 1 857 815 | 12 925 790 | – | 1 877 815 | 12 925 790 | – | 5 | 74,0 |
| 2003, jul-nov: Konvertering | – | 234 924 | – | 1 877 815 | 13 160 714 | – | 5 | 75,2 |
| 2004, jan: Nyemission | – | 1 649 501 | – | 1 877 815 | 14 810 315 | – | 5 | 83,4 |
| 2004, jun: Konvertering | – | 394 740 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2006, maj: Split 2:1 | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 3 755 630 | 30 410 110 | – | 2,5 | 85,4 |
| 2006, maj: Inlösen | –1 877 815 | –15 205 055 | – | 1 877 815 | 1 877 055 | – | 2,5 | 42,7 |
| 2006, maj: Fondemission | – | – | – | – | – | – | 5 | 85,4 |
| 2007, apr: Emission | – | – | 200 000 | 1 877 815 | 15 205 055 | 200 000 | 5 | 86,4 |
| 2007, maj: Split 10:1 | 16 900 335 | 136 845 495 | 1 800 000 | 187 781 501 | 152 050 550 | 2 000 000 | 0,5 | 86,4 |
| 2007, maj: Inlösen | –9 389 075 | –76 025 275 | –1 000 000 | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 0,5 | 43,2 |
| 2007, maj: Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, feb: Omvandling | – | 850 000 | –850 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 150 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, jun: Nyemission | – | – | 1 400 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 1 550 000 | 1 | 87,8 |
| 2008, jun: Nyemission | – | 1 588 480 | – | 9 389 075 | 78 463 755 | 1 550 000 | 1 | 89,4 |
| 2008, okt: Nyemission | – | 99 280 | – | 9 389 075 | 78 563 035 | 1 550 000 | 1 | 89,5 |
| 2009, feb: Omvandling | – | 1 500 000 | –1 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | – | 1 | 89,5 |
| 2009, maj: Nyemission | – | – | 2 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | 2 500 000 | 1 | 92,0 |
| 2010, mar: Omvandling | – | 2 500 000 | –2 500 000 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 1 | 92,0 |
| 2010, maj: Split 2:1 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 18 778 150 | 165 226 070 | – | 0,5 | 92,0 |
| 2010, maj: Inlösen | –9 389 075 | –82 613 035 | – | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 0,5 | 46,0 |
| 2010, maj: Fondemission | – | – | – | – | – | – | 1 | 92,0 |
| 2010, sep: Indragning | – | –485 263 | – | 9 389 075 | 82 127 772 | – | 1 | 91,5 |
| 2011, aug: Konvertering | –3 399 | 3 399 | – | 9 385 676 | 82 131 171 | – | 1 | 91,5 |
1) Inklusive 797 020 B-aktier och 79 702 röster avseende återköpta aktier.
OLLE NORDSTRÖM, FÖDD 1958
Styrelsens ordförande. Ledamot sedan 1997. Ordförande i: Skirner AB, Stockholms Stads Brandförsäkringskontor och Gustafs Scandinavia AB. Ledamot i: bland annat Sparbössan Fastigheter AB, ClimateWell AB och Teletec Connect AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Erfarenhet: arbetande ordförande i familjeföretaget Skirner AB, fd vd i Humlegården Fastigheter AB och FFNS Gruppen AB.
Innehav i Sweco: 525 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 11 933 413 aktier.
ANDERS G. CARLBERG, FÖDD 1943 Ledamot sedan 2009. Ordförande i: Höganäs AB. Ledamot i: bland annat Axel Johnson Inc, Investment AB Latour, Mekonomen AB, Svenskt Stål AB och Beijer-Alma AB samt vice ordförande i Sapa AB.
Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet. Erfarenhet: fd vd för Axel Johnson International och fd vd och koncernchef i Nobel Industrier AB. Innehav i Sweco: 10 000 aktier.
GUNNEL DUVEBLAD, FÖDD 1955 Ledamot sedan 2008. Ledamot i: bland annat Anoto Group AB, HiQ International AB, Aditro Holding AB och PostNord AB. Utbildning: Systemvetare, Umeå Universitet. Erfarenhet: fd vd för EDS Norra Europa. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
MATS WÄPPLING, FÖDD 1956 Ledamot sedan 2003. Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot i: Besqab AB, Pandox AB och Vasakronan AB.
Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm. Erfarenhet: fd vice vd i Skanska AB och NCC AB. Innehav i Sweco: 7 237 aktier.
AINA NILSSON STRÖM, FÖDD 1953 Ledamot sedan 2006. Ledamot i: IVA samt i Finsk-Svenska Designakademin.
Utbildning: Industridesigner, Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet. Erfarenhet: Global Design Director vid AB Volvo. Innehav i Sweco: 1 500 aktier.
PERNILLA STRÖM, FÖDD 1962 Ledamot sedan 2009. Ledamot i: bland annat Bonnier AB, Uniflex AB och Bonnierförlagen AB. Utbildning: studier vid Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Erfarenhet: Ekonom, journalist, finansanalytiker, egen verksamhet i Ity AB. Innehav i Sweco: 3 000 aktier.
KAI WÄRN, FÖDD 1959 Ledamot sedan 2010. Ledamot i: Dynea Oy, Hansa AG och Trigo SA. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm. Erfarenhet: Partner på IK Investment Partners, ansvarig för strategi, operations and business control och fd vd för Seco Tools AB. Innehav i Sweco: 2 000 aktier.
CAROLA TEIR-LEHTINEN, FÖDD 1952 Finsk medborgare. Ledamot sedan 2011. Ledamot i: bland annat Stockmann Oyj, Stiftelsen Arcada och Nottbecks stiftelse. Utbildning: Filosofie magister, Åbo Akademi. Erfarenhet: fd Corporate Vice President med ansvar för Sustainability på Fortum Abp. Innehav i Sweco: 1000 aktier.
THOMAS HOLM, FÖDD 1953 Personalrepresentant sedan 2007. Utbildning/erfarenhet: Civilingenjör,Tekn Lic. Anställd i Sweco sedan: 1988. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
ANNA LEONSSON, FÖDD 1971 Personalrepresentant sedan 2005. Utbildning/erfarenhet: Arkitekt SAR/MSA. Anställd i Sweco sedan: 1997. Innehav i Sweco: 401 aktier.
GÖRAN KARLOJA, FÖDD 1953 Personalrepresentant sedan 2008. Utbildning/erfarenhet: Ingenjör. Anställd i Sweco sedan: 2001. Innehav i Sweco: 677 aktier.
Suppleanter Christer Åberg Född 1953. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 433 aktier.
Görgen Edenhagen Född 1964. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 0 aktier.
Sverker Hanson Född 1963. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 2 aktier.
PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig revisor: Lennart Danielsson, Auktoriserad revisor. Övriga uppdrag: Clas Ohlson AB, Indutrade AB och Studsvik AB.
MATS WÄPPLING, FÖDD 1956 Vd och koncernchef sedan 2007. Ledamot av Sweco AB:s styrelse sedan 2003. Anställningsår: 2007. Ledamot i: Besqab AB, Pandox AB och Vasakronan AB. Innehav i Sweco: 7 237 aktier.
BO JANSSON, FÖDD 1952 Finansdirektör sedan 2000 och vice vd sedan 2008. Anställningsår: 2000. Ledamot i: Al Pension Innehav i Sweco: 3 543 aktier.
Stig Bremer IT-chef. Född 1971. Anställningsår: 1995.
Fredrik Hedlund Kommunikationschef. Född 1961. Anställningsår: 2000.
Anna Johansson Koncernredovisningschef. Född 1973.
Anställningsår: 2006.
Lisa Lagerwall Chefsjurist. Född 1972. Anställningsår: 2006. HR-chef. Född 1971. Anställningsår: 1998.
Jessica Petrini
ÅSA BERGMAN, FÖDD 1967 Vd, Sweco Sverige sedan 2012. Anställningsår: 1991. Innehav i Sweco: 3 096 aktier.
VIBECKE HVERVEN, FÖDD 1963 Vd, Sweco Norge sedan 2005. Anställningsår: 1987–2012*. Innehav i Sweco: 2 761 aktier. * Tron Kjølhamar tf Vd Sweco Norge från 2012-03-06.
PÄR HAMMARBERG, FÖDD 1964 Vd, Sweco Central Eastern Europe sedan 2008. Anställningsår: 1995. Innehav i Sweco: 3 934 aktier.
JONAS DAHLBERG, FÖDD 1973 Vd, Sweco Russia samt ansvarig för Affärsutveckling sedan 2008. Anställningsår: 2008. Innehav i Sweco: 2 035 aktier.
KARI HARSUNEN, FÖDD 1953 Vd, Sweco Industry sedan 2007. Anställningsår: 1999. Innehav i Sweco: 948 aktier.
MARKKU VARIS, FÖDD 1958 Vd, FMC Group sedan 2010. Anställningsår: 1993. Innehav i Sweco: 0 aktier.
Årsstämma i SWECO AB (publ) hålls tisdagen den 17 april 2012, kl 15.00 på Hotel Courtyard by Marriott, Rålambshovsleden 50, Stockholm. Inregistrering till årsstämman börjar kl 14.00. Efter stämman bjuds på lättare förtäring.
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken, dels har anmält sitt deltagande till bolaget senast onsdagen den 11 april 2012 via Swecos hemsida, adress eller telefonnummer nedan. Vid anmälan uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt registrerat innehav och eventuellt biträde. Anmälda stämmodeltagare erhåller per post ett inträdeskort som ska uppvisas vid entrén till stämmolokalen.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Sådan registrering bör begäras i god tid före onsdagen den 11 april 2012 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.
För aktieägare som företräds av ombud ska fullmakt i original samt eventuellt registreringsbevis insändas till bolaget onsdagen den 11 april 2012. Den som företräder juridisk person ska inkomma med bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling utvisande behörig firmatecknare.
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas.
Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 3,00 SEK per aktie. Som avstämningsdag föreslås fredagen den 20 april 2012. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas av Euroclear Sweden AB onsdagen den 25 april 2012.
Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normaltid.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Årets sista betalkurs för Swecos A- respektive B-aktie multiplicerat med antal utestående aktier (exklusive återköpta aktier) av respektive aktieslag.
DEBITERINGSGRAD
Debiterbar tid i relation till total närvarotid.
Swecos B-aktie.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster ökat med personalkostnader dividerat med antal årsanställda.
International Accounting Standards.
International Financial Reporting Standards.
KASSAFLÖDE PER AKTIE Årets kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.
Likvida medel minskad med räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Antal medarbetare som slutat under året i relation till genomsnittligt antal årsanställda.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
SKULDSÄTTNINGSGRAD
Räntebärande skulder i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning minskad med räntefria kort- och långfristiga skulder samt uppskjutna skatteskulder.
Kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning.
Resultat före skatt i relation till nettoomsättning.
Produktion: Sweco, Intellecta Corporate och Helene Hellberg. Tryck: Ineko. Foto: Vd-bild, styrelse och ledande befattningshavare: Stefan Berg. Övriga bilder och illustrationer: Alois Hug, Anders Portman, Arkitektkontoret Kari Nissen Brodtkorb AS, Berit Roald/Scanpix, Bostaden, Edelaraudtee, Enköpings-Posten, Felix Gerlach, Geir Mogen, Imaging Atelier/NSWAP, Johan Olsson, Komitu Architects, Marcel van Helvoort, Masaaki Toyoura/Getty, Måns Berg, Niels Torp AS, Planet Observer/Getty, Studio-e/Anders Ebefeldt, Sweco, Västfastigheter, Åke E:son Lindman och Øivind Haug.
SWECO AB (publ) • Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22 • Box 34044 • 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 • Fax: 08-695 60 10 E-post: [email protected] • www.swecogroup.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.