Annual Report • Apr 1, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| TeliaSonera i korthet | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Koncernchefens kommentarer | 5 |
| Marknader och varumärken | 7 |
| Förvaltningsberättelse | 10 |
| Bolagsstyrningsrapport | 24 |
| Styrelse | 33 |
| Koncernledning | 35 |
| Koncernens totalresultatrapporter | 37 |
| Koncernens balansrapporter | 38 |
| Koncernens kassaflödesrapporter | 39 |
| Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital | 40 |
| Koncernens noter | 41 |
| Moderbolagets resultaträkningar | 94 |
| Moderbolagets totalresultatrapporter | 95 |
| Moderbolagets balansräkningar | 96 |
| Moderbolagets kassaflödesanalyser | 97 |
| Förändringar av moderbolagets eget kapital | 98 |
| Moderbolagets noter | 99 |
| Förslag till vinstdisposition | 116 |
| Revisionsberättelse | 117 |
| Tio år i sammandrag − finansiell information | 119 |
| Tio år i sammandrag − operativ information | 120 |
| Definitioner | 121 |
| Årsstämma 2012 | 123 |
| Kontaktinformation | 124 |
TeliaSonera AB (publ), 106 63 Stockholm
Org.nr 556103-4249, Säte: Stockholm, Telefon: 08 504 550 00, www.teliasonera.com
TeliaSonera har sina rötter i den nordiska telekommarknaden och har en stark position i Norden, Baltikum, Eurasien och Spanien. Vår kärnverksamhet är att skapa bättre kommunikationsmöjligheter för privatpersoner och företag genom mobil- och bredbandslösningar.
Vi hjälper människor att kommunicera med familj, vänner och affärskontakter på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vi gör det genom att erbjuda högkvalitativa telekommunikationstjänster i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknader i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet samt i Spanien. Målet är att vara den ledande operatören på alla våra marknader, genom att erbjuda den bästa kundupplevelsen, högkvalitativa tjänster och en kostnadseffektiv verksamhet.
Vi har majoritetsägda verksamheter från Norden till Nepal där antalet abonnemang uppgick till nära 63 miljoner vid slutet av 2011 och fler än 107 miljoner abonnemang i intressebolagen, främst i Ryssland och Turkiet. Vi är också den ledande grossisten av bredbandskapacitet i Europa med ett helägt internationellt carriernät.
Våra affärsområden är Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Eurasien. I Norden och Baltikum erbjuder vi mobila och fasta tjänster, inklusive tv. I Eurasien och Spanien erbjuder vi mobila tjänster.
Vi erbjuder högkvalitativa tjänster, som 4G, det digitala hemmet och tjänster baserade på fiber, för att säkerställa framtidens kommunikationsbehov.
Vi hade 28 412 medarbetare vid årets slut.
28 412
Vi återförde 9,9 miljarder kronor till våra aktieägare i april genom ett återköpsprogram av aktier, utöver ordinarie utdelning.
n Nettoomsättning n EBITDA-marginal
n Resultat per aktie n Ordinarie utdelning
n Föreslagen utdelning
SEK per aktie
| MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och marginaler |
2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 104 354 | 106 979 | 109 550 |
| EBITDA före engångsposter | 36 914 | 36 897 | 36 584 |
| marginal (%) | 35,4 | 34,5 | 33,4 |
| Rörelseresultat | 29 567 | 32 003 | 30 242 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 29 737 | 31 935 | 31 597 |
| Nettoresultat | 21 072 | 23 562 | 21 280 |
| varav hänförligt till moderbolagets | |||
| ägare | 18 341 | 21 257 | 18 854 |
| Resultat per aktie (SEK) | 4,20 | 4,73 | 4,20 |
| Räntabilitet på eget kapital | |||
| (%, rullande 12 månader) | 16,8 | 17,8 | 15,2 |
| CAPEX i procent av nettoomsättning (%) | 16,5 | 14,0 | 12,8 |
| Fritt kassaflöde | 9 629 | 12 901 | 16 643 |
2011 var ett spännande år, både för TeliaSonera och telekommunikationsbranschen. Det började med den arabiska våren där betydelsen av telekommunikationstjänster blev uppenbar. På våra marknader exploderade efterfrågan på smarta telefoner och läsplattor och drev trafiken i våra nät till nya höjder.
Vi är övertygade om att telekommunikationstjänster har enorma fördelar då de tillgodoser ett mycket grundläggande mänskligt behov – att kommunicera – genom att såväl dela information, utbyta idéer och hålla kontakt med familj och vänner, som att ta del av utbildning, göra affärer och dra nytta av läkarvård. Telekommunikation bidrar också till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, övergången till ett kunskapsbaserat samhälle och en mer utbredd socioekonomisk utveckling. Därför är TeliaSonera fast beslutet att överbrygga den digitala klyftan genom att erbjuda våra tjänster och bygga ut våra nätverk på såväl mogna som på tillväxtmarknader.
Sedan tillkomsten av informationssamhället för några årtionden sedan har vi sett tre banbrytande utvecklingssteg som helt och hållet ändrat sättet som människor kommunicerar och interagerar på. PC:n intog scenen på 80-talet. På 90-talet kopplades datorerna upp till nätverk och internet, och efter millenniumskiftet gjorde laptops och 3G-tekniken telekommunikationen mobil.
I början var informationssamhället och kommunikationstjänster tillgängliga för några få utvalda. I dag är de globala och tillgängliga för de allra flesta människor, oavsett tid, plats och land. I slutet av 2011 fanns det
omkring 5 miljarder mobilabonnemang och 2 miljarder människor var uppkopplade på internet i världen. Detta innebär att på bara några få årtionden har kommunikationstjänster förändrats från att vara dyra och exklusiva till tjänster som är oumbärliga, överkomliga och personliga. De har blivit en naturlig del av vårt vardagsliv, i hela världen.
Nu är vi mitt i nästa stora skifte, den fjärde generationens informationssamhälle. Under de senaste 24 månaderna, har vi erfarit en explosionsartad tillväxt i användandet av smarta telefoner. Internet finns nu i våra händer och fickor. Tillsammans med framväxten av sociala media, såsom Facebook med närmare 1 miljard användare, har dessa telefoner förändrat sättet som vi kopplar upp oss och interagerar på, liksom sättet vi jobbar och umgås på. Nu har vi familjen, vännerna och kollegorna i vår ficka, bara en knapptryckning bort. Informationssamhället har blivit smart, socialt och globalt.
Om vi bara backar några få år tillbaka skulle få av oss kunnat förutspå att telekommunikationstjänster skulle ändra länder och ekonomier, övervinna diktaturer och skapa demokrati.
Det kan kanske låta djärvt men vi anser att vi är i centrum av denna utveckling, i förarsätet av den fjärde generationens informationssamhälle. Oavsett vilken utrustning, operativsystem eller plattform du använder eller till och med land du befinner dig i, säkerställer vi att din kommunikation fungerar. Vi ser till att du kan koppla upp dig till vem som helst, när som helst och var som helst – kort sagt, att du kan kommunicera.
Under 2011 ökade antalet abonnenter som använder vårt och våra intressebolags nät med 13 miljoner till totalt 170 miljoner, hela vägen från de nordiska länderna genom våra marknader i Eurasien till Himalaya i Nepal.
Vi investerade mer än 17 miljarder i nät och licenser. Vi har tagit det tekniska ledarskapet i många av våra länder genom att vara först i världen med att lansera 4G-tjänster och med Azercells 3G-lansering i Azerbajdzjan i november erbjuder vi nu 3G-tjänster på alla våra marknader i Eurasien. Vår ambition är att vara först med att erbjuda våra kunder inom Eurasien tillgång till snabb internetuppkoppling, där fasta nätverk är begränsade.
I maj 2011 tydliggjorde vi vårt arv och strategi att vara ett smart, ledande internationellt företag med en stark lokal kännedom och förankring genom att samla alla våra huvudvarumärken under en gemensam identitet. Arton varumärken har nu samma identitet, logotyp och färgschema men behåller sina egna varumärkesnamn.
Det enhetliga varumärket förstärker vår position ytterligare internationellt, genom att tydliggöra TeliaSoneras unika kombination av global räckvidd och lokal förankring. Vår styrka ligger i kombinationen av dessa kännetecken. Vi är en av Europas ledande operatörer med en stor erfarenhet av att bygga nätverk, utveckla telekommunikationstjänster och vi har starka
Vi ser till att du kan koppla upp dig till vem som helst, när som helst och var som helst – kort sagt, att du kan kommunicera.
finansiella muskler. Samtidigt arbetar vi med lokala starka varumärken och är mycket nära våra kunder på varje marknad. Detta skiljer oss tydligt från våra konkurrenter.
Vår strategi är baserad på att erbjuda högkvalitativa nät, en kundupplevelse i världsklass och en produktportfölj som uppfyller kundernas behov. Vi har också en medveten strategi att vara tidiga med att lansera ny teknik i en kommersiellt rimlig takt.
Den mest konkreta fördelen för våra kunder under 2011 var våra erbjudanden med kraftigt sänkta kostnader och kostnadskontroll för data roaming. Kunderna kan numera använda mobilen på samma sätt när de reser utomlands som när de är hemma, utan att överraskas av chockhöga fakturor när de kommer hem. Vi är övertygade om att det ökade användandet som detta kommer att leda till kommer att kompensera för den kortsiktiga nedgången i intäkter, i ett längre perspektiv. Faktum är att vi redan nu kan se att volymerna mer än fördubblats jämfört med för ett år sedan.
Finansiellt var 2011 ännu ett starkt år för TeliaSonera. Vi är stolta över att vi lyckades skapa tillväxt och behålla en god balans mellan intäkter och kostnader och därmed förbättrade vår EBITDA-marginal för tredje året i rad.
Blickar vi framåt tror vi att våra intäkter och vinster kommer att fortsätta växa 2012 trots stora utmaningar avseende såväl konjunkturen som inom branschen.
Stockholm den 8 mars 2012
Lars Nyberg VD och koncernchef
När kunderna möter oss på respektive marknad ser de en gemensam identitet. Vår symbol speglar TeliaSoneras internationella verksamhet i kombination med välkända lokala varumärkesnamn. På de flesta marknader har vi även olika lågprisvarumärken med en annan marknadsföringsstrategi. Vi erbjuder våra tjänster genom majoritetsägda bolag i Norden och Baltikum samt i Eurasien och Spanien och genom minoritetsägda bolag i Ryssland, Turkiet och Lettland. Målet är att vara den ledande aktören på alla våra marknader.
| Land | Varumärke | Ägarandel | Tjänst | Marknads position |
Marknads andel1 |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | |||||
| Telia, Halebop | 100% | Mobil | 1 | 41% | |
| Telia | 100% | Bredband | 1 | 44% | |
| Telia | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 63% | |
| Telia | 100% | Tv | 4 | 11% | |
| Finland | |||||
| Sonera, TeleFinland | 100% | Mobil | 2 | 35% | |
| Sonera | 100% | Bredband | 2 | 30% | |
| Sonera | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 2 | 23% | |
| Sonera | 100% | Tv | 3 | 18% | |
| Norge | |||||
| NetCom, Chess | 100% | Mobil | 2 | 26% | |
| NextGenTel | 100% | Bredband | 2 | 11% | |
| NextGenTel | 100% | Fast telefoni (voip) | 5 | 1% | |
| NextGenTel | 100% | Tv | <10 | <1% | |
| Danmark | |||||
| Telia, Call me | 100% | Mobil | 3 | 17% | |
| Telia, DLG Tele2 | 100% | Bredband | 4 | 4% | |
| Telia, Call me, DLG Tele2 | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 3 | 7% | |
| Telia | 100% | Tv | 10 | <1% |
| Land | Varumärke | Ägarandel | Tjänst | Marknads position |
Marknads andel1 |
|---|---|---|---|---|---|
| Litauen | |||||
| Omnitel, Ezys | 100% | Mobil | 1 | 39% | |
| TEO | 68,3% | Bredband | 1 | 51% | |
| TEO | 68,3% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 93% | |
| TEO | 68,3% | Tv | 1 | 26% | |
| Lettland | |||||
| LMT, Okarte, Amigo | 60,3% | Mobil | 1 | 43% | |
| Estland | |||||
| EMT, Diil | 100% | Mobil | 1 | 44% | |
| Elion | 100% | Bredband | 1 | 55% | |
| Elion | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 80% | |
| Elion | 100% | Tv | 2 | 33% | |
| Spanien | |||||
| Yoigo | 76,6% | Mobil | 4 | 5% | |
| Kazakstan³ | |||||
| Kcell, Activ | 51% | Mobil | 1 | 48% | |
| Azerbajdzjan³ | |||||
| Azercell | 51,3% | Mobil | 1 | 54% | |
| Uzbekistan | |||||
| Ucell | 94% | Mobil | 2 | 31% | |
| Tadzjikistan | |||||
| Tcell4 | 60%, 59,4% | Mobil | 1 | 36% | |
| Georgien³ | |||||
| Geocell, Lailai | 100% | Mobil | 1 | 42% | |
| Moldavien³ | |||||
| Moldcell | 100% | Mobil | 2 | 34% | |
| Nepal5 | |||||
| Ncell | 80% | Mobil | 1 | 49% |
| Land | Varumärke | Ägarandel | Tjänst | Marknads position |
Marknads andel1 |
|---|---|---|---|---|---|
| Lettland | |||||
| Lattelecom | 49% | Bredband | 1 | 50% | |
| Lattelecom | 49% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 75% | |
| Lattelecom | 49% | Tv | 1 | 26% | |
| Ryssland | |||||
| MegaFon | 43,8% | Mobil | 2 | 27% | |
| Turkiet | |||||
| Turkcell | 38% | Mobil | 1 | 53% |
¹ För bredband och fast telefoni är TeliaSoneras marknadsandelsprognoser baserade på andel om omsättningen där data finns, i annat fall på antal abonnemang. För mobil baseras marknadsandelen på antal abonnemang förutom för dotterbolag i Eurasien där det baseras på samtrafik. För tv baseras marknadsandelen på antal betal-tv abonnemang för kabel-tv, satellit-tv, marksänd tv och iptv. För Ryssland är marknadsandelen baserad på information från ACM Consulting och andelen abonnemang. För Turkiet är marknadsandelen Turkcells estimat.
² TeliaSonera äger 50 procent av DLG Tele och kontrollerar bolaget.
TeliaSonera redovisar sitt ekonomiska resultat fördelat på affärsområdessegmenten Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster, Eurasien och Övrig verksamhet. Affärsområdena baseras på affärsenheter som i de flesta fall är landsorganisationer, och för vilka viss finansiell information redovisas. Området Övrig verksamhet omfattar enheterna Other Business Services, TeliaSonera Holding samt koncernfunktioner, vilka alla redovisas gemensamt. TeliaSonera har koncernfunktioner för Kommunikation, Ekonomi och finans (inklusive M&A och Inköp), Human Resources, Internrevision, IT och Juridik.
TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men vi agerar som ett lokalt företag på våra olika marknader.
TeliaSoneras affärsidé är att erbjuda nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt.
Vårt fokus ligger på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och ha en effektiv kostnadsstruktur.
TeliaSoneras gemensamma varumärke förstärker vår position ytterligare på den internationella arenan genom att visa på vår unika kombination av global bredd och lokal kännedom.
TeliaSonera strävar efter att betraktas som det mest attraktiva varumärket i vår bransch på varje marknad och som erbjuder den bästa kundupplevelsen. Våra operatörer ska uppfattas som innovativa och ledande med smarta lösningar på varje enskild marknad.
Mer information om TeliaSoneras vision, affärsidé strategi och organisation återfinns i bolagsstyrningsrapporten.
TeliaSonera är verksamt på många geografiska marknader med en rad olika produkter och tjänster, i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera omfattas av ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat risk som något som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera, bedöma och rapportera verksamhetsrelaterade och finansiella risker, risker hänförliga till ansvarsfullt företagande och osäkerhetsfaktorer, samt att minska dessa risker när det är möjligt. Riskhantering är en del av TeliaSoneras verksamhetsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. De främsta riskerna är relaterade till bransch- och marknadsförhållanden, verksamheten och strategiska aktiviteter, intressebolag och joint ventures, ägandet av TeliaSoneras aktier, finansförvaltning, finansiell rapportering och ansvarsfullt företagande.
Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten och till aktieägarfrågor beskrivs i not K35, och finansiella risker i not K27 till koncernredovisningen. Kontrollmiljö och riskhantering med avseende på intern kontroll av finansiell rapportering beskrivs i bolagsstyrningsrapporten.
Under 2011 steg nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv 2,6 procent. Tillväxten drevs av den positiva utvecklingen inom mobildata och mobil hårdvara, Yoigo i Spanien samt Eurasien. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 2,5 procent till 104,4 GSEK. Under året sjönk tillväxttakten i nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv, vilket visas i grafen nedan.
nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv, kvartalsvis tillväxt %, Å/Å
EBITDA före engångsposter var i linje med 2010 och uppgick till 36,9 GSEK. EBITDA-marginalen steg för tredje året i rad och uppgick till 35,4 procent (34,5). Nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare var 18,3 GSEK (21,3) och resultat per aktie 4,20 SEK (4,73). Det lägre resultatet per aktie berodde främst på negativa valutakurseffekter på vinster från utländska verksamheter samt lägre resultat från intressebolag. Fritt kassaflöde sjönk till 9,6 GSEK (12,9) på grund av lägre utdelningar från intressebolag om 1,2 GSEK och högre betald CAPEX om 2,9 GSEK varav 1,8 GSEK avsåg investeringar i licenser.
I februari emitterade TeliaSonera en 9-årig euroobligation om 750 MEUR och i september en 10,5-årig euro-obligation om 500 MEUR, båda inom ramen för befintligt 10 GEUR EMTN-program (Euro Medium Term Note).
I mars vidtog TeliaSonera rättsliga åtgärder mot Turkcells styrelseordförande för att säkerställa god bolagsstyrning i Turkcell och för att tillvarata sina lagliga rättigheter som minoritetsägare.
I april lanserade TeliaSonera de första kommersiella 4G-tjänsterna i Litauen och i juni lanserade TeliaSonera de första kommersiella 4G-tjänsterna i Lettland. Detta innebär att TeliaSonera har lanserat 4G-tjänster i sju länder; Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen och är därmed en pionjär på de nordiska och baltiska marknaderna med dessa supersnabba mobila tjänster. Utrullningen kommer att fortsätta och som ett exempel finns nu 4G-tjänster på 200 orter i Sverige och de kommer att utökas med en stad eller ort varje dag under 2012. Före årsskiftet lanserades 4G-läsplattor på marknaden och första kvartalet 2012 kommer TeliaSonera att kunna erbjuda 4G-telefoner.
I maj lanserade TeliaSonera en ny varumärkesidentitet. TeliaSoneras 18 primära varumärken samlades under en gemensam varumärkesidentitet, men behöll sina varumärkesnamn.
I maj sänkte också TeliaSonera priserna på data roaming med cirka 90 procent. De nya lägre priserna och kostnadskontrollen gäller alla kunder som reser i Norden och Baltikum utan att de behöver vidta någon speciell åtgärd. Användarna kan numera använda mobilen på samma sätt när de reser som när de är hemma. TeliaSonera är övertygade om att ökat användande i ett längre perspektiv kommer att kompensera för den kortsiktiga nedgången i intäkter.
I juni ingick Telia, TeliaSoneras dotterbolag i Danmark, en överenskommelse med Telenor om nätverkssamarbete för att skapa Danmarks bästa mobilnätverk. De båda bolagen kommer också att bilda ett gemensamt infrastrukturbolag som ska driva det gemensamma nätet.
I september tillkännagav TeliaSonera att en skiljenämnd vid Internationella Handelskammaren (ICC) fattat sitt slutliga beslut i en tvist rörande ett avtal från 2005 mellan TeliaSonera och Cukurova om överlåtelse av aktier i Turkcell Holding. Skiljenämnden ålade Cukurova att betala ett skadestånd till TeliaSonera om 932 MUSD, plus ränta. TeliaSonera har vidtagit åtgärder för att driva in skadeståndet.
I oktober mottog TeliaSonera 100 MUSD från Altimo då vissa milstolpar nåtts i avtalet som tecknades i november 2009. Altimo gjorde i samband med undertecknandet 2009 en första utbetalning till TeliaSonera om 50 MUSD.
I november lanserade Azercell 3G-tjänster i Azerbajdzjan och TeliaSonera erbjuder nu 3G-tjänster på alla sina marknader i Eurasien.
I december tecknade TeliaSonera en överenskommelse med Kazakhtelecom om att förvärva 49 procent av aktierna i Kcell i Kazakstan i linje med strategin att öka ägarandelarna i kärnverksamheter. Avtalet innebär också att TeliaSonera kommer att sälja 25 procent av aktierna minus en aktie i Kcell i samband med en börsnotering som beräknas slutföras under 2012.
Under det fjärde kvartalet uppnåddes viktiga milstolpar inom flera verksamheter. TeliaSonera har nu fler än en halv miljon tv-kunder i Sverige. Yoigo i Spanien passerade 3 miljoner abonnenter och redovisade positivt rörelseresultat och kassaflöde. Ncell i Nepal blev marknadsledare.
Under 2011 förvärvade TeliaSonera flera nya telekomlicenser och frekvenstillstånd.
| MSE K, förutom resultat |
Föränd | ||
|---|---|---|---|
| per aktie och marginal | 2011 | 2010 | ring, % |
| Nettoomsättning | 104 354 | 106 979 | -2 |
| Påverkbar kostnadsmassa¹ | -30 751 | -32 090 | -4 |
| EBITDA² före engångsposter³ | 36 914 | 36 897 | 0 |
| Marginal (%) | 35,4 | 34,5 | |
| Av- och nedskrivningar | -13 023 | -13 479 | -3 |
| Resultat från intressebolag och | |||
| joint ventures | 5 717 | 7 821 | -27 |
| Engångsposter³, inom EBITDA | -41 | 764 | |
| Rörelseresultat | 29 567 | 32 003 | -8 |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | -2 793 | -2 067 | 35 |
| Skatter | -5 702 | -6 374 | -11 |
| Nettoresultat | 21 072 | 23 562 | -11 |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 18 341 | 21 257 | -14 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 731 | 2 305 | 18 |
| Resultat per aktie (SEK) | 4,20 | 4,73 | -11 |
| Nettoresultat före engångsposter³ | 29 737 | 31 935 | -7 |
| Marginal (%) | 28,5 | 29,9 |
¹ Se "Kostnader" nedan för information om den påverkbara kostnadsmassan. ² EBITDA är en förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization. TeliaSonera definierar EBITDA som rörelseresultat före av- och
nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures. ³ Se "Engångsposter" nedan för detaljerad information om engångsposter.
| Rapporterad nettoomsättning MSE K |
2011 | 2010 | Föränd ring, MSE K |
Föränd ring, % |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 51 032 | 50 659 | 373 | 1 |
| Bredbandstjänster | 36 811 | 39 875 | -3 064 | -8 |
| Eurasien | 17 330 | 16 458 | 872 | 5 |
| Övrig verksamhet | 3 992 | 5 102 | -1 110 | -22 |
| Eliminering av internförsäljning | -4 811 | -5 115 | 304 | 6 |
| Koncernen | 104 354 | 106 979 | -2 625 | -2 |
Nettoomsättningen sjönk 2,5 procent till 104 354 MSEK (106 979). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 2,6 procent. Den negativa effekten av avyttringar var 0,9 procent och den negativa effekten av valutakursförändringar var 4,2 procent.
| Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv | 2011 |
|---|---|
| Förändring (%), Mobilitetstjänster | 4,2 |
| Förändring (%), Bredbandstjänster | -5,7 |
| Förändring (%), Eurasien | 17,0 |
| Förändring (%), Övrig verksamhet | -0,8 |
| Förändring (%), Koncernen | 2,6 |
Inom Mobilitetstjänster steg nettoomsättningen 0,7 procent till 51 032 MSEK (50 659). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 4,2 procent. Den negativa effekten från valutakursförändringar var 3,5 procent.
Inom Bredbandstjänster sjönk nettoomsättningen 7,7 procent till 36 811 MSEK (39 875). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv sjönk 5,7 procent. Den positiva effekten från förvärv och avyttringar var 0,1 procent och den negativa effekten från valutakursförändringar var 2,1 procent.
Inom Eurasien steg nettoomsättningen 5,3 procent till 17 330 MSEK (16 458). Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 17,0 procent. Den negativa effekten från valutakursförändringar var 11,7 procent.
Antalet abonnemang steg med 13,0 miljoner till 170,0 miljoner. Antalet abonnemang i de konsoliderade verksamheterna steg till 62,8 miljoner varav Eurasien steg med 6,3 miljoner till 34,8 miljoner. Antalet abonnemang i intressebolagen steg till 107,2 miljoner.
Kostnad sålda varor¹ uppgick till 37 504 MSEK (38 494), en minskning med 2,6 procent jämfört med 2010 med de största effekterna från lägre samtrafikkostnader. Förändringen var i linje med utvecklingen i nettoomsättningen. Bruttomarginalen var stabil mellan 2010 och 2011 och uppgick till 64,1 procent (64,0).
Påverkbar kostnadsmassa i lokala valutor och exklusive förvärv steg 0,6 procent jämfört med föregående år, med ökningar inom Eurasien och en liten ökning inom Mobilitetstjänster, delvis uppvägd av kostnadssänkningar inom Bredbandstjänster och huvudkontorsfunktioner.
Personalkostnader sjönk kraftigt, -3,9 procent i lokala valutor och exklusive förvärv, jämfört med 2010. I Eurasien, där TeliaSonera växer, ökade kostnaderna medan kostnaderna sjönk inom Mobilitettjänster, Bredbandstjänster och huvudkontorsfunktioner. Totalt antal anställda sjönk med 533 personer till 28 412 vid årets slut.
Marknadsföringskostnader ökade något till följd av försäljnings- och marknadsföringsaktiviteter inklusive den globala varumärkesförändringen som genomfördes under första halvåret 2011. Övriga kostnader som till exempel lokalkostnader, it, resor och konsulter ökade något.
Av- och nedskrivningar sjönk 3,4 procent till 13 023 MSEK (13 479) där en nedskrivning om 678 MSEK relaterad till verksamheten i Kambodja var inkluderad 2010. Avskrivningar före engångsposter steg till 12 957 MSEK (12 787) hänförliga till investeringar i kapacitet och täckning i de mobila näten inom Mobilitetstjänster och Eurasien. I lokala valutor och exklusive förvärv var ökningen 7,3 procent.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader netto var positiva och uppgick till 763 MSEK (578).
| Föränd | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kostnader, MSE K |
2011 | 2010 | ring, MSE K |
Föränd ring, % |
| Inköp av varor och entreprenad | ||||
| tjänster | -14 778 | -15 399 | 621 | 4 |
| Samtrafik- och | ||||
| roamingkostnader | -13 387 | -15 630 | 2 243 | 14 |
| Övriga nätkostnader | -5 663 | -5 378 | -285 | -5 |
| Förändring i varulager | -3 676 | -2 087 | -1 589 | -76 |
| Påverkbar kostnadsmassa | -30 751 -32 090 | 1 339 | 4 | |
| Personalkostnader | -12 628 | -13 685 | 1 057 | 8 |
| Marknadsföringskostnader | -7 548 | -7 704 | 156 | 2 |
| Övriga kostnader | -10 575 | -10 701 | 126 | 1 |
| Totalt före av- och nedskrivningar -68 255 -70 584 | 2 329 | 3 | ||
| Av- och nedskrivningar | -13 012 | -12 791 | -221 | -2 |
| Övriga rörelseintäkter och | ||||
| rörelsekostnader | 763 | 578 | 185 | 32 |
| Totalt | -80 504 -82 797 | 2 293 | 3 |
1 Kostnad sålda varor består av inköp av varor och entreprenadtjänster, samtrafikoch roamingavgifter, övriga nätkostnader och förändring i varulager.
Engångsposter som påverkade rörelseresultatet uppgick till -170 MSEK (68) och inkluderade positiva effekter om 617 MSEK som kompensation för att vissa milstolpar nåtts i avtalet med Altimo, som tecknades i november 2009, samt negativa effekter om 955 MSEK från omstruktureringskostnader under 2011, främst hänförliga till personalneddragningar.
I följande tabell redovisas engångsposter för 2011 och 2010. Dessa poster ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller "Rörelseresultat före engångsposter" men ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och för varje affärsområde.
| Engångsposter | ||
|---|---|---|
| MSE K |
2011 | 2010 |
| Inom EBITDA | -41 | 764 |
| Omstruktureringskostnader, implementerings | ||
| kostnader för att utvinna synergier m m: | ||
| Mobilitetstjänster | -221 | -26 |
| Bredbandstjänster | -575 | -142 |
| Eurasien | -19 | -47 |
| Övriga verksamheter | -177 | -144 |
| varav TeliaSonera Holding | 28 | -37 |
| Kapitalvinster/-förluster | ||
| Telia Stofa | – | 830 |
| Övriga enheter | 951 | 293 |
| Inom av- och nedskrivningar | -66 | -692 |
| Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider: | ||
| Bredbandstjänster | -66 | -14 |
| Övriga verksamheter | – | -678 |
| Inom Resultat från intressebolag och | ||
| joint ventures | -63 | -4 |
| Kapitalvinster | – | -4 |
| Inom Finansiellt netto | – | – |
| Summa | -170 | 68 |
EBITDA före engångsposter var oförändrad på 36 914 MSEK (36 897). I lokala valutor och exklusive förvärv var ökningen 4,7 procent. Ökningen i EBITDA drevs av såväl den starka tillväxten i omsättning som av marginalförbättringar inom Mobilitetstjänster och Eurasien. EBITDA-marginalen steg till 35,4 procent (34,5).
| EBITDA före engångsposter MSE K |
2011 | 2010 | Föränd ring, MSE K |
Föränd ring, % |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 15 746 | 14 928 | 818 | 5 |
| Bredbandstjänster | 12 101 | 13 035 | -934 | -7 |
| Eurasien | 8 850 | 8 348 | 502 | 6 |
| Övrig verksamhet | 257 | 560 | -303 | -54 |
| Elimineringar | -40 | 26 | -66 | |
| Koncernen | 36 914 | 36 897 | 17 | 0 |
Rörelseresultatet före engångsposter sjönk till 29 737 MSEK (31 935) främst på grund av lägre resultat från intressebolag, som sjönk med 26,9 procent till 5 717 MSEK (7 821). Resultatet från intressebolag var påverkat av såväl valutakursförändringar som sämre underliggande resultat från Turkcell och MegaFon.
| Rörelseresultat före engångsposter, MSE K |
2011 | 2010 | Föränd ring, MSE K |
Föränd ring, % |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 11 263 | 10 776 | 487 | 5 |
| Bredbandstjänster | 7 168 | 7 969 | -801 | -10 |
| Eurasien | 11 749 | 13 314 | -1 565 | -12 |
| Övrig verksamhet | -406 | -154 | -252 | -164 |
| Elimineringar | -37 | 30 | -67 | |
| Koncernen | 29 737 | 31 935 | -2 198 | -7 |
Finansnetto, skatter och minoritetsintressen Finansiella poster uppgick till -2 793 MSEK (-2 067) varav -2 364 MSEK (-1 784) hänförliga till räntenettot.
Skattekostnader uppgick till 5 702 MSEK (6 374). Den effektiva skattesatsen var oförändrad på 21,3 procent (21,3). Skattesatsen påverkades negativt främst av lägre resultat från intressebolag medan minskade förluster i Spanien påverkade positivt. Redovisade uppskjutna skattefordringar sjönk till 8 073 MSEK (9 048) på grund av utnyttjande men även till följd av en omvärderingseffekt relaterad till sänkt skattesats i Finland.
Nettoresultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag steg till 2 731 MSEK (2 305), varav 2 420 MSEK (2 237) hänförliga till verksamheter i Eurasien och 262 MSEK (302) till LMT och TEO.
Nettoresultat hänförligt till moderbolagets ägare sjönk 13,7 procent till 18 341 MSEK (21 257) och resultat per aktie till 4,20 SEK (4,73), främst på grund av negativa valutaeffekter på vinster från utländska verksamheter och lägre resultat i intressebolag.
| Föränd | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSE K |
2011 | 2010 | ring, MSE K |
Föränd ring, % |
| Tillgångar | ||||
| Goodwill och övriga | ||||
| immateriella tillgångar | 91 915 | 90 531 | 1 384 | 2 |
| Materiella anläggningstillgångar | 59 580 | 58 353 | 1 227 | 2 |
| Andelar i intressebolag och joint ventures, uppskjutna skatteford ringar och övriga anläggnings |
||||
| tillgångar | 65 743 | 62 458 | 3 285 | 5 |
| Summa anläggningstillgångar 217 238 | 211 342 | 5 896 | 3 | |
| Omsättningstillgångar (utom likvida medel) |
24 043 | 23 865 | 178 | 1 |
| Likvida medel | 12 600 | 15 344 | -2 744 | -18 |
| Summa omsättningstillgångar | 36 643 | 39 209 | -2 566 | -7 |
| Summa tillgångar | 253 881 | 250 551 | 3 330 | 1 |
| Eget kapital och skulder | ||||
| Eget kapital | 116 680 | 125 907 | -9 227 | -7 |
| Innehav utan bestämmande | ||||
| inflytande | 7 353 | 6 758 | 595 | 9 |
| Summa eget kapital | 124 033 | 132 665 | -8 632 | -7 |
| Långfristig upplåning | 68 108 | 60 563 | 7 545 | 12 |
| Övriga långfristiga skulder | 25 572 | 24 823 | 749 | 3 |
| Summa långfristiga | ||||
| avsättningar och skulder | 93 680 | 85 386 | 8 294 | 10 |
| Kortfristig upplåning | 11 734 | 4 873 | 6 861 | 141 |
| Övriga kortfristiga skulder | 24 434 | 27 627 | -3 193 | -12 |
| Summa kortfristiga avsättningar och skulder |
36 168 | 32 500 | 3 668 | 11 |
| Summa eget kapital och skulder |
253 881 | 250 551 | 3 330 | 1 |
Den finansiella ställningen förblev stabil mellan åren. Medan goodwill var oförändrad ökade övriga immateriella anläggningstillgångar med 1,7 GSEK under 2011 till följd av investeringar i telekomlicenser och frekvenstillstånd i Sverige och Eurasien. Valutaeffekterna hade en liten påverkan (-0,3 GSEK). Materiella anläggningstillgångar ökade genom investeringar (CAPEX) om 12,1 GSEK och sjönk på grund av negativa valutakursdifferenser om 0,3 GSEK (-4,1).
Av- och nedskrivningar uppgick till 10,3 GSEK. Det redovisade värdet på intressebolag och joint ventures uppgick till 47,7 GSEK (46,5). Värdet ökade med nettoresultat från dessa bolag (5,8 GSEK) och motverkades delvis av erhållna utdelningar, främst Svenska UMTSnät i Sverige (0,5 GSEK) samt av negativa valutakursförändringar (4,5 GSEK).
Uppskjutna skattefordringar minskade till följd av utnyttjande av förlustavdrag och av en justering av uppskjutna skattefordringar i Finland om 0,3 GSEK till följd av beslut om införande av lägre skattesatser. Summa uppskjuten skatteskuld netto om 3,5 GSEK 2010 ökade till 5,4 GSEK vid utgången av 2011.
Netto rörelsekapital (varulager och ej räntebärande fordringar minus ej räntebärande skulder) förblev negativt om -1,0 GSEK (-3,6).
Eget kapital sjönk till 116,7 GSEK (125,9) påverkat av nettoresultat om 18,3 GSEK (21,3), negativa valutakursförändringar om -5,2 GSEK (-19,4), utdelningar om 12,3 GSEK och återköpet av aktier om 10,0 GSEK. Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande var 7,4 MSEK (6,8).
Från och med 2013 kommer TeliaSoneras pensionsskuldsredovisning att ändras genom införandet av vissa förändringar i IFRS (IAS 19). Bland ett antal ändringar som påverkar TeliaSonera är den mest betydelsefulla avskaffandet av "korridormetoden". Som en följd kommer historiska ackumulerade försäkringstekniska vinster och förluster att öka redovisad pensionsskuld och minska eget kapital. Framtida försäkringstekniska vinster och förluster kommer inte att periodiseras utan omedelbart påverka eget kapital via övrigt totalresultat.
Soliditeten justerad för föreslagen utdelning sjönk till 44,0 procent (48,0). Synlig nettolåneskuld ökade från 47,3 GSEK till 65,1 GSEK. Betalning av utdelning och återköpsprogrammet inverkade negativt med 24,8 GSEK. Nettoskulden i relation till EBITDA ökade till 1,76 (1,28) och skuldsättningsgraden ökade till 58,3 procent (39,3).
Nettolåneskuld och Nettolåneskuld/EBIT DA* (ggr)
Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter till koncernredovisningen.
TeliaSonera bedömer att dess befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. Vid årsskiftet uppgick TeliaSoneras överskottslikviditet (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 12,7 GSEK (16,4). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 16,2 GSEK vid årets slut (11,9).
TeliaSoneras kreditbetyg som sådana var oförändrade. Moody's Investors Services kreditbetyg är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig
upplåning men med "negative outlook". TeliaSoneras betyg hos Standard & Poor's Ratings Services är A- för långfristig upplåning och A2 för kortfristig upplåning också med "stable outlook".
TeliaSonera har som utgångspunkt att lånefinansieringen ska kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27 till koncernredovisningen. Under 2011 emitterade TeliaSonera AB motsvarande omkring 17,9 GSEK på lånemarknaderna inom ramen för sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note). Merparten av den nya finansieringen denominerades i EUR och majoriteten upplånades med lång löptid. Återstående löptid för TeliaSonera AB:s samlade låneportfölj var ungefär 5,6 år vid utgången av året.
Vid utgången av 2011 hade TeliaSonera AB inga utestående bankcertifikat.
| MSE K |
2011 | 2010 | Föränd ring, MSE K |
Föränd ring, % |
|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande | ||||
| verksamhet | 27 023 | 27 434 | -411 | -1 |
| Kassaflöde från CAPEX | -17 394 | -14 533 | -2 861 | -20 |
| Fritt kassaflöde | 9 629 | 12 901 | -3 272 | -25 |
| Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet |
88 | -1 943 | 2 031 | |
| Kassaflöde före investerings verksamhet |
9 717 | 10 958 | -1 241 | -11 |
| Kassaflöde från finansierings verksamhet |
-12 035 | -17 736 | 5 701 | 32 |
| Likvida medel vid årets början | 15 344 | 22 488 | -7 144 | -32 |
| Periodens kassaflöde, netto | -2 318 | -6 778 | 4 460 | 66 |
| Kursdifferenser | -426 | -366 | -60 | -16 |
| Likvida medel vid årets slut | 12 600 | 15 344 | -2 744 | -18 |
Kassaflödet från löpande verksamhet var 27,0 GSEK under 2011, ungefär på samma nivå som under 2010. Kassaflödet påverkades positivt av lägre betalningar hänförliga till avsättningar för omstrukturering och skatter medan lägre utdelning från intressebolag om 1,2 GSEK och förändring i rörelsekapital påverkade negativt. Kassaflöde från förändring i rörelsekapital var -1,8 GSEK (-1,4) under 2011. Kassautflödet från CAPEX (betald CAPEX) ökade med 2,9 GSEK eller 20 procent. Som en följd därav sjönk det fria kassaflödet (kassaflöde från löpande verksamhet minus betald CAPEX) 25 procent till totalt 9,6 GSEK 2011.
Kassaflödet från övrig investeringsverksamhet består av förvärv, avyttringar, förändringar i lånefordringar och i kortfristiga placeringar samt gottgörelser från eller kapitaltillskott till pensionsstiftelser. Kontanta betalningar för förvärv uppgick till 0,3 GSEK (3,2) och nettoutflödet för lämnade lån uppgick till 2,5 GSEK (0,8).
Kassautflödet från finansieringsverksamheten 2011 inkluderar återköp av aktier om 10,0 GSEK och utdelningar om 14,8 GSEK av vilket aktieägarna i moderbolaget erhöll 12,3 GSEK (10,1) och innehav utan bestämmande inflytande 2,5 GSEK (2,9). Nytillkommen nettoupplåning uppgick till 13,8 GSEK (-0,8).
Mer information finns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter till koncernredovisningen.
Omsättningstillväxten i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas bli i spannet 1-2 procent. Valutakursförändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor.
EBITDA-marginalen före engångsposter 2012 förväntas bli på samma nivå jämfört med 2011.
CAPEX i förhållande till nettoomsättningen förväntas bli cirka 13-14 procent 2012, exklusive kostnader för licenser och frekvenser.
För 2011 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,85 SEK (2,75) per aktie, en ökning med 3,6 procent, totalt 12 341 MSEK (12 349), eller 68 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Styrelsen föreslår att sista dag för handel i aktien med rätt till utdelning ska vara den 3 april 2012 och att första dag för handel i aktien utan rätt till utdelning ska vara den 4 april 2012. Avstämningsdag hos Euroclear Sweden för rätt att erhålla utdelning föreslås bli den 10 april 2012. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av utdelning från Euroclear Sweden ske den 13 april 2012.
Enligt TeliaSoneras utdelningspolicy ska kapitalstruktur baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden. Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman. Se även "Förslag till vinstdisposition".
För att förse TeliaSonera med ytterligare ett verktyg för anpassning av bolagets kapitalstruktur, föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om bemyndigande om återköp av högst 10 procent av totalt antal utestående egna aktier med avsikt att dra in återköpta aktier.
Under 2011 återköpte TeliaSonera 160 372 432 av bolagets aktier. 9 943 MSEK överfördes till aktieägarna i TeliaSonera som betalning för aktierna. Återköpet genomfördes efter en omfattande utvärdering avseende förväntade framtida kassaflöden och förväntad utveckling av den finansiella ställningen. Starka kassaflöden tillät styrelsen att godkänna återköpserbjudandet till aktieägarna utöver den föreslagna ordinarie utdelningen.
Affärsområde Mobilitetstjänster tillhandahåller mobilitetstjänster för konsument- och företagsmassmarknaden. Tjänsterna omfattar mobil röst och data, mobilt innehåll, WLAN Hotspots, mobilt bredband samt trådlösa kontorstjänster. Affärsområdet omfattar mobilverksamheten i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
Den starka efterfrågan på mobil internetaccess i de nordiska länderna drev mobildataintäkter och hårdvaruförsäljning och fortsatte motverka en nedgång i röstintäkter. Nya erbjudanden för mobildata lanserades på flera av marknaderna för att bättre reflektera kundernas olika behov. Billigare smarttelefoner lanserades och nya målgrupper kunde adresseras. Den starka efterfrågan på smarta telefoner i kombination med lanseringen av nya telefonmodeller medförde en stark tillväxt i hårdvaruförsäljnigen mot slutet av året.
I maj sänkte TeliaSonera priserna kraftigt på data roaming i de nordiska och baltiska länderna, för att tillmötesgå behovet av att surfa via mobilen vid besök i dessa länder. Detta ledde till att datatrafiken steg kraftigt. I oktober fortsatte den svenska verksamheten att förenkla mobilsurf vid resor inom Europa. TeliaSoneras kunder i Sverige är de som först kommer att känna sig trygga när de surfar via mobilen i 25 länder i Europa till låga priser på data roamning och med total kontroll över fakturan. De nya priserna på data roaming togs emot mycket väl av kunderna.
Under första kvartalet 2011 förvärvade TeliaSonera rikstäckande frekvenser i 800 MHz-bandet i Sverige för en fortsatt utbyggnad av högkvalitativa 4G-tjänster i hela landet. Vid årets slut 2011 fanns 4G-tjänster på 200 orter och de kommer att utökas med en stad eller ort varje dag under 2012. Under andra kvartalet lanserade LMT i Lettland och Omnitel i Litauen, som första operatörer, 4G-tjänster och därmed erbjuder TeliaSonera 4G-tjänster i samtliga nordiska och baltiska länder.
I Spanien förvärvade Yoigo frekvenser i 1800 MHz-bandet. Licensen innebär att Yoigo kan erbjuda 4G-tjänster samt sänka sina kostnader för nationell roaming. Yoigo passerade en milstolpe och passerade 3 miljoner abonnemang i december 2011 och
redovisade positivt rörelseresultat och kassaflöde i det fjärde kvartalet.
I Danmark ingick TeliaSonera en överenskommelse med Telenor om nätsamarbete för att skapa Danmarks bästa mobilnät. Avtalet omfattar näten inom 2G, 3G och 4G.
| MSE K, förutom marginaler, operativ |
Föränd | ||
|---|---|---|---|
| information och förändringar | 2011 | 2010 | ring, % |
| Nettoomsättning | 51 032 | 50 659 | 1 |
| EBITDA före engångsposter | 15 746 | 14 928 | 5 |
| Marginal (%) | 30,9 | 29,5 | |
| Rörelseresultat | 11 064 | 10 750 | 3 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 11 263 | 10 776 | 5 |
| CAPEX | 6 600 | 3 879 | 70 |
| Abonnemang, periodens utgång | |||
| (tusental) | 19 520 | 18 384 | 6 |
| Anställda, periodens utgång | 7 771 | 7 488 | 4 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av denna rapport.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 4,2 procent. I rapporterad valuta steg nettoomsättningen 0,7 procent till 51 032 MSEK (50 659). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 3,5 procent.
Såväl abonnemangstillväxt, högre användande av mobilt bredband och datatjänster som hårdvaruförsäljning drev försäljningen. Tillväxten motverkades av priskonkurrens och regulatorisk inverkan inklusive samtrafik och roamingpriser.
Verksamheterna i Sverige, Spanien, Estland och Lettland växte under året. I Sverige kom tillväxten från en fortsatt ökning i röst och mobila bredbandsabonnemang samt ökat användande och hårdvaruförsäljning.
Ett starkt nettointag om 756 000 abonnemang, en ökning med 33,1 procent av abonnemangsbasen, skapade tillväxt i Spanien. I Baltikum kan tillväxten förklaras av högre användande, i Lettland även av en större kundbas och hårdvaruförsäljning. På övriga marknader minskade verksamheterna under 2011.
EBITDA före engångsposter steg 8,2 procent i lokala valutor och exklusive förvärv. I rapporterad valuta steg EBITDA före engångsposter till 15 746 MSEK (14 928). EBITDA-marginalen steg till 30,9 procent (29,5).
Tillväxten i EBITDA före engångsposter drevs av Sverige och Spanien. En kombination av försäljningstillväxt och endast en liten ökning i övriga omkostnader medförde att EBITDA före engångsposter ökade i Sverige. I Spanien redovisade Yoigo positivt rörelseresultat i det fjärde kvartalet. Resultatförbättringen i Spanien nåddes genom förbättrad bruttomarginal, tack vare mer trafik i Yoigos eget nät och en balanserad ökning i personal- och marknadsföringskostnader.
Rörelseresultatet förbättrades till 11 064 MSEK (10 750), främst till följd av det förbättrade EBITDAresultatet. Av- och nedskrivningarna var högre jämfört med föregående år, främst i Sverige, Norge och Spanien på grund av högre CAPEX tidigare år. Rörelseresultatet var dessutom negativt påverkat av lägre resultat från intressebolag, främst från det samägda bolaget Svenska UMTS-nät i Sverige.
Engångskostnader uppgick till 200 MSEK (25), främst hänförliga till omstrukturering, påverkade rörelseresultatet negativt.
CAPEX steg till 6 600 MSEK (3 879). CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser steg till 4 327 MSEK (3 490). I CAPEX ingick investeringar i nätverkskapacitet, täckning och modernisering, främst för 3Gnät (UMTS). Utbyggnaden av 4G-näten (LTE) fortsatte under 2011 medan investeringar i 2G (GSM) sjönk ytterligare under året. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var 12,9 procent (7,7) och exklusive licenser 8,5 procent (6,9).
| MSE K, förutom marginaler och förändringar |
2011 | 2010 | Föränd ring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 51 032 | 50 659 | 1 |
| varav Sverige | 16 204 | 15 195 | 7 |
| varav Finland | 8 922 | 9 613 | -7 |
| varav Norge | 8 314 | 8 597 | -3 |
| varav Danmark | 5 525 | 6 305 | -12 |
| varav Litauen | 1 451 | 1 662 | -13 |
| varav Lettland | 1 722 | 1 806 | -5 |
| varav Estland | 1 608 | 1 650 | -3 |
| varav Spanien | 7 451 | 5 979 | 25 |
| EBITDA före engångsposter | 15 746 | 14 928 | 5 |
| Marginal (%), totalt | 30,9 | 29,5 | |
| Marginal (%), Sverige | 44,7 | 40,9 | |
| Marginal (%), Finland | 31,9 | 31,1 | |
| Marginal (%), Norge | 34,8 | 35,4 | |
| Marginal (%), Danmark | 13,5 | 18,9 | |
| Marginal (%), Litauen | 27,9 | 33,3 | |
| Marginal (%), Lettland | 37,9 | 40,0 | |
| Marginal (%), Estland | 34,4 | 39,6 | |
| Marginal (%), Spanien | 5,6 | neg |
| Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv | 2011 |
|---|---|
| Förändring (%), totalt | 4,2 |
| Förändring (%), Sverige | 6,6 |
| Förändring (%), Finland | -1,9 |
| Förändring (%), Norge | -0,5 |
| Förändring (%), Danmark | -7,4 |
| Förändring (%), Litauen | -7,7 |
| Förändring (%), Lettland | 0,5 |
| Förändring (%), Estland | 3,0 |
| Förändring (%), Spanien | 31,7 |
Affärsområde Bredbandstjänster tillhandahåller massmarknadstjänster för att ansluta bostäder och kontor till telekommunikation. Tjänsterna omfattar bredband via koppar, fiber och kabel, tv, bredbandstelefoni, tjänster för kommunikation i hemmet, ip-vpn/-internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrier-verksamhetens
datanät. Affärsområdet omfattar verksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrier-verksamhet.
I Sverige kommer cirka 800 000 bredbandsanslutningar via kopparnätet att uppgraderas med VDSL2. Denna uppgradering kommer att innebära hastigheter upp till mellan 30-60 Mbit/s och att kunden på ett bättre sätt kan utnyttja hdtv, online-spel och on-demand-tjänster. Uppgraderingen påbörjades i april 2011 och ska vara klar 2013.
Då det fasta nätet utgör en strategiskt viktig tillgång och för att möta kundernas efterfrågan på tripleplay och kapacitetskrävande applikationer kommer TeliaSonera att investera mer än 8 GSEK i fiber fram till och med 2014. Av dessa kommer 5 GSEK att investeras i Sverige. Det blir en selektiv utrullning för att säkerställa en bra avkastning på investerat kapital. Vid utgången av 2014 är TeliaSoneras målsättning att ha ökat antalet fiberanslutna hushåll till 2,3 miljoner i Norden och Baltikum, varav närmare 1 miljon i Sverige.
Kostnadsbesparingsåtgärderna som implementerades tidigt 2011 hade positiv påverkan och lönsamhetsnivån kunde upprätthållas trots lägre nettoomsättning. International carrier-verksamheten uppvisade en positiv trend i nettoomsättning och lönsamhet tack vare fokus på trafik med högre marginal.
| MSE K, förutom marginaler, operativ information och förändringar |
2011 | 2010 | Föränd ring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 36 811 | 39 875 | -8 |
| EBITDA före engångsposter | 12 101 | 13 035 | -7 |
| Marginal (%) | 32,9 | 32,7 | |
| Rörelseresultat | 6 582 | 7 813 | -16 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 7 168 | 7 969 | -10 |
| CAPEX | 5 448 | 4 928 | 11 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) |
|||
| Bredband | 2 481 | 2 402 | 3 |
| Fast telefoni och ip-telefoni | 4 805 | 5 040 | -5 |
| Tv | 1 177 | 935 | 26 |
| Anställda, periodens utgång | 13 305 | 13 901 | -4 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av denna rapport.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv sjönk 5,7 procent. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 7,7 procent till 36 811 MSEK (39 875). Den positiva effekten från förvärv och avyttringar var 0,1 procent och den negativa effekten från valutakursförändringar var 2,1 procent.
Antalet bredbandsabonnemang steg till 2,5 miljoner, en ökning med 79 000 under året, drivet av fiberabonnemang som ökade under fjärde kvartalet. Vid utgången av 2011 var 0,5 miljoner hem och kontor anslutna till fiber, vilket motsvarar mer än 20 procent av alla bredbandsanslutningar. Antalet tv-abonnemang ökade med 242 000 till 1,2 miljoner varav 0,5 miljoner Sverige, medan fasttelefoniabonnemang sjönk med 399 000 till 4,3 miljoner.
Detta motverkades av en ökning med 164 000 av abonnemang för bredbandstelefoni till 0,5 miljoner.
Ip-baserade tjänster utgjorde 41 procent av försäljningen 2011 (37). På de flesta marknader var nettoomsättningen fortsatt negativt påverkad av nedgången i traditionella fasttelefonitjänster, vilket endast delvis kompenserades av ip-baserade tjänster.
EBITDA före engångsposter föll 5,4 procent i lokala valutor och exklusive förvärv. I rapporterad valuta sjönk EBITDA före engångsposter 7,2 procent till 12 101 MSEK (13 035) och marginalen var 32,9 procent (32,7).
Resultatförsämringen berodde på lägre försäljning som inte helt kunde kompenseras med kostnadsneddragningar på flera marknader. I Sverige steg resultatet 0,8 procent tack vare effekterna av de införda kostnadsbesparingsprogrammen och det fortsatta arbetet med att förbättra effektiviteten i nätverksunderhåll. Även Danmark lyckades uppvisa förbättrat resultat, främst tack vare bättre kostnadseffektivitet. I Finland sjönk resultatet på grund av nedgången i nettoomsättning och bruttomarginal, den senare till följd av försäljning av lågmarginalprodukter såsom hårdvara samt högre kostnader för felavhjälpning. I Estland ökade nettoomsättningen i lokal valuta 5,3 procent medan resultatet sjönk något på grund av lägre bruttomarginal.
Rörelseresultatet sjönk till 6 582 MSEK (7 813). Förutom lägre EBITDA påverkade högre engångsposter om 587 MSEK (156) avseende omstruktureringskostnader, rörelseresultatet negativt. Avskrivningar sjönk jämfört med föregående år.
CAPEX steg till 5 448 MSEK (4 928) varav mest i Sverige. Majoriteten av CAPEX utgjordes av utbyggnad av fiber samt ip-baserad infrastruktur och ip-baserade tjänster och utgjorde ökningen i CAPEX jämfört med föregående år. CAPEX i förhållande till nettoomsättningen var 14,8 procent (12,4).
| MSE K, förutom marginaler och |
Föränd | ||
|---|---|---|---|
| förändringar | 2011 | 2010 | ring, % |
| Nettoomsättning | 36 811 | 39 875 | -8 |
| varav Sverige | 17 264 | 18 085 | -5 |
| varav Finland | 5 289 | 5 820 | -9 |
| varav Norge | 1 063 | 1 157 | -8 |
| varav Danmark | 929 | 983 | -5 |
| varav Litauen | 1 962 | 2 139 | -8 |
| varav Estland | 1 903 | 1 910 | 0 |
| varav Grossistverksamhet | 9 654 | 11 214 | -14 |
| EBITDA före engångsposter | 12 101 | 13 035 | -7 |
| Marginal (%), totalt | 32,9 | 32,7 | |
| Marginal (%), Sverige | 39,3 | 38,2 | |
| Marginal (%), Finland | 24,2 | 29,5 | |
| Marginal (%), Norge | 16,4 | 15,8 | |
| Marginal (%), Danmark | 11,0 | 10,0 | |
| Marginal (%), Litauen | 40,3 | 39,8 | |
| Marginal (%), Estland | 28,3 | 30,7 | |
| Marginal (%), Grossistverksamhet | 25,2 | 24,0 |
| Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv | 2011 |
|---|---|
| Förändring (%), totalt | -5,7 |
| Förändring (%), Sverige | -4,5 |
| Förändring (%), Finland | -4,5 |
| Förändring (%), Norge | -5,5 |
| Förändring (%), Danmark | -0,2 |
| Förändring (%), Litauen | -3,1 |
| Förändring (%,) Estland | 5,3 |
| Förändring (%), Grossistverksamhet | -12,0 |
Affärsområde Eurasien omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet är även ansvarigt för utveckling av TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon (44 procent) och turkiska Turkcell (38 procent). Strategin är att skapa värde för aktieägarna genom att öka mobilpenetrationen och introducera nya tjänster i respektive land.
Antalet abonnemang i de konsoliderade verksamheterna uppgick till 34,8 miljoner vid utgången av 2011. Under året nåddes viktiga milstolpar då Kazakstan och Uzbekistan passerade 10 miljoner respektive 7 miljoner abonnemang. Ncell i Nepal blev marknadsledare inom GSM och ökade sin abonnemangsbas med 2,8 miljoner till totalt 6,8 miljoner abonnemang vid årets slut. Azercell lanserade 3G-tjänster i Azerbajdzjan i november och nu erbjuder TeliaSonera 3G-tjänster på alla marknader i Eurasien med den klara ambitionen att bli marknadsledare inom mobildata.
Utöver högre mobilpenetration finns det en stor potential för mobildata inom Eurasien. På ett år har mobildata som andel av totala intäkter nästan fördubblats och utgör omkring 6 procent av total försäljning i regionen. I Uzbekistan kommer 25 procent av Ucells intäkter från mervärdestjänster.
I Ryssland har MegaFon passerat VimpelCom som landets näst största mobiloperatör, både i termer av abonnemang och intäkter. Inom mobildata var Mega-Fon marknadsledare. Konkurrensen på mobilmarknaden i Ryssland har ökat på grund av jakten på marknadsandelar med lägre genomsnittliga minutpriser.
| MSE K, förutom marginaler, operativ information och förändringar |
2011 | 2010 | Föränd ring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 17 330 | 16 458 | 5 |
| EBITDA före engångsposter | 8 850 | 8 348 | 6 |
| Marginal (%) | 51,1 | 50,7 | |
| Resultat från intressebolag | |||
| Ryssland | 4 410 | 5 053 | -13 |
| Turkiet | 1 331 | 2 550 | -48 |
| Rörelseresultat | 12 499 | 13 267 | -6 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 11 749 | 13 314 | -12 |
| CAPEX | 4 538 | 5 473 | -17 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) |
|||
| Dotterbolag | 34 840 | 28 505 | 22 |
| Intressebolag | 106 225 | 100 900 | 5 |
| Anställda, periodens utgång | 4 994 | 4 853 | 3 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av denna rapport.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv steg 17,0 procent. I rapporterad valuta steg nettoomsättningen 5,3 procent till 17 330 MSEK (16 458). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 11,7 procent.
I Kazakstan, den största marknaden inom affärsområdet steg nettoomsättningen med 17,2 procent i lokal valuta. Tillväxten kom från en stark ökning i abonnemangsbasen om 1,9 miljoner till 10,9 miljoner samt ökat användande. Pristak på konsumentpriser och lanseringen av en tredje operatör har sänkt det genomsnittliga priset per minut. Mobildata fortsatte att växa kraftigt.
I Azerbajdzjan sjönk nettoomsättningen med 2,0 procent i lokal valuta på grund av starkt prisfall på marknaden. Lanseringen av 3G-tjänster har mottagits väl och datavolymerna ökade kraftigt under fjärde kvartalet. I Uzbekistan steg nettoomsättningen 29,8 procent i lokal valuta till följd av ett starkt kundintag om 0,9 miljoner till 7,7 miljoner och relativt högt användande, både av röst- och mervärdestjänster. I Uzbekistan sjönk dock nettoomsättningen i det fjärde kvartalet på grund av elektricitetsbrist i landet. I Nepal steg antalet abonnemang med 2,8 miljoner till 6,8 miljoner och nettoomsättningen steg 92,9 procent i lokal valuta.
Även i Tadzjikistan och Moldavien steg nettoomsättningen i lokala valutor under 2011, främst till följd av ökningar i kundbasen, men i Tadzjikistan också av ökat användande och högre genomsnittlig minutintäkt. I Georgien sjönk nettoomsättningen 14,6 procent i lokal valuta på grund av stark priskonkurrens på marknaden. Punktskatten på intäkter och lägre samtrafikavgifter infördes under det tredje kvartalet 2010 och pristak på konsumentpriser infördes i april 2011.
EBITDA före engångsposter steg 17,6 procent i lokala valutor och exklusive förvärv till följd av ökad försäljning och något högre marginaler. I rapporterad valuta steg EBITDA före engångsposter 6,0 procent till 8 850 MSEK (8 348).
Ökningen i EBITDA i lokala valutor berodde främst på ökad nettoomsättning i kombination med fortsatta marginalförbättringar i Kazakstan, Nepal och Uzbekistan. EBITDA-marginalen steg till 51,1 procent (50,7).
Rörelseresultatet sjönk till 12 499 MSEK (13 267). Förbättringen i EBITDA var motverkad av ökade avskrivningar främst i Kazakstan, Nepal och Uzbekistan samt lägre resultat från intressebolagen Turkcell och MegaFon.
Under 2011 hade Eurasien engångsintäkter om 750 MSEK varav 617 MSEK hänförliga till att vissa milstolpar uppnåtts i avtalet med Altimo, som tecknades i november 2009.
CAPEX sjönk till 4 538 MSEK (5 473) och CAPEX i förhållande till nettoomsättningen sjönk till 26,2 procent (33,3). CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser uppgick till 4 129 MSEK (4 941) och CAPEX i förhållande till nettoomsättningen till 23,8 procent (30,0). CAPEX drevs av investeringar i ytterligare kapacitet och för att förbättra täckningen samt att upprätthålla en god kvalitet i nätet, främst i Kazakstan, Uzbekistan och Nepal.
| MSE K, förutom förändringar |
2011 | 2010 | Föränd ring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 17 330 | 16 458 | 5 |
| varav Kazakstan | 7 913 | 7 450 | 6 |
| varav Azerbajdzjan | 3 449 | 3 817 | -10 |
| varav Uzbekistan | 1 738 | 1 607 | 8 |
| varav Tadzjikistan | 834 | 823 | 1 |
| varav Georgien | 926 | 1 133 | -18 |
| varav Moldavien | 518 | 489 | 6 |
| varav Nepal | 1 960 | 1 149 | 71 |
| Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv | 2011 |
|---|---|
| Förändring (%), totalt | 17,0 |
| Förändring (%), Kazakstan | 17,2 |
| Förändring (%), Azerbajdzjan | -2,0 |
| Förändring (%), Uzbekistan | 29,8 |
| Förändring (%), Tadzjikistan | 18,2 |
| Förändring (%), Georgien | -14,6 |
| Förändring (%), Moldavien | 11,1 |
| Förändring (%), Nepal | 92,9 |
MegaFon (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 43,8 procent) i Ryssland rapporterade en ökning i abonnemangsbasen med 5,3 miljoner till 62,5 miljoner. Mega-Fons marknadsandel ökade från 26 till 27 procent.
TeliaSoneras resultat från Ryssland sjönk till 4 410 MSEK (5 053) på grund av ökad konkurrens på den ryska marknaden, vilket lett till lägre priser och marginaler, en högre andel försäljning av telefoner med lägre marginal samt fast bredband. Den ryska rubeln försvagades 6,8 procent mot svenska kronan vilket hade en negativ påverkan om 322 MSEK.
Turkcell (intressebolag i vilket TeliaSonera äger 38,0 procent, redovisat med ett kvartals eftersläpning) i Turkiet ökade sin abonnemangsbas med 0,5 miljoner till 34,4 miljoner. I Ukraina sjönk antalet abonnemang med 0,5 miljoner till 9,3 miljoner.
TeliaSoneras resultat från Turkiet sjönk till 1 331 MSEK (2 550) främst på grund av reglering av maxpris, lägre samtrafikavgifter och högre marknadsföringskostnader till följd av hård konkurrens i Turkiet. TeliaSoneras resultat från Turkiet var också negativt påverkat av devalvering och goodwillnedskrivningar i Vitryssland. Den turkiska liran försvagades 13,8 procent mot den svenska kronan vilket hade en negativ påverkan om 213 MSEK.
2010 års utdelning från Turkcell försenades och blev inte utbetalad under 2011. Turkcells bolagsstämma kunde inte besluta om någon utdelning då TeliaSonera och Altimo avstod från att rösta som en följd av meningsskiljaktigheter relaterade till bolagsstyrningsfrågor. TeliaSoneras andel av den förslagna utdelningen är cirka 1,9 GSEK.
Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, TeliaSonera Holding samt Koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder i de nordiska länderna.
| MSE K, förutom förändringar |
2011 | 2010 | Föränd ring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 992 | 5 102 | -22 |
| EBITDA före engångsposter | 257 | 560 | -54 |
| Resultat från intressebolag | -115 | -23 | |
| Rörelseresultat | -541 | 143 | |
| Rörelseresultat före engångsposter | -406 | -154 | |
| CAPEX | 657 | 654 | 0 |
Ytterligare segmentinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com. Se också information avseende omräknad finansiell information i slutet av denna rapport.
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv sjönk 7,3 procent främst på grund av sjunkande försäljning inom återförsäljarkedjan Veikon Kone. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen till 3 992 MSEK (5 102). Under 2010 avyttrades det danska dotterbolaget Telia Stofa och ingår inte i TeliaSonerakoncernen sedan den 1 augusti.
EBITDA före engångsposter sjönk till 257 MSEK (560) främst på grund av försäljningen av Telia Stofa och förluster i Veikon Kone.
Resultat från intressebolag sjönk till -115 MSEK (-23) främst till följd av en nedskrivning om 63 MSEK.
Rörelseresultatet sjönk till -541 MSEK (143). Under 2010 var rörelseresultatet positivt påverkat av en kapitalvinst om 830 MSEK från försäljningen av Telia Stofa och ytterligare en icke kassapåverkande kapitalvinst om 347 MSEK, hänförlig till slutlig upplösning av en holländsk holdingbolagsstruktur, motverkad av nedskrivningen om 678 MSEK relaterad till verksamheten i Kambodja.
I denna rapport har tidigare perioder omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel avseende (a) vissa återförsäljarprovisioner i affärsområde Eurasien, (b) viss hårdvaruförsäljning och vissa återförsäljarprovisioner i affärsområde Mobilitetstjänster samt (c) vissa leasingavtal med kunder i rapportsegmentet Övrig verksamhet.
TeliaSoneras huvudfokus för innovation, forskning och utveckling (FoU) är att säkerställa vår position som föregångare i telekombranschen samt att stödja framtida lönsam tillväxt och kostnadseffektivitet.
FoU-arbetet fokuserar på att utveckla säkra, innovativa och användarvänliga tjänster, produkter, system och koncept och som innebär unika kundupplevelser. Den nuvarande kärnkommunikationen och accessverksamheten är utvecklad för att ta vara på nya affärsmöjligheter. Kundfokus, samarbete med partners och innovationsgrupper, öppen standard, integration av tredjepartslösningar, helhetssyn och affärsmodeller beaktas speciellt i innovations- och FoU-arbetet.
En central inriktning för innovations-och FoU-arbetet under 2011 har varit nätkvalitet i världsklass avseende såväl mobilnät som fiber och mobildata samt för att stärka TeliaSoneras teknologiska ledarskap. TeliaSonera har fortsatt att utforska nya kommunikationstjänster, såsom "GSMA Rich Communication", nästa generation Unified Communications och röst via 4G, för att kunna ge kunderna bättre upplevelser. TeliaSonera har också koncentrerat arbetet inom området för M2M (maskin till maskin). M2M och "Internet of Things" kommer att utgöra en allt viktigare verksamhet,
då mer och mer utrustning kommer att vara uppkopplad. Tv-erbjudandet har utvecklats med förbättrade on-demand-tjänster och flexibla kunderbjudanden. Produktportföljen för företagskunder har utvecklats ytterligare med fokus på molnbaserade funktioner. TeliaSonera har också banat väg för ökat användande av mobiltelefoner för betalningar och andra tjänster.
Den 31 december 2011 hade TeliaSonera cirka 440 "patentfamiljer" och cirka 2 560 patent och patentansökningar, varav ingen enskild var av avgörande betydelse för verksamheten.
TeliaSoneras FoU-kostnader uppgick under 2011 till 508 MSEK (801).
TeliaSonera är fast beslutet att använda sig av miljömässigt hållbara metoder. TeliaSoneras övergripande policydokument Kod för etik och uppförande utgör vägledning i arbetet och omfattar alla majoritetsägda bolag. TeliaSonera redovisar årligen sitt miljöarbete i den separata rapporten, Corporate Responsibility Report.
Miljöpåverkan från TeliaSoneras verksamheter är främst kopplad till energi- och materialförbrukning. Kundernas förväntan på att mobilnäten och internetuppkopplingar ska hållas tillgängliga dygnet runt alla dagar i veckan och den energi som krävs för att uppfylla dessa krav, även med hjälp av långt framskriden teknik, och för att bedriva verksamheterna utgör den största delen av TeliaSoneras beräknade koldioxidutsläpp idag. En av de ständiga prioriteringarna är att alltid försöka hitta mer energieffektiva lösningar för nätverk och datacenter.
TeliaSonera verksamheter producerar också spill av olika slag inklusive farligt avfall, elektronisk utrustning, nätverksutrustning och kablar och avfall från fastigheter. Teknikskiften utgör för närvarande en stor utmaning i termer av avfallshantering, speciellt med avseende på hanteringen av nedmonterade telefonstolpar, vilka innehåller farliga ämnen samt för återvinnande av värdefulla kopparkablar.
TeliaSoneras indirekta miljöpåverkan omfattar olika sätt som kunderna kan använda TeliaSoneras tjänster på för att minska sitt eget koldioxidutsläpp. Övrig indirekt miljöpåverkan relaterad till TeliaSoneras värdekedja omfattar aktiviteter såsom tillverkning av utrustning och förbrukad kundutrustning och TeliaSoneras egen nätutrustning såväl som hantering av dessa produkter när de är uttjänta.
TeliaSoneras samtliga bolag ska följa lokala lagstadgade krav som ett minimum var de än är verksamma. TeliaSonera bedriver inga verksamheter i Sverige som kräver miljötillstånd från myndigheterna enligt kapitel 9 i den svenska miljölagstiftningen.
TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsinki. Aktiekursen sjönk 12,3 procent till 46,77 SEK under året. Under samma period sjönk OMX Stockholm 30 Index 14,5 procent och STOXX 600 Telecommunications Index sjönk 6,2 procent.
Vid årsskiftet 2011 uppgick TeliaSoneras börsvärde till 202,5 GSEK, det sjätte största bolaget på NASDAQ OMX Stockholm. Aktien handlades på andra handelsplattformar utanför NASDAQ OMX Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på Boat och Chi-X. TeliaSonera var Europas femte största telekomoperatör mätt i börsvärde vid årets slut.
Ägandet utanför Sverige och Finland steg från 17,6 procent till 18,2 procent under året och TeliaSonera hade 580 076 aktieägare vid årsskiftet.
| Antal aktieägare |
Antal aktier |
Procent av utestående aktier/röster |
|
|---|---|---|---|
| 1–500 | 495 201 | 88 836 320 | 2,05 |
| 501–1 000 | 34 963 | 27 377 160 | 0,63 |
| 1 001–5 000 | 40 761 | 90 028 583 | 2,08 |
| 5 001–10 000 | 4 884 | 35 702 501 | 0,82 |
| 10 001–15 000 | 1 311 | 16 285 255 | 0,38 |
| 15 001–20 000 | 698 | 12 622 107 | 0,29 |
| 20 001- | 2 258 4 059 232 855 | 93,75 | |
| Totalt | 580 076 4 330 084 781 | 100,00 |
| Antal utestående aktier |
Procent av antal utestående aktier/röster |
|
|---|---|---|
| Svenska staten | 1 614 513 748 | 37,3 |
| Finska staten | 594 123 642 | 13,7 |
| Capital Group Funds | 135 101 977 | 3,1 |
| Swedbank Robur Fonder | 122 732 326 | 2,8 |
| Alecta | 103 372 322 | 2,4 |
| AMF Försäkring & Fonder | 62 544 971 | 1,4 |
| Nordea Fonder | 57 521 134 | 1,3 |
| SEB Fonder | 50 607 610 | 1,2 |
| Fjärde AP-fonden | 47 586 908 | 1,1 |
| AFA Försäkring | 42 574 185 | 1,0 |
| Övriga aktieägare, totalt | 1 499 405 958 | 34,7 |
| Totalt antal utestående aktier | 4 330 084 781 | 100,0 |
| Data per aktie | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Betalkurs vid årets slut, SEK | 46,77 | 53,30 |
| Högsta betalkurs under året, SEK | 55,70 | 56,90 |
| Lägsta betalkurs under året, SEK | 40,60 | 44,00 |
| Antal aktier vid årets slut, miljoner | 4 330,1 | 4 490,5 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 580 076 | 601 736 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,20 | 4,73 |
| Utdelning per aktie, SEK | 2,85* | 2,75 |
| Utdelningsandel, % | 68* | 58 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 26,95 | 28,04 |
*Föreslagen av styrelsen
Källa: Euroclear Sweden och SIS Ägarservice
Den 22 juli 2011 tillkännagav TeliaSonera att dess aktiekapital minskats med 513 191 782,40 SEK genom indragning av de 160 372 432 egna aktier som återköptes genom återköpserbjudandet under våren 2011.
Den 31 december 2011 uppgick TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital till 13 856 271 299 SEK fördelat på 4 330 084 781 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst. TeliaSonera innehar inte några egna aktier.
Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller TeliaSonera AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i TeliaSonera.
Den 31 december 2011 hade TeliaSonera två aktieägare med mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent och finska staten med 13,7 procent. TeliaSonera känner inte till några avtal mellan större aktieägare i bolaget rörande TeliaSoneras aktier.
Den 31 december 2011 innehade TeliaSoneras pensionsstiftelse och TeliaSonera Finland Oyj:s Personalstiftelse 0,04 procent respektive 0,01 procent av bolagets aktier och röster.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående TeliaSonera-aktier.
I fall av omfattande förändring i ägandet i TeliaSonera AB ("change of control"), skulle bolaget kunna komma att tvingas återbetala vissa lån på kort varsel eftersom vissa av TeliaSoneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler för förändrat ägande. Dessa klausuler inkluderar i allmänhet även andra villkor, till exempel att förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i TeliaSoneras kreditvärdering, för att de ska gälla.
Förslag till ersättningsprinciper för ledande befattningshavare 2012.
Styrelsens förslag som kommer att beslutas av årsstämman den 3 april 2012 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beskrivs nedan.
Ersättningsprinciper:
TeliaSoneras mål är att erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor i syfte att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig – marknadsrelevant, men inte marknadsledande. Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande komponenter:
Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad.
Pensioner och övriga pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner.
Uppsägningstiden för befattningshavare i koncernledningen kan vara upp till sex månader vid uppsägning från befattningshavarens sida och tolv månader vid uppsägning från bolagets sida (sex månader för koncernchefen). För det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till tolv månadslöner (för koncernchefen 24 månadslöner).
Avgångsvederlag ska inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och ska reduceras med belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet.
Befattningshavaren kan vara berättigad till bilförmån, erhålla sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring m m i linje med rådande lokal marknadspraxis.
Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.
Vid årsstämman som hölls den 6 april 2011 beslutades att införa ett långsiktigt rörligt löneprogram som omfattar cirka 100 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt rörligt löneprogram ska vara utformat så att det säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling av företaget samt säkerställer ett gemensamt intresse av ökat aktieägarvärde för nyckelpersonen och aktieägarna genom delad risk och belöning för TeliaSonera-aktiens värdeutveckling.
Programmet belönar prestationer över en tidsperiod som inte understiger tre år, är maximerat till 37,5 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (investering och leverans ska ske i TeliaSonera-aktier med ambitionen att nyckelpersonen även efter tilldelningen av aktier ska vara aktieägare i företaget). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd i bolaget vid
intjänandeperiodens slut. Det långsiktiga programmet ska mäta prestationer över en treårsperiod i relation till vinst per aktie (vikt 50 procent) och totalavkastning för TeliaSonera-aktieägare jämförd med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag (vikt 50 procent). Programmet kan förnyas årligen. 2010 infördes ett likvärdigt program för cirka 90 nyckelpersoner. Införandet av ett långsiktigt rörligt löneprogram förutsätter godkännande av aktieägarna vid bolagets årsstämma. Ytterligare information återfinns i not K32 till koncernredovisningen.
Moderbolaget TeliaSonera AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Renodlingen av moderbolaget avslutades den 1 januari 2011 i och med att verksamheterna inom det fasta nätet och bredband överfördes till dotterbolaget TeliaSonera Sverige AB.
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering.
Genom verksamhetsöverföringen minskade nettoomsättningen under året till 30 MSEK (13 236 MSEK under 2010), varav 30 MSEK (10 375) fakturerades till dotterbolag. Kapitalförluster bidrog till ett negativt rörelseresultat om 1 616 MSEK (positivt 1 803). Finansnettot försämrades kraftigt till följd av lägre utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag samt negativa effekter av valutaderivat och resultat efter finansiella poster uppgick till 11 034 MSEK (34 761). Resultat före skatt var 10 972 MSEK (29 798) och årets resultat uppgick till 9 691 MSEK (25 422).
Balansomslutningen minskade till 221 309 MSEK (239 336) också som en följd av lägre koncernbidragsfordringar vid årets utgång. Eget kapital minskade till 81 848 MSEK (94 573) och balanserade vinstmedel
till 66 137 MSEK (78 349) då årets resultat inte kunde kompensera för utbetalningen av ordinarie utdelning om 12 349 MSEK och aktieåterköpet om 9 983 MSEK under 2011.
Fritt kassaflöde försämrades till 4 330 MSEK (19 470) i huvudsak orsakat av de lägre erhållna utdelningarna och kassaflöde före finansieringsverksamhet var -11 206 MSEK (6 467). Nettolåneskulden var 112 574 MSEK (112 172). Likvida medel uppgick vid årets slut till 8 847 MSEK (11 773).
Soliditeten (inklusive eget kapital-delen av obeskattade reserver och justerat för föreslagen utdelning) var 35,8 procent (38,4).
Investeringarna uppgick under året till totalt 4 042 MSEK (11 898), varav 4 014 MSEK avsåg aktieägartillskott till dotterbolag. Av investeringarna under 2010 utgjordes 10 967 MSEK av förvärv av aktier i dotterbolag.
Till följd av verksamhetsöverföringen minskade antalet anställda till 249 per den 31 december 2011 från 1 255 vid utgången av 2010.
Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 8 mars 2012. Den presenterar en översikt av TeliaSoneras modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för interna kontroller samt riskhantering relaterat till finansiell rapportering. Enligt styrelsens uppfattning har TeliaSonera tillämpat den svenska koden för bolagsstyrning under 2011 utan avvikelser.
2011 års bolagsstyrningsrapport har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av TeliaSoneras revisorer.
Utvecklingen av bolagsstyrning inom TeliaSonera under 2011 har främst varit inriktad på styrning av itinvesteringar, riskhantering i verksamheten, mål- och resultatstyrningsmodell samt processförbättringar i den finansiella rapporteringen, främst med avseende på kassaflöde och operativt kapital.
De huvudsakliga beslutsorganen inom TeliaSonera är:
TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, NASDAQ OMX - Regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning och företagets bolagsordning. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.
TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsinki. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid utgången av 2011 hade TeliaSonera 580 076 aktieägare. Ägarstrukturen presenteras mer detaljerat i förvaltningsberättelsen.
Årsstämman 2011 hölls den 6 april 2011 i Stockholm. Årsstämman 2011 fattade bland annat beslut om följande:
Vid årsstämman 2011 omvaldes Pricewaterhouse-Coopers AB som revisorer.
TeliaSoneras valberedning består av representanter från bolagets fyra största aktieägare vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman samt styrelsens ordförande. Valberedningen består för närvarande av Kristina Ekengren, ordförande (svenska staten), Kari Järvinen (finska staten genom Solidium Oy), Thomas Eriksson (Swedbank Robur Fonder), Per Frennberg (Alecta) samt styrelsens ordförande Anders Narvinger. Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion:
Valberedningen har erhållit information från styrelsens ordförande och koncernchefen om TeliaSoneras ställning och strategiska inriktning. Utifrån den informationen har valberedningen bedömt de kompetenser
som behövs i styrelsen som helhet samt utvärderat de nuvarande styrelseledamöternas kompetenser. Valberedningen föreslår därefter styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för återval.
Valberedningen har meddelat att den följer riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på årsstämman och på bolagets webbplats.
Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till "forslagtillstyrelseledamot@teliasonera. com".
Styrelsen ansvarar för koncernens organisation och styrning av bolagets åtaganden. Styrelsen ska kontinuerligt utvärdera bolagets finansiella ställning och ska försäkra sig om att bolaget är organiserat för att säkerställa att redovisning, hantering av finansiella tillgångar och bolagets ekonomi i övrigt följs upp på ett tillfredsställande sätt. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:
TeliaSoneras styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten. Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Anders Narvinger är styrelseordförande. En mer detaljerad presentation av styrelsemedlemmarna återfinns i slutet av denna rapport.
I enlighet med riktlinjerna för koden för svensk bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2011 som oberoende i förhållande till bolaget, till bolagets förvaltning och till större aktieägare. Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar bland annat antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, styrelseordförandens uppgifter, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas. För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen. Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan
ersättning till koncernchefen och koncernledningen samt incitamentsprogram för en vidare krets anställda. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i TeliaSoneras koncernledning förutom koncernchefen. Revisionsutskottet granskar bland annat bolagets externa finansiella rapportering, redovisning, interna kontroller och revision. Revisionsutskottet har rätt att besluta om revisionens omfång och revisionsarvoden samt besluta om inköp av övriga revisionstjänster.
Styrelsen har under 2011 hållit åtta ordinarie och åtta extra sammanträden. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt:
Under 2011 utvärderades styrelsens arbete av en extern part. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för valberedningen.
Anders Narvinger är ersättningsutskottets ordförande och under 2011 hölls fyra möten. Utskottet behandlade bland annat följande frågor under 2011:
Maija-Liisa Friman är revisionsutskottets ordförande och under 2011 hölls sex möten. I arbetet med att identifiera riskområden relaterade till finansiell rapportering samarbetar utskottet med koncernchefen, finansdirektören, revisorer, internrevision och internkontroll. Resultatet utgör grunden för när beslut om framtida fokusområden ska fattas. Under 2011 identifierades fem fokusområden av revisionsutskottet för kontroll och utvärdering:
Arbetet under 2011 behandlade bland annat följande frågor:
Revisionsutskottet tillämpade en systematisk och strukturerad utvärdering av sitt interna arbete. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för styrelsen.
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens beslut.
Koncernledningen leds av koncernchefen och består av tio medlemmar: koncernchefen, finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, chief information officer, cheferna för de tre affärsområdena samt chefen för enheten för försäljning till företagskunder, Business Services.
Koncernledningen sammanträder varje månad. Vid dessa möten behandlas frågor av strategisk art och av betydelse för hela koncernen.
TeliaSoneras koncerngemensamma styrningsmodell är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera. Denna modell har beslutats av styrelsen.
För att alla medarbetare ska få en allmän vägledning, har styrelsen utfärdat vision och affärsidé. Utöver detta beslutar styrelsen årligen en strategi för en treårsperiod med mer detaljerad inriktning, såväl som årliga operationella och finansiella mål.
TeliaSonera är ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en ledande aktör i branschen.
Vi är stolta över att vara pionjärer inom telekombranschen – en position som vi uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga.
Vi agerar på ett ansvarsfullt sätt baserat på ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper. Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv – i arbetslivet och för utbildning och nöje. Vi bidrar på så sätt till en värld med bättre möjligheter.
TeliaSonera tillhandahåller nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vi skapar värde genom att fokusera på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och ha en effektiv kostnadsstruktur.
TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men varhelst vi verkar agerar vi som ett lokalt företag.
Våra fokusområden är att:
TeliaSoneras strategi är att leverera produkter och tjänster, anpassade till våra olika kundsegment, baserad på en djup förståelse för deras nuvarande och framtida behov. Vi skapar ökat aktieägarvärde genom att leverera våra tjänster på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt, som ska leda till förbättrad lönsamhet och ett starkt kassaflöde.
Operationella och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje affärsområde, affärsenhet och gränsöverskridande verksamhet.
Styrelsen upprättar ramverket för hur de anställda ska agera. De grundläggande delarna för upprättande av ramverket är gemensamma värderingar, koden för etik och uppförande, aktiviteter inom ansvarsfullt företagande, koncernriktlinjer, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.
TeliaSoneras gemensamma värderingar, "Skapa värde", "Visa respekt" och "Få det att hända", utgör grunden för det dagliga arbetet.
Vi är kundfokuserade och affärsinriktade. Att vara innovativa och agera som pionjärer är viktiga delar av vårt arv. Vi delar med oss av kunskap och samarbetar i team och över gränser, för att kunna använda våra resurser effektivt. Vi tar ägarskap, följer upp och ger feedback för att säkerställa att vi främjar enkla och hållbara lösningar som skapar värde åt våra kunder.
Vi visar tillit, mod och integritet i allt vi gör. Vi värderar den kunskap och mångfald som finns hos våra medarbetare. Vi ansvarar alla för att skapa ett bra arbetsklimat. Vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade: professionellt och rättvist. Vi värnar om kundernas integritet genom säkra nätverk och vi agerar alltid utifrån vad som är bäst för våra kunder och för bolaget.
Vi fattar beslut för att genomdriva utveckling och förändring. Planering och snabb implementering är avgörande för vår verksamhet. Vi tar tillvara våra medarbetares kompetens och engagemang. Det ska vara enkelt och givande att göra affärer med oss och vi måste hålla vad vi lovar.
I alla länder där vi har verksamhet strävar TeliaSonera efter att förtjäna ett anseende som förtroendefull och tillförlitlig. TeliaSoneras kod för etik och uppförande ger vägledning till samtliga medarbetare om hur ett sådant anseende ska uppnås i praktiken. Den belyser också de områden som vi behöver inrikta oss på för att säkerställa att affärsverksamheten bedrivs på ett hållbart sätt.
Styrningen av ansvarsfullt företagande (Corporate Responsibility) är en integrerad del av den koncerngemensamma styrningsmodellen i TeliaSonera. Hållbarhet omfattar hela värdekedjan och syftet är att leva upp till sina åtaganden gentemot sina intressenter. Uttrycket ansvarsfullt företagande används som ett övergripande begrepp för att beskriva ekonomiskt, miljö- och samhällsansvar. Den största effekten av ansvarsfullt företagande omfattar till exempel att säkerställa miljömässig och samhällelig hållbarhet i leverantörsledet, att värna om de anställdas välmående, att minska såväl eget som kunders koldioxidutsläpp, att skydda kunders integritet, att följa etiska affärsregler på varje marknad, att skydda barn på internet och stödja forskningen om påverkan från elektromagnetiska fält.
I arbetet med ansvarsfullt företagande utgör koden för etik och uppförande inom TeliaSonera vägledning och är ett övergripande policydokument. Resultatet granskas årligen av styrelsen. Koden sammanfattar åtaganden för ansvarsfullt företagande och innehåller riktlinjer för samarbete med andra intressenter: kunder, affärskollegor, leverantörer, konkurrenter, samarbetspartners, aktieägare, regeringar och myndigheter samt lokala intressenter där TeliaSonera har verksamhet. Koden är baserad på affärsidé, vision och gemensamma värderingar och anger hur det dagliga arbetet ska bedrivas. Koden finns på 21 språk för att underlätta spridningen och förståelsen i samtliga verksamheter på alla marknader. Koden gäller för de majoritetsägda bolagen. I intressebolagen har liknande koder införts.
TeliaSonera utvärderar och väljer sina leverantörer även utifrån krav på ansvarsfullt företagande. TeliaSonera Supplier Code innehåller grundläggande hållbarhets- och miljökrav för leverantörer och reglerna är obligatoriska för de större leverantörerna. Den omfattar även förväntat agerande av leverantörerna med
avseende på att värna mänskliga rättigheter och arbetsrätt samt att stödja anställdas hälsa och säkerhet, miljöarbete och affärsetiskt agerande.
TeliaSonera redovisar årligen sitt arbete med ansvarsfullt företagande i Corporate Responsibility Report. TeliaSonera tillämpar riktlinjerna för Global Reporting Initiative för rapportering av ansvarsfullt företagande inklusive de särskilda riktlinjerna för telekommunikationssektorn. Rapporten avser att tillgodose interna och externa intressenters intresse för information och deras önskemål om ökad öppenhet avseende hållbarhetsarbetet. Internt använder TeliaSonera rapporten för att samla in, belysa och sprida information om gott ansvarsfullt företagande inom koncernen.
De ansvariga för huvudkontorsfunktionerna ska säkerställa att nödvändiga principer, instruktioner och riktlinjer utfärdas inom sina respektive ansvarsområden. Koncernprinciper beslutas av styrelsen och den har utfärdat koncernprinciper inom följande områden:
TeliaSoneras största områden är Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster samt TeliaSoneras innehav i Ryssland, Turkiet och Eurasien. För att säkerställa en stark utväxling för lönsam tillväxt och gränsöverskridande synergier är TeliaSonera organiserat i tre internationella affärsområden. Affärsområdena har fullt resultatansvar för sina respektive verksamheter. En separat försäljningsenhet för all försäljning till företagskunder har inrättats i Sverige och Finland.
Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland samt internationell carrier-verksamhet.
Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet är även ansvarigt för utveckling av TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon och turkiska Turkcell.
TeliaSonera har en modell för gränsöverskridande verksamhet inom Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster i helägda verksamheter i Norden och Baltikum. Verksamheten som infördes 2011 avser att ta vara på såväl bästa tillämpning och införa det bästa arbetssättet inom alla enheter som att dra nytta av skalfördelar och verksamheten omfattar många områden, till exempel produktutveckling och nätövervakning.
Huvudkontorsfunktionerna bistår koncernchefen i framtagande av ramverk för aktiviteter för affärsområdena och förser affärsområdena med visst stöd.
Koncernchefen har utfärdat delegering av ansvar och befogenheter vilken definierar skyldigheterna för de ansvariga för affärsområdena, säljdivisionen Business Services och koncernfunktionerna, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut.
Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå.
Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sina respektive verksamheter. Dessa dokumenteras i årliga verksamhetsplaner som följs upp varje månad, kompletterad med prognoser och kvartalsvisa genomgångar av verksamheten på affärsenhets- och affärsområdesnivå. Verksamhetsmötena är fysiska möten och innefattar såväl en finansiell genomgång som genomgång av verksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod. Genomgång sker till exempel även av risker samt operationella mål avseende nätkvalitet och kundservicenivåer. Vid verksamhetsmötena deltar koncernchefen, finansdirektör, koncerncontroller samt utvalda medlemmar i koncernledningen utöver affärsområdesansvariga.
Styrelsen erhåller rapporter över operationella resultat månatligen.
För att kunna överträffa konkurrenterna och nå utmanande mål utvecklar TeliaSonera en högpresterande företagskultur. Fastställande av individuella mål kopplade till strategiska affärsmål och regelbunden återkoppling är centrala aktiviteter för chefer på alla nivåer.
TeliaSonera har infört en koncernövergripande modell för mål- och resultatstyrning, som för närvarande omfattar chefer på de fem högsta nivåerna i organisationen. Modellen, som syftar till att fokusera på TeliaSoneras affärsmål och föra ut dem till de olika affärsområdena, är tänkt att:
TeliaSoneras syn på prestationer är att det inte bara handlar om vad som uppnås, utan hur målen nås, det vill säga vilka kompetenser och beteenden som en medarbetare tillämpar för att nå resultatet.
Kompetensramverket ger stöd till chefer när de lämnar återkoppling till medarbetare om deras individuella prestationer och om vilka kompetenser de kan utveckla ytterligare. TeliaSoneras gemensamma värderingar används som plattform för bedömning av önskvärda beteenden för att etablera gemensamma principer och förväntningar relaterade till kompetenser och beteenden. Tillsammans med detta har ett koncerngemensamt kompetensramverk etablerats som definierar framgångsrika ledningskompetenser för olika roller och nivåer.
TeliaSoneras mål- och resultatstyrningsprocess genomförs årligen. Året inleds med att målen sätts och avslutas med en resultatutvärdering. Konsekvenshantering tillämpas, vilket innebär att goda prestationer belönas och svaga prestationer åtgärdas. Prestationen inverkar på ersättningen såväl som på karriär- och utvecklingsmöjligheterna.
Styrelsen ersättningsutskott granskar de individuella prestationerna inom koncernledningen årligen.
I enlighet med aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för den interna kontrollmiljön. Styrelsen granskar fortlöpande de interna kontrollernas funktion och tar initiativ till kontinuerliga förbättringar av dem.
Intern kontroll är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning. Det är en process som involverar styrelsen, högsta ledningen och andra medarbetare, och som omfattar metoder och aktiviteter som syftar till att:
Målsättningen för TeliaSoneras finansiella rapportering är att den ska vara i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, noggrann, punktlig och begriplig.
TeliaSoneras interna kontroll av den finansiella rapporteringen är organiserad i enlighet med COSO:s
ramverk för intern kontroll. Det omfattar därmed de sammanhängande områdena riskhantering, kontrollmiljö, styrning av koncern-it, kontrollaktiviteter, information samt kommunikation och övervakning, vilket beskrivs nedan.
Riskhantering är en integrerad del av koncernens verksamhetskontroll. Risker som kan utgöra ett hot mot uppnåendet av affärsmål identifieras, och åtgärder implementeras för att begränsa och övervaka de identifierade riskerna.
Linjeorganisationen har det främsta ansvaret för att hantera affärsrisker. De har ansvaret att identifiera alla affärsrisker av vikt samt övervaka, införa åtgärder och rapportera dem. Chief Risk Officer är ansvarig för koordinering och övervakning av processerna för riskhantering inom koncernen och sammanställer rapporter kvartalsvis till koncernledningen och styrelsen. För att stödja Chief Risk Officer har ett utskott för riskhantering etablerats.
Utvärdering och uppföljning av risk är indelat i tre områden: affärs- och finansiella risker, ansvarsfullt företagande, samt it och säkerhet. Affärsenheter och huvudkontorsfunktionerna styr krisplaneringen inom respektive verksamhetsområde baserat på specificerade krav. Det finns en process för att regelbundet identifiera risker som skulle kunna leda till väsentliga felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Riskerna rapporteras från varje underenhet, dvs nedifrån och upp och framläggs på verksamhetsmötena som hålls kvartalsvis. Styrelsen får en sammanfattning kvartalsvis i samband med genomgången av den externa finansiella rapporteringen, där de främsta riskerna identifieras. Ansvarsfullt företagande är integrerat i den dagliga verksamheten liksom M&A och strategiska inköpsprocesser. Avseende it och säkerhet har potentiella hot mot it-miljön identifierats och planer för att förhindra avbrott i verksamheten finns framtagna.
Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten och till aktieägarfrågor beskrivs i not K35, och finansiella risker i not K27 till koncernredovisningen.
Kontrollmiljöns viktigaste delar relaterade till finansiell planering, redovisning, finansiell rapportering och kontroll av den finansiella rapporteringen är inkluderade i styrdokument och processer som reglerar dessa områden. Ledningen för varje affärsenhet eller huvudkontorsfunktion är ansvarig för att säkerställa att den månatliga och kvartalsmässiga finansiella rapporteringen följer TeliaSoneras principer, att rapporter levereras i tid, att tillräckliga interna kontroller är införda och genomförs, att nödvändiga avstämningar utförs på rätt sätt samt att större affärsrisker och finansiella risker identifieras och rapporteras.
Som en del av TeliaSoneras kontrollmiljö är ledningen på alla nivåer ansvarig för att säkerställa att koncernprinciper (inklusive koden för etik och uppförande) och krav implementeras och tillämpas. Koncernövergripande kontroller finns etablerade och revideras årligen. Syftet med denna typ av kontroll är att säkerställa att delegering av ansvar och befogenheter, finansiella riktlinjer och ramverket för rapportering efterlevs inom organisationen.
Till följd av inrättandet av en enhet för gemensamma finansiella tjänster, har enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller införts i alla stora helägda affärsenheter.
Koncernens it-strategi, som utvecklades ytterligare under 2011, beskriver hur it ska möjliggöra affärsframgång i TeliaSonera, speciellt med avseende på de krav som ställs för kundupplevelser i världsklass, tillväxt, kostnadseffektivitet och inriktningen på Ett TeliaSonera. Då trender och cykler ändras snabbare inom affärsverksamheten än inom it, styrs it-leveranser med hjälp av följande sex långsiktiga krav.
It-styrningen anger berörda beslutsorgan och dess roller och ansvar inom TeliaSonera och möjliggör samstämmiga beslut och effektiv kommunikation.
Samtliga verksamhetsprocesser inom TeliaSonera inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Stora processer, risker och nyckelkontroller (inklusive it-kontroller) beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroll av it-applikationer som används för redovisning och rapportering.
Under 2011 utökades implementeringen av standardiserade it-kontroller att omfatta enheter i Baltikum och Eurasien. Standardiserade kontroller förväntas påverka kvalitet och oberoende positivt.
De större enheterna inom TeliaSonera har egna controllerfunktioner som är delaktiga i den finansiella planeringen och analys av respektive enhets utfall. Under 2011 har deras arbete och kunskap tagits in i det interna kontrollramverket för den fortsatta utformningen och införandet av genomgång av affärsresultat, så kallade Business Performance Review-kontroller,
inom Mobilitetstjänster i Sverige, Finland och Danmark. Dessa kontroller utgörs av analyser av intäkter, volymer, kostnader för sålda varor, rörliga kostnader, tillgångar och rörelsekapital. Resultaten av införandet är en bättre kontrollmiljö på affärsenhetsnivå såväl som förbättrad effektivitet i testning och revision av kontrollerna. Målet är att fortsätta införa Business Performance Reviewkontroller inom flera affärsenheter inom Bredbandstjänster under 2012.
Ett övergripande mål inom detta område är att identifiera nyckelkontrollerna. Från ett effektivitetsperspektiv är det bättre att styra och övervaka kontroller med hög kvalitet och oberoende, som är bättre anpassade till affärsverksamheten, med följden att kontrollerna kanske kan bli färre. Som ett exempel har Mobilitetstjänster kunna minska antalet kontroller med cirka 15 procent över en femårsperiod, genom ständiga förbättringar och förstärkning av vissa utvalda kontroller. Ett annat exempel är inom Financial Services där samordning och standardisering av kontroller, koordinering mellan processer och ständiga förbättringar minskat antalet kontroller ännu mer.
Syftet med internkontroll av affärsverksamheterna är att övervaka och stödja utvecklingen av bolagets strategiska fokusområden. Övervakningen av affärsenheternas prestationsmål baseras på det etablerade mätsystemet Six Sigma. Måluppföljningen mäter, bland annat, nätkvalitet och kundservicenivåer inom TeliaSonera.
Styrelsen får en sammanfattning varje månad av måluppföljningen per affärsenhet.
Six Sigma är en metod för systematisk problemlösning i vilken verktyg och statistikanalyser används för att mäta och förbättra ett företags operationella prestation, rutiner och system.
Six Sigma är fokuserat på att undanröja misstag, onödigheter och fel i verksamheterna med hjälp av statistisk analys. Det är också inriktat på att inte bara undanröja problem utan också finna och angripa grundorsakerna till problemen. Ramverket för problemlösning - definiera, mäta, analysera, förbättra och kontrollera - är det tillvägagångssätt för statistisk problemlösning i Six Sigma som används för att lösa problem i befintliga processer.
| Förstå problemet | Undanröja problemet och bevara nyttan |
|||
|---|---|---|---|---|
| Definiera | Mäta | Analysera | Förbättra | Kontrollera |
| Definiera problemet som ska lösas |
Mäta & analysera befintliga prestationsnivåer för beslutsfattande av aktiviteter för att undanröja grundorsaken |
Införa förbätt ringsåtgärder i linjeorganisa tionen över akuella funktioner |
Etablera kontroll mekanismer för att bevara nyttan |
Instruktioner, riktlinjer och krav relaterade till redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via TeliaSoneras normala interna kommunikationskanaler. Verksamhetens prestationsmått rapporteras varje månad och resultaten för alla enheter förmedlas till samtliga affärsenhetschefer och deras ledningsgrupper. Detta utbyte ger goda möjligheter till jämförelser och kunskapsinhämtning inom koncernen.
TeliaSonera stödjer ett öppet, ärligt och transparent informationsflöde, framför allt i fråga om de interna kontrollernas funktion. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin månatliga rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner medföra fel eller oriktigheter i redovisningen.
Styrelsen har infört en process så att medarbetarna anonymt ska kunna rapportera överträdelser relaterade till redovisning, rapportering eller interna kontroller, såväl som efterlevnaden av koncernens kod för etik och uppförande, en så kallad "whistle-blower"-process. Verktyget för denna process är baserad på en användarvänlig intranätslösning. Under 2012 avser bolaget att utbilda medarbetarna ytterligare och utveckla verktyg för "whistle-blowing".
Styrelsen övervakar aktivt den interna kontrollmiljön och effektiviteten av den finansiella rapporteringen, framför allt via revisionsutskottet. Styrelsen mottar varje månad finansiella rapporter från koncernchefen.
Styrelsen och dess revisionsutskott granskar alla externa finansiella rapporter innan de offentliggörs.
Revisionsutskottet mottar rapporter från såväl de externa som de interna revisorerna samt diskuterar och följer upp deras iakttagelser. Både de externa och de interna revisorerna är representerade på utskottets möten. Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan att någon från ledningen närvarar.
Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen men också effektiviteten inom internkontrollen. Detta genomförs genom regelbundna genomgångar av den externa och interna revisionen, värdering av goodwill, finansiella riktlinjer och tolkning av redovisningsprinciper av särskild betydelse för koncernen. Arbetet omfattar också granskning av utvalda ämnen som kan påverka den finansiella rapporteringen.
Utföra nde- och övervakningsprocess för internkontroll
TeliaSonera har infört en strukturerad, månatlig process för övervakning av hur väl de interna kontrollerna fungerar. Denna process omfattar alla större affärsenheter, affärsområden och koncernfunktioner, och består av en självutvärdering av alla kontroller inom koncernen. Möten kring övervakningen av de interna kontrollerna genomförs regelbundet på affärsområdenivå samt vid behov på koncernnivå. På koncernnivå leds dessa möten av finansdirektören. På dessa möten
granskas och analyseras hur väl de interna kontrollerna fungerar och förbättringsåtgärder beslutas om det bedöms nödvändigt.
På uppdrag av ledningen genomförs en riskbaserad test av nyckelkontroller för att analysera de interna kontrollernas kvalitet. Den riskbaserade testningen omfattar omkring 40 procent av kontrollerna varje år och målsättningen är att testa varje kontroll minst en gång vart tredje år. Testningen utförs av interna resurser och de externa revisorerna, där båda grupperna tar del av varandras arbete för att optimera revisionsarbetet. Resultatet av testningen förmedlas till alla berörda affärsenheter där åtgärder eller förbättringar initieras och genomförs.
En gång per år har revisionsutskottet ett separat möte med de externa revisorerna och internrevision för uppföljning av interna kontrolltester, granskning av effektiviteten, uppföljning av genomförda aktiviteter under det gånga året samt planering för det kommande året.
Koncernen har en enhet för internrevision som går igenom koncernens verksamhet och lämnar förslag i syfte att förbättra både den interna kontrollmiljön och effektiviteten i processer och system. Genom operationella genomgångar uppnås ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för utvärdering och förbättring av styrningen. För att uppnå oberoende i mätningarna av verksamhetens prestationsmått genomför koncernens enhet för internrevision en kvalitetsanalys av underliggande data.
Under året har en ökande del av arbetet omfattat verksamheterna i Eurasien. I arbetet har ingått platsbesök med granskning av intäktssäkring, processer och styrning. Chefen för koncernens enhet för internrevision ingår även, tillsammans med två externa ledamöter i Equality of Access Board, som är ansvarig för att övervaka utvecklingen avseende likabehandlingen av interna och externa grossistkunder i Sverige.
Chefen för koncernens enhet för internrevision rapporterar till koncernchefen, som fattar beslut om funktionens uppgifter och prioriteringar i samråd med revisionsutskottet.
För mer information:
Anders Narvinger (Född 1948)
Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2010. Han är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott och medlem i revisionsutskottet. Anders Narvinger har varit VD för Teknikföretagen och han har tidigare även varit VD och koncernchef för ABB AB och är styrelseordförande i Trelleborg AB, Alfa Laval AB, Coor Service Management AB och Capio AB. Han är även styrelseledamot i JM AB, Pernod Ricard SA och ÅF AB. Anders Narvinger är civilingenjör och civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 20 000.
Timo Peltola (Född 1946) Styrelsens vice ordförande. Invaldes i styrelsen 2004. Timo Peltola är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Timo Peltola är även styrelseordförande i Neste Oil Oyj, styrelsemedlem i SAS AB och AW-Energy Oy. Han är även ledamot i advisory boards i CVC Capital Partners Svenska AB, Sveafastigheter AB, CapMan Public Market Fund och Citigroup Nordic. Utöver detta även styrelsemedlem i Securities Market Association samt ordförande i förbundsfullmäktige för Finlands Orienteringsförbund. Timo Peltola var VD och koncernchef i Huhtamäki Oyj mellan 1989 och 2004. Timo Peltola är ekonomie hedersdoktor. Antal aktier i TeliaSonera: 7 140.
Maija-Liisa Friman (Född 1952)
Invaldes i styrelsen 2007. Hon är ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott. Maija-Liisa Friman är styrelseordförande i Ekokem och vice styrelseordförande i Metso Oyj. Hon innehar även styrelseuppdrag i Neste Oil Oyj, Suomen Lääketieteen Säätiö, LKAB och Helsingfors Diakonissanstalt samt styrelsemedlem och partner i Boardman Oy. Hon var tidigare VD och koncernchef i Aspocomp Group Oyj. Maija-Liisa Friman är civilingenjör i kemi. Antal aktier i TeliaSonera: 5 597.
Ingrid Jonasson Blank (Född 1962)
Invaldes i styrelsen 2010. Ingrid Jonasson Blank har varit vice VD i ICA Sverige AB och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom ICA-koncernen. Hon är även styrelseledamot i Bilia AB, Forma Publishing Group, Fiskars, ZetaDisplay AB, Forex Bank AB, Eatwell Solutions AB, TravelSupport AB och Ambea Group. Ingrid Jonasson Blank är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 1 000.
Conny Karlsson (Född 1955)
Invaldes i styrelsen 2007. Han är medlem i TeliaSoneras revisionsutskott. Han är även styrelseordförande i Swedish Match AB och Rörvik Timber AB samt styrelseledamot i Capman Oyj. Han har tidigare varit VD i Duni AB och innehaft ett flertal ledande befattningar inom Procter & Gamble. Conny Karlsson är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Lars Renström (Född 1951)
Invaldes i styrelsen 2009. Han är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Lars Renström är sedan 2004 VD och koncernchef i Alfa Laval AB. Dessförinnan var han VD och koncernchef i Seco Tools AB och har innehaft ledande befattningar inom Atlas Copco AB, Ericsson AB och ABB AB. Lars Renström är styrelsemedlem i ASSA ABLOY AB och Alfa Laval AB. Lars Renström är civilingenjör och civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Jon Risfelt (Född 1961)
Invaldes i styrelsen 2007. Han är medlem i TeliaSoneras revisionsutskott. Jon Risfelt är även styrelseordförande i Cybercom Group AB och Mawell Oy. Han innehar styrelseuppdrag i Ortivus AB, Bilia AB, Braganza AS, Ticket Affärsresor AB, Ticket Privatresor AB och Vanna AB. Han har tidigare varit VD i Europolitan AB, Nyman & Schultz AB och Gambro Renal, samt innehaft ledande befattningar inom American Express Group, Scandinavian Airlines och Ericsson. Jon Risfelt är civilingenjör i kemi.
Antal aktier i TeliaSonera: 8 250.
Per-Arne Sandström (Född 1947)
Invaldes i styrelsen 2010. Han är medlem i TeliaSoneras ersättningsutskott. Per-Arne Sandström har varit vice koncernchef och Chief Operating Officer i Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom Ericssonkoncernen. Han är styrelseordförande i Infocare A/S och styrelseledamot i SAAB AB. Per-Arne Sandström är gymnasieingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Agneta Ahlström (Född 1960) Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera 2007. Hon är
tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELEs sektion på TeliaSonera International Carrier. Antal aktier i TeliaSonera: 200.
ordförande i Unionen-Tele och har
Magnus Brattström (Född 1953) Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2009. Magnus Brattström är ordförande i SEKO TELE och i europeiska företagsrådet inom TeliaSonera samt styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse.
Antal aktier i TeliaSonera: 20.
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera i november 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i TeliaSonera: 650.
Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.
| Namn | Invald år |
Oberoende | Befattning | Utskott | Närvaro styrelse möten |
Närvaro utskotts möten |
Summa ersättningar och förmåner (SEK) |
Antal aktier i Telia Sonera |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseordförande och ordförande i ersättnings |
Ersättning | 4/4 | ||||||
| Anders Narvinger | 2010 | Ja | utskottet | Revision | 16/16 | 6/6 | 1 224 674 | 20 000 |
| Maija-Liisa Friman | 2007 | Ja | Ledamot och ordförande i revisionsutskottet |
Revision | 15/16 | 6/6 | 593 422 | 5 597 |
| Ingrid Jonasson Blank 2010 | Ja | Ledamot | 16/16 | 428 765 | 1 000 | |||
| Conny Karlsson | 2007 | Ja | Ledamot | Revision | 15/16 | 6/6 | 543 430 | 10 000 |
| Timo Peltola | 2004 | Ja | Vice styrelseordförande | Ersättning | 15/16 | 4/4 | 474 467 | 7 140 |
| Lars Renström | 2009 | Ja | Ledamot | Ersättning | 16/16 | 4/4 | 474 467 | 10 000 |
| Jon Risfelt | 2007 | Ja | Ledamot | Revision | 16/16 | 6/6 | 543 430 | 8 250 |
| Per-Arne Sandström | 2010 | Ja | Ledamot | Ersättning | 15/16 | 3/4 | 489 137 | 400 |
| Agneta Ahlström | 2007 | – | Arbetstagarrepresentant | 15/16 | 200 | |||
| Magnus Brattström | 2009 | – | Arbetstagarrepresentant | 13/16 | 20 | |||
| Stefan Carlsson | 2009 | – | Arbetstagarrepresentant | 15/16 | 650 |
Se även not K32 till koncernredovisningen.
Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.
Vid årsstämman 2008 omvaldes Pricewaterhouse-Coopers AB som revisorer fram till årsstämman 2011. Bo Hjalmarsson (född 1960) är huvudansvarig revisor. PricewaterhouseCoopers AB anlitas av bolagets största aktieägare, svenska staten, för revisorsuppdrag samt för rådgivningstjänster. Bo Hjalmarsson är även revisor i Eniro, Lundin Petroleum och Vostok Nafta. Han är också ordförande i FAR SRS Revisionskommitté.
Lars Nyberg (Född 1951)
Verkställande direktör och koncernchef sedan 2007. Lars Nyberg är också styrelseordförande i DataCard Corp. och i Autoliv Inc. Mellan 1995 och 2003 var han ordförande och koncernchef i NCR Corp, där han fortsatte som ordförande till 2005. Tidigare har Lars Nyberg innehaft ett antal ledande befattningar inom Philips och ingick i Philips Group Management Committee. Lars Nyberg är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 400 000¹.
Per-Arne Blomquist (Född 1962)
Vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör i Telia-Sonera sedan september 2008. Per-Arne Blomquist kommer närmast från SEB där han var vice verkställande direktör samt ekonomi- och finansdirektör sedan 2006 och chef för koncernstab Ekonomi & Finans under åren 2001 till 2006. Mellan 1997 och 2000 innehade han ett flertal befattningar inom Telia, bland annat verkställande direktör för Telia Företag. Per-Arne Blomquist började sin karriär 1989 på Alfa Laval. Han är styrelsemedlem i Lernia AB och Djurgården Hockey AB. Per-Arne Blomquist är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 50 300.
Jan Henrik Ahrnell (Född 1959)
Senior Vice President, chefsjurist och ansvarig för koncernstab juridik i TeliaSonera. Jan Henrik Ahrnell har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989 och verkat som chefsjurist sedan 1999. Tidigare var han ansvarig för olika juridiska enheter inom Telia-Sonerakoncernen och har verkat som bolagsjurist i olika bolag inom TeliaSonerakoncernen. Jan Henrik Ahrnell är jur.kand.
Antal aktier i TeliaSonera: 12 000.
Håkan Dahlström (Född 1962)
Chef för affärsområde Mobilitetstjänster sedan februari 2010. Dessförinnan chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan november 2008. Håkan Dahlström kom till Telia 1998 och har innehaft ett antal ledande befattningar inom koncernen, bland annat som chef för Mobilitetstjänster Sverige och chef för Corporate Networks & Technology. Han var tidigare sjöofficer med omfattande erfarenhet från upphandling och utveckling av informations- och kommunikationssystem för Försvarsmakten. Håkan Dahlström har en civilingenjörsexamen och en Master of Science in Digital Technology. Antal aktier i TeliaSonera: 10 600.
Cecilia Edström (Född 1966)
Senior Vice President, kommunikationsdirektör och chef för koncernens kommunikation sedan maj 2008. Cecilia Edström var tidigare kommunikationsdirektör i Scania AB, där hon innehaft ett antal chefsbefattningar sedan 1995. Hon började sin yrkesbana inom corporate finance i SEB 1989. Hon är styrelsemedlem i BE Group AB. Cecilia Edström är civilekonom. Antal aktier i TeliaSonera: 2 800².
Karin Eliasson
(Född 1961) Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernstab personal sedan 2008. Karin Eliasson var tidigare personaldirektör i Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA. Hon har dessförinnan varit VD i Novare Human Capital AB och chef för organisationsutveckling i Stora Enso AB. Karin Eliasson är styrelseledamot i Turkcell. Karin Eliasson är fil. kand. i personal- och arbetslivsfrågor. Antal aktier i TeliaSonera: 2 100.
Malin Frenning (Född 1967)
Chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan januari 2011, och dessförinnan ställföreträdande chef sedan februari 2010. Malin Frenning har mer än tio års erfarenhet i ledande befattningar i TeliaSonera med fokus på carrier-verksamheten, affärsstrategi och produktledning. Malin Frenning är civilingenjör och hon är är teknologie hedersdoktor vid Luleå Tekniska Universitet. Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Sverker Hannervall (Född 1960)
Senior Vice President och chef för TeliaSoneras företagsförsäljning Business Services i Sverige och Finland sedan 2008. Sverker Hannervall är också senior advisor i InnovationsKapital AB. Mellan 2004 och 2008 var han General Manager för Cisco Systems i Sverige, dessförinnan VD och koncernchef i Trio AB och tidigare vice VD i Telelogic AB. Mellan 1984 och 1997 innehade han ett antal ledande befattningar inom IBM. Sverker Hannervall är civilingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Tero Kivisaari (Född 1972) Chef för affärsområde Eurasien sedan 2007. Tero Kivisaari var tidigare ekonomi- och finansdirektör samt vice verkställande chef för affärsområde Eurasien. Han är styrelseledamot i Turkcell, MegaFon, Fintur Holdings B.V. och i Nurminen Logistics Plc och har tidigare varit ekonomi- och finansdirektör i Smart-Trust AB. Dessförinnan tjänstgjorde han som vice verkställande chef i Sonera Corporation's International Operations. Tero Kivisaari är civilingenjör och magister i ekonomi. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Åke Södermark (Född 1954)
Senior Vice President och Chief Information Officer i TeliaSonera sedan december 2008. Åke Södermark var tidigare Senior Vice President på OMX Nasdaq Group och från 2005 utvecklingschef på OMX Market Technology. Mellan 1997 och 2005 innehade han ett flertal ledande befattningar på Atos Origin och mellan 1984 och 1997 på SEB IT. Åke Södermark inledde sin karriär på Värdepapperscentralen (VPC) och han är utbildad inom datorteknologi. Antal aktier i TeliaSonera: 6 000.
¹ Via pensionsförsäkring
2 Delvis via pensionsförsäkring
Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer i förekommande fall.
| SEK | Grundlön | Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars Nyberg, koncernchef | 10 100 004 | 3 233 200 | 110 520 | 8 930 360 | 22 374 084 | – |
| Per-Arne Blomquist, vVD | 5 075 508 | 2 197 191 | 107 830 | 1 930 568 | 9 311 097 | – |
| Övriga medlemmar i koncern ledningen (8 personer) |
24 387 588 | 7 116 762 | 741 399 | 9 198 824 | 41 444 573 | 17 469 758 |
Se även not K32 till koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen (Ersättning till ledande befattningshavare).
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | K1, K5, K6 | 104 354 | 106 979 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | K1, K7 | -56 980 | -57 691 |
| Bruttoresultat | K1 | 47 374 | 49 288 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | K1, K7 | -17 318 | -16 981 |
| Administrationskostnader | K7 | -6 461 | -7 902 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | K7 | -508 | -801 |
| Övriga rörelseintäkter | K8 | 2 443 | 2 072 |
| Övriga rörelsekostnader | K8 | -1 680 | -1 494 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | K9 | 5 717 | 7 821 |
| Rörelseresultat | K1, K5 | 29 567 | 32 003 |
| Finansieringskostnader | K10 | -3 615 | -2 677 |
| Övriga finansiella poster | K1, K10 | 822 | 610 |
| Resultat efter finansiella poster | 26 774 | 29 936 | |
| Skatter | K11 | -5 702 | -6 374 |
| Årets resultat | 21 072 | 23 562 | |
| Valutakursdifferenser | K12 | -5 339 | -18 959 |
| Resultat från intressebolag | K12 | 88 | -103 |
| Kassaflödessäkringar | K12 | -118 | 63 |
| Finansiella instrument som kan säljas | K12 | -1 | -90 |
| Skatter avseende övrigt totalresultat | K11, K12 | 5 | -936 |
| Övrigt totalresultat | -5 365 | -20 025 | |
| Summa totalresultat | 15 707 | 3 537 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 18 341 | 21 257 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K20 | 2 731 | 2 305 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 13 096 | 1 692 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 611 | 1 845 | |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | K20 | 4,20 | 4,73 |
| MSEK | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill | K13 | 76 850 | 77 207 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | K13 | 15 065 | 13 324 |
| Materiella anläggningstillgångar | K14 | 59 580 | 58 353 |
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | K15 | 47 692 | 46 458 |
| Uppskjutna skattefordringar | K11 | 8 073 | 9 048 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | K22 | 1 031 | 268 |
| Övriga anläggningstillgångar | K16 | 8 947 | 6 684 |
| Summa anläggningstillgångar | 217 238 | 211 342 | |
| Lager | K17 | 1 475 | 1 395 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | K18 | 20 924 | 19 905 |
| Aktuella skattefordringar | 111 | 88 | |
| Räntebärande fordringar | K19 | 1 533 | 2 477 |
| Likvida medel | K19 | 12 600 | 15 344 |
| Summa omsättningstillgångar | 36 643 | 39 209 | |
| Summa tillgångar | 253 881 | 250 551 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 116 680 | 125 907 | |
| varav tillskjutet kapital | 35 444 | 45 416 | |
| varav reserver och balanserade vinstmedel | 81 236 | 80 491 | |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 7 353 | 6 758 | |
| Summa eget kapital | 124 033 | 132 665 | |
| Långfristiga lån | K21 | 68 108 | 60 563 |
| Uppskjutna skatteskulder | K11 | 13 437 | 12 526 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | K22 | 1 030 | 757 |
| Övriga avsättningar | K23 | 9 696 | 9 947 |
| Övriga långfristiga skulder | K24 | 1 409 | 1 593 |
| Summa långfristiga avsättningar och skulder | 93 680 | 85 386 | |
| Kortfristiga lån | K21 | 11 734 | 4 873 |
| Kortfristiga avsättningar | K23 | 725 | 850 |
| Aktuella skatteskulder | 318 | 1 891 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | K25 | 23 391 | 24 886 |
| Summa kortfristiga avsättningar och skulder | 36 168 | 32 500 | |
| Summa eget kapital och skulder | 253 881 | 250 551 | |
| Eventualtillgångar | K30 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | K30 | 305 | 1 644 |
| Ställda säkerheter | K30 | 259 | 905 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 21 072 | 23 562 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 12 971 | 13 481 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -230 | -1 148 | |
| Övriga poster hänförliga till investeringsverksamheten | -636 | – | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | -5 221 | -6 100 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | -668 | -1 281 | |
| Finansiella poster | 875 | -85 | |
| Skatter | 703 | 379 | |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | -11 | 23 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 28 855 | 28 831 | |
| Ökning (–)/Minskning (+), rörelsefordringar | -833 | -1 228 | |
| Ökning (–)/Minskning (+), lager | -80 | -25 | |
| Ökning (+)/Minskning (–), rörelseskulder | -919 | -144 | |
| Förändring av rörelsekapital | -1 832 | -1 397 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | K31 | 27 023 | 27 434 |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | K31 | -17 394 | -14 533 |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 304 | 87 | |
| Rörelseförvärv | K31 | -79 | -2 031 |
| Övriga förvärv av egetkapitalinstrument och verksamheter | K31 | -207 | -1 151 |
| Avyttring av dotterbolag | K31 | 188 | 1 406 |
| Övrig avyttring av egetkapitalinstrument och verksamheter | K31 | 670 | 278 |
| Betalning till förmån för Ipse 2000 S.p.A. | K23 | – | -182 |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | -2 527 | -764 | |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 399 | 402 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 170 | 850 | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | 1 170 | -838 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -17 306 | -16 476 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 9 717 | 10 958 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -9 983 | – | |
| Utdelning betald till moderbolagets ägare | -12 349 | -10 104 | |
| Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | -2 490 | -2 859 | |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | K31 | -9 | -1 333 |
| Kapitaltillskott från ägare av innehav utan bestämmande inflytande | 155 | 150 | |
| Upptagna lån | 17 912 | 7 937 | |
| Amorterade lån | -4 406 | -8 091 | |
| Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid | 264 | -632 | |
| Reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon | -1 129 | -2 804 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -12 035 | -17 736 | |
| Årets kassaflöde | -2 318 | -6 778 | |
| Likvida medel vid årets början | 15 344 | 22 488 | |
| Årets kassaflöde | -2 318 | -6 778 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -426 | -366 | |
| Likvida medel vid årets slut | K19 | 12 600 | 15 344 |
| Erhållna utdelningar | K31 | 496 | 1 721 |
| Erhållna räntor | K31 | 493 | 260 |
| Betalda räntor | K31 | -2 587 | -2 301 |
| Betalda skatter | K31 | -4 999 | -5 995 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säk rings reserv |
Reserv för verkligt värde |
Valuta kurs reserv |
Omvär derings reserv |
Reserv för infla tionsjus teringar |
Balan serade vinst medel |
Summa moder bolagets ägare |
Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2009 |
14 369 | 31 043 | -172 | 76 | 12 160 | 674 | 4 909 | 72 313 135 372 | 7 127 142 499 | |||
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – -10 104 -10 104 | -2 037 -12 141 | |||
| Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande |
K20, K34 |
– | – | – | – | – | – | – | -1 057 | -1 057 | -356 | -1 413 |
| Avyttrade innehav utan bestämmande inflytande |
K20 | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 179 | 179 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | – | – | – | – | – | – | -11 161 | -11 161 | -2 214 -13 375 | ||
| Årets resultat | K20 | – | – | – | – | – | – | – | 21 257 | 21 257 | 2 305 | 23 562 |
| K12, | ||||||||||||
| Övrigt totalresultat | K20 | – | – | 40 | -95 | -19 510 | – | – | – -19 565 | -460 -20 025 | ||
| Summa totalresultat | – | – | 40 | -95 | -19 510 | – | – | 21 257 | 1 692 | 1 845 | 3 537 | |
| Aktierelaterade ersätt ningar |
– | 4 | – | – | – | – | – | – | 4 | – | 4 | |
| Omföring av årets avskrivningar |
– | – | – | – | – | -126 | – | 126 | – | – | – | |
| Utgående balans 31 december 2010 |
14 369 | 31 047 | -132 | -19 | -7 350 | 548 | 4 909 | 82 535 125 907 | 6 758 132 665 | |||
| Utdelningar | K20 | – | – | – | – | – | – | – -12 349 -12 349 | -2 018 -14 367 | |||
| Återköpta och in dragna egna aktier |
K20 | -513 | -9 470 | – | – | – | – | – | – | -9 983 | – | -9 983 |
| Förvärvade innehav utan bestämmande |
K20, | |||||||||||
| inflytande | K34 | – | – | – | – | – | – | – | -2 | -2 | 2 | 0 |
| Summa transaktioner med ägare |
-513 | -9 470 | – | – | – | – | – | -12 351 | -22 334 | -2 016 -24 349 | ||
| Årets resultat | K20 | – | – | – | – | – | – | – | 18 341 | 18 341 | 2 731 | 21 072 |
| K12, | ||||||||||||
| Övrigt totalresultat | K20 | – | – | -87 | 2 | -5 160 | – | – | – | -5 245 | -120 | -5 365 |
| Summa totalresultat | – | – | -87 | 2 | -5 160 | – | – | 18 341 | 13 096 | 2 611 | 15 707 | |
| Aktierelaterade ersätt ningar |
– | 11 | – | – | – | – | – | – | 11 | – | 11 | |
| Omföring av årets avskrivningar |
– | – | – | – | – | -125 | – | 125 | – | – | – | |
| Utgående balans 31 december 2011 |
13 856 | 21 588 | -219 | -17 | -12 510 | 423 | 4 909 | 88 650 116 680 | 7 353 124 033 |
| Not | Sid. | |
|---|---|---|
| K1. | Redovisningsnorm | 42 |
| K2. | Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden | 44 |
| K3. | Betydelsefulla redovisningsprinciper | 46 |
| K4. | Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen | 54 |
| K5. | Segmentinformation | 55 |
| K6. | Nettoomsättning | 57 |
| K7. | Kostnadsslagsredovisning | 57 |
| K8. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 58 |
| K9. | Resultat från intressebolag och joint ventures | 58 |
| K10. | Finansieringskostnader och övriga finansiella poster | 58 |
| K11. | Skatter | 59 |
| K12. | Övrigt totalresultat | 61 |
| K13. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 62 |
| K14. | Materiella anläggningstillgångar | 64 |
| K15. | Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 64 |
| K16. | Övriga anläggningstillgångar | 66 |
| K17. | Lager | 67 |
| K18. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 67 |
| K19. | Räntebärande fordringar och likvida medel | 68 |
| K20. | Eget kapital och resultat per aktie | 69 |
| K21. | Långfristiga och kortfristiga lån | 70 |
| K22. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 71 |
| K23. | Övriga avsättningar | 73 |
| K24. | Övriga långfristiga skulder | 75 |
| K25. | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 75 |
| K26. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 76 |
| K27. | Finansiell riskhantering | 77 |
| K28. | Leasingavtal | 82 |
| K29. | Transaktioner med närstående | 83 |
| K30. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 84 |
| K31. | Kassaflödesinformation | 85 |
| K32. | Personal | 86 |
| K33. | Arvoden till revisionsföretag | 89 |
| K34. | Rörelseförvärv | 89 |
| K35. | Risker och osäkerheter | 90 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2012. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 april 2012.
De finansiella rapporterna för TeliaSonera-koncernen har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU).
Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.
I koncernräkenskaperna har tidigare perioder omräknats för att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel avseende (a) vissa återförsäljarprovisioner i affärsområde Eurasien, (b) viss hårdvaruförsäljning och vissa återförsäljarprovisioner i affärsområde Mobilitetstjänster samt (c) vissa leasingavtal med kunder i rapportsegmentet Övrig verksamhet. Följande rättelser gjordes:
| Koncernens | |||
|---|---|---|---|
| totalresultatrapporter | Jan–dec 2009 | ||
| MSEK | Rapporterat | Omräknat | Förändring |
| Nettoomsättning | 109 161 | 109 550 | 389 |
| Kostnader för sålda tjänster | |||
| och varor | -60 965 | -61 039 | -74 |
| Bruttoresultat | 48 196 | 48 511 | 315 |
| Försäljnings- och | |||
| marknadsföringskostnader | -15 647 | -16 044 | -397 |
| Övriga poster, netto | -2 225 | -2 225 | – |
| Rörelseresultat | 30 324 | 30 242 | -82 |
| Finansieringskostnader | -3 191 | -3 191 | – |
| Övriga finansiella poster | 481 | 563 | 82 |
| Resultat efter | |||
| finansiella poster | 27 614 | 27 614 | – |
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning.
Följande nyligen publicerade nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar träder i kraft för TeliaSonera den 1 januari 2012 eller senare.
För finansiella tillgångar drivs klassificering enligt IFRS 9 av företagets affärsmodell för hantering av dessa tillgångar och avtalsenliga egenskaper hos tillgångarna. IFRS 9 ersätter nuvarande flerkategoriklassificering med de två kategorierna "upplupet anskaffningsvärde" och "verkligt värde". Huvudprincipen är att en finansiell tillgång ska värderas till upplupet anskaffningsvärde om följande två villkor samtidigt uppfylls: (a) målet är att inneha den finansiella tillgången för att erhålla avtalsenliga kassaflöden och (b) avtalsvillkoren ger vid specificerade tidpunkter upphov till kassaflöden som enbart motsvarar betalning av kapitalbelopp och ränta. Alla andra finansiella tillgångar inom tillämpningsområdet värderas till verkligt värde. Omklassificering mellan kategorierna tillåts endast när företagets affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar förändras. IFRS 9 kräver att alla egetkapitalinstrument inom tillämpningsområdet ska värderas till verkligt värde och slopar anskaffningsvärdeundantaget för noterade värdepapper. Fortfarande anges att anskaffningsvärde i begränsad omfattning kan utgöra en skälig skattning av verkligt värde och ges en tabell över indikatorer på att anskaffningsvärde inte är representativt för verkligt värde. Det finns också ett oåterkalleligt val att i övrigt totalresultat redovisa orealiserade och realiserade vinster/förluster från verkligt värde på egetkapitalinstrument som inte innehas för försäljning. Ingen efterföljande återvinning till årets resultat görs, men utdelningar från sådana investeringar resultatförs även fortsättningsvis.
För finansiella skulder behålls den redan tillämpade värderingen till upplupet anskaffningsvärde för flertalet skulder, vilket begränsar förändringen till att hantera den volatilitet i nettoresultatet som uppstår till följd av att egna skulder värderas till verkligt värde. För skulder som hänförts till kategorin verkligt värde via årets resultat krävs att den del av förändringen i skuldens verkliga värde som beror på förändring av företagets kreditrisk redovisas i övrigt totalresultat i stället för i nettoresultatet. IFRS 9 ändrar också ett flertal andra standarder, inklusive upplysningskraven i IFRS 7. TeliaSonera analyserar för närvarande effekterna, om några, vid tillämpning av publicerade delar av IFRS 9. Bedömningsvis kommer för finansiella tillgångar förändringen till två kategorier i de flesta fall inte att avsevärt påverka värderingen av en specifik finansiell tillgång då värderingsgrunderna redan nu är upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde, även om IAS 39 anger mer än två kategorier och för finansiella skulder påverkas TeliaSonera inte av förändringarna.
TeliaSonera analyserar för närvarande effekterna av en tilllämpning av IFRS 13. Bedömningsvis kommer nuvarande värderingsprinciper inte att ändras. Beräkningsmetoderna kommer dock att granskas och justeras om så krävs.
I början av mars 2012 hade samtliga ovannämnda standarder, reviderade/ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 9, IFRS 10, IFRS 11, IFRS 12, IFRS 13, ändringarna i IAS 1, IAS 12, IAS 19, IAS 27, IAS 28 och IAS 32 samt IFRIC 20.
EU-kommissionen har meddelat att om en IFRS (eller motsvarande) antas efter rapportperiodens slut men före de finansiella rapporternas publicering kan den behandlas som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.
Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
För att bestämma verkliga värden och om eller när intäkter ska redovisas i en telekomoperatörs verksamhet krävs företagsledningens bedömningar i ett antal fall, till exempel när avtal tecknas med tredjepartsleverantörer av innehållstjänster (är TeliaSonera enligt avtalet huvudman eller återförsäljare?), vid komplicerad paketering av produkter och tjänster samt rätt att utnyttja anläggningar till ett samlat kunderbjudande (ska TeliaSonera intäktsredovisa enskilda komponenter direkt eller periodisera?), vid försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) samt vid bestämning av färdigställandegrad för serviceoch entreprenadkontrakt.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K11 "Skatter".
Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör cirka 60 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden tas fram av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott.
För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10 procent |
|---|---|
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter | Återstående licensperiod, minst 5 procent |
| Samtrafik- och roamingavtal | Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 20 procent |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20-33 procent eller individuell prövning |
| Byggnader | 2-10 procent |
| Markanläggningar | 2 procent |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstående löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) | 14,5-20 procent |
| Fasta nät | |
| – Kopplings- och transmissionssystem | 10-20 procent |
| – Transmissionsmedia (kabel) | 5-10 procent |
| – Utrustning för specialnät | 10 procent |
| – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal | Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång |
| – Övriga anläggningar | 2-33 procent |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10-33 procent |
| Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal | 33 procent, eller avtalets löptid om längre |
Under 2011 och 2010 uppgick totala av- och nedskrivningar till 13 023 MSEK respektive 13 479 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K14 "Materiella anläggningstillgångar".
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna justeras med en skälig diskonteringsränta som utgörs av TeliaSoneras kapitalkostnad plus en rimlig riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K18 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig löneökningstakt, förväntad personalomsättning, förväntad återstående tjänstgöringstid, förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet (endast för svenska enheter), förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångarna. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott.
En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader. Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Faktorn diskonteringsränta avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet, vilket innebär en period någonstans mellan 15 och 30 år. Den räntesats som används för diskontering av pensionsförpliktelserna ska fastställas genom hänvisning till den marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer vid rapportperiodens slut. För länder i vilka ingen fungerande marknad existerar för sådana obligationer ska den marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer användas. Valuta och löptid för företagsobligationer eller statsobligationer ska stämma överens med valuta och uppskattad löptid för pensionsförpliktelserna. För Sverige, vilket svarar för cirka 86 procent av TeliaSoneras pensionsförpliktelser, har praxis historiskt varit att referera till långfristiga nominella statsobligationer vid bestämning av diskonteringsräntan till följd av uppfattningen att ingen fungerande marknad funnits för förstklassiga företagsobligationer. Under 2010 genomfördes emellertid en granskning av den svenska marknaden för säkerställda bostadsobligationer i syfte att fastställa huruvida denna marknad uppfyller kraven i IAS 19 vad avser att utgöra grund för bestämning av diskonteringsräntan. Marknaden för säkerställda bostadsobligationer, vilken har vuxit stadigt under de senaste åren, består av obligationer som emitterats av bostadsinstitut som i huvudsak är ägda av svenska banker och är säkrade genom en så kallad säkerhetsmassa som kan bestå av hypotekskrediter och offentliga krediter samt omfattar ett stort antal obligationer som av de större kreditvärderingsinstituten åsatts en kreditrating om AA eller högre. Till följd av denna granskning drog ledningen slutsatsen, i likhet med många andra arbetsgivare i Sverige, att marknaden för säkerställda bostadsobligationer de facto är en fungerande företagsobligationsmarknad enligt definitionen i IAS 19 punkt 78 och som sådan är en lämplig referens för fastställande av diskonteringsräntan. Ledningen justerar referensräntan härledd från avkastningen på säkerställda bostadsobligationer för att avspegla skillnaden mellan den inflationstakt som används för att bestämma årlig pensionsuppräkning (se nedan) och den implicita inflationstakt som finansmarknaden indikerar vid rapportperiodens slut. I avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" återfinns en känslighetsanalys med avseende på en förändring av den genomsnittliga diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsavsättningarna.
Faktorn förväntad årlig löneökningstakt avspeglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänsteålder och befordran. Bedömningen baseras på historiska uppgifter om löneökningar och på den förväntade framtida inflationstakten (se vidare nedan). Historiska uppgifter används också som underlag för bedömning av faktorn personalomsättning. Denna faktor avspeglar det förväntade procentuella antalet anställda, per åldersklass, som kommer att lämna företaget genom naturlig avgång.
Faktorn förväntad genomsnittlig återstående tjänstgöringstid bedöms utifrån de anställdas nuvarande åldersfördelning och förväntad personalomsättning. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen av förväntad årlig ökning av inkomstbasbeloppet baseras på förväntad framtida inflationstakt och historisk årlig löneökningstakt på hela arbetsmarknaden.
Faktorn årlig pensionsuppräkning avspeglar inflationstakten. För att bestämma denna har ledningen valt att använda de måltal för årlig inflation som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken.
Faktorn förväntad årlig avkastning på förvaltningstillgångar avspeglar den förväntade genomsnittliga avkastningen på befintliga (eller kommande) investeringar för att sörja för de pensionsförpliktelser som tryggas av pensionsstiftelsen. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av räntebärande värdepapper och aktier.
Förväntad nominell avkastning på den svenska pensionsstiftelsens tillgångar, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, är för närvarande 4,5 procent per år sett över en 10-årsperiod, under vilken inflationen antas uppgå till 2,0 procent per år. Den strategiska tillgångsfördelningen är sammansatt i syfte att uppnå den förväntade genomsnittliga avkastningen. Mer konkret är den förväntade nominella avkastningen på tillgångarna baserad på följande antaganden: inhemska och globala räntebärande tillgångar 3,0 procent, inhemska och globala aktier 7,0 procent samt övriga investeringar 7,0 procent. I pensionsstiftelserna utanför Sverige används likartade antaganden.
Fastställande av lösenbelopp för säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta viktiga faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall och kassaflöden.
TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av Immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K23 "Övriga avsättningar" respektive not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i vilka TeliaSonera har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna, vilket i allmänhet följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mer än hälften av röstetalet. Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamheten som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs
stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde (vanligtvis verkligt värde) netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.
Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna (se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan).
Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med utomstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger TeliaSonera rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel.
Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill.
Intressebolag är bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket normalt följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mellan 20 och 50
procent av röstetalet. Bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande är joint ventures.
Innehav i intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag och joint ventures redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.
I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värdejusteringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag och joint ventures liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag och joint ventures elimineras.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag och joint ventures redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet.
Betalningar för förvärvade eller avyttrade egetkapitalinstrument och verksamheter klassificeras som kassaflöden från investeringsverksamhet, netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen, betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader.
I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon. I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.
Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar (inklusive spärrade medel) med löptid på 3 månader eller mindre.
En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.
Koncernens huvudsakliga rörelsesegment kallas affärsområden (AO), vilka bygger på ledningens beslut att organisera koncernen utifrån skillnader mellan produkter och tjänster i kombination med geografiska marknader. Varje AO utgör ett rapportsegment. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment samt vissa koncernfunktioner har sammanförts i ett rapportsegment för "övrig verksamhet". Ytterligare information återfinns i not K5 "Segmentinformation". Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Valutaomräkning baseras på de fixkurser som dagligen publiceras av Sveriges Riksbank och, för valutor där fixkurs inte är tillgänglig, konvertering av officiella växelkurser mot US-dollar (USD).
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag som kan säljas respektive kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, intressebolag och joint ventures samt filialer) till periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värdejusteringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om TeliaSonera emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.
För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut. För närvarande är inget dotterbolag, intressebolag eller joint venture verksamt i ett höginflationsland.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutningsoch installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Försäljningsintäkter redovisas till den erhållna ersättningens verkliga värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.
Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla TeliaSonera och när intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.
Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande kostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och -delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser senare utförda tjänster periodiseras.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, d v s vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av TeliaSonera. Försäljningsbeloppen fördelas, baserat på relativa verkliga värden, mellan tillhandahållna tjänster och produkter och belöningar för framtida tjänster och produkter. För den del av belöningarna som kunderna förväntas tjäna in redovisas en förutbetald intäkt. Intäktsredovisning sker därefter när belöningarna har intjänats och åtagandena att tillhandahålla belöningar fullföljts. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.
TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Utrustning redovisas skilt från tjänster när en marknad existerar för varje enskild produkt/tjänst och om äganderätten övergår till slutkunden. Kostnader för utrustning redovisas samtidigt som motsvarande intäkter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Tjänster som faktureras baserat på utnyttjande ingår inte i fördelningen. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.
TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funk-
tionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrierverksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "TeliaSonera som operationell leasegivare" nedan).
TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.
Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.
Samtliga kostnader för pensionsförmåner redovisas som personalkostnader. Kostnader för egetkapitalreglerade aktierelaterade ersättningar till anställda, som till exempel TeliaSoneras Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade egetkapitalinstrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet egetkapitalinstrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag och joint ventures" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser inkluderar effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter redovisas som räntekostnader.
I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Finansiella komponenter i kostnader för pensionsförmåner, såsom räntekostnad och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, redovisas i Rörelsens kostnader (se ovan).
Utdelning på egetkapitalinstrument intäktsförs när TeliaSoneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, intressebolag och joint ventures redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska
redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhållsoch utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multi-period excess earnings-metoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vilken/vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses
som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, d v s är kopplade till företagets löpande prestationer i form av redovisade intäkter, betalda löner, etc aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta
av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).
I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som TeliaSonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande egetkapitalinstrument samt konvertibla skuldebrev. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not K16), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not K18) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not K19).
Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not K21), Övriga avsättningar (not K23), Övriga långfristiga skulder (not K24) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not K25).
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fastställdes baserat på en trenivåers verkligt värde-hierarki enligt nedan.
| Nivå Bestämning av verkligt värde | Omfattar |
|---|---|
| ----------------------------------- | ---------- |
(icke observerbara ingångs-
data)
| 1 | Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder |
Huvudsakligen noterade eget kapitalinstrument klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel |
|---|---|---|
| 2 | Ingångsdata som inte är no terade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för till gången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser) |
Derivat betecknade som säk ringsinstrument eller innehavda för handel samt upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde |
| 3 | Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata |
Onoterade egetkapitalinstru ment klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel |
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel eller skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning. Belägg för nedskrivningsbehov innefattar att gäldenärer, individuellt eller kollektivt, försummar betalningar eller andra indikationer på att de har allvarliga finansiella problem, inklusive sannolikheten att påbörja konkursförfarande eller annan finansiell rekonstruktion.
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när TeliaSonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången.
En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.
För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som uppskattade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.
För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning.
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Noterade egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde, vilket är de noterade marknadspriserna. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Om det verkliga värdet på ett noterat egetkapitalinstrument minskar gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är sådan att den ska resultatföras. En avsevärd eller utdragen minskning av instrumentets verkliga värde till under anskaffningsvärde ger belägg för en nedskrivning. Onoterade egetkapitalinstrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning av onoterade egetkapitalinstrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument upptagna till anskaffningsvärde reverseras inte och nedskrivningar av egetkapitalinstrument klassificerade som "kan säljas" reverseras aldrig via årets resultat.
Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålles till förfall redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera befintlig förpliktelse vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet används också finansiella skulder.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på
derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten.
Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på economic hedges redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.
Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper redovisas som innehav för försäljning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning. Detta krav är uppfyllt enbart om det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske och om tillgången (eller avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Innehav för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar och balanserade vinstmedel. Som
aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för verkligt värde och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en icke-finansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2011 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
TeliaSonera tillhandahåller förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen, till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Anställda i TeliaSonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele. Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP1). TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring. Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP som tryggas genom betalning av pensionspremier redovisas som en premiebestämd plan till följd av brist på den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
TeliaSoneras anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön.
Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnader beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit credit-metoden. Försäkringstekniska antaganden fastställs per rapportperiodens slut. Tillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser utgör förvaltningstillgångar avseende pensioner och värderas till verkligt värde.
Förändringar i nuvärdet av pensionsförpliktelserna till följd av reviderade försäkringstekniska antaganden liksom skillnader mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna betraktas som försäkringstekniska vinster eller förluster. Då den ackumulerade försäkringstekniska vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller det verkliga värdet
av förvaltningstillgångarna vid årets början, resultatredovisas det överstigande beloppet över de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade poster avseende intjänande under tidigare perioder.
En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
I Övriga avsättningar ingår villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade ägare till innehav utan bestämmande inflytande i befintliga dotterbolag (ytterligare information återfinns i avsnittet "Koncernredovisning − Innehav utan bestämmande inflytande" ovan) liksom avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter o s v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när Telia-Sonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsförings-
utvecklingskostnader.
Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.
kostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och
Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.
TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.
Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.
Under 2011 och för att stärka sin marknadsposition förvärvade TeliaSonera samtliga aktier i det finska kabel-tv-bolaget Oy Turun Kaapelitelevisio – Åbo Kabeltelevision Ab och indirekt 51 procent av aktierna i det cypriotiska holdingbolaget Airbell Services Ltd. som äger 50 procent av aktierna den nepalesiska mobiloperatören Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd.
TeliaSonera sålde den 1 september 2011 det helägda norska dotterbolaget North Sea Communications AS, som driver ett optiskt fiberkabelsystem mellan Norge och Storbritannien.
Ytterligare upplysningar om förvärv och avyttringar återfinns i avsnittet "Rörelseförvärv, övriga förvärv och avyttringar" i not K31 "Kassaflödesinformation" samt i not K34 "Rörelseförvärv".
Se förvaltningsberättelsen, avsnittet "Viktiga händelser efter årets slut 2011".
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde enligt nedan.
zakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet ansvarar också för utveckling av TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon (44 procent) och turkiska Turkcell (38 procent).
• Rapportsegment Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, TeliaSonera Holding samt koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder i de nordiska länderna. TeliaSonera Holding ansvarar för koncernens verksamhet utanför kärnaffärerna. Koncernfunktioner omfattar koncernkontoret samt vissa gemensamma servicefunktioner på koncern-, AO- och landsnivå.
Segmentkonsolidering görs enligt samma principer som för koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Förutom Nettoomsättning och Rörelseresultat är EBITDA före engångsposter och Operativt segmentkapital centrala styrnings- och rapporteringsbegrepp (se avsnittet Definitioner). Segmentvärden för 2010 har omräknats att avspegla upptäckten av vissa klassificeringsfel avseende (a) vissa återförsäljarprovisioner i affärsområde Eurasien, (b) viss hårdvaruförsäljning och vissa återförsäljarprovisioner i affärsområde Mobilitetstjänster samt (c) vissa leasingavtal med kunder i rapportsegment Övrig verksamhet. Information om nedskrivningar under 2010 avseende verksamheten i Kambodja inom rapportsegmentet Övrig verksamhet återfinns i noterna K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" samt K14 "Materiella anläggningstillgångar".
| Januari–december 2011 eller 31 december 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Mobilitets tjänster |
Bredbands tjänster |
Eurasien | Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Koncernen |
| Nettoomsättning | 51 032 | 36 811 | 17 330 | 3 992 | -4 811 | 104 354 |
| Extern nettoomsättning | 49 568 | 34 305 | 17 247 | 3 234 | – | 104 354 |
| EBITDA före engångsposter | 15 746 | 12 101 | 8 850 | 257 | -40 | 36 914 |
| Engångsposter | -199 | -520 | 750 | -72 | – | -41 |
| Av- och nedskrivningar | -4 495 | -5 084 | -2 836 | -611 | 3 | -13 023 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 12 | 85 | 5 735 | -115 | – | 5 717 |
| Rörelseresultat | 11 064 | 6 582 | 12 499 | -541 | -37 | 29 567 |
| Finansiella poster, netto | -2 793 | |||||
| Skatter | -5 702 | |||||
| Årets resultat | 21 072 | |||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 269 | 678 | 46 416 | 329 | – | 47 692 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 87 679 | 50 738 | 32 293 | 5 844 | -1 033 | 175 521 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 8 497 | |||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 22 171 | |||||
| Summa tillgångar | 253 881 | |||||
| Operativa segmentskulder | 12 475 | 10 502 | 9 175 | 3 561 | -1 086 | 34 627 |
| Ofördelade operativa skulder | 26 690 | |||||
| Övriga ofördelade skulder | 80 872 | |||||
| Justerat eget kapital | 111 692 | |||||
| Summa eget kapital och skulder | 253 881 | |||||
| Investeringar | 6 667 | 5 764 | 4 808 | 676 | – | 17 915 |
| varav CAPEX | 6 600 | 5 448 | 4 538 | 657 | – | 17 243 |
| Antal anställda | 7 771 | 13 305 | 4 994 | 2 342 | – | 28 412 |
| Medelantal anställda | 7 246 | 12 703 | 4 762 | 2 288 | – | 26 999 |
| Januari–december 2010 eller 31 december 2010 (omräknad) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Mobilitets tjänster |
Bredbands tjänster |
Eurasien | Övrig verk samhet |
Elimine ringar |
Koncernen |
| Nettoomsättning | 50 659 | 39 875 | 16 458 | 5 102 | -5 115 | 106 979 |
| Extern nettoomsättning | 49 019 | 37 150 | 16 451 | 4 359 | − | 106 979 |
| EBITDA före engångsposter | 14 928 | 13 035 | 8 348 | 560 | 26 | 36 897 |
| Engångsposter | -26 | -142 | -47 | 979 | − | 764 |
| Av- och nedskrivningar | -4 316 | -5 157 | -2 637 | -1 373 | 4 | -13 479 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | 164 | 77 | 7 603 | -23 | − | 7 821 |
| Rörelseresultat | 10 750 | 7 813 | 13 267 | 143 | 30 | 32 003 |
| Finansiella poster, netto | -2 067 | |||||
| Skatter | -6 374 | |||||
| Årets resultat | 23 562 | |||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 631 | 673 | 44 689 | 465 | − | 46 458 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 84 859 | 50 832 | 31 185 | 6 298 | -1 080 | 172 094 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 9 379 | |||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 22 620 | |||||
| Summa tillgångar | 250 551 | |||||
| Operativa segmentskulder | 12 456 | 11 420 | 10 118 | 3 476 | -1 263 | 36 207 |
| Ofördelade operativa skulder | 27 835 | |||||
| Övriga ofördelade skulder | 66 193 | |||||
| Justerat eget kapital | 120 316 | |||||
| Summa eget kapital och skulder | 250 551 | |||||
| Investeringar | 4 312 | 5 208 | 6 261 | 888 | − | 16 669 |
| varav CAPEX | 3 879 | 4 928 | 5 473 | 654 | − | 14 934 |
| Antal anställda | 7 488 | 13 901 | 4 853 | 2 703 | − | 28 945 |
| Medelantal anställda | 7 076 | 12 926 | 4 550 | 3 145 | − | 27 697 |
Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Mobil kommunikation | 59 200 | 59 441 |
| Fast kommunikation | 33 688 | 37 684 |
| Övriga tjänster | 11 466 | 9 854 |
| Summa | 104 354 | 106 979 |
I Fast kommunikation ingår internet-, data och tv-tjänster samt managed services. I Övriga tjänster ingår produktförsäljning och finansiella tjänster.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar | |||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Sverige | 36 059 | 34,6 | 36 692 | 34,3 | 26 324 | 17,3 | 25 868 | 17,3 |
| Finland | 15 079 | 14,4 | 16 170 | 15,1 | 38 953 | 25,6 | 38 992 | 26,1 |
| Norge | 9 378 | 9,0 | 9 864 | 9,2 | 28 706 | 18,9 | 28 760 | 19,2 |
| Alla övriga länder | 43 838 | 42,0 | 44 253 | 41,4 | 58 221 | 38,2 | 55 905 | 37,4 |
| Summa | 104 354 | 100,0 | 106 979 | 100,0 | 152 204 | 100,0 | 149 525 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK Procent | MSEK | Procent | ||
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
85 376 | 81,8 | 88 361 | 82,6 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) |
75 981 | 72,8 | 78 462 | 73,3 |
| Övriga Europa | 2 220 | 2,1 | 2 680 | 2,5 |
| North-American Free Trade | ||||
| Agreement (NAFTA) | 487 | 0,5 | 597 | 0,6 |
| Övriga länder | 16 271 | 15,6 | 15 341 | 14,3 |
| Summa | 104 354 | 100,0 | 106 979 | 100,0 |
TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Omsättningsförändringen fördelade sig på volym-, pris-, struktur-, och valutaeffekter på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Omsättningsförändring, totalt | -2,5 | -2,3 |
| volymtillväxt – |
8,6 | 6,7 |
| – prissänkningar | -6,0 | -3,1 |
| – struktureffekter | -0,9 | -0,4 |
| – valutaeffekter | -4,2 | -5,5 |
TeliaSonera möter volymtillväxt huvudsakligen inom mobil kommunikation. Vid sidan om en stark utveckling i Sverige var volymtillväxten särskilt god i Spanien och i verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning. Under 2011 och 2010 motverkades emellertid den totala volymtillväxten av valutaeffekter och fortsatt allmän prispress på telekomtjänster.
2011 års struktureffekter avsåg främst förvärvet av Oy Turun Kaapelitelevisio – Åbo Kabeltelevision Ab i Finland och avyttringen av North Sea Communications AS i Norge samt 2010 års avyttringar av Telia Stofa A/S i Danmark och Applifone Company Ltd. i Kambodja, medan 2010 också påverkades av 2009 års förvärv av Tele2:s bredbands- och voip-verksamhet i Norge.
Nettoomsättningens fördelning på rapportsegment, produktområden, enskilt betydelsefulla länder samt ekonomiska samarbetsområden framgår av not K5 "Segmentinformation".
Rörelsens kostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster | -14 778 | -15 399 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -13 387 | -15 630 |
| Övriga nätkostnader | -5 663 | -5 378 |
| Förändring i varulager | -3 676 | -2 087 |
| Personalkostnader (se även not K32) | -12 628 | -13 685 |
| Marknadsföringskostnader | -7 548 | -7 704 |
| Övriga kostnader | -10 575 | -10 701 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -13 012 | -12 791 |
| Summa | -81 267 | -83 375 |
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyres- och leasingkostnader, konsultkostnader, it-kostnader, energikostnader samt resekostnader. I samband med mätning av utfallet av effektiviseringsåtgärder använder TeliaSonera begreppet Påverkbar kostnadsmassa, vilken inbegriper Personalkostnader, Marknadsföringskostnader samt Övriga kostnader och totalt uppgick till 30 751 MSEK respektive 32 090 MSEK under 2011 och 2010.
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -10 847 | -10 914 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -1 287 | -1 041 |
| Administrationskostnader | -847 | -792 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -31 | -44 |
| Summa | -13 012 | -12 791 |
Fördelning av avskrivningar och nedskrivningar på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Prövning av nedskrivningsbehov behandlas i not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 439 | 1 207 |
| Kursvinster | 407 | 391 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 295 | 129 |
| Bidrag | 23 | 26 |
| Återvunna kundfordringar | 303 | 73 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra | ||
| operatörer | 300 | 165 |
| Erhållna skadestånd | 676 | 81 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 2 443 | 2 072 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -212 | -139 |
| Transaktionskostnader vid rörelseförvärv | -10 | − |
| Avsättningar för förlustkontrakt | -2 | − |
| Kursförluster | -429 | -405 |
| Omstruktureringskostnader | -930 | -192 |
| Av- och nedskrivningar | -11 | -688 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra | ||
| operatörer | -50 | − |
| Lämnade skadestånd | -36 | -70 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -1 680 | -1 494 |
| Resultateffekt, netto | 763 | 578 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som innehas för handel |
5 | 51 |
Under 2011 ingick i erhållna skadestånd 617 MSEK som ersättning för att vissa milstolpar nåtts avseende uppfyllandet av det avtal som tecknades med Altimo i november 2009. Under 2010 ingick i kapitalvinster 830 MSEK avseende avyttringen av Telia Stofa A/S och i nedskrivningar ingick 678 MSEK avseende verksamheten i Kambodja. Omstruktureringskostnader avsåg främst kostnader för övertalig personal.
Innehaven av intressebolag och joint ventures gav följande resultateffekt, netto.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Andel i årets resultat | 5 799 | 7 937 |
| Avskrivning av koncernmässiga övervärden | -93 | -112 |
| Kapitalvinster/kapitalförluster, netto | 11 | -4 |
| Resultateffekt, netto | 5 717 | 7 821 |
Resultatfördelningen på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Större enskilda innehav (i förekommande fall inklusive kapitalvinster/-förluster och mellanliggande ägarbolag) påverkade resultatet på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Svenska UMTS-nät AB, Sverige (joint venture) | 9 | 163 |
| SIA Lattelecom, Lettland | 82 | 76 |
| OAO MegaFon, Ryssland | 4 410 | 5 053 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 1 331 | 2 550 |
| Overseas Telecom AB, Sverige | -120 | -24 |
| Övriga innehav | 5 | 3 |
| Resultateffekt, netto | 5 717 | 7 821 |
Turkcells ekonomiska resultat tas in i TeliaSoneras redovisning med ett kvartals fördröjning.
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Finansieringskostnader | ||
| Räntekostnader | -2 998 | -2 167 |
| Räntekostnader på finansiell leasing | -4 | -6 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -181 | -181 |
| Aktiverade ränteutgifter | 73 | 57 |
| Netto kursvinster/kursförluster | -505 | -380 |
| Summa finansieringskostnader | -3 615 | -2 677 |
| Övriga finansiella poster | ||
| Ränteintäkter | 650 | 420 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 96 | 93 |
| Kreditförluster på finansiell leasing | -12 | -2 |
| Utdelningar på egetkapitalinstrument som kan säljas |
− | 0 |
| Kapitalvinster på egetkapitalinstrument som kan säljas |
− | 99 |
| Utdelningar på venture capital-investeringar | 17 | 7 |
| Förändringar i verkligt värde på venture | ||
| capital-investeringar | -10 | -5 |
| Återförda avsättningar för ställda säkerheter | 79 | − |
| Kapitalförluster på egetkapitalinstrument till | ||
| anskaffningsvärde | − | -2 |
| Efterskänkt långfristig leverantörsfinansiering | 2 | − |
| Summa övriga finansiella poster | 822 | 610 |
| Resultateffekt, netto | -2 793 | -2 067 |
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 239 | 369 | 66 | -2 786 | − | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | -72 | -147 | 5 | -106 | − | − |
| Derivat som innehas för handel | -217 | 19 | 74 | -3 336 | − | − |
| Placeringar som hålls till förfall | − | − | – | − | − | 0 |
| Lånefordringar och kundfordringar | − | − | 43 | 2 848 | 641 | 418 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -1 206 | -978 | -66 | 2 786 | − | − |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-1 716 | -1 418 | -627 | 214 | − | − |
| Övrigt | -26 | -12 | – | – | 9 | 2 |
| Summa | -2 998 | -2 167 | -505 | -380 | 650 | 420 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -3 404 | -5 867 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | -10 | -61 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | -2 505 | -569 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | 527 | 124 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | -310 | -1 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -5 702 | -6 374 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -26 | -913 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | 31 | -23 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 5 | -936 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Aktuell skatt hänförlig till transaktionskostnader vid återköp av egna aktier | 14 | − |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | 14 | − |
Resultat före skatt uppgick till 26 774 MSEK under 2011 respektive 29 936 MSEK under 2010. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 26,3 | 26,3 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | -1,0 | -1,2 |
| Källskatt på vinstmedel i dotterbolag, intressebolag och joint ventures | 2,5 | 2,6 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | 0,0 | 0,2 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | -1,9 | -0,4 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 1,2 | 0,0 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -5,6 | -6,9 |
| Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats | 0,8 | 1,4 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,3 | 0,2 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -1,3 | -0,9 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 21,3 | 21,3 |
| Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag och joint ventures | 24,8 | 26,0 |
Följande nyligen beslutade förändringar av skattelagstiftning påverkar TeliaSonera.
| Land | Beslutad | Förändring av bolagsskattelagstiftning | Ikraftträdande |
|---|---|---|---|
| Moldavien | December 2011 | Skattesatshöjning från 0 procent till 12 procent | 1 januari 2012 |
| Finland | December 2011 | Skattesatssänkning från 26 procent till 24,5 procent | 1 januari 2012 |
| Frankrike | September 2011 | Till den del beskattningsbar inkomst överstiger 1 MEUR kan maximalt 60 procent av årets beskattningsbara inkomst kvittas mot ackumulerade skattemässiga underskott från tidigare år |
1 januari 2011 |
| Spanien | Augusti 2011 | Om omsättningen överstiger 60 MEUR kan maximalt 50 procent av årets beskattningsbara inkomst kvittas mot ackumulerade skattemässiga underskott från tidigare år. För taxeringsår som påbörjas den 1 januari 2012 eller senare har därutöver förfallotiden för skattemässiga underskottsavdrag förlängts från 15 år till 18 år. Förlängningen är tillämplig på skattemässiga underskott ackumulerade under tidigare år |
1 januari 2011/2012 |
| Storbritannien | Mars/juli 2011 | Skattesatssänkning från 28 procent till 26 procent med en ytterligare sänkning till 25 procent 2012 |
1 april 2011 |
| Nederländerna | December 2010 | Skattesatssänkning från 25,5 procent till 25 procent | 1 januari 2011 |
| Kazakstan | November 2009 | Ikraftträdandet av tidigare lagstiftade sänkningar av bolagsskattesatsen senarelagt från 2010 respektive 2011 till 2013 (från 20 procent till 17,5 procent) respektive 2014 (till 15 procent) |
1 januari 2010 |
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 9 048 | 11 177 |
| Periodens förändring över totalresultatet | -1 024 | -723 |
| Avyttrad verksamhet | 1 | -68 |
| Reverserad kvittning av skatteskulder/-fordringar, | ||
| övriga omklassificeringar | 76 | -30 |
| Kursdifferenser | -28 | -1 308 |
| Utgående redovisat värde | 8 073 | 9 048 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | 12 526 | 13 210 |
| Periodens förändring över totalresultatet | 1 233 | -254 |
| Förvärvad verksamhet | 17 | − |
| Avyttrad verksamhet | -21 | -95 |
| Reverserad kvittning av skattefordringar/-skulder, | ||
| övriga omklassificeringar | -74 | 58 |
| Kursdifferenser | -244 | -393 |
| Utgående redovisat värde | 13 437 | 12 526 |
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||
| Orealiserad vinst, intressebolag | – | 48 |
| Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värde-justeringar, övriga anläggnings |
||
| tillgångar | 6 111 | 6 094 |
| Senarelagda kostnader för avsättningar Osäkra kundfordringar |
1 118 121 |
504 166 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 5 305 | 6 465 |
| Summa | 12 655 | 13 277 |
| Värderingsreserv | ||
| Skattemässiga underskottsavdrag | -3 927 | -3 785 |
| Summa | -3 927 | -3 785 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -655 | -444 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 8 073 | 9 048 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Källskatter och nedskrivningar, dotterbolag och intressebolag |
3 453 | 3 075 |
| Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde justeringar, övriga anläggningstillgångar |
5 948 | 5 995 |
| Verkligt värde-justeringar, avsättningar | 1 132 | 722 |
| Senarelagd intäktsredovisning, omsättnings tillgångar |
38 | 77 |
| Periodiseringsfonder | 3 521 | 3 101 |
| Summa | 14 092 | 12 970 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -655 | -444 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 13 437 | 12 526 |
| Netto uppskjutna skattefordringar | -5 364 | -3 478 |
| Nettoökning (+)/nettominskning (-) av värderingsreserv |
142 | -352 |
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2011, förväntades förfalla enligt nedan.
| 2017– | Obegrän | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2029 | sade | Summa |
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar | 206 | 25 | 14 | 24 | 47 | 2 975 | 636 | 3 927 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 679 MSEK och 669 MSEK per den 31 december 2011 respektive 2010.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen Spanien, Finland och den internationella carrier-verksamheten.
De spanska underskottsavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera Móviles S.A. (Yoigo) som förvärvades under 2006. Xfera är en uppstartsverksamhet som har redovisat skattemässiga underskott sedan bolaget bildades 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter betalda till de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar, andra kostnader under tiden före driftsstart samt tillkommande rörelseförluster därefter. Per den 31 december 2011 uppgick Xferas skattemässiga underskott och beskattningsbara temporära skillnader till totalt 11,6 GSEK.
Med rådande förutsättningar på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och testade data och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller 18 år efter det första vinstgivande året. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således reducerat sina prognoser till en nivå som man är övertygad om att Xfera kommer att uppnå. Baserat på dessa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2011 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 600 MSEK.
De finska underskottsavdragen avser i huvudsak kapitalförluster på aktier som avyttrades under 2003 av ett dotterbolag inom den finska skattemässiga koncernen. Finska underskottsavdrag förfaller efter 10 år. Underskottsavdragen inom den internationella carrier-verksamheten avser främst nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Merparten av dessa underskottsavdrag är icke tidsbegränsade.
TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 19 111 MSEK och 22 735 MSEK för åren 2011 respektive 2010. Underskottsavdrag per den 31 december 2011 förväntades förfalla enligt nedan.
| 2017– | Obegrän | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2029 | sade | Summa |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 1 210 | 1 843 | 148 | 271 | 526 | 12 077 | 3 036 | 19 111 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | |||
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -5 325 | -21 626 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande | Innehav utan bestämmande inflytande | -120 | -460 |
| Avyttringar, överfört till årets resultat | Valutakursreserv | 9 | -345 |
| varav till raderna övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 9 | -345 | |
| Säkring av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | 97 | 3 472 |
| Skatteeffekt | Valutakursreserv | -26 | -913 |
| Summa valutakursdifferenser | -5 365 | -19 872 | |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | -5 245 | -19 412 | |
| Resultat från intressebolag | |||
| Nettoförändring i verkligt värde av finansiella instrument som | Reserv för verkligt värde | ||
| kan säljas | 3 | -5 | |
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | 85 | -98 |
| Summa resultat från intressebolag | 88 | -103 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | -120 | 109 |
| Överfört till finansieringskostnader i årets resultat | Säkringsreserv | 2 | -46 |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | 31 | -23 |
| Summa kassaflödessäkringar | -87 | 40 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | -1 | 15 |
| Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat | Reserv för verkligt värde | – | -105 |
| Summa finansiella instrument som kan säljas | -1 | -90 | |
| Summa övrigt totalresultat | -5 365 | -20 025 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K11) | 5 | -936 |
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en negativ nettoeffekt i eget kapital om 87 MSEK per den 31 december 2011. Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2013- 2014, 2016-2017 och 2019 då de säkrade posterna förfaller. Ingen säkringsreservöverföring föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Övriga immate riella anläggnings Goodwill tillgångar |
|||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 77 143 | 77 500 | 35 950 | 32 044 | ||
| Ackumulerade avskrivningar | – | − | -19 872 | -17 947 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | -293 | -293 | -1 025 | -1 021 | ||
| Förskott | – | − | 12 | 248 | ||
| Redovisat värde | 76 850 | 77 207 | 15 065 | 13 324 | ||
| varav pågående arbeten | − | − | 1 247 | 950 | ||
| Ingående redovisat värde | 77 207 | 85 737 | 13 324 | 14 502 | ||
| Investeringar | 17 | 2 | 4 586 | 2 573 | ||
| varav aktiverade räntor | – | − | 32 | 22 | ||
| Försäljningar/utrangeringar | – | − | -8 | -18 | ||
| Förvärvad verksamhet | 33 | 68 | 63 | 7 | ||
| Avyttrad verksamhet | – | -40 | -4 | -30 | ||
| Omklassificeringar | -10 | − | 373 | 423 | ||
| Justeringar hänförliga till säljoptioner |
-107 | 482 | – | − | ||
| Årets avskrivningar | – | − | -2 714 | -2 581 | ||
| Årets nedskrivningar | – | -174 | -9 | -468 | ||
| Förskott | – | − | -236 | 206 | ||
| Kursdifferenser | -290 | -8 868 | -310 | -1 290 | ||
| Utgående redovisat värde | 76 850 | 77 207 | 15 065 | 13 324 |
Under 2011 och 2010 uppgick investeringarna i telekomlicenser och frekvenstillstånd till 2 682 MSEK respektive 922 MSEK. Under 2010 omprövades värdet på verksamheten i Kambodja inom rapportsegmentet Övrig verksamhet, vilket ledde till att all goodwill (174 MSEK) och merparten av värdet på övriga immateriella anläggningstillgångar (411 MSEK) skrevs ned. Se även not K14 "Materiella anläggningstillgångar" och K5 "Segmentinformation".
Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2011. För tilllämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader.
Utgående redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapportsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Affärsområde Mobilitetstjänster | 53 640 | 53 829 |
| varav Finland | 20 109 | 20 230 |
| varav Norge | 23 568 | 23 599 |
| varav Danmark | 4 462 | 4 475 |
| Affärsområde Bredbandstjänster | 12 038 | 12 094 |
| varav Finland | 8 077 | 8 104 |
| Affärsområde Eurasien | 10 495 | 10 606 |
| varav Azerbajdzjan | 4 894 | 4 802 |
| varav Uzbekistan | 1 951 | 1 913 |
| varav Nepal | 2 636 | 2 875 |
| Övrig verksamhet | 677 | 678 |
| Summa goodwill | 76 850 | 77 207 |
Utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Varumärken | 98 | 153 |
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd | 7 660 | 5 635 |
| Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal | 2 253 | 3 137 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 2 044 | 2 031 |
| Patent m m | 941 | 502 |
| Hyresrätter m m | 810 | 668 |
| Pågående arbete, förskott | 1 259 | 1 198 |
| Summa övriga immateriella anläggnings tillgångar |
15 065 | 13 324 |
Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje geografisk marknad inom respektive rapportsegment en kassagenererande enhet. Redovisat värde (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt kapital och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill) för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Från tid till annan kan TeliaSonera också inhämta oberoende värderingar av verkligt värde för att bestämma återvinningsvärden.
Vid beräkning av nyttjandevärden använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information vid rapportperiodens slut. Nyckelantaganden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital, WACC) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde. Beräkningarna baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. Prognosperioden var 5 år. För kassagenererande enheter där investeringen har karaktär av nyetablering och/ eller säljoptioner har tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande användes dock en prognosperiod om 10 år.
Använda prognosperioder samt de diskonteringsräntor (WACC) efter skatt och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade med rapportsegment och geografiskt område på följande sätt.
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland | Spanien |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde Mobilitetstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 10 |
| WACC (%) | 5,2 | 5,6 | 5,5 | 5,3 | 9,9 | 9,6 | 7,6 | 8,4 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| Affärsområde Bredbandstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | – |
| WACC (%) | 5,0 | 5,4 | 6,2 | 6,0 | 9,0 | 8,7 | 6,7 | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | – |
| Övrig verksamhet | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | – | – | – | – | – | – |
| WACC (%) | 5,0 | 5,4 | – | – | – | – | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | 1,0 | – | – | – | – | – | – |
| Grossist | Azer | |||||||
| År/Procent | verksamhet | Kazakstan | bajdzjan Uzbekistan Tadzjikistan | Georgien | Moldavien | Nepal | ||
| Affärsområde Bredbandstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | – | – | – | – | – | – | – |
| WACC (%) | 5,8 | – | – | – | – | – | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | – | – | – | – | – | – | – |
| Affärsområde Eurasien | ||||||||
| Prognosperiod (år) | – | 5 | 10 | 10 | 5 | 5 | 5 | 10 |
| WACC (%) | – | 13,8 | 15,0 | 18,8 | 21,9 | 17,1 | 16,5 | 16,3 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | – | 3,5 | 6,0 | 7,2 | 7,0 | 4,0 | 3,5 | 5,0 |
I samtliga fall är det ledningens uppfattning att tillväxten av fritt kassaflöde inte överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för marknader på vilka TeliaSonera är verksamt.
I 2011 års prövningar av nedskrivningsbehov befanns återvinningsvärdena baserade på nyttjandevärde för de kassagenererande enheterna att inte i något fall understiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande goodwillposter ej var nödvändig. För de kassagenererande enheterna Mobilitetstjänster – Litauen, med ett redovisat värde för prövning
av nedskrivningsbehov om 3 433 MSEK (varav goodwill 2 059 MSEK) och Bredbandstjänster – Norge, med ett redovisat värde för prövning av nedskrivningsbehov om 1 975 MSEK (varav goodwill 1 680 MSEK), motsvarade bedömt återvinningsvärde det redovisade värdet. Vid prövningen av nedskrivningsbehov antogs, i tillägg till de WACC-värden efter skatt och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt och EBITDA-marginaler under de kommande 5 åren variera på följande sätt.
| Mobilitetstjänster Litauen | Bredbandstjänster Norge | |||
|---|---|---|---|---|
| Procent | Från | Till | Från | Till |
| Försäljningstillväxt | -7,8 | +5,5 | -5,2 | +3,2 |
| EBITDA-marginal | 28,0 | 32,8 | 17,4 | 21,9 |
Av nedanstående tabell framgår i vilken utsträckning varje enskilt nyckelantagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet skulle förändras för Mobilitetstjänster Litauen med -3,7 procent, eller med -0,1 GSEK och för Bredbandstjänster Norge med -6,3 procent, eller med -0,1 GSEK.
| Procentenheter | Mobilitetstjänster Litauen |
Bredbandstjänster Norge |
|---|---|---|
| Försäljningstillväxten under 5-årsperioden | -0,7 | -1,1 |
| EBITDA-marginalen under 5-årsperioden och därefter | -0,8 | -0,8 |
| Slutvärdet för tillväxten i fritt kassaflöde | -0,4 | -0,4 |
| WACC efter skatt | +0,3 | +0,3 |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg | |||||||||
| MSEK | Fastigheter | Mobila nät | Fasta nät | och installationer | Summa | |||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 8 289 | 8 132 | 66 682 | 60 887 | 123 994 | 123 229 | 11 889 | 10 656 | 210 854 | 202 904 |
| Ackumulerade avskrivningar | -3 985 | -3 957 | -42 472 | -38 369 | -84 906 | -83 293 | -8 931 | -8 131 -140 294 | -133 750 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | -410 | -413 | -404 | -372 | -10 444 | -10 805 | -325 | -353 | -11 583 | -11 943 |
| Förskott | − | − | 594 | 1 068 | 9 | 74 | − | − | 603 | 1 142 |
| Redovisat värde | 3 894 | 3 762 | 24 400 | 23 214 | 28 653 | 29 205 | 2 633 | 2 172 | 59 580 | 58 353 |
| varav pågående nyanläggningar | − | − | 5 370 | 4 381 | 1 689 | 1 541 | − | − | 7 059 | 5 922 |
| Ingående redovisat värde | 3 762 | 4 317 | 23 214 | 23 562 | 29 205 | 31 105 | 2 172 | 2 238 | 58 353 | 61 222 |
| Investeringar | 116 | 162 | 6 841 | 6 992 | 4 152 | 3 698 | 960 | 935 | 12 069 | 11 787 |
| varav aktiverade räntor | 3 | 2 | 14 | 8 | 20 | 19 | 4 | 6 | 41 | 35 |
| Försäljningar/utrangeringar | -182 | -39 | -62 | -37 | -73 | -34 | -16 | -57 | -333 | -167 |
| Nedmontering/återställning | − | − | 69 | 309 | -505 | 188 | − | − | -436 | 497 |
| Förvärvad verksamhet | − | − | − | − | − | 3 | 7 | − | 7 | 3 |
| Avyttrad verksamhet | − | -9 | − | -76 | -137 | -434 | − | 0 | -137 | -519 |
| Erhållna bidrag | − | − | -1 | -1 | -19 | -1 | − | − | -20 | -2 |
| Omklassificeringar | 511 | 73 | 267 | -327 | -160 | -350 | 547 | 270 | 1 165 | -334 |
| Årets avskrivningar | -322 | -340 | -5 218 | -4 968 | -3 681 | -3 772 | -972 | -1 016 | -10 193 | -10 096 |
| Årets nedskrivningar | − | − | -39 | -139 | -13 | -13 | -54 | -8 | -106 | -160 |
| Förskott | − | − | -474 | 150 | -64 | 74 | − | − | -538 | 224 |
| Kursdifferenser | 9 | -402 | -197 | -2 251 | -52 | -1 259 | -11 | -190 | -251 | -4 102 |
| Utgående redovisat värde | 3 894 | 3 762 | 24 400 | 23 214 | 28 653 | 29 205 | 2 633 | 2 172 | 59 580 | 58 353 |
Av 2010 års nedskrivningar avsåg 87 MSEK inom Maskiner och andra tekniska anläggningar – Mobila nät samt 6 MSEK inom Inventarier, verktyg och installationer verksamheten i Kambodja inom rapportsegmentet Övrig verksamhet (se även not K13 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" samt K5 "Segmentinformation").
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2011. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 3 600 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader m m) |
3 539 | 3 353 |
| Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) | 355 | 409 |
| Summa fastigheter | 3 894 | 3 762 |
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Goodwill och andra koncernmässiga övervärden | 6 188 | 7 029 |
| Andel i eget kapital | 41 504 | 39 429 |
| Redovisat värde | 47 692 | 46 458 |
| Ingående redovisat värde | 46 458 | 42 518 |
| Aktieägartillskott | – | 125 |
| Andel i årets resultat | 5 799 | 7 937 |
| Andel i övrigt totalresultat för året | 88 | -103 |
| Av- och nedskrivningar på goodwill och andra | ||
| koncernmässiga övervärden | -93 | -112 |
| Erhållna utdelningar | -496 | -1 721 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 221 | 998 |
| Försäljningar och avyttrad verksamhet | -4 | − |
| Omklassificeringar | 172 | 272 |
| Kursdifferenser | -4 453 | -3 456 |
| Utgående redovisat värde | 47 692 | 46 458 |
Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 "Segmentinformation" och per bolag här nedan.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | ||||
| Moderbolagets innehav | |||||||
| Svenska bolag | |||||||
| Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm | 65 | 1 180 575 | 170 | 294 | 198 | 198 | |
| 4T Sverige AB, 556857-8495, Stockholm | 25 | 25 000 | 2 | – | 2 | – | |
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595-2925, Stockholm |
20 | 400 | 3 | 3 | 1 | 1 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| Bolag utanför Sverige | |||||||
| OAO Telecominvest, S:t Petersburg | 26 | 4 262 165 | 4 847 | 4 261 | 700 | 700 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 12 | 0 | 0 | |||
| Summa moderbolaget | 901 | 899 | |||||
| Dotterbolagens innehav | |||||||
| Svenska bolag | |||||||
| Svenska UMTS-nät AB, 556606-7996, Stockholm (joint venture) | 50 | 501 000 | 255 | 621 | 875 | 875 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | |||
| Bolag utanför Sverige | |||||||
| AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn | 50 | 32 | 7 | 7 | 5 | 5 | |
| Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd, 35048/061/62, Kathmandu | 50 | 50 000 | 174 | – | 5 | – | |
| SIA Lattelecom, 00030527, Riga | 49 | 71 581 000 | 670 | 663 | 1 344 | 1 349 | |
| Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 12 653 | 13 931 | 1 747 | 1 758 | |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul | 14 | 308 531 984 | 6 786 | 7 447 | 1 833 | 1 845 | |
| OAO MegaFon, 7812014560, Moskva | 36 | 2 207 234 | 21 956 | 19 050 | 405 | 407 | |
| AUCS Communications Services v.o.f., 34097149, Hoofddorp | 33 | – | 10 | 9 | 0 | 0 | |
| OCH A/S, 18936909, Köpenhamn | 33 | 1 333 | 7 | 5 | 4 | 4 | |
| Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn | 26 | – | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Glasswool Holdings Ltd., C205765, Nicosia | 25 | 1 350 | 149 | 147 | 216 | 208 | |
| Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors | 25 | 3 000 | 1 | 1 | 0 | 0 | |
| SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa | 20 | 20 | 1 | 1 | 0 | 0 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 5 | 0 | 6 | |||
| Summa koncernen | 47 692 | 46 458 |
Rösträttsandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. OAO Telecominvest äger ytterligare 31 procent av aktierna i OAO MegaFon. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. Aktierna i Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd. ägs via mellanliggande icke helägda holdingbolag varigenom den effektiva ägarandelen är 19 procent.
Jämförelseårets värden för moderbolagets och dotterbolagens innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag i Sverige och utanför Sverige (redovisat värde i koncernen 17 MSEK och i respektive moderbolag 6 MSEK) avser Telefos AB, som likviderades, samt Kiinteistö Oy Pietarsaaren Isokatu 8 och Johtotieto Oy, vilka avyttrades under 2011.
Marknadsvärdet på koncernens direkta och indirekta innehav i det börsnoterade Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. var 26 824 MSEK och 38 618 MSEK per den 31 december 2011 respektive 2010.
I sammandrag var de sammantagna resultat- och balansrapporterna för intressebolag och joint ventures (100 procent):
| Januari–december eller 31 december |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning | 95 323 | 98 646 |
| Bruttoresultat | 62 361 | 65 435 |
| Årets resultat | 19 058 | 23 640 |
| Anläggningstillgångar | 147 300 | 152 960 |
| Omsättningstillgångar | 66 113 | 58 447 |
| Avsättningar och långfristiga skulder | 25 838 | 24 131 |
| Kortfristiga skulder | 26 758 | 25 808 |
Ytterligare information avseende intressebolag och joint ventures återfinns i not K29 "Transaktioner med närstående" och not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde Redovisat värde | Verkligt värde | |
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | 202 | 202 | 199 | 199 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 52 | 52 | 50 | 50 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 1 910 | 1 910 | 1 597 | 1 597 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 742 | 1 742 | 1 275 | 1 275 |
| varav som innehas för handel | 168 | 168 | 322 | 322 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 2 | 2 | 3 | 3 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K26) | 2 170 | 2 170 | 1 853 | 1 853 |
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall | 62 | 62 | 41 | 41 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 5 283 | 5 424 | 3 315 | 3 315 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 7 515 | 7 656 | 5 209 | 5 209 |
| Finansiella leasingavtal | 671 | 671 | 782 | 782 |
| Delsumma (se Kreditrisk – Not K27)/Summa verkligt värde | 8 186 | 8 237 | 5 991 | 5 991 |
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 52 | 52 | ||
| Förutbetalda kostnader | 709 | 641 | ||
| Summa övriga anläggningstillgångar | 8 947 | 6 684 | ||
| varav räntebärande | 7 007 | 4 531 | ||
| varav icke räntebärande | 1 940 | 2 153 |
För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för Lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut. För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2011 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar | – | 31 | 10 | 11 | 10 | 62 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 2 382 | 2 409 | 34 | 25 | 433 | 5 283 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och av avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".
Summa redovisat värde för andelar i utomstående bolag fördelade sig per bolag på följande sätt.
| Redovisat/verkligt värde i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Slottsbacken Fund Two KB, 969660-9875, Stockholm | 18 | – | 2 | 1 | 2 | 1 |
| Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg | 9 | 90 | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Ullna Golf AB, 556042-8095, Österåker | 1 | 3 500 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| ONSET VI, L.P., 4604207, Dover, DE | 2 | – | 12 | 10 | 12 | 10 |
| Birdstep Technology ASA, 977037093, Oslo | 2 | 1 722 594 | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey | 2 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 21 | 18 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | |||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutus, 90010094, Tallinn | 13 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, | ||||||
| Amsterdam | 12 | 1 225 | 200 | 197 | 200 | 197 |
| Magma Venture Capital I Annex Fund, L.P., Cayman Islands | 7 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa | 6 | 800 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Vierumäki Golf Village Oy, 1927979-3, Helsingfors | 5 | 0 | 13 | 13 | 13 | 13 |
| Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA | 4 | – | 7 | 10 | 7 | 10 |
| Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors | 1 | 42 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA | 0 | – | 28 | 26 | 28 | 26 |
| Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA | 0 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors | 0 | 280 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland | – | – | 23 | 24 | 23 | 24 |
| Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland | – | – | 5 | 4 | 5 | 4 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa koncernen | 306 | 301 |
Efter avdrag för inkurans, uppgående till 4 MSEK för 2011 och 5 MSEK för 2010, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Produkter till försäljning | 1 300 | 1 187 |
| Övriga lager och nedlagda kostnader för entreprenader |
175 | 208 |
| Summa | 1 475 | 1 395 |
I Övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedd att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 243 MSEK för 2011 respektive 208 MSEK för 2010.
Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
247 | 228 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värdehierarkin – Not K26) |
247 | 228 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 13 011 | 11 877 |
| Lånefordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
4 215 | 4 437 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27) |
17 473 | 16 542 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 980 | 1 802 |
| Förutbetalda kostnader | 1 471 | 1 561 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
20 924 | 19 905 |
För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra kundfordringar
omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter. TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Norden | 12 805 | 12 620 |
| Baltikum | 1 373 | 1 136 |
| Eurasien | 1 163 | 949 |
| Övriga länder | 1 885 | 1 609 |
| Summa redovisat värde | 17 226 | 16 314 |
| Kundsegment | ||
| Konsumenter | 5 514 | 5 806 |
| Företagskunder | 7 213 | 6 708 |
| Andra operatörer | 3 950 | 3 406 |
| Återförsäljare | 549 | 394 |
| Summa redovisat värde | 17 226 | 16 314 |
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 14 240 | 13 084 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | -1 229 | -1 207 |
| Summa kundfordringar | 13 011 | 11 877 |
| Ej förfallna kundfordringar | 9 117 | 8 413 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 3 894 | 3 464 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 717 | 1 641 |
| varav 30–180 dagar | 1 407 | 919 |
| varav mer än 180 dagar | 770 | 904 |
| Summa kundfordringar | 13 011 | 11 877 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar som följer.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 797 | 2 949 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | 1 418 | 1 488 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 358 | 1 252 |
| varav 30–180 dagar | 56 | 59 |
| varav mer än 180 dagar | 4 | 177 |
| Summa lånefordringar och andra kund | ||
| fordringar | 4 215 | 4 437 |
Ingen reserv var avsatt för fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak andra operatörer. Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering" för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 508 MSEK under 2011 och 560 MSEK under 2010. Återvunna kundfordringar för dessa år var 560 MSEK respektive 73 MSEK.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1 207 | 1 952 |
| Periodens avsättningar för osäkra fordringar | 135 | 127 |
| Avyttrad verksamhet | -9 | -55 |
| Fordringar nedskrivna som icke återvinningsbara | -59 | -578 |
| Återförda avsättningar | -44 | -84 |
| Kursdifferenser | -1 | -155 |
| Utgående redovisat värde | 1 229 | 1 207 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar till | ||
| verkligt värde | 174 | 134 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | – | 13 |
| varav som innehas för handel | 174 | 121 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde | ||
| hierarkin – Not K26) | 174 | 134 |
| Kortfristiga placeringar med löptid över 3 månader | 78 | 1 052 |
| varav obligationer och bankcertifikat som hålls | ||
| till förfall | 78 | 152 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaff | ||
| ningsvärde | – | 900 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 964 | 922 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 1 216 | 2 108 |
| Finansiella leasingavtal | 317 | 369 |
| Summa (se Kreditrisk – Not K27) | 1 533 | 2 477 |
Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K28 "Leasingavtal".
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader varav bankcertifikat som hålls till förfall |
7 596 28 |
7 383 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaff ningsvärde |
7 568 | – 7 383 |
| Kassa och bank | 5 004 | 7 961 |
| Summa (se Kategorier – Not K26 och Kreditrisk – Not K27) |
12 600 | 15 344 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K26 "Finansiella
tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|
|---|---|---|---|
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2005 | 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 | -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2006 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2007, 2008 och 2009 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2010 | 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011 | -513 191 783 | -160 372 432 | 3,20 |
| Registrerat aktiekapital, 31 december 2011 | 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
Den 18 februari 2011 beslutade TeliaSoneras styrelse, baserat på bemyndigandet från årsstämman 2010, att återköpa högst 160 373 471 aktier, vilket motsvarar högst 3,6 procent av antalet utestående aktier, genom ett återköpserbjudande riktat till TeliaSoneras aktieägare. Anmälningsperioden för återköpserbjudandet upphörde den 25 mars 2011 och totalt återköptes 160 372 432 aktier i erbjudandet. För varje återköpt aktie erlades kontant 62,00 SEK och transaktionskostnaderna före skatt uppgick till 54 MSEK. Den 6 april beslutade årsstämman 2011 att minska aktiekapitalet genom indragning av de återköpta aktierna. De återköpta aktierna indrogs den 19 juli 2011.
Inga TeliaSonera-aktier innehades per den 31 december 2011 av bolaget eller bolagets dotterbolag.
Denna reserv avser TeliaSoneras verksamhet i Turkiet. Från och med den 1 januari 2006 betraktas Turkiet ur redovisningssynvinkel inte längre som ett höginflationsland.
Valutakursdifferenser i innehav utan bestämmande inflytande förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | -605 | -145 |
| Omräkning av utländsk verksamhet | -120 | -460 |
| Utgående redovisat värde | -725 | -605 |
Innehav utan bestämmande inflytande fördelade sig på följande sätt (i förekommande fall inklusive mellanliggande holdingbolag).
| Januari–december eller 31 december | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | Eget kapital | ||||||
| Innehav utan bestämmande |
MSEK | ||||||
| inflytande (%) | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| DLG Tele I/S, Danmark | 50,00 | 48 | 39 | 31 | 28 | ||
| TEO LT, AB, Litauen | 31,71 | 128 | 142 | 855 | 855 | ||
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland | 39,73 | 134 | 160 | 594 | 607 | ||
| Fintur Holdings B.V., Nederländerna | 25,68 | 2 208 | 2 027 | 5 224 | 4 587 | ||
| Central Asian Telecommunications Development B.V., | |||||||
| Nederländerna | 40,00 | 63 | 78 | 261 | 225 | ||
| TeliaSonera Asia Holding B.V., Nederländerna | 24,55 | 148 | -147 | 370 | 435 | ||
| Övriga dotterbolag | – | 2 | 6 | 18 | 21 | ||
| Summa | 2 731 | 2 305 | 7 353 | 6 758 |
Innehavet utan bestämmande inflytande i TEO minskade under 2011 från 31,92 procent. Fintur Holdings har direkta och indirekta innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolagen TOO GSM Kazakhstan (Kcell) i Kazakstan (49 procent) och Azercell Telekom B.M. i Azerbajdzjan (48,7 procent), medan Geocell LLC i Georgien och Moldcell S.A. i Moldavien är helägda dotterbolag. Information om avtalade framtida ägarförändringar i GSM Kazahkstan återfinns i avsnittet "Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser" i not K30 "Eventualposter,
övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister". I Tadzjikistan har Central Asian Telecommunications Development ett 1-procentigt innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolaget ZAO Indigo Somoncom (Tcell), medan ZAO Indigo Tadzhikistan (Tcell) är ett helägt dotterbolag. I Nepal har TeliaSonera Asia Holding ett indirekt 20-procentigt innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolaget Ncell Pvt. Ltd.
Baserat på en utställd säljoption reduceras redovisningsmässigt innehavet utan bestämmande inflytande i Azercell till 6,7 procent. På motsvarande sätt och baserat på en säljoption utställd på 6 procent av aktiekapitalet behandlas OOO Coscom (Ucell) i Uzbekistan redovisningsmässigt som ett helägt dotterbolag till TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. i Nederländerna (ytterligare information återfinns i avsnittet "Säljoptioner och villkorad köpeskilling" i not K23 "Övriga avsättningar").
| Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK) |
18 341 | 21 257 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1000-tal), före och efter utspädning |
4 366 992 | 4 490 457 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och efter utspädning |
4,20 | 4,73 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2011 enligt styrelsens förslag) |
||
| – per aktie (SEK) | 2,85 | 2,75 |
| – totalt (MSEK) | 12 341 | 12 349 |
TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntetyp | ||||||||||
| Ram | Ram Utnyttjat | Rörlig | Fast | snittlig löptid |
Ram Utnyttjat | |||||
| Program | Egenskaper | valuta | (miljoner) | (år) | (miljoner) | |||||
| TeliaSonera AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat Internationell, Långfristig |
EUR | 10 000 | 8 121 | 1 700 | 6 421 | 5,7 | 9 000 | 6 511 |
| TeliaSonera AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat Internationell, Kortfristig |
EUR | 1 000 | – | – | – | – | 1 000 | – |
| TeliaSonera AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat Svensk, Kort- och långfristig |
SEK | 12 000 | – | – | – | – | 12 000 | – |
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |
| Långfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 17 896 | 17 896 | 9 342 | 9 342 | |
| Ränteswappar till verkligt värde | 421 | 421 | 276 | 276 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 377 | 377 | 252 | 252 | |
| varav som innehas för handel | 44 | 44 | 24 | 24 | |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 005 | 1 005 | 1 448 | 1 448 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 41 | 41 | – | – | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | – | – | 4 | 4 | |
| varav som innehas för handel | 964 | 964 | 1 444 | 1 444 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värdehierarkin – Not K26) | 19 322 | 19 322 | 11 066 | 11 066 | |
| Marknadsfinansiering | 46 958 | 53 396 | 46 935 | 49 948 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 33 377 | 38 868 | 26 731 | 28 760 | |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 13 581 | 14 528 | 20 204 | 21 188 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 755 | 1 756 | 2 478 | 2 478 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 68 035 | 74 474 | 60 479 | 63 492 | |
| Finansiella leasingavtal | 73 | 73 | 84 | 84 | |
| Summa långfristiga lån | 68 108 | 74 547 | 60 563 | 63 576 | |
| Kortfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | – | – | 464 | 464 | |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | 8 | 8 | 7 | 7 | |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 655 | 655 | – | – | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värdehierarkin – Not K26) | 663 | 663 | 471 | 471 | |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till | |||||
| upplupet anskaffningsvärde | 246 | 246 | 71 | 71 | |
| Marknadsfinansiering | 9 713 | 9 754 | 3 983 | 3 995 | |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 5 050 | 5 073 | – | – | |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 4 663 | 4 681 | 3 983 | 3 995 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 106 | 1 107 | 330 | 330 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 11 728 | 11 770 | 4 855 | 4 867 | |
| Finansiella leasingavtal | 6 | 6 | 18 | 18 | |
| Summa kortfristiga lån | 11 734 | 11 776 | 4 873 | 4 885 |
Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. I långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar ingick per den 31 december 2011 lån som även ingick i säkringsförhållanden avseende verkligt värde. Dessa lån har slutligt förfall 2014 (2 751 MSEK) och efter 2016 (4 828 MSEK).
Det nominella värdet på TeliaSonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar vid rapportperiodens slut var:
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Nominellt portföljvärde varav avsett för övergripande styrning av finan sieringsportföljens struktur och därmed inte |
72 000 | 59 000 |
| ingående i säkringsförhållanden | 300 | 300 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K27 "Finansiell riskhantering".
Pensionsförpliktelser och pensionskostnader Summa tillgångar (avsättningar) för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser fonderade i | ||
| pensionsstiftelser | 21 889 | 20 069 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -19 774 | -19 840 |
| Underskott avseende fonderade pensions planer |
2 115 | 229 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser ej fonderade i | ||
| pensionsstiftelser | 1 053 | 946 |
| Summa pensionsförpliktelser efter avdrag för förvaltningstillgångar ("funded status") |
3 168 | 1 175 |
| Balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
-37 | -41 |
| Balanserade försäkringstekniska vinster (+)/ förluster (–) |
-3 132 | -645 |
| Netto tillgångar (–)/avsättningar (+) | ||
| för pensionsförpliktelser | -1 | 489 |
| varav redovisade som avsättningar | 1 030 | 757 |
| varav redovisade som tillgångar | -1 031 | -268 |
Se kommentarer i avsnittet "Pensionsskuldrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".
De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under året | 424 | 451 |
| Ränta på pensionsavsättning | 962 | 928 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | -971 | -935 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -38 | – |
| Avskrivning på balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder |
-2 | -13 |
| Avskrivning på balanserade försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+) |
7 | 120 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer | 382 | 551 |
| Reglering av pensionsförpliktelser | – | -3 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (exkl. premiekostnader och löneskatt) |
170 | 42 |
| Pensionspremier för förmåns- och premiebe stämda planer samt direktpensioner |
583 | 640 |
| Löne- och avkastningsskatt, övriga pensions kostnader |
164 | 197 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl. premiekostnader och löneskatt) redovisade som |
||
| omstruktureringskostnader | -220 | -73 |
| Totala pensionskostnader | 1 079 | 1 354 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 74 | 120 |
Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna.
| Procent, förutom tjänstgöringstid | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,0 | 4,7 |
| Förväntad löneökning | 3,2 | 3,2 |
| Personalomsättning | 2,9 | 2,9 |
| Förväntad återstående tjänstgöringstid, år | 13,3 | 14,7 |
| Ökning av inkomstbasbelopp (endast för svenska | ||
| enheter) | 2,8 | 2,8 |
| Pensionsuppräkning | 2,0 | 2,0 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,6 | 4,9 |
Nuvärdet av pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångarnas verkliga värde, nettotillgångar (nettoavsättningar) för pensionsförpliktelser samt försäkringstekniska nettovinster/-förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | ||
| Ingående balans | 21 015 | 23 503 |
| Förmåner intjänade under året | 424 | 451 |
| Räntekostnader | 962 | 928 |
| Betalda förmåner | -1 167 | -1 175 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -14 | -15 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 170 | 42 |
| Omklassificeringar | − | 59 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -57 | − |
| Reglering av pensionsförpliktelser | − | -38 |
| Försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+) | 1 629 | -2 311 |
| Kursdifferenser | -20 | -429 |
| Utgående balans | 22 942 | 21 015 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| Ingående balans | 19 840 | 19 401 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 971 | 935 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | 87 | 83 |
| Utbetalda medel | -221 | -900 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet | -9 | -20 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–) | -877 | 761 |
| Kursdifferenser | -17 | -420 |
| Utgående balans | 19 774 | 19 840 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | ||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 971 | 935 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–) | -877 | 761 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 94 | 1 696 |
| Nettotillgångar/-avsättningar för | ||
| pensionsförpliktelser | ||
| Ingående balans | 489 | 179 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 382 | 551 |
| Betalda förmåner | -1 167 | -1 175 |
| Betalda förmåner, anställningsvillkor | -14 | -15 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | -87 | -83 |
| Utbetalda medel | 221 | 900 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 170 | 42 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet, netto | − | 3 |
| Omklassificeringar | − | 59 |
| Kursdifferenser | 5 | 28 |
| Utgående balans, nettotillgångar (–)/-avsätt ningar (+) för pensionsförpliktelser |
-1 | 489 |
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Försäkringstekniska nettovinster/-förluster | ||
| Ingående balans, försäkringstekniska vinster (+)/ förluster (–) |
-645 | -3 890 |
| Försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+) att redovisa |
7 | 120 |
| Försäkringstekniska vinster (-)/förluster (+), reglering av pensionsförpliktelser |
7 | − |
| Försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+), förvärvad/avyttrad verksamhet |
1 | 15 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–), pensionsförpliktelser |
-1 629 | 2 311 |
| Försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–), förvaltningstillgångar |
-877 | 761 |
| Kursdifferenser | 4 | 38 |
| Utgående balans, försäkringstekniska vinster (+)/förluster (–) |
-3 132 | -645 |
| Avyttrad verksamhet | ||
| Minskning av pensionsförpliktelser | − | -38 |
| Minskning av förvaltningstillgångar | 9 | 20 |
| Förändring av balanserade försäkringstekniska vinster (–)/förluster (+) |
1 | 15 |
| Netto avyttrad verksamhet | 10 | -3 |
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK Procent | MSEK Procent | |||
| Räntebärande värdepapper, | |||||
| likvida medel | 10 021 | 50,7 | 9 933 | 50,1 | |
| Aktier och övriga investeringar | 9 753 | 49,3 | 9 907 | 49,9 | |
| Summa | 19 774 | 100,0 | 19 840 | 100,0 | |
| varav aktier i TeliaSonera AB | 84 | 0,4 | 99 | 0,5 |
Under den senaste 5-årsperioden utvecklades de förmånsbaserade planerna på följande sätt.
| MSEK, förutom procenttal | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 31 dec 2009 31 dec 2008 31 dec 2007 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser | 22 942 | 21 015 | 23 503 | 22 814 | 20 807 |
| Förvaltningstillgångar | -19 774 | -19 840 | -19 401 | -18 068 | -19 265 |
| Underskott ("funded status") | 3 168 | 1 175 | 4 102 | 4 746 | 1 542 |
| Pensionsförpliktelser | |||||
| Effekter av skillnaden mellan använda försäkringstekniska | |||||
| antaganden och verkligt utfall (%) | 0,9 | 2,6 | -1,0 | -0,2 | 0,6 |
| Effekter av förändrade försäkringstekniska antaganden (%) | -8,0 | 8,4 | -1,1 | -4,6 | 6,5 |
| Förvaltningstillgångar | |||||
| Avkastning utöver använda försäkringstekniska antaganden (%) | -4,4 | 4,0 | 7,8 | -13,6 | -1,4 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 0,5 | 8,9 | 12,5 | -8,5 | 3,1 |
För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa en avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliaSonera att tillskjuta 94 MSEK under 2012.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2011 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Säljoptioner och villkorad köpeskilling |
Avsättningar för omstruk turering |
Avsättningar för åter ställning |
Garantiav sättningar |
Övriga av sättningar |
Summa | |
| Ingående redovisat värde varav finansiella skulder till upplupet anskaffnings |
6 920 | 522 | 2 668 | 263 | 424 | 10 797 | |
| värde | – | – | – | 4 | – | 4 | |
| Årets avsättningar | 54 | 958 | 323 | 0 | 37 | 1 372 | |
| Ianspråktagna avsättningar | -8 | -694 | -85 | -10 | -115 | -912 | |
| Återförda avsättningar | – | -28 | -772 | -0 | -97 | -897 | |
| Omklassificeringar | -107 | -220 | − | -37 | 139 | -225 | |
| Tids- och ränteeffekter | 44 | 1 | 57 | − | − | 102 | |
| Kursdifferenser | 186 | -1 | -3 | 2 | − | 184 | |
| Utgående redovisat värde | 7 089 | 538 | 2 188 | 218 | 388 | 10 421 | |
| varav långfristig del | 7 077 | 112 | 2 182 | 214 | 111 | 9 696 | |
| varav kortfristig del | 12 | 426 | 6 | 4 | 277 | 725 | |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffnings | |||||||
| värde (se Kategorier – Not K26) | – | – | – | 4 | – | 4 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För finansiella skulder per den 31 december 2011 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–dec | Senare | Summa | Redovisat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | år | värde | |
| Finansiella skulder | – | 4 | – | – | 4 | 4 |
Den långfristiga delen av avsättningar för säljoptioner och villkorad köpeskilling avser Xfera Móviles S.A. (Xfera), Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Azertel) och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding).
För Xfera, som förvärvades 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 1 408 MSEK avseende dels en villkorad tillägsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserad på en upp till 20-årig resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga ägare av innehav utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sina aktier till TeliaSonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Skattningen av värdet på resultatutvecklingsmodellen är baserad på Xferas 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 8,4 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Belopp och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med affärsplanen. Skattningen av värdet på optionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för säljoptionens utnyttjande och om verkligt värde på Xfera vid den tidpunkten och avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Xferas uppskattade verkliga värde
och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Azertel, moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, ingår i utgående redovisat värde 5 174 MSEK avseende en säljoption utställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av TeliaSonera. Under sådana omständigheter ger optionen den störste ägaren av innehav utan bestämmande inflytande rätt att sälja sin 42-procentiga andel i Azertel till TeliaSonera. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av verkligt värde på Azertel är baserad på Azercells 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 15,0 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 6,0 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom i Uzbekistan, ingår i utgående redovisat värde 495 MSEK avseende en säljoption ursprungligen utställd 2007 i samband med förvärv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersättning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Optionen gav befintlig ägare till innehavet utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera. Den 2 februari 2010 förvärvade TeliaSonera 20 procent av aktierna i Uzbek Holding och ägde därmed totalt 94 procent. Till följd av denna transaktion ändrades optionsvillkoren. Optionen omfattar 6 procent av aktierna och kan utnyttjas efter den 15 februari 2013. Lösenpriset utgörs av det högre av antingen ett fastställt belopp eller verkligt värde vid lösentidpunkten fastställt genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av värdet är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för optionens utnyttjande och om verkligt värde på Uzbek Holding vid den tidpunkten, utgående från Coscoms 10-åriga affärsplan med
Avsättningar för omstrukturering
Avsättningar för omstrukturering förändrades på följande sätt.
en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 18,8 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 7,2 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Uzbek Holdings uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
Verkligt värde för säljoptionsavsättningarna respektive villkorad köpeskilling baseras på TeliaSoneras långsiktiga affärsplaner för berörda affärsenheter. Under nedgången i världsekonomin har värderingen på aktiemarknaderna globalt fallit och skulle, om tillämpad på TeliaSoneras kassagenererande enheter som ett multipelvärde för en grupp jämförbara företag, i några fall understiga det från TeliaSoneras egna långsiktiga affärsplaner härledda verkliga värdet. Jämfört med rådande marknadsvärdering är ledningens bedömning att verkligt värde baserat på egna affärsplaner ger en bättre bild av värdet för TeliaSonera och av den långsiktiga värderingen.
| MSEK Ingående redovisat värde Årets avsättningar Ianspråktagna avsättningar (kassautflöde) Återförda avsättningar |
31 december 2011 eller januari–december 2011 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Omställnings program |
Verksamhet i Danmark |
Internationell carrierverksamhet |
Summa | |||||
| 451 | 16 | 55 | 522 | |||||
| 958 | – | – | 958 | |||||
| -672 | -4 | -18 | -694 | |||||
| – | − | -28 | -28 | |||||
| Omklassificering till pensionsavsättning | -220 | – | – | -220 | ||||
| Tids- och ränteeffekter | – | – | 1 | 1 | ||||
| Kursdifferenser | -1 | – | – | -1 | ||||
| Utgående redovisat värde | 516 | 12 | 10 | 538 | ||||
| varav kortfristig del | 422 | 4 | – | 426 | ||||
| Kassautflöde under året | -672 | -4 | -18 | -694 | ||||
| Kassutflöde under tidigare år | -3 301 | -801 | -2 677 | -6 779 | ||||
| Summa kassautflöde | -3 973 | -805 | -2 695 | -7 473 |
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Under 2005 och 2008 lanserade ledningen omställningsprogram i de svenska och finska verksamheterna för att bibehålla lönsamheten genom att uppnå konkurrenskraftiga kostnadsnivåer och genom fokusering av tjänsteerbjudandena. 2008 års program omfattade effektiviseringsåtgärder genomförda under 2008 och 2009 och som bland annat syftade till en personalminskning med cirka 2 900 anställda i Sverige och Finland. Som koncernövergripande initiativ har programmen avslutats, men omställningsaktiviteter fortsatte under 2011 och 2010 på affärsområdesnivå. Återstående avsättning per den 31 december 2011 förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2013.
Ett flertal omstruktureringsåtgärder har vidtagits avseende TeliaSoneras danska verksamhet: under 2002 i samband med fokusering av den danska fastnätsverksamheten, under 2004 i samband med förvärvet av Orange Danmark i avsikt att realisera synergivinster från förvärvet, under 2005 i samband med integrering av mobilverksamheten och fastnätsverksamheten samt under 2006 i samband med ytterligare effektiviseringsåtgärder. Återstående avsättning per den 31 december 2011 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2016.
Under 2002 fattade TeliaSonera beslut om att ändra den strategiska inriktningen för Telia International Carrier och om en genomgripande omstrukturering av verksamheten. Som en del av omstruktureringsprogrammet avvecklades verksamheten i Asien, liksom försäljning av nationell telefoni via återförsäljare i Storbritannien och Tyskland. Vidare erbjöds inte längre nationella nättjänster i USA och samlokaliseringsaffären avvecklades. Vidare centraliserades resurserna inom försäljning, administration och kundtjänst och personalstyrkan reducerades med mer än 50 procent, främst under 2002 och 2003. Därutöver och i avsikt att efter samgåendet realisera synergivinster fattade ledningen under 2003 beslut om att integrera de internationella carrierverksamheter som tidigare bedrevs av Telia respektive Sonera. Överlappande verksamheter avvecklades och trafiken flyttades över från hyrd kapacitet till det egna nätet. Delar av Soneras verksamheter i Storbritannien, USA, Sverige och Tyskland avvecklades. Återstående avsättning per den 31 december 2011 avser huvudsakligen utfasning av långvariga hyreskontrakt och förväntas bli fullt utnyttjad fram till 2020.
Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2011 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2019-2060, beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.
Garantiavsättningar innefattar huvudsakligen uppskattade framtida utgifter för uppfyllande av garantiåtaganden avseende sålda produkter och tjänster. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2012-2013.
Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, för löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och för förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar liksom uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier samt för eventuella rättsliga tvister m.m. i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2012-2024. I denna post ingick ett garantiåtagande till förmån för det minoritetsägda Ipse 2000 S.p.A., avseende Ipses återstående åtaganden i Italien och för vilka TeliaSonera också ställde säkerhet i form av spärrade bankmedel (se not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister"). Avsättningen återfördes under 2011.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera i huvudsak beroende på förändringar i skatte- och annan lagstiftning, i faktiskt utfall av förhandlingar med motparter och i faktiskt kundbeteende liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Skulder för danska licensavgifter till upplupet anskaffningsvärde |
206 | 239 |
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 4 | 39 |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K26) |
210 | 278 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 422 | 464 |
| Övriga skulder | 777 | 851 |
| Summa övriga långfristiga skulder | 1 409 | 1 593 |
För Skulder till upplupet anskaffningsvärde approximerar redovisat värde verkligt värde då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering".
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2011 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Senare år |
Sum ma |
Redo visat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upp | |||||||
| lupet anskaff ningsvärde |
41 | 41 | 41 | 41 | 83 | 247 | 210 |
Beträffande leasingavtal, se not K28 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 465 | 418 |
| Tillkommande vinster | 124 | 127 |
| Redovisat i årets resultat | -18 | -19 |
| Kursdifferenser | -4 | -61 |
| Utgående redovisat värde | 567 | 465 |
| varav kortfristig del | 363 | 259 |
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
577 | 1 048 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not K26) |
577 | 1 048 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffnings värde |
8 904 | 8 573 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffnings värde |
2 202 | 3 398 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K26) | 11 683 | 13 019 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 943 | 6 874 |
| Förutbetalda intäkter | 4 765 | 4 993 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
23 391 | 24 886 |
För Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K26 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K27 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2011 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2012 |
Apr–jun 2012 |
Jul–sep 2012 |
Okt–dec | 2012 Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde |
9 989 | 887 | 178 | 52 | 11 106 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K27 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan Övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser i huvudsak abonnemangs- och andra telekomavgifter. Häri ingår även den kortfristiga delen av uppskjutna "dag 1-vinster" (se not K24 "Övriga långfristiga skulder").
Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K15 "Intressebolag och joint ventures", not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not K28 "Leasingavtal" fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.
| MSEK | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K16, K19 | 1 742 | 1 288 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat | 643 | 724 | |
| varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K16, K18, K19 | 591 | 674 |
| varav investeringar som innehas för handel | K16 | 52 | 50 |
| Investeringar som hålls till förfall | K16, K19 | 168 | 193 |
| Lånefordringar och kundfordringar | K16, K18, K19 | 36 045 | 36 795 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | K16 | 206 | 203 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 38 804 | 39 203 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K21 | 426 | 263 |
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K21, K25 | 2 240 | 2 516 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | K21 | 17 896 | 9 806 |
| Upplåning som säkrar nettoinvesteringar | K21 | 38 427 | 26 731 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | K21, K23, K24, K25 | 32 671 | 39 319 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 91 660 | 78 635 |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2011 | 31 december 2010 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovi | varav | Redovi | varav | ||||||
| MSEK | Not | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | K16 | 202 | 2 | – | 200 | 199 | 2 | – | 197 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för | |||||||||
| handel | K16 | 52 | – | – | 52 | 50 | – | – | 50 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | K16 | 4 | – | – | 4 | 4 | – | – | 4 |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K16, K19 | 1 742 | – | 1 742 | – | 1 288 | – | 1 288 | – |
| Derivat som innehas för handel | K16, K18, K19 | 591 | – | 591 | – | 674 | – | 674 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| per nivå | 2 591 | 2 | 2 333 | 256 | 2 215 | 2 | 1 962 | 251 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende | |||||||||
| verkligt värde | K21 | 17 896 | – | 17 896 | – | 9 806 | – | 9 806 | – |
| Derivat som betecknade som säkringsinstrument | K21 | 426 | – | 426 | – | 263 | – | 263 | – |
| Derivat som innehas för handel | K21, K25 | 2 240 | – | 2 240 | – | 2 516 | – | 2 516 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| per nivå | 20 562 | – | 20 562 | – | 12 585 | – | 12 585 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2011 och 2010.
Finansiella tillgångar på Nivå 3 förändrades på följande sätt.
| 31 december 2011 | 31 december 2010 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i ut omstående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | Andelar i ut omstående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 197 | 50 | 4 | 251 | 209 | 57 | 4 | 270 | |
| Förändringar i verkligt värde | – | -10 | − | -10 | – | -5 | − | -5 | |
| varav redovisade i årets resultat varav avseende tillgångar som |
– | -10 | – | -10 | – | -5 | – | -5 | |
| innehades vid periodens utgång | – | -10 | − | -10 | – | -5 | − | -5 | |
| Förvärv/kapitaltillskott | – | 13 | − | 13 | – | 5 | − | 5 | |
| Kursdifferenser | 3 | -1 | − | 2 | -12 | -7 | − | -19 | |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 200 | 52 | 4 | 256 | 197 | 50 | 4 | 251 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Övriga finansiella poster, se specifikation i not K10 "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster".
TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som Telia-Soneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering och finansiella risker.
Group Treasury ansvarar för koncerngemensam finansiell riskhantering inklusive nettning och poolning av kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury strävar även efter att optimera kostnaderna för riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen, till exempel genom så kallade overlay-swaps, om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då vissa koncernexterna derivattransaktioner inte fullt ut uppfyller kraven på säkringsredovisning och därigenom att eventuella förändringar i marknadsvärdet kommer att påverka finansnettot.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har Group Treasury ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket under 2011 var maximerat till motvärdet av nominellt +/– 500 MSEK, uttryckt som det långa/korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer.
SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som TeliaSonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.
TeliaSoneras kapitalstruktur- och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
TeliaSonera AB är inte föremål för några av utomstående påtvingade kapitalkrav.
TeliaSoneras exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet (specificerat i respektive not) av följande finansiella instrument.
| MSEK | Not | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Övriga anläggningstillgångar | K16 | 8 186 | 5 991 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga | |||
| fordringar | K18 | 17 473 | 16 542 |
| Räntebärande fordringar | K19 | 1 533 | 2 477 |
| Likvida medel | K19 | 12 600 | 15 344 |
| Summa | 39 792 | 40 354 |
Vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner, accepterar TeliaSonera AB endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. För att viss motpart ska godkännas kräver TeliaSonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument vid rapportperiodens slut fördelades på motpartens kreditvärdering hos Standard & Poor's på följande sätt. I linje med rekommendationer utfärdade av Basel Committee on Banking Supervision beräknas exponeringen som nettofordran per motpart med ett tilläggsbelopp avsett att ge en marginal för en eventuell framtida exponering.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Motpartens kreditvärdering AA- | 238 | 355 |
| Motpartens kreditvärdering A+ | 584 | 433 |
| Motpartens kreditvärdering A | 1 195 | 402 |
| Motpartens kreditvärdering BBB+ | 36 | – |
| Summa motpartsexponering i derivatinstrument |
2 053 | 1 190 |
Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kreditoch affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,5 procent under 2011 och 0,5 procent under 2010.
Överskottslikviditet i TeliaSonera AB kan endast placeras i bankdepositioner, bankcertifikat och/eller i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar. Det finns inga begränsningar för investeringar i statspapper. För investeringar hos banker ska ratingen vara lägst A-1 (Standard & Poor's) eller P-1 (Moody's) och löptiden är begränsad till 12 månader. För löptider överstigande 1 månad är exponeringen per bank därutöver begränsad till 2 500 MSEK.
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. TeliaSonera har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. En centraliserad daglig process för cash pooling gör det möjligt för TeliaSonera att hantera över- eller underskottslikviditet alltefter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten. TeliaSoneras policy är att ha en stark likviditetsposition vad avser tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter.
Per den 31 december 2011 och 2010 uppgick överskottslikviditeten (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 12 678 MSEK respektive 16 396 MSEK. TeliaSonera AB:s överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Per den 31 december 2011 hade TeliaSonera AB inga kortfristiga placeringar i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 3 månader, medan sådana placeringar hade ett motvärde om 900 MSEK per den 31 december 2010. Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar vid rapportperiodens slut var 1,2 procent för 2011 och 1,5 procent för 2010.
Förutom likvida medel har TeliaSonera bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade på följande sätt.
| I miljoner av respektive valuta | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Ram belopp |
Ram belopp |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, syndikerad | December 2017 | EUR | 1 000 | 1 000 |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, syndikerad | September 2013 EUR | 665 | – | |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, bilateral | April 2013 | SEK | 1 400 | 1 400 |
| TeliaSonera AB och dotterbolag |
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
Bekräftade, bilaterala | – | SEK (flera) | 1 658 | 1 520 |
Per den 31 december 2011 och 2010 var 246 MSEK respektive 71 MSEK av de totala kreditlöftena utnyttjade. Totalt fanns per den 31 december 2011 och 2010 tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter uppgående till 17 705 MSEK respektive 11 851 MSEK.
För koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat per den 31 december 2011 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade
räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | år | Summa |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och | ||||||||||
| kortfristiga kreditfaciliteter | 124 | 122 | − | − | − | − | − | − | − | 246 |
| Marknadsfinansiering | 829 | 5 180 | 4 150 | 1 659 | 8 261 | 10 781 | 10 408 | 4 587 | 45 068 | 90 923 |
| Övrig upplåning | 188 | 627 | 217 | 162 | 922 | 671 | 294 | 292 | 390 | 3 763 |
| Finansiella leasingavtal | 2 | 2 | 2 | 2 | 13 | 10 | 10 | 9 | 45 | 95 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | 550 | 5 804 | 494 | 1 026 | 7 127 | 3 782 | 11 656 | 5 032 | 3 341 | 38 812 |
| Fordringar | -631 | -5 326 | -296 | -882 | -6 881 | -3 824 | -11 330 | -5 023 | -3 587 | -37 780 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | 54 669 | 8 751 | 2 950 | 168 | 29 | 6 | – | – | – | 66 573 |
| Fordringar | -54 680 | -8 672 | -2 912 | -170 | -30 | -5 | – | – | – | -66 469 |
| Summa, netto | 1 051 | 6 488 | 4 605 | 1 965 | 9 441 | 11 421 | 11 038 | 4 897 | 45 257 | 96 163 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande avsättningar och skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not K23 "Övriga avsättningar", K24 "Övriga långfristiga skulder" och K25 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" respektive K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. TeliaSoneras allmänna policy är att skydda merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Detta skydd initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Skydd av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Finansiella flöden längre än ett år säkras normalt med valutaränteswappar, medan kortare löptider säkras med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Från tid till annan kan även valutaoptioner användas.
TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2011 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2012 |
Apr–jun 2012 |
Jul–sep 2012 |
Okt–dec 2012 |
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Köp EUR | – | 4 596 | – | 450 | 4 750 | 2 050 | 9 286 | 2 514 | 474 | 24 120 |
| Köp JPY | − | – | − | − | − | – | − | – | 1 328 | 1 328 |
| Köp NOK | – | − | − | − | − | – | − | – | 437 | 437 |
| Summa köp utländska valutor | − | 4 596 | − | 450 | 4 750 | 2 050 | 9 286 | 2 514 | 2 239 | 25 885 |
| Köp SEK | − | − | − | − | 388 | 1 236 | 1 251 | 2 575 | 909 | 6 359 |
| Summa köp | − | 4 596 | − | 450 | 5 138 | 3 286 | 10 537 | 5 089 | 3 148 | 32 244 |
| Sälj NOK | − | -1 018 | − | − | -1 172 | -2 417 | -3 721 | -5 073 | − | -13 401 |
| Sälj EUR | − | – | − | − | -389 | – | − | − | -867 | -1 256 |
| Summa sälj utländska valutor | − | -1 018 | − | − | -1 561 | -2 417 | -3 721 | -5 073 | -867 | -14 657 |
| Sälj SEK | − | -4 217 | − | -466 | -3 729 | -939 | -7 519 | − | -2 172 | -19 042 |
| Summa sälj | − | -5 235 | − | -466 | -5 290 | -3 356 | -11 240 | -5 073 | -3 039 | -33 699 |
| Netto, valutaränteswappar | – | -639 | − | -16 | -152 | -70 | -703 | 16 | 109 | -1 455 |
TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2011, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | år | Summa |
| Köp EUR | 21 367 | 7 731 | 2 905 | – | – | – | – | 32 003 |
| Köp DKK | 2 874 | − | – | – | – | – | – | 2 874 |
| Köp USD | 2 162 | − | – | – | – | – | – | 2 162 |
| Köp NOK | 1 421 | − | – | – | – | – | – | 1 421 |
| Köp GBP | 500 | – | – | – | – | – | – | 500 |
| Köp övriga valutor | 8 | – | – | – | – | – | – | 8 |
| Summa köp utländska valutor | 28 332 | 7 731 | 2 905 | − | – | – | – | 38 968 |
| Köp SEK | 26 348 | 941 | 7 | 170 | 29 | 6 | – | 27 501 |
| Summa köp | 54 680 | 8 672 | 2 912 | 170 | 29 | 6 | – | 66 469 |
| Sälj EUR | -11 759 | -584 | -1 | -1 | -4 | -1 | – | -12 350 |
| Sälj NOK | -11 236 | -1 | -2 | -2 | -7 | – | – | -11 248 |
| Sälj USD | -8 480 | -179 | – | -2 | – | – | – | -8 661 |
| Sälj LTL | -476 | -163 | – | -159 | – | – | – | -798 |
| Sälj CZK | -146 | – | – | – | – | – | – | -146 |
| Sälj LVL | -93 | – | – | – | – | – | – | -93 |
| Sälj DKK | -52 | -5 | -4 | -4 | -18 | -5 | – | -88 |
| Sälj övriga valutor | -94 | – | – | – | – | – | – | -94 |
| Summa sälj utländska valutor | -32 336 | -932 | -7 | -168 | -29 | -6 | – | -33 478 |
| Sälj SEK | -22 333 | -7 819 | -2 943 | – | – | – | – | -33 095 |
| Summa sälj | -54 669 | -8 751 | -2 950 | -168 | -29 | -6 | – | -66 573 |
| Netto, valutaswappar och valuta terminer |
11 | -79 | -38 | 2 | 0 | 0 | – | -104 |
Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. TeliaSoneras grundprincip är att inte säkra sin omräkningsexponering. Koncernchefen har dock mandat att verkställa säkring upp till ett specifikt nominellt belopp. TeliaSoneras nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp i MSEK |
Procent | Belopp i MSEK |
Procent | ||
| EUR | 83 937 | 49,6 | 74 520 | 40,2 | ||
| varav säkrad genom | ||||||
| upplåning | 29 992 | 17,7 | 20 905 | 11,3 | ||
| varav säkrad genom | ||||||
| derivat | 599 | 0,4 | – | – | ||
| RUB | 24 579 | 14,5 | 21 397 | 11,6 | ||
| TRY | 18 922 | 11,2 | 20 789 | 11,2 | ||
| DKK | 12 085 | 7,2 | 12 060 | 6,5 | ||
| NOK | 7 912 | 4,7 | 29 268 | 15,8 | ||
| LTL | 5 483 | 3,2 | 5 642 | 3,0 | ||
| EEK | – | – | 5 317 | 2,9 | ||
| UZS | 4 283 | 2,5 | 1 652 | 0,9 | ||
| NPR | 3 839 | 2,3 | 3 927 | 2,1 | ||
| USD | -3 269 | -1,9 | -182 | -0,1 | ||
| AZN | 3 114 | 1,8 | 2 531 | 1,4 | ||
| KZT | 2 597 | 1,5 | 2 396 | 1,3 | ||
| LVL | 2 288 | 1,4 | 2 319 | 1,2 | ||
| GEL | 1 409 | 0,8 | 1 293 | 0,7 | ||
| TJS | 735 | 0,4 | 679 | 0,4 | ||
| GBP | 689 | 0,4 | 659 | 0,4 | ||
| Övriga valutor | 647 | 0,4 | 844 | 0,5 | ||
| Summa | 169 250 | 100,0 | 185 111 | 100,0 |
TeliaSoneras kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av materiel.
Årets resultat skulle påverkas negativt med cirka 340 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga övriga transaktionsvalutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2011 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits samt ej inkluderande eventuell påverkan vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. Under motsvarande
förutsättningar skulle årets resultat påverkas positivt med cirka 330 MSEK på årsbasis om euron, den danska kronan, den litauiska litas och den lettiska lats försvagades med 10 procentenheter mot den svenska kronan och samtliga övriga transaktionsvalutor.
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 13,9 GSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2011 inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter.
TeliaSoneras finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för TeliaSonera AB:s utestående lång- respektive kortfristiga upplåning var vid rapportperiodens slut:
| Procent | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 4,07 | 3,54 |
| Kortfristig upplåning | 3,14 | 4,21 |
Per den 31 december 2011 var cirka 46 procent av den totala upplåningen, inklusive tillhörande säkringsinstrument, föremål för räntejustering inom 12 månader.
TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respektive genomsnittliga löptid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ("duration") normalt ska ligga mellan 6 månader och 5 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2011 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | år | Summa |
| Erhållen ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | – | 5 611 | – | – | 1 550 | 6 048 | 12 821 | 5 089 | 5 725 | 36 844 |
| Rörlig räntesats | – | 3 595 | 1 005 | 449 | 4 830 | 705 | 6 864 | 1 294 | 4 268 | 23 010 |
| Summa erhållet | – | 9 206 | 1 005 | 449 | 6 380 | 6 753 | 19 685 | 6 383 | 9 993 | 59 854 |
| Betald ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | – | – | -1 013 | – | -925 | -2 931 | – | -1 408 | -1 699 | -7 976 |
| Rörlig räntesats | – | -9 670 | – | -466 | -5 680 | -3 771 | -19 357 | -5 073 | -7 847 | -51 864 |
| Summa betalt | – | -9 670 | -1 013 | -466 | -6 605 | -6 702 | -19 357 | -6 481 | -9 546 | -59 840 |
| Netto | – | -464 | -8 | -17 | -225 | 51 | 328 | -98 | 447 | 14 |
TeliaSonera AB har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder (även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K21 "Långfristiga och kortfristiga lån"). Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital (se not K12 "Övrigt totalresultat"). Under 2011 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
TeliaSonera AB hade den 31 december 2011 räntebärande lån om 76,4 GSEK med en räntebindning om cirka 4,0 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 35 GSEK, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2012 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2011 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 260 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 3 300 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2011.
TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög finansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 2 år. I syfte att reducera finansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Per den 31 december 2011 var den genomsnittliga kapitalbindningen för TeliaSonera AB:s upplåning cirka 5,6 år.
TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. I slutet av december 2011 ändrade Moody's "outlook" från "stable" till "negative" för sin rating av TeliaSonera AB vilken är A3 för långfristig upplåning och P2 för kortfristig upplåning. I januari 2012 bekräftade Standard & Poor's sin rating av TeliaSonera AB vilken är A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning med "stable outlook". De bägge institutens rating motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge TeliaSonera fortsatt god tillgång till finansmarknaderna.
TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina obekräftade marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. TeliaSonera utnyttjar även viss bankfinansiering, vilken per den 31 december 2011 motsvarade cirka 4 procent av koncernens totala upplåning. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.
Nuvärdet av TeliaSoneras pensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2011 till 22 942 MSEK (se not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor"). För att säkra dessa förpliktelser har TeliaSonera pensionsstiftelser, vars förvaltningstillgångar uppgick till 19 774 MSEK baserat på gällande marknadsvärden per den 31 december 2011. Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för TeliaSoneras pensionsförpliktelser och bestod per den 31 december 2011 av cirka 51 procent räntebärande tillgångar och cirka 49 procent aktier och andra tillgångar. Den förväntade genomsnittliga nettoavkastningen på pensionsstiftelsernas förvaltningstillgångar är 4,6 procent per år. Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansrapporten, efter justering för balanserade försäkringstekniska vinster och förluster samt balanserade intäkter avseende intjänande under tidigare perioder.
Under 2011 ökade de ackumulerade försäkringstekniska förlusterna från 645 MSEK till 3 132 MSEK, i huvudsak drivet av en lägre diskonteringsränta som ökar nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Därutöver var den verkliga nettoavkastningen på förvaltningstillgångarna 0,5 procent, 4,4 procentenheter lägre än den förväntade avkastningen.
Per den 31 december 2011 var den av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, beslutade strategiska tillgångsfördelningen 45 procent räntebärande tillgångar, 40 procent aktier och 15 procent övriga investeringar. Övriga investeringar avser främst hedgefonder och "private equity". Av räntebärande tillgångar utgör svenska statsobligationer 10 procentenheter, svenska bostadsobligationer 15 procentenheter samt globala obligationer och tillväxtmarknadsobligationer 20 procentenheter. Av aktieandelen utgör svenska aktier 5 procentenheter och globala aktier 35 procentenheter. Faktisk tillgångsallokering tillåts avvika från den strategiska med +35/-15 procentenheter för räntebärande tillgångar och med +10/-20 procentenheter för aktier. Alla tillgångar i den svenska pensionsstiftelsen förvaltas av utvalda externa förvaltare med specialistmandat.
Pensionsförpliktelserna skulle påverkas med omkring 3,8 GSEK, givet att den genomsnittliga diskonteringsräntan minskade med en procentenhet från nu aktuell nivå om 4,0 procent per år. En sådan ökning av pensionsskulden, givet en räntenedgång, torde delvis kompenseras av en värdeökning i pensionsstiftelsernas räntebärande tillgångar. Baserat på befintlig tillgångsfördelning och den duration som pensionsstiftelserna hade i sina räntebärande tillgångar per den 31 december 2011, och givet att övriga tillgångsslag i pensionsstiftelserna förblev värdemässigt oförändrade, bedöms en motsvarande räntenedgång öka värdet på stiftelsernas tillgångar med cirka 0,8 GSEK.
Yttre riskfaktorer kan från tid till annan komma att leda till försäkringstekniska modifieringar vilka medför en ökning av TeliaSoneras pensionsförpliktelser. Graden av påverkan på förpliktelserna kan dock inte kvantifieras innan sådana modifieringar genomförts.
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan itutrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 169 | 194 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -110 | -121 |
| Nettovärde av finansiella leasingavtal | 59 | 73 |
Av- och nedskrivningar uppgick till 32 MSEK respektive 27 MSEK för åren 2011 och 2010. Totalt erlagda leaseavgifter under dessa år var 22 MSEK respektive 29 MSEK.
Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Totala framtida minimileaseavgifter | 95 | 121 |
| Avgår räntebelastning | -16 | -19 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 79 | 102 |
Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2011 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2012 |
Apr–jun 2012 |
Jul–sep 2012 |
Okt–dec 2012 |
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 2 | 2 | 2 | 2 | 13 | 10 | 10 | 9 | 45 | 95 |
| Nuvärde av framtida minimi-lease avgifter |
2 | 2 | 2 | 2 | 12 | 9 | 9 | 7 | 34 | 79 |
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2011 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2012 |
Apr–jun 2012 |
Jul–sep 2012 |
Okt–dec 2012 |
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 514 | 499 | 501 | 550 | 1 531 | 1 359 | 1 174 | 1 082 | 1 629 | 8 839 |
| Vidareuthyrningar | 2 | 2 | 2 | 3 | 4 | 1 | – | – | – | 14 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 2 061 MSEK respektive 2 243 MSEK för åren 2011 och 2010. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 10 MSEK och 12 MSEK för respektive år.
Vid utgången av 2011 omfattade lokalhyresavtalen cirka 735 000 kvadratmeter, inkluderande cirka 5 700 kvadratmeter kontorsyta för TeliaSoneras koncernkontor på Stureplan 8 i Stockholm. Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna mellan 1 år och 50 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 7 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.
Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Estland omfattar finansiering inom ramen för TeliaSoneras produktoch tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 12 kvartal. För nytecknade avtal under 2011 var löptiden 12 kvartal. 59 procent av samtliga avtal löper med fast ränta
och 41 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller TeliaSonera därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|
| 1 133 | 1 322 |
| -6 | -4 |
| 1 127 | 1 318 |
| -140 | -167 |
| 987 | 1 151 |
Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2011 uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2012 |
Apr–jun 2012 |
Jul–sep 2012 |
Okt–dec 2012 |
2013 | 2014 | 2015 | 2016 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoinvestering | 92 | 91 | 91 | 90 | 246 | 155 | 68 | 51 | 243 | 1 127 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter |
80 | 79 | 79 | 79 | 220 | 142 | 60 | 44 | 204 | 987 |
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2011 och 2010 till 17 MSEK respektive 6 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrierverksamheten och omfattar 19 avtal med andra internationella operatörer och 77 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. Därutöver är 328 operationella leasingavtal relaterade till TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 4 034 | 4 093 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -2 421 | -2 483 |
| Bruttoredovisat värde | 1 613 | 1 610 |
| Tillkommer förutbetalda försäljningskostnader | 0 | 0 |
| Avgår förskottsbetalda leaseavgifter | -435 | -520 |
| Nettovärde av operationella leasingavtal | 1 178 | 1 090 |
Av- och nedskrivningar gjordes med 267 MSEK under 2011 och med 295 MSEK under 2010.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2011 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 68 | 68 | 68 | 68 | 192 | 104 | 30 | 5 | 2 | 605 |
Svenska staten äger för närvarande 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 49,0 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.
TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med TeliaSonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper TeliaSonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staterna, dessas myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 45 MSEK under 2011 respektive 46 MSEK under 2010. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 44 MSEK under 2011 respektive 44 MSEK under 2010.
Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av dessa lagar. Under 2011 och 2010 betalade TeliaSonera 2,5 MEUR respektive 2,4 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR för användning av nummer. Under 2011 och 2010 betalade TeliaSonera 0,2 MEUR respektive 0,2 MEUR för dataintegritetsövervakning och 1,0 MEUR respektive 1,0 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, d v s en allmän avgift för Kommunikationsverkets regleringsverksamhet.
TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag och joint ventures. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor. Såväl försäljning till som köp från dessa bolag avsåg i huvudsak Svenska UMTS-nät AB i Sverige och omfattade köpta och sålda 3G-kapacitets- respektive nätbyggnadstjänster.
I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag och joint ventures på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Försäljning av varor och tjänster | ||
| Svenska UMTS-nät AB (joint venture) | 254 | 257 |
| OAO MegaFon | 62 | 244 |
| Övriga | 26 | 54 |
| Summa försäljning av varor och tjänster | 342 | 555 |
| Köp av varor och tjänster | ||
| Svenska UMTS-nät AB (joint venture) | 578 | 727 |
| Övriga | 49 | 147 |
| Summa köp av varor och tjänster | 627 | 874 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga | ||
| fordringar | 71 | 42 |
| Lånefordringar | ||
| Svenska UMTS-nät AB (joint venture) | 1 680 | 200 |
| Övriga | 35 | – |
| Summa lånefordringar | 1 715 | 200 |
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
136 | 154 |
Per den 31 december 2011 ägde TeliaSoneras pensionsstiftelser 1 800 594 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,04 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Per samma datum ägde TeliaSonera Finland Oyj:s Personalstiftelse 515 020 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,01 procent av röstetalet. Stiftelsen hanterar ett vinstdelningssystem i TeliaSoneras finska dotterbolag och enligt stadgarna ska 30 procent av årets erhållna betalning för vinstdelning investeras i Telia Sonera-aktier. Information om kostnader relaterade till vinstdelningssystemet återfinns i not K32 "Personal".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not K30 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K32 "Personal" för ytterligare information.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB | – | 1 375 |
| Övriga kredit- och fullgörandegarantier m m | 32 | 16 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – Not K27) | 32 | 1 391 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 273 | 253 |
| Summa ansvarsförbindelser | 305 | 1 644 |
Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2011 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–sep 2012 |
Okt–dec 2012 |
2013 | 2014 | 2015- 2016 |
Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier | – | 21 | 0 | 2 | – | 9 | 32 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
Som säkerhet för vissa lån upptagna av TeliaSoneras hälftenägda joint venture Svenska UMTS-nät AB enligt kreditfacilitet beviljad av tredje part, hade TeliaSonera och Tele2, den andre delägaren, vardera utställt kreditgarantier till långivarna och pantsatt sina aktier i Svenska UMTS-nät. Den 28 juli 2011 avslutades kreditfaciliteten och merparten av finansieringen av Svenska UMTS-nät hanteras genom utlåning från delägarna som vardera står för 50 procent av finansieringen (se not K29 "Transaktioner med närstående").
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Avseende långfristig upplåning: | ||
| Aktier i Svenska UMTS-nät AB | – | 621 |
| Avseende pensionsförpliktelser: | ||
| Fastighetsinteckningar | 9 | 19 |
| Avseende pensionsförpliktelser: | ||
| Kortfristiga fordringar | 35 | 37 |
| Avseende övriga avsättningar: | ||
| Spärrade bankmedel | 10 | 82 |
| Avseende övriga avsättningar: | ||
| Obligationer och korta placeringar | 106 | 100 |
| Avseende operationella leasingavtal: | ||
| Fastighetsinteckningar | 2 | 2 |
| Avseende operationella leasingavtal: | ||
| Spärrade bankmedel | 75 | 1 |
| Avseende depositioner från kunder: | ||
| Spärrade bankmedel | 20 | 43 |
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: | ||
| Aktier i 4T Sverige AB | 2 | – |
| Summa ställda säkerheter | 259 | 905 |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ömsesidigt ställt sina aktier som säkerhet till förmån för övriga aktieägare. I spärrade bankmedel avseende övriga avsättningar för 2010 ingick TeliaSoneras andel av ställda säkerheter för Ipse 2000 S.p.A.:s återstående åtaganden i Italien. De spärrade bankmedlen friställdes under 2011 (se också not K23 "Övriga avsättningar").
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2011 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntad investeringsperiod | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | år | Summa |
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | 4 | 3 | 6 | 3 | 3 | 4 | 4 | – | 42 |
| Materiella anläggningstillgångar | 351 | 221 | 7 | 64 | – | – | – | – | – | 643 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not K27) | 366 | 225 | 10 | 70 | 3 | 3 | 4 | 4 | – | 685 |
Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras fasta nät i Sverige.
TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera Móviles S.A. (Yoigo) betalar årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3G-licens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2012 fastställd till 308 MSEK (34 MEUR).
Per den 31 december 2011 ägdes TOO GSM Kazakhstan (Kcell) av Fintur Holdings B.V. (51 procent) och Kazakhtelecom (49 procent). Fintur ägs av TeliaSonera (58,55 procent) och Turkcell (41,45 procent), vilket innebar en effektiv ägarandel för TeliaSonera om 37,9 procent. Den 22 december 2011 tecknade TeliaSonera ett avtal med Kazakhtelecom om att förvärva dess 49 procent av aktierna i Kcell, med förväntat avslut under första kvartalet 2012. Avtalet innebar också att TeliaSonera, under förutsättning av att vissa villkor uppfylls, avser sälja 25 procent av aktierna minus en aktie i Kcell i en börsnotering med beräknat slutförande under 2012. Beroende på aktiekursutvecklingen efter börsnoteringen kan TeliaSonera behöva göra en tilläggsbetalning till Kazakhtelecom. När båda delarna av transaktionen är slutförda kommer TeliaSoneras effektiva ägarandel i Kcell att uppgå till 61,9 procent. Förvärvet förväntas påverka resultat per aktie positivt. Det första delen av transaktionen, som förutsatte att flera villkor uppfylldes, inklusive myndighetsgodkännande, slutfördes den 1 februari 2012 och 1 519 MUSD betalades samma dag, vilket resulterade i en minskning av balanserade vinstmedel respektive innehav utan bestämmande inflytande i eget kapital och en ökning av nettolåneskulden. Kcells beslutade utdelning för 2011 kommer att utbetalas under 2012 i enlighet med ägarstrukturen före transaktionen.
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. I synnerhet är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter. Förutom nedan beskrivna tvister är TeliaSonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos det svenska Konkurrensverket och verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSLtjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras grossistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK. I december 2011 beslutade Stockholms tingsrätt i enlighet med Konkurrensverkets krav. TeliaSonera anser inte att det har gjort sig skyldigt till otillåten prissättning och har överklagat tingsrättens beslut. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 i
april 2005 respektive Spray Network i juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från TeliaSonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera kommer att kraftfullt bestrida Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna har skjutits upp i avvaktan på utgången i ärendet mellan TeliaSonera och Konkurrensverket.
TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande Primavs avyttring av sitt innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. TeliaSonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Även om TeliaSonera inte anser det sannolikt att tvisterna avgörs till TeliaSoneras nackdel har TeliaSonera, mot bakgrund av att domstolsförfarandena förutses bli utdragna i tiden, redovisat en avsättning för beräknade framtida advokatkostnader.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Betalningar från kunder | 103 220 | 105 819 |
| Betalningar till anställda och leverantörer | -69 600 | -72 070 |
| Kassaflöde genererat av verksamheten | 33 620 | 33 749 |
| Erhållna utdelningar | 496 | 1 721 |
| Erhållna räntor | 493 | 260 |
| Betalda räntor | -2 587 | -2 301 |
| Betalda inkomstskatter | -4 999 | -5 995 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 27 023 | 27 434 |
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 323 MSEK och 527 MSEK under åren 2011 respektive 2010.
TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5-10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2011 och 2010 icke-kontanta byten om 296 MSEK respektive 295 MSEK.
Avtalet mellan en ny leverantör och TeliaSonera inkluderar en utökning av 3G-utrullningen och ett byte med äganderätts– övergång till den nya leverantören av den tidigare leverantörens existerande 2G-utrustning, vilket innebar en icke-kontant bytestransaktion om 40 MSEK.
TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstrument eller verksamheter. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och övertagna skulder vid rörelseförvärv och det totala kassaflödet från förvärv fördelade sig på följande sätt.
| Förvärv MSEK |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Investeringsverksamhet | ||
| Goodwill och övriga immateriella anläggnings | ||
| tillgångar | -100 | -75 |
| Materiella anläggningstillgångar | -10 | − |
| Finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, | ||
| varulager m m | -3 | -4 |
| Likvida medel | -32 | -0 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -0 | − |
| Avsättningar | 27 | − |
| Långfristiga skulder | − | 4 |
| Kortfristiga skulder | 25 | − |
| Summa köpeskilling | -93 | -75 |
| Avgår förvärvade likvida medel | 32 | 0 |
| Erlagd tilläggsköpeskilling för förvärv under | ||
| tidigare perioder | -18 | -1 956 |
| Kassautflöde från rörelseförvärv, netto | -79 | -2 031 |
| Köpeskilling för övriga förvärv | -207 | -1 151 |
| Summa kassautflöde, investeringsverksamhet | -286 | -3 182 |
| Finansieringsverksamhet | ||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | -9 | -1 333 |
| Summa kassautflöde, finansieringsverksamhet | -9 | -1 333 |
| Summa kassautflöde, förvärv | -295 | -4 515 |
Under 2011 ingick i kassautflödet från övriga förvärv 191 MSEK avseende det indirekta förvärvet av intressebolagsandelen i Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd. i Nepal. Under 2010 ingick i kassautflödet tilläggsköpeskilling relaterad till OOO Coscom i Uzbekistan och Azercell Telekom B.M. i Azerbajdzjan, erlagd köpeskilling om 815 MSEK för ytterligare aktier i intressebolaget Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet och det indirekta förvärvet av innehav utan bestämmande inflytande i Ncell Pvt. Ltd. i Nepal.
Ytterligare upplysningar återfinns i not K34 "Rörelseförvärv". Verkligt värde på avyttrade tillgångar och överlåtna skulder i dotterbolag och det totala kassaflödet från avyttringar fördelade sig på följande sätt.
| Avyttringar MSEK |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Investeringsverksamhet | ||
| Goodwill och övriga immateriella anläggnings | ||
| tillgångar | 102 | 841 |
| Materiella anläggningstillgångar | 140 | 545 |
| Finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, | ||
| varulager m m | 23 | 393 |
| Likvida medel | 0 | 120 |
| Avsättningar | -21 | -18 |
| Långfristiga skulder | -38 | − |
| Kortfristiga skulder | -18 | -355 |
| Summa försäljningspris | 188 | 1 526 |
| Avgår avyttrade likvida medel | -0 | -120 |
| Kassainflöde från avyttrade dotterbolag, netto | 188 | 1 406 |
| Försäljningspris för övriga avyttringar | 670 | 278 |
| Summa kassainflöde, investeringsverksamhet | 858 | 1 684 |
| Summa kassainflöde, finansieringsverksamhet | − | − |
| Summa kassainflöde, avyttringar | 858 | 1 684 |
Kassainflöde från avyttrade dotterbolag avsåg under 2011 North Sea Communications AS i Norge och under 2010 i huvudsak Telia Stofa A/S i Danmark. I försäljningspris för övriga avyttringar under 2011 ingår 577 MSEK avseende en ersättning för att vissa milstolpar nåtts avseende uppfyllandet av det avtal som tecknades med Altimo i november 2009. Försäljningspris för övriga avyttringar under 2011 och 2010 innefattade 87 MSEK respektive 152 MSEK avseende vissa teckningsrätter sålda i samband med privatiseringen av Azercell Telekom B.M.
Anställda, löner och sociala kostnader
Under 2011 minskade antalet anställda med 533 till 28 412 vid årsskiftet från 28 945 vid föregående årsskifte. Ett ökat antal i verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning uppvägdes av vidtagna effektiviseringsåtgärder i verksamheterna i Norden. Smärre rörelseförvärv och avyttringar under 2011 tillförde netto 306 anställda.
Genomsnittligt medelantal anställda per land var:
| Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
||
| Sverige | 8 372 | 54,5 | 8 937 | 54,4 | ||
| Finland | 4 497 | 61,1 | 4 686 | 60,9 | ||
| Norge | 1 183 | 70,7 | 1 219 | 65,5 | ||
| Danmark | 1 241 | 64,4 | 1 328 | 66,6 | ||
| Litauen | 3 657 | 51,0 | 3 598 | 50,0 | ||
| Lettland | 913 | 48,4 | 893 | 47,1 | ||
| Estland | 2 043 | 56,7 | 1 994 | 56,2 | ||
| Spanien | 102 | 68,6 | 90 | 68,9 | ||
| Kazakstan | 1 526 | 41,0 | 1 417 | 40,2 | ||
| Azerbajdzjan | 812 | 60,1 | 781 | 58,0 | ||
| Uzbekistan | 831 | 60,9 | 777 | 60,1 | ||
| Tadzjikistan | 327 | 67,0 | 349 | 59,6 | ||
| Georgien | 333 | 43,2 | 331 | 42,3 | ||
| Moldavien | 353 | 46,5 | 345 | 46,1 | ||
| Nepal | 528 | 76,3 | 489 | 81,8 | ||
| Kambodja | – | – | 165 | 64,8 | ||
| Ryssland | 50 | 58,0 | 57 | 66,7 | ||
| Storbritannien | 40 | 70,0 | 50 | 78,3 | ||
| Övriga länder | 191 | 71,7 | 191 | 71,2 | ||
| Summa | 26 999 | 56,4 | 27 697 | 55,9 |
Totalt bedrevs verksamhet i 30 länder under 2011 och i 32 länder under 2010.
Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses ordinarie styrelseledamöter, verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, affärsområdesnivå och bolagsnivå.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga ledande befattnings |
Övriga ledande befattnings |
||||
| Procent | Styrelser | havare | Styrelser | havare | |
| Kvinnor | 31,1 | 32,7 | 30,7 | 39,2 | |
| Män | 68,9 | 67,3 | 69,3 | 60,8 | |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 9 974 | 10 405 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 1 819 | 1 900 |
| Pensionskostnader | 1 079 | 1 354 |
| Summa sociala kostnader | 2 898 | 3 254 |
| Aktiverat eget arbete | -800 | -601 |
| Övriga personalkostnader | 556 | 627 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 12 628 | 13 685 |
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar | 175 (13) | 9 799 | 172 (15) | 10 233 |
Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 33 MSEK och 32 MSEK för åren 2011 respektive 2010.
Under 2011 och 2010 hade TeliaSoneras finska dotterbolag kostnader för vinstdelning med de anställda uppgående till 44 MSEK respektive 102 MSEK.
Årsstämmorna 2010 och 2011 i TeliaSonera AB beslutade att inrätta prestationsaktieprogram (PSP), vilka ska omfatta vissa ledande befattningshavare i koncernen (koncernledningens medlemmar är dock undantagna). Förutsatt att vissa prestationskrav, bestående av finansiella mål relaterade till resultat per aktie (earnings per share, EPS) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR), uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagare i programmen möjlighet att vederlagsfritt erhålla slutlig tilldelning av TeliaSoneraaktier (prestationsaktier). De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå som måste överskridas för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 1 560 000 TeliaSonera-aktier, motsvarande cirka 0,04 procent av det totala antalet utestående aktier. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på EPS-tillväxt för vart och ett av de tre åren under prestationsperioden i förhållande till EPS för föregående år samt till 50 procent på TSR under hela prestationsperioden i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. Deltagande i programmet förutsätter att deltagaren har förvärvat TeliaSonera-aktier eller allokerat redan innehavda TeliaSonera-aktier till programmet motsvarande ett värde av 2 procent av deltagarens årliga grundlön. Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 37,5 procent av deltagarens grundlön. Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser.
Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2011 och 2010.
| Prestationsaktieprogram | 2011/2014 2010/2013 | |
|---|---|---|
| Antal deltagare | ||
| Per den 31 december 2010 | – | 86 |
| Nytillkomna deltagare | 95 | – |
| Avslutade anställningar | – | -6 |
| Deltagare per den 31 december 2011 | 95 | 80 |
| Antal tilldelade aktier | ||
| Per den 31 december 2010 | – | – |
| Preliminär tilldelning | – | 114 131 |
| Tilldelade aktier per den | ||
| 31 december 2011 | – | 114 131 |
Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren uppgick till:
| Prestationsaktieprogram | 2011/2014 2010/2013 | |
|---|---|---|
| Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK) |
18 | 18 |
| Använda antaganden (procentsatser) | ||
| Måluppfyllelse för det EPS-baserade presta tionsvillkoret |
50 | 50 |
| Måluppfyllelse för det TSR-baserade presta tionsvillkoret baserades på |
||
| Bedömd volatilitet, TeliaSonera | 29 | 31 |
| Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelse gruppen |
24–41 | 25–40 |
| Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan TeliaSonera och bolagen i jämförelse |
||
| gruppen | 45 | 45 |
| Riskfri ränta | 2,7 | 1,8 |
Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell.
Det beräknade verkliga värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till:
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 11 | 4 |
| Sociala kostnader | 2 | 1 |
| Summa personalkostnader, prestations aktieprogram |
13 | 5 |
Enligt beslut av årsstämman 2011 i TeliaSonera AB utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 100 000 SEK för ordföranden och med 450 000 SEK per person för övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens revisionsutskott med 150 000 SEK till ordföranden och med 100 000 SEK per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens ersättningsutskott med 55 000 SEK till ordföranden och med 35 000 SEK per person till övriga ledamöter. För annat styrelseutskottsarbete utgår inte något särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanterna erhåller inte något styrelsearvode. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
Årsstämman 2011 antog nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
TeliaSoneras mål är att söka erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor som möjliggör för företaget att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig (marknadsrelevant, men inte marknadsledande). Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande ersättningsdelar: (1) fast lön, (2) pension och (3) övriga förmåner. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således även vara individuell och differentierad. Pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare kan vara upp till 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida (för koncernchefen sex månader). För det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till 12 månader (för koncernchefen 24 månader). Avgångsvederlag ska inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och skall reduceras med
belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet. Befattningshavaren kan erhålla bil-, sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring m m i linje med rådande lokal marknadspraxis. Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.
Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören (vVD) och övriga medlemmar av koncernledningen utgörs av grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. TeliaSonera hade per den 31 december 2011 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen. Med "övriga medlemmar av koncernledningen" avses de 8 personer som rapporterar direkt till koncernchefen och som tillsammans med koncernchefen och vVD utgjorde TeliaSoneras koncernledning den 31 december 2011.
Pensionsförmåner och andra förmåner till koncernchefen, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen enligt beskrivningen ovan utgör en del av det samlade ersättningspaketet.
| SEK | Styrelsearvode/ Grundlön1 |
Övrig ersättning2 |
Övriga förmåner3 |
Pensions kostnad4 |
Summa ersättningar och förmåner5 |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen | ||||||
| Anders Narvinger, ordförande | 1 224 674 | – | – | – | 1 224 674 | – |
| Timo Peltola, vice ordförande | 474 467 | – | – | – | 474 467 | – |
| Maija-Liisa Friman | 593 422 | – | – | – | 593 422 | – |
| Ingrid Jonasson Blank | 428 765 | – | – | – | 428 765 | – |
| Conny Karlsson | 543 430 | – | – | – | 543 430 | – |
| Lars Renström | 474 467 | – | – | – | 474 467 | – |
| Jon Risfelt | 543 430 | – | – | – | 543 430 | – |
| Per-Arne Sandström | 489 137 | – | – | – | 489 137 | – |
| Koncernledningen | ||||||
| Lars Nyberg, koncernchef | 10 100 004 | 3 233 200 | 110 520 | 8 930 360 | 22 374 084 | – |
| Per-Arne Blomquist, vVD | 5 075 508 | 2 197 191 | 107 830 | 1 930 568 | 9 311 097 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen | ||||||
| (8 personer) | 24 387 588 | 7 116 762 | 741 399 | 9 198 824 | 41 444 573 | 17 469 758 |
| Tidigare koncernchefer och vVD | ||||||
| (7 personer) | − | − | − | − | − | 175 340 112 |
| Summa | 44 334 892 | 12 547 153 | 959 749 | 20 059 752 | 77 901 546 | 192 809 870 |
Kommentarer till tabellen:
5 Två medlemmar av koncernledningen har erhållit styrelsearvode från intressebolag. Sådana styrelsearvoden beaktas när den totala ersättningen till en person jämförs med marknaden och vid beslut om ersättningar och andra förmåner.
TeliaSonera har såväl förmånsbestämda som premiebestämda pensionslösningar för ledande befattningshavare. En förmånsbestämd lösning ger en pensionsnivå som är förutbestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön vid pensionsavgång. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. I juli 2006 stängdes den förmånsbestämda planen för nyanställda i koncernen och ledande befattningshavare erbjuds endast premiebestämda pensionslösningar.
Koncernchefens pensionsplan utgör en tvådelad premiebestämd lösning. Den första delen ger på grundlönen baserade premier om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 52 100 SEK för 2011. Den andra delen är en fast årlig premie om 6 000 000 SEK. För vVD uppgår premierna till 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp samt en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Normal pensionsålder är 65 år. Företaget kan dock begära att koncernchefen går i förtida pension tidigast från och med 62 års ålder och koncernchefen kan på egen begäran gå i förtida pension tidigast från och med 62 års ålder. Premiebetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
Övriga medlemmar av koncernledningen har individuella pensionslösningar. Samtliga medlemmar omfattas av premiebestämda pensionslösningar liknande ITP1 med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. För tre medlemmar utges ytterligare premier om 20 procent av grundlönen, för en medlem en ytterligare premie om 15 procent av grundlönen och för en medlem en ytterligare premie om 14 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år.
Avslutning av koncernchefens anställning från företagets eller koncernchefens sida kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg av endera parten. Om en uppsägning av anställningsförhållandet skulle initieras från företagets sida mer än två år innan koncernchefen har fyllt 62 år är koncernchefen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till två års grundlön utbetalt månadsvis i 24 lika delar. Om mindre än 24 månader återstår till dess att koncernchefen fyller 62 år, upphör lön under uppsägningstid eller avgångsvederlag vid 62 år ålder. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från koncernchefens sida utgår inget avgångsvederlag.
Avslutning av anställningen för vVD respektive övriga medlemmar av koncernledningen kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg från den anställdes sida och 12 månader från företagets sida. Vid uppsägning från företagets sida är medlemmen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till ett års grundlön utbetalt månadsvis i 12 lika delar. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från den anställdes sida utgår inget avgångsvederlag.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman varje år, beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket till övriga medlemmar av koncernledningen godkänns av ersättningsutskottet på förslag av koncernchefen.
Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag eller intressebolag och joint ventures som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har varit TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) sedan den 28 april 2004 och omvaldes på 1 år vid årsstämman 2011. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| PwC | ||
| Revision | 37 | 44 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | 1 |
| Skatterådgivning | 2 | 3 |
| Övriga tjänster | 1 | 6 |
| Summa PwC | 41 | 54 |
| Ernst &Young (E&Y) | ||
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 9 | 4 |
| Summa E&Y | 9 | 4 |
| KPMG | ||
| Skatterådgivning | 9 | 11 |
| Övriga tjänster | 1 | 0 |
| Summa KPMG | 10 | 11 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 1 | 2 |
| Skatterådgivning och övriga tjänster | 4 | 1 |
| Summa övriga revisionsföretag | 5 | 3 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 65 | 72 |
| Arvoden redovisade i eget kapital | ||
| PwC | ||
| Revisionsnära tjänster | 0 | − |
| Summa PwC | 0 | − |
| Summa arvoden redovisade i eget kapital | 0 | – |
| Totalsumma arvoden | 65 | 72 |
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
För två smärre rörelseförvärv under 2011 var anskaffningsvärdet sammantaget 93 MSEK och netto kassautflöde 61 MSEK. Goodwill uppgick totalt till 34 MSEK, varav 2 MSEK allokerad till affärsområde Mobilitetstjänster och 32 MSEK allokerad till affärsområde Bredbandstjänster.
Goodwill förklaras av stärkta marknadspositioner. Totalt
anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera risker och osäkerhetsfaktorer förknippade med affärsverksamheten, finansförvaltningen och ansvarsfullt företagande, samt minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning, resultat eller aktiekurs från tid till annan. Ytterligare information om riskhantering och kontrollmiljö återfinns i bolagsstyrningsrapporten och information om finansiell riskhantering i not K27.
Förändringar på de globala finansmarknaderna och i världsekonomin är svåra att förutspå. TeliaSonera strävar efter att ha en stark balansräkning och verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln. Emellertid skulle en allvarlig eller långdragen recession i de länder där TeliaSonera är verksamt påverka företagets kunder och skulle kunna ge en negativ påverkan på tillväxt och resultat genom minskade inköp av telekommunikationstjänster.
Målsättningen är att förfallotidpunkterna för TeliaSoneras låneportfölj ska vara jämnt fördelade över flera år och refinansiering förväntas ske genom utnyttjande av obekräftade marknadsfinansieringsprogram och banklån, vid sidan av eget fritt kassaflöde. Därutöver har TeliaSonera bekräftade bankkreditfaciliteter som bedöms vara tillräckliga och kan användas om villkoren för marknadsrefinansiering är otillfredsställande. TeliaSoneras finansieringskostnader kan dock bli högre om förändringar på de globala finansmarknaderna eller i världsekonomin skulle inträffa.
TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på TeliaSoneras resultat. Konkurrensen har från tid till annan lett till ökad churn, minskade kundbaser samt sjunkande priser på Telia-Soneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.
TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar TeliaSonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I ett antal
länder har TeliaSonera-enheter betecknats som en part med betydande marknadsinflytande på en eller flera telekommunikationsdelmarknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på reglerade, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster. Effekter av regleringsmyndigheters ingrepp kan vara såväl retroaktiva som framåtriktade.
Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat.
TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal, Ryssland och Turkiet. De politiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den framtida politiska situationen i vart och ett av tillväxtländerna kan förbli oförutsägbar och marknader där TeliaSonera har verksamhet kan komma att bli instabila.
Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att återföra likvida medel, till exempel genom att erhålla utdelningar och låneamorteringar, eller att avyttra sina investeringar. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra potentiella åtgärder, formella eller informella, mot enheter med utländskt ägande.
Försvagade ekonomier eller valutor eller annan negativ utveckling på dessa marknader skulle kunna få en avsevärd negativ effekt på TeliaSoneras resultat.
Nedskrivningar och omstruktureringskostnader Faktorer som generellt påverkar telekommunikationsmarknaderna, förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förfining av sina affärsplaner kan påverka finansiell ställning och resultat negativt. TeliaSonera kan behöva skriva ned sina tillgångar med hänsyn till förändringar i av ledningen förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med förvärv som har gjorts eller kan komma att göras i framtiden. Genom samgåendet mellan Telia och Sonera, förvärvet av NetCom i Norge samt andra förvärv, har TeliaSonera i sin balansrapport en avsevärd goodwillpost, per 31 december 2011 uppgående till cirka 77 GSEK, vilken inte skrivs av men där nedskrivningsbehovet testas årligen.
TeliaSonera har tidigare genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, vilka i huvudsak berört verksamheterna i Norden samt den internationella carrierverksamheten och lett till avsevärda omstrukturerings- och rationaliseringskostnader. Liknande åtgärder kan komma att genomföras i framtiden.
TeliaSonera har även omfattande uppskjutna skattefordringar som resultat av tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att TeliaSonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska framtida skattebelastning, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran tas bort.
Förutom att påverka TeliaSoneras resultat skulle sådana nedskrivningar och omstruktureringskostnader kunna negativt påverka TeliaSoneras förmåga att lämna utdelning. En större nedskrivning av immateriella eller andra tillgångar skulle kunna leda till att TeliaSoneras utdelningsförmåga minskade eller till och med eliminerades.
TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät samt telekomlicenser och frekvenstillstånd och beräknar även att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Ofta måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser och frekvenstillstånd eller för att förnya eller behålla existerande sådana. För att attrahera nya kunder kan TeliaSonera även komma att starta nya verksamheter, såsom Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien och Ncell Pvt. Ltd. i Nepal, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.
Hur väl dessa investeringar faller ut beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland kostnaden för förvärv, förnyelse eller upprätthållande av licenser, kostnaden för ny teknologi, tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar inte kan realiseras kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.
TeliaSonera ser löpande över sin tillgångsportfölj i linje med strategin att öka ägandet i kärninnehav. Under årens lopp har TeliaSonera genomfört ett antal målinriktade förvärv i enlighet med sin strategi. TeliaSonera kan komma att expandera och skapa tillväxt i verksamheten genom rörelseförvärv, strategiska allianser m m. En effektiv integration av dessa förvärv samt realisering av tillhörande kostnads- och intäktssynergier är, liksom en positiv utveckling för de förvärvade verksamheterna, betydelsefull för resultatutvecklingen på både lång och kort sikt. Om TeliaSonera skulle misslyckas med att integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians finns risken att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning och dess kreditvärdering, eller om det görs med hjälp av TeliaSoneras aktier, späda ut ägandet för befintliga aktieägare.
TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom dotterbolag som inte ägs till 100 procent. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har ägarna till innehav utan bestämmande inflytande skyddsrättigheter i frågor såsom godkännande av utdelning, förändringar i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Härav följer att åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen kan komma att negativt påverka TeliaSoneras möjlighet att agera som planerat i dessa icke helägda dotterbolag.
Förutom kostnadseffektivitet i alla verksamheter, omfattar TeliaSoneras fokusområden en högkvalitativ service till kunderna och en hög kvalitet i näten. TeliaSoneras ambition att skapa ett serviceföretag av världsklass kräver en omfattande förändring av processer, attityd och fokus i många delar av företaget. Hög kvalitet i nät och tjänster är grundläggande också för kundernas uppfattning och TeliaSoneras framtida framgång. Bristande förmåga att uppnå sådana höga nivåer skulle kunna inverka negativt på TeliaSoneras affärsverksamhet.
TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor. TeliaSonera kan inte vara säkert på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, i likhet med sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster på entreprenad till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i flertalet verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i TeliaSoneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på TeliaSonera, bland annat genom att flexibiliteten i verksamheten begränsas.
För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi och för att anpassa sig till teknikförändringar, måste TeliaSonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kompetenta medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal inom sina tillväxtområden och för ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på förmågan att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Om TeliaSonera misslyckas med att rekrytera eller vidareutbilda anställda med den höga kompetensnivå som erfordras, kan förmågan att utveckla verksamhetsområden med hög tillväxt och nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i de traditionella verksamhetsområdena komma att begränsas.
Att bedriva verksamhet på tillväxtmarknader medför risk för att TeliaSoneras krav avseende ansvarsfullt företagande inte kan uppfyllas. För att motverka denna risk kommer TeliaSonera inte att gå in i länder som är föremål för investeringssanktioner utfärdade av FN eller EU, men kan komma att gå in i länder med skiftande politisk stabilitet under förutsättning att affärsverksamheten kan bedrivas på ett sätt som är etiskt och ekonomiskt hållbart. Under due diligence-processen görs en riskutvärdering för att säkerställa att den affärsrörelse som avses förvärvas eller den avsedda nya marknaden i sinom tid kan hanteras i enlighet med TeliaSoneras riktlinjer för ansvarsfullt företagande.
Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och
störa användningen av elektronisk utrustning. Denna oro kan förstärkas allt eftersom ny teknik och nya produkter lanseras. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av Telia-Soneras mobila kommunikationstjänster, leda till restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller utsätta TeliaSonera för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning och resultat.
TeliaSonera hanterar omfattande nät- och datavolymer vilket medför risker för medverkan till kränkning av mänskliga rättigheter genom oförmåga att skydda kunders privatliv och upprätthålla nätintegritet och för att telekomtjänster används som ett verktyg för exploatering av barn. TeliaSonera strävar därför efter att säkerställa nätintegritet och datasäkerhet samt skydda kundernas personuppgifter. TeliaSonera kommer endast att förse myndigheter med personuppgifter i den utsträckning lagen kräver det eller med kundens tillåtelse. För att säkerställa att privatlivet värnas, är TeliaSoneras målsättning att skydda tillgångar som personal, kunder, information, it-infrastruktur, interna och publika nät liksom kontorsbyggnader och tekniska inrättningar. TeliaSonera genomför åtgärder för att förebygga och upptäcka att känslig information sprids till obehöriga. TeliaSonera vidtar åtgärder för att upptäcka och omgående reagera på säkerhetsincidenter. TeliaSonera har en nolltoleranspolicy avseende kriminella aktiviteter och bedrägerier. Samtidigt som TeliaSonera genom lämpliga åtgärder undviker misslyckanden i arbetet med att säkra nätintegritet och datasäkerhet kan externa eller interna faktorer inverka ogynnsamt på säkerheten och förorsaka negativa effekter på kundernas uppfattning om hur TeliaSonera hanterar dessa frågor vilket i sin tur eventuellt kan leda till att TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat påverkas negativt. För att minska spridningen av innehåll på nätet som skildrar sexuella övergrepp på barn har TeliaSonera i sina svenska, spanska och nepalesiska nät infört tjänsten Child Safeguard, vilken möjliggör för telekomoperatörer och internetleverantörer att hindra åtkomst till webbsajter med bilder på sexuellt utnyttjande av barn. Tjänsten baseras på Internet Watch Foundations kontinuerliga identifiering och registrering av innehåll på nätet som skildrar sexuella övergrepp.
För ett stort företag med höga inköpsvolymer är säkerställande av att dess principer för ansvarsfullt företagande efterlevs en utmaning och utgör en risk för förlorat anseende som måste motverkas. TeliaSoneras inköp görs huvudsakligen från ett begränsat antal stora strategiska globala leverantörer med väletablerade rutiner för hantering av frågor rörande ansvarsfullt företagande. Bedömning av risker förknippade med val av lokala leverantörer utgör en del av inköpsprocessen och följs upp genom ledningsrutiner och internkontrollprocedurer.
Högre eller instabila energipriser eller energibristlägen orsakade av väderleksförhållanden och reglering av eller myndighetsingripande i el- och oljeproduktion påverkar TeliaSoneras resultat negativt. TeliaSonera strävar efter att motverka effekterna av framtida prisvariationer och bristsituationer genom att fokusera på energieffektivisering i sina nät, från att använda alternativa energikällor till att anlägga mer energieffektiva teknikcentraler som kan hantera större trafikmängder utan ökad energikonsumtion.
Som en konsekvens av klimatförändringen förväntas extrema väderlekslägen inträffa oftare. Exempel kan vara, men begränsas inte till, extrema stormar vid vilken tid som helst under året, ovanligt stora snödjup eller översvämningar orsakade av häftiga skyfall. Även internetattacker, sammanbrott i teknikcentraler och pandemier är exempel på nödlägen som kan komma att ge omfattande negativ påverkan på TeliaSoneras affärsverksamhet om de förhindrar TeliaSonera att hålla sina nät igång för kunderna.
För att begränsa effekterna av nödsituationer har TeliaSonera skapat en krishanteringsorganisation som omfattar en central krisgrupp och affärsområdesövergripande krisgrupper på landsnivå.
Begränsat inflytande i intressebolag och joint ventures TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag i vilka TeliaSonera inte har ägarkontroll, såsom Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet, OAO MegaFon i Ryssland och Lattelecom SIA i Lettland. Till följd av detta har TeliaSonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har TeliaSoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av affärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är uppenbar i samband med intressebolag och gemensamt styrda verksamheter.
Som en del av TeliaSoneras strategi kan bolaget komma att öka sitt aktieinnehav i några intressebolag. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och i det fall TeliaSonera får större kontroll, förmågan att framgångsrikt hantera de berörda verksamheterna.
Därutöver kan TeliaSonera kanske inte säkerställa att intressebolagen tillämpar samma principer för ansvarsfullt företagande, vilket ökar risken för såväl förseelser som anseenderelaterade och ekonomiska förluster. TeliaSonera strävar efter att använda sin styrelsenärvaro och rutiner för aktivt ägarskap för att stödja införande av sina principer för ansvarsfullt företagande.
I Sverige har TeliaSonera ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät genom ett till 50 procent ägt joint venture, Svenska UMTS-nät AB, som har rättighe terna till en svensk UMTS-licens. TeliaSonera har gjort stora investeringar och finansiella åtaganden avseende denna verk samhet. Eftersom detta är en gemensamt kontrollerad verk samhet finns det en risk att parterna inte kan komma överens i viktiga frågor, inklusive företagets finansiering. Denna risk kan öka då TeliaSonera och Tele2 är betydande konkurrenter. Oe nighet eller ett dödläge avseende företaget eller ena partens brott mot väsentliga bestämmelser i samarbetsavtalen kan komma att negativt påverka TeliaSonera.
TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på värdepappersmarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksam het och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, TeliaSo neras potentiella deltagande i branschkonsolideringen eller spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande policyn.
Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten 13,7 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam och svenska staten och finska staten, om de väljer att agera gemensamt, har därför makten att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Svenska statens och finska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från TeliaSoneras övriga aktieägares intressen.
Dessutom kan en försäljning från svenska eller finska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en allmän uppfattning om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka väsentliga fluktuationer i TeliaSoneras aktiekurs. TeliaSonera är inte medvetet om att svenska staten och finska staten för närvarande skulle ha någon avtalsförpliktelse som skulle begränsa deras möjlighet att sälja aktier.
| MSEK | Not | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 30 | 13 236 |
| Produktionskostnader | M3 | -15 | -10 347 |
| Bruttoresultat | 15 | 2 889 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | M3 | -27 | -157 |
| Administrationskostnader | M3 | -207 | -856 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | M3 | -0 | -88 |
| Övriga rörelseintäkter | M4 | 79 | 81 |
| Övriga rörelsekostnader | M4 | -1 476 | -66 |
| Rörelseresultat | -1 616 | 1 803 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | M5 | 12 650 | 32 958 |
| Resultat efter finansiella poster | 11 034 | 34 761 | |
| Bokslutsdispositioner | M6 | -62 | -4 963 |
| Resultat före skatt | 10 972 | 29 798 | |
| Skatter | M6 | -1 281 | -4 376 |
| Årets resultat | 9 691 | 25 422 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 9 691 | 25 422 | |
| Kassaflödessäkringar | -118 | 87 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | -1 | -90 | |
| Skatter avseende övrigt totalresultat | 31 | -23 | |
| Övrigt totalresultat för året | M7 | -88 | -26 |
| Summa totalresultat för året | 9 603 | 25 396 |
| MSEK | Not | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | M8 | 26 | 435 |
| Materiella anläggningstillgångar | M9 | 15 | 3 990 |
| Uppskjutna skattefordringar | M6 | 280 | 271 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M10 | 177 327 | 169 596 |
| Summa anläggningstillgångar | 177 648 | 174 292 | |
| Lager | M11 | – | 2 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M12 | 34 571 | 52 369 |
| Aktuella skattefordringar | 243 | – | |
| Kortfristiga placeringar | M13 | 7 255 | 7 940 |
| Kassa och bank | M13 | 1 592 | 4 733 |
| Summa omsättningstillgångar | 43 661 | 65 044 | |
| Summa tillgångar | 221 309 | 239 336 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 856 | 14 369 | |
| Andra fonder | 1 855 | 1 855 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 56 446 | 52 927 | |
| Årets resultat | 9 691 | 25 422 | |
| Summa eget kapital | 81 848 | 94 573 | |
| Obeskattade reserver | M6 | 13 271 | 13 209 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | M15 | 490 | 524 |
| Övriga avsättningar | M16 | 80 | 96 |
| Summa avsättningar | 570 | 620 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | M17 | 80 072 | 72 379 |
| Kortfristiga lån | M17 | 43 434 | 54 197 |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | M18 | 8 | 264 |
| Aktuella skatteskulder | – | 941 | |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | M19 | 2 106 | 3 153 |
| Summa skulder | 125 620 | 130 934 | |
| Summa eget kapital och skulder | 221 309 | 239 336 | |
| Eventualtillgångar | M24 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | M24 | 4 915 | 4 205 |
| Ställda säkerheter | M24 | 2 | – |
| MSEK | Not | Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 9 691 | 25 422 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 370 | 6 498 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | 1 762 | -114 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | -219 | -1 048 | |
| Finansiella poster | 155 | -506 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -8 466 | -12 985 | |
| Skatter | -1 147 | 555 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 2 146 | 17 822 | |
| Ökning (–)/Minskning (+), rörelsefordringar | 2 218 | 2 995 | |
| Ökning (–)/Minskning (+), lager | 0 | 2 | |
| Ökning (+)/Minskning (–), rörelseskulder | -28 | -427 | |
| Förändring av rörelsekapital | 2 190 | 2 570 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 4 336 | 20 392 | |
| Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar | -6 | -922 | |
| Förvärvade egetkapitalinstrument | M25 | -4 035 | -10 975 |
| Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet | 12 998 | 430 | |
| Avyttrade anläggningstillgångar m m | – | 2 | |
| Lämnade lån och andra investeringar | -25 714 | -2 209 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | 170 | 850 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | 1 045 | -1 101 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -15 542 | -13 925 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | -11 206 | 6 467 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -9 983 | – | |
| Utdelning till aktieägare | -12 349 | -10 104 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | 17 949 | 1 538 | |
| Upptagna lån | 17 864 | 7 658 | |
| Amorterade lån | -4 321 | -7 945 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder | 197 | 1 | |
| Reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon | -1 129 | -2 804 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 8 228 | -11 656 | |
| Årets kassaflöde | -2 978 | -5 189 | |
| Likvida medel vid årets början | 11 773 | 16 962 | |
| Årets kassaflöde | -2 978 | -5 189 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 52 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | M13 | 8 847 | 11 773 |
| Erhållna utdelningar | 7 029 | 18 393 | |
| Erhållna räntor | 2 687 | 1 339 | |
| Betalda räntor | -4 831 | -3 506 | |
| Betalda skatter | -2 428 | -3 822 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Uppskriv ningsfond |
Fond för verkligt värde |
Balanse rade vinst medel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2009 | 14 369 | 1 855 | 1 | -130 | 63 185 | 79 280 | |
| Utdelning | M14 | – | – | – | – | -10 104 | -10 104 |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | -26 | 25 422 | 25 396 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M26 | – | – | − | – | 1 | 1 |
| Avskrivningar på uppskrivna anläggningstillgångar |
M14 | – | – | -1 | – | 1 | – |
| Utgående balans 31 december 2010 | 14 369 | 1 855 | − | -156 | 78 505 | 94 573 | |
| Utdelning | M14 | – | – | – | – | -12 349 | -12 349 |
| Återköpta och indragna egna aktier | M14 | -513 | – | − | – | -9 470 | -9 983 |
| Summa totalresultat för året | – | – | – | -88 | 9 691 | 9 603 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M26 | – | – | − | – | 4 | 4 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 13 856 | 1 855 | − | -244 | 66 381 | 81 848 | |
| Not | Sid. | |
|---|---|---|
| M1. | Redovisningsnorm | 100 |
| M2. | Nettoomsättning | 100 |
| M3. | Kostnadsslagsredovisning | 100 |
| M4. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 101 |
| M5. | Finansiella intäkter och kostnader | 101 |
| M6. | Skatter | 102 |
| M7. | Övrigt totalresultat | 103 |
| M8. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 103 |
| M9. | Materiella anläggningstillgångar | 104 |
| M10. | Övriga finansiella anläggningstillgångar | 104 |
| M11. | Lager | 106 |
| M12. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 107 |
| M13. | Kortfristiga placeringar, likvida medel | 108 |
| M14. | Eget kapital | 108 |
| M15. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 108 |
| M16. | Övriga avsättningar | 109 |
| M17. | Långfristiga och kortfristiga lån | 110 |
| M18. | Långfristiga skulder | 110 |
| M19. | Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
110 |
| M20. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 111 |
| M21. | Finansiell riskhantering | 112 |
| M22. | Operationella leasingavtal | 113 |
| M23. | Transaktioner med närstående | 113 |
| M24. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 113 |
| M25. | Kassaflödesinformation | 114 |
| M26. | Personal | 114 |
| M27. | Arvoden till revisionsföretag | 115 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens noter (not K3).
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Koncernbidrag | M5 | Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottaga ren. Koncernbidrag redovisas som finansiella intäkter och kostnader från andelar i dotterbolag. |
| Lånekostnader | M5, M8, M9 |
Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i kon cernbolag och intressebolag |
M5, M10 | Andelar i koncernbolag och intressebo lag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan en återbetalning av tillskjutet kapital minskar redovisat värde. |
| Avsatt för pen sioner och anställ ningsvillkor |
M5, M15 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR SRS redovisningsrekommendation Nr 4 (RedR 4). |
| Obeskattade reserver och bok slutsdispositioner |
M6 | Obeskattade reserver och bokslutsdis positioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna. |
| Goodwill | M8 | Goodwill skrivs av systematiskt över maximalt 5 år. |
| Leasingavtal | M22 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K1).
Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (not K2).
Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) | 30 | 13 236 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 30 | 13 234 |
| varav Sverige | 30 | 13 221 |
| Summa | 30 | 13 236 |
Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Fast telefoni | − | 7 836 |
| Internet | − | 2 619 |
| Nätkapacitet | − | 1 567 |
| Datakommunikation | − | 819 |
| Övrigt | 30 | 395 |
| Summa | 30 | 13 236 |
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag. Ingen reklamskatt fakturerades under åren 2011 och 2010.
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Produktionskostnader", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och tjänster | -30 | -2 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | − | -856 |
| Övriga nätkostnader | -83 | -7 450 |
| Personalkostnader (se även not M26) | -368 | -1 146 |
| Hyres- och leasingavgifter | -42 | -176 |
| Konsulttjänster | -149 | -128 |
| It-kostnader | -78 | -941 |
| Fakturerade och övriga kostnader, netto | 520 | 591 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -19 | -1 340 |
| Summa | -249 | -11 448 |
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag. Administrativa och andra moderbolagskostnader som inte klassificeras som aktieägarkostnader faktureras till dotterbolagen redovisade som kostnadsreduktioner.
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Produktionskostnader | -5 | -1 312 |
| Administrationskostnader | -14 | -28 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | − | -0 |
| Summa | -19 | -1 340 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 5 | 22 |
| Kursvinster | 1 | 17 |
| Sålda patent, provisioner m m | 5 | 0 |
| Återvunna kundfordringar, upplösta | ||
| leverantörsskulder | − | 0 |
| Erhållna skadestånd | 68 | 42 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 79 | 81 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -1 459 | -10 |
| Kursförluster | -13 | -25 |
| Omstruktureringskostnader | -4 | -31 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -1 476 | -66 |
| varav avskrivningar och nedskrivningar | − | − |
| Resultateffekt, netto | -1 397 | 15 |
| varav netto kursförluster på derivatinstrument | ||
| som innehas för handel | -0 | -3 |
Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec | Jan–dec | |
|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 |
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Utdelningar | 7 029 | 18 393 |
| Mottagna koncernbidrag | 16 085 | 24 032 |
| Kapitalvinster | 1 922 | 24 |
| Nedskrivningar | -348 | -5 158 |
| Lämnade koncernbidrag | -7 557 | -6 084 |
| Kapitalförluster | -2 246 | -1 |
| Summa | 14 885 | 31 206 |
| Resultat från andelar i intressebolag | ||
| Kapitalvinster | 12 | − |
| Nedskrivningar | -1 | -1 |
| Summa | 11 | -1 |
| Resultat från övriga finansiella investeringar | ||
| Utdelningar | 3 | 7 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | 5 | 79 |
| Förändringar i verkligt värde | -3 | -5 |
| Summa | 5 | 81 |
| Övriga finansiella intäkter | ||
| Räntor från koncernbolag | 1 084 | 360 |
| Övriga ränteintäkter | 204 | 156 |
| Kursvinster | 427 | 3 658 |
| Summa | 1 715 | 4 174 |
| Övriga finansiella kostnader | ||
| Räntor till koncernbolag | -675 | -467 |
| Övriga räntekostnader | -2 727 | -1 818 |
| Räntekomponent i pensionskostnader | ||
| (se även not M15) | -23 | -27 |
| Kursförluster | -541 | -190 |
| Summa | -3 966 | -2 502 |
| Resultateffekt, netto | 12 650 | 32 958 |
Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Övriga räntekostnader |
Netto kursvinster/ kursförluster |
Övriga ränteintäkter |
|||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 239 | 368 | 66 | -2 786 | − | – |
| Derivat för kassaflödessäkring | -72 | -142 | 5 | -106 | − | – |
| Derivat som innehas för handel | -217 | 19 | 112 | -3 339 | − | – |
| Lånefordringar och kundfordringar | − | − | 89 | 2 873 | 201 | 156 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -1 206 | -947 | -66 | 2 786 | − | – |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-1 463 | -1 093 | -320 | 4 040 | − | – |
| Övrigt | -8 | -24 | − | − | 3 | – |
| Summa | -2 727 | -1 818 | -114 | 3 468 | 204 | 156 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -1 259 | -4 357 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
1 | -24 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år |
-23 | 5 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat |
-1 281 | -4 376 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år |
31 | -23 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | 31 | -23 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Aktuell skatt hänförlig till transaktionskostnader vid återköp av egna aktier |
14 | − |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | 14 | − |
Resultat före skatt uppgick till 10 972 MSEK under 2011 respektive 29 798 MSEK under 2010. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 26,3 | 26,3 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under | ||
| tidigare år | 0,0 | 0,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 10,7 | 4,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -25,3 | -16,4 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 11,7 | 14,7 |
Under 2011 liksom under 2010 utgjordes ej skattepliktiga intäkter främst av utdelningar från dotterbolag.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 271 | 289 |
| Periodens förändring över totalresultatet | 11 | -18 |
| Reverserad kvittning av skatteskulder/-fordringar | -2 | − |
| Utgående redovisat värde | 280 | 271 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | − | − |
| Periodens förändring över totalresultatet | 2 | − |
| Reverserad kvittning av skattefordringar/-skulder | -2 | − |
| Utgående redovisat värde | − | − |
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Verkligt värde-justeringar avseende övriga finansiella anläggningstillgångar |
78 | 47 |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 204 | 224 |
| Summa | 282 | 271 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -2 | − |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 280 | 271 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Snabbare avskrivningstakt, anläggningstillgångar | 2 | − |
| Summa | 2 | − |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -2 | − |
| Summa uppskjutna skatteskulder | − | − |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 280 | 271 |
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattetillgångar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2011 och 2010. Oredovisad uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2011 och 2010 till 3 490 MSEK respektive 3 474 MSEK.
Obeskattade reserver i balansräkningen fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Periodiseringsfonder | 13 271 | 11 697 |
| Ackumulerade överavskrivningar | − | 1 512 |
| Summa | 13 271 | 13 209 |
Överavskrivningarna förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Imma teriella tillgångar |
Maskiner | Imma teriella tillgångar |
Maskiner | ||
| Ingående redovisat | ||||||
| värde | 113 | 1 399 | 142 | 1 879 | ||
| Upplösningar | -113 | -1 399 | -29 | -480 | ||
| Utgående redovisat värde |
− | − | 113 | 1 399 |
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag.
Resultatredovisade bokslutsdispositioner utgjordes av:
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfonder | -1 574 | -5 472 |
| Förändring av ackumulerade överavskrivningar | 1 512 | 509 |
| Resultateffekt, netto | -62 | -4 963 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Eget kapital komponent |
Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde |
Reserv för verkligt värde |
-120 | -22 |
| Överfört till finansierings kostnader i årets resultat |
Reserv för verkligt värde |
2 | 109 |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde |
31 | -23 |
| Summa kassaflödes säkringar |
-87 | 64 | |
| Finansiella instrument som kan säljas |
|||
| Nettoförändring i verkligt värde |
Reserv för verkligt värde |
-1 | -90 |
| Summa finansiella instru ment som kan säljas |
-1 | -90 | |
| Summa övrigt totalresultat | -88 | -26 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not M6) |
31 | -23 |
Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.
Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec | 31 dec | 31 dec | 31 dec | |
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| MSEK | Goodwill | Övriga tillgångar | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | − | 114 | 77 | 887 |
| Ackumulerade avskrivningar | − | -113 | -51 | -329 |
| Ackumulerade nedskrivningar | − | − | − | -124 |
| Redovisat värde | − | 1 | 26 | 434 |
| varav pågående arbeten | − | − | 3 | 167 |
| Ingående redovisat värde | 1 | 2 | 434 | 1 030 |
| Investeringar och förvärvad | ||||
| verksamhet | − | − | 3 | 290 |
| Försäljningar/utrangeringar | -1 | − | -399 | -827 |
| Omklassificeringar | − | − | 1 | 185 |
| Årets avskrivningar | − | -1 | -13 | -196 |
| Årets nedskrivningar | − | − | -0 | -48 |
| Utgående redovisat värde | − | 1 | 26 | 434 |
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2011. Goodwill skrevs av linjärt över 5 år. För övriga tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").
Summa utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 23 | 266 |
| Licenser, avtal, patent m m | − | 1 |
| Pågående arbeten | 3 | 167 |
| Utgående redovisat värde | 26 | 434 |
Aktiverade utvecklingsutgifter samt pågående arbeten avser i huvudsak administrativa it-system.
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskiner och andra | Inventarier, verktyg | |||||||
| MSEK | Fastigheter | tekniska anläggningar | och installationer | Summa | ||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | − | 569 | 8 | 41 009 | 22 | 482 | 30 | 42 060 |
| Ackumulerade avskrivningar | − | -259 | -3 | -36 957 | -12 | -368 | -15 | -37 584 |
| Ackumulerade nedskrivningar | – | – | − | -552 | − | -5 | − | -557 |
| Ackumulerade uppskrivningar | – | – | − | 6 | − | – | − | 6 |
| Förskott | – | – | − | 65 | − | – | − | 65 |
| Redovisat värde | − | 310 | 5 | 3 571 | 10 | 109 | 15 | 3 990 |
| varav pågående nyanläggningar | − | − | − | 511 | − | − | − | 511 |
| Ingående redovisat värde | 310 | 311 | 3 571 | 4 331 | 109 | 107 | 3 990 | 4 749 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | − | 12 | 2 | 543 | 1 | 13 | 3 | 568 |
| Försäljningar/utrangeringar | -317 | – | -3 559 | -85 | -95 | -26 | -3 971 | -111 |
| Omklassificeringar | 7 | 20 | -8 | -256 | -0 | 51 | -1 | -185 |
| Årets avskrivningar | − | -33 | -1 | -1 027 | -5 | -36 | -6 | -1 096 |
| Förskott | − | − | − | 65 | − | − | − | 65 |
| Utgående redovisat värde | − | 310 | 5 | 3 571 | 10 | 109 | 15 | 3 990 |
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2011. För tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").
Totalt redovisat värde förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | intressebolag | Andelar i | utomstående bolag | Andelar i | Andelar i koncern bolag och övriga finansiella tillgångar |
Summa | ||
| Ingående redovisat värde | 899 | 899 | 18 | 148 | 168 679 | 164 043 | 169 596 | 165 090 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 2 | – | 6 | – | 4 014 | 5 | 4 022 | 5 |
| Investeringar | – | – | – | – | 15 085 | 11 007 | 15 085 | 11 007 |
| Avyttringar | – | – | – | -40 | -11 210 | -282 | -11 210 | -322 |
| Nedskrivningar | – | – | – | – | 108 | -6 094 | 108 | -6 094 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | -271 | – | -271 | − |
| Förändringar av verkligt värde | – | – | -3 | -90 | – | – | -3 | -90 |
| Utgående redovisat värde | 901 | 899 | 21 | 18 | 176 405 | 168 679 | 177 327 | 169 596 |
Totalt utgående redovisat och verkligt värde fördelade sig per klass på följande sätt.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 15 | 15 | 12 | 12 | |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | 4 | 4 | 4 | 4 | |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 1 910 | 1 910 | 1 597 | 1 597 | |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 742 | 1 742 | 1 275 | 1 275 | |
| varav som innehas för handel | 168 | 168 | 322 | 322 | |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 2 | 2 | 3 | 3 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20) | 1 933 | 1 933 | 1 618 | 1 618 | |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 1 603 | 1 744 | 0 | 0 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21)/ | |||||
| Summa verkligt värde | 3 536 | 3 677 | 1 618 | 1 618 | |
| Andelar i koncernbolag | 159 705 | 166 925 | |||
| Fordringar hos koncernbolag | 13 181 | 150 | |||
| Andelar i intressebolag | 901 | 899 | |||
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 4 | 4 | |||
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 177 327 | 169 596 | |||
| varav räntebärande | 16 719 | 1 768 | |||
| varav icke räntebärande | 160 608 | 167 828 |
För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut. Då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet var ingen reserv avsatt för Lånefordringar och kundfordringar vid rapportperiodens slut.
snittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tilllämpas för fordringar hos koncernbolag. Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag
återfinns i koncernens noter (not K15 och K16).
exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i av-
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om
| Dotterbolag, | Ägarandel | Redovisat värde (MSEK) | ||
|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 |
| Svenska bolag | ||||
| TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm | 100 | 21 255 000 | 34 003 | 34 003 |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 68 512 | 7 006 | 5 557 |
| TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 2 898 | 2 898 |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Nacka | 100 | 550 000 | 2 698 | 2 698 |
| TeliaSonera Norge Holding AB, 556591-9759, Stockholm | 100 | 1 000 | 2 255 | 0 |
| Telia International AB, 556352-1284, Stockholm | 100 | 20 000 | 1 722 | 1 722 |
| Cygate Group AB (publ), 556364-0084, Solna | 100 | 532 724 280 | 681 | 681 |
| TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 |
| TeliaSonera Finans AB, 556404-6661, Stockholm | 100 | 1 000 | 229 | 229 |
| TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 200 | 200 |
| TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 |
| Sense Communications AB, 556582-8968, Stockholm | 100 | 250 000 | 34 | 34 |
| Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm | 100 | 5 000 | 8 | 8 |
| Telia International Management AB, 556595-2917, Stockholm | 100 | 1 000 | 5 | 5 |
| TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm | 100 | 1 000 | 4 | 4 |
| TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 3 | 3 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 1 372 |
| Dotterbolag, | Ägarandel | Redovisat värde (MSEK) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | |
| Bolag utanför Sverige | |||||
| TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 515 | 77 206 | 75 448 | |
| Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors | 100 | 267 966 000 | 277 | 277 | |
| TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 98 | 98 | |
| TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 6 835 | 6 835 | |
| TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 | |
| TEO LT, AB, 121215434, Vilnius | 68,3 | 530 504 838 | 2 884 | 218 | |
| UAB Omnitel, 110305282, Vilnius | 100 | 39 688 889 | 2 797 | 2 797 | |
| UAB Sergel, 125026242, Vilnius | 100 | 1 500 | 7 | 7 | |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 328 300 | 123 | 123 | |
| TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga | 100 | 205 190 | 13 | 13 | |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga | 24,5 | 140 679 | 2 | 2 | |
| SIA Sergel, 010318318, Riga | 100 | 1 000 | 1 | 1 | |
| AS Eesti Telekom, 10234957, Tallinn | 100 | 137 954 528 | 6 702 | 6 702 | |
| Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid | 76,6 | 517 025 247 | 2 549 | 2 549 | |
| ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 | |
| TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S., 381395, Istanbul | 99 | 79 193 | 10 | 10 | |
| TeliaSonera International Carrier Telekomünikasyon L.S., 609188-556770, Istanbul | 100 | 55 919 | 8 | 8 | |
| TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main | 100 | − | 1 329 | 1 329 | |
| TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 2 700 000 | 681 | 681 | |
| TeliaSonera International Carrier Austria, FN191783i, Wien | 100 | − | 118 | 118 | |
| TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich | 100 | 1 000 | 54 | 54 | |
| Telia Telecommunications International B.V., 34135584, Rotterdam | 100 | 45 000 | 4 785 | 4 785 | |
| TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 60 | 60 | |
| TeliaSonera Assignments B.V., 24300363, Rotterdam | 100 | 1 810 719 000 | 1 | – | |
| TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel | 100 | 50 620 | 20 | 20 | |
| TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 | |
| TeliaSonera International Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin | 100 | 27 | 6 | 6 | |
| TOV TeliaSonera International Carrier Ukraine, 34716440, Kiev | 100 | − | 6 | 6 | |
| TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa | 100 | 52 500 | 58 | 58 | |
| TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 126 | 182 | |
| TeliaSonera International Carrier Slovakia, s.r.o., 36709913, Bratislava | 100 | − | 7 | 7 | |
| TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest | 100 | − | 19 | 32 | |
| TeliaSonera International Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia | 100 | 40 050 | 19 | 19 | |
| TeliaSonera International Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest | 100 | 20 001 | 10 | 10 | |
| TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA | 100 | 100 | 136 | 136 | |
| TeliaSonera International Carrier Singapore Pte. Ltd, 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 1 | 1 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 13 908 | |||
| Summa | 159 705 | 166 925 |
Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. TeliaSonera Norge Holding AB äger genom sin norska filial det absoluta flertalet av TeliaSonera-bolagen i Norge. Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Resterande aktier i TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.
I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i kraft av ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet.
Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. Innehavet av Övriga svenska bolag för jämförelseåret (1 372 MSEK) avser Amber Mobile Teleholding AB, Telia International Holdings AB, IKT II
Holding AB och Baltic Tele AB, vilka likviderades under 2011. Innehavet av Övriga bolag utanför Sverige för jämförelseåret (13 908 MSEK) avser Amber Teleholding A/S och Holmbladsgade 140 A/S, vilka likviderades under 2011, samt Telia NetCom Holding AS, NextGenTel AS, TeliaSonera Chess Holding AS, Telia Norge AS och TeliaSonera International Carrier Norway AS, vilka under 2011 överfördes till ett dotterbolag.
Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Per den 1 januari 2011 överfördes moderbolagets verksamhet inom fastnätstjänster och applikationstjänster för bredband till ett dotterbolag. Överföringen innefattade alla lager.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar beteck nade som säkringar av verkligt värde |
− | 13 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel |
421 | 349 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M20) |
421 | 362 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 5 | 117 |
| Fordringar hos intressebolag och joint ventures till upplupet anskaffningsvärde |
80 | 203 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde |
30 | 17 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk – Not M21) |
536 | 699 |
| Fordringar hos koncernbolag | 33 808 | 51 328 |
| varav koncernkontofordringar och kortfristiga | ||
| placeringar | 24 870 | 30 643 |
| varav kundfordringar m m | 8 938 | 20 685 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 169 | 174 |
| Förutbetalda kostnader | 58 | 168 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga | ||
| fordringar | 34 571 | 52 369 |
| varav räntebärande | 24 901 | 31 145 |
| varav icke räntebärande | 9 670 | 21 224 |
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Sverige | 115 | 336 |
| Övriga länder | 0 | 1 |
| Summa redovisat värde | 115 | 337 |
| Kundsegment | ||
| Andra operatörer | − | 248 |
| Övriga kunder | 115 | 89 |
| Summa redovisat värde | 115 | 337 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 13 | 142 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | -8 | -25 |
| Summa kundfordringar | 5 | 117 |
| Ej förfallna kundfordringar | 3 | 109 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 2 | 8 |
| varav mindre än 30 dagar | − | 0 |
| varav 30–180 dagar | − | 1 |
| varav mer än 180 dagar | 2 | 7 |
| Summa kundfordringar | 5 | 117 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) som följer.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 110 | 212 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | − | 8 |
| varav mer än 180 dagar | – | 8 |
| Summa lånefordringar och andra | ||
| kundfordringar | 110 | 220 |
För fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. TeliaSonera AB innehar inga väsentliga säkerheter för dessa fordringar. Se även koncernens noter (avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K27) för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Inga nedskrivningar av kundfordringar (kundförluster) gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2011 och 2010. Reserven för osäkra fordringar förändrades som följer.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 25 | 445 |
| Avsättningar för osäkra fordringar | 8 | − |
| Fordringar nedskrivna som icke återvinningsbara | − | -420 |
| Återförda avsättningar | -25 | -0 |
| Utgående redovisat värde | 8 | 25 |
Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till:
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid över 3 | ||
| månader | − | 900 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaff | ||
| ningsvärde | − | 900 |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 | ||
| månader | 7 255 | 7 040 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaff | ||
| ningsvärde | 7 255 | 7 040 |
| Summa kortfristiga placeringar | 7 255 | 7 940 |
| Kassa och bank | 1 592 | 4 733 |
| Summa (se Kategorier – Not M20 och Kreditrisk | ||
| – Not M21) | 8 847 | 12 673 |
| varav Likvida medel | 8 847 | 11 773 |
Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2011 fanns inga spärrade medel på TeliaSonera AB:s bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering".
Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).
Uppskrivningsfonden förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | − | 1 |
| Avskrivningar | − | -1 |
| Utgående redovisat värde | − | − |
Det stora flertalet anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av en premiebestämd pensionsplan (ITP1).
Merparten av TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.
Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, på försäkringstekniska grunder.
Moderbolagets verksamhet och personal inom fasta nät och bredband överfördes till ett dotterbolag per den 1 januari 2011. Följaktligen och efter myndighetstillstånd överfördes därmed sammanhängande pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar till dotterbolaget under 2011.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 9 633 | 9 949 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 524 | 533 |
| Ingående balans, summa pensionsförpliktelser | 10 157 | 10 482 |
| Pensioner intjänade under året | 36 | 96 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 111 | 315 |
| Utbetalning av pensioner | -153 | -744 |
| Avyttrad verksamhet | -8 105 | -2 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | 35 | -6 |
| Förtida avgångspensioner | – | 16 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 1 591 | 9 633 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 490 | 524 |
| Utgående balans, summa pensionsförpliktelser | 2 081 | 10 157 |
| varav PRI Pensionsgaranti-pensioner | 1 366 | 6 156 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| MSEK, förutom avkastning | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 10 853 | 10 775 |
| Årets avkastning | 30 | 928 |
| Avyttrad verksamhet | -8 661 | – |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | -170 | -850 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 2 052 | 10 853 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 1,3 | 8,6 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser | 2 081 | 10 157 |
| Förvaltningstillgångar | -2 052 | -10 853 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 461 | 1 220 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 490 | 524 |
Redovisade pensionsintäkter framkom på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under året | 36 | 96 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 111 | 315 |
| Avgår räntekostnader redovisade som finansiell | ||
| kostnad | -23 | -27 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | -30 | -928 |
| Avyttrad verksamhet, förvaltningstillgångar | 8 661 | – |
| Avyttrad verksamhet, kapitalvärde | -8 105 | -2 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | 35 | -6 |
| Förtida avgångspensioner | – | 16 |
| Kostnader (+)/intäkter (-) för pensionering i | ||
| egen regi | 685 | -536 |
| Försäkringspremier, administrationskostnader | ||
| m m | 47 | 89 |
| Ändrade bedömningar | -6 | -16 |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade som |
||
| omstruktureringskostnader | – | -23 |
| Pensionskostnader (+)/-intäkter (-) | 726 | -486 |
| Minskning (–)/Ökning (+) av överskott i | ||
| förvaltningstillgångar | -760 | 395 |
| Redovisade pensionsintäkter | -34 | -91 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 6 | 33 |
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna och i förekommande fall netto efter beräk-
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:
31 dec 2011 31 dec 2010 Tillgångsslag MSEK Procent MSEK Procent Räntebärande värdepapper, likvida medel 1 010 49,2 5 340 49,2 Aktier och övriga investeringar 1 042 50,8 5 513 50,8 Summa 2 052 100,0 10 853 100,0 varav aktier i TeliaSonera AB 8 0,4 53 0,5
Den 31 december 2011 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2012 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförpliktelserna har TeliaSonera AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
Pensionsutbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner förväntas under 2012 uppgå till 155 MSEK.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på fram tida pensions utbetalningar |
Omstruktu rerings avsättningar |
Garanti avsättningar |
Rättstvister | Försäkrings avsättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde | 52 | 48 | 4 | 240 | 41 | 385 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaff | ||||||
| ningsvärde | – | – | 4 | – | – | 4 |
| Årets avsättningar | 5 | 5 | – | – | – | 10 |
| Ianspråktagna avsättningar | -12 | -48 | − | – | -6 | -66 |
| Återförda avsättningar | – | – | − | – | – | – |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | – | – |
| Utgående redovisat värde | 45 | 5 | 4 | 240 | 35 | 329 |
| varav långfristig del | 45 | – | – | – | 35 | 80 |
| varav kortfristig del | – | 5 | 4 | 240 | – | 249 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaff | ||||||
| ningsvärde (se Kategorier – Not M20) | – | – | 4 | – | – | 4 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För de finansiella skulderna motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2011 följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–dec | Senare | Summa | Redovi |
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | år | sat värde | |
| Finansiella skulder | – | 4 | – | – | 4 | 4 |
Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram i den svenska verksamheten som lanserades av ledningen under 2005 och 2008. Som koncernövergripande initiativ har programmen avslutats, men besparingsaktiviteter fortsatte under 2010 och 2011 på affärsområdesnivå. Återstående avsättning per den 31 december 2011 förväntas bli fullt utnyttjad under 2012. I garantiavsättningar ingår avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag. För
löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2012–2024.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
nad avkastningsskatt var 3,7 procent under 2011 respektive 3,0 procent under 2010. Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2011 respektive 2010.
Under 2011 förändrade PRI Pensionsgaranti sina livslängdsantaganden, vilket medförde en engångsökning av moderbolagets pensionsutfästelser med 82 MSEK.
Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K21).
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |
| Långfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 17 896 | 17 896 | 16 253 | 16 253 | |
| Ränteswappar till verkligt värde | 421 | 421 | 276 | 276 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 377 | 377 | 252 | 252 | |
| varav som innehas för handel | 44 | 44 | 24 | 24 | |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 005 | 1 005 | 1 448 | 1 448 | |
| varav betecknade som säkringsinstrument | – | – | 4 | 4 | |
| varav som innehas för handel | 1 005 | 1 005 | 1 444 | 1 444 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20) | 19 322 | 19 322 | 17 977 | 17 977 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 46 958 | 53 396 | 40 023 | 43 036 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 375 | 376 | 876 | 881 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not M20)/ Summa verkligt värde | 66 655 | 73 094 | 58 876 | 61 894 | |
| Lån från koncernbolag | 13 417 | 13 503 | |||
| varav övriga lån | 13 417 | 13 503 | |||
| Summa långfristiga lån | 80 072 | 72 379 | |||
| Kortfristiga lån | |||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | – | – | 464 | 464 | |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | 8 | 8 | 7 | 7 | |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 655 | 655 | – | – | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M20) | 663 | 663 | 471 | 471 | |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 9 703 | 9 744 | 3 983 | 3 995 | |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 697 | 698 | – | – | |
| Delsumma (se Kategorier – Not M20)/Summa verkligt värde | 11 063 | 11 105 | 4 454 | 4 466 | |
| Lån från koncernbolag | 32 371 | 49 743 | |||
| varav koncernkontoskulder | 30 704 | 48 004 | |||
| varav övriga lån | 1 667 | 1 739 | |||
| Summa kortfristiga lån | 43 434 | 54 197 |
Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2011 och 2010 till 1 038 MSEK respektive 1 089 MSEK.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K21) för ytterligare information om upplåning och om swapportföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.
Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Skulder till koncernbolag | 6 | – |
| Förutbetalda avtal om bredbandsutbyggnad | − | 254 |
| Övriga skulder | 2 | 10 |
| Summa långfristiga skulder | 8 | 264 |
Av summa långfristiga skulder för åren 2011 och 2010 förföll – MSEK respektive 27 MSEK till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
577 | 1 048 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M20) |
577 | 1 048 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde | 172 | 495 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde | – | 112 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M20) | 749 | 1 655 |
| Skulder till koncernbolag | 959 | 833 |
| Övriga kortfristiga skulder | 398 | 568 |
| Förutbetalda intäkter | – | 97 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörs skulder och övriga kortfristiga skulder |
2 106 | 3 153 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M20 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2011 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2012 |
Apr–jun 2012 |
Jul–sep 2012 |
Okt–dec | 2012 Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde |
– | 39 | 0 | 133 | 172 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M21 "Finansiell riskhantering".
Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag. Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak kortfristiga avsättningar (se not M16 "Övriga avsättningar") samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Exkluderade är också andelar i intressebolag som behandlas i not M10 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not M15 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
| MSEK Not |
31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | ||
| Derivat betecknade som säkrings instrument M10, M12 |
1 742 | 1 288 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat |
606 | 686 |
| Derivat ej betecknade som | ||
| M10, M12 säkringsinstrument |
591 | 674 |
| Investeringar som innehas för handel M10 |
15 | 12 |
| Lånefordringar och kundfordringar M10, M12, |
||
| M13 | 10 565 | 13 010 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas M10 |
6 | 6 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 12 919 | 14 990 |
| Finansiella skulder | ||
| Derivat betecknade som säkrings instrument M17 |
385 | 263 |
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument M17, M19 |
2 281 | 2 516 |
| Upplåning i säkringsförhållanden | ||
| avseende verkligt värde M17 |
17 896 | 16 717 |
| Finansiella skulder värderade | ||
| till upplupet anskaffningsvärde M16, M17, M19 |
57 909 | 45 493 |
| Summa finansiella skulder per kategori | 78 471 | 64 989 |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2011 | 31 december 2010 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | varav | Verkligt | varav | ||||||
| MSEK | Not | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | M10 | 2 | 2 | – | – | 2 | 2 | – | – |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för | |||||||||
| handel | M10 | 15 | – | – | 15 | 12 | – | – | 12 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | M10 | 4 | – | – | 4 | 4 | – | – | 4 |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M10, M12 | 1 742 | – | 1 742 | – | 1 288 | – | 1 288 | – |
| Derivat som innehas för handel | M10, M12 | 591 | – | 591 | – | 674 | – | 674 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt | |||||||||
| värde per nivå | 2 354 | 2 | 2 333 | 19 | 1 980 | 2 | 1 962 | 16 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende | |||||||||
| verkligt värde | M17 | 17 896 | – | 17 896 | – | 16 717 | – | 16 717 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M17 | 385 | – | 385 | – | 263 | – | 263 | – |
| Derivat som innehas för handel | M17, M19 | 2 281 | – | 2 281 | – | 2 516 | – | 2 516 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| per nivå | 20 562 | – | 20 562 | – | 19 496 | – | 19 496 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2011 och 2010.
| 31 december 2011 | 31 december 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 12 | 4 | 16 | 12 | 4 | 16 |
| Förändringar i verkligt värde | -3 | – | -3 | -5 | – | -5 |
| varav redovisade i årets resultat | -3 | – | -3 | -5 | – | -5 |
| varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång |
-3 | – | -3 | -5 | – | -5 |
| Förvärv | 6 | – | 6 | 5 | – | 5 |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 15 | 4 | 19 | 12 | 4 | 16 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5 "Finansiella kostnader och intäkter".
Information av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (not K27).
TeliaSonera AB:s exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i egetkapitalinstrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).
| 31 dec | 31 dec | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M10 | 3 536 | 1 618 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga | |||
| fordringar | M12 | 536 | 699 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel | M13 | 8 847 | 12 673 |
| Summa | 12 919 | 14 990 |
Ytterligare information om hantering av kreditrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K27).
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K27).
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2011 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | år Summa | |
| Marknadsfinansiering | 829 | 5 180 | 4 150 | 1 659 | 8 261 | 10 781 | 10 408 | 4 587 | 45 068 | 90 923 |
| Övrig upplåning | 206 | 503 | 2 | 2 | 377 | – | – | – | – | 1 090 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | 550 | 5 804 | 494 | 1 026 | 7 127 | 3 782 | 11 656 | 5 032 | 3 341 | 38 812 |
| Fordringar | -631 | -5 326 | -296 | -882 | -6 881 | -3 824 | -11 330 | -5 023 | -3 587 | -37 780 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | 54 669 | 8 751 | 2 950 | 168 | 29 | 6 | – | – | – | 66 573 |
| Fordringar | -54 680 | -8 672 | -2 912 | -170 | -30 | -5 | – | – | – -66 469 | |
| Summa, netto | 943 | 6 240 | 4 388 | 1 803 | 8 883 | 10 740 | 10 734 | 4 596 | 44 822 | 93 149 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not M16 "Övriga avsättningar", M19 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" och M24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSonera AB förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vidareuthyrning förekommer ej.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2011 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2012 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 8 | 8 | 8 | 8 | 23 | 1 | – | 56 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 42 MSEK respektive 176 MSEK för åren 2011 och 2010.
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till koncernbolag var 30 MSEK under 2011 och 10 375 MSEK under 2010 medan inköp från koncernbolag uppgick till 487 MSEK och 6 647 MSEK för respektive år. Moderbolagets fastnäts- och bredbandsverksamhet överfördes till ett dotterbolag per den 1 januari 2011.
Per den 31 december 2011 ägde Telia Pensionsstiftelse 1 487 099 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,03 procent av röstetalet. TeliaSonera AB:s andel av stiftelsens tillgångar är 12 procent. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not M15 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M24 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till koncernens noter (not K29).
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera AB inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Kreditgaranti till förmån för Svenska UMTS-nät AB | – | 1 375 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – Not M21) | – | 1 375 |
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag |
4 877 | 2 695 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 38 | 135 |
| Summa ansvarsförbindelser | 4 915 | 4 205 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende "change of control" i några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. Upplysningar om kreditgarantin till förmån för Svenska UMTS-nät återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 3 727 MSEK (417 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A., varav motförbindelser uppgående till 366 MEUR bestående av TeliaSoneras andel avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de villkor som är förknippade med bolagets telekomlicenser och frekvenstillstånd samt en motförbindelse om 44 MEUR avseende betalning till en tidigare aktieägare i det fall en rättstvist rörande Xferas frekvensomfångsavgift för 2001 utfaller fördelaktigt. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 672 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: | ||
| Aktier i 4T Sverige AB | 2 | – |
| Summa ställda säkerheter | 2 | – |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ömsesidigt ställt sina aktier som säkerhet till förmån för övriga aktieägare.
Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2011 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2012 |
Apr–jun 2012 |
Jul–sep 2012 |
Okt–dec 2012 |
Senare | år Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 7 | 2 | 2 | 5 | – | 16 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not M21) | 7 | 2 | 2 | 5 | – | 16 |
Angivna åtaganden avser licenser för och anpassning av system för affärsstöd.
För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i koncernens noter (not K30).
Under 2011 likviderades mellanliggande holdingbolag för dotterbolagen Telia Nättjänster Norden AB i Sverige respektive TEO LT, AB i Litauen vilket medförde icke-kontanta aktiebytestransaktioner till ett verkligt värde uppgående till 4 106 MSEK.
Antalet anställda minskade till 249 per den 31 december 2011 (1 255 vid utgången av 2010), huvudsakligen till följd av överföringen av moderbolagets fastnäts- och bredbandsverksamhet till ett dotterbolag per den 1 januari 2011.
Medelantalet anställda var:
| Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
||
| Sverige | 239 | 50,6 | 1 396 | 69,6 | ||
| Summa | 239 | 50,6 | 1 396 | 69,6 |
Ledande befattningshavare fördelar sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande och vice verkställande direktören samt de övriga 8 medlemmar (2010: 9 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
| 31 dec 2011 | 31 dec 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga ledande be fattnings |
Övriga ledande be fattnings |
|||
| Procent | Styrelsen | havare | Styrelsen | havare |
| Kvinnor | 27,3 | 30,0 | 27,3 | 27,3 |
| Män | 72,7 | 70,0 | 72,7 | 72,7 |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2011 |
31 dec 2010 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 281 | 913 |
| varav prestationsaktieprogram | 4 | 1 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 86 | 286 |
| varav prestationsaktieprogram | 1 | 0 |
| Pensionskostnader | -34 | -91 |
| Summa sociala kostnader | 52 | 195 |
| Övriga personalkostnader | 35 | 38 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 368 | 1 146 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Jan–dec 2011 | Jan–dec 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
| Löner och andra ersättningar | 58 (−) | 223 | 58 (–) | 855 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 8 medlemmar (2010: 9 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 2010 |
|||
| Pensionskostnader | 20 | 21 | ||
| Utestående pensionsförpliktelser | 156 | 176 |
Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i koncernens noter (not K32).
Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysning ar återfinns i koncernens noter (not K33).
| MSEK | Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| PricewaterhouseCoopers AB (PwC) | ||
| Revision | 8 | 12 |
| Revisionsnära tjänster | 0 | 1 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 1 | 1 |
| Summa PwC | 9 | 14 |
| Ernst & Young AB (E&Y) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 8 | 2 |
| Summa E&Y | 8 | 2 |
| KPMG AB (KPMG) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 1 | 2 |
| Summa KPMG | 1 | 2 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 3 | 0 |
| Summa övriga revisionsföretag | 3 | 0 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 21 | 18 |
| Arvoden redovisade i eget kapital | ||
| PwC | ||
| Revisionsnära tjänster | 0 | − |
| Summa PwC | 0 | − |
| Summa arvoden redovisade i eget kapital | 0 | − |
| Totalsumma arvoden | 21 | 18 |
Till årsstämmans förfogande står:
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 56 445 229 060 |
| Årets resultat | 9 691 402 715 |
| Summa | 66 136 631 775 |
SEK Ordinarie utdelning om 2,85 SEK per aktie till ägarna 12 340 741 626 I ny räkning överförs 53 795 890 149 Summa 66 136 631 775
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 8 mars 2012
Anders Narvinger Ordförande
Timo Peltola Vice ordförande Agneta Ahlström
Magnus Brattström Stefan Carlsson Maija-Liisa Friman
Ingrid Jonasson Blank Conny Karlsson Lars Renström
Jon Risfelt Per-Arne Sandström
Lars Nyberg VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 mars 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Jeanette Skoglund Auktoriserad revisor
Till årsstämman i TeliaSonera AB (publ) Org.nr 556103-4249
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för TeliaSonera AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 10–116.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering
av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för TeliaSonera AB (publ) för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat: styrelsens motiverade yttrande samt ett
urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i
strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
PricewaterhouseCoopers AB
Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Jeanette Skoglund Auktoriserad revisor
| TeliaSonera-koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiell information (IFRS) | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 |
| Resultat (MSEK) Nettoomsättning |
104 354 | 106 979 | 109 550 | 103 585 | 96 344 | 91 060 | 87 661 | 81 937 | 82 425 | 59 483 |
| Rörelseresultat | 29 567 | 32 003 | 30 242 | 28 648 | 26 155 | 25 489 | 17 549 | 18 793 | 14 710 | -10 895 |
| Resultat efter finansiella poster | 26 774 | 29 936 | 27 614 | 26 411 | 25 251 | 25 226 | 17 019 | 17 448 | 13 899 | -11 616 |
| Årets resultat | 21 072 | 23 562 | 21 280 | 21 442 | 20 298 | 19 283 | 13 694 | 14 264 | 10 049 | -7 997 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 18 341 | 21 257 | 18 854 | 19 011 | 17 674 | 16 987 | 11 697 | 12 964 | 9 080 | -8 067 |
| EBITDA före engångsposter | 36 914 | 36 897 | 36 584 | 32 954 | 31 021 | 32 266 | 29 411 | 30 196 | 30 700 | 15 692 |
| EBITDA | 36 873 | 37 661 | 35 159 | 31 658 | 30 333 | 31 113 | 27 508 | 30 841 | 32 035 | 9 421 |
| Av- och nedskrivningar | 13 023 | 13 479 | 12 932 | 12 106 | 11 875 | 11 203 | 13 188 | 15 596 | 17 707 | 20 844 |
| Finansiell ställning (MSEK) | ||||||||||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstill gångar |
91 915 | 90 531 | 100 239 | 100 968 | 83 909 | 74 172 | 74 367 | 69 534 | 61 820 | 68 106 |
| Materiella anläggningstillgångar | 59 580 | 58 353 | 61 222 | 61 946 | 52 602 | 48 195 | 48 201 | 47 212 | 49 161 | 56 172 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 65 743 | 62 458 | 60 849 | 62 265 | 48 633 | 41 826 | 40 526 | 35 353 | 42 061 | 48 534 |
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och omsättningstillgångar |
36 643 | 39 209 | 47 360 | 39 107 | 31 558 | 35 199 | 40 681 | 39 873 | 37 018 | 33 844 |
| Summa tillgångar | 253 881 | 250 551 | 269 670 | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 | 190 060 | 206 656 |
| Summa eget kapital | 124 033 | 132 665 | 142 499 | 141 448 | 127 057 | 127 717 | 135 694 | 128 067 | 115 834 | 113 949 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 116 680 | 125 907 | 135 372 | 130 387 | 117 274 | 119 217 | 127 049 | 121 133 | 112 393 | 108 829 |
| Avsättningar | 24 163 | 23 230 | 25 625 | 24 594 | 16 748 | 15 471 | 15 564 | 13 402 | 15 297 | 18 406 |
| Räntebärande skulder | 79 842 | 65 436 | 71 833 | 65 799 | 43 579 | 27 729 | 26 735 | 24 675 | 30 554 | 44 732 |
| Ej räntebärande skulder | 25 843 | 29 220 | 29 713 | 32 445 | 29 318 | 28 475 | 25 782 | 25 828 | 28 375 | 29 569 |
| Summa eget kapital och skulder | 253 881 | 250 551 | 269 670 | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 | 190 060 | 206 656 |
| Sysselsatt kapital | 192 564 | 186 509 | 204 908 | 199 186 | 153 090 | 127 195 | 146 712 | 147 132 | 142 235 | 157 035 |
| Operativt kapital | 170 393 | 163 889 | 175 063 | 178 017 | 140 925 | 110 163 | 125 299 | 126 198 | 120 006 | 137 113 |
| Nettolåneskuld | 65 079 | 47 309 | 46 175 | 48 614 | 34 155 | 14 892 | 7 879 | 6 580 | 17 648 | 38 075 |
| Räntebärande nettoskuld | 58 701 | 43 573 | 42 668 | 44 652 | 31 830 | 10 736 | 5 320 | 3 741 | 8 847 | 25 034 |
| Kassaflöden (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 27 023 | 27 434 | 30 610 | 25 091 | 26 529 | 27 501 | 26 990 | 24 403 | 26 443 | 12 449 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -17 306 | -16 476 | -17 627 | -19 634 | -15 705 | -13 084 | -12 236 | -7 991 | -3 443 | -5 553 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 9 717 | 10 958 | 12 983 | 5 457 | 10 824 | 14 417 | 14 754 | 16 412 | 23 000 | 6 896 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -12 035 | -17 736 | -2 187 | -2 364 | -14 726 | -19 382 | -15 653 | -11 102 | -16 412 | -10 344 |
| Årets kassaflöde | -2 318 | -6 778 | 10 796 | 3 093 | -3 902 | -4 965 | -899 | 5 310 | 6 588 | -3 448 |
| Fritt kassaflöde | 9 629 | 12 901 | 16 643 | 9 333 | 13 004 | 16 596 | 15 594 | 14 118 | 17 351 | 3 877 |
| Investeringar (MSEK) | ||||||||||
| CAPEX | 17 243 | 14 934 | 14 007 | 15 795 | 13 531 | 11 101 | 11 583 | 10 331 | 9 267 | 14 345 |
| Förvärv och övriga investeringar | 672 | 1 735 | 2 842 | 9 060 | 7 171 | 3 951 | 2 732 | 9 099 | 2 851 | 40 093 |
| Summa investeringar | 17 915 | 16 669 | 16 849 | 24 855 | 20 702 | 15 052 | 14 315 | 19 430 | 12 118 | 54 438 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| EBITDA-marginal (%) | 35,4 | 34,5 | 33,4 | 31,8 | 32,2 | 35,4 | 33,6 | 36,9 | 37,2 | 26,4 |
| Rörelsemarginal (%) | 28,3 | 29,9 | 27,6 | 27,7 | 27,1 | 28,0 | 20,0 | 22,9 | 17,8 | -18,3 |
| Vinstmarginal (%) | 20,2 | 22,0 | 19,4 | 20,7 | 21,1 | 21,2 | 15,6 | 17,4 | 12,2 | -13,4 |
| Av- och nedskrivningar i % av nettoomsättning | 12,5 | 12,6 | 11,8 | 11,7 | 12,3 | 12,3 | 15,0 | 19,0 | 21,5 | 35,0 |
| CAPEX i % av nettoomsättning | 16,5 | 14,0 | 12,8 | 15,2 | 14,0 | 12,2 | 13,2 | 12,6 | 11,2 | 24,1 |
| Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr) | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,43 | 0,46 | 0,45 | 0,44 | 0,43 | 0,42 | 0,36 |
| Sysselsatt kapitals omsättningshastighet (ggr) | 0,55 | 0,55 | 0,54 | 0,59 | 0,69 | 0,67 | 0,60 | 0,57 | 0,55 | 0,48 |
| Räntabilitet på totalt kapital (%) | 12,3 | 12,7 | 11,8 | 12,7 | 13,1 | 13,2 | 9,4 | 10,5 | 8,7 | -5,7 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) Räntabilitet på eget kapital (%) |
16,4 16,8 |
16,9 17,8 |
15,5 15,2 |
17,3 17,2 |
19,4 18,6 |
19,5 17,2 |
12,6 10,3 |
13,9 11,6 |
11,6 8,5 |
-7,7 -9,7 |
| Soliditet (%) | 44,0 | 48,0 | 49,1 | 50,5 | 50,3 | 49,9 | 58,9 | 63,8 | 58,5 | 54,2 |
| Skuldsättningsgrad (%) | 58,3 | 39,3 | 34,9 | 36,5 | 31,3 | 15,0 | 6,6 | 5,4 | 15,9 | 34,0 |
| Nettolåneskuld/EBITDA (ggr) | 1,76 | 1,28 | 1,26 | 1,48 | 1,10 | 0,46 | 0,27 | 0,22 | 0,57 | 2,43 |
| Räntetäckningsgrad (ggr) | 7,2 | 10,7 | 8,3 | 7,6 | 14,2 | 18,1 | 11,7 | 7,6 | 5,1 | -4,7 |
| Självfinansieringsgrad (ggr) | 1,51 | 1,65 | 1,82 | 1,01 | 1,28 | 1,83 | 1,89 | 1,26 | 2,18 | 0,23 |
| Aktiedata | ||||||||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | ||||||||||
| – vid periodens utgång | 4 330,1 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 675,2 | 4 675,2 | 4 605,8 |
| – genomsnitt, före utspädning | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 | 4 667,6 | 3 124,3 |
| – genomsnitt, efter utspädning | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 | 4 668,4 | 3 125,3 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) | 4,20 | 4,73 | 4,20 | 4,23 | 3,94 | 3,78 | 2,56 | 2,77 | 1,95 | -2,58 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK) 1), 2) | 2,85 | 2,75 | 2,25 | 1,80 | 4,00 | 6,30 | 3,50 | 1,20 | 1,00 | 0,40 |
| Kontant utdelning totalt (MSEK) 1), 2) | 12 341 | 12 349 | 10 104 | 8 083 | 17 962 | 28 290 | 15 717 | 5 610 | 4 675 | 1 870 |
| Utdelningsandel (%) | 67,9 | 58,1 | 53,6 | 42,5 | 101,6 | 166,5 | 136,9 | 43,3 | 51,4 | n/a |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 26,95 | 28,04 | 30,15 | 29,04 | 26,12 | 26,55 | 28,29 | 25,91 | 24,04 | 23,63 |
1) För 2011 enligt styrelsens förslag.
2) För 2007, 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 2,20 SEK per aktie (totalt 9 879 MSEK), 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).
| TeliaSonera-koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Operativ information | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 |
| Mobilitetstjänster Abonnemang totalt (1000-tal) |
19 520 | 18 384 | 16 963 | 15 900 | 14 501 | 13 434 | 13 000 | 11 545 | 9 519 | 9 202 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 6 290 | 5 869 | 5 666 | 5 334 | 4 807 | 4 603 | 4 387 | 4 243 | 3 838 | 3 604 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 9 854 | 9 499 | 8 493 | 7 849 | 6 635 | 5 335 | 4 456 | 3 814 | 3 313 | 3 201 |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 4 354 | 4 220 | 3 983 | 3 815 | 3 474 | 3 058 | 2 750 | 2 573 | 2 400 | 2 272 |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) | 242 | 237 | 218 | 191 | 178 | 157 | 139 | 131 | 128 | 131 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 15 | 17 | 13 | 14 | 15 | 17 | 15 | 11 | 13 | n/a |
| Mobil telefoni, ARPU (SEK) | 196 | 196 | 192 | 189 | 194 | 204 | 213 | 227 | 252 | 262 |
| varav Finland | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 3 231 | 3 237 | 2 874 | 2 676 | 2 449 | 2 407 | 2 507 | 2 297 | 2 428 | 2 790 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 5 471 | 5 575 | 5 604 | 5 618 | 5 473 | 5 936 | 5 642 | 4 820 | 4 743 | n/a |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 2 840 | 2 896 | 2 831 | 2 911 | 2 656 | 2 554 | 2 405 | 2 147 | 2 090 | n/a |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) | 255 | 266 | 280 | 276 | 284 | 285 | 277 | 253 | 232 | n/a |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 28 | 25 | 22 | 17 | 16 | 19 | 24 | 28 | 17 | n/a |
| Mobil telefoni, ARPU (EUR) | 21 | 22 | 24 | 26 | 29 | 29 | 30 | 38 | 38 | n/a |
| varav Norge | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 1 657 | 1 680 | 1 658 | 1 581 | 1 577 | 1 641 | 1 651 | 1 308 | 1 195 | 1 089 |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) Mobil telefoni, ARPU (NOK) |
279 259 |
276 291 |
279 309 |
247 330 |
236 348 |
218 352 |
192 333 |
175 339 |
164 342 |
156 330 |
| varav Danmark | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 1 426 | 1 450 | 1 460 | 1 493 | 1 449 | 1 123 | 1 154 | 1 115 | 472 | 421 |
| varav Baltikum | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 1 990 | 2 000 | 1 991 | 2 012 | 2 012 | 2 074 | 1 889 | 1 338 | 1 052 | 851 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) | 1 092 | 1 068 | 1 042 | 1 056 | 1 015 | 803 | 735 | 649 | 534 | 447 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 795 | 797 | 766 | 778 | 765 | 759 | 677 | 595 | – | – |
| varav Spanien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 3 039 | 2 283 | 1 506 | 970 | 427 | 24 | – | – | – | – |
| Bredbandstjänster | ||||||||||
| Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 481 | 2 402 | 2 348 | 2 284 | 2 164 | 1 828 | 1 278 | 897 | 571 | 411 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 4 267 | 4 666 | 5 212 | 5 806 | 6 218 | 6 497 | 7 064 | 8 312 | 8 087 | 8 296 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 1 149 | 1 129 | 1 125 | 1 122 | 1 061 | 915 | 711 | 526 | 394 | 317 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 948 | 3 214 | 3 604 | 4 000 | 4 295 | 4 586 | 5 036 | 6 115 | 6 283 | 6 415 |
| varav Finland | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 491 | 476 | 458 | 478 | 473 | 412 | 350 | 243 | 150 | 82 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 239 | 277 | 324 | 420 | 497 | 580 | 647 | 740 | 804 | 722 |
| varav Norge | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 188 | 195 | 223 | 176 | 177 | 172 | – | – | – | – |
| varav Danmark | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 80 | 67 | 47 | 34 | 31 | 7 | 5 | 1 | 2 | 1 |
| Fast telefoni, prefix- och avtalskunder (1000-tal) | 148 | 153 | 205 | 226 | 251 | 165 | 195 | 212 | 172 | 223 |
| varav Baltikum | ||||||||||
| Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 372 | 345 | 313 | 298 | 259 | 181 | 105 | 50 | 25 | 11 |
| Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) |
647 201 |
689 190 |
722 182 |
769 176 |
789 163 |
785 141 |
798 107 |
819 77 |
828 – |
936 – |
| Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 285 | 333 | 357 | 391 | 386 | 381 | 388 | 426 | – | – |
| Eurasien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 34 840 | 28 505 | 22 363 | 18 272 | 12 147 | 7 352 | 6 146 | 3 866 | 2 385 | 1 614 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1000-tal) | 10 850 | 8 921 | 7 165 | 7 083 | 6 017 | 3 539 | 3 320 | 1 795 | 990 | 615 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1000-tal) | 4 166 | 3 994 | 3 847 | 3 471 | 3 029 | 2 333 | 1 741 | 1 291 | 912 | 669 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1000-tal) | 7 688 | 6 832 | 5 074 | 2 683 | 690 | – | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1000-tal) | 2 139 | 1 723 | 1 523 | 1 154 | 611 | – | – | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1000-tal) Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1000-tal) |
2 066 1 089 |
2 044 907 |
1 892 660 |
1 582 550 |
1 296 504 |
1 032 448 |
715 370 |
481 299 |
307 176 |
198 132 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Nepal (1000-tal) | 6 842 | 4 084 | 2 202 | 1 749 | – | – | – | – | – | – |
| Personal | ||||||||||
| Antal anställda den 31 december | 28 412 | 28 945 | 29 734 | 32 171 | 31 292 | 28 528 | 28 175 | 29 082 | 26 694 | 29 173 |
| Medelantal anställda under året | 26 999 | 27 697 | 28 815 | 30 037 | 28 561 | 26 969 | 27 403 | 25 381 | 26 188 | 17 277 |
| varav i Sverige | 8 372 | 8 937 | 9 170 | 10 152 | 10 002 | 10 427 | 11 061 | 10 948 | 11 321 | 12 593 |
| varav i Finland | 4 497 | 4 686 | 4 981 | 5 258 | 5 697 | 5 936 | 6 369 | 6 750 | 6 408 | 1 142 |
| varav i övriga länder | 14 130 | 14 074 | 14 664 | 14 627 | 12 862 | 10 606 | 9 973 | 7 683 | 8 459 | 3 542 |
| varav kvinnor | 11 784 | 12 212 | 13 111 | 13 251 | 12 571 | 12 164 | 11 934 | 11 427 | 10 936 | 7 546 |
| varav män Löner och ersättningar (MSEK) |
15 215 9 974 |
15 485 10 405 |
15 704 11 152 |
16 786 11 011 |
15 990 9 632 |
14 805 8 918 |
15 469 9 023 |
13 954 8 674 |
15 252 8 460 |
9 731 6 732 |
| Arbetsgivaravgifter (MSEK) | 1 819 | 1 900 | 1 995 | 2 134 | 1 971 | 1 903 | 1 970 | 1 902 | 1 950 | 1 804 |
| Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader | 14,5 | 14,8 | 15,3 | 15,8 | 14,8 | 15,2 | 15,5 | 16,4 | 14,9 | 14,9 |
| Nettoomsättning per anställd (kSEK) | 3 865 | 3 862 | 3 802 | 3 449 | 3 373 | 3 376 | 3 199 | 3 228 | 3 147 | 3 443 |
| Rörelseresultat per anställd (kSEK) | 1 095 | 1 155 | 1 050 | 954 | 916 | 945 | 640 | 740 | 562 | -631 |
| Förändring av arbetsproduktivitet (%) | 11,2 | 10,8 | 11,1 | 7,8 | 7,1 | 11,2 | 8,3 | 10,8 | -4,9 | 53,5 |
| Nettoresultat per anställd (kSEK) | 780 | 851 | 738 | 714 | 711 | 715 | 500 | 511 | 347 | -467 |
Innefattar personalkostnader, marknadsföringskostnader samt alla övriga rörelsekostnader som inte är inköp av varor och entreprenadtjänster eller samtrafik-, roaming- och övriga nätkostnader.
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag.
Engångsposter utgörs av kapitalvinster/-förluster, kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal samt ej aktiverade kostnader i samband med samgåendet med Sonera under 2002. Som engångsposter redovisas, med verkan från 1 januari 2003, kapitalvinster/-förluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram och liknande endast om de per enskild transaktion uppgår till mer än 100 MSEK. Tidigare perioder har ej omräknats.
Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar långoch kortfristiga lån samt minskade med kortfristiga placeringar respektive kassa och bank.
Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag återlagda.
Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.
Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig summa tillgångar.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittliga summa tillgångar.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.
Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.
Nettolåneskuld dividerad med EBITDA före engångsposter.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar:
| k | tusen |
|---|---|
| M | miljoner |
| G | miljarder |
| SEK | Svenska kronor | GEL | Georgiska lari | RUB | Ryska rubler |
|---|---|---|---|---|---|
| AZN | Azerbajdzjanska manat | JPY | Japanska yen | TJS | Tadzjikistanska somoni |
| CZK | Tjeckiska koruny | KZT | Kazakstanska tenge | TRY | Turkiska lira |
| DKK | Danska kronor | LTL | Litauiska litas | USD | US-dollar |
| EEK | Estniska kroon | LVL | Lettiska lats | UZS | Uzbekistanska som |
| EUR | Europeiska euro | NOK | Norska kronor | ||
| GBP | Brittiska pund | NPR | Nepalesiska rupier |
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.
Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).
Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.
TeliaSoneras årsstämma äger rum tisdagen den 3 april 2012, klockan 14.00 på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–45, Stockholm. Kallelse publicerades på TeliaSoneras webbplats www.teliasonera.com i slutet av februari. Stämman kommer att tolkas till engelska.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall
Anmälan om deltagande kan ske
Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/organisationsnummer, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 28 mars 2012 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid. Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy är förvaltarregistrerade hos Euroclear Sweden AB, måste sådan aktieägare som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy per e-post: [email protected] eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 28 mars 2012.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliasonera.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast fredagen den 30 mars 2012.
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelsemedlemmar och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 2,85 kronor per aktie och att den 10 april 2012 skall vara avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 13 april 2012.
VD:s tal kommer att finnas på webbplatsen www.teliasonera.com efter stämman.
Lars Nyberg Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 14
Cecilia Edström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42
Andreas Ekström Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42 E-post: [email protected]
Produktion: TeliaSonera AB Investor Relations i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: Victor Brott
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.