Annual Report • Apr 1, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
"2011 fullföljde vi integrationen av det jämnstora förvärvet Dantherm Filtration, vi fortsatte att bryta mark på marknaden och levererade ett starkt resultat 2011och lönsam tillväxt trots en finansiellt orolig omvärld."
Kallelse till Årsstämma 77
– världsledande inom miljöteknik med fokus
på renluft
Nederman är en världsledande leverantör av produkter och system inom området miljöteknik med fokus på ren luft.
Vi sammanfattar vårt erbjudande med begreppet Eko-effektivitet.
Det innebär att våra lösningar bidrar till bättre inre och yttre miljö men också till förbättrad produktionsekonomi och kvalitet hos våra kunder.
Nedermans tillverknings- och monteringsanläggningar Nedermans sälj- och servicebolag Nedermans distributörer
Vårt erbjudande på marknaden omfattar allt från projektering till installation, driftsättning och service.
Försäljning och marknadsföring via dotterbolag i
länder
Agenter och distributörer i ytterligare
29 30 länder
Produktions- och sammansättningsenheter i
8
länder
3 Detta är Nederman
Processindustri och energi
Produkter och lösningar för processindustrier och förbränningsanläggningar som hanterar skadliga eller heta gaser och behöver återvinna energi från processerna.
Service och fordonsindustri eftermarknad
Svarar för service på Nedermans produkter och lösningar hos kunder över hela världen. Vidare för produkter och lösningar för fordonsverkstäder, utryckningsstationer och i bilbesiktningsanläggningar.
Det strategiska ansvaret för Nedermans industriella applikationer inom miljöteknik är fördelade på fyra affärsområden:
Produkter och lösningar för metallbearbetande industri i samband med svetsning, skärbränning och maskinell metallbearbetning.
Metallbearbetning Fiberbaserad industri, avfallshantering och övrig industri
Produkter och lösningar för ren, säker och resurseffektiv hantering av damm och restprodukter från processer och bearbetningsmoment.
4 Nederman årsredovisning 2011
*) justerat för valutaeffekter och förvärv / avyttringar.
nn Nederman får genombrottsorder från Komatsu i Kina. Nederman ska förse Komatsus nybyggda gjuteri i Changzhou, Kina med kompletta lösningar för filtrering av damm och heta rökgaser.
Kvartal 4 nn Nederman får miljöteknikorder i Danmark. Nederman ska förse en produktionsanläggning i Søborg med en lösning för processventilation till ett ordervärde på cirka 9,5 miljoner SEK. nn Nederman får order till ett värde av cirka 10,5 miljoner SEK från SSP Technology A/S, som tillverkar turbiner till vindkrafts-
Händelser efter årets slut
nn Nederman förvärvar nederländska Lebon & Gimbrair. Bolagen har sedan över 40 år tillbaka ett samarbete där Lebon & Gimbrair distribuerat Nedermans produkter på den nederländska marknaden.
industrin.
nn Nederman förvärvar verksamhet i Turkiet av Havak Endüstri Tesisleri Tic. Ltd. Sti.
Omsättning per rörelsesegment
kostnader och resultat vid avyttring av dotterbolag.
kostnader och resultat vid avyttring av dotterbolag.
"Ett långsiktigt, ansvarsfullt företagande är mycket viktigt för oss, inte minst med tanke på att en stor del av marknadsdrivkrafterna för våra produkter och lösningar ärjust jakten på ett mer hållbart industriellt företagande."
Exklusive omstrukturerings-/integrationskostnader, förvärvskostnader och realisationsresultat vid avyttring av dotterbolag.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 000,9 | 1 694,1 | 1 052,0 |
| EBITDA | 209,1 | 144,9 | 51,4 |
| EBITDA-marginal, % | 10,5 | 8,6 | 4,9 |
| Rörelseresultat | 167,0 | 106,7 | 33,3 |
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 6,3 | 3,2 |
| Operativt kassaflöde | 112,8 | 153,1 | 121,7 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 18,2 | 14,1 | 5,1 |
| EBITDA/finansnetto, ggr | 6,4 | 5,9 | 8,4 |
| Nettoskuld/EBITDA | 1,8 | 2,7 | 2,1 |
| Proforma inklusive Dantherm Filtration från 1 jan 2010 (exklusive avyttrade dotterbolag) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning 2 000,9 1 954,8 |
|||||
| Rörelseresultat | 167,0 | 101,8 | 1 052,0 33,3 |
||
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 5,2 | 3,2 |
Inklusive omstrukturerings-/integrationskostnader, förvärvskostnader och realisationsresultat vid avyttring av dotterbolag.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat | 140,5 | 51,3 | 23,3 |
| Rörelsemarginal, % | 7,0 | 3,0 | 2,2 |
| Resultat före skatt | 107,8 | 26,9 | 17,2 |
| Resultat efter skatt | 86,8 | 21,1 | 14,6 |
| Resultat per aktie, SEK | 7,41 | 1,80 | 1,25 |
| Avkastning på eget kapital, % | 16,5 | 4,2 | 2,8 |
| Nettoskuld | 386,7 | 392,2 | 108,0 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 69,5 | 78,7 | 21,0 |
Sven Kristensson, VD och koncernchef
"Framåt ser vi fortsatt goda förutsättningar på våra marknader och det äringet tvivel om att det finns grundläggande behov i industrin av att lösa problem relaterade till miljö, arbetsmiljö och produktionseffektivisering – oaktat tillfälliga svängningari världsekonomin."
Jag börjar med att slå fast att jag är stolt över det här företaget, mina medarbetare och det bidrag vi lämnar till en renare, säkrare och effektivare industri. Vi har under 2011 fullföljt integrationen av det förvärvade Dantherm Filtration, vi har fortsatt att bryta mark på nya och befintliga marknader och vi har levererat ett starkt resultat trots en finansiellt orolig omvärld.
2011 inleddes bra med återhämtning på marknaden. Andra halvårets osäkerhet kring skuldkrisen i Europa medförde en försiktigare inställning på marknaden, vilket gjorde att investeringsbeslut tog längre tid. Detta till trots har Nederman uppvisat lönsam tillväxt under året. Osäkerheten på marknaden är fortsatt hög och vi ligger därför i hög beredskap för att möta förändringar i marknadsläget oavsett riktning.
Europa är fortfarande Nedermans största marknad, men de andelar av omsättningen som kommer från Kina och andra tillväxtländer i Asien ökar stadigt. Vi gör också nya inbrytningar i nya tillväxtländer i Mellanöstern, Östra Europa och Sydostasien. Sammanfattningsvis utvecklas Nederman mot att bli ett allt mer globaliserat företag vilket innebär stora möjligheter samtidigt som man ska vara medveten om att det ställer höga krav på organisationen.
Under 2011 har vi förfinat organisationen genom att stärka upp regionala support- och servicefunktioner. Samtidigt arbetar vi kontinuerligt med att effektivisera vår produktion för att få ännu mer ut av de skalfördelar vi, som globalt ledande inom industriell luftfiltrering, har relativt konkurrenterna.
De strategiska fördelar vi ville uppnå med förvärvet av Dantherm Filtration visar sig nu tydligt i en stärkt marknadsposition. Inte minst bevisas detta av att flertalet av de större order som kommunicerats under året bygger på en kombination av kunnande och produkter från båda de nu integrerade delarna av företaget.
Framåt ser vi fortsatt goda förutsättningar på våra marknader och det är inget tvivel om att det finns grundläggande behov i industrin av att lösa problem relaterade till miljö, arbetsmiljö och produktionseffektivisering – oaktat tillfälliga svängningar i världsekonomin.
Ett långsiktigt, ansvarsfullt företagande är mycket viktigt för oss, inte minst med tanke på att en stor del av marknadsdrivkrafterna för våra produkter och lösningar är just jakten på ett mer hållbart industriellt företagande. Vi arbetar därför kontinuerligt med att optimera vår egen verksamhet för att minimera potentiellt negativ påverkan på miljö, människor och samhälle. För att understödja detta arbete har Nederman beslutat att under 2012 analysera inom vilka områden den miljömässiga och strategiska nyttan av interna hållbarhetsrelaterade förbättringsprojekt är som störst. Resultaten ska bilda utgångspunkt för att sätta mål och indikatorer som vi kan mäta och rapportera på.
Jag kan avslutningsvis konstatera att vi 2011 uppfyllt vårt mål – lönsam tillväxt – och att Nedermanaktien är en av få på börsen som hållit stånd mot de hårda vindarna på aktiemarknaden* . Årets resultat och tillförsikt inför Nedermans framtid gör att vi kan föreslå höjd aktieutdelning.
Koncernen bidrar till en positiv samhällsutveckling genom att våra produkter och system skapar en ren och säker arbetsmiljö samt minskar miljöpåverkan från industriell tillverkning.
Nederman har som mål att skapa tillväxt och lönsamhet för företagets intressenter. Målsättningen är att över tiden öka värdet på företaget och därmed säkerställa en stabil utveckling och en långsiktig avkastning till våra aktieägare.
Att med unikt kunnande inom applikationer, produkter och system bidra till effektiv produktion, bättre miljö och säkrare arbetsplatser.
Att ha den globalt ledande kompetensen inom lösningar för ekoeffektiv produktion.
Koncernen strävar efter att uppnå lönsam tillväxt genom att:
• utveckla positionen i värdekedjan med effektivare distribution och ökad andel service
• tillföra nya kundoch marknadssegment
Rörelseresultat (EBIT)* och rörelsemarginal
Resultat och utdelning per aktie
Nederman har marknadens bredaste sortiment för industriell luftfiltrering och flera andra kompletterande produkter och system inom miljöteknik.Våra lösningar bidrar till att minska yttre miljöpåverkan från industriproduktion, skapa ren och säker arbetsmiljö samt öka produktionseffektivitet.
Med lösningar för återvinning av förbrukningsmaterial och restprodukter bidrar vi även till förbättrad produktionsekonomi.
Koncernen erbjuder alltså med stor flexibilitet kvalificerade lösningar för hela processer och arbetsmoment inom en rad industrier. Lösningarna bygger huvudsakligen på filterteknik kombinerat med låg- och högvakuumteknik, som används för att fånga in, transportera och filtrera förorenad luft och restprodukter. Dessutom tillhandahåller Nederman service och underhåll på sina produkter och lösningar hos kunder över hela världen.
Nederman arbetar inom ett brett område inom miljöteknik med fokus på ren luft och kunderna återfinns i skilda branscher. På denna fragmenterade marknad har koncernen tagit positionen som den ledande leverantören inom industriell luftfiltrering.
Den globala totalmarknaden uppskattas till mellan 3,5 och 4 miljarder EUR. Konkurrenterna har som regel ett smalare produktprogram och begränsad geografisk täckning. Inom enskilda applikations- och produktområden kommer konkurrensen ofta från nationella eller lokala företag.
Nederman är en världsledande leverantör inom miljöteknik med fokus på ren luft.
Industrins behov av en god inre och yttre miljö med fokus på ren luft driver efterfrågan på Nedermans produkter och lösningar. Ren och frisk luft skapar förutsättningar för goda prestationer på alla typer av arbetsplatser.
I avancerad tillverkning är ren luft många gånger dessutom direkt avgörande för både kvalitet och effektivitet.
Nedermans utveckling drivs av starka marknadskrafter kopplade till hälsa, miljö och effektiv produktion. En viktig faktor är den ökade miljömedvetenheten, som leder till skärpt kontroll och lagstiftning runt om i världen. Andra viktiga drivkrafter är kopplade till industrins ökande betoning av produktionsekonomi och kvalitet.
Nederman levererar i ökad utsträckning totala lösningar till processindustrin. Företaget tar då ett helhetsansvar – från konstruktion via driftsättning till service och underhåll.
| nn Ökat medvetande om ansvaret för miljö och hälsa I takt med att medvetenheten om klimatförändringar och andra miljöproblem ökar växer intresset för investeringar som bidrar till renare miljö och lägre energiförbrukning. Den industriella globaliseringen medför att företag i ökande grad är mer inter nationellt verksamma, vilket leder till spridning av teknik, |
nn Större fokus på effektivitet och kvalitet i produktion Hårdare krav på störningsfri produktion leder till större intres se för investeringar som ger produktivitets- och kvalitetsför delar. |
|---|---|
| företagskulturer och kundkrav. nn Striktare lagstiftning Allt fler genomgripande lagar och regelverk avseende arbets platsmiljö och yttre miljöpåverkan tillkommer i många länder. Nya och blivande EU-länder anpassar sig till unionens krav inom arbetsmiljö och yttre miljö samtidigt som lagstiftningen skärps i utvecklingsländerna. |
nn Starkare incitament för återvinning av material och energi Stigande råvaru- och energikostnader skapar incitament för fö retag att investera för att minimera avfall och energiförbruk ning samt för att återvinna restprodukter och energi från pro duktionen. |
| nn Ökade krav på god och säker arbetsmiljö Konkurrensen om arbetskraften ökar. Medarbetare lägger stor vikt vid arbetsmiljöfrågor när de söker anställning. |
nn Ökad betoning av starka varumärken och hållbart företagande Företagens ansvarstagande får allt större betydelse för deras varumärken. Socialt ansvar och etiska frågeställningar i rela tion till företagande bidrar till ökat fokus på frågor som rör arbetsplatsmiljö och hälsa. |
I Nedermans lösningar går omsorgen om arbetsmiljön och förebyggandet av yttre miljöpåverkan hand i hand med förbättringar i effektivitet och produktionsekonomi hos kunderna.
Denna ambition att bidra till både ekologisk och ekonomisk effektivitet sammanfattar vi med begreppet eko-effektivitet.
handlar om att förbättra miljö och säkerhet hos kunderna. Det innebär att Nedermans produkter och lösningar ska bidra till lägre materialanvändning, energiförbrukning och minskade utsläpp från kundernas verksamheter, men också främja hälsa och säkerhet hos deras medarbetare.
handlar om att möjliggöra effektivare produktion, bättre produktionsekonomi, högre kvalitet och lägre miljöavgifter. Det handlar också om att stärka kundernas varumärken och bidra till att de ska kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser.
Nederman har tre erbjudanden till marknaden: produkter, lösningar och service.
• Produktförsäljning där koncernen levererar produkter och komponenter.
• Lösningar innebär att koncernen tar ett huvudansvar genom att svara för konstruktion, leverans, installation och driftsättning.
Lösningar
Service
• Underhåll av befintliga installationer med reservdelar, service, förbrukningsvaror och uppgraderingar.
Försäljningen av produkter sker huvudsakligen genom indirekta kanaler som distributörer, OEM och olika typer av ingenjörsbolag.
Lösningar marknadsförs direkt till slutkund som koncept framtagna för utvalda industrier och applikationer (affärssegment).
Exempel på sådana koncept inom metallbearbetande industri är för Maskinell Metallbearbetning samt för Svetsning & Termisk Skärning.
Inom fyra affärsområden arbetar vi med 19 utvalda affärssegment baserade på specifika industrier eller på applikationer som förekommer i flera olika industrier.
• Asfalt
• Krematorier
• Bilverkstäder
• Komposit
Våra framgångsfaktorer • Som systemleverantör kan koncernen ta ansvar för hela processen från design till applikationslösning.
Nederman har dessutom ett omfattande sortiment av slangoch kabelupprullare, system för hantering av förbrukningsvätskor och system för separering och återvinning av spånor och skärvätskor.
Nederman erbjuder både enskilda produkter och kompletta system. Vid leveranser av totala lösningar tar företaget ansvar i hela processen – från konstruktion via driftsättning till fortlöpande service och underhåll på de färdiga anläggningarna.
tion med två geografiska rörelsesegment. Organisationen har under året utvecklats för att driva den väsentligt ökade verksamheten efter förvärvet av Dantherm Filtration under 2010.
I samband med att integrationen slutfördes under 2011 har en översyn gjorts av koncernens organisation.
De två rörelsesegmenten EMEA och International fortsätter att vara koncernens rapporteringsenheter.
EMEA omfattar verksamheterna i Europa, Mellersta Östern och Afrika, medan International omfattar verksamheterna i Asien, Stillahavsområdet och Nord- och Sydamerika.
Ansvarar för tillverkning, distribution, produktvård, produktutveckling, logistik, inköp och kvalitetsarbete.
Ansvarar för marknadsföring och kommunikation, strategisk produktplanering, internutbildningar samt strategisk affärsutveckling av Nedermans affärssegment.
Group Management, Finance & IT och Human Resources är koncernövergripande funktioner.
Europa. Samtidigt har vi hög global närvaro och arbetar målmedvetet med att växa i Asien och på andra tillväxtmarknader. Under en femårsperiod har vi etablerat oss starkt i till exempel Kina, Indien och Brasilien.
Företaget eftersträvar god balans mellan direktförsäljning och försäljning genom distributörer och återförsäljare för att nå kunder med olika behov.
Koncernen har egna säljbolag i 29 länder och distributörer i ytterligare ett 30-tal länder.
Genom försäljning av kundanpassade lösningar direkt till användaren kan Nederman utnyttja sitt specialistkunnande och säkerställa att utrustningen installeras på rätt sätt. Systemförsäljningen omfattar även leveranser av lösningar för hela produktionsanläggningar, där företaget tar ansvar för utformning, uppförande och driftsättning samt ansvarar för fortlöpande service.
Betydelsen av service har förstärkts under de senaste åren genom att koncernen mer och mer arbetar med större anläggningar där tillgången till snabb service är affärskritisk för kunderna. Samtidigt växer den installerade basen av utrustningar på samtliga marknader. För detta ändamål har Nederman sedan tidigare en egen serviceorganisation i många länder och bedriver nu arbete för att bygga ut serviceorganisationen.
Stark lokal närvaro är av stor betydelse för att Nederman ska kunna följa och möta förändringar i marknadernas behov och kunna leverera helhetslösningar. Med hjälp av försäljning genom distributörer uppnås dessutom god marknadstäckning även för enstaka produkter och mindre system.
Under året har den egna säljorganisationen utvecklats för att förstärka arbetet med att utveckla nya marknader. En regional struktur har etablerats för sälj- och teknisk support på utvecklingsmarknaderna och inom specifika affärssegment.
14 Nederman årsredovisning 2011 14 Nederman årsredovisning 2011
De två geografiska rörelsesegmenten EMEAoch International är koncernens rapporteringsenheter
Rörelsesegmentens andel av försäljningen
International 29,5%
EMEA 70,5%
Rörelsesegmentet EMEA omfattar Nedermans verksamheter i Europa, Mellersta Östern och Afrika. Efter ett antal magra år har 2011 präglats av försiktig återhämtning främst till följd av det uppdämda investeringsbehovet inom europeisk industri.
Med ett bredare produktprogram och starkare marknadsnärvaro har Nederman kunnat förstärka sina positioner på i princip samtliga marknader.
Nederman har sedan tidigare en stark position på den europeiska marknaden, vilken har ytterligare förstärkts genom integrationen av Dantherm Filtrations verksamhet och produkter. Samtidigt ökar marknadens intresse för de helhetskoncept som Nederman kontinuerligt utvecklar och marknadsför mot fokuserade affärssegment.
Nederman har elva väl etablerade säljbolag i Europa samt mindre säljbolag och distributörer i ytterligare ett antal länder inom EMEA. För att uppnå större kritisk massa i utvecklingen av sina tillväxtmarknader, har rörelsesegmentet förstärkt sin regionala struktur och organisation under året. Bland annat har stödfunktionerna för säljbolagen och resurserna för att driva större, komplexa affärer byggts ut.
| (Mkr där ej annat anges) | 2011 | 2010* |
|---|---|---|
| Orderingång | 1 418,7 | 1 384,2 |
| Extern nettoomsättning | 1 410,8 | 1 424,2 |
| Avskrivningar | -20,9 | -23,9 |
| Rörelseresultat | 140,2 | 120,8 |
| Rörelsemarginal, % | 9,9 | 8,5 |
| Medelantal anställda per 31 dec | 937 | 936 |
* Proforma, inkluderar Dantherm Filtration som om vi hade ägt dem hela 2010.
Året har som helhet präglats av tillväxt och ökad orderingång. De flesta geografiska marknader har visat tillväxt och särskilt gynnsam har utvecklingen varit i Polen, Sverige och Tyskland.
Under senare delen av året har skuldkrisen i euroområdet med åtföljande osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen lett till ökad försiktighet och längre beslutsprocesser främst hos kunder i södra Europa.
Nettoomsättningen uppgick till 1 410,8 Mkr (1 424,2). Justerat för valuta, förvärv och avyttringar är det en ökning med 4,4 procent jämfört med föregående år.
Orderingången ökade med 8,0 procent till 1 418,7 Mkr (1 384,2) justerat för valuta, förvärv och avyttringar.
Rörelseresultatet uppgick till 140,2 Mkr (120,8).
Den viktiga tyska marknaden har visat en positiv trend för både fakturering och orderingång. I Tyskland har Nederman sitt största enskilda säljbolag med viktiga kunder inom maskintillverkning och bilindustri. I Norden har Sverige och Norge visat god utveckling, medan den danska marknaden har varit fortsatt svag. En stor order från Stena Aluminium i Sverige – gällande lösningar för filtrering av rökgaser som uppstår under omsmältning av aluminiumprodukter – visar på styrkan i Nedermans expertis och erbjudande inom industriell luftfiltrering.
Trots den svaga ekonomin i Storbritannien har Nederman tagit marknadsandelar och kunnat upprätthålla stabil fakturering och orderingång under året. Nederman har också tilldelats en prestigefylld utmärkelse för "Best Supplier Partnership" tillsammans med BAE Systems, som är en viktig kund inom flygplansindustrin.
Även i östra Europa har utvecklingen varit positiv, inte minst i Polen där orderingången har varit god inom flera industrigrenar såsom gjuterier och kompositbearbetning samt från mindre kunder inom fordonsverkstäder.
Länderna i Sydeuropa har tyngts av skuldkriser och hög arbetslöshet. Under senare delen av året har en avmattning i orderingången noterats i Spanien och Portugal. Marknaden i Turkiet har utvecklats väl särskilt inom områdena fordonsverkstäder och utryckningsfordon.
Nederman har en mycket liten del av sin omsättning i denna region, men efterfrågan väntas öka i takt med den industriella utvecklingen och att medvetenhet om miljö och arbetsmiljö ökar. Vi arbetar därför med hur vi bäst ska möta ökad efterfrågan i regionen.
Europa svarar sedan tidigare för en betydande del av koncernens försäljning, men erbjuder samtidigt goda möjligheter för fortsatt tillväxt. Denna tillväxt kan ske dels genom att öka marknadsandelarna på redan stora marknader, dels genom att Nederman etablerar sig starkare i länder där Nedermans position är svagare. Exempel är Turkiet och Ryssland där Nederman ser god potential. Nederman förstärker även sin närvaro i Mellersta Östern och Afrika som bedöms vara långsiktiga tillväxtmarknader.
Efterfrågan på lösningar till fordonsverkstäder utvecklas positivt i till exempel Turkiet.
Rörelsesegmentet International svarar för Nedermans verksamhet i Asien, Stillahavsområdet och Nordoch Sydamerika.Tillväxten har under året varit god på flertalet marknader. Särskilt stark var utvecklingen på tillväxtmarknaderna i Asien och i Brasilien, där koncernen fortsätter att göra satsningar för att öka sin närvaro.
Koncernen är sedan tidigare etablerad på mogna marknader som USA och Kanada samt i Australien där arbete med att bredda produktprogrammet pågår. Tillväxten är hög på marknaderna i Asien och Sydamerika, där Nederman genomför betydande satsningar. Ambitionen är att utveckla en regional struktur med konkurrenskraftig kostnadsbild som samtidigt förstärks av den globala koncernens höga kompetens och breda produktprogram.
Den industriella utvecklingen i tillväxtländerna medför som regel ökad miljömedvetenhet och skärpta, legala krav avseende industriella utsläpp till luft och vatten. Detta gynnar efterfrågan på Nedermans tyngre produkter och industriella lösningar. Successivt ökar även kraven på arbetsmiljön, men denna utveckling drivs främst också av industrins växande behov av att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
| (Mkr där ej annat anges) | 2011 | 2010* |
|---|---|---|
| Orderingång | 605,8 | 545,6 |
| Extern nettoomsättning | 590,1 | 530,6 |
| Avskrivningar | -12,8 | -14,8 |
| Rörelseresultat | 67,4 | 37,2 |
| Rörelsemarginal, % | 11,4 | 7,0 |
| Medelantal anställda per 31 dec | 467 | 346 |
* Proforma, inkluderar Dantherm Filtration som om vi hade ägt dem hela 2010.
Under året har tillväxten varit hög på flertalet marknader utan märkbar påverkan av den ökade osäkerheten kring världsekonomin. God tillväxt i orderingång noteras i Kina, Indien och Australien där Nederman har ytterligare ökat sina satsningar och försäljning under året.
Koncernens nettoomsättning inom segmentet International uppgick till 590,1 Mkr (530,6), vilket justerat för valuta är en ökning med 19,1 procent jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet uppgick till 67,4 Mkr (37,2).
Orderingången ökade med 18,6 procent till 605,8 Mkr (545,6) justerat för valuta och förvärv.
Den kinesiska efterfrågan har varit fortsatt god under året och Nedermans verksamhet i landet fortsätter att utvecklas enligt plan. Den geografiska närvaron har byggts ut genom fler lokala säljkontor, återförsäljare och distributörer.
Ett exempel på koncernens framsteg i Kina är den order
på kompletta lösningar för filtrering av damm och heta gaser i Komatsus nybyggda gjuteri i Changzhou som Nederman tog under året. Lösningen är konstruerad och producerad lokalt av Nederman i Kina, vilket visar på styrkan i att utveckla en kinesisk organisation med kompetens och kapacitet för stora projekt och lösningar.
Utvecklingen på den indiska marknaden har också varit positiv med en väsentligt ökad orderingång jämfört med föregående år. Bland annat har ytterligare viktiga order tagits från gjuterier och vindkraftsindustrin. Även i Indien pågår en väsentlig utbyggnad av antalet lokala säljkontor, återförsäljare och distributörer i syfte att driva såväl produktförsäljning som större projekt inom industriell luftfiltrering.
Även marknaderna i Sydostasien visar en positiv trend i Indonesien, Malaysia, Thailand och Vietnam. Under hösten har Thailand dock drabbats av översvämningar som har lett till förseningar i projekt och lägre orderingång från denna marknad.
Nederman är sedan tjugotalet år väl etablerat i Australien, framför allt inom svetsrelaterade applikationer och inom mineralindustrin. Företaget arbetar nu med ett breddat erbjudande och noterar god tillväxt och ökande marknadsandelar även inom fordonsverkstäder samt större filterlösningar.
Marknaden i USA har varit stabil under året och en viss förbättring av investeringsklimatet har noterats under årets senare del. Trenden i Kanada var fortsatt positiv med god efterfrågan på produkter för utsug av svetsrök och fordonsavgaser samt för större filterlösningar.
Den brasilianska marknaden, där Nederman är etablerad med egen sälj- och serviceorganisation sedan 2008, fortsätter att utvecklas positivt och landets ekonomi befinner sig i stadig tillväxt. För att stärka Nedermans position har beslut fattats om att sätta upp en monteringsanläggning i landet som beräknas vara i drift under första kvartalet 2012.
Under året har segmentet International förstärkt sin förmåga att arbeta med Asien respektive Nord- och Sydamerika som hemmamarknader. Den lokala organisationen i de olika regionerna har utvecklats samtidigt som de centrala resurserna för att driva större affärer har utökats.
En kapacitetsutbyggnad har skett vid enheten i Suzhou, Kina, och denna fortsätter med en andra etapp under våren 2012. Vidare har beslut fattats om att öka produktionskapaciteten med en ny fabrik i Thailand. Med hänvisning till förseningar orsakade av översvämningar i Thailand beräknas den vara i drift under första kvartalet 2013 och då också fungera som distributionscenter för Sydostasien.
Koncernen har under året utvecklat sin organisation och arbetar nu med med 19 affärssegment fördelade på fyra affärsområden.
Produkter och lösningar för metallbearbetande industri. Dessa skapar god arbetsmiljö och bidrar till effektivitet och kvalitet i samband med svetsning, termisk skärning, blästring och metallbearbetning.
Miljoner människor i världen arbetar med svetsning eller annan metallbearbetning och riskerar därmed att utsättas för hälsofarliga ämnen i sin arbetsmiljö. Det skapar en stor marknad för Nederman inom verkstadsindustrin och andra metallbearbetande industrier.
För den metallbearbetande industrin erbjuder investeringar i Nedermans produkter god återbetalning i form av friskare medarbetare, men också högre produktionseffektivitet och kvalitet. Till detta kommer att det finns starka ekonomiska incitament för att återvinna blästringsmedia och metallspån från processerna.
För dessa ändamål har Nederman utvecklat system som fångar in svetsrök, oljedimma och andra partiklar direkt vid källan samt filter och olika tillbehör som behövs för att underlätta återvinningen av restprodukter.
Efterfrågan har ökat med en god orderingång under året. Tyngdpunkten i försäljningen ligger i Europa, men även i Nord- och Sydamerika, och tillväxten är hög i Asien, Stillahavsområdet och Brasilien.
Nedermans produktprogram och marknadsposition har stärkts särskilt avseende filterlösningar för större anläggningar genom den genomförda integrationen av lösningar från Dantherm Filtration.
Koncernens kompletta koncept för svetsning respektive skärbränning har vidareutvecklats. Under 2012 kommer ett samlat koncept för blästring att lanseras på prioriterade marknader. Vidare kommer det tidigare framtagna konceptet för maskinell metallbearbetning att lanseras på ytterligare geografiska marknader.
Uppskattningsvis arbetar närmare en miljon människor inom EU och cirka 400 000 i USA som svetsare, samtidigt som an-
talet ökar i andra regioner i takt med den industriella utvecklingen. Konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften skärps, vilket gör att god arbetsmiljö blir en allt viktigare faktor för att kunna rekrytera och behålla arbetskraft.
På denna marknad erbjuder Nederman ett heltäckande sortiment av produkter och kompletta lösningar för att omhänderta den svetsrök som uppstår vid bearbetningen. Koncernen har produkter och lösningar för olika behov från mobila enheter som kan följa med svetsaren till stationära anläggningar för hela produktionslinjer och fabriker. Lösningarna används också för att skydda svetsrobotar och maskiner i automatiserade tillverkningsprocesser.
Vid termisk skärning uppstår ännu större mängder rök och damm än till exempel vid svetsning. För detta ändamål har
nn
Nederman arbetar målmedvetet med att utveckla helhetslösningar för produktionslinjer och anläggningar inom olika typer av industrier. Ett exempel är vårt koncept för maskinell metallbearbetning som har utvecklats för att motsvara den industrins nuvarande och framtida behov av god arbetsmiljö och hög produktionseffektivitet.
Under året har BAE Systems i England, för ett samarbete med bland andra Nederman, tilldelats en prestigefylld utmärkelse för "Best Supplier Partnership" av Manufacturing Technologies Association. Företagen fick utmärkelsen för att ha tagit fram ett mycket effektivt produktionssystem för flygplansprojektet F-35 Lightning ll med Nedermans koncept för maskinell metallbearbetning som en integrerad del.
Konceptet innebär en helhetslösning med effektiva filter för skärvätskor, omhändertagande av metallspån och filtrering av luften i anläggningen. Utöver en god arbetsmiljö, medverkar konceptet till att öka effektiviteten och sänka kostnader i produktionen.
Nederman tagit fram filter med mycket hög kapacitet och system för större plasma-, gas- och laserskärningsanläggningar.
Blästringsarbete orsakar stora mängder damm och partiklar från blästringsmedia, metaller och ytbeläggningar som måste tas om hand. Här kan Nedermans produkter suga upp, filtrera och samla in bortblästrat material. Utrustningen kan även recirkulera blästringsmedia vilket bidrar till god produktionsekonomi då exempelvis metallbaserade media kan återanvändas hundratals gånger.
Nederman erbjuder produkter och system för användning i samband med svarvning, fräsning, borrning och skärning.
Exempel på produkter är transportband, centrifuger, filtreringssystem, brikettpressar och krossar, som tillhandahålls främst i form av helhetslösningar för kompletta produktionslinjer. När metaller bearbetas mekaniskt uppstår spillprodukter i form av metallspån som blandats med skär- eller kylvätska i processerna.
Affärsområdets lösningar gör det möjligt för kunderna att direkt vid sina bearbetningsmaskiner samla upp de våta metallspån som bildas vid bearbetningen och separera skäreller kylvätskor från dessa. Därmed kan kunderna tillvarata metallspillet samt återanvända skärvätskorna.
Om man vill ytterligare öka värdet på restprodukterna kan metallspillet briketteras genom lösningar från Nederman innan de går till återvinning. På så sätt kan kunderna uppnå kostnadsbesparingar samtidigt som miljöpåverkan minskar.
Nederman har även lösningar för att filtrera bort oljedimma ur luften, vilken är hälsofarlig att inandas och kan ge upphov till orena ytor eller skada elektronikkomponenter.
Produkter och lösningar för ren och säker hantering av damm från processer och transporter i både stora och små anläggningar samt från enskilda bearbetningsmoment.
Processdamm utgör ett betydande problem för många industrier. Damm och fiber kan vara farliga att inandas och försämra kvaliteten på produkterna.Vissa typer av damm kan också medföra brand- och explosionsrisker.
Samtidigt kan det ligga ett värde i att omhänderta restprodukter som till exempel sågspån. För dessa ändamål har vi en lång rad produkter och lösningar.
Affärsområdet samlar Nedermans erbjudande till ett antal industrigrenar som har den gemensamma nämnaren att de hanterar dammande, främst organiska material som trä, spannmål och kompositmaterial. Kunderna finns inom den träoch pappersbearbetande industrin, avfallshanterings- och återvinningsindustrin och bland kompositbearbetande industrier.
Affärsområdets produkter och lösningar är ofta nödvändiga för en säker och effektiv drift hos kunderna. De är också utformade med hänsyn till brand- och explosionsrisker (ATEXklassade). I större anläggningar integreras utrustningen ofta helt i kundens processer där de bidrar till ett effektivt energiutnyttjande. Affärsområdet erbjuder även möjligheten att uppgradera befintliga anläggningar med mer energieffektiva utrustningar.
För mindre anläggningar och bearbetningsmoment finns flexibla applikationer som kan kopplas till enskilda verktyg för att fånga in partiklarna direkt vid källan. Sortimentet kompletteras av en stor mängd kringutrustning som gör användningen enkel och ergonomisk.
Kunderna ställer också höga krav på tillgängligheten, vilket gör att Nederman på dessa marknader ofta svarar för löpande service och underhåll hos kunderna inom ramen för avtal.
Kompositbearbetande företag som flyg- och fordonstillverkare samt tillverkare av vindkraftverk är en viktig kundkategori för Nederman. Under året har bolaget bland annat fått uppdraget att förse SSP Technology i Danmark med kompletta lösningar för utsugning av slipdamm och svetsrök vid produktionen av blad till vindkraftverk.
Lösningen för utsug av kompositbaserat slipdamm är baserad på två stationära hög-
duktförsäljning via olika distributionskanaler, men levererar också kompletta lösningar framför allt till större anläggningar.
Nederman är en ledande leverantör till den internationella träoch pappersbearbetande industrin. Dit hör exempelvis sågverk och hyvlerier samt träbearbetande företag inom möbel-, dörr-, fönster- och boardindustrin. Bland kunderna finns också tryckerier och förpackningstillverkare. Dessa industrier finns över stora delar av världen och Nederman har höga marknadsandelar i länder med stor träindustri, främst i Skandinavien och Nordeuropa. Affärsområdet växer också i andra regioner, bland annat till följd av expansionen för trä- och pappersindustrin i Östeuropa och Kina.
Förutom av ökad medvetenhet om arbetsmiljön, drivs marknaden till stor del av ökad efterfrågan på träbaserade produkter för byggnation och inredning samt på pappersbaserade produkter. Användningen av trä som råvara ökar också till följd av ökat fokus på förnybara och återvinningsbara material.
För den internationella trä- och pappersbearbetande industrin har affärsområdet utvecklat ett integrerat och flexibelt koncept som bygger på koncernens samlade kunnande. Det bidrar till god arbetsmiljö och gör det möjligt att tillvarata restprodukterna för olika typer av återvinning.
Vid sidan av den trä- och pappersbearbetande industrin är affärsområdet inriktat mot flera andra industrigrenar. Det handlar främst om kompositbearbetande industrier, men också om marin- och offshoreindustrin, livsmedels- och läkemedelsindustrin med flera områden.
Den kompositbearbetande industrin är mycket expansiv till följd av att kompositmaterial alltmer används i bilar och andra transportmedel på grund av sin unika kombination av låg vikt och hög styrka. Vid tillverkningen av rotorblad för vindkraftverk och av flygplanskroppar bidrar kompositmaterial till hög ytfinish och minimalt luftmotstånd.
När kompositmaterial kapas, fräses, maskinbearbetas
vakuumenheter med filter och kringutrustning. Nederman levererar även en komplett lösning för utsugning och filtrering av svetsrök vid flera arbetsstationer.
Utsugs- och filtersystemen levereras med energibesparande utrustning som automatiskt gör att energiförbrukningen anpassas till det aktuella behovet.
En lösning för ventilering av produktionslo-
kalerna med ekonomisk värmeåtervinning är också del av ordern.
SSP Technology A/S är ett internationellt företag som utvecklar och tillverkar gjutformar och patenterade komponenter för rotorblad till vindkraftsturbiner. Nedermans lösningar kommer att färdigställas i samband med ut- och ombyggnaden av tre–fyra produktionshallar under första kvartalet 2012.
eller slipas uppstår damm och fiber som måste omhändertas för att inte påverka personalens hälsa och produkternas kvalitet eller orsaka stopp för underhåll av bearbetningsmaskinerna.
För komponenter till flygplan gäller exempelvis nolltolerans för produktionsfel och i arbetsmiljön handlar det om att förhindra att partiklar når andningsorganen eller ger upphov till eksemliknande hudreaktioner.
Avfallshantering och återvinning är snabbt växande branscher. Tillväxten drivs av ambitionen att tillvarata de stora värden som finns i restmaterial och minska mängden avfall som går till deponi. Exempel på sådana material är trä, plast, aluminium och andra metaller. En annan viktig drivkraft vid sidan av materialåtervinningen är att ta tillvara det stora energiinnehållet i trä- och pappersavfall men också i plaster.
I många av återvinningsprocesserna innebär hanteringen mycket stora problem för arbetsmiljön inte minst då man ofta hanterar och fraktionerar stora mängder dammande material. Det skapar intressanta förutsättningar för Nederman, vars produkter och lösningar kan samla upp det hälsovådliga dammet och därmed möjliggöra en god arbetsmiljö.
Produkter och lösningar för processindustrier och förbränningsanläggningar. Systemen är utformade för att kyla och hantera stora kvantiteter av skadliga eller heta gaser samt återvinna energi från processerna. De har också funktionen att säkerställa arbetsmiljön och den yttre miljön.
Stora flöden av skadliga och heta gaser uppstår i många typer av processindustrier och förbränningsanläggningar. För att hantera gaserna och återvinna det värdefulla energiinnehållet har Nederman utvecklat system som bland annat bygger på stora filter och luftvärmeväxlare.
Typiska användare är smältverk och gjuterier samt förbränningsanläggningar för biobränsle och avfall.
För att möta behoven på dessa marknader tillhandahåller Nederman olika kompletta lösningar. Dessa omfattar filtersystem för att hantera stora kvantiteter av skadliga eller heta gaser och luftvärmeväxlare för energiåtervinning tillsammans med kompletterande produkter inklusive utrustning för rengöring av lokaler. Företaget tar ansvar för utformning, uppförande och driftsättning av anläggningarna samt kan tillhandahålla löpande service.
Produkterna möter högt ställda krav på prestanda samtidigt som de har låg energiförbrukning och låga underhållskostnader.
En omfattande och global utbyggnad pågår av processindustrier som smältverk och gjuterier samt av biobränsle- och avfallsförbränningsanläggningar. Drivkraften för smältverken är till stor del behovet av materialåtervinning, medan gjuteriindustrin drivs av fordonsindustrins växande behov av komponenter i stål och aluminium.
Särskilt kraftig är expansionen på tillväxtmarknader som Kina, Indien och Brasilien, medan det i andra regioner som Europa främst sker uppgraderingar av befintliga anläggningar. När det gäller anläggningar för återvinning av till exempel aluminium fortsätter dock nyinvesteringarna.
Marknaden utgörs av ett stort antal företag, alltifrån mindre familjeföretag till mycket stora industrier. Som regel är
För att skydda miljön och arbetsmiljön krävs i många processindustrier kraftfulla filter som kan hantera het och kraftigt förorenad luft. Med luftvärmeväxlare kan även värdefull värmeenergi återvinnas.
många gjuterier mindre företag, medan stål- och aluminiumsmältverk ofta ingår i stora globala koncerner.
Under året har en återhämtning skett på marknaden efter nedgången under året dessförinnan. Ett uppdämt investeringsbehov finns i Europa och orderingången har varit god samtidigt som tillväxten har fortsatt i Asien.
Gjuterier efterfrågar kvalificerad utrustning som möjliggör en god arbetsmiljö och minskar påverkan på den yttre miljön. Viktiga ekonomiska faktorer är att hushålla med värmeenergi och att effektivt återanvända gjutsand.
Nederman är sedan tidigare en av de ledande leverantörerna till gjuterier på den europeiska marknaden. Företaget är också aktivt i Kina och Indien där försäljningen ökar liksom på
miljoner kronor i samband med att Stena Aluminium nära nog fördubblar produktionen i sitt smältverk i Älmhult.Nederman ska förse anläggningen med lösningar för filtrering av de rökgaser som uppstår under omsmältningen av aluminiumprodukter.
Smältverket är det enda i Sverige som producerar aluminium av återvunnet material och Stena Aluminium investerar under de närmaste åren cirka 200 miljoner kronor i att uppgradera anläggningen både miljömässigt och kapacitetsmässigt. Investeringarna innebär att miljöpåverkan trots den ökade produktionen kommer att bli lägre än idag och företaget kan eliminera det lokala obehaget av lukt från produktionen.
Reningen av rökgaserna kommer att ske i flera steg där först tillsatser som bikarbonat och aktivt kol används för att reagera med sura komponenter och dioxiner. Därefter passerar rökgaserna genom två filtersystem från Nederman som avskiljer stoft och reaktionsprodukter. De renade rökgaserna leds via en efterbrännkammare till en skorsten.
Lösningen projektleds av Nedermans svenska säljbolag och filtersystemen tillverkas av Nedermans produktionsenhet i tyska Friesenheim.
andra tillväxtmarknader.
Under året har företaget utvecklat och lanserat ett helhetskoncept för gjuterier, Nederman Foundry Concept.
Inom området smältverk är Nederman etablerat inom sekundära smältverk, främst inriktade mot återvinning av aluminium.
Smältverk kräver system som säkerställer arbetsmiljön, minskar påverkan på den yttre miljön och effektiviserar energianvändningen. Smältverk har dessutom specifika behov av avancerade absorptionssystem, som kan hantera giftiga och illaluktande gaser från produktionsprocesserna innehållande klorväte, dioxiner, kvicksilver, med mera.
För dessa ändamål erbjuder Nederman ett brett sortiment
av utrustningar och system för såväl stoftavskiljning som absorption. Till dessa hör det avancerade Rotosorp-systemet som är patentskyddat i Europa, USA och flera andra länder.
Biomassa är tillsammans med vattenkraft och vindkraft en viktig förnybar energikälla. I många länder sker en omfattande utbyggnad av värmekraftverk som drivs helt eller delvis av biomassa. Utbyggnad sker också av förbränningsanläggningar för avfall och restprodukter, där också energiåtervinning är av stor betydelse.
Nederman har lösningar för omhändertagning av förorenad luft och energiåtervinning som riktar sig mot mindre förbränningsanläggningar.
Affärsområdet strävar efter att tillhandahålla kvalificerad service på samtliga Nedermans produkter och lösningar hos kunder över hela världen.
Erbjudande Fordonsindustri eftermarknad Produkter och lösningar för att säkerställa god arbetsmiljö och effektiva arbetsstationer på fordonsverkstäder, utryckningsstationer med utryckningsfordon och i bilbesiktningsanläggningar.
Att kunna erbjuda kvalificerad service och underhåll på samtliga marknader blir allt viktigare för Nederman. Därför har koncernen samlat sitt serviceerbjudande inom ramen för ett särskilt affärsområde och bygger ut närvaron på samtliga marknader.
I affärsområdet ingår också koncernens produkter och lösningar för fordonseftermarknaden som en fristående del.
Service är en viktig faktor för Nedermans kunder då koncernens lösningar i många fall är verksamhetskritiska. Det gäller särskilt när installationerna är integrerade i kundens produktion och snabb tillgång till service är nödvändig för att förebygga driftstörningar och undvika onödiga kostnader. I vissa länder kräver dessutom lagstiftningen att utrustning för lokal avgasventilation kontrolleras regelbundet, vilket är en tjänst som Nederman erbjuder.
Betydelsen av service har förstärkts under senaste åren genom att koncernen mer och mer arbetar med större anläggningar och den installerade basen ständigt ökar.
Nederman har sedan tidigare en egen serviceorganisation med tyngdpunkt på Europa, där det finns många kunder med stor installerad bas av produkter och system. Ett omfattande arbete drivs samtidigt för att bygga ut serviceorganisationen på de växande marknaderna i framför allt Östeuropa och Asien.
Etablering har påbörjats av en regional serviceorganisation för rörelsesegmenten EMEA respektive International med lokalt serviceansvariga. Verksamheten i de enskilda länderna kommer att utformas för att möta de specifika behoven på varje marknad och stödjas av supportfunktioner inom respektive region.
Genom att öka tillgängligheten och omfattningen på sitt serviceerbjudande kan koncernen skapa förutsättningar för
högre effektivitet och lägre produktionskostnader hos kunderna.
Den ökade andelen service erbjuder också fördelar för Nederman. Serviceförsäljning innebär generellt sett högre marginaler än försäljningen av produkter och system samtidigt som den är mindre konjunkturkänslig.
Nederman är världsledande med sina lösningar för att säkerställa god arbetsmiljö i fordonsverkstäder, på utryckningsstationer med utryckningsfordon och i bilbesiktningsanläggningar. Produkterna och lösningarna för dessa applikationer ingår som en självständig del av affärsområdet Service och fordonsindustri eftermarknad.
Fordonseftermarknaden är relativt konjunkturokänslig
Nederman har under året levererat system för hantering av fordonsavgaser och utrustning för ergonomiska arbetsplatser till en skola för kvalificerade fordonstekniker i Guangdong, Kina.Den nya skolan, som drivs av den svenske lastbilstillverkaren Scania i samarbete med Guangdong Institute of Technology, GIT, kompletterar institutets allmänna fordonsindustriprogram.
I takt med att transportindustrin utvecklas i Kina ökar behovet av välutbildade tekniker med inriktning mot kommersiella fordon. Avsikten är därför att skolans elever genom en treårig utbildning med både teoretiska och praktiska delar ska bidra till att höja kompetensen inom hela branschen som hittills främst varit inriktad mot service och reparationer av personbilar.
Nederman ser mycket positivt på satsningen, som väntas bidra till att öka medvetandet om behovet av säkra och effektiva arbetsplatser vid landets många fordonsverkstäder.
I Kina där konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften är stor, har arbetsmiljön stor betydelse för företagens förmåga att attrahera och behålla medarbetare och där kan utbildningen fungera som en pådrivande faktor i utvecklingen för större säkerhet.
eftersom bilar behöver service och reparationer även i dåliga tider. Nederman har sedan tidigare en ledande position på de etablerade marknaderna i Europa och Nordamerika. Ökad medvetenhet om arbetsmiljöns betydelse och växande bilparker bidrar till att marknaden växer i ett flertal länder och regioner. Det gäller inte minst för Östeuropa och Mellersta Östern, där bland annat Turkiet har utvecklats till en intressant marknad inom fordonsverkstäder och uttryckningsfordon.
Nederman erbjuder ett brett sortiment av lösningar för både större och mindre fordonsverkstäder för alla slags fordon. Dessa säkerställer en ren och säker arbetsmiljö samtidigt som de bidrar till att göra arbetsstationerna ergonomiska och effektiva.
Lösningarna underlättar hanteringen av slangar och kab-
lar samt tar hand om damm och gaser som uppstår vid plåtslagning och lackering. Systemen tar också hand om avgaser direkt från avgasrören på fordon i lokalerna och passar alla typer av fordon.
Vidare erbjuder Nederman system som lagrar förbrukningsmaterial som smörjmedel, oljor och andra vätskor i en central depå hos kunden och distribuerar dem via rör- och slangsystem till de olika arbetsstationerna. Systemen medför mindre spill och lägre brandrisk samtidigt som de registrerar förbrukningen och ger kontroll på förbrukning och spill. Kalkyler visar att investering i denna typ av system i normalfallet återbetalar sig inom ett år.
Nedermans system för hantering av fordonsavgaser inomhus har ett viktigt användningsområde i utryckningsstationer. Utryckningsfordon som brandbilar och ambulanser behöver kunna stå på tomgång inne i utryckningshallen för att sedan snabbt köra iväg utan att hallen fylls av farliga avgaser.
För användning i samband med utryckningsfordon måste systemen dessutom motsvara mycket högt ställda krav på driftsäkerhet under hårda påfrestningar.
Bilbesiktningsanläggningar behöver på motsvarande sätt som stationer för utryckningsfordon ta hand om fordonsavgaser för att säkerställa en god arbetsmiljö. I båda fallen innebär Nedermans lösning att en slang fästs direkt på avgasröret med ett avancerat munstycke.
Så länge fordonet befinner sig i hallen sugs avgaserna upp och så snart det kör ut genom porten släpper munstycket automatiskt avgasröret. Därefter drar en fjäder in slangen på en upphängningsanordning där den är redo att användas igen.
Operations svarar för Nedermans globala inköp, produktion och logistik samt produktutveckling. Under året har arbetet med att utveckla inköps- och produktionsstrukturen fortsatt med syfte att stärka konkurrenskraften på koncernens olika geografiska marknader.
Beslut har också fattats om att etablera nya anläggningar i Thailand och Brasilien.
Nederman driver ett långsikt arbete för att öka inköps- och förädlingsvärdet i de olika regionerna. Därigenom kan koncernen uppnå lägre kostnader, men också högre servicegrad och kortare ledtider. Det betyder också lägre miljöbelastning genom att transporterna kan minska.
Koncernens inköpsorganisation omfattar dels en strategisk del i Helsingborg, dels regionala och lokala inköpsenheter. Organisationen har under året genomgått en omfattande förändring och förstärkts med globala produktgruppschefer med uppgift att skapa skalfördelar och stödja de regionala och lokala inköparna. Flera projekt har drivits för att minska antalet leverantörer och uppnå mer fördelaktiga priser.
Vidare har arbetet fortsatt med att öka andelen av komponenter och material som köps in lokalt på de marknader där vi har våra produktionsanläggningar.
Nedermans komponenttillverkning sker såväl i de egna anläggningarna som hos underleverantörer. Slutmontering och installation av systemen utförs eller leds av egen personal för att skydda företagets kärnkompetens och säkerställa att utrustningen installeras och används på rätt sätt.
Under året har koncernen fortsatt att effektivisera produktionen och bygga ut kapaciteten. Åtgärder har vidtagits för att öka synergierna mellan befintliga anläggningar och flytta en större del av monteringen närmare slutkunderna, framför allt på tillväxtmarknaderna i Asien.
I början av året flyttades produktionen i Arboga till enheten i Polen dit koncernen har ambitionen att förlägga en ökad del av den arbetskraftsintensiva tillverkningen. Vidare har produktionen vid enheten i Sandefjord i Norge flyttats till enheterna i Helsingborg och Töredal i Sverige. I Nordamerika har verksamheterna rationaliserats och samarbetet mellan enheterna fördjupats.
Efter dessa förändringar har koncernen tio produktionsenheter. Fem enheter finns i Europa, varav två i Sverige och övriga i Danmark, Polen och Tyskland. I Asien finns två anläggningar i Kina och en i Thailand. Vidare finns en enhet i vardera USA och Kanada. Produktutvecklingen sker såväl vid anläggningen i Helsingborg som vid andra anläggningar i koncernen.
En kapacitetsutbyggnad har påbörjats vid enheten i Suzhou, Kina, och denna fortsätter med en andra etapp under våren 2012. Vidare har beslut fattats om att öka produktionskapaciteten med en andra fabrik i Thailand, som också kommer att fungera som distributionscenter för Sydostasien.
Koncernens transportkostnader är betydande vilket innebär en stor besparingspotential. Under året har en kartläggning av transportflödena genomförts, vilken har resulterat i en åtgärdsplan med konkreta besparingsmål för 2012.
Dessa avses kunna uppnås genom en kombination av ökad transportsamordning inom gruppen, kortare transportsträckor, färre transportörer och bättre transportvillkor.
Nederman har som övergripande fokus att utveckla och tillhandahålla produkter och lösningar som bidrar till en bättre inre och yttre miljö hos företagets kunder. En viktig strävan är också att koncernens egen verksamhet ska vara miljömässigt och ekonomiskt hållbar.
Därför arbetar Nederman med ständig utveckling och fortlöpande förbättringar av såväl produkterna som av miljö, säkerhet och arbetsmiljö.
Koncernen har under året förstärkt sitt miljö- och kvalitetsarbete och antagit en ny miljö- och kvalitetspolicy, Livscykelanalys (LCA). En viktig uppgift har varit att implementera denna i hela organisationen. Efter en oberoende granskning har Nederman under året erhållit ett globalt certifikat för sina kvalitets- och miljöledningssystem. Det innebär att samtliga bolag i koncernen har certifierats enligt ledningssystemen ISO14001: 2004 för miljö och ISO 9001:2008 för kvalitet. Det betyder också att bolagen framöver kommer att bli föremål för återkommande granskningar och revisioner enligt ett rullande schema.
Nedermans produkter och lösningar utformas för att ge minsta möjliga miljöpåverkan under hela livscykeln från råvaror via produktion och användning till återvinning. Livscykelanalys visar att flertalet av produkterna främst belastar miljön vid olika transporter i samband med produktion och leverans till kund, samt genom sin energiförbrukning vid användningen hos kunderna.
För att minska miljöbelastningen omfattar produktutvecklingsprocessen en noggrann analys av de tekniska, miljö-, användar- och marknadsmässiga egenskaperna hos de enskilda produkterna. Det handlar exempelvis om att välja material och processer för tillverkningen med hänsyn till yttre och inre miljö samt om att minimera de färdiga produkternas energiförbrukning hos kunderna. Produkterna utformas också så att återvinningen av uttjänta produkter kan underlättas.
Som ett led i detta arbete har en miljöanalysmetod för produkter och produktkomponenter kallad MET (Material, Energi och Toxicitet) fastställts under året. Det innebär att alla nya produkter som utvecklas för lansering från 2012 och framåt analyseras med avseende på ingående material, energiförbrukningen i produktionen samt eventuella toxiska egenskaper. Successivt kommer alla huvudtyper av befintliga produkter att analyseras på samma sätt i samband med produktrevisioner.
Nederman ställer samma krav på miljö- och kvalitet på sina leverantörer som på den egna verksamheten, vilket bland annat innebär att de ska vara certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. I inköpsprocessen styrs leverantörer genom leverantörsbedömningar, löpande utvärderingar och kontroller samt åtgärdsplaner.
Inom Nederman finns processer för att inga förbjudna eller varningslistade ämnen används vid produktion, installation och service. Vid inköp av nya komponenter liksom vid byte av leverantör görs tester, utfallsprov och nollserier för att säkerställa funktion och material.
Mot bakgrund av LCA-analysen är det viktigt att minimera den miljöpåverkan som sker vid transporter av råvaror, komponenter och färdiga produkter. Här är strävan att samtliga transporter ska utföras av transportleverantörer som är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001.
Transporterna kan också minskas genom en ökad andel lokala inköp och samordning mellan koncernens enheter.
Utöver de positiva effekter för miljö och hälsa som användningen av våra produkter och lösningar har för våra kunder, arbetar vi kontinuerligt med att optimera våra processer både internt och i leverantörsledet, samt med att minimera potentiellt negativ påverkan på miljö, människor och samhälle.
För att understödja detta arbete har Nederman beslutat att under 2012 analysera på vilka områden den miljömässiga och strategiska nyttan av förbättringar är störst. Detta ska bilda utgångspunkt för att sätta mål för förbättringsprojekt samt för att välja adekvata resultatindikatorer som vi årligen ska mäta och rapportera enligt den internationellt vedertagna rapporteringsstandarden GRI.
höver Nederman medarbetare med rätt kompetens och värderingar.
Den viktiga uppgiften att attrahera och utveckla medarbetare och ledare ligger på koncernens Human Resource-funktion.
Funktionen har sedan tidigare identifierat tre framgångsfaktorer för arbetet med att utveckla koncernens humankapital:
Aktuella frågor och utmaningar för HR-funktionen är att utveckla säljkompetensen i koncernen för att kunna hantera de tre typerna av försäljning – produkter, lösningar och service.
Viktigt är också att attrahera nya medarbetare samt upprätthålla en god kommunikation inom företaget och med omvärlden. Kopplat till koncernens fortsatta tillväxt ökar betydelsen av att kunna attrahera och behålla medarbetare i den asiatiska delen av verksamheten.
De konkreta projekten för att integrera den förvärvade verksamheten Dantherm Filtration har slutförts under året, medan arbetet med att utveckla koncernens värderingar och företagskultur fortsätter.
Således har Human Resource-funktionen under året drivit en process för att definiera koncernens grundläggande värderingar. Värderingarna, som har formulerats på engelska, understryker vikten av en företagskultur präglad av kundfokus, hänsynstagande till människor och miljö samt förändringsförmåga.
Värderingarna kommer bland annat att genomsyra den performance management-process som Nederman börjar implementera under 2012. Denna syftar till att säkerställa kopplingen mellan Nedermans övergripande mål, strategier och medarbetare så att alla vet vad man ska fokusera på och kan utveckla rätt kompetens för att prestera enligt förväntningarna.
Medan fjolårets stora management-konferens tog upp frågor kring integrationen, handlade årets konferens om att gå från ord till handling och fokuserade på strategi och chefernas roll.
Under året har medarbetarutbildningarna utvecklats och effektiviserats. Bland annat har ett globalt e-learningprogram för introduktion av nyanställda har tagits i bruk.
Vidare har utbildningar i kommunikations- och presentationsteknik genomförts liksom ett stort antal produkt- och affärsområdesutbildningar både för medarbetare och kunder.
Nederman hade vid årets slut 1 465 medarbetare (1 455). Medeltalet anställda under året var 1 434 (1 309). Fördelningen av antalet anställda per region och kön framgår av diagrammen nedan. Nederman har flest anställda i Europa, men strävan är att öka i Asien och i Brasilien med flera länder, i takt med tillväxten.
Nederman ska kontinuerligt förse finansmarknaden, ägarna och andra intressenter med korrekt, konsekvent och relevant information i syfte att öka förståelsen för företaget och uppfylla reglerna för börsnoterade företag.
Nedermanaktien är sedan den 16 maj 2007 noterad på NASDAQ OMX Stockholm under förkortningen "NMAN". En översiktlig historik för bolaget återfinns i faktarutan till höger. Moderbolagets eget kapital uppgick vid årets utgång till 406,3 Mkr (359,8).
Representanter för Nederman träffar regelbundet analytiker, kreditgivare och aktieägare för att ge en fortlöpande bild av utvecklingen under verksamhetsåret.
Delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen distribueras till de aktieägare som så önskar. Dessa rapporter tillsammans med bolagets pressmeddelanden, finns också tillgängliga på webbplatsen på svenska och engelska.
Antalet aktieägare var vid årets slut 2 572 (2 915). Varje aktie i Nederman berättigar till en röst.
Andelen svenskt ägande uppgick till 96,7 (88,1) procent.
De tio största ägarnas innehav utgjorde 78,5 (73,9) procent av det totala antalet aktier. Den största enskilda ägaren är Investment AB Latour. I tabellen till höger anges Nedermans ägarförhållanden per den 31 december 2011.
Nedermans utdelningspolicy är att lämna en utdelning uppgående till 30–50 procent av årets nettovinst efter skatt, med hänsyn tagen till kapitalstruktur och förvärvsplaner.
För verksamhetsåret 2011 föreslår styrelsen och verkställande direktören en utdelning av 3,25 kr per aktie (2010: 1,50).
| Historik | |
|---|---|
| 1944 | Företaget grundas av Philip Nederman. |
| 1983 | Notering på Stockholmsbörsens OTC-lista. |
| 1985 | Active blir ny majoritetsägare. Bolaget avnoteras. |
| 1991 | Nederman säljs till Esab. |
| 1994 | Charter förvärvar Esab och blir ny majoritetsägare. |
| 1999 | Riskkapitalbolaget EQT förvärvar Nederman. |
| 2007 | Notering på OMX Stockholmsbörsens Small Cap lista. |
| 2010 | Nederman förvärvar Dantherm Filtration från Dantherm A/S. |
| 2011 | Integrationen av den förvärvade verksamheten slutförs. |
Kursutveckling (OMX Nordic EUR PI – Nederman Holding)
| Innehav | Röster i % | |
|---|---|---|
| 1 Investmentaktiebolaget Latour | 3 512 829 | 29,98 |
| 2 Lannebo Fonder | 1 297 000 | 11,07 |
| 3 Ernström Kapitalpartner AB | 1 264 179 | 10,79 |
| 4 CBLDN-IF Skadeförsäkring AB | 1 160 400 | 9,90 |
| 5 Swedbank Robur Fonder | 543 706 | 4,64 |
| 6 Fondita Nordic Micro Cap SR | 400 000 | 3,41 |
| 7 SHB NTC UN Joint Staff | 339 605 | 2,90 |
| 8 Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 337 209 | 2,88 |
| 9 Fjärde AP-fonden | 182 546 | 1,56 |
| 10 Kristensson, Sven | 164 881 | 1,41 |
| Tio största, totalt | 9 202 355 | 78,54 |
| Övriga aktieägare | 2 512 985 | 21,46 |
| Totalt | 11 715 340 | 100,0 |
| Andel utländskt ägande | 3,30 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter och resultat | |||||
| Nettoomsättning | 2 000,9 | 1 694,1 | 1 052,0 | 1 272,3 | 1041,4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 182,6 | 89,5 | 41,4 | 158,7 | 125,2 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 140,5 | 51,3 | 23,3 | 140,8 | 107,4 |
| Resultat före skatt | 107,8 | 26,9 | 17,2 | 125,6 | 98,7 |
| Årets resultat | 86,8 | 21,1 | 14,6 | 92,6 | 70,4 |
| Tillgångar, eget kapital och skulder Anläggningstillgångar |
740,1 | 761,5 | 493,2 | 483,9 | 448,9 |
| Omsättningstillgångar | 764,3 | 663,6 | 349,4 | 483,1 | 384,5 |
| Likvida medel | 149,1 | 228,0 | 90,9 | 90,8 | 76,4 |
| Eget kapital | 556,8 | 498,1 | 514,7 | 529,1 | 451,8 |
| Räntebärande skulder | 535,8 | 620,2 | 198,9 | 234,9 | 222,1 |
| Icke räntebärande skulder | 560,9 | 534,8 | 219,9 | 293,8 | 235,9 |
| Balansomslutning | 1 653,5 | 1 653,1 | 933,5 | 1 057,8 | 909,8 |
| Lönsamhet | |||||
| EBIT-marginal, % | 7,0 | 3,0 | 2,2 | 11,1 | 10,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | 16,5 | 4,2 | 2,8 | 18,9 | 17,0 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 2,2 | 2,2 | 1,6 | 2,0 | 1,8 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Nettoskuld | 386,7 | 392,2 | 108,0 | 144,1 | 145,6 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 69,5 | 78,7 | 21,0 | 27,2 | 32,2 |
| Soliditet, % | 33,7 | 30,1 | 55,1 | 50,0 | 49,7 |
| Operativt kapital | 943,5 | 890,3 | 622,7 | 673,2 | 597,4 |
Exklusive omstrukturerings-/integrationskostnader, förvärvskostnader, realisationsresultat vid avyttring av dotterbolag samt kostnader för börsintroduktion 2007.
| Resultat och lönsamhet | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| EBITDA | 209,1 | 144,9 | 51,4 | 159,9 | 131,9 |
| EBITDA-marginal, % | 10,5 | 8,6 | 4,9 | 12,6 | 12,7 |
| Rörelseresultat | 167,0 | 106,7 | 33,3 | 142,0 | 114,1 |
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 6,3 | 3,2 | 11,2 | 11,0 |
| Avkastning på operativt kapital | 18,2 | 14,1 | 5,1 | 22,4 | 20,1 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 1,8 | 2,7 | 2,1 | 0,9 | 1,1 |
| EBITDA/finansnetto, ggr | 6,4 | 5,9 | 8,4 | 10,5 | 15,2 |
| Operativt kassaflöde | |||||
| Rörelseresultat (EBIT) | 167,0 | 106,7 | 33,3 | 142,0 | 114,1 |
| Icke kassaflödespåverkande poster | 45,5 | 20,1 | 10,6 | 24,1 | 21,5 |
| Rörelsekapitalförändringar | -78,9 | 40,5 | 98,3 | -30,3 | -30,4 |
| Investeringar (netto) | -20,8 | -14,2 | -20,5 | -20,7 | -16,7 |
| Operativt kassaflöde | 112,8 | 153,1 | 121,7 | 115,1 | 88,5 |
| Operativt kassaflöde/rörelseresultat, % | 67,5 | 143,5 | 365,5 | 81,1 | 77,6 |
| Aktiedata | |||||
| Antal aktier per bokslutsdagen | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 |
| Genomsnittligt antal aktier under året, före utspädning | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 |
| Genomsnittligt antal aktier under året, efter utspädning | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 |
| Eget kapital per aktie, före utspädning, SEK | 47,53 | 42,52 | 43,93 | 45,16 | 38,56 |
| Eget kapital per aktie, efter utspädning, SEK | 47,53 | 42,52 | 43,93 | 45,16 | 38,56 |
| Vinst per aktie, före utspädning, SEK | 7,41 | 1,80 | 1,25 | 7,90 | 6,01 |
| Vinst per aktie, efter utspädning, SEK | 7,41 | 1,80 | 1,25 | 7,90 | 6,01 |
| Anställda | |||||
| Medelantal anställda | 1 434 | 1 309 | 672 | 710 | 568 |
Nederman Holding AB (publ) 556576-4205, avger härmed sin årsredovisning för verksamhetsåret 2011.
Nederman är en världsledande leverantör av produkter och lösningar inom området miljöteknik med fokus på luftfiltrering och återvinning. Företagets lösningar bidrar till att minska miljöpåverkan från industriproduktion, skapa ren och säker arbetsmiljö samt öka produktionseffektiviteten.
Företagets åtagande till kund kan omfatta allt från förstudier och projektering till installation, driftsättning och service.
Tillverkningen är certifierad enligt ISO 9001 och ISO 14001. Enheter för produktion och sammansättning finns i Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Kanada, USA, Kina och Thailand.
Via egna dotterbolag marknadsförs Nedermans produkter, lösningar och service i 29 länder samt via agenter och distributörer i ytterligare 30 länder. Koncernen hade vid årsskiftet 1 465 anställda.
Nederman Holding AB (publ) är moderbolag i en koncern med direkt eller indirekt helägda dotterbolag som framgår av not 30.
Operativt arbetar koncernen med två geografiska rörelsesegment. De två rörelsesegmenten utgörs av EMEA (definitionsmässigt samma geografi som tidigare Europa) och International. EMEA omfattar verksamheten i Europa, Mellersta Östern och Afrika medan International omfattar verksamheten i Asien, Stillahavsområdet och Nord- och Sydamerika. Som nämns ovan säljs och marknadsförs koncernens produkter, lösningar och service i 29 länder via egna dotterbolag. Organisationen har under året utvecklats för att avspegla integrationen som gjorts avseende det förvärvade Dantherm Filtration.
Operations ansvarar för tillverkning, distribution, produktvård, produktutveckling, logistik, inköp och kvalitetssystem. Produktion, sammansättning och distribution bedrivs i 8 länder idag. Under 2011 stängdes tillverkningsenheterna i Arboga, Sverige och Sandefjord, Norge.
Business Development & Marketing ansvarar för marknadsföring och kommunikation, strategisk produktplanering, internutbildning samt strategisk affärsutveckling.
Finance & IT samt Human Resources är två koncernövergripande funktioner med uppgift att supportera och stödja den operativa verksamheten samt att ansvara för global samordning inom respektive funktion.
Bolagets aktier är noterade under förkortningen «NMAN» på NASDAQ OMX Stockholms Small Cap-lista och hade den 31 december 2011 2 572 aktieägare.
I början av januari 2011 ingicks ett avtal om att avyttra samtliga aktier i finska Dantherm Filtration Oy till Indutrade Oy. Indutrades dotterbolag Tecalemit är sedan 27 år tillbaka distributör av Nedermans produkter i Finland där företaget har en stark marknadsställning. Tecalemit har som långvarig och framgångsrik distributör av Nedermans produkter uppnått en ledande marknadsställning i Finland. Denna affär stärker Tecalemits och Nedermans gemensamma konkurrenskraft på den finska marknaden ytterligare.
Orderingången uppgick till 2 024,5 Mkr (1 689,8). Justerat för valuta, förvärv och avyttringar var det en ökning med 11,0 procent.
Nettoomsättningen för perioden uppgick till 2 000,9 Mkr (1 694,1). Justerat för valuta, förvärv och avyttringar var det en ökning med 8,4 procent.
Orderingången under helåret ökade med 8,0 procent, jämfört med föregående år justerat för valuta.
Nettoomsättningen under helåret ökade med 4,4% justerat för valuta.
Orderingången under helåret ökade med 18,6 procent justerat för valuta, jämfört med föregående år.
Nettoomsättningen för helåret ökade med 19,1 procent justerat för valuta, jämfört med föregående år.
Koncernens rörelseresultat för perioden var 140,5 Mkr (51,3). Rörelseresultatet har påverkats positivt med 9,5 Mkr avseende avyttringen av Dantherm Filtration i Finland. Justerat för detta och exklusive förvärvskostnader och omstruktureringskostnader uppgick rörelseresultatet till 167,0 Mkr (106,7), vilket gav en rörelsemarginal på 8,3 procent (6,3).
Resultatet har belastats med 35,6 Mkr i omstruktureringskostnader som i sin helhet utföll under det första kvartalet.
Resultat före skatt ökade till 107,8 Mkr (26,9).
Resultat efter skatt var 86,8 Mkr (21,1), vilket gav ett resultat per aktie om 7,41 kr (1,80).
EMEA omfattar Nedermans verksamheter i Europa, Mellersta Östern och Afrika. Efter ett antal magra år har 2011 präglats av försiktig återhämtning främst till följd av det uppdämda investeringsbehovet inom europeisk industri. Med ett bredare produktprogram och starkare marknadsnärvaro har Nederman kunnat förstärka sina positioner på i princip samtliga marknader.
Nederman har sedan tidigare en stark position på den europeiska marknaden, vilken har ytterligare förstärkts genom integrationen av Dantherm Filtrations verksamhet och produkter. Samtidigt ökar marknadens intresse för de helhetskoncept som Nederman kontinuerligt utvecklar och marknadsför mot fokuserade affärssegment. Nederman har elva väl etablerade säljbolag i Europa samt mindre säljbolag och distributörer i ytterligare ett antal länder inom EMEA. För att uppnå större kritisk massa i utvecklingen av sina tillväxtmarknader, har rörelsesegmentet förstärkt sin regionala struktur och organisation under året. Bland annat har stödfunktionerna för säljbolagen och resurserna för att driva större, komplexa affärer byggts ut.
Den viktiga tyska marknaden har visat en positiv trend för både fakturering och orderingång. I Tyskland har Nederman sitt största enskilda säljbolag med viktiga kunder inom maskintillverkning och bilindustri. I Norden har Sverige och Norge visat god utveckling, medan den danska marknaden har varit fortsatt svag. En stor order från Stena Aluminium i Sverige – gällande lösningar för filtrering av rökgaser som uppstår under omsmältning av aluminiumprodukter – visar på styrkan i Nedermans expertis och erbjudande inom industriell luftfiltrering.
Trots den svaga ekonomin i Storbritannien har Nederman tagit marknadsandelar och kunnat upprätthålla stabil fakturering och orderingång under året. Nederman har också tilldelats en prestigefylld utmärkelse för "Best Supplier Partnership" tillsammans med BAE Systems, som är en viktig kund inom flygplansindustrin. Även i östra Europa har utvecklingen varit positiv, inte minst i Polen där orderingången har varit god inom flera industrigrenar såsom gjuterier och kompositbearbetning samt från mindre kunder inom fordonsverkstäder. Länderna i Sydeuropa har tyngts av skuldkriser och hög arbetslöshet. Under senare delen av året har en avmattning i orderingången noterats i Spanien och Portugal. Marknaden i Turkiet har utvecklats väl särskilt inom områdena fordonsverkstäder och utryckningsfordon.
Nederman har en mycket liten del av sin omsättning i denna region, men efterfrågan väntas öka i takt med den industriella utvecklingen och att medvetenhet om miljö och arbetsmiljö ökar. Vi arbetar därför med hur vi bäst ska möta ökad efterfrågan i regionen.
EMEA svarar sedan tidigare för en betydande del av koncernens försäljning, men erbjuder samtidigt goda möjligheter för fortsatt tillväxt. Denna tillväxt kan ske dels genom att öka marknadsandelarna på redan stora marknader, dels genom att Nederman etablerar sig starkare i länder där Nedermans position är svagare. Exempel är Turkiet och Ryssland där Nederman ser god potential. Nederman förstärker även sin närvaro i Mellersta Östern och Afrika som bedöms vara långsiktiga tillväxtmarknader.
Rörelsesegmentet International svarar för Nedermans verksamhet i Asien, Stillahavsområdet och Nord- och Sydamerika. Tillväxten har under året varit god på flertalet marknader. Särskilt stark var utvecklingen på tillväxtmarknaderna i Asien och i Brasilien, där koncernen fortsätter att göra satsningar för att öka sin närvaro.
Koncernen är sedan tidigare etablerad på mogna marknader som USA och Kanada samt i Australien där arbete med att bredda produktprogrammet pågår. Ambitionen är att utveckla en regional struktur med konkurrenskraftig kostnadsbild som samtidigt förstärks av den globala koncernens höga kompetens och breda produktprogram. Den industriella utvecklingen i tillväxtländerna medför som regel ökad miljömedvetenhet och skärpta, legala krav avseende industriella utsläpp till luft och vatten. Detta gynnar efterfrågan på Nedermans tyngre produkter och industriella lösningar. Successivt ökar även kraven på arbetsmiljön, men denna utveckling drivs främst också av industrins växande behov av att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Den kinesiska efterfrågan har varit fortsatt god under året och Nedermans verksamhet i landet fortsätter att utvecklas enligt plan. Den geografiska närvaron har byggts ut genom fler lokala säljkontor, återförsäljare och distributörer. Ett exempel på koncernens framsteg i Kina är den order på kompletta lösningar för filtrering av damm och heta gaser i Komatsus nybyggda gjuteri i Changzhou som Nederman tog under året. Lösningen är konstruerad och producerad lokalt av Nederman i Kina, vilket visar på styrkan i att utveckla en kinesisk organisation med kompetens och kapacitet för stora projekt och lösningar.
Utvecklingen på den indiska marknaden har också varit positiv med en väsentligt ökad orderingång jämfört med föregående år. Bland annat har ytterligare viktiga order tagits från gjuterier och vindkraftsindustrin. Även i Indien pågår en väsentlig utbyggnad av antalet lokala säljkontor, återförsäljare och distributörer i syfte att driva såväl produktförsäljning som större projekt inom industriell luftfiltrering.
Även marknaderna i Sydostasien visar en positiv trend i Indonesien, Malaysia, Thailand och Vietnam. Under hösten har Thailand dock drabbats av översvämningar som har lett till förseningar i projekt och lägre orderingång från denna marknad.
Nederman är sedan tjugotalet år väl etablerat i Australien, framför allt inom svetsrelaterade applikationer och inom mineralindustrin.
Företaget arbetar nu med ett breddat erbjudande och noterar god tillväxt och ökande marknadsandelar även inom fordonsverkstäder samt större filterlösningar.
Marknaden i USA har varit stabil under året och en viss för-
bättring av investeringsklimatet har noterats under årets senare del. Trenden i Kanada var fortsatt positiv med god efterfrågan på produkter för utsug av svetsrök och fordonsavgaser samt för större filterlösningar.
Den brasilianska marknaden, där Nederman är etablerad med egen sälj- och serviceorganisation sedan 2008, fortsätter att utvecklas positivt och landets ekonomi befinner sig i stadig tillväxt. För att stärka Nedermans position har beslut fattats om att sätta upp en monteringsanläggning i landet som beräknas vara i drift under första kvartalet 2012.
Under året har segmentet International förstärkt sin förmåga att arbeta med Asien respektive Nord- och Sydamerika som hemmamarknader. Den lokala organisationen i de olika regionerna har utvecklats samtidigt som de centrala resurserna för att driva större affärer har utökats. En kapacitetsutbyggnad har skett vid enheten i Suzhou, Kina, och denna fortsätter med en andra etapp under våren 2012.
Vidare har beslut fattats om att öka produktionskapaciteten med en ny fabrik i Thailand. Med hänvisning till förseningar orsakade av översvämningar i Thailand beräknas den vara i drift under första kvartalet 2013 och då också fungera som distributionscenter för Sydostasien.
Koncernens utgifter för att utveckla befintliga produktprogram samt för att ta fram nya produkter uppgick till 25,0 Mkr (18,4). Av dessa har 4,6 Mkr (3,4) aktiverats i balansräkningen.
Koncernens investeringar i immateriella tillgångar uppgick under året till 9,9 Mkr (5,7). Avskrivningar på immateriella tillgångar har under året gjorts med 15,5 Mkr (13,5). Koncernens investeringar i materiella tillgångar uppgick under året till 15,0 Mkr (9,3). Avskrivningar på materiella tillgångar har under året gjorts med 26,7 Mkr (24,7).
Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 112,8 Mkr (153,1), motsvarande 67,5 procent (143,5) av rörelseresultatet justerat för förvärvs- och omstruktureringskostnader samt resultat vid avyttring av dotterbolag. Årets kassaflöde uppgick till -77,4 Mkr (154,7). Kassaflödet har påverkats negativt av ökad kapitalbindning i lager och rörelsefordringar, en effekt av ökad projektverksamhet
Koncernens likvida medel uppgick den 31 december, 2011 till 149,1 Mkr (228,0). Outnyttjade checkräkningskrediter var 122,8 Mkr (98,2). Utöver detta fanns ett låneutrymme på ytterligare 311,1 Mkr inom ramen för Nedermans låneavtal med Skandinaviska Enskilda Banken.
Nettoskulden uppgick till 386,7 Mkr (392,2).
Eget kapital uppgick till 556,8 Mkr (498,1), vilket ger en soliditet på 33,7 procent (30,1) och en skuldsättningsgrad på 69,5 procent (78,7).
Medelantalet anställda i koncernen var under året 1 434 (1 309). Övrig personaldata framgår av not 7.
Moderbolagets verksamhet består av koncerngemensamma funktioner. Moderbolaget skall vidare äga och förvalta aktier i dotterbolagen samt ansvara för finansieringen av koncernen.
Det finns 11 715 340 aktier i bolaget, vilka samtliga är av samma aktieslag och har samma rösträtt. Det finns inga inskränkningar i överlåtelserätten av aktierna i bolagsordningen eller genom andra avtal.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att till förfogande stående vinstmedel i Nederman Holding AB:
| Överkursfond | 5 866 700 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 42 709 952 |
| Årets resultat | 64 036 185 |
| Summa kronor | 112 612 837 |
| disponeras på så sätt, att | |
| till aktieägarna lämnas utdelning kr 3,25 per aktie | 38 074 855 |
| till överkursfond föres | 5 866 700 |
| till balanserade vinstmedel föres | 68 671 282 |
| Summa kronor | 112 612 837 |
Utdelningen kommer att fastställas på årsstämman den 23 april 2012.
Investment AB Latour ägde den 31 december 2011 29,98 procent av bolagets aktier och är därmed den största aktieägaren. Lannebo Fonder hade 11,07 procent och Ernström Kapitalpartner AB hade 10,79 procent. Inga andra aktieägare hade innehav överstigande 10 procent.
Bolagets risker avser såväl operationella som finansiella risker.
Nederman verkar på en konkurrensutsatt marknad som globalt sett är fragmenterad. Konkurrenterna utgörs av ett stort antal mindre lokala och regionala företag samt ett begränsat antal globalt aktiva företag. I detta sammanhanget står sig Nederman i nuläget relativt starkt men det kan inte uteslutas att förändringar i konkurrensstrukturen skulle kunna sätta ökad press på bolagets prisnivåer samt marknadsandelar. Detta skulle t ex kunna leda till att Nederman skulle behöva sänka sina priser eller öka sina marknadsföringsinsatser vilket skulle kunna få negativa effekter på bolagets resultat och finansiella ställning.
Bolagets produkter används huvudsakligen av tillverkande industrier men även i viss mån inom den offentliga sektorn.
Marknaden för produkter och kompletta projekt uppvisar normalt ett cykliskt mönster medan eftermarknadsförsäljningen minskar de cykliska mönstren. Variationer mellan kvartalen finns men bedöms normalt inte vara signifikant. Marknaden påverkas givetvis av det allmänna ekonomiska läget som i sin tur påverkas av t ex räntenivå, inflation, politiska beslut och andra faktorer.
Nederman har ett antal produktionsanläggningar och distributionscentraler runt om världen. Dessa är viktiga för bolagets försörjning av produkter. Om någon eller några av dessa förstörs eller skadas skulle detta leda till mer eller mindre allvarliga störningar i distributionen av bolagets produkter. För att motverka dessa risker arbetar dels bolaget med ett program med proaktiva åtgärder för att identifiera och hantera riskområden, dels har bolaget tecknat försäkringar mot egendomsskada och driftsavbrott till de belopp bolaget bedömer vara tillräckliga för att täcka sådana skador.
Nederman har höga ambitioner vad gäller att utveckla produkter med jämn och hög kvalitet och god säkerhet. Det kan dock inte uteslutas att produkter som Nederman sålt inte motsvarar specifikationerna, vilket kan leda till att ersättningskrav riktas mot Nederman. Bolaget har därför tecknat en global produktansvarsförsäkring som bedöms vara tillräcklig för att täcka eventuella ersättnings- och skadeståndskrav.
Nedermankoncernen exponeras för ett flertal finansiella risker som i huvudsak uppkommer med anledning av köp och försäljning av produkter i utländsk valuta. Valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Nedermankoncernen exponeras även av refinansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. Bolagets finanspolicy fastställs av styrelsen och innehåller riktlinjer för hantering av finansiella risker inom koncernen. Syftet med finanspolicyn är att sätta upp riktlinjer för hantering av finansiell riskexponering av olika slag. Den centrala finansfunktionen i koncernen ansvarar för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker. För mer information hänvisas till not 26.
Nederman har som övergripande fokus att utveckla och tillhandahålla produkter och lösningar som bidrar till en bättre inre och yttre miljö hos företagets kunder. En viktig strävan är också att koncernens egen verksamhet ska vara miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Därför arbetar Nederman med ständig utveckling och fortlöpande förbättringar av såväl produkterna som av miljö, säkerhet och arbetsmiljö. Koncernen har under året förstärkt sitt miljö- och kvalitetsarbete och antagit en ny miljö- och kvalitetspolicy, Livscykelanalys (LCA). En viktig uppgift har varit att implementera denna i hela organisationen.
Efter en oberoende granskning har Nederman under året erhållit ett globalt certifikat för sina kvalitets- och miljöledningssystem. Det innebär att samtliga bolag i koncernen har certifierats enligt ledningssystemen ISO14001: 2004 för miljö och ISO 9001:2008 för kvalitet. Det betyder också att bolagen framöver kommer att bli föremål för återkommande granskningar och revisioner enligt ett rullande schema.
Årsstämman 2011 antog en policy avseende ersättnings- och anställningsvillkor för 2011. Följande huvudprinciper tillämpas: fast lön utgår för fullgott arbete. Därutöver finns möjlighet till rörlig ersättning som kopplas till bolagets resultat och kapitalbindning. Den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 30–50 procent av årslönen beroende på individens befattning i bolaget.
För verkställande direktören är pensionsplanen premiebestämd med en årspremie motsvarande 30 procent av den årliga grundlönen. För övriga ledningen följer pensionsbetalningarna den avtalsenliga kollektivplanen ITP med undantag för två medlemar, där pensionsinbetalning sker med åtta basbelopp per år respektive maximalt 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida äger VD rätt till motsvarande 18–24 månadslöner (de sista sex månaderna med förbehåll för ny anställning). För övriga ledningen gäller tolv månaders uppsägningstid vid en uppsägning från bolagens sida, och sex månaders uppsägningstid vid egen uppsägning. Det finns inget avtal mellan styrelsens medlemmar eller ledande befattningshavare och Nederman eller något av dess dotterbolag om förmåner efter det att deras uppdrag har avslutats. Inga aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram föreligger för närvarande till styrelsen eller bolagsledningen. Nedermans koncernledning består av sex personer (inklusive verkställande direktören). För ytterligare upplysningar hänvisas till not 22.
Förslag till ersättning för 2012 till styrelse och ledande befattningshavare kommer att vara i enlighet med 2011 års riktlinjer med undantaget att verkställande direktören föreslås få årspremien avseende pensionsplanen justerad från 30 procent till 35 procent av den årliga grundlönen.
Styrelsen är efter bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om bolagets affärsinriktning, bolagets resurser och kapitalstruktur samt bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. I styrelsens allmänna åtaganden ligger även att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt att godkänna bolagets affärsplan. I det allmänna åtagandet ligger att det är styrelsen som beslutar i övergripande frågor som till exempel bolagets strategi, förvärv, större investeringar, avyttringar, avgivande av årsredovisning och delårsrapporter samt tillsättning av verkställande direktören m.m.
Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som årligen fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen anger hur arbetet i förekommande fall skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda samt i vilken utsträckning suppleanterna skall delta i styrelsens arbete och kallas till sammanträden. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören m.m. Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan. Utöver dessa möten kan ytterligare möten arrangeras vid händelser av osedvanlig vikt. Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och i en instruktion för verkställande direktören. Verkställande direktören är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter liksom den dagliga verksamheten i bolaget. Detta innebär att verkställande direktören äger rätten att fatta beslut i de frågor vilka kan anses falla inom ramen för den löpande förvaltningen av bolaget. Den verkställande direktören får dessutom vidta åtgärd utan styrelsens bemyndigande som, med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet, är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse och styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. Instruktionen till verkställande direktören reglerar även dennes ansvar för rapportering till styrelsen.
Under de senaste verksamhetsåren har styrelsen haft att ta ställning till många frågor av strategisk betydelse. Särskild vikt har under 2011 lagts på slutförandet av integrationen av Dantherm Filtration, fortsatt anpassning av koncernens kapacitet och kostnadsnivå till rådande konjunkturförhållanden, koncernens strategi för fortsatt expansion och koncernens finansiella ramar och mål. Styrelsen hade under 2011 sex protokollförda möten och har hittills under 2012 haft ett protokollfört möte.
Nedermans styrelse har bestått av sex ordinarie ledamöter valda av årsstämman 2011, inklusive verkställande direktören samt en arbetstagarledamot vald av bolagets fackföreningar. Finansdirektören ingår inte i styrelsen men deltar regelmässigt vid styrelsemötena som föredragande. Styrelsens ordförande deltar inte i den operativa ledningen av bolaget.
I enlighet med riktlinjer för valberdningens arbetssätt som fastställdes på årsstämman 2011 har valberedning utsetts och består av Göran Espelund (ordförande), Jan Svensson och Fabian Hielte. Ny instruktion för valberedningen kommer att antas vid årsstämman den 23 april 2012. Frågor angående lönesättning och förmåner för verkställande direktören och ledningen hanteras och avgörs av en lönesättningskommitté. Denna kommitté har bestått av Jan Svensson och Eric Hielte. Ordförande i kommittén är Jan Svensson. Bolagets revisorer informerar hela styrelsen om resultatet av sitt arbete, varför styrelsen inte funnit någon anledning att tillsätta en revisionskommitté. Principerna för ersättning till bolagets revisorer beslutas av årsstämman.
Bolagsstyrningsrapport, se vidare sid 69.
Utsikterna för Europamarknaden är svårbedömda främst beroende på skuldkrisen. Dock är det flera marknader som t ex Sverige, Norge, Polen och Tyskland som fortsatt visar god efterfrågan medan utvecklingen i andra länder som t ex Danmark och Spanien är mera osäker. Marknadssituationen i Asien, Stillahavsområdet och Nord- och Sydamerika är fortsatt positiv.
Nederman förvärvade den 5 januari 2012 Lebon & Gimbrair i Nederländerna. Bolagen har sedan över 40 år tillbaka ett samarbete där Lebon & Gimbrair distribuerat Nedermans produkter på den nederländska marknaden. Bolaget omsatte 2011 ca 12 MEUR och har 53 anställda. Lebon & Gimbrair kompletterar Nedermans existerande dotterbolag i Nederländerna, vilket ger Nederman en heltäckande närvaro på marknaden. Genom affären bildas en stark plattform för att marknadsföra Nedermans kompletta erbjudande inom produkter, lösningar och service.
Nederman förvärvade den 10 januari 2012 en verksamhet i Turkiet av Havak Endüstri Tesisleri Tic. Ltd. Sti. Havak har sedan 20 år tillbaka varit distributör av Nedermanprodukter på den turkiska marknaden. Verksamheten omsatte ca 4 MSEK under 2011.
Båda förvärven kommer att bidra positivt till koncernens rörelseresultat under 2012. För närvarande finns ej tillräcklig information för att kunna ge en förvärvsanalys.
Under februari 2012 har fusionen mellan AB Norclean och Nederman Holding AB samt mellan Arboga Darenth AB och Nederman Holding AB verkställts.
| 1 januari – 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning | 2, 3 | 2 000,9 | 1 694,1 | 1 052,0 |
| Kostnad för sålda varor | -1 170,8 | -996,3 | -545,6 | |
| Bruttoresultat | 830,1 | 697,8 | 506,4 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 16,0 | 14,2 | 8,9 |
| Försäljningskostnader | -509,3 | -467,2 | -369,4 | |
| Administrationskostnader | -123,2 | -110,6 | -86,5 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -25,4 | -19,7 | -16,7 | |
| Förvärvskostnader | -0,4 | -11,8 | ||
| Omstrukturerings- och integrationskostnader*) | -35,6 | -43,6 | -10,0 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | -11,7 | -7,8 | -9,4 |
| Rörelseresultat | 3, 7, 8, 9, 22, 27 |
140,5 | 51,3 | 23,3 |
| Finansiella intäkter | 3,7 | 4,2 | 1,7 | |
| Finansiella kostnader | -36,4 | -28,6 | -7,8 | |
| Finansnetto | 10 | -32,7 | -24,4 | -6,1 |
| Resultat före skatt | 107,8 | 26,9 | 17,2 | |
| Skatt | 12 | -21,0 | -5,8 | -2,6 |
| Årets resultat | 86,8 | 21,1 | 14,6 | |
| Årets resultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets aktieägare | 86,8 | 21,1 | 14,6 | |
| Resultat per aktie | 19 | |||
| före utspädning (kr) | 7,41 | 1,80 | 1,25 | |
| efter utspädning (kr) | 7,41 | 1,80 | 1,25 |
| 1 januari – 31 december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | ||
| Årets resultat | 86,8 | 21,1 | 14,6 | ||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Omräkningsdifferenser | -10,6 | -37,7 | 0,3 | ||
| Övrigt totalresultat för året | -10,6 | -37,7 | 0,3 | ||
| Summa totalresultat för året | 76,2 | -16,6 | 14,9 | ||
| Årets totalresultat hänförligt till | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 76,2 | -16,6 | 14,9 |
| Per den 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 | 2009 |
| Tillgångar | 4, 28 | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 512,8 | 523,6 | 428,8 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 170,5 | 191,0 | 40,2 |
| Långfristiga fordringar | 15 | 0,8 | 0,9 | 0,8 |
| Uppskjutna skattefordringar | 12 | 56,0 | 46,0 | 23,4 |
| Summa anläggningstillgångar | 740,1 | 761,5 | 493,2 | |
| Varulager | 16 | 232,9 | 208,9 | 126,0 |
| Skattefordringar | 12 | 14,8 | 12,1 | 6,5 |
| Kundfordringar | 398,6 | 351,9 | 178,3 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 34,1 | 29,4 | 22,8 |
| Övriga fordringar | 15 | 83,9 | 61,3 | 15,8 |
| Likvida medel | 31 | 149,1 | 228,0 | 90,9 |
| Summa omsättningstillgångar | 913,4 | 891,6 | 440,3 | |
| Summa tillgångar | 1 653,5 | 1 653,1 | 933,5 | |
| Eget kapital | 18 | |||
| Aktiekapital | 1,2 | 1,2 | 1,2 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 345,9 | 345,9 | 345,9 | |
| Reserver | -28,7 | -18,1 | 19,6 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 238,4 | 169,1 | 148,0 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 556,8 | 498,1 | 514,7 | |
| Summa eget kapital | 556,8 | 498,1 | 514,7 | |
| Skulder | 4, 28 | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 26 | 490,6 | 507,0 | 151,3 |
| Övriga långfristiga skulder | 24 | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
| Avsättningar till pensioner | 22 | 41,8 | 41,4 | 34,0 |
| Övriga avsättningar | 23 | 15,0 | 16,3 | 0,2 |
| Uppskjutna skatteskulder | 12 | 17,4 | 24,4 | 6,2 |
| Summa långfristiga skulder | 564,9 | 589,4 | 191,9 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20, 26 | 3,4 | 71,8 | 13,6 |
| Leverantörsskulder | 129,9 | 121,8 | 91,6 | |
| Skatteskulder | 12 | 28,4 | 13,5 | 8,0 |
| Övriga skulder | 24 | 215,8 | 208,5 | 55,6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 104,4 | 90,2 | 53,2 |
| Avsättningar | 23 | 49,9 | 59,8 | 4,9 |
| Summa kortfristiga skulder | 531,8 | 565,6 | 226,9 | |
| Summa skulder | 1 096,7 | 1 155,0 | 418,8 | |
| Summa eget kapital och skulder | 1 653,5 | 1 653,1 | 933,5 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 28.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserver |
Balanserade vinstmedel inkl årets resultat |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 1,2 | 345,9 | 19,3 | 162,7 | 529,1 | |
| Årets resultat | 14,6 | 14,6 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Årets förändring av omräkningsreserv | 0,3 | 0,3 | ||||
| Summa övrigt totalresultat för året | 0,3 | 0,3 | ||||
| Summa totalresultat för året | 0,3 | 14,6 | 14,9 | |||
| Utdelningar | -29,3 | -29,3 | ||||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 1,2 | 345,9 | 19,6 | 148,0 | 514,7 | |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 1,2 | 345,9 | 19,6 | 148,0 | 514,7 | |
| Årets resultat | 21,1 | 21,1 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Årets förändring av omräkningsreserv | -37,7 | -37,7 | ||||
| Summa övrigt totalresultat för året | -37,7 | -37,7 | ||||
| Summa totalresultat för året | -37,7 | 21,1 | -16,6 | |||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 1,2 | 345,9 | -18,1 | 169,1 | 498,1 | |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 1,2 | 345,9 | -18,1 | 169,1 | 498,1 | |
| Årets resultat | 86,8 | 86,8 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Årets förändring av omräkningsreserv | -10,6 | -10,6 | ||||
| Summa övrigt totalresultat för året | -10,6 | -10,6 | ||||
| Summa totalresultat för året | -10,6 | 86,8 | 76,2 | |||
| Utdelningar | -17,5 | -17,5 | ||||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 1,2 | 345,9 | -28,7 | 238,4 | 556,8 |
| 1 januari – 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 | 2009 |
| Den löpande verksamheten | 31 | |||
| Rörelseresultat | 140,5 | 51,3 | 23,3 | |
| Justering för: | ||||
| Avskrivningar på anläggningstillgångar | 42,1 | 38,2 | 18,1 | |
| Övriga justeringar | -14,8 | 12,3 | -6,4 | |
| Erhållna räntor samt övriga finansiella poster | 2,7 | 4,2 | 1,7 | |
| Betalda räntor samt övriga finansiella poster | -36,2 | -23,7 | -6,4 | |
| Betald inkomstskatt | -25,7 | -25,0 | -34,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| före förändringar av rörelsekapital | 108,6 | 57,3 | -4,6 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||||
| Ökning (-)/Minskning (+) av varulager | -28,6 | 20,9 | 46,1 | |
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -78,0 | -29,2 | 96,9 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 27,7 | 48,8 | -44,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 29,7 | 97,8 | 93,7 | |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | -13,2 | -8,5 | -15,7 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 2,2 | 0,6 | ||
| Investeringar i balanserade utvecklingsutgifter | -4,6 | -2,2 | -3,1 | |
| Investeringar i övriga immateriella anläggningstillgångar | -5,3 | -3,5 | -2,3 | |
| Förvärv/Avyttring av rörelse, netto likviditetspåverkan | 4 | 16,9 | -138,2 | -2,1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -4,0 | -152,4 | -22,6 | |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Upptagna lån | 565,0 | 30,0 | ||
| Amortering av lån/Förändring av räntebärande skulder | -85,6 | -355,7 | -70,0 | |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -17,5 | -29,3 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -103,1 | 209,3 | -69,3 | |
| Årets kassaflöde | -77,4 | 154,7 | 1,8 | |
| Likvida medel vid årets början | 228,0 | 90,9 | 90,8 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | -1,5 | -17,6 | -1,7 | |
| Likvida medel vid årets slut | 149,1 | 228,0 | 90,9 | |
| Rörelseresultat | 140,5 | 51,3 | 23,3 |
|---|---|---|---|
| Justering för: | |||
| Avskrivningar på anläggningstillgångar | 42,1 | 38,2 | 18,1 |
| Omstrukturerings- och integrationsposter | 44,4 | 13,2 | 8,9 |
| Förvärvskostnader | 0,4 | 11,8 | |
| Övriga justeringar | -14,8 | 12,3 | -6,4 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | -78,9 | 40,5 | 98,3 |
| Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar | -20,9 | -14,2 | -20,5 |
| Operativt kassaflöde | 112,8 | 153,1 | 121,7 |
| 1 januari – 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 | 2009 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 9,9 | 7,5 | 10,0 |
| Administrationskostnader | -45,7 | -33,3 | -33,5 | |
| Förvärvskostnader | -0,3 | |||
| Omstrukturerings- och integrationskostnader | -8,0 | -7,1 | ||
| Övriga rörelsekostnader | 6 | -0,3 | ||
| Rörelseresultat | 7, 8, 22 | -43,8 | -33,2 | -23,8 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 10, 29 | 109,4 | 22,2 | -9,9 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 10 | 17,2 | 13,8 | 6,7 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | -31,3 | -21,2 | -4,2 |
| Resultat efter finansiella poster | 51,5 | -18,4 | -31,2 | |
| Bokslutsdispositioner | 11 | 18,5 | ||
| Resultat före skatt | 51,5 | -18,4 | -12,7 | |
| Skatt | 12 | 12,5 | 7,1 | 2,7 |
| Årets resultat | 64,0 | -11,3 | -10,0 |
| 1 januari – 31 december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Årets resultat | 64,0 | -11,3 | -10,0 | ||
| Övrigt totalresultat för perioden | |||||
| Summa totalresultat för perioden | 64,0 | -11,3 | -10,0 |
| 1 januari – 31 december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | -43,8 | -33,2 | -23,8 | ||
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 31 | 1,6 | 1,0 | 0,3 | |
| Erhållna utdelningar | 89,2 | 35,3 | |||
| Erhållna räntor samt övriga finansiella poster | 16,3 | 13,8 | 6,7 | ||
| Betalda räntor samt övriga finansiella poster | -30,2 | -21,5 | -4,8 | ||
| Betald inkomstskatt | 2,0 | 0,4 | -14,4 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||||
| förändringar av rörelsekapital | 35,1 | -39,5 | -0,7 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -5,2 | -4,6 | 1,3 | ||
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 2,8 | 1,8 | -2,2 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 32,7 | -42,3 | -1,6 | ||
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | -1,3 | -0,5 | -0,4 | ||
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | -4,4 | -1,3 | -0,3 | ||
| Förvärv/kapitaltillskott dotterföretag | -147,0 | -207,7 | -0,3 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -152,7 | -209,5 | -1,0 | ||
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Upptagna lån | 565,0 | 30,0 | |||
| Amortering av lån/Förändring av räntebärande fordringar/skulder | 148,0 | -332,4 | 2,6 | ||
| Utbetald utdelning | -17,5 | -29,3 | |||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 130,5 | 232,6 | 3,3 | ||
| Årets kassaflöde | 10,5 | -19,2 | 0,7 | ||
| Likvida medel vid årets början | 0,0 | 19,2 | 18,5 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 10,5 | 0,0 | 19,2 |
| Per den 31 december | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Tillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 6,0 | 2,8 | 2,1 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 1,6 | 0,8 | 0,4 | |
| Långfristiga fordringar koncernföretag | 29 | 102,0 | 180,1 | 0,1 | |
| Andelar i koncernföretag | 30 | 848,1 | 701,1 | 493,3 | |
| Uppskjuten skattefordran | 12 | 19,6 | 7,1 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 977,3 | 891,9 | 495,9 | ||
| Fordringar på koncernföretag | 29 | 72,0 | 93,2 | 48,0 | |
| Skattefordringar | 12 | 1,0 | 3,1 | 3,5 | |
| Övriga fordringar | 15 | 0,7 | 1,4 | 0,8 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 2,4 | 5,3 | 1,2 | |
| Kassa och bank | 10,5 | 19,2 | |||
| Summa omsättningstillgångar | 86,6 | 103,0 | 72,7 | ||
| Summa tillgångar | 1 063,9 | 994,9 | 568,6 | ||
| Eget kapital | |||||
| Bundet eget kapital | |||||
| Aktiekapital | 1,2 | 1,2 | 1,2 | ||
| Reservfond | 292,5 | 292,5 | 292,5 | ||
| Fritt eget kapital | |||||
| Överkursfond | 5,9 | 5,9 | 5,9 | ||
| Balanserat resultat | 42,7 | 71,5 | 81,5 | ||
| Årets resultat | 64,0 | -11,3 | -10,0 | ||
| Summa eget kapital | 406,3 | 359,8 | 371,1 | ||
| Skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 21, 26 | 488,9 | 504,5 | 150,0 | |
| Summa långfristiga skulder | 488,9 | 504,5 | 150,0 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 21, 26 | 61,9 | |||
| Leverantörsskulder | 3,1 | 4,7 | 2,8 | ||
| Skulder till koncernföretag | 29 | 153,8 | 55,9 | 37,3 | |
| Övriga skulder | 24 | 1,5 | 0,9 | 1,7 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 10,3 | 7,2 | 5,7 | |
| Summa kortfristiga skulder | 168,7 | 130,6 | 47,5 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 1 063,9 | 994,9 | 568,6 |
| Mkr | Per den 31 december | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Not | 2011 | 2010 | 2009 | ||
| Ställda säkerheter | 28 | inga | inga | inga | |
| Eventualförpliktelser | 28 | 129,9 | 133,0 | 39,0 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | Totalt eget kapital | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserade vinstmedel inkl årets resultat |
|
| Ingående eget kapital 2009-01-01 | 1,2 | 292,5 | 5,9 | 110,8 | 410,4 |
| Årets resultat | -10,0 | -10,0 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Summa övrigt totalresultat för året | |||||
| Summa totalresultat för året | -10,0 | -10,0 | |||
| Utdelningar | -29,3 | -29,3 | |||
| Utgående eget kapital 2009-12-31 | 1,2 | 292,5 | 5,9 | 71,5 | 371,1 |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 1,2 | 292,5 | 5,9 | 71,5 | 371,1 |
| Årets resultat | -11,3 | -11,3 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Summa övrigt totalresultat för året | |||||
| Summa totalresultat för året | -11,3 | -11,3 | |||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 1,2 | 292,5 | 5,9 | 60,2 | 359,8 |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 1,2 | 292,5 | 5,9 | 60,2 | 359,8 |
| Årets resultat | 64,0 | 64,0 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Summa övrigt totalresultat för året | |||||
| Summa totalresultat för året | 64,0 | 64,0 | |||
| Utdelningar | -17,5 | -17,5 | |||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 1,2 | 292,5 | 5,9 | 106,7 | 406,3 |
Nederman Holding AB (publ), som är moderbolag för Nederman koncernen, har sitt säte i Helsingborg, Sverige.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som antagits avEG-kommissionen förtillämpning inom EU. Vidare har RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som utgivits av Rådet för finansiell rapportering, tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Nederman Holding AB:s årsredovisning godkändes och undertecknades av styrelsen den 14 februari 2012. Resultat- och balansräkningarna samt rapport över totalresultat för moderbolaget samt koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat jämte finansiell ställning för koncernen skall fastställas av årsstämman som hålls den 23 april 2012.
Ändringar av standarder och tolkningar, som trätt i kraft 2011, har inte väsentligt påverkat koncernens redovisning.
Den av EG-kommissionen antagna ändringen till IFRS 7 beräknas inte påverka koncernens rapportering.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom derivatinstrument, som värderas till verkligt värde.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta. Samtliga belopp redovisas i Mkr (miljoner svenska kronor) om inte annat anges.
Företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden avseende framtiden som påverkar redovisade tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader samt övrig information som lämnats, bland annat ansvarsförbindelser.Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och antaganden som bedöms som rimliga under rådande omständigheter.Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar och bedömningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period där ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar som kan ge en betydande inverkan på koncernens resultat och finansiella ställning beskrivs i not 33.
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per rörelsesegment, baserade på en geografisk indelning. Dessa utgör underlag för den högste verkställande beslutfattarens tilldelning av koncernens resurser. Segmenten värderas och konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet. Koncernintern försäljning inom segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Ingen koncernintern försäljning sker mellan rörelsesegmenten. Rörelsesegmentens resultat inkluderar resultatet till och med operativt rörelseresultat.Tillgångar och skulder omfattar direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på ett rimligt sätt.
Koncernens rörelsesegment utgöres av:
• EMEA (Europa, Mellersta Östern och Afrika)
•International (Asien, Stillahavsområdet, och Nord- och Sydamerika) Beskrivning av de olika rörelsesegmenten finns på sid 15–16.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga dotterbolag.
Dotterbolag är de bolag där Nederman Holding AB har direkt eller indirekt rätt att utforma bolagets finansiella och operativa strategier. Dotterbolagen konsolideras enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för förvärv av verksamhet eller rörelse utgörs av vid förvärvstidpunkten fastställt verkligt värde för förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser oavsett omfattning på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamheten. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas detta belopp direkt i resultaträkningen.Överförd ersättning utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Uppskjuten skatt beräknas på skillnaden mellan verkligt värde och skattemässiga restvärden. Fr o m 1 januari 2010 redovisas förvärvsrelaterade kostnader, såsom t ex arvoden för juridisk rådgivning, juridisk hjälp, due diligence etc som kostnad i de perioder de uppkommer.Finansiella rapporter från de förvärvade verksamheterna tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten. Avyttrade verksamheter inkluderas i koncernredovisningen till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den vid omvärderingstillfället rådande valutakursen.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter (av vilka ingen har höginflationsvaluta), inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens presentationsvaluta till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet räknas om till svenska kronor till en genomsnittskurs för respektive år. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkningen redovisas i koncernens rapport över totalresultat.Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS.Vid avyttring realiseras de härtill hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, som tidigare redovisats i koncernens totalresultat, i koncernens resultaträkning under samma period som vinsten eller förlusten på avyttringen.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäktsredovisning av tjänster sker i takt med att tjänsterna utförs.
Intäkter och kostnader från projektarbeten redovisas i takt med att entreprenader genomförs. Denna princip benämns successiv vinstavräkning. Intäkter och kostnader redovisas i resultatet i förhållande till projektets upparbetningsgrad på balansdagen. Upparbetningsgraden bestäms på basis av nedlagda projektkostnader i förhållande till den mot projektintäkten svarande projektkostnaden för hela projektet. En förutsättning för successiv vinstavräkning är att utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.Befarade förluster kostnadsförs direkt.
I balansräkningen redovisas projektarbete projekt för projekt antingen som kortfristig fordran avseende upparbetad, ej fakturerad intäkt av projekt, eller som kortfristig skuld avseende fakturerad, ej upparbetad intäkt avseende projekt.De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld.Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring, Beloppen redovisas exklusive mervärdeskatt och rabatter och efter eliminering av koncernintern försäljning.
Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt intar samma rättsställning som vid direkt ägande av tillgången klassificeras som finansiell leasing.Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början. Leasingbetalningarna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som
motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Leasing av anläggningstillgångar där ekonomiska risker och fördelar avseende ägandet kvarstår hos leasegivaren klassificeras som operationell leasing.Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen linjärt över leasingavtalets löptid.Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och räntebärande finansiella tillgångar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser på räntebärande finansiella tillgångar och skulder samt resultat på derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.
Ränteintäkter på räntebärande finansiella fordringar och räntekostnader på finansiella räntebärande skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade löptiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden.
Ränteintäkterrespektive räntekostnaderinkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld och de uppskattade framtida in– och utbetalningarna under avtalstiden.Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Låneutgifter som är direkt hänförliga till uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång skall aktiveras i tillgångens bokförda värde. Med kvalificerad tillgång avses en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa .Koncernen och moderbolaget har inte denna typ av tillgångar. Låneutgifter kostnadsförs i den period de hänförs till. Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid enligt effektivräntemetoden.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar och derivattillgångar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivatskulder. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Ett finansiellt instrument klassificeras utifrån syftet med förvärvet.
En finansiell tillgångs klassificering avgör hur den värderas efter första redovisningstillfället.Klassificeringen är därefter avgörande för hur det finansiella instrumentet skall värderas.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Finansiella instrument indelas i finansiella tillgångar eller skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. Derivat som är fristående, liksom inbäddade derivat, klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Derivathandel bedrivs för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positiva värden (orealiserade vinster) redovisas som övriga långfristiga eller övriga kortifristiga fordringar.Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde.Realiserade och orealiserade vinster och förluster ingår i resultaträkningen i den period de uppstår.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Till likvida medel hör även kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning. I denna kategori redovisar koncernen derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning.Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Finansiella skulder som inte innehas för handel, t ex leverantörsskulder och lån, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.Lån och övriga finansiella skulder redovisas initialt till erhållet lånebelopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För att uppnå resultatmatchning behövs ingen säkringsredovisning då den säkrade posten omräknas med balansdagens valutakurs och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen avseende valutakursdifferenser. Koncernen uppnår därigenom i allt väsentligt samma resultatmatchning som vid säkringsredovisning.Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Eventuella nedskrivningar återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultatet.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material och andra direkta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig.Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara.Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde.
De beräknade nyttjandeperioderna är:
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren.Leasingavtal som inte klassificerats som finansiella leasingavtal utgör operationella leasingavtal.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning.Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Leasingavgifter för operationell leasing kostnadsförs som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras.Även i de fall ny komponent tillförts tillgången läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.
Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Avskrivningar sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
| • byggnader, rörelsefastigheter | 15–30 år |
|---|---|
| • maskiner och andra tekniska anläggningar | 3–8 år |
| • inventarier, verktyg och installationer | 3–10 år |
| • mark | skrivs inte av |
Avskrivning på komponenter sker baserat på respektive komponents beräknade utnyttjandeperiod.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Nedskrivningar belastar resultaträkningen. Nedskrivningar avseende materiella och immateriella tillgångar påverkar operativt rörelseresultat medan nedskrivningar av finansiella tillgångar påverkar finansnettot.
Tidigare redovisad nedskrivning återföres om skälen för den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger.Återföring sker dock inte med ett belopp som är större än att det bokförda värdet uppgår till vad det hade varit om nedskrivning inte hade redovisats tidigare år.
Nedskrivning av goodwill återförs inte.
immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag
Prövning av nedskrivningsbehov föreligger om någon händelse inträffar eller omständighet förändras, som indikerar att det redovisade värdet kan ha minskat. Prövning görs på den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. De kassagenererande enheterna utgörs av koncernens rörelsesegment.För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
En nedskrivning återförs om det har skett en positiv förändring av återvinningsvärdet med undantag för goodwill.
Det föreligger ett nedskrivningsbehov för en finansiell tillgång om objektiva omständigheter indikerar att en eller flera händelser haft negativ inverkan på tillgångens uppskattade framtida kassaflöden.
En nedskrivning av en finansiell tillgång som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan dess redovisade värde och nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena diskonterade med ursprunglig effektivränta.Återföring av tidigare nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar sker när indikationer påvisar att tidigare nedskrivning inte längre är motiverad.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Därvid har inkurans beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas genom til lämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Lånekostnader ingår inte.Nettoförsäljningsvärdet utgörs av ett uppskattat försäljningspris med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
I koncernredovisningen sker avdrag för internvinster som uppkommer vid leveranser mellan koncernbolag.Uppskjuten skatt beräknas på internvinsten.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att Årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Inga utspädningseffekter finns, varför resultat per aktie före och efter utspädning är lika.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för förväntade bonusutbetalningar när koncernen har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att motsvarande tjänster erhållits eller andra avtalsmässiga villkor uppfyllts.
Avgiftsbestämda pensionsplaner avser de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. Storleken på den anställdes pension beror på de avgifter som företaget betalar och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Koncernens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas.Den del av den svenska ITPplanen som är finansierad genom Alecta är en förmånsbestämd pensionsplan. För närvarande har Alecta inte möjlighet att tillhandahålla erforderlig information, varför ovannämnda pensionsplan redovisas som en avgiftsbestämd plan, innebärande att de premier som inbetalas till Alecta kommer att redovisas i den period de avser.
Förmånsbestämda pensionsplaner anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensioneringen, baserad på faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de
anställda intjänat under innevarande och tidigare perioder.Förpliktelserna värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar. Vid diskontering till nuvärde används en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företags- eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade åtagandet.Beräkningarna utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden över den anställdes återstående tjänstgöringstid. Förändringar i aktuariella antaganden och oväntade förändringar av det verkliga värdet på förvaltningstillgångar ger upphov till aktuariella vinster eller förluster.Vid redovisning av dessa vinster eller förluster tilllämpas den så kallade korridorregeln.Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden.
Förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde. Nettotillgångar redovisas som långfristiga finansiella tillgångar.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar omprövas vid varje bokslutstillfälle.Avsättningar fördelas på långfristiga respektive kortfristiga avsättningar.
En avsättning för produktgarantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.Avsättningar för omstruktureringar inkluderar ofta ersättningar vid uppsägningar, vilka kan vara antingen frivilliga eller ofrivilliga.Ersättningar vid uppsägningar redovisas enligt samma principer som avsättningar för omstrukturering, utom i de fall det finns krav om tjänstgöring under uppsägningstiden.Kostnaderna för denna tjänstgöring fördelas över den period tjänsterna utförs.Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital, varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital eller i totalresultatet. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatten som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt eller tidigare år.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och skulderna och de i koncernen redovisade värdena. Temporära skillnader uppstår främst genom avskrivningar på anläggningstillgångar, avsättningar till pensioner och andra åtaganden.
Vid företagsförvärv uppstår temporära skillnader mellan koncernmässigt värde på tillgångar och skulder och deras skattemässiga värde.
Temporära skillnader som uppkommer första gången en tillgång eller skuld redovisas, och som inte hänför sig till ett företagsförvärv eller övriga förvärv och inte heller påverkar redovisat eller skattemässigt resultat, ger inte upphov till någon uppskjuten skattefordran eller skatteskuld.
Uppskjuten skatt beräknas till nominella belopp med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld i utdelande bolag. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotterföretag då koncernen kan styra tidpunkten för återföring av dessa och det är sannolikt att dessa inte återförs inom en överskådlig framtid. Temporära skillnader beaktas inte heller i goodwill. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser, som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2,
Redovisning för juridiska personer, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Detta innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Moderbolaget skall lämna separat rapport över totalresultatet i direkt anslutning till resultaträkningen. Rapport över totalresultat, rapport över förändring i eget kapital samt kassaflödesanalys skall vara i enlighet med IAS.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Alla utgifter i samband med rörelseförvärv, dvs inklusive förvärvsrelaterade kostnader, aktiveras i moderbolagets räkenskaper. Intäkter från utdelningar redvisas när rätt att erhålla utdelning har fastslagits.Erhållna utdelningar redovisas som intäkt oavsett om utdelningen avser vinster som intjänats före förvärvstidpunkten
Moderbolagets intäkter utgörs av koncerninterna management fees. I resultaträkningen redovisas dessa intäkter som övriga rörelseintäkter.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Aktieägartillskott läggs till värdet av aktier och andelar i balansräkningen, varefter nedskrivningsprövning sker.
Koncernbidrag som lämnas från dotterföretag till moderföretag redovisas som en finansiell intäkt.
Koncernbidrag som lämnas från moderbolag till dotterföretag redovisas som en investering.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster, som denna ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||
| Varuförsäljning | 2 000,9 | 1 694,1 | 1 052,0 |
| 2 000,9 | 1 694,1 | 1 052,0 |
I varuförsäljning ingår även ersättning för installationsarbeten.
Segmentsredovisningen presenteras utifrån rapporteringen som tillhandahålls högsta verkställande beslutsfattare som underlag för bedömning av dess resultat och beslut om fördelning av resurser till segmentet. Rörelsesegmenten utgörs av delar av företaget som bedriver affärsverksamhet och påverkas av intäkter och kostnader.
Segmenten värderas och konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet. Koncernen är världsledande tillverkare av produkter och system inom området miljöteknik, som säljs och marknadsförs via koncernens rörelsesegmenten. Företagets produkter och system bidrar till att skapa en ren och säker arbetsmiljö med fokus på ren luft, återvinning samt miljövänlig transporthantering.
Koncernen marknadsför ett sammanhållet produktsortiment på sina respektive marknader. Koncernledningen följer därför upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de marknader där koncernen säljer sina produkter. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp prestationer och resultat per region.Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens segment har identifierats.
Koncernen är uppdelad i två rörelsesegment:
De olika rörelsesegmentens verksamheter och omfattning presenteras i årsredovisningen på sid 15–16 Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt så att man
kan följa rörelsesegmentens försäljning, bruttoresultat och särkostnader. Operativa samkostnader allokeras till respektive rörelsegren på en lämplig fördelningsgrund.Det operativa kapitalet särredovisas där det är avskiljbart medan övrigt operativt kapital allokeras med en lämplig fördelning.
Internförsäljning mellan rörelsegrenarna förekommer inte. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av koncerngemensamma poster, finansiella intäkter och kostnader samt skattekostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segmenten är skattefordringar och skatteskulder (aktuella och uppskjutna), finansiella placeringar och finansiella skulder, inkl pensionsskulder. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.
Koncernen är indelade i följande fem geografiska områden:Sverige, Norden, Övriga Europa, Nordamerika och Övriga Världen. Informationen som presenteras avseende geografiska områdens intäkter är grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende operativa tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar, med undantag för goodwill, är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.
Övrigt
| Mkr | EMEA | International | ofördelat | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 780,7 | 271,3 | 1 052,0 | |
| Rörelseresultat per rörelsegren*) | 70,0 | 5,0 | -41,7 | 33,3 |
| Omstrukturerings-/integrationskostnader | -10,0 | -10,0 | ||
| Rörelseresultat | 70,0 | 5,0 | -51,7 | 23,3 |
| Finansiella intäkter | 1,7 | 1,7 | ||
| Finansiella kostnader | -7,8 | -7,8 | ||
| Årets skattekostnad | -2,6 | -2,6 | ||
| Årets resultat | 14,6 | |||
| Investeringar | 5,6 | 3,0 | 13,6 | 22,2 |
| Avskrivningar | -5,7 | -2,0 | -10,4 | -18,1 |
| Övrigt | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | EMEA | International | ofördelat | Totalt |
| Nettoomsättning | 1 227,3 | 466,8 | 1 694,1 | |
| Rörelseresultat per rörelsegren*) | 119,2 | 35,2 | -47,7 | 106,7 |
| Förvärvskostnader | -11,8 | -11,8 | ||
| Omstrukturerings-/integrationskostnader | -43,6 | -43,6 | ||
| Rörelseresultat | 119,2 | 35,2 | -103,1 | 51,3 |
| Finansiella intäkter | 4,2 | 4,2 | ||
| Finansiella kostnader | -28,6 | -28,6 | ||
| Årets skattekostnad | -5,8 | -5,8 | ||
| Årets resultat | 21,1 | |||
| Operativa tillgångar | 824,1 | 327,6 | 215,3 | 1 367,0 |
| Övriga tillgångar | 286,1 | 286,1 | ||
| Summa tillgångar | 824,1 | 327,6 | 501,4 | 1 653,1 |
| Operativa skulder | 407,4 | 168,7 | -79,2 | 496,9 |
| Övriga skulder | 658,1 | 658,1 | ||
| Summa skulder | 407,4 | 168,7 | 578,9 | 1 155,0 |
| Investeringar | 4,6 | 2,4 | 8,0 | 15,0 |
| Avskrivningar | -20,0 | -11,8 | -6,4 | -38,2 |
Rörelseresultat inklusive Dantherm Filtration pro forma januari – april 2010
| Övrigt | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | EMEA | International | ofördelat | Totalt |
| Nettoomsättning | 1 424,2 | 530,6 | 1 954,8 | |
| Rörelseresultat per rörelsegren*) | 120,8 | 37,2 | -56,2 | 101,8 |
2011
| Mkr | EMEA | International | Övrigt ofördelat |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 410,8 | 590,1 | 2 000,9 | |
| Rörelseresultat per rörelsegren*) | 140,2 | 67,4 | -40,6 | 167,0 |
| Förvärvskostnader | -0,4 | -0,4 | ||
| Omstrukturerings-/integrationskostnader | -35,6 | -35,6 | ||
| Rearesultat avyttring dotterbolag | 9,5 | 9,5 | ||
| Rörelseresultat | 140,2 | 67,4 | -67,1 | 140,5 |
| Finansiella intäkter | 3,7 | 3,7 | ||
| Finansiella kostnader | -36,4 | -36,4 | ||
| Årets skattekostnad | -21,0 | -21,0 | ||
| Årets resultat | 86,8 | |||
| Operativa tillgångar | 965,1 | 309,3 | 159,2 | 1433,6 |
| Övriga tillgångar | 219,9 | 219,9 | ||
| Summa tillgångar | 965,1 | 309,3 | 379,1 | 1 653,5 |
| Operativa skulder | 224,6 | 63,6 | 226,9 | 515,1 |
| Övriga skulder | 581,6 | 581,6 | ||
| Summa skulder | 224,6 | 63,6 | 808,5 | 1 096,7 |
| Investeringar | 11,9 | 6,0 | 7,0 | 24,9 |
| Avskrivningar | -20,9 | -12,8 | -8,4 | -42,1 |
*) exklustive omstrukturerings-/integrationskostnader och förvärvskostnader samt rearesultat avyttring dotterbolag.
Koncernen
| Övriga | Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Sverige | Norden | Europa | Nordamerika | världen | Ofördelat | Totalt |
| 2009 | |||||||
| Nettoomsättning | 100,2 | 183,6 | 517,9 | 139,5 | 110,8 | 1 052,0 | |
| Operativa tillgångar | 175,1 | 36,5 | 149,6 | 45,0 | 43,9 | 362,7 | 812,8 |
| Investeringar | 11,9 | 1,2 | 4,6 | 1,8 | 2,7 | 22,2 | |
| 2010 | |||||||
| Nettoomsättning | 175,8 | 220,1 | 777,9 | 224,8 | 295,5 | 1 694,1 | |
| Operativa tillgångar | 564,1 | 145,0 | 295,6 | 95,2 | 93,0 | 174,1 | 1 367,0 |
| Investeringar | 5,1 | 2,5 | 3,9 | 1,5 | 2,0 | 15,0 | |
| 2011 | |||||||
| Nettoomsättning | 209,6 | 244,2 | 893,9 | 323,8 | 329,4 | 2 000,9 | |
| Operativa tillgångar | 548,9 | 137,6 | 334,7 | 86,7 | 115,0 | 210,7 | 1433,6 |
| Investeringar | 6,3 | 0,1 | 5,5 | 4,3 | 1,7 | 7,0 | 24,9 |
I april förvärvade Nederman NV, Belgien det belgiska bolaget Vanhassel BVBA, ett installationsföretag inom VRS med viss serviceverksamhet. Ägarandel 100%. Det förvärvade företagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten:
| Vanhassel BVBA | Övrigt | Totalt | ||
|---|---|---|---|---|
| Mkr | Redovisat värde före förvärvet |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
| Förvärvspris, inkl direkta förvärvskostnader | 2,9 | 0,2 | 3,1 | |
| Verkligt värde identifierbara rörelsetillgångar | -1,1 | 0,4 | -0,7 | |
| Goodwill | 4,0 | -0,2 | 3,8 | |
| Ej erlagd köpeskilling | 1,0 | 1,0 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |
| Uppskjuten skattefordran | 0,7 | 0,7 | ||
| Varulager | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 1,4 | 0,1 | -0,3 | -0,2 |
| Likvida medel | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Räntebärande skulder | -0,7 | -0,7 | -0,7 | |
| Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | -0,7 | |||
| Tillgångar | 0,2 | -1,1 | 0,4 | -0,7 |
| Varav likvida medel i förvärvade enheter | 0,0 | 0,0 | ||
| Verkligt värde identifierbara rörelsetillgångar | -1,1 | 0,4 | -0,7 |
Uppgift om nettoresultat efter förvärvet är svårbedömd då verksamheten har integrerats i koncernens verksamhet.
I goodwillvärdet ingår värdet av att vara etablerad på marknaden med en väl fungerande marknadsorganisation.
Dessutom har under året överenskommelse träffats om nedsättning av köpeskilling avseende tidigare års förvärv uppgående till 2,5 Mkr.
Detta har medfört en reduktion av goodwill med samma belopp. Under året förvärvad goodwill uppgår därefter till 1,3 Mkr.
Dantherm Filtration
Verksamheten förvärvades den 30 april 2010.
Dantherm Filtrations verksamhet består av tillverkning av utrustning för industriell luftfiltrering. Genom förvärvet expanderar Nederman-koncernen i värdekedjan genom systemförsäljning och ökad andel eftermarknadsförsäljning.
Förvärvet tillför Nederman-koncernen utökad teknologisk kompetens vid tillverkning av FS-filter. Denna tillverkning sker i Tyskland och Kina. Genom förvärvet utökades Nederman-koncernens produktportfölj med produkter för användning inom träindustri och rökgaser. Dantherm Filtration arbetar i övrigt till stor del med samma produktområden som Nederman. Nederman-koncernen har efter förvärvet ett komplett produkt- och kompetenskoncept och blir störst i världen inom industriell luftrening Förvärvet innebär betydande synergieffekter inom försäljning, produktutveckling, materialförsörjning, administration etc.
Ägarandel 100%.
Köpeskillingen utgörs i sin helhet av kontant betalning.
| Dantherm Filtration | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt värde | ||||
| värde före | redovisat | ||||
| Mkr | förvärvet | i koncernen | |||
| Förvärvspris | 137,2 | ||||
| Verkligt värde identifierbara rörelsetillgångar | -50,7 | ||||
| Goodwill | 86,5 | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 21,5 | 34,7 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 181,5 | 178,7 | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | 0,1 | 0,0 | |||
| Varulager | 124,4 | 114,0 | |||
| Kundfordringar och övriga fordringar | 224,3 | 222,8 | |||
| Skattefordran | 2,4 | 2,4 | |||
| Uppskjuten skattefordran | 22,2 | 8,8 | |||
| Likvida medel | 59,1 | 59,1 | |||
| Räntebärande skulder | -224,8 | -225,4 | |||
| Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | -258,4 | -259,2 | |||
| Skatteskuld | -3,0 | -4,8 | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 0,0 | -21,3 | |||
| Tillgångar netto | 149,3 | 109,8 | |||
| Varav likvida medel i förvärvade enheter | -59,1 | -59,1 | |||
| Verkligt värde förvärvade nettotillgångar | 90,2 | 50,7 | |||
| Nettoomsättning under innehavstid | 701,0 | ||||
| Nettoresultat under innehavsperiod | 22,0 | ||||
| Nettoomsättning helåret i de förvärvade enheterna | 994,8 | ||||
| Nettoresultat helåret i de förvärvade enheterna | 12,9 |
Goodwill beloppet representerar de framtida ekonomiska fördelar som uppkommit genom förvärvet men som inte är enskilt identifierade och separat redovisade.
| Årets förvärv | 137,2 |
|---|---|
| Betalning avseende tidigare års förvärv | 1,0 |
| Summa förvärv av rörelse | 138,2 |
Dantherm Filtration Oy avyttrades den 3 januari 2011. Försäljningen gav ett kassaflöde om 16,9 Mkr och en realtionsvinst uppgående till 9,5 Mkr. Årsomsättningen i det sålda bolaget uppgick till ca 3 MEUR.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Statliga bidrag | 0,5 | ||
| Rearesultat avyttring dotterbolag | 9,5 | ||
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
0,6 | 0,3 | |
| Återvunna kundförluster | 4,6 | 4,5 | 1,2 |
| Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär |
8,1 | 4,9 | |
| Övrigt | 1,3 | 1,3 | 2,3 |
| 16,0 | 14,2 | 8,9 | |
| Moderbolaget | |||
| Management charges, utdebiterat till dotterbolag |
8,8 | 7,7 | 10,0 |
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär |
1,1 | -0,2 | |
| 9,9 | 7,5 | 10,0 |
| Not 6 Övriga rörelsekostnader | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| -- | -- | -- | -- | -- | ------------------------------- | -- | -- | -- | -- |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Förlust vid försäljning av | |||
| anläggningstillgångar | -0,5 | -0,3 | |
| Kundförluster | -5,6 | -5,3 | -8,3 |
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär |
-2,3 | ||
| Kostnader för avgångsvederlag | -0,6 | ||
| Övrigt | -3,3 | -2,2 | -0,5 |
| -11,7 | -7,8 | -9,4 | |
| Moderbolaget | |||
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär |
-0,3 | ||
-0,3
| Medelantalet anställda | 2011 | 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | |
| Moderbolaget | |||||||||
| Sverige | 12 | 9 | 21 | 11 | 10 | 21 | 6 | 10 | 16 |
| Totalt moderbolaget | 12 | 9 | 21 | 11 | 10 | 21 | 6 | 10 | 16 |
| Dotterföretag | |||||||||
| Sverige | 52 | 193 | 245 | 52 | 200 | 252 | 53 | 207 | 260 |
| Danmark | 23 | 138 | 161 | 25 | 145 | 170 | 4 | 15 | 19 |
| Norge | 6 | 30 | 36 | 6 | 42 | 48 | 6 | 44 | 50 |
| Belgien | 4 | 17 | 21 | 5 | 15 | 20 | 4 | 14 | 18 |
| England | 7 | 76 | 83 | 13 | 64 | 77 | 13 | 56 | 69 |
| Frankrike | 4 | 9 | 13 | 4 | 8 | 12 | 4 | 9 | 13 |
| Holland | 2 | 4 | 6 | 2 | 4 | 6 | 2 | 4 | 6 |
| Polen | 26 | 152 | 178 | 19 | 109 | 128 | 4 | 23 | 27 |
| Portugal | 1 | 1 | 3 | 3 | |||||
| Rumänien | 1 | 3 | 4 | 1 | 3 | 4 | 1 | 3 | 4 |
| Spanien | 3 | 15 | 18 | 3 | 15 | 18 | 3 | 15 | 18 |
| Tjeckien | 2 | 15 | 17 | 2 | 13 | 15 | 2 | 14 | 16 |
| Tyskland | 41 | 113 | 154 | 44 | 129 | 173 | 9 | 24 | 33 |
| Ungern | 2 | 2 | 2 | 2 | 4 | 4 | |||
| Österrike | 1 | 2 | 3 | 1 | 2 | 3 | 1 | 3 | 4 |
| Kanada | 5 | 25 | 30 | 5 | 24 | 29 | 7 | 23 | 30 |
| USA | 25 | 121 | 146 | 16 | 71 | 87 | 6 | 20 | 26 |
| Brasilien | 2 | 10 | 12 | 2 | 9 | 11 | 1 | 7 | 8 |
| Kina | 29 | 116 | 145 | 23 | 76 | 99 | 9 | 21 | 30 |
| Australien | 1 | 8 | 9 | 1 | 8 | 9 | 1 | 7 | 8 |
| Turkiet | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | |||
| Indien | 25 | 25 | 1 | 19 | 20 | 8 | 8 | ||
| Finland | 1 | 9 | 10 | ||||||
| Ryssland | 1 | 2 | 3 | 1 | 1 | ||||
| Malaysia | 1 | 2 | 3 | 2 | 2 | ||||
| Thailand | 30 | 67 | 97 | 23 | 66 | 89 | |||
| Totalt i dotterföretag | 266 | 1 147 | 1 413 | 249 | 1 039 | 1 288 | 130 | 526 | 656 |
| Koncernen totalt | 278 | 1 156 | 1 434 | 260 | 1 049 | 1 309 | 136 | 536 | 672 |
| Varav ledande befattningshavare | 14 | 78 | 92 | 18 | 76 | 94 | 12 | 49 | 61 |
Koncernen
Kostnader för ersättningar till anställda
Pensionskostnader, förmånsbaserade
Pensionskostnader, avgiftsbaserade
| 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|
| Andel kvinnor |
Andel kvinnor |
Andel kvinnor |
|
| Moderbolaget | |||
| Styrelsen | 29% | 11% | |
| Övriga ledande befattningshavare | 33% | 33% | |
| Koncernen | |||
| Styrelsen | 29% | 11% | |
| Övriga ledande befattningshavare | 15% | 19% | 20% |
Mkr 2011 2010 2009 Löner och ersättningar mm 458,7 420,1 288,9
planer (se vidare not 22) 2,3 1,5 1,2
planer (se vidare not 22) 28,71) 20,9 1) 19,2¹⁾ Sociala avgifter 84,4 86,0 68,6
574,1 528,5 377,9
| Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | |||
| Löner och ersättningar | 21,0 | 17,2 | 14,7 | |||
| Sociala kostnader | 10,2 | 8,1 | 5,6 | |||
| (varav pensionskostnad) | (1,7) ¹⁾ | (1,7) ¹⁾ | (1,7) ¹⁾ |
¹⁾Av pensionskostnader avser 0,9 (0,8 ; 0,8) gruppen styrelse och VD i moderbolaget. Några utestående pensionsförpliktelser till gruppens styrelse, VD och ledande befattningshavare föreligger ej.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Materialkostnader | -851,4 | -639,5 | -417,7 |
| Personalkostnader | -574,1 | -528,5 | -377,9 |
| Övriga externa kostnader | -364,7 | -391,4 | -204,5 |
Koncernen
| *) exkl personalkostnader om | -3,6 | -3,8 | |
|---|---|---|---|
| -1 876,4 | -1 657,0 | -1 037,6 | |
| Övriga rörelsekostnader | -11,7 | -7,8 | -9,4 |
| Avskrivningar | -42,1 | -38,2 | -18,1 |
| Omstrukturerings- och integrationskostnader *) |
-32,0 | -39,8 | -10,0 |
| Förvärvskostnader | -0,4 | -11,8 | |
| Övriga externa kostnader | -364,7 | -391,4 | -204,5 |
| Personalkostnader | -574,1 | -528,5 | -377,9 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Styrelse, VD och andra | |||
| ledande befattningshavare | 40,2 | 42,5 | 34,9 |
| (varav rörlig ersättning) | (7,9) | (4,1) | (2,1) |
| Övriga anställda | 418,5 | 377,6 | 254,0 |
| 458,7 | 420,1 | 288,9 | |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Moderbolaget | |||
| Styrelse, VD och andra | |||
| ledande befattningshavare | 10,2 | 6,8 | 6,4 |
| (varav rörlig ersättning) | (3,0) | (1,1) | (0,5) |
| Övriga anställda | 10,8 | 10,4 | 8,3 |
| 21,0 | 17,2 | 14,7 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden |
2,5 | 1,3 | 0,7 |
| Övriga ränteintäkter | 0,2 | 2,9 | 0,4 |
| Netto valutakursförändringar | 1,0 | 0,6 | |
| Finansiella intäkter | 3,7 | 4,2 | 1,7 |
| Räntekostnader, kreditinstitut | -34,8 | -21,6 | -5,8 |
| Räntekostnader, övriga | -1,6 | -3,9 | -2,0 |
| Netto valutakursförändringar | -3,1 | ||
| Finansiella kostnader | -36,4 | -28,6 | -7,8 |
| Finansnetto | -32,7 | -24,4 | -6,1 |
| Moderbolaget | |
|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Utdelning | 89,2 | 35,3 | |
| Erhållet koncernbidrag | 20,2 | 22,2 | 9,5 |
| Nedskrivning av bokfört värde aktier i dotterbolag |
-54,7 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag |
109,4 | 22,2 | -9,9 |
| Ränteintäkter, övriga | 0,3 | 0,1 | 0,0 |
| Övriga finansiella intäkter, koncernföretag Valutakursförändringar |
16,0 0,9 |
13,7 | 6,7 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter |
17,2 | 13,8 | 6,7 |
| Räntekostnader, övriga | -30,7 | -18,3 | -4,0 |
| Övriga finansiella kostnader, koncernföretag |
-0,6 | -0,1 | -0,2 |
| Valutakursförändringar | -2,8 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
-31,3 | -21,2 | -4,2 |
Samtliga ränteintäkter och räntekostnader härrör från finansiella tillgångar och skulder som värderats till upplupet anskaffningsvärde.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Periodiseringsfond, årets återföring | 18,5 | ||
| 18,5 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| -35,7 | -24,1 | -13,8 | |
| Aktuell skattekostnad (-) Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Utnyttjande av tidigare aktiverat underskottsavdrag Omvärdering av underskottsavdrag Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-2,2 | 0,8 | 2,7 |
| -37,9 | -23,3 | -11,1 | |
| -3,7 | 11,2 | 8,5 | |
| 0,0 | -6,9 | -1,4 | |
| -1,0 | 2,5 | 1,4 | |
| 21,6 | 10,7 | ||
| 16,9 | 17,5 | 8,5 | |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | -21,0 | -5,8 | -2,6 |
Svensk inkomstskatt uppgår till 26,3%. De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskattesats och koncernens skattesats med utgångspunkt från resultat efter finansiella poster framgår av nedanstående tabell.
| Mkr | 2011 (%) | 2011 | 2010 (%) | 2010 | 2009 (%) | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 107,8 | 26,9 | 17,2 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | 26,3 | -28,3 | 26,3 | -7,1 | 26,3 | -4,5 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | -2,2 | 2,4 | 3,5 | -0,9 | 7,0 | -1,2 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,2 | -0,2 | 10,4 | -2,8 | 13,4 | -2,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -1,1 | 1,2 | -10,0 | 2,7 | -4,7 | 0,8 |
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av | ||||||
| uppskjuten skatt/temporära skillnader | 10,4 | -2,8 | 2,9 | -0,5 | ||
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | -6,5 | 7,0 | -5,9 | 1,6 | ||
| Skatt hänförlig till tidigare år | 2,0 | -2,2 | -3,0 | 0,8 | -15,7 | 2,7 |
| Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler | 0,0 | 0,0 | 0,6 | -0,1 | ||
| Omvärdering av uppskjuten skatt | 0,9 | -1,0 | -9,3 | 2,5 | -8,1 | 1,4 |
| Övrigt | -0,1 | 0,1 | -0,7 | 0,2 | -6,4 | 1,1 |
| Redovisad effektiv skatt | 19,5 | -21,0 | 21,6 | -5,8 | 15,3 | -2,6 |
Aktuella skattefordringar uppgick till 14,8 Mkr (12,1 resp 6,5) och representerar det återvinningsbara beloppet av aktuell skatt på årets resultat.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
| 2011 | 2010 | 2009 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Fordran | Skuld | Netto | Fordran | Skuld | Netto | Fordran | Skuld | Netto | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 8,3 | 10,0 | -1,7 | 5,4 | 12,0 | -6,6 | 0,2 | 6,0 | -5,8 | ||
| Immateriella tillgångar | 0,2 | 2,0 | -1,8 | 0,1 | 0,1 | ||||||
| Lager | 7,7 | 8,1 | -0,4 | 8,6 | 9,4 | -0,8 | 5,1 | 0,1 | 5,0 | ||
| Kundfordringar | 2,5 | 1,0 | 1,5 | 1,9 | 1,4 | 0,5 | 1,8 | 0,4 | 1,4 | ||
| Pensionsavsättningar | 0,7 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,2 | 0,3 | ||||
| Avsättningar | 7,4 | 7,4 | 10,4 | 10,4 | 0,7 | 0,1 | 0,6 | ||||
| Periodiseringsfonder | |||||||||||
| Underskottsavdrag | 41,8 | 41,8 | 21,9 | 0,7 | 21,2 | 15,1 | 15,1 | ||||
| Övrigt | 1,8 | 10,7 | -8,9 | 3,2 | 6,9 | -3,7 | 1,1 | 0,5 | 0,6 | ||
| Skattefordringar/-skulder | 70,4 | 31,8 | 38,6 | 52,0 | 30,4 | 21,6 | 24,5 | 7,3 | 17,2 | ||
| Kvittning | -14,4 | -14,4 | -6,0 | -6,0 | -1,1 | -1,1 | |||||
| Skattefordringar/-skulder enligt | |||||||||||
| rapport över finansiell ställning | 56,0 | 17,4 | 38,6 | 46,0 | 24,4 | 21,6 | 23,4 | 6,2 | 17,2 |
Redovisade skattemässiga underskott saknar tidsbegränsning med undantag för underskott i Kina, motsvarande 1,5 Mkr, som gäller t.o.m år 2013 resp 2,4 Mkr, som gäller t.o.m 2014.
Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i rapport över finansiell ställning:
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Temporära skillnader / Skattemässigt underskott | 65,8 | 70,1 | 28,8 |
Uppskjutna skattefordringar som inte redovisats avser del av underskottsavdrag i Tyskland och Sverige som det inte är sannolikt att koncernen kommer att kunna utnyttja för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster.
| Mkr | Balans per 1 jan 2009 |
Redovisat över resultaträkningen |
Omräknings differens |
Förvärv av rörelse |
Balans per 31 dec 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | -4,8 | -1,0 | -5,8 | ||
| Immateriella tillgångar | 0,0 | 0,0 | |||
| Lager | 6,0 | -1,0 | 5,0 | ||
| Kundfordringar | 2,6 | -1,2 | -0,1 | 0,1 | 1,4 |
| Pensionsavsättningar | -0,2 | 0,4 | 0,1 | 0,3 | |
| Avsättningar | 0,4 | 0,2 | 0,6 | ||
| Periodiseringsfonder | -9,6 | 9,6 | 0,0 | ||
| Underskottsavdrag | 13,6 | 1,8 | -0,9 | 0,6 | 15,1 |
| Övrigt | 0,8 | -0,3 | 0,1 | 0,6 | |
| 8,8 | 8,5 | -0,8 | 0,7 | 17,2 | |
| Mkr | Balans per 1 jan 2010 |
Redovisat över resultaträkningen |
Omräknings differens |
Förvärv av rörelse |
Balans per 31 dec 2010 |
| Materiella anläggningstillgångar | -5,8 | 4,3 | 0,3 | -5,4 | -6,6 |
| Immateriella tillgångar | 0,0 | 0,1 | -0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Lager | 5,0 | 0,8 | -0,2 | -6,4 | -0,8 |
| Kundfordringar | 1,4 | -1,3 | 0,4 | 0,5 | |
| Pensionsavsättningar | 0,3 | 0,2 | 0,5 | ||
| Avsättningar | 0,6 | 9,8 | 10,4 | ||
| Underskottsavdrag | 15,1 | 6,3 | -1,0 | 0,8 | 21,2 |
| Övrigt | 0,6 | -2,5 | 0,2 | -2,0 | -3,7 |
| 17,2 | 17,5 | -0,8 | -12,3 | 21,6 | |
| Mkr | Balans per 1 jan 2011 |
Redovisat över resultaträkningen |
Omräknings differens |
Förvärv av rörelse |
Balans per 31 dec 2011 |
| Materiella anläggningstillgångar | -6,6 | 4,9 | -1,7 | ||
| Immateriella tillgångar | 0,1 | -1,9 | -1,8 | ||
| Lager | -0,8 | 0,4 | -0,4 | ||
| Kundfordringar | 0,5 | 1,0 | 1,5 |
Pensionsavsättningar 0,5 0,1 0,1 0,7 Avsättningar 10,4 -2,9 -0,1 7,4 Underskottsavdrag 21,2 20,6 41,8 Övrigt -3,7 -5,3 0,1 -8,9
21,6 16,9 0,1 38,6
forts not 12
| Redovisat i resultaträkningen | ||
|---|---|---|
| -- | ------------------------------- | -- |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) | |||
| Periodens skattekostnad | -0,3 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 3,0 | ||
| 2,7 | |||
| Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) | |||
| Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | 12,5 | 7,1 | |
| Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget | 12,5 | 7,1 | 2,7 |
| Avstämning av effektiv skatt | |||
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Resultat före skatt | 51,5 | -18,4 | -12,7 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | -13,6 | 4,8 | 3,3 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -0,1 | -0,1 | -14,5 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 26,2 | 2,4 | 11,0 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 3,0 | ||
| Övrigt | -0,1 |
Redovisad effektiv skatt 12,5 7,1 2,7
| 2011 | 2010 | 2009 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Utveck lings arbeten |
Good will |
Data progr. |
Totalt | Utveck lings arbeten |
Good will |
Data progr. |
Totalt | Utveck lings arbeten |
Good will |
Data progr. |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||||||
| Ingående balans | 81,7 | 469,8 | 41,4 | 592,9 | 48,0 | 400,0 | 25,7 | 473,7 | 43,2 | 396,6 | 25,5 | 465,3 |
| Rörelseförvärv/-avyttringar | -4,0 | -4,0 | 31,3 | 86,5 | 16,6 | 134,4 | 1,3 | 1,3 | ||||
| Internt utvecklade tillgångar | 3,9 | 3,9 | 2,2 | 2,2 | 3,1 | 3,1 | ||||||
| Övriga investeringar | 0,7 | 5,3 | 6,0 | 1,2 | 2,3 | 3,5 | 1,7 | 0,6 | 2,3 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | -0,1 | -0,1 | -0,7 | -0,7 | -0,1 | -0,1 | ||||||
| Omklassificeringar | -0,6 | 2,9 | 2,3 | 1,2 | -1,2 | 0,0 | -0,2 | -0,2 | ||||
| Årets valutakursdifferenser | 0,1 | -1,3 | -0,4 | -1,6 | -2,2 | -16,7 | -1,3 | -20,2 | 2,1 | -0,1 | 2,0 | |
| Utgående balans | 85,8 | 464,5 | 49,1 | 599,4 | 81,7 | 469,8 | 41,4 | 592,9 | 48,0 | 400,0 | 25,7 | 473,7 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||||
| Ingående balans | -39,9 | -29,4 | -69,3 | -22,4 | -22,5 | -44,9 | -18,5 | -21,4 | -39,9 | |||
| Rörelseförvärv | -8,4 | -4,8 | -13,2 | |||||||||
| Avyttringar och utrangeringar | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,5 | ||||||||
| Omklassificeringar | 0,4 | -2,7 | -2,3 | |||||||||
| Årets avskrivningar | -10,9 | -4,6 | -15,5 | -10,3 | -3,2 | -13,5 | -3,9 | -1,3 | -5,2 | |||
| Årets valutakursdifferenser | 0,1 | 0,3 | 0,4 | 1,2 | 0,6 | 1,8 | 0,2 | 0,2 | ||||
| Utgående balans | -50,3 | -36,3 | -86,6 | -39,9 | -29,4 | -69,3 | -22,4 | -22,5 | -44,9 | |||
| Redovisade värden | ||||||||||||
| Vid årets början | 41,8 | 469,8 | 12,0 | 523,6 | 25,6 | 400,0 | 3,2 | 428,8 | 24,7 | 396,6 | 4,1 | 425,4 |
| Vid årets slut | 35,5 | 464,5 | 12,8 | 512,8 | 41,8 | 469,8 | 12,0 | 523,6 | 25,6 | 400,0 | 3,2 | 428,8 |
Koncernens utgifter för att utveckla befintliga produktprogram samt för att ta fram nya produkter uppgick till 25,0 Mkr. Av dessa har 4,6 Mkr aktiverats i rapport över finansiell ställning för koncernen.
| 2011 | 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Data program |
Totalt | Data program |
Totalt | Data program |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans |
5,7 | 5,7 | 4,4 | 4,4 | 4,1 | 4,1 |
| Årets investeringar | 4,4 | 4,4 | 1,3 | 1,3 | 0,3 | 0,3 |
| Utgående balans | 10,1 | 10,1 | 5,7 | 5,7 | 4,4 | 4,4 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||
| Ingående balans | -2,9 | -2,9 | -2,3 | -2,3 | -2,0 | -2,0 |
| Årets avskrivningar | -1,2 | -1,2 | -0,6 | -0,6 | -0,3 | -0,3 |
| Utgående balans | -4,1 | -4,1 | -2,9 | -2,9 | -2,3 | -2,3 |
| Redovisade värden | ||||||
| Vid årets början | 2,8 | 2,8 | 2,1 | 2,1 | 2,1 | 2,1 |
| Vid årets slut | 6,0 | 6,0 | 2,8 | 2,8 | 2,1 | 2,1 |
Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2011 | 2010 | 2009 | |
| Kostnad sålda varor | -0,5 | -0,4 | -0,8 | ||||
| Försäljningskostnader | -4,0 | -3,2 | -1,4 | ||||
| Administrationskostnader | -6,0 | -5,2 | -1,6 | -1,2 | -0,6 | -0,3 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -5,0 | -4,7 | -1,4 | ||||
| -15,5 | -13,5 | -5,2 | -1,2 | -0,6 | -0,3 |
Koncernens goodwillvärden representerar de framtida ekonomiska fördelar som uppkommit genom förvärv och som inte är enskilt identifierade och separat redovisade samt består av strategiska affärsvärden som uppkommit vid rörelseförvärv. Goodwillen är relaterad till rörelsesegmenten.
| Goodwill | 2011 |
|---|---|
| EMEA | 329,7 |
| International | 134,8 |
Goodwill testas årligen för nedskrivning, eller oftare om det finns indikationer på värdenedgång.Testen baseras på definierade kassagenerande enheter, som sammanfaller med rörelsesegmenten. De uppskattningar som legat till grund för beräkning av nyttjandevärdena har baserats på företagsledningens gjorda kassaflödesprognoser för en tidsperiod om 3 år.
För EMEA har använts en årlig tillväxt om 3 % under prognosperioden och därefter en antagen tillväxt om 3%.Diskonteringsfaktorn före skatt uppgick till 10,42 %. För International har använts en årlig tillväxt om 9 % under prognosperioden och därefter en antagen tillväxt om 3%. Diskonteringfaktorn före skatt uppgick till 9,60 %.
För båda rörelsesegmenten överstiger återvinningsvärdet det bokförda värdet på tillgångarna med god marginal.
Tillväxten för de kassagenererande enheterna bygger på den historiska tillväxten, den uppskattade marknadstillväxten och den förväntade prisutvecklingen. Företagsledningen bedömer att detta är rimliga antaganden, som är i linje med tillväxten inom området och att inget nedskrivningsbehov föreligger.
Vid en känslighetsanalys så visar båda rörelesegmenten att även med en 0%-ig tillväxt efter budgetperioden kan de bokförda värderna motiveras, även med en högre diskonteringsfaktor.Företagsledningen bedömer att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden vid nedskrivningsbedömning av de kassagenerande enheterna skulle medföra att återvinningsvärdet understiger det bokförda värden.
| 2011 | 2010 | 2009 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Byggna der och mark |
Mask, andra tekn anlägg |
Invent, verktyg, install |
Totalt | Byggna der och mark |
Mask, andra tekn anlägg |
Invent, verktyg, install |
Totalt | Byggna der och mark |
Mask, andra tekn anlägg |
Invent, verktyg, install |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||||||
| Ingående balans | 258,8 | 120,8 | 282,6 | 662,2 | 38,2 | 2,0 | 233,5 | 273,7 | 34,4 | 2,4 | 225,7 | 262,5 |
| Rörelseförvärv-avyttringar | -3,7 | -2,7 | -1,5 | -7,9 | 262,5 | 126,2 | 50,5 | 439,2 | 0,1 | 0,1 | ||
| Årets investeringar | 1,5 | 2,5 | 11,0 | 15,0 | 2,1 | 7,2 | 9,3 | 3,8 | 0,6 | 12,4 | 16,8 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -0,2 | -4,2 | -13,7 | -18,1 | -29,2 | -2,3 | -31,5 | -0,7 | -4,7 | -5,4 | ||
| Omklassificeringar | 0,3 | 1,0 | -1,7 | -0,4 | -1,3 | 1,0 | -0,3 | -0,3 | 0,5 | 0,2 | ||
| Årets valutakursdifferenser | -4,0 | 1,2 | -6,3 | -9,1 | -12,7 | -8,2 | -7,3 | -28,2 | -0,5 | -0,5 | ||
| Utgående balans | 252,7 | 118,6 | 270,4 | 641,7 | 258,8 | 120,8 | 282,6 | 662,2 | 38,2 | 2,0 | 233,5 | 273,7 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||||
| Ingående balans | -129,0 | -93,6 | -248,6 | -471,2 | -31,2 | -0,6 | -201,7 | -233,5 | -30,3 | -1,1 | -194,3 | -225,7 |
| Rörelseförvärv/-avyttringar | 3,0 | 2,5 | 1,5 | 7,0 | -123,8 | -93,7 | -43,0 | -260,5 | ||||
| Årets avskrivningar | -8,6 | -6,8 | -11,3 | -26,7 | -7,0 | -7,5 | -10,2 | -24,7 | -0,9 | -0,5 | -11,5 | -12,9 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0,0 | 3,5 | 11,1 | 14,6 | 29,2 | 1,2 | 2,1 | 32,5 | 0,7 | 4,2 | 4,9 | |
| Omklassificeringar | -0,1 | 0,6 | -0,2 | 0,3 | -1,2 | -1,2 | 0,3 | -0,3 | 0,0 | |||
| Årets valutakursdifferenser | 0,6 | -1,3 | 5,5 | 4,8 | 3,8 | 7,0 | 5,4 | 16,2 | 0,2 | 0,2 | ||
| Utgående balans | -134,1 | -95,1 | -242,0 | -471,2 | -129,0 | -93,6 | -248,6 | -471,2 | -31,2 | -0,6 | -201,7 | -233,5 |
| Redovisade värden | ||||||||||||
| Vid årets början | 129,8 | 27,2 | 34,0 | 191,0 | 7,0 | 1,4 | 31,8 | 40,2 | 4,1 | 1,3 | 31,4 | 36,8 |
| Vid årets slut | 118,6 | 23,5 | 28,4 | 170,5 | 129,8 | 27,2 | 34,0 | 191,0 | 7,0 | 1,4 | 31,8 | 40,2 |
Redovisat värde för tillgångar under finansiella leasingavtal
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Inventarier, verktyg och installationer | 5,1 | 4,7 | 2,1 |
Koncernen leasar bilar och datautrustning under flertalet olika finansiella leasingavtal. De leasade tillgångarna är säkerhet för leasingskulderna. Se även not 20 och not 28.
| Moderbolaget | 2011 | 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Inventarier, verktyg och installationer |
Totalt | Inventarier, verktyg och installationer |
Totalt | Inventarier, verktyg och installationer |
Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående balans | 1,7 | 1,7 | 1,2 | 1,2 | 0,8 | 0,8 |
| Årets investeringar | 1,3 | 1,3 | 0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,4 |
| Utgående balans | 3,0 | 3,0 | 1,7 | 1,7 | 1,2 | 1,2 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||||
| Ingående balans | -0,9 | -0,9 | -0,8 | -0,8 | -0,8 | -0,8 |
| Årets avskrivningar | -0,5 | -0,5 | -0,1 | -0,1 | 0,0 | 0,0 |
| Utgående balans | -1,4 | -1,4 | -0,9 | -0,9 | -0,8 | -0,8 |
| Redovisade värden | ||||||
| Vid årets början | 0,8 | 0,8 | 0,4 | 0,4 | 0,0 | 0,0 |
| Vid årets slut | 1,6 | 1,6 | 0,8 | 0,8 | 0,4 | 0,4 |
Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen:
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2011 | 2010 | 2009 |
| Kostnad sålda varor | -11,9 | -11,8 | -3,9 | |||
| Försäljningskostnader | -7,4 | -5,5 | -5,6 | |||
| Administrationskostnader | -7,3 | -7,4 | -1,5 | 0,5 | -0,1 | 0,0 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -1,9 | |||||
| -26,6 | -24,7 | -12,9 | 0,5 | -0,1 | 0,0 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | |||
| Förvaltningstillgångar | |||
| pensioner | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Övrigt | 0,7 | 0,8 | 0,7 |
| 0,8 | 0,9 | 0,8 | |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar Momsfordringar |
15,3 | 10,8 | 11,9 |
| Upparbetad ej fakturerad intäkt avseende projekt |
32,3 | 23,3 | |
| Verkligt värde valutaderivat | 1,9 | 5,3 | |
| Övriga fordringar | 34,4 | 21,9 | 3,9 |
| 83,9 | 61,3 | 15,8 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||||||||
| Momsfordringar | 0,0 | 1,4 | 0,7 | |||||
| Övriga fordringar | 0,7 | 0,1 | ||||||
| 0,7 | 1,4 | 0,8 |
| 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|
| Emitterade antal aktier | 11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 |
| Registrerat aktiekapital SEK | 1 171 534 | 1 171 534 | 1 171 534 |
Aktiernas kvotvärde uppgår till 0,10 kr.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning på 3,25 kr per aktie (1,50), totalt 38,1 Mkr (17,5). Utdelningen kommer att fastställas på årsstämman den 23 april 2012.
Koncernens kapital överensstämmer med summa eget kapital, 556,8 Mkr. Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god kapitalstruktur samt finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av verksamheten.
Målet för skuldsättningsgraden är 0,5–1,0.
Koncernens utdelningspolicy är 30–50 procent av årets nettovinst med hänsyn tagen till kapitalstruktur och förvärvsplaner.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 108,7 | 99,5 | 35,0 |
| Varor under tillverkning | 45,2 | 27,1 | 8,6 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 79,0 | 82,3 | 82,4 |
| 232,9 | 208,9 | 126,0 | |
| Nedskrivning av varulagervärde har redovisats med |
62,0 | 62,3 | 23,9 |
Not 19 Resultat per aktie
Resultat per aktie
Resultat per aktie
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | ||
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, före utspädning. |
86,8 | 21,1 | 14,6 | ||
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, efter utspädning. |
86,8 | 21,1 | 14,6 |
SEK 2011 2010 2009 Resultat per aktie 7,41 1,80 1,25
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Hyra/leasing | 3,1 | 4,6 | 2,9 |
| Data/licenskostnader | 0,6 | 0,7 | 1,8 |
| Försäkringar | 2,1 | 2,0 | 1,3 |
| Bankkostnader | 1,2 | 4,3 | 0,1 |
| Övrigt | 27,1 | 17,8 | 16,7 |
| 34,1 | 29,4 | 22,8 | |
| Moderbolaget | |||
| Data/licenskostnader | 0,5 | 0,4 | 0,7 |
| Försäkringar | 0,2 | 0,1 | 0,2 |
| Bankkostnader | 1,2 | 4,3 | 0,1 |
| Övrigt | 0,5 | 0,5 | 0,2 |
| 2,4 | 5,3 | 1,2 |
| Antal aktier | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året, före utspädning |
11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året, efter utspädning |
11 715 340 | 11 715 340 | 11 715 340 |
58 Nederman årsredovisning 2011
För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 26.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | |||
| Banklån | 489,1 | 504,9 | 150,5 |
| Finansiella leasingskulder | 1,5 | 2,1 | 0,8 |
| 490,6 | 507,0 | 151,3 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Checkräkningskredit | 1,2 | 2,0 | 0,0 |
| Banklån | 0,0 | 68,1 | 12,7 |
| Finansiella leasingskulder | 2,2 | 1,7 | 0,9 |
| 3,4 | 71,8 | 13,6 |
Villkor och återbetalningstider se tabell nedan. Inga säkerheter för banklånen är utställda.
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:
Koncernen
| Mkr | Minimi leasing avgifter |
Ränta | Kapital belopp |
|---|---|---|---|
| 2009 | |||
| Inom ett år | 1,0 | 0,1 | 0,9 |
| Mellan ett och fem år | 0,9 | 0,1 | 0,8 |
| Senare än fem år | - | - | - |
| 1,9 | 0,2 | 1,7 | |
| 2010 | |||
| Inom ett år | 1,9 | 0,2 | 1,7 |
| Mellan ett och fem år | 2,2 | 0,1 | 2,1 |
| Senare än fem år | - | - | - |
| 4,1 | 0,3 | 3,8 | |
| 2011 | |||
| Inom ett år | 2,4 | 0,2 | 2,2 |
| Mellan ett och fem år | 1,7 | 0,2 | 1,5 |
| Senare än fem år | - | - | - |
| 4,1 | 0,4 | 3,7 |
| 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Valuta | Nom. ränta | Förfall | Nominellt värde | Redovisat värde |
| Banklån | SEK | Stibor +0,45 | 2012-10-31 | 150,0 | 150,0 |
| Banklån | CNY | 5,103% | 2010-03-31 | 12,0 | 12,7 |
| Banklån | EUR | 8,1% | 2010-03-31 | 0,05 | 0,5 |
| Finansiella leasingskulder | 1,7 |
Totala räntebärande skulder 164,9
| 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Valuta | Nom. ränta | Förfall | Nominellt värde | Redovisat värde |
| Banklån | SEK | 3,503% | 2013-04-16 | 320,0 | 320,0 |
| Banklån, (revolver) | SEK | 3,503% | 2013-04-16 | 30,0 | 30,0 |
| Banklån, (revolver) | SEK | 3,155% | 2013-04-16 | 10,0 | 10,0 |
| Banklån, (revolver) | EUR | 2,564% | 2013-04-16 | 21,0 | 188,9 |
| Banklån, (revolver) | USD | 1,853% | 2013-04-16 | 2,4 | 16,0 |
| Banklån | CNY | 5,4% | 2011-06-09 | 8,0 | 8,1 |
| Checkräkningskredit | 2,0 | ||||
| Finansiella leasingskulder | 3,8 | ||||
| Totala räntebärande skulder | 578,8 | ||||
| Mkr | Valuta | Nom. ränta | Förfall | Nominellt värde | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Banklån, (revolver) | SEK | 4,035% | 2014-12-31 | 315,0 | 315,0 |
| Banklån, (revolver) | EUR | 2,724% | 2014-12-31 | 19,5 | 174,1 |
| Checkräkningskredit | 1,2 | ||||
| Finansiella leasingskulder | 3,7 | ||||
| Totala räntebärande skulder | 494,0 |
Moderbolaget
2011
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | |||
| Banklån | 488,9 | 504,5 | 150,0 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga skulder | |||
| Banklån | 60,0 | ||
| Checkräkningskredit | 1,9 | ||
| 61,9 |
Förmånsbestämda pensionsplaner
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 53,7 | 49,9 | 41,8 |
| Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser |
12,7 | 11,6 | 11,7 |
| Totalt nuvärde av förpliktelser | 66,4 | 61,5 | 53,5 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | -9,4 | -8,7 | -7,5 |
| Nuvärdet av nettoförpliktelser | 57,0 | 52,8 | 46,0 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+) och | |||
| förluster (-) | -15,4 | -11,5 | -12,1 |
| Netto redovisat avseende | |||
| förmånsbestämda planer (se nedan) | 41,6 | 41,3 | 33,9 |
| Nettoförpliktelse ersättningar till anställda |
41,6 | 41,3 | 33,9 |
Nettobeloppet redovisas i följande poster i rapport över finanasiell ställning
| Utgående balans pensionsskuld | 41,8 | 41,4 | 34,0 |
|---|---|---|---|
| varav redovisat som förvaltningstillgång | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Netto pensionsskuld | 41,7 | 41,3 | 33,9 |
| Avsättning övriga pensioner | 0,1 | ||
| Förpliktelse förmånsbestämda pensionsplaner, netto |
41,6 | 41,3 | 33,9 |
Koncernen har förmånsbestämda planer i Sverige, Norge, Tyskland och Polen. Huvuddelen är en PRI-skuld där inga ytterligare förmåner intjänas.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari |
61,5 | 53,5 | 47,7 |
| Utbetalda ersättningar | -2,6 | -1,3 | -0,8 |
| Regleringar | -0,1 | ||
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad (se nedan) |
4,5 | 3,8 | 3,0 |
| Aktuariell vinst eller förlust | 3,5 | -0,4 | 2,6 |
| Effekter av rörelseförvärv | 7,6 | ||
| Valutakursdifferenser | -0,5 | -1,6 | 1,0 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda | |||
| planer per den 31 december | 66,4 | 61,5 | 53,5 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari |
8,7 | 7,5 | 6,2 |
| Utbetalda ersättningar | -0,2 | -0,1 | -0,1 |
| Förväntad avkastning | 1,5 | 2,0 | 0,9 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning (aktuariell vinst eller förlust) |
-0,6 | -0,2 | -0,2 |
| Valutakursdifferenser | -0,5 | 0,7 | |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
9,4 | 8,7 | 7,5 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring | |||
| innevarande period | 2,3 | 1,2 | 1,1 |
| Räntekostnad på förpliktelsen | 2,2 | 2,3 | 2,0 |
| Förväntad avkastning på | |||
| förvaltningstillgångar | -0,2 | -0,3 | -0,3 |
| Redovisade aktuariella vinster (-) | |||
| och förluster (+) | 0,4 | 0,5 | 0,4 |
| Effekter av reduceringar och regleringar | -0,2 | 0,1 | |
| Summa nettokostnad | |||
| i resultaträkningen | 4,5 | 3,8 | 3,2 |
| varav belopp som belastat | |||
| rörelseresultatet | 2,3 | 1,5 | 1,2 |
| varav belopp som belastat finansiella | |||
| kostnader | 2,2 | 2,3 | 2,0 |
| Summa nettokostnad | 4,5 | 3,8 | 3,2 |
| Verklig avkastning på | |||
| förvaltningstillgångar | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Förväntad avkastning 2012 på förvaltningstillgångarna uppgår till 0,3 Mkr Beräkningarna har gjorts av oberoende aktuarie.
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta per den 31 december |
3,7% | 3,7% | 4,0% | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar per den |
||||
| 31 december | 4,8%*) | 5,8%*) | 6,3%*) | |
| Framtida löneökning | 3,6%*) | 4,0%*) | 4,5%*) | |
| Framtida ökning av pensioner | 2,0% | 2,8% | 2,0% | |
| *) Avser Norge |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nuvärde av förmånsbestämd förpliktelse |
66,4 | 61,5 | 53,5 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | -9,4 | -8,7 | -7,5 |
| Underskott i planen | 57,0 | 52,8 | 46,0 |
Förväntade utbetalningar 2012 avseende förmånadsbaserade pensionsplaner uppgår till 1,9 Mkr
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta.Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6,4 Mkr (6,1 resp 4,7). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146 resp 141 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företagen.
I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar.
Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
forts not 22
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Koncernen | 28,7 | 20,9 | 19,2 |
| Moderbolaget | 1,8 | 1,7 | 1,7 |
Till styrelsens ordförande och övriga ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning till ledamöter som också är anställda i koncernen utgår ej. Årsstämman 2011 beslutade att arvoden till styrelsen för arbetet under 2011 skulle utgå med 350 TSEK till styrelsens ordförande samt 175 TSEK till vardera Per Borgvall, Eric Hielte, Lotta Stalin, Ylva Hammargren och Gunnar Gremlin.
Till VD och koncernchefen utgår ersättning i form av grundlön, pension och rörlig ersättning. Under 2011 var grundlönen 2 924 TSEK. Den rörliga ersättningen kan uppgå till högst 50 procent av grundlönen.Eventuell utbetalning av rörlig ersättning fastställs på grundval av Nedermankoncernens resultat och kapitalbindning.
Under 2011 var ersättningen till VD och koncernchefen 5 104 TSEK, varav 1 440 TSEK utgjorde rörlig ersättning för räkenskapsåret 2011 och korrigering för tidigare år 740 TSEK.
Vid uppsägning från VD:s sida gäller en uppsägningstid om sex månader.Vid uppsägning från bolagets sida äger VD rätt till motsvarande 18–24 månadslöner. De sista sex månaderna är med förbehåll om ny anställning.
VD och koncernchefen har rätt att gå i pension vid 65 års ålder. Pensionsplanen är premiebestämd och årspremien motsvarar 30 procent av den årliga grundlönen. Bolagets åtagande är begränsat till betalning av årspremien. Under 2011 var premiekostnaderna 877 TSEK avseende VD och koncernchefen.
Med verkställande direktörer i dotterbolag förekommer med ovan liknande uppsägningsavtal med 1–2 årslöner.
De medlemmar i koncernledningen som är anställda i andra bolag än moderbolaget erhåller sin ersättning från respektive bolag. Ersättningen beslutas av koncernchefen med bistånd av styrelsens ordförande och utgörs av grundlön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner. För övriga medlemmar i koncernledningen kan den rörliga ersättningen uppgå till högst 30 procent av grundlönen. Eventuell utbetalning av rörliga ersättningar och storleken på dessa beslutas av koncernchefen i samråd med styrelsens ordförande på grundval av Nedermankoncernens resultat och kapitalbindning. Under 2011 var ersättningen till övriga medlemmar av koncernledningen 8 353 TSEK, varav 1 652 TSEK utgjorde rörliga ersättningar för räkenskapsåret 2011 och korrigering för tidigare år 390 TSEK.
Övriga medlemmar i koncernledningen har tolv månaders uppsägningstid vid en uppsägning från bolagens sida, och sex månaders uppsägningstid vid egen uppsägning. Under uppsägningstiden har övriga medlemmar i koncernledningen rätt till full lön och övriga anställningsförmåner. Ingen av de övriga medlemmarna i koncernledningen är berättigad till avgångsvederlag.
Övriga medlemmar av koncernledningen har rätt att gå i pension vid 65 års ålder. Pensionsbetalningarna följer den avtalsenliga kollektivplanen ITP med undantag för två medlemmer där pensionsinbetalning sker med 8 basbelopp per år respektive maximalt 30% av grundlönen. Bolagens åtaganden är begränsade till årspremierna. Pensionsgrundande lön utgörs av fasta årslönen plus genomsnittlig bonus under de senaste tre åren.
| TSEK | Grundlön styrelse arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Jan Svensson | 350 | 350 | |||
| Styrelseledamot Per Borgvall | 175 | 175 | |||
| Styrelseledamot Eric Hielte | 175 | 175 | |||
| Styrelseledamot Lotta Stalin | 175 | 175 | |||
| Styrelseledamot Gunnar Gremlin | 175 | 175 | |||
| Styrelseledamot Ylva Hammargren | 175 | 175 | |||
| Verkställande direktör Sven Kristensson | 2 924 | 2 180 | 138 | 877 | 6 119 |
| Andra ledande befattningshavare (5 personer) | 6 311 | 2 042 | 450 | 1 641 | 10 444 |
| Summa | 10 460 | 4 222 | 588 | 2 518 | 17 788 |
| varav dotterbolag (3 personer) | 3 666 | 1 181 | 216 | 1 039 | 6 102 |
| TSEK | Grundlön styrelse arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Jan Svensson | 150 | 150 | |||
| Styrelseledamot Per Borgvall | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Eric Hielte | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Lotta Stalin | 100 | 100 | |||
| Styrelseledamot Gunnar Gremlin | 100 | 100 | |||
| Verkställande direktör Sven Kristensson | 2 604 | 550 | 130 | 790 | 4 074 |
| Andra ledande befattningshavare (7 personer) | 8 261 | 1 571 | 586 | 2 042 | 12 460 |
| Summa | 11 515 | 2 121 | 716 | 2 832 | 17 184 |
| varav dotterbolag (5 personer) | 5 195 | 996 | 396 | 1 410 | 7 997 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Avsättningar som är långfristiga skulder | |||
| Garantiåtaganden | 13,0 | 15,9 | 0,2 |
| Övrigt | 2,0 | 0,4 | |
| Totalt | 15,0 | 16,3 | 0,2 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Förlustkontrakt | |||
| Redovisat värde vid periodens ingång | 0,5 | 0,0 | 0,0 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | |||
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -0,5 | ||
| Rörelseförvärv | 0,5 | ||
| Årets valutakursdifferenser | 0,0 | ||
| Redovisat värde vid periodens utgång | 0,0 | 0,5 | 0,0 |
| Totalt | 49,9 | 59,8 | 4,9 | Övrigt |
|---|---|---|---|---|
| Övrigt | 6,4 | 4,3 | 0,3 | |
| Förlustkontrakt | 0,5 | |||
| Garantiåtaganden | 24,3 | 23,5 | 2,3 | |
| Omstrukturering / permitteringslön | 19,2 | 31,5 | 2,3 |
| Redovisat värde vid periodens ingång | 4,7 | 0,3 | 0,0 |
|---|---|---|---|
| Avsättningar som gjorts under perioden | 12,4 | 22,3 | 0,3 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -7,8 | -26,2 | |
| Rörelseförvärv | 15,3 | ||
| Omklassificering | 0,7 | -4,2 | |
| Outnyttjade belopp som har återförts under | |||
| perioden | -1,7 | -2,7 | |
| Årets valutakursdifferenser | 0,1 | -0,1 | |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 8,4 | 4,7 | 0,3 |
| Garantiåtaganden | |||
|---|---|---|---|
| Redovisat värde vid periodens ingång | 39,4 | 2,5 | 3,1 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 11,5 | 12,9 | 1,3 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -8,3 | -28,2 | -1,5 |
| Rörelseförvärv | 40,3 | ||
| Omklassificering | -3,1 | 15,4 | |
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden |
-3,2 | -1,6 | -0,3 |
| Årets valutakursdifferenser | 1,0 | -1,9 | -0,1 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 37,3 | 39,4 | 2,5 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 64,9 | 76,1 | 5,1 |
|---|---|---|---|
| Årets valutakursdifferenser | 1,1 | -2,7 | 0,0 |
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden |
-5,3 | -4,3 | -0,3 |
| Omklassificering | -2,4 | 12,4 | |
| Rörelseförvärv | 57,0 | ||
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | -66,4 | -72,2 | -3,1 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 61,8 | 80,8 | 4,2 |
| Redovisat värde vid periodens ingång | 76,1 | 5,1 | 4,3 |
Avsättningen för produktgarantier bygger på beräkningar gjorda på grundval av historiska data.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | Personalrelaterade kostnader | 60,4 | 48,6 | 39,3 | |||
| Övriga skulder | 0,1 | 0,3 | 0,2 | Revisionskostnader | 4,2 | 2,2 | 1,8 |
| 0,1 | 0,3 | 0,2 | Försäljningskostnader | 8,9 | 7,6 | 3,1 | |
| Övriga kortfristiga skulder | Frakt- och tullkostnader | 0,3 | 0,2 | 0,0 | |||
| Personalrelaterade skulder | 50,3 | 48,1 | 12,5 | ||||
| Momsskulder | 26,3 | 29,8 | 20,2 | Övrigt | 30,6 | 31,6 | 9,0 |
| Verkligt värde valutaderivat | 1,3 | 0,6 | 8,5 | 104,4 | 90,2 | 53,2 | |
| Förskott från kunder | 64,6 | 85,4 | 7,8 | Moderbolaget | |||
| Fakturerad ej upparbetad intäkt | Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | |||
| avseende projekt | 42,6 | 12,0 | Personalrelaterade kostnader | 8,4 | 6,1 | 4,9 | |
| Ej erlagd köpeskilling | 4,5 | 1,7 | Revisionskostnader | 0,7 | 0,2 | 0,2 | |
| Övriga skulder | 30,7 | 28,1 | 4,9 | Övrigt | 1,2 | 0,9 | 0,6 |
| Moderbolaget | 215,8 | 208,5 | 55,6 | 10,3 | 7,2 | 5,7 | |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | ||||
| Personalrelaterade skulder | 1,2 | 0,9 | 1,0 | ||||
| Momsskulder | 0,2 | ||||||
| Ej erlagd köpeskilling | 0,7 | ||||||
| Övriga skulder | 0,1 | ||||||
| 1,5 | 0,9 | 1,7 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Personalrelaterade kostnader | 60,4 | 48,6 | 39,3 |
| Revisionskostnader | 4,2 | 2,2 | 1,8 |
| Försäljningskostnader | 8,9 | 7,6 | 3,1 |
| Frakt- och tullkostnader | 0,3 | 0,2 | 0,0 |
| Övrigt | 30,6 | 31,6 | 9,0 |
| Moderbolaget | 104,4 | 90,2 | 53,2 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Personalrelaterade kostnader | 8,4 | 6,1 | 4,9 |
| Revisionskostnader | 0,7 | 0,2 | 0,2 |
| Övrigt | 1,2 | 0,9 | 0,6 |
Nedermankoncernen exponeras för ett flertal risker som i huvudsak uppkommer med anledning av att Koncernen köper och säljer produkter i utländsk valuta. Valutakurser och räntenivåer påverkar Koncernens resultat och kassaflöden. Nedermankoncernen exponeras även av refinansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. Det är styrelsen som fastställer policies för riskhanteringen. Nedermankoncernen har en centraliserad finansfunktion som är ansvarig för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsaKoncernensfinansiellarisker.FinansfunktionenrapporterarviaCFOtillstyrelsen.
Likviditeten i koncernen utsätts inte för några stora säsongsmässiga fluktuationer.
ModerbolagetharettfinansieringsavtalmedSkandinaviskaEnskildaBankenformulerat som ett treårigt ramavtal om 800 Mkr.Avtalet löper ut i december 2014.Vid årsskiftet var detta utrymmet utnyttjat med 488,9 Mkr i revolverande krediter.
Vid ägarförändring där någon eller flera som agerar gemensamt förvärvar aktier som motsvarar mer än 50% av antalet röster i bolaget äger banken rätt att under vissa förutsättningar säga upp avtalet i förtid.
Nedermankoncernen är genom sin nettoskuldsättning exponerad för ränterisk. Koncernens räntebärande tillgångar och skulder löper med rörlig ränta eller med en maximal bindningstid på tre månader, enligt finansieringsavtal med koncernens långivare. En förändring av räntesatsen med en procentenhet hade påverkat finansnettot 2011 med 4,1 Mkr, räknat på den genomsnittliga nettoskulden för året.
Nedanstående tabell redovisar den effektiva räntan på balansdagen och de finansiella skuldernas förfallostruktur/ränteomförhandling.
| 2009 Mkr |
Räntesats | Räntebind ningstid |
Valuta | Nominellt belopp i originalvaluta |
Totalt | Inom 1 år | Mellan 1 och 5 år |
5 år och längre |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Banklån (revolver) | 0,95% | 2010-01-20 | SEK | 150,0 | 150,0 | 150,0 | ||
| Banklån | 5,103% | 2010-03-31 | CNY | 12,0 | 12,7 | 12,7 | ||
| Banklån | 8,10% | 2010-03-31 | EUR | 0,05 | 0,5 | 0,5 | ||
| Finansiella leasingskulder | Rörlig | 1,7 | 1,7 | 0,9 | 0,8 | |||
| Leverantörsskulder | 91,6 | 91,6 | 91,6 | |||||
| Derivat | 8,5 | 8,5 | 8,5 | |||||
| 2010 | Räntebind | Nominellt belopp i |
Mellan 1 | 5 år och | ||||
| Mkr | Räntesats | ningstid | Valuta | originalvaluta | Totalt | Inom 1 år | och 5 år | längre |
| Banklån | 3,503% | 2011-03-31 | SEK | 320,0 | 320,0 | 60,0 | 240,0 | 20,0 |
| Banklån, (revolver) | 3,503% | 2011-03-31 | SEK | 30,0 | 30,0 | 30,0 | ||
| Banklån, (revolver) | 3,155% | 2011-02-25 | SEK | 10,0 | 10,0 | 10,0 | ||
| Banklån, (revolver) | 2,564% | 2011-03-31 | EUR | 21,0 | 188,9 | 188,9 | ||
| Banklån, (revolver) | 1,853% | 2011-03-31 | USD | 2,4 | 16,0 | 16,0 | ||
| Banklån | 5,355% | 2011-06-09 | CNY | 8,0 | 8,1 | 8,1 | ||
| Checkräkningskredit Finansiella leasingskulder |
2,0 3,8 |
2,0 3,8 |
2,0 1,7 |
2,1 | ||||
| Leverantörsskulder | 121,8 | 121,8 | 121,8 | |||||
| Derivat | 0,6 | 0,6 | 0,6 | |||||
| Nominellt | ||||||||
| 2011 | Räntebind | belopp i | Mellan 1 | 5 år och | ||||
| Mkr | Räntesats | ningstid | Valuta | originalvaluta | Totalt | Inom 1 år | och 5 år | längre |
| Banklån, (revolver) | 4,035% | 2012-03-30 | SEK | 315,0 | 353,1 | 353,1 | ||
| Banklån, (revolver) | 2,724% | 2012-03-30 | EUR | 19,5 | 188,2 | 188,2 | ||
| Checkräkningskredit | 1,2 | 1,2 | 1,2 | |||||
| Finansiella leasingskulder | 3,7 | 3,7 | 2,2 | 1,5 | ||||
| Leverantörsskulder | 129,9 | 129,9 | 129,9 | |||||
| Derivat | 1,3 | 1,3 | 1,3 | |||||
I koncernens avtal med Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) om banklån finns net debt covenants där nyckeltalen nettoskuld/EBITDA får uppgå till högst 3,5 gånger.
Räntan på lånen förändras löpande, men normalt sett var tredje månad.
Enligt koncernens finanspolicy fastställer styrelsen från gång till annan huruvida ränteswappar skall användas för att säkra räntenivåerna. För närvarande finns inga räntesäkringar enligt styrelsebeslut. Detta beslut kan komma att omprövas vid eventuell ökning av låneexponeringen.
Koncernens finansiella skulder, exklusive avsättningar till pensioner, uppgick vid årsskiftet till 494,0 Mkr, varav 489,1 Mkr revolverande amorteringsfria lån, 3,7 Mkr finansiella leasingskulder och 1,2 Mkr utnyttjade checkräkningskrediter.
Koncernen hade 149,1 Mkr i likvida medel samt 122,8 Mkr i outnyttjade krediter. Utöver detta fanns ett låneutrymme på ytterligare 311,1 Mkr inom ramen för Nedermans låneavtal med SEB. Därmed fanns disponibla medel om totalt 583,0 Mkr den 31 december 2011.
Risken att Koncernens kunder inte betalar sina kundfordringar utgör en kundkreditrisk. För att begränsa denna använder Nedermankoncernen kreditpolicies som begränsar utestående belopp och kredittid för olika kunder. För nya kunder och på nya marknader gäller normalt sett remburs eller förskottsbetalning. För etablerade kundförhållanden sätts kreditgränser som noga övervakas för att begränsa riskerna. Koncernens största enskilda kund svarade för 3,3% av omsättningen. De fem största kunderna svarade för 7,7% av omsättningen. Riskspridningen får således anses som mycket god.
Koncernens kundförluster uppgick för 2011 till 5,6 Mkr.
Av koncernens totala kundfordringar efter nedskrivning om 398,6 Mkr utgör ca 11 procent (8 procent) fordringar förfallna mer än 90 dagar.
Avsättning för kreditförluster görs efter individuella bedömningar och därutöver med generella bedömningar i förhållande till åldersanalys. Per den 31 december 2011 uppgår avsättningarna för kreditförluster till 22,2 Mkr (21,2 Mkr) motsvarande 5,3% av bruttot av totala kundfordringar.
I vissa fall används kreditförsäkringar för att säkra upp fordringar till kunder.
Vidare tillämpas i de större projekten betalningsvillkor där kunden betalar en viss summa vid orderläggning, ytterligare en summa vid leverans av produkterna och en slutlig summa i samband med färdigställd installation och igångsättning.
| Mkr | 2011-12-31 |
|---|---|
| Förfallna med: | |
| 1–30 dagar | 60,1 |
| 31–60 dagar | 30,6 |
| 61–90 dagar | 20,2 |
| 91–180 dagar | 21,0 |
| 181–360 dagar | 11,1 |
| >360 dagar | 11,1 |
| Summa förfallna kundfordringar | 154,1 |
| Reserven för osäkra kundfordringar förändrades på följande sätt: | |
| Ingående balans | -21,2 |
| Rörelseförvärv | 0,0 |
| Avsättning för osäkra fordringar | -5,6 |
| Fordringar nedskrivna som icke återvinningsbara | 2,4 |
Andra motparter Kreditexponering uppstår vid placering av likvida medel och i handel med derivatinstrument. Risken för att motparten inte fullgör sin förpliktelse begränsas genom valet av kreditvärdig motpart. Enligt Koncernens finanspolicy skall likvida medel endast placeras i välrenommerade banker ("first class banks").
Återförda avsättningar 2,2 Valutakursdifferens 0,0 Utgående balans -22,2
Nedermankoncernen är genom sin internationella verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar Koncernens resultat- och balansräkning. Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering.
I koncernens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med -2,3 Mkr (8,1 Mkr) i rörelseresultatet och med 1,0 Mkr (-3,1 Mkr) i finansnettot.
Transaktionsexponering uppkommer genom att Koncernen gör inköp i en valuta och säljer i en annan valuta.För att begränsa transaktionsexponeringen i Nedermankoncernen är huvudregeln att försörjningsbolagen säljer till försäljningsbolagen i försäljningsbolagens lokala valutor.Transaktionsexponeringen blir på det sättet ytterst liten i försäljningsbolagen. Det största försörjningsbolaget ligger i Sverige och cirka 64% av inköpen där görs i SEK. Övriga inköp görs huvudsakligen i EUR och viss mindre utsträckning i USD, DKK and PLN.
I samband med större projekt på exportmarknaderna, där prissättningen görs i utländsk valuta, kurssäkras exponeringen relaterad till dessa projekt.
| EUR | 30,0% |
|---|---|
| USD | 13,0% |
| SEK | 11,0% |
| DKK | 11,0% |
| GBP | 7,0% |
| CNY | 6,0% |
| PLN | 5,0% |
| NOK | 5,0% |
| Övriga | 12,0% |
Enligt koncernens finanspolicy kurssäkras ca 70% av de förväntade valutaflödena i utländska valutor åtta månader framåt. Kurssäkringar sker genom terminskontrakt. Utestående terminskontrakt värderas till marknadsvärde och detta värde uppgick 2011-12-31 till 0,6 Mkr. Säkringsredovisning tillämpas inte, varför förändringen av marknadsvärdet i sin helhet påverkat årets resultat.
| på rörelseresultatet med: | ||
|---|---|---|
| EUR | Mkr | 1,8 |
| USD | Mkr | 0,3 |
| DKK | Mkr | 0,1 |
| GBP | Mkr | 0,3 |
| CNY | Mkr | 0,1 |
| PLN | Mkr | 0,3 |
| NOK | Mkr | 0,2 |
baserat på koncernens nettoflöden i dessa valautor samt omräkningseffekterna i koncernens resultaträkning.
Verkligt värde överensstämmer i allt väsentlighet med redovisat värde i balansräkningen. Merparten av koncernens finansiella instrument utgöres av kundfordringar, likvida medel, räntebärande lån och leverantörsskulder, som värderas till upplupet anskaffningsvärde. För dessa kategorier av finansiella instrument överensstämmer upplupet anskaffningsvärde med verkligt värde.
Koncernen innehar dock derivatinsturment som klassificeras som tillgångar och skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen i underkategorien innehas för handel.Det bokförda och verkliga värdet på dess instrument återfinns i tabellerna nedan.För sådana tillgångar har värderingen till verkligt värde baserats på observerbara marknadsdata vilka inte är noterade på en aktiv marknad.
Instrument som värderas till verkliga värden indelas i nedanstående tre nivåer:
Marknadsvärdet som legat till grund för värdering till verkligt värde har fastställts utifrån direkt observerbara marknadsdata vilka inte är noterade på en aktiv marknad (nivå 2).
| 2011-12-31 | Redovisat värde |
Marknads värde |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp att sälja | Belopp att erhålla | Mkr | Mkr | ||
| MEUR | 9,6 | Mkr | 87,4 | 1,3 | 1,3 |
| MGBP | 2,0 | Mkr | 20,9 | -0,4 | -0,4 |
| MUSD | 2,4 | Mkr | 15,8 | -0,8 | -0,8 |
| MPLN | 3,8 | Mkr | 8,1 | 0,5 | 0,5 |
| Totalt marknadsvärde | 132,2 | 0,6 | 0,6 |
forts not 26
Nettotillgångarna i koncernen fördelar sig på följande valutor:
| Mkr | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2011 | 2010 | 2009 | |||
| SEK | 111,8 | 20% | 198,9 | 40% | 324,2 | 63% |
| EUR | 157,7 | 28% | 178,7 | 36% | 53,3 | 10% |
| GBP | 28,9 | 5% | 48,5 | 10% | 27,7 | 5% |
| USD | 57,8 | 11% | 45,5 | 9% | 8,1 | 2% |
| CAD | 35,4 | 7% | 44,4 | 9% | 33,8 | 7% |
| NOK | 29,5 | 5% | 24,1 | 5% | 22,0 | 4% |
| PLN | 59,2 | 11% | 55,7 | 11% | 11,1 | 2% |
| CNY | 35,5 | 6% | 31,7 | 6% | 4,9 | 1% |
| DKK | -25,4 | -5% | -195,1 | -39% | ||
| Övriga | 66,4 | 12% | 65,7 | 13% | 29,6 | 6% |
| 556,8 | 100% | 498,1 | 100% | 514,7 | 100% |
Koncernen har som policy att inte säkra omräkningsexponeringar i utländsk valuta.
Målsättningen med risk management är att minimera den totala kostnaden för Koncernens skaderisker. Detta sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet i verksamheterna, dels genom koncerngemensamma försäkringslösningar.
Framtida betalningar för icke uppsägningsbara leasingavtal uppgår till:
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Inom ett år | 44,4 | 47,7 | 34,8 |
| Mellan ett och fem år | 94,6 | 87,4 | 76,6 |
| Längre än fem år | 19,2 | 11,5 | 2,9 |
| 158,2 | 146,6 | 114,3 |
Av koncernens operationella leasingavtal avser merparten hyresavtal för fastigheter och lokaler där verksamheten bedrivs. De ingående variabla avgifterna uppgår inte till några väsentliga belopp.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Inom ett år | 0,7 | 0,3 | 0,4 |
| Mellan ett och fem år | 0,9 | 0,3 | 0,2 |
| Längre än fem år | - | - | - |
| 1,6 | 0,6 | 0,6 |
Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal:
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Totala leasingkostnader | 36,1 | 46,8 | 40,4 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Totala leasingkostnader | 0,7 | 0,5 | 0,5 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Ställda säkerheter | |||
| I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar |
|||
| Nettotillgångar i dotterbolag | inga | inga | inga |
| Fastighetsinteckningar | inga | inga | inga |
| Företagsinteckningar | inga | inga | inga |
| Tillgångar med äganderätts förbehåll (finansiell leasing) |
5,1 | 4,7 | 2,1 |
| 5,1 | 4,7 | 2,1 | |
| Eventualförpliktelser | |||
| FPG/PRI | 0,7 | 0,7 | 0,7 |
| Garantiåtaganden | 83,0 | 83,6 | |
| 83,7 | 84,3 | 0,7 | |
| Moderbolaget | |||
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Ställda säkerheter | |||
| I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar |
|||
| Aktier i dotterbolag | inga | inga | inga |
| inga | inga | inga | |
| Eventualförpliktelser | |||
| FPG/PRI | 0,7 | 0,7 | 0,7 |
| Borgensförbindelser till | |||
| förmån för dotterföretag | 129,2 | 132,3 | 38,3 |
| 129,9 | 133,0 | 39,0 |
Moderbolaget har en närstående relation med sina dotterföretag, se not 30. Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner med koncernbolag, som är eller var ovanliga till sin karaktär. Inte heller har något koncernbolag lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare.
För interna transaktioner se redovisningsprinciper not 1.
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 8,8 | 7,7 | 10,0 |
| Erhållen utdelning | 89,2 | 35,3 | |
| Erhållet koncernbidrag | 20,2 | 22,2 | 9,5 |
| Finansiella intäkter och kostnader | 15,4 | 13,6 | 6,5 |
| Fordran på närstående per | |||
| 31 december | 174,0 | 273,3 | 48,1 |
| Skuld till närstående per 31 december | 153,8 | 55,9 | 37,2 |
Beträffande styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal angående avgångsvederlag, se not 22.
2011
| AB Ph. Nederman & Co Nederman S.A.S. Air Care System AB Nederman Polska Sp z o.o. Nederman Ibérica |
556089-2951 | Helsingborg, Sverige | 550 000 | 100,0% | |
|---|---|---|---|---|---|
| 229,7 | |||||
| Paris, Frankrike | 100,0% | ||||
| Helsingborg, Sverige | 100,0% | ||||
| Katowice, Polen | 100,0% | ||||
| Madrid, Spanien | 100,0% | ||||
| Nederman & Co S.R.L. | Bukarest, Rumänien | 100,0% | |||
| Nederman Logistics North America Ltd | Mississauga, Kanada | 100,0% | |||
| Nederman Pty Ltd | Hallam, Australien | 100,0% | |||
| Töredal Verkstad AB | Vara, Sverige | 100,0% | |||
| Nederman Air Clean (Shanghai) Co Ltd | Shanghai, Kina | 100,0% | |||
| Nederman International Trading Shanghai Co. Ltd | Shanghai, Kina | 100,0% | |||
| Nederman Danmark A/S | 29223815 | Fredrikssund, Danmark | 100,0% | 37,0 | |
| Nederman Magyarorszag Kft | 01-09-874950 | Budapest, Ungern | 0 | 100,0% | 0,2 |
| Nederman Sverige AB | 556426-7358 | Helsingborg, Sverige | 2 000 | 100,0% | 35,6 |
| Nederman A/S | 858741882 | Oslo, Norge | 2 200 | 100,0% | 31,6 |
| Nederman Services AS | Tønsberg, Norge | 100,0% | |||
| Nederman Norclean A/S | 933202054 | Sandefjord, Norge | 200 | 100,0% | 33,0 |
| Nederman Norclean Nederland B.V. | 24218849 | Vlaardingen, Holland | 50 | 100,0% | |
| Nederman N.V. | 428727 | Bryssel, Belgien | 4 000 | 100,0% | 30,4 |
| LEDA bvba | Schoten Antwerp, Belgien | 100,0% | |||
| Nederman GmbH | HRB43352 | Nürtingen, Tyskland | 0 | 100,0% | 19,2 |
| Nederman GmbH (Austria) | Wien, Österrike | 100,0% | |||
| Nederman Ltd | 1393492 | Preston, England | 10 000 | 100,0% | 49,3 |
| Dantherm Filtration Limitied. | Leeds, England | 100,0% | |||
| Nederman CR s.r.o. | 25634364 | Prag, Tjeckien | 1 | 100,0% | 0,0 |
| Nederman Holding USA Inc | 465-416 | Thomasville, USA | 100,0% | 106,5 | |
| Nederman Manufacturing and Logistic USA LLC | Thomasville, USA | 100,0% | |||
| Nederman USA LLC | Thomasville, USA | 100,0% | |||
| Nordfab LLC | Thomasville, USA | 100,0% | |||
| Nederman Canada Ltd | 856 876 | Mississauga, Kanada | 1 | 100,0% | 32,1 |
| Nederman do Brasil | |||||
| Comércio de Produtos de Exaustao Ltda | 05.880.850/0001-45 | Sao Paolo, Brasilien | 3 365 | 100,0% | 6,1 |
| AB Norclean | 556223-4319 | Varberg, Sverige | 5 000 | 100,0% | 15,1 |
| Arboga-Darenth AB | 556053-6715 | Arboga, Sverige | 4 000 | 100,0% | 11,1 |
| Arboga-Darenth Ltd | 1048823 | Erith, England | 10 | 100,0% | 2,0 |
| Arboga-Darenth Sarl | 339878449 | Creuzier Le Vieux, Frankrike | 500 | 100,0% | 0,3 |
| Nederman India Private Limited | U74900DL2008FTC178218 | New Delhi, Indien | 100 000 | 100,0% | 0,3 |
| Nederman Makine Sanayi Ve Ticaret Limited Sirketi | 647743 | Istanbul, Turkiet | 0 | 50,0%*) | 0,5 |
| Nederman Holding Danmark A/S | 28301650 | Mariager, Danmark | 60 500 | 100,0% | 208,1 |
| Nederman Manufacturing Denmark A/S | Mariager, Danmark | 100,0% | |||
| Nederman Filtration GmbH | Freiburg, Tyskland | 100,0% | |||
| Nederman Holding Germany GmbH | Freiburg, Tyskland | 100,0% | |||
| Nederman OOO | Moscow, Ryssland | 100,0% | |||
| Nederman Manufacturing Poland Sp z o.o. | Marki, Polen | 100,0% | |||
| Nederman SEA Co Ltd | Nonthaburi, Thailand | 100,0% | |||
| Nederman (Malaysia) Sdn Bhd. | Selangor, Malaysia | 100,0% | |||
| Nordfab Ducting Co Ltd | Nonthaburi, Thailand | 100,0% | |||
| Nederman Filtration AB | Malmö, Sverige | 100,0% | |||
| Nederman Manufacturing (Suzhou) Co Ltd | Suzhou, Kina | 100,0% |
* 100 % ägs av koncernen
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 701,1 | 493,3 | 550,3 |
| Förvärv | 207,8 | 0,3 | |
| Omstrukturering inom koncern | 81,0 | ||
| Justeringar/Omklassificering | -2,6 | ||
| Kapitaltillskott | 66,0 | ||
| Nedskrivning av bokfört värde | -54,7 | ||
| Redovisat värde den 31 december | 848,1 | 701,1 | 493,3 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Delkomponenter i likvida medel: | |||
| Kassa och banktillgodohavanden | 149,1 | 228,0 | 90,9 |
| Summa enligt rapport över finansiell ställning |
149,1 | 228,0 | 90,9 |
| Moderbolaget | |||
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Delkomponenter i likvida medel: | |||
| Kassa och banktillgodohavanden | 10,5 | 19,2 | |
| Summa enligt balansräkningen | 10,5 | 19,2 |
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Orealiserade kursdifferenser | 0,7 | -0,8 | 1,5 |
| Förändringar i värdet av finansiella | |||
| instrument | 4,7 | -5,0 | -8,0 |
| Avsättningar | -11,8 | 17,7 | 2,1 |
| Reavinster vid avyttring | |||
| av dotterbolag | -9,5 | ||
| Övriga poster | 1,1 | 0,4 | -2,0 |
| -14,8 | 12,3 | -6,4 | |
| Moderbolaget | |||
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Avskrivningar | 1,7 | 0,7 | 0,3 |
1,6 1,0 0,3
Orealiserade kursdifferenser -0,1 0,3
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Förvärv av tillgång genom | |||
| finansiell leasing | 1,8 | 0,8 | 1,1 |
| Ej utnyttjade krediter | |||
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 |
| Koncernen | 433,9 | 249,9 | 83,4 |
| Moderbolaget | 431,3 | 244,7 | 50,0 |
Nederman förvärvade den 5 januari 2012 Lebon & Gimbrair i Nederländerna. Förvärvspris 2,1 MEUR. Bolagen har sedan över 40 år tillbaka ett samarbete där Lebon & Gimbrair distribuerat Nedermans produkter på den nederländska marknaden.Bolaget omsatte år 2011 ca 12 miljoner EUR och har 53 anställda. Lebon & Gimbrair kompletterar Nedermans existerande dotterbolag i Nederländerna, vilket ger Nederman en heltäckande närvaro på marknaden. Genom affären bildas en stark plattform för att marknadsföra Nedermans kompletta erbjudande inom produkter, helhetslösningar och service.
Den 10 januari 2012 förvärvade Nederman en verksamhet i Turkiet av Havak Endustri Tesisleri Tic. Ltd. Sti. Förvärvspris 0,2 miljoner EUR. Havak har sedan 20 år tillbaka varit distributör av Nedermans produkter på den turkiska marknaden.
Koncernen har inte vid tidpunkten för godkännande av ÅR ej genomfört en PPA eftersom redovisningen i förvärvsobjekten inte är upprättad i enlighet med IFRS.
Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och bedömningar per balansdagen har särskild betydelse för värdering av tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Nedan diskuteras de områden där risken för väsentliga värdeförändringar, under det efterföljande året, är betydande på grund av att antagandena eller uppskattningarna kan behöva ändras.
Värdet på redovisad goodwill prövas minst en gång per år med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov.
Prövningen kräver en bedömning av nyttjandevärdet på den kassagenererande enhet, eller grupp av kassagenererande enheter, till vilken goodwill värdet är hänförligt.
Detta kräver att flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 13. Som förstås av beskrivningen i not 13 skulle ändringar under 2011 av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt på värdet på goodwill.
Företagsledningen bedömer dock att inga rimliga förändringar i viktiga antaganden vid nedskrivningsbedömning av de kassagenererande enheterna skulle medföra att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet.
Nederman Holding AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Helsingborg.
Moderbolagets aktier är registrerade på Stockholmsbörsen.
Adressen till huvudkontoret är Box 602, 251 06 Helsingborg.
Besöksadress är Sydhamnsgatan 2.
Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att till förfogande stående vinstmedel i Nederman Holding AB:
| Överkursfond | 5 866 700 |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 42 709 952 |
| Årets resultat | 64 036 185 |
| Summa kronor | 112 612 837 |
| disponeras på så sätt, att | |
| till aktieägarna lämnas utdelning kr 3,25 per aktie | 38 074 855 |
| till överkursfond föres | 5 866 700 |
| till balanserade vinstmedel föres | 68 671 282 |
| Summa kronor | 112 612 837 |
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 23 april 2012.
Helsingborg den 14 februari 2012
Jan Svensson
Ordförande
Per Borgvall Ylva Hammargren Gunnar Gremlin
Eric Hielte Lotta Stalin Sven Kristensson Verkställande direktör
Jonas Svensson Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 5 mars 2012 KPMG AB
Dan Kjellqvist Auktoriserad revisor
Till Årsstämman i Nederman Holding AB, org. nr 556576-4205
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Nederman Holding AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31–67.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig-
het med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Nederman Holding AB för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 5 mars 2012 KPMG AB Dan Kjellqvist Auktoriserad revisor
Nederman Holding AB (publ) är ett publikt svenskt aktiebolag med säte i Helsingborg, Sverige. Nederman noterades på NASDAQ OMX Stockholm, Small Caplistan 2007.
Styrningen av Nedermankoncernen sker genom aktieägarna via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören samt koncernledningen i Nederman i enlighet med bland annat svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, bolagsordningen och styrelsens arbetsordning. Med hänsyn till Nedermans koncernstruktur är sammansättningen av styrelser i operativa dotterbolag, ofta med representanter från koncernledningen, ytterligare en del i styrningen av Koncernen.
Vid slutet av 2011 hade bolaget 2 572 aktieägare. Investment AB Latour var största ägare med 29,98 procent av aktierna, Lannebo Microcap ägde 11,07 procent och Ernström Kapitalpartner AB ägde 10,79 procent. De tio största aktieägarna hade ett totalt innehav motsvarande 78,54 procent av aktierna. Utländska investerares ägarandel var 3,3 procent av aktierna.
För ytterligare information om aktien och aktieägare, se sidan 29.
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sitt inflytande genom att rösta i centrala frågor, såsom fastställelse av resultat- och balansräkningar, disposition av Bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse, styrelsens ordförande och revisorer samt ersättning till styrelse och revisorer. Årsstämman hölls i Helsingborg den 26 april 2011. Vid stämman deltog 45 aktieägare. 66,5 procent av antalet aktier och röster i bolaget var representerade på stämman.
Årsstämman 2011 beslutade om instruktioner för valberedning avseende tillsättande av valberedningen och valberedningens uppdrag. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av en representant från var och en av de tre största ägarna samt styrelsens ordförande. Om någon av de tre största ägarna avstår från sin rätt att utse representant till valberedningen så går rät ten vidare till i storleksordning nästa aktieägare. Valberedningens uppgifter skall vara att inför årsstämman förbereda val av ordförande och övriga ledamöter av styrelsen, val av ordförande vid stämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor, samt i förekommande fall, val av revisor.
I enlighet med årsstämmans riktlinjer har Jan Svensson, Investment AB Latour, Fabian Hielte, Ernström & C:o AB och Göran Espelund (ordf.), Lannebo Fonder utsetts till valberedning inför årsstämman 2012.
Styrelsen är efter bolagsstämman Bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om Bolagets affärsinriktning, Bolagets resurser och kapitalstruktur samt Bolagets organisation och förvaltning av Bolagets ange-lägenheter. I styrelsens allmänna åtaganden ligger även att fortlöpande bedöma Bolagets ekonomiska situation samt att godkänna Bolagets affärsplan. I det allmänna åtagandet ligger att det är styrelsen som beslutar i övergripande frågor som till exempel Bolagets strategi, förvärv, större investeringar, avyttringar, avgivande av årsredovisning och halvårsrapport samt tillsättning av verkställande direktören m.m.
Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som årligen fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen anger hur arbetet i förekommande fall skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda samt i vilken utsträckning suppleanterna skall delta i styrelsens arbete och kallas till sammanträden. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören m.m. Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan. Utöver dessa möten kan ytterligare möten arrangeras vid händelser av osedvanlig vikt. Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av Bolaget.
En gång per år utvärderar hela styrelsen ledande befattningshavare enligt ett systematiskt förfarande. I detta sammanhang utgör ledande befattningshavare även vissa underchefer, d.v.s. en bredare grupp av anställda än vad som på andra ställen i denna årsredovisning definieras som ledande befattningshavare.
Under de senaste verksamhetsåren har styrelsen haft att ta ställning till många frågor av strategisk betydelse. Särskild vikt har under 2011 lagts på slutförandet av integrationen av Dantherm Filtration, fortsatt anpassning av koncernens kapacitet och kostnadsnivå till rådande konjunkturförhållanden, koncernens strategi för fortsatt expansion och koncernens finansiella ramar och mål. Styrelsen hade under 2011 sex protokollförda möten och har hittills under 2011 haft ett protokollfört möte. Årsstämman 2011 beslutade att styrelsearvode ska utgå med 350 000 SEK till styrelsens ordförande och 175 000 SEK till vardera ordinarie ledamot valda av årsstämman. Till verkställande direktören utgår inget styrelsearvode.
Styrelsens ledamöter väljs årligen av Årsstämman för tiden intill dess nästa Årsstämma hållits. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst åtta ordinarie ledamöter och kan kompletteras med högst tre suppleanter. Härutöver kan tillkomma arbetstagarrepresentanter.
Huvudägare och styrelsemedlemmarna genomför årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen. Utvärderingen omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner.
Nedermans styrelse består av sju ledamöter valda av Årsstämman 2011 och en arbetstagarledamot. Verkställande direktör ingår i styrelsen. Finansdirektören ingår inte i styrelsen, men deltar som regel vid styrelsemötena som föredragande. Styrelsens ordförande deltar inte i den operativa ledningen av Bolaget.
Närvaro på styrelsemöten
| Jan Svensson | 6 av 6 möjliga |
|---|---|
| Gunnar Gremlin | 5 av 6 möjliga |
| Eric Hielte | 6 av 6 möjliga |
| Peter Möller | 2 av 2 möjliga |
| Per Borgvall | 5 av 6 möjliga |
| Lotta Stalin | 5 av 6 möjliga |
| Ylva Hammargren | 4 av 4 möjliga |
| Sven Kristensson | 6 av 6 möjliga |
| Jonas Svensson | 6 av 6 möjliga |
| Rolf Rånes | 2 av 2 möjliga |
Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och i en instruktion för verkställande direktören. Verkställande direktören är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av Bolagets angelägenheter liksom den dagliga verksamheten i Bolaget. Detta innebär att verkställande direktören äger rätten att fatta beslut i de frågor, vilka kan anses falla inom ramen för den löpande förvaltningen av Bolaget.
Den verkställande direktören får dessutom vidta åtgärd utan styrelsens bemyndigande som, med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet, är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse och styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för Bolagets verksamhet. Instruktionen till verkställande direktören reglerar även dennes ansvar för rapportering till styrelsen. Styrelsen erhåller månatligen skriftlig information i form av en månadsrapport innehållande uppföljning av Bolagets försäljning, orderstatistik, operativt resultat och rörelsekapitalets utveckling.
Vidare innehåller materialet verkställande direktörens och finansdirektörens kommentarer, exempelvis kortkommentarer om de olika marknaderna. De månader då man har styrelsemöte är månadsrapporten mer omfattande och inkluderar även balansräkning och kassaflödesrapport bland annat.
Ledningen utarbetar varje år ett förslag på strategi som diskuteras och antas på ett styrelsemöte kring halvårsskiftet. Arbetet med affärsplan (inklusive budget för nästkommande år) bedrivs normalt "bottom-up" och baseras på den av styrelsen antagna strategin. Verkställande direktören och finansdirektören föredrar förslag på affärsplanen för styrelsen. Efter diskussion kring affärsplanen antas den normalt på det sista styrelsemötet under hösten. Vidare gör Bolaget normalt en uppdaterad prognos i samband med arbetet med kvartalsrapporterna.
Frågor angående lönesättning och förmåner för verkställande direktören och ledningen hanteras och avgörs av en lönesättningskommitté. Denna kommitté består av Jan Svensson och Eric Hielte. Ordförande i kommittén är Jan Svensson. Utskottet är ett organ inom bolagets styrelse med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt utarbeta de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som styrelsen skall föreslå årsstämman att besluta om.
Årsstämman 2011 beslutade om principer för ersättningar till verkställande direktören och bolagsledningen, vilka närmare redovisas i avsnittet Ersättning till styrelse och ledande befattningshavare nedan.
Bolagets revisor informerar hela styrelsen om resultatet av sitt arbete genom att minst en gång per år delta vid styrelsemötet och lämna en redogörelse för årets revision och sin syn på Bolagets interna kontrollsystem utan närvaro från någon i bolagsledningen. Därmed uppfyller Nederman kraven på att ha en revisionskommitté inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Principerna för ersättning till Bolagets revisor beslutas av Årsstämman. Bolaget har under året tillsatt en formell valberedning. Valberedningen ska jämte Styrelseordföranden bestå av två representanter och sammankallar årligen i god tid före bolagsstämman de större aktieägarna för att förankra förslag till Årsstämmans val av ny styrelse.
Revisorn ska granska Bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Årsstämman utser fr.o.m. Årsstämman 2011 revisor(er) på ett år. På Årsstämman 26 april 2011 valdes KPMG AB, med revisor Dan Kjellqvist som huvudansvarig för ett år framåt och därför kommer nyval av revisor att ske på Årsstämman 2012.
Bolagets revisor granskar årsbokslut och årsredovisning samt Bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om redovisningen samt styrelsens och VDs förvaltning. Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs under januari–februari.
Vid sidan av Nederman har Dan Kjellqvist inga uppdrag i bolag över vilka Nedermans huvudägare, styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande. Dan Kjellqvist är auktoriserad revisor och medlem av FAR.
Arvode för övriga uppdrag till KPMG förutom revisionsuppdraget uppgick under 2011 till sammanlagt 1,0 Mkr och avser huvudsakligen särskilda granskningsuppdrag i samband med förvärv.
Årsstämman 2011 antog en policy avseende ersättnings- och anställningsvillkor för 2011. Följande huvudprinciper tillämpas:
Fast lön utgår för fullgott arbete. Därutöver finns möjlighet till rörlig ersättning som kopplas till Bolagets resultat och kapitalbindning. Den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 30–50 procent av den fasta årslönen beroende på individens befattning inom Bolaget.
För verkställande direktören är pensionsplanen premiebestämd med en årspremie motsvarande 30 procent av den årliga grundlönen. För övriga ledningen följer pensionsbetalningarna den avtalsenliga kollektivplanen ITP med undantag för två medlemar, där pensionsinbetalning sker med åtta basbelopp per år resp maximalt 30% av grundlönen. Vid uppsägning från verkställande direktörs sida gäller en uppsägningstid på sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida äger VD rätt till motsvarande 18–24 månadslöner (de sista sex månaderna med förbehåll för ny anställning).
För övriga ledningen gäller tolv månaders uppsägningstid vid en uppsägning från bolagens sida, och sex månaders uppsägningstid vid egen uppsägning. Det finns inget avtal mellan styrelsens medlemmar eller ledande befattningshavare och Nederman eller något av dess dotterbolag aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram föreligger för närvarande till styrelsen eller bolagsledningen. Nedermans koncernledning består av sex personer (inklusive verkställande direktören).
Operativa beslut fattas på bolags- eller affärsområdesnivå, medan beslut om strategi, inriktning, förvärv och övergripande finansiella frågor fattas av moderbolagets styrelse och koncernledning. Den interna kontrollen inom koncernen är utformad för att fungera i denna organisation. Inom koncernen finns ett tydligt regelverk för delegering av ansvar och befogenhet enligt koncernens struktur.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats. Inom koncernen är de mest väsentliga beståndsdelarna dokumenterade i form av instruktioner och policys, till exempel finansmanual, etikpolicy (Code of Conduct), kommunikationspolicy, IT-policy, finanspolicy och attestinstruktioner.
För att säkerställa den interna kontrollen finns såväl automatiserade kontroller som exempelvis behörighetskontroller i ITsystem och attestkontroller samt manuella kontroller i form av avstämningar och inventeringar. Ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot planer och prognoser kompletterar kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet.
Dokumentationen av styrande policys och instruktioner hålls löpande uppdaterade och kommuniceras i elektronisk eller tryckt form. För kommunikation med externa parter finns en kommunikationspolicy, som anger riktlinjer för att säkerställa att bolagets informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Verkställande direktören ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen har vid sina sammanträden behandlat bolagets ekonomiska situation och har även fått avrapportering från bolagets revisorer av deras iakttagelser.
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till årsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämman ska hållas. Den nu gällande bolagsordningen antogs på årsstämma den 26 april 2011 och finns på bolagets hemsida www.nederman.com och i årsredovisningen för 2011 sidan 74.
Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 69–71 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Malmö den 5 mars 2012 KPMG AB
Dan Kjellqvist Auktoriserad revisor
Född 1956. Styrelseordförande. Verkställande direktör och styrelseledamot i Investment AB Latour. Styrelseordförande i AB Fagerhult och Oxeon AB. Styrelseledamot i Loomis AB, Tomra Systems ASA. Äger 5 000 aktier i Nederman.
Född 1945. Styrelseordförande i Dyckerhoff AG, Leybold Optics GmbH, PSM Holding Ltd och TitanX Holding AB. Styrelseledamot i Lonestar Inc. Äger 43 939 aktier i Nederman.
Född 1948. Styrelseordförande i Platzer Fastigheter Holding AB. Styrelseordförande i Ernström & C:o AB. Äger inga aktier i Nederman.
Född 1966. Verkställande direktör i SKF Eurotrade AB. Styrelseledamot i Specma Group AB. Äger inga aktier i Nederman.
Född 1962. Verkställande direktör och koncernchef för Nederman Holding AB. Ordförande i BK PAC AB, Ekodoor AB och Excito AB. Äger 164 881 aktier i Nederman.
Född 1954. Managementkonsult i eget bolag. Styrelseledamot Nobia AB. Styrelseledamot Partnertech. Styrelseordförande Skrotfrag AB. Äger 7 061 aktier i Nederman.
Född 1958. Ordförande i lokala Unionen. Äger 100 aktier i Nederman. Styrelseledamot sedan 2009.
Född 1958. Verkställande direktör och koncernchef i Gunnebo AB. Äger inga aktier i Nederman.
VD och koncernchef. Född 1962. Anställd 2001. Äger 164 881 aktier i Nederman.
Per-Ove Eriksson Sales International.
Född 1956. Anställd 1996. Äger 30 399 aktier i Nederman.
Per Lind Sales EMEA. Född 1957. Anställd 2007. Äger 2 000 aktier i Nederman.
Operations. Född 1961. Anställd 2009. Äger 1000 aktier i Nederman.
Född 1966. Anställd 2010. Äger inga aktier i Nederman.
Human Resources-HR. Född 1964. Anställd 2009. Äger inga aktier i Nederman.
Business Development & Marketing. Född 1971. Anställd 2012. Äger inga aktier i Nederman.
Bolagsordning för Nederman Holding Aktiebolag (publ) (org nr 556576-4205) återges nedan.
Bolagets firma är Nederman Holding Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).
Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Helsingborgs kommun.
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att direkt eller genom dotterbolag tillverka och marknadsföra produkter för bättre industriell arbetsmiljö samt äga och förvalta företag och fast och lös egendom och idka därmed förenlig verksamhet.
Aktiekapitalet skall vara lägst sjuhundrafemtiotusen (750 000) kronor och högst tre miljoner (3 000 000) kronor.
Antalet aktier skall vara lägst tio miljoner (10 000 000) och högst fyrtio miljoner (40 000 000).
Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Bolagets räkenskapsår skall vara 1 januari–31 december.
Styrelsen skall bestå av lägst tre (3) och högst åtta (8) ledamöter med högst tre (3) suppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma.
Bolaget skall ha lägst en (1) och högst två (2) revisorer, utan eller med högst en (1) revisorssuppleant. Till revisor samt, i förekommande fall, revisorssuppleant skall utses godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag.
Kallelse till årsstämma samt till extra bolagsstämma där en fråga om ändring av bolagsordningen kommer att behandlas skall utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma skall utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman. Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webplats. Att kallelse har skett skall annonseras i Svenska Dagbladet eller, i händelse av inställd utgivning av sistnämnda tidning, Dagens Industri.
Aktieägare som vill delta i förhandlingarna vid bolagsstämma, skall dels vara upptagen i utskrift eller annan framställning av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels göra anmälan till bolaget senast klockan 16.00 den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte infalla tidigare än femte vardagen före stämman. Aktieägare eller ombud får ha med sig högst två biträden vid bolagsstämma endast om aktieägaren anmäler antalet biträden till bolaget på det sätt som anges i föregående stycke.
Bolagsstämma kan hållas i Helsingborg eller Stockholm.
På Årsstämma skall följande ärenden behandlas:
Annat ärende, som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordning.
Denna bolagsordning har antagits på årsstämma den 26 april 2011.
Avkastning på eget kapital Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på operativt kapital EBIT i procent av genomsnittligt operativt kapital.
EBIT Rörelseresultat efter av- och nedskrivningar.
EBIT-marginal EBIT i procent av nettoomsättningen.
EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.
EBITDA-marginal EBITDA i procent av nettoomsättningen.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med utestående antal aktier.
Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital.
Nettoskuld Räntebärande skulder (inklusive pensioner) minus likvida medel.
Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld dividerat med eget kapital.
Operativt kapital Eget kapital plus nettoskuld.
Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive förvärvs- och omstruktureringskostnader justerat för finansnetto och betald inkomstskatt plus kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förvärv av rörelse.
Eget kapital dividerat med totala tillgångar (balansomslutning).
Vinst per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Genomsnitt av ingående balans och utgående balans vid året.
Nederman årsredovisning 2011
Årsstämma
Årsstämma i Nederman Holding AB (publ) hålls måndagen den 23 april 2012, Marina Plaza, Kungstorget 6, 251 10 Helsingborg.
15.00 Registrering påbörjas
15.30 Stämmolokalen öppnas
16.00 Stämman börjar
Före stämman serveras kaffe och förfriskningar.
Aktieägare som vill delta i årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden förda aktieboken senast tisdagen den 17 april 2012, dels anmäla sitt deltagande i årssstämman senast tisdagen den 17 april 2012 kl 16.00.
De aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste, för att äga rätt att delta i stämman, begära att tillfälligt införas i aktieboken hos Euroclear Sweden i eget namn. Sådan registrering, så kallad rösträttsregistrering, måste vara verkställd den 17 april 2012, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren om detta.
görs på ett av följande sätt:
Vid anmälan skall uppges namn, person-/organisationsnummer, adress, telefon, antal aktier samt eventuella biträden. Uppgifterna används endast för erforderlig registrering och upprättande av röstlängd. För aktieägare som företräds av ombud bör fullmakt insändas i original tillsammans med anmälan. Den som företräder juridisk person skall förete kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandlingar som utvisar behörig firmatecknare.
Bolaget tillhandahåller fullmaktsformulär till de aktieägare som så önskar. Formuläret finns också tillgängligt på Nedermans hemsida, www.nederman.com.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2011 lämnas med 3,25 kronor per aktie.
| Januari–mars 2012 | 23 april 2012 |
|---|---|
| Januari–juni 2012 | 17 juli 2012 |
| Januari–september 2012 | 19 oktober 2012 |
Nederman Holding AB (publ.) P.O.Box 602, SE-252 28, Helsingborg, Sweden Visiting address:Sydhamnsgatan 2 Tel: +46 42 18 87 00.Fax: +46 42 14 79 71
www.nederman.com
Nederman Sales companies in: Australia, Austria, Belgium, Brazil, Canada, China, Czech Republic, Denmark, France, Germany, Hungary, India, Indonesia, Ireland, Malaysia, Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Russia, Slovak Republic, Spain, Sweden,Turkey, United Kingdom, USA,Thailand,Vietnam. Nederman Agents in: Argentina, Bosnia, Bulgaria, Chile, Cyprus, Egypt, Estonia, Finland, Greece, Holland, Hongkong, Iceland, Iran, Italy, Japan, Korea, Latvia, Lithuania, Mexico, New Zealand, Oman, Philippines, Saudi Arabia, Serbia, Singapore, Slovenia, South Africa, Switzerland,Taiwan R.O.C,Thailand,Turkey, United Arab Emirates.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.