Annual Report • Apr 1, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2
Vd kommenterar: Året avslutades med ett starkt resultat, en rekordstor orderstock, en bra portfölj av bostads- och fastighetsprojekt samt en stabil fi nansiell ställning. Men året började tufft.
Verksamheten: NCC bedriver en integrerad bygg- och utvecklingsverksamhet i Norden, Tyskland, Estland, Lettland och S:t Petersburg. Bolaget har tre affärer; industri, bygg och anläggning samt utveckling. Det fi nns både operativa som fi nansiella synergier mellan affärerna. Verksamheten är organiserad i sju affärsområden.
Lönsam tillväxt är det övergripande målet för strategiperioden som sträcker sig till 2015. NCC ska vara en ledande aktör på bolagets marknader, det vill säga bland de tre främsta avseende volym och lönsamhet. Tillväxten ska huvudsakligen ske organiskt och inte på bekostnad av lönsamheten. En förutsättning för att lyckas med strategin är sänkta byggkostnader och att marknadsutsikterna inte försämras väsentligt.
Tre marknader och områden prioriteras:
Läs mer om NCC:s strategi i vd-ordet på s. 2–5 samt i strategiavsnittet på s. 6–9.
Vd kommenterar 2 Affärsidé, mål och strategi 6 Marknad och konkurrenter 10 Verksamhetsöversikt 12 NCC:s geografi ska marknader 14
VERKSAMHETEN Industri 15 Bygg och anläggning 19 Utveckling 25
Hållbarhet en nyckelfråga 32 NCC:s intressenter 40
Förvaltningsberättelse inklusive riskanalys 42 Koncernens resultaträkning 50 Koncernens balansräkning 52 Moderbolagets resultaträkning 54 Moderbolagets balansräkning 55 Förändringar i eget kapital 56 Kassafl ödesanalyser 58 Noter 60 Vinstdisposition 94 Revisionsberättelse 95 Flerårsöversikt 96 Kvartalsdata 99
Bolagsstyrningsrapport 100 Internkontrollrapport 104 Styrelse och revisorer 106 Koncernledning 108 NCC-aktien 110 Finansiell information/kontakt 112 Defi nitioner/ordlista 113
Bilden på årsredovisningens framsida visar station Triangeln i Malmö som 2011 fi ck det prestigefyllda Kasper Salinpriset för bästa arkitektur. Bilden på årsredovisningens baksida visar stationen från ovan och NCC:s pågående fastighetsutvecklingsprojekt. Vid stationen bygger NCC i egen regi köpcenter, kontor och bostäder.
Hållbarhetsredovisning: NCC:s ambition är att vara ledande inom hållbar hets området och vara en föregångare både när det gäller att utveckla tekniska lösningar och arbetssätt. NCC redovisar sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer (GRI).
32
Tack vare ett fl erårigt arbete med att sänka vår skuldsättning, förbättra kassafl ödet och prioritera lönsamhet före volym, har vi på ett fördelaktigt sätt kunnat utveckla nya affärer och samtidigt positionera NCC för framtiden. Nu fortsätter resan med lönsam tillväxt.
Året avslutades med ett starkt resultat, en rekordstor orderstock, en bra portfölj av bostads- och fastighetsprojekt och en stabil fi nansiell ställning. Men året började tufft. Vi brottades med en vinter som vägrade släppa greppet och en återhämtning som kom av sig. Höstens skuldkrisproblematik i Europa bidrog också till en osäkerhet kring hur våra kunders investeringsvilja skulle påverkas.
Förväntningarna på 2011 var i slutet av 2010 stora. Det fanns en framtidstro hos många av våra stora kundgrupper. Sverige beskrevs som en tigerekonomi, Norden, utom Danmark, var starkt och Tyskland visade stabil tillväxt. För NCC såg det också ljust ut med en låg skuldsättning och starka fi nanser. Bostadsförsäljningen gick bra och orderingången hade återhämtat sig efter fi nanskrisen.
De två främsta utmaningarna 2011 var den ihållande vintern som först i april släppte greppet på fl era av våra marknader. Det medförde högre kostnader och en resultatbelastning. Därtill skapade höstens skuldkris i Europa en stark oro över hur efterfrågan skulle utvecklas i olika kundgrupper – allt från privatpersoner som skulle köpa bostad till företag med behov att investera i anläggningar och kontor.
När året summerades kunde vi konstatera att NCC, trots oro i omvärlden och svåra väderförhållanden, levererade ett helårsresultat på en hög nivå.
Under året har vi tagit fram en ännu mer kundoch tillväxtorienterad strategi, där vi fram till 2015 ska växa inom bostadsutveckling och på de geografi ska marknaderna Norge och Finland. "
Bibehållen nivå på fastighetsutvecklingsportföljen
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Orderingång | 57 867 | 54 942 |
| Orderstock | 46 314 | 40 426 |
| Nettoomsättning | 52 535 | 49 420 |
| Rörelseresultat | 2 017 | 2 254 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 808 | 2 008 |
| Periodens resultat | 1 312 | 1 527 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 12,08 | 14,05 |
| Utdelning per aktie, SEK | 10,001) | 10,00 |
| Kassafl öde före fi nansiering | –2 404 | 1 934 |
| Kassafl öde per aktie, efter utspädning, SEK | –22,17 | 17,84 |
| Avkastning på eget kapital, % | 17 | 20 |
| Soliditet, % | 25 | 26 |
| Nettolåneskuld | 3 960 | 431 |
| Medeltal anställda under året | 17 459 | 16 731 |
1) Föreslagen utdelning.
Behovet av nya bostäder är en stark drivkraft i NCC:s tillväxtstrategi. Målet för strategiperioden 2012–2015 är att antalet bostäder i pågående produktion ska komma upp till minst 7 000.
Den byggande delen av verksamheten, som under 2011 hade ungefär 4 000 projekt igång, fortsatte sitt arbete med att effektivisera byggprocessen. Under året intensifi erade vi arbetet med industriella byggprocesser, virtuellt byggande och ett mer samordnat inköpsbeteende.
Hållbarhets frågorna blir allt viktigare för oss och våra kunder och vi har därför introducerat Gröna anbud där vi kan erbjuda våra kunder ett bättre miljöalternativ. På våra byggarbetsplatser i Sverige och Norge har vi lanserat Grönt byggande som minskar arbetsplatsens miljöpåverkan.
Orderingången i byggverksamheten har varit god och uppdragen är tagna till bättre marginaler än snittet på orderstocken.
I Sverige hade byggverksamheten en god orderingång och en bra lönsamhet, om än på något lägre nivå än året innan.
I Danmark kännetecknades byggsektorn av svag lönsamhet. Men det fanns ett lysande undantag. NCC Construction Denmark uppvisade efter fl era års systematiskt rationaliseringsarbete ett starkt resultat med branschens högsta marginaler. Hemligheten är noggranna anbudsprövningar och riskbedömningar.
Både de norska och fi nska byggverksamheterna belastades av betydande förluster i ett par projekt som togs under lågkonjunkturen. Omfattande åtgärder vidtogs för att komma tillrätta med problemen, men det tar en tid att färdigställa projekten vilket påverkar marginalerna negativt.
Den kommersiella fastighetsutvecklingen, i affärsområdet NCC Property Development, hade en stark uthyrning av kommersiella lokaler 2011. Trots höstens turbulens var hyresmarknaden god och NCC tecknade hyresavtal inom både handel, logistik och kontor. Investerare tilltalas av att NCC har attraktiva projekt med en tydlig hållbarhetsprofi l och långa hyresavtal.
NCC Property Development startade tolv projekt under året och totalt 23 stycken är under uppförande eller avslutades under året.
Efterfrågan var god. Orderingången översteg omsättningen, vilket medförde att orderstocken växte med 3,5 Mdr SEK. Resultatet, som säsongsmässigt är svagt, försämrades jämfört med året innan. Resultatförsämringen berodde främst på ett lägre resultat i NCC Housing till följd av låg omsättning.
Orderingången ökade med 24 procent. Den starka orderingången medförde att orderstocken steg till en historiskt hög nivå. Bostadsmarknaden var stabil och NCC ökade antalet startade bostäder. Resultatet i NCC:s Construction-enheter påverkades negativt av projekt tagna under 2009 och av projektnedskrivning i Finland. NCC stängde verksamheten i Litauen.
NCC:s orderingång var fortsatt god och i nivå med året innan. Resultatet blev lägre än föregående år, vilket främst förklaras av marknedskrivningar i Danmark och Lettland samt projektnedskrivningar i Finland och Norge. Ordrar tagna under 2011 hade en högre marginal än snittet på orderstocken.
2011 avslutades starkt. Kvartalsresultatet var ett av de bästa någonsin, främst tack vare ett starkt resultat i NCC Housing som både ökade omsättningen och lönsamheten. Efterfrågan på NCC:s produkter och tjänster var god under hela 2011. Orderstocken ökade med 6 Mdr SEK under 2011 och uppgick till 46 Mdr SEK vid årets slut.
NCC är en av Nordens största bostadsbyggare. Vi bygger bostäder i egen regi som vi säljer direkt till privatkunder. Vi bygger också bostäder åt bostadsbolag och investerare. Produktionen spänner över olika upplåtelseformer och NCC kan erbjuda både äganderätter, bostadsrätter och allt oftare även hyresrätter. Intresset för hyresrätter har ökat på fl era av de marknader där NCC verkar och vi fokuserar därför mer på att kunna erbjuda färdiga paketlösningar till investerare.
Under 2011 har vi successivt ökat antalet starter av bostadsprojekt och hade under våren en god efterfrågan. Under hösten var vi medvetet lite försiktigare till följd av hushållens avvaktande hållning med anledning av skuldkrisen i Europa.
Försäljningen av nya bostäder har legat på en stadig och jämn nivå, men på några marknader har själva försäljningsprocessen tagit lite längre tid.
NCC:s närvaro med bostadsutveckling i åtta länder ger en stabilare och jämnare försäljning än om vi skulle ha varit koncentrerade till ett fåtal regioner eller marknader.
En ny marknad där NCC förstärkte sin närvaro är S:t Petersburg – en region med ett underliggande behov av cirka 60 000 nya bostäder varje år. Under 2011 byggstartade NCC drygt 600 lägenheter i S:t Petersburg.
Vårt industriella ben, representerat av affärsområdet NCC Roads, producerar stenmaterial och asfalt. Efter en tung start på året på grund av det kalla vädret utvecklades verksamheten väl och en mild höst bidrog till att lyfta resultatet. Vi har under året fortsatt med investeringar för att kunna erbjuda grönare produkter i form av asfalt som kan läggas med lägre temperatur (NCC Green Asphalt) och återvinning av asfalt. NCC Green Asphalt har rönt stort intresse från våra kunder och är en viktig insats för att minska utsläppen av koldioxid vid tillverkningen av asfalt.
NCC sätter avtryck i samhället. Både under produktionen och för lång tid framåt. Mycket av det vi utvecklar och bygger ska fi nnas kvar i över 100 år. Vi har därför ett alldeles speciellt ansvar – inte bara för hur vi sköter oss idag – utan för hur våra produkter och lösningar sköter sig i framtiden.
Under året stakade vi ut en ny hållbarhetsstrategi där vår uttryckliga ambition är att vara ledande inom hållbarhetsområdet och vara en föregångare både när det gäller att utveckla nya tekniska lösningar och arbetssätt.
För att kunna mäta våra framgångar inom området och jobba långsiktigt har vi satt år 2020 som riktpunkt för vårt arbete.
De prioriterade miljöfrågorna är:
Hållbarhetsfrågorna spänner över ett stort område som, förutom miljö- och klimathänsyn, även innefattar hur vi arbetar med socialt ansvarstagande, värderingar och arbetsmiljö. NCC är medlem i FN:s Global Compact och visar ett fortsatt stöd för de tio principerna.
NCC har en nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor och vi har tagit nya initiativ på arbetsmiljöområdet. Några mycket tragiska olyckor med dödlig utgång påminde oss om hur viktigt det är att aldrig släppa fokus på arbetsmiljöfrågorna.
Vi ska bli bättre på att lära av varandra och vi har infört en årlig refl ektionsdag, Awareness Day, där alla koncernens medarbetare samlas för att diskutera arbetsmiljö och komma med förbättringsförslag. Utöver det påbörjades arbetet med ett fl erårigt utbildningsprogram, som syftar till att höja kompetensen och öka medvetenheten ytterligare på säkerhetsområdet.
De grundläggande värderingarna ärlighet, respekt och tillit är de ledstjärnor som ska styra vårt dagliga agerande – i alla lägen. I de allra fl esta sammanhang följs värderingarna och vi vet att våra kunder, såväl som våra medarbetare, känner att NCC präglas av värderingarna. Men ibland sker det övertramp där enskilda medarbetare agerar i strid mot värderingarna. Ett sådant fall var ett olovligt samarbete i Trondheimom rådet mellan 2005–2008. Detta skedde trots att vi sedan 2002 utbildat över 3 000 chefer i konkurrensrätt och affärsetik. Samtliga medarbetare diskuterar regelbundet våra värderingar. För att undvika felsteg i framtiden intensifi eras värderingsarbetet och utbildningsinsatserna. Vi har även beslutat att förbättra vårt Compliance-program som styr hur våra värderingar och regelverk följs.
Sedan april, då jag tillträdde som koncernchef, har jag arbetat tillsammans med min ledningsgrupp och styrelsen med att vidareutveckla NCC:s strategi. Den utgår från ett scenario där vi ska ha en lönsam tillväxt i perioden 2012 till 2015.
Det övergripande målet är att skapa värde för våra kunder och aktieägare. Vi ska vara en ledande aktör på våra befi ntliga marknader, erbjuda hållbara lösningar och vara kundens första val. Att vara ledande aktör betyder att vi ska vara bland de tre främsta med avseende på lönsamhet och volym. Tillväxten ska i första hand ske organiskt, men kan kompletteras med förvärv.
Vi har identifi erat tre områden och marknader som ska prioriteras.
Den norska bygg- och anläggningsmarknaden är stor och till sin karaktär fragmenterad avseende de aktörer som fi nns på marknaden. Vi bedömer att fl era av NCC:s affärsområden har goda möjligheter att expandera på den norska marknaden.
I Finland har NCC en bra position inom bostads- och kontorsbyggande, liksom inom asfaltsektorn. Vi saknar däremot anläggningsbyggande och infrastrukturprojekt. En expansion där gör att NCC kan få samma styrka på den fi nska marknaden som i övriga Norden.
Tillväxtmotorn i strategin är det underliggande behovet av nya bostäder som vi ser på fl era av våra åtta marknader. NCC kommer att utveckla och bygga fl er bostäder till privatpersoner genom att dra nytta av effektivare byggprocesser, utvecklad intern samverkan och genom en viss breddning av produktmixen. Ett annat betydelsefullt tillväxtområde på bostadssidan är hyresrätter till investerare där vi ser ett ökande intresse på ett antal marknader.
Jag känner stark tillförsikt inför framtiden trots att året avslutades med många motstridiga signaler från omvärlden som i allra högsta grad kan påverka våra kunders beteende.
Min starka övertygelse bottnar i att vi kommit ur svåra marknadslägen med en stark fi nansiell ställning och en sund och stabil verksamhet. Vi har en tydlig bild av hur vi med kunden i fokus ska utveckla NCC kommande år.
Med de orden vill jag bjuda in kunder, aktieägare och medarbetare att följa med på resan med lönsam tillväxt.
Solna i februari 2012
Peter Wågström Vd och koncernchef
Vi har en tydlig bild av hur vi med kunden i fokus ska utveckla NCC kommande år."
NCC:s vision är att vara det ledande företaget i utvecklingen av framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation.
AFFÄRSIDÉ – ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Med stöd i NCC:s värderingar fi nner NCC tillsammans med kunderna behovsanpassade, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som skapar mervärde för alla NCC:s intressenter och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
NCC:s övergripande mål är att skapa värde för kunder och aktieägare. NCC ska vara en ledande aktör på de marknader som bolaget verkar på, erbjuda hållbara lösningar och vara kundens första val.
NCC ska ge en god avkastning till aktieägarna under fi nansiell stabilitet. Avkastning på eget kapital efter skatt ska uppgå till 20 procent.
Nivån på avkastningsmålet har tagits fram utifrån de marginaler olika delar i koncernen bedöms kunna
Avkastningen på eget kapital efter skatt ska uppgå till 20 procent.
Avkastningen var historiskt hög 2007. Under de senaste fem åren har koncernens mål på 20 procent uppnåtts under fyra år. 2011 uppnåddes inte målet främst på grund av lägre resultat i byggverksamheten.
Nettolåneskulden, defi nierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, ska inte vara högre än 1,5 av det egna kapitalet. Målet gäller vid varje kvartalsbokslut.
Skuldsättningsgraden översteg inte NCC:s fi nansiella mål vid något kvartal 2011 och uppgick vid årets utgång till 0,5 (0,1). Under året har investeringar i bostads- och fastighetsprojekt ökat fi nansieringsbehovet. Skuldsättningsgraden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalts- och anläggningsverksamheten.
prestera uthålligt samt det kapitalbehov som krävs med rådande verksamhetsinriktning.
För att säkerställa att avkastningsmålet inte nås genom fi nansiellt risktagande ska nettolåneskulden, defi nierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, aldrig vid något kvartalstillfälle vara högre än 1,5 av det egna kapitalet. NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Policyn syftar till att dels ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i verksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen fi nansiell stabilitet.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Denna nivå syftar dels till att ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i kärnverksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen fi nansiell stabilitet. För 2011 är den föreslagna utdelningen 10,00 (10,00) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen för 2011 motsvarar 83 procent av resultatet efter skatt.
| Utfall | Genom | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| IFRIC15 | snitt | |||||||
| MSEK | Mål 2007 2008 2009 | 2009 2010 | 2011 | 5 år 3) |
||||
| Avkastning på eget kapital, % |
20% | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 | 17 | 25 |
| Skuldsättnings grad, ggr1) |
<1,5 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,5 | 0,3 |
| Utdelning ordinarie, % |
>50% | 53 | 24 | 52 | 39 | 71 | 83 | 57 |
| Utdelning ordinarie, SEK |
11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 10,00 10,002) | 8,20 | |||
| Extra utdelning, SEK |
10,00 | – | – | – | – | – | 2,00 |
1) Nytt mål från och med 2010: <1,5. Tidigare mål: <1,0.
2) Föreslagen utdelning.
3) Genomsnitt 5 år är beräknat justerat för IFRIC15 från och med 2009.
Information om effekterna av IFRIC 15 fi nns på s. 96.
NCC har en stark fi nansiell ställning och det fi nns förutsättningar för verksamheten att växa givet att marknadsutsikterna inte försämras väsentligt. Tillväxten ska i huvudsak ske organiskt och på befi ntliga marknader men kan kompletteras av förvärv. NCC ska växa med lönsamhet och vara en ledande aktör på de marknader bolaget verkar på. Med ledande aktör menas att NCC ska vara bland de tre främsta bolagen i branschen avseende såväl lönsamhet som volym.
NCC bedriver tre olika affärer, med olika affärslogik.
En industriaffär med processfokus som bedrivs inom NCC Roads stenmaterial- och asfaltsproduktion. Affären binder kapital i materialtäkter samt kross- och asfaltsverk som har höga fasta kostnader.
En bygg- och anläggningsaffär som bedrivs inom NCC Construction-enheterna. Affären binder lite kapital, har ett starkt kassafl öde och är projektinriktad.
En utvecklingsaffär som bedrivs inom NCC Housing och NCC Property Development. Affären binder kapital i exploateringsfastigheter och pågående projekt. Utvecklingsaffären är transaktionsfokuserad och marknadsrisken är större än i de andra affärerna eftersom det tar många år från markförvärv till levererat projekt.
Det fi nns ett antal förutsättningar och nyckelfrågor som är avgörande för att nå en lönsam tillväxt. NCC ska alltid vara kundens första val. För att uppnå detta fokuserar NCC på att utveckla fyra centrala delar i kundrelationen (ett företag – en röst, förstå kundens affär, öppenhet och tydlighet samt leverera rätt produkt till rätt kvalitet i rätt tid).
NCC verkar på mogna marknader som kännetecknas av priscentrerad konkurrens, vilket medför att sänkta kostnader är en förutsättning för organisk tillväxt. NCC ska fortsätta arbetet med att sänka byggkostnaderna.
NCC är ett företag med industri-, bygg- och anläggnings- samt utvecklingsverksamhet och ska utnyttja koncern synergier inom såväl stödfunktioner som över verksamheter. Det fi nns såväl operativa som fi nansiella synergier.
Bostadsutvecklingsaffären är en koncerngemensam angelägenhet. För att bostadsutvecklingsaffären ska växa krävs bland annat effektivare processer och en breddning av produktmixen. Ett steg mot effektivare processer är att ytterligare utveckla samarbetet mellan
STRATEGISKA NYCKELFRÅGOR
TRE AFFÄRER
NCC ska vara kundens
Kundfokus
Ledande på NCC:s marknader Ledande aktör i Norden
UTNYTTJA KONCERNSYNERGIER
Sänkta kostnader Organisk tillväxt bygger på sänkta kostnader
AKTIVITETER
Industri
> Expandera i Norge
OMSÄTTNINGSTILLVÄXT ≥ 2 GGR BNP-TILLVÄXT
TILLVÄXTMÅL FÖR STRATEGIPERIODEN utvecklings- och produktionsverksamheterna. Andra steg handlar om att utveckla byggsystem som sänker kostnaderna, höjer kvaliteten samt ökar specialiseringen inom utveckling och produktion. NCC:s produktmix kommer att breddas mot lägre prissegment och fler hyresrätter.
NCC ska vara den ledande samhällsbyggaren av hållbara miljöer och ska proaktivt utveckla nya affärer ur ett hållbarhetsperspektiv.
Tre marknader och områden prioriteras:
Målet för industriaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång ska ha ökat minst två gånger BNPtillväxten. Idag har NCC en stark ställning på alla marknader men positionen på stenmaterialmarknaden i Norge, Danmark och Finland samt på asfaltsmarknaden i Norge ska stärkas ytterligare. Satsningen på vägservice
ska fortsätta och återvinning av byggavfall ska utökas.
Målet för bygg- och anläggningsaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten. Tillväxten ska huvudsakligen ske organiskt men kan kompletteras med förvärv. Inom Bygg- och anläggningsaffären läggs initialt särskilt fokus på gemensamma strategier avseende Virtual Design and Construction (VDC), verksamhetssystem och riskhantering samt att ytterligare utveckla inköpsarbetet.
Bostadsutvecklingsaffären ska växa under strategiperioden. Målet är att antalet bostäder i pågående produktion ska uppgå till minst 7 000. Det betyder att antalet byggstarter behöver öka något från dagens nivå, givet att marknaden finns. För att klara denna expansion krävs effektivare processer och en viss förändring av produktmixen.
Under 2010 –2011 har NCC startat flera större kommersiella fastighetsutvecklingsprojekt. NCC har idag en projektportfölj på en bra nivå och målet för strategiperioden är att bibehålla projektportföljen på denna nivå.
Tillvarata synergier
utvecklingsverksamhet
Hållbarhetsperspektiv Proaktiv utveckling av nya affärer
omsättningstillväxt ≥ 2 ggr bnp-tillväxt ≥ 7 000 bostäder i pågående produktion bibehållen nivå på FASTIGHETSUTVE CKLINGS portföljen
NCC bedriver tre olika affärer, med olika affärslogik samt med olika marknadsförutsättningar och drivkrafter.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänekonomiska utvecklingen, dock med en eftersläpning på minst ett år. Bostadsmarknaden reagerar vanligtvis snabbast på konjunkturutvecklingen. Övrig husproduktion (kontor, industrilokaler och offentliga lokaler) samt anläggningsmarknaden har större eftersläpning eftersom de är beroende av övriga branschers investeringsplaner. Större projekt löper som regel över en längre tid. Risken är lokal även om entreprenadmarknaden generellt är konjunkturkänslig.
Industriaffären är något mindre konjunkturkänslig än bygg- och anläggningsaffärerna, då stora volymer är underhållsrelaterade eller kopplade till stora infrastrukturprojekt med långa ledtider. Marknaden och marknadsrisken är lokal eftersom transportkostnaderna är förhållandevis höga.
Efter en god BNP-tillväxt 2010 blev tillväxten lägre i Sverige, Finland och Danmark under 2011. I Norge, som inte hade en lika stark tillväxt 2010, ökade BNP-tillväxten under 2011.
Utvecklingsaffärerna är transaktionsfokuserade och marknadsrisken är relativt stor eftersom de följer konjunkturcykeln. Speciellt bostadsmarknaden är känslig för ränte- och sysselsättningsförändringar. Efterfrågan på fastighetsprojekt styrs i hög grad av uthyrningsgrad, transparens i marknaden och kapitaltillgång i det ekonomiska systemet.
NCC har identifi erat fyra stora omvärldstrender som kommer att påverka verksamheten kommande år och som bolaget måste förhålla sig till.
Det fi nns en stor efterfrågan på energieffektiva lösningar, vilket påverkar alla NCC:s affärsområden. Detta är ett område som medför möjligheter till nya affärer, där NCC kan och ska vara ledande.
IT är ett effektivt stöd till verksamheten. NCC driver på för att IT-användningen i produktionen ska öka. VDC är det största teknologisprånget inom byggindustrin de senaste 30 åren.
Det pågående generationsskiftet är en viktig fråga för branschen. Det är en stor rörlighet bland produktionspersonal och med förestående pensionsavgångar kommer NCC att behöva anställa minst 2 000 ingenjörer inom de närmaste fem åren.
Inslaget av internationell konkurrens kommer att öka på den nordiska byggmarknaden.
En friare rörlighet för arbetskraft är både en utmaning och en möjlighet. Utmaningen ligger i att välutbildad personal, främst ingenjörer, kommer att ha en ännu större internationell arbetsmarknad. Möjligheten är att NCC kan attrahera personal från andra länder.
Internationaliseringen ger också möjligheter att göra goda affärer inom inköp.
Den nordiska byggmarknaden är nationell, mycket fragmenterad och kännetecknas av hård lokal konkurrens. På de lokala marknaderna konkurrerar NCC med tusentals mindre entreprenadföretag. Större anläggningsprojekt i Norden upphandlas ofta i inter nationell konkurrens med Europas största byggföretag och de riktigt stora anläggningsprojekten drivs ofta i konsortier.
På nordisk basis är NCC:s främsta konkurrenter svenska Skanska och Peab, danska MT Højgaard, norska Veidekke och AF-Gruppen samt fi nländska YIT och Lemminkäinen. I Sverige är JM en stor konkurrent när det gäller bostadsutveckling. Inom anläggningsprojekt och vägbyggande samt asfalt och beläggning i Norden är även statliga och kommunala produktionsenheter betydande konkurrenter, till exempel Svevia i Sverige och Mesta i Norge. I Danmark och Finland är även Colas och CRH konkurrenter inom asfalt och stenmaterial.
Inom fastighetsutveckling fi nns det utifrån ett nordiskt perspektiv ett fåtal stora aktörer där NCC är en av de dominerande. Övriga är svenska Skanska och danska Själsøgruppen. På den lokala marknaden kan även andra aktörer vara betydande konkurrenter, som fi nska YIT och SRV.
Den nordiska byggmarknaden är mycket fragmenterad. NCC är ett av de två största byggbolagen i Norden med en marknadsandel på 6 procent. Byggmarknaden i Norden omsatte 2011 cirka 820 Mdr SEK (exklusive renovering av bostäder). (Källa Euroconstruct.)
| Maskinverksamhet | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fastighetsutveckling | |||||||||||
| Asfalt, stenmaterial, betong | |||||||||||
| Anläggning | |||||||||||
| Hus | |||||||||||
| Bostäder | |||||||||||
| Antal anställda (tusental) | 17 | 53 | 15 | 5 | 6 | 26 | 8 | 2 | 2 | 69 | 76 |
| Omsättning (Mdr SEK) | 53 | 119 | 44 | 11 | 21 | 40 | 21 | 9 | 12 | 117 | 160 |
| Nyckeltal och produkter | NCC | Skanska1) | Peab | MT Høj gaard2) |
Veidekke | YIT | Lemmin käinen |
AF Gruppen |
JM | Colas2) | CRH3) |
1) Av Skanskas omsättning uppskattas cirka 52 Mdr SEK komma från nordisk byggverksamhet.
2) Avser perioden oktober 2010–september 2011.
3) Avser perioden juli 2010–juni 2011.
4) Uppgift saknas.
STENMATERIAL, ASFALT, BELÄGGNING OCH VÄGSERVICE
Verksamheten bedrivs i affärsområdet NCC Roads. Kärn affären är produktion av stenmaterial och asfalt samt asfalt belägg ning och vägservice. De olika delarna bildar en naturlig förädlingskedja som är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet. NCC är den ledande aktören på den nordiska marknaden.
Verksamheten ansvarar för allt NCC:s byggande och är indelad i fyra affärsområden (NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland och NCC Construction Norway). Construction-enheterna bygger på uppdrag bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar, anläggningar och övrig infrastruktur. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Norden och Baltikum.
BOENDEUTVECKLING & UTVECKLING AV KOMMERSIELLA FASTIGHETER Boendeutveckling bedrivs i affärsområdet NCC Housing, som utvecklar och säljer permanentbostäder på utvalda marknader i Norden, Tyskland, Estland, Lettland och S:t Petersburg.
Affärsområdet NCC Property Development ansvarar för utveckling och försäljning av kommersiella fastigheter på defi nierade tillväxtmarknader i Norden och Baltikum. NCC är en ledande aktör i Norden när det gäller utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter.
15% Nettoomsättning
31% Rörelseresultat
70% Sysselsatt kapital
6% Medeltal anställda
NCC har en stark marknadsposition inom alla segment i Sverige. I de övriga nordiska länderna samt Baltikum, Tyskland och S:t Petersburg har NCC varierad position med möjlighet till förstärkning både geografi skt och i olika segment.
Sverige är NCC:s i särklass största marknad och NCC är ledande inom de fl esta sektorer såsom anläggning, husbyggande, boendeutveckling, fastighetsutveckling samt stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kundgrupper är stat, kommun, stora företag inom till exempel gruvindustrin samt privatpersoner som köper bostäder.
Orderingång: 31 362 (30 585) Orderstock: 25 689 (23 333) Nettoomsättning: 28 961 (26 352) Rörelseresultat: 1 346 (1 533) Sysselsatt kapital: 6 904 (5 066) Antal anställda: 9 939 (9 415)
I Norge har NCC en stor anläggningsverksamhet som bygger vägar, tunnlar, broar och annan infrastruktur. NCC utvecklar och bygger också kontor, bostäder och övriga hus samt har en betydande verksamhet inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kunder är norska staten, kommuner, fastighetsföretag och andra stora företag.
Orderingång: 7 276 (6 554) Orderstock: 5 677 (5 484) Nettoomsättning: 7 046 (6 374) Rörelseresultat: 84 (160) Sysselsatt kapital: 2 663 (2 077) Antal anställda: 1 777 (1 661)
NCC I FINLAND
Bostads- och husbyggande är i fokus för NCC i Finland. NCC är en ledande utvecklare av företagsparker, "Business Parks", med ett fl ertal projekt i Helsingforsområdet. NCC har på senare år ökat sin närvaro inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice.
Orderingång: 9 617 (8 712) Orderstock: 8 068 (5 677) Nettoomsättning: 8 178 (7 680) Rörelseresultat: 276 (260) Sysselsatt kapital: 2 199 (2 436) Antal anställda: 2 683 (2 622)
I Danmark är NCC en stor aktör inom husbyggande samt stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. NCC har också utvecklat ett fl er tal fastighetsprojekt. Stora kunder är stat, kommun, olika investerare och privatpersoner.
Orderingång: 6 246 (6 347) Orderstock: 3 989 (3 655) Nettoomsättning: 5 853 (5 955) Rörelseresultat: 86 (122) Sysselsatt kapital: 3 309 (3 276) Antal anställda: 2 204 (2 198)
NCC fi nns inom ett antal utvalda storstads regioner i landet.
Orderingång: 2 391 (1 878) Orderstock: 1 950 (1 764) Nettoomsättning: 2 189 (2 522) Rörelseresultat: 118 (108) Sysselsatt kapital: 717 (790) Antal anställda: 633 (636)
Samtliga belopp avser MSEK.
VERKSAMHET / TECKENFÖRKLARING
Bostäder Hus Anläggning Fastighetsutveckling Stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice
NCC har investerat i markområden för utveckling av bostäder i S:t Petersburg. NCC har också verksamhet inom asfalt och beläggning.
Orderingång: 875 (723)
Orderstock: 839 (443) Nettoomsättning: 455 (248)
Rörelseresultat: 54 (6)
Sysselsatt kapital: 607 (604) Antal anställda: 212 (191)
I Baltikum bygger NCC bostäder och hus. En etablering har även gjorts inom fastighetsutveckling. Byggandet har koncentrerats till huvud städerna Tallinn (Estland) och Riga (Lettland).
Orderingång: 100 (142) Orderstock: 102 (71) Nettoomsättning: 69 (67) Rörelseresultat: –38 ( –45) Sysselsatt kapital: 588 (613) Antal anställda: 11 (8)
1) De baltiska Construction-enheterna ingår i NCC Construction Finland.
Industriverksamheten bedrivs i affärsområdet NCC Roads.
| MSEK | 2011 | 2010 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 766 | 10 679 | 10% |
| Rörelseresultat | 414 | 356 | 16% |
| Sysselsatt kapital | 3 223 | 2 820 | 14% |
| Medeltal anställda | 4 024 | 3 954 | 2% |
| Tusentals ton stenmaterial | 30 583 | 27 041 | 13% |
| Tusentals ton asfalt | 6 854 | 6 074 | 13% |
Stärkt position i Danmark och Finland – stenmaterial
positionen i värdekedjan – återvinning – vägservice
Expandera i Norge
Målet för industriaffären är att omsättningen vid strategi periodens utgång 2015 ska ha ökat minst två gånger BNP-tillväxten.
NCC:s industriverksamhet är uppbyggd kring en tydlig värdekedja med produktion av stenmaterial och asfalt samt beläggning och vägservice. De olika delarna är väl integrerade med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.
Den första länken i värdekedjan består av en industriell process, där stenmaterial produceras till byggmaterialindustrin och entreprenadföretag inom mark och anläggning. Stenmaterialet utvinns i huvudsak i egna täkter och används också vid produktion av asfalt, som är den andra länken i värdekedjan. Tillverkning av asfaltmassa är även den en industriell process som sker i egna asfaltverk. Asfaltmassan används sedan i olika typer av vägbeläggningar i den tredje länken, beläggning. Vägnätet ska sedan underhållas, som är den sista delen i värdekedjan, och ofta tecknas fl eråriga vägservice avtal.
NCC levererar stenmaterial och asfalt till allt från stora infrastrukturprojekt till mindre vägar. Leveranserna av stenmaterial går även till övrig bygg- och anläggningsverksamhet, som vid grundläggning av bostäder, kontor och industrier, men även till betongindustrin.
Marknadsnärvaron är koncentrerad till de nordiska länderna där NCC är den ledande aktören i branschen. Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och samvarierar med utvecklingen på byggmarknaden. Sverige är den enskilt största marknaden med nära hälften av omsättningen. Asfalt- och beläggningsverksamhet bedrivs även i S:t Petersburgområdet.
Kundbasen är jämnt fördelad mellan den privata sektorn samt kommunala och offentliga förvaltningar. För att möta de offentliga kundernas behov av lång siktiga lösningar erbjuder NCC helhetsåtaganden, så kallade funktionskontrakt, med långsiktig planläggning av resurser för produktion, service och underhåll av vägnät under ett antal år.
Under 2011 fortsatte NCC det långsiktiga strategiska arbetet med att vara lokalt marknadsledande, att säkerställa tillgången på stenmaterial från egna tätortsnära täkter samt ökad samverkan inom verksamheten och ett större kundfokus.
För att stärka sin position på den fi nländska marknaden förvärvade NCC under 2011 det fi nländska bolaget Destias asfalt- och beläggningsverksamhet.
Kundernas miljömedvetenhet ökar och NCC satsar offensivt för att minska miljöpåverkan, främst koldioxidutsläpp, genom energieffektivisering och återvinning. Energisnåla produktionsmetoder, återvinning av asfalt och alternativa bränslen är några exempel på initiativ.
Flera helhetsåtaganden ger en mer långsiktig och effektiv planering av resurser. De långa kontraktstiderna gör att asfalt belägg ningar kan optimeras ur ett livscykelkostnadsperspektiv, vilket gynnar både kunderna och NCC:s produktutveckling mot mer hållbara lösningar.
Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och samvarierar med marknadsutvecklingen på byggmarknaden. Inga större förändringar har skett i nettoomsättningens fördelning jämfört med 2010.
Sverige, 48 (49)% Danmark, 20 (19)% Finland, 11 (12)% Norge, 18 (18)% S:t Petersburg, 3 (2)%
Asfalt och beläggning, som utgör den dominerande produkten för affärsområdet, har ökat ytterligare under året.
Under året invigdes nya E4:an mellan Enånger och Hudiksvall, som NCC byggt på uppdrag av Trafi kverket. Det var första gången som den egenutvecklade lågtempererade varmasfalten, NCC Green Asphalt, använts i stor skala på ett motorvägsbygge. Den nya tekniken ger en lika hållbar vägbeläggning som traditionell asfalt, men har också betydande miljövinster genom minskat koldioxidutsläpp med upp till 30 procent. Cirka 150 000 ton asfalt har använts för att belägga 500 000 kvadratmeter vägyta. Genom att använda NCC Green Asphalt på den nya motorvägen har koldioxidutsläppen minskat med 1 000 ton (motsvarande årligt utsläpp från cirka 400 bensinbilar).
För att påskynda den gröna omställningen av byggbranschen kompletteras alla större NCC-anbud i Sverige med ett grönt sido anbud, vilket NCC är först med i bygg- och fastighetssektorn. Det betyder att NCC ger kunder en möjlighet att göra ett bättre miljöval.
Produkter och metoder som minskar den negativa påverkan på miljön har samlats under namnet NCC Green Concept, där NCC Green Asphalt är mest känt. Produktionsmetoden reducerar kol dioxid utsläppen väsentligt jämfört med tillverkning av traditionell varmasfalt. Under 2011 invigdes den 24 kilometer långa motor vägen mellan Enånger och Hudiksvall, vilket är det vägprojekt där NCC Green Asphalt använts i stor skala för första gången.
Att återvinna asfalt och annat material är mer energioch kostnadseffektivt än att nyproducera. NCC förbättrar därför kapaciteten för återvinning i allt fl er asfaltfabriker, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2011 bestod 15(12) procent av den producerade varmasfalten av återvunnet asfalt granulat. Under 2011 öppnades två nya energieffektiva asfaltverk
KUNDMIX, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Kundbasen är jämnt fördelad mellan den privata sektorn samt kommunala och offentliga förvaltningar.
Stat, 24 (26)% Kommun/landsting, 20 (19)% Privata kunder, 49 (49)% Internt i NCC, 7 (6)%
i Umeå och Malmö med stor kapacitet för återvinning av asfaltgranulat.
NCC Roads har under 2011 sänkt koldioxidutsläppen från sin asfaltproduktion i Norden med 13 300 ton, tack vare återvunnen asfalt och en ökad produktion av NCC Green Asphalt. Det motsvarar utsläppen från omkring 5 000 bensinbilar på ett år. NCC har idag ett 70-tal verk i Norden som kan hantera återvunnen asfalt. Av dessa är 18 ombyggda så att de kan producera NCC Green Asphalt.
NCC har ett antal ackrediterade väglaboratorier, där en omfattande verksamhet inom forskning- och utveckling bedrivs. Här utvecklas bland annat många olika beläggningstyper som NCC producerar för att minska sin miljöpåverkan.
Andra initiativ för att minska miljöpåverkan är NCC:s strategiska satsning på ett nordiskt koncept för återvinning, NCC Recycling. Återvinningsterminaler, där material som asfalt, stenmaterial, grus, sand och jord förädlas och sedan säljs vidare som nya produkter etableras i allt större utsträckning på de olika marknaderna.
Att återställa täkter eller andra miljöer till rekreationsområden för allmänheten är också en del av NCC:s hållbarhetsarbete. I Danmark har NCC till exempel omvandlat en tidigare industrihamn i Bornholms kommun till rekreationsområde för bad och fi ske.
Under året pågick ett samarbete med maskinleverantören Dynapac för att utveckla och testa världens första eldrivna asfaltvält. Välten minskar koldioxidutsläppen med över 90 procent och den bullriga arbetsmiljön blir betydligt tystare.
NCC investerade 2011 i en mätbil för att kunna utföra kontroller av vägytan. Mätdata är viktigt för att höja kunskapen kring beläggningarna och kunna säkerställa kvaliteten, men också för forskning och utveckling av nya beläggningar med fokus på lång livslängd.
Marknaden för stenmaterial utvecklades stabilt under 2010 och startade från relativt höga nivåer i början av 2011, med en fortsatt stabil utveckling under året. I slutet av året kunde dock en viss avmattning märkas inom vissa geografi er.
Inom asfaltmarknaden var bedömningen i början av året att en viss risk för avmattning fanns, men marknaden visade en stabil utveckling.
Vägservicemarknaden utvecklades stabilt under 2011 och är inte lika konjunkturkänslig. Fortsatt konkurrensutsättning av offentlig verksamhet ökar den tillgängliga marknaden och ger möjligheter till ökad försäljning.
Marknaden för stenmaterial är starkt fragmenterad med ett antal lokala aktörer.
Att långsiktigt säkerställa brytreserver är avgörande för en uthållig stenmaterialverksamhet. Myndighetskrav, liksom överklagandeprocesser, påverkar tiden det tar innan täkttillstånd kan utfärdas. Den allmänna trenden är att det blir svårare att få tillstånd och handläggningstiderna ökar. Att säkerställa brytreserver är därför ett långsiktigt arbete och normalt tar det mellan 5–10 år att öppna en ny verksamhet. NCC Roads brytreserver motsvarar i genomsnitt 12 årsproduktioner av stenmaterial.
På den danska marknaden fi nns en alternativ verksamhet till landbaserad täktverksamhet, nämligen utvinning av stenmaterial från havsbotten.
På marknaden för tillverkning av asfaltmassa består konkurrensen främst av stora landstäckande företag. Inom beläggningsverksamheten fi nns däremot en mängd mindre lokala aktörer.
Marknaden för underhåll av vägnätet växer och är en potential för framtida asfaltverksamhet. Energibehovet i produktionen är avsevärt och svängningarna i energipriset är stora. Åtgärderna för att minska energiberoendet och få kontroll över energikostnaderna är därför fl era. Satsningar på att utveckla och använda alternativa bränslen för att bredda energiportföljen är omfattande. Även återvinning av asfalt ökar energieffektiviteten och därför förbättras kapaciteten i anläggningarna för återvinning. Fluktuationer i priset av oljepro dukter gör också att metoder som indexreglering och hedging används.
Marknadsutvecklingen inom vägservice är positiv. Marknaden domineras av statliga bolag, men när de offentliga verksamheterna i allt större utsträckning konkurrensutsätts tappar dessa marknadsandelar till fördel för de privata aktörerna. De extrema väderförhållanden som de senaste åren blivit allt vanligare ställer större krav på väl fungerande infrastruktur med gott vägunderhåll.
Bygg- och anläggningsverksamheten omfattar de fyra affärsområdena NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland och NCC Construction Norway.
| MSEK | 2011 | 2010 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 41 731 | 38 696 | 8% |
| Nettoomsättning | 38 150 | 34 000 | 12% |
| Rörelseresultat | 965 | 1 327 | –27% |
| Medeltal anställda | 12 225 | 11 630 | 5% |
| Kassafl öde före fi nansiering | 789 | 577 | 37% |
gemensamma strategier avseende VDC, verksamhetssystem och riskhantering samt att ytterligare utveckla inköpsarbetet
anläggningsverksamhet i Finland
i Norge
Målet för bygg- och anläggningsaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång 2015 ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten.
NCC är ett av de ledande byggföretagen i norra Europa med omfattande produktion av bostäder, hus, vägar och anläggningar. Med fl era tusen pågående byggprojekt gör NCC avtryck i samhällsutvecklingen.
Den byggande verksamheten, NCC Construction, möter varje dag kunder från både den privata och den offentliga sektorn. Resultaten av alla dessa möten lägger grunden till vårt gemensamma framtida samhälle. Tillsammans med kommuner, landsting, statliga verk och allmännyttiga bostadsbolag på den offentliga sidan och handels-, industri- och tjänsteföretag på den privata sidan, förverkligas många livskraftiga idéer. NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet driver omkring 4 000 projekt varje år i Norden. Projektens storlek varierar från några hundra tusen kronor i omsättning och genomförande på några dagar till projekt som löper över fl era år och omsätter miljardbelopp.
Kontinuerligt genomförs också interna samarbetsprojekt med NCC Property Development, som utvecklar kommersiella fastigheter, och NCC Housing, som utvecklar bostäder. Affärsområdet NCC Roads, som bland annat producerar stenmaterial, asfalt och utför asfalts beläggning är en annan viktig intern samarbetspartner i till exempel markentreprenader och infrastrukturprojekt.
Bygg- och anläggningsverksamhet är medarbetarintensiv, inte minst om även underentreprenörerna på ett projekt räknas med. Byggproduktion, oavsett om det handlar om att bygga småhus, anlägga vägar eller uppföra idrottshallar, är en process med oerhört många delar och framgången handlar till stor del om hur projektledningen kan planera och förutse förändringar. NCC kan driva hela processen, från förberedelser till genomförande.
Verksamheten binder förhållandevis lite kapital och genererar normalt ett viktigt och kontinuerligt kassafl öde till koncernen. På så sätt stödjer den NCC:s möjligheter att även bedriva utveckling av kontor och bostäder samt produktion av stenmaterial och asfalt, vilket är mer kapital krävande.
GEOGRAFISKA MARKNADER, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Sverige är den största marknaden för NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet och utgör 62 (62) procent av omsättningen. Inga förändringar har skett i nettoomsättningens fördelning jämfört med 2010.
Sverige, 62 (62)% Danmark, 8 (8)% Finland inkl. Baltikum, 17 (17)% Norge, 13 (13)%
PRODUKTMIX, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Stabil efterfrågan på bostäder har ökat andelen bostadsproduktion i produktmixen.
Infrastruktur, 18 (19)% Markarbeten, 11 (12)% Bostäder, 23 (20)% Industri- och processanläggningar, 12 (12)% Kontor, 12 (12)% Affärscentra etc., 6 (7)% Övrigt, 18 (18)%
NCC har bygg- och anläggningsverksamhet i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Tyskland, Ryssland (S:t Petersburg), Estland och Lettland. Närvaron och NCC:s erbjudande skiftar en del mellan marknaderna.
I Sverige är NCC en av de absolut största aktörerna på mark naden. NCC fi nns över hela landet och har stark lokal förankring. Bostäder, hus och anläggningar står för ungefär en tredjedel var av orderingången.
I Danmark är NCC en av de större bygg- och anläggningsföretagen på en fragmenterad marknad, med verksamhet inom hus- och anläggningsbyggande, bostadsbyggande samt service. Ett växande område är renovering. NCC arbetar i nära samarbete med kunden genom hela produktionen.
I Finland dominerar bostadsproduktion följt av kontorsbyggande. NCC har tidigare haft en begränsad anläggningsverksamhet, men har nu börjat bygga upp en organisation för det segmentet på den fi nländska marknaden.
I Norge har NCC en lång tradition av anläggningsarbete, där vägar, tunnlar och infrastruktur bildar en stabil bas. NCC bygger också bostäder, kommersiella lokaler och offentliga byggnader som skolor och sjukhus.
NCC har också verksamhet i Estland och Lettland med produktion av bostäder och kommersiella lokaler och i S:t Petersburg främst med bostadsbyggande. I Tyskland bygger NCC bostäder.
För NCC:s byggande enheter fi nns det några strategiskt viktiga områden för att stärka konkurrenskraften. NCC Partnering, virtuellt byggande, industriellt byggande och inköp bidrar till att effektivisera verksamheten och skapa nytta för kunderna. NCC har under fl era års tid
satsat på kompetensuppbyggnad inom till exempel projektutveckling, plattformar och virtuellt byggande. NCC har också byggt upp mycket kunskap inom samarbetsformen partnering och är i dag ledande på området.
Som ett led i arbetet med att sänka kostnaderna och höja kvaliteten har NCC utvecklat en rad gemensamma plattformar för bostäder, hus och anläggningar. Genom att utgå från väl beprövade tekniska lösningar kan byggprocessen industrialiseras. Att använda samma lösningar leder också till större inköpsvolymer på enskilda varor, vilket bidrar till kostnadssänkningar.
NCC utvecklar plattformar inom samtliga verksamhetsområden och kan erbjuda allt från idrottshallar, vårdboenden, bostäder, kontor och logistikanläggningar till vägar och broar.
P303 är namnet på fl erfamiljshus som tack vare industriellt tänkande kan byggas på fyra månader, för ett mycket lågt fast pris och med en energiförbrukning på 59 kWh/kvm och år. P303 är ett resultat när plattformstänkandet utnyttjats fullt ut. Varje moment är noga utvecklat och upprepas exakt likadant gång på gång. Ständiga förbättringar fi nslipar metoden. Intresset för P303 har växt kraftigt. Under 2011 har 100 lägenheter byggstartats i Sverige.
NCC Folkboende är ett annat exempel på industriellt byggande i form av punkthus mellan fyra och åtta våningar. Genom en standardiserad plattform och kloka lösningar, som återanvänds – till exempel att alla schakt för installationer placeras i mitten av huset – kan NCC Folk boende byggas på tolv månader. Husen har god standard och är kostnadseffektiva. Att husen dessutom har en energianvändning långt under byggnormen bidrar till låga drifts- och underhållskostnader.
Det var ökad andel intern nettoomsättning både avseende bostadsbyggande och kommersiella lokaler mellan 2010 och 2011. Övriga privata kunder minskade sin andel i kundmixen.
Internt i NCC, 16 (11)% Stat, 15 (15)% Allmännyttiga bostadsföretag, 9 (9)% Kommun/landsting, 21 (22)% Privata kunder, 39 (43)%
De fl esta projekt inom bygg och anläggning är unika med få möjligheter till repetitiva effekter. NCC:s kompetens när det gäller planering, logistik, resursallokering, tekniskt kunnande, fl exibilitet och riskhantering är därför avgörande konkurrensfaktorer i en alltmer internationaliserad nor disk byggmarknad. Kärnkompetensen för den byggande delen av NCC är att hantera den komplexitet som det innebär att organisera en mångfald av projekt, allt från stambyten i fl er familjs hus till stora infrastrukturprojekt.
En av fördelarna med att vara ett stort byggföretag är att det skapar en god grund för att utveckla projekterings- och planeringsverktyg samt plattformar. Det fi nns också skalfördelar i att kunna förhandla fram volymrabatter på inköp av varor och tjänster. Det är till nytta i de unika lösningarna och en förutsättning för industriellt byggande.
Satsningen på samarbetsformen NCC Partnering, där kunden, NCC och andra deltagare i projektet tillsammans formulerar projektets mål och med ett gemensamt ansvar sedan genomför arbetet, har fallit väl ut. NCC:s erfarenhet och utvärderingar visar att hela leveransen blir bättre, både för NCC och kund. Många kunder, både privata och offentliga, efterfrågar numera samarbetsformen och andelen partneringprojekt fortsätter öka. Vid utgången av 2011 uppgick andelen partneringprojekt till 32 procent av den externa omsättningen.
Utvecklingen går mot strategisk partnering, som skapar långsiktiga kundrelationer och längre ramavtal upphandlat i partnering. När parterna lärt känna varandra och byggt förtroende är det möjligt att övergå från projektpartnering till strategisk partnering. I ett långsiktigt partneringsamarbete, som sträcker sig över fl era projekt, kan parterna arbeta än mer strukturerat med
Den nordiska byggmarknaden började året starkt men hösten präglades av oro grundad i den europeiska skuldkrisen. Orderingången var trots det stark och höll god kvalitet. Efterfrågan på bostäder var fortsatt god i attraktiva lägen, men försäljningen tog längre tid främst i de mindre attraktiva lägena.
Tillväxten i den svenska ekonomin var stark under första halvåret, men den internationella fi nansiella oron påverkade utvecklingen negativt under hösten.
Den återhämtning som inleddes på den svenska byggmarknaden 2010 fortsatte under 2011 men risken för en nedgång orsakad av den internationella turbulensen har ökat. Den svenska byggmarknaden bedöms ha vuxit med 3,5 procent under 2011 enligt Euroconstruct.
Nyproduktionen av bostäder ökade och börjar komma ikapp de nivåer den hade före fi nanskrisen. Det är marknaden för fl erfamiljshus som växt medan småhusproduktionen fortfarande är låg. Övrigt husbyggande ökade under 2011, främst drivet av offentliga beställningar. Anläggningsmarknaden låg på en jämn nivå jämfört med året innan.
Den danska ekonomin hade en svag tillväxt 2011. Oron på de fi nansiella marknaderna, och valet i folketinget med en ny minoritetskoalitionsregering, skapade osäkerhet.
Den danska byggmarknaden beräknas av Euroconstruct ha vuxit med med 3,3 procent under 2011 efter att ha minskat under fl era år.
erfarenhetsåterföring samtidigt som återupprepning höjer kvaliteten och sänker kostnaderna.
Att kunna hantera risker är en viktig grundkompetens för NCC:s byggverksamhet. Riskhanteringen grundar sig på väl fungerande gemensamma verksamhetssystem och utvecklade rutiner vid anbudslämning för nya projekt.
NCC har erfarenhet av att använda virtuellt byggande i över 350 projekt och använder tekniken och metoderna i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Detta gör NCC till en ledande aktör inom virtuellt byggande såväl i Norden som globalt.
Enkelt uttryckt byggs projektet i skala 1:1 i en tredimensionell byggnadsinformationsmodell (BIM) innan det byggs fysiskt. Virtuellt byggande handlar i grunden om att ge alla inblandade ett gemensamt språk, där all kommunikation och alla ritningar utgår från projektets modeller i 3D. Dessa stäms av mot varandra i en gemensam virtuell modell. Modellen ger ytterligare insikt i projektets processer genom att tidplan och mängdinformation kan integreras. Resultatet är ett effektivt, kvalitetssäkrat och kontrollerat genomförande. Virtuellt byggande ger dessutom en tryggare ekonomi – från anbud till förvaltning. Det digitala informationsfl ödet skapar helt nya förutsättningar för effektiviseringar i byggprojekten. Virtuellt byggande används i alla typer av projekt (hus, bostad, mark, infrastruktur) där NCC har möjlighet att styra projekteringen. Implementeringen handlar framför allt om att skapa nya arbetssätt och förhålla sig till information på ett nytt sätt. Egentligen rör det sig mer om att ändra människors beteende och informationshantering än om teknik.
Nyproduktionen av bostäder har minskat med 66 procent mellan 2006 och 2010. En viss tillväxt noterades 2011 främst till följd av statliga subventioner inom vissa segment. Det är endast i centrala delar av Köpenhamn efterfrågan på bostäder är god. Utanför de mest attraktiva lägen är det fortfarande låg aktivitet. Övrigt husbyggande hade en fortsatt svag utveckling men är tudelad. Det privata byggandet fortsatte att minska medan det offentliga byggandet, främst inom utbildning och hälsovård, ökade något. Anläggningsmarknaden har varit förhållandevis stabil.
Den norska ekonomin är hittills ganska opåverkad av den internationella oron. Statsfi nanserna är starka och sysselsättningen ökar.
Den norska byggmarknaden hade en positiv utveckling och beräknas enligt Euroconstruct ha vuxit med 6,3 procent 2011. Främst är det nyproduktion av bostäder som ökat kraftigt. Även övrigt husbyggande och anläggningsbyggandet utvecklades positivt. Anläggningsmarknaden har växt kraftigt under de senaste åren efter satsningar från den offentliga sidan. Även framöver förväntas infrastrukturbyggandet ha en stark utveckling.
Den fi nländska ekonomin blev allt svagare under året. Den fi nländska byggmarknaden hade en måttlig tillväxt och beräknas ha vuxit med 2,6 procent 2011 enligt Euroconstruct. Trots den svaga ekonomin har bostadsbyggandet ökat. Byggandet av fl erfamiljshus sjönk kraftigt under den fi nansiella krisen. Statliga räntesubventioner inom vissa segment ökade bostadsbyggandet kraftigt under 2010. 2011 avskaffades dessa subventioner. Marknaden för övrigt husbyggande var stark efter kraftiga fall de två föregående åren. Anläggningsmarknaden föll något som en effekt av att fl era större projekt avslutades.
| Segment | Sverige | Danmark | Finland | Norge |
|---|---|---|---|---|
| Bostäder | ||||
| Hus | ||||
| Anläggning | ||||
| Totalt | ||||
(Källa: NCC AB.)
Det fi nns stora möjligheter att sänka kostnaderna med ett systematiserat inköpsarbete. Inköp av material och tjänster står för cirka 65 procent av NCC-koncernens kostnader och området har därför stor betydelse. Konkurrensen inom byggmaterial och underentreprenader har historiskt varit svag eftersom byggbolagen ofta handlat upp material och tjänster på den lokala marknaden. Det är en bidragande orsak till att byggkostnaderna under lång tid ökat mer än konsument prisindex.
NCC:s inköpsarbete följer två huvudspår. Det första är att samordna inköpen i Norden med syfte att uppnå volymfördelar. En annan positiv effekt av koordinerat inköp är att antalet leverantörer och olika artiklar minskar, vilket har en kostnadsbesparande effekt. Med ett egenutvecklat inköpssystem har NCC ökat samordningen av nordiska inköp. Grunden är IT-baserade systemstöd som effektiviserar inköpsprocessen och skapar förutsättningar för samordning och uppföljning.
Det andra huvudspåret är att köpa varor och tjänster internationellt. NCC har inköpskontor i Baltikum, Polen, Tjeckien, Tyskland, Turkiet och Kina. I genomsnitt ligger kostnaden för internationellt inköpta varor drygt 20 procent lägre jämfört med om motsvarande inköp skulle gjorts i Norden. Den lokala prissättningen påverkas positivt när NCC konkurrensutsätter de lokala byggmaterialleverantörerna.
De vanligaste internationella inköpen är stommar, fasader i glas och aluminium samt stål- och betongprodukter. Inköpen av internationella underentreprenader är ett annat område under fortsatt tillväxt. Det blir allt vanligare med upphandlingar där NCC köper helhetslösningar som inkluderar material, transporter och montagetjänster och i vissa fall även projektering.
NCC representerar en bransch med hög miljö påverkan. NCC går från att bygga energieffektivt till att tänka och värna miljön i hela processen. Målet är att göra det enkelt för kunden att vara miljövänlig, både i själva byggprocessen och i användningen.
NCC är ledande inom miljöklassning och driver bland annat utvecklingen av miljöklassningssystemet BREEAM. Under 2011 inleddes ett pilotprojekt där miljömärkningen CEEQUAL testas på stora anläggningsprojekt. NCC var en av initiativtagarna till Basta, som är ett svenskt branschsamarbete som syftar till att avveckla farliga ämnen ur byggprocessen.
I Norden är NCC ett av de bolag som har störst erfarenhet av passivhus och alla bostäder som byggs i egen regi är av lågenergityp. NCC har också byggt ett fl ertal hus klassifi cerade enligt EU-initiativet GreenBuilding och har uppfört både sjukhus, kontor, handels- och lagerlokaler som möter GreenBuilding-kriterierna för energianvändning. Det betyder att byggnaderna använder 25 procent mindre energi än gällande norm för respektive land.
NCC vill göra det lättare för kunden att välja miljövänligt och erbjuder Gröna anbud i Sverige. Det betyder att NCC i Sverige, för alla anbud över 50 MSEK, lämnar ett sidoanbud där miljö står i fokus. Kunden kan då välja att utnyttja NCC:s kompetens inom Grönt byggande och få ett konkret miljöanpassat erbjudande.
Ett effektivt och väl fungerande byggprojekt kännetecknas av låg sjukfrånvaro och få arbetsskador. Planering och kontroll av verksamheten innefattar god styrning och uppföljning av arbetet med miljö, hälsa och säkerhet.
NCC lägger stora resurser på utbildning, stöd och uppföljning av arbetsmiljöåtgärder i alla de länder där bolaget är verksamt.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom NCC omfattar alla processer från den tidiga planeringen och projekteringen samt genom byggskedet, allt i syfte att minimera riskerna och på ett strukturerat sätt hantera kvarstående risker. NCC har en nollvision avseende arbetsolyckor och arbetar kontinuerligt för en bättre säkerhetskultur.
Attityderna till arbetsmiljöarbete utgår från NCC:s värderingar och genomsyrar hela organisationens inställning och beteende i dessa frågor.
23 kommersiella fastigheter
Utvecklingsverksamheten omfattar bostäder och kommersiella fastigheter och bedrivs i affärsområdena NCC Housing och NCC Property Development.
| 15% | Nettoomsättning |
|---|---|
| 31% | Rörelseresultat |
| 70% | Sysselsatt kapital |
| 6% | Medeltal anställda |
| MSEK | 2011 | 2010 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 907 | 8 899 | 0% |
| Orderingång1) | 9 485 | 10 534 | –10% |
| Rörelseresultat | 633 | 443 | 43% |
| Sysselsatt kapital | 12 035 | 9 656 | 25% |
| Medeltal anställda | 1 046 | 983 | 6% |
1) Avser enbart NCC Housing.
Bostadsutvecklingsaffären ska växa under strategiperioden 2012–2015. Målet är att antalet bostäder i pågående produktion ska uppgå till minst 7 000.
NCC har idag en bra portfölj av kommersiella fastighetsutvecklingsprojekt och målet för strategiperioden är att behålla projektportföljen på denna nivå.
På NCC:s marknader bor totalt 48 miljoner människor som inom de närmaste fem åren kommer öka med ytterligare en miljon. Den starka urbaniseringstrend som pågår över hela världen innebär att tillväxten kommer att ske i storstadsregionerna dit allt fl er människor söker sig. NCC:s strategi, att endast verka i storstadsregioner med en tydlig tillväxt och en stabil lokal arbetsmarknad som skapar efterfrågan på nya bostäder, ligger fast.
Grunden i all professionell boendeutveckling handlar om förmågan att förstå kundernas behov och att skapa goda boendemiljöer utifrån detta. NCC är verksamt i alla delar av värdekedjan, från projektidé och analys till markförvärv, konceptutveckling, produktion, marknadsföring och försäljning fram till den avslutande fasen med eftermarknad. Det är en kapitalintensiv verksamhet där NCC bedömer vilka markområden på de olika marknaderna som kan ge störst avkastning över tiden. Hela utvecklingsprocessen sker i nära samarbete med kommuner, markägare, arkitekter och andra intressenter.
Bostadsmarknaden är inte någon homogen marknad utan består av fl era olika segment med allt från fritidshus och styckebyggda småhus till komplexa arkitektoniska landmärken. NCC utvecklar enbart bostäder för permanentboende och är i huvudsak verksamt inom två typer av bostadshus: gruppbyggda enfamiljshus och fl erfamiljshus. Det senare segmentet omfattar såväl hus av standardtyp som mer unikt designade hus i lägen där det fi nns en betalningsvilja för denna typ av byggnader.
Fördelningen inom ovanstående två segment varierar beroende på marknad. I Tyskland består marknaden till mer än 60 procent av gruppbyggda enfamiljs hus. I Norden är situationen den omvända. Närmare 60 procent av marknaderna i Sverige, Norge, Finland och Danmark utgörs av lägenheter. I S:t Petersburg och Baltikum handlar det så gott som uteslutande om lägenheter.
Grundläggande analyser om vad kunderna efterfrågar och vilket behov som fi nns på marknaden görs kontinuerligt. Under året genomfördes bland annat en kund undersökning bland potentiella bostadsköpare på varje marknad där NCC verkar i syfte att bättre förstå kundernas preferenser och vad de värderar mest. En viktig insikt från den aktuella undersökningen är att kunderna i större grad än tidigare värdesätter ett kort tids intervall mellan köp och tillträde.
Därför är det än mer angeläget för NCC att fortsätta arbetet med att snabba på och effektivisera processerna för bostadsutvecklingen och därigenom korta tiden fram till byggstart. Även själva produktionen måste effektiviseras.
2011 byggstartade NCC bostäder på alla marknader, fl est i Sverige, Finland och S:t Petersburg. En stor del av bostäderna i pågående produktion fanns vid års skiftet i Sverige och Finland.
BYGGRÄTTSPORTFÖLJ,
utvecklingsprocessen med färdigt bygglov eller detaljplan vilket ger en fortsatt god potential för projektstart de kommande åren. Av den resterande byggrättsportföljen har den största delen en översiktsplan för bostadsbebyggelse. En stor del av värdeskapandet i boendeutveckling ligger i att framgångsrikt driva detaljplanearbetet och tillsammans med kommuner skapa attraktiva boendemiljöer. Procentsiffran anger andel av NCC:s totala byggrätter.
PLATTFORMAR – BÄTTRE KVALITET TILL LÄGRE KOSTNAD NCC strävar efter att skapa gemensamma plattformar för bostadsproduktionen vilket ger stora skalfördelar med lägre kostnader, större inköpsvolymer och förbättrad kvalitet. Med gemensamma plattformar kommer NCC att, med bibehållen fl exibilitet, kunna utveckla goda attraktiva bostäder och samtidigt hålla produktionskostnaderna nere.
Flexibiliteten i själva processerna är oerhört viktig. Vid utvecklandet av både gruppbyggda enfamiljshus och större områden med fl erbostadshus är det viktigt att dela in projektet i fl era mindre etapper. Genom att bygga upp en relativt liten men effektiv organisation som följer projektet hela vägen genom etapperna uppnås successivt en repetitionseffekt som leder till såväl kostnads- som tidsbesparingar.
NCC:s kunder består till största delen av privatkunder som investerar i ett eget boende. Men det fi nns också ett ökat intresse från investerare att göra så kallade paketaffärer. NCC förvärvar marken, projekterar, bygger och hyr ut för att sedan sälja vidare till fi nansiella investerare som ser värdet i att investera i attraktiva bostadsprojekt. Det kan även vara kommunala bostadsbolag, eller privata fastighetsförvaltare, som vill göra nya förvärv till sin portfölj.
Under året genomfördes ett fl ertal större paketaffärer i både Finland och Tyskland, däribland försäljningen av bostadsområdet Sonnengarten utanför Berlin med 145 lägenheter.
Den mest effektiva och klart dominerande säljkanalen är internet. Allt fl er kunder hittar sitt nya boende via NCC:s webbplatser eller via portaler länkade till dessa. Nya visualiseringsverktyg gör det möjligt för kunder att virtuellt vandra runt i de bostäder de är intresserade av och även göra sina tillval i den utvalda lägenheten. Med webbaserade försäljningsverktyg ökar kundernas vilja att köpa sin nya bostad i ett tidigt skede – långt innan det fi nns visningslägen heter att besöka.
NCC erbjuder olika typer av trygghetspaket till dem som köper en ny bostad. Paketen innehåller försäkringar, garantier och tjänster som skyddar och hjälper kunderna både före och efter köpet av en NCC-bostad. De ger bland annat skydd mot dubbla boendekostnader, arbetslöshet eller sjukdom.
NCC har satt upp uttalade mål att minska byggnadernas energianvändning under hela deras livslängd. På alla de marknader NCC verkar är målet att energiförbrukningen ska ligga under normen i respektive land. Förutom en generellt låg energianvändning utvecklar NCC även lågenergihus av passivhustyp. Det är välisolerade hus som till största delen värms av de boende i husen. Värmen från människor, elektriska apparater och från solen som skiner in genom fönstren är tillräcklig för att hålla en behaglig inomhustemperatur. Utvecklingen av lågenergihus är ett steg i rätt riktning för att klara de klimatmål om minskade koldioxidutsläpp och energiförbrukning som EU satt upp.
NCC erbjuder även olika verktyg som hjälper kunderna att själva räkna ut sin energianvändning för att på så sätt spara både pengar och minska påverkan på miljön. Genom att klimatdeklarera bostäderna underlättar NCC för kunderna att göra miljöriktiga bostadsval.
Under 2011 sålde NCC 3 228 bostäder, varav 724 i projekt som sålts till investorer. 2 764 (1 579) bostäder till privatkunder färdigställdes och resultatavräknades 2011. En stabil efterfrågan, förväntat fortsatt låga räntor och en förväntat avstannande ekonomisk utveckling under 2012 har lett till att antalet byggstartade bostäder planat ut och uppgick totalt till 4 416 bostäder 2011 varav 852 i projekt sålda till investorer.
En fullständig och mer detaljerad tabell fi nns i bokslutskommunikén på www.ncc.se.
Under 2011 har efterfrågan varit stabil på bostadsmarknaden i såväl Norden som S:t Petersburg. På de marknader NCC Housing verkar har priserna generellt varit stabila på nyproducerade bostäder. I Danmark har marknaden utanför centrala Köpenhamn fortsatt sin nedåtgående trend. Den tyska bostadsmarknaden hade fortsatt en stabil efterfrågan med tendenser till prisuppgångar. I de baltiska länderna har bostadsmarknaderna stabiliserats men är fortsatt svaga. Under året ökade den fi nansiella oron i omvärlden vilket påverkat den ekonomiska återhämtningen men ett stort demografi skt tryck på storstadsregioner leder till fortsatt behov av nya bostäder.
I Sverige leder den låga nyproduktionen av hyresrätter till att efterfrågan på bostäder kanaliseras till marknaden för bostadsrätter och enfamiljshus med äganderätt. Dessa hade en kraftig prisuppgång under 2010, främst i Stockholmsoch Göteborgsregionerna. Under 2011 har nyproduktion i centrala lägen haft stabila prisnivåer som inte påverkats av en viss prisnedgång på andrahandsmarknaden och utanför tillväxtcentra.
Den danska bostadsmarknaden, som under fl era år varit hårt pressad av stort utbud men låg efterfrågan med mycket låg nyproduktion som följd, påverkades av den fi nansiella oron som inträdde efter sommaren 2011. Detta bröt den återhämtning som skedde under 2010 fram till sommaren 2011 och marknaden är idag åter pressad utanför centrala Köpenhamn.
I Finland har ekonomisk återhämtning och en stark demografi sk utveckling i ett fl ertal tillväxtområden som Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg gett stabilitet på bostadsmarknaden trots ekonomisk oro i euroområdet. I Finland
fi nns en större blandning av upplåtelseformer i nyproduktion med såväl prisreglerade som marknadsprissatta hyresrätter och äganderätter. Marknadsutvecklingen har medfört att NCC under 2011 har fokuserat på försäljning av bostäder som säljs direkt till privatkund. Möjligheten att utveckla hyresrättsprojekt till investerarmarknaden påverkas främst av produktionskostnaden.
Den norska marknaden domineras av hus och lägenheter med äganderätt medan hyresboende är betydligt mindre vanligt än i Sverige. Den positiva ekonomiska utvecklingen i kombination med låg nyproduktion har därför lett till fortsatta prisuppgångar på bostäder med äganderätt i storstadsregioner som Oslo, Bergen och Stavanger.
Den tyska bostadsmarknaden kännetecknas av en väl fungerande hyresmarknad och konservativ belåning hos hushållen i småhus och lägenheter med äganderätt, vilket håller tillbaka snabba prisstegringar. En positiv ekonomisk tillväxt och framtidstro kombinerat har gett fortsatt stabil efterfrågan med stigande pris- och hyresnivåer i större tillväxtregioner som Berlin, Hamburg, Düsseldorf, Frankfurt, Köln och Bonn. NCC verkar i de lägre prissegmenten av marknaden och förväntar en fortsatt stabil efterfrågan på den tyska marknaden.
I de baltiska länderna har utvecklingen varit fortsatt svagt positiv under 2011. Den ekonomiska situationen har stabiliserats men, är fortfarande pressad samtidigt som den demografi ska utvecklingen är svag även i de större städerna. Det fi nns dock ett stort uppdämt behov av nya moderna och mer energieffektiva bostäder.
I S:t Petersburg fi nns liksom i de baltiska länderna ett stort behov av nya moderna och mer energieffektiva bostäder.
Bostadsmarknaderna i Norden upplevde en stabil efterfrågan 2011. Antalet byggstartade bostäder ökade 2011 framför allt i Norge men även på den danska marknaden. I Sverige och Finland, som noterade en kraftig ökning av antalet byggstarter 2010, minskade antalet starter något.
Utgångspunkten när NCC utvecklar kommersiella fastigheter är kundens önskemål. Allt startar med en idé som baseras på många års erfarenhet av att identifi era de mest optimala lägena för framtida kommersiella fastigheter och på en djup insikt om de behov som dagens och morgondagens kunder har.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på defi nierade tillväxtmarknader i Norden och Baltikum, med fokus på kontors-, handelsoch logistikfastigheter.
NCC kontrollerar hela värdekedjan från idé och analys till försäljning av fastigheten där kapital frigörs till nya utvecklingsprojekt.
Alla kunder är unika. Beroende på vilken typ av lokal kunden söker, har NCC ett komplett och välutvecklat kunderbjudande.
För att kunna erbjuda rätt produkter i rätt lägen är det nödvändigt att förstå blivande hyresgästers behov. Då processerna är långa är det extra viktigt att samla in kunskap om kommande trender för att kunna förutse vilka önskemål och krav morgondagens kunder kommer att ha. Analyserna måste leda rätt när det gäller i vilken typ av fastighet och med vilket geografi skt läge
hyresgästerna kommer att vilja ha sina arbetsplatser om 5–10 år. Detta arbetssätt kallar NCC Future Solutions och är en systematisk metod för att samla in kunskap genom framtidsstudier, kundintervjuer och andra sorters trendspaningar och undersökningar.
För kontorsfastigheter baseras en del av kundens urvalskriterier på hårda faktorer som lokalens yteffektivitet, ett kommunikativt läge för kunder och medarbetare, eller att kunden vill ha sitt kontor i en hållbar fastighet med fokus på energioptimering och miljömedvetna materialval. Men kunden väljer också utifrån andra värden som exempelvis en samarbetspartner som man har förtroende för, som garanterar en trygg fl yttprocess och som erbjuder effektiva och trivsamma lokaler. Andra kriterier för kunden kan vara att det egna kontoret, kontorsfastigheten och även läget ska återspegla det egna företagets varumärke.
När NCC utvecklar en handelsfastighet är utgångspunkten ett utmärkt handelsläge som kan erbjuda stora fl öden av människor och trafi k samt en lokal som är optimerad för att sälja hyresgästens produkter eller tjänster. Det görs en noggrann analys av trafi kströmmar, parkeringsmöjligheter och hur kundens inkommande varufl öden kan hanteras, vilka andra handelsaktörer som kan tänkas attrahera liknande kundsegment och många andra faktorer som är viktiga för kundernas affärsverksamhet.
För en kund som söker lokal för lager- och logistiklösningar är läget, tillsammans med hög effektivitet i varufl ödet, de enskilt två viktigaste kriterierna. NCC har specialkompetens att optimera lagerlösningar ur både ett funktionellt och ett kostnadsmässigt perspektiv, vilket tillsammans med standardiserade lösningar för lagerbyggnader ger mycket goda förutsättningar att erbjuda den optimala lösningen för varje kund.
Under året startades tolv utvecklingsprojekt. Bland de större projekten återfi nns Tavastehus Shopping Center i Finland samt Torsplan i nya Hagastaden, Stockholm. Tavastehus Shopping Center består av cirka 26 000 kvadratmeter handelsytor och kommer att förfl ytta hela centrala Tavastehus västerut. Fastigheten Torsplan består främst av 22 000 kvadratmeter kontor, med Axfood som enskilt största hyresgäst, men även av 8 000 kvadratmeter handels- och service ytor i bottenplanet. Vid slutet av 2011 hade NCC 23 pågående projekt till ett investeringsvärde om 5,6 Mdr SEK. Byggrättsportföljen innehöll vid samma tidpunkt cirka 1,1 miljoner kvadratmeter byggrätter samt ytterligare 0,6 miljoner kvadratmeter i markoptioner och markanvisningar. Det kontinuerliga arbetet med ett femtiotal utvecklingsprojekt runtom i Norden och Baltikum framskrider planenligt.
| Land (antal) | Färdigställande grad,% |
Uthyrningsbar area, kvm |
Uthyrnings grad, % |
|---|---|---|---|
| Sverige (9) | 31 | 135 800 | 56 |
| Danmark (9) | 81 | 77 500 | 75 |
| Finland (5) | 17 | 48 500 | 46 |
| Totalt (23)2) | 41 | 261 800 | 58 |
1) Tabellen avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier/tilläggsköpeskilling) i fem tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt, varav de största projekten utgörs av en kontorsfastighet i Frederiksberg, Danmark och två kontorsfastigheter i Finland, en i Esbo och en i Vanda. En fullständig och mer detaljerad tabell fi nns i bokslutskommunikén på www.ncc.se.
2) Av de färdigställda och byggstartade projekten vid årets utgång ingick fyra projekt där försäljningsavtal tecknats men som ännu inte resultatavräknats.
Fastighetsbranschen är en del av den globala fi nansmarknaden. NCC:s utbud av fastigheter som investering konkurrerar på samma villkor som andra placeringsalternativ, som till exempel aktier och obligationer. Aktörerna på denna marknad är stora nationella och internationella aktörer som pensionsförvaltare, fastighetsfonder eller fastighets- och försäkringsbolag. För dessa investerare är relationen mellan avkastning och risk det enskilt viktigaste kriteriet när de letar efter objekt att förvärva.
Med ett instabilt läge på den europeiska fi nansmarknaden strävar vissa investerare efter en diversifi ering i portföljen
genom att investera i fastigheter, en utveckling som är till NCC:s fördel. I rådande makroekonomiska läge, märks också ett ökat intresse för den nordiska fastighetsmarknaden, där ekonomierna visat sig vara betydligt stabilare än i delar av övriga Europa.
Första delen av 2011 kännetecknades den nordiska transaktionsmarknaden av återhämtning och en stabil aktivitet, för att under andra halvåret sakta ner i spåren efter det instabila ekonomiska läget. Totalt sett minskade transaktionsvolymen något jämfört med föregående år.
Hållbarhetsfrågan står högt på NCC:s agenda. Genom att ligga långt framme på detta område kan NCC erbjuda dagens medvetna kunder ett attraktivt erbjudande. Samtliga fastigheter NCC utvecklar möter höga miljökrav och miljöklassifi ceras sedan 2009 enligt systemet BREEAM, som är det mest utbredda miljöklassifi ceringssystemet i Europa. Läs mer på www.ncc.se/breeam.
Vid årsskiftet hade 25 byggnader klassifi cerats, eller är på väg att klassifi ceras med BREEAM, varav tio byggnader i Sverige, nio i Finland, fyra i Danmark och två i Norge.
En betydelsefull miljöpåverkan vid fastighetsutveckling är den kommande energianvändningen i byggnaden. Att minska byggnaders energianvändning har därför varit i fokus sedan många år och NCC var också den första fastighetsutvecklaren i Europa att bli företagspartner i EU:s program för minskad energianvändning
i byggnader: GreenBuilding. NCC har GreenBuildingklassifi cerat totalt 22 byggnader i egen regi. Kaggen i Malmö var Sveriges första kontorsfastighet och Coop Forum i Kungsbacka var Nordens första handelsfastighet att GreenBuilding-klassifi ceras.
En GreenBuilding-klassifi cerad byggnad ger kunden goda förutsättningar att i framtiden förvalta den med en energiprestanda som är 75 procent av gällande norm. NCC arbetar också intensivt med att utbilda hyresgäster i hur deras nya lokaler ska användas för bästa miljöprestanda. Detta görs bland annat genom verktyget Green Working. Här erbjuder NCC kunskap och idéer om hur hyresgästen själv ska kunna agera mer miljöklokt, främst genom minskad energianvändning. Det som hyresgästen gör i vardagen är det som verkligen räknas.
Transaktionsvolymen på den nordiska fastighetsmarknaden uppgick under året till 151(177) Mdr SEK, varav Sverige svarade för 85 (98) Mdr SEK, vilket motsvarade knappt 65 procent av den totala transaktionsvolymen på den nordiska marknaden.
Moderna utvecklingsprojekt med smarta lösningar och stabila hyresgäster, i kombination med fokus på hållbarhetsfrågor, är generellt sett de viktigaste faktorerna för investerare, vilket gör att NCC:s projekt är efterfrågade och har en stark konkurrensfördel.
| Kvm | Sverige | Danmark | Finland | Norge | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontor | 14 800 | 20 197 | 18 613 | 5 951 | 59 561 |
| Handel | 24 481 | 2 711 | 20 319 | – | 47 511 |
| Logistik | 25 829 | – | – | – | 25 829 |
| Övrigt | 14 548 | – | – | – | 14 548 |
| Totalt | 79 658 | 22 908 | 38 932 | 5 951 | 147 449 |
(Källa: NCC.)
| Vakans grad, % |
Hyra, kvm/år | Direktavkast ningskrav, % |
|
|---|---|---|---|
| Stockholm | 7,5 | 2 650 (SEK) | 5,25 |
| Helsingfors | 7,4 | 205 (EUR) | 6,40 |
| Köpenhamn | 8,4 | 1 250 (DKK) | 5,75 |
| Oslo | 4,3 | 2 500 (NOK) | 6,00 |
1) Avser innerstad. (Källa: Newsec.)
Transaktionsvolymen i samtliga nordiska länder minskade och uppgick totalt till 151(177) Mdr SEK 2011. Sverige svarade för 85 (98) Mdr SEK,vilket motsvarade knappt 65 procent av den totala transaktionsvolymen på den nordiska marknaden.
En ökande befolkning och en fortsatt urbanisering skapar utmaningar i form av ökande efterfrågan på naturens resurser. Det kräver en effektivare resursförbrukning. Under 2011 passerade jordens befolkning sjumiljardersgränsen och i framtiden kommer allt fl er människor att bo i städerna. Vissa forskare bedömer att detta kan vara miljömässigt fördelaktigt då mycket inom exempelvis energiområdet kan tas till vara i täta stadsstrukturer. För NCC:s del är det viktigt att vara en kompetent partner i denna utveckling. En partner som genom att utveckla nya tekniker och skapa synergier mellan olika samhällsaktörer kan vara med och skapa hållbara samhällen, städer och infrastruktur. Inom alla NCC:s verksamhetsområden fi nns det erbjudanden som är relevanta för att klara behovet av framtidens hållbara stadsutveckling.
Under 2011 inleddes ett nytt nationellt samarbete i Sverige för hållbara städer, där NCC har varit en av initiativtagarna. Samarbetet ska skapa bättre förutsättningar för samordning mellan stat, kommun och privata aktörer vilket är en förutsättning för att svenska stadsdelar ska kunna bli socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara. På lång sikt avser projektet få fram ett certifi eringssystem med kriterier för att kunna certifi era hållbara stadsdelar. Projektet går att följa på www.hallplatsen.nu.
NCC ska aktivt utveckla nya affärer ur ett hållbarhetsperspektiv."
För att NCC ska vara ett attraktivt företag idag och i morgon måste NCC förvalta de möjligheter och hantera de risker som fi nns i verksamheten. I den här redovisningen beskrivs hur NCC är med och skapar mer hållbara städer genom ny teknik, hur NCC ger kunder möjlighet att leva i energisnåla fastigheter med bra inomhusmiljö och hur bilister kan köra på grön asfalt. Här beskrivs också hur NCC arbetar för att skapa säkra och trygga arbetsplatser.
De produkter och material som NCC använder inom de olika verksamhetsområdena köps in från ett stort nät av leverantörer. För att hantera associerade risker har NCC skapat en enhet för internationella inköp som tilllämpar ett systematiskt arbete med kravställande, uppföljning och tredjepartsgranskning. Till sin hjälp har organisationen utvecklat verktyg med parametrar som ska vara uppfyllda för riskhantering, arbetsförhållanden, lön, kvalitet och leverantörers hantering av miljöpåverkan etc.
Detta är NCC:s andra hållbarhetsredovisning och avser verksamhetsåret 2011. NCC har valt att tillämpa GRI:s frivilliga riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation och tillämpar nivå C. Informationen i hållbarhetsredovisningen har inte granskats av tredje part, men NCC bedömer att informationen i års- och hållbarhetsredovisning 2011, tillsammans med information på NCC:s hemsida uppfyller GRI:s informationskrav för tillämpningsnivå C. I de fall inget annat anges avser samtlig information hela
NCC-koncernen. GRI-index med kommentarer fi nns på NCC:s hemsida, www.ncc.se/griindex
Vi är ärliga mot oss själva och alla våra intressenter. Vi gör affärer på ett korrekt sätt och kunden kan alltid lita på de besked som NCC ger.
Vi respekterar varandra. Allas åsikter är av värde. Man kan ha olika åsikter och samtidigt respektera varandra, samt arbeta mot givet mål.
Vi visar varandra tillit och uppträder så att andra får tillit till oss. Alla ställer upp för NCC och företagets värderingar som en grund för kraftfull utveckling.
Vi fokuserar på att skapa mervärde för alla våra intressenter.
Det ska vara enkelt att göra affärer och ha relationer med NCC.
Vi tar ansvar. Att bygga framtidens miljöer och därmed bidra till en hållbar samhällsutveckling är ett stort ansvar.
Grunden till NCC:s förhållningssätt fi nns i företagets värderingar – ärlighet, respekt och tillit. Fokus, enkelhet och ansvarstagande är vägledande ord i affärssituationer.
NCC har en Uppförandekod som redogör för NCC:s värderingar, affärsprinciper, förhållnings sätt till konkurrensfrågor och intressekonfl ikter, mänskliga rättigheter och arbetsprinciper, samt miljöansvar. Uppförandekoden är baserad på NCC:s värderingar och följer internationellt erkända riktlinjer. Under 2011 har Uppförandekoden reviderats för att ännu bättre hantera aktuella frågor och understryka NCC:s värderingar och det vär deringsstyrda l edarskapet.
Fullständig Uppförandekod fi nns att läsa på www.ncc.se.
NCC är anslutet till World Economic Forum Partnering Against Corruption Initiative (PACI) sedan 2005 och 2010 signerade NCC FN:s Global Compact. Detta är NCC:s Communication on Progress Report. Från och med 2010 redovisar NCC sitt hållbar hetsarbete enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer (GRI), nivå C.
NCC är en av de största samhällsbyggarna i branschen och tillhandahåller bland annat vägar, byggnader och markberedning. I rollen som ledande i branschen vill NCC driva på omställningen till ett mer hållbart samhälle.
NCC ser stora möjligheter att som samhällsbyggare bidra till en förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan. Detta sker på fl era sätt. Å ena sidan erbjuder NCC sina kunder energieffektiva och klimatanpassade produkter och tjänster och arbetar med att skapa hälsosamma bebyggda miljöer, där NCC minskar användningen av skadliga ämnen och bidrar till återvinning av material och produkter. Å andra sidan vill NCC bidra genom arbetet med att ständigt minska företagets egen miljöpåverkan. För den kommande perioden fram till år 2020 har NCC ställt upp fyra prioriterade områden inom miljö. Dessa är klimat och energi, kemikalier och hållbara materialval, miljöklassifi cering av byggnader och anläggningar samt avfall och återvinning. Dessa områden ska avspeglas i kunderbjudanden såväl som i NCC:s interna miljöarbete.
För NCC är det viktigt att kunna erbjuda kunderna hållbara lösningar som hjälper kunden att minska sin klimatpåverkan. Det sker genom ett stort utbud av både produkter och tjänster, genom allt från lågenergibyggnader och översvämningsskydd till NCC Green Asphalt. För att skynda på utvecklingen inom bygg- och anläggningssektorn har NCC varit först ut med Gröna anbud.
Gröna anbud innebär att NCC vid sidan av det ordinarie anbudet också erbjuder kunden ett så kallat Grönt anbud. Sedan 2010 lämnar NCC i Sverige alltid ett Grönt anbud i upphandlingar om 50 MSEK eller mer. I ett Grönt anbud erbjuder NCC en mer klimatanpassad lösning än den lösning som efterfrågats. Under 2011 har NCC lämnat 120 Gröna anbud.
Utöver att erbjuda nya mer klimatanpassade lösningar samt klimatdeklarerade projekt ger Gröna anbud NCC:s kunder möjlighet att klimatkompensera genom stöd till klimatprojekt som är godkända av FN eller EU. Dessutom har NCC i Sverige beslutat att alltid använda Grönt byggande där ett Grönt anbud lämnats. Det betyder att NCC:s byggarbetsplatser alltid ska anpassas med bland annat energisnåla maskiner och byggbodar (se s. 35).
Efterfrågan på energieffektiva, men också brett hållbara lösningar ökar för varje år och NCC ska vara proaktivt och har sedan fl era år utvecklat olika erbjudanden för att möta kundernas behov. NCC vill vara ledande inom bygg- och fastighetsbranschen när det gäller miljöansvar. Idag erbjuder NCC därför fl era olika typer av miljöklassifi cerade byggnader och anläggningar med särskilda egenskaper för kunders olika behov.
GreenBuilding är en energiklassning, initierad av EUkommissionen, för att driva på ökad energieffektivisering. För att få klassa en byggnad som GreenBuilding krävs att energiförbrukningen är minst 25 procent lägre än normen. NCC har beslutat att alla företagets egenutvecklade fastighetsprojekt ska vara klassifi erade som GreenBuildings. Fram till idag har NCC GreenBuildingklassifi cerat 22 byggnader.
BREEAM är det ledande miljöklassningssystemet i Europa. BREEAM utgår från ett livscykelperspektiv kring miljöpåverkan då det tar hänsyn till en fastighets många miljöpåverkande faktorer från konstruktion till färdig byggnad så som, utöver byggnadens energianvändning, exempelvis transporter och val av plats för byggnaden. Nyligen utförda studier visar att BREEAM har hjälpt till att spara 4,5 miljoner ton koldioxid sedan starten år 1988. Inom NCC Property Development ska samtliga projekt vara utförda enligt BREEAM, såvida inte kunden kräver en annan miljöklassning vilken NCC i sådana fall också kan utföra. NCC har idag ett femtontal projekt som klassas i enlighet med BREEAM. NCC erbjuder även de andra systemen såsom LEED, Miljöbyggnad och CEEQUAL. För närvarande arbetar NCC med fem LEED-projekt och 20 projekt enligt Miljöbyggnad.
NCC är en av de främsta leverantörerna av passivhus på den nordiska marknaden. Ett passivhus är ett hus som inte tillförs energi för uppvärmning utan som istället värms av främst kroppsvärme, elektriska apparater, belysning och solstrålning. Konstruktionen av ett passivhus medför vanligtvis fl era andra positiva effekter med en förhöjd boendestandard som resultat. Idag är det fortfarande en något större initial investering i ett passivhus, men de lägre driftskostnaderna jämnar ut kostnaderna på längre sikt. NCC har uppfört ett 40-tal passivhus, framför allt fl erfamiljshus men även äldreboende och förskola. Miljöklassifi cering kan även
användas inom anläggningssidan och under 2011 initierade NCC ett projekt tillsammans med Trafi kverket som kommer att vara ett pilotprojekt av miljöklassningen CEEQUAL. Miljöklassningen har utvecklats för att främja hållbarheten i mark- och anläggningsprojekt, från projektets idéstadie till att det är färdigställt.
NCC Green Asphalt, är en lågenergiasfalt som ingår i företagets erbjudande av miljöanpassade produkter. Det är en tillverkningsmetod som ger upp till 30 procent lägre energiförbrukning och koldioxidutsläpp än vid normal produktion. Också utsläppen av kväve dioxid, svaveldioxid och kolmonoxid minskar kraftigt. NCC Green Asphalt är dessutom positivt ur ett arbetsmiljöperspektiv då den sänkta temperaturen reducerar mängden dammpartiklar, rök, lättfl yktiga organiska föroreningar och aromatiska kol väten.
Materialåtervinning är också viktigt och NCC använder återvunnen asfalt vid asfaltstillverkning. En stenrik asfaltbeläggning med extra lång hållbarhet och lägre underhållskostnader än vid traditionell asfaltstillverkning har också utvecklats. Konceptet kallas "VIACO" och fi nns med ett antal olika typer av asfaltsmassor. Under 2011 har NCC:s affärsområde Roads också startat upp återvinnings terminaler som ska möjliggöra för NCC att samla in och återvinna mer material i sin verksamhet.
NCC:s eget miljöarbete är en viktig fråga för NCC. För att vara en trovärdig leverantör på marknaden är det nödvändigt att NCC arbetar för att reducera koncernens miljöpåverkan. Inom koncernen drivs miljöfrågorna i ett miljöråd som leds av koncernens miljöchef.
Under året tog NCC fram en ny miljöstrategi med en målbild för år 2020. Inom denna har fyra prioriterade
områden defi nierats. Miljöstrategin har två huvudspår – kundnyttan och att skapa ett systematiskt internt miljö arbete som leder till att NCC:s egen miljöpåverkan successivt minskar. Strategin är en del i NCC:s koncernövergripande strategi.
Under 2011 fortsatte NCC arbetet med att ta fram ett koldioxidavtryck för de olika verksamheterna i koncernen. NCC använder mätmetoden Greenhouse Gas Protocol (GHG)och under 2012 kommer NCC att kunna säkra koncernens koldioxidavtryck för scope 1 och 2 enligt GHG, det vill säga NCC:s direkta utsläpp från egna utsläppskällor samt alla utsläpp från egen konsumtion av el och värme. Kartläggningen av hur stor direkt påverkan på koldioxidutsläpp som NCC:s verksamhet har inleddes 2009 och under 2011 har en viktig del av arbetet varit att skapa processer och system för att ta fram säkrare data. NCC har under 2011 också handlat upp ett IT-verktyg, EcoGovernance, som kommer att utgöra ett bra stöd när NCC utvecklar sin insamling av klimatdata framöver. Under andra halvåret av år 2012 avser NCC analysera hur företaget, på bästa sätt, kan fånga sina indirekta utsläpp (scope 3)och vilka av dessa utsläpp företaget i första hand bör fokusera på.
De slutsatser som hittills kan dras av koldioxidkartläggningen visar att asfalt- och krossverksamheten är det verksamhetsområde som har störst direkt påverkan på NCC:s koldioxidavtryck. Vid framställning av asfalt används idag oljeprodukten bitumen, som i en energikrävande process värms upp med krossad sten. För NCC är det prioriterat att fortsätta arbetet med att ta fram alternativa metoder som kräver mindre energi och mindre mängd fossila bränslen. Användning av olika typer av fordon inom koncernen ger det näst största koldioxidavtrycket.
ett av Sveriges första miljöklassade mark- och anläggningsprojekt. NCC har startat Sveriges första miljöklassade mark- och anläggnings-
projekt vid bygget av två nya vägbroar över Ostkustbanan vid E4 Rotebro, Sveriges mest trafi kerade korsning.
Miljöklassningen CEEQUAL syftar till att främja hållbarheten i mark- och anläggningsprojekt genom att bedöma hur både miljöfrågor och sociala aspekter hanteras – från idé till färdigt projekt. Pilotprojektet är ett av NCC:s viktigaste.
"Det är ett helt unikt pilotprojekt och en tydlig markering från oss om hur viktiga miljöfrågorna är vid stora infrastruktursatsningar", säger Göran Gerth, miljöchef NCC Construction Sweden.
Med hjälp av CEEQUAL går det att utvärdera exempelvis användningen av mark, vatten och energi men även påverkan på ekologi, landskapsbild och grannar.
Pilotprojektet genomförs i samverkan med Trafi kverket. Bygget vid E4 Rotebro ska stå klart 2014. NCC och Trafi kverket kommer då att göra den slutgiltiga utvärderingen av miljöklassningssystemet CEEQUAL.
NCC är ett värderingsstyrt kunskapsföretag. NCC ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare och arbetar aktivt med alla aspekter av hållbarhet.
För att vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att ha en god ekonomisk utveckling och att kunna erbjuda utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter. I detta ingår ett gott ledarskap, kompetensutveckling, en säker och trygg arbetsmiljö, fokus på mångfald och jämställdhet, ett systematiskt miljöarbete, samt att ha tydliga värderingar som genomsyrar det dagliga arbetet. NCC:s värderingar är ärlighet, respekt och tillit. Fokus, enkelhet och ansvarstagande är det som styr hur NCC ska göra affärer. Värderingarna styr arbetet och bidrar till en god affärsetik och en kultur som klart tar avstånd från korruption och stödjer arbetet med mänskliga rättigheter inom koncernen och hos leverantörer i andra delar av världen.
NCC:s medarbetare är företagets viktigaste ambassadörer. Deras vilja att rekommendera sin arbetsgivare är ett mått på företagets attraktivitet. Årets human kapitalindex (HKI) visade indexvärdet 79 på en hundragradig skala för andelen medarbetare som rekommenderar NCC som arbetsgivare. Detta ska jämföras med index 62 för European Employee Index (EEI) som är benchmark.
NCC är en kunskapsintensiv organisation. Det fi nns ständigt ett behov av att vidareutbilda medarbetarna. För att behålla och attrahera kompetenta medarbetare samt att stärka konkurrenskraften pågår löpande utbildnings- och utvecklingsinsatser. Under 2011 fortsatte
insatserna kring bland annat ledarutveckling, affärsetik, arbetsmiljö och säkerhet. Olika projekt kräver olika kompetens och NCC arbetar ofta med kompetensutveckling tillsammans med övriga projektpartners.
För NCC är det viktigt att ha kännedom om den senaste forskningen och detta sker bland annat genom att låta doktorander vara verksamma inom organisationen samt genom samarbete med universitet och högskolor. Under 2011 var NCC bland annat huvudsponsor för ett forskningsprojekt om grönt byggande som genomfördes på KTH i Stockholm.
NCC genomför varje år en personalundersökning kallad HKI. För NCC är detta ett viktigt verktyg för att få en bild av medarbetarnas trivsel, deras uppfattning om ledarskapet och värderingarna, samt hur väl arbetsmiljöarbetet fortgår. Årets HKI visade positiv utveckling inom fl era olika områden. Andelen nöjda medarbetare ökade till index 72 (71), indexet för hur stolt man är över att arbeta på NCC steg till 78 (77)och till index 73 (72) när det gäller hur gott ledarskap man anser sig ha. Årets HKI visade också ett index på 78 när det gäller om personalen känner sig trygga på arbetsplatsen, ett resultat som i likhet med övriga resultat ligger över branschsnittet.
NCC strävar efter att ha goda relationer med arbetstagarorganisationerna, något som bland annat tar sig uttryck i samarbetsorgan på ett fl ertal organisatoriska nivåer i bolaget samt inom samtliga geografi er. NCC:s verksamhet är konjunkturberoende. Under året hade NCC möjligheten att nyanställa och antalet anställda ökade med 700.
För att vara branschens mest attraktiva arbetsgivare är det viktigt att utveckla jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Byggbranschen är mansdominerad och i NCC är cirka 90 procent av de anställda män. Bland yrkesarbetande/kollektivanställda är andelen kvinnor 2 procent. På chefsbefattningar är andelen kvinnor högre, 18 procent. NCC har ambitionen att andelen kvinnliga medarbetare ska motsvara andelen kvinnor bland de civil- och högskoleingenjörer som utbildas vid tekniska högskolor, vilket i Sverige är cirka 30 procent. NCC arbetar aktivt för att kunna rekrytera och behålla kvinnor.
NCC har en jämställdhetsplan som organisationen arbetar efter och i Sverige fi nns nätverket Stella som är till för kvinnliga akademiker och kvinnliga chefer inom NCC. Nätverket ska skapa bättre förutsättningar för kvinnor att bli ledare inom NCC.
NCC accepterar inte bristande affärsetik eller konkurrenshämmande aktiviteter. NCC:s värderingar och Uppförandekod anger tydligt vad som är ett korrekt beteende. Sedan 2002 har över 3 000 chefer och specialister inom hela koncernen utbildats i affärsetik och konkurrensrätt och det fi nns processer på plats för att säkerställa ett korrekt beteende.
Trots detta har NCC under året fått erfara att medarbetare agerat i strid med företagets värderingar. Det ena fallet resulterade i avsked av en platschef i Sverige på grund av felaktigt agerande i relation till en offentliganställd. Det andra fallet avser prissamarbete inom asfaltbranschen i Trondheimområdet, Norge. De handlingar som i denna del läggs NCC till last har utförts av en tidigare NCC-medarbetare under åren 2005–2008. Den aktuella NCC-medarbetaren är pensionerad. Handläggning av ärendet pågår och slutligt beslut väntas tidigast under 2012.
Dessutom förs en dialog med NCC:s leverantörer och underentreprenörer. Infallsvinklarna i arbetet är olika beroende på i vilket sammanhang affärsetiska frågor diskuteras.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN NCC stödjer och respekterar internationella riktlinjer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsförhållanden. Sedan 2010 är NCC anslutet till FN:s Global Compact och har därmed åtagit sig att aktivt driva frågor om mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och arbetsrätt, miljöhänsyn och god affärsetik inom verksamheten och i relation till partners.
NCC har den största delen av den operativa verksamheten i de nordiska länderna och har bedömt att de största riskerna för kränkningar av internationella riktlinjer fi nns i leverantörsled i östra Europa och Asien. NCC bedriver därför ett aktivt arbete inom inköpsorganisationen för att säkerställa att leverantörerna lever upp till NCC:s krav.
På samma sätt som NCC ställer krav på leverantörer av produkter ställer NCC också krav på leverantörer av tjänster. I de inköpsmallar som respektive inköpare använder ingår frågor om arbetsmiljö och arbetsförhållanden för entreprenörer och underentreprenörer. För att få leverera tjänster på en NCC-byggarbetsplats krävs att man uppfyller de krav som NCC ställer.
Centrala frågor i medarbetarundersökningen HKI jämförs med European Employee Index som gör det möjligt att mäta NCC:s resultat mot branschindex. Undersökningen ger en beskrivning av medarbetarnas arbetsglädje och lojalitet och omfattar även frågor kring värderingar, den närmaste chefen, motivation och engagemang. NCC är bättre än branschindex på varje marknad.
NCC 2011
EEI Benchmark (EEI = European Employee Index). Jämförelse med byggbranschen i Sverige, Norge och Danmark samt hela arbetsmarknaden i Finland och Tyskland.
EN TRYGG, SÄKER OCH HÄLSOSAM ARBETSPLATS NCC har en nollvision för arbetsplatsolyckor. Säkerhet på arbetsplatsen är en av de absolut viktigaste frågorna för koncernen. För att skapa rätt förutsättningar är goda rutiner, kunskap, systematik och gott ledarskap parametrar som NCC arbetar kontinuerligt med.
På byggarbetsplatser fi nns risker där misstag kan få allvarliga konsekvenser och NCC arbetar aktivt för att reducera riskerna och minimera de negativa effekterna.
NCC har en olycksfallstrend som planat ut de senaste åren men krafttag krävs för att nå uppsatta mål. Under 2011 förlorade NCC två medarbetare genom dödsolyckor. Olyckorna är en påminnelse om att säkerheten alltid måste komma i första hand, att det fi nns ett ständigt behov av att sprida säkerhetsinformation och säkerställa att alla som arbetar på ett projekt har tillräcklig kunskap om säkerhetsfrågor på en byggarbetsplats. NCC har ansvar för att säkerställa att rutiner fungerar och att de tillämpas på ett korrekt sätt.
beteende påverkar säkerheten på en byggarbetsplats och det är därför avgörande att alla individer vet vad som är ett säkert beteende.
I årets medarbetarundersökning (HKI) fi ck påståendet att medarbetarna känner sig trygga på sin arbetsplats index 78. Jämfört med branschen i övrigt är det en relativt hög siffra, men fortfarande för låg. När det gäller hälsa och säkerhet kan NCC bara vara nöjda när siffran är 100.
Alla medarbetare och underentreprenörer som är verksamma på en NCC- byggarbetsplats ska ha grundläggande kunskap i hälsa och säkerhet. Respektive platschef ska säkerställa att samtliga entreprenörer och underentreprenörer på den aktuella arbetsplatsen har tagit del av och accepterar NCC:s rutiner och krav.
NCC arbetar systematiskt med att analysera var fel begås och hur de olika enheterna agerar vid en incident eller olycka. Varje år genomför NCC över 1 000 revisioner på arbetsplatser. Revisionerna har fl era olika syften. Ett är att identifi era brister och förbättringsmöjligheter. Ett annat är att åskådliggöra det som är bra, identifi era goda exempel och sprida information om dessa inom koncernen.
Under året dedikerade NCC en dag för att markera att säkerheten alltid står i första rummet. All verksamhet i koncernen stannade klockan 9 på morgonen och delar av dagen ägnades åt diskussioner och refl ektion kring arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen.
Alla uppmanades att lämna feedback och förslag till bättre säkerhetsarbete. Responsen var långt över förväntan och visar att säkerhet verkligen är en fråga som engagerar. Återkopplingen från medarbetarna är ett värdefullt bidrag till NCC:s fortsatta satsningar för en säkrare arbetsmiljö.
| NCC Koncernen | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Olycksfallsfrekvens1) | 15,2 | 12,8 | 11,8 | 13,3 | 14,6 |
1) Antal olyckor med 1 dags sjukfrånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar. I 2011års värde inkluderas även olyckor som inte leder till sjukfrånvaro men till frånvaro från ordinarie arbete.
Under 2011 har NCC tagit fram en ny koncernstrategi för hälsa och säkerhet. Strategin innehåller fyra prioriterade områden, säkerhetskultur, attityder och beteende samt tre prioriterade högriskområden, framtagna utifrån analyser samt synpunkter från NCC:s Awareness Day. Dessa högriskområden är arbete från höjd, tunga kranlyft och arbete i trafi kerad miljö.
Den nya koncernstrategin för hälsa och säkerhet innefattar också parametrar för att skapa en hälsosam arbetsmiljö – såsom ergonomisk hänsyn, stresshantering samt aktivt arbete för att hantera eventuella problem med alkohol och droger. Under 2011 hade NCC en sjukfrånvaro på 3,5 (3,3) procent.
Olika affärsområden har olika styrkor som är värda att lyfta upp och förvalta inom koncernen. NCC har skapat en arbetsmiljögrupp på koncernnivå med arbetsmiljörepresentanter per land och affärsområde. Gruppen ska strukturera och systematisera samarbete, kommunikation och rapportering för ett effektivare arbete för en säkrare arbetsplats. Koncerngruppen för arbetsmiljö och säkerhet rapporterar till koncernledningen minst två gånger per år. Rapportering av arbetsmiljödata ingår i koncernrapporteringen. Styrelsen i NCC AB följer arbetsmiljöarbetet noga och regelbundet.
Inköp är en central del av NCC:s verksamhet och inköpen står för cirka 65 procent av koncernens totala kostnader. NCC arbetar systematiskt för att hantera de risker som fi nns i inköpsledet. Inköpsledet är komplext, givet den stora variationen och kvantiteten av produkter och tjänster som NCC köper in. Under 2011 har kraven på miljö och social prestanda fått större betydelse i utvärderingen av internationella leverantörer och det har medfört att leverantörsbasen reducerats med cirka 20 procent. NCC har också kommit längre i kontrollen av leverantörernas efterlevnad av NCC:s krav.
Om en leverantör inte klarar att leva upp till de grundläggande krav som NCC ställt upp avslutas relationen. Endast leverantörer som bedöms uppfylla NCC:s generella krav kan delta i NCC:s anbudsprocess.
Inom NCC pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla leverantörsrelationer och samarbeten, för att kunna sänka inköpskostnader och öka kontrollen. Strävan efter att sänka kostnaderna och nå målet branschens lägsta inköpskostnader får inte ske på bekostnad av kvalitet eller förmåga att uppfylla NCC:s kriterier. Det handlar i stället om att koordinera inköp, skapa gemensamma processer och synergier över projekt- och affärsområdesgränser.
För att i högre grad kontrollera värdekedjan har NCC skapat egna materialleverantörer och konkurrensutsatt vissa av de mellanhänder som används. Två sådana exempel är NCC Balk och NCC Supply. NCC Balk levererar sedan 2011 balkar till NCC:s underentre prenörer och smeder och NCC Supply ska från 2012 leverera byggmaterial och logistiklösningar till NCC-koncernen.
NCC:s internationella leverantörer granskas årligen och om en leverantör som tidigare har varit godkänd inte klarar granskningen och NCC gör bedömningen att det är en grov avvikelse upphör samarbetet. När den diskvalifi cerade leverantören har åtgärdat avvikelsen och uppfyller kraven kan samarbetet återupptas. NCC har som ambition att genom det strategiska och systematiska arbetet hjälpa leverantörer att förstå och leva upp till NCC:s krav. Vid granskningarna tar NCC hjälp av tredjepartsauditörer.
NCC är medlem i den internationella organisationen "The Business Social Compliance Initiative" (BSCI) som drivs av internationella företag med syfte att förbättra arbetsvillkoren i det internationella leverantörsledet. Genom medlemskapet i BSCI kan NCC höja sin kunskapsnivå och dra nytta av andra företags erfarenheter. Medlemskapet i BSCI innebär också att alla NCC:s leverantörer i högriskländer ska efterleva såväl BSCI:s som NCC:s Uppförandekod.
Förväntningarna och kraven på NCC är många, från olika intressenter. Hur väl NCC lever upp till förväntningarna är avgörande för hur företaget lyckas i sin verksamhet. Intressentperspektivet ligger också till grund för NCC:s miljöpolicy, företagets Uppförandekod och värderingar samt utformningen av denna hållbarhetsredovisning.
NCC har identifi erat sina intressenter och de viktigaste nyckelfrågorna genom en intern analys med medverkan från CFO, kommunikations direktör, miljöchef, personaldirektör samt ansvariga för arbetsmiljö (hälsa och säkerhet) och IR.
NCC:s intressenter är de grupper som har störst påverkan på, eller mest påverkas av koncernens verksamhet. Dessa är kunder, användare, ägare, leverantörer, medarbetare, myndigheter samt indirekta intressenter. Användare, eller kundens kund, kan till exempel vara hyresgäster i ett fl erfamiljshus eller i en kommersiell fastighet eller trafi kanter som utnyttjar vägar och annan infrastruk-
tur som NCC uppfört. En viktig intressentgrupp inom myndigheter och beslutsfattare är kommunerna, som i stor utsträckning styr över markanvändningen och tillgången till byggrätter. Indirekta intressenter är en bred grupp. Den omfattar alla dem som på något sätt berör eller berörs av NCC:s verksamhet. Det kan vara grannar till NCC:s fastigheter eller byggarbetsplatser, invånare i städer där NCC medverkar i utveckling av stadsdelar eller infrastruktur. Givet NCC:s verksamhet och roll i utvecklingen av framtidens hållbara samhällen och städer tangerar vår verksamhet på något sätt de fl esta invånarna i dessa samhällen och städer.
Fortsätta att förtjäna förtroende.
Uppfattas som ett ansvarstagande företag.
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2011.
NCC AB är sedan januari 2003 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421.
NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. NCC utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion, såsom stenmaterial och asfalt, samt svarar för beläggning och vägservice. NCC:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i Norden. I Tyskland och S:t Petersburg bygger NCC främst bostäder. I Baltikum bygger NCC bostäder och hus.
Marknadsutvecklingen var positiv under 2011 och efterfrågan var god inom såväl hus, anläggning och bostäder. Den europeiska skuldkrisen och oron i den globala ekonomin har ännu inte påverkat efterfrågan i någon större omfattning. Men den generella byggkonjunkturen följer, med en viss eftersläpning, som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Efter en kraftig nedgång på stenmaterialmarknaden 2009, återhämtade sig volymerna under 2010 och steg ytterligare under 2011. Asfaltsvolymerna minskade under 2010, men ökade igen under 2011.
Efterfrågan på bostadsmarknaderna i Sverige, Finland och Tyskland är stabil. Utbudet av såväl nyproduktion som bostäder på andrahandsmarknaden är dock högre, vilket bidrar till att försäljningsprocessen tar något längre tid. Prisutvecklingen är stabil på de fl esta marknader, men med prisjusteringar framför allt utanför de större tillväxt orterna. I Norge och S:t Petersburg är efterfrågan god och bostads priserna har ökat.
Oron för skuldkrisen i Europa har gjort sig påmind genom en försiktig het på fastighetsmarknaden med längre beslutsprocesser som följd. På hyresmarknaderna var läget stabilt både avseende hyror och vakanser.
Avkastningen på eget kapital efter skatt uppgick till 17 (20) procent. Nettolåneskulden uppgick vid årsskiftet till 4,0 (0,4) Mdr SEK och skuldsättningsgraden var 0,5 (0,1). Under året fi ck aktieägare i NCC en utdelning på 1,1 Mdr SEK, vilken beslutades på årsstämman 2011.
I samband med årsstämman den 13 april 2011 tillträdde Peter Wågström som vd och koncernchef för NCC. Peter Wågström efterträdde Olle Ehrlén som gick i pension. Den 1 februari tillträdde Svante Hagman som chef för affärsområdet NCC Housing. Harri Savolainen har utsetts till ny affärsområdeschef för NCC Construction Finland. Han tillträdde den 1 februari 2012 och efterträder Timo U. Korhonen som kommer att gå i pension under 2012. I maj utvidgades koncernledningen med koncernens personaldirektör Mats Pettersson. Under 2011 lämnade koncernens kommunikationsdirektör Annica Gerentz sin befattning. Ulf Thorné, nuvarande kommunikationschef för NCC Construction Sverige AB, är tillförordnad kommunikationsdirektör.
Orderingången uppgick till 57 867 (54 942) MSEK. Ökningen förklaras av förbättrad orderingång för Construction-enheterna i Sverige, Finland och Norge. Valutakursförändringar minskade
Efter nedgången 2008 och 2009 ökade orderingången åter 2010 och 2011. Ökningen 2010 berodde i hög grad på stark efterfrågan på bostäder. I slutet av 2011 stagnerade efterfrågan på bostäder medan övriga husprojekt och anläggningsprojekt fortsatte att öka i omfattning under hela året. Efter två års ökad orderingång var orderstocken på en historiskt hög nivå i slutet av 2011.
Årets sista kvartal är säsongsmässigt starkt. 2011 blev det sista kvartalet ett av de bästa hittills tack vare överlämnande av ett stort antal bostäder och hög aktivitet inom asfalt-, beläggnings- och vägserviceverksamheten. Inledningen på året var däremot svag på grund av kylig vinter som drabbade Roadsverksamheten men även påverkade effektiviteten på fl era byggarbetsplatser. Andra och tredje kvartalet var under 2011 relativt svaga främst på grund av låg omsättning i boendeverksamheten.
order ingången med 1 336 MSEK jämfört med föregående år.
Orderingången för bostadsprojekt i egen regi uppgick till 8 306 (8 955) MSEK. Under året byggstartades 3 564 (3 489) bostäder i egen regi och 2 504 (2 727) såldes till privatkunder och 724 (1 009) bostäder till investerarmarknaden. Orderingången för fastighetsprojekt i egen regi uppgick till 2 803 (2 258) MSEK. Valutaeffekter påverkade orderstocken negativt med 212 MSEK.
Nettoomsättningen ökade med 6 procent och uppgick till 52 535 (49 420) MSEK. Samtliga affärsområden förutom NCC Property Development redovisade en ökad omsättning. Högre ingående orderstock och stigande orderingång under året medförde att samtliga Construction-enheters nettoomsättning blev högre jämfört med föregående år. Inom NCC Roads förklaras förbättringen av höga volymer inom främst stenmaterial och asfalt. NCC Housings nettoomsättning var högre tack vare ett större antal färdigställda och överlämnade bostäder till privatkunder. Valutakursförändringar minskade omsättningen med 1 169 MSEK jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet uppgick till 2 017 (2 254) MSEK. Resultatet för NCC Housing blev betydligt högre än föregående år. Lägre resultat för Construction-enheterna i Sverige, Finland och Norge samt i NCC Property Development medförde dock att koncernens resultat blev något lägre. Valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 36 MSEK jämfört med föregående år.
NCC Construction Swedens resultat var på en hög nivå. Resultatet i NCC Construction Denmark var bättre än föregående år tack vare både högre omsättning och marginal. Verksamheterna i NCC Construction Finland och NCC Construction Norway hade sämre resultat på grund av nedskrivningar i ett antal projekt.
NCC Roads resultat förbättrades jämfört med föregående år, tack vare ett bättre första kvartal och ett starkt fjärde kvartal samt en stabil utveckling i övriga kvartal för främst stenmaterial och asfalt.
NCC Housing förbättrade rörelseresultatet beroende på högre omsättning och högre marginaler.
NCC Property Developments resultat var lägre än föregående år. Sex (14) projekt har resultatavräknats samtidigt som resultat från tidigare försäljningar och markförsäljningar har tillkommit under året.
Övrigt och elimineringar uppgick till 4 (128) MSEK. Elimineringar av internvinster uppgick till –39 MSEK, medan det föregående år skedde en upplösning av internvinster med 22 MSEK. 2010 ingick ett positivt resultat om 57 MSEK från det polska motorvägsprojektet A2. Resultatet efter fi nansiella poster uppgick till 1 808 (2 008) MSEK. Finansnettot uppgick till –208 (–246) MSEK. Lägre räntor och högre avkastning på likvida medel medförde att fi nansnettot förbättrades trots en högre nettoskuld.
Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 312 (1 527) MSEK. Den effektiva skattesatsen för NCC var 27 (24) procent. Skattesatsen steg något till följd av ej avdragsgill goodwillnedskrivning och ej avdragsgilla avsättningar.
Avkastning Avkastningen på eget kapital efter skatt var 17 (20) procent.
De totala tillgångarna uppgick till 32 924 (31 104) MSEK.
Nettolåneskulden uppgick till 3 960 (431) MSEK varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsföreningar och fi nländska bostadsaktiebolag uppgick till 1 457 (1 341) MSEK. Nettolåneskulden har ökat till följd av fl er bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt.
Kassafl ödet före fi nansiering uppgick till –2 404 (1 934) MSEK. Kassa fl ödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –3 003 (–586) MSEK. Kassafl ödet från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet blev lägre än föregående år både avseende resultat och justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet. En hög produktion av fastighets- och bostadsprojekt ökade kapitalbindningen i omsättningsfastigheter. Detta medförde att kassafl ödet från den löpande verksamheten blev lägre än föregående år. Investeringar i maskiner och inventarier samt företagsförvärv har främst skett inom NCC Roads och NCC Construction Norway. En större fyllnadsinbetalning av skatt har genomförts i moderbolaget. Se vidare Kassafl ödesanalyser, s. 58.
Soliditeten den 31 december uppgick till 25 (26) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,5 (0,1).
NCC Roads verksamhet och viss verksamhet inom NCC:s Construction-enheter påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och sista kvartalet svagare jämfört med resten av året. Under 2011 har effekten varit större än normalt i början av året med uppskjuten verksamhet på grund av mycket kyla och snö, men mindre än normalt i sista kvartalet då vädret var milt.
Orderingången för NCC Construction Sweden var högre än föregående år och uppgick till 25 274 (23 983) MSEK. Orderingången har varit god för bostadsprojekt under året. Den goda orderingången under 2011 har lagt grunden för att NCC Construction Swedens orderstock är stark inför 2012. Rörelseresultatet uppgick till 777 (924) MSEK. Försiktig resultatframtagning i tidiga skeden av stora projekt medförde lägre resultat.
NCC Construction Denmarks orderingång sjönk under 2011 och uppgick till 3 689 (3 831) MSEK. Under 2011 har fl er externa order mottagits samtidigt som orderingången har varit lägre för interna
order, särskilt för NCC Property Development. Tack vare högre omsättning och fortsatt god lönsamhet var rörelseresultatet högre än föregående år och uppgick till 169 (124) MSEK.
I NCC Construction Finland ökade orderingången till 7 768 (6 512) MSEK. Generellt är det bostadsbyggandet som driver orderingången och förklarar ökningen jämfört med föregående år. Rörelseresultatet minskade till 14 (132) MSEK till följd av nedskrivningar i ett antal projekt.
Orderingången för NCC Construction Norway uppgick till 5 000 (4 370) MSEK. Under 2011 steg orderingången för anläggningsprojekt. Rörelseresultatet blev 6 (147) MSEK, vilket var lägre än föregående år på grund av nedskrivningar i ett antal projekt. Två mindre företag förvärvades under andra kvartalet 2011.
Nettoomsättningen för NCC Roads uppgick till 11 766 (10 679) MSEK. Höga volymer inom främst stenmaterial och asfalt förklarar den ökade omsättningen jämfört med tidigare år. Resultatet förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 414 (356) MSEK. Förbättringen förklaras av ett bättre första kvartal och ett starkt fjärde kvartal samt en stabil utveckling i övriga kvartal för främst stenmaterial och asfalt. Under fjärde kvartalet förvärvade NCC Roads asfalt- och beläggningsverksamheterna från det fi nska bolaget Destia, med undantag för ett asfaltverk i Helsingforsområdet. Resultatet 2011 belastas av en nedskrivning av goodwill om 32 MSEK i den fi nländska verksamheten.
Efterfrågan på bostäder var god på NCC:s huvudmarknader. Totalt såldes 2 504 (2 727) bostäder till privatkunder och 724 (1 009) bostäder till investerarmarknaden. Under året byggstartades totalt 3 564 (3 489) bostäder till privatkunder och 852 (1 009) bostäder till investerarmarknaden. Det resultatavräknades 2 764 (1 579) bostäder till privatkunder och 735 (1 116) bostäder till investerarmarknaden. Antalet osålda färdigställda bostäder vid utgången av perioden uppgick till 198 (97). Antalet bostäder till privatkunder i pågående produktion uppgick till 4 233 (3 533). Försäljningsgraden i pågående bostadsprojekt till privatkunder uppgick till 42 (58) procent och färdigställandegraden till 43 (43) procent. De projekt som startades i slutet av året har initialt lägre försäljningsgrad än det stora antal som avslutades och överlämnades i årets sista kvartal.
Antalet byggrätter uppgick vid årsskiftet till 34 200 (30 300), varav 13 500 (13 100) i Sverige. Kapitalbindningen i bostadsprojekt ökade till 9 860 (8 745) MSEK främst till följd av fl er pågående projekt i egen regi. Resultatet uppgick till 606 (327) MSEK. Resultatet förbättrades tack vare högre omsättning och högre marginaler. I resultatet ingår nedskrivningar om 103 (76) MSEK.
Omsättningen för NCC Property Development uppgick till 1 366 (2 020) MSEK. Fastighetsförsäljningar för helåret 2011 uppgick till 1 303 (1 973) MSEK och resultatet från försäljningarna uppgick till 251 (289) MSEK. Rörelseresultatet minskade till 28 (116) MSEK. Sex (14) projekt har resultatavräknats samtidigt som resultat från tidigare försäljningar och markförsäljningar har tillkommit under året. Under tredje kvartalet belastades resultatet med en nedskrivning av mark i Riga, Lettland med 38 MSEK.
Vid utgången av 2011 var 23 (19) projekt färdigställda och byggstartade som inte resultatavräknats med en total projektkostnad på 5,6 (3,0) Mdr SEK. Nedlagda kostnader i pågående projekt var 2,3 (1,2) Mdr SEK, vilket motsvarar en färdigställandegrad om 41 (39) procent medan uthyrningsgraden uppgick till 58 (49) procent. Under året träffades hyresavtal om 147 000 (145 000) kvadratmeter. Antalet uthyrda kvadratmeter under årets sista kvartal var på den högsta nivån någonsin ett enskilt kvartal.
Affärsområdet NCC Construction Sweden bedriver verksamhet via fi lial i Norge. NCC Sverige har även en fi lial i Danmark samt en fi lial kopplad till projekt som är under slutförande i Singapore.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Roads, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC:s Construction-enheter. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft, genom avfallsgenerering och genom buller.
I oktober 2011 meddelade Konkurransetilsynet i Norge ett preliminärt ställningstagande avseende misstänkta överträdelser av konkurrenslagstiftningen. Misstanken rör prissamarbete i asfaltbranschen mellan Kolo Veidekke och NCC Roads AS i två områ-
| Orderingång Nettoomsättning |
Rörelseresultat | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| NCC Construction Sweden | 25 274 | 23 983 | 23 574 | 20 962 | 777 | 924 |
| NCC Construction Denmark | 3 689 | 3 831 | 3 358 | 2 906 | 169 | 124 |
| NCC Construction Finland | 7 768 | 6 512 | 6 331 | 5 791 | 14 | 132 |
| NCC Construction Norway | 5 000 | 4 370 | 4 887 | 4 341 | 6 | 147 |
| NCC Roads | 11 830 | 10 561 | 11 766 | 10 679 | 414 | 356 |
| NCC Housing | 9 485 | 10 534 | 7 542 | 6 880 | 606 | 327 |
| NCC Property Development | 1 365 | 2 020 | 28 | 116 | ||
| Summa | 63 047 | 59 792 | 58 824 | 53 578 | 2 012 | 2 126 |
| Övrigt och elimineringar | –5 180 | –4 850 | –6 290 | –4 159 | 4 | 128 |
| Koncernen | 57 867 | 54 942 | 52 535 | 49 420 | 2 017 | 2 254 |
den under åren 2005–2008. Det preliminära ställningstagandet innebär att NCC ska betala konkurrensskadeavgift motsvarande cirka 200 MSEK. NCC anser att avgiften är alltför hög, men medger ett antal omständigheter. NCC har reserverat skäligt belopp för framtida betalningsansvar. NCC har att yttra sig över Konkurransetilsynets preliminära ställningstagande. Därefter fattar Konkurransetilsynet beslut i frågan. Ett sådant beslut kan därefter hänvisas till allmän domstol för rättslig prövning.
NCC ålades 2009 att betala en administrativ avgift för överträdelse av den fi nska konkurrenslagen. NCC och andra byggbolag har till följd av detta mottagit skadeståndskrav från ett antal kommuner i Finland samt från fi nska Vägverket. Dessa krav handläggs i allmän domstol.
Medeltalet anställda i NCC-koncernen var under året 17 459 (16 731). NCC anpassar löpande organisationen till marknadsförutsättningarna. Bedömningen i februari 2012 är att lokala anpassningar kommer att fortgå, främst vad gäller nyanställningar. NCC:s långsiktiga arbete med arbetsmiljö och hälsofrågor har fortsatt under året.
Per den 31 december 2011 omfattade det registrerade aktiekapitalet 31 133 825 aktier av serie A och 77 301 997 aktier av serie B. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. Vid årsstämman den 13 april 2011 gavs styrelsen ett mandat att överlåta de 21 138 B-aktier i NCC som bolaget innehade sedan tidigare. Dessa aktier återköptes för fl era år sedan för att uppfylla åtaganden enligt dåvarande optionsprogram. NCC har idag inga pågående optionsprogram och därmed föreligger inget behov av egna aktier. Under året har NCC avyttrat hela sitt innehav av återköpta B-aktier på Nasdaq OMX Stockholm.
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 169 100 A-aktier omvandlats till B- aktier.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 34 740 (30 729) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 23 (23) procent av kapitalet och 64 (64) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 51 (48) procent av kapitalet och 79 (79) procent av rösterna.
Den 1 februari 2012 tecknade NCC en ny femårig kreditfacilitet på 325 MEUR. I de fall som större förändringar sker av ägarstrukturen i NCC AB, det vill säga att mer än 30 procent av rösträtten i NCC AB övergår till annan ägare, förutom Nordstjernan AB, eller NCC AB avnoteras från Nasdaq OMX Stockholm kan kredit faciliteten sägas upp av långivarna.
Under året har NCC:s huvudägare Nordstjernan erbjudit ledande befattningshavare att förvärva köpoptioner i NCC till marknadsmässiga villkor. Sammanlagt omfattar de utfärdade optionerna 51 223 aktier av serie B i NCC AB per den 14 februari 2011. De utfärdade optionerna har löptid på 3,3 respektive 5,3 år med lösenperiod våren 2014 och våren 2016 till kurs 200 respektive 250 kronor.
| Projekt >300 MSEK | NCC:s andel av ordervärde |
Färdigställande grad per 31 dec 2011, % |
Beräknat färdig ställande |
|
|---|---|---|---|---|
| Norrströmstunneln, Stockholm | SE | 1 667 | 39 | 2015 |
| Riksväg 50, Motala | SE | 1 394 | 32 | 2013 |
| Berg- och byggarbeten, Kiruna/Malmberget |
SE | 956 | 74 | 2013 |
| Raiseborrning, Kiruna | SE | 880 | 49 | 2014 |
| Riksväg 45 – E12, E13, Västsverige SE | 780 | 98 | 2012 | |
| Väg E-18, Björvika, Oslo | NO | 722 | 98 | 2012 |
| E6, motorväg, Trondheim | NO | 702 | 60 | 2013 |
| Clarion Hotell, Arlanda | SE | 626 | 52 | 2013 |
| Strålbehandlingsklinik, Uppsala | SE | 581 | 10 | 2014 |
| Rättspsykiatrisk anläggning, Göteborg |
SE | 556 | 69 | 2012 |
| Rättspsykiatrisk anläggning, Huddinge |
SE | 550 | 77 | 2012 |
| Tvärbana, etapp 3, Stockholm | SE | 525 | 27 | 2013 |
| Kontor, Kista | SE | 518 | 66 | 2012 |
| Tvärbana, etapp 2, Stockholm | SE | 516 | 89 | 2012 |
| Kraftvärmeverk, Helsingborg | SE | 515 | 68 | 2012 |
| E18, motorväg, Gulli | NO | 498 | 10 | 2014 |
| Länsväg 456, väg och tunnel, Kristiansand |
NO | 477 | 49 | 2014 |
| Multimediahus, Århus | DK | 466 | 4 | 2014 |
| Väg, Tingberg-Glässnäs, Glässnäs | SE | 457 | 43 | 2013 |
| Kommun och regionshus, Kristianstad |
SE | 453 | 8 | 2014 |
| E16, väg och tunnel, Voss | NO | 425 | 3 | 2013 |
| Väg och tunnel, Askvoll | NO | 424 | 79 | 2012 |
| Underhåll gaslager, Hammerfest LNG, Melkøya |
NO | 416 | 96 | 2012 |
| Bostäder, Århus | DK | 406 | 30 | 2013 |
| Shoppingcenter & bostäder, Helsingfors |
FI | 405 | 85 | 2012 |
| Datahall, Luleå | SE | 404 | 25 | 2012 |
| Universitetssjukhus, ny- och ombyggnad, Linköping |
SE | 403 | 5 | 2015 |
| Reperation, Årstabron, Stockholm | SE | 366 | 89 | 2012 |
| Väg, E45 Agnesberg-Bohus, Kungälv |
SE | 350 | 90 | 2012 |
| E4 Rotebro vägbroar, Stockholm | SE | 330 | 11 | 2014 |
| Resecentrum, Uppsala | SE | 323 | 97 | 2012 |
| Kraftstation, Hissmofors | SE | 320 | 40 | 2014 |
| Strålbehandlingsklinik, Lund | SE | 314 | 28 | 2013 |
| Bostäder, Stockholm | SE | 309 | 33 | 2013 |
| Aula, Stockholm | SE | 309 | 36 | 2013 |
| Postterminal, Hallsberg | SE | 306 | 11 | 2013 |
| Kontor/Verkstad, Ludvika | SE | 300 | 31 | 2013 |
En ökande andel av orderingången utgjordes av projekt större än 100 MSEK. Relativt hög ekonomisk tillväxt och stabila fi nansiella förutsättningar i Norden har ökat efterfrågan på stora projekt. Diagrammet avser 51 Mdr SEK av den totala orderingången på 58 Mdr SEK. I koncernens totala orderingång ingår även orderingången i NCC Roads.
<5 MSEK, 5 (6)% 5−10 MSEK, 5 (5)% 10−25 MSEK, 10 (11)% 25−50 MSEK, 13 (17)% 50−100 MSEK, 18 (21)% >100 MSEK, 49 (40)%
Den senaste tidens osäkerhet kring den globala ekonomins utveckling leder även till osäkerhet för hur den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden kan komma att påverkas. Den framtida utvecklingen kan i sin tur påverka värderingar av vissa poster som baseras på uppskattningar och bedömningar. Värden som bland annat kan påverkas är exploateringsmark och pågående fastighetsutvecklingsoch bostadsprojekt.
I NCC:s verksamhet fi nns fl era olika typer av risker; operationella och fi nansiella. De operationella riskerna har att göra med den dagliga verksamheten. Dessa kan vara rent operativa, gälla anbud eller projektutveckling, säsongsexponering eller bedömning av projektens vinstförmåga. Operationella risker hanteras i den interna
affärsområdesstyrning som NCC har upprättat. Affärsområdena bedömer och hanterar risker genom verksamhetssystem och utvecklade rutiner. Koncernens fi nansiella risker såsom ränte-, valuta-, refi nansierings-, likviditets- och kreditrisker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. En centraliserad försäkringsfunktion ansvarar för koncerngemensamma försäkringar inom sak- och ansvarsförsäkringar, huvudsakligen egendom och entreprenad. Funktionen bedriver även förebyggande riskhanteringsarbete tillsammans med affärsområdena. Genom detta uppnås kostnadseffektivitet och samordning av försäkringsbara risker.
Nedan redogörs för de väsentligaste riskerna som påverkar NCC och vilka aktiviteter som genomförs för att riskerna ska hanteras på ett för NCC effektivt sätt.
| Risk | Aktivitet | |
|---|---|---|
| MARKNADSRISKER | ||
| Pris | Den stagnation i prisstegringarna för byggvaror som märkts av under de senaste åren har övergått i en press från leverantörerna på höjda priser. Vid ett konjunkturskifte fi nns en risk för att pri serna på insatsvaror och tjänster ökar och att dessa inte kan kompenseras av högre priser för NCC:s pro dukter och tjänster. Inköp av material och tjänster står för cirka 65 pro cent av NCC:s kostnader. Av priset på utlagd asfalt för NCC Roads utgör råvarukostnaderna ungefär en tredjedel. Största insatsvaran är oljeprodukten bitu men följd av stenmaterialprodukter. |
NCC:s Construction-enheter har under ett antal år arbetat med att effektivisera byggprocessen, exempelvis genom plattformar, vilket skapar större inköpsvolymer på enskilda varor samt genom att samordna inköp av material och tjänster i Norden och köpa internationellt. I detta arbete är inköpsfunktionen, bland annat med utom nordiska inköp, en viktig faktor och den ekonomiskt mest centrala för att få kontroll över prisutvecklingen. Gemensamma plattformar är även en förutsättning för att NCC Housing och NCC Property Development ska kunna ha kontroll över produk tionskostnaderna. NCC Roads köper bitumen av ett fl ertal internationella leverantö rer. Samordning av inköp och logistik på bitumenområdet sker mellan Sverige, Danmark och Norge. Längre avtal mot kund innehåller normalt prisklausuler som reducerar NCC Roads risktagande. NCC Roads är självförsörjande på fl ertalet marknader gällande stenmaterialprodukter, bland annat genom innehav av strate giskt belägna täkter. |
| Säsong | Affärsområdet NCC Roads, men även anläggnings verksamheten inom NCC:s Construction-enheter, har en stor säsongsvariation. Detta har även känne tecknat 2011. Inom asfaltverksamheten sker upp handlingar i stor utsträckning under våren och asfalt produktion och utläggning sker sedan under som marhalvåret. En varm höst kan påverka produktio nen positivt, medan en lång och kall vinter kan för sämra resultatet. |
För att hantera dessa risker erbjuder NCC Roads hela värdekedjan med vägrelate rade produkter och tjänster. Bland annat drifts- och underhållsverksamheten kom pletterar beläggningsverksamheten över året. |
| Utveckling | Projektutveckling i egen regi, såväl inom bostäder som kommersiella fastigheter, innehåller förutom en entreprenadrisk, som hanteras av NCC:s Construc tion-enheter, också en utvecklings- och försäljnings risk som vid felaktig hantering kan leda till ökad kapitalbindning men även förluster. |
I NCC fi nns kompetens inom boende- och fastighetsutveckling. Varje projektidé måste anpassas till lokala marknadspreferenser och de myndighetskrav som ställs i planarbetet. Att lotsa ett projekt genom till exempel en kommuns handläggning och eventuella överklaganden samt optimera satsningar tidsmässigt kräver spetskom petens. NCC har vidare successivt begränsat de marknader koncernen verkar och expanderar på. Boende- och fastighetsprojekt i egen regi utvecklas främst på de stora tillväxtorterna i Norden, men även i Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg. Dessutom har NCC medvetet valt bort att utveckla alltför nischade projekt riktade mot smala målgrupper då vinsterna i dessa historiskt inte motsvarat den ökade risk de inneburit. Riskbegränsning sker genom krav på uthyrningsgrad för kommersi ella fastigheter och förförsäljning av bostäder innan projektstart. Kapitalbindning reduceras genom tidiga betalningar från kunder. |
| Risk | Aktivitet | |
|---|---|---|
| OPERATIVA RISKER | ||
| Entreprenadrisk | Den viktigaste operativa riskbegränsningen i en entreprenadverksamhet sker normalt i anbudsförfa randet. NCC har en selektiv anbudspolicy. Detta är extra viktigt i en situation med vikande marknad då det kan vara lockande att ta projekt med låg marginal eller med hög risk för att hålla uppe sysselsättningen. I en växande marknad är det å andra sidan viktigt att vara selektiv då en för stor anbudsvolym kan ge upp hov till resursbrist internt och externt för att hantera alla projekt, vilket kan leda till såväl försämrad intern kontroll som ökade kostnader. |
NCC prioriterar att lämna anbud på projekt där riskerna är identifi erade och där med möjliga att hantera och kalkylera. Flertalet risker, såsom kontraktsrisker samt tekniska och produktionsmässiga risker, hanteras och minimeras bäst genom sam arbete i tidiga skeden med kunden och andra aktörer. Olika typer av samverkans former, som till exempel NCC Partnering, är ett sätt att hantera risker. Styrningen av projekten är avgörande för att minimera problem och därmed kostnader. Ett fl er tal av koncernens enheter är kvalitets- och miljöcertifi erade. Det förekommer peri oder med brist på arbetskraft och viss kompetens. Därför är det viktigt att NCC har en organisation med hög mångfald för att säkra leveransförmågan. |
| Konkurrensrätt | NCC:s verksamhet är normalt lokalt förankrad och kan i många fall kännetecknas av ett fåtal aktörer. Anställda i NCC har i något fall medverkat till kon kurrenspåverkan i strid mot företagets etiska vär deringar och gällande lag. |
NCC har sedan fl era år genomfört utbildning i NCC:s värdegrund och konkurrens rätt. Vidare har ytterligare rutiner utvecklats för att identifi era medarbetare som kan vara i en situation där de kan utsättas för risk för konkurrentsamverkan. |
| Finansiellt risktagande |
Det fi nansiella risktagandet ska ses mot bakgrund av det kapitalbehov de olika verksamheterna i NCC har. Entreprenadverksamheten har vanligen ett positivt kassafl öde i början av ett projekt medan det är neu tralt, eller negativt, i slutskedet. NCC Roads binder främst kapital i anläggningstill gångar, täkter, krossar, asfaltverk, maskiner för utläggning och vägservice med mera. I den mån det är möjligt eftersträvas investeringar med maximal utnyttjandegrad. Bostads- och fastighetsutveckling i egen regi bin der kapital under hela projektets gång; först genom investering i mark, därefter under utveckling och slutligen under försäljning av projektet. |
Den kassa som skapas hos NCC:s Construction-enheter kan i en konjunkturupp gång behövas när orderingången mattas av i en konjunkturnedgång och av denna anledning bör entreprenadverksamheten ha fi nansiella tillgångar överstigande skulderna – det vill säga ingen nettolåneskuld. Investeringarna i anläggningstillgångar i NCC Roads kan i stor utsträckning låne fi nansieras men begränsas av bland annat konjunktur- och säsongsrisker. Detta styrs bland annat av fi nansiella mål. Finansieringen av projekt inom NCC Housing och NCC Property Development varierar med tiden. I ett inledande skede är osäkerheten stor och belåningen bör vara låg, medan ett färdiguthyrt fastighetsprojekt kan belånas i betydligt högre utsträckning. |
| Finansiella risker | Med fi nansiella risker avses ränterisk, valutarisk, refi nansieringsrisk, likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. |
NCC:s fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limi ter för fi nansverksamheten. Inom NCC-koncernens organisation är fi nansverksam heten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncer nens sammanlagda fi nansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadsef fektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemen samma intressen. Koncernens fi nansiella risker hanteras genom koncernens internbank. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. För en utförli gare redogörelse av fi nansiella instrument och fi nansiell riskhantering, se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering. |
| RISK FÖR FEL I FINANSIELL RAPPORTERING | ||
| Risk för fel vid successiv vinstavräkning |
I entreprenadprojekt tillämpar NCC successiv vinstavräkning. Det innebär att resultatet avräknas i takt med färdigställandet, det vill säga innan slutligt resultat är fastställt. Risken för att det slutliga resulta tet kommer att avvika från det successiva begränsas genom NCC:s modell för projektstyrning. |
NCC:s projektstyrningsmodell innebär att det för samtliga entreprenadprojekt görs uppföljningar som ligger till grund för resultatavräkning. Om det slutliga resultatet för projektet då bedöms bli negativt måste projektets resultat omedelbart belastas med hela förlusten, oavsett hur färdigställt projektet är. |
| Uppskattningar och bedömningar |
Redovisningen av vissa poster baseras på uppskatt ningar och bedömningar och är därmed behäftade med osäkerhet. Marknadsläget påverkar särskilt vär den på exploateringsmark och pågående fastighets utvecklings- och bostadsprojekt. Dessa redovisas baserade på nuvarande, vid bokslutstillfället svårbe dömda, antaganden såsom till exempel försäljnings priser, produktionskostnader, markpriser, hyresni våer, avkastningskrav samt tidpunkter för produk tionsstart och/eller försäljning. |
NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda anta ganden. Se även kritiska uppskattningar och bedömningar i not 1. |
För NCC:s Construction-enheter har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. NCC Roads verksamhet påverkas av bland annat prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym, och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. För boendeprojekt i egen regi inom NCC Housing är den stora utmaningen att ha rätt produkt och driva projekten genom planprocessen till marknaden i rätt tid. NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. NCC-koncernen hade under 2011 en god fi nansiell ställning. Nettolåneskulden ökade på grund av fl er pågående bostads- och utvecklingsprojekt jämfört med 2010.
| Förändring | Resultateffekt efter fi nansnetto, MSEK (årsbasis) |
Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) |
Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
|
|---|---|---|---|---|
| NCC:s Construction-enheter | ||||
| Volym | +/– 5% | 135 | 1,3 | 1,0 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 381 | 3,5 | 2,9 |
| NCC Roads | ||||
| Volym | +/– 5% | 42 | 0,4 | 0,3 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 118 | 1,1 | 0,9 |
| Kapitalrationalisering | +/– 10% | 12 | 0,1 | 0,4 |
| NCC Housing | ||||
| Volym | +/–10% | 114 | 1,1 | 0,9 |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 75 | 0,7 | 0,6 |
| NCC Property Development | ||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/– 10% | 70 | 0,7 | 0,5 |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/– 1%-enhet | 13 | 0,1 | 0,1 |
| Koncernen | ||||
| Låneränta | +/–1%-enhet | 25 | 0,2 | |
| Ändrad nettoskuld | 500 MSEK | 19 | 0,2 | 0,6 |
| Ändrad soliditet | –5%-enheter | –62 | 3,8 |
Inför årsstämman 2012 består NCC:s valberedning av Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande, Nordstjernan AB), Thomas Ehlin (direktör, Corporate Governance, Nordeas fonder) och Thomas Eriksson (vd, Swedbank Robur AB) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning som beslutades av årsstämman 2011 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget.
Det fi nns för närvarande inte något långsiktigt incitamentsprogram i koncernen. Det är styrelsens uppfattning att behov föreligger att även erbjuda ett långsiktigt incitamentsprogram för att skapa fokus på bolagets långsiktiga kapitalavkastning, öka koncernens attraktivitet som arbetsgivare och erbjuda en marknadsmässig total ersättning.
Som ett resultat av utvärderingen av det totala ersättningspaketet för bolagets vd och koncernledning föreslår styrelsen att ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram introduceras och som en följd härav att den kortsiktiga rörliga ersättningen justeras ned med 10 procentenheter avseende personer i koncernens ledning. I övrigt är riktlinjerna oförändrade.
Styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning att godkännas på årsstämman 2012.
Riktlinjerna omfattar bolagets vd och koncernledning (koncernledningen).
Målsättningen med riktlinjerna för lön och ersättning till koncernledningen är att NCC ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom NCC-koncernen. Det totala ersättningspaketet ska stödja NCC:s långsiktiga strategi. Ersättningen till koncernledningen består av fast lön, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner.
Fast lön. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år.
Kortsiktig rörlig ersättning. Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga operationella och fi nansiella mål.
Under förutsättningen att ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram introduceras, är den rörliga ersättningen för vd maximerad till 40 procent av den fasta lönen och för övriga i koncernledningen är den maximerad till 30–40 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 18 MSEK.
Beslutar bolagsstämman inte om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram är den rörliga ersättningen för vd maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga i koncernledningen maximerad till 40–50 procent av den fasta lönen vilket innebär en kostnad vid fullt utfall om maximalt 23 MSEK.
Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram. Förutsatt att årsstämman 2012 beslutar att införa styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning, inklusive det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet, så kommer koncernledningen att delta i ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat treårigt program med utbetalning i aktier och kontanter. Närmare information om förslaget till långsiktigt incitamentsprogram fi nns tillgängligt på www.ncc.se.
Pension och övriga förmåner. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Medlem i koncernledningen, som är verksam i Sverige, har utöver grundpension, som i normalfallet är ITP, rätt till en premiebestämd tilläggspension för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2012 är 54 600 kr. Medlem i koncernledningen, som är verksam i annat land, har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis.
NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner till medlem i koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ äger i normalfallet rätt till 12 månaders uppsägningstid med avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår i normalfallet till 6 månader vid uppsägning på initiativ av den anställde.
Dessa riktlinjer får frångås av styrelsen om det i det enskilda fallet fi nns särskilda skäl härför.
NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB driver sedan den 1 januari 2002 respektive 1 januari 2009 sina rörelser i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 18 870 (25 377) MSEK. Resultat efter fi nansiella poster var 579 (2 504) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är slutavräknade. Minskat antal färdigställda projekt, något lägre marginaler i entreprenadverksamheten samt lägre utdelning från dotterföretag försämrade resultatet. Medeltalet anställda var 7 213 (6 772).
Bolagsstyrningsrapporten fi nns som en separat del i NCC årsredovisning 2011 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning s. 100–105.
Den 1 februari 2012 tecknade NCC Treasury AB en femårig revolverande kreditfacilitet på 325 MEUR. Kreditfaciliteten som är garanterad av NCC AB (publ) kommer att användas för NCC:s generella upplåningsbehov inklusive en backstop för NCC:s företagscertifi katprogram. Den nya kreditfaciliteten ersätter en tidigare kreditfacilitet som uppgick till 275 MEUR och som tecknades i januari 2008.
Efterfrågan på NCC:s produkter och tjänster har varit god under 2011. NCC har ännu inte sett några entydiga tecken på att den europeiska skuldkrisen och oron för den ekonomiska tillväxten har påverkat efterfrågan. Men den generella byggkonjunkturen följer, med en viss eftersläpning, som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det är fortfarande gott om anbudsförfrågningar på marknaden, men bolaget följer utvecklingen noga. Tack vare den goda orderingången under 2011 har NCC en bra orderstock inför 2012.
NCC förväntar sig ingen större tillväxt i bygginvesteringarna under 2012. För stenmaterial- och asfaltmarknaderna förväntar sig NCC att efterfrågan ska vara i nivå med 2011. På alla NCC:s huvudmarknader fi nns ett underliggande behov av bostäder, med undantag för Danmark, och NCC:s bedömning är att priserna för nyproducerade bostäder kommer att vara stabila under 2012. För fastighetsprojekt har NCC märkt av en försiktighet i marknaden med längre beslutsprocesser som följd.
Styrelsen föreslår en utdelning på 10,00 (10,00) kronor per aktie. Förslag till avstämningsdag är den 11 april 2012. Utdelningen är i linje med NCC:s utdelningspolicy och motsvarar 83 procent av resultatet efter skatt. Om årsstämman beslutar enligt förslaget, beräknas utdelningen utbetalas via Euroclear Sweden AB den 16 april 2012. Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfi nnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari – 31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| 1, 24 | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 52 535 | 49 420 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 9, 20, 30 | –47 721 | –44 487 |
| Bruttoresultat | 4 814 | 4 933 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 20 | –2 774 | –2 682 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 8 | 7 | 2 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | 9, 20 | –38 | –2 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 10 | 3 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | 5 | 4 |
| Rörelseresultat | 3, 12 | 2 017 | 2 254 |
| Finansiella intäkter | 76 | 99 | |
| Finansiella kostnader | 9 | –284 | –345 |
| Finansnetto | 16 | –208 | –246 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 808 | 2 008 | |
| Skatt på årets resultat | 29 | –496 | –481 |
| ÅRETS RESULTAT | 17, 42 | 1 312 | 1 527 |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 310 | 1 524 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 2 | 4 | |
| Årets resultat | 1 312 | 1 527 | |
| Resultat per aktie | 18 | ||
| Före utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 12,08 | 14,05 | |
| Efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 12,08 | 14,05 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 312 | 1 527 | |
| Övrigt totalresultat1) | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –38 | –415 | |
| Vinst på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 39 | 10 | 230 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 29 | –3 | –60 |
| Årets förändringar i verkligt värde på fi nansiella tilllgångar som kan säljas | 1 | ||
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | –18 | 10 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat | –16 | 8 | |
| Skatt hänförlig till kassafl ödessäkringar | 29 | 10 | –5 |
| Årets övrigt totalresultat | –55 | –232 | |
| Årets summa totalresultat | 1 257 | 1 295 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 255 | 1 291 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 2 | 4 | |
| Årets summa totalresultat | 1 257 | 1 295 |
1) Se även specifi kation av posten reserver i eget kapital s. 57.
Nettoomsättningen ökade med 6 procent och uppgick till 52 535 (49 420) MSEK. Samtliga affärsområden förutom NCC Property Development redovisade en ökad omsättning. Högre ingående orderingång och stigande orderingång under året medförde att Construction-enheternas nettoomsättning blev högre jämfört med föregående år. Inom NCC Roads förklaras ökningen av höga volymer inom främst stenmaterial och asfalt. NCC Housings nettoomsättning var högre tack vare ett större antal resultatavräknade bostäder till privatkunder. Valutakursförändringar minskade omsättningen med 1 169 MSEK jämfört med föregående år.
I bruttoresultatet ingår nedskrivningar med sammanlagt 186 (32) MSEK, varav 32 MSEK i nedskrivning av goodwill i NCC Roads fi nländska verksamhet och 141 MSEK i nedskrivningar av bostadsprojekt och exploateringsfastigheter samt återförda nedskrivningar på 6 MSEK. Se även not 9, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar.
Det försämrade rörelseresultatet förklaras av lägre resultat för Construction-enheterna i Sverige, Finland och Norge samt i NCC Property Development. NCC Roads resultat förbättrades jämfört med föregående år. Resultatet 2011 belastades med 32 MSEK i nedskrivning av goodwill. Resultatet för NCC Housing blev 279 MSEK högre än föregående år trots nedskrivningar om 103 (30)
MSEK. Valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 36 MSEK jämfört med föregående år.
Trots ökad omsättning har försäljnings- och administrationskostnaderna inte ökat i samma takt tack vare fortsatt arbete med att hålla nere kostnaderna.
Lägre räntor och högre avkastning på likvida medel medförde att fi nansnettot, trots en högre nettolåneskuld, förbättrades.
Den effektiva skattesatsen för NCC var 27 (24) procent. Skattesatsen steg något till följd av ej avdragsgill goodwillnedskrivning och ej avdragsgilla avsättningar. Se även not 29, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Förändringen av övrigt totalresultat består i huvudsak av årets nettoresultat samt omräkningsdifferenser huvudsakligen i EUR, NOK och DKK. För 2011 har valutafl uktuationerna för nämnda valutor varit lägre jämfört med 2010. Eventuella skatteeffekter av ovan stående transaktioner redovisas separat, se även not 29, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Nettoomsättningen steg 2011 efter två års ökande orderingång 2010 och 2011. Resultatet har legat på en hög nivå fl era år i rad. 2011 minskade resultatet på grund av lägre marginaler i byggprojekten, vilket delvis uppvägdes av högre resultat i bostadsverksamheten.
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Bostadsprojekt1) | –97 | –30 |
| Fastighetsprojekt inom NCC Property Development | –38 | |
| Rörelsefastigheter | –5 | |
| Maskiner och inventarier | –1 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | –7 | |
| Goodwill inom NCC Roads | –32 | |
| Övriga immateriella tillgångar | –2 | |
| Summa nedskrivningar | –180 | –32 |
1) Återförda nedskrivningar i bostadsprojekt om 6 MSEK ingår.
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| 1, 24 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 20 | 1 607 | 1 613 |
| Övriga immateriella tillgångar | 20 | 167 | 115 |
| Rörelsefastigheter | 21 | 596 | 576 |
| Maskiner och inventarier | 21 | 2 209 | 1 816 |
| Andelar i intresseföretag | 23 | 8 | 7 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 26 | 173 | 182 |
| Långfristiga fordringar | 28 | 1 559 | 1 363 |
| Uppskjutna skattefordringar | 29 | 191 | 68 |
| Summa anläggningstillgångar | 39 | 6 511 | 5 739 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fastighetsprojekt | 30 | 4 475 | 2 931 |
| Bostadsprojekt | 30 | 9 860 | 8 745 |
| Material- och varulager | 31 | 557 | 537 |
| Skattefordringar | 29 | 23 | 41 |
| Kundfordringar | 39 | 7 265 | 6 481 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 32 | 910 | 804 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 114 | 988 | |
| Övriga fordringar | 28 | 1 127 | 1 384 |
| Kortfristiga placeringar | 26, 44 | 285 | 741 |
| Likvida medel | 44 | 796 | 2 713 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 26 414 | 25 366 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 42 | 32 924 | 31 104 |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 33 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | –135 | –79 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 5 710 | 5 479 | |
| Aktieägarnas kapital | 8 286 | 8 111 | |
| Minoritetsintressen | 11 | 21 | |
| Summa eget kapital | 8 297 | 8 132 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 34, 41 | 3 850 | 2 712 |
| Övriga långfristiga skulder | 37 | 643 | 921 |
| Uppskjutna skatteskulder | 29, 35 | 669 | 439 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 35, 36 | 6 | 1 |
| Övriga avsättningar | 35 | 2 619 | 2 722 |
| Summa långfristiga skulder | 39, 43 | 7 788 | 6 796 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 34, 41 | 1 585 | 1 546 |
| Leverantörsskulder | 4 131 | 3 414 | |
| Skatteskulder | 29 | 60 | 449 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 32 | 4 176 | 4 092 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 40 | 3 274 | 3 327 |
| Avsättningar | 35 | 3 | 9 |
| Övriga kortfristiga skulder | 37 | 3 611 | 3 341 |
| Summa kortfristiga skulder | 39 | 16 839 | 16 177 |
| Summa skulder | 24 627 | 22 973 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 42 | 32 924 | 31 104 |
| Ställda säkerheter | 43 | 1 522 | 1 612 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 43 | 1 353 | 1 926 |
NCC genomför årligen bedömningar av det bokförda värdet eller oftare när indikation till värdeförändring fi nns. Under året har två mindre företag förvärvats i Norge med en goodwill som uppgick till 33 MSEK. En nedskrivning av goodwill i NCC Roads Finland om 32 MSEK och valutakursförändringar på –7 MSEK minskade balansposten 2011. Se även not 20, Immateriella tillgångar.
Maskiner och inventarier ökade under året främst på grund av NCC Roads investering i asfaltsverk och förvärv av asfaltsverksamheten från fi nländska Destia samt två företagsförvärv i NCC Construction Norway.
Ökningen av långfristiga fordringar avser främst ökad pensionsfordran, se även not 36, Pensioner.
Fler investeringar i nystartade projekt och exploateringsfastigheter ledde till att värdet av fastighetsprojekt ökade jämfört med 2010. Se även not 30, Omsättningsfastigheter.
Investeringar i exploateringsfastigheter var i nivå med föregående år. Antalet bostäder till privatkunder i pågående produktion ökade under året. Se även not 30, Omsättningsfastigheter.
Kundfordringar ökade under året främst i NCC Roads på grund av högre volym och i NCC Housing på grund av fl er överlämnade bostäder till kund i slutet av året.
NCC:s kassafl öde sjönk jämfört med föregående år vilket medförde att NCC:s likvida medel minskade. Det lägre kassafl ödet beror främst på ökade investeringar i bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt.
Långfristiga räntebärande skulder har ökat som en följd av ökade investeringar i bostads- och fastighetsprojekt. NCC har strävat efter en längre räntebindningstid, se även not 39 Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
Under året har en större fyllnadsinbetalning av skatt genomförts i moderbolaget, vilket förklarar den lägre skatteskulden jämfört med föregående år.
Övriga kortfristiga skulder ökade främst då produktionen inom boendeverksamheten steg. Hög verksamhet i NCC Roads fjärde kvartal bidrog också till ökningen, se även not 37, Övriga skulder.
I NCC-koncernen är det främst NCC Housing, NCC Property Development och NCC Roads som binder kapital. Sysselsatt kapital ökade 2011 främst på grund av ökad projektutveckling. Både NCC Housing och NCC Property Development hade fl er pågående projekt än tidigare år.
NCC Construction Sweden, 5 (11)% NCC Construction Denmark, 2 (2)% NCC Construction Finland, 1 (2)% NCC Construction Norway, 3 (3)% NCC Roads, 19 (19)%
NCC Property Development, 21 (19)% NCC Housing, 48 (44)%
Avkastningen på eget kapital ökade fram till och med 2007 för att 2008 sjunka från en historiskt hög nivå beroende på lägre lönsamhet främst i NCC Housing. 2010 uppnåddes NCC:s fi nansiella mål på 20 procent. Avkastningen på sysselsatt kapital stärktes under 2010 tack vare minskad genomsnittlig kapitalbindning, främst kopplat till bostadsprojekt. Under 2011 sjönk avkastningen främst beroende på lägre marginaler i NCC:s Construction-enheter och NCC Property Development, vilket den förbättrade lönsamheten i NCC Housing delvis uppvägde.
Avkastningen 2007–2008 är ej omräknad enligt IFRIC 15.
| Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| 1 | ||
| 2, 38 | 18 870 | 25 377 |
| 5, 6, 8, 9 | –16 915 | –22 846 |
| 1 956 | 2 531 | |
| 5, 6, 7 | –1 331 | –1 235 |
| 8 | 2 | |
| 627 | 1 296 | |
| 9, 10 | –11 | 1 258 |
| 11 | –9 | –24 |
| 13 | –7 | 18 |
| 14 | 192 | 232 |
| 15 | –213 | –277 |
| 579 | 2 504 | |
| 19 | –4 | 171 |
| 29 | –225 | –528 |
| 350 | 2 148 | |
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 350 | 2 148 |
| Årets summa totalresultat | 350 | 2 148 |
Moderbolagets och koncernens resultaträkning skiljer sig bland annat åt i sin uppställningsform och benämningen av vissa poster, då moderbolagets resultaträkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS. Moderbolaget består av verksamheterna i NCC AB samt NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB som driver sin verksamhet i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 18 870 (25 377) MSEK. Resultat efter fi nansiella poster var 579 (2 504) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är slutavräknade. Minskat antal färdigställda projekt, något lägre marginaler i entreprenadverksamheten samt lägre utdelning från dotterföretag försämrade resultatet. Medeltalet anställda var 7 213 (6 772).
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Utvecklingsutgifter | 20 | 18 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 18 | 0 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Rörelsefastigheter och pågående nyanläggningar | 14 | 17 | |
| Maskiner och inventarier | 102 | 122 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 21 | 117 | 138 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 22 | 5 848 | 5 989 |
| Fordringar hos koncernföretag | 145 | 145 | |
| Andelar i intresseföretag | 25 | 153 | 141 |
| Fordringar hos intresseföretag | 189 | 120 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 6 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 29 | 246 | 265 |
| Andra långfristiga fordringar | 66 | 61 | |
| Summa fi nansiella anläggningstillgångar | 27, 39 | 6 651 | 6 727 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 786 | 6 865 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Omsättningsfastigheter | |||
| Bostadsprojekt | 30 | 180 | 214 |
| Summa omsättningsfastigheter | 180 | 214 | |
| Varulager m.m. | |||
| Material- och varulager | 31 | 23 | 25 |
| Summa varulager m.m. | 23 | 25 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 3 396 | 3 011 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 2 178 | 2 093 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 18 | 138 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 152 | 267 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 272 | 313 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 6 015 | 5 822 | |
| Kortfristiga placeringar | 44 | 6 450 | 6 295 |
| Kassa och bank | 44 | 806 | 819 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 13 474 | 13 175 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 42 | 20 259 | 20 039 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 33 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 4 901 | 4 278 | |
| Årets resultat | 350 | 1 705 | |
| Summa fritt eget kapital | 5 252 | 5 982 | |
| Summa eget kapital | 6 293 | 7 023 | |
| Obeskattade reserver | 19 | 334 | 331 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||
| förpliktelser | 36 | 3 | 3 |
| Övriga avsättningar | 1 121 | 1 274 | |
| Summa avsättningar | 35 | 1 124 | 1 277 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 500 | 1 200 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 263 | 1 605 | |
| Övriga skulder | 248 | 248 | |
| Summa långfristiga skulder | 34, 39 | 3 011 | 3 053 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 167 | 246 | |
| Pågående arbeten för annans räkning | 38 | 2 631 | 2 973 |
| Leverantörsskulder | 1 975 | 1 515 | |
| Skulder till koncernföretag | 3 110 | 1 380 | |
| Skulder till intresseföretag | 4 | 9 | |
| Skatteskulder | 29 | 12 | 396 |
| Övriga skulder | 412 | 470 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 40 | 1 186 | 1 367 |
| Summa kortfristiga skulder | 34, 39 | 9 497 | 8 355 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 42 | 20 259 | 20 039 |
| Ställda säkerheter | 43 | 12 | 12 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 43 | 13 886 | 12 955 |
Moderbolagets och koncernens balansräkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och vissa benämningar av poster, då moderbolagets balansräkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande infl ytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 867 | 1 844 | 157 | 4 601 | 7 470 | 18 | 7 488 |
| Årets summa totalresultat | –232 | 1 524 | 1 292 | 4 | 1 296 | ||
| Överföring av avskrivningar på tidigare omvärderade tillgångar |
–3 | 3 | |||||
| Utdelning | –650 | –650 | –1 | –651 | |||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 867 | 1 844 | –79 | 5 479 | 8 111 | 21 | 8 132 |
| Årets summa totalresultat | –55 | 1 312 | 1 256 | 2 | 1 258 | ||
| Försäljning av återköpta aktier | 3 | 3 | 3 | ||||
| Transaktioner hänförliga till innehav utan bestämmande infl ytande |
–11 | –11 | |||||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | –1 | –1 085 | |||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 867 | 1 844 | –135 | 5 710 | 8 286 | 11 | 8 297 |
Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt till innehav utan bestämmande infl ytande. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som fi nns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad det fi nns täckning för.
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets totalresultat, transaktioner hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande och utdelning till aktieägarna.
I moderbolaget är förändringarna hänförliga till årets resultat samt utdelning till aktieägare.
Per den 31 december 2011 omfattade det registrerade aktiekapitalet 31 133 825 A-aktier och 77 301 997 B-aktier. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktien berättigar till 10 röster och B-aktien 1 röst.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valuta terminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på fi nansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången säljs eller skrivs ned.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i fl era steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
BALANSERADE VINSTMEDEL INKLUSIVE ÅRETS RESULTAT I denna post ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 867 | 174 | 1 338 | 3 147 | 5 526 |
| Vinstdisposition | 3 147 | –3 147 | |||
| Årets summa totalresultat | 2 148 | 2 148 | |||
| Utdelning | –650 | –650 | |||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 867 | 174 | 3 835 | 2 148 | 7 023 |
| Vinstdisposition | 2 148 | –2 148 | |||
| Årets summa totalresultat | 350 | 350 | |||
| Försäljning av återköpta aktier | 3 | 3 | |||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | |||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 867 | 174 | 4 901 | 350 | 6 293 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | –81 | 165 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
–38 | –415 |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 10 | 230 |
| Skatt hänrörlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –3 | –60 |
| Omräkningsdifferenser överfört till årets resultat | ||
| Utgående omräkningsreserv | –111 | –81 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | 4 | 4 |
| Årets förändring i verkligt värde på fi nansiella tillgångar | ||
| som kan säljas | 1 | |
| Utgående verkligt värdereserv | 5 | 4 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –10 | –23 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | –18 | 10 |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat |
–16 | 8 |
| Skatt hänförlig till kassafl ödessäkringar | 10 | –5 |
| Utgående säkringsreserv | –35 | –10 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 8 | 11 |
| Omföring till balanserade vinstmedel | –3 | –3 |
| Utgående omvärderingsreserv | 5 | 8 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | –79 | 157 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | –30 | –245 |
| – Verkligt värdereserv | 1 | |
| – Säkringsreserv | –25 | 13 |
| – Omvärderingsreserv | –3 | –3 |
| Utgående reserver | –135 | –79 |
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under fi nansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de fi nansiella målen, som under 2011 var:
NCC:s dotterbolag NCC Försäkring AB måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2010 och 2011 har dessa krav uppfyllts. I övrigt har inga bolag inom koncernen några externa kapitalkrav.
För ytterligare information om NCC-koncernens fi nansiella mål och utdelningspolicy, se s. 6–7.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 808 | 2 008 | 579 | 2 504 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet: | |||||
| – Avskrivningar | 6 | 492 | 500 | 54 | 72 |
| – Nedskrivningar | 9 | 180 | 32 | 658 | –37 |
| – Kursdifferenser | 65 | 750 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –32 | –35 | –6 | 37 | |
| – Förändringar avsättningar | 35 | –108 | –85 | –153 | –16 |
| – Övrigt | – 172 | –35 | |||
| Summa poster som inte ingår i kassafl ödet | 425 | 1 127 | 553 | 55 | |
| Betald/Erhållen skatt | –777 | –126 | –591 | 43 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet |
1 456 | 3 009 | 541 | 2 602 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 861 | 841 | |||
| Investeringar i fastihetsprojekt | –2 333 | –1 533 | |||
| Försäljningar i bostadsprojekt | 6 264 | 3 758 | 1 479 | 373 | |
| Investeringar i bostadsprojekt | –7 529 | –3 171 | –1 446 | –232 | |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | –266 | –481 | –533 | 421 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | –3 003 | –586 | –500 | 562 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | –1 547 | 2 423 | 41 | 3 164 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv av dotterföretag | 44 | –199 | –545 | –521 | |
| Försäljning av dotterföretag | 44 | 47 | 35 | ||
| Förvärv av byggnader och mark | 44 | –61 | –48 | ||
| Försäljning av byggnader och mark | 14 | 65 | 3 | 32 | |
| Förvärv av övriga fi nansiella anläggningstillgångar | –26 | –63 | –27 | ||
| Försäljning av övriga fi nansiella anläggningstillgångar | 22 | 44 | |||
| Förvärv av övriga anläggningstillgångar | 44 | –680 | –529 | –51 | –27 |
| Försäljning av övriga anläggningstillgångar | 48 | 63 | 3 | 13 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –857 | –489 | –581 | –458 | |
| KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERING | –2 404 | 1 934 | –540 | 2 706 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Utbetald utdelning | –1 084 | –650 | –1 084 | –650 | |
| Försäljning av egna aktier | 3 | 3 | |||
| Koncernbidrag | 272 | 443 | |||
| Upptagna lån | 1 149 | 6 | 1 606 | ||
| Amortering av lån | –376 | –1 141 | |||
| Ökning(–)/Minskning(+) av långfristiga räntebärande fordringar |
7 | –30 | –64 | 5 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar |
428 | –454 | –51 | 879 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) av innehav utan bestämmande infl ytande m.m. |
–12 | ||||
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 491 | –1 504 | 682 | –465 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | –1 912 | 430 | 142 | 2 240 | |
| Likvida medel vid årets början | 44 | 2 713 | 2 317 | 7 114 | 4 874 |
| Kursdifferens i likvida medel | –4 | –34 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 44 | 797 | 2 713 | 7 256 | 7 114 |
Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till –1 547 (2 423) MSEK. Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet uppgick till 425 (1 127) MSEK. Förändringen beror i allt väsentligt på valutakursdifferenser. Kassafl ödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –3 003 (–586) MSEK. En hög produktion av fastighets- och bostadsprojekt ökade kapitalbindningen i omsättningsfastigheter jämfört 2010. Sammantaget medförde detta att kassafl ödet från den löpande verksamheten blev lägre än föregående år.
Kassafl ödet från investeringsverksamheten uppgick till –857 (–489) MSEK. Investeringar i maskiner och inventarier samt företagsförvärv har främst skett inom NCC Roads och NCC Construction Norway.
Kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten uppgick till 491 (–1 504) MSEK. Utdelningen påverkade kassafl ödet med –1 084 (–650) MSEK.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 1 082 (3 454) MSEK.
LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA PLACERINGAR
| Belopp vid årets slut | 1 082 | 3 454 |
|---|---|---|
| Likvida medel | 796 | 2 713 |
| Placeringar kortare än tre månader | 94 | 806 |
| Kassa och bank | 702 | 1 907 |
| Kortfristiga placeringar | 285 | 741 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
Kassafl ödet har påverkats av kursdifferenser i likvida medel som beräknats till:
| Kursdifferenser i årets kassafl öde | –2 | –20 |
|---|---|---|
| Varav kursdifferenser i likvida medel hänförliga till likvida medel vid årets början |
–2 | –14 |
| Kursdifferenser i likvida medel | –4 | –34 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
Se vidare not 44, Kassafl ödesanalys.
Nettolåneskulden (räntebärande skulder – likvida tillgångar – räntebärande fordringar) uppgick per den 31 december till 3 960 (431) MSEK. Nettolåneskulden har ökat på grund av fl er pågående bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt. De räntebärande skuldernas kapitalbindning, exklusive lån i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar, uppgick till 47 (44) månader vid årets utgång, se vidare not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid kvartalets utgång till 3,5 (3,5) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 17 (28) månader.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | Jan–dec | Jan–dec |
| Nettolåneskuld ingående balans | –431 | –1 784 |
| Kassafl öde före fi nansiering | –2 404 | 1 934 |
| Försäljning av aktier i eget förvar | 3 | |
| Utdelning | –1 084 | –650 |
| Övriga förändringar nettolåneskuld | –45 | 69 |
| Nettolåneskuld utgående balans1) | –3 960 | –431 |
1) Varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsrätts föreningar
och fi nländska bostadsaktiebolag 1 457 (1 341) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av varulager |
–42 | –85 | 2 | –3 |
| Ökning(–)/Minskning(+) av fordringar |
–922 | –120 | –414 | 1 941 |
| Ökning(+)/Minskning(–) av skulder |
698 | –276 | 222 | –544 |
| Ökning(+)/Minskning(–) saldo pågående arbeten |
–342 | –358 | ||
| Övriga förändringar i rörelsekapital |
–266 | –481 | –533 | 1 036 |
Årets kassafl öde i moderbolaget blev lägre än föregående år. Det beror till stor del på ett lägre resultat som en följd av minskad fakturering och lägre utdelningar från dotterföretag. Kassafl ödet från förändringar i rörelsekapitalet påverkades främst av att övriga kortfristiga fordringar har ökat. Utdelning till aktieägarna var högre än föregående år och en större fyllnadsinbetalning av skatt har genomförts under året.
Nettolåneskulden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalt- och anläggningsverksamhet, men även i delar av NCC:s Construction-enheter. Utdelningen till NCC:s aktieägare sker under det andra kvartalet. Under 2011 har kapitalbindningen ökat i framför allt utvecklingsverksamheten.
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Finan cial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom rekommendationen RFR 1 Kompletterande regler för koncerner och uttalanden från Rådet för fi nansiell rapportering. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 2 mars 2012. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 april 2012.
I enlighet med ändring i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter har i rapporten över förändring av eget kapital den tidigare raden för årets totalresultat delats upp med separat specifi kation av årets resultat respektive årets övriga totalresultat. Den ändrade presentationen tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Ändringen har inte föranlett några justeringar av belopp i den fi nansiella rapporteringen.
Följande tillägg till IFRS och tolkningsuttalanden från IFRIC har för närvarande ingen inverkan på NCC:s fi nansiella rapportering:
ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS
Nedanstående ändringar av IFRS träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2012, förutsatt EU:s godkännande vilket förväntas ske under 2012. De har inte tillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. För närvarande är bedömningen att de inte kommer att ha någon påvekan på NCC:s fi nansiella rapportering
• Ändringar av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar
• Ändring av IAS 12 Inkomstskatter.
•
Nedanstående nya IFRS och ändringar av IFRS träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. De förväntas godkännas av EU under 2012. Tillämpning är retroaktiv och kommer att påverka ingående balanser den 1 januari 2012.
• IFRS 11 Joint Arrangements. Ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Den nya redovisningsprincipen innebär att joint ventures i framtiden ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden i stället för klyvningsmetoden, vilken tillämpas idag. Klyvningsmetoden kan tillämpas för joint operations. För defi nition av dessa metoder, se Redovisningsprinciper, avsnittet Koncernredovisning. Den nya standarden förväntas, baserat på uppgifter per den 31 december 2011, leda till att balansomslutningen sjunker med 113 MSEK och att resultatet, som tidigare klyvts in i resultaträkningen, redovisas på en rad. Se även not 24 Andelar i joint ventures som konsolideras enligt klyvningsmetoden.
• Tillägg till IAS 19, Ersättningar till anställda. Tillägget innefattar stora förändringar för NCC avseende redovisning av pensioner. Det betyder att möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster med den så kallade korridormetoden avskaffas. Redovisning av alla förändringar i fonderade pensionsplaner ska ske direkt i resultaträkningen och i övrigt totalresultat. Förändringar i tillgångar och åtaganden som härrör sig från förmånsbestämda planer, bl.a. erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden ska presenteras i övrigt totalresultat. Löpande kostnader som förmåner intjänade under året och räntekomponenten redovisas i resultaträkningen. NCC kommer att redovisa dessa kostnader i rörelseresultatet. Vidare förändras beräkningen av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar i och med att diskonteringsräntan på pensionsåtagnadet ska användas även vid denna beräkning.
NCC har valt att inte förtidstillämpa tillägget till IAS 19. Standarden förväntas ha en väsentlig inverkan på NCC:s fi nansiella rapportering för koncernen, framför allt genom att NCC beräknas få ett nettopensionsåtagande som är cirka 1 Mdr SEK högre och balanserade vinstmedel som är cirka 1 Mdr SEK lägre. Tillägget innehåller även regler kring redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt för pensionsstiftelser. För den svenska delen av nettopensionsskulden råder fortfarande osäkerhet kring redovisningen av särskild löneskatt och avkastningsskatt. Effekten på redovisningen av detta har inte beaktats i ovanstående belopp.
Ytterligare nya IFRS och ändrade IFRS som kan komma att tillämpas från 2013 eller senare, förutsatt EU:s godkännande, är:
MED KONCERNREDOVISNINGEN
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Års redovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 (september 2011)Redovisning för juridiska personer från Rådet för fi nansiell rapportering. Även uttalanden utgivna av Rådet för fi nansiell rapportering till noterade företag tillämpas. Rådet för fi nansiell rapportering har, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa fi nansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa fi nansiella instrument till verkligt värde.
Nedanstående redo visningsprinciper i moderbolaget skiljer sig från
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
I moderbolaget tillämpas från 2011 de ändrade principerna i RFR2 beträffande redovisningen av erhållna och lämnade koncernbidrag. Dessa redovisas nu i moderbolagets fi nansnetto. Jämförelseårets redovisning har därmed justerats. Detta har dock inte föranlett några justeringar av totalresultat eller eget kapital i den fi nansiella rapporteringen.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande infl ytande samt joint ventures och intresse företag.
Rörelseförvärv den 1 januari 2010 eller senare redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifi erbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande infl ytande.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Dessa omvärderas vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande infl ytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassafl ödesanalys under innehavstiden.
För förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 och där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt evenualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill.
Klassifi ceringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande infl ytande, konsolideras i sin helhet. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För dotterföretag inom NCC, se not 22, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande infl ytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande infl ytandet och dessa transaktioner ger sedan 2010 inte längre upphov till goodwill eller vinster eller förluster.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande infl ytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. För andelar i intresseföretag i koncernen se not 23, för andelar i intresseföretag i moderbolaget se not 25.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet av aktierna i intresseföretag förändras med koncernens andel i företagens resultat uppkomna efter förvärvet reducerat med erhållen utdelning. I likhet med konsolidering av dotterföretag upprättas vid förvärvet en förvärvsanalys. Anläggningstillgångar värderas till verkligt värde och eventuella övervärden skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningarna påverkar det redovisade värdet på intresseföretaget. Even tuell goodwill skrivs ej av utan prövas för eventuellt nedskrivningsbehov vid behov, dock minst en gång per år. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultat räkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelse resultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För resultat från andelar i intresseföretag se även not 11, Resultat från andelar i intresseföretag.
Joint ventures defi nieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det fi nns ett gemensamt bestämmande infl ytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. NCC konsoliderar joint ventures enligt klyvningsmetoden. Det innebär att NCC:s del av det samägda bolagets resultat- och balansräkning läggs ihop med respektive motsvarande rad i NCC:s redovisning på samma sätt som vid redovisning av ett dotter företag. För information se vidare not 24, Andelar i joint ventures som kon solideras enligt klyvningsmetoden.
I moderbolaget redovisas joint ventures till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För resultat från andelar i joint ventures se även not 11, Resultat från andelar i intresseföretag.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orea li serade vinster, men endast i den utsträckning det inte fi nns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för joint ventures och intresse företag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 42, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag, intresseföretag och joint ventures tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redo visning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor. Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagens balansräkningar, inklusive goodwill, har omräknats till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningarna till en beräknad genomsnittskurs av de valutakurser som förelåg vid respektive transaktions tillfälle. Den omräkningsdifferens som uppstår förs till övrigt totalresultat. Vid försäljningar av dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redo visas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Koncernen tillämpar, med undantag för entreprenaduppdrag, redovisning av intäkter i resultaträkningen när bland annat väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägande har överförts till köparen.
Vid tillämpning av successiv vinstavräkning framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och kostnad ska kunna kvantifi eras på ett tillförlitligt sätt.
Effekten av successiv vinstavräkning är att redo vis ningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräk ning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförut sedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid.
För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förluster, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upp arbetade intäkterna klassifi ceras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 32, Entreprenadavtal.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om upp förande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet 5. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 47,5, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 5 det vill säga 2,5, i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redo visas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 5 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 2,5 | 2,5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Beroende på hur betalning sker kan NCC antingen erhålla en fi nansiell tillgång vid en i förväg bestämd betalplan, eller en immateriell tillgång vid rätten till en möjlig betalning. Betalningarna ska diskonteras.
Den del som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen resultatavräknas beroende på ovanstående klassifi cering jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
NCC tillämpar inte successiv vinstavräkning i moderbolaget. Oavslutade projekt på balansdagen redovisas i moderbolaget som pågående arbeten. Faktureringssumman består av verkställd fakturering inklusive belopp som enligt kontrakt hålls inne av beställaren. Förskott som inte motsvaras av nedlagt arbete minskar faktureringssumman. Nedlagda kostnader, för respektive arbetsplats, utgörs av:
Pågående arbeten för annans räkning utgörs av skillnaden mellan fakturering och nedlagda kostnader. Vinstavräkning sker efter att projektet har avslutats. En följd av denna redovisningsmetod är att det kan fi nnas ej resultatförda vinster i posten. När ett projekt befaras gå med förlust, görs en reservering av denna förlust. För detaljer se not 38, På gående arbeten för annans räkning och nettoomsättning.
Resultatframtagning för bostadsprojekt i egen regi sker vid tidpunkten för överlämnande av bostaden till slutkund.
Försäljning av bostäder till investorer redovisas vid den tidpunkt när väsentliga risker och förmåner överförs till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång.
Bostadsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa för utsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner; dels en för mark- och bostadsutvecklingen, inom NCC Housing, under förutsättning att risker och förmåner överförts och dels successivt för byggentreprenaden, inom NCC:s Construction-enheter, i takt med dess färdigställande.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I nettoomsättningen ingår även hyresintäkter från omsättningsfastigheter.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång. Fastighetsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa förutsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner när fastigheten (mark eller mark med pågående byggnation) säljs och det samtidigt träffas ett separat avtal med köparen om att uppföra en byggnad eller färdigställa den pågående byggnationen. Den första transaktionen som redovisas inom NCC Property Development avseende försäljning av ett fastighetsprojekt – är ett realiserande av ett fastighetsvärde. Värdet är uppbyggt i fl era led genom markanskaffning, utarbetande av detaljplan, framtagande av ett fastighetsprojekt, bygglov och uthyrning till hyresgäster. Denna värdeuppbyggnad bekräftas slutligen genom försäljningen. Den andra transaktionen är en entreprenad, det vill säga genomförande av byggnadsarbeten på den sålda fastigheten.
Den första transaktionen resultatavräknas, givet att väsentliga risker och förmåner bedöms ha överförts, enligt ovanstående och den andra resultatavräknas successivt inom NCC:s Construction-enheter i takt med färdigställandet. Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
I dessa poster ingår realiserat resultat för försäljning av rörelsefastigheter. Bland försäljnings- och administrationskostnader redovisas kostnader för det egna försäljningsarbetet. Resultatet belastas med omkostnader både för genomförda och ej genomförda affärer. Se resultaträkningen och not 8, Resultat från fastighetsförsäljning.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjande period med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponent avskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod. Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
|---|---|
| Programvaror | 20–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar | 10–33 procent |
| Rörelsefastigheter | 1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier | 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning fi nns i kommentar till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 20, Immateriella tillgångar och not 21, Materiella anläggningstillgångar.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varu lager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, fi nansiella instru ment, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassifi ceras som att de innehas för försäljning, eftersom befi ntliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifi ka krav avseende redovisning och värdering.
Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna fi nns i kommentarer till resultaträkningen, not 9, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar, not 20, Immateriella tillgångar samt not 21, Materiella anläggningstillgångar.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, om indikation därpå fi nns, tillgångarnas redovisade värde. I de fall återvinningsvärdet under stiger det redovisade värdet görs en nedskrivning. Om grund för nedskrivning ej längre föreligger, återförs den tidigare gjorda nedskrivningen. Nedskrivningar redovisas över resultat räkningen. Goodwillpostens redovisade restvärde prövas en gång per år eller om indikation fi nns på att värdet har ändrats. I de fall goodwillpostens nyttjandevärde understiger redovisat värde görs en nedskrivning. Återföring av tidigare nedskriven goodwill är inte tillåten.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
Statliga stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Med staten avses stater eller myndigheter och liknande organ oavsett om de är lokala, nationella eller internationella. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde. Bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till lease tagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt fi nansiella leasingavtal aktiveras i koncernens balansräkning från och med att avtal ingåtts och tillgången har levererats. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld. Den fi nansiella leasingskulden värderas till nuvärdet av minimileasavgifterna vilket är lika med de betalningar som ska göras till leasgivaren under hela leasingperioden. De leasade tillgångarna avskrivs medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Tillgångarna redovisas i balansräkningen under det tillgångsslag som de utgör. Som leasegivare redovisas tillgången enligt ett fi nansiellt leasingavtal som fordran i balansräkningen.
Operationell leasing redo visas i resultat räkningen. Leasingavgiften fördelas med utgångspunkt från utnyttjandet, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 41. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då under lig gan de transaktion redovisas i övrigt total resultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder . Uppskjutna skattefordringar representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag samt andra outnyttjade skatte avdrag. Temporära skillnader beaktas inte då dessa uppkommit vid redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.
Uppskjuten skatteskuld och -fordran beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redo visas förändringen över årets resultat i koncernen. Avdrags gilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skattebetalningar i fram tiden. För skatt på årets resultat och uppskjutna skatte fordringar och -skulder, se not 29.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som fi nns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balans räkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag, vilka kan vara bokslutsdispositioner, redovisas i moderbolagets fi nansnetto.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det fi nns fristående fi nansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall verkställande direktören, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören. Se vidare not 3, Rapportering av rörelsesegment.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas. Se även not 18, Resultat per aktie.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporterings valuta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 20, Immateriella tillgångar.
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
• Rörelsefastigheter
• Omsättningsfastigheter
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultat redovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration.
Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Se även not 21, Materiella anläggningstillgångar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår, förutom inköpspriset, även kostnader hänförbara till att bringa den på plats och i skick att användas på det sätt som var avsikten med anskaffningen.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument s. 65. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 27, Finansiella anläggningstillgångar. För värdering av andelar i intressebolag, joint ventures samt fi nansiella instrument se respektive rubrik. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighets- respektive bostads projekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdig ställandet. Fastighets innehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development. Bostadsprojekt avser osålda bostäder, osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt, råmark och exploateringsfastigheter för framtida exploa tering i NCC Housing.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redo visas med uppdelning på:
• Exploateringsfastigheter
För fördelning av värden se not 30, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet omrubriceras till pågående fastighetsprojekt när ett defi nitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett. Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt omrubriceras till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för infl yttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slut besikt ning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska om rubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan omrubriceras är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning eller i de fall de förblir osålda, genom en omklassifi cering till förvaltningsfastigheter.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighets utveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Bostadsprojekt inom NCC Housing redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 30, Omsättningsfastigheter. Pågående bostadsprojekt redovisas som entreprenader. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när beslut om byggstart har fattats.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och bygg rätter för framtida boendeutveckling. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas fi nns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. I de fall som vidareförsäljning ska ske värderas inne haven till bedömt marknadsvärde.
Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Projektkostnader för färdigställda osålda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till osålda bostäder vid slutbesiktning. Färdigställda osålda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Osåld andel i bostadsprojekt där köparen vid förvärv direkt äger sin andel i projektet, så kallade äganderätter, redovisas som bostadsprojekt.
Till följd av kommissionärsförhållandet mellan NCC AB och NCC Construction Sverige AB respektive NCC Boende AB redovisas vissa fastigheter som ingår i bostadsprojekt hos NCC AB. Det gäller även om äganderätten kvarstår i NCC Construction Sverige AB fram till dess fastigheten avyttras till kund.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 31, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av fi nansiella instrument redo visas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs sidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, fi nansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfi nns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som fi nansiellt instrument räknas även fi nansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättig heterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balans räkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av fi nansiell skuld.
Finansiella instrument klassifi ceras i följande kategorier för värdering: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar, fi nansiella tillgångar som kan säljas, fi nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt övriga fi nansiella skulder. Ett fi nansiellt instrument klassi fi ceras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumen tet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid under stigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation.
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt kortfristiga placeringar. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens fi nansnetto. Samtliga fi nansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Ett derivat som är ett identifi erat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument se Säkringsredovisning nedan.
Investeringar med syfte att innehas till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller uppskattningsbara betal ningar och fastställd löptid som anskaffats med avsikt samt möjlighet att innehas till förfall. Investeringar med syfte att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med en återstående löptid överstigande tolv måna der efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar redovisas som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms indi vi duellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Kundfordringar värderas löpande. Så snart det är osäkert om en faktura kommer att betalas reserveras beloppet. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Samtliga fakturor förfallna mer än 150 dagar reserveras om betalning inte är säkrad.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassifi ceras i någon annan kategori eller är klassifi cerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivnings behov föreligger.
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifi erat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i fi nansnettot.
Lån samt övriga fi nansiella skulder, till exempel leverantörs skulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upp lupet anskaffningsvärde.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: Säkring av valuta risk i transaktions fl öden, säkring av nettoinvesteringar samt säkring av koncernens räntebindning.
Valutaexponering avseende framtida fl öden säkras genom valutaterminskontrakt. Valuta terminen som skyddar detta kassafl öde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hän förlig till valutakursförändringar på valutaterminen redo visas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat då säkrings redovisning tillämpas. Eventuell in effektivitet redovisas i resultat räkningen. När det säkrade fl ödet redovisas i resultaträkningen fl yttas värdeförändringen på terminskontraktet från övrigt totalresultat till rörelseresultatet i resultaträkningen där det möter valutaeffekten för det säkrade fl ödet. De säkrade fl ödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Koncernföretag har valutasäkrat nettoinvesteringar i utländska dotterföretag inom NCC Housing och NCC Property Development. I koncernredovisningen förs valutakursdifferenserna på dessa säkringspositioner, efter beaktande av skatteeffekt, direkt till övrigt totalresultat till den del de motsvaras av årets omräknings diffe renser i övrigt totalresultat. Eventuell överskjutande del, så kallad ineffektivitet, redovisas i fi nansnettot. NCC använder valutalån samt valutaterminer för säkring av nettoinvesteringar.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i fi nansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s fi nansiering blir fast ränta.
Ett inbäddat derivat är en del av antingen ett fi nansiellt avtal eller ett kommersiellt sälj- och köpavtal som är jämställt med ett fi nansiellt derivatinstrument. Ett inbäddat derivat ska separatredovisas endast om:
I de fall som avtalsvillkor uppfyller kriterierna för inbäddade derivat värderas detta i likhet med övriga fi nansiella derivat till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat räkningen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella tillgångar och skulder redovisas i fi nansnettot.
För fi nansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna koncernbidrag redovisas som utdelning i fi nansnettot. Lämnade koncernbidrag redovisas som fi nansiell kostnad medans lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 33, Aktiekapital.
NCC gör åtskillnad mellan avgifts bestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner defi nieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Danmark | ||
| Finland | ||
| Norge | ||
| Tyskland | ||
| Övriga länder |
Inom koncernen fi nns ett fl ertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna fi nan sieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kalllade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 36, Pensioner. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med tillgångar överstigande åtagandena redovisas som fi nansiell anläggningstillgång. Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas inte när de faller inom den tioprocentiga korridoren. Det är först när aktuariella vinster och förluster faller utanför korridoren som intäkter respektive kostnader redovisas. Resultatfördelning sker över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifi erade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förut sätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultat räkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upp rättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal
berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det fi nns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befi ntliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentligt, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassafl ödet.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse fi nns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstruktering redovisas när det fi nns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalifi cerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalifi cerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighets- och bostads projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som fi nns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
För typ av säkerhet se not 43, Ställda säkerheter, borgens- och garantiförpliktelser.
En förpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas. För fördelning och storlek av ansvarsförbindelser se not 43, Ställda säker heter, borgens- och garantiförpliktelser.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassafl ödes analys i enlighet med IAS 7, Kassafl ödesanalys. Det redovisade kassafl ödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassafl ödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 44, Kassafl ödesanalys.
För att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning måste dessa vara tillgängliga för omedel bar för säljning och det måste vara sannolikt att försäljning kommer att ske inom ett år från omklassifi ceringen. Med verksamhet under avveckling avses en del av ett företag som avvecklas i enlighet
med en sammanhållen plan och kan anses utgöra en självständig rörelsegren eller väsentlig verksamhet inom ett geografi skt område. För verksamheten 2011 och 2010 har inga anläggningstillgångar eller verksamheter identifi erats som omfattats av ovanstående standard.
NCC beaktar händelser som bekräftar ett förhållande som förelåg på balansdagen.
Om det efter balansdagen inträffar händelser som inte är av sådan karaktär att de ska beaktas när resultaträkningen och balansräkningen fastställs, men som är så väsentliga att bristande information om dem skulle påverka möjligheterna för en läsare att göra korrekta bedömningar och fatta välgrundade beslut, så kommer NCC att lämna upplysningar för varje händelse, i not samt i förvaltningsberättelse.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Uppskattningar och bedömningar kan vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala fi nansmarknaden vilket har varit rådande under senare år. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Risk kan fi nnas att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Redovisade intäkter per bokslutsdagen uppgår till 32,7 (39,5) Mdr SEK, se not 32, Entreprenadavtal.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Tidpunkten för resultatavräkning är avhängigt avtalet med köparen och kan vara vid avtalstecknande, viss uthyrningsgrad, färdigställande, övergång av äganderätt eller en kombination av dessa variabler. Detta avgörs från avtal till avtal och innehåller inslag av uppskattningar och bedömningar samt gäller både vid direktförsäljning av fastighet och vid indirekt försäljning via försäljning av bolag.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. År 2011 har omsättningsfastigheter skrivits ned med 0,1 (0,0) Mdr SEK och bokfört värde vid årets utgång motsvarar 14,3 (11,7) Mdr SEK.
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden såsom till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall små. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Goodwill värderas i koncernen till 1,6 (1,6) Mdr SEK.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassafl öde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 20, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt uppgår till 7,9 (7,5) Mdr SEK, se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
Fordringarna värderas till verkligt värde. Verkligt värde påverkas av fl era bedömningar varav den för NCC enskilt viktigaste är kreditrisk och därmed eventuellt behov av reservering för osäker fordran. Varje fordran ska värderas individuellt, men som regel krävs särskilda omständigheter för att fordringar som varit förfallna mer än 60 dagar inte ska reserveras, helt eller delvis.
Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 2,0 (1,9) Mdr SEK, se not 35, Avsättningar. Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
NCC:s pensionsförpliktelse netto är 0,1 (0,3) Mdr SEK, vilket med hänsyn tagen till aktuariell förlust inneburit en nettotillgång om 1,3 (1,1) Mdr SEK, se not 36, Pensioner.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelser. I not 36, Pensioner, anges de aktuariella antagandena.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningar är i fl era fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än bedömt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Bygg- och anläggning | 32 645 | 30 538 | 16 684 | 22 818 |
| Bostadsutvecklingsprojekt | 7 539 | 6 836 | 2 156 | 2 523 |
| Industriverksamheten | 10 980 | 10 023 | ||
| Fastighetsutvecklingsprojekt | 1 332 | 1 968 | ||
| Hyresintäkter omsättningsfastig heter |
31 | 41 | ||
| Övrigt och elimineringar | 9 | 13 | 30 | 36 |
| Summa | 52 535 | 49 420 | 18 870 | 25 377 |
| Omsättningen fördelad per rörelsegren1) |
||||
| NCC Construction Sweden | 16 714 | 22 854 | ||
| NCC Housing | 2 156 | 2 523 | ||
| Summa | 18 870 | 25 377 |
1) För koncernens fördelning se not 3.
NCC:s verksamhet delas upp i sju rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncern ledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifi eras:
NCC Construction Sweden, Denmark, Finland och Norway bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar och övrig infrastruktur.
NCC Roads kärnaffär är produktion av stenmaterial- och asfaltprodukter samt asfaltsbeläggning och vägservice i Norden och S:t Petersburg.
NCC Housing utvecklar och säljer bostäder på utvalda marknader i Norden, Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på defi nierade tillväxtmarknader i Norden och Baltikum.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Med undantag för svenska pensionskostnader upprättas segmentrapporteringen med tillämpning av samma redovisningsprinciper som koncernredovisningen. Från tid till annan kan bland "Övrigt och elimineringar" också redovisas främst nedskrivningar och avsättningar hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten.
| NCC Construction | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2011 | Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar Koncernen |
|
| Extern nettoomsättning | 21 651 | 2 678 | 3 683 | 4 633 | 10 980 | 7 539 | 1 363 | 52 526 | 9 | 52 535 |
| Intern nettoomsättning | 1 922 | 681 | 2 648 | 255 | 786 | 3 | 3 | 6 298 | –6 298 | |
| Total nettoomsättning | 23 574 | 3 358 | 6 331 | 4 887 | 11 766 | 7 542 | 1 366 | 58 824 | –6 289 | 52 535 |
| Avskrivningar | –158 | –18 | –13 | –38 | –320 | –10 | –2 | –559 | –3 | –562 |
| Nedskrivningar | –6 | –1 | –4 | –1 | –32 | –98 | –38 | –180 | –1802) | |
| Andel i intresseföretags resultat | 1 | 5 | 5 | 5 | ||||||
| Rörelseresultat | 777 | 169 | 14 | 6 | 414 | 606 | 28 | 2 012 | 4 | 2 017 |
| Finansiella poster | –208 | |||||||||
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 808 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 921 | 339 | 223 | 495 | 3 223 | 8 339 | 3 697 | 17 238 | –3 499 | 13 739 |
| Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 19 869 | 2 671 | 3 764 | 4 234 | 10 023 | 6 836 | 2 009 | 49 406 | 13 | 49 420 |
| 1 092 | 235 | 2 027 | 107 | 656 | 44 | 12 | 4 174 | –4 174 | |
| 20 962 | 2 906 | 5 791 | 4 341 | 10 679 | 6 880 | 2 021 | 53 580 | –4 161 | 49 420 |
| –163 | –22 | –15 | –26 | –312 | –9 | –3 | –549 | –18 | –567 |
| –2 | –97 | –99 | 67 | –32 | |||||
| 3 | 3 | 1 | 4 | ||||||
| 924 | 124 | 132 | 147 | 356 | 327 | 116 | 2 126 | 128 | 2 254 |
| –246 | |||||||||
| 2 008 | |||||||||
| 1 645 | 328 | 253 | 426 | 2 820 | 6 818 | 2 838 | 15 129 | –2 739 | 12 390 |
| NCC Construction |
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
|
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag samt resterande del av NCC International |
9 | –641) | 13 | –233) |
| Elimineringar av internvinster | –39 | 22 | ||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisiningsprincip mellan segment och koncern avseende pensioner) |
107 | 129 | ||
| 9 | 4 | 13 | 128 |
1) I detta belopp ingår ett resultat från en skiljedom rörande ett projekt från det avvecklade affärsområdet NCC International Projects med –58 MSEK.
2) I detta belopp ingår återföring av en nedskrivning i bostadsprojekt om 6 MSEK som gjorts under 2011. Finansiella nedskrivningar ingår med 7 MSEK varav 6 MSEK
i NCC Construction Sweden och 1 MSEK i NCC Housing.
3) I detta belopp ingår ersättning från det polska motorvägsprojektet A2 med 57 MSEK.
| Extern nettoomsättning |
Anläggnings tillgångar2) |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Sverige | 28 961 | 26 352 | 1 875 | 1 805 |
| Danmark | 5 853 | 5 955 | 1 255 | 1 247 |
| Finland | 8 178 | 7 680 | 356 | 244 |
| Norge | 7 046 | 6 374 | 1 001 | 751 |
| Övriga länder | 2 497 | 3 059 | 93 | 72 |
| Totalt | 52 535 | 49 420 | 4 579 | 4 120 |
1) Se även s. 14, NCC:s geografi ska marknader.
2) Avser anläggningstillgångar som inte är fi nansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Under andra kvartalet förvärvade NCC Construction Norway 100 procent i Carl C Fon A/S och Per Nordh A/S. Förvärvspriset för de båda företagen var 117 MSEK. Företagens verksamhet består främst av entreprenader mot den kommunala sektorn inom vägbygge, underhåll samt installation av vatten och avlopp. Koncernen förväntas genom förvärvet att stärka sina positioner på den norska marknaden.
Under tiden från förvärvet fram till den 31 december 2011 har de båda företagen bidragit med 187 MSEK till NCC-koncernens nettoomsättning och 9 MSEK till dess resultat efter skatt. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2011 uppskattar företagsledningen att NCC-koncernens nettoomsättning blivit 93 MSEK högre och resultatet efter skatt 2 MSEK högre.
Den 1 december 2011 förvärvade NCC Roads asfalt- och beläggningsverksamhet från det fi nländska bolaget Destia, med undantag för ett asfaltverk i Helsingfors. Förvärvspriset uppgick till 110 MSEK. Koncernen förväntas genom förvärvet att stärka sina närvaro på den fi nländska asfalt- och beläggningsmarknaden.
Under tiden från förvärvet till den 31 december har verksamheten bidragit med 0 MSEK till NCC-koncernens nettoomsättning och med –4 MSEK till dess resultat efter skatt. Om förvärvet inträffat den 1 januari uppskattar företagsledningen att NCC-koncernens nettoomsättning blivit 242 MSEK högre och resultat efter skatt oförändrat.
DE FÖRVÄRVADE VERKSAMHETERNAS NET TOTILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VID FÖRVÄRVET
| MSEK | Carl C Fon A/S Per Nordh A/S |
Destia | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 25 | 25 | ||
| Materiella anläggnings tillgångar |
81 | 110 | 20 | 211 |
| Finansiella anläggnings tillgångar |
1 | 1 | ||
| Varulager | 2 | 7 | 8 | 17 |
| Kundfordringar och övriga fordringar |
49 | 12 | 10 | 71 |
| Likvida medel | 32 | 32 | ||
| Räntebärande skulder | 53 | 53 | ||
| Leverantörskulder och övriga skulder |
42 | 19 | 27 | 88 |
| Uppskjuten skatteskuld | 10 | 7 | 17 | |
| Netto identifi erbara tillgångar och skulder |
84 | 110 | 5 | 199 |
| Koncerngoodwill | 33 | 33 | ||
| Köpeskilling | 117 | 110 | 5 | 231 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| NCC Housing | ||
| Investeringar i anläggningsprojekt | 16 | 12 |
| Investeringar i bostadsprojekt | 7 529 | 3 171 |
| Försäljningar av bostadsprojekt | 6 264 | 3 758 |
| Bostadsprojekt vid årets utgång | 9 860 | 8 745 |
| NCC Property Development | ||
| Fastighetsinvsteringar | 2 333 | 1 533 |
| Fastighetsförsäljningar | 861 | 841 |
| Fastighetsprojekt vid årets utgång | 4 475 | 2 931 |
KONCERNGOODWILL
Goodwill uppgick till 33 MSEK och förklaras av stärkta marknadspositioner.
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 5 MSEK och avser arvoden i samband med due diligence. Dessa utgifter har redovisats som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
KÖPESKILLING
| MSEK | |
|---|---|
| Likvida medel | 231 |
| Köpeskilling | 231 |
Förvärvade likvida medel uppgick till 32 MSEK.
MEDELTAL ANSTÄLLDA
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 7 213 | 6 605 | 6 764 | 6 230 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 2 723 | 2 540 | 2 643 | 2 457 |
| Norge | 1 777 | 1 625 | 1 661 | 1 524 |
| Finland | 2 594 | 2 137 | 2 515 | 2 098 |
| Danmark | 2 204 | 1 938 | 2 198 | 1 930 |
| Tyskland | 633 | 505 | 636 | 516 |
| Ryssland | 256 | 177 | 217 | 155 |
| Baltikum | 57 | 40 | 89 | 67 |
| Övriga länder | 2 | 2 | 8 | 7 |
| Totalt i dotterföretag | 10 246 | 8 964 | 9 959 | 8 754 |
| Koncernen totalt | 17 459 | 15 569 | 16 731 | 14 984 |
| Andel kvinnor, % | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledning | ||
| Koncernen totalt inklusive dotterföretag | ||
| – Styrelser | 19,7 | 17,9 |
| – Ledande befattningshavare | 18,9 | 18,1 |
| Moderbolaget | ||
| – Styrelse | 22,2 | 22,2 |
| – Ledande befattningshavare | 15,4 | 23,1 |
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 36 | 3 064 | 3 100 | 36 | 2 873 | 2 909 |
| Totalt i moderbolag | 36 | 3 096 | 3 096 | 36 | 2 873 | 2 909 |
| (4,0) | (10,0) | |||||
| Sociala kostnader | 1 545 | 1 282 | ||||
| – varav pensionskostnad | 11 | 436 | 447 | 12 | 260 | 272 |
| Pensionsåtagande | 58 | 61 | ||||
| Koncernen totalt | 237 | 8 004 | 8 241 | 248 | 7 655 | 7 904 |
| (40,8) | (44,6) | |||||
| Sociala kostnader | 2 600 | 2 393 | ||||
| – varav pensionskostnad | 750 | 721 | ||||
| Pensionsåtagande | 104 | 105 |
1) Gruppen ledande befattningshavare avser 14 (13) personer i moderbolaget, totalt 189 (183) personer i koncernen.
BEFATTNINGSHAVARE I MODERBOLAGET
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen samt de ledande befattningshavare vilka inte är medlemmar i koncernledningen, men som rapporterar direkt till verkställande direktören. Vid ingången av 2011 var antalet tolv personer, vid utgången tretton. Av dessa var nio anställda i moderbolaget och fyra anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Peter Wågström var den rörliga ersättningen för 2011 maximerad till 50 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Kostnadsfört belopp avseende verksamhetsåret 2011 motsvarade 14 procent av den fasta årslönen, det vill säga 607 159 SEK. Föregående år kostnadsfördes 3 399 000 SEK för den dåvarande verkställande direktören Olle Ehrlén. Rörlig ersättning utgår till före detta vd Olle Ehrlén under hans anställningstid baserat på utfallet 2007–2010. För andra ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen för 2011 till 15–50 procent av fast lön och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta, framför allt, ekonomiska mål. Avsatt belopp under 2011 för andra ledande befattningshavare motsvarade 5–35 (30–50) procent av den fasta lönen.
F d verkställande direktören Olle Ehrlén har under året avgått i pension. Samtliga pensionsutfästelser har slutbetalats. Peter Wågstöm tillträdde som verkställande direktör den 13 april och har ett premiebestämt pensionsavtal där premien uppgår till 30 procent av fast lön. Peter Wågströms pensionsålder är 62 år.
PENSIONSVILLKOR FÖR ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder. Därutöver omfattas fyra ledande befattningshavare av en kompletterande pensionsplan med 60 eller 62 års pensionsålder. Den kompletterande pensionsplanen utbetalas intill 65 års ålder, och har en målpension på 70 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön defi nieras som genomsnittet av befattningshavarens fasta lön under en intjäningsperiod som är minst tio år. Intjänad förmån är oantastbar och tryggad i pensionsstiftelse. Bolaget har utfäst att slutbetala ITP under förutsättning att den ledande befattningshavaren kvarstår i tjänst fram till avtalad pensionsålder.
Övriga ledande befattningshavare, som inte ingår i tidigare angiven kompletterande pensionsplan, omfattas av ett premiebestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande lön överstigande 30 inkomstbasbelopp.
För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
NCC och Peter Wågström har sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag uppgår till 18 månader. Övriga ledande befattningshavare har normalt tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.
Under 2010 träffades avtal mellan bolaget och vd för ett utländskt dotterbolag avseende tidpunkten för dennes pensionering och övriga anställningsvillkor. Bolagets kostnader för uppsägningslön och avgångsvederlag enligt avtalet periodiseras över en treårsperiod, varav 7 MSEK bokförts under 2011.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner2) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning3) |
Övriga ersättningar |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 629 | |||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 411 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 411 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 411 | |||||
| Styrelseledamot Marcus Storch | 411 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum | 411 | |||||
| Verkställande direktör Peter Wågström | 5 731 | 53 | 607 | 1 420 | 526 | |
| Verkställande direktör Olle Ehrlén | 5 575 | 46 | 1 241 | 2 416 | 24 629 | |
| Övriga ledande befattningshavare (nio personer)1) | 21 756 | 426 | 2 280 | 6 973 | 13 861 | |
| Summa moderbolaget | 35 746 | 524 | 4 128 | 0 | 10 809 | 39 016 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (fyra personer) |
16 046 | 451 | 2 657 | 7 000 | 2 226 | 6 791 |
| Totalt ledande befattningshavare | 51 792 | 975 | 6 784 | 7 000 | 13 035 | 45 807 |
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner2) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning3) |
Övriga ersättningar |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 575 | |||||
| Styrelsens vice ordförande Fredrik Lundberg4) | 131 | |||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 375 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 375 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 375 | |||||
| Styrelseledamot Marcus Storch | 375 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum4) | 268 | |||||
| Verkställande direktör Olle Ehrlén | 10 694 | 88 | 3 399 | 4 982 | 25 267 | |
| Övriga ledande befattningshavare (åtta personer)5) | 22 605 | 241 | 6 624 | 6 998 | 14 605 | |
| Summa moderbolaget | 35 773 | 329 | 10 023 | 0 | 11 980 | 39 872 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (fyra personer) |
19 082 | 512 | 5 883 | 5 555 | 4 241 | 5 581 |
| Totalt ledande befattningshavare | 54 855 | 841 | 15 906 | 5 555 | 16 221 | 45 453 |
1) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2011var åtta t.o.m maj, och därefter nio personer.
2) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag. Styrelsens arvode höjdes efter beslut av årsstämman 2011. Beloppen i tabellen är periodiserade. För vd Peter Wågström ingår även ersättning från tidigare befattning, före tillträdet som vd 13 april 2011.
3) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
4) Christoph Vitzthum invaldes och Fredrik Lundberg avgick vid årsstämman den 14 april 2010.
5) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2010 var sju t.o.m. oktober, därefter åtta personer.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Immateriella tillgångar | –17 | –18 | ||
| Rörelsefastigheter | –30 | –32 | –3 | –7 |
| Maskiner och inventarier1) | –516 | –517 | –52 | –65 |
| Summa avskrivningar | –563 | –567 | –55 | –72 |
1) varav avskrivning för leasad utrustning i koncernen 72 (67).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Revisionsföretag | ||||
| PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 16 | 15 | 4 | 5 |
| Revision utöver revisions uppdraget |
1 | 1 | 1 | |
| Andra uppdrag | 2 | 1 | ||
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 1 | 1 | ||
| Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och revisionsföretag |
20 | 19 | 5 | 6 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Rörelsefastigheter | ||||
| Försäljningsvärden | 12 | 58 | 3 | 32 |
| Redovisade värden | –5 | –56 | –1 | –88 |
| Summa | 7 | 2 | 2 | –56 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kostnader för produktion | ||||
| Bostadsprojekt | –97 | –30 | –10 | |
| Exploateringsfastigheter inom NCC Property Development |
–38 | |||
| Finansiella kostnader | ||||
| Övriga värdepapper | –7 | –7 | ||
| Resultat från andelar i dotterföretag |
||||
| Aktier i dotterföretag | –651 | 47 | ||
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar |
||||
| Rörelsefastigheter | –5 | |||
| Maskiner och inventarier | –1 | |||
| Goodwill inom NCC Roads1) | –32 | |||
| Övriga immateriella tillgångar | –2 | |||
| Summa | –180 | –32 | –658 | 37 |
1) Nedskrivning av goodwill, se även not 20.
RUBRIKER I RESULTATRÄKNINGEN
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kostnader för produktion | –135 | –30 | –10 | |
| Nedskrivning av anläggnings tillgångar |
–38 | –2 | ||
| Finansiella kostnader | –7 | –7 | ||
| Resultat från andelar i koncern företag |
–651 | 47 | ||
| Summa | –180 | –32 | –658 | 37 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Utdelning | 367 | 596 | ||
| Koncernbidrag | 272 | 615 | ||
| Realisationsresultat vid försäljning |
3 | 1 | ||
| Nedskrivningar | –651 | –14 | ||
| Återföring av nedskrivningar | 61 | |||
| Summa | 3 | –11 | 1 258 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | 5 | 5 |
| Realisationsresultat vid försäljning | 1 | –1 |
| Summa | 6 | 4 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
| Utdelningar från intresseföretag samt resultatandel i HB/KB | –9 | –24 |
| Summa | –9 | –24 |
| Koncernens kostnader fördelar sig på följande kostnadsslag: | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2011 | 2010 | ||
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter |
38 933 | 36 296 | ||
| Lagerförändringar | –20 | –23 | ||
| Personalkostnader | 10 840 | 10 297 | ||
| Avskrivningar | 562 | 567 | ||
| Nedskrivningar | 186 | 42 | ||
| Återföring av nedskrivningar | –6 | –9 | ||
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader |
50 495 | 47 169 |
| Summa | –7 | 18 |
|---|---|---|
| Nedskrivningar | –7 | |
| Realisationsresultat vid försäljning | 18 | |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
| Ränteintäkter koncernföretag Ränteintäkter övriga Premieintäkt Kursdifferenser |
192 | 232 |
|---|---|---|
| 20 | ||
| 137 | ||
| 15 | 11 | |
| 177 | 65 | |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
| Summa | –213 | –277 |
|---|---|---|
| Andra fi nansiella poster | –6 | –3 |
| Kursdifferenser | –5 | 82 |
| Räntekostnader övriga | –121 | –292 |
| Räntekostnader koncernföretag | –81 | –64 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på fi nansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
44 | 46 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna investeringar som hålles till förfall |
7 | 8 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna låne- och kundfordringar | 12 | 16 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 9 | 10 |
| Nettovinst på fi nansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
4 | |
| Netto valutakursförändringar | 14 | |
| Övriga fi nansiella intäkter | 5 | |
| Finansiella intäkter | 76 | 99 |
| Räntekostnader på fi nansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–225 | –285 |
| Räntekostnader på fi nansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–4 | –14 |
| Nettoförlust på fi nansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
–3 | –9 |
| Nettoförlust på fi nansiella tillgångar som kan säljas | –1 | |
| Nedskrivningar på fi nansiella placeringar | –7 | |
| Netto valutakursförändringar | –14 | |
| Övriga fi nansiella kostnader | –31 | –36 |
| Finansiella kostnader | –284 | –345 |
| Finansnetto | –208 | –246 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med | ||
| hjälp av värderingsteknik | 1 | 5 |
| KONCERNEN | 2011 valutakurser 20101) |
2011 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 51 366 | 52 535 | 1 169 |
| Rörelseresultat | 1 981 | 2 017 | 36 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 783 | 1 808 | 25 |
| Periodens nettoresultat | 1 294 | 1 312 | 18 |
1) 2011 års siffror omräknade till 2010 års kurser.
| Genomsnittskurs jan–dec |
Balanskurs 31 dec |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | SEK | Valuta | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Danmark | 100 | DKK | 121,23 | 128,25 | 120,14 | 120,94 |
| Euroland | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,93 | 9,01 |
| Norge | 100 | NOK | 115,84 | 119,26 | 114,74 | 115,31 |
| USA | 1 | USD | 6,50 | 7,21 | 6,90 | 6,81 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 | ||
|---|---|---|---|---|
| SEK | Före utspädning |
Efter utspädning |
Före utspädning |
Efter utspädning |
| Resultat per aktie | 12,08 | 12,08 | 14,05 | 14,05 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Före utspädning |
Efter utspädning |
Före utspädning |
Efter utspädning |
||
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
1 310 | 1 310 | 1 524 | 1 524 | ||
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier |
||||||
| Tusental aktier | ||||||
| Totalt antal aktier 1 januari | 108 415 | 108 436 | 108 415 | 108 436 | ||
| Totalt antal aktier 31 december |
108 436 | 108 436 | 108 415 | 108 436 | ||
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året |
108 428 | 108 436 | 108 415 | 108 436 |
| Bokslutsdispositioner | Obeskattade reserver | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
|||||
| – maskiner och inventarier | 2 | 17 | 12 | 15 | |
| Reserv i pågående arbeten | –6 | 154 | 322 | 316 | |
| Summa | –4 | 171 | 334 | 331 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | |||||
| 2011 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklings utgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 839 | 183 | 88 | 271 | 4 |
| Investeringar | 33 | 10 | 59 | 69 | 18 |
| Omklassifi ceringar | 2 | 2 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –8 | –1 | –1 | –2 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 864 | 195 | 146 | 340 | 21 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 0 | –86 | –66 | –151 | –4 |
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 1 | |||
| Årets avskrivning enligt plan | –10 | –7 | –17 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –95 | –73 | –168 | –4 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –226 | –2 | –2 | –3 | |
| Årets omräkningsdifferens | 1 | ||||
| Årets nedskrivningar | –32 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –257 | –2 | –2 | –3 | |
| Restvärde vid årets början | 1 613 | 94 | 20 | 115 | 0 |
| Restvärde vid årets slut | 1 607 | 96 | 71 | 167 | 18 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | |||||
| 2010 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklings utgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 105 | 171 | 96 | 268 | 4 |
| Investeringar | 19 | 6 | 24 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –2 | –3 | ||
| Omklassifi ceringar | –105 | 6 | 6 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –161 | –13 | –12 | –24 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 839 | 183 | 88 | 271 | 4 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 0 | –77 | –69 | –145 | –4 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 2 | 2 | ||
| Omklassifi ceringar | –6 | –6 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 7 | 8 | 15 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | –10 | –8 | –18 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –86 | –66 | –151 | –4 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –355 | –2 | 0 | –1 | |
| Omklassifi ceringar | 105 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 23 | ||||
| Årets nedskrivningar | –2 | –2 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –226 | –2 | –2 | –3 | |
| Restvärde vid årets början | 1 750 | 92 | 28 | 121 | 0 |
| Restvärde vid årets slut | 1 613 | 94 | 20 | 115 | 0 |
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL
I K ASSAGENERERANDE ENHETER
I NCC:s balansräkning ingår goodwill med totalt 1 607 MSEK. Posten fördelar sig på NCC:s affärsområden enligt följande:
| Enhet | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| NCC Construction | 616 | 585 |
| – varav Sverige | 400 | 400 |
| NCC Roads | 969 | 1 007 |
| – varav Danmark | 630 | 635 |
| – varav Norge | 247 | 248 |
| NCC Housing | 22 | 22 |
| NCC-koncernen | 1 607 | 1 613 |
Nedskrivningsprövningen har gjorts genom att diskontera framtida kassafl öden efter skatt och därmed beräkna ett nyttjandevärde. Detta har i samtliga fall baserats på av företagsledningen fastställda femårsprognoser där följande viktiga antaganden använts:
Långsiktig tillväxt: I samtliga fall har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (1,5) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Med nedan angivna undantag antas samma tillväxttakt gälla även för omsättningen under prognosperioden.
Rörelsemarginal: Med nedan angivna undantag har rörelsemarginalen antagits vara de tre senaste årens genomsnitt.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: I de fl esta fall har behovet antagits ligga i linje med 2011.
Diskonteringsränta efter skatt: Denna fastställs baserat på bland annat följande variabler: riskfri ränta, marknadspremie, betavärde, kapitalstruktur och lokala skattesatser. Diskonteringsräntorna efter skatt varierar något mellan de olika kassagenererande enheterna men uppgår i NCC:s scenario 6,6 (6,7) procent som helhet.
2011 års nedskrivningar på 32 MSEK grundar sig på följande förutsättningar:
Det är företagsledningens bedömning, utifrån genomförda värderingar, att det fi nns ett nedskrivningsbehov om 32 MSEK avseende NCC Roads fi nländska verksam het där situationen med låga asfaltpriser orsakade av hård konkurrens kvarstår. Det fi nns ingen goodwill kvar i NCC Roads fi nska verksamhet det vill säga den är noll kronor.
NCC:s nedskrivningstester påvisar inga fl er nedskrivningsbehov. Skillnaden mellan bokfört värde och nyttjandevärde är lägst för NCC Roads utländska verksamheter. Under prognosperioden antas i dessa verksamheter lönsamheten vända till historiskt uppnådda nivåer. Diskonteringsräntan efter skatt varierar mellan 6,0–6,1 (6,0–6,3) procent.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nyttjandevärde uppgår för NCC Roads danska och norska verksamheter till sammanlagt 920 MSEK. Om diskonteringsräntan ökas med 2 procentenheter minskar skillnaden till 40 MSEK. Tabellen nedan illustrerar känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i vissa viktiga variabler:
| Nyttjandevärdets påverkan | ||||
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta, basscenario (6,0–6,1%) |
Diskonteringsränta, basscenario plus 2%-enheter |
|||
| 0,5 procent-enheter lägre rörelsemar ginal under prognosperioden |
–353 | –238 | ||
| 1 procent lägre omsättningstillväxt/år under prognosperioden |
–139 | –90 | ||
| 0,5 procent högre diskonteringsränta | –292 | –137 |
ÖVRIGA IMMATERIELL A TILLGÅNGAR
I nyttjanderätter ingår rätten att nyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna varierar, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. Övrigt består till största delen av programvaror och licenser.
Nyttjandeperioden är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| Summa | –17 | –18 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljnings- och administrationskostnader | –6 | –6 | |||||||
| Kostnader för produktion | –11 | –12 | |||||||
| 2011 | 2010 | ||||||||
| Koncernen | |||||||||
| AVSKRIVNINGAR INGÅR I FÖLJANDE RADER I RESULTATRÄKNING |
NEDSKRIVNINGAR INGÅR I FÖLJANDE RADER I RESULTATRÄKNING
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |
| Totalt på raden Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –38 | –2 |
| Varav nedskrivning av goodwill enligt ovan | –32 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | Rörelse fastigheter |
Pågående ny anläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 205 | 5 | 6 112 | 7 322 | 83 | 462 | 545 |
| Investeringar | 56 | 90 | 774 | 921 | 33 | 33 | |
| Ökning genom förvärv | 9 | 223 | 232 | ||||
| Avyttringar och utrangeringar | –36 | –328 | –364 | –1 | –6 | –6 | |
| Minskning genom försäljning av företag | –3 | –91 | –94 | ||||
| Omklassifi ceringar | 6 | –2 | –8 | –5 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –6 | –26 | –32 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 230 | 1 | 6 748 | 7 979 | 82 | 489 | 571 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –634 | –4 297 | –4 931 | –66 | –340 | –406 | |
| Ökning genom förvärv | –1 | –5 | –6 | ||||
| Avyttringar och utrangeringar | 34 | 262 | 296 | 5 | 5 | ||
| Omklassifi ceringar | –3 | –3 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | 3 | 17 | 20 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –5 | –1 | –6 | ||||
| Årets avskrivningar | –30 | –516 | –546 | –3 | –52 | –55 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 2) | –635 | –4 540 | –5 175 | –68 | –387 | –455 | |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | |||||||
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 1 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 1 | 1 | |||||
| Restvärde vid årets början | 571 | 5 | 1 816 | 2 392 | 17 | 122 | 138 |
| Restvärde vid årets slut | 595 | 1 | 2 209 | 2 805 | 14 | 102 | 117 |
| Redovisat värde för fi nansiell leasing | 253 | 253 | |||||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen. Nedskrivningar på maskiner och inventarier ingår i Kostnader för produktion. |
|||||||
| 2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång. | –47 | –60 | –107 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | Rörelse fastigheter |
Pågående nyanläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 370 | 3 | 6 291 | 7 664 | 183 | 504 | 687 |
| Investeringar | 46 | 2 | 596 | 644 | 27 | 27 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –138 | –442 | –579 | –100 | –69 | –169 | |
| Omklassifi ceringar | 22 | 14 | 35 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –95 | –346 | –441 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 205 | 5 | 6 112 | 7 323 | 83 | 462 | 545 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –726 | –4 381 | –5 108 | –71 | –333 | –404 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 92 | 366 | 458 | 12 | 57 | 69 | |
| Omklassifi ceringar | –16 | –19 | –36 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 49 | 254 | 303 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –1 | –1 | |||||
| Årets avskrivningar | –32 | –517 | –548 | –7 | –65 | –72 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 2) | –634 | –4 297 | –4 931 | –66 | –340 | –406 | |
| Restvärde vid årets början | 644 | 3 | 1 910 | 2 556 | 112 | 171 | 283 |
| Restvärde vid årets slut | 571 | 5 | 1 816 | 2 392 | 17 | 122 | 138 |
| Redovisat värde för fi nansiell leasing | 209 | 209 | |||||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen. |
Nedskrivningar på maskiner och inventarier ingår i
Kostnader för produktion.
2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång. –42 –59 –102
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | MODERBOLAGET | Redovisat värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2011 | 2010 | Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2011 | 2010 |
| Fastighetsföretag: NCC Property Development BV, |
NCC Boende Holding 5 AB, 556824-7919, Solna |
100 | 1 | 82 | |||||
| 33.213.877, Nederländerna | 93 | 4 | 4 | NCC Boende Holding 6 AB, 556824-7927, Solna |
100 | 1 | |||
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna |
100 | 1 | 960 | 960 | NCC Boende Holding 7 AB, 556824-8230, Solna |
100 | 1 | ||
| Summa andelar fastighetsföretag | 964 | 964 | NCC Boende Holding 8 AB, | ||||||
| Övriga företag | 556824-8248, Solna | 100 | 1 | ||||||
| Alsike Utvecklings AB, 556245-9452, Solna |
100 | 16 | 2 | 2 | NCC Boende Holding 9 AB, 556845-8797, Solna |
100 | 1 | ||
| Anjo Bygg AB, 556317-8515, Halmstad |
100 | 9 | 35 | 35 | NCC Boende Holding 10 AB, 556845-8821, Solna |
100 | 1 | ||
| Bergnäsets Ställningsmontage i Luleå AB, 556393-2838, Luleå |
100 | 1 | 2 | 2 | NCC Boende Holding 11 AB, 556845-8692, Solna |
100 | 1 | ||
| Däldehög AB, 556268-5700, Göteborg |
100 | 9 | 41 | 41 | NCC Bolig AS, 32 65 55 05, Danmark |
100 | 5 | 272 | 474 |
| Eeg-Henriksen AB, 556399-2642, Stockholm |
100 | 5 | 1 | 1 | NCC Bolig AS, 997 674 783, Norge |
100 | 8 | 41 | 45 |
| Ekängens Handelsträdgård AB, 556188-6903, Linköping |
100 | 1 | 4 | 4 | NCC Construction Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 115 | 115 |
| Elpolerna i Malmö AB, | NCC Construction Norge AS, | ||||||||
| 556720-5934, Malmö Fastighetsbolaget CVH KB, |
80 | 1 | 911 274 426, Norge NCC Construction Sverige AB, |
100 | 17 500 | 160 | 160 | ||
| 969724-6529, Solna Frösunda Exploaterings AB, |
100 | 556613-4929, Solna NCC Deutschland GmbH, |
100 | 500 | 50 | 50 | |||
| 556430-1876, Solna Frösunda Exploaterings KB, |
100 | 1 | 1 | 1 | HRB 8906 FF, Tyskland NCC Elamuarendus, |
100 | 410 | 410 | |
| 916636-6451, Stockholm | 983) | 1 | 1 | 11398856, Estland | 100 | 6 | 6 | ||
| Fågelbro Mark AB, 556234-0868, Stockholm |
100 | 200 | 30 | 30 | NCC Försäkrings AB, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 |
| Hercules Grundläggning AB, 556129-9800, Stockholm |
100 | 196 | 59 | 59 | NCC Hällevik AB, 556749-6251, Solna |
100 | 1 | ||
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna |
100 | 1 | NCC Industries AB, 556001-8276, Stockholm |
100 | 15 | 22 | 22 | ||
| Jäsby Ekonomiska förening, 769613-7129, Göteborg |
100 | 1 | NCC International AB, 556033-5100, Solna |
100 | 1 000 | 258 | 258 | ||
| Kallax Cargo AB, 556565-1147, Solna |
100 | 2 | 1 | NCC International Danmark A/S, 26708621, Danmark |
100 | 300 | |||
| Kungsplattan AB, 556713-0850, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Kaninen Projekt AB, 556740-3638, Solna |
304) | 300 | ||
| Kvarntorget Bostad AB, 556729-8541, Uppsala |
100 | 1 | NCC Knallen Stockholm AB, 556716-8637, Stockholm |
100 | 1 | ||||
| LLC NCC Real Estate, | NCC Komponent AB, | ||||||||
| INN7841322136, Ryssland LLC NCC Village, |
100 | 85 | 42 | 556627-4360, Solna NCC Leasing Alfa AB, |
100 | 1 | 8 | 65 | |
| INN7842398917, Ryssland Luzern, AB, |
100 | 1 | 556522-7724, Solna NCC Nordic Construction Company AB, |
100 | 1 | ||||
| 556336-4727, Solna Marielund 1:7 AB, |
100 | 1 | 3 | 3 | 556065-8949, Solna | 100 | 3 809 | 1 018 | 1 018 |
| 556522-7369, Stockholm | 100 | 1 | 1 | 1 | NCC Polska Sp. Zoo, Polen, KRS20513, Polen |
100 | 665 | ||
| Mälarstadens Exploaterings AB, 556336-2135, Solna |
100 | 1 | NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 | ||
| NCC Bau & Holding GmbH, FB-nr 201178a, Österrike |
100 | 1 | NCC Rakennus Oy, 1765514-2, Finland |
100 | 4 | 391 | 391 | ||
| NCC Beckomberga nr 1 AB, 556617-6243, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Reinsurance AG, CH-0203003243-9, Schweiz |
100 | 35 | ||
| NCC Boende AB, 556726-4121, Solna |
100 | NCC Roads Holding AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 633 | 1 633 | |||
| NCC Boende Holding 1 AB, 556761-3459, Solna |
100 | 1 | NCC Södra Ekkällan AB, 556679-8780, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 2 AB, 556795-2089, Solna |
100 | 1 | NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna |
100 | 120 | 16 | 16 | ||
| NCC Boende Holding 3 AB, 556795-2287, Solna |
100 | 1 | NCC Utvikling AS, 980 390 020, Norge |
100 | 8 | 3 | |||
| NCC Boende Holding 4 AB, 556824-7901, Solna |
100 | 1 | NCC Zinkensdamm AB, 556716-8652, Stockholm |
100 | 1 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Resterande 2 procent ägs av Frösunda Exploaterings AB.
4) Resterande 70 procent ägs av NCC Property Development AB.
Forts. >>>
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2011 | 2010 |
| Nils P Lundh, AB, 556062-7795, Solna | 100 | 1 | ||
| Norrströmstunneln AB, 556733-7034, Solna |
100 | 1 | ||
| Nybergs Entreprenad AB, 556222-1845, Gotland |
100 | 10 | 11 | 11 |
| Siab Investment AB, 556495-9079, Stockholm |
100 | 1 | ||
| SIA NCC Housing, 40003941615, Lettland |
100 | 24 | ||
| Sintrabergen Holding AB, 556498-1248, Stockholm |
100 | 3 | ||
| Ställningsmontage och Industritjänst i Södra Norrland AB, 556195-2226, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 |
| Svelali AB, 556622-7517, Halmstad | 100 | 1 | ||
| Svenska Industribyggen AB, 556087-2508, Stockholm |
100 | 1 | ||
| Söderby Park Fastigheter HB, 916630-4817, Stockholm |
100 | 10 | 10 | |
| Södertäljebyggare Exploaterings KB, 916635-5900, Södertälje |
100 | 1 | 1 | 1 |
| Tipton Ylva AB, 556617-6326, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 |
| UAB NCC Housing, 302477035, Litauen |
100 | 1 | ||
| UAB Pletra Projects, 126372247, Litauen | 100 | 1 | ||
| Ursvik Sopsug AB, 556764-2334, Sundbyberg |
57 | 1 | ||
| Vätterbron AB, 556145-1856, Solna | 100 | 1 | ||
| Summa andelar övriga företag | 4 883 | 5 025 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 5 848 | 5 989 | ||
| 1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel. |
2) Antal aktier i 1 000-tal.
Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året.
Endast direktägda dotterbolag specifi ceras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 205 (191). En fullständig specifi kation fi nns på NCC:s hemsida www.ncc.info eller kan erhållas från NCC AB.
| Redovisat värde vid årets utgång | 8 | 7 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferens | –1 | |
| Andel i intresseföretagets resultat1) | 1 | |
| Avyttring av intresseföretag | –2 | |
| Förvärv av intresseföretag | 1 | |
| Redovisat värde vid årets ingång | 7 | 9 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritetsintresse i intresseföretaget.
| KONCERNEN | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Kapital | Antal | |||
| Namn, Organisationsnummer, Säte | andel %1) | andelar2) | 2011 | 2010 |
| Aggder Bygg-Gjennvinning AS, 880 704 532, Norge |
50 | 1 | 1 | |
| Asfalt & Maskin, 960 585 593, Norge | 50 | 2 | 2 | |
| Glysisvallen AB, 556315-5125, Hudiksvall | 50 | 1 | 1 | 1 |
| PULS-ISAB Relining i Skandinavien AB, 556813-5890, Mölndal |
25 | 1 | ||
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 2 | 2 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 15 st (17) | 1 | 1 | ||
| Summa | 8 | 7 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens fi nansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture-företagets nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 385 | 390 |
| –370 | –347 |
| 15 | 43 |
| 46 | 87 |
| 587 | 798 |
| 633 | 885 |
| 268 | 161 |
| 223 | 574 |
| 491 | 735 |
| 142 | 150 |
Till joint venture-företag räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt infl ytande med övriga delägare.
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| A2 Bau Development Gmbh | 50 |
| Arandur OY | 33 |
| Boende Daniel Två AB | 50 |
| Bolig Interessentskabet Tuborg Nord | 50 |
| C825 Circle Line Project | 35 |
| Entreprise 23 konsortiet | 50 |
| Entreprise 26 konsortiet | 50 |
| Fastighets AB Strömstaden | 32 |
| Fløng-1 Konsortiet | 45 |
| Fløng-2 Konsortiet | 50 |
| Fortis DPR, konsortie | 50 |
| Granitsoppen AB | 50 |
| Granitsoppen, KB | 50 |
| GR2012 Konsortiet I/S | 50 |
| Hercules-Trevi Foundations AB | 50 |
| Kalati SIA | 50 |
| Korsnäs, konsortie | 50 |
| Koy Polaris Parkki | 30 |
| Koy Polaristontti 2 | 50 |
| Koy Polaristontti 3 | 50 |
| Langebro 2 | 50 |
| M11-Entreprenør | 50 |
| Norvikudde, konsortie | 50 |
| NVB Beckomberga KB | 25 |
| NVB Sköndalsbyggarna AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna KB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II KB | 33 |
| Elinegård Utvecklings AB | 50 |
| NCC Boende Nio AB | 50 |
| NCC-MJE konsortie I/S | 50 |
| Oraser AB | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| PULS Planerad Underhållsservice AB | 50 |
| Scania II, konsortie | 50 |
| Skattkärrs Byggnads AB | 50 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| Tipton Brown AB | 33 |
| Ullevi Park 4 i Gbg AB | 50 |
| Ullevi Park Holding 4 i Göteborg AB | 50 |
| Valtatie OY | 50 |
| Vänerbyggen Skattkärrs Byggnads AB & Co KB | 50 |
| Öhusen, KB | 50 |
ANDEL AR I INTRESSEFÖRETAG INGÅENDE I FINANSIELL A
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel %1) |
Antal andelar2) |
2011 | 2010 |
| Fastighets AB Strömstaden, 556051-7202, Norrköping |
32 | 2 | 2 | 2 |
| PULS Planerad Underhålls Service AB, 556379-1259, Malmö |
50 | 15 | 8 | 8 |
| Stora Ursvik KB, 969679-3172, Stockholm |
50 | 128 | 117 | |
| Tipton Brown AB, 556615-8159, Stockholm |
33 | 125 | 15 | 15 |
| Övriga 11 (11) | 1 | 1 | ||
| Summa | 153 | 141 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 25 | 25 |
| 148 | 157 |
| 173 | 182 |
| 187 | 669 |
| 98 | 72 |
| 285 | 741 |
| 2011 | 2010 |
| 25 | 25 |
| 25 | 25 |
Investeringar som hålls till förfall har en fastställd ränta mellan 2,0 (1,0) procent och 5,8 (5,8) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 3 (1) månader och 4 (4) år.
| Andelar | Fordringar | Andelar intresse företag |
Fordringar intresseföretag |
Andra | Andra | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| koncern | koncern | och joint | och joint | långfristiga | långfristiga | ||
| MODERBOLAGET, 2011 | företag | företag | ventures | ventures | värdepapper | fordringar | Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 14 408 | 145 | 439 | 121 | 13 | 327 | 15 453 |
| Tillkommande tillgångar | 545 | 11 | 69 | 6 | 631 | ||
| Omklassifi ceringar | 8 | –8 | |||||
| Avgående tillgångar | –35 | –13 | –48 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 926 | 145 | 450 | 190 | 11 | 314 | 16 036 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 687 | –297 | –1 | –7 | –2 | –8 994 | |
| Omklassifi ceringar | –8 | 8 | |||||
| Årets nedskrivningar | –650 | –7 | –657 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –9 345 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 651 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 848 | 145 | 153 | 189 | 5 | 312 | 6 651 |
| Andelar | Fordringar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andelar | Fordringar | intresse företag | intresseföretag | Andra | Andra | ||
| koncern | koncern | och joint | och joint | långfristiga | långfristiga | ||
| MODERBOLAGET, 2010 | företag | företag | ventures | ventures | värdepapper | fordringar | Summa |
| Redovisat anskafffningsvärde vid årets början | 13 904 | 145 | 436 | 130 | 14 | 307 | 14 935 |
| Tillkommande tillgångar | 62 | 7 | 6 | 25 | 100 | ||
| Överfört inom koncernen | 462 | 462 | |||||
| Avgående tillgångar | –20 | –4 | –16 | –4 | –44 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 408 | 145 | 439 | 121 | 14 | 327 | 15 453 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 752 | –297 | –1 | –7 | –2 | –9 059 | |
| Avgående tillgångar | 17 | 1 | 18 | ||||
| Årets nedskrivningar | 47 | 47 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 687 | –297 | –1 | –7 | –2 | –8 994 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 989 | 145 | 141 | 120 | 6 | 325 | 6 727 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 117 | 83 |
| Fordringar för försäljning av fastighets- och bostadsprojekt | 4 | 8 |
| Pensionsfordran, netto1) | 1 300 | 1 059 |
| Derivat som innehas för säkring | 1 | 3 |
| Övriga långfristiga fordringar | 137 | 210 |
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | 1 559 | 1 363 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 32 | 77 |
| Fordringar för försäljning av fastighets- och bostadsprojekt | 394 | 660 |
| Förskott till leverantörer | 76 | 43 |
| Derivat som innehas för säkring | 105 | 82 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 521 | 522 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 1 127 | 1 384 |
1) Se vidare not 36, Pensioner.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Skatt på årets resultat | ||||
| Aktuell skattekostnad | –342 | –609 | –206 | –553 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | –154 | 128 | –19 | 25 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
–496 | –481 | –528 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | 1 808 | 2 008 | 575 | 2 675 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –26 | –476 | –26 | –529 | –26 | –151 | –26 | –704 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag |
–9 | –1 | –18 | |||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –2 | –44 | –2 | –45 | –32 | –185 | –2 | –40 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 | 44 | 5 | 103 | 24 | 137 | 10 | 190 |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av ej aktiverade underskottsavdrag |
2 | 36 | 2 | 36 | ||||
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag |
–2 | –5 | 2 | –4 | ||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | –7 | –1 | –21 | –5 | –28 | –3 | ||
| Övrigt | –2 | –2 | –3 | |||||
| Redovisad skatt | –27 | –496 | –24 | –481 | –39 | –225 | –17 | –528 |
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används den för uppskjuten skatt.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | –3 | –60 | |
| Uppskjuten skatt på kassafl ödessäkringar | 10 | –5 | |
| 7 | –65 |
FÖRÄNDRING AV UPPSK JUTEN SK AT T I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående bokfört värde | –371 | –504 | 265 | 240 |
| Förvärv dotterföretag | –17 | |||
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
–154 | 128 | –19 | 25 |
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat |
10 | –5 | ||
| Omräkningsdifferenser | –1 | –6 | ||
| Övrigt | 55 | 16 | ||
| –478 | –371 | 246 | 265 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 | 25 | 1 | 25 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||||
| Ej avslutade projekt | –505 | –480 | –505 | –480 | ||
| Exploateringsfastigheter | –81 | –87 | –81 | –87 | ||
| Avsättningar | 369 | 428 | –183 | –163 | 186 | 265 |
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 8 | 15 | –330 | –261 | –322 | –246 |
| Underskottsavdrag | 149 | 50 | 149 | 50 | ||
| Övrigt | 94 | 102 | 94 | 102 | ||
| Uppskjuten skattefordran /skatteskuld | 621 | 620 | –1 099 | –991 | –478 | –371 |
| Kvittning | –430 | –552 | 430 | 552 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran /skatteskuld | 191 | 68 | –669 | –439 | –478 | –371 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Avsättningar | 240 | 259 | 241 | 259 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 6 | 5 | 6 | 5 | ||
| Övrigt | 1 | 1 | ||||
| Uppskjuten skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 246 | 265 | 246 | 265 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran /skatteskuld | 246 | 265 | 246 | 265 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC bolag i andra länder.
I koncernen fi nns vidare ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 0,3 (0,3) Mdr SEK. Dessa är i huvudsak hänförliga till den verksamhet som bedrivits utomlands, främst i Tyskland och bedöms ej kunna utnyttjas mot framtida vinster. I moderbolaget är samtliga underskottsavdrag aktiverade.
| –15 13 –1 –38 –41 1 828 |
881 | 222 | –15 13 –1 –38 –41 2 931 |
–339 15 –11 2 6 –102 –430 5 816 |
–3 –3 2 714 |
–174 22 6 1 –1 –146 215 |
–516 37 –5 3 6 –103 –579 8 745 |
–531 50 –6 3 6 –142 –620 11 676 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2 365 | 1 622 | 529 | 4 516 | 6 164 | 3 752 | 523 | 10 439 | 14 955 |
| –9 | –7 | –4 | –20 | –32 | –27 | –4 | –63 | –83 |
| –155 | –298 | 375 | –78 | –959 | 595 | 435 | 71 | –7 |
| –13 | –13 | –13 | ||||||
| –25 | –484 | –109 | –618 | –92 | –5 735 | –299 | –6 126 | –6 744 |
| 22 | 22 | 22 | ||||||
| 711 | 1 530 | 45 | 2 286 | 1 083 | 6 202 | 2 | 7 287 | 9 573 |
| 1 843 | 881 | 222 | 2 946 | 6 155 | 2 717 | 389 | 9 261 | 12 207 |
| Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 2) |
Exploa terings fastigheter bostäder |
Pågående bostäder i egen regi |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt 3) |
Summa |
1) Nedskrivningar ingår i raden Kostnader för produktion i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing.
| Färdig | Exploa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Exploa | Pågående | ställda | Summa | terings | Pågående | Färdig | Summa | ||
| terings | fastighets | fastighets | fastighets | fastigheter | bostäder i | ställda | bostads | ||
| KONCERNEN, 2010 | fastigheter | projekt | projekt | projekt 2) | bostäder | egen regi | bostäder | projekt 3) | Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde värde vid årets början |
2 043 | 406 | 442 | 2 891 | 7 336 | 2 196 | 1 306 | 10 838 | 13 729 |
| Investeringar | 391 | 1 085 | 12 | 1 488 | 316 | 2 377 | 14 | 2 707 | 4 195 |
| Ökning genom förvärv | 235 | 23 | 258 | 210 | 210 | 468 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –94 | –439 | –665 | –1 198 | –832 | –2 100 | –883 | –3 815 | –5 013 |
| Minskning genom försäljning av företag | –12 | –12 | –12 | ||||||
| Omklassifi ceringar | –419 | –52 | 481 | –10 | –542 | 441 | 49 | –52 | –42 |
| Årets omräkningsdifferens | –313 | –142 | –48 | –503 | –321 | –197 | –97 | –615 | –1 118 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 831 | 881 | 222 | 2 946 | 6 155 | 2 717 | 389 | 9 261 | 12 207 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar | |||||||||
| vid årets början | –56 | –56 | –388 | –313 | –701 | –757 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | 71 | 94 | 165 | 165 | |||||
| Omklassifi ceringar | 36 | 36 | 36 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | 5 | 5 | 26 | 24 | 50 | 55 | |||
| Återföring av nedskrivningar | 9 | 21 | 30 | 30 | |||||
| Årets nedskrivningar1) | –57 | –3 | –60 | –60 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||||||
| vid årets slut | –15 | –15 | –339 | –3 | –174 | –516 | –531 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 987 | 406 | 442 | 2 835 | 6 948 | 2 196 | 993 | 10 137 | 12 972 |
| Restvärde vid årets slut | 1 828 | 881 | 222 | 2 931 | 5 816 | 2 714 | 215 | 8 745 | 11 676 |
1) Nedskrivningar ingår i raden Kostnader för produktion i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 170 | 64 | 234 | 232 | 186 | 418 |
| Investeringar | 5 | 2 | 7 | 1 | 6 | 7 |
| Avyttringar och utrangeringar | –25 | –48 | –73 | –36 | –234 | –270 |
| Omklassifi ceringar | –25 | 48 | 23 | –27 | 106 | 79 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 125 | 66 | 191 | 170 | 64 | 234 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –17 | –4 | –21 | –37 | –22 | –59 |
| Utrangeringar och avyttringar | 7 | 4 | 11 | 20 | 18 | 38 |
| Omklassifi ceringar | 10 | 10 | ||||
| Återföring av nedskrivningar | 5 | 5 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –1 | –1 | –15 | –15 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –10 | –1 | –11 | –17 | –4 | –21 |
| Restvärde vid årets början | 153 | 60 | 214 | 195 | 163 | 358 |
| Restvärde vid årets slut | 115 | 65 | 180 | 153 | 60 | 214 |
1) Nedskrivningar ingår i raden Kostnader för produktion i resultaträkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Stenmaterial | 330 | 330 | ||
| Byggmaterial | 92 | 93 | 23 | 25 |
| Övrigt | 135 | 114 | ||
| Summa | 557 | 537 | 23 | 25 |
| Summa | 910 | 804 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | –3 880 | –3 061 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 4 790 | 3 865 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
| UPPARBETADE EJ FAKTURERADE INTÄKTER |
FAKTURERADE EJ UPPARBETADE INTÄKTER
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | 32 095 | 39 687 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –27 919 | –35 595 |
| Summa | 4 176 | 4 092 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 32 709 (39 460) MSEK.
Erhållna förskott uppgick till 2 045 (1 781) MSEK.
Av beställaren innehållna belopp uppgick till 673 (608) MSEK.
| Aktiekapital, | |||
|---|---|---|---|
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | MSEK | |
| 1988 | Årets början | 6 720 000 | 672 |
| Split 1:4 | 20 160 000 | ||
| Riktad nyemission vid förvärv av ABV | 16 259 454 | 407 | |
| 1991 | Konverteringar av förlagslån | 1 449 111 | 36 |
| 1993 | Konverteringar av förlagslån | 468 928 | 11 |
| Riktad nyemission vid förvärv av | |||
| minoritetspost i NK | 1 838 437 | 46 | |
| 1994 | Nyemission | 19 841 991 | 496 |
| Konverteringar av förlagslån | 13 394 804 | 335 | |
| 1997 | Riktad nyemission vid förvärv av Siab | 28 303 097 | 708 |
| 2004 | Nedsättning av aktiekapitalet1) | –1 844 | |
| 2011 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
| 1) Kvotvärdet ändrades från 25,00 SEK till 8,00 SEK. |
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2000 | Återköp | 2 775 289 |
| 2001 | Återköp | 699 300 |
| 2002 | Återköp | 2 560 800 |
| 2003 | Återköp | 3 |
| 2005 | Försäljning | –4 840 998 |
| 2006 | Försäljning | –843 005 |
| 2007 | Försäljning | –330 251 |
| 2011 | Försäljning | –21 138 |
| Vid årets slut | 0 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 169 100 (11 093 523) A-aktier omvandlats till B-aktier.
Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande:
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 31 133 825 | 77 301 997 108 435 822 |
A-aktierna berättigar till 10 röster och B-aktierna till 1 röst vardera.
En specifi kation av förändringen i eget kapital fi nns på s. 56. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 10,00 kronor per aktie, totalt 1 084 358 220 kronor.
| A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 108 435 822 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2000–2010 |
–31 808 757 | 31 808 757 | |
| Återköpta aktier 2000–2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2007 |
6 014 254 | 6 014 254 | |
| Antal aktier per 31/12 2010 | 31 302 925 | 77 111 759 108 414 684 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2011 |
–169 100 | 169 100 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2011 |
21 138 | 21 138 | |
| Antal aktier per 31/12 2011 | 31 133 825 | 77 301 997 108 435 822 | |
| Antal röster | 311 338 250 | 77 301 997 388 640 247 | |
| Procent av röster | 80 | 20 | 100 |
| Procent av kapital | 29 | 71 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2011 | 121,50 | 121,00 | |
| Börsvärde, MSEK | 3 783 | 9 354 | 13 136 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut1) | 2 686 | 2 057 |
| Finansiella leasingskulder | 253 | 209 |
| Övriga långfristiga lån | 911 | 447 |
| Summa | 3 850 | 2 712 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut | 1 555 | 1 514 |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 32 |
| Summa | 1 585 | 1 546 |
| Totalt räntebärande skulder | 5 435 | 4 258 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 1 500 (1 200) MSEK.
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
För räntebärande långfristiga skulder avseende avsättningar till pensioner 6 (1) se not 36, Pensioner.
För information om hur fi nansiella leasingskulder förfaller till betalning se vidare not 41, Leasing.
| MODERBOLAG | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Återlån från NCC-koncernens pensionsstiftelse | 1 500 | 1 200 |
| Koncernföretag | 150 | 496 |
| Summa | 1 650 | 1 696 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Koncernföretag | 2 896 | 1 247 |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 | 4 |
| Summa | 2 899 | 1 251 |
| Totalt räntebärande skulder | 4 549 | 2 947 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
| KONCERNEN, 2011 | Pensioner | Skatter | Garantier | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 | 439 | 1 908 | 824 | 3 172 |
| Årets avsättning | 5 | 405 | 297 | 138 | 846 |
| Omklassifi cering | 11 | 427 | –31 | 407 | |
| Årets utnyttjande | –193 | –637 | –201 | –1 020 | |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning |
1 | –86 | –22 | –107 | |
| Via förvärvade företag | 7 | 7 | |||
| Omräkningsdifferenser | –1 | –4 | –1 | –6 | |
| Utgående balans | 6 | 669 | 1 916 | 706 | 3 297 |
| KONCERNEN, 2010 | Pensioner | Skatter | Garantier | Övriga | Totalt |
| Ingående balans | 18 | 641 | 2 047 | 944 | 3 650 |
| Årets avsättning | 98 | 421 | 257 | 776 | |
| Årets utnyttjande | –4 | –275 | –453 | –342 | –1 074 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning |
–12 | –36 | –3 | –51 | |
| Omklassifi cering | –13 | 4 | 3 | –6 | |
| Omräkningsdifferenser | –17 | –71 | –36 | –124 | |
| Utgående balans | 1 | 439 | 1 908 | 824 | 3 172 |
| MODERBOLAGET, 2011 | Pensioner | Garantier | Övrigt | Totalt | |
| Ingående balans | 3 | 1 231 | 43 | 1 277 | |
| Årets avsättning | 1 | 35 | 36 | ||
| Årets utnyttjande | –172 | –17 | –189 | ||
| Utgående balans | 3 | 1 060 | 61 | 1 124 | |
| MODERBOLAGET, 2010 | Pensioner | Garantier | Övrigt | Totalt | |
| Ingående balans | 3 | 1 235 | 64 | 1 301 | |
| Årets avsättning | 326 | 5 | 331 | ||
| Årets utnyttjande | –330 | –26 | –356 | ||
| Utgående balans | 3 | 1 231 | 43 | 1 277 | |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Återställningsreserv | 172 | 177 | ||
| Utvecklingsrisk | 7 | 35 | ||
| Övrigt | 527 | 612 | 62 | 43 |
| Övriga avsättningar | 706 | 824 | 62 | 43 |
| Garantiåtaganden | 1 916 | 1 908 | 1 060 | 1 231 |
| Summa | 2 622 | 2 732 | 1 121 | 1 274 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifi erats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas succesivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Avsättningar har gjorts för bedömda konsekvenser av brister i utförandet vid byggnation av bostäder med s.k. enstegstätad putsad fasad. NCC har tidigare lämnat en tioårig garanti för fuktskador i fasadkonstruktionen i fråga. Vidare har NCC, utifrån egna studier och slutsatser från studier utförda av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, utvecklat och testat ett program för undersökning och åtgärdande av brister i enstegstätade putsade fasader. Detta åtgärdsprogram har erbjudits fastighetsägare i ett antal bostadsområden där NCC, i dialog med berörda fastighetsägare, har anledning befara att brister kan förekomma. Åtgärdsprogrammet har sedan 2009 implementerats på ett fl ertal fastigheter i södra och västra Sverige med gott resultat. Åtgärder enligt programmet kommer att fortgå även under 2012. Ett antal fastighetsägare, vilka erbjudits men avböjt åtgärdsprogrammet, har istället valt att stämma NCC och har bland annat krävt att befi ntlig fasad rivs och ersätts med annan fasadkonstruktion. NCC har under 2011 ingått överenskommelse med ett antal av dessa fastighetsägare, innebärande att NCC mot viss ersättning byter ut husägarnas enstegstätade putsfasader och ersätter med en annan fasadkonstruktion.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Roads. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter inom sten- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifi erats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avser byggherrerisk i sålda fastighetsprojekt.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för förluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas.
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 182 | 142 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare period | 16 | 16 |
| Räntekostnad | 159 | 151 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –235 | –219 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster (+) som redovisats under året |
58 | 63 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | 4 | 6 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 184 | 159 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 566 | 562 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 81 | 70 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning |
831 | 791 |
Årets kostnad för ersättningar efter avslutad anställning återfi nns i sin helhet i rörelseresultatet.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enlig ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har NCC inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 2011 års avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 41 (64) MSEK.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 (146) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 4 748 | 4 650 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 4 610 | 4 360 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 138 | 290 |
| Justeringar: | ||
| Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster (+) och | ||
| förluster (–) | –1 338 | –1 287 |
| Nettoförpliktelse | –1 200 | –997 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | –100 | –61 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång -) |
–1 300 | –1 059 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 300 | –1 060 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 1 | |
| Nettobeloppet i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
–1 300 | –1 059 |
FÖRMÅNSBESTÄMDA FÖRPLIKTELSER OCH VÄRDET AV FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR, FORTS. AKTUARIELLA ANTAGANDEN, VÄGDA SNITTVÄRDEN, %
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
–1 300 | –1 059 |
|---|---|---|
| Norge | –49 | –67 |
| Sverige | –1 251 | –991 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
TILL ÄGG TILL IAS 19, ERSÄT TNINGAR TILL ANSTÄLLDA,
TILLÄMPAS FR O M 2013
Aktuariella förluster per 31 december 2011, 1,3 Mdr SEK, kommer att påverka NCCkoncernens eget kapital med cirka 1 Mdr SEK, netto efter skatt. För den svenska delen av nettopensionsskulden råder fortfarande osäkerhet kring redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt. Effekten på redovisningen av detta har inte beaktats i beloppet ovan.
FÖRÄNDRING AV FÖRPLIKTELSE FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 4 650 | 4 493 |
| Utbetalda ersättningar | –131 | –106 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 357 | 284 |
| Reduceringar | –3 | –2 |
| Regleringar | 4 | 14 |
| Aktuariella vinster och förluster | –125 | 31 |
| Valutakursdifferenser | –4 | –65 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den | ||
| 31 december | 4 748 | 4 650 |
FÖRÄNDRING AV FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 4 360 | 4 013 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 279 | 139 |
| Utbetalda ersättningar | –14 | –14 |
| Förväntad avkastning | 235 | 219 |
| Aktuariella vinster och förluster | –246 | 66 |
| Valutakursdifferenser | –4 | –63 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den | ||
| 31 december | 4 610 | 4 360 |
| Förvaltningstillgångarna består av: | ||
| Aktier | 1 401 | 1 507 |
| Fonder | 316 | 318 |
| Fastigheter | 151 | 151 |
| Räntebärande värdepapper | 2 708 | 2 352 |
| Övrigt | 33 | 31 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den | ||
| 31 december | 4 610 | 4 360 |
| Oredovisat aktuariellt resultat för förvaltnings tillgångar under perioden (vinst +) |
–246 | 66 |
|---|---|---|
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 235 | 219 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | –11 | 285 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
| AVKASTNING FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR |
HISTORISKA VÄRDEN
| KONCERNEN | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser |
4 748 | 4 650 | 4 493 | 3 946 | 3 632 |
| Verkligt värde på förvaltnings tillgångar |
4 610 | 4 360 | 4 013 | 3 392 | 3 349 |
| Överskott (–)/underskott (+) | |||||
| i planen | 138 | 290 | 480 | 554 | 283 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende förvaltningstillgångar |
–254 | 72 | 111 | –403 | –86 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende pensionsförpliktelser |
128 | 31 | 260 | 45 | 96 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,9 | 3,8 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna | 5,5 | 5,5 |
| Framtida löneökningar | 3,2 | 3,2 |
| Framtida ökningar av pensioner | 2,0 | 2,0 |
| Förväntad infl ation | 2,0 | 2,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Avsatt till pensioner, övriga | 6 | 1 | 3 | 3 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Pensionering i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi1) | 344 | 180 |
| Räntekostnad | 40 | 47 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 384 | 227 |
| Pensionering genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 130 | 132 |
| Delsumma | 514 | 359 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 100 | 61 |
| Årets pensionskostnad | 614 | 420 |
1) Moderbolagets pensionskostnader ökade 2011 till följd av förändrade livslängdsantaganden vid beräkningen av pensionsåtagandet med cirka 150 MSEK.
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid utgången av året |
2 786 | 2 486 |
|---|---|---|
| Utbetalning av pensioner | –84 | –49 |
| Räntekostnad | 40 | 47 |
| Kostnad exkl räntekostnad som belastar resultatet | 344 | 180 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid ingången av året |
2 486 | 2 307 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
VERKLIGT VÄRDE AVSEENDE SÄRSKILT AVSKILJDA TILLGÅNGAR
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskiljda tillgångar |
3 004 | 2 779 |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | 79 | 179 |
| Betalning till/från pensionsstiftelserna | 190 | 46 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskiljda tillgångar |
3 273 | 3 004 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskiljda tillgångar fördelar sig på: |
||
| Aktier | 1 078 | 1 253 |
| Fonder | 269 | 294 |
| Räntebärande fordringar | 1 926 | 1 457 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskiljda tillgångar |
3 273 | 3 004 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 500 (1 200) MSEK.
I övrigt innehar stiftelserna inga fi nansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelsen | 3 | 2 |
|---|---|---|
| Överskott i särskilt avskiljda tillgångar | 490 | 521 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskiljda tillgångar |
3 273 | 3 004 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensionering i företagets egen regi vid utgången av året |
2 786 | 2 486 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,84 | 3,84 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Skulder till intresseföretag | 15 | 13 |
| Derivat som innehas för säkring | 40 | 34 |
| Skulder fastighetsförvärv | 23 | 24 |
| Övriga långfristiga skulder | 566 | 850 |
| Summa | 643 | 921 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 2 045 | 1 781 |
| Skulder till intresseföretag | 1 | 15 |
| Derivat som innehas för säkring | 27 | 34 |
| Skulder fastighetsförvärv | 134 | 88 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 404 | 1 423 |
| Summa | 3 611 | 3 341 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Fakturering exklusive innehållna belopp | 22 911 | 18 223 |
| Innehållna belopp | 340 | 360 |
| Summa fakturering | 23 251 | 18 583 |
| Nedlagda kostnader exklusive förlustreservering | –20 863 | –15 732 |
| Förlustreservering | 243 | 122 |
| Summa nedlagda kostnader | –20 620 | –15 610 |
| Summa pågående arbeten för annans räkning | 2 631 | 2 973 |
| Resultatavräknad fakturering | ||
| Årets fakturering | 23 538 | 20 999 |
| Fakturerat men ej resultatavräknat per 1/1 | 18 583 | 22 961 |
| Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per 31/12 | –23 251 | –18 583 |
| Summa intäkter | 18 870 | 25 377 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för fi nansiella risker. Med fi nansiella risker avses refi nansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker och motpartsrisker. NCC:s fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för fi nansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är fi nansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda fi nansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refi nansierings-, motparts- och likviditetsrisk genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en fi nansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker om 275 MEUR med en kvarvarande löptid på cirka ett år. Efter periodens utgång har denna facilitet refi nansierats med en ny femårig syndikerad kreditfacilitet om 325 MEUR. NCC uppfyller kraven för den fi nansiella nyckeltalsrestriktionen.
Refi nansieringsrisk defi nieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla fi nansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC efterstävar en riskspridning mellan olika fi nansieringskällor (marknadsfi nansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refi nansieringsrisk är att låneportföljen ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refi nansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen till 38 (34) månader för totala räntebärande skulder. Finansieringen om 1 556 (1 412) MSEK avseende byggnation av fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar är knuten till varje enskilt bostadsutvecklingsprojekt och kapitalbindningen i fi nansieringen avspeglar detta förhållande. Exklusive lån i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar uppgick kapitalbindningen till 47 (44) månader.
| Räntebärande skulder | ||||
|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | ||
| 2012 | 1 585 | 29 | ||
| 2013 | 623 | 11 | ||
| 2014 | 684 | 13 | ||
| 2015 | 228 | 4 | ||
| 20161) | 2 162 | 40 | ||
| 2017 | 49 | 1 | ||
| 2018– | 111 | 2 | ||
| Totalt | 5 442 | 100 |
1) Varav återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 1 500 MSEK.
NCC har upprättat följande investorrelaterade marknadsfi nansieringsprogram:
| Ram | Utnyttjat MSEK |
|
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | 410 |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige | 3 000 MSEK | 893 |
| Totalt | 1 303 |
Av NCC:s totala räntebärande skuld utgjordes 24 (13) procent av investorrelaterade lån.
För att erhålla god fl exibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida fi nansieringsbehov har koncernens betalningsberedskap koncentrerats till bindande kreditlöften. NCC:s fi nanspolicy anger att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen defi nieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfi nansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3,5 (3,5) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 1,5 (2,3) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 1,1 (3,4) Mdr SEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 8 (14) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens fi nansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt derivat som utgör fi nansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs.
| 2011 | 2010 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Återlån från NCC-koncernens Pensionsstif telse |
1 905 | 81 | 162 | 1 662 | 1 525 | 65 | 130 | 1 330 | ||||
| Räntebärande skulder | 2 413 | 491 | 94 | 783 | 943 | 102 | 1 566 | 65 | 116 | 730 | 490 | 165 |
| Räntebärande skulder i fi nska bostads aktiebolag samt svenska bostadsrätts föreningar1) |
1 611 | 244 | 837 | 458 | 3 | 69 | 1 437 | 179 | 1 258 | |||
| Finansiella leasingskulder | 272 | 1 | 193 | 78 | 216 | 1 | 4 | 211 | ||||
| Ränteswappar | 49 | 4 | 6 | 17 | 18 | 4 | 79 | 7 | 13 | 24 | 20 | 15 |
| Leverantörsskulder | 4 131 | 4 131 | 3 414 | 3 414 | ||||||||
| Totalt | 10 381 | 4 870 | 1 019 | 1 613 | 2 704 | 175 | 8 237 | 3 666 | 1 456 | 1 095 | 1 840 | 180 |
1) Förfallotidpunkten för räntebärande skulder i osålda färdigställda projekt i fi nländska Bostadsaktiebolag är defi nierad som förfallotidpunkten för de långfristiga låneavtalen. Lånen löses dock i takt med försäljningen av bostäderna.
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassafl öden eller det verkliga värdet på fi nansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s fi nansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassafl öde från den operativa verksamheten samt upplåning. Upplåningen som är räntebärande medför att koncernen exponeras för ränterisk. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för skuldportföljen när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/- 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform räntemässigt inte motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling fi nns mellan säkrat lån och ränteswappen.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande bruttoskuld till 5 442 (4 258) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 7 (12) månader. Exklusive lån i fi nländska bostadsrättsaktiebolag och svenska bostadrättsföreningar uppgick bruttoskulden till 3 886 (2 847) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 10 (18) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Kortfristiga placeringar samt likvida medel exklusive likvida medel i fi nländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar uppgick till 1 044 (3 425) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 6 (2) månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden reducerad med ränteexponeringen i likvida medel var 9 (16) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
Per den 31 december 2011 hade NCC ränteswappar knutna till skuldportföljen med ett nominellt värde på 660 (1 122) MSEK. Övriga ränteswappar, avsedda för säkring av ränterisken i ett leasingkontrakt, hade ett nominellt värde på 313 (451) MSEK. Ränteswapparnas (knutna till skuldportföljen) verkliga värde uppgick per den 31 december 2011 netto till –1 (–6) MSEK bestående av tillgångar om 1 (3) MSEK och skulder om 2 (9) MSEK. Övriga ränteswappars verkliga värde uppgick netto till –40 (–31) MSEK bestående av skulder om 40 (31) MSEK. Ränteswapparna knutna till skuldportföljen har en förfallotidpunkt på mellan 0,1 (0,2) och 1,2 (2,2) år. Övriga ränteswappars förfallotidpunkt ligger på 5,5 (0,5 till 6,6) år.
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | |||
| 2012 | 4 923 | 91 | |||
| 2013 | 163 | 3 | |||
| 2014 | 13 | ||||
| 2015 | |||||
| 2016 | |||||
| 2017 | |||||
| 2018– | 343 | 6 | |||
| Totalt | 5 442 | 100 |
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassafl öden. I enlighet med fi nanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade fl öden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad nettoexponering i respektive valuta kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad nettoexponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid fl era tillfällen och omfattas av fl era säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda.
För fi nansiella fl öden som lån och placeringar skyddas exponeringen huvudsakligen via valutaswappar. Huvudregeln i NCC:s fi nanspolicy är att koncernens omräkningsexponering inte ska valutakurssäkras.
Undantag görs för utvecklingsverksamheter som NCC Property Development samt NCC Housing, där valutakurssäkring görs. I de fall säkring sker ska maximalt 90 procent av de utländska nettotillgångarna säkras utan hänsyn tagen till skatteeffekt. Vd kan besluta om säkring av utländska nettotillgångar i utvalda bolag utöver ovan angivna riktlinjer.
Upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan fi nansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Den valutarisk som därigenom uppkommer hanteras med valutaswappar. Följande tabeller visar NCC:s fi nansiering samt fi nansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % |
|---|---|---|
| EUR | 2 255 | 42 |
| LVL | 20 | |
| NOK | 23 | |
| SEK | 3 144 | 58 |
| Totalt | 5 442 | 100 |
FINANSIERING VIA VALUTASWAPPAR 2011-12-31
| Sälj RUB Netto |
–573 –3 111 |
|---|---|
| Sälj NOK | –1 767 |
| Sälj LVL | –242 |
| Sälj LTL | –14 |
| Köp EUR | 774 |
| Sälj DKK | –1 289 |
| Motvärde i MSEK |
TRANSAKTIONSEXPONERING
Nedanstående tabell visar koncernens nettoutfl öden i olika valutor samt säkrad andel under året.
| Motvärde i MSEK | 2011 | 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utfl öde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
||
| EUR | 649 | 537 | 83 | 452 | 353 | 78 | ||
| Övriga | 130 | 118 | 91 | 55 | 42 | 76 | ||
| Totalt | 779 | 655 | 84 | 507 | 395 | 78 |
Under 2011 var det inga kassafl ödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassafl ödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Transaktionsexponeringen har säkrats genom valutaterminer. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassifi cerade som kassafl ödessäkringar. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto –2 (3) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som tillgångar 6 (10) MSEK och som skulder 8 (7) MSEK.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautfl ödena under 2012–2013, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| Motvärde i MSEK |
Q1 2012 | Q2 2012 | Q3 2012 | Q4 2012 | Q1 2013- | Totalt | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 215 | 194 | 90 | 104 | 73 | 70 | 81 | 40 | 50 | 77 | 23 | 30 | 68 | 7 | 10 | 545 | 337 | 62 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 | 50 |
Den utestående säkringspositionen vid årsskiftet avseende kontrakterade nettovalutainfl öden uppgick till 192 (18) MSEK, varav 42 (–35) MSEK förfaller inom tre månader.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i NCC Property Development samt NCC Housing och säkringspositioner per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt.
| Motvärde i MSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position, efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position, efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
| DKK | 365 | 298 | 82 | 220 | 60 | 370 | 301 | 81 | 222 | 60 |
| EUR | 1 094 | 937 | 86 | 691 | 63 | 871 | 663 | 76 | 489 | 56 |
| NOK | 202 | 170 | 84 | 125 | 62 | 206 | 199 | 97 | 147 | 71 |
| RUB | –5 | –48 | –44 | 92 | –32 | 67 | ||||
| LTL | –6 | –26 | –6 | 23 | –4 | 15 | ||||
| LVL | 62 | 49 | 79 | 36 | 58 | –5 | 18 | –360 | 13 | –260 |
| EEK1) | 53 | 44 | 83 | 32 | 60 | |||||
| Totalt | 1 712 | 1 454 | 85 | 1 072 | 63 | 1 421 | 1 175 | 83 | 867 | 61 |
1) EEK = EUR från och med 1 januari 2011.
Säkring av nettotillgångarna sker både genom upptagande av lån samt genom valutaterminer. Det redovisade värdet på valutaterminer (inklusive underliggande kapitalbelopp) som använts som säkringsinstrument per 31 december var 1 454 (1 175) MSEK. Säkringsredovisning tillämpas då kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda. En valutakursdifferens på 10 (230) MSEK före skatt har redovisats i övrigt totalresultat i samband med omräkning av valutaterminerna till SEK. Avseende säkringsredovisning, se vidare not 1, Redovisningsprinciper, Säkring av nettoinvesteringar.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat.
NCC:s placeringsreglemente för fi nansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A (Standard & Poor's) eller motsvarande internationell rating. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 171 (140) MSEK vid utgången av 2011. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden (FFFS 2007:1). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 081 (3 454) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas fi nansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
NCC:s exponering avseende kreditrisker i kundfordringar följs upp löpande i koncernen. På balansdagen föreligger ingen signifi kant koncentration för kreditriskexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
|
| Ej förfallna kundfordringar | 6 409 | 15 | 6 067 | 11 |
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar |
751 | 3 | 526 | 8 |
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar |
48 | 3 | 84 | 2 |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar |
178 | 10 | 99 | 8 |
| Förfallna kundfordringar > 180 dagar |
513 | 205 | 676 | 274 |
| Summa | 7 900 | 236 | 7 452 | 303 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 81 (358) MSEK.
| Utgående balans | 236 | 303 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | –1 | –38 |
| Återföring av tidigare gjorda reserveringar | –144 | –188 |
| Årets reservering | 77 | 116 |
| Ingående balans | 303 | 413 |
| 2011 | 2010 |
REDOVISAT VÄRDE OCH VERKLIGT VÄRDE FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för fi nansiella instrument. För fi nansiella tillgångar har verkligt värde fastställts genom diskontering av framtida betalningsfl öden till aktuell marknadsränta på balansdagen. Det redovisade värdet för kundfordringar och leverantörsskulder anses överensstämma med det verkliga värdet.
Verkligt värde på valutaderivat beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Verkligt värde på ränteswappar beräknas genom en diskontering av framtida kassafl öden. Diskonteringsräntan är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
| Verkligt värde och redovisat värde | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2011 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och låne fordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
148 | 25 | 173 | 177 | |||||
| Långfristiga fordringar | 1 | 162 | 163 | 163 | |||||
| Kundfordringar | 7 265 | 7 265 | 7 265 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
4 | 4 | 4 | ||||||
| Övriga fordringar | 62 | 43 | 521 | 626 | 626 | ||||
| Korfristiga placeringar | 187 | 98 | 285 | 261 | |||||
| Summa tillgångar | 250 | 43 | 7 952 | 246 | 25 | 8 516 | 8 496 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 3 850 | 3 850 | 3 850 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 40 | 603 | 643 | 643 | |||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
6 | 6 | 6 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 585 | 1 585 | 1 585 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 131 | 4 131 | 4 131 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
2 | 8 | 10 | 10 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 8 | 19 | 135 | 162 | 162 | ||||
| Summa skulder | 48 | 21 | 10 318 | 10 387 | 10 387 |
| KONCERNEN, 2010 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och låne fordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
157 | 25 | 182 | 185 | |||||
| Långfristiga fordringar | 3 | 165 | 168 | 168 | |||||
| Kundfordringar | 6 481 | 6 481 | 6 481 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
10 | 10 | 10 | ||||||
| Övriga fordringar | 46 | 36 | 802 | 884 | 884 | ||||
| Korfristiga placeringar | 669 | 72 | 741 | 741 | |||||
| Summa tillgångar | 718 | 36 | 7 458 | 229 | 25 | 8 466 | 8 469 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 2 712 | 2 712 | 2 712 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 29 | 5 | 888 | 922 | 922 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
1 | 1 | 1 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 546 | 1 546 | 1 546 | ||||||
| Leverantörsskulder | 3 414 | 3 414 | 3 414 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 | 3 | 6 | 6 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 10 | 23 | 15 | 48 | 48 | ||||
| Summa skulder | 39 | 31 | 8 579 | 8 649 | 8 649 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 500 (1 200) MSEK.
| Finansiella | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, 2011 | Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och lånefordringar |
tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
| Fordringar hos intresseföretag | 189 | 189 | 189 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | 5 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 31 | 31 | 31 | |||
| Kundfordringar | 3 396 | 3 396 | 3 396 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 20 | 2 158 | 2 178 | 2 178 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 18 | 18 | 18 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 60 | 60 | 60 | |||
| Kortfristiga placeringar | 6 450 | 6 450 | 6 450 | |||
| Summa tillgångar | 20 | 12 302 | 5 | 12 327 | 12 327 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 500 | 1 500 | 1 500 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 263 | 1 263 | 1 263 | |||
| Övriga långfristiga skulder | 248 | 248 | 248 | |||
| Leverantörsskulder | 1 975 | 1 975 | 1 975 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 3 110 | 3 110 | 3 110 | |||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 4 | 4 | 4 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 3 | 3 | 3 | |||
| Summa skulder | 8 103 | 8 103 | 8 103 |
| Finansiella | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat som används | Kund- och | tillgångar som | Summa | Summa | ||
| MODERBOLAGET, 2010 | i säkrings redovisning | lånefordringar | kan säljas | Övriga skulder | redovisat värde | verkligt värde |
| Fordringar hos intresseföretag | 120 | 120 | 120 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 6 | 6 | 6 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 34 | 34 | 34 | |||
| Kundfordringar | 3 011 | 3 011 | 3 011 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 21 | 2 072 | 2 093 | 2 093 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 138 | 138 | 138 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 47 | 47 | 47 | |||
| Kortfristiga placeringar | 6 295 | 6 295 | 6 295 | |||
| Summa tillgångar | 21 | 11 717 | 6 | 11 744 | 11 744 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 200 | 1 200 | 1 200 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 605 | 1 605 | 1 605 | |||
| Leverantörsskulder | 1 515 | 1 515 | 1 515 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 3 | 1 377 | 1 380 | 1 380 | ||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 9 | 9 | 9 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 4 | 4 | |||
| Summa skulder | 3 | 5 710 | 5 713 | 5 713 |
1) Återlån från NCC-koncernens pensionsstiftelse ingår om 1 500 (1 200) MSEK.
Klassifi ceringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassifi ceringar av fi nansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året.
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de fi nansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt oserverbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden (vilket inte är tillämpligt för NCC).
| KONCERNEN, 2011 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 63 | 63 | |
| –Värdepapper som innehas för handel | 187 | 187 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
43 | 43 | |
| Summa tillgångar | 187 | 106 | 293 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 21 | 21 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
48 | 48 | |
| Summa skulder | 69 | 69 | |
| KONCERNEN, 2010 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 49 | 49 | |
| –Värdepapper som innehas för handel | 669 | 669 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
36 | 36 | |
| Summa tillgångar | 669 | 85 | 754 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 31 | 31 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
39 | 39 | |
| Summa skulder | 70 | 70 | |
| MODERBOLAGET, 2011 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
20 | 20 | |
| Summa tillgångar | 20 | 20 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
|||
| Summa skulder | |||
| MODERBOLAGET, 2010 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
21 | 21 | |
| Summa tillgångar | 21 | 21 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
3 | 3 | |
| Summa skulder | 3 | 3 | |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Lönerelaterade kostnader | 1 916 | 1 953 | 911 | 943 |
| Finansiella kostnader | 9 | 5 | ||
| Förutbetalda hyresintäkter | 5 | 5 | 1 | 1 |
| Förutbetalda intäkter hyres garantier |
86 | 111 | ||
| Projektrelaterade kostnader | 1 029 | 1 019 | 244 | 390 |
| Administrationskostnader | 36 | 27 | 1 | 2 |
| Garantikostnader | 4 | |||
| Drifts- och försäljningskostnader | 111 | 114 | ||
| Övriga kostnader | 82 | 89 | 28 | 30 |
| Summa | 3 274 | 3 327 | 1 186 | 1 367 |
I Finland, Norge och Danmark fi nns ramavtal för operationell leasing av personbilar och lätta lastbilar med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
I Sverige har NCC ingått ramavtal för fi nansiell leasing av personbilar och lätta last bilar. Avtalet baseras på rörlig ränta. NCC anvisar köpare och förlängning av leasing avtal kan ske för enstaka fordon.
Inom NCC Roads fi nns ramavtal för operationell leasing av produktionsutrustning för vägunderhåll. Avtalen baseras på rörlig ränta och avser Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Under 2005 övertog NCC AB ett operationellt leasingavtal som upphörde under 2011, för en fastighet i Norge. Fastigheten hyrdes ut till ett antal hyresgäster med operationella leasingkontrakt.
Under 2006 tecknades ett sale-leaseback-avtal med den tyska fi nansgruppen HSH Nordbank och dess intressebolag AGV avseende fastigheter i området Sonnengarten, Berlin. Samtidigt tecknades ett 18-årigt hyresavtal. Avtalet redovisas som operationell leasing.
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Finansiell leasetagare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 41 | 35 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 235 | 174 |
| Framtida minimileaseavgifter | ||
| Inom 1 år | 78 | 65 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 207 | 128 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | ||
| Inom 1 år | 74 | 62 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 198 | 125 |
| Avstämning framtida leaseavgifter och deras nuvärden | ||
| Framtida minimileaseavgifter | 285 | 193 |
| Avgår räntebelastning | –13 | –7 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | ||
| Variabla utgifter som ingår i periodens resultat: | ||
| Ränta | ||
| Leasade maskiner och inventarier | 13 | 7 |
| Totalt | 13 | 7 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 2010 |
2011 | 2010 | ||
| Operationell leasegivare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasegivare (uthyrda lokaler) |
||||
| Fördelade på förfalloperioder: | ||||
| Inom 1 år | 3 | 12 | 5 | |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
3 | 3 | ||
| Senare än 5 år | 2 | 2 | ||
| Operationell leasetagare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare |
||||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||||
| Inom 1 år | 425 | 395 | 7 | |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
598 | 445 | 4 | 3 |
| Senare än 5 år | 452 | 428 | ||
| Årets kostnad för operationell leasing uppgår till |
502 | 389 | 1 | 7 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand Nordstjernangruppen, bolag ingående i Axel Johnsongruppen samt intresseföretag och joint ventures.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 22, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och joint ventures har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 122 | 197 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 82 | 77 |
| Utdelning från intresseföretag | 1 | 1 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 117 | 83 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 37 | 108 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och joint ventures | 106 | 71 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 20 | 39 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 127 | 7 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 73 | 40 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 689 | 612 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 3 | 2 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 74 | 65 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnsongruppen | 5 | 2 |
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 5 | 11 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnsongruppen | 4 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 541 | 1 964 |
| Inköp från koncernföretag | 1 112 | 914 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 177 | 65 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 81 | 64 |
| Utdelning från koncernföretag | 639 | 596 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 145 | 145 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 9 368 | 9 182 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 3 046 | 1 743 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 1 327 | 1 241 |
| Eventualförpliktelser för koncernföretag | 12 606 | 11 149 |
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 91 | 135 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 69 | 62 |
| Utdelning från intresseföretag och joint ventures | 5 | |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 189 | 120 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 18 | 138 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 4 | 10 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 4 | |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 70 | 30 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 487 | 408 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 3 | 2 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 61 | 53 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnsongruppen | 5 | 2 |
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 2 | 8 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnsongruppen | 4 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Ställda säkerheter | |||||
| För egna skulder: | |||||
| Fastighetsinteckningar | 1 231 | 1 365 | |||
| Företagsinteckningar | 6 | 6 | |||
| Tillgångar belastade med ägande rättsförbehåll, m m. |
253 | 209 | |||
| Spärrade bankmedel | 12 | 12 | 12 | 12 | |
| Summa | 1 503 | 1 593 | 12 | 12 | |
| Övriga ställda säkerheter: | |||||
| Pantförskrivning till Nasdaq OMX Stockholm AB |
19 | 19 | |||
| Summa | 19 | 19 | |||
| Totalt ställda säkerheter | 1 522 | 1 612 | 12 | 12 | |
| Borgens- och garanti förpliktelser |
|||||
| Egna förbindelser: | |||||
| Borgensförbindelser för koncern bolags räkning |
12 606 | 11 149 | |||
| Insatser och upplåtelseavgifter | 1 096 | 1 733 | 1 096 | 1 733 | |
| Övriga borgens- och ansvars förbindelser |
69 | 70 | 69 | 70 | |
| Solidariskt med andra företag: | |||||
| Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag |
188 | 123 | 115 | 3 | |
| Summa borgens- och garanti förpliktelser |
1 353 | 1 926 | 13 886 | 12 955 |
TILLGÅNGAR BELASTADE MED ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL Avser leasad utrustning i form av bilar.
Borgensförbindelser för dotterbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av NCC bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förfl utit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Borgen utställd av NCC AB, utgörande säkerhet för av fastighetsägande projektbolag upptaget byggnadskreditiv, gäller till dess att lösen sker vid avyttring i enlighet med avtalad försäljning av respektive fastighetsägande projektbolag. För delägda bolag anges NCC:s andel.
| Summa enligt balansräkning och kassafl ödesanalys | 796 | 2 713 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar | 94 | 806 |
| Kassa och bank | 702 | 1 907 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
| LIKVIDA MEDEL |
| Summa enligt kassafl ödesanalys | 7 256 | 7 114 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar | 6 450 | 6 295 |
| Kassa och bank | 806 | 819 |
| MODERBOLAGET | 2011 | 2010 |
Kortfristiga placeringar har klassifi cerats som likvida medel med följande utgångspunkt:
Värdet av förvärvade tillgångar och skulder var enligt förvärvsanalyserna följande:
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Goodwill | 33 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 25 | |
| Byggnader och mark | 8 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 203 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 | |
| Varulager | 17 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 71 | |
| Likvida medel | 32 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –141 | |
| Uppskjuten skatteskuld | –17 | |
| Köpeskilling | 231 | |
| Förvärvade likvida medel | –32 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 199 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 46 | |
|---|---|---|
| Sålda likvida medel | ||
| Köpeskilling | 46 | |
| Realisationsresultat | 46 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –21 | |
| Omsättningsfastigheter | 21 | |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 697 (577) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefi nansierats.
Förvärv av dotterföretag om 231 (0) MSEK har gjorts, varav 32 (0) MSEK ej medfört kassafl öde. Försäljning av dotterföretag har skett med 46 (0) MSEK varav 0 (0) MSEK ej medfört kassafl öde.
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 33 (27) MSEK, varav 0 (0) lånefi nansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 64 (62) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 235 (284) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 188 (70) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 197 (203) MSEK.
| Summa kassafl öde | 309 | –289 |
|---|---|---|
| Finansieringsverksamhet | 69 | –83 |
| Investeringsverksamhet | –4 | –4 |
| Förändring av rörelsekapital | 57 | –152 |
| Löpande verksamhet | 187 | –50 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
99 | 92 |
|---|---|---|
| Likvida medel i joint ventures | 87 | 80 |
| Spärrade bankmedel | 12 | 12 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
| KONCERNEN | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förvärv av tillgång genom revers | 84 | |
| Förvärv av en tillgång genom fi nansiell leasing | 151 | 91 |
NCC AB, org nr 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är: NCC AB Vallgatan 3 170 80 Solna
Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.
NCC AB konsolideras som dotterbolag i Nordstjernan AB:s koncernredovisning. Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgår till 23,1 procent av kapitalet och 64,3 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, org nr 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
Den 1 februari 2012 tecknade NCC Treasury AB en femårig revolverande kreditfacilitet på 325 MEUR. Kreditfaciliteten som är garanterad av NCC AB (publ) kommer att användas för NCC:s generella upplåningsbehov inklusive en backstop för NCC:s företagscertifi katprogram. Den nya kreditfaciliteten ersätter en tidigare kreditfacilitet som uppgick till 275 MEUR och som tecknades i januari 2008.
| Summa SEK | 5 251 743 608 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 4 167 385 388 |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 10,00 SEK per aktie | 1 084 358 220 |
| Disponeras enligt följande: | |
| till förfogande stående vinstmedel | 5 251 743 608 |
| Styrelsen föreslår att |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moder bolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 2 mars 2012. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 april 2012.
Solna den 2 mars 2012
Tomas Billing Antonia Ax:son Johnson Ulf Holmlund Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Ulla Litzén Marcus Storch Christoph Vitzthum Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson Lars Bergqvist Karl G Sivertsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Peter Wågström Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 2 mars 2012
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på s. 42–94.
årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel aktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassafl öden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 2 mars 2012
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| RESULTATRÄKNING, MSEK | 2002 | 2003 | 2004 | IFRS 2004 |
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | IFRIC 15 2009 |
2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 45 165 | 45 252 | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 | 52 535 |
| Kostnader för produktion | –40 950 –41 739 –41 809 –42 749 –45 158 –50 729 –52 572 –52 005 –46 544 –50 263 –44 487 –47 721 | |||||||||||
| Bruttoresultat | 4 215 | 3 513 | 3 628 | 3 785 | 4 347 | 5 147 | 5 825 | 5 460 | 5 273 | 5 742 | 4 933 | 4 814 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –3 157 | –2 717 | –2 523 | –2 577 | –2 677 | –2 795 | –3 059 | –3 197 | –3 035 | –3 035 | –2 682 | –2 774 |
| Resultat från fastighetsförvaltning | 103 | 50 | 29 | 45 | 17 | –5 | ||||||
| Resultat från försäljning av förvaltnings fastigheter |
322 | –26 | 51 | –60 | 92 | 9 | ||||||
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 16 | 6 | 6 | 19 | 22 | 19 | 15 | 10 | 10 | 2 | 7 | |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –6 | –64 | –138 | –149 | –94 | –22 | –245 | –76 | –7 | –7 | –2 | –38 |
| Nedskrivning/återföring av nedskrivningar av fastigheter, NCC Property Development1) |
–4 | –782 | –69 | |||||||||
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 303 | 4 | 73 | 64 | –5 | 7 | 415 | 8 | 5 | 5 | 3 | |
| Konkurrensskadeavgift | –175 | –95 | –95 | |||||||||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 44 | 11 | 60 | 33 | 49 | 29 | 11 | 9 | –1 | –1 | 4 | 5 |
| Rörelseresultat | 1 820 | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 |
| Finansiella intäkter | 327 | 219 | 148 | 209 | 116 | 116 | 131 | 615 | 70 | 78 | 99 | 76 |
| Finansiella kostnader | –841 | –547 | –310 | –412 | –284 | –245 | –313 | –449 | –526 | –592 | –345 | –284 |
| Finansnetto | –514 | –328 | –162 | –203 | –168 | –129 | –182 | 166 | –456 | –514 | –246 | –208 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 306 | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 | 1 808 |
| Skatt på periodens resultat | –461 | –77 | –96 | –68 | –393 | –555 | –357 | –565 | –432 | –449 | –481 | –496 |
| Periodens resultat | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 |
| Hänförs till: | ||||||||||||
| NCC:s aktieägare | 821 | –421 | 856 | 873 | 1 178 | 1 706 | 2 247 | 1 809 | 1 261 | 1 654 | 1 524 | 1 310 |
| Minoritetsintressen | 24 | 21 | 3 | 3 | 9 | 1 | 4 | 11 | 1 | 1 | 4 | 2 |
| Periodens resultat | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 |
1) Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar inom NCC Property Development redovisas från och med 2004 som Kostnader för produktion.
2002: Verksamheten påverkades av det under 2001 igångsatta åtgärdsprogrammet. Omstruktureringar skedde i de nordiska länderna. Icke kärnverksamhet började avvecklas. Dotterföretaget NVS såldes med en reavinst om 301 MSEK.
2003: Resultatet 2003 belastades med nedskrivningar inom NCC Property Development med 782 MSEK och med 195 MSEK inom NCC Roads, inklusive omstruktureringar. Dotterföretaget Altima delades ut. Altimas resultat ingår hela året 2003.
2004: Fastighetsförsäljningar på närmare 5 Mdr SEK genomfördes och nettoskulden minskade med 3,7 Mdr SEK till 1,1 Mdr SEK.
2005: Resultatet ökade framför allt beroende på en stark bostadsmarknad i Norden men också på ökad lönsamhet i de nordiska entreprenadverksamheterna. Nedskrivningar gjordes bland annat av goodwill, fastighetsprojekt och intresseföretag om cirka 220 MSEK.
2006: Högkonjunkturen i Norden innebar hög aktivitet med stigande omsättning och resultat som följd. Framför allt bidrog bostadsförsäljningen till resultatet, men även entreprenadverksamheten visade ökad lönsamhet. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett ingick med 186 MSEK.
2007: Högkonjunkturen i kombination med starkt resultat inom fastighetsutvecklingsverksamheten bidrog till det högsta resultatet i NCC:s historia och samtliga fi nansiella mål nåddes. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett belastade resultatet med 645 MSEK liksom konkurrensskadeavgifter om 175 MSEK. I rörelseresultatet ingick 383 MSEK från försäljning av den polska asfalt- och krossverksamheten.
2008: Resultatet blev historiskt högt och alla fi nansiella mål nåddes. 2008 var också året då bostadsmarknaden tvärbromsade och en lågkonjunktur inleddes som förstärktes av en global fi nanskris. Resultatet belastades med nedskrivningar och omstruktureringskostnader om sammanlagt 741 MSEK. Försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA bidrog till resultatet med 493 MSEK.
2009: Året präglades av lågkonjunktur och en lägre efterfrågan på den nordiska byggmarknaden. Volymerna gick ned men marginalerna hölls på en god nivå. Bostadsförsäljningen var bra men påverkades negativt till följd av prissänkningar. Nedskrivningar av mark och osålda bostäder belastade resultatet med 192 MSEK.
2010: Den ekonomiska återhämtningen påverkade årets resultat positivt. Volymnedgången förklaras främst av färre färdigställda projekt och överlämnade projekt i NCC Housing och NCC Property Development, lägre orderingång 2009 i Construction -enheterna och en kall vinter vilket som medfört förseningar och lägre aktivitet.
2011: Marknadsutvecklingen var positiv under 2011 och efterfrågan var god inom såväl hus, anläggning och bostäder. Den europeiska skuldkrisen har ännu inte påverkat efterfrågan. Ett bra resultat redovisades främst tack vare av fl er färdigställa och överlämnade projekt i NCC Housing och höga volymer i NCC Roads tack vare en lång säsong. Nedskrivning av goodwill i Finland samt mark i Danmark och Lettland belastade resultatet med 172 MSEK.
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2009 omräknats på grund av att IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, tillämpas från och med 1 januari 2010. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2009 om inte annat framgår. Förändringen medför i korthet att intäkter och resultat vid försäljning av fastighets- och boendeprojekt i normalfallet redovisas först när fastigheten respektive bostaden sålts, färdigställts och överlämnats till kunden.
Vanligtvis innebär detta att redovisningen av försäljningen senareläggs jämfört med tidigare. Tillämpningen av IFRIC 15 innebär även att tillgångar och skulder påverkas. Bland annat redovisas bostadsrättsföreningar och fi nska bostadsaktiebolag, till skillnad från tidigare, i NCC:s balansräkning. Detta ökar framför allt räntebärande skulder men påverkar även NCC:s övriga nyckeltal.
| IFRS | IFRIC 15 | IFRIC 15 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNING, MSEK | 2002 | 2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 | 2011 |
| TILLGÅNGAR | |||||||||||||
| Anläggningstillgångar Goodwill |
2 538 | 2 045 | 1 597 | 1 790 | 1 772 | 1 700 | 1 651 | 1 772 | 1 772 | 1 750 | 1 750 | 1 613 | 1 607 |
| Övriga immateriella tillgångar | 130 | 82 | 31 | 31 | 61 | 113 | 96 | 122 | 122 | 120 | 120 | 115 | 167 |
| Förvaltningsfastigheter | 1 306 | 897 | 41 | 449 | 71 | 65 | 21 | 12 | 12 | ||||
| Rörelsefastigheter och pågående | |||||||||||||
| nyanläggningar | 1 190 | 868 | 821 | 830 | 865 | 796 | 640 | 682 | 682 | 647 | 647 | 576 | 596 |
| Maskiner och inventarier | 3 055 | 1 926 | 1 803 | 1 848 | 1 937 | 1 940 | 1 774 | 1 975 | 1 975 | 1 910 | 1 910 | 1 816 | 2 209 |
| Andelar i intresseföretag | 805 | 694 | 609 | 200 | 44 | 47 | 25 | 10 | 10 | 9 | 9 | 7 | 8 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 201 | 167 | 311 | 311 | 265 | 242 | 250 | 227 | 227 | 203 | 203 | 182 | 173 |
| Långfristiga fordringar | 1 253 | 1 217 | 1 392 | 1 363 | 1 246 | 2 739 | 1 968 | 1 338 | 1 366 | 1 378 | 1 397 | 1 431 | 1 750 |
| Summa anläggningstillgångar | 10 478 | 7 896 | 6 605 | 6 822 | 6 263 | 7 642 | 6 424 | 6 139 | 6 166 | 6 016 | 6 035 | 5 739 | 6 511 |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||||
| Fastighetsprojekt | 4 215 | 3 755 | 2 002 | 2 105 | 2 005 | 1 955 | 2 145 | 3 439 | 4 018 | 2 835 | 2 835 | 2 931 | 4 475 |
| Bostadsprojekt | 3 358 | 3 510 | 3 495 | 4 345 | 4 395 | 5 979 | 8 553 | 11 377 | 15 060 | 8 363 | 10 137 | 8 745 | 9 860 |
| Material- och varulager | 727 | 575 | 604 | 609 | 502 | 443 | 474 | 624 | 624 | 514 | 514 | 537 | 557 |
| Andelar i intresseföretag | 132 | 116 | 53 | ||||||||||
| Kundfordringar | 6 401 | 6 167 | 6 185 | 6 476 | 7 137 | 7 934 | 8 323 | 7 820 | 7 794 | 6 355 | 6 340 | 6 481 | 7 265 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 2 683 | 2 420 | 2 696 | 2 998 | 2 737 | 2 840 | 2 956 | 1 854 | 841 | 1 459 | 777 | 804 | 910 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna | |||||||||||||
| intäkter | 884 | 692 | 582 | 587 | 638 | 852 | 1 048 | 1 169 | 1 119 | 844 | 982 | 988 | 1 114 |
| Övriga fordringar | 2 620 | 2 399 | 1 912 | 1 819 | 1 361 | 1 532 | 1 979 | 1 778 | 1 602 | 1 472 | 1 747 | 1 425 | 1 151 |
| Kortfristiga placeringar | 2 | 32 | 113 | 153 | 173 | 483 | 215 | 215 | 286 | 286 | 741 | 285 | |
| Likvida medel | 3 717 | 2 463 | 2 574 | 2 514 | 1 919 | 1 253 | 1 685 | 1 832 | 1 919 | 1 831 | 2 317 | 2 713 | 796 |
| Summa omsättningstillgångar | 24 737 | 22 101 | 20 133 | 21 567 | 20 848 | 22 961 | 27 645 | 30 108 | 33 193 | 23 959 | 25 935 | 25 366 | 26 414 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 35 215 | 29 997 | 26 738 | 28 389 | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 | 39 359 | 29 976 | 31 970 | 31 104 | 32 924 |
| EGET KAPITAL | |||||||||||||
| Aktieägarnas kapital | 7 597 | 6 188 | 6 728 | 6 715 | 6 785 | 6 796 | 7 207 | 6 840 | 6 243 | 7 667 | 7 470 | 8 111 | 8 286 |
| Minoritetsintressen | 83 | 78 | 84 | 84 | 94 | 75 | 30 | 25 | 25 | 18 | 18 | 21 | 11 |
| Summa eget kapital | 7 680 | 6 266 | 6 812 | 6 799 | 6 879 | 6 870 | 7 237 | 6 865 | 6 268 | 7 685 | 7 488 | 8 132 | 8 297 |
| SKULDER | |||||||||||||
| Långfristiga skulder | |||||||||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 4 924 | 4 267 | 3 148 | 3 485 | 2 004 | 2 023 | 1 590 | 2 620 | 2 721 | 2 941 | 2 972 | 2 712 | 3 850 |
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 38 | 34 | 343 | 392 | 561 | 816 | 837 | 837 | 558 | 558 | 921 | 643 |
| Uppskjutna skatteskulder | 687 | 659 | 502 | 481 | 199 | 461 | 431 | 492 | 436 | 710 | 641 | 439 | 669 |
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||||||||||||
| förpliktelser | 1 168 | 20 | 180 | 180 | 143 | 119 | 112 | 42 | 42 | 18 | 18 | 1 | 6 |
| Övriga avsättningar | 1 475 | 1 472 | 1 641 | 1 683 | 1 611 | 2 157 | 2 729 | 3 190 | 3 029 | 3 023 | 2 932 | 2 722 | 2 619 |
| Summa långfristiga skulder | 8 274 | 6 456 | 5 506 | 6 172 | 4 348 | 5 321 | 5 678 | 7 180 | 7 065 | 7 250 | 7 121 | 6 796 | 7 788 |
| Kortfristiga skulder | |||||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 4 987 | 4 125 | 1 107 | 1 187 | 1 052 | 552 | 1 701 | 2 929 | 7 036 | 391 | 1 739 | 1 546 | 1 585 |
| Leverantörsskulder | 4 460 | 3 855 | 3 891 | 3 908 | 4 520 | 4 874 | 4 974 | 4 356 | 4 356 | 3 545 | 3 536 | 3 414 | 4 131 |
| Skatteskulder | 292 | 118 | 261 | 260 | 137 | 170 | 101 | 140 | 140 | 38 | 38 | 449 | 60 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 3 486 | 3 521 | 3 563 | 4 375 | 4 367 | 4 823 | 4 971 | 5 300 | 4 784 | 4 516 | 4 250 | 4 092 | 4 176 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 003 | 3 161 | 3 231 | 3 305 | 3 271 | 4 592 | 5 177 | 4 371 | 4 234 | 3 598 | 3 682 | 3 336 | 3 277 |
| Övriga kortfristiga skulder | 3 033 | 2 497 | 2 368 | 2 383 | 2 535 | 3 400 | 4 231 | 5 106 | 5 474 | 2 954 | 4 117 | 3 341 | 3 611 |
| Summa kortfristiga skulder | 19 261 | 17 276 | 14 421 | 15 418 | 15 883 | 18 411 | 21 154 | 22 202 | 26 026 | 15 041 | 17 361 | 16 177 | 16 839 |
| Summa skulder | 27 535 | 23 732 | 19 926 | 21 590 | 20 231 | 23 732 | 26 832 | 29 382 | 33 090 | 22 291 | 24 482 | 22 973 | 24 627 |
2005: NCC Property Development avyttrade förvaltningsfastigheter och fi ck betalt från försäljningar genomförda tidigare år vilket ledde till en minskad balansomslutning. Samtliga fi nansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,5 Mdr SEK.
2006: Ytterligare försäljningar av fastighetsprojekt inom NCC Property Development gjorde att långfristiga fordringar från sålda fastighetsprojekt steg. Investeringar i mark för boendeprojekt ökade. Samtliga fi nansiella mål nåddes och nettolåne skulden minskade till 0,4 Mdr SEK.
2007: Kapitalbindningen ökade i fastighetsprojekt inom NCC Property Development samt boendeprojekt inom NCC:s Construction-enheter i Sverige, Danmark och Finland.
2008: Kapitalbindningen fortsatte att öka främst i boendeverksamheten.
2009: Balansomslutningen minskade tack vare ett ökat fokus på kassafl öde och kapitalbindning vilket bland annat lett till högre försäljningar i fastighets- och boende projekt.
2010: Ökade investeringar i exploateringsfastigheter har mötts av högre försäljning av bostäder vilket lett till en minskning av boendeprojekt. NCC:s positiva kassafl öde har ökat likvida medel och korta placeringar. Räntebärande skulder har amorterats ned.
2011: Fortsatta investeringar i boendeprojekt inom NCC Housing samt i fastighetsprojekt inom NCC Property Development har lett till ökat fi nansieringsbehov, vilket är den främsta orsaken till att nettolåneskulden ökade med 3,5 Mdr SEK.
| IFRS | IFRIC 15 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | 2002 | 2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 | 2011 |
| Räkenskaper, MSEK | ||||||||||||
| Nettoomsättning | 45 165 45 252 | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 | 52 535 | |
| Rörelseresultat | 1 820 | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 1 306 | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 | 1 808 |
| Periodens resultat | 844 | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 1 662 | 1 102 | 850 | 866 | 901 | 798 | 780 | 983 | 584 | 584 | 667 | 1 257 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 1 439 | 1 334 | 413 | 438 | 626 | 1 049 | 1 493 | 2 210 | 1 054 | 1 215 | 1 533 | 2 333 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 1 525 | 1 667 | 1 921 | 1 920 | 2 140 | 3 908 | 5 392 | 5 010 | 1 262 | 3 193 | 3 171 | 7 529 |
| Kassafl öde, MSEK | ||||||||||||
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 2 747 | 959 | 3 399 | 4 161 | 2 046 | 2 171 | 1 031 | 128 | 3 318 | 6 440 | 2 423 | –1 547 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | 2 308 | –196 | 1 097 | 1 083 | 69 | –514 | 134 | –306 | –481 | –481 | –489 | –857 |
| Kassafl öde före fi nansiering | 5 055 | 762 | 4 517 | 5 244 | 2 115 | 1 657 | 1 165 | –178 | 2 837 | 5 960 | 1 935 | –2 404 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –4 452 –1 962 | –4 380 | –5 264 | –2 745 | –2 307 | –763 | 298 | –2 827 | –5 549 | –1 504 | 491 | |
| Förändring av likvida medel | 603 –1 199 | 115 | –20 | –596 | –666 | 432 | 147 | –1 | 399 | 396 | –1 916 | |
| Avkastningsmått | ||||||||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 11 | neg | 14 | 14 | 18 | 27 | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 | 17 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10 | 1 | 10 | 9 | 17 | 24 | 28 | 23 | 17 | 17 | 19 | 16 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | ||||||||||||
| Räntetäckningsgrad, % | 2,4 | 0,5 | 3,6 | 3,6 | 6,9 | 11,5 | 10,2 | 7,0 | 4,5 | 5,0 | 5,3 | 7,4 |
| Soliditet, % | 22 | 21 | 25 | 24 | 25 | 22 | 21 | 19 | 26 | 23 | 26 | 25 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 31 | 28 | 16 | 17 | 12 | 9 | 10 | 15 | 11 | 15 | 14 | 17 |
| Nettolåneskuld | 5 816 | 4 891 | 679 | 1 149 | 496 | 430 | 744 | 3 207 | 754 | 1 784 | 431 | 3 960 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,8 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,5 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 18 759 14 678 | 11 098 | 11 503 | 10 032 | 9 565 | 10 639 | 12 456 | 11 034 | 12 217 | 12 390 | 13 739 | |
| Sysselsatt kapital, snitt | 20 770 17 770 | 13 152 | 14 054 | 10 930 | 10 198 | 10 521 | 11 990 | 12 659 | 15 389 | 12 033 | 13 101 | |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 2,2 | 2,5 | 3,5 | 3,3 | 4,5 | 5,5 | 5,6 | 4,8 | 4,1 | 3,6 | 4,1 | 4,0 |
| Andel riskbärande kapital, % | 24 | 23 | 27 | 26 | 26 | 24 | 23 | 20 | 28 | 25 | 28 | 27 |
| Medelränta, % | 5,3 | 4,6 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 5,2 | 5,9 | 4,5 | 4,5 | 4,6 | 4,2 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år | 1,3 | 0,9 | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 2,6 | 1,8 | 1,6 | 1,8 | 1,8 | 1,5 | 0,8 |
| Orderläge, MSEK | ||||||||||||
| Orderingång | 43 098 40 941 | 45 362 | 45 624 | 52 413 | 57 213 | 63 344 | 51 864 | 45 957 | 46 475 | 54 942 | 57 867 | |
| Orderstock | 23 788 23 752 | 27 077 | 27 429 | 32 607 | 36 292 | 44 740 | 40 426 | 34 084 | 35 951 | 40 426 | 46 314 | |
| Aktiedata per aktie, SEK | ||||||||||||
| Resultat efter skatt, före utspädning | 7,95 | –4,10 | 8,36 | 8,53 | 11,07 | 15,80 | 20,75 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 |
| Resultat efter skatt, efter utspädning | 7,55 | –4,10 | 7,89 | 8,05 | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten, | ||||||||||||
| efter utspädning | 25,34 | 8,84 | 31,35 | 38,39 | 18,88 | 20,03 | 9,51 | 1,18 | 30,60 | 59,39 | 22,35 | –14,27 |
| Kassafl öde före fi nansiering, efter utspädning | 46,63 | 7,03 | 41,67 | 48,38 | 19,52 | 15,29 | 10,75 | –1,64 | 26,17 | 54,96 | 17,84 | –22,17 |
| P/E tal, före utspädning | 7 | neg | 10 | 10 | 13 | 12 | 7 | 3 | 10 | 8 | 11 | 10 |
| Utdelning ordinarie | 2,75 | 2,75 | 4,50 | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 | 10,00 | 10,002) |
| Extra utdelning | 6,703) | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | ||||||
| Direktavkastning, % | 5,2 | 17,0 | 16,5 | 16,5 | 10,9 | 9,6 | 15,1 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 |
| Direktavkastning exkl. extra utdelning, % | 5,2 | 5,0 | 5,1 | 5,1 | 3,9 | 4,3 | 7,9 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 |
| Eget kapital, före utspädning | 74,20 | 60,45 | 65,70 | 65,58 | 63,30 | 62,86 | 66,48 | 63,10 | 70,72 | 68,91 | 74,81 | 76,41 |
| Eget kapital, efter utspädning | 70,08 | 57,08 | 62,07 | 61,95 | 62,60 | 62,69 | 66,48 | 63,10 | 70,70 | 68,90 | 74,80 | 76,41 |
| Börskurs/eget kapital, % Börskurs vid årets/periodens slut, NCC B |
71 53,00 |
92 55,50 |
134 88,00 |
134 88,00 |
225 142,50 |
298 187,50 |
209 139,00 |
78 49,50 |
167 118,25 |
172 118,25 |
198 147,80 |
158 121,00 |
| Antal aktier, miljoner | ||||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier 4) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 1,2 | 0,3 | ||||||
| Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut |
102,4 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 107,2 | 108,1 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||||||||||||
| före utspädning under perioden | 103,6 | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 106,4 | 108,0 | 108,3 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 5 366 | 5 625 | 8 984 | 8 984 | 15 282 | 20 242 | 14 999 | 5 209 | 12 809 | 12 809 | 16 005 | 13 136 |
| Personal | ||||||||||||
| Medeltal anställda | 25 554 24 076 | 22 214 | 22 375 | 21 001 | 21 784 | 21 047 | 19 942 | 17 745 | 17 745 | 16 731 | 17 459 |
1) Från och med 2007 ingår investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen
regi. Från 2008 ingår nedlagda kostnader före projektstart.
2) Utdelning 2011 avser styrelsens förslag till årsstämman.
3) Extra utdelning 2003 avser samtliga aktier i Altima.
4) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
Siffror för 2002 till 2008 är ej justerade för IFRIC 15.
Siffrorna för 2002 till 2003 är ej justerade för IFRS.
Siffrorna för 2004 är ej justerade för IAS 39, Finansiella instrument.
Defi nitioner av nyckeltal se s. 113.
| Kvartalsvärden, 2011 | Helår | Kvartalsvärden, 2010 | Helår | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2011 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2010 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 12 398 | 18 038 | 12 499 | 14 932 | 57 867 | 14 004 | 14 601 | 12 183 | 14 154 | 54 942 |
| Orderstock | 43 947 | 49 882 | 49 437 | 46 314 | 46 314 | 40 497 | 42 026 | 41 024 | 40 426 | 40 426 |
| Nettoomsättning | 8 533 | 12 851 | 13 033 | 18 119 | 52 535 | 9 685 | 11 949 | 12 448 | 15 338 | 49 420 |
| Rörelseresultat | –281 | 545 | 612 | 1 140 | 2 017 | –114 | 670 | 850 | 848 | 2 254 |
| Rörelsemarginal, % | –3,3 | 4,2 | 4,7 | 6,3 | 3,8 | –1,2 | 5,6 | 6,8 | 5,5 | 4,6 |
| Resultat efter fi nansiella poster | –326 | 502 | 553 | 1 080 | 1 808 | –182 | 617 | 773 | 801 | 2 008 |
| Periodens resultat hänförligt till NCC:s | ||||||||||
| aktieägare | –238 | 368 | 411 | 769 | 1 310 | –134 | 455 | 613 | 590 | 1 524 |
| Kassafl öde före fi nansiering | –1 272 | –1 435 | –403 | 706 | –2 404 | 845 | –169 | 72 | 1 207 | 1 934 |
| Nettolåneskuld | –1 700 | –4 302 | –4 621 | –3 960 | –3 960 | –930 | –1 734 | –1 610 | –431 | –431 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –2,19 | 3,40 | 3,79 | 7,09 | 12,08 | –1,24 | 4,19 | 5,66 | 5,44 | 14,05 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter | ||||||||||
| utspädning under perioden, miljoner | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| NCC Construction Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 6 286 | 8 276 | 5 061 | 5 650 | 25 274 | 7 266 | 6 092 | 4 951 | 5 674 | 23 983 |
| Orderstock | 20 960 | 23 551 | 23 068 | 20 860 | 20 860 | 19 329 | 20 446 | 20 215 | 19 132 | 19 132 |
| Nettoomsättning | 4 459 | 5 710 | 5 548 | 7 857 | 23 574 | 4 169 | 4 976 | 5 010 | 6 806 | 20 962 |
| Rörelseresultat | 83 | 157 | 193 | 345 | 777 | 126 | 153 | 222 | 423 | 924 |
| Rörelsemarginal, % | 1,9 | 2,7 | 3,5 | 4,4 | 3,3 | 3,0 | 3,1 | 4,4 | 6,2 | 4,4 |
| Sysselsatt kapital | 240 | 221 | 377 | 921 | 921 | 783 | 726 | 956 | 1 645 | 1 645 |
| NCC Construction Denmark | ||||||||||
| Orderingång | 1 052 | 846 | 522 | 1 270 | 3 689 | 1 014 | 791 | 929 | 1 097 | 3 831 |
| Orderstock | 3 181 | 3 347 | 3 081 | 3 154 | 3 154 | 2 554 | 2 572 | 2 652 | 2 845 | 2 845 |
| Nettoomsättning | 689 | 765 | 815 | 1 089 | 3 358 | 577 | 726 | 748 | 855 | 2 906 |
| Rörelseresultat | 33 | 40 | 41 | 55 | 169 | 21 | 27 | 33 | 44 | 124 |
| Rörelsemarginal, % | 4,8 | 5,3 | 5,0 | 5,1 | 5,0 | 3,6 | 3,7 | 4,4 | 5,1 | 4,3 |
| Sysselsatt kapital | 350 | 268 | 305 | 339 | 339 | 597 | 299 | 298 | 328 | 328 |
| NCC Construction Finland | ||||||||||
| Orderingång | 1 223 | 2 050 | 2 652 | 1 844 | 7 768 | 1 756 | 2 056 | 1 004 | 1 696 | 6 512 |
| Orderstock | 4 449 | 5 093 | 6 312 | 5 998 | 5 998 | 4 815 | 5 251 | 4 643 | 4 637 | 4 637 |
| Nettoomsättning | 1 360 | 1 549 | 1 495 | 1 927 | 6 331 | 1 173 | 1 513 | 1 463 | 1 642 | 5 791 |
| Rörelseresultat | 2 | –11 | 6 | 17 | 14 | 22 | 20 | 48 | 41 | 132 |
| Rörelsemarginal, % | 0,2 | –0,7 | 0,4 | 0,9 | 0,2 | 1,9 | 1,4 | 3,3 | 2,5 | 2,3 |
| Sysselsatt kapital | 251 | 196 | 201 | 223 | 223 | 117 | 120 | 221 | 253 | 253 |
| NCC Construction Norway | ||||||||||
| Orderingång | 781 | 1 727 | 1 077 | 1 415 | 5 000 | 675 | 1 382 | 1 158 | 1 155 | 4 370 |
| Orderstock | 3 565 | 4 262 | 4 157 | 3 931 | 3 931 | 3 768 | 4 105 | 4 027 | 3 867 | 3 867 |
| Nettoomsättning | 1 027 | 1 152 | 1 158 | 1 550 | 4 887 | 949 | 996 | 1 049 | 1 348 | 4 341 |
| Rörelseresultat | 2 | 9 | –28 | 23 | 6 | 38 | 45 | 31 | 33 | 147 |
| Rörelsemarginal, % | 0,2 | 0,8 | –2,4 | 1,5 | 0,1 | 4,0 | 4,5 | 3,0 | 2,5 | 3,4 |
| Sysselsatt kapital | 279 | 367 | 335 | 495 | 495 | 870 | 339 | 351 | 426 | 426 |
| NCC Roads | ||||||||||
| Orderingång | 2 121 | 3 414 | 2 865 | 3 429 | 11 830 | 2 009 | 3 095 | 2 872 | 2 585 | 10 561 |
| Orderstock | 4 820 | 5 106 | 4 111 | 4 705 | 4 705 | 4 991 | 5 047 | 4 160 | 3 803 | 3 803 |
| Nettoomsättning | 1 162 | 3 204 | 3 853 | 3 549 | 11 766 | 1 056 | 3 002 | 3 674 | 2 948 | 10 679 |
| Rörelseresultat | –388 | 271 | 432 | 99 | 414 | –515 | 319 | 428 | 123 | 356 |
| Rörelsemarginal, % | –33,4 | 8,5 | 11,2 | 2,8 | 3,5 | –48,8 | 10,6 | 11,7 | 4,2 | 3,3 |
| Sysselsatt kapital | 2 668 | 3 592 | 3 820 | 3 223 | 3 223 | 2 631 | 3 179 | 3 168 | 2 820 | 2 820 |
| NCC Housing | ||||||||||
| Orderingång | 1 847 | 3 544 | 1 339 | 2 756 | 9 485 | 2 480 | 2 379 | 2 187 | 3 489 | 10 534 |
| Orderstock | 10 197 | 12 355 | 12 413 | 11 217 | 11 217 | 5 936 | 6 938 | 7 650 | 9 251 | 9 251 |
| Nettoomsättning | 844 | 1 617 | 1 289 | 3 791 | 7 542 | 2 148 | 1 356 | 1 313 | 2 062 | 6 880 |
| Rörelseresultat | 3 | 84 | –34 | 552 | 606 | 223 | 59 | –38 | 83 | 327 |
| Rörelsemarginal, % | 0,4 | 5,2 | –2,6 | 14,6 | 8,0 | 10,4 | 4,4 | –2,9 | 4,0 | 4,8 |
| Sysselsatt kapital | 7 003 | 7 376 | 7 567 | 8 339 | 8 339 | 7 548 | 6 928 | 6 980 | 6 818 | 6 818 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 124 | 441 | 344 | 457 | 1 366 | 67 | 452 | 356 | 1 144 | 2 020 |
| Rörelseresultat | –41 | 19 | –18 | 69 | 28 | –1 | 14 | –7 | 111 | 116 |
| Sysselsatt kapital | 3 260 | 3 395 | 3 289 | 3 697 | 3 697 | 2 942 | 3 167 | 3 011 | 2 838 | 2 838 |
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Roads men även delar av NCC:s Construction-enheter säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första och sista kvartalet svagare.
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen Nasdaq OMX Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning. NCC har också förbundit sig att följa börsens regelverk, som bland annat innefattar
Svensk kod för bolagsstyrning (för ytterligare information om koden se www.bolagsstyrning.se). NCC AB har tillämpat koden sedan den infördes 2005. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Verkställande direktör i bolaget är Peter Wågström (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se s. 108). Styrelsen har upp rättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s. 104).
Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Under 2011 bestod NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland, NCC Construction Norway, NCC Property Development, NCC Housing och NCC Roads, samt Chief Financial Offi cer, kommunikationsdirektören (t.o.m. 20111010), personaldirektören och chefsjuristen. För information om ledamöter i koncernledningen se s. 108–109.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska frågor och har som regel möte en gång per månad.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter och arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag till revisorer och arvode till dessa.
Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman.
Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Vidare gör styrelsen en gång per år en utvärdering av sitt arbete och formerna för styrelsearbetets genomförande, vilket även utgör en del av valberedningens utvärdering. Styrelsen biträder också valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
VALBEREDNING Val och ersättning till styrelse och revisorer
EXTERN REVISION (Revisionsbolag)
INTERN KONTROLLMILJÖ
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Den legala bolagsstrukturen följer i allt väsentligt den operativa. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, Chief Financial Offi cer och chefsjurist ingår. För vissa beslut krävs godkännande av NCC AB:s vd, styrelseordföranden eller styrelsen i NCC AB. Beslutsordningen består av förslag, tillstyrkan, beslut och bekräftelse. Beredning av ett besluts ärende görs normalt av den instans som tar initiativ till eller är funktionellt ansvarig. Många typer av beslut föregås av ett samrådsförfarande. Landchefen (chefen för NCC:s Construction-enhet i respektive land samt chefen för NCC:s Housing-enhet i Tyskland respektive S:t Petersburg) har ansvar för att ta initiativ i frågor som kräver samordning mellan olika NCC-enheter i respektive land. Exempel på frågor för landchef är koncernens varumärke och image, utnyttjande av synergier, IT samt samordnande av löne sättning och personalpolicies.
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämma utses högst tre auktoriserade revisorer med högst tre suppleanter. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisorer är fyra år. Sedan den 8 april 2008 fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2012 är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB NCC:s revisorer. Som huvudansvarig revisor från PricewaterhouseCoopers AB har auktoriserade revisorn Håkan Malmström utsetts. För mer information om valda revisorer, se s. 107. Val av revisorer sker vid årsstämman 2012 med mandattid om ett år.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen fi nns en beslutsordning som klargör vem som gör vad och i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, fi nansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärsöverenskommelser.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till fl era tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produkt utformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs löpande varje månad av affärsområdeschef, vd och Chief Financial Offi cer. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK ska bekräftas av NCC AB:s styrelse. Bostads- och fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.
NCC har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete för att utarbeta och implementera de värderingar som råder inom koncernen. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC:s medarbetare ska agera i olika situationer. Regelverket sammanfattas i en Uppförandekod. Uppförande koden beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC tillika förutsätter att alla affärspartners respekterar.
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Uppförandekoden och kraven på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Uppförandekoden följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten. NCC har en så kallad "whistle blower"-rutin, innebärande tydliga rapporteringsvägar till bolagets högsta ledning, avseende eventuella överträdelser av Uppförandekoden.
Överträdelser leder till korrigerande åtgärder. Om någon av NCC:s affärspartners upprepat och allvarligt bryter mot NCC:s riktlinjer avvecklas affärssamarbetet.
NCC har ett omfattande program ("Compliance Program") för affärsetik och konkurrensrätt. Utbildningen ingår i NCC:s ordinarie utbildning för chefer och specialister och fl er än 3 000 personer i koncernen har utbildats. Programmet är en del av anställningsförhållandet. NCC arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla Compliance Program, vad gäller dess innehåll, omfattning och uppföljning. Därtill utvecklas rutinerna för att kontrollera efterlevnaden av Uppförandekoden som en del av Compliance Program.
Årsstämma 2011 hölls i Stockholm den 13 april. 409 aktieägare var närvarande, vilka representerade 47 procent av aktiekapitalet och 79 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman 2011 liksom tidigare årsstämmor fi nns tillgängliga på www.ncc.se/ bolagsstyrning. Vid årsstämman 2011 beslöts bland annat följande:
Styrelsen hade under år 2011 sex ordinarie sammanträden samt ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett fl ertal arbetsplatsbesök. Andra befattningshavare i NCC har deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Styrelsen har vid olika tillfällen utvärderat frågan om att etablera utskott i frågor om ersättning och revision. Styrelsen har valt att ej etablera sådana utskott, utan i stället har styrelsen hanterat revisionsfrågor och ersättningsfrågor inom ramen för det ordinarie styrelsearbetet (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s. 104).
Styrelsen erhöll vid årsstämman den 13 april 2011 mandat att besluta om försäljning av bolagets 21 138 egna aktier av serie B. I maj 2011 såldes aktierna till gällande marknadspris, vilket medför att NCC för närvarande inte innehar några egna aktier.
| Invald år | Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen |
Oberoende gentemot större aktieägare |
Arvode, SEK | Styrelsesammanträden och närvaro 2011 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 9 feb | 13 apr | 13 apr1) | 5 maj | 18 aug | 28 okt | 5 dec | |||||
| Bolagsstämmovalda l edamöter |
|||||||||||
| Tomas Billing | 1999 | ja | nej | 629 000 | |||||||
| Antonia Ax:son Johnson | 1999 | ja | nej | 411 000 | – | – | |||||
| Ulf Holmlund | 2004 | ja | ja | 411 000 | |||||||
| Ulla Litzén | 2008 | ja | ja | 411 000 | |||||||
| Marcus Storch | 1998 | ja | nej | 411 000 | |||||||
| Christoph Vitzthum | 2010 | ja | ja | 411 000 | – | ||||||
| Ordinarie arbets tagarrepresentanter |
|||||||||||
| Lars Bergqvist | 1991 | – | |||||||||
| Karl G. Sivertsson | 2009 | – | |||||||||
| Karl-Johan Andersson | 2011 | – | – |
1) Konstituerande styrelsesammanträde.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, fi nner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Verkställande direktörens ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Verkställande direktören deltar ej i detta beslut. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Ramvillkor för rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Svensk kod för bolagsstyrning föreskriver att i avtal tecknade från och med 1 juli 2010 ska uppsägningslön och avgångsvederlag sammantaget ej överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifi kation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare fi nns i not 5, s.70.
Till ledamöter i valberedningen valdes vid årsstämman den 13 april 2011 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Thomas Ehlin (direktör Corporate Governance, Nordea Fonder) och Thomas Eriksson (verkställande direktör Swedbank Robur AB) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter.
Valberedningen i NCC föreslår årsstämman 2012 omval av nuvarande styrelseledamöterna Tomas Billing, som även föreslås omvald som ordförande i styrelsen, Antonia Ax:son Johnson, Ulf Holmlund, Ulla Litzén och Christoph Vitzthum. Marcus Storch har efter 14 år i NCC AB:s styrelse avböjt omval. Valberedningen föreslår nyval av Olof Johansson och Sven-Olof Johansson. Valberedningen föreslår Tomas Billing som ordförande vid årsstämman 2012.
En redogörelse för valberedningens arbete, motiveringar och förslag inför årsstämman 2012 fi nns att tillgå på NCC:s webbplats www.ncc.se/bolagsstyrning.
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den fi nansiella rapporteringen respektive upprättande av koncern redovisningen. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Verksamhetssystem, själva grunden i NCC:s verksamhet, utvärderas genom verksamhetsrevisionerna, och eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs också via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses behövas utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen.
Mot bakgrund av de uppföljningar som sker via verksamhetsrevisionerna och genom ekonomi- och controllerorganisationen anser styrelsen inte att det fi nns något behov av en särskild interngranskningsfunktion förutom verksamhetsrevisionen.
NCC:s revisor PricewaterhouseCoopers AB granskar även som ett led i sin räkenskaps- och förvaltningsrevision ett urval av NCC:s kontroller. Styrelsen erhåller revisorernas rapporter samt träffar revisorerna två gånger per år, varav en gång utan närvaro av den verkställande ledningen. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett fl ertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp på ett systematiskt sätt i respektive enhet. NCC:s revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
Information och kommunikation av interna policies, riktlinjer,manualer och koder som gäller den fi nansiella rapporteringen återfi nns på NCC:s intranät (Starnet Ekonomi). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor etc. samt övergripande tidplaner. Starnet Ekonomi är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq OMX Stockholm. Det är Chief Financial Offi cer i NCC som är huvudansvarig för Starnet Ekonomi. Starnet Ekonomi innehåller bland annat:
All fi nansiell rapportering ska följa regelverket på Starnet Ekonomi.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskild fastställd mall. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfi nns på Starnet Ekonomi. Regelverket uppdateras regelbundet genom Chief Financial Offi cers försorg. Dessutom hålls regelbundna utbildningsprogram och konferenser för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Detta ligger inom ansvarsområdet för Chief Financial Offi cer.
Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker på ett årligt styrelsemöte för NCC AB. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå.
NCC tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker, som bolaget är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den fi nansiella rapporteringen, hanteras inom de processer som fastställts. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker, operativa risker samt övriga risker för fel i den fi nansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga sådana risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar. 1
I NCC följs risker upp på fl era olika sätt, bland annat genom:
Hanteringen av fi nansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refi nansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s fi nanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga fi nansiella ärenden.
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för bolag och affärsområden. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god intern kontroll.
För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp och fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. Detta sker dels i de ITsystem som stödjer olika processer i verksamheten och dels med ändamålsenligt utformade manuella kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt.
Det är starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den fi nansiella rapporteringen är korrekta. NCC har sedan ett antal år ett Shared Service Center, NCC Business Services (NBS), vilket hanterar merparten av den nordiska verksamhetens transaktioner. Ett krav på NBS är att dess processer ska ha kontrollaktiviter som hanterar identifi erade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. NBS utvecklar systematiskt och löpande sina processer.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen över den fi nansiella rapporteringen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsens arbete. Styrelsen upprättar vidare en instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för arbetet med den interna kontrollen och att bidra till en effektiv kontrollmiljö. Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Om styrelsen fi nner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter, vilket tillämpas i NCC:s fall, då tre oberoende styrelseledamöter har redovisningskompetens. Att styrelsen är relativt liten underlättar därtill detta arbete.
NCC-koncernen är en decentraliserad internationell organisation med affärsområden i bolagsform med grund i bolagsrättsliga regler för styrning av företag. Vid styrelsesammanträden är vd och, i förekommande fall dotterföretagschefer, föredragande i ärenden som kräver styrelsens behandling. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen fastställer. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i dotterföretagens motsvarande beslutsordningar och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och manualer.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfi nns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
Till årsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på s. 100–105 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 2 mars 2012
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Ordförande. Född 1963. Civ.ek. Ordinarie ledamot sedan 1999 och ordförande sedan 2001. Vd i Nordstjernan AB. Ordförande i Nordstjernan Industriutveckling AB. Ledamot i Stenas Sfärråd. Tidigare erfarenheter bland annat vd i Hufvudstaden AB och i Monark Bodyguard AB.
Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier och 75 400 B-aktier.
ANTONIA AX:SON JOHNSON Född 1943. Fil.kand.
Ordinarie ledamot sedan 1999. Ordförande i Axel Johnson AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. Vice ordförande i Nordstjernan AB. Ledamot i Axel Johnson Inc., Axfast AB, Axfood AB, Mekonomen AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.
Aktieinnehav i NCC AB: 167 400 A-aktier och 72 400 B-aktier via privat bolag.
Född 1947. Civ.ing., Master of Management.
Ordinarie ledamot sedan 2004. Styrelseledamot i Atrium Ljungberg AB, Anticimex Holding AB och Nordstjernan Industriutveckling AB. Tidigare erfarenheter bland annat vd i LjungbergGruppen AB 1983– 2003 och vd i Fastighets AB Celtica 1993–2003.
Aktieinnehav i NCC AB: 10 000 B-aktier.
Född 1956. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2008. Styrelseledamot i Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB och AB SKF. Tidigare erfarenheter bland annat vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör i Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 3 400 B-aktier.
Född 1942. Civ.ing. och med.dr.hc. Ordinarie ledamot sedan 1998. Ordförande i Nobelstiftelsen och stiftelsen Min Stora Dag. Vice ordförande i Axel Johnson AB, Axfood AB och Mekonomen AB. Styrelse ledamot i Nordstjernan AB. Ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Tidigare erfarenheter bland annat vd i AGA AB 1981–1997. Aktieinnehav i NCC AB: 20 000 B-aktier via privat bolag.
CHRISTOPH VITZTHUM
Född 1969. Ekonomie magister. Ordinarie ledamot sedan 2010. Ingår i direktionen för den fi nländska industrikoncernen Wärtsilä Oyj Abp och är direktör i affärsområdet Wärtsilä Services. Tidigare erfarenhet bland annat direktör i Wärtsilä Power Plants 2006–2009, Wärtsilä Propulsion, vd 2002–2006, Wärtsilä Oyj Abp, Ship Power, ekonomi- och fi nanschef 1999–2002.
Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Uppgifterna om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda aktier per 31 december 2011. För uppdaterade aktieinnehav se koncernens webbplats www.ncc.se under Investor Relations/NCC-aktien, där information fi nns från Finansinspektionens insiderregister.
LARS BERGQVIST
Född 1951. Byggnadsingenjör. Ordinarie ledamot sedan 1991. Anställd sedan 1975. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Övriga uppdrag: Ordförande Byggcheferna.
Aktieinnehav i NCC AB: 1 140 A-aktier och 200 B-aktier (inkl. närstående).
KARL G. SIVERTSSON Född 1961. Snickare. Ordinarie ledamot sedan 2009. Anställd sedan 1986. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Avdelningsordförande i Byggnads Jämtland-Härjedalen. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
KARL-JOHAN ANDERSSON Född 1964. Beläggningsarbetare. Ordinarie ledamot sedan 2011. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: Ledamot SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande beläggningssektion Skåne.
Aktieinnehav i NCC AB: 0.
LIS KARLEHEM
Född 1963. Systemförvaltare. Suppleant sedan 2009. Anställd sedan 1999. Arbetstagarrepresentant för Unionen (f.d. Svenska Industritjänstemanna förbundet). Systemförvaltare på IT Sverige. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
MATS JOHANSSON
Född 1955. Snickare. Suppleant sedan 2011. Anställd sedan 1977. Byggnadssnickare och facklig förtroende man i NCC samt huvudskyddsombud. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Ordinarie styrelseledamot i byggnads Region Småland/ Blekinge.
Aktieinnehav i NCC AB: 100 B-aktier.
HÅKAN BROMAN Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist i NCC AB. Styrelsens sekreterare i NCC AB sedan 2009. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Huvudansvarig revisor. Född 1965. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Gambro AB, Karo Bio AB, Nordstjernan AB och Saab AB.
Född 1959. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Home Properties AB, Landshypotek AB och Proventus AB.
Född 1964. Civ.ing. Vd och koncernchef från den 13 april 2011. Chef NCC Housing 2009–2010. Anställd i NCC sedan 2004. Tidigare erfaren heter bland annat chef NCC Property Development 2007–2008, sverigechef NCC Property Development 2004–2006, olika chefsbefattningar inom Drott (sedermera Fabege) 1998–2004, olika befattningar inom Skanskas fastighetsverksamhet 1991–1998.
Innehav i NCC AB: 8 360 B-aktier (inkl. närstående) och 16 758 köpoptioner B.
Född 1965. Civ.ing. och MBA. Chef NCC Construction Sweden sedan 2007. Anställd i NCC sedan 1991. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef Väst NCC Construction Sweden 2005–2006, chef NCC Roads Nya Marknader (Polen, Baltikum och S:t Petersburg) 2000–2005, produktionschef Skanska 1999–2000 (Södra Länken), arbetschef NCC Industri (Ballast) 1997–1999, olika befattningar inom NCC:s anläggningsverksamhet 1991–1996.
Innehav i NCC AB: 4 000 B-aktier.
Född 1956. Byggnadsingenjör. Chef NCC Construction Denmark sedan 2006. Anställd i NCC sedan 1984 (i dåvarande Rasmussen & Schiøtz som förvärvades av NCC 1996). Tidigare erfarenheter bland annat vice vd i NCC Construction Denmark med ansvar för bland annat strategi, verksamhetsutveckling och boendeinvesteringar 2005–2006, olika chefsbefattningar i NCC Construction Denmark sedan 1990. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1971. Civ.ing. Chef NCC Construction Finland sedan 1 februari 2012. Anställd i NCC sedan 2001. Tidigare erfarenheter regionchef NCC:s bostadsbyggande i Helsingfors, olika chefsbefattningar i NCC Construction Finland sedan 2001.
Född 1959. Civ.ing. Chef NCC Construction Norway sedan 2007. Anställd i NCC sedan 1984. Tidigare erfarenheter bland annat chef region Norrland inom NCC Construction Sweden, olika befattningar inom såväl anläggning som husbyggande. Innehav i NCC AB: 53 A-aktier och 2 000 B-aktier samt 12 568 köpoptioner B.
Född 1956. Civ.ing. Chef NCC Roads sedan 2006. Anställd i NCC sedan 1981. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd NCC Construction Sweden med ansvar för marknad, affärsutveckling och dotterbolag 2004–2006, olika befattningar inom såväl anläggnings- som husbyggande 1981–2001. Anställd i Peab som chef Division Anläggning 2001–2003. Innehav i NCC AB: 500 B-aktier (inkl. närstående).
Annica Gerentz lämnade befattningen som kommunikationsdirektör den 10 oktober 2011. Ulf Thorné är t.f. kommunikationsdirektör från 10 oktober 2011 och rapporterar direkt till vd. Timo U. Korhonen var chef för NCC Construction Finland fram till 1 februari 2012 då han ersattes av Harri Savolainen.
Född 1961. Civ.ek. och MBA. Chef NCC Housing från den 1 februari 2011. Anställd i NCC sedan 1987. Tidigare erfarenheter bland annat chef region Stockholm/Mälardalen inom NCC Construction Sweden, chef marknadsoch affärsutveckling NCC Construction Sweden. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Byggmästareföreningen Stockholm och Sveriges Byggindustri region Öst. Innehav i NCC AB: 6 284 köpoptioner B.
Född 1964. Civ.ing. Chef NCC Property Development sedan 2009. Anställd i NCC sedan 1995. Tidigare erfarenhet bland annat sverigechef NCC Property Development 2007–2009, regionchef Väst NCC Property Development 2004–2007, regionchef Syd NCC Property Development 2003–2004, olika befattningar inom NCC:s fastighets utvecklingsverksamhet 1995–2003. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist NCC AB sedan 2009. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat bolagsjurist NCC International Projects och NCC Property Development 2000–2008, bolagsjurist ABB/ Daimler Chrysler Transportation 1996– 2000, Ekelunds advokatbyrå 1993– 1996, domstolsväsendet 1991–1993, European International Contractors (EIC) 2001–2010, varav som styrelseledamot 2008–2010.
Innehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Född 1959. Civ.ek. Chief Financial Offi cer sedan 2007 och ekonomidirektör sedan 2003. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat ekonomichef och koncerncontroller NCC AB 1999–2003, koncernredovisningschef NCC AB 1996–1999, koncernredovisningschef Nynäs AB 1993–1995. Auktoriserad revisor Tönnerviksgruppen och KPMG 1984–1992.
Innehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1961. Fil.kand. Personaldirektör sedan 2007, personalchef NCC Construction Sweden sedan 2005. Anställd i NCC sedan 2005. Tidigare erfarenheter bland annat personalchef Manpower AB 1999–2005, personalchef SSP Restaurants samt Eurest 1993–1999. Innehav i NCC AB: 1 000 B-aktier och 3 143 köpoptioner B.
Född 1963. Jur.kand. Miljöchef sedan 8 november 2010. Tidigare erfarenheter bland annat kvalitets- och miljöchef Ragn-Sells AB 2002–2010, departementsråd, tf expeditionschef, kansliråd m.m. på Miljödepartementet 1991–2002. Övriga uppdrag: styrelseord förande i Miljömärkning Sverige AB, Svanen, styrelseledamot i MISTRA, (stiftelsen för miljöstrategisk forskning).
Innehav i NCC AB: 0.
Född 1955. Civ. ek. Chef för strategi och Mergers & Acquisitions (M & A). Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat chef för M & A på NCC AB 1996–2011, ansvarig för M & A på Price Waterhouse 1991–1996, chef/ägare företags grupp verksamt inom maskinförsäljning och service 1986–1993. Innehav i NCC AB: 0.
Utvecklingen på världens börser 2011 präglades av osäkerhet och stora fl uktuationer. De fi nansiella problemen i främst Europa skapade oro på marknaderna och präglade Stockholmsbörsens utveckling, vars generalindex sjönk med 17 procent under året. NCC:s B-aktie noterade en nedgång på 18 procent. Det kan jämföras med OMX branschindex som sjönk med 19 procent. Kursen på NCC:s aktier vid årets slut motsvarade ett börsvärde på 13,1 Mdr SEK.
Under året omsattes totalt cirka 214 (178) miljoner NCC-aktier i 582 840 (334 540) avslut och till ett sammanlagt värde av 29,1 (22,3) Mdr SEK. Handeln på Nasdaq OMX Stockholm svarade för 82 (99) procent av omsättningen i A-aktien. För B-aktien svarade Stockholmsbörsen för 59 (70) procent av omsättningen och således skedde 41 (30) procent av handeln i B-aktien på andra marknadsplatser.1) Omsättningshastigheten för A-aktien totalt var 12 procent och på Stockholmsbörsen 10 procent. För B-aktien var omsättningshastigheten totalt 272 procent och på Stockholmsbörsen 160 procent. Omsättningshastigheten på Stockholmsbörsen totalt var 96 procent och på Large Cap listan 101 procent.
Största enskilda aktieägare i NCC är Nordstjernan AB. Under året har Fjärde AP-fonden och AFA Försäkring tagit sig in på listan över de tio största aktieägarna. Andelen utländska ägare minskade till 17 (27) procent av kapitalet med de största ägarandelarna i USA och Storbritannien. Aktuell ägartabell fi nns på www.ncc.se.
1) Införandet av EU:s MiFID direktiv förändrade strukturen för aktiehandel i Europa. Nu kan en aktie handlas på andra marknadsplatser än på de börser där den är noterad och handeln har därmed blivit mer fragmenterad.
NCC hade vid årsskiftet inga återköpta aktier i eget förvar. Det tidigare innehavet om 21 138 B-aktier såldes under året.
År 1996 infördes möjlighet för ägare av A-aktier att omvandla dessa till B-aktier. Under 2011 omvandlades 169 100 aktier. Sedan 1996 har totalt omkring 32,7 miljoner aktier omvandlats. Begäran om omvandling görs skriftligt till styrelsen.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut. För 2011 föreslår styrelsen en utdelning om 10,00 (10,00) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 1 084 (1 084) MSEK, vilket motsvarar 83 procent av årets resultat efter skatt. Den totala avkastningen 2011 (beräknad som kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s aktie vid årets början) blev –11 (30) procent för NCC B. Genomsnittet för Stockholmsbörsen, räknat enligt Six Return Index, var –14 (27) procent.
| A-aktien | B-aktien | |
|---|---|---|
| Totalt antal aktier, st | 31 133 825 | 77 301 997 |
| Röstvärde | 10 röster | 1 röst |
| Omsatt antal totalt inkl. efteranmälda | 3 805 055 | 210 471 000 |
| – varav på OMX Stockholm | 3 135 800 | 123 582 200 |
| Omsatt värde totalt, Mdr SEK | 0,5 | 28,6 |
| – varav på OMX Stockholm | 0,4 | 16,5 |
| Omsättningshastighet, % | ||
| – totalt samtliga handelsplatser | 12 | 272 |
| – på OMX Stockholm | 10 | 160 |
| Kurs vid årets början, SEK | 147,20 | 147,80 |
| Kurs vid årets slut, SEK | 121,50 | 121,00 |
| Högst betalt, SEK | 185,30 | 185,50 |
| Lägst betalt, SEK | 91,15 | 90,10 |
| Betavärde1) | 1,13 | 1,19 |
| Utbetald utdelning, SEK | 10,00 | 10,00 |
| Total avkastning, % | –11 | –11 |
1) RAW, beräknat på dagliga observationer.
Det utländska ägandet minskade under 2011 från 27 till 17 procent. Svenska aktiefonder ökade sitt innehav liksom även pensions fonder.
| 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs vid årets utgång, NCC B, SEK |
139,00 | 49,50 | 118,25 | 147,80 | 121,00 |
| Börsvärde, MSEK | 14 999 | 5 209 | 12 809 | 16 005 | 13 136 |
| Resultat per aktie, SEK1) | 20,73 | 16,69 | 11,634) | 14,05 | 12,08 |
| Ordinarie utdelning, SEK | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 10,00 | 10,002) |
| Extra utdelning, SEK | 10,00 | – | – | – | – |
| Direktavkastning, % | 15,1 | 8,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 |
| Total avkastning, %3) | –16 | –49 | 1474) | 30 | –11 |
| Antal aktier vid årets utgång (miljoner) |
108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
Nyckeltal per aktie fi nns i Flerårsöversikten på s. 98.
1) Efter skatt och full utspädning.
2) Föreslagen utdelning.
3) Kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande
till värdet på NCC:s aktie vid årets början.
4) Ej omräknat enligt IFRIC 15.
| Totalt A | |||
|---|---|---|---|
| A-aktien | B-aktien | och B-aktier | |
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 | 108 435 822 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2000–2010 |
–31 808 757 | 31 808 757 | |
| Återköpta aktier 2000–2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2007 |
6 014 254 | 6 014 254 | |
| Antal aktier per 31/12 2010 | 31 302 925 | 77 111 759 | 108 414 684 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2011 |
–169 100 | 169 100 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2011 |
21 138 | ||
| Antal aktier per 31/12 2011 | 31 133 825 | 77 301 997 | 108 435 822 |
| Antal röster | 311 338 250 | 77 301 997 | 388 640 247 |
| Procent av röster | 80 | 20 | 100 |
| Procent av kapital | 29 | 71 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2011, SEK | 121,50 | 121,00 | |
| Börsvärde, MSEK | 3 783 | 9 353 | 13 136 |
| 1–500 | ägare 25 570 |
antal ägare 73,6 |
Antal aktier 4 510 982 |
aktiekapital 4,2 |
|---|---|---|---|---|
| 501–1 000 | 4 894 | 14,1 | 4 091 141 | 3,8 |
| 1 001–10 000 | 3 765 | 10,8 | 10 319 635 | 9,5 |
| 10 001–100 000 | 387 | 1,1 | 11 415 067 | 10,5 |
| 100 001–1 000 000 | 114 | 0,3 | 37 014 972 | 34,1 |
| 1 000 001– | 10 | 0,1 | 41 084 025 | 37,9 |
| Totalt | 34 740 | 100,0 | 108 435 822 | 100,0 |
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
| Procentandel | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal A-aktier | Antal B-aktier | Kapital | Röster | |
| Nordstjernan AB | 25 000 000 | 23,1 | 64,3 | |
| Swedbank Robur fonder | 2 151 781 | 4 963 673 | 6,6 | 6,8 |
| Lannebo fonder | 5 513 500 | 5,1 | 1,4 | |
| Nordea fonder | 4 499 630 | 4,2 | 1,2 | |
| SEB fonder | 4 031 765 | 3,7 | 1,0 | |
| SHB fonder | 2 119 512 | 2,0 | 0,5 | |
| Norska staten | 2 014 033 | 1,9 | 0,5 | |
| Fjärde AP-fonden | 1 957 364 | 1,8 | 0,5 | |
| Skandia Liv | 940 070 | 759 900 | 1,6 | 2,6 |
| AFA Försäkring | 1 613 800 | 1,5 | 0,4 | |
| Summa 10 största ägare | 28 091 851 | 27 473 177 | 51,5 | 79,2 |
| Övriga aktieägare i Sverige | 2 759 641 | 32 147 724 | 33,8 | 16,0 |
| Övriga aktieägare i utlandet | 282 333 | 17 681 096 | 14,7 | 4,8 |
| Totalt antal aktier | 31 133 825 | 77 301 997 | 100,0 | 100,0 |
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
NCC lämnar fi nansiell information för verksamhetsåret 2012 vid följande tillfällen:
| Årsstämma |
|---|
| Delårsrapport januari–mars |
| Halvårsrapport januari–juni |
| Delårsrapport januari–september |
| Bokslutskommuniké 2012 |
NCC:s delårsrapporter fi nns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen fi nns samlad på svenska och engelska. Länkar fi nns till kortfattade beskrivningar även på andra språk som franska, kinesiska och ryska. På webbplatsen fi nns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 1997 och ett arkiv av årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter från och med 2003. Tryckt årsredovisning distribueras till de aktieägare som har begärt det.
Under fl iken "Investor Relations" fi nns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15 minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfi nns pressmeddelanden dels från koncernen, NCC AB, dels lokala pressmeddelanden från respektive land. De är sorterade årsvis och med en sökbar funktion.
Den som vill beställa fi nansiell information från NCC kan antin gen använda beställningsformuläret på webb platsen www.ncc.se,
skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00 eller skicka fax till nummer 08-85 77 75. Ansvarig för aktieägarfrågor och fi nansiell informa tion för NCC-koncernen är Johan Bergman, telefon 08-585 523 53, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 4 april 2012 kl. 16.30.
Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royals entré, Stall gatan 6, Stockholm. Anmälan kan ske skriftligen under adress NCC AB, Att: Lisbeth Karlsson, 170 80 Solna, via koncernens webbplats www.ncc.se, per telefon 08-585 522 61, telefax 08-624 00 95 eller per e-post: [email protected]. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt registrerat aktie innehav.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman fi nns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 1 mars 2012. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samma dag.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen fi nns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fl iken Investor Relations hittar du all fi nansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
| KURSINFORMATION. Kurs information fi nns med 15 minuters fördröjning och du har även möj |
||
|---|---|---|
| lighet att se totalavkastning (inklu sive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC-aktiens utveck ling med nordiska konkurrenter. |
MER INFORMATION/ KONTAKTPERSON. |
|
| ANALYTIKERLISTA. Här fi nns en lista över de analytiker som löpande följer NCC. |
Johan Bergman IR-ansvarig Tel: 08-585 523 53 E-post: [email protected] |
|
| AKTIEÄGARSERVICE. På vår Aktie ägarservice kan du prenume rera på den information du önskar få, och även bestämma i vilken form du vill ha den – på papper eller via e-post. |
||
Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive minoritetens andel, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter fi nansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital: Resultat efter fi nansnetto inklusive resultat från andelar i intresseföretag plus fi nansiella kostnader, i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med ute stående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Medelränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettolåneskuld: Räntebärande skulder och avsättningar minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel.
Nettomarginal: Resultat efter fi nansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befi ntliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader dividerat med fi nansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Vinstmarginal: Resultat efter fi nansiella poster i procent av årets netto omsättning.
Byggkostnad: Kostnad för uppförande av byggnad inklusive byggnads tillbehör, anslutningsavgifter, övriga byggherrekostnader och moms. I byggkostnader ingår inte kostnad för mark.
Byggrätt: Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt antingen en lägenhet, radhus eller fristående småhus. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
Detaljplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken är juridiskt bindande och kan ligga till grund för bygglov.
Direktavkastningskrav: Köparens krav på avkastning vid förvärv av fastighetsoch bostadsprojekt. Driftsintäkter minus drifts- och underhållskostnader (=driftnetto) dividerat med investeringsvärdet.
Egen regi: När NCC för egen utveckling anskaffar mark, projekterar och bygger, samt därefter säljer. Avser både boendeprojekt och kommersiella fastighetsprojekt.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
Funktionskontrakt: Ett avtal där kunden ställer funktionskrav i stället för detaljerade material- och utförandekrav och som ofta löper över fl era år.
Hus/övriga hus: I verksamhetsbeskrivning avses kommersiella byggnader, främst kontor, butiker, gallerior och garage.
Kross: Bergmaterial som sönderdelats genom krossning, även kallat makadam.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Plattformar: Gemensamma standardiserada tekniska lösningar. Finns för allt från idrottshallar, kontor, logistikanläggningar, till broar, småhus och fl er bostadshus.
VDC: Virtual Design and Construction.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
Översiktsplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken inte är juridiskt bindande och som normalt förutsätts följas av och preciseras genom detaljplaner.
Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifi erade reduktions enheter i CDM-projektet NATL Power, småskalig vattenkraft i Indien.
Produktion: NCC och Hallvarsson & Halvarsson.
Fotografer: Klas Andersson omslagets fram- och baksida, s.1. Thomas Christensen s. 22. Marie Gumabon s. 38. Casper Hedberg s.1, s. 3, s. 6, s. 7, s. 8, s. 9, s.11, s.13, s.15, s.18, s.19, s. 24, s. 25, s. 36, s. 40, s. 41. Einar Horsborg s. 29. Sten Jansin omslagets insida, s. 4, s. 5, s. 9, s.15, s.19, s.106 –109. Johnér Bildbyrå s. 35. Vilhelm Lauritzen Architects s. 25. Håkan Lindgren omslagets insida. Åke E:son Lindman s. 19. Niklas Lundberg s.17. NCC Housing Russia s. 28. Felix Odell s.1, s. 33. Sini Pennanen/Sininen Kuva s. 21, s. 23, s. 25, s. 30.
NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 53 Mdr SEK och 17 500 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industri lokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och vägservice. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.