Annual Report • Apr 3, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| 2011 i korthet | 2 |
|---|---|
| VD har ordet | 4 |
| 40 år inom svensk sjöfart | 6 |
| Den operativa verksamheten | 8 |
| Affärsområde Industrial Shipping | 10 |
| Affärsområde Viking Supply Ships | 22 |
| Aktien | 32 |
| Femårsöversikt | 34 |
| Bolagsstyrningsrapport | 36 |
| Styrelse | 42 |
| Ledning | 43 |
| Förvaltningsberättelse | 44 |
| Ekonomisk redovisning | |
| Resultaträkning | 49 |
| Balansräkning | 50 |
| Eget kapital | 52 |
| Kassaflödesanalys | 53 |
| Noter | 54 |
| Styrelsens underskrifter | 80 |
| Revisionsberättelse | 81 |
| Definitioner | 82 |
Ordlista 83 Årsstämma och kalender 2012 84
"Vi ser två starka affärsområden växa fram." VD har ordet, sidan 4
"Fortsatta steg mot lönsamhet." Kommentar från chefen för affärsområde Industrial Shipping, sidan 10
Göteborg Köpenhamn
"Kompetens som ger konkurrensfördelar." Kommentar från chefen för affärsområde Viking Supply Ships, sidan 22
Huvudkontor Kontor Verksamhetsområden till sjöss
Rederi AB TransAtlantic är ett ledande svenskt rederi. Verksamheten är indelad i affärsområdena Industrial Shipping med inriktning mot industriell sjöfart med Östersjön som geografisk bas samt Viking Supply Ships med inriktning mot offshorearbeten och isbrytning i Nordsjön och arktiska farvatten.
TransAtlantics operativa verksamhet är sedan 2007 uppdelad i två affärsområden, Industrial Shipping och Viking Supply Ships (tidigare benämnt Offshore/Icebreaking). Fartygsflottan består av 62 fartyg varav 48 inom Industrial Shipping och 14 inom Viking Supply Ships. Läs mer på sidorna 8–9
Med integrationen av rederi- och logistikföretaget Österströms och utvecklingen av nya tjänster och kompetenser har en omställning påbörjats av verksamheten under 2011. Nu ligger fokus på att öka lönsamheten. Läs mer på sidorna 10–21
Under 2011 var aktiviteten hög inom affärsområdet, med bland annat ett viktigt strategiskt förvärv, leveranser av nybyggda AHTS-fartyg och nya uppdrag inom Ice Management. Diskussioner om större samarbeten förs med flera av de oljebolag som ska inleda prospektering i arktiska farvatten 2013–2014. Läs mer på sidorna 22–31
VIKING SUPPLY SHIPS - vertical logo Processen med en uppdelning av koncernen fortsätter enligt plan. Målsättningen är att dela ut Viking Supply Ships A/S till aktieägarna och notera bolaget på Oslo Börs. Rederi AB TransAtlantic kommer efter delningen att bestå av affärsområde Industrial Shipping, och fortsätta vara noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Under 2011 har Viking Supply Ships verksamhet flyttats till Danmark och ett huvudkontor etablerats i Köpenhamn. Huvudkontoret för TransAtlantic har flyttats från Skärhamn till Göteborg.
Koncernens nettoomsättning ökade till 2 989 MSEK (2 394). Ökningen kan hänföras till att Trans Viking bolagen ingår till 100 procent från slutet av september 2010 (tidigare 50 procent), att Österströms inkluderas i räkenskaperna från och med juni 2011, och att affärsområde Viking Supply Ships förvärvat SBS Marine med redovisningsmässig effekt från oktober och under året tagit leverans av två AHTS-fartyg, Njord Viking och Magne Viking. Koncernens nettoresultat efter skatt uppgick till –435 MSEK (585) varav omstruktureringsposter och förvärvseffekter ingår med –194 MSEK (528).
Ny isvinter påverkar transportaktiviteten i Östersjön negativt. Leverans av AHTS-fartyget Njord Viking. Avtal ingås om att förvärva rederi- och logistikföretaget Österströms. Styrelsen beslutar om att utreda en framtida delning av koncernen i två fristående börsnoterade bolag men att så snart som möjligt genomföra en organisatorisk uppdelning, där delar av Viking Supply Ships flyttas till Danmark. Stefan Eliasson avgår som VD för TransAtlantic och till ny VD utnämns Rolf Skaarberg.
Fortsatt svag offshorespotmarknad på Nordsjön men högre aktivitet i container- och RoRo-trafiken i Östersjön. Nytt treårigt fraktavtal tecknas med StoraEnso för deras transporter av papper från norra Finland till Sverige, Tyskland och Belgien. Avtalet omfattar sex fartyg. Förvärvet av Österströms slutförs. Tidigare VD för Österströms, Percy Österström utses till chef för affärsområde Industrial Shipping och Christian W. Berg utses till chef för affärsområde Viking Supply Ships.
Svagt resultat påverkat av omstruktureringskostnader och låg aktivitet inom bulksegmentet. Leverans av AHTS-fartyget Magne Viking, det tredje i en serie av fyra nybyggen. Ökad aktivitet och höjda rater ger rekordhögt avslut för Magne Viking på offshorespotmarknaden om 1,5 MNOK/dygn för en åtta dagars charter. Njord Viking påbörjar en fyraårig charter för ENI Norge i Barents hav. Vidar Viking påbörjar en två månaders charter utanför Grönland för brittiska Cairn Energy.
Nya treåriga fraktavtal inom bulk tecknas med FNsteel och Nordkalk. Flerårigt avtal tecknas för AHTS-fartyget Vidar Viking med ryska Sakhalin Energy för tjänster inom bland annat isbrytning*. Nyemission genomförs om cirka 555 MSEK för att förvärva SBS Marine och stärka bolagets finansiella ställning. Henning E. Jensen ersätter Rolf Skaarberg som VD för koncernen. Huvudkontoret för Industrial Shipping flyttas från Skärhamn till Göteborg och huvudkontoret för Viking Supply Ships i Köpenhamn står klart.
Sammanfattning av året
Heléne Mellquist tillträdde som CFO från den 2 januari 2012. Kim H. Sörensen utsågs i januari 2012 till ny chef för affärsområde Industrial Shipping med start den 1 mars 2012.
ökade under året
* Avtalet är villkorat av godkännande från TransAtlantics styrelse och berörda banker.
| Jan–dec 2011 |
Jan–dec 2010 |
Jan–dec 2009 |
|---|---|---|
| 2 989 | 2 394 | 2 284 |
| –272 | –121 | –213 |
| –466 | 407 | –276 |
| –435 | 585 | –221 |
| –6,60 | 16,60 | – 8,00 |
| 22,50 | 43,20 | 42,40 |
| –6,9 | 12,8 | – 9,0 |
| –17,8 | 32,8 | –17,1 |
| 39,5 | 46,6 | 37,0 |
1) Jämförbarheten mellan åren påverkas av att Trans Viking bolagen ingår till 100 procent från slutet av september 2010 (tidigare 50 procent), att Österströmskoncernen inkluderas i räkenskaperna från och med juni 2011 och att affärsområde Viking Supply Ships mottagit två fartygsleveranser under året samt förvärvat SBS Marine med redovisningsmässig effekt från oktober.
2) Efter nyemission i december 2011, då antalet aktier fördubblades.
Under 2011 har vi fokuserat på att bygga upp två distinkta affärsområden som långsiktigt ska kunna konkurrera framgångsrikt på sina respektive marknader. Viking Supply Ships och Industrial Shipping opererar samtidigt på marknader med helt olika förutsättningar de närmaste åren.
Även om jag tillträdde som VD och koncernchef vid årsskiftet så har jag i egenskap av VD för TransAtlantics moderbolag Kistefos AS varit involverad i det senaste årets arbete med att utveckla verksamheten. Det har varit en hög aktivitet där vi balanserat olika tillväxtsatsningar med att minska kostnader och öka effektiviteten. Arbetet syftar till att skapa två var för sig starka verksamheter – med två separata organisationer – som har goda förutsättningar att konkurrera framgångsrikt på sina respektive marknader. Förutsättningarna på de olika marknaderna ser dock olika ut.
Jakten på nya olje- och gasfyndigheter för att tillgodose ett snabbt, växande globalt behov av energi har lett till en allt högre aktivitet inom offshore det senaste året. Dessutom befinner sig offshoremarknaden i balans vad gäller utbud och efterfrågan på fartyg där bland annat en global dynamik bidrar till att fartygen opererar där de bäst behövs. Viking Supply Ships har ett starkt erbjudande för att kunna dra fördel av en förväntat positiv utveckling av efterfrågan kommande år. Fartyg och system samt medarbetare med hög kompetens inom offshore och isbrytning finns redan på plats. De nya kontrakt som togs inom arktisk offshore under 2011 är ett kvitto på detta. Nu gäller det att växa med marknaden och vara med och konkurrera om bland annat nya stora kontrakt i arktiska farvatten inom offshoreaktiviteter och Ice Management.
Fortsatta effektiviseringar inom Industrial Shipping Industrial Shipping opererar på en marknad med helt andra förutsättningar. Bakom detta ligger såväl en svag ekonomisk utveckling i Europa som överbeställningar av tonnage från överoptimistiska redare. Dessa faktorer kommer att hålla nere fraktraterna under flera år framöver och innebär att vi måste fokusera extra mycket på att vidareutveckla produkter och tjänster som efterfrågas av våra kunder samt minska kostnaderna och öka effektiviteten. Under 2011 har vi inlett och kommit en bit på väg med en kraftfull omstrukturering av verksamheten. Fokus ligger bland annat på ett bättre driftsnetto och att stärka konkurrenskraften genom att effektivisera linjenätet, reducera kostnader och ändra kontraktsstrukturen. Ännu återstår en del innan vi nått ända fram, men vi ser att det vi genomfört tagits emot positivt av våra kunder. Under året har Industrial Shipping tagit flera nya kontrakt hos några av de största bolagen inom nordisk basindustri. Affärsområdets kompetens inom integrerade logistiklösningar kommer att betyda mycket de närmaste åren för att kunna öka marknadsandelarna och förbättra lönsamheten.
Trots de olika marknadsförutsättningarna ser vi två starka affärsområden med en stark huvudägare växa fram – vilka kommer att kunna utvecklas framgångsrikt även som självständiga bolag när delningen av koncernen väl är genomförd. Och på några års sikt räknar jag med att kunna se tillbaka på 2011 som en mycket viktig period i byggandet av dessa bolag.
Henning E. Jensen VD och koncernchef, TransAtlantic
" Vi ser två starka affärsområden växa fram – vilka kommer att utvecklas framgångsrikt även som självständiga bolag."
Nordsjöfrakt bildas och drivs från Skärhamn, Tjörn och utvecklas successivt med mindre bulk och RoRotonnage. Verksamheten omfattar år 1989 femton fartyg, inklusive tre kylfartyg som förvärvats tillsammans med Bylock Group. Bylock & Nordsjöfrakt (B&N) bildas den 31 december 1989 genom en sammanslagning av Nordsjöfrakts verksamhet och Bylock Group.
Gorthon Lines förvärvas från Bilspedition (nuvarande Schenker).
B&N börsnoteras på Stockholmsbörsens O-lista.
1990–1993 växer verksamheten genom olika fartygsköp. 1993 förvärvas dessutom Svenska Orient Linien från Bilspedition. B&N flyttas till Stockholmsbörsens A-lista.
Det holländska rederiet Moerman (med en mindre flotta av bulk- och RoRo-tonnage) och Panamax-operatören Transbulk förvärvas. Tre nybyggda RoRo-fartyg levereras och hyrs in av Gorthon Lines för att betjäna SCA i ett långt charterkontrakt.
B&N omstruktureras. Gorthon Lines delas ut till aktieägarna och noteras på Stockholmsbörsens O-lista. Svenska Orient Linien avyttras till 75 procent genom en börsnotering (också på O-listan). Även B&N flyttas till O-listan. Den kvarvarande verksamheten består huvudsakligen av bulkverksamhet samt en flotta av time charteruthyrda RoRo-fartyg.
B&N köper 74 procent av Paltrans Shipping. Det nya affärsområdet Offshore/Icebreaking etableras för vars verksamhet tre nya kombinationsfartyg byggs. Trans Viking etableras som ett joint
venture, ägt till 50 procent av B&N och 50 procent av Kistefos genom det helägda dotterbolaget Viking Supply Ships AS.
B&N förvärvar 34 procent i Gorthon Lines. Offshore/Icebreaking har samtliga tre fartyg i operation. 2001–2002 sätts totalt fyra nya fartyg i trafik över Atlanten. Tonnagesamarbete med Gorthon Lines inleds. Under 2002–2003 visar bulksegmentet liksom RoRo-verksamheten väsentliga förluster vilket bland annat leder till stora omstrukturerings- och nedskrivningskostnader.
I april bildas det 50/50 ägda samtrafikbolaget Gorthon-B&N TransAtlantic. Utestående andel i Paltrans förvärvas och blir därmed helägt. I oktober offentliggörs förslaget om ett fullständigt samgående med Gorthon Lines.
Fusionen mellan B&N Nordsjöfrakt och Gorthon Lines slutförs i mars och B&N Nordsjöfrakt ändrar namn till Rederi AB TransAtlantic. B&N Transbulk säljs under det första kvartalet. Under året flyttas TransAtlantics aktie till Stockholms Attract 40-lista. TransAtlantic startar bolaget TransLumi Line AB.
Affärsområde Offshore/Icebreaking förvärvar ytterligare ett ankarhanteringsfartyg, Odin Viking. Ytterligare två isgående ankarhanteringsfartyg beställs för leverans 2009–2011. Under andra halvåret får affärsområde Industrial Shipping leverans av två av tre nya fartyg i långtidskontrakt för Stora Enso. Avtalet löper på 15 år. Stora Enso kommer att fylla fartygen med sina laster till ca 60 procent och därefter marknadsför TransLumi Line den kvarvarande tonnagekapaciteten till tredje part för att effektivt utnyttja lastkapaciteten. Äldre fartyg inom Atlantdivisionen avyttras och hyrs tillbaka på kortare period.
Ytterligare två isgående ankarhanteringsfartyg beställs för leverans 2011. Det tredje fartyget TransTimber, som går i långtidskontrakt för Stora Enso, levereras.
I juni meddelas att den tidigare aviserade försäljningen av division Atlanten avbrutits.
En ny integrerad offshoreservice för operationer i arktiska farvatten utvecklas. Systemen TransAtlantic Ice Academy och TransAtlantic Ice Council lanseras. Uppdrag utförs åt Shell utanför Alaska.
TransAtlantic förvärvar utestående aktier och andelar i joint venturebolagen Trans Viking, vilket resulterar i att norska Kistefos blir ny huvudägare i TransAtlantic. Uppdrag utförs inom Ice Management utanför Grönland med fartygen Vidar, Balder och Tor Viking II. Fyraårigt kontrakt tecknas med ENI Norge om Ice Managementtjänster i Barents Hav 2011–2015. Leverans av Loke Viking.
TransAtlantic förvärvar rederi- och logistikföretaget Österströms och SBS Marine, startar upp TransBothnia Line och beslutar att flytta huvudkontoret från Skärhamn till Göteborg till årsskiftet 2011/12. Flerårigt kontrakt tecknas med oljekonsortiet Sakhalin Energy om bland annat isbrytning utanför Sakhalin, Ryssland*. Leverans av Njord och Magne Viking. Trans-Atlantic fattar beslut om att förbereda för en uppdelning av koncernen i två delar samt förbereda för en notering på Oslo Börs av dotterbolaget Viking Supply Ships A/S. TransAtlantic kommer fortsatt vara noterat på NASDAQ OMX Stockholm och bestå av affärsområde Industrial Shipping.
Leverans av Brage Viking. Arbetet med att dela upp koncernen i två fristående börsnoterade bolag fortsätter.
* Avtalet är villkorat av beslut av styrelsen i TransAtlantic och berörda banker.
TransAtlantics operativa verksamhet är uppdelad i två affärsområden, Industrial Shipping och Viking Supply Ships. Dessa affärsområden har även delats upp organisatoriskt under 2011, med egna huvudkontor. Under 2012 fortsätter arbetet med att förbereda affärsområdena till att kunna verka som två fristående börsnoterade bolag. Affärsområde Viking Supply Ships planeras att delas ut till aktieägarna och börsnoteras på Oslo Börs. Affärsområde Industrial Shipping behåller namnet TransAtlantic och kommer att vara fortsatt noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
Affärsområde Industrial Shipping erbjuder integrerade logistiklösningar och effektiva fartygstransporter. Verksamheten består av fem divisioner vilka samverkar för att uppnå maximal utnyttjandegrad för fartygen och ge kunderna hög service. Detta kombineras med en logistisk infrastruktur inom Europa, egna terminaler på strategiska platser samt nätverk för kompletterande landtransporter.
Fokus främst på Östersjöområdet, men även Nordsjön och Medelhavet.
I första hand skogs- och stålindustrin i Östersjöområdet samt basindustrin i övriga Norden. De största kunderna är StoraEnso, FNsteel, SSAB, Rautaruukki, M-real, Sveaskog och Nordkalk.
48 fartyg med dedikerade besättningar samt cirka 215 landanställda medarbetare i sju länder som arbetar på terminaler, kontor och i hamnar.
Operativt resultat (höger skala)
Den svaga marknadssituationen, med låg efterfrågan och ett överutbud på tonnage, pressade lönsamheten inom affärsområdet. Även omstruktureringskostnader och förvärvseffekter påverkade resultatet negativt.
Med specialanpassat tonnage och besättningar med specialistkunskaper erbjuds oljeprospekterande kunder i Nordsjön och arktiska farvatten en säker och förutsägbar operation genom en integrerad offshore- och Ice Managementtjänst. För svenska Sjöfartsverkets räkning sker vid behov isbrytning i Östersjön under årets första kvartal.
Nordsjön och arktiska områden såsom Barents Hav, Grönland och Beaufort Sea.
De stora internationella oljebolagen, andra oljeprospekterande bolag samt svenska Sjöfartsverket. De största kunderna är Cairn Energy, Eni Norge, Shell och Statoil.
14 fartyg – varav tre kombinerade isbrytare/ AHTS-fartyg, fyra nybyggda isförstärkta AHTSfartyg (inklusive Brage Viking som levererades i januari 2012) och fem moderna PSV-fartyg – med dedikerade besättningar som har lång erfarenhet av isbrytning och offshorearbeten i svåra väderförhållanden. Cirka 40 landanställda medarbetare på kontor i Danmark, Sverige, Norge, Skottland och Ryssland.
Operativt resultat (höger skala)
Offshoremarknaden har successivt stärkts under året med ett ökat antal riggförflyttningar och generellt sett ökad aktivitet. Det har inneburit ökad utnyttjandegrad för Viking Supply Ships AHTS-fartyg med höjda rater som följd. Omstruktureringar och framtida satsningar påverkade resultatet VIKING SUPPLY SHIPS - vertical logo negativt.
Kommentar från affärsområdeschefen:
Under 2011 har en kraftig omställning av verksamheten inletts. Vi har minskat kostnader, anpassat flottan och vi har utvecklat nya tjänster som ska ta TransAtlantic från ett traditionellt rederi till att bli en ledande logistikaktör för stora och krävande kunder inom basindustrin i norra Europa.
Det omfattande arbete som under 2011 påbörjats med att utveckla och förbättra verksamheten inom Industrial Shipping har gett resultat. Vi har ett ännu tydligare fokus på effektiva transportlösningar med Östersjön som geografisk bas och har byggt upp kompetens, system och tjänster som gör att vi har förutsättningar att växa med våra stora nordiska industrikunder över hela Europa – såväl till sjöss som på land.
Samtidigt kan det som gjorts ses som ett viktigt första steg mot lönsamhet. Vi opererar på en marknad som är utsatt för hård konkurrens och med stora obalanser. Det finns alldeles för mycket tonnage som tävlar om samma kunder, en situation som under de senaste åren pressat ner fraktraterna till låga nivåer – och något vi troligen får leva med under flera år framöver.
Vi ser också att våra kunder ställer allt högre krav på sina leverantörer och efterfrågar ökad frekvens, sänkta ledtider och lägre enhetskostnader. Förutom att möta dessa utmaningar genom att bli ett ännu effektivare företag så ska vi fortsätta utveckla vår kunskap i syfte att addera allt fler tjänster som gör TransAtlantic mer attraktivt än sina konkurrenter.
Att kunna bygga nya transportsystem för såväl befintliga som nya kunder samt att integrera andra transportlösningar, såsom järnvägar, lastbilar och pråmar, är nyckeln till vår fortsatta framgång. Vi har idag några av de största företagen inom bland annat skogs-, stål- och kemisk industri i Norden som kunder. Att möta och överträffa dessa kunders förväntningar underlättar för en fortsatt expansion även inom andra kundsegment. Under 2012 har vi ett starkt fokus på ökad lönsamhet genom att både gasa och bromsa. Vi ska fortsätta förbättra och höja vår produkt- och servicenivå och vi ska stärka försäljningsorganisationen. Tillsammans med en fortsatt kostnadsanpassning av verksamheten ska detta leda till att vi kan öka vår omsättning och utnyttjandegrad och ta nästa steg mot lönsamhet.
Kim H. Sörensen Affärsområdeschef, Industrial Shipping
Affärsområde Industrial Shippings affärsidé är att addera värde till europeiska industrikunder genom att leverera miljöeffektiva logistiklösningar av högsta kvalitet och med största tillförlitlighet. Med integrationen av Österströms och utvecklingen av nya tjänster och kompetenser har en snabb omställning påbörjats av verksamheten under 2011. Nu ligger fokus på att öka lönsamheten.
Industrial Shipping består av fem olika divisioner – med sammanlagt 48 bulk-, container- och RoRo-fartyg – som samverkar för att uppnå maximal utnyttjandegrad för fartygen och hög servicenivå åt Trans-Atlantics kunder. Detta kombineras med en logistisk infrastruktur inom Europa, egna terminaler på strategiska platser samt nätverk för kompletterande landtransporter. Med Östersjön som geografisk bas är verksamheten fokuserad på kontraktsbaserade transporter, främst för nordisk basindustri.
Som ett led i satsningen på att utveckla affärsområdet förvärvades rederi- och logistikföretaget Österströms under 2011. Österströms kompletterar affärsområdet genom sina sjötransporter med mindre bulkfartyg samt tjänster inom integrerad logistik. Förvärvet bidrar till att öka tjänsteutbudet och volymerna och har också medfört att affärsområdet delats in i fem divisioner; Bulk, Container, RoRo Baltic, Short Sea Bulk och Integrated Logistics. Under året har ett intensivt arbete påbörjats för att förbättra lönsamheten i samtliga divisioner genom kostnadsrationaliseringar, översyn av strukturer och affärsplaner samt anpassning av flottan.
TransAtlantic samarbetar med några av de största aktörerna inom skogs- och stålindustrin i Finland och Sverige. Detta är kunder med höga krav som opererar på en global marknad där tid och kvalitet är viktiga faktorer. Bolagen har ett stort behov av att bland annat korta ledtiderna och sänka kostnaderna för att kunna klara konkurrensen. Till de större kunderna hör bland andra Stora Enso, M-real, Rautaruukki, FNsteel, Sveaskog, SMA Mineral, SSAB och Nordkalk. Under 2011 tecknades ett nytt treårigt avtal med StoraEnso för deras transporter av papper från norra Finland till Tyskland, Sverige och Belgien. Avtalet innebar att en ny RoRo-linje startades mellan norra Finland och Antwerpen/Zeebrügge samt att TransAtlantic övertog både det kommersiella och operativa ansvaret för TransLumi Line från Stora Enso, som tidigare opererat
Operativt resultat (höger skala)
Kim H. Sörensen Chef för affärsområde Industrial Shipping
Klas Eskilsson
CCO
Heléne Mellquist CFO
Britta Stolt HR-chef
linjen. Nya, viktiga avtal tecknades även med FNsteel och Nordkalk för transporter av såväl insatsvaror för stålproduktion som förädlade stålprodukter.
En allt större del av fartygen hyrs in så att flottan snabbt ska kunna anpassas utifrån kundernas behov samt förnyas i takt med teknisk utveckling och nya miljökrav. Detta kombineras med ägda fartyg för att tillgodose ett långsiktigt behov av moderna fartyg med hög isklass och rätt tonnage för kunderna. På så vis behålls hög kompetens inom områden som exempelvis fartygsdrift, lastekonomi och fartygsutveckling. Bulkfartyg har i och med förvärvet av Österströms blivit en stor del av det sammanlagda tonnaget, men genom ständigt arbete med att optimera utnyttjandet av fartygsflottan har inhyrda fartyg kunnat återlämnas successivt.
För samtliga divisioner sker en långsiktig omställning mot större, effektivare men
färre fartyg. Under 2011 såldes fem fartyg och fem fartyg återlämnades efter avslutad charter. Vid årsskiftet fanns totalt 48 fartyg inom affärsområdet, varav 11 ägda. Antalet fartyg har ökat jämfört med samma tidpunkt föregående år som en följd av förvärvet av Österströms.
Rederibranschen lider fortfarande av sviterna efter den senaste högkonjunkturen då redare och andra investerare beställde många fartyg som nu kommer ut på marknaden. Enligt Svensk Sjöfartstidning har det beställts cirka 9 000 fartyg på sammanlagt 560 miljoner ton dödvikt, vilket motsvarar närmare halva världshandelsflottan. Alla beställda fartyg levereras dock inte. En del avbeställs, andra beställningar skjuts upp och ett antal varv förväntas gå i konkurs. Trots detta kommer nyleveranserna att vara omfattande och bidra till att hålla nere fraktraterna under de närmaste åren.
Synergierna och fördelarna mellan de olika divisionerna ska utnyttjas i ännu större utsträckning. Förutom fortsatt fokus på nordisk basindustri ska kundbasen breddas med nya kunder även i andra branscher som kan dra nytta av affärsområdets helhetslösning som innebär en komplett systemtrafik, både vad gäller linjenätverk och typ av fartyg, kopplat med integrerad landlogistik.
Baltic Dry Index är en global prisindikator för sjötransporter med torra varor såsom kol, järnmalm, koppar och spannmål. De stora strukturella problemen inom shipping, med en alldeles för snabb ökning av den globala fartygsflottan, bidrar till att hålla nere fraktraterna på fortsatt låga nivåer.
Divisionen bedriver Östersjöbaserad systemtrafik för bland annat skogsindustrin med dedikerade RoRo- och containerfartyg. TransAtlantic har länge varit en av de större operatörerna inom RoRo-segmentet i Östersjön och har byggt upp långa kundrelationer och effektiva transportsystem. Uppbyggnaden av sjötransportsystemen för StoraEnso har gett TransAtlantic en successivt utökad kundbas även utanför skogsindustrin. Under året genomfördes en del förändringar i trafik- och avtalsstruktur som innebär ett ökat fokus på Bottenviken samt att TransAtlantic tar ett större grepp om trafiken. Vid årets slut drevs tre linjer – TransLumi Line,
TransBothnia Line och TransFeeder North – med sammanlagt sex fartyg mellan norra Finland och Sverige/Tyskland/Belgien. Lasterna omfattar, förutom papper och pappersmassa, framför allt tankcontainers, rullande laster och vanliga containers. En växande och viktig del är projektlaster för bland annat den snabbt växande gruvindustrin i norra Finland och Sverige.
Med undantag av en svag inledning, på grund av det besvärliga isläget i Östersjön, utvecklades divisionen stabilt under året med god fyllnadsgrad av såväl skogsprodukter från StoraEnso
Divisionen bedriver containerbaserad linjetrafik på England, TransPal Line, samt feedertrafik, TransFeeder South. Linjerna betjänas av moderna containerfartyg med isklass, flertalet
med inbyggda avfuktare för transport av fuktkänsliga stålprodukter. Under året har TransPal Line utökats med ett fartyg och inom Trans-Feeder South har större tonnage satts in för att kunna ge utrymme för fortsatt expansion. Inom divisionen ingår klarerings-, lagrings- och speditionsverksamhet i både Sverige och England. I England distribueras importgodset till dess slutliga mottagare, antingen via lagerhotell eller direkt från fartygen, som en integrerad del av transporten. Med den nya terminalen i Hull skapas ytterligare fördelar för kundernas totala transportkedja genom bland annat en modern maskinpark och nya stora lagerutrymmen. Vid årsskiftet gick fyra fartyg i TransPal Line och två fartyg i TransFeeder South.
som tredjepartslaster från befintliga och nya kundsegment.
Förvaltning av nuvarande trafik med fokus på att öka lönsamheten ytterligare i systemen genom ökad utnyttjandegrad i fartygen och samtidigt se på nya långsiktiga projekt för utökad systemtrafik för skogsindustrin i Östersjön.
Förstärkning av det nya TransBothnia-konceptet genom att öka utnyttjandegraden i fartygen samt ökad koncentration av linjetrafik på Bottenviken baserat på ett kontrakt med Stora Enso.
En viss avmattning i efterfrågan på stålprodukter medförde något lägre snittlaster inom Trans-Pal Line. TransFeeder South uppvisade fortsatt stark volymtillväxt.
I Hull ska ett arbete genomföras med att effektivisera och koordinera alla godsflöden för att få bättre kostnadseffektivitet och därmed skapa ännu större konkurrensfördelar för kunderna. Ytterligare effektivisering av trafiken ska ske samt arbete med att utveckla större upptagningsområden genom en fokuserad marknadssatsning. En vidareutveckling inom verksamhetsrelaterat IT-stöd kommer också att utgöra ett prioriterat område 2012.
Verksamheten omfattar fyra mellanstora isklassade bulkfartyg för kontraktsinriktade transporter i Östersjön och Nordsjön för främst skogs-, stål och den agrara industrin. Ett intensivt arbete har under året genomförts med att finna längre kontrakt och att renodla flottan mot mellanbulksegmentet. Ett treårigt kontrakt tecknades för två av fartygen med de finska företagen FNsteel och Nordkalk för transporter av insatsvaror till stålproduktion. Under början av 2012
överflyttades fartygen från den transatlantiska delen av divisionen, RoRo-fartygen TransPine och TransWood, till division RoRo Baltic och den nya linjen TransBothnia i Östersjön. Därmed finns bara ett fartyg kvar i divisionen som kör mot kunder i Nordamerika. Fartyget, Trans-Fighter, transporterar tidningspapper utmed den nordamerikanska ostkusten på avtal för kanadensiska Kruger.
En hög exponering mot en svag spotmarknad på grund av låg lasttillgång och överkapacitet på tonnage, gav svag lönsamhet inom divisionen. Under året har Atlanttrafiken lagts ner.
Förvalta befintliga och utveckla nya kontrakt. Utveckla nya affärsrelationer och att växa med lönsamhet i Östersjön även genom fortsatta synergier med andra divisioner inom affärsområdet.
Divisionen förfogar över ett 25-tal mindre bulkfartyg som är anpassade för alla slags produkter inom skogs- och stålindustrin. Fartygen anlöper de flesta hamnar inom Östersjöområdet samt flera av hamnarna på kontinenten. Divisionen erbjuder integrerade logistiklösningar för bland annat den finska stålindustrin, som inkluderar distribution av stålprodukter från Polen till slutkunder i centrala och östra Europa. Under 2011 har ett omfattande arbete genomförts med att
anpassa kapaciteten till en lägre efterfrågan samt att skapa en flexibel kontraktsstruktur på de nya charteravtal som ingås.
Den svåra isvintern i början av 2011 påverkade aktiviteten negativt och en successivt svagare efterfrågan på skogs- och stålprodukter gjorde att divisionen gick med förlust under 2011.
Marknaden karakteriseras av överutbud av tonnage och konjunkturellt låga kontraktsvolymer hos de större kunderna.
Att etablera en flexibel struktur på tonnaget samt att öka effektiviteten i flottan genom närmare dialog med kunderna och fler tredjepartslösningar i syfte att minska beroendet av en typ av produkter.
Varje produkt kräver sin egen logistiklösning; från råvarutransport till industri, vidare till förädling, mellanlagring och slutligen leverans till slutkund. TransAtlantic erbjuder integrerade logistiktjänster som inkluderar sjötransporter, terminaloperation, lagring, landdistribution och IT-tjänster. Genom dessa delar erbjuds en obruten transportkedja och det skapas ett utökat informationsutbyte med kunderna samt med deras respektive kunder. Målet är att öka andelen tjänster inom samtliga divisioner genom att sälja fler integrerade lösningar till befintliga och nya kunder.
De 48 container-, RoRo- och bulkfartygen ingår som en central del i affärsområdets integrerade logistik. Befälen ombord på fartygen har hög kunskap i vilka krav kunden ställer på frakten och hur den fortsatta processen av godset går
till. Då transporterna omfattar känsliga produkter såsom pappersmassa och olika typer av stålprodukter är det extra viktigt med anpassade lastrum och en varsam lastning och lossning.
Informationshanteringen kring godset blir allt mer omfattande och nödvändig. Ingen vill ligga på stora lager eller få onödigt spillmaterial, därför blir varje beställning mer exakt och mer frekvent. Inom flera av affärsområdets divisioner erbjuds sammanhållande IT-system som övervakar varje enskild godsartikel som befinner sig i logistikkedjan och när den beräknas nå slutkund. Detta sker genom läsning och identifiering av streckkoder som ger kunden möjlighet att via en webbplattform följa godsets rörelse. Liknande system används sedan tidigare för landtransporter men är ovanliga i kombination med industriell sjöfart.
Terminalhantering
en omfattande erfarenhet inom sjöfart, hamnoch stuveriarbete, lasthantering, logistik, distribution och agentverksamhet. Hamnarna i Szczecin, Polen, samt i Hull, England utgör centrala omlastningspunkter och är strategiskt lokaliserade till de mest intensiva marknadsområdena för nordisk basindustri.
Det är viktigt att fartyget ligger så kort tid som möjligt i hamn. Fartyg är dyra i drift och det är därför angeläget att ha hög last- och lossningseffektivitet i hamnarna. TransAtlantic driver egna, effektiva terminaler i geografiska nyckel-
Tjänsten mellanlagring är viktig för industrin. När ett fartyg lossar går det åt flera hundra godsvagnar och lastbilar för att transportera hela lasten vidare. Industrin har oftast inte kapacitet att ta emot hela transporten på en gång utan vill själv göra avrop för att på så vis anpassa leveranserna utifrån sin egen produktionstakt. Mellanlagringen inkluderas i TransAtlantics integrerade logistiktjänst och hamnkoncept.
Att arbeta i nätverk och partnerskap är en viktig del i att bygga ett logistiskt flöde. TransAtlantic har ett omfattande nätverk och flera partnerskap som möjliggör snabba och effektiva distributionstjänster via lastbil, tåg eller pråm. I till exempel Hull, England lastas godset på lastbil för vidare transport eller mellanlagring. I Szczecin, Polen sker ett samarbete med partners för flodbundna transporter på bland annat floden Oder som är vägen in till det europeiska flodsystemet liksom med partners som bedriver åkeriverksamhet i västra och östra Europa. Pråm och järnväg är de transportslag som ger klara miljöfördelar i kombination med sjötransporten.
TransAtlantic sköter hela transportkedjan och tar ett totalansvar mot kunderna. Det innebär att leveransprecision och kvalitetssäkring överlämnas till TransAtlantic. De olika logistikresurserna som fartyg, hamn, terminal och landtransport ingår som delar i en och samma helhet. Kunderna får endast en faktura trots att många omväxlingspunkter är delaktiga i transporten.
På en marknad utsatt för hård konkurrens, där ett stort utbud av tonnage begränsar en uppgång i fraktraterna, behöver nya tjänster utvecklas i syfte att kunna öka lönsamheten. Industrial Shipping har under 2011 strukturerats i en mer kundorienterad organisation som omfattar nya kompetensområden. Här ingår utveckling av kunskap för att tillgodose satsningen på integrerade logistiklösningar samt att bygga upp specifik kompetens inom olika branscher i syfte att ta fram ansvariga för nyckelkunder, så kallade Key Account Managers. Under året har även en process initierats i syfte att identifiera olika talanger inom TransAtlantic. Under 2012 ligger fokus på att utveckla och samordna ledarskapet i samband med att affärsområdet planeras bli ett självständigt bolag.
Antal anställda, (totalt 442 personer) Per den 31 dec 2011 Ombord, 52% Land, 48% Könsfördelning Per den 31 dec 2011 Män, 82% Kvinnor, 18% 30 25 % Åldersstruktur
5 0
Under hösten 2008 installerades en så kallad Ferrybox på TransPaper. Det är en apparat som ger SMHI mätdata i realtid över internet om vattnets tillstånd i Östersjön. Projektet som planeras pågå i tio år är ett samarbete mellan SMHI, Finska havsforskningsinstitutet och TransAtlantic. TransPaper går i regelbunden kontraktstrafik åt StoraEnso mellan finska Kemi, Lübeck i Tyskland och Göteborg och då kontraktet sträcker sig över många år ger det möjlighet att bedriva långsiktig högfrekvent marin miljöövervakning på samma rutt. Mätningar sker var tjugonde sekund och kompletteras
med vattenprover vid tjugofyra förutbestämda platser, vilka lämnas i land vid hamnanlöp. Fram till idag har över en miljon prover tagits, vilka kommer att ha stor betydelse för den långsiktiga miljöövervakningen av ett av världens känsligaste hav.
En effektiv drift av fartygen med fokus på kvalitetsstyrning har en avgörande betydelse för TransAtlantic. Dels kommer nya, internationella regelverk att leda till ökade kostnader, dels består TransAtlantics kunder till övervägande del av stora, internationella företag med höga krav på sina leverantörers miljö- och säkerhetsarbete.
För att TransAtlantic ska kunna utvecklas framgångsrikt behöver rederiet vara ledande inom miljö och säkerhet samt kunna rekrytera de bästa medarbetarna. Hela TransAtlantics organisation och de fartyg som TransAtlantic opererar, möter kraven i ISM-koden och är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2008 och miljöledningssystemet ISO 14001:2004.
Ett säkerhetsarbete som syftar till att minimera incidenter är extra viktigt vid operationer i känsliga områden såsom Östersjön och Nordsjön. Säkerhetsfrågorna är ett prioriterat område och rederiet arbetar aktivt med förebyggande åtgärder. TransAtlantics Safety Management System (SMS) syftar till att främja och bidra till ett säkerhetsarbete som, både till lands och till sjöss, hela tiden förbättras. Rutiner och checklistor ombord på fartygen utvecklas kontinuerligt ihop med personalen för att minimera risker. Samtliga TransAtlantics fartyg är isklassade och har besättningar med iskompetens, vilket bidrar till att öka sjösäkerheten.
TransAtlantics bryggbefäl har utbildats i Maritime Resource Management (MRM). Det är ett system som bygger på det säkerhetstänkande som utvecklats inom flyget, där bland annat checklistor och rutiner medför att riskerna för olyckor begränsas till ett minimum. Förutom att minska risken för
navigatoriska fel och olyckor som grundstötningar och kollisioner bidrar MRM till att öka förståelsen för ett bra ledarskap och teamwork samt nyttan av en gemensam terminologi. MRM är implementerat på samtliga lastfartyg som drivs av TransAtlantic och under 2012 kommer utbildningen att fortgå enligt plan.
Miljö blir en allt viktigare konkurrensfaktor. Många transportköpare ökar kraven på ett effektivt miljöarbete hos sina leverantörer som ofta är högre än de olika lagkrav som gäller för näringen. Utvecklingen gynnar TransAtlantic, vars arbete med flottans miljöprestanda bygger på ständiga förbättringar. Inom koncernen bedrivs en rad olika projekt för att minska miljöbelastningen, vilka kontinuerligt anpassas till omvärldsförändringar och kundbehov.
Hela transportkedjan genomsyras av en ambition att skapa ett system med så liten miljöpåverkan som möjligt. TransAtlantics största bidrag till detta sker genom integrerad logistik där man miljö- och kostnadseffektivt kombinerar transporter på fartyg, järnväg och lastbil. Dessutom genomför TransAtlantic viktiga miljöinsatser genom att se till att fartygen är fullastade och att antalet positioneringsresor minimeras.
Under 2011 har TransAtlantic särskilt fokuserat på energieffektivisering via flödesmätare och frekvensstyrning av fläktar, att ytterligare avlägsna farliga kemikalier och att öka användningen av biologiskt nedbrytbara oljor.
En begränsning av utsläppen av svaveloch kväveoxider samt att minska förbrukningen av fossilt bränsle och därmed minska utsläppen av koldioxid hör till de högst prioriterade frågorna inom TransAtlantic.
IMO antog 2008 skärpta gränsvärden för svavel i marint bränsle. Reglerna innebär att gränsvärdet för svavel i de så kallade svavelkontrollområdena (SECA) Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen sänks från nuvarande 1,0 procent till 0,1 procent från och med 2015. Globalt sänks gränsen för svavelinnehåll till 0,5 viktprocent 2020 eller, beroende på tillgång, senast 2025. En konsekvens av kraven på minskad svavelhalt är att
fartygens kostnader för bunkerolja kommer att öka kraftigt, vilket medför betydligt högre sjötransportkostnader. Detta är svårt att överföra på kund och skulle kunna innebära att transporter flyttas från sjö till land, vilket är negativt ur miljösynpunkt. Behovet av alternativa lösningar är därför stort för de cirka 70 000 fartyg som berörs av de nya reglerna.
Problemet är att det blir svårt att få fram en beprövad och effektiv reningsteknik innan
reglerna träder i kraft 2015. Visserligen sker det en snabb utveckling av olika tekniker och inom användningen av alternativa bränslen men ännu finns ingen lösning som är tillräckligt effektiv varken ur renings- eller kostnadssynpunkt. TransAtlantic ser positivt på införandet av skärpta utsläppsregler, men inom rimlig tid, och är engagerade i en rad samarbeten kring utvecklingen av olika tekniker såsom scrubber och alternativa bränslen.
| Fartyg | Typ | Dwt | Byggnadsår/ Ombyggnadsår |
Ägande/Hyresform | Flagga |
|---|---|---|---|---|---|
| TransAgila | Container | 4 500 | 1994 | Ägd – 67% | Antigua/Barbuda |
| TransFrej | Container | 4 500 | 1994 | Ägd – 70% | Antigua/Barbuda |
| TransNjord | Container | 4 500 | 1995 | Ägd – 100% | Gibraltar |
| TransOdin | Container | 4 500 | 1994 | Ägd – 65% | Antigua/Barbuda |
| TransAlrek | Container | 4 500 | 1995/2006 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| TransAnund | Container | 9 800 | 2007 | Timecharter | Cypern |
| TransJorund | Container | 9 800 | 2007 | Timecharter | Cypern |
| Conger | Container | 5 207 | 1995 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| TransPaper | RoRo | 16 000 | 2006 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransPulp1) | RoRo | 16 000 | 2006 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransTimber | RoRo | 15 960 | 2007 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransEagle | LoLo | 16 600 | 2002 | Ägd – 100% | Nederländerna |
| TransOsprey1) | LoLo | 20 400 | 2003/2008 | Timecharter | Gibraltar |
| TransHawk | LoLo | 16 600 | 2005 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Toftön2) | LoLo | 14 900 | 1980 | Timecharter | Gibraltar |
| TransAndromeda | Bulk | 6 700 | 1999 | Ägd – 100% | Nederländerna |
| TransCapricorn | Bulk | 6 700 | 2000 | Ägd – 100% | Nederländerna |
| TransFalcon | Bulk | 5 700 | 1993 | Ägd – 100% | Sverige |
| Andante | Bulk | 6 397 | 2005 | Timecharter | Gibraltar |
| Arina | Bulk | 4 402 | 1989 | Timecharter | Lettland |
| Brilliante | Bulk | 5 557 | 1997 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Distinto | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Ernst Hagedorn | Bulk | 4 401 | 1989 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| Festivo | RoRo | 4 600 | 1979 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Forte | Bulk | 6 397 | 2005 | Ägd – 100% | Gibraltar |
| Forza | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Nederländerna |
| Furioso | Bulk | 5 580 | 2007 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| Lontano | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Metallica | Bulk | 4 401 | 1989 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| Nemuna | Bulk | 4 135 | 1989 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| Risoluto | Bulk | 4 145 | 1997 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Sereno | Bulk | 4 455 | 1991 | Timecharter | Nederländerna |
| Soave | Bulk | 4 455 | 1991 | Timecharter | Nederländerna |
| Sonoro | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Vigoroso | Bulk | 5 580 | 2007 | Timecharter | Gibraltar |
| Visurgis | Bulk | 4 145 | 1997 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| Volante | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Solenne | Bulk | 4 600 | 2000 | Timecharter | Nederländska Antillerna |
| Subito | Bulk | 4 600 | 2000 | Timecharter | Nederländerna |
| Suono | Bulk | 4 600 | 2000 | Timecharter | Nederländska Antillerna |
| Salsa | Bulk | 4 600 | 2000 | Timecharter | Nederländska Antillerna |
| Samba | Bulk | 4 600 | 2000 | Timecharter | Nederländerna |
| Vikingland2) | RoRo | 16 675 | 1979/1996 | Timecharter | Sverige |
| TransReel1) | RoRo | 11 400 | 1987 | Ägd – 100% | Sverige |
| TransFighter | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2001 | Ägd – 100% | Sverige |
| TransPine | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2002 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransWood | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2002 | Bareboat-charter | Sverige |
| Ingrid Gorthon2) | Sidolastare | 14 240 | 1977 | Timecharter | Cypern |
1) Fartyget är uthyrt på timecharter basis.
2) Återlevererades januari/februari 2012.
Med 48 fartyg med dedikerade besättningar och med 213 landanställda på 13 kontor fördelat i sju länder erbjuder TransAtlantics affärsområde Industrial Shipping sina europeiska kunder kostnadseffektiva lösningar genom hög kompetens, effektiva system och anpassat tonnage. Tjänsteutbudet omfattar allt från separata sjötransporter till integrerade logistiklösningar som kan innefatta både sjötransport, terminalhantering, lagerhållning och distribution.
Rullande last och enhetsgods TransAtlantics tio RoRo-fartyg tar de flesta typer av rullande last, såsom bilar, lastbilar, tunga maskiner och gruvutrustning. Fartygen hanterar även enhetsgods såsom maskindelar, båtar, containrar och tankar.
TransAtlantics 30 isklassade bulkfartyg fraktar en rad olika torra produkter för skogs-, gruv-, kemi- och stålindustrin. Kunderna erbjuds att nyttja hela eller delar av fartygens lastutrymme.
Inbyggda avfuktare
TransAtlantics åtta moderna containerfartyg har isklass, flertalet med inbyggda avfuktare för transport av fuktkänsliga stålprodukter.
TransAtlantics logistiklösningar är att likna vid en One-stop shop där kunden vänder sig till en enda kontaktperson som tar ansvar för kundens hela logistik från råvarutransport till leverans av färdig produkt till slutkund.
TransAtlantics största konkurrenter inom industriell sjöfart är Spliethoff, Finnlines, DFDS Tor Line, Transfennica och Wagenborg. Segmentet präglas av överkapacitet och svag lönsamhet. För att kunna öka lönsamheten krävs ett bättre utnyttjande av fartygsflottan, till exempel genom samarbete mellan olika rederier. Detta skulle även leda till kostnadseffektivare frakter och minskad miljöbelastning.
%
Andelar av produktkategorier som fraktats 2011
2012 – fokus på ökad
Efter att under 2011 genomfört rationaliseringar och anpassat tonnage ligger nu fokus på att öka tjänsteutbudet och volymerna samt att förbättra utnyttjandegraden av fartygsflottan och därmed
lönsamhet
höja lönsamheten.
Kortfakta 2011 • 2 300 fartygsresor
Stål, 20 Skog, 40 Kemi, 25 Övrigt, 15
Den ökning som skett av container- och bulkflottan i Östersjön sedan 2007 står inte i samklang med utvecklingen av efterfrågan. Obalanserna kommer att kvarstå under flera år framöver och verka dämpande på fraktraterna.
Efterfrågan (år 2007=100)
Källa: TransAtlantics egen uppskattning byggd på källor från officiell statistik eller marknadskällor inom sjöfart och produktions-/GDP-statistik.
Amsterdam
Antwerpen
Bremerhaven
Lübeck Hamburg
TransAtlantic har en stark position inom sjötransporter i Bottenviken, ett viktigt tillväxtområde för nordisk basindustri. TransAtlantics bulk-, container- och RoRofartyg transporterar bland annat skogs- och stålprodukter för några av de största företagen i regionen, såsom StoraEnso och Rautaruukki.
Tornio Kemi
Oulu
Helsingfors Dalsbruk
Från det egna försäljningskontoret i den finska huvudstaden bearbetas de största företagen inom basindustrin i landet. Av affärsområde Industrial Shippings omsättning 2011 stod finska kunder för cirka 13 procent.
Division Short Sea Bulk erbjuder bland annat integrerade logistiklösningar för den finska stålindustrin, som inkluderar distribution av stålprodukter från stålbruken i Finland till slutkunder i Sverige, Norge och på kontinenten.
Hull
Den nya terminalen i engelska Hull ger TransAtlantic möjlighet att ta ett helhetsgrepp över kundernas verksamhet. Terminalen erbjuder en modern maskinpark och nya täckta lagerutrymmen om cirka 16 000 kvm, och eftersom den inte är tidvattenberoende kan fartygen ta mer och tyngre last.
I den polska hamnstaden Szczecin har TransAtlantic etablerat en viktig terminal för integrerade logistiklösningar för bland annat finsk stålindustri. Genom partnerskap med aktörer inom tågtrafik, flodbundna transporter och lastbilstransporter distribueras produkter till slutkunder i centrala och östra Europa.
Det omfattande logistiksystem som TransAtlantic bygger upp ska öka kundernas konkurrenskraft. Utifrån varje enskild kunds behov och förutsättningar tas ett logistikförslag fram som kan vara början på en lång och utvecklande affärsförbindelse. Med det finska stålbolaget FNsteel inleddes en sådan förbindelse 2007.
Det var då som det första bulkfartyget avgick från hamnen i Dalsbruk i Finland – lastad med stålrullar (valstråd) för distribution via hamnarna Västervik i Sverige och polska Szczecin, till industrikunder runt om i Europa. Idag, fem år senare, har närmare 1,2 miljoner ton stålrullar lämnat den finska hamnen med TransAtlantics fartyg, för vidare leverans via lastbilar, tågvagnar och pråmar till kunder inom fordons- och byggindustrin på kontinenten och i Norden. Dessutom har stora mängder insatsvaror för FNsteels stålproduktion, såsom koks och malmpellets, fraktats in till stålverket i Finland.
Logistikarbetet för FNsteel fortsätter. Ungefär två fartyg i veckan avgår året runt från hamnen i Dalsbruk med en värdefull last av stålrullar. Hela logistikflödet opereras från TransAtlantics kontor i Stockholm och Szczecin, från lastningen i Finland till lossning hos slutkunden någonstans i Europa. FNsteel har TransAtlantic som enda kontakt för hela logistikkedjan, och kan följa varje enskild stålrulles väg via TransAtlantics ITsystem. Förutom att bidra till att stärka FNsteels konkurrenskraft genomsyras hela transportkedjan av en ambition att skapa ett värdeadderande system med så liten miljöpåverkan som möjligt.
TransAtlantic tar ett totalansvar mot FNsteel, vilket inkluderar leveransprecision och kvalitetssäkring.
Effektiva logistiksystem byggs upp för flera aktörer inom nordisk basindustri. Förutom transport av stål- och skogsprodukter till slutkunder på kontinenten och Norden, via
"Hög kvalitet, korta ledtider och ett effektivt informationssystem är avgörande faktorer för vårt samarbete med TransAtlantic."
Markus Malinen, Vice President Logistics & Business Development, FNsteel*
hamnarna i Östersjön, tar TransAtlantic ansvar för hela logistikkedjan för kunder som transporterar container- och bulkgods från Sverige och Finland till olika slutkunder i Storbritannien – via TransAtlantics terminal i Hull. Oavsett kund finns IT och miljöfokus alltid med som ett viktigt mervärde genom hela transportkedjan.
* Finska FNsteel är ett ledande europeiskt företag inom produktion och förädling av specialstålsprodukter i form av valstråd och spännlina. Produkterna används i bland annat den europeiska fordons- och byggindustrin. Tillverkningen sker i Finland, Sverige och Holland med en sammanlagd stålproduktionskapacitet på cirka 600 000 ton per år.
50 lastbilstransporter från Szczecin sker varje dag
Alla stålrullar som lämnar FNsteels produktionsanläggning i Dalsbruk är kundbeställda. Varje enskild stålrulle är identitetsmärkt med en streckkod som via TransAtlantics informationstjänst ger detaljerad och löpande information till alla aktörer under hela transportvägen. Genom att TransAtlantic och FNsteel integrerat sina informationssystem har samtliga aktörer i logistikkedjan i realtid alltid kontroll på var deras produkter befinner sig.
Dalsbruk
Specialstål är en känslig produkt. Lastningen och lossningen är därför speciellt anpassad för att stålrullarna inte ska komma till skada. Eftersom fartyg är dyra i drift även när de ligger stilla är hög last- och lossningseffektivitet viktigt. Det tar i genomsnitt cirka två dagar att lasta ombord upp till 3 000 ton stålrullar på något av TransAtlantics moderna bulkfartyg i hamnen i Dalsbruk.
varje enskild stålrulles kvalitet och skannar streckkoden på dessa innan de levereras vidare till kund eller placeras för mellanlagring. Via trådlös kommunikation i hamnen får såväl FNsteel som slutkunderna omedelbar information om vad som lossats och samtidigt ett uppdaterat saldo på lagret.
Västervik
Szczecin
Stålrullar kräver även en särskilt anpassad lastsäkring för att undvika skador. För att effektivisera transportkedjan förbereds dessutom lastning och lossning ombord på fartyget innan det angör hamnen. TransAtlantics moderna och bränslesnåla bulkfartyg är isklassade och kan gå i Östersjöns farvatten året runt.
TransAtlantics terminal i Szczecin är dimensionerad för att ta emot och lagra FNsteels produkter. Lagerutrymmet avropas för slutlig leverans. I Szczecin har TransAtlantic ett eget kontor med sju medarbetare, vilka bland annat planerar för lossning av fartygen och den dagliga distributionen för TransAtlantics olika kunder. Personalen i hamnen arbetar i skift med att koordinera lossningen av stålrullar från fartyg till lager för att senare lasta dessa på lastbil, tåg eller pråm till slutdestinationen.
Från sina terminaler i Szczecin, Västervik och Hull har Trans-Atlantic byggt upp ett omfattande nätverk av åkerier och andra distributionspartners. I Szczecin avgår upp mot 50 lastbilar varje dag med stålrullar från FNsteel till industrikunder i Polen, Tyskland, Österrike, Italien och Tjeckien. När slutkunden gör ett avrop skannas produkterna när de lastas på godsvagn, pråm eller lastbil. Ett meddelande går automatiskt till mottagaren och FNsteel som då vet att godset är lastat och på väg.
Förutom att ha fått en ny organisation på plats, inklusive flytt av huvudkontor till Köpenhamn, så var 2011 ett år med hög marknadsaktivitet. Vi har tagit flera viktiga kontrakt som stärker vår ledande nischposition i arktiska områden och vi har med förvärvet av SBS Marine breddat vårt erbjudande.
Som grund för en fortsatt framgångsrik utveckling ligger vår kompetens. Viking Supply Ships förfogar över en unik kunskap att utföra operationer i områden med svåra väderförhållanden och i områden med is. Denna kompetens omfattar förstås våra system och metoder men framför allt utgörs den av den långa och gedigna erfarenhet som bland annat våra befäl byggt upp genom åren inom isbrytning och offshore. Vi kommer att fokusera ännu mer på att utveckla och marknadsföra denna konkurrensfördel framöver. En del i detta är att vidareutveckla utbildningssatsningen inom ramen för Viking ICE Academy och den arktiska expertisen inom Viking ICE Council. I den nya organisation som bildades under 2011 tillsattes de flesta nyckelpositioner av tidigare anställda i TransAtlantic. Dessutom lägger vi stort fokus på att utveckla våra egna talanger.
I januari 2012 tog vi leverans av det sista ATHS-fartyget från Astilleros Zamakona varvet i Spanien. Det innebär att vi nu har 14 egna offshorefartyg och isbrytare i vår egen flotta samt fem isbrytare som vi för svenska Sjöfartsverket har driftansvar för. Tillsammans innebär detta ett kompetensmässigt ökat försprång inom isbrytning, tillika ett starkt erbjudande inför kommande förhandlingar om nya uppdrag i olika farvatten.
Efter att marknaden under flera år pressats av ett stort utbud av tonnage och låg aktivitet såg vi under 2011 tecken på förändring. Utsikterna inför 2012 är positiva med färre fartyg tillgängliga, bara ett fåtal nybyggen och ökad aktivitet inom samtliga våra geografiska områden. Under de närmaste åren kommer bland annat flera viktiga uppdrag för att bistå oljebolagen vid prospektering i arktiska farvatten komma ut på marknaden. Med vår gedigna kunskap och erfarenhet samt nolltolerans vad gäller olyckor, utsläpp och materialskador så kommer vi att kunna vara med och framgångsrikt konkurrera om dessa uppdrag.
Christian W. Berg Affärsområdeschef, Viking Supply Ships
Viking Supply Ships omfattande kompetens att utföra offshoreuppdrag under isförhållanden och i hårda väderförhållanden kommer att växa i betydelse när prospekteringen efter olja och gas tar fart i arktiska farvatten. Under 2011 var aktiviteten hög inom affärsområdet, med bland annat ett viktigt strategiskt förvärv och nya kontrakt inom Ice Management.
Den kraftiga ekonomiska tillväxten i bland annat BRIC-länderna Kina och Indien leder till ett ökat energibehov. Trots en snabb utveckling av olika energieffektiva lösningar bedömer International Energy Agency (IEA) att den globala efterfrågan på energi kommer att öka med minst 35 procent fram till 2035. Då behovet av olika energislag troligen inte förändras mycket kommer även efterfrågan på olja och gas att öka i samma omfattning. Eftersom produktionen från befintliga fält minskar måste
nya fält tas i bruk och enligt IEA beräknas cirka 50 procent av oljan 2035 komma från nya fält och produktionsområden. Den procentuellt snabbaste produktionsökningen bedöms komma från offshorefält, bland annat i arktiska områden.
IEA bedömer att cirka 25–30 procent av världens potentiella olje- och gasreserver finns i arktiska områden. Att prospektera efter olja och gas i Arktis är en ny utmaning för oljebolagen. Förutom att övervinna de svåra is- och väderförhållanden som råder i dessa områden gäller det att klara av logistiken. För att lyckas krävs inte bara nyinvesteringar i riggar och fartyg utan även i nya operationsmetoder. Även om det är förhållandevis få arktiska områden som är exploaterade, så har länderna som kontrollerar dessa bjudit ut fler och fler licenser för exploatering. USA, Kanada, Grönland och Ryssland har redan sålt ett antal licenser och kommer sälja fler under 2012. De oljebolag som köpt licenserna har därmed redan gjort stora investeringar och åtaganden för arktiska farvatten. Eftersom licenserna i många fall går ut 2016–2017 måste prospek-
Christian W. Berg Chef för affärsområde Viking Supply Ships
Jan Lybecker Steffensen, COO
Jesper Bejstrup CFO
Jeanette Wetterström HR-chef
Lars Karlsson HSE-chef
Ej med på bild: Tord Ytterdahl, CCO
teringen påbörjas senast 2013–2014 för att oljebolagen ska hinna med att grundligt genomsöka sina respektive licensområden.
Mot bakgrund av det ökade energibehovet och den positiva utvecklingen för offshorefält är förutsättningarna gynnsamma för en successivt starkare marknad för offshorefartyg. Jämfört med många andra fartygstyper befinner sig dessutom orderboken för offshorefartyg på låga nivåer, vilket också stärker marknadsutsikterna. Behovet av arktiska offshorefartyg med hög isklass bedöms av Viking Supply Ships att vara betydande under den kommande tioårsperioden. Det kommer också finnas ett stort behov av kraftfulla isbrytare/offshorefartyg (isklass PC 3 eller högre) inom en snar framtid, i takt med att nya aktiviteter i arktiska områden påbörjas.
I Nordsjön har flera stora nya fynd av olja och gas gjorts under de senaste åren. I marknaden märks detta genom en kraftig ökning av efterfrågan på offshoreriggar. De så kallade subsea-aktörerna ser en stor orderbok vilket indikerar att flottan av produktionsfartyg kommer att öka de närmaste åren. Detta kommer att leda till ökad efterfrågan på offshorefartyg, såsom supplyfartyg (PSV) och ankarhanterare (AHTS). Den kraftiga expansion som brasilianska oljebolaget Petrobras genomför utanför Brasiliens kust innebär att fartyg flyttas från Nordsjön, vilket också kommer att bidra till en bättre marknad för offshorefartyg i såväl Nordsjön som på andra marknader.
Is påverkar både personal och utrustning och det finns idag begränsade kunskaper om operationer i is. Den korta operationsperioden i arktiska farvatten medför dessutom krav på en omfattande planering innan själva operationen för att bland annat få all logistik att fungera. Borrningarna utförs långt från normala förrådsbaser och det finns ofta ingen eller bara begränsad infrastruktur i området. Det råder dessutom ett extremt fokus på säkerhets- och
miljöfrågor, och inget får riskera lokalbefolkningens livsstil. För att kunna medverka i arktiska operationer behöver de rederier som ska bistå oljebolagen ha en gedigen erfarenhet av offshoreverksamhet och fartygsoperationer i is. De måste även uppfylla högt ställda kvalitets- och miljökrav och ofta ha en lokal närvaro på den marknad operationerna ska utföras.
Viking Supply Ships höga kompetens att utföra operationer i is och i hårda väderförhållanden är av stor betydelse när prospekteringen efter olja och gas tar fart i arktiska farvatten. Den ökade aktiviteten i dessa områden kommer att skapa möjligheter till fleråriga kontrakt med oljebolagen och därmed balansera den mer volatila intjäningen från offshorespotmarknaden i Nordsjön. Kundanpassning och kreativitet är tillsammans med en ledande position inom säkerhet och miljö avgörande faktorer för framgång. Förutom en modern flotta anpassad för operationer i is förfogar Viking Supply Ships över en ledande kompetens inom området. Befälhavarna ombord på AHTSfartygen har i genomsnitt över tio års erfarenhet av isbrytning och offshorearbeten. Dessutom har uppdrag redan utförts, sedan 2007, i arktiska farvatten åt Cairn Energy, ENI Norge, Exxon, Shell och Statoil.
Viking Supply Ships har vid det spanska varvet Astilleros Zamakona byggt fyra isförstärkta AHTS-fartyg. Det sista fartyget i nybyggnadsprogrammet levererades i januari 2012. Fartygen har en design som gör dem lämpliga för operationer i områden med is eller i områden med hårda väderförhållanden, såsom Barents Hav. Under året har ett omfattande arbete genomförts med att rekrytera besättningar till fartygen. Den nya kompetensen är jämnt fördelad mellan Danmark, Norge och Sverige. Ett av fartygen, Njord Viking, har genomgått en större uppgradering för att möta kraven för den fyraåriga charter för ENI Norge i Barents Hav som fartyget påbörjade i slutet av juli. Övriga nybyggen har varit aktiva på spotmarknaden i Nordsjön.
Marknadsföringen av arktisk offshore kommer att intensifieras. Diskussioner om samarbete förs med flera av de oljebolag som ska inleda prospektering i arktiska farvatten 2013–2014. Arbetet med att teckna långtidskontrakt gäller för hela flottan.
* Avtalet är villkorat av godkännande av styrelsen i TransAtlantic och berörda banker.
Det finns idag cirka 6 700 offshorefartyg som erbjuder hjälp till oljeriggar världen över med allt från konstruktionsarbete på havsbotten till att transportera mat och andra förnödenheter till besättningen på riggarna. Fartygen brukar delas in i fyra olika typer:
Utöver det nyligen avslutade nybyggnadsprogrammet utvecklar Viking Supply Ships, i samråd med kunder och varv samt genom olika tester och simuleringar, ny fartygsdesign för säkra och effektiva operationer i arktiska farvatten. Bland annat utvecklas en ny serie av fartyg med optimerad design för att klara framtida krav i arktiska och subarktiska områden som Barents Hav. Dessutom har ett arbete påbörjats med en ny serie ATHS/isbrytare som är en ny version av isbrytaren Tor Viking.
Viking Supply Ships långtidskontrakt med Sjöfartsverket innebär att de två kombinationsfartygen Tor- och Balder Viking, under första kvartalet varje år, vid behov ska vara tillgängliga för isbrytning i Östersjön. Avtalets konstruktion innebär att fartygen vid milda vintrar kan användas inom offshore
även under årets första kvartal. Fartygens operationsområde är då beroende på den korta inställningstiden för isbrytning, normalt begränsat till de södra delarna av Nordsjösektorn.
Viking Supply Ships samarbetar även med svenska Sjöfartsverket i syfte att kunna använda de statliga isbrytarna, som Viking Supply Ships idag har driftsansvar för, för alternativa uppdrag när de inte behövs för isbrytning i svenska farvatten. Samarbetet ger Viking Supply Ships ett bredare marknadserbjudande. Under 2011 ingicks avtal om att avsluta gällande charteravtal med det svenska Sjöfartsverket för Vidar Viking, som under 2012 ska påbörja ett flerårigt kontrakt utanför Sakhalin för oljekonsortiet Sakhalin Energy. Avtalet är villkorat av godkännande av styrelsen i TransAtlantic och berörda banker. För isbrytarssäsongen 2012 tillhandahåller Vidar Viking isbrytning för den estniska Sjöfartsmyndigheten.
Bakgrunden till förvärvet av SBS Marine är att stärka och vidareutveckla verksamheten inom affärsområdet genom ett ökat produkterbjudande. SBS Marine opererar en flotta om fem moderna och ett äldre PSVfartyg, som hanterar transporter till och från offshoreplattformar. Förutom att kunna erbjuda ytterligare tjänster till existerande kunder leder förvärvet till skalfördelar. Under 2011 var två av SBS fartyg kontrakterade på uppdrag i Indien, medan två fartyg var på långtidskontrakt inom brittisk sektor och de två resterande på spotmarknaden i Nordsjön. Viking Supply Ships har för avsikt att under kommande år använda fartygen för operationer i Nordsjön samt för att komplettera vissa arktiska operationer. I början av 2011 förvärvades även det svenska bolaget Arctic Ice Management AB, som besitter teknik och kunskap inom Ice Management och bidrar till att ytterligare stärka Viking Supply Ships erbjudande.
Viking Supply Ships har ett stort rekryteringsbehov för sin arktiska satsning, och under 2011 har de fyra nybyggda ankarhanteringsfartygen bemannats med sammanlagt 112 personer. I ett längre perspektiv, när exploateringen och utvinningen av olja och gas tar fart i arktiska farvatten, finns ett stort behov av medarbetare med specialistkunskaper inom bland annat isbrytning och isnavigering. Rekrytering och utbildning av specialistfunktioner kommer att ske i samarbete med svenska Sjöfartsverket och svenska Polarforskningssekretariatet. Rekryteringsbasen för isbrytning finns i Sverige, Finland och Ryssland och rekryteringsbasen för offshore finns i Norge, Sverige, Danmark och Storbritannien.
Antal anställda (totalt 391 personer) Per den 31 dec 2011 Ombord, 89% Land, 11% Könsfördelning Per den 31 dec 2011 Män, 90% Kvinnor, 10%
Åldersstruktur
I syfte att öka besättningarnas kunskap inom isnavigering har Viking Supply Ships tagit fram specialutbildningar inom området i samarbete med Sjöfartshögskolan i Kalmar. Förutom de egna besättningarna erbjuds kunders och samarbetspartners besättningar att delta i utbildningarna, som kombinerar teori och praktik genom att använda simulatorer och ombordpraktik. Nuvarande utbildningsprogram omfattar "Ice training", "Arctic training", "Cold climate shipping" och "Dynamic positioning operations in Arctic waters". Utbildningen "Ice training" har av svenska Sjöfartsverket fått status som officiell utbildning inom isnavigering. Läs mer på www.iceacademy.org.
Med målet att utveckla säkra processer för arktisk offshore har Viking Supply Ships initierat bildandet av ett globalt råd av oberoende experter inom området. Förutom att verka för att sätta olika branschstandards och etablera en marknad för arktisk offshore ska Ice Council bistå med råd kring hur arktiska operationer ska genomföras på bästa sätt. Medlemmarna i rådet kommer från Sverige, Ryssland, USA, Kanada, Finland och Tyskland. Under 2011 genomfördes möten i Murmansk och Montreal med fokus på bland annat Nordostpassagen och operationer i Arktis. Läs mer på www.icecouncil.se.
Att operera i arktiska farvatten innebär att fartygen ofta rör sig i tidigare helt orörda områden där ett minimum av utsläpp får förekomma och med omfattande krav på säkerhet och specialistkompetens hos besättningarna. Dessutom ställer de stora oljeprospekterande bolagen allt högre krav på sina leverantörers miljöoch säkerhetsarbete, något som gynnar Viking Supply Ships.
Satsningen på arktisk offshore innebär att det framför allt är de stora oljebolagen som är Viking Supply Ships kunder. Dessa har mycket hårda krav på säkerhetsarbetet hos sina leverantörer. För de rederier som ska bistå oljebolagen vid prospektering i arktiska farvatten gäller idag samma stränga kravspecifikation som för tankrederier. Kraven, som går under benämningen Offshore Vessels Management Self Assessment (OVMSA), omfattar tolv områden som måste uppfyllas.
I grunden handlar det om krav på ett systematiskt säkerhetsarbete enligt fastställda rutiner med kombinerade kvalitets- och miljöledningssystem. Beroende på hur väl kraven uppfylls bedöms rederierna utifrån en femgradig skala. Vid bedömningen av sina underleverantörer kompletterar oljebolagen OVMSA med egna inspektionskontroller av fartygen samt besök vid huvudkontoren för att se över rutinerna. Det samlade intrycket bestämmer sedan om rederiet godkänns som leverantör, vilket är en kvalitetsstämpel.
Under 2011 har flera större oljebolag gjort inspektionskontroller av affärsområdets verksamhet, samtliga med framgångsrikt resultat. Viking Supply Ships har certifierats enligt kvalitetssäkringssystemet FPAL som tillämpas av olje- och gasindustrin. Alla offshorefartyg på marknaden är registrerade i OVID, Offshore Vessel Inspection Database, där oljebolagen kan gå in och kontrolla uppgifterna online.
Ett av kraven som omfattas av OVMSA är utbildning av alla bryggbefäl i systematiskt säkerhetstänkande, vilket redan finns implementerat på Viking Supply Ships offshorefartyg och isbrytare. Att kontinuerligt identifiera risker utgör det viktigaste inslaget i arbetet att förbättra säkerheten ombord.
Observationerna sammanställs i rapporter som sprids till samtliga fartyg och därigenom möjliggörs ständiga förbättringar. Dessutom genomgår besättningarna säkerhetsutbildningar som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav och säkerhetsutrustningen är av hög standardklass på samtliga fartyg. Det höga säkerhets- och miljötänkandet inom Viking Supply Ships kommer att ge fördelar i kommande marknadsbearbetning.
Trenden går mot ett allt större miljötänkande inom branschen, vilket bland annat indikerats av de ökade krav som ställts på miljöarbetet i samband med oljebolagens inspektionskontroller 2011.
Viking Supply Ships fartyg opererar på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och med katalysatorer som ger lägsta utsläppsnivå av kväveoxider. Hela Viking Supply Ships organisation och samtliga fartyg av Vikingklass är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. Under 2012 ligger fokus på att implementera ISO-systemen även på SBS Marines fartyg.
För Viking Supply Ships, såväl som hela TransAtlantic koncernen, gäller att i så hög mån som möjligt minska miljöpåverkan och att lagkraven följs.
Inom offshore är erfarenheten av att operera i is fortfarande begränsad. Som ett av de ledande rederierna inom segmentet fokuserar Viking Supply Ships på att etablera en standard för kraven på hur en säker och miljövänlig operation ska genomföras. Viking Supply Ships har högre krav på sina ombordanställda på offshorefartygen än vad marknaden kräver, bland annat genom skräddarsydda egna utbildningar inom Viking ICE Academy vid Sjöfartshögskolan i Kalmar.
Genom att kontinuerligt utveckla kunskapen och bygga upp erfarenheten hos besättningarna ökar Viking Supply Ships konkurrenskraft att operera i arktiska farvatten.
| Fartyg | Typ | Dwt | Byggnadsår | Ägande/Hyresform | Flagga |
|---|---|---|---|---|---|
| Balder Viking | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2000 | Ägd – 100% | Sverige |
| Tor Viking II | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2000 | Ägd – 100% | Sverige |
| Vidar Viking | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2001 | Ägd – 100% | Sverige |
| Odin Viking | AHTS | 2 869 | 2003 | Ägd – 100% | Norge |
| Loke Viking | AHTS | 4 500 | 2010 | Finansiell lease – Bareboat-charter | Danmark |
| Njord Viking | AHTS | 4 500 | 2011 | Finansiell lease – Bareboat-charter | Danmark |
| Magne Viking | AHTS | 4 500 | 2011 | Finansiell lease – Bareboat-charter | Danmark |
| Brage Viking | AHTS | 4 500 | 2012 | Finansiell lease – Bareboat-charter | Danmark |
| SBS Torrent | PSV | 3 662 | 2007 | Operationell lease – Bareboat-charter | Storbritannien |
| SBS Typhoon | PSV | 3 662 | 2006 | Operationell lease – Bareboat-charter | Storbritannien |
| SBS Nimbus | PSV | 3 622 | 2003 | Ägd – 100% | Storbritannien |
| SBS Stratus | PSV | 3 662 | 2003 | Ägd – 100% | Storbritannien |
| SBS Tempest | PSV | 3 662 | 2006 | Ägd – 100% | Storbritannien |
| SBS Cirrus | PSV | 3 250 | 1985 | Ägd – 100% | Storbritannien |
Utifrån att upp till 25–30 procent av världens potentiella olje- och gasreserver beräknas finnas i arktiska områden, har fler och fler oljebolag börjat undersöka möjligheten att utvinna dessa reserver. Viking Supply Ships är redan idag en etablerad aktör inom arktisk offshore med hög kompetens att utföra operationer i is och svåra väderförhållanden.
Förutom Maersk är det idag huvudsakligen mer nischade rederier såsom DOF, Farstad, Solstad, Havila, Siem, Artica, Rieber Shipping, Fesco och Swire som opererar inom segmentet arktisk offshore.
Brent Crude Trots en svagare världsekonomi har oljepriset utvecklats stabilt under 2011. Orsaken är en fortsatt osäkerhet kring framtida utbud kombinerat med oro för den geopolitiska situationen i viktiga oljeproducerande länder.
USD/fat Brent Crude
Oljereserver Utvinningen av olja från befintliga fält har redan börjat minska. Av världens potentiella gas- och oljereserver beräknas 25–30% finnas i arktiska områden.
Miljoner fat/dag
De nya fyndigheter som börjat exploateras i bland annat Nordsjön, Barents Hav och utanför Sakhalin bidrar till en stabil ökning av efterfrågan, och därmed högre rater, på offshorefartyg av typen AHTS och PSV. Viking Supply Ships kommer under 2012 fokusera på Nordsjön och arktiska områden med samtliga sina 14 fartyg.
U.S. Geological Survey uppskattar att det finns cirka 50 miljarder fat olja och gas utanför den grönländska väst- och ostkusten. Flera aktörer har börjat leta efter fyndigheter, däribland brittiska oljebolaget Cairn Energy. För andra året i rad har Viking Supply Ships varit engagerade med att skydda deras borroperation från drivande isberg, under 2011 med isbrytarna Vidar och Balder Viking.
Aktiviteten i Barents Hav har tilltagit under 2011, men de svåra väderleksförhållanden och det totala mörker som råder vintertid innebär att det ställs särskilda krav på de fartyg och besättningar som ska operera i området. Under 2011 påbörjade Njord Viking en fyraårig charter för ENI Norge och Loke Viking deltog i en kortare charter för Statoil i området.
Utanför Rysslands största ö Sakhalin, norr om Japan, pågår ett intensivt arbete med att både producera och leta efter olja och gas. Med start sommaren 2012 kommer Vidar Viking bistå oljekonsortiet Sakhalin Energy med tjänster kring isbrytning, ankarhantering samt övrig support*.
Sakhalin
Viking Supply Ships har genom sitt kontor i Moskva byggt upp ett omfattande och nära samarbete med olika aktörer på den växande ryska marknaden. Under 2011 resulterade detta i ett flerårigt kontrakt med Sakhalin Energy*. Det löpande arbetet med kontraktet kommer att skötas i sin helhet av medarbetarna på Moskvakontoret.
Moskva
Det under 2011 förvärvade offshorerederiet SBS Marine har sin hemvist i skotska Aberdeen. Flottan omfattar sex PSV-fartyg som under 2011 omsatte cirka 240 MSEK. Med SBS Marine stärker och breddar Viking Supply Ships sitt offshoreerbjudande i såväl Nordsjön som isfria arktiska farvatten.
Nordsjön Aberdeen
Kalmar Köpenhamn (HK)
Barents Hav
Östersjön
För att öka såväl de egna som olika samarbetspartners besättningars kunskap inom isnavigering har Viking Supply Ships tagit fram en unik specialutbildning inom området i samarbete med Sjöfartshögskolan i Kalmar. Utbildningen har av svenska Sjöfartsverket fått status som officiell utbildning inom isnavigering och går under namnet Viking ICE Academy.
Investeringar i nya fält och utvidgad produktion har tillsammans med ett begränsat utbud av tonnage bidragit till en bättre marknad för offshorefartyg i Nordsjön. Under 2011 har Viking Supply Ships haft mellan två och sex AHTS-fartyg på spotmarknaden i Nordsjön.
* Avtalet är villkorat av godkännande av styrelsen i TransAtlantic och berörda banker.
TransAtlantics aktiekurs sjönk med 65,3 procent under 2011. Utvecklingen påverkades av fortsatt svag resultatutveckling i bolaget samt generella nedgångar på världens aktiebörser. Nyemissionen i samband med förvärvet av SBS Marine medförde att norska Kistefos ökade sitt ägande från 50 procent till 62,9 procent av aktiekapitalet i TransAtlantic.
TransAtlantics B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på Small Caplistan och ingår i indexet OMX Transport. Vid årets slut var aktiekursen 9,15 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 1 015 MSEK (1 686). Det totala bokförda egna kapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 2 493 MSEK (2 396) vilket motsvarar 22,5 SEK/aktie (43,20).*
I slutet av 2011 genomfördes en nyemission, med företrädesrätt för befintliga aktieägare, om cirka 555 MSEK före emissionskostnader i syfte att finansiera förvärvet av SBS Marine samt för att stärka bolagets finansiella ställning inför den förestående uppdelningen av koncernen. Nyemissionen ökade TransAtlantics aktiekapital med cirka 555 MSEK till cirka 1 109 MSEK och antalet aktier ökade med cirka 55,4 miljoner varav 3,6 miljoner aktier av serie A och 51,8 miljoner aktier av serie B.
Det totala antalet aktier i TransAtlantic uppgick vid årsskiftet till cirka 110,9 miljoner aktier fördelat på cirka 7,2 miljoner A-aktier med röstetalet 10 och cirka 103,6 miljoner B-aktier med röstetalet 1. Vidare beslöts på
extra bolagsstämma att minska bolagets aktiekapital. Minskningen av aktiekapitalet, som kommer resultera i ett aktiekapital om cirka 110,9 MSEK, beräknas bli registrerat hos Bolagsverket den 29 februari 2012.
Förvärvet av Trans Viking hösten 2010 medförde att norska Kistefos blev Trans-Atlantics nya majoritetsägare med strax över 50 procent av både aktiekapital och röster. Denna ägarandel ökade till 62,9 procent av kapitalet och 58,4 procent av rösterna i samband med att Kistefos utställda garantier för nyemissionen 2011 delvis utnyttjades. Kistefos ökade ägarandel skulle ha utlöst budplikt, men bolaget erhöll av Aktiemarknadsnämnden undantag från detta i enlighet med de regler som gäller ökat ägande i samband med nyemission. Det totala antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 5 854 (6 783) vilket är en minskning jämfört med föregående år.
Processen med en uppdelning av koncernen fortsätter enligt plan. Målsättningen är att dela ut Viking Supply Ships A/S till aktieägarna och notera bolaget på Oslo Börs. Rederi AB TransAtlantic kommer efter delningen att bestå av affärsområde Industrial Shipping, och fortsatt vara noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
Med hänsyn till årets resultat och det investeringsbehov som föreligger har styrelsen gjort bedömningen att ingen utdelning ska ske för verksamhetsåret 2011. TransAtlantics mål är att utdelningen i genomsnitt ska motsvara 33 procent av den årliga nettovinsten.
TransAtlantic strävar efter en god dialog med aktiemarknaden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Detta sker bland annat via pressreleaser, presentationer i samband med kvartalsrapporter och genom deltagande i konferenser och seminarier. Årsredovisningen, bokslutsoch delårsrapporter återfinns på hemsidan www.rabt.se. Där finns också pressreleaser, presentationsmaterial samt annan information om bolaget och aktien.
* Efter genomförd nyemission då antalet aktier ökade med 55 451 350 till 110 902 700.
2011-11-08 Kommuniké från extra bolagsstämma i Rederi AB TransAtlantic
2011-11-03 Villkoren i TransAtlantics nyemission fastställda
2011-05-26 TransAtlantic och StoraEnso utökar sitt samarbete
2011-05-04 Stämmorelease Rederi AB TransAtlantic
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusen | 110 903 | 55 451 | 28 430 | 28 430 | 28 430 |
| Börsvärde vid årets slut, MSEK | 1 015 | 1 686 | 645 | 904 | 1 225 |
| Antal aktieägare | 5 854 | 6 783 | 7 402 | 6 184 | 6 324 |
| Kursförändring under året, % | –65,3 | 32 | –29 | –26 | –15 |
| Ordinarie utdelning, SEK | — | — | — | 2,50 | 2,0 |
| Utdelning i % av vinst per aktie | — | — | — | 27 | 31 |
| P/e-tal vid årets slut | –1,39 | 1,8 | n.a. | 3,5 | 6,5 |
| Eget kapital/aktie vid årets slut, SEK/aktie |
22,5 | 43,2 | 42,4 | 50,9 | 43,6 |
Carina Dietmann Informationschef Direkt: +46 (0) 31 763 23 34 E-mail: [email protected]
* Efter genomförd nyemission då antalet aktier ökade med 55 451 350 till 110 902 700.
| A-aktier | B-aktier | Antal aktier | Andel kapital % | Andel röster % | |
|---|---|---|---|---|---|
| Kistefos (via helägda dotterbolag) | 3 693 178 | 66 090 461 | 69 783 639 | 62,9 | 58,4 |
| Enneff Rederi/Enneff Fastigheter | 2 532 122 | 1 399 490 | 3 931 612 | 3,6 | 15,2 |
| Lindéngruppen AB | 913 016 | 5 313 000 | 6 226 016 | 5,6 | 8,2 |
| Ernström Finans AB | 0 | 3 010 000 | 3 010 000 | 2,7 | 1,7 |
| Skagen Fonder | 0 | 1 877 633 | 1 877 633 | 1,7 | 1,1 |
| Morgan Stanley & Co Intl PLC | 0 | 1 600 000 | 1 600 000 | 1,4 | 0,9 |
| Credit Agricole Suisse SA | 0 | 1 000 000 | 1 000 000 | 0,9 | 0,6 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension | 0 | 998 245 | 998 245 | 0,9 | 0,6 |
| SEB S.A-NQI | 0 | 956 329 | 956 329 | 0,9 | 0,5 |
| Karlsson, Anders | 58 606 | 124 698 | 183 304 | 0,2 | 0,4 |
| Ribbskottet AB | 0 | 600 000 | 600 000 | 0,5 | 0,3 |
| Handelsbanken Fonder | 0 | 515 930 | 515 930 | 0,5 | 0,3 |
| Totalt | 7 196 922 | 83 485 796 | 90 682 708 | 81,8 | 88,2 |
| Övriga aktieägare | 74 920 | 20 145 062 | 20 219 992 | 18,2 | 11,8 |
| Totalt antal aktier | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 100% | 100% |
| Totalt | 5 854 |
|---|---|
| 20 001– | 156 |
| 15 001–20 000 | 49 |
| 10 001–15 000 | 75 |
| 5 001–10 000 | 273 |
| 1 001–5 000 | 1 415 |
| 501–1 000 | 1 146 |
| 1–500 | 2 740 |
| Antal innehav | Aktieägare |
Rederi AB TransAtlantic volym (1000-tal)
Rederi AB TransAtlantic share price (SEK) NASDAQ OMX Stockholm PI (rebased)
| Förändring | Antal aktier | Aktiekapital | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Händelse | A-aktier | B-aktier | Totalt | A-aktier | B-aktier | Totalt | Förändring | Totalt | Kvot värde |
||
| 2004 | Nyemission | — | 474 275 | 474 275 | 1 208 980 | 17 910 153 | 19 119 133 | 4 742 750 | 191 191 330 | 10 | |
| 2005 | Nyemission | 608 980 | 11 129 541 | 11 738 521 | 1 817 960 | 29 039 694 | 30 857 654 | 117 385 210 | 308 576 540 | 10 | |
| 2007 | Under året indragna aktier | — | –2 427 180 | –2 427 180 | 1 817 960 | 26 612 514 | 28 430 474 | –24 271 800 | 284 304 740 | 10 | |
| 2010 | Nyemission | 1 817 961 | 25 907 715 | 27 725 676 | 3 635 921 | 52 520 229 | 56 156 150 | 277 256 760 | 561 561 500 | 10 | |
| 2010 | Indragning av egna aktier | –704 800 | –704 800 | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | –7 048 000 | 554 513 500 | 10 | ||
| 2011 | Nyemission | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 554 513 500 | 1 109 027 000 | 10 |
* Nedsättning av aktiekapitalet beräknas bli registrerat hos Bolagsverket 29 februari 2012 från 1 109 027 000 till 110 902 700.
| Se sidan 82 för definitioner | TransAtlantic | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | ||
| Koncernens omsättning och resultat | |||||||
| Nettoomsättning | |||||||
| Affärsområde Viking Supply Ships | 568 | 298 | 125 | 402 | 359 | ||
| Affärsområde Industrial Shipping | 2 259 | 1 865 | 1 900 | 2 006 | 2 005 | ||
| Ship Management/Koncerngemensamt1) | 162 | 231 | 259 | 240 | 166 | ||
| Koncernens nettoomsättning | 2 989 | 2 394 | 2 284 | 2 648 | 2 530 | ||
| Operativt resultat (före skatt) | |||||||
| Affärsområde Viking Supply Ships | –72 | 45 | –25 | 233 | 230 | ||
| Affärsområde Industrial Shipping | –113 | –105 | –140 | 81 | 81 | ||
| –60 | –165 | 314 | 311 | ||||
| Ship Management/Koncerngemensamt | –87 | –61 | –48 | –31 | –30 | ||
| Koncernens operativa resultat | –272 | –121 | –213 | 283 | 281 | ||
| Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster | –187 | –247 | –63 | –24 | –3 | ||
| Förvärvseffekt | –7 | 775 | — | — | — | ||
| Koncernens resultat före skatt | –466 | 407 | –276 | 259 | 278 | ||
| Skatt | 31 | 178 | 55 | 7 | –92 | ||
| Koncernens nettoresultat | –435 | 585 | –221 | 266 | 186 | ||
| Koncernens kassaflöde | |||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||||
| före förändring i rörelsekapitalet | –37 | 58 | –50 | 455 | 415 | ||
| Förändring i rörelsekapitalet | 151 | 33 | 2 | 38 | –116 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –477 | 164 | –142 | –58 | –41 | ||
| – därav investeringar2) | –824 | 152 | –142 | –86 | –84 | ||
| – därav avyttringar | 347 | 12 | 0 | 28 | 43 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 273 | 86 | –89 | –240 | –143 | ||
| Totalt kassaflöde | –90 | 341 | –279 | 195 | 115 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | 1 | –31 | 32 | –14 | 14 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 548 | 637 | 327 | 574 | 393 | ||
| Avgår spärrade/pantsatta likvida medel | — | –14 | –7 | –7 | –7 | ||
| Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter | 93 | 24 | 124 | 400 | 400 | ||
| Utgående disponibla likvida medel3) | 641 | 647 | 444 | 967 | 786 |
1) Förutom koncerngemensamma kostnader ingår här också koncernens externa ship managementuppdrag, där en stor del av omsättningen består av kostnader som vidarefaktureras till kunderna.
2) I beloppet för 2011 ingår likvida medel om 38 MSEK som tillfördes koncernen genom förvärven av Österströms och
SBS Marine, för 2010 ingår likvida medel om 298 MSEK som tillfördes koncernen i samband med förvärvet av Trans Viking.
3) Av koncernens disponibla medel 2011 om 548 MSEK (637) var 157 MSEK avsatta på särskilt konto för att säkerställa koncernens kontantåtagande vid leveransen av Brage Viking. För 2010 var motsvarande avsättning för leveranserna av Njord, Magne och Brage Viking 315 MSEK.
| Se sidan 82 för definitioner | TransAtlantic | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | ||
| Koncernens balansräkning vid årets utgång | |||||||
| Fartyg | 4 839 | 3 815 | 2 195 | 2 171 | 2 047 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 188 | 71 | 105 | 66 | 73 | ||
| Övriga anläggningstillgångar | 88 | 91 | 100 | 79 | 78 | ||
| Omsättningstillgångar exklusive likvida medel | 620 | 497 | 445 | 458 | 533 | ||
| Likvida medel | 548 | 637 | 327 | 574 | 393 | ||
| Totala tillgångar | 6 283 | 5 111 | 3 172 | 3 348 | 3 124 | ||
| Eget kapital1) | 2 493 | 2 396 | 1 175 | 1 421 | 1 217 | ||
| Räntebärande skulder | 2 983 | 2 135 | 1 381 | 1 188 | 1 215 | ||
| Ej räntebärande skulder | 807 | 580 | 616 | 739 | 692 | ||
| Totalt eget kapital och skulder | 6 283 | 5 111 | 3 172 | 3 348 | 3 124 | ||
| Koncernens eget kapital1) | |||||||
| Eget kapital vid årets ingång | 2 396 | 1 175 | 1 421 | 1 217 | 1 085 | ||
| Nyemission, netto efter transaktionskostnader | 542 | 658 | — | — | — | ||
| Utdelning | — | — | –70 | –70 | –57 | ||
| Årets resultat | –435 | 585 | –221 | 266 | 186 | ||
| Valutadifferenser/övrigt | –10 | –22 | 51 | 8 | 37 | ||
| Återköp av egna aktier | — | — | –6 | — | –34 | ||
| Eget kapital vid årets utgång | 2 493 | 2 396 | 1 175 | 1 421 | 1 217 | ||
| Data per aktie (SEK)2) | |||||||
| Resultat före kapitalkostnader (EBITDA) | 1,0 | 21,6 | –0,3 | 15,5 | 14,1 | ||
| Resultat före räntekostnader (EBIT) | –5,2 | 11,1 | –7,2 | 9,7 | 10,3 | ||
| Operativt resultat (före skatt) | –4,1 | –2,9 | –6,6 | 8,7 | 8,5 | ||
| Resultat efter aktuell skatt | –7,3 | 9,9 | –8,5 | 7,9 | 5,6 | ||
| Resultat efter full skatt | –6,6 | 14,3 | –6,9 | 8,2 | 5,6 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1,7 | 22 | –1,5 | 15,3 | 9,2 | ||
| Totalt kassaflöde | –1,4 | 8,3 | –8,6 | 6,0 | 3,5 | ||
| Eget kapital vid årets utgång | 22,5 | 43,2 | 42,4 | 50,9 | 43,6 | ||
| P/E-tal | n.a | 1,8 | n.a | 3,5 | 6,5 | ||
| Utbetald utdelning | — | — | 2,50 | 2,50 | 2,00 | ||
| Antal aktier vid årets utgång ('000)3) | 110 903 | 55 451 | 27 726 | 27 926 | 27 926 | ||
| Genomsnittligt antal aktier | 66 246 | 41 057 | 32 258 | 32 394 | 32 872 | ||
| Nyckeltal | |||||||
| Resultat före kapitalkostnader (EBITDA), MSEK | 67 | 884 | –8 | 502 | 462 | ||
| Resultat före räntekostnader (EBIT), MSEK | –348 | 455 | –233 | 316 | 341 | ||
| Eget kapital, MSEK | 2 493 | 2 396 | 1 175 | 1 421 | 1 217 | ||
| Sysselsatt kapital, MSEK | 5 476 | 4 566 | 2 556 | 2 609 | 2 433 | ||
| Utgående nettoskuldsättning, MSEK | 2 407 | 1 533 | 1 054 | 615 | 823 | ||
| Operativt kassaflöde, MSEK | –51 | 841 | –41 | 444 | 423 | ||
| Totalt kassaflöde, MSEK | –90 | 341 | –279 | 195 | 115 | ||
| Avkastning på eget kapital, % | –18 | 32,8 | –17,1 | 20,2 | 16,2 | ||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | –6,9 | 12,8 | –9,0 | 12,5 | 14,8 | ||
| Soliditet, % | 40 | 47 | 37 | 42 | 39 | ||
| Utgående skuldsättningsgrad, % | 98 | 64 | 90 | 43 | 68 | ||
| Vinstmarginal, % | –16 | 17,0 | –12,1 | 9,8 | 11,0 | ||
| Räntetäckningsgrad, ggr | 0,5 | 16,0 | 0,0 | 9,2 | 7,7 | ||
| Antal anställda vid årsskiftet | 833 | 911 | 1 050 | 1 058 | 1 017 |
1) I TransAtlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.
2) I en nyemission med företrädesrätt för de gamla aktieägarna där emissionskursen är lägre än aktiens verkliga värde uppkommer ett så kallat fondemissionselement, vilket påverkar beräkning av resultat per aktie för innevarande period samt perioder före nyemissionen. Fondemissionselementet i nyemissionen representerar det värde som företagets aktieägare avhänder sig genom att rabattera priset på aktien.
3) Beräknat på antalet utestående aktier där återköpta aktier i eget förvar exkluderats.
Rederi AB TransAtlantic är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm, segment Small Cap. Styrningen av TransAtlantic sker via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk Kod för bolagsstyrning.
Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Svensk Kod för bolagsstyrning ("Koden") samt 6 kap. 6–9 § Årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § Aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2011. Revisorn har uttalat sig om att bolagsstyrningsrapporten upprättas och om att upplysningar enligt 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 Årsredovisningslagen (till exempel de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen), är förenliga med årsredovisningens övriga delar.
TransAtlantics bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrning i TransAtlantic finns på www.rabt.se.
Till grund för företagets styrning, ledning och kontroll ligger externa lagar och regler samt interna regelverk, policies och instruktioner. TransAtlantics styrelse och ledning strävar efter att TransAtlantic ska leva upp till de krav som börsen, aktieägare och andra intressenter ställer på bolaget. Genom att vara öppen och tillgänglig strävar TransAtlantic efter att ge aktieägare och andra intressenter insikt i bolagets beslutsvägar, ansvarsfördelning, befogenheter och kontrollsystem. Därutöver utgör bolagsordningen ett centralt styrande dokument. Bolagsordningen fastställer var styrelsen
har sitt säte, verksamhetsinriktning, firmateckning samt uppgifter om antalet aktier och aktiekapital. Det högsta beslutande organet i TransAtlantic är bolagsstämman där bolagets aktieägare utövar sitt inflytande. Styrelsen förvaltar, för ägarnas räkning, företagets intressen och affärer. TransAtlantics styrelse leds av styrelseordförande Christen Sveaas. Styrelsen utser verkställande direktör.
Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och VD-instruktion, båda dokumenten fastställs årligen av styrelsen. Styrelsen och verkställande direktörens förvaltning samt företagets finansiella rapportering granskas av en extern revisor, som utses på årsstämman.
Styrelsen och ledningen anser att bolaget följer och tillämpar de regler som innefattas i Koden med undantag för sammansättningen av valberedningen. Koden anger att majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. I TransAtlantics valberedning ingår styrelseledamöterna Christen Sveaas (ordförande) och Henning E. Jensen, som båda är beroende av Kistefos AS, som är bolagets största aktieägare, samt Lena Patriksson Keller som inte är
oberoende i förhållande till en medlem i styrelsen, en medlem i bolagsledningen eller en av huvudägarna, Enneff Rederi/ Enneff Fastigheter. Därutöver ingår Jenny Lindén Urnes från Lindéngruppen som är oberoende i förhållande till bolaget, bolagsdelningen och huvudägarna. Styrelsen anser dock att sammansättningen är rimlig utifrån bolagets ägarbild.
TransAtlantics B-aktie är sedan 1991 noterad på NASDAQ OMX Stockholm, segment Small Cap. Aktiekapitalet uppgår till 1 109 027 000 kr fördelat på 110 902 700 aktier med ett kvotvärde på 10 kr. Totalt finns det 7 271 842 A-aktier och 103 630 858 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och aktier av serie B har en röst. Antal aktieägare per den 31 december uppgick till 5 854 (6 783). Båda aktieslagen är berättigade till utdelning.
Ytterligare information om aktien och aktieägare, se sidan 32.
TransAtlantics högsta beslutande organ är bolagsstämman. Bolagets årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsåret. Kallelse till årsstämman sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare
som är införda i aktieboken och som anmält deltagande i tid, har rätt att delta och rösta på stämman. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud.
Ordinarie årsstämma hölls den 3 maj 2011 i Tjörn kommuns lokaler i Skärhamn. Vid stämman närvarade 55 aktieägare, vilka representerade 65,9 procent av rösterna. Vid stämman var hela styrelsen, hela koncernledningen och bolagets revisorer närvarande. På årsstämman informerade verkställande direktören om företagets utveckling under det gångna året och bland de beslut som årsstämman togs kan nämnas
På årsstämman omvaldes Christen Sveaas, Folke Patriksson, Åge Korsvold, Håkan Larsson, Christer Olsson och Magnus Sonnorp. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstår Christer Lindgren som facklig representant och ledamot av styrelsen. Christen Sveaas kvarstår som
styrelsens ordförande och Folke Patriksson som vice ordförande.
Under stämman gavs möjlighet för aktieägare att ställa frågor till verkställande direktören och styrelsen. Beslut vid stämman fattas normalt med enkel majoritet av avgivna röster, dock kan i vissa beslutsfrågor krävas högre andel av de på bolagsstämman företrädda rösterna. Det är inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik och någon förändring av detta är inte planerad inför stämman 2012.
Extra bolagsstämma hölls den 7 november med anledning av styrelsens förslag om förvärv av SBS Marine (Holdings) Ltd., nyemission av aktier samt ändring av bolagsordningen och minskning av bolagets aktiekapital samt reservfond. Stämman beslöt att godkänna förslagen i enlighet med styrelsens förslag. Beslutet på stämman innebar att TransAtlantic beslöt att förvärva samtliga aktier i SBS Marine (Holdings) Ltd. mot kontant betalning samt genomföra en nyemission av aktier om cirka 555 miljoner kr med företrädesrätt för existerande aktieägare till villkoren 1:1 och tio kronor per ny aktie. Stämman beslutade även om en ändring av bolagsordningen samt minskning av bolagets aktiekapital.
Bolagets aktiekapital minskas under 2012 med 998 124 300 kr och uppgår därefter till 110 902 700 kr. Vidare beslöts att bolagets reservfond minskas med 245 782 000 kr. Ändringarna i bolagsordningen avsåg även byte av bolagets säte till Göteborgs kommun samt möjlighet för bolaget att hålla bolagsstämma i Härryda kommun. Därutöver beslöt stämman att utse Henning E. Jensen som ny styrelseledamot. Henning E. Jensen ersätter Åge Korsvold som lämnade styrelsen.
För ytterligare information se www.rabt.se/Investor Relations.
Årsstämman har beslutat att inrätta en valberedning som ska bestå av de tre röstmässigt största aktieägarna per den 30 september varje år. Vid årsstämman i maj 2011 redogjorde valberedningens ordförande Christen Sveaas för arbetet i valberedningen. I sitt nomineringsarbete har valberedningen tagit hänsyn till de krav som kan ställas på en styrelse till följd av bolagets verksamhet, utvecklingsskede, kompetens, erfarenhet och bakgrund hos styrelseledamöterna. Oberoendefrågor har också belysts liksom frågan om könsfördelning.
I enlighet med beslut vid årsstämman i maj 2011 uppdrogs åt styrelsens ordförande
| Styrelsens sammansättning samt antal möten under räkenskapsåret | Invald | Styrelsemöten | Oberoende till större aktieägare |
Oberoende till bolaget och bolagsledningen |
|---|---|---|---|---|
| Christen Sveaas, Ordförande1) | 2010 | 18/20 | Nej | Ja |
| Folke Patriksson, Vice ordförande | 1972 | 20/20 | Nej | Ja |
| Henning E. Jensen2,3) | 2011 | 4/5 | Nej | Nej |
| Åge Korsvold2,4) | 2010 | 13/15 | Nej | Ja |
| Håkan Larsson | 1993 | 19/20 | Ja | Ja |
| Christer Lindgren | 2001 | 18/20 | Ja | Nej |
| Christer Olsson | 1999 | 13/20 | Ja | Ja |
| Magnus Sonnorp | 2010 | 20/20 | Ja | Ja |
1) Frånvarande vid två tillfällen på grund av intressekonflikt.
2) Frånvarande vid ett tillfälle på grund av intressekonflikt.
3) Invaldes i styrelsen vid extra bolagsstämma 7 november 2011.
4) Avgick ur styrelsen vid extra bolagsstämma 7 november 2011.
att utse en valberedning, baserad på bolagets tre största aktieägare vid utgången av september 2011 enligt EuroClear Sweden AB. Valberedningen ska arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande samt ersättning till styrelseledamöter samt förslag till regler för valberedningen inför årsstämman 2012. Valberedningens sammansättning meddelades på TransAtlantics webbplats och genom pressmeddelande den 26 oktober 2011. Valberedningen består av Christen Sveaas, styrelsens ordförande, Henning E. Jensen som representerar Kistefos AS/Viking Supply Ships AS, Lena Patriksson Keller som representerar Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter i Skärhamn AB samt Jenny Lindén Urnes som representerar Lindéngruppen AB. Valberedningens ledamöter representerar 81,8 procent av röstetalet (per 31 december 2011) för samtliga aktier i bolaget. I samband med förvärvet av Trans Viking 2010 ingick Folke Patriksson genom Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter i Skärhamn AB ett aktieägaravtal med Kistefos AS avseende vissa frågor relaterade till TransAlantic. I aktieägar avtalet regleras bland annat tillsättning av styrelse i TransAtlantic, som enligt avtal ska bestå av sex stämmovalda styrelseledamöter. Kistefos AS äger rätt att nominera tre styrelseledamöter, inklusive styrelsens ordförande och Enneff äger rätt att nominera tre styrelseledamöter, inklusive styrelsens vice ordförande. En av vardera partens nominerade styrelseledamöter ska vara oberoende gentemot bolagets större aktieägare. Avtalet innehåller även föreskrifter om förköp för det fall endera avtalsparten önskar sälja sina aktier.
Valberedningens sammansättning uppfyller inte Kodens krav om oberoende ledamöter, men styrelsen anser att sammansättningen i valberedningen är rimlig utifrån bolagets ägarbild.
Valberedningens förslag, dess motiverade yttrande till föreslagen styrelse samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman och presenteras tillsammans med en redogörelse för valberedningens arbete på årsstämman 2012.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter med högst fem suppleanter
enligt bolagsordningen. Styrelsens ledamöter väljs årligen vid årsstämman med en mandatperiod från årsstämman fram till och med nästa årsstämma. Årsstämman beslutar det exakta antalet styrelseledamöter.
Vid årsstämman 3 maj 2011 valdes Christen Sveaas, Folke Patriksson, Åge Korsvold, Håkan Larsson, Christer Olsson, samt Magnus Sonnorp till styrelseledamöter. Christen Sveaas valdes till styrelsens ordförande. Folke Patriksson kvarstår som styrelsens vice ordförande. Utöver de av stämman valda styrelseledamöterna kvarstår Christer Lindgren som facklig representant. Det antal stämmovalda ledamöter som anses oberoende i förhållande till bolaget, enligt Kodens krav, bedöms uppgå till fem och till större aktieägare bedöms uppgå till tre. Vid en extra bolagsstämma den 7 november 2011 utsågs Henning E. Jensen som ny styrelseledamot och Åge Korsvold lämnade styrelsen.
Inga andra ersättningar har utgått utöver vad årsstämman beslutat om. Arvode till styrelsens ledamöter beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För information om arvoden, se not 7.
Styrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman. Styrelsens ansvar och uppgifter styrs, utöver lagar och förordningar, av en särskild fastställd arbetsordning. Styrelsen ser årligen över arbetsordningen och fastställer den genom styrelsebeslut. Styrelsens ansvar omfattar att fastställa bolagets mål, strategi, affärsplan, budget samt att godkänna större investeringar och lån som upptas inom TransAtlantic. Vidare är det styrelsens ansvar att utvärdera den operativa ledningen samt säkerställa system för uppföljning och kontroll av de etablerade målen. Det är också styrelsens uppgift att utse verkställande direktör och i förekommande fall vice verkställande direktör. Viktiga styrinstrument för styrelsen är finanspolicy, attestregler och kommunikationspolicy, vilka fastställs årligen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapporter, årsredovisning och bokslutskommunikéer på styrelsemöten. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har inte med
hänsyn till koncernens storlek och komplexitet, ansett att underkommittéer behövs för att förbereda revisions- och ersättningsfrågor. Detta innebär att styrelsen i sin helhet utgör revisions- och ersättningskommitté. I december 2011 beslöt styrelsen att tillsätta en placeringskommitté som har till uppgift att besluta om förvaltningen av koncernens överskottslikviditet.
Styrelsen sammanträder normalt sex gånger om året samt därutöver vid behov. Med anledning av att bolaget arbetat med och genomfört ett stort antal större aktiviteter under året såsom förvärvet av Österströms, uppdelningen av koncernen i två fristående enheter, förvärv av SBS Marine (Holdings) Ltd. och nyemission av aktier har styrelsearbetet under året varit omfattande. De ordinarie styrelsemötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategier och budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2011 haft sex ordinarie sammanträden och ett konstituerande möte samt tretton extra styrelsemöten. Finansdirektören är sekreterare vid styrelsemötena. Styrelsen får också månadsvis rapportering beträffande bolagets finansiella ställning. Vid de ordinarie styrelsemötena lämnas också rapporter beträffande det löpande arbetet inom respektive affärsområde med fördjupade analyser och aktiviteter.
Styrelsens ordförande väljs av stämman. Styrelseordföranden ska organisera och leda styrelsens arbete, i enlighet med gällande regler för aktiemarknadsbolag, Svensk Kod för bolagsstyrning och bolagsordningen. Vidare ska ordföranden vara ett stöd för verkställande direktören. Styrelseordföranden och verkställande direktören tar fram förslag till dagordning för styrelsemöten. Styrelseordföranden för en dialog med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för beslutsfattande. Styrelseordföranden ansvarar även för att styrelsens arbete årligen utvärderas.
Styrelsens ordförande är Christen Sveaas och vice ordförande är Folke Patriksson.
Utöver sitt ordförandeskap i Trans-Atlantic är Christen Sveaas styrelseordförande i Kistefos Holding AS samt i ett flertal andra bolag.
Rolf Skaarberg utsågs till ny verkställande direktör och koncernchef 31 mars 2011. Henning E. Jensen tillträdde som ny verkställande direktör 31 december 2011 då Rolf Skaarberg gick i pension. Verkställande direktören ansvarar för den löpande operativa verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen. Verkställande direktörens ansvar innefattar bland annat beslut avseende löpande investeringar och avyttringar, personal-, finans-, och ekonomifrågor, löpande kontakter med företagets intressenter samt tillse att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen. Rolf Skaarberg ingick inte i styrelsen vilket däremot Henning E. Jensen gör. Verkställande direktören närvarar vid alla styrelsemöten utom vid det styrelsemöte där utvärdering sker av verkställande direktören.
Verkställande direktören leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i ledningen.
Rolf Skaarberg och Henning E. Jensen är inte anställda inom TransAtlantic utan är anlitade som konsulter genom Kistefos AS.
Den verkställande direktören har utsett en koncernledning som under större delen av 2011 bestått av följande fem befattningar: verkställande direktör, finansdirektör, HRchef samt cheferna för affärsområdena Viking Supply Ships och Industrial Shipping. Koncernledningen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Koncernledningen har haft regelbundna möten för att följa upp affärsverksamheten, den ekonomiska utvecklingen samt övriga verksamhets-, utvecklings- och strategifrågor. Koncernledningen följer upp att rätt kompetens finns i organisationen i förhållande till bolagets strategier. Befogenheter och ansvar för verkställande direktören och koncernledningen är definierade i policies, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.
Från och med 1 januari 2012 består koncernledningen av Henning E. Jensen, verkställande direktör, Heléne Mellquist, finansdirektör, Britta Stolt HR-chef, Christian W. Berg chef för Viking Supply Ships samt Kim H. Sörensen, chef för Industrial Shipping. Kim H. Sörensen tillträder som ny chef för Industrial Shipping 1 mars 2012. För utförligare information om verkställande direktören och koncernledningen, se sidan 43 i årsredovisningen.
Revisorerna utses av årsstämman och vid årsstämman i april 2008 valdes revisionsbyrån PriceWaterhouseCoopers AB, på en tid av fyra år. Till huvudansvarig revisor utsågs Helén Olsson Svärdström som undertecknar revisionsberättelsen tillsammans med Olof Enerbäck. Revisorerna har till uppgift att granska verkställande direktören och styrelsens förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering samt granskning av årsredovisningen. Bolagets revisorer har avrapporterat en gång till styrelsen och då lämnat en redogörelse från årets revision samt gett sin syn på bolagets interna kontrollsystem. Upplysning om ersättning till revisorerna framgår i årsredovisningen not 8.
Årsstämman 2011 antog riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som omfattar verkställande direktören och koncernledningen som under 2011 bestod av fem personer och som baseras på följande övergripande principer:
Principerna för ersättning till ledande befattningshavare ska i såväl ett kort- som ett långsiktigt perspektiv attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare. För att uppnå detta är det viktigt att upprätta rättvisa och internt balanserade villkor som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga såvitt avser struktur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare ska innehålla en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Möjlighet ska finnas att utge rörlig ersättning.
Den totala årliga kontanta ersättningen till ledande befattningshavare ska vara fastställd med utgångspunkt från att den ska vara konkurrenskraftig. Den totala nivån på ersättningen skall ses över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med likvärdiga positioner inom relevant marknad. Kompensationen ska vara baserad på såväl prestation som befattning.
Bolagets ersättningssystem ska innehålla olika former av ersättning i syfte att skapa en väl avvägd kompensation som styrker och stödjer att kortsiktiga och långsiktiga mål nås.
Den fasta lönen ska vara individuell och baserad på varje individs ansvar och roll, liksom på individens kompetens och erfarenhet i relevant befattning. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare kan erhålla en rörlig ersättning om styrelsen särskilt beslutar om detta. Eventuell rörlig ersättning ska baseras på extraordinära insatser i förhållande till definierade och mätbara mål samt vara maximerade i förhållande till den fasta lönen och motiveras alltid särskilt vid en gemensam diskussion inom styrelsen. Den verkställande direktörens ersättning beslutas av styrelsen.
Vid ingående av nya pensionsavtal ska ledande befattningshavare som är pensionsberättigade, verkställande direktören exkluderad, ha sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Pensionering sker för ledande befattningshavare vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar ska baseras enbart på fast lön. Beträffande verkställande direktören ska det kunna göras pensionspremieinbetalningar motsvarande 25 procent av dennes grundlön intill pensionering.
Övriga förmåner, exempelvis företagsbil, ersättning för frisk- och sjukvård samt sjukförsäkring, ska utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt samt bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter.
Utöver fasta och löpande ersättningar finns inga tidigare beslutade ersättningar till ledande befattningshavare som inte har förfallit till betalning.
Uppsägningstiden för ledande befattningshavare ska vara sex månader från individens sida och vid uppsägning från bolagets sida sex till tolv månader. För
verkställande direktören ska gälla en uppsägningstid om upp till sex månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid en uppsägning från bolagets sida har den verkställande direktören rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. För ytterligare information om verkställande direktören och koncernledningens ersättning, se not 7 i årsredovisningen.
Styrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft ett möte med koncernens revisorer. Vid detta möte har planerad och genomförd revision diskuterats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om utvecklingen inom aktuella områden.
Styrelsen har även beslutat att behandla ersättningsfrågor inom ramen för styrelsearbetet. Ersättning till verkställande direktören har behandlats liksom principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningar förknippade med styrelsearbete godkänns av årsstämman.
Styrelsen har i december 2011 beslutat tillsätta en placeringskommitté som har till uppgift att besluta om placeringar av koncernens överskottslikviditet.
Denna beskrivning av intern kontroll och riskhantering lämnas av TransAtlantics styrelse och är upprättad i enlighet med Svensk Kod för bolagsstyrning. Styrelsen i TransAtlantic har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god kontroll. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av
verksamhetens risker. Företagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner och därtill kommer revisorernas granskning av den interna kontrollen. Koncernledningen ansvarar för de system av interna kontroller som behövs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Det syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt samt att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att lagar och förordningar efterlevs.
Bolaget har utarbetat rutiner för bedömning av risker i den finansiella rapporteringen samt för att uppnå en hög tillförlitlighet i den externa rapporteringen och att rapporteringen är upprättad i enlighet med lagar och övriga krav på noterade bolag.
TransAtlantics bedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och affärsprocesser. Särskild vikt har lagts vid att utforma kontroller för att förebygga och upptäcka fel inom dessa områden. Viktiga styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs främst av bolagets Finanspolicy. Se även sidan 47, Risker och osäkerhetsfaktorer.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar dess ansvar och dess inbördes arbetsfördelning. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö bygger på en organisation med tydliga beslutsvägar och tydliga instruktioner och med gemensamma värderingar där den enskilde medarbetaren har insikt om sin roll i upprättandet av god intern kontroll.
TransAtlantics styrelse har fastställt en Kommunikationspolicy som anger vad som ska kommuniceras, av vem samt på vilket sätt information ska utges för att säkerställa att den externa informationen blir korrekt och fullständig. Därutöver finns det instruktioner för hur den finansiella informationen ska kommuniceras mellan ledning och övriga medarbetare. Trans-Atlantics aktieägare och andra intressenter kan följa bolagets verksamhet och dess utveckling på hemsidan där aktuell information publiceras löpande. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs genom pressmeddelande. Finansiell information lämnas genom kvartalsrapporter och bokslutskommunikéer samt genom bolagets årsredovisning. För att uppnå en effektiv information internt samlas medarbetarna för information och frågor en gång i månaden.
Styrelsen utvärderar löpande den information som bolagsledningen och revisorerna lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.
Styrelsen har inte funnit anledning till att inrätta en internrevisionsfunktion med hänsyn till koncernens storlek och centraliseringen av ekonomiadministrationen.
Väsentliga riktlinjer som har betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och kommuniceras till berörda medarbetare kontinuerligt.
Arvoden och ersättningar till verkställande direktören och koncernledningen finns närmare beskrivna i not 7.
Till styrelsens ansvar hör förutom vad som framgått ovan även att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och efterföljs. Koncernen har policies för bland annat investeringar, finansierings- och valutafrågor, godkännande av och attestinstruktion av ekonomiska åtaganden, kommunikation/Investor Relations samt etik och uppförandekod. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och i land finns en hälsa-, säkerhets- och miljöpolicy (HSE-policy).
Christen Sveaas Ordförande
Folke Patriksson Vice ordförande
Henning E. Jensen Styrelseledamot
Håkan Larsson Styrelseledamot
Christer Olsson Styrelseledamot Magnus Sonnorp Styrelseledamot
Christer Lindgren Styrelseledamot/Arbetstagarrepresentant
Till årsstämma i Rederi AB TransAtlantic (publ) org nr 556161-0113
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 36–41 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Göteborg den 23 mars
PricewaterhouseCoopers AB
f 45, Stockholm, ledamot sedan 1999. Christer Olsson är vice ordförande i Walleniusrederierna AB, ordförande i Stolt-Nielsen Ltd och ledamot i Wallenius-Wilhelmsen A/S, Atlantic Contair Line AB, Eukor Car Carriers och Singapore Shipping Corporation Ltd. Han tog sin juristexamen vid Stockholms universitet och har 25 års erfarenhet från sjötransportindustrin. Aktieinnehav: –
Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 67, Stockholm. Ledamot sedan 2010. Magnus Sonnorp är styrelseledamot i Linver AB och Sulgrave Rd AB, Brunkeberg Industriutveckling AB och Planglasteknik Stockholm AB samt styrelseledamot i Secure Glass Holding AB och har tidigare varit styrelseordförande för Clear-Sense AB och EDSA Holdings. Magnus Sonnorp har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och en MBA från Insead. Aktieinnehav: 50 000 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 65, Stockholm. Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Christer Lindgren är kock och sjöman. Styrelseledamot i SEKO-sjöfolk. Aktieinnehav: – Styrelsearvode: –
f 56, Oslo. Styrelseordförande sedan 2010. Christen Sveaas har flera styrelseuppdrag inklusive styrelseordförande i Kistefos Skog AS, Kistefos Holding AS och Anders Sveaas Almennyttige Fond. Han är också medlem i Dean's Council Executive Committee. Christen Sveaas har en Lic. oec. HSG från St Gallen, Schweiz. Aktieinnehav: Genom bolag 3 693 178 A och 66 090 461 B. Styrelsearvode: 400 000 SEK/år.
Vice ordförande.
f 40, Skärhamn. Ledamot sedan 1972. Folke Patriksson är vice ordförande och har varit ledamot i styrelsen sedan 1972. Folke Patriksson har tidigare varit styrelseordförande i Svenska Sjöräddningssällskapet och är nu styrelseledamot i Swede Ship Marine AB. Folke Patriksson har styrmansexamen och 40 års erfarenhet av sjötransportindustrin. Han är en av grundarna av TransAtlantic och var tidigare dess VD i 32 år.
Aktieinnehav: Genom bolag 2 532 122 A och 1 399 490 B.
Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 60, Oslo. Ledamot sedan 2011.
VD och koncernchef i TransAtlantic. Henning E. Jensen är också VD i Kistefos. Tidigare uppdrag har närmast varit som Senior Vice President Chairman of the Supervisory Board, Controller, Managing Director, Director och Vice President i TE Connectivity samt VD och ordförande för RHI AG. Henning E. Jensen har ledningserfarenhet från olika industrier inkl RHI AG, TE Connectivity och General Motors. Han har också varit Professor of Finance vid University of San Francisco, där han också utbildats. Aktieinnehav: –
Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 47, Göteborg. Ledamot sedan 1993. Håkan Larsson var VD för TransAtlantic från 2003 till 2007 och var tidigare VD för Bilspedition/BTL och Schenker AG. Håkan Larsson är styrelseordförande i BTL Aktiebolag, Schenker AB, Schenker North, Inpension Asset Management AB och Valea Holding AB. Han är styrelseledamot i Walleniusrederierna AB, Bure Equity AB, Handelsbanken Region Väst och Semcon AB. Håkan Larsson är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Göteborg. Aktieinnehav: 2 400 A och 100 000 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
1. Henning E. Jensen
VD och koncernchef f 60, Oslo. Verkställande direktör sedan 2012. Utbildning: Bachelor of Arts, University of San Francisco, MBA, University of San Francisco och Cand. Dr., Hochschule St. Gallen. Aktieinnehav: –
Chef för affärsområde Industrial Shipping f 66, Göteborg. Anställd sedan 2012. Utbildning: Aalborg universitet, BSc & MSc Macroeconomics, MSc Development Economics, London Business School Executive Management Program, IMD: Program for Executive Development, MBA. Aktieinnehav: –
Chef för affärsområde Viking Supply Ships f 68, Köpenhamn. Anställd sedan 2011. Utbildning: Sjörättsliga studier vid Vestfold University College i Horten, Norge och Norwegian Navy Academy vid Befalskolen for Marinen i Horten, Norge. Aktieinnehav: –
CFO f 64, Göteborg. Anställd sedan 2012. Utbildning: Göteborgs universitet, Civilekonom. IFL Handelshögskolan i Stockholm, Executive Program. Aktieinnehav: –
5. Britta Stolt
HR-chef f 65, Göteborg. Anställd sedan 1993. Utbildning: Programmeringsutbildning och högre personalstrategisk utbildning. Aktieinnehav: –
Rederi AB TransAtlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113
TransAtlantics verksamhetsår 2011 blev ännu ett händelserikt år präglat av flera strukturella förändringar och ett fortsatt utmanande affärsklimat som har resulterat i ett resultatmässigt underskott.
I juni 2011 förvärvades samtliga aktier i Österströms International AB som är moderbolag i den stockholmsbaserade rederi- och logistikkoncern som bedriver verksamhet huvudsakligen i östersjöområdet. I november 2011 med redovisningsmässig effekt från oktober förvärvades det brittiska offshore rederiet SBS Marine (Holdings) Ltd.
På en extra bolagsstämma i november 2011 beslutades om nyemission om cirka 555 MSEK med företrädesrätt för existerande aktieägare. Genom nyemissionen ökade Kistefos sitt ägande som per 31 december 2011 uppgick till 62,9 procent av kapitalet och 58,4 procent av rösterna.
Rolf Skaarberg tillträdde 31 mars 2011 som verkställande direktör och koncernchef efter Stefan Eliasson som lämnade koncernen. Rolf Skaarberg gick i pension den 30 december 2011 och efterträddes av Henning E. Jensen.
Under året har verksamheten inom Industrial Shipping fortsatt präglats av svaga volymer och ett överutbud på tonnage. Förvärvet av Österströms och omfattande omstruktureringskostnader har påverkat resultatet negativt. För Viking Supply Ships har marknaden successivt stärkts. Vidare har verksamheten påverkats av under året genomförda fartygsleveranser och etablering av huvudkontor i Köpenhamn.
Koncernens nettoomsättning för 2011 uppgick till 2 989 MSEK (2 394). Resultatet före skatt uppgick till –466 MSEK (407) och resultatet efter skatt uppgick till –435 MSEK (585). Resultatet för 2011 har påverkats negativt av omstruktureringskostnader och förvärvseffekter om –194 MSEK (528), i form av positivt rearesultat från försäljning av fartyg med 6,6 MSEK, utfall från en tvist från
en tidigare fartygsförsäljning med –4,1 MSEK, kostnader och nedskrivningar relaterade till etablering av den danska offshorestrukturen och förberedelser för introduktion av Viking Supply Ships på oslobörsen med –48 MSEK, omstrukturering av koncernen, Industrial Shipping och integration av Österströms –46 MSEK och kostnader för före detta VD med –5 MSEK. Därutöver har nedskrivning av fartyg skett med –32 MSEK samt goodwill med –58 MSEK. Kostnader hänförliga till förvärven av Österströms International AB och Arctic Ice Management AB uppgår till –7 MSEK. För 2010 påverkades resultatet positivt av en engångseffekt om 775 MSEK genom förvärvet av samtliga utestående aktier i joint venture bolagen inom Trans Viking.
Fartygsvärdena är i dagens marknadssituation mer svårbedömda än normalt. Ovan beskrivna nedskrivning av fartyg om –32 MSEK bestående av TransFalcon med –8 MSEK, TransFrej med –18 MSEK och TransNjord med –6 MSEK, samtliga inom Industrial Shipping, motiveras av bedömda marknadsvärderingar då ett arbete har påbörjats för att avyttra fartygen. Efter nedskrivningarna bedöms redovisade fartygsvärden vara i paritet med aktuella marknadsvärden.
Goodwill om –58 MSEK från förvärvet av Österströms har skrivits ned efter en omprövning av förutsättningarna för lönsamhet på de marknader som Österströmsbolagen verkar på.
Nedskrivning har skett av aktiverade utvecklingskostnader för dataprogramvara inom Arctic Ice Management AB om –6 MSEK då utvecklingsarbetet avbrutits då det kommersiella värdet för närvarande bedöms som osäkert. Nedskrivningen ingår i beloppet om –48 MSEK avseende etableringen i Danmark.
Året har präglats av omfattande omstruktureringar. Två linjer stängdes ner i slutet av året, RoRo-linjerna från södra Finland till Lübeck och Göteborg samt Atlanttrafiken. En ny RoRo-linje startades upp mellan norra Finland och Antwerpen/Zeebrugge, TransBothnia Line. Affärsområdet erbjuder integrerade logistiklösningar med fartygstransporter. Verksamheten bedrivs främst genom systemtrafik i norra Europa med RoRo-, containerfartyg samt bulk- och småbulktrafik. Affärsområdet har fem divisioner:
De fem divisionerna samverkar för att uppnå bästa möjliga utnyttjandegrad och kundservice.
Omsättningen för året uppgick till 2 259 MSEK (1 865) och det operativa resultatet före skatt uppgick till –113 MSEK (–105). Därutöver har fartygsnedskrivningar gjorts med –32 MSEK (–156).
Division RoRo Baltic bedrev under året linjetrafik mellan Finland och Sverige/ Tyskland/Belgien med fyra linjer. I juni startades en ny RoRo-linje, TransBothnia Line, mellan norra Finland och Antwerpen/ Zeebrugge med två inchartrade fartyg. Under året lades RoRo-linjerna från södra Finland till Lübeck respektive Göteborg ned på grund av dålig lönsamhet.
Division Container bedriver containerbaserad linjetrafik på England (TransPal Line) och feedertrafik till Tyskland (Trans-Feeder South). Sjunkande volymer från stålindustrin har motverkats av volymtillväxt inom TransPal Line.
Division Bulk tecknade i oktober ett treårskontrakt med FNsteel gällande transporter mellan Luleå och Koverhar i Finland samt med Nordkalk avseende frakt av kalksten mellan Storugns och Luleå/Kokkola. Atlanttrafiken avvecklades i slutet av året.
Division Short Sea Bulk vilket innefattar den tidigare verksamheten inom Österströms, har haft en fortsatt svag lönsamhet. Marknaden karakteriseras av överutbud av tonnage och konjunkturellt låga kontraktsvolymer hos de större kunderna.
Division Integrated Logistics har under året fortsatt att utveckla integrerade transportlösningar där TransAtlantic ombesörjer en större del i den totala transportkedjan utifrån kundens önskemål.
Affärsområdets flotta består av totalt fjorton offshorefartyg varav åtta AHTS-fartyg, inräknat Brage Viking som levererades januari 2012, och sex Platform Supply Vessels. Fartygen verkar på marknaden för arktisk offshore, på offshorespotmarknaden i Nordsjön samt i den globala offshoresektorn. Fartygen är utrustade och har kapacitet för att verka i områden med kalla och hårda väderförhållanden såsom arktiska farvatten. Tre av AHTS-fartygen har isbrytarkapacitet.
Nybyggnadsprogrammet har fortsatt enligt plan med leverans av Njord Viking i februari 2011 och Magne Viking i juli 2011. Det sista fartyget i serien om fyra, Brage Viking levererades i januari 2012. Fartygen är speciellt konstruerade och utrustade för att möta kraven på effektiv, säker och miljömässig offshorehantering i områden med svåra isförhållanden. I november 2011 med redovisningsmässig effekt från oktober förvärvades det brittisktbaserade offshorerederiet SBS Marine (Holdings) Ltd. SBS Marines flotta består av fem moderna och ett äldre Platform Supply Vessels som i första hand används till att frakta förnödenheter till plattformar ute till havs.
Viking Supply Ships avslutade kontraktet med svenska Sjöfartsverket för Vidar Viking under året och ingick därefter avtal med den estniska Sjöfartsmyndigheten om att tillhandahålla isbrytning för säsongen 2012 med Vidar Viking. Vidare har avtal tecknats med Sakhalin Energy för en period om 2,5 år med option om förlängning för 4x3 månader för Vidar Viking. Fartyget skall utföra tjänster kring isbrytning, ankarhantering samt övrig support i norra Ryssland med start sommaren 2012. Det totala bruttokontraktsvärdet uppgår till i storleksordningen 70 MUSD för den fasta perioden. Avtalet är villkorat av godkännande från TransAtlantics styrelse och berörda banker.
Ovanstående har inneburit att omsättningen ökade under 2011 och uppgick till 568 MSEK (298) med ett operativt resultat före skatt om –72 MSEK (45). Resultatet har påverkats av kostnader för etablering av verksamheten i Danmark, leverans av två nybyggda AHTS-fartyg samt en initialt svag men under året stärkt marknad. Verksamheten bedrevs i slutet av året med tretton fartyg. Jämförbarheten mellan åren påverkas av förvärvet av joint venture bolagen inom Trans Viking hösten 2010, de levererade nybyggena, Loke Viking juni 2010 samt Njord och Magne Viking under 2011 samt
förvärvet av SBS Marine. Under året har affärsområdet etablerat sitt huvudkontor i Köpenhamn samt per 1 januari 2012 bytt namn till Viking Supply Ships.
Koncerngemensamt omfattar företagsledning, central administration, finansförvaltning och extern Ship Management. I enheten extern Ship Management ingår uppdrag för externa fartygsägare, såsom bemanning av svenska statens fem isbrytare. De primära motiven för de externa uppdragen är att uppnå skalfördelar för bemanningen av fartyg samt inköp som sker till koncernens fartygsflotta.
Omsättningen uppgick till 162 MSEK (231) för året. Det operativa resultatet före skatt uppgick till –87 MSEK (–61) och resultatförändringen är huvudsakligen hänförlig till ökade lånekostnader främst på grund av högre skuldsättning samt kostnader till externa rådgivare för ett flertal pågående strukturprojekt.
Från och med 2012 har koncerngemensamt delats upp och ingår i respektive affärsområde.
Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 1 239 MSEK (268) och avsåg främst kontantinsats vid leverans av Njord Viking i februari 2011, kontantinsats vid leverans av Magne Viking i juli 2011 samt förvärven av samtliga aktier i Arctic Ice Management AB, Österströms International AB och SBS Marine (Holdings) Ltd.
Under året har fartygen Obbola, Östrand, Ortviken, Map och TransWing avyttrats vilket gav ett positivt likviditetstillskott om netto 62 MSEK. Sammantaget gav fartygsförsäljningarna en positiv resultateffekt om 6,6 MSEK.
I februari 2011 förvärvades samtliga aktier i Arctic Ice Management AB. I juni 2011 förvärvades samtliga aktier i Österströms International AB som bedriver verksamhet huvudsakligen i östersjöområdet. Förvärvet är ett led i TransAtlantics strategi att erbjuda kunderna en bättre och mer effektiv service genom möjlighet till dörr till dörr transporter genom kombinerade Bulk-, RoRo- och containertransporter. I november 2011 slutfördes förvärvet av samtliga aktier i SBS Marine (Holdings) Ltd. SBS Marine är ett brittiskt offshorerederi baserat i Aberdeen som opererar en flotta om sex Platform Supply Vessels. Förvärvet stärker Viking Supply Ships produkterbjudande till existerande kunder samt tillför nya kunder.
Vid den extra bolagsstämman 7 november 2011 beslutade stämman om nyemission om totalt cirka 555 MSEK mot kontant ersättning med företrädesrätt för befintliga aktieägare till villkoren 1:1 och 10 kronor per ny aktie. Vidare beslöt stämman om en minskning av aktiekapitalet om 998 124 300 kronor samt överföring av 245 782 000 kronor från reservfond till fri fond. Minskningen av aktiekapital och överföring till fri fond beräknas godkännas av bolagsverket 29 februari 2012.
Besluten innebär att bolagets aktiekapital minskar till 110 902 700 kronor samt att antalet aktier i bolaget ökar med 3 635 921 A-aktier och 51 815 429 B-aktier.
Det totala antalet aktier i bolaget uppgår per den 31 december 2011 till 110 902 700 aktier fördelat på 7 271 842 A-aktier och 103 630 858 B-aktier. Aktiekapitalet uppgår till 1 109 027 000 kronor.
Koncernens ingående kassabalans var 637 MSEK (327). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 114 MSEK (91).
Investeringsverksamheten gav en nettoeffekt på –477 MSEK (164) och avsåg både materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Finansieringsverksamheten som omfattar nyemission, nyupplåning och amorteringar på lån redovisade en nettoeffekt på 273 MSEK (86).
Årets kassaflöde uppgick totalt till –90 MSEK (341). Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick vid årsskiftet till 548 MSEK (637) varav 157 MSEK är avsatta på särskilt konto som ska säkerställa koncernens kontantåtagande vid leveransen av Brage Viking som levererades i januari 2012. Därtill har koncernen ej utnyttjade kreditlöften om totalt 93 MSEK (24). Koncernen har i låneavtal förbundit sig att vid var tillfälle tillse att likvida medel inte understiger det högsta av beloppet av antingen 5 procent av koncernens räntebärande skuld eller motsvarande 125 MNOK, med avdrag för 50 procent av i koncernen ej utnyttjad checkkredit.
Vid årsskiftet uppgick koncernens totala tillgångar till 6 283 MSEK (5 111) och det egna kapitalet till 2 493 MSEK (2 396). Soliditeten var vid årsskiftet 40 procent (47) och skuldsättningsgraden uppgick till 97,7 procent (64,0).
Fartygen redovisas till anskaffningsvärden med avdrag för planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Fartygsvärdena är i dagens marknadssituation mer svårbedömda än normalt. Värdering av koncernens fartyg har skett med stöd av externa värderingar och interna avkastningsvärdeberäkningar. Årets resultat har belastats med nedskrivningar om –32 MSEK (–241).
Vid årsskiftet uppgick koncernens egna kapital till 22,5 SEK per aktie (43,2). Genom nyemission i december 2011 fördubblades antalet aktier.
Omsättningen i moderbolaget uppgick till 1 333 MSEK (1 258). Nettoresultatet efter skatt för året uppgick till 1 216 MSEK (–217). I beloppet för helåret ingår anteciperade utdelningar från dotterbolag med 1 377 MSEK, koncernbidrag med 215 MSEK, rearesultat vid koncernintern försäljning av dotterbolag med 26 MSEK, nedskrivning av aktieinnehav i dotterbolag med –433 MSEK, rearesultat vid avyttring av ägarbolagen till fartygen Obbola, Östrand och Ortviken med 244 MSEK. I beloppet för helåret 2010 ingår nedskrivningar av aktieinnehav i dotterbolag med –59 MSEK samt koncernbidrag om –49 MSEK. Moderbolagets eget kapital uppgick till 2 883 MSEK (1 125) och balansomslutningen uppgick till 4 526 MSEK (2 153) vid årsskiftet. Likvida medel uppgick vid årsskiftet till 202 MSEK (31 MSEK).
direktör från 1 januari 2012.
Den 1 januari 2012 bytte TransAtlantics affärsområde Offshore/Icebreaking namn till Viking Supply Ships.
TransAtlantics affärsområde Viking Supply Ships har i januari 2012 tagit leverans av AHTS-fartyget Brage Viking från varvet Astilleros Zamakona i Bilbao, Spanien. Fartyget har flaggats in i det danska fartygsregistret, DIS.
Kim H. Sörensen har utsetts till ny chef för affärsområde Industrial Shipping. Kim H. Sörensen kommer närmast från rollen som VD Europe Region, Damco, ett dotterbolag till AP Möller Maersk. Kim H. Sören-
sen tillträder tjänsten den 1 mars 2012 och ersätter därmed Percy Österström som lämnar den dagliga verksamheten för att helt fokusera på att utveckla affärsområdets växande marknad och stärka kundrelationerna i rollen som Senior Vice President. Percy Österström träder även in som medlem i Industrial Shippings styrelse.
Inom TransAtlantic bedrivs ett aktivt arbete för att minska miljöbelastningen och under året har nya åtgärder genomförts och kvalitetsstyrningen förbättrats i syfte att ytterligare stärka koncernens position inom miljöområdet. Med utgångspunkt i Sveriges nationella miljömål som berör sjöfarten arbetar TransAtlantic utifrån sex detaljerade miljömål för den egna verksamheten. För vidare information, se sidan 16.
TransAtlantic är en koncern med en i hög grad internationell verksamhet och är därmed exponerade för ett antal operationella och finansiella risker. TransAtlantic arbetar aktivt för att identifiera, bedöma och hantera dessa risker. Riskhantering ingår som en del i den löpande uppföljningen av verksamheten.
Det i januari 2012 avslutade nybyggnadsprogrammet innebar utbetalningar av likvida medel i samband med fartygsleveranserna. För att säkerställa dessa åtaganden har koncernen enligt låneavtal fått avsätta medel på särskilt konto som uppgick till 157 MSEK. Dessa redovisas tillsammans med övriga likvida medel.
TransAtlantic utvärderar fortsatt ett förslag till överenskommelse med en bank på grund av att koncernen inte uppfyllde vissa nyckeltalskrav under 2010 samt för tredje och fjärde kvartalet 2011. Vidare förs dialog med ytterligare två banker om att TransAtlantic inte fullt ut möter låneavtalens krav på finansiella nyckeltal för Q4. Som en effekt av ovanstående har lån om sammanlagt 636 MSEK omklassificerats från långfristiga till kortfristiga skulder. För dessa lån har TransAtlantic erhållit offerter om refinansiering vilka är under övervägande.
Ytterligare beskrivning av koncernens operationella och finansiella riskhantering framgår av not 1 och not 32.
Inom Industrial Shipping fortsätter arbetet med att integrera Österströms och att anpassa fartygsflottan till rådande efterfrågan. Allteftersom verksamheten och organisationen samordnas skall sänkta kostnader och ökad effektivitet uppnås. Vi bedömer att efterfrågan på tonnage successivt kommer öka men överutbudet på tonnage på marknaden kommer bestå ytterligare en tid.
Inom Viking Supply Ships har en kraftig expansion skett under året, som ännu inte fått fullt genomslag i omsättning och resultat, genom leverans av två nybyggda AHTSfartyg samt förvärvet av SBS Marine. Vidare togs leverans av Brage Viking i januari 2012. Sammantaget innebär det en väsentligt utökad fartygsflotta. Aktiviteten kring oljeoch gasutvinning till havs i Nordsjön, Barents hav och arktiska farvatten ökar och ger bolaget goda förutsättningar för att sysselsätta fartygsflottan framöver.
Följande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen:
Antalet anställda i koncernen i slutet av året uppgick till 833 (911). Ytterligare information återfinns i Not 7.
Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande:
| 388 159 |
|---|
| –76 413 |
| 1 216 091 |
| 1 527 837 |
Styrelsen föreslår att ingen utdelning sker för verksamhetsåret 2011.
Motivet till förslaget är att de finansiella medel och egna kapital som koncernen besitter vid årsskiftet bedöms behövas för att på ett tillfredsställande sätt driva och utveckla verksamheten.
| Totalt | 1 527 837 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 1 527 837 |
Årsstämma hålls på Göteborgs Konstmuseum fredagen den 27 april 2012 klockan 16.00. Närmare information framgår av särskild kallelse i Dagens Industri, Göteborgs Posten och i Post & Inrikes Tidning samt på hemsidan, www.rabt.se.
Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning framgår av de följande resultaträkningarna, kassaflödesanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa.
| Resultaträkning | 49 |
|---|---|
| Balansräkning | 50 |
| Eget kapital | 52 |
| Kassaflödesanalys | 53 |
| Noter | 54 |
| Styrelsens underskrifter | 80 |
| Revisionsberättelse | 81 |
| NOT 1 | Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering |
54 |
|---|---|---|
| NOT 2 | Nettoomsättningens fördelning | 59 |
| NOT 3 | Segmentredovisning | 59 |
| NOT 4 | Inköp och försäljning mellan koncernföretag |
60 |
| NOT 5 | Övriga rörelseintäkter | 60 |
| NOT 6 | Övriga rörelsekostnader | 61 |
| NOT 7 | Medelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar och sociala kostnader m.m. |
61 |
| NOT 8 | Revisionsuppdrag | 62 |
| NOT 9 | Andra vinster | 62 |
| NOT 10 | Materiella och immateriella anläggningstillgångar |
63 |
| NOT 11 | Resultat från andelar i intresseföretag | 66 |
| NOT 12 | Resultat från andelar i koncernföretag | 66 |
| NOT 13 | Finansiella intäkter | 66 |
| NOT 14 | Finansiella kostnader | 66 |
| NOT 15 | Skatter | 66 |
| NOT 16 | Resultat per aktie | 67 |
| NOT 17 | Andelar i koncernföretag, intresseföretag samt joint ventures |
68 |
| NOT 18 | Andra långfristiga fordringar | 70 |
|---|---|---|
| NOT 19 | Varulager | 70 |
| NOT 20 | Kundfordringar | 70 |
| NOT 21 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
70 |
| NOT 22 | Kassaflödesanalys | 70 |
| NOT 23 | Aktiekapital | 71 |
| NOT 24 | Utdelning per aktie | 71 |
| NOT 25 | Avsättningar för pensioner | 71 |
| NOT 26 | Skulder | 73 |
| NOT 27 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
74 |
| NOT 28 | Ställda säkerheter | 74 |
| NOT 29 | Eventualförpliktelser | 74 |
| NOT 30 | Åtaganden | 75 |
| NOT 31 | Närstående transaktioner | 76 |
| NOT 32 | Finansiell riskhantering och derivatinstrument |
76 |
| NOT 33 | Rörelseförvärv | 78 |
| NOT 34 | Händelser efter balansdagen | 79 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 1, 3, 33 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Nettoomsättning | 2, 3, 4 | 2 989 468 | 2 394 096 | 1 332 815 | 1 258 420 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 10 031 | 784 328 | 112 | 366 | |
| Direkta resekostnader | 1 | –1 573 977 | –1 163 241 | –436 194 | –395 493 | |
| Personalkostnader | 7 | –701 323 | –704 179 | –306 635 | –283 184 | |
| Övriga externa rörelsekostnader | 4, 8 | –643 523 | –389 527 | –736 833 | –706 691 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –14 206 | –37 926 | –4 027 | –28 383 | |
| Andra vinster | 9 | 608 | — | — | — | |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
10 | –414 942 | –428 618 | –22 850 | –14 873 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | –451 | 0 | –14 915 | 1 270 | |
| Rörelseresultat | –348 315 | 454 933 | –188 527 | –168 568 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 12 | — | — | 1 428 184 | –105 925 | |
| Finansiella intäkter | 13 | 20 674 | 7 859 | 54 527 | 17 248 | |
| Finansiella kostnader | 14 | –138 705 | –55 865 | –69 639 | –26 812 | |
| Resultat före skatt | –466 346 | 406 927 | 1 224 545 | –284 057 | ||
| Inkomstskatt | 15 | 31 798 | 178 354 | –8 454 | 66 948 | |
| Årets resultat | –434 548 | 585 281 | 1 216 091 | –217 109 | ||
| Hänförligt till: | ||||||
| Moderföretagets aktieägare | –429 936 | 583 832 | 1 216 091 | –217 109 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | –4 612 | 1 449 | — | — | ||
| –434 548 | 585 281 | 1 216 091 | –217 109 | |||
| Resultat per aktie, hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning) |
16 | –6,49 | 14,22 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Årets resultat | –434 548 | 585 281 | 1 216 091 | –217 109 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt: | |||||
| Förändring säkringsreserv | –24 760 | 19 251 | — | — | |
| Förändring omräkningsreserv | 13 797 | –41 166 | — | — | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –10 963 | –21 915 | — | — | |
| Årets totalresultat | –445 511 | 563 366 | 1 216 091 | –217 109 | |
| Hänförligt till: | |||||
| Moderföretagets aktieägare | –441 424 | 566 485 | — | — | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –4 087 | –3 119 | — | — | |
| –445 511 | 563 366 | 1 216 091 | –217 109 |
| Balansräkning per den 31 december | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 1 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Fartyg | 10 | 4 558 882 | 3 170 303 | — | — | |
| Byggnader och mark | 10 | 21 576 | 38 591 | 20 786 | 37 779 | |
| Inventarier | 10 | 52 861 | 40 622 | 4 800 | 10 003 | |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
10 | 280 177 | 644 288 | — | 8 393 | |
| Goodwill | 10 | 2 459 | 2 348 | — | — | |
| Varumärken | 10 | 7 015 | 7 015 | — | — | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 10 | 4 463 | 3 063 | 9 | 1 800 | |
| Innehav i koncernföretag | 17 | — | — | 3 582 202 | 613 080 | |
| Fordringar hos koncernföretag | — | — | 112 637 | 941 364 | ||
| Innehav i intresseföretag | 17 | 153 | 153 | 153 | 153 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 105 577 | 40 376 | 130 487 | 138 942 | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 105 | 105 | 105 | 105 | ||
| Derivatinstrument | 32 | 15 314 | 20 799 | — | — | |
| Andra långfristiga fordringar | 18, 25 | 65 885 | 29 907 | 35 688 | 24 886 | |
| Summa anläggningstillgångar | 5 114 467 | 3 997 570 | 3 886 867 | 1 776 505 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Varulager | 19 | 69 397 | 40 873 | 20 856 | 21 318 | |
| Kundfordringar | 20 | 335 728 | 231 984 | 77 526 | 113 931 | |
| Fordringar hos koncernföretag | — | — | 196 915 | 60 990 | ||
| Derivatinstrument | 32 | 1 059 | 7 583 | — | — | |
| Övriga fordringar | 66 464 | 111 786 | 81 181 | 93 500 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 134 013 | 84 284 | 47 039 | 53 991 | |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
32 | 13 610 | — | 13 610 | — | |
| Likvida medel | 22 | 547 848 | 636 893 | 201 584 | 33 150 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 168 119 | 1 113 403 | 638 711 | 376 880 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 282 586 | 5 110 973 | 4 525 578 | 2 153 385 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Eget kapital och skulder | |||||
| Eget kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare 16, 23, 24 |
|||||
| Aktiekapital | 1 109 027 | 554 514 | 1 109 027 | 554 514 | |
| Övrigt tillskjutet från ägarna | 555 285 | 555 285 | 388 159 | 388 159 | |
| Reserver | 68 248 | 79 736 | 245 782 | 245 782 | |
| Balanserad vinst | 745 887 | 1 188 437 | –76 413 | 153 310 | |
| Årets resultat | — | — | 1 216 091 | –217 109 | |
| Summa kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare |
2 478 447 | 2 377 972 | 2 882 646 | 1 124 656 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 14 418 | 18 505 | — | — | |
| Summa eget kapital | 2 492 865 | 2 396 477 | 2 882 646 | 1 124 656 | |
| Avsättningar | |||||
| Avsättningar för pensioner 25 |
— | — | 10 463 | 11 688 | |
| Summa avsättningar | — | — | 10 463 | 11 688 | |
| Långfristiga skulder 26 |
|||||
| Fartygslån | 2 003 143 | 1 842 072 | — | — | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 75 026 | 90 645 | — | 77 150 | |
| Skulder till koncernföretag | — | — | 1 172 638 | 398 354 | |
| Pensionsförpliktelser 25 |
6 807 | 8 551 | — | — | |
| Uppskjutna skatteskulder 15 |
9 739 | 28 422 | — | — | |
| Derivatinstrument 32 |
20 630 | 8 327 | — | — | |
| Övriga skulder | 66 179 | 77 628 | 31 467 | 22 875 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 181 524 | 2 055 645 | 1 204 105 | 498 379 | |
| Kortfristiga skulder 26 |
|||||
| Fartygslån | 865 741 | 185 235 | — | — | |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 57 571 | 25 601 | 59 150 | 18 600 | |
| Checkräkningskredit | 10 189 | 75 624 | — | 75 624 | |
| Leverantörsskulder | 178 503 | 100 848 | 64 130 | 45 612 | |
| Aktuell skatteskuld | 33 355 | 14 974 | — | — | |
| Skulder till koncernföretag | — | — | 146 212 | 252 202 | |
| Derivatinstrument 32 |
7 320 | 586 | — | — | |
| Övriga skulder | 74 863 | 49 520 | 28 689 | 20 133 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 |
380 655 | 206 463 | 130 183 | 106 491 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 608 197 | 658 851 | 428 364 | 518 662 | |
| Summa eget kapital och skulder | 6 282 586 | 5 110 973 | 4 525 578 | 2 153 385 | |
| Ställda säkerheter 28 |
3 314 556 | 63 975 | |||
| Eventualförpliktelser 29 |
2 146 550 | 1 029 772 | |||
| Hänförligt till Moderföretagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernens förändringar i eget kapital TSEK |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet från ägarna |
Reserver Omräknings reserv |
Säkrings reserv |
Balanserade vinstmedel |
utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 284 305 | 167 126 | 102 682 | –5 599 | 604 380 | 21 624 | 1 174 518 | |
| Årets resultat | — | — | — | — | 583 832 | 1 449 | 585 281 | |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
— | — | –36 598 | — | — | –4 568 | –41 166 | |
| Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 32 |
— | — | — | 19 251 | — | — | 19 251 | |
| Summa totalresultat | — | — | –36 598 | 19 251 | 583 832 | –3 119 | 563 366 | |
| Nyemission | 277 257 | 388 159 | — | — | –6 8231) | — | 658 593 | |
| Indragning aktier se Not 23 | –7 048 | — | — | — | 7 048 | — | — | |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 270 209 | 388 159 | — | — | 225 | — | 658 593 | |
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 554 514 | 555 285 | 66 084 | 13 652 | 1 188 437 | 18 505 | 2 396 477 | |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 554 514 | 555 285 | 66 084 | 13 652 | 1 188 437 | 18 505 | 2 396 477 | |
| Årets resultat | — | — | — | — | –429 936 | –4 612 | –434 548 | |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
— | — | 13 272 | — | — | 525 | 13 797 | |
| Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 32 |
— | — | — | –24 760 | — | — | –24 760 | |
| Summa totalresultat | — | — | 13 272 | –24 760 | –429 936 | –4 087 | –445 511 | |
| Nyemission | 554 513 | — | — | — | –12 6141) | 541 899 | ||
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 554 513 | 0 | 0 | 0 | –12 614 | 0 | 541 899 | |
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 1 109 027 | 555 285 | 79 356 | –11 108 | 745 887 | 14 418 | 2 492 865 |
1) Transaktionskostnader i samband med nyemission.
| Övrigt till skjutet från |
Balanserade | Summa eget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolagets förändringar i eget kapital | Aktiekapital | ägarna | Reservfond | vinstmedel | kapital |
| Eget kapital 2009-12-31 | 284 305 | — | 245 782 | 153 085 | 683 172 |
| Årets resultat | — | — | — | –217 109 | –217 109 |
| Summa totalresultat | — | — | — | –217 109 | –217 109 |
| Nyemission | 277 257 | 388 159 | — | –6 8231) | 658 593 |
| Indragning aktier se Not 23 | –7 048 | — | — | 7 048 | — |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 270 209 | 388 159 | — | 225 | 658 593 |
| Eget kapital 2010-12-31 | 554 514 | 388 159 | 245 782 | –63 799 | 1 124 656 |
| Eget kapital 2011-01-01 | 554 514 | 388 159 | 245 782 | –63 799 | 1 124 656 |
| Årets resultat | — | — | — | 1 216 091 | 1 216 091 |
| Summa totalresultat | — | — | — | 1 216 091 | 1 216 091 |
| Nyemission | 554 513 | — | — | –12 6141) | 541 899 |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 554 513 | — | — | –12 614 | 541 899 |
| Eget kapital 2011-12-31 | 1 109 027 | 388 159 | 245 782 | 1 139 678 | 2 882 646 |
1) Transaktionskostnader i samband med nyemission.
| Not | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 22 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kassaflöden från den löpande verksamheten | ||||||
| Resultat före skatt | –466 346 | 406 927 | 1 224 545 | –284 057 | ||
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||||
| – Avskrivningar och nedskrivningar | 10 | 414 942 | 428 618 | 22 850 | 14 873 | |
| – Realisationsresultat | –2 504 | 5 450 | –112 | — | ||
| – Ej kassaflödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag | — | — | –1 428 184 | 105 925 | ||
| – Ej kassaflödespåverkande räntor1) | 14 793 | –639 | 18 338 | 5 412 | ||
| – Ej kassaflödespåverkande resultateffekter av förvärv Trans Viking | — | –784 608 | — | — | ||
| – Övrigt2) | 17 668 | –7 485 | –1 068 | 911 | ||
| Betald/erhållen inkomstskatt | –15 114 | 9 827 | — | — | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | ||||||
| förändringar i rörelsekapital | –36 561 | 58 090 | –163 631 | –156 936 | ||
| Förändring i rörelsekapital | ||||||
| Förändring av varulager | –4 299 | 20 079 | 462 | 3 033 | ||
| Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga | ||||||
| rörelsefordringar | 107 440 | –2 526 | 46 068 | –40 606 | ||
| Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga | ||||||
| rörelseskulder | 48 270 | 15 619 | 50 742 | 1 214 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 114 850 | 91 262 | –66 359 | –193 295 | ||
| Investeringsverksamheten | ||||||
| Förvärv av dotterföretag | 33 | –351 533 | –100 | –47 925 | –9 782 | |
| Försäljning av dotterföretag | — | — | 308 404 | — | ||
| Förvärv av fartyg | –478 722 | –137 359 | — | — | ||
| Försäljning av fartyg | 346 210 | 12 442 | — | — | ||
| Likvida medel tillförda vid rörelseförvärv | 33 | 38 283 | 298 493 | — | — | |
| Förvärv av andra immateriella anläggningstillgångar | — | –1 425 | — | –1 426 | ||
| Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar | –2 035 | –2 137 | –693 | –4 068 | ||
| Avyttring av andra materiella anläggningstillgångar | 748 | — | 748 | — | ||
| Förändring av långfristiga fordringar | –30 600 | –6 408 | –13 610 | –1 946 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –477 649 | 163 506 | 246 924 | –17 222 | ||
| Finansieringsverksamheten | ||||||
| Förändring av lån från koncernföretag | — | — | –441 653 | 120 231 | ||
| Upptagna lån | 984 987 | 270 114 | 40 000 | 69 998 | ||
| Amortering av lån | –1 253 930 | –184 136 | –152 220 | –18 600 | ||
| Nyemission med avdrag för emissonskostnader | 541 899 | — | 541 899 | — | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 272 956 | 85 978 | –11 974 | 171 629 | ||
| Förändring av likvida medel | –89 843 | 340 746 | 168 591 | –38 888 | ||
| Likvida medel vid årets början | 636 893 | 327 400 | 33 150 | 73 082 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | 798 | –31 253 | –157 | –1 044 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 547 848 | 636 893 | 201 584 | 33 150 | ||
| 1) Erhållen ränta uppgår till | 7 857 | 7 220 | 499 | 1 129 | ||
| Betald ränta uppgår till | –123 912 | –55 865 | –10 629 | –5 281 | ||
| Totalt | –116 055 | –48 645 | –10 130 | –4 152 |
2) I beloppet för koncernen ingår intäkt från erhållet förskott från tidigare år om 12 424 (9 240).
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering
TransAtlantic-koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Koncernen är organiserad i två affärsområden – Viking Supply Ships och Industrial Shipping.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Göteborg, organisationsnummer 556161-0113. Postadress till huvudkontoret är Box 8809, 402 71 Göteborg, besöksadress Lindholmsallén 10. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap.
Denna koncernredovisning har den 28 februari 2012 godkänts av styrelsen för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats, och som anges nedan, har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS, regelverk som antagits av EU samt i enlighet med RFR 1 kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och beräknad positiv effekt på eget kapital förväntas bli cirka 2 MSEK netto efter skatt. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar och ersätter delar av IAS 39. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier och fastställas vid första redovisningstillfället. För finansiella skulder sker mindre förändringar, vilka avser skulder som är identifierade till verkligt värde. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 10 "Consolidated financial statements" inför inga nya principer men ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen avser att tilllämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 13 "Fair value measurement" tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar samt vägledning kring tillämpning då andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresseoch joint venture företag.
Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestämmande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande inflytande (inklusive SPE-bolag dvs special bildat med begränsat och väldefinierat syfte).
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterföretagets egna kapital, som uppstått efter förvärv. Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterföretag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i samband med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Om företaget sedan tidigare ägt en andel i det förvärvade företaget omvärderas denna till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. På motsvarande sätt omvärderas kvarstående innehav vid en avyttring där det bestämmande inflytandet förloras till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Den del av anskaffningskostnaden vid rörelseförvärv som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger nettotillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsavgifter som är hänförligt till emission av eget kapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat.
Innehav utan bestämmande inflytande andel av dotterföretagets egna kapital, inklusive nettotillgångar till verkligt värde som redovisas för dotterföretag, redovisas inom koncernens egna kapital på en egen rad. Innehav utan bestämmande inflytande andel av årets nettoresultat framgår under egen rad i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.
Företag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men understiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl goodwill, vid anskaffningstillfället och därefter justerats med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten "Resultat från andelar i intresseföretag". Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som "Andelar i intresseföretag". Orealiserade internresultat elimineras med den på koncernen belöpande andelen av resultatet. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis för att ett nedskrivningsbehov föreligger. Intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärdet. Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
När koncernen inte längre har ett bestämmande eller inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultat.
Om ägandet i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisas i övrigt totalresultat till resultat.
Samtliga transaktioner som ingår i de finansiella rapporterna för respektive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rättvisande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skuld hos denna verksamhet i aktuell valuta och omräknas till balansdagens kurs.
Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK. Moderbolagets funktionella valuta är SEK.
För koncernföretag som har annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta omräknas balansräkningar till balansdagens kurs och resultaträkningar till för året genomsnittlig kurs, varvid omräkningsdifferensen förs till eget kapital. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet.
Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kursdifferenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar, då vinster och förluster förs mot övrigt totalresultat. Fordringar och skulder kommer att räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan.
För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balansdagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal resdagar på balansdagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för externa Ship Managementuppdrag, redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta omkostnadsutlägg som har vidarefakturerats till kund, bruttoredovisas. Kostnad för personal anställda i koncernen bruttoredovisas även om de bemannar externa fartyg. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Kostnader direkt hänförliga till fraktuppdrag, såsom bunkers, hamnkostnader mm, redovisas i resultaträkningen under rubriken Direkta resekostnader.
Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräkning sker månadsvis.
Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan tillgångars och skulders bokförda och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och intresseföretag, redovisas inte i koncernredovisningen så länge inte beslut om vinsthemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och för närvarande bedöms det inte sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redovisas direkt mot övrigt totalresultat, redovisas mot övrigt totalresultat.
Segmenten innehåller tjänster som skiljer sig åt avseende risker och avkastning jämfört med andra rörelsegrenar. Intern rapportering och uppföljning är uppdelad på dessa segment. Koncernen har två segment Viking Supply Ships och Industrial shipping. Rapportering sker till bolagets koncernledning som utses av VD.
Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.
Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationaliseringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflaggning av fartyg, aktiveras enligt denna princip.
Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anläggningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader som aktiveras enligt denna princip, och som skrivs av under 30 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl räntor, för fartyg under byggande aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden.
| – Fartyg | 20–32 år |
|---|---|
| – Dockningar och större översynsåtgärder | 2,5–5 år |
| – Datorer | 3–5 år |
| – Övriga inventarier | 5–10 år |
| – Byggnader | 20–50 år |
| – Markanläggningar | 25 år |
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje tillgång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskrivning.
| – Dataprogram | 4 år |
|---|---|
| – Linjenät | 10 år |
För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkastning under en obegränsad tid, ska ingen avskrivning ske. Däremot ska det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgångens värde har förändrats, fastställas ett återvinningsvärde för tillgången.
Koncernen har goodwill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuella nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafikområden inom segmenten. Varumärket avser TransAtlantic, där återvinningsvärdet för tillgången är väsentligt högre än bokfört värde.
Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. För tillgångar som har en planmässig avskrivning bedöms om nedskrivning skall ske för tillgången närhelst det finns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde.
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Lån och kundfordringar samt Finansiella tillgångar tillgängliga till försäljning. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassificeringen sker årligen.
Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde med hänförliga transaktionskostnader.
Låne- och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av fordringarna görs när det finns uppenbarliga bevis för att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp. Koncernens låne- och kundfordringar utgörs av kund- och övriga fordringar samt likvida medel.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finansiella leasingavtal samt operationella leasingavtal.
Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska förmånerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas framtida leasingavgifter minskat med de finansiella kostnaderna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad.
Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultaträkningen som nettoomsättning vid uthyrning och som Övriga externa rörelsekostnader vid inhyrning.
Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörjolja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen.
Koncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån motsvarande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen in en fastställd avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncernen har därefter inte några ytterligare pensionsåtaganden till de anställda.
Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltningskapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Diskontering av pensionsförpliktelser sker på basis av statsobligationsräntan. Aktuariella vinster/förluster som överstiger ett s.k. korridorvärde om 10% skall resultatföras under de anställdas genomsnittliga återstående tjänstgöringsperiod.
Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggningstillgång under projekteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden med förfallodag inom tre månader. Spärrade likvida medel redovisas bland Övriga långfristiga fordringar.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolagets årsredovisning ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalande såvida de inte är i konflikt med Årsredovisningslagen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS.
Detta innebär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom undantag som anges nedan:
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totaltresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och rapporten över kassaflöden baseras på IAS i Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultatoch balansräkningar berör främst eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Andelar i intresse- och dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovisade värde.
Transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernen däremot redovisas transaktionsutgifterna för dotterföretag direkt i resultatet.
Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger. Rådet för finansiell rapportering har dragit tillbaka UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott. Rederi AB Transatlantic har därmed förändrat sin redovisning av koncernbidrag för 2011 i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Förändringen tillämpas retroaktivt varför jämförelseåret 2010 har omräknats. Den förändrade redovisningen påverkar övriga finansiella intäkter och kostnader med 215 MSEK för 2011 samt –49 MSEK för 2010. Skatteeffekten på koncernbidrag redovisas efter förändringen i resultaträkningen och inte i övrigt totalresultat. Den förändrade redovisningen påverkar skattekostnaden med –57 MSEK för 2011 samt 13 MSEK för 2010. Resultatet för jämförelseåret 2010 har minskat med –36 MSEK samtidigt som övrigt totalresultat ökat med lika mycket. Den förändrade redovisningen har ingen påverkan på totalt eget kapital.
De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, särredovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräkningen.
I moderbolagets finansnetto ingår utdelning på dotterbolagsaktier först när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Moderbolaget tillämpar samma principer avseende finansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
Vid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.
I koncernens verksamhet finns det ett antal operationella och finansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är: operationella risker, marknadsrisker, likviditetsrisk, kreditrisk.
Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och finansiella riskernas påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.
Styrelsen har identifierat riskerna och arbetat fram en plan hur man kan undvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balansräkning genom olika åtgärder. Genom tydliga policies och rapporteringsvägar anges hur dessa risker ska hanteras samt hur avrapporteringen ska ske.
Koncernens policy är därmed att aktivt arbeta med olika typer av försäkringar eller finansiella instrument för att minimera olika typer av risker.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunkturutvecklingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och därmed efterfrågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en mycket internationell marknad. Koncernen eftersträvar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av de konjunkturella svängningar.
Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar. För en del av fartygsflottan, primärt för de fartyg som går i en linjetrafik, har en s.k. offhire försäkring tecknats, som ger en ekonomisk kompensation vid längre driftsstörningar.
Koncernens kapitalstruktur ska trygga driften av nuvarande verksamhet och möjliggöra önskade framtida investeringar och utveckling.
Kapitalet bedöms utifrån skuldsättningsgraden, d.v.s. räntebärande nettolåneskulden i förhållande till eget kapital. Nettolåneskulden utgörs av lång- och kortfristig räntebärande upplåning med avdrag för likvida medel.
Total upplåning uppgick till 2 983 MSEK (2 170). Avgår likvida medel med –548 MSEK (–637). Nettoskulden uppgick till 2 435 MSEK (1 533) och det egna kapitalet till 2 493 MSEK (2 396). Skuldsättningsgraden uppgick till 98% (64).
Ökningen av upplåningen under 2011 är en följd av av leveranserna av AHTS-fartygen Njord- och Magne Viking, pågående nybyggnation av Brage Viking samt förvärven av SBS Marine (Holdings) Ltd. och Österströms International AB. Dessa händelser kommenteras också i förvaltningsberättelsen.
Sjöfart är en mycket internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassaflöde kommer från SEK och detta innebär att valutakursförändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöden. Valutarisken begränsas först och främst genom att exponeringen för intäkter i olika valutor matchas med kostnader i samma valuta. På samma sätt matchas tillgångar i en viss valuta med skulder i samma valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument i enlighet med koncernens policy, se not 32.
Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvudsakliga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument, se not 32.
För att undvika störningar i betalningsflödena så säkerställer koncernen att man har en tillräckligt stor likviditetsreserv i form av bankmedel och lånelöften för att klara oförutsägbara svängningar i kassaflödet, se not 22 och 26.
Koncernen lämnar endast korta rörelsekrediter. I huvudsak lämnas dessa krediter till stora kunder där koncernen har långa relationer. Nya kunder genomgår en kreditkontroll innan kredit lämnas. När längre krediter lämnas sker detta mot säkerhet.
Kostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Fraktkontrakt inkluderar ofta klausuler som innebär att kunden bär risken för prisförändringar. För den del av förbrukningen där koncernen inte har sådan klausuler, ingår koncernen terminskontrakt för bunkerolja, se not 32.
Koncernen har derivatinstrument som säkrar mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring).
Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och exponering för ränterisker. Koncernens policy är att endast inneha instrument som är kvalificerade för säkringsredovisning. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen.
När en säkring har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livslängd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i kassaflödet för säkrade poster.
Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säkringar avseende kassaflöden, redovisas i övrigt totalresultat. Förändringar i verkligt värde på ett derivat som formellt identifierats för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde, hänförliga till den säkrade risken, på den säkrade tillgången eller skulden. För derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, ska orealiserad värdeförändring, inklusive den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen.
Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv marknadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå 1 enligt IFRS 7. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variablar såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar
hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå 2. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå 3.
Nominellt värde minskat med eventuella krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling.
Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål: Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resultat- och balansräkningar.
De uppskattningar som har störst påverkan är:
Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov, som för 2011 medförde behov av förändring av bokförda värden, se not 10. Pensionsberäkningarna utförs av aktuarie utifrån av bolaget fastställda antaganden.
De bedömningar som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande om framtida kassaflöde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassaflödena för fartygen baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 8–10%.
För koncernen bedöms antagande av framtida kassaflöden för fartygen vara den bedömning och uppskattning som har störst påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Fraktintäkter | 2 069 600 | 1 534 304 | 691 557 | 685 338 | |
| Tidsbefraktningsintäkter | 760 813 | 622 842 | 308 610 | 353 240 | |
| Vidarefakturererade kostnader till externa uppdragsgivare |
155 030 | 235 779 | 33 840 | 1 520 | |
| Vidarefakturererade kostnader till interna uppdragsgivare |
— | — | 295 529 | 217 108 | |
| Övrigt | 4 025 | 1 171 | 3 279 | 1 214 | |
| Totalt | 2 989 468 | 2 394 096 | 1 332 815 | 1 258 420 |
Under 2011 har verksamheten successivt övergått till att styras genom de två affärsområderna Industrial Shipping och Viking Supply Ships. Koncernens ekonomstyrning har dock fortsatt att även följa supportfunktionen Shipmanagement/koncerngemensamt. Från och med 2012 har den kvarvarande externa Ship Management verksamheten tillförts respektive affärsområde och gemensamma kostnader fördelats till respektive affärsområde.
Affärsområde Viking Supply Ships utgörs av isklassade samt även isbrytande s k ankarhanteringsfartyg vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), samt för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa. I och med förvärvet av SBS Marine tillfördes en ny verksamhet och fartygstyp, Platform Supply Vessels, som huvudsakligen utför transporter av förnödenheter till riggar för kunder inom offshoreindustrin.
Industrial Shipping är främst inriktat på kontraktsbaserad sjöfart för nordisk basindustri. Affärsområdet omfattar flera olika verksamhetsområden vilka är integrerade med varandra och som samarbetar om tonnage och kundkontrakt. Division RoRo Baltic bedriver linjetrafik med specialanpassade RoRo- och containerfartyg vilka bildar ett heltäckande sjötransportsystem i Östersjön. Division Bulk består av isklassade fartyg inom de medelstora bulksegmenten vilka opererar primärt inom Europa, samt bedriver även RoRo trafik mellan Kanada och södra delen av amerikanska östkusten. Division Container bedriver containerbaserad linjetrafik mellan Sverige och England och feedertrafik mellan Sverige och Tyskland.
Division Short Sea Bulk utför transporter med mindre bulktonnage företrädesvis inom Östersjön. Division Integrated Logistics utvecklar integrerade transportlösningar där TransAtlantic ombesörjer en större del i den totala transportkedjan.
Ship Management/koncerngemensamt omfattar företagsledning, central administration, finansförvaltning och Ship Management både för egna fartyg och externa uppdragsgivare. Från och med 2012 har verksamheten delats upp och tillförts respektive affärsområde.
Transaktioner mellan affärsområden och supportfunktioner har skett prissatta till marknadsmässiga villkor.
| Viking Supply Ships | Industrial Shipping | Ship Management/ koncerngemensamt |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Försäljning | 568 490 | 298 396 | 2 258 923 | 1 865 191 | 1 387 875 | 1 150 694 | 4 215 288 | 3 314 281 |
| Intern försäljning | — | — | — | — –1 225 820 | –920 185 –1 225 820 | –920 185 | ||
| Nettoomsättning | 568 490 | 298 396 | 2 258 923 | 1 865 191 | 162 055 | 230 509 | 2 989 468 | 2 394 096 |
| Avskrivningar/nedskrivningar | –212 601 | –77 137 | –183 934 | –262 797 | –18 407 | –88 684 | –414 942 | –428 618 |
| Resultatandelar från intresseföretag | –451 | — | — | — | — | — | –451 | — |
| Rörelseresultat | –48 649 | 65 531 | –219 330 | –323 359 | –80 336 | 712 761 | –348 315 | 454 933 |
| Finansiella intäkter | ||||||||
| Finansiella intäkter | 1 999 | 1 379 | 9 845 | 2 156 | 8 830 | 4 324 | 20 674 | 7 859 |
| Finansiella kostnader | –79 420 | –21 444 | –38 126 | –30 427 | –21 159 | –3 994 | –138 705 | –55 865 |
| Resultat före skatt1) | –126 070 | 45 466 | –247 611 | –351 630 | –92 665 | 713 091 | –466 346 | 406 927 |
| Inkomstskatt | 31 798 | 178 354 | ||||||
| Årets resultat | –434 548 | 585 281 | ||||||
| Tillgångar | 4 664 468 | 3 158 639 | 822 130 | 1 080 472 | 779 615 | 864 126 | 6 266 213 | 5 103 237 |
| Kapitalandelar i intresseföretag | 153 | 153 | 153 | 153 | ||||
| Ofördelade tillgångar 2) | 16 373 | 7 583 | ||||||
| Summa tillgångar | 4 664 468 | 3 158 639 | 822 130 | 1 080 472 | 779 768 | 864 279 | 6 282 739 | 5 110 973 |
| Skulder | 2 844 351 | 1 659 607 | 705 885 | 772 927 | 211 535 | 281 376 | 3 761 771 | 2 713 910 |
| Ofördelade skulder2) | 27 950 | 586 | ||||||
| Summa skulder | 2 844 351 | 1 659 607 | 705 885 | 772 927 | 211 535 | 281 376 | 3 789 721 | 2 714 496 |
| Bruttoinvesteringar3) | 1 155 097 | 235 879 | 55 710 | 27 720 | 27 863 | 4 061 | 1 238 670 | 267 660 |
1) I resultat före skatt för affärsområde Viking Supply Ships ingår omstrukturerings- och förvärvseffekter med totalt –52 MSEK bestående av kostnader och nedskrivningar i samband med etableringen av den danska offshore strukturen samt förberedelser för introduktion av Viking Supply Ships på Oslo Börs med –48 MSEK samt kostnader i samband med förvärvet av SBS Marine (Holdings) Ltd. med –4 MSEK. I resultat före skatt för affärsområde Industrial Shipping ingår omstrukturerings- och förvärvskostnader om totalt –142 för 2011. Kostnaderna består av omstrukturering av affärsområdet i samband med förvärvet och integrationen av Österströms med –45 MSEK, kostnader för före detta VD med –5 MSEK samt kostnader i samband med förvärvet av Österströms International AB med –3 MSEK. Därutöver har fartygsnedskrivningar inom affärsområdet skett med –32 MSEK samt goodwillnedskrivningar med –58 MSEK. I resultat före skatt 2010 ingick inom Ship Management/koncerngemensamt effekter hänförliga till förvärvet av Trans Viking om 775 MSEK, omstruktureringsposter inom affärsområde Industrial Shipping bestående av fartygsnedskrivningar med –241 MSEK samt reaförlust vid fartygsförsäljning med –6 MSEK.
2) Ofördelade tillgångar och skulder består av finansiella instrument.
3) Årets investeringar bestod inom Viking Supply Ships i huvudsak av nybyggnation av tre fartyg, förvärv av SBS Marine (Holdings) Ltd., samt aktiverade dockningsutgifter. Föregående års investeringar bestod i huvudsak av pågående nybyggnationer samt aktiverade dockningsutgifter. Inom affärsområde Industrial Shipping bestod årets investeringar i förvärvet av Österströms International AB samt aktiverade dockningsutgifter. Föregående år bestod investeringarna i huvudsak av aktiverade dockningsutgifter. Inom Ship Management/koncerngemensamt bestod årets investeringar av likvida medel avsatta på spärrade konton, förvärv av kapitalplaceringsaktier samt inventarier. Föregående års investeringar inom affärsområdet bestod av investering i ny kontorsbyggnad samt investeringar i dataprogram och inventarier.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | ||
| Nettoomsättning | ||||
| Norden | 1 568 165 | 1 327 485 | ||
| Övriga Europa | 1 114 975 | 781 786 | ||
| Nordamerika | 275 368 | 283 446 | ||
| Övriga världen | 30 960 | 1 379 | ||
| Summa | 2 989 468 | 2 394 096 | ||
| Tillgångar | ||||
| Norden | 5 965 141 | 4 414 924 | ||
| Övriga Europa | 317 598 | 696 049 | ||
| Nordamerika | — | — | ||
| Övriga världen | — | — | ||
| Summa | 6 282 739 | 5 110 973 | ||
| Investeringar | ||||
| Norden | 924 743 | 251 778 | ||
| Övriga Europa | 313 927 | 15 882 | ||
| Nordamerika | — | — | ||
| Övriga världen | — | — | ||
| Summa | 1 238 670 | 267 660 |
I moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncernföretag med 304 664 TSEK (233 830).
I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 87 545 TSEK (60 572).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Förvärvseffekter TransViking |
— | 774 915 | — | — |
| Aktiverat arbete för egen räkning |
2 233 | 7 215 | — | — |
| Realisationsresultat | 7 798 | — | 112 | — |
| Övrigt | — | 2 198 | — | 366 |
| Totalt | 10 031 | 784 328 | 112 | 366 |
I rörelseresultatet ingår valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder enligt följande:
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Valutakursdifferenser | –8 806 | –32 578 | –4 027 | –28 383 |
| Rearesultat | –5 400 | –5 348 | — | — |
| Totalt | –14 206 | –37 926 | –4 027 | –28 383 |
Se även not 1.
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda | Antal anställda |
Varav kvinnor % |
Antal anställda |
Varav kvinnor % |
|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | |||||
| – landanställda | 87 | 46% | 113 | 40% | |
| – ombordanställda | 317 | 2% | 344 | 2% | |
| Totalt i moderbolaget | 404 | 12% | 457 | 11% | |
| Dotterföretag | |||||
| Sverige | |||||
| – landanställda | 75 | 41% | 47 | 41% | |
| – ombordsanställda | 177 | 8% | 360 | 8% | |
| Danmark | |||||
| – landanställda | 13 | 31% | — | — | |
| – ombordsanställda | 36 | 8% | — | — | |
| Storbritannien – landanställda |
11 | 27% | 38 | 22% | |
| – ombordsanställda | 133 | 2% | — | — | |
| Finland – landanställda |
8 | 38% | 4 | 25% | |
| Ryssland – landanställda |
6 | 33% | 5 | 20% | |
| Polen – landanställda |
6 | 0% | — | — | |
| Estland – landanställda |
8 | 0% | — | — | |
| Lettland | |||||
| – landanställda | 4 | 25% | — | — | |
| Nederländerna | 3 | 33% | — | — | |
| Norge | 4 | 50% | — | — | |
| Totalt i dotterföretag | 484 | 14% | 453 | 13% | |
| Koncernen totalt | 888 | 13% | 911 | 12% |
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sociala kostnader |
Sociala kostnader |
||||
| Löner och ersätt |
(varav pen sionskost |
Löner och ersätt |
(varav pen sions kost |
||
| TSEK | ningar | nader) | ningar | nader) | |
| Moderbolaget | 260 161 | 136 121 | 230 888 | 140 078 | |
| (39 225) | (48 412) | ||||
| Dotterföretag | |||||
| i Sverige | 124 388 | 84 032 | 202 667 | 109 273 | |
| (21 271) | (38 865) | ||||
| Dotterföretag | |||||
| utomlands | 36 995 | 6 298 | 10 299 | 1 185 | |
| (2 913) | (957) | ||||
| Koncernen totalt | 421 544 | 226 451 | 443 854 | 250 536 | |
| (63 409) | (88 234) |
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Styrelse1) och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | 11 484 | 248 677 | 4 468 | 226 420 | |
| Totalt i moderbolaget | 11 484 | 248 677 | 4 468 | 226 420 | |
| Dotterföretag i Sverige |
2 492 | 121 896 | 67 | 202 600 | |
| Dotterföretag i utlandet: |
|||||
| Nederländerna | 90 | 949 | — | — | |
| Danmark | — | 10 120 | — | — | |
| Storbritannien | — | 15 301 | 634 | 4 074 | |
| Finland | — | 4 036 | — | 2 728 | |
| Estland | 126 | 695 | — | — | |
| Lettland | 244 | 226 | — | — | |
| Polen | 406 | 470 | — | — | |
| Ryssland | 632 | 3 700 | 603 | 2 260 | |
| Total dotterföretag utomlands |
1 498 | 35 497 | 1 237 | 9 062 | |
| Koncernen totalt | 15 474 | 406 070 | 5 772 | 438 082 |
1) I beloppet för moderbolaget ingår arvode enligt konsultavtal med 3 132 TSEK samt ersättningen av engångskaraktär till avgående VD med 3 937 TSEK. Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 122 448 TSEK (102 153) och totalt för koncernen med 130 651 TSEK (153 684). Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.
| Styrelsearvode | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ersättning till styrelseledamöter 2011-01-01–2011-12-31 (TSEK) |
2011 | 2010 | |||
| Christen Sveaas, ordförande | 400 | 100 | |||
| Folke Patriksson, vice ordförande | 200 | 350 | |||
| Åge Korsvold1) | 167 | 50 | |||
| Christer Olsson | 200 | 200 | |||
| Håkan Larsson | 200 | 200 | |||
| Magnus Sonnorp3) | 200 | 133 | |||
| Henning E. Jensen2) | 33 | — | |||
| Helena Levander4) | — | 150 | |||
| Jenny Lindén Urnes5) | — | 67 | |||
| Lena Patriksson Keller4) | — | 150 | |||
| Björn Rosengren4) | — | 150 | |||
| Christer Lindgren, arbetstagarrepresentant | — | — | |||
| 1 400 | 1 550 |
1) Avgick på extra bolagsstämma i november 2011.
2) Valdes in på extra bolagsstämma i november 2011. 3) Valdes in på årsstämman i april 2010.
4) Avgick på extra bolagsstämma i september 2010.
5) Avgick på årsstämman i april 2010.
Styrelsens vice ordförande har under 10-års perioden 2004–2013 rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbestämd, livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets penionsförpliktelse, som per 2011-12-31 uppgick till 10 248 TSEK, har pensionsförsäkringar tecknats vilka per 2011-12-31 hade ett marknadsvärde om 9 987 TSEK. Bolaget har under 2011 inte haft någon kostnad för detta åtagande. Det finns inga andra pensionsförpliktelser till förmån för moderbolagets styrelseledamöter.
| Lön | Övriga förmåner Pensionspremier Konsultarvoden |
Summa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| VD Rolf Skaarberg1) | — | — | — | — | — | — | 3 132 | — | 3 132 | — |
| VD Stefan Eliasson2) | 6 404 | 2 400 | 46 | 49 | 502 | 469 | — | — | 6 952 | 2 918 |
| Andra ledande befatt ningshavare, 4 personer (4)3) |
5 624 | 4 594 | 374 | 252 | 1 182 | 1 555 | 3 423 | — | 10 603 | 6 401 |
| Totalt | 12 028 | 6 994 | 420 | 301 | 1 684 | 2 024 | 6 555 | — | 20 687 | 9 319 |
1) Rolf Skaarberg var VD i moderbolaget under perioden 1 april–30 december 2011. Ersättning till Rolf Skaarberg utgick under året med 300 TNOK per månad i enlighet med konsultavtal som tecknats med Kistefos AS. Henning E. Jensen tillträdde som VD 31 december 2011 som även han erhåller ersättning i enlighet med konsultavtal med Kistefos AS. Ersättning utgår med 200 TNOK per månad.
2) I beloppet ingår 6 månaders uppsägningslön samt tolv månaders avgångsvederlag till Stefan Eliasson som avgick som VD 31 mars 2011.
3) Koncernens fd CFO samt fd chefen för Affärsområde Viking Supply Ships har under delar av året, 8 resp 5 månader, varit arvoderade via konsultavtal.
Uppsägningstiden från bolagets sida för övriga ledande befattningshavare är sex till tolv månader. Denna grupp följer ITP-planen och har rätt till tjänstebil. Dessa befattningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITP-planen. Under 2011 har i gruppen
liksom 2010 ingått en kvinna. Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelseledamöter i dotter- och koncernbolag. Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar.
Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Arvoden avseende revisionsuppdrag | ||||
| – PwC | 3 427 | 2 204 | 2 380 | 1 920 |
| – BDO | 209 | 390 | 177 | 354 |
| – KPMG | 816 | — | — | — |
| – Övriga revisionsföretag | 984 | 653 | — | — |
| Arvoden avseende revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | ||||
| – PwC | 1 923 | 1 361 | 1 618 | 1 187 |
| – Övriga revisionsföretag | 48 | 1 | — | — |
| Arvoden avseende skatterådgivning | ||||
| – PwC | 4 341 | 1 187 | 4 012 | 1 168 |
| – Övriga revisionsföretag | 48 | 78 | 11 | — |
| Andra tjänster | ||||
| – PwC | 991 | — | 16 | — |
| Totalt | 12 787 | 5 874 | 8 214 | 4 629 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Räntesäkringsderivat: | ||||
| – Verkligt värde vinster | 608 | — | — | — |
| Totalt | 608 | 0 | 0 | 0 |
1) Se även Not 32 Finansiell riskhantering och derivatinstrument, avsnitt "Verkliga värden derivatinstrument".
| Fartyg1) | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 4 499 976 | 2 605 777 | — | — | ||
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | 49 181 | 28 382 | — | — | ||
| Anskaffning via rörelseförvärv | 772 226 | 1 992 385 | — | — | ||
| Omklassificeringar | 1 174 756 | 245 822 | — | — | ||
| Försäljningar/utrangeringar3) | –679 348 | –93 438 | — | — | ||
| Årets omräkningsdifferens | 39 817 | –278 952 | — | — | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 5 856 608 | 4 499 976 | — | — | ||
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||||
| Ingående avskrivningar | –1 048 559 | –735 135 | — | — | ||
| Anskaffning via rörelseförvärv | — | –274 911 | — | — | ||
| Försäljningar/utrangeringar | 228 766 | 47 097 | — | — | ||
| Årets omräkningsdifferens | –423 | 87 246 | — | — | ||
| Årets planenliga avskrivningar | –274 578 | –172 856 | — | — | ||
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –1 094 794 –1 048 559 | — | — | |||
| Nedskrivningar | ||||||
| Ingående nedskrivningar | –281 114 | –81 435 | — | — | ||
| Försäljningar/utrangeringar | 112 015 | 28 312 | — | — | ||
| Årets omräkningsdifferens | –1 793 | 13 207 | — | — | ||
| Årets nedskrivning | –32 040 | –241 198 | — | — | ||
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –202 932 | –281 114 | — | — | ||
| Utgående planenligt restvärde2) | 4 558 882 | 3 170 303 | — | — |
Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 13 år (13).
1) I posten "Fartyg" ingår leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | — | 597 832 | — | — |
| Årets anskaffning av leasade fartyg2) | — | –597 832 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | — | 0 | — | — |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | — | –142 247 | — | — |
| Årets anskaffning av leasade fartyg2) | — | 157 082 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | — | –14 835 | — | — |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | — | — | — | — |
Utgående planenligt restvärde3) — — — —
2) Fartygsvärdena är i dagens marknadssituation mer svårbedömda än normalt. Värdering av koncernens fartyg har skett med hjälp av externa värderingar och interna impairmenttester. Under 2011 har nedskrivningar gjorts på TransFalcon med –8 MSEK, TransFrej med –18 MSEK och TransNjord med –6 MSEK, samtliga inom Affärsområde Industrial Shipping. Nedskrivningarna baseras på bedömda aktuella marknadsvärderingar då ett arbete har börjats för att avyttra dessa fartyg. Efter dessa nedskrivningar uppskattas redovisade fartygsvärden vara i paritet med bedömda marknadsvärden. Under 2010 gjordes nedskrivningar inom Industrial Shipping på TransFighter med –128 MSEK, SCA-fartygen (Obbola, Östarnd och Ortviken) med –85 MSEK, TransNjord med –25 MSEK samt Map med –3 MSEK.
3) I samband med att TransAtlantic 2010 förvärvade de tre ägarbolagen till SCA fartygen, Cove-, Kirmar- och Sanaga Shipping Ltd skrevs avtal vilket gav SCA rätten att förvärva bolagen. Denna option att förvärva fartygen utnyttjades av SCA i juni 2011, vilket innebar att fartygen såldes med en reavinst om 6 MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark, TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Anskaffningsvärden | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 48 003 | 47 778 | 46 745 | 46 091 | |
| Årets anskaffning (inkl förbättringskostnader) | — | 313 | –1 | 654 | |
| Årets omräkningsdifferens | 16 | –88 | — | — | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 48 019 | 48 003 | 46 744 | 46 745 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark, TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –9 412 | –8 463 | –8 966 | –7 980 |
| Årets omräkningsdifferens | –8 | 75 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –1 023 | –1 024 | –992 | –986 |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –10 443 | –9 412 | –9 958 | –8 966 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | — | — | — | — |
| Årets nedskrivning1) | –16 000 | — | –16 000 | — |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –16 000 | — | –16 000 | — |
| Utgående planenligt restvärde | 21 576 | 38 591 | 20 786 | 37 779 |
| – varav markvärde | 5 855 | 5 855 | 5 855 | 5 855 |
| Bokfört värde | ||||
| Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige | ||||
| – byggnader | 10 725 | 10 725 | 10 725 | 10 725 |
| – mark | 2 054 | 2 054 | 2 054 | 2 054 |
| Totalt | 12 779 | 12 779 | 12 779 | 12 779 |
| Bokfört värde på fastigheter inom Sverige | 20 786 | 37 779 | 20 786 | 37 779 |
1) Beslut togs 2011 om försäljning av koncernens kontorsfastighet i Skärhamn. I samband med detta beslut gjordes en marknadsvärdering vilket föranledde en nedskrivning om –16 MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Inventarier, TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Anskaffningsvärden | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 118 287 | 116 049 | 30 339 | 30 102 | |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | 11 996 | 4 861 | 895 | 1 067 | |
| Anskaffning via rörelseförvärv | 22 299 | — | — | — | |
| Försäljningar/utrangeringar | –12 485 | –1 400 | –2 372 | –830 | |
| Årets omräkningsdifferens | 759 | –1 223 | — | — | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 140 856 | 118 287 | 28 862 | 30 339 | |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | |||||
| Ingående avskrivningar | –77 665 | –67 968 | –20 336 | –14 994 | |
| Anskaffning via rörelseförvärv | –7 251 | — | — | — | |
| Försäljningar/utrangeringar | 20 221 | 1 400 | 1 300 | 372 | |
| Årets omräkningsdifferens | –670 | 1 043 | — | — | |
| Årets planenliga avskrivningar | –22 630 | –12 140 | –5 026 | –5 714 | |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –87 995 | –77 665 | –24 062 | –20 336 | |
Utgående planenligt restvärde 3) 52 861 40 622 4 800 10 003
3) I posten "Inventarier" ingår leasingobjekt, i huvudsak containers, som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier, finansiell leasing, TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 68 008 | 64 920 | — | — |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | — | 3 088 | — | — |
| Årets anskaffning genom förelseförvärv | 8 420 | — | — | — |
| Avslutade leasingavtal | –12 921 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 63 507 | 68 008 | — | — |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –42 470 | –37 477 | — | — |
| Årets anskaffning genom förelseförvärv | –5 502 | — | — | — |
| Avslutade leasingavtal | 12 374 | — | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –5 189 | –4 993 | — | — |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –40 787 | –42 470 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 22 720 | 25 538 | — | — |
Se även Not 30 Åtaganden
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar, TSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 644 288 | 405 822 | 8 393 | 5 588 |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader)4) | 804 457 | 148 393 | 1 176 | 6 849 |
| Anskaffning via rörelseförvärv | 6 283 | 337 140 | — | — |
| Omklassificeringar | –1 174 756 | –245 822 | — | — |
| Avyttringar | –2 122 | –4 044 | –9 569 | –4 044 |
| Årets omräkningsdifferens | 2 028 | 2 798 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 280 177 | 644 288 | — | 8 393 |
| Utgående planenligt restvärde | 280 177 | 644 288 | — | 8 393 |
4) I beloppet ingår aktiverade finansieringskostnader med 62 MSEK (26). Räntesatsen på nybyggnadskreditivet har under året varit 4,95%.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill, TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 2 348 | 2 348 | 8 278 | 8 278 |
| Årets anskaffning1) | 58 137 | — | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | 111 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 60 596 | 2 348 | 8 278 | 8 278 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | — | — | –8 278 | –8 278 |
| Årets nedskrivning | –58 137 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –58 137 | — | –8 278 | –8 278 |
| Utgående bokfört värde | 2 459 | 2 348 | — | — |
1) Årets anskaffning avser förvärvet av Österströms International AB per 2011-06-08. Hela värdet skrevs ned under året. Förvärvskalkylen är fortfarande preliminär och skall slutgiltigt fastställas senast 30 juni 2012. Nedskrivningen motiveras av en omprövning av förutsättningarna för lönsamhet på de marknader som Österströmsbolagen verkar på. I samband med fusionen med Gorthon Lines 2005 skedde i moderbolaget nedskrivning av den goodwillpost som uppkom vid minoritetsförvärvet av aktier i Gorthon Lines AB under
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Varumärken, TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 7 015 | 7 015 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 7 015 | 7 015 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Övriga immateriella tillgångar, TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 10 543 | 9 114 | 6 938 | 101 628 |
| Årets anskaffning | 8 555 | 1 429 | 154 | 1 426 |
| Anskaffning via rörelseförvärv | 8 838 | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | –3 605 | — | –1 579 | –96 116 |
| Årets omräkningsdifferens | 225 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 24 556 | 10 543 | 5 513 | 6 938 |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –7 480 | –6 080 | –5 138 | –71 722 |
| Anskaffning via rörelseförvärv | –2 574 | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | 466 | — | 466 | 74 757 |
| Årets omräkningsdifferens | 29 | — | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –4 909 | –1 400 | –832 | –8 173 |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –14 468 | –7 480 | –5 504 | –5 138 |
| Nedskrivningar1) | ||||
| Ingående nedskrivningar | — | — | — | — |
| Årets nedskrivning | –5 625 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –5 625 | — | — | — |
Utgående planenligt restvärde 4 463 3 063 9 1 800 1) Under året har nedskrivning skett av aktiverade utvecklingskostnader för dataprogramvara inom Arctic Ice Management AB. Nedskrivningen baseras på att utvecklingsarbetet har
avbrutits då det komersiella värdet för närvarande bedöms som osäkert. Koncernen: Värdet består förutom av aktiverade programvaror också av upparbetat trafiksystem inom affärsområdet Industrial shipping som innehas av dotterföretag TransAtlantic
Moderbolaget: Beloppet utgörs av aktiverade programvaror.
European Services AB, och tillfördes koncernen vid förvärv av utestående 26% av aktierna 2004.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Resultatandelar från | ||||
| övriga intresseföretag1) | –451 | — | –14 915 | 1 270 |
| Totalt | –451 | — | –14 915 | 1 270 |
1) Resultatandelen i moderbolaget 2010 och 2011 avser resultatandelar från Partrederiet för Odin Viking DA. Resultatandelen i koncernen 2011 avser andelar av resultat i Östersjöfrakt AB. Detta bolag, som ägs till 20%, ingick i förvärvet av Österströmskoncernen (se även Not 33).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ränteintäkter | 7 857 | 7 859 | 499 | 1 129 |
| Ränteintäkter från koncernbolag |
— | — | 39 426 | 16 119 |
| Valutakursdifferenser | 12 817 | — | 14 602 | — |
| Totalt | 20 674 | 7 859 | 54 527 | 17 248 |
| Koncernen Moderbolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Utdelningar | — | — | 1 376 857 | 1 772 |
| Koncernbidrag1) | — | — | 214 636 | –48 646 |
| Nedskrivning av aktieinnehav |
— | — | –433 280 | –59 100 |
| Nedskrivning av koncernfordringar |
— | — | –30 | |
| Rearesultat från försäljning av dotterbolag |
— | — | 269 971 | 79 |
| Totalt | — | — | 1 428 184 | –105 925 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Räntekostnader | 138 705 | 55 733 | 10 629 | 4 869 |
| Räntekostnader till koncernföretag |
— | — | 57 764 | 7 150 |
| Valutakursdifferenser | — | 132 | — | 14 381 |
| Övriga finansiella kostnader |
— | — | 1 246 | 412 |
| Totalt | 138 705 | 55 865 | 69 639 | 26 812 |
1) Har tidigare år redovisats direkt mot eget kapital.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Skatt i resultaträkningen | ||||
| – Aktuell skatt | –17 919 | –1 593 | — | — |
| – Uppskjuten skatt | 49 717 | 179 947 | –8 454 | 66 948 |
| Totalt | 31 798 | 178 354 | –8 454 | 66 948 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 2011 |
2011 | 2010 | ||||||
| TSEK | % | TSEK | % | TSEK | % | TSEK | % | |
| Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats |
||||||||
| Redovisat resultat före skatt | –466 346 | 406 927 | 1 224 545 | –284 057 | ||||
| Skattekostnad enligt svensk skattesats 26,3% | 122 649 | 26 | –107 022 | –26 | –322 055 | –26 | 74 707 | 26 |
| – Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats | –1 080 | –0 | –22 819 | –6 | — | — | — | — |
| – Ej skattepliktiga förvärvseffekter TransViking | — | — | 204 557 | 51 | — | — | — | — |
| – Effekt förändrad tonnageskatteförordning Norge2) | — | — | 40 460 | 10 | — | — | — | — |
| – Tonnagebeskattad verksamhet | –32 917 | –7 | 9 753 | 2 | — | — | — | — |
| – Effekt till följd av rapportering i funktionell valuta | 2 956 | 1 | –8 844 | –2 | — | — | — | — |
| – Effekt av ej skattepliktiga intäkter | 1 496 | 0 | 3 113 | 1 | 432 969 | 35 | 2 439 | 1 |
| – Effekt av ej avdragsgilla kostnader | –224 | –0 | –334 | — | –118 246 | –10 | –15 351 | –5 |
| – Effekt av ej avdragsgill nedskrivning av goodwill | –15 290 | –3 | — | — | — | — | — | — |
| – Effekt av skattepliktig intäkt3) | –44 120 | –9 | — | — | — | — | — | — |
| – Värdeförändring pensionsåtaganden | –1 270 | –0 | –728 | — | –1 027 | –0 | –488 | –0 |
| – Upplöst skatteskuld kopplad till köpoption4) | — | — | 77 788 | 19 | — | — | 5 617 | 2 |
| – Underskott för vilka skattefordran ej redovisats | –2 104 | –0 | –25 124 | –6 | — | — | — | — |
| – Justering av föregående års skatt | –521 | –0 | 1 540 | 0 | –253 | — | 21 | 0 |
| – Övrigt | 2 223 | 1 | 6 013 | 1 | 158 | 0 | 3 | 0 |
| Skattekostnad | 31 798 | 7% | 178 354 | 44% | –8 454 | –1% | 66 948 | 24% |
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 2010 |
|||||
| Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt |
| –29 055 | 4 295 | –24 760 | 25 284 | –6 033 | 19 251 |
| 13 272 | — | 13 272 | –36 598 | — | –36 598 |
| –15 783 | 4 295 | –11 488 | –11 314 | –6 033 | –17 347 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Uppskjutna skattefordringar | |||||
| – Pensionsförpliktelser med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt | 12 536 | 13 806 | 12 090 | 13 117 | |
| – Finansiella instrument, värdering till marknadsvärde | 34 | — | — | — | |
| – Underskottsavdrag | 149 124 | 101 831 | 130 952 | 133 769 | |
| 161 694 | 115 637 | 143 042 | 146 886 | ||
| Kvittning skattefordringar och skatteskulder inom samma verksamhetsländer |
–56 117 | –75 261 | –12 555 | –7 944 | |
| Uppskjutna långfristig skattefordring i balansräkningen | 105 577 | 40 376 | 130 487 | 138 942 | |
| Uppskjutna skatteskulder | |||||
| – Materiella anl.tillgångar, temporära skillnader1) | –56 117 | –71 227 | –12 555 | –7 944 | |
| – Finansiella instrument, värdering till marknadsvärde | — | –4 035 | — | — | |
| – Övriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt2) | –9 739 | –28 421 | — | — | |
| –65 856 | –103 683 | –12 555 | –7 944 | ||
| Kvittning skattefordringar och skatteskulder | |||||
| inom samma verksamhetsländer | 56 117 | 75 261 | 12 555 | 7 944 | |
| Uppskjuten långfristig skatteskuld i balansräkningen | –9 739 | –28 422 | — | — | |
| Netto uppskjuten skattefordran / (skatteskuld)5) | 95 838 | 11 954 | 130 487 | 138 942 |
1) Temporära skillnaden – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskrivningar.
2) I januari 2010 ogiltligförklarade Högsta Domstolen, Norge den engångsskatt som kostnadsfördes 2007 i samband med inträdet i nya norska tonnageskatteförordningen. Konsekvensen av detta domslut blev att koncernen under 2010 kunde återföra avsättningar motsvarande cirka 63 MSEK. En ny lag antogs av norska Stortinget 18 juni 2010 som innebar att rederierna för en reducerad engångsskatt, återigen gavs möjligheten att inträda i nya tonnageskatteförordningen. Skattekonsekvensen för TransAtlantic av detta inträde innebar en engångsbelastning 2010 om –23 MSEK. Netto påverkade dessa förändringar koncernens skattekostnad under 2010 positivt med 40 MSEK.
3) Under 2011 har fartyg inom Affärsområde Viking Supply Ships överlåtits koncerninternt varvid skattepliktiga reavinster utlösts. I koncernresultatet är rearesultateffekterna eliminerade.
4) Optionen att förvärva Cove-, Kirmar- och Sanaga Shipping LTD (ägarbolagen till Obbola, Östrand och Ortviken) utnyttjades under 2010 varvid skatteskulden kopplad till optionsvärdet kunde upplösas.
5) Uppskjuten skattefordran/skatteskuld redovisas netto i respektive verksamhetsland då kvittningsrätt bedömts föreligga. Underskottsavdrag i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag för obeskattade reserver till 457 MSEK (197), varav 354 MSEK (101) aktiverats. Underskottsavdragen i moderbolaget uppgår till 498 MSEK (509), för vilka uppskjutna skattefordringar beaktats till fullo. Inom svensk beskattning finns ingen bortre tidsgräns för utnyttjande av uppkomna underskottsavdrag.
Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skattlagstiftning. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2011 | 2010 | ||
| Vägt genomsnittligt antal aktier exklusive aktier i eget förvar | 57 798 159 | 35 321 750 | ||
| Fondemissionselement | 8 447 758 | 5 735 353 | ||
| Totalt | 66 245 917 | 41 057 103 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (SEK): |
2010 | |
| Totalt | –429 936 000 | 583 832 000 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2011 | 2010 | ||
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | –7,44 | 16,53 | ||
| Fondemissionselement | 0,95 | –2,31 | ||
| Totalt | –6,49 | 14,22 |
1) I en nyemission med företrädesrätt för de gamla aktieägarna där emissionskursen är lägre än aktiens verkliga värde uppkommer ett så kallat fondemissionselement, vilket påverkar beräkning av resultat per aktie för innevarande period samt perioder före nyemissionen. Fondemissionselementet i nyemissionen representerar det värde som företagets aktieägare avhänder sig genom att rabattera priset på aktien.
I koncernen finns inga optionsprogram som kan medföra utspädningseffekter.
| Innehavets omfattning | Innehavets värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations nummer |
Säte | Antal aktier/ andelar |
% av aktie kapitalet |
Bokfört värde 2011-12-31 TSEK |
Bokfört värde 2010-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2011-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2010-12-31 TSEK |
|
| Dotterföretag ägda av moderbolaget1) | ||||||||
| Transatlantic Specialtonnage AB2) | 556074-5431 | Skärhamn | 20 000 | 100 | 1 360 910 | — | ||
| Transatlantic Shipping AB3) | 556208-0373 | Skärhamn | 2 118 115 | 100 | 214 263 | 444 263 | ||
| Transatlantic European Services AB | 556520-6504 | Västerås | 1 000 | 100 | 18 021 | 18 021 | ||
| Transatlantic Crewing AB2) | 556426-8646 | Skärhamn | 1 000 | 100 | — | 120 | ||
| Transatlantic Services AB4) | 556161-7928 | Helsingborg | 1 000 | 100 | — | 100 | ||
| Transatlantic Administration AB3) | 556662-6866 | Skärhamn | 1 000 | 100 | 1 400 | 7 400 | ||
| Transatlantic Administration (2) AB5) | 556550-2159 | Skärhamn | 1 000 | 100 | 257 | 257 | ||
| Transatlantic Icebreaker Management Sweden AB2) |
556679-1454 | Skärhamn | 1 000 | 100 | — | 5 106 | ||
| SOIC Shipmanagement AB | 556803-0372 | Skärhamn | 510 | 51 | 51 | 51 | ||
| Österströms International AB6) | 556777-2180 | Stockholm | 166 667 | 100 | 10 883 | — | ||
| Viking Supply Ships A/S8) | 33369794 | Köpenhamn | 5 000 | 100 | 1 901 295 | — | ||
| Trans Viking Management AS2) | 981240030 | Sarpsborg | 50 | 100 | — | 361 | ||
| Partrederiet Odin Viking DA | 989 573 152 | Kristiansand | 50 | 11 326 | 26 242 | |||
| Transatlantic Nederland BV3) | Rotterdam | 10 | 100 | 32 402 | 47 401 | |||
| TRS Transatlantic Shipping GmbH3) | HRB110034 | Hamburg | 100 | 27 042 | 42 042 | |||
| Transatlantic Shipping LTD | Gibraltar | 100 | 27 | 27 | ||||
| Transatlantic Shipping (2) LTD | Gibraltar | 100 | 32 | 32 | ||||
| Transatlantic Ship Management LTD | Gibraltar | 100 | 26 | 26 | ||||
| Transhawk LTD | Gibraltar | 100 | 4 072 | 72 | ||||
| Gorthon International Shipping LTD | Bermuda | 12 000 | 100 | 84 | 84 | |||
| Cove Shipping LTD9) | Isle of Man | 100 | — | 7 121 | ||||
| Kirmar Shipping LTD9) | Isle of Man | 100 | — | 7 121 | ||||
| Sanaga Shipping LTD9) | Isle of Man | 100 | — | 7 121 | ||||
| Gorthon Shipping Inc. | Kanada | 100 | 100 | 1 | 1 | |||
| OY Transatlantic Services AB | Helsingfors | 100 | 76 | 76 | ||||
| Hays Mews Properties Ltd10) | 2531990 | London | 100 | 100 | — | 1 | ||
| Transatlantic LLC | 1107746094060 | Moskva | 100 | 34 | 34 | |||
| Totalt | 3 582 202 | 613 080 |
Moderbolagets ackumulerade anskaffningsvärde för aktier i dotterföretag uppgår till 2 247 697 TSEK (854 791).
| Percy Tham i Oxelösund AB | 556022-4908 | Oxelösund | 1 000 | 100 | |
|---|---|---|---|---|---|
| TRVI Offshore & Icebreaking AB | 556710-9003 | Skärhamn | 1 551 000 | 100 | |
| TRVI Offshore & Icebreaking 3 AB | 556733-1102 | Skärhamn | 100 000 | 100 | |
| TRVI Offshore & Icebreaking 4 AB | 556733-1094 | Skärhamn | 100 000 | 100 | |
| Trans Viking Offshore AB11) | 556858-2463 | Göteborg | 1 000 | 100 | |
| Transatlantic Crewing AB2) | 556426-8646 | Göteborg | 1 000 | 100 | |
| Transatlantic Icebreaker | |||||
| Management AB2) | 556679-1454 | Göteborg | 1 000 | 100 | |
| Arctic Ice Management AB12) | 556807-0972 | Göteborg | 99 | 100 | |
| Österströms Rederi AB7) | 556073-3767 | Norrköping | 15 000 | 100 | |
| Österströms Logistics AB7) | 556320-7215 | Valdemarsvik | 1 000 | 100 | |
| Österströms Nordic AB7) | 556284-6740 | Norrköping | 5 000 | 100 | |
| Multidocker Cargo Handling AB7) | 556149-1860 | Norrköping | 1 000 | 100 | |
| Västerviks Logistik och Industri AB7) | 556598-0454 | Västervik | 10 000 | 100 | |
| Rederi AB Nordship7) | 556309-9141 | Norrköping | 500 | 100 | |
| Trans Viking Icebreaking & Offshore AS | 979 437 943 | Kristiansand | 1 100 | 100 | |
| Trans Viking Management AS | 981240030 | Sarpsborg | 50 | 100 | |
| Partrederiet Odin Viking DA | 989 573 152 | Kristiansand | — | 50 | |
| Transatlantic Specialtonnage AS | 987069295 | Oslo | 100 | 100 | |
| Viking Supply Ships Crewing ApS11) | 33775199 | Köpenhamn | 800 | 100 | |
| Viking Supply Ships 3 ApS11) | 33775172 | Köpenhamn | 800 | 100 | |
| Viking Supply Ships 4 ApS11) | 33859082 | Köpenhamn | 800 | 100 | |
| Innehavets omfattning | Innehavets värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations nummer |
Säte | Antal aktier/ andelar |
% av aktie kapitalet |
Bokfört värde 2011-12-31 TSEK |
Bokfört värde 2010-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2011-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2010-12-31 TSEK |
|
| SBS Marine (Holdings) Ltd13) | SC303430 | Aberdeen, UK | 7 900 001 | 100 | ||||
| SBS Aberdeen Ltd14) | SC250818 | Aberdeen, UK | 30 001 | 100 | ||||
| Stoneywood Crewing Services Ltd14) | SC351608 | Aberdeen, UK | 1 | 100 | ||||
| Bankhead Management Ltd14) | 43805 | Guernsey, UK | 2 | 100 | ||||
| SBSL (Holdings) Ltd14) | SC180512 | Aberdeen, UK | 76 924 | 100 | ||||
| SBS Marine Ltd14) | SC202464 | Aberdeen, UK | 1 000 | 100 | ||||
| Transatlantic UK Ltd | 3384716 | Goole, UK | 10 000 | 100 | ||||
| Österström UK Ltd7) | Hull, UK | 100 | 100 | |||||
| Paltrans Cargo Services Ltd | 2547016 | Goole, UK | 100 | 100 | ||||
| Nordon Shipping Company B.V. | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Andromeda Shipping Company B.V. | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Capricorn Shipping Company B.V. | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Swing Shipping Company B.V. | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Holding Zeena Maritiem B.V.7) | 34119948 | Zuiddorpe | 200 | 100 | ||||
| Zeena Maritiem Management B.V.7) | 20088567 | Zuiddorpe | 400 | 100 | ||||
| Österströms Netherlands B.V.7) | 34088147 | Zuiddorpe | 400 | 100 | ||||
| Zeeron Maritiem B.V.7) | 24179737 | Zuiddorpe | 525 | 100 | ||||
| Zeefi Maritiem B.V.7) | 34119950 | Zuiddorpe | 200 | 100 | ||||
| Zeefor Maritiem B.V.7) | 34119948 | Zuiddorpe | 180 | 100 | ||||
| Zeehorn Maritiem B.V.7) | 24234773 | Zuiddorpe | 1 919 | 100 | ||||
| Zeedor Maritiem B.V.7) | 34088151 | Zuiddorpe | 4 000 | 100 | ||||
| Zeedal Maritiem B.V.7) | 34088150 | Zuiddorpe | 48 | 100 | ||||
| Zeehelm Maritiem B.V.7) | 12061348 | Zuiddorpe | 18 000 | 100 | ||||
| Zeegra Maritiem B.V.7) | 24145899 | Zuiddorpe | 35 | 100 | ||||
| Zeenim Maritiem B.V.7) | 34119949 | Zuiddorpe | 200 | 100 | ||||
| Zeeranc Maritiem B.V.7) | 20070758 | Zuiddorpe | 400 | 100 | ||||
| Zeelis Maritiem B.V.7) | 34149137 | Zuiddorpe | 40 | 100 | ||||
| Zeeros Maritiem B.V.7) | 24138471 | Zuiddorpe | 300 | 100 | ||||
| Nachricht B.V.7) | 33259663 | Zuiddorpe | 400 | 100 | ||||
| Sea Message B.V.7) | 23079359 | Zuiddorpe | 40 | 100 | ||||
| Multidocker Netherlands B.V.7) | 33290480 | Zuiddorpe | 590 | 100 | ||||
| MS Frej Claus-Markus Speck KG | HRA1211 | Hörsten | 72 | |||||
| MS Odin Claus-Markus Speck KG | HRA1215 | Hörsten | 66 | |||||
| Agila GmbH & Co. KG Seeschiffahrt | HRA5055 | Hörsten | 67 | |||||
| Österströms OY7) | 1931010-50 | Finland | 100 | 100 | ||||
| Daugava Shipping Services SIA7) | Lettland | 10 000 | 100 | |||||
| Österströmi Laevanduse7) | Estland | 196 | 98 | |||||
| Österströms Spolka Z.o.o7) | Polen | 100 | 100 | |||||
| Euroforest Shipping Ltd | Malta | 60 | 60 |
| Östersjöfrakt AB7) | 556393-0709 | Norrköping | 200 | 20 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MS Agila Verwaltungs GmbH | HRB7664 | Hörsten | 49 | 153 | 153 | 153 | 153 | |
| Totalt | 153 | 153 | 153 | 153 |
1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Göteborg.
2) Bolaget har förvärvats/överlåtits koncerninternt under 2011 i samband med bildandet av Viking Supply Ships koncernen.
3) Nedskrivning har skett under året.
4) Bolaget fusionerade under 2011 in i Transatlantic Administration AB.
5) Bolaget namnändrades under 2011 från ACL Ship Management AB till Transatlantic Administration 2 AB.
6) Bolaget är moderbolag i Österströmskoncernen som förvärvades under 2011. Se även Not 33 Företagsförvärv.
7) Bolaget ingick i Österströmskoncernen som förvärvades under 2011.
8) Bolaget bildades under 2011 och är moderbolag i Viking Supply Ships koncernen. 9) Bolagen, som ägde fartygen Obbola, Östrand och Ortviken, avyttrades under 2011.
10) Bolaget har under 2011 avvecklats.
11) Bolaget bildades under 2011.
12) Bolaget förvärvades under 2011, se även Not 33 Företagsförvärv.
13) SBS Marine (Holdings) Ltd., som under 2011 förvärvades av Viking Supply Ships A/S, är moderbolag i den Aberdeenbaserade företagsgrupp som bedriver verksamhet med Platform Supply Vessels. Se även Not 33 Företagsförvärv.
14) Bolaget ingick som dotterbolag till SBS (Holdings) Ltd. som förvärvades 2011.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ingående värde | 29 907 | 65 939 | 24 886 | 63 830 | |
| Årets anskaffning | 41 520 | 5 491 | 13 840 | 2 456 | |
| Årets avyttring | –5 542 | –41 523 | –3 038 | –41 400 | |
| Utgående värde | 65 885 | 29 907 | 35 688 | 24 886 |
De största enskilda posterna består av:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kapitalförsäkringar | 22 414 | 24 416 | 21 467 | 22 875 | |
| Spärrade bankmedel | 41 520 | — | 13 840 | — | |
| Övrigt | 1 951 | 5 491 | 361 | 2 011 | |
| Totalt | 65 885 | 29 907 | 35 668 | 24 886 |
Se även not 32 Finansiell riskhantering och derivatinstrument.
Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning.
Redovisat värde för kundfordringar fördelar sig på följande sätt:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Fakturerade fordringar |
336 491 | 232 025 | 77 547 | 113 931 | |
| Reserv för osäkra fordringar |
–763 | –41 | –21 | — | |
| Totalt | 335 728 | 231 984 | 77 526 | 113 931 |
Redovisat värde för kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig.
Reserven för osäkra fordringar förändrade sig på följande sätt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ingående värde | 41 | 3 158 | — | — |
| Avsättningar för osäkra kund fordringar |
763 | — | 763 | — |
| Återförda avsättningar |
–41 | –3 117 | –742 | — |
| Utgående värde | 763 | 41 | 21 | — |
Årets konstaterade kundförluster uppgick till –2 274 TSEK (–3 117). Utöver redovisade reserveringar bedöms endast ringa kreditrisk förekomma i de kvarvarande kundfordringarna. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det redovisade värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan.
Åldersanalys:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ej förfallna | 252 625 | 128 490 | 63 799 | 54 703 | |
| Förfallodag passerad med upp till 30 dagar |
68 208 | 74 166 | 11 090 | 42 535 | |
| Förfallodag passerad med mellan 31–60 dagar |
4 858 | 5 873 | 464 | 2 400 | |
| Förfallodag passerad | |||||
| med 61 dagar eller mer | 10 037 | 23 455 | 2 173 | 14 293 | |
| Totalt | 335 728 | 231 984 | 77 526 | 113 931 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Förutbetalda personalkostnader |
13 838 | 23 238 | 12 768 | 20 567 | |
| Upplupna reseintäkter | 52 087 | 38 915 | 17 852 | 11 948 | |
| Upplupna ränteintäkter | 10 | 880 | — | 862 | |
| Förutbetalda dockningar för inchartrat tonnage |
412 | — | — | 10 015 | |
| Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
67 666 | 21 251 | 16 419 | 10 599 | |
| Totalt | 134 013 | 84 284 | 47 039 | 53 991 |
I de fall då lånefinansiering vid investeringsprojekt utbetalas direkt till varvet/leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa redovisas investeringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redovisad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen.
Förvärv/avyttring av aktier i dotterföretag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotterföretagets likvida medel på förvärvs-/ avyttringsdagen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Likvida medel | |||||
| Kassa och bank vid årets början |
636 893 | 327 400 | 33 150 | 73 082 | |
| Årets förändring av kassa och bank |
–47 525 | 309 493 | 168 434 | –39 932 | |
| Likvida medel vid årets slut |
589 368 | 636 893 | 201 584 | 33 150 | |
| Avgår spärrade/pant satta likvida medel |
–41 520 | — | — | — | |
| Utgående disponibla likvida medel1) |
547 848 | 636 893 | 201 584 | 33 150 |
1) Av koncernens disponibla likvida medel om 548 MSEK är 157 MSEK avsatta på ett särskilt konto för att säkerställa koncernens kontantåtagande vid leveransen av AHTS-fartyget Brage Viking som genomfördes 12 januari 2012. Dessa avsatta likvida medel har kunnat utnyttjas mot särskild avgift. I koncernens likvida medel ingår förskott från externa uppdragsgivare om 28 MSEK att användas i externa shipmanagementverksamheten. Koncernen har i låneavtal förbundit sig att vid varje tillfälle tillse att likvida medel inte understiger det högsta beloppet av antingen 5% av koncernens räntebärande skuld eller motsvarande 125 MNOK, med avdrag för 50% av i koncernen ej utnyttjad checkkredit.
| SEK | Aktiekapital | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||||||||
| A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | ||||
| Ingående aktiekapital | 36 359 210 | 518 154 290 | 554 513 500 | 18 179 600 | 266 125 140 | 284 304 740 | |||
| Nyemission1, 2) | 36 359 210 | 518 154 290 | 554 513 500 | 18 179 610 | 259 077 150 | 277 256 760 | |||
| Indragning av aktier i eget förvar | — | — | — | — | –7 048 000 | –7 048 000 | |||
| Utgående aktiekapital | 72 718 420 | 1 036 308 580 | 1 109 027 000 | 36 359 210 | 518 154 290 | 554 513 500 |
| Antal aktier | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||||||||
| A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | |||||
| Ingående antal aktier | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | 1 817 960 | 26 612 514 | 28 430 474 | ||||
| Nyemission1, 2) | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | 1 817 961 | 25 907 715 | 27 725 676 | ||||
| Indragning av aktier i eget förvar | — | — | — | — | –704 800 | –704 800 | ||||
| Utgående antal aktier | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | ||||
| Ingående antal aktier i eget förvar | — | — | — | — | –704 800 | –704 800 | ||||
| Indragning av aktier i eget förvar | — | — | — | — | 704 800 | 704 800 | ||||
| Ugående antal aktier i eget förvar | — | — | — | — | — | — | ||||
| Totalt utestående aktier | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 |
| Antal röster | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||||||
| A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | ||
| Antal röster | 72 718 420 | 103 630 858 | 176 349 278 | 36 359 210 | 51 815 429 | 88 174 639 | |
| Totalt antal röster | 72 718 420 | 103 630 858 | 176 349 278 | 36 359 210 | 51 815 429 | 88 174 639 | |
Kvotvärdet är 10 SEK per aktie. I koncernen förekommer inga optionsprogram.
1) Förvärvet av utestående andelar i Trans Viking som genomfördes i september 2010 betalades med nyemitterade aktier i TransAtlantic. Samtidigt skedde indragning av samtliga tidigare återköpta aktier som hölls i eget förvar. Se även Not 33 Rörelseförvärv. 2) I december 2011 slutfördes en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare i förhållandet 1:1. Teckningskursen var lika med kvotvärdet, dvs 10 SEK per aktie.
Under 2011 och 2010 skedde inga aktieutdelningar. Till årsstämman den 27 april 2012 föreslås att ingen utdelning utbetalas avseende verksamhetsåret 2011.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbestämda planer.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 % (146 %). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Förmånsbestämda planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sina förpliktelser tills pensionerna har blivit utbetalda. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbestämda planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på förpliktelserna. Förmånsbestämda planer finns endast i Sverige.
Förpliktelserna tryggas genom pensionsförsäkringar med placeringar i huvudsak ränte- och aktiefonder.
I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbestämda planerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelserna och förvaltningstillgångarna.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Flerårsöversikt | |||||
| Per balansdagen | |||||
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse | 27 033 | 30 243 | 35 079 | 36 945 | 39 488 |
| Verkligt värde på förvaltningskapital | –31 149 | –35 124 | –38 241 | –42 626 | –45 053 |
| Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster | 1 617 | 3 183 | 1 881 | 4 979 | 4 913 |
| Löneskatteskuld | 9 306 | 10 249 | 10 790 | 10 268 | 12 634 |
| Nettoskuld | 6 807 | 8 551 | 9 509 | 9 566 | 11 982 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar | ||||
| Sverige | ||||
| Genomsnittlig diskonteringsränta, % | 3,40% | 3,75% | 3,40% | 3,75% |
| Förväntad avkastning på förvaltningskapital, % | 5,10% | 6,00% | 5,10% | 6,00% |
| Långsiktigt löneökningsantagande, % | 3,00% | 3,00% | 3,00% | 3,00% |
| Långsiktigt inflationsantagande, % | 2,00% | 2,00% | 2,00% | 2,00% |
| Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av finansinspektionen (FFFS 2007:31). |
||||
| Årets pensionskostnader | ||||
| Kostnad intjänade förmåner under perioden | 1 309 | 1 749 | 10 | 10 |
| Räntekostnad | 1 158 | 1 348 | 697 | 816 |
| Avskrivning aktuariella vinster/förluster | –161 | –50 | –161 | –50 |
| Korrigering kostnad | 40 | –129 | — | — |
| Förväntad avkastning på förvaltningskapital (–) | –1 865 | –1 876 | –991 | –1 026 |
| Årets kostnad avseende förmånsbestämda pensioner | 481 | 1 042 | –445 | –250 |
| Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionspremier | 50 914 | 70 882 | 31 638 | 39 535 |
| Årets kostnad för löneskatt | 15 283 | 19 171 | 9 897 | 10 433 |
| Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader | 66 678 | 91 095 | 41 090 | 49 718 |
| Faktisk avkastning på förvaltningskapital, % | 2,0% | 4,4% | 1,7% | 5,1% |
| Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbestämda planer utgör 36 175 TSEK (55 977) premier till Alecta. |
||||
| Förändring av verkligt värde på förvaltningskapital | ||||
| IB Förvaltningskapital | 35 124 | 38 241 | 19 738 | 22 156 |
| Förväntad avkastning | 1 865 | 1 876 | 991 | 1 026 |
| Reglerad skuld/kostnad ändrad plan under året | –2 488 | –2 290 | — | — |
| Uttag | –3 413 | –3 858 | –3 023 | –3 472 |
| Premier/insättningar | 1 282 | 1 460 | 18 | 18 |
| Aktuariell vinst/(förlust) | –1 221 | –305 | –680 | 10 |
| UB Förvaltningskapital | 31 149 | 35 124 | 17 044 | 19 738 |
| Dessa tillgångar består i huvudsak av aktie- och räntefonder. | ||||
| Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | ||||
| IB Förpliktelse | 30 243 | 35 079 | 18 587 | 21 761 |
| Kostnad intjänade förmåner under perioden | 1 309 | 1 749 | 10 | 10 |
| Reglerad skuld/kostnad ändrad plan under året | –2 429 | –2 601 | — | — |
| Räntekostnad | 1 158 | 1 348 | 697 | 816 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Förändring av aktuariella förluster/vinster | ||||
| IB Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster | 3 183 | 1 881 | 3 102 | 2 614 |
| 10% av det största av förpliktelse/förvaltningskapital | 3 512 | 3 824 | 1 974 | 2 216 |
| Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster utanför korridoren | — | — | 1 129 | 399 |
| Avskrivning av aktuariella förluster/(vinster) | –161 | –50 | –161 | –50 |
| Korrigering av aktuariella förluster/(vinster) | –19 | 183 | — | — |
| Aktuariell vinst/(förlust) på förpliktelsen | –165 | 1 474 | 32 | 528 |
| Aktuariell vinst/(förlust) på förvaltningskapital | –1 221 | –305 | –680 | 10 |
| UB Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster | 1 617 | 3 183 | 2 293 | 3 102 |
| Förändring av löneskatteskuld | ||||
| IB Skuld i balansräkning | 10 249 | 10 790 | 9 737 | 10 100 |
| Årets förändring av löneskatteskulden | –943 | –541 | –762 | –363 |
| UB löneskatteskuld | 9 306 | 10 249 | 8 975 | 9 737 |
| Skuld i balansräkningen | ||||
| Pensionsförpliktelse | 27 033 | 30 243 | 16 239 | 18 587 |
| Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster | 1 617 | 3 183 | 2 293 | 3 102 |
| Löneskatteskuld | 9 306 | 10 249 | 8 975 | 9 737 |
| UB Skuld i balansräkningen | 37 956 | 43 675 | 27 507 | 31 426 |
| Nettoskuld i balansräkning | ||||
| Förvaltningskapital (–) | –31 149 | –35 124 | –17 044 | –19 738 |
| Pensionsförpliktelse | 27 033 | 30 243 | 16 239 | 18 587 |
| Oredovisade aktuariella (förluster)/vinster | 1 617 | 3 183 | 2 293 | 3 102 |
| Löneskatteskuld | 9 306 | 10 249 | 8 975 | 9 737 |
| UB Nettoskuld | 6 807 | 8 551 | 10 463 | 11 688 |
| Avstämning av förändring i nettoskuld | ||||
| IB Skuld i balansräkning | 8 551 | 9 509 | 11 688 | 12 319 |
| Årets pensionskostnad (+) | 481 | 1 042 | –445 | –250 |
| Inbetalning till förvaltningskapital (–) | –1 282 | –1 460 | –18 | –18 |
| Uttag från förvaltningskapital (+) | 3 413 | 3 858 | 3 023 | 3 472 |
| Pensionsutbetalningar (–) | –3 413 | –3 858 | –3 023 | –3 472 |
| Årets förändring av löneskatteskulden | –943 | –541 | –762 | –363 |
| UB Nettoskuld | 6 807 | 8 551 | 10 463 | 11 688 |
TransAtlantic-koncernens totala räntebärande skulder uppgick till 2 983 MSEK (2 135) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt uppgående till 807 MSEK (580). Delar av de räntebärande skulderna är förknippade med så kallade covenanter, enligt vilka koncernen måste uppfylla vissa nyckeltal.1)
Moderbolagets totala räntebärande skulder uppgick till 1 232 MSEK (569). Dessutom finns ej räntebärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 411 MSEK (479).
1) TransAtlantic utvärderar fortsatt ett förslag till överenskommelse med en bank på grund av att koncernen inte uppfyllde vissa nyckeltalskrav under 2010 samt för tredje och fjärde kvartalet 2011. Vidare förs dialog med ytterligare två banker om att Trans-Atlantic inte fullt ut möter låneavtalens krav på finansiella nyckeltal för Q4 2011. För dessa lån har TransAtlantic erhållit offerter om refinansiering vilka är under övervägande.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| 462 291 | 138 465 | |
| 864 921 | 821 989 | |
| 1 584 512 | 592 040 | |
| — | 176 714 | |
| 71 034 | 406 147 | |
| 2 982 758 | 2 135 355 | |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2012 | 2013–2016 | Efter 2016 | |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing)2) |
1 027 625 | 1 403 333 | 1 053 972 | |
| Skulder avseende | ||||
| finansiell leasing | 9 553 | 6 483 | — | |
| Derivatinstrument | 7 320 | 20 630 | — | |
| Leverantörsskulder | 178 503 | — | — | |
| Andra skulder | 488 873 | 75 918 | 6 807 | |
| 1 711 874 | 1 506 364 | 1 060 779 | ||
| Moderbolaget | ||||
| TSEK | 2012 | 2013–2016 | Efter 2016 | |
| Skulder till kreditinstitut3) | 60 762 | — | — | |
| Skulder till koncernföretag | 204 844 | 234 528 | 1 172 638 | |
| Leverantörsskulder | 64 130 | — | — | |
| Andra skulder | 158 852 | 10 000 | 31 950 | |
| 488 588 | 244 528 | 1 204 588 |
2) Av koncernens långfristiga skulder har 636 MSEK omklassificerats till kortfristig skuld då vissa nyckeltal enligt krav i låneavtal ej uppnåtts.
3) Av moderbolagets långfristiga skulder har 41 MSEK omklassificerats till kortfristiga skulder då vissa nyckeltal i låneavtal ej uppnåtts.
Koncernen har kreditlöften i form av outnyttjad checkkredit om totalt 93 MSEK (24 MSEK). Utnyttjad checkkredit uppgick per balansdagen till 10 MSEK (76).
Moderbolaget har kreditlöften i form av outnyttjad checkkredit om totalt 70 MSEK (24 MSEK). Utnyttjad checkkredit uppgick per balansdagen till 0 MSEK (76).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Periodiserade personalkostnader |
77 601 | 71 709 | 46 047 | 42 883 |
| Periodiserade räntekostnader |
38 624 | 5 242 | 13 602 | 300 |
| Periodiserade resekostnader |
100 400 | 85 736 | 20 303 | 33 226 |
| Periodiserade övriga kostnader |
164 030 | 43 776 | 50 231 | 30 082 |
| Totalt | 380 655 | 206 463 | 130 183 | 106 491 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång- och kortfristiga skulder |
|||||
| – fartygsinteckningar | 3 196 024 | 2 545 992 | — | — | |
| – nybyggnadskontrakt | 280 177 | 636 590 | — | — | |
| Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut |
|||||
| – anl.tillgångar som innehas genom fin. leasingavtal |
587 436 | 25 538 | — | — | |
| – företagsinteckningar | 86 030 | 24 085 | — | — | |
| – aktier i dotterföretag | 2 833 350 | 124 011 | 3 262 205 | 21 362 | |
| – säkerhet i fordran | 32 580 | 20 011 | — | — | |
| – bankmedel | 198 417 | 328 995 | 13 840 | — | |
| Avsättningar för pensioner |
|||||
| – kapitalförsäkringar och förvaltnings tillgångar |
53 564 | 59 539 | 38 511 | 42 613 | |
| Totalt | 7 267 578 | 3 764 761 | 3 314 556 | 63 975 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Borgensförbindelser | — | — | 2 146 550 | 1 029 772 |
| – varav för dotterbolag | — | — | 2 146 550 | 1 029 772 |
Moderbolaget har lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföretaget Transbulks åtagande. För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005. Därutöver har moderbolaget lämnat garanti för förpliktelser i leasingavtal bland annat rörande minsta restvärde.
Kontrakterade återstående investeringsåtaganden inom koncernen som inte redovisas i balansräkningen är hänförligt till nybyggnationen av Brage Viking, som levererades i januari 2012, inom affärsområde Viking Supply Ships. Föregående år fanns åtaganden även för systerfartygen Njord och Magne Viking som levererades under 2011. Återstående åtagande uppgick per balansdagen till:
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Fartyg | 278 | 919 |
Koncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.
Operationell leasing avser i huvudsak in- och uthyrning av fartyg på bareboat- och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. De största kontrakten avser inhyrning av tre fartyg, TransWood, TransPine och TransHawk, tidigare ägda inom TransAtlantic koncernen, på bareboat basis, där avtalet har en återstående löptid på 4 år, samt inhyrningen av papperstransportfartygen, TransPaper, TransPulp och TransTimber, som går i timecharter för StoraEnso, där avtalet har en återstående löptid på cirka 10 år. Koncernen äger därefter rätt att lösa ut ovannämnda fartyg till marknadsvärde. Ovan nämnda leasingkontrakt är variabla med avseende på ränteelementet. Koncernen har säkrat denna exponering med räntederivat.
I förvärvet av Österströms International AB medföljde kontrakt, som är under omförhandling, avseende långtidsinhyrning av 8 st bulkfartyg med en återstående löptid om ca 14 år. Diskussioner pågår med fartygsägarna om vissa förändringar i avtalen, bland annat om reducering av ett fartyg vilket avräknats i nedan angivna minimileaseavgifter. Utöver dessa långtidsinhyrda fartyg fanns i Österströmskoncernen per balansdagen ytterligare ett långtidsinhyrt fartyg med en återstående löptid om ca 3 år samt 11 korttidsinhyrda fartyg med en genomsnittlig återstående löptid om ca 6 månader. Se även Not 33.
Genom förvärvet av SBS Marine (Holdings) Ltd. tillkom kontrakt avseende inhyrning av två st Platform Supply Vessels. Dessa kontrakt löper till och med april resp augusti 2014. Kontrakten innebär möjlighet att under perioden 2012–2014 förvärva dessa fartyg.
Finansiell leasing utgörs vid utgången av 2011 av hyra av containers och utrustning som används inom affärsområdet Industrial Shipping.
Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på timeoch bareboatcharter basis.
Antalet inhyrda fartyg var 34 st per 2011-12-31 (15 st per 2010-12-31), och antal uthyrda fartyg var 15 st (14 st).
| MSEK | 2011 | 2012 | 2013 –2016 |
efter 2016 |
|---|---|---|---|---|
| Hyreskostnader | ||||
| Operationell leasing | 472 | 315 | 838 | 820 |
| Därav; – Bareboat charter | 169 | 198 | 717 | 820 |
| – T/C | 302 | 116 | 121 | — |
| – Övrigt | 1 | 1 | — | — |
| Finansiell leasing | 6 | 9 | 6 | — |
| – Containers och maskiner | 6 | 9 | 6 | — |
| Hyresintäkter | ||||
| Operationell leasing | 888 | 417 | 1 151 | 873 |
| – T/C | 888 | 417 | 1 151 | 873 |
Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter.
I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell leasing per balansdagen:
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Inventarier | ||
| – Anskaffningsvärde | 68 | 65 |
| – Anskaffning under året | 2 | 3 |
| – Ackumulerade avskrivningar | –47 | –42 |
| Totalt | 23 | 26 |
| Skulder avseende finansiell lease | ||
| – Långfristig del | 6 | 12 |
| – Kortfristig del | 8 | 6 |
| Totalt | 14 | 18 |
| Avsättningar skatteskulder | 2 | 2 |
Se även not 10.
TransAtlantic upptog i juni 2011 ett lån om 150 MNOK från Kistefos AS med en rörlig ränta i storleksordningen 8,5 procent som återbetalades i november 2011. Beslut om att förvärva SBS Marine (Holdings) Ltd., ett bolag helägt av Kistefos AS, togs på extra bolagsstämma i november 2011. Vidare har Kistefos AS via ett konsultavtal ställt management till förfogande för vilka ersättning om 10 MSEK, varav 4 MSEK avser kostnader för tidigare VD Rolf Skaarberg, utgått för perioden april-december. Under året har 6 MSEK betalats i garantiavgift till ett av Kistefos AS ägt bolag rörande lån till två av AHTSfartygen.
Vidare hyr TransAtlantic i andra hand delar av ett av Kistefos ägt bolags kontorslokaler i Kristiansand. Hyran som är satt på marknadsmässiga villkor har under 2011 uppgått till 512 TNOK. Därutöver har tjänster tillhandahållits avseende teknik och redovisning för Odin Viking om 713 TNOK.
Under året har TransAtlantic förlängt hyresavtalet avseende ett containerfartyg, TransAlrek, som ägs av ett tyskt partrederi, vari
TransAtlantic-koncernens verksamhet är utsatt för olika typer av finansiella risker, såsom bl a förändringar av valutakurser, räntesatser, likviditets- och kreditrisk. Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat- och balansräkning.
Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera de finansiella riskerna. Policyn inbegriper också instruktioner för hantering av kredit- och likviditetsrisker genom finansiering och lånelöften.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutarisker i kassaflödet enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i not 1, Derivatinstrument.
Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Kreditrisk i likvida medel hanteras genom att placera likviditet hos de stora svenska bankerna.
Likviditetsrisken utgörs av att koncernen har en otillräcklig likviditetsreserv. Detta kan leda till svårigheter att infria kortfristiga betalningsskyldigheter i den löpande verksamheten, planerade investeringar och amorteringar.
TransAtlantics vice styrelseordförande Folke Patriksson har ett minoritetsintresse via sitt bolag Enneff Rederi AB. Avtalet är till marknadsmässiga villkor och löper till 2014 med en option för TransAtlantic att förlänga avtalet ytterligare två år. Dagsraten uppgår till EUR 3 850 till och med juni 2012 och därefter till EUR 4 000 fram till och med juni 2014.
TransAtlantic arrenderar ut ett mindre markområde till Enneff Fastigheter i Skärhamn AB, ett bolag som ägs av vice styrelseordförande Folke Patriksson, till marknadsmässiga villkor. Arrendet uppgår till 25 TSEK per år. Avalet löper sedan 2007.
Fartygsdriften för fyra av koncernens holländskt ägda fartyg, sköts av ett externt bolag som delvis ägs av Felix Feleus som även är VD i Transatlantic Netherlands BV. Arvodet för fartygsdriften är enligt marknadsmässiga villkor och uppgick för 2011 till 171 TEUR per år för fyra fartyg.
Avseende ersättning till styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 7.
Finansavdelningen arbetar kontinuerligt fram likviditetsprognoser för koncernen med syfte att förutse koncernens likviditetsbehov för den löpande verksamheten med beaktande av kommande investeringsbehov och amorteringar. Utifrån detta arbete säkerställs tillräcklig likviditetsreserv genom bibehållande av banktillgodohavanden/placeringar samt kreditlöften. För information om skulders förfallostruktur och lånevillkor se även not 26.
Överskottslikviditet placeras i enlighet med fastställd finanspolicy och instruktion till placeringskommitté.
Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Merparten av fartygen har en sådan matchning för 2011. Moderbolaget har ett antal utländska dotterföretag vars nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.
Valutarisker i kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Vid sannolika obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 70% för de närmaste sex månaderna, med 60% för de påföljande sex månaderna, med 45% för år 2 och 20% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valutaexponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2011 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i dessa valutor i enlighet med policyn, för att minska kassaflödesriskerna under 2012. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger, eller osäkerhet när betalningen skall ske föreligger.
Per rapporteringsdagen 28 februari 2012 hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt:
| Kontraktsvärde i MSEK | Terminskurser (vägt snitt) | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Valutaterminer USD/EUR |
125 | — | 1,29 | — |
| Valutaterminer/ optioner SEK/USD |
— | 114 | — | 7,13 |
| Valutaterminer SEK/EUR |
— | 52 | — | 9,22 |
| Valutaterminer SEK/NOK |
— | 9 | — | 1,13 |
Valutaderivat förfaller mellan 1 mån till 12 månader från balansdagen.
Om säkring ej hade skett, skulle framtida resultat bli 0 MSEK högre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.
Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade räntekostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de räntebärande lånen, med hänsyn tagen till genomförda säkringstransaktioner, skall ha en räntebindning understigande 1 år, 25–50% skall ha en räntebindning om 1–3 år och 25–50% skall ha en räntebindning om över 3 år.
Koncernen använder sig av olika typer av räntesäkringsinstrument. Koncernen har valt att för närvarande ha en något kortare räntebindning än finanspolicyn föreskriver. Per balansdagen hade koncernen följande räntebindningar:
| MSEK | 1 år eller kortare |
1–3 år | 3–5 år | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Totalt räntesäkrade lånevärden |
2 063 | 724 | 678 | 3 465 |
| % av totalt räntebärande lånevärden |
59% | 21% | 20% | 100% |
Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| % | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| 4,53 | 3,26 | 5,30 | 2,97 |
Om räntesatsen förändras med 1% enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 3 MSEK.
För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen huvudsakligen ingått kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar. Endast ringa andel av koncernens framtida bunkersförbrukning kommer vara exponerade mot prisförändringar. Per balansdagen innehade koncernen inga bunkersderivat.
| Kundfordringar och likvida medel |
Derivat som används för säkringsändamål |
resultaträkningen | Tillgångar värderade till verkligt värde i |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Tillgångar i balansräkningen | ||||||||||
| Finansiella tillgångar som kan säljas3) |
— | — | — | — | — | — | 105 | 105 | 105 | 105 |
| Derivatinstrument2) | — | — | 16 373 | 28 382 | — | — | — | — | 16 373 | 28 382 |
| Kundfordringar och andra ford ringar exkl interimsfordringar4) |
402 192 | 343 770 | — | — | — | — | — | — | 402 192 | 343 770 |
| Aktier noterade på Oslo börsen1) | — | — | — | — | 13 610 | — | — | — | 13 610 | 0 |
| Likvida medel4) | 547 848 | 636 893 | — | — | — | — | — | 547 848 | 636 893 | |
| 950 040 | 980 663 | 16 373 | 28 382 | 13 610 | — | 105 | 105 | 980 128 | 1 009 150 | |
| Skulder i balansräkningen | ||||||||||
| Upplåning exkl skulder avseende finansiell leasing4) |
— | — | — | — | — | — | 2 992 759 | 2 201 654 | 2 992 759 | 2 201 654 |
| Skulder avseende finansiell leasing4) |
— | — | — | — | — | — | 18 911 | 17 523 | 18 911 | 17 523 |
| Derivatinstrument2) | — | — | — | — | 27 950 | 8 913 | — | — | 27 950 | 8 913 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl interimsskulder4) |
— | — | — | — | — | — | 369 446 | 279 943 | 369 446 | 279 943 |
| — | — | — | — | 27 950 | 8 913 | 3 381 116 | 2 499 120 3 409 066 | 2 508 033 |
1) Verkliga värden som baseras på noterade marknadsvärden där finansiella instrument handlas på en aktiv marknad (Nivå 1).
2) Verkliga värden där noterade marknadsvärden saknas utan istället baseras på beräkningar av diskonterade kassaflöden. Variabler i beräkningsmodellen, såsom valutakurser och räntesatser, hämtas från marknadsnoteringar när så är möjligt (Nivå 2).
3) Övriga värderingar där någon variabel baseras på egna bedömningar (Nivå 3).
4) Redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Verkliga värden för derivatinstrument per balansdagen var fördelade enligt följande:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||||||
| TSEK | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder | |||
| Valutaoptioner | — | — | 956 | — | |||
| Valutaterminer | 495 | 390 | 6 627 | — | |||
| Ränte SWAP1) | 15 878 | 27 560 | 20 799 | 8 913 | |||
| Totalt | 16 373 | 27 950 | 28 382 | 8 913 |
1) Säkringsredovisning tillämpas ej på koncernens räntesäkringsinstrument. Värdeförändringar på dessa instrument redovisas i koncernresultaträkningen, se även Not 9.
Årets genomförda företagsförvärv omfattar aktier i:
Företag: Förvärvsdatum Förvärvad andel Antal anställda Land: Affärsområde: Arctic Ice Management AB 2011-02-28 100 2 Sverige Viking Supply Ships Österströms International AB 2011-06-08 100 100 Sverige Industrial Shipping SBS Marine (Holdings) Ltd. 2011-10-01 100 141 Storbritannien Viking Supply Ships
Avtal tecknades i slutet av februari 2011 om förvärv av samtliga aktier i Arctic Ice Management AB, ett bolag som besitter teknik om "Ice Management". Köpeskillingen för aktierna i Arctic Ice Management AB har beräknats till 8 MSEK med en möjlig tilläggsköpeskilling om max 6 MSEK. Per 31 december 2011 hade sammanlagt 6 MSEK av köpeskillingen utbetalats, varav 4 MSEK 2011. Koncernen har endast haft ringa transaktionskostnader i samband med detta förvärv. Nettoomsättning och resultat från förvärvsdagen uppgår till 0 resp –8 MSEK. Om förvärvad verksamhet hade varit helägd från årets början hade koncernens nettoomsättning varit 0 MSEK högre, och koncernresultatet hade varit –1 MSEK lägre för perioden 1 januari–27 februari.
I juni 2011 slutfördes förvärvet av samtliga aktier i Österströms International AB från Skärgårdshavet AB. Österströms International AB är moderbolag i den stockholmsbaserade rederi- och logistikkoncern som bedriver verksamhet huvudsakligen i östersjöområdet. Förvärvet är ett led i att stärka Industriell Shippings närvaro i östersjöområdet och genom detta kunna erbjuda kunderna en bättre och mer effektiv service genom möjlighet till dörr till dörr transporter genom kombinerade Bulk-, RoRo- och containertransporter. Köpeskillingen utgörs av en fast del, 40 MSEK, samt en rörlig del uppgående till 0–40 MSEK. Den rörliga delen baseras på om lönsamhetsmål uppnås för åren 2012–2013 inom Industrial Shipping. Den sammanlagda köpeskillingen har vid förvärvstillfället beräknats till 50 MSEK, varav 40 MSEK utbetalats på tillträdesdagen. Eventuell rörlig del utbetalas 2014. Transaktionskostnader i samband med förvärvet om –3 MSEK har belastat koncernresultatet för 2011. I och med förvärvet av Österströms tillfördes åtta långtidsinhyrda fartyg. Dessa avtal, som är föremål för omförhandling,
Moderbolaget innehar finansiella instrument motsvarande ett verkligt värde om 0 MSEK (16). Detta värde är inte bokfört i moderbolaget.
har behandlats som operationell leasing. En eventuell omklassificering av hyresavtalen till finansiell skulle leda till att fartygen tas upp i koncernens balansräkning. Framtagandet av den slutgiltiga förvärvsanalysen är inte avslutad, utan kommer att fastställas under första halvåret 2012. Resultatet avseende de förvärvade andelarna har intagits i koncernresultaträkningen från förvärvsdagen. Nettoomsättning och resultat exklusive förvärvskostnader från förvärvsdagen uppgår till 533 resp –48 MSEK. Om förvärvad verksamhet hade varit helägd från årets början hade koncernens nettoomsättning varit 422 MSEK högre, och koncernresultatet hade varit –23 MSEK lägre för perioden 1 januari–7 juni.
TransAtlantic slutförde den 7 november 2011 förvärvet av samtliga aktier i SBS Marine (Holdings) Ltd. från Kistefos. SBS Marine (Holdings) Ltd. är ett brittiskt offshorerederi baserat i Aberdeen. Bolaget opererar en flotta om sex PSV fartyg (Platform Supply Vessels) varav fyra är ägda och två är inhyrda på bareboat basis med köpoption. Förvärvet är ett led i satsningarna inom Viking Supply Ships för att stärka affärsområdets produkterbjudande. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 307 MSEK. Transaktionskostnader i samband med förväret uppgår till –4 MSEK och har belastat koncernresultatet för 2011. Resultatet avseende de förvärvade andelarna har intagits i koncernresultaträkningen från 1 oktober 2011 då bestämmande inflytande övergick. Nettoomsättning och resultat exklusive förvärvskostnader som 2011 tillförts Trans-Atlantic- koncernen uppgår till 55 resp 4 MSEK. Om förvärvad verksamhet hade varit helägd från årets början hade koncernens nettoomsättning varit 171 MSEK högre, och koncernresultatet hade varit 8 MSEK högre för perioden 1 januari–30 september 2011.
| Arctic Ice | Österströms | SBS Marine | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Management AB | International AB | (Holdings) Ltd. | Summa |
| Fartyg | — | 51 | 732 | 783 |
| Övr materiella anläggningstillgångar | — | 9 | — | 9 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 8 | 3 | — | 11 |
| Finansiella anläggningstillgångar | — | 18 | 24 | 42 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 | 81 | 756 | 845 |
| Omsättningstillgångar1) | — | 196 | 115 | 311 |
| Summa tillgångar | 8 | 277 | 871 | 1 156 |
| Långfristiga skulder | — | –88 | –353 | –441 |
| Kortfristiga skulder | — | –197 | –211 | –408 |
| Summa skulder | 0 | –285 | –564 | –849 |
| Verkligt värde på nettotillgångar | 8 | –8 | 307 | 307 |
| Köpeskilling | –8 | –50 | –307 | –365 |
| Förvärvsgoodwill | — | 58 | — | 58 |
| Nedskrivning | — | –58 | — | –58 |
| Goodwill 2011-12-31 | — | — | — | — |
| Påverkan på koncernens likvida medel under 2011: | ||||
| Kontant erlagd köpeskilling | –4 | –40 | –307 | –351 |
| Förvärvad kassa | 0 | 31 | 7 | 38 |
| Totalt | –4 | –9 | –300 | –313 |
1) I samband med förvärven har analys av bolagens fordringar gjorts, och bedömningen är att de förväntas inflyta till bokförda belopp.
Heléne Mellquist anställdes som finansdirektör från 1 januari 2012. Den 1 januari 2012 bytte TransAtlantics affärsområde Offshore/ Icebreaking namn till Viking Supply Ships.
TransAtlantics affärsområde Viking Supply Ships har i januari 2012 tagit leverans av AHTS-fartyget Brage Viking från varvet Astilleros Zamakona i Bilbao, Spanien. Fartyget har flaggats in i det danska fartygsregistret, DIS.
Kim H. Sörensen har utsetts till ny ansvarig i affärsområde Industrial Shipping. Kim H. Sörensen kommer närmast från rollen som VD för Europé Region, Damco, ett dotterbolag till AP Möller Maersk. Kim H. Sörensen tillträder tjänsten den 1 mars 2012 och ersätter därmed Percy Österström som lämnar den dagliga verksamheten för att helt fokusera på att utveckla affärsområdets växande marknad och stärka kundrelationerna i rollen som Senior Vice President.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild
av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Göteborg den 28 februari 2012
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 27 april 2011 för fastställande.
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot
Christen Sveaas Folke Patriksson Håkan Larsson
Christer Olsson Magnus Sonnorp Christer Lindgren Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot/ Arbetstagarrepresentant
Henning E. Jensen Verkställande direktör
PricewaterhouseCoopers AB
Vår revisionsberättelse har avgivits den 23 mars 2012
Helén Olsson Svärdström Olof Enerbäck Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Till årsstämman i Rederi AB TransAtlantic (publ), Org nr 556161-0113
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Rederi AB TransAtlantic för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44–80.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rederi AB TransAtlantic för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 23 mars 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Helén Olsson Svärdström Olof Enerbäck Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive minoritet) dividerat med den totala balansomslutningen.
Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Resultat före avskrivningar (EBIT) dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Ett finansiellt ränteinstrument för att säkerställa att räntekostnaden inte överstiger en viss fastställd nivå.
Avyttring av anläggningstillgångar.
Utdelning per aktie delat med börskurs vid årets slut.
"Earnings Before Interest and Taxes", motsvarar Rörelseresultat.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization", motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.
Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Ett övergripande begrepp för finansiella åtgärder som görs för att undvika oönskad resultatpåverkan pga variationer i räntor, valutor m m.
International Financial Reporting Standards, är en vedertagen standard för redovisning i börsnoterade företag. Vissa äldre standards som ingår i samlingsbegreppet IFRS benämns IAS (International Accounting Standards).
Räntebärande skulder minus likvida medel.
Inkluderar intäkter och kostnader av engångskaraktär t ex realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, nedskrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader.
Resultat efter finansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrivningar.
Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
Resultat efter finansiella poster och före koncerngemensamma kostnader och centralt/ koncerngemensamt finansnetto.
Resultat före finansiella poster och skatt samt före omstruktureringskostnader.
Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.
Rörelseresultat för respektive affärsområde redovisas före koncerngemensamma kostnader.
Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultaträkning.
Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.
Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.
Eget kapital dividerat med total balansomslutning.
Räntebärande skulder och eget kapital.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.
Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.
Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.
Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.
En lastägare eller den som hyr fartyget.
Styckegods eller bulklast som lastas "breakbulk" dvs utan pall eller annan lastbärare.
Benämning på fartygets drivmedel, dvs den olja som används i fartygets maskineri.
Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.
Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.
Emergency Respons and Rescue Vessels.
Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.
Containerstorlek. Fourty Equivalent Units, det vill säga en 40 fots container.
Hälsa, säkerhet och miljöpolicy.
International Maritime Organization, FN:s internationella sjöfartsorganisation.
De regler för kvalitet och säkerhet som stipulerats av IMO för världshandelsflottan. Certifiering enligt ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.
International Standards Organisation.
Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.
Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.
International Convention for Prevention of Maritime Pollution from Ship. IMOs konvention för miljön.
Maritime Resource Management.
Stora Ensos logistiksystem för norra Europa. "North Europe Transport & Supply System"
Samlingsnamn för industriverksamhet kring oljeutvinning till havs.
Skogsproduktsfartyg särskilt anpassat till papperslaster.
Platform Supply Vessels.
Frakt- och transportpriser.
Fartyg som har både lastluckor och ramper och kan kombinera lastning/lossning med truck och/ eller kran.
Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.
Svensk Skeppsprovningsanstalt.
Stora Enso Cargo Unit.
Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck.
Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.
Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt.
International Convention for Safety of Life at Sea. IMO:s konvention för säkerhet.
Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön.
Anställning på svenskflaggade fartyg av Tillfälligt Anställd Personal baserat på annat än svenska avtal.
Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.
Aktieägarna i Rederi AB TransAtlantic (publ) kallas härmed till årsstämma fredagen den 27 april 2012 kl. 16.00 på Göteborgs konstmuseum, Göteborg.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska:
Vid anmälan ska uppges aktieägarens namn och personnummer- eller organisationsnummer, registrerat aktieinnehav, adress, telefonnummer
(dagtid), uppgift om eventuella biträden (högst två) samt i förekommande fall uppgift om ställföreträdare eller ombud. I det fall aktieägaren avser att låta sig företrädas genom ombud bör fullmakt och övriga behörighetshandlingar biläggas anmälan.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade, måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn hos EuroClear Sweden AB för att äga rätt att delta på stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast fredagen den 20 april 2012. Förvaltaren (bank eller fondhandlare) måste i god tid före denna dag få besked om detta.
Kallelse till årsstämma publicerades onsdagen den 28 mars 2012 i Dagens Industri, Göteborgs-Posten och Post och Inrikes tidning.
Ytterligare information om kallelse och dagordning återfinns på bolagets hemsida, www.rabt.se.
| 27 april | Årsstämma | |
|---|---|---|
| 15 maj | Delårsrapport januari–mars | |
| 8 augusti | Delårsrapport januari–juni | |
| 2 november | Delårsrapport januari–september |
Rederi AB TransAtlantic (publ) Besöksadress: Lindholmsallén 10 Box 8809, SE-402 71 Göteborg Tel: 031–763 23 00 E-mail: [email protected] www.rabt.se
Solberg. Tryck: Göteborgstryckeriet
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.