Annual Report • Apr 5, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
1990 Företaget Karo Bio Diagnostics AB grundas. Karo Bio Diagnostics förvärvar samtidigt Phadebact, en produktlinje för diagnostik av infektionssjukdomar från Pharmacia Diagnostics AB. Karo Bio Diagnostics förvärvar också distributionsbolaget Bio Bol AB.
1997 Boule förvärvar Swelab Instrument AB.
1998 Boule förvärvar Medonic AB och BioTrend AB. Boule blir ISO-certifierat.
2002 Samarbete med det amerikanska bolaget Clinical Diagnostic Solutions Inc. (CDS) påbörjas. CDS utvecklar, producerar och marknadsför reagens och kontroller för klinisk diagnostik inom hematologi.
1996 Boule Diagnostics International AB ("Boule") bildas som moderbolag för koncernen.
1994 Dotterbolaget Boule Nordic AB bildas. Bolagets huvudfokus är distribution av life science-produkter.
1992 Karo Bio Diagnostics AB förvärvas av nuvarande huvudägare till Boule Diagnostics AB. 2001 Boule genomför en riktad nyemission för att finansiera utvecklingen av den nya kärnverksamheten, hematologisystem för human- och veterinärmarknaden.
1999 Boule Medical AB bildas genom en sammanslagning av Swelab och Medonic som båda fokuserar på instrument för hematologi – blodcellräkning.
2004 Boules hematologisystem Medonic CA 620 erhåller 510k-godkännande i USA. Boule förvärvar samarbetspartnern CDS.
2003 Boule etablerar reagenstillverkning för blodcellräkning i Sverige.
Varje år genomförs 1,2 miljarder analyser med blodcellräknare, det vanligaste diagnostiska laboratorietestet vid läkarbesök. Blodcellräkning ger besked om allmän hälsostatus och vägleder vid identifiering av en lång rad vanligt förekommande sjukdomar.
Boule Diagnostics AB är ett svenskt snabbväxande diagnostikbolag som utvecklar, tillverkar och säljer kompletta system för blodcellräkning till sjukvården i över 100 länder. Bolaget riktar sig främst till små och medelstora sjukhus, kliniker och laboratorier inom öppenvården samt till andra diagnostikbolag inom såväl human- som veterinärhematologi. Boule Diagnostics aktie är sedan 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
2005 Boule Nordic AB slås samman med Labdesign AB och bildar Nordic Biolabs AB med målet att skapa en lönsam distributör för life science-produkter. Boule äger 50 procent av den nya enheten. Boule avyttrar helt den mikrobiologiska verksamheten i Huddinge som ombildas till Bactus AB. Det helägda produktionsbolaget Boule Medical (Beijing) Co. Ltd (BMB) bildas i Kina för att effektivisera Boules produktion och förstärka bolagets position på den asiatiska marknaden. Boule ingår ett samarbete med Cholestech Inc. (nu Alere Inc.) med målet att utveckla ett hematologisystem med CLIA waived status för patientnära analys, Point-of-Care ("POC").
2008 Direktförsäljningsverksamhet i Polen etableras. Den första kompletta POC-prototypen presenteras.
2011 Exigo EOS, med inriktning mot veterinärmarknaden, lanseras. Boule Diagnostics AB börsnoteras på NASDAQ OMX Stockholm.
2007 Ett komplett erbjudande av förbrukningsvaror (reagens, kontroller och kalibratorer) färdigutvecklas av bolaget för alla instrumentmodeller. Det amerikanska dotterbolaget CDS erhåller ISO-certifiering vilket innebär att samtliga bolag inom koncernen har ISO 9001 och/eller ISO 13485 certifiering. POC-systemet når en viktig milstolpe då Boule kan demonstrera och verifiera dess funktionalitet.
2006 Bolaget lanserar en ny instrumentgeneration med en gemensam plattform för Medonic och Swelab instrument. Den nya instrumentplattformen får ett mycket positivt mottagande på marknaden.
2010 5-partssystemet Quintus lanseras. Samtliga 3-partsinstrument kan produceras av dotterbolaget BMB i Kina.
2009 Direktförsäljningsverksamhet i Schweiz etableras. Medonic M-serie erhåller 510k-godkännande från den amerikanska registreringsmyndigheten FDA.
Boule Diagnostics AB är verksamt inom hematologi, en medicinsk gren som fokuserar på studier av blodet, blodsjukdomar samt andra sjukdomar som kan diagnostiseras via blodcellräkning. Om en läkare träffar en patient med otydlig sjukdomsbild kan blodet analyseras med hjälp av ett automatiserat system för blodcellräkning. Avvikelser från normalvärden för de tre olika typer av blodceller som finns i blodet kan ge en unikt bred bild av hälsostatus och indikera ett flertal olika sjukdomstillstånd. Blodcellräkning är idag en av världens vanligaste diagnostiska test på kliniska laboratorier och analyser genomförs inom såväl human- som veterinärdiagnostik.
Bolagets kärnverksamhet omfattar egen utveckling, tillverkning och marknadsföring av kompletta system för blodcellräkning (instrument, reagens, kalibratorer och kontroller). Boule har dotterbolag i Sverige, USA och Kina. Bolaget fokuserar på det decentraliserade marknadssegmentet, det vill säga där testet görs nära patienten på exempelvis små- och medelstora sjukhus, kliniker och laboratorier inom öppenvården. Systemen marknadsförs idag i över hundra länder. Boule säljer också reagens, kalibratorer och kontroller till OEM-kunder, det vill säga kunder som sätter sitt eget varumärke på produkterna.
Boule är en av få aktörer i världen som baserat på egen kompetens och teknologi utvecklar, producerar och marknadsför alla strategiskt viktiga komponenter för automatiserad blodcellräkning.
Ett konsekvent genomförande av Boules affärsidé och strategi skall leda till god lönsamhet och en gynnsam utveckling av bolagets aktievärde.
Boule ska etablera en global position som en av de tre största aktörerna inom sitt marknadssegment.
Boule utvecklar, tillverkar och marknadsför globalt högkvalitativa och användarvänliga system för automatisk blodcellräkning till både human- och veterinärmarknaden.
Systemen består av instrument och förbrukningsvaror som är optimerade för att ge tillförlitliga testresultat vid varje enskild provtagning.
Med stabila och korrekta testresultat skapas kundnytta som är grunden för en långsiktig efterfrågan av egentillverkade förbrukningsvaror under instrumentens livscykel.
Boules målgrupp utgörs av små och medelstora kliniska laboratorier som ansvarar för världens vanligaste laboratorietest, blodcellräkning.
Försäljningen i mer än hundra länder sker genom utvalda och utbildade distributörer. Hittills har fler än tiotusen instrument installerats och flera hundra miljoner patientprover har analyserats med Boules system.
Boule planerar för en kraftig tillväxt. Detta ska nås med innovativa, kompetenta och konkurrenskraftiga produkter och system, en allt effektivare utveckling och produktion samt en förfinad global marknadsföring.
Etablerade marknadspositioner ska kontinuerligt stärkas samtidigt som nyetableringar ska ske på övriga viktiga marknader.
Boule skall aktivt utvärdera förvärv och liknande möjligheter.
Boule skall:
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningstillväxt, snitt 5 år, % | 13 | 13 | 6 | 9 | 5 |
| EBITDA marginal, % | 8,1 | 10,1 | 5,1 | –1,2 | –2,9 |
| Soliditet, % | 71 | 63 | 69 | 68 | 71 |
| Nettoomsättning, MSEK | 246,2 | 229,4 | 175,5 | 168,7 | 162,8 |
| Bruttomarginal, % | 44 | 45 | 42 | 38 | 40 |
| Rörelseresultat, MSEK | 17,2 | 20,3 | 5,0 | –9,2 | –12,3 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 7,0 | 8,8 | 2,9 | –5,5 | –7,5 |
| Resultat efter skatt, MSEK | 10,1 | 18,9 | 4,2 | –5,5 | –17,8 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,48 | 5,45 | 1,21 | –1,60 | –5,13 |
| Eget kapital, MSEK | 192,9 | 130,6 | 115,3 | 115,2 | 120,3 |
| Medeltal anställda under året | 156 | 147 | 137 | 133 | 140 |
Bolaget genomförde under 2011 en nyemission på totalt MSEK 61 före emissionskostnader. I samband med nyemissionen noterades bolagets aktie på NASDAQ OMX Stockholm och bolaget fick drygt 400 nya aktieägare. Första handelsdag var den 23 juni 2011.
I december levererades Boules största instrumentorder, totalt 94 instrument till en av distributörerna i Indien.
Boule sålde innehavet i intressebolaget Nordic Biolabs AB. Försäljningen medförde en reavinst om MSEK 1,1 och en positiv likviditetseffekt på MSEK 5,0, varav MSEK 4,0 påverkade 2011.
Vid årsskiftet 2011-2012 tillträdde Fredrik Alpsten som ny CFO för Boule Diagnostics AB samt Claes Blanche som ny VD för Boules svenska dotterbolag Boule Medical AB. Fredrik Alpsten har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom såväl noterade som privata bolag och Claes Blanche har bland annat stor erfarenhet från medicinteknik och försäljning genom distributörer på för Boule viktiga marknader i Europa, Mellanöstern och Asien.
Vi har en vision att bli en av världens tre största aktörer inom vårt marknadssegment för automatisk blodcellräkning. Under 2011 har vi tagit ytterligare steg för att uppnå detta. Framförallt har vi vuxit på befintliga marknader, men vi har även etablerat oss på nya. Vi har lanserat nya produkter och knutit till oss ett antal för den fortsatta tillväxten viktiga distributörer. I Sverige har en ny produktionsanläggning för reagens färdigställts. Anläggningen har produktionskapacitet för många år framöver. Sist men inte minst – vi har under 2011 förberett och genomfört en börsnotering som medför ökad genomlysning och uppmärksamhet samt tillgång till en bredare ägarbas. Noteringen kommer också att underlätta framtida kapitalanskaffning för våra tillväxt- och expansionsplaner.
2011 har präglats av fortsatt tillväxt på befintliga marknader, viss geografisk expansion och givetvis den under året genomförda börsnoteringen. Börsnoteringen var ett viktigt steg för att säkerställa finansiering av vår Point-of-Caresatsning (POC) – vårt system för patientnära diagnostik. Börsnoteringen var också viktig för att bredda ägarbasen och öka genomlysningen av Boule vilket vi bedömer kommer att gynna oss, våra partners och våra kunder.
Instrumentförsäljningen ökade med 19 procent under året, vilket är ett resultat av tillväxt på befintliga marknader och en fortsatt geografisk expansion. Vi marknadsför i dagsläget våra produkter i drygt hundra länder där försäljning i Sydafrika, Afghanistan, och Kazakstan påbörjades under året. Särskilt glädjande är utvecklingen i Asien och USA, där vi lyckats väl på humanmarknaden trots hård konkurrens. Vidare levererade vi vår hittills största instrumentorder – 94 instrument – till vår distributör i Indien. Indien är, tillsammans med övriga s.k. BRIC-länder (Brasilien, Ryssland och Kina) områden där vi fortsätter att se betydande tillväxtmöjligheter.
Försäljningen av förbrukningsvaror till egna system ökade stabilt under året, men vi förväntar oss en högre ökningstakt – och därmed högre brutto- och nettomarginaler – i och med att basen av installerade system växer. För
att möta en ökande efterfrågan på reagenser har vi investerat i en ny produktionsanläggning som färdigställdes strax efter årsskiftet 2011. Anläggningen möjliggör fortsatt tillväxt under många år framöver utan behov av större investeringar i produktionskapacitet.
En framgångsfaktor är att vi fortsätter lansera nya produkter. Vi har ett starkt och konkurrenskraftigt grunderbjudande, men lanseringen av mera avancerade produkter, 5-partssystemet Quintus på humanmarknaden och 4-partssystemet Exigo EOS på veterinärmarknaden, har gått något långsammare än beräknat då framförallt Quintussystemet kräver betydligt mer stöd till våra distributörer än de etablerade Swelab- och Medonic-systemen. På sikt räknar vi ändå med att produkterna stärker vår ställning och skapar affärsmöjligheter inte minst på tillväxtmarknader som Sydamerika och Asien. Vidare fortsätter utvecklingen av vårt POC-system enligt plan vilket vi bedömer kommer att skapa betydande affärsmöjligheter inom patientnära diagnostik. Lansering av POC-systemet på veterinärmarknaden planeras till 2013 och på humanmarknaden under 2014.
En annan framgångsfaktor är ett väl utvecklat distributionsnät som täcker en bred geografisk marknad. Totalt har vi i dagsläget närmare 200 distributörer och vi kommer
Ernst Westman VD och koncernchef
fortsätta utveckla vår distribution på såväl befintliga som nya marknader. Vi vill även känna oss trygga med att de kan ge kunden service av högsta klass, samtidigt som distributörerna vill känna sig trygga med våra produkter. Kunniga distributörer gör oss till en attraktiv leverantör och det ökar vår konkurrenskraft hos de distributörer som även marknadsför konkurrerande system. Vi har därför fortsatt ägna mycket tid och kraft till utbildning av nya, och vidareutbildning av befintliga, distributörer – en framgångsfaktor som kommer vara fortsatt prioriterad.
Vi har stärkt vår ledningsfunktion genom Fredrik Alpsten som tillträtt som ny CFO samt Claes Blanche som tillträtt som ny VD för vårt svenska dotterbolag Boule Medical AB. Fredrik Alpsten har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom såväl noterade som privata bolag och Claes Blanche har bland annat stor erfarenhet från medicinteknik och försäljning genom distributörer på för oss viktiga marknader i Europa, Mellanöstern och Asien.
Framåt ska vi fortsätta marknadsföra våra egenutvecklade system, men vi utvärderar fortlöpande möjligheter att bredda vår produktportfölj genom partnerskap eller förvärv av kompletterande verksamheter. Vi har historiskt framgångsrikt förvärvat och integrerat nya verksamheter i koncernen, och det allmänna marknadsläget bör kunna bidra till ett ökat antal affärsmöjligheter.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att 2011 var ett händelserikt år där vi – trots negativa valutaeffekter och noteringskostnader – fortsatte att växa med lönsamhet. Vi har duktiga medarbetare och partners, ett konkurrenskraftigt erbjudande och vi verkar på en stor och stabil marknad. Jag ser nu fram emot ett händelserikt 2012, där vi bland annat har som ambition att öka vår försäljning i Kina, och ta ytterligare steg mot vår vision – att bli en av världens tre största aktörer inom vårt marknadssegment.
Stockholm i april 2012
Ernst Westman, VD och koncernchef
Hematologi är läran om blodets sammansättning, funktion och sjukdomar. Inom hematologin ryms bland annat studien av blodsjukdomars uppkomst, diagnos, behandling, prognos och prevention.
Blod kan betraktas som en flytande vävnad bestående av blodceller (blodkroppar) och blodplasma. De normala cellerna i blodet är röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter).
De röda blodkropparnas huvudsakliga uppgift i kroppen är att transportera syre, vilket de gör med hjälp av hemoglobin. Hemoglobin är ett protein som binder och transporterar syre från lungorna ut till kroppens övriga vävnader där hemoglobinet efter att ha lämnat av syre tar upp avfallsprodukten koldioxid och fraktar den till lungorna. Där lämnar koldioxiden kroppen genom utandningen. Hemoglobin innehåller komplexbundet järn och ger blodet dess röda färg. Halten av hemoglobin i blodet kan ses som ett mått på blodets förmåga att transportera syre och kallas blodvärde. Låg hemoglobinkoncentration är en indikation på blodbrist (anemi).
De vita blodkropparna ingår i kroppens immunförsvar och deras viktigaste uppgifter är att försvara mot infektionssjukdomar samt att ta hand om bakterier, virus och andra främmande ämnen. Halten av olika vita blodkroppar indikerar bland annat om en inflammatorisk process pågår eller om immunförsvaret är nedsatt.
De vita blodkropparna kan indelas i granulocyter, lymfocyter och monocyter. Monocyten är den största vita blodcellen. Den stimulerar i sin tur andra vita blodceller, exempelvis lymfocyter, som verkar för att försvara kroppen.
Granulocytererna delas i sin tur in i tre huvudsakliga typer; neutrofila, basofila och eosinofila granulocyter. De neutrofila granulocyterna är den vanligaste vita blodkroppen. De oskadliggör till exempel mikroorganismer, som identifierats med hjälp av antikroppar, genom fagocytos, det vill säga genom att "äta upp" dem. Eosinofilens främsta funktion är att angripa patogena parasiter som är för stora för att kunna fagocyteras och de spelar även en stor roll vid utlösningen av allergiska reaktioner. Basofila granulocyter är mobila alarmceller som cirkulerar runt i blodet. Vid infektion frisläpper de flera inflammatoriska substanser som aktiverar andra delar av försvaret mot främmande ämnen.
Blodplättar har som huvuduppgift att bidra till blodets levring (koagulering) vid skador på blodkärlen. En kärl- eller vävnadsskada aktiverar blodplättar som i sin tur aktiverar i plasma lösta proteinfaktorer. De ämnen som utsöndras av blodplättarna sätter igång en kedjereaktion som leder till att ett protein i plasman lokalt omvandlas till ett slags trådar (fibrin). Trådarna bildar ett nät där blodplättar och röda blodkroppar fastnar, vilket leder till att skadan täpps igen och att såret kan läka.
En felaktigt utlöst eller för stor koagelbildning kan ge upphov till sjukdomstillståndet blodpropp (trombos). Denna risk ökar vid ett förhöjt antal blodplättar. Ett lågt antal blodplättar (trombocytopeni) är en vanlig orsak till blödningsbenägenhet.
Blodplasma utgör cirka 55 procent av den totala blodvolymen och består till cirka 90 procent av vatten. Dess funktion är att transportera viktiga ämnen som cellerna i kroppens vävnader behöver och att transportera avgivna restprodukter till njurar och lever. I blodplasman finns också speciella plasmaproteiner med olika funktioner, exempelvis för transport av fettsyror med mera. Immunoglobuliner (antikroppar) och koagulationsproteiner är andra viktiga komponenter i blodplasma.
"Vår stora barnklinik bytte för flera år sedan ut det tidigare standardsystemet till CDS Medonic-system och det har inneburit en kolossal förbättring.
Systemet har uppvisat en fantastisk kvalitet, användarvänlighet och dokumentation som tillsammans sparat avsevärd tid för vår personal. Den största fördelen har varit det stöd och den tekniska service som CDS har givit oss. Vi upplever nivåer av kvalitet och support som vi inte erfarit under hela klinikens 50-åriga historia."
Läkarna på Children's Medical Center i Pembroke Pines, Florida, USA
Harold Crews, fil. dr, är en högt meriterad forskare och företagsledare med över 45 års branscherfarenhet. Han är en av grundarna av Clinical Diagnostic Solutions, Inc. (CDS). Hans framträdande arbete inom sjukvården, och speciellt utveckling av diagnostiska tester, fortsätter som en förlängning av hans tidigare ledande roll inom Coulter Corporation. Vid Coulter utvecklade han framgångsrikt innovativa produkter som resulterade i 24 patent. Idag fortsätter Dr Crews att verka inom den absoluta framkanten av forskning och utveckling av högteknologiska produkter kända för sin höga kvalitet och kostnadseffektivitet.
"Nyckeln till att uppfylla kraven på förbättrade diagnostiska tester är att vi måste utveckla och leverera produkter som är mindre komplicerade att använda och mer kostnadseffektiva – men med bibehållen kvalitet och noggrannhet.
Point-of-Care tester behövs onekligen för att effektivt fortsätta utveckla bra behandlingsstrategier och därmed ett bra resultat för patienten.
För att fortsätta vara ett framgångsrikt och lönsamt tillverkande företag, måste vi fortsätta bidra till att minska sjukvårdskostnaderna. Våra befintliga produkter, och nya produktportfölj under utveckling, är positionerade för att minska kostnaderna vid akutbehandling samtidigt som de stödjer och främjar förebyggande vård.
Blodcellräkning är det mest efterfrågade testet inom klinisk laboratoriemedicin. Kvaliteten och precisionen i Boules system gör dem till ett utmärkt val för att genomföra dessa analyser och placerar Boule i en framstående position på kartan över internationella aktörer."
Harold Crews, fil. dr.
Blodcellräkning innebär att man räknar antalet röda och vita blodkroppar samt blodplättar i blodet. Dessa kategoriseras på olika sätt, främst efter antal och storlek (volym), för att diagnostisera en rad olika sjukdomstillstånd som blodbrist, infektion leukemi, och för att ge andra betydelsefulla hälsoindikationer hos patienten.
Efter att en blodcellräkning (complete blood count, eller CBC) har efterfrågats av läkaren tas ett blodprov på patienten, varefter blodets sammansättning av blodceller analyseras. Blodprovet tas på sjukhus, vårdcentral, klinik, veterinärinrättning eller liknande och analysen sker på plats om utrustning finns eller på ett kliniskt laboratorium dit provet eller patienten skickas för analys.
Hematologiskt analysarbete kan göras manuellt eller automatiskt. Automatiserade cellräknare har funnits sedan mitten på 1950-talet då två cellräknare baserade på impedansmetoden presenterades av amerikanen Wallace Coulter och svensken Erik Öhlin (grundare av Swelab, nu en del av Boules verksamhet). Tidigare utfördes cellräkning av patientens blod manuellt av laboratoriepersonal med hjälp av ett mikroskop. Eftersom tusentals celler analyseras från varje blodprov har automatiska cellräknare högre kapacitet och oftast bättre precision än manuella metoder, vilket är en fördel då kvalitet är huvudfokus i allt test- och analysarbete. Idag utförs de flesta analyser med hjälp av helautomatiska
instrument, vilket sker genom att instrumentet späder provet med speciella reagensvätskor, räknar cellerna och skriver ut resultatet. I vissa fall utförs dock fortfarande analysen manuellt genom mikroskopi, speciellt vid uppföljning av blodbilden för vita blodceller, så kallad differentiering.
Differentiering av de olika klasserna av vita blodkroppar bygger på att celltyperna kan separeras från varandra för att sedan räknas varje klass för sig. Idag finns automatiska cellräknare som kan differentiera de vita blodkropparna i tre fraktioner (3-partsdifferentiering) med hjälp av impedansmetoden och storlek på cellkärnorna, alternativt i fem fraktioner (5-partsdifferentiering) med hjälp av spridningsmönster i laserljus. Manuell differentiering bygger på observation i mikroskop av blodutstryk och att celltyperna identifieras och fördelas med hjälp av kända morfologiska karaktärer.
Instrument med möjlighet till 5-partsdifferentiering (t.ex. Boules Quintus instrument) återfinns framför allt på större laboratorier med efterfrågan på hög kapacitet och mer kvalificerad differentiering. Instrument för 3-partsdifferentiering (tex. Boules Swelab, Medonic och Exigo instrument) har vanligtvis en något lägre kapacitet och används främst på mindre laboratorier, sjukhusavdelningar, vårdcentraler och kliniker. Mikroskop och kunskap för manuell identifiering finns främst på sjukhuslaboratorier även om en del stora laboratorier också har avancerade bildanalyssystem för automatiserad avläsning.
2.
• Blodbrist • Koagulationsrubbning • Bakterieinfektion
Analys i automatisk blodcellräknare
• Allergi
Boule erbjuder kompletta hematologisystem, vilket omfattar hematologiinstrument för blodcellräkning och tillhörande förbrukningsvaror vilka är optimerade för och låsta till respektive system. Boule erbjuder dessutom OEM-tillverkning av instrument och förbrukningsvaror till olika industriella aktörer.
Boules instrumentportfölj är bred och innehåller instrument för samtliga segment på marknaden för decentraliserad hematologidiagnostik. Alla instrument i den nuvarande produktportföljen har streckkodslås för reagens vilket innebär att endast Boules reagens är kompatibelt med de egna instrumenten. Det säkrar återkommande försäljning av reagens under instrumentens livscykel samt ökar säkerheten i analysresultaten.
Boules instrument säljs och marknadsförs under fyra varumärken; Medonic, Swelab, Quintus och Exigo, varav det sistnämnda riktar sig mot veterinärmarknaden. Boule är en av få tillverkare som under 2000-talet lanserat en ny systemplattform för hematologiinstrument. Swelab Alfa och Medonic M-series lanserades 2006, Exigo-modellerna lanserades 2008 respektive 2011 och alla instrument baseras på samma plattform men med olika reagenser och mjukvara. Den huvudsakliga skillnaden mellan instrumenten avser användargränssnitt, beräkningsalgoritmer och reagenssystem för att tillgodose de olika segmentens krav på egenskaper och prestanda.
Reagenser, kontroller och kalibratorer är centrala komponenter i ett komplett system för blodcellräkning. Reagens tillsätts vid analysen av blodet för att späda provet och förbereda det för själva mätningen. Kalibratorer och kontroller används för att säkerställa att instrumenten fungerar som de ska.
De senaste instrumentgenerationerna är endast kompatibla med Boules egna reagens, vilket har resulterat i en kraftigt ökad reagensförsäljning. Andelen förbrukningsvaror av den totala försäljningen förväntas öka ytterligare under de kommande åren. Med en ökad installerad bas av instrument, och i takt med att att marknader mognar, är trenden att också regulatoriska krav kring kvalitetssäkring ökar, vilket i sin tur leder till att efterfrågan på kontrollmaterial ökar kontinuerligt.
Boule arbetar för att tillhandahålla ett eget kvalitetskoncept, det vill säga en komplett systemlösning för att säkerställa tillförlitliga resultat i användarledet. Målet är att kunna erbjuda kvalitet hela vägen, från instrument och reagenser via kalibratorer och kontroller till färdigt testresultat. För att säkerställa att alla steg i värdekedjan håller högsta standard investeras kontinuerligt resurser i exempelvis utbildning av distributörer vad gäller service, underhåll och produktkunskap.
Produktutveckling är en central och prioriterad del av Boules verksamhet. Arbetet drivs tvärfunktionellt genom organisationen, där alla kompetenser (marknad, service, produktion, kvalitet, regulatoriska avdelning och utveckling) bidrar i utvecklingsarbetet.
Utvecklingsavdelningarna finns i Sverige och USA. Totalt 27 anställda samt ett antal konsulter arbetar med utveckling av hematologiinstrument, reagens, kontroller och kalibratorer. Instrumentutvecklingen görs på Boule i Stockholm där omkring 17 anställda utvecklare är stationerade, varav flera har mycket lång erfarenhet från blodcellräkning. De nuvarande produktlinjerna kompletteras med ny funktionalitet och stort fokus läggs på att ytterligare förbättra systemen utifrån återkoppling från både distributörer och slutkunder. Vidare pågår löpande arbete med att reducera tillverkningskostnaderna för produkterna.
Merparten av utvecklingen av reagens, kalibratorer och kontroller utförs av dotterbolaget Clinical Diagnostics Solutions (CDS) i Florida. Utvecklingsteamet på CDS har ett mycket omfattande kunnande inom hematologi, inte minst genom mångåriga erfarenheter från den tidigare marknadsdominanten Coulter.
Produktion bedrivs i Sverige, USA samt Kina. Tillverkning av instrument sker i Sverige och Kina, reagensproduktion i Sverige och USA. Kalibratorer och kontroller tillverkas uteslutande i USA.
Boule arbetar kontinuerligt med att effektivisera produktionen och stimulera samarbetet mellan produktionsenheterna och andra avdelningar för att förbättra interna processer och produktutveckling. För att underlätta infasning av nya produkter i produktion är produktionsanläggningarna i Sverige och USA belägna i anslutning till Boules utvecklingsenheter. I takt med att de nuvarande instrumentprodukterna mognar ur ett utvecklings- och kvalitetsperspektiv beräknas tillverkningen gradvis kunna flyttas till den kinesiska anläggningen, i första hand för leveranser till Asien.
Boule utvecklar ett unikt Point-Of-Care-system som riktar sig till patientnära marknader för blodcellräkning inom både human- och veterinärsegmentet. Systemet är ett komprimerat instrument för blodcellräkning med engångskassetter som innehåller det flödessystem och de reagenser som behövs för att genomföra en komplett blodcellräkning direkt hos exempelvis husläkarmottagningen eller andra mindre vårdenheter som saknar eget laboratorium och laboratoriepersonal. POC-systemet är designat för att vara så lätthanterligt att en person helt utan laboratorieutbildning ska kunna hantera det. Boules POC-system kommer även att förenkla administrationen då proverna inte behöver skickas till ett externt laboratorium vilket innebär tidsbesparingar och snabbare svar till patienten.
Systemet beräknas lanseras på veterinärmarknaden under andra hälften av 2013, med efterföljande lansering på humanmarknaden under 2014.
Under 2011 påbörjade Boule arbetet med en ny produktionsanläggning för förbrukningsvaror och i början av 2012 stod anläggningen klar för drift. Den nya fabriken är belägen i Stockholmsförorten Spånga och kommer att stå för all Boules reagenstillverkning i Sverige.
Anläggningen är i hög grad automatiserad och kommer att kraftigt öka både produktionskapacitet och produktivitet i reagenstillverkningen. Med de nya lokalerna kommer Boule även att förbättra och effektivisera lagerhållning och logistik.
••• 13
Medonic M-serie
Swelab Alfa
Reagens Blodkontroller och kalibratorer
Rengöringsprodukter
Det globala marknaden för hematologiinstrument och reagens uppgick under 2011 till USD 1,7 miljarder och har sedan 2002 uppvisat en genomsnittlig tillväxt om cirka 2,5 procent per år. År 2015 beräknas det globala marknadsvärdet uppgå till USD 1,9 miljarder, vilket innebär en årlig tillväxttakt på 2,5 procent även under de kommande fyra åren.
Av den totala försäljningen står instrumentförsäljningen för omkring 30 procent, medan den resterande andelen utgörs av försäljning av reagens och tillhörande förbrukningsvaror.
Hematologimarknaden kan delas in i två huvudsegment baserat på den kundkategori tillverkarna av instrumenten vänder sig till; marknaden för centraliserade laboratorier och marknaden för decentraliserade laboratorier.
Centrala laboratorier står för omkring knappt 75 procent av den totala hematologimarknaden. Produkterna i segmentet bygger oftast på en kombination av klassisk impedansdetektion av celler och optisk (laser) detektion, där systemen i hög grad är anpassade för mycket höga provflöden. I de fall provresultaten visar på någon typ av avvikelse analyseras i nästa steg proven manuellt med mikroskopi för konfirmering eller fastställning av sjukdomstillstånd. Segmentet domineras i huvudsak av globala diagnostikföretag såsom Beckman Coulter, Sysmex, Abbott och Siemens. Detta är normalt inte ett kundsegment som Boule bearbetar.
Marknaden för decentraliserad hematologidiagnostik står för omkring 25 procent av den totala marknaden, så kallad "low volume testing", (Källa: Hematology analyzer instrumentation and reagent markets TriMark Publications July 2009, sid. 42) och utgörs primärt av små och medelstora sjukhus, kliniker och laboratorier. Instrumenten som säljs till denna marknad, där kunden har behov av färre diagnostiska tester per dag, karaktäriseras av hög användarvänlighet och relativt sett låga investeringskostnader. Dessa system ligger i prisintervallet SEK 30 000 – 200 000 och klarar upp till 60 prov per timme. Konkurrensen på denna marknad är fragmenterad och består, förutom av de stora diagnostikföretagen, av ett flertal små och medelstora företag. I detta segment verkar de globala aktörerna som är aktiva på den centraliserade laboratoriemarknaden framförallt genom OEM-partners eller med äldre produktplattformar.
I det decentraliserade segmentet finns de stora, globala diagnostikföretagen som Abbott, Beckman Coulter och Sysmex. Vidare ytterligare två japanska företag, Horiba ABX och Nihon Kohden som har starka positioner på den inhemska japanska marknaden och närvaro på många områden utanför Japan. Slutligen finns ett flertal små och medelstora konkurrenter där det kinesiska företaget Mindray har utvecklat en mycket aggressiv prisstrategi. Utmärkande är att de stora företagen har ett mindre fokus på detta marknadssegment. Abbott och Beckman Coulter förlitar sig numera på OEM-leverantörer för sina system och har upphört med egen utveckling av dessa produkter.
Hematologimarknaden uppvisar två tydliga trender drivna av ökande krav på effektivitet och kostnadsmedvetenhet;
Med patientnära hematologisystem, exempelvis den typ Boule erbjuder i dagsläget, kan en avsevärt förbättrad servicenivå för både läkare och patienter uppnås genom att analysen flyttas från ett centralt laboratorium till en placering närmare läkarens mottagning, vilket ger omedelbara resultat och stöd för lämplig uppföljning vid ett och samma besök. Dessutom reduceras det administrativa arbetet kring hantering av patientprover.
Mer renodlade lösningar för Point-of-Care (POC), som möjliggör diagnostisering av patienter där det inte finns tillgång till laboratoriefaciliteter, har utvecklats för flera områden inom in vitro-diagnostik. Idag saknas dock högkvalitativa POC-system för blodcellräkning – trots efterfrågan bland kunder i öppenvården som idag tvingas utföra hematologianalyser via externa laboratorier.
Marknaderna i Nordamerika och Europa kännetecknas av hög mognadsgrad där tillväxten i huvudsak drivs av ett ökat behov av blodanalyser i första hand till följd av en åldrande befolkning samt genom att nya sjukdomar och infektioner upptäcks vilka kräver analys, behandling och uppföljning. Den amerikanska marknaden är den enskilt viktigaste marknaden för hematologiprodukter i världen. Under 2011 uppgick den till cirka MUSD 620 – drygt 37 procent av den totala världsmarknaden.
På mer snabbväxande marknader såsom Asien, Afrika och Sydamerika är drivkrafterna till största del hänförliga en generell förbättring av sjukvården i stort och en successivt förbättrad levnadsstandard.
En ytterligare faktor för tillväxt på den amerikanska öppenvårdsmarknaden är det amerikanska hälsovårdsersättningssystemet som stipulerar ersättningsnivåer till sjukhus och läkare för ett genomfört test eller behandling. Den vanligaste ersättningsnivån för komplett blodcellräkning uppgår till cirka USD 11, vilket innebär att sjukhus eller läkare kan göra förtjänst på varje enskilt test förutsatt att kostnaden för testet är lägre än ersättningsnivån. Skickas provet på analys hos ett externt laboratorium får sjukhuset eller läkaren istället betala för testet, patienten får vänta på resultatet och i många fall tvingas till ett återbesök.
Veterinärmarknaden för blodcellräkning har historiskt varit underutvecklad och investeringar i automatiserade hematologisystem med hög kvalitet anpassade för djur har inte haft samma prioritet som på humanmarknaden. Marknaden för veterinär blodcellräkning har dock under senare år kännetecknats av ett ökat intresse i takt med att veterinärmedicin har utvecklats med inriktning på sällskapsdjur.
Boules huvudmarknad utgörs primärt av små och medelstora sjukhus, kliniker och laboratorier inom öppenvården samt diagnostikföretag i form av OEM-kunder inom human- respektive veterinärhematologi.
Boule har en uttalad distributionsstrategi bestående av distribution av Boules produkter och tjänster via fristående regionala distributörer samt genom OEM-distributörer. I det globala distributionsnätverket finns cirka 200 distributörer som marknadsför och säljer bolagets produkter. På vissa strategiska marknader, som Sverige, Schweiz, Polen och i begränsad omfattning i USA, bedriver Boule direktförsäljning. Under 2011 stod distributörsförsäljning för 78 procent av den totala försäljningen.
OEM-verksamheten består primärt av utveckling och produktion av reagens och kontroller som etiketteras med kundens varumärke innan varan når slutmarknaden. Boule säljer idag OEM-reagens bland annat till internationella humandiagnostikföretag samt till diagnostikföretag inriktade mot veterinärmarknaden. Under 2011 stod OEM-försäljningen för 12 procent av den totala försäljningen.
Boule arbetar "multi-domestic", vilket innebär att anpassa marknadsföringen till de olika förutsättningarna som som gäller på skilda geografiska marknader.
Boules marknadsaktiviteter bedrivs primärt genom personliga möten med distributörer, utbildning, mässor och seminarier. Marknadsföringsaktiviteter mot slutkund bedrivs primärt genom distributörer och varierar från land till land.
Boules erbjudande genomsyras av TQC, Total Quality Concept, vilket betyder att alla komponenter i Boules erbjudande ska karaktäriseras av högsta kvalitet och tillförlitlighet.
Boules starka position bygger på mycket konkurrenskraftiga produkter med hög kvalitet. Att bolaget, som en av få aktörer, baserat på egen kompetens och teknologi utvecklar, producerar och marknadsför alla strategiskt viktiga komponenter för automatiserad blodcellräkning är en viktig framgångsfaktor. Med starkt produktprogram underlättas rekryteringen av bra distributionspartners, vilket också är en starkt bidragande orsak till framgång.
Plattformen för den nuvarande generationens 3-partsinstrument som lanserades under 2006 och 2010 är endast kompatibla med Boules egna reagens, vilket medför en nära kontakt med kunderna under instrumentets livscykel. Genom att erbjuda reagenser som endast är kompatibla med Boules egna instrument ökar även kvaliteten och precisionen på testerna då förbrukningsvarorna är anpassade och optimerade för systemen.
"De senaste åren har den indiska marknaden drivits av behovet att uppgradera från manuella till automatiserade system, men även av en utökad användning av blodcellräkning som diagnostiskt test till följd av den ökande förekomsten av sjukdomar såsom denguefeber, svininfluensa och virussjukdomen chikungunya – alla vilka i första hand diagnosticeras genom att räkna och följa upp statusen på vita blodkroppar och trombocyter.
För att lyckas på den konkurrensutsatta indiska marknaden – och positionera Medonic M-serien som den främsta utmanaren på marknaden – lägger vi stor vikt vid välutbildade säljare, hög servicenivå och omfattande marknadsaktiviteter. Vi finner enorm styrka i det nära samarbetet mellan Merck Millipore och Boule Diagnostics, och deras tekniska och ingenjörsmässiga support. Vi känner oss säkra när vi säger att Medonic M-serien representerar det allra senaste inom bloddiagnostik och att den har stor potential på den omfattande och snabbt växande indiska marknaden."
Somnath Banerjee Merck Millipore, Indien
"Medonic M-serien är ett modernt diagnostikinstrument av högsta klass, väl anpassad för mellanstora till stora ryska laboratorier. Instrumentet är lätt att använda, driftsäkert och effektivt - och gör det möjligt för oss att utföra upp till 150 dagliga test."
Chef för klinisk diagnostik vid citysjukhus #71, Moskva
"Vidare behöver instrumentet inte daglig rengöring tack vare det automatiserade rengöringssystemet, vi får utmärkt service och teknisk support och viktigast av allt - den ger resultat med högsta precision."
••• 19
A.V. Korneev Sjukhuschef vid Solovievsjukhuset #8, Moskva
Boule Diagnostics aktie noterades på NASDAQ OMX Stockholm den 23 juni 2011. I samband med noteringen genomfördes en nyemission på totalt 1 243 391 aktier. Emissionen riktade sig till allmänheten i Sverige samt till institutionella investerare i Sverige och utlandet. I samband med detta fick bolaget cirka 400 nya aktieägare.
Aktiekapitalet i Boule Diagnostics uppgick per den 31 december 2011 till SEK 4 707 138 SEK fördelat på 4 707 138 aktier med ett kvotvärde om SEK 1,00 per aktie. Boule Diagnostics har endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rättigheter till andelar i bolagets tillgångar och vinst. En handelspost är en (1) aktie.
Styrelsen för Boule känner inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan bolagets aktieägare som syftar till gemensamt inflytande över bolaget. Styrelsen känner inte heller till några överenskommelser eller motsvarande som kan leda till att kontrollen över bolaget förändras.
Styrelsens avsikt är att ge aktieägarna en utdelning som återspeglar såväl god direktavkastning som utdelningstillväxt och att tillämpa en policy där utdelningsnivån anpassas till Boule:s resultatnivå, finansiella ställning och andra faktorer som styrelsen anser relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt motsvara 25–50 procent av periodens resultat, beaktat bolagets soliditetsmål.
Boule har inte lämnat utdelning sedan bolaget grundades. Styrelsen har inte för avsikt att föreslå utdelning eller utlova utdelningsandel de närmaste åren eller förrän bolaget uppnår betydande vinster och kassaflöden efter nödvändiga investeringar.
Försäljningspriset vid introduktionen på NASDAQ OMX Stockholm den 23 juni 2011 fastställdes till SEK 49,00 per aktie. Högsta betalkurs som noterades under perioden från listning till räkenskapsårets slut var SEK 51,00 (6 juli) och lägsta kurs var SEK 30,10 (30 november). Sista betalkurs den 31 december 2011 var SEK 32,00, vilket gav Boule ett börsvärde på MSEK 150,6. Betalkursen den 31 mars 2012 var SEK 39,70.
| Aktieägare | Antal aktier |
Andel röster/ kapital |
|---|---|---|
| Siem Capital AB | 1 570 084 | 33,36 % |
| Stiftelsen Industrifonden | 406 651 | 8,64 % |
| Zimbrine Holding BV (Swedia Capital AB) | 235 725 | 5,01 % |
| Ernst Westman inkl. familj och bolag | 177 792 | 3,78 % |
| Leif Ek | 170 369 | 3,62 % |
| Andrew C. Swanson | 169 538 | 3,60 % |
| Harold Crews | 118 097 | 2,51 % |
| Linc AB | 112 807 | 2,40 % |
| Lena Krook | 106 100 | 2,25 % |
| BNY Mellon SA/NV | 102 369 | 2,17 % |
| Summa tio största aktieägare | 3 169 532 | 67,33 % |
| Summa övriga aktieägare | 1 537 606 | 32,67 % |
| Totalt antal aktier | 4 707 138 | 100.00 % |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Soliditet, % | 71 | 63 |
| Avkastning på eget kapital, % | 6,2 | 15,4 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 7,5 | 11,1 |
| Antal aktier vid periodens slut | 4 707 138 | 3 463 747 |
| Genomsnittligt antal aktier under perioden | 4 063 300 | 3 463 747 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,48 | 5,45 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 41,00 | 37,70 |
| Innehav | Antal aktieägare |
Antal aktier |
Innehav | Röster |
|---|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 226 | 54 395 | 1,16% | 1,16% |
| 501 - 1000 | 65 | 58 439 | 1,24% | 1,24% |
| 1001 - 5000 | 89 | 210 282 | 4,47% | 4,47% |
| 5001 - 10000 | 30 | 223 120 | 4,74% | 4,74% |
| 10001 - 15000 | 9 | 110 495 | 2,35% | 2,35% |
| 15001 - 20000 | 4 | 68 101 | 1,45% | 1,45% |
| 20001 - | 27 | 3 982 306 | 84,60% | 84,60% |
| Summa | 450 | 4 707 138 | 100,00% | 100,00% |
| År | Månad | Transaktion | Ökning aktie kapital, SEK |
Totalt aktie kapital, SEK |
Antal nya aktier |
Totalt antal aktier |
Kvotvärde, SEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1996 | Oktober | Bolagets bildande | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 1,00 |
| 1996 | December | Riktad nyemission | 129 600 | 229 600 | 129 600 | 229 600 | 1,00 |
| 1997 | Januari | Riktad nyemission | 287 950 | 517 550 | 287 950 | 517 550 | 1,00 |
| 1997 | Januari | Riktad nyemission | 728 500 | 1 246 050 | 728 500 | 1 246 050 | 1,00 |
| 1997 | Oktober | Riktad nyemission | 290 000 | 1 536 050 | 290 000 | 1 536 050 | 1,00 |
| 1998 | Februari | Riktad nyemission | 22 786 | 1 558 836 | 22 786 | 1 558 836 | 1,00 |
| 1998 | April | Riktad nyemission | 103 922 | 1 662 758 | 103 922 | 1 662 758 | 1,00 |
| 1998 | Juni | Riktad nyemission | 10 000 | 1 672 758 | 10 000 | 1 672 758 | 1,00 |
| 1998 | Augusti | Riktad nyemission | 5 634 | 1 678 392 | 5 634 | 1 678 392 | 1,00 |
| 2001 | September | Riktad nyemission | 460 350 | 2 138 742 | 460 350 | 2 138 742 | 1,00 |
| 2004 | Oktober | Riktad nyemission | 380 347 | 2 519 089 | 380 347 | 2 519 089 | 1,00 |
| 2007 | Juni | Riktad nyemission | 944 658 | 3 463 747 | 944 658 | 3 463 747 | 1,00 |
| 2011 | Juni | Riktad nyemission | 1 243 391 | 4 707 138 | 1 243 391 | 4 707 138 | 1,00 |
Boule har en kompetent, lojal och mångkulturell medarbetarstyrka som bidrar med initiativ och kraft för att uppnå uppställda mål. Boule arbetar för att ha en bra arbetsmiljö med respekt för varandras kunskaper, erfarenheter och specialistkompetenser. Den entreprenörsanda som alltid varit en del av organisationen bidrar till att skapa nya möjligheter genom innovation och tvärfunktionellt samarbete.
Under 2011 hade Boule i genomsnitt 156 (147) anställda verksamma i det svenska moderbolaget och i dotterbolag i tre världsdelar. Genomsnittligt antal anställda som under 2011 arbetade inom produktutveckling uppgick till 27 personer, marknad och försäljning 38, tillverkning 71, kvalitet 6 och administration 14. Den genomsnittliga personalomsättningen var cirka 14 procent.
Styrelsen och verkställande direktören för Boule Diagnostics AB (publ) organisationsnummer 556535-0252, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2011. Resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår av förvaltningsberättelsen samt efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, rapport över förändringar i eget kapital samt noter med tilläggsupplysningar, vilka tillsammans utgör den sammanhållna årsredovisningen.
Koncernens verksamhet är inriktad mot blodcellräkning – hematologi, vilket är en medicinsk gren som fokuserar på studier av blodet, blodsjukdomar och en rad olika sjukdomar som kan diagnostiseras via blodanalys. Om en läkare träffar en patient med otydlig sjukdomsbild kan blodet analyseras med hjälp av ett automatiserat system för blodcellräkning. Avvikelser i normal nivå för de tre olika blodceller som finns i blodet kan ge en unikt bred bild av hälsostatus och indikera ett flertal olika sjukdomstillstånd. Blodcellräkning är idag en av världens vanligaste diagnostiska test på kliniska laboratorier och analyser genomförs inom såväl human- som veterinärdiagnostik. Totalt görs det 1,2 miljarder blodanalyser per år och värdet på hematologimarknaden uppskattas till SEK 12 miljarder och Boules marknadssegment (decentraliserad diagnostik) till cirka SEK 2,5 miljarder. Boules globala marknadsandel är cirka 10 %.
Bolagets affärsmodell bygger på att sälja cellräknande instrument på den globala hematologimarknaden och sedan ta del av återkommande intäktsströmmar genom att till instrumenten sälja reagenser, kontroller, kalibratorer och service/support. Bolagets instrument är låsta till egna reagenser vilket skapar säkrare analysresultat samt återkommande intäkter under instrumentens livslängd.
Boules produktportfölj består av ett antal produktfamiljer/varumärken där CDS, Medonic och Swelab är de viktigaste. Instrumenten finns i flera olika utföranden och riktar sig framför allt mot humandiagnostikmarknaden men de säljs också på veterinärmarknaden. Produkterna marknadsförs i dagsläget i över 100 länder via ett välutvecklat distributionsnät och direkt på ett fåtal nyckelmarknader.
Bolaget har dessutom under ett antal år drivit ett stort utvecklingsprojekt för att ta fram en helt unik produkt inom Point-Of-Care (POC) diagnostik vilket är ett avancerat system för patientnära undersökningar som förenklar hanteringen hos kunden.
Boule säljer också reagens, kalibratorer och kontroller till OEM-kunder, det vill säga kunder som sätter sitt eget varumärke på produkterna.
Total Quality Concept (TQC) är vad Boule anser vara en av de stora konkurrensfördelarna för Bolaget. Målet är att kunna erbjuda kvalitet hela vägen från instrument och reagenser via kalibratorer och kontroller till färdigt testresultat. Boule vill kunna vara delaktiga med produkter och service i varje steg av denna process. Fokus i affären är att patienterna skall kunna känna sig trygga med att få tillförlitliga resultat vid varje analys.
| Finansiellt sammandrag | 2011 | 2010 | 2009 | 20081 | 20071 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 246,2 | 229,4 | 175,5 | 168,7 | 162,8 |
| Bruttomarginal, % | 44 | 45 | 42 | 38 | 40 |
| Rörelseresultat, MSEK | 17,2 | 20,3 | 5,0 | -9,2 | -12,3 |
| Rörelsemarginal, % | 7,0 | 8,8 | 2,9 | -5,5 | -7,5 |
| Resultat efter skatt, MSEK | 10,1 | 18,9 | 4,2 | -5,5 | -17,8 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,48 | 5,45 | 1,21 | -1,60 | -5,13 |
1 2008 och 2007 års siffror är redovisade enligt Redovisningsrådets rekommendationer, ej enligt IFRS.
Boule Diagnostics AB (BD), med huvudkontor i Stockholm, Sverige, är moderbolag i koncernen. BD har tre rörelsedrivande dotterföretag; det svenska Boule Medical AB (BM), det kinesiska Boule Medical (Beijing) Co. Ltd (BMB) och det amerikanska Clinical Diagnostic Solutions Inc (CDS).
Nyemission och notering på NASDAQ OMX Stockholm Bolaget genomförde under sommaren en nyemission på totalt MSEK 61 före emissionskostnader. Emissionen medförde att bolaget fick drygt 400 nya aktieägare. Samtidigt med emissionen noterades bolagets aktie på NASDAQ OMX Stockholm. Första handelsdag var den 23 juni 2011.
I december levererades Boules största instrumentorder, totalt 94 instrument till distributören i Indien.
I december sålde Boule innehavet i intresseföretaget Nordic Biolabs AB. Försäljningen gav en reavinst om MSEK 1 och en positiv likviditetseffekt på MSEK 5 varav MSEK 4 påverkade 2011.
Nettoomsättningen för verksamhetsåret 2011 uppgick till MSEK 246 (229), en ökning med 7 % jämfört med 2010 trots att förändringen av valutakursen på USD och EUR påverkade nettoomsättningen negativt med MSEK 17.
Instrumentförsäljningen var fortsatt stark och växte med 19 % för helåret 2011. Försäljningen av förbrukningsvaror ökade något under året, men förväntas i framtiden ha en högre ökningstakt som ett resultat av en växande installerad bas av instrument.
Försäljningen av system på humanmarknaden utvecklades väl på bolagets nyckelmarknader. Särskilt glädjande är försäljningen i Asien och USA där bolaget fortsätter att visa god tillväxt och ta marknadsandelar trots hård konkurrens. Försäljningen av system till veterinärmarknaden minskade något i USA under 2011 men den underliggande marknaden är fortsatt stabil. I Europa har Boule en långsam men stadig tillväxt.
| Intäkter fördelade på region MSEK |
Jan–Dec 2011 |
Jan–Dec 2010 |
|---|---|---|
| Europa | 54,9 | 51,5 |
| Nordamerika | 98,3 | 99,5 |
| Sydamerika | 21,3 | 20,4 |
| Asien | 55,5 | 40,3 |
| Afrika/Mellanöstern | 16,2 | 17,7 |
| Summa | 246,2 | 229,4 |
| Intäkter fördelade på produkter MSEK |
Jan–Dec 2011 |
Jan–Dec 2010 |
|---|---|---|
| Instrument | 113,7 | 95,2 |
| Förbrukningsvaror | 114,5 | 112,5 |
| Övrigt | 18,0 | 21,7 |
| Summa | 246,2 | 229,4 |
Bruttoresultatet för 2011 ökade till MSEK 108 (102).
Bruttomarginalen minskade till 44 % (45). Den minskade marginalen är främst hänförlig till högre försäljning av instrument vilka har en lägre marginal än förbrukningsvaror.
Rörelsens kostnader uppgick under 2011 till MSEK 91 (80). Kostnadsökningen beror främst på kostnader för planerade marknads- och försäljningsaktiviteter samt på ökade administrationskostnader. Administrationskostnaderna ökade med MSEK 4 beroende på ökat antal konsulter och anställda för att klara ökade strukturkrav i och med börsnoteringen på NASDAQ OMX Stockholm.
Kostnader för forskning och utveckling som belastat resultatet uppgick under 2011 till MSEK 22 (20), vilket motsvarar 9 % (8) av nettoomsättningen. Utgifter för utveckling har aktiverats under 2011 med MSEK 22 (12).
Nettot av övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader uppgick totalt under 2011 till MSEK 1 (-2).
Rörelseresultatet 2011 uppgick till MSEK 17 (20). Minskningen av rörelseresultatet är framförallt hänförlig till ökade kostnader med MSEK 12 vilket dock till viss del motverkats av ökad försäljning.
Finansnettot uppgick under 2011 till MSEK -1 (-2).
Resultat före skatt uppgick 2011 till MSEK 17 (19) och resultat efter skatt till MSEK 10 (19). Skattekostnaden 2011 hänförs framförallt till dotterbolaget i USA och till uppskjuten skatt på aktiverade utvecklingskostnader. Under 2011 har dotterbolaget i USA betalat en delstatsskatt på inkomst för 2010 på MSEK 1. Beloppet inkluderar en korrigering av deklarationen för 2010.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under 2011 till MSEK 5 (16). Förändringar i rörelsekapitalet uppgick till MSEK -13 (-6) primärt till följd av den ökade nettoomsättningen och därmed ökat rörelsekapitalbehov. Både kundfordringar och lager har ökat under året med totalt MSEK 14.
Övriga rörelseskulder har ökat med MSEK 1 under perioden och samtidigt har övriga rörelsefordringar minskat med MSEK 1.
Totala nettoinvesteringar uppgick under 2011 till MSEK 24 (16). Periodens investeringar har ökat främst genom intensifiering av utvecklingsarbetet avseende POC-projektet. Utbetalningar för POCprojektet uppgick till MSEK 22 under 2011. MSEK 5 har under året investerats i en ny produktionsanläggning för förbrukningsvaror.
Periodens kapitalbehov har finansierats genom ökning av
kortfristiga finansiella skulder med MSEK 11 samt den under året genomförda nyemissionen på netto MSEK 51.
Periodens kassaflöde uppgick under 2011 till MSEK 36 (6). Likvida medel uppgick per den 31 december 2011 till MSEK 54 (18). Koncernens disponibla likviditet, inklusive ej utnyttjade krediter, uppgick till MSEK 70 per den 31 december 2011 (42).
Produktionen av instrument sker både i Sverige och i Kina. Tillverkning av förbrukningsmaterial är idag fördelad mellan en mindre produktionsenhet i Sverige och en betydligt större i USA.
Produktutvecklingen är en central och prioriterad del av Boules verksamhet. Boule utvecklar instrument, reagens, kalibratorer och kontroller för försäljning både under egna varumärken samt som OEM.
Ett prioriterat område inom utveckling är att fullfölja utvecklingen av en "Point-Of-Care"-produkt, POC-systemet, med avsikt att lansera systemet på veterinärmarknaden 2013 och därefter stegvis lansera systemet på de skandinaviska, europeiska och amerikanska humanmarknaderna 2014.
Under 2011 har totalt MSEK 44 (31) spenderats på forskning och utveckling varav MSEK 22 (12) har aktiverats. De resultatförda forsknings- och utvecklingskostnaderna utgör 24 % (24) av de totala rörelsekostnaderna.
Precis som all affärsverksamhet är även Boules verksamhet exponerad för risker och osäkerhetsfaktorer. Styrelsen bedömer att de viktigaste för närvarande är försäljnings- och marknadsrisker, utvecklingsrisker, valutarisker, finansieringsrisker, risker med lagstiftning och förändringar i regelverk samt beroendet av nyckelpersoner.
Bolagets framtida framgång är beroende av samarbetet med nuvarande och nya distributörer. Om distributörsavtal inte kan ingås, upprätthållas eller sägs upp kan detta negativt påverka bolagets fortsatta utveckling, tillväxt och finansiella ställning.
En negativ utveckling skulle också kunna uppkomma om konkurrenter erbjuder effektivare och bättre produkter till lägre priser.
Det finns alltid en risk att nuvarande och framtida utvecklingsprojekt försenas, fördyras eller ej lyckas. Detta skulle kunna påverka bolaget negativt.
Koncernen är exponerad för valutarisk i form av transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Transaktionsexponeringen är relativt låg då respektive bolag huvudsakligen har intäkter och kostnader i sina respektive lokala valutor. Det svenska dotterbolaget har intäkter och kostnader huvudsakligen i SEK medan det amerikanska dotterbolaget CDS och det kinesiska dotterbolag BMB har intäkter och kostnader huvudsakligen i sina respektive lokala valutor, USD och CNY.
Omräkningsexponeringen är relativt hög. Konsolidering av resultaträkning och balansräkning i koncernen innebär en exponering mot valutakursförändringar i USD (för verksamheten i det amerikanska dotterbolaget) och den kinesiska valutan CNY (för verksamheten i det kinesiska dotterbolaget).
Koncernen använder för närvarande inte derivat för att säkra exponeringen för valutarisker.
Valutafluktuationer kan komma att påverka bolagets fortsatta utveckling, tillväxt och finansiella ställning negativt. För en mer utförlig beskrivning av valutarisker se not 28.
Boule kan idag finansiera den löpande verksamheten med nuvarande finansiering och med eget genererat kassaflöde. Bolaget kommer dock att utvärdera möjligheten att ta upp ny finansiering för att ytterligare säkra verksamheten och tidplanen för de pågående utvecklingsprojekten. För en mer utförlig beskrivning av finansieringsrisken se not 28.
Tillverkning, marknadsföring och distribution av medicintekniska produkter och utrustning sker på en reglerad marknad. Om Boule inte erhåller framtida myndighetsgodkännanden eller klarar av att upprätthålla befintliga godkännanden kommer detta att påverka verksamheten negativt.
Boule har en utpräglad högteknologisk inriktning och är därför beroende av att kunna behålla och rekrytera personal. Om Bolaget skulle förlora nyckelmedarbetare, eller inte lyckas rekrytera nya kvalificerade medarbetare, kan detta påverka Bolaget negativt.
Se vidare beskrivning av risker och osäkerheter samt känslighetsanalyser i not 28.
Boule har, trots finansiell oro i omvärlden, kunnat uppvisa en stigande försäljningsutveckling år efter år. Styrelsen har en fortsatt tro att denna utveckling kommer att fortsätta.
Den positiva försäljningsutvecklingen är resultatet av en genomarbetad marknadsstrategi och ett väletablerat globalt nätverk med närmare 200 distributörer i fler än 100 länder.
Förbrukningsvaror till egna instrument har en stark tillväxtpotential och deras, jämfört med instrument, högre marginaler beräknas att i allt större utsträckning komma att bidra till en förbättring av bolagets lönsamhet.
Framgångar förutses fortsatt komma att uppnås genom bearbetning av tillväxtmarknader. Bolaget inriktar sig på länder med stora satsningar på uppbyggnad och modernisering av sjukvården. Vid sidan om de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) finns ett antal länder som också haft hög BNPtillväxt under längre tid och som investerar i förbättrad hälsovård. Boule inriktar sina ansträngningar på att etablera nya distributörer på marknader som Mellanöstern, Afrika och delar av Östeuropa.
Boule kommer också fortsätta med OEM-distribution av system, reagens, kontroller och kalibratorer. Försäljning kommer primärt ske till företag som har väletablerade och kompletterande marknadskanaler.
För att kunna uppnå en maximal försäljningsutveckling utvärderar Bolaget aktivt möjligheterna att bredda den befintliga produktportföljen genom produktutveckling, partnerskap och förvärv. Boule har under de senaste åren fört diskussioner med flera potentiella
förvärvskandidater. Bolaget har historiskt varit framgångsrikt på att förvärva och integrera nya dotterbolag i koncernen. Boule kommer framgent att fortsätta utvärdera möjligheterna att ytterligare förstärka verksamheten inom diagnostikområdet.
Produktutvecklingen är en central och prioriterad del av Boules verksamhet och nödvändig för att i framtiden upprätthålla en hög konkurrenskraft. Bolagets stora satsning på utveckling av en "Pointof-Care"-produkt baserad på bolagets grundteknologi syftar till att nå nya kundgrupper.
I samband med KPMG:s revision och revisionsutskottets uppföljning av intern kontroll har framkommit att deklarationer för skatter och avgifter hänförliga till moderbolaget lämnats in för sent vid några tillfällen. Källskatt och sociala avgifter har också betalats in för sent vid några tillfällen. Förseningarna beror ej på likviditetsbrist utan på tillfälliga brister i de administrativa rutinerna. Rutinerna är nu ändrade så att problemen ej skall kunna upprepas. Förseningarna har endast orsakat försumbara kostnader. De nu redovisade omständigheterna leder till att Boule får en anmärkning i revisionsberättelsen.
En ny produktionsanläggning för tillverkning av förbrukningsmaterial i Sverige har installerats under slutet av 2011 och början av 2012. De första leveranserna av färdig produkt från anläggningen har genomförts under första kvartalet 2012.
Det totala antalet aktier per den 31 december 2011 uppgick till 4 707 138 (3 463 747) stycken. Det finns endast ett slag av aktier och ingen skillnad eller begränsningar enligt lag eller bolagsordning finns avseende aktiernas överlåtbarhet, rösträtt, rättigheter till bolagets tillgångar eller utdelning. Aktierna har ett kvotvärde på SEK 1,00.
De största ägarna framgår av nedanstående tabell.
| Antal | Andel av kapital/ |
|
|---|---|---|
| Aktieägare | aktier | röster |
| Siem Capital AB | 1 570 084 | 33,36% |
| Stiftelsen Industrifonden | 406 651 | 8,64% |
| Zibrine Holding BV (Swedia Capital AB) | 235 725 | 5,01% |
| Ernst Westman inkl. familj och bolag | 177 792 | 3,78% |
| Leif Ek | 170 369 | 3,62% |
| Andrew C. Swanson | 169 538 | 3,60% |
| Harold Crews | 118 097 | 2,51% |
| Linc AB | 112 807 | 2,40% |
| Lena Krook | 106 100 | 2,25% |
| BNY Mellon SA/NV | 102 369 | 2,17% |
| Övriga aktieägare (440 stycken) | 1 537 606 | 32,66% |
| Totalt | 4 707 138 | 100,00% |
Som tillverkande företag är Boule inte miljöbelastande. Produktionsenheterna har ingen tillståndspliktig verksamhet utan enbart anmälningsplikt för reagenstillverkning i enlighet med miljöbalken. Anmälan behöver inte förnyas så länge ingen markant ökning av produktionsvolymerna äger rum. Koncernens verksamhet kräver dock sprittillstånd. Spriten används för rengöring av produktkomponenter.
Företaget lägger stor vikt vid att följa den antagna miljöpolicyn. Enligt Boules miljöpolicy skall:
Medelantalet anställda i koncernen har under 2011 varit 156 (147) varav moderbolaget har haft 4 (4). Verksamheten i Sverige hade 65 (64) anställda, verksamheten i USA 64 (61) anställda, verksamheten i Kina 20 (18) anställda och verksamheten i Schweiz 3 (0). Totalt arbetade 27 (25) anställda med forskning och utveckling.
Boule är beroende av sin förmåga att attrahera och behålla medarbetare med hög kompetens och erfarenhet. Om Boule förlorar nyckelpersoner, eller har svårt att attrahera medarbetare med nyckelkompetens, kan det inverka negativt på Boules verksamhet och rörelseresultat, samt fördröja och försvåra Boules utvecklingsarbete. Boule strävar därför aktivt efter att upplevas som en attraktiv arbetsgivare genom bland annat kompetensutveckling och en aktiv personalpolitik.
Alla koncernens bolag är certifierade i enlighet med ISO 9001:2000 och 13485:2003 förutom det kinesiska dotterbolaget som enbart är certifierat enligt ISO 13485:2003. Bolagens kvalitetssystem uppfyller de krav som ställs i det In-Vitro Diagnostiska direktivet inom EU (IVD) och de regler som gäller i USA (FDAs QSR krav).
Styrelsen har utarbetat förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättnings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i koncernen.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar att godkänna styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till bolagets ledande befattningshavare enligt nedanstående. Med ledande befattningshavare avses moderbolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare i koncernledningen. Hela styrelsen utgör ersättningsutskott. Denna bereder frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen. Ersättningsutskottets förslag överensstämmer i huvudsak med föregående års beslutade riktlinjer för ersättning till koncernens ledande befattningshavare.
Boule skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättning till koncernledningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension och andra sedvanliga förmåner. Ersättningen baseras på individens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela företaget. Utvärdering av den individuella prestationen sker kontinuerligt.
Den fasta lönen omprövas som huvudregel en gång per år och skall beakta individens kvalitativa prestation. Den fasta lönen för den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig.
Den rörliga ersättningen skall beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Storleken på den rörliga ersättningen baseras på uppfyllda mål. Målen utgörs av resultatmål för bolaget som helhet och av operativa mål för den enskilde medarbetaren eller enheten. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 65 % av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 8 % respektive 60 % av grundlönen.
Styrelsen planerar att införa ett aktiebaserat incitamentsprogram avsett att främja bolagets långsiktiga intressen genom att motivera och belöna bolagets anställda och bolaget närstående konsulter. För närvarande finns dock inga utestående personaloptioner.
Den verkställande direktören i moderbolaget samt den verkställande direktören i det svenska dotterbolaget omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionspremien som betalas av bolaget för den verkställande direktören i moderbolaget uppgår till 35 % av den fasta månadslönen. Pensionspremien som betalas av bolaget för den verkställande direktören i det svenska dotterbolaget uppgår till 30 % av den fasta månadslönen. Övriga svenska ledande befattningshavare omfattas av ITP-planen. Pensionspremien för den verkställande direktören i det amerikanska dotterbolaget uppgår till cirka 4 % av den fasta månadslönen.
Verkställande direktören har i anställningsavtalet med moderbolaget en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Om anställningen sägs upp av bolaget har verkställande direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avräkning sker mot ny anställning.
Verkställande direktören för det svenska dotterbolaget har i anställningsavtalet en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Den verkställande direktören har ingen rätt till avgångsvederlag.
Övriga ledande befattningshavare har ömsesidiga uppsägningstider på 3 – 6 månader.
Styrelsen föreslår årsstämman att möjlighet skall ges att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer om det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
Moderbolaget Boule Diagnostics AB, med säte i Stockholm, ansvarar för koncernledning, uppföljning av koncernen och tillhandahållande av operativt stöd till de rörelsedrivande dotterbolagen.
Moderbolagets nettoomsättning för 2011 uppgick till MSEK 8 (8) varav hela beloppet avser fakturering av tjänster till dotterbolag. Moderbolagets rörelseresultat uppgick till MSEK -9 (-6). De administrativa kostnaderna har ökat med MSEK 4 beroende på ett ökat antal konsulter som behövts för att klara ökade strukturkrav i och med börsnoteringen.
Moderbolaget har erhållit utdelning på kSEK 750 från andelar i intresseföretaget Nordic Biolabs AB. I december sålde Boule innehavet i intresseföretaget. Försäljningen gav en reavinst om MSEK 1.
Den genomförda nyemissionen ökade eget kapital med MSEK 51 vilket resulterade i ökade ränteintäkter jämfört med föregående år.
Moderbolagets egna kapital uppgick per den 31 december 2011 till MSEK 207 (161). Bolagets registrerade aktiekapital per 31 december 2011 uppgår till SEK 4 707 138 (3 463 747), fördelat på totalt 4 707 138 (3 463 747) aktier.
Moderbolagets risker och osäkerhetsfaktorer är de samma som finns beskrivna för koncernen under stycket Risker och osäkerhetsfaktorer.
Boule Diagnostics AB tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. För beskrivning av hur företaget hanterar bolagsstyrningsfrågor hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70–72 i den tryckta årsredovisningen. Koncernens system för intern kontroll och riskhantering finns beskrivna under stycket Internkontrollrapport i Bolagsstyrningsrapporten.
| Summa | 10 689 944 |
|---|---|
| Årets resultat | -4 829 808 |
| Balanserat resultat | 15 519 752 |
| Balanseras i ny räkning | 10 689 944 |
|---|---|
| kSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2,3 | 246 155 | 229 421 |
| Kostnad för sålda varor | 8 | -138 116 | -127 207 |
| Bruttoresultat | 108 039 | 102 214 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 1 082 | 60 |
| Försäljningskostnader | 8 | -44 457 | -39 692 |
| Administrationskostnader | 8 | -24 554 | -20 456 |
| Forsknings- och utvecklingsutgifter | 8 | -22 507 | -19 641 |
| Övriga rörelsekostnader | 5 | -436 | -2 152 |
| Rörelseresultat | 17 167 | 20 333 | |
| Finansiella intäkter | 9 | 450 | 13 |
| Finansiella kostnader | 9 | -1 767 | -2 043 |
| Finansnetto | 9 | -1 317 | -2 030 |
| Andel i intresseföretags resultat | 14 | 529 | 372 |
| Reavinst vid avyttring av andelar i intresseföretag | 14 | 1 113 | – |
| Resultat före skatt | 17 492 | 18 675 | |
| Inkomstskatt | 10 | -7 405 | 216 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare | 10 087 | 18 891 |
| kSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 1 624 | -3 660 | |
| Årets övriga totalresultat hänförligt till moderbolagets ägare | 1 624 | - 3 660 | |
| Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets ägare | 11 711 | 15 231 | |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) | 11 | 2,48 | 5,45 |
| kSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 12 | 42 592 | 20 944 |
| Goodwill | 12 | 64 344 | 63 526 |
| Summa immateriella tillgångar | 106 936 | 84 470 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 2 246 | 2 084 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 8 888 | 5 587 |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 13 | 1 091 | 1 302 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 12 225 | 8 973 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 14 | - | 4 108 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | - | 4 108 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 1 139 | 1 009 |
| Summa anläggningstillgångar | 120 300 | 98 560 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | |||
| Råvaror och förnödenheter | 31 409 | 27 979 | |
| Varor under tillverkning | 2 492 | 3 114 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 9 478 | 7 191 | |
| Summa varulager | 17 | 43 379 | 38 284 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Skattefordringar | 863 | 2 731 | |
| Kundfordringar | 18 | 42 607 | 32 950 |
| Övriga fordringar | 16 | 6 689 | 8 007 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 4 308 | 2 384 |
| Summa kortfristiga fordringar | 54 467 | 46 072 | |
| Likvida medel | 20 | 53 701 | 17 689 |
| Summa omsättningstillgångar | 151 547 | 102 045 | |
| Summa tillgångar |
271 847 | 200 605 |
| kSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 21 | ||
| Aktiekapital | 4 707 | 3 464 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 191 198 | 141 859 | |
| Omräkningsreserv | -5 995 | -7 619 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 2 948 | -7 139 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 192 858 | 130 565 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 22 | 618 | 6 901 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 3 806 | 281 |
| Summa långfristiga skulder | 4 424 | 7 181 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 22 | 30 780 | 20 180 |
| Leverantörsskulder | 15 133 | 15 463 | |
| Skatteskulder | 1 426 | 1 101 | |
| Övriga skulder | 25 | 5 459 | 6 512 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 21 266 | 19 103 |
| Avsättningar | 24 | 500 | 500 |
| Summa kortfristiga skulder | 74 565 | 62 859 | |
| Summa skulder | 78 989 | 70 040 | |
| Summa eget kapital och skulder |
271 847 | 200 605 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 31.
| Övrigt till | Omräknings | Balanserade vinstmedel inkl. |
Totalt | ||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Aktiekapital | skjutet kapital | reserv | årets resultat | eget kapital |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 3 464 | 141 859 | -3 959 | -26 031 | 115 333 |
| Årets totalresultat | |||||
| Årets resultat | – | – | – | 18 892 | 18 892 |
| Årets övriga totalresultat | – | – | -3 660 | – | -3 660 |
| Årets totalresultat | 0 | 0 | -3 660 | 18 892 | 15 232 |
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 3 464 | 141 859 | -7 619 | -7 139 | 130 565 |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 3 464 | 141 859 | -7 619 | -7 139 | 130 565 |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | – |
| Årets resultat | – | – | – | 10 087 | 10 087 |
| Årets övriga totalresultat | – | – | 1 624 | – | 1 624 |
| Årets totalresultat | 0 | 0 | 1 624 | 10 087 | 11 711 |
| Transaktioner med moderbolagets ägare | |||||
| Nyemission inklusive emissionskostnader | |||||
| om MSEK 10,3 | 1 243 | 49 339 | – | – | 50 582 |
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 4 707 | 191 198 | -5 995 | 2 948 | 192 858 |
| kSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 17 167 | 20 333 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 34 | 3 761 | 2 826 |
| Erhållen ränta | 450 | 13 | |
| Erhållen utdelning | 750 | – | |
| Erlagd ränta | -2 067 | -1 155 | |
| Betald inkomstskatt | -1 629 | – | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
18 432 | 22 017 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (-)/Minskning (+) av varulager | -4 294 | -1 677 | |
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -8 874 | -18 717 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 180 | 14 536 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 5 444 | 16 159 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 13 | -7 984 | -3 869 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 13 | 1 220 | – |
| Avyttring av andel i intresseföretag | 14 | 4 000 | – |
| Balanserade utvecklingsutgifter | 12 | -21 648 | -11 726 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -24 412 | -15 595 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission/netto efter emissionskostnader | 50 582 | – | |
| Upptagna lån | - | 6 701 | |
| Amortering av lån | -6 741 | -200 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga finansiella skulder | 10 924 | -878 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 54 765 | 5 623 | |
| Årets kassaflöde | 35 797 | 6 187 | |
| Likvida medel vid årets början | 17 689 | 12 056 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut |
20 | 215 53 701 |
-554 17 689 |
| kSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 8 476 | 8 208 |
| Administrationskostnader | 6, 23 | -17 990 | -13 623 |
| Övriga rörelseintäkter | 294 | – | |
| Övriga rörelsekostnader | -6 | -102 | |
| Rörelseresultat | -9 226 | -5 517 | |
| Resultat från finansiella poster: | |||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 1 194 | 2 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | -11 | -107 |
| Reavinst vid avyttring av andelar i intresseföretag | 3 213 | – | |
| Resultat före skatt | -4 830 | -5 622 | |
| Skatt | 10 | – | – |
| Årets resultat | -4 830 | -5 622 |
| kSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | -4 830 | -5 622 | |
| Årets övrigt totalresultat | – | – | |
| Årets totalresultat | -4 830 | -5 622 |
| kSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier | 13 | 301 | 285 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 301 | 285 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 33 | 157 291 | 157 291 |
| Andelar i intresseföretag | 15 | – | 1 787 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 157 291 | 159 078 | |
| Summa anläggningstillgångar | 157 592 | 159 363 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 16 231 | 8 295 | |
| Skattefordringar | 174 | 175 | |
| Övriga fordringar | 16 | 1 228 | 980 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 449 | 365 |
| Summa kortfristiga fordringar | 18 082 | 9 815 | |
| Kassa och bank | 20 | 36 902 | 38 |
| Summa omsättningstillgångar | 54 984 | 9 853 | |
| Summa tillgångar |
212 576 | 169 216 |
| kSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital | 21 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital (4 707 138) aktier | 4 707 | 3 464 | |
| Reservfond | 191 198 | 141 859 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 15 519 | 21 141 | |
| Årets resultat | - 4 830 | - 5 622 | |
| Summa eget kapital | 206 594 | 160 842 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 1 141 | 2 862 | |
| Skulder till koncernföretag | 504 | 1 114 | |
| Övriga skulder | 25 | 686 | 536 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 3 651 | 3 862 |
| Summa kortfristiga skulder | 5 982 | 8 374 | |
| Summa skulder | 5 982 | 8 374 | |
| Summa eget kapital och skulder |
212 576 | 169 216 | |
Information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 31
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Aktiekapital | Reservfond | Balanserat resultat | Årets resultat | eget kapital |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 3 464 | 141 859 | 21 300 | -159 | 166 464 |
| Vinstdisposition | – | – | -159 | 159 | – |
| Årets resultat | – | – | – | -5 622 | -5 622 |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | – | – |
| Årets totalresultat | – | – | – | -5 622 | -5 622 |
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 3 464 | 141 859 | 21 141 | -5 622 | 160 842 |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 3 464 | 141 859 | 21 141 | -5 622 | 160 842 |
| Vinstdisposition | – | – | -5 622 | 5 622 | |
| Årets resultat | – | – | – | -4 830 | -4 830 |
| Övrigt totalresultat | – | – | – | – | – |
| Årets totalresultat | – | – | – | -4 830 | -4 830 |
| Transaktioner med moderbolagets ägare | – | – | – | – | – |
| Nyemission inklusive emissionskostnader om MSEK 10,3 |
1 243 | 49 339 | – | – | 50 582 |
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 4 707 | 191 198 | 15 519 | -4 830 | 206 594 |
| kSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | -9 226 | -5 517 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 34 | 166 | 2 852 |
| Erhållen ränta | 34 | 444 | 2 |
| Erhållen utdelning | 9 | 750 | |
| Erlagd ränta | 34 | -11 | -107 |
| Betald inkomstskatt | – | – | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | -7 877 | -2 770 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -7 267 | -914 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | -2 392 | 3 374 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -17 536 | -310 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 13 | -182 | -105 |
| Avyttring av andelar i intresseföretag | 15 | 4 000 | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 3 818 | -105 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Nyemission/netto efter emissionskostnader | 50 582 | – | |
| Amortering av lån | – | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 50 582 | – | |
| Årets kassaflöde | 36 864 | -415 | |
| Likvida medel vid årets början | 38 | 453 | |
| Likvida medel vid årets slut | 20 | 36 902 | 38 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 5 april 2012.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller i vissa fall till verkligt värde. Finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde utgörs av inbäddade derivat.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor (SEK). Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.
Att upprätta de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen gör bedömningar samt uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar och antaganden redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar och uppskattningar som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 35.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent för samtliga koncernföretag och intresseföretag för samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter.
(i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Koncernens redovisningsprinciper har inte ändrats under 2011 p.g.a. ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS.
Ett antal nya eller ändrade IFRS och uttalanden om tolkning av IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att
förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments som avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med tillämpning från och med 2015. IFRS 9 är ännu ej godkänd av EU och får därför inte tillämpas inom EU. Effekten på koncernen bedöms ej vara väsentlig.
IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities. Ny standard för upplysningar för investeringar i dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. Den nya standarden kan innebära utökade upplysningskrav.
IFRS 13 Fair Value Measurement. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Standarden ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Den nya standarden kan innebära utökade upplysningskrav.
Övriga ändringar av redovisningsprinciper med framtida tilllämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning.
Koncernen bedriver en ensartad utveckling, tillverkning och försäljning av produkter inom blodanalys. Koncernens interna organisation baseras på en funktionsindelning med primära funktioner FoU, tillverkning, marknadsföring och försäljning. Koncernen ses som en enda verksamhet där alla ingående delverksamheter är integrerade och beroende av varandra. Den högste verkställande beslutsfattaren följer upp verksamheten i ett rörelsesegment när resultat och ställning följs upp. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär en direkt eller indirekt rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter från förvärv ingår i det koncernmässiga anskaffningsvärdet som en del av goodwill. För eventuella kommande förvärv kommer transaktionsutgifterna att redovisas direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument redovisas i eget kapital respektive som en del av effektivräntan.
Den positiva skillnaden mellan det koncernmässiga anskaffningsvärdet för förvärvad verksamhet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder redovisas som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen regleras med egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs
inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. För förvärv före 2009 redovisas villkorade köpeskillingar till det belopp som bedöms som sannolikt kommer att utgå vid reglering förutsatt att beloppet kan värderas tillförlitligt vid förvärvstidpunkten. Eventuella senare ombedömningar av värdet avräknas mot goodwill och inte mot resultatet.
I de fall förvärvet inte avser 100% av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande.
Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel proportionellt av identifierbara nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde inklusive goodwill. Valet görs för varje enskilt förvärv men valet har hittills aldrig aktualiserats.
Vid förvärv som har skett i steg från och med 2009 fastställs goodwill den dag då det bestämmande inflytandet uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Förvärv före 2009 har inte skett stegvis.
Vid avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Sådan delavyttring har hittills inte varit aktuell.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande även om det aggregerade beloppet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande blir negativt.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och ägarna utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i transaktioner mellan moderbolagets ägare och ägare utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för andel utan bestämmande inflytande och proportionell andel av redovisat värde av identifierbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare inom balanserade vinstmedel.
Försäljning av verksamhet till ägare utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår över verksamheten ifråga, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och ägare utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och redovisat värde av proportionellt avyttrade identifierbara nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel hänförliga till moderbolagets ägare.
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till ägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid de omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår överförs proportionell andel av ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Den övervägande delen av all fakturering sker vid skeppningstillfället för samtliga kunder. De gällande leveransvillkoren och betalningsvillkoren gör att den i Boule koncernens gällande intäktsredovisningen är tämligen okomplicerad.
Intäkter från tjänsteuppdrag förekommer endast i obetydlig omfattning och redovisas i årets resultat baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utfört arbete på basis av nedlagda kostnader i förhållande till bedömda totala kostnader. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Statliga bidrag redovisas i rapport över finansiell ställning som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapport över finansiell ställning som en förutbetald intäkt och periodiseras som övrig rörelseintäkt över tillgångens nyttjandeperiod.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på likvida medel. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, varvid de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till tillgångar och skulder som hänförs till finansieringsverksamheten redovisas netto.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar samt derivattillgångar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivatskulder.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte skickats. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tilllägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I denna kategori redovisas de inbäddade derivat som förekommer i koncernen (se avsnitt 14 "Inbäddade derivat" nedan)" nedan. Några andra typer av derivat förekommer inte.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
I denna kategori ingår även koncernens likvida medel. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 27 "Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning".
Ett inbäddat derivat ska särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. I koncernen förekommer inbäddade derivat i vissa försäljningsavtal där prissättning och reglering sker i en valuta som inte utgör någon av avtalsparternas funktionella valuta. Inbäddade derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas antigen som en övrig rörelseintäkt eller som en övrig rörelsekostnad beroende på om det rör sig om en positiv eller negativ förändring i verkligt värde.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet redovisas avtalet som operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet.
Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar av dessa. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, förutom mark som inte skrivs av. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder;
| – maskiner och andra tekniska anläggningar | 5 år |
|---|---|
| – inventarier, verktyg och installationer | 5 år |
| – förbättringsutgifter på annans fastighet | 5 år |
Maskiner och andra tekniska anläggningar består av ett fåtal komponenter med olika nyttjandeperioder.
Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov (se not 12). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag vilket redovisas med kapitalandelsmetod.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2009 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t.ex. för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser och låneutgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i året resultat som kostnad när de uppkommer. I rapport över finansiell ställning redovisas utvecklingsutgifter till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Hit hör de utvecklingsprojekt som leder till aktivering av utgifter för utveckling. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på
lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas, såsom utvecklingsprojekt, prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
balanserade utvecklingsutgifter 7-15 år
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet, eller en grupp av enheter, fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten eller, om tillämpligt, gruppen av enheter.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor
som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
Företaget klassificerar kundfordringar som osäkra 60 dagar efter det att fordran förfallit till betalning eller tidigare om kunden hamnat i obestånd eller andra betalningssvårigheter. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflödena. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier såsom aktieoptioner. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Koncernen har för närvarande inga utestående emitterade aktieoptioner.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken för att ersättningen blir lägre än förväntat och investeringsrisken, d.v.s. att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernen har inga förmånsbestämda pensionsplaner, förutom planer som omfattar flera arbetsgivare, vilka dock redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner i enlighet med IAS 19 i avsaknad av erforderliga uppgifter för beräkning av förmånsbestämd förpliktelse.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samt- liga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Moderbolaget tillämpar från och med 2010 RFR 2. Övergången har inte haft någon effekt på redovisat värde på tillgångar och skulder utan har endast påverkat utformning av vissa finansiella rapporter och omfattningen på lämnade tilläggsupplysningar.
För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernen dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer,
Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.
I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs).
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning: | ||||
| Varuförsäljning | 243 394 | 227 229 | – | – |
| Service | 2 761 | 2 192 | – | – |
| Koncernrelaterade tjänster | – | – | 8 476 | 8 208 |
| Summa | 246 155 | 229 421 | 8 476 | 8 208 |
Boule bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av system för blodanalys inom hematologiområdet. Systemen säljs både på human- och veterinärmarknaden. Koncernens interna organisation baseras på en funktionsindelning med primära funktioner, FoU, tillverkning, marknadsföring och försäljning. Koncernen ses som en enda enhet där alla ingående delverksamheter är integrerade och beroende av varandra. Boules högste verkställande organ följer upp gruppens totala resultat och balansräkning. Rapporteringen ger även vital information om andra nyckeltal i koncernen. Nettoomsättningen på regioner och indelning på produktnivå följs också upp. Ingen del av rapporten är indelad i olika segment. Resultatmått följs upp på både koncern-, bolags- och funktionsnivå.
Försäljning av hematologisystem sker både till veterinära och humana marknader världen över. Instrument, reagens, kalibratorer och kontroller ger tillsammans koncernen den tillväxt och vinst som finns i de strategiska planerna. Koncernen utvecklar samt producerar och säljer även reagens, kontroller och kalibratorer till andra företags instrument.
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Instrument | 113 729 | 95 252 |
| Förbrukningsvaror | 114 464 | 112 502 |
| Övrigt | 17 962 | 21 667 |
| Summa | 246 155 | 229 421 |
| Nettoomsättning per geografiska områden, koncernen | ||
|---|---|---|
| -- | -- | ---------------------------------------------------- |
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Sverige | 7 258 | 8 591 |
| Övriga Norden | 1 473 | 1 873 |
| Norden | 8 731 | 10 464 |
| Italien | 4 418 | 3 182 |
| Turkiet | 7 461 | 12 740 |
| Ryssland | 11 444 | 7 420 |
| Övriga Europa | 22 812 | 17 714 |
| Europa | 46 135 | 41 056 |
| USA | 98 505 | 99 526 |
| Brasilien | 8 970 | 10 050 |
| Venezuela | 6 877 | 3 892 |
| Övriga Sydamerika | 5 407 | 6 411 |
| Nord & Sydamerika | 119 759 | 119 879 |
| Indien | 25 193 | 16 171 |
| Pakistan | 8 662 | 4 828 |
| Sydkorea | 3 148 | 1 905 |
| Kina | 2 922 | 3 320 |
| Vietnamn | 1 961 | 5 103 |
| Övriga Asien | 13 662 | 9 009 |
| Asien | 55 548 | 40 336 |
| Afrika | 8 847 | 10 421 |
| Övriga marknader | 7 135 | 7 265 |
| Summa | 246 155 | 229 421 |
Intäkter från kunder har hänförts till enskilda länder efter det land i vilket kunden har sin hemvist. Materiella och immateriella anläggningstillgångar finns i Sverige till ett redovisat värde om kSEK 66 943 (42 336) och i USA kSEK 51 980 (51 035). Motsvarande belopp för övriga länder uppgår till kSEK 237 (71).
Boule har under 2011 genererat intäkter från en kund på totalt kSEK 20 887 (24 528), 8 % (11) av nettoomsättningen. Kunden har sin hemvist i USA.
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 133 | |
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär |
450 | |
| Ersättning från Nordiska expansionsfonden | 295 | |
| Statliga bidrag | - | 50 |
| Övrigt | 204 | 10 |
| Summa | 1 082 | 60 |
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | -225 | -805 |
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelse karaktär |
- | 1 167 |
| Övrigt | -211 | -180 |
| Summa | -436 | -2 152 |
Kostnader för ersättningar till anställda, koncernen
| Summa | 83 625 | 70 130 |
|---|---|---|
| Sociala avgifter | 14 230 | 11 375 |
| Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer (se vidare not 23) |
4 417 | 3 680 |
| Löner och ersättningar m.m. | 64 978 | 55 075 |
| kSEK | 2011 | 2010 |
| 2011 män/kvinnor | 2010 män/kvinnor | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 4 | 75%/25% | 4 | 75%/25% |
| Schweiz, filial | 3 | 83%/17% | 0 | |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 65 | 68%/32% | 64 | 69%/31% |
| Kina | 20 | 50%/50% | 18 | 56%/44% |
| USA | 64 | 63%/37% | 61 | 61%/39% |
| Totalt i dotterföretag | 149 | 63%/37% | 143 | 64%/36% |
| Koncernen totalt | 156 | 64%/36% | 147 | 64%/36% |
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
|---|---|---|
| kSEK | män/kvinnor | män/kvinnor |
| Moderbolaget | ||
| Styrelsen | 60%/40% | 67%/33% |
| Övriga ledande befattningshavare | 100%/0% | 100%/0% |
| Koncernen totalt | ||
| Styrelsen | 60%/40% | 67%/33% |
| Övriga ledande befattningshavare | 100%/0% | 57%/43% |
| kSEK | Styrelse arvode |
Utskottser sättning |
Grundlön | Övrig ersättning2 |
Rörlig lön |
Pensions kostnad |
Övriga förmåner3 |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars-Olof Gustavsson, styrelsens ordförande | 300 | - | 300 | |||||
| Britta Dalunde | 150 | - | 150 | |||||
| Eva-Lotta Kraft | 150 | - | 150 | |||||
| Åke Nygren | 150 | - | 150 | |||||
| Gösta Oscarsson | 150 | - | 150 | |||||
| Summa ersättning till styrelsen | 900 | - | - | - | - | - | - | 900 |
| Ernst Westman, verkställande direktör | - | 1 574 | - | 420 | 424 | 98 | 2 516 | |
| Andra ledande befattningshavare (3 personer) | - | 3 055 | 302 | 702 | 498 | 277 | 4 834 | |
| Summa ersättning till VD och andra ledande befattningshavare |
- | - | 4 629 | 302 | 1 122 | 922 | 375 | 7 350 |
| Summa ersättning till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare4 |
900 | - | 4 629 | 302 | 1 122 | 922 | 375 | 8 250 |
1 Beloppen är exklusive sociala avgifter.
2 Uppsägningslön för övrig ledande befattningshavare. Reserverad i bokslutet men utbetalas 2012.
3 Avser i huvudsak tjänstebil.
4 Av den totala ersättningen till ledande befattningshavare på kSEK 8 250 avser kSEK 4 743 ersättning från moderbolaget och kSEK 3 507 ersättning från dotterbolagen.
| kSEK | Styrelse arvode |
Utskottser sättning |
Grundlön1 | Rörlig lön |
Pensions kostnad |
Övriga förmåner |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars-Olof Gustavsson, styrelsens ordförande från och med 2010-12-20 |
35 | - | 35 | ||||
| Hans Golteus, styrelsens ordförande till och med 2010-12-20 |
65 | - | 65 | ||||
| Leif Ek, till och med 2010-12-20 | 33 | - | 33 | ||||
| Bengt Belfrage, till och med 2010-12-20 | 33 | - | 33 | ||||
| Britta Dalunde, från och med 2010-12-20 | 17 | - | 17 | ||||
| Eva-Lotta Kraft, från och med 2010-12-20 | 17 | - | 17 | ||||
| Åke Nygren, från och med 2010-12-20 | 17 | - | 17 | ||||
| Gösta Oscarsson | 50 | - | 50 | ||||
| Summa ersättning till styrelsen | 267 | - | - | - | - | - | 267 |
| Ernst Westman, verkställande direktör | - | 1 366 | 461 | 424 | - | 2 251 | |
| Andra ledande befattningshavare (8 personer) | - | 6 019 | 1 157 | 893 | - | 8 069 | |
| Summa ersättning till VD och andra ledande befattningshavare |
- | - | 7 385 | 1 618 | 1 317 | - | 10 320 |
| Summa ersättning till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare2 |
267 | - | 7 385 | 1 618 | 1 317 | - | 10 587 |
1 Beloppen är exklusive sociala avgifter.
2 Av den totala ersättningen till ledande befattningshavare på kSEK 10 587 avser kSEK 3 546 ersättning från moderbolaget och kSEK 7 041 ersättning från dotterbolagen.
| 2011 | 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Ledande befattningshavare (2 personer) |
Övriga anställda |
Summa | Ledande befattningshavare (2 personer) |
Övriga anställda |
Summa | |
| Moderbolaget | |||||||
| Löner och andra ersättningar | |||||||
| Moderbolaget totalt | |||||||
| Sverige | 3 170 | 854 | 4 024 | 2 967 | 713 | 3 680 | |
| (varav tantiem o.d.) | 381 | 27 | 408 | 520 | 0 | 520 | |
| Sociala kostnader | 1 324 | 343 | 1 667 | 946 | 237 | 1 821 | |
| Pensionskostnader | 596 | 85 | 681 | 729 | 116 | 845 |
Årsstämman den 3 maj 2011 beslutade om följande principer för ersättning till ledande befattningshavare:
Ersättningen till de ledande befattningshavarna består av grundlön, årlig rörlig kontant målbonus, sedvanliga ersättningar och förmåner, pension, samt möjlighet att delta i moderbolagets långsiktiga incitamentsprogram i enlighet med vad som närmare framgår av villkoren i sådant program.
Den årliga rörliga målbonusen kan för två av de ledande befattningshavarna uppgå till maximalt 75 % av grundlönen samt för övriga befattningshavare till maximalt 35 % av grundlönen.
Övriga förmåner ska utgöra ett begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen och motsvara vad som är normalt förekommande på marknaden.
Under 2011 har två av de ledande befattningshavarna haft premiebaserade pensionsavsättningar medan övriga har haft avsättningar enligt ITP-plan.
Verkställande direktören har i sitt anställningsavtal en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Om anställningen sägs upp av Bolaget har verkställande direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avräkning sker mot ny anställning.
Det finns inga lån till ledande befattningshavare inom Boule koncernen.
Boule koncernen har för närvarande inga aktierelaterade ersättningar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 526 | 500 | 284 | 500 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
1 861 | 1 327 | 1 861 | 1 327 |
| PWC | ||||
| Revisionsuppdrag | – | – | – | – |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
546 | – | 546 | – |
| Deloitte | ||||
| Revisionsuppdrag | – | 259 | – | – |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
– | 288 | – | 288 |
| Skatterådgivning | – | 205 | – | 85 |
| Andra uppdrag | – | – | – | – |
| Övriga revisorer | ||||
| Beijing Jinchenglixin | 21 | 10 | – | – |
| Summa | 2 954 | 2 589 | 2 691 | 2 200 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 105 177 | 107 813 |
| Förändring lager av färdiga varor och produkter i arbete |
5 268 | -11 001 |
| Personalkostnader | 77 253 | 70 130 |
| Avskrivningar | 2 879 | 2 752 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | -21 000 | -11 476 |
| Övriga rörelsekostnader | 60 056 | 48 778 |
| Summa | 229 633 | 206 997 |
| kSEK | 2011 | 2010 | ||
|---|---|---|---|---|
| Ränteintäkter | 450 | 13 | ||
| Finansiella intäkter | 450 | 13 | ||
| Räntekostnader | –1 419 | –904 | ||
| Netto valutakursförändringar | –348 | –1 139 | ||
| Finansiella kostnader | –1 767 | –2 043 | ||
| Finansnetto | –1 317 | –2 030 | ||
| Räntekostnader och | Ränteintäkter och | |||
| Moderbolaget | liknande poster | liknande poster | ||
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ränta, koncernföretag | – | –5 | – | 2 |
| Ränta, övrig | –11 | – | 444 | – |
| Summa | –11 | –107 | 1 194 | 2 |
|---|---|---|---|---|
| Valutakursdifferenser netto | – | –102 | – | – |
| Utdelning från intresse företag |
– | – | 750 | – |
Ovan redovisade ränteintäkter och räntekostnader härrör i sin helhet från finansiella tillgångar respektive finansiella skulder som redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Årets skattekostnad | –4 010 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | –5 463 | –2 868 |
| Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
2 068 | 3 084 |
| Summa uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt |
–3 395 | 216 |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | –7 405 | 216 |
| kSEK | 2011 | 2011 | 2010 | 2010 |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 17 492 | 18 675 | ||
| Skatt enligt gällande skat tesats för moderbolaget |
26,30% | -4 600 | 26,30% | -4 911 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag |
-1 428 | 110 | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | -67 | –173 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter | 611 | 489 | ||
| Resultat från andelar i intresseföretag |
-58 | 98 | ||
| Resultat vid försäljning av intresseföretag |
-552 | – | ||
| Aktivering av tidigare ej akti verade underskottsavdrag |
– | 4 603 | ||
| Övriga skattemässiga justeringar |
-1 311 | – | ||
| Redovisad effektiv skatt | -7 405 | 216 |
Moderbolaget
| kSEK | 2011 | 2011 | 2010 | 2010 |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | -4 830 | -5 622 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats |
26,30% | 1 270 | 26,30% | 1 479 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -53 | -43 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter | - | 2 | ||
| Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
-1 217 | -1 438 | ||
| Redovisad effektiv skatt | – | – |
Uppskjutna skattefordringar och –skulder hänför sig till följande:
| Koncernen | Uppskjuten Skattefordran |
Uppskjuten Skatteskuld |
Netto | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Materiella anlägg ningstillgångar |
497 | 402 | -180 | -280 | 317 | 122 |
| Immateriella tillgångar |
- | 11 201 | -5 508 | -11 201 | -5 508 | |
| Varulager | 379 | 279 | - | 379 | 279 | |
| Räntebärande skulder |
264 | 328 | - | 264 | 328 | |
| Underskotts avdrag |
7 575 | 5 508 | - | 7 575 | 5 508 | |
| Underskottsav drag, kvittning |
–7 575 | -5 508 | 7 575 | 5 508 | ||
| Skattefordringar/ -skulder |
1 140 | 1 009 | -3 806 | -280 | - 2 666 | 729 |
Skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i rapporten över finansiell ställning:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Skattemässiga underskott | 16 005 | 16 475 | 13 661 | 8 884 |
| Summa | 16 005 | 16 475 | 13 661 | 8 884 |
De skattemässiga underskottsavdragen förfaller inte enligt rådande skatteregler. Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats för dessa poster, då det råder en osäkerhet om koncernen kommer att utnyttja dem för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster inom en överskådlig framtid.
| Koncernen | Balans per 1 jan |
Redovi sat i årets |
Redovisat i övrigt to |
Balans per 31 |
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | resultat | talresultat | dec 2011 |
| Materiella anläggnings tillgångar |
122 | 195 | - | 317 |
| Immateriella tillgångar | -5 508 | -5 693 | - | 11 201 |
| Varulager | 279 | 100 | - | 379 |
| Räntebärande skulder | 328 | -64 | - | 264 |
| Underskottsavdrag | 5 508 | 2 067 | - | 7 575 |
| Summa | 729 | -3 395 | - | -2 666 |
| Balans | Redovi | Redovisat | Balans | |
| kSEK | per 1 jan 2010 |
sat i årets resultat |
i övrigt to talresultat |
per 31 dec 2010 |
| Materiella anläggnings | ||||
| tillgångar | 27 | 92 | 3 | 122 |
| Immateriella tillgångar | –2 424 | –3 084 | –5 508 | |
| Varulager | 88 | 191 | 279 | |
| Räntebärande skulder | 395 | –67 | 328 | |
| Underskottsavdrag | 2 424 | 3 084 | 5 508 | |
| Summa | 510 | 216 | 3 | 729 |
| Moderbolaget | Balans | Redovi | Redovisat | Balans |
|---|---|---|---|---|
| per 1 jan | sat i årets | i övrigt to | per 31 | |
| kSEK | 2011 | resultat | talresultat | dec 2011 |
| Materiella anläggnings | ||||
| tillgångar | 53 | –22 | – | 31 |
| Räntebärande skulder | 40 | –6 | – | 34 |
| Summa | 93 | –28 | – | 65 |
| Balans | Redovi | Redovisat | Balans | |
| kSEK | per 1 jan 2010 |
sat i årets resultat |
i övrigt to talresultat |
per 31 dec 2010 |
| Materiella anläggnings tillgångar |
104 | –51 | – | 53 |
| Räntebärande skulder | 42 | -2 | - | 40 |
| SEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie | 2,48 | 5,45 |
| De belopp som använts i täljare och nämnare redovisas nedan: |
||
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, kSEK |
10 087 | 18 891 |
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 4 063 | 3 464 |
| Internt utveck lade immate riella tillgångar Utvecklings |
Förvärvade immateriella tillgångar |
||
|---|---|---|---|
| kSEK | utgifter | Goodwill | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Ingående balans 2010-01-01 | 9 218 | 66 300 | 75 518 |
| Internt utvecklade tillgångar | 11 726 | – | 11 726 |
| Årets valutakursdifferenser | – | -2 774 | -2 774 |
| Utgående balans 2010-12-31 | 20 944 | 63 526 | 84 470 |
| Ingående balans 2011-01-01 | 20 944 | 63 526 | 84 470 |
| Internt utvecklade tillgångar | 21 648 | - | 21 648 |
| Årets valutakursdifferenser | - | 818 | 818 |
| Utgående balans 2011-12-31 | 42 592 | 64 344 | 106 936 |
Boule koncernens immateriella tillgångar består av aktiverade utvecklingsutgifter och goodwill, ingen av dessa tillgångar skrivs av, se redovisningsprinciperna i not 1.
Koncernen
| kSEK | Balanserade utvecklingsutgifter |
|---|---|
| 2011 | |
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året |
648 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräknade i anskaffningsvärdet |
5,20% |
| 2010 | |
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året |
251 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräknade i anskaffningsvärdet |
3,45% |
Nedskrivningsprövningar för kassagenererande
enheter innehållande goodwill
Goodwill fördelas på det svenska dotterbolag Boule Medical AB och det amerikanska dotterbolaget Clinical Diagnostic Solutions Inc. Boulekoncernen har följande redovisade goodwillvärden:
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Boule Medical AB | 17 489 | 17 489 |
| Clinical Diagnostic Solutions Inc | 46 855 | 46 036 |
| 64 344 | 63 525 |
Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden före skatt baserade på finansiella budgetar som har godkänts av företagsledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan.
De kassagenererande enheternas återvinningsvärden baseras på samma viktiga antaganden. Väsentliga antaganden som har använts för beräkningar av nyttjandevärden 2011 och 2010:
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | BM | CDS | BM | CDS |
| Tillväxttakt | 3% | 3% | 3% | 3% |
| Diskonteringsränta | 12% | 12% | 11% | 11% |
Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter, tidigare trend samt befintliga produktportföljer. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för dessa två bolag inom koncernen.
Återvinningsvärdet för enheten Boule Medical AB överstiger kraftigt det bokförda värdet. Det indikativa nyttjandevärdet av denna kassagenererande enhet är mycket högre än bokfört värde om man utför ett nedskrivningstest, vilket visar att det finns god marginal i beräkningen.
Återvinningsvärdet för enheten Clinical Diagnostic Solutions Inc överstiger det redovisade värdet. Det indikativa nyttjandevärdet för denna kassagenererande enhet uppgår till ett värde flera gånger högre än bokfört värde, vilket visar att det finns god marginal i beräkningen.
Känslighetsanalys har utförts avseende goodwillnedskrivning och företagsledningen bedömer att inga rimliga förändringar i de viktiga antagandena leder till att det beräknade sammanlagda återvinningsvärdet på de kassagenererande enheterna blir lägre än deras sammanlagda redovisade värde.
| Koncernen | Maskiner och andra tekniska anlägg |
Inventarier, verktyg och instal |
Förbätt ringsut gifter på annans |
|
|---|---|---|---|---|
| kSEK | ningar | lationer | fastighet | Totalt |
| Anskaffningsvärde | ||||
| Ingående balans 1 januari 2010 |
6 636 | 15 891 | 1 979 | 24 506 |
| Inköp | 1 092 | 2 813 | 263 | 4 168 |
| Avyttringar | –372 | –542 | –689 | –1 603 |
| Valutakursdifferenser | –274 | –220 | –72 | –566 |
| Utgående balans 31 december 2010 |
7 082 | 17 942 | 1 481 | 26 505 |
| Ingående balans 1 januari 2011 |
7 082 | 17 942 | 1 481 | 26 505 |
| Inköp | 724 | 6 930 | 369 | 8 023 |
| Omklassificeringar | 70 | –1 063 | – | –993 |
| Avyttringar | –379 | –1 045 | –596 | –2 020 |
| Valutakursdifferenser | 79 | –372 | 21 | –272 |
| Utgående balans 31 december 2011 |
7 576 | 22 392 | 1 275 | 31 243 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående balans 1 januari 2010 |
–4 326 | –11 337 | –807 | –16 470 |
| Årets avskrivningar | –1 060 | –1 640 | –52 | –2 752 |
| Avyttringar | 253 | 360 | 668 | 1 281 |
| Valutakursdifferenser | 135 | 262 | 12 | 409 |
| Utgående balans 31 december 2010 |
–4 998 | –12 355 | –179 | –17 532 |
| Ingående balans 1 januari 2011 |
–4 998 | –12 355 | –179 | –17 532 |
| Årets avskrivningar | –778 | –2 061 | –40 | –2 879 |
| Omklassificeringar | 304 | 708 | – | 1 012 |
| Avyttringar | 273 | 413 | – | 686 |
| Valutakursdifferenser | –130 | –210 | 35 | –305 |
| Utgående balans 31 december 2011 |
–5 329 | –13 505 | –184 | –19 018 |
| Redovisade värden | ||||
| 1 januari 2010 | 2 310 | 4 554 | 1 172 | 8 036 |
| 31 december 2010 | 2 084 | 5 587 | 1 302 | 8 973 |
| 1 januari 2011 | 2 084 | 5 587 | 1 302 | 8 973 |
| 31 december 2011 | 2 246 | 8 888 | 1 091 | 12 225 |
Boule leasar fordon och kontorsmaskiner under ett flertal olika finansiella leasingavtal. Redovisat värde avseende koncernens finansiella leasing uppgår till kSEK 975. När leasingavtalen upphör har Boule option på att köpa utrustningen till ett fördelaktigt pris. De leasade tillgångarna ägs av leasingföretagen. För framtida minimileaseavgifter och förfallotidpunkt för dessa, se not 22.
| Moderbolaget | Inventarier, verktyg och |
|---|---|
| kSEK | installationer |
| Anskaffningsvärde | |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 2 176 |
| Inköp | 105 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 2 281 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 2 281 |
| Inköp | 182 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 2 463 |
| Avskrivningar | |
| Ingående balans 1 januari 2010 | –1 794 |
| Årets avskrivningar | –202 |
| Utgående balans 31 december 2010 | –1 996 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | –1 996 |
| Årets avskrivningar | –166 |
| Utgående balans 31 december 2011 | –2 162 |
| Redovisade värden | |
| 1 januari 2010 | 382 |
| 31 december 2010 | 285 |
| 1 januari 2011 | 285 |
| 31 december 2011 | 301 |
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 4 108 | 3 736 |
| Andel i intresseföretagets resultat | 529 | 372 |
| Årets utdelning | –750 | – |
| Avyttring1 | –5 000 | – |
| Reavinst vid avyttring | 1 113 | – |
| Redovisat värde vid årets utgång | – | 4 108 |
1 Varav MSEK 4 erhölls 2011.
Specifikation av koncernmässiga värden avseende ägd andel av intäkter, tillgångar, skulder och eget kapital.
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|
| Intresseföretag | ||
| Nordic Biolabs AB, Sverige | ||
| Intäkter | 26 136 | 23 251 |
| Resultat | 529 | 372 |
| Tillgångar | – | 10 427 |
| Skulder | – | 6 044 |
| Eget kapital | – | 4 383 |
| Ägd andel, % | – | 50 |
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 1 787 | 1 787 |
| Avyttring1 | –5 000 | – |
| Reavinst vid avyttring | 3 213 | – |
| Utgående balans 31 december | – | 1 787 |
1 Varav MSEK 4 erhölls 2011.
| Företag, org.nr och säte | Röst och kapital andel i % |
Redovisat värde i kSEK |
|---|---|---|
| 2011-12-31 | ||
| Nordic Biolabs AB, 556443-6789 Stock holms län |
||
| 2010-12-31 | ||
| Nordic Biolabs AB, 556443-6789 Stock holms län |
50 | 1 787 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Mervärdesskatt | 4 774 | 7 290 |
| Förskott till leverantörer | 467 | 104 |
| Övriga fordringar | 1 448 | 613 |
| Summa | 6 689 | 8 007 |
| Moderbolaget | ||
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Mervärdesskatt | 75 | 532 |
| Övriga fordringar | 1 153 | 448 |
| Summa | 1 228 | 980 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med kSEK 362 (64).
Kundfordringar som redovisas efter hänsyn tagen till under året gjorda nedskrivningar och återförda nedskrivningar uppgick till kSEK +45 (+196) i koncernen. I moderbolaget uppgick kundförlusterna till kSEK 0 (0). Åldersanalys av kundfordringar framgår av not 28.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Lokalhyra | 369 | 173 | – | – |
| Förutbetalda varukostnader | 2 981 | – | – | – |
| Övriga förutbetalda kostnader | 958 | 2 211 | 449 | 365 |
| Summa | 4 308 | 2 384 | 449 | 365 |
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011-12-31 2010-12-31 | 2011-12-31 2010-12-31 | ||
| Kassa och bank tillgodohavanden |
53 701 | 17 689 | 36 902 | 38 |
Boule Medical AB har en beviljad checkräkningskredit på kSEK 40 000 (30 000) varav kSEK 25 895 (17 241) var utnyttjat 31 december 2011. Clinical Diagnostics Solutions Inc har en beviljad checkräkningskredit på kUSD 250 (250) varav kUSD 0 (107) var utnyttjat den 31 december 2011.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Likvida medel enligt balansräkning | 53 701 | 17 689 |
| Tillgänglig checkräkningskredit | 41 731 | 41 701 |
| Utnyttjad checkräkningskredit | –25 895 | –17 969 |
| Tillgänglig fakturabelåning | 5 283 | 3 346 |
| Utnyttjad fakturabelåning | –4 528 | –2 089 |
| Summa disponibel likviditet | 70 292 | 42 678 |
| Typer av aktier | Stamaktier | |
|---|---|---|
| Anges i tusentals aktier | 2011 | 2010 |
| Emitterade per 1 januari | 3 464 | 3 464 |
| Emitterade per 8 juli 2011 | 1 243 | – |
| Emitterade per 31 december – betalda | 4 707 | 3 464 |
Per den 31 december 2011 omfattade det registrerade aktiekapitalet 4 707 138 (3 463 747) aktier. Alla aktier är av samma slag, har samma rösträtt och rätt i bolagets tillgångar och resultat. Aktierna har ett kvotvärde på SEK 1,00.
Övrigt tillskjutet kapital avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfond från det att bolaget grundades.
Boule Diagnosics AB har inte lämnat utdelning sedan bolaget grundades. Styrelsen har inte för avsikt att föreslå utdelning förrän bolaget uppnår betydande vinster och kassaflöden.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
| kSEK | Omräkningsreserv |
|---|---|
| Ingående redovisat värde 2010-01-01 | -3 959 |
| Årets omräkningsdifferenser från utlandsverksamhet | -3 660 |
| Utgående redovisat värde 2010-12-31 | -7 619 |
| Årets omräkningsdifferenser från utlandsverksamhet | 1 624 |
| Utgående redovisat värde 2011-12-31 | -5 995 |
Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och årets resultat efter avdrag för under året lämnad vinstutdelning. Tidigare reservfond ingår också i denna eget kapital post i Boule koncernen.
I moderbolaget finns en reservfond i syfte att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden har överförts till och ingår i reservfonden.
I det följande framgår information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 28.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| -- | -- | ----------- | -- |
| kSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | ||
| Banklån | - | 6 372 |
| Finansiella leasingskulder | 618 | 529 |
| Summa | 618 | 6 901 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||
| Checkräkningskredit | 25 895 | 16 107 |
| Banklån | 4 528 | 3 224 |
| Kortfristig del av finansiella leasingskulder | 357 | 849 |
| Summa | 30 780 | 20 180 |
Samtliga räntebärande skulder har rörlig ränta. Räntan baseras på STIBOR.
Villkor och återbetalningstider ges i tabell nedan. Företagsinteckning är ställd som säkerhet för checkräkningskrediten med ett belopp av kSEK 40 000 (30 000). Se not 31.
| 2011 | 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Valuta | Nominell ränta |
Förfall | Nominellt värde |
Redovisat värde |
Nominellt värde |
Redovisat värde |
| Checkräkningskredit | SEK | 5,01% | 2012 | 25 895 | 25 895 | 16 107 | 16 107 |
| Banklån | SEK | 4,90% | 2012 | 4 528 | 4 528 | 2 096 | 2 096 |
| ALMI lån | SEK | - | 2011 | - | 7 500 | 7 500 | |
| Finansiella leasingskulder | SEK | 7,94% | 2014 | 725 | 674 | 792 | 751 |
| Finansiella leasingskulder | CNY | 9,10% | 2012 | 44 | 40 | 37 | 33 |
| Finansiella leasingskulder | USD | 9,77% | 2014 | 290 | 261 | 648 | 594 |
| Totala räntebärande skulder | 31 482 | 31 398 | 27 180 | 27 081 |
Under 2011 och 2010 har bolaget inte ställt in några betalningar eller brutit mot några avtalsvillkor avseende låneskulderna.
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen kSEK |
Minimilease avgifter |
Ränta lease avgifter |
Kapital belopp |
Minimilease avgifter |
Ränta lease avgifter |
Kapital belopp |
| Inom ett år | 408 | 51 | 357 | 921 | 72 | 849 |
| Mellan ett och fem år | 651 | 33 | 618 | 556 | 28 | 528 |
| Senare än om fem år | – | – | – | – | – | – |
| Summa | 1 059 | 84 | 975 | 1 477 | 100 | 1 377 |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Enligt UFR 6, har bolaget inte för räkenskapsåret 2011 haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan i enlighet med UFR 3. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till MSEK 0,9 (0,9 ). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån avseende förmånsbaserad försäkring till 113% (146%) och för den premiebaserade försäkringen till 100% (100%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av företagen.
I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till viss del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Kostnader för avgifts bestämda planer1 |
4 417 | 3 680 | 681 | 845 |
1 Häri ingår kSEK 1 723 (927) för koncernen och kSEK 91 (76 ) för moderbolaget avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.
Koncernen
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|
| Avsättningar som är kortfristiga skulder | ||
| Garantiåtaganden | 500 | 500 |
| Totalt | 500 | 500 |
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid periodens ingång | 500 | 450 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | – | 420 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | – | –370 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 500 | 500 |
Avsättning för garantier hänför sig i huvudsak till installation av hematologisystem under räkenskapsåren 2010 och 2009. Koncernen har åtaganden på 1–1,5 år baserat på installations- tidpunkt/ leveransdatum. Avsättningen baseras på beräkningar gjorda på grundval av historiska data för garantier knutna till försäljning och installation av hematologiinstrument.
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Mervärdesskatt | - | 70 |
| Källskatt och sociala avgifter | 2 165 | 5 170 |
| Förskott från kunder | 3 152 | 1 219 |
| Övriga kortfristiga skulder | 142 | 53 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 5 459 | 6 512 |
| Moderbolaget | ||
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Mervärdesskatt | – | – |
| Källskatt och sociala avgifter | 643 | 499 |
| Övriga kortfristiga skulder | 42 | 37 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 686 | 536 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011-12-31 2010-12-31 | 2011-12-31 2010-12-31 | ||
| Lönekostnader | 5 354 | 2 936 | 472 | 181 |
| Semesterlöner | 5 375 | 4 405 | 873 | 781 |
| Sociala avgifter | 3 240 | 2 037 | 656 | 309 |
| Övrigt | 7 297 | 9 725 | 1 650 | 2 591 |
| Summa | 21 266 | 19 103 | 3 651 | 3 862 |
Verkligt värde och redovisat värde i rapporten över finansiell ställning:
| Koncernen 2011 kSEK |
Låne- och kund fordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 42 607 | – | 42 607 | 42 607 |
| Övriga fordringar | 1 448 | – | 1 448 | 1 448 |
| Likvida medel | 53 701 | – | 53 701 | 53 701 |
| Summa | 97 756 | – | 97 756 | 97 756 |
| Långfristiga räntebärande skulder |
– | – | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder |
– | 30 423 | 30 423 | 30 423 |
| Leverantörsskulder | – | 15 133 | 15 133 | 15 133 |
| Övriga skulder | – | 142 | 142 | 142 |
| Summa | – | 45 698 | 45 698 | 45 698 |
| Koncernen 2010 kSEK |
Låne- och kund fordringar |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 32 950 | – | 32 950 | 32 950 |
| Övriga fordringar | 613 | – | 613 | 613 |
| Likvida medel | 17 689 | – | 17 689 | 17 689 |
| Summa | 51 252 | – | 51 252 | 51 252 |
| Långfristiga räntebärande skulder |
– | 6 372 | 6 372 | 6 372 |
| Kortfristiga räntebärande skulder |
– | 19 518 | 19 518 | 19 518 |
| Leverantörsskulder | – | 15 463 | 15 463 | 15 463 |
| Övriga skulder | – | 47 | 47 | 47 |
| Summa | – | 41 400 | 41 400 | 41 400 |
| Moderbolaget 2011 | Låne- och | Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | kundford ringar |
Övriga skulder |
redovisat värde |
Verkligt värde |
| Kundfordringar | – | – | – | – |
| Övriga fordringar | 1 083 | – | 1 083 | 1 083 |
| Likvida medel | 36 902 | – | 36 902 | 36 902 |
| Summa | 37 985 | – | 37 985 | 37 985 |
| Skuld till koncernbolag | – | 504 | 504 | 504 |
| Leverantörsskulder | – | 1 141 | 1 141 | 1 141 |
| Övriga skulder | – | 43 | 43 | 43 |
| Summa | – | 1 688 | 1 688 | 1 688 |
| Moderbolaget 2010 | Låne- och | Summa | ||
| kSEK | kundford ringar |
Övriga skulder |
redovisat värde |
Verkligt värde |
| Långfristiga fordringar | – | – | – | – |
| Övriga fordringar | 420 | – | 420 | 420 |
| Likvida medel | 38 | – | 38 | 38 |
| Summa | 458 | – | 458 | 458 |
| Skuld till koncernbolag | – | 178 | 178 | 178 |
| Leverantörsskulder | – | 2 862 | 2 862 | 2 862 |
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Övriga skulder – 37 37 37 Summa – 3 077 3 077 3 077
Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaföden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen.
För inbäddade valutaterminer beräknas det verkliga värdet som skillnaden mellan aktuell terminskurs vid ordertillfället för en termin som förfaller på den beräknade leveranstidpunkten och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående perioden fram till leverans. Per den 31 december 2011 uppgick verkligt värde på utestående inbäddade derivat inte till väsentliga belopp. Detsamma gällde per den 31 december 2010.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Under året har ingen omklassificering gjorts mellan någon kategori.
Boule är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker som marknadsrisk (omfattar valutarisk och ränterisk), kreditrisk, finansieringsrisk samt likviditetsrisk.
Koncernen har en finanspolicy fastställd av styrelsen som bildar ett ramverk av riktlinjer i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Operativt hanterar koncernens ekonomifunktion koncernens finansiella transaktioner och risker. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat och ställning som härrör från marknadsrisken.
Med likviditetsrisk avses risken för att koncernen kan få problem med att fullfölja sina finansiella åtaganden i tid. För att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen finns en likviditetsplanering. Likviditetsprognosen på 12 månader uppdateras månadsvis. Likviditetsbehovet på lång sikt hanteras i affärsplanen. Den uppdateras minst 1 gång per år för att säkerställa att affärsplanens likviditetsbehov kan tillgodoses. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i såväl uppgångar som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader och utan att riskera Boules rykte. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom de cash pools som finns. Koncernens ekonomifunktion hanterar likviditetsriskerna för hela koncernen.
Enligt finanspolicyn ska det alltid finnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter för att täcka de närmaste 12 månadernas likviditetsbehov, alternativt minst 10 % av koncernens nettoomsättning. Dessutom har förfallotidpunkten på de finansiella skulderna spridits över tiden för att begränsa likviditetsrisken.
| Kreditfaciliteter 2011-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
|---|---|---|---|
| Fakturabelåningsram 80% av underlag |
8 000 | 4 528 | 3 472 |
| Checkräkningskredit | 41 731 | 25 895 | 15 836 |
| Summa | 49 731 | 30 423 | 19 308 |
| Tillgängliga likvida medel | 53 701 | ||
| Likviditetsreserv | 73 009 | ||
| Kreditfaciliteter 2010-12-31 | Nominellt | Utnyttjat | Tillgängligt |
| ALMI-lån | 7 500 | 7 500 | – |
| Fakturabelåningsram 80% av underlag |
16 000 | 2 096 | 13 904 |
| Checkräkningskredit | 31 701 | 16 107 | 15 594 |
| Summa | 55 201 | 25 703 | 29 498 |
| Tillgängliga likvida medel | 17 689 |
Företagets förfallostruktur på finansiella skulder framgår av tabellen nedan.
| Koncernen 2011 kSEK |
Totalt | < 1 mån |
1–3 mån |
3 mån –1 år |
1–5 år | >5 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Checkräkningskredit 25 895 | – | – 25 895 | – | – | ||
| Fakturabelåning | 4 528 | – | – | 4 528 | – | – |
| Leverantörsskulder | 15 133 15 133 | – | – | |||
| Finansiella leasingskulder |
975 | 38 | 74 | 245 | 618 | |
| Summa | 46 531 15 171 | 74 30 668 | 618 | – | ||
| Koncernen 2010 kSEK |
Totalt | < 1 mån |
1–3 mån |
3 mån –1 år |
1–5 år | >5 år |
| Checkräkningskredit 16 890 | – | – 16 890 | – | – | ||
| Fakturabelåning | 2 096 | – | – | 2 096 | – | – |
| ALMI-lån | 9 036 | 94 | 188 | 877 | 7 877 | – |
| Leverantörsskulder | 15 463 15 463 | – | – | – | – | |
| Finansiella leasingskulder |
1 452 | 71 | 142 | 630 | 609 | – |
Boule kan idag finansiera den löpande verksamheten med eget genererat kassaflöde. Bolaget kommer dock att utvärdera möjligheten till att ta upp ny finansiering för att ytterligare säkra verksamheten och tidplanen för de pågående utvecklingsprojekten.
Det kan inte uteslutas att Bolaget i framtiden kan komma att behöva ytterligare finansiering, till exempel genom upptagande av lån eller genom nyemission. Tillgången till ytterligare finansiering påverkas bland annat av ett flertal faktorer såsom marknadsvillkor, den generella tillgången på krediter samt Bolagets kreditvärdighet. Vidare är tillgången till ytterligare finansiering beroende av att Bolagets kunder och aktieägare, långivare och marknaden i övrigt inte får en negativ uppfattning om Bolagets lång- och kortsiktiga ekonomiska utsikter. Det kan inte garanteras att sådant kapital kan anskaffas på för Boule gynnsamma villkor. Om Bolaget misslyckas med att anskaffa nödvändigt kapital i framtiden kan Bolagets fortsatta verksamhet påverkas negativt. Bolaget jobbar aktivt med likviditetskontroll och anpassar utvecklingssatsningar efter tillgänglig likviditet. Negativa avvikelser i finansiering kan därför försena utvecklingsarbetet och lanseringar av nya produkter.
Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt optimera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6-12 månader) ska påverka koncernens resultat och försäljning så lite som möjligt. På längre sikt, kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Boule använder sig inte av valutaterminer idag men kan komma att överväga denna möjlighet i framtiden.
Ränterisk är risken att räntenettot varierar och/eller utvecklas negativt på grund av förändringar i marknadsräntor. Koncernens räntenetto är till stor del beroende av utvecklingen på den svenska marknaden. De räntebärande skulderna avsåg till största delen skuld på checkkredit.
Enligt finanspolicyn är målsättningen att räntorna på den långfristiga skuldportföljen ska vara bundna, dock är för närvarande
låneportföljen övervägande kortfristig. Lånen skall anpassas så att de överensstämmer med den tekniska alternativt ekonomiska livslängden på investeringsobjektet. Betalningstidpunkterna för lånen skall vara spridda över tiden och detta skall beaktas vid nyupplåning. Ränterisken skall hållas på en låg nivå genom att bundna räntor väljs och räntejusteringsperioden ska spridas över tiden för att minimera risken för att räntorna justeras samtidigt. Lån ska normalt ske i lokal valuta men om så inte är fallet skall lånet kurssäkras vid lånetillfället så att valutarisken elimineras. Ingen valutasäkring för detta ändamål har gjorts då lånen i utländsk valuta är små.
Om räntenivån under året varit 100 räntepunkter högre, allt annat lika, skulle räntenettot och det egna kapitalet påverkats med kSEK 46 (–370) före skatt. Känslighetsanalysen grundar sig på ett räntescenario som företagsledningen anser rimligt möjligt under de kommande 12 månaderna. Samma förutsättningar tillämpades för 2010.
Risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas valutarisk. Koncernen är exponerad för valutarisk i form av
transaktionsexponering och omräkningsexponering. Med transaktionsexponering avses den exponering för valutarisk som uppkommer i samband med in-, och utbetalningar i utländsk valuta. Med omräkningsexponering avses den exponering för valutarisk som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags tillgångar och skulder, samt vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs. Den främsta exponeringen för valutarisk härrör från omräkningen av dotterbolaget i USA (omräkningsexponeringen).
Koncernens transaktionsexponering är relativt låg då koncernbolagen i huvudsak verkar på sina lokala marknader och därigenom har både intäkter och kostnader i samma valuta.
I årets resultat för koncernen ingår valutakursdifferenser i rörelseresultatet och i finansnettot, se vidare not 4, 5, 12 och 13. Koncernens egna kapital kommer inte att påverkas då dotterbolagets nettotillgångar påverkats med samma belopp.
De mest väsentliga valutorna vad gäller transaktionsexponeringen är EUR och USD, se tabell nedan. Vissa koncernbolags inköp/ försäljning i USD motsvaras i viss utsträckning av andra koncernbolags försäljning/inköp i samma valuta, vilket begränsar transaktionsexponeringen.
| Transaktionsexponering | kSEK | kSEK | Genom snittlig valutakurs |
Genom snittlig valutakurs |
I lokal valuta i tusental |
I lokal valuta i tusental |
Kurs 10% |
Kurs 10% |
kSEK | kSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Försäljning | ||||||||||
| EUR | 23 760 | 24 035 | 9,0 | 9,0 | 2 630 | 2 670 | 0,90 | 0,90 | 2 376 | 2 404 |
| USD | 29 126 | 22 523 | 6,5 | 6,8 | 4 483 | 3 311 | 0,65 | 0,68 | 2 913 | 2 252 |
| Kostnad sålda varor | ||||||||||
| EUR | -14 722 | -14 034 | 9,0 | 9,0 | -1 630 | -1 559 | 0,90 | 0,90 | -1 472 | -1 403 |
| USD | -15 741 | -10 767 | 6,5 | 6,8 | -2 423 | -1 583 | 0,65 | 0,68 | -1 574 | -1 076 |
| Netto | EUR | 904 | 1 000 |
Netto USD 1 338 1 176
Om den genomsnittliga valutakursen för EUR gentemot SEK hade varit 10 % högre/ lägre jämfört med den genomsnittliga valutakursen under räkenskapsåret, med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat före skatt samt eget kapital påverkats negativt/ positivt med cirka kSEK 904 (1 000).
Om den genomsnittliga valutakursen för USD gentemot SEK hade varit 10 % högre/lägre jämfört med den genomsnittliga valutakursen under räkenskapsåret, med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat före skatt samt eget kapital påverkats positivt/ negativt med cirka kSEK 1 338 (1 176).
Koncernen har en kund till vilken fakturering delvis sker i dollar och under året har denna fakturering uppgått till ca 6,7% (6,8) av omsättningen. Om kursen på USD hade ökat/minskat med 10 % skulle koncernens omsättning påverkats med kSEK 1 661 (1 566). En del av produktionen sker i bolagets amerikanska dotterbolag som har USD som sin funktionella valuta, vilket gör att koncernen delvis har ett skydd mot svängningar i USD avseende denna försäljning.
Effekterna av förändrade valutakurser har till stor del motverkats av justerade slutkundspriser. Detta innebär att känsligheten för valutakursfluktuationer historiskt varit lägre än de ovan angivna beloppsnivåerna.
Vid omräkning av utländska dotterbolags resultaträkningar används årets genomsnittliga valutakurs, medan nettotillgångarna värderas till balansdagens kurs. Den mest väsentliga valutan i detta sammanhang är USD. Av koncernens resultat före skatt under räkenskapsåret var cirka kSEK 17 555 (14 922) hänförligt till det amerikanska dotterbolaget och nettotillgångarna uppgick till kSEK 71 571 (65 160) per balansdagen.
Om den genomsnittliga valutakursen för USD gentemot SEK hade varit 10 % högre/lägre jämfört med den genomsnittliga valutakursen under räkenskapsåret, med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat före skatt för räkenskapsåret påverkats positivt med cirka kSEK 161 (644) vid omräkningen av det utländska bolagets resultaträkning.
Om valutakursen för USD gentemot SEK hade varit 10 % högre/ lägre jämfört med bokslutsdagens valutakurs vid räkenskapsårets utgång, med alla andra variabler konstanta, hade nettotillgångarna vid räkenskapsårets utgång påverkats positivt med cirka kSEK 7 157 (6 516) vid omräkningen av det utländska bolaget.
Koncernens likvida medel, kundfordringar och leverantörsskulder är i stor utsträckning i respektive bolags lokala valuta, vilket innebär att omräkningsexponeringen för förändrade valutakurser inte får någon väsentlig inverkan på koncernens resultat. Detta beroende på att omräkningseffekterna på fordringar och skulder i lokal valuta i respektive koncernbolag påverkar eget kapital och inte resultaträkningen.
För koncernens likvida medel, kundfordringar och leverantörsskulder som är fastställda i en annan valuta än respektive koncernbolags valuta påverkas resultaträkningen vid omräkning till balansdagens kurs. Nedanstående tabell åskådliggör omräkningsexponeringen vid ett antagande om en 10 % högre valuta kurs för EUR och USD jämfört med den valutakurs som gällde på balansdagen. Med antagandet om en 10 % högre valutakurs på EUR så blir till exempel omräkningseffekten på likvida medel kSEK 61.
| Koncernen | Omräkningsexponering | ||
|---|---|---|---|
| kSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Likvida medel | |||
| EUR | 61 | 183 | |
| USD | 340 | 484 | |
| Fordringar | |||
| EUR | 645 | 988 | |
| USD | 0 | 255 | |
| Skulder | |||
| EUR | 645 | 578 | |
| USD | 179 | 96 | |
| Nettobelopp/resultateffekt av ovan | |||
| EUR | 61 | 593 | |
| USD | 161 | 644 |
Tabellen ovan visar omräkningsexponeringen kopplad till fordringar och skulder som inte är i koncernbolagens lokala valuta. Om valutakursen för EUR hade varit 10 % högre/ lägre jämfört med den valutakurs som gällde per 2010-12-31 så skulle koncernens resultat före skatt och eget kapital 2011 ha påverkats positivt med omkring kSEK 61 (föregående år positivt med omkring kSEK 593). Motsvarande positiva negativa resultatpåverkan samt påverkan på koncernens egna kapital vid 10 % högre/ lägre valutakurs för USD skulle ha varit omkring kSEK 161 (föregående år positivt med omkring kSEK 644).
Tabellen visar även att omräkningsexponeringen för likvida medel, fordringar och leverantörsskulder är lägre 2011-12-31 jämfört med 2010-12-31, men att resultateffekterna vid relativt stora valutakursförändringar ändå inte är betydande.
Koncernens verksamhet kan ge upphov till kreditrisker. Med kreditrisk avses risken för förlust om motparten inte kan fullgöra sina förpliktelser. Boules kreditrisk bedöms sammantaget som låg. Den maximala kreditrisken motsvaras av de finansiella tillgångarnas redovisade värde i koncernbalansräkningen. Koncernens kreditrisk är främst hänförlig till kundfordringar.
Koncernens kundfordringar är fördelade på ett stort antal motparter och på flera geografiska marknader, se vidare tabell över koncentration av kreditrisk nedan.
Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkerställa att försäljning endast sker till kunder med lämplig kreditgrund. Nedan återfinns en tabell över koncernens förfallna kundfordringar som ej skrivits ned.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| kSEK | Redovisat värde ej nedskr fordr |
Redovisat värde ej nedskr fordr |
| Ej förfallna kundfordringar | 35 168 | 29 678 |
| Förfallna kundfordringar 0–30 dgr | 2 597 | 953 |
| Förfallna kundfordringar > 30–90 dgr | 2 351 | 580 |
| Förfallna kundfordringar > 90–180 dgr | 96 | 387 |
| Förfallna kundfordringar > 180–360 dgr | 666 | 778 |
| Fordringar förfallna > 360 dgr | 1 729 | 574 |
| Summa | 42 607 | 32 950 |
Ovanstående tabell visar att cirka 90 % (92) av bolagets kundfordringar inte var förfallna per 31 december 2011. Under året har nedskrivningar gjorts av kundfordringar, se vidare not 28, på grund av de nedskrivningsbehov som fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Beloppet bedöms som lågt och historiskt har koncernen haft mycket låga konstaterade kundförluster.
Koncernen erbjuder vissa utländska kunder en avbetalningsplan vid köp av instrument. För att hantera koncernens exponering gällande finansiering och kreditrisk vid en sådan transaktion ansöks till Exportkreditnämnden om utfärdande av exportkreditgaranti avseende fordringsförlust. Detta innebär att det finns möjlighet för koncernen att få tillgång till likviditetsflödet snabbare och minimera risken i de avgivna krediterna. Genom Exportkreditnämnden så är per den 31 december 2011 TESK 6 580 av fordringarna försäkrade mot risken att fordran ej blir betald.
| Koncentration av kredit | 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| risk, per 31 december | Kundford ringar |
% | Kundford ringar |
% | |
| Exponering < MSEK 0,5 | 13 171 | 31 | 9 450 | 29 | |
| Exponering MSEK 0,5 – 1 | 9 266 | 22 | 10 242 | 31 | |
| Exponering MSEK 1 – 10 | 20 170 | 47 | 13 258 | 40 | |
| Exponering > MSEK 10 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Total | 42 607 | 100% | 32 950 | 100 |
Ovanstående tabell visar att 53 % (60) av bolagets fordringar på kunder avser belopp på under MSEK 1 . Dessa fordringar är fördelade på hundratals kunder. De kunder gentemot vilka koncernen har fordringar överstigande MSEK 1 representerar cirka 40 % (33) och är fördelade på 8 (6) olika kunder.
| Utgående balans | 491 | 536 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferens | – | – |
| Årets nedskrivningar | 99 | – |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –144 | –196 |
| Ingående balans | 536 | 732 |
| kSEK | 2011 | 2010 |
Enligt styrelsens policy skall koncernens kapitalhantering karakteriseras av ett långsiktigt tillvägagångssätt med en låg risk och en hög likviditet. Målsättningen är att styra och kontrollera de finansiella riskerna som koncernen är exponerad för. Överskottslikviditeten investeras till högsta möjliga avkastning och finansiering sker till så låg kostnad som möjligt, givet det ramverk som finns i finanspolicyn.
Koncernen skall ha en finansiell beredskap på så sätt att det finns tillräckliga kreditmöjligheter vid varje given tidpunkt. Detta innefattar även krav på en soliditet baserad på redovisat eget kapital på acceptabel nivå för att kunna erhålla krediter med rimliga räntevillkor. Koncernens verksamhet styrs så att det alltid finns likvida medel för de aktiviteter som står i planen under den kommande 12 månadersperioden.
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Inom ett år | 3 850 | 2 732 | 54 | 153 |
| Mellan ett år och fem år | 6 973 | 5 332 | - | 204 |
| Längre än fem år | 7 020 | – | – | – |
| Summa | 17 843 | 8 064 | 54 | 357 |
Huvuddelen av de operationella leasingkostnaderna avser hyra av lokaler, Boule hyr även några kontorsmaskiner. Leasingavtalen löper utan särskilda restriktioner med option till förlängning.
Den variabla delen av lokalhyror uppgår till marginella belopp och grundas på förändringar i svensk konsumentprisindex.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Minimileaseavgifter | 3 194 | 2 948 | 163 | 123 | |
| Variabla avgifter | 206 | 192 | – | – | |
| Totala leasingkostnader | 3 400 | 3 140 | 163 | 123 |
Boule ägs av ett antal bolag, stiftelser och privatpersoner. Ingen av dessa har dock bestämmande inflytande över Boulekoncernen.
| kSEK | År | Försäljning av varor / tjänster till närstående |
Inköp av varor / tjäns ter från närstående |
Övrigt (t.ex. ränta, utdelning) |
Fordran på närstående per 31 december |
Skuld till närstående per 31 december |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 2011 | – | – | 750 | – | – |
| Intresseföretag | 2010 | – | – | – | – | – |
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Förutom ett ingående köpeavtal rörande en produktionslina på totalt MSEK 10 har inte Boulekoncernen några väsentliga investeringsåtaganden per 31 december 2011.
Moderbolaget har inga väsentliga investeringsåtaganden per 31 december 2011
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 | |||
| Ställda säkerheter | ||||
| I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsätt ningar |
– | – | – | – |
| Företagsinteckning ar för checkräk ningskredit |
40 000 | 30 000 | – | – |
| Aktier i dotterbola get Boule Medical AB |
– | – | 83 305 | 83 305 |
| Summa ställda säkerheter |
40 000 | 30 000 | 83 305 | 83 305 |
Moderbolaget har ställt en garanti för dotterbolaget Boule Medical AB´s samtliga förpliktelser gentemot sin kreditgivare. Moderbolaget har också ställt en garanti för dotterbolaget Clinical Diagnostics Solutions Inc. checkräkningskredit på kUSD 250.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 33, samt med sina intresseföretag, se not 14.
För information om ersättningar till respektive nyckelperson i ledande ställning, se not 6 "Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar".
| Innehav i dotterföretag Moderbolaget |
||
|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 192 626 | 192 626 |
| Utgående balans 31 december | 192 626 | 192 626 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | –35 335 | –35 335 |
| Utgående balans 31 december | –35 335 | –35 335 |
| Redovisat värde den 31 december | 157 291 | 157 291 |
| Dotterföretag | Organisations nummer |
Säte | Antal andelar |
Andel i % |
Redovisat värde i kSEK |
Antal andelar |
Andel i % |
Redovisat värde i kSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Boule Medical AB | 556128-6542 | Stockholms län | 10 000 | 100 | 83 305 | 10 000 | 100 | 83 305 |
| Boule Nordic AB | 556525-9974 | Stockholms län | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Clinical Diagnostics Solutions Inc | 20-1792965 | Florida USA | 1 540 500 | 100 | 70 116 | 1 540 500 | 100 | 70 116 |
| Boule Medical Beijing Co Ltd. | Peking Kina | 100 | 100 | 3 770 | 100 | 100 | 3 770 | |
| 157 291 | 157 291 |
Likvida medel består av kassa och banktillgodohavanden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Erhållen ränta1 | 450 | 13 | 444 | 2 |
| Erlagd ränta1 | –2 067 | –1 155 | –11 | –107 |
1 Ingår i den löpande verksamheten
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Avskrivningar | 2 879 | 2 752 | 166 | 202 | |
| Orealiserade kursvinster | 390 | – | – | 2 650 | |
| Övrigt | 492 | 74 | – | – | |
| Summa | 3 761 | 2 826 | 166 | 2 852 |
| Transaktioner som inte medför betalningar | Koncernen | |
|---|---|---|
| kSEK | 2011 | 2010 |
| Förvärv av materiella tillgångar genom finansiell leasing 77 | 299 |
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
De källor till osäkerheter i uppskattningar som anges nedan avser sådana som innebär en risk för att tillgångars eller skulders värde kan komma att behöva justeras under det kommande räkenskapsåret.
Boulekoncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1. Återvinningsvärden för kassagenerande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För att kunna utföra dessa beräkningar så har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, dessa uppskattningar beskrivs i not 12.
Boule har utfört känslighetsanalys över de viktiga antaganden som använts vid nedskrivningsprövningen. Ledningen har funnit att inga rimliga förändringar av antagandena ger upphov till någon nedskrivning per 31 december 2011.
Boule har koncernmässigt balanserat utvecklingskostnader som uppstått i dotterbolaget Boule Medical under 2009, 2010 och 2011 i enlighet med IFRS. Vid beräkning av kassagenerande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov av balanserade utvecklingsutgifter, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. Boule har genomfört en känslighetsanalys över viktiga antaganden där ledningen har funnit att inga rimliga förändringar av antaganden ger någon nedskrivning per 31 december 2011.
Aktivering av uppskjuten skatt sker när koncernen bedömer det som sannolikt att kunna utnyttja den resterande delen av underskottssavdraget. Om sannolikheten för utnyttjande av befintliga underskottsavdrag per 31 december 2011 skulle öka, kan redovisat värde av uppskjutna skattefordringar öka med upp till MSEK 16. Risken för nedskrivning av uppskjutna skattefordringar är däremot begränsad med hänsyn till möjligheterna till kvittning mot uppskjutna skatteskulder.
Boule Diagnostics AB (publ) org nr 556535-0252 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Västberga Allé 32, Box 42056 126 13 Stockholm, Sverige.
Koncernen består av det svenska moderbolaget och tre rörelsedrivande dotterbolag med säte i Sverige, USA och Kina.
En ny produktionsanläggning för tillverkning av förbrukningsmaterial i Sverige har installerats under slutet av 2011 och början av 2012. De första färdiga produkterna från anläggningen levererades i slutet av första kvartalet 2012.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 5 april 2012.
Lars-Olof Gustavsson Åke Nygren Styrelsen ordförande Styrelseledamot
Eva-Lotta Kraft Gösta Oscarsson Styrelseledamot Styrelseledamot
Britta Dalunde Ernst Westman Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avlämnats 2012-04-05 och avviker från standardutformningen.
KPMG AB
Anders Malmeby Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Boule Diagnostics AB (publ), org. nr 556535-0252
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Boule Diagnostics AB (publ) för år 2011 med undantag för bolags-styrningsrapporten på sidorna 70–72. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 23–61.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70–72. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Boule Diagnostics AB (publ) för år 2011. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 70–72 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi vill fästa uppmärksamheten på att bolaget vid flera tillfällen inte har betalat skatter och sociala avgifter samt lämnat skattedeklaration i rätt tid. Styrelsen har åtgärdat de brister som ligger till grund för förseningarna och handlingarna har inte medfört någon skada för bolaget och därmed inte påverkat mitt uttalande ovan avseende ansvarsfriheten.
Stockholm den 5 april 2012 KPMG AB
Anders Malmeby Auktoriserad revisor
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008* | 2007* | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträ knin g, kSEK |
|||||
| Nettoomsättning | 246 155 | 229 421 | 175 476 | 168 694 | 162 810 |
| Kostnad för sålda varor | –138 116 | –127 207 | –102 511 | –104 131 | –97 479 |
| Bruttoresultat | 108 039 | 102 214 | 72 965 | 64 563 | 65 331 |
| Övriga rörelseintäkter | 1 082 | 60 | 3 073 | 5 063 | 1 823 |
| Försäljningskostnader | –44 457 | –39 692 | –33 945 | –30 546 | –25 381 |
| Administrationskostnader | –24 554 | –20 456 | –11 566 | –10 808 | –12 032 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –22 507 | –19 641 | –21 815 | –36 195 | –39 034 |
| Övriga rörelsekostnader | –436 | –2 152 | –3 688 | –1 276 | –3 043 |
| Rörelseresultat | 17 167 | 20 333 | 5 024 | –9 199 | –12 336 |
| Finansnetto | –1 317 | –2 030 | –1 507 | 3 862 | –1 733 |
| Andel i intresseföretags resultat | 529 | 372 | 574 | –212 | 1 361 |
| Reavinst vid avytting av andelar i intresseföretag | 1 113 | – | – | – | – |
| Resultat före skatt | 17 492 | 18 675 | 4 091 | –5 549 | –12 708 |
| Skatt | –7 405 | 216 | 89 | – | –5 057 |
| Årets resultat | 10 087 | 18 891 | 4 180 | –5 549 | –17 765 |
| Balansrä knin g, kSEK |
|||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | 106 936 | 84 470 | 75 518 | 69 955 | 72 507 |
| Materiella tillgångar | 12 225 | 8 973 | 8 036 | 8 034 | 8 172 |
| Finansiella anläggningstillgångar | – | 4 108 | 3 737 | 3 163 | 3 376 |
| Uppskjutna skattefordringar | 1 139 | 1 009 | 839 | – | – |
| Summa anläggningstillgångar | 120 300 | 98 560 | 88 130 | 81 152 | 84 055 |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 43 379 | 38 284 | 37 355 | 43 028 | 38 809 |
| Kortfristiga fordringar | 54 467 | 46 072 | 28 100 | 34 075 | 38 792 |
| Likvida medel | 53 701 | 17 689 | 12 056 | 10 106 | 9 961 |
| Summa omsättningstillgångar | 151 547 | 102 045 | 77 511 | 87 209 | 87 562 |
| Summa tillgångar | 271 847 | 200 605 | 165 641 | 168 361 | 171 617 |
| Eget kapital och skulder | 192 858 | 130 565 | 115 333 | 115 218 | 120 324 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 618 | 6 901 | 1 652 | 348 | 2 662 |
| Uppskjutna skatteskulder | 3 806 | 280 | 329 | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 30 780 | 20 180 | 19 843 | 23 132 | 18 011 |
| Kortfristiga ej räntebärande skulder | 43 785 | 42 679 | 28 484 | 29 663 | 30 620 |
| Summa eget kapital och skulder | 271 847 | 200 605 | 165 641 | 168 361 | 171 617 |
| Kassaf löde, kSEK |
|||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
18 432 | 22 017 | 9 389 | 4 671 | –9 408 |
| Förändring av rörelsekapital | –12 988 | –5 858 | 9 145 | –360 | –8 858 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –24 412 | –15 595 | –11 957 | –6 974 | –3 036 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 54 765 | 5 623 | –4 042 | 2 808 | 25 111 |
| Årets kassaflöde | 35 797 | 6 187 | 2 535 | 145 | 3 809 |
* 2008 och 2007 års siffror är redovisade enligt Redovisningsrådets rekommendationer, ej enligt IFRS.
| kSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008* | 2007* |
|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | |||||
| Nettoomsättningstillväxt, % | 7,3 | 30,7 | 4,0 | 3,6 | 20,0 |
| Bruttomarginal, % | 44 | 45 | 42 | 38 | 40 |
| EBITDA, MSEK | 20,0 | 23,1 | 9,0 | –1,9 | –4,8 |
| EBITDA marginal, % | 8,1 | 10,1 | 5,1 | –1,2 | –2,9 |
| EBIT, MSEK | 17,2 | 20,3 | 5,0 | –9,2 | –12,3 |
| EBIT marginal (rörelsemarginal), % | 7,0 | 8,9 | 2,9 | –5,5 | –7,6 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 7,5 | 11,1 | 3,0 | –5,4 | –7,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | 6,2 | 15,4 | 3,6 | –4,7 | –14,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,0 | 13,2 | 3,5 | –3,0 | –7,8 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Eget kapital, MSEK | 192,9 | 130,6 | 115,3 | 115,2 | 120,3 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 224,3 | 157,6 | 136,8 | 138,7 | 141,4 |
| Rörelsekapital, MSEK | 124,6 | 73,5 | 60,9 | 66,0 | 68,0 |
| Skulder till kreditinstitut, MSEK | 31,4 | 27,1 | 21,5 | 23,5 | 20,7 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 12,2 | 21,2 | 3,7 | –3,6 | –6,4 |
| Nettoskuldtäckningsgrad, % | 16,3 | 20,7 | 18,6 | 20,4 | 17,2 |
| Soliditet, % | 71 | 63 | 69 | 68 | 70 |
| Data per aktie | |||||
| Genomsnittligt antal aktier | 4 063 300 | 3 463 747 | 3 463 747 | 3 463 747 | 3 031 534 |
| Antal aktier vid periodens utgång | 4 707 138 | 3 463 747 | 3 463 747 | 3 463 747 | 2 519 089 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,48 | 5,45 | 1,21 | –1,60 | –5,86 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 41,0 | 37,7 | 33,3 | 33,3 | 47,8 |
| Utdelning | – | – | – | – | – |
| Anställda | |||||
| Medelantalet anställda | 156 | 147 | 137 | 133 | 140 |
* 2008 och 2007 års siffror är redovisade enligt Redovisningsrådets rekommendationer, ej enligt IFRS.
Bruttoresultat är nettoomsättning minskad med kostnad för sålda varor
Bruttomarginal är bruttoresultat dividerat med nettoomsättning
EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är resultat före finansnetto, skatter och avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar
EBITDA marginal är EBITDA dividerat med nettoomsättningen
EBIT (Earnings before interest and taxes) är resultatet före finansnetto och skatter.
EBIT marginal är EBIT dividerat med nettoomsättningen
Sysselsatt kapital är balansomslutningen minskat med uppskjutna skatteskulder och icke räntebärande skulder
Rörelsekapital är varulager, kundfordringar och kassa minskad med leverantörsskulder
Nettoinvesteringar är investeringar i materiella och immateriella tillgångar justerat för avyttringar
Räntetäckningsgrad är rörelseresultatet plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader
Nettoskuld är räntebärande tillgångar minskade med räntebärande skulder
Nettoskuldsättningsgrad är nettoskuld dividerat med eget kapital
Soliditet är eget kapital dividerat med balansomslutningen
Avkastning på eget kapital är årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital
Avkastning på sysselsatt kapital är resultatet efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital
Avkastning på totalt kapital är rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt totalt kapital.
Styrelseledamot och styrelsens ordförande sedan 2010.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Fouriertransform AB och Four Seasons Venture Capital AB samt styrelseledamot i Mikroponent AB, Siem Capital AB, SJ AB och stiftelsen Industrifonden. Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Nuvarande sysselsättning: Se ovan.
Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg.
Aktieinnehav i Boule: 42 900.
Styrelseledamot sedan 2010. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i SJ Försäkring AB och StraightTalk AB samt styrelseledamot i Linkon AB och SJ Invest AB.
Nuvarande sysselsättning: Ekonomidirektör på SJ AB.
Utbildning: Civilekonomexamen med internationell inriktning från Uppsala Universitet. Postgraduate Certificate in Business Administration från Edinburgh Business School at Herriot Watt University.
Aktieinnehav i Boule: 6 130.
Styrelseledamot sedan 2010. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Biotage AB, Nibe Industrier AB, Opus Prodox AB, Ostnor AB, Samhall AB, Siemens AB och ÅF AB.
Nuvarande sysselsättning: Oberoende ledamot.
Utbildning: Civilingenjörsexamen med inriktning på kemi från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) samt en MBA från Uppsala Universitet.
Aktieinnehav i Boule: 0.
Styrelseledamot sedan 2010. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i BioMade Nordic AB, Margana AG och Netdoktor.se AB samt styrelseledamot i Cenova AB och Peseq AB.
Utbildning: Civilingenjör med inriktning på elektronik och teknologie doktor från Lunds Tekniska Högskola.
Nuvarande sysselsättning: VD Anagram Consultants AG.
Aktieinnehav i Boule: 1 500.
Styrelseledamot sedan 1996.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Siem Capital AB samt styrelseledamot och styrelsesuppleant i flera av dess dotterbolag, styrelseledamot i Four Seasons AB samt Four Seasons Venture Capital AB med dotterbolag.
Nuvarande sysselsättning: Verkställande direktör för Four Seasons Venture Capital AB och flera dotterbolag till Siem Capital AB.
Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg.
Aktieinnehav i Boule: 42 900.
Thomas Olsson
Ernst Westman är verkställande direktör i Boule Diagnostics AB sedan 1996 och anställd sedan 1994.
Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag.
Utbildning: Civilingenjörexamen med inriktning på kemi från Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.
Aktieinnehav i Boule: 177 392 aktier (privat och genom bolag).
Thomas Olsson är ansvarig för kvalitetsutveckling och anställd i Bolaget sedan 1992. Övriga uppdrag: Inga övriga uppdrag. Utbildning: Filosofie doktorsexamen i biokemi från Stockholms Universitet. Aktieinnehav i Boule: 86 312 aktier.
Fredrik Alpsten är finansdirektör och anställd i Boule sedan 2011.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande Personlig Almanacka Nordic AB
Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.
Aktieinnehav i Boule: 0 aktier.
Claes Blanche är VD i Boule Medical AB och anställd sedan januari 2012.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Toul Meditech AB.
Utbildning: Civilingenjör från Biokemi Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.
Aktieinnehav i Boule: 0 aktier.
Andrew Swanson är verkställande direktör i CDS och anställd i Bolaget sedan 2004.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Diagnostic Process Consulting Inc. och Immunosite Technologies LLC.
Utbildning: Kandidatexamen i elektronik och företagsekonomi från University of Illinois.
Aktieinnehav i Boule: 169 538 aktier.
Bolagsstyrningen inom Boule Diagnostics AB definierar beslutssystem, tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan styrelse-, lednings- och kontrollorganen samt säkerställer öppenhet mot koncernens intressenter.
Bolagsstyrningen utgår ifrån svensk lagstiftning, främst Aktiebolagslagen och noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm. Boule Diagnostics AB tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Aktierna i bolaget är av samma slag och varje aktie ger en röst. Årsstämman väljer styrelseledamöter, ordförande revisorer och fattar beslut i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Vid årsstämman lägger styrelsen fram årsredovisning och koncernredovisning. Revisorerna lägger fram revisionsberättelse och koncernrevisionsberättelse. I kallelse till bolagsstämma, som offentliggörs genom pressmeddelande samt på webbplatsen, informeras om ärenden inför stämman. Beslut fattade på stämman offentliggörs genom pressmeddelande och finns på webbplatsen.
Årsstämman 2012 hålls torsdagen den 3 maj kl 18:00 på Nalen, Regeringsgatan 74, Stockholm.
Årsstämman beslutar hur valberedningen ska utses. Valberedningen ska normalt bestå av fyra ledamöter som representerar de tre största aktieägarna vid utgången av augusti månad samt av styrelsens ordförande. Sammansättning ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman.
Inför årsstämman 2012 har advokat Hans G. Wesslau, representerande bolagets största aktieägare Siem Capital AB, utsetts till ordförande i valberedningen. Valberedningen tar fram underlag för beslut av bolagsstämman avseende val och arvodering av stämmoordförande, styrelse, styrelseordförande samt revisorer. Valberedningen tar också fram förslag på riktlinjer för valberedningen inför årsstämman 2013.
På årsstämman redogör valberedningen för sitt arbete. Ingen ersättning utgår för arbetet i valberedningen. Aktieägare kan vända sig till valberedningen med förslag och synpunkter angående styrelsens sammansättning. Revisorsval skedde vid en extra bolagsstämma i december 2010.
Valberedningens sammansättning efter utgången av augusti 2011:
| Namn | Representerande | Ägarandel 31 augusti |
|---|---|---|
| Lars-Olof Gustavsson | Styrelseordförande | |
| Hans Wesslau | Siem Capital AB | 33,36% |
| Lars Henriksson | Stiftelsen Industrifonden | 8,64% |
| Staffan Persson | Swedia Capital AB | 5,01% |
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst tre och högst sju ledamöter utan suppleanter. Ändringar i bolagsordningen beslutas av bolagsstämman.
Styrelsen består för närvarande av fem ledamöter. Vid årsstämman 2011 valdes Lars-Olof Gustavsson till ordförande och Britta Dalunde, Eva-Lotta Kraft, Åke Nygren samt Gösta Oscarsson till ledamöter.
Styrelsens ansvar regleras i Aktiebolagslagen och i styrelsens arbetsordning. Arbetsordningen fastställer fördelningen av styrelsens arbete mellan styrelsen och styrelsens utskott samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Enligt arbetsordningen ska styrelsen besluta om strategi och budget, fastställa årsredovisning och andra externa finansiella rapporter, viktiga policys och attestinstruktion, utse verkställande direktör och utvärdera VD's arbete, fastställa regler för intern kontroll samt följa upp hur den interna kontrollen fungerar, besluta om större investeringar och långtgående överenskommelser, besluta om inriktningen för styrelsens arbete, utse revisionsutskott och ersättningsutskott samt att utvärdera styrelsens arbete. Styrelsen ska följa upp att beslutade riktlinjer om ersättningen till ledande befattningshavare följs samt föreslå riktlinjer för ersättningar till årsstämman. Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete. Styrelsens ordförande ska följa företagets utveckling och säkerställa att styrelsen får den information som krävs för att styrelsen ska kunna fullfölja sitt åtagande.
Under 2011 har styrelsemötena fokuserat på vissa ämnen såsom försäkringar, det amerikanska dotterbolaget Clinical Diagnostics Solutions Inc och POC-projektet. Styrelsen har också haft en introduktionsdag för nya styrelseledamöter och en strategidag där man grundläggande gått igenom möjligheter och risker med verksamheten.
Enligt arbetsordningen skall styrelsens ordförande företräda bolaget i ägarfrågor.
Årsstämman 2011 beslutade om ett totalt arvode om SEK 935 000 för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Av arvodet avser SEK 300 000 arvode till styrelsens ordförande, SEK 150 000 arvode till var och en av övriga ledamöter. SEK 35 000 kan fördelas av ordföranden för utskottsarbete om han så tycker det är lämpligt.
Styrelsens möten förbereds av styrelsens ordförande tillsammans med bolagets verkställande direktör. Inför varje möte får styrelsen ett skriftligt material. Vissa frågor bereds i revisions- och ersättningsutskotten. Återkommande ärenden vid styrelsemöte är genomgång av affärsläge samt finansiell rapportering. Styrelseprotokoll förs av en av styrelsens ledamöter.
Styrelsen utvärderar, i enlighet med arbetsordningen, styrelsearbetet. Detta sker genom diskussioner inom styrelsen.
Styrelsen har under 2011 haft elva möten. Vid varje styrelsemöte behandlas affärsläge och finansiell rapportering. De externa revisorerna har under året deltagit vid två styrelsemöten varav en gång då företagsledningen inte närvarade. Frågor som behandlats, förutom återkommande punkter, omfattar bland annat kontinuerliga genomgångar av långsiktiga strategier, genomgång och beslut om nyemission och notering på NASDAQ OMX Stockholm samt budget 2012.
Styrelsens medlemmar efter årsstämman 2011 återfinns i tabellen längst ner på sidan.
Hela styrelsen utgör revisionsutskott. Utskottets främsta uppgift är att säkra kvaliteten i den finansiella rapporteringen vilket omfattar intern kontroll, genomgång av väsentliga redovisnings- och värderingsfrågor samt genomgång av bolagets externa rapporter.
Revisionsutskottet utvärderar revisionsinsatsen och biträder valberedningen med förslag till revisorsval och arvodering av revisionsinsatsen. Revisionsutskottet fastställer vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Vissa möten mellan revisionsutskottet och de externa revisorerna skall ske utan närvaro av anställda. Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen.
Hela styrelsen utgör ersättningsutskott. Ersättningsutskottet har inte beslutanderätt. Den främsta uppgiften är att föreslå lön, andra ersättningar och anställningsvillkor för verkställande direktören. Utskottet tar fram förslag till principer för ersättning och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare och dotterbolagschefer. Ersättningsutskottet tar fram förslag till incitamentsprogram. Ersättningsutskottet ska säkerställa efterlevnad av de fastställda riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare.
Årsstämman fastställer principer för ersättning till koncernledningen. Förslag tas fram av ersättningsutskottet. Huvudprincipen är att Boule skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla kompetent personal. Ersättning till koncernledningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension och andra sedvanliga förmåner. Ersättningen baseras på individens engagemang och prestation i förhållande till i förväg uppställda mål, såväl individuella som gemensamma mål för hela företaget. Utvärdering av den individuella prestationen sker kontinuerligt.
En redogörelse av de principer som gällt under 2011 samt de som föreslås för 2012 finns i förvaltningsberättelsen samt i not 6 i årsredovisningen för 2011.
Information om ersättningen till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare under 2011 finns i not 6 i årsredovisningen för 2011.
Bolagets revisorer väljs vid årsstämma för en period om fyra år. Vid en extra årsstämma i december 2010 valdes KPMG till revisor, med auktoriserade revisorn Anders Malmeby som huvudansvarig för revisionen inom koncernen. Bolagets revisor genomför på uppdrag av styrelsen en översiktlig granskning av åtminstone en delårsrapport per år. Övrig lagstadgad revision av årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs i enlighet med International Standards on Auditing (ISA). Revisorerna träffar årligen styrelsen i dess helhet, både med och utan företagsledningen närvarande.
Styrelsen fastställer vilka rapporter som ska tas fram för att styrelsen ska kunna följa bolagets utveckling. Kvaliteten i den finansiella rapporteringen utvärderas av revisionsutskottet.
I enlighet med bolagets kommunikationspolicy, vilken årligen antas av styrelsen, lämnar bolaget finansiell information i form av delårsrapporter, bokslutsrapport, årsredovisning samt pressmeddelande i samband med väsentliga händelser som kan ha kurspåverkan. Informationsgivningen följer de krav som anges i noteringsavtalet med NASDAQ OMX. Styrelsen behandlar de externa finansiella rapporterna innan de publiceras.
Kommunikationspolicyn fastställer också hur kommunikationen ska ske och vilka som företräder bolaget. Information som distribueras genom pressmeddelanden finns även på bolagets webbplats, liksom annan information som bedöms vara värdefull.
Styrelsen ansvarar enligt Aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Styrelsens rapport avser den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen för koncernen. Styrelsens arbete med intern kontroll utgår utifrån kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Den interna kontrollen är en process som påverkas av styrelsen, företagets ledning och andra anställda, och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av lagar och förordningar.
Styrelsen har det övergripande ansvaret att inrätta och upprätthålla en god intern kontroll. En god kontrollmiljö byggs genom att forma organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar, uttryckta i policys och riktlinjer. Gemensamma värderingar skapar samsyn och stärker den interna kontrollen. Under 2011 har mycket arbete, framförallt innan noteringen i juni 2011, lagts på förstärkning av den interna kontrollen. Detta var speciellt viktigt eftersom Boule från början är en sammanslagning av flera oberoende företag.
Harmonisering av de olika koncernbolagen har gjorts, resultatuppföljning har förbättrats, anställningsvillkor har harmoniserats och många förbättringsprocesser pågår.
Styrande dokument har upprättats i form av arbetsordning för styrelsen samt instruktion för verkställande direktören. Styrelsen fastställer vissa policies och instruktioner, bland andra attestinstruktionen. Styrelsen och företagsledningen anser det betydelsefullt med snabb och korrekt rapportering. En stark ekonomifunktion säkerställer att samtliga verksamheter utvärderas och effektiviseras. Utvärderingen av den interna kontrollen inom koncernen följer en plan som årligen godkänns av revisionsutskottet. Ansvaret för att skapa processer med hög grad av intern kontroll ligger på respektive avdelningschef.
Bolaget har inrättat en process för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som fastställs av styrelsen. Affärsprocesser utvärderas med avseende på effektivitet och risk. Det ingår att identifiera risker för felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Även företagets stödprocesser analyseras. Årligen görs en övergripande riskbedömning. Riskerna graderas och kopplas till processer. Processer som bedömts som kritiska omfattar utveckling, tillverkning, försäljning, samt stödprocesser som bokslut och IT. Även processerna för utbetalningar samt löner och pensioner bedöms vara kritiska och omfattas av utvärdering. Riskerna för väsentliga fel eller brister i den finansiella rapporteringen rapporteras till revisionsutskottet. En genomgång av riskområden görs årligen i styrelsen.
De risker som identifieras avseende den finansiella rapporteringen ska hanteras genom kontrollåtgärder. Väsentliga processer dokumenteras och utvärderas för att förbättra effektiviteten i kontrollsystemen. I kontrollstrukturen ingår fastställda befogenheter, arbetsfördelning samt ledningens löpande genomgång av finansiell information.
Styrelse och ledning har fastställt informations- och kommunikationsvägar för att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Styrande dokument, som interna policys, riktlinjer och instruktioner finns tillgängliga genom bolagets kvalitetssystem. Personal från det svenska huvudkontoret besöker regelbundet dotterbolagen och vice versa.
Styrelsen har fastställt att uppföljning av den interna kontrollen ska ske genom utvärdering av kritiska processer. Efter riskbedömning fastställs vilka processer som ska utvärderas under året. Självutvärdering innebar att personal inom respektive verksamhet utvärderar processen och tar ställning till risker och kontroller. Arbetssättet involverar medarbe
tare och skapar förståelse för betydelsen av intern kontroll. Ansvaret för att utveckla processerna ligger inom respektive enhet. På uppdrag av styrelsen görs varje år även en extern utvärdering av någon eller några av de processer som utvärderats internt. Under 2011 har bland annat IT-processerna och internkontrollen i de rörelsedrivande dotterbolagen översiktligt utvärderats. Ytterligare utveckling kvarstår innan projektet kan anses fullt avslutat.
Företagets interna självutvärderingsarbete har under 2011 omfattat en övergripande självutvärdering av samtliga utländska dotterbolag. Syftet med genomgången av dotterbolagen är att identifiera den övergripande kontrollmiljön och väsentliga risker samt att införa gemensamma regler avseende övergripande kontrollfrågor.
Revisionsutskottet följer företagets internkontrollarbete genom kontinuerlig återkoppling. Revisionsutskottet har löpande kontakt med de externa revisorerna, vilket också bidrar till styrelsens samlade bild av den interna kontrollen.
Under 2012 ska genomgången av de utländska dotterbolagens kontrollmiljö fortsätta. Affärsprocesser skall ytterligare dokumenteras och utvärderas, både genom självutvärdering och genom extern bedömning.
Mot bakgrund av koncernens struktur samt hanteringen av risker i processer i enlighet med ovan, har styrelsen i nuläget inte bedömt det som ändamålsenligt att etablera en särskild granskningsfunktion – internrevision.
Årsstämma i Boule Diagnostics AB hålls den 3 maj 2012, klockan 18:00 på Nalen, lokalen Stacken, David Bagares gata 17, Stockholm.
Aktieägare som vill delta vid bolagsstämman ska
Boule Diagnostics AB, P.O. Box 42056, 126 13 Hägersten eller per e-mail till [email protected]
senast torsdagen den 26 april 2012 klockan 16:00. Vid anmälan ska anges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier, adress, telefonnummer och uppgift om eventuella biträden samt, i förekommande fall, uppgift om ställföreträdare.
Personuppgifter som hämtas från fullmakter och den av Euroclear förda aktieboken kommer att användas för erforderlig registrering och upprättande av röstlängd för bolagsstämman.
Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda dagtecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande ("Registreringsbevis") för den juridiska personen bifogas. Registreringsbevis och fullmakt får inte vara äldre än ett år, dock inte i de fall fullmakten enligt sin lydelse är giltig en längre tid, maximalt fem år. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Bolagets webbplats, www.boule.se.
Fullmakter i original, eventuella Registreringsbevis samt andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda under ovanstående adress senast torsdagen den 26 april 2012.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få delta i stämman tillfälligt registrera sina aktier i eget namn hos Euroclear. Aktieägare som önskar sådan omregistrering måste underrätta förvaltaren om detta i god tid före torsdagen den 26 april 2012, då sådan omregistrering ska vara verkställd.
Vid tidpunkten för kallelsens utfärdande finns det i Bolaget totalt 4 707 138 aktier med en röst per aktie. Bolaget innehar självt inga egna aktier.
Aktieägare som är närvarande vid bolagsstämman har rätt att begära upplysningar avseende ärenden på dagordningen eller Bolagets ekonomiska situation i enlighet med 7 kap. 32 § aktiebolagslagen (2005:551).
| Delårsrapport första kvartalet 2012 | 26 april 2012 |
|---|---|
| Delårsrapport andra kvartalet 2012 | 30 augusti 2012 |
| Delårsrapport tredje kvartalet 2012 | 9 november 2012 |
Produktion: Vero Kommunikation AB Grafisk form: Sjö&Berg Foto: Mats Högberg, iStock Photo, Boule Diagnostics
Boule Diagnostics AB Besöksadress: Västberga Allé 32 Box 42056 126 13 Stockholm, Sverige Tel: +46 8 744 77 00 Fax: + 46 8 744 77 20
Boule Medical AB Box 42056 126 13 Stockholm, Sverige Tel: +46 8 744 77 00 Fax: + 46 8 744 77 20
Clinical Diagnostic Solutions Inc. 1800 NW 65th Avenue Plantation, FL 33313, USA Tel: +1 954 791 1773 Fax: + 1 954 791 7118
Boule Medical (Beijing) Co. Ltd. Development Zone, Shunyi District 101 300 Beijing, Kina Tel: +86 10 8945 1945 Fax: +86 10 8945 1987
www.boule.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.