Annual Report • Apr 16, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRSREDOVISNING 2011
| Leading the way in cancer treatment | 1 |
|---|---|
| Cancerbehandling med strålterapi | 2 |
| VD kommenterar |
4 |
| Ledande inom dosplanering | 6 |
| Ett växande behov | 9 |
| 13 MILJONER m änni skor |
|
| DRABBAS AV CANCER VARJE ÅR | |
| Nya behandlingstekniker driver utvecklingen 13 |
|
| Stråltera pi st |
|
| ko stnad se ffe ktivt |
|
| En global aktör 23 |
|
| PÅ 1 800 KLINIKER |
|
| I ÖVER 30 LÄNDER | |
| En ny standard för dosplanering 29 |
|
| Ray station flyttar fram än serna |
|
| Ökad strategisk handlingsfrihet35 | |
| KOMMERSIELLT GENOMBROTT FÖR RAYSTATION | |
| Ledande inom forskning och utveckling39 | |
| KOMPETENS I VÄRLDSK LASS |
|
| Finansiell styrka43 | |
| EN STABIL BAS FÖR SATSNINGAR |
|
| Finan siella rapporter |
|
| Förvaltningsberättelse 45 | |
| B olagsstyrningsrapport50 |
|
| Styrelse och revisorer 52 | |
| Ledande befattningshavare 54 | |
| Flerårsöversikt56 | |
| Koncernen 57 | |
| R esultaträkning57 |
|
| Rapport över totalresultat 58 | |
| Rapport över finansiell ställning 59 | |
| Rapport över förändringar i eget kapital61 | |
| Rapport över kassaflöden62 | |
| Moderbolaget63 | |
| Moderbolagets räkningar63 | |
| Noter65 | |
| Revisionsberättelse 82 | |
| Aktien och ägarförhållanden83 | |
| Nyckeltal 86 | |
| Definitioner87 |
Strålbehandling av cancerpatienter sker i linjäracceleratorer (strålmaskiner). RaySearch utvecklar den avancerade mjukvara som används för att styra strålbehandlingen på ett mer exakt och träffsäkert sätt. Detta sker via avancerade dosplaneringssystem. Ju effektivare dosplanering, desto effektivare strålterapi. RaySearch leder utvecklingen inom detta område och spelar därmed en viktig roll i kampen mot cancer.
För närvarande drabbas närmare 13 miljoner människor av cancer varje år. Uppskattningen är att denna siffra kommer att öka markant under de närmaste decennierna. Samtidigt förbättras metoderna för diagnostisering och teknikerna för behandling. Allt fler cancerpatienter kan därför besegra sin sjukdom. Idag överlever nästan två av tre och det finns en fortsatt positiv trend. RaySearchs unika kunnande inom dosplanering spelar en viktig roll i denna utveckling.
Vid strålterapin utgår läkaren från röntgenbilder av cancerområdet. Utifrån dessa definieras tumörens form och utbredning i tre dimensioner samt vilka kroppsorgan som är i riskzonen. Läkaren skapar sedan en strålbehandling som svarar mot patientens specifika behov. Detta görs med hjälp av ett dosplaneringssystem som optimerar och visualiserar alla parametrar. RaySearch erbjuder sådana system för olika typer av strålterapi, från de enklaste till de mest avancerade.
Affärsmodell
RaySearchs ursprungliga affärsmodell var att sälja dosplaneringssystem via ledande kommersiella partners. Våra mjukvaruprodukter ingår då som en integrerad del i deras respektive dosplaneringssystem. Denna form av samarbete kommer att fortsätta. Numera marknadsför RaySearch dessutom ett eget komplett dosplaneringssystem – RayStation – direkt till slutkunderna via den egna försäljningsorganisationen.
RaySearchs mjukvaruprodukter finns framför allt på sjukhus och kliniker i USA och Europa. Användningen i Asien är koncentrerad till Japan, men Kina och Indien är stora potentiella tillväxtmarknader i takt med att deras ekonomier snabbt växer. Totalt använder för närvarande mer än 1 800 kliniker i drygt 30 länder RaySearchs lösningar för sin dosplanering. Sammanlagt sker årligen hundratusentals cancerbehandlingar baserade på vårt unika kunnande.
NETTOOMSÄTTNING RaySearch etablerades 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet i Stockholm. På drygt tio år har företaget skapat sig en världsledande ställning. Grundarna är idag fortfarande stora ägare i företaget. Sedan starten har 15 partnerprodukter lanserats på marknaden i samarbete med våra partners. Det nya egna dosplaneringssystemet RayStation har hittills resulterat i femton order till världsledande kliniker.
Basen för RaySearchs ledande position är ett långsiktigt samarbete med vetenskapliga institutioner världen över. Till detta kommer nära kontakter med kliniska partners för att säkerställa RaySearchs kompetens. Några exempel är utvecklingssamarbetet inom protonterapi tillsammans med tyska Westdeutsches Protonentherapiezentrum Essen, utvecklingen av flermålsoptimering tillsammans med Massachusetts General Hospital i USA och samarbetet inom adaptiv strålterapi med Princess Margaret Hospital i Kanada.
Varje år avlider över åtta miljoner människor runt om i världen på grund av cancer. 12 procent av alla dödsfall är relaterade till denna pandemi. Dessutom upptäcks årligen nära 13 miljoner nya cancerfall. Det gör kampen mot cancern till en av de absolut största utmaningarna som läkarvetenskapen står inför.
Men det finns en positiv trend. Sedan 1970-talet har andelen patienter som besegrar cancern ökat med 50 procent. Idag överlever nästan två av tre cancerpatienter. Det beror dels på att resurserna för att bekämpa cancer har ökat, dels på att teknikerna för behandling har förbättrats.
I denna utveckling har strålterapi vuxit fram som den vanligaste och mest kostnadseffektiva behandlingsmetoden. Mer än hälften av cancerpatienterna behandlas idag med strålterapi. Nyckeln till framgång med denna metod är möjligheten att anpassa stråldosen med stor träffsäkerhet till varje enskild patient. Det innebär såväl kliniska fördelar som kostnadseffektivitet.
RaySearch är världsledande då det gäller att utveckla avancerad mjukvara för strålterapi. Idag används våra lösningar framgångsrikt på mer än 1 800 kliniker i över 30 länder. Vårt kunnande ligger i den absoluta frontlinjen i kampen mot cancern.
Till att börja med görs en omfattande undersökning av den cancerdrabbade patienten. Tumörens art, ursprung och utbredning kartläggs noga. Detta sker bland annat med datortomografi, som ger en tredimensionell bild av tumören och omgivande organ. Denna bild spelar en avgörande roll för den kommande strålbehandlingen.
Läkaren utformar därefter en strålbehandlingsordination. Den innehåller information om vilka områden som ska behandlas, vilken total dos som krävs, hur många behandlingstillfällen som behövs samt vilka friska organ som måste tas särskild hänsyn till.
Efter avslutad behandling sker uppföljning på ett strukturerat sätt. Det kan gå lång tid innan spridning kan uteslutas och att patienten därmed kan friskförklaras. Genom att noggrant dokumentera planering och genomförande av strålbehandlingen skapas en viktig grund för utvärdering och erfarenhetsutbyte.
RaySearchs utmaning är att stödja strålterapikliniker så att de kan leverera bättre behandlingar, till fler patienter, med allt bättre precision och hög kostnadseffektivitet. Här beskrivs det komplexa arbetsflödet i en sådan klinik och var RaySearchs produkter används.
3 5 Här finns RaySearch
Utgående från 3D-bilden ritar läkaren in tumörområden och riskorgan. Sjuksköterskor och fysiker skapar sedan en strålbehandling som uppfyller läkarens krav. Detta görs med hjälp av ett dosplaneringssystem. RaySearch erbjuder dosplaneringsprodukter för olika typer av strålterapier, från de enklaste till de mest avancerade. Dels via kommersiella partners, dels det egna systemet RayStation.
4
När dosplanering och optimering är klara simuleras och kontrolleras strålbehandlingen i en fullskalig modell av strålmaskinen. Med hjälp av olika hjälpmedel provar man sig fram till det bästa sättet att positionera patienten så att varje behandling kan utföras med patienten i exakt samma läge. Dosplanering
5
Behandlingen sker i fraktioner (behandlingstillfällen), vanligtvis en per dag, fem dagar i veckan under sex veckor. Varje bestrålning tar några minuter. Inför första behandlingstillfället kvalitetssäkras att den beräknade dosen stämmer överens med den verkliga dos som kommer att levereras av strålmaskinen. Kvalitetssäkring ingår i RaySearchs kompetens.
Vårt arbete gav resultat: totalt sett erhöll vi nio order på RayStation under 2011. I september behandlades den första patienten på Massachusetts General Hospital i USA med en plan som hade genererats i RayStation. Det följdes i december upp med den första europeiska patientbehandlingen vid RISO, i Deventer, Nederländerna.
I slutet av 2011 färdigställde vi också den första helt kompletta versionen av RayStation, som kan hantera alla de vanligaste formerna av strålterapi. Systemet innehåller nu allt ifrån basala verktyg för den enklaste formen av strålterapi till ett antal unika avancerade verktyg, exempelvis våra marknadsledande lösningar för flermålsoptimering och adaptiv strålterapi. Därmed har vi passerat de viktigaste utvecklingsmässiga milstolparna för RayStation och har den modernaste och mest avancerade produkten på marknaden. Jag kan inte nog poängtera hur viktigt det här är för oss. Vi har nu gått in i en helt ny era för RaySearch.
Det framgångsrika utvecklingsarbetet har lagt grunden för framgångar på försäljningssidan, framför allt i Nordamerika där vår säljkår arbetat sedan i januari 2011. Lanseringen av RayStation på den europeiska marknaden kom också igång under året. Här etablerade vi en servicefunktion i Stockholm för att stödja våra europeiska kunder och vår första europeiska säljare, baserad i Belgien, började i oktober.
I södra Europa och Asien har vi inledningsvis beslutat att inte ha egen representation utan att använda oss av lokala distributörer. I september slöt vi vårt första avtal med en italiensk distributör och i november tecknade vi distributörsavtal i Sydkorea och Kina. De är alla mycket erfarna inom vårt område, så jag är övertygad om att det kommer att bli framgångsrika samarbeten. Med de initiala framgångarna i ryggen fortsätter vi nu arbetet med att bygga vår organisation i Europa och USA och att knyta upp fler distributörer i Asien och i södra Europa.
RayStation började bidra med väsentliga intäkter till vår verksamhet genom att produkten installerades hos flera kunder under slutet av året. Det gjorde att det fjärde kvartalet var vårt omsättningsmässigt bästa någonsin med 45,8 (34,8) MSEK i intäkter. Intäkterna för helåret 2011 steg med 7,1 procent och uppgick till 126,1 (117,7) MSEK. Det är den högsta årsomsättningen någonsin för RaySearch Under 2011 fortsatte vi framgångsrikt att genomföra skiftet i vår strategi. Parallellt med vår partnerbaserade affärsmodell började vi också att sälja vårt eget dosplaneringssystem RayStation direkt till kliniker. Vi fokuserade mycket av vår kraft på produktutvecklingen av den första versionen och att bygga ut vår organisation med funktioner för försäljning och service.
trots ett relativt svagt första halvår och negativ valutapåverkan. Med oförändrade valutakurser hade omsättningsökningen varit 9,1 MSEK högre, motsvarande en tillväxt på 14,9 procent. Resultatet sjönk till 17,0 (28,9) MSEK. Minskningen beror på att vi just nu har kostnader för utveckling, marknadsföring och uppbyggnad av försäljning och service av RayStation, som överstiger de initiala försäljningsintäkterna.
Det totala antalet installerade licenser via partners och direktförsäljning uppgick till 1 014 (1 093). Minskningen beror huvudsakligen på lägre volymer i försäljningen via Philips, som står för majoriteten av partnerförsäljningen. Första halvan av året hade Philips en del problem med sin säljkår i USA vilket de nu har åtgärdat. Under det fjärde kvartalet erhöll vi en ersättning från en uppgörelse avseende system som Philips levererat till sina kunder under tidigare år. Det uppvägde en del av den negativa effekten från de fallande försäljningsvolymerna.
Försäljningen via Nucletron växte något jämfört med föregående år. Företaget har under 2011 köpts upp av svenska Elekta. Det är oklart vad detta övertagande betyder för vårt samarbete på längre sikt. Försäljningen via IBA Dosimetry sjönk under 2011. Vi arbetar i nuläget med att anpassa systemet till en ny detektor vilket ger potential för ökad försäljning. Samarbetet med Varian löper på och intäkterna steg under 2011 om än från en låg nivå. Accuray fortsätter att sälja vår produkt på ungefär samma nivåer som tidigare.
Avtalet med Siemens innebär att RaySearch har levererat flera olika moduler för avancerad dosplanering av strålterapi. Siemens har dock 2011 aviserat att de kommer att lägga ned sin verksamhet inom strålterapi. Det är i dagsläget svårt att säga vad detta innebär men oavsett Siemens vägval är RaySearch garanterat intäkter från samarbetet under flera år framåt.
En annan utmaning är att vi i maj blev stämda av det amerikanska bolaget Prowess som hävdar att vi gör intrång i ett amerikanskt patent som de har rätt till. Vår position är att vi inte gör intrång och att patentet dessutom borde ogiltigförklaras eftersom det finns gott om tidigare publikationer som beskriver samma sak som patentet avser. Vi har ett starkt försvar och hyser gott hopp om att vinna tvisten. Under 2011 diskuterade parterna hur processen ska fortlöpa. I januari 2012 hölls en förlikningskonferens som anordnades av domstolen för att se om parterna kan förlikas redan i ett tidigt skede. Konferensen var resultatlös eftersom Prowess stod fast vid krav som är helt oacceptabla för RaySearch. Därmed fortsätter processen.
Det är svårt att förutse hur lång tid det kommer att ta att lösa tvisten samt hur stora totala kostnader detta kommer att medföra för RaySearch. Det står dock klart att vi kommer att vara tvungna att betala betydande summor i advokatarvoden under 2012 för att försvara oss på bästa sätt.
2012 kommer att präglas av ett fortsatt intensivt arbete med att utveckla RayStation. Det är redan en fantastisk produkt men det finns mycket som vi vill lägga till. Vi arbetar hela tiden med förbättringsförslag som kommer från den kliniska verkligheten ute hos våra kunder. Våra samarbeten med våra partners löper på och parallellt med dessa förstärker vi vår organisation, primärt inom försäljning och marknadsföring för att stötta RayStation. Vi är dock försiktiga och bygger upp vår infrastruktur stegvis med målet att direktförsäljningen skall bidra med ett positivt resultat även på kort sikt. Vi har under 2011 lagt grunden för en växande kundstock. Vi ser ett starkt intresse och har ett stort antal pågående affärsdiskussioner i såväl Nordamerika, Europa som Asien och hoppas kunna slutföra många viktiga affärer under 2012.
Johan Löf VD RaySearch Laboratories AB
Cancer är ett av de stora globala folkhälsoproblemen. För närvarande beräknas att nästan 13 miljoner människor årligen drabbas av cancer. Enligt olika uppskattningar kommer denna siffra att ha stigit till cirka 20 miljoner år 2030. Strålbehandling är det mest kostnadseffektiva sättet att behandla cancer. Nyckeln till framgångsrik strålterapi är att dosplaneringssystemen utvecklas så att de ger en alltmer träffsäker behandling.
Utvecklingen går mot alltmer avancerade metoder för strålbehandling. Den vanligaste är alltjämt traditionell 3D-CRT. Men nya tekniker som ger bättre anpassning till tumörens form växer snabbt fram. Utmaningen är att öka dosen strålning till det cancerdrabbade området utan att öka risken för att skada omkringliggande frisk vävnad. RaySearch har en extremt snabb produktutveckling och är världsledande då det gäller att ta fram avancerad mjukvara som stödjer dessa nya tekniker.
RaySearchs dosplaneringssystem används på mer än 1 800 cancerkliniker i över 30 länder. Det innebär att vi finns på nästan var fjärde klinik i världen.
RaySearch har idag dosplaneringssystem för samtliga strålterapiområden. Vi leder utvecklingen inom de mest avancerade områdena – protonterapi och adaptiv strålterapi.
RaySearchs affärsidé är att utveckla och tillhandahålla innovativ mjukvara för mer effektiv strålbehandling av cancer. Vår drivkraft är att förbättra människors liv och hälsa genom att korta den tid det tar för nya vetenskapliga landvinningar inom strålterapi att komma i klinisk användning. RaySearchs roll är att vara den ledande leverantören av avancerad mjukvara inom strålterapi. Detta underbyggs av vår affärsmodell.
Under det tidiga 1970-talet överlevde bara cirka 40 procent av alla cancerpatienter. Genom att metoderna för diagnostisering och behandling förbättrats har överlevnaden ökat till cirka 60 procent idag. Denna positiva trend förväntas fortsätta. Fler människor kommer att drabbas av cancer, men en större del förväntas kunna botas från sin sjukdom genom att teknikerna ytterligare förfinas. RaySearch vill med sin unika kompetens vara en pådrivare i den
ETT BÄTTRE LIV FÖR MÄNNISKOR
RaySearchs affärsmodell innebär två vägar till marknaden. Dels säljs våra dosplaneringssystem via ledande kommersiella partners. Våra produkter ingår då som integrerade moduler i våra partners dosplaneringssystem. Dels marknadsför vi vårt eget helt kompletta dosplaneringssystem – RayStation. Det innehåller alla RaySearchs avancerade dosplaneringslösningar integrerade i ett flexibelt system. RayStation säljs direkt till slutkunderna via vår egen försäljningsorganisation.
utvecklingen.
RaySearch investerar mer än 60 procent av sin omsättning på forskning och utveckling. Vår drivkraft är att förbättra människors liv och hälsa med hjälp av vårt specialistkunnande.
RaySearch har för närvarande licensavtal med sex kommersiella partners. RayStation började marknadsföras under 2009 och har till dags dato (mars 2012) resulterat i femton order.
För närvarande drabbas nästan 13 miljoner människor runt om i världen av cancer varje år. Trenden är ökande. 2030 beräknas antalet ha ökat till cirka 20 miljoner per år. Samtidigt är utvecklingen då det gäller diagnostisering och behandling mycket positiv. Allt fler cancerpatienter klarar sig tack vare ökade resurser och förbättrade metoder inom sjukvården. I början av 1970-talet överlevde 40 procent sin cancersjukdom. Idag ligger motsvarande siffra på runt 60 procent och den förväntas öka.
Antalet cancerfall har kontinuerligt ökat sedan 1950-talet då statistik började bli tillgänglig. I västvärlden har vi idag dubbelt så många registrerade fall av cancer som för 50 år sedan.
Just nu insjuknar årligen uppemot 13 miljoner människor runt om i världen i cancer. Olika uppskattningar pekar dessutom på att antalet cancerfall i världen fortsätter att öka i snabb takt. Enligt beräkningar från WHO kommer mer än dubbelt så många människor årligen att drabbas av cancer om 40 år.
Ökningen kommer att vara betydligt snabbare i utvecklingsländer, som startar från en lägre nivå jämfört med USA, Europa och Japan. I BRIC-området förutses till exempel en årlig ökning på 4,5 procent jämfört med den globala ökningen på 3 procent. Denna högre nivå baseras på längre förväntad livslängd samt att livsstilen i dessa länder kommer att förändras mot mer västliga traditioner.
För närvarande avlider årligen åtta miljoner människor i cancer. Det utgör drygt 12 procent av de registrerade dödsfallen i världen. Antalet dödsfall på grund av cancer förväntas fortsätta att stiga och uppskattas till över 13 miljoner år 2030. Det är en ökning med över 60 procent, men lägre än ökningstakten för nya cancerfall. Prognosen är alltså att vi kommer att bli allt mer framgångsrika i kampen mot cancern.
Detta baseras på att allt större resurser mobiliseras inom detta område. Metoderna för diagnostisering av cancer blir effektivare och bättre utnyttjade. Behandlingsteknikerna förfinas och utvecklas. Idag beräknas att 60 procent av alla cancerdrabbade överlever sin sjukdom. Det är en betydande ökning sedan det tidiga 70-talet, då andelen bara var cirka 40 procent. Denna positiva trend beräknas alltså fortsätta.
Efterfrågan på resurser för att behandla cancer kommer att vara speciellt stark i Kina och Indien. I dessa länder finns för närvarande ingen utbyggd cancervård. Den förväntade starka ekonomiska tillväxten i denna del av världen skapar möjligheter till en avsevärd upprustning inom cancervården.
Idag inträffar 52 procent av alla cancerfall i låg- och medelinkomstländer. Där är just möjligheterna till diagnostisering och behandling än så länge begränsade. Detta avspeglas i att de står för en större andel av dödsfallen – 59 procent. Detta ska ställas i relation till att antalet cancerfall som upptäcks, behandlas och botas i den rikare delen av världen har ökat påtagligt under de senaste decennierna.
Massachusetts General Hospital (MGH) i Boston är den första kliniken som genomfört en cancerbehandling med en dosplan skapad i RayStation. Det är frukten av ett flerårigt forskningssamarbete mellan MGH och RaySearch. David Craft, som är universitetslektor på fysikavdelningen inom sjukhuset har haft en ledande roll i projektet. Här ger han sin syn på processen som lett fram till denna milstolpe och vilka fortsatta utmaningar som MGH står inför.
RaySearch och MGH har bedrivit ett flerårigt forskningssamarbete inom flermålsoptimering för strålterapi. MGH är en ledande klinik och bedriver mycket avancerad forskning och är bland annat aktiva inom strålterapi med protoner.
Vi strävar efter att varje enskild behandling skall vara så bra att ingen behandlingsparameter kan förbättras utan att någon annan försämras. Den teknologi vi använder ska hjälpa oss att effektivt uppnå dessa mål. Sjukhusfysikern ska kunna planera varje behandling med största möjliga trygghet och veta att dosplanen håller högsta kvalitet. Just detta har varit drivkraften bakom vårt samarbete med RaySearch. Och vi har valt deras nya dosplaneringssystem RayStation för att förverkliga dessa ambitioner och är helt nöjda med utvecklingen hittills. För mig har det varit imponerande att se hur forskningsidéer kunnat förverkligas till en praktiskt användbar produkt på bara några få år.
Vårt samarbete har kombinerat den expertis som finns hos oss och hos RaySearch på ett kraftfullt sätt. RaySearch har tyngd som utvecklare med en unik kombination av kunskap inom fysik, datateknik, medicin och användarvänlighet. Detta har varit en förutsättning för att kunna klara den komplicerade processen att utveckla ett dosplaneringssystem som hanterar komplexitet på ett bra sätt. Det handlar om en svår balansgång. Inom mjukvarudesign gäller det å ena sidan att inte ha för många valmöjligheter eller rattar att vrida på, men man kan heller inte ha för få. Nu när vi har ungefär ett halvt års erfarenhet av att arbeta kliniskt med RayStation har vi också skaffat oss en bättre erfarenhet av hur viktiga framtida samarbeten kan se ut och vi ser fram emot tre nya år av fortsatt fruktbar samverkan.
Dosplanering är egentligen ett regelrätt ingenjörsproblem. Och som alltid i sådana sammanhang måste man kompromissa när man söker lösningar. När man till exempel arbetar med produktdesign gäller det att avväga kvalitet mot kostnad. När det gäller strålbehandling gäller det att göra en kompromiss mellan hur mycket strålning den sjuka vävnaden får och hur mycket som strålningen också påverkar omkringliggande friska vävnader och därmed orsakar oönskade strålskador. Traditionell dosplanering bygger på trial-and-error. Sjukhusfysikern får mer eller mindre gissa sig fram till vilka ingående parametrar som ger den bästa balansen i relation till de många motstridiga målen. Det här är naturligtvis en mycket tidsödande process. Med flermålsoptimering förenklas användarens arbete radikalt. Fysikern får då en hel familj med optimala lösningar och kan på ett enkelt visuellt sätt öka eller sänka vikten av olika behandlingsmål och i realtid se hur det påverkar alla andra mål. På så vis går det lätt att testa konsekvenserna av olika behandlingsalternativ, deras för- och nackdelar, och snabbt bestämma den optimala balansen.
Flermålsoptimering har två avgörande fördelar: bättre dosplaner och snabbare dosplanering. Flermålsoptimering i RayStation baseras på Pareto-principen, nämligen att en bra dosplan är en plan som inte kan förbättras inom en dimension utan att göra den sämre inom minst en annan dimension. Detta begränsar utrymmet för möjliga sökningar och den plan som genereras kommer alltid att vara optimal. Tack vare den unika användarvänligheten i RayStation kan användaren snabbt få en överblick över möjliga planer och på kort tid välja den rätta och bästa planen.
Det var en märkesdag för oss alla på avdelningen. Den första behandlingen var kulmen på ett sju år långt forskningsarbete för att introducera flermålsoptimering inom IMRT-terapi. Som ett stilla firande av själva händelsen tog jag en promenad när behandlingen genomfördes och ägnade en hel del tankar åt hur hårt arbete, tålamod och en nära samverkan mellan duktiga människor kan skapa viktiga förbättringar inom sjukvården.
Som jag ser det, är den största utmaningen att komma på ett sätt att kombinera strålbehandling med användning av läkemedel för att slå ut tumörer. Det är också tveksamt om dagens standard med en behandling som sker efter samma plan under 30 dagar är rätt väg att gå i framtiden. Vi måste vara beredda att göra dagliga förändringar i planen, hela tiden ta hänsyn till tumörens och omgivningens förändringar, introducera läkemedel som förstärker effekten av strålbehandlingen och också läkemedel som helt enkelt tar död på tumörer. Att optimera alla dessa dimensioner, som måste baseras på en genuin förståelse för patientens genbiologi, är för mig framtiden inom cancerbehandling.
Cancer kan huvudsakligen behandlas på tre olika sätt: med kirurgi, strålbehandling och cellgifter. Av dessa är strålbehandling den metod som ökat mest under de senaste 10–15 åren. Idag beräknas att cirka hälften av cancerpatienterna i den industrialiserade världen behandlas med strålterapi, ofta i kombination med kirurgi eller cellgifter.
Det finns idag drygt 8 000 kliniker och sjukhus i världen som utför strålterapi. Nordamerika leder utvecklingen och har cirka 3 000 kliniker. Där används strålterapi vid behandling av 60 procent av cancerfallen. I Europa är nivån 30–50 procent och i Japan än så länge bara 25 procent.
Strålbehandling är ett kostnadseffektivt sätt att behandla cancer jämfört med andra metoder. Sammanställningar visar att strålbehandling står för mindre än 10 procent av kostnaderna för cancerbekämpning. Detta ska ställas mot att nästan hälften av cancerpatienterna behandlas med denna metod.
Strålbehandlingen ges till patienten med hjälp av en linjäraccelerator (strålmaskin). Behandlingen delas upp i fraktioner (behandlingstillfällen). Vanligtvis ges en behandling om dagen, fem dagar i veckan, under cirka sex veckor. Strålterapi kan användas vid nästan alla typer av cancer. De vanligaste användningsområdena är bröst, prostata, lungor samt huvud/hals. Dessa svarar för cirka 2/3 av samtliga strålbehandlingar.
Målet med strålterapi är att skada DNA hos cancercellerna. Detta kan ske med fotoner, elektroner, protoner, neutroner eller joner. När DNA hos en cell skadas försöker cellen att reparera sig själv. Cancerceller har en nedsatt förmåga att klara detta. Därför minskar också deras förmåga att överleva och dela sig efter en strålbehandling. Även om friska celler har större chans att återhämta sig och överleva stråldosen är målsättningen givetvis att strålningen så långt det är möjligt fokuseras på just cancercellerna.
Amerikanska Varian och svenska Elekta dominerar marknaden för strålmaskiner. Utvecklingen går mot alltmer avancerad hårdvara. Men en lika stor utmaning inom strålterapin ligger inom området dosplanering. Precisionen och effektiviteten i maskinerna är hårt knuten till att metoderna för själva behandlingen utvecklas, förfinas och blir mer exakta. För att genomföra behandlingen effektivt i dessa krävs alltmer avancerade dosplaneringssystem. RaySearch är världsledande innovatör och utvecklare inom detta område.
Totalt beräknas marknaden för strålterapiutrustning omsätta omkring 4 miljarder dollar årligen. Ungefär hälften utgörs av investeringar i strålmaskiner. Resten är hänförbart till annan hårdvara och mjukvara som dosplanerings- och informationssystem. Den tillgängliga marknaden för RaySearch uppskattas till över 400 miljoner dollar årligen.
Ett dosplaneringssystem är enkelt uttryckt en programvara som används för att styra strålbehandlingen på ett mer exakt och träffsäkert sätt. Det är en kombination av ett CAD-verktyg, en simulator och en databas.
Utgångspunkten är röntgenbilder av cancern som vanligtvis kommer från en datortomograf. Utifrån dessa bilder definierar läkaren tumörens form och utbredning i tre dimensioner och bestämmer med vilken stråldos behandlingen ska ske. Med hjälp av dosplaneringsprogrammet kan sedan samtliga behandlingsparametrar simuleras och visualiseras på ett sådant sätt att behandlingen blir optimerad. Resultatet är ett styrprogram för strålmaskinen.
Av tradition finns fyra företag som sammantaget står för den absolut största delen av försäljningen av dosplaneringssystem i världen: Philips, Varian, Elekta och Nucletron. Branschen konsoliderades under 2011 genom att Elekta förvärvade Nucletron. RaySearch har sedan starten steg för steg byggt upp kommersiella partnerskap med alla utom Elekta plus ytterligare tre mindre leverantörer. RaySearchs mjukvaruprodukter ingår då som en integrerad del i deras erbjudanden till marknaden.
Strålar med anpassade vinklar för att skydda riskorganen.
Fram till 1980-talet bedrevs strålterapi enligt principen 2D-XRT (external beam radiotherapy). Utgångspunkten var tvådimensionella röntgenbilder. Formen på strålen bestämdes av en för varje tillfälle skräddarsydd mall. Detta var en mycket tidskrävande och kostsam process.
Genombrottet för 3D-CRT (Three-dimensional conformal radiation therapy) baserades på två avgörande framsteg. Det första var datortomografin och dess möjligheter att visa en tredimensionell bild av cancern. Det andra var introduktionen av multibladskollimatorn (MLC) i mitten av 1990-talet. Den ersatte den skräddarsydda mallen och skapade helt nya möjligheter för effektivare behandling. Kollimatorn har ett sinnrikt system av metallblad som med hjälp av mjukvara kan styras och förändras för att anpassa strålens tvärsnitt.
Tredimensionell konform strålterapi utgör dagens standardbehandling och för närvarande genomförs 80–90 procent av all strålterapi med just 3D-CRT. Tumören bestrålas homogent från flera fasta infallsvinklar och varje stråle är formad efter tumörens tvärsnitt i just den riktningen. 3D-CRT är ofta effektivt men har begränsningar. Läkarna tvingas kompromissa när man ska bestråla tumörer med invecklad form. Avvägningen som måste göras är mellan att sänka dosen för att skydda närliggande frisk vävnad eller ge en högre dos som bättre kontrollerar tumören men som riskerar att ge oönskade strålskador.
Intensitetsmodulering av strålarna ger bättre möjlighet att anpassa för tumörens form.
IMRT (intensity modulated radiation therapy) lanserades kring millennieskiftet. Denna metod är en direkt utveckling av 3D-CRT och utförs med samma hårdvara. Strålningen sker fortfarande från fasta infallsvinklar. Förbättringen ligger i att strålen vid varje strålning kan delas upp i segment med olika intensitet och form. Intensiteten kan därigenom styras och varieras över strålens tvärsnitt. Precisionen ökar då själva tumören kan ges en högre dos även om dess form är komplex. Friska vävnader förskonas på ett kontrollerat sätt.
IMRT ställer krav på ett mer avancerat dosplaneringssystem. IMRT var i själva verket avstampet och språngbrädan för etablerandet av RaySearch. Det var inom detta område som företaget lanserade sina första produkter. Idag finns RaySearchs IMRT-produkter installerade på över 1 800 kliniker i mer än 30 länder. De är därmed de mest spridda IMRT-produkterna i världen och har etablerat en standard inom detta område.
Majoriteten av produkterna används i USA där IMRT slagit igenom snabbast. Detta beror till stor del på goda ersättningsnivåer från försäkringsbolag som ser denna metod som mer effektiv än 3D-CRT. Ungefär 40 procent av alla strålbehandlingar i USA utförs med IMRT. I Europa är andelen IMRT-behandlingar ännu inte högre än cirka 15 procent. Metoden är väl etablerad men stora nationella skillnader i hur väl man tagit till sig tekniken föreligger.
Strålen påslagen samtidigt som maskinen roterar möjliggör snabbare behandlingar.
Utvecklingen går snabbt. Under 2007 lanserades lösningar som möjliggör VMAT (volumetric modulated arc therapy). Hårdvaran för VMAT är densamma som för IMRT. Skillnaden är att tumören bestrålas kontinuerligt samtidigt som strålkällan roterar ett eller flera varv runt patienten. Den stora fördelen jämfört med IMRT, som bygger på att strålkällan stegvis förflyttas mellan ett antal fasta infallsvinklar, är att behandlingen med VMAT kan ske mycket snabbare. Kvaliteten på behandlingen blir likvärdig. Jämfört med IMRT ger VMAT genom tidsvinsten möjlighet att behandla ytterligare 6–8 patienter om dagen med varje strålmaskin. Det innebär en kapacitetshöjning med 10–20 procent.
Intresset för VMAT är mycket stort från marknaden. Flera av RaySearchs kommersiella partners har lanserat produkter med våra moduler som gör det möjligt att dosplanera VMAT-behandlingar och RayStation har fullt stöd för VMAT.
Protoners fysikaliska egenskaper tillåter mer precisa dosfördelningar med ökat skydd för omkringliggande organ.
Vid konventionell strålbehandling används fotoner. Att istället använda protoner eller koljoner är en terapiform som är på frammarsch. Fördelen med protoner är att de kan styras så att dosen levereras med millimeterprecision utan att skada bakomvarande vävnad. På så sätt blir behandlingarna ännu mer exakta och mer effektiva jämfört med IMRT.
Nackdelen är kostnadsbilden. Accelerationen av partiklarna kräver mycket avancerad utrustning och stora utrymmen. Den totala investeringen för att etablera ett protoncentrum är omfattande. Den ligger i storleksordningen en halv till drygt en miljard kronor. Ett koljonscentrum är ännu dyrare. Det finns idag cirka 30 protoncentra runt om i världen. Ytterligare ett drygt 20-tal byggs eller är under planering. Fram till idag har uppskattningsvis 60 000 patienter behandlats med protonterapi. Kommande prispress på acceleratorerna och ytterligare bevis på klinisk nytta kommer att ytterligare öka antalet centra och därmed också efterfrågan på dosplaneringssystem för dessa.
RaySearch har flera skäl till att leda utvecklingen inom detta område. Dels ligger ordervärdet för planerings- och optimeringssystemen för dessa centra på mycket höga nivåer. Dels ger det oss möjligheter att ytterligare spänna våra innovativa muskler och visa att vi har en absolut spetskompetens inom dosplanering.
Sedan 2008 används vårt system kliniskt av Akademiska Sjukhuset i Uppsala för de protonbehandlingar som utförs på The Svedberg-laboratoriet. Ett stort genombrott var det licensavtal som under 2009 tecknades med WPE (Westdeutsches Protonentherapiezentrum Essen) där RaySearch levererar ett fullständigt dosplaneringssystem för patientbehandlingar. Det är utan tvekan den mest avancerade protonlösningen på marknaden och innehåller de modernaste verktygen och algoritmerna för dosberäkning och optimering som behövs för att till fullo utnyttja protonterapins potential.
Adaptiv strålterapi anpassar dosfördelningen till tumörens läge och form under behandlingens gång.
En strålbehandling pågår under drygt en månad. Den baseras på diagnostiska bilder som tas vid behandlingens början. Under behandlingens gång kan dock förändringar ske vad gäller formen och läget på såväl tumören som de omkringliggande friska vävnaderna. Risken är då att frisk vävnad skadas i onödan eller att tumören inte får tillräcklig stråldos.
Traditionellt har man hanterat dessa osäkerhetsfaktorer genom att definiera behandlingsområdet med tillräckligt stor marginal runt tumören. På så sätt säkerställer man att tumören verkligen får tillräcklig dos under de sex veckor som behandlingen normalt pågår. Nackdelen är att frisk vävnad bestrålas. Med adaptiv strålterapi kan man hantera de förändringar i patientens anatomi som sker under den pågående behandlingen. Dessutom kan man korrigera för eventuella fel som kan inträffa under behandlingsprocessen.
Redan idag har många linjäracceleratorer integrerade system för avbildning av patienten i samband med behandlingen. Detta är en förutsättning för att kunna följa förändringar. Inför varje behandling tas en ny bild av patienten. Denna bild matchas mot den ursprungliga diagnosbilden. Om avvikelser förekommer justeras behandlingsbordets position automatiskt så att strålningen kan göras med större precision. Detta kallas för IGRT (image-guided radiation therapy).
IGRT involverar inga förändringar av dosplanen som levereras men är ett viktigt försteg till den adaptiva strålterapin. Genom att introducera adaptiv terapi säkerställs än större anpassning till patientens rörelser, till exempel andning, samt tumörens rörelse och formförändring – såväl mellan behandlingarna som under varje specifik behandling. Inom detta område förväntas ett intensivt utvecklingsarbete under de närmaste 5–10 åren. Hastigheten i denna process kommer att avgöras av den bevisade kliniska nyttan samt hur det amerikanska försäkringssystemet tilldelar sina resurser. Denna utveckling kommer under överskådlig tid att vara ett komplement till IMRT och påverkar inte intäktspotentialen för RaySearch negativt inom detta område. Den adaptiva strålterapin kommer att ställa krav på att planering och behandling blir mer integrerade. Detta kommer i sin tur att ställa större krav på avancerad mjukvara. RayStation är idag det dosplaneringssystem på marknaden som har bäst stöd för adaptiv strålterapi så området är mycket viktigt för RaySearch.
Incitamentet för dessa företag att samarbeta med RaySearch är att bolaget har ett kunnande som ligger i den absoluta framkanten inom dosplaneringsområdet. Detta baseras på kontinuerliga forskningssamarbeten med vetenskapliga institutioner världen över och nära samverkan med kliniska institutioner. RaySearch förstår deras nuvarande och framtida behov. Utvecklingen går allt snabbare, nya behandlingsområden introduceras och dosplaneringstekniken blir alltmer förfinad och avancerad. RaySearch befinner sig alltså mitt i händelsernas centrum. Det har gett bolaget en unik know-how inom dosplanering som våra partners drar nytta av.
Detta samlade kunnande finns nu integrerat i RayStation som är ett komplett dosplaneringssystem som utvecklats av RaySearch. Det innehåller alla RaySearchs – och därmed också marknadens – mest avancerade dosplaneringslösningar, integrerade i ett flexibelt system. RayStation är en ny generation av dosplaneringssystem. En stor fördel är att RayStation ger cancerkliniker unika möjligheter att utvärdera en mängd olika behandlingsalternativ på ett intuitivt och effektivt sätt. Utan tvekan tillför RayStation en ny dimension till dosplanering och cancerbehandling.
RayStation öppnar nya förutsättningar och utmaningar för RaySearchs agerande på marknaden. Bolaget fortsätter samarbetena med partners. De säljer RaySearchs produkter integrerade i sina system. Därutöver marknadsför RaySearch i egen regi RayStation direkt till egna kunder. Som en konsekvens av detta har RaySearch etablerat en egen sälj- och serviceorganisation, bland annat via ett kontor i USA för att täcka den viktiga nordamerikanska marknaden.
Själva marknaden för dosplaneringssystem låg på över 400MUSD i användarledet under 2011. RaySearch omsatte 126 MSEK. Med RayStation är avsikten att öka marknadsandelen.
Metoderna för strålterapi blir alltmer avancerade. Den vanligaste är fortfarande traditionell 3D-CRT, som introducerades för cirka 20 år sedan. Men i föregångslandet USA sker redan 30–40 procent av alla behandlingar med nyare tekniker. De nya behandlingstekniker som snabbt växer fram har som mål att undvika de kompromisser som 3D-CRT medför. Utmaningen är att öka dosen till tumören utan att samtidigt öka risken för att skada frisk vävnad.
RayStation är givetvis anpassat till alla dessa nya tekniker. Systemet omfattar algoritmer för optimering av IMRT och VMAT, noggranna dosberäkningsalgoritmer för såväl fotoner som protoner och har fullt stöd för fyrdimensionell adaptiv strålbehandling. Men RayStation täcker även in traditionell 3D-CRT. Det finns mycket kvar att göra för att förbättra denna behandlingsmetod. Dosplanering av 3D-CRT är mycket tidskrävande eftersom det innebär ett stort mått av manuellt arbete för att hitta bra behandlingsinställningar. Med RayStation ökar möjligheterna radikalt.
Nedan visas en övergripande sammanställning över olika behandlingsmetoder och deras viktigaste egenskaper och fördelar. På underliggande uppslag beskrivs metoderna mer i detalj.
Fram till mitten av 1980-talet drevs tekniken av att man bara hade tvådimensionella bilder som underlag.
I och med att 3D-systemen introducerades kunde man börja behandla med fler strålar med anpassade vinklar och på så sätt bättre skydda intilliggande friska organ. Med införandet av multibladskollimatorn kunde man också lättare anpassa strålens form efter tumören.
Behandling enligt IMRT blev möjlig tack vare ny avancerad mjukvara. Genom att intensitetsmodulera strålarna kan behandlingen bättre anpassas till tumörens form. VMAT är en utveckling av IMRT. Maskinen roterar samtidigt som strålen är påslagen och behandlingsprocessen kan därmed förkortas.
IG RT baseras på att bildgivande system (2D eller 3D) integreras med linjäracceleratorna. Därigenom kan justering ske i relation till tumörens faktiska läge i samband med varje behandling. Vid adaptiv strålbehandling sker anpassning av dosfördelningen för tumörens läge och form vid varje behandlingstillfälle. Detta kräver, förutom att det 3D-bildgivande systemet är integrerat på linjäracceleratorn, mer avancerad mjukvara.
"RayStation är ett helt nytt system med en mycket spännande funktionalitet och ett modernt arbetsflöde", säger Rik Westendorp som är sjukhusfysiker på RISO, det radioterapeutiska institutet i Deventer, Nederländerna. "Vi är mycket nöjda med noggrannheten och kvaliteten på de dosplaner som genereras. Systemet är snabbt och lättanvänt och ger oss möjlighet att enkelt skapa högkvalitativa IMRT-planer".
strålbehandling som samarbetar med ett flertal sjukhus i området runt Deventer. Institutet tillhör de ledande inom extern strålterapi och har fyra linjäracceleratorer. RISO är även ledande inom brachyterapi för ändtarmscancer. En medarbetarstab på 100 specialister behandlar cirka 2 200 patienter årligen. RISO har som målsättning att vara en innovatör inom sitt område och institutets medarbetare framträder ofta på kongresser och bidrar med vetenskapliga artiklar i ledande medicinska facktidskrifter.
"Vår drivkraft är att ta fram högkvalitati va och robusta behandlingsplaner. Detta bygger på att vi har ett effektivt arbetsflöde. För att kunna arbeta på ett smart sätt måste vi automatisera det som kan automatiseras. Genom att använda mjukvara för att utföra standardiserade arbetsuppgifter kan våra specialister fokusera på de mer kreativa utmaningarna", säger Rik Westendorp.
I slutet av 2011 genomförde RISO den första europeiska behandlingen av en patient med en dosplan som genererats med dosplaneringssystemet RayStation. "Jag är mycket nöjd med att vi kunde genomföra den första behandlingen så snabbt efter det att vi köpt systemet. Det var ett genuint lagarbete som involverade personal från fysikavdelningen, specialistsköterskor och doktorer. RaySeachs medarbetare gav också mycket bra stöd".
behandlingsplanering verkligen sparar tid när vi använder RayStation. Det är extremt enkelt att snabbt ta fram olika behandlingsalternativ. Behandlingsplanerna håller hög kvalitet och presenteras på ett bra sätt. Jag är förvissad om att planerna vi tar fram i RayStation kommer att vara till stor nytta för våra patienter".
RaySearchs dosplaneringssystem finns på sjukhus och kliniker världen över som utför strålbehandling av cancer. Användare är läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker som alla strävar efter att ge sina cancerdrabbade patienter så bra behandling som möjligt. RaySearchs lösningar höjer effektiviteten i strålbehandlingen och hela behandlingsprocessen.
Totalt sett genomförs idag dosplanering med RaySearchs lösningar på mer än 1 800 kliniker i fler än 30 länder. Fördelningen av dessa framgår av världskartan på sid 26–27. Strålterapi är vanligast i USA, Europa och Japan. Kina och Indien räknas till de stora tillväxtmarknaderna. Totalt sett sker årligen hundratusentals strålbehandlingar baserade på RaySearchs produkter.
Klinikernas läkare, fysiker och sjuksköterskor har som mål att optimera strålbehandlingen, effektivisera behandlingsflödet och begränsa biverkningarna. RaySearch har som uppgift att på såväl kort som lång sikt hjälpa klinikernas medarbetare att förbättra strålbehandlingens säkerhet, effektivitet och resultat. Genom att introducera nya effektiviserande lösningar – främst inom mjukvaruområdet – skapas möjligheter att behandla fler patienter och samtidigt ge utrymme för att ägna mer tid åt varje enskild patient. Bättre vård, helt enkelt.
För klinikerna är det en konkurrensfördel att kunna erbjuda den senaste teknologin för strålbehandling. Det skapar en trygghet hos patienterna. Men det viktigaste är naturligtvis att modernare teknik höjer precisionen och ökar därmed möjligheterna till tumörkontroll. Risken för återfall och biverkningar minskar. Det tempo med vilket nya och mer effektiva behandlingsmetoder introduceras är starkt pådrivande vad gäller klinikernas utveckling.
På klinikerna påverkar flera olika grupper av medarbetare besluten om vilka behandlingsverktyg som ska köpas in. Läkaren är ofta huvudsaklig beslutsfattare både när det gäller vilken behandling som ska sättas in och vilken utrustning och teknik sjukhuset utnyttjar. Det är också läkaren som diskuterar och presenterar behandlingsval och behandlingsplaner för patienten samt är ytterst ansvarig för behandlingen.
Sjukhusfysiker spelar en mycket viktig roll i behandlingskedjan. De tar fram dosplaner samt säkerställer och kvalitetssäkrar att
Den moderna tekniken skapar bättre och effektivare möjligheter till vård av cancerpatienter. Idag överlever 60 procent tack vare behandlingen.
dosen levereras på det sätt som planen föreskriver. Därför har sjukhusfysiker ofta ett mycket stort inflytande framför allt vad gäller valet av dosplaneringssystem och kvalitetssäkringssystem.
Sjuksköterskor inom onkologi är de som handgripligen utför strålbehandlingen på patienten. De dosplanerar även behandlingar när dessa blivit rutin. Deras huvudsakliga roll är att ta hand om patienten och se till att behandlingen går snabbt och effektivt enligt plan. För dessa sjuksköterskor är givetvis systemens pålitlighet och effektivitet mycket viktiga.
En annan viktig målgrupp är klinikernas tekniska supportavdelningar. Deras specifikationer ställer indirekta krav på RaySearchs produkter.
Vid sidan av de operativa personalgrupperna kan sjukhusledningen med ansvar för resultat och ekonomi också delta i besluten. Ledningen utvärderar ekonomiska och praktiska implikationer vid investeringar i ny teknologi.
Den unika kompetens inom optimering av dosplaner som RaySearch och organisationen har ger stora möjligheter till naturlig expansion in i närliggande och kompletterande områden. Exempel på sådana områden är radiobiologi, automatisk dosplanering, klinisk dosberäkning, kvalitetssäkring samt segmentering. Inom alla dessa områden bedriver RaySearch ett omfattande utvecklingsarbete. Detta har redan resulterat i ett antal produkter som idag finns integrerade i vårt eget system RayStation eller som integrerade moduler i våra partners dosplaneringssystem.
Med hjälp av RaySearchs verktyg för radiobiologiska modeller kan läkaren utvärdera sannolikheten för att en tumör kan kontrolleras och hur stor risken är att skada frisk vävnad vid en specifik dosplan.
Automatisk dosplanering innebär att själva framtagandet av dosplaner automatiseras. Därigenom kan mycket tid sparas på klinikerna och mer tid kan läggas på att utvärdera och jämföra flera behandlingsalternativ.
För att säkerställa att korrekt stråldos levereras till patienten görs ett stort antal kontrollmätningar på kliniken för att kvalitetssäkra behandlingen innan den levereras. Detta är tidsödande och kostsamt. RaySearch har utvecklat ett system som ger möjlighet att kvalitetssäkra genom att enkelt genomföra kontrollmätningar i realtid. Det ökar patientsäkerheten.
Segmentering är den process där en tredimensionell modell av tumören och de omkringliggande organen skapas innan själva behandlingen ska planeras. Detta är en manuell tidsödande process. RaySearch har tagit fram en produkt som effektiviserar denna process radikalt och säkerställer att den utförs konsekvent från fall till fall.
RaySearchs kommersiella partners är ledande medicintekniska företag som utvecklar och säljer system för dosplanering eller kvalitetssäkring till sjukhus och kliniker som behandlar cancer med strålterapi. RaySearchs mjukvaruprodukter ingår som en integrerad del i respektive partners system. RaySearch har idag sex partners som tillsammans har en uppskattad marknadsandel på mer än tre fjärdedelar av världsmarknaden för dosplanering. Sammanlagt har dessa avtal resulterat i att RaySearch sålt cirka 7 000 produktlicenser till sina partners. Enbart under 2011 såldes 900 sådana licenser. I genomsnitt ger varje produktlicens en intäkt till RaySearch på cirka 100 000 SEK.
Genom att RaySearch har samarbete med så många ledande partners når företaget ut till en stor del av alla kliniker världen över. Samarbetet är väl definierat: RaySearch har fokus på att utifrån sin grundteknologi utveckla produkter som ger allt bättre funktionalitet och som är anpassade till dagens och morgondagens olika tekniker för strålterapi. De kommersiella partnerna ansvarar för försäljning och service mot slutkunderna.
Av de 15 partnerprodukter som är kommersiellt lanserade avser 13 dosplanering för olika behandlingsmetoder – 3D-CRT, IMRT och VMAT. RaySearch är innovativ marknadsledare inom alla dessa områden. Dosplanering av IMRT var själva utgångspunkten för etablerandet av RaySearch och här har företaget steg för steg stärkt sina positioner genom avancerad forskning och produktutveckling. RaySearchs dosplaneringsprodukter för IMRT är idag de mest spridda i världen. Vad gäller dosplanering för strålterapi med protoner har RaySearchs
| Philips | Nucletron | IBA Dosimetry |
Varian | Accuray | |
|---|---|---|---|---|---|
| 3D-CRT | |||||
| IMRT | |||||
| VMAT | |||||
| Radiobiologi | |||||
| Automatiserad dosplanering | |||||
| Dosberäkning | |||||
| Kvalitetssäkring | |||||
| Segmentering |
Lanserade produkter
djupgående utvecklingsarbete åt tyska WPE resulterat i en ytterst avancerad lösning. Detta arbete kommer också övriga terapiformer kunna dra nytta av, såväl på kort som på lång sikt.
Baserat på den ledande positionen inom IMRT har RaySearch dels tagit steget ner i utvecklingskedjan och utvecklat en lösning för 3D-CRT, dels anpassat IMRT-lösningen till VMAT. Aktuella utvecklingsprojekt för RaySearch ligger för närvarande bland annat inom det adaptiva området.
Holländska Philips Medical Systems är en av världens ledande leverantörer av medicinsk diagnostikutrustning. Produktportföljen omfattar utrustning för ett flertal olika användningsområden. Det är affärsenheten Philips Radiation Oncology Systems med inriktning på avancerade dosplaneringssystem som samarbetar med RaySearch.
Philips var RaySearchs första kommersiella partner. Det första avtalet gällde en IMRT-produkt som lanserades 2001. Efterhand har tilläggsprodukter inom detta terapiområde tillkommit och dessutom har en produkt för VMAT-behandlingar introducerats.
Nucletron har liksom Philips sitt huvudkontor i Holland. Företaget är specialiserat på produkter för cancerbehandling. Kärnkompetensen ligger inom brachyterapi och dosplanering. Nucletron förvärvades under 2011 av Elekta. Det är oklart vad detta övertagande betyder för samarbetet på längre sikt.
RaySearch tecknade ett avtal med Nucletron under 2004 avseende en svit av produkter inom IMRT-området. 2009 utökades avtalet med produkter för VMAT -dosplanering och modellbaserad segmentering. Samarbetet med Nucletron omfattar även ett långsiktigt utvecklings- och licensavtal gällande dosplanering av strålbehandling med protoner.
Tysk-belgiska IBA Dosimetry är ledande inom avancerad dosimetri och kvalitetssäkring för kliniska och industriella tillämpningar av strålningsfysik. Företaget levererar effektiva och tillförlitliga lösningar inom diagnostik och behandling av cancer.
2006 tecknade RaySearch ett långsiktigt utvecklings- och licensavtal med IBA Dosimetry rörande tre produkter för kvalitetssäkring av IMRT och en för adaptiv terapi. Avtalet innebar en viktig expansion av RaySearchs verksamhetsområde och de första produkterna nådde marknaden i slutet av 2007.
Varian Medical Systems med bas i Kalifornien är den världsledande tillverkaren av medicinsk utrustning och mjukvara för strålbehandling av cancer.
Under 2007 tecknades ett långsiktigt strategiskt licensavtal mellan Varian och RaySearch. Under 2009 lanserades två IMRTprodukter för radiobiologisk utvärdering och optimering samt en produkt för optimering av konventionella 3D-CRT-planer. Avtalet omstrukturerades under 2010.
Amerikanska Accuray (tidigare TomoTherapy) utvecklar, tillverkar och säljer ett unikt, avancerat strålterapisystem för behandling av ett stort antal cancerformer.
RaySearch tecknade under 2007 ett licensavtal med Accuray. Det omfattar utveckling av en svit av IMRT-produkter som underlättar överföringen av behandlingsplaner mellan Accurays system och konventionella linjäracceleratorer. Detta leder till en bättre balans vad gäller arbetsbelastningen på kliniker som har olika typer av acceleratorer. Klinikernas kapacitet ökar och fler patienter kan behandlas. Den första produkten lanserades 2009.
RaySearch tecknade under 2009 avtal med Siemens om utveckling av ett antal planeringsmoduler. Siemens har dock 2011 aviserat att de kommer att lägga ned sin verksamhet inom strålterapi. Det är i dagsläget svårt att säga vad detta innebär men oavsett Siemens vägval är RaySearch garanterat intäkter från samarbetet under flera år framåt.
Strålbehandling i Asien och Mellanöstern är på stark frammarsch, vilket med säkerhet kommer att leda till att efterfrågan av avancerad mjukvara stiger de närmaste åren. Japan är sedan länge en avancerad marknad med över 900 installerade acceleratorer. I Kina finns idag cirka 1 300 cancerkliniker. Dessa beräknas öka till 3 300 fram till 2020.
I Europa skiljer sig utvecklingstakten för strålbehandlingstekniker kraftigt mellan kliniker. Ett antal kliniker har utfört IMRT-behandlingar en längre tid, medan andra fortfarande förbättrar sina arbetsformer innan denna behandlingsform kan tas i bruk. I Europa finns idag cirka 2 500 acceleratorer.
Utvecklingen av strålbehandling leds från Nordamerika, eftersom USA och Kanada har kommit mycket långt i sin implementering av IMRT. Den installerade basen av linjäracceleratorer är över 3 600 enbart i USA.
Parallellt med den partnerbaserade affärsmodellen marknadsför RaySearch sedan två år tillbaka också ett eget avancerat dosplaneringssystem – RayStation. Det är ett komplett system för dosplanering som innehåller RaySearchs alla avancerade lösningar. Därmed skapas helt nya möjligheter till effektivare cancerterapi.
RaySearch grundades år 2000 som en spin-off från Karolinska Institutet i Stockholm. Affärsidén bestod i att effektivisera dosplaneringen vid cancerterapi med hjälp av avancerad mjukvara. RaySearch var från starten av naturliga skäl starkt forskningsorienterat. Den initiala affärsmodellen var därför att bedriva ett nära samarbete med kommersiella partners som säljer dosplaneringssystem på marknaden. RaySearch var helt inriktat på att utveckla kvalificerade modullösningar som kunde ingå som en integrerad del i dessa företags respektive dosplaneringssystem. RaySearchs partners hade då allt ansvar för kontakterna med marknaden.
Denna ursprungliga affärsmodell innebar att RaySearch kunde koncentrera resurserna till forskning och utveckling. Någon egen försäljningsorganisation var inte nödvändig.
RaySearch nådde snabbt framgång. Den bygger på att RaySearchs kommersiella partner erbjuds ett kunnande som ligger i den absoluta framkanten inom dosplaneringsområdet. Tack vare RaySearchs specialisering är det möjligt att erbjuda lösningar som dessa företag inte själva har kompetens att utveckla eller inom områden de valt att inte fokusera på. Ju mer avancerade lösningar RaySearch kan erbjuda, desto större är sannolikheten att dessa ledande medicinteknikföretag lägger sina uppdrag hos oss.
Framgångarna med till dags dato med cirka 7 000 sålda licensprodukter visar att RaySearch har en unik position – företaget med den absoluta spetskompetensen inom dosplanering. Detta samarbete kommer att fortsätta på samma sätt som tidigare. Att sälja RaySearchs innovativa produkter via kommersiella partners är en viktig del av RaySearchs affärsmodell.
Parallellt med partnersamarbetena har RaySearch bedrivit gemensamma forskningsprojekt med framstående vetenskapliga institutioner världen över. RaySearch har också kontinuerligt samverkat med ledande kliniska användare för att utveckla, säkerställa och kalibrera det tekniska kunnandet. Detta har skapat en djup förståelse för de utmaningar som cancerterapin står inför och utgjort ledstjärnan för RaySearchs FoU-arbete. Idag lägger RaySearch cirka 60 procent av omsättningen på forskning och utveckling vilket är en unikt hög andel med alla mått mätt.
Som en konsekvens och resultat av dessa djupgående forskningsprojekt har RaySearch steg för steg utvecklat ett helt eget dosplaneringssystem. De kliniker och institutioner RaySearch samarbetat med har utmanat oss. De har ställt krav som existerande system inte kunnat matcha. RaySearch har tagit upp handsken och resultatet har blivit RayStation. RayStation är en syntes av det samlade unika kunnande RaySearch byggt upp under tio år och flyttar fram gränserna inom cancerterapin.
Även om RayStation utgörs av en helt ny produktfamilj så baseras den på lång erfarenhet och väl beprövade principer. Systemet bygger på RaySearchs plattform ORBIT som ingår i RaySearchs partnerprodukter, som idag används av mer än 1 800 cancerkliniker över hela världen. RayStation innehåller RaySearchs alla avancerade dosplaneringslösningar, helt integrerade i ett sammanhållet och flexibelt system.
RayStation baseras på modernaste teknik och lyfter dosplaneringen till en helt ny nivå. Framför allt gör RayStation det möjligt för cancerkliniker världen över att utvärdera en mängd olika behandlingsalternativ på ett mer intuitivt och effektivt sätt.
Grundprincipen bakom RayStation är att erbjuda nya dimensioner då det gäller att optimera den komplicerade process som strålningsbehandling utgör. Utgångspunkten är säkrare, snabbare, bättre och mer lättanvänd mjukvara. RayStation bygger på en mycket modern mjukvaruarkitektur och har ett grafiskt användargränssnitt baserat på de senaste rönen inom detta område. Arbetet för fysikern underlättas radikalt genom de extremt användarvänliga verktygen. Det gör att det är både snabbare och enklare för användaren att skapa strålbehandlingar av högsta kvalitet.
RayStation kan användas i alla fabrikat av strålningsmaskiner i alla kliniker som arbetar med 3D CRT, IMRT, VMAT och protonterapi. Systemet är dessutom redan från början anpassat till 4D adaptiv strålterapi. Funktionaliteten i RayStation har många unika fördelar. Dessa ger egenskaper som inte finns i något annat dosplaneringssystem. Därigenom är RayStation det första dosplaneringssystemet som möjliggör för läkare att följa effekten av förändringar i patientens anatomi under behandlingens gång och justera behandlingen i ett och samma system.
Det är också enkelt att ställa alternativa behandlingsplaner mot varandra. Genom den revolutionerande flermålsoptimeringen som RayStation skapar förutsättningar för kan strålningsonkologen enkelt och direkt balansera olika behandlingsmål. RayStation gör det därmed lättare att involvera läkaren i planeringsprocessen.
För sjukhusledningen innebär RayStations modulära uppbyggnad och öppna design att man slipper tidsödande och krångliga omställningar mellan olika system. RayStation är också mycket flexibelt gällande hårdvarukrav och kan köras på vanliga PC:ar eller på ett nätverk med tunna klienter. Det gör att sjukhuset inte behöver investera i dyr skräddarsydd hårdvara utan kan få en mycket kostnadseffektiv installation med existerande utrustning.
RaySearch är också perfekt som forskningsverktyg. Användare kan lätt implementera sina egna funktioner och få dem att samverka med det övergripande ramverket. På så sätt skapar RayStation möjligheter att korta tiden från klinisk forskning till praktisk användning. Det ger en vinst i alla led, inte minst för patienterna.
Colin McCullagh är specialiserad på service och installation. "Min roll är att se till att Ray-Station tekniskt fungerar i klinikens infrastruktur. Det gäller att få gränssnitten att matcha varandra. Jag är datatekniker och kommunicerar med IT -specialisterna hos våra kunder. Vi pratar alltså inte i termer av cancerterapi, utan dataspråk. I min roll ingår också att vara en problemlösare om något skulle krångla i användningen av RayStation. Här på hemmaplan ansvarar jag för ett projekt som går ut på att skapa en virtuell RayStation. Det innebär att ett antal datorer kan fjärrkopplas till en RayStation moderdator. Det skapar betydande fördelar för kliniken".
Helena Ekstrand är teknisk skribent och huvudansvarig för manualen till RayStation. Totalt handlar det om 700 välfyllda sidor som ger enkla förklaringar till hur RayStation fungerar. "Utmaningen är att skriva och illustrera på ett sådant sätt att det är lätt att förstå. RayStation är ju så användarvänlig och manualen måste spegla det. Min roll är att vara en tolk mellan människa och maskin. Målsättningen är att en ny version av RayStation ska lanseras två gånger per år, så arbetet med manualen har egentligen ingen slutpunkt. Nästa steg, som jag ser det, är att bygga in interaktiv hjälp i själva programvaran och så småningom också att kunna introducera e-learning".
"RaySearchs serviceavdelning etablerades som en direkt konsekvens av att vi lanserade RayStation", säger Niclas Borg lund som är servicechef. "Vi svarar för installation, utbildning och support när det gäller RayStation. Här får inget gå fel. Vad hjälper det om man har världens bästa produkt om man inte också ger världens bästa service? Eftersom RayStation fortfarande befinner sig i ett introduktionsskede har vi initialt väldigt täta kontakter med våra kunder för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Och det är uppmuntrande att se hur nöjda användarna är med RayStation. Man kan väl närmast beskriva det som en wow-effekt när de börjar använda våra mjukvaror".
"Min huvudsakliga roll är att svara för utbildning av våra kunder", säger applikationsspecialisten Sofia Groth . "Det innebär att jag ofta kan fånga upp olika önskemål om funktionalitet som jag för vidare till utvecklingsavdelningen. Sedan är jag också med i situationer där vi säljer in RayStation. Det gör man ju absolut bäst genom att demonstrera funktionaliteten. Och man får alltid samma intressanta reaktion. Fysikerna är vana vid att dosplaneringssystem ska vara svåra att förstå och sätta sig in i. Så när jag demonstrerar tappar de ofta hakan när de ser hur enkelt RayStation fungerar".
dosplaneringsalgoritm är den mest flexibla på marknaden. Den används i såväl Elektas som Varians linjäracceleratorer. Den har också fördelen att kunna användas i acceleratorer som ännu inte uppgraderats för VMAT genom en anpassning av algoritmen. Genom direkt och simultan optimering av samtliga VMAT-parametrar erhålls behandlingsplaner med oöverträffad kvalitet.
resultatet av över två decenniers utveckling och förfining. Den utgår från acceleratorns fysiska begränsningar och kan därigenom göra mer effektiva kompromisser. Antalet segment kan på så sätt minskas med så mycket som 50 procent, vilket innebär snabbare och fler behandlingar. Över 1 800 kliniker världen över baserar sina behandlingar på denna modul.
RayStations modul för 3D-CRToptimering gör det möjligt för fysikern att samtidigt optimera alla frihetsgrader i en konventionell behandling. Därigenom kan ett stort antal alternativa strålkonfigurationer snabbt testas och en optimal plan tas fram på ett par minuter. En ytterligare fördel är att planen är mindre beroende av planerarens skicklighet vilket ger planer med mer konsistent kvalitet.
Denna funktionalitet syftar till att göra dosplaneringsprocessen mer intuitiv och tidseffektiv samtidigt som den ger verktyg för att testa konsekvenserna av olika behandlingsalternativ. I stället för att göra ett antal olika optimeringstester för att hitta rätt balans i behandlingen kan användaren göra detta i realtid. Med RayStation är detta för första gången möjligt i ett kommersiellt planeringssystem.
RayStation innehåller alla relevanta radiobiologiska modeller, bland annat för läkning av vävnader och tumörtillväxt. Genom att använda dessa modeller skapas möjlighet att skapa planer som har den högsta sannolikheten att göra patienten frisk och samtidigt minskar risken för komplikationer i intilliggande friska vävnader.
Den kraftfulla optimeringsmotorn i kombination med den fyrdimensionella arkitekturen i RayStation gör den till den perfekta plattformen för att möta de avancerade krav som protonterapi ställer på dosplaneringssystemet. Det är inte utan anledning som den första användaren av RayStation var en av världens ledande kliniker för protonterapi.
Under strålbehandlingen sker kontinuerliga förändringar vad gäller patientens anatomi. Detta medför risk att skada friska vävnader likaväl som att de sjuka vävnaderna inte får tillräcklig stråldos. RayStation har från början byggts upp för att hantera dessa förändringar och systemet har inbyggda verktyg för att hantera dessa komplikationer.
Deformabel registrering för att deformera levererad dos till gemensam geometri och beräkna ackumulerad dos.
Förändringar i patientens anatomi.
Omplanering baserad på levererad ackumulerad dos.
Behandling och bildtagning.
RaySearchs affärsmodell innebär att RayStation marknadsförs parallellt med existerande partnerprodukter. Försäljningen sker direkt till slutkunderna via en egen försäljningsorganisation. Den första ordern togs i mitten av 2009 i Tyskland, följd av en andra order i USA under 2010. Förra året innebar ett kommersiellt genombrott med nio nya order, huvudsakligen i Nordamerika.
I och med introduktionen av RayStation har RaySearch gått in i en ny utvecklingsfas. RaySearch kommer givetvis också fortsättningsvis att satsa hårt och målmedvetet på forskning och utveckling. Det är själva kärnan i verksamheten. Men den nya strategin innebär att RaySearch har lagt en ny dimension till den framtida utvecklingen. Vår inriktning på direktförsäljning av RayStation kräver helt andra kommersiella resurser från RaySearchs sida jämfört med att enbart sälja via partners.
I mars 2010 fick RaySearch FDA-godkännande för att marknadsföra RayStation i USA. Den första ordern på den amerikanska marknaden gick till Massachusetts General Hospital (MGH) i Boston. Det är ett av de mest välrenommerade sjukhusen i USA och ordern skapade per automatik ett ökat intresse för RayStation från andra kliniker.
Därmed var tiden mogen för RaySearch att bygga upp en egen säljorganisation i USA . Den etablerades i januari 2011 och bestod vid årets slut av sex kvalificerade medarbetare med gedigen branscherfarenhet. USA-organisationen har fått en flygande start. Under 2011 har sex nya order på RayStation tagits i USA, huvudsakligen i New York-området, dessutom en i Kanada. En viktig milstolpe passerades i oktober då den första patienten behandlades på MGH med en behandlingssplan framtagen i RayStation.
Förutsättningarna inför 2012 är goda. RayStation som produkt har fått stor uppmärksamhet i USA. RaySearch har också just flyttat in ett nytt USA-kontor utanför New York. Där kan demonstrationer för och utbildning av sjukhusfysiker ske på ett optimalt sätt. USA är världens största marknad för cancerterapi. Det är också initialt den största och ledande marknaden för RayStation.
På den europeiska marknaden togs två order för RayStation under 2011, en i Schweiz och en i Holland. Den strategiska inriktningen i Europa är att hantera potentiella kunder i den norra delen av området via en egen försäljningsorganisation. Som ett första steg har en säljare med ansvar för BeNeLux-länderna anställts. I Sydeuropa kommer ett nätverk av fristående distributörer att knytas till RaySearch. I september 2011 slöts avtal med en distributör i Italien.
USA har idag en installerad bas på över 3 600 linjäracceleratorer. I Europa finns cirka 2 500 acceleratorer och i Japan över 900. I alla dessa områden ligger antalet linjäracceleratorer över WHO s rekommendation att det ska finnas minst fyra acceleratorer per en miljon invånare. Länder som Kina och Indien ligger klart under denna gräns och där förutses att tillväxten av linjäracceleratorer kommer att vara betydligt större än snittet för resten av världen. I Kina är hälsosektorn prioriterad. Medan den förväntade årliga BNPtillväxten är 8 procent, förutses investeringarna i hälsosektorn att ha en ökningstakt på 17 procent per år. För närvarande finns cirka 1 300 cancerkliniker i Kina. Prognosen är att de kommer att öka till 3 300 fram till 2020. Antalet linjäracceleratorer beräknas under samma period att femdubblas.
Kina med sin stora potential inom cancerterapiområdet är därmed en prioriterad marknad för RaySearch. Landet är redan världens näst största marknad för försäljning av utrustning för cancerbehandling efter USA. Denna position kommer att förstärkas under de kommande åren. För att skapa en plattform för en satsning på Kina slöt RaySearch under 2011 avtal med en av landets ledande nationella distributörer. Initialt kommer samarbetet att fokusera på att erhålla nödvändiga tillstånd för marknadsföring av RayStation på den kinesiska marknaden.
Parallellt med avtalet i Kina har också ett avtal slutits med en distributör i Sydkorea. RaySearch har därmed tagit de första stegen mot en inbrytning på den viktiga asiatiska marknaden.
Erfarenheterna från 2011 visar att RayStation innebär en definitiv möjlighet för RaySearch att skapa en än starkare position på marknaden. RaySearch är inte längre helt beroende av kommersiella partners utan har fått en ökad strategisk handlingsfrihet. Under fjolåret svarade RayStation för cirka 15 procent av RaySearchs totala försäljning. Det måste betecknas som en lansering med ett mycket snabbt genombrott.
RayStation introducerades under 2009 och den första ordern i USA togs 2010. I och med de nio nya order som togs under 2011 har RayStation fått ett snabbt genombrott på marknaden. Spännvidden bland kunderna framgår av den exposé vi ger på det här uppslaget. RayStation är ett system som ligger i den absoluta framkanten, utvecklat för sjukhus och kliniker som också vill ligga i framkanten.
"RayStation ger oss en komplett och överskådlig lösning för dosplanering", säger doktor James Gerstley som är strålningsfysiker och andrechef vid centret. "Vi behövde uppgraderad funktionalitet inom IMRT, registrering av deformationer och flermålsoptimering. RayStation svarade upp mot våra behov, såväl just nu som i ett framtida perspektiv".
"Under min karriär har jag haft privilegiet att närvara vid lanseringen av åtskilliga innovationer som har förändrat spelreglerna inom dosplanering", säger den erfarne medicinfysikern George Sherouse. "Som den första helt nya kommersiella plattformen under lång tid, designad och byggd av marknadens ledande mjukvaruspecialist, lovar RayStation att bli ytterligare en milstolpe. Jag ser fram emot att leda vårt team inom Health Quest som ska börja använda RayStation".
Kliniken kommer huvudsakligen att använda RayStation för att introducera Dose Tracking. Det är ett mjukvaruverktyg som baseras på dagliga bilddata och avancerade deformationsalgoritmer för att övervaka den levererade strålningsdosen. Därigenom blir det möjligt för fysikern att effektivt spåra den ackumulerade dosen strålning patienten fått med hänsynstagande till förändringar i patientens anatomi under behandlingens gång.
högt ställda mål inom forskning".
The Radiotherapeutic Institute i Deventer, Holland "Vi gjorde en noggrann analys av olika alternativ och RayStation visade sig vara det mest innovativa dosplaneringssystemet på marknaden idag", säger Rik Westendorp som är medicinfysiker på institutet. "Vad gäller tekniska prestanda ligger systemet i topp. En annan viktig fördel för oss är att RayStation har ett bra utformat användargränssnitt, som helt lever upp till dagens standard och bidrar till att skapa ett smidigt och effektivt arbetsflöde".
The Valley Hospital Cancer Center i Paramus, New Jersey
"När vi skulle uppgradera vårt dosplaneringssystem vara det många olika faktorer vi ville ta hänsyn till. Vi behövde framför allt en lösning både för idag och för framtiden. Med RayStation har vi fått en sådan lösning och samtidigt ger den oss innovativ funktionalitet, prestanda och flexibilitet", säger Julie Lo som är fysiker och klinisk övervakare på cancercentret.
Inom RaySearch arbetar experter med världsledande kompetens för olika tekniker för strålbehandling. Företaget investerar årligen en stor del av sin omsättning i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa sker dels helt i egen regi, dels i nära samarbete med ledande sjukhus och universitet. RaySearchs styrka ligger i att på kort tid kunna omvandla dessa projekt till kommersiellt framgångsrika produkter.
RaySearchs unika kompetens gör företaget till en attraktiv samarbetspartner för sjukhus och universitet som vill ligga i framkant av utvecklingen inom strålbehandling. En i sammanhanget viktig styrka är att RaySearch från början är en avknoppning från Karolinska Institutet. Det innebär en förståelse och nära koppling till universitetsvärlden och dess arbetsmetoder.
Som framgår av uppställningen härintill har RaySearch idag forskningssamarbeten med ett antal högskolor, universitet och kliniker som tillhör de ledande inom strålterapiområdet. Detta sker i form av sponsrade forskningssamarbeten, stöd till industridoktorander samt deltagande i större och mer övergripande forskningsprojekt. Målsättningen med dessa samarbeten är att snabbare kunna praktiskt tillämpa forskningsresultat genom att de tidigt testas i verkligheten.
RaySearchs forskningsavdelning är organisatoriskt separerad från utvecklingsavdelningen. På så sätt skapas en genuint renodlad kreativ miljö för ett mer långsiktigt tänkande och arbete. Resultaten från forskningsavdelningen, parallellt med erfarenheter från olika forskningssamarbeten, syresätter RaySearchs produktutveckling i form av rapporter, idéer till nya produktkoncept samt förslag till förbättringar av existerande produkter. Samtidigt kan utvecklingsavdelningen utnyttja forskningsavdelningens resurser i det praktiska arbetet. Förstudier kan initieras, prototyper kan tas fram och pågående projekt kan valideras.
RaySearchs forskningsprojekt handlar ofta om konceptstudier av algoritmer eller utveckling av prototypmjukvara för att kunna ta fram nya behandlingstekniker. En viktig uppgift är att bevaka den vetenskapliga forskningen för att därigenom kunna minimera tiden från vetenskaplig publikation till färdig klinisk produkt. Externt sker presentationer av forskningsavdelningens resultat vid vetenskapliga konferenser och i fackpress. Detta utgör också en viktig kanal för marknadsföringen av RaySearch genom att marknaden kan förberedas för nya behandlingstekniker.
RaySearchs forskning är starkt målinriktad. Den bedrivs inom de områden som företagsledningen identifierar som mest intressanta
Massachusetts General Hospital i Boston är en av USAs främsta cancerkliniker. MGH och RaySearch samarbetar inom fältet flermålsoptimering. MGH har även köpt RayStation och började använda det kliniskt under 2011.
Princess Margaret Hospital i Toronto, Kanada, betraktas som en av världens främsta cancerkliniker och samarbetar med RaySearch inom adaptiv strålterapi. Kliniken har tillgång till stora resurser för mätningar av de förändringar i patientgeometri som ligger till grund för adaptiv strålterapi.
Avdelningen för Medicinsk Strålningsfysik vid Karolinska Institutet i Stockholm är RaySearchs äldsta forskningspartner. Samarbetet fokuserar på biologiska modeller och bedrivs i form av ett industridoktorandprojekt och inom Artforce.
Tillsammans med avdelningen för Optimeringslära och Systemteori vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm bedrivs forskning, i form av två industridoktorandprojekt, syftade till mer långtgående optimering av strålterapi.
Artforce är ett EU-finansierat projekt som involverar ett tiotal olika kliniker och företag. Forskningen bedrivs inom adaptiv strålterapi, biologiska modeller, funktionell avbildning med hjälp av PET (positronemissionstomografi) och kombinationer med cellgiftsbehandling. Projektet startade i mars 2011 och löper över fem år.
Samarbete om utvärdering av RaySearchs IMRT-lösningar för biologisk optimering och utvärdering.
ur teknisk och kommersiell synvinkel. När forskningsresultaten ska omsättas till kommersiell produktutveckling sker temporärt en överföring av kompetens från forskningsavdelningen till utvecklingsavdelningen. Därigenom effektiviseras processen att transformera forskning till färdiga produkter.
RaySearchs utvecklingsprojekt bedrivs ofta i samarbete med några få utvalda ledande forskningskliniker. Målsättningen är att ligga i spetsen då det gäller att ta fram nya metoder och verktyg för strålterapi. Partnern bidrar med sin kliniska expertis och RaySearch med sitt mjukvarukunnande och sina verktyg. Nya metoder kan därmed testas direkt i en realistisk miljö. I dessa samarbeten kan RaySearch leverera ett komplett dosplaneringssystem baserat på den egna plattformen RayStation. Lösningarna som utvecklas kompletterar existerande system hos den kliniska partnern och kan sedan göras tillgängliga för fler kliniker. RaySearchs samarbetsprojekt bidrar därmed att korta tiden från idé till färdig produkt. Det gagnar alla, inte minst alla cancerpatienter.
IMRT har av historiska skäl varit kärnan i mycket av det utvecklingsarbete som skedde under RaySearchs uppbyggnadsskede. Idag är IMRT bara ett av många områden som företaget arbetar inom. Utvecklingsarbetet inom IMRT fortsätter kontinuerligt med förbättringar och effektiviseringar av grundteknologin och kringliggande tekniker. Exempel på dessa är radiobiologisk optimering, VMAT och automatisk plangenerering.
Ett viktigt utvecklingsområde som erbjuder stora utmaningar är flermålsoptimering. Det handlar om att skapa exakta algoritmer, att optimera effektiviteten så att optimeringen kan ske mer eller mindre ögonblickligen samt, inte minst, att utveckla ett grafiskt användargränssnitt som också kan användas av doktorer och inte bara sjukhusfysiker.
RaySearch fokuserar också inom området dose tracking och adaptiv terapi. Så gott som alla aspekter av dosbehandlingstekniken måste aktiveras när man utvecklar mjukvara inom detta område. Det ställer stora krav på multi-disciplinärt kunnande.
De flesta utvecklingsprojekten har en löptid på ett till tre år med efterföljande vidare utveckling av funktionaliteten. I likhet med forskningssidan har avdelningen för produktutveckling en väl definierad roll och en egen ledning. Samarbetet med kommersiella partners ställer krav på att underhålla och uppdatera lanserade moduler. Till detta kommer att introduktionen av den egna produkten RayStation har gett utvecklingsavdelningen en viktig roll för att kontinuerligt vidareutveckla RayStation. Målet är att en ny version av RayStation ska lanseras två gånger årligen. Detta säkerställer att produkten alltid ligger i den absoluta framkanten och innebär ett nytänkande i branschen.
Utvecklingsarbetet av RayStation delas in i delprojekt som sedan tilldelas specifika utvecklingsgrupper med för uppdraget passande kompetens. Den framtagna funktionaliteten i varje delprojekt utvärderas och förfinas därefter i en iterativ process. En av de viktigaste faktorerna för framgångsrik produktutveckling är just en stark gruppdynamik. Den skapas genom en bra mix av kompetenser i kombination med en strukturerad utvecklingsmetodik, allt baserat på en gemensam plattform.
RaySearch är ett kunskapsföretag i ordets verkliga bemärkelse. Under ett och samma varumärke finns ett antal av världens ledande teoretiker och praktiker inom olika grenar av tekniker relaterade till strålterapi. Dessa specialister får möjlighet att spänna sina intellektuella muskler i samarbete med gelikar. Arbetsuppgifterna och utmaningarna är på en extremt hög nivå. Det handlar om att ha visioner och att förverkliga dem.
I och med vår satsning på den egna produkten RayStation ställs än högre krav på oss i detta avseende. Vi måste hela tiden ha känselspröten ute mot marknaden och fånga upp trender och utmaningar på ett så tidigt stadium som möjligt. Detta har adderat en dimension i vårt sätt att agera. I linje med detta bygger vi därför successivt upp en egen kompetens inom försäljning och service. De specialister vi hittills anställt har lång erfarenhet inom dessa områden i vår bransch och har gett oss en flygande start. Sammantaget har vi nu en samlad kompetens som gör att vi själva kan skapa våra visioner om hur framtidens cancerbehandling ska ske på bästa sätt.
Den kreativa miljön är en av de viktigaste anledningarna till RaySearchs framgångar. Den är också en förutsättning för att företaget ska kunna fortsätta med att attrahera ledande kompetens. Idag har i princip alla anställda minst högskoleutbildning. Cirka var fjärde medarbetare har dessutom doktorsexamen. Medelåldern är låg (36 år). Sjukfrånvaron ligger på drygt 1 procent.
Större delen av arbetet inom RaySearch är organiserat i form av specialiserade lag som ansvarar för väl definierade projekt. Varje lag leds av en projektledare som rapporterar direkt till företagsledningen.
Medarbetarnas kompetens utvecklas framför allt genom ett ständigt utbyte av erfarenheter. Företagets omfattande samarbete med ledande kliniker, institutioner och kunder gör att de i princip finns med överallt där nytänkande och nyskapande sker. Det är detta som är själva själen i RaySearchs verksamhet.
I princip alla anställda inom RaySearch har minst högskoleutbildning. Var fjärde medarbetare har dessutom doktorsexamen. Medelåldern är 36 år. Sjukfrånvaron är låg och ligger på drygt 1 procent.
RaySearch investerar stora resurser för att kontinuerligt utveckla nya, bättre produkter. Detta är en avgörande framgångsfaktor för företaget. Till detta kommer att RaySearch i och med lanseringen av den egna produkten RayStation är inne i en fas som också kräver investeringar i nya kommersiella strukturer. En viktig förutsättning för dessa satsningar är företagets starka finansiella bas.
RaySearchs finansiella styrka gör det möjligt att uthålligt och konsekvent driva initialt osäkra såväl innovativa som kommersiella projekt över den tid som behövs. Den underlättar också rekrytering av medarbetare som har den nödvändiga spetskompetensen. På ett stabilt och resursstarkt företag är de högutbildade specialisterna trygga och kan helt koncentrera sig på den viktiga uppgiften att utveckla nya produkter. Det finns också utrymme för nya spännande projekt vilket är viktigt på ett kunskapsföretag.
Tack vare RaySearchs finansiella styrka över tiden har den snabba expansionen sedan 2003 helt kunnat finansieras av ett starkt kassaflöde i den löpande verksamheten. Tillväxten har skett utan någon extern upplåning eller några nyemissioner.
Företagets ursprungliga affärsmodell har bidragit till att bygga upp den finansiella styrkan. Modellen innebar att försäljningen nästan uteslutande bedrevs via partners och att RaySearch inte behövde investera i uppbyggnaden av en egen försäljningsorganisation. Kassaflödet har då dels funnits tillgängligt för forskning och utveckling, dels till att bygga upp de finansiella tillgångarna i balansräkningen.
I och med lanseringen 2009 av den egna produkten RayStation förändrades denna situation. Kortsiktigt innebär denna satsning att RaySearch, parallellt med det fortsatta långsiktiga forskningsoch produktutvecklingsarbetet, måste investera i att bygga upp egna strukturer och resurser för marknadsföring, försäljning och service. Här agerar RaySearch dock med stor varsamhet och bygger allting stegvis. Målsättningen är att den kompletterande direktförsäljningen ska bidra med ett positivt resultat även på kort sikt.
I början av 2011 etablerades ett eget försäljningskontor i USA. Det goda operativa kassaflödet kommer nu kortsiktigt väl till pass och expansionen i USA är helt finansierad av egna medel.
Den starka finansiella ställningen innebär att RaySearch idag saknar räntebärande skulder. Likvida medel uppgick vid 2011 års slut till cirka 30 MSEK. De ligger därmed på en nivå som motsvarar drygt tre månaders intäkter.
Företagets soliditet har hela tiden legat på en hög nivå, runt cirka 75 procent. Detta i kombination med god likviditet ger RaySearch en betydande uthållighet och ett stort handlingsutrymme för att behålla anställda och oförändrat driva angelägna forskningsprojekt vidare. Och det även om försäljning och kassaflöde tillfälligt skulle påverkas negativt under ett eller flera år. RaySearchs goda finansiella ställning utgör därmed en stabil och viktig bas för företagets fortsatta framgång.
| Förvaltningsberättelse |
45 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport | 50 |
| Styrelse och revisorer | 52 |
| Ledande befattningshavare | 54 |
| Flerårsöversikt | 56 |
|---|---|
| Resultaträkning | 57 |
| Rapport över totalresultat | 58 |
| Rapport över finansiell ställning | 59 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 61 |
| Rapport över kassaflöden |
62 |
| Resultaträkning | 63 |
|---|---|
| Kassaflödesanalys | 63 |
| Balansräkning | 64 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 64 |
| Noter | |
|---|---|
| Not 1 Redovisningsprinciper | 65 |
| Not 2 Segmentsrapportering |
70 |
| Not 3 Intäkternas fördelning | 70 |
| Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande | |
| befattningshavares ersättningar | 70 |
| Not 5 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer |
72 |
| Not 6 Optionsprogram 73 | |
| Not 7 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 73 |
| Not 8 Övriga rörelseintäkter |
73 |
| Not 9 Övriga rörelsekostnader | 73 |
| Not 10 Avskrivningar av materiella och | |
| immateriella anläggningstillgångar | 73 |
| Not 11 Operationell leasing | 74 |
| Not 12 Ränteintäkter och räntekostnader |
74 |
| Not 13 Bokslutsdispositioner | 74 |
| Not 14 Skatt på årets resultat | 74 |
| Not 15 Utdelning per aktie, resultat per aktie och antal aktier | 75 |
| Not 16 Balanserade utvecklingskostnader | 75 |
| Not 17 Dataprogram | 75 |
| Not 18 Materiella anläggningstillgångar 76 | |
| Not 19 Andelar i koncernföretag | 76 |
| Not 20 Kundfordringar | 76 |
| Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 77 |
| Not 22 Likvida medel | 77 |
| Not 23 Uppskjuten skattefordran och skatteskuld | 77 |
| Not 24 Obeskattade reserver |
77 |
| Not 25 Övriga långfristiga skulder | 77 |
| Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 78 | |
| Not 27 Risker och riskhantering |
78 |
| Not 28 Värdering av finansiella tillgångar och | |
| skulder till verkligt värde | 80 |
| Not 29 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 80 |
| Not 30 Närstående |
81 |
| Not 31 Betalda räntor | 81 |
Revisions ber ättelse |
82 | |
|---|---|---|
RaySearch Laboratories är ett medicintekniskt företag som utvecklar avancerade mjukvarulösningar för förbättrad strålbehandling av cancer. RaySearchs produkter säljs huvudsakligen via licensavtal med ledande partners som Philips, Nucletron, IBA Dosimetry, Varian, Accuray och Siemens. Hittills har 15 produkter lanserats via partners och RaySearchs mjukvara används av cirka 1 800 kliniker i över 30 länder. Därutöver erbjuder RaySearch sitt eget dosplaneringssystem RayStation direkt till kliniker. RaySearch grundades år 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet i Stockholm och bolaget är noterat i Small Cap-segmentet på NASDAQ OMX Stockholm.
Under 2011 genomförde RaySearch ett strategiskifte där bolaget gått från att vara helt beroende av partners till att ha möjlighet att sälja direkt till kliniker parallellt med den partnerbaserade affärsmodellen. RaySearch satsade därför mycket kraft på att utveckla det egna dosplaneringssystem RayStation och organisationen utökades med funktioner för försäljning och service. Den största andelen av de anställda arbetar dock fortfarande med forskning och utveckling.
Utvecklingsarbetet inriktas på att omsätta marknadskrav, kundönskemål och forskningsresultat i produkter. Det sker både genom utveckling av nya produkter och med vidareutveckling och underhåll av befintliga. Utvecklingsarbetet under 2011 har fokuserats på färdigställandet av RaySearchs eget fullständiga dosplaneringssystem RayStation, samt nya versioner av existerande produkter åt övriga partners. Utvecklingsarbetet har därmed omfattat ett brett fält omfattande exempelvis dosplanering av rotationsterapi och konventionell strålterapi, strålterapi med protoner, adaptiv strålterapi och kvalitetssäkring av strålbehandlingar.
Forskningsarbetet är mer framtidsinriktat och ligger till grund för nästa generations produkter. Forskningen inriktas framför allt på följande områden: adaptiv strålterapi, flermålsoptimering samt verktyg för robust optimering med hänsyn till störningar och fel som uppstår under behandlingens gång. Forskningsverksamheten bedrivs i nära samarbete med bland andra Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Princess Margaret Hospital i Kanada och Massachusetts General Hospital i USA.
RaySearch licensierade banbrytande teknologi från Princess Margaret Hospital RaySearch ingick i mars 2011 ett exklusivt licensavtal med Princess Margaret Hospital (PMH) i Toronto, Kanada avseende teknologi för deformabel bildregistrering. RaySearch har sedan länge ett forskningssamarbete med PMH med fokus på strategier och verktyg för adaptiv strålterapi. Det nya avtalet innebär att relationen fördjupas och ger RaySearch rätten att integrera algoritmer och annan information från PMH:s forskningsmjukvara Morfeus i RaySearchs dosplaneringssystem RayStation.
I maj gav det amerikanska företaget Prowess in en stämningsansökan mot RaySearch till en domstol i Baltimore, Maryland, USA. Stämningen har sin grund i att Prowess hävdar att RaySearch gör intrång i ett amerikanskt patent som Prowess har en licens till. RaySearch har ståndpunkten att RaySearch inte gör intrång och att patentet dessutom kan ogiltigförklaras eftersom det finns gott om tidigare publikationer som beskriver samma sak som patentet avser. Domstolsprocessen rör sig långsamt framåt och under 2011 diskuterade parterna främst hur processen ska fortlöpa. Det är svårt att förutse hur lång tid det kommer att ta att lösa tvisten samt hur stora totala kostnader detta kommer att innebära för RaySearch. Det står dock klart att RaySearch kommer att vara tvunget att betala betydande summor i advokatarvoden under 2012 för att försvara sig på bästa sätt.
I september behandlades den första cancerpatienten med en dosplan som hade genererats med RaySearchs dosplaneringssystem RayStation. Behandlingen ägde rum vid Massachusetts General Hospital i Boston. I december behandlades den första cancerpatienten i Europa vid RISO, det Radioterapeutiska Institutet i Deventer, Nederländerna.
I januari startade RaySearch ett amerikanskt dotterbolag med namnet RaySearch Americas Inc. Det nya bolaget har huvudkontor i New York och marknadsför RaySearchs dosplaneringssystem RayStation på den nordamerikanska marknaden. Dotterbolagets uppgifter omfattar marknadsföring, försäljning, installation och support. I oktober anställdes den första europeiska säljaren i det belgiska bolaget RaySearch Belgium Sprl som har ansvar för försäljning i Europa. Under året byggdes också en serviceavdelning upp i Stockholm som ger service och support till kunder i Europa och övriga världen utom Nordamerika.
I september ingick RaySearch ett exklusivt distributionsavtal med den italienska distributören Tecnologie Avanzate T.A. S.r.l. som är baserad i Turin och i november ingick RaySearch exklusiva distributionsavtal med den sydkoreanska distributören Oncology Total Solution Co. (OTS) som är baserad i Seoul, Sydkorea och med den kinesiska distributören Kang Li Da Trading Corporation som är baserad i Peking, Kina. Avtalen innebär att Technologie Avanzate, OTS och Kang Li Da kommer att ansvara för marknadsföring, försäljning och service av RaySearchs dosplaneringssystem RayStation på den italienska, sydkoreanska och den kinesiska marknaden.
Under 2011 erhöll RaySearch order på det egna dosplaneringssystemet RayStation från totalt nio olika kliniker baserade i Kanada, Nederländerna, Schweiz och USA. De flesta av klinikerna kommer att använda systemet som sitt enda kliniska dosplaneringssystem för alla typer av patientbehandlingar. Några av klinikerna kommer dock främst att använda systemet som ett avancerat verktyg för forskningändamål.
I januari tillkännagav RaySearch att version 2.5 av RaySearchs dosplaneringssystem RayStation har släppts för kliniskt bruk i Europa och USA och inväntar regulatoriskt godkännande i Kanada. Den nya versionen innehåller en stor mängd nya funktioner och förbättringar. RayStation 2.5 innehåller alla RaySearchs marknadsledande optimeringsalgoritmer för VMAT, IMRT och 3D-CRT samt en bred palett av verktyg för traditionell manuell planering av 3D-CRT. Detta innebär att systemet kan användas kliniskt för dosplanering av alla olika sorters strålbehandlingar med fotoner.
Under februari och mars 2012 tillkännagav RaySearch sammanlagt fyra nya order på RayStation från ledande kliniker i USA, Tyskland, Schweiz och Kanada.
Under 2011 ökade den totala omsättningen med 7,1 procent jämfört med föregående år och uppgick till 126,1 (117,7) MSEK. Omsättningen utgörs till största delen av licensintäkter via partners samt supportintäkter. Det totala antalet sålda licenser via partners och direktförsäljning uppgick till 1 014 (1 093) och licensintäkterna under 2011 uppgick till 105,1 (96,3) MSEK. Licensintäkterna ökade tack vare kraftigt ökade intäkter från direktförsäljning av RayStation samt ökade intäkter från samarbetena med Nucletron, Varian, Accuray och Siemens. Supportintäkterna under 2011 sjönk med 2,1 procent till 21,0 (21,4) MSEK eftersom sjunkande supportintäkter för gamla produkter inte fullt kompenserats av supportintäkter från nya produkter.
Rörelseresultatet uppgick till 27,6 (39,9) MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 21,9 (33,9) procent.
Resultatet efter skatt uppgick till 17,0 (28,9) MSEK, vilket innebär att resultatet per aktie uppgick till 0,50 (0,84) SEK.
Rörelsekostnaderna exklusive valutakursvinster och valutakursförluster ökade jämfört med föregående år med 22,3 MSE K till 98,2 MSE K. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader avser valutakursvinster och valutakursförluster och nettot av dessa har under 2011 uppgått till 0,1 (–1,8) MSEK. Ökningen av rörelsekostnaderna förklaras huvudsakligen av högre kostnader för forskning och utveckling samt av ökade kostnader för marknadsföring och personal för försäljning och service till följd av satsningen på direktförsäljning av RayStation.
Per 2011-12-31 arbetade 68 (63) anställda med forskning och utveckling. I forsknings- och utvecklingskostnader ingår bland annat kostnader för löner, konsultarvoden, datorutrustning och lokaler. Forsknings- och utvecklingskostnaderna före aktivering och avskrivning av utvecklingskostnader uppgick till 84,9 (75,5) MSEK. Ökningen förklaras huvudsakligen av ökade kostnader för konsulter och fler anställda inom forskning och utveckling. Under 2011 aktiverades utvecklingskostnader uppgående till 61,5 (49,5) MSEK. Avskrivningarna på aktiverade utvecklingskostnader under 2011 uppgick till 34,2 (27,5) MSEK. Forsknings- och utvecklingskostnaderna efter aktivering och avskrivning av utvecklingskostnader uppgick till 57,6 (53,5) MSEK. Se not 16.
Per den 31 december 2011 uppgick likvida medel till 28,7 MSEK, jämfört med 75,0 MSEK per den 31 december 2010. Per den 31 december 2011 uppgick de kortfristiga fordringarna till 67,2 MSEK jämfört med 39,9 MSEK per den 31 december 2010. Fordringarna utgörs huvudsakligen av kundfordringar och var exceptionellt höga vid årsskiftet. Detta beror framförallt på den höga faktureringen under sista kvartalet. RaySearch har inga räntebärande skulder.
Kassaflödet från den löpande verksamheten under 2011 minskade till 33,9 (62,8) MSEK vilket huvudsakligen förklaras av ett försämrat resultat. Årets kassaflöde uppgick till –46,2 (–5,0) MSEK, inklusive lämnad utdelning om 17,0 (17,0) MSEK. Kassaflödet från investeringsverksamheten sjönk till –63,1 (–50,8) MSEK på grund av ökade utvecklingssatsningar.
Bolaget är beroende av den amerikanska dollarns och eurons utveckling gentemot den svenska kronan eftersom fakturering sker i dollar och i euro medan huvuddelen av kostnaderna är i svenska kronor. Under 2011 bokfördes intäkterna i dollar till en genomsnittlig kurs på 6,55 SEK att jämföra med 7,15 SEK under 2010. Under 2011 bokfördes intäkterna i euro till en genomsnittlig kurs på 9,05 SEK, att jämföra med 9,33 SEK under 2010. Därmed hade valutaeffekter en negativ effekt på omsättningen. Med oförändrade valutakurser hade omsättningen ökat med 14,9 procent jämfört med 2010. En känslighetsanalys av valutaexponeringen visar att effekten på rörelseresultatet under 2011 av en förändring i den genomsnittliga dollarkursen med +/–10 procent är +/–7,7 MSE K och att motsvarande effekt av en förändring i den genomsnittliga eurokursen med +/–10 procent är +/–4,0 MSEK. Bolaget följer en av styrelsen fastställd valutapolicy. Se känslighetsanalys i not 27.
Anläggningstillgångarna utgörs till största delen av aktiverade utvecklingskostnader. Investeringar i immateriella anläggningstillgångar under 2011 uppgick till 60,5 (49,7) MSEK och i materiella anläggningstillgångar till 2,5 (2,4) MSEK.
Vid årets utgång uppgick antalet anställda i RaySearch till 87 (69) personer. Medelantalet anställda uppgick till 78 (64).
Personalen har en hög utbildningsnivå, 22,1 procent har doktorsexamen och 76,9 procent har annan universitets- eller högskoleutbildning. Av företagets anställda är 26,4 procent kvinnor och 73,6 procent män. RaySearch har en jämställdhetsplan.
RaySearchs produkter utgörs av mjukvara som inte har någon miljöpåverkan. Bolaget har ingen miljöpolicy.
För att RaySearch lättare ska kunna attrahera, motivera och bibehålla personal har bolaget utfärdat optionsprogram. Dotterbolaget RayIncentive innehar aktier i RaySearch Laboratories för utfärdade och framtida optionsprogram. RayIncentives innehav av aktier i RaySearch Laboratories uppgick per 2011-12-31 till 299 628 varav 103 128 aktier omfattas av det existerande optionsprogrammet 2008:1.
Av de anställda i det svenska bolaget RaySearch Laboratories omfattas endast VD av ett bonusprogram. Övriga anställda i Sverige har däremot del i en vinstandelsstiftelse. Vinstandelsstiftelsen omfattar alla anställda inklusive ledande befattningshavare förutom VD. En avsättning till vinstandelsstiftelsen utgår ett givet år om rörelsevinsten för koncernen föregående år uppgick till en nivå överstigande en rörelsemarginal om 20 procent. Beloppet som avsätts uppgår i så fall till 10 procent av den del av rörelsevinsten som överstiger gränsnivån. Avsättningen har ett maximalt utfallsbelopp uppgående till 30 procent av lämnad utdelning. Om utdelning inte lämnas eller om rörelsemarginalen inte uppgår till 20 procent görs ingen avsättning. Då ingen utdelning föreslås avseende 2011 års resultat har ingen avsättning gjorts under året.
De anställda i RaySearchs utlandsbaserade säljbolag RaySearch Americas och RaySearch Belgium omfattas av bonusprogram baserade på säljrelaterade mål för respektive säljbolag.
RaySearchs styrelse består av fyra ledamöter, som valdes av aktieägarna vid årsstämman 25 maj 2011. Bolagets verkställande direktör ingår i styrelsen. Styrelsen har under 2011 haft sju sammanträden. Styrelsens arbete bedrivs enligt särskild arbetsordning och instruktion om arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör. Vid varje ordinarie sammanträde behandlas bestämda rapport- och beslutspunkter. Styrelsen tar ställning till strategi-, struktur- och organisationsfrågor samt forsknings- och utvecklingsfrågor. Styrelsen behandlar också samarbetsavtal, delårsrapporter, årsbokslut, revisions- och budgetfrågor. Utöver verkställande direktören som föredragande vid styrelsens sammanträden deltar vid behov även andra tjänstemän i bolaget.
Ersättningar och förmåner till verkställande direktören för verksamhetsåret 2011 har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Styrelsen har ingen ersättningskommitté och ingen nomineringskommitté.
Bolagets revisorer deltar årligen vid minst ett av styrelsens sammanträden.
Redovisningen i moderbolaget överensstämmer i allt väsentligt med redovisningen för koncernen varför kommentarerna för koncernen i hög utsträckning gäller även för moderbolaget. Aktivering av utvecklingskostnader redovisas dock i koncernen, men inte i moderbolaget. Därutöver internfakturerar moderbolaget dotterbolaget RaySearch Americas för sålda licenser för amerikanska kunder vilket påverkar moderbolaget men inte koncernen. Resultat före skatt uppgick till 25,5 (19,0) MSEK. Resultatökningen förklaras huvudsakligen av bokslutsdispositioner.
Moderbolaget hade per den 31 december 2011 likvida medel uppgående till 25,4 (67,6) MSEK.
Innehavet av egna aktier per 2011-12-31 uppgick till 299 628 vilka innehas av RayIncentive AB. Kvotvärdet för dessa aktier är 0,50 SEK. Dessa aktier utgör 0,9 procent av aktiekapitalet. Den ersättning som har betalats för aktierna uppgår till 184 KSEK.
Aktiekapitalet i RaySearch uppgår till 17 141 386,50 SEK. Det totala antalet registrerade aktier i bolaget per 2011-12-31 uppgår till 34 282 773, varav 11 324 391 aktier av serie A och 22 958 382 aktier av serie B. Kvotvärdet är 0,50 SEK. Varje aktie äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie av serie A berättigar till tio röster och varje aktie av serie B berättigar till en röst på årsstämman. Det totala antalet röster i bolaget uppgår per 2011-12-31 till 136 202 292. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.
De största aktieägarna i RaySearch var vid 2011 års utgång Johan Löf som äger 20,7 procent av kapitalet och 46,5 procent av rösterna, State Street Bank som äger 6,4 procent av kapitalet och 1,6 procent av rösterna, Erik Hedlund som äger 5,2 procent av kapitalet och 11,7 procent av rösterna samt JPMorgan Chase som äger 5,2 procent av kapitalet och 1,3 procent av rösterna.
Så vitt styrelsen i RaySearch känner till existerar inga aktieägaravtal gällande B-aktien. Dock finns ett aktieägaravtal mellan Grundarna (Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme, Carl Filip Bergendal och Anders Liander) avseende deras A-aktier. Avtalet stadgar bland annat hembudsskyldighet inför avyttring av aktier till utomstående och rätt för Grundare att i vissa fall förvärva annan Grundares aktier, till exempel vid den senares konkurs. Anders Liander är dock helt fri att utan någon som helst restriktion överlåta sina aktier till utomstående. Andelen av det totala röstetalet som omfattas av överlåtelsebegränsningar är 75,3 procent (29,9 procent av kapitalet). Aktieägaravtalet innehåller inte några bestämmelser om utövande av rösträtt. När en Grundare inte längre innehar A-aktier upphör Grundaren att vara part i avtalet.
I aktieägaravtalet finns även ett åtagande från Grundarna gentemot Philips att, vid ett offentligt bud på RaySearch från annan part, Grundarna ska hembjuda sina A-aktier till Philips om Grundare med en majoritet av A-aktierna anser att budet är skäligt och avser att acceptera det.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har även gentemot Nucletron, till följd av RaySearchs licensavtal med Nucletron, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över RaySearch. Detta åtagande gentemot Nucletron gäller som längst till och med januari 2012. Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har inte gentemot Nucletron, till skillnad från gentemot Philips, någon hembudsskyldighet avseende aktier i RaySearch.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har även gentemot IBA Dosimetry till följd av RaySearchs licensavtal med IBA Dosimetry, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över RaySearch. Detta åtagande gentemot IBA Dosimetry gäller som längst till och med juni 2012. Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har inte gentemot IBADosimetry till skillnad från gentemot Philips, någon hembudsskyldighet avseende aktier i RaySearch.
RaySearchs avtal med Accuray ger vardera parten rätt att säga upp avtalet om en konkurrent genom förvärv av aktier får ett väsentligt inflytande över den andra parten.
I bolagsordningen finns inte några speciella bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Årsstämman har inte lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Det finns inte några avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som i händelse av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget föreskriver ersättningar om dessa personer säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör. Se även aktien och ägarförhållanden på sidan 83.
Utgångspunkten för styrelsen är att ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen ska vara marknadsmässiga. Nedan beskrivs hur principerna för ersättning och andra anställningsvillkor har tillämpats under 2011 för koncernledningen i det svenska bolaget RaySearch Laboratories AB.
VD har en fast grundlön och en rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen uppgår till 2,0 procent av koncernens resultat före skatt, dock maximalt sex månadslöner. Bonus för 2011 uppgick till 565 KSEK. Därutöver har VD förmånsbil.
VDs lön revideras årligen. Detta sker genom förhandlingar mellan VD och styrelsens ordförande, varefter ordföranden presenterar ett förslag till övriga styrelsen. VD närvarar inte när styrelsen överlägger och beslutar i denna fråga.
Övriga ledande befattningshavare bestod under 2011 av finanschefen, forskningschefen, utvecklingschefen, teknikchefen och chefsjuristen. Dessa personer har en fast grundlön. De omfattas även av en vinstandelsstiftelse som omfattar alla anställda förutom VD. Villkoren för avsättning till vinstandelsstiftelsen finns beskrivna ovan under avsnittet Bonus och vinstandelsstiftelse. Övriga ledande befattningshavares löner revideras årligen. Detta sker genom förhandlingar mellan VD och den enskilda medarbetaren.
Det finns inte något incitamentsprogram särskilt riktat till ledande befattningshavare. Däremot kan de ledande befattningshavarna, utom VD, tillsammans med övriga anställda delta i de optionsprogram och vinstdelningsprogram som bolaget tillämpar.
Samtliga pensionsåtaganden är avgiftsbestämda. Pensionsåldern för VD och övriga ledande befattningshavare är 65 år och pensionspremierna motsvarar ITP-planen.
Om VD säger upp sin anställning gäller en uppsägningstid om sex månader och om uppsägning av VDs anställning sker från bolagets sida gäller en uppsägningstid om tolv månader. I båda fallen har VD rätt till lön under uppsägningstiden. Med övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om tre månader under vilken lön utgår.
Varken VD eller övriga ledande befattningshavare är berättigade till avgångsvederlag, i formell mening, om deras anställning upphör. Däremot gäller, som ovan angivits, att VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till lön under uppsägningstiden.
Styrelsen föreslår att ovan angivna riktlinjer ska gälla för tiden från 2012 års årsstämma. Styrelsen föreslår att styrelsen ska kunna avvika från riktlinjerna om särskilda skäl finns för det.
Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Koncernen påverkas främst av valutakursrisken. Koncernen har hela sin nettoomsättning i US-dollar och euro. Någon valutasäkring har i enlighet med fastställd finanspolicy inte gjorts.
RaySearch är genom sin verksamhet exponerat för olika operativa risker, bland annat följande: beroende av nyckelpersoner, konkurrens och strategiska samarbeten. RaySearch har idag samarbeten med sina partners Philips, Nucletron, IBA Dosimetry, Varian, Accuray och Siemens. RaySearch har även flera forskningssamarbeten. Om RaySearch skulle förlora en eller flera samarbetspartners kan detta ha en stor inverkan på bolagets omsättning, resultat och ställning. RaySearch har påbörjat försäljning i egen regi vilket minskar beroendet av enskilda partners.
För mer information om risker och riskhantering se not 27 på sidan 78.
RaySearch har samarbeten med sex samarbetspartners. RaySearch har också börjat att sälja den egna produkten RayStation direkt till klinikerna parallellt med partnermodellen och den satsningen förväntas fortsätta. Att arbeta direkt med klinikerna ger RaySearch större strategisk handlingsfrihet och skapar bättre möjligheter att utveckla nya viktiga produkter och potentialen att skapa värden är väsentligt högre.
Därmed är framtidsutsikterna fortsatt mycket goda för RaySearch.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel 20 422 KSEK behandlas enligt följande:
| KSEK | |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 20 422 |
Enligt styrelsens utdelningspolicy ska RaySearch dela ut cirka 20 procent av koncernens vinst efter skatt till aktieägarna under förutsättning att en sund kapitalstruktur bibehålls. Dock befinner sig RaySearch i en expansiv och kapitalkrävande fas varför styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas avseende 2011.
Koncernens resultat och ställning framgår av efterföljande resultaträkningar, rapporter över finansiell ställning och rapporter över kassaflöden med tillhörande bokslutskommentarer.
Sedan den 1 juli 2008 är alla bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm skyldiga att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Syftet med Koden är att förbättra styrningen av svenska bolag, framför allt för att säkerställa att bolagen sköts med ägarnas intresse för ögonen. God bolagsstyrning förbättrar i sin tur förtroendet för företagen på kapitalmarknaden och hos allmänheten. Med uttrycket att "tillämpa" Koden avses att bolagen aktivt tar ställning till hur bolagen ska förhålla sig till de olika reglerna i Koden. I den mån som ett bolag väljer att avvika från Kodens regler ska detta redovisas enligt principen "följ eller förklara".
Kodens regler tar främst sikte på större bolag med ett spritt ägande varför reglerna kan vara onödigt betungande och svårtillämpade för mindre bolag med ett koncentrerat ägande. RaySearch är ett litet bolag med en tydlig huvudägare som dessutom är aktiv som VD i bolaget. Detta är i de flesta fallen skälet till att RaySearch har valt att inte följa en viss regel i Koden.
På förslag av ägarna väljs styrelsen vid årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Revisorerna väljs vid årsstämman vart fjärde år. Tidpunkten för årsstämman offentliggörs senast i samband med kvartalsrapporten för det tredje kvartalet och publiceras samtidigt på hemsidan. Vid RaySearchs årsstämma den 25 maj 2011 i Stockholm deltog aktieägare representerande 31,7 procent av det totala antalet aktier och 62,2 procent av det totala antalet röster i bolaget. RaySearchs VD, styrelse och revisorer var närvarande vid stämman.
RaySearch kan ge ut aktier i två serier betecknade serie A och serie B. Vid omröstning på bolagsstämma berättigar aktie av serie A till tio röster och aktie av serie B till en röst. För närvarande finns det totalt 34 282 773 aktier i RaySearch varav 11 324 391 aktier av serie A och 22 958 382 aktier av serie B. Det finns inte några särskilda bestämmelser om bolagsstämmans funktion, varken i bolagsordningen eller, så vitt är känt för RaySearch, i aktieägaravtal.
Bolagsstämman har inte bemyndigat styrelsen att besluta att RaySearch ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
Bolaget avviker från Kodens regler genom att inte tillsätta en valberedning. Styrelsen anser, med tanke på ägarstrukturen i RaySearch, att en valberedning inte skulle fylla någon funktion utan enbart medföra onödiga kostnader.
RaySearchs styrelse fattar beslut i frågor som rör RaySearchs strategiska inriktning, struktur- och organisationsfrågor samt forsknings- och utvecklingsfrågor. Styrelsen behandlar också samarbetsavtal, delårsrapporter, årsbokslut, revisionsfrågor, budget och viktigare policyer. Styrelsen ska också säkerställa en korrekt informationsgivning till aktiemarknaden. Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter samt högst tre suppleanter.
RaySearchs styrelse har efter årsstämman den 25 maj 2011 bestått av fyra årsstämmovalda ledamöter och inga suppleanter.
Årsstämman den 25 maj 2011 valde Erik Hedlund till ordförande i styrelsen till nästa årsstämma. Styrelsen uppfyller kraven enligt NASDAQ OMX Stockholm och Koden vad gäller oberoende styrelseledamöter. En gång per verksamhetsår genomför styrelsen en utvärdering av styrelsens arbete. Genomgången ligger till grund för styrelsens framtida arbetssätt. Styrelsen utvärderar även VDs arbete men därvidlag avviker bolaget från Koden såtillvida att VDn kan närvara vid utvärderingen. Skälet till det är att VD är styrelseledamot och att styrelsen anser att VDs närvaro inte påverkar en utvärdering negativt.
Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som bland annat reglerar beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning samt ordförandens arbetsuppgifter. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i dess helhet. Dessutom rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll. Styrelsen har hållit sju sammanträden under året. Johan Löf, Erik Hedlund och Carl Filip Bergendal har deltagit vid samtliga tillfällen och Hans Wigzell vid sex tillfällen. Med tanke på styrelsens storlek har det inte ansetts nödvändigt att införa någon särskild arbetsfördelning inom styrelsen. Det har, av samma skäl, inte heller inrättats några utskott.
RaySearch avviker från Koden genom att det inte tillsätts något ersättningsutskott och det beror på att styrelsens och bolagets storlek inte motiverar ett sådant utskott. Vad gäller ersättningen till VD bestäms den av styrelsen, utan deltagande av VD, efter förhandling mellan VD och styrelsens ordförande medan ersättningen till övriga personer i ledningen bestäms efter förhandling mellan VD och de enskilda medarbetarna.
| ÄGARSTRUKTUR – ÄGARE MED MINST 10% AV RÖSTETALET | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | A-aktier | B-aktier | Summa aktier | Kapital % | Röster % | ||
| Johan Löf | 6 243 084 | 843 393 | 7 086 477 | 20,7 | 46,5 | ||
| Erik Hedlund | 1 567 089 | 228 699 | 1 795 788 | 5,2 | 11,7 | ||
| Anders Brahme | 1 390 161 | 200 400 | 1 590 561 | 4,6 | 10,4 | ||
| Övriga | 2 124 057 | 21 685 890 | 23 809 947 | 69,5 | 31,4 | ||
| Total | 11 324 391 | 22 958 382 | 34 282 773 | 100,0 | 100,0 |
Aktieägare som har ett direkt eller indirekt aktieinnehav i RaySearch och som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget framgår av tabellen på föregående sida.
RaySearchs bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Vidare saknar RaySearchs bolagsordning särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen.
RaySearch avviker även från Koden genom att det inte tillsätts något revisionsutskott och anledningen till det är att styrelsens och bolagets storlek inte heller motiverar ett sådant utskott. Hela styrelsen utför motsvarande arbete.
Styrelsen ska enligt svenska lagregler för bolagsstyrning tillse att RaySearch har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. En viktig del i kontrollmiljön är att organisation, beslutsordning samt ansvar och befogenheter är tydligt definierade och kommunicerade i styrdokument. Med tanke på finansavdelningens begränsade storlek är bedömningen att det inte finns något behov av en särskild internrevisionsfunktion.
I syfte att skapa och upprätthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen, däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktionerna till VD. Styrelsen har delegerat till VD att arbeta med upprätthållandet av den av styrelsen anvisade kontrollmiljön. Styrelsen fastställer även den attestinstruktion som delegerar VDs attestansvar till övriga befattningshavare inom RaySearch. VD rapporterar regelbundet till styrelsen och ledningsgruppen för RaySearch genom en rapport innehållande kommentarer avseende affärsläget och det finansiella resultatet jämfört med budget och prognos. Utöver detta tillkommer rapportering från RaySearchs revisor. Den interna kontrolldiskussionen bygger också på ett ledningssystem baserat på RaySearchs organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden samt delegering av befogenheter. Styrande dokument, som policyer och riktlinjer, har också en viktig funktion i kontrollstrukturen.
RaySearchs ledningsgrupp utför löpande riskbedömningar för att identifiera väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms den främsta risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföringen och värderingen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggt i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som RaySearch är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda regelverk, instruktioner och uppföljningsrutiner. Syftet med detta är att minska eventuella risker och främja korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Kontrollaktiviteter är till för att hantera de risker som styrelsen och bolagets ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen. Kontrollstrukturen består bland annat av tydliga roller inom RaySearch som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att i tid upptäcka och förebygga risken för fel i rapporteringen. Exempel på sådana kontrollaktiviteter är en tydlig beslutsordning och tydliga beslutsprocesser för större beslut, såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar. En annan viktig uppgift för RaySearchs ledning är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla bolagets kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer ansvarar för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesserna ingår kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen är mycket viktig för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. RaySearchs CFO fyller en viktig funktion i den interna kontrollprocessen genom kontroll av att den finansiella rapportringen är korrekt och fullständig samt levereras i tid.
RaySearch har ett samarbete med kommunikationskonsulten Cision som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen till marknaden. Berörda medarbetare informeras regelbundet om ändrade redovisningsprinciper, ändrade rapporteringskrav eller annan information. Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av RaySearchs informationspolicy, som beskriver bolagets generella principer för informationsgivning.
RaySearchs efterlevnad av antagna policyer och riktlinjer följs upp av styrelsen och ledningsgruppen. Vid varje styrelsemöte behandlas RaySearchs finansiella situation. Inför publiceringen av delårsrapporter och årsredovisning går styrelsen och ledningen igenom den finansiella rapporteringen. RaySearchs ledning gör en månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Det ingår även i revisorernas uppgifter att årligen granska den interna kontrollen i RaySearch. Styrelsen sammanträffar med RaySearchs revisor minst en gång per år, dels för att gå igenom den interna kontrollen dels för att i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra intern kontroll särskilt inriktad på något område.
För ytterligare uppgifter om styrelsen och VD hänvisas till sidan 52 och not 4 i årsredovisningen. För ytterligare uppgifter om revisorerna hänvisas till sidan 53 och not 5 i årsredovisningen.
Stockholm den 29 mars 2012 Styrelsen
Styrelseordförande och ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2000. Verkställande direktör och styrelseledamot i bolaget C-RAD AB samt styrelseordförande i de tre dotterbolagen C-RAD Positioning AB, C-Imaging AB och C-RAD Innovation AB. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Scandiflash AB, hhDesign AB, RayIncentive AB och Envirologic AB.
Födelseår: 1948.
Utbildning: Civilingenjör i elektroteknik från KTH och civilekonom vid Stockholms universitet.
Arbetslivserfarenhet: Erik Hedlund har under sitt yrkesverksamma liv innehaft ett antal ledande befattningar inom större internationella koncerner, bland annat Siemens och Saab, men även inom mindre och medelstora företag. Inriktningen har varit högteknologi med fokus på den medicinska tekniken. Sedan 1994 har den huvudsakliga inriktningen varit mot strålterapi och strålningsfysik. Oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch, men inte i förhållande till större aktieägare i bolaget. Antal aktier: 1 567 089 serie A och 228 699 serie B.
VD. Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2000. Övriga styrelseuppdrag: RayIncentive AB och RaySearch Americas Inc.
Utbildning: Johan Löf är civilingenjör i teknisk fysik från KTH och har doktorerat vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik, Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Som doktorand arbetade han med matematiska modeller för optimering av strålterapi och utvecklade dessutom prototypen till ORBIT.
Arbetslivserfarenhet: VD RaySearch sedan 2000. Är inte oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch eller till större aktieägare i bolaget.
Antal aktier: 6 243 084 serie A och 843 393 serie B.
Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2000. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i RayIncentive AB och Cafibe AB samt styrelsesuppleant i Conice AB.
Födelseår: 1945.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från KTH och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: Carl Filip Bergendal har under sitt yrkesverksamma liv innehaft ett antal ledande befattningar inom Modokoncernen (1972–1980) och medicinteknikföretaget Stille-Werner (1980–1987), de sista två åren som VD. Arbetar sedan 1988 som certifierad processledare i Lots och ger i denna roll stöd åt ledare i stora och medelstora företag att genomföra förändringsprocesser. Oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch och till större aktieägare i bolaget.
Antal aktier: 1 061 577 serie A och 154 920 serie B.
Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2004. Professor vid Karolinska Institutet i Solna.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Karolinska Development AB, Exthera AB och Rheman & Partners Asset Management AB. Styrelseledamot i Swedish Orphan Biovitrum AB (SOBI), Intercell AG, Humabs SGL, AVI Biopharma Inc och AB Wigzellproduktion.
Övriga uppdrag: Ordförande i Stockholm School of Entreprenurship. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin.
Födelseår: 1938.
Utbildning: Medicine doktor.
Arbetslivserfarenhet: Rektor för Karolinska Institutet 1995–2003. Oberoende styrelseledamot i förhållande till RaySearch och till större aktieägare i bolaget.
Antal aktier: 0. Optionsinnehav: 0
Anders Linér Revisor i RaySearch Laboratories. Auktoriserad revisor KPMG AB. Födelseår: 1952
Lena Krause Revisorssuppleant i RaySearch Laboratories sedan 2003. Auktoriserad revisor KPMG AB. Födelseår: 1961
Från vänster:
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från KTH. Tilldelades teknisk fysiks honnörsstipendium 2003.
Arbetslivserfarenhet: Björn Hårdemark gjorde sitt examensarbete på RaySearch 2002 och har sedan dess innehaft positioner som forskningsingenjör, utvecklare, projektledare och fysikchef. Innan dess har han bland annat arbetat på Försvarets radioanstalt där han också gjorde sin militärtjänst. Antal aktier: 18 000 serie B.
Chefsjurist i RaySearch sedan januari 2010. Styrelsens sekreterare sedan 2000. Övriga styrelseuppdrag: Spectrogon AB.
Utbildning: Jur.kand. Stockholms universitet, LLM, King's College London. Arbetslivserfarenhet: Länsrätten i Jämtlands län 1991–1993, Kammarrätten i Sundsvall 1993–1994, Advokatfirma DLA Nordic KB 1994–2009 och chefsjurist i RaySearch 2010–.
Antal aktier: 12 000 serie B.
Ledamot av styrelsen i RaySearch sedan 2000.
Övriga styrelseuppdrag: RayIncentive AB och RaySearch Americas Inc. Födelseår: 1969.
Utbildning: Johan Löf är civilingenjör i teknisk fysik från KTH och har doktorerat vid Avdelningen för medicinsk strålningsfysik, Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Som doktorand arbetade han med matematiska modeller för optimering av strålterapi och utvecklade dessutom prototypen till ORBIT.
Arbetslivserfarenhet: VD RaySearch sedan 2000. Antal aktier: 6 243 084 serie A och 843 393 serie B.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från Uppsala Universitets Tekniska Högskola, med inriktning mot systemutveckling och strålningsvetenskap. Arbetslivserfarenhet: Anders Murman har under hela sin yrkesverksamhet arbetat i branschen för strålbehandling. Han har under tolv år arbetat för Helax, MDS Nordion och Nucletron i en rad olika positioner, såsom forskning, utveckling, service, support, försäljning, marknadsföring och affärsutveckling i både Uppsala och Kalifornien. Anställd i RaySearch sedan 2004. Antal aktier: 4 000 serie B. Optionsinnehav: 0
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik från KTH och ENSIMAG i Grenoble, Frankrike. Civilekonom från Stockholms universitet.
Arbetslivserfarenhet: Anders Martin-Löf kommer närmast från biotechbolaget Biovitrum där han var IR-ansvarig och arbetade med affärsutveckling. Dessförinnan arbetade han som managementkonsult för the Boston Consulting Group, Cell Network och som grundare och VD för ScienceCap, ett konsultbolag fokuserat på småbolag inom biotech och medtech. Han har också genomgått Försvarets Tolkskola och arbetat på Sveriges Generalkonsulat i St. Petersburg. Anställd i RaySearch sedan 2007. Antal aktier: 0. Optionsinnehav: Optioner avseende 15 000 aktier av serie B i RaySearch Laboratories.
Utbildning: Civilingenjör inom elektroteknik från KTH med inriktning mot medicinsk teknik.
Arbetslivserfarenhet: Anders Liander började vid Avdelningen för medicinsk strålningsfysik, Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet 1996. Han var i två år anställd som doktorand med den huvudsakliga uppgiften att utveckla ORBIT tillsammans med Johan Löf. Efter detta arbetade han med produktutveckling på Elekta. Han anställdes i RaySearch i samband med bolagets bildande 2000.
Antal aktier: 1 061 577 serie A, 185 157 serie B.
| RESULTATRÄKNINGAR KONCERNEN | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Nettoomsättning | 126 103 | 117 728 | 83 687 | 62 690 | 64 705 |
| Kostnad för sålda varor | -442 | -92 | -1 013 | -661 | -863 |
| Bruttoresultat | 125 661 | 117 636 | 82 674 | 62 029 | 63 842 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -57575 | -53 500 | -24 718 | -29 183 | -24 225 |
| Övriga rörelsekostnader | -40 462 | -24 263 | -17 094 | -11 788 | -13 836 |
| Rörelseresultat | 27 624 | 39 873 | 40 862 | 21 058 | 25 781 |
| Finansnetto | 1 078 | 249 | 421 | 3 048 | 2 260 |
| Resultat före skatt | 28 702 | 40 122 | 41 283 | 24 106 | 28 041 |
| Skatt | -11 695 | -11 227 | -11 137 | -5 883 | -8 262 |
| Årets resultat | 17 007 | 28 895 | 30 146 | 18 223 | 19 779 |
| Resultat per aktie före full utspädning | 0,50 | 0,84 | 0,88 | 0,53 | 0,58 |
| Resultat per aktie efter full utspädning | 0,50 | 0,84 | 0,88 | 0,53 | 0,57 |
| Rapporter över finansiell ställning FÖR KONCERNEN |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2008-12-31 | 2007-12-31 |
| TILLGÅNGAR | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 161 096 | 133 981 | 112 323 | 81 705 | 62 738 |
| Övriga anläggningstillgångar | 3 978 | 6 999 | 10 284 | 12 495 | 13 586 |
| Summa anläggningstillgångar | 165 074 | 140 980 | 122 607 | 94 200 | 76 324 |
| Summa omsättningstillgångar | 95 924 | 114 946 | 110 491 | 93 891 | 96 909 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 260 998 | 255 926 | 233 098 | 188 091 | 173 233 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 196 697 | 196 762 | 184 858 | 150 435 | 137 851 |
| Skulder | 64 301 | 59 164 | 48 240 | 37 656 | 35 382 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 260 998 | 255 926 | 233 098 | 188 091 | 173 233 |
| Rapporter över kassaflöden för KONCERNEN |
|||||
| KSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 33 852 | 62 785 | 49 207 | 26 045 | 37 862 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -63 092 | -50 791 | -43 148 | -29 540 | -25 559 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -16 991 | -16 991 | 3 310 | -4 996 | – |
| Årets kassaflöde | -46 231 | -4 997 | 9 369 | -8 491 | 12 303 |
| KSEK | NOT | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2,3 | 126 103 | 117 728 |
| Kostnad för sålda varor | -442 | -92 | |
| Bruttoresultat | 27 | 125 661 | 117 636 |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | 1 067 | – |
| Försäljningskostnader | -19 215 | -4 687 | |
| Administrationskostnader | 10 | -21 369 | -17 756 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 10 | -57 575 | -53 500 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | -945 | -1 820 |
| Rörelseresultat | 4,5,7,11 | 27 624 | 39 873 |
| Finansiella intäkter | 1 107 | 252 | |
| Finansiella kostnader | -29 | -3 | |
| Finansnetto | 12 | 1 078 | 249 |
| Resultat före skatt | 28 702 | 40 122 | |
| Skatt | 14 | -11 695 | -11 227 |
| Årets resultat¹ | 17 007 | 28 895 | |
| Resultat per aktie före utspädning | 15 | 0,50 | 0,84 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 15 | 0,50 | 0,84 |
¹ 100 procent hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| KSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 17 007 | 28 895 |
| Årets omräkningsdifferens | -81 | – |
| Årets totalresultat¹ | 16 926 | 28 895 |
¹ 100 procent hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| KSEK | NOT | 11-12-31 | 10-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utvecklingskostnader | 16 | 160 979 | 133 669 |
| Dataprogram | 17 | 117 | 312 |
| 161 096 | 133 981 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 18 | 3 978 | 3 157 |
| 3 978 | 3 157 | ||
| Uppskjuten skattefordran | 23 | – | 3 842 |
| Summa anläggningstillgångar | 165 074 | 140 980 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 20 | 56 935 | 31 276 |
| Skattefordringar | 4 197 | 3 841 | |
| Övriga fordringar | 17 | 7 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 6 071 | 4 806 |
| Likvida medel | 22 | 28 704 | 75 016 |
| Summa omsättningstillgångar | 28 | 95 924 | 114 946 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 260 998 | 255 926 |
| KSEK | NOT | 11-12-31 | 10-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 17 141 | 17 141 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 975 | 1 975 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 177 581 | 177 646 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 196 697 | 196 762 | |
| Summa eget kapital | 196 697 | 196 762 | |
| SKULDER | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 23 | 46 372 | 41 767 |
| Övriga långfristiga skulder | 25 | 642 | 642 |
| Summa långfristiga skulder | 47 014 | 42 409 | |
| Leverantörsskulder | 6 582 | 5 743 | |
| Skatteskulder | – | 35 | |
| Övriga skulder | 1 769 | 2 460 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 8 936 | 8 517 |
| Summa kortfristiga skulder | 28 | 17 287 | 16 755 |
| Summa skulder | 64 301 | 59 164 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 260 998 | 255 926 | |
| Ställda säkerheter | 29 | ||
| Företagsinteckningar | 5 000 | 5 000 | |
| Eventualförpliktelser | 29 | inga | inga |
| KSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel inkl årets resultat |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 17 141 | 1 975 | 165 742 | 184 858 | |
| Årets totalresultat¹ | 28 895 | 28 895 | |||
| Lämnad utdelning | -16 991 | -16 991 | |||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 17 141 | 1 975 | 0 | 177 646 | 196 762 |
| Årets resultat | 17 007 | 17 007 | |||
| Årets övrigt totalresultat | -81 | -81 | |||
| Årets totalresultat | 0 | 0 | -81 | 17 007 | 16 926 |
| Lämnad utdelning | -16 991 | -16 991 | |||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 17 141 | 1 975 | -81 | 177 662 | 196 697 |
¹ Årets totalresultat överensstämmer med årets resultat.
RaySearch har följande utdelningspolitik: Styrelsen har för avsikt att låta dela ut cirka 20 procent av koncernens vinst efter skatt till aktieägarna under förutsättning att en sund kapitalstruktur bibehålls. RaySearch har inte några externa lån.
Flera av de anställda äger aktier och/eller optioner i RaySearch. Styrelsen har inte några mandat från årsstämman att återköpa aktier. Koncernen har inte återköpt aktier. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Som eget kapital definieras aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital och fritt eget kapital. Bolaget står inte under externa kapitalkrav. Kvotvärdet per aktie är 0,50 SEK.
Per den 31 december 2011 uppgick RayIncentives innehav av aktier i RaySearch Laboratories till 299 628 st. Av dessa har RayIncentive ställt ut optioner på 103 128 aktier till personer som är anställda i RaySearch. Det bokförda värdet i koncernen på dessa 299 628 st aktier i RaySearch Laboratories AB är 0 SEK.
Omräkningsreservern innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
| KSEK NOT |
2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 28 702 | 40 122 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet1 | 35 153 | 28 044 |
| Betald skatt | -3 639 | -2 710 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| före förändringar av rörelsekapital | 60 216 | 65 456 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -26 932 | -6 755 |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 568 | 4 084 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 33 852 | 62 785 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Balanserade utvecklingsutgifter | -60 572 | -48 229 |
| Investeringar i dataprogram | – | -162 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2 520 | -2 400 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -63 092 | -50 791 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Utbetald utdelning | -16 991 | -16 991 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -16 991 | -16 991 |
| Årets kassaflöde 31 |
-46 231 | -4 997 |
| Likvida medel vid årets början | 75 016 | 80 013 |
| Kursdifferens | -81 | – |
| Likvida medel vid årets slut | 28 704 | 75 016 |
1 I dessa belopp ingår avskrivningar på aktiverade utvecklingskostnader med 34 236 (27 525) KSEK.
| Resultaträkning | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | NOT | 2011 | 2010 |
| Nettoomsättning | 2, 3 | 131 827 | 117 728 |
| Kostnad för sålda varor | -442 | -92 | |
| Bruttoresultat | 27 | 131 385 | 117 636 |
| Övriga rörelseintäkter | 1 067 | 0 | |
| Försäljningskostnader | -10 564 | -4 687 | |
| Administrationskostnader | 10 | -21 346 | -17 728 |
| Forsknings- och utvecklings kostnader |
10 | -84 886 | -75 482 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | -945 | -1 820 |
| Rörelseresultat | 4, 5, 7, 11 | 14 711 | 17 919 |
| Resultat från andelar i koncernföretag |
– | 4 800 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter |
969 | 241 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
-29 | -3 | |
| Resultat efter finansiella poster | 12 | 15 651 | 22 957 |
| Bokslutsdispositioner | 13 | 9 800 | -3 941 |
| Resultat före skatt | 25 451 | 19 016 | |
| Skatt | 14 | -7 077 | -4 374 |
| Årets resultat | 18 374 | 14 642 | |
| Totalresultat | |||
| KSEK | NOT | 2011 | 2010 |
| Årets resultat | 18 374 | 14 642 | |
| Övrigt totalresultat | – | – | |
| Årets totalresultat | 18 374 | 14 642 |
| Kassaflödesanalys | ||
|---|---|---|
| KSEK NOT |
2011 | 2010 |
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella poster | 15 651 | 22 957 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet |
1 892 | -3 003 |
| Betald skatt | -3 914 | -2 697 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
13 629 | 17 257 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital |
||
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar |
-32 147 | -6 752 |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder |
428 | 4 084 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
-18 090 | 14 589 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Investeringar i dataprogram | – | -162 |
| Förvärv av materiella anläggnings tillgångar |
-2 520 | -2 400 |
| Förvärv av finansiella tillgångar | -9 260 | – |
| Kassaflöde från investerings verksamheten |
-11 780 | -2 562 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Erhållen utdelning | 4 800 | – |
| Utbetald utdelning | -17 141 | -17 141 |
| Kassaflöde från finansierings verksamheten |
-12 341 | -17 141 |
| Årets kassaflöde 31 |
-42 211 | -5 114 |
| Likvida medel vid årets början | 67 610 | 72 724 |
| Likvida medel vid årets slut | 25 399 | 67 610 |
| Balansräkning | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | NOT | 11-12-31 | 10-12-31 | |
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggning stillgångar |
||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Dataprogram | 17 | 117 | 312 | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Inventarier, verktyg och installationer | 18 | 3 978 | 3 157 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Andelar i koncernföretag | 19 | 11 420 | 2 160 | |
| Uppskjuten skattefordran | 23 | – | 3 842 | |
| Summa anläggningstillgångar | 15 515 | 9 471 | ||
| Omsättning stillgångar |
||||
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 20 | 47 456 | 31 276 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 14 928 | 4 800 | ||
| Skattefordringar | 4 520 | 3 841 | ||
| Övriga fordringar | 17 | 7 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna | ||||
| intäkter | 21 | 5 832 | 4 803 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 72 753 | 44 727 | ||
| Kassa och bank | 22 | 25 399 | 67 610 | |
| Summa omsättningstillgångar | 28 | 98 152 | 112 337 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 113 667 | 121 808 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | NOT | 11-12-31 | 10-12-31 |
| Eget kapital |
|||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital (11 324 391 A-aktier, | |||
| 22 958 382 B-aktier) | 17 141 | 17 141 | |
| Reservfond | 43 630 | 43 630 | |
| Summa bundet eget kapital | 60 771 | 60 771 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 2 048 | 4 547 | |
| Årets resultat | 18 374 | 14 642 | |
| Summa fritt eget kapital | 20 422 | 19 189 | |
| Summa eget kapital | 81 193 | 79 960 | |
| Obeskattade reserver | 24 | 15 341 | 25 140 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 6 497 | 5 743 | |
| Övriga skulder | 1 700 | 2 460 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 8 936 | 8 505 |
| Summa kortfristiga skulder | 28 | 17 133 | 16 708 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 113 667 | 121 808 | |
| Ställda säkerheter | 29 | ||
| Företagsinteckningar | 5 000 | 5 000 | |
| Ansvarsförbindelser | 29 | inga | inga |
| Rapport över förändringar i eget kapital |
Balanserat | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| resultat inklusive | |||||
| KSEK | Aktiekapital | Reservfond | årets resultat | Summa | |
| Ingående eget kapital 2010-01-01 | 17 141 | 43 630 | 21 688 | 82 459 | |
| Lämnad utdelning | -17 141 | -17 141 | |||
| Årets totalresultat | 14 642 | 14 642 | |||
| Utgående eget kapital 2010-12-31 | 17 141 | 43 630 | 19 189 | 79 960 | |
| Lämnad utdelning | -17 141 | -17 141 | |||
| Årets totalresultat | 18 374 | 18 374 | |||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 17 141 | 43 630 | 20 422 | 81 193 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor vilket även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare på sidan 79.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2011.
Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående, IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner, IFRIC 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument. Ingen av dessa förändringar har haft någon effekt på koncernens redovisning.
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har RaySearch Laboratories ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.
IFRS 9 som avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument, ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, IAS 19 Ersättningar till anställda, IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för överförda finansiella tillgångar, IFRS 10 Consolidated Fiancial Statements, IFRS 13 Fair value measurement.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt med tanke på uppföljning av avkastningen på koncernens produkter och eftersom dessa har likartade ekonomiska egenskaper så redovisas de i ett segment.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från RaySearch Laboratories. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Koncernen omfattar moderbolaget RaySearch Laboratories AB (publ), org nr 556322–6157 som äger 90,8 procent av kapitalet och 49,7 procent av rösterna i RayIncentive AB, vars enda funktion är att äga de aktier som är avsatta för att täcka in utestående och kommande optionsprogram hos de anställda, och två helägda dotterbolag. Ett säljbolag i USA med namnet RaySearch Americas Inc och ett säljbolag i Belgien med namnet RaySearch Belgium Sprl.
Specialföretag (SPE) omfattas av koncernredovisningen när den ekonomiska innebörden av affärsförbindelserna mellan ett koncernföretag och ett SPE tyder på att koncernföretaget utövar ett bestämmande inflytande över ett SPE. Vid bedömning av om koncernföretaget utövar ett bestämmande inflytande tas bland annat hänsyn till om verksamheten i specialföretaget bedrivs på ett förutbestämt sätt. RaySearch Laboratories äger 90,8 procent av kapitalet och 49,7 procent av rösterna i RayIncentive. RaySearch Laboratories har kontroll över bolaget och inget innehav utan bestämmande inflytande redovisas. Kapitalandelen uppgår till 9 200 SEK. All eventuell utdelning från RayIncentive ska i sin helhet gå till RaySearch Laboratories. Dessa omständigheter gör att RayIncentive betraktas som ett SPE.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder utgör koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.
Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter.
I de fall då licenser säljs via partners redovisar koncernen sina intäkter från lämnade licenser när programvaran installerats hos kund eller rättigheterna att använda programvaran har övergått till kunden. Vissa avtal innehåller minimigarantier gällande sålda licenser. I de fall då kunderna förvärvar licenser för att leva upp till minimiåtaganden redovisas intäkterna per avtalens avstämningsdag. I de fall då mjukvara säljs direkt till slutkunder redovisar koncernen sina intäkter när del- eller slutinstallation görs hos kund samt efter produktacceptans. Supportintäkterna baseras på ackumulerad licensförsäljning och följer därmed licensintäkterna.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Företaget har erhållit bidrag från EU för ett forskningsprojekt och från Vetenskapsrådet avseende två industridoktorander. Bidragen nettoredovisas mot forskningsoch utvecklingskostnader. De erhållna bidragen uppgår inte till några materiella belopp.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39.
Finansiella tillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument. Redovisning sker därefter utifrån hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid anskaffningstidpunkten. Följande kategorier innehas av bolaget:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar.
Innefattar finansiella skulder som inte innehas för handel. Koncernens leverantörsskulder ingår i denna kategori. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Värdeförändringar redovisas i finansnettot. Kortfristiga likvida placeringar redovisas i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandeperioden, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Samtliga leasingavtal i koncernen redovisas som operationella i enlighet med dessa regler.
Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Beräknade nyttjandeperioder;
– datorer 3–5 år
– inventarier, verktyg och installationer 5 år
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter som personalkostnader och lokalkostnader. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I rapport över finansiell ställning redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Hänsyn har tagits till uppskjuten skatt.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Aktiverade utvecklingskostnader där avskrivningar ej har påbörjats, prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt som då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
– aktiverade utvecklingskostnader 5 år
– dataprogram 3–5 år
De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försäljningskostnader. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Återvinningsvärdet bestäms utifrån diskontering av beräknat framtida kassaflöde från de kassagenererande enheterna.
Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från balanserade vinstmedel. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av balanserade vinstmedel. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernens förpliktelse för varje period utgörs av de belopp som koncernen ska bidra med för den aktuella perioden.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast då företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Gällande bolagets optionsprogram så har vid varje tillfälle marknadsmässigt pris för optionerna betalats av de anställda. Marknadmässigt pris har beräknats enligt Black & Scholes-modellen.
Bolagets vinstandelsstiftelse omfattar alla anställda i moderbolaget inklusive ledande befattningshavare förutom VD. En avsättning till vinstandelsstiftelsen utgår ett givet år om rörelsevinsten föregående år uppgick till en nivå överstigande en rörelsemarginal om 20 procent. Beloppet som avsätts uppgår i så fall till 10 procent av den del av rörelsevinsten som överstiger gränsnivån. Avsättningen har ett maximalt utfallsbelopp uppgående till 30 procent av lämnad utdelning. Om utdelning inte lämnas eller om rörelsemarginalen inte uppgår till 20 procent görs ingen avsättning. Avsättningen redovisas som personalkostnad.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktioner redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande noterade företag tillämpas. RFR2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
RaySearch Laboratories AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktier är noterade i Small Cap-segmentet på NASDAQ OMX Nordiska börs Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Sveavägen 25, 111 34 Stockholm.
För moderbolaget används benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av anläggningstillgångar samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Utöver eller till skillnad mot de ändrade redovisningsprinciper som anges ovan för koncernen har inga ändringar påverkat moderbolaget under 2011.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
I moderbolagets resultaträkning redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad när de uppkommer. En dylik redovisning är tillåten enligt RFR2. I koncernredovisningen tas dessa utgifter för utveckling upp som tillgång enligt IAS 38.
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna de förlusterna och kostnader uppkommer.
Företaget redovisar aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Koncernens verksamhet består av ett rörelsesegment då koncernens produkter har likartade ekonomiska egenskaper. Bolagets intäktsområden är starkt beroende av varandra och har samma kundkrets. Bolaget bedömer därmed att verksamheten utgör ett rörelsesegement.
RaySearch produkter säljs huvudsakligen via partners. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var slutkunderna är lokaliserade.
| Europa och | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordamerika Asien |
resten av världen | |||||
| % | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Omsättning | 36 | 47 | 27 | 22 | 37 | 31 |
Omsättningen i Sverige uppgick till 0 (900) KSEK. Omsättningsfördelningen baseras enbart på licensintäkter och inte på supportintäkter då ingen regionsinformation finns att tillgå avseende supportintäkter. Av bolagets sex kommersiella partners genererade Philips och Nucletron den största delen av omsättningen. Under 2011 uppgick omsättningen via Philips till 56 911 (76 435) KSEK och via Nucletron till 23 755 (22 017) KSEK.
| 3 NOT |
INTÄKTERNAS FÖRDELNING |
|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Licensintäkter | 105 128 | 96 295 | 96 180 | 96 295 |
| Supportintäkter | 20 975 | 21 433 | 20 975 | 21 433 |
| Koncerninterna intäkter | – | – | 14 672 | – |
| 126 103 | 117 728 | 131 827 | 117 728 |
Omsättningen av RayStation uppgick till 18 829 (2 496) KSEK.
NOT 4 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR
I koncernföretaget RayIncentive har inga anställda och inga lönekostnader har utgått.
anställda I Moderbolag och koncernen
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Löner och ersättningar med mera¹ | 44 722 | 39 795 | 39 587 | 39 795 |
| Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer |
8 446 | 8 254 | 8 446 | 8 254 |
| Sociala avgifter² | 12 898 | 11 708 | 12 566 | 11 708 |
| 66 066 | 59 757 | 60 599 | 59 757 |
¹ Varav 1 314 KSEK för 2010 avser avsättning till vinstandelstiftelsen. Ingen avsättning har gjorts för 2011.
² Varav 318 KSEK avser löneskatt hänförlig till avsättning till vinstandelsstiftelse för 2010. Ingen avsättnig har gjorts för 2011.
I moderbolaget var medelantalet anställda 74 (64) personer, varav 56 (49) män och 18 (15) kvinnor. I koncernen var medelantalet anställda 78 (64) personer, varav 59 (49) män och 19 (15) kvinnor. Medelantalet anställda per land i koncernen var i Sverige 74 (64), i USA 4 (0) och i Belgien 0 (0).
Könsfördelning i företagsledningen
Det finns inga kvinnor i styrelsen och heller inte några kvinnliga ledande befatt-
ningshavare varken i koncernen eller i moderbolaget.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse, VD och övriga | Styrelse, VD och övriga | |||
| moderbo laget |
befattningshavare | Övriga anställda | befattningshavare | Övriga anställda |
| Löner och andra ersättningar | 9 060 | 30 528¹ | 8 985 | 30 810¹ |
| (varav tantiem) | -565 | -40 | -802 | – |
| Sociala kostnader | 4 903 | 16 108 | 4 913 | 15 048 |
| (varav pensionskostnader) | -1 915 | -6 531¹ | -1 833 | -6 420¹ |
| Moderbolaget totalt | 13 963 | 46 636 | 13 898 | 45 858 |
¹ Hela avsättningen till vinstandelsstiftelsen 3 258 KSEK redovisas i tabellen under övriga anställda. Likaså för särskild löneskatt 790 KSEK. Ingen avsättning till vinstandelsstiftelsen har gjorts 2011.
| Grundlön, | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | styrelsearvoden | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
| Styrelsens ordförande Erik Hedlund | 360 | – | – | – | 360 |
| Styrelseledamot Carl Filip Bergendal | 120 | – | – | – | 120 |
| Styrelseledamot Hans Wigzell | 120 | – | – | – | 120 |
| Verkställande direktör Johan Löf | 3 160 | 565 | 348 | 464 | 4 537 |
| Andra ledande befattningshavare (5 st.) | 4 734 | – | 105 | 1 451 | 6 290 |
| Summa | 8 494 | 565 | 453 | 1 915 | 11 427 |
| Grundlön, | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | styrelsearvoden | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
| Styrelsens ordförande Erik Hedlund | 348 | – | – | – | 348 |
| Styrelseledamot Carl Filip Bergendal | 116 | – | – | – | 116 |
| Styrelseledamot Hans Wigzell | 116 | – | – | – | 116 |
| Verkställande direktör Johan Löf | 2 854 | 802 | 324 | 460 | 4 440 |
| Andra ledande befattningshavare (5st.) | 4 749 | – | 5 | 1 373 | 6 127 |
| Summa | 8 183 | 802 | 329 | 1 833 | 11 147 |
Inga finansiella instrument eller övriga aktierelaterade ersättningar har lämnats.
Den rörliga ersättningen till VD är relaterad till koncernens resultat och uppgår till 2 procent på resultatet före skatt och får maximalt uppgå till sex månadslöner. Under 2008 togs bonusen bort för alla anställda utom för VD, och ersattes av en vinstandelsstiftelse. Vinstandelsstiftelsen omfattar alla anställda inklusive ledande befattningshavare förutom VD. En avsättning till vinstandelsstiftelsen utgår ett givet år om rörelsevinsten föregående år uppgick till en nivå överstigande en rörelsemarginal om 20 procent. Beloppet som avsätts uppgår i så fall till 10 procent av den del av rörelsevinsten som överstiger gränsnivån. Avsättningen har ett maximalt utfallsbelopp uppgående till 30 procent av lämnad utdelning. Om utdelning inte lämnas eller om rörelsemarginalen inte uppgår till 20 procent görs ingen avsättning. Utbetalning görs efter det att resultatet är fastställt på bolagsstämman. De anställda i RaySearchs utlandsbaserade säljbolag RaySearch Americas och RaySearch Belgium omfattas av bonusprogram baserade på säljrelaterade mål för respektive säljbolag.
Samtliga pensionsåtaganden är avgiftsbestämda. Pensionsåldern för VD är 65 år och pensionspremien motsvarar ITP-planen. Pensionsåtagandena för övriga ledande befattningshavare ska motsvara ITP-planen. Pensionsåldern är 65 år för samtliga övriga ledande befattningshavare. Inga övriga pensionsförpliktelser förekommer.
Om uppsägningen av anställning sker från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om sex månader, och om uppsägning sker från arbetsgivarens sida gäller en uppsägningstid om tolv månader. VD har inte i något av fallen rätt till särskilt avgångsvederlag men får i båda fallen lön under uppsägningstiden. Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om tre månader under vilken lön utgår. Till styrelseledamöterna utgår inget avgångsvederlag.
Beslutsprocessen avseende ersättningar och förmåner beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen. Se not 6 för utestående optionsprogram.
| 5 NOT ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER |
||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 | ||
| KONCERNEN | ||||
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 449 | 484 | ||
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 211 | 179 | ||
| Skatterådgivning | 51 | – | ||
| Andra uppdrag | 77 | 32 | ||
| Moderbo laget |
||||
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 438 | 472 | ||
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 211 | 179 | ||
| Skatterådgivning | 51 | – | ||
| Andra uppdrag | 77 | 32 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
NOT 6 Optionsprogram
För att RaySearch lättare ska kunna attrahera, motivera och bibehålla personal har bolaget utfärdat optionsprogram. Koncernföretaget RayIncentive innehar aktier i RaySearch Laboratories för utfärdade och framtida optionsprogram. Ray-Incentives innehav av aktier i RaySearch Laboratories uppgick per 2011-12-31 till 299 628 aktier varav 103 128 aktier omfattas av existerande optionsprogram 2008:1. Gällande bolagets optionsprogram så har vid varje tillfälle marknadsmässigt pris för optionerna betalats av de anställda. Marknadmässigt pris har beräknats enligt Black & Scholes-modellen. Optionerna är för närvarande out of the money.
| Optionsprogram RaySearch Laboratories |
||||
|---|---|---|---|---|
| Aktier som |
Lösenk urs |
|||
| Inlösenperiod | omfattas | (SEK) | ||
| 2008 1 | 31 dec 2011–31 dec 2012 | 103 128 | 46,5 |
| NOT | 7 | RÖRELSENS KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG |
|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Kostnad för sålda varor | -442 | -92 | -442 | -92 |
| Personalkostnader1 | -37 911 | -29 494 | -82 268 | -70 139 |
| Avskrivningar | -34 993 | -28 044 | -1 892 | -1 797 |
| Valutakursförluster | -945 | -1 820 | -945 | -1 820 |
| Övriga rörelsekostnader | -25 255 | -18 406 | -32 636 | -25 719 |
| -99 546 | -77 856 -118 183 | -99 567 |
1 Avser ej aktiverade personalkostnader.
| 8 NOT ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER |
||
|---|---|---|
| KONCERNEN OCH MODERBOLAGET |
||
| KSEK | 2011 | 2010 |
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 1 067 | 0 |
1 067 0
NOT 9 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
| KONCERNEN OCH | ||
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | ||
| KSEK | 2011 | 2010 |
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | -945 | -1 820 |
| -945 | -1 820 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion |
||||
| Administrationskostnader | -33 | -107 | -33 | -107 |
| Forskning och utveckling | -34 236 | -27 525 | -162 | -379 |
| -34 269 | -27 632 | -195 | -486 | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion |
||||
| Administrationskostnader | -724 | -412 | -724 | -412 |
| Forskning och utveckling | – | – | -974 | -899 |
| -724 | -412 | -1 698 | -1 311 | |
| Summa avskrivningar | -34 993 | -28 044 | -1 892 | -1 797 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Leasingavtal där företaget är leasetagare |
||||
| Lokalhyra | 6 942 | 6 956 | 6 827 | 6 956 |
| Övrig leasing | 711 | 560 | 683 | 560 |
| Totala leasingkostnader | 7 653 | 7 516 | 7 510 | 7 516 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende kontrakt som förfaller till betalning: |
||||
| Inom ett år | 8 494 | 7 464 | 7 657 | 7 464 |
| Senare än ett år men inom fem år | 9 408 | 8 509 | 4 510 | 8 509 |
| Senare än fem år | – | – | – | – |
| 17 902 | 15 973 | 12 167 | 15 973 |
| 12 NOT RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER |
||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen Moderbolaget |
||||
| KSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ränteintäkter på likvida medel | 531 | 99 | 393 | 88 |
| Ränteintäkter på kund- och lånefordringar |
547 | 146 | 547 | 146 |
| Övriga ränteintäkter | 29 | 7 | 29 | 7 |
| 1 107 | 252 | 969 | 241 | |
| Räntekostnader på övriga skulder |
-29 | -3 | -29 | -3 |
| -29 | -3 | -29 | -3 | |
| Netto | 1 078 | 249 | 940 | 238 |
| 13 NOT BOKSLUTSDISPOSITIONER |
||
|---|---|---|
| KSEK | 2011 | 2010 |
| Periodiseringsfond, årets avsättning | -4 100 | -5 445 |
| Periodiseringsfond, årets återföring | 14 100 | 1 443 |
| Skattemässig överavskrivning, inventarier | -200 | 61 |
| 9 800 | -3 941 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| ksek | 2011 | 2010 |
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | -3 248 | -4 409 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | ||
| -3 248 | -4 409 | |
| Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | ||
| aktiverade utvecklingskostnader | -7 182 | -5 782 |
| Obeskattade reserver | 2 577 | -1 036 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av | ||
| tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | -3 842 | – |
| -8 447 | -6 818 | |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | -11 695 | -11 227 |
| Avstämning av effektiv skatt |
KOncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| KSEK | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 28 702 | 40 122 | ||
| Svensk skattesats | 26,3 | -7 549 | 26,3 | -10 552 |
| Effekt av amerikansk skattesats | 5,6 | -1 611 | 0 | – |
| Effekt av belgisk skattesats | 0 | 1 | 0 | – |
| Ej skattepliktiga intäkter | -0,2 | 49 | 0 | 2 |
| Övriga ej avdragsgilla kostnader | 1,2 | -350 | 1,2 | -496 |
| Schablonränta på periodiseringsfonder |
0,3 | -92 | 0,5 | -181 |
| Ökning av underskottsavdrag som ej aktiverats |
7,5 | -2 143 | 0 | – |
| Redovisad effektiv skatt | 40,7 | -11 695 | 28,0 | -11 227 |
| moderbolaget | ||
|---|---|---|
| ksek | 2011 | 2010 |
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | -3 235 | -4 374 |
| Uppskjuten skattekostnad | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av tidigare | ||
| aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | -3 842 | – |
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | -7 077 | -4 374 |
| Avstämning av effektiv skatt moderbolaget 2011 2010 KSEK Procent Belopp Procent Belopp Resultat före skatt 25 451 19 016 Svensk skattesats 26,3 -6 694 26,3 -5 001 Ej skattepliktiga intäkter 0 8 -6,6 1 263 Övriga ej avdragsgilla kostnader 1,4 -350 2,3 -482 Schablonränta på periodiseringsfonder 0,4 -92 1,0 -181 Övrigt -0,2 51 0 27 Redovisad effektiv skatt 27,9 -7 077 23,0 -4 374 |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Utdelning per aktie | – | 0,50 |
| Använt antal aktier och resultat vid beräkning av resultat per aktie |
||
| Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning1 | 34 282 773 34 282 773 | |
| Effekt av utestående optioner | – | – |
| Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning1 | 34 282 773 34 282 773 | |
| Resultat per aktie efter utspädning | 0,50 | 0,84 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets |
| aktieägare (före och efter utspädning) | 17 007 | 28 895 |
|---|---|---|
¹299 628 st egna aktier ägs av dotterbolaget RayIncentive för att användas till optionsprogram, se not 6.
| Koncernen | |
|---|---|
| 11-12-31 | 10-12-31 |
| 205 076 | 155 569 |
| 61 546 | 49 507 |
| 266 622 | 205 076 |
| -71 407 | -43 881 |
| -34 236 | -27 526 |
| -105 643 | -71 407 |
| 160 979 | 133 669 |
| Utgående redovisat värde | 117 | 312 | ||
|---|---|---|---|---|
| Utgående balans | -3 541 | -3 346 | ||
| Årets avskrivning enligt plan1 | -195 | -486 | ||
| Ingående balans | -3 346 | -2 860 | ||
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan |
||||
| Utgående balans | 3 658 | 3 658 | ||
| Nyanskaffningar | 0 | 162 | ||
| Ingående balans | 3 658 | 3 496 | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| ksek | 11-12-31 | 10-12-31 | ||
| KONCERNEN OCH MODERBOLAGET |
||||
¹ Av avskrivningarna i koncernen är 162 (379) aktiverade.
| KONCERNEN OCH MODERBOLAGET |
||
|---|---|---|
| ksek | 11-12-31 | 10-12-31 |
| Inventarier, verktyg och installationer | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 10 508 | 8 343 |
| Nyanskaffningar | 2 519 | 2 419 |
| Avyttringar och utrangeringar | -21 | -254 |
| Utgående balans | 13 006 | 10 508 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Ingående balans | -7 351 | -6 275 |
| Avyttringar och utrangeringar | 21 | 235 |
| Årets avskrivning enligt plan1 | -1 698 | -1 311 |
| Utgående balans | -9 028 | -7 351 |
| Utgående redovisat värde | 3 978 | 3 157 |
Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
| Kon cern före taget/ |
Antal/ | Justera t Ek/ |
Redovisa t |
|---|---|---|---|
| Org nr / Säte | ande lar i %¹ |
Årets vins t² |
värde |
| RayIncentive AB, 556635-8247, Stockholm, |
|||
| Sverige | 9 080 / 90,81 | 1 994 / 169 | 2 000 |
| RaySearch Americas Inc | 5 000 / 100,0 -5 192 / -14 261 | 9 249 | |
| Delaware, USA | |||
| RaySearch Belgium Sprl | 100 / 100,0 | 156 / -13 | 171 |
| Bryssel, Belgien | |||
| 11 420 |
¹ Ägarandelen av kapitalet avses, röstetalet uppgår till 49,7 procent.
² Med justerat eget kapital avses, den ägda andelen av företagets egna kapital inklusive eget kapitalandel i obeskattade reserver. Med årets vinst avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inklusive kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver.
¹ Av avskrivningarna i koncernen är 974 (899) aktiverade.
| 19 NOT ANDELAR I KONCERNFÖRETAG |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans | 2 160 | 2 160 |
| Anskaffning | 9 420 | – |
| Återbetalning aktieägartillskott | -160 | – |
| Utgående balans | 11 420 | 2 160 |
Inga kundförluster och inga nedskrivningar avseende kundfordringar har under året redovisats.
Bolagets kreditrisk består av kreditrisk avseende fordringar på Philips,
Nucletron, IBA Dosimetry, Varian, Accuray och Siemens, som varit bolagets sex kommersiella partners med vilka produkter lanserats, samt kliniker som bolaget sålt system direkt till. Bolaget bedömer att kreditrisken fortsatt kommer att vara mycket låg och att kreditkvaliteten är hög.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys redovisat värde |
11-12-31 10-12-31 11-12-31 10-12-31 | |||
| Ej förfallet | 33 769 | 28 441 | 32 158 | 28 441 |
| Förfallet 0–30 dagar | 8 363 | 1 368 | 1 546 | 1 368 |
| Förfallet mer än 30 dagar | 14 803 | 1 467 | 13 752 | 1 467 |
| Summa | 56 935 | 31 276 | 47 456 | 31 276 |
| NOT | 21 | FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER |
|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| ksek | 11-12-31 10-12-31 11-12-31 10-12-31 | |||
| Förutbetald hyra | 1 953 | 2 058 | 1 826 | 2 058 |
| Förutbetald försäkring | 720 | 643 | 720 | 643 |
| Upplupna ränteintäkter | 0 | 12 | 0 | 12 |
| Övriga poster | 3 398 | 2 093 | 3 286 | 2 090 |
| 6 071 | 4 806 | 5 832 | 4 803 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| ksek | 11-12-31 10-12-31 11-12-31 10-12-31 | |||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: |
||||
| Kassa och bank | 28 704 | 75 016 | 25 399 | 67 610 |
| 28 704 | 75 016 | 25 399 | 67 610 |
Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att:
– De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
– De kan lätt omvandlas till kassamedel.
– De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| ksek | 11-12-31 | 10-12-31 |
| Uppskjuten skatteskuld avseende: | ||
| Immateriella tillgångar | ||
| Ingående balans | 35 155 | 29 374 |
| Förändring under året | 7 182 | 5 781 |
| Utgående balans | 42 337 | 35 155 |
| Obeskattade reserver | ||
| Ingående balans | 6 612 | 5 575 |
| Förändring under året | -2 577 | 1 037 |
| Utgående balans | 4 035 | 6 612 |
| Redovisat värde | 46 372 | 41 767 |
| Koncernen och |
||||
|---|---|---|---|---|
| moderbolaget | ||||
| ksek | 11-12-31 | 10-12-31 | ||
| Uppskjuten skattefordran avseende | ||||
| underskottsavdrag | ||||
| Ingående balans | 3 842 | 8 216 | ||
| Förändring under året | -3 842 | -4 374 | ||
| Utgående balans | 0 | 3 842 | ||
Värdering har skett utifrån nominell skattesats.
| moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| ksek | 11-12-31 | 10-12-31 | ||
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan: | ||||
| Ingående balans 1 januari | -334 | -273 | ||
| Årets återföringar/avskrivningar utöver plan | 201 | -61 | ||
| Utgående balans 31 december | -133 | -334 | ||
| Periodiseringsfonder | ||||
| Avsatt vid taxering 2005 | – | 5 673 | ||
| Avsatt vid taxering 2006 | 6 167 | 6 167 | ||
| Avsatt vid taxering 2007 | 3 288 | 3 288 | ||
| Avsatt vid taxering 2008 | 1 919 | 1 919 | ||
| Avsatt vid taxering 2009 | – | 2 982 | ||
| Avsatt vid taxering 2010 | – | 5 445 | ||
| Avsatt vid taxering 2011 | 4 100 | – | ||
| 15 341 | 25 140 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| ksek | 11-12-31 | 10-12-31 | |
| Ingående balans | 642 | 642 | |
| Förändringar under året | – | – | |
| Utgående balans | 642 642 |
Beloppet avser skuldförd optionspremie. Inga skulder förfaller senare än 5 år från balansdagen.
NOT 26 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| ksek | 11-12-31 10-12-31 11-12-31 10-12-31 | |||
| Sociala kostnader och semesterkostnader |
4 415 | 3 830 | 4 415 | 3 830 |
| Övriga personalrelaterade kostnader | 1 266 | 2 115 | 1 266 | 2 115 |
| Revisionskostnader | 293 | 520 | 293 | 508 |
| Årsredovisning | 1 320 | 1 200 | 1 320 | 1 200 |
| Förutbetalda intäkter | 117 | 303 | 117 | 303 |
| Advokatkostnader | 1 294 | – | 1 294 | – |
| Övriga poster | 231 | 548 | 231 | 548 |
| 8 936 | 8 517 | 8 936 | 8 505 |
NOT 27 RISKER OCH RISKHANTERING
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, finansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Valutakursrisken är risken för fluktuationer i värdet av ett finansiellt instrument på grund av förändringar i valutakurser. Valutakursriskerna är relaterade till förändringar i förväntade och kontrakterade betalningsflöden, fordringar och skulder i utländsk valuta samt finansiell exponering i form av valutarisker i betalningsflöden och i placeringar. Koncernen har alla sina nettoinbetalningar i US-dollar och euro, vilket medför en valutakursrisk. Någon valutasäkring har inte gjorts.
Koncernens transaktionsexponering omräknat till KSEK fördelar sig på följande valutor:
| 11-12-31 | 10-12-31 | |
|---|---|---|
| Belopp | Belopp | |
| EUR | 39 981 | 31 034 |
| USD | 77 024 | 86 694 |
I koncernens resultaträkning ingår valutakursvinster och valutakursförluster med netto 122 (-1 820) KSE K i rörelseresultatet och med 0 (0) i finansnettot. Transaktionsexponeringen har inte inte säkrats.
Koncernens omräkningsexponering omräknat till KSE K fördelar sig på följande valuta:
| 11-12-31 | 10-12-31 | |
|---|---|---|
| USD | Belopp | Belopp |
| Kundfordringar | 40 083 | 16 904 |
| Leverantörsskulder | -431 | – |
| 39 652 | 16 904 | |
| 11-12-31 | 10-12-31 | |
| EUR | Belopp | Belopp |
| Kundfordringar | 16 852 | 14 372 |
| Leverantörsskulder | -14 | -1 |
| 16 838 | 14 371 |
Bolaget är beroende av den amerikanska dollarns och eurons utveckling gentemot den svenska kronan eftersom fakturering sker i dollar och i euro medan huvuddelen av kostnaderna är i svenska kronor. Under 2011 bokfördes intäkterna i USD till en genomsnittlig dollarkurs på 6,55 SE K att jämföra med 7,15 SEK under 2010. Intäkterna i EUR bokfördes till en genomsnittlig eurokurs på 9,05 SEK att jämföra med 9,33 SEK under 2010. En känslighetsanalys av valutaexponeringen visar att effekten på rörelseresultatet under 2011 av en förändring i den genomsnittliga dollarkursen med +/-10 procent är +/-7,7 MSEK. Känslighetsanalysen visar att motsvarande effekt av en förändring i den genomsnittliga eurokursen med +/- 10 procent är +/- 4,0 MSEK.
Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en eventuell ränteförändring orsakar. Eftersom RaySearch inte har några räntebärande lån är ränterisken begränsad till likvida medel med korta räntebindningstider. Per den 31 december 2011 beräknas en förändring av räntan med 1 procent påverka koncernens resultat före skatt med approximativt +/-0,3 (0,8) MSEK.
RaySearchs likvida medel består av likvida medel på bankkonto med effektiv ränta på1,36 procent samt räntebärande värdepapper med en kortare löptid än 3 månader med en effektiv ränta på 2,0 procent. Enligt företagets finanspolicy sker placeringar i K1-ratade räntebärande värdepapper.
Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. Koncernens verksamhet finansieras med eget kapital och är för närvarande inte utsatt för någon finansieringsrisk.
Koncernens kreditrisk består av kreditrisk avseende fordringar på Philips, Nucletron, IBA Dosimetry, Varian, Siemens och Accuray, som hittills varit bolagets sex kommersiella partners med vilka produkter har lanserats, samt direktkunder som bolaget har sålt system direkt till. Inga kreditförluster har hittills realiserats, och koncernen bedömer att kreditrisken fortsatt kommer att vara mycket låg.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika operativa risker, bland annat följande:
RaySearchs framtida utveckling är till viss del beroende av att ett antal nyckelpersoner med specialistkompetens stannar i organisationen. En förlust av en eller flera av dessa nyckelpersoner kan komma att medföra att koncernens verksamhet påverkas negativt. En del av personalen har deltagit i incitamentsprogram och många äger för närvarande antingen aktier eller optioner i RaySearch.
RaySearchs konkurrerar med de interna utvecklingsavdelningarna hos potentiella kommersiella partners. De stora medicintekniska företagen har alltid valet att försöka bygga mjukvara inom den egna organisationen, eller att lägga ut utvecklingsarbetet. Ju mer avancerade lösningar RaySearch gör desto större är sannolikheten att storföretagen väljer att avstå egen utveckling och lägger uppdraget hos RaySearch istället. RaySearch har börjat med direktförsäljning och konkurrerar då med kommersiella partners.
RaySearch har idag samarbeten med sina partners Philips, Varian, Nucletron, IBA Dosimetry, Siemens och Accuray. RaySearch säljer även system direkt till kliniker och har flera forskningssamarbeten. Om RaySearch skulle förlora en eller flera samarbetspartners kan detta ha en stor inverkan på bolagets omsättning, resultat och ställning. Denna risk minskar allt eftersom andelen direktförsäljning ökar.
Av de tre huvudgrenarna för behandling av cancer – kirurgi, strålbehandling och cellgifter – är det strålbehandling som har ökat mest för kurativa grupper de senaste 20 åren. RaySearch bedömer att strålbehandling även i framtiden kommer att vara en viktig behandlingsform.
Om det amerikanska försäkringssystemet väljer att inte ersätta kliniker för behandling inom adaptiv strålterapi skulle detta påverka RaySearch negativt.
Medicintekniska produkter kräver myndighetsgodkännande. Om någon produkt som någon av RaySearchs samarbetspartners planerar att sälja inte skulle få ett myndighetsgodkännande skulle detta påverka RaySearch negativt.
RaySearch utvecklar mycket avancerade produkter, där RaySearch tar risken i utvecklingsarbetet fram till lanseringen, vilket kan medföra högre kostnader än beräknat. Detta motverkas genom kontinuerlig projektuppföljning och kvalitetssäkring.
Företagsledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tilllämpningen av dessa principer och uppskattningar.
Kritiska bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Vissa kritiska redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Vid beräkning av kassagenererande enheters värde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på aktiverade utvecklingskostnader, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts.
Periodisering av licensförsäljning och supportförsäljning är avgörande för intäktsredovisningen liksom att periodisering sker på ett enhetligt sätt över tiden.
| Kund- och | Övriga | |||
|---|---|---|---|---|
| ksek | lånefordringar | finansiella skulder | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Koncernen | ||||
| 2011-12-31 | ||||
| Kundfordringar | 56 935 | 56 935 | 56 935 | |
| Likvida medel | 28 704 | 28 704 | 28 704 | |
| Summa | 85 639 | 85 639 | 85 639 | |
| Leverantörsskulder | 6 582 | 6 582 | 6 582 | |
| Summa | 6 582 | 6 582 | 6 582 | |
| 2010-12-31 | ||||
| Kundfordringar | 31 276 | 31 276 | 31 276 | |
| Likvida medel | 75 016 | 75 016 | 75 016 | |
| Summa | 106 292 | 106 292 | 106 292 | |
| Leverantörsskulder | 5 743 | 5 743 | 5 743 | |
| Summa | 5 743 | 5 743 | 5 743 | |
| Moderbolaget | ||||
| 2011-12-31 | ||||
| Kundfordringar | 47 456 | 47 456 | 47 456 | |
| Kassa och bank | 25 399 | 25 399 | 25 399 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 14 928 | 14 928 | 14 928 | |
| Summa | 86 170 | 86 170 | 86 170 | |
| Leverantörsskulder | 6 497 | 6 497 | 6 497 | |
| Summa | 6 497 | 6 497 | 6 497 | |
| 2010-12-31 | ||||
| Kundfordringar | 31 276 | 31 276 | 31 276 | |
| Kassa och bank | 67 610 | 67 610 | 67 610 | |
| Summa | 98 886 | 98 886 | 98 886 | |
| Leverantörsskulder | 5 743 | 5 743 | 5 743 | |
| Summa | 5 743 | 5 743 | 5 743 |
| 29 NOT STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | ||||||
| Ställda säkerheter | ||||||||
| Företagsinteckningar | 5 000 | 5 000 | ||||||
| Summa | 5 000 | 5 000 | ||||||
| Bolaget har en kreditlimit avseende en checkräkningskredit på 5 000, som inte | ||||||||
| utnyttjats under 2011 och 2010. | ||||||||
| Eventualförpliktelser | Inga | Inga |
I maj gav det amerikanska företaget Prowess in en stämningsansökan mot RaySearch till en domstol i Baltimore, Maryland, USA. Stämningen har sin grund i att Prowess hävdar att RaySearch gör intrång i ett amerikanskt patent som Prowess har en licens till. RaySearch har ståndpunkten att RaySearch inte gör intrång och att patentet dessutom kan ogiltigförklaras eftersom det finns gott om tidigare publikationer som beskriver samma sak som patentet avser. Domstolsprocessen rör sig långsamt framåt och under 2011 diskuterade parterna främst hur processen ska fortlöpa. Det är svårt att förutse hur lång tid det kommer att ta att lösa tvisten samt hur stora totala kostnader detta kommer att innebära för RaySearch. Det står dock klart att RaySearch kommer att vara tvunget att betala betydande summor i advokatarvoden under 2012 för att försvara sig på bästa sätt.
| Sammanställning över |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| närståendetransaktioner | Försäljning av | Inköp av | Fordran på | Skuld till | ||
| varor/tjänster | varor/tjänster | närstående | närstående | |||
| KSEK | År | till närstående | från närstående | Utdelning | 11-12-31 | 11-12-31 |
| Moderbolaget | ||||||
| Dotterföretag | 2011 | 14 672 | -447 | – | 14 928 | – |
| Sammanställning över |
||||||
| närståendetransaktioner | Försäljning av | Inköp av | Fordran på | Skuld till | ||
| varor/tjänster | varor/tjänster | närstående | närstående | |||
| KSEK | År | till närstående | från närstående | Utdelning | 10-12-31 | 10-12-31 |
| Moderbolaget | ||||||
| Dotterföretag | 2010 | – | – | 4 800 | 4 800 | – |
| 31 NOT BETALDA RÄNTOR |
||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| 11-12-31 10-12-31 11-12-31 10-12-31 | ||||
| Erhållen ränta | 1 107 | 237 | 969 | 229 |
Erlagd ränta -29 3 -29 3
Styrelsen försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 29 mars 2012. Koncernens resultaträkning och rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 maj 2012.
Erik Hedlund Styrelseordförande
Carl Filip Bergendal Styrelseledamot
Johan Löf Verkställande direktör och styrelseledamot
Hans Wigzell Styrelseledamot
Min revisionsberättelse har lämnats den 29 mars 2012
Anders Linér Auktoriserad revisor
Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för RaySearch Laboratories AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 45–81.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för RaySearch Laboratories AB (publ) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 29 mars 2012
Anders Linér Auktoriserad revisor KPMG AB
Aktiekapitalet i RaySearch uppgår till 17 141 386,50 SEK. Det totala antalet registrerade aktier i bolaget per 2011-12-31 uppgår till 34 282 773, varav 11 324 391 aktier av serie A och 22 958 382 aktier av serie B. Kvotvärdet är 0,50 SEK. Varje aktie äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Varje aktie av serie A berättigar till tio röster och varje aktie av serie B berättigar till en röst på årsstämman. Det totala antalet röster i bolaget uppgår per 2011-12-31 till 136 202 292. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda eller företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.
En förskjutning av ägandet har skett från utländska till svenska ägare. Utländska ägares aktieinnehav i RaySearch har minskat från 27,2 procent per 2010-12- 31 till 22,4 procent per 2011-12-31. Antalet aktieägare har minskat under 2011. Per 2011-12-31 uppgick antalet aktieägare till 4 896 (5 249).
| äGARSTRUKTUR – ÄGARKATEGORIER, % | Kapital | Röster |
|---|---|---|
| Utländska ägare | 22,4 | 5,6 |
| Svenska ägare | 77,6 | 94,4 |
| varav institutioner | 27,4 | 6,9 |
| privatpersoner | 50,2 | 87,4 |
Ambitionen hos huvudaktieägarna Johan Löf, Erik Hedlund och Anders Brahme är att långsiktigt kvarstå som betydande aktieägare i RaySearch.
Så vitt styrelsen i RaySearch känner till existerar inga aktieägaravtal gällande B-aktien. Dock finns ett aktieägaravtal mellan Grundarna (Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme, Carl Filip Bergendal och Anders Liander) avseende deras A-aktier. Avtalet stadgar bland annat hembudsskyldighet inför avyttring av aktier till utomstående och rätt för Grundare att i vissa fall förvärva annan Grundares aktier, till exempel vid den senares konkurs. Anders Liander är dock helt fri att
| Total | 11 324 391 | 22 958 382 | 34 282 773 | 100 | 100 |
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | 903 | 9 185 905 | 9 186 808 | 26,8 | 6,8 |
| Apoteket AB:S Pensionsstiftelse | 0 | 251 930 | 251 930 | 0,7 | 0,2 |
| RayIncentive AB | 0 | 299 628 | 299 628 | 0,9 | 0,2 |
| Fjärde AP-Fonden | 0 | 330 550 | 330 550 | 1,0 | 0,2 |
| Andra AP-Fonden | 0 | 436 417 | 436 417 | 1,3 | 0,3 |
| Tangent | 0 | 447 165 | 447 165 | 1,3 | 0,3 |
| Morgan Stanley | 0 | 460 437 | 460 437 | 1,3 | 0,3 |
| Swedbank Robur fonder | 0 | 465 000 | 465 000 | 1,4 | 0,3 |
| Avanza Pension | 0 | 489 840 | 489 840 | 1,4 | 0,4 |
| Tredje AP-Fonden | 0 | 663 227 | 663 227 | 1,9 | 0,5 |
| Bengt Lind | 0 | 761 578 | 761 578 | 2,2 | 0,6 |
| Aktie-Ansvar Sverige | 0 | 990 000 | 990 000 | 2,9 | 0,7 |
| Lannebo fonder | 0 | 1 097 000 | 1 097 000 | 3,2 | 0,8 |
| Carl Filip Bergendal | 1 061 577 | 154 920 | 1 216 497 | 3,6 | 7,9 |
| Anders Liander | 1 061 577 | 185 157 | 1 246 734 | 3,6 | 7,9 |
| Home Capital | 0 | 1 501 051 | 1 501 051 | 4,4 | 1,1 |
| Anders Brahme | 1 390 161 | 200 400 | 1 590 561 | 4,6 | 10,4 |
| JPMorgan Chase | 0 | 1 768 761 | 1 768 761 | 5,2 | 1,3 |
| Erik Hedlund | 1 567 089 | 228 699 | 1 795 788 | 5,2 | 11,7 |
| State Street Bank | 0 | 2 197 324 | 2 197 324 | 6,4 | 1,6 |
| Johan Löf | 6 243 084 | 843 393 | 7 086 477 | 20,7 | 46,5 |
| Namn | A-aktier | B-aktier | Summa aktier | Kapital % | Röster % |
utan någon som helst restriktion överlåta sina aktier till utomstående. Andelen av det totala röstetalet som omfattas av överlåtelsebegränsningar är 75,3 procent (29,9 procent av kapitalet). Aktieägaravtalet innehåller inte några bestämmelser om utövande av rösträtt. När en Grundare inte längre innehar A-aktier upphör Grundaren att vara part i avtalet.
I aktieägaravtalet finns även ett åtagande från Grundarna gentemot Philips att, vid ett offentligt bud på RaySearch från annan part, Grundarna ska hembjuda sina A-aktier till Philips om Grundare med en majoritet av A-aktierna anser att budet är skäligt och avser att acceptera det.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har även gentemot Nucletron, till följd av RaySearchs licensavtal med Nucletron, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över RaySearch. Detta åtagande gentemot Nucletron gäller som längst till och med januari 2012. Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har inte gentemot Nucletron, till skillnad från gentemot Philips, någon hembudsskyldighet avseende aktier i RaySearch.
Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har även gentemot IBA Dosimetry till följd av RaySearchs licensavtal med IBA Dosimetry, åtagit sig att genom A-aktier behålla den röstmässiga kontrollen över RaySearch. Detta åtagande gentemot IBA Dosimetry gäller som längst till och med juni 2012. Johan Löf, Erik Hedlund, Anders Brahme och Carl Filip Bergendal har inte gentemot IBA Dosimetry till skillnad från gentemot Philips, någon hembudsskyldighet avseende aktier i RaySearch.
RaySearchs avtal med Accuray ger vardera parten rätt att säga upp avtalet om en konkurrent genom förvärv av aktier får ett väsentligt inflytande över den andra parten.
| 1–500 | 3 011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 153 | 452 524 | 1,32 | 0,33 | ||
| 501–1 000 | 621 | 750 | 518 920 | 1,52 | 0,39 |
| 1 001–2 000 | 427 | 0 | 694 995 | 2,03 | 0,51 |
| 2 001–5 000 | 415 | 0 | 1 408 073 | 4,11 | 1,03 |
| 5 001–10 000 | 183 | 0 | 1 337 978 | 3,90 | 0,98 |
| 10 001–20 000 | 88 | 0 | 1 285 952 | 3,75 | 0,94 |
| 20 001–50 000 | 59 | 0 | 1 902 034 | 5,55 | 1,40 |
| 50 001–100 000 | 16 | 0 | 1 135 618 | 3,31 | 0,83 |
| 100 001–500 000 | 17 | 0 | 4 682 056 | 13,66 | 3,44 |
| 500 001–1 000 000 | 6 | 0 | 4 706 849 | 13,73 | 3,46 |
| 1 000 001–5 000 000 | 6 | 5 080 404 | 3 989 990 | 26,46 | 40,23 |
| 5 000 001–10 000 000 | 1 | 6 243 084 | 843 393 | 20,67 | 46,46 |
| Kvotvärde | Förändring av | Ökning av | Totalt antal | Totalt aktie-kapi | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Transaktion | SEK | antal aktier | aktiekapitalet | Antal A-aktier | Antal B-aktier | aktier | tal, SEK |
| 2005 | Ingående balans | 1,5 | 4 237 604 | 6 275 457 | 10 513 061 | 15 769 591,50 | ||
| Apportemission (B) | 914 530 | 1 371 795 | 4 237 604 | 7 189 987 | 11 427 591 | 17 141 386,50 | ||
| Omstämplingar 2005 | -24 596 | 24 596 | ||||||
| Utgående balans | 1,5 | 4 213 008 | 7 214 583 | 11 427 591 | 17 141 386,50 | |||
| 2006 | Omstämplingar 2006 | -100 | 100 | |||||
| Utgående balans | 1,5 | 4 212 908 | 7 214 683 | 11 427 591 | 17 141 386,50 | |||
| 2008 | Aktiesplit 3:1, 2008 | 22 855 182 | 8 425 816 | 14 429 366 | ||||
| Utgående balans | 0,5 | 12 638 724 | 21 644 049 | 34 282 773 | 17 141 386,50 | |||
| 2009 | Omstämplingar 2009 | -252 756 | 252 756 | |||||
| Utgående balans | 0,5 | 12 385 968 | 21 896 805 | 34 282 773 | 17 141 386,50 | |||
| 2011 | Omstämplingar 2011 | -1 061 577 | 1 061577 | |||||
| Utgående balans | 0,5 | 11 324 391 | 22 958 382 | 34 282 773 | 17 141 386,50 |
| Nyckeltal 1 |
2011-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2008-12-31 | 2007-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier före full utspädning2 | 34 282 773 | 34 282 773 | 34 282 773 | 34 282 773 | 34 282 773 |
| Eget kapital per aktie, SEK2 | 5,74 | 5,74 | 5,39 | 4,39 | 4,00 |
| Resultat per aktie, SEK2 | 0,50 | 0,84 | 0,88 | 0,53 | 0,58 |
| Resultat per aktie efter full utspädning, SEK2 | 0,50 | 0,84 | 0,88 | 0,53 | 0,57 |
| Aktiekurs, SEK2 | 14,45 | 38,0 | 29,5 | 11,5 | 63,3 |
| P/e-tal före utspädning | 28,9 | 45 | 34 | 22 | 110 |
| P/e-tal efter utspädning | 28,9 | 45 | 34 | 22 | 110 |
| Utdelning, SEK2 | 03 | 0,50 | 0,50 | 0 | 0,17 |
| Kurs/justerat eget kapital per aktie, ggr2 | 2,5 | 6,6 | 5,5 | 2,6 | 5,2 |
¹ Definitioner av nyckeltal, sidan 87. ² Korrigerat för aktieuppdelning, aktiesplit 3:1 2008. 3 Enligt styrelsens förslag.
RaySearch är noterat i Small Cap-segmentet på NASDAQ OMX Nordiska börs Stockholm.
I diagrammet nedan anges kursutvecklingen för RaySearch från januari 2007 till och med december 2011, samt omsatt antal aktier per månad.
Under 2011 omsattes totalt 16 202 223 (20 160 542) aktier i RaySearch till ett värde av 376,0 (772,6) MSEK. Detta motsvarar ett genomsnittligt pris på 23,21 (38,32) SEK. Högsta betalkurs under 2011 nåddes den 13 januari till ett pris av 41,80 SEK. Lägsta betalkurs under samma period noterades den 26 september till ett pris av 10,90 SEK. Slutkursen på årets sista handelsdag, den 30 december, var 14,45 (38,00) SEK. Under 2011 var kursförändringen –62 (+29) procent för RaySearchs aktie medan OMXS visar en förändring på –17 (+23) procent för 2011. Marknadsvärdet för RaySearch var vid december månads utgång 495 (1 303) MSEK. Vid denna beräkning har A-aktierna, som inte är noterade på börsen, åsatts samma värde per styck som de noterade B-aktierna.
För att öka likviditeten i aktien har RaySearch ett avtal om likviditetsgaranti med Erik Penser Bankaktiebolag. Innebörden är att likviditetsgaranten åtar sig att dagligen ställa köp- och säljkurser på NASDAQ OMX Stockholm avseende RaySearchs B-aktier. Likviditetsgaranten ska verka för att skillnaden mellan köp- och säljkurs i RaySearch-aktien inte överstiger två procent.
För att RaySearch lättare ska kunna attrahera, motivera och bibehålla personal har bolaget utfärdat optionsprogram. Se not 6.
Styrelsen har för avsikt att låta dela ut cirka 20 procent av koncernens vinst efter skatt till aktieägarna under förutsättning att en sund kapitalstruktur bibehålls.
Sammandraget visar hur kärnverksamheten har utvecklats under åren 2002– 2011. Åren 2004–2011 har upprättats enligt IFRS. Beloppen i resultaträkningen, rapporten över finansiell ställning samt rapporten över kassaflöden för helårssiffrorna 2002 och 2003 avser den tidigare upprättade proformaredovisningen, då denna jämförelse ger en mer rättvisande bild över hur verksamheten utvecklats. För ytterligare information om proformaredovisningen hänvisas till årsredovisningen för år 2003.
| Koncernen | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003¹ | 2002¹ |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 126,1 | 117,7 | 83,7 | 62,7 | 64,7 | 69 | 69,9 | 39,5 | 34 | 31 |
| Omsättningstillväxt, % | 7,1 | 40,7 | 33,5 | –3 | –6,2 | –1,3 | 77 | 16 | 9,7 | 46,9 |
| Rörelseresultat, MSEK | 27,6 | 39,9 | 40,9 | 21,1 | 25,8 | 33,5 | 39,6 | 12,5 | 12,9 | 8 |
| Rörelsemarginal, % | 21,9 | 33,9 | 48,8 | 33,6 | 39,8 | 48,6 | 56,7 | 31,6 | 37,8 | 25,9 |
| Vinstmarginal, % | 22,8 | 34,1 | 49,3 | 38,5 | 43,3 | 50,5 | 57,3 | 32 | 38,5 | 26,8 |
| Nettoresultat, MSEK | 17,0 | 28,9 | 30,1 | 18,2 | 19,8 | 36,2 | 29,1 | 11,2 | 8,7 | 3,9 |
| Resultat per aktie, SEK* | 0,50 | 0,84 | 0,88 | 0,53 | 0,58 | 1,062 | 0,85 | 0,36 | 0,28 | 0,12 |
| Kassaflöde per aktie* | 0,99 | 1,83 | 1,44 | 0,76 | 1,1 | 0,88 | 1,21 | 0,41 | 0,38 | 0,53 |
| Utdelning per aktie, SEK* | –3 | 0,50 | 0,50 | – | 0,17 | – | – | – | – | 0,06 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 196,7 | 196,8 | 184,9 | 150,4 | 137,9 | 118,1 | 81,9 | 39,4 | 28,3 | 23,6 |
| Räntebärande skulder, MSEK | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Balansomslutning, MSEK | 261,0 | 255,9 | 233,1 | 188,1 | 173,2 | 146,2 | 107,2 | 54,8 | 42,5 | 31,8 |
| Eget kapital per aktie, SEK* | 5,74 | 5,74 | 5,39 | 4,39 | 4 | 3,44 | 2,39 | 1,25 | 0,9 | 0,75 |
| Soliditet, % | 75,4 | 76,9 | 79,3 | 80 | 79,6 | 80,7 | 76,4 | 72 | 66,5 | 74,5 |
| Andel riskbärande kapital, % | 93,1 | 93,2 | 94,3 | 93,9 | 92,8 | 92,9 | 89,3 | 88,6 | 81,9 | 84,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 14,6 | 21,0 | 24,6 | 16,8 | 22,2 | 34,9 | 66,1 | 37,5 | 50,7 | 44,2 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 11,1 | 16,4 | 19,6 | 13,4 | 17,8 | 27,5 | 49,5 | 26,1 | 35,5 | 33,5 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,6 | 15,1 | 18 | 12,6 | 15,5 | 36,2 | 48 | 33,1 | 33,7 | 21,3 |
| Börskurs vid årets slut, SEK4 | 14,45 | 38,0 | 29,5 | 11,5 | 63,3 | 50 | 59 | 16,2 | 8,33 | – |
| Medelantal anställda | 78 | 64 | 52 | 48 | 37 | 28 | 27 | 23 | 19 | 16 |
¹ Proforma enligt Redovisningsrådets Rekommendationer, se årsredovisningen för år 2003.
2 0,73 SEK exkl. aktivering av skattemässigt underskottsavdrag under 2006.
3 Enligt styrelsens förslag.
4 Korrigerat för aktieuppdelning, aktiesplit 3:1.
ANDEL RISKBÄRANDE KAPITAL, % Eget kapital plus uppskjuten skatteskuld i procent av balansomslutningen.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % Årets resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, % Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL, % Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittlig balansomslutning.
EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
KASSAFLÖDE PER AKTIE Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligtantal aktier under året.
Aktiekursen dividerad med justerat eget kapital per aktie vid årets slut.
Aktiekursen dividerad med resultatet per aktie, före och efter utspädning.
RESULTAT PER AKTIE Nettoresultat dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.
RÖRELSEMARGINAL, % Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
SOLIDITET, % Eget kapital i procent av balansomslutningen.
SYSSELSATT KAPITAL Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder och uppskjuten skatteskuld.
UTDELNING PER AKTIE Utdelning dividerat med antal aktier vid årets slut.
VINSTMARGINAL, % Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Inget redovisningsmässigt minoritetsintresse föreligger inom koncernen.
Accelerator Kallas också ibland linjäraccelerator, linac eller strålkanon. Acceleratorn används för att skapa och forma strålarna som används vid strålbehandling. Normalt finns det en till tio acceleratorer per cancerklinik. De stora tillverkarna är Elekta, Siemens och Varian.
Adaptiv strålterapi (ART) Strålterapi där information extraherad från bilder av patienten, till exempel CT, MR eller PET, tagna under behandlingens gång används för att korrigera behandlingen. Genom detta förfarande kan effekterna av osäkerheter och felaktig information vid planeringstillfället minskas och en bättre behandling erhållas. Se även IGRT.
Algoritmer En metod för att stegvis lösa ett problem till exempel att beräkna något.
Algoritmutveckling Arbetsprocessen för att ta fram algoritmer. Algoritmutveckling har fokus på metoden självt och handlar alltså inte i huvudsak om programmering, även om programmering utgör ett väsentligt inslag i algoritmutvecklingen.
ART Se Adaptiv strålterapi.
Biologisk optimering Se Radiobiologisk optimering.
Brachyterapi Lokal strålbehandlingsmetod där man placerar slutna strålkällor, vanligen radioaktivt Radium, Iridium eller Kobolt, direkt på eller i patienten.
Cone-beam CT Teknik för att ta datortomografibilder (CT) med hjälp av en konformad röntgenstråle. Gör det möjligt att ta bilder på kort tid och används när CT ska integreras med behandlingsmaskinen.
CT (Datortomografi) Se Datortomografi.
Datortomografi (CT) Den gängse diagnostikmetoden för cancer idag. Röntgenstrålning används för att ge en tredimensionell bild av kroppens invärtes densitet.
Detektorteknologi Teknologi för att mäta strålningsstorheter. Tekniska exempel är bland annat jonkamrar, dioder och elektrometrar.
Direkt optimering av maskinparametrar Basen för RayMachine. Direkt optimering av maskinparametrar innebär att man under optimeringen använder en detaljerad modell av acceleratorn med de fysikaliska och tekniska begränsningar som den har.
Dosberäkningsalgoritmer Algoritmer för att beräkna den stråldos som patienten får givet en viss maskininställning.
Dosimetri Är det vetenskapliga området rörande mätning av absorberad dos i materia från joniserande strålning.
Dosplanering Att med hjälp av datorstöd ta fram ett eller flera förslag till strålbehandling av tumören. Innefattar oftast arbete med datortomografibilder, volymbestämning av tumören och riskorgan, ansättning av strålslag och strålriktningar, optimering (manuell eller automatisk) av dosresultat samt utvärdering och godkännande av bästa förslaget (planen).
Dosresponsrelationer Hur vävnad reagerar (responderar) på strålning.
Flermålsoptimering Teknik för att skapa utvärdera en mängd olika behandlingsalternativ på ett intuitivt och effektivt sätt.
Fluensoptimering Metod för att beräkna IMRT-planer där man låter fotonfluensen variera godtyckligt över varje stråles tvärsnitt. Fotonfluenserna räknas sedan om till maskininställningar, i ett steg som inverkar negativt på behandlingskvalitén. En bättre metod är Direkt optimering av maskinparametrar.
Fraktion En strålbehandling delas normalt upp i 30–40 behandlingstillfällen som benämns fraktioner.
Gantryvinkeloptimering Optimering där man förutom att beräkna optimala kollimatorinställningar eller fluensprofiler även simultant beräknar optimalastrålriktningar.
IGRT (Image-guided radiation therapy) Strålterapi där information extraherad från bilder av patienten i behandlingsläget används för enklare geometriska korrektioner såsom till exempel patientläget. Typiska bilder är portalbilder och bilder från CT-scanners integrerade med behandlingsmaskinen (se Cone-beam CT). Genom detta förfarande kan positioneringsfel minskas och en bättre behandling erhållas. Se även Adaptiv strålterapi.
IMRT Intensitetsmodulerad strålterapi (Intensity Modulated Radiation Therapy) är en strålbehandlingsteknik där man förändrar strålarnas flödesprofiler under behandlingens gång typiskt med hjälp av multibladskollimatorer. Vid traditionell strålbehandling används bara homogena flödesprofiler.
Koljoner Genom att accelerera kolatomer till hastigheter nära halva ljushastigheten, joniseras kolatomen och kan användas för strålbehandling som har unik biologisk effekt, utöver de goda fysikaliska egenskaperna strålslaget delar med protoner.
Kollimatorvinklar Den kollimator som används för att begränsa flödesprofilens utbredning kan roteras runt sin egen axel.
Konventionell 3-dimensionell konform strålterapi (3D-CRT) Den behandlingsform som används oftast idag där inte IMRT används. Innebär att man formar strålarnas utbredning konformt runt en tumör med hjälp av MLC, medan flödet i strålens utbredning hålls konstant.
Kurativ strålterapi Behandlingar där läkarna har bedömt att man ska behandla patienten för att försöka bota cancern, det vill säga helt slå ut tumören. Motsatsen är så kallad Palliativ strålterapi. Se nedan.
Kvalitetssäkring På sjukhusen genomförs omfattande kontroller av alla system som ingår i strålbehandlingsprocessen. Vissa kontroller görs dagligen, andra innan behandling av varje ny patient påbörjas. Denna kontrollprocess kallas kvalitetssäkring och syftar till att säkerställa att patienterna får just den avsedda stråldosen.
Lätta joner En jon är en atom som har en negativ eller positiv laddning på grund av ett överskott eller underskott på elektroner. Joner med låga atomnummer, till exempel helium (2), beryllium (4) och kol (6), kallas lätta.
Magnetresonans (MR) En allt vanligare diagnostikteknik som kan användas på hela kroppen, där magnetresonansen i kroppens molekyler används. MR ger en mycket god kontrast i kroppens mjukdelar och det är därför möjligt att göra en bättre bedömning av tumörens läge och utbredning än med CT.
Mjukvarumoduler En paketering av mjukvara, för att lösa ett visst värdsystems funktionalitetsbehov.
MLC Multibladskollimator (Multi Leaf Collimator) är en strålavgränsare installerad i behandlingshuvudet på en linjäraccelerator. Används för att forma strålen konformt runt tumören istället för att bara använda rektangulära fält. Används i princip alltid vid leverans av IMRT-behandlingar.
Modellbaserad segmentering (MBS) Tidsbesparande teknik där tredimensionella organmodeller automatiskt anpassas till varje patients individuella bilddata (se organsegmentering).
Modularitet Egenskap hos mjukvara, som innebär att delar av mjukvaran kan återanvändas i andra sammanhang och produkter än dem för vilka den först utvecklades.
MR Se Magnetresonans.
Multibladskollimator Se MLC.
Optimeringsalgoritmer för strålterapi Algoritmer för att beräkna den strålbehandling som ger bäst behandlingskvalité. Behandlingskvalitén formuleras av läkaren i termer av olika krav.
ORBIT Optimization of Radiation therapy Beams by Iterative Techniques ORBIT är kärnan av RaySearchs mjukvara, som fungerar som ett ramverk och en verktygslåda för de mjukvaruprodukter som RaySearch utvecklar.
Organsegmentering Den manuella process då tredimensionella modeller skapas av tumören och omkringliggande organ.
Palliativ strålterapi Behandling där läkarna har bedömt att man inte ska försöka bota cancern utan endast lindra eller bromsa sjukdomsförloppet. Motsatsen är så kallad Kurativ strålterapi. Se ovan.
Plugin-modul En mjukvara som kan infogas (pluggas in) i ett större mjukvarusystem och ge ökad funktionalitet till användaren.
Positronemissionstomografi (PET) En nyare diagnostikteknik, där markörer märks upp med radioaktiva isotoper som injiceras i blodet. Markörerna rör sig i blodsystemet till avsedd position och radioaktiviteten visar därmed var till exempel en tumör är positionerad.
Protoner Ett partikelslag som har väsenligt mycket större vilomassa än elektroner, och som accelerad till halva ljushastigheten har bättre strålterapeutiska egenskaper än traditionell foton- eller elektronstrålning.
Radiobiologisk optimering Optimering av strålterapi där matematiska modeller av hur vävnaden reagerar på strålning används för att hjälpa användaren att uppskatta behandlingskvalité.
Tumörrespons Hur tumören reagerar på strålbehandling.
VMAT (Volumetric modulated arc therapy) Vidareutveckling av IMRT där behandlingsmaskinen roterar ett eller flera varv runt patienten samtidigt som strålen är påslagen. Möjliggör snabbare behandling.
Ray Search Laboratories (publ) Sveavägen 25 111 34 Stockholm Tel 08-545 061 30 Fax 08-545 061 39 [email protected] www.raysearchlabs.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.