Annual Report • Nov 15, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
SKISTAR SKA SKAPA MINNESVÄRDA VINTERUPPLEVELSER SOM DEN LEDANDE OPERATÖREN AV EUROPEISKA ALPINDESTINATIONER
| ÅRET SOM GICK | 4 |
|---|---|
| VÅR HISTORIA | 5 |
| MATS BERÄTTAR | 7 |
| VÅR BRANSCH | 8 |
| VERKSAMHETEN | 12 |
| VISION, MÅL OCH STRATEGIER | 14 |
| MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING | 16 |
| MEDARBETARE | 20 |
| VÅRT ANSVAR | 22 |
| RISKER OCH MÖJLIGHETER | 24 |
| SKISTAR-AKTIEN | 28 |
| FÖRMÅNER FÖR AKTIEÄGARE | 31 |
| AFFÄRSOMRÅDE DESTINATIONERNA | 32 |
| • SVERIGE | 34 |
| • NORGE | 35 |
| • SÄLEN | 36 |
| • ÅRE | 38 |
| • VEMDALEN | 40 |
| • HEMSEDAL | 42 |
| • TRYSIL | 44 |
| AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHETSUTVECKLING | 46 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 50 |
|---|---|
| DEFINITIONER | 52 |
| FEMÅRSÖVERSIKT | 53 |
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN 54 | |
| RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN |
55 |
| RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN |
56 |
| RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN | 57 |
| RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 58 |
| BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 59 |
| REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR | |
| I MODERBOLAGETS EGNA KAPITAL | 60 |
| KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET | 61 |
| NOTER | 62 |
| UNDERSKRIFTER | 78 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 79 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 80 |
|---|---|
| STYRELSE | 84 |
| FINANSIELL INFORMATION | 85 |
| LEDNING | 86 |
| BOLAGSORDNING, ADRESSER | 87 |
| 2011/12 | 2010/11 | +/- | +/-, % | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 552 | 1 574 | -22 | -1% |
| Resultat före skatt, MSEK | 139 | 189 | -50 | -26% |
| Resultat efter skatt, MSEK | 157 | 181 | -24 | -13% |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 311 | 365 | -54 | -15% |
| Resultat per aktie, SEK | 3:99 | 4:61 | -0:62 | -13% |
| Utdelning, SEK | 2:50 | 3:50 | -1:00 | -29% |
| Börskurs 31 augusti, SEK | 81:25 | 97:50 | -16:25 | -17% |
| Direktavkastning, % | 3,1 | 3,6 | -0,5 | -14% |
| P/e-tal, ggr | 20 | 21 | -1 | -5% |
| Eget kapital, MSEK | 1 457 | 1 466 | -9 | -1% |
| Soliditet, % | 36 | 38 | -2 | -5% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 5 | 7 | -2 | -29% |
| Avkastning på eget kapital, % | 11 | 12 | -1 | -8% |
| Bruttomarginal, % | 27 | 29 | -2 | -7% |
| Rörelsemarginal, % | 12 | 15 | -3 | -20% |
| Nettomarginal, % | 9 | 12 | -3 | -25% |
| Medelantal anställda, st | 1 051 | 1 099 | -72 | -6% |
| Definitioner återfinns på sidan 52 |
Bröderna Erik och Mats Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen.
Trysil, Norges största skidanläggning, förvärvas varefter SkiStar driver Skandinaviens fem största skidanläggningar.
Lindvallen i Sälen AB noteras på Stockholmsbörsen.
Åre-Vemdalen AB förvärvas. 1999
Koncernen tar namnet SkiStar AB.
Hemsedal, Norges näst största skidanläggning, förvärvas.
Den oro som präglat de ekonomiska marknaderna i både Europa och andra delar av världen har påverkat den privata konsumtionen i Norden. Skuldoron i Europa var på löpsedlarna under hela hösten, vilket även dämpade efterfrågan på skidresor till skandinaviska fjällen. Genom att vi var aktiva med kampanjer och erbjudanden långt in i säsongen stärktes bokningsläget successivt, men till rabatterade priser och därmed lägre marginaler. Den svaga inledningen på säsongen, med utebliven försäsong och ofördelaktig kalender över jul och nyår, har inte kunnat tas igen under senare delen av säsongen. Även säsongavslutningen var något svagare än förväntat. Affärsområde Destinationerna minskade nettoomsättningen med 30 MSEK till 1 551 MSEK och rörelseresultatet med 43 MSEK till 177 MSEK. Bokningsvolymen ökade med 1% under vintersäsongen jämfört med året innan. Beläggningsgraden på eget och förmedlat boende minskade till 70% (72). Antalet skiddagar, där en skiddag är en dags skidåkning med ett SkiPass, minskade till 4,1 miljoner (4,2). Externt genomförda gästundersökningar visar att 95% av gästerna är mycket nöjda eller nöjda med den produkt och service som vi levererar och 88% är nöjda eller mycket nöjda med det värde man får för erlagda pengar. De siffrorna är vi stolta över, men vi ska samtidigt göra vad vi kan för att förbättra oss ytterligare. Efterfrågan att köpa tomt eller fritidsboende på våra destinationer har varit svag under vintern p g a det allmänna ekonomiska klimatet, men under våren och sommaren har vi upplevt en något högre efterfrågan. Affärsområde Fastighetsutveckling minskade rörelseresultatet med 4 MSEK till 12 MSEK. Totalt för koncernen innebär det att den externa nettoomsättningen har minskat med 22 MSEK till 1 552 MSEK och vinsten före skatt har minskat med 50 MSEK till 139 MSEK. Vinsten per aktie minskade till 3:99 SEK (4:61) och styrelsen föreslår årsstämman att utdelningen sänks till 2:50 SEK per aktie (3:50).
Våra skattemässiga underskott har värderats fullt ut, vilket innebär en positiv skatteeffekt i resultatet. Av våra finansiella mål uppnåddes målet för soliditet, som inte ska understiga 35% (utfall 36%). De övriga finansiella målen är rörelsemarginalen som uppgick till 12% (mål 22%), avkastningen på sysselsatt kapital som uppgick till 5% (mål 10%) och avkastningen på eget kapital som uppgick till 11% (mål 15%). Med mer gynnsamma och normala omvärldsfaktorer förväntas även övriga finansiella mål uppnås igen.
Utveckling av våra destinationer I Sälen har under tre år över 100 MSEK
Utvecklingen av våra destinationer är en ständigt pågående process för att våra gäster ska få bästa tänkbara upplevelse. Inför säsongen har vi investerat över 38 MSEK i kapacitetsökning av snösystem, vilket innebär en förenkling i snöläggningen med bättre snöprodukt oberoende av väderförhållanden. investerats i förbättrade snöproduktionsmöjligheter genom utökad vattentillförsel, vilket ökar snökapaciteten.
Åre befäster sin position som tävlingsarena och kommer under säsongen stå värd för inte mindre än tre världscuptävlingar. I Vemdalen görs stora satsningar på tågtrafik och ett nytt fjällhotell slår upp portarna. Skalet Express, 6-stolliften, kompletteras med ett rullband från parkeringen upp till skidområdet och i Klövsjö öppnar en ny lift, med nedfart i anslutning till nybyggda Klövsjö Panorama.
Trysil utvecklar förra årets hotellsuccé, Även i Hemsedal får gästerna mer tid
Park Inn Trysil Mountain Resort, samt utökar skidprodukten med mer kvällsskidåkning och nya skidattraktioner. i backen genom utökade öppettider och möjlighet till fler skidupplevelser.
Förra årets stora nyhet, gratistjänsten MySkiStar, som bl a gör det möjligt att se var vänner och familj befinner sig i skidsystemet samt dela upplevelserna på Facebook och Twitter, blev en stor succé bland alla våra gäster – unga som gamla. Som exempel kan nämnas att vi nådde över 60 000 registrerade användare som genomförde mer än 4,2 miljoner åk, totalt över 1 miljard fallhöjdsmeter, och förbrände drygt 145 miljoner kalorier. En 74-åring åkte mest antal fallhöjdsmeter och en student de flesta åken. Alla nyheter och all statistik uppdateras i realtid på skistar.com/myskistar. I vinter lanseras MySkiStar även i Hammarbybacken.
Den högre marknadsnärvaron som vi införde förra säsongen fortsätter oförtrutet och vi kan till vår glädje se att insatserna, trots lågkonjunktur och finansiell oro, har haft en positiv effekt då vi kan notera ett ökat intresse för tidiga bokningar. Stor fokus har även lagts på organisa-
tion och under våren har organisationerna inom marknad, försäljning och redovisning
förändrats innebärande 15 färre helårstjänster. Vår fokus på organisation, effektivitet och kostnader kommer att fortsätta, men vi kommer aldrig göra avkall på att våra gäster ska få en positiv upplevelse på våra destinationer.
Att växa i en marknad med begränsad tillväxt innebär en utmaning som vi antar med stort engagemang. I ett kortare perspektiv innebär det att vi ska ta tillbaka de volymer som vi tappat. I ett längre perspektiv, när tillväxtmöjligheterna är uttömda på våra närmarknader, ska vi växa på våra utlandsmarknader.
Arbetet med etablering av flygplats mellan Sälen och Trysil, tillsammans med övrigt näringsliv, fortskrider enligt plan. Vi har en positiv dialog med politiker i både Norge och Sverige och vår förhoppning är att den kan komma till stånd inom några år. Flygplatsfrågan är nu föremål för myndighetsbeslut.
De diskussioner som vi fört med den schweiziska skidorten Andermatt/Sedrun har resulterat i ett ettårigt managementavtal som innebär att vår tekniske direktör Bo Halvardsson kommer att leda dess verksamhet i Schweiz. Diskussioner om ett mer långtgående samarbete kommer att fortgå under det närmaste året.
Det är glädjande att vi ser en bra efterfrågan trots lågkonjunktur och fortsatt finansiell oro. I början av oktober hade våra gäster inför kommande vintersäsong (julveckan– vecka 16) bokat 262 000 objektsdygn, vilket är en ökning med 4% jämfört med året innan. Vid samma tillfälle var bokningsvolymen under jul och nyår 45% högre än förra året. Bokningsingången var svag under sommaren, men sedan början av september har vi upplevt en högre efterfrågan mot föregående år.
Vi fortsätter att hålla en hög marknadsnärvaro och har stora förhoppningar om en bra vintersäsong.
Vi ses i pisterna i vinter.
Mats Årjes Verkställande direktör
I SAMTLIGA FEM VÄRLSDELAR ÄGNAR SIG MÄNNISKOR ÅT ALPIN UTFÖRSÅKNING
Under 2011 fortsatte internationell turism att återhämta sig jämfört med 2009, då finanskris och lågkonjunktur drog ned siffrorna. Den globala besöksvolymen ökade under 2011 med 4,6% till 983 miljoner besök och turismsektorns omsättning (tourism receipts) ökade med 3,9% (i fasta priser) till 1 030 miljarder dollar.
Europa är världens mest besökta region med över hälften av världens alla besök. Det mest besökta landet är Frankrike med ca 80 miljoner turistiska besök årligen. Under 2011 visade Europa också den största tillväxten i besöksantal med 6,2%. Asien ökade 6,1%, Amerika 3,9% och Afrika 0,9%. Mellanöstern minskade 8%. Nordafrika och Mellanöstern har påverkats hårt av den arabiska våren och politiska skiften i området. I motsats till de långsiktiga trenderna visade därmed de mer mogna marknaderna större tillväxt, 4,9%, än tillväxtekonomierna, 4,3%. Inledningen av 2012 visar tecken på att den globala besöksvolymen fortsätter att öka. Under årets första sex månader ökade besöken med 5% jämfört med samma period föregående år. I UNWTO's långsiktiga prognos väntas en årlig tillväxt av besöksvolymen med 4,1% fram till år 2020.
Även i Sverige är turistnäringen en viktig sektor. Med omkring 2,9% av Sveriges samlade BNP och med drygt 162 000 sysselsatta utgör turismen ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Enligt Tillväxtverket har den totala turismkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 76% i löpande priser sedan 2000.
Under 2011 ökade den totala turistkonsumtionen med 6,4% till 264 miljarder. 165 miljarder (63%) av den totala konsumtionen avsåg svenskars turistkonsumtion i Sverige. Svenskars konsumtion, uppdelad på privat- respektive affärsresande, visar på en ökning med 3,2% till 119 miljarder för privatresandet och en ökning med 8,7% till 46,3 miljarder för affärsresandet. 98,8 miljarder av den totala turistkonsumtionen utgjordes av utländska besökares konsumtion i Sverige. Siffran, som inkluderar både privat- och affärsresenärer, motsvarar en ökning med 9,3% jämfört med 2010.
I samtliga fem världsdelar ägnar sig människor åt alpin skidåkning. Cirka 2 100 olika skidområden har identifierats runt om i världen. Det totala antalet skiddagar per år ligger relativt stabilt på cirka 400 miljoner. I Europa återfinns den största alpina marknaden och årligen konsumeras här omkring 200 miljoner skiddagar (en dags utförsåkning med SkiPass räknas som en skiddag).
Nordamerika är näst störst med knappt 90 miljoner skiddagar per år. De största enskilda marknaderna utgörs av USA, Frankrike och Österrike – med omkring 50–55 miljoner skiddagar per år. Norden, d v s Sverige, Norge och Finland, svarar för cirka 15,8 miljoner skiddagar årligen.
Historiskt ligger marknadstillväxten globalt på ett par procent årligen. Variationerna mellan marknaderna är dock stora. Den kanske snabbast växande skidmarknaden återfinns i dagsläget i Östeuropa, både i antal skidåkare och i utveckling av nya skidorter. Relativt okända skidländer som Polen och Bulgarien dök upp i de svenska resebyråernas utbud för några år sedan. Ett av de länder där intresset för skidåkning ökar snabbt just nu är Ryssland. En av anledningarna till denna ökning av skiddagar tror man beror på att den ryska orten Sochi står värd för vinter-OS år 2014. Förutom ett ökat intresse kring skidåkning bidrar detta även givetvis till en kraftig ökning av investeringarna fram till OS.
I de flesta länder besöks anläggningarna huvudsakligen av skidåkare från det egna landet. Den högsta andelen utländska besökare återfinns i Andorra (95%), Österrike (66%) och Schweiz (50%). I USA och Kanada svarar andelen utländska åkare för cirka 6% respektive 14%. I Sverige och Norge ligger motsvarande siffra på 8% och i Finland 17%. I länder som Japan, Sydafrika, Indien och Australien är andelen utländska gäster mycket låg.
De branschledande företagen arbetar huvudsakligen lokalt, men under senare år har vissa gränsöverskridande samarbeten och förvärv skett. I Sverige har SkiStar genomfört förvärv i Norge. I Frankrike har den börsnoterade koncernen Compagnie des Alpes (CDA) förvärvat skidanläggningar i både Schweiz och Italien. Ägandet av skidanläggningar är mycket fragmenterat, många är familjeägda och många företag är små. I Österrike domineras ägandet helt av privatägda mindre företag. I Italien
finns ett starkt inslag av kreditinstitut i ägarbilden, i Schweiz och Frankrike finns några större företag med spritt ägande i aktiebolagsform varav ett par är publika och marknadsnoterade. I Japan ingår skidanläggningar och liftsystem vanligen i större privatägda konglomerat, ofta med tillhörande hotellverksamhet. I Sverige finns vid sidan av SkiStar bland annat Visionalis AB som äger och driver Riksgränsen och Björkliden Fjällby AB (med verksamhet i Lapplandsorterna Björkliden och Tärnaby). Den nordamerikanska marknaden skiljer sig inte från de övriga utan är också starkt fragmenterad, men sedan ett flertal år pågår en strukturomvandling mot allt större men färre företag. Bakom står möjligheterna till skalfördelar och behovet att skapa kritisk massa. Skalfördelarna finns inom såväl inköpssamordning, drift och underhåll, som inom marknadsföring och försäljning. Den kritiska massan byggs främst upp genom förvärv av konkurrenter. Det handlar dels om att bygga volym och dels om att skapa kassaflöden tillräckliga för att balansera de ofta omfattande investeringarna i liftar, nedfarter och snösystem. En annan drivkraft i branschens strukturomvandling är företagens strävan att arbeta på flera olika geografiska platser för att därigenom minska väderberoendet. CDA har till exempel tagit ytterligare steg genom att investera i "varmvädertjänster" såsom golfanläggningar samt nöjes- och temaparker. Försök görs också i olika omfattning med att bredda produktutbudet, till att omfatta exempelvis skiduthyrningar och skidskolor, för att nå en större andel av gästernas totalkonsumtion.
SkiPassförsäljningen minskade något på den svenska marknaden under säsongen. På grund av det milda vädret var det svårt att tillverka snö. Den starka kronan resulterade i färre utländska gäster, framförallt danskar. En annan bidragande orsak till minskningen var kalendereffekten då det var få lediga dagar under jul och nyår. Dock verkar intresset för skidåkning inte minska, när vintern väl infann sig i hela Sverige kom skidåkare i tusental och intresset var stort.
Enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation) minskade försäljningen av SkiPass i Sverige med 6,7 % till 1 132 MSEK, exklusive mervärdesskatt, under vintern 2011/12 jämfört med säsongen innan. Den genomsnittliga prisökningen var 3,7%. Antalet skiddagar minskade med cirka 6% från 8,3 miljoner till 7,8 miljoner. I Norge minskade den totala försäljningen av SkiPass med 2,8% till 860 MNOK. Prisökningen i Norge var i genomsnitt 2%. Det totala antalet skiddagar minskade från 5,4 miljoner till 5,2 miljoner. I Finland uppgick försäljningen av SkiPass till 51,2 miljoner Euro (52,5) och antalet skiddagar minskade från 2,9 miljoner till 2,8 miljoner.
Antalet skiddagar i USA minskade med hela 15,8 % till 51,0 miljoner (60,1). En av de största orsakerna till detta är det milda vädret och det sämsta snöläget på 20 år. Detta blev minst sagt en snabb vändning med tanke på att föregående säsong istället hade det bästa snöläget på 20 år, vilket ledde till en minskning av genomsnittligt snöfall på hela 42%. Om man bortser från det exceptionellt dåliga vädret den senaste säsongen så präglas ändå det senaste decenniet av ökade skiddagar (nytt rekord 2010/11), ökad säsongkortsförsäljning och förbokning, en ökande trend vad gäller antal resor per konsument samt ett gradvis förbättrat (om än fortfarande utmanande) ekonomiskt läge. Så trots årets siffror känns framtiden ljus. I Kanada minskade antal skiddagar från 19,2 miljoner till 18,5 miljoner. I Nordamerika hänförs något mer än hälften av det totala antalet skiddagar till veckosluten, i linje med tidigare år. Andelen snowboardåkare uppgår till omkring en tredjedel. Stora lokala avvikelser förekommer dock. Jämfört med Europa är andelen snowboardåkare i Nordamerika hög.
I Alperna minskade antalet skidåkare totalt under den gångna säsongen. I Frankrike ökade dock det totala antalet skiddagar med nästan 4% till 55,3 miljoner. I Österrike minskade antalet skiddagar med 2,3% till 50 miljoner. I Schweiz minskade antalet skiddagar med 4,6% till 24,8 miljoner. I Tyskland (där man mäter antalet skidgäster istället) hade man 4,8 miljoner gäster, vilket är samma siffra som säsongen dessförinnan. I likhet med Nordamerika och Norden svarar de största skidanläggningarna i Alperna för en majoritet av omsättningen. De 25 största anläggningarna beräknas svara för drygt 60% av branschens totala intäkter.
SkiStar konkurrerar om människors disponibla inkomst. Detta innebär att SkiStar i ett vidare perspektiv konkurrerar med branscher som sällanköpsvaror och heminredning. I resesegmentet konkurrerar SkiStar i första hand med sol- och badresor samt weekendresor till storstäder. Utbudet av denna typ av resor har ökat under den senaste tioårsperioden. En av förklaringarna kan vara att i motsats till den alpina skidindustrin har resebranschen låga inträdeströsklar vilket innebär en överetablering och därmed en pris- och marginalpress.
Inom den alpina skidindustrin utgörs konkurrenterna av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Statistik genom åren visar dock att andelen som väljer att åka utomlands för att åka skidor har varit i princip oförändrad. Dessutom har SkiStar starka och välkända varumärken samt en stark distributionskanal i skistar.com, vilket är viktigt i ett ständigt ökande mediebrus. SkiStar har också, tack vare sin över tid starka finansiella ställning och höga kassaflöde, möjlighet att kontinuerligt investera i allt ifrån marknads- och försäljningssystem och serviceutbildningar för medarbetarna, till nya moderna boenden, liftar och snösystem. Därigenom säkerställs att SkiStars alpindestinationer alltid håller en hög kvalitet jämfört med konkurrenterna. SkiStars destinationer har även god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss.
Det brittiska företaget Snow24 gör årligen en jämförelse av SkiPass-priserna över hela världen. Den visar att SkiStars SkiPass-priser står sig väl i den internationella konkurrensen. Generellt kan sägas att, jämfört med orter med ungefär motsvarande utbud mätt i liftkapacitet och antal kilometer pist är SkiPass-priserna i Schweiz, Kanada och USA avsevärt högre. I Italien, Frankrike, Österrike och Tyskland är de ungefär lika eller något högre.
Resebranschen har under senare år genomgått en kraftig konsolidering. Då marginalerna för många resebolag är små, är en hög omsättning viktig för att ha tillräckliga resurser för reklam och marknadsföring. Konkurrensen om uppmärksamheten är stor. Internet är den enskilda kanal som ökar snabbast, både avseende marknads föring och försäljning.
Många resenärer eftersträvar enkelhet och överblick över vistelsens innehåll och kostnader. Att i god tid kunna planera och beställa sin resa blir viktigt för att få det man vill ha. Allt oftare förhandsbokas även tilläggsprodukter vid sidan av boende och resa. Ett exempel på detta är all inclusive som riktar sig till den prismedvetne resenären som vill slippa tänka på oväntade utgifter och bara koppla av.
En tydlig trend i resebranschen är att gästerna vill hinna med mer och få en större variation av upplevelser under sin semester. På SkiStars destinationer märks detta genom ett ökat utbud av aktiviteter, shopping och restauranger samt stora investeringar i exempelvis bad- och upplevelseanläggningar.
TURISTKONSUMTION I SVERIGE
TURISTISKA BESÖK globalt, MILJONER
| SkiStar 2011/12 | Ticket Privatresor 2011 | Resia 2011 | |
|---|---|---|---|
| Försäljning, MSEK | – | 2 550 | 3 306 |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 552 | 229 | 614 |
| Resultat, efter skatt, MSEK | 157 | 17 | 14 |
| Rörelsemarginal, % | 12 | 9 | 11 |
| Anställda, st | 1 051 | 215 | 441 |
NOK/SEK omräknat till kurs 1:1 för åren 03/04 och 04/05, 1:13 för 06/07, 1:15 för 10/11, 1:18 för 05/06 och 07/08, 1:19 för 01/02, 02/03 och 08/09, 1:22 för 09/10 och 1:17 för 11/12. EURO/SEK omräknat till kurs 9:20 för 01/02, 02/03 och 10/11, 9:10 för 03/04 , 9:45 för 04/05, 9:25 för 05/06 , 9:21 för 06/07, 9:40 för 07/08, 10:54 för 08/09, 9:30 för 09/10 och 8:84 för 11/12.
Det allmänna intresset för välmående och hälsa har ökat samtidigt som trenden att hålla igång och vara aktiv på semestern växer. Sportupplevelser och aktiviteter tar allt större plats i svenskarnas semesterplaner. I resebolagens reklam och i media berättas det om resor som fokuserar på hälsa och wellness, träning och friluftsliv. MySkiStar är ett exempel på en tjänst som SkiStar lanserat för att ta tillvara och förstärka gästernas intresse för utförsåkning som motions- och umgängesform. Läs om MySkiStar på sid. 17.
Allt fler skidanläggningar satsar på familjen som målgrupp. Det sker bland annat genom bredare och flackare nedfarter, större tillgänglighet med kortare avstånd mellan boende och backe, barnpassningsmöjligheter, skidskola, ungdomsaktiviteter kvällstid, längdåkningsspår, bekvämare boende och möjlighet till visst självhushåll. Samtidigt ersätts
släpliftar med moderna stolliftar som är driftsäkra, bekväma och har en hög kapacitet.
Särskilt i USA arbetar skidbranschen med att bredda målgrupperna för att nå fler afro-amerikaner, amerikaner med spanskt ursprung, etniska minoriteter etc.
Investeringar i snösystem ökar i syfte att minska beroendet av väderleken. Med motsvarande målsättning investerar skidanläggningarna i Alperna i liftar och nedfarter på hög höjd, men även i Alperna ökar investeringarna i snösystem.
De ledande branschföretagen inom skidturismen breddar verksamheten till att också omfatta skidskolor, skiduthyrning samt försäljning av profilprodukter, skidkläder och utrustning.
Faktorer som mer fritid och en ökad disponibel inkomst är gynnsamma för turistbranschen i allmänhet. Dessutom ökar människors intresse för friskvård, utomhusaktiviteter och rekreation, vilket är gynnsamt för skidbranschen i synnerhet.
För Sveriges del kommer gruppen skid åkare i åldersgruppen 55+ sannolikt att öka då den första stora "skidgenerationen" lärde sig åka skidor på sjuttiotalet. I den gruppen åker många fortfarande skidor och planerar att fortsätta med det många år framöver. Under antagandet att lika många barn och ungdomar börjar åka skidor som tidigare år, så kommer den totala skidmarknaden i Norden att växa.
| Destinationer Sverige |
Destinationer Norge |
Summa Destinationer |
Fastighets utveckling |
Segmentinterna elimineringar |
Summa koncernen |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 | ||||||||||||
| Intäkter från externa kunder | 1 064 | 1 095 | 487 | 486 | 1 551 | 1 581 | 22 | 17 | – | – | 1 573 | 1 598 |
| Intäkter från andra segment | 24 | 31 | 9 | 7 | 33 | 38 | 43 | 37 | -76 | -75 | – | – |
| Rörelsekostnader | -770 | -763 | -358 | -356 | -1 128 | -1 119 | -25 | -16 | – | – | -1 153 | -1 135 |
| Rörelsekostnader från andra segment |
-51 | -64 | -24 | -10 | -75 | -74 | -1 | -1 | 76 | 75 | – | – |
| Resultat från intressebolag | – | – | 1 | – | 1 | – | -9 | -9 | – | – | -8 | -9 |
| Avskrivningar | -129 | -124 | -76 | -82 | -205 | -206 | -18 | -12 | – | – | -223 | -218 |
| Segmentets resultat | 138 | 175 | 39 | 45 | 177 | 220 | 12 | 16 | – | – | 189 | 236 |
| Segmentets rörelsemarginal, % | 13 | 16 | 8 | 9 | 11 | 14 | 18 | 30 | – | – | 12 | 15 |
Intäkter och resultat per rörelsesegment 1 september 2011–31 augusti 2012. Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta. Från den 1 september 2011 tilllämpar koncernen ny struktur för verksamhetsuppföljning. Som rörelsesegment inom Affärsområde Destinationerna redovisas de länder där SkiStar driver verksamhet, Sverige och Norge. Därutöver utgör Affärsområde Fastighetsutveckling ett eget segment.
| Rörelseintäkter | 2011/12 | 2010/11 | +/- | +/- % |
|---|---|---|---|---|
| SkiPass | 857 | 873 | -16 | -2% |
| Logi | 202 | 218 | -16 | -7% |
| Skiduthyrning | 134 | 141 | -7 | -5% |
| Skidskola | 45 | 49 | -4 | -8% |
| Sportbutiker | 70 | 79 | -9 | -11% |
| Fastighetsservice | 110 | 103 | 7 | 7% |
| Övrigt | 134 | 111 | 23 | 21% |
| S:a rörelsens intäkter | 1 552 | 1 574 | -22 | -1% |
| Rörelsekostnader | ||||
| Handelsvaror | -121 | -111 | -10 | 9% |
| Övriga externa kostnader | -578 | -543 | -35 | 6% |
| Personalkostnader | -455 | -481 | 26 | -5% |
| S:a rörelsens kostnader | -1 154 | -1 135 | -19 | 2% |
VERKSAMHETEN ÄR INDELAD I TVÅ AFFÄRSOMRÅDEN – DESTINATIONERNA OCH FASTIGHETSUTVECKLING
SkiStar har tecknat ett ettårigt managementavtal med den schweziska skidorten Andermatt/Sedrun innebärande att SkiStars tekniske direktör Bo Halvardsson leder verksamheten i Schweiz. Diskussionen mellan parterna om ett mer långtgående samarbete kommer att fortgå under avtalsperioden.
Större delen av affärsområde Destinationernas verksamhet i Sverige drivs i moderbolaget SkiStar AB (publ). Affärsområde Fastighetsutvecklings verksamhet drivs under Fjällinvest AB (som ägs till 100% av SkiStar AB) med det helägda dotterbolaget Fjellinvest Norge AS. Verksamheten i Trysil och Hemsedal drivs i SkiStar Norge AS. Samtliga dotterbolag inom koncernen ägs till 100%, utom Hammarbybacken AB som ägs till 91% av SkiStar AB.
OPERATIV ORGANISATION SkiStars verksamhet är uppdelad i två affärsområden och ett antal stabsområden. Affärsområde Destinationerna består av två verksamhetsområden; Sverige och Norge. Det andra affärsområdet är Fastighetsutveckling. Ledningsgruppen har under verksamhetsåret utgjorts av Verkställande direktören, Ekonomi- och finansdirektören, Tekniska direktören, Marknads- och försäljningschefen samt sex destinationschefer, en vardera i Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil och två i Sälen (Lindvallen/Högfjället respektive Tandådalen/Hundfjället). Från den 1 september 2012 har ledningsgruppen minskats till sex personer; Verkställande direktören, Ekonomi- och finansdirektören, Marknads- och försäljningschefen samt tre destinationschefer med ansvar för vardera Sälen, Åre/Vemdalen respektive Trysil/ Hemsedal.
För att dra nytta av SkiStars samlade resurser på bästa sätt och därmed få största möjliga effekt samlas ett antal gemensamma funktioner (se organisationsschema nedan);
AFFÄRSOMRÅDE
FASTIGHETSUTVECKLING Affärsområde Fastighetsutveckling har till uppgift att skapa tillväxt i boende på SkiStars destinationer, skapa värdetillväxt i tillgångarna genom att utveckla dessa, tillsammans med destinationerna ta fram långsiktiga utvecklingsplaner för framtida investeringar, med Marknad/Försäljning bygga upp och utveckla SkiStar Vacation Club samt skapa affärsmöjligheter genom förvärv av befintligt boende och exploateringsmark.
Mer information om Affärsområde Fastighetsutveckling finns på sidorna 46–47.
Affärsområde Destinationerna ansvarar för driften av SkiStars alpindestinationer och omfattar de strategiska produktområdena Utförsåkning/Lift/SkiPass, Logiförmedling, Skiduthyrning och Skidskola, vilka är grunden i SkiStars koncept. Affärsområdet presenteras på sidorna 34–45.
| Utfall 2011/12 | Mål | Utfall 2010/11 Utfall 2009/10 | ||
|---|---|---|---|---|
| Soliditet, % | 36 | >35 | 38 | 40 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 5 | 10 | 7 | 11 |
| Avkastning på eget kapital, % | 11 | 15 | 12 | 23 |
| Rörelsemarginal, % | 12 | 22 | 15 | 21 |
| Organisk tillväxt utöver inflation, % | -5 | >3 | -8 | 3 |
SKISTAR SKA VARA LEDANDE INOM KONCEPT, HELHETSSYN OCH UTVECKLING
SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
Genom att leverera minnesvärda vinterupplevelser skapas värde för gäster, medarbetare och andra intressenter, vilket i sin tur skapar värde för aktieägarna.
För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 15% och avkastningen på sysselsatt kapital till 10%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2011/12 var 1,39%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%.
SkiStars mål för tillväxt är att den organiska tillväxten ska överstiga inflationen med minst 3% årligen. Därutöver kan tillväxt genom förvärv tillkomma. Inflationen i Sverige uppgick under verksamhetsåret till 0,7%.
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. Under verksamhetsåret 2011/12 har aktiekursen minskat med 17%. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) ökade under samma period med 7%. Aktieutdelningen föreslås uppgå till 2:50 SEK (3:50). På grund av att ett antal omvärldsfaktorer som oroligheter på de finansiella marknaderna under hösten 2011, en utebliven försäsong samt ofördelaktig kalender under jul och nyår har omsättning och resultat minskat. Inte något av koncernens finansiella eller operativa mål har därför uppfyllts, förutom målet för soliditet. Måluppfyllelsen framgår mer i detalj av tabellen nedan. Information om koncernens resultatutveckling under verksamhetsåret återfinns på sid 12-13.
andelsförsäljning genom SkiStar Vacation Club, försäljning av merchandise genom det egna märket UA och försäkringslösningar genom det egna försäkringsbolaget Fjällförsäkringar AB.
Arbetet med att förbättra tillgänglighet, enkelhet och bekvämlighet för gästerna ska alltid vara i fokus.
Medarbetarna inom SkiStar besitter stor erfarenhet och kunskap om hur alpina skidanläggningar ska drivas. Genom möten mellan likartade befattningshavare på de olika destinationerna sker ett korsvist lärande. Genom att jämföra de olika anläggningarnas verksamheter och arbetsmodeller skapas förutsättningar för effektivare drift samt stärkta gästrelationer och därmed ökad tillväxt samt lönsamhet.
| Åre | Vemdalen | Sälen Hemsedal | Trysil | SkiStar totalt |
||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 69 | 95 | 89 | 18 | 27 | 67 |
| Norge | 11 | 0 | 1 | 40 | 25 | 11 |
| Danmark | 4 | 1 | 9 | 32 | 36 | 15 |
| Finland | 6 | 1 | 0 | 1 | 1 | 1 |
| Storbritannien | 1 | 2 | 0 | 1 | 1 | 1 |
| Nederländerna | 1 | 0 | 0 | 2 | 2 | 1 |
| Tyskland | 0 | 0 | 0 | 4 | 5 | 1 |
| Ryssland | 5 | 0 | 0 | 2 | 2 | 2 |
| Baltikum | 3 | 1 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Övriga | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Förskottsförsäljning | Destination | |||
|---|---|---|---|---|
| Telefon | Webb | Agent | Kassa | |
| SkiPass | 4 | 37 | 1 | 58 |
| Logi | 20 | 65 | 12 | 3 |
| Transport | 38 | 58 | 4 | 0 |
| Skidhyra | 2 | 26 | 0 | 72 |
| Skidskola | 8 | 55 | 1 | 36 |
| Totalt | 11 | 46 | 5 | 38 |
| Totalt | 62 | 38 |
ÖVER HÄLFTEN AV ALL FÖRSÄLJNING SKER I FÖRSKOTT OCH SKISTAR.COM ÄR DEN STÖRSTA FÖRSÄLJNINGSKANALEN
Marknads- och försäljningsenheternas övergripande mål är att maximera beläggningsgraden på förmedlade bäddar samt maximera försäljningen av koncernens egna tjänster och produkter såsom SkiPass, skidhyra, skidskola och logi. Kostnadseffektivitet ska uppnås genom att distribution via skistar.com prioriteras. Dessutom ska försäljningsenheten arbeta för att säkerställa effektiva och prisvärda transportlösningar till samtliga destinationer, genom samarbeten med externa aktörer såsom charterarrangörer och transportörer.
SkiStars varumärkesportfölj består av destinationernas varumärken, de varumärken som är förknippade med olika resmål på destinationerna samt de gemensamma varumärkena skistar.com och SkiStar. Destinationsvarumärkena och skistar.com har den huvudsakliga kontakten med marknaden. Det är till destinationerna som gästerna åker för att få minnesvärda vinterupplevelser, skistar.com är namnet på företagets hemsida och står i första hand för researrangören som säljer och pakete rar resan till respektive destination. På detta sätt kompletterar och stärker de olika varumärkena varandra och konsumenterna ses som gäster på destinationerna och kunder hos SkiStar.
SkiStars kunder kommer till största delen från de nordiska länderna, där Sverige, Norge och Danmark betecknas som hemma marknader. Volymen gäster från dessa marknader var under säsongen 2011/12 oförändrad jämfört med föregående säsong. I övrigt kommer gästerna framförallt från Finland, Ryssland, Baltikum, Norra Tyskland, Storbritannien och Nederländerna (se tabell på sid 17). Volymen gäster från utlandsmarknaderna ökade med 1%. Ökningarna avser framför allt den tyska och den holländska marknaden.
SkiStars målgrupper kan segmenteras på många olika sätt, exempelvis geografiskt, åldersmässigt eller efter en rad andra parametrar. Målgruppssegmenteringen ser olika ut för de olika destinationerna eftersom alla har olika profil. Ytterligare information om varje destinations specifika målgrupper finns på sidorna 36-45. Alla SkiStars destinationer har dock en övergripande målgrupp, barnfamiljen, som är den största målgruppen på samtliga destinationer.
SkiStars strategi är att erbjuda varje enskild gäst en skräddarsydd vintersemester efter dennes specifika önskemål. Gästen kan
välja mellan fem olika ressätt; bil, buss, tåg, flyg och båt eller en kombination av dessa, främst beroende på vilken destination gästen väljer. Transporterna kan i sin tur kombineras med tusentals olika boendealternativ i olika pris klasser, allt ifrån stuga med självhushåll till hotellrum med allt under samma tak. Dessutom har gästen tillgång till ett brett utbud av skidskola, skidhyra och SkiPass. Gästen kan även välja hur lång semestern ska vara; weekend, kortvecka, vecka eller i vissa fall längre vistelser.
Hög tillgänglighet är ledord inom SkiStar, därför kan gästen boka hela sin vintersemester med resa, boende, skidskola, skidhyra och SkiPass på ett och samma ställe antingen via hemsidan skistar.com eller via telefon. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år.
Hög och jämn beläggningsgrad i boendet över hela vintersäsongen är grunden till hög lönsamhet. För att uppnå detta arbetar försäljningsenheterna aktivt med differentierad prissättning baserad på den underliggande efterfrågan. För att optimera efterfrågan under lågsäsongveckor marknadsförs olika målgruppsanpassade erbjudanden och event, såsom exempelvis skidtestarhelger, prisvärda familjeveckor och studentveckor.
SkiStar arbetar aktivt för att förmedla så många bäddar som möjligt. Vid försäljning av lägenheter/stugor genom Affärsområde Fastighetsutveckling medföljer oftast ett kontrakt som ger SkiStar rätt att hyra ut lägenheten/ stugan ett visst antal veckor per år. Gentemot befintliga ägare arbetar SkiStar aktivt genom att erbjuda en rad mervärden för den som lämnar sin stuga/lägenhet till uthyrning.
För att kunna säkerställa en hög beläggningsgrad i boendet måste det vara enkelt för gästerna att resa till destinationerna. Därför jobbar SkiStar aktivt med att säkra tillgången av prisvärda transporter till destinationerna via externa partners. SkiStar har exempelvis samarbeten med rederier i Danmark och Tyskland, charterbolag i Ryssland, England och Holland samt resebyråer på samtliga utlandsmarknader. SkiStar samarbetar även med en rad transportörer inom flyg, tåg och buss på hemma-
marknaderna.
Alla SkiStars produkter kan bokas och betalas i förväg. Andelen förskottsförsäljning varierar från produkt till produkt. För gästerna är det enklare och bekvämare att boka och betala i förskott. Har gästen exempelvis köpt sitt SkiPass i förskott kan vintersemestern starta direkt i liften på morgonen. För SkiStars vidkommande innebär en hög andel förskottsförsäljning bl a ett förbättrat kassaflöde, en större möjlighet till optimering, en konkurrensfördel inom de segment där lokal konkurrens på destinationerna finns, ett minskat väderberoende samt en lägre finansiell risk. Under 2011/12 ökade andelen förskottsförsäljning med 4 procentenheter till 62% (58). Bidragande orsaker till ökningen är bl a erbjudandet SkiStar Plus som ger rabatter på SkiPass och skidhyra vid tidig bokning samt att gästerna gavs möjlighet att boka nya SkiPass via skistar.com ända fram till dagen före ankomst (tidigare gällde 12 dagar innan ankomst).
Under de senaste åren har SkiStar aktivt satsat på att öka merförsäljningen av produkter vid sidan av logi, d v s SkiPass, skidhyra, skidskola och försäkringar. Exempel på åtgärder för att stimulera merförsäljning är;
Att verka för att gäster återkommer är viktigt för SkiStars lönsamhet eftersom marknadsföringskostnaden för en återkommande gäst är mycket lägre jämfört med kostnaden för att nyrekrytera en gäst.
Försäljningen sker via fyra kanaler; webb, telefon (callcenter), i kassor på destinationerna samt via återförsäljare (agenter). Försäljningen via de tre första kanalerna, den s k egenförsäljningen, utgör 95%. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år. Under verksamhetsåret 2011/12 ökade andelen försäljning via webb till 46% (42) av den totala försäljningen. Sett enbart till logi kom hela 65% (66) av försäljningen från webbokningar.
Hemsidan skistar.com har över 8,6 miljoner besök under ett år. Störst är trafiken under januari då antalet besök per vecka är närmare 500 000. Samtidigt som andelen webbokningar ökar minskar andelen telefonbokningar. Under året som gått har stora satsningar gjorts på skistar.com för att göra det lättare för gästen att boka och få rätt information i rätt situation. Mycket kraft har lagts på att förbättra de mobila kanalerna för att förenkla våra gästers vistelse på plats. 5% av SkiStars försäljning sker via återförsäljare; researrangörer och transportörer. Dessa är framför allt betydelsefulla på marknader utanför Sverige och Norge. Prioriterade utlandsmarknader för SkiStars vidkommande är Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Ryssland, Baltikum och Norra Tyskland.
MySkiStar är en satsning med syfte att inspirera till roligare alpin skidåkning och att länka ihop skidåkningen med de digitala kanalerna. Genom att registrera sitt SkiPass skapas möjligheter att lägga ytterligare en dimension till skidupplevelsen. Användaren belönas, kan interagera och tävla med andra, se åkstatistik och dela allt i sociala medier. MySkiStar är åtkomligt via webb, mobilsajt och appar men bygger på det personliga SkiPasset. Under den första säsongen, 2011/12, registrerade sig 62 000 skidåkare i MySkiStar.
SkiStars marknadsföring syftar till att lyfta fram det som kännetecknar varje destination, för att visa gästerna det breda sortimentet. Ett gemensamt grafiskt ramverk framhäver distributionskanalen skistar.com och visar destinationernas tillhörighet till SkiStar. SkiStar kommunicerar kontinuerligt med de gäster som tidigare besökt SkiStars destinationer. Via mailutskick informeras t ex om olika erbjudanden, evenemang och prisvärda perioder. Den som bokat en kommande vistelse erhåller via mail information och erbjudanden som syftar till att förenkla förberedelserna inför vintersemestern, så att mer tid skapas för gemenskap och aktiviteter på plats. SkiStars kommunikation integreras i flera olika mediekanaler, både befintliga och potentiella gäster nås därför av budskap från SkiStar t ex via TV, tidningar, Internet, sociala medier och utomhusreklam (se exempel på sid 18-19).
Mailutskick till befi ntliga gäster i Sverige, Norge, Danmark och övriga länder
Fasadvepor
Annonser i magasin och dagspress Utomhusreklam
MySkiStar
TV-reklam
SkiStar ska ha en företagskultur med lärande, hög prestation, omtanke, gästfokus och stolthet. Medarbetarna ska ha en förändringsvillig attityd.
Motiverade och nöjda medarbetare ger bra service. Bra service är en av de viktigaste
Återkoppling till gästernas upplevelse är en källa till förbättring av servicearbetet. SkiStar har därför byggt ett verktyg för att mäta hur gästerna upplever att medarbetarna följer SkiStars värderingar. Resultatet redovisas digitalt i form av en måltavla. Måltavlan genomförs under hela vintersäsongen och uppföljning av resultaten sker löpande.
Under våren genomfördes en medarbetarundersökning för att säkerställa att arbetsmiljön är trivsam och bra samt för att få medarbetarnas syn på hur verksamheten kan förbättras. Resultatet är mycket positivt och visar att 98% av medarbetarna trivs och har roligt på jobbet, de är stolta över att arbeta på SkiStar. SkiStar kommer att tillvarata och genomföra förbättringar/förändringar utifrån medarbetarnas förslag.
En positiv företagskultur värderas högt av arbetssökande, vilket bekräftas av interna intervjuer i SkiStars organisation. En arbetssökandes personliga värderingar ska matchas med SkiStars värderingar för att upplevelsen ska bli positiv för gäst, medarbetare och organisation. Inför varje säsong genomförs närmare 2 500 anställningsintervjuer och uppemot 1 700 personer, inklusive återkommande säsonganställda, rekryteras. En genomarbetad rekryteringsplan är därför ett av de strategiska verktyg som finns för att bygga en stark företagskultur. SkiStar har tagit fram ett webbaserat rekryteringsverktyg som bygger på bolagets värderingar. Verktyget gör rekryteringen kostnadseffektivare och kvalitén på urvalsprocessen ökar. Till säsongen 2011/12 sökte ca 8 000 personer arbete på någon av SkiStars destinationer.
En sund och säker arbetsmiljö för SkiStars medarbetare är en förutsättning för att kunna erbjuda gästerna aktiva och minnesvärda vinterupplevelser i en trygg och säker fjällmiljö. SkiStar har en uppbyggd arbetsmiljöorganisation på varje destination, som arbetar i förebyggande syfte med att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön, genom exempelvis skyddsronder och inspektioner samt utarbetande av arbetsmiljöplaner. Det finns även en väl utvecklad krisorganisation på respektive destination med specialutbildade krishanterare. Under det gångna året har det genomförts flera krisövningar för att bibehålla en hög beredskap. Om en krissituation eller olycka uppstår ska SkiStar med hjälp av beprövade rutiner och utbildade medarbetare kunna ge ett professionellt och omtänksamt omhändertagande av drabbade för att minska onödigt lidande. Detta gäller såväl för gäster, som för medarbetare och andra intressenter.
I en kris ska organisationen alltid i första hand ta hand om de skadelidande och deras anhöriga och i andra hand se till att upprätthålla förtroendet för SkiStar.
SkiStar bedriver jämställdhetsarbete i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna. En jämställdhetsgrupp hanterar utvecklingsfrågor. SkiStars jämställdhetsplan har blivit granskad och godkänd av Jämo. Inga osakliga löneskillnader har kunnat konstateras.
Medelantalet anställda minskade under verksamhetsåret 2011/12 med 48 personer (6%) till 1 051 (1 099) personer. Medarbetarnas fördelning på olika destinationer framgår av cirkeldiagrammet nedan. Genomsnittsåldern bland fast anställd personal uppgick till 42 år (41) och den genomsnittliga anställningstiden bland fast anställd personal uppgick till 9 år (11). Av det totala antalet anställda var 38% (37) kvinnor. Nettoomsättningen per anställd ökade med 5,4% till 1 477 TSEK (1 402). Antalet fast anställd personal var den 31 augusti 413 (429) personer och personalomsättningen bland fast anställd personal visar att 22 (45) påbörjat och 38 (50) personer avslutat sin anställning i SkiStar under räkenskapsåret. Under högsäsong hade SkiStar totalt 2 289 (2 360) anställda. Andelen fast anställd personal med högskoleutbildning var 16% (18) den 31 augusti 2012 och SkiStars investering i kompetensförnyelse uppgick under verksamhetsåret till 3 MSEK (4). Den största delen av kompetensförnyelsen utgörs av interna utbildningar.
| 11/12 | 10/11 | |
|---|---|---|
| Drivmedel/bränsle | 4 985 | 5 028 |
| Resor* | 90 | 80 |
| Värme** | 131 | 84 |
| El*** | 0 | 0 |
| Summa | 5 206 | 5 192 |
* Ökningen beror huvudsakligen på att staben flugit mer.
** Avser fjärrvärme. Ökningen beror på att fler fastigheter anslutits till fjärrvärme under säsongen 2011/12. *** Samtliga destinationer använder fr o m 2007/08 Förnyelse bar el, Bra Miljöval och EPD Vatten eller
motsvarande miljömärkning.
SkiStar arbetar efter en av bolagets styrelse fastställd Code of Conduct. Den innehåller alla policies avseende hur företaget ska agera i förhållande till sina intressenter samt riktlinjer för miljö och socialt ansvarstagande.
I SkiStars omvärld finns många viktiga intressenter. Dessa behandlas i Code of Conduct utifrån den relation de har till SkiStar. I tabellen bredvid redovisas ett antal exempel på intressenter och de kärnfrågor som är viktiga för respektive intressent samt SkiStars åtgärder för att på bästa sätt tillvarata och tillgodose intressenterna och de krav som ställs på SkiStar från myndigheter och den lagstiftning och andra regelverk som SkiStar har att följa.
SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet.
| Exempel på kärnfrågor | Exempel på hantering inom SkiStar | |
|---|---|---|
| GÄSTER | ||
| Service | Gästundersökningar som underlag för att öka gäst nöjdheten. |
|
| Säkerhet | Väl utarbetade säkerhetsrutiner. Krishanteringspolicy med etablerad krisorganisation och utvecklade rutiner. |
|
| MEDARBETARE | ||
| Trygg arbetsmiljö | Arbetsmiljöpolicy. Kontinuerlig förbättring av arbetsmiljön genom skyddsronder, inspektioner och arbetsmiljöplaner. |
|
| Mångfald och jämställdhet | Jämställdhetsplan som värnar om alla medarbetares lika rättigheter och verkar för ökad mångfald. |
|
| SAMARBETSPARTNERS OCH ANDRA INTRESSENTER | ||
| Fri konkurrens | Policy om mutor för att säkerställa att medarbetare inte deltar i konkurrenshämmande aktiviteter. |
|
| Företagssäkerhet | IT- och säkerhetspolicy ser till att allt nyttjande av IT- och telefonsystem sker i företagets intresse. |
|
| AKTIEÄGARE | ||
| Finansiell rapportering och kurspåverkande information |
SkiStar AB är noterat på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm och har tydliga riktlinjer avseende hur, när och vem som kommunicerar rapporter och kurspåverkande information. |
|
| Insiderinformation och insiderhandel Medarbetare med tillgång till insiderinformation omfattas av insiderlagen. |
SkiStar har som målsättning att bedriva en miljöanpassad verksamhet med så låg energiförbrukning som möjligt. Det innebär att SkiStar eftersträvar att effektivisera sin energianvändning och hålla den på lägsta nivå i förhållande till verksamheten. Snötillverkning, drift av fastigheter och liftar är energikrävande processer. För att uppnå energieffektivisering ska SkiStar systematiskt kartlägga och analysera energianvändningen, driva processer med så låg energianvändning som är ekonomiskt rimligt, fokusera på effektiv energianvändning vid nyinvesteringar, synliggöra energianvändningen för enskilda medarbetare och tillsammans med dem komma fram till hur man kan påverka energianvändningen utan att försämra produktens kvalitet, använda förnyelsebar energi så långt som möjligt och med god marginal följa lagar och krav som berör verksamheten inom energiområdet.
loppsmaterial. Befintlig markvegetation runt husen sparas och återläggs och träd i husens omgivning skyddas under byggtiden.
Kontinuerligt arbete med att förebygga Den största andelen nybyggt boende är
| 10/11 | 1712 |
|---|---|
Eftersom SkiStar tror på att en aktiv livsstil tillsammans med vänner och familj är en starkt bidragande faktor till ett hälsosamt och innehållsrikt liv söker SkiStar ständigt efter nya möjligheter att skapa förutsättningar för detta. Det allmänna intresset för välmående och hälsa har ökat och trenden att hålla igång och vara aktiv på semestern växer också. Skidcommunityn MySkiStar och upplevelsekonceptet SkiStar Experience är exempel på tjänster som SkiStar lanserat för att ta tillvara och förstärka gästernas intresse för utförsåkning som motions- och umgängesform.
SkiStar samverkar med en rad olika organisationer och projekt inom områdena miljö, socialt ansvar samt hälsa och aktiv livsstil. Det handlar både om satsningar på nationell nivå och stöd av lokala initiativ och aktiviteter. Nedan följer ett antal exempel på detta.
De riktlinjer som SkiStar har antagit innebär att SkiStar ställer sig bakom värdegrunderna i FNs Global Compact och dess tio principer om socialt företagaransvar. Principerna omfattar regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga regler, inklusive regler mot barn- och tvångsarbete, korruptionsåtgärder samt miljöregleringar. SkiStar ska, så långt bolaget förmår, bidra till att förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållandena genom en öppen dialog med relevanta intressegrupper i samhället. SkiStar stödjer därför FN:s Millennieutvecklingsmål. SkiStar stödjer och respekterar bevarandet av internationellt påbjudna mänskliga rättigheter. SkiStar ska försäkra sig om att inte på något sätt medverka till, dra fördel av eller underlätta kränkningar av mänskliga rättigheter.
Panta Mera. Burkar och PET-flaskor samlas upp i väl uppmärkta Panta Mera-kärl och Igloos på destinationerna. Panten skänker SkiStar till projektet "Alla på snö".
Deltagande i klimatmanifestationen Earth Hour för att inspirera gäster och medarbetare att hushålla med energi för en ljusare framtid.
SOCIALT ANSVAR
"Min Stora Dag" arbetar med att förverkliga svårt sjuka barns önskedrömmar. Tillsammans med volontärer och SkiStar-personal har flera "Min Stora Dag" genomförts på SkiStardestinationer.
Stefans Stuga, intill Snötorget i Lindvallen, är ett specialdesignat och liftnära boende, med avsikt att vara en plats där familjer som drabbats av cancer kan koppla av, umgås, uppleva och vara tillsammans. Stefans Stuga ingår i stiftelsen Stefan Paulssons cancerfond.
HÄLSA OCH AKTIV LIVSSTIL
"Alla på snö", ett samarbete mellan Svenska Skidförbundet och Svenska Skidrådet som syftar till att inspirera barn till en aktiv och hälsosam livsstil genom möjligheter att prova på skidåkning.
Lagsponsor av Ski Team Sweden Alpine och Norwegian Alpine Ski Team i syfte att öka intresset för skidåkning och att skapa resurser för träning och tävling.
Den övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december – april. SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna, inte minst arbetskraftsmässigt. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen. Med en ökad andel försäljning i förskott tidigareläggs affärsavslut, vilket i sin tur minskar risken i verksamheten.
Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter och svag tillgång på kyla och natursnö till julveckan, ger lägre efterfrågan. En lägre efterfrågan kan även uppstå under vintrar med långvarig kyla och ett bra snöläge i de södra befolkningstäta delarna av Skandinavien, då snö, kyla och skidåkning kan erbjudas närmare hemorten. På längre sikt är det dock positivt för branschen när skidåkning kan erbjudas i hela Skandinavien då många nya skidåkare rekryteras. SkiStar möter riskerna genom ständig utveckling av snösystemen för att säkerställa skidåkning samt att genom strategisk försäljning säkerställa att övervägande del av boendekapaciteten är uppbokad innan julveckan, då högsäsongen startar. Följderna av växthuseffekten har debatterats flitigt under ett antal år. De flesta forskare är överens om att vi har en global uppvärmning, men att det är mycket svårt att förutsäga de regionala och lokala effekterna av denna, vilket innebär att vissa regioner kan få en oförändrad eller till och med sjunkande temperatur. Ett mildare klimat kan på lång sikt innebära kortare vintersäsonger, med senare vinter och tidigare vår. Skulle SkiStars destinationer exempelvis börja säsongen en vecka senare och sluta en vecka tidigare skulle resultatet endast påverkas marginellt, då flertalet gäster besöker destinationerna mellan julveckan och mitten av april. Koncernens väderrisker är begränsade genom att destinationerna är geografiskt belägna på olika platser med olika väderförutsättningar och typer av klimat. SkiStars destinationer utvecklar i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen.
Förändring av människors disponibla inkomst påverkar den privata konsumtionen, som i sin tur har en inverkan på människors möjligheter att resa på vintersemester. SkiStars historiska försäljnings- och resultatutveckling visar att företaget kunnat parera svängningar i konjunkturen väl. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern
har hög prioritet. Beroendet av konjunkturen i Sverige minskas av att verksamheten också bedrivs i Norge samt att en ökande andel av koncernens gäster kommer från andra länder.
Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Övriga konkurrenter utgörs av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Den alpina skidindustrin har höga inträdeströsklar, vilket begränsar konkurrensen. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år.
SkiStars destinationer har god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss. SkiStars kunder har hög tillgänglighet till SkiStars produkt- och tjänsteutbud via onlinebaserade marknads- och försäljningssystem, vilka förenklar bokningsprocessen för kunden. Andra viktiga konkurrensfaktorer är en stark finansiell ställning, kända och attraktiva varumärken samt starkt kassaflöde.
SkiStars strategi för tillväxt omfattar i första hand bättre utnyttjande av de befintliga destinationerna samt utveckling av produktoch tjänsteutbudet. I andra hand skapas tillväxt genom förvärv eller arrende av andra skidanläggningar. Samtliga förvärv som SkiStar genomfört har utvecklats väl och har i stor utsträckning bidragit till SkiStars framgångsrika utveckling. Under 1997 förvärvades Tandådalen & Hundfjället AB, 1999 Åre-Vemdalen AB, 2000 Hemsedal Skisenter AS och 2005 Trysilfjellet Alpin AS. SkiStar har under hösten 2012 tecknat ett ettårigt managementavtal med den schweiziska skidorten Andermatt/Sedrun och med ambitionen att inom ett år teckna ett mer djupgående avtal om drift av skidorten. SkiStars utvecklade och väl etablerade koncept för att driva alpindestinationer är en god förutsättning för fortsatt framgångsrik expansion.
Alpindestinationernas lönsamhet är beroende av antalet disponibla bäddar och dess beläggningsgrad. För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet för att optimera beläggningen genom att
SKISTARS VERKSAMHET ÄR VÄL ANPASSAD TILL SÄSONGVARIATIONERNA
| Förändring Resultatpåverkan | |
|---|---|
| +/-10% | +/-46 MSEK |
| +/-10% | +/-86 MSEK |
| +/-1% | -/+11 MSEK |
| +/-10% | -/+45 MSEK |
| +/-10 öre | -/+ 1 MSEK |
| +/-10% | +/-1 MSEK |
följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på boendet under alla delar av säsongen. SkiStar arbetar aktivt för att öka antalet bäddar på destinationerna samt att utöka andelen som förmedlas genom SkiStars försorg. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att behålla en hög efterfrågan. Nyinvesteringar i stugor och lägenheter genomförs, förutom av SkiStar, främst av externa intressenter eller av delägda bolag. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar och utveckling av olika boendealternativ.
Lönekostnaderna är företagets enskilt största kostnadspost. SkiStars fortsatta framgångar är beroende av motiverade och engagerade medarbetare. För att behålla nyckelpersoner arbetar SkiStar med ledarutveckling och incitamentsprogram, bl a har personalen erbjudits att köpa konvertibla skuldebrev, både år 2003 och 2007, för totalt 55 MSEK.
SkiStars företagsledning består fr o m den 1 september 2012 av Verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomi- och finansdirektör, Marknadsoch försäljningschef, Teknisk direktör tillika destinationschef för de norska destinationerna Hemsedal och Trysil, samt två destinationschefer i Sverige; en för Åre-Vemdalen och en för Sälen, vilka per den 31 augusti 2012 tillsammans ägde 536 568 B-aktier i bolaget.
För att öka effektivitet, medvetenhet och engagemang bland de anställda arbetar SkiStar med ledarskapsfrågor. Medarbetarnas servicenivå gentemot gästerna är en viktig del i gästens totala upplevelse. En risk är därför att möjligheten att rekrytera kvalificerade säsongmedarbetare minskar under högkonjunktur, när arbetslösheten är låg.
SkiStar arbetar aktivt med säkerhetsfrågor genom att identifiera och åtgärda olycksrisker och proaktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor. På samtliga destinationer genomförs kontinuerligt riskanalyser för att minimera olika typer av risker och säkerställa försäkringsskyddet. SkiStar har även en genomgripande krisplan för att bolaget ska ha bra beredskap vid eventuella olyckor och händelser.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resande och kan därmed påverka antalet gäster
på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassaflöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Del av lånestocken har säkrats genom räntederivat med längre löptider.
SkiStars verksamhet förbrukar stora mängder el. Förändringar i elpriset påverkar därför koncernens kostnader och resultat. Enligt beslutad policy ska huvuddelen av koncernens elförbrukning låsas till fast pris eller lokalpris. Elpriserna för säsongen 2011/12 hade till ca 55% låsts till fast pris och lokala elproducenter levererade ca 37% av koncernens elförbrukning till lokalpris som normalt understiger marknadspriset på elbörsen Nordpool. Detta lokalpris har en betydligt mindre rörlighet än marknadspriset, varför dessa volymer inte prissäkras. Ca 8% av 2012/13 års förväntade elförbrukning påverkas direkt av fluktuationer i marknadspriset.
Under nästa verksamhetsår beräknas drygt 1,5% av SkiStars totala energibehov komma från vindkraftverk i Dalarna som SkiStar är delägare i. SkiStar driver tillsammans med andra investerare två värmeverk i Sälen, ett i Lindvallen och ett i Tandådalen. Värmeverket i Lindvallen förser större fastigheter i Lindvallens södra område med energi. Tandådalens värmeverk förser de centrala delarna av Tandådalen samt Solbackens stugområde med energi. Värmeverken drivs med lokalt producerat förnyelsebart skogsbränsle.
Många av SkiStars gäster åker egen bil till destinationerna. Dessa resvanor påverkas av drivmedelsprisnivån och tjänstebilsbeskattningen. Alpindestinationernas närhet till befolkningstäta områden samt andra resealternativ, såsom tåg, minskar negativa konsekvenser av höjda drivmedelspriser.
Förändringar i lagar och förordningar som berör SkiStars verksamhet kan givetvis påverka verksamhet och resultat. En skatteutredning föreslår att reglerna om inkomstskattefrihet för verksamhet bedriven på specialtaxerade fastigheter tas bort. Regeln används idag inom SkiStars svenska verksamhet. Lagändringen hade föreslagits träda i kraft från den 1 januari 2011, men arbetet har försenats och besked om nytt datum har inte lämnats. SkiStars skattemässiga underskott uppgår till 826 MSEK.
SkiStar har av CA Fastigheter stämts solidariskt tillsammans med två före detta styrelseledamöter i Spray AB med anledning av en företagsförsäljning som ägde rum innan SkiStar förvärvade Spray AB år 2003. CA Fastigheter yrkar på att affären ska gå tillbaka för motsvarande köpeskillingen 17 MSEK plus ränta. SkiStar har inte reserverat några kostnader med anledning av tvisten, eftersom det inte anses sannolikt att CA ska vinna framgång.
I känslighetsanalysen på sidan bredvid beskrivs hur koncernens resultat påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Antagandena om resultatpåverkan genom förändring av beläggningsgrad utgår ifrån samtliga förmedlade objekt och avser endast dess påverkan på försäljning av SkiPass. Förändring av övriga intäktsslag bedöms i känslighetsanalysen att tas ut av ökade respektive minskade kostnader. Vid beräkning av känsligheten av en elprisförändring har endast hänsyn tagits till den del av elförbrukningen som direkt påverkas av förändringar av marknadspriset. Vid beräkning av känsligheten av en förändring av räntenivån har hänsyn tagits till de lån som påverkas vid förändring av ränteläget.
SkiStar har sedan tidigare beslutat att inte lämna resultatprognoser. Istället lämnas i delårsrapporter information om aktuellt bokningsläge.
SKISTAR-AKTIEN
| Innehav | Antal ägare | % | Antal aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1-100 | 5 555 | 33,37% | 175 385 | 0,45 | 0,32 |
| 101-200 | 5 309 | 31,89% | 1 036 214 | 2,64 | 1,86 |
| 201-1 000 | 4 366 | 26,22% | 2 417 384 | 6,17 | 4,35 |
| 1 001-5 000 | 1 153 | 6,93% | 2 515 659 | 6,42 | 4,52 |
| 5 001-10 000 | 104 | 0,62% | 749 835 | 1,91 | 1,35 |
| 10 001-20 000 | 58 | 0,35% | 887 132 | 2,26 | 1,60 |
| 20 001-50 000 | 39 | 0,23% | 1 289 493 | 3,29 | 2,32 |
| 50 001-100 000 | 26 | 0,16% | 1 985 652 | 5,07 | 3,57 |
| 100 001- | 38 | 0,23% | 26 307 274 | 71,79 | 80,12 |
| Totalt | 16 648 | 100,00% | 37 364 028 | 100 | 100 |
| Förändring | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ökning av | Kvotvärde | Totalt | av aktiekapital, | aktiekapital, | |
| År och transaktion | antal aktier | per aktie | antal aktier | SEK | SEK |
| 1992 Grundande | 10 | 500 000 | 5 000 000 | ||
| 1994 Nyemission | 150 000 | 10 | 650 000 | 1 500 000 | 6 500 000 |
| 1994 Konvertering | 160 405 | 10 | 810 405 | 1 604 050 | 8 104 050 |
| 1995 Split 5:1 | 3 241 620 | 2 | 4 052 025 | 8 104 050 | |
| 1997 Nyemission | 2 337 725 | 2 | 6 389 750 | 4 675 450 | 12 779 500 |
| 1998 Nyemission | 200 000 | 2 | 6 589 750 | 400 000 | 13 179 500 |
| 1998 Konvertering | 250 000 | 2 | 6 839 750 | 500 000 | 13 679 500 |
| 1999 Konvertering | 250 000 | 2 | 7 089 750 | 500 000 | 14 179 500 |
| 1999 Nyemission | 2 450 000 | 2 | 9 539 750 | 4 900 000 | 19 079 500 |
| 2000 Nyemission | 100 073 | 2 | 9 639 823 | 200 146 | 19 279 646 |
| 2004 Split 2:1 | 9 639 823 | 1 | 19 279 646 | 19 279 646 | |
| 2004 Konvertering | 183 566 | 1 | 19 463 212 | 183 566 | 19 463 212 |
| 2005 Konvertering | 64 822 | 1 | 19 528 034 | 64 822 | 19 528 034 |
| 2005 Split 2:1 | 19 528 034 | 0,50 | 39 056 068 | 19 528 034 | |
| 2006 Konvertering | 24 010 | 0,50 | 39 080 078 | 12 005 | 19 540 039 |
| 2007 Konvertering | 87 913 | 0,50 | 39 167 991 | 43 956:50 | 19 583 996 |
| 2008 Konvertering | 20 037 | 0,50 | 39 188 028 | 10 018:50 | 19 594 014 |
SKISTAR-AKTIEN NOTERADES PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 1994
B-aktien är noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Aktien noterades den 8 juli 1994 på dåvarande Stockholmsbörsens OTClista. Vid noteringstillfället var aktiekursen, justerat för genomförda aktiesplitar, 9 SEK.
Den 31 augusti 2012 var aktiekapitalet 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 B-aktier med vardera en röst per aktie. Alla aktier har lika rätt till utdelning. I september 2007 beslutades att uppta ett konvertibelt förlagslån om 30 MSEK. Konvertibellånet kan inte längre konverteras till aktier och lånet förföll till betalning under september 2012.
Under verksamhetsåret 2011/12 minskade aktiekursen med 17% till 81:25 SEK. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) ökade under samma period med 7%. Sedan börsintroduktionen 1994 har kursen ökat från 9 SEK till 81:25 SEK, justerat för genomförda aktiesplitar. Under samma period har utdelning lämnats med 43:19 SEK per aktie inklusive av styrelsen föreslagen utdelning om 2:50 för verksamhetsåret 2011/12. Under perioden 1 september 2011 – 31 augusti 2012 omsattes på Stockholmsbörsen 6 114 565 (6 819 807) aktier i SkiStar till
ett värde av 503 MSEK (799). Omsättningshastigheten uppgick till 16% (18) jämfört med 85% (91) för Stockholmsbörsen totalt. Lägsta betalkurs var 65:00 SEK noterad den 15 juni 2012 och den högsta betalkursen var 99:75 SEK noterad den 7 september 2011. Den 31 augusti 2012 uppgick SkiStars börsvärde till 3 184 MSEK (3 821).
SkiStars B-aktie hade den 31 augusti 2012 ett betavärde på 0,29. Betavärdet baseras på aktiens betalkurser under de senaste 24 månaderna och anger hur mycket aktiekursen fluktuerat i förhållande till börsindex. Om en aktie har samma kursvariation som börsindex är aktiens betavärde 1,0 och vice versa. SkiStar-aktiens betavärde på 0,29 innebär således att aktien uppvisar mindre kurssvängningar än börsen i genomsnitt.
Enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken var den 31 augusti 2012 antalet aktieägare 16 648 st (16 661), vilket innebar att antalet ägare under senaste verksamhetsåret minskat med 13 st (0%). De tio största aktieägarna svarade vid utgången av verksamhetsåret för 64% (64) av kapitalet och 75% (75) av rösterna. Utländska ägare svarade för 9% (10) och svenskt institutionellt ägande för 28% (27) av kapitalet. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att
Carnegie, Government of Norway, SSB CL Omnibus AC OM09(30 PCT), SEB S.A., NQ1 och Tredje AP-fonden har minskat sina innehav samt att JPM Chase NA, SEB Sverigefond, Swedbank Robur Småbolagsfond och Mats Årjes har ökat sina innehav. Bland nya större ägare märks Svenska Handelsbanken, som äger drygt 390 000 B-aktier, Fjärde AP-fonden med drygt 280 000 B-aktier samt Banque Öhman S.A. med drygt 270 000 B-aktier.
SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde, vilket möjliggör en generös utdelningspolicy samtidigt som huvuddelen av investeringarna sker med egna medel. Föreslagen utdelning på 2:50 SEK (3:50) per aktie motsvarar 63% (76) av resultatet efter skatt. Utdelningsförslaget innebär vidare en direktavkastning på 3,1% (3,6) utifrån börskursen den 31 augusti. Totalt uppgår föreslagen utdelning till 98 MSEK (137). För de svenska aktieägarna föreslås den 12 december 2012 som avstämningsdag för att erhålla utdelning. Utbetalning av utdelning sker genom Euroclear Sweden ABs försorg den 17 december 2012.
| Aktieslag | Antal aktier | Antal röster | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| A 10 röster | 1 824 000 | 18 240 000 | 4,65 | 32,8 |
| B 1 röst | 37 364 028 | 37 364 028 | 95,35 | 67,2 |
| Totalt | 39 188 028 | 55 604 028 | 100 | 100 |
| Kategori | Antal aktier | Andel, % |
|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 24 789 886 | 63,26 |
| Svenskt institutionellt ägande | 11 033 846 | 28,16 |
| Utländska privatpersoner | 55 281 | 0,14 |
| Utländskt institutionellt ägande | 3 309 015 | 8,44 |
| Totalt | 39 188 028 | 100,00 |
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Mats Paulsson inkl bolag och familj | 1 824 000 | 6 105 980 | 20,24% | 43,78% |
| Erik Paulsson inkl bolag och familj | 7 424 183 | 18,94% | 13,35% | |
| Investment AB Öresund | 3 049 447 | 7,78% | 5,48% | |
| Lima Jordägande Sockenmän | 1 840 000 | 4,70% | 3,31% | |
| Per-Uno Sandberg | 1 525 000 | 3,89% | 2,74% | |
| Lannebo Småbolag Fonder | 1 301 220 | 3,32% | 2,34% | |
| JPM Chase NA | 878 980 | 2,24% | 1,58% | |
| SEB Sverigefond | 459 250 | 1,17% | 0,82% | |
| Svenska Handelsbanken | 392 074 | 1,00% | 0,71% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Norden | 348 100 | 0,89% | 0,63% | |
| Nordea Bank Norge Nominee | 341 185 | 0,87% | 0,61% | |
| Mats Årjes | 320 304 | 0,82% | 0,58% | |
| Fjärde AP-fonden | 280 829 | 0,72% | 0,51% | |
| Banque Öhman S.A. | 270 740 | 0,69% | 0,49% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige | 265 713 | 0,68% | 0,48% | |
| Skialp AS | 204 068 | 0,52% | 0,37% | |
| Andra AP-fonden | 179 169 | 0,46% | 0,32% | |
| Avanza Pension | 157 323 | 0,40% | 0,28% | |
| Övriga | 12 020 463 | 30,67% | 21,62% | |
| Totalt | 1 824 000 | 37 364 028 | 100,00% | 100,00% |
| 2011/12 | 2010/11 | 2009/10 | 2008/09 | 2007/08 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 174 401 |
| D:o efter full konvertering | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 |
| Vinst, SEK | 3:99 | 4:61 | 8:52 | 6:96 | 4:94 |
| D:o efter full konvertering | 3:99 | 4:58 | 8:47 | 6:95 | 4:93 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital, SEK | 8:46 | 9:44 | 13:62 | 12:81 | 9:08 |
| Eget kapital, SEK | 37 | 37 | 38 | 35 | 33 |
| Börskurs, SEK | 81:25 | 97:50 | 123:75 | 111:00 | 87:00 |
| Utdelning, SEK | 2:50 | 3:50 | 5:50 | 5:00 | 4:50 |
| P/e-tal, ggr | 20 | 21 | 15 | 16 | 18 |
| Kurs/kassaflöde, ggr | 9,6 | 10,5 | 9,89 | 8,7 | 9,6 |
| Kurs/eget kapital, % | 219 | 261 | 324 | 317 | 264 |
| Direktavkastning, % | 3,1 | 3,6 | 4,4 | 4,5 | 5,2 |
Den 1 september 2011 köpte Kristina 200 SkiStar-aktier för 19 300 kronor. Under sportlovet åkte hon tillsammans med sin man och sina två barn som är 10 och 12 år gamla på vintersemester till Sälen. Efter ett år den 31 augusti 2012 hade Kristina erhållit följande avkastning och förmåner på sina SkiStar-aktier.
| 15% rabatt |
|---|
| på familjens SkiPass |
| 15% rabatt |
| på familjens skidhyra |
| 15% rabatt |
| på familjens skidskola |
| Utdelning | 3:50 SEK/aktie x 200 aktier | + 700 SEK |
|---|---|---|
| 15% rabatt på familjens SkiPass |
2 2 st 6-8-dagars SkiPass vuxen à 1 665 SEK och 2 st 6-8-dagars SkiPass ungdom à 1 330 SEK |
+ 898 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidhyra |
2 st 6-8-dagars komplett utrustning vuxen medelgod à 895 SEK och 2 st 6-8-dagars komplett utrustning medelgod ungdom à 545 SEK |
+ 432 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidskola |
4 st kurser 5-dagars gruppskidskola à 940 SEK | + 564 SEK |
| Likvidavkastning i SEK | 2 594 | |
| Avkastning i % | 13,4% |
Många av SkiStars aktieägare är också gäster på SkiStars destinationer. Som gäst får aktieägarna även en egen erfarenhet av bolagets verksamhet.
Aktieägare med över 200 SkiStaraktier får rabatt på SkiStars samtliga destinationer. Rabatterna uppgår till 15% på SkiPass, skidhyra och skidskola, som drivs i SkiStars regi, och gäller även för aktieägarens familj (maka/ make/sambo samt barn under 18 år). Enklast nyttjas rabatterna vid förköp på skistar.com.
Nytt från säsongen 2010/11 är att aktieinnehavaren identifierar sig med sitt personnummer i stället för med ett aktieägarkort. Läs mer om hur du registrerar dig i aktieägaregistret och om aktieägarförmånerna på skistar.com
Åre
* Ny beräkningsgrund för beläggningsgrad har införts under 2008/09. Samtliga år har justerats i enlighet med denna.
SKISTAR DRIVER NORDENS FEM STÖRSTA SKIDDESTINATIONER, VART VILL DU ÅKA?
SkiStar äger och driver skidanläggningar på alpindestinationerna Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge. Sälen ligger i nordvästra Dalarna, 42 mil från Stockholm. Vemdalen är beläget på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, 48 mil nordväst om Stockholm. Åre ligger i Jämtland, 65 mil nordväst om Stockholm. Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och Trysil 21 mil nordost om Oslo.
Alpin skidåkning är koncernens kärnverksamhet. Den övervägande delen av SkiStars vinst kommer från försäljning av SkiPass. Marginalintäkten för varje ytterligare SkiPass som säljs är hög. Försäljningen av SkiPass under verksamhetsåret 2011/12 uppgick till 857 MSEK (873). Den genomsnittliga prisförändringen var 1,5%. Koncernens marknadsandel av försäljningen av SkiPass uppgick under verksamhetsåret i Sverige till 50% (48) och i Norge var den oförändrad 29% (29). I Skandinavien ökade den till 41% (39%). Antalet skiddagar inom koncernen, där en skiddag är en dags skidåkning med SkiPass, uppgick till 4 084 000 (4 212 000).
För att kunna säkerställa verksamheten behöver SkiStar ha kontroll över uthyrningen av en stor bäddvolym på samtliga koncernens destinationer. På så vis kan beläggningen optimeras och en eventuell svag försäljning kan tidigt korrigeras genom offensiva marknadsföringsåtgärder. Beläggningsgraden i egna och förmedlade stugor och lägenheter under säsongen 2011/12 (julveckan – 30 april) uppgick till 70% (72). Logiintäkterna var 202 MSEK (218).
För att säkerställa att det alltid finns skidutrustningar för uthyrning samt att utrustningarna har rätt kvalitet har verksamheten identifierats som ett strategiskt viktigt område för SkiStar. Totalt har SkiStar drivit 24 skiduthyrningar under verksamhetsåret, nio i Sälen, åtta i Åre, två i Vemdalen, två i Hemsedal och tre i Trysil. Omsättningen från skiduthyrningarna minskade till 134 MSEK (141).
På SkiStars samtliga destinationer drivs skidskolorna helt i egen regi utom i Trysil, där SkiStars ägarandel i skidskolan uppgår till 35%. Skidskoleverksamheten är strategiskt viktig för SkiStar eftersom ett livslångt intresse för skidåkning byggs upp och långsiktiga kontakter knyts mellan
destinationen, skidläraren och gästen. Barn och ungdomar, som tidigt i livet lär sig åka utför, får ofta ett intresse för sporten som de bär med sig hela livet och som de i sin tur vidareförmedlar till sina barn. Skidskoleomsättningen uppgick under verksamhetsåret till 45 (49) MSEK. Antalet elever i SkiStars helägda skidskolor uppgick till 72 500. Siffran är exklusive Trysils skidskola, där SkiStar endast är delägare.
I Sälen, Åre och Hemsedal drivs en sportbutik i egen regi, i Vemdalen två butiker. I koncernens samtliga skiduthyrningar säljs sportprodukter med anknytning till alpin skidåkning. Under verksamhetsåret 2011/12 omsatte koncernens sportbutiksverksamhet 70 MSEK, vilket var en minskning med 9 MSEK jämfört med året innan.
Inom produktområde Fastighetsservice arbetar fastighetsskötare, snickare, elektriker, lokalvårdare och annan servicepersonal. Intäkterna inom fastighetsservice utgörs av hyresintäkter för rörelselokaler och ersättning för stugservice och städning. Under verksamhetsåret var intäkterna 110 MSEK (103).
Under övriga intäkter redovisas intäkter från arrangemang, reklamförsäljning, kiosker, försäljning av Ski*Direct-kort (elektroniskt SkiPass). Övriga intäkter uppgick under verksamhetsåret till 134 MSEK (111).
Investeringarna uppgick till 183 MSEK netto och bestod förutom av ersättningsinvesteringar, förstärkning av koncernens snösystem, temalandsbelysning i Åre samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2012/13.
| RÖRELSESEGMENT, MSEK | ||
|---|---|---|
| Destinationer Sverige | 2011/12 | 2010/11 |
| Intäkter från externa kunder | 1 064 | 1 095 |
| Intäkter från andra segment | 24 | 31 |
| Rörelsekostnader | -770 | -763 |
| Rörelsekostnader från andra segment | -51 | -64 |
| Resultat från intressebolag | - | - |
| Avskrivningar | -129 | -124 |
| Segmentets resultat | 138 | 175 |
| Segmentets rörelsemarginal, % | 13 | 16 |
| Destinationer Sverige | 2011/12 | 2010/11 |
|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | 487 | 486 |
| Intäkter från andra segment | 9 | 7 |
| Rörelsekostnader | -358 | -356 |
| Rörelsekostnader från andra segment | -24 | -10 |
| Resultat från intressebolag | 1 | - |
| Avskrivningar | -76 | -82 |
| Segmentets resultat | 39 | 45 |
| Segmentets rörelsemarginal, % | 8 | 9 |
Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta.
Intäkter och resultat per rörelsesegment 1 september 2011–31 augusti 2012. Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta.
Den externa nettoomsättningen i Destinationernas svenska verksamhet minskade med 33 MSEK till 1 064 MSEK och rörelseresultatet minskade med 37 MSEK till 138 MSEK. Samtliga ingående destinationer, Sälen, Åre och Vemdalen, uppvisar försämrat rörelseresultat. Försäljningen av SkiPass i den svenska verksamheten minskade med 13 MSEK (2%) till 569 MSEK.
Den externa nettoomsättningen i Destinationernas norska verksamhet ökade med 1 MSEK till 487 MSEK och rörelseresultatet minskade med 6 MSEK till 39 MSEK. Trysil uppvisar en ökning av omsättning och rörelseresultat, bl a med anledning av en stor ökning av nya kvalitativa kommersiella bäddar i skidområdet. Hemsedal har minskat både omsättning och rörelseresultat
med anledning av färre weekendgäster p g a ytterligare ett år med svagt natursnöläge. Hemsedal är den av SkiStars destinationer som har flest gäster som föredrar off pistskidåkning och med krav på bra natursnöförhållanden. Försäljningen av SkiPass minskade i lokal valuta med 8 MNOK (3%) till 247 MNOK och i SEK minskade försäljningen med 3 MSEK till 288 MSEK.
| SÄLEN I SIFFROR | |
|---|---|
| 2011/12 | |
| Förmedlade bäddar, st | 14 700 |
| Beläggningsgrad, % | 81 |
| Skidskoleelever, st | 36 376 |
| Hyrskidutrustningar, st | 14 748 |
| Skiddagar, st | 1 332 000 |
| Antal liftar, st | 87 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 82 500 |
| Antal nedfarter, st | 117 |
| Antal barnområden, st | 12 |
| Längsta nedfart, km | 2,5 |
| Total längd preparerade pister, km | 82 |
| Maximal fallhöjd, m | 303 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 860 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 2 877 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 850 000 |
| Elbelysta pister, st | 31 |
| Parker, st | 11 |
skidåkning för hela familjen. I Hundfjällets äventyrsskog, Trollskogen, bor 450 unika troll längs en 1,3 km lång slingrande och guppig skogsbacke.
I Sälen finns även Experium, en upplevelseanläggning på 11 500 kvm som innehåller restauranger, bowlingbanor, äventyrsbad, spa/bastuavdelning, biograf (3D), m m. Experium invigdes till säsongen 2009/10 och har blivit ett mycket uppskattat komplement till skidåkningen.
SkiStars verksamhet i Sälen omfattar skidområdet, nio skiduthyrningar, fyra skidskolor samt en sportbutik. Verksamheten i skidområdet bedrivs nästan uteslutande på egenägd mark. SkiStar förmedlar årligen omkring 14 700 bäddar i området, varav omkring 2 000 är egenägda. Dessutom utarrenderas ett hotell, Sälens Högfjällshotell, två sportbutiker och samtliga backrestauranger till externa operatörer. Under Sälens organisation drivs även Hammarbybacken i Stockholm.
Antalet skiddagar minskade med 4,6% till 1 332 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 81% (81).
De flesta av Sälens gäster kommer från Sverige och i huvudsak från de södra och mellersta delarna av landet. Sälen har även en betydande andel danska gäster, 9%. Till Sälen reser de flesta med egen bil. Det finns också möjlighet att åka direktbuss från Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Det går även flyg från Ängel holm till Mora för fortsatt busstransfer till Sälen. Den svenska och danska marknaden är även framåt de viktigaste marknaderna för Sälen.
Investeringarna inför säsongen 2011/12 uppgick till 80 MSEK. De omfattade bland annat utbyggnad av upplevelseområdet Valletorget i Lindvallen samt det nya Trollens Snölekland i Hundfjället. Projektet avseende vattenförsörjning från Västerdalsälven fortlöpte under året och kommer att fortlöpa under säsongen 2012/13.
Inför säsongen 2012/13 fortsätter utvecklingen av utbudet av aktiviteter i skidområdet för att ge gästerna ännu roligare skidupplevelser. SkiStar Experience och SkiStar Trainer är två helt nya koncept som skidskolan lanserar, vilka bygger på att ge utförsåkaren mervärden i form kunskap, spänning och upplevelse.
I Barnens Sälen fortsätter vi utvecklingen
av våra barnkoncept Valles och Vintras Värld med;
Snögubben Valle får en helt egen nedfart i
För att göra det enkelt och bekvämt för hela familjen i Sälen byggs 7 st nya grill- och rastplatser i direkt anslutning till skidområdet, en helt ny restaurang vid skidbacken på Sälfjällstorget. Tandådalen får en ny 60-tals inspirerad värmestuga där gästen kan äta medhavd matsäck samt köpa prisvärd, enkel lunch och fika.
Totalt sett investeras 4,5 MSEK för att stärka produktutvecklingen mot barn och ungdom.
SkiStar Shop fortsätter med utkörning av förbokade skidutrustningar till stugområdena, inför säsongen kommer ännu fler stugområden att få del av denna möjlighet. I Tandådalen flyttar SkiStar Shop Tandåhallen till nya och mer verksamhetsanpassade lokaler i direkt anslutning till övrig shopping i Tandådalens köpcentrum.
Med sitt geografiska läge, sin lättillgänglighet och väl inarbetade varumärke bedöms efterfrågan på vintersemester i Sälen även fortsättningsvis vara god. Experium i Lindvallen öppnade i december 2009 och medför helt nya möjligheter att öka antalet gäster vintertid men även under barmarks perioden.
Fortsatt skidområdesutveckling, vilket även omfattar några nya skidområden, planeras vid Lindvallens södra skidområde, området mellan Lindvallen och Högfjället samt i Trollbäcksområdet i Hundfjället och i Tandådalen. Ca 10 000 nya bäddar är projekterade i Sälen de närmaste åren. Det finns potential för framtida projektering av ytterligare 5 000 bäddar i området Lindvallen/ Högfjället. I Tandådalen/Hundfjället, projekteras för ca 4 700 nya bäddar i framtiden. Samtliga boenden är liftnära.
Vad gäller gästutveckling finns genom fortsatt marknadsbearbetning goda möjligheter att öka andelen danska gäster samt öka antalet gäster under barmarksperioden. En eventuell utveckling av flygplats i närområdet kommer också innebära stora tillväxtmöjligheter på framförallt fler utländska marknader.
naturlig samlingspunkt. Tem pot är lite lugnare och atmosfären gemytlig.
Tandådalen är ett favoritresmål för tonårsfamiljen med skid- och snowboardåkare. Här finns bl a en av Sveriges bästa parker, Tandådalen Super Park, några av Sälens mest utmanande backar, men även härliga glidarbackar i Tandådalen Östra. Hundfjället, med sin genuina miljö, erbjuder varierad
Sälen utgörs av fyra resmål, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället, och är beläget i nordvästra Dalarna ca 42 mil från Stockholm och ca 46 mil från Göteborg. De fyra resmålen är samman länkade till två större skidområden, Lind vallen/ Högfjället och Tandådalen/Hundfjället.
Många barnfamiljer har Lindvallen som
sitt favoritresmål. I Lindvallen finns Nordens största barn- och nybörjarområde och Sveriges mest välbesökta backe, Gustav backen, med Snögubben på toppen. Här finns också Pink Park, designad av en av Sveriges bästa parkåkare, med parkåkning för alla. På Högfjället finns allt som karaktäriserar en klassisk vintersemester, med ett överskådligt skidområde och Högfjälls hotellet som en
ÅRE I SIFFROR
| 2011/12 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 6 200 |
| Beläggningsgrad, % | 67 |
| Skidskoleelever, st | 12 431 |
| Hyrskidutrustningar, st | 6 385 |
| Skiddagar, st | 967 000 |
| Antal liftar, st | 41 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 51 555 |
| Antal nedfarter, st | 111 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 6,5 |
| Total längd preparerade pister, km | 101 |
| Maximal fallhöjd, m | 890 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 274 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 204 478 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 2 352 760 |
| Elbelysta pister, st | 7 |
| Parker, st | 3 |
SkiStars verksamhet i Åre omfattar skidområdet, boendeförmedling, åtta skiduthyrningar, en sportbutik och skidskola. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 35% på egenägd mark, resterande 65% arrenderas på 30–50 år. Vid utgången av arrendetiden har SkiStar rätt att förnya avtalen med samma förutsättningar. I Åre förmedlas årligen omkring 6 200 bäddar, varav omkring 800 är egenägda. I Åre utarrenderas dessutom till externa operatörer backrestaurangerna Linbanecaféet, Stormköket, VM Grillen och Timmerstugan, livsmedelsbutik i Åre Björnen, restaurangen i Hotell Renen samt restaurangen, nattklubben och konferensanläggningen Bygget i Åre Fjällby.
Antalet skiddagar minskade med 2,2% till 967 000 skiddagar. Åre drabbades av osedvanligt mycket vind några veckor under säsongen vilket medförde färre öppetdagar på högzon under den perioden. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 67% (65). Andelen svenska gäster i Åre är 69% och merparten av dessa kommer från Mälardalen. Den största utlandsmarknaden är Norge följt av Finland och Ryssland. Under säsongen 2011/12 ökade antalet gäster från Norge, Ryssland och Nederländerna. Tillströmningen av gäster från Finland, Danmark, Storbritannien, Tyskland och Baltikum minskade under denna säsong.
Åre fortsätter sin långsiktiga satsning på utlandsmarknaderna och genom fortsatt bearbetning av prioriterade marknader samt arbete med årligen återkommande internationella event torde andelen utländska gäster fortsätta öka.
Investeringarna inför säsongen 2011/12 uppgick till 44 MSEK och bestod i huvudsak av förstärkning av snökanonsystemet, reinvestering av pistmaskiner samt den belysta nedfarten "I Jättars Spår" som är Sveriges och en av världens längsta elbelysta nedfarter.
För första gången någonsin står Åre värd för inte mindre än tre världscuptävlingar. Detta är unikt i världscupssammanhang och visar tydligt Åres bredd och styrka som internationell skiddestination. Redan i december kommer den alpina cirkusen till byn, då arrangeras FIS World Cup för damer som blivit ett årligen återkommande evenemang på Åres alpina scen, och i mars 2013 står Åre värd för världscuptävlingar i både Skicross och Freestyle. Det betyder att Åre som en av ytterst få arrangörer i världen får förtroendet att arrangera tre tunga event inom internationella skidförbundet.
Flygbolaget Blue 1 öppnar i februari en Åre fortsätter satsningen på förra årets
ny nonstop-förbindelse mellan Helsingfors och Åre Östersund flygplats, endast 50 minuter från Åre, vilket ger Åres finska gäster ytterligare alternativa ressätt på skidsemestern. ljusnyhet, det internationellt uppmärksammade och prisbelönta ljuskonceptet "I Jättars Spår". Till denna säsong adderas ytterligare ljus samt även ljud där man på utvalda ställen kan höra sägnerna om svunna tider i Åre berättas. Nedfarten i sig är över 3 500 meter lång och aspirerar på titeln "världens längsta belysta nedfart". "I Jättars Spår" kommer att vara öppen under kvällsåkningen i VM8:an och ingår i SkiPasset.
Till denna vinter satsar man i Åre lite extra på den till viss del outnyttjade skidpärlan Duved. Genom en prissänkning av Duvedskortet samt införandet av ett billigare säsongkort för området blir detta ett prisvärt alternativ för de gäster som inte har behov av Åres hela utbud. Duved får även ett större aktivitetsutbud genom upplevelsekonceptet SkiStar Experience, med aktiviteter anpassade för Duveds terräng och gäster.
Till kommande säsong öppnar en helt ny attraktion mitt i Åres skidsystem. På Åreskutans sluttning, med utsikt över hela Åredalen och 1 000 meter över havet satsar Igloo Åre på snöigloos för övernattning, mat och aktiviteter. Det blir även utökad kapacitet på ett par av backrestaurangerna. Restaurang 720 bygger ut med 100 nya sittplatser och Bramwells Wig Wam, som sedan tidigare finns i Tegefjäll, expanderar med ännu en matkåta i Åre Björnen.
Tack vare Åres goda infrastrukturella förutsättningar med järnväg direkt in i Åre By, Europaväg genom byn samt två närliggande flygplatser med internationell trafik, Åre-Östersund flygplats och Vaernes Airport i Trondheim, är utvecklingsmöjligheterna mycket goda. Den fortsatta satsningen på prisvärda transportlösningar i kombination med de senaste årens kraftigt ökade bäddkapacitet innebär möjligheter att ta emot ännu fler gäster. Det nya direktflyget mellan Åre-Östersund flygplats och Helsingfors ligger helt i linje med Åres satsning på prisvärda transportlösningar och bäddar för en fortsatt internationalisering.
De omfattande investeringar som gjordes i skidområdet för ett par år sedan samt den investering som påbörjades i Åre Björnen till vintern 2010/11 gör att Åre står väl rustat för att ta emot en ökad gästtillströmning i backarna.
Genom förtroendet att få arrangera tre alpina världscuptävlingar en och samma säsong visar Åre tydligt sin bredd och styrka som internationellt konkurrenskraftig skiddestination.
Åre, som ligger 65 mil nordväst om Stockholm, består av tre resmål; Åre Björnen, Åre By och Duved. Varje resmål har sin egen profil och målgrupp. Åre Björnen, som är det resmål som ligger längst österut, är
barnens favorit och kallas även för Barnens Björnen. Endast tre liftar bort finns Åreskutans mer avancerade skidåkning med många backar och varierande terräng.
Åre By är det mest kända resmålet. Här återfinns fantastisk skidåkning i direkt
anslutning till en by med härlig atmosfär och lång tradition samt ett stort utbud av restauranger, nöjen och aktiviteter. Väster om Åre By ligger Duved, även det ett resmål med lång tradition. I Duved är tempot lite lugnare och skidåkningen passar alla smaker.
| VEMDALEN I SIFFROR | |
|---|---|
| 2011/12 | |
| Förmedlade bäddar, st | 5 300 |
| Beläggningsgrad, % | 65 |
| Skidskoleelever, st | 10 486 |
| Hyrskidutrustningar, st | 4 376 |
| Skiddagar, st | 500 000 |
| Antal liftar, st | 33 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 34 422 |
| Antal nedfarter, st | 54 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 2,2 |
| Total längd preparerade pister, km | 49,9 |
| Maximal fallhöjd, m | 470 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 946 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 606 414 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 294 650 |
| Elbelysta pister, st | 13 |
| Parker, st | 3 |
Ca 48 mil nordväst om Stockholm, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland, ligger destination Vemdalen som består av tre skidområden; Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö/Storhogna. Vemdalsskalet är det största skidområdet. Vid sidan av en varierad skidåkning erbjuder Vemdalsskalet även ett brett utbud av nöjen och aktiviteter. Björnrike attraherar barnfamiljerna. Här finns bra skidåkning kombinerad med liftnära boende och ett bra serviceutbud, vilket gör fjällsemestern enkel. Klövsjö är en genuin fjällby med lång tradition. Även den mer utmanande skidåkningen för den lite mer erfarne skidåkaren finns här. Storhogna erbjuder möjligheten att kombinera skidåkning med andra aktiviteter och upplevelser, bl a fjällvärldens första Spa-anläggning.
SkiStars verksamhet i Vemdalen omfattar skidområden, skidskolor, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 5 300 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdena bedrivs till omkring 58% på egen mark. Resterande markområden arrenderas på långtidskontrakt, med rätt att förnya vid avtalens utgång. Två backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
Antalet skiddagar minskade med 3% till 500 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 65% (68). I huvudsak har Vemdalen Sverige som marknad, med Mälardalen och industrikusten från Gävle till Härnösand som viktigaste upptagningsområden. Den primära målgruppen är barnfamiljer. De allra flesta väljer att resa till Vemdalen med egen bil. Busslinjen "Härjedalingen" trafikerar frekvent Stockholm Vemdalen via Uppsala/ Gävle/ Bollnäs. Flyg till Vemdalen sker via Östersund eller Sveg.
Investeringarna inför säsongen 2011/12 uppgick till 16 MSEK och bestod i huvudsak av komplettering av snökanonsystemen samt markarbeten i samband med 6-stolliften Skalet Express, som uppförts på Vemdalsskalet av Vemdalsfastigheter AB.
Inför säsongen 2012/13 byggs i Klövsjö nytt boende i form av Klövsjö Panorama. Det nya boendet får "Ski in-Ski out"-läge via en ny lift med tillhörande nedfart. Både i Klövsjö och på Storhogna finns såväl befintliga som pågående detaljplaner innehållande ett stort antal tomter.
Under hösten 2012 tar Bergs kommun i drift sitt nya reningsverk som betjänar hela Storhognadalen, Klövsjö Skidområde och Klövsjö by, en investering om totalt 94 miljoner. Ett mycket stort projekt som får stor betydelse för dessa områdens möjligheter till utveckling.
På Vemdalsskalet fortsätter uppförandet av Vemdalsskalets nya centrum. Av planerade 8 stora huskroppar har det nya Centrat kommit halvvägs. De 4 nya husblocken har alla näringslokaler i plan 1 och boende för uthyrning i plan 2–4. Ett av husblocken, Hovde Hotell, innehåller hotellboende.
I Björnrike påbörjas hösten 2012 etapp 1
i ett femårigt projekt som innehåller upp -rustning av hela områdets vägnät, såsom beläggningsarbeten, separata gångbanor, belysning, skyltning etc. Vid Grizzly Express säljer SkiStar färdigplanerade tomter vilka, sett till läge, är Björnrikes bästa.
Vintern 2012/13 kan man för första gången sedan 70-talet åka tåg till Vemdalen. Under vintersäsongens 18 veckor finns daglig förbindelse från Stockholm via Mora till Röjan/Vemdalen. Under samma period kan man åka nattåg från Malmö via Göteborg och Mora till Röjan/Vemdalen. Från Röjan/ Vemdalen är det med transferbuss till Klövsjö 11 km, Vemdalsskalet 22 km och Björnrike 35 km. På plats i Vemdalen sker en rejäl uppgradering av den lokala busstrafiken för att anpassning ska ske dels mot tågförbindelserna, dels förbättra möjligheterna att befinna sig här utan bil.
Under sommaren och hösten 2012 byggs det drygt 250 nya bäddar, de flesta klara inför vintern 2012/13. SkiStar kommer att förmedla ungefär hälften av dessa. De senaste årens mycket stora investeringar i Vemdalens tre skidområden, i kombination med närhet till marknaden, pågående nybyggnationer av bäddar liksom av näringslivslokaler innebär att Vemdalens attraktionskraft på marknaden ökar.
HEMSEDAL I SIFFROR
| 2011/12 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 5 100 |
| Beläggningsgrad, % | 60 |
| Skidskoleelever, st | 6 655 |
| Hyrskidutrustningar, st | 3 880 |
| Skiddagar, st | 487 350 |
| Antal liftar, st | 18 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 26 000 |
| Antal nedfarter, st | 46 |
| Antal barnområden, st | 1 |
| Längsta nedfart, km | 6 |
| Total längd preparerade pister, km | 44 |
| Maximal fallhöjd, m | 810 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 450 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 470 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 602 000 |
| Elbelysta pister, st | 10 |
| Parker, st | 4 |
Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och 28 mil öster om Bergen. Destinationen, som brukar kallas för Skandinaviens Alper, är en komplett skidort med ett brett utbud för skidåkare i alla åldrar. Här återfinns Norges största barn- och nybörjarområde sida vid sida, med riktigt utmanande skidåkning för de allra bästa.
SkiStars verksamhet i Hemsedal omfattar skidområdet, en skidskola, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 5 100 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har lång löptid och SkiStar har rätt att förnya dem vid avtalens utgång. Fyra backrestauranger utarren deras till externa operatörer.
Antalet skiddagar minskade med 9% till 487 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 60% (63). Hemsedal har en stor andel utländska gäster, över hälften av besökarna kommer
från utlandet. I första hand kommer de utländska gästerna från Danmark och Sverige, men Hemsedal är även en populär skiddestination bland länder som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. En satsning, vars resultat börjar bli betydande, är bearbetningen av den ryska marknaden. Kombinationen av de utländska marknaderna och den norska bidrar till en god beläggning stora delar av vintersäsongen. De norska gästerna kommer främst från området kring Oslo samt Bergen och reser i huvudsak med egen bil. De utländska gästerna reser antingen med färja och egen
bil, alternativt med charterflyg och buss.
Investeringar inför säsongen 2011/12 uppgick till 25 MNOK och bestod i huvudsak av förstärkning av snökanonsystemet samt breddning av nedfarter i Tinden. Utveckling av barnpark samt förbättring av lokaler för gästservice genomfördes även.
Till säsongen 2012/13 byggs fler och nya arenor och attraktioner. Ett nytt koncept är
Hemsedal SkiSafari som erbjuder upp till 20 upplevelser för barn, ungdom och vuxna, exempelvis s k Self-timer, farttest, skridskobana, Ski Crossbana och parker. En viktig nyhet är "Ski In-Ski Out"möjligheter och lättare åtkomst till skidanläggningen från Skarsnuten- och Storeliaområdet, tack vare en ny vägtunnel och bro.
Öppettiderna har utökats till att gälla mellan kl 09.00–16.30, morgon- och kvällsskidåkning inkluderas i SkiPasset.
I Hemsedal finns möjligheter att fortsätta utvecklingen av fler boendealternativ. Kommunen har godkänt detaljplaner för områdena runt skidanläggningen. Här kan det utvecklas hotell, lägenheter och stugor. Utöver de ca 7 000 kommersiella bäddar som finns i Hemsedal har kommunen godkänt detaljplaner för ytterligare 5 500 bäddar.
Hemsedal har goda möjligheter att fortsätta locka fler familjer genom storsatsningen på barn- och nybörjarområdet och en vidareutveckling av den alpina skidprodukten. Det finns även en bra grund för att antalet utländska gäster ska kunna öka tack vare utlandssatsningar och väletablerade samarbeten med ett flertal researrangörer.
| 2011/12 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 5 400 |
| Beläggningsgrad, % | 60 |
| Hyrskidutrustningar, st | 5 365 |
| Skiddagar, st | 798 000 |
| Antal liftar, st | 31 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 35 200 |
| Antal nedfarter, st | 66 |
| Antal barnområden, st | 3 |
| Längsta nedfart, km | 5,4 |
| Total längd preparerade pister, km | 71 |
| Maximal fallhöjd, m | 685 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 100 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 2 250 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 950 000 |
| Elbelysta pister, st | 7 |
| Parker, st | 4 |
Trysil är beläget 21 mil nordost om Oslo. Trysilfjället erbjuder 71 kilometer skidåkning på tre sidor av berget och tillhandahåller därmed skidåkning som passar såväl barnfamiljer som de mer erfarna skidåkarna. Trysil är Norges största skid anläggning och är, tack vare sin geografiska placering, väldigt lättillgängligt.
SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, tre skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35%, samt en försäljningsavdelning som förmedlar 5 400 bäddar i området. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har en löptid på 50 år med rätt för SkiStar att förnya dem vid löptidens utgång. SkiStar utarrenderar tretton backrestauranger i Trysil till externa operatörer.
Antalet skiddagar ökade med 4% till 798 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt har minskat till 60% (66).
Trysils största marknader är Danmark med 36% av gästerna, Sverige med 27% av gästerna och Norge med 25% av gästerna.
De danska gästerna kommer främst med egen bil. Trysil visade under den gångna säsongen en liten uppgång på den danska marknaden. De svenska gästerna kommer i första hand med egen bil. Majoriteten av de norska gästerna kommer från Oslo-området och reser därför också företrädesvis med egen bil. Norra Tyskland och Ryssland bedöms som viktiga marknader, speciellt för framtiden. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer.
Till säsongen 2011/12 investerades 19 MNOK i produktförbättringar. Bl a utvecklades barnområden och parkkoncept ytterligare. Barnområdet Eventyr vid Trysil Turistcenter utökades med fler figurer, skogbanor i Smottemilsskogen, skidkarusell m m. Utförsåkning i park blir mer och mer populärt och under den gångna säsongen öppnade Trysil en ny grön minipark. Parken ligger invid barnområdet i Fageråsen och innehåller enklare hopp och rails. Den Blå parken utökades med fler element och hopp och utgör därmed en spännande park för hela familjen. I Trysils största park, som flera gånger blivit utsedd till Norges bästa, innebar utökad snöläggningskapacitet och byggnationen av ett permanent hopp att parksäsongen förlängdes.
I Trysil handlar det mesta om skidåkning och till säsongen 2012/13 byggs det flera permanenta skidarenor som bjuder på fart och utmaningar för hela familjen. Exempelvis;
Nytt till kommande säsong är belysning i backarna nr 45, 66 och 71 så att Park Inn Trysil Mountain Resort blir tillgängligt även under kvällskidåkningen i Fageråsen. Snökanonsystemet i Høgeggas backe nr 63 automatiseras, vilket innebär möjligheter till tidig öppning för träningsgrupper.
Barnområdena i Turistsenteret och Høy fjellssenteret vidareutvecklas och kommer bl a att få var sitt nytt rullband.
I Trysil finns i dagsläget ca 23 500 bäddar, varav 11 300 är kommersiella. Kommunplanen godkänner totalt 38 400 bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över 35 000 personer i timmen.
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | Trysil | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hotell, st | 1 | 1 | – | – | 2 | 4 |
| Befintliga stugor | ||||||
| och lägenheter, st | 293 | 68 | 68 | 49 | 3 | 481 |
| Samägda befintliga stugor | ||||||
| och lägenheter, st | 172 | 7 | 8 | – | 183 | 370 |
| Markinnehav | ||||||
| (antal byggbara lgh) | ||||||
| – Klara detaljplaner | 310 | 187 | 167 | – | 16 | 680 |
| – Pågående detaljplaner | 176 | 238 | – | – | 32 | 446 |
| – Planerade detaljplaner | 190 | 278 | – | 150 | 75 | 693 |
| – Planerade översiktsplaner | 750 | – | – | – | – | 750 |
SKISTAR OCH PEAB GÅR VIDARE MED SAMARBETET FÖR ATT UTVECKLA FASTIGHETSBESTÅNDET PÅ SKISTARS DESTINATIONER
Affärsområde Fastighetsutveckling drivs i de helägda bolagen Fjällinvest AB i Sverige och Fjellinvest Norge AS i Norge. Bolagen äger logifastigheter, exploateringsmark samt ägarandelar i olika fastighetsbolag verksamma på SkiStars destinationer.
Uppdraget inom Affärsområde Fastighetsutveckling är att:
den externa nettoomsättningen med 5 MSEK till 22 MSEK och omsättningen bestod av reavinster från försäljning av tomter och lägenheter med 10 MSEK (6), reavinster från försäljning av andelar inom SkiStar Vacation Club med 11 MSEK (11) samt hyresintäkter från andelar inom Vacation Club med 1 MSEK (-). Rörelseresultatet uppgick till 12 MSEK (16). Resultatförsämringen är en effekt av att en återbetalning av mervärdeskatt om 7 MSEK reducerade övriga kostnader föregående år.
Investeringarna inom Affärsområde Fastighetsutveckling uppgick under året 139 MSEK (18) netto. Investeringarna bestod främst av kapitaltillskott i det till 50% delägda bolaget Mountain Resort Trysil AS med 109 MSEK och exploatering av mark för tomtförsäljning med 18 MSEK. Resterande 12 MSEK avsåg återuppbyggnad efter en brand i Vemdalen samt underhållsinvesteringar i bolagets fastigheter.
Tillgångarna i affärsområdet består av hotellfastigheter, stugor och lägenheter, exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda fastighetsbolag. Totalt uppgår bokfört värde, per bokslutsdagen, på boendetillgångar och exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda bolag och föreningar till 898 MSEK (730). En extern marknadsvärdering av boendetillgångarna i september 2010 visade ett övervärde i Fjällinvest AB på 230 MSEK. Exploateringsmarktillgångarna uppgår till 5,5 miljoner kvm och det bokförda värdet är 45 MSEK (27). Större delen av marktillgångarna har anskaffats långt tillbaka i tiden varför det bokförda värdet för dessa är lågt. Ökningen under året är ett resultat av förädling av mark i Sälen och Vemdalen i syfte att skapa tomter till försäljning. Någon marknadsvärdering är inte genomförd av dessa tillgångar då det är svårt att göra en rimlig bedömning av möjlig exploateringstakt av marktillgångarna. Utifrån egna antaganden och erfarenheter kan ca 50% av marken bebyggas, vilket utgör 2 750 000 kvm. Om marken skulle säljas som tomter skulle det
innebära 2 750 tomter om 1 000 kvm per tomt. Den genomsnittliga vinsten per tomt uppgår till ca 1,1 MSEK.
I ett område i Trysil, ca 800 meter över havet, som kallas Fageråsen har ett helt nytt hotelloch lägenhetskomplex, Mountain Resort Trysil, med 196 hotellrum och 173 lägenheter, totalt ca 1 000 bäddar, uppförts. Byggnationen omfattar totalt 33 000 kvm. Utöver boendet finns konferensmöjligheter för 400 personer, multihall på 435 kvm, SPA-avdelning med bastu och simbassäng, restauranger, sportbutik, skiduthyrning, livsmedelsbutik, lekrum och 250 p-platser under tak. Hela investeringen uppgår till 500 MNOK. Projektet färdigställdes till vintersäsongen 2011/12. SkiStar är delägare i Mountain Resort Trysil AS till 50% tillsammans med Peab Eiendomsutvikling AS. SkiStars kapitalandel i bolaget uppgår till 109 MSEK, men med en ytterst begränsad ekonomisk risk. I samarbetet med Peab Eiendomsutvikling AS ingår även ett 50/50-delägarskap i Trysil Hotellutvikling AS, som äger Radisson Blu Mountain Resort.
Inom SkiStar Vacation Club så fortsätter försäljningar av andelar i Snötorget och
Timmerbyn i Lindvallen samt Fjällhotellet i Tandådalen. Försäljning av de tomter som bolaget tog fram under 2011 pågår. Under räkenskapsåret 2011/12 har tre tomter sålts i Sälen och en tomt i Björnrike. Försäljningspriset för tomterna beräknas totalt uppgå till ca 140 MSEK med en rea vinst om ca 92 MSEK. I Trysil finns 18 osålda lägenheter och exploateringsmark för ytterligare ca 3 000 kvm bostäder i det delägda bolaget Fageråsen Invest AS. Fjällinvest AB och Peab Sverige AB samarbetar genom intressebolaget Skiab Invest AB i syfte att tillsammans utveckla fastighetsbeståndet på SkiStars destinationer. I Åre pågår planering och projektering för att bygga närmare 1 300 bäddar i ett område i Västra Björnen, kallat Åre Sadeln. Detaljplanen för projektet fastställdes i juni 2012. Byggnationen kommer att ske i fyra etapper med början tidigast till våren 2013. Ett annat område i Åre där det planeras för kommande byggnationer är Rödkullen. Fjällinvest AB är delägare, tillsammans med två norska samarbetspartners, i ett bolag för detta projekt. Någon tidpunkt för byggstart finns ännu inte. Detaljplan för området beräknas till hösten 2013. I Sälen byggs åtta lägenheter i Hundfjället för uthyrning i ett intressebolag. I övrigt så finns inga större byggprojekt som startas upp innan våren 2013.
SkiStar Vacation Club är en framtidsinriktad boendeform utifrån gästernas efterfrågan och behov. Lägenheterna delas in i veckoandelar och köparna erhåller, förutom köpt vecka, medlemskap i den internationella bytes- och förmedlingsorganisationen RCI samt medlemskap i SkiStar Vacation Club. Boendeformen ska för ägaren vara kostnadseffektiv, enkel och flexibel.
Kostnadseffektivitet uppnås antingen genom nyttjande av köpt vecka jämfört med att hyra motsvarande vecka, eller genom att byta veckan mot utlandsvistelse via RCI. Ägaren kan dessutom köpa billiga utlandsresor genom RCI-systemet. Genom SkiStar Vacation Club erhåller ägaren därutöver en mängd fördelar och förmåner under vistelsen. Enkelhet uppnås genom att ägaren inte behöver ta underhållsansvar för sin andel, utan bostadsrättsföreningen, som ägarandelen ingår i, ansvarar för underhållet. Lägenheten är alltid städad, uppvärmd och klar inför ankomst. Flexibilitet uppnås genom att ägarna kan åtnjuta RCIs hela utbud på över 5 000 resmål världen över. SkiStar Vacation Club erbjuds idag i Sälen, men intentionen är att konceptet på sikt ska finnas på fler destinationer.
50 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 51
RÖRELSEMARGINAL, % 0 10 20 30 40 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 %
AVKASTNING på sysselsatt kapital, %
0
5
10
07/08 08/09 09/10 10/11 11/12
AVKASTNING på eget kapital, %
Styrelsen och verkställande direktören för SkiStar AB (publ), org. nr. 556093-6949, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2011 – 31 augusti 2012.
Bolagets firma är SkiStar AB (publ). Bolaget har sitt säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen med postadress 780 67 Sälen.
SkiStar driver alpin skidverksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Trysil och Hemsedal i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden, Destinationerna och Fastighetsutveckling. Destinationerna delas in i Sverige och Norge och verksamheten omfattar i huvudsak skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning. Fastighetsutveckling omfattar byggnationer och exploatering.
Visionen är att SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
SkiStars B-aktie är sedan 1994 noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Per den 31 augusti 2012 var antalet aktieägare enligt Euroclear Sweden AB 16 648 st (16 661). Större ägare är Mats Paulsson inkl bolag och familj med 20,24% av kapitalet och 43,78% av rösterna, Erik Paulsson inkl bolag och familj med 18,94% av kapitalet och 13,35% av rösterna samt Investment AB Öresund med 7,78% av kapitalet och 5,48% av rösterna. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Carnegie, Government of Norway, SSB CL Omnibus AC OM09(30 PCT), SEB S.A., NQ1 och Tredje AP-fonden har minskat sina innehav samt att JPM Chase NA, SEB Sverigefond, Swedbank Robur Småbolagsfond och Mats Årjes har ökat sina innehav. Bland nya större ägare märks Svenska Handelsbanken, som äger drygt 390 000 B-aktier, Fjärde AP-fonden med drygt 280 000 B-aktier samt Banque Öhman S.A. med drygt 270 000 B-aktier.
Antal aktier uppgår till 39 188 028 st varav 1 824 000 utgör A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 st utgör B-aktier med en röst per aktie. Mellan 26 september 2007 och 25 september 2012 fanns ett konvertibelt förlagslån om 30 MSEK som vid full konvertering skulle gett ytterligare 250 000 st B-aktier, vilket motsvarar en utspädning av befintliga aktier med 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna i bolaget. Ingen konvertering har skett. Lånet återbetalades under september 2012. Högsta noterade aktiekursen under verksamhetsåret var 99:75 SEK noterad den 7 september 2011 och den lägsta noterade aktiekursen var 65 SEK noterad den 15 juni 2012. Aktiekursen på bokslutsdagen när börsen stängdes var 81:25 SEK. På årsstämman den 10 december 2011 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier. Bemyndigandet gäller till nästkommande årsstämma. Styrelsen hade inte genomfört några återköp fram till avgivandet av denna årsredovisning.
Under säsongen 2011/12 minskade försäljningen av SkiPass i Sverige med 7% till 1 132 MSEK (1 212) enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation). Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Sverige var 3,7%. I Norge minskade försäljningen av SkiPass under vintersäsongen 2011/12 med 2,8% till 860 MNOK (885) enligt Alpinanleggenes Landsforening. Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Norge var 2%.
Koncernens nettoomsättning minskade under verksamhetsåret till 1 552 MSEK (1 574), resultatet före skatt minskade till 139 MSEK (189) och resultatet efter skatt till 157 MSEK (181). Vinsten per aktie uppgick till 3:99 SEK (4:61). Resultatet har påverkats negativt av svag privatkonsumtion under hösten 2011 då stora volymer bokas, fler rabatterade erbjudanden och kampanjer med lägre marginaler som följd, utebliven försäsong, ofördelaktig kalender under jul och nyår samt en svag avslutning av säsongen.
Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick till 211 MSEK (303) inklusive outnyttjade krediter om 170 MSEK (263). Den räntebärande nettoskulden ökade med 162 MSEK till 2 076 MSEK och soliditeten minskade till 36% (38). Den genomsnittliga räntekostnaden (räntenetto/genomsnittlig räntebärande nettoskuld) uppgick under verksamhetsåret till 2,9% (2,5). Avkastningen på sysselsatt kapital minskade till 5% (7), avkastningen på eget kapital minskade till 11% (12) och rörelsemarginalen minskade till 12% (15).
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 331 MSEK (370) och efter förändring
av rörelsekapital till 311 MSEK (365). Periodens kassaflöde efter investeringsverksamheten var 11 MSEK (6).
Investeringarna uppgick under perioden till 360 MSEK brutto och 322 MSEK netto. Investeringarna delas in i affärsområdet Destinationerna, som utgörs av investeringar i koncernens skidanläggningar (liftar, pister, snösystem m m) och affärsområdet Fastighetsutveckling som är investeringar i fastighetsbolag, byggnader och mark för eventuell framtida exploatering och avyttring. Investeringarna inom affärsområdet Destinationerna uppgick till 183 MSEK netto och omfattade främst ersättningsinvesteringar, förstärkning av koncernens snösystem samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2012/13. Investeringarna inom affärsområdet Fastighetsutveckling uppgick netto till 139 MSEK, varav 109 MSEK avsåg investering i kapitalandel i det 50% ägda Mountain Resort Trysil.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt
kassaflöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning. Under verksamhetsåret har räntor säkrats genom räntederivat om 600 MSEK och 200 MNOK på löptider om 5 och 10 år. För ytterligare information
hänvisas till not 32.
PERSONAL
Medelantalet anställda minskade med 48 personer till 1 051 personer. På varje destination finns en uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa grupper samordnas centralt och har gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. Kostnaderna för kompetensutveckling har under verksamhetsåret uppgått till 3 MSEK (4) och utgörs främst av intern utbildning. Personalomsättningen bland fast anställda under året visar att 22 personer påbörjat och 38 personer avslutat sin anställning i SkiStar (45 resp 50). Styrelsens förslag till riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare inför beslut på årsstämman i december 2012 kommer att överensstämma med de riktlinjer som hittills gällt och som anges i not 8.
systematiskt förbättringsarbete ska gästerna uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2 ) som verksamheten ger upphov till och mäter årligen hur mycket CO2 som verksamheten släpper ut i förhållande till omsättningen. För verksamhetsåret 2011/12 släppte SkiStar ut 3,3 ton CO2 /MSEK (3,3). Den 22 augusti 2006 godkändes det energiledningssystem avseende snötillverkning på de svenska destinationerna, som SkiStar införde under 2005/06, av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50.
De risker och osäkerhetsfaktorer som beskrivs nedan omfattar både moderbolaget och koncernen. Antal besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter, med svag tillgång på kyla och natursnö till julveckan, ger lägre efterfrågan. En lägre efterfrågan kan även uppstå under vintrar med långvarig kyla och ett bra snöläge i de södra befolkningstäta delarna av Skandinavien, då snö, kyla och skidåkning erbjuds närmare hemorten. SkiStar möter riskerna genom ständig utveckling av snösystemen för att säkerställa skidåkning samt att genom strategisk försäljning säkerställa att övervägande boendekapacitet är uppbokad innan julveckan, då högsäsongen börjar.
De inhemska valutornas rörlighet mot andra valutor påverkar människors resmönster och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars destinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStars resultat påverkas också av förändringar i ränteläget i Norden, då det allmänna ränteläget påverkar människors disponibla inkomst och konsumtionsutrymme.
| FEMÅRSÖVERSIKT | 2011/12 | 2010/11 | 2009/10 | 2008/09 | 2007/08 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat Nettoomsättning, MSEK | 1 552 | 1 574 | 1 688 | 1 635 | 1 483 | |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 573 | 1 598 | 1 728 | 1 642 | 1 531 | |
| Resultat före avskrivningar, MSEK | 412 | 454 | 363 | 370 | 302 | |
| Resultat före skatt, MSEK | 139 | 189 | 347 | 302 | 206 | |
| Resultat efter skatt, MSEK | 157 | 181 | 334 | 273 | 193 | |
| Kassaflöde före rörelsekapitalets förändring, MSEK | 332 | 370 | 534 | 502 | 356 | |
| Kassaflöde efter rörelsekapitalets förändring, MSEK | 311 | 365 | 490 | 493 | 447 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten, MSEK | -11 | 6 | 247 | 157 | 21 | |
| Lönsamhet | Avkastning på sysselsatt kapital, % | 5 | 7 | 11 | 11 | 10 |
| Avkastning på eget kapital, % | 11 | 12 | 23 | 21 | 15 | |
| Avkastning på totalt kapital, % | 5 | 6 | 10 | 10 | 9 | |
| Bruttomarginal, % | 27 | 29 | 34 | 36 | 33 | |
| Rörelsemarginal, % | 12 | 15 | 21 | 22 | 20 | |
| Nettomarginal, % | 9 | 12 | 20 | 18 | 13 | |
| Investeringar | Brutto, MSEK | 360 | 386 | 331 | 411 | 490 |
| Netto, MSEK | 322 | 359 | 243 | 343 | 377 | |
| Finansiell ställning | Balansomslutning, MSEK | 4 002 | 3 892 | 3 726 | 3 669 | 3 577 |
| Eget kapital, MSEK | 1 457 | 1 466 | 1 497 | 1 372 | 1 278 | |
| Soliditet, % | 36 | 38 | 40 | 37 | 36 | |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,6 | 1,5 | 1,3 | 1,5 | 1,6 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 3,0 | 4,7 | 11,2 | 5,1 | 3,0 | |
| Likviditet | Balanslikviditet, % | 48 | 131 | 205 | 182 | 155 |
| Kassalikviditet, % | 41 | 114 | 185 | 163 | 137 | |
| Personal | Medelantal anställda | 1 051 | 1 099 | 1 118 | 1 120 | 1 100 |
| Nettoomsättning per anställd, TSEK | 1 477 | 1 402 | 1 510 | 1 460 | 1 348 | |
| 2011/12 | 2010/11 | |
|---|---|---|
| September-november | -261 598 | -254 996 |
| December-februari | 377 983 | 425 387 |
| Mars-maj | 183 033 | 180 482 |
| Juni-augusti | -160 795 | -161 458 |
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst. Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel 949 074 321, disponeras enligt följande:
| 949 074 321 |
|---|
| 4 242 533) |
| 851 104 251 |
| 97 970 070 |
Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
VINST PER AKTIE EFTER FULL KONVERTERING Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare justerat för räntekostnader efter skatt som löper på konvertibla lån dividerat med antal aktier efter full konvertering av tecknade konvertibler.
KASSAFLÖDE Kassaflöde före förändring av rörelsekapital.
KASSAFLÖDE PER AKTIE Kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
P/E-TAL Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med vinsten per aktie efter skatt.
KURS/KASSAFLÖDE Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med kassaflöde per aktie.
KURS/EGET KAPITAL Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med eget kapital per aktie.
DIREKTAVKASTNING Utdelning dividerat med aktiekurs.
SOLIDITET Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. SKULDSÄTTNINGSGRAD
Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital definieras som tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
BRUTTOMARGINAL Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
RÖRELSEMARGINAL Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till omsätt-
ning.
NETTOMARGINAL Resultat före skatt i förhållande till omsättning.
KASSALIKVIDITET Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej nyttjade krediter med avdrag för varulager i förhållande till kortfristiga skulder.
En skatteutredning har föreslagit att reglerna om inkomstskattefrihet för verksamhet bedriven på specialtaxerade fastigheter tas bort. Reglerna används idag inom SkiStars svenska verksamhet. En lagstiftning föreslogs först träda i kraft den 1 januari 2011, men arbetet har försenats och någon ny tidpunkt för eventuell ändring av lagstiftningen har inte föreslagits. SkiStars skattemässiga underskott uppgår till 826 MSEK.
SkiStar har av CA Fastigheter stämts solidariskt tillsammans med två före detta styrelseledamöter i Spray AB med anledning av en företagsförsäljning som ägde rum innan SkiStar förvärvade Spray AB år 2003. CA yrkar på att affären ska återgå för motsvarande köpeskillingen 17 MSEK plus ränta. SkiStar har inte reserverat några kostnader med anledning av stämningen eftersom det inte anses sannolikt att CA ska vinna framgång.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 1 076 MSEK (1 100) och resultatet före skatt till 440 MSEK (144). Resultatet påverkades positivt under fjärde kvartalet p g a upplösning av överavskrivningar med 301 MSEK. I moderbolaget drivs merparten av den svenska verksamheten. Från och med verksamhetsåret 2008/09 bedrivs dock fastighetsverksamheten i det helägda dotterbolaget Fjällinvest AB.
Avsnittet kring bolagsstyrning återfinns i en separat bolagsstyrningsrapport.
SkiStar och den schweiziska skidorten Andermatt/Sedrun har tecknat ett ettårigt managementavtal innebärande att SkiStars tekniske direktör Bo Halvardsson kommer att leda verksamheten i Schweiz. Diskussioner mellan parterna om ett mer lånsiktigt samarbete kommer att fortgå under avtalsperioden.
Inför vintersäsongen 2012/13 (julveckan vecka 16) har det i volym bokats 262 000 objektsdygn, en ökning med 4% jämfört med samma tidpunkt föregående år. Under jul och nyår är bokningsvolymen upp 45% jämfört med året innan.
Med en normal försäsong och det starka bokningsläget över jul och nyår är chanserna goda till en bra start på säsongen, vilket brukar innebära en positiv inverkan på bokningsingången. Under det första kvartalet har det sålts 2 tomter med en reavinst om 3 MSEK. Skidanläggningsinvesteringarna förväntas uppgå till 140 MSEK inför den kommande vintersäsongen och de omfattar fortsatt förstärkning av snötillverkningskapaciteten samt utveckling av koncernens försäljningssystem. Inom området Fastighetsutveckling har underhållsinvesteringar om 17 MSEK beslutats.
| TSEK | NOT | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 1 551 861 | 1 574 177 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 21 397 | 23 526 | |
| Summa rörelsens intäkter | 3 | 1 573 258 | 1 597 703 | |
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -120 811 | -110 878 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -577 708 | -543 180 | |
| Personalkostnader | 5,8 | -454 672 | -480 671 | |
| Andelar i intressebolags resultat | 16 | -8 211 | -8 542 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -222 485 | -217 649 | |
| Rörelseresultat | 189 371 | 236 783 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång | 33 | 2 933 | -1 629 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 34 | 16 369 | 8 382 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 35 | -70 050 | -54 120 | |
| Resultat före skatt | 138 623 | 189 416 | ||
| Skatt | 11 | 17 925 | -8 728 | |
| Årets resultat | 156 548 | 180 688 |
| Övrigt totalresultat | Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | -22 557 | - | |
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatt kassaflödessäkringar | 6 086 | - | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | -12 863 | 4 102 | ||
| Årets övriga totalresultat | -29 334 | 4 102 | ||
| Årets summa totalresultat | 127 214 | 184 790 | ||
| Årets resultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 156 548 | 180 688 | |
| Årets resultat | 156 548 | 180 688 | ||
| Årets totalresultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 127 214 | 184 790 | |
| Årets totalresultat | 127 214 | 184 790 | ||
| Resultat per aktie | Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | 3:99 | 4:61 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 3:99 | 4:58 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 12 | 39 188 028 | 39 188 028 | |
| Antal aktier efter utspädning, st | 12 | 39 438 028 | 39 438 028 |
| 2011/12 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | ||
| Rörelsens intäkter, TSEK | 44 314 895 713 588 280 44 951 1 573 258 | |||||
| Rörelseresultat, TSEK | -247 328 391 030 194 544 -148 875 189 371 | |||||
| Rörelsemarginal, % | neg | 43 | 33 | neg | 12 | |
| 2010/11 | ||||||
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | ||
| Rörelsens intäkter, TSEK | 46 175 936 700 574 894 | 39 934 1 597 703 | ||||
| Rörelseresultat, TSEK | -243 476 434 668 190 590 -144 999 236 783 | |||||
| Rörelsemarginal, % | neg | 46 | 33 | neg | 15 |
| TILLGÅNGAR, TSEK | NOT | 2012-08-31 | 2011-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 211 650 | 211 285 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 3 016 794 | 3 057 016 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 275 780 | 181 882 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 90 839 | 54 848 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 11, 18 | 131 348 | 122 325 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 726 411 | 3 627 356 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| -Varulager | Handelsvaror | 66 238 | 66 670 | |
| 66 238 | 66 670 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 34 822 | 30 827 |
| Skattefordringar | 33 369 | 26 045 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 70 133 | 71 618 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 29 751 | 29 982 | |
| 168 075 | 158 472 | |||
| Likvida medel | Kassa och bank | 41 131 | 39 819 | |
| Summa omsättningstillgångar | 275 444 | 264 961 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 4 001 855 | 3 892 317 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | Aktiekapital | 22 | 19 594 | 19 594 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 397 573 | 397 573 | ||
| Reserver | -19 101 | 10 233 | ||
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 1 058 462 | 1 039 072 | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 456 528 | 1 466 472 | ||
| Minoritetsintresse | - | - | ||
| Summa eget kapital | 1 456 528 | 1 466 472 | ||
| Långfristiga skulder -Långfristiga räntebärande skulder |
||||
| Förlagslån | 24 | - | 29 997 | |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 571 611 | 1 961 977 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 2 932 | 2 919 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga avsättningar | 28 | 554 | 958 |
| Övriga finansiella skulder | 32 | 22 557 | - | |
| Övriga icke räntebärande skulder | - | 1 232 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 27 616 | 30 559 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 625 270 | 2 027 642 | ||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 673 685 | 157 980 |
| Förlagslån | 24, 25 | 29 997 | - | |
| Leverantörskulder | 36 | 43 315 | 72 758 | |
| Skatteskulder | 13 076 | 24 489 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 71 503 | 65 442 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 88 481 | 77 534 | |
| Summa kortfristiga skulder | 920 057 | 398 203 | ||
| Summa skulder | 2 545 327 | 2 425 845 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 4 001 855 | 3 892 317 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 1 653 549 | 1 618 556 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 384 747 | 183 717 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, TSEK | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Reserver Säkringsreserver | Balanserade vinstmedel och årets resultat |
Summa | Totalt eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2010-09-01 | 19 594 | 397 573 | 6 131 | 1 073 918 | 1 497 216 | 1 497 216 | |
| Årets resultat | 180 688 | 180 688 | 180 688 | ||||
| Årets övriga totalresultat Årets totalresultat |
4 102 4 102 |
180 688 | 4 102 184 790 |
4 102 184 790 |
|||
| Utdelning | -215 534 | -215 534 | -215 534 | ||||
| Utgående eget kapital 2011-08-31 | 19 594 | 397 573 | 10 233 | 1 039 072 | 1 466 472 | 1 466 472 | |
| Ingående eget kapital 2011-09-01 | 19 594 | 397 573 | 10 233 | 1 039 072 | 1 466 472 | 1 466 472 | |
| Årets resultat | 156 548 | 156 548 | 156 548 | ||||
| Årets övriga totalresultat | -12 863 | -16 471 | -29 334 | -29 334 | |||
| Årets totalresultat | - | - | -12 863 | -16 471 | 156 548 | 127 214 | 127 214 |
| Utdelning | -137 158 | -137 158 | -137 158 | ||||
| Utgående eget kapital 2012-08-31 | 19 594 | 397 573 | -2 630 | -16 471 | 1 058 462 | 1 456 528 | 1 456 528 |
| TSEK | NOT | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 138 623 | 189 416 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 222 559 | 202 830 | |
| 361 182 | 392 246 | |||
| Betald skatt | -29 548 | -22 192 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
331 634 | 370 054 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -98 | -12 259 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | -3 297 | 1 270 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | -16 961 | 6 314 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 311 278 | 365 379 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -18 507 | -8 197 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -203 572 | -314 508 | ||
| Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | -136 339 | -67 681 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 13 589 | 26 940 | ||
| Avyttring/minskning av finansiella tillgångar | 22 634 | 4 331 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -322 195 | -359 115 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | 150 477 | 213 108 | |
| Amortering av lån | -6 730 | |||
| Utbetald utdelning | -137 158 | -215 534 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 13 319 | -9 156 | ||
| Årets kassaflöde | 2 402 | -2 892 | ||
| Likvida medel vid årets början | 39 819 | 38 398 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | -1 090 | 4 313 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 41 131 | 39 819 |
KASSAFLÖDE
efter investeringsverksamheten, MSEK
| TSEK | NOT | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 1 076 038 | 1 100 351 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 5 990 | 6 330 | |
| 2,3 | 1 082 028 | 1 106 681 | ||
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -77 134 | -83 329 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -450 735 | -410 798 | |
| Personalkostnader | 5,8 | -304 628 | -328 687 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -126 818 | -121 892 | |
| Rörelseresultat | 122 713 | 161 975 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång | 33 | -93 | - |
| Resultat från andelar i koncernbolag | 10 | 36 365 | 2 920 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter, externa | 34 | 10 602 | 3 140 | |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 11 241 | 4 488 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter, externa | 35 | -40 278 | -29 865 | |
| Räntekostnader, koncernbolag | -831 | -55 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 139 719 | 142 603 | ||
| Bokslutsdispositioner | 23 | 300 776 | 1 000 | |
| Resultat före skatt | 440 495 | 143 603 | ||
| Skatt | 11 | -45 089 | -9 247 | |
| Årets resultat | 395 406 | 134 356 |
| Övrigt totalresultat | Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | -10 944 | - |
|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatt i kassaflödessäkringar | 2 878 | - | |
| Årets övriga totalresultat | -8 066 | - | |
| Årets summa totalresultat | 387 340 | 134 356 |
| TILLGÅNGAR , TSEK | NOT | 2012-08-31 | 2011-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 32 735 | 23 769 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 604 780 | 1 606 960 | |
| Andelar i koncernbolag | 15 | 249 635 | 249 635 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 7 826 | 7 826 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 10 513 | 10 513 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 11, 18 | 98 595 | 53 590 | |
| Fordringar på koncernbolag SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
27 | 481 520 2 485 604 |
424 197 2 376 490 |
|
| Omsättningstillgångar -Varulager |
Handelsvaror | 50 517 | 48 070 | |
| 50 517 | 48 070 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 19 691 | 23 649 |
| Skattefordringar | 22 143 | 22 023 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 43 377 | 29 395 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 18 967 | 20 774 | |
| 104 178 | 95 841 | |||
| -Likvida medel | ||||
| Kassa och bank | 3 409 | 3 309 | ||
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR |
158 104 2 643 708 |
147 220 2 523 710 |
||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital |
||||
| -Bundet eget kapital | Aktiekapital | 22 | 19 594 | 19 594 |
| Reservfond | 25 750 | 25 750 | ||
| 45 344 | 45 344 | |||
| -Fritt eget kapital | ||||
| Överkursfond | 4 242 | 4 242 | ||
| Balanserade vinstmedel | 549 426 | 560 294 | ||
| Årets resultat | 395 406 | 134 356 | ||
| 949 074 | 698 892 | |||
| Summa eget kapital | 994 418 | 744 236 | ||
| Obeskattade reserver | 23 | - | 300 776 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Skulder till koncernbolag | 27 | 24 176 | 27 718 |
| Förlagslån | 24 | - | 29 997 | |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 125 597 | 1 224 117 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 398 | 589 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga icke räntebärande skulder | 10 944 | 1 235 | |
| Ej räntebärande avsättningar | 28 | 554 | 958 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 146 334 | 49 493 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 308 003 | 1 334 107 | ||
| -Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 144 997 | 5 000 | |
| Leverantörskulder | 36 | 28 832 | 49 356 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 114 755 | 45 177 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 52 703 | 45 058 | |
| Summa kortfristiga skulder | 341 287 | 144 591 | ||
| Summa skulder | 1 649 290 | 1 478 698 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 643 708 | 2 523 710 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 650 167 | 687 666 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 911 089 | 908 355 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, TSEK | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond Säkringsreserver | Balanserade vinstmedel |
Årets resultat |
Totalt eget kapital |
|
| Ingående eget kapital 2010-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 775 828 | 825 414 | ||
| Årets resultat | 134 356 | 134 356 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | - | 134 356 | 134 356 | |
| Utdelning | -215 534 | -215 534 | |||||
| Utgående eget kapital 2011-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | - | 560 294 | 134 356 | 744 236 |
| Ingående eget kapital 2011-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | - | 694 650 | - | 744 236 |
| Årets resultat | 395 406 | 395 406 | |||||
| Årets övriga totalresultat | -8 066 | -8 066 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | -8 066 | - | 395 406 | 387 340 |
| Utdelning | -137 158 | -137 158 | |||||
| Utgående eget kapital 2012-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | -8 066 | 557 492 | 395 406 | 994 418 |
| TSEK | NOT | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 139 719 | 155 829 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 126 605 | 116 224 | |
| 266 324 | 272 053 | |||
| Betald skatt | -265 | -7 485 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
266 059 | 264 568 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -2 447 | -5 472 | ||
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | -4 147 | -11 125 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | 61 983 | 2 711 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 321 448 | 250 682 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -18 518 | -8 197 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -115 086 | -209 582 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 10 939 | |||
| Förvärv av finansiella tillgångar | -62 366 | -30 023 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 300 | 63 280 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -195 670 | -173 583 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | 115 000 | 142 601 | |
| Amortering av låneskulder | -103 520 | -3 750 | ||
| Utbetald utdelning | -137 158 | -215 534 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -125 678 | -76 683 | ||
| Årets kassaflöde | 100 | 416 | ||
| Likvida medel vid årets början | 3 309 | 2 893 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 3 409 | 3 309 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, i förekommande fall med avdrag för avskrivningar, om inget annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att koncernledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 september 2011. Övriga ändrade och nya IFRS med tillämpning från och med 1 september 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Följande ändringar i standarder samt nya tolkningsuttalanden har inte någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter;
FRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med förslag på tillämpning senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa 'fair value option' som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option". För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdig-
het respektive på förändringar i referensränta. Tilllämpningen av IFRS 9 beräknas för närvarande inte få någon väsentlig effekt på redovisningen.
Effekten av de följande framtida ändringarna av redovisningsprinciper kan i dagsläge inte bedömas med rimlig precision:
Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att den s k "korridormetoden" försvinner. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar ska basera sig på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen. Skillnad mellan verklig och beräknad avkastning avseende förvaltningstillgångar ska redovisas i övrigt totalresultat. Ändringarna ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. Dessa redovisningsprinciper bedöms inte komma att ha någon påverkan på koncernens redovisning.
Övriga kommande, ändrade och nya IFRS bedöms inte ha någon påverkan på bolagets redovisning.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet, de resultatmått som följs upp är rörelsesegmentets rörelseresultat. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegmentet. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från SkiStar AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100% av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan be-
stämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 september 2004 och 31 augusti 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 september 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 september 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Transaktioner, med undantag av emissionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstru-
ment eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets resultat i koncernen.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i årets resultat i koncernen.
Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS (1 september 2004).
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas när tjänsten är utförd. En delvis utförd tjänst redovisas i årets resultat baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
Hyresintäkter från uthyrning av rörelselokaler redovisas linjärt i årets resultat baserat på villkoren i hyresavtalet.
Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i årets resultat. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Då de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av leasingobjekten inte i allt väsentligt anses ha överförts från leasegivaren till leasetagaren har samtliga leasingavtal klassificerats som operationella.
Finansiella intäkter och kostnader består av räntein-
täkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, räntekuponger på ränteswapar, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument samt lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, ränteswappar samt låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala även om faktura ännu inte är skickad. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 32.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För egetkapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig eller utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad i övrigt totalresultat till årets resultat. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat.
Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningen bl a utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisningen därefter. De finansiella instrumenten redovisas därefter beroende av hur de finansiella instrumenten har klassificerats enligt nedan:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster som redovisas i årets resultat.
Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till årets resultat.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskost-
nader periodiseras över skuldens löptid. Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom kortfristig upplåning och hanteras av Ekonomi- och finansdirektören. Enligt finanspolicyn är målsättningen för den långfristiga skuldportföljen att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara kortsiktig. Då marknadsoch ränteläget av företaget anses påkalla detta kan derivatinstrument som exemplevis räntewapkontrakt användas för att hantera ränterisken och då kan längre räntebindningstiden på 3-10 år förekomma.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier. Egetkapitalkomponenten i det utgivna lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet. Räntekostnaden redovisas i årets resultat och beräknas med effektivräntemetoden.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapporten över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den
period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent identifieras läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och de markanläggningar som avser pister skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Beräknade nyttjandeperioder:
| Beräknade nyttjandeperioder: | |
|---|---|
| byggnader (rörelsefastigheter) | 15 - 50 år |
| markanläggningar | 20 år |
| maskiner och inventarier | 3 - 33 år |
maskiner och inventarier 3 - 33 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15 – 50 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
Stomme och grund 50 år Stomkompletteringar, innerväggar m m 40 år ventilation m m 40 år Yttre ytskikt; fasader, yttertak, fönster m m 40 år Fast inredning, köksinredning m m 25 år Värme och ventilation 30 år
Installationer; värme, el, VVS,
Inre ytskikt, maskinell utrustning m m 15 år
Bland maskiner och inventarier ingår skidliftar och snöproduktionsanläggningar vilka består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna på dessa komponenter har bedömts variera mellan 10-33 år.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på liftar
Fundament och master 33 år
| och medbringare | 15 - 25 år |
|---|---|
| Linor | 10 - 15 år |
| Motorer, växellådor och elektronik | 15 år |
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på snöproduktionsanläggningar:
| Rör och hydranter | 20 år |
|---|---|
| Kompressorer | 15 år |
Pumpar, snökanoner och elektronik 10 år Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, se not 13.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i årets resultat.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Utgifter för utveckling av koncernens bokningsoch försäljningssystem aktiveras under förutsättning att utgifterna förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Utgifter som aktiveras är externt fakturerade kostnader samt, i förekommande fall, direkta egna arbetskraftskostnader.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| arrendekontrakt | 25-50 år | |
|---|---|---|
| balanserade utvecklingsutgifter, | ||
| hyresrätter m m | 5 år |
Nyttjandeperioderna omprövas varje år.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in- först ut- metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Goodwill nedskrivningsprövades per den 31 maj 2012 även om det då inte förelåg någon indikation på nedskrivningsbehov.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Företaget klassificerar kundfordringar som osäkra när dessa har förfallit till betalning med 180 dagar. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte.
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Företaget betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande och en period om minst nio månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som redan tidigare redovisats i årets resultat.
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i årets resultat i finansnettot.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.
Nedskrivningar av ett egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, som tidigare redovisats i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är balansdagens ränta på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
Korridorregeln tillämpas, vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.
Samtliga komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägning av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Under 2007 utgavs ett konvertibelt skuldebrev om totalt 30 MSEK. Konvertering kunde ske fram till den 31 augusti 2012. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen. Egetkapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet. Se vidare under not 8.
En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på motsvarande sätt.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, samt även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken be-
slutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Utspädning från konvertibla skuldebrev beräknas genom att öka antalet aktier med det totala antal aktier som konvertiblerna motsvarar och öka resultatet med den redovisade räntekostnaden efter skatt.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas.
Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets rapportering är uppställda enligt RFR 2 visande resultaträkning och rapport över totalresultat samt rapport över finansiell ställning. Koncernen redovisar en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer. IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende 'Cost of an Investment in a Subsidiary, Jointly-Controlled Entity or Associate' ska tillämpas fr o m räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Denna ändring medför att moderbolaget alltid kommer att redovisa utdelning från dotterföretag till sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet av dotterföretaget reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotterföretaget. Ändringen kommer endast att ha oväsentliga beloppseffekter på poster i moderbolagets finansiella rapporter.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/ reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna eller kostnaderna uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapporterings tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkliga värden.
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som "finansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via årets resultat. I moderbolaget görs motsvarande återföring dock via resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från ett dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderföretag till dotterföretag redovisas i resultatet.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN, MSEK | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 857 | 873 |
| Logi | 202 | 218 |
| Skiduthyrning | 134 | 141 |
| Skidskola/Aktiviteter | 45 | 49 |
| Sportbutiker | 70 | 79 |
| Fastighetsservice | 110 | 103 |
| Övrigt | 134 | 111 |
| 1 552 | 1 574 |
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET, MSEK | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 567 | 577 |
| Logi | 133 | 142 |
| Skiduthyrning | 94 | 99 |
| Skidskola/Aktiviteter | 40 | 43 |
| Sportbutiker | 55 | 62 |
| Fastighetsservice | 68 | 68 |
| Övrigt | 119 | 109 |
| Nettoomsättning för moderbolaget härrör sig från Sverige | 1 076 | 1 100 |
NOT 3 KONCERNENS RÖRELSESEGMENT
| i intresseföretag | 1 591 | 1 900 1 196 | 987 2 787 2 887 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andelar i intresseföretag | 8 | 8 | - | 7 | 8 | 15 |
| Bruttoinvesteringar anläggningstillgångar | 162 | 289 | 51 | 46 | 213 | 335 |
| MSEK | 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Externa intäkter | 22 | 17 | 1 573 1 598 | |||
| Intäkter från andra segment | 43 | 37 | -76 | -75 | - | - |
| Totala intäkter | 65 | 54 | -76 | -75 1 573 1 598 | ||
| Rörelsekostnader | -25 | -16 | - | - -1 153 -1 135 | ||
| Rörelsekostnader från andra segment | -1 | -1 | 76 | 75 | - | - |
| Resultat från intressebolagen | -9 | -9 | - | - | -8 | -9 |
| Avskrivningar | -18 | -12 | - | - | -223 | -218 |
| Rörelseresultat | 12 | 16 | - | - | 189 | 236 |
| Rörelsemarginal, % | 18 | 30 | 12 | 15 |
Finansiella poster, netto -51 -47
| Koncernens resultat före skatt | 138 | 189 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar exkl. andelar i intresseföretag |
630 | 559 | - | - 3 417 3 446 | ||
| Andelar i intresseföretag | 268 | 171 | - | - | 276 | 186 |
| Andelar i intresseföretag | 268 | 171 | - | - | 276 | 186 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa anläggningstillgångar | 898 | 730 | - | - 3 693 3 632 | ||
| Bruttoinvesteringar anläggningstillgångar | 147 | 18 | - | - | 360 | 353 |
� � � ��� � � � �� � � � � � � �� � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �
| 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 2011/12 2010/11 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Externa intäkter | 1 084 | 1 112 | 489 | 486 1 573 1 598 | |
| Anläggningstillgångar | 2 191 | 2 316 1 502 1 316 3 693 3 632 |
Segmentsrapportering upprättas för koncernens affärsområde Destinationerna samt affärsområde Fastighetsutveckling som har fastställts baserat på den information som behandlas av koncernens ledning och som används för att följa upp det resultat som segmenten genererar samt allokering av resurser (investeringar) till segmenten. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av koncernens verksamheter inom de olika segmenten.
De externa intäkterna avser uteslutande försäljning på koncernens segment samt förädlingsvinster. Intäkter och rörelsekostnader från andra segment avser mellanhavanden mellan affärsområde Destinationerna och affärsområde Fastighetsutveckling.
I segmentens anläggningstillgångar och investeringar i anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar i immateriella, materiella och fi nansiella anläggningstillgångar.
Köp och försäljningar mellan bolagen sker till marknadsmässiga villkor.
Aktiverat arbete för egen räkning omfattar investeringsförda utgifter för det arbete som egen personal lagt ned i investeringar samt utgifter för egna entreprenadmaskiner. Aktiverat under året är 1 637 TSEK (2 671) och ingår i summa personalkostnader.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 1 440 | 1 436 |
| Andra uppdrag | 457 | 1 123 |
| 1 897 | 2 559 |
| MODERBOLAGET | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 660 | 575 |
| Andra uppdrag | 173 | 985 |
| 833 | 1 560 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 1 683 | 2 760 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke | ||
| uppsägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 1 177 | 1 351 |
| Mellan ett och fem år | 2 920 | 949 |
| 4 097 | 2 300 |
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 452 | 570 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke | ||
| uppsägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 231 | 290 |
| Mellan ett och fem år | 1 155 | 74 |
1 386 364
Av ovanstående operationella leasingavtal fi nns inga åtaganden över fem år.
SkiStar har operationella leasingavtal avseende pistmaskiner, snöskotrar och entreprenadmaskiner. Leasingavgifterna för en del av pistmaskinerna betalas under perioden december-april för att kostnaderna ska belasta de perioder pistmaskinerna används. Merparten av leasingavtalen betalas linjärt över året.
Leasingavtalen innehåller inga villkor om att objekten ska förvärvas av SkiStar när avtalen löper ut. Dock kan möjlighet till förlängning av avtalstiden förekomma. Leasingavgifterna redovisas som hyreskostnad i rapporten över totalresultat för koncernen.
SkiStar har ett samarbete med två bolag i Vemdalen och Klövsjö, varifrån Skistar hyr tre liftar. Hyresavtalen är på 20 år och den årliga hyresavgiften för dessa liftarna är på 7,6 MSEK
Ledande befattningshavare är berättigade till extra sjukvårdsförsäkring samt de förmåner som gäller för övriga anställda inom SkiStar.
Ledande befattningshavare äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med SkiStar. Samtliga pensionsåtaganden i Sverige ska vara premiebestämda. I Norge förekommer en mindre del förmånsbestämda pensioner. För verkställande direktören betalar bolaget pensionsavgifter motsvarande 30% av lönen. För övriga ledande befattningshavare sker pensionsinbetalningar enligt den sedvanliga ITP-planen.
Uppsägningstid från SkiStars sida ska vara högst 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida högst 6 månader.
Styrelsen fattar beslut om lön och övriga villkor för verkställande direktören efter förslag från styrelsens ersättningsutskott. Styrelsens ersättningsutskott fattar beslut avseende lön och övriga villkor för övriga ledande befattningshavare efter förslag från den verkställande direktören. Eventuella ändringar av bonussystem ska beslutas av styrelsen.
Personalen i SkiStar erbjöds under hösten 2007 att teckna konvertibler om totalt 30 MSEK som under löptiden kan konverteras till totalt 250 000 st B-aktier till kurs 138:00 SEK. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter. Konvertibelprogrammet avslutades 31 aug 2012 enligt avtal (se även not 24). Ingen konvertering har skett och lånen återbetalades under september 2012.
Bolagets huvudägare har ställt ut säljoptioner till verkställande direktören under maj 2007 innebärande att han kan sälja 100 000 st B-aktier för 104:00 SEK per aktie fram till och med den 31 maj 2012. Vidare har bolagets huvudägare, den 22 december 2007, ställt ut en säljoption till en person i koncernledningen innebärande att han kan sälja 18 000 st B-aktier för 115:00 fram till och med den 22 december 2012. Säljoptionerna har överlåtits utan vederlag. I optionsavtalen fi nns det inget intjänandevillkor utan optionerna kunde utnyttjas direkt vid tilldelningen 2007 (fram till 2012) av respektive innehavare under förutsättning att innehavaren fortfarande var anställd, varför ingen kostnad uppkommit under 2011/2012. I optionsavtalen anges att påkallelse om att utnyttja optionen endast kan ske vid ett tillfälle under påkallelseperioden och kan endast avse samtliga de aktier som omfattas av optionen. Per 31 augusti har inte optionsavtalen påkallats.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Balanserade utgifter för IT-system | 8 535 | 8 157 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 6 028 | 5 725 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 58 705 | 56 192 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 149 217 | 147 575 |
| 222 485 | 217 649 | |
| MODERBOLAGET | ||
| Balanserade utgifter för IT-system | 8 535 | 8 157 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 1 017 | 99 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 27 677 | 27 176 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 89 589 | 86 460 |
| 126 818 | 121 892 |
| KONCERNBOLAG | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|---|---|---|
| Utdelning | 35 144 | 16 146 |
| Koncernbidrag | 1 221 | -13 226 |
| 36 365 | 2 920 |
Utdelning för båda åren har erhållits från dotterbolagen SkiStar No AS.
I övriga rörelseintäkter redovisas i huvudsak realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Dessa uppgår till 21 MSEK i koncernen (24) och 6 MSEK i moderbolaget (6).
| MEDELANTALET ANSTÄLLDA Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: |
||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2011-09-01 -2012-08-31 |
Andel, % | 2010-09-01 -2011-08-31 |
Andel, % |
| Sverige | ||||
| Kvinnor | 310 | 40 | 321 | 39 |
| Män | 474 | 60 | 504 | 61 |
| Norge | ||||
| Kvinnor | 88 | 33 | 85 | 31 |
| Män | 179 | 67 | 189 | 69 |
| Totalt för koncernen | 1 051 | 1 099 | ||
| MODERBOLAGET | ||||
| Sverige | ||||
| Kvinnor | 305 | 39 | 314 | 39 |
| Män | 470 | 61 | 490 | 61 |
| Totalt för moderbolaget | 775 | 804 | ||
| KÖNSFÖRDELNING I STYRELSE | 2012-08-31 | 2011-08-31 | ||
| OCH KONCERNLEDNING | Andel kvinnor | Andel kvinnor | ||
| KONCERNEN | ||||
| Styrelsen | 22% | 22% | ||
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 10% | ||
| MODERBOLAGET | ||||
| Styrelsen | 22% | 22% | ||
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 10% | ||
| 2011-09-01 - 2012-08-31 | 2010-09-01 - 2011-08-31 | |||
| LÖNER, ANDRA | ||||
| ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
| MODERBOLAGET | ||||
| Ledande befattningshavare | 11 557 | 7 066 | 12 299 | 7 520 |
| Övrig personal | 223 427 | 58 361 | 229 357 | 75 415 |
| (varav pensionskostnad, ledande befattningar) 1) |
(3 434) | (3 321) | ||
| (varav pensionskostnad, övrig personal) | (8 719) | (9 020) | ||
| DOTTERBOLAG | ||||
| Ledande befattningshavare | 2 530 | 539 | 2 519 | 537 |
| Övrig personal | 117 605 | 19 637 | 125 906 | 22 934 |
| (varav pensionskostnad, | ||||
| ledande befattningar) | (271) | (43) | ||
| (varav pensionskostnad) | (4 869) | (5 288) | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 355 119 | 85 603 | 370 081 | 106 406 |
| (varav pensionskostnad) 2) | (17 293) | (17 672) | ||
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 833 TSEK (817) VD. Moderbolagets totala pensionskostnad utgörs av avgiftsbestämda pensioner.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 833 TSEK (817) VD och de övriga ledande befattningshavare 2 872 (2 531). Dotterbolag består huvudsakligen av den norska verksamheten där pensionskostnaden i huvudsak utgörs av förmånsbestämda pensioner.
Till styrelsens ledamöter har ersättning utgått med 730 TSEK (730) varav 155 TSEK (155) till ordföranden och 115 TSEK (115) vardera till övriga årsstämmovalda ledamöter. Verkställande direktören, som tillika är ordinarie styrelseledamot, uppbär inget styrelsearvode. I övrigt har ingen styrelseledamot någon ersättning utöver styrelsearvodet.
Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 2 951 TSEK (2 751) varav 0 TSEK (0) utgjorde bonus. Vice Verkställande direktören har uppburit lön ersättningar och förmåner till ett värde av 1 737 TSEK (1 599) varav 0 TSEK (0) utgjorde bonus. Till övriga 8(8) personer i koncernledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 9 399 TSEK (7 949), varav 0 TSEK (0) utgjorde bonus.
Nedanstående riktlinjer omfattar ersättningar och andra villkor för koncernledningen, vilka nedan benämns ledande befattningshavare, i SkiStar. Riktlinjerna är framtagna av ersättningskommittén och har godkänts av årsstämman den 10 december 2011. Dessa riktlinjer ska tillämpas på nya avtal samt vid ändring av existerande avtal.
Den samlade ersättningen tillsammans med övriga anställningsvillkor ska vara tillräckligt attraktiv för att behålla alternativt attrahera nya kompetenta ledande befattningshavare.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig i förhållande till ansvar, kompetens, prestation och regional lönenivå. Den fasta lönen ska årligen fastställas att gälla för perioden september–augusti.
Samtliga medlemmar av koncernledningen är berättigade till bonus utifrån det aktuella bonusprogram som gäller för SkiStars koncernledning enligt beslut i styrelsen. Bonus får utgå med högst 40% av 12 ggr aktuell månadslön, vilket ger högst 3,8 MSEK. Bonus utgår utifrån vad bolaget presterar avseende tillväxt i vinst per aktie, avkastning på eget kapital, rörelsemarginal samt organisk tillväxt. Under verksamhetsåret har ingen bonus utbetalts.
REDOVISADE I RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN
| KONCERNEN 2012-08-31 | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | - | -212 318 | -212 318 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 217 384 | - | 217 384 |
| Kassaflödessäkringar | - | 6 086 | 6 086 |
| Övrigt | - | -4 975 | -4 975 |
| 217 384 | -211 207 | 6 177 | |
| Kvittning | -217 384 | 217 384 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | 6 177 | 6 177 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| KONCERNEN 2011-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -201 136 | -201 136 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 173 977 | - | 173 977 |
| Övrigt | - | -3 400 | -3 400 |
| 173 977 | -204 536 | -30 559 | |
| Kvittning | -173 977 | 173 977 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -30 559 | -30 559 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET 2012-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | 105 | -146 334 | -146 229 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 51 793 | - | 51 793 |
| Kassaflödessäkringar | 2 890 | - | 2 890 |
| 54 788 | -146 334 | -91 546 | |
| Kvittning | -54 788 | 54 788 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -91 546 | -91 546 |
| MODERBOLAGET 2011-08-31 | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
| Anläggningstillgångar Outnyttjade underskottsavdrag |
- 6 938 |
-56 431 - |
-56 431 6 938 |
| 6 938 | -56 431 | -49 493 | |
| Kvittning | 6 938 | 6 938 | - |
| OCH UNDERSKOTTSAVDRAG | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp vid | Redovisat över Rapport över |
Redovisat mot | Belopp vid | |
| KONCERNEN 2012-08-31 | årets ingång | totalresultat | Eget kapital | årets utgång |
| Anläggningstillgångar | -201 136 | -11 182 | - | -212 318 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 173 977 | 43 407 | - | 217 384 |
| Kassaflödessäkringar | - | - | 6 086 | 6 086 |
| Övrigt | -3 400 | -1 575 | - | -4 975 |
| -30 559 | 30 650 | 6 086 | 6 177 |
| Redovisat över | ||||
|---|---|---|---|---|
| Belopp vid | Rapport över | Redovisat mot | Belopp vid | |
| MODERBOLAGET 2012-08-31 | årets ingång | totalresultat | Eget kapital | årets utgång |
| Anläggningstillgångar | -56 431 | -89 800 | - | -146 229 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | - | 44 711 | - | 51 793 |
| Kassaflödessäkringar | 6 938 | - | 2 890 | 2 890 |
| -49 493 | -45 089 | 2 890 | -91 546 |
| MODERBOLAGET 2011-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Eget kapital |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -49 914 | -6 517 | - | -56 431 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | -1 095 | - | 6 938 |
| -41 881 | -7 612 | - | -49 493 |
Den uppskjutna skatteskulden uppgående till 27 616 TSEK (30 559) avser i sin helhet den norska verksamheten. Uppskjuten skattefordran i den svenska verksamheten uppgår till 33 637 TSEK (0). Samtliga outnyttjade underskott har värderats per 2012-08-31. Underskotten har, i huvudsak, tillkommit i koncernen genom förvärv av ett bolag innehållande 811 MSEK i outnyttjade underskott. Vid räkenskapsårets utgång fi nns kvarstående skattemässiga underskott uppgående till 826 MSEK (806) varav 3 MSEK (1) avser den norska verksamheten.
Underskotten är inte tidsbegränsade varför upplysning om förfallotidpunkter inte lämnas. Regeringen har föreslagit att den svenska bolagsskatten ska sänkas från 26,3% till 22,0% från och med den 1 januari 2013 och gälla för räkenskapsår påbörjade från och med detta datum. För SkiStar AB innebär detta att den nya förslagna skattesatsen kommer att gälla från och med räkenskapsåret 2013/2014. Uppskjutna skatter i såväl koncern som moderbolag har värderats enligt gällande skattesats 26,3% i Sverige och 28,0% i Norge.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNING | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 39 188 028 | |
| Effekt av konvertibelprogram | 250 000 | 250 000 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året efter utspädning | 39 438 028 39 438 028 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 3:99 | 4:58 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 438 028 39 438 028 | |
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 873 | 543 |
| Årets resultat | 156 548 | 180 688 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 156 548 (180 688) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier gjorts varför någon utspädning ej skett.
| ANTAL AKTIER FÖRE UTSPÄDNING | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
KONCERNEN | Balanserade utgifter för IT-system |
Hyresrätter och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt antal aktier 1 september | 39 188 028 | 39 188 028 | Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 | 39 188 028 | Ingående balans 2010-09-01 | 75 534 | 145 400 | 92 498 | 313 432 |
| Aktiverade utgifter | 6 642 | 1 555 | - | 8 197 | |||
| RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | Omklassificeringar | 697 | -8 187 | - | -7 490 | ||
| Årets resultat | 156 548 | 180 688 | Omräkningsdifferenser | - | 628 | 734 | 1 362 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 | Utgående balans 2011-08-31 | 82 873 | 139 396 | 93 232 | 315 501 |
| Resultat per aktie före utspädning | 3:99 | 4:61 | |||||
| Ingående balans 2011-09-01 | 82 873 | 139 396 | 93 232 | 315 501 | |||
| Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktie | Aktiverade utgifter | 11 283 | 3 288 | - | 14 571 | ||
| ägare uppgående till 156 548 TSEK (180 688) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier | Omklassificeringar | 3 884 | 62 | - | 3 946 | ||
| uppgående till 39 188 028 st (39 188 028). | Omräkningsdifferenser | - | -2 083 | -2 435 | -4 518 | ||
| Utgående balans 2012-08-31 | 98 040 | 140 663 | 90 797 | 329 500 | |||
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
| ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNING | -2012-08-31 | -2011-08-31 | Ingående balans 2010-09-01 | -54 596 | -35 395 | - | -89 991 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 39 188 028 | Avskrivningar | -8 157 | -5 725 | - | -13 882 | |
| Effekt av konvertibelprogram | 250 000 | 250 000 | Omräkningsdifferenser | - | -343 | - | -343 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året efter utspädning | 39 438 028 39 438 028 | Utgående balans 2011-08-31 | -62 753 | -41 463 | - | -104 216 | |
| RESULTAT PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING | Ingående balans 2011-09-01 | -62 753 | -41 463 | - | -104 216 | ||
| Årets resultat | 156 548 | 180 688 | Avskrivningar | -8 535 | -6 028 | - | -14 563 |
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 873 | 543 | Omräkningsdifferenser | - | 929 | - | 929 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 438 028 39 438 028 | Utgående balans 2012-08-31 | -71 288 | -46 562 | - | -117 850 | |
| Resultat per aktie efter utspädning | 3:99 | 4:58 | |||||
| Redovisade värden 2011-08-31 | 20 120 | 97 933 | 93 232 | 211 285 | |||
| Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktie ägare uppgående till 156 548 (180 688) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier |
Redovisade värden 2012-08-31 | 26 752 | 94 101 | 90 797 | 211 650 | ||
| uppgående till 39 188 028 (39 188 028). Någon konvertering av det konvertibla förlagslånet har ej | Balanserade | Hyresrätter |
| Resultat per aktie före utspädning | 3:99 | 4:61 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 |
Det konvertibla förlagslån som gavs ut 2007 har under det fjärde kvartalet förfallit utan konvertering och lånedelen återbetalades till innehavarna under september 2012.
| MODERBOLAGET | Procent | Belopp | Procent | Belopp | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 440 495 | 143 603 | Redovisat över | ||||||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
26,3% | -115 850 | 26,3% | -37 768 | KONCERNEN 2011-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Eget kapital |
Belopp vid årets utgång |
| Ej avdragsgilla kostnader | 30,5% | -101 367 | 64,9% | -101 737 | Anläggningstillgångar | -189 832 | -11 304 | - | -201 136 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -67,0% | 172 128 | -84,1% | 131 892 | Outnyttjade underskottsavdrag | 162 684 | 11 293 | - | 173 977 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,0% | 1,0% | -1 634 | Övrigt | -1 995 | -1 405 | - | -3 400 | |
| Schablonränta på | -29 143 | -1 416 | - | -30 559 |
| MODERBOLAGET | utgifter för IT-system |
och liknande rättigheter |
Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2010-09-01 | 75 534 | 8 561 | 18 442 | 102 537 |
| Aktiverade utgifter | 6 642 | 1 555 | - | 8 197 |
| Omklassificeringar | 697 | 128 | - | 825 |
| Utgående balans 2011-08-31 | 82 873 | 10 244 | 18 442 | 111 559 |
| Ingående balans 2011-09-01 | 82 873 | 10 244 | 18 442 | 111 559 |
| Aktiverade utgifter | 11 283 | 3 289 | - | 14 572 |
| Omklassificeringar | 3 884 | 62 | - | 3 946 |
| Utgående balans 2012-08-31 | 98 040 | 13 595 | 18 442 | 130 077 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2010-09-01 | -54 596 | -6 110 | -18 442 | -79 148 |
| Avskrivningar | -8 157 | -485 | - | -8 642 |
| Utgående balans 2011-08-31 | -62 753 | -6 595 | -18 442 | -87 790 |
| Ingående balans 2011-09-01 | -62 753 | -6 595 | -18 442 | -87 790 |
| Avskrivningar | -8 535 | -1 017 | - | -9 552 |
| Utgående balans 2012-08-31 | -71 288 | -7 612 | -18 442 | -97 342 |
| Redovisade värden 2011-08-31 | 20 120 | 3 649 | - | 23 769 |
| Redovisade värden 2012-08-31 | 26 752 | 5 983 | - | 32 735 |
Av årets aktiverade utgifter och omklassifi ceringar utgör 11 283 TSEK (7339) internt utvecklade immateriella tillgångar i såväl moderbolaget som koncernen.
| HAR GOODWILLVÄRDEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Logibokning Hemsedal | 14 005 | 14 371 |
| Logibokning Åre | 1 106 | 1 106 |
| Skiduthyrning Åre | 524 | 524 |
| Årevisionen | 747 | 747 |
| Skidåkarna Åre | 3 419 | 3 419 |
| Hemsedalkoncernen | 2 902 | 2 956 |
| Trysilkoncernen | 51 641 | 53 309 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 2 400 | 2 400 |
| Hammarbybacken AB | 1 510 | 1 510 |
| Skiduthyrning Trysil | 12 059 | 12 406 |
| Fjällförsäkringar AB | 484 | 484 |
| 90 797 | 93 232 |
En analys om eventuella nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar föreligger och visar att så inte är fallet. Nedskrivningsprövningen baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassafl ödesprognoser för totalt 25 år(25) varav de fem första baseras på företagets affärsplan. Prognosperiodens totala längd (25 år) motsvarar nyttjandeperioden för de viktigaste tillgångarna, skidliftarna. De kassafl öden som prognostiserats efter de första fem åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2% (2). De prognostiserade kassafl ödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 8% (10) före skatt. De viktigaste antaganden i femårsplanen är tillväxt i omsättning, resultat och kassafl ödet per kassagenererande enhet.
Av koncernens goodwill är 89% (89) hänförbar till den norska verksamheten, varav den största delen avser Trysil. SkiStars norska verksamhet har utvecklats bra under verksamhetsåren efter förvärven, trots det gångna årens nedgång.
| REDOVISADE I TOTALRESULTATET | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |||
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 | ||
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skatt | -12 725 | -7 187 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | - | -125 | ||
| -12 725 | -7 312 | |||
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -12 911 | -12 709 | ||
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | - | - | ||
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
43 407 | 2 266 | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
154 | -11 690 | ||
| Uppskjuten skatt vid omvärdering av redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar |
- | 20 717 | ||
| Uppskjuten skatt, övrigt | - | - | ||
| 30 650 | -1 416 | |||
| Total redovisad skatteintäkt/skattekostnad i koncernen | 17 925 | -8 728 | ||
| REDOVISADE I RESULTATRÄKNINGEN | ||||
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |||
| MODERBOLAGET Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) |
-2012-08-31 | -2011-08-31 | ||
| Periodens skatt | - | -1 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | - | -1 634 | ||
| - | -1 635 | |||
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -89 800 | -6 517 | ||
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | - | - | ||
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde | ||||
| i underskottsavdrag | 44 711 | -1 095 | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
- | - | ||
| -45 089 | -7 612 | |||
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | -45 089 | -9 247 | ||
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV | 2011-09-01 | 2010-09-01 | ||
| SKATT | -2012-08-31 | -2011-08-31 | ||
| KONCERNEN | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 138 623 | 189 416 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
26,3% | -36 458 | 26,3% | -49 816 |
| Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet |
1,1% | -1 493 | 0,5% | -977 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 134,0% | -109 887 | 56,5% | -107 008 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -223,8% | 124 730 | -67,7% | 128 237 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,0% | - | 0,1% | -125 |
| Schablonränta på periodiseringsfonder |
0,0% | -19 | 0,0% | -19 |
| Omvärdering av skatteskuld i obeskattade reserver |
0,0% | - | -0,1% | 263 |
| Omvärdering av underskottsavdrag |
54,3% | 40 422 | -10,9% | 20 717 |
Övrigt -4,4% - 0,0% - Redovisad effektiv skatt -12,5% 17 295 4,6% -8 728
AVSTÄMNING AV EFFEKTIV
SKATT
2011-09-01 -2012-08-31
2010-09-01 -2011-08-31
| Skatt enligt gällande skattesats | ||||
|---|---|---|---|---|
| för moderbolaget | 26,3% | -115 850 | 26,3% | -37 768 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 30,5% | -101 367 | 64,9% | -101 737 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -67,0% | 172 128 | -84,1% | 131 892 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,0% | 1,0% | -1 634 | |
| Schablonränta på | ||||
| periodiseringsfonder | - | - | 0,0% | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | - | - | 0,0% | - |
| Utnyttjande av tidigare ej |
aktiverade underskottsavdrag - - 0,0% - Övrigt - - 0,0% - Redovisad effektiv skatt -10,2% -45 089 8,1% -9 247
| 2012-08-31 | 2011-08-31 | SPEC AV MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNBOLAG | 2012-08-31 | 2011-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 249 635 | 249 635 | DOTTERBOLAG / ORG NR / SÄTE | Antal andelar | Andel i % Redovisat värde Redovisat värde | ||
| Utgående värde | 249 635 | 249 635 | Sälens Högfjällshotell AB / 556200-6311 / Sälen | 2 600 000 | 100,0% | 9 427 | 9 427 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB / 556086-0990 / Sälen | 42 000 | 100,0% | 3 000 | 3 000 | |||
| Åre Invest AB / 556535-3579 / Åre | 100 000 | 100,0% | 775 | 775 | |||
| Vintertorget i Sälen KB / 969618-0786 / Sälen | 198 | 99,0% | 198 | 198 | |||
| SkiStar Norge A/S / NO977107520 / Hemsedal | 5 000 | 100,0% | 130 898 | 130 898 | |||
| Hammarbybacken AB / 556650-2570 / Stockholm | 910 | 91,0% | 1 | 1 | |||
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB / 556068-9761 / Vemdalen | 1 000 | 100,0% | 48 531 | 48 531 | |||
| Fjällinvest AB / 556426-8380 / Sälen | 161 000 | 100,0% | 25 279 | 25 279 | |||
| Fjällmedia AB / 556755-1055 / Sälen | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 | |||
| Bostadsrätter i Åre AB / 556725-5178/ Åre | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 | |||
| Fjällförsäkringar AB / 516406-0708 / Sälen | 30 000 | 100,0% | 30 484 | 30 484 | |||
| Lindvallen Fastighet AB / 556250-6997 / Sälen | 2 000 | 100,0% | 842 | 842 | |||
| 249 635 | 249 635 |
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 | MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 181 882 | 180 457 | Ingående värde | 7 826 | 7 826 |
| Förvärv | 111 902 | 92 | Utgående värde | 7 826 | 7 826 |
| Avyttringar | -9 000 | - | |||
| Kapitaltillskott | - | 9 500 | |||
| Utdelning | -781 | -2 582 | |||
| Omklassificering | 517 | 2 532 | |||
| Omräkningsdifferenser | -529 | 425 | |||
| Del av resultat | -8 211 | -8 542 | |||
| Utgående värde | 275 780 | 181 882 |
Andra långfristiga värdepappersinnehav utgörs i allt väsentligt av andelar i bostadsrättsföreningar och aktier i mindre bolag samt anskaffningsvärde för räntedepå inom fjällförsäkringar, 37 973, som under året har omklassificerats från övriga långfristiga fordringar Posterna visas till anskaffningsvärde då tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas.
| SPEC AV KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I INTRESSEBOLAG | 2012-08-31 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 19 399 | 6 123 | 152 767 | 110 591 | 42 176 | 45 | 21 031 | - |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 11 047 | -612 | 8 627 | 6 847 | 1 780 | 49 | 907 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 9 572 | 108 | 82 190 | 59 383 | 22 807 | 50 | 11 403 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | 0 | 0 | 39 155 | 38 489 | 666 | 15 | 100 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 8 915 | -122 | 449 | 170 | 279 | 50 | 1 160 | 130 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 114 158 | -14 178 | 617 570 | 491 717 | 125 853 | 50 | 78 043 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 2 316 | 1 117 | 20 540 | 13 293 | 7 247 | 49 | 7 341 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 2 686 | -1 761 | 33 731 | 44 936 | -11 205 | 49 | -5 121 | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037 410, Trysil | 1 894 | -2 705 | 99 048 | 87 848 | 11 200 | 49 | 5 875 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 1 941 | 814 | 9 989 | 801 | 9 188 | 50 | 8 824 | - |
| Mountain Resort Trysil AS, NO996284115, Trysil | 34 332 | -19 499 | 511 413 | 459 697 | 51 716 | 50 | 103 527 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 14 244 | 661 | 3 448 | 2 356 | 1 092 | 50 | 1 302 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 23 883 | 3 068 | 27 785 | 15 423 | 12 362 | 35 | 1 668 | - |
| HA aktiviteter AB, 556730-0065, Jämtlands län | 147 | 35 | 1 222 | 966 | 256 | 42 | 73 | - |
| Fjällmacken i Lindvallen AB, 556662-2956, Sälen | 2 384 | 381 | 18 635 | 10 630 | 8 005 | 29 | 1 234 | - |
| Skiab Invest AB, 556848-5220, Sälen | 2 103 | 226 | 77 261 | 60 045 | 17 216 | 50 | 8 607 | - |
| Trysilsuiterna, NO991276068/ Trysil | - | -5 | 1 986 | 851 | 1 135 | 50 | 515 | - |
| Trysil Hotellutvikling AS, NO987054409, Trysil | - | -13 636 | 260 273 | 198 025 | 62 248 | 50 | 29 291 | - |
| 275 780 | 7 826 |
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 | KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar som kan säljas | Ingående anskaffningsvärde | 122 325 | 75 290 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 54 848 | 49 639 | Tillkommande fordringar | 41 600 | 51 686 |
| Förvärv | 3 013 | 15 903 | Reglering av fordringar | -11 889 | -6 957 |
| Omklassificering till långfristiga värdepappersinnehav | -37 973 | - | |||
| Avyttringar | -4 430 | -8 258 | Omklassificering, övrigt | 18 261 | 2 487 |
| Omklassificering | 37 456 | -2 487 | Omräkningsdifferens | -976 | -181 |
| Omräkningsdifferens | -48 | 51 | Utgående värde | 131 348 | 122 325 |
| Utgående värde | 90 839 | 54 848 | |||
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 | MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | Ingående anskaffningsvärde | 53 590 | 25 036 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 10 513 | 10 473 | Tillkommande fordringar | 57 729 | 29 973 |
| Förvärv | - | 50 | Reglering av fordringar | -12 724 | -1 419 |
| Avyttringar | - | -10 | Omklassificering | - | - |
| Omklassificeringar | - | - | Utgående värde | 98 595 | 53 590 |
| Utgående värde | 10 513 | 10 513 |
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 24 676 | 10 431 | 160 567 | 113 312 | 47 255 | 45 | 23 501 | - |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 12 434 | 261 | 9 491 | 7 028 | 2 463 | 49 | 1 207 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 6 269 | -198 | 62 090 | 39 392 | 22 698 | 50 | 11 349 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | - | -4 | 39 155 | 38 489 | 666 | 15 | 100 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 7 804 | -139 | 1 167 | 725 | 442 | 50 | 1 221 | 130 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 93 886 | -12 115 | 648 715 | 505 531 | 143 184 | 50 | 83 268 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 2 113 | 503 | 20 245 | 14 102 | 6 143 | 49 | 6 938 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 6 141 | -4 201 | 36 086 | 45 830 | -9 744 | 49 | - | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037 410, Trysil | 3 730 | -4 350 | 104 787 | 90 442 | 14 346 | 49 | 7 029 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 2 415 | 600 | 9 347 | 707 | 8 640 | 50 | 8 691 | - |
| Mountain Resort Trysil AS, NO996284115, Trysil | - | - | - | - | 146 | 50 | 73 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 13 412 | 402 | 3 427 | 2 153 | 1 274 | 49 | 624 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 39 612 | 6 201 | 26 526 | 16 937 | 9 589 | 35 | 1 449 | - |
| HA aktiviteter AB, 556730-0065, Jämtlands län | 144 | -25 | 1 361 | 1 069 | 292 | 20 | 58 | - |
| Fjällmacken i Lindvallen AB, 556662-2956, Sälen | - | - | 20 366 | 16 822 | 3 544 | 20 | 1 123 | - |
| Skiab Invest AB, 556848-5220, Sälen | - | -11 | 7 152 | 7 114 | 38 | 50 | 19 | - |
| Trysil Hotellutvikling AS, NO987054409, Trysil | 159 052 | -14 461 | 234 099 | 155 807 | 78 292 | 45 | 35 231 | - |
| 181 882 | 7 826 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. För de innehav som understiger 20% men som ändå klassifi ceras som intressebolag motiveras detta av ett betydande infl ytande genom styrelseplatser i intressebolagen.
| KONCERNEN | Byggnader, mark och mark anläggningar |
Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar |
Pågående ny anläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2010-09-01 | 2 309 473 | 2 490 227 | 121 680 | 4 921 380 |
| Nyanskaffningar | 79 562 | 93 868 | 141 078 | 314 508 |
| Avyttringar och utrangeringar | -30 094 | -26 491 | -1 883 | -58 468 |
| Omklassificeringar, m m | 35 647 | 69 285 | -97 442 | 7 490 |
| Omräkningsdifferenser | 6 472 | 9 397 | 6 | 15 875 |
| Utgående balans 2011-08-31 | 2 401 060 | 2 636 286 | 163 439 | 5 200 785 |
| Ingående balans 2011-09-01 | 2 401 060 | 2 636 286 | 163 439 | 5 200 785 |
| Nyanskaffningar | 34 429 | 91 678 | 77 018 | 203 125 |
| Avyttringar och utrangeringar | -6 104 | -44 305 | -1 120 | -51 529 |
| Omklassificeringar, m m | 33 524 | 41 304 | -78 774 | -3 946 |
| Omräkningsdifferenser | -14 723 | -31 729 | -661 | -47 113 |
| Utgående balans 2012-08-31 | 2 451 023 | 2 693 234 | 159 902 | 5 301 322 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2010-09-01 | -503 591 | -1 472 381 | - -1 975 972 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 565 | 36 216 | - | 44 781 |
| Omklassificeringar, m m | -3 084 | 3 084 | - | - |
| Avskrivningar | -56 192 | -147 575 | - | -203 767 |
| Omräkningsdifferenser | -1 550 | -7 261 | - | -8 811 |
| Utgående balans 2011-08-31 | -555 852 | -1 587 917 | - -2 143 769 | |
| Ingående balans 2011-09-01 | -555 852 | -1 587 917 | - -2 143 769 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 489 | 41 943 | - | 42 432 |
| Omklassificeringar, m m | - | - | - | - |
| Avskrivningar | -58 705 | -149 217 | - | -207 922 |
| Omräkningsdifferenser | -2 803 | 27 534 | - | 24 731 |
| Utgående balans 2012-08-31 | -616 871 | -1 667 657 | - -2 284 528 | |
| Redovisade värden 2011-08-31 | 1 845 208 | 1 048 369 | 163 439 | 3 057 016 |
| Redovisade värden 2012-08-31 | 1 831 315 | 1 025 577 | 159 902 | 3 016 794 |
| 2012-08-31 2011-08-31 | ||||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 268 993 | 204 913 |
Bokförda värden på pister 249 776 318 201
| Maskiner, | ||||
|---|---|---|---|---|
| Byggnader, | inventarier och | |||
| mark och mark | andra tekniska | Pågående ny | ||
| MODERBOLAGET | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2010-09-01 | 1 131 366 | 1 455 250 | 100 607 | 2 687 223 |
| Nyanskaffningar | 45 749 | 72 899 | 90 934 | 209 582 |
| Erhållna investeringsbidrag | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | -3 949 | -17 926 | - | -21 875 |
| Omklassificeringar | 30 398 | 54 796 | -86 019 | -825 |
| Utgående balans 2011-08-31 | 1 203 564 | 1 565 019 | 105 522 | 2 874 105 |
| Ingående balans 2011-09-01 | 1 203 564 | 1 565 019 | 105 522 | 2 874 105 |
| Nyanskaffningar | 11 373 | 62 563 | 42 840 | 116 776 |
| Erhållna investeringsbidrag | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | -760 | -18 980 | - | -19 740 |
| Omklassificeringar | 5 914 | 30 421 | -36 335 | - |
| Utgående balans 2012-08-31 | 1 220 091 | 1 639 023 | 112 027 | 2 971 141 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2010-09-01 | -328 533 | -841 524 | - -1 170 057 | |
| Justering för byte av redovisningsprincip | -3 084 | 3 084 | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 173 | 15 867 | -1 878 | 16 162 |
| Avskrivningar | -27 176 | -86 074 | - | -113 250 |
| Utgående balans 2011-08-31 | -356 620 | -908 647 | -1 878 -1 267 145 | |
| Ingående balans 2011-09-01 | -356 620 | -908 647 | -1 878 -1 267 145 | |
| Omklassificering | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 283 | 17 767 | - | 18 050 |
| Avskrivningar | -27 677 | -89 589 | - | -117 266 |
| Utgående balans 2012-08-31 | -384 014 | -980 469 | -1 878 -1 366 361 | |
| Redovisade värden 2011-08-31 | 846 944 | 656 372 | 103 644 | 1 606 960 |
| Redovisade värden 2012-08-31 | 836 077 | 658 554 | 110 149 | 1 604 780 |
| 2012-08-31 2011-08-31 | ||||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 162 498 | 162 466 | ||
| Bokförda värden på pister | 205 710 | 220 774 |
| 2012-08-31 | 2011-08-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan: | ||
| Byggnader, mark och markanläggningar | - | - |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | - | 300 776 |
| Utgående värde | - | 300 776 |
Moderbolagets överavskrivningar har till sin helhet upplösts och påverkar moderbolagets resultat positivt med 301 MSEK.
Förlagslånet 2007/12 (personalkonvertibler) om totalt 30 MSEK utgavs i september 2007 och fulltecknades av koncernens anställda. Konvertibelperioden avslutades i augusti 2012 utan att konvertering skett. Lånen återbetalades under september 2012.
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 703 682 | 157 980 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 549 664 | 1 953 497 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | 21 947 | 8 480 |
| Utgående värde | 2 275 293 | 2 119 957 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 1 231 991 | 1 244 775 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 1 062 466 | 981 516 |
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 144 997 | 5 000 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 125 597 | 1 224 117 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | - | - |
| Utgående värde | 1 270 594 | 1 229 117 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 830 000 | 830 000 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 689 347 | 782 867 |
För ytterligare information om lånestruktur, bindningstider m m hänvisas till not 32.
enligt gemensamma principer. Endast i den norska verksamheten omfattas en mindre del av de anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmånsbestämda pensionerna uppgår till 23,3 MSEK (24,8) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgår till 21,2 MSEK (22,9). Nettot av dessa poster redovisas i rapporten över fi nansiell ställning för koncernen och uppgår till 2,1 MSEK (1,9). De upplysningar som lämnats om förmånsbestämda planer har begränsats då posten bedömts som obetydlig. Pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta samt genom individuella pensionslösningar med tjänstemän vars årslön överstiger 10 inkomstbasbelopp. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåren 2010/11 och 2011/12 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan innebärande att förpliktelser redovisas som en kostnad i rapporten över totalresultat för koncernen när de uppstår. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6,6 MSEK (7,4). Totala premien för pensionsförsäkringarna uppgår till 17,3 MSEK (13,2). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 augusti uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 125% (137). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | 1 930 | 1 917 | KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Övriga pensionsavsättningar | 1 002 | 1 002 | Upplupna löne- och sociala kostnader | 38 578 | 37 899 |
| Utgående värde | 2 932 | 2 919 | Upplupna finansiella kostnader | 18 765 | 8 690 |
| Upplupna fastighetskostnader | 7 331 | 3 360 | |||
| Övriga poster | 23 807 | 27 585 | |||
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 | Utgående värde | 88 481 | 77 534 |
| Övriga pensionsavsättningar | 398 | 589 | |||
| Utgående värde | 398 | 589 | |||
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 | |||
| Genom tillämpning av IAS 19 redovisas förmånsbestämda pensionsplaner i koncernredovisningen | Upplupna löne- och sociala kostnader | 32 833 | 31 988 | ||
| enligt gemensamma principer. Endast i den norska verksamheten omfattas en mindre del av de | Upplupna finansiella kostnader | 8 611 | 4 333 | ||
| anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmåns | Upplupna fastighetskostnader | 3 533 | 3 360 | ||
| bestämda pensionerna uppgår till 23,3 MSEK (24,8) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde | Övriga poster | 7 726 | 5 377 | ||
| uppgår till 21,2 MSEK (22,9). Nettot av dessa poster redovisas i rapporten över fi nansiell ställning för | Utgående värde | 52 703 | 45 058 |
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | 1 930 | 1 917 | KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Övriga pensionsavsättningar | 1 002 | 1 002 | Upplupna löne- och sociala kostnader | 38 578 | 37 899 |
| Utgående värde | 2 932 | 2 919 | Upplupna finansiella kostnader | 18 765 | 8 690 |
| Upplupna fastighetskostnader | 7 331 | 3 360 | |||
| Övriga poster | 23 807 | 27 585 | |||
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 | Utgående värde | 88 481 | 77 534 |
| Övriga pensionsavsättningar | 398 | 589 | |||
| Utgående värde | 398 | 589 | |||
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 | |||
| Genom tillämpning av IAS 19 redovisas förmånsbestämda pensionsplaner i koncernredovisningen | Upplupna löne- och sociala kostnader | 32 833 | 31 988 | ||
| enligt gemensamma principer. Endast i den norska verksamheten omfattas en mindre del av de | Upplupna finansiella kostnader | 8 611 | 4 333 | ||
| anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmåns | Upplupna fastighetskostnader | 3 533 | 3 360 | ||
| bestämda pensionerna uppgår till 23,3 MSEK (24,8) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde | Övriga poster | 7 726 | 5 377 | ||
| uppgår till 21,2 MSEK (22,9). Nettot av dessa poster redovisas i rapporten över fi nansiell ställning för |
| FORDRAN PÅ KONCERNBOLAG | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Sälens Högfjällshotell AB | 68 481 | 69 979 |
| Hemsedal Skisenter A/S | - | - |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 84 743 | 84 827 |
| SkiStar Norge A/S | - | - |
| Hammarbybacken AB | 3 147 | 4 292 |
| Vemdalen Logi AB | 32 188 | 31 188 |
| Trysilfjellet Alpin A/S | 1 | - |
| Timmerbyn Lindvallen AB | 3 622 | 3 622 |
| Fjällinvest AB | 289 338 | 229 348 |
| Fjällförsäkringar AB | - | 941 |
| Utgående värde | 481 520 | 424 197 |
| SKULDER TILL KONCERNBOLAG | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Sälens Högfjällshotell AB | 3 | |
| Åre Invest AB | 1 359 | 1 360 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB | 5 093 | 7 051 |
| Vintertorget i Sälen KB | 2 208 | 2 194 |
| Fjällförsäkringar AB | - | - |
| Lindvallen Fastighets AB | 3 284 | 4 885 |
| Hundfjället Servicecenter AB | 1 743 | 1 743 |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | 5 432 |
| Hundfjället Centrum AB | 5 034 | 5 034 |
| Rödkullehuset AB | - | 9 |
| Vemdalen Logi AB Bostadsrätter i Åre AB |
10 10 |
- 10 |
457 344 396 479
Merparten av fordringar och skulder till koncernbolag avser koncernkontot.
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 554 | 958 |
| Utgående värde | 554 | 958 |
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Elcertifikat | 554 | 958 |
| Utgående värde | 554 | 958 |
SkiStar AB är hos Energimyndigheten registrerad som elintensiv industri från och med januari 2009. Därmed är SkiStar AB kvotpliktigt och skyldig att inge kvotpliktsdeklaration. För varje MWh kvotpliktig elkraft under 2009 annulleras 0,17 elcertifi kat. Tack vare registereringen som elintensiv industri sänktes kostnaden för el med 1 MSEK under 2011.
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 820 854 | 687 666 |
| Inteckningar i Norgekoncern | 832 695 | 930 890 |
| Utgående värde | 1 653 549 | 1 618 556 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 582 305 | 1 564 189 |
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Fastighetsinteckningar | 650 167 | 687 666 |
| Utgående värde | 650 167 | 687 666 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 650 167 | 683 790 |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 2 095 | 3 160 |
| Borgensförbindelser | 374 452 | 172 357 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
| Utgående värde | 384 747 | 183 717 |
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 2 095 | 3 160 |
| Borgensförbindelser för koncernföretag | 759 469 | 755 670 |
| Övriga borgensförbindelser | 141 325 | 141 325 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
| Utgående värde | 911 089 | 908 355 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | - | - | 36 365 | 16 146 |
| Erhållen ränta | 5 926 | 6 898 | 1 534 | 6 152 |
| Erlagd ränta | -43 060 | -51 208 | -24 101 | -27 021 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m |
||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | 8 211 | 8 542 | - | - |
| Erhållen utdelning från intresseföretag Utdelning från dotterföretag |
||||
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 222 485 | 217 649 | 126 818 | 121 892 |
| Orealiserade kursdifferenser | -809 | -211 | - | - |
| Rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar |
-7 001 | -19 319 | - | -5 226 |
| Rearesultat från försäljning av rörelse/dotterföretag |
- | - | - | - |
| Avsättningar till pensioner | 77 | -3 231 | 191 | 158 |
| Övriga avsättningar | -404 | -600 | -404 | -600 |
| Andra ej likviditetspåverkande poster | - | - | - | - |
| 222 559 | 202 830 | 126 605 | 116 224 | |
| Transaktioner som inte medför betalningar | ||||
| Konvertering av skuld till eget kapital | - | - | - | - |
| - | - | - | - | |
| Likvida medel | ||||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||||
| Kortfristiga placeringar | - | - | - | - |
| Kassa och bank | 41 131 | 39 819 | 3 409 | 3 309 |
| 41 131 | 39 819 | 3 409 | 3 309 |
I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget, dotter- och intresseföretagen. De avsättningar som tidigare gjorts till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i balanserade vinstmedel.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att 2:50 SEK per aktie, totalt 97 970 070 SEK, ska utdelas till moderbolagets aktieägare. Utdelningsförslaget blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 december 2012. Under 2011 utdelades 3:50 SEK per aktie.
Bundet eget kapital Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täckning av ansamlad förlust. Kravet på avsättning till reservfond har slopats i Aktiebolagslagen från och med den 1 januari 2006.
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga när aktierna ska betalas med mer än aktiens kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet, utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Från och med den 1 januari 2006 hänförs överkursfonden till fritt eget kapital.
Under verksamhetsåret har räntor säkrats via räntederivat om totalt 500 på en löptid om 5 och 10 år. Värdeförändringarna av räntederivaten redovisas över totalresultatet.
Utgörs av föregående års fritt eget kapital efter att vinstutdelning lämnats. De utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för aktieägarna.
| ANTAL AKTIER | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Antal utestående A-aktier vid periodens början | 1 824 000 | 1 824 000 |
| Antal utestående B-aktier vid periodens början | 37 364 028 | 37 364 028 |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 39 188 028 | 39 188 028 |
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark fi nansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 15% och avkastningen på sysselsatt kapital till 10%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2011/12 var 2,9%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%. SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark fi nansiell bas i kombination med ett starkt kassafl öde samtidigt som investeringarna till största del kan fi nansieras via egna medel. SkiStar har en stor volym lån med korta löptider och covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. Kvotvärdet per aktie den 31 augusti är 50 öre (50).
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 10 233 | 6 131 |
| Årets omräkningsdifferenser | -12 863 | 4 102 |
| Utgående omräkningsreserv | -2 630 | 10 233 |
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | - | - |
| Värdering säkringsreserv | -22 557 | - |
Uppskjuten skatt 6 086 -
Här avses eget kapital som tillskjutits från ägarna. Här ingår även överkursfonder som förts över till reservfonden per den 31 augusti 2006. Kommande avsättningar till överkursfond från den 1 september 2006 och framöver kommer också att redovisas som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska dotterföretagen som upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor. I enlighet med IFRS 1 har SkiStar valt att värdera omräkningsreserven till 0 TSEK per den 1 september 2004.
Under verksamhetsåret har räntor säkrats via räntederivat om totalt 600 MSEK och 200 MNOK på en löptid om 5 och 10 år. Värdeförändringarna av räntederivaten redovisas över totalresultatet.
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Momsfordran | 7 508 | 14 794 |
| Kortfristiga lånefordringar | 25 892 | 8 353 |
| Skattekonto | - | 1 550 |
| Övrigt | 36 733 | 46 921 |
| Utgående värde | 70 133 | 71 618 |
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
| Momsfordran | 2 446 | 10 117 |
Kortfristiga lånefordringar 11 281 - Skattekonto - 135 Övrigt 29 650 19 143 Utgående värde 43 377 29 395
Inga övriga kortfristiga fordringar är förfallna.
| KONCERNEN | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 5 933 | 9 326 |
| Förutbetald försäkring | 964 | 775 |
| Upplupna inkomsträntor | 1 142 | 479 |
| Övriga poster | 21 712 | 19 402 |
| Utgående värde | 29 751 | 29 982 |
| MODERBOLAGET | 2012-08-31 | 2011-08-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 4 422 | 8 515 |
| Förutbetald försäkring | 964 | 775 |
| Upplupna inkomsträntor | 488 | 166 |
| Övriga poster | 13 093 | 11 318 |
| Utgående värde | 18 967 | 20 774 |
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna konstaterade och befarade kundförluster som uppgick till 1451 (781) TSEK i koncernen, varav konstaterade kundförluster uppgick till 1404 (320) TSEK. I moderbolaget uppgick uppkomna konstaterade och befarade kundförluster till 611 (593) TSEK, varav konstaterade kundförluster uppgick till 1 061 (131) TSEK. Under året har koncernen återvunnit tidigare konstaterade och befarade kundförluster med 405 (1) TSEK. Koncernens avsättning för befarade kundförluster har ökat under räkenskapsåret från 3 637 TSEK med 1 449 TSEK till 5 086 TSEK. Kundfordringar hos närstående uppgick till 53 937 (57 168) TSEK i koncernen. För ytterligare upplysningar om handel med närstående hänvisas till not 36.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| 30-90 dagar | 2 363 | 10 606 |
| 90-180 dagar | 13 195 | 1 463 |
| Utgående värde | 15 558 | 12 069 |
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| 30-90 dagar | 466 | 502 |
| 90-180 dagar | 208 | 875 |
| Utgående värde | 674 | 1 377 |
Finansiell risk innebär inte bara en risk för förluster utan också en möjlighet till vinster. SkiStars policy för hantering av fi nansiella risker innebär bl a att överskottslikviditet ska undvikas och för att maximera avkastningen ska kortfristiga krediter amorteras vid större likviditetsinfl öde. Finanspolicyn är fastställd av styrelsen. Ekonomi- och fi nansdirektören har till uppgift att tillse att policyn efterlevs. Finansieringsverksamheten inom bolaget är centraliserad under Ekonomi- och fi nansdirektören.
SkiStar bedriver verksamheter i Norge genom dotterbolagen SkiStar Norge AS med dotterbolag. SkiStar har som policy att inte säkra sig från valutarisker. Av SkiStars totala vinst efter skatt uppgår ca 8% (20) från den norska verksamheten. En svagare norsk krona jämfört med den svenska innebär att destinationerna Hemsedal och Trysil, genom SkiStar Norge AS konsolideras in i SkiStar-koncernen till en lägre vinstnivå jämfört med om den norska kronan stärks i förhållande till den svenska kronan. En känslighetsanalys visar att en förändring av valutakursen NOK/SEK med +/-10% påverkar resultatet med +/- 2 MSEK och eget kapital med +/- 2 MSEK. En utjämnande faktor är att det blir billigare för svenska gäster att besöka Hemsedal och Trysil vid en svagare norsk krona. I Hemsedal kommer 61% av gästerna från andra länder än Norge varav 18% är svenska gäster. I Trysil är andelen utländska gäster 78% varav 28% är svenska gäster. Omräkningen av utländska dotterbolags resultaträkningar och balansräkningar sker efter dagskursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser samt att samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas i övriga totalreslutat. För att reducera valutariskerna fi nansieras tillgångarna i de utländska dotterbolagen endast i lokal valuta. Inköp av framförallt liftar, pistmaskiner och utrustning till skiduthyrningarna fi nansieras delvis i EUR vilka valutasäkras om det bedöms som gynnsamt för bolaget. De senaste åren har få och mindre inköp genomförts vilket lett till att bolaget valt att inte valutasäkra inköpen. Under verksamhetsåret 2011/12 har koncernen köpt varor och tjänster till ett värde av 5,6 MEUR (6,2).
SkiStars fi nanspolicy innebär att all upplåning huvudsakligen sker med kort räntebindning med som högst tre månaders bindningstid. Med en stark fi nansiell bas, där soliditeten uppgår till 36% (38), och ett starkt kassafl öde kan SkiStar utnyttja effekten av en lägre räntenivå på korta räntelöptider än på långa räntelöptider. Då marknads- och ränteläget enligt företaget tillåter kan upplåning till längre räntebindning ske, beslut om detta görs av fi nansieringsgruppen och styrelsen. Den genomsnittliga räntebärande nettoskulden per bokslutsdagen uppgick till 2 076 MSEK (1 914). Räntenettot uppgick under verksamhetsåret till 50,3 MSEK (40,7) och genomsnittlig räntekostnad till 2,9% (2,5). Räntebärande skulder per bokslutsdagen uppgick till 2 275 MSEK (2 152). Vid en uppgång av räntenivån med 1%-enhet ökar SkiStars räntekostnader med ca 14 MSEK (22) varav i stort sett hela effekten skulle påverka fi nansnettot i årets resultat och därmed eget kapital. SkiStar har drygt hälften av lånevolymen i korta löptider för att kunna parera de kraftiga svängningarna i likviditetsfl ödena under året. SkiStar har covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. SkiStars likviditet per balansdagen uppgick till 211 MSEK (303) varav 170 MSEK (263) utgjordes av outnyttjade checkkrediter. Bolaget har en stark fi nansiell ställning vilket innebär att vid behov är möjligheterna att ta upp nya lån till konkurrenskraftiga villkor stora. Under verksamhetsåret har bolaget upphandlat ränteswappar om 600 MSEK och 200 MNOK på löptider om 3, 5 och 10 år. Dessa värderas i bokslutet samt över fem år i kassafl ödet, baserad på observerbara marknadsdata, enligt nivå 2, enligt värderingshierarkin i IFRS 7.
För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade räntefl öden avseende upplåning till rörlig ränta används ränteswapar där företaget erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta. Räntewaparna värderas till verkligt värde i rapport över fi nansiell ställning. Räntekupongdelen redovisas löpande i årets resultat som del av räntekostnaden. Orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswaparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen av orealiserade värdeförändringar på ränteswaparna redovisas över årets resultat.
| LÅNESTRUKTUR, SVERIGE | Nominellt belopp i originalvaluta |
Redovisat värde, TSEK |
Förfall | Verkligt värde lån, TSEK |
|---|---|---|---|---|
| Checkkredit rörlig ränta | 688 965 | 688 965 löpande/ramavtal | 688 965 | |
| upplupen ränta | 2 881 | 2 881 | ||
| Konvertibellån rörlig ränta | 29 997 | 29 997 september 2012 | 29 997 | |
| upplupen ränta | 835 | 835 | ||
| Banklån rörlig ränta | 441 250 | 441 250 | oktober 2013 | 441 250 |
| upplupen ränta | 1 061 | 1 061 | ||
| Banklån rörlig ränta | 110 000 | 110 000 | februari 2013 | 110 000 |
| upplupen ränta | 431 | 431 | ||
| Banklån rörlig ränta | 3 125 | 3 125 september 2013 | 3 125 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 125 000 | 125 000 | - | 125 000 |
| upplupen ränta | 0 | 0 | ||
| Banklån rörlig ränta | 10 400 | 10 400 september 2034 | 10 400 | |
| upplupen ränta | 51 | 51 |
| Nominellt | Verkligt | |||
|---|---|---|---|---|
| belopp | Redovisat | värde lån, | ||
| LÅNESTRUKTUR, NORGE | i originalvaluta | värde, TSEK | Förfall | TSEK |
| Checkkredit rörlig ränta | 324 862 | 373 119 löpande/ramavtal | 373 119 | |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 375 000 | 430 705 | augusti 2013 | 261 153 |
| upplupen ränta | - | - | ||
| Banklån rörlig ränta | 54 286 | 62 350 december 2012 | 234 800 | |
| upplupen ränta | - | - |
Övriga finansiella skulder består, förutom av verkligt värde på ränteswapar, 23 MSEK, av skulder med förfallotid inom ett år.
| KONCERNEN | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|---|---|---|
| Nedskrivning | -150 | - |
| Utdelning | 1 389 | 388 |
| Realisationsvinst | 1 694 | - |
| Realisationsförlust | - | -2 017 |
| 2 933 | -1 629 |
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Nedskrivning | -150 | - |
| Utdelning | 57 | - |
| -93 | - |
Årets realisationsvinst avser i huvudsak orealiserade vinster på aktieinnehav inom Fjällförsäkringar. Utdelningar avser främst intressebolagen in den norska verksamheten. I moderbolagen har en fordran på Sälen-Trysil airport skrivits ner med 150 KSEK. Mottagna utdelningar i moderbolaget avser utdelning från intressebolagen Klövsjö Linbana AB och Björnrike Linbane AB.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 |
| Banktillgodohavanden | 2 602 | 3 114 |
| Långfristiga fordringar | 4 174 | 2 864 |
| Kundfordringar | 24 | 9 |
| Skattekonto | 268 | 443 |
| Valutakursvinster | 9 301 | 1 952 |
16 369 8 382
| MODERBOLAGET | 2011-09-01 -2012-08-31 |
2010-09-01 -2011-08-31 |
|---|---|---|
| Banktillgodohavanden | 133 | 23 |
| Långfristiga fordringar | 1 701 | 1 408 |
| Kundfordringar | 24 | 9 |
| Skattekonto | 164 | 252 |
| Valutakursvinster | 8 580 | 1 448 |
| 10 602 | 3 140 |
Samtliga poster härör från fi nansiella poster till verkligt värde.
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 | Inköp från | Fordran på | Skuld till | ||
| Skulder till kreditinstitut | 60 633 | 50 066 | närstående | närstående | närstående | närstående | |
| Förlagslån | 873 | 557 | KONCERNEN | 100901-110831 | 100901-110831 | 2011-08-31 | 2011-08-31 |
| Leverantörsskulder | 85 | 122 | Intresseföretag | 17 460 | 24 068 | 43 526 | 2 033 |
| Skattekonto | 234 | 245 | Peab | 789 | 57 715 | 1 | 3 153 |
| Valutakursförluster | 8 225 | 3 130 | Cliffton | - | 7 987 | - | 461 |
| Fabege | 9 | 1 130 | - | - | |||
| 70 050 | 54 120 | Hansan | - | 375 | - | - | |
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | MODERBOLAGET | |||||
| MODERBOLAGET | -2012-08-31 | -2011-08-31 | Dotterföretag | 44 614 | 48 142 | 436 016 | 27 721 |
| Skulder till kreditinstitut | 31 803 | 26 415 | Peab | 789 | 57 715 | 1 | 3 153 |
| Förlagslån | 873 | 543 | Swerock | - | 7 987 | - | 461 |
| Leverantörsskulder | 35 | 35 | Fabege | 9 | 1 130 | - | - |
| Skattekonto | 1 | - | Hansan | - | 375 | - | - |
| Valutakursförluster | 7 566 | 2 872 | |||||
| 40 278 | 29 865 |
Samtliga poster härör från fi nansiella poster till verkligt värde
Koncernen står under ett bestämmande infl ytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Dessa innehar, per 2012-08-31, tillsammans cirka 57% (56) av rösterna i koncernens moderbolag.
Peabkoncernen står under bestämmande infl ytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Mats Paulsson är verkställande direktör i Peab. SkiStar upphandlar byggnadsentreprenader från Peabkoncernen i samband med anläggningsinvesteringar.
Företaget ingår i Peabkoncernen och levererar betongprodukter vid byggnadsentreprenader.
Erik Paulsson är styrelseordförande i Fabege och har betydande infl ytande. SkiStar hyr kontorslokaler av Fabege i centrala Stockholm.
Erik Paulsson är styrelseordförande i Hansan AB och har betydande infl ytande. SkiStar hyr ut kontorstjänster, kontorsmaskiner och IT-nät till Hansan i de hyrda kontorslokalerna i centrala Stockholm.
Utöver de närståenderelationer som anges ovan har moderbolaget närståenderelationer som innebär ett bestämmande infl ytande med sina dotterföretag, se not 15. Vidare har SkiStarkoncernen transaktioner med intresseföretag i vilka man inte har ett bestämmande infl ytande, se not 16. Försäljning till dotterbolag avser huvudsakligen koncernstabstjänster till de norska dotterbolagen samt provisioner från Fjällförsäkringar AB för sålda avbeställnings- och skiduthyrningsförsäkringar. Inköp från dotterbolag avser huvudsakligen hyra av logifastigheter från Fjällinvest AB. Inköp från intresseföretag avser huvudsakligen marknadsföringstjänster från Experium AB, World Cup Åre AB och Åreföretagarna AB samt lokalhyra från Snöcenter Lindvallen AB. Försäljning till intresseföretag avser huvudsakligen provisioner från logiförmedling och redovisnings- och fastighetstjänster till Lima Transtrand Fastighets AB och SkiLodge Village Lindvallen AB, Snöcenter Lindvallen AB och Skilodge Lindvallen AB samt personalboende till Experium AB. För handel med de norska dotterbolagen fi nns upprättade Transfer Pricing-avtal.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, pensioner, m m hänvisas till not 8.
Transaktioner med närstående har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | Försäljning till närstående 110901-120831 |
Inköp från närstående 110901-120831 |
Fordran på närstående 2012-08-31 |
Skuld till närstående 2012-08-31 |
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 22 190 | 17 715 | 53 772 | 4 680 |
| Peab | 688 | 23 920 | 7 | 693 |
| Cliffton | - | 2 715 | - | 294 |
| Fabege | - | 1 407 | - | 14 |
| Hansan | 881 | 75 | 158 | - |
| MODERBOLAGET |
| Dotterföretag | 20 587 | 16 182 | 34 678 | 4 562 |
|---|---|---|---|---|
| Peab | 688 | 18 974 | 7 | 693 |
| Swerock | - | 2 715 | - | 294 |
| Fabege | - | 1 407 | - | 14 |
| Hansan | 881 | 75 | 158 | - |
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | -2012-08-31 | -2011-08-31 | Försäljning till | Inköp från | Fordran på | Skuld till | |
| Skulder till kreditinstitut | 60 633 | 50 066 | KONCERNEN | närstående 100901-110831 |
närstående 100901-110831 |
närstående 2011-08-31 |
närstående |
| Förlagslån | 873 | 557 | 2011-08-31 | ||||
| Leverantörsskulder | 85 | 122 | Intresseföretag | 17 460 | 24 068 | 43 526 | 2 033 |
| Skattekonto | 234 | 245 | Peab | 789 | 57 715 | 1 | 3 153 |
| Valutakursförluster | 8 225 | 3 130 | Cliffton | - | 7 987 | - | 461 |
| Fabege | 9 | 1 130 | - | - | |||
| 70 050 | 54 120 | Hansan | - | 375 | - | - | |
| 2011-09-01 | 2010-09-01 | MODERBOLAGET | |||||
| MODERBOLAGET | -2012-08-31 | -2011-08-31 | Dotterföretag | 44 614 | 48 142 | 436 016 | 27 721 |
| Skulder till kreditinstitut | 31 803 | 26 415 | Peab | 789 | 57 715 | 1 | 3 153 |
| Förlagslån | 873 | 543 | |||||
| Leverantörsskulder | 35 | 35 | Swerock | - | 7 987 | - | 461 |
| Skattekonto | 1 | - | Fabege | 9 | 1 130 | - | - |
| Hansan | - | 375 | - | - |
Trots fortsatt ekonomisk oro är efterfrågan att boka skidresa till någon av SkiStars destinationer högre än året innan. Antal bokade objektsdygn för vintersäsongen uppgick till 262 000 i början av oktober 2012, vilket är 4% mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år. De beslutade skidanläggningsinvesteringarna inför säsongen 2012/13 uppgår till 140 MSEK och de avser främst ersättningsinvesteringar och förbättring av koncernens snösystem. Inom Fastighetsutveckling har beslutats investeringar om 17 MSEK inför säsongen. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning ska utgå med 2:50 SEK per aktie, totalt 98 MSEK. Årsstämman hålls på Experium i Sälen den 8 december 2012 kl 14:00.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används för att bedöma redovisade värden på tillgångar och skulder. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Vissa uppskattningar och antaganden som innebär en risk för justering av redovisade värden för tillgångar och skulder beskrivs nedan.
Huvudprincipen i andra sammanhang är att resultatavräkning sker per tillträdesdatumet. Resultatavräkning för sålda fastigheter till bostadsrättsföreningar sker när det bolag som äger fastigheterna säljs till bildad bostadsrättsförening eller annan under förutsättning att lägenheterna upplåtits. I annat fall periodiseras resultatavräkningen i takt med att lägenheterna upplåts. Något åtagande från bolaget gentemot en bostadsrättsförening avseende de lägenheter som bostadsrättsföreningen inte säljer fi nns inte. Bolaget påbörjar inga nya utförsäljningar förrän de lägenheter som är osålda i befi ntliga bostadsrättsföreningar har sålts. Om reglerna för vinstavräkning förändras kommer bolaget att ändra sin redovisning vilket kan få en viss inverkan på framtida vinstavräkning vid försäljning av lägenheter.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömningen av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill (s k impairment test), har antagits att dessa även i framtiden kommer att generera ett kassafl öde till verksamheten som innebär att något nedskrivningsbehov inte föreligger idag. Skulle dessa antaganden förändras skulle ett nedskrivningsbehov av koncernens goodwill kunna uppstå i framtiden. För mer information om goodwill hänvisas till not 13.
Förändring av skattelagstiftning och förändringar i tolkningar av skattelagstiftningar kan påverka storleken på redovisade uppskjutna skatter.
SkiStar är för närvarande inte part i någon tvist av väsentlig betydelse för koncernen.
SkiStar AB (publ) med organisationsnumret 556093-6949 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen, med postadress 780 67 Sälen. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm.
| 2012/13 | 2013/14 | 2014/15 | 2015/16 | 2016/17 | |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK lån i SEK | 38 149 | 34 673 | 34 027 | 34 012 | 33 996 |
| NOK lån i SEK | 72 520 | 71 155 | 33 205 | 32 719 | 32 233 |
| Totalt koncern | 110 669 | 105 828 | 67 232 | 66 731 | 66 230 |
En del av de lån som klassifi cerats som kortfristiga kommer att omförhandlas under det närmaste året men de kommer ej att återbetals och därmed fi nns de ej med som kassafl ödeseffekt under de kommande åren annat än som del i ränteberäkningen.
| 2012/13 | 2013/14 | 2014/15 | 2015/16 | 2016/17 | |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK lån i SEK | 38 956 | 35 480 | 33 774 | 33 759 | 33 743 |
| NOK lån i SEK | 74 730 | 73 365 | 35 415 | 34 929 | 34 443 |
| Totalt koncern | 113 686 | 108 845 | 69 189 | 68 688 | 68 187 |
Ovanstående poster beräknas på observerbara marknadsdata på bokslutsdagen.
| TSEK | Inom 1 år | 2 år | 3 år | 4 år | 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultateffekt | 3 017 | 3 017 | 1 957 | 1 957 | 1 957 |
Risken att SkiStars kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Mot bakgrund av att en stor del av omsättningen regleras kontant eller genom förskottsbetalningar och den absoluta merparten av kundfordringarna utgörs av mindre belopp så bedöms kundkreditrisken avseende någon individuell fordran som låg.
Redovisat värde på fi nansiella tillgångar och skulder som utgörs av in- och utlåning baseras på nominellt värde per bokslutsdagen. Redovisat värde kan sägas överensstämma med verkligt värde på dessa poster eftersom all in- och utlåning har kortfristig ränta, antingen till löpande ränta eller som högst med tre månaders bindningstid. Övriga långfristiga fordringar består i allt väsentligt av räntebärande skuldebrev som löper med en marknadsmässig ränta. Verkligt värde för övriga fi nansiella fordringar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med det redovisade värdet.
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Det är styrelsens bedömning, utifrån bolagets och koncernens ekonomiska ställning, att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamheten ställer på bolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Sälen den 8 november 2012
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 november 2012. Rapport över finansiell ställning och rapport över totalresultat för koncenen och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 december 2012.
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för SkiStar AB (publ) för räkenskapsåret 2011-09-01--2012-08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 48–78.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revis-ionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för
hur företaget upprättar årsredovisningen Vi anser att de revisionsbevis vi har
och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 augusti 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 augusti 2012 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Vi tillstyrker därför att årsstämman
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SkiStar AB (publ) för räkenskapsåret 2011- 09-01--2012-08-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sälen den 8 november 2012 KPMG AB
Åsa Wirén Linder Auktoriserad revisor
Bolagsstyrningen av SkiStar utgår från bolagsordningen, aktiebolagslagen, noteringsavtalet med Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm inklusive Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och regler.
Riktlinjerna avseende Svensk kod för bolagsstyrning finns att tillgå på den hemsida som tillhör Kollegiet för svensk bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Interna riktlinjer för bolagsstyrning såsom bolagsordning, instruktioner och arbetsordning för styrelse respektive vd samt processbeskrivning för intern kon troll finns att tillgå på SkiStars hemsida (www.skistar.com).
Per den 31 augusti 2012 hade SkiStar 16 648
aktieägare enligt det av Euroclear Sweden AB förda aktieägarregistret. De tre största ägarna, efter röstetal, motsvarade 62,61% av rösterna och 46,96% av aktiekapitalet, fördelningen framgår av Förvaltningsberättelsen, sid 50. Svenska privatpersoners ägande, antingen direkt eller genom bolag, uppgick till 63,26% och svenskt institutionellt ägande till 28,16% av aktiekapitalet. Utländska privatpersoner svarade för 0,14% och utländskt institutionellt ägande svarade för 8,44,% av aktiekapitalet.
SkiStars aktiekapital per den 31 augusti 2012 uppgick till 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier och 37 364 028 B-aktier. A-aktier berättigar till tio röster medan B-aktier
berättigar till en röst. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Utöver ovanstående innehåller SkiStars bolagsordning inga begränsningar avseende hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är SkiStars högsta beslutande organ. Årsstämma ska årligen hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i rätt tid har rätt att delta och rösta för det totala innehavet av aktier. De aktieägare som inte kan närvara kan företrädas av ombud, aktieägare eller ombud får medföra högst två biträden.
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats, www.skistar. com. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman ska dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden ska uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Bolagsstämma ska hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
På bolagsstämma ska följande ärenden förekomma:
Vid årsstämman den 10 december 2011 på Experium i Sälen deltog 206 aktieägare som representerade 73% av rösterna i bolaget.
Vid årsstämman bemyndigades styrelsen att förvärva och avyttra egna aktier innebärande att styrelsen bemyndigas att intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att förvärva egna aktier av aktieslaget B, dock att bolagets innehav av egna aktier vid någon tidpunkt inte får överstiga tio procent av samtliga aktier i bolaget. Förvärv ska ske på en reglerad marknad och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs, eller genom ett förvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare.
Styrelsens bemyndigande innebär vidare att styrelsen bemyndigas att fatta beslut om att intill tiden för nästa årsstämma avyttra bolagets egna aktier på en reglerad marknad eller på annat sätt i samband med förvärv av företag eller verksamhet. Bemyndigandet innefattar rätt att besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt samt att betalning ska kunna ske kontant, genom apport, genom kvittning, eller annars med villkor. Bemyndigandet får utnyttjas vid ett eller flera tillfällen samt får avse högst så många aktier som förvärvats med stöd av bemyndigandet att förvärva egna aktier.
Bemyndigandena syftar till att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, möjliggöra förvärv. Återköp och avyttring av egna aktier kan endast avse aktier av serie B. Bemyndigande för styrelsen att utge egna
aktier har inte varit föremål för beslut.
ÅRSSTÄMMA 2011/12
Årsstämman 2012 kommer att hållas på Experium i Sälen den 8 december klockan 14.00. För ytterligare information besök www.skistar.com.
Valberedningen väljs av Årsstämman på en period om ett år. Valberedningen har i uppdrag att till Årsstämman förbereda förslag på styrelseledamöter, styrelsearvoden, styrelseordförande, ordförande på Årsstämma, valberedning för kommande verksamhetsår och i förekommande fall, med assistans av revisionsutskottet, förberedelse inför val av revisorer och revisorsarvoden. Valberedningen inför 2011/12 års Årsstämma har följande sammansättning: Erik Paulsson, ordförande, för egna bolag och familj, Mats Qviberg för Investment AB Öresund, Mats Paulsson för egna bolag och familj samt Per Limberg för Lima Jordägande Socknemän. Samtliga aktieägare har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.
Styrelsens sammansättning Styrelsen utses av årsstämman i enlighet med aktiebolagslagen samt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Bolagsordningen innehåller, utöver bestämmelse om antal ledamöter och suppleanter, inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.
Styrelsen ska, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna väljs till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Under 2011/12 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman sju stycken: Erik Paulsson, ordförande, Mats Paulsson, Mats Qviberg, Per-Uno Sandberg, Eivor Andersson, Pär Nuder samt Mats Årjes, verkställande direktör. Dessutom ingick två representanter för de anställda: Katarina Hjalmarsson, Unionen, och Bengt Larsson, HRF. Tre av ledamöterna anses ha beroendeställning till bolaget, Mats Årjes i sin roll som Verkställande direktör i SkiStar, Mats Paulsson i sin roll som vice styrelseordförande i byggbolaget Peab, som SkiStar har avtal med avseende byggentreprenader, samt Erik Paulsson på grund av nära släktförhållande till Mats Paulsson. Information om varje styrelseledamots ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 84.
Styrelsens arbete styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstituerande styrelsemöte varje år. Styrelsens ordförande, Erik Paulsson, leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakt med verkställande direktören för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och försäljningar. Styrelsen har under verksamhetsåret 2011/12 haft sex ordinarie sammanträden, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 83. Styrelsens arbete utvärderas löpande. SkiStars Ekonomioch finansdirektör Magnus Sjöholm är styrelsens sekreterare.
Vid konstituerande styrelsemöte den 10 december 2011 valdes Erik Paulsson till ordförande i ersättningsutskottet samt Mats Qviberg och Mats Paulsson till ledamöter. Ersättningsutskottet ansvarar för frågor rörande löner, pensionsersättningar, bonusprogram och andra anställningsförmåner för verkställande direktören och ledningen i SkiStar. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Ersättningsutskottet har haft två möten under verksamhetsåret, varvid samtliga ledamöter närvar, se tabell på sid 83.
Vid konstituerande styrelsemöte den 10 december 2011 valdes Per-Uno Sandberg till ordförande i revisionsutskottet samt Eivor Andersson och Pär Nuder till ledamöter. Revisionsutskottet ansvarar för att den finansiella rapporteringen håller hög kvalitet. De håller även löpande kontakt med bolagets revisorer, tar fram riktlinjer rörande upphandling av tjänster från koncernens revisionsbyrå och utvärderar revisionsinsatsen. De biträder även valberedningen vid arbetet med nominering och arvodering av
| Närvaro Oberoende | Närvaro revisionsutskott |
Närvaro ersättningsutskott |
Ersättning | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmovalda styrelseledamöter | |||||
| Erik Paulsson | 6/6 | 2/2 | 155 000 | ||
| Mats Paulsson | 6/6 | 2/2 | 115 000 | ||
| Mats Qviberg | 6/6 | x | 2/2 | 115 000 | |
| Per-Uno Sandberg | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Eivor Andersson | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Pär Nuder | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Mats Årjes | 6/6 | ||||
| Ordinarie arbetstagarrepresentanter | |||||
| Bengt Larsson | 6/6 |
Ordinarie arbetstagarrepresentanter Bengt Larsson 6/6 Katarina Hjalmarsson 5/6
| Kodregel Beskrivning | Avvikelse | Förklaring | |
|---|---|---|---|
| 2.4 | Valberedningens sammansättning |
Ordföranden i SkiStars styrelse är tillika ordförande i valbered ningen. Majoriteten av ledamöterna i valberedningen är styrelse ledamöter och beroende till större aktieägare. |
Huvudägarna tillika styrelseledamöter ingår även i valberedningen för att ta en aktiv ägarroll och eftersom de är mycket lämpade för att uppnå bästa resultat för bolagets aktieägare. |
| 9.2 | Kriterier för ersättningsutskottets ledamöter |
Ordföranden i styrelsen är tillika ordförande i ersättningsutskottet vilket innebär att övriga ledamö ter ska vara oberoende. Endast en av de två övriga ledamöterna är oberoende. |
Ersättningsutskottet bedöms kunna agera oberoende trots att en leda mot enligt Koden betraktas som beroende. |
Till årsstämman i SkiStar AB (publ) Org nr 556093 – 6949
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2011-09-01 – 2012-08-31 på sidorna 80 – 83 och för att den är upprättad i enlighet
med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Sälen den 8 november 2012 KPMG AB
Åsa Wirén Linder Auktoriserad revisor
revisorer. Revisionsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Revisionsutskottet har haft tre möten under verksamhetsåret, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 83.
På årsstämman 2011 omvaldes KPMG till bolagets externa revisor fram till och med årsstämman 2015. Åsa Wirén Linder utsågs till huvudansvarig revisor. Revisionen avrapporteras löpande under året till koncernledningen och revisionsutskottet. Minst en gång per år träffar revisorn bolagets styrelse. Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild Arbetsordning för revisionsutskottet beslutad av bolagets styrelse, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet. Arvode till revisor utgår löpande enligt godkänd räkning. För närmare information om arvode se not 6.
Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna bestämdes av årsstämman 2011 till 730 TSEK (730), varav till styrelseordförande 155 TSEK och till var och en av övriga icke i bolaget anställda ledamöter, 115 TSEK. Inga ytterligare arvoden för utskottsarbete utgår.
Till stöd för verksamheten finns vägledande policies enligt nedan.
Verkställande direktören, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till stöd under verksamhetsåret har han haft en vice Verkställande direktör,
tillika Ekonomi- och finansdirektör, sex destinationschefer samt koncernstaber. Verkställande direktören ansvarar för att styrelsen får löpande information och nödvändiga beslutsunderlag för att styrelsen ska kunna bedöma koncernens ekonomiska ställning och fatta erforderliga beslut.
Verkställande direktörens ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 84.
Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret 2011/12 utgjorts av totalt tio personer; Verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomi- och finansdirektör, Teknisk direktör, Marknadsoch försäljningschef samt sex destinationschefer; en vardera för Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil samt två för Sälen – en för Lindvallen/Högfjället och en för Tandådalen/Hundfjället. Från den 1 september 2012 består ledningsgruppen av sex personer; Verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomi- och finansdirektör, Marknads- och försäljningschef, Teknisk direktör tillika destinationschef för de norska destinationerna Hemsedal och Trysil, samt två destinationschefer i Sverige; en för Åre-Vemdalen och en för Sälen.
SkiStar tillämpar International Financial Reporting Standard (IFRS) vid upprättande av koncernens rapportering. Kvaliteten i den löpande externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad interna åtgärder och rutiner.
Revisorerna gör en översiktlig granskning av bolagets niomånadersrapport.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen.
I styrelsens arbetsordning och den verkställande direktörens instruktioner samt för styrelsens utskott finns en tydlig rolloch ansvarsfördelning i syfte att säkerställa en effektiv hantering av verksamhetens risker. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för den interna kontrollen som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Gemensamma affärssystem för såväl extern redovisning som intern uppföljning, budgetering och prognostisering bedöms stärka kontrollmiljön och säkerheten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet bereder styrelsens löpande uppföljning av den interna kontrollen vilket innefattar att utvärdera och diskutera väsentliga redovisningstekniska och rapporteringstekniska frågor. Revisionsutskottet har under räkenskapsåret erhållit rapporter från bolagets ledning om vilka interna kontrollprojekt som genomförts. Revisionsutskottet har genomfört tre möten under räkenskapsåret.
Styrelsen säkerställer att riskbedömningar görs av väsentliga risker som bolaget kan vara utsatt för avseende den finansiella rapporteringen. Här ingår att identifiera de poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd och att utforma ett kontrollsystem för att förebygga och upptäcka dessa fel. Främst sker detta genom att snabbt identifiera händelser i verksamheten eller omvärldshändelser som kan påverka den finansiella rapporteringen samt att bevaka de förändringar i redovisningsregler och rekommendationer som bolagets finansiella rapportering omfattas av.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att eliminera och reducera väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter för att hantera risker är:
För att kunna leva upp till bolagets policies, riktlinjer och rekommendationer krävs att dessa är väldokumenterade och att de är kommunicerade inom bolaget. För att information och kommunikation ska fungera hålls löpande ledningsgruppsmöten med representanter från bolagets destinationer samt stabsfunktioner. Arbetet med att sammanställa policies, manualer och instruktioner i en administrativ handbok, som kommer att göras tillgänglig på bolagets intranät, är klart inom kort.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar och tillser att identifierade brister i den interna kontrollen åtgärdas. Av särskild betydelse för uppföljningen är revisionsutskottets arbete samt de externa revisorernas rapporter.
Styrelsen har gjort bedömningen att den kontroll och uppföljning som redovisas ovan är för närvarande tillräcklig för att säkerställa att den interna kontrollen är effektiv utan en särskild granskningsfunktion.
Bolagets nu gällande bolagsordning, antagen vid årsstämman 2011, registrerades i januari 2012. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser avseende förfarande vid ändring av bolagsordning.
Här bredvid redovisas och motiveras SkiStars avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning.
Revisors yttrande i enlighet med ÅRL 6 kap 9§ avseende denna bolagsstyrningsrapport återfinns till höger.
Innehav: Med bolag 320 304 B-aktier. Beroende enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Stockholmsbörsens noteringsavtal i förhållande till bolaget. Oberoende till större aktieägare.
Utbildning: Marknadsekonom, ledarskapsutbildning IHM Business School. Andra uppdrag: Styrelseordförande i Senior Work AB samt styrelseledamot i SJ AB och European Travel Interactive AB. Innehav: 4 500 B-aktier. Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Stockholmsbörsens noteringsavtal i förhållande till bolaget såväl som till större aktieägare.
avtal i förhållande till bolaget såväl som till
större aktieägare.
Arbetstagarrepresentant SkiStar arbetar för att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Detta för att skapa förståelse för SkiStars verksamhet och bygga ett långsiktigt förtroende för bolaget. SkiStar har fått ett antal utmärkelser för den finansiella informationen, bl a hedersomnämnanden flera år i tävlingen "Bästa Redovisning", arrangerad av Stockholmsbörsen. Bolaget har även utsetts till "Årets Börsbolag" 1999, 2003 och 2004, en tävling i finansiell information arrangerad
av Dagens Industri och Aktiespararna. ANALYTIKER
Följande analytiker följer SkiStar regelbundet;
Danske Bank – Mikael Holm [email protected] +46 (0)70 799 95 94
JRS Securities – Johan Broström [email protected] +46 (0)70 428 31 74
1/9 2012 – 31/8 2013, den 3/10 2013
ÅRSSTÄMMA
Aktieägarna hälsas välkomna till SkiStars årsstämma lördagen den 8 december 2012 klockan 14.00 på Experium i Lindvallen, Sälen.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska vara införd i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC) förda aktieboken måndagen den 3 december 2012 och anmäla sin avsikt att deltaga i årsstämman senast måndagen den 3 december 2012 kl 12.00. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste i god tid före måndagen den 3 december tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få delta på stämman. Anmälan om deltagande i stämman ska ske skriftligen till;
SkiStar AB, Kerstin Liljebäck 780 67 Sälen, på bolagets hemsida http://corporate.skistar.com telefax: +46 (0)280 218 50 telefon: +46 (0)280 880 85
Med hänsyn till vår miljö och omvärld har vi beslutat att endast trycka Verksamhetsberättelsen i begränsad upplaga. Den finns tillgänglig att läsa på www.skistar.com och kan även beställas via [email protected].
Bolagets firma är SkiStar Aktiebolag, org.nr 556093- 6949. Bolaget är publikt (publ).
Styrelsen skall ha sitt säte i Sälen, Malungs kommun, Dalarnas län.
§ 3 BOLAGSSTÄMMANS MÖTESPLATS Bolagsstämma skall hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att själv eller genom annat bolag äga och driva fritidsanläggningar med huvudsaklig inriktning mot alpin skidåkning, bedriva resebyrå- och radio- och TV-verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom och värdepapper, jämte därmed förenlig verksamhet.
Aktiekapitalet utgör lägst 15 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor.
Antalet aktier skall vara lägst 30 000 000 st och högst 60 000 000 st.
Av bolagets aktier skall högst 2 250 000 st utgöras av A-aktier med 10 röster per aktie och högst 60 000 000 st utgöras av B-aktier med en röst per aktie.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier av serie A och serie B, skall ägare av aktier av serie A och serie B äga företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte tecknats med primär företrädesrätt skall erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte sålunda erbjudna aktier räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, skall aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och i den mån detta inte kan ske, genom lottning.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av serie A eller serie B, skall samtliga aktieägare, oavsett om deras aktier är av serie A eller serie B, äga företrädesrätt att teckna nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission skall nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till nya aktier av samma aktieslag. Vad nu sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag.
Styrelsen skall, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter.
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en till två revisorer med en till två suppleanter eller ett registrerat revisionsbolag.
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse skett skall annonseras i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Årsstämma skall hållas årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
Styrelsen kan besluta att den som inte är aktieägare i bolaget skall, på de villkor som styrelsen bestämmer, ha rätt att närvara vid bolagsstämma
Bolagets räkenskapsår omfattar tiden 1 september–31 augusti.
Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Antagen vid årsstämman den 10 december 2011, (registrerad januari 2012)
SkiStar AB (publ) SE-780 67 Sälen Box 7322 SE-103 90 Stockholm Tel +46-280-880 50 Fax +46-280-218 50 skistar.com
SkiStar, Sälen SE-780 67 Sälen Tel +46-280-880 60 Fax +46-280-217 00 skistar.com
| SkiStar, Åre |
|---|
| Box 36 |
| SE-830 14 Åre |
| Tel +46-647-133 50 |
| Fax +46-647-133 60 |
| skistar.com |
SkiStar, Vemdalen Nya Landsvägen 58 SE-840 92 Vemdalen Tel +46-684-151 00 Fax +46-684-151 49 skistar.com
SkiStar, Hemsedal Boks 43 NO-3561 Hemsedal Tel +47-32 05 53 00 Fax +47-32 05 53 01 skistar.com
SkiStar, Trysil NO-2420 Trysil Tel +47-62 45 20 00 Fax +47-62 45 44 79 skistar.com
| ADRESSER |
|---|
Foto: Joakim Kullman, Jonas Hasselgren, Stellan Herner. Porträttbilder: Jonas Hasselgren, Bengt Alm. Design och projektledning: SkiStar Mediahuset. Repro: Linjepunkt. Tryck: Elanders. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.
SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949 SE-780 67 Sälen Tel +46 (0)280 880 50 Fax +46 (0)280 218 50 E-post [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.