Annual Report • Feb 1, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Året i korthet | 1 |
|---|---|
| Detta är Sandvik | 2 |
| Koncernchefens kommentar | 4 |
| Affärsidé, strategier och mål | 6 |
| Sandvik-aktien | 9 |
| Sandviks roll och ansvar | 12 |
| Förvaltningsberättelse | |
| Marknadsläge | 14 |
| Koncernöversikt | 15 |
| Resultat, avkastning och finansiell ställning | 16 |
| Utvecklingen inom affärsområdena | 18 |
| Forskning och utveckling | 23 |
| Medarbetare | 25 |
| Miljö | 30 |
| Integrerad riskhantering | 31 |
| Finansiell riskhantering | 34 |
| Bolagsstyrningsrapport | 40 |
| Intern kontroll avseende finansiell rapportering | 46 |
| Redovisning koncernen | |
| Resultaträkning | 49 |
| Balansräkning | 50 |
| Förändringar i eget kapital | 52 |
| Kassaflödesanalys | 53 |
| Redovisning moderbolaget | |
| Resultaträkning | 55 |
| Balansräkning | 56 |
| Förändringar i eget kapital | 58 |
| Kassaflödesanalys | 59 |
| Väsentliga redovisningsprinciper | 60 |
| Definitioner | 71 |
| Notförteckning | 72 |
| Motivering till utdelningsförslag | 100 |
| Förslag till vinstdisposition | 101 |
| Revisionsberättelse | 102 |
| Styrelse och revisorer | 103 |
| Koncernledning | 105 |
| Årsstämma och utdelning | 107 |
| Finansiella nyckeltal | 108 |
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 14–101.
Omslagsbilderna: Sandvik erbjuder avancerade lösningar för anläggningsindustrin. Christine Nyström på Sandviks borrstålstillverkning i Sandviken. Underjordsarbete är ett expanderande område och Sandvik har marknadens mest kompletta produktprogram. Koncernen är världsledande inom skärande verktyg för industriell metallbearbetning.
Rapport 1:a kvartalet 23 april 2013 Årsstämma 25 april 2013 Rapport 2:a kvartalet 19 juli 2013 Rapport 3:e kvartalet 24 oktober 2013 Rapport 4:e kvartalet januari/februari 2014
Finansiell information kan beställas via: [email protected] eller telefon 026-26 00 00 (IR-funktionen) www.sandvik.com
Målet är att alla delar av organisationen ska samverka så att koncernen når sin fulla kraft.
Läs mer på sidorna 4-5
Förändringar i sig är ofta av godo och man måste alltid vara beredd att anpassa sig till nya förutsättningar på världsmarknaden.
Läs mer på sidan 9
och resultatet efter finansiella poster blev 11 516 MSEK. Orderingången var 97 948 MSEK.
Läs mer på sidan 15
*Fast valuta för jämförbara enheter
| Förändring | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2012/2011, % |
| Orderingång | 97 948 | 99 078 | 93 285 | 71 285 | 92 610 | –1* |
| Fakturering | 98 529 | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 | +5* |
| Resultat efter finansiella poster | 11 516 | 8 179 | 9 412 | –3 472 | 10 577 | +41 |
| Resultat per aktie, SEK | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | +41 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19,8 | 16,0 | 17,4 | –1,3 | 19,9 | — |
| Avkastning på eget kapital, % | 23,0 | 17,3 | 22,1 | –7,9 | 24,8 | — |
| Operativt kassaflöde | 11 892 | 7 764 | 12 149 | 11 792 | 9 335 | +53 |
* Fast valuta för jämförbara enheter.
Sandvik är en global industrikoncern med avancerade produkter och en världsledande position inom utvalda områden. Koncernen hade 2012 omkring 49 000 medarbetare, försäljning i mer än 130 länder och en omsättning på cirka 99 miljarder kronor.
Verksamheten baseras på unik kompetens inom materialteknik och omfattande kunnande om kundernas processer. Det har gett en världsledande position inom följande huvudområden:
Sandvik fokuserar på långsiktig tillväxt och marknadsledande position inom utvalda nischer. För att skapa grogrund för en ansvarsfull och långsiktig utveckling är verksamheten indelad i affärsområden som ansvarar för forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning av sina respektive produkter. Inom ramen för den nya strategin drivs koncerngemensamma processer för olika nyckelområden i syfte att ta tillvara synergier inom olika verksamheter.
Sandvik Mining är specialiserat på maskiner, verktyg och service för gruvindustrin. Affärsområdet är verksamt inom prospektering, bergborrning, bergavverkning, krossning, lastning och transportlösningar ovan och under jord.
Maskiner, verktyg, service och tekniska lösningar för mineralprospektering, brytning och bearbetning av berg och mineraler inom gruvindustrin. Affärsområdet erbjuder marknadens mest kompletta produktprogram för borrning, mekanisk brytning, lastning och transport, krossning och sortering samt för demolering, återvinning och hantering av berg och mineraler.
Produkterna används främst i gruvor över hela världen. Världsmarknaden uppskattades för 2012 till cirka 185 miljarder kronor. Den genomsnittliga, långsiktiga, årliga tillväxten för maskiner, verktyg och reservdelar är 4–6 %, medan den är högre för service.
* Från 1/1 2013.
Marknadsledande inom avancerade, produktivitetsförbättrande produkter och lösningar för skärande metallbearbetning. Fokus ligger på att öka kundens produktivitet genom att tillhandahålla produkter, service och applikationskunnande.
Kunderna finns bland annat inom verkstads-, flyg- och fordonsindustri, energiområdet samt elektronik- och medicinteknisk industri.
Världsmarknaden för verktyg inom skärande metallbearbetning samt slitdelar och komponenter i hårdmetall och andra hårda material uppskattades för 2012 till omkring 165 miljarder kronor. Mot bakgrund av osäkerheten på marknaden under de senaste åren följer en viss ökad osäkerhet i bedömningen av marknadens storlek. Den genomsnittliga årliga marknadstillväxten har långsiktigt varit 4–5 %.
Sandvik Materials Technology är specialiserat på högförädlade produkter i avancerade metalliska och keramiska material för krävande industrier och användningsområden. Spetskompetensen bygger på en integrerad produktionsplattform samt en världsledande metallurgi och FoU-verksamhet. Produktområden: Tube, Strip, Wire and Heating Technology samt Primary Products.
Högt förädlade produkter baserade på avancerade rostfria stål, speciallegeringar och titan, ugnsprodukter, värmesystem och motståndsmaterial.
Kunderna återfinns exempelvis inom energiområdet, flygindustri, fordonsindustri samt kemisk och petrokemisk
industri; industrisegment där höga krav ställs på säkerhet, produktivitet, kostnadseffektivitet och lång livslängd.
Världsmarknaden uppskattades till mer än 150 miljarder kronor för 2012. Den underliggande årliga tillväxten uppgår till i genomsnitt 4–6 %, men tillväxten är normalt sett högre inom energiområdet.
Sandvik Construction är specialiserat på maskiner, verktyg och service för olika nischer inom anläggningsindustrin.
Produkter och lösningar för speciella applikationer inom anläggningsindustrin, exempelvis brytning, krossning och sortering, bergborrning, tunneldrivning och underjordsarbete, dagbrott och andra ovanjordsprojekt, väganläggning, rivning och återvinning.
Produkterna används inom anläggningsindustrin i hela världen. Världsmarknaden för 2012 uppskattades till cirka 140 miljarder kronor. Den genomsnittliga, långsiktiga årliga tillväxten för utrustning, verktyg och reservdelar uppgår till 4–6 %.
Sandvik Venture utvecklar möjligheter för tillväxt och lönsamhet i små, attraktiva och snabbväxande verksamheter.
Produkter, lösningar och material inom vissa nischer. Produktområden är Sandvik Hard Materials, Diamond Innovations, Wolfram, Sandvik Process Systems och Dormer*.
* Till och med 2012, därefter Sandvik Machining Solutions
Kunderna återfinns inom en rad olika industrigrenar och tillväxtmarknader med starkt varierande utvecklingstendenser och relativt stort konjunkturberoende.
Under 2012 mötte Sandvik en skiftande efterfrågan med snabba anpassningar. Genom att bygga in ökad flexibilitet i organisationen har koncernen skapat möjligheter för fortsatt tillväxt med fokus på kundernas behov och varierande marknadsförutsättningar.
Konjunkturutvecklingen under 2012 var varierad. Året inleddes starkt med hög efterfrågan för merparten av Sandviks produkter och tjänster. Men utvecklingen mattades successivt. Eurokrisen fördjupades och inom den tidigare mycket starka gruvsektorn noterade vi en tydlig inbromsning. Samtidigt fortlöpte arbetet med att
genomföra den nya strategin med goda insatser från våra medarbetare. Vi anpassade produktionsnivåerna och genomförde besparingsprogram för att matcha de nya marknadsförhållandena. På så sätt lyckades vi upprätthålla ett starkt kassaflöde och en god lönsamhet. Vi kan konstatera att vår strävan att göra koncernen mer
"Vår strävan att göra koncernen mer flexibel har gjort oss mer motståndskraftiga."
flexibel för svängningar har varit framgångsrik och våra kostnadsbesparingsprogram har gjort oss mer motståndskraftiga.
Den svaga marknadsutvecklingen i Europa i kombination med vår fortsatt starka utveckling i världens snabbt växande regioner gjorde att vi för första gången kunde konstatera att Europa endast svarade för cirka en tredjedel av koncernens totala omsättning. Vår försäljning har därmed blivit allt mer balanserad sett till var tillväxten finns.
Under 2012 uppgick Sandviks fakturering till 98 529 MSEK (94 084) och resultat efter finansiella poster blev 11 516 MSEK (8 179). Resultatet
belastades med drygt 1,2 miljarder kronor till följd av omstruktureringsåtgärder och nedskrivningar.
Under 2012 firade Sandvik sitt 150-årsjubileum över hela världen. Det gav oss många tillfällen att känna stolthet över en enastående utveckling. Men kanske ännu viktigare var att vi samlades för att gemensamt blicka framåt. Sandvik är och förblir ett företag som skapar samtidens och framtidens bästa lösningar med största möjliga hänsyn till människor och den värld vi lever i.
Sandvik ska bli snabbare, mer globalt och mer kundorienterat. För att nå dit arbetar vi efter strategin "One Sandvik". Målet är att alla delar av organisationen ska samverka så att koncernen når sin fulla kraft. De lokala och regionala delarna av organisationen ska ha närhet till sina kunder för att känna deras behov och snabbt kunna mäta temperaturen på marknaden. På koncernnivå skapar vi synergier inom forskning och utveckling, IT, inköp, medarbetarfrågor, tillverkning och logistik. Detta kräver en plattare organisation, enkla beslutsvägar och effektiv målstyrning. En del i detta är att vår nya utökade koncernledning har blivit mer internationell. Idag omfattar den till exempel landcheferna från de viktiga tillväxtmarknaderna Indien och Kina. Vi har också stärkt positionen för forskning och utveckling genom att vår FoU-direktör nu ingår i den utökade koncernledningen.
Den nya organisationen med fem marknadsorienterade affärsområden kom på plats i början av 2012. Vi har sett en tydligt positiv utveckling inom både Sandvik Materials Technology och Sandvik Construction, där de nödvändiga förändringarna varit som störst.
Sandvik blev ägare till 100 % av Seco Tools. Integrationen har varit framgångsrik och marknadsandelarna har utvecklats positivt.
Avyttringen av Sandvik Medical Solutions inom affärsområde Sandvik Venture slutfördes.
Sandvik ska vara ett stabilt och pålitligt företag, både för kunder och medarbetare. Vi ska ge våra kunder mervärden i form av stärkt konkurrenskraft, högre produktivitet och ökad lönsamhet. Och eftersom det är våra medarbetare som gör Sandvik framgångsrikt idag och i morgon är det viktigt att koncernen är en attraktiv arbetsgivare i alla dess delar. Vi ska erbjuda stimulerande utvecklingsmöjligheter för att locka till oss och behålla de bästa talangerna. Vi har under 2012 engagerat oss i ett projekt kallat "Battle of the numbers" med syfte att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Jag vill att resultat ska märkas under 2013.
I tillverkningen ska arbetsmiljön vara trygg och säker med ständig strävan efter förbättring. För att nå dit arbetar vi brett med väsentliga frågor, från varumärkesprofilering och "employer branding" till ett stort antal program inom hälsa och säkerhet runt om i världen. Ökad säkerhet är vår i särklass viktigaste prioritet.
Inom ramen för Sandviks CSR-arbete axlar vi ansvar inom många fler områden än säkerhet. När det gäller miljöarbetet ska vi hushålla med resurser, minimera utsläpp och hjälpa kunderna att minska sin negativa miljöpåverkan. Genom koncernens uppförandekod och de uppföljningsverktyg som är knutna till den vill vi ta ansvar för underleverantörer och samarbetspartners. Vad gäller ekonomisk hållbarhet och affärsetik gör vi allt vi kan för att motverka och förhindra korruption.
Låt mig sammanfatta. Nu bygger vi ett Sandvik som är öppet för förändring och lyhört för kundernas behov. Vi ska klara av snabba variationer i efterfrågeläget samtidigt som vi utvecklar morgondagens produkter. Det är de som kommer att hålla oss kvar i den absoluta frontlinjen. Att välja rätt forskning och utveckling är avgörande och vi fortsätter att lägga stora resurser inom området. Vi blev av Thomson Reuters utnämnda till ett av världens 100 mest innovativa företag 2012, ett bra kvitto på våra ansträngningar. Innovation är central i den långsiktiga utvecklingen av koncernen.
En annan nyckelfaktor är att vara en attraktiv arbetsgivare för befintliga och blivande medarbetare. Här vill jag också passa på att tacka alla inom Sandvik för ett väl utfört arbete under 2012. Vi har byggt en stabil plattform. Från att ha varit ett företag med stor internationell verksamhet har vi nu tagit steget till att bli ett i sanning globalt företag med erfarenheter och kunskaper från hela världen. På kort sikt finns det utmaningar, inte minst inom den konjunkturella utvecklingen, men på längre sikt ser vi en värld som strävar efter att bli bättre och effektivare. Där kommer Sandvik att spela en viktig roll.
Olof Faxander, februari 2013 Verkställande direktör och koncernchef
Sandvik erbjuder produkter, tjänster och service som förbättrar kundernas produktivitet, lönsamhet och säkerhet. Koncernen har ett globalt perspektiv och en utvecklad helhetssyn som omfattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar.
Sandvik är en världsledande industrikoncern. Företaget har sedan starten 1862 präglats av högteknologisk utveckling med fokus på metallurgi och materialteknik. Genom åren har inriktningen varierat beroende på historiska teknikskiften och vilka behov industrin och samhället har haft vid olika tillfällen.
Sandvik tillverkar avancerade industriverktyg för metallbearbetning, gruv- och anläggningsmaskiner samt produkter i avancerade rostfria stål, höglegerade material med mera.
Inom de marknadssegment där Sandvik verkar ska koncernen ha, eller kunna etablera, en världsledande position.
Sandviks affärsidé är att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja högteknologiska produkter och tjänster som bidrar till att förbättra produktiviteten och lönsamheten för kunderna.
Den långsiktiga strategin bygger på att skapa samverkan mellan koncernens styrkefaktorer, till exempel en avancerad och bred FoU-verksamhet, högt förädlade produkter, hög andel egen tillverkning, effektiva logistiksystem, finansiell styrka, en integrerad syn på företagets ansvar och en stark företagskultur. Det aktiva
arbetet med ansvarsfrågor präglar också samarbetet med kunder och leverantörer.
För att Sandvik ska kunna fortsätta vara världsledande inom sina produktmarknader har en ny strategi och organisation initierats. Strategin sammanfattas i begreppet "One Sandvik to be number one". De första stegen togs 2011 och under 2012 intensifierades arbetet. År 2015 ska full effekt uppnås.
Strategin syftar till att ta vara på koncernens samlade styrka för att göra företaget ännu mer globalt, snabbrörligt och kundorienterat. Den nya inriktningen fokuserar på synergier och utveckling av flera koncerngemensamma processer
• Starkare mandat att driva koncerngemensamma frågor.
• Tydligare affärsfokus.
• Starkare mandat att ta vara på synergier lokalt, till exempel att använda Sandviks varumärke som arbetsgivare och uppnå kostnadsfördelar.
inom ett antal nyckelområden. Koncernens företagskultur utgör basen och den innehåller både en tydlig syn på vilka framgångsfaktorer som kommer att vara avgörande och olika vägval för hur strategin bäst ska förverkligas på alla nivåer, från koncernledning till lokala initiativ.
Både förvärv och avyttringar som stärker koncernens huvudinriktning eller renodlar den befintliga verksamheten övervägs löpande.
Koncernen har en långsiktig strävan att skapa värde för sina aktieägare. De senaste 25 åren har Sandvik uppnått cirka 9 % i årlig försäljningstillväxt i genomsnitt. Drygt hälften av tillväxten har varit organisk och knappt hälften har tillkommit genom förvärv.
Det övergripande finansiella målet baseras på koncernens världsledande position inom de olika verksamhetsområdena.
Det långsiktiga målet för Sandviks årliga tillväxt är 8 %.
Målet för avkastningen på sysselsatt kapital är 25 % sett till koncernen som helhet.
Omfattande och målinriktad forskning och utveckling är en förutsättning för tillväxt. Varje år satsar Sandvik mer än 3 miljarder kronor på forskning och utveckling. Över 2 700 personer arbetar inom området och verksamheten bedrivs ofta i nära samarbete med kunderna. Koncernen har omkring 8 000 aktiva patent och andra immateriella tillgångar. Dessa ägs och förvaltas i ett separat bolag för maximalt värdeskapande. I produktutvecklingen är miljöaspekterna beaktade.
Effektiv lagerhållning och avancerad logistik ökar leveranssäkerheten och säkerställer god kundservice. Sandviks
2008
| Årlig tillväxt | 8 % |
|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie | 50 % |
distributionssystem baseras på ett fåtal stora och strategiskt placerade lager inom de största marknadsområdena. Det gör att leveranserna blir snabba och produkterbjudandena kan hållas breda.
Sandviks produktionsorganisation är integrerad med forsknings- och utvecklingsarbetet och har en effektivitet i världsklass. Det skapar goda förutsättningar för kontinuerliga och snabba produktlanseringar vilket är en avgörande konkurrensfördel för koncernen.
En effektiv och öppen bolagsstyrning ökar förtroendet för Sandvik hos olika intressenter och skapar tydligt fokus på kund- och aktieägarvärde liksom på företagets bidrag till en global hållbar utveckling. Bolagsstyrningen tydliggör rollerna och ansvaret för ägare, styrelse och verkställande ledning. Den omfattar också koncernens kontroll- och ledningssystem.
För Sandvik är det av största vikt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt. Därför prioriterar koncernen aktiviteter som leder till en hållbar utveckling. Målstyrning och förebyggande arbete är viktiga grundpelare för att kunna nå kontinuerliga förbättringar.
I Sandviks uppförandekod ingår regler för miljö, hälsa, säkerhet och socialt ansvar som gäller för alla enheter och samtliga medarbetare. Uppförandekoden ligger till grund för Sandviks ledningssystem och ger fortlöpande förbättringar av koncernens ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. Varje chef inom koncernen ansvarar för att uppförandekoden följs och att kontinuerliga förbättringar genomförs.
Sandvik tar ansvar i hela värdekedjan. I linje med att koncernens produkter skapar positiva effekter för kunder och omvärld är det således också viktigt att Sandviks leverantörer delar koncernens värderingar. Därför arbetar Sandvik kontinuerligt med att se till att den uppförandekod som tagits fram specifikt för koncernens leverantörer efterlevs.
Sandviks ambition är att vara en stark aktör som verkar för en global hållbar utveckling. Denna ambition inkluderar att aktivt skapa och utveckla nya affärsmöjligheter och se CSR (Corporate Social Responsibility, ansvarsfullt företagande) som en affärsnytta. För att lyckas med detta har Sandvik, i dialog med intressenter och personer i ledande befattningar, beslutat att prioritera de områden med övergripande mål som beskrivs i tabellen nedan.
Under 2012 etablerades ett nytt EHSråd (miljö, hälsa och säkerhet) med ett formellt uppdrag att ge råd till koncernledningen i frågor som EHS-policy, långsiktiga och kortsiktiga mål. Rådet har också ett syfte att harmonisera affärsområdenas arbete i detta avseende, för att hela koncernen effektivt ska kunna utvecklas mot visionen "Zero harm" (inga olycksfall i arbetet). Under året togs en ny policy och nya mål fram för att gälla mellan 2013 och 2015. De nya målen innebär en förändring av fokus. Från att tidigare ha varit mycket inriktade mot uppföljning av indikatorer som visat Sandviks utfall inom olika områden är de nu istället fokuserade mer framåtriktat. De nya EHS-målen har delats in i fem fokusområden; Affärsfördel, ledarskap, miljö, hälsa och säkerhet, som beskrivs i tabellen nedan. Mer detaljer om målen finns på www.sandvik.se och www.sandvik.com.
| Långsiktiga mål |
|---|
| • Skapa en flexibel och högpresterande organisation. |
| • Skapa förutsättningar för stor mångfald och ett inkluderande ledarskap. |
| • Varje affärsområde ska utveckla och införa en godkänd plan för hur EHS ska användas som en affärsfördel. |
| • Varje chef och arbetsledare ska samtycka till, officiellt kommunicera och införa tre personliga ledarskapsbeteenden före slutet av 2015. |
| • Åstadkomma betydande minskningar av den signifikanta miljöpåverkan som kommer från Sandviks verksamhet, genom att ha miljöplaner som är fokuserade på relevant påverkan vid varje enhet. |
| • Före utgången av 2015 ska alla betydande produktionsenheter ha fastställt planer som säkerställer kontinuerliga förbättringar vad gäller energianvändning, vattenförbrukning, utsläpp av avfallsvatten, utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, användning av farliga kemi kalier samt generering och hantering av avfall. |
| • Skapa en kultur och en arbetsmiljö för våra medarbetare som främjar deras hälsa och välmående. |
| • Eliminera alla dödsfall samt olyckor som leder till permanent funktionsnedsättning genom att identifiera och kontrollera potentiella extrema risksituationer. |
| • Ha system och en företagskultur som ytterligare minskar antalet och svårighetsgraden för arbetsrelaterade skador, sjukdomar och andra incidenter. |
| • Säkerställa ansvarsfulla inköp. |
| • Säkerställa en nolltolerans. |
| • Robusta processer för att minimera risken för korruption i alla affärsprocesser och därmed uppfylla krav i relevant lagstiftning. |
Sandvik strävar efter att de som investerar i Sandvik-aktien ska få en attraktiv avkastning och värdetillväxt. Under 2012 handlade kommunikationen med finansmarknadens intressenter till stor del om koncernens nya strategi och vilka resultat den hittills fört med sig.
Sandviks aktiekurs steg med 23 % samtidigt som OMXS-index på NASDAQ OMX Stockholm steg med 12 %. Vid utgången av 2012 noterades Sandvikaktien till 103,50 kronor.
Börsvärdet steg under året med 30 miljarder kronor till 130 miljarder kronor (100) vilket betydde att Sandvik var det 9:e (9) värdemässigt största företaget på NASDAQ OMX Stockholm. Aktien omsattes under året till ett värde av 118 miljarder kronor (146) vilket betydde att aktien var den 5:e (6) mest omsatta.
Begreppet "totalavkastning" visar den verkliga utvecklingen av en aktieplacering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Under 2012 blev totalavkastningen för Sandvik-aktien +27 %. Under de senaste fem åren har den årliga totalavkastningen varit i genomsnitt +2 %.
Under hösten 2011 formulerades den nya strategin som syftar till att öka värdeskapandet genom en ökad och tydligare fokusering på kärnverksamheter. Arbetet med att implementera och kommunicera strategin präglade stora delar av 2012.
Sandviks ambition är att aktien ska värderas på grundval av relevant, korrekt och aktuell information. Det kräver en tydlig strategi för den finansiella kommunikationen, förtroendeingivande information och regelbundna kontakter med finansmarknadens olika intressenter.
Förutom den dagliga kommunikationen sker fokuserade kontakter med finansmarknaden via presentationer i samband med kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och
journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, seminarier samt besök vid olika Sandvik-enheter. Kommunikationen koordineras via Sandviks koncernfunktion Investor Relations (IR).
Vid finansiell oro eller vikande konjunkturutveckling ökar behoven av finansiell kommunikation. Sandviks vertikalt integrerade affärsmodell har genom åren visat sig vara mycket framgångsrik, men för även med sig viss känslighet för konjunktursvängningar. Då behöver IRfunktionen lägga betydande insatser på att förklara Sandviks affärsmodell, strategi och hur företaget kan komma att påverkas av olika scenarier.
Under 2012 genomfördes ett stort antal möten runt om i världen för att ge Sandviks olika intressenter på finansmarknaden möjlighet till personliga kontakter och svar på frågor om Sandviks verksamhet och framtid. Arbetet präglades till viss del även av Sandviks 150-årsjubileum med utökade aktiviteter för bland andra större aktörer på kapitalmarknaden och privata aktiesparare.
I början av året handlade många av frågorna om Sandviks nya strategi och de vägval den för med sig. Under året skedde successivt en förskjutning mot konjunkturrelaterade frågor och Sandviks position på olika marknader.
Henning Eneström är ordförande för Stiftelsen Albert & Anna Göranssons Minne och talesperson för de tre Göranssonska stiftelserna som tillsammans äger cirka 2 % av aktierna i Sandvik.
"Det har varit en fantastisk tid och en otrolig värdeutveckling. Ibland önskar jag att personerna som startade de här stiftelserna kunde se vad de åstadkommit.Vad hade till exempel Ester Göransson tyckt? År 1943 investerade hon tre miljoner kronor i Sandvik-aktier som hon placerade i en stiftelse till minne av sina föräldrar, Albert och Anna Göransson. Idag delar den ut i snitt 20-25 miljoner kronor varje år för att underlätta levnadsvillkoren för barn, ungdomar och äldre,sjukpensionärer och funktionshindrade som bor i Sandviken.Tillsammans delar stiftelserna numera ut cirka 70 miljoner kronor årligen."
"Förändringar i sig är ofta av godo och man måste alltid vara beredd att anpassa sig till nya förutsättningar på världsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att kommunicera förändringar tydligt så att man bevarar den goda andan. Den enskilt viktigaste frågan för ett starkt Sandvik är fortsatt fokus på forskning och utveckling så att Sandvik kan behålla teknikförsprånget."
Sandviks aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget noterades 1901 och är därmed ett av börsens äldsta. I USA handlas Sandvik-aktien genom depåbevis (American Depositary Receipts, ADR).
Sandvik ingår i FTSE4Good Series, ett internationellt index för globala företag som tar samhällsansvar.
Antalet aktieägare minskade under 2012 till totalt cirka 111 000 (113 000). Sammantaget finns det Sandvik-aktieägare i mer än 90 länder.
Personer i Sandviks koncernledning ägde den 31 december 2012 sammanlagt 68 009 aktier i Sandvik. Sandviks styrelse ledamöter ägde 6 094 241 aktier, vilket motsvarade 0,5 % av kapital och röster.
Sandvik strävar efter att Sandvik-aktien ska ge attraktiv avkastning och värdetillväxt för ägarna. Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 % av vinsten per aktie.
Styrelsen har föreslagit årsstämman 2013 en utdelning på 3,50 kronor (3,25) per aktie. Det motsvarar cirka 4,4 miljarder kronor och en direktavkastning på 3,4 % baserat på kursen vid årets slut
De senaste fem årens genomsnittliga utdelning har varit 2,78 kronor per år. Under den perioden har i genomsnitt cirka 67 % av resultatet per aktie delats ut.
På www.sandvik.com/ir och www.sandvik.se/ir finns ytterligare information.
| 30 januari | Den 31 januari är det på dagen 150 år sedan Göran Fredrik Göranssons nya bolag bildades i Sandviken |
|---|---|
| 31 januari | Sandvik donerar 25 miljoner kronor till en stiftelse med syfte att bidra till, bredda och stärka det lokala näringslivet |
| 1 februari | Delårsrapport fjärde kvartalet 2011 |
| 1 februari | Sandvik innehar omkring 99,4 % av aktierna och 99,8 % av rösterna i Seco Tools efter den slutliga acceptfristens utgång |
| 21 februari | Sandviks företagsobligation övertecknad efter tre dagar |
| 24 februari | Sandvik avyttrar Sandvik Medical Solutions |
| 13 mars | Sandvik tecknar order på maskiner för kolbrytning i Kina |
| 3 april | Sandvik AB:s årsredovisning för 2011 |
| 12 april | Sandvik Mining tecknar avtal om större projektorder om leve rans av materialhanteringssystem i Latinamerika och Australien |
| 27 april | Delårsrapport första kvartalet 2012 |
| 2 maj | Rekorddeltagande vid Sandviks årsstämma |
| 2 maj | Sandvik tecknar ytterligare avtal om stor order för Mining Systems |
| 8 maj | Sandviks 150-årsjubileum – och kapitalmarknadsdag |
| 25 maj | Sandvik utser ny chef för Investor Relations |
| 29 maj | Ny ekonomidirektör i Sandvik-koncernen |
| 21 juni | Ny chef för externkommunikation i Sandvik-koncernen |
| 3 juli | Sandvik tecknar långsiktigt avtal med IBM |
| 19 juli | Sandvik tecknar avtal om större order inom produktområde Mining Systems |
| 19 juli | Delårsrapport andra kvartalet 2012 |
| 25 oktober | Delårsrapport tredje kvartalet 2012 |
| 25 oktober | Sandvik upptar lån för aktiviteter inom forskning och utveck ling från Europeiska Investeringsbanken |
| 28 november | Sandvik genomför fler strukturella åtgärder och anpassar kapacitet och kostnader |
Ägarfördelning per land, 31/12 2012
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 104 299 109 401 112 194 112 959 | 110 787 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 80 Antal aktier vid årets slut (miljoner) |
1 254 | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 | |||||
| Ägarfördelning per land Börsvärde vid årets slut (miljarder) |
130 | 100 | 156 | 102 | 58 | |||||
| Antal aktieägare 60 Övriga länder, 5,1 % |
110 787 | 112 959 | 112 194 | 109 401 | 104 299 | |||||
| Schweiz, 0,8 % Aktiekurs vid årets slut |
103,50 | 84,45 | 131,10 | 86,40 | 49,00 | |||||
| Luxemburg, 2,8 % Resultat per aktie |
6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | |||||
| USA, 14,1 % P/E-tal vid årets slut |
15,9 | 18,2 | 23,5 | — | 7,8 | |||||
| Storbritannien, 9,2 % 40 Kursförändring under året, % |
+23 | –36 | +52 | +76 | –56 | |||||
| 2007 2008 Ordinarie utdelning, kr/aktie Sverige, 68 % |
3,50* | 3,25 | 2009 3,00 |
1,00 | 2010 3,15 |
2011 | 2012 | |||
| Sandvik-aktien Utdelning i % av resultat per aktie |
OMX Stockholm_PI 54 |
70 | Omsatt antal aktier 1 000-tal 54 |
— | 50 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
| Totalavkastning (värdeökning + utdelning), % |
+27 | –34 | +53 | +83 | –52 | |||||
| Andel aktier i Sverige, % | 64 | 68 | 69 | 67 | 65 | |||||
| Andel aktier ägda av de 10 största ägargrupperna, % |
39 | 38 | 36 | 35 | 36 | Antal aktieägare Vinst och utdelning per aktie, SEK |
104 299 109 401 112 194 112 959 |
Antal aktieägare
* Förslag till utdelning.
| 2012* | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|---|---|
| AB Industrivärden | 11,4 | 12,2 | 11,7 | 11,4 | 11,5 |
| JPM Chase** | 4,9 | 3,6 | 3,6 | 2,8 | 10,5 |
| Swedbank Robur Fonder | 4,7 | 4,6 | 5,0 | 4,7 | 3,4 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 3,8 | 4,1 | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
| SSB CL Omnibus** | 3,6 | 3,3 | 3,0 | 2,5 | — |
| Alecta Pensionsförsäkring | 2,9 | 3,6 | 3,4 | 2,5 | 3,4 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,2 | 2,3 | 2,0 | 1,2 | 1,2 |
| Göranssonska Stiftelserna | 2,0 | 2,1 | 2,1 | 2,1 | 2,1 |
| AMF - Försäkring och Fonder | 2,0 | 1,5 | 2,0 | 1,8 | 1,3 |
| Nordea Investment Funds | 1,9 | 1,5 | 1,8 | 1,4 | 1,1 |
* Det totala antalet aktier i Sandvik AB ökade 2012 i samband med förvärvet av Seco Tools
** Förvaltarregistrerade aktier
104 299 109 401 112 194 112 959 Vinst och utdelning per aktie, SEK
Koncernens långsiktiga strävan är att skapa värde för aktieägarna. I denna strävan fäster vi stor vikt vid företagets roll i samhället liksom vårt förhållningssätt gentemot kunder, leverantörer och medarbetare. Vår uppförandekod baseras på grundläggande värderingar för etiskt företagande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö såsom de beskrivs i OECDs riktlinjer för multinationella företag samt lokala och nationella lagar och förordningar.
För Sandvik innebär begreppet hållbarhet ansvar för miljö, hälsa, säkerhet, antikorruption samt mänskliga rättigheter. Detta är en del av ett systematiskt arbete med riskhantering för att skapa nya affärsmöjligheter med bibehållet gott anseende. En uppförandekod samt miljö- och arbetsmiljöledningssystem utgör grunden för koncernens CSR-sarbete. Arbetet bedrivs decentraliserat inom affärsområdena utifrån centralt beslutade policyer, mål och indikatorer.
Sandvik har ett uttalat ansvar för företagets påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Utöver att Sandvik följer lagar och regler som finns i de länder där koncernen bedriver verksamhet, respekterar Sandvik internationella konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som fastslagits av FN och ILO.
Sandvik har åtagit sig att följa OECDs riktliner för multinationella företag och koncernens ansvar sammanfattas i en uppförandekod som fastslogs av styrelsen 2004. Koden beskriver ansvar inom områdena antikorruption, leverantörsuppföljning, medarbetarnas arbetsförhållanden och utveckling, mänskliga rättigheter, miljö och samhällsengagemang. Koden är översatt till 14 språk och finns
tillgänglig på www.sandvik.se och www.sandvik.com.
Som ett led i Sandviks ansvarstagande i frågor rörande miljö, hälsa och säkerhet har koncernen satt som mål att alla betydande produktionsrelaterade enheter (produktion, service/ombyggnad av maskiner samt distribution/lager) ska vara certifierade mot ISO 14001 respektive OHSAS 18001 inom två år från att de förvärvats eller etablerats. Med betydande menas enheter med mer än 25 medarbetare. Det totala antalet certifierade enheter framgår av tabellen nedan. Utöver dessa finns ett tjugotal underhållsverkstäder som Sandvik driver inom kunders verksamhet (främst gruvor). Alla dessa enheter har också certifierats. Ökningen av antal produktionsenheter är ett resultat av förvärvet av Seco Tools under året. En stor del av dessa enheter är ej certifierade mot OHSAS 18001 men kommer att bli det inom en snar framtid.
Under året certifierades Sandvik Minings enhet i Bergneustadt, Tyskland, och Sandvik Materials Technologys enhet i Sandviken i enlighet med den nya energiledningsstandarden, ISO 50001.
Koncernledningen fastställde under 2012 en reviderad policy för miljö, hälsa och säkerhet som gäller för samtliga enheter inom Sandvik. Policyn återfinns på www.sandvik.se och www.sandvik.com.
Sandviks verksamhet påverkar och påverkas av ett antal intressenter och företaget har identifierat fem för koncernen viktiga intressentgrupper: ägare, medarbetare, kunder, leverantörer och övriga samhället. Sandvik strävar efter att ha en öppen dialog med alla dessa intressenter om hur arbetet bedrivs, företagets prioriteringar, beslut samt vilka resultat som uppnås.
De väsentliga ansvarsfrågorna kommuniceras till intressenterna huvudsakligen via årsredovisningen och Sandviks webbplats, samt löpande i den dagliga verksamheten. Dialoger med intressenter förs ofta på koncernnivå men även till stor del hos de lokala bolagen runt om i världen. Intressentdialogerna ger viktig information till koncernledningen och styrelsen när de fastställer vilka som är koncernens mest väsentliga CSR-frågor.
Sandvik strävar efter att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sandvik-aktien. Över 35 % av ägarna finns utanför Sverige. Mer information om ägarstrukturen återfinns på www.sandvik.se och www.sandvik.com.
| Ledningssystem | ISO 14001 | OHSAS 18001 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||||||||
| Befintligt antal enheter |
Antal certi fierade |
% certi fierade |
Befintligt antal enheter |
Antal certi fierade |
% certi fierade |
Befintligt antal enheter |
Antal certi fierade |
% certi fierade |
Befintligt antal enheter |
Antal certi fierade |
% certi fierade |
|
| Produktionsenheter | 152 | 145 | 95 | 137 | 132 | 96 | 152 | 127 | 84 | 137 | 132 | 96 |
| Service-, ombyggnadsenheter | 23 | 23 | 100 | 24 | 24 | 100 | 23 | 23 | 100 | 24 | 24 | 100 |
| Distributionsenheter | 5 | 5 | 100 | 5 | 5 | 100 | 5 | 5 | 100 | 5 | 5 | 100 |
| Totalt produktionsrelaterade enheter | 180 | 173 | 96 | 166 | 161 | 97 | 180 | 155 | 86 | 166 | 161 | 97 |
Dialoger med ägarna sker framför allt via styrelsen och på bolagsstämman, men även genom en väl utvecklad Investor Relations-funktion. Under åren har intressentdialoger genomförts med ett antal Socially Responsible Investment (SRI) analytiker och andra intressenter.
Dessa dialoger bekräftar bland annat att Sandvik arbetar med relevanta hållbarhetsaspekter på ett ansvarsfullt sätt. Sandvik förväntas utvärdera framtida miljömässiga och sociala risker, till exempel kopplade till förändringar i lagstiftning gällande koldioxidutsläpp liksom risker kopplade till kunder. Intressenterna förväntar sig också att Sandvik utvecklar riskhanteringen i leverantörsledet, särskilt med avseende på människorättsfrågor.
Kundkontakter hanteras lokalt genom Sandviks försäljningsorganisationer runt om i världen. Ökade krav på CSR-arbetet från Sandviks kunder märks allt tydligare, vilket beror på kundernas ökande fokus på CSR och därmed ökande fokus på att granska leverantörer. Många av kraven är relaterade till säkerhet på arbetsplatserna och miljön. Kunderna kräver till exempel allt oftare att Sandvik ska ha system för att samla in data för koldioxidutsläpp för att de ska kunna
beräkna det totala koldioxidutsläppet i hela värdekedjan. Förfrågningar relaterade till den europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) och diverse krav rörande kemikalier i produkter (EUdirektiv som RoHS, WEE, amerikanska krav och kinesiska krav) är också vanliga.
Många kunder, speciellt inom Sandvik Mining och Sandvik Construction, ställer ökade krav på maskinsäkerhet. Utöver detta kommer krav på försäkran om att Sandvik följer alla internationella konventioner när det gäller bland annat mänskliga rättigheter.
Sandvik har under en lång tid haft en strategi att erbjuda kunder produkter med lång livslängd och effektivt resursutnyttjande. Dessutom ska produkterna medverka till att minska miljöpåverkan i kundernas processer och vara återvinningsbara. Koncernledningen beslutade 2009 att införa ett nytt långsiktigt mål att öka antal produkter som stödjer principerna för hållbar tillväxt. Under året fortsatte arbetet med att implementera strategin för att nå målet.
Sandviks medarbetare är representerade i moderbolagets styrelse. Dialoger förs också direkt med medarbetarna på lokal nivå till exempel i samband med årliga utvecklingssamtal. I Europa finns ett samarbete mellan fackliga organisationer inom Sandvik (European Works Council) där bolagets CSR-arbete diskuteras.
I dialoger med medarbetare och deras fackliga organisationer har framkommit att medarbetarna upplever miljö, hälsa och säkerhet, sjukfrånvaro och diskriminering som de viktigaste frågorna. Som ett resultat av dessa dialoger fattades beslut om att utveckla ett webbaserat utbildningsprogram om miljö, hälsa och säkerhet.
Under 2012 genomfördes en medarbetarundersökning (SEmp) som bland annat visade att Sandviks medarbetare är lojala mot arbetsgivaren och trivs på jobbet, men samtidigt finns indikationer som tyder på att arbetet ibland kan påverka deras hälsa negativt. Medarbetarna gav dock företaget höga poäng för dess arbete med hälsa och säkerhet.
I figuren nedan och i tabellen på sidan 109 åskådliggörs hur det värde som skapas genom koncernens verksamhet har uppstått och distribuerats till olika intressentgrupper.
Sandviks hållbarhetsarbete utvärderas årligen av ett antal SRI-analytiker och värderingsinstitut. Under 2012 var Sandvik inkluderat i följande index:
Styrelsen och verkställande direktören för Sandvik AB får härmed avge redovisning för såväl bolagets som koncernens verksamhet under 2012.
Den starka efterfrågan som upplevdes under första halvåret övergick i en tydlig global avmattning under det andra halvåret. Utvecklingen märktes inom samtliga fem affärsområden men var tydligast för Sandvik Mining och Sandvik Construction.
Industriproduktionen i OECD-länderna minskade något jämfört med föregående år. Inom EU var utvecklingen fortsatt negativ för de krisdrabbade länderna i Sydeuropa och en försvagning noterades även i Tyskland. I Ryssland, USA och Mexiko utvecklades industriproduktionen däremot positivt jämfört med föregående år. Tillväxten var även positiv i delar av Asien, tillväxttakten var dock lägre i Kina och Indien jämfört med tidigare år.
Generellt återspeglade efterfrågan från viktiga kundsegment den allmänna trenden med ett starkt första halvår och en försvagning under årets andra hälft.
Utvecklingen inom flygindustrin var fortsatt stark under året medan fordonsindustrin visade en blandad utveckling där framförallt Nordamerika visade styrka medan Europa försvagades. Gruvindustrin utvecklades inledningsvis fortsatt starkt med hög efterfrågan och investeringsaktivitet men i takt med fallande metall-, kol- och järnmalmspriser så minskade kundernas nyinvesteringar. Orderingången för produkter till olje- och gasindustrin var stabil under hela året.
Efterfrågan i Europa försvagades under året och regionens andel av den totala orderingången minskade till 34 % (36). Samtliga affärsområden utom Sandvik Machining Solutions rapporterade en lägre efterfrågan än året innan.
Den nordamerikanska marknaden visade en blandad bild med en positiv utveckling inom flyg- och fordonsindustrin. Framförallt Sandvik Machining Solutions kunde märka en stärkt efterfrågan inom detta område. Regionens andel av den totala efterfrågan låg kvar på 17 %. Även utvecklingen i Sydamerika var blandad där framförallt efterfrågan för Sandvik Mining inom gruvindustrin utvecklades positivt. Inom övriga sektorer var efterfrågan svagare. Regionens andel av
den totala efterfrågan stärktes marginellt. Efterfrågan i Afrika och Mellanöstern steg jämfört med föregående år. Denna utveckling drevs främst av gruvindustrin där efterfrågan för Sandvik Mining fortsatte att utvecklas positivt, särkilt i Sydafrika. Även Sandvik Construction kunde där se en ökad efterfrågan. Regionens andel av den totala orderingången steg något till 11 % (10). Ett par större order inom gruvindustrin gjorde att Asiens andel av den totala efterfrågan steg till 20 % (18). I övrigt noterades en blandad utveckling i regionen med tydliga effekter från en avtagande tillväxt i Kina.
Efterfrågan i Australien domineras av gruvindustrin och här märktes en försvagning under året. Regionens andel av total orderingång sjönk något till 9 % (11).
Utvecklingen inom respektive affärsområde beskrivs mer detaljerat på sidorna 18–22.
| MSEK | 2012 | Andel, % | 2011 | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 33 680 | 34 | 35 953 | –6 | –4 |
| Nafta | 16 923 | 17 | 17 238 | –2 | –4 |
| Sydamerika | 8 578 | 9 | 8 141 | 5 | 8 |
| Afrika, Mellanöstern | 10 227 | 11 | 9 379 | 9 | 14 |
| Asien | 19 607 | 20 | 17 967 | 9 | 4 |
| Australien | 8 933 | 9 | 10 400 | –14 | –18 |
| Koncernen totalt | 97 948 | 100 | 99 078 | –1 | –1 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| Koncernen totalt | 98 529 | 100 | 94 084 | 5 | 5 |
|---|---|---|---|---|---|
| Australien | 10 828 | 11 | 9 128 | 19 | 13 |
| Asien | 18 271 | 18 | 16 332 | 12 | 7 |
| Afrika, Mellanöstern | 9 803 | 10 | 9 677 | 1 | 6 |
| Sydamerika | 8 443 | 9 | 7 633 | 11 | 16 |
| Nafta | 17 882 | 18 | 15 593 | 15 | 13 |
| Europa | 33 302 | 34 | 35 721 | –7 | –4 |
| MSEK | 2012 | Andel, % | 2011 | Förändring, % | Förändring, %* |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Orderingången uppgick till 97 948 MSEK (99 078), vilket var en minskning med 1 % i både värde och vid fast valuta för jämförbara enheter. Koncernens fakturering uppgick till 98 529 MSEK (94 084), vilket var en ökning med 5 % i både värde och vid fast valuta för jämförbara enheter.
Av faktureringen hänförde sig 96 % (96) till marknader utanför Sverige. Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 11 516 MSEK (8 179). Resultat per aktie blev 6,51 SEK (4,63). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19,8 % (16,0). Styrelsen föreslår en utdelning om 3,50 SEK per aktie (3,25), vilket innebär en ökning med 8 % från föregående år.
Utvecklingen under 2012 var blandad. Inledningen var gynnsam med stark efterfrågan medan utvecklingen försvagades under andra halvåret. Vid ingången av 2013 finns en rad osäkerhetsmoment och frågetecken beträffande marknadsläget och den ekonomiska utvecklingen. Ett viktigt delmål med den nya strategin är att göra Sandvik mindre känsligt för plötsliga förändringar i efterfrågeläget. Därmed har vi beredskap för en rad olika händelseförlopp.
CSR-frågorna hanteras alltmer på en högre strategisk nivå med tydligare kopplingar till affärsnyttan. Vi ser även en trend där globala utvecklingsfrågor såsom korruptionsfrågor och mänskliga rättigheter i fattiga länder i ökad grad påverkar Sandvik. I syfte att effektivt följa upp CSR-frågorna på strategisk nivå har en CSR-ansvarig utsetts i koncernledningen.
Sandviks finansiella mål baseras på bedömningar om bolagets styrka och positionering inför framtiden. I tabellen nedan visas koncernens mål och måluppfyllelse.
Utfallet sedan år 2003 har varit en tillväxt med 8 % i genomsnitt per år och en avkastning på sysselsatt kapital med 18 %. Den genomsnittliga tillväxten och avkastningen påverkades kraftigt negativt av finanskrisen hösten 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen. Under 2012 var tillväxten 5 % och avkastningen på sysselsatt kapital 20 %. Nettoskuldsättningsgraden var 0,6 vid utgången av 2012.
Sedan 2008 har Sandviks olycksfallsfrekvens minskat från 8,1 till 4,3 vilket inneburit att målet att minska olycksfallsfrekvensen från 2008 till 2012 med 50 % i princip uppnåtts.
| Sandvik-koncernen | Mål | Utfall 2012 |
2003–2012 |
|---|---|---|---|
| Tillväxt, % | 8 | 5 | 8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 25 | 20 | 18 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | <0,8 | 0,6 | — |
| Utdelning, % av vinst/aktie | 50 | 54 | 61 |
Rörelseresultatet för 2012 uppgick till 13 490 MSEK (10 148) och belastades med drygt 1 200 MSEK (3 300) till följd av omstruktureringsåtgärder och nedskrivningar samt drygt 280 MSEK till följd av ändrade metallpriser. Rörelsemarginalen var 13,7 % (10,8) av faktureringen. Ändrade valutakurser påverkade resultatet positivt från årets början med cirka 150 MSEK jämfört med föregående år. Finansnettot uppgick till –1 974 MSEK (–1 969). Resultatet efter finansnetto uppgick till 11 516 MSEK (8 179). Skatten påverkade resultatet med totalt –3 409 MSEK (–2 318) eller 30 % (28) av resultatet före skatt. Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick till 8 105 MSEK (5 498). Resultatet per aktie blev 6,51 SEK (4,63). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19,8 % (16,0) och avkastningen på eget kapital till 23,0 % (17,3).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 11 892 MSEK (7 764). Kassaflödet efter investeringar, förvärv och avyttringar blev 7 961 MSEK (2 584). Likvida medel uppgick vid årets slut till 13 829 MSEK (5 592). Räntebärande skulder inklusive nettoavsättningar för pensioner minskat med likvida medel gav en nettoskuld på 21 818 MSEK (25 908). Sandvik hade vid utgången av 2012 två kreditfaciliteter om 650 MEUR respektive 5 000 MSEK som var outnyttjade. Under svenska obligationsprogram på 15 000 MSEK var obligationer motsvarande nominellt 9 841 MSEK utestående per årsskiftet. På det europeiska obligationsprogrammet om 3 000 MEUR var nominellt 1 127 MEUR utnyttjat. Det fanns också obligationer på nominellt 740 MUSD emitterade i USA. Återstående löptider på obligationerna var i snitt 4,4 år för de svenska respektive 5,3 år för de europeiska och 6,9 år för de amerikanska. Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's hade vid årsskiftet betygen BBB+ för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen.
Rörelsekapitalet uppgick vid årets slut till 25 170 MSEK (25 626). Den relativa kapitalbindningen under fjärde kvartalet 2012 var 27 % (26) av faktureringen.
Lagervärdet var vid årets slut 25 508 MSEK (26 077). Den relativa lagerbindningen var 27 % (26) av faktureringen. Kundfordringarna var vid årets slut 13 579 MSEK (14 563), motsvarande 14 % (14) av faktureringen.
Eget kapital uppgick vid årets slut till 36 232 MSEK (33 891), vilket motsvarar 28,80 SEK per aktie (27,40). Soliditeten var 35 % (34).
Utbetald köpeskilling avseende företagsförvärv under året (med avdrag för förvärvade likvida medel) utgjorde 39 MSEK (338). Erhållen köpeskilling avseende avyttring av företag och aktier utgjorde 692 MSEK (0). Investeringar avseende internt upparbetade immateriella tillgångar uppgick till 504 MSEK (457). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 4 820 MSEK (4 994).
Sandvik AB lämnade i november 2011 ett offentligt erbjudande till minoritetsaktieägarna i dotterbolaget Seco Tools AB om
| Investeringar | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 4 820 | 4 994 |
| % av fakturering | 4,9 | 5,3 |
| % av avskrivning enligt plan | 121 | 129 |
| Resultat och avkastning | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 13 490 | 10 148 |
| % av fakturering | 13,7 | 10,8 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
11 516 | 8 179 |
| % av fakturering | 11,7 | 8,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19,8 | 16,0 |
| Avkastning på eget kapital, % | 23,0 | 17,3 |
| Resultat per aktie, SEK | 6,51 | 4,63 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 6,51 | 4,63 |
| Definitioner, sid 71. |
att förvärva samtliga utestående aktier i Seco Tools AB mot betalning i Sandvikaktier. I början av 2012 emitterade Sandvik AB sammanlagt 68 098 748 nya aktier, motsvarande ett marknadsvärde på cirka 7 miljarder kronor, till de minoritetsaktieägare som accepterat erbjudandet. Under våren avnoterades aktien i Seco Tools AB från NASDAQ OMX Stockholm. Inom ramen för den tvångsinlösenprocess som inleddes beviljades Sandvik i juni 2012, mot kontant betalning av det ostridiga lösenbeloppet, förhandstillträde till alla utestående aktier i Seco Tools AB som inte förvärvades till följd av det offentliga erbjudandet. Sandvik AB blev därmed ägare till 100 % av aktierna i Seco Tools AB. Skiljedom gällande slutligt lösenbelopp för de förhandstillträdda aktierna i Seco Tools AB väntas under första halvåret 2013.
De farhågor som funnits att Sandvik skulle förlora marknadsandelar i och med förvärvet av Seco Tools har inte besannats. Sandvik var även före förvärvet moderbolag till Seco Tools och konsoliderade därmed redan detta företag i sin koncernredovisning. Detta innebär att förvärvets påverkan på Sandviks resultat och finansiella ställning huvudsakligen begränsas till att andelen av periodens resultat och eget kapital som är hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande elimineras och ersätts av eget kapital hänförligt till aktieägare i moderbolaget. Vidare har Sandvik efter förvärvet tillgång till 100 % av Seco Tools kassaflöde.
Moderbolagets fakturering 2012 uppgick till 16 990 MSEK (17 460) och rörelseresultatet till –483 MSEK (–2 754). Rörelseresultatet påverkades 2012 liksom 2011 negativt av nedskrivning av anläggningstillgångar, negativa metallpriseffekter samt poster av engångskaraktär.
Resultat från andelar i koncernföretag avser huvudsakligen utdelningar samt koncernbidrag från dessa och uppgick till 11 769 MSEK (2 815). Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 20 388 MSEK (16 990). Moderbolagets balansomslutning ökade med 21 121 MSEK (från 45 241 MSEK till 66 362 MSEK).
Köpet av Seco Tools AB påverkade under 2012 moderbolagets balansomslutning samt skuldsättningsgrad till följd av ökad skuldsättning samt ökat eget kapital hänförligt till genomförd apportemission.
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1 338 MSEK (1 421).
Moderbolaget erhöll 2012 utdelningar uppgående till totalt 9 632 MSEK varav från Sandvik Mining and Construction Logistics Limited 2 197 MSEK samt från Sandvik Finance B.V. 6 891 MSEK.
Antalet anställda i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2012 till 8 032 personer (8 514).
1) Moderbolaget inkluderar verksamheter som bedrivs i kommission. Dessa framgår av not 15.
| MSEK | Fakturering | Resultat efter finansiella poster |
Vinst marginal, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 1:a kvartalet | 22 030 | 2 855 | 13 |
| 2:a kvartalet | 23 421 | 3 073 | 13 | |
| 3:e kvartalet | 23 528 | 1 110 | 5 | |
| 4:e kvartalet | 25 104 | 1 140 | 5 | |
| 2012 | 1:a kvartalet | 24 838 | 3 371 | 14 |
| 2:a kvartalet | 25 939 | 3 667 | 14 | |
| 3:e kvartalet | 23 424 | 2 852 | 12 | |
| 4:e kvartalet | 24 328 | 1 627 | 7 | |
| Finansiell ställning | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 11 892 | 7 764 |
| Kassaflöde efter investeringar, förvärv och avyttringar, MSEK |
7 961 | 2 584 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK | 13 829 | 5 592 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK | 21 818 | 25 908 |
| Finansnetto, MSEK | –1 974 | –1 969 |
| Soliditet, % | 35 | 34 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,6 | 0,8 |
| Eget kapital 31/12, MSEK | 36 232 | 33 891 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK | 28,80 | 27,40 |
| Definitioner, se sid 71. |
Sandvik Årsredovisning 2012 17
Sandviks verksamhet bestod under 2012 av fem affärsområden: Sandvik Mining, Sandvik Machining Solutions, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction samt Sandvik Venture. Förvärvet av Seco Tools slutfördes under 2012 och bolaget ingår som ett produktområde inom affärsområde Sandvik Machining Solutions.
Sandvik Minings orderingång uppgick 2012 till 38 289 MSEK (35 619). Det innebar en ökning med 7 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 37 762 MSEK (32 232), vilket var en ökning med 17 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Förändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering marginellt. Prisutvecklingen var fortsatt stabil.
Rörelseresultatet uppgick till 6 004 MSEK (5 189), vilket gav en rörelsemarginal på 16 %. Resultatet påverkades positivt av ökade fakturerings- och produktionsvolymer, ökad intern effektivitet och en gynnsam produktmix. Förändrade valutakurser påverkade resultatet negativt med 68 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 14 054 (13 298).
I sin nuvarande form har affärsområdet varit verksamt sedan januari 2012 och under året skedde en del anpassningar av organisationen för att stärka kärnverk-
| Koncernen totalt | 97 948 | 99 078 | –1 | –1 |
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | 3 | 1 | ||
| Sandvik Venture | 7 218 | 8 473 | –15 | –11 |
| Sandvik Construction | 9 013 | 9 898 | –9 | –12 |
| Sandvik Materials Technology | 14 708 | 16 350 | –10 | –11 |
| Sandvik Machining Solutions | 28 717 | 28 737 | 0 | 0 |
| Sandvik Mining | 38 289 | 35 619 | 7 | 7 |
| MSEK | 2012 | 2011 | Förändring, % | Förändring, %* |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| Koncernen totalt | 98 529 | 94 084 | 5 | 5 |
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | 43 | 38 | 12 | 12 |
| Sandvik Venture | 7 194 | 8 056 | –11 | –6 |
| Sandvik Construction | 9 683 | 9 249 | 5 | 1 |
| Sandvik Materials Technology | 15 366 | 16 339 | –6 | –6 |
| Sandvik Machining Solutions | 28 482 | 28 171 | 1 | 1 |
| Sandvik Mining | 37 762 | 32 232 | 17 | 17 |
| MSEK | 2012 | 2011 | Förändring, % | Förändring, %* |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| Koncernen totalt | 13 490 | 14 | 10 148 | 11 |
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | –1 348 | — | –783 | — |
| Sandvik Venture | 1 238 | 17 | –21 | –0 |
| Sandvik Construction | 748 | 8 | 58 | 1 |
| Sandvik Materials Technology | 592 | 4 | –642 | –4 |
| Sandvik Machining Solutions | 6 256 | 22 | 6 347 | 23 |
| Sandvik Mining | 6 004 | 16 | 5 189 | 16 |
| MSEK | 2012 | % av fakturering | 2011 | % av fakturering |
samheten och kundservicen samt öka snabbheten och flexibiliteten. Detta stödjer Sandviks ambitioner om ökad lönsamhet och bibehållen tillväxt för affärsområdet.
Olycksfallsfrekvensen (LTIFR) för affärsområdet var oförändrad under första halvåret, följd av en långsam men stadig förbättring för att i slutet av året nå målet för 2012. Arbetet med Sandvik International Mining School och utbildningen International Mining Engineer har uppfyllt förväntningarna. Detta skräddarsydda program är det enda i sitt slag och drivs i samarbete med sju av världens ledande gruvuniversitet och sträcker sig över fyra kontinenter.
Efterfrågan från den globala gruvindustrin på ny utrustning minskade kraftigt under andra halvåret från det första halvårets rekordnivåer. Aktiviteten var hög i Afrika medan samtliga övriga stora marknader rapporterade en nedgång. Flera kunder aviserade minskade investeringar, vilket hade en negativ påverkan på orderingången för utrustning och system till nyetablerings- och expansionsprojekt.
Till följd av den svagare efterfrågan på marknaden tillkännagav Sandvik Mining i november en omstruktureringsplan med syftet att möta den lägre efterfrågan med bibehållen lönsamhet trots svårare marknadsförhållanden.
I mars skrev Sandvik avtal med det kinesiska företaget Shenhua Shendong gällande bland annat 21 bolter miners till ett sammanlagt värde av 500 MSEK. I oktober fick Sandvik Mining en order på världens största automatiseringssystem till bolaget Rio Tintos underjordiska diamantgruva Argyle i Australien. I december fick affärsområdet en order från Royal Bafokeng Platinum, Sydafrika, att leverera 83 maskiner, huvudsakligen lågprofillastare och borriggar.
Under året säkrade Sandvik Mining ett antal stora kontrakt för gruvsystem. Ett stort kontrakt tecknades med en kund i Asien avseende konstruktion och leverans av utrustning för kontinuerlig gruvdrift och kolhantering till ett värde av 1 100 MSEK. Ett avtal om ett system för materialhantering och krossning till en koppargruva till ett värde av 900 MSEK tecknades med en kund i Sydamerika.
I slutet av mars tecknade Sandvik Mining tre större kontrakt för leverans av materialhanteringssystem i Latinamerika och Australien. Det totala ordervärdet uppgick till omkring 1 600 MSEK. Dessa order avser konstruktion och leverans av utrustning för kontinuerlig gruvdrift utan truckar, inklusive krossning och bandtransportsystem till en ovanjordsgruva i Latinamerika. I Australien avser ordern konstruktion, leverans och installation av materialhanteringsutrustning för järnmalm i en ovanjordsgruva.
Under året arbetade Sandvik Mining för att optimera den globala närvaron för serviceverksamheten och flera nya servicecenter öppnades runt om i världen. Affärsområdet införde också en omfattande serie av serviceprodukter som anpassas till kundens specifika behov. Fyra helt nya och unika servicepaket som kallas Service IQ lanserades också.
En av de viktigaste prioriteringarna i Sandvik Minings strategi är att påskynda produktutvecklingen och den tid det tar tills produkten introduceras på marknaden. Under året lanserades flera nya produkter, samtliga med säkerhet, produktivitet och trygghet i fokus. Den revolutionerande krossen Vibrocone™ representerar nästa generations krossteknik och kombinerar det bästa från konventionella principer för krossning och malning. Denna innovation gör det möjligt att använda en ny miljöeffektiv pulveriseringsmetod och spara upp till 30 procent energi senare i produktionskedjan. Sandviks truckar i TH500- och TH600-serien som lanserades under året visar de senaste innovationerna inom ramptransporter i hårt berg och är därför klara föregångare för nästa generations underjordsfordon. Med över 60 olika säkerhetsfunktioner för att skydda föraren, underhållspersonalen och själva trucken är TH551 och TH663 troligen de säkraste underjordstruckarna med lyftanordning som någonsin tillverkats.
Sandvik Machining Solutions orderingång uppgick till 28 717 MSEK (28 737), vilket var i nivå med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 28 482 MSEK (28 171), vilket var en ökning med 1 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering marginellt negativt. Prisutvecklingen var fortsatt positiv.
Rörelseresultatet uppgick till 6 256 MSEK (6 347), vilket gav en rörelsemarginal på 22 %. Förändrade valutakurser påverkade resultatet positivt med 118 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 18 333 (18 491).
Krisen i eurozonen i kombination med den svaga utvecklingen i Kina fortsatte att påverka den globala ekonomin under 2012. Perioden med låg tillväxt förlängdes och tillväxtförväntningarna sjönk ytterligare något, i synnerhet i euroområdet.
Den generella utvecklingen under 2012 var svag i de utvecklade ekonomierna, förutom USA, men relativt stabil i många tillväxt- och utvecklingsekonomier.
Den svagare utvecklingen i Europa berodde främst på den avtagande tillväxten i Centraleuropa. Marknaden i Tyskland bromsade in under andra halvåret, vilket främst märktes inom sektorer som fordon, vindkraft och maskininvesteringar. Det ekonomiska läget i Frankrike, Italien och Spanien var fortsatt pressat, och ordernivån i de industrisegment som vanligtvis efterfrågar mest fortsatte att vara låg.
Nordamerika och i synnerhet USA gick starkt under hela året även om takten var något långsammare under andra halvåret. Marknadsförhållandena i allmänhet i Sydamerika gav fortsatt anledning till oro, främst som ett resultat av den negativa utvecklingen i Brasilien. Ordernivåerna i Asien visade på låga volymer trots den positiva utvecklingen på vissa marknader i Sydostasien, som Thailand,
Singapore och Indonesien. Dock visade inte Kina något tecken på återhämtning rent ekonomiskt och Japans export fortsatte att utvecklas negativt till följd av den ekonomiska inbromsningen i Kina och Europa och de lägre förväntningarna på USAs ekonomi.
Sandvik Machining Solutions lanserade en ny strategi för varumärkespositionering i Kina och Indien i slutet av året.
Integreringen av Seco Tools i Sandvik Machining Solutions organisationsstruktur var framgångsrik och flera kostnadsbesparande åtgärder identifierades och vidtogs. Som en följd av integrationen av Seco Tools omfördelades distributionen av produkter till kunder i Kina från Sandvik Machining Solutions distributionscenter i Singapore till Seco Tools distributionscenter i Shanghai.
Produktområde Sandvik Coromant genomförde en framgångsrik lansering av borren CoroDrill®870 med utbytbar spets och produktområdet Walters nya fräskoncept Blaxx™ med vändskären Tiger Tec® Silver fick mycket uppmärksamhet. Produktområde Seco Tools nya hårdmetallskär för gjutjärnsbearbetning togs väl emot av marknaden, vilket även gäller för företagets unika dubbla skivfräs Octomill™.
Sandvik Materials Technologys orderingång uppgick till 14 708 MSEK (16 350). Det var en minskning med 11 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 15 366 MSEK (16 339), vilket innebar en minskning med 6 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Effekter av ändrade metallpriser påverkade orderingång och fakturering negativt med 5 %. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering marginellt. Prisutvecklingen var fortsatt god för högförädlade nischprodukter.
Rörelseresultatet uppgick till 592 MSEK (–642), vilket gav en rörelsemarginal på 4 %. Förändrade metallpriser påverkade rörelseresultatet negativt med 282 MSEK medan poster av engångskaraktär kopplat till pågående omstruktureringsprogram uppgick till –667 MSEK. Resultatet exklusive metallpriseffekter samt
engångsposter uppgick till 1 541 MSEK eller 10 % av faktureringen. Jämfört med föregående år påverkade förändrade valutakurser rörelseresultatet positivt med 100 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 7 307 (8 166).
Efterfrågan för Sandvik Materials Technology var splittrad under året, särskilt från segment som konsument- och elektronikindustri samt även för delar av det lågförädlade sortimentet. Under det tredje och fjärde kvartalet försvagades affärsklimatet ytterligare från de redan låga nivåer som noterades tidigare under året. Orderingången för produkter till olje- och gasindustrin var dock stabil under hela året, trots att en del planerade projekt senarelades. Som en konsekvens av kärnkraftsolyckan i Japan 2011 blev aktiviteten inom kärnkraftsindustrin avvaktande. Säkerhetsgenomgångar inleddes, vilket resulterade i senareläggning av vissa inneliggande order på ånggeneratorrör från främst kinesiska kunder. Efterfrågan i Europa försämrades under året, där nedgången i speciellt södra delen av Europa var markant. I Nordamerika minskade efterfrågan något, men den var dock på en mer stabil nivå jämfört med Europa. I Asien var utvecklingen blandad, där Kina visade tecken på en avtagande tillväxt.
Ett par större order erhölls inom energisegmentet. Under det första kvartalet registrerades den första större ordern på ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin sedan kärnkraftsolyckan i Japan. Ordervärdet var cirka 400 MSEK och leveranser kommer att ske från slutet av 2013 till och med första kvartalet 2014. Under det andra kvartalet erhölls en order till ett värde av 300 miljoner kronor från en kund inom olje- och gasindustrin i Europa. Leveranser inleddes under det fjärde kvartalet 2012 och sträcker sig fram till slutet av andra kvartalet 2013.
Det omfattande förbättringsprogram (The Step Change Program) som lanserades i september 2011 fortsatte implementeras med starkt fokus även under 2012.
Programmet syftar till att öka Sandvik Materials Technologys lönsamhet till en betydligt högre och stabilare nivå samt stärka den ledande positionen inom strategiska segment.
Huvudpunkterna i programmet är följande:
Generellt sett levererade Step Changeprogrammet i enlighet med plan under 2012, trots ett svagt marknadsläge under större delen av året. Som den viktigaste delen av förbättringsaktiviteterna lanserades ett omfattande EHS-program (miljö, hälsa och säkerhet) i slutet av mars, med ett särskilt starkt fokus på att förbättra säkerheten i verksamheten. Programmet omfattar åtta initiativ som brutits ner i alla delar av verksamheten globalt – och som understödjer följande tre principer:
Exempel på initiativ som genomfördes under 2012 var att samtliga chefer globalt genomgick en skräddarsydd EHSutbildning. Alla enheter identifierade sina fem största risker och tog fram handlingsplaner för att eliminera eller minska riskerna, samt påbörjade genomförandet av dessa handlingsplaner. Chefer i alla delar av organisationen definierade tre säkerhetsåtaganden och höll även säkerhets-workshops med sina medarbetare, där betydelsen av de tre säkerhetsprinciperna diskuterades. EHS-programmet inkluderar även aktiviteter som förbättrade processer för olycksfallsutredning samt kemikaliehantering.
Under året var affärsområdets största bolag, AB Sandvik Materials Technology, ett av de första i sin bransch som certifierades i enlighet med det nya internationella energiledningssystemet, ISO 50001:2011. Bakgrunden är bland annat att affärsområdet under de senaste åren undersökt mer än 150 processer med syfte att finna energieffektiviseringar – och baserat på detta genomfört 60 projekt med goda resultat när det gäller att reducera energiförbrukningen. Ett systematiskt arbetssätt är även etablerat när det gäller att driva kontinuerliga förbättringar inom energiområdet.
Ett av målen med förbättringsprogrammet är att reducera kostnadsbasen med mer än en miljard kronor i slutet av 2013 jämfört med nivån 2011, bland annat genom lägre personal- och administrationskostnader, en kostnadsoptimering av försäljningsorganisationen samt strukturella åtgärder. Som en konsekvens av programmet infördes därför en förenklad och mer kostnadseffektiv organisationsstruktur i slutet av 2011. En ny säljmodell implementerades under 2012 och antalet försäljningsenheter reducerades från 40 till 20. I slutet av 2011 identifierades en strukturell övertalighet motsvarande cirka 500 tjänstemän globalt, varav cirka 300 personer i Sverige. Flertalet av de övertaliga personerna lämnade företaget under det första halvåret 2012.
I slutet av januari fattades beslut om att omstrukturera tillverkningen av tråd och band, vilket kommer att möjliggöra ett skifte av produktmixen till mer avancerade och lönsamma produkter inom viktiga nyckelsegment, såsom energisektorn. Beslutet innebär att tillverkningen av tråd och band i Hallstahammar kommer att ha avvecklats till utgången av 2013, liksom två enheter för bandtillverkning i England och Kina. I samband med detta intensifierades arbetet med att avveckla tråd- och bandprodukter som inte är tillräckligt lönsamma, eller som inte tillhör kärnverksamheten. Tillverkning av den kvarvarande delen av produktprogrammet för tråd och band i Hallstahammar kommer främst att överföras till Sandviken. Som en konsekvens av de planerade
förändringarna identifierades en övertalighet på mer än 100 personer, som till viss del reducerades redan under 2012.
Flera omfattande investeringsprojekt genomfördes under året, varav många syftade till att förbättra säkerheten. En mycket viktig investering för produktområde Tube var uppgraderingen av den stora extrusionspressen i Sandviken, vilken genomfördes under ett förlängt sommarstopp. Investeringen har framför allt ökat säkerheten på arbetsplatsen samtidigt som den bidrar till att stärka positionen inom det strategiskt viktiga olje- och gas-segmentet. Kapaciteten utökas avsevärt liksom presskraften, vilket gör det möjligt att producera längre rör i grövre dimensioner. I maj invigdes det nya rörverket i Sandviken för tillverkning av ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. En kapacitetsutbyggnad för kapslingsrör till kärnkraftsindustrin genomfördes även i Sandviken. I september invigdes en ny råvarugård i Sandviken, en investering som förbättrar säkerhet, arbetsmiljö och logistik samt bidrar till sänkta bullernivåer i närområdet.
Baserat på det försämrade affärsklimatet under det tredje kvartalet, och även med ambitionen att ytterligare stärka Sandvik Materials Technology som ett långsiktigt värdeskapande affärsområde med en mer stabil lönsamhet över en konjunkturcykel, definierades fler åtgärder inom ramen för förbättringsprogrammet under det fjärde kvartalet. Fokus ligger i första hand på ytterligare uthålliga kostnadsbesparingar, samt på fortsatt konsolidering av verksamheten, förenkling av organisationen och utfasning av ickekärnverksamhet. Som en del av den pågående utvärderingen av trådverksamheten kommer trådtillverkningen vid Sandvik Española i Barcelona, Spanien, att omstruktureras. Ambitionen är även att avyttra enheter som inte tillhör kärnverksamheten under 2013. Vissa enheter kommer också att anpassas i enlighet med rådande affärsläge, men även för att understödja det pågående strategiska skiftet av produktmixen till allt mer avancerade material och produkter.
Totalt kommer förändringarna att leda till strukturella neddragningar om ytterligare cirka 220 personer under 2013. Som en konsekvens av förändringarna belastades det fjärde kvartalet 2012 av engångskostnader på 667 MSEK, varav drygt 400 MSEK härrör från nedskrivningar av i första hand anläggningstillgångar.
Sandvik Constructions orderingång uppgick till 9 013 MSEK (9 898), vilket var en minskning med 12 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 9 683 MSEK (9 249), vilket var en ökning med 1 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering negativt med cirka 1 %. Prisutvecklingen var något positiv.
Rörelseresultatet för Sandvik Construction uppgick till 748 MSEK (58), vilket resulterade i en rörelsemarginal på 8 %. Ökningen berodde främst på en framgångsrik implementering av det pågående förbättringsprogram som gett resultat i form av ökad bruttovinst och lägre nivåer för administrations- och försäljningsomkostnader. Förändrade valutakurser påverkade resultatet negativt med 54 MSEK. Antalet medarbetare den 31 december var 3 289 (3 872). En betydande minskning skedde dessutom av inhyrd personal, exempelvis via bemanningsföretag.
Efterfrågetrenden för Sandvik Construction var blandad under 2012 som ett resultat av en global nedgång i ekonomin. Samtidigt noterades tillväxt inom vissa områden. Orderingången i Europa minskade med 8 % som en följd av de försämrade ekonomiska förhållandena, trots en gynnsam utveckling i Finland, Norge samt Turkiet. Efterfrågan i Sydamerika minskade med 12 %, huvudsakligen som ett resultat av en åtstramning av tillgängligt kapital för investeringar i Brasilien. Asien minskade med 23 %, huvudsakligen som ett resultat av inbromsningen i Kina. I Nordamerika minskade efterfrågan med 5 % trots en stark tillväxt i Mexiko. Afrika och Mellanöstern växte med 27 %, som ett resultat av stark tillväxt i Sydafrika och Saudiarabien.
2012 var första året som Sandvik Construction fungerade som ett eget affärsområde. Ett starkt fokus under året var att genomföra ett förbättringsprogram där det övergripande målet varit att främja uthållig och lönsam tillväxt baserad på en smidig och effektiv organisation. Här ingick ett produktsegmenterat arbetssätt samtidigt som direktförsäljningsteamen stärkts och närvaron i återförsäljarledet ökats.
Effektivitetsförbättringar genomfördes i hela leveranskedjan från inköp till distribution samtidigt som andelen slutprodukter monterade på tillväxtmarknader ökade. Integrationen av Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd, ett samriskbolag med Shanghai Electric, fortsatte på ett tillfredsställande sätt. Bolaget förser mellansegmentet med maskiner för krossning och sortering. Dessutom återintroducerades varumärket Rammer på marknaden vilket ytterligare stärkte Sandvik Constructions position hos återförsäljarna för hydraulhammare i premiumsegmentet.
Under året lanserade Sandvik Construction mer än 30 nya produkter, exempelvis sänkborrverktyget DH350, en hydraulisk borrigg för tillväxtmarknaderna; topphammaren DC125R, en borrrigg för de utvecklade marknaderna; jumboaggregatet DT1130JP Tunneling Jumbo, huvudsakligen för marknaderna i Asien; den innovativa och mångsidiga horisontella slagkrossen CI411-CI521, samt BR153 och den nya hammaren för mellansegmentet, Sandvik Breaker, med systemet Fixed Blow Energy som säkerställer optimal slagenergi. Sandvik lanserade även den mobila krossen QH440 och slutförde den mobila 1-krosserien med nya Tier3B-anpassade motorer och förbättrade funktioner. Affärsområdet introducerade även flera nya mobila krossar och sorterare, huvudsakligen för marknaden i Asien. Shanbao lanserade
nya, mer konkurrenskraftiga krossar: konkrossar, käftkrossar och slagkrossar, samt hydraulhammarserien SPS Breaker – samtliga för mellansegmentet. Åtgärder som syftat till att öka standardiseringen och konkurrenskraften i produktportföljen och samtidigt minska dess energianvändning, buller, damm och utsläppsnivåer intensifierades under året.
Sandvik Ventures orderingång uppgick till 7 218 MSEK (8 473), vilket var en minskning med 11 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 7 194 MSEK (8 056), vilket var en minskning med 6 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering marginellt. Prisutvecklingen var positiv.
Rörelseresultatet uppgick till 1 238 MSEK (–21), motsvarande en rörelsemarginal om 17 %. Föregående års resultat var starkt påverkat av en rad negativa engångsposter, drygt 1 300 MSEK, främst relaterade till nedskrivning av goodwill inom Sandvik Medical Solutions. Exklusive dessa engångsposter påverkade lägre volymer resultatet något negativt medan högre råvarupriser motverkades av prishöjningar. Antalet medarbetare var den 31 december 3 558 (4 107).
Under året etablerades affärsområdets organisation och styrningsprinciper. Sandvik Ventures strategi är att med rätt stöd och fokus skapa förutsättningar för tillväxt inom både ny och befintlig affärsverksamhet och agera som växthus för produktområden. Respektive produktområde drivs som en egen affär oberoende av övriga. Affärsområde Sandvik Venture bestod vid årets utgång av följande produktområden: Sandvik Process Systems, Sandvik Hard Materials, Diamond Innovations, Wolfram och Dormer.
Efterfrågan utvecklades inledningsvis positivt under året för flertalet av produktområdena, främst för produkter från Sandvik Process Systems. Från och med andra kvartalet och återstoden av året noterades dock en blandad efterfrågetrend för flertalet av Sandvik Ventures produktområden. För de flesta produktområden var affärsklimatet oförändrat i Europa och Nordamerika, men försvagades i Asien.
Under fjärde kvartalet noterades den mest betydande ordernedgången i Europa då efterfrågan på volfram och volframbaserade material påverkades negativt av den ekonomiska osäkerheten och lagerneddragningar hos kunder. Produktionstakt och lagernivåer minskade inom samtliga produktområden under fjärde kvartalet, med undantag för Sandvik Process Systems. Intern effektivitet bidrog positivt till resultatet, men var inte tillräckligt för att kompensera den negativa effekten av vikande försäljning.
• Under året togs ett beslut om att genomföra en större investering i St. Martin, Österrike, för att bygga ut produktområde Wolframs kapacitet för återvinning av hårdmetall.
• Sandvik beslutade i slutet av augusti att den 1 januari 2013 flytta över produktområde Dormer från Sandvik Venture till Sandvik Machining Solutions. Produktområdets utvecklade erbjudande av runda verktyg inom marknadens mellansegment gör att det ses som ett värdefullt tillskott till det strategiska initiativet på mellansegmentet inom Sandvik Machining Solutions.
En kund i Sydamerika har sagt upp ett kontrakt gällande ett stort materialhanterings- och krossningssystem till en koppargruva. Som en följd av detta beräknas det första kvartalets orderingång påverkas negativt med drygt 600 MSEK. Det förväntas inte ha någon materiell effekt på resultatet.
Jonas Gustavsson tillträdde den 1 februari 2013 som chef för Sandvik Machining Solutions. Han efterträdde Andreas Evertz som lämnade bolaget.
Petra Einarsson tillträdde den 1 februari 2013 som chef för Sandvik Materials Technology och efterträdde Jonas Gustavsson.
Målet med Sandviks forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) är att öka kundernas produktivitet, minska miljöpåverkan och förbättra kundernas arbetsmiljö. FoU-arbetet är högt prioriterat inom koncernen, har ett starkt produktfokus och omfattar bland annat metallurgisk forskning, skärande bearbetning samt utveckling av produktionsutrustning och teknik, produktionsprocesser och IT-system.
Sandvik R&D Board etablerades under 2012 med uppgift att tillvarata synergier, utveckla metoder och processer samt öka transparensen inom företaget i syfte att säkerställa hög effektivitet och innovationskraft i FoU-arbetet.
Sandvik R&D Board, bestående av koncernens direktör för Forskning och Utveckling samt affärsområdenas FoUrepresentanter, har mandat, budget och ansvar för att initiera och styra gemensamma forskningsprojekt, optimera koncernens globala närvaro samt bevaka ny teknologi för framtida utmaningar. En mycket viktig del är att utveckla synergier inom FoU-organisationen.
Varje år satsar Sandvik mer än 3 miljarder kronor på FoU och kvalitetssäkring. Över 2 700 personer arbetar inom området. Koncernen äger cirka 8 000 aktiva patent och andra immateriella tillgångar. Ett målmedvetet och kontinuerligt arbete för att söka, skydda och bevaka patent är av yttersta vikt för att värna produktportföljen.
Säkerhet, livscykelanalys, hälsa och miljö är områden som prioriteras allt högre av Sandvik och koncernens kunder. Detta ger ett starkt fokus på ökad energieffektivitet och produktsäkerhet, minskning av koldioxidutsläpp och en ökad användning av återvunnet material. Exempel från 2012 är höjd produktsäkerhet genom nära samarbete mellan Sandvik Mining och dess nyckelkunder samt minskade koldioxidutsläpp genom att använda rör av legeringen SanicroTM 25 i nästa generations koleldade kraftverk.
FoU-verksamheten drivs decentraliserat inom varje affärsområde i nära samarbete med kunder. De största FoU-enheterna inom koncernen finns i Sverige, Finland, Österrike, Tyskland, Storbritannien och USA. Enheter under utveckling finns i Indien och Kina.
Några viktiga händelser under året var expansionen av Sandvik Materials Technologys FoU-center i Pune, Indien, invigningen av Sandvik Machining Solutions applikationscenter i Pune, Indien, samt invigningen av Sandvik Hard Materials nya FoU-center i Wuxi, Kina.
Sandvik bedriver även långsiktig forskning inom ramen för olika nationella och internationella forskningsprogram. Det skapar viktiga kontakter med universitet, högskolor och forskningsinstitut. Dessa samarbeten finns världen över inom forskningsområden som metallurgi, materialfysik, skärande bearbetning, bergmekanik, gruvprocesser och produktionsteknologi. Koncernen för även en kontinuerlig dialog med lärosäten för att säkerställa att utbildning och forskning är i linje med Sandviks nuvarande och framtida krav.
• Fokus
Utveckling av lösningar för automatiserad gruvdrift inom borrning, krossning och bergfräsning. Fokus i produktutvecklingen ligger på säkerhet, energiförbrukning och kostnadseffektivitet.
• Drivkrafter
Kortare produktutvecklingstid, sänkta kostnader, minskad energianvändning, ökad säkerhet och förbättrade förutsättningar för miljö och hälsa, driftsäkerhet samt utökat erbjudande till nya marknadssegment utanför premiumområdet.
Utveckling av nya verktygsmaterial och produkter samt förbättrade produktionsmetoder och produktionsutrustning. Verktygens prestanda och kvalitet förbättras samtidigt som både kundens och affärsområdets produktion effektiviseras. Målet med forskningsoch utvecklingsarbetet är att öka kundernas produktivitet, minska deras miljöpåverkan och förbättra arbetsmiljön.
• Drivkrafter
Starkt kundfokus för höjd produktivitet genom avancerad teknologi, låg miljöpåverkan och gynnsam total produktionsekonomi.
• Fokus
Utveckling av avancerade metalliska och keramiska material för krävande applikationer. Energisegmentet är viktigt och stora satsningar görs på forskning och utveckling där nya material, produkter och produktionsprocesser ständigt tas fram för att möta framtida efterfrågan.
• Drivkrafter
Öka kundernas produktivitet, minska energianvändningen, minska miljöpåverkan och uppnå säkrare arbetsmiljö.
• Fokus
Produktutveckling genom en kombination av stark förståelse för kundernas behov och ett innovativt arbetssätt fokuserat på krossning, borrning, spräckning och demolering.
• Drivkrafter
Lägre produktionskostnad, ökad tillförlitlighet, bättre prestanda, enklare och säkrare drift och underhåll, minskad energianvändning samt utökat erbjudande till nya marknadssegment utanför premiumområdet.
I det breda produktutbudet sker utveckling av tekniskt avancerade produkter i nära samarbete med nyckelkunder. Ny produktionsteknologi och nya produktionsprocesser utvecklas med fokus på kvalitet och kostnadseffektivitet samt möjligheter för förbättrade produktprestanda.
Öka kundernas produktivitet med hjälp av avancerad teknologi, låg miljöpåverkan och gynnsam total produktionsekonomi.
| Affärsområde | Produkt | Beskrivning |
|---|---|---|
| Sandvik Mining | Sandvik AutoMine® | AutoMines produkter baseras på en ny plattform för ett globalt kontroll system som ökar säkerheten i driften och bidrar till högre effektivitet. |
| Sandvik Machining Solutions | CoroTurn® HP, verktyg med munstycken | Sandvik Coromants unika munstycken riktar skärvätskan på det mest effektiva sättet för att uppnå ett bättre resultat vad gäller spånkontroll, produktivitet och verktygens livslängd. |
| Sandvik Machining Solutions | Blaxx™ fräsningssystem | Ett fräsningssystem från Walter som kombinerar fördelarna med tangentiella fräsningssystem med prestandan hos vändskären i Tiger Tec® Silver. |
| Sandvik Machining Solutions | Minimaster® Plus | Seco Tools pinnfräs med utbytbara räfflade skär. |
| Sandvik Materials Technology | Sanicro™ 25 | Ny legering för rör i värmepannor i nästa generations koleldade kraftverk. |
| Sandvik Materials Technology | HT5/Sanicro 30 | Omvända kompoundrör för kolförgasningsapplikationer. |
| Sandvik Construction | CI411–CI521 | En mångsidig ny slagkross för stenkrossning och återvinning av byggnadsmaterial. |
| Sandvik Construction | DH350 | En ovanjordsborrmaskin, utvecklad i Kina för den kinesiska marknaden. |
| Sandvik Construction | BR1533 | En hydraulhammare i mellanstorlek med Sandviks system Fixed Blow Energy. |
| Sandvik Venture | En nyckelfärdig lösning för tillverkning av konstgödning |
Sandvik Process Systems kompletta nyckelfärdiga process från flytande/fast mixning till stelning och lagring av urea-ammoniumsulfat. |
| Sandvik Venture | Diamantfräsar med hög prestanda | Diamond Innovations nya kompakta fräs för olje- och gasborrning. |
Ett förändringsarbete pågår inom Sandvik och för koncernens medarbetare var 2012 ett år av utmaningar. Som ett led i den nya affärsstrategin blev tre affärsområden fem från 1 januari 2012. Samtidigt minskade antalet nivåer inom organisationen för att göra beslutsvägarna kortare och processerna snabbare. Förändringarna under 2012 var i första hand strukturellt betingade och alla åtgärder syftade till att stärka koncernen för framtiden. Ledarskapsutveckling, målstyrning samt mångfald och inkludering är centrala delar i Sandviks fortsatta arbete.
Sandvik slutförde de strukturella nedskärningarna under fjärde kvartalet 2011 i enlighet med den nya strategin. Personalneddragningarna var en konsekvens av en omdefinierad verksamhet och nya arbetssätt, snarare än en anpassning till nya volymer. Sandvik har hela tiden strävat efter att hantera nedskärningar så ansvarsfullt och effektivt som möjligt. Den största minskningen av arbetsstyrkan har skett via frivillig avgång.
Antalet medarbetare vid slutet av 2012 var 48 742 (50 030), en minskning för jämförbara verksamheter med 1 288 personer under året. Antalet medarbetare i Sverige uppgick den 31 december 2012 till 10 965 personer (11 537). Uppgifter om medeltalet anställda och personalkostnader återfinns i noterna 3.1 och 3.2.
I samband med den nya affärsstrategin presenterades en koncerngemensam strategi för alla medarbetare inom Sandvik, vilken är en del i Sandviks affärsstrategi genom att den möjliggör en flexibel, högpresterande organisation där medarbetarna har mer ansvar. Strategin baseras på Sandviks kärnvärden Fair Play, Open Mind och Team Spirit. Följande områden identifierades som fokusområden under 2012 och kommande år:
Koncernens viktigaste prioritet är att tillhandahålla en säker arbetsmiljö och att uppnå nollvisionen "Zero harm". Sandvik har fortsatt att starkt fokusera på att minska andelen arbetsplatsrelaterade skador, sjukdomar och olyckor samt att förbättra medarbetarnas hälsa och välmående. Koncernens mål för perioden 2008 till 2012 beskrivs i tabellen nedan.
Sandviks mångsidiga produktionsrelaterade enheter utgör potentiella risker för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Det finns även en skaderisk för medarbetare som arbetar med försäljning, till exempel i samband med resor till och från kunders anläggningar eller lokaler. Ett arbetsrelaterat dödsfall inträffade i Sverige i samband med tjänsteresa.
Under året vidtog Sandviks affärsområden en lång rad åtgärder specifikt anpassade till affärsområdenas behov för att förbättra medarbetarnas arbetsmiljö.
| Övergripande mål | Detaljerade mål |
|---|---|
| Fortsätt minska frekvensen av arbetsrelaterade olycksfall, sjukdomar och incidenter. |
• Minska olycksfallsfrekvensen med 50 % före slutet av år 2012 (basår: 2008). |
| Förbättra hälsa och välmående bland medarbetare. | • Samtliga enheter ska introducera ett hälso- och välmåendeprogram före slutet av år 2012. |
| Samtliga betydande tillverknings-, service- och distributionsenheter ska vara certifierade i enlighet med OHSAS 18001 (eller jämförbar standard) inom två år från att de förvärvats eller etablerats. |
* Antal olyckor per miljon arbetstimmar ** Seco Tools ingår från och med 2012
Sedan 2008 har Sandvik visat en väsentlig förbättring (47 %) i sin olycksfallsfrekvens (LTIFR) till 4,3 (jämfört med målet på en 50-procentig minskning till 4,0). Dock planade resultatet för LTIFR under 2012 ut och visade endast en marginell förbättring under årets senare del. En jämförelse med branschkollegor visar att en utplaning ska tolkas som en signal att koncernen nu måste fokusera mer direkt på åtgärder för att förbättra kulturen för säkerhet och hälsa. Samtidigt fortsätter arbetet med att införa stabila system och processer.
Mångfald och inkludering är viktiga förutsättningar i Sandviks strategi. Frågan om mångfald har blivit allt mer central för Sandvik som arbetar med mångfald i vid bemärkelse: kön, etnisk bakgrund, nationalitet, kompetens, yrkesmässig bakgrund och med avseende på funktionshinder. Prioriteringarna för 2012 har varit att ta fram en global strategi och en implementeringsplan samt att öka kunskapen och medvetenheten hos högsta ledningen om vikten av mångfald och inkludering.
Under året togs en global plan fram för mångfald och inkludering som stöttar Sandviks strategi med involvering av representanter från alla delar av verksamheten och många länder.
Följande långsiktiga mål sattes:
Ett inkluderande arbetsklimat.
| män | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Antal medarbetare 31/12* | 48 742 | 50 030 |
| Medelantal anställda | ||
| Kvinnor | 9 223 | 8 978 |
| Män | 40 152 | 39 569 |
| Totalt | 49 375 | 48 547 |
* Omräknat till antal heltidstjänster.
En organisation med mångfald på alla nivåer och i alla funktioner.
En högpresterande organisation som drar nytta av mångfald och inkludering för att behålla sin konkurrenskraft på den globala marknaden.
* Andelen är baserad på cirka 85 % av det totala antalet medarbetare (Seco Tools och ett antal andra enheter ingår ej)
Sandviks 380 högsta chefer utbildades i linje med denna strategi och åtgärdsplaner togs fram för varje verksamhet.
I de nya ledningsgrupperna för affärsområdena har andelen kvinnor ökat från 9 % till 18 % sedan 2011. Sandvik lyckades också öka mångfalden vad gäller nationalitet och åldersmässig spridning i dessa ledningsgrupper. Andelen kvinnor i företaget är totalt 19 % och andelen kvinnliga chefer är 16 %. I Sverige motsvarar andelen kvinnor i chefsställning andelen kvinnor totalt i företaget. För att fullt ut ta vara på all kompetens som finns inom företaget deltar Sandvik i det svenska projektet "Battle of the numbers" som syftar till att få fler kvinnor att nå operativa chefspositioner. Andelen kvinnor i de olika affärsområdena framgår av tabell nedan.
Sandviks medarbetare, den närmsta kontakten med marknaden och kunderna, ska få ökat ansvar och mer handlingsfrihet. Detta kommer att ge medarbetarna en ökad chans att påverka och göra organisationen snabbare. En koncerngemensam medarbetarundersökning, SEmp, genomfördes och resultatet ska ligga till grund för en förbättring av humankapitalet och driva på ständiga förbättringar.
Medarbetarundersökningen kommer att genomföras årligen.
En ledarskapsmodul har utvecklats i SEmp för att utvärdera alla chefer utifrån Sandviks nya ledarskapsmodell. Frågorna i den totala undersökningen översattes till 25 språk.
Undersökningen pågick från mitten av september till mitten av oktober 2012 och 87,9 % av alla Sandvik-medarbetare svarade. Seco Tools genomförde en egen SEmp-process då bolaget ej var fullt ut integrerat i Sandvik vid tidpunkten för genomförandet. Efter undersökningen genomförde varje chef en workshop där
resultaten diskuterades och man beslutade gemensamt om förbättringar. Ansvarig från HR stöttade chefen och gruppen genom att leda dessa möten. Alla överenskomna förbättringsåtgärder kommer att följas upp åtminstone en gång per kvartal.
Sandviks verksamhet och historia bygger på innovation och innovationsförmågan kommer att vara avgörande även i framtiden. Företagskulturen i Sandvik stöder innovation och entreprenörsanda.
Långsiktig global framgång, innovation och tillväxt kräver förändring och anpassning. Sandvik kan bara uppnå dessa mål genom att följa och leva upp till de värderingar som gör företaget unikt. Sandviks kärnvärden är företagets själ. De ska ge vägledning i det dagliga arbetet för samtliga medarbetare. Världen och tekniken förändras men våra värderingar förblir desamma. Detta är nödvändigt eftersom både Sandviks medarbetare och verksamheter blir alltmer geografiskt spridda.
Under året skedde en genomgång av kärnvärdena med representanter från samtliga verksamheter och regioner.
Större betoning lades på Open Mind och Team Spirit eftersom man tidigare i hög grad fokuserat på Fair Play. Den nya versionen stöds av ett utbildningsverktyg.
För att bli ledande i att attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna ska koncernen ha en tydlig strategi för att stärka varumärket Sandvik och bli en attraktiv arbetsgivare på prioriterade marknader. Konceptet "One Sandvik" och intern rörlighet kommer att vara centrala teman och ett verktyg för att positionera varumärket Sandvik som arbetsgivare. Koncernen inför ett gemensamt tillvägagångssätt för att attrahera framtida medarbetare vilket kommer att stödja behov av rekrytering på tillväxtmarknader. Detta ska stöttas ytterligare genom konkurrenskraftig ersättning, tydligt etablerade och kommunicerade karriärvägar för experter och ledare, samt strukturerad successionsplanering.
För att säkerställa Sandviks tillväxt och fortsatta framgångar var fokus för 2012 att identifiera, utveckla och behålla medarbetare som kommer att inta nyckelpositioner inom Sandvik framöver. Syftet var att identifiera medarbetare med hög
för att säkerställa att vi motiverar och stöttar dem i att uppnå sin potential. Successionsplanering för både chefer och experter genomfördes för samtliga positioner som har en direkt inverkan på affärsmål och som därför är avgörande för koncernen. Identifieringen av medarbetare med hög potential och successionsplaneringen inom organisationen följdes upp av Sandviks koncernchef och HR-chef. Demografin i dessa grupper kartlades och åtgärdsplaner upprättades för att hantera de gap som identifierades.
potential så tidigt som möjligt i karriären
Under året utvecklades en global strategi för att hantera arbetsgivarvarumärket Sandvik tillsammans med representanter från olika regioner och alla delar av verksamheten. Företagets så kallade Employee Value Proposition har formulerats för att stödja Sandviks strategi och företagets ambition att bli en prioriterad arbetsgivare.
Vidare initierades olika aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket med särskilt fokus på sociala medier, karriärsidorna på www.sandvik.com samt utvecklingen av olika kommunikationsverktyg inom området.
En modell för Sandviks karriärvägar lanserades som visualiserar hur man gör en karriär inom Sandvik som medarbetare, ledare eller expert, och kommer först att implementeras inom Forskning och Utveckling.
Målstyrning är grundläggande för att följa upp verksamheten och medarbetare på samtliga nivåer. Sandviks chefer är ansvariga för att genomföra årliga målsamtal med individuella mål och utvecklingsplaner.
Målsamtalen är själva grunden för att driva och följa upp verksamheten och medarbetarnas mål och koppla det till individuella utvecklingsplaner. Här styrs
* Andelen är baserad på cirka 85 % av det totala antalet medarbetare (Seco Tools och ett antal andra enheter ingår ej)
medarbetarnas fokus i linje med affärsstrategin för att förbättra produktiviteten och affärsresultatet. Både medarbetarna och Sandvik som helhet utvecklas positivt genom målsamtalen.
För att bättre kunna styra och följa upp verksamhet och medarbetare utvecklades under året ett gemensamt format för målsamtal. Fokus var att åstadkomma enhetlighet, men också att skapa en tätare kopling till successionsplanering och identifiering av medarbetare med hög potential.
Sandvik fokuserar nu på att öka kvaliteten på målsamtalen samtidigt som betoningen ligger på att uppnå resultatförbättringar för verksamheten genom denna process. De individuella målen ska följa målen och strategierna för verksamheten. Det har även satsats på utvecklingsmöjligheter hos samtliga medarbetare på Sandvik för att garantera maximal, individuell utveckling. Koncernen använder målsamtalen för att medarbetarna ska utvecklas till sin fulla potential och för att framtida kompetens ska finnas tillgänglig för varje jobb inom organisationen. Målsamtalen säkerställer även att Sandvik uppnår sina strategiska mål och fortsätter att vara världsledande inom valda segment.
Sandviks ledarskapsmodell lanserades under 2012. Modellen är framtagen för att stötta implementeringen av strategin. Ledarskapsmodellen ger tydliga förväntningar och är grunden för att identifiera, utse, utveckla och ibland även avsätta ledare. Företagets chefer ska årligen utvärderas mot modellen, som ska utgöra grund för ledarskapsutveckling.
Följande kriterier utgör nu grunden för alla chefer inom Sandvik: Driver Ett Sandvik, levererar resultat, driver förbättringar, utvecklar medarbetare och visar självinsikt.
Dessa kriterier utvärderas årligen för samtliga chefer i målsamtalen och samtliga medarbetare kan utvärdera sina chefer utifrån samma kriterier i den årliga medarbetarundersökningen.
Samtliga ledarskapsprogram och verktyg inom Sandvik har anpassats efter Sandviks ledarskapsmodell. Ett exempel är ONE SGL (Sandviks Globala Ledarskapsprogram), ett koncerngemensamt program som genomförs lokalt i samtliga länder/regioner där Sandvik har verksamhet. Det riktar sig till alla chefer som har en arbetsledande uppgift, med betoning på nyutnämnda chefer samt meriterade
chefer som nyligen rekryterats till Sandvik. Under 2012 genomfördes ONE SGL i Kina, Finland, Indien, Ryssland, Sydostasien och Sverige. Lokala instruktörer utbildades i Argentina, Brasilien, Chile och Mexiko.
Sandviks anställningsförhållanden bygger på FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ILOs deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
Sandviks målstyrning avspeglar sig även i strategin för löner och ersättningar, vilken ska stötta företagets affärsmål samt bidra till att Sandvik förblir ett attraktivt företag att arbeta och utvecklas i. Koncernens ersättningsmodell består av fast lön, prestationsbaserad årlig rörlig lön, långsiktig prestationsbaserad lön till högre chefer och specialister, pensioner och andra förmåner. Enligt koncernens ersättningspolicy baseras den fasta lönen på fyra hörnstenar; befattningens komplexitet och svårighetsgrad, individuell prestation, löneläge i relevant marknad samt stimulans av individens professionella utveckling. Delar av Sandviks personal är berättigade till prestationsbaserad rörlig lön där dess ersättning alltid baseras på i förväg uppsatta mål. För ersättningar till ledande befattningshavare, se nedan samt not 3.5.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2013 beslutar anta följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för tiden fram till årsstämman 2014:
Koncernledningens ersättning ska omfatta fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig
* Omräknat till heltidstjänster.
* De fem största länderna sett till antalet medarbetare, omräknat till heltidstjänster.
och konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling.
Den rörliga lönen kan bestå av årlig rörlig kontant lön och långsiktig rörlig lön i form av kontanter, aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB. Rörlig kontant lön ska förutsätta uppfyllelse av definierade och mätbara mål och ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Långsiktig rörlig lön i form av aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB ska kunna utgå genom deltagande i långsiktiga incitamentsprogram beslutade av bolagsstämman. Villkor för rörlig lön bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.
I särskilda fall kan överenskommelser träffas om ersättning av engångskaraktär, förutsatt att sådan ersättning inte överstiger ett belopp motsvarande individens årliga fasta lön och maximala rörliga kontanta lön, och inte utges mer än en gång per år och individ.
Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda eller en kombination därav. För verkställande direktören ska pensionsåldern infalla vid lägst 60 år och för övriga medlemmar av koncernledningen vid lägst 62 år.
Avgångsvederlag ska, normalt sett, utgå vid uppsägning från Sandviks sida. Medlemmar i koncernledningen ska normalt ha en uppsägningstid om högst 12 månader i kombination med ett avgångsvederlag motsvarande 6–12 månaders fast lön. För verkställande direktören kan alternativt gälla en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag. Inget avgångsvederlag ska utgå vid uppsägning från den anställdas sida.
Styrelsen ska ha rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Kretsen av befattningshavare som omfattas av riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
För information om gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive pågående långsiktiga incitamentsprogram, hänvisas till not 3.5.
Styrelsen beslutade under året att utnyttja sin rätt att frångå de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2012 enligt följande. I syfte att underlätta rekryteringen beslutade styrelsen om kontant ersättning av engångskaraktär för två medlemmar av koncernledningen, vilken kostnadsfördes under 2012. De riktlinjer som antogs av årsstämman 2012 framgår av not 3.5.
Sandviks verksamhet har en betydande inverkan på miljön. Det gäller allt ifrån hur råvaror väljs och bearbetas, hur energin utnyttjas i produktion, uppvärmning och transporter, hur kemikalier och avfall hanteras liksom hur Sandviks produkter används hos kunder.
Sandvik respekterar och följer miljölagstiftningen i alla de länder där verksamhet bedrivs. Dessutom är följande fyra grundläggande miljöprinciper som återfinns i FNs Global Compact, OECDs Riktlinjer för Multinationella företag samt ISO 26000, helt integrerade i Sandviks arbetssätt:
Sandvik har dels en direkt miljöpåverkan från den egna verksamheten, dels en indirekt. Den direkta miljöpåverkan är framför allt en konsekvens av Sandviks produktion i olika länder. Sandviks betydande miljöaspekter sammanfattas enligt nedan:
Sandviks egna miljöeffekter relaterade till utsläpp till luft är huvudsakligen kopplade till utsläpp av koldioxid och försurande ämnen till atmosfären. Dessa utsläpp orsakas huvudsakligen av den egna verksamhetens förbränning av fossila bränslen i samband med produktion, uppvärmning och transporter samt indirekt genom inköp av el som producerats genom förbränning av fossila bränslen. Miljöeffekter relaterade till vatten är dels användning av färskvatten i områden där detta är en bristvara, så kallade vattenstressade områden, dels utsläpp av renade processavloppsvatten som bland annat innehåller resthalter av näringsämnen, metaller och syreförbrukande ämnen.
Sandviks indirekta miljöpåverkan består av den miljöpåverkan som åstadkoms i de delar av värdekedjan som inte är Sandviks egen, det vill säga i leverantörsled, distributionsled, användarled hos kund samt utfasning eller återvinning av våra produkter. För att kunna beskriva reella förändringar vad gäller miljöpåverkan är det därför viktigt att hela värdekedjan beaktas.
Sandvik har 180 produktionsrelaterade enheter runt om i världen som har olika typer av miljötillstånd beroende på lagstiftningen. Sandvik är helt beroende av att tillstånd finns på dessa anläggningar. För att uppfylla svensk redovisningslagstiftning redogörs nedan för miljöpåverkan från den svenska verksamheten.
I Sverige bedriver Sandvik tillståndspliktig verksamhet enligt miljölagstiftningen vid tretton anläggningar (Sandviken, Gimo, Stockholm, Halmstad, Hallstahammar, Surahammar, Svedala, Köping, Fagersta, Nora, Arboga, Norrköping och Ludvika). Tillstånden vid dessa anläggningar avser till exempel tillverkning av stål och valsbara ämnen, vidareförädling av stål till stång-, rör-, band-, tråd- och bergborrprodukter, samt tillverkning av keramer, metallpulver, hårdmetallprodukter, gjutgods och diverse utrustning och verktyg. Alla enheter har de tillstånd som behövs för att driva verksamheten. Den huvudsakliga miljöpåverkan är utsläpp till luft och vatten, energianvändning, avfallsproduktion, äldre förorenade markområden samt buller.
Sandvik Constructions enhet i Svedala fick under året ett förnyat verksamhetstillstånd. Produktionstillståndet för Seco Tools anläggning i Fagersta behöver förnyas på grund av utökad pulverproduktion. En process för denna tillståndsansökan har påbörjats. Miljööverdomstolen har förelagt Sandvik i Sandviken att genomföra kvicksilverutredningar som ska redovisas den 1 september 2013. Det gäller utredning av möjligheten att minska utsläppen av kvicksilver från stålverket genom teknik för rening av rökgaserna. Inga överskridanden av tillåtna tillverkningsvolymer eller gränsvärden föreskrivna i tillståndsbeslut enligt miljöbalken inträffade under året. Ett antal överskridanden av riktvärden avseende buller samt utsläpp till luft och vatten har förekommit vid anläggningarna i Hallstahammar och Sandviken. Åtgärder vidtas för att innehålla dessa riktvärden, ofta i samråd med respektive tillsynsmyndighet. Bullerreducerande åtgärder vidtogs i Västberga i syfte att innehålla bullerriktvärden som överskreds under 2011. De bägge miljöärenden inom Sandvik Materials Technology som 2011 lämnades till åklagarmyndigheten för prövning lades ned under 2012. För de tillståndspliktiga enheterna i Sverige lämnas varje år offentliga rapporter, så kallade miljörapporter till tillsynsmyndigheterna.
För mer information om Sandviks hållbarhetsarbete se www.sandvik.se och www.sandvik.com.
Sandviks riskhantering syftar till att minimera riskerna inom företaget men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Osäkerheten på finansmarknaden och den ojämna utvecklingen på den globala produktmarknaden har inneburit att Sandviks arbete med att begränsa och kontrollera risktagandet var särskilt viktigt också under 2012. Sandvik har en god riskspridning med försäljning i mer än 130 länder, inom cirka 20 produktområden och i en rad olika branscher.
Sandvik-koncernen arbetar med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. ERM utgör en integrerad del i styrningen av verksamheten och hjälper Sandvik att agera på förändringar i omvärld och marknadsförutsättningar.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en åtgärdsplan i syfte att antingen acceptera, reducera, eliminera eller öka risken. Detta är numera också ett krav enligt OECDs riktlinjer om ansvarsfullt företagande för multinationella företag. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen och en gång per år till styrelsen.
Under 2012 ökade osäkerheten på Sandviks marknader. Riskhanteringen har dels varit fokuserad på koncernens affärsrisker i syfte att på ett effektivt sätt vidmakthålla och balansera kapacitet och personal i såväl uppgång som nedgång, dels på risker inom Sandviks CSR-ansvar med huvudfokus på leverantörskontroll och antikorruption.
* Rapportering sker två gånger per år, varav en gång till Sandviks styrelse.
Verksamhetsrisker
Befattningshavare med ett operativt ansvar ska säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifieras, värderas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Här ingår riskområden som marknad och länder, forskning och utveckling, produkt, produktion, hälsa och säkerhet, miljö, antikorruption samt mänskliga rättigheter. Regelbundet sammanställs respektive enhets risker i en rapport i vilken det också framgår vilka åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Varje risk värderas och tilldelas en åtgärdsplan. På koncernnivå konsolideras denna information.
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda de tekniska innovationerna mot patentintrång och kopiering. Sandvik skyddar sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs.
Skatteverket genomförde 2007 en taxeringsrevision av Sandvik AB respektive Sandvik Intellectual Property AB (IPbolaget) och granskade därvid den organisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter som gjordes 2005. Omorganisationen innebar att svenskägda patent och varumärken överfördes till IP-bolaget. Omorganisationen motiverades av behovet att renodla verksamheten med immateriella rättigheter i ett eget bolag vilket synliggör de stora värdena av immateriella rättigheter och ger operativa fördelar.
Skatteverket underkände IP-bolagets deklarationer för 2005 och 2006 med avseende på de skattemässiga avdragen för avskrivningar av överförda IP-rättigheter. Skatteverket godkände Sandvik ABs deklaration för 2005. Därefter har Skatteverket genom Allmänna ombudet överklagat sitt eget beslut avseende effekterna av ovan nämnda omorganisation. Allmänna ombudet yrkar också på att Skatteverkets underkännande av avdrag för avskrivningar i IP-bolaget ska undanröjas för det fall att Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle bifallas. Om överklagandet godkänns skulle den då tillkommande skattekostnaden om cirka 5 050 MSEK inte påverka Sandviks resultat eftersom beloppet motsvarar skattevärdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget.
Genom sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28 % till 26,3 % från och med 2009 och till 22 % från och med 2013 påverkas dock skattevärdet av de skattemässiga avskrivningarna negativt med cirka 590 MSEK. Om Sandviks uppfattning accepteras av domstolen skulle detta medföra en minskad skattekostnad om cirka 4 460 MSEK som intäktsförs i koncernen då domstolsbeslutet vunnit laga kraft.
IP-bolaget överklagade i januari respektive december 2008 Skatteverkets taxeringsbeslut avseende 2005 och 2006 respektive 2007. För efterföljande taxeringsår har såväl Skatteverket som Sandvik behandlat deklarationer och överklaganden på samma sätt som tidigare. I juni 2010 beslutade Förvaltningsrätten i Falun att bifalla Allmänna ombudets överklagande beträffande beskattning av Sandvik AB 2005. Sandvik har därefter överklagat beslutet och fått anstånd med skatteinbetalningen. I avvaktan på att rättsprocessen ska avslutas har Sandvik reserverat för skatteeffekten av gjorda avskrivningar i IP-bolaget och för upplupen ränta för den skatt som Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle medföra om det skulle bifallas.
Ett område där Sandvik från tid till annan för diskussioner med skattemyndigheterna rör så kallade transferprisfrågor, det vill säga de priser som tillämpas avseende produkter och tjänster som säljs mellan Sandviks bolag i olika länder. Koncernen för en omfattande dokumentation som stöd för denna prissättning. I det fall skattemyndigheten har en annan uppfattning än Sandvik rörande prissättningen kan detta få konsekvenser för koncernens resultatredovisning mellan olika länder.
Sandvik verkar globalt inom många olika områden och bedriver sin verksamhet inom ramen för de regelverk som gäller för olika länder, marknader och sakområden. Koncernen ska följa lagar avseende miljö, arbetsförhållanden, drivande av bolag, beskattning, anställningsförhållanden, marknadsföringsregler med mera. Koncernen har internt etablerade regelverk och instruktioner som stöd för ledning och medarbetare i företaget.
Verksamhetsdrivande bolag inom Sandvik-koncernen rapporterar sin finansiella utveckling och ekonomiska ställning löpande, i enlighet med interna rapporteringsregler och de internationella redovisningsregler som Sandvik följer (IFRS). Koncernens controllerfunktion validerar och analyserar den ekonomiska informationen som ett led i kvalitetssäkringen av den finansiella rapporteringen. Se även Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 40–45.
Genom de återkommande uppdateringar som genomförs i ERM-arbetet identifieras specifika förändringar i verksamheten eller i faktorer som påverkar verksamheten. Dessa kan avse förvärv av ett nytt bolag, en stor investering, ny lagstiftning, plötsligt ändrade marknadsförhållanden, teknisk innovation etc. vars konsekvenser måste bedömas var för sig.
Sandvik har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen.
Som ett naturligt led i koncernens olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med Sandviks externa försäkringsrådgivare.
I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för stora skador och för att garantera leveranssäkerhet till kund.
Sandvik Financial Services är den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som företaget exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.
Sandvik är genom sin stora och internationella verksamhet exponerat för finansiella risker. Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen samt hantering av finansiella risker inom koncernen.
Sandvik Financial Services ger service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm. Internbanken driver även företagets nettingsystem och svarar för koncernens cash management.
Sandvik Financial Services bedriver också verksamhet för betalningsrådgivning och kundfinansiering samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten sker främst via huvudkontoret i Stockholm samt på ett flertal ställen i världen.
Slutligen hanterar Sandvik Financial Services även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.
Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast banker med en solid ställning och med en god kreditvärdering.
Redogörelserna följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7 och IAS 39).
| Risk Risk |
Exponering | Kommentar Kommentar |
|---|---|---|
| Valutarisk Med valutarisk avses valutakursernas förändring som påverkar årets resultat, övrigt totalresultat och företagets konkurrenssituation på olika sätt: • Årets resultat påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor (transaktionsexponering). • Årets resultat påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor (omräkningsexponering). • Årets resultat påverkas när dotterbola gens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). • Övrigt totalresultat påverkas när dotter bolagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). |
||
| Sandvik hanterar de uppkomna valuta riskerna enligt beskrivningen i efterföl jande avsnitt. Sättet varpå valutarisken hanteras har inte ändrats jämfört med föregående år. |
Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2012 till 13 400 MSEK (10 900). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.
Sandvik erbjuder kunderna regelmässigt betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta. För att minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta.
Viss del av det förväntade nettoflödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av finansiella instrument enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras större projektorder vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. CFO fastställer hur mycket av koncernens transaktionsexponering som ska säkras. Enligt finanspolicyn har CFO mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 5 675 MSEK (6 337). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var omkring 1,4 år (2). Orealiserade vinster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet 571 MSEK (243). Av dessa avser 237 MSEK kontrakt som förfaller under 2013 och 334 MSEK kontrakt som förfaller under 2014 eller senare. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för den väsentligaste delen av säkringstransaktionerna. För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokats till säkringsreserven, se not 30.
Sandviks dotterbolag ska normalt inte ha någon större omräkningsrisk i sina egna balansräkningar eftersom målet är att ett dotterbolags fordringar och skulder i utländsk valuta ska vara balanserade (valutasäkrade).
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstått, vilket innebär att koncernens resultat är exponerat för omräkningsrisk.
Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta valuta 33 500 MSEK (33 200).
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i lokal valuta via internbanken. Vilka valutor dotterbolagen efterfrågar framgår av diagrammet bredvid. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta, vilket framgår av nästa diagram. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat, vilket gör att omräkningsrisken minimeras.
Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av det sista diagrammet.
| Risk | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Valutakurskänslighet För att få en total bild av hur valutakurs förändringar påverkar koncernens rörelse resultat bör man ta hänsyn till såväl trans aktionsexponeringen som dotterbolagens rörelseresultat i respektive valuta samt gjorda säkringar. Koncernens övriga totalresultat har en valutakurskänslighet som är beroende av nettotillgångarnas storlek. Utöver netto tillgångar är det övriga totalresultatet även utsatt för valutakursrisk genom att vissa derivatkontrakt är föremål för säkrings redovisning, vilket innebär att orealiserade förändringar i marknadsvärdet i dessa kontrakt förs direkt till övrigt totalresultat istället för till årets resultat. |
Om kurserna i exponeringsvalutorna skulle förändras med fem procent i en för företaget ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månaders period förändras med cirka 1 100 MSEK (1 200), förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet. Nettoeffekten på övrigt totalresultat skulle till följd av samma valutakursförändringar bli cirka 1 900 MSEK (1 900). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräk ningsexponering i eget kapital. |
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring. Ränterisken uppstår på två sätt:
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider per den första januari 2013 skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntenettot det året påverkas med –123 MSEK.
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att övrigt totalresultat skulle förändras med +212 MSEK om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet.
| Inklusive effekter av räntederivat | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Effektiv ränta, % |
Räntebind ningstid, mån |
Redovisad skuld, MSEK |
||
| Obligationslån, svenskt MTN | 4,4 | 29 | 9 841 | ||
| Obligationslån, europeiskt MTN | 4,9 | 45 | 9 707 | ||
| Private placement | 3,6 | 69 | 5 547 | ||
| Certifikat | 0,0 | 0 | 0 | ||
| Övriga lån från banker | 3,2 | 20 | 9 866 | ||
| Totala lån | 4,1 | 37 | 34 961 | ||
| Räntepåverkan av valutaderivat | 1,3 | ||||
| Totalt inkl. valutaderivat | 5,4 |
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument med löptider som understiger 90 dagar, vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens CFO har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj så länge den inte överstiger 48 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 37 månader (27) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.
Som beskrivits i tidigare avsnitt (Omräkningsexponering) valutasäkras ofta den interna utlåningen till utländska dotterbolag. I de fall då marknadsräntorna är högre i utlandet än i Sverige, medför valutaterminerna en räntekostnad. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och effekter av olika derivat, var 5,4 % (5,6).
I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan därför även få effekter på övrigt totalresultat då koncernen har ränteswapavtal för vilka man tillämpar så kallad kassaflödessäkring. Det innebär att förändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot övrigt totalresultat istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal, samt information om deras löptider, lämnas i not 30.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande klausuler kopplade till nyckeltal, så kallade financial covenants. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De fall där detta har gjorts framgår av not 29.
Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas, samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar Nominella belopp, MSEK
| Valuta | Redovisad skuld, MSEK |
Program storlek, MSEK |
Genomsnittlig återstående kredittid (år) |
|
|---|---|---|---|---|
| Obligationslån, svenskt MTN | SEK | 9 841 | 15 000 | 4,4 |
| Obligationslån, europeiskt MTN | EUR | 9 707 | 25 847 | 5,3 |
| Private placement | USD | 5 547 | — | 6,9 |
| Certifikat | SEK | — | 16 462 | — |
| Övriga lån från banker | Diverse | 9 866 | — | 3,3 |
| Total upplåning | 34 961 | 57 309 | 4,7 |
Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 13 579 | 14 563 |
| Likvida medel | 13 829 | 5 592 |
| Orealiserade vinster på derivat |
1 353 | 983 |
| Övriga fordringar | 694 | 753 |
| Totalt | 29 455 | 21 891 |
Enligt finanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt finansierat och den kortfristiga likviditetsreserven motsvara minst två veckors operativa kostnader. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 67 800 MSEK och den långfristiga finansieringen, inklusive aktiekapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och garanterade kreditfaciliteter 81 300 MSEK. Den kortfristiga likviditetsreserven uppgick till 18 900 MSEK. Den består av kreditfaciliteter och moderbolagets likvida medel, minskat med de lån som förfaller till betalning under de kommande sex månaderna. Denna summa ska jämföras med två veckors beräknade operativa kostnader på 3 000 MSEK.
Sandvik har kreditfaciliteter om 650 MEUR och 5 000 MSEK. Kreditfaciliteterna, som utgör koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade.
Sandviks finansieringsstrategi syftar till att få en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. De långfristiga lånens andel av total upplåning uppgick till 92 % vid årsskiftet 2012, jämfört med 81 % ett år tidigare. Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat visas i not 30.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's åsatt betyget BBB+ för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se www.sandvik.se och www.sandvik.com.
Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade positiva resultat som har uppstått i derivatkontrakt, samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 15 182 MSEK (6 575).
I den fortlöpande försäljningen är Sandvik-bolagen exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Användandet av betalningsvillkor och kreditriskhantering är reglerade i Sandviks koncernkreditpolicy. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom samtliga affärsområden och speglar spridningen av försäljningen väl. Kreditkvaliteten i de kundfordringar som inte har förfallit till betalning är god. Sandviks kundförluster uppgick till –202 MSEK (–37), vilket motsvarar cirka 0,2 % av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 14 419 MSEK (15 240). Dessa var nedskrivna med totalt –840 MSEK (–677). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not 20.
Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Kundfinansiering är vanligast förekommande i samband med försäljning av produkter från Sandvik Mining och Sandvik Construction och syftet är att stödja och utveckla försäljningen samt att öka konkurrenskraften på marknaden. Kundfinansverksamheten inom Sandvik utvecklas starkt bland annat genom fördjupat samarbete med Exportkreditnämnden (EKN) och andra finansinstitut. Värdet på utestående krediter i finansbolagen var vid årsskiftet 698 MSEK (640), varav 14 MSEK var reserverat för osäkra fordringar.
Sandvik lämnar löpande återköpsgarantier, det vill säga sluter ett avtal med kunden om att återköpa utrustning till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 338 MSEK (354).
Utöver traditionell finansiering av utrustning förekommer även korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av korttidsuthyrd utrustning uppgick vid årsskiftet till 499 MSEK (427).
Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till nickel, molybden och el. Prisrisken i dessa säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. Andra risker som råvaror kan ge upphov till hanteras enligt beskrivningen i avsnittet Integrerad riskhantering.
Nickelprisets variation under året framgår av diagrammet till höger.
Nettoårsförbrukningen av nickel uppgick till cirka 12 800 ton. I samband med erhållande av större order med fast pris på nickel och molybden inom Sandvik Materials Technology, säkras priset på dessa metaller genom tecknande av finansiella kontrakt.
För att minimera metallprisrisken i de affärer som sker till rörligt metallpris tillämpas en särskild säkringsstrategi, så kallad Offset hedging. Lagervärderingen påverkas inte av Offset hedging.
Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 3 391 (3 324) ton och marknadsvärdet på ingångna derivat var 21 MSEK (47).
För el sker en löpande säkring av priset genom derivat för de stora tillverkningsenheterna i Sverige. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 900 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 31 månaders (19) förväntad förbrukning. Marknadsvärdet av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 849 MSEK (567). Resultatet av dessa kontrakt var –124 MSEK (–101). En förändring av elpriset med 10 öre per kWh beräknas ändra Sandviks rörelseresultat och övrigt totalresultat med plus eller minus 90 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2012.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för större delen av derivaten för säkring av råvaror och el. För att se när de säkringsredovisade affärerna får effekter på årets resultat, se not 30.
Sandvik har omfattande pensionsförpliktelser för sina anställda i de länder där Sandvik verkar. Pensionslösningarna varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De mest omfattande åtagandena finns i Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien och USA.
Den genomsnittliga löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är 5,4 år och för pensionsåtaganden 16,4 år. Eftersom durationen i tillgångar och skulder avviker från varandra skulle en ränteförändring med en procentenhet ge en nettopåverkan på ungefär 1 600 MSEK. En förändring med 20 % i aktiemarknaden skulle ändra tillgångarna med cirka 960 MSEK.
Om livslängdsantagandena ändras med ett år förändras pensionsskulden med cirka 4 %, vilket motsvarar 700 MSEK. Risken, mätt som Value at Risk (VaR) det vill säga det högsta beloppet vi riskerar att förlora (med 95 % konfidensintervall) under ett år, givet marknadens nuvarande volatiliteter och korrelationer, är omkring 2 900 MSEK.
För att tillförsäkra en effektiv administration av de stora pensionsplanerna och en effektiv förvaltning av avsatta pensionsmedel har Sandvik inrättat ett särskilt organ för detta ändamål, Sandvik Pension Supervisory Board. Därtill finns lokala pensionsstyrelser utsedda i respektive land som ansvarar för efterlevnad av lagstiftning och lokala avtal.
De förmånsbestämda pensionsplanerna finns beskrivna i not 23.
Under 2012 uppgick förvaltat kapital till 13 900 MSEK och motsvarande pensionsåtaganden uppgick till 17 300 MSEK, vilket motsvarar en konsolideringsgrad på 80 % (84). Avkastningen för Sandviks totala pensionsportfölj blev 10,4 % (2,5). Ej fonderade pensionsplaner uppgick till 1 800 MSEK.
Sandvik AB har sitt säte i Stockholm och är moderbolag i Sandvik-koncernen, med dotterbolag i cirka 60 länder. Verksamheten är global med försäljning i mer än 130 länder och antalet medarbetare uppgår till cirka 49 000. Sandvik AB är ett publikt bolag, noterat på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen").
Bolagsstyrningen inom Sandvik omfattar koncernens styr- och ledningssystem. Syftet är att säkerställa ett effektivt och värdeskapande beslutsfattande genom en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och verkställande ledning. Bolagsstyrningen baseras på tillämplig lagstiftning, Börsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och interna riktlinjer och regler. Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. Sandvik tillämpade under 2012 Koden utan att avvika från någon av dess regler.
Per den 31 december 2012 uppgick Sandviks aktiekapital till 1 505 263 107,60 SEK och antalet aktier till 1 254 385 923. Varje aktie har en röst vid omröstning på bolagsstämma. Enligt ägarregistret hade Sandvik per den 31 december 2012 cirka 111 000 aktieägare. AB Industrivärden var största ägare med 11,4 % av aktiekapitalet. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes över 35 % av investerare utanför Sverige.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och, i förekommande fall, revisor, samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och, i förekommande fall, Koden.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält deltagande inom den tid som föreskrivs i kallelsen har rätt att delta i Sandviks stämmor och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma sker genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats.
Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet samt i en daglig tidning utkommande i Sandviken eller Gävle.
Vid årsstämman i Sandviken den 2 maj 2012 deltog aktieägare som representerade 55,7 % av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Sven Unger valdes till ordförande för årsstämman. Stämman beslutade om utdelning om 3,25 SEK per aktie.
Till ledamöter av styrelsen nyvaldes Jürgen M Geissinger samt omvaldes Olof Faxander, Johan Karlström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Anders Nyrén, Simon Thompson och Lars Westerberg. Anders Nyrén omvaldes till ordförande. Stämman beslutade om
Som ett led i styrningen av Sandvik-koncernen har det etablerats gemensamma samverkans- och beredningsorgan med representanter från samtliga affärsområden och koncernen. Exempel på sådana är Finance Management Team, IT Board, R&D Board och Communication Management Team.
en procedur för utseende av valberedning, som gäller tills vidare, samt godkände styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Stämman beslutade vidare att för andra året i rad införa ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram för cirka 350 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen.
Ytterligare information om årsstämman, inklusive protokoll, finns på www.sandvik.se och www.sandvik.com.
Sandviks årsstämma 2013 kommer att hållas den 25 april i Sandviken. Mer information finns på finns på www.sandvik.se och www.sandvik.com.
Valberedningen är ett förberedande organ som tar fram förslag på bland annat styrelse, revisor (i förekommande fall) och arvoden för beslut av bolagsstämman. Årsstämman 2012 antog en instruktion för valberedningen, innefattande en procedur för utseende av valberedning, som gäller tills vidare. Enligt denna instruktion ska valberedningen utgöras av representanter för de fyra till röstetalet största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti samt styrelsens ordförande (sammankallande).
| AB Industrivärden | 11,4 |
|---|---|
| JPM Chase* | 4,9 |
| Swedbank Robur Fonder | 4,7 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 3,8 |
| SSB CL Omnibus* | 3,6 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 2,9 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,2 |
| Göranssonska Stiftelserna | 2,0 |
| AMF - Försäkring och Fonder | 2,0 |
| Nordea Investment Funds | 1,9 |
* Förvaltarregistrerade aktier
Valberedning inför årsstämman 2013 Inför årsstämman den 25 april 2013 utgörs valberedningen av Anders Nyberg, ordförande (Industrivärden), Håkan Sandberg (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Kaj Thorén (Alecta), Marianne Nilsson (Swedbank Robur fonder) och Anders Nyrén (Sandviks styrelseordförande). Valberedningen kommer att fram till årsstämman ha sammanträtt vid tre tillfällen. Valberedningen har genom Sandviks styrelseordförande erhållit information om styrelsens egen utvärdering samt om bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Valberedningen har diskuterat de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter, beaktat antalet styrelseuppdrag som respektive ledamot har i andra bolag samt uppmärksammat frågan om en jämnare könsfördelning.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs genom en skriftlig instruktion.
Styrelsens arbetsordning med instruktion för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör och för ekonomisk rapportering uppdateras och fastställs årligen. Uppdateringen baseras bland annat på den utvärdering av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategi för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar. Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller de krav som erfordras genomförs en systematisk och strukturerad process för att utvärdera styrelsens arbete och dess ledamöter. Utvärderingarna sker individuellt avseende styrelsens arbete och behov av erfarenhet och kompetens. Resultatet av utvärderingarna diskuteras gemensamt i styrelsen. Styrelsens ordförande redogör för resultatet vid möte med valberedningen.
Sandviks styrelse består av åtta ledamöter till den del den utses av årsstämman. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes vid årsstämman 2012 Olof Faxander, Johan Karlström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Anders Nyrén, Simon Thompson och Lars Westerberg. Till ny styrelseledamot valdes Jürgen M Geissinger. Anders Nyrén omvaldes till styrelsens ordförande. De fackliga organisationerna utsåg Tomas Kärnström och Jan Kjellgren till ordinarie styrelseledamöter samt Alicia Espinosa och Thomas Andersson till suppleanter. Sandviks chefsjurist Bo Severin är styrelsens sekreterare och sekreterare i ersättnings- och revisionsutskotten samt i valberedningen. Styrelseledamöterna presenteras närmare på sidorna 103–104.
Anders Nyrén och Fredrik Lundberg är inte att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare och Olof Faxander är inte att anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Övriga fem ledamöter valda av stämman är oberoende i förhållande till Sandvik, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. Styrelsen uppfyller därmed Kodens krav på att majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt kravet att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende av bolagets större aktieägare.
Under året har styrelsen sammanträtt tolv gånger. Styrelsen har behandlat strategiska frågor. Samtliga fem affärsområdesledningar har presenterat mål och strategier. Styrelsen har också behandlat frågor relaterade till personal, till exempel ersättningsvillkor, och frågor avseende investeringar, förvärv och avyttringar samt implementering och uppföljning av den nya
strategin. Vidare har styrelsen beslutat om nyemission av aktier utgörande vederlag till de minoritetsaktieägare i Seco Tools AB som accepterade det offentliga erbjudande som Sandvik lämnade i november 2011.
Enligt beslut av årsstämman 2012 utgår arvode till styrelsens ordförande med 1 575 000 SEK och till var och en av de övriga stämmovalda externa styrelseledamöterna med 525 000 SEK.
Till ordföranden i revisionsutskottet utgår 175 000 SEK och till övriga ledamöter i utskottet 150 000 SEK, sammanlagt 475 000 SEK. Till ordföranden i ersättningsutskottet utgår 125 000 SEK och till övriga ledamöter i utskottet 100 000 SEK, sammanlagt 325 000 SEK. För närmare upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till not 3.5.
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga
| Namn | Funktion | Oberoende enligt Koden |
Aktieinnehav, antal 3) 2012-12-31 |
Invald | Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Thomas Andersson | suppleant* | 612 | 2012 | |||
| Alicia Espinosa | suppleant* | 7 627 | 2010 | |||
| Olof Faxander | ledamot | Nej2) | 21 043 | 2011 | ||
| Jürgen M Geissinger | ledamot | Ja | 0 | 2012 | ||
| Johan Karlström | ledamot | Ja | 5 000 | 2011 | ledamot | |
| Jan Kjellgren | ledamot* | 570 | 2008 | |||
| Tomas Kärnström | ledamot* | 2 889 | 2006 | |||
| Fredrik Lundberg | ledamot | Nej1) | 6 040 0004) | 2006 | ||
| Hanne de Mora | ledamot | Ja | 0 | 2006 | ordförande | |
| Anders Nyrén | ordförande | Nej1) | 4 500 | 2002 | ledamot | ordförande |
| Simon Thompson | ledamot | Ja | 0 | 2008 | ledamot | |
| Lars Westerberg | ledamot | Ja | 12 000 | 2010 | ledamot | |
* Arbetstagarrepresentanter (både ledamöter och suppleanter deltar i styrelsemötena). Jan Kjellgren (ledamot) och Alicia Espinosa (suppleant) representerar Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer. Tomas Kärnström (ledamot) och Thomas Andersson (suppleant) representerar IF Metall.
1) Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
2) Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
3) Avser eget och närståendes aktieinnehav.
4) Aktieinnehav i Sandvik därutöver via L E Lundbergföretagen AB 28 000 000, via AB Industrivärden 142 617 757.
instruktioner. Utskottens huvudsakliga uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Ersättningsutskottets ledamöter är sedan årsstämman 2012 styrelsens ordförande Anders Nyrén (ordförande i utskottet), Johan Karlström och Lars Westerberg. Enligt instruktionerna för ersättningsutskottet ska utskottet ha de uppgifter som framgår av Koden inklusive beredande av förslag till styrelsen på förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt förslag till långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare.
Ersättningar till och anställningsvillkor för koncernens verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se not 3.5.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2012 vid sex tillfällen.
Revisionsutskottets ledamöter är sedan årsstämman 2012 Hanne de Mora (ordförande i utskottet), Anders Nyrén och Simon Thompson. Områden som revisionsutskottet behandlat har främst avsett:
Revisionsutskottet sammanträdde under 2012 vid sex tillfällen. Bolagets externa revisor och företrädare för företagsledningen deltog vid dessa sammanträden.
På årsstämman 2011 omvaldes KPMG AB till bolagets externa revisor fram till och med årsstämman 2015. George Pettersson utsågs till huvudansvarig revisor.
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik ABs styrelse. Minst en gång per år träffar revisorn bolagets styrelse utan att VD eller annan person från bolagsledningen är närvarande.
Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild instruktion beslutad i revisionsutskottet, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Arvode till revisor utgår löpande under mandattiden enligt godkänd räkning. För närmare information om arvode se not 3.6.
De fem affärsområdena Sandvik Mining, Sandvik Machining Solutions, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction och Sandvik Venture utgör sedan 1 januari 2012 Sandviks operativa struktur. Affärsområdescheferna, som rapporterar till verkställande direktören för Sandvik AB, har ansvar för affärsverksamheten inom respektive affärsområde. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden eller kundsegment.
Se www.sandvik.se och www.sandvik. com för närmare information om koncernens operativa organisation och verksamhet.
Koncernledningen har under 2012 bestått av Olof Faxander, verkställande direktör, Ola Salmén (fram till 31 augusti 2012), ekonomi- och finansdirektör, Emil Nilsson (från 1 september 2012), ekonomi- och finansdirektör, Gary Hughes, chef för
| Ledamot | Styrelse | Revisions utskottet |
Ersättnings utskottet |
|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 12 | 6 | 6 |
| Thomas Andersson1 | 7 | ||
| Alicia Espinosa | 11 | ||
| Olof Faxander | 12 | ||
| Johan Karlström | 12 | 4 | |
| Jan Kjellgren | 11 | ||
| Tomas Kärnström | 12 | ||
| Fredrik Lundberg | 12 | ||
| Hanne de Mora | 12 | 6 | |
| Egil Myklebust2 | 5 | 2 | |
| Anders Nyrén | 12 | 6 | 6 |
| Jürgen M Geissinger3 | 4 | ||
| Simon Thompson | 12 | 6 | |
| Lars Westerberg | 12 | 6 | |
| Bo Westin4 | 5 |
1) Tillträdde som facklig suppleant i anslutning till årsstämman den 2 maj 2012.
2) Avgick som styrelseledamot vid årsstämman den 2 maj 2012.
3) Valdes till ny styrelseledamot vid årsstämman den 2 maj 2012.
4) Avgick som facklig suppleant i anslutning till årsstämman den 2 maj 2012.
Sandvik Mining, Andreas Evertz, chef för Sandvik Machining Solutions, Jonas Gustavsson, chef för Sandvik Materials Technology, Thomas Schulz (fram till 3 december 2012), chef för Sandvik Construction, Andy Taylor (från 3 december 2012), tillförordnad chef för Sandvik Construction, Anders Thelin (fram till 31 oktober 2012), chef för Sandvik Venture, Tomas Nordahl, chef för IT, sourcing och strategi samt (från 1 november 2012) chef för Sandvik Venture, Bo Severin, chefsjurist, Anna Vikström Persson, personaldirektör, och Jan Lissåker (från 7 januari 2012), kommunikationsdirektör. Dessutom har en utökad koncernledning etablerats som även inkluderar Ajay Sambrani, landchef i Indien, ZZ Zhang, landchef i Kina, samt Olle Wijk, övergripande ansvarig för koncernens forskning och utveckling. Verkställande direktören, övrig koncernledning och den utökade koncernledningen presenteras närmare på sidorna 105–106.
Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskapsoch kompetensförsörjning samt andra strategiska frågor. Medlemmarna i den utökade koncernledningen deltar vid de möten då övergripande strategiska frågor diskuteras och ytterligare sakkunskap erfordras.
Koncernen har koncernfunktioner vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomisk rapportering, strategi, finans, IT, information, intern kontroll, juridik, personal, skatter, investerarkontakter, CSR-frågor samt immateriella rättigheter, patent och varumärken. Immateriella rättigheter, patent och varumärken hanteras inom ett helägt bolag i koncernen. Utöver koncernledning, affärsområden och koncernfunktioner finns ett antal kommittéer som har till uppgift att koordinera koncerngemensamma strategiska områden som miljö
och arbetsmiljö, forskning och utveckling, inköp, IT, finans och personal.
I samtliga länder där Sandvik har dotterbolag finns en landchef. Landchefens uppgift är bland annat att representera Sandvik gentemot myndigheter i landet, ansvara för koncernövergripande frågor, samordna koncerngemensamma processer och säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För varje land har en medlem av koncernledningen, eller annan person utsedd av koncernledningen, utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Denne fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala styrelserna och har som uppgift att bland annat genom landchefen säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
Ersättning till ledande befattningshavare För principer, ersättningar och andra arvoden till koncernledningen se sidorna 28–29 samt not 3.5.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för ledning och intern kontroll.
Riktlinjerna för Sandviks verksamhet finns samlade i The Power of Sandvik. Innehållet utgörs bland annat av:
Koncernens riskhantering följer den ERM-modell som är integrerad i den löpande planeringen, uppföljningen och kontrollen inom ramen för den strategiska och operativa styrningen. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt.
Med utgångspunkt från Sandviks CSRstrategi och uppförandekod analyseras risker och möjligheter. Långsiktiga och kortsiktiga mål sätts för att minimera risker och utnyttja de möjligheter som finns på ett effektivt sätt. Koncernledningen fastslår, med förankring i styrelsen, Sandviks uppförandekod, mål och indikatorer, och varje affärsområde ansvarar för att koden efterlevs och att målen bryts ned i organisationen. Varje affärsområde
ansvarar dessutom för utvärdering av hållbarhetsrelaterade risker (miljö, hälsa och säkerhet, antikorruption, mänskliga rättigheter) i verksamheten och inom affärsområdena finns specifika organisationer utsedda för att koordinera frågorna och stödja de lokala ledningarna.
Inom koncernledningen finns en CSR-ansvarig utsedd och på koncernnivå finns olika råd, till exempel för HR, inköp och EHS (miljö, hälsa och säkerhet), för samordning av arbetet mellan affärsområdena samt beredning av gemensamma policyer, mål och indikatorer till koncernledningen. Figuren ovan visar hur ledningsprocessen fungerar för CSR-arbetet. De olika råden har representanter för varje affärsområde samt relevanta koncernfunktioner. Indikatorer och nyckeltal inrapporteras kvartalsvis till olika koncernfunktioner som analyserar och redovisar till ledning samt årsvis till Group Assurance som anlyserar dessa data och rapporterar till koncernledning och styrelsen. En annan viktig del i Sandviks CSR-strategi är utbildning. Ett program finns etablerat för utbildning av samtliga medarbetare i vad miljöoch socialt ansvar samt vad antikorruption innebär. Sandvik har en etablerad riskhanteringsprocess för utvärdering av såväl finansiella som icke finansiella risker. Riskutvärderingen omfattar
inte enbart den egna verksamheten utan även risker relaterade till geografiska områden där Sandvik verkar och risker hos leverantörer. Den oberoende koncernfunktionen Group Assurance har även ansvar för att säkerställa att ledningssystem, internkontroller och riskhantering fungerar samt att uppförandekoden efterlevs. Enheten följer kontinuerligt upp koncernens verksamhet, huvudsakligen med hjälp av interna revisioner, och rapporterar kvartalsvis till styrelsens revisionsutskott och koncernledning.
Den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med gällande lag, internationella redovisningsprinciper IFRS och noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm. Denna beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och utgör en integrerad del av Bolagsstyrningsrapporten.
Sandviks ekonomiorganisation leder en väl etablerad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-regelverkets principer, det vill säga ett regelverk baserat på fem huvudkomponenter som tillsammans medger god intern kontroll i större företag. De fem komponenterna är Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och Kommunikation samt Övervakning och Uppföljning.
Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och rappor terande enhet, till validering och analys av varje affärsområde och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå. Det sätt på vilket Sandvik tillämpar COSOregelverket beskrivs nedan.
The Power of Sandvik utgör huvuddokument för de riktlinjer som styr ledning och personal, intern kontroll och beteende inom Sandvik. The Power of Sandvik innehåller uppförandekoden Sandvik Code of Conduct, delegeringsinstrument med regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, äskande- och godkännanderegler för investeringar och förvärv med mera.
För området finansiell rapportering finns Sandvik Financial Reporting Policies and Procedures införda. De innehåller detaljerade instruktioner rörande redovisningsprinciper och rutiner för den finansiella rapporteringen att tillämpas av
samtliga rapporterande enheter inom Sandvik. I de 20 största länderna där Sandvik bedriver verksamhet har landekonomichefer utsetts med uppgift att stödja den lokala företagsledningen och ekonomiorganisationen och utgöra en länk mellan rapporterande enheter och koncernens ekonomifunktion. På koncernnivå leder Group Financial Control rapporteringsprocessen i syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS. Group Business Control genomför den affärsmässiga analysen och rapporterar det operativa resultatet från verksamheten. Såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med affärsområden och specialistfunktioner som skatte-, juridiska- och finansavdelningarna för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
ERM-arbetet inom Sandvik, vilket beskrivs på sidorna 31-33, omfattar även området finansiell rapportering. Detta innebär att riskhantering utgör en naturlig del i det löpande arbetet med och ansvaret för finansiell rapportering. Särskilda aktiviteter har etablerats i syfte att identifiera risker, brister och förändringsbehov i rapporteringsprocessen som ett led i att minimera risker. Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och specialistkompetens skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteter finns implementerade inom alla områden som påverkar den finansiella rapporteringen. Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Inom varje rapporterande enhet ansvarar ekonomipersonalen för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De följer härvid Sandvik Financial Reporting Policies and Procedures och validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs till affärsområden och koncernekonomi för konsolidering.
Controllers inom produkt- och affärsområden genomför analyser och utredningar inklusive affärsrelaterade trendanalyser samt uppdaterar prognoser och budgetar. De utreder särskilda frågor rörande den finansiella informationen när så är påkallat. Samtliga affärsområden presenterar sina finansiella resultat i skriftliga rapporter varje månad och kvartal.
De koncernfunktioner som har särskilt ansvar för kontrollaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen är Group Financial Control, Group Business Control och Group Assurance.
Sandviks styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts av Group Assurance och de externa revisorerna.
Inom affärsområdena och i de större länderna har Sandvik ett system med interna styrelsemöten, med en formell agenda som inkluderar finansiell information, uppföljning och beslut rörande ekonomiska och finansiella ärenden.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande på bolagets intranät vilket finns tillgängligt för Sandviks medarbetare. Även rapporteringsinstruktioner uppdateras på bolagets intranät och kommuniceras genom formella och informella kanaler samt på återkommande möten och konferenser.
Information till externa parter kommuniceras löpande på Sandviks webbplats där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten. Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på Sandviks webbplats.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde rapporteras och följs upp månadsvis medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till koncernledning och styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje enhetschef och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive enhet. Därtill följs informationen upp på affärsområdesnivå, av koncernfunktioner, av koncernledningen och slutligen av styrelsen. Sandviks revisionsutskott utgör en viktig funktion vad avser uppföljningen av den finansiella rapporteringen och olika aspekter avseende denna.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion varje månad som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Sandviks interna revisionsfunktion Group Assurance granskar självständigt det interna kontrollsystemet avseende finansiell rapportering som en del i sin revisionsplan.
De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal. I samband med bokslutet för det tredje kvartalet genomför de externa revisorerna en fördjupad granskning av verksamheten, så kallad Hard Close audit, omfattande rapportering och intern kontroll inom moderbolaget, affärsområden, dotterbolag och koncernfunktioner. Slutligen genomför de externa revisorerna sedvanlig granskning av årsbokslut och årsredovisning.
Koncernfunktionen Group Assurance utvärderar att koncernen har en väl fungerande bolagsstyrning, intern kontroll och riskhantering.
Group Assurance är underställt styrelsens revisionsutskott och chefen för enheten rapporterar till revisionsutskottet. Funktionellt rapporterar chefen för Group Assurance till Sandviks ekonomioch finansdirektör.
Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policyer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat finansiell rapportering, efterlevnad av uppförandekoden och IT. Granskningen resulterar i åtgärder och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och till styrelsens revisionsutskott.
| Resultaträkning | 49 |
|---|---|
| Balansräkning | 50 |
| Förändringar i eget kapital | 52 |
| Kassaflödesanalys | 53 |
| Intäkter 1, 2 98 529 94 084 Kostnad för sålda varor –63 826 –61 704 Bruttoresultat 34 703 32 380 Försäljningskostnader –11 935 –13 095 Administrationskostnader –6 362 –6 416 Forsknings- och utvecklingskostnader 4 –2 572 –2 421 Andelar i intresseföretags resultat 6 7 Övriga rörelseintäkter 5 242 347 Övriga rörelsekostnader 6 –592 –654 Rörelseresultat 1, 3, 7, 8 13 490 10 148 Finansiella intäkter 435 265 Finansiella kostnader –2 409 –2 234 Finansnetto 9 –1 974 –1 969 Resultat efter finansiella poster 11 516 8 179 Skatt 11 –3 409 –2 318 Årets resultat 8 107 5 861 Övrigt totalresultat Årets omräkningsdifferenser –1 584 –270 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 9 –451 Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat 131 –171 Skatt hänförlig till förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 11 –30 164 Övrigt totalresultat, netto efter skatt –1 474 –728 Årets totalresultat 6 633 5 133 Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare 8 105 5 498 Innehav utan bestämmande inflytande 2 363 Årets totalresultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare 6 636 4 773 Innehav utan bestämmande inflytande –3 360 Resultat per aktie, SEK 12 6,51 4,63 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 12 6,51 4,63 |
MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 13 | 2 738 | 2 773 |
| Goodwill | 13 | 8 685 | 9 034 |
| Totalt | 11 423 | 11 807 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 13 | 8 338 | 8 349 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 12 687 | 12 613 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 1 770 | 1 555 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
13 | 2 721 | 3 185 |
| Totalt | 25 516 | 25 702 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 1, 16 | 356 | 456 |
| Finansiella placeringar | 17 | 80 | 80 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 2 544 | 3 070 |
| Långfristiga fordringar | 18 | 3 285 | 3 229 |
| Totalt | 6 265 | 6 835 | |
| Summa anläggningstillgångar | 43 204 | 44 344 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 25 508 | 26 077 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 20 | 13 579 | 14 563 |
| Fordringar hos intresseföretag | 42 | 141 | |
| Skattefordringar | 11 | 931 | 772 |
| Övriga fordringar | 18 | 5 871 | 5 310 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 088 | 1 193 | |
| Totalt | 21 511 | 21 979 | |
| Likvida medel | 13 829 | 5 592 | |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 33 | — | 747 |
| Summa omsättningstillgångar | 60 848 | 54 395 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 | 104 052 | 98 739 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 505 | 1 424 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 1 057 | |
| Reserver | 381 | 1 849 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 26 561 | 28 160 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 36 125 | 32 490 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 107 | 1 401 | |
| Summa eget kapital | 21 | 36 232 | 33 891 |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Avsättningar för pensioner | 23 | 2 242 | 2 358 |
| Skulder till kreditinstitut | 8 681 | 4 485 | |
| Övriga skulder | 26 | 23 582 | 20 282 |
| Totalt | 34 505 | 27 125 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 709 | 956 |
| Avsättningar för skatter | 11 | 4 529 | 3 941 |
| Övriga avsättningar | 24 | 1 094 | 1 381 |
| Övriga långfristiga skulder | 27 | 184 | 209 |
| Totalt | 6 516 | 6 487 | |
| Summa långfristiga skulder | 41 021 | 33 612 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 008 | 4 095 | |
| Övriga skulder | 26 | 1 690 | 1 853 |
| Totalt | 2 698 | 5 948 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 2 723 | 2 751 | |
| Leverantörsskulder | 6 585 | 8 133 | |
| Skulder till intresseföretag | 14 | 63 | |
| Skatteskulder | 11 | 1 252 | 1 505 |
| Övriga skulder | 27 | 5 000 | 4 322 |
| Avsättningar | 24 | 1 841 | 1 720 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 6 686 | 6 686 | |
| Totalt | 24 101 | 25 180 | |
| Skulder direkt hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 33 | — | 108 |
| Summa kortfristiga skulder | 26 799 | 31 236 | |
| SUMMA SKULDER | 1 | 67 820 | 64 848 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 104 052 | 98 739 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i not 29.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 1 januari 2011 | 1 424 | 1 057 | 2 574 | 27 525 | 32 580 | 1 233 | 33 813 |
| Årets resultat | — | — | — | 5 498 | 5 498 | 363 | 5 861 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –725 | — | –725 | –3 | –728 |
| Årets totalresultat | — | — | –725 | 5 498 | 4 773 | 360 | 5 133 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, bestämmande inflytande sedan tidigare |
— | — | — | –18 | –18 | –5 | –23 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, ej bestämmande inflytande sedan tidigare |
— | — | — | — | — | 61 | 61 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument |
— | — | — | 67 | 67 | — | 67 |
| Säkring av optionsprogram genom aktieswap | — | — | — | –1 353 | –1 353 | — | –1 353 |
| Utdelningar | — | — | — | –3 559 | –3 559 | –248 | –3 807 |
| Utgående eget kapital 31 december 2011 | 1 424 | 1 057 | 1 849 | 28 160 | 32 490 | 1 401 | 33 891 |
| Ingående eget kapital 1 januari 2012 | 1 424 | 1 057 | 1 849 | 28 160 | 32 490 | 1 401 | 33 891 |
| Årets resultat | — | — | — | 8 105 | 8 105 | 2 | 8 107 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –1 468 | — | –1 468 | –6 | –1 474 |
| Årets totalresultat | — | — | –1 468 | 8 105 | 6 637 | –4 | 6 633 |
| Apportemission | 81 | 6 621 | — | — | 6 702 | — | 6 702 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, bestämmande inflytande sedan tidigare |
— | — | — | –5 552 | –5 552 | –1 285 | –6 837 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | — | 86 | 86 | — | 86 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2012 | — | — | — | –199 | –199 | — | –199 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | — | 38 | 38 | — | 38 |
| Utdelningar | — | — | — | –4 077 | –4 077 | –5 | –4 082 |
| Utgående eget kapital 31 december 2012 | 1 505 | 7 678 | 381 | 26 561 | 36 125 | 107 | 36 232 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 11 516 | 8 179 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 4 322 | 5 823 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | 251 | 1 359 |
| Betald skatt | –3 056 | –2 587 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 13 033 | 12 774 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | –382 | –4 699 |
| Förändring av rörelsefordringar | 18 | –2 598 |
| Förändring av rörelseskulder | –228 | 2 567 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | –592 | –4 730 |
| Investeringar i hyresmaskiner | –663 | –440 |
| Försäljning av hyresmaskiner | 114 | 160 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 11 892 | 7 764 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –39 | –338 |
| Investeringar i anläggningar | –4 820 | –4 994 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 692 | 0 |
| Försäljning av anläggningar | 236 | 152 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –3 931 | –5 180 |
| Kassaflöde efter investeringar | 7 961 | 2 584 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 10 472 | 3 576 |
| Amortering av lån | –5 848 | –1 423 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | –53 | –23 |
| Utbetald utdelning | –4 082 | –3 807 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 489 | –1 677 |
| Årets kassaflöde | 8 450 | 907 |
| Likvida medel vid årets början | 5 592 | 4 783 |
| Kursdifferens i likvida medel | –213 | –98 |
| Likvida medel vid årets slut | 13 829 | 5 592 |
Kompletterande upplysningar i not 32.
| Resultaträkning | 55 |
|---|---|
| Balansräkning | 56 |
| Förändringar i eget kapital | 58 |
| Kassaflödesanalys | 59 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 16 990 | 17 460 |
| Kostnad för sålda varor | –13 007 | –15 207 | |
| Bruttoresultat | 3 983 | 2 253 | |
| Försäljningskostnader | –633 | –748 | |
| Administrationskostnader | –2 821 | –3 725 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –1 281 | –1 150 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 971 | 1 415 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –702 | –799 |
| Rörelseresultat | 3, 8 | –483 | –2 754 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9 | 11 769 | 2 815 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 0 | 10 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 782 | 611 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –2 039 | –1 679 |
| Resultat efter finansiella poster | 10 029 | –997 | |
| Bokslutsdispositioner | 10 | 6 | –8 |
| Skatt | 11 | –325 | 625 |
| Årets resultat | 9 710 | –380 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 14 | 9 | 17 |
| Totalt | 9 | 17 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 14 | 768 | 750 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 14 | 4 684 | 4 110 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 533 | 353 |
| Pågående nyanläggningar och | |||
| förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 322 | 1 779 |
| Totalt | 7 307 | 6 992 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 15 | 31 834 | 15 937 |
| Fordringar hos koncernföretag | 5 325 | 1 336 | |
| Andelar i intresseföretag | 16 | 4 | 66 |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Långfristiga fordringar | 18 | 172 | 27 |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 804 | 1 135 |
| Totalt | 38 140 | 18 502 | |
| Summa anläggningstillgångar | 45 456 | 25 511 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 3 809 | 4 023 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 781 | 631 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 14 511 | 13 122 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 41 | 129 | |
| Skattefordringar | 11 | 189 | 239 |
| Övriga fordringar | 18 | 480 | 368 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 070 | 1 210 | |
| Totalt | 17 072 | 15 699 | |
| Likvida medel | 25 | 8 | |
| Summa omsättningstillgångar | 20 906 | 19 730 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 66 362 | 45 241 |
| Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| 1 505 | 1 424 | |
| 1 611 | 1 611 | |
| 3 116 | 3 035 | |
| 6 621 | — | |
| 5 329 | 9 861 | |
| 9 710 | –380 | |
| 21 660 | 9 481 | |
| 21 | 24 776 | 12 516 |
| 22 | 3 | 10 |
| 3 | 10 | |
| 368 | ||
| 329 | ||
| 558 | 697 | |
| 25 | 1 816 | |
| 25 | 361 | 301 |
| 25 | 17 833 | 13 955 |
| 22 046 | 16 072 | |
| 63 | 33 | |
| 63 | 33 | |
| 1 910 | ||
| 5 727 | ||
| 1 395 | ||
| 12 858 | 9 032 | |
| 779 | 577 | |
| 1 582 | 2 032 | |
| 353 | 702 | |
| 0 | 1 | |
| 589 | 453 | |
| 28 | 2 755 | 3 116 |
| 6 058 | 6 881 | |
| 66 362 | 45 241 | |
| 29 | — | — |
| 29 | 15 265 | 12 006 |
| 23 24 |
324 234 3 852 — 11 191 1 667 |
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital1 | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2011 | 1 424 | 1 611 | 14 705 | 17 740 |
| Årets resultat | — | — | –380 | –380 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –3 559 | –3 559 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | 67 | 67 |
| Säkring av optionsprogram genom aktieswap | — | — | –1 352 | –1 352 |
| Utgående eget kapital 31 december 2011 | 1 424 | 1 611 | 9 481 | 12 516 |
| Årets resultat | — | — | 9 710 | 9 710 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –4 077 | –4 077 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | 86 | 86 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2012 | — | — | –199 | –199 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | 38 | 38 |
| Apportemission (erhållit vederlag i form av aktier i Seco Tools AB), inklusive överkursfond |
81 | — | 6 621 | 6 702 |
| Utgående eget kapital 31 december 2012 | 1 505 | 1 611 | 21 660 | 24 776 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
Överkursfond ingår från 2012 med 6 621 MSEK.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 10 036 | –1 004 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 966 | 1 164 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | –673 | 700 |
| Betald skatt | 0 | –29 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 10 329 | 831 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | 214 | –348 |
| Förändring av rörelsefordringar | –4 362 | –604 |
| Förändring av rörelseskulder | –706 | 1 098 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 5 475 | 977 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –9 227 | –887 |
| Investeringar i anläggningar | –1 338 | –1 421 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 58 | 2 |
| Försäljning av anläggningar | 36 | 6 |
| Förändring långfristiga fordringar | –144 | — |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –10 615 | –2 300 |
| Kassaflöde efter investeringar | –5 140 | –1 323 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | 4 703 | 3 609 |
| Upptagna externa lån | 7 291 | 1 651 |
| Amortering av externa lån | –2 760 | –382 |
| Utbetald utdelning | –4 077 | –3 559 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 5 157 | 1 319 |
| Årets kassaflöde | 17 | –4 |
| Likvida medel vid årets början | 8 | 12 |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 8 |
Kompletterande upplysningar i not 32.
samt viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De finansiella rapporterna omfattar sidorna 14–101 i den tryckta årsredovisningen. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 februari 2013. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2013.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar som kan säljas. Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast
påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan.
Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande år då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som ej beaktats när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande. De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Ingen ändring av redovisningsprinciper med tillämpning från och med 1 januari 2012 har skett.
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. Om ej annat anges nedan kommer ändringarna att tilllämpas för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 och då tillämpas retroaktivt.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. Bolaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av ett sådant byte.
Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att den så kallade "korridormetoden" försvinner. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar ska baseras på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen. Skillnad mellan verklig och beräknad avkastning avseende förvaltningstillgångar ska redovisas i övrigt totalresultat.
Dessa ändringar av IAS 19 förväntas ha en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. För 2012 skulle förändringarna ha ökat pensionsskulden, netto med cirka 5,0 miljarder kronor och reducerat eget kapital med cirka 3,7 miljarder kronor (efter avdrag för en uppskjuten skattefordran).
Nedan beskrivs ändringar av redovisningsprinciper vilka inte bedöms komma att ha någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen avser hur poster inom övrigt totalresultat ska presenteras. Posterna ska delas upp i två kategorier; dels poster som kommer att omklassificeras till årets resultat dels poster som inte kommer att omklassificeras. Poster som kommer att omklassificeras är exempelvis omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte omklassficeras är till exempel aktuariella vinster och förluster och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar.
Ändrad IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Ändringen avser förtydliganden avseende reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder är tillåten. Ändringen kommer att tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 med retroaktiv tillämpning.
Ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringen avser nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.
IFRS 10 Consolidated Financial Statements. Ny standard för koncernredovisning som ersätter IAS 27 och SIC 12. Standarden innehåller inga ändringar jämfört med nu gällande IAS 27 vad gäller regler för konsolidering vid förvärv och avyttring. IFRS 10 innehåller en modell som ska användas vid bedömning av om bestämmande inflytande föreligger eller inte för samtliga investeringar som ett företag har inkluderat i det som idag kallas SPE:n och regleras i SIC 12.
Standarden kommer att tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 med retroaktiv tillämpning. Särskilda övergångsregler finns.
IFRS 11 Joint Arrangements. Ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Den nya standarden kommer i huvudsak att medföra två ändringar jämfört med IAS 31 Andelar i joint ventures. Den ena förändringen är om en investering bedöms vara en joint operation eller ett joint venture. Beroende på vilken typ av investering som föreligger finns det olika redovisningsregler. Den andra förändringen är att joint venture ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden och klyvningsmetoden kommer inte att vara tillåten. Standarden kommer att tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014. Standarden ska tillämpas retroaktivt med särskilda övergångsregler.
IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities. Ny standard för upplysningar för investeringar i dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Standarden kommer att tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 med retroaktiv tillämpning.
Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter. Den ändrade standarden inkluderar endast regler för juridiska enheter. I huvudsak är det inga förändringar avseende redovisning och upplysningar för separata finansiella rapporter. Redovisning och upplysning av intresseföretag och joint venture har inkluderats i IAS 27. Ändringarna kommer att tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning.
Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture. Den ändrade standarden överensstämmer i huvudsak med tidigare IAS 28. Ändringarna avser hur redovisning ska göras när förändringar i innehav ändras och betydande eller gemensamt bestämmande inflytande upphör eller inte. Ändringen kommer att tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning.
IFRS 13 Fair Value Measurement. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav.
Annual Improvements to IFRSs (2009– 2011) – Förtydliganden och ändringar avseende IFRS 1, IAS 1, IAS 16, IAS 32 och IAS 34. Ändringen förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2013.
UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt. Rådet för finansiell rapportering gav ut ett uttalande i september 2012 avseende redovisning av avkastningsskatt. Rådet anser att avkastningsskatt som tas ut på avsättningar ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet. Uttalandet ska tillämpas samtidigt som ändrade IAS 19 Ersättningar till anställda börjar tillämpas.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernens högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kalllad "management approach" eller företagsledningsperspektiv.
Sandviks verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga VD, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till VD. Då VD följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer och de tjänster som tillhandahålls utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som
avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 % av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. I samband med avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 % och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på
balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår överförs proportionell andel av ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.
Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i omräkningsreserven.
Nettoinvestering i en utlandsverksamhet Monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av företagets nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen eller monetära långfristiga skulden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en
separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna hänförliga till monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att någon försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyrt produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Endast utgifter som motsvarar arbete som utförts eller kommer att utföras räknas in i beräknade totala utgifter.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområdena Sandvik Mining, Sandvik Construction och Sandvik Ventures produktområde Sandvik Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsterna och uppdragsutgifterna, vilka är hänförliga till uppdraget, som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas omedelbart i koncernens resultat.
Royalty periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i årets resultat. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, ränteintäkter och -kostnader på ränteswapar som nettoredovisas som räntekostnad, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt avtals förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnaderna och alla andra överoch underkurser.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotteroch intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns låneskulder, operativa skulder till leverantörer och andra samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till verkligt värde plus eventuella transaktionskostnader. Koncernen klassificerar sina finansiella instrument utifrån i vilket syfte instrumenten förvärvades. Företagsledningen bestämmer klassificering vid den första redovisningen. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
i) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel vilket innefattar Sandviks alla derivat där säkringsredovisning inte tillämpas. Derivatavtal ingås i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positiva värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativa värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster).
ii) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som redan från början bestäms tillhöra denna kategori (fair value option). Sandvik har inga finansiella instrument klassificerade i denna undergrupp.
Långfristiga fordringar bland anläggningstillgångar och kundfordringar bland omsättningstillgångar är icke-derivata finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Efter anskaffningstidpunkten redovisas dessa till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för kund- eller kreditförlust.
Finansiella skulder, det vill säga Sandviks upplåning, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan upplåningsbeloppet (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i årets resultat fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om företaget inte har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen i åtminstone tolv månader efter balansdagen.
Aktier och andelar bland finansiella anläggningstillgångar avser innehav som inte är noterade på en aktiv marknad och är klassificerade som tillgångar som kan säljas. Enligt huvudregeln värderas dessa tillgångar efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Om det föreligger objektiva belägg för att det finns ett nedskrivningsbehov överförs en ackumulerad förlust bokförd i eget kapital till årets resultat. Innehav som inte är noterade och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas dock till anskaffningsvärde, eventuellt justerat om nedskrivningsbehov konstaterats.
Ovanstående utgör de redovisningsprinciper som Sandvik i huvudsak tillämpar för redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. De undantag som tilllämpas från ovanstående principer gäller för finansiella instrument som ingår i säkringsrelationer.
Samtliga koncernens derivatavtal har ingåtts för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för, även risker för förändringar i verkliga värdet av vissa tillgångar, skulder och kontrakterade transaktioner. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde exklusive eventuella transaktionskostnader. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Sandvik tillämpar inte säkringsredovisning för samtliga ekonomiska säkringstransaktioner. I de fall säkringsredovisning inte tillämpas medför den skilda hanteringen av derivat, som marknadsvärderas, och skulder, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, att en redovisningsmässig volatilitet uppstår i finansnettot.
För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. Vid säkring av valutarisk i redovisade tillgångar och skulder i utländsk valuta tillämpas inte säkringsredovisning eftersom den ekonomiska säkringen avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över årets resultat.
Vid säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta inklusive koncerninterna transaktioner tillämpas säkringsredovisning. Säkringsinstrumenten som består av valutaterminer och valutaoptioner redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) tills dess att det säkrade flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten påverkar årets resultat. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i årets resultat. Sandvik har i begränsad omfattning ingått valutakontrakt som inte säkringsredovisas. Värdeförändringar på dessa kontrakt redovisas direkt i årets resultat.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en ickefinansiell tillgång (till exempel varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-finansiell skuld upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i det första redovisade värdet på tillgången eller skulden.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I årets resultat redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Vissa av Sandviks ränteswapavtal uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och värdeförändringar på dessa derivatinstrument redovisas därför direkt i årets resultat.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändring i årets resultat och den vinst eller förlust på den säkrade posten, som är hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden och periodens förändring redovisas i resultatet.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde, samt av kontrakterade flöden i utländsk valuta. De använda derivatinstrumenten innefattar råvaru- och elderivat för säkring av med leverantörer ingångna leveranskontrakt.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i årets resultat.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av immateriella rättigheter och avskrivningar på patent och licenser. Övriga utgifter för utveckling, redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för utveckling och köp av programvaror för koncernens ITverksamhet. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i årets resultat som kostnad då de uppkommer.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en delav den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången.
I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt avseende balanserade utvecklingsutgifter avseende utveckling av nya datasystem.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.
De beräknade nyttjandeperioderna är för: Patent och varumärken 10–20 år. Aktiverade utvecklingsprojekt 3–7 år. Programvaror för IT-verksamheten 3 år.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas inte som tillgång i koncernens balansräkning. Operationella leasing avtal ger inte heller upphov till en skuld.
Tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas ej som materiella anläggningstillgångar då riskerna förenade med ägandet förts över på leasetagaren. I stället bokförs en finansiell fordran avseende de framtida minimileaseavgifterna.
En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt vid uppförande i egen regi av produktionsbyggnader.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Maskiner och inventarier skrivs i allmänhet av linjärt på 5–10 år, uthyrda anläggningar på 3 år, byggnader på 10–50 år och markanläggningar på 20 år. Mark skrivs inte av. För datautrustning tillämpas en degressiv avskrivning över 3–5 år.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på
värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsränta som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den speciella tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Nedskrivningar och eventuell återföring av nedskrivningar av vissa andra tillgångar som finansiella tillgångar som omfattas av IAS 39, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar prövas enligt respektive standard.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkurans beaktats. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tilllämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Tillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning om deras värde, inom ett år, kommer att återvinnas genom en försäljning och inte genom fortsatt nyttjande i verksamheten. Vid tidpunkten för omklassificeringen värderas tillgångar och skulder till det lägsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och bokfört värde. Efter omklassificeringen görs inte längre avskrivningar på tillgångarna.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är.
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning. När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller att alla nyanställda tjänstemän, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösning (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de
avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, bostadsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer eller bostadsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per balansdagen. Denna redovisning tillämpas beträffande de väsentligaste förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller aggregerat är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallade erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Korridorregeln tilllämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten eller lämna ersättning vid uppsägning genom erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black & Scholesmodellen och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Sandviks optionsprogram innehåller inga andra villkor än att mottagaren fortfarande ska vara anställd då den treåriga intjänandeperioden uppnåtts. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.
Kontantreglerade optioner ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande
ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor och förutsättningar. Skulden omvärderas varje balansdag samt när den regleras. Alla förändringar i verkligt värde på skulden redovisas i årets resultat som en personalkostnad.
För att fullgöra Sandviks åtaganden i enlighet med optionsprogrammet har Sandvik ingått ett equity swap-avtal med en finansiell finansiell institution. Enligt avtalet åtar sig den finansiella institutionen att till deltagare i programmet leverera Sandvik-aktier när leveranstidpunkten infaller enligt villkoren för programmet. Det verkliga värdet på Sandvik-aktien vid ingåendet av swap-avtalet redovisas som en finansiell skuld och som en minskning av eget kapital i enlighet med IAS 32.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
In- och utbetalningar har delats upp i följande kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten. Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2012 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter relaterade till andelar i koncernföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet. Utdelningar från dotterföretag redovisas till sin helhet som intäkt i årets resultat.
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde
efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för egen utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Koncernbidrag som ett moderbolag erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderbolag till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter.
Moderbolaget tillämpar inte säkringsredovisning enligt IAS 39 på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.
För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwill kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs ytterligare i
not 13 och som förstås av beskrivningen skulle ändringar av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Mining och Sandvik Constructions hyresflotta med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruvbranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2012 års utgång till 499 MSEK (427).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden, diskonteringsräntan och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar, är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som
nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antaganden som kan gälla demografiska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det verkliga utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker.
Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautflöden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta ska motsvara avkastningen på förstklassiga företags- eller bostadsobligationslån eller, om en fungerande marknad för sådana inte finns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.
För att bestämma den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar tar bolaget i beaktande tillgångarnas nuvarande och förväntade kategorifördelning och historisk såväl som förväntad avkastning på de olika kategorierna av tillgångar.
Jämfört mot föregående år har den viktade genomsnittliga diskonteringsräntan ändrats från 4,6 % till 3,9 %. Den viktade genomsnittliga förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna var 4,1 % (6,1).
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattetillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 2 544 MSEK (3 070) vid utgången av 2012. I koncernen fanns vid utgången av 2012 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka cirka 498 MSEK (588) som inte värderats utifrån bedömningsgrunden att utnyttjande måste vara troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående skattetvister redovisas enligt ledningens bästa bedömning och uppgår vid utgången av år 2012 till 4 529 MSEK (3 941).
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se avsnittet Integrerad riskhantering.
Bolaget refererar till tidigare skrivningar avseende redovisningsprinciper där bolaget redogör för vilka redovisningsprinciper företaget valt att tillämpa. Ledningen vill särskilt uppmärksamma följande:
IAS 19 medger för sista gången, i samband med 2012 års räkenskaper, att aktuariella vinster och förluster som uppstår i förmånsbestämda pensionsplaner inte omedelbart resultatförs utan blott den del av dessa vinster och förluster som ligger utanför en "korridor" om plus eller minus 10 % av det högre av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen eller det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Även annan systematisk metod som leder till snabbare redovisning av dessa vinster och förluster är möjlig, inklusive omedelbar redovisning i resultatet. Sandvik har valt att tillämpa korridorregeln och att vinster och förluster resultatförs över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen.
Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Fakturering dividerad med genomsnittligt totalt kapital.
Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive nettoavsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel dividerat med summan av eget kapital.
Genomsnittligt rörelsekapital dividerat med faktureringen i det senaste kvartalet uppräknat till årstakt.
Summan av lager, kundfordringar och leverantörskrediter samt övriga icke räntebärande fordringar och skulder exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Eget kapital i relation till totalt kapital.
Aktieägarnas andel av årets koncernresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
| 1. Segmentsrapportering | 73 | 15. Andelar i koncernföretag | 85 | |
|---|---|---|---|---|
| 1.1 Uppgifter per rörelsegren/affärsområde | 73 | 16. Andelar i intresseföretag | 89 | |
| 1.2 Uppgifter per land | 73 | 17. Finansiella placeringar | 89 | |
| 2. Intäkternas fördelning | 74 | 18. Långfristiga fordringar och | ||
| 3. Personaluppgifter samt ersättningar | övriga fordringar | 90 | ||
| till företagsledning och revisorer | 74 | 19. Varulager | 90 | |
| 3.1 Medelantal anställda | 74 | 20. Kundfordringar | 90 | |
| 3.2 Löner, ersättningar och sociala kostnader | 74 | 21. Särskilda upplysningar om eget kapital | 90 | |
| 3.3 Löner och ersättningar per marknadsområde 74 | 22. Moderbolagets övriga obeskattade reserver | 91 | ||
| 3.4 Könsfördelning i företagsledningen | 74 | 23. Avsättning till pensioner och andra långfristiga ersättningar |
91 | |
| 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare |
74 | 24. Övriga avsättningar | 94 | |
| 3.6 Arvoden och kostnadsersättningar | 25. Långfristiga räntebärande skulder | 94 | ||
| till revisorer | 77 | 26. Övriga räntebärande skulder | 94 | |
| 4. Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 77 | 27. Övriga icke räntebärande skulder | 94 | |
| 5. Övriga rörelseintäkter | 77 | 28. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 95 | |
| 6. Övriga rörelsekostnader | 77 | 29. Eventualförpliktelser och | ||
| 7. Rörelsens kostnader | 77 | ställda säkerheter | 95 | |
| 8. Leasingavgifter avseende finansiell och operationell leasing |
78 | 30. Kompletterande upplysningar finansiell riskhantering |
95 | |
| 9. Finansnetto | 78 | 31. Närstående | 97 | |
| 10. Bokslutsdispositioner | 79 | 32. Kompletterande upplysningar | ||
| 11. Skatter | 79 | kassaflödesanalys | 97 | |
| 33. Förvärv och avyttring av rörelse | 98 | |||
| 12. Resultat per aktie | 80 | 34. Uppgifter om moderbolaget | 100 | |
| 13. Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar |
81 | 35. Upplysningar om aktier, ägarförhållanden | ||
| 14. Moderbolagets immateriella och materiella anläggningstillgångar |
84 | och rättigheter | 100 |
(Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| Sandvik Mining | Sandvik Machining Solutions |
Sandvik Materials Technology |
Sandvik Construction |
Sandvik Venture |
Koncern gemensamt |
Eliminering | Koncernen totalt |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Intäkter | ||||||||||||||||
| Externa intäkter | 37 762 32 232 28 482 28 171 15 366 16 339 | 9 683 | 9 249 | 7 194 | 8 056 | 42 | 37 | 98 529 94 084 | ||||||||
| Interna intäkter | 2 | 3 | 166 | 136 | 410 | 391 | 113 | 1 | 669 | 1 039 | 17 | 17 –1 377 | –795 | |||
| Koncernen totalt | 37 764 32 235 28 648 28 307 15 776 16 730 | 9 796 | 9 350 | 7 863 | 9 095 | 59 | 54 –1 377 | –795 98 529 94 084 | ||||||||
| Andelar i intresseföretags resultat |
6 | 5 | 26 | 24 | –26 | –22 | — | — | — | — | — | — | 6 | 7 | ||
| Rörelseresultat per affärsområde |
6 004 | 5 189 | 6 256 | 6 347 | 592 | –642 | 748 | 58 | 1 238 | –21 –1 348 | –783 | 13 490 10 148 | ||||
| Finansnetto | –1 974 | –1 969 | ||||||||||||||
| Årets skattekostnad | –3 409 | –2 318 | ||||||||||||||
| Årets resultat | 8 107 | 5 861 | ||||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||||
| Tillgångar | 25 134 23 404 22 644 23 614 16 859 17 970 | 8 166 | 9 050 | 8 677 | 8 941 | 4 165 | 2 668 | 85 645 85 647 | ||||||||
| Andelar i intresseföretag | 46 | 45 | 150 | 160 | 155 | 251 | — | — | — | — | 5 | — | 356 | 456 | ||
| Summa tillgångar | 25 180 23 449 22 794 23 774 17 014 18 221 | 8 166 | 9 050 | 8 677 | 8 941 | 4 170 | 2 668 | 86 001 | 86 103 | |||||||
| Ofördelade tillgångar | 18 051 | 12 636 | ||||||||||||||
| Koncernen totalt | 104 052 98 739 | |||||||||||||||
| Skulder | 9 698 | 8 952 | 4 669 | 5 447 | 4 162 | 4 534 | 2 503 | 3 129 | 1 672 | 1 880 | 4 680 | 3 182 | 27 384 | 27 124 | ||
| Ofördelade skulder | 40 436 37 724 | |||||||||||||||
| Koncernen totalt | 67 820 64 848 | |||||||||||||||
| Investeringar i anläggningar | 854 | 848 | 1 834 | 1 597 | 1 188 | 1 604 | 275 | 315 | 264 | 419 | 132 | 151 | 4 547 | 4 934 | ||
| Avskrivningar | –660 | –578 –1 592 –1 531 | –817 | –798 | –420 | –417 | –358 | –438 | –123 | –106 | –3 970 –3 868 | |||||
| Nedskrivningar | –18 | –43 | –8 | –48 | –317 | –534 | –11 | –164 | –8 –1 167 | 10 | — | –352 | –1 955 | |||
| Övriga icke kassaflödes påverkande poster |
19 | 155 | –104 | 66 | –48 | 832 | –37 | 202 | –5 | –6 | 426 | 104 | 251 | 1 359 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. För uppgifter om förvärv av rörelse se not 33.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| USA | 12 296 | 11 066 |
| Australien | 10 337 | 8 606 |
| Kina | 7 144 | 6 561 |
| Tyskland | 6 933 | 7 678 |
| Sydafrika | 5 250 | 4 806 |
| Brasilien | 4 315 | 4 571 |
| Sverige | 3 820 | 4 233 |
| Ryssland | 3 660 | 2 990 |
| Kanada | 3 304 | 2 745 |
| Italien | 3 097 | 3 355 |
| Frankrike | 2 762 | 3 008 |
| Storbritannien | 2 504 | 2 567 |
| Japan | 2 286 | 2 277 |
| Mexiko | 2 283 | 1 786 |
| Indien | 2 098 | 2 220 |
| Övriga länder | 26 440 | 25 615 |
| Totalt | 98 529 | 94 084 |
Intäkterna har fördelats per land baserat på var kunderna finns.
Anläggningstillgångar per land
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Sverige | 13 336 | 12 682 |
| USA | 3 654 | 4 317 |
| Tyskland | 3 259 | 3 216 |
| Österrike | 2 283 | 2 416 |
| Storbritannien | 2 110 | 1 917 |
| Kina | 1 857 | 1 948 |
| Australien | 1 698 | 1 768 |
| Finland | 1 450 | 1 501 |
| Indien | 917 | 892 |
| Frankrike | 851 | 885 |
| Tjeckien | 762 | 777 |
| Japan | 727 | 870 |
| Brasilien | 670 | 786 |
| Italien | 448 | 464 |
| Kanada | 430 | 511 |
| Övriga länder | 2 487 | 2 559 |
| Totalt | 36 939 | 37 509 |
Anläggningstillgångarna har fördelats per land baserat på var de är belägna.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Varuförsäljning | 90 685 | 87 000 | 16 984 | 17 427 | |
| Anläggningskontrakt | 4 709 | 3 342 | — | 3 | |
| Tjänsteuppdrag/Serviceuppdrag | 2 536 | 3 231 | 6 | 26 | |
| Uthyrning av maskiner | 599 | 511 | — | 4 | |
| Totalt | 98 529 | 94 084 | 16 990 | 17 460 |
3.1 Medelantal anställda
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||||||
| Antal Varav kvinnor % | Antal Varav kvinnor % | Antal Varav kvinnor % | Antal Varav kvinnor % | ||||||
| Sverige | 11 251 | 24 | 11 293 | 23 | 8 251 | 22 | 8 227 | 22 | |
| Övriga Europa | 15 695 | 19 | 15 433 | 19 | — | — | — | — | |
| Europa totalt | 26 946 | 21 | 26 726 | 21 | 8 251 | 22 | 8 227 | 22 | |
| Nafta-området | 5 551 | 17 | 5 741 | 17 | — | — | — | — | |
| Sydamerika | 3 259 | 13 | 3 169 | 12 | 2 | 50 | — | — | |
| Afrika, Mellanöstern | 3 107 | 20 | 3 046 | 18 | — | — | — | — | |
| Asien | 8 227 | 16 | 7 529 | 16 | — | — | — | — | |
| Australien | 2 295 | 15 | 2 336 | 15 | — | — | — | — | |
| Totalt | 49 385 | 19 | 48 547 | 18 | 8 253 | 22 | 8 227 | 22 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Löner och ersättningar | 19 346 | 18 860 | 3 819 | 3 896 |
| Sociala kostnader | 5 311 | 4 938 | 1 789 | 2 142 |
| Resultatandel till anställda | 250 | 216 | 212 | 183 |
| Totalt | 24 907 | 24 014 | 5 820 | 6 221 |
| Varav pensionskostnader ingående i | ||||
| sociala kostnader | 1 739 | 1 747 | 569 | 938 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 49 MSEK (57) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 205 MSEK (184). På motsvarande sätt avsåg 8 MSEK (8) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 59 MSEK (60).
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera fortsatt företagslojalitet hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Koncernens avkastning under år 2012 innebar att 250 MSEK (216), avsattes till resultatandelsstiftelsen.
| 2011 2012 5 210 3 819 6 426 — |
2011 3 896 |
|---|---|
| — | |
| 3 896 | |
| — | |
| 0 0 |
|
| 824 | — |
| — | |
| — | |
| 3 896 | |
| 43 | |
| 66 | 3 |
| 11 636 3 819 2 671 — 1 001 — 1 253 — 1 475 — 18 860 3 819 447 44 10 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Styrelser och verkställande direktörer |
11 | 11 | 9 | 9 | |
| Övriga ledande befattningshavare |
18 | 18 | 11 | 11 |
Till styrelsens ordförande och övriga externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode.
Enligt beslut av årsstämman 2012 uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 4 725 000 SEK på årsbasis. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Anders Nyrén) 1 575 000 SEK och 525 000 SEK till varje övrig extern styrelseledamot (Jürgen M Geissinger, Johan Karlström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Simon Thompson och Lars Westerberg).
Utöver dessa belopp utgår enligt årsstämmans beslut ett arvode om sammanlagt 475 000 SEK till stämmovalda ledamöter för utskottsarbete i styrelsens revisionsutskott (Hanne de Mora 175 000 SEK, Anders Nyrén 150 000 SEK och Simon Thompson 150 000 SEK) och sammanlagt 325 000 SEK till stämmovalda ledamöter i styrelsens ersättningsutskott (Anders Nyrén 125 000 SEK, Johan Karlström 100 000 SEK och Lars Westerberg 100 000 SEK).
Sedan årsstämman 2012 har följande, av årsstämman beslutade, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpats:
Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare är utformat för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig rörlig lön och långsiktig rörlig lön, i form av kontant lön och/eller aktier i Sandvik AB. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Årlig rörlig lön förutsätter uppfyllelse av årligen fastställda mål. Målen är huvudsakligen relaterade till bolagets resultat och till mätbara mål inom individens ansvarsområde. Den årliga rörliga lönen kan uppgå till högst 75 % av den fasta årliga lönen. Den långsiktiga rörliga kontanta lönen förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, fastställda av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplade till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet –
Sandvik Value Added (SVA) – under en period om tre år. Den långsiktiga rörliga kontanta lönen kan uppgå till högst 50 % av den fasta årliga lönen. Långsiktig rörlig ersättning ska även kunna utgå i form av aktier i Sandvik AB genom deltagande i aktierelaterat incitamentsprogram innefattande rätten att tilldelas personaloptioner och matchningsrätter. Programmet ska ha antagits av bolagsstämman med huvudsakliga villkor av innebörd att deltagande för vissa kategorier av högre ledande befattningshavare förutsätter egen investering i Sandvik-aktien, att intjänandetiden är tre år med krav på fortsatt anställning under den tiden samt att tilldelning ska vara relaterad till prestationskriterier kopplade till SVA. Koncernledningens övriga förmåner ska motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Förmånerna utgörs av pension, bil, bostad, sjukvårdsförsäkring och avgångsvederlag. Pensionsförmåner för koncernledningen baseras på den fasta lönen eller kontant utbetald bruttolön och ska vara förmåns- eller avgiftsbestämda. Normalt infaller pensionsåldern vid 62 års ålder. För verkställande direktören infaller pensionsåldern vid 60 år. För övriga medlemmar i koncernledningen som inte är svenska medborgare infaller pensionsåldern i enlighet med lokala regler och praxis. Avgångsvederlag utgår, normalt sett, vid uppsägning från Sandviks sida. Verkställande direktören har en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag. För övriga medlemmar i koncernledningen gäller i allmänhet en uppsägningstid om 12 månader. Avgångsvederlaget är 6 månadslöner för personer under 55 år och 12 månadslöner för personer som är 55 år och äldre, för de av koncernledningens medlemmar som är svenska medborgare. Övriga medlemmar i koncernledningen har i allmänhet 12 månadslöner i avgångsvederlag. För alla andra förmåner gäller lokal marknadspraxis i respektive land. Eventuell annan inkomst av tjänst som erhålls avräknas. Inget avgångsvederlag utgår vid uppsägning från anställdas sida. Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av de förslagna riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Det förslag till riktlinjer för ersättning som styrelsen avser att förelägga årsstämman 2013 för beslut återfinns i förvaltningsberättelsen, avsnitt Medarbetare.
För koncernchefen och verkställande direktören Olof Faxander utgår från och med 1 januari 2012 årlig fast lön med 10 296 000 SEK samt förmånsvärde av tjänstebostad (januari 2012) och tjänstebil. Till detta kommer årlig rörlig kontant lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga rörliga lönen för 2012 uppgår till 4 299 030 SEK.
Olof Faxanders pensionsålder är 60 år. Till pensionen avsätts varje år en premie om 35 % av den årliga fasta lönen.
Vid eventuell uppsägning från företagets sida har Olof Faxander en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen som är svenska medborgare är pensionsåldern 62 år. Pensionens storlek mellan 62 och 65 års ålder uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp, 50 % av fast lön mellan 30–50 prisbasbelopp och 25 % av fast lön i löneintervallet 50–100 prisbasbelopp (för full intjäning krävs 15 år). Avseende pensionen före 65 års ålder har pensionsförsäkring inte tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 6 722 133 SEK till den del den är intjänad per 31 december 2012.
Vad avser pensionen efter 65 år för övriga befattningshavare i koncernledningen som är svenska medborgare byggs denna upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 20–30 % (beroende på ålder) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Alternativt kan denna grupp omfattas av ITP-planens avdelning 1 samt en komplettering om maximalt 5 % för lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp i det fall denna lösning valdes år 2008 enligt erbjudande till samtliga
tjänstemän i Sandvik som då omfattades av alternativ ITP 2. I sådant fall gäller inte det tidigare systemet med ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Av de sex övriga i koncernledningen som är svenska medborgare och som var anställda per 31 december 2012 omfattas tre personer av ITP-planens avdelning 1 medan tre personer kvarstår i ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Medlemmar i koncernledningen som inte är svenska medborgare har avgiftsbestämda pensionsplaner, till vilka avsättning sker med upp till 25 % av årlig fast lön.
Avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 6-12 månader utöver uppsägningstiden, vilken är normalt 12 månader. Eventuell annan inkomst av tjänst som erhålls avräknas normalt.
Styrelsen beslutade 2009 och 2010 att för respektive år införa ett kontantbaserat program för långsiktig rörlig lön (Long-Term Incentive: LTI) (programmet gick tidigare under benämningen LVL – långsiktig variabel lön). Programmen omfattar cirka 400 anställda i Sandvik-koncernen globalt och löper över en treårsperiod där eventuell utbetalning sker året efter det tredje året för respektive program.
Programmen har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år tre. Utfall av LTI förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, fastställda av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av LTI-programmet 40–50 % av fast årslön.
Kostnadsföring och reservering sker löpande för programmen utifrån antaganden om måluppfyllelse. 2009 års LTI-program, som omfattar åren 2009- 2011 ledde inte till någon utbetalning under året, då de prestationsmål som var fastställda av styrelsen inte uppfylldes. Under året har reservering gjorts för 2010 års kontantbaserade LTI-program med 34 MSEK, varav 3,6 MSEK för koncernledningen.
Årsstämmorna 2011 och 2012 beslutade på styrelsens förslag att för respektive år införa ett aktiebaserat LTI-program. Programmen omfattar cirka 400 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i Sandvik-koncernen och omfattar totalt högst 23 375 763 Sandvik-aktier.
Deltagare i programmen har möjlighet att erhålla tilldelning av personaloptioner som ger den anställde möjlighet att, under förutsättning att vissa prestationsmål kopplade till Sandvik-koncernens värdetillväxt – Sandvik Value Added (SVA) – uppfylls, efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("prestationsaktier"). För verkställande direktören, ledande befattningshavare samt vissa högre ledande befattningshavare erfordras, för möjlighet att erhålla tilldelning av personaloptioner, en egen investering i Sandvik-aktier ("sparaktier") motsvarande 10 % av den fasta årslönen före skatt för det år investeringen i sparaktier görs. Förutsatt sådan egen investering i Sandvik-aktier, erhåller dessa befattningshavare även tilldelning av "matchningsrätter" (en per förvärvad sparaktie) som ger befattningshavaren möjlighet att efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("matchningsaktier"). Varken personaloptioner eller matchningsrätter är överlåtbara.
Varje personaloption ger den anställde rätt att, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av personaloptionen, förvärva en prestationsaktie. Hur många av de tilldelade personaloptionerna som slutligen ger rätt att förvärva prestationsaktier är beroende av hur SVA utvecklas under de tre räkenskapsåren efter det att årsstämman beslutade om programmet.
Utnyttjande av personaloptioner för förvärv av prestationsaktier förutsätter fortlöpande anställning. För de befattningshavare som gjorde en egen investering i Sandvik-aktier förutsätts vidare att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av personaloptioner.
| SEK | Lön/ Styrelsearvode |
Årlig rörlig lön 1) |
Övriga förmåner 2) |
Långsiktig rörlig lön 3) |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 1 850 000 4) | — | — | — | — |
| Övriga styrelseledamöter | 3 675 000 | — | — | — | — |
| Verkställande direktören | 10 507 500 5) | 4 299 030 | 147 887 | 1 637 999 | 3 721 941 |
| Andra ledande befattningshavare 6) 7) | 50 122 493 | 11 422 726 | 3 613 896 | 10 082 478 | 16 182 109 |
| Summa | 66 154 993 | 15 721 756 | 3 761 783 | 11 720 477 | 19 904 050 |
1) Belopp hänförligt till 2012 och som bedöms kommer att utbetalas 2013.
2) Avser huvudsakligen bil- och bostadsförmåner.
3) Beloppen avser gjorda reserveringar för 2010, 2011 och 2012 års LTI-program.
4) Kostnadsfört under 2012 och kommer att utbetalas 2013. Av beloppet avser 1 575 000 SEK styrelsearvode, 125 000 SEK arvode för ersättningsutskottet och 150 000 SEK arvode för revisionsutskottet. 5) Olof Faxanders fasta årslön uppgår till 10 296 000 SEK per 1 januari 2012, övriga belopp avser semesterersättning med mera. Styrelsearvode utgår inte till interna styrelseledamöter. 6) Avser följande personer under 2012: Andreas Evertz, Jonas Gustavsson, Gary Hughes, Jan Lissåker, Emil Nilsson (från och med september 2012), Tomas Nordahl, Ola Salmén (januari–augusti 2012),
Thomas Schulz (januari–november 2012), Bo Severin, Anders Thelin (januari–oktober 2012) och Anna Vikström Persson. 7) I beloppen ingår även avgångsersättning till tidigare finanschef för Sandvik AB och till tidigare affärsområdeschef för Sandvik Construction som frånträdde sina befattningar under året.
Varje matchningsrätt ger rätt till förvärv av en matchningsaktie, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av matchningsrätten. Utnyttjande av matchningsrätter för förvärv av matchningsaktier förutsätter fortlöpande anställning och att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av matchningsrätter.
Lösenpriset vid förvärv av en prestationsaktie respektive en matchningsaktie utgörs av ett belopp motsvarande 110 % respektive 75 % av den genomsnittliga volymviktade betalkursen vid NASDAQ OMX Stockholm för Sandvik-aktien under en period om 10 handelsdagar närmast efter den årsstämman som beslutade om programmet. Den genomsnittliga volymviktade betalkursen bestämdes för 2011 till 117,20 SEK och för 2012 till 97,12 SEK.
För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2012 motsvarar antalet tilldelade personaloptioner och förvärvade matchningsrätter antalet utestående personaloptioner och matchningsrätter vid årets slut.
| Antaganden för fastställande av värdet enligt Black & Scholes |
LTI 2011 (per utfärdandedatum) |
LTI 2012 (per utfärdandedatum) |
|---|---|---|
| Aktiepris | 117 SEK | 92,65 SEK |
| Lösenpris prestationsaktier/ matchningsaktier |
129/87,90 SEK | 106,80/72,80 SEK |
| Förväntad volatilitet | 32 % | 36,50 % |
| Förväntad löptid | 3 år | 3 år |
| Nuvärde av prognostiserade framtida utdelningar1 |
13,10 SEK | 12,17 SEK |
| Riskfri ränta | 2,6 % | 0,95 % |
1) Baserat på de samlade analytikernas förväntningar.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska volatiliteten i Sandvik AB samt några jämförbara börsnoterade bolag. Vid fastställande av förväntad löptid har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen av personaloptioner och förvärvade matchningsrätter hos deltagarna i programmet.
I enlighet med IFRS 2 uppgick totala kostnaden för 2012 års LTI-program till 131 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 11 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Under året har reservering gjorts för 2012 års LTI-program med 44 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 3,8 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Under året har reservering gjorts för 2011 års LTI-program med 42 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 4,4 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Personaloptionerna och matchningsrätterna kostnadsförs som en personalkostnad (exklusive sociala avgifter) över intjänandeperioden och redovisas direkt mot eget kapital. Det belopp som redovisas omprövas kontinuerligt under personaloptionernas och matchningsrätternas intjänandeperiod. De sociala avgifterna kostnadsförs under personaloptionernas respektive matchningsrätternas intjänandeperiod baserat på värdeförändringen av personaloptionerna och matchningsrätterna.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott vilket har sammanträtt vid sex tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat ersättningsnivåer vid genomförda rekryteringar, fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktigt rörligt incitamentsprogram. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2012 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningsutskottets förslag. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets arbete har utförts med stöd av expertis i fråga om ersättningsnivåer och strukturer. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning se bolagsstyrningsrapport.
| Personaloptioner 2011 Matchningsrätter 2011 Personaloptioner 2012 |
Matchningsrätter 2012 | |
|---|---|---|
| Antal utestående vid årets början 11 241 300 62 314 |
— | — |
| Antal tilldelade under året — — |
11 515 800 | 140 273 |
| Antal förverkade under året –1 171 050 –9 920 |
–384 000 | –8 429 |
| Antal utestående vid årets slut 10 070 250 52 394 |
11 131 800 | 131 844 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning enligt Black & Scholes, SEK 17 33,10 |
13 | 24 |
| Lösenpris, SEK 129 87,90 |
106,80 | 72,80 |
| Personaloptioner 2011 | Matchningsrätter 2011 | Personaloptioner 2012 | Matchningsrätter 2012 | |
|---|---|---|---|---|
| Antal utestående vid årets början | 1 225 250 | 23 384 | — | — |
| Antal tilldelade under året | — | — | 1 682 000 | 38 026 |
| Antal förverkade under året | –72 500 | — | –87 000 | –4 335 |
| Antal utestående vid årets slut | 1 152 750 | 23 384 | 1 595 000 | 33 691 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning enligt Black & Scholes, SEK |
17 | 33,10 | 13 | 24 |
| Lösenpris, SEK | 129 | 87,90 | 106,80 | 72,80 |
Arvoden och kostnadsersättningar till koncernens revisorer har uppgått till: KPMG Övriga Totalt
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Revision | ||||||
| Moderbolaget | 10,3 | 10,8 | 0,0 | 0,0 | 10,3 | 10,8 |
| Dotterbolagen | 63,7 | 60,7 | 4,4 | 5,3 | 68,1 | 66 |
| Koncernen | 74,0 | 71,5 | 4,4 | 5,3 | 78,4 | 76,8 |
| Skatterådgivning | ||||||
| Moderbolaget | 0,9 | 0,8 | ||||
| Dotterbolagen | 5,6 | 8,1 | ||||
| Koncernen | 6,5 | 8,9 | ||||
| Övriga tjänster | ||||||
| Moderbolaget | 4,6 | 5,7 | ||||
| Dotterbolagen | 4,9 | 6,4 | ||||
| Koncernen | 9,5 | 12,1 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som redovisning samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Utgifter för | ||||
| forskning och utveckling | 2 991 | 2 712 | 1 281 | 1 150 |
| kvalitetssäkring | 549 | 613 | 242 | 309 |
| Totalt | 3 540 | 3 325 | 1 523 | 1 459 |
| varav kostnadsfört totalt | 3 121 | 3 034 | 1 523 | 1 459 |
| varav kostnadsfört avseende | ||||
| forskning och utveckling | 2 572 | 2 421 | 1 281 | 1 150 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
| Totalt | 242 | 347 |
|---|---|---|
| Övrigt | 228 | 157 |
| Försäkringsersättningar | 2 | 181 |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | 12 | 9 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av koncerngemensamma tjänster och valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | –14 | –140 |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | –50 | –4 |
| Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär |
–264 | –44 |
| Övrigt | –264 | –466 |
| Totalt | –592 | –654 |
Övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag, realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar samt av valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
| Koncernen 2012 |
2011 |
|---|---|
| Personalkostnader –24 907 –24 014 |
|
| Avskrivningar –3 970 |
–3 868 |
| Nedskrivningar av lager –515 |
–379 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar –352 |
–1 955 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar –202 |
–37 |
Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2012 eller 2011.
Koncernen innehar tillgångar under finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång uppgående till 132 MSEK (155).
Variabla avgifter i resultatet är 0 MSEK (0).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Inom ett år | 30 | 30 | 26 | 27 |
| Mellan ett år och fem år | 59 | 76 | 42 | 57 |
| Längre än fem år | 46 | 59 | 24 | 31 |
| Totalt | 135 | 165 | 92 | 115 |
Koncernen innehar finansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 491 MSEK (499). Variabla avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Inom ett år | 277 | 271 | 261 | 251 | |
| Mellan ett år och fem år | 214 | 228 | 188 | 191 | |
| Totalt | 491 | 499 | 449 | 442 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och större dator- och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2012 redovisas en kostnad för koncernen på 598 MSEK (696) och för moderbolaget på 175 MSEK (169). Här ingår minimileaseavgifter på 574 MSEK (670), variabla avgifter på 27 MSEK (26) och intäkter från vidareuthyrning på –4 MSEK (0).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Inom ett år | 571 | 690 | 164 | 163 |
| Mellan ett år och fem år | 1 289 | 1 458 | 523 | 477 |
| Längre än fem år | 596 | 675 | 235 | 200 |
| Totalt | 2 456 | 2 823 | 922 | 840 |
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidareuthyrs uppgår till 3 MSEK (7).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 499 MSEK (427). I årets avskrivningar ingår 409 MSEK (381). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 118 MSEK (245). Variabla avgifter uppgår till 33 MSEK (20).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Inom ett år | 111 | 177 | 5 | 9 |
| Mellan ett år och fem år | 6 | 67 | 5 | 5 |
| Längre än fem år | 1 | 1 | — | — |
| Totalt | 118 | 245 | 10 | 14 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 236 | 191 |
| Utdelningar | 8 | 0 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder |
180 | 71 |
| Andra finansiella intäkter | 11 | 3 |
| Finansiella intäkter | 435 | 265 |
| Räntekostnader | –2 215 | –1 971 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder |
–161 | –222 |
| Netto valutakursförändringar | –5 | –28 |
| Andra finansiella kostnader | –28 | –13 |
| Finansiella kostnader | –2 409 | –2 234 |
| Finansnetto | –1 974 | –1 969 |
Ränteintäkter/räntekostnader för de finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till –1 814 MSEK (–1 562). Resultateffekten under 2012 från värderingen av säkrad post och säkringsinstrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till 9 MSEK (–3). Inga ineffektiviteter i kassaflödessäkringarna har påverkat årets resultat (0). För vidare information om värderingsprinciper för finansiella instrument, se not 30.
| Resultat från andelar i koncernföretag |
Resultat från andelar i intresseföretag |
|||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Utdelning, netto efter skatt | 9 624 | 1 701 | 5 | 10 |
| Koncernbidrag, lämnade/erhållna | 2 177 | 1 100 | — | — |
| Realisationsresultat vid avyttringar av andelar |
–1 | 1 | –5 | — |
| Nedskrivningar | –31 | –3 | — | — |
| Återförda nedskrivningar | — | 16 | — | — |
| Totalt | 11 769 | 2 815 | 0 | 10 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2012 | 2011 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 409 | 450 |
| Ränteintäkter, övriga | 1 | 2 |
| Derivat, koncernföretag | 371 | 159 |
| Övrigt | 1 | — |
| Totalt | 782 | 611 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2012 | 2011 |
| Räntekostnader, koncernföretag | –483 | –206 |
| Räntekostnader, övriga | –1 271 | –1 278 |
| Derivat, koncernföretag | –268 | –183 |
| Övrigt | –17 | –12 |
| Totalt | –2 039 | –1 679 |
| Länderriskreserv | 6 | –8 |
|---|---|---|
| Totalt | 6 | –8 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Årets skattekostnad | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Periodens aktuella skatt | –3 281 | –3 248 | 22 | 12 | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
101 | 75 | –17 | –6 | |
| Total aktuell skattekostnad | –3 180 | –3 173 | 5 | 6 | |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag |
–229 | 855 | –330 | 619 | |
| Total redovisad skattekostnad | –3 409 | –2 318 | –325 | 625 |
Koncernen redovisade en skattekostnad för året med 3 409 MSEK (2 318) eller 29,6 % (28,3) av resultatet efter finansnetto. Den svenska bolagsskatten har sänkts från 26,3 % till 22 % vilket ger en negativ engångseffekt på årets uppskjutna skatt på cirka 500 MSEK.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats, baserad på skattesatserna i respektive land, är 25,9 % (26,0). Skattesatsen i Sverige är 26,3 % (26,3). Från och med den 1 januari 2013 ändras skattesatsen till 22 %. Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på respektive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat efter finansiella poster | 11 516 | 8 179 | ||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
–2 987 | –25,9 | –2 123 | –26,0 |
| Total redovisad verklig skatt | –3 409 | –29,6 | –2 318 | –28,3 |
|---|---|---|---|---|
| Övrigt | –118 | –1,0 | –91 | –1,0 |
| Effekter av underskottsavdrag, netto | –298 | –2,6 | 20 | 0,2 |
| Ändringar avseende tidigare år | 101 | 0,9 | 75 | 0,9 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 117 | 1,0 | 131 | 1,6 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –224 | –1,9 | –330 | –4,0 |
Moderbolagets verkliga skattesats understiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningsintäkter från dotterbolag och intressebolag.
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat före skatt | 10 035 | –1 005 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–2 639 | –26,3 | 264 | –26,3 |
| Skatteeffekter av | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –62 | –0,6 | –104 | –10,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 550 | 25,4 | 471 | 46,9 |
| Effekt av ändrad skattesats | –157 | –1,6 | — | — |
| Ändringar avseende tidigare år | –17 | –0,2 | –6 | –0,6 |
| Total redovisad verklig skatt | –325 | –3,2 | 625 | 62,2 |
| 2012 | 2011 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
||
| Årets omräkningsdifferenser | –1 584 | — –1 584 | –270 | — | –270 | |||
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
9 | –2 | 7 | –451 | 119 | –332 | ||
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat |
131 | –28 | 103 | –171 | 45 | –126 | ||
| Övrigt totalresultat | –1 444 | –30 –1 474 | –892 | 164 | –728 |
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto |
| Immateriella | ||||||
| anläggningstillgångar | 45 | –562 | –517 | 30 | –517 | –487 |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 106 –1 210 –1 104 | 107 –1 279 –1 172 | ||||
| Finansiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 128 | –4 | 124 | 176 | –4 | 172 |
| Lager | 1 261 | –76 | 1 185 | 1 236 | –72 | 1 164 |
| Fordringar | 211 | –366 | –155 | 147 | –404 | –257 |
| Räntebärande skulder | 274 | –300 | –26 | 321 | –338 | –17 |
| Icke räntebärande skulder | 1 098 | –445 | 653 | 1 159 | –398 | 761 |
| Övrigt | — | –65 | –65 | — | –31 | –31 |
| Underskottsavdrag | 1 740 | — | 1 740 | 1 981 | — | 1 981 |
| Summa | 4 863 –3 028 | 1 835 | 5 157 –3 043 | 2 114 | ||
| Kvittning inom bolag | –2 319 | 2 319 | — –2 087 | 2 087 | — | |
| Total uppskjuten |
| för uppskjuten skatt | 2 544 | –709 | 1 835 | 3 070 | –956 | 2 114 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | — | –28 | –28 | — | –33 | –33 |
| Lager | 2 | — | 2 | 3 | — | 3 |
| Avsättningar | 32 | –15 | 17 | 45 | –6 | 39 |
| Icke räntebärande poster | — | –80 | –80 | — | –107 | –107 |
| Underskottsavdrag | 893 | — | 893 | 1 233 | — | 1 233 |
| Summa | 927 | –123 | 804 | 1 281 | –146 | 1 135 |
| Kvittning inom bolag | –123 | 123 | — | –146 | 146 | — |
| Total uppskjuten skatte fordran/avsättning för uppskjuten skatt |
804 | — | 804 | 1 135 | — | 1 135 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på cirka 498 MSEK (588). Skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ingående balans, netto | 2 114 | 1 018 | 1 135 | 518 |
| Förändring över resultaträkningen | –229 | 855 | –331 | 617 |
| Förvärv/avyttring av dotterföretag | 23 | –12 | — | — |
| Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning |
— | 25 | — | — |
| Redovisat i övrigt totalresultat | –30 | 164 | — | — |
| Statligt stöd | — | –6 | — | — |
| Omräkningsdifferens | –43 | 70 | — | — |
| Utgående balans, netto | 1 835 | 2 114 | 804 | 1 135 |
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Avsättningar för skatter | –4 529 | –3 941 | — | — | |
| Skatteskulder | –1 252 | –1 505 | — | — | |
| Skattefordran | 931 | 772 | 189 | 239 | |
| Netto skatteskuld/skattefordran | –321 | –733 | 189 | 239 |
Avsättningar för skatter –4 529 MSEK (–3 941) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker. Ökningen under 2012 (588 MSEK) förklaras huvudsakligen av reserveringar relaterade till skatteärendena avseende Sandvik Intellectual Property AB och Sandvik AB beträffande den omorganisation av ägande och hantering av patent och varumärken som gjordes 2005. För kompletterande beskrivning se avsnittet Integrerad riskhantering.
| Före utspädning | Efter utspädning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Resultat per aktie | 6,51 | 4,63 | 6,51 | 4,63 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie för 2012 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 8 105 MSEK (5 498) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2012 uppgående till 1 245 874 (1 186 287). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 8 105 | 5 498 |
| I tusental aktier | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 1 186 287 | 1 186 287 |
| Effekt av innehav av egna aktier och inlösen | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under | ||
| året, före utspädning | 1 245 874 | 1 186 287 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2012 har baserats på ett resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 8 105 MSEK (5 498) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2012 uppgående till 1 245 874 (1 186 287). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 8 105 | 5 498 |
| I tusental aktier | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
1 245 874 | 1 186 287 |
| Effekt av aktieoptioner | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, efter utspädning |
1 245 874 | 1 186 287 |
Årsstämman 2012 beslutade om ett aktiebaserat LTI-program. Detta kan medföra framtida utspädningseffekter. För information om programmet se not 3.5.
| Internt upparbetade immateriella tillgångar | Förvärvade immateriella tillgångar | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiverade | Patent, licenser, |
Aktiverade | Patent, licenser, |
||||||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | utgifter för FoU |
Program varor |
varumär ken etc. |
Övrigt | Summa | utgifter för FoU |
Program varor |
varumär | ken etc. Goodwill | Övrigt | Summa | Totalt | |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 1 563 | 956 | 236 | 59 | 2 814 | 15 | 312 | 768 | 10 334 | 1 663 | 13 092 | 15 906 | |
| Nyanskaffningar | 291 | 158 | 8 | — | 457 | — | 10 | 30 | — | 22 | 62 | 519 | |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | 14 | 172 | 136 | 322 | 322 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –72 | –14 | — | — | –86 | –15 | –7 | –86 | — | –82 | –190 | –276 | |
| Omklassificering till tillgångar som inne | |||||||||||||
| has för försäljning | — | — | — | — | — | — | — | –24 | –125 | –237 | –386 | –386 | |
| Nedskrivningar | — | — | — | — | — | — | — | — | –1 240 | — | –1 240 | –1 240 | |
| Omklassificeringar | — | 8 | –4 | 6 | 10 | — | 17 | 5 | — | 2 | 24 | 34 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –4 | –2 | –4 | –8 | –18 | — | — | 2 | –107 | –12 | –117 | –135 | |
| Utgående balans 31 december 2011 | 1 778 | 1 106 | 236 | 57 | 3 177 | 0 | 332 | 709 | 9 034 | 1 492 | 11 567 | 14 744 | |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 1 778 | 1 106 | 236 | 57 | 3 177 | 0 | 332 | 709 | 9 034 | 1 492 | 11 567 | 14 744 | |
| Nyanskaffningar | 419 | 73 | 12 | — | 504 | — | 10 | 8 | — | 24 | 42 | 546 | |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | 8 | 14 | 1 | 23 | 23 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –199 | –9 | –4 | — | –212 | — | –1 | –16 | –3 | –24 | –44 | –256 | |
| Omklassificeringar | –12 | 47 | 9 | 42 | 86 | 8 | 76 | –60 | — | –124 | –100 | –14 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –20 | –2 | –7 | –7 | –36 | — | –11 | –18 | –360 | –35 | –424 | –460 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 1 966 | 1 215 | 246 | 92 | 3 519 | 8 | 406 | 631 | 8 685 | 1 334 | 11 064 | 14 583 | |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 655 | 639 | 87 | 46 | 1 427 | 15 | 291 | 415 | — | 565 | 1 286 | 2 713 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –49 | –14 | — | — | –63 | –15 | –4 | –87 | — | –66 | –172 | –234 | |
| Omklassificering till tillgångar som | |||||||||||||
| innehas för försäljning | — | — | — | — | — | — | — | –11 | — | –104 | –115 | –115 | |
| Nedskrivningar | 10 | 1 | 2 | — | 13 | — | — | — | — | 22 | 22 | 35 | |
| Omklassificeringar | — | — | –2 | –5 | –7 | — | 1 | 9 | — | –4 | 6 | –1 | |
| Årets avskrivningar på | |||||||||||||
| anskaffningsvärden | 196 | 125 | 8 | 15 | 344 | — | 12 | 54 | — | 128 | 194 | 538 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –3 | –1 | –2 | 1 | –5 | — | –1 | 2 | — | 6 | 7 | 2 | |
| Utgående balans 31 december 2011 | 809 | 750 | 93 | 57 | 1 709 | 0 | 299 | 382 | — | 547 | 1 228 | 2 937 | |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 809 | 750 | 93 | 57 | 1 709 | 0 | 299 | 382 | — | 547 | 1 228 | 2 937 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –180 | –9 | –2 | — | –191 | — | –1 | –104 | — | –15 | –120 | –311 | |
| Nedskrivningar | 27 | — | — | — | 27 | — | — | — | — | — | — | 27 | |
| Omklassificeringar | 1 | 17 | –12 | –1 | 5 | — | 55 | –46 | — | –21 | –12 | –7 | |
| Årets avskrivningar på | |||||||||||||
| anskaffningsvärden | 186 | 119 | 9 | 27 | 341 | — | 19 | 75 | — | 122 | 216 | 557 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –7 | –2 | 0 | –4 | –13 | — | –10 | –5 | — | –15 | –30 | –43 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 836 | 875 | 88 | 79 | 1 878 | 0 | 362 | 302 | — | 618 | 1 282 | 3 160 | |
| Redovisade värden | |||||||||||||
| 1 januari 2011 | 908 | 317 | 149 | 13 | 1 387 | 0 | 21 | 353 | 10 334 | 1 098 | 11 806 | 13 193 | |
| 31 december 2011 | 969 | 356 | 143 | 0 | 1 468 | 0 | 33 | 327 | 9 034 | 945 | 10 339 | 11 807 | |
| 1 januari 2012 | 969 | 356 | 143 | 0 | 1 468 | 0 | 33 | 327 | 9 034 | 945 | 10 339 | 11 807 | |
| 31 december 2012 | 1 130 | 340 | 158 | 13 | 1 641 | 8 | 44 | 329 | 8 685 | 716 | 9 782 | 11 423 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultat räkningen enligt följande 2011 |
|||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –5 | — | –10 | –15 | — | –3 | –2 | — | –51 | –56 | –71 | |
| Försäljningskostnader | — | –7 | –1 | — | –8 | — | –1 | –51 | — | –67 | –119 | –127 | |
| Administrationskostnader | –196 | –113 | –7 | –5 | –321 | — | –8 | –1 | — | –10 | –19 | –340 | |
| Totalt | –196 | –125 | –8 | –15 | –344 | — | –12 | –54 | — | –128 | –194 | –538 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultat räkningen enligt följande 2012 |
|||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –13 | — | –16 | –29 | — | –9 | –69 | — | –78 | –156 | –185 | |
| Försäljningskostnader | — | –10 | — | –3 | –13 | — | –3 | –2 | — | –43 | –48 | –61 | |
| Administrationskostnader | –186 | –96 | –9 | –8 | –299 | — | –7 | –4 | — | –1 | –12 | –311 | |
| Totalt | –186 | –119 | –9 | –27 | –341 | — | –19 | –75 | — | –122 | –216 | –557 |
Årets nedskrivningar på 27 MSEK avser i sin helhet funktionen administrationskostnader i resultaträkningen.
| Ackumulerade anskaffningsvärden | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2011 | 12 823 | 34 283 | 5 384 | 2 467 | 54 957 |
| Nyanskaffningar | 739 | 1 289 | 367 | 2 460 | 4 855 |
| Förvärv av rörelse | 192 | 209 | 10 | 3 | 414 |
| Avyttringar och utrangeringar | –197 | –1 373 | –317 | –13 | –1 900 |
| Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning | –47 | –325 | –9 | –31 | –412 |
| Omklassificeringar | 266 | 1 194 | 159 | –1 569 | 50 |
| Årets omräkningsdifferenser | –41 | –429 | –58 | –18 | –546 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 13 735 | 34 848 | 5 536 | 3 299 | 57 418 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 13 735 | 34 848 | 5 536 | 3 299 | 57 418 |
| Nyanskaffningar | 334 | 1 796 | 361 | 2 174 | 4 665 |
| Förvärv av rörelse | –4 | –15 | — | — | –19 |
| Avyttringar och utrangeringar | –156 | –1 383 | –352 | –5 | –1 896 |
| Omklassificeringar | 471 | 1 766 | 395 | –2 617 | 15 |
| Årets omräkningsdifferenser | –449 | –994 | –161 | –16 | –1 620 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 13 931 | 36 018 | 5 779 | 2 835 | 58 563 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 5 012 | 20 854 | 3 839 | — | 29 705 |
| Förvärv av rörelse | 13 | 76 | 4 | — | 93 |
| Avyttringar och utrangeringar | –142 | –1 043 | –272 | — | –1 457 |
| Omklassificeringar | — | –24 | 21 | — | –3 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 442 | 2 465 | 423 | — | 3 330 |
| Årets nedskrivningar | 107 | 449 | 11 | 114 | 681 |
| Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning | –7 | –147 | –4 | — | –158 |
| Årets omräkningsdifferenser | –39 | –394 | –41 | — | –474 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 5 386 | 22 235 | 3 981 | 114 | 31 716 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 5 386 | 22 235 | 3 981 | 114 | 31 716 |
| Avyttringar och utrangeringar | –78 | –1 084 | –330 | — | –1 492 |
| Omklassificeringar | –12 | –17 | 22 | — | –7 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 454 | 2 512 | 448 | — | 3 414 |
| Årets nedskrivningar | 22 | 284 | 3 | — | 309 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | 16 | 16 | |||
| Årets omräkningsdifferenser | –179 | –616 | –115 | — | –910 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 5 593 | 23 330 | 4 009 | 114 | 33 045 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2011 | 7 811 | 13 430 | 1 544 | 2 467 | 25 252 |
| 31 december 2011 | 8 349 | 12 613 | 1 555 | 3 185 | 25 702 |
| 1 januari 2012 | 8 349 | 12 613 | 1 555 | 3 185 | 25 702 |
| 31 december 2012 | 8 338 | 12 688 | 1 770 | 2 721 | 25 517 |
| Totalt | –22 | –284 | –3 | — | –309 |
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga rörelsekostnader | — | –14 | –1 | — | –15 |
| Kostnad sålda varor | –2 | –251 | — | — | –253 |
| Administrationskostnader | –20 | –19 | –2 | — | –41 |
| Nedskrivningar | |||||
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivning per resultatrad | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
I linje med den omstrukturering som har genomförts, har detta föranlett nedskrivningar på 309 MSEK. Nedskrivningarna är hänförliga till Sandvik Materials Technology och Sandvik Construction. Nedskrivning har skett till bedömt nyttjandevärde.
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 193 MSEK (206). Under 2012 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för 124 MSEK (404).
| Låneutgifter 2012 | Maskiner |
|---|---|
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaff ningsvärde under året |
2 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk nade i anskaffningsvärdet |
3,84 % |
| Låneutgifter 2011 | Maskiner |
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaff ningsvärde under året |
2 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk nade i anskaffningsvärdet |
3,84 % |
Prövning av redovisade goodwillvärden har skett inför bokslutet 31 december 2012. Som framgår nedan redovisas i Sandviks koncernbalansräkning goodwill med totalt 8 685 MSEK (9 034), i allt väsentligt hänförligt till ett antal större företagsförvärv:
| Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2012 | 2011 | |
| Sandvik Mining | |||
| Exploration | 447 | 464 | |
| Affärsområdesnivå | 1 509 | 1 651 | |
| Totalt | 1 956 | 2 115 | |
| Sandvik Machining Solutions | |||
| Waltergruppen | 956 | 992 | |
| Seco Tools | 254 | 241 | |
| Affärsområdesnivå | 836 | 870 | |
| Totalt | 2 046 | 2 103 | |
| Sandvik Materials Technology | |||
| Affärsområdesnivå | 1 065 | 1 152 | |
| Totalt | 1 065 | 1 152 | |
| Sandvik Construction | |||
| Extec/Fintec | 1 116 | 1 028 | |
| Shanghai Jianshe Luqiao | 80 | 95 | |
| Affärsområdesnivå | 314 | 333 | |
| Totalt | 1 510 | 1 456 | |
| Sandvik Venture | |||
| Diamond Innovations | 689 | 730 | |
| Wolfram | 1 317 | 1 366 | |
| Övriga enheter | 64 | 70 | |
| Totalt | 2 070 | 2 166 | |
| Övrigt | 38 | 42 | |
| Koncernen totalt | 8 685 | 9 034 |
Goodwill för koncernen fördelas på ovan angivna kassagenererande enheter. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna har i samtliga fall fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna av nyttjandevärdet utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på prognoser som täcker en femårsperiod. Till grund för prognoserna ligger de treårsplaner som årligen skapas av respektive affärsområde. Dessa planer baseras på affärsområdets strategier samt på en analys av det nuvarande och förväntade affärsläget, och den påverkan detta förväntas ha på den marknad som affärsområdet verkar inom. För analys av affärsläget används ett antal olika konjunkturindikatorer, vilka skiljer sig åt för olika marknader, samt extern och intern analys av dessa. I normalfallet har en tillväxttakt om 3 % antagits för resterande del av prognosen för femårsperioden.
De mest väsentliga antagandena vid fastställandet av nyttjandevärdet är förväntad efterfrågan, tillväxttakt, rörelsemarginal, rörelsekapitalbehov samt diskonteringsränta. Den faktor som använts för att beräkna tillväxten i terminalperioden efter år 5 uppgår till 3 % (3). Rörelsekapitalbehovet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år 5. Diskonteringsräntan utgörs av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för lånat och eget kapital och har beräknats till 10 % (10) före skatt. Nämnda antaganden gäller för samtliga kassagenererande enheter.
Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning med mera oftast integrerats med annan Sandvik-verksamhet i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassaflöde och tillgångar, har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå, dock högst segmentsnivå. Verksamheterna inom Exploration, Walter, Seco Tools, Extec/Fintec, Shanghai Jianshe Luqiao, Diamond Innovations och Wolfram bedrivs för närvarande på ett sådant sätt att goodwill hänförlig till dessa förvärv har kunnat prövas separat.
Prövningarna har inte påvisat några nedskrivningsbehov. Känsligheten i alla beräkningar innebär att goodwillvärdet fortsatt försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med 1 procentenhet eller om den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med 1 procentenhet.
Aktiverade utvecklingsprojekt som ännu inte är färdiga för användning har prövats, vilket medfört nedskrivningar på 27 MSEK (10).
| Immateriella anläggningstillgångar | Patent och andra immateriella tillgångar |
|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 120 |
| Nyanskaffningar | 16 |
| Avyttringar och utrangeringar | –23 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 113 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 113 |
| Nyanskaffningar | 8 |
| Avyttringar och utrangeringar | –15 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 106 |
| immateriella tillgångar | Patent och andra | |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 95 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 1 | |
| Utgående balans 31 december 2011 | 96 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 17 | |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 96 | |
| Omklassificeringar | 0 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 1 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 97 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 9 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande |
2012 | 2011 |
| Administrationskostnader | –1 | –1 |
| Totalt | –1 | –1 |
| Materiella anläggningstillgångar | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 1 114 | 11 034 | 1 105 | 1 276 | 14 529 |
| Nyanskaffningar | 43 | 234 | 53 | 1 075 | 1 405 |
| Avyttringar och utrangeringar | –4 | –152 | –60 | — | –216 |
| Omklassificeringar | 67 | 485 | 20 | –572 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 1 220 | 11 601 | 1 118 | 1 779 | 15 718 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 1 220 | 11 601 | 1 118 | 1 779 | 15 718 |
| Nyanskaffningar | 31 | 365 | 63 | 871 | 1 330 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –227 | –43 | –10 | –281 |
| Omklassificeringar | 24 | 1 077 | 217 | –1 318 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 1 274 | 12 816 | 1 355 | 1 322 | 16 767 |
| Uppskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 41 | — | — | — | 41 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 41 | — | — | — | 41 |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 480 | 6 591 | 731 | — | 7 802 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –125 | –59 | — | –185 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 32 | 666 | 82 | — | 780 |
| Årets nedskrivningar | — | 359 | 11 | — | 370 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 511 | 7 491 | 765 | — | 8 767 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 511 | 7 491 | 765 | — | 8 767 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -191 | -43 | — | –234 |
| Omklassificeringar | 0 | — | 0 | — | 0 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 36 | 679 | 100 | — | 815 |
| Årets nedskrivningar | — | 153 | — | — | 153 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 547 | 8 132 | 822 | — | 9 501 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2011 | 675 | 4 443 | 374 | 1 276 | 6 768 |
| 31 december 2011 | 750 | 4 110 | 353 | 1 779 | 6 992 |
| 1 januari 2012 | 750 | 4 110 | 353 | 1 779 | 6 992 |
| 31 december 2012 | 768 | 4 684 | 533 | 1 322 | 7 307 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2012 | 2011 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 16 315 | 15 428 | |
| Förvärv | 9 198 | 338 | |
| Kapitaltillskott | 103 | 500 | |
| Nyemissioner | — | 50 | |
| Apportemission inkl överkursfond | 6 703 | — | |
| Avyttringar | –79 | –1 | |
| Totalt | 32 240 | 16 315 | |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2012 | 2011 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | |||
| Vid årets början | –394 | –391 | |
| Årets nedskrivningar | –31 | –3 | |
| Under året återförda nedskrivningar | 3 | — | |
| Totalt | –422 | –394 | |
| Ackumulerade uppskrivningar | |||
| Vid årets början | 16 | — | |
| Årets uppskrivningar | — | 16 | |
| Totalt | 16 | 16 | |
| Redovisat värde vid årets slut | 31 834 | 15 937 |
| Direkta innehav | 2012 | 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
|
| SVERIGE | ||||||||
| C.O. Öberg & Co:s AB, Sandviken | 556112-1186 | 2 000 | 100 | 0 | 2 000 | 100 | 0 | |
| Dropler High Tech AB, Sandviken | 556332-0380 | 1 000 | 100 | 119 | 1 000 | 100 | 119 | |
| Elasis Svenska AB, Sandviken | 556307-8947 | 100 000 | 100 | 110 | 100 000 | 100 | 110 | |
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | — | 03) | 0 | — | 03) | 0 | |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 2 591 | 1 000 | 91 | 2 591 | |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 23 788 | 200 000 | 100 | 32 474 | |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 99 346 | 2 000 | 100 | 99 346 | |
| Malcus AB, Sandviken | 556350-7903 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | 3 000 | 100 | 851 | |
| Tamrock Svenska AB, Sandviken | 556189-1085 | 100 | 100 | 123 | 100 | 100 | 123 | |
| AB Sandvik Antenn, Sandviken | 556350-7895 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Automation, Sandviken | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| AB Sandvik Belts, Sandviken | 556041-9680 | 25 000 | 100 | 2 500 | 25 000 | 100 | 2 500 | |
| AB Sandvik Bruket, Sandviken | 556028-5784 | 13 500 | 100 | 1 698 | 13 500 | 100 | 1 698 | |
| AB Sandvik Communication, Sandviken | 556257-5752 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 | |
| AB Sandvik Construction Segment, Malmö1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken 1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Export Assistance AB, Sandviken | 556061-3746 | 80 000 | 100 | 0 | 80 000 | 100 | 0 | |
| AB Sandvik Falken, Sandviken | 556330-7791 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 | |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 | |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 1 500 | 100 | 15 000 | 1 500 | 100 | 15 000 | |
| AB Sandvik Hard Materials, Stockholm1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Hard Materials Norden AB, Stockholm | 556069-1619 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Besöksservice AB, Sandviken 1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | |
| AB Sandvik International, Sandviken1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| AB Sandvik Klangberget, Sandviken | 556135-6857 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 501 000 | 100 | 50 100 | 501 000 | 100 | 50 100 | |
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Construction AB, Sandviken1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken1) | 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken1) | 556234-7343 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Nora AB, Nora | 556075-0506 | 80 000 | 100 | 135 000 | 80 000 | 100 | 135 000 | |
| Sandvik Powdermet AB, Surahammar | 556032-6760 | 600 | 100 | 143 051 | 360 | 60 | 71 732 | |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Rock Tools, Sandviken | 556081-4328 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 150 177 | 101 000 | 100 | 150 177 | |
| AB Sandvik Service, Sandviken | 556234-8010 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 51 | 1 000 | 100 | 51 | |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Systems Development AB, Sandviken1) | 556407-4184 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Machining Solutions AB, Sandviken1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Machining Solutions Sverige AB, Sandviken1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Tranan, Sandviken | 556330-7817 | 1 000 | 100 | 2 725 | 1 000 | 100 | 24 610 | |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 91 |
| Direkta innehav | 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
| AB Sandvik Vallhoven, Sandviken | 556272-9680 | 6 840 | 100 | 1 800 | 6 840 | 100 | 1 800 |
| Sandvik Västanbyn AB, Sandviken | 556590-8075 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Västberga Service, Stockholm | 556356-6933 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Örebro AB, Sandviken | 556232-7949 | 10 000 | 100 | 167 | 10 000 | 100 | 167 |
| AB Sandvik Örnen, Sandviken | 556330-7783 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, Sandviken | 785500-1686 | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| Scandinavian Handtools AB, Sandviken | 556093-5875 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Steebide International AB, Sandviken | 556048-3405 | 15 000 | 100 | 1 000 | 15 000 | 100 | 1 000 |
| Dormer Tools AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 25 145 | 80 000 | 100 | 25 145 |
| AB Trellbo, Sandviken | 556251-6780 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Walter Norden AB, Halmstad | 556752-4698 | 15 000 | 100 | 1 500 | 15 000 | 100 | 1 500 |
| Sandvik Mining and Construction Köping AB1) | 556776-9525 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Wire Sandviken AB1) | 556779-3897 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik IT Services AB1) | 556788-9059 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Ascet, Sandviken | 556285-0882 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Venture AB1) | 556868-7155 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Credit AB | 556843-7296 | 10 000 | 100 | 50 000 | 10 000 | 100 | 50 000 |
| Seco Tools AB | 556071-1060 145 467 690 | 100 | 15 658 859 | — | — | — |
| Direkta innehav | 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12, bolag | Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
|
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | — | 183,4) | 1 539 205 | — | 183,4) | 1 539 205 |
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | — | 99 | — | — | 99 | — | |
| BRASILIEN | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 |
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 577 468 | 1 894 797 190 | 100 | 577 468 | |
| Sandvik Materials Technology do Brasil S.A. | 10 877 380 | 100 | 116 677 | 10 877 380 | 100 | 31 489 | |
| Sandvik MGS S.A. | 14 999 998 | 100 | 198 290 | 14 999 998 | 100 | 198 290 | |
| Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. | 85 329 996 | 100 | 438 649 | 85 329 996 | 100 | 438 649 | |
| Walter do Brasil Ltda | 1 809 999 | 100 | 39 874 | — | — | — | |
| BULGARIEN | Sandvik Bulgaria Ltd. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| CHILE | Sandvik Credit Chile S.A. | 9 900 | 99 | 39 631 | 9 900 | 99 | 39 631 |
| DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO |
Sandvik Mining and Construction DRC S.P.R.L. | 9 990 | 100 | — | 9 990 | 100 | — |
| FÖRENADE | |||||||
| ARABEMIRATEN | Sandvik Middle East FZE. | 1 | 100 | 19 886 | 1 | 100 | 19 886 |
| GREKLAND | Sandvik A.E. Tools and Materials | — | — | — | 5 529 | 100 | 1 867 |
| INDIEN | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 246 | 175) | 277 028 | 16 030 246 | 175) | 277 028 |
| IRLAND | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. | 100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 |
| JAPAN | Sandvik K.K. | 2 600 000 | 100 | 224 701 | 2 600 000 | 100 | 224 701 |
| KENYA | Sandvik Kenya Ltd. | 35 000 | 96 | 0 | 35 000 | 96 | 0 |
| KINA | Sandvik China Holding Co Ltd. | — | 100 | 668 890 | — | 100 | 668 890 |
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | — | 583) | 207 854 | — | 443) | 207 854 | |
| KOREA | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 |
| MALI | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | 25 000 | 100 | 3 462 |
| MEXIKO | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 903) | 71 000 | 406 642 873 | 903) | 71 000 |
| MONGOLIET | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | 400 000 | 100 | 2 682 |
| NEDERLÄNDERNA Sandvik Finance B.V. | 18 788 | 100 | 7 091 729 | 18 786 | 100 | 7 017 620 | |
| PERU | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 100 | 26 025 | 6 562 795 | 100 | 26 025 |
| POLEN | Sandvik Polska Sp. z.o.o. | 3 211 | 100 | 93 197 | 3 211 | 100 | 93 197 |
| SLOVAKIEN | Sandvik Slovakia s.r.o. | — | 100 | 1 238 | — | 100 | 1 238 |
| TJECKIEN | Sandvik CZ s.r.o. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| TURKIET | Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret A.S. | 125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 |
| TYSKLAND | Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | — | 13) | 1 486 | — | 13) | 1 486 |
| Sandvik Holding GmbH | — | 13) | 367 | — | 13) | 367 | |
| UNGERN | Sandvik Magyarorszag Kft. | — | 100 | 3 258 | — | 100 | 3 258 |
| ZIMBABWE | Sandvik Mining and Construction Zimbabwe (Pty) Ltd. | 233 677 | 100 | 3 269 | 233 677 | 100 | 3 269 |
| Totalt | 31 833 596 | 15 936 685 |
1) Kommissionärsbolag.
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges. 3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
4) Andel av kapitalet 94 %.
5) Aktier upp till en ägarandel på 100 % innehas av företag inom koncernen.
| Koncernens innehav i % | 2012 1) | 2011 1) | |
|---|---|---|---|
| SVERIGE | Sandvik Heating Technology AB | 100 | 100 |
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | |
| ARGENTINA | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Australia (Production Supply) Pty. Ltd Seco Tools Australia Pty. Ltd. |
100 100 |
100 — |
|
| BELGIEN | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| S.A. Seco Tools Benelux N.V. | 100 | — | |
| BRASILIEN | Seco Tools Indústria e Comérico Ltda | 100 | — |
| COLOMBIA | Sandvik Colombia S.A.S. | 70 | 70 |
| CHILE | Sandvik Chile S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Chile S.A. | 100 | 100 | |
| DANMARK | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| Seco Tools A/S | 100 | — | |
| FILIPPINERNA | Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 |
| FINLAND | Sandvik Mining and Construction Finland Oy | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | |
| Seco Tools Oy | 100 | — | |
| FRANKRIKE | Sandvik Mining and Construction Chauny S.A.S. | 100 | 100 |
| Sandvik Hard Materials S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology France S.A.S. Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Gunther Tools S.A.S. | 100 | 100 | |
| Safety Production S.A.S. | 100 | 100 | |
| Walter France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Seco Tools France S.A.S. | 100 | — | |
| GHANA | Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. | 100 | 100 |
| HONGKONG | Sandvik Hong Kong Ltd. | 100 | 100 |
| INDIEN | Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 |
| Seco Tools India Private Limited | 100 | — | |
| INDONESIEN | PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | |
| IRLAND | Diamond Innovations International Sales | 100 | 100 |
| ITALIEN | Sandvik Italia S.p.A. | 100 | 100 |
| Walter Italia S.R.L. Seco Tools Italia S.p.A. |
100 100 |
100 — |
|
| JAPAN | Sandvik Mining and Construction Japan K.K. | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Walter Tooling Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Japan K.K. | 100 | — | |
| KANADA | Sandvik Canada Inc. | 100 | 100 |
| KAZAKHSTAN | Sandvik Mining and Construction Kazakhstan Ltd | 100 | 100 |
| KINA | Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (China) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials (Wuxi) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Round Tools Langfang Co., Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Production (Langfang) Co. Ltd. Sandvik Tooling Sales and Trade (Shanghai) Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Wuxi Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd | 80 | 80 | |
| Shandong Energy Machinery Group ZhongRui Mining Equipment Manufacturing Co., Ltd. | 502) | 502) | |
| Seco Tools (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | — | |
| KOREA | Sandvik SuhJun Ltd. | 100 | 100 |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Korea Ltd. | 100 | — | |
| MALAYSIA | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| MEXIKO | Sandvik de México S.A. de C.V. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 |
| NIGERIA | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 |
| NORGE | Sandvik Coromant Norge AS Teeness ASA |
100 100 |
100 100 |
| Sandvik Mining and Construction Norge AS | 100 | 100 | |
| Seco Tools AS | 100 | — | |
| NYA ZEELAND | Sandvik New Zealand Ltd. | 100 | 100 |
| POLEN | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sp. z.o.o. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (Poland) Sp. z.o.o. | 100 | — | |
| Koncernens innehav i % | 2012 1) | 2011 1) | |
|---|---|---|---|
| RUMÄNIEN | Sandvik SRL | 100 | 100 |
| RYSSLAND | LLC Sandvik | 100 | 100 |
| OOO Walter | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik-MKTC OAO | 100 | 100 | |
| Firma ALG LLC | 99 | — | |
| LLC Pramet | 100 | — | |
| LLC "Seco Tools" | 100 | — | |
| SCHWEIZ | Sandvik AG | 100 | 100 |
| Santrade Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter (Schweiz) AG | 100 | 100 | |
| Seco Tools AG | 100 | — | |
| SINGAPORE | Sandvik Mining and Construction S.E. Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik South East Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter AG Singapore Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (SEA) Pte. Ltd. | 100 | — | |
| SPANIEN | Sandvik Española S.A. | 100 | 100 |
| Walter Tools Iberica S.A.U. | 100 | 100 | |
| Seco Tools España S.A. | 100 | — | |
| STORBRITANNIEN | Dormer Tools Ltd. | 100 | 100 |
| SMC Mobile Crushers and Screens Swadlincote | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Osprey Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter GB Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (U.K) Ltd. | 100 | — | |
| SYDAFRIKA | Sandvik Mining and Construction RSA (Pty) Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Delmas (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools South Africa (Pty) Ltd. | 100 | — | |
| TAIWAN | Sandvik Hard Materials Taiwan Pty. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| TANZANIA | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 |
| THAILAND | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| Walter (Thailand) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| TJECKIEN | Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. | 100 | 100 |
| Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| Seco Tools CZ s.r.o. | 100 | — | |
| Pramet Tools s.r.o. | 100 | — | |
| TURKIET | Walter Cutting Tools Industry and Trade LLC | 100 | 100 |
| TYSKLAND | Sandvik Mining and Construction Crushing Technology GmbH | 100 | 100 |
| Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Supply GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| TDM Systems GmbH | 100 | 100 | |
| Walter AG | 100 | 100 | |
| Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Werner Schmitt PKD-Werkzeug GmbH | 100 | 100 | |
| Seco Tools GmbH | 100 | — | |
| Pramet GmbH | 100 | — | |
| UKRAINA | Sandvik Ukraine | 100 | 100 |
| UNGERN | Walter Hungaria Kft. | 100 | 100 |
| Seco Tools Kft. | 100 | — | |
| USA | Diamond Innovations Inc. | 100 | 100 |
| Sandvik Wire and Heating Technology Corporation | 100 | 100 | |
| Sandvik Thermal Process Inc. | 100 | 100 | |
| Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | |
| Precision Dormer LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Finance LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction USA LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| Walter USA LLC | 100 | 100 | |
| Seco Tools Inc | 100 | — | |
| Niagara Cutter, LLC | 100 | — | |
| ZAMBIA | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| ÖSTERRIKE | Walter Austria GmbH | 100 | 100 |
| Wolfram Bergbau und Hütten AG | 100 | 100 | |
| Sandvik in Austria Ges.m.b.H. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Materials Handling GmbH & Co. KG | 100 | 100 | |
| Seco Tools Gesellschaft m.b.H. | 100 | — |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt
antal aktier, där ej annat anges.
2) Andel av rösterna 60 % (60).
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ackumulerade kapitalandelar | ||
| Redovisat värde vid årets början | 456 | 467 |
| Avyttring av intresseföretag | –73 | — |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 6 | 7 |
| Mottagna utdelningar | –15 | –12 |
| Årets omräkningsdifferens | –18 | –6 |
| Redovisat värde vid årets slut | 356 | 456 |
| 2012 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 108 | 23 | 80 | 16 | 64 | 49,0 |
| Carpenter Powder Products AB | Sverige | 168 | 11 | — | — | — | — |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 1 | 0 | — | — | — | — |
| Eimco Elecon | Indien | 213 | 24 | 219 | 32 | 184 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 415 | –62 | 628 | 313 | 315 | 50,0 |
| Precorp Inc. | USA | 181 | 18 | 188 | 65 | 123 | 49,0 |
| Fagersta Seco AB | Sverige | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 50,0 |
| Fagerstahälsan AB | Sverige | 7 | 0 | 10 | 8 | 2 | 50,0 |
| S.C.I. Le Palatinat | Frankrike | 1 | 1 | 3 | 2 | 1 | 49,0 |
| Alfa Tool International AB | Sverige | 92 | 7 | — | — | — | — |
| Shanghai Innovatools Co. Ltd. | Kina | 5 | 4 | 10 | 2 | 8 | 40,0 |
| 2011 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 116 | 25 | 70 | 20 | 50 | 49,0 |
| Carpenter Powder Products AB | Sverige | 230 | 13 | 196 | 35 | 161 | 40,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 36 | 0 | 73 | 7 | 66 | 50,0 |
| Eimco Elecon | Indien | 256 | 19 | 184 | 2 | 178 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 827 | –43 | 850 | 473 | 377 | 50,0 |
| Precorp Inc. | USA | 162 | 12 | 174 | 61 | 113 | 49,0 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 107 | 12 | 65 | 25 | 40 |
Rapportperiodens slut för intressebolaget Eimco Elecon är 31 mars 2012. Utdelning utbetald 2012 är medtagen i beräkningen av kapitalandelen. Rapport med senare datum har ej kunnat erhållas. Övriga intressebolag redovisas med en månads eftersläpning. Intressebolagen Bellataire LLC och Carpenter Powder Products AB avyttrades under 2012. Intäkter och resultat för sålda bolag har redovisats fram till försäljningstillfället. Återstående aktier i intressebolaget Alfa Tool International AB förvärvades under 2012. Intäkter och resultat har redovisats fram till förvärvstillfället.
| Redovisat värde vid årets slut | 4 | 66 |
|---|---|---|
| Avyttring av intresseföretag | –62 | — |
| Förvärv av intresseföretag | — | — |
| Redovisat värde vid årets början | 66 | 66 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Moderbolagets andelar i intresseföretag | 2012 | 2011 |
| Organisationsnummer | Röst och kapitalandel i % | |
|---|---|---|
| 2012 | ||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 |
| 2011 | ||
| Oerlikon Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 |
| Carpenter Powder Products AB, Torshälla | 556223-2594 | 40 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Aktier och andelar | 80 | 80 |
| Totalt | 80 | 80 |
Verkligt värde på aktier och andelar har ej kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt vilket lett till att de värderats till anskaffningsvärde.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för säkring | 403 | 491 |
| Fonderade pensionsplaner | 1 555 | 1 573 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 899 | 736 |
| Övriga räntebärande fordringar | 428 | 429 |
| Totalt | 3 285 | 3 229 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för placering | 1 | 1 |
| Derivat som innehas för säkring | 949 | 490 |
| Fordran på beställare | 1 520 | 1 261 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 2 446 | 2 647 |
| Övriga räntebärande fordringar | 423 | 455 |
| Övriga förskott till leverantörer | 532 | 456 |
| Totalt | 5 871 | 5 310 |
| Moderbolaget | 2012 | 2011 |
| Långfristiga fordringar | ||
| Derivat | — | 5 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 145 | 1 |
| Övriga räntebärande fordringar | 27 | 21 |
| Totalt | 172 | 27 |
| Övriga kortfristiga fordringar | ||
| Derivat | 294 | 153 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 184 | 213 |
| Övriga räntebärande fordringar | 2 | 2 |
| Totalt | 480 | 368 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Anläggningskontrakt | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad | ||
| vinst (efter avdrag för redovisad förlust) | 9 780 | 9 958 |
| Erhållna förskott | 1 525 | 1 247 |
| Av beställaren innehållna belopp | 71 | 50 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 1 520 | 1 261 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 2 407 | 1 616 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Råvaror och förnödenheter | 6 493 | 6 659 | 1 518 | 1 587 |
| Varor under tillverkning | 4 883 | 5 543 | 1 530 | 1 729 |
| Färdiga varor | 14 132 | 13 875 | 761 | 707 |
| Totalt | 25 508 | 26 077 | 3 809 | 4 023 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 515 MSEK (379) och för moderbolaget med 219 MSEK (181). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2012 och 2011.
Åldersanalys, kundfordringar
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Brutto | Nedskrivning | Redovisat värde | Brutto | Nedskrivning | Redovisat värde |
| Ej förfallna kundfordringar | 10 395 | –39 | 10 355 | 11 679 | –102 | 11 577 |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader |
2 677 | –103 | 2 574 | 2 406 | –61 | 2 345 |
| Förfallna kundfordringar 3–12 månader |
857 | –207 | 650 | 749 | –143 | 606 |
| Förfallna kundfordringar >12 månader |
490 | –490 | 0 | 406 | –371 | 35 |
| Summa | 14 419 | –840 | 13 579 | 15 240 | –677 | 14 563 |
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| 1 832 | 2 099 |
| –1 578 | –267 |
| 254 | 1 832 |
| 17 | 475 |
| 110 | –458 |
| 127 | 17 |
| 1 849 | 2 574 |
| –1 578 | –267 |
| 110 | –458 |
| 381 | 1 849 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Hela förändringen i verkligt värde på kassaflödessäkringarna överförda till årets resultat är hänförlig till rörelseresultatet både vad avser 2012 och 2011.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Finansiella mål Målen för koncernen är följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Årlig tillväxt, totalt | 8 % | 8 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % | 25 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 | <0,8 |
| Utdelning,% av vinst per aktie | 50 % | 50 % |
Kapital definieras som totalt eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
| Eget kapital | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | 1 505 | 1 424 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 1 057 |
| Reserver | 381 | 1 849 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 26 561 | 28 160 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
36 125 | 32 490 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 107 | 1 401 |
| Summa eget kapital | 36 232 | 33 891 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,50 SEK per aktie (3,25) till årsstämman 2013. Förslaget motsvarar cirka 54 % av redovisad vinst per aktie.
Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de två senaste åren förändrats på följande sätt:
| Antal aktier | Kvotvärde SEK/aktie | Aktiekapital SEK | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital 31 december 2010 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiekapital 31 december 2011 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Apportemission, 17 januari 2012 | 66 889 974 | 1,20 | 80 267 969 |
| Apportemission, 6 februari 2012 | 1 208 774 | 1,20 | 1 450 529 |
| Aktiekapital 31 december 2012 | 1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
Under 2012 har två apportemissioner genomförts i samband med offentliga uppköpserbjudanden till aktieägarna i Seco Tools AB. Till följd av detta har antalet aktier och röster ökat med 68 098 748. Efter genomförda apportemissioner uppgår det totala antalet aktier och röster till 1 254 385 923 samt aktiekapitalet till 1 505 263 108.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2012 beräknas uppgå till 4 390 MSEK (3,50 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
Inga aktier finns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal. Sandvik-aktien är officiellt noterad endast på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Länderriskreserv | 3 | 10 |
| Summa obeskattade reserver | 3 | 10 |
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Utgörs av värdet på aktier som har emitterats till överkurs, det vill säga för aktierna har betalats mer än aktiernas kvotvärde. Erhållet belopp utöver aktiernas kvotvärde har förts till överkursfonden.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen sökt styra över till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Planerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste arrangemangen beskrivs nedan.
Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemän omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. I ITPplanen gäller att nyanställda tjänstemän erbjuds den premiebaserade lösning som Svenskt Näringsliv och PTK framförhandlade (ITP 1). Tidigare anställda kvarstår i den äldre ITP-planen (ITP 2). Ålderspensionsdelen i ITP 2-planen, ett förmånsbestämt åtagande, hanteras av Sandvik huvudsakligen inom det så kalllade FPG/PRI-systemet, det vill säga i egen regi. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den så kallade kollektiva konsolideringsnivån till 129 % (113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, som inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
Härutöver finns i moderbolaget kompletterande förmånsbestämda åtaganden till ett begränsat antal personer i företagsledningen.
De förmånsbestämda pensionsförpliktelsernas nuvärde uppgick vid utgången av 2012 till 3 332 MSEK (2 837). Förvaltningstillgångarna i Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige uppgick till 1 990 MSEK (1 847).
Huvuddelen av de anställda i koncernens amerikanska bolag har varit berättigade att delta i respektive arbetsgivares förmånsbestämda pensionsplaner. Dessa planer är stängda för nya medlemmar, och nyanställda erbjuds i stället en avgiftsbestämd lösning.
I den amerikanska delen av koncernen finns även åtaganden avseende sjukförmåner efter pension. Kvarvarande förmånsbestämda pensionsförpliktelsers nuvärde uppgick vid utgången av 2012 till 4 643 MSEK (4 011). Förvaltningstillgångarnas värde uppgick till 3 084 MSEK (2 718).
Sandvik står som garant för ett antal förmånsbestämda planer i Storbritannien. Dessa planer är fonderade i stiftelser och tillhandahåller pensionsförmåner baserat på förmånstagarnas slutlöner och tjänstgöringstider. Samtliga förmånsbestämda planer stängdes 2006 för nya medlemmar. Anställda erbjuds sedan dess möjligheten att ansluta till en avgiftsbestämd plan.
Nuvärdet av de återstående förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2012 till 4 950 MSEK (4 485). Motsvarande förvaltningstillgångar uppgick till 4 095 MSEK (3 863).
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, finns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd.
Nuvärdet för de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna uppgick vid utgången av 2012 till 2 200 MSEK (1 978). Förvaltningstillgångarna i den finska stiftelsen uppgick till 2 495 MSEK (2 392).
I Tyskland har Sandvik förmånsbestämda pensionsplaner. Fram till 2008 har dessa planer varit ofonderade. Under 2008 bildade Sandvik en stiftelse, en så kallad Contractual Trust Agreement (CTA), som omfattar nuvarande anställda inom merparten av Sandviks tyska bolag. Pensionsåtaganden för pensionärer och fribrevshavare är fortfarande ofonderade. Nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2012 till 1 870 MSEK (1 611). Förvaltningstillgångarna i den tyska stiftelsen uppgick till 871 MSEK (786).
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser i övriga länder uppgick till 2 145 MSEK (1 907). Värdet för förvaltningstillgångarna uppgick till 1 346 MSEK (1 230).
De totala kostnaderna för de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna framgår nedan:
| Total kostnad | –717 | –417 |
|---|---|---|
| Resultat vid regleringar av pensionsplaner | 19 | –10 |
| Inbetalningar från anställda | — | — |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | –7 | –23 |
| Amortering av oredovisade aktuariella vinster och förluster |
–223 | –55 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 692 | 734 |
| Räntekostnad | –757 | –734 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år | –441 | –329 |
| Pensionskostnad | 2012 | 2011 |
Den totala pensionskostnaden, fördelad på avgiftsbestämda och
förmånsbestämda planer, uppgår till:
| Total pensionskostnad | –1 739 | –1 747 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | –717 | –417 |
| Avgiftsbestämda planer | –1 022 | –1 330 |
| Avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer | 2012 | 2011 |
Uppgiften avseende avgiftsbestämda planer innefattar även de planer som redovisas enligt lokala regler samt de avgifter för förmånsbestämda åtaganden tryggade genom försäkring hos Alecta.
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar under 2012 var 1 320 MSEK (310).
Pensionskostnaden redovisas i resultaträkningen i posterna kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader och finansiella kostnader. I finansiella kostnader redovisas den del av räntekostnaden i pensionskostnaden ovan som avser planer med underskott med 195 MSEK (140).
En tillgång redovisas om för viss plan förvaltningstillgångarna överstiger den beräknade skulden med beaktande av de begränsningsregler för vilka redogörs under avsnittet redovisningsprinciper. Värdet av samtliga pensionsplaner är fördelat på lång finansiell fordran respektive avsättning enligt nedan:
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner, netto | –687 | –785 |
|---|---|---|
| pensioner | –2 242 | –2 358 |
| Pensionsplaner redovisade som avsättning för | ||
| finansiell fordran | 1 555 | 1 573 |
| Fonderade pensionsplaner redovisade som lång | ||
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner | 2012 | 2011 |
Vinster och förluster av ändrade aktuariella antaganden resultatförs jämnt fördelat över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning som för viss pensionsplan den totala vinsten eller förlusten faller utanför en korridor motsvarande 10 % av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
I sammanställningen nedan specificeras nettovärdet av de viktigaste förmånsbaserade åtagandena avseende pensioner och sjukförmåner:
| Åtaganden | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –17 345 | –15 331 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 13 882 | 12 836 |
| Nettoskuld fonderade planer | –3 463 | –2 495 |
| Ej fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –1 795 | –1 498 |
| Fonderade samt ej fonderade planer | ||
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring | ||
| tidigare år | 22 | 18 |
| Oredovisade aktuariella förluster (+) och vinster (–), | ||
| netto | 4 741 | 3 384 |
| Pensionsskuld för planer redovisade enligt IAS 19 | –495 | –591 |
| Pensionsskuld för planer som redovisas enligt lokala | ||
| regler | –192 | –194 |
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner, netto | –687 | –785 |
Konsolideringsgraden, det vill säga värdet av förvaltningstillgångarna i relation till nuvärdet av motsvarande förpliktelser, uppgick vid utgången av 2012 till 80 % (84).
| Totalt | 100 | 100 |
|---|---|---|
| Övrigt | 18 | 16 |
| Räntebärande placeringar | 47 | 49 |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 35 | 35 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2012 | 2011 |
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 2012-12-31 ingår lån till Sandvik-företag med 41 MSEK (70) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 233 MSEK (206).
Följande tabeller förklarar utvecklingen av de redovisade förpliktelserna avseende pensioner och sjukförmåner, respektive utvecklingen av förvaltningstillgångarna.
| Förpliktelsernas utveckling | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets | ||
| ingång | –16 829 | –15 014 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt | ||
| räntekostnad | –1 197 | –1 062 |
| Utbetalda ersättningar | 660 | 618 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | –13 | –52 |
| Aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –2 321 | –1 181 |
| Valutakursdifferenser | 560 | –138 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets | ||
| utgång | –19 140 | –16 829 |
| Förvaltningstillgångarnas utveckling | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång | 12 836 | 12 447 |
| Förväntad avkastning | 691 | 734 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning | 629 | –424 |
| Utbetalda ersättningar, netto | –660 | –609 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 834 | 558 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | –24 | 31 |
| Valutakursdifferenser | –424 | 99 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång | 13 882 | 12 836 |
Sandvik uppskattar att cirka 650 MSEK (500) blir betalda under 2013 till befintliga förmånsbestämda pensionsplaner.
Följande tabell förklarar utvecklingen av nettoskulden avseende pensioner och sjukförmåner:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets ingång | –785 | –780 |
| Nytillkomna planer, inklusive tillkomna genom företagsförvärv |
— | — |
| Årets pensionskostnad för förmånsbestämda planer | –717 | –417 |
| Inbetalda avgifter eller liknande från företagen till planer |
834 | 558 |
| Ändring av nettoskuld på grund av valutakursändringar | –21 | 8 |
| Ändring av nettoskulden för förmånsbaserade planer redovisade enligt IAS 19 |
96 | 149 |
| Förändring av pensionsplaner vilka redovisas enligt lokala regler |
2 | –154 |
| Avsättning för pensioner, netto | –687 | –785 |
| Väsentliga aktuariella antaganden (viktade genomsnitt,%) | 2012 | 2011 |
| Diskonteringsränta | 3,9 | 4,6 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 4,1 | 6,1 |
| Förväntad löneökningstakt | 3,1 | 3,1 |
| Förväntad inflation | 2,3 | 2,4 |
| Förändring av sjukvårdskostnader | 7,3 | 8,5 |
För att fastställa diskonteringsräntan används AA-klassificerade företagsobligationer som motsvarar längden av pensionsförpliktelsen. Finns det inte en djup marknad för företagsobligationer används istället statsobligationer som grund för att fastställa diskonteringsräntan. För Sverige används sedan några år tillbaka bostadsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan.
| och förluster vid årets utgång | 4 741 | 3 384 | 1 789 | 2 359 | 2 353 |
|---|---|---|---|---|---|
| Oredovisade aktuariella vinster | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –112 | 45 | –11 | –56 | 120 |
| Årets amortering | –223 | –55 | –80 | –110 | –10 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna |
–629 | 424 | –372 | –783 | 2 087 |
| Erfarenhetsbaserade förändringar för förpliktelserna |
414 | 99 | –25 | 73 | –30 |
| Förändrade antaganden för förpliktelserna |
1 907 1 082 | –82 | 882 | –746 | |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster vid årets ingång |
3 384 | 1 789 | 2 359 | 2 353 | 932 |
| Oredovisade aktuariella vinster (–) och förluster (+) |
2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
* Förändringen beror främst på antaganden om sänkt diskonteringsränta.
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 325 MSEK (368). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett flertal svenska dotterbolag inklusive Seco Tools ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 1 990 MSEK (1 847) vilket var 282 MSEK lägre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena jämfört med 325 MSEK lägre förra året. Underskottet har skuldförts i bolagen.
Moderbolagets fonderade förpliktelser utgörs främst av ITP-planen.
Utvecklingen av kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i företagets egen regi:
| 2012 | Fonderade förpliktelser |
Ofonderade förpliktelser |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 693 | –88 | –1 781 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –88 | 0 | –88 |
| Räntekostnad | –77 | –2 | –79 |
| Utbetalning av pensioner | 67 | 19 | 86 |
| +/– effekter av inlösen samt förvärvade/ avyttrade verksamheter |
1 | — | 1 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | 13 | –1 | 12 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | –1 777 | –72 | –1 849 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | –1 767 | –56 | –1 823 |
| 2011 | Fonderade förpliktelser |
Ofonderade förpliktelser |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 500 | –88 | –1 588 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –76 | –12 | –88 |
| Räntekostnad | –63 | –1 | –64 |
| Utbetalning av pensioner | 59 | 6 | 65 |
| +/– effekter av inlösen samt förvärvade/ | |||
| avyttrade verksamheter | 1 | — | 1 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | –114 | 7 | –107 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | –1 693 | –88 | –1 781 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | –1 682 | –67 | –1 749 |
| Utvecklingen av verkligt värde av stiftelsetillgångar | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid årets ingång | 1 437 | 1 511 |
| Avkastning | 111 | –74 |
| Avgifter från/gottgörelser till arbetsgivaren | — | — |
| Verkligt värde vid årets utgång | 1 548 | 1 437 |
| Avstämning av den redovisade pensionsskulden | 2012 | 2011 |
| Kapitalvärdet vid årets utgång | –1 849 | –1 781 |
| Verkligt värde av stiftelsetillgångar | 1 548 | 1 437 |
| Överskott/underskott i stiftelsetillgångar | –24 | –24 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | –325 | –368 |
| Årets pensionskostnad utgörs av följande poster: | 2012 | 2011 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –88 | –88 |
| Räntekostnad | –79 | –64 |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | 111 | –74 |
| Resultateffekt av inlösen av förpliktelser med mera | 12 | –107 |
| Kostnad för pensionering i egen regi | –44 | –333 |
| Pensionering genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | –476 | –522 |
| Delsumma | –520 | –855 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | –101 | –160 |
| Kostnad för kreditförsäkring | — | — |
| Årets pensionskostnad | –621 | –1 015 |
| Kostnader som täcks av överskott i särskilt avskiljda till | ||
| gångar/ökning av överskott i särskilt avskiljda tillgångar | 64 | 65 |
| Årets nettokostnad hänförlig till pensioner | –557 | –950 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2012 | 2011 |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 15 | 15 |
| Räntebärande placeringar | 64 | 64 |
| Övrigt | 21 | 21 |
| Totalt | 100 | 100 |
| Väsentliga aktuariella antaganden, % | 2012 | 2011 |
| Diskonteringsränta för ITP-planen | 3,84 | 3,84 |
| Koncernen | Avsättningar för garantiåtaganden |
omstrukturerings åtgärder |
Avsättningar för personalförmåner |
Avsättningar för miljöåtgärder |
Avsättningar för legala tvister |
Övriga avsättningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat vid föregående års slut | 519 | 468 | 262 | 301 | 53 | 1 498 | 3 101 |
| Avsättningar som gjorts under året | 304 | 653 | 394 | 150 | 66 | 443 | 2 010 |
| Avsättningar från förvärv | — | — | — | — | — | — | — |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –238 | –421 | –136 | –149 | –1 | –963 | –1 908 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –64 | –1 | –13 | — | — | –113 | –191 |
| Årets omräkningsdifferenser | –18 | –4 | –11 | –12 | –7 | –25 | –77 |
| Redovisat vid årets slut | 503 | 695 | 496 | 290 | 111 | 840 | 2 935 |
| varav kortfristig del | 334 | 597 | 334 | 92 | 49 | 435 | 1 841 |
| varav långfristig del | 169 | 98 | 162 | 198 | 62 | 405 | 1 094 |
| Redovisat vid föregående års slut | 27 | 110 | 167 | 14 | — | 11 | 329 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avsättningar som gjorts under året | 6 | 7 | 59 | 11 | — | 3 | 86 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –11 | –100 | –45 | –14 | — | –6 | –176 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | — | — | –4 | — | — | –1 | –5 |
| Redovisat vid årets slut | 22 | 17 | 177 | 11 | — | 7 | 234 |
Miljörelaterade avsättningar
inom tolv månader efter balansdagen.
koncernens anläggningar.
Övriga avsättningar
Legala tvister
var avslutade.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnad.
En avsättning för personalrelaterade förmåner redovisas i enlighet med ingångna avtal för långsiktiga incitamentsprogram, lokala bonusprogram, deltidspensioner och andra personalåtaganden.
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkter som följer:
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Obligationer | 23 380 | 19 901 |
| Övrigt | 202 | 381 |
| Totalt | 23 582 | 20 282 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Obligationer | 1 667 | 1 395 |
| Övrigt | 23 | 458 |
| Totalt | 1 690 | 1 853 |
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet Finansiell riskhantering.
| Not 27. Övriga icke räntebärande skulder | ||
|---|---|---|
| Totalt | 184 | 209 |
|---|---|---|
| Övrigt | 66 | 33 |
| Derivat som innehas för säkring | 118 | 176 |
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Koncernen | 2012 | 2011 |
Under rubriken ingår avsättningar för miljöåterställande åtgärder i anslutning till
Under rubriken ingår avsättningar för anspråk som vid bokslutsdagen ännu inte
Under rubriken ingår bland annat avsättningar för affärsmässiga förlustkontrakt och förpliktelser inom ramen för Sandvik Försäkrings AB verksamhet. Försäkringsverksamheten hade vid ingången av året avsättningar uppgående till 701 MSEK, varav 511 MSEK har använts under året. De avsättningar som är klassificerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utflöde av resurser
| Totalt | 5 000 | 4 322 |
|---|---|---|
| Övrigt | 1 712 | 1 882 |
| Skuld till beställare | 2 407 | 1 616 |
| Växelskulder | 72 | 123 |
| Derivat som innehas för säkring | 809 | 700 |
| Derivat som innehas för placering | — | 1 |
| Moderbolaget | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Personalrelaterade | 1 473 | 1 672 |
| Finansrelaterade | 925 | 749 |
| Övriga | 357 | 695 |
| Totalt | 2 755 | 3 116 |
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
Sandvik AB genomförde under 2005 en omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter. Samtliga svenskägda patent och varumärken överfördes till Sandvik Intellectual Property AB (IP-bolaget). Omorganisationen fick till följd att Skatteverket underkände IP-bolagets taxering samt att Allmänna ombudet överklagade Skatteverkets beslut avseende Sandvik AB.
Allmänna ombudets yrkande innebär att Sandvik AB skulle beskattas 2005 för en kapitalvinst om 18 097 MSEK som uppkom inom koncernen i samband med omorganisationen. Förvaltningsrätten biföll i juni 2010 Allmänna ombudets överklagande beträffande tillkommande beskattning av Sandvik AB 2005. Domen har överklagats till Kammarrätten. Beslutet innebär, om det vinner laga kraft, att Sandvik AB beskattas för en tillkommande intäkt 2005 om 18 097 MSEK. För ytterligare detaljer hänvisas till avsnittet "Integrerad riskhantering".
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Diskonterade växlar | 19 | 39 | — | — | |
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
1 342 | 1 577 | 15 265 | 12 006 | |
| Totalt | 1 361 | 1 616 | 15 265 | 12 006 | |
| varav för dotterföretag | 14 721 | 11 526 |
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 15 265 MSEK (12 006), varav 9 515 MSEK (7 850) utgjorde moderbolagets garantier avseende finansiell upplåning i Sandvik Treasury AB. Resterande belopp utgjordes huvudsakligen av utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer samt finansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, garantier för erhållna förskott eller olika typer av fullgörandegarantier.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 1 361 MSEK (1 616) och utgjordes huvudsakligen av garantier utställda av finansiella institut för olika typer av fullgörandeåtaganden huvudsakligen avseende koncernens anläggningskontrakt inom Sandvik Mining och Sandvik Construction.
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 193 | 206 |
| Företagsinteckningar | 104 | 108 |
| Totalt | 297 | 314 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2012 och 2011.
I enlighet med upplysningskraven i IFRS 7 visas nedan hur de finansiella instrumenten har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen nedan.
För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade genomsnittskurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället.
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat | Valutaterminer | 950 | 749 |
| Valutaoptioner | 80 | 16 | |
| Ränteswapar | |||
| 294 | 153 | ||
| Råvaru- och | |||
| elderivat | 29 | 64 | |
| Totalt | 1 353 | 982 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat | Valutaterminer | 393 | 560 |
| Valutaoptioner | — | — | |
| Ränteswapar | 399 | 201 | |
| Råvaru- och | |||
| elderivat | 134 | 117 | |
| Totalt | 926 | 878 |
Finansiella tillgångar och skulder samt finansiella derivat är upptagna till verkliga värden utom kortfristiga och långfristiga lån som är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle öka koncernens långfristiga lån med 1 696 MSEK (1 276). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats till noterade marknadskurser där sådana förekommer. Övriga långfristiga skulder har omvärderats
enligt principer angivna ovanför. Kortfristiga lån, innefattande bland annat utestående företagscertifikat med räntebindning understigande 12 månader, har ej omvärderats.
Nedanstående tabell visar det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder jämfört med det redovisade värdet. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång eller skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs.
| Balansposter | Derivat för säkringsredovisning1) |
resultaträkningen Derivat för handels ändamål 2) |
Tillgångar värderade till verkligt värde via |
som kan säljas | Finansiella tillgångar | Låne- och kundfordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Finansiella placeringar | — | — | — | — | 79 | 80 | — | — | 79 | 80 | 79 | 80 |
| Kundfordringar | — | — | — | — | — | — | 13 579 | 14 418 | 13 579 | 14 418 | 13 579 | 14 418 |
| Övriga fordringar 3) | — | — | — | — | — | — | 908 | 1 023 | 908 | 1 023 | 908 | 1 023 |
| Derivat 4) | 720 | 701 | 633 | 281 | — | — | — | — | 1 353 | 982 | 1 353 | 982 |
| Likvida medel | — | — | — | — | — | — | 13 829 | 5 591 | 13 829 | 5 591 | 13 829 | 5 591 |
| Summa finansiella tillgångar | 720 | 701 | 633 | 281 | 79 | 80 | 28 316 | 21 032 | 29 748 | 22 094 | 29 748 | 22 094 |
| säkringsredovisning1) | Derivat för | Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat för handels ändamål 2) |
Övriga finansiella skulder |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Låneskulder 5) | — | — | — | — | 34 961 | 30 715 | 34 961 | 30 715 | 36 657 | 31 991 |
| Derivat 6) | 462 | 575 | 464 | 303 | — | — | 926 | 878 | 926 | 878 |
| Leverantörsskulder | — | — | — | — | 6 585 | 8 133 | 6 585 | 8 133 | 6 585 | 8 133 |
| Skulder till intresseföretag | — | — | — | — | 14 | 63 | 14 | 63 | 14 | 63 |
| Övriga skulder 7) | — | — | — | — | 72 | 123 | 72 | 123 | 72 | 123 |
| Summa finansiella skulder | 462 | 575 | 464 | 303 | 41 632 | 39 034 | 42 558 | 39 912 | 44 254 | 41 188 |
1) Varav 163 MSEK (23) avser kassaflödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget
kapital och 96 MSEK (103) som avser verkligt värdesäkringar som resultatförs i årets resultat. 2) Varav 169 MSEK (–27) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas.
3) Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
4) Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen. 5) Redovisas i balansräkningen som kort– och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.
6) Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.
7) Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder redovisade i balansräkningen.
Utöver verkligt värde-justeringar ingår även räntor och valutaomvärderingseffekter.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde (Derivat) |
223 | –473 |
| Låne- och kundfordringar | –233 | 470 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 8 | 0 |
| Finansiella skulder | –2 042 | –1 870 |
Företagets redovisade finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 42 558 MSEK (39 912).
| 2012 | 2011 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominella belopp | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | |
| Banklån | SEK | –1 100 | –68 | –6 494 | –1 301 | –2 495 | –2 451 | –4 674 | — |
| Certifikat | SEK | — | — | — | — | –200 | — | — | — |
| Medium Term Notes | SEK | –2 201 | –66 | –7 184 | –1 638 | –831 | –923 | –7 571 | –3 433 |
| European Medium Term Notes | EUR | –422 | –93 | –6 296 | –6 316 | –349 | — | –5 968 | — |
| Private placement | USD | –138 | –138 | –2 431 | –3 878 | –142 | –142 | –1 140 | –5 798 |
| Derivat | |||||||||
| – valutaderivat | 97 | 105 | 326 | — | –154 | 52 | 279 | — | |
| – räntederivat | 83 | –72 | –10 | –147 | 118 | –58 | 137 | –49 | |
| – råvaru- och elderivat | –32 | –24 | –48 | — | –49 | –18 | 10 | — | |
| Finansiell leasing | –15 | –15 | –59 | –46 | –15 | –15 | –76 | –59 | |
| Leverantörsskulder | –6 585 | — | — | –8 133 | — | — | — | ||
| Summa | –10 313 | –371 | –22 196 | –13 326 | –12 250 | –3 555 | –19 004 | –9 339 |
Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder visas också i förvaltningsberättelsen, i det finansiella riskavsnittet.
| Totalt | 33 | 31 | 32 | 37 | 36 | 38 | 39 | 32 | –116 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Råvaru- och elderivat | –13 | –18 | –17 | –9 | –1 | –12 | –13 | –2 | –19 |
| Räntederivat | — | — | — | — | — | — | — | — | –221 |
| Valutaderivat | 46 | 49 | 49 | 46 | 37 | 50 | 52 | 34 | 124 |
| kv 1 2013 | kv 2 2013 | kv 3 2013 | kv 4 2013 | kv 1 2014 | kv 2 2014 | kv 3 2014 | kv 4 2014 2015 och senare |
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 729 MSEK (1 127). Koncernens inköp från intresseföretag uppgick till 383 MSEK (496). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (0). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 0 MSEK (0). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 14 861 MSEK (13 944), vilket motsvarar 87 % (80), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 62 % (73). Av moderbolagets inköp kom 1 589 MSEK (2 357) eller 10 % (14) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 42 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Likvida medel – koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 5 620 | 3 109 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 8 209 | 2 483 |
| Summa enligt balansräkningen | 13 829 | 5 592 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 13 829 | 5 592 |
| Likvida medel – moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 25 | 8 |
| Summa enligt balansräkningen | 25 | 8 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 25 | 8 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | 8 | — | 9 636 | 1 710 |
| Erhållen ränta | 265 | 189 | 349 | 70 |
| Erlagd ränta | –2 031 –1 837 –1 576 –1 401 | |||
| Totalt | –1 758 –1 648 | 8 409 | 379 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassa flödet |
|||||
| Förändring i värdet av finansiella instrument | — | — | 52 | 431 | |
| Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag | 5 | 9 | — | — | |
| Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar |
–34 | 97 | 21 | 9 | |
| Avsättningar till pensioner | 183 | 106 | –44 | 269 | |
| Övriga avsättningar | –89 | 1 348 | –81 | 163 | |
| Bokslutsdispositioner | — | — | –6 | 8 | |
| Orealiserade kursdifferenser | — | — | –255 | –8 | |
| Övrigt | 186 | –201 | –360 | –172 | |
| Totalt | 251 | 1 359 | –673 | 700 | |
| 2012 | 2011 | ||||
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen | |||||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | |||||
| Anläggningstillgångar | 27 | 495 | |||
| Varulager | 15 | 185 | |||
| Rörelsefordringar | –52 | 264 | |||
| Likvida medel | 13 | 93 | |||
| Summa tillgångar | 3 | 1 037 | |||
| Avsättningar | 27 | –93 | |||
| Rörelseskulder | –8 | –604 | |||
| Övriga skulder | –3 | –257 | |||
| Summa avsättningar och skulder | 16 | –954 | |||
| Skuldförd köpeskilling | –5 | –72 | |||
| Utbetald köpeskilling | –44 | –431 | |||
| Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten | 5 | 93 | |||
| Påverkan på likvida medel | –39 | –338 |
Förvärvade tillgångar och skulder inkluderar effekterna av den slutliga förvärvsbalansen avseende förvärvet av SJL, Kina, som skedde 2011.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen | ||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | ||
| Anläggningstillgångar | 599 | — |
| Varulager | 117 | — |
| Rörelsefordringar | 96 | — |
| Likvida medel | 3 | — |
| Summa tillgångar | 815 | — |
| Avsättningar | –27 | — |
| Rörelseskulder | –65 | — |
| Summa avsättningar och skulder | –92 | — |
| Erhållen köpeskilling Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten |
695 –3 |
— |
| Påverkan på likvida medel | 692 | — |
I nedanstående tabell specificeras de förvärv som gjordes under 2011 och 2012. Årliga intäkter och antal anställda avser förhållandet vid tidpunkten för förvärvet.
| Affärsområde | Företag | Förvärvsdatum | Årliga intäkter | Antal anställda |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions | Alfa Tool International AB, Sverige | 21 december 2012 | 92 | 20 |
| Sandvik Construction | SJL, Kina | 9 oktober 2011 | 500 | 500 |
Den 28 februari 2002 förvärvades aktier motsvarande 30 % av det egna kapitalet i det svenska bolaget Alfa Tool International AB och därefter den 9 november 2007 i tillägg 16,15 % av det egna kapitalet i bolaget. Den 21 december 2012 förvärvades slutligen aktier motsvarande 53,85 % av det egna kapitalet i Alfa Tool International AB, då bestämmande inflytande erhålls, för 18 MSEK, varav 13 MSEK betalades kontant och 5 MSEK utgör villkorad köpeskilling. Företaget
| Sandvik Machining Solutions | |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | — |
| Materiella anläggningstillgångar | — |
| Finansiella anläggningstillgångar | — |
| Varulager | 4 |
| Kortfristiga fordringar | 12 |
| Likvida medel | 5 |
| Räntebärande skulder | — |
| Icke räntebärande skulder | –12 |
| Identifierbara nettotillgångar | 9 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | — |
| Goodwill | 23 |
| Verkligt värde på tidigare ägd andel | 15 |
| Köpeskilling | 18 |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –5 |
| Skuldförd köpeskilling | –5 |
| Netto erlagd likvid | 8 |
är distributör av pinnfräsar på den nordiska marknaden, främst av produkter under varumärket Seco-Jabro. Syftet med förvärvet är att stärka närvaron på den nordiska marknaden och utveckla kompetensen inom produktområdet pinnfräsar. Koncernen ser också möjligheter till synergier genom att utöka Alfa Tools sortiment med Sandvik-produkter.
Verkliga värden av tillgångar och skulder i förvärvade företag visas i nedanstående tabeller.
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder i Alfa Tool International AB har fastställts preliminärt i avvaktan på en slutlig värdering. Värdering till verkligt värde har inte förändrat värdet på nettotillgångarna. Verkliga värdet på tidigare innehav i bolaget uppgick till 15 MSEK och har medfört en vinst om 9 MSEK i koncernen som redovisats under övriga rörelseintäkter.
Goodwill har uppstått som ett resultat av synergieffekter. Goodwill förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. För närmare upplysningar om goodwill se not 13.
| Likvida medel | 13 |
|---|---|
| Villkorad köpeskilling | 5 |
| 18 |
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder har fastställts slutgiltigt vad avser förvärvet av SJL, Kina, som genomfördes 2011.
| Slutlig | Preliminär | Skillnad |
|---|---|---|
| 179 | 170 | 9 |
| 283 | 302 | –19 |
| 62 | 23 | 39 |
| 196 | 185 | 11 |
| 200 | 264 | –64 |
| 101 | 93 | 8 |
| –264 | –264 | 0 |
| –662 | –690 | 28 |
| 95 | 83 | 12 |
| –19 | –17 | –2 |
| 163 | 172 | –9 |
| 239 | 239 | 0 |
| –101 | –93 | –8 |
| –73 | –73 | 0 |
| 65 | 73 | –8 |
Värdet på innehav utan bestämmande inflytande har beräknats som den proportionella andelen av företagets nettotillgångar och har fastställts till att vid förvärvstidpunkten slutligt ha uppgått till 19 MSEK (17).
Verkligt värde på kundfordringar har fastställts slutligt till att ha uppgått till 179 MSEK (233).
| Sandvik Machining Solutions |
Sandvik Construction |
Sandvik Mining | Sandvik Materials Technology |
Sandvik Venture |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande inflytande förelåg | ||||||
| Intäkter | 0 | — | — | — | — | 0 |
| Årets resultat | 0 | — | — | — | — | 0 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2012 | ||||||
| Intäkter | 92 | — | — | — | — | 92 |
| Årets resultat | 7 | — | — | — | — | 7 |
| Sandvik Machining Solutions |
Sandvik Construction |
Sandvik Mining | Sandvik Materials Technology |
Sandvik Venture |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande inflytande förelåg | ||||||
| Intäkter | — | 105 | — | — | — | 105 |
| Årets resultat | — | –33 | — | — | — | –33 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2011 | ||||||
| Intäkter | — | 632 | — | — | — | 632 |
| Årets resultat | — | –68 | — | — | — | –68 |
I februari 2012 förvärvades återstående 39,4 % av aktierna i Seco Tools AB, Sverige för 6 702 MSEK. Köpet reglerades med nyemitterade aktier och innehavet var därefter 99,4 %. De återstående 0,6 % av aktierna förvärvades genom tvångsinlösen med kontanta medel om 94 MSEK, ett förfarande som slutfördes i juli 2012 och innehavet är därefter 100 %. Koncernen redovisar en minskning i innehav utan bestämmande inflytande med 1 262 MSEK och en minskning av balanserade medel med 5 346 MSEK samt en ökning av övrigt tillskjutet kapital om 6 621 MSEK.
I november 2012 förvärvades återstående 40 % av aktierna i Powdermet AB, Sverige för 53 MSEK. Köpet reglerades med kontanta medel och innehavet är därefter 100 %. Koncernen redovisar en minskning i innehav utan bestämmande inflytande med 35 MSEK och en minskning av balanserade medel med 18 MSEK.
I december 2012 utbetalades tilläggsköpeskilling rörande förvärvet av Niagara Cutter, USA om 33 MSEK. Tilläggsköpeskillingen hade i samband med förvärvet i december 2010 värderats till 23 MSEK baserat på förväntat resultat. Under 2012 har tilläggsköpeskillingen omvärderats till det maximala beloppet om 33 MSEK baserat på bolagets faktiska resultat.
MedTechs tillgångar och skulder redovisades 2011 som "Tillgångar för försäljning" respektive "Skulder direkt hänförliga till tillgångar som klassificerade som tillgångar för försäljning". I mars 2012 avyttrade Sandvik instrument- och implantatdelen av MedTech som ingick i Sandvik Venture till Orchid Ortophedic Solutions. Erhållen köpeskilling uppgick till 621 MSEK, vilken har betalats i sin helhet.
Verksamheten i USA och UK omsatte 2011 totalt cirka 600 MSEK med cirka 550 anställda.
| MSEK | Sandvik Machining Solutions |
Sandvik Mining | Sandvik Construction |
Sandvik Materials Techology |
Sandvik Venture |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 269 | 269 | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 257 | 257 | ||||
| Varulager | 117 | 117 | ||||
| Kortfristiga fordringar | 96 | 96 | ||||
| Likvida medel | 3 | 3 | ||||
| Avsättningar | –27 | –27 | ||||
| Icke räntebärande skulder | –65 | –65 | ||||
| Resultat vid försäljning exklusive återföring till resultat räkning av realiserad omräkningsdifferens i avyttrade bolag |
–29 | –29 | ||||
| Erhållen ersättning efter avyttringskostnader | 621 | 621 | ||||
| Avgår | ||||||
| Likvida medel i avyttrade bolag | –3 | –3 | ||||
| Påverkan på koncernens likvida medel, avyttrade verksamheter |
618 | 618 | ||||
| Avyttring av verksamheter under året exklusive överlåten nettolåneskuld (koncernens operativa kassaflödesanalys) |
618 | 618 | ||||
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskt aktiebolag med registrerad adress 811 81 Sandviken. Adressen till huvudkontoret är Box 510, 101 30 Stockholm. Styrelsen har sitt säte i Stockholm.
Moderbolagets aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Koncernredovisningen för år 2012 omfattar moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Följande noteras utifrån kraven i 6 kap 2 a § Årsredovisningslagen:
Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie berättigar till en röst. Det totala antalet aktier ska lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000. Antalet aktier vid utgången av 2012 uppgick till 1 254 385 923 (1 186 287 175) med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Årets förändring är hänförlig till genomförd apportemission där erhållet vederlag består av aktier i Seco Tools AB.
Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte. Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet
avser AB Industrivärden med 11,4 %.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital (minimi- och maximikapital). Bolagsordningen anger inte att någon av styrelsens ledamöter ska utses på annat sätt än av bolagsstämman. Arbetstagarrepresentanter utses dock av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Bolag i koncernen har låneavtal med villkor som kan få verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det finns inga avtal mellan bolag i koncernen och moderbolagets styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4§ aktiebolagslagen. Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och avgivna årsredovisningar.
Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per 2012-12-31 framgår av denna årsredovisning. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som bedöms erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av två ej utnyttjade kreditfaciliteter som uppgår till 650 MEUR respektive 5 000 MSEK, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är det styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarbar med beaktande av de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Stockholm den 18 februari 2013 Sandvik Aktiebolag (publ) STYRELSEN
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel: överkursfond 6 620 930 658 balanserade vinstmedel 5 328 726 405 samt årets resultat 9 710 056 917 Kronor 21 659 713 980
| disponeras på följande sätt: | |
|---|---|
| till aktieägarna utdelas 3,50 kronor per aktie | 4 390 350 731 |
| i ny räkning överförs | 17 269 363 249 |
| Kronor | 21 659 713 980 |
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås tisdagen den 30 april 2013.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2013.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 18 februari 2013
Anders Nyrén Jürgen M Geissinger Johan Karlström Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Jan Kjellgren Tomas Kärnström Fredrik Lundberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Hanne de Mora Simon Thompson Lars Westerberg
Olof Faxander Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 februari 2013
George Pettersson Auktoriserad revisor
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Sandvik AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 14–101.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sandvik AB (publ) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 28 februari 2013
George Pettersson Auktoriserad revisor
Anders Nyrén, f 1954. Styrelseordförande sedan 2010. Styrelseledamot sedan 2002, vice ordförande 2006-2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, MBA. Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, vice verkställande direktör, ekonomi och finans i Skanska AB 1997–2001, olika ledande befattningar i AB Wilhelm Becker, STC Scandinavian Trading Co AB, STC Venture AB, OM International AB, Securum AB och Nordbanken 1979–1997. Nuvarande styrelseuppdrag: Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelseledamot i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, AB Industrivärden, SCA, SSAB AB, AB Volvo, Ernströmsgruppen, Handelshögskolan och Handelshögskoleföreningen.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 500. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fil.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef, SSAB 2006–2010, Executive Vice President, Outokumpu Oy 2004–2006. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Industriarbetsgivarna i Sverige Service AB, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv samt Stål och Metall Arbetsgivareförbundet.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 21 043. Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Styrelseledamot sedan 2012. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Teknologie doktor. Verkställande direktör och koncernchef i Schaeffler AG sedan 1998, olika ledande befattningar inom ITT Automotive 1992–1998. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Supervisory Board för MTU Aero Engines AG och Continental AG. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Verkställande direktör i Skanska AB sedan 2008 samt olika chefsposter inom BPA (nuvarande Bravida) 1995–2000.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, civilekonom, ekonomie doktor h. c., teknologie doktor h. c. Verksam inom L E Lundbergföretagen AB sedan 1977 och koncernchef sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Holmen AB och Hufvudstaden AB, vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelseledamot i LE Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden och Skanska AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 6 040 000, via L E Lundbergföretagen AB 28 000 000, via AB Industrivärden 142 617 757. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, magistergrad i Business Administration från IESE, Barcelona. En av grundarna och ägarna, tillika styrelseordförande i managementbolaget a-connect (group) ag sedan 2002, partner i McKinsey & Company Inc., 1989–2002, olika befattningar inom brand management och controlling inom Procter & Gamble 1986–1989. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AB Volvo och IMD Foundation Board. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2008. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil.mag. geologi. Olika positioner inom Anglo American Group 1995–2007 samt styrelseledamot i Anglo American plc 2005–2007, AngloGold Ashanti 2004– 2008, styrelseordförande i Tarmac 2004– 2007, styrelseledamot i SG Warburg 1994–1995, NM Rothschild & Sons Ltd., 1984–1995.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Tullow Oil plc., styrelseledamot i Newmont Mining Corporation och AMEC plc. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Autoliv Inc. 1999–2007, Gränges AB 1994–1999 och i ESAB 1991–1994. Olika positioner inom ESAB och ASEA från 1972. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Husqvarna AB, styrelseledamot i SSAB AB, AB Volvo, Stena AB samt Meda AB.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 12 000.
Styrelseledamot sedan 2008 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utvecklingsingenjör FoU, AB Sandvik Coromant. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 570.
Styrelseledamot sedan 2006 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Huvudskyddsombud Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 889.
Styrelseledamot sedan 2012 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i Metallklubben Sandvik Coromant Gimoverken. Olika operatörsbefattningar inom Gimoverken sedan 1984. Byggnadsfirma Anders Diös 1980– 1984.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 612.
Styrelseledamot sedan 2010 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: MSc. Eng. Flödeschef, Sandvik Materials Technology, olika befattningar inom Sandvik sedan 2000. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 7 627.
Percy Barnevik, f 1941. Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Huvudansvarig revisor: George Pettersson, f 1964. Auktoriserad revisor. Andra revisionsuppdrag: bland annat huvudansvarig revisor i B&B Tools AB, Holmen AB, Hufvudstaden AB, LE Lundbergföretagen AB och Skanska AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Bo Severin, f 1955.
Sekreterare i Sandviks styrelse sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur. kand. Chefsjurist i Sandvik AB. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Näringslivets Internationella Råd. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 9 192.
Verkställande direktör och koncernchef, Sandvik AB sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fil.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef, SSAB 2006–2010, Executive Vice President, Outokumpu Oy 2004–2006. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Industriarbetsgivarna i Sverige Service AB, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv samt Stål och Metall Arbetsgivareförbundet.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 21 043.
Chef för affärsområde Sandvik Machining Solutions 1 januari 2012–31 januari 2013. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, maskinteknik. Verkställande direktör Walter AG 2010–2012, Vice verkställande direktör Walter AG 2008–2010, Verkställande direktör Flender Tübingen GmbH 2002–2008, olika ledande positioner inom Flender AG 1997–2002, Officer i den tyska armén 1988–1997.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 6 313.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology 2011–31 januari 2013, därefter chef för affärsområde Sandvik Machining Solutions.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Olika ledande befattningar inom Sandvik sedan 2008, Vice President Operations Rotax 2002–2007, olika positioner inom Bombardier 1997–2002 och ABB 1995–1997.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Stål och Metall Arbetsgivareförbundet.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 6 406.
2003.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 7 355.
Gary Hughes, f 1958.
sedan 1 januari 2012.
Chef för affärsområde Sandvik Mining
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Gruvingenjör. President Underground Mining, Sandvik Mining and Construction 2010-2012, President Region Latin America, Sandvik Mining and Construction 2003-2010, Vice President Business Development Region Africa, Sandvik Mining and Construction samt olika positioner inom Sandvik i Afrika 1997–
Kommunikationsdirektör sedan 7 januari 2012.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Olika ledande befattningar inom Sandvik sedan 1984, exempelvis chef för Investor Relations, Sandvik AB, 2001–2012 samt chef för Business Control Sandvik Coromant, 1995–2001. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 489.
Ekonomi- och finansdirektör, Sandvik AB sedan 1 september 2012. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Chef för Ericsson i Centraleuropa 2011–2012, CFO/COO Ericsson i Nordamerika 2008–2011, CFO Ericsson i Brasilien 2004–2008, olika finansrelaterade positioner inom Ericsson 1996– 2004.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Gemina Trade AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Chef för affärsområde Sandvik Venture sedan 1 november 2012. Chef för IT, sourcing och strategi sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Olika ledande befattningar inom The Boston Consulting Group 1994–2011.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 3 544.
Chefsjurist, Sandvik AB sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Bolagsjurist Sandvik AB sedan 1988. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseleda-
mot i Näringslivets Internationella Råd. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 9 192.
Tillförordnad chef för affärsområde Sandvik Construction sedan 3 december 2012 samt Vice President Finance Sandvik Construction sedan 1 januari 2012. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fellow Of Chartered Institute of Management Accountants. Olika befattningar inom Sandvik-koncernen sedan 1994, exempelvis ekonomichef Sandvik Tooling Supply 2010–2011.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 174.
Personaldirektör, Sandvik AB sedan 2011.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Personaldirektör, SSAB 2006– 2011. Personalchef för den svenska delen av Ericsson 2004–2006. Diverse ledande befattningar inom personal- och organisationsutveckling för Ericsson-koncernen 1998–2006.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Know IT. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 6 493.
Vice verkställande direktör, Sandvik AB 2010–12 november 2012. Ekonomi- och finansdirektör, Sandvik AB 2009– 31 augusti 2012.
Chef för affärsområde Sandvik Construction 1 januari–3 december 2012.
Chef för affärsområde Sandvik Venture 1 januari–31 oktober 2012. Chef för affärsområde Sandvik Tooling 2000–2011.
Chef för Sandvik i Indien och verkställande direktör Sandvik Asia Pvt, Ltd sedan 2011.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Kandidatexamen i Industriell teknik och produktionsteknik. Managementprogram på ABB University. Anställd sedan 2006.
Direktör forskning och utveckling, ordförande i Sandviks R&D Board sedan 1 januari 2012.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och teknisk doktor. Professor i processmetallurgi vid KTH 1987– 1996. Gästprofessor vid Shanghai University, Kina. Anställd sedan 1980.
Chef för Sandvik i Kina och verkställande direktör Sandvik China Holding Co. Ltd sedan 1 maj 2012.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: MBA och kandidatexamen i Elektroteknik och elektronik. Olika ledande befattningar inom Siemens-koncernen 1987–2012 inklusive chef för Siemens VDO i Kina 1999–2005 och chef för Nokia Siemens Networks i Kina 2007– 2012.
| Juridik | Bo Severin |
|---|---|
| Kommunikation | Jan Lissåker |
| Finans | Emil Nilsson |
| Personal | Anna Vikström Persson |
| IT, sourcing och strategi | Tomas Nordahl |
Jonas Gustavsson tillträdde den 1 februari 2013 som chef för Sandvik Machining Solutions. Han efterträdde Andreas Evertz, som lämnade bolaget.
Petra Einarsson tillträdde den 1 februari 2013 som chef för Sandvik Materials Technology.
Årsstämma hålls torsdagen den 25 april 2013 klockan 17:00 i Göransson Arena, Sätragatan 15, Sandviken.
Aktieägare som vill delta i årsstämman ska anmäla detta till bolaget under adress Sandvik AB, c/o Computershare AB, Box 610, 182 16 Danderyd, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09.00–16.00 eller på www.sandvik.se. Anmälan ska vara Sandvik AB tillhanda senast fredagen den 19 april 2013. För att få rätt att delta i årsstämman måste aktieägare också fredagen den 19 april 2013 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste fredagen den 19 april 2013 hos Euroclear Sweden AB tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Observera
att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar banks aktieägardepå och/ eller handlar via internet.
Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt, bör denna insändas före årsstämman.
Styrelsen föreslår årsstämman 2013 att utdelning lämnas med 3,50 SEK per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås tisdagen den 30 april 2013. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna sändas ut måndagen den 6 maj 2013. Utdelningen skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med flera.
För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Sandviks årsredovisning för 2012 omfattar den formella finansiella redovisningen, det vill säga förvaltningsberättelse, resultatoch balansräkning, noter etc och trycks i en mindre upplaga för aktieägare som beställt denna.
Sandvik-koncernen presenteras också i publikationen Sandviks Värld som distribueras till aktieägarna i april 2013.
Årsredovisningen är tillgänglig på www.sandvik.se och www.sandvik.com och kan beställas i tryckt form.
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fakturerad försäljning, MSEK | 98 529 | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 | 54 610 | 48 810 |
| Förändring, % | +5 | +14 | +15 | –22 | +7 | +19 | +14 | +16 | +12 | 0 |
| varav organisk, % | +5 | +20 | +17 | –30 | +5 | +18 | +14 | +14 | +15 | +5 |
| varav struktur, % | 0 | 0 | +1 | 0 | +2 | +3 | +1 | –1 | –1 | +2 |
| varav valuta, % | 0 | –5 | –2 | +10 | 0 | –2 | –1 | +3 | –2 | –7 |
| Rörelseresultat, MSEK | 13 490 | 10 148 | 11 029 | –1 412 | 12 794 | 14 394 | 12 068 | 9 532 | 7 578 | 4 967 |
| % av fakturering | 14 | 11 | 13 | –2 | 14 | 17 | 17 | 15 | 14 | 10 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
11 516 | 8 179 | 9 412 | –3 472 | 10 577 | 12 997 | 11 113 | 8 819 | 6 877 | 4 187 |
| % av fakturering | 12 | 9 | 11 | –5 | 11 | 15 | 15 | 14 | 13 | 9 |
| Årets koncernresultat, MSEK | 8 107 | 5 861 | 6 943 | –2 596 | 7 836 | 9 594 | 8 107 | 6 392 | 5 111 | 2 788 |
| Eget kapital, MSEK | 36 232 | 33 891 | 33 813 | 29 957 | 36 725 | 29 823 | 27 198 | 24 5071) | 23 5511) | 21 440 |
| Soliditet, % | 35 | 34 | 38 | 33 | 36 | 35 | 41 | 41 | 46 | 46 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,6 | 0,8 | 0,7 | 1,0 | 0,9 | 1,0 | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,5 |
| Kapitalomsättningshastighet, % | 97 | 100 | 92 | 73 | 101 | 112 | 115 | 112 | 108 | 98 |
| Likvida medel, MSEK | 13 829 | 5 592 | 4 783 | 7 506 | 4 998 | 2 006 | 1 745 | 1 559 | 1 720 | 1 972 |
| Avkastning på eget kapital, % | 23,0 | 17,3 | 22,1 | –7,9 | 24,8 | 34,4 | 31,8 | 27,4 | 21,7 | 12,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19,8 | 16,0 | 17,4 | –1,3 | 19,9 | 27,0 | 27,6 | 23,7 | 20,5 | 13,4 |
| Investeringar i anläggningar 2), MSEK | 4 820 | 4 994 | 3 378 | 4 006 | 6 634 | 4 811 | 4 175 | 3 665 | 2 967 | 3 153 |
| Investeringar totalt 2), MSEK | 4 859 | 5 332 | 4 493 | 6 161 | 7 766 | 9 480 | 5 455 | 3 950 | 3 278 | 3 260 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten 2), MSEK |
11 892 | 7 764 | 12 149 | 11 792 | 9 335 | 5 076 | 7 741 | 7 266 | 5 322 | 6 421 |
| Kassaflöde, MSEK | 8 450 | 907 | –2 642 | 2 471 | 2 764 | 179 | 357 | –380 | –207 | –104 |
| Antal anställda 31/12 | 48 742 | 50 030 | 47 064 | 44 355 | 50 028 | 47 123 | 41 743 | 39 613 | 38 421 | 36 930 |
1)Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel. 2) Från och med 2006 exklusive rental fleet.
(Från 2004 enligt IFRS. Dessförinnan enligt tidigare redovisningsprinciper. Alla historiska belopp är omräknade med hänsyn till split 5:1.)
| SEK | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat 1) | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | 6,45 | 4,95 | 3,85 | 2,20 |
| Resultat efter utspädning 2) | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,29 | 7,65 | 6,45 | 4,90 | 3,75 | 2,15 |
| Eget kapital | 28,8 | 27,4 | 27,5 | 24,4 | 30,00 | 24,10 | 22,00 | 19,80 | 18,30 | 17,20 |
| Utdelning (2012 enligt förslag) | 3,50 | 3,25 | 3,00 | 1,00 | 3,15 | 4,00 | 3,25 | 2,70 | 2,20 | 2,10 |
| Direktavkastning 3), % | 3,4 | 3,8 | 2,3 | 1,2 | 6,4 | 3,6 | 3,3 | 3,6 | 4,1 | 4,2 |
| Utdelningsandel 4), % | 54 | 70 | 54 | — | 50 | 52 | 50 | 55 | 57 | 94 |
| Börskurser Sandvik-aktien, årshögsta | 107 | 135 | 133 | 90 | 108 | 151 | 106 | 79 | 56 | 50 |
| årslägsta | 82 | 73 | 76 | 41 | 42 | 96 | 71 | 54 | 46 | 35 |
| vid årets slut | 103,5 | 84 | 131 | 86 | 49 | 111 | 100 | 74 | 54 | 50 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 254,4 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 235,2 | 1 250,1 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 245,9 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 216,9 | 1 255,8 | 1 250,1 |
| P/E-tal 5) | 15,9 | 18,2 | 23,5 | — | 7,8 | 14,5 | 15,4 | 15,0 | 13,9 | 22,1 |
| Börskurs i % av eget kapital 6) | 359 | 307 | 476 | 352 | 163 | 462 | 452 | 374 | 293 | 288 |
1)Årets resultat per aktie.
3)Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut. 4)Utdelning dividerad med resultat per aktie. 5)Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie. 6) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie. Kompletterande definitioner, se sidan 71.
| Fakturering | Rörelseresultat och rörelsemarginal | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |||||
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Sandvik Mining | 37 762 | 32 232 | 27 160 | 25 010 | 6 004 | 16 | 5 189 | 16 | 4 096 | 15 | 849 | 3 |
| Sandvik Machining Solutions | 28 482 | 28 171 | 24 457 | 20 165 | 6 256 | 22 | 6 347 | 23 | 4 850 | 20 | 708 | 4 |
| Sandvik Materials Technology | 15 366 | 16 339 | 15 703 | 13 367 | 592 | 4 | –642 | –4 | 1 233 | 8 | –1 253 | –9 |
| Sandvik Construction | 9 683 | 9 249 | 8 023 | 7 611 | 748 | 8 | 58 | 1 | 570 | 7 | –383 | –5 |
| Sandvik Venture | 7 194 | 8 056 | 7 275 | 5 746 | 1 238 | 17 | –21 | –0 | 850 | 12 | –812 | –14 |
2)Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående
konvertibelprogram.
| MSEK | Intressent | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | Kunder | 98 529 | 94 084 | 82 654 | 71 937 |
| Ekonomiskt värde genererat | 98 529 | 94 084 | 82 654 | 71 937 | |
| Kostnader för tillverkning | Leverantörer | 56 161 | 56 054 | 44 758 | 46 859 |
| Löner och ersättningar1) | Medarbetare | 24 907 | 24 014 | 22 885 | 22 441 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Kreditgivare | 1 974 | 1 969 | 1 617 | 2 060 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Aktieägare | 4 082 | 3 807 | 1 188 | 3 926 |
| Betalningar till stater | Offentlig sektor | 3 180 | 3 173 | 2 391 | 885 |
| Ekonomiskt värde fördelat | 90 304 | 89 017 | 72 839 | 76 171 | |
| Kvar i företaget | 8 225 | 5 067 | 9 815 | –4 234 | |
1) Summa löner och ersättningar innefattar löner till medarbetare inklusive belopp som betalats till den offentliga sektorn (löneskatter, avgifter och arbetslöshetskassor) för medarbetarnas räkning.
KI-ÅR 12 SWE
sandvik ab www.sandvik.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.