Annual Report • Mar 22, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Kort om Eniro, året i korthet samt 2012 i siffror1 | |
|---|---|
| Verksamhetsöversikt 2 | |
| VD har ordet 4 | |
| Finansiella mål och måluppfyllelse 20126 | |
| Viktiga händelser 2012 per kvartal 7 | |
| Produktutveckling och innovationer 20128 | |
| Eniros strategier12 | |
| Eniro och vägen till att bli symbolen för lokalt sök14 | |
| Kommunikation, PR och sociala medier 16 | |
| Medarbetare och ledarskap 19 | |
| Våra varumärken 22 |
| Marknad och omvärld 24 | |
|---|---|
| Affärsmodell 26 | |
| Online/mobilt28 | |
| Print29 | |
| Mediaprodukter30 | |
| Voice31 | |
| Eniros marknadsposition 32 | |
| Organisation33 | |
| Eniro i Sverige/Finland, Danmark, Norge och Polen 34 | |
| Aktien och ägarbilden38 | |
| Ordförande har ordet40 |
| Förvaltningsberättelse 42 | |
|---|---|
| Verksamhetsrisker och riskhantering 47 | |
| Bolagsstyrning 50 | |
| Styrelse 54 | |
| Koncernledning56 | |
| Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen57 | |
| Ersättning till ledande befattningshavare58 |
| Koncernens räkenskaper 60 |
|---|
| Koncernens noter64 |
| Kvartalsöversikt83 |
| Flerårsöversikt84 Nyckeltal85 |
| Moderbolagets räkenskaper, resultaträkning 86 |
| Moderbolagets räkenskaper, balansräkning 87 |
| Moderbolagets förändringar i eget kapital, kassaflödesanalys 88 |
| Moderbolagets noter89 |
| Styrelsens och verkställande direktörens försäkran94 |
| Revisionsberättelse95 |
| Årsstämma och kalendarium samt adresser96 |
| Definitioner och ordlista97 |
Eniro är ett ledande sökföretag i mediebranschen med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Företaget är specialiserat inom lokalt sök. Eniros välkända varumärken och tjänster skapar dagligen användarnytta för ett stort antal användare. 77 procent av bolagets annonsintäkter kommer från digital verksamhet, och andelen fortsätter att öka. Eniros kunder är i huvudsak små/medelstora företag som genom Eniros kanaler säkerställer en lokal sökbarhet och synlighet mot konsumenter och företag. En närvaro i Eniros breda nätverk och kanaler skapar tillgänglighet och relevant sökbarhet dygnet runt, 24/7, oavsett distributionsform.
Informationen i Eniros databaser är tillgänglig genom olika distributionskanaler; internettjänster och mobilappar, tryckta kataloger samt nummerupplysnings- och sms-tjänster.
Eniro är ett innovativt företag med en hög aktivitet inom produktutveckling. Bolagets produkter och tjänster marknadsförs under välkända varumärken. De mest tongivande varumärkena i Sverige är Eniro, Gula Sidorna, Din Del och upplysningstjänsten 118 118. I Norge är Gule Sider, Proff och nummerupplysningstjänsten 1880 de främsta. Danmarks söktjänster marknadsförs under varumärkena Krak, De Gule Sider, Mostrup och Den Røde Lokalbog, medan Panorama Firm är varumärket i Polen. I Finland bedriver Eniro en upplysningstjänst
Innefattar Eniros söktjänster inom kanalerna Online/mobilt och tryckta kataloger inom Print.
Mediaprodukter omfattar tjänster såsom sponsrade länkar, videor, banners, display, hemsidor och sökordsoptimering.
genom 0100100, samt även en "contact center"-verksamhet.
De lokala säljkårerna i Sverige, Norge, Danmark och Polen utgör tillsammans en av Nordens största säljkårer. Varje år kontaktar bolagets säljare miljoner befintliga och potentiella kunder.
Eniro har cirka 3 200 anställda. Verksamheten är uppdelad i intäktsområdet Directories, som utgörs av Online/ mobilt och Print, samt intäktsområdena Voice och Mediaprodukter.
Eniro är sedan 2000 börsnoterat på NASDAQ OMX Stockholm och ingår i segmentet Mid Cap. Bolaget är indexklassificerat under Consumer Discretionary/Advertising. Eniro har även en preferensaktie som noterades under 2012.
Voice innefattar traditionella namn- och nummerupplysningstjänster via telefon och sms, samt kompletterande premiumtjänster.
• Styrelsen föreslår att ingen utdelning på stamaktier lämnas för 2012. Styrelsen föreslår en utdelning för preferensaktier uppgående till 48 MSEK
Definitioner, se sidan 97
Eniros verksamhet är uppdelad i tre huvudsakliga intäktsområden: Directories, som innefattar mediekanalerna Online/mobilt och Print, samt intäktsområdena Mediaprodukter och Voice. Med 53 procent står Online/mobila tjänster för den största andelen av Eniros intäkter.
Utgångspunkt i Eniros produkt- och tjänsteerbjudande är de unika informationsdatabaserna som gör det möjligt för användaren att söka relevant och tillförlitlig produkt-, tjänst-, företagseller kontaktinformation, oavsett distributionskanal.
| Varumärken | Marknad | Drivkrafter | Läs mer på sidan |
|---|---|---|---|
| • Annonsering och sökningar sker i huvudsak i digitala kanaler såsom datorer, mobil telefoner och surfplattor. Det lokala söket har en hög konvertering då användaren har kommit långt i processen för att ta kontakt. |
• Eniro har en stark position på den kraftigt växande mobila sökmarknaden. • Internetannonsering som mediekanal ökar och är under penetrerad i förhållande till grad av användning. • Eniro har en informationsdata bas som är svårkopierad. |
28 | |
| • Marknaden för tryckt medie annonsering har en vikande trend, men fortfarande en hög relevans. I synnerhet de lokala katalogerna har en hög användning. |
• Kompletterande medie kanal med hög lönsamhet och god kassaflödes generering. |
29 | |
| • Ett starkt växande marknads segment inom medieannonse ring. Marknaden för sponsrade länkar och internetannonsering är underpenetrerad. |
• Ett komplett "one-stop shop"-erbjudande där små och medelstora företag får tillgång och placering i Eniros nätverk av partners och internet plattformar. |
30 | |
| • Vikande marknadsvolymer för nummerupplysningstjänster till följd av en ökad användning av smarta telefoner. |
• Tecknande av samarbetsavtal som ökar volymerna samt bidrar till täckning av fasta kostnader. • Utveckling av nya komplet terande tjänster som ökar användarnyttan och Eniros intäkter. • Tillvarata tjänstens lönsamhet och kassaflödesbidrag. |
31 |
Året har karaktäriserats av ett fokus på användaren. Ett omfattande varumärkesprojekt har avslutats och implementerats. Den insikt vi fått genom projektet kommer att öka precisionen i Eniros framtida produktutveckling och kommunikation samt tydliggöra bolagets position på marknaden. Parallellt med att skapa användarnytta har arbetet koncentrerats till lansering av nya digitala tjänster, en fortsatt minskning av skuldsättningen, vidare renodling och att rikta in bolaget mot de i mediemarknaden växande digitala tillväxtkanalerna.
Användarnytta = kundavkastning Under det senaste året har Eniro arbetat intensivt för att förstå vilken roll varumärket Eniro ska ha i framtiden. En omfattande analys för att förstå de olika användargrupperingarna på marknaden har genomförts. För första gången i Eniros historia finns en konkret definierad målgruppsprofil att basera strategi för produktutveckling och kommunikation på. Vi vet vilka våra användare är, hur de ser på våra tjänster och vilka attribut som är viktiga att tillgodose för att skapa en attraktiv tjänst med en hög användarnytta. Strategin visar tydligt att lokalt sök är mycket relevant och viktigt för de mest frekventa användarna på bolagets samtliga marknader. Målgruppen är således densamma på samtliga marknader, vilket möjliggör en central produktutveckling och en gemensam kommunikations- och marknadsstrategi.
Genom att förbättra attraktiviteten i tjänsten och därmed öka användarnyttan uppnår Eniro även en stärkt nytta för de kunder som annonserar i bolagets mediekanaler. Fler användare som besöker Eniros olika tjänster innebär en ökad trafik till sajterna. En positiv trafikutveckling är en nyckel i säljsamtalet för att understryka kundnyttan och påvisa avkastning på gjord investering. Användarnytta kan således likställas med kundnytta.
Eniro har genomgått transformationen från print till digitala mediekanaler och kvarvarande intäkter från tryckta medier utgör en begränsad andel av totalen. Från att för bara några år sedan enbart ha erbjudit en synlighet i tryckta kataloger har Eniro förflyttat sin tjänst till digitala lokala tillväxtkanaler. Idag står digitala intäkter för 77 procent av de totala annonsintäkterna. För fem år sedan var andelen 36 procent.
Transformationen har varit kostsam, både sett till de senare årens intäktsutveckling, men även ur ett skulsättningsperspektiv. Det är därför glädjande att
se att bolaget nu har stabiliserat den finansiella ställningen. Intäktsutvecklingen har varit svagare än förväntat. Centralt för den framtida utvecklingen är dock att tjänsteerbjudandet idag är ompositionerat till de i marknaden växande kanalerna. Eniro har en större balans med cirka två tredjedelar av den totala intäktsmassan i växande digitala kanaler och resterande tredjedel i de minskande men starkt kassaflödesbidragande verksamheterna Print och Voice.
Den totala mediemarknaden förutspås utvecklas svagt under 2013. De marknadssegment inom vilka Eniro verkar prognostiseras dock en tillväxt på mellan 6 och 10 procent, beroende på geografisk marknad. Det främsta tillväxtområdet är sökningar via den mobila kanalen. Eniro har idag en ledande position inom mobilt sök. Intäkterna har under året ökat med över 100 procent och bedöms fördubblas under 2013. Av det totala användandet av bolagets tjänster sker 23 procent över mobilen. Trenden att söka företag, tjänster, vägbeskrivningar och privatpersoner direkt i mobilen innebär en kapitalisering av Eniros affärsmodell. Den tillgängliga informationen i bolagets databas tillhandahålls och säljs helt enkelt i en kompletterande kanal. Det är extra tillfredsställande att se att vi kan ta betalt för vår mobila satsning. Eniros mobilförsäljning är idag i paritet med söket som sker i andra kanaler.
Eniro har i enlighet med bolagets strategi fortsatt att minska skuldsättningen och den finansiella ställning har ytterligare förstärkts under året. Risken i den tidigare utmanande balansräkningen har hanterats. Under året har nettoskulden minskat med cirka 800 MSEK, från 3,5 miljarder till 2,7 miljarder kronor. Minskningen av skuldsättningen innebär att nyckeltalet nettoskuld/EBITDA har stärkts och att Eniro närmar sig skuldsättningsmålet, en nettoskuld i
förhållande till EBITDA som understiger 2,5 gånger. Eniro erbjöds under våren en möjlighet till en förtida återbetalning av ett lån, till en rabatt om 154 MSEK. En bank i bolagets bankkonsortium önskade till följd av interna skäl en återbetalning av utestående lån. Genom att finansiera låneåterbetalningen med inrättandet av en preferensaktie kunde Eniro skapa en ökad egen handlingsfrihet samtidigt som skuldsättning, räntekostnader och övriga nyckeltal förbättrades kraftigt för stamaktieägarna. Jag skulle vilja påstå att vi helt enkelt nådde en "win-win"-situation till gagn för alla bolagets intressenter.
Parallellt med en minskad skuldsättning har Eniro arbetat hårt för att minska kostnaderna. Under de senaste åren har mer än 1,1 miljarder kronor tagits ut i kostnadseffektiviseringar. Effektiviseringarna har gjorts i samtliga delar av verksamheten men i synnerhet inom produkt- och tjänsteutveckling, IT-leverans, personal och tryck/distribution. Det kommunicerade kostnadsbesparingsprogrammet för 2012 uppgick initialt till 200 MSEK, vilket kom att höjas med ytterligare 50 MSEK i det tredje kvartalet. De faktiska kostnadsbesparingarna för året stannade på imponerande 266 MSEK. Vi känner oss trygga i vår förmåga att fortsättningsvis kunna anpassa vår kostnadskostym till rådande marknadsförutsättningar.
När vi lägger 2012 till handlingarna har vi nått upp till tre av fyra utstakade mål. Vi har levererat en EBITDA i nivån 1 miljard kronor, och kostnadsbesparingsprogrammet har fallit väl ut och överträffat den ursprungliga målsättningen om 200 MSEK. Balansräkningen har fortsatt att stärkas och totala låneamorteringar om 1,2 miljarder kronor under året är mer än den ursprungliga planen. Det starka kassaflödet har i kombination med återbetalningen av ett lån i förtid med rabatt till en aktör i bankkonsortiet bidragit positivt till den stärkta ställningen.
Ambitionen att nå tillväxt 2012 är det mål som vi inte nått hela vägen fram med. Intäkterna 2012 är under vår förväntan. Även om intäktstappet i procent 2012 är väsentligt lägre än 2011, då intäkterna minskade med 19 procent, så är tappet fortfarande för stort. De totala intäkterna 2012 minskade med 7 procent. En sämre än förväntad orderingång under sommaren och hösten inom Online/mobilt, i kombination med något lägre tillväxt än väntat inom det under året uppstartade tillväxtområdet Mediaprodukter, är huvudsakliga skäl till minskningen. Min bedömning är dock att arbetet med att renodla och förflytta erbjudandet mot de i marknaden växande sökkanalerna kommer att gynna intäktsutvecklingen framöver.
Vi har genom en stark kostnadskontroll, minskade intäkter till trots, lyckats hålla EBITDA på en bra nivå med en god marginal till bankavtalen. EBITDA uppgick till 976 MSEK (1 031). Under året har det till skillnad mot föregående år inte förelegat något nedskrivningsbehov, vilket är glädjande. Eniros affärsmodell, med i huvudsak förtida betalningar, gynnar kassaflödet. För helåret genererade Eniro ett operativt kassaflöde om 299 MSEK.
Eniro har under året genomfört ett antal aktiviteter för att stärka sin position som den ledande aktören inom lokalt sök i Norden och Polen. Bolaget har fokuserat på att stärka tjänsteerbjudandet, och att utifrån det genomförda och implementerade varumärkesprojektet skapa förutsättningar att leverera det bästa lokala söket med god kvalitet och relevans. Parallellt har en renodling
och koncentration av Eniros tjänster påbörjats, vilket kommer att fortsätta under 2013.
möjliggöra det bästa lokala söket via mobilen.
Vi har nu genomfört transformationen från tryckta kataloger till ett digitalt produkterbjudande och står väl positionerade mot de i marknaden växande distributionskanalerna. Min bedömning är att vi har alla möjligheter att växa inom Online/mobilt och Mediaprodukter, som tillsammans utgör cirka 60 procent av våra intäkter, medan vi väntar oss en fortsatt minskning av intäkterna inom de starkt kassaflödesbidragande intäktskategorierna Print och Voice. Ambitionen kvarstår att koncernen på sikt ska komma tillbaka till tillväxt och att vi ska växa i paritet med marknaden. Under 2013 är dock vårt fokus inställt på att leverera EBITDA i nivå med 2012. Fortsatt renodling och koncentration av verksamheten gör att resultatmålet är överordnat intäktsmålet. En stabil EBITDA tryggar ett bra kassaflöde som ska användas till en snabbare återbetalning av skulderna, vilket i förlängningen öppnar för utdelning till aktieägarna.
Jag ser fram emot att tillsammans med Eniros styrelse och bolagets kompetenta medarbetare få fortsätta arbetet med att stärka Eniros varumärke och position inom lokalt sök. Det är med tillförsikt jag blickar in i 2013, ett nytt år med nya utmaningar och möjligheter.
Johan Lindgren Koncernchef och VD
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att vi alltid tänker på användaren först.
–Att vi har stabiliserat kassaflödet så att vi kan ägna oss åt användarna, produkterna/ tjänsterna och kunderna.
–Att komma till intäktstillväxt är väldigt viktigt, samt att fortsätta driva trafikökningar.
Transformationen är nu genomförd och Eniro är väl positionerat att erbjuda lokalt sök i de kanaler där användaren söker informationen.
Eniro har under året stabiliserat intäktsnedgången avsevärt jämfört med 2010 och 2011, samtidigt som bolaget infriat prognosen till marknaden om en fortsatt sänkt kostnadsmassa och ett resultat i nivå med föregående år. Kapitalstrukturen har fortsatt att stärkas genom låneamorteringar överstigande 1,2 miljarder kronor.
Inför verksamhetsåret 2012 tillhandahöll Eniro marknaden en detaljerad prognosgivning som innefattade fyra parametrar: totala intäkter, kostnadsbesparingar, resultat och kapitalstruktur. Koncernen har infriat tre av de fyra kommunicerade målen.
digt som det kommunicerade kostnadsbesparingsprogrammet om initialt 200 MSEK reviderades upp under året till 250 MSEK, till följd av fortsatt god kostnadskontroll. Utfallet för kostnadsbesparingarna översteg målet och uppgick till 266 MSEK. Kapitalstrukturen i Eniro har fortsatt att stärkas, och skuldsättningen i relation till EBITDA uppgick
vid årsskiftet till 2,8 gånger (3,3).
Eniro har inte helt nått fram vad gäller målet om en total intäktstillväxt 2012. Intäkterna minskade under året med 7 procent, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med 2010 och 2011, då intäkterna minskade med 19 procent per år, men ändå under koncernens förväntan.
Prognosen om ett EBITDA-resultat i nivå med föregående år infriades, samti-
| Finansiella mål 2012 | Utfall 2012 | Finansiella mål 2013 | Långsiktigt mål | |
|---|---|---|---|---|
| Tillväxt | Målsättningen om att rapportera en intäktstill växt 2012 reviderades i samband med rapporte ringen av det tredje kvar talet. Den nya prognosen innefattade en avtagande intäktsminskning i det fjärde kvartalet 2012. |
Rörelseintäkterna mins kade med 7 procent. |
Under 2013 renodlar Eniro verksamheten ytterligare. Intäkterna från digitala medier, som idag uppgår till cirka två tredjedelar av omsättningen, förväntas öka. Intäkterna från Print och Voice, som utgör resterande tredjedel av verksamheten, kommer fortsatt att minska som en konsekvens av ändrat användarbeteende. |
Att växa mer än mark naden. |
| Sänkta kostnader | Det totala kostnads besparingsprogrammet reviderades under året från en sänkning om 200 MSEK till 250 MSEK jämfört med 2011*. |
De totala kostnaderna minskade med 266 MSEK jämfört med 2011. |
Kostnaderna ska fortsätta optimeras för att säker ställa en EBITDA i nivå med 2012. |
Att löpande se över och effektivisera kostnaderna. |
| Resultat | Målet var att, beaktat förändrad intäktsmix och fortsatta besparingar, bibehålla en EBITDA 2012 i nivå med 2011. |
EBITDA uppgick till 976 MSEK (991 MSEK före ny redovisningsprincip för pensioner. 1 031 MSEK 2011). |
Målet är att, beaktat en förändrad intäktsmix och fortsatta besparingar, bi behålla en EBITDA 2013 i nivå med 2012. |
Att nå en god, lönsam tillväxt. |
| Kapitalstruktur | Att fortsätta minska nettoskulden i relation till EBITDA. |
Nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick till 2,8 gånger (3,3). |
Att fortsätta minska nettoskulden i relation till EBITDA. |
Nettoskulden i förhål lande till EBITDA ska inte överstiga 2,5 gånger. |
| Utdelning | En minskning av netto skulden prioriterades framför utdelning. |
Nettoskulden har minskats med 831 MSEK, från 3 535 MSEK 2011 till 2 704 MSEK. |
En fortsatt minskning av nettoskulden prioriteras framför utdelning. |
Att skapa utdelnings kapacitet i bolaget. |
* Exklusive valutaeffekter, avyttringar och förvärv av verksamheter samt ökade tredjepartskostnader till följd av strategisk förskjutning i intäktsmix mot ökade intäkter från tredjepartssamarbeten. Definitioner, se sidan 97
| Q1 Koncern |
Q2 | Q3 | Q4 |
|---|---|---|---|
| • En extra amortering på lånen om 158 MSEK genomförs. • Satsning på tillväxtområdet Mediaprodukter genom etab lering av varumärket Kvasir Media. • Eniro avstår förvärvet av nummerupplysningstjänsten 118 800. • De Gule Sider, som förvärvades i december 2011, integreras i Eniros danska verksamhet. |
• Eniro förvärvar Open Ad Ex change i Danmark och stärker därmed sin position på mark naden för sponsrade länkar. • Eniro finansierar en bankåter betalning med rabatt genom preferensaktier. Bolaget för tidsamorterar lån och gör en reavinst om 154 MSEK. • Omorganisation och lednings förändringar i den polska verksamheten. • Målsättningen om en intäkts tillväxt 2012 revideras från en tidigare organisk intäktstillväxt till en total intäktstillväxt. • Styrelsen i Eniro justerar målet för bolagets kapitalstruktur från nettoskuld i relation till EBITDA om 3 gånger till 2,5 gånger. |
• Kostnadsbesparingsmålet 2012 höjs från tidigare 200 MSEK till 250 MSEK. • Eniros målsättning om att rap portera en EBITDA 2012 i nivå med 2011 kvarstår. Intäktstill växt 2012 kommer inte att infrias. • Eniro löser befintliga ränte swappar. Bolaget genomför en återbetalning till Nordea av ett bilateralt lån uppgående till cirka 192 MSEK. |
• Eniro avyttrar den norska B2B tjänsten Inform till Bisnode. Försäljningen ger upphov till en reavinst om 37 MSEK. • Eniro avyttrar norska webbsök tjänsten kvasir.no till Scandina via Online AS, som Eniro äger tillsammans med Aller Media AS. Försäljningen påverkar inte intäkterna 2013 och ger upphov till en reavinst om 7 MSEK. • Eniro genomför en omorgani sation som innebär att bolaget organiseras fullt ut som en matrisorganisation med cen trala supportfunktioner. |
| Produkt | |||
| • Eniro slutför ett omfattande varumärkesprojekt. Resultatet kommer att ligga till grund för bolagets produkt- och tjänste utveckling samt övergripande kommunikation. • Lansering av en ny app för lokalt sök, Eniro for iPad. Appen har ett helt nytt gränssnitt som utgår ifrån kartan och den geografiska sökpositionen. |
• Beslut tas om att driva vidare Eniro Deals via en tredje partslösning. • Verksamheterna Bilweb och Köp & Sälj avyttras. • Ett samarbetsavtal träffas med 118 100 om drift av dess samtalsvolymer. |
• En ny mobilapp för lokalt sök lanseras. Appen är ett resultat av Eniros satsning på lokalt sök via mobilen. |
• Eniros appar för iPhone och Android uppdateras med ett helt nytt gränssnitt. Apparna tar utgångspunkt i användarens geografiska position. • Eniros app På Sjön vinner pris som årets nyttotjänst på Mobil galan i Sverige. • Eniro Danmark utses till årets mobila företag på Mobile Awards. |
Eniro är ett innovativt bolag som lägger stor vikt vid att ligga i framkant i den digitala utvecklingen. Koncernen har förflyttat sina produkter och tjänster till att möta användarna i de kanaler där användarna önskar hitta informationen. Eniros kunder vill synas där användarna gör sina sökningar, för att på så sätt optimera sin sökbarhet och öka sina kontaktytor mot potentiella kunder som är i behov av produkter och tjänster.
Eniro eftersträvar att ha en utvecklingsavdelning i världsklass för lokalt sök. Huvudfokus i produktutvecklingen ligger på den mobila och den digitala sökkanalen. Att plattformen för mobilt och internet utvecklas gemensamt säkerställer effektivitet och kvalitet. Under 2012 har åtskilliga produkt- och tjänstenyheter lanserats.
Världen blir allt mer digital. Till exempel har sökningar som görs via mobilen ökat med 400 procent sedan 2010, och 90 procent av alla sålda mobiler är smarta telefoner. Av alla sökningar som görs sker 20 procent via mobil. 89 procent av användarna uppger att de idag använder sin smarta telefon för att söka efter lokal information, och så många som 43 procent uppger att de söker minst en gång i veckan. Undersökningen Google Swedish Market 2012 visar att 84 procent av de som sökte information agerade på den informationen som kom fram i sökresultatet.
En annan global söktrend är att det sociala, lokala och mobila söket ökar kraftigt. En ökad andel användargenererat innehåll, såsom ratings, är också tydlig hos plattformar som Pinterest, Facebook och Yelp. En växande handel via internet och mobiltelefon gör också att produktsöket ökar.
De primära aktörerna som Eniro möter är desamma som tidigare, även om nya sökfenomen och vertikaler tillkommer löpande. I Sverige är Google huvudkonkurrenten vid sidan av Hitta, och i Norge 1881. Nya trender observeras nogrannt så att bolaget kan anpassa sina tjänster vid behov.
Eniros digitala affär utvecklas på ett bra sätt, i synnerhet det mobila tillväxtsegmentet som vuxit kraftigt under 2012. Eniros mobila intäkter förväntas fördubblas under 2013. Trafiken till Eniros mobila produkter växer och kompenserar för en något minskad trafik via den traditionella internetkanalen. Trenden där andelen sökningar som sker via mobilen ökar och är här för att stanna.
Eniro har under året tagit marknadsandelar inom det nylanserade intäktsområdet Mediaprodukter. Tillväxtsatsningen har bidragit med en intäktsökning uppgående till 26 procent, vilket är väsentligt högre än marknadstillväxten, men något lägre än koncernens egna förväntningar.
Produkt- och tjänsteutveckling för hela koncernen sker centralt i Group Product & Services (GPS). Även den polska GPSorganisationen, som tidigare har drivits separat, har under året integrerats i den centrala produktutvecklingen. Det är det första steget i processen mot en full integration. Under 2013 påbörjas integrationen av den polska sajten. Redan under det första kvartalet lanseras den nya mobilappen även i Polen. GPS ansvarar för att rätt produkter och tjänster som stödjer Eniros strategi tas fram för samtliga marknader. Utvecklingsarbetet sker
på koncernnivå i gemensamma projekt för att ge bästa kvalitet och kostnadseffektivitet. Eniro strävar efter att ha en utvecklingsavdelning i världsklass för lokalt sök. När GPS tagit fram kommersiella lösningar utvecklar och programmerar avdelningen Group Service Delivery (GSD) produkter till fungerande tjänster. Även GSD:s verksamhet är en centraliserad funktion som utöver IT-programmering säkerställer produktleverans, kvalitet och effektiva processer.
Eniro utvecklar sina produkter för och med utgångspunkt från användarna. Användare som nyttjar Eniros produkter och tjänster ökar trafiken, vilket i sin tur stärker kundnyttan för bolagets annonserande kunder. Under året har Eniro skapat ett mer enhetligt utseende på sina sajter och harmoniserat kartor, logotyper och färger både i den mobila och digitala internetkanalen.
Lanseringen av Mobil 2.0, med ett helt nytt gränssnitt för användaren, fick stort genomslag. Antalet nedladdade appar ökade med 130 procent för iPhone och 122 procent för Android under lanseringsveckan. Den nya appen tar utgångspunkt i användarens geografiska position för att ge bästa möjliga sökresultat i närområdet.
Eniros arbete med fokusgrupper kommer att fortsätta. Ännu fler användare ska involveras och företagets tjänster ska utvecklas tillsammans med dem. Framtida produktutveckling kommer också i än större omfattning att utvecklas utifrån olika kundgruppers behov.
Arbetet med att förbättra användarupplevelsen och avkastningen för de betalande kunderna går hand i hand. Det handlar om att finna ett hälsosamt ekosystem – där Eniro, användarna och kunderna arbetar i symbios. Genom fler användare som nyttjar Eniros tjänster ökar trafiken, vilket i sin tur skapar ett ökat incitament för kunderna att vara sökbara i Eniros kanaler. Trafiken dokumenteras i kundrapporten ROI (return on investment). Eniro är transparent med vilken kundnytta en investering i bolagets kanaler skapar. Kundrapporten ger en helhetsbild över kundens annonsering hos Eniro. Eventuella förändringar i kanalmixen går att följa för att utvärdera vilka tjänster och budskap som ger mest kundkontakter. Rapporten åskådliggör antalet visningar, samtal och vägbeskrivningar, samt antalet samtal kunden fått från Eniros mobila tjänster, som till exempel appar och mobil.eniro.se. Kundrapporten skickas regelbundet via e-post och används i säljsamtal för att bevisa värdet av kundens investering i Eniros produkter.
Verktyget Web Analytics hjälper Eniro att förstå hur användaren nyttjar koncernens tjänster, visar mönster och gör analyser av sökningar som görs i tjänsterna. Med verktyget kan Eniro förbättra sina tjänster ur ett användarperspektiv och samtidigt erbjuda sina kunder mer skräddarsydda koncept.
Eniros unika databas, med kommersiellt relevant information, är grunden för företagets verksamhet. Databasen inrymmer information och kontaktdata till över 2,1 miljoner aktiva företag. I databasen finns över 12,3 miljoner möjliga produkter att söka, varav nästan 7,6 miljoner har samlats in via det egenutvecklade crawlingverktyget Redback.
Eniro har med drygt 11 400 nätbutiker ett av de största sökregistren i Norden. Många använder Eniros tjänster för att förbereda köp, vilket genererar värdefulla leads till betalande annonsörer.
För att öka trafiken till Eniros tjänster vidareutvecklas och förbättras de ständigt. Kvalitet kommer i första hand, för att säkerställa att sökningar blir korrekta och att innehållet i databasen är uppdaterat och relevant. Användargränssnittet och en ökad användarvänlighet är efter kvalitet i tjänsten högt priorterat. Ett eget arbete för att optimera Eniros sökbarhet i sökmotorer, SEO (Search Engine Optimization) och i sökordsmarknadsföring SEM (Search
Engine Marketing) har genomförts, vilket väntas påverka trafiken positivt under 2013.
Alla plattformar utvecklas centralt och gemensamt för samtliga länder. Den mobila tillväxtsatsningen är i fokus. En anpassning av koncernens Mediaprodukter, till exempel sponsrade länkar och displayannonsering, görs också för att tillämpas i mobila kanalen.
Eniro arbetar ständigt med att effektivisera sina processer, optimera databasinnehåll och utveckla organisationen. Under året har bland annat utvecklingen som sker för online- och mobilt slagits ihop i Directory-organisationen. Detta för att ytterligare effektivisera och säkerställa en homogen produktframtagning oberoende av distributionskanal.
De Gule Sider i Danmark har integrerats med den globala IT-plattformen för att säkerställa enhetliga processer och skapa kostnadssynergier från en fullt centraliserad utveckling.
Några av de viktigaste fokus- och utvecklingsområdena under 2013 är:
Även utveckling och effektivisering av medieområdet är ett fokusområde. Området ska fortsätta stärka sin lönsamhet och tillväxt. Eniros nätverk ska utökas för att genom fler annonseringspartners öka räckvidden och därmed intäkterna inom sponsrade länkar och banners.
B2B-affären ska drivas genom att fokusera på Proff-sajterna som ett paraply för samtliga B2B-tjänster.
Det faktum att socialt, lokalt och mobilt sök ökar kraftigt är mycket intressant och viktigt att förhålla sig till vid utvecklingen av koncernens framtida tjänster. Trenden med ett ökat användargenererat innehåll, såsom ratings, är också tydlig och något som Eniro behöver ta till sig i sin utveckling. En växande handel via internet och mobiltelefon gör att betydelsen av specifika produktsök ökar.
Eniro kommer utöver stärkt funktionalitet för produktsök även att satsa mer på det sociala söket. Det ska i större utsträckning bli möjligt att interagera med andra användare och tillföra eget innehåll i databasen.
Ett axplock av de nyheter och innovationer som lanserats under 2012
En ny generation av mobila tjänster har tagits fram och lanserats för iPad och mobilt internet, liksom för Eniros mobilappar för iPhone och Android. Mobil 2.0 har ett helt nytt gränssnitt, samt bättre kvalitet och innehåll. Den nya appen tar utgångspunkt i användarens geografiska position för att ge bästa möjliga sökresultat i närområdet. Eniros nya mobilapp ger möjlighet att söka efter produkter, tjänster, företag och privatpersoner. Den har även Facebookintegration, där Eniros kartor kan visa var en person är via Facebook check-in. Eniros nya appar för iPhone och Android har uppgraderats, och hade i januari 2013 laddats ner av fler än 1,3 miljoner användare i Norden.
för Android Sedan juni finns Eniros planeringsverktyg På Sjön även för Android. På Sjön innehåller förutom sjökort även möjlighet att söka produkter och tjänster i närheten eller på valfri plats i den svenska skärgården.
I november vann På Sjön utmärkelsen årets nyttotjänst på Mobilgalan 2012 i Sverige. Appen är tillgänglig i Sverige, Norge och Danmark och har cirka 190 000 användare.
Media Business Concept, det vill säga gemensamma produkter, processer och stödsystem för försäljning av sponsrade länkar i kombination med produkter såsom hemsida, video, mobil hemsida och sökmotoroptimering har lanserats i Sverige och Danmark.
SEO, sökmotoroptimeringen, har förbättrats på eniro.se, krak.dk, degulesider.dk och gulesider.no för att öka lokal kommersiell trafik till sajterna.
Design av träfflista och profilsida för privatpersoner i Sverige, Norge och Danmark gare och bättre strukturerat. ProffOffert har återlanserats i Sverige och Norge, vilket ökat antalet sökbara leverantö-
har uppdaterats och gör personsöket tydli-
rer väsentligt. Användare kan begära in offert direkt från företag via eniro.se, proffoffert.se och gulesider.no. snabbt, enkelt och gratis.
Knivskarpa bilder med Retina Eniro har lanserat nya, egenutvecklade kartbilder som är bland marknadens skarpaste. Den tekniska lösningen bygger på att webbläsaren i användarens enhet bekräftar att den kan visa kartbilden på en högupplöst skärm, till exempel Apples Retina-skärmar. I praktiken skickas en grafik som bygger på fyra gånger fler pixlar, vilket ger en dubbelt så hög upplösning som tidigare.
Flygfotona på eniro.se har uppdaterats med modernare fotodatum över Sverige, Danmark och delar av Norge. Bilderna har bättre färg, skärpa och kontrast.
Skoterleder i Sverige, norr om Östersund, och längdspår i Norge har lagts in i kartorna på eniro.se.
Cykelvägar från 188 av Sveriges 290 kommuner har lagts in i kartorna på eniro.se.
Sjökort över danska farvatten har publicerats. Eniro täcker nu Sverige, Norge och Danmark med sjökort.
Funktion för att enkelt se vilka företag och vilka personer som finns på, respektive bor på, en specifik adress har lanserats.
Proff är en så kallad business-to-businesstjänst, med affärsrelaterad sökinformation bland annat om alla Nordens bolag.
• Utökat partnerskap med Schibstedtföretaget e24.no för proff.no, vilket möjlig-
–Produktsöket. När jag vill finna en återförsäljare, eller produktkategori och vill få hjälp att hitta dit, så är Eniro den bästa lokala lösningen.
–Mobil 2.0. Den nya paketering av tjänsten med utgångspunkt i kartan har tagit oss till en position som den starkaste lokala sökaktören på den mobila plattformen.
gaste utmaning att hantera under 2013? –Att få Mediaprodukter att växa på ett lönsamt sätt.
gör ökad varumärkeskännedom och nya intäkter.
Eniro Polen in i Samsungs smart-TV Eniro Polens varumärke Panorama Firm är utvald som app i Samsungs Smart TV i Polen. Appen ger användarna lättillgänglig information om drygt 2,4 miljoner polska företag, myndigheter, produkter och tjänster.
aktiva sökbara företag, +10% sedan 2011 I Eniros databas finns över: 2,1 miljoner
webbadresser, +25% sedan 2011 150 000
sökbara produkter 12,3 miljoner
registrerade nätbutiker 11 400
Eniro har tre fokusområden som präglar allt bolaget gör och är centrala i den strategiska beslutsprocessen. De tre områdena sammanfattas i marknadsposition, kvalitet och lönsam tillväxt. Ett antal identifierade aktiviteter i respektive områden ska åstadkomma en förflyttning mot uppsatta mål.
| Fokusområden | I klarspråk | Övergripande initiativ 2013 |
|---|---|---|
| Marknadsposition | Med användaren i centrum utvecklar vi våra tjänster och gör våra annonsörer sökbara dygnet runt |
• Optimal och attraktiv produktportfölj • Ledande inom mobilt sök • Attraktiv arbetsgivare • Förbättrade produkter och tjänster med fokus på användaren • Förbättrad varumärkesposition |
| Kvalitet | Stabilitet, relevans och enkelhet – i allt vi gör |
• "Quality in focus"–förbättrad databas • Förbättrad användar- och kund upplevelse • Våra värderingar i fokus |
| Lönsam tillväxt | Eniro växer med fokus på både intäkter och kostnader |
• Behålla och nyrekrytera kunder • Skalbar och effektiv affärsmodell för Mediaprodukter • Säljkanaloptimering • Kostnadsoptimering • "Sales leadership" |
Eniro är ett ledande sökföretag i mediebranschen med verksamhet i Norden och Polen. Bolagets välkända varumärken har starka positioner och är marknadsledande eller nummer två på respektive marknad. Varumärkeskännedomen är mycket hög. Av de tillfrågade känner 92 procent till svenska eniro. se, för norska gulesider.no är motsvarande tal 93 procent, danska krak.dk 96 procent och polska panoramafirm.pl känner 60 procent av de tillfrågade till.
I Norden och i Polen görs över 17 miljoner sökningar i veckan via Eniros huvudtjänster. Av de totala sökningar som görs sker närmare 25 procent via mobilen. Svenska eniro.se har cirka 2,3 miljoner unika besökare (UB) per vecka, norska gulesider.no 1,7 miljoner UB per vecka, krak.dk och degulesider.dk i Danmark 1,4 miljoner respektive 0,5 miljoner UB per vecka, och polska panoramafirm.pl 1,3 miljoner UB per vecka.
Optimal & attraktiv produktportfölj Eniro är specialist på lokalt sök och erbjuder breda, kanaloberoende lösningar. Kunderna blir sökbara på ett relevant och förutbestämt sätt, dygnet runt. Genom den transparanta ROIrapporten (Return On Investment) kan kunderna få en helhetsbild av utfallet av sin annonsering hos Eniro och därmed göra justeringar i kanalmixen för att optimera annonseringen.
Eniro har idag en stark position och attraktiva produkter inom mobilt sök. Marknaden och användandet växer kraftigt på alla marknader. Eniro satsar på att fortsätta vidareutveckla plattformen för mobila tjänster och produkter. En position i framkant inom mobilt bygger koncernens närvaro inom lokalt sök. Eniro ska fortsatt vara bäst på att kapitalisera mobila tjänster.
Med användaren i fokus arbetar Eniro ständigt med att vidareutveckla en produktportfölj som driver tillväxt med lönsamt resultat. Eniro är idag ett digitalt företag inom lokalt sök med närvaro i de kanaler som efterfrågas av bolagets kunder. Utvecklingen av tjänsterna drivs av användarnas behov, beteende och önskemål.
En genomgång av varumärket är avslutad. Omfattande studier har gjorts på samtliga marknader för att kartlägga Eniros målgrupp samt hur de använder företagets tjänster. Detta arbete har lett fram till en varumärkesstrategi som kommer att tydliggöra bolagets position samt öka precisionen i Eniros framtida produktutveckling. Ett intensivt arbete med att implementera den nya varumärkesstrategin har pågått under 2012.
En utmaning är att minska personalomsättningen inom säljkåren. Under 2012 har trenden förbättras något, även om den är fortsatt på en för hög nivå. Genom ett tydligt ledarskap, ökad kompetens bland medarbetare, ökad säljstyrning, tydligare mål och en höjning av statusen för säljaryrket ska Eniro vara en attraktiv arbetsgivare och därmed öka möjligheterna att behålla och rekrytera marknadsledande talanger. Varumärket Eniro liksom bolagets värderingar förtydligas och utvecklas centralt ur ett employer branding-perspektiv. Genom tydliga och transparenta strategiska HR-processer
för karriär, kompetensutveckling, ledarskap och kompensationspaket ska Eniro positionera sig som en attraktivare arbetsgivare.
Eniros tjänster ska på ett enkelt sätt ge användaren en korrekt, relevant och uppdaterad information för att på så sätt öka antalet användare och därmed besökare på sajterna.
Eniro strävar efter att erbjuda mer relevanta sökträffar och bättre kvalitet än övriga tillgängliga söktjänster. Bolaget har under året investerat mycket i kvalitetsförbättrande aktiviteter, allt för att stärka användarupplevelsen. Undersökningar visar att Eniros kvalitet har förbättrats under året.
Koncernen analyserar på ett systematiskt sätt identifierade kvalitetsproblem och ser därefter till att bygga tekniska lösningar som tillsammans med manuell input från tekniker åtgärdar problemen.
En förbättring av kvaliteten på Eniros tjänster är en löpande och ständigt pågående process. Arbetet är centralt för att skapa en attraktiv tjänst som ökar användandet av bolagets produkter. En förbättrad kvalitet bidrar till ett mer precist sökresultat som gynnar både användare och annonserande kunder.
En företagskultur bygger på företagets värderingar och hur väl bolagets anställda efterlever värderingarna. Under 2013 kommer Eniro att arbeta aktivt med att få medarbetare och chefer att öka medvetenheten kring innebörden och syftet med värderingarna. En insikt och gemensam värdegrund ska möjliggöra skapandet av en stark företagskultur som bidrar till att Eniro utvecklas i enlighet med bolagets vision: att bli symbolen för lokalt sök. Aktiviteter som kommer att genomföras är till exempel ett "värderingsspel" samt uppdaterade chefs- och kompetensprofiler som uppmuntrar hur värderingarna efterlevs.
En optimal fördelning av de interna utvecklingsresurserna på de tre intäktsområdena Directories, samlingsnamnet för Online/mobilt och Print, Mediaprodukter, samt Voice är prioriterat. För att nå lönsam tillväxt är fortsatta effektiviseringar av säljkåren samt vidare kostnadsoptimeringar nödvändiga. Det är också essentiellt att fortsätta driva trafikökningen, för att på så sätt få tillväxt.
Bortfall av kunder, så kallad churn, har under ett antal år legat omkring 15 procent. Att behålla befintliga kunder och ge dem valuta för sina investeringar är centralt. Även nyrekrytering av kunder är viktig för den framtida utvecklingen.
Genom avkastningsrapporten får kunden varje månad transparent information om den kundnytta som investeringen i Eniros kanaler skapar.
Eniro lanserade intäktsområdet Mediaprodukter i början av verksamhetsåret 2012. Affären har vuxit kraftigt under året och tagit marknadsandelar. Tjänsterna säljs under ett separat varumärke och av en egen säljkår, vilket kräver en fortsatt hög intäktstillväxt för att täcka kostnaderna. Arbetet med
att utöka antalet externa partnersamarbeten för att uppnå skalfördelar samt ett mer attraktivt erbjudande till kund fortgår.
För att skapa långsiktig tillväxt och god lönsamhet behöver Eniro öka intäkterna per säljare. En bättre strukturerad säljorganisation med högre kompetens ska leda till minskad personalomsättning och ökad försäljning. En kostnadseffektivare telefonförsäljning prioriteras i större utsträckning framför kundbesök, samtidigt som försäljning via kundtjänstkanalen uppmuntras. Tydligare säljmål som bidrar till en förbättrad kundupplevelse samt en god analys av kundens behov är centralt för att skapa en långsiktig kundrelation.
För att möjliggöra investeringar i tillväxtområden ska kostnaderna inom mer mogen verksamhet minska. Kostnadsmedvetenheten i vardagen bland medarbetarna fortsätter att stärkas. En kontinuerlig anpassning av ett bolags kostnader är en förutsättning för att behålla konkurrenskraft.
I en unik satsning har drygt 500 chefer på Eniro utbildats i kommunikativt ledarskap. Detta för att säkerställa att koncernens övergripande budskap, värderingar och gemensamma initiativ förs ut i organisationen. Företagets säljchefer har även utbildats i att sätta upp tydliga, mätbara och realistiska mål för medarbetarna. För att ytterligare öka säljstyrningen har ett ramverk utarbetats när det gäller hur försäljningen ska drivas, så att alla säljare ska arbeta på samma sätt.
Under det senaste året har Eniro arbetat hårt för att komma fram till vilken roll varumärket Eniro ska ha i framtiden. I takt med att marknaden och de tekniska förutsättningarna förändras måste Eniro se till att förnya sig och hålla sig à jour med utvecklingen. Detta har resulterat i en ny varumärkesstrategi som ger en tydlig riktning för hela företaget.
Symbolen för lokalt sök
För att säkerställa att den nya varumärkesstrategin är relevant i relation till Eniros befintliga och potentiella användare har företaget gjort en omfattande analys för att förstå de olika användargrupperna på marknaden. Strategin har tagits fram med utgångspunkt från undersökningar på samtliga marknader. Eniro har genom intervjuer och arbete i fokusgrupper lärt sig mer om hur relationen mellan användaren och koncernen kan fördjupas. Den nya strategin visar tydligt att lokalt sök är mycket relevant och viktigt för de mest frekventa användarna på koncernens samtliga marknader. Fokus på lokalt sök ska ge Eniro en särställning på marknaden jämfört med andra företag i sökbranschen.
Begreppet lokalt sök fångar in användarnas behov av att hitta produkter, tjänster och personer inom ett begränsat
Tillhandahålla lokal information som underlättar för köpare och säljare att mötas
geografiskt område. Det är användarna själva som definierar området. Det kan omfatta allt från ett par kvarter eller en gata i närområdet, till ett storstadsområde dit användaren ska åka i morgon – sökningen definierar området. I marknadskommunikationen används en "tagline" som sammanfattar varumärkesstrategin och understödjer visionen: Upptäck närheten. Sök lokalt.
Denna tagline fångar användarnas behov av att hitta produkter och tjänster inom ett valt geografiskt område, samtidigt som den speglar ett ökat fokus på de mobila kanalerna och förmedlar Eniros specialistkompetens – det lokala söket.
För att användarna verkligen ska uppleva att de genom Eniro får den bästa lokala informationen direkt här och nu måste Eniro ständigt utöka och förbättra koncernens tjänster, i symbios med såväl användare och kunder som medarbetare. Värderingar
Hängiven, lyhörd, pålitlig
Eniro har en unik position på marknaden. Ett nära samarbete med både Eniros användare och kunder har gjort det möjligt för koncernen att utveckla produkter och tjänster som användarna uppskattar.
Genom en ökad användarnytta och en stärkt koppling till bolagets användare ökar trafiken till Eniros tjänster, vilket i sin tur skapar mervärde för Eniros annonserande kunder. Fler kontakter, så kallade leads, för Eniros betalande kunder gör att deras verksamheter kan växa. Det är avgörande för Eniro att lyssna på användare och kunder när nya produkter och tjänster introduceras på marknaden. Lokalt sök fyller ett befintligt behov hos de mest frekventa användarna på marknaden. Fokus på positionen lokalt sök säkerställer koncernens konkurrenskraft under många år framöver.
internetreklamaktör.
3 200 webbintervjuer med befintliga användare och icke anvvändare för att segmentera marknaden
126 intervjuer med konsumenter genomförda i fokusgrupper för att formulera varumärkesstrategin
En varumärkesstrategi som svarar mot användarnas grundläggande behov och som är i enlighet med användarnas värderingar och bild av Eniro
sponsrade länkar genom att förvärva Open AdExchange.
Eniro arbetar för att ställa om och ladda bolagets varumärke med nya associationer. Koncernen arbetar medvetet i sin kommunikationsstrategi och eftersträvar att nå ut 360° till företagets alla intressenter. Under 2012 har Eniro skapat förutsättningar för en mer ändamålsenlig och modern kommunikation.
Eniro har en koncerngemensam kommunikationsstrategi som företaget konsekvent arbetar utifrån för att nå ut med kommunikationen 360° i alla kanaler, till samtliga intressenter. Strategin baseras på den nyligen utarbetade varumärkesplattformen med utgångspunkt från huvudmålgrupperna, som är desamma på samtliga marknader. Med viss hänsyn tagen till smärre, kulturella nyansskillnader som finns mellan Eniros olika geografiska marknader fungerar en gemensam kommunikationsstrategi i alla länderna. Värderingarna hängiven, lyhörd och pålitlig är centrala i budskapet.
En tät dialog mellan avdelningar som arbetar med kommunikation internt såväl som externt säkerställer att varumärkesstrategin genomsyrar allt. Alla som arbetar med kommunikation bidrar i processen och med sin specifika kompetens. För att kommunikationen ska bli så effektiv som möjligt anpassas budskapet till lokala förhållanden och mottagaren av informationen. I förlängningen väntas den gemensamma kommunikationsstrategin leda till skalfördelar och minskade marknadsföringskostnader. Under 2012 har Eniro skapat förutsättningar för en mer ändamålsenlig och modern kommunikation.
En pågående utmaning för kommunikationsavdelningen på Eniro är att bygga en gemensam central plattform för framtida kommunikation. Parallellt förflyttas marknadskommunikationen till att visa på användarnyttan med bolagets produkter och tjänster samt det faktum att Eniro idag är ett digitalt sök- och medieföretag. Även om gemene man i stor utsträckning uppfattar Eniro som ett sökföretag, är det betydligt färre som känner till att cirka 77 procent av intäkterna idag är digitala. Varumärket likställs i för hög utsträckning med det historiska arvet, det tryckta katalogbolaget. Att varumärkeskännedomen är
mycket hög – svenska eniro.se känner till exempel 92 procent till, norska gulesider.no 93 procent och danska sajten krak.dk 96 procent – är en stor potential i sammanhanget.
Eniro lägger stort fokus vid att skapa dialog med sina användare och kunder. Dialog i sociala medier är en viktig del. Eniro har ambitionen att ta diskussionen och besvara de frågor som förekommer.
Via ett omvärldsbevakningssystem följs vad som sägs och skrivs om koncernen. Alla dialoger bidrar i det långa perspektivet till att stärka Eniros varumärke och företagets marknadsposition som ett naturligt val för lokalt sök på respektive marknad.
Genom att vara tillgängligt och tillmötesgående visar Eniro varje dag att bolaget på allvar är intresserat av att höra och lära av vad användare och kunder har att säga. Oavsett om det är korrigering av fakta, ny information som ska tillföras i databasen eller synpunkter på något som kan förbättras, så lyssnar Eniro – och lär.
Eniro ska finnas där användarna finns och kommunicera samma information och värderingar i alla kanaler. Informationsbudskapet anpassas till de specifika mottagarna och intressenterna. En centraliserad plan och en tät dialog mellan de ansvariga som arbetar med internkommunikation och de som arbetar med externkommunikation säkerställer ett enhetligt budskap som understödjer Eniros varumärkesstrategi.
Externt ska kommunikationen genomsyras av användarnyttan med Eniros produkter och tjänster. Kommunikationen ska på ett enkelt och fokuserat sätt ge svar på hur, när och varför man ska använda Eniro. Målet för kommunikation är att bidra till att öka användarnas uppskattning av tjänsterna och hjälpa till att driva trafik till sajterna.
En speedrekrytering i Kungsträdgården i Stockholm i maj, startskottet till att anställa 130 sommarjobbande ungdomar, var en innovativ idé som även gjorde Eniro synligt på en central plats. Evenemanget var mycket uppmärksammat och drygt 400 ungdomar sökte jobben.
En ny koncerndriven kommunikationsavdelning med ansvar för varumärke och samtliga kommunikationskanaler skapar en större effektivitet genom ett
ökat samarbete mellan länderna parallellt med lokala anpassningar. Kommunikationen utgår ifrån en mix av sociala medier, PR, köpt media och egna kanaler. Ett team bestående av marknadscheferna från varje marknadsenhet samt koncernansvariga för PR, sociala medier och internkommunikation tar fram bolagets kampanjer.
Ett sammansvetsat team som arbetar tätt och delar kunskap om varandras arbetsområden underlättar förståelsen för kommunikationens villkor oavsett disciplin.
Mediebilden har stärkts ytterligare och blivit mer positiv under 2012 jämfört med året innan.
Även IR, investor relations, ingår i ett tätt samarbete med PR, sociala medier och internkommunikation. Finansiella och kurspåverkande pressreleaser kommuniceras, i enlighet med krav på börsnoterade företag, först i upparbetade IR-kanaler innan de släpps via PR och sociala medier.
Under 2013 tas kommunikationen till nästa steg genom ett mer nära samarbete mellan avdelningarna för kommunikation, sälj, HR och produktutveckling. Den digitala strategin är central i kommunikationen, liksom ambitionen att skapa en dialog med användaren.
Internt ska kommunikationen spegla varumärkesarbetet, från övergripande strategiska planer till det operativa arbetet i vardagen. Kommunikationen, som tar sitt uttryck i bolagets värderingar och resultatet av varumärkesarbetet, utgår ifrån medarbetarnas informationsbehov. Arbetet med att förmedla och bygga varumärket internt påbörjades under 2012 och får ännu större fokus 2013. Eniros nya varumärkesstrategi implementerades under 2012, med början i maj. En viktig uppgift för internkommunikation är att
upprätthålla och ständigt påminna om varumärkesstrategin.
Ett digitalt, interaktivt utbildningsverktyg introducerades, och mer än 90 procent av medarbetarna genomförde utbildningen under året. Alla medarbetare arbetade utifrån workshops med innebörden av varumärkesstrategin för den egna avdelningen och för dem själva. Efter sommaren lanserades nästa steg, där frågeställningen utgick ifrån hur alla samverkar i arbetet att implementera och genomföra strategin. Över 85 procent av medarbetarna genomförde denna utbildning. I början av 2013 kommer nästa steg i bolagets interaktiva medarbetarutbildningar. Den utbildningen utgår ifrån Eniros värderingar.
Ytterligare ett mål med internkommunikationen är att öka stolthet och känslan av tillhörighet samt att synliggöra alla delar i företaget. Att se till att alla har tillgång till information och att visa att Eniro har en öppen kultur är andra viktiga syften.
Den främsta informationskanalen vid sidan av den närmsta chefen är intranätet, EniroNet. Intranätet har undersidor för varje land, samt ytor för koncerngemensam information. Webcast-filmer där koncern-VD och respektive lands VD förmedlar information, kvartalsrapporter och kommentarer direktsänds. Målet är styra in medarbetarna till intranätet där det publiceras flera artiklar varje dag. Antalet kommentarer på nyheter som läggs ut på intranätet fortsätter att öka.
Eniro fokuserar på att utforma verktyg för att göra kommunikation till en återkommande och naturlig del av den dagliga verksamheten. Genom tydliga processer för hur cheferna kommunicerar med bolagets medarbetare säkerställs att informationen når ut i alla kanaler.
Anställningsintervjuer i Kungsträdgården i centrala Stockholm.
Den närmsta chefen är den viktigaste, mest pålitliga och uppskattade källan till information. Ett gott ledarskap bottnar i bra kommunikation. Därför startade Eniro 2011 en unik satsning på kommunikativt ledarskap. Utbildningen har genomgåtts av nära 500 chefer sedan starten. Utbildningen bidrar till att företagets övergripande budskap, värderingar och gemensamma initiativ förs ut på ett enhetligt sätt i organisationen, sätts i ett sammanhang och görs relevanta för de enskilda medarbetarna i deras dagliga arbete. Kursen genomsyras av Eniros fokusområden: marknadsposition, kvalitet och lönsam tillväxt. Som ett kvitto på satsningen visar en intern medarbetarundersökning att hela 79 procent av medarbetarna förstår hur de som individ kan bidra till Eniros övergripande mål.
3 frågor till:
ANNICA ELMEHAGEN-LUNDQUIST Kommunikationsdirektör
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att ha implementerat en och samma varumärkesplattform i hela bolaget, byggd på fakta kring användarna.
Vilken har varit den enskilt viktigaste händelsen inom Kommunikation 2012? –Att vi har en kommunikationsstrategi som är gemensam för alla länder.
Vilken är Kommunikations viktigaste utmaning att hantera under 2013? –Att användarna förstår när och varför man
ska använda Eniro.
externa pressmeddelanden och nyheter 2012 interna artiklar på intranätet kontakter nås per månad i sociala medier 203 1 446 600 000
Eniro har cirka 3 200 medarbetare i fem länder. En stor andel av företagets personal är anställda som säljare. Under 2012 har Eniro fått positiv uppmärksamhet och pris för att ha arbetat med "employer branding" på ett professionellt sätt. Företaget har även arbetat intensivt för att öka säljyrkets status. Ett exempel är Eniro Sveriges samverkan och arbete med den lokala yrkeshögskolan om att starta en ettårig distansutbildning.
Eniros verksamhet är indelad i fyra geografiska marknadsenheter, Sverige/ Finland, Norge, Danmark och Polen. Vd:arna för respektive bolag har försäljnings-, kostnads- och resultatansvar. Stödfunktioner till marknadsenheterna är Finans, HR, Kommunikation/Marknad, Group Products & Services (GPS), som utvecklar produkter och tjänster, och Group Service Delivery (GSD), som förverkligar idéer till säljbara produkter och fungerande tjänster.
Förutom säljare är tekniker, ekonomer och programmerare betydande yrkeskategorier.
HR har en operativ enhet i varje land som utbildar och utvecklar de anställda. Strategiska processer som ledarskaps- och organisationsutveckling, lönesättningsprinciper och employer branding utvecklas centralt tillsammans med lokala representanter och chefer.
Eniro är mitt i en utvecklingsresa. Värderingar är ett av de viktigaste styrmedlen som en organisation har. Som varumärke är Eniro och dess lokala motsvarigheter välkända. Bolaget vill uppfattas som specialist på lokalt sök i de länder där det verkar, oavsett vilken kanal användaren väljer. Visionen är att vara symbolen för lokalt sök.
Arbetet med att nå visionen – symbolen för lokalt sök – startar i tydliga värderingar. Hela verksamheten och alla som arbetar i företaget ska dela och genomsyras av de gemensamma värderingarna: hängiven, lyhörd och pålitlig. Att förmedla bilden av en seriös arbetsgivare med bra arbetsvillkor och god arbetsmiljö där en stor vikt läggs vid mångfaldsarbetet är centralt för Eniro.
Internkommunikation är en viktig länk mellan företaget och dess medarbetare. Intranätet EniroNet är vid sidan av direkt kommunikation från de närmsta cheferna den främsta kanalen för internkommunikation och bärare av värderingarna. Företagets kommunikationsstrategi bygger på 360°, vilket innebär att information, värderingar och värdeord budskapsanpassas till den specifika målgruppen. Viktiga målgrupper i Eniros informationsgivning är medarbetare, media, investerare, kunder och användare.
En god kommunikation är en viktig grund för ett vara en bra ledare. För att lyfta och stärka den interna kommunikationen startade Eniro 2011 en utbildning inom kommunikativt ledarskap som nära 500 chefer har genomgått sedan dess. Genom en förbättrad kommunikation möjliggörs att företagets övergripande budskap, värderingar och initiativ förs ut i organisationen, sätts i ett sammanhang och görs relevanta för de enskilda medarbetarna i det dagliga
arbetet. Kursen i kommunikativt ledarskap består av mötesteknik, dialog och hur budskap förmedlas och genomsyras av Eniros fokusområden marknadsposition, kvalitet och lönsam tillväxt.
Under 2013 kommer internkommunikationen att utvecklas mot ett ökat samarbete mellan avdelningarna för kommunikation/marknad, sälj, HR och produktutveckling.
En alltför stor personalomsättning har under ett antal år varit en utmaning för Eniro. 2012 bröts den negativa trenden och färre medarbetare slutade än tidigare år. Ett intensivt och långsiktigt arbete med bland annat kartläggning av orsaken till att medarbetare slutar och vart de går i stället, samt ett aktivt stöd till chefer i coachning av medarbetare, har givit resultat. Under 2013 ska personalomsättningen minskas ytterligare. Målet är att personalomsättningen ska halveras samtidigt som säljarnas måluppfyllelsen når 60 procent.
För att lyckas med föresatsen ska HRorganisationen utvecklas från att ha varit en administrativ enhet till att vara en proaktiv enhet. En tydlig arbetsmodell som är gemensam för alla länder, mer lokalt stöd till chefer i rekryteringsprocessen, coachning och ett antal andra HR-initiativ är några av aktiviteterna.
Under 2012 utarbetades en ny strukturerad process för att tillgodose medarbetarnas behov av att kunna göra karriär och vidareutvecklas på Eniro – en så kallad talangprocess. Arbetet ska implementerats 2013. Vidare har gemensamma mallar och processer för utvärderings- och utvecklingssamtal tagits fram, vilket ska ge medarbetarna rätt förväntningar och förutsättningar för den specifika tjänsten. En tydligare utvärderingsprocess är en viktig grundsten för att nå en förbättrad måluppfyllelse. Utvärdering och måluppfyllselse har även fått en tydligare koppling till löneutveckling och kompensationsstrategi.
Det arbete som bedrivs för att höja statusen i säljyrket, i kombination med de insatser som görs för att öka måluppfyllelsen, ska tillsammans leda till att förbättra och effektivisera rekryteringsprocessen. Arbetet ska säkerställa att rätt medarbetare anställs till rätt tjänst och att de som rekryteras även trivs och lyckas och därmed stannar kvar inom Enirokoncernen.
I oktober 2012 tilldelades Eniro det prestigefyllda priset Årets employer branding-företag, i kategorin riktad mot unga yrkesverksamma. Motiveringen till utmärkelsen, som årligen delas ut av Universum och NovaAgentum, var följande: "Eniro har arbetat med employer branding på ett professionellt sätt under lång tid. De har nu gjort en nystart i sitt
employer branding-arbete, vilket involverar hela företaget. Det finns ett starkt fokus på frågorna i hela organisationen med en stadig förankring i ledninggruppen."
några andra företag, som till exempel Preem, Swedbank och Electa, med yrkeshögskolan för att få till stånd en distansutbildning i "sales management". Den ettåriga utbildningen startar till hösten 2013. Även medarbetare på Eniro är välkomna att gå utbildningen. Eniro bedriver också lobbyverksamhet för att få till stånd andra säljutbildningar.
• En rad artiklar om lyckade karriärvägar inom Eniro har publicerats i bilagor i de stora dagstidningarna i Sverige.
Aktiviteterna och den positiva uppmärksamheten som Eniro har fått inom HR-området under 2012 har gjort att bolaget hoppas kunna stärka sin attraktivitet och position hos unga, potentiella medarbetare under 2013.
Medarbetarenkäten, som blev klar i december, visade att Eniro har engagerade medarbetare och att fler upplever bolaget som ett mer enat bolag med gemensamma mål och värderingar. Medarbetarenkäten visade även att ledarskapet i organisationen håller en hög nivå överlag.
Många av de som är chefer i Eniro idag har rekryterats internt. Oavsett var i företaget man arbetar, eller med vad, så finns det alltid goda karriärvägar och möjligheter till individuell utveckling. Den främsta karriärvägen inom Eniro är att starta som telefonsäljare för att sedan utvecklas vidare som team- och gruppledare.
Även IT-utvecklare har stora karriärmöjligheter på Eniro. Koncernen utvecklar i stor utsträckning sina avancerade produkter och tjänster med teknik i framkant i egen regi.
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att vi byggt en koncerngemensam struktur med tydliga processer för att understödja affären.
Vilken har varit den enskilt viktigaste händelsen på HR 2012?
–Att Eniro genom att instifta priset Ӂrets bästa säljare" är aktivt i att lyfta säljyrkets status.
–Att HR-organisationen får rätt förutsättningar att genomföra den nya organisationen på ett lyckosamt sätt, samt minskad personalomsättning och att säljarna når en ökad måluppfyllelse.
| Totalt för alla länder | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Heltidsanställda, antal | 3 187 | 3 626 |
| Andel säljare av totalt | ||
| antal anställda, % | 42 | 52 |
| Andel kvinnor/män, % | 52/48 | 55/45 |
| Frisknärvaro, % | 94 | 95 |
av de anställda på Eniro anser att de 94%
utgår ifrån användarnas och kundernas behov i sitt dagliga arbete.
Våra varumärken
"Vi står väl positionerade för fortsatt tillväxt inom de digitala kanalerna. "
Johan Lindgren Koncernchef/VD
Eniros transformation från tryckt media till de i marknaden växande digitala kanalerna är avslutad. Den totala nordiska och polska marknaden för lokalt digitalt sök förutspås växa under 2013. Mobilannonsering och sökordsmarknaden är de främsta tillväxtkanalerna.
De externa prognoserna för mediemarknaden visar på en mindre marknadstillväxt för 2012. Den totala mediemarknaden i de marknader Eniro är etablerat i (Sverige, Norge, Danmark och Polen) omsatte cirka 90 miljarder kronor 2012, vilket innebar en volymminskning jämfört med 2011 om cirka 2 procent. Eniros andel av denna marknad var 2012 cirka 4 procent.
Eniros adresserbara marknad av den totala mediemarknaden utgörs av sökmarknaden. Sökmarknaden innefattar ett antal annonskanaler inom mediemarknaden såsom annonsering via mobil- och internet och tryckta kataloger.
Den del av den totala mediemarknaden i vilken Eniro är en ledande aktör, omsatte cirka 24 miljarder kronor 2012, vilket motsvarar en tillväxt jämfört med 2011 om cirka 8 procent. Sökmarknaden kan definieras som sökkanaler som möjliggör för köpare och säljare att mötas och göra affärer. På ena sidan finns företag som betalar för olika former av annonsering för att bli sökbara, och på andra sidan potentiella kunder. Sökföretagen fungerar som ett nav i kontaktskapandet med annonseringskanaler som gör det möjligt att på ett strukturerat sätt hitta det man söker efter. Sökmarknaden har på senare tid förändrats fundamentalt. Den kraftigt ökade penetrationen av smarta telefoner har starkt påverkat hur vi söker information. Tillgängligheten till söktjänster ökar och därmed ändras användarbeteendet. Smarta telefoner, mobilt bredband och bärbara datorer gör det enklare att söka information online. Utbudet är inte bara mångfalt större än för bara några år sedan, det går också fortare att hitta vad man söker och användarna har i allt högre utsträckning tillgång till informationen var de än är, här och nu.
Sökmarknaden, oberoende av kanal, präglas av hög konkurrens, snabb förändring och hög teknologisk innovation. För de tryckta produkterna består konkurrensen främst i olika former av substitutkonkurrens, det vill säga andra sökkanaler tar användare och annonsering från sökkanalen. Eniros produkter och tjänster är utsatta för både direkt
och indirekt konkurrens från företag som erbjuder sökbarhet och relevant närvaro, dygnet runt, årets alla dagar. Eniro möter dels direkt konkurrens från aktörer som agerar på samma marknader och tillgodoser lokala söktjänster, men även indirekt konkurrens från alternativa kanaler som konkurrerar om kundens totala medieinvestering, exempelvis dagstidningar, radio, tv och utomhusreklam samt direktmarknadsföring. Konkurrenter är såväl stora globala aktörer som mindre lokala företag, nischaktörer, mediekoncerner och traditionella katalogföretag.
| Onoterade bolag | Huvudmarknader | Ägare | Intäkter 2012 4) |
|---|---|---|---|
| EDSA 1) | Nederländerna, Finland, Österrike och Polen | Triton | N/A |
| Truvo 2) | Belgien, Portugal, Sydafrika och Puerto Rico | Privatägt | N/A |
| Bonnier | Sverige, Norge och Danmark | Familjen Bonnier | N/A |
| Berlingske 3) | Danmark | Mecom Group plc | 3 358 MSEK |
| Noterade bolag | Handelsplats | ||
| Eniro | Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen | Nasdaq OMX | 3 999 MSEK |
| Solocal Group | Frankrike, Spanien, Luxemburg och Österrike | Euronext Paris | 9 162 MSEK |
| SEAT 3) | Italien, Storbritannien och Tyskland | Borsa Italiana Telematica | 6 007 MSEK |
| Hibü 3) | Storbritannien, USA, Spanien, Argentina, Chile och Peru | London Stock Exchange | 14 896 MSEK |
| Google INC | Verksamt världen över | Nasdaq | 319 087 MSEK |
| Schibsted | Sverige, Norge, Danmark och 22 övriga länder | Oslo Børs | 17 231 MSEK |
1) EDSA rekonstruerades under 2010 och har ingen publik redovisning av ägare och intäkter. 2) Truvo har ingen publik redovisning av intäkter. 2) Berlingske, SEAT och Hibü har inte publicerat sitt resultat för 2012 vid publicering av Eniros årsredovisning. Istället anges intäkter för den senaste möjliga rullande 12 månadersperioden. 4) Valutakurser per 31 december 2012.
fyller en specifik funktion inom ett specialiserat område såsom Amazon, Blocket och Hemnet
• lokala sökföretag som har verksamhet på Eniros lokala marknader
På den svenska marknaden konkurrerar Eniro med både lokala aktörer och globala sökmotorer. En rad internationella och lokala aktörer konkurrerar på internetsökmarknaden, bland dessa kan nämnas Google och Hitta. Även på marknaden för tryckta kataloger möter Eniro konkurrens, från Lokaldelen.
På marknaden för nummerupplysningstjänster är 118 800 och 118 100 konkurrerande varumärken. Eniro har i Sverige en uppskattad marknadsandel uppgående till 5 procent av den totala svenska reklammarknaden. För den relevanta sökmarknaden är andelen 17 procent.
Även på den norska marknaden möter Eniro konkurrens från både lokala aktörer och globala sökmotorer. Det finns starka lokala aktörer, som Opplysningen 1881, som Eniro möter både på internet- och nummerupplysningsmarknaden. Google har även i Norge en stark position inom internetsök. Eniros marknadsandel 2012 i Norge uppskattas till 5 procent.
Efter förvärvet av De Gule Sider i Danmark konkurrerar Eniro främst med globala aktörer som Google när det gäller internetsök, men det finns även lokala aktörer.
I Danmark har Eniro en uppskattad marknadsandel om 3 procent av totalmarknaden.
På den polska söktjänstmarknaden konkurrerar Eniro främst med den lokala aktören PKT. Även i Polen är Google ett starkt varumärke och ses ofta som en startsida från vilken fortsatta sök sker. Eniro har i Polen en uppskattad marknadsandel om 1 procent.
I Finland bedriver inte Eniro någon traditionell söktjänst utan agerar på den av användaren direktfinansierade nummerupplysningsmarknaden. I Finland är Eniros största konkurrent Fonecta.
Den unika databas som Eniro äger och förvaltar och som innehåller kommersiellt relevant information är grunden för bolagets verksamhet. Genom att skapa god tillgänglighet och hög användarnytta i de kanaler som konsumenterna använder för att söka information, blir Eniro en viktig leverantör för företag som vill vara sökbara dygnet runt under årets alla dagar.
| Användare Tjänster |
Kund / annonsör produkter |
Kanaler | Prismodell | Kunder | |
|---|---|---|---|---|---|
| • eniro.se • gulesider.no • krak.dk • De Gule Sider • Proff • Anbefalt/Rejta/ Det Hitter • panoramafirm.pl • Appar & läsplattor |
MOBILT & ONLINE |
• Profilering • Synbarhet • Online ranking • Listning • Bolagsinformation • Mobil hemsida • Ranking på mobil • Sökordsoptimering |
• Fältsälj • Telesälj • Kundservice • Brevkorrespondens |
• Fast pris för en förutbestämd tidsperiod och införande |
• > 1 000-tals kunder |
| • Gula sidorna • Din Del • Ditt Distrikt • Rød Lokalbog • Mostrup • Panoramfirm |
• Listning • Logotyper • Annonser |
• Fältsälj • Telesälj • Kundservice • Brevkorrespondens |
• Förutbestämt pris för en förutbestämd tidsperiod och införande |
• > 1 000-tals kunder | |
| • Webbplatser • Sökmotorer • Mobilappar |
MEDIAPRODUKTER | • Banners • Videopresentation • Hemsidor • Sponsrade länkar • SEO (sökmotor optimering) |
• Fältsälj • Telesälj |
• Fast pris • Per klick (CPC) (cost per click) • Prenumeration • |
• > 1 000-tals kunder |
| • 118 118 • 1880 • 0 100 100 |
VOICE | • "Frågor och svar" • Voice ranking • Namn och nummer |
• Service direkt till slutanvändaren |
• Per samtal eller sms | • > 24 miljoner samtal • > 5 miljoner SMS |
Varje vecka använder många miljoner människor i Norden och Polen Eniros tjänster. Det varumärkesprojekt som genomfördes 2011 visar att Eniros användare, oavsett geografisk marknad, nyttjar bolagets tjänster på ett likvärdigt sätt och värdesätter hög kvalitet, relevans och tillförlitlighet i tjänsten. Detta har resulterat i en ny varumärkesplattform som ger en tydlig riktning för hela företaget. Ett arbete med att implementera den nya varumärkesstrategin har pågått under 2012 och kommer att fortgå under kommande år.
Under 2012 genererade användningen av Eniros produkter i Sverige affärer om cirka 68 miljarder svenska kronor. Det utgör cirka 1,9 procent av Sveriges totala BNP. Statistik från TNS Sifo visar att konverteringsgraden till en eller flera kontakter på eniro.se är 33 procent och 46 procent för katalogen Gula Sidorna.
Användarnas behov, beteende och önskemål styr Eniros utveckling. Bolaget har ökat sitt fokus på att skapa användarnytta som driver trafik och därmed kundnytta. Användarnas förändrade sökbeteende, primärt mot mobilt sök samt sökordsannonsering, har bidragit till att bolaget förflyttat sina tjänster in i nya mediekanaler.
Eniro bidrar till en hög användarnytta. Företagets mobila appar, som utgår ifrån den geografiska positionen där användaren befinner sig, ger på ett snabbt och effektivt sätt det närmaste inköpsstället eller sjökrogen. De nya, uppdaterade kartorna med hög Retinaupplösning ger en tydlig vägbeskrivning. Den utelåste hittar en låssmed i närheten via tjänsten produktsök eller nummerupplysningstjänsten 118 118. B2B-tjänsten proff.se innehåller information om alla Nordens bolag och befattningshavare.
Eniro marknadsför och säljer synlighet via olika mediekanaler till hundratusentals betalande kunder. Flertalet av dessa företag har inte ett varumärke som är högt placerat i användarnas medvetande, vilket skapar ett behov av att vara sökbar. Eniro erbjuder, genom att tillhandahålla mediepaket som ger en bred närvaro på den lokala sökmarknaden, en komplett sökbarhet för små och medelstora företag, en totallösning eller en så kallad "one-stop shop"-lösning.
Satsningen på Mediaprodukter har utökat Eniros erbjudande från att tidigare enbart ha innehållit sökbarhet i bolagets egna nätverk till att erbjuda närvaro i externa kanaler. Eniro erbjuder sökbarhet via sponsrade länkar hos partner som Google, startsiden.no, GP, och Hemnet. Eniro samarbetar med externa partner som levererar delar av bolagets tjänster inom sökmotoroptimering (SEO), hemsidor och mobila hemsidor. I mediapaketen erbjuds en kombination av närvaro med sponsrade länkar på egna sajter och på partnersajter, etablering av företagshemsida, videor, banners och SEO.
Med användaren och kunden i fokus utvecklas Eniros erbjudande mot nya kanaler, produkter och tjänster. Produkt- och tjänsteutvecklingen sker på koncernnivå i två enheter som är gemensamma för samtliga länder. Genom en central utveckling säkerställs en kostnadseffektiv struktur samtidigt som en enhetlighet i varumärke och leverans tryggas. Eniro är, och ska fortsätta att vara, bäst på lokalt sök. Bolagets tjänsteutveckling sker primärt inom de digitala tillväxtområdena Online/mobilt och Mediaprodukter.
Eniro har en av Nordens största säljkårer. Varje år kontaktar koncernens över 2 000 säljare miljoner befintliga och potentiella kunder. Fältsäljkåren koncentrerar sin bearbetning på större kunder med mer avancerade behov. Befintliga kunder kontaktas av telesälj eller via brev när avtal ska förnyas, för att effektivisera processen. Ett utökat antal telesäljare i säljkåren bidrar till en ökad säljbearbetning och bättre effektivitet. Även kundservice har mandat att sälja för att bättre kunna ge god service till inringande kunder samtidigt som tilläggsförsäljningen gynnas. Försäljningen av de mer komplexa tjänsterna inom området Mediaprodukter sker genom en fristående säljkår.
Prissättningsmodellen skiljer sig inom de olika produkterna och kanalerna. För närvaro i tryckta kataloger tillämpas en fast prismodell där kunden betalar genom förskottsbetalning. Betalning av produkter och tjänster tillhandahållna via internet och den mobila kanalen
sker när tjänsten tas i bruk. För Mediaprodukttjänster finns flera betalformer som både innehåller fasta och rörliga komponenter. För sponsrade länkar tas en fast uppstarts- och serviceavgift ut. Serviceavgiften tas ut för att hjälpa kunderna att ta fram rätt sökord på hemsidor, optimera leverans av köpta sökord och förbättra ranking i sökmotorer. Kunderna betalar löpande för antal gjorda klick på exponerad länk till sin hemsida, sponsrade länkar. Inom Voice betalar slutanvändaren vid nyttjande av tjänsterna.
Eniro fokuserade fram till år 2011 i huvudsak sin verksamhet kring egna varumärken, produkter och tjänster. Genom det samarbetsavtal inom sponsrade länkar som tecknades med Google i slutet av 2011 har Eniro utökat kundbasen samtidigt som andelen tredjepartsintäkter fortsätter att öka. Eniro har även partnersamarbete med bland andra GP, Hemnet, Garmin och Søndagsavisen Bolig i Danmark, och siktar på att stärka nätverket med ytterligare partners. Genom ökat externt innehåll kompletteras och stärks Eniros egna produkt.
Under 2012 ökade de totala rörelseintäkterna för Online/mobilt med 6 procent jämfört med föregående år och uppgick till 2 124 MSEK (2 008). Organiskt ökade intäkterna med 1 procent. Online/mobilt står för 53 procent av koncernens rörelseintäkter.
Online/mobilt är en del av Eniros Directories-verksamhet och bedrivs i bolagets samtliga geografiska marknader. De viktigaste intäktskällorna är internetsajterna och de mobila plattformarna eniro.se i Sverige, gulesider.no i Norge, krak.dk i Danmark samt panoramafirm.pl i Polen. Genom tjänsterna hittar användarna enkelt och snabbt lokala inköpsställen, företagsuppgifter och adresser, privatpersoner och offentliga verksamheter. Eniros tjänster gör bolagets kunder sökbara dygnet runt, året runt.
Som komplement till sökbarhet online erbjuder Eniro tekniskt anpassade produkter och tjänster för den starkt växande mobila kanalen.
Eniro tillhandahåller sökinformation i flera kompletterande kanaler där användaren vill genomföra sitt sök, via datorer, i den mobila kanalen och i tryckta kataloger. Inom några år spås brukarna primärt använda mobila sökkanaler. Eniros lokala söktjänster är väl lämpade för snabba och mer direkta kanaler såsom smarta telefoner.
Eniros digitala affär fortsätter att växa och representerade vid utgången av året 77 procent (69) av bolagets totala annonsintäkter. I synnerhet den mobila söktjänsten har utvecklats väl med en tillväxt på 116 procent. Eniro tar marknadsandelar och den mobila tillväxtkanalen väntas fördubblas under 2013. För online isolerat noterades en svag nedgång då användarnas sökningar i den mobila kanalen ökar.
Trenden mot en ökad integration av sociala medier i det lokala söket har varit tydlig under året. Intresset att ta del av mer användargenererat innehåll, såsom ratings och incheckningar, ökade markant. En växande handel via internet och mobiltelefon ökar betydelsen av produktsök. Eniro har under året satt användaren i fokus i sin tjänsteutveckling, och har stärkt erbjudandet mot det sociala söket med ett mer användargenererat innehåll. Design av träfflista och profilsida för företag och personer i Sverige, Norge och Danmark uppdaterades för ökad tydlighet och bättre struktur.
Lanseringen av Mobil 2.0, med ett helt nytt gränssnitt för användaren, fick stort genomslag. Appen, inklusive Facebook-integration, utgår från användarens geografiska position för att ge bästa möjliga sökresultat i närområdet. Eniros nya appar för iPhone och Android uppgraderades och hade i januari 2013 laddats ner av cirka två miljoner användare i Norden.
Trafiken på Proff-sajterna, Skandinaviens ledande söktjänst för finansiell information om företag, ökade med cirka 35 procent. ProffOffert, där användare gratis kan begära offert direkt från specifika företag, återlanserades i Sverige och Norge och ökade antalet leverantörer väsentligt.
SEO, sökmotoroptimeringen, förbättrades på eniro.se, gulesider.no och krak.dk för att öka trafik till sajterna.
Eniro Sverige fortsatte renodla verksamheten. Under året avyttrades Eniro Deals, Köp & Sälj och Bilwebb. Säljorganisationen har under slutet av året till stora delar omorganiserats vilket förväntas bidra till ökad effektivitet.
I Norge avyttrades den norska B2Btjänsten Inform till Bisnode, och den norska webbsöktjänsten Kvasir såldes till det med Aller Media AS gemensamt ägda bolaget Scandinavia Online AS. Parallellt renodlades kärntjänsten Gule Sider till en digital produkt. Trots positiv respons från användare visade det sig svårt att i sin helhet konvertera tryckta intäkter till onlineintäkter, vilket i
kombination med ökad konkurrens påverkat de norska helårsintäkterna negativt.
I Danmark har den lokala konkurrenten De Gule Sider förvärvats, vilket stärkte positionen som den största online-/mobilspelaren på den danska sökmarknaden. Verksamheten har integrerats på ett positivt sätt i den danska verksamheten.
I Polen har användar- och kunderbjudandet stärkts genom verktyg för att uppdatera information i databasen, samt aktiviteter inom sociala medier. En ny app, som ger användarna lättillgänglig information om drygt 2,4 miljoner polska företag och myndigheter, produkter och tjänster, lanseras i det första kvartalet 2013.
Fokus för året är att öka Eniros kundbas. Genom att erbjuda attraktiva tilläggstjänster till huvudtjänsterna ska kundnyttan och därmed snittintäkten per kund ökas. En bättre analys och kunddialog syftar till att stärka relationen med befintliga kunder och minska kundchurnen. De kompletterande sökkanalerna harmoniseras och får ett likvärdigt utseende, allt för att öka användarnyttan. En ökad integration av sociala medier, ratings och produktsök är centrala utvecklingsområden.
Marknaden för onlinesök och i synnerhet marknaden för mobila tjänster väntas fortsätta att växa starkt. Eniro har en stark position för att fortsätta utveckla det digitala tjänsteerbjudandet. Små och medelstora företag väntas ha behov av att exponera sig via Eniros kanaler. Den unika databasen ger möjligheter för kunder att säkerställa en sökbarhet på nätet dygnet runt.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 2 124 | 2 008 |
| Intäktsutveckling, % | 6 | 0 |
| Andel av Eniro, % | 53 | 46 |
De totala rörelseintäkterna för Print minskade under 2012 med 30 procent jämfört med föregående år och uppgick till 740 MSEK (1 051). Organiskt minskade intäkterna med 33 procent. Print står för 19 procent av koncernens rörelseintäkter.
Intäktsområdet Print är en del av Eniros Directories-verksamhet, och annonskanalen erbjuds i bolagets samtliga geografiska marknader utom Finland.
Eniros tryckta produkter, kataloger och guider, står fortsatt för en betydande del av intäkterna även om försäljningen minskar. För att möta intäktstappet vidtas en rad åtgärder för att sänka kostnaderna. Transformationen från tryckta kataloger till digitala medier är nu genomförd och hanterad. Tryckt media fortsätter att minska som annonskanal men organisationen är anpassad till rådande marknadsförutsättningar. Användandet av kataloger, i synnerhet de lokala produkterna, är fortsatt högt och lönsamheten är god. Tillväxten inom digitalt sök är stark, vilket i förlängningen är en utmaning för traditionell tryckt annonsering. Förändringen går snabbast i Norge. Sverige är, näst efter Norge, landet med högst digitalanvändning.
I Danmark står print fortfarande för en stor andel av intäkterna. Polen har kommit in senare i konverteringen till digitala medier, men utvecklingen går fort.
Intäkterna inom tryckta kataloger fortsatte att minska under året även om användandet av katalogerna var fortsatt högt. Intäktsområdet bidrar med en positiv lönsamhet och kassaflöde.
Den lokala katalogen Ditt Distrikt i Norge, och de regionala katalogerna Gula Sidorna i Sverige och Den Røde Lokalbog i Danmark gjordes om till ett mindre, smidigare och mer användarvänligt A5-format. Samtidigt förenklades erbjudandet med färre annonsstorlekar, ny prissättning och ny layout.
Den köpstarka gruppen 50+ är katalogernas kärnanvändare i alla länder. Ett nytt säljkoncept inriktat på katalogens kärnanvändare med beskrivande köpbeteende har lanserats i Sverige, Norge och Danmark.
I Sverige har distributionen av Gula Sidorna ändrats. Eniro har slutat distribuera katalogen till dem som avsäger sig reklam, och har även slutat att trycka information om privatpersoner, de vita sidorna, som en konsekvens av minskat användande. De två förändringarna har bidragit till kostnadsbesparingar och är en del i Eniros miljöarbete. Distributionsförändringarna till trots har Gula Sidorna fortfarande den högsta användningen av alla printprodukter i Skandinavien. Den lokala katalogen Din Del har fått ny design och layout, samt ett förenklat erbjudande. Din Del kommer att förstärkas med fler mobilnummer till privatpersoner 2013.
I Norge renodlades de regionala Gule Sider-katalogerna till en onlineprodukt. Trots positiv respons uteblev en emotsedd ökning av användare i den digitala kanalen, och de tryckta intäkterna kunde inte till fullo konverteras till onlineintäkter. Katalogverksamheten koncentrerades till lokalkatalogen Ditt Distrikt.
I Danmark förvärvade Eniro i slutet av 2011 den lokala konkurrenten De Gule Sider. De Gule Sider gav vid förvärvstidpunkten ut ett antal tryckta kataloger och Eniro har under året på ett framgångsrikt sätt kunnat fortsätta ge ut ett antal De Gule Sider-böcker. I Danmark har transformationen från tryckt till digitalt gått långsammare än i resten av koncernen. I en del regioner fortsätter katalogförsäljningen att växa. Lokalkatalogen Mostrup har fått en mer optimerad geografisk indelning som följer landets kommunindelning, vilket resulterat i en koncentration och sammanslagning av böcker.
I Polen pågår övergången från print till online/mobilt. Transformationen sker snabbt, men innebär på kort sikt ett intäktsbortfall. Under 2012 effektiviserades och optimerades den geografiska indelningen av Panorama Firm. Ett nytt förenklat erbjudande och en ny prissättning genomfördes även i samband med detta. Den landsomfattande katalogen för byggindustrin, Budownictwo, moderniseras med ny design och ny sajt.
Inom intäktsområdet Print fokuseras på att se över paketering, priser och erbjudanden. En utmaning är att upprätthålla lönsamhet i en vikande marknad. Produkterna görs mer kostnadseffektiva genom översyn av produktionsprocesser som tryck, papperskvalitet, partners, annonshantering, format, layout och design. En översyn av den geografiska indelningen görs löpande.
När det gäller distribution är målet att vara så effektiv som möjligt och att endast distribuera kataloger till dem som önskar katalogen.
Marknaden för tryckta kataloger minskar. Eniro ser dock med tillförsikt på intäktsområdet. En anpassning av verksamheten sker till rådande marknadsutveckling och kostnader och distribution ses över löpande. Tryckta kataloger är en av Eniros ordinarie kanaler och kommer att fortsätta att produceras så länge koncernens kunder tycker att det är en attraktiv annonsform och det finns en tillfredsställande lönsamhet.
Andel av koncernens intäkter 2012 Rörelseintäkter, MSEK Fakta
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 740 | 1 051 |
| Intäktsutveckling, % | -30 | -36 |
| Andel av Eniro, % | 19 | 24 |
| Tryckta kataloger, miljoner | 12,6 | 14,4 |
Intäktsområdet Mediaprodukters totala rörelseintäkter 2012 ökade med 24 procent jämfört med föregående år och uppgick till 234 MSEK (188). Organiskt ökade intäkterna med 26 procent. Mediaprodukter står för 6 procent av koncernens intäkter.
Intäktsområdet Mediaprodukter, som innefattar tjänsterna sponsrade länkar, sökmotoroptimering (SEO), video och banner-annonsering är ett tillväxtområde för Eniro. Verksamheten är etablerad i Sverige, Norge och Danmark, och har testats i Polen under året. Målet är att samla produkterna inom ett för alla länder gemensamt säljkoncept, "Media Business Concept". Konceptet som har lanserats i Sverige och Danmark under året innefattar en gemensam produktportfölj, gemensamma processer och IT-system.
Med etableringen förflyttar Eniro sin position mot mediemarknadens tillväxtområden. Tjänsterna säljs under varumärket Kvasir Media i Sverige och Norge och under Krak Media i Danmark. Eniro erbjuder bolagets kunder en bred närvaro på den relevanta sökmarknaden, en komplett digital marknadsföringsportfölj, en "one-stop shop"-lösning. Eniro vill vara de små och medelstora företagens rådgivande mediebyrå i digitala medier. Annonsören betalar företrädesvis när aktiviteten sker, det vill säga när användaren klickar på annonslänken/ display-annonsen. För tjänster såsom mobila hemsidor, videor och sökmotoroptimering erbjuds löpande prenumerationer.
Mediaprodukter växte med god marginal över marknadstillväxten och snittintäkten per kund ökade. Tillväxten under året på 24 procent är hög, men under bolagets förväntningar. Produkterna är mer komplexa och skiljer sig från Eniros övriga erbjudande då annonserna behöver optimeras kontinuerligt för att generera värde för kund och intäkt till Eniro. En omfattande
utbildning av säljkåren har genomförts, då produkterna som säljs har en annan affärslogik och högre komplexitet än till exempel Directory-produkterna. Mediaprodukter säljs via en separat säljorganisation i varje land med sammanlagt cirka 150 säljare.
Sponsrade länkar som bygger på "klick-prestanda" som betalningsmodell samt displayannonsering, där antalet besökare räknas, är viktiga tjänster i erbjudandet och stod för huvuddelen av intäkterna 2012. Tjänster såsom mobila hemsidor, videor och SEO stod för resten. SEO innebär att Eniro hjälper kunden att hitta det som driver trafik till kundens webbsida. Trenden är att sökmotorer registrerar och bygger profiler av användare för att nå dessa med riktad information.
Eniro har under året förvärvat Open AdExchange i Danmark och därmed stärkt sin position och sitt nätverk på marknaden för sponsrade länkar. Genom förvärvet erbjuder Eniro som exklusiv aktör en komplett lösning för sponsrade länkar som både innefattar närvaro på Google samt synlighet i de övriga mest besökta internetsajterna i Danmark.
Google-samarbetet utvecklas väl, och Eniros avtal som återförsäljare av sökord i Googles nätverk har resulterat i fler kunder.
Eniro avser att utöka sitt nätverk med fler partners för att snabbare kunna leverera värde till kunderna och därmed det antal klick kunden köpt. Förutom Google samarbetar bolaget bland annat med Hemnet i Sverige och Søndagsavisen Bolig i Danmark.
För Eniro är transparensen gentemot kund av största vikt. För att kunna påvisa nyttan av genomförd investering har en kundwebb utvecklats, i vilken
kunderna kan se hur investeringen utvecklas på daglig basis.
För att ta del av den växande användningen av digitala tjänster i mobilen lanserade Eniro i slutet av året sponsrade länkar till mobilen i det egna nätverket i samarbete med AdQuota.
Fokus inom medieaffären är att fortsätta öka intäkterna och stärka lönsamheten. Produkterna säljs via paketlösningar med olika lönsamhetsmarginal beroende på innehåll. För att nå målet att fortsätta växa snabbare än marknaden och stärka lönsamheten i medieaffären krävs en kombination av aktiviteter. Kunderbjudandet, det vill säga annonsnätverket, behöver stärkas genom fler externa partners samtidigt som säljeffektiviteten behöver förbättras. Genom fortsatt fokus på grundläggande säljmetodik och säljstyrning, kombinerat med tydligare process- och systemstöd, förväntas säljeffektiviteten öka. En vidareutveckling av samarbetet med Google i kombination med ett stärkt eget nätverk är centralt.
Även mer kundspecifika erbjudanden planeras, samtidigt som kontakten med mediabyråer ska stärkas.
Marknaden för Mediaprodukter förväntas fortsätta att växa starkt, inte minst i det mobila segmentet och sökordssegmentet. En ökad närvaro på internet och i andra digitala kanaler väntas leda till en förflyttning av marknadsföringspengar. Digital annonsering, liksom all marknadsföring, kommer att bli mer prestandabaserad samt konkurrensutsatt, och bra sajter kommer att kunna ta mer betalt än andra. Eniro förväntas fortsätta ta marknadsandelar även under 2013.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 234 | 188 |
| Intäktsutveckling, % | 24 | 4 |
| Andel av Eniro, % | 6 | 4 |
Under 2012 minskade de totala rörelseintäkterna för Voice med 14 procent jämfört med föregående år och uppgick till 769 MSEK (899). Organiskt minskade intäkterna med 13 procent. Voice står för 19 procent av koncernens intäkter.
Eniro bedriver Voice-verksamhet i Finland, Norge och Sverige. Bolaget tillhandahåller upplysning och premiumtjänster via telefon och sms med personlig service dygnet runt. Exempel på premiumtjänster är vägbeskrivningar, information om transportmedel, boka hotell eller bord på restaurang. I Finland bedriver Eniro utöver upplysningstjänsten en "contact center"-verksamhet. Den består av en traditionell, uppsökande "call center"verksamhet och av en verksamhet som tar emot inkommande samtal i egenskap av telefonväxel eller kundservice.
2012 hanterades 24 miljoner samtal och nästan 5 miljoner sms besvarades.
Intäktsområdet Voice skiljer sig från de andra intäktsområdena då slutanvändaren betalar för tjänsten.
I Sverige är Eniro marknadsledande med tjänsten 118 118. I Norge har Eniros varumärke Gule Sider 1880 en utmanarposition. Också i Finland, via 0100100 och 118, är Eniro nummer två på marknaden. I Sverige och Finland är Eniro även underleverantör till andra företag.
Voicetjänsterna har en nedåtgående marknadstrend med minskade volymer och intäkter till följd. Konkurrensen har ökat i en avreglerad marknad, samtidigt som fler nyttjar internet och den mobila kanalen för att söka sin information.
Kundundersökningar visar att tjänsten är uppskattad och upplevs leverera mycket god kvalitet.
Antalet inkommande samtal och sms har fortsatt att minska i samtliga marknader. Eniro har i Sverige och Norge under de senaste åren tappat marknadsandelar till förmån för utmanarvarumärken som tillhandahåller en mer
generisk lågpristjänst. I Finland har Eniro haft en bättre utveckling och marknadsandelen mätt i volym och kronor har försvarats. Prishöjningar har bidragit till att hålla marknadsandelen i kronor uppe. Alla aktörer i Sverige och Finland höjde under året priserna. Marknaden i Norge är reglerad, vilket innebär begränsningar vad gäller produkt- och prisutveckling.
Eniro har verkat aktivt för att konsolidera marknaden för upplysningstjänster. Bolaget försökte i början av året förvärva 118 800 i Sverige. Efter indikationer på att Konkurrensverket inte skulle godkänna förvärvet valde Eniro att inte fullfölja affären. Eniro har träffat ett avtal med 118 100 om produktion av deras tjänst. Avtalet tillför volymer och bidrar till kostnadssynergier.
I Finland har "contact center"-verksamheten minskat till följd av ändrad lagstiftning. Intäktsbortfallet har föranlett en rationalisering av verksamheten.
I Norge bedrivs verksamheten utifrån en leasad plattform. Marknaden är liten och reglerad, med få möjligheter att påverka prisbilden. Eniros databas och storlek ger kostnadsfördelar, och möjliga samarbetsavtal ses över.
En effektiv organisation är central för lönsamheten. Med en kombination av fast anställda och timanställda kan antalet medarbetare i tjänst optimeras utifrån aktuellt bemanningsbehov. Fasta kostnader anpassas delvis genom en justering av marknadsföringsinsatser.
Ett arbete med att implementera den nya varumärkesstrategin påbörjades under 2012 och kommer att fortgå under kommande år.
Voice har en trogen och lojal grupp frekventa användare som står för en stor del av volymerna. Eniro ska fortsätta att
utveckla och befästa premiumtjänsterna och säkerställa positionen som förstahandsvalet för befintliga kunder som nyttjar tjänsten ofta. Kategorin bedöms ha låg priskänslighet, men priselasticitet är svår att mäta. Marknadstrender och användningen av smarta telefoner har en negativ påverkan på volymerna. Strategin är att tillhandahålla det användarna önskar och utveckla premiumtjänster där priskänsligheten är lägre.
Eniro undersöker alla möjligheter för att vidareutveckla Voice-tjänsten genom att erbjuda personliga söktjänster som till exempel Car Assistant, ett partnersamarbete för säker körning.
För att förstärka innehållet i upplysningstjänsten kring frågor som ställs ofta via telefon och sms söker Eniro aktivt partnerskap med andra leverantörer av innehåll som lämpar sig för personlig upplysning.
Tjänster och plattformsstrategier ses över och verksamheten effektiviseras kontinuerligt, med målet att upprätthålla en hög lönsamhet och ett starkt kassaflöde. En flexibel och effektiv infrastruktur säkerställer god lönsamhet.
Eniro fokuserar på att tillvarata kvarvarande marknadsvolym.
Voice förväntas under överskådlig tid bidra positivt till koncernens lönsamhet. Volymerna väntas fortsätta att minska till följd av vikande marknadstrend. Under de närmaste åren väntas effekten av den ökade penetrationen av smarta telefoner plana ut och mattas av. Att söka information via sms väntas till stor del försvinna inom några år.
Kanalen bedöms ha en lång livslängd och kommer att finnas kvar så länge Eniros kunder och användare upplever tjänsten som attraktiv och så länge det finns en tillfredsställande lönsamhet.
Andel av koncernens intäkter 2012
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 769 | 899 |
| Intäktsutveckling, % | -14 | -7 |
| Andel av Eniro, % | 19 | 21 |
| Antal samtal, miljoner | 24,2 | 29,1 |
| Antal sms, miljoner | 4,9 | 7,1 |
Eniro har 3187 anställda i fem länder.
| Sverige | Norge | Danmark | Finland | Polen | |
|---|---|---|---|---|---|
| Heltidsanställda, marknadsenhet | |||||
| samt stabsfunktioner, 31 dec 2012 | 1 062 | 587 | 406 | 317 | 815 |
| Säljare, %, av totalt antal | |||||
| anställda marknadsenhet | 74% | 66% | 75% | - | 87% |
| Kvinnor/män, % | 49% 51% | 45% 55% | 49% 51% | 38 % 62% | 41 % 59% |
| Frisknärvaro, % | 95% | 94% | 95% | 94% | 92% |
Eniro är ett ledande sökföretag i mediebranschen med verksamhet i Norden och Polen. Bolagets lokala varumärken har en hög kännedom i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Eniro har genomgått en stor förändring under de senaste åren vilket har resulterat i en väsentligt mer koncentrerad och effektiviserad organisation. Organisatoriskt har Eniro utvecklats från en geografiskt decentraliserad struktur till en gemensam centraliserad matrisorganisation.
Eniro har under de senaste åren arbetat intensivt med att koncentrera sin verksamhet, effektivisera organisationen och därmed öka kostnadssynergierna mellan de olika marknadsenheterna. Koncernen påbörjade arbetet 2011 genom skapandet av fyra separata landsbaserade säljorganisationer med tydligt intäktsansvar för respektive geografisk marknad. Organisationsförändringen resulterade i betydande kostnadsbesparingar, samtidigt som den tydliggjorde att kunden och användaren var densamma oavsett geografisk marknad.
Parallellt med bildandet av fyra geografiska organisationer skedde en centralisering av produktutvecklingen till enheten GPS (Group Product & Services). Avdelningen utvecklar produkter och tjänster, ger input till Eniros strategi, samt utvecklar produkter som understödjer bolagets affärsidé. Utvecklingsarbetet sker på koncernnivå för alla marknader i gemensamma projekt, för att skapa en enlighet i produkter och tjänsteutförande, en tydlighet i varumärket samt kostnadssynergier.
Enheten GSD (Group Service Delivery) levererar de utav GPS framtagna
produkterna till funktionella tjänster. GSD säkerställer en konsekvent leverans, kvalitet och process för alla länder.
Under året har beslut tagits om att implementera en matrisorganisation fullt ut i hela koncernens stödfunktioner. Beslutet innebär att verksamhets- och kostnadssynergier kommer att realiseras även inom HR, Finans, och Kommunikation & Varumärke. Ett gemensamt arbetssätt, processer, stödsystem och kampanjer kommer att resultera i mer effektiva stödfunktioner med det gemensamma uppdraget – att arbeta för marknadsenheterna och säljkåren. Det nya arbetssättet kommer att innebära en större lokal närvaro och mer kontakt mellan funktionerna.
Under 2012 minskade de totala rörelseintäkterna för Eniro Sverige, inklusive Finland, med 9 procent jämfört med föregående år och uppgick till 2 128 MSEK (2 331). Organiskt minskade intäkterna med 10 procent. Eniro Sverige/Finland står för 53 procent av koncernens intäkter.
Sverige är Eniros största marknad sett till både intäkter och personal. Eniro Sverige erbjuder tjänster inom Online/mobilt, Print, Voice och Mediaprodukter. I Finland bedriver Eniro en Voice-verksamhet som erbjuder traditionell nummerupplysningstjänst via telefon och sms i kombination med en "contact center"-verksamhet. "Contact center"-verksamheten består av en traditionell uppsökande "call center"verksamhet och av en tjänst för att hantera kunders inkommande samtal.
Eniro Sveriges största varumärke är eniro.se. Internetsajten för lokalt sök har cirka 2,4 miljoner unika besökare varje vecka. Eniro Sverige är en ledande aktör för sökningar i den mobila kanalen. Sveriges största tryckta publikation är den tryckta katalogen Gula Sidorna.
Eniro Sverige har i linje med koncernen som helhet fördubblat de mobila intäkterna jämfört med föregående år. Den gedigna informationsdatabasen i kombination med de välkända, högkvalitativa kartorna skapar en relevant och snabb tjänst för lokalt sök direkt i mobilen. Andelen sök som sker i den mobila kanalen är 23 procent, vilket är i nivå med försäljningsandelen som kanalen utgör.
Utförande och design på eniro.se har förbättrats och förenklats utifrån användarnas önskemål. Träfflistorna har renodlats samtidigt som svarsfunktionen för privatpersoner har blivit mer direkt. Ett arbete för att skapa en enhetlig funktion och utseende oberoende av digitalt kanalval har påbörjats. Avkastningsrapporten som distribueras till bolagets kunder har vidareutvecklats. Rapporten är ett viktigt säljverktyg i kundsamtalet då den ger en transparent återkoppling över utfallet av kundens investering hos Eniro.
Mediaprodukter växte med god marginal över marknaden, och snittintäkten per kund ökade. Säljprocessen liksom tjänsteleveransen är mer komplex än den traditionella Directories-tjänsten, vilket har inneburit ett ökat utbildningsbehov. Samarbetet med Google inom området Mediaprodukter har genererat nya kunder och samarbeten.
Volymerna inom nummerupplysningstjänsten fortsatte under året att falla till följd av vikande marknad. Volymerna minskade något mindre i Finland än i Sverige. I Sverige bidrog prishöjningar till att bolagets marknadsandel mätt i kronor kunde upprätthållas.
Säljkåren i Eniro Sverige har omorganiserats för att förbättra sälj- och kostnadseffektiviteten. Bolaget har fokuserat på säljutveckling och utbildning.
Eniro Sverige har i linje med koncerngemensam strategi renodlat verksamheten. Under året lades Eniro Deals ner, samtidigt som tjänsterna Bilwebb och Köp & Sälj avyttrades. Avyttringarna är ett led i att koncentrera verksamheten till digitalt, lokalt sök.
Ett arbete med att implementera den nya varumärkesstrategin har pågått och kommer att fortgå under kommande år.
Prioriterat är att öka kundbasen samt snittinvesteringen per kund. Att utveckla Mediaprodukter i lönsam riktning är också centralt. Genom fortsatt fokus på grundläggande säljmetodik, säljstyrning och rätt stödsystem förväntas säljeffektiviteten öka.
Voice ska fokusera på effektiviseringar, kassaflöde och marknadsposition.
Personalomsättningen inom säljkåren är fortsatt för hög. Genom en förbättrad säljmetodik och säljstyrning samt högre måluppfyllnad ska personalomsättningen minskas. En minskad personalomsättning är nyckeln till en ökad säljeffektivitet, höjda intäkter och lönsamhet.
Marknaden för digitala tjänster och sökordsannonsering förväntas växa. Eniro ska fortsatt vara bäst på att kapitalisera på det växande mobila söket.
Print och Voice väntas fortsätta att minska till följd av en vikande marknadstrend. Kanalerna kommer dock att finnas kvar så länge kunder och användare tycker de är attraktiva medier och de har god lönsamhet. I Finland har en aktiv "contact center"-verksamhet förutsättningar för att kompensera för vikande volymer inom den traditionella upplysningstjänsten.
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att vi fördubblat de mobila intäkterna under 2012 och att trenden fortsätter in i 2013.
Vilken har varit den enskilt viktigaste händelsen för Eniro Sverige/Finland 2012? –Att vi genom att forsätta utveckla vårt säljkoncept kunde öka kundnöjdheten.
–För Eniro Sverige är den viktigaste utmaningen att öka antalet kunder. Vi behöver kunna påvisa kundnyttan av att vara exponerad i våra medier.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 2 128 | 2 331 |
| Intäktsutveckling % | -9 | -17 |
| Andel digitalt % exkl Voice | 74 | 66 |
| Antal årsanställda, 31 dec | 1 379 | 1 608 |
Antalet sök per månad, miljontal
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 2011
De totala rörelseintäkterna för Eniro Danmark ökade 2012 med 11 procent jämfört med föregående år och uppgick till 525 MSEK (472). Organiskt minskade intäkterna med 11 procent. Eniro Danmark står för 13 procent av koncernens intäkter.
Eniro Danmark erbjuder tjänster inom produktområdena Online/mobilt, Print och Mediaprodukter. Verksamheten har en ledande position inom digitalt sök på internet och via den mobila kanalen samt en dominerande position inom lokala kataloger. Eniro Danmarks digitala kärnvarumärken är Krak och De Gule Sider. Båda varumärkena har en hög varumärkeskännedom. Annonsering via tryckta kataloger står fortsatt för en hög andel av bolagets intäkter. Eniro distribuerar de tryckta katalogerna Mostrup Vejviser, Den Røde Lokalbog och De Gule Sider.
Säljkåren är uppdelad i två delar, en med ansvar för små och medelstora företag och en med ansvar för stora kunder samt mer komplexa produkter, som B2B-tjänster, sökords- och displayannonsering.
Varje vecka har degulesider.dk och krak.dk cirka 2 miljoner unika besökare, en stabil nivå som placerar Eniros bland de mest välbesökta sajterna i Danmark.
Förvärvet av De Gule Sider har integrerats i den danska verksamheten. Genom förvärvet stärkte Eniro Danmark sin position som den största danska onlineoch mobilspelaren inom lokalt sök. Förvärvet har varit lyckosamt och bidragit till utvecklingen 2012. Marknadsandelarna ökade i nästan alla delar av verksamheten.
Eniro Danmark förvärvade under våren Open AdExchange. Förvärvet bidrog till att stärka Eniros position och nätverkserbjudande inom sponsrade länkar. Genom köpet blev Eniro exklusiv aktör i den danska marknaden att erbjuda en komplett lösning med både närvaro på Google samt synlighet på de övriga mest besökta danska internetsajterna.
En ökning av det mobila söket bidrog positivt till den totala trafikutvecklingen samtidigt som de mobila intäkterna fördubblades under året. Trenden med fortsatt stark tillväxt inom det mobila segmentet förväntas bestå.
Implementeringen av den nya varumärkesstrategin och de förvärvade bolagen kommer att fortgå under kommande år. De Gule Siders IT-system ska integreras fullt ut och Open AdExchanges IT-plattform ska säkras för att stärka kundleverans och uppföljning. Arbetet med att förbättra tjänsternas kvalitet och funktionalitet fortsätter.
Fokus 2013 ligger på att stärka erbjudandet och användarupplevelsen inom de primära tillväxtområdena sök via internet och mobilt, samt att tillvarata den positiva trafikutveckling på De Gule Sider. Förutom att växa den digitala affären är det centralt i den danska verksamheten att vårda intäkterna inom det förhållandevis starka intäktsområdet för tryckta kataloger.
En för hög personalomsättning är i Danmark, liksom i övriga koncernbolag, ett problem. Bolaget behöver minska personalomsättningshastigheten och därmed minska kostnaderna för nyrekrytering. Arbete pågår för att förbättra processer, säkerställa rätt målbild och effektivisera säljkårens leverans genom utökade utbildningsinsatser.
Eniro Danmark jobbar för att minska kundchurn. Ett pågående projekt med omfattande kundanalys, uppföljning och kundutvärdering ska öka förståelsen och därmed möjligheten att vidta relevanta åtgärder för att öka kundbasen. Från början av 2013 används samma sorts avkastningsrapport som i de övriga nordiska länderna, vilket förväntas bidra till en ökad transparens och kunddialog.
Eniro Danmark är långt före de flesta andra traditionella danska mediehus i den digitala övergången. Bolaget har en särskilt stark position inom det växande segmentet för mobilannonsering. Lokalt sök bedöms i ännu större utsträckning att flyttas till mobila plattformer.
En bred produktportfölj i kombination med en av landets största säljstyrkor inom medieannonsering ger Eniro Danmark goda framtidsförutsättningar. Även om annonseringen för Eniro Danmarks relevanta produktmix väntas minska under 2013 förväntar sig bolaget att kunna ta ytterligare marknadsandelar.
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att vi har lyckats integrera De Gule Sider i verksamheten och att vi förvärvat OAX. Vi har även fått flera priser, tre för reklamfilmen "Jagten" och en för bästa mobilapp.
Vilken har varit den enskilt viktigaste händelsen för Eniro Danmark 2012? –Det strategiskt mycket viktiga förvärvet av De Gule Sider.
Vilken är Eniro Danmarks viktigaste utmaning att hantera under 2013?
–Att minska kundchurn och därmed stärka våra kundrelationer.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 525 | 472 |
| Intäktsutveckling % | 11 | -21 |
| Andel digitalt % | 67 | 53 |
| Antal årsanställda, 31 dec | 406 | 403 |
Antalet sök per månad, miljontal
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 2011
Under 2012 minskade de totala rörelseintäkterna för Eniro Norge med 11 procent jämfört med föregående år och uppgick till 1 146 MSEK (1 286). Eniro Norge står för 29 procent av koncernens intäkter.
Norge är Eniros näst största marknad och har kommit längst i konverteringen från print till online. Eniro Norge erbjuder tjänster inom Online/mobilt, Print, Voice och Mediaprodukter. Det främsta varumärket i Norge är Gule Sider. Eniro Norge har vid sidan av kärntjänsten Gule Sider en bred, välutvecklad och lönsam B2B-portfölj (business-tobusiness) som står för cirka 15 procent av intäkterna i Norge. Eniro Norge är en ledande aktör för sökningar i den mobila kanalen. Webbsajten för lokalt sök har cirka 1,7 miljoner unika besökare varje vecka.
Gule Sider i Norge har renodlat och koncentrerat tjänsten till den digitala kanalen. Katalogverksamheten i Norge har således koncentrerats till den lokala katalogen Ditt Distrikt.
Mediemarknaden i Norge växer, i synnerhet inom sökordsmarknaden och marknaden för mobilannonsering. Konkurrensen i Norge är utmanande inom Eniros relevanta segment. Eniro Norge har under året arbetat med att ta fram en stark tjänst för mobilt sök, samt att utveckla nätverket inom intäktsområdet Mediaprodukter. I Norge, liksom för övriga marknader i koncernen, har de mobila intäkterna vuxit kraftigt under året. Den genomförda renodlingen av Gule Sider till att i sin helhet erbjuda en
digital tjänst har inneburit att andelen digitala intäkter fortsätter att öka och är den högsta för hela koncernen. Intäkterna från digitala tjänster har inte helt kunnat kompensera intäkter från tryckt media, vilket bidragit till minskade totala intäkter för den norska verksamheten.
Eniro Norges tjänster inom B2B såg en bra tillväxt under året. För att koncentrera och renodla B2B-verksamheten avyttrades den norska tjänsten Inform till Bisnode. Eniros tjänster inom B2B koncentreras framgent till varumärket Proff.
Efter årets slut har Eniro, som ett led i att konsolidera den vikande men lönsamma norska marknaden för nummerupplysningstjänster, förvärvat lågprisoch utmanarvarumärket 1888. Avtalet möjliggör betydande effektiviseringar, samt kostnadssynergier.
Från en period med negativ utveckling utvecklades personalomsättningen i Norge i rätt riktning. Ett intensivt arbete för att kartlägga utvecklingen, skapa en tydlig målbild och ett förbättrat stöd för uppföljning har givit resultat.
Implementeringen av den nya varumärkesstrategin pågick under 2012 och kommer att fortgå under kommande år.
Den något vikande trafikutvecklingen ska vändas genom ett ökat fokus på att
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att personalomsättningshastigheten minskar.
–Att vårt kärnerbjudande numera är helt digitalt och att vi tar marknadsandelar i den framtida mobila kanalen.
–Att stärka kvaliteten och användarnyttan på tjänsterna.
skapa användanytta och en förbättrad tjänstekvalitet. En ökad trafik innebär incitament för Eniros kunder att investera i och vara sökbara i bolagets tjänster.
Säljeffektivitet är centralt och Eniro Norge arbetar för att uppnå bästa balans mellan tele- och fältsäljare.
Att fortsätta den positiva trenden och i ännu större utsträckning behålla medarbetare är väsentligt, både ur ett sälj- och kostnadseffektivitetsperspektiv.
Den norska marknaden för annonsering via digitala kanaler, och i synnerhet den mobila kanalen, växer starkt. Eniro har en stark position inom mobilannonsering, och bolagets tjänst lämpar sig väl för det växande mer direkta söket som sker i den mobila plattformen.
Den tryckta annonskanalen liksom tjänsterna som erbjuds inom nummerupplysningsverksamheten förväntas fortsätta minska till följd av marknadens ändrade sökbeteende. Kanalerna kommer dock att finnas kvar så länge kunder och användare tycker de är attraktiva och de är lönsamma för Eniro.
Konkurrensen är utmanande både från lokala och globala aktörer. En översyn och utvärdering av möjliga strategiska samarbeten för att stärka erbjudandet pågår ständigt.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 1 146 | 1 286 |
| Intäktsutveckling % | -11 | –17 |
| Andel digitalt % exkl Voice | 88 | 81 |
| Antal årsanställda, 31 dec | 587 | 688 |
Antalet sök per månad, miljontal
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 2011
De totala rörelseintäkterna för Eniro Polen minskade 2012 med 15 procent jämfört med föregående år och uppgick till 200 MSEK (234). Organiskt minskade intäkterna med 10 procent. Eniro Polen står för 5 procent av koncernens intäkter.
Eniro Polen marknadsför och säljer produkter och tjänster inom intäktsområdena Online/mobilt och Print. Bolaget har nyligen påbörjat försäljning av Mediaprodukter. Samtliga produkter och tjänster är inriktade på lokal sökbarhet. Kärnprodukten är huvudsajten Panorama Firm med en onlinetjänst och mobilapp samt regionala kataloger. Utöver Panorama Firm erbjuder varumärket Budownictwo.pl en B2B-tjänst som nyligen moderniserats. Budownictwos webbtjänst är primärt inriktad mot byggindustrin. Vid sidan av en digital webbtjänst erbjuder Budownictwo annonsering i en nationell katalog.
Marknaden för digitala tjänster är mindre utvecklad än i Norden. Utvecklingen från tryckta kataloger till digitala kanaler har accelererat under det senaste året.
Panorama Firms webbtjänst för lokalt sök har cirka 1,3 miljoner unika besökare varje vecka.
Bożena Chmielarczyk tillträdde som VD för den polska verksamheten i juni. Hon har tidigare varit VD för det internationella tidskriftsföretaget Reader's Digest i Polen och har haft positioner på McDonald's och Coca Cola.
VD-bytet har medfört omfattande förändringar, både organisationsmässigt, men även verksamhetsmässigt.
Målet att skapa ett digitalt och modernt sökföretag som är fullt integrerat i Enirokoncernen är tydligt. Varumärket Panorama Firm är välkänt men hittills mest förknippat med kataloger. En omprofilering av varumärket med ny logotyp, ny identitet och visionen att bli symbolen för lokalt sök har lanserats. Parallellt har ett antal interna och externa aktiviteter runt företagets framtidsplaner genomförts.
Panorama Firms erbjudande har stärkts under året. Tjänsterna inom det digitala söket har utökats och nya verktyg för användare och kunder att uppdatera information direkt i databasen har införts. Eniro Polen har genomfört ett antal aktiviteter riktade till att profilera bolaget inom lokalt sök i sociala medier. En ny app, som ger användarna lättillgänglig information om drygt 2,4 miljoner polska företag och myndigheter, produkter och tjänster, valdes av Samsung som källa för bolagets nyligen lanserade smart-TV i Polen. Vidare har bättre interna metoder införts för att hantera elektroniska kunddatadokument, och ett verktyg för daglig uppdatering av säljdatabas har lanserats.
Den geografiska indelningen av den regionala katalogen Panorama Firm har fortsatt att effektiveras och optimeras.
Arbetet med att implementera den nya varumärkesstrategin pågick 2012 och
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att vi klarat det mycket ambitiösa säljmålet jag satte upp när jag tillträdde, samt den kulturella transformation vi genomgår som gör oss till fullvärdig medlem av Enirogruppen.
–Lanseringen av det nya mobilerbjudandet.
Vilken är Eniro Polens viktigaste utmaning att hantera under 2013?
–Att minska personalomsättningen som idag är på en för hög nivå, samt att lyckas integrera Eniro Polen i Enirogruppen.
kommer att fortgå under kommande år. Integrationsarbetet för att inkludera den polska verksamheten i Eniros gemensamma tjänsteutveckling kommer att vara central under året. Utöver integration och varumärkesimplementering är åtgärder för att minska personalomsättning och kundchurn, samt aktiviteter för att optimera användarnytta centrala.
I första kvartalet sker en lansering av Mobil 2.0 med nytt gränssnitt för användaren. Inom sociala medier sker ett antal aktiviteter för att bygga en stor och aktiv grupp användare runt varumärket.
Eniro Polen räknar med att växa betydligt inom mobila tjänster under 2013 och ser stora möjligheter att stärka sitt varumärke och digitala position på den polska lokala sökmarknaden. Polen, där fler än tio miljoner människor har smarta telefoner, är med god fart på väg in i den mobila internet-eran. Den polska annonsmarknaden förutspås att växa inom internetannonsering, mobila plattformar, internethandel och lokal sökannonsering.
Distributionen av tryckta kataloger är fortsatt viktig då en stor andel av de polska användarna fortsättningsvis föredrar dem före andra sökkanaler. Kanalen kommer att finnas kvar så länge användarna upplever den som attraktiv och lönsamheten är god.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, MSEK | 200 | 234 |
| Intäktsutveckling % | -15 | -36 |
| Andel digitalt % | 69 | 50 |
| Antal årsanställda, 31 dec | 815 | 927 |
Antalet sök per månad, miljontal
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 2011
Eniros börsvärde uppgick per sista december till 1,6 miljarder kronor inklusive under året noterad preferensaktie. Stamaktien, som är noterad på Nasdaq OMX Stockholmsbörsens Mid Cap-lista sedan 2000, har haft en marginellt negativ kursutveckling under året och minskat med 3 procent. Preferensaktien har utvecklats positivt med en kursökning om 21 procent sedan noteringen den 6 juni 2012.
Under 2012 uppgick den totala omsättningen av Eniroaktier över OMX Stockholmsbörsen till 1,5 miljarder kronor. Utöver den huvudsakliga handeln på Stockholmsbörsen sker även en handel på andra marknadsplatser. Inklusive volym på andra marknadsplatser och OTC-handel uppgick den totala omsättningen 2012 till 1,9 miljarder kronor. Den genomsnittliga omsättningen per dag i stamaktien och preferensaktien uppgick till 7,3 MSEK (19,3). Omsättningshastigheten under året, aktiens likviditet, var 1,4 gånger (2,5), vilket kan jämföras med börssnittet på OMXSPI (Indexet OMX Stockholmsbörsen Allshare) på 0,74 gånger (0,96). Det visar på att likviditeten i Eniros aktie är fortsatt hög.
Eniros börsvärde uppgick vid ingången av 2012 till 1,1 miljarder kronor och var vid årets utgång till 1,6 miljarder kronor inklusive noterad preferensaktie. Stamaktiekursen sjönk marginellt med 3 procent under året, från 11,45 kronor vid inledningen av året till 11,05 kronor per den 31 december 2012, vilket kan jämföras med indexet OMX Stockholmsbörsen Allshare som steg under året med 12 procent. Årets högsta notering nåddes den 19 mars då slutkursen var 16,90
kronor. Lägsta slutkurs var 7,30 kronor, vilken noterades den 16 oktober.
Eniros stamaktie ingick vid årsskiftet 2012/2013 i indexet OMXSPI med en vikt uppgående till 0,03 (0,03). Bolaget är sedan 2000 noterat på Nasdaq OMX Stockholm Nordic Mid Cap-lista och tillhör kategoriindelningen Consumer Discretionary/Advertising.
Eniro träffade under våren 2012 en överenskommelse med en av bolagets långivande banker om en förtida låneåterbetalning till rabatt. Genom denna återbetalning gjorde Eniro en reavinst om 154 MSEK samtidigt som bolagets skuldsättning och kassaflöde förbättrades. För att finansiera återbetalningen emitterades en preferensaktie. Emissionskurs uppgick till 400 kronor per aktie och totalt 1 000 000 aktier emitterades. Aktien började handlas till 400 kronor den 6 juni och noterade vid årets utgång 483 kronor, en uppgång med 21 procent. Årets högsta notering var 500 kronor. Lägsta slutkurs var 449,50 kronor.
Utdelning och utdelningspolicy Det finansiella målet att minska bolagets nettoskuld i relation till EBITDA är överordnat utdelning till bolagets stamaktieägare. Bolagets mål är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 2,5. Det innebär att en minskning av bolagets skulder är fortsatt prioriterat. Styrelsen i Eniro föreslår därför att ingen utdelning för stamaktier lämnas för verksamhetsåret 2012.
Eniros preferensaktie är berättigad till en årlig utdelning uppgående till 48 kronor per aktie. Utdelningen utbetalas kvartalsvis om 12 kronor per preferensaktie. Under året har två utbetalningar skett och den totala utbetalningen under 2012 uppgår således till 24 MSEK.
För att möjliggöra en förtida återbetalning till rabatt till en bank i bolagets lånekonsortium genomförde Eniro i juni 2012 en preferensaktieemission. Den riktade emissionen, som blev övertecknad, tillförde totalt cirka 380 MSEK efter transaktionskostnader, ett kapital som till fullo nyttjades för att minska skuldsättningen i bolaget. Emissionen innebar en utökning av det totala antalet aktier med 1 000 000 aktier. Efter genomförandet av preferensaktieemissionen uppgick således det totala antalet utestående
aktier i Eniro till 101 180 740 aktier, varav 100 180 740 stamaktier och 1 000 000 preferensaktier. Det totala antalet röster i Eniro uppgår till 100 280 740, varav stamaktierna motsvarar 100 180 740 röster och preferensaktierna 100 000 röster.
Aktiekapitalet i Eniro uppgick per den 31 december 2012 till 2 529 MSEK fördelat på 2 504 MSEK för stamaktier och 25 MSEK för preferensaktier. Eniro besatt ett eget innehav uppgående till 3 266 aktier (3 266). I genomsnitt uppgick Eniros innehav av egna aktier under året till 3 266 aktier.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick per den 31 december 2012 till 12 863 (14 803). Enligt de uppgifter som är kända för bolaget representerade de tio största ägarna 52 procent (52,1) av aktiekapitalet. 63 procent av totalt utestående aktier var registrerade på svenska ägare, medan 37 procent innehades av utländska aktieägare (32).
Bolagets tre största aktieägare per den sista december 2012 var Staffan Persson bolag med familj, Länsförsäkringar Fondförvaltning AB och Danske Capital Sverige AB.
Fördelning svenska/utländska aktieägare
| Ägare, 31 december 2012 | Antal stamaktier | Antal preferensaktier | Aktiekapital % |
|---|---|---|---|
| Staffan Persson, bolag med familj | 11 279 080 | 108 861 | 11,3 |
| Länsförsäkringar Fondförvaltning AB | 10 215 317 | 118 290 | 10,2 |
| Danske Capital Sverige AB | 9 070 076 | 100 442 | 9,0 |
| Swedbank Robur Fonder | 4 841 977 | 0 | 4,8 |
| Unionen | 3 904 027 | 17 662 | 3,9 |
| Skandinaviska Enskilda Banken S.A., W8IMY 3 688 744 | 320 | 3,6 | |
| Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | 2 639 230 | 50 276 | 2,7 |
| JP Morgan Bank | 2 466 612 | 14 500 | 2,4 |
| Handelsbanken Fonder | 2 417 385 | 0 | 2,4 |
| Home Capital AS | 1 735 391 | 0 | 1,7 |
| Övriga aktieägare | 47 922 901 | 589 649 | 48,0 |
| Stamaktie | Preferensaktie | |
|---|---|---|
| Handelsplats | Nasdaq OMX Stockholm, Mid | Nasdaq OMX Stockholm, Mid |
| Kortnamn | ENRO | ENRO PREF |
| ISIN-kod | SE0000718017 | SE0004633956 |
| Handelspost | 1 | 1 |
| Marknadsvärde 31 dec, 2012, MSEK | 1,107 | 483 |
| Kurs 31 dec 2012, kronor | 11,05 | 483 |
| Förändring under året, % | -3 | 21 |
| Årshögsta, kronor | 16,9 | 500 |
| Årslägsta, kronor | 7,3 | 449,50 |
| Data, 31 december | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Resultat per stamaktie, kronor | 2,13 | -1,84 |
| Eget kapital per stamaktie, kronor | 35,02 | 30,23 |
| Utdelning per stamaktie, kronor | - | - |
| Utdelning per preferensaktie, kronor | 24 | - |
| Utdelningsgrad stamaktie, % | - | - |
| Börskurs vid årets slut stamaktie, kronor | 11,05 | 11,45 |
| Börskurs vid årets slut preferensaktie, kronor | 483 | - |
| Direktavkastning stamaktie, % | - | - |
| Direktavkastning preferensaktie, % | 7,45 | 0,35 |
| Antal aktier vid årets slut, tusental st* | 100 177 | 1 000 |
| Genomsnittligt antal aktier, tusental st | 100 177 | 1 000 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 12 863 | 14 803 |
* Efter avdrag för eget innehav
| Bank | Namn | |
|---|---|---|
| Carnegie | Fredrik Villard | |
| Handelsbanken Securities | Rasmus Engberg | |
| SEB Enskilda | Stefan Nelson |
Vårt stora fokus på att skapa användarnytta i allt vi gör börjar ge resultat. Vi ser fler besökare till Eniros tjänster vilket stärker vår tro att vi är på rätt väg. En ökad trafik innebär i sin tur ökad attraktivitet för våra kunder att vara sökbara i våra kanaler. Eniro har ett starkt erbjudande inom det kraftigt växande mobila söket – vi är idag ett digitalt mediaföretag positionerat för tillväxt.
För första gången på mer än 130 år har ett arbete gjorts för att försöka förstå vilken roll varumärket Eniro ska ha i framtiden. Varumärkesprojektet som genomförts och lanserats under året säkerställer att bolagets produkt- och tjänsteutveckling tar sin utgångspunkt i användarnyttan. Genom en ökad användarnytta och en stärkt koppling till bolagets användare ökar trafiken till bolagets tjänster, vilket i sin tur skapar mervärde för Eniros annonserande kunder. Aktiviteterna för att förbättra användarupplevelsen och avkastningen för de betalande kunderna går därmed hand i hand. Arbetet som gjorts visar tydligt att Eniros position "symbolen för lokalt sök" överensstämmer med målgruppens sökbehov. Under året har Eniro skapat ett mer enhetligt utseende på sina sajter och harmoniserat kartor, logotyper och färger både i den mobila och digitala internetkanalen.
Varje vecka använder flera miljoner människor i Norden och Polen Eniros tjänster. Ett bevis för att vi är på rätt väg i vårt arbete är att besökarna till våra tjänster ökar. Ett ökat antal besökare stärker oss i vår uppfattning att fler och fler användare är nöjda med vårt erbjudande och kvaliteten på våra tjänster. Att förbättra funktionaliteten och kvaliteten, och därmed användarnyttan, är en ständigt pågående process.
De lokala sökningarna som sker via den mobila kanalen fortsätter att öka. Idag görs cirka 23 procent av det totala söket i Eniros mobila kanal. Det är en kraftig ökning mot föregående år då motsvarande siffra var 15 procent. Det är därför speciellt tillfredsställande att kunna konstatera att Eniros mobilförsäljning idag är i paritet med söket, vi får helt enkelt betalt för vår mobila satsning. Under året har en ny generation av mobila tjänster tagits fram och lanserats för iPad och mobilt internet, liksom för iPhone och Android. Användarna har fått ett helt nytt gränssnitt och bättre kvalitet och innehåll. Lanseringen av Mobil 2.0 fick stort genomslag och antalet nedladdade appar, och därmed användare, har ökat väsentligt.
Eniro är som ett av de första, gamla "yellow pages"-bolagen igenom transformationen. Vi har gått från att enbart erbjuda annonsering i tryckta kataloger till att idag vara ett medieföretag med 77 procent av intäkterna i digitala sökkanaler. Transformationen har inneburit en kanalglidning där internet, mobilt och
LARS-JOHAN JARNHEIMER
användarnyttan börjar ge resultat.
Vilken har varit den enskilt viktigaste
Vilken är Eniros viktigaste utmaning att
–Att fortsätta behålla fokus på användarnytta, användarnytta, användarnytta och därigenom ytterligare förbättra kundnöjdhet,
–Att vi får fler användare och att vi fått ner vår skuldsättning och därmed vår räntebörda.
Vad är du mest stolt över det gångna året? –Att trafiken till våra tjänster har vänt upp och att det verkar som att våra satsningar på
3 frågor till:
Styrelseordförande
händelsen i Eniro 2012?
hantera under 2013?
lönsamhet och kassaflöde.
sökordsannonsering växer på bekostnad av mer traditionell katalogannonsering. Eniro har anpassat sin verksamhet och genomfört förflyttningen mot de i marknaden växande mediekanalerna. Bolaget står nu väsentligt bättre positionerat för att öka intäkterna.
Glädjande är att den finansiella ställningen har fortsatts att stärkas under året. Möjligheten som Eniro fick att finansiera en återbetalning av en del av banklånet till en bra rabatt genom att inrätta en preferensaktie har gynnat både bolaget och Eniros aktieägare. Den lägre skuldsättningen innebär att räntekostnaderna för 2013 bantas rejält. Att Eniro nått en stärkt finansiell ställning underbyggs av att bolaget, med bankernas godkännande, under året kunnat genomföra både förvärv och avyttringar. Den renodling som skett under året för att möjliggöra en full koncentration till kärnverksamheten, digitalt sök, är sund och till gagn för ledningens fokus. Jag ser med tillförsikt fram emot ett nytt år då vi i styrelsen tillsammans med Eniros ledning och personal får fortsätta flytta fram Eniros positioner.
Stockholm mars 2013
Lars-Johan Jarnheimer
Eniro är idag ett digitalt medieföretag med fokus på användarnytta. Bolagets tjänster underlättar vardagen för användare som söker information, oberoende av sökkanal.
Förvaltningsberättelse och bolagsstyrning
Lars-Johan Jarnheimer Styrelsens ordförande
Eniro AB (publ) är ett ledande sökföretag i mediebranschen med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Polen. Företaget är specialiserat inom lokalt sök och Eniros välkända varumärken, produkter och tjänster används dagligen av ett stort antal användare.
Informationen i Eniros databaser är tillgänglig genom olika distributionskanaler, internet- och mobiltjänster, tryckta kataloger och andra publikationer samt nummerupplysnings- och sms-tjänster. De mest tongivande varumärkena i Sverige är Eniro, Gula Sidorna, Din Del och upplysningstjänsten 118 118. I Norge är Gule Sider, Proff och nummerupplysningstjänsten 1880 de främsta. Danmarks söktjänster marknadsförs under varumärkena Krak, De Gule Sider, Mostrup och Den Røde Lokalbog, medan Panorama Firm är varumärket i Polen. I Finland bedriver Eniro en upplysningstjänst genom 0100100 samt "contact center"-verksamhet.
Eniro redovisar sitt ekonomiska resultat fördelat på Directories och Voice.
Eniro har tre fokusområden som präglar allt bolaget gör och är centrala i den strategiska beslutsprocessen. De tre områdena sammanfattas i marknadsposition, kvalitet och lönsam tillväxt. Huvudaktiviteterna inom dessa fokusområden ska åstadkomma en förflyttning mot uppsatta mål.
Eniro är en ledande aktör på lokalt sök med verksamhet i
Norden och Polen. Bolagets välkända varumärken har starka positioner och är marknadsledande eller nummer två på respektive marknad. Varumärkeskännedomen är hög. Svenska eniro.se känner 92 procent av de tillfrågade svenskarna till, norska gulesider.no känner 93 procent av de tillfrågade till, danska krak.dk 96 procent och polska panoramafirm.pl känner 60 procent av de tillfrågade till.
Eniro är specialister på lokalt sök och erbjuder breda, kanaloberoende lösningar. Kunderna blir sökbara på ett relevant och förutbestämt sätt, dygnet runt under årets alla dagar.
Eniro har en stark position och attraktiva produkter inom mobilt sök. Marknaden och användandet växer kraftigt på alla marknader. Eniro satsar på att fortsätta vidareutveckla plattformen för mobila produkter. En position i framkant inom mobilt bygger bolagets närvaro inom lokalt sök. Eniro ska fortsatt att vara bäst på att kapitalisera mobila tjänster.
Med användaren i fokus arbetar Eniro ständigt med att vidareutveckla en produktportfölj som driver lönsam tillväxt. Eniro är idag ett digitalt företag inom lokalt sök med närvaro i de kanaler som efterfrågas av bolagets kunder. Utvecklingen av tjänsterna drivs av användarnas behov, beteende och önskemål. En genomgång av varumärket är avslutad, omfattande studier gjordes på samtliga marknader för att kartlägga Eniros målgrupp samt hur de använder företagets produkter och tjänster. Detta arbete har lett fram till en varumärkesstrategi som kommer att tydliggöra bolagets position samt öka precisionen i Eniros framtida produktutveckling. Ett intensivt arbete med att implementera den nya varumärkesstrategin har pågått under 2012.
Eniros tjänster ska ge en korrekt, relevant och uppdaterad information för att därigenom öka antalet användare och därmed besökare på sajterna. Eniro strävar efter att tillgodose en bättre kvalitet på sökträffar än konkurrenterna. Genom att systematiskt analysera identifierade kvalitetsproblem ska processer, system och databaser åtgärda problemen, vilket förbättrar användarnyttan. En förbättrad kvalitet bidrar till en förhöjd användarnytta.
En företagskultur bygger på företagets värderingar och hur väl bolagets anställda efterlever värderingarna. Under 2013 kommer Eniro att arbeta aktivt med att få medarbetare och chefer att öka medvetenheten kring innebörden och syftet med värderingarna. En insikt och gemensam värdegrund ska möjliggöra skapandet av en stark företagskultur som bidrar till att Eniro utvecklas i enlighet med bolagets vision; att bli symbolen för lokalt sök. Aktiviteter som kommer att genomföras är till exempel ett "värderingsspel" samt uppdaterade chefs- och kompetensprofiler som utvärderar hur värderingarna efterlevs.
Att uppnå bästa möjliga tillväxt till högsta lönsamhet och fortsatta effektiviseringar av säljkåren samt vidare kostnadsoptimeringar är centralt för att nå lönsam tillväxt. Även att fortsätta driva trafikökningen för att därmed få tillväxt är essentiellt.
Eniro arbetar aktivt med att behålla befintliga kunder och ge dem valuta för sina investeringar. Även nyrekrytering av kunder är viktigt för den framtida utvecklingen. Genom avkastningsrapporten får kunden varje månad transparant information om den kundnytta som investeringen i Eniros kanaler skapar.
Eniro lanserade intäktsområdet Mediaprodukter i början av verksamhetsåret 2012. Affären har vuxit under året och tagit marknadsandelar. Medietjänsterna säljs under ett separat varumärke, av en egen säljkår, vilket kräver en fortsatt hög intäktstillväxt för att täcka kostnaderna. Arbetet med att utöka antalet externa partnersamarbeten för att uppnå skalfördelar samt ett mer attraktivt erbjudande ut till kunden fortgår.
För att skapa långsiktig lönsamhet behöver Eniro öka intäkterna per säljare. En kostnadseffektivare telefonförsäljning prioriteras i större utsträckning framför kundbesök samtidigt som försäljning via kundtjänstkanalen uppmuntras. Tydligare säljmål som bidrar till en förbättrad kundupplevelse samt en god analys av kundens behov är central för att skapa en långsiktigt hållbar kundrelation.
För att möjliggöra investeringar i tillväxtområden ska kostnaderna inom mer mogen verksamhet minska. Kostnadsmedvetenheten bland medarbetarna i vardagen behöver stärkas. En kontinuerlig kostnadskontroll är en förutsättning för att behålla konkurrenskraft.
| MSEK | 2012 (jan-dec) | 2011* (jan-dec) |
|---|---|---|
| Totala rörelseintäkter | 3 999 | 4 323 |
| Directories | 3 230 | 3 424 |
| Voice | 769 | 899 |
| Justerat EBITDA före engångsposter | ||
| och avskrivningar | 976 | 1 078 |
| Engångsposter | 0 | -47 |
| Avskrivningar | -483 | -477 |
| Nedskrivningar | -12 | -378 |
| Rörelseresultat | 481 | 176 |
| Finansiella poster netto | -134 | -364 |
| Skatter | -102 | 4 |
| Årets resultat | 245 | -184 |
* Omräkning av jämförelseår enligt ändrade redovisningsprinciper pensioner
Intäkterna för 2012 uppgick till 3 999 MSEK (4 323) vilket var en organisk minskning med 10 procent (11). Eniro har genomgått transformationen från print till digitala mediekanaler och kvarvarande intäkter från tryckta kataloger utgör en begränsad andel av totala intäkter. Idag står digitala intäkter för 77 procent av de totala annonsintäkterna. För fem år sedan var andelen 36 procent.
Justerat EBITDA, exkluderat för omstruktureringskostnader och övriga jämförelsestörande poster, uppgick till 976 MSEK (1 078), en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. EBITDA för 2012 minskade till 976 MSEK (1 031) och beror främst på intäktsnedgången inom Print som inte till fullo kan kompenseras med tillväxten inom Online/mobilt och Mediaprodukter. Trots intäktsnedgången har Eniro kunnat bibehålla vinstnivåerna eftersom bolaget under 2012 fortsatt arbetat hårt för att minska kostnaderna. Kostnadseffektiviseringarna har gjorts i samtliga delar av verksamheten men i synnerhet inom produkt- och tjänsteutveckling, IT-leverans, personal och tryck/distribution. Det kommunicerade kostnadsbesparingsprogrammet uppgick initialt till 200 MSEK, vilket kom att höjas med ytterligare 50 MSEK i det tredje kvartalet. De faktiska kostnadsbesparingarna för året stannade på imponerande 266 MSEK. Rörelseresultatet för 2012 uppgick till 481 MSEK (176 inklusive nedskrivning av goodwill om 378 MSEK).
För 2012 uppgick finansnettot till en kostnad om 134 MSEK (364) och påverkades positivt av en vinst på en efterskänkt skuld uppgående till cirka 154 MSEK. Finansnettot påverkades även positivt av lägre räntenivåer och skuldsättning samt negativt av en valutakursförlust på 7 MSEK (valutakursvinst 9 MSEK).
Eniro erbjöds under våren en möjlighet till en förtida återbetalning av ett lån till en rabatt uppgående till 154 MSEK. En bank i bolagets bankkonsortium önskade genomföra en återbetalning av utestående lån av interna skäl. Genom att finansiera låneåterbetalningen med inrättandet av en preferensaktie kunde Eniro skapa en ökad egen handlingsfrihet samtidigt som skuldsättning, räntekostnader och övriga nyckeltal förbättrades kraftigt för stamaktieägarna.
Resultatet före skatt för 2012 uppgick till 347 MSEK (–188). För 2012 redovisar Eniro en skattekostnad om 102 MSEK (positiv skattekostnad 4). I årets skattekostnad ingår en engångspost på cirka 40 MSEK som effekt av sänkt bolagsskatt från 26,3 procent till 22 procent i Sverige vilken uppstår vid omvärdering av uppskjutna skattefordringar. Årets resultat uppgick till 245 MSEK (–184).
Resultat per stamaktie uppgick till 2,13 SEK (–1,84).
| MSEK | 2012 (jan-dec) | 2011* (jan-dec) |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 3 230 | 3 424 |
| Sverige | 1 433 | 1 527 |
| Norge | 1 072 | 1 191 |
| Danmark | 525 | 472 |
| Polen | 200 | 234 |
| EBITDA | 777 | 770 |
| EBITDA marginal % | 24,1 | 22,5 |
* Omräkning av jämförelseår enligt ändrade redovisningsprinciper pensioner
Rörelseintäkterna för Directories uppgick till 3 230 MSEK (3 424), vilket var en nedgång med 6 procent. Danmark ökade intäkterna med 11 procent till följd av förvärvet av De Gule Sider i december 2011.
EBITDA för Directories uppgick till 777 MSEK (770) och EBITDA-marginalen var 24 procent (22).
| Voice | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 (jan-dec) | 2011* (jan-dec) |
| Rörelseintäkter | 769 | 899 |
| Sverige | 446 | 520 |
| Norge | 74 | 95 |
| Finland | 249 | 284 |
| EBITDA | 279 | 344 |
| EBITDA Marginal % | 36,3 | 38,3 |
* Omräkning av jämförelseår enligt ändrade redovisningsprinciper pensioner
Rörelseintäkterna i Voice uppgick till 769 MSEK (899), en minskning med 14 procent. Volymerna minskade på alla marknader, men kompenserades till viss del av prishöjningar.
EBITDA uppgick till 279 MSEK (344) och EBITDA-marginalen var 36 procent (38).
Koncernens balansräkning i sammandrag
| MSEK | 2012 (dec 30) | 2011 (dec 30) |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 42 | 67 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 7 330 | 7 666 |
| Övriga anläggningstillgångar | 491 | 449 |
| Omsättningstillgångar exkl likvida medel | 883 | 1 050 |
| Likvida medel | 198 | 557 |
| Summa tillgångar | 8 944 | 9 789 |
| Eget kapital | 3 543 | 3 028 |
| Räntebärande skulder inkl derivat | 2 966 | 4 127 |
| Icke räntebärande skulder | 2 435 | 2 634 |
| Summa eget kapital och skulder | 8 944 | 9 789 |
Balansomslutningen minskade med cirka 9 procent till 8 944 MSEK (9 789). Koncernen har immateriella anläggningstillgångar på totalt 7 330 MSEK (7 666) varav goodwill avser 6 124 MSEK (6 119) och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod 923 MSEK (916). Förändringen mellan perioderna av materiella och immateriella anläggningstillgångarna beror på sedvanliga avskrivningar om 483 MSEK (477) och nedskriving om 12 MSEK (378). Därutöver har investeringar, i huvudsak i utvecklingsprojekt, skett under året med 121 MSEK. Förändringen i övriga anläggningstillgångarna avser ökning av pantsatta bankmedel med cirka 60 MSEK som säkerhet för pensionsförsäkring hos PRI Pensionsgaranti. Valutaeffekten under året var marginell.
Icke räntebärande omsättningstillgångar var lägre vid utgången av 2012 på grund av lägre kundfordringar till följd av minskade intäkter. Den minskade försäljningen påverkade även de förutbetalda intäkterna negativt, vilket bidrog till lägre icke räntebärande kortfristiga skulder. Likvida medel minskade med 359 MSEK till 198 MSEK (557) till följd av stora amorteringar av låneskulden under året.
Eget kapital uppgick till 3 543 MSEK (3 028) vid årets slut och var en ökning med 515 MSEK till följd av positivt totalresultat för perioden samt genomförd nyemission av preferensaktier. Preferensaktien registrerades på Bolagsverket den 2 juli 2012. Eniro finansierade en förtida återbetalning av banklån genom utgivande av preferensaktie. Preferensaktieemissionen uppgick till 383 MSEK efter emissionskostnader. Ingen utdelning betalades ut till stamaktieägarna under året. Fastställd utdelning till preferensaktieägarna har bokats och reducerat eget kapital med 36 MSEK. Eget kapital per aktie uppgick till 35,02 kronor (30,23) och andelen eget kapital var 40 procent (31) av de totala tillgångarna.
Räntebärande skulder inklusive derivat minskade med hela 1 161 MSEK efter planenliga och extra amorteringar samt en förtida återbetalning av ett lån till rabatt uppgående till 154
MSEK. En bank i bolagets bankkonsortium önskade en återbetalning av utestående lån av interna skäl.
Koncernens räntebärande nettoskuld har minskat med mer än 800 MSEK och uppgick den 31 december 2012 till 2 704 MSEK att jämföra med 3 535 MSEK vid årets ingång. Den räntebärande nettoskulden i förhållande till EBITDA, exkluderat övriga jämförelsestörande poster, var 2,8 (3,3 vid årets ingång).
| MSEK | 2012 (dec 31) 2011* (dec 31) | |
|---|---|---|
| Upplåning exkl derivat | -2 966 | -4 100 |
| Derivatinstrument ** | 0 | -27 |
| Övriga kortfristiga räntebärande fordringar | 3 | 8 |
| Övriga långfristiga räntebärande fordringar *** | 61 | - |
| Likvida medel | 198 | 557 |
| Räntebärande nettoskuld inkl ränteswappar | -2 704 | -3 562 |
| Avgår: marknadsvärde ränteswappar | - | 27 |
| Räntebärande nettoskuld | -2 704 | - 3535 |
* Omräkning av jämförelseår enligt ändrade redovisningsprinciper pensioner ** Inkluderad i andra fordringar (positivt marknadsvärde) och upplåning
(negativt marknadsvärde)
*** Inkluderad i andra fordringar
Den 31 december 2012 uppgick den utestående skulden under kreditfaciliteten till 1 114 MNOK, 57 MDKK och 1 635 MSEK. Vid årsskiftet hade Eniro en outnyttjad kreditfacilitet på 165 MSEK. Likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter uppgick den 31 december 2012 till cirka 363 MSEK.
Koncernens gemensamma finanspolicy som fastställts av styrelsen ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för hantering av finansiering och riskhantering. Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har i huvudsak investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor och danska kronor.
För en mer utförlig beskrivning av finansiell riskhantering se not 21 Finansiell riskhantering.
Det operativa kassaflödet ökade till 299 MSEK (230). Kassaflödet har påverkats positivt av lägre räntekostnader, skattebetalningar och investeringar i jämförelse med 2011. Rörelsekapitalets utveckling har under året varit negativt till följd av lägre omsättning och därmed lägre kundfordringar och förskottsbetalningar. Kassaflödet från finansieringsverksamheten påverkades negativt av amorteringar av kreditfaciliteten om totalt netto 1 021 MSEK och positivt av genomförd emission av preferensaktier om 376 MSEK. Eniro har även betalat utdelning på preferensaktier om 24 MSEK vilket påverkade kassaflödet negativt. Långfristiga placeringar har ökat med 61 MSEK som avser pantsatta bankmedel för fortsatt pensionsförsäkring hos PRI Pensionsgaranti. Periodens kassaflöde var –361 MSEK (113).
Eniro eftersträvar att ha en utvecklingsavdelning i världsklass för lokalt sök. Huvudfokus i produktutvecklingen ligger på den mobila och digitala sökkanalen. Att plattformen för mobilt och internet utvecklas gemensamt säkerställer effektivitet och kvalitet.
Eniro utvecklar sina produkter för och med utgångspunkt från användarna. Användare som nyttjar Eniros produkter och tjänster ökar trafiken, vilket i sin tur stärker kundnyttan för bolagets annonserande kunder.
Under året har Eniro skapat ett mer enhetligt utseende på sina sajter och harmoniserat kartor, logotyper och färger både i den mobila och digitala internetkanalen. Lanseringen av Mobil 2.0, med ett helt nytt gränssnitt för användaren, tar sin utgångspunkt i användarens geografiska position för att ge bästa möjliga sökresultat i närområdet.
Produkt- och tjänsteutveckling för hela koncernen sker centralt i Group Product & Services (GPS). Även den polska GPSorganisationen, som tidigare har drivits separat, har under året integrerats i den gemensamma produktutvecklingen.
Totalt har följande utvecklingskostnader aktiverats i balansräkningen de tre senaste åren.
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Utvecklingskostnader | 99 | 108 | 157 |
Eniro har förvärvat tillgångarna i Open Ad Exchange i Danmark och stärker därmed sin position och sitt nätverkserbjudande på den danska marknaden för sponsrade länkar. Avstämningsdagen för transaktionen var den 29 maj 2012. Köpeskillingen var cirka 2 MSEK.
Avyttringarna som skett under året sker i ett led att renodla och koncentrera Eniros verksamhet till digitalt lokalt sök. Eniro avyttrade den norska B2B-tjänsten Inform till Bisnode. Försäljningen gav upphov till en reavinst uppgående till cirka 37 MSEK. Inform hade en helårsomsättning uppgående till cirka 19 MSEK och ett positivt EBITDA-resultat. Bisnode betalade en total köpeskilling uppgående till cirka 37 MSEK. Betalningen var kontant vid tillträdet den 30 november 2012.
Eniro avyttrade den norska webbsöktjänsten kvasir.no till Scandinavia Online AS som Eniro äger tillsammans med Aller Media AS. Försäljningen innefattar varumärke, domännamn, söktjänst, IT-plattform, leverantörsavtal, distributionsavtal och personal. Eniro kommer även fortsättningsvis efter försäljningen att äga 50,1 procent och resterande 49,9 procent ägs av Aller Media AS. Scandinavia Online AS betalar en köpeskilling initialt uppgående till 19 MSEK. Betalningen skedde kontant i januari 2013. Utöver erlagd köpeskilling vid tillträde finns en möjlighet till tilläggsköpeskilling baserad på bolagets intäktsutveckling. Affären innebar en reavinst för koncernen på cirka 7 MSEK för den andelen av avyttringen som ägs av Aller Media AS.
Under 2013 avser Eniro renodla verksamheten ytterligare. Intäkterna från digitala medier, som idag uppgår till cirka två tredjedelar av omsättningen, förväntas öka. Intäkterna från Print och Voice, som utgör resterande tredjedel av verksamheten, kommer fortsatt att minska som en konsekvens av ändrat användarbeteende. Eniro kommer att maximera kassaflödet från dessa medier. Genom fortsatta kostnadsbesparingar och
effektivare organisationsstruktur förväntas ett starkt kassaflöde som ska användas till att minska skuldsättningen ytterligare. Målet är att, beaktat förändrad intäktsmix och fortsatta besparingar, bibehålla en EBITDA 2013 i nivå med 2012. Målsättningen är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 2,5 gånger.
Antalet heltidsanställda uppgick per den 31 december 2012 till 3 187 personer jämfört med 3 626 vid årets ingång. Antalet anställda minskade således med 439. Antalet anställda fördelar sig enligt nedanstående tabell:
Heltidsanställda vid periodens slut
| 2012 (dec 31) | 2011 (dec 31) | |
|---|---|---|
| Sverige inkl Övrigt | 838 | 934 |
| Norge | 539 | 629 |
| Danmark | 406 | 403 |
| Polen | 815 | 927 |
| Directories inkl Övrigt | 2 598 | 2 893 |
| Sverige | 255 | 274 |
| Norge | 48 | 59 |
| Finland | 316 | 400 |
| Voice | 589 | 733 |
| Totalt koncernen | 3 187 | 3 626 |
Eniro bedriver ett systematiskt och målinriktat miljöarbete. Under 2012 fokuserades miljöarbetet främst på produktion och distribution av kataloger, transport, att minska energiförbrukning samt avfall.
På Eniros hemsida www.eniro.com finns mer information om Eniros miljöarbete.
Rörelseintäkter för 2012 uppgick till 43 MSEK (36). Samtliga rörelseintäkter avser koncernintern försäljning. Resultat före skatt uppgick till 167 MSEK (–273). Investeringar uppgick till 0 MSEK (0). Moderbolagets har ingen extern räntebärande nettoskuld.
Moderbolagets egna kapital uppgick vid utgången av 2012 till 5 428 MSEK (5 002), varav fritt eget kapital uppgick till 2 898 MSEK (2 497). Under 2012 emitterade Eniro AB en preferensaktie till emissionskurs 400 kronor och totalt 1 000 000 aktier. Preferensaktien registrerades på Bolagsverket den 2 juli 2012. Anledningen till emissionen var att finansiera en förtida låneåterbetalning. Registrerat aktiekapital uppgick den 31 december 2012 till 2 529 518 500 SEK fördelat på 100 180 740 stamaktier och 1 000 000 preferensaktier. Vid utgången av 2012 var kvotvärdet per Eniro-aktie 25 kronor. Den 31 december, 2012 hade Eniro AB 3 266 egna aktier vilket även var det genomsnittliga innehavet under året.
Moderbolaget Eniro AB hade vid utgången av året 31 heltidsanställda (30).
Under slutet av 2010 omförhandlade Eniro sitt låneavtal med samma bankkonsortium som under det tidigare låneavtalet. Låneavtalet blev effektivt per den 13 januari 2011.
Om en ägare, eller en grupp av ägare, förvärvar mer än 30 procent av rösterna i Eniro, så ska Eniro och aktuella banker inom 30 dagar komma överens om en fortsättning av låneavtalet. Om en överenskommelse inte träffas kan låneavtalet upphöra och utestående lån ska återbetalas omedelbart.
Eniro har en försäkring hos PRI Pensionsgaranti. Under 2012 har 60 MSEK avsatts som spärrade bankmedel som säkerhet för samma pensionsgaranti. I mars 2013 har Eniro placerat ytterligare 50 MSEK som spärrade bankmedel för fortsatt garanti. Därmed uppgår totala spärrade bankmedel till cirka 110 MSEK jämte avkastning.
Eniro Norge AS har den första februari 2013 avtalat med huvudägarna till den norska nummerupplysningstjänsten 1888 Værsågod! AS, Marell Invest AS och TV2 AS, om ett samgående. Samgåendet innebär att Eniro efter affären kontrollerar 60 procent av den gemensamma verksamheten, och resterande 40 procent kontrolleras av ägarna till 1888. Eniros intäkter från den egna nummerupplysningstjänsten 1880 uppgick till cirka 75 MSEK 2012 medan 1888:s intäkter för motsvarande period uppgick till cirka 65 MSEK. Transaktionen gav i sig inte upphov till något rearesultat och påverkar inte kassaflödet då köpeskilling ej utgår.
Samgåendet bidrar till en konsolidering av en marknad med vikande volymer och skapar förutsättningar för en attraktivare tjänst. Avtalet möjliggör betydande effektiviseringar samt kostnadssynergier. Det gemensamma bolaget konsolideras i Eniro-koncernen under första kvartalet 2013. Affären bedöms öka Eniros intäkter med cirka 50 MSEK och EBITDA med cirka 20 MSEK på helårsbasis.
Inför årsstämman 2013 föreslår styrelsen att 48 MSEK utdelas till aktieägare av preferensaktier. Således föreslås en vinstutdelning om 12 kronor per preferensaktie per kvartal. Som avstämningsdag ska vara 31 januari, 30 april, 31 juli och 31 oktober. Utbetalning av likvid ska ske tredje bankdagen efter avstämningsdagen.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning på stamaktier lämnas för verksamhetsåret 2012. Detta då det finansiella målet att fortsätta minska bolagets nettoskuldsättningen är överordnat utdelning.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget:
| SEK | |
|---|---|
| Årets resultat | 79 597 983 |
| Balanserade vinstmedel | 2 818 748 163 |
| Summa | 2 898 346 146 |
| Styrelsen föreslår att: | |
| SEK | |
| Utdelning preferensaktier om 48 kr per aktie | 48 000 000 |
| I ny räkning överförs | 2 850 346 146 |
| Summa | 2 898 346 146 |
Eniro definierar risk som en osäkerhet i att en händelse inträffar som kan komma att påverka bolagets förmåga att uppnå fastställda affärsmål inom en given tidsperiod. Risker är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet, vilka måste hanteras av organisationen på ett effektivt sätt.
Riskhantering syftar till att förebygga, begränsa eller förhindra att risker materialiseras och drabbar verksamheten på ett negativt sätt. Eniro har en årligen återkommande process för genomförande av riskanalys, Enterprise Risk Management (ERM) som omfattar alla delar av verksamheten, såväl intäktsområden som koncernfunktioner. Eniro eftersträvar en effektiv identifiering, utvärdering och hantering av risker inom dimensionerna bransch- och marknadsrisker, kommersiella risker, operationella risker, finansiella risker, efterlevnadsrisker kopplade till lagar och regelverk samt finansiella rapporteringsrisker. Riskexponeringen är olika inom intäktsområdena Online/mobilt, Print, Mediaprodukter och Voice och vid riskanalysen identifieras de olika riskerna på ett strukturerat sätt genom analys av ett antal riskdrivare
per riskkategori. För varje värderad risk görs en bedömning av huruvida risken ska bevakas, elimineras, reduceras eller ökas. Riskanalysen utgör bland annat underlag för det årliga affärsplanarbetet där riskhanteringsaktiviteter utarbetas som strategiska eller operationella initiativ. Riskanalysen inklusive riskhanteringsåtgärder rapporteras till bolagets revisionsutskott samt styrelsen för utvärdering och godkännande. Eniro har definierat följande tre primära syften med bolagets riskhanteringsprocesser:
| Riskkategori | Potentiella risker för Eniro | Riskhantering |
|---|---|---|
| Marknadsrisker | Risk för lägre tillväxt än förväntat inom Mediaprodukter. |
Nya produkter samt utökat nätverk för ökad exponering av sponsrade länkar. Media Business Concept för paketering av produkter anpassad för varje kund. |
| Risk för lägre trafikutveckling på online tjänsterna än förväntat. |
Eniro baserar produktutveckling, kommunikation och strategier på klart definierade målgrupper. Kvalitet i databaser ger ökad användarnöjdhet. |
|
| Risk för lägre samtalsvolymer inom Voice på grund av substitut. |
Utveckla premiumtjänster inom personliga söktjänster. Bibehålla höga kundnöjdhetsindex. |
|
| Risk för lägre tillväxt än förväntat inom Directories. |
Behålla befintliga och attrahera nya kunder. Påvisa värdet för kunden av närvaro i lokalt sök. |
|
| Risk att inte upprätthålla konkurrenskraft. | Renodla och koncentrera verksamheten. | |
| Risk för minskad efterfrågan av medie produkter vid konjunkturnedgång. |
Fortsatt kostnadskontroll för snabb verksamhetsanpassning. | |
| Operationella risker |
Risk för att produktutveckling inte lever upp till användarnas förväntningar. |
Användarna i fokus utifrån varumärkesprojekt och kontinuerliga möten med fokusgrupper. |
| Risk för hög personalomsättning i säljorganisationen. |
Aktiv coachning av säljchefer med tydliga säljmål. Höja yrkesstoltheten inom säljkåren. |
|
| Risk för driftstörningar i databas. | Fokus på driftsäkerhet samt skyddande IT-lösningar. | |
| Finansiella risker | Risk för ränte- och valutaförändringar och möjligheten att erhålla finansiering. |
Finanspolicy för finansiella risker, säkringar och långfristiga lån. Utvärdera finansieringsalternativ och villkor inför omläggning av lån. |
| Legala risker | Risk för ändrade lagar samt tvister i kommersiella och finansiella avtal. |
Kontinuerlig uppföljning av lagar, avtal och utvärdering av riskexponering. |
| Finansiella rapporteringsrisker |
Risk för missvisande utfall i interna och externa finansiella rapporter. |
Internkontrollsystem och andra kontrollrutiner samt externa revisorer. |
Marknaden för digitala tjänster och sökordsannonsering fortsätter att växa och för Eniro gäller att utvecklas i takt med bolagets förväntningar och att ta marknadsandelar. För att nå lönsam tillväxt satsar Eniro på utveckling av nya produkter och effektivisering av medieområdet. Eniros nätverk ska utökas för att genom fler annonseringspartners öka räckvidden och därmed intäkterna inom sponsrade länkar och banners. Eniro har även ingått samarbete med nätverkspartners som tillhandahåller display och sponsrade länkar på den mobila plattformen. Eniros nätverk ska utökas för att genom fler annonseringspartners öka räckvidden och därmed intäkterna inom sponsrade länkar och banners.
Eniro har lanserat Media Business Concept som är ett samlingsbegrepp för produkter, processer och stödsystem för försäljning av sponsrade länkar i kombination med produkter såsom hemsidor, videor och sökmotoroptimering riktat mot den växande marknaden för sökordsannonsering. Media Business Concept ger kunderna möjlighet att följa upp och optimera sin synlighet med kundanpassade lösningar.
Trafik på Eniros webbsajter och antal användare som gör sökningar är relevant för annonsörerna och för att ge kunderna avkastning på sin investering. Trafikutvecklingen på Eniros webbsajter ska stärkas genom ett ökat fokus på att skapa användarnytta och en förbättrad tjänstekvalitet. Fler användare som besöker Eniros olika mediekanaler innebär en ökad trafik till sajterna. Eniro strävar efter att erbjuda mer relevanta sökträffar och bättre kvalitet än övriga tillgängliga söktjänster. Koncernen har under året investerat mycket i kvalitetsförbättrande aktiviteter, allt för att stärka användarupplevelsen. Eniro utvecklar sina produkter för och med utgångspunkt från användarna. Arbetet med att förbättra användarupplevelsen och avkastningen för de betalande kunderna går hand i hand. Genom fler användare som nyttjar Eniros produkter och tjänster ökar trafiken, vilket i sin tur skapar ett ökat incitament för kunderna att vara sökbara i Eniros kanaler. Användarnytta kan således likställas med kundnytta. En positiv trafikutveckling är en nyckel i säljsamtalet för att understryka kundnyttan och påvisa avkastning på gjord investering.
Volymerna inom Voice väntas fortsätta att minska till följd av vikande marknadstrend där smarta telefoner har en negativ påverkan på volymerna. Nummerupplysningstjänsterna har en trogen och lojal grupp frekventa användare som står för en stor del av volymerna och kommer att finnas kvar så länge kunder och användare erbjuds attraktiva tjänster och har god lönsamhet.
Eniros strategi är att tillhandahålla användarnas önskemål och säkerställa positionen som förstahandsvalet för befintliga kunder som nyttjar tjänsten ofta. För att förstärka innehållet i upplysningstjänsten fokuserar Eniro på partnerskap med andra leverantörer av innehåll som lämpar sig för personlig upplysning. Därutöver arbetar Eniro med att utveckla premiumtjänster där priskänsligheten är lägre. I Finland bedriver Eniro en aktiv "contact center"-verksamhet för att kompensera för vikande volymer inom den traditionella upplysningstjänsten. Tjänster och plattformsstrategier ses över och verksamheten effektiviseras kontinuerligt, allt i enlighet med målet att upprätthålla en hög lönsamhet och ett starkt kassaflöde.
Digitala intäkter utgör den största och viktigaste källan för intäkter för koncernen och förväntas kompensera för minskade print- och voiceintäkter. 77 procent av Eniros annonsintäkter är digitala och kvarvarande intäkter från tryckta medier utgör en begränsad andel av totalen. Den digitala annonsmarknaden kännetecknas av hög konkurrens och kontinuerlig teknologisk innovation. Marknadens aktörer har som mål att attrahera användare som driver trafik vilket i sin tur stärker kundnyttan för annonserande kunder.
Att behålla befintliga kunder och ge dem avkastning för sin investering är centralt för Eniros verksamhet. Parallellt sker ett arbete för att attrahera nya kunder och öka kundbasen. Eniros kunder vill synas där användarna gör sina sökningar för att på så sätt optimera sin sökbarhet och öka sina kontaktytor mot potentiella kunder.
För att ge användaren en attraktiv och relevant tjänst som skapar användarnytta krävs att Eniro utvecklar produkter för och med utgångspunkt från användarna. Eniro ska helt enkelt tillhandahålla de bästa produkterna för lokalt sök. Användarnyttan kan även likställas med kundnytta. För att öka kundens återinvestering är det viktigt att kunna påvisa kundvärdet av genomförd investering. Resultatet av kundens investering rapporteras löpande genom månatliga avkastningsrapporter.
Sökmarknaden, oberoende av kanal, präglas av hög konkurrens, snabb förändring och hög teknologisk innovation. Eniros produkter och tjänster är utsatta för både direkt och indirekt konkurrens från företag som erbjuder sökbarhet och relevant närvaro, dygnet runt, årets alla dagar. Konkurrenter är såväl stora globala aktörer som mindre lokala företag, nischaktörer, mediekoncerner och traditionella katalogföretag. Eniro har börjat att renodla sin verksamhet och har både förvärvat och avyttrat verksamheter för ökad koncentration av sina tjänster. En centraliserad produktutveckling och ett starkare varumärke behövs för att Eniro framgångsrikt ska kunna konkurrera om både kunder och användare.
Förändringar på arbets- och finansmarknaden samt i världsekonomin är svåra att förutspå och kan påverka efterfrågan på de marknader där Eniro är etablerad. Kundernas marknadsföringsplaner styr efterfrågan på Eniros produkter och tjänster. Eniro har under 2012 visat att bolaget har lyckats upprätthålla en hög lönsamhet trots minskade intäkter. Fortsatta effektiviseringar och en god kostnadskontroll gör att Eniro kan anpassa verksamheten vid konjunktursvängningar.
Det är av största vikt att produktutvecklingen speglar användarnas förväntningar. En position i framkant i den växande digitala- och mobila sökmarknaden är central. Varumärkesprojektet som genomförts och lanserats under 2012 säkerställer att bolagets tjänsteutveckling tar sin utgångspunkt i användarnyttan. Genom en ökad användarnytta och en stärkt koppling till bolagets användare ökar trafiken till bolagets tjänster vilket i sin tur skapar mervärde för Eniros annonserande kunder.
Eniro engagerar fokusgrupper i produktutvecklingsprocessen för att säkerställa att tjänsterna utvecklas i enlighet med kundgruppernas behov. Varumärkesprojektet fokuserar till att Eniros position "symbolen för lokalt sök" överensstämmer med målgruppens sökbehov. Under året har Eniro skapat ett
mer enhetligt utseende på sina sajter och harmoniserat kartor, logotyper och färger både i den mobila och i den digitala internetkanalen. En ny generation av mobila tjänster har tagits fram och lanserats för iPad och mobilt internet, liksom för Eniros mobilappar för iPhone och Android. Mobil 2.0 har ett helt nytt gränssnitt och tar utgångspunkt i användarens geografiska position för att ge bästa möjliga sökresultat i närområdet. Den har även Facebookintegration, där Eniros kartor kan visa var en person är via Facebook check-in. Under 2013 kommer Eniro fortsätta utveckla nyheter som integration av social medier och användargenererat innehåll samt förbättringar inom produktsök.
En alltför stor personalomsättning har under ett antal år varit en utmaning för Eniro. 2012 bröts den negativa trenden och färre medarbetare slutade än tidigare år. För att minska personalomsättningshastigheten och därmed minska kostnaderna för nyrekrytering pågår ett omfattande arbete. Arbetet ska förbättra processer, säkerställa rätt målbild och effektivisera säljkårens leverans genom utökade utbildningsinsatser. Genom en förbättrad säljmetodik och säljstyrning samt högre måluppfyllnad ska personalomsättningen minskas.
För att höja yrkesstoltheten inom säljaryrket har Eniro varit delaktig i att instifta priset Årets bästa säljare. Sammantaget har Eniro fokuserat på flera aktiviteter för minskad personalomsättning som är nyckeln till en ökad säljeffektivitet och höjd lönsamhet.
Merparten av Eniros affärsverksamhet är till en betydande del beroende av att IT- och kommunikationssystem, inklusive datasäkerhetssystem, fungerar effektivt och utan störningar. Ett avbrott eller fel i nuvarande eller framtida system skulle kunna försämra Eniros förmåga att samla in, bearbeta och lagra data samt att bedriva den löpande verksamheten. Eniros IT- och kommunikationssystem kan vara sårbara för skador eller avbrott orsakade av en mängd felkällor, bland annat av attacker från datavirus på webbsidor som är riktade mot Eniros onlinetjänster. Eniro och dess externa leverantörer av IT- och kommunikationssystem arbetar kontinuerligt med att vidta åtgärder som begränsar att Eniros databaser förstörs eller att innehåll förloras på grund av avbrott, skada eller störning.
Eniros nettoräntekostnad påverkas av förändrade marknadsräntor. Eniro har tidigare haft en andel av långfristig upplåning låst till fast ränta via en ränteswapp men den avslutades under 2012 och hela upplåningen sker nu till rörlig ränta. Eniro har under 2012 gjort amorteringar enligt plan, extraamorteringar samt förtidsinlösen av banklån vilket sammantaget har bidragit till lägre upplåningsskuld och därmed lägre räntekostnader.
Eniro har som internationell koncern en omräkningsrisk när utländska dotterbolags nettotillgångar räknas om till svenska kronor. Dessa omräkningsrisker säkras delvis genom upplåning i utländsk valuta. Eniros finanspolicy fastställs av styrelsen och ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. För en utförlig beskrivning av finansiell riskhantering se Not 21 Finansiell riskhantering.
Eniros låneavtal löper till och med november 2014 vilket betyder att Eniro behöver omförhandla låneavtalet eller söka alternativ finansiering innan lånet förfaller. Eniros möjligheter att framgångsrikt refinansiera bankskulden beror på marknadsförhållandena och Eniros finansiella situation vid tidpunkten för refinansieringen. Marknadsförhållandena och finansiella händelser styr villkor som räntor, covenanter och eventuella restriktioner. Alternativ finansiering som kan vara tillgänglig avser företagsobligationer. Eniro har för avsikt att i god tid utvärdera de olika möjliga finansieringsalternativen som finns tillgängliga och fokusera på bästa avtalsvillkor.
Förändrade lagar, regler och nya myndighetsbeslut kan ge andra förutsättningar för verksamheten och därmed påverka Eniro. Bolaget har ett väletablerat system för interna regler och principer vilka klart reglerar och ger direktiv för hur verksamheten ska skötas i olika avseenden.
Bolaget genomför löpande uppföljningar av att lagar, regelverk samt interna principer följs. Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen sker centralt och resultatet redovisas till styrelsen.
En korrekt och ändamålsenlig finansiell rapportering och en god intern kontroll är av väsentlig vikt för bolagets trovärdighet gentemot aktieägare och övriga intressenter. Eniro avsätter omfattande resurser på att utveckla processer för riskanalys och riskhantering i syfte att upprätthålla en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen i enlighet med intentionerna i Bolagsstyrningskoden. Risken för väsentliga fel i bolagets finansiella rapportering analyseras med utgångspunkt från koncernens resultat och balansräkning. Identifiering av väsentliga konton har skett och en riskanalys har genomförts där såväl kvantitativa som kvalitativa riskparametrar har utvärderats.
För en utförlig beskrivning av bolagets riskanalys och riskhanteringsaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen hänvisas till avsnittet om intern kontroll i Bolagsstyrningsrapporten.
Eniro är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Denna bolagsstyrningsrapport har granskats av bolagets externa revisorer.
instruktion till VD, strategier och policies avseende bland annat finans-, information- och insiderfrågor, och processer för intern kontroll och styrning.
regelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Svensk kod för bolagsstyrning.
Eniro är ett svenskt publikt aktiebolag. Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncernens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse bolagets styrelse som i sin tur är det organ som löpande under året är ansvarigt för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och interna styrinstrument. Vid bolagsstämman får varje röstberättigad aktieägare till stamaktier rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier utan begränsning i rösträtten, preferensaktieägare har 1/10 dels röst per aktie. Modellen beskriver hur bolagsstyrningen är organiserad inom Eniro.
Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, aktiebolagslagen och regelverket vid Nasdaq OMX Stockholm. Eniro tillämpar sedan 2005 Svensk kod för bolagsstyrning, vilken finns tillgänglig på Kollegiet för svensk bolagsstyrnings webbplats. Räkenskapsår 2012 har Eniro inga avvikelser från koden att rapportera.
Eniro verkar för att verksamheten ska generera god långsiktig avkastning för aktieägare och andra intressenter. En effektiv bolagsstyrning inom Eniro kan sammanfattas i ett antal samverkande komponenter som beskrivs i bilden ovan.
Antalet aktieägare i Eniro uppgick per den 31 december 2012 till 12 863 (14 803). Enligt de uppgifter som är kända för bolaget representerade de tio största ägarna 52 procent (52,1) av aktiekapitalet. 63 procent av totalt antal utestående aktier var registrerade på svenska ägare, medan 37 procent ägdes av utländska aktieägare (32).
Bolagets tre största aktieägare per den sista december 2012 var Staffan Persson bolag med familj (11,3%), Länsförsäkringar Fondförvaltning AB (10,2%) och Danske Capital Sverige AB (9,0%). Läs mer om Eniros aktie på sidorna 38–39.
Aktiekapitalet i Eniro uppgick per den 31 december 2012 till 2 529 MSEK fördelat på 100 180 740 stamaktier och 1 000 000 preferensaktier, varav Eniros egna innehav uppgick till 3 266 stamaktier (3 266). I genomsnitt uppgick Eniros innehav av egna aktier under året till 3 266 stamaktier. Avsikten med innehavet av egna stamaktier var att de skulle utnyttjas till aktiesparprogrammet för anställda i Eniro. Programmet avslutades dock under 2011.
Det totala antalet röster uppgick till 100 280 740, varav stamaktierna motsvarar 100 180 740 röster och preferensaktierna 100 000 röster. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 25 kronor och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Eniroaktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen och handlas under kortnamnet ENRO. På Nasdaq OMX nordiska lista tillhör Eniro segmentet Nordic Mid Cap, sektorn Consumer Discretionary/Advertising. Eniros börsvärde uppgick per sista december 2012 till 1,6 miljarder kronor inklusive noterad preferensaktie.
Det finansiella målet att minska bolagets nettoskuld i relation till EBITDA är överordnat utdelning till bolagets aktieägare.
Bolagets mål är att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 2,5 gånger. Det innebär att en minskning av bolagets skulder är fortsatt prioriterat. Styrelsen i Eniro föreslår därför att ingen utdelning på stamaktierna lämnas för verksamhetsåret 2012.
Styrelsen föreslår till årsstämman 2013 en utdelning på preferensaktier uppgående till 48 kronor per aktie, det vill säga en total utdelning om 48 MSEK. Utdelningen kommer regleras med ett intervall om tremånadersperioder. För varje tremånadersperiod utdelas 12 kronor per aktie.
Styrelsen har sedan tidigare fastställt en utdelning för 2012 om 36 MSEK på preferensaktierna, vilken beslutades på extra bolagsstämma den 7 juni 2012.
Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och är anmälda i tid har rätt att delta på bolagsstämman, personligen eller genom ombud. Beslut vid bolagsstämman fattas normalt med enkel majoritet. För vissa frågor föreskriver dock aktiebolagslagen att ett förslag ska biträdas av en högre majoritet. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos Eniros styrelse under särskild adress som publiceras på koncernens hemsida, www. eniro.com, i god tid före stämman.
En årsstämma ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Kallelsen till årsstämman ska offentliggöras senast fyra veckor och inte tidigare än sex veckor före stämman. Årsstämman beslutar om utdelning, godkännande av årsbokslutet, val av styrelseledamöter och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer, riktlinjer om ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare, bolagsordningsändringar och andra viktiga frågor. En extra bolagsstämma kan sammankallas av styrelsen eller efter begäran av revisorerna eller ägare till minst tio procent av samtliga aktier i Eniro.
Eniros årsstämma 2012 hölls den 25 april på Näringslivets Hus, Stockholm.
Årsstämman beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att ingen utdelning skulle lämnas för räkenskapsåret 2011 och att bolagets disponibla medel i stället skulle överföras i ny räkning.
I enlighet med valberedningens förslaget beslutade årsstämman att Eniros styrelse skulle bestå av sex ledamöter och inga suppleanter. Till styrelseledamöter beslutade årsstämman enligt valberedningens förslag omval av Fredrik Arnander, Thomas Axén, Cecilia Daun Wennborg, Ketil Eriksen och Lars-Johan Jarnheimer samt nyval av Leif Aa. Fredsted. Lars-Johan Jarnheimer valdes till ordförande i styrelsen.
Stämman beslutade därutöver om arvode till styrelsen, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt inrättande av valberedningen inför årsstämman 2013.
Årsstämman beslutade vidare, i enlighet med förslaget,
om två ändringar av bolagsordningen. Den första ändringen skedde för att möjliggöra ett års mandattid för revisorer och den andra ändringen skedde för att möjliggöra att bolagsstämman ska kunna hållas på bolagets huvudkontor i Solna.
I enlighet med valberedningens förslag beslutade årsstämman att fram till nästa årsstämma välja det auktoriserade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB som revisor.
Den extra bolagsstämma i Eniro som hölls den 7 juni 2012 godkände styrelsens beslut av den 7 maj 2012 om nyemission av preferensaktier samt därtill sammanhängande beslut om; ändring av bolagsordning för att möjliggöra införandet av ett nytt aktieslag, preferensaktier, bemyndigande till styrelsen att besluta om nyemission av preferensaktier, samt en extra vinstutdelning på preferensaktierna i enlighet med förslaget.
Nyemissionen omfattade totalt högst 1 000 000 preferensaktier till en teckningskurs om 400 kronor per preferensaktie, vilket vid full teckning motsvarade en emissionslikvid om 400 MSEK före emissionskostnader.
Emissionen genomfördes för att finansiera en förtida återbetalning av en skuld till en bank i bankkonsortiet som bolaget ingått låneavtal med. Genom att finansiera en befintlig skuld till rabatt med utgivandet av preferensaktier minskades Eniros skuldsättning samtidigt som bolagets kassaflöde, resultat och nyckeltal förbättrades.
Anmälningsperioden för emissionen löpte ut den 21 juni 2012. Totalt emottogs teckningsanmälningar motsvarande ett belopp om 725 MSEK. Styrelsen i Eniro beslutade, i enlighet med tidigare bestämda tilldelningsprinciper, att tilldela cirka 40 procent av emissionen till befintliga aktieägare i Eniro inom ramen för erbjudandet till allmänheten. Samtliga befintliga aktieägare som lämnat in korrekt ifyllda anmälningssedlar erhöll tilldelning pro rata i förhållande till det antal aktier de ägde samt i övrigt i enlighet med de principer för tilldelning som angetts i prospektet för emissionen. Resterande del av emissionen, cirka 60 procent inom ramen för det institutionella erbjudandet, tilldelades investerare som på förhand åtagit sig att teckna aktier i emissionen. Ingen ersättning för åtagandena för det institutionella erbjudandet utgick.
Under årsstämman 2012 Det totala antalet företrädda aktier och röster vid årsstämman var 33 022 592 stycken, motsvarande cirka 32,96 procent av det totala antalet möjliga röstberättigade aktier på årsstämman.
Det totala antalet företrädda aktier och röster vid extra bolagsstämman var 42 705 338 stycken, motsvarande cirka 42,6 procent av det totala antalet möjliga röstberättigade aktier på årsstämman.
Samtliga handlingar från årsstämman och extra bolagsstämman 2012 finns på www.eniro.com.
Sedan 2005 har årsstämman årligen beslutat att de fyra största aktieägarna ska erbjudas möjlighet att utse varsin representant, att jämte ordföranden, utgöra valberedningen för tiden tills dess ny valberedning utsetts. Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda. Ett sådant offentliggörande sker senast sex månader före årsstämman.
Inför årsstämman 2013 utgörs valberedningen av Monica Lundström (Zimbrine Holding BV; Staffan Persson bolag och familj), Philip Wendt (utsedd av Länsförsäkringar Fondförvaltning AB), Mikael Nordberg (Danske Capital AB), Åsa Nisell (Swedbank Robur fonder) och Lars-Johan Jarnheimer (styrelseordförande i Eniro). Philip Wendt är valberedningens ordförande.
Om en ledamot av valberedningen avgår från uppdraget innan dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den avgående ledamoten utse en efterträdare, om det anses nödvändigt. Om denna aktieägare inte längre är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna, övergår rätten till den som näst efter dessa ägare har det största aktieägandet.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 25 april 2013 framlägga förslag avseende antal styrelseledamöter som ska väljas av stämman, styrelsearvoden, eventuell ersättning för utskottsarbete, styrelsens sammansättning, val av styrelseordförande, val av ordförande på årsstämman, revisorsarvoden samt val av revisorer. Valberedningen ska också framlägga förslag till årsstämman avseende process för inrättande av nästa års valberedning.
Valberedningen har fram till den 1 mars 2013 haft tre möten. Den har inte erhållit några nomineringsförslag från övriga aktieägare.
En viktig del av valberedningens arbete utgörs av den årliga utvärderingen av styrelsens arbete, liksom den individuella utvärdering som görs av varje styrelseledamot.
Under 2012 har utvärderingen skett genom ett omfattande frågeformulär samt enskilda intervjuer med styrelseledamöterna. Valberedningen har vid sin utvärdering 2012 intervjuat och träffat majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna. Detta arbete utgjorde grunden för valberedningens diskussion om en lämplig sammansättning av styrelsen.
Valberedningens ambition är att styrelsen med avseende på Eniros verksamhet ska ha en lämplig sammansättning beträffande kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningens förslag presenteras i kallelsen till årsstämman och på Eniros webbplats, www.eniro.com. Där publicerar valberedningen också ett motiverat yttrande till sitt förslag till styrelse, i samband med kallelsens utfärdande. Aktieägare som löpande vill komma i kontakt med valberedningen kan göra detta via e-post till [email protected].
Årsstämman väljer bolagets revisor. Från den 1 juni 2011 har enligt lag revisorer en mandattid om ett år, men i bolagsordningen får föreskrivas en mandattid om fyra år, vilket tidigare var fallet i Eniros bolagsordning. Årsstämman 2012 beslutade om ändring av bolagsordningen så att mandattiden för bolagets revisor nu är ett år. Valberedningen lämnar förslag till val av revisor till årsstämma där revisorsval ska äga rum.
Revisorn är ansvarig för att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och utvärdera verksamhetens risker och koncernens finansiella rapportering. Revisorn träffar regelbundet revisionsutskottet för att informera om det löpande revisionsarbetet.
Eniros nuvarande revisor utsågs av årsstämman 2004, omvaldes av årsstämman 2008 och omvaldes igen för ett år vid årsstämman 2012. Årsstämman 2012 omvalde PricewaterhouseCoopers AB som revisor för tiden intill årsstämman 2013. PricewaterhouseCoopers AB respresenterades av Bo Hjalmarsson och Eva Medbrant. Vid årsstämman 2012 meddelades att Bo Hjalmarsson utsetts till huvudansvarig revisor.
Inför årsstämman 2013 föreslår valberedningen omval av PricewaterhouseCoopers AB som revisor för tiden intill årsstämman 2014.
Bo Hjalmarsson
Huvudansvarig revisor i Eniro sedan: 2008 Auktoriserad revisor sedan: 1989
Övriga större revisionsuppdrag: Lundin Petroleum och Teracom. Övriga större uppdrag: Ordförande i Fars Policygrupp för revision.
Revisor i Eniro sedan: 2011
Auktoriserad revisor sedan: 2001
Övriga större revisionsuppdrag: Cygate Group och InfoCare Service. Övriga större uppdrag: –
Ersättning till revisorn 2010–2012 (MSEK)
| År | Övriga uppdrag | Revision | Totalt |
|---|---|---|---|
| 2010 | 1,4 | 9,1 | 10,5 |
| 2011 | 1,4 | 5,1 | 6,5 |
| 2012 | 1,2 | 4,8 | 6,0 |
Under 2010 och 2012 innefattade revisionsarvodet även granskning av emissionsprospektet.
Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Enligt Eniros bolagsordning ska dess styrelse bestå av fyra till tio ledamöter, vilka väljs årligen på årsstämman efter förslag från valberedning för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Tre av ledamöterna utses av arbetstagarorganisationerna i enlighet med svensk lag. Arbetstagarorganisationerna utser även en suppleant. Styrelsen består för närvarande av sex stämmovalda ledamöter samt tre arbetstagarrepresentanter. Ingen av styrelsens ledamöter ingår i företagsledningen.
Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning klargör styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom styrelsen, det vill säga mellan ordförande och övriga ledamöter, liksom mellan styrelsen och dess utskott.
Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande styrelsearbetet. Styrelsen ska normalt hålla sex ordinarie möten per år, varav minst ett med bolagets revisorer närvarande och utan personer från koncernledningen närvarande. Extra styrelsemöten kan hållas för att behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett ordinarie möte. Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten tillsändas ledamöterna en vecka före aktuellt möte. Med kallelsen ska bland annat dagordning och relevant dokumentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska behandlas på mötet medfölja.
Koncernens revisorer deltog vid det styrelsemöte som godkände bokslutskommunikén och bokslutsrapporten för 2012. Revisorerna har under året deltagit på samtliga av revisionsutskottets möten och föredragit sina granskningsrapporter vid mötena som behandlar boksluts- och niomånadersrapporterna. Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med Koncernchef /VD. Ordföranden är ansvarig för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden är även ansvarig för att den årliga utvärderingen av styrelsens arbete genomförs. Ordföranden företräder Eniro i ägarfrågor.
Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och VD, samt rutiner för hur denne löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av koncernens verksamhet och finansiella ställning. Koncernens VD deltar i alla styrelsemöten förutom vid utvärderingen av dennes arbete. Andra ledande befattningshavare deltar när så behövs för att informera styrelsen eller då styrelsen eller VD särskilt begär det.
Styrelsen har för närvarande inrättat två utskott inom sig, ersättningsutskottet som inrättades första gången 2001 och revisionsutskottet som inrättades första gången 2004. Under året har styrelsen fastställt arbetsordningar för respektive utskott. Styrelsen har även beslutat om koncernövergripande policies avseende finans-, informations- och insiderfrågor.
Styrelsen har under året hållit 16 sammanträden, varav 2 per telefon och 6 per capsulam. Vid de ordinarie styrelsemötena har Koncernchef/VD redogjort för koncernens resultat och finansiella ställning inklusive utsikter för de kommande kvartalen.
Viktigare frågor som styrelsen behandlat under året omfattar bland annat bolagets finansiella ställning, förändrade mål för kapitalstrukturen och arbete med preferensaktieemissionen som prospekt, tilldelning av preferensaktier, extra vinstutdelning på preferensaktierna och den extra årsstämman med anledning av emissionen men styrelsen har även behandlat strategifrågor, företagskulturen och bolagets varumärkesplattform.
Dessutom har avtal och investeringar samt förvärv och avyttringar behandlats, bland annat avtal med de långivande bankerna och avyttring av verksamheterna avseende Bilweb i Sverige, den norska B2B-tjänsten Inform och den norska webbsöktjänsten kvasir.no till Scandinavia Online AS, som Eniro äger tillsammans med Aller Media AS.
Styrelsen har även beslutat om förvärv av Open AdExchange, varigenom Eniro Danmark AS förstärkte sitt erbjudande inom medieprodukter och övertog ett konkurrenskraftigt och komplett nätverk för sponsrade länkar på den danska sökordsmarknaden.
Under tiden efter årsstämman 2012 har ersättningsutskottet utgjorts av Lars-Johan Jarnheimer (ordförande) och Ketil Eriksen.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska ersättningsutskottet bland annat bereda styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Enligt styrelsens arbetsordning ska ersättningsutskottets förslag presenteras för styrelsen som fattar beslut om att framlägga förslaget till årsstämman. Förslaget ska vara i linje med praxis för börsnoterade bolag. Styrelsens förslag till riktlinjer inför årsstämman 2013 framgår av sidan 58.
Styrelsen har genom styrelsens arbetsordning bemyndigat ersättningsutskottet att besluta om individuella löner, ersättningar och pensionsförmåner för ledande befattningshavare, exklusive den verkställande direktören.
Ersättningsutskottet höll under året totalt 3 möten och alla ledamöter deltog vid samtliga möten. Mötena i ersättningsutskottet protokollförs och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena.
Under tiden efter årsstämman 2012 har revisionsutskottet utgjorts av Cecilia Daun Wennborg (ordförande), Thomas Axén och Lars-Johan Jarnheimer.
Enligt aktiebolagslagen ska revisionsutskottet bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet ansvarar enligt styrelsens arbetsordning för beredningen av styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella rapportering. Detta inkluderar att övervaka processerna för revision och effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet ska löpande sammanträffa med Eniros revisor och hålla sig informerat om inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet samt utvärdera detta. Utskottet ska även med revisorn löpande diskutera synen på Eniros risker avseende den finansiella rapporteringen. Minst en av utskottets ledamöter har redovisnings- eller revisionskompetens.
Revisionsutskottet ska informera Eniros valberedning om sin utvärdering av revisionsarbetet. Revisionsutskottet ska i samband med revisorsval bistå valberedningen i dess arbete avseende framtagande av förslag till revisor och arvode för revisionsarbetet. Styrelsen har genom styrelsens arbetsordning bemyndigat revisionsutskottet att fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionstjänster som Eniro får upphandla av dess revisor, samt att årligen fastställa den interna revisionsplanen med stöd av den externa revisorn.
Revisionsutskottet har rätt att begära information från och stöd för sitt arbete från samtliga anställda inom koncernen, liksom att begära att enskilda tjänstemän deltar i revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har rätt att självständigt anlita externa rådgivare för särskilda utredningar som revisionsutskottet anser vara nödvändiga att genomföra.
Revisionsutskottet har under året haft fem möten. Mötena i revisionsutskottet protokollförs, bifogas styrelsematerialet och avrapporteras muntligen vid styrelsemötena. Viktiga frågor som revisionsutskottet behandlat under året inbegriper övervakning av finansiell rapportering, finansieringsfrågor, intern- och extern revision, riskanalyser, pensionsfrågor samt nedskrivningstest av immateriella tillgångar.
Bolagsstämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna. Årsstämman 2012 beslutade att arvode till styrelsen ska utgå med totalt 3 650 000 kronor, varav 1 100 000 kronor till styrelsens ordförande samt 420 000 kronor till övriga bolagsstämmovalda ledamöter, 150 000 kronor till ordförande i styrelsens revisionsutskott samt 75 000 kronor till övriga fyra ledamöter i bolagens utskott. Styrelsens ordförande och övriga stämmovalda styrelseledamöter har inga pensionsförmåner eller avtal om avgångsvederlag.
Eniros koncernledningen består av koncernens VD, Direktör Group Product & Services, Direktör Group Service Delivery, VD Eniro Sverige och Finland, VD Eniro Norge, VD Eniro Danmark, VD Eniro Polen, Finansdirektör, Kommunikationsdirektör samt Personaldirektör.
VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut efter samråd med dess ledamöter. Koncernledningen har under året fokuserat arbetet kring åtgärder för att stärka användarnyttan och det digitala produkterbjudandet. Parallellt har ett arbete för att renodla och koncentrera verksamheten bedrivits. Eniros finansiella ställning har stärkts väsentligt under året och koncernledningen har utvärderat alternativa finansieringslösningar för att kunna återbetala ett lån med rabatt i förtid.
Sedan den 19 juni 2012 är Bozena Chmielarczyk VD för Eniro Polen och den 15 augusti tillträde Sara Kullgren som Direktör Group Product & Services.
Lars-Johan Jarnheimer Styrelseordförande
Född: 1960 Huvudsaklig utbildning: Civilekonom från Lunds och Växjö Universitet. Huvudsyssla/-uppdrag: Styrelseuppdrag. Övriga större styrelseuppdrag: INGKA Holding BV (IKEA:s moderföretag), CDON Group, Egmont International AS, Arvid Nordquist HAB, SSRS Holding AB och förbundsstyrelseordförande i BRIS. Tidigare befattningar: VD och koncernchef för Tele2, marknadsdirektör norra Europa för Saab Automobile samt VD för Comviq.
Fredrik Arnander Ledamot
Född: 1965 Huvudsaklig utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Huvudsyssla/-uppdrag: VD för och grundare av Keybroker Group AB, verksamt inom teknologi och tjänster för onlinemarknadsföring i Europa och USA. Övriga större styrelse-
uppdrag: Keybroker Group AB och andra bolag/verksamheter.
Thomas Axén Ledamot
Född: 1960 Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan Stockholm. Huvudsyssla/-uppdrag: Koncernchef för Axstores. Övriga större styrelseuppdrag: Litorina Kapital. Tidigare befattningar: Vd för Bonnier Dagstidningar. Arbetat för McKinsey.
Cecilia Daun Wennborg Ledamot
Född: 1963 Huvudsaklig utbildning: Civilekonom från Stockholms Universitet. Huvudsyssla/-uppdrag: Styrelseuppdrag. Övriga större styrelseuppdrag: Getinge AB, Hakon Invest AB, Proffice AB, Ikanobanken AB, Carnegie Fonder AB och Sophiahemmet AB. Tidigare befattningar: Erfarenhet från ledande befattningar i tjänstesektorn, däribland från Carema Vård och Omsorg, Ambea och Skandiakoncernen.
Ketil Eriksen Ledamot
VD för Colgate-Palmolive AB och CEO för The Absolut Company samt Vin&Sprit AB.
| Namn | Oberoende | Född | Invald | Nationalitet | Stamaktier1 | Preferensaktier1 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lars-Johan Jarnheimer, ordf. | Ja | 1960 | 2011 | Svensk | 100 000 | 5 000 | |
| Fredrik Arnander | Ja | 1965 | 2011 | Svensk | 30 500 | – | |
| Thomas Axén | Ja | 1960 | 2010 | Svensk | – | – | |
| Cecilia Daun Wennborg | Ja | 1963 | 2011 | Svenska | 10 000 | 210 | |
| Ketil Eriksen | Ja | 1963 | 2011 | Norsk | – | 200 | |
| Leif Aa. Fredsted | Ja | 1961 | 2012 | Norsk | 5 000 | – | |
| Susanne Olin Jönsson 3 | – | 1959 | 2011 | Svenska | – | – | |
| Jonas Svensson 3 | – | 1966 | 2010 | Svensk | – | – | |
| Jennie Hallberg 4 | – | 1983 | 2010 | Svenska | – | – | |
| Bengt Herkules 5 | – | 1955 | 2012 | Svensk | – | – | |
| Deltotal | 145 500 | 5 210 | |||||
| Lina Alm 2 | – | 1981 | 2008 | Svenska | – | – | |
| Deltotal | |||||||
| Totalt | 145 500 | 5 210 |
1 Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget tillgängliga uppgifter.
2 Ordinarie arbetstagarrepresentant till och med 2 juli 2012.
3Ordinarie arbetstagarrepresentant.
4 Arbetstagarrepresentant suppleant till och med 2 juli 2012, ordinarie arbetstagarrepresentant från och med 2 juli 2012.
5 Arbetstagarrepresentant suppleant från och med 2 juli 2012.
Samtliga ledamöter i Eniros styrelse är oberoende både i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Leif Aa. Fredsted Ledamot
Född: 1961 Huvudsaklig utbildning: Civilekonom Handelshøyskolen BI. Huvudsyssla/-uppdrag: COO Vivaki Nordic. Övriga större styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Vivaki Norway, Vivaki Sweden och Vivaki Denmark.
Tidigare befattningar: VD Starcom Norway AS, VD Markup Consulting AS, VD Synergi Rf, Chef Fredsted Consulting/Norska Mediesentral, Marknadschef & Account Planner Young & Runbicam, Marknads- & Analyschef Aftenposten.
Jennie Hallberg Arbetstagarnas representant
Född: 1983 Huvudsaklig utbildning: Gymnasieutbildning. Huvudsyssla/-uppdrag: Huvudarbetsmiljöombud och supersökare Eniro 118 118 AB. Övriga större styrelseuppdrag: Unionenklubben Eniro, Regionstyrelsen Unionen Stockholm, styrgruppen nationella Ung Arena och Unionens a-kassestyrelse. Tidigare befattningar: Undersköterska och supersökare 118 118.
Susanne Olin Jönsson Arbetstagarnas representant
Född: 1959 Huvudsaklig utbildning: Gymnasieutbildning, ledarskapsutbildning. Huvudsyssla/-uppdrag: Ordförande Unionenklubben på Eniro. Tidigare befattningar: Arbetsledare, gruppchef, butiksansvarig, coach och telefonist.
Jonas Svensson Arbetstagarnas representant
Född. 1966 Huvudsaklig utbildning: Gymnasieutbildning. Huvudsyssla/-uppdrag: Vice ordförande Unionklubben Eniro. Tidigare befattningar: Projektledare och Business & Sales Controller Eniro 118 118 AB.
Bengt Herkules Arbetstagarnas representant suppleant
Född: 1955 Huvudsaklig utbildning: Högskoleutbildning inom företagsekonomi och marknadsföring. Huvudsyssla/-uppdrag: Säljare på Eniro. Tidigare befattningar: Säljare.
| Ersättning | Mötesnärvaro | |||
|---|---|---|---|---|
| Utskottsarbete | Styrelsearbete | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Styrelsen |
| 150 000 | 1 100 000 | 5 av 5 | 3 av 3 | 16 av 16 |
| – | 420 000 | n/a | n/a | 14 av 16 |
| 75 000 | 420 000 | 5 av 5 | n/a | 14 av 16 |
| 75 000 | 420 000 | 5 av 5 | n/a | 16 av 16 |
| 150 000 | 420 000 | n/a | 2 av 2 | 16 av 16 |
| – | 420 000 | n/a | n/a | 10 av 10 |
| – | 16 500 | n/a | n/a | 15 av 16 |
| – | 15 000 | n/a | n/a | 15 av 16 |
| – | 7 500 | n/a | n/a | 5 av 16 |
| – | 6 000 | n/a | n/a | 3 av 4 |
| 450 000 | 3 245 000 | |||
| – | 9 000 | n/a | n/a | 10 av 12 |
| - | 9 000 | |||
| 450 000 | 3 254 000 |
ENIRO ÅRSREDOVISNING 2012 55
Johan Lindgren Koncernchef/VD
Anställd sedan: 2010 Född: 1957 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet. Tidigare befattningar: Finanschef för Telenors verksamhet i Indien, VD för Telenor Sverige, finanschef för Bredbandsbolaget, finanschef för MTG och Metro International. Aktier: 276 900 varav 173 000 i kapitalförsäkring *) **) Syntetiska aktier: 140 265
Bożena Chmielarczyk VD Eniro Polen
Anställd sedan: 2012 Född: 1965 Nationalitet: Polska Utbildning: Magister i företagsekonomi, Regent University USA. Tidigare befattningar: VD för det internationella tidskriftsföretaget Reader's Digest i Polen, positioner på Coca-Cola och McDonald's. Aktier: - *) Syntetiska aktier: 1 412
Annica Elmehagen Lundquist Kommunikationsdirektör
Anställd sedan: 2011 Född: 1969 Nationalitet: Svenska Utbildning: Fil. Kand. medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala Universitet. Tidigare befattningar: Informationsdirektör Telenor Sverige. Aktier: - *) Syntetiska aktier: 48 764
Stefan Kercza VD Eniro Danmark
Anställd sedan: 2011 Född: 1964 Nationalitet: Dansk Utbildning: Magister i företagsekonomi, AVT Business School. Tidigare befattningar: VD för regionen Tamil Nadu och Kerala i Telenor Indien. Aktier: -*) Syntetiska aktier: 51 656
Sara Kullgren SVP Group Product and services
Anställd sedan: 2012 Född: 1967 Nationalitet: Svenska Utbildning: Marknadsekonom, IHM Business School. Tidigare befattningar:
Regional chef för EMEA nord och VD för Sverige, Oriflame. Tidigare positioner på Nokia och Apple. Aktier: - *) Syntetiska aktier: 2 404
Mattias Lundqvist Finansdirektör
Anställd sedan: 2005 Född: 1969 Nationalitet: Svensk Utbildning: Magister i företagsekonomi, Växjö Universitet. Tidigare befattningar: Group Controller Eniro AB, Koncernredovisningschef TDC Song. Aktier: - *) Syntetiska aktier: 40 488
Krister Skålberg Direktör Group Service Delivery
Anställd sedan: 2010 Född: 1961 Nationalitet: Svensk Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tidigare befattningar: CIO Telenor Sverige. Aktier: - *) Syntetiska aktier: 51 137
Martina Smedman Personaldirektör
Anställd sedan: 2011 Född: 1963 Nationalitet: Svenska Utbildning: Linjen för Personal och Arbetslivsfrågor vid Linköpings Universitet. Tidigare befattningar: Personaldirektör Preem AB. Aktier: - *) Syntetiska aktier: 23 791
Mattias Wedar VD Eniro Sverige & Finland samt tf VD Norge
Anställd sedan: 2005 Född: 1973 Nationalitet: Svensk Utbildning: Magister i informatik och systemvetenskap, Lunds Universitet Tidigare befattningar: CIO Eniro, VD Eniro Danmark. Aktier: 79 *) Syntetiska aktier: 108 274
*) Eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget enligt de för bolaget senast tillgängliga uppgifterna. **) Koncernchef och VD saknar aktieinnehav och delägarskap i bolag som bolaget har betydande affärsförbindelse med. Källa: Finansinspektionen
Namn Position Tidpunkt Roger Asplund VD Eniro Polen Juni 2012 Göran Sällvin Direktör Group Controlling and Transformation Juni 2012 Morten Algøy VD Eniro Norge Februari 2013
Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen bland annat se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska också inrätta ett revisionsutskott som bland annat ska övervaka bolagets finansiella rapportering och med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen se till att bolaget har god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Styrelsen ska också se till att bolagets finansiella rapportering är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, pressmeddelanden och årsredovisningar samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Eniro har implementerat ett modifierat COSO-ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, uppdelat på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och revisionsutskottet är ansvarigt för att förbereda styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten avseende koncernens finansiella redovisning. Detta inkluderar även att övervaka revisionsprocessen, säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen samt uppföljning av avvikelserapporter. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har delegerats till Koncernchef/VD. Koncernen har en outsourcad internrevisionsfunktion som stödjer revisionsutskottet vid särskilda frågeställningar och som rapporterar direkt till revisionsutskottet.
Kontrollmiljön i Eniro utgörs av ett antal bolagsövergripande policies, riktlinjer och ramverk relaterade till den finansiella rapporteringen. Dessa innehåller en ekonomihandbok med instruktioner för redovisning och rapportering, finanspolicy, direktiv och instruktioner avseende beslutsnivåer och bemyndiganden för olika områden, direktiv avseende insiderfrågor samt informations- och etisk policy. Riktlinjerna följs upp och uppdateras regelbundet samt kommuniceras till alla anställda som är involverade i arbetet med den finansiella rapporteringen.
Eniro genomför en årlig riskanalys och baserat på denna analys identifieras och utvärderas de väsentliga riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Riskbedömningen utgör underlag för hur
riskerna ska hanteras genom förbättrad kontrollmiljö samt leder fram till att pioriterade områden som ska utvärderas av internrevisionen.
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att upptäcka och förebygga fel och därigenom säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Baserat på riskanalysen har kontrollaktiviteter inom identifierade processer implementerats både i viktigare dotterbolag och på koncernnivå. Processerna har dokumenterats med flödesscheman och detaljerade beskrivningar av kontrollaktiviteter som syftar till att säkerställa att grundläggande krav på den externa finansiella rapporteringen uppfylls. Aktiviteterna är av både manuell och automatiserad karaktär och exempel på större kontrollaktiviteter är godkännande och kontroll av olika typer av bokföringstransaktioner, analys av nyckeltal och relationer, granskning av logglistor, avstämning av konton, checklistor samt applikationskontroller av finansiell information i de IT-system som stödjer den finansiella rapporteringen.
Eniros kommunikation ska vara korrekt, öppen och tillgänglig för alla intressegrupper samtidigt. All kommunikation ska ske i enlighet med Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter. Styrelsen har fastställt en informationspolicy som reglerar hur bolaget ska offentliggöra information. Information till externa parter kommuniceras regelbundet genom pressmeddelanden och på www.eniro.com. Styrelsen får regelbundet finansiella rapporter. Styrelsen granskar och godkänner delårsrapporter och årsredovisning vid ordinarie sammanträden före publicering. Finansiell information om koncernen får endast kommuniceras av Koncernchef/VD, koncernens finansdirektör samt IR-chef.
Principer och riktlinjer för finansiella processer kommuniceras mellan ledning och övrig personal genom regelbundna möten, intranät och e-post. Koncernens finansdirektör rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen till revisionsutskottet.
Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras löpande till styrelsen.
CFO ansvarar för övervakning och utvärdering av effektiviteten i bolagets riskhantering och interna kontrollsystem. Internrevisionen har under året fokuserat främst på kontroller inom intäktsredovisningen. Arbetet med internkontroll rapporteras löpande till koncernledning och revisionsutskott. Den löpande rapporteringen utgör grunden för styrelsens utvärdering och bedömning av effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och ligger till grund för beslut om eventuella förbättringsåtgärder.
Information om årets ersättning beskrivs i not 24 Ersättning till ledande befattningshavare.
Årsstämman 2012 bemyndigade styrelsen att frångå riktlinjerna, om det fanns särskilda skäl för det. Styrelsen har inte frångått riktlinjerna under 2012.
För syntetiska aktier intjänade under 2012 beräknas 2,7 MSEK utbetalas vid en (enligt villkoren för de syntetiska aktierna) aktiekurs om 15 kronor och vid en maximal ökning av aktiekursen beräknas 10,9 MSEK utbetalas. Utbetalning kommer att ske under 2016.
För syntetiska aktier intjänade under 2011 beräknas 5,1 MSEK utbetalas vid en aktiekurs om 15 kronor och vid en (enligt villkoren för de syntetiska aktierna) maximal ökning av aktiekursen beräknas 24,6 MSEK utbetalas. Utbetalning kommer att ske under 2015.
För syntetiska aktier intjänade under 2010 beräknas 0,6 MSEK utbetalas vid en aktiekurs om 15 kronor och vid en (enligt villkoren för de syntetiska aktierna) maximal ökning av aktiekursen beräknas 5,0 MSEK utbetalas. Utbetalning kommer att ske under 2014.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2013 ska besluta om A. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och B. Godkännande av rörlig ersättning till ledande befattningshavare i form av kontant ersättning samt ett nytt aktierelaterat incitamentsprogram.
Med ledande befattningshavare avses VD och koncernledning, för närvarande nio personer (har varit tio under året och kommer att utgöra tio personer när ny VD till Eniro Norge rekryterats). Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersättning, bestående av följande delar: fast lön, rörlig lön, Long Term Incentive Programme (LTIP 2013) samt pensionsavsättningar, övriga ersättningar och förmåner. De riktlinjer för ersättning som styrelsen föreslår är delvis reviderade avseende den rörliga ersättningen i förhållande till de riktlinjer som antogs av årsstämman 2012. Den huvudsakliga skillnaden är att den rörliga ersättningen med syntetiska aktier upphör och föreslås ersättas av ett aktierelaterat incitamentsprogram baserat på befattningshavarens eget innehav av stamaktier i Eniro AB.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. Den rörliga lönen består av kontant ersättning begränsad till 40 procent av den fasta lönen (för VD 50 procent). Utbetalning av del av den rörliga lönen ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt. Mål för den rörliga lönen ska bestämmas av styrelsen med början den 1 januari 2013. Målen ska i huvudsak omfatta koncernens finansiella resultat och mätas mot koncernens intäkter och EBITDA. Styrelsen bestämmer den rörliga lönen baserat på halvårsvisa utvärderingar av den enskilde befattningshavarens uppfyllande av målen. Bolaget ska ha rätt att
kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning grundats på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig.
För ersättning kopplad till det nya aktierelaterade incitamentsprogrammet LTIP 2013 ska målen mätas mot totalavkastningen på bolagets stamaktie, koncernens intäkter och EBITDA. Vidare gäller en inlåsningsperiod uppgående till minst tre år och ersättningen baseras på egen investering i aktier (så kallade sparaktier).
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan med maximalt 35 procent av den fasta lönen. Då bolaget initierar uppsägning gäller en uppsägningstid om maximalt 12 månader. Av historiska skäl finns det ett par enskilda avtal där 12 månaders avgångsvederlag fortfarande är tillämpligt och ett par avtal där 6 månaders avgångsvederlag är tillämpligt utöver de 12 månadernas uppsägningstid. Övriga ersättningar och förmåner, till exempel tjänstebil och sjukförsäkring, ska vara marknadsmässiga.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Förslaget med rörlig ersättning bestående av kontanter överensstämmer med huvudprinciperna för det system för rörlig lön med en kombination av kontanter och syntetiska aktier som Eniro hade 2012 på så vis att den maximala kontanta rörliga ersättningen fortfarande är lika stor och maximalt uppgår till 40 procent (för VD 50 procent) av den fasta lönen beroende på den enskilda befattningshavarens position. Deltagarnas maximala vinst enligt LTIP är begränsad till 30 kronor per aktierätt och optionsrätt. Styrelsen har rätt att göra nödvändiga justeringar så att det ekonomiska utfallet återspeglar bland annat utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet.
Kostnaden för kontant rörlig ersättning vid 50 procents måluppfyllnad för ledande befattningshavare är 4,8 MSEK och vid 100 procents måluppfyllnad 9,5 MSEK exklusive sociala avgifter baserat på koncernledningens nuvarande sammansättning.
LTIP 2013 kommer att redovisas i enlighet med IFRS 2 vilket innebär att aktierätterna och optionsrätterna ska kostnadsföras som en personalkostnad under mätperioden. Den totala kostnaden för LTIP exklusive sociala avgifter beräknas uppgå till cirka 5,9 miljoner kronor baserat på antaganden om en aktiekurs på 12,21 kronor, att varje deltagare har ett maximalt innehav, en ungefärlig årlig personalomsättning om 10 procent samt ett genomsnittligt uppfyllande av 50 procent av matchningsvillkoren. De beräknade kostnaderna för sociala avgifter kommer också att kostnadsföras som en personalkostnad och beräknas uppgå till 1,8 MSEK med antagandet om årlig kursutveckling om 10 procent. Förutsatt att maximal vinst om 30 kronor per aktierätt och optionsrätt uppnås, att samtliga deltagare behåller sina sparaktier inom ramen för LTIP 2013 samt att matchningsvillkoren är uppfyllda till 100 procent uppgår den maximala kostnaden för LTIP 2013 till cirka 12,1 miljoner kronor i enlighet med IFRS 2 och den maximala kostnaden för sociala avgifter till cirka 11,6 miljoner kronor.
"Eniros finansiella ställning fortsätter att stärkas och banklåneskulden har minskats med 1,2 miljarder SEK under 2012"
Mattias Lundqvist, CFO
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Brutto rörelseintäkter | 4 013 | 4 345 | |
| Reklamskatt | -14 | -22 | |
| Rörelseintäkter | 3 | 3 999 | 4 323 |
| Produktionskostnader | 4 | -959 | -1 182 |
| Försäljningskostnader | 4 | -1 288 | -1 260 |
| Marknadsföringskostnader | 4 | -570 | -584 |
| Administrationskostnader | 4,23,24,25 | -431 | -415 |
| Produktutvecklingskostnader | 4 | -327 | -325 |
| Övriga intäkter | 83 | 14 | |
| Övriga kostnader | -14 | -17 | |
| Nedskrivning av anläggningstillgångar | 7, 8 | -12 | -378 |
| Rörelseresultat | 481 | 176 | |
| Finansiella intäkter | 5 | 178 | 62 |
| Finansiella kostnader | 5 | -312 | -426 |
| Resultat före skatt | 347 | -188 | |
| Inkomstskatt | 6 | -102 | 4 |
| Årets resultat | 245 | -184 | |
| Periodens fastställda utdelning till kumulativa preferensaktier | -32 | - | |
| Periodens resultat använt vid beräkning av resultat per aktie | 213 | -184 | |
| Resultat per aktie, SEK (hänförligt till moderbolagets aktieägare) | 2,13 | -1,84 | |
| Genomsnittligt antal stamaktier, tusental | 14 | 100 177 | 100 177 |
| Antal Preferensaktier vid periodens slut, tusental | 14 | 1 000 | - |
| Koncernens rapport över totalresultat | |||
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
| Årets resultat | 245 | -184 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Valutakursdifferens vid omräkning av utländska dotterbolag | 18 | -40 | |
| Säkring av kassaflöde | 27 | 46 |
Säkring av nettoinvestering -20 3 Aktuariella vinster/förluster pensionsförpliktelser -128 -61 Skatt hänförlig till aktuariella vinster/förluster 6 22 16 Skatt hänförlig till säkring av kassaflöde och nettoinvestering 6 4 -13 Summa övrigt totalresultat för året, netto efter skatt -77 -49
Årets totalresultat 168 -233
| MSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 42 | 67 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 8 | 7 330 | 7 666 |
| Innehav i intresseföretag | 9 | 0 | 0 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 393 | 391 |
| Andra fordringar | 10 | 98 | 58 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 863 | 8 182 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Pågående arbete | 75 | 75 | |
| Kundfordringar | 11 | 560 | 690 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 167 | 185 |
| Aktuella skattefordringar | 14 | 22 | |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 11 | 64 | 70 |
| Övriga räntebärande fordringar Likvida medel |
11 13 |
3 198 |
8 557 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 081 | 1 607 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 8 944 | 9 789 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 14 | 2 529 | 2 504 |
| Övrigt tillskjutet eget kapital | 5 125 | 4 767 | |
| Reserver | -107 | -136 | |
| Balanserad vinst | -4 004 | -4 107 | |
| Summa eget kapital | 3 543 | 3 028 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 15 | 2 527 | 3 442 |
| Uppskjutna skatteskulder | 6 | 278 | 274 |
| Pensionsförpliktelser | 17 | 515 | 464 |
| Övriga avsättningar | 18 | 11 | 21 |
| Summa långfristiga skulder | 3 331 | 4 201 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 189 | 186 | |
| Aktuella skatteskulder | 62 | 63 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 1 168 | 1 374 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 182 | 226 | |
| Övriga avsättningar | 18 | 30 | 26 |
| Upplåning | 15, 20 | 439 | 658 |
| Derivatinstrument | 16 | - | 27 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 070 | 2 560 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 8 944 | 9 789 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Summa |
| Utgående balans 31 December 2010 | 2 504 | 4 767 | -55 | -77 | -3 670 | 3 469 | |
| Effekt av ändrad redovisningsprincip pensioner | - | - | - | - | -208 | -208 | |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 2 504 | 4 767 | -55 | -77 | -3 878 | 3 261 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | -184 | -184 | |
| Kassaflödessäkringar | |||||||
| Värdering av ränteswappar till verkligt värde | - | - | 46 | - | - | 46 | |
| Skatt på verkligt värde ränteswappar | - | - | -12 | - | - | -12 | |
| Säkring av nettoinvestering | |||||||
| Värdering av låneskulder | - | - | - | 3 | - | 3 | |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | - | - | -1 | - | -1 | |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | - | - | -40 | - | -40 | |
| Förändring pensioner | |||||||
| Aktuariella vinster/förluster | - | - | - | - | -61 | -61 | |
| Skatt på aktuariella vinster/förluster | - | - | - | - | 16 | 16 | |
| Summa totalresultat | - | - | 34 | -38 | -229 | -233 | |
| Utgående balans 31 december 2011 | 14 | 2 504 | 4 767 | -21 | -115 | -4 107 | 3 028 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 2 504 | 4 767 | -21 | -115 | -4 107 | 3 028 | |
| Årets resultat | - | - | - | - | 245 | 245 | |
| Kassaflödessäkringar | |||||||
| Värdering av ränteswappar till verkligt värde | - | - | 27 | - | - | 27 | |
| Skatt på verkligt värde ränteswappar | - | - | -6 | - | - | -6 | |
| Säkring av nettoinvestering | |||||||
| Värdering av låneskulder | - | - | - | -20 | - | -20 | |
| Skatt på värdering av låneskulder | - | - | - | 10 | - | 10 | |
| Omräkning av utländska dotterföretag | - | - | - | 18 | - | 18 | |
| Förändring pensioner | 0 | ||||||
| Aktuariella vinster/förluster | - | - | - | - | -128 | -128 | |
| Skatt på aktuariella vinster/förluster | - | - | - | - | 22 | 22 | |
| Summa totalresultat | - | - | 21 | 9 | 139 | 168 | |
| Transaktioner med aktieägare: | |||||||
| Nyemission, netto efter transaktionskostnader | 25 | 358 | - | - | - | 383 | |
| Utdelning | - | - | - | - | -36 | -36 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | 25 | 358 | - | - | -36 | 347 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 14 | 2 529 | 5 125 | - | -106 | -4 004 | 3 543 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 481 | 176 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar | 4 | 495 | 855 |
| Avsättningar | -37 | -102 | |
| Resultat vid avyttring anläggningstillgångar | -48 | 11 | |
| Övriga icke likviditetspåverkande poster | -87 | -5 | |
| Inlösen skuldförda pensionsåtaganden | - | -70 | |
| Erhållna räntor | 15 | 20 | |
| Erlagda räntor | -271 | -367 | |
| Betald inkomstskatt | -62 | -184 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
| förändringar i rörelsekapital | 486 | 334 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning / ökning av pågående arbete | -1 | 18 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga fordringar | 169 | 165 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga skulder | -234 | -146 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 420 | 371 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av dotterföretag och övrig verksamhet | 28 | -2 | -27 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 7 | -13 | -28 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | 8 | -109 | -114 |
| Avyttring av dotterföretag och intresseföretag | 9, M8 | 72 | 27 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 7 | 1 | 1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -51 | -141 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 50 | 4 536 | |
| Amortering av lån | -1 071 | -4 643 | |
| Långfristiga placeringar | -61 | - | |
| Nyemission | 376 | -10 | |
| Utdelning preferensaktier | 14 | -24 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -730 | -117 | |
| Årets kassaflöde | -361 | 113 | |
| Likvida medel vid årets början | 557 | 450 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 2 | -6 | |
| Likvida medel vid årets slut | 13 | 198 | 557 |
Eniro AB (publ), organisationsnummer 556588-0936, har sitt säte i Stockholm i Sverige och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm sedan den 10 oktober 2000. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts av styrelsen den 21 mars 2013 och ska fastställas på årsstämman den 25 april 2013.
Årsredovisningen i Eniro AB har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU samt til lämpliga bestämmelser i Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Nya och ändrade IFRS standarder och IFRIC-tolkningar som har trätt i kraft sedan den 1 januari 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.
Eniro har i enlighet med befintlig IAS 19 från och med 1 januari 2012 slutat tillämpa "korridormetoden" och redovisar aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Periodisering av aktuariella förluster i rörelseresultatet har därmed upphört. Aktuariella förluster uppgick vid ingången av 2011 till 226 MSEK och övergången till ny redovisningsprincip har medfört att pensionsförpliktelser i balansräkningen har ökat samtidigt som eget kapital minskat. 2011 belastades rörelseresultatet med 41 MSEK. Omräkning av jämförelseåret har gjorts i denna årsrapport enligt ändrade redovisningsprinciper.
Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2013 eller senare, men har inte tillämpats i förtid.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretag. Dotterföretag är de företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Eniro använder förvärvsmetoden för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärv av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv–dvs. förvärv för förvärv–avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Om köpeskillingen är lägre än verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår innehav utan bestämmande inflytandes andel. Upplysning om innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultatet redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, såvida inte förlusten motsvaras av ett nedskrivningsbehov.
Intresseföretag är de företag där koncernen har en röstandel uppgående till mellan 20 och 50 procent och ett betydande inflytande. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Ett joint venture definieras som ett kontraktsmässigt arrangemang där två eller fler parter genomför en ekonomisk aktivitet som är föremål för gemensam kontroll. Detta kan anta formen av samägda bolag som styrs gemensamt. Konsolidering av joint ventures sker i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs koncernens andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i koncernens räkenskaper.
Verksamheter som under innehavstiden har varit en kassagenererande enhet eller Verksamheter som under innehavstiden har varit en kassagenererande enhet eller grupp av sådana enheter och antingen har avyttrats eller innehas för försäljning redovisas enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. I det fall verksamheten finns kvar i koncernen på balansdagen redovisas samtliga tillgångar som omsättningstillgångar och skulder direkt hänförliga till verksamheten som kortfristiga skulder.
Resultatet efter skatt från verksamheten under innehavstiden samt realisationsresultat vid genomförd försäljning redovisas som resultat från avvecklade verksamheter i resultaträkningen. Anläggningstillgångar som innehas till försäljning redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde huvudsakligen återvinns genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.
Den finansiella rapporteringen sker i den valuta som används där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt. Denna valuta är enhetens funktionella valuta.
I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Vinster och förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar. Sådana vinster eller förluster redovisas i övrigt totalresultat. Resultat och balansräkningar för dotterföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor räknas om enligt följande:
I koncernredovisningen förs valutakursdifferenser hänförbara till nettoinvesteringar i utlandsverksamheter eller till upplåning och andra valutainstrument, som identifierats som säkring av sådana investeringar, till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet. Goodwill och andra justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Intäkter redovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna som är förknippade med transaktionen kommer tillfalla Eniro och intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Intäkterna i Eniro kommer från annonser som visas vid användares sökningar på internet, via mobilen, i kataloger och via nummerupplysningstjänster. Intäkterna redovisas i den period som Eniro utför tjänsten. I de fall en produkt innehåller flera komponenter intäktsförs marknadsvärdet hänförligt till respektive komponent vid leverans. Intäkter redovisas efter avdrag för rabatter eller andra likartade avdrag. Utfallet av fördelningen mellan de olika intäktsredovisningsmetoderna är beroende av värdet av de ingående komponenterna i respektive paket och sätts enligt marknadsvärdet av den kommersiella användningen baserad på prislistor. Intäkterna för annonspaket fördelas enligt de olika intäktsredovisningsprinciperna som gäller för de ingående komponenterna.
Online och mobila annonspaket innehåller bland annat företagsuppgifter, fördjupad företagsinformation, länkar till annonsörens hemsida, videopresentation av annonsören och optimering av sökord. Intäkter från abonnemangstjänster för online- och mobilprodukter periodiseras över den tid då tjänsten tillhandahålls, i normalfallet tolv månader. För produkten video fördelas intäkten på komponenterna video och publicering av video, där intäkten hänförlig till videon intäktsförs när inspelningen är klar och videon levereras till kund. Intäkten hänförlig till publicering av video periodiseras över den period då tjänsten tillhandahålls. Optimering av sökord innebär att Eniro analyserar trafiken på Eniros söksidor för att därefter välja specifika sökord för respektive kund vilket ökar kundens sökbarhet och därmed synlighet i träfflistor. Optimeringen intäktsförs när analysen utförs. Optimeringstjänsten ingår både i annonspaket och kan köpas separat om kunden önskar en ny eller utökad analys. Online och mobila annonspaket finns i olika storlekar med olika innehåll och geografisk spridning vilket ger kunden möjlighet att skräddarsy sin annonsering.
Intäkter från tryckta kataloger, print, redovisas då katalogen distribueras. Det finns specifika print annonspaket men även ett online/mobilt annonspaket kan innehålla en andel print.
Eniro har flera olika tjänster inom Media som säljs under varumärket Kvasir Media i Sverige och Norge samt Krak Media Group i Danmark. Eniro erbjuder tjänster såsom sökmotoroptimering (SEO), video, hemsidor, både online och mobila, samt sponsrade länkar.
SEO innebär att kundens hemsida optimeras för de stora sökmotorerna, vidare garanteras en topplacering på de stora sökmotorerna ett visst antal dagar. För att uppnå detta gör Eniro kontinuerligt uppdateringar för att leverera önskvärda resultat. Eniro fördelar intäkten för SEO över den period som tjänsten tillhandahålls, vilket i normalfallet innebär att intäkten periodiseras över tolv månader men kan även vara andra perioder.
För produkten video består erbjudandet av att filma och redigera en presentationsvideo på 60 sekunder. Videon publiceras därefter på Eniros söksidor samt på stora videosajter som YouTube och optimeras för de stora sökmotorerna. Kunden kan även publicera videon på den egna hemsidan. Intäkterna fördelas på de ingående komponenterna video och hosting av video, där intäkten hänförlig till videon redovisas när inspelningen är klar och videon levereras till kund. Intäkten hänförlig till hosting av videon periodiseras linjärt över abonnemangsperioden d v s över den period då tjänsten tillhandahålls.
Produkten hemsida innebär att Eniro producerar en hemsida till kunden som därefter publiceras under en abonnemangsperiod. Intäkten fördelas till de ingående komponenterna hemsida och hosting av hemsida. Marknadsvärdet av hemsidan intäktsförs då hemsidan levereras till kund. Intäkten hänförlig till hosting av hemsidan intäktsförs linjärt över abonnemangsperioden dvs när tjänsten tillhandahålls.
Sponsrade länkar är en auktionsbaserad tjänst som tillhandahåller klickbara textannonser på Eniros söksidor eller någon av Eniros samarbetspartners webbsidor. Intäkter för sponsrade länkar redovisas när en användare "klickar" på den sponsrade länken till rådande pris per klick, cost per click (CPC), enligt ett auktionsförfarande.
Intäkterna från nummerupplysningstjänsterna och övriga voice-tjänster redovisas när tjänsterna tillhandahålls till slutanvändaren vid samtal eller sms.
Rörelsesegment rapporteras i överensstämmelse med hur Eniros finansiella information presenteras internt till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av segmentens resultat. I Eniro utgörs denna funktion av koncernledningen. Rapporteringen av den finansiella informationen, EBITDA, är i linje med organisationen och utifrån ledningens uppföljning av den finansiella utvecklingen.
Under 2012 rapporteras segmentsinformationen för segmenten Directories och Voice. Directories verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Polen. Voice verksamheten bedrivs i Sverige, Norge och Finland. Den finansiella rapporteringen avspeglar den landsöverskridande organisationen inom Directories där Group Products and Services har ett koncernansvar för utveckling av produkter och koncept samt där Group Service Delivery har ett ansvar för koncernens produktion och lokala stödfunktioner. Under 2012 har även Communication& Brand samt Finance implementerat en landsöverskridande organisation. Voice-verksamheten styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen och därmed ett eget segment.
Under 2011 rapporterades segmentsinformation för segmenten Directories Scandinavia, Voice och Polen. I och med att Polen integrerades till den landsöverskridande organisationen så ingår enheten i Directories från 2012. Jämförelsetal har räknats om för att spegla den ändrade segmentsindelningen.
I koncernredovisningen redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och skattefordringar för alla temporära skillnader mellan redovisade respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag redovisas endast när det bedöms sannolikt att underskottsavdrag kommer att kunna utnyttjas i framtiden. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknas utifrån den förväntade skattesatsen vid den bedömda tidpunkten då den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i resultat eller i övrigt totalresultat den period förändringen beslutats. Inga uppskjutna skatter redovisas på temporära skillnader avseende andelar i dotterföretag.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivning sker linjärt under bedömd nyttjandeperiod. Bedömd nyttjandeperiod varierar för inventarier mellan tre och fem år. Inventarier består främst av datautrustningar, kontorsinventarier och bilar. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/intresseföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill vid förvärv av verksamheter redovisas som en separat post bland immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på intresseföretag. Goodwill förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod.
Andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod utgörs av varumärken som tillkommit i samband med förvärv. Goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill och övriga immateriella tillgångar, som är hänförliga till den avyttrade enheten.
Kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till mellan tre och sju år. Övriga varumärken har en bestämbar nyttjandeperiod som uppgår till mellan fem och tio år.
Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av programvaror, databaser och utgivningsrätter av unik karaktär som kontrolleras av Eniro och som har ekonomiska fördelar över en längre tid än tre år och som överstiger utgifterna för deras anskaffning och utveckling.
Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Bedömd nyttjandeperiod varierar mellan tre och tio år. I de aktiverade utgifterna ingår personalkostnader och en skälig del av hänförbara indirekta kostnader.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov eller närhelst händelser eller förändringar av förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Även tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst en indikation av ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning görs med det belopp tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden det vill säga kassagenererande enheter.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen utgörs främst av tillgångar i syfte att säljas inom kort. Vid utgången av 2012 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivativa finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar är av obetydlig omfattning. Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivativa finansiella tillgångar där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. Vid utgången av 2012 finns inga tillgångar klassificerade i denna kategori.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas det datum Eniro förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader. Värdering av finansiella tillgångar till verkligt värde över resultaträkningen sker utan tillägg för transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången har löpt ut eller i stort sett alla risker och fördelar, som är förknippade med tillgången, har överförts till annan part.
Lånefordringar och finansiella tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas som ett nettobelopp i balansräkningen endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt om nettoreglering.
Pågående arbeten värderas till direkta produktionskostnader samt hänförbara indirekta produktionskostnader. Lånekostnader ingår inte. För tryckta kataloger avser direkta produktionskostnader huvudsakligen inköp av papper, tryckning, bindning av kataloger samt kostnader för framtagning och behandling av uppgifter för publicering i de tryckta katalogerna. En individuell bedömning sker avseende balanserade belopp för varje individuell katalog. För internettjänster avser direkta produktionskostnader i huvudsak kostnader för annonsutformning.
Kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde utan diskontering, minskat med eventuell reservering för kundförluster. Ingen diskontering sker, då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed icke är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Vidare görs regelbunden prövning av reserveringens storlek i huvudsak baserad på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras och redovisas som Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Till likvida medel hänförs kassa, banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. I moderbolagets likvida medel ingår tillgodohavande på koncernkonto.
Likvida medel på spärrade bankmedel klassificeras som finanisell tillgång.
Eget kapital i koncernen indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och balanserad vinst.
Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Kostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie.
Obeskattade reserver, som förekommer i redovisningen i vissa länder, redovisas i koncernen dels som uppskjuten skatteskuld, dels som balanserad vinst. Den uppskjutna skatteskulden är beräknad enligt rådande skattesats i respektive land.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde, eventuell skillnad mellan erhållet belopp efter transaktionskostnader och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder som väntas bli reglerade inom tolv månader efter rapportperiodens slut klassificeras som kortfristiga skulder. Skulder som väntas blir reglerade senare än tolv månader efter rapportperioden klassificeras som långfristiga skulder.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen från kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Eniro använder derivatinstrument antingen för säkring av verkligt värde, kassaflöde eller säkring av nettoinvestering i utländsk valuta. För närvarande förekommer ingen säkring av verkligt värde i koncernen.
Då en säkringstransaktion ingås dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt huruvida använda derivatinstrument är effektiva när det gäller att utjämna verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Värdeförändring på derivat, som innehas för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade tillgången eller skulden.
Om en säkring inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kommer justeringen av det redovisade värdet för en säkrad post att periodiseras i resultaträkningen över den återstående löptiden.
Den effektiva delen av värdeförändring i derivat avsett som säkring av kassaflöde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader.
Ackumulerade belopp i övrigt totalresultat återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång eller en skuld, överförs vinster och förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, från övrigt totalresultat och inkluderas i värdet för tillgången eller skulden. Även när ett säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning, och ackumulerade vinster eller förluster finns i övrigt totalresultat, återförs det ackumulerade beloppet då den säkrade posten påverkar resultatet. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas ske, resultatredovisas det ackumulerade beloppet i övrigt totalresultat omedelbart.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som säkring av kassaflöde. Den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat medan den ineffektiva delen omedelbart redovisas i resultaträkningen under posten Finansiella kostnader. Ackumulerade vinster och förluster i övrigt totalresultat redovisas som en del av realisationsresultatet när en utlandsverksamhet avyttras.
Med avsättningar förstås skulder som är ovissa med avseende på belopp eller den tidpunkt då de kommer att regleras. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar avser främst åtaganden för pensioner, uppskjutna skatteskulder, kostnader i samband med personalförändringar och pågående rättsprocesser. Belopp som förväntas regleras under de närmaste tolv månaderna från balansdagen redovisas under rubriken kortfristiga skulder, övriga bland långfristiga skulder. Avsatta belopp utgör den bästa uppskattningen av vad som skulle betalas ut på balansdagen för att reglera åtagandet eller överföra det till tredje part.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas med kostnader i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Eniro har förmånsbestämda planer i Sverige, Norge och Finland. Vissa planer är fonderade med särskilda tillgångar eller fonder som innehas skilda från koncernen för framtida utbetalningar. Andra planer är ofonderade och ersättningar från dessa betalas av koncernen i takt med att de förfaller. Pensionsskulden avser väsentligen anställda i Sverige av vilka i det närmaste samtliga omfattas av förmånsbaserade pensionsplaner. I Eniro 118 118 har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelse, medan övriga åtaganden i Sverige är tryggade genom försäkring hos PRI Pensionsgaranti. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen enligt Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta. I Sverige används diskonteringsränta som motsvarar räntan på bostadsobligationer med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i noten för pensionsförpliktelser. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Från och med 1 januari 2012 redovisar Eniro de aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat.
I avsättning för pensioner ingår även avsättning i Eniro 118 118 AB för förtida pensioner enligt överenskommelse i kollektivavtal om åtaganden för avtalad rätt till pension Early Retirement Benefit plan (ERB) vid 55, 60 respektive 63 års ålder för vissa personalkategorier. ERB-planen är en pensionsplan som omfattar vissa anställda i Eniro som varit anställda i Televerket (nuvarande TeliaSonera) före bolagiseringen 1991. Enligt avtal ska ersättningen delvis täckas av tidigare ägaren TeliaSonera och motsvarande fordran uppgick per 2012-12-31 till 25 MSEK (30). Kreditrisken för fordran kan betraktas som försumbar.
Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som en finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter i pensionskostnaden belastar rörelseresultatet.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden, i enlighet med UFR 4. Åtagande för ålderspension för tjänstemän tryggas genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Koncernen har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbaserad. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan til lämpas endast i koncernredovisningen.
Enirokoncernen har ett aktiekursrelaterat incitamentsprogram som riktar sig till verkställande direktören, koncernledningen samt vissa nyckelpersoner. Incitamentsprogrammet innebär att ett maximalt utrymme motsvarande 15–40% av den fasta lönen avsätts för tilldelning av så kallade syntetiska aktier. För den verksällande direktören kan det maximala utrymmet motsvara 50% av den fasta lönen. Det antal syntetiska aktier som motsvarar det för deltagaren fastställda beloppet framräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga betalkursen för Eniro-aktien under de närmast följande fem handelsdagarna efter avstämningsdagen. Efter tre år omvandlas innehavet av syntetiska aktier, till en kontant ersättning. Utfallet av de syntetiska aktierna förutsätter att deltagaren fullgör en anställningsperiod om tre år efter tilldelning och Eniro periodiserar kostnaden för incitamentsprogrammet under inlåsningsperioden. Maximalt belopp att betala ut för varje syntetisk aktie ska vara begränsat till fem gånger aktiekursen vid tidpunkten för omvandling till syntetiska aktier. Styrelsen har rätt att göra nödvändiga justeringar så det ekonomiska utfallet av de syntetiska aktierna återspeglar bl.a. utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet. Incitamentsprogrammet avser således inte en ersättning i Eniro-aktier, utan Eniro-aktien kan ses som ett index som reglerar storleken på den kontanta ersättningen. Löpande reserveringar görs i likhet med övriga rörliga ersättningar. Reservering baseras på aktuell kurs på Eniroaktien inklusive sociala avgifter.
Leasingavtal redovisas enligt IAS 17 Leasingavtal. Leasing där en väsentlig del av riskerna med och fördelarna av ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Inom koncernen förekommer för närvarande endast operationella leasingavtal.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår behandlas i huvuddrag nedan.
I enlighet med IFRS görs inte avskrivningar på goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod, i stället prövas nedskrivningsbehovet årligen. Övriga immateriella tillgångar och övriga anläggningstillgångar skrivs av över den period företagsledningen uppskattar att tillgången kommer att generera intäkter, därutöver sker en nedskrivningsprövning närhelst en indikation på ett nedskrivningsbehov föreligger.
Ett flertal antaganden och bedömningar görs när tillgångens nyttjandevärde beräknas, till exempel intäktsutveckling för respektive segment utifrån marknadsförutsättningar samt utveckling av kostnadsbasen med hänsyn tagen till kostnadsbesparingsinitiativ. Övriga väsentliga antaganden är kalkylränta som baseras på Eniros kapitalkostnad och riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ledningen tar fram antaganden som granskas av revisionsutskottet. Ytterligare information om goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod finns i not 8 Immateriella anläggningstillgångar.
Koncernen är skyldig att betala skatt i flera länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa koncernens avsättning för inkomstskatter. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. I de fall den slutliga skatten för dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som använts vid fastställande av nettokostnad för pensioner ingår diskonteringsräntan. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av lämplig diskonteringsränta i Sverige beaktar koncernen räntorna för förstklassiga bostadsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information lämnas i not 17 Pensionsförpliktelser.
Eniro redovisar sitt ekonomiska resultat fördelat på affärsområdena Directories och Voice. Inom Directories finns landsöverskridande funktioner för Group Product& Services, Group Service Delivery, Communication& Brand samt Finance. Voice verksamheten styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Se även beskrivning av segment i redovisningsprinciper.
| Directories | Voice | Övrigt | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Rörelseintäkter | ||||||||
| Sverige | 1 433 | 1 527 | 446 | 520 | - | - | 1 879 | 2 047 |
| Norge | 1 072 | 1 191 | 74 | 95 | - | - | 1 146 | 1 286 |
| Danmark | 525 | 472 | - | - | - | - | 525 | 472 |
| Finland | - | - | 249 | 284 | - | - | 249 | 284 |
| Polen | 200 | 234 | - | - | - | - | 200 | 234 |
| Summa rörelseintäkter | 3 230 | 3 424 | 769 | 899 | - | - | 3 999 | 4 323 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | ||||||||
| och jämförelsestörande poster | 760 | 802 | 282 | 345 | -66 | -69 | 976 | 1 078 |
| Jämförelsestörande poster | 17 | -32 | -3 | -1 | -14 | -14 | 0 | -47 |
| Avskrivningar | -462 | -456 | -20 | -20 | -1 | -1 | -483 | -477 |
| Nedskrivningar | -12 | -211 | - | -167 | - | -12 | -378 | |
| Rörelseresultat | 303 | 103 | 259 | 157 | -81 | -84 | 481 | 176 |
| Finansiella poster netto Skatter |
-134 -102 |
-364 4 |
||||||
| Årets resultat | 245 | -184 | ||||||
| Tillgångar och skulder | ||||||||
| Goodwill | 4 777 | 4 764 | 1 347 | 1 355 | - | - | 6 124 | 6 119 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 178 | 1 526 | 66 | 85 | 1 | 3 | 1 245 | 1 614 |
| Övriga fördelade tillgångar | 614 | 753 | 181 | 190 | 69 | 104 | 864 | 1 047 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | 711 | 1 009 | 711 | 1 009 |
| Summa tillgångar | 6 569 | 7 043 | 1 594 | 1 630 | 781 | 1 116 | 8 944 | 9 789 |
| Fördelade skulder | 1 335 | 1 560 | 102 | 109 | 144 | 164 | 1 581 | 1 833 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | 7 363 | 7 956 | 7 363 | 7 956 |
| Summa skulder | 1 335 | 1 560 | 102 | 109 | 7 507 | 8 120 | 8 944 | 9 789 |
| Övriga upplysningar | ||||||||
| Investeringar | 119 | 131 | 3 | 11 | 0 | 0 | 122 | 142 |
Materiella och immateriella tillgångar i Sverige uppgår till 2 149 MSEK (2 174).
| Extern nettoomsättning per intäkskategori fördelar sig på följande sätt: | |
|---|---|
| -------------------------------------------------------------------------- | -- |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Directories | ||
| Online/mobilt | 2 124 | 2 008 |
| 740 | 1051 | |
| Mediaprodukter | 234 | 188 |
| Övriga produkter | 132 | 177 |
| Voice | 769 | 899 |
| Summa rörelseintäkter | 3 999 | 4 323 |
Eniro erbjuder en diversifierad portfölj av söktjänster och sökrelaterade produkter till hundratusentals kunder. Det medför att koncernens beroende av enskilda kunder är närmast obefintlig.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ersättning till anställda inkl. sociala kostnader | 1 664 | 1 825 |
| Papper, tryck och distribution | 140 | 186 |
| Agenter, konsulter och annan icke anställd personal |
161 | 140 |
| Annonsering, marknadsföring och partnerskap | 232 | 193 |
| Övrigt | 895 | 985 |
| Avskrivningar | 483 | 477 |
| Summa operationella kostnader | 3 575 | 3 806 |
Med operationella kostnader avses: produktionskostnader, försäljningskostnader, marknadsföringskostnader, administrationskostnader och produktutvecklingskostnader.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Avseende materiella anläggningstillgångar | ||
| Produktionskostnader | 24 | 28 |
| Försäljningskostnader | 6 | 8 |
| Marknadsföringskostnader | 0 | 0 |
| Administrationskostnader | 7 | 5 |
| Produktutvecklingskostnader | 0 | 1 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 37 | 42 |
| Avseende immateriella anläggningstillgångar | ||
| Produktionskostnader | 45 | 48 |
| Försäljningskostnader | 3 | 1 |
| Marknadsföringskostnader | 298 | 306 |
| Administrationskostnader | 11 | 6 |
| Produktutvecklingskostnader | 89 | 74 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 446 | 435 |
| Summa avskrivningar | 483 | 477 |
Nedskrivningar avseende materiella anläggningstillgångar uppgick till 0 MSEK (0). Nedskrivningar avseende immateriella anläggningstillgångar uppgick till 12 MSEK (378).
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | ||
| Valutakursvinster på upplåning | - | 2 |
| Valutakursvinster på koncerninterna fordringar | ||
| och skulder | 6 | 40 |
| Övriga finansiella intäkter | 155 | 1 |
| Externa finansiella ränteintäkter | 17 | 19 |
| Summa finansiella intäkter | 178 | 62 |
| Kostnader | ||
| Valutakursförluster på upplåning | - | 0 |
| Valutakursförluster på koncerninterna | ||
| fordringar och skulder | -13 | -34 |
| Övriga finansiella kostnader | -2 | -1 |
| Räntekostnad för pensionsskuld | -8 | -8 |
| Externa finansiella räntekostnader | -289 | -383 |
| Summa finansiella kostnader | -312 | -426 |
| Finansnetto totalt | -134 | -364 |
Övriga finansiella intäkter har under 2012 påverkats av en reavinst om 154 MSEK som tillföll bolaget i samband med förtidsinlösen av lån till en av Eniros långivande banker.
Externa finansiella räntekostnader har under 2012 ökat, till följd av effekter av utestående ränteswappar, med 36 MSEK för perioden t o m augusti 2012 då ränteswappavtalet löpte ut. För 2011 har motsvarande effekt ökat externa finansiella räntekostnader med 52 MSEK.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad på årets resultat | -64 | -55 |
| Justering av tidigare års aktuella skatt | -1 | -9 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende utnyttjade förlustavdrag |
-62 | -17 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader |
-60 | -44 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av ej utnyttjade förlustavdrag |
-1 | -2 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats |
-41 | - |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader |
109 | 104 |
| Uppskjuten skatteintäkt till följd av underskotts avdrag |
19 | 52 |
| Justering av tidigare års uppskjutna skatt | -1 | -25 |
| Redovisad skatt | -102 | 4 |
Samband mellan årets skattekostnad och skattekostnad enligt gällande svensk skattesats:
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Redovisat resultat före skatt | 347 | -188 |
| Skatt enligt svensk skattesats 26,3% Skatteeffekt av |
-91 | 49 |
| - rörelsekostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla | -6 | -102 |
| - intäkter som inte är skattepliktiga | 37 | 68 |
| Tidigare års förluster för vilka förlustavdrag nu utnyttjats | 4 | 12 |
| Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu bedöms | ||
| kunna utnyttjas | -1 | 11 |
| Justering av tidigare års skatt samt ändrad skattesats | -42 | -34 |
| Skillnader mellan svensk och utländsk skattesats | -3 | 0 |
| Redovisad skatt | -102 | 4 |
För 2012 uppgick den redovisade skattekostnaden till 102 MSEK (+4). Den underliggande skattesatsen för året var 18 procent (18). Eniro AB har skattemässiga underskott som härrör sig från likvidation av dotterbolag i Tyskland 2010 och har under året utnyttjat ca 190 MSEK av dessa underskott. Koncernen har även underskottsavdrag i Danmark och Finland och förväntas därmed ha låga skattebetalningar under de närmaste åren. Bolagsskattesänkning i Sverige från 26,3% till 22% innebar en omvärdering av svenska uppskjutna skattefordringar. Skattekostnaden i det fjärde kvartalet har till följd av beslutet belastats med en engångskostnad uppgående till 40 MSEK, varav 30 MSEK från omvärdering av skatt hänförlig till underskottsavdrag.
Den skatt som är hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till följande belopp:
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Före skatt | Skatteeffekt | Efter skatt | Före skatt | Skatteeffekt | Efter skatt |
| Valutakursdifferens | 18 | - | 18 | -40 | - | -40 |
| Säkring av kassaflöde | 27 | -6 | 21 | 46 | -12 | 34 |
| Säkring av nettoinvestering | -20 | 10 | -10 | 3 | -1 | 2 |
| Aktuariella vinster/förluster pensionsförpliktelser | -128 | 22 | -106 | -61 | 16 | -45 |
| Summa övrigt totalresultat för perioden | -103 | 26 | -77 | -52 | 3 | -49 |
| Aktuell skatt | - | - | ||||
| Uppskjuten skatt | 26 | 3 |
I årets skatteeffekt ingår effekt av ändrad bolagsskattesats från 26,3% till 22% i Sverige.
Följande komponenter ingår i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder:
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto fordringar (+) skulder (-) |
Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto fordringar (+) skulder (-) |
| Materiella anläggningstillgångar | 51 | - | 51 | 54 | - | 54 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 18 | 308 | -290 | 16 | 383 | -367 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | - | - | - | - | - |
| Kortfristiga fordringar | 12 | 1 | 11 | 13 | 2 | 11 |
| Pensionsavsättningar | 84 | 3 | 81 | 114 | 5 | 109 |
| Övriga avsättningar | 7 | - | 7 | 8 | 23 | -15 |
| Långfristiga skulder | - | 24 | -24 | 7 | 38 | -31 |
| Kortfristiga skulder | 15 | - | 15 | 14 | - | 14 |
| Underskottsavdrag | 268 | - | 268 | 342 | - | 342 |
| Övriga poster | 3 | 7 | -4 | 3 | 3 | - |
| Uppskjutna skattefordringar/-skulder | 458 | 343 | 115 | 571 | 454 | 117 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -65 | -65 | - | -180 | -180 | - |
| Uppskjutna skattefordringar/-skulder, netto | 393 | 278 | 115 | 391 | 274 | 117 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | ||
| uppskjuten skattefordran (+) / skuld (-) | 117 | 44 |
| Redovisat i resultaträkningen | -29 | 68 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 26 | 3 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | 2 |
| Utgående redovisat värde netto uppskjuten skattefordran (+) / skuld (-) |
115 | 117 |
Av netto uppskjutna skatteskulder förfaller huvuddelen senare än 12 månader. Koncernen har inga underskott som inte är värderade per 2012-12-31.
| Inventarier | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 400 | 409 | ||
| Ackumulerade avskrivningar | -343 | -327 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | -15 | -15 | ||
| Bokfört värde | 42 | 67 | ||
| Vid årets början | 67 | 84 | ||
| Årets investeringar | 13 | 28 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -2 | ||
| Omklassificeringar | 0 | 0 | ||
| Årets avskrivningar | -37 | -42 | ||
| Årets nedskrivningar | 0 | - | ||
| Årets omräkningsdifferens | -1 | -1 | ||
| Bokfört värde | 42 | 67 | ||
| Erhållna ersättningar vid avyttring | 1 | 1 |
| Goodwill | Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod |
Varumärken övriga |
Kundrelationer | Andra immateriella anläggningstillgångar |
Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden |
11 391 | 11 283 | 1 267 | 1 255 | 61 | 61 | 2 316 | 2 286 | 1 293 | 1 298 | 16 328 | 16 183 |
| Ackumulerade avskrivningar | - | - | - | - | -36 | -31 | -1 858 | -1 541 | -939 | -894 | -2 833 | -2 466 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -5 267 | -5 164 | -344 | -339 | -3 | -3 | -439 | -431 | -112 | -114 | -6 165 | -6 051 |
| Bokfört värde | 6 124 | 6 119 | 923 | 916 | 22 | 27 | 19 | 314 | 242 | 290 | 7 330 | 7 666 |
| Vid årets början | 6 119 | 6 494 | 916 | 917 | 27 | 15 | 314 | 595 | 290 | 315 | 7 666 | 8 336 |
| Förvärv | -7 | 27 | - | - | 1 | 15 | 1 | 16 | 4 | -5 | 62 | |
| Årets investeringar | - | - | - | - | - | - | - | - | 10 | 6 | 10 | 6 |
| Internt upparbetade tillgångar |
- | - | - | - | - | - | - | - | 99 | 108 | 99 | 108 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | -1 | - | - | - | - | - | - | - | -6 | - | -7 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0 | - | 0 |
| Årets avskrivningar | - | - | - | - | -4 | -3 | -297 | -298 | -145 | -134 | -446 | -435 |
| Årets nedskrivningar | - | -376 | - | - | - | - | 0 | - | -12 | -2 | -12 | -378 |
| Årets omräkningsdifferens | 12 | -25 | 7 | -1 | -2 | 0 | 1 | 1 | 0 | -1 | 18 | -26 |
| Bokfört värde | 6 124 | 6 119 | 923 | 916 | 22 | 27 | 19 | 314 | 242 | 290 | 7 330 | 7 666 |
| Erhållna ersättningar vid avyttring |
- | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
Goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod värderas initialt till anskaffningsvärde. Vissa varumärken bedöms ha obestämbar nyttjandeperiod då de är marknadsledande samt har en mycket hög igenkänning. Dessa varumärken är etablerade sedan lång tid tillbaka och används inom Directoriesverksamheten. Det finns för närvarande inga kända legala, kontraktuella eller konkurrensmässiga faktorer som begränsar nyttjandeperioden. De varumärken som avses är Gule Sider och Ditt Distrikt i Norge som tillkommit genom förvärvet av Findexa 2005 och KRAK som tilkommit genom förvärv 2007.
Övriga varumärken, kundrelationer och övriga immateriella tillgångar skrivs av under nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden för övriga varumärken uppgår till 5–10 år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för övriga varumärken är 4 år. Nyttjandeperioden för kundrelationer baseras på återköpsgrad och uppgår till 5–10 år. Genomsnittlig återstående avskrivningstid för kundrelationer är 3 år (1).
Koncernen genomför prövning av nedskrivningsbehov av goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod på kassagenererande enheter som överensstämmer med de segment som vid given tidpunkt används för såväl intern uppföljning som extern rapportering. Denna nivå är den lägsta nivån på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen.
Värderingen innehöll följande antaganden och gav följande resultat :
| Enhet | Kalkylränta före skatt | Årlig kassaflödes tillväxt år 0–3 |
Marginal till bokfört värde |
Marginal vid 1% högre kalkylränta efter skatt |
Marginal vid 10% lägre kassaflöde |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige Directories | 10,1% | 5% | 465% | 389% | 404% |
| Sverige Voice | 10,1% | -22% | 15% | 0% | 3% |
| Norge Directories | 11,1% | 1% | 24% | 8% | 11% |
| Norge Voice | 11,1% | -11% | 2% | -11% | -8% |
| Danmark Directories | 9,5% | n.a.* | 5% | -11% | -7% |
| Polen Directories | 12,1% | n.a.* | 68% | 48% | 45% |
| Finland Voice | 10,2% | 1% | 42% | 22% | 26% |
* ej relevant på grund av negativt startvärde
I årlig kassaflödestillväxt år 0–3 förväntas en stabilisering av Directories-verksamheten i Sverige och Norge. Danmark Directories förväntas förbättras väsentligt från en låg nivå till följd av en konsolidering av marknaden som nyligen skett. I Voice verksamheten förväntas kassaflödesutvecklingen vara negativ år 0–3 i Sverige och Norge på grund av ändrat sökbeteende till förmån för andra kanaler för att sedan stabiliseras. Med marginal avses skillnaden mellan nyttjandevärde enligt nedskrivningstestet och bokfört värde.
För 2011 hade koncernen en diskonteringsränta före skatt mellan 10,5 % (Sverige) och 14,4 % (Polen). Årlig kassaflödestillväxt år 0–3 var i 2011 års nedskrivningstest negativ för Voice verksamheterna (-24% i Sverige , -15% i Norge och -9 % i Finland). Årlig kassaflödestillväxt år 0–3 var i 2011 års nedskrivningstest för Directories verksamheten 0% i Sverige, +10% i Norge och 70% i Danmark.
Antaganden som används som underlag vid värdering av kassagenererade enheter arbetas fram vid koncernens årliga långsiktiga strategiprocess. En väsentlig ingångsdata till kassaflödet är prognos för de tre kommande åren som upprättas av ansvarig för respektive segment, godkänns av koncernledning och styrelse samt stäms av mot externa marknadsanalyser. Prognostiserade kassaflöden baseras på förväntad intäktsutveckling för respektive segment utifrån marknadsförutsättningar samt utveckling av kostnadsbasen med hänsyn tagen till kostnadsbesparingsinitiativ. Nivån på investeringar antas uppgå till 2% av respektive segments omsättning. Utvecklingen av rörelsekapitalet bedöms ha en relativt liten inverkan på kassaflödet. Övriga väsentliga antaganden är kalkylränta (WACC) samt antaganden om tillväxt bortom de tre kommande åren. Från år 4 har antagits en tillväxt om 2% dvs i linje med förväntad inflation. En diskonteringsränta före skatt har tagits fram för respektive kassagenererande enhet och varierar inom intervallet 10,1% till 12.1%. Kalkylräntorna är relativt oförändrade jämfört med föregående år. Lägre riskfri ränta har motverkats av ett högre risktillägg.
Nedskrivningstestet som genomfördes visade på minskade framtida kassaflöden från nummerupplysningstjänster i Norge och Sverige men inte i den omfattning att ett nedskrivningsbehov föreligger.
| MSEK | Förändring kalkylränta efter skatt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 0% | 0,50% | 1,00% | 2,00% | |||
| Förändring resultat | ||||||
| före avskrivningar | 0% | - | 37 | 108 | 511 | |
| -5% | 13 | 90 | 205 | 774 | ||
| -10% | 70 | 183 | 437 | 1 054 | ||
| -20% | 343 | 714 | 1 052 | 1 623 |
| MSEK | ||
|---|---|---|
| Goodwill | 2012 | 2011 |
| Sverige Directories | 1 070 | 1 070 |
| Norge Directories | 3 001 | 2 960 |
| Danmark Directories | 608 | 641 |
| Polen Directories | 97 | 93 |
| Directories | 4 776 | 4 764 |
| Sverige Voice | 854 | 854 |
| Norge Voice | 203 | 200 |
| Finland Voice | 291 | 301 |
| Voice | 1 348 | 1 355 |
| Summa goodwill | 6 124 | 6 212 |
| Varumärken | ||
| Norge Directories | 794 | 783 |
| Danmark Directories | 107 | 111 |
| Directories | 901 | 894 |
| Norge Voice | 22 | 22 |
| Voice | 22 | 22 |
| Summa varumärken | 923 | 916 |
| Summa immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod |
7 047 | 7 128 |
Goodwill som ingår i redovisade värden och vars avskrivningar är skattemässigt avdragsgilla:
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Danmark | 219 | 182 |
| Finland | 151 | 179 |
| Summa | 370 | 361 |
| Företag /verksamhet | Organi sations nummer |
Säte | Antal aktier |
Kapital andel % |
Förvärvs datum |
|---|---|---|---|---|---|
| Spray Passagen Internet KB | 969733- 6957 |
Stock holm |
1 000 | 50 | 2008- 01-19 |
| Innehav i intresseföretag | |||||
| MSEK | 2012 | 2011 | |||
| Ingående anskaffnings värde |
0 | 10 | |||
| Minskning genom avyttring Utdelning intresseföretag |
- - |
-7 -3 |
|||
| Utgående anskaffningsvärde |
0 | 0 |
| Org.nr | Säte | |
|---|---|---|
| Netclips AB | 556688-6080 | Danderyd |
| Företag /verksamhet | Org.nr | Säte | Antal aktier |
|---|---|---|---|
| Scandinavia Online AS | 988 875 740 | Oslo | 1 093 739 |
| Start Networks AS | 981 910 273 | Oslo | 3 094 894 |
Scandinavia Online AS är ett samägt bolag med Norsk Aller AS där Eniro äger 50,1 procent av bolaget medan Aller äger 49,9 procent. SOL är en Internetportal i Norge, sol.no. Scandinavia Online AS har från 14 maj 2008 ett samägt bolag med DB Medialab AS där Scandinavia Online äger 50% vilket resulterar i att Eniro äger 25% av bolaget. Start Network är en portal som har positionerat sig som en underhållningsarena för främst unga användare. Eniro konsoliderar joint ventures i enlighet med klyvningsmetoden. Följaktligen läggs Eniros andel av det samägda bolagets resultat- och balansräkning till motsvarande post i Eniros räkenskaper.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 31 | 30 |
| Rörelsekostnader | -32 | -31 |
| Resultat | -1 | -1 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 22 | 29 |
| Omsättningstillgångar | 23 | 24 |
| Summa tillgångar | 45 | 53 |
| Långfristiga skulder | - | - |
| Kortfristiga skulder | 5 | 5 |
| Summa skulder | 5 | 5 |
| Nettotillgångar | 40 | 48 |
I koncernens goodwill ingår per 31 december 2012 goodwill med 20 MSEK (23) från joint ventures.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Andelar i externa bolag | 1 | 1 |
| Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel | 61 | - |
| Övriga räntebärande fordringar pensionsförpliktelser | 22 | 19 |
| Övriga ej räntebärande fordringar | 14 | 38 |
| Bokfört värde | 98 | 58 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 669 | 798 |
| Avsättningar för osäkra kundfordringar | -109 | -108 |
| Summa kundfordringar | 560 | 690 |
| Åldersanalys för kundfordringar | ||
| -ej förfallna | 312 | 314 |
| -förfallna yngre än 1 månad | 151 | 285 |
| -förfallna 1–3 månader | 56 | 43 |
| -förfallna äldre än 3 månader | 41 | 48 |
| Summa | 560 | 690 |
Kundfordringar där ett nedskrivningsbehov föreligger överensstämmer med avsättning för osäkra kundfordringar.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående avsättningar | 108 | 175 |
| Nya avsättningar | 64 | 67 |
| Utnyttjade avsättningar under året | -62 | -103 |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | -3 | -21 |
| Effekter av förändrade valutakurser | 2 | -10 |
| Utgående avsättningar | 109 | 108 |
Kundförluster som redovisats under försäljningskostnader i resultaträkningen uppgår till 44 MSEK (44).
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| -ej förfallna | 62 | 54 |
| -förfallna yngre än 1 månad | - | 1 |
| -förfallna 1–3 månader | 0 | - |
| -förfallna äldre än 3 månader | 2 | 15 |
| Summa | 64 | 70 |
| Övriga räntebärande fordringar | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| -ej förfallna | 3 | 4 |
| -förfallna äldre än 3 månader | 0 | 4 |
| Summa | 3 | 8 |
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar enligt ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Övriga förutbetalda kostnader | 48 | 85 |
| Upplupna intäkter | 119 | 100 |
| Upplupna ränteintäkter | 0 | 0 |
| Summa | 167 | 185 |
Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavanden samt mindre kortfristiga placeringar i utländska enheter som inte ingår i Koncernens centralkontosystem.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar Kassa och bank |
- 198 |
- 557 |
| Summa likvida medel | 198 | 557 |
2012-12-31 var antalet stamaktier 100 180 740 stycken varav 3 266 i egen ägo dvs 100 177 474 efter avdrag för eget innehav. Genomsnittligt antal stamaktier efter avdrag för eget innehav var under 2012 likaledes 100 177 474 då inga förändringar av antalet stamaktier skett under 2012. I juni 2012 gjordes en emission av en miljon preferensaktier. Totalt antal aktier inklusive preferensaktier var 101 180 740 stycken vid årets utgång. Det redovisade värdet av aktier i egen ägo per 31 december 2012 var 50 MSEK (50).
Per 2012-12-31 var kvotvärdet för såväl stamaktier som preferensaktier 25 SEK per aktie. Föreslagen utdelning är 0 (0) kr per stamaktie, totalt 0 (0) MSEK. Föreslagen utdelning är 12 kr per preferensaktie och kvartal, totalt 48 MSEK.
| Antal aktier (tusental) MSEK |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Registrerat | Varav i egen ägo |
Registrerat | Varav i egen ägo |
||
| Per 2011-01-01 | 100 181 | 4 | 2 504 | 0 | |
| Aktiesparprogram | - | -1 | - | 0 | |
| Per 2011-12-31 | 100 181 | 3 | 2 504 | 0 | |
| Per 2012-01-01 | 100 181 | 3 | 2 504 | 0 | |
| Emission preferensaktier | 1 000 | - | 25 | 0 | |
| Per 2012-12-31 | 101 181 | 3 | 2 529 | 0 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nyemission, brutto tillfört belopp | 400 | - |
| Emissionskostnader | -23 | - |
| Skatt emissionskostnader (26,3%) | 6 | - |
| Nyemission, netto efter emissionskostnader justerat för skatt rapporterat i eget kapital |
383 | - |
| Ej kontantreglerad skatt emissionskostnader | -6 | - |
| Inbetalda/ej inbetalda emissionslikvider | - | 42 |
| Betalda/ej betalda emissionskostnader | -1 | -52 |
| Nyemission, tillförda medel netto | 376 | -10 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 2 527 | 3 442 |
| Kortfristig upplåning | 439 | 658 |
| Summa upplåning | 2 966 | 4 100 |
| Räntebärande upplåning har följande förfallostruktur: |
||
| - under kommande året | 439 | 658 |
| - efterföljande fem år | 2 527 | 3 442 |
| Summa | 2 966 | 4 100 |
Vid utgången av 2012 ingår balanserade upplåningskostnader om 36 (65) MSEK i summa banklån.
| NOK | 1 301 | 1 666 |
|---|---|---|
| DKK | 66 | 92 |
| SEK | 1 599 | 2 342 |
| Summa | 2 966 | 4 100 |
| Beviljade ej utnyttjade kreditramar | ||
| - förfall inom ett år | - | - |
| - förfall mellan ett år och fem år | 165 | 238 |
| - förfall senare än fem år | - | - |
| Summa beviljade kreditramar | 165 | 238 |
| Verkligt värde för långfristig upplåning | 2 527 | 3 442 |
Redovisade belopp för kortfristig upplåning utgör en god approximation av lånens verkliga värde då lånen löper med rörlig ränta.
| Effektiv ränta per balansdagen var följande | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| NOK | 5,70% | 8,57% |
| DKK | 4,09% | 5,61% |
| SEK | 5,13% | 6,91% |
Koncernens exponering avseende upplåning för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är enligt nedan:
| MSEK | 6 månader eller kortare |
6–12 månader |
12–36 månader |
36 månader eller längre |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Per 2012-12-31 Summa upplåning |
2 966 | - | - | - | 2 966 |
| Per 2011-12-31 Summa upplåning |
4 100 | - | - | - | 4 100 |
Fram till och med augusti 2012 hade Eniro en andel av lånen säkrade genom ränteswappar men efter avslut görs all upplåning till rörlig ränta. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar räntekostnaden med +/- 30 MSEK per år.
Under slutet av 2010 omförhandlade Eniro sitt låneavtal med ett bankkonsortium bestående av Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial, DnB NOR Bank ASA, Norge, Filial Sverige, Svenska Handelsbanken AB (publ), Nordea Bank AB (publ), The Royal Bank of Scotland plc, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) och Swedbank AB (publ). Det omförhandlade låneavtalet blev effektivt per den 13 januari 2011. I samband med lösen av ett lån till en part i bolagets bankkonsortium gjordes i juni 2012 ett tillägg till det ursprungliga låneavtalet.
Låneavtal är ursprungligen uppdelat i fem trancher; Tranch A uppgående till 2 088 miljoner kronor; Tranch B uppgående till motvärdet i norska kronor av 1 550 miljoner svenska kronor; Tranch C uppgående till motvärdet i danska kronor av 100 miljoner svenska kronor; Tranch D uppgående till 1 000 miljoner svenska kronor (med möjlighet till omvandling till flera valutor) och Tranch E uppgående till cirka 200 miljoner svenska kronor. Utöver detta lån, innehåller låneavtalet en revolverande facilitet i flera valutor uppgående till 300 miljoner svenska kronor. Löptiden för Tranche A, Tranche B, Tranche C och Tranche D och den revolverande faciliteten kommer att vara fyra år från dagen för det nya låneavtalet. Tranche E reglerades i sin helhet 13 augusti 2012.
Syftet med Tranche A, Tranche B, Tranche C och Tranche D var att refinansiera utestående skuld under det tidigare låneavtalet samt för att betala transaktionskostnader hänförliga till nyemissionen och den nya finansieringen. Tranche B kunde även användas för att betala skatteskulden i Norge. Tranche E användes för betalning av kostnader för stängning av befintliga hedgingarrangemang. Syftet med den revolverande faciliteten är att den ska kunna användas för allmänna behov samt vid behov av rörelsekapital i Koncernen. Upplåningskostnader förs till resultaträkningen som en räntekostnad fördelat över låneperioden.
Tranche A, Tranche B och Tranche C är amorterande. Amortiering enligt plan är följande; 200 miljoner svenska kronor under 2011, 300 miljoner svenska kronor under 2012 och 435 miljoner svenska kronor under 2013, i vart och ett av dessa fall ska betalning ske halvårsvis, samt 268 miljoner svenska kronor i juni 2014 samt utestående belopp vid den tid då dessa trancher löper ut i november 2014. Faciliteterna kan sägas upp eller återbetalas i förtid (helt eller delvis) om Eniro så skulle önska.
Eniro har under 2012 gjort en extra amortering på 158 MSEK samt en förtida återbetalning av ett lån till rabatt. Eniro erbjöds en möjlighet till en förtida återbetalning av ett lån till en rabatt uppgående till 154 miljoner kronor då en bank i bolagets bankkonsortium önskade en återbetalning av utestående lån till följd av interna skäl. Låneåterbetalningen finansierades med inrättadet av en preferensaktie.
Låneavtalet innehåller villkor avseende obligatorisk återbetalning i förtid avseende bland annat inkomster från avyttringar, försäkringar, emissioner på kapitalmarknader och så kallade mezzanine finansieringar. Låneavtalet innehåller även villkor avseende obligatorisk återbetalning i förtid vid ägarförändring i Eniro. Nivån för ägarförändring kommer att sättas till att mer än 30 procent av rösträtterna i Eniro förvärvas av en person (som är någon annan än de som garanterar nyemissionen) som är ensam eller som agerar tillsammans med annan person som ingår i samma koncern eller är närstående eller agerar tillsammans med den personen. Därutöver ska 75 procent av beloppen av så kallat överflödigt kassaflöde användas för obligatorisk återbetalning i förtid.
Låneavtalet har en marginal över IBOR och följer en räntetrappa som bygger på bolagets skuldsättningsnivå (definierat som den konsoliderade nettoskulden i förhållande till EBITDA).
Tre månaders IBOR var per den 28 december 2012 i Sverige 1,29%, Norge 1,83% och i Danmark 0,28%.
| Över 4,00 | 5,50% |
|---|---|
| Upp t o m 4,00 men över 3,00 | 4,50% |
| Upp t o m 3,00 men över 2,00 | 3,75% |
| Mindre än 2,00 | 3,00% |
Aktier i alla koncernbolag som är direkt ägda av Eniro, alla väsentliga koncernbolag (dvs. varje koncernbolag som har ett EBITDA som motsvarar 5 procent eller mer av EBITDA på koncernnivå, har bruttotillgångar eller en omsättning som motsvarar 5 procent eller mer av Koncernens bruttotillgångar eller omsättning) och alla koncernbolag som äger eller innehar rättigheter till sökmotorer, databaser eller någon annan rättighet, eller tillgångar som är väsentliga för Koncernens verksamhet är säkerhet för det nya låneavtalet. Därutöver ska säkerhet tillhandahållas för alla väsentliga varumärken och andra immaterialrätter, väsentliga koncerninterna lån samt alla andra väsentliga tillgångar.
Följande större bolag är säkerhet för låneavtalet, samtidigt som de garanterar lånet, Eniro AB (publ), Eniro Sverige AB, Eniro 118 118 AB, Eniro Treasury AB, Eniro Norway AB, Eniro Initiatives AB, Eniro Sentraali Oy, Eniro Polska Sp. Z o.o., Eniro Danmark A/S, Findexa Luxemburg Sarl, Eniro Holding AS, Eniro Norge AS och 1880 Nummerupplysning AS. Se även not 27 Åtaganden och eventualförpliktelser.
Låneavtalet innehåller sedvanliga förbehåll och villkor som:
samt förbehåll och begränsningar rörande ytterligare skuldsättning, garantiåtaganden och pantsättningar, väsentlig ändring av verksamheten samt förvärv och avyttringar.
De finansiella lånevillkoren listade under a-c ovan ska mätas kvartalsvis på en rullande 12 månaders basis.
Låneavtalet kan sägas upp frivilligt av Bolaget. I övrigt stadgar låneavtalet sedvanliga uppsägningsgrunder inom "events of default".
| MSEK | 2012 2011 |
|||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Skulder Tillgångar | Skulder | ||
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar Valutaränteswappar - kassaflödes |
- | - | - | 27 |
| säkringar | - | - | - | - |
| Valutaswappar - kassaflödessäkringar | - | - | - | - |
| Summa | - | - | - | 27 |
| Varav långfristig del | - | - | - | - |
| Varav kortfristig del | - | - | - | 27 |
Eniros ränteswappavtal löpte ut i augusti 2012, därmed har Eniro inga utestående ränteswappavtal. Ränteswappavtalen innebar byte av rörlig låneränta mot fast. Nominella belopp för ränteswappar var per 2011-12-31 360 MSEK med en fast räntesäkring på 4,55% och MNOK 1 350 med en fast räntesäkring på 5,48% medan den rörliga räntan baserades på tre månaders IBOR. Det fanns ingen ineffektiv del i ränteswappar under 2012 och 2011.
Eniro har inga valutaränteswappavtal.
Valutaswappar används från tid till annan för att hantera kortfristiga lånebehov alternativt överskottslikviditet inom Koncernen. Inga utestående valutaswappar fanns per 2012-12-31 eller 2011-12-31.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 555 | 705 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -434 | -526 |
| Summa | 121 | 179 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 394 | 285 |
| Nettoskuld i balansräkningen redovisad som pensionsförpliktelser |
515 | 464 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 990 | 1 020 |
| Kostnader för tjänstgöring innevarande år | 17 | 23 |
| Räntekostnader | 28 | 33 |
| Aktuariella förluster (+)/vinster (-) | 119 | 33 |
| Utbetalda ersättningar | -34 | -34 |
| Reduceringar/regleringar | -171 | -80 |
| Övrigt | -2 | -4 |
| Årets omräkningdifferens | 2 | -1 |
| Utgående balans | 949 | 990 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 526 | 535 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 21 | 25 |
| Aktuariella vinster (+)/förluster (-) | -4 | -31 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivare | 0 | - |
| Tillskjutna medel från anställda | 1 | 0 |
| Utbetalda ersättningar | -2 | -3 |
| Reduceringar/regleringar | -109 | - |
| Årets omräkningdifferens | 1 | 0 |
| Utgående balans | 434 | 526 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 21 | 25 |
| Försäkringstekniska vinster (+) / förluster (-) | -4 | -31 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna | 17 | -6 |
| Specifikation av kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner MSEK |
2012 | 2011 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | -7 | -22 |
| Regleringar/reduceringar | 57 | 98 |
| Räntekostnad | -8 | -8 |
| Övrigt | 4 | 6 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner | 46 | 74 |
| Totala pensionskostnader MSEK |
2012 | 2011 |
| Kostnader för förmånsbestämda planer | 51 | 73 |
| Kostnader för avgiftsbestämda planer | -110 | -175 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt Räntekostnad |
-12 -8 |
-24 -8 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | -79 | -134 |
| Pensionskostnad redovisas i följande poster i resultaträkningen | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Produktionskostnader | -32 | -38 |
| Försäljningskostnader | -22 | -50 |
| Marknadsföringskostnader | 0 | -2 |
| Administrationskostnader | -14 | -24 |
| Produktutvecklingskostnader | -3 | -12 |
| Summa pensionskostnad i resultaträkningen | -71 | -126 |
PRI Pensionsgaranti (PRI) gör en kreditprövning varje år för att fastställa villkoren för nästkommande förnyelse av kreditförsäkringen. Den 24 november 2010 fattade PRIs styrelse beslut om villkoren för nästkommande förnyelse av kreditförsäkringen. Beslutet innebar att PRI ställde krav på att Eniro och de svenska dotterbolagen under 2011 minskade sina skuldförda pensionsåtaganden genom att teckna försäkringar i Alecta motsvarande en skuld på cirka 60 MSEK.
| Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||||||
| MSEK | Sverige | Norge | Finland | Summa | Sverige | Norge | Finland | Summa |
| Räntepapper inklusive upplupen kupongränta | 195 | 1 | 10 | 206 | 193 | 72 | 10 | 275 |
| Aktier | 106 | 0 | 8 | 114 | 91 | 14 | 5 | 110 |
| Alternativa placeringar | 98 | 0 | 1 | 99 | 96 | 28 | 2 | 126 |
| Likvida medel | 15 | 0 | - | 15 | 13 | 2 | - | 15 |
| Summa | 414 | 1 | 19 | 434 | 393 | 116 | 17 | 526 |
| Verklig avkastning % | 4,8 | 0 | 11,8 | n.a. | -2 | 1 | 3,7 | n.a. |
| Väsentliga aktuariella antaganden per balansdagen | 2012 | 2011 | ||||||
| Sverige | Norge | Finland | Sverige | Norge | Finland | |||
| Diskonteringsränta, % | 3,0 | 2,3 | 3,0 | 3,4 | 2,6 | 4,8 | ||
| Löneökning, % | 3,0 | 3,5 | 3,0 | 2,7 | 3,5 | 3,0 | ||
| Inflation, % | 2,0 | 0,2 | 2,0 | 1,7 | 0,1 | 2,0 | ||
| Inkomstbasbelopp, % | 3,0 | 3,3 | - | 2,7 | 3,3 | - | ||
| Förväntad avkastning pensionsstiftelse, % | n.a | 2,3 | 3,0 | 4,7 | 4,1 | 4,5 |
För avgångsintensitet används intern prognos, återstående tjänstgöringstid beräknas på individuell basis av PRI pensionstjänst och dödsfall enligt Finansinspektionen. I Sverige förväntas en 65-årig man leva till 86 år och en 65-årig kvinna till 88 år. I Norge är motsvarande att en 67-årig man förväntas leva till 84 år och en 67-årig kvinna till 86 år.
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 555 | 705 | 650 | 640 | 646 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -434 | -526 | -535 | -524 | -443 |
| Summa | 121 | 179 | 115 | 116 | 203 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 394 | 285 | 323 | 291 | 290 |
| Oredovisade aktuariella förluster | - | - | -226 | -207 | -295 |
| Nettoskuld i balansräkningen redovisad som pensionsförpliktelser | 515 | 464 | 212 | 200 | 198 |
| Förändring av oredovisade aktuariella förluster fördelar sig enligt följande: | |||||
| Effekt av erfarenhetsbaserade justeringar | |||||
| ITP plan | - | - | -2 | -23 | -6 |
| Förvaltningstillgångar | - | - | 8 | 10 | -28 |
| ERB plan | - | - | -4 | 7 | -2 |
| Summa effekt erfarenhetsbaserade justeringar | - | - | 2 | -6 | -36 |
| Effekt av förändrade antaganden | |||||
| ITP-plan | - | - | -21 | 93 | -95 |
| Förvaltningstillgångar | - | - | - | - | - |
| ERB-plan | - | - | 0 | 1 | -2 |
| Summa effekt av förändrade antaganden | - | - | -21 | 94 | -97 |
| Summa oredovisade aktuariella förluster | - | - | -19 | 88 | -133 |
Koncernens pensionsutbetalningar förväntas uppgå till ca 30 MSEK för 2014.
| Långfristiga avsättningar | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | ||
| Ingående avsättningar | 21 | 34 | ||
| Nya avsättningar | 2 | 0 | ||
| Utnyttjade avsättningar under året | -12 | -6 | ||
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | 0 | -7 | ||
| Effekter av förändrade valutakurser och övrigt | 0 | 0 | ||
| Utgående avsättningar | 11 | 21 | ||
| Kortfristiga avsättningar | ||||
| MSEK | 2012 | 2011 | ||
| Ingående avsättningar | 26 | 64 | ||
| Nya avsättningar | 40 | 29 | ||
| Utnyttjade avsättningar under året | -33 | -60 | ||
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | -3 | -7 | ||
| Effekter av förändrade valutakurser | 0 | 0 | ||
| Utgående avsättningar | 30 | 26 |
Avsättningar vid utgången av åren avser avsättningar för omstrukturering.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader | 227 | 237 |
| Upplupna räntekostnader | 2 | 2 |
| Övriga upplupna kostnader | 87 | 105 |
| Förutbetalda intäkter | 852 | 1 030 |
| Summa | 1 168 | 1 374 |
| MSEK | Låne- och kundfordringar |
|---|---|
| Tillgångar i balansräkning 31 dec 2012 | |
| Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel | 61 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 627 |
| Likvida medel | 198 |
| Summa | 886 |
| Tillgångar i balansräkning 31 dec 2011 | |
| Kundfordringar och andra fordringar | 768 |
| Likvida medel | 557 |
| Summa | 1 325 |
| MSEK | Derivat som används för säkrings ändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkning 31 dec 2012 | |||
| Upplåning | - | 2 966 | 2 966 |
| Leverantörsskulder | - | 189 | 189 |
| Summa | - | 3 155 | 3 155 |
| Skulder i balansräkning 31 dec 2011 | |||
| Upplåning | - | 4 100 | 4 100 |
| Derivatinstrument | 27 | - | 27 |
| Leverantörsskulder | - | 186 | 186 |
| Summa | 27 | 4 286 | 4 313 |
Eniro har inga tillgångar eller skulder väderade till verkligt värde via resultaträkningen eller tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Verkligt värde för samtliga instrument som har värderats i balansräkningen är hänförliga till nivå 2 i IFRS 7, det vill säga att värdet har beräknats baserat på officiella marknadsnoteringar.
Eniro har genom sin verksamhet olika finansiella risker i form av valutarisk, ränterisk, kreditrisk och likviditetsrisk. Inriktningen i Eniros riskhantering är att begränsa eller eliminera finansiella risker med hänsyn tagen till kostnader, likviditet och finansiell ställning. Eniros styrelse fastställer koncernens gemensamma finanspolicy som ligger till grund för hantering av finansverksamheten, ansvarsfördelning och finansiella risker. Enligt Eniros finanspolicy fattas beslut avseende säkring av omräkningsrisker av styrelsen. Dotterbolaget Eniro Treasury AB har ett centraliserat ansvar för hantering av finansiering och riskhantering.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponering från Eniros verksamhet i Norge, Danmark, Finland och Polen. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Valutarisk kan delas in i transaktionsrisk respektive omräkningsrisk.
Med transaktionsrisk avses påverkan på nettoresultatet och kassaflöden till följd av att värdet på operativa flöden i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna. Transaktionsrisk i affärstransaktionerna i respektive geografiskt område är begränsade då relativt få kontrakt är i annan valuta än respektive lands redovisningsvaluta. Större inköpskontrakt i utländsk valuta säkras från fall till fall. Om aktuella utländska valutakurser i genomsnitt hade varit 10% högre i förhållande till svenska kronor så skulle EBITDA för 2012 ha varit 46 MSEK (42) högre/lägre. Resultat efter skatt skulle ha varit 10 MSEK (18) högre/lägre. Koncernens exponering för förändringar av utländska valutor mot svenska kronor analyseras och följs upp löpande.
Med omräkningsrisk avses risken för att värdet i svenska kronor avseende nettoinvesteringar i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna. Vid nettoinvesteringar i utländsk valuta ska omräkningsrisker övervägas. Eniro har investeringar i norska kronor, euro, polska zloty och danska kronor, varav exponeringen i norska kronor är den största. Som ett led i att reducera exponeringen avseende nettoinvesteringar i utländsk valuta har delar av upplåningen tagits i norska kronor och danska kronor. Totalt uppgår externa lån i utländsk valuta vid utgången av 2012 till 1 114 MNOK och 57 MDKK. Om aktuella valutakurser vid utgången av 2012 hade varit 10 % högre/lägre i förhållande till svenska kronor så skulle eget kapital ha påverkats från omvärderingen av låneskulder med 107 MSEK (130) varav 101 MSEK (123) avser omvärdering av NOK lån.
Omräkningsexponeringen avseende investeringar i utländska dotterbolag med hänsyn tagen till valutasäkring uppgår till 4 381 (3 998) MSEK enligt nedanstående fördelning:
| Miljoner i respektive valuta | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Norska kronor | 2 653 | 2 292 |
| Danska kronor | 624 | 633 |
| Polska zloty | 89 | 103 |
| Euro | 46 | 44 |
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöden och upplåning med fast ränta utstätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Vid årets slut har Eniro all upplåning till rörlig ränta. Enligt Eniros finanspolicy ska val av räntebindningstid beakta bolagets finansiella situation. Den relativt höga skuldsättningen innebär en exponering för ränterisk då upplåning sker till rörlig ränta och vid årets ingång hade Eniro en andel av räntebetalningarna säkrade i ränteswappar där flöden i rörliga räntor swappades mot fast ränta. Under augusti månad avslutades ränteswappen enligt plan och därefter har Eniro endast rörlig ränta på sin upplåning. Räntedurationen uppgick vid årsskiftet till 0,3 år (0,3).
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisk kontinuerligt. Simuleringar av ränteförändringar görs löpande. En förändring av marknadsräntan med 100 punkter (1 procentenhet) skulle öka/minska koncernens räntekostnader med 30 MSEK (22) baserat på aktuell skuldsättning vid utgången av 2012. Resultat efter skatt skulle ha påverkats positivt/negativt med 23 MSEK (17).
Med kreditrisk avses risken att en motpart inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar motparten en förlust. Eniros motparter i derivattransaktioner är endast kreditinstitut med hög officiell kreditrating. Placering av överskottslikviditet får endast ske i svenska statspapper, certifikat med rating (AAA/ P1) samt hos banker med hög officiell kreditrating. Per årsskiftet är all likviditet placerad hos sådana banker. Eniro är exponerad för risken att inte få betalt från sina kunder. Risken för omfattande kundförluster är dock förhållandevis liten, eftersom Eniros kundbas är mycket stor och väl differentierad.
Med likviditetsrisk avses risken att det uppstår svårigheter att fullgöra ekonomiska åtagande genom att likvida medel inte finns tillgängliga. Med finansieringsrisk avses risken med att extern finansiering inte finns tillgänglig vid behov samt att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Eniro arbetar kontinuerligt med att tillse att likvida medel och outnyttjade lånefaciliteter finns tillgängliga. Eniro har som mål att 60 procent av tillgängliga låneramar ska förfalla senare än ett år och per den sista december 2012 förfaller 86 procent senare än ett år. Eniro har även en uttalad policy att ha upparbetade relationer med ett flertal kreditinstitut med hög rating. Styrelsen får kontinuerligt rullande prognoser för koncernens framtida kassaflöden som inkluderar förväntade likvida medel samt outnyttjade lånefaciliteter. Kassaflödesprognoserna upprättas av Eniro Treasury och baseras på information från koncernens rörelsedrivande bolag.
Nedanstående tabell visar Eniros finansiella skulder och nettoreglerande derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter tidpunkt till avtalsenlig förfallodag. Beloppen som anges är de odiskonterade kassaflödena inklusive upplåningskostnader om 36 MSEK. Belopp som förfaller inom 1 år överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| MSEK Per 31 december 2012 |
Förfall inom 1 år |
Förfall mellan 1 och 5 år |
Förfall senare än 5 år |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Banklån Leverantörsskulder |
439 | 2 563 | - | 3 002 |
| och andra skulder | 189 | - | - | 189 |
| Summa | 628 | 2 563 | - | 3 191 |
| MSEK Per 31 december 2011 |
Förfall inom 1 år |
Förfall mellan 1 och 5 år |
Förfall senare än 5 år |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Banklån | 658 | 3 507 | – | 4 165 |
| Derivatinstrument | 27 | – | – | 27 |
| Leverantörsskulder | ||||
| och andra skulder | 186 | – | – | 186 |
| Summa | 871 | 3 507 | – | 4 378 |
Vid beräkning av belopp i ovanstående tabell har antagits att valutakurser och marknadsräntor vid utgången av respektive år är oförändrade för kommande perioder.
Nedan beskrivs de finansiella instrument som värderas till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Per 2012-12-31 har Eniro inga derivatinstrument som används för säkringsändamål som klassificeras enligt ovanstående verkligt värdehierarki. Per 2011-12-31 hade Eniro ränteswappar och verkligt värde för dessa ränteswappar beräknades som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Dessa instrument återfanns i nivå 2 och verkligt värde per 2011-12-31 uppgick till 27 MSEK (skulder), se även not 16 Derivatinstrument.
Eniros kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. Eniro har en målsättning att ha en effektiv kapitalstruktur, med hänsyn till operationella och finansiella risker, som möjliggör en långsiktig utveckling av bolaget samtidigt som aktieägarna erhåller en tillfredställande avkastning. För att justera kapitalstrukturen kan bolaget förändra utdelning till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, emittera nya aktier eller förändra upplåningen. Under 2012 genomförde Eniro en preferensaktieemission som användes för att återbetala ett lån i förtid med rabatt till en bank i bolagets bankkonsortium. Styrelsen beslutade i juli att målet för kapitalstrukturen och räntebärande nettoskuld i relation till EBITDA inte ska överstiga 2,5 gånger. Räntebärande nettoskuld i relation till EBITDA är det nyckeltal som bolagets ledning och externa intressenter i huvudsak bedömer när det gäller kapitalstrukturen. Vid utgången av 2012 uppgick räntebärande nettoskuld/ EBITDA till 2,8 gånger (3,4). Styrelsen föreslår till årsstämman 2013 att ingen utdelning lämnas för stamaktier. Beslutet är i linje med företagets mål om att nettoskulden i relation till EBITDA inte ska överstiga 2,5 gånger. Styrelsen föreslår till årsstämman 2013 en utdelning på preferensaktier för 2013/14 uppgående till 48 kronor per aktie, dvs. en total utdelning om 48 MSEK. Utdelningen kommer att lämnas med ett intervall om tremånadersperioder. För varje tremånadersperiod utdelas 12 kronor per aktie.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantalet heltidsanställda |
Totalt | Andel kvinnor % |
Totalt | Andel kvinnor % |
| Sverige | 1 184 | 49 | 1 256 | 53 |
| Norge | 623 | 45 | 721 | 46 |
| Finland | 353 | 62 | 412 | 67 |
| Danmark | 412 | 50 | 361 | 49 |
| Polen | 837 | 59 | 930 | 59 |
| Totalt | 3 409 | 52 | 3 680 | 55 |
Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 3 187 (3 626). Andelen kvinnor vid årets utgång var i styrelsen 30 procent (33) och i koncernledningen 40 procent (20).
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
| 1 443 | 327 | 1 469 | 391 126 |
| Löner | 72 |
Till de av bolagsstämman valda styrelseledamöterna utgår ersättning med av bolagsstämman fastställda belopp. Arvode till arbetstagarrepresentanter beslutas av bolagsstämman på förslag av bolaget.
Nedan angivna riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes av årsstämman 2012 och är i sak är i linje med de riktlinjer för ersättning som antogs av årsstämman 2011.
Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro skall erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att dessa personer kan såväl rekryteras som behållas inom Enirokoncernen. Ersättningen till ledande befattningshavare består av flera delar; (1) fast lön, (2) rörlig lön, (3) långsiktigt incitamentsprogram, och (4) pensionsavsättningar och övriga ersättningar och förmåner.
Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. För att i möjligaste mån skapa ett transparent och rättvist ersättningssystem använder sig Eniro av ett s.k. gradingsystem i vilket samtliga roller i bolagsledningen klassificeras enligt internationell standard. Detta möjliggör även lönejämförelser. Lönerna för ledande befattningshavare är låsta 2010, 2011 och 2012 (med undantag för förändrad position, befordran osv).
Den övergripande målsättningen med den rörliga lönen är att bidra till att uppnå koncernens affärsmål på kort och lång sikt samt att skapa långsiktigt värde för aktieägarna. Mål ska bestämmas av styrelsen för varje räkenskapsår. Målen ska omfatta koncernens finansiella resultat och mätas mot koncernens omsättning och EBITDA. Styrelsen bestämmer den rörliga lönen baserat på halvårsvisa utvärderingar av den enskilde befattningshavarens uppfyllande av målen. Den rörliga lönen ska utgå i två lika delar– en del kontant och en del syntetiska aktier. Delarna ska vara lika stora och sammanlagt uppgå till maximalt 70 eller 80 procent (för verkställande direktören 100 procent) av den fasta lönen. Värderingen av de syntetiska aktierna är kopplade till Eniros aktiekurs och kontantavräkning av de syntetiska aktierna ska ske efter en inlåsningsperiod om tre år. Deltagaren måste vara anställd under hela inlåsningsperioden för att ersättning ska utgå. Eniro periodiserar kostnaden för incitamentsprogrammet över inlåsningsperioden. Maximalt belopp att betala ut för varje syntetisk aktie ska vara begränsat till fem gånger aktiekursen vid tidpunkten för omvandling till syntetiska aktier. Styrelsen har rätt att göra nödvändiga justeringar så det ekonomiska utfallet av de syntetiska aktierna återspeglar bl.a. utdelningar eller förändringar i aktiekapitalet. Den rörliga lönen ska bestämmas av styrelsen baserat på en årlig utvärdering av den enskildes resultat i förhållande till målen. Utbetalning av del av den rörliga lönen ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning senare visar sig vara grundad på information vilken var uppenbart felaktig.
Vid ordinarie bolagsstämma den 5 april 2005, och med en justering vid årsstämman den 5 april 2006, beslutades att införa ett aktiesparprogram för medarbetare i Enirokoncernen. Detta program omfattade även ledande befattningshavare i Enirokoncernen. Programmet har avslutats i april 2011.
Eniros pensionspolicy är baserad på endera en Individuell Tjänste Pensions plan (ITP plan eller motsvarande nationell plan) eller en premiebaserad pensionsplan. I den premiebaserade pensionsplanen utgör premien maximalt 35 procent av den fasta lönen.
Uppsägningstid och avgångsvederlag för ledande befattningshavare följer praxis. VD och koncernchef Johan Lindgren, har en uppsägningstid på 6 månader vid egen uppsägning och vid uppsägning från företagets sida 12 månader. Vid uppsägning från företagets sida utgår ytterligare 12 månaders avgångsvederlag. Mellan bolaget och koncernledningen gäller en ömsesidig uppsägningstid på maximalt 12 månader. För vissa i koncernledningen utgår vid uppsägning från företagets sida ytterligare 6-12 månaders avgångsvederlag.
Övriga ersättningar och förmåner utgörs främst av sjukförsäkring och bilförmån. Bilförmånen baseras på Eniros, från tid till annan, fastställda bilpolicy.
| MSEK | Styrelse arvode |
Ersättning utskotts arbete |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Lars-Johan Jarnheimer (ordförande) | 1,10 | 0,15 | 1,25 |
| Fredrik Arnander | 0,42 | - | 0,42 |
| Thomas Axén | 0,42 | 0,08 | 0,50 |
| Cecilia Daun Wennborg | 0,42 | 0,15 | 0,57 |
| Ketil Eriksen | 0,42 | 0,08 | 0,50 |
| Leif Aa Fredsted | 0,42 | - | 0,42 |
| Lina Alm 1) | 0,01 | - | 0,01 |
| Jennie Hallberg 1) | 0,01 | - | 0,01 |
| Susanne Olin-Jonsson 1) | 0,02 | - | 0,02 |
| Bengt Herkules 1) | 0,01 | - | 0,01 |
| Jonas Svensson 1) | 0,02 | - | 0,02 |
| Summa | 3,25 | 0,45 | 3,70 |
1) Arbetstagarnas representant.
| MSEK | Grundlön inkl. semester tillägg |
Rörlig ersättning 2) |
Övriga förmåner 3) |
Pensions kostnad |
Övrig ersättning 4) |
Summa | Tilldelat antal synte tiska aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VD och koncernchef Johan Lindgren1) | 5,0 | 0,9 | 0,1 | 1,8 | 0,0 | 7,8 | 140 265 |
| Koncernledning 13 personer varav 6 helår 5) | 21,6 | 2,8 | 0,6 | 4,5 | 10,9 | 40,4 | 420 125 |
| Summa | 26,6 | 3,7 | 0,7 | 6,3 | 10,9 | 48,2 | 560 390 |
1) Verkställande direktören Johan Lindgren hade 2012 en årlig grundlön om 4,5 MSEK. Inkluderat i beloppet ovan är även semestertillägg.
2) Avser årets rörliga ersättning samt justeringar av värdeutveckling för tilldelade syntetiska aktier avseende åren 2010-2012.
3) Avser förmånsvärde tjänstebilar.
4) Avser avgångsvederlag om 10,8 MSEK, lön och pensionskostnader under uppsägningstid samt bilersättning.
5) För 2011 uppgick grundlön inklusive semesterersättning till 22,2 MSEK, rörlig ersättning till 8,4 MSEK, övriga förmåner till 0,8 MSEK, pensionskostnad 5,0 MSEK och övrig ersättning till 4,8 MSEK.
Den rörliga ersättningen till VD och koncernchef Johan Lindgren avseende 2012 uppgick till 1,3 MSEK motsvarande 30 procent av grundlön och maximal bonus. Härutöver finns en justering av tidigare års avsättningar för syntetiska aktier vilket resulterar i att kostnaden för rörlig ersättningar till Johan Lindgren avseende 2012 uppgick till totalt 0,9 MSEK.
Det redovisade värdet av syntetiska aktier tilldelade koncernledningen inklusive VD och koncernchef uppgick vid utgången av 2012 till 3 (5) MSEK. Kostnaden för syntetiska aktier periodiseras över inlåsningsperioden.
Under året fanns ingen kostnad för aktiesparprogrammet. Programmet avslutades i april 2011 då inga aktier tilldelades VD men 169 aktier tilldelades övriga ledande befattningshavare.
Pensionskostnaden för VD och koncernchef Johan Lindgren uppgick till 1,8 MSEK vilket utgjorde 35 procent av grundlönen. Koncernledningens pensionskostnader uppgick till 4,5 (5,0) MSEK, vilket utgjorde 21 procent av grundlönen. VD och koncernchef Johan Lindgren har avgiftsbestämd pension vars avgift uppgår till 35 procent av grundlönen. Koncernledningen har avgiftsbestämda pensioner, vars avgifter maximalt uppgår till 35 procent av grundlönen, alternativt följer den ordinarie ITP-planen. Samtliga pensionsförmåner är oantastbara dvs ej villkorade av framtida anställning. Moderbolaget och de svenska dotterbolagen följer ITP-planen. De svenska pensionsåtagandena beräknas av PRI och kreditförsäkring tecknas i PRI Pensionsgaranti.
Ersättning till koncernledning och andra ledande befattningshavare framgår enligt ovan. I övrigt har inga transaktioner skett med närstående under året.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers, revisionsuppdraget | 4 | 5 |
| PricewaterhouseCoopers, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
1 | 0 |
| PricewaterhouseCoopers, skatterådgivning | 0 | 0 |
| PricewaterhouseCoopers, övriga uppdrag | 1 | 1 |
| Summa samtliga revisionsarvoden | 6 | 6 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| - förfall inom ett år - förfall mellan ett och fem år |
114 155 |
121 256 |
| - förfall mer än fem år | 0 | 2 |
I årets rörelsekostnad ingår avgifter för operationella leasingavtal med 133 MSEK (136). I hyreskontrakt avseende lokaler förekommer sedvanliga indexklausuler.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ställda säkerheter Avseende pensionsförpliktelser, Spärrade bankmedel |
61 | - |
| Avseende långfristig upplåning, Pantsatta aktier i dotterföretag |
8 016 | 7 894 |
| Summa ställda säkerheter | 8 077 | 7 894 |
Eniro har en försäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) och för fortsatta åtaganden har Eniro i första kvartalet 2012 pantsatt bankmedel uppgående till 60 MSEK avseende utökad pensionsgaranti till PRI. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga räntebärande fordringar.
Enligt avtal för långfristig upplåning har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som säkerhet för Eniro Treasurys externa lån. Alternativt har även dotterföretag och moderbolaget gått i borgen för Eniro Treasurys förpliktelser. Se även not 15 Upplåning.
I december 2011 förvärvades specifika tillgångar i De Gule Sider i Danmark och den preliminära förvärvskalkylen har justerats under 2012.
Under 2012 gjordes ett mindre förvärv av av Open Ad Exchange i Danmark till en köpeskilling om 2 MSEK. Tillgångarna Eniro förvärvade bestod av kundrelationer ca 1 MSEK och varumärken ca 1 MSEK. Open Ad Exchange erbjuder nätverkserbjudanden på den danska marknaden för sponsrade länkar.
| MSEK | Samtliga förvärv 2012 |
Samtliga förvärv 2011 |
|---|---|---|
| Köpeskilling | 2 | 27 |
| -Avgår ännu ej erlagt belopp | - | - |
| -Avgår likvida medel vid förvärvstillfället | - | - |
| Summa | 2 | 27 |
| Betalning avseende tidigare års förvärv | - | - |
| Summa nettobetalning vid förvärv | 2 | 27 |
Tillgångar och skulder, slutlig förvärvskalkyl för tillångar i De Gule Sider
| Identifierbara tillgångar och skulder | Förvärvat bokfört värde förvärv |
Verkligt värde förvärv |
|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 5 | - |
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Varumärken övriga | - | 15 |
| Kundrelationer | 1 | 16 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20 | 4 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | 7 |
| Summa anläggningstillgångar | 26 | 42 |
| Icke räntebärande omsättningstillgångar | 1 | 3 |
| Summa tillgångar i förvärvade verksamheter | 27 | 45 |
| Kortfristiga skulder | - | 38 |
| Summa skulder hänförliga till förvärvade | ||
| verksamheter | - | 38 |
| Förvärvade identifierbara nettotillgångar | 7 | |
| Goodwill vid förvärvstillfället | 20 | |
| Köpeskilling | 27 |
Förvärvad goodwill är främst hänförlig till planerade synergier som uppkommer när verksamhet integreras i koncernen.
Eniro har en pensionsförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) och kommer pantsätta 50 MSEK avseende utökad pensionsgaranti till PRI under mars 2013. Sedan 2012 har Eniro avsatt 60 MSEK på pantsatta bankmedel för samma pensionsgaranti. Pantsatta bankmedel kommer därmed totalt uppgå till ca 110 MSEK för utökad pensionsgaranti.
Eniro Norge AS har första februari 2013 avtalat med huvudägarna till den norska nummerupplysningstjänsten 1888 Værsågod! AS, Marell Invest AS och TV2 AS, om ett samgående. Samgåendet innebär att Eniro efter affären kontrollerar 60% av den gemensamma verksamheten, och resterande 40% kontrolleras av ägarna till 1888. Det utgår ingen köpeskilling, påverkar inte kassaflödet eller ger upphov till något rearesultat. Eniros intäkter från den egna nummerupplysningstjänsten 1880 uppgick till cirka 75 MSEK 2012 medan 1888s intäkter för motsvarande period uppgick till cirka 65 MSEK.
Samgåendet bidrar till en konsolidering av en marknad med vikande volymer och skapar förutsättningar för en attraktivare tjänst. Avtalet möjliggör betydande effektiviseringar samt kostnadssynergier. Samgåendet har godkänts av norska konkurrensmyndigheten och det gemensamma bolaget beräknas att konsolideras i Eniro koncernen i första kvartalet 2013. Affären bedöms öka Eniros intäkter med cirka 50 MSEK och EBITDA med cirka 20 MSEK på helårsbasis.
Nedan är en preliminär förvärvskalkyl.
Preliminär förvärvskalkyl
MSEK Köpeskilling -
Ökning av koncernens tillgångar och skulder vid samgående
| Identifierbara tillgångar och skulder | Verkligt värde förvärv |
|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 1 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 6 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 |
| Icke räntebärande omsättningstillgångar | 11 |
| Likvida medel | 1 |
| Summa tillgångar i förvärvade verksamheter | 19 |
| Kortfristiga skulder | 10 |
| Summa skulder hänförliga till förvärvade verksamheter | 10 |
| Identifierbara nettotillgångar | 9 |
| Goodwill vid samgåendet | 76 |
| Summa tillgångar vid samgåendet | 85 |
| 2012 | 2011 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 | Helår | Kv. 4 | Kv. 3 | Kv. 2 | Kv. 1 | |
| RÖRELSEINTÄKTER (MSEK) | ||||||||||
| Totalt | 3 999 | 1 091 | 948 | 1 001 | 959 | 4 323 | 1 194 | 1 012 | 1 151 | 966 |
| Directories | 3 230 | 890 | 761 | 803 | 776 | 3 424 | 971 | 782 | 910 | 761 |
| Online/mobilt | 2 124 | 536 | 528 | 547 | 513 | 2 008 | 503 | 510 | 516 | 479 |
| 740 | 267 | 142 | 159 | 172 | 1 051 | 370 | 187 | 305 | 189 | |
| Mediaprodukter | 234 | 68 | 52 | 60 | 54 | 188 | 52 | 45 | 44 | 47 |
| Övriga produkter | 132 | 19 | 39 | 37 | 37 | 177 | 46 | 40 | 45 | 46 |
| Voice | 769 | 201 | 187 | 198 | 183 | 899 | 223 | 230 | 241 | 205 |
| EBITDA (MSEK) | ||||||||||
| Totalt | 976 | 308 | 261 | 251 | 156 | 1 031 | 321 | 269 | 319 | 122 |
| Directories | 777 | 246 | 187 | 218 | 126 | 770 | 235 | 193 | 258 | 84 |
| Voice | 279 | 83 | 73 | 66 | 57 | 344 | 101 | 102 | 88 | 53 |
| Övrigt (huvudkontoret och | ||||||||||
| koncerngemensamma projekt) | -80 | -21 | 1 | -33 | -27 | -83 | -15 | -26 | -27 | -15 |
| EBITDA-MARGINAL (%) | ||||||||||
| Totalt | 24 | 28 | 28 | 25 | 16 | 24 | 27 | 27 | 28 | 13 |
| Directories | 24 | 28 | 25 | 27 | 16 | 22 | 24 | 25 | 28 | 11 |
| Voice | 36 | 41 | 39 | 33 | 31 | 38 | 45 | 44 | 37 | 26 |
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) |
||||||||||
| Rörelseintäkter | 3 999 | 4 323 | 5 326 | 6 581 | 6 645 | 6 443 | 6 372 | 4 827 | 4 745 | 4 808 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 976 | 1 031 | 605 | 1 807 | 2 064 | 2 266 | 2 220 | 1 234 | 1 324 | 1 292 |
| Rörelseresultat efter | ||||||||||
| avskrivningar (EBIT) | 481 | 176 | -4 176 | 692 | 410 | 1 855 | 1 813 | 1 073 | 1 232 | 569 |
| Resultat före skatter | 347 | -188 | -4 739 | 232 | -276 | 1 401 | 1 276 | 1 017 | 1 131 | 483 |
| Årets resultat (hänförligt till moderbolagets | ||||||||||
| aktieägare) | 245 | -184 | -4 620 | 616 | -315 | 1 305 | 1 054 | 917 | 764 | 198 |
| KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Tillgångar | ||||||||||
| Goodwill | 6 124 | 6 119 | 6 494 | 12 088 | 11 374 | 12 508 | 12 267 | 12 879 | 4 822 | 4 726 |
| Övriga anläggningstillgångar | 1 739 | 2 063 | 2 350 | 3 147 | 3 236 | 3 759 | 3 882 | 4 241 | 707 | 521 |
| Omsättningstillgångar | 1 081 | 1 607 | 1 743 | 1 957 | 2 010 | 2 200 | 2 064 | 2 422 | 1 827 | 1 908 |
| Summa tillgångar | 8 944 | 9 789 | 10 587 | 17 192 | 16 620 | 18 467 | 18 213 | 19 542 | 7 356 | 7 155 |
| Eget kapital och skulder | ||||||||||
| Eget kapital | ||||||||||
| (moderbolagets aktieägare) | 3 543 | 3 028 | 3 469 | 6 109 | 2 197 | 4 051 | 5 120 | 4 634 | 1 879 | 2 367 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | - | - | 3 | 17 | 13 | - | - | - | - |
| Långfristiga skulder | 3 331 | 4 201 | 4 516 | 8 341 | 11 379 | 11 628 | 10 146 | 11 618 | 2 424 | 2 491 |
| Kortfristiga skulder | 2 070 | 2 560 | 2 602 | 2 739 | 3 027 | 2 775 | 2 947 | 3 290 | 3 053 | 2 297 |
| Summa eget kapital och skulder | 8 944 | 9 789 | 10 587 | 17 192 | 16 620 | 18 467 | 18 213 | 19 542 | 7 356 | 7 155 |
| KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 420 | 371 | 372 | 1 402 | 1 331 | 1 631 | 1 402 | 1 007 | 1 016 | 1 355 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -51 | -141 | -195 | -299 | -293 | -540 | -215 | -5 141 | -235 | -983 |
| Kassaflöde från | ||||||||||
| finansieringsverksamheten | -730 | -117 | -44 | -1 083 | -1 329 | -2 119 | -1 486 | 4 468 | -769 | -366 |
| Kassaflöde från avvecklade | ||||||||||
| verksamheter | - | - | - | - | - | 1 118 | 69 | 78 | 4 | - |
| Årets kassaflöde | -361 | 113 | 133 | 20 | -291 | 90 | -230 | 412 | 16 | 6 |
| 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal - EBITDA, % | 24 | 24 | 11 | 27 | 31 | 35 | 35 | 26 | 28 | 27 |
| Rörelsemarginal - EBIT, % | 12 | 4 | -78 | 11 | 6 | 29 | 28 | 22 | 26 | 12 |
| Genomsnittligt eget kapital, MSEK | 3 308 | 3 201 | 4 275 | 4 735 | 3 321 | 5 222 | 4 804 | 2 195 | 2 154 | 2 839 |
| Avkastning på eget kapital, % | 7 | -6 | -108 | 13 | -9 | 25 | 22 | 42 | 35 | 7 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 2 704 | 3 535 | 3 951 | 6 645 | 9 948 | 10 264 | 9 044 | 10 564 | 2 832 | 2 462 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,76 | 1,17 | 1,14 | 1,09 | 4,49 | 2,53 | 1,73 | 2,28 | 1,51 | 1,04 |
| Soliditet, % | 40 | 31 | 33 | 36 | 13 | 22 | 28 | 24 | 26 | 33 |
| Räntebärande nettoskuld/EBITDA, ggr | 2,8 | 3,4 | 6,5 | 3,7 | 4,8 | 4,5 | 4,1 | 8,6 | 2,1 | 1,9 |
| NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | ||||||||||
| Årets resultat, SEK | ||||||||||
| (moderbolagets aktieägare) | 2,13 | -1,84 | -248,43 | 59,05 | -77,03 | 286,63 | 229,56 | 230,26 | 182,27 | 44,97 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten* | 4,19 | 3,70 | 20,00 | 134,40 | 325,48 | 358,23 | 305,35 | 252,86 | 242,39 | 307,77 |
| Eget kapital, SEK | ||||||||||
| (moderbolagets aktieägare) | 35,02 | 30,23 | 35,21 | 1 893,02 | 2 723,51 | 5 023,72 | 5 654,24 | 5 117,56 | 2 399,28 | 2 827,99 |
| Genomsnittligt antal aktier efter | ||||||||||
| återköp, tusental * | 100 177 | 100 177 | 18 597 | 10 432 | 4 089 | 4 553 | 4 591 | 3 982 | 4 192 | 4 403 |
| Antal aktier vid periodens slut efter | ||||||||||
| återköp, tusental ** | 100 177 | 100 177 | 98 526 | 3 227 | 807 | 806 | 906 | 906 | 783 | 837 |
| Antal prefernsaktier vid periodens slut, | ||||||||||
| tusental | 1 000 | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| ANDRA NYCKELTAL | ||||||||||
| Medelantal heltidsanställda | 3 409 | 3 680 | 4 437 | 5 096 | 4 861 | 4 697 | 4 801 | 4 754 | 4 752 | 4 595 |
| Antal heltidsanställda vid året slut | 3 187 | 3 626 | 3 926 | 4 994 | 4 961 | 4 650 | 4 821 | 5 429 | 4 953 | 4 695 |
* Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2010 (50:1) samt fondemissionselementet (X 5,07) i nyemissionen december 2010.
** Justerat för sammanläggningen av aktier juli 2009 (4:1) och januari 2010 (50:1).
2011 är omräknat som jämförelseår till 2012 enligt förändrade redovisningsprinciper pensioner.
• Avyttring av of Suomi24 Oy (Finland) och Directories verksamheten i Finland
• Förvärv av Sentraali Oy Finland. Konsolidering från okt 2008.
• Förvärv av Gula Tidningen. Konsolidering från och med april 2004.
• Förvärv av nummerupplysningen Respons (Namnändrat till Eniro 118 118). Konsolidering från och med maj 2003.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2 | 43 | 36 |
| Försäljningskostnader | 3,18 | 0 | -17 |
| Administrationskostnader | 3,18,19 | -140 | -108 |
| Produktutveckling | 3,18 | - | 0 |
| Övriga intäkter | 22 | 13 | |
| Övriga kostnader | -5 | -5 | |
| Rörelseresultat | -80 | -81 | |
| Vinst/förlust från försäljning av aktier i koncernföretag | 0 | - | |
| Vinst/förlust från försäljning av övriga aktier | - | -10 | |
| Utdelningar från koncernföretag | 87 | 220 | |
| Erhållna koncernbidrag | 475 | 166 | |
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag | 8 | -146 | -359 |
| Finansiella intäkter | 4 | 16 | 18 |
| Finansiella kostnader | 4 | -185 | -227 |
| Resultat efter finansiella poster | 167 | -273 | |
| Bokslutsdispositioner | - | - | |
| Resultat före skatt | 167 | -273 | |
| Inkomstskatt | 5 | -88 | 10 |
| Årets resultat | 79 | -263 | |
| Föreslagen utdelning per aktie för verksamhetsåret | - | - | |
| MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | |||
| MSEK | |||
| Årets resultat | 79 | -263 | |
| Övrigt totalresultat | - | - | |
| Årets totalresultat | 79 | -263 |
| MSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 6 | 0 | 0 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 7 | 1 | 2 |
| Innehav i dotterföretag | 8 | 8 398 | 8 546 |
| Innehav i intresseföretag | 9 | - | - |
| Uppskjutna skattefordringar | 160 | 241 | |
| Övriga räntebärande fordringar | 10 | 82 | 18 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 641 | 8 807 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 504 | 584 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 11 | 1 | 1 |
| Aktuella skattefordringar | 1 | 2 | |
| Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar | 12 | 0 | 0 |
| Övriga räntebärande fordringar | 12 | 1 | 0 |
| Likvida medel | 13 | 1 112 | 1 152 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 619 | 1 739 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 10 260 | 10 546 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 14 | 2 529 | 2 504 |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 358 | - | |
| Balanserad vinst | 2 462 | 2 761 | |
| Årets resultat | 79 | -263 | |
| Summa eget kapital | 5 428 | 5 002 | |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 15 | 53 | 48 |
| Övriga avsättningar | 16 | 9 | 20 |
| Summa avsättningar | 62 | 68 | |
| Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag |
4 672 | 5 036 | |
| Summa långfristiga skulder | 4 672 | 5 036 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 8 | 6 | |
| Skulder till koncernföretag | 39 | 390 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 17 | 25 | 25 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 15 | 9 | |
| Övriga avsättningar | 16 | 11 | 10 |
| Summa kortfristiga skulder | 98 | 440 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 10 260 | 10 546 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Överkursfond | Fond att använda enligt beslut bolagstämma |
Balanserad vinst | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2011 | 2 504 | -4 | 242 | 2 523 | 5 265 | |
| Periodens totalresultat | - | - | - | -263 | -263 | |
| Överföring till balanserad vinst | - | 4 | -242 | 238 | - | |
| Aktiesparprogram–värde av anställdas tjänstgöring | - | - | - | 0 | 0 | |
| Utgående balans 31 december 2011 | 14 | 2 504 | - | - | 2 498 | 5 002 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 2 504 | - | - | 2 498 | 5 002 | |
| Periodens totalresultat | - | - | - | 79 | 79 | |
| Nyemission* | 25 | 358 | - | - | 383 | |
| Utdelning preferensaktier | - | - | - | -36 | -36 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 14 | 2 529 | 358 | - | 2 541 | 5 428 |
*Nyemissonen registrerades juli 2012 och redovisas netto efter emissionskostnader på 17 MSEK efter skatt.
Föreslagen utdelning är 0 (0) kr per aktie.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | -80 | -81 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | -9 | -3 | |
| Erhållna räntor från koncernföretag | 15 | 18 | |
| Erlagda räntor till koncernföretag | -179 | -193 | |
| Erhållna räntor från övriga | 1 | 0 | |
| Erlagda räntor till övriga | 0 | 0 | |
| Betald inkomstskatt | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar i rörelsekapital | -252 | -259 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning/ökning av kortfristiga fordringar | 13 | 36 | |
| Minskning/ökning av kortfristiga skulder | -8 | 14 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -247 | -209 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Avyttring av dotterföretag | 2 | - | |
| Avyttring av andra aktieinnehav | - | 0 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 2 | 0 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Netto av koncerninterna utdelningar och aktieägartillskott | 252 | 502 | |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder mot koncernföretag | -338 | 66 | |
| Nettoförändring av finansiella fordringar och skulder externt | 0 | -207 | |
| Långfristiga placeringar | -61 | - | |
| Nyemission | 376 | -10 | |
| Utdelning preferensaktier | 14 | -24 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 205 | 351 | |
| Årets kassaflöde | -40 | 142 | |
| Likvida medel vid årets början | 1 152 | 1 010 | |
| Likvida medel vid årets slut | 13 | 1 112 | 1 152 |
Årsredovisningen i juridisk person ska upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Rådet för finansiell rapportering har i RFR 2 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa de IFRS/IAS och IFRIC/SIC-tolkningar som tillämpas i koncernredovisningen så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras jämfört med IFRS. För moderbolaget Eniro AB tillämpas med stöd av RFR 2.2 följande avvikelser från IFRS/ IAS:
IAS 1 tillämpas ej beträffande uppställning av balans- och resultaträkningarna, som istället ställs upp enligt ÅRL.
IAS 12 tillämpas ej beträffande obeskattade reserver, som redovisas som bruttobelopp i balansräkningen. Förändringar i obeskattade reserver redovisas i resultaträkningen.
IAS 17 tillämpas ej för finansiell leasing. För närvarande förekommer inte finansiell leasing i moderbolaget.
IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas ej beträffande redovisning av pensionsförpliktelser och pensionskostnader. Dessa redovisas istället enligt FAR's rekommendation 4 "Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad". Moderbolaget har utfäst förmånsbaserade pensioner till anställda. Moderbolagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd av bland annat pensionsnivån, åldern och i vilken grad full pension blivit intjänad. Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder, och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen. Pensionsåtagandena redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntedelen i årets pensionskostnad redovisas bland finansiella kostnader. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet.
IAS 39 tillämpas ej beträffande finansiella garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag.
Netto koncernbidrag samt utdelningar har redovisats i resultaträkningen. Om inget annat anges avser belopp i miljoner svenska kronor.
Se information för koncernen, Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Moderbolagets rörelseintäkter uppgick till 43 MSEK (36) och avser i sin helhet ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ersättning till anställda inkl. sociala kostnader | 87 | 82 |
| Agenter, konsulter och annan icke anställd personal | 39 | 28 |
| Annonsering | 1 | 2 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1 | 0 |
| Övrigt | 12 | 13 |
| Summa operationella kostnader | 140 | 125 |
Med operationella kostnader avses försäljningskostnader och administrationskostnader.
Avskrivningar per funktion
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Avseende materiella anläggningstillgångar Administrationskostnader |
0 | 0 |
| Avseende immateriella anläggningstillgångar Administrationskostnader |
1 | 0 |
| Summa avskrivningar | 1 | 0 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | ||
| Valutakursvinster på koncerninterna fordringar och skulder | 0 | 0 |
| Externa finansiella ränteintäkter | 1 | 0 |
| Interna finansiella ränteintäkter | 15 | 18 |
| Summa finansiella intäkter | 16 | 18 |
| Kostnader | ||
| Valutakursförluster på externa fordringar och skulder | 0 | -1 |
| Valutakursförluster på koncerninterna fordringar och skulder | - | 0 |
| Övriga finansiella kostnader | -1 | - |
| Räntekostnad för pensionsskuld | -1 | -1 |
| Externa finansiella räntekostnader | 0 | -36 |
| Interna finansiella räntekostnader | -183 | -189 |
| Summa finansiella kostnader | -185 | -227 |
| Finansnetto totalt | -169 | -209 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad på årets resultat | 0 | 0 |
| Uppskjuten skattekostnad avseende utnyttjade förlustavdrag | -57 | 32 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av ändrad skattesats | -31 | - |
| Justering av tidigare års uppskjutna skatt | 0 | -22 |
| Redovisad skatt | -88 | 10 |
| Aktuell skatt redovisad direkt mot eget kapital | - | - |
| Årets totala skatt | -88 | 10 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Redovisat resultat före skatt | 167 | -273 |
| Skatt enligt svensk skattesats 26,3% Skatteeffekt av |
-44 | 72 |
| - rörelsekostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla | -39 | -97 |
| - intäkter som inte är skattepliktiga | 26 | 58 |
| Justering av tidigare års skatt samt ändrad skattesats | -31 | -21 |
| Redovisad skatt | -88 | 11 |
der är hänförliga till:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| MSEK | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skattefordringar |
| Pensionsavsättningar | 5 | 5 |
| Övriga avsättningar | 1 | 1 |
| Underskottsavdrag | 154 | 235 |
| Uppskjutna skattefordringar | 160 | 241 |
| Inventarier | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 1 | 1 | |
| Ackumulerade avskrivningar | -1 | -1 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | - | - | |
| Bokfört värde | 0 | 0 | |
| Vid årets början | 0 | 0 | |
| Årets investeringar | 0 | 0 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 | |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | |
| Bokfört värde | 0 | 0 |
| Övriga immateriella tillgångar |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 3 | 3 |
| Ackumulerade avskrivningar | -2 | -1 |
| Ackumulerade nedskrivningar | - | - |
| Bokfört värde | 1 | 2 |
| Vid årets början | 2 | 2 |
| Årets avskrivningar | -1 | 0 |
| Bokfört värde | 1 | 2 |
| Bokfört värde 2012-12-31 |
Bokfört värde 2011-12-31 |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel % | MSEK | MSEK |
| TIM Varumärke AB | 556580-8515 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| Eniro Danmark A/S | 18 93 69 84 | Köpenhamn | 24 000 | 100 | 793 | 939 |
| Kraks Forlag A/S | 10629241 | Köpenhamn | 11 000 | 100 | ||
| Respons Group AB | 556639-2196 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 752 |
| Eniro International AB | 556429-6670 | Stockholm | 1 000 | 100 | 0 | 0 |
| Eniro Sverige AB | 556445-1846 | Stockholm | 500 000 | 100 | 2 246 | 1 494 |
| Eniro Sverige Försäljning AB | 556580-1965 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro 118 118 AB | 556476-5294 | Stockholm | 75 000 | 100 | ||
| Din Del Försäljning AB | 556572-1502 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Kataloger i Norr AB | 556670-3707 | Skellefteå | 1 000 | 100 | ||
| Alltommotor Bilweb Eniro AB | 556723-6541 | Stockholm | 100 000 | 100 | ||
| Proff AB | 556764-1534 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Passagen AB | 556750-0896 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Spray Passagen Internet AB | 556751-3279 | Stockholm | 1 000 | 50 | ||
| Eniro Initiatives AB | 556763-0966 | Stockholm | 1 000 | 100 | 18 | 18 |
| Starcus AB | 556535-8008 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Din Del AB (sålt 2012) | 556053-2409 | Stockholm | 200 000 | 100 | - | 2 |
| Scandinavia Online AB (sålt 2012) | 556551-9989 | Stockholm | 100 000 | 100 | - | 0 |
| Leta Information Eniro AB | 556591-3596 | Stockholm | 1 000 | 100 | 48 | 48 |
| Eniro Treasury AB | 556688-5637 | Stockholm | 1 000 | 100 | 4 756 | 4 756 |
| Findexa Luxembourg Sarl | B-100.546 | Luxembourg | 343 848 | 100 | ||
| Eniro Norway AB | 556688-5652 | Stockholm | 1 000 | 100 | ||
| Eniro Holding AS | 986 656 022 | Oslo | 1 100 000 | 100 | ||
| Eniro Norge AS | 963 815 751 | Oslo | 55 206 | 100 | ||
| 1880 Nummeropplysning AS | 976 491 351 | Kristiansand | 1 020 | 100 | ||
| Findexa Förlag AB | 556750-9673 | Uddevalla | 1 000 | 100 | ||
| Grenseguiden AS | 988 437 549 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Kvalex AS | 980 253 341 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider 1880 AS | 986 493 492 | Oslo | 100 000 | 100 | ||
| Telefonkatalog AS | 988 437 565 | Oslo | 100 | 100 | ||
| 1880 Telefonkatalogen AS | 988 437 506 | Kristiansand | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogen 1880 AS | 988 437 476 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Rosa Sider AS | 988 437 581 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Hvite Sider AS | 988 437 417 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Din Bydel AS | 888 437 452 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Din Pris As | 985 822 883 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider AS | 968 306 782 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogens Gule Sider AS | 968 306 405 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Bedriftskatalogen AS | 979 763 379 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Lokalveiviseren Informasjonsforlaget AS | 979 915 314 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Gule Sider Internett AS | 980 287 432 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Proff AS | 989 531 174 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Telefonkatalogen AS | 982 175 968 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Ditt Distrikt AS | 883 878 752 | Oslo | 100 | 100 | ||
| Oy Eniro Finland Ab | 0100130-4 | Esboo | 60 000 | 100 | 417 | 417 |
| Eniro Sentraali Oy | 1718301-8 | Kajaani | 1 690 | 100 | ||
| Eniro Polska Sp.z.o.o | KRS 0000116894 | Warszawa | 1 035 209 | 100 | 120 | 120 |
Summa 8 398 8 546
| Org.nr | Säte | |
|---|---|---|
| Din Del AB | 556053-2409 | Stockholm |
| Eniro Gula Sidorna AB | 556445-6894 | Stockholm |
| Guiden i Västerbotten AB | 556714-3440 | Skellefteå |
| Scandinavia Online AB | 556551-9989 | Stockholm |
| Respons Holding AB | 556570-6115 | Stockholm |
| Eniro Holding AB | 556688-5645 | Stockholm |
| Findexa Forlag AS | 987 529 547 | Oslo |
| Kartforlaget AS | 984604513 | Oslo |
Nedskrivning aktier i Eniro Danmark A/S -146
Aktier i dotterföretag per 2012-12-31 8 398
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | - | 10 |
| Minskning genom avyttring | - | -10 |
| Utdelning intresseföretag | - | - |
| Utgående anskaffningsvärde | - | - |
Under 2011 avyttrades Netclips AB med videocommunityn bubblare.se.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel | 61 | - |
| Räntebärande fordringar, pensionsförpliktelser | 20 | 17 |
| Övriga räntebärande fordringar | 1 | 1 |
| Bokfört värde | 82 | 18 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Övriga förutbetalda kostnader | 1 | 1 |
| Upplupna intäkter | 0 | 0 |
| Upplupna ränteintäkter | - | - |
| Summa | 1 | 1 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| -ej förfallna | 0 | 0 |
| -förfallna yngre än 1 månad | - | - |
| -förfallna 1–3 månader | - | - |
| -förfallna äldre än 3 månader | - | - |
| Summa | 0 | 0 |
| Övriga räntebärande fordringar | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| -ej förfallna | 1 | 0 |
| -förfallna äldre än 3 månader | - | - |
| Summa | 1 | 0 |
Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar enligt ovan. Moderbolaget har ingen pant som säkerhet.
Likvida medel består i huvudsak av banktillgodohavanden samt placeringar i koncernens centralkontosystem.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 1 112 | 1 152 |
| Summa likvida medel | 1 112 | 1 152 |
Aktiekapital och egna aktier
Se motsvarande avsnitt i Koncernens not 14 Eget kapital.
Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av pensionsförpliktelser enligt svenska regler, FAR:s rekommendation 4.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 53 | 48 |
| Nettoskuld i balansräkningen redovisad som pensionsförpliktelser |
53 | 48 |
| Förändring i förmånsbestämda förpliktelser under året | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Ingående balans | 48 | 43 |
| Kostnader för tjänstgöring innevarande år | 5 | 7 |
| Räntekostnader | 1 | 0 |
| Utbetalda ersättningar | -1 | -1 |
| Övrigt | 0 | -1 |
| Utgående balans | 53 | 48 |
| Specifikation av kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | -2 | -3 |
| Räntekostnad | -1 | 0 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda pensionsplaner | -3 | -3 |
| Totala pensionskostnader | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Kostnader för förmånsbestämda planer | -2 | -3 |
| Kostnader för avgiftsbestämda planer | -10 | -9 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt | -2 | -2 |
| Räntekostnad | -1 | 0 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | -15 | -14 |
| Kostnaderna redovisas i följande poster i resultaträkningen | ||
| MSEK | 2012 | 2011 |
| Försäljningskostnader | 0 | -2 |
| Administrationskostnader | -14 | -12 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | -14 | -14 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående avsättningar | 20 | 23 |
| Nya avsättningar | - | - |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | -10 | - |
| Utnyttjade avsättningar under året | -1 | -3 |
| Utgående avsättningar | 9 | 20 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående avsättningar | 10 | 15 |
| Nya avsättningar | 13 | 14 |
| Utnyttjade avsättningar under året | -12 | -15 |
| Återförda ej utnyttjade avsättningar | - | -4 |
| Utgående avsättningar | 11 | 10 |
Avsättningar vid utgången av åren avser avsättningar för omstrukturering.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader | 14 | 13 |
| Upplupna räntekostnader | 4 | 1 |
| Övriga upplupna kostnader | 7 | 11 |
| Förutbetalda intäkter | - | - |
| Summa | 25 | 25 |
Medelantalet heltidsanställda i moderbolaget har varit 32 (28) varav kvinnor 20 (13).
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner och andra ersätt ningar |
Sociala kostnader |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader |
| Moderbolaget varav pensionskostnader |
55 | 30 14 |
49 | 29 14 |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers, revisionsuppdraget | 2 | 2 |
| PricewaterhouseCoopers, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
1 | - |
| PricewaterhouseCoopers, skatterådgivning | - | - |
| PricewaterhouseCoopers, övriga uppdrag | 0 | 0 |
| Summa samtliga revisionsarvoden | 3 | 2 |
I revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget ingår granskning i samband med nyemissionen.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelse | ||
| Borgens- och ansvarsförbindelse avseende dotterföretag | 17 | 26 |
| PRI pensionsgaranti | 0 | 0 |
| Garanti för låneavtal | 3 002 | 4 165 |
| Summa ansvarsförbindelse | 3 019 | 4 191 |
| Ställda panter | ||
| Avseende pensionsförpliktelser, Spärrade bankmedel | 61 | - |
| Avseende långfristig upplåning, Pantsatta aktier i dotterföretag | 8 398 | 8 546 |
| Summa ställda panter | 8 469 | 8 546 |
| Summa | 11 478 | 12 737 |
För Eniro Treasurys externa lån har interna fordringar och aktier i dotterföretag ställts som säkerhet. Som garanti har även dotterföretag och moderbolaget gått i borgen för Eniro Treasurys förpliktelser, som vid löptidens slut uppgår till 3 002 MSEK. Se även Koncernens not 15 Upplåning.
Eniro har en försäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI), och för fortsatta åtaganden har Eniro i första kvartalet 2012 pantsatt bankmedel uppgående till 60 MSEK avseende utökad pensionsgaranti till PRI. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga räntebärande fordringar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Det försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/202 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 21 mars 2013 Eniro AB (Publ)
Lars-Johan Jarnheimer Styrelseordförande
Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot
Susanne Olin Jönsson Arbetstagarnas representant Fredrik Arnander Styrelseledamot
Ketil Eriksen Styrelseledamot
Jonas Svensson Arbetstagarnas representant
Johan Lindgren Koncernchef och VD
Thomas Axén Styrelseledamot
Leif AA. Fredsted Styrelseledamot
Jennie Hallberg Arbetstagarnas representant
Vår revisionsberättelse har angivits den 21 mars 2013
Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor och huvudansvarig revisor
Eva Medbrant Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Eniro AB, org.nr 556588-0936
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Eniro AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 41–94.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Eniro AB för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 21 mars 2013 Pricewaterhousecoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Årsstämma i Eniro AB hålls torsdagen den 25 april 2012 klockan 15.00 i bolagets lokaler på Gustav III:s Boulevard 40 i Frösunda, Solna. Kallelse sker genom annonsering i dagspress samt genom pressmeddelande. Kallelsen samt övrig information inför årsstämman finns tillgänglig på www.eniro.com.
Rätt att deltaga på årsstämman 2013 har aktieägare som är införd i den av Euroclear Sweden AB införda aktieboken senast fredagen den 19 april 2013. Dessutom ska anmälan göras i god tid före fredagen den 19 april 2013 via Eniros hemsida, www.eniro.com, alternativt per telefon under kontorstid eller via post enligt nedan.
Telefon: 08-402 90 44 Post: Eniros Årsstämma Box 7832 103 98 Stockholm
För rätt att få deltaga på årsstämman måste aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, tillfälligt inregistrera sina aktier i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare som önskar sådan omregistrering måste underrätta förvaltare om detta före fredagen den 19 april 2013.
Aktieägare som inte personligen är närvarande vid årsstämman har rätt att utöva sin rösträtt genom ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad, fullmakt. Ett fullmaktsformulär kan erhållas på Eniros hemsida, www.eniro.com. Fullmakten i original bör i god tid före årsstämman insändas i original till Eniro på adress: Eniro AB, Corporate Legal Affairs, 169 87 Stockholm. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen eller motsvarande behörighetshandlingar bifogas.
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 2013-04-25 | Delårsrapport januari-mars 2013 |
| 2013-04-25 | Årsstämma 2013 |
| 2013-07-16 | Delårsrapport januari-juni 2013 |
| 2013-10-23 | Delårsrapport januari-september 2013 |
Rapporterna samt övrig information från bolaget publiceras löpande på Eniros hemsida, www.eniro.com. Det finns också möjlighet att anmäla sig för prenumeration på finansiella rapporter och övriga nyheter i elektronisk form. Finansiella rapporter och pressmeddelanden riktade till kapitalmarknaden publiceras på svenska och engelska.
Chef Investerar Relationer Cecilia Lannebo Tel: 0722-208 277 E-post: [email protected]
Norge Eniro Norge AS Olof Helsets Vei 5 P.O. Box 6705 Etterstad N-0694 Oslo Tel: +47 81 54 44 18
Danmark Eniro Danmark A/S Sydmarken 44 A DK-2860 Söborg Tel: +45 88 38 38 00
Eniro Sentraali Oy Valimotie 9-11 FI-00380 Helsingborg Tel: +358 290 100 100 Polen Eniro Polska Sp. Z o. o. ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa Tel: +48 22 289 2000
Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital multiplicerat med 100.
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar.
EBITDA dividerat med rörelseintäkterna multiplicerat med 100.
Beräknas som ett genomsnitt av antalet utestående aktier på daglig basis efter inlösen och återköp.
Beräknas på genomsnittligt eget kapital per kvartal som beräknats från ingående och utgående balans per kvartal.
EBITDA exklusive omstruktureringskostnader samt övriga jämförelsestörande poster.
Eget kapital per aktie dividerat med antalet aktier vid periodens slut efter inlösen, återköp och nyemission.
Kassaflödet från den löpande verksamheten och kassaflödet från investeringsverksamheten exklusive företagsförvärv och avyttringar.
Periodens förändring av rörelseintäkterna justerat för valutakurseffekter, ändrade publiceringsdatum, förvärv och avyttringar.
Periodens resultat minskat med periodens andel av fastställd utdelning till preferensaktier dividerat med genomsnittligt antal stamaktier.
Räntebärande skulder plus räntebärande avsättningar med avdrag för räntebärande tillgångar exklusive marknadsvärdet av ränteswappar.
Räntebärande nettoskuld dividerat med EBITDA.
Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar.
Räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital.
Eget kapital dividerat med balansomslutning multiplicerat med 100.
Produktions-, försäljnings-, marknadsförings-, administrations- och produktionskostnader exklusive avskrivningar och nedskrivningar.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.