Annual Report • Mar 27, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRSREDOVISNING 2012
| Nettoomsättning för kvarvarande verksamheter: | 627,4 mkr | (651,1) |
|---|---|---|
| Rörelseresultat för kvarvarande verksamheter: | 3,8 mkr | (15,6) |
| Rörelsemarginal för kvarvarande verksamheter: | 0,6 procent | (2,4) |
| Nettoomsättning för hela koncernen: | 713,9 mkr | (753,8) |
| Rörelseresultat för hela koncernen: | 9,6 mkr | (18,5) |
| Rörelsemarginal för hela koncernen: | 1,3 procent | (2,5) |
| Avkastning på sysselsatt kapital: | 2,1 procent | (3,5) |
| Soliditet: | 64,9 procent | (52,2) |
| Skuldsättningsgrad: | 0,20 | (0,51) |
| Utdelningsandel: | 81 procent | (69) |
| Medelantal anställda: | 376 | (400) |
| 1 | Året som gick | ||
|---|---|---|---|
| 2 | Vd-ord | 56 | Styrelse |
| 6 | Våra strategiska styrkor | ||
| 8 | Mål och måluppfyllelse | 60 | Aktien |
| 10 | Designkoncernen tar form |
Viktiga händelser under året
Office & Home Interiors
Bolagsstyrningsrapport
THIS ANNUA L REPORT IS A L SO AVA I L A B LE IN ENGL ISH
Office & Home Interiors utvecklar och marknadsför produkter för såväl inredningar till offentliga miljöer som hemmiljöer. Varumärket Lammhults omfattar formstarka och tidlösa möbler med ett högt designvärde, medan varumärkena Abstracta och Borks innehåller produkter med högt designvärde för visuell kommunikation och avskärmning. Varumärket Voice förknippas främst med innovativa förvaringslösningar för hemmiljöer och varumärket Ire med stoppmöbler av tidlös design, rena linjer och hållbar kvalitet för hemmet. Sortimenten för Voice och Ire utvecklas successivt till att också omfatta offentliga miljöer. Efter genomförda strukturåtgärder under 2012 bedrivs affärsområdets verksamhet huvudsakligen i bolagen Lammhults Möbel AB i Lammhult, Ire Möbel AB i Tibro, samt Abstracta AB i Lammhult med dotterbolag.
Inom offentlig miljö arbetar affärsområdet via arkitekter och inredare i föreskrivande led. Återförsäljarna utgör en viktig del i försäljningsprocessen fram till slutkund, som vanligtvis utgörs av företag och organisationer. Inom hemmiljö är kunderna privatpersoner och försäljningen sker främst via möbelbutiker.
Public Interiors utvecklar, marknadsför och säljer attraktiva och funktionella inredningar och produktlösningar för offentlig konsumtion. Affärsområdet har tidigare främst riktat sig mot bibliotek. I slutet av 2011 fattades beslut om att bredda verksamheten inom affärsområdet. Utökade försäljningsinsatser riktas, vid sidan av bibliotek, gentemot aktörer inom utbildning, vård och omsorg. Affärsområdet ägnar sig dels åt projektförsäljning av totala inredningssystem, dels åt eftermarknadsförsäljning med möbler och förbrukningsmaterial. Affärsområdet består av bolagen Lammhults Biblioteksdesign AB i Sverige, Lammhults Biblioteksdesign A/S i Danmark och Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG i Tyskland med dotterbolag.
Public Interiors arbetar i nära samarbete med arkitekter och inredare som utformar och föreslår inredning för slutkunderna. Public Interiors slutkunder är huvudsakligen aktörer vars verksamhet finansieras med offentliga medel, till exempel kommuner.
Lammhults Design Group skapar positiva upplevelser genom moderna inredningar för en global publik. Konsumentinsikt, innovation, Design Management och starka varumärken är grunden i vår verksamhet. Vi utvecklar produkter i samarbete med flera av marknadens främsta formgivare.
Nettoomsättning
Rörelseresultat
-1,7 mkr (0,8)
Nettoomsättning
Rörelseresultat
7,0 mkr (9,1)
143,9 mkr (161,9)
161,9 mkr (157,4)
Rörelseresultat
-3,1 mkr (-2,5)
Koncernens nettoomsättning, rörelseresultat och kassafl öden från den löpande verksamheten förbättrades jämfört med föregående år.
Stark utveckling av orderingång och lönsamhet för Scandinavian Eyewear.
Ökad nettoomsättning och förbättrad lönsamhet för Public Interiors, tack vare leverans av ett projekt till Darmstadt i Tyskland på ca 10 mkr.
Nettoomsättning 177,0 mkr (172,6)
152,3 mkr (154,7)
Rörelseresultat -2,2 mkr (-2,4)
Borks tidigare produktion i Danmark fl yttades och samordnades med Abstractas produktion i Sverige.
Förbättrade resultat för Public Interiors och Scandinavian Eyewear, medan Offi ce & Home Interiors hade ett svagare resultat.
Lars Bülow tillträdde som ny Vd för Lammhults Möbel AB.
Nettoomsättning 171,6 mkr (187,0) Rörelseresultat 9,6 mkr (10,7)
Voice fastighet utanför Jönköping såldes för att minska kapitalbindningen och frigöra kapital. Försäljningen hade en positiv likviditetseffekt på ca 44 mkr för koncernen. Reavinsten uppgick till ca 4 mkr. Nettoeffekten på resultatet efter kostnader för att harmonisera och renodla produktsortimenten inom Abstracta, Borks och Voice var marginell.
Lammhults Möbel vann en order från WTO (World Trade Organization) i Schweiz på ca 15 mkr. Ordern avsåg inredning till WTO's nya huvudkontor i Genève.
Rörelsen i ett dotterbolag i Spanien inom Public Interiors avvecklades.
Nettoomsättning
169,3 mkr (177,0) Rörelseresultat 1,5 mkr (8,1)
Nettoomsättning 169,3 mkr (202,0) Rörelseresultat -1,4 mkr (7,7)
Samtliga aktier i Scandinavian Eyewear avyttrades till Marchon Europe, Holland, som är en del av VSP Global. Köpeskillingen för aktierna uppgick till ca 58 mkr, vilket resulterade i en reaförlust på ca 3 mkr. Försäljningens positiva effekt på koncernens likvida medel uppgick till ca 37 mkr.
Voice produktion fl yttades och samordnades med Abstractas produktion i Lammhult. Under året samordnades Abstractas, Borks och Voice produktionsenheter vilket skapade en större och effektivare produktionsenhet i Lammhult.
Lagernedskrivningar av engångskaraktär inom Offi ce & Home Interiors uppgående till ca 4 mkr belastade rörelseresultatet i kvartalet. Därutöver har koncernens rörelseresultat belastats med ca 12 mkr i engångs- och omstruktureringskostnader under året.
LAMMHULTS DESIGN GROUP 1
201 2 – G E N O M F Ö R A N D E TS Å R
VD-ORD ANDERS ROTHSTEIN, VD OCH KONCERNCHEF
Renodling. Fokusering. Effektivisering. Den koncernövergripande strategi som vi arbetade fram under 2011 och presenterade i oktober samma år, gick 2012 in i nästa fas: Genomförandets år. Det blev ett år av intern handlingskraft medan omvärlden präglades av ekonomisk osäkerhet. Vi ser ändå fram emot 2013 med viss tillförsikt.
2011 OCH 2012, HAR VI
STRUKTURERAT OCH
KONSEKVENT ARBETAT
MED ATT LÄGGA DEN LÅNG-SIKTIGA GRUNDEN FÖR
LAMMHULTS DESIGN GROUP.
ETT STRATEGIARBETE I TRE STEG OCH ETT TYDLIGT FOKUSOMRÅDE PER ÅR.
RENODLING, FOKUSERING OCH EFFEKTIVISERING Planering och utveckling av långsiktiga strukturåtgärder.
GENOMFÖRANDE Nu implementeras och genomförs de strategiska åtgärderna.
GENOMFÖRA OCH SKÖRDA
Första halvåret fortgår genomförandet, sedan går vi alltmer in i en skördefas. Det kommer att handla om att säkerställa att strukturåtgärderna har gett de planerade resultatförbättringarna och ett ökat fokus på försäljning och marknadsaktiviteter.
En koncern med stark export och internationell prägel står givetvis inte utanför de ekonomiska skeendena i omvärlden. Skuldkrisens Europa och en allmän osäkerhet i stora delar av världsekonomin har också påverkat våra affärer.
Vi kan konstatera att 2012 varit utmanande på många sätt. Verksamheterna i Spanien och Italien har haft det påtagligt tufft. Däremot har vi stärkt våra marknadsandelar i Belgien och Frankrike. Det ekonomiska läget i Europa förutspås bli fortsatt ostadigt med både orosmoln och en del ljusglimtar.
På den svenska marknaden har vår goda utveckling hållit i sig hela 2012. För 2013 visar dock prognosen på en avmattning också i Sverige. Inte minst medierapporterna talar om en generellt vikande efterfrågan på vår viktiga hemmamarknad. Det innebär att vi inte kan räkna med en underliggande marknadstillväxt. Istället kavlar samtliga bolag i koncernen upp ärmarna och fokuserar på ständiga förbättringar i det dagliga arbetet. Dessutom räknar vi med att de strukturåtgärder och effektiviseringar som vi har genomfört under 2012 börjar ge positiva effekter redan 2013.
Årets genomförande har bestått i intensivt arbete och ett fl ertal åtgärder för att säkerställa framtida lönsamhet.
En viktig åtgärd som löpt en stor del av året är integrationen av Borks och Voice verksamheter med Abstractas. En process som skapar stora struktur- och kostnadsfördelar inom administration, försäljning och marknad samt produktion och produktutveckling.
Inom affärsområdet Public Interiors har vi breddat erbjudandet mot skola och utbildning genom Eurobib Direct. Sortimentet är på plats och aktivt försäljningsarbete påbörjades med start årsskiftet 2012/2013.
Vi har arbetat fokuserat och konsekvent. En satsning som också har belastat årets resultat med omstrukturerings- och engångskostnader på sammanlagt ca 16 mkr. Ur strategisk synvinkel är det en nödvändig investering som ger oss en väsentligt stabilare grund för 2013. Nu återstår några strukturåtgärder innan 2013 kan bli året då Lammhults Design Group successivt börjar skörda vinsterna av sin treårsstrategi.
Koncernen i sin helhet är mitt inne i en process för starkare försäljning. Arbetet går under namnet Sales 3.0 och innebär ett skifte "från att vara föreskrivna till att bli självskrivna".
Koncernen är mitt inne i en förändringsprocess, där en viktig komponent är förstärkt försäljningsarbete. Arbetet går under namnet Sales 3.0 och innebär ett skifte från att vara föreskrivna till att bli självskrivna.
Anders Rothstein
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER GENOMFÖRANDETS ÅR.
Här visar vi ett urval av de åtgärder och förändringar som har genomförts under året.
Lars Bülow kommer till Lammhults Design Group. En rekrytering som innebär att koncernen får en unik erfarenhet och kunskap inom design och varumärken.
Efter fyra års samverkan var Lammhults och Abstracta redo att utvecklas och bli starkare var för sig. Delningen innebar att Abstracta kunde formera sig med Borks och Voice för att nå stora strukturoch kostnadssynergier.
Förhandlingar för att lägga ner Borks fabrik i Kolding, Danmark, inleds. Det blir första steget mot en integration av Abstracta och Borks.
Försäljningsprocessen av Scandinavian Eyewear påbörjas.
Efter två år av fallande volymer orsakade av skuldkrisen i Sydeuropa och insikt om problemen på den spanska marknaden, inleddes en kontrollerad avveckling av Public Interiors spanska dotterbolag.
Borks integreras i Abstracta. På marknadssidan skapas ett gemensamt sortiment och en gemensam säljkår på respektive marknad. På tillverkningssidan fl yttas produktion från danska Kolding till lågkostnadsproducenter i Europa och till Abstracta. Integrationen ger förutsättningar för besparingar och synergifördelar.
Under året har vi också fortsatt att förstärka hela vårt erbjudande med ett aktivt inköps- och utvecklingsarbete. Vi har fokus på produktutveckling som möter slutanvändarens allt hårdare krav på design, funktion och hållbarhet.
Global Reporting Initiative (GRI) ger internationella riktlinjer för redovisning av ett företags arbete med hållbarhetsfrågor. I förra årsredovisningen kunde vi för första gången rapportera koncernens långsiktiga hållbarhetsarbete och sociala ansvarstagande enligt GRI.
Detta är andra året som vi redovisar våra satsningar på hållbar utveckling, men det är inget nytt område för oss. Det är ett arbete som pågått under många år i koncernen.
För kvarvarande verksamheter uppgick nettoomsättningen för 2012 till 627,4 mkr (651,1) och rörelseresultatet blev 3,8 mkr (15,6). Om valutan varit oförändrad jämfört med tidigare år hade nettoomsättningen uppgått till ca 638 mkr och rörelseresultatet till 4,4 mkr.
Koncernens fi nansiella ställning har stärkts ytterligare under året genom försäljningarna av Voice fastighet och Scandinavian Eyewar. Soliditeten uppgick till 64,9 procent (52,2) och skuldsättningsgraden till 0,20 (0,51). I dessa turbulenta och på många sätt osäkra tider, är en stark balansräkning en trygghet och skapar samtidigt goda förutsättningar för
satsningar på lönsam tillväxt inom prioriterade områden och marknader.
Lammhults Design Group har agerat förutseende och lagt kraft och möda på att bygga en stark bas för de kommande åren. 2013 är året då strukturförändringarna successivt ska börja ge skörd. Det ska inte tolkas som att vi lutar oss tillbaka. Tvärtom, vi är redo för nya utmaningar och givetvis lyhörda för marknadens förändringar. Inte minst följer vi den fortsatta osäkerhet som fi nns på många plan i vår omvärld.
Under 2013 kommer vi dessutom att fokusera på att realisera ett antal tillväxtbaserade handlingsplaner.
Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för en god insats under det på många sätt tuffa genomförandeåret 2012. Jag ser fram emot ett år då våra gemensamma åtgärder successivt ger allt bättre resultat för våra aktieägare.
Anders Rothstein Vd och koncernchef Lammhults Design Group
Förhandlingar inleds om att fl ytta Voice produktion till Abstracta. Samtidigt beslutade koncernen att frigöra kapital och realisera ett beräknat övervärde genom att avyttra Voice fastighet.
Lars Bülow tillträdde som Vd för Lammhults Möbel AB.
Processen för att integrera Voice verksamhet med Abstractas inleds.
Successiv breddning av erbjudandet mot skola/utbildning inleds inom affärsområdet Public Interiors genom Eurobib Direct.
Fastighetsförsäljningen av Voice fabrik avslutas och ger en realisationsvinst på ca 4 mkr. Vinsten används till en avsättning för kostnader för att harmonisera och renodla produktsortimenten inom Abstracta, Borks och Voice. Försäljningen hade en positiv likviditetseffekt på ca 44 mkr för koncernen.
Scandinavian Eyewear säljs till Marchon Europe, en del av VSP Global. Därmed renodlas verksamheten inom koncernen. De tre första kvartalen 2012 visade Scandinavian Eyewear stark lönsamhet och hade dessutom byggt upp en rekordstor orderportfölj. Marchon fi ck därmed ett bra utgångsläge att driva företaget vidare. Affären innebär en realisationsförlust på ca 3 mkr, men ger framförallt en positivt effekt på koncernens likvida medel med ca 37 mkr.
Under året såldes Voice fastighet och affärsområdet Scandinavian Eyewear, vilket genererade ett kassafl öde på drygt 80 mkr, minskade kapitalbindningen och frigjorde kapital. Dessa försäljningar möjliggjorde, tillsammans med ett kassafl öde från den löpande verksamheten på drygt 25 mkr, att koncernens räntebärande skulder minskade med ca 115 mkr under 2012 till ca 72 mkr per 2012-12-31.
Koncernen har tillväxtambitioner. För att kunna genomföra förvärv vid rätt tillfälle är det därför viktigt att alltid ha starka fi nanser. Lammhults Design Group har en stark fi nansiell ställning som möjliggör att vi kan förverkliga vår tillväxtstrategi inom affärsområde Offi ce & Home Interiors både organiskt och genom kompletterande förvärv. Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick soliditeten till 64,9 procent (52,2) och skuldsättningsgraden uppgick endast till 0,20 (0,51). Den fi nansiella ställningen medger ett fortsatt förvärvsutrymme utan att överskrida koncernens fi nansiella mål för soliditet (minst 35 procent) och skuldsättningsgrad (intervallet 0,7-1,0).
För fyra år sedan beslutades att införa en varumärkesorienterad strategi med syfte att koncernen skulle utvecklas från en holdingbolagsliknande struktur till en mer integrerad industrigrupp med fokus på inredning. Med ett tydligt och konsekvent varumärkesarbete kan vi uppnå en uthållig och lönsam tillväxt, vilket därmed ökar aktieägarvärdet.
CLU Ire. Design Carl Öjerstam. Lansering Stockholm Furniture Fair 2013.
Varumärkesstrategin har på senare år förädlats för att få maximal effekt av varumärkesarbetet inom koncernen. Lammhults Design Group har fått en egen grafi sk identitet, vilket ökat tydligheten såväl externt hos våra kunder som internt. Våra egna starka och inarbetade varumärken inom inredning – Lammhults, Abstracta, Voice, Ire, BCI, Eurobib Direct och Schulz Speyer – behåller sina individuella särdrag, men är samtidigt delar av ett endorsementförfarande där de får tillägget Part of Lammhults Design Group. Upplägget ger oss möjligheter att arbeta med våra varumärken både individuellt och på ett kollektionsinspirerat sätt. Allt för att möta enskilda kunders behov. Det innebär också att vi kan tillvarata synergier inom inköp, produktion, marknadsföring och försäljning.
Varumärkesstrategin sätter kunden i centrum. Insikt om kundernas behov idag och i framtiden är avgörande för att vi ska utveckla bra produkter och lösningar, vilket samtidigt är en förutsättning för att vi ska lyckas i våra affärer. Konsekvent och trovärdigt varumärkesarbete är även av stor vikt i arbetet med att förbättra koncernens framtida bruttomarginal.
Lammhults Design Group har rötterna i Sverige men är en internationell koncern. Omkring 64 procent av våra intäkter kommer från andra marknader än den svenska. Koncernens bolag har en lång tradition av att erbjuda sina kunder moderna inredningar med skandinavisk design och kvalitet i världsklass.
Under slutet av 2011 beslutades att koncernen ska renodla erbjudandet och fokusera på lönsam tillväxt inom möbler och inredningar. Marknadsbearbetningen fokuserades geografi skt till Nordeuropa, samt på sikt även vissa områden inom BRIC-länderna. Koncernens största exportmarknader är för närvarande Danmark, Norge, Tyskland, Frankrike och Storbritannien och vi ser större potential i att utveckla försäljningen på dessa marknader än att bygga upp försäljning på nya marknader utanför Nordeuropa. Inom Offi ce & Home Interiors är även ambitionen att genomföra förvärv i syfte att ytterligare stärka positionen inom Lammhults Design Groups defi nierade geografi ska fokus.
| RIO |
|---|
| Lammhults. Design Gunilla Allard. Lansering Stockholm Furniture Fair 2013. |
Koncernen har tidigare bestått av fyra affärsområden. Under slutet av 2011 beslutades att kompetens och resurser skulle samlas i två tydliga affärsområden, Offi ce & Home Interiors och Public Interiors, för att förbättra den framtida lönsamheten. Genom att samla koncernens kompetens inom designledarskap och innovation, samt organisera verksamheterna i två affärsområden skapades kostnadssynergier. Ett allt närmare samarbete sker inom koncernens supply chain-funktioner för att skapa en effektivare produktförsörjning och hitta koncerngemensamma synergier.
No.216 SIDEBOARD Voice. Design Jesper Ståhl. Lansering Stockholm Furniture Fair 2013.
Som en följd av beslutet samordnades de tidigare affärsområdena Lammhults Offi ce och Lammhults Home i Offi ce & Home Interiors. Under 2012 har Borks och Voice verksamheter integrerats med Abstractas. Produktionsenheterna i Kolding respektive Jönköping har fl yttats och samordnats med Abstractas produktion i Lammhult. Även inköp, administration, produktutveckling och marknadsföring har integrerats för att tillvarata synergier mellan verksamheterna. Dessa omstruktureringar har belastat koncernens resultat under året, men har framförallt medfört kostnadssänkningar framöver. Voice och Ire sortimenten inom tidigare affärsområdet Lammhults Home utvecklas successivt till att också omfatta offentliga miljöer.
Det tidigare affärsområdet Lammhults Library har successivt breddats genom att utökade försäljningsinsatser, vid sidan om bibliotek, riktats gentemot aktörer inom skola/utbildning och på sikt även vård och omsorg. Affärsområdet har som en konsekvens av det beslutet ändrat namn till Public Interiors.
Som en del av renodlingen beslutades att affärsområdet Scandinavian Eyewear skulle avyttras på sikt. Den 3 oktober 2012 avyttrades samtliga aktier i Scandinavian Eyewear till Marchon Europe, Holland, som är en del av amerikanska VSP Global. Köpeskillingen uppgick till ca 58 mkr.
| Tillväxten ska vara minst 10 procent per år | -3,6 procent för kvarvarande verksamheter |
|---|---|
| Rörelsemarginalen ska vara minst 8 procent per år | 0,6 procent för kvarvarande verksamheter |
| Avkastningen på sysselsatt kapital ska vara minst 15 procent per år | 2,1 procent |
| Soliditeten ska uppgå till minst 35 procent | 64,9 procent |
| Skuldsättningsgraden ska vara i intervallet 0,7–1,0 ggr | 0,20 |
| Utdelningsandelen, med beaktande av koncernens långsiktiga kapitalbehov, ska uppgå till ca 40 procent av vinsten efter skatt |
81 procent |
Affärsområdet Scandinavian Eyewear avyttrades den 3 oktober 2012. Kommentarerna nedan avser genomgående kvarvarande verksamheter, dvs. exklusive Scandinavian Eyewear.
Den allmänna osäkerheten i stora delar av vår omvärld påverkade fortsatt affärerna under 2012. Återhållsamma offentliga investeringar på en rad europeiska marknader påverkade försäljningen för Public Interiors, vars försäljning minskade med 1 procent. Svag efterfrågan inom premiumsegmenten av möbelmarknaden för hemmiljö i Sverige påverkade försäljningen för varumärkena Voice och Ire inom Offi ce & Home Interiors. Försäljningen av dessa båda varumärken minskade med ca 20 procent, medan försäljningen av varumärkena Lammhults och Abstracta/Borks som riktar sig mot offentlig miljö var på föregående års nivå. Den svenska kronans förstärkning hade en negativ effekt på koncernens nettoomsättning med ca 11 mkr. Koncernens bruttomarginal försämrades från 36,2 procent till 35,1 procent, främst beroende på kostnader för att harmonisera och renodla produktsortimenten inom Abstracta, Borks och Voice, lagernedskrivningar av engångskaraktär inom Offi ce & Home Interiors på ca 4 mkr, samt av att produktionsomkostnader fördelades på lägre försäljningsvolymer inom Offi ce & Home Interiors. Hård priskonkurrens rådde dessutom på många marknader, vilket påverkade försäljningspriserna. De totala
omkostnaderna var ca 1 mkr högre än föregående år. Totalt belastades koncernens rörelseresultat under året med engångs- och omstruktureringskostnader på ca 16 mkr. Utöver ovan nämnda lagernedskrivningar, bestod dessa av kostnader på ca 9 mkr för integrationer av Borks och Voice verksamheter med Abstractas, samt av kostnader på ca 3 mkr inom Public Interiors för stängning av dotterbolag i Spanien och Österrike, samt integration av säljbolagen i Holland och Belgien. Genom dessa renodlingar och effektiviseringar har kostnadssänkningar för 2013 på ca 9 mkr genomförts. Rörelsemarginalen för året uppgick till 0,6 procent (2,4).
Försäljningarna av Voice fastighet och affärsområdet Scandinavian Eyewear under andra halvåret 2012 genererade ett positivt kassafl öde på drygt 80 mkr, vilket minskade kapitalbindningen och frigjorde kapital. Koncernens fi nansiella ställning har därför stärkts ytterligare och soliditeten uppgick till 64,9 procent (52,2) och skuldsättningsgraden till 0,20 (0,51) per den 31 december 2012. Den fi nansiella ställningen medger ett fortsatt förvärvsutrymme utan att överskrida koncernens mål för soliditet och skuldsättningsgrad. Den starka fi nansiella ställningen föranledde styrelsen att föreslå årsstämman en utdelning med 0,50 kr per aktie (0,50), vilket motsvarar en utdelningsandel på 81 procent (69).
Säg Lammhults och du väcker associationer till möbelklassiker och designikoner oavsett var i världen du befi nner dig. Historien börjar med Lammhults Mekaniska Verkstad 1945. På 1960-talet börjar företaget göra sig ett namn med innovativ produktutveckling och banbrytande designsamarbeten. Resan från den småländska myllan och traktens traditioner till dagens internationella designkoncern var påbörjad.
TILLBAKA TILL RÖTTERNA
Lammhults Möbel AB kom senare att uppgå i Rörviksgruppen som efter en delning 1997 blev R-vik Industrigrupp. Två år senare byter gruppen namn till Expanda efter ett förvärv. Efter ett decennium antar koncernen 2008 namnet Lammhults Design Group. En markering av var man har sina rötter och en signal för framtiden.
Med design som en del i koncernnamnet blev gruppens inriktning tydlig. Den strategi som inleddes 2011 och fortfarande pågår har till syfte att renodla verksamheten till design av möbler och inredningar. De nya bolag som förvärvats har alla en klar koppling till inredningsdesign; bolag som saknat kopplingen har avyttrats.
År 2012 tog koncernen ytterligare ett steg in i framtidens inredningsmarknad när man gick från fyra till två affärsområden.
I sin nya struktur har Lammhults Design Group en del, Offi ce & Home Interiors som vänder sig främst till företagskunder och offentlig miljö, men som även har ett sortiment för privata hem. Den andra delen, Public Interiors är inriktad mot offentlig verksamhet som bibliotek, utbildning, vård och omsorg.
Företagen i koncernen fortsätter med spännande designsamarbeten, lanserar uppmärksammade produktnyheter och får pris för sin formgivning. Design är en del av företagskulturen och Design Management ett sätt att leda verksamheten. Det är framtiden för designkoncernen.
Lammhults Möbel AB Abstracta AB Ire Möbel AB
Lammhults Biblioteksdesign AB (f.d. Eurobib AB) Lammhults Biblioteksdesign A/S (f.d. BCI A/S) Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG
VARUMÄRKEN
Lammhults
På Orgatec i Köln och Möbelmässan i Stockholm presenterades Gunilla Allards nya stolsserie Comet Sport och sektionssoffan Addit av Anya Sebton.
Klassiska S70 från 1968, av Börge Lindau och Bo Lindekrantz, relanserades. En riktigt efterlängtad återkomst.
WTO (World Trade Organization), Schweiz. Total inredning till nya huvudkontoret i Genève. Ett prestigeprojekt som gav stort eko i branschen och stor goodwill till Lammhults. Värde ca 15 mkr.
Abstracta levererade ett större antal av skrivtavlan Provision till Ericsson. Värde 2,5 mkr.
Friends Arena, Solna. Lammhults levererade produkterna Quickly, Area, Comet och Cooper till ett värde av 4,5 mkr.
Lammhults Biblioteksdesign levererade hyllsystem, displayprodukter till Vallentuna Bibliotek till ett värde av 2,4 mkr.
"One Company Thinking", ett koncept som utvecklats under året för att ta tillvara BCI:s och Schulz Speyers gemensamma produkter och erfarenhet.
Ire fi ck under året en ledningsgrupp med 100 procent kvinnor. Det är unikt för branschen och sällsynt i hela näringslivet.
Ledningssystemet inom Lammhults Möbel är sedan tidigare certifi erat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Nu har det även blivit certifi erat enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001.
Ett flertal akustikmöbler, till exempel Loop och Bits Wall av Anya Sebton, samt Aircone och Airwave av Stefan Borselius.
Meet – en mobil sittmöbel som uppmuntrar till spontana möten. Fungerar även som papperskorg.
Ire
Altero, en soffa med stort utrymme för personlig utformning, ritad av Carl-Henrik Spak.
Industrikoncernen Sandvik fl yttade sitt huvudkontor till World Trade Center i Stockholm. Abstracta inredde med produkter från alla sina områden: akustik, möten och arbetsplatser.
Schulz Speyer levererade ett biblioteksprojekt till Darmstadt, Tyskland, på ca 10 mkr.
Abstracta levererade färgade glasskrivtavlor samt golvskärmen Frost till Vattenfall. Värde 1,8 mkr.
BCI, Abstracta och Eurobib levererade produkter till Craig Millar Library i Edinburgh, Skottland. Värde ca 2,5 mkr.
Public Interiors stärkte under året sitt distributionsled på de viktiga marknaderna Kuwait och Saudiarabien.
Advokatbyrån Vinges kontor i Göteborg blev utsett till Sveriges Snyggaste Kontor 2012. Abstracta levererade inredning till konferensrummen.
Stolen Campus fi rade 25 år med ett arkitektevent på Danska Ambassaden i Stockholm. Formgivarna bakom Campus – Johannes Foersom och Peter Hiort-Lorenzen – föreläste tillsammans med en av Lammhults tidigare Vd:ar Ragne Bogholt.
Det ledande bokhyllesystemet 60/30 Classic steel från BCI godkändes för miljöcertifi eringen Svanen.
För Lammhults Design Group är design mer än en del i vårt namn: det är en bärande del i strategin. Djupt integrerad med vår affärsmodell och en ledstjärna som styr oss både som koncern och enskilda företag.
Design ligger alltid i ena vågskålen när vi letar förvärv och det väger tungt i hela värdekedjan. Från idéutveckling till försäljning. På de följande sidorna presenterar vi koncernens syn på Design Management och visar hur våra bolag gjort design till ett framgångsrecept för estetik, ekonomi och hållbarhet.
Vilnius Universitetsbibliotek. Lammhults. Archal. Design Johannes Foersom & Peter Hiort-Lorenzen.
Design Management är ett styrmedel och en processinriktad metod. I grunden handlar det om att koordinera de kreativa fl ödena i bolagen och göra affärsnytta av dem.
Lars Bülow
Koncernen har en spännande historia där Design Management spelat en stor roll, även om det inte alltid har gått under det begreppet. Sedan förra året arbetar Lars Bülow, Brand & Design Director tillsammans med koncernens andra ledare och formgivare – aktivt med att lyfta arbetssättet till nästa nivå.
Lars Bülow har lång erfarenhet av kombinationen entreprenörskap och design. Han ansvarar för affärsområdet Offi ce & Home Interiors och är Vd för Lammhults Möbel. Hans kunskaper och engagemang kommer nu hela koncernen tillgodo.
Design är det fundament som hela Lammhults Design Groups verksamhet vilar på. Lars Bülow lyfter gärna fram att design är ett arbetssätt som går bakom ytan och genomsyrar alla
S-WOOD Ire. Design Emma Olbers. Lansering Stockholm Furniture Fair 2013.
beslut och aktiviteter. Från produktutvecklingen till personalarbetet. Från byggnadernas arkitektur till formen på kaffekoppen i lunchrummet.
Design Management är ett styrmedel och en processinriktad metod, säger Bülow. I grunden handlar det om att koordinera de kreativa fl ödena i bolagen och göra affärsnytta av dem. Att alltid fråga sig vad ett beslut eller en åtgärd betyder för designfi losofi n. Resultatet är en refl ekterande företagsledning som ser helheten och agerar konsekvent.
Koncernens formstarka historia har djupa rötter. Lammhults Möbel är i sig en riktig kronjuvel i svensk möbelindustri. Ett företag som har arbetat intuitivt med design under alla år. Nu sitter sättet att tänka i väggarna och ger inspiration till övriga bolag.
Med de senaste årens renodling av inredning och design har traditionen fått en nytändning. Lammhults, Abstracta, Voice, BCI, Schulz Speyer, Eurobib – alla har integrerat Lammhults Design Groups syn på Design Management som den framgångsrika metoden att bygga hållbar lönsamhet. Det är dags att skriva ett nytt kapitel i koncernens designhistoria.
På en hårt konkurrensutsatt marknad är design en avgörande fördel. Den ger företaget en stark identitet. Varje produkt får en tydlig upphovsman och ett skydd mot kopior. Designfi losofi n bidrar med personlighet och autenticitet till marknadsföringen och hjälper till att nå rätt målgrupper.
Tydlighet och långsiktighet är viktiga egenskaper för professionella möbelköpare. Med ett målinriktat designarbete får kunderna en stark partner i Lammhults Design Groups företag. De får också tillgång till ett sortiment med lång livslängd såväl kvalitets- som formmässigt.
En konsekvent genomförd designstrategi bygger lönsamhet på lång sikt och ger en investering med stadig tillväxt.
Symbolvärden och arbetsmiljöns utformning är viktiga för stämningen och sammanhållningen på arbetsplatsen. När medarbetarna ser att företaget satsar på kvalitet och uppmärksammas för sina produkter, ökar arbetsglädjen och stoltheten.
Med andra ord är Design Management ett arbetssätt som skapar värden på alla nivåer.
Vilnius Universitetsbibliotek. Lammhults. Archal. Design Johannes Foersom & Peter Hiort-Lorenzen.
Effekterna av Design Management blir som tydligast när det är en del av hela processen från idé till färdig produkt. Den högaktuella stolsserien Archal från Lammhults Möbel är ett föregångsexempel som kommer att sätta avtryck i många år framöver.
Produktutvecklingen tog tre år och utmanade Lammhults samlade kompetens inom design, teknik och innovation. Det började med att designerduon Johannes Foersom och Peter Hiort-Lorenzen – båda har arbetat länge med Lammhults – ville ifrågasätta invanda mönster. Tänk om Lammhults med sin tradition av stålrörsmöbler skulle göra en möbelserie med aluminium som bas?
Aluminium kan återvinnas obegränsat och med låg energiinsats. Det gör det till ett hållbart materialval som Lammhults snabbt beslutade sig för att gå vidare med. Man kontaktade Stena i Älmhult och såg möjligheterna att jobba både hållbart och lokalt.
Hela 99,9 procent av det aluminium som används till Archal är återvunnet och hämtat inom en radie på tio mil från fabriken. Stolarna i Archal-serien består till mellan 55 och 75 procent av aluminium. Resten är plast som är lätt att separera för återvinning samt FSC-märkt trä. Archal är en produkt som visar maximalt med miljöhänsyn och för Lammhults moderna formspråk vidare i en ny generation.
I början av 2013 fi ck seriens karmstol Svanen-märkning, ett av de högsta miljökraven att leva upp till, och arbetet med att certifi era fl er delar i serien fortsätter.
Miljön är en viktig fråga i alla industrier och även Ire har använt design som en metod att förbättra sin hållbarhet. Satsningen på miljömärkta produkter är en grundpelare i det västgötska möbelföretagets verksamhet. Det är en fråga om både konkurrenskraft och ansvar för vår gemensamma miljö.
Under 2012 lanserade Ire sin första Svanen-märkta produkt. Soffan Rejoin av Emma Olbers. Ire drar nu nytta av lärdomarna från den processen och håller på att få nästa produkt godkänd enligt kriterierna för Svanen. Det gäller fåtöljen Visit i design av Carl-Henrik Spak som är deras storsäljare på contract-marknaden.
På Ires utvecklingsavdelning har man lärt sig att det ligger ett gediget arbete bakom varje miljömärkt produkt. Att ta in miljöaspekten redan i designfasen som i fallet Rejoin underlättar hela processen. I kombination med ett redan starkt miljöengagemang i organisationen gick arbetet långt över förväntan. Att formge produkter med mindre miljöpåverkan ställer krav på designern att tänka annorlunda, ofta krävs mer innovativt tankearbete och en medvetenhet i valet av material
Svanen har funnits i 20 år och är en av våra mest kända miljömärkningar. Den återfi nns på tusentals produkter ute i handeln. Den är också en av de tuffaste med krav som kontinuerligt utvecklas. Produkter som får bära Svanen är också med och bidrar till en vision om ett hållbart samhälle genom hållbar konsumtion.
Bits Wall är en vidareutveckling av Abstractas framgångsrika ljudabsorbent Triline Wall. Båda är unika i att de är akustiklösningar som är direkt framtagna för att monteras på väggen. De har också uppmärksammats internationellt. Google valde Triline till ett av sina kontor i Kalifornien. Bits Wall har prisats för sin design av tidskriften Wallpaper.
I dag är det offentliga rummet och våra kontor överfyllda med ljud och brus. Ljudmiljö och akustik är något som allt fl er arbetar aktivt med. Ett kompetensområde som Abstracta tidigt började utveckla. Inte minst i samarbetet med designern Anya Sebton.
Hon står bakom fl era av Abstractas akustiklösningar och hennes senaste skapelse Bits Wall sticker ut på fl era sätt. Med sin triangulära form tar den effektivt hand om ljudvågorna i rummet och förbättrar akustiken. Samtidigt har den en form och ett modultänk som gör den till ett spännande visuellt inslag i rummet. En funktionsmöbel som triggar kreativiteten. Och ett exempel på hur företagets affärsidé förädlas och förstärks i designprocessen.
Formgivning och företagande går hand i hand genom vår koncerns historia. Design är ett sätt att tänka som knyter ihop människor och marknad, teknik och estetik. Genom att låta design genomsyra verksamheten skapar vi produkter som väcker uppmärksamhet och tas väl emot på marknaden. Vi blir effektivare i produktionen och bygger en bättre arbetsmiljö för våra anställda.
HÅLLBAR LÖNSAMHET ÄR VÅR ÖVERGRIPANDE KONCERNSTRATEGI; DESIGN MANAGEMENT ÄR VÅR FILOSOFI.
ET T STRATEGISKT VAL:
Koncernens bolag har alla sitt eget formspråk och sitt eget sätt att arbeta med design. Gemensamt med moderbolaget har de en medvetenhet om Design Management och ser det som en metod för innovation och resultat. God design är den konkurrensfördel som förenar koncernens företag. En konkurrensfördel som visat sig långsiktigt hållbar.
Lammhults Design Group expanderar internationellt och i det arbetet ökar också vikten av Design Management.
En stark identitet är avgörande för att vinna mark på exportmarknaderna. Både för att undvika att konkurrera enbart med priset, men också för att skydda sig mot piratkopiering och visa kunderna att man står för en högre kvalitet.
Design Management tar sig många uttryck och skapar värden i hela kedjan. Men framför allt är det en drivkraft för att fortsätta utveckla koncernen mot hållbar lönsamhet.
Projekt: Friends Arena, Solna
Produkter: Area av Anya Sebton, Quickly av Johannes Foersom & Peter Hiort-Lorenzen samt Comet och Cooper av Gunilla Allard
Arkitekt: Krook & Tjäder / Berg Arkitektkontor / Koncept Stockholm
AREA Design Anya Sebton.
Den 27 oktober 2012 invigdes Sveriges nya nationalarena, Friends Arena i Solna. Med plats för 65 000 personer är det landets största inomhusarena och en gigantisk satsning på underhållning och upplevelser. Själva byggnaden är ritad av arkitekterna Krook & Tjäder och Berg Arkitektkontor, medan Koncept Stockholm står för inredningen av arenans publika delar.
Det är något av en självklarhet att Sveriges nationalarena till stor del möbleras svenskt, men det fi nns fl er tankegångar bakom valet av inredning. Milott Widolf från Koncept Stockholm berättar: "Möbler av god kvalitet och med lång hållbarhet har valts ur en i huvudsak svensk möbelfl ora. För att inredningen inte ska kännas daterad, har ett tidlöst formspråk förespråkats med kantiga inslag inspirerade av fasadens perforerade aluminiumkassetter. Flexibilitet har varit ett ledord för alla komponenter i inredningen. Allt ska passa ihop och kunna placeras varsomhelst i arenan, så som lagspelare".
Lammhults möbler fi nns i arenans restauranger, lounger, mingelytor och barer. Modulsoffan Area av Anya Sebton fi nns i 500 exemplar. Den är med sin unika magnetkoppling ett exempel på Lammhults fl exibla och dynamiska lösningar för den här typen av miljö. Fällbordet Quickly av designerduon Johannes Foersom och Peter Hiort-Lorenzen samt Gunilla Allards stol Comet och bordet Cooper fi nns också representerade.
Affärsområde: Public Interiors / BCI
Projekt: PierresVives Multimediabibliotek, Montpellier, Hérault, Frankrike
Produkter: Speciallösningar. BCI Classic 60x30 stålhyllor. London, lackerade träpaneler.
Arkitekt: Zaha Hadid
Den prisbelönta arkitekten Zaha Hadid har ritat den spektakulära byggnaden i Montpellier. Huset invigdes under 2012 och bildar en samlingspunkt med kunskap och information för invånarna. Här fi nns både ett multimediabibliotek och ett stort arkiv.
PierresVives har haft ett innovativt förhållningssätt från start. Både vad gäller arkitektur och verksamhet. Det här är en plats för liv, en öppen, tillgänglig och vänlig mötesplats. En ambition som ställer krav på inredningen och är den direkta orsaken till att uppdraget gick till BCI.
BCI har kunskapen om det moderna biblioteket och möjligheten att skapa anpassade inredningar av ett kostnadseffektivt standardsortiment. För PierresVives har BCI inte bara arbetat nära sin uppdragsgivare, man har haft ett unikt samarbete med sina koncernsyskon för få fram en specialanpassad lösning.
Abstracta har varit med och levererat ljudabsorberande paneler och studiemöbler som ger avskildhet. Lammhults stolar Club och Area samspelar med Zaha Hadids arkitektur. Barnmöblerna följer också konceptet och kommer från Eurobib Directs sortiment.
I barnavdelningen återfi nns också den mest färgstarka av alla specialutformade delar för biblioteket, "The Tree of Storytelling", direkt inspirerad av byggnaden själv och dess form av ett liggande kunskapens träd.
Abstracta har varit med och levererat ljudabsorberande paneler och studiemöbler som ger avskildhet. Lammhults stolar Club och Area samspelar med Zaha Hadids arkitektur. Barnmöblerna följer också konceptet och kommer från Eurobib Directs sortiment.
Affärsområde: Offi ce & Home Interiors / Abstracta
Projekt: Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset Uppsala
Produkter: Alumi och Soneo Wall av Nina Jobs
Arkitekt: Kristin Östberg och Jörgen Backman, Indicum
När Akademiska sjukhuset i Uppsala invigde det nya Psykiatrins hus samlade man expertisen på ett område under ett tak. Här samverkar olika kompetenser för patientens bästa. En stor grupp av de administrativa medarbetarna kommer från egna kontor till den nya byggnadens öppna landskap.
Öppna kontorslandskap ställer höga krav vad gäller ljudnivåer. Det är den utmaningen arkitekterna och Abstracta tillsammans arbetat med att lösa: hur skapar vi en bra akustik och en inredning som håller hög estetisk klass?
Till Psykiatrins hus har man valt skärmväggarna Alumi och Soneo Wall för att ta upp störande ljud och skapa enskildhet i en öppen miljö. Varje arbetsstations placering och relation till övriga har varit av vikt. Höga skärmar runt arbetsplatserna och öppen förvaring fungerar som ljudabsorbenter.
Kristin Östberg är inredningsarkitekt på Indicum och en av dem som utformat interiören i Psykiatrins hus. Hon berättar: "Vi valde att arbeta med Abstractas skärmar för den stabila konstruktionen, designen och absorptionen. De håller för stötar och liknande medan den tunna stålrammen ger tygskärmarna en vacker inramning".
Förutom kvalitetssäkrad akustikfunktion håller Abstractas lösningar alltid en hög estetisk nivå. De ger också arkitekten möjlighet att själv bestämma över färger och mönster. Psykiatrins hus i Uppsala har fått ett kontorslandskap med bra ljudmiljö och en interiör som ger en egen identitet.
ALUMI Design Nina Jobs.
Affärsområde: Public Interiors / Schulz Speyer
Projekt: Administrativt centrum, Houthalen-Helchteren, Belgien
Produkt: Ratio hyllsystem, exponeringshyllor, boklådor och bokvagnar
Arkitekt: Holistic Architecture 50 5
"Daubechies öga" är namnet på det nya administrativa centret i kommunen Houthalen-Helchteren i belgiska Flandern. Huset, med sina högt ställda miljömål, har fått sitt namn, efter stadens berömda matematiker Ingrid Daubechies. Det nya huset ska minska koldioxidutsläppen för kommunens fastigheter med 90 procent. Det är byggt på platsen där stadens tidigare gruva låg. Formen är ett futuristiskt blått torn som sträcker sig över ett tak täckt med gräs.
En del av centret är det kompletta biblioteket med inredning från Schulz Speyer. Inredningsarkitekten har strävat efter ren och vit miljö med många möjligheter till exponering. Därför är det första du möter i biblioteket snyggt och prydligt exponerade böcker och tidskrifter. Det fi nns en presentationshylla på varje hyllrad och varje rad avslutas med en displaypanel.
ARCHAL Lammhults. Design Johannes Foersom & Peter Hiort-Lorenzen. 331 066
Vår ambition och målsättning är att utveckla produkter och lösningar som inte bara blir föreskrivna av arkitekter och inredare utan också är våra kunders självklara val. På motsvarande sätt arbetar vi med att kontinuerligt förbättra våra arbetsplatser och miljöer så att vi också blir våra medarbetares självklara val. Arbetet med att renodla koncernens verksamhet ska skapa lönsam tillväxt. Vi drivs av att, med hjälp av våra starka varumärken, fortsätta skapa värden för våra aktieägare, kunder, medarbetare och övriga intressenter.
Vi eftersträvar fortsatt utveckling av våra medarbetare, värdekedjor, bolag och affärsområden, i syfte att skapa förutsättningar för att vi ska bli det självklara valet. Det gör vi genom att bygga förtroende och respekt för vad vi gör och hur vi gör. Bland våra viktigaste medel är produkter med en tidlös och hållbar design. Livscykeltänkandet som inkluderas redan i design och utvecklingsstadiet är av central betydelse. Grundläggande är våra kärnvärden och koncernens uppförandekod. Hållbarhet och ansvarstagande genomsyrar
därför såväl våra samarbeten, som utvecklingen av nya produkter, funktioner, formgivning, materialval, arbetsmiljö och processer.
Vår målsättning är att arbeta med: "Möbler och inredning för hållbara arbets- och vardagsmiljöer i livets professionella och sociala relationer, till främjande och stöd för människors samverkan och interaktion."
Koncernen prioriterar fyra övergripande hållbarhetsmål som ska bidra till att generera en hållbar affärs- och samhällsutveckling. I denna rapport redovisar vi vad vi uppnått under 2012. Genom ständiga förbättringar är vi på väg mot en tydlig riktning som stödjer vårt mål att bli det självklara valet!
Anders Rothstein Vd & koncernchef, Lammhults Design Group
Lammhults Design Groups produkter har en tradition av ansvarsfull och hållbar design och produktion. Våra produkters kvalitet och långa livslängd är en förutsättning för hållbar konsumtion. Vår ambition är att vara föregångare och möta internationella normer, juridiska och marknadsmässiga krav. Affärsetik, hög moral, och integritet är integrerade delar av Lammhults Design Groups verksamhet och kontinuerliga strävan för en hållbar utveckling. Vi tar hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter när vi skapar och erbjuder produkter och tjänster. Vi ser till miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter samt till att minska risker i vår egen organisation, våra produkter och i värdekedjan. Samtidigt måste vår produktkvalitet alltid uppfylla våra kunders krav och förväntningar.
Lammhults Design Group ska driva sin verksamhet i enlighet med FN Global Compacts principer och ISO 26000, den vägledande standarden för socialt ansvarstagande och dess principer om etiskt uppförande, respekt för rättsstatsprincipen, respekt för internationella normer och förväntningar, respekt och hänsyn till intressenters krav och förväntningar, ansvarstagande, transparens, försiktighetsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. Lammhults Design Groups vision för hållbar utveckling och socialt ansvarstagande ska genomsyra hela organisationen, värdekedjan och våra produkter och tjänster.
Koncernens styrning regleras huvudsakligen av de uppförandekoder och policys som reviderades under 2011 och som gäller alla medarbetare. Utgångspunkterna har varit riktlinjerna i FN Global Compacts 10 principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. Grunden för dessa är FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, Internationella arbetstagarorganisationens (ILO:s) deklaration om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Rio-deklarationen om miljö och utveckling och dess 27 principer samt FN-konventionen mot korruption. Riktlinjer för utveckling av hållbarhetsarbete fi nns i den vägledande standarden ISO 26000.
Vi vill säkerställa en tydlig koppling mellan den strategiska företagsledningen av våra affärsområden och bolag, och faktiska förbättringar för ekonomi, miljö, människor och samhälle. Det direkta ansvaret för miljö, arbetsmiljö och etik ligger lokalt hos varje bolag. Koncernens samtliga bolag i Sverige infriar idag kravet på att vara certifi erade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Ledningssystemet inom Lammhults Möbel är certifi erat och godkänt enligt såväl ISO 9001, ISO 14001 samt nu också OHSAS 18001.
De viktigaste intressentgrupperna fi nner vi i och runt våra värdekedjor. Det är Aktieägare, Kunder, Medarbetare, Leverantörer, Partners och Investerare samt samhället i form av Myndigheter, Utbildningsväsen, Media och de lokala samhällen där vi bedriver verksamhet.
Koncernens bolag i Sverige och Danmark är medlemmar i aktuella branschföreningar. I Sverige bedriver Trä- och Möbelföretagen (TMF) ett omfattande arbete med Miljö och hållbarhetsfrågor. TMF är huvudman för Möbelfakta som är ett etablerat och uppdaterat referens- och märkningssystem för möbler som ställer relevanta och höga krav avseende funktion, livslängd, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande. De miljörelaterade kraven speglar höga omvärldskrav och utgår ifrån Miljöstyrningsrådets direktiv (MSR), de tekniska kraven baseras på internationella produktstandarder (CEN och ISO) och det sociala ansvarstagandet baseras på FN:s Global Compacts direktiv. Koncernen är representerad i den tekniska kommitté som leder utvecklingen av Möbelfakta.
Genom det branschgemensamma arbetet har en mycket god grund för vad som är väsentligt för miljöprestanda hos produkter, produktkvalitet, produktsäkerhet, resurshushållning samt en god arbetsmiljö i hela förädlingskedjan klargjorts och konkretiserats. Detta utgör en solid grund för våra prioriteringar.
Lammhults Design Group är dedikerade till att driva sin verksamhet i enlighet med FN Global Compacts principer och med den vägledande standarden för socialt ansvarstagande, ISO 26000 och dess principer:
| – Etiskt uppförande | |
|---|---|
– Respekt för rättsstatsprincipen
– Respekt för internationella normer och förväntningar
– Respekt och hänsyn till intressenters krav och förväntningar
BODONI Abstracta – Voice-kollektionen. Design Jesper Ståhl.
LAMMHULTS DESIGN GROUP HAR TAGIT FRAM FYRA ÖVERGRIPANDE HÅLLBARHETSMÅL FÖR ATT NÅ EN HÅLLBAR AFFÄRS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING OCH STÄNDIG FÖRBÄTTRING. NEDAN REDOVISAS MÅLEN OCH VAD SOM UPPNÅTTS UNDER ÅRET.
Under året har interna utbildningar i vår uppförandekod och policys genomförts i samtliga bolag som också fortsätter under 2013. Ledningssystemen i bolagen har utvecklats under året och certifiering enligt arbetsmiljöstandarden OHSAS 18001 blev genomförd för Lammhults Möbel. Certifi eringsrevision för OHSAS 18001 är också genomförd för Abstracta i slutet av året. Certifi kat väntas bli klart under första kvartalet 2013. Respektive Vd får också i samband med Möbelfakta-deklarationer intyga att uppförandekoden följs. Under året har Lammhults Möbel och Voice deklarerat produkter enligt Möbelfakta. Någon granskning av vårt arbetssätt i relation till ISO 26000 genomfördes inte under året. I början av 2013 blev dock en guide för systematisk egendeklaration publicerad (SIS-SP 2:2013) som underlättar en översyn.
Det gör vi genom att använda oss av leverantörer som arbetar systematiskt med metoder för att säkerhetsställa sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande i sin verksamhet. Ett omfattande arbete med kartläggning och klassifi cering av leverantörer har genomförts och kommer att fortsätta under 2013. Lammhults Möbel kan nu redovisa att över 60% av deras betydande leverantörer har ledningssystem enligt ISO 14001.
För att kunna Möbelfakta-märka eller Svanen-märka en möbel krävs att trä- och träbaserat material är spårbart och kommer från lagligt skogsbruk. Detta är infört som krav för nyutveckling av produkter. Kartläggning och dokumentation för att säkerställa spårbarhet pågår fortfarande med etablering av rutiner för ritningsunderlag, beställningar, kravdokument och uppvisande
av relevanta intyg. Kartläggningen som pågår visar att stor del (>50 procent) av koncernens träråvaror redan kommer från FSC-certifi erat skogsbruk. En betydande bearbetning av träråvaror sker hos koncernens underleverantörer varför det fi nns svårigheter med en exakt kvantifi ering av andelen.
En av våra åtgärder är att öka antalet produkter som dokumenterat uppfyller krav och standarder enligt "Möbelfakta" och/eller "Svanen" eller motsvarande krav på hållbarhet, miljö och socialt ansvarstagande. Under 2012 har Lammhults Biblioteksdesign Svanen-märkt sitt ledande bokhyllesystem (60/30 Classic steel). Lammhults Möbel har under året arbetat med att Svanenmärka fl era produkter. Nyligen meddelades Svanen-godkännande för en möbel i stolserien Archal vars konstruktion baseras på återvunnet aluminium. Under året har också Lammhults
Möbel deklarerat fyra möbler enligt kraven för Möbelfakta. Inom Voice-kollektionen har stolen Bodoni godkänts och deklarerats enligt Möbelfakta. Ire Möbel har genomfört åtgärder för belysningen som reducerar elförbrukningen med ca 4 procent. De under året genomförda strukturåtgärderna (integration av Borks och Voice med Abstracta) där betydligt mer produktion nu är koncentrerad till Abstractas produktionsenhet i Lammhult kommer att reducera koncernens miljöbelastning under kommande år.
| Åldersintervall | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| < 30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år > 61 år Totalt | ||||||||||
| 2012 Börjat | 8 | 11 | 9 | 4 | 5 | 37 | ||||
| Slutat | 10 | 17 | 28 | 16 | 14 | 85 | ||||
| 2011 | Börjat | 10 | 8 | 3 | 3 | 0 | 24 | |||
| Slutat | 6 | 9 | 10 | 5 | 7 | 37 |
| 2012 Antal | 51 | 68 | 101 | 90 | 36 | 346 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | 46 | 92 | 118 | 98 | 46 | 400 |
| Åldersintervall | < 30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år > 61 år Totalt |
| ANTAL ANSTÄLLDA PER REGION* | NÄRVARO OCH SJUKFRÅNVARO I SVERIGE, DANMARK OCH TYSKLAND* |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Män Kvinnor | Totalt | 2011 | Män Kvinnor | Totalt | 2012 | 2011 | |||
| Sverige | 130 | 79 | 209 | Sverige | 139 | 93 | 232 | |||
| Danmark | 29 | 36 | 65 | Danmark | 37 | 42 | 79 | Arbetad tid | 96,5 % 96,2 % | |
| Tyskland | 23 | 13 | 36 | Tyskland | 24 | 12 | 36 | Sjukfrånvaro < 14 dagar | 2,2 % | 1,9 % |
| Övriga länder | 20 | 16 | 36 | Övriga länder | 30 | 23 | 53 | Sjukfrånvaro > 14 dagar | 1,3 % | 1,9 % |
| Totalt | 202 | 144 | 346 | Totalt | 230 | 170 | 400 |
| 2012 | 2011 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Totalt | Oms-% | Män | Kvinnor | Totalt Oms-% | |||
| Sverige | 31 | 11 | 42 | 20 % | 16 | 6 | 22 | 9 % | |
| Danmark | 19 | 12 | 31 | 48 % | 3 | 5 | 8 | 10 % | |
| Tyskland | 2 | 0 | 2 | 6 % | 1 | 1 | 2 | 6 % | |
| Övriga länder | 7 | 3 | 10 | 28 % | 5 | 0 | 5 | 9 % | |
| 59 (69 %) | 26 (31 %) | 85 | 25 % | 25 (68 %) | 12 (32 %) | 37 | 9 % |
* Samtliga uppgifter för 2012 avser kvarvarande verksamheter, dvs exklusive Scandinavian Eyewear som avyttrades i början av oktober 2012.
Intressentperspektivet genomsyrar Lammhults Design Groups hållbarhetsarbete och genomförs i kontinuerliga dialoger med våra intressenter. Under 2013 kommer kundundersökningar att genomföras för att ligga till grund för prioriterade handlingsplaner.
Medarbetarnas kompetens och förmåga att utveckla och tillverka produkter och lösningar för goda och stimulerande miljöer för arbete, lärande, möten och samvaro, är kärnan i koncernens verksamhet. Därför strävar vi efter goda arbetsplatser och en stimulerande arbetsmiljö präglad av engagemang och delaktighet. Utvecklingen av såväl ledarskap som medarbetarskap är central. Ett viktigt verktyg är de regelbundna medarbetarsamtal som ligger till grund för varje medarbetares utveckling. Från och med år 2013 kommer vi att redovisa hur stor del av antalet anställda som under året genomfört medarbetarsamtal.
Organisationsutveckling pågår inom bolagen. Under året har former och arbetssätt utvecklats för större delaktighet, infl ytande och engagemang bland medarbetare. Lammhults Möbel har under året kommit igång med förbättringsgrupper inom produktionen på ett bra sätt. Synliggörande av mål och måluppfyllelse har förbättrats under året.
Lammhults Design Group värdesätter etik, mångfald och jämlikhet. Vi vill att vår personalsammansättning ska spegla vår omvärld och våra kunder. Koncernens kvarvarande verksamheter har 346 anställda fördelade på 58 procent män och 42 procent kvinnor. Strukturåtgärder har genomförts under året, vilket inneburit uppsägning av medarbetare. Personalomsättningen på egen begäran motsvarar en omsättning på 9 procent. Den totala frånvaron har sjunkit något under året och uppgick till 3,5 procent. Redovisning med könsfördelning, åldersfördelning, personalomsättning och frånvaro framgår i tabellerna ovan.
Koncernen bedriver produktion eller styr en outsourcad produktion i Sverige, Danmark och Tyskland. Till stor del används lokala leverantörer inom respektive land. För koncernen som helhet står lokala leverantörer för 71 procent av inköpsvärdet. Kompetens, kvalitet, leveranstid och kostnad samt etiska, sociala och miljömässiga aspekter är de främsta kriterierna för valet av leverantör.
Krav på leverantörerna är sammanfattade i den under 2011 reviderade uppförandekoden för leverantörer. Den har under året kommunicerats till våra leverantörer och i samband med detta har också en kartläggning av leverantörsbasen genomförts. Leverantörerna har fått svara på självutvärderingsfrågor inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvarstagande och kvalitet. Uppföljning med kompletteringar och sammanställningar pågår fortfarande. Lammhults Möbel redovisar nu att över 60 procent av deras betydande leverantörer har ledningssystem enligt ISO 14001 och att 15 procent har ett system för arbetsmiljö motsvarande OHSAS 18001.
Risker för brott mot uppförandekoden bedöms som störst för våra leverantörer i Kina. Av det totala inköpsvärdet utgör inköpen i Kina mindre än 3 procent. De aktuella leverantörerna besöks regelbundet av oss eller av samarbetspartners.
Riskanalys för brott mot bolagets uppförandekod som avser mutor och brott mot lagar och förordningar har tidigare genomförts för alla bolag i gruppen. Riskanalysen omfattar också risk för otillbörliga gåvor eller andra tilltag som sker för personlig vinning eller till förmån för någon annan part och inte för bolagets bästa. Under året har genomgångar och utbildning i uppförandekoden genomförts.
Riskanalys avseende brott mot mänskliga rättigheter, föreningsfrihet, barnarbete och tvångsarbete har också genomförts. För gruppens egna bolag med produktion i Sverige, Danmark och Tyskland där rättigheter och föreningsfrihet är skyddad genom lag bedöms inte någon risk föreligga. För några av bolagen fi nns leverantörer i Asien. Här bedöms risk föreligga varför det sedan tidigare har vidtagits åtgärder. Uppförandekoden och dess krav är kommunicerade och följs upp vid besök. Risken bedöms därför som låg för de leverantörer vi arbetar med.
Hållbarhet och hållbar utveckling för oss är att skapa ekonomiska värden i form av lönsam tillväxt där socialt och miljömässigt ansvarstagande är integrerat i vår verksamhet. Vi eftersträvar att skapa ekonomiska värden för ägare, anställda och andra intressenter. Vi ska bidra till en positiv samhällsutveckling och investera med ett klokt och långsiktigt perspektiv.
| Direkt tillskapat ekonomiskt värde | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | 627,4 | 651,1 |
| Totalt direkt tillskapat ekonomiskt värde | 627,4 | 651,1 |
| Fördelat ekonomiskt värde | ||
| Rörelsekostnader, varav merparten | ||
| till våra leverantörer | 437,8 | 446,8 |
| Löner, sociala avgifter och ersättningar | ||
| till anställda | 185,8 | 188,7 |
| Betalningar till fi nansiärer, netto | 3,7 | 5,1 |
| Betalningar till den offentliga sektorn | ||
| i form av skatter | 1,9 | 6,7 |
| Totalt fördelat ekonomiskt värde | 629,2 | 647,3 |
| Netto ekonomiskt värde | –1,8 | 3,8 |
| Utdelning till ägarna | 4,2 | 4,2 |
| Behålls i verksamheterna | –6,0 | –0,4 |
Flera av koncernens bolag har etablerade samarbeten med skolor och lärosäten för studiebesök, praktikplatser och examensarbeten. Dessa samarbeten är av stort värde och berör vår affärsverksamhet och framtida utveckling. Det fi nns fl era goda exempel på dessa nätverks betydelse för såväl rekrytering som utveckling av produkter och tjänster. Genom branschorganisationen (TMF) har insatser också gjorts med deltagande från koncernen i frågor som rör piratkopiering genom seminarier och uppvaktning av ansvariga politiker.
Ständiga förbättringar präglar vårt arbete. Under året har både Lammhults Biblioteksdesign och Lammhults Möbel Svanen-märkt produkter. Utbildning av samtliga produktutvecklare inom affärsområdet Offi ce & Home Interiors har genomförts i Eco-design under året.
Bolagens energianvändning framgår av tabellen på sidan 37. Samtliga enheter i Sverige är uppvärmda med fjärrvärme som är ett miljövänligt alternativ. Enheterna i Danmark och Tyskland värms med fossila bränslen (gas respektive olja). Sammantaget står fjärrvärmen för 68 procent av uppvärmningsbehovet i koncernen. För att jämföra förbrukning för uppvärmning från ett år till ett annat år krävs en korrigering med det som kallas "graddagar" för att normera till ett normalår. För Lammhult där koncernen har betydande verksamhet var 2011 ett milt år (88 procent av normalår) medan 2012 var nära ett normalår med graddagar motsvarande 98 procent.
Reduktionen i CO2-emission som uppgår till 30 procent i jämförelse med föregående år beror på att samtliga bolag i Sverige sedan 2012 är anslutna till miljöelsavtal. Reduktionen uppgår till närmare 300 ton till sammantaget ca 800 ton/år för alla verksamheter i Sverige. Redovisning framgår av tabellen på sidan 37. Uppgifter för CO2-emission från transporter redovisas inte då endast ett begränsat antal leverantörer i nuläget kan lämna en emissionsredovisning. Uppgifterna för CO2-redovisning baseras på uppgifter från leverantörerna av el och fjärrvärme samt utsläpp från uppvärmning med naturgas och olja.
Redovisning av förpackningsmaterial och råvaror till lackering och limning framgår av tabellen på sidan 37. Av redovisningen framgår att wellpapp och trä (som baseras på förnyelsebara råvaror) dominerar som förpackningsmaterial och utgör ca 95 procent av allt förpackningsmaterial. Genomförda projekt inom Lammhults Biblioteksdesign AS har reducerat förpackningsmängden med närmare 30 procent i jämförelse med föregående år, vilket är en viktig förklaring till de reducerade volymerna.
Vatten används i mycket begränsad omfattning i tillverkningsprocesser, varför redovisad volym främst speglar antalet anställda per bolag.
Avfall redovisas i tabellen på sidan 37. Av tabellen framgår att materialåtervinning är den dominerande metoden för avfallshantering vilket är viktigt för ett hållbart samhälle. Av totalt avfall har ca 62 procent kunnat återanvändas genom materialåtervinning.
* Samtliga uppgifter, både för 2012 och 2011, avser kvarvarande verksamheter.
| Fabriksanläggningar | Lammhults Möbel AB Sverige |
Abstracta AB Sverige |
Voice AB Sverige |
Ire Möbel AB Sverige |
Patenttavler A/S Danmark Borks |
Biblioteksdesign AB Lammhults Sverige |
Biblioteksdesign A/S Lammhults Danmark |
Bibliothekstechnik AG Schulz Speyer Tyskland |
Summa 2012 | Summa 2011 | Index* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| FÖRPACKNINGSMATERIAL Well (kg) Plast (kg) Trä (kg) |
88 077 5 777 3 731 |
82 965 994 6 023 |
11 202 341 15 657 |
12 720 2 083 0 |
1 865 2 541 6 295 |
5 069 357 0 |
33 415 0 13 650 |
2 400 2 000 0 |
237 713 14 093 45 356 |
272 414 33 365 86 168 |
87% 42% 53% |
| ANDRA RÅVAROR Pulverlack (kg) Våtlack (kg) Lim (kg) |
2 182 3 116 3 875 |
0 0 8 196 |
0 0 52 |
0 0 2 739 |
0 0 12 128 |
0 0 0 |
18 212 0 0 |
0 0 0 |
20 394 3 116 26 990 |
23 338 3 561 25 608 105% |
87% 88% |
| ENERGI Olja (kWh) Naturgas (kWh) El (kWh) Fjärrvärme (kWh) Vattenförbrukning (m3) CO2-emission från |
0 0 885 168 1 383 230 600 |
0 0 713 454 1 411 644 410 |
0 0 469 495 371 860 611 |
0 0 256 537 650 660 355 |
0 248 490 175 476 0 111 |
0 0 286 096 275 000 340 |
0 1 522 202 495 720 0 378 |
111 420 270 |
111 420 0 1 770 692 81 433 3 363 379 3 473 775 0 4 092 394 4 381 149 3 075 |
110 580 1 914 033 3 170 |
101% 93% 97% 93% 97% |
| uppvärmning och el (kg) AVFALL Farligt avfall (kg) Deponi (kg) Materialåtervinning |
35 964 12 559 0 |
36 703 1 100 18 120 |
29 217 0 2 424 |
947 137 0 |
132 698 0 9 890 |
6 073 0 0 |
538 916 0 0 |
68 675 0 0 |
849 193 13 796 30 434 |
1 205 510 16 334 33 110 |
70% 84% 92% |
| av stål (kg) Materialåtervinning av aluminium (kg) Materialåtervinning |
19 520 1 080 |
7 650 4 990 |
492 | 0 0 |
3 420 | 0 0 |
114 349 | 0 | 142 011 9 490 |
160 969 | 88% 7 070 134% |
| av trä (kg) Materialåtervinning av plast (kg) Materialåtervinning |
30 780 2 810 |
71 840 2 320 |
30 940 280 |
0 540 |
960 | 0 0 |
2 970 | 136 530 6 910 |
134 150 102% 15 535 |
44% | |
| av well (kg) Materialåtervinning av papper (kg) Brännbart avfall |
21 215 8 690 |
15 070 1 525 |
14 010 528 |
1 210 570 |
12 000 | 0 4 000 |
6 760 | 7 610 | 70 265 22 923 |
54 385 129% 14 189 162% |
|
| (Energiåtervinning) (kg) | 21 690 | 44 190 | 46 470 | 12 620 | 33 300 | 17 600 | 13 746 | 7 440 | 197 056 | 180 940 109% |
* Index avser summa utfall för år 2012 i jämförelse med föregående år för motsvarande verksamheter.
Vår årliga redovisning av arbetet sker enligt Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer G3.1 nivå C. Ekonomiska och sociala indikatorer omfattar hela koncernen. För miljöaspekter ingår samtliga produktions- och distributionsenheter. Säljbolagen har marginell inverkan på miljöindikatorerna. Redovisning för 2012 omfattar kvarvarande verksamheter varför Scandinavian Eyewear AB som avyttrades under året är exkluderad från 2012 års redovisning. Underleverantörers fabriker ingår inte, liksom tidigare, i redovisningen. Som bilaga till redovisningen fi nns en GRI-korsreferenstabell som endast fi nns i elektronisk form på hemsidan www.lammhultsdesigngroup.com
SKARPARE FOKUS MED LJUSET PÅ DE ENSKILDA VARUMÄRKENAS STYRKOR.
LAMMHULTS DESIGN GROUP MÖTER FRAMTIDEN MED TVÅ STARKA OCH TYDLIGA AFFÄRSOMRÅDEN: OFFICE & HOME INTERIORS OCH PUBLIC INTERIORS.
B R A N D & D E SI G N D I R E C TOR L A M M H U LT S D E SI G N G R O U P
AFFÄRSOMRÅDESCHEF OFFICE & HOME INTERIORS
Offi ce & Home Interiors står inför spännande möjligheter. Det sker stora förändringar i möbleringsmönstren på många arbetsplatser, särskilt i de så kallade aktivitetsbaserade arbetsmiljöerna. Sociala mötesplatser där medarbetare och kunder träffas under formella och informella former utvecklas i snabb takt. Samtidigt får den personliga kontorsplatsen, "det egna reviret", ta ett steg tillbaka.
Den moderna mötesplatsen växer nu fram i allt snabbare takt. Organisationernas väckta inredningsbehov smälter samman med arkitekternas visioner i effektfulla interiörer. Mötesplatserna spänner från traditionellt konferenssittande till kreativ och informell möblering för det öppna samtalet. Arkitekturen balanserar funktionella, sociala och estetiska kvaliteter.
Med nya organisationsmönster kommer krav på ny inredning. Som utvecklingen ser ut växer behoven av välstuderad funktionalitet, avancerad teknik och vitaliserande estetik. En välbehövlig utmaning för hela vår bransch att tänka nytt. En möjlighet att pröva nya idéer som vi inom Offi ce & Home Interiors antar fullt ut. Vi utvecklar i skrivande stund nya produkter som möter arkitekternas planer och användarnas förändrade behov.
Under 2012 har renodling och strukturering av affärsområdets verksamheter varit prioriterat. Struktureringsarbetet har genomförts. Den organisation som är satt för lönsam tillväxt förväntas börja generera goda produktivitets- och synergieffekter redan under verksamhetsåret 2013.
Några förändringar som genomförts är avvecklingen av Borks produktionsenhet i Danmark; deras tillverkning och lager är fl yttat till Abstractas moderna anläggning i Lammhult. Även Voice verksamhet har fl yttat från Jönköping till Lammhult och integrerats i Abstracta. Voice har dessutom börjat bredda sortimentet för att passa även i offentlig miljö. Kreativa förvaringslösningar som landar väl i Abstractas sortimentsmix.
På de följande sidorna presenterar vi utvecklingen i affärsområdets bolag närmare. På ett övergripande plan kan jag sammanfatta 2012 som ett krävande år. Våra skickliga medarbetare har mött tuffa individuella utmaningar och klarat sina åtaganden med en smittande positiv energi och stark beslutsamhet. Vi inom Offi ce & Home Interiors är rustade för att skörda frukterna av de genomförda strukturförändringarna. Nu ser hela affärsområdet fram emot ett intressant och stimulerande 2013.
Lars Bülow Affärsområdeschef Offi ce & Home Interiors
| OFFICE & HOME INTERIORS | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, mkr | 439,7 | 376,6 | 361,1 | 393,1 | 372,0 |
| Rörelseresultat, mkr * | 50,1 | 29,3 | 23,8 | 24,6 | 5,6 |
| Rörelsemarginal, % | 11,4 | 7,8 | 6,6 | 6,3 | 1,5 |
| Sysselsatt kapital, mkr | 205,1 | 188,0 | 219,3 | 201,6 | 150,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 27,1 | 15,1 | 11,8 | 11,9 | 3,3 |
| Investeringar, mkr | 20,6 | 9,7 | 4,6 | 14,0 | 10,3 |
| Medelantal anställda | 198 | 187 | 183 | 210 | 207 |
* exkl administrationsersättning till moderbolaget.
Affärsområdenas ekonomiska utveckling enligt ovan är redovisad enligt IFRS. Värden för året 2008 har räknats om från Bokföringsnämndens allmänna råd till IFRS i samband med årsredovisningen 2009.
Lammhults har en lång tradition av att tillverka produkter med en konsekvent design och ärlighet mot materialen. Ett tydligt arv från modernismen och dess anknytning till industrialismens utveckling. Estetik, enkelhet och hållbarhet i alla aspekter, är utomordentligt viktiga. En hållning som sammanfattas i konceptet Modern Essentials.
VD LARS BÜLOW
Lammhults är ett anrikt varumärke. Med en konsekvent satsning på design och kvalitet är det ett av de främsta inom den svenska möbelbranschen. Produkterna har lång livslängd, materiellt såväl som immateriellt. Produktprogrammet är omfattande och består av stolar, bord och tillbehör för främst offentlig miljö.
Arkitekten Lars Bülow är Vd för Lammhults Möbel och berättar mer om företaget, året som gått och hur framtiden ser ut.
Frågan är högt prioriterad av företagsledningen. Den genomsyrar alla delar av verksamheten och bildar en länk mellan visioner och verklighet. Designarbetet rapporteras på varje ledningsgruppsmöte och uppnådda resultat diskuteras med högt i tak.
Relationer är en nyckelfaktor eftersom vår främsta målgrupp är professionella arkitekter och inköpare. Vi lägger en stor del av våra resurser på att bli föreskrivna. Det ökar vårt renommé i målgruppen och vi attraherar den vägen intresse från agenter, återförsäljare och slutkunder.
Ungefär 75 procent av vår omsättning kommer från de nordiska länderna. Det är vår basmarknad. Just nu ser vi stor potential att öka i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Holland, Schweiz och USA. Vi har även rönt viktiga framgångar på ett antal mindre marknader som Tjeckien, Litauen, Turkiet och Mellanösternregionen; här fi nns ett omvandlingstryck som rätt utnyttjat kan ge ökad försäljning av Lammhults design. I de fl esta fallen agerar vi genom agenter och i vissa fall genom importörer.
Hur vill du sammanfatta Lammhults 2012?
– Designledarskapet har stärkts i och med att vi har utarbetat långsiktiga plattformar för varumärke och sortiment.
– Mer driv och fokus på innovation i samarbetet med våra etablerade designkontakter.
– Tydligare informations- och ledningsstruktur har ökat delaktigheten och engagemanget i hela organisationen.
– Nytändning hos kunder och agenter genom tydlig målformulering och konsekvent information.
– Skärpt fokus på hållbarhetsfrågor och produktivitetshöjningar.
Vi har stått oss väl. Året startade visserligen svagt och vi tappade både i volymer och i resultat, men med höstens orderingång gjorde vi en stark återhämtning. Flera större projekt, i Sverige och på exportmarknaderna, gick vår väg. Vi avslutade 2012 med en rekordstor orderstock och har sannolikt tagit marknadsandelar på flera marknader.
På produktsidan arbetar vi med nytänkande och blir mer lösningsorienterade. Moderna företagsstrukturer efterfrågar mötesplatsmöbler som är matchade efter nya behov och arbetsprocesser.
Kunderna söker också större originalitet och personlighet. Lika mycket på arbetsplatsen som hemma. Inredningen har blivit en del i företagens varumärkesprofi lering och ett sätt
att attrahera en ny generation medarbetare född på 80 och 90-talen. Detta behovsmönster passar Lammhults.
Hållbarhet och miljö blir bara viktigare och påverkar starkt när kunderna väljer inredning.
Med ett långsiktigt och konsekvent Design Managementarbete. Uthålligt kommunikationsarbete och ett engagerat såväl som engagerande ledarskap. Trovärdighet i miljöfrågor. Samt fokus på förändring, ständiga förbättringar och ökad produktivitet.
Sedan 2012 ingår Borks och Voice i Abstracta. Produktvarumärket Voice erbjuder ett nutida spännande sortiment med en tvist; produkter som passar för hemmet såväl som det moderna kontoret.
VD THOMAS SAMUELSSON
Abstracta har positionerat sig som en formstark innovatör för arbetsplatsinteriörer. Företaget designar och tillverkar produkter för en god arbetsmiljö, kreativa möten och från och med 2012 även spännande produkter, främst förvaringslösningar, för hemmiljö. Sortimentet omfattar möbler för kontor, hemmiljö och offentliga miljöer. Erbjudandet karaktäriseras av kunskap inom arbetsmiljö, främst ljudmiljön, och en enkel och funktionell design.
Vi är ett designbolag i grunden och ledningen har en ständigt pågående dialog med både formgivare och kunder. Design ska genomsyra hela bolaget, inte enbart produkterna. Det är en pågående process som vi ständigt driver för att vi kunna sticka ut och skilja oss från övriga företag inom vår marknad. Vi har ett produktråd som driver sortimentsfrågor under ledning av ansvarig marknadschef. Abstractas och Voice varumärkesplattformar är basen i arbetet.
All försäljning sker genom lokala återförsäljare. Våra säljare, vår marknadsavdelning och våra agenter bearbetar dem direkt. Vi arbetar också nära arkitekter och inredare i föreskrivande led. Dessutom för vi en aktiv dialog med slutkunder.
Den nordiska marknaden är viktigast för oss och där har vi
också egen säljpersonal. Tyskland, Frankrike, Benelux och Storbritannien spelar också en betydande roll och bearbetas genom vårt agentnät.
Att vi har konsoliderat Borks och Voice med Abstracta AB. Vi har samtidigt fl yttat produktion och administration till oss i Lammhult. En effektivisering som lagt ett bra fundament för bolagets fortsatta utveckling.
Vi ser även stora möjligheter i att erbjuda Abstracta och Voice tillsammans. Den nya typen av kontor söker ofta mer hemlika produkter i olika aktivitetsmiljöer. Där har vi påbörjat en breddning av Voice sortiment med kreativa förvaringslösningar också för offentlig miljö. Genom Voice har vi också ett naturligt sätt att nå en bredare marknad via heminredningsbutikerna.
Anya Sebtons A-klassade väggabsorbent Bits Wall och golvskärmen Loop. Två exempel på ljudabsorberande lösningar med spännande estetik. Sedan har vi Meet, en innovativ förvarings- och sittmöbel som uppmanar till kreativa möten, framtagen av Daniel Lavonius Jarefeldt, Johanna Munck af Rosenschöld och Josef Zetterman.
Modulförvaringen No. 5 av Voice, formgiven av Jesper Ståhl, med form och funktion för både hemmet och kontoret, har fått ett varmt välkomnande och lovar gott.
Privatmarknaden för möbler har haft det riktigt tufft och vi har parerat med strukturåtgärder och kostnadsbesparingar. Inom offentlig miljö har vi stått emot bra och såg en avmattning först under fjärde kvartalet.
Med mycket funktion och tydlig formgivning på produktsidan. Funktionalitet och totalkostnad är viktiga faktorer för våra kunder. Produktutvecklingen inom vårt kärnområde går vidare. Vi är lyhörda för trender och samarbetar med erfarna formgivare. Vi kommer också att fortsätta vårt pågående arbete med Design Management. En satsning som stärker vår identitet och i förlängningen vår position.
Vi ska stärka vårt varumärke ytterligare och satsar på effektiv försäljning och tydlig marknadsföring. Våra satsningar koncentreras till kärnmarknaderna i Norden och Europa. Internt har vi satt igång ett ambitiöst projekt för lager- och produktivitetsförbättringar, vilket förväntas ge resultat redan 2013.
Ire har perfektion som varumärkesfilosofi och sortimentet av stoppmöbler tar tydlig plats i premiumsegmentet. Flera av modellerna består av byggbara serier med stor flexibilitet. I första hand riktar sig Ires möbler till det urbana hemmet men har egenskaper som passar lika bra i det offentliga rummet.
TRUE TO PERFECTION
Tidlöshet och varaktighet är värden som karaktäriserar en möbel från Ire. Designen står över kortsiktiga trender. Högkvalitativa material tillsammans med avtagbara och utbytbara klädslar ger möbler som håller över tid och kan förnyas under sin livstid. Med fl era miljömärkta produkter har Ire gjort hållbarhet till en viktig profi lfråga. I hållbarhetstanken ligger såväl miljö som kvalitet.
Designfrågan är hjärtat i vår verksamhet och synen på design som en framgångsfaktor genomsyrar hela företaget. Under året lanserades en ny designstrategi på kollektionssidan med formgivaren Emma Olbers som en viktig extern resurs och pådrivare. I arbetet fi nns en bred förankring i företaget som ger en långsiktighet och ett bra genomslag.
Vi arbetar främst mot retail och säljer genom återförsäljare i Norden och Benelux. I Norden är marknaden uppdelad på möbelkedjor och fristående butiker. Kedjorna satsar i allt högre grad på pris som en konkurrensfaktor, varför vi sätter fokus på de enskilda handlarna. Ire befi nner sig i premiumsegmentet och vi vänder oss till återförsäljare som har en liknande målgrupp: designmedvetna människor med en urban livsstil.
Stockholm Furniture Fair gav oss en positiv start på året, försäljnings- och PR-mässigt. Den nya soffan Altero fi ck ett mycket gott mottagande. Ire blev också omskrivet på bloggar och i sociala medier för vårt arbete med design och hållbarhet.
Med en ny säljare som är helt inriktad på bearbetning av arkitekter och återförsäljare inom offentlig sektor, blev 2012 året då vi på allvar började satsa på contract-marknaden.
Från och med 2012 har Ire också en helt kvinnlig ledningsgrupp, vilket är unikt för branschen.
Tidigare omnämnda soffan Altero av Carl Henrik Spak stod för årets stora lansering. I övrigt har året kännetecknats av intensiv produktutveckling. Vi har tagit fram en ny bäddfåtölj,
främst riktad mot hotellbranschen, tillsammans med designer Jesper Ståhl. Den heter Collar och lanseras på 2013 års Stockholm Furniture Fair. Samtidigt lanseras en modern clubfåtölj, CLU av Carl Öjerstam och soffan Armilla av Emma Olbers.
Det har varit ett tufft år. Europas fi nansiella oro har haft en negativ inverkan på hela möbelhandeln och premiumsegmentet, där Ire befi nner sig, har varit extra utsatt. Vi har också tappat i omsättning jämfört med fjolåret. Tendensen är att de mindre designbutikerna har det svårt och där har vår försäljning minskat. Samtidigt växer de större återförsäljarna och hos dem har vi ökat vår försäljning. De större projekten på contract-sidan har inte realiserats under 2012.
Även om marknadsutveckling för 2013 är osäker, ser jag ljust
på framtiden. Breddningen mot professionella miljöer har fått ett gott mottagande och gör oss mindre känsliga. Vi ser också fl era ljusglimtar på våra marknader. Inom retail ligger Norge som drabbats mindre av konjunkturen bra till. I Sverige arbetar vi för att ta marknadsandelar eftersom tillväxten ser ut att vara fortsatt låg.
Inom contract har vi stora möjligheter att växa under rådande konjunktur. Hotellsektorn och mjuka kontorsmiljöer är områden som vi kommer att bearbeta hårt. I Norge är contractmarknaden helt orörd mark för oss där vi inleder en satsning.
Konjunkturen är bara en faktor som påverkar vår utveckling. Produktutvecklingen spelar också stor roll. Får vi ut rätt produkter på marknaden har vi goda tillväxtmöjligheter oavsett konjunktur. Vi har utvecklat en rad nya produkter som fått god respons från såväl föreskrivare som köpare. Bäddfåtöljen för hotell är en produkt som vi tror mycket på.
ANDERS ROTHSTEIN
AFFÄRSOMRÅDESCHEF PUBLIC INTERIORS
VD OCH KONCERNCHEF L AMMHULTS DESIGN GROUP
Public Interiors skapar kreativa, attraktiva och funktionella inredningar för bibliotek och andra offentliga mötesplatser. Ett område som är inne i en förändringsfas med vissa utmaningar, men också stora möjligheter.
Den digitala utvecklingen är på frammarsch i biblioteken. När utlåningen av e-böcker ökar minskar behovet av en fysisk plats för förvaring av böcker. Som en branschaktör måste vi ställa oss frågan om det nuvarande bibliotekets existensberättigande och se hur framtidens bibliotek tar form.
De moderna biblioteksbesökarna kommer inte huvudsakligen för att låna böcker. De ser biblioteket som en mötesplats, en studie- eller arbetsplats och ett utökat vardagsrum. Här läser de tidskrifter, tar en fi ka, deltar i undervisning, arbetar och ser på fi lm, teater och konserter.
Framtidens bibliotek är ett kombinerat upplevelse- och informationscentrum. Det är öppet för alla medborgare och kommer med stor sannolikhet samla ytterligare samhällsfunktioner. Utvecklingen går mot bibliotek som blir ett samhällets "one stop shop".
Med nya funktioner och behov växer andra krav på inredning och möbler fram. Öppenhet, tillgänglighet och teknisk integration är nyckelord.
Under 2012 började affärsområdet agera under namnet Public Interiors. Ett namnbyte som även speglar verksamhetens inriktning. För att fortsätta växa med lönsamhet har vi sökt kompletterande områden inom den offentliga
sektorn. Det gångna året fokuserade vi på utbildningslokaler. På sikt ska vi även marknadsföra oss mot vård och omsorg. Områden som nu utvecklas snabbt och har stor potential. Bredare marknadsinriktning i kombination med effektivare produktförsörjning ger vårt affärsområde förutsättningarna för lönsam tillväxt.
Affärsområdet ska främst expandera genom organisk tillväxt på nuvarande geografi ska marknader. Insatserna mot aktörer inom skola och utbildning bidrar också till expansionen. Inom koncernen fi nns en gedigen kompetens och erfarenhet från utbildningsområdet och vi kommer att kunna dra nytta av såväl kunskap som produkter från affärsområdet Offi ce & Home Interiors.
Public Interiors är uppdelat i två enheter:
Tillsammans kompletterar de varandra och ger oss möjlighet att bearbeta hela marknaden på ett effektivt sätt.
Anders Rothstein, affärsområdeschef Public Interiors, Vd och koncernchef
| PUBLIC INTERIORS | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, mkr | 353,5 | 365,0 | 318,2 | 260,7 | 257,5 |
| Rörelseresultat, mkr * | 45,3 | 35,7 | 13,8 | 7,1 | 16,6 |
| Rörelsemarginal, % | 12,8 | 9,8 | 4,3 | 2,7 | 6,4 |
| Sysselsatt kapital, mkr | 189,0 | 196,6 | 157,6 | 153,9 | 135,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 28,7 | 19,4 | 8,0 | 5,2 | 11,9 |
| Investeringar, mkr | 5,0 | 7,1 | 3,0 | 2,3 | 2,4 |
| Medelantal anställda | 150 | 158 | 162 | 141 | 133 |
* exkl administrationsersättning till moderbolaget.
Affärsområdets ekonomiska utveckling enligt ovan är redovisad enligt IFRS. Värden för året 2008 har räknats om från Bokföringsnämndens allmänna råd till IFRS i samband med årsredovisningen 2009.
Erbjudandet bygger på lång branscherfarenhet, engagemang och djupa kunskaper. Produkterna och tjänsterna karaktäriseras också av hög kvalitet, funktionalitet och tilltalande design. Eurobib Direct erbjuder i sin tur korta leveranstider. Med breddningen av affärsområdet kommer de tre varumärkenas kompetens och produkter att nå en större målgrupp inom den offentliga sektorn.
Lammhults Biblioteksdesign AB Lammhults Biblioteksdesign A/S
Med varumärkena BCI och Schulz Speyer når affärsområdet ut på såväl den skandinaviska som den internationella marknaden med sina inredningslösningar för bibliotek. I Eurobib Direct har affärsområdet ett anpassat eftermarknadskoncept med förbruknings- och displaymaterial samt solitära möbler.
Design är en av våra viktigaste byggstenar men för oss är det inte bara den specifi ka produkten som ingår i designbegreppet. Med vårt stora internationella kunnande inom inredningslösningar inspirerar vi beslutsfattare att skapa det nya biblioteket som ett helt upplevelsecenter. Den processen är också en del i arbetet med designen och ingår lika mycket i vår ledning som i vårt möte med ledningsnivån hos kunderna.
Affärsområdet Public Interiors är uppdelat i två erbjudanden: Projekt som fokuserar på lösningar. Eftermarknad som står för kompletteringsprodukter. BCI och Schulz Speyer ansvarar för projekt. Eurobib Direct håller i eftermarknaden. Uppdelningen gör oss till den bästa partnern för våra kunder, från arkitekter till användare. Vårt erbjudande sträcker sig från idé och inspiration till förbrukningsprodukter. Från skapande av upplevelser för besökarna till en kostnadseffektiv drift.
Vi har fl era så kallade "hemmamarknader". BCI har sitt ursprung och säte i Danmark och Sverige. Schulz Speyer i Tyskland och Eurobib Direct i Sverige. Men alla tre arbetar genom affärsområdets dotterbolag och distributörer på exportmarknaderna, t.ex Frankrike, Storbritannien, Norge, Belgien, Mellanöstern, USA och valda delar inom BRIC-länderna.
Inom BCI och Schulz Speyer har vi startat ett projekt som vi kallar One Company Thinking. Vi har dragit igång en rad aktiviteter för att öka samarbetet mellan BCI och Schulz Speyer. Det handlar om utvecklingen av sortiment och koncept, men också om att integrera funktioner för administration och försäljning. Resultatet är bättre kompetensoch resursutnyttjande. De två varumärkena och juridiska enheterna fortsätter sitt respektive arbete – men adderar styrkan i ett gemensamt koncept. Inledningsvis har konceptet stärkt vårt distributionsled på de viktiga marknaderna Kuwait och Saudiarabien.
Eurobib Direct har tagit fram en helt ny e-handelsplattform och vi har börjat rulla ut vårt befi ntliga eftermarknadskoncept genom dotterbolagen i Storbritannien och Tyskland, där vi redan fått in kunder via projektförsäljningen. På den svenska marknaden har vi också påbörjat satsningen på affärsområdets nya segment skola och utbildning.
Tack vare ovan nämnda åtgärder har vi trots en hård priskonkurrens på en generellt svag marknad, förbättrat lönsamheten under 2012. Vi har också fl yttat fram positionerna på fl era marknader, i synnerhet Tyskland, Sverige, Storbritannien, Frankrike och Belgien.
Under många år har det traditionella biblioteket upplevt en allt större konkurrens om att attrahera besökare, särskilt i ålderskategorin 15 till 40 år. Det blir allt viktigare för biblioteken att skapa attraktiva miljöer och hitta något nytt för att vända trenden. Behovet av helt nya produkter och lösningar
ökar. Det är ett behov som våra bolag tillsammans med koncernens andra affärsområde har kompetensen, erfarenheten och produkterna för att möta. Vi har ett mycket bra utgångsläge för att vara med och designa och inreda framtidens bibliotek – upplevelsecenter över hela världen.
Vi är en attraktiv partner som levererar kompletta lösningar genom effektiva processer. Vi är duktiga på att skapa nya spännande produkter och lösningar som stödjer såväl dagens som morgondagens behov.
Lammhults Design Group är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Växjö kommun, Kronobergs län. Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen, samt Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Från och med den 1 juli 2008 omfattar en reviderad kod för bolagsstyrning alla bolag som är noterade på OMX eller NGM. Sedan dess utgör Koden grund för styrningen av koncernen. Koden syftar till att skapa goda förutsättningar för en aktiv och ansvarskännande ägarroll och utgör ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet. Den bygger på principen följ eller förklara, vilket innebär att det inte är något brott mot Koden att avvika från en eller fl era regler om motiv fi nns och förklaras. Lammhults Design Group har för 2012 inga avvikelser från Koden att rapportera. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor.
Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande utövas. På årsstämman beslutar aktieägarna bland annat om fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning, disposition av bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och Vd, val av styrelse och dess ordförande och i förekommande fall val av revisor, hur valberedningen ska utses, ersättning till styrelsen och revisorerna, samt riktlinjer för ersättning till Vd och övriga ledande befattningshavare.
Bolaget tillämpar inte några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, aktieägaravtal.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
samt om ändring av bolagsordningen.
Direkta eller indirekta aktieinnehav Följande aktieägare har ett direkt eller indirekt aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget: Scapa Capital AB (25,8 procent av rösterna) och Canola AB (17,7 procent av rösterna).
Vid Lammhults Design Groups årsstämma den 26 april 2012 deltog ca sjuttio aktieägare och gäster. De närvarande aktieägarna representerade ca 71 procent av det totala antalet röster i bolaget. Förutom de sedvanliga besluten på stämman omvaldes Yngve Conradsson, Jörgen Ekdahl, Jerry Fredriksson, Erika Lagerbielke, Lotta Lundén och Anders Pålsson till styrelseledamöter. Till styrelseordförande omvaldes Anders Pålsson. Stämman beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission av totalt högst 800 000 B-aktier. Utdelningen fastställdes till 0,50 kronor per aktie.
Årsstämman beslutade att styrelsens ordförande årligen senast vid tredje kvartalets utgång ska sammankalla de fyra största aktieägarna av kapital och/eller röster i bolaget. Dessa ska sedan utse vardera en ledamot i valberedningen som inte bör vara styrelseledamot. Valberedningens uppgift är bland annat att inför årsstämman föreslå antalet styrelseledamöter,
styrelseordförande, övriga styrelseledamöter, revisorer samt arvoden åt styrelsen och revisorerna. Valberedningen till årsstämman 2013 består av följande personer: Anders Hultman (ordförande och utsedd av Scapa Capital AB), Sven Zetterqvist (utsedd av Skandia Livförsäkrings AB), Göran Johansson (enligt fullmakt) och Lars Johansson (utsedd av Canola AB).
Styrelsen har enligt aktiebolagslagen ett övergripande ansvar för koncernens organisation och förvaltning samt för att kontrollen av bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållanden i övrigt är betryggande. Styrelsen fattar beslut i frågor avseende koncernens övergripande mål, strategiska inriktning och policys liksom viktigare frågor som rör finansiering, förvärv, avyttringar och investeringar. Arbetet i styrelsen för Lammhults Design Group AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbetsrutiner och övergripande arbetsuppgifter, regler för styrelsesammanträden, former för den löpande ekonomiska rapporteringen och arbetsfördelningen mellan styrelse och Vd. Arbetsordningens relevans och aktualitet ses över varje år.
Styrelsen har under året haft fem ordinarie styrelsesammanträden och tre extra sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Sammanträdena har ägnats åt ekonomisk uppföljning av verksamheten, strategiska frågor, budgetdiskussioner, förvärvs- och avyttringsfrågor, rekryteringsfrågor, samt extern ekonomisk information. Vd och CFO deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande.
Styrelsesammanträdena förbereddes av Vd och CFO. Vd försåg ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag minst fem arbetsdagar före respektive sammanträde. Löpande under året erhöll styrelsens ledamöter månadsrapporter, vilka belyste koncernens ekonomiska och operationella utveckling. Dessa rapporter upprättades gemensamt av Vd och CFO.
Styrelsens närvaro och utvärdering Under 2012 hölls totalt nio sammanträden, varav sex efter årsstämman. Närvaron på dessa sammanträden har varit enligt följande: Yngve Conradsson (9), Jörgen Ekdahl (9), Jerry Fredriksson (9), Erika Lagerbielke (8), Lotta Lundén (8) och Anders Pålsson (9). Styrelsens ordförande tillser att styrelsens arbete utvärderas en gång per år. Styrelsen utvärderar också Vd:s arbete. Baserat på resultatet genomförs löpande åtgärder av ordförande och företagsledning för att förbättra styrelsens arbete.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tolv ledamöter med högst fem suppleanter. Styrelsens ordförande sedan årsstämman 2011 är Anders Pålsson. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. En av ledamöterna, Yngve Conradsson, har beroendeställning gentemot den största aktieägaren Scapa Capital AB, medan en annan av ledamöterna, Jerry Fredriksson, har beroendeställning gentemot Canola AB, som har näst fl est röster i Lammhults Design Group AB. Övriga fyra ledamöter är oberoende i förhållande till de största ägarna. För ytterligare information om enskilda styrelseledamöter, se sidan 56.
Ersättning till styrelsen beslutas av årsstämman. Vid årsstämman 2012 beslutades att arvode till styrelseledamöterna för tiden till nästa årsstämma skall utgå med 840 kkr (840), varav arvode till styrelsens ordförande uppgår till 240 kkr (240). Övriga ledamöter erhåller vardera 120 kkr (120) i arvode. Därutöver beslutade årsstämman att ersättning för uppdrag i revisions- och ersättningskommittéerna ska utgå med 50 kkr till ordföranden och med 25 kkr till övriga två ledamöter i respektive kommitté.
Enligt bolagsordningen ska bolaget ha en eller två revisorer eller ett eller två revisionsbolag. På stämman 2012 valdes revisionsbolaget KPMG AB, med Michael Johansson som huvudansvarig revisor, för tiden intill slutet av nästa
ordinarie årsstämma. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar bolagets huvudansvarige revisor och går igenom årets revision.
Revisionskommitténs huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den fi nansiella rapporteringen. Kommittén träffar fortlöpande bolagets revisor och tar del av de risker (både affärsrisker och risker för fel i den fi nansiella rapporteringen) som framkommit i revisionen. Kommittén diskuterar även väsentliga redovisningsfrågor som påverkar koncernen. Revisionskommitténs ledamöter har utgjorts av Jörgen Ekdahl (ordförande), Erika Lagerbielke och Lotta Lundén. Ordföranden i revisionskommittén ansvarar för att styrelsen i sin helhet kontinuerligt hålls informerad om kommitténs arbete. Under 2012 hölls fyra protokollförda möten. Samtliga ledamöter har haft full närvaro på kommittémötena.
Ersättningskommitténs ledamöter har bestått av Anders Pålsson (ordförande), Yngve Conradsson och Jerry Fredriksson. Kommittén lämnar förslag till styrelsen om Vd:s anställningsvillkor inklusive förmåner. Beslut om ersättningar till övriga ledande befattningshavare fattas av styrelsen efter förslag från Vd. Vd ska årligen i förväg informera ersättningskommittén om föreslagna ersättningar till ledningspersonal direkt underställd Vd. Under 2012 hölls fem protokollförda möten. Samtliga ledamöter har haft full närvaro på kommittémötena.
Vd leder verksamheten i enlighet med den antagna arbetsordningen för styrelse och Vd, samt styrelsens instruktioner. Vd ansvarar för att styrelsen erhåller ett så sakligt, utförligt och relevant informations- och beslutsunderlag som erfordras för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.
Koncernledningen har under 2012 bestått av Vd, CFO, Supply Chain Manager och Brand & Design Director. För information om enskilda medlemmar, se sidan 58.
Koncernledningen har även business reviews med företagsledningarna för respektive affärsområde. Dessa forum ägnas åt ekonomisk uppföljning, verksamhetsutveckling, strategiska frågor och förvärvsdiskussioner.
Ersättning till Vd och koncernledning Riktlinjer för lön, bonus och annan ersättning till bolagets ledande befattningshavare beslutas av årsstämman. För 2012 fattade stämman beslut om att bolagets ersättningar ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga så att kompetenta och skickliga medarbetare kan rekryteras, motiveras och behållas. Koncernens ledande befattningshavare som utgör koncernledningen, har avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till på förhand bestämda mål avseende individuellt uppsatta mål, eller koncernens resultat och kassafl öden. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare kan uppgå till maximalt fyra månadslöner per år. Även långsiktiga aktie- eller aktierelaterade incitamentsprogram ska kunna förekomma. För ytterligare information om löner och ersättningar, se not 7.
Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets och koncernens operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare se till att den externa fi nansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs, samt att krav på noterade bolag efterlevs.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Lammhults Design Group har en tillfredsställande intern kontroll. Vd ansvarar för att det fi nns ett betryggande system för intern kontroll som täcker alla väsentliga risker för fel i den ekonomiska rapporteringen.
Kontrollmiljön är grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Koncernens interna kontrollstruktur bygger bland annat på
en tydlig ansvars- och arbetsfördelning såväl mellan styrelse och Vd som inom den operativa verksamheten. Policyer och riktlinjer dokumenteras och utvärderas kontinuerligt av styrelse och ledning.
Baserat på löpande diskussioner och möten i organisationen identifi erar, analyserar och beslutar Lammhults Design Groups ledning om hantering av risker för fel i den fi nansiella rapporteringen. Styrelsen behandlar utfallet av bolagets process för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att den omfattar alla väsentliga områden och fastställer inriktning och vid behov nödvändiga åtgärder. Koncernens väsentliga risk och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsmässiga risker i form av hög exponering mot vissa branscher och fi nansiella risker. Finansiella risker såsom valuta-, ränte-, fi nansieringsoch likviditetsrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets fi nansfunktion, medan kreditrisker främst hanteras av respektive affärsområdes fi nansfunktion. Koncernens fi nansiella risk har minskat tack vare genomförda försäljningar av Voice fastighet och Scandinavian Eyewear. Dessa försäljningar har tillsammans med kassafl ödet från den löpande verksamheten minskat koncernens räntebärande skulder med ca 115 mkr under 2012.
Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka fel i den fi nansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den fi nansiella rapporteringen. Vd och CFO följer upp affärsområdena genom regelbundna möten, business reviews, med respektive företagsledning beträffande verksamheterna, dess ekonomiska ställning och resultat, samt fi nansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar bland annat månatliga verksamhetsrapporter där Vd och CFO redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens och respektive affärsområdes ekonomiska ställning och resultat. På dessa
sätt sker uppföljning av väsentliga variationer och avvikelser vilket minimerar riskerna för fel i den fi nansiella rapporteringen. Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det fi nns risker för att fel i den fi nansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är därför att det finns en väl fungerande rapportstruktur där affärsområdena rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter kommenteras.
Lammhults Design Groups information ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och i enlighet med övriga regelverk. Den fi nansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad, samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av koncernen, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.
Respektive affärsområde har en ekonomichef som ansvarar för att upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision för den fi nansiella rapporteringen. CFO informerar regelbundet dessa ekonomichefer om förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och andra relevanta frågor relaterade till den fi nansiella rapporteringen.
Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen sker dels genom rapporter från revisionskommittén och dels genom att de externa revisorerna årligen följer upp delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen. De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionskommittén och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar dessutom bolagets huvudansvarige revisor och går igenom årets revision.
Uppföljning sker även genom att styrelsen erhåller såväl månads- som kvartalsrapporter med ekonomiskt utfall inklusive ledningens kommentarer till verksamheten och den interna kontrollen.
Det har inte framkommit något som tyder på att det interna kontrollsystemet inte skulle fungera på avsett sätt. Därför har styrelsen beslutat att inte inrätta en internrevisionsfunktion. Beslutet kommer att omprövas årligen.
Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor.
Till årsstämman i Lammhults Design Group AB (publ) Org nr 556541-2094
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 53–55 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Växjö den 11 mars 2013 KPMG AB
Michael Johansson Auktoriserad revisor
Ledamot sedan 2005. Född 1957. Hemort Stockholm. Oberoende ledamot i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget.
Civilekonom. 20 års erfarenhet inom detaljhandeln. Bland annat AO-chef för IKEA of Sweden och Commercial Director för IKEA Singapore. Vd för Guldfynd/Hallbergs Guld, General Manager för Coop Forum. Partner i Konceptverkstan.
Ledamot i Bergendahl & Son, Swedol, Statoil Fuel and Retail, Twilfi t, Axcel – Swedish Industrial Board, MultiQ, JBE, LGT och Frontit.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 3 000 B-aktier.
Ledamot sedan 2005. Född 1943. Hemort Alvesta. Ordförande i stoppmöbelföretaget Scapa Inter AB och Beds By Scapa.
Utvecklade tillsammans med Anders Hultman möbelföretaget Scapa till Nordens största säng- och stoppmöbelföretag.
ÖVRIGA STYRELSEUPPDRAG Scapa Capital AB.
367 570 A-aktier och 1 074 000 B-aktier genom ägande i Scapa Capital AB.
Ledamot sedan 2011. Född 1960. Hemort Ljungsarp. Oberoende ledamot i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget. Vd och koncernchef för verkstadsgruppen Polstiernan.
Civilekonom. Ekonomichef på Svedbergs i Dalstorp AB, Dalstorp, under åren 1990-1999. Vd på Primo Sverige AB, Limmared, under åren 2000-2001. Vd och koncernchef på Svedbergs under åren 2002-2010.
Ordförande i Sparbanken Tranemo, ordförande i R-MAN Värnamo.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 2 000 B-aktier.
Ledamot sedan 2004. Född 1942. Hemort Sävsjö. Delägare och Vd för familjeägda Canola AB, Rådhuset AB och Bussgruppen Sverige AB. Även Vd för Investment AB Chiffonjén och Lillekullen AB.
Ekonom. Har tidigare arbetat inom möbeloch livsmedelsindustrin samt med kapitalförvaltning och som revisor.
Ordförande i KarlssonGruppen AB, IV Produkt Holding AB, Frelind AB, Boel & Jan Holding AB, Facility Systems Sweden AB, Sjöbysund AB och Investment AB Vitrinen.
314 049 A-aktier och 112 000 B-aktier (med indirekt ägande genom familjens bolag).
Ordförande. Ledamot sedan 2009. Född 1958. Hemort Malmö. Oberoende ledamot i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget.
Civilekonom, Lunds Universitet 25 års erfarenhet från internationella industriföretag. Bland annat Vd/koncernchef för Hilding Anders, och divisionschef i Trelleborg AB och PLM/Rexam. Verksam inom Gambro och E.on-koncernen (Sydkraft).
Ledamot i Nibe Industrier AB, Trioplast AB, STARCO A/S.
Advisory Director för Investcorp i London.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 4 913 B-aktier.
Ledamot sedan 2006. Född 1960. Hemort Stockholm. Oberoende ledamot i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget. Formgivare, eget företag. Professor i design, Linnéuniversitetet.
Industridesign, Konstfack 1979–1983. Sedan 1982 verksam som formgivare för Orrefors. Sedan 2005 adjungerad professor i glasdesign, Växjö Universitet/Linnéuniversitetet. Sedan 2009 formgivare i eget företag, Erika Lagerbielke & Co AB, med design, designutveckling och föredrag som huvudsaklig verksamhet.
Ledamot i Hald Gate fonden och Intressent föreningen SVID.
Ledamot i Föreningen Svensk Forms Opinionsnämnd, Riksarkivets nämnd för heraldisk verksamhet, Föreningen Nyckelviksskolan, Smålands Akademi, samt Smålands och Ölands Gastronomiska Akademi.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 0 aktier.
Vd och koncernchef Lammhults Design Group sedan 2009. Affärsområdeschef Public Interiors. Född 1964. Hemort Viken.
Executive MBA, Lunds Universitet. Internationell företagsledare med erfarenhet av arbete i börsnoterade bolag. European Sales Companies Director m.m. på Saint-Gobain Ecophon AB 1988-2004. President & CEO på Human Care HC AB 2004-2007. Vice President på Inwido AB 2007-2009.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 4 150 B-aktier.
Supply Chain Director Lammhults Design Group sedan 2010. Född 1958. Hemort Hjo.
Civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola. Har bakgrund på ledande befattningar inom produktion, inköp och produktutveckling. Fabrikschef m.m. Nobel Plast AB 1982–1994. Fabrikschef och produktionsdirektör på Fagerhults Belysning AB 1994–2003. Teknisk chef på Daloc AB 2004–2006. Teknisk chef och vice Vd på Inventech Europe AB 2006–2009.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 1 925 B-aktier.
CFO Lammhults Design Group sedan 2003 och anställd i koncernen sedan 1997. Född 1968. Hemort Huskvarna.
Civilekonom. Har tidigare arbetat som ekonom på Volvo Articulated Haulers AB 1993–1997 och som ekonomichef på Lammhults Möbel AB 1997–2003.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 1 640 B-aktier.
Brand and Design Director Lammhults Design Group och VD Lammhults Möbel AB sedan 2012. Affärsområdeschef Offi ce & Home Interiors. Född 1952. Hemort Stockholm.
Arkitekt MSA, Designer MSD. Frilansdesigner 1980-1992. Grundare och Vd Materia AB 1992-2011. CEO Materia Group AB (Materia, Skandiform, NC Nordic Care) 2009-2011.
AKTIEINNEHAV I LAMMHULTS DESIGN GROUP AB 100 000 B-aktier, genom bolag.
Lammhults Design Groups B-aktie noteras sedan 2006-10-02 på Nasdaq OMX Nordiska Börs, Nordic Small Cap. Under perioden 2006-10-02 till 2008-06-16 var aktien noterad under den tidigare fi rman Expanda AB, men från och med 2008-06-17 har aktien varit noterad under företagsnamnet Lammhults Design Group och med kortnamnet LAMM B. Under perioden 1997-06-25 till 2006-10-01 var aktien noterad på Stockholmsbörsens O-lista, fram till 1999-06-06 under den tidigare fi rman R-vik Industrigrupp AB och därefter under fi rman Expanda AB. Vid utgången av 2012 uppgick Lammhults Design Groups aktiekapital till 84 481 040 kr, fördelat på 1 103 798 A-aktier med vardera 10 röster och 7 344 306 B-aktier med vardera 1 röst.
Under 2012 sjönk aktiekursen med 9 procent från 22,50 kr till 20,40 kr. Högsta betalkurs under året var 25,40 kr (39,70) och lägsta betalkurs var 15,00 kr (17,80). Beträffande aktiens likviditet under 2012 har handel skett 75 procent (92) av samtliga börsdagar och totalt har under året omsatts aktier till ett värde av 9 mkr (38). Det totala börsvärdet uppgick till 172 mkr (190) vid det senaste årsskiftet.
Antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 2 416 (2 609), en minskning med 7 procent jämfört med föregående år. En förskjutning av ägande från svenska privatpersoner och institutionella ägare till övriga svenska juridiska personer och utlandsboende ägare har ägt rum under året. Bland de större ägarna kan konstateras att Tage Johansson med bolag under året minskade sitt ägande med 1 644 B-aktier, vilket innebär att innehavet uppgår till 104 973 A-aktier och 77 515 B-aktier, att Skandia Livförsäkrings AB minskade sitt ägande med 34 705 B-aktier till 777 638 B-aktier, samt att Odin Förvaltning minskade sitt ägande med 8 048 B-aktier till 759 996 B-aktier.
Lammhults Design Groups fi nansiella mål över en konjunkturcykel är att utdelningsandelen, med beaktande av koncernens långsiktiga kapitalbehov, skall uppgå till ca 40 procent av vinsten efter skatt. För verksamhetsåret 2012 föreslår styrelsen årsstämman en utdelning med 0,50 kronor per aktie (0,50), vilket innebär att den totala utdelningen uppgår till 4,2 mkr (4,2). Föreslagen utdelning ger en direktavkastning på 2,5 procent (2,2).
Kursutveckling och aktieomsättning 2012 Kursutveckling och aktieomsättning 2008–2012
| AKTIEDATA | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusental | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 |
| Teckningsoptioner, tusental 1) | 75 | 110 | 35 | 0 | 0 |
| Genomsnittligt antal aktier, tusental | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 | 8 448 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 6,24 | 3,22 | 1,65 | 0,72 | 0,62 |
| Resultat per aktie före utspädning för | |||||
| kvarvarande verksamheter, kr | 5,95 | 3,16 | 1,19 | 0,53 | 0,21 |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 6,24 | 3,22 | 1,65 | 0,72 | 0,62 |
| Resultat per aktie efter utspädning för | |||||
| kvarvarande verksamheter, kr | 5,95 | 3,16 | 1,19 | 0,53 | 0,21 |
| Kassafl öde per aktie, kr | 11,05 | 3,95 | 3,53 | 2,79 | 2,98 |
| Eget kapital per aktie före utspädning, kr | 46,81 | 46,76 | 43,72 | 43,22 | 42,46 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, kr | 46,81 | 46,76 | 43,72 | 43,22 | 42,46 |
| Börskurs vid årets slut, kr | 41,00 | 49,30 | 36,30 | 22,50 | 20,40 |
| Lämnad/föreslagen utdelning per aktie, kr | 2,50 | 1,50 | 1,00 | 0,50 | 0,50 |
| P/E-tal | 7 | 15 | 22 | 31 | 34 |
| Börskurs/eget kapital, % | 88 | 105 | 83 | 52 | 48 |
| Direktavkastning, % | 6,1 | 3,0 | 2,8 | 2,2 | 2,5 |
| Utdelningsandel, % | 40 | 47 | 61 | 69 | 81 |
1) Lösenkurs 79,00 kr för teckningsoptioner emitterade 2008 och lösenkurs 50,00 kr för teckningsoptioner emitterade 2009.
| Andel av | Andel av | |||
|---|---|---|---|---|
| AKTIESLAG | Antal aktier | Antal röster | aktiekap (%) | röster (%) |
| A-aktier | 1 103 798 | 11 037 980 | 13,1 | 60,0 |
| B-aktier | 7 344 306 | 7 344 306 | 86,9 | 40,0 |
| 8 448 104 | 18 382 286 | 100,0 | 100,0 |
| AKTIEKAPITALETS UTVECKLING | Förändring av | Totalt | |
|---|---|---|---|
| År | Transaktion | aktiekapitalet | aktiekapital |
| 1997 | Bolagsbildning | 500 000 | 500 000 |
| 1997 | Nyemission | 80 223 330 | 80 723 330 |
| 1997 | Nyemission | 2 457 710 | 83 181 040 |
| 1999 | 120 000 optionsrätter utgavs för nyteckning av B-aktier | ||
| 2001 | Nyemission | 1 300 000 | 84 481 040 |
| 2008 | 75 000 optionsrätter utgavs för nyteckning av B-aktier | ||
| 2009 | 35 000 optionsrätter utgavs för nyteckning av B-aktier |
| AKTIERNAS FÖRDELNING 2012-12-31 Aktieinnehav, st |
Antal aktieägare |
Andel ägare i % |
Andel i % av kapital |
Andel i % av röster |
|---|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 1 741 | 72,1 | 3,9 | 1,8 |
| 501 - 1 000 | 319 | 13,2 | 3,3 | 1,6 |
| 1 001 - 2 000 | 150 | 6,2 | 2,8 | 1,4 |
| 2 001 - 5 000 | 98 | 4,1 | 4,1 | 2,9 |
| 5 001 - 10 000 | 41 | 1,7 | 3,6 | 2,6 |
| 10 001 - 50 000 | 41 | 1,7 | 10,8 | 5,4 |
| 50 001 - | 26 | 1,1 | 71,5 | 84,4 |
| Totalt | 2 416 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| DE TIO STÖRSTA AKTIEÄGARNA 2012-12-31 | Antal | Antal | Andel i % | Andel i % |
|---|---|---|---|---|
| Aktieägare | A-aktier | B-aktier | av kapital | av röster |
| Scapa Capital AB | 367 570 | 1 074 000 | 17,1 | 25,8 |
| Canola AB | 314 049 | 112 000 | 5,0 | 17,7 |
| Sjöberg, Stig och Ann-Louise | 108 318 | 80 500 | 2,2 | 6,3 |
| Johansson, Tage med bolag | 104 973 | 77 515 | 2,2 | 6,1 |
| Skandia Livförsäkrings AB | 0 | 777 638 | 9,2 | 4,2 |
| Sandelius, Nils-Gunnar med bolag | 78 600 | 8 000 | 1,0 | 4,3 |
| Odin Förvaltning | 0 | 759 996 | 9,0 | 4,1 |
| Länsförsäkringar Småbolagsfond | 0 | 548 134 | 6,5 | 3,0 |
| Johan Sjöberg i Stockaryd AB | 50 300 | 20 000 | 0,8 | 2,8 |
| Sjöberg, Harriet | 37 600 | 38 050 | 0,9 | 2,3 |
| Summa 10 största ägare | 1 061 410 | 3 495 833 | 53,9 | 76,8 |
| Övriga | 42 388 | 3 848 473 | 46,1 | 23,2 |
| Totalt | 1 103 798 | 7 344 306 | 100,0 | 100,0 |
| ÄGARKATEGORIER 2012-12-31 | Antal | Antal | Andel i % | Andel i % |
|---|---|---|---|---|
| Kategori | A-aktier | B-aktier | av kapital | av röster |
| Finansiella företag | 0 | 2 039 642 | 24,1 | 11,1 |
| Socialförsäkringsfonder | 0 | 13 600 | 0,2 | 0,1 |
| Intresseorganisationer | 0 | 18 240 | 0,2 | 0,1 |
| Övriga svenska juridiska personer | 845 488 | 2 086 318 | 34,7 | 57,3 |
| Ej kategoriserade juridiska personer | 0 | 789 878 | 9,3 | 4,3 |
| Utlandsboende ägare | 0 | 271 554 | 3,2 | 1,5 |
| Svenska fysiska personer | 258 310 | 2 125 074 | 28,2 | 25,6 |
| Totalt | 1 103 798 | 7 344 306 | 100,0 | 100,0 |
Det totala antalet aktieägare i Lammhults Design Group var vid årsskiftet 2 416 (2 609). Utländska ägare svarade för 3,2 procent (2,1) av kapitalet och 1,5 procent (1,0) av rösterna. Institutionella ägare, inklusive utlandsbaserade och ej kategoriserade juridiska personer, svarade för 35,7 procent (36,3) av kapitalet och 16,4 procent (16,7) av rösterna. De tio största ägarna svarade för 53,9 procent (54,5) av kapitalet och 76,8 procent (77,0) av rösterna.
| NYCKELTAL | Enhet | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal för kvarvarande verksamheter | ||||||
| Nettoomsättning | mkr | 788,1 | 736,0 | 673,4 | 651,1 | 627,4 |
| Bruttoresultat | mkr | 306,7 | 289,6 | 249,9 | 235,7 | 220,3 |
| Bruttomarginal | % | 38,9 | 39,4 | 37,1 | 36,2 | 35,1 |
| Rörelseresultat | mkr | 81,1 | 50,5 | 23,0 | 15,6 | 3,8 |
| Rörelsemarginal | % | 10,3 | 6,9 | 3,4 | 2,4 | 0,6 |
| Resultat efter fi nansiella poster | mkr | 73,9 | 45,5 | 21,3 | 10,5 | 0,1 |
| Nettomarginal | % | 9,4 | 6,2 | 3,2 | 1,6 | 0,0 |
| Nyckeltal för hela koncernen | ||||||
| Nettoomsättning | mkr | 901,2 | 840,8 | 778,0 | 753,8 | 713,9 |
| Bruttoresultat | mkr | 368,5 | 337,4 | 303,6 | 287,7 | 264,0 |
| Bruttomarginal | % | 40,9 | 40,1 | 39,0 | 38,2 | 37,0 |
| Rörelseresultat | mkr | 85,5 | 44,6 | 26,7 | 18,5 | 9,6 |
| Rörelsemarginal | % | 9,5 | 5,3 | 3,4 | 2,5 | 1,3 |
| Resultat efter fi nansiella poster | mkr | 77,1 | 38,9 | 24,2 | 12,5 | 5,4 |
| Nettomarginal | % | 8,6 | 4,6 | 3,1 | 1,7 | 0,8 |
| Totalt kapital | mkr | 790,5 | 754,6 | 744,1 | 699,9 | 553,2 |
| Sysselsatt kapital | mkr | 577,9 | 581,5 | 578,0 | 552,2 | 431,5 |
| Operativt kapital | mkr | 505,2 | 511,3 | 504,6 | 505,5 | 408,2 |
| Eget kapital | mkr | 395,5 | 395,1 | 369,3 | 365,1 | 358,7 |
| Avkastning på totalt kapital | % | 12,1 | 6,0 | 3,7 | 2,7 | 1,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 16,6 | 8,0 | 4,7 | 3,5 | 2,1 |
| Avkastning på operativt kapital | % | 18,1 | 8,8 | 5,2 | 3,7 | 2,1 |
| Avkastning på eget kapital | % | 14,2 | 6,9 | 3,6 | 1,6 | 1,4 |
| Skuldsättningsgrad | ggr | 0,46 | 0,47 | 0,56 | 0,51 | 0,20 |
| Andel riskbärande kapital | % | 50,5 | 53,3 | 51,2 | 53,8 | 66,4 |
| Räntetäckningsgrad | ggr | 8,0 | 6,0 | 8,5 | 2,7 | 2,1 |
| Soliditet | % | 50,0 | 52,4 | 49,6 | 52,2 | 64,9 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | mkr | 93,3 | 33,4 | 29,8 | 23,6 | 25,2 |
| Investeringar | mkr | 27,6 | 17,3 | 7,6 | 16,9 | 12,6 |
| Medelantal anställda | 400 | 410 | 394 | 400 | 376 |
Andel riskbärande kapital Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balansomslutningen.
Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Balansomslutning Värdet av samtliga tillgångar.
Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen.
Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets slut dividerat med eget kapital per aktie.
Börskurs vid årets slut Senaste betalkurs vid Nasdaq OMX Nordiska Börs för respektive år.
Direktavkastning Utdelning per aktie i procent av börskurs vid årets slut.
Eget kapital Bundet och fritt eget kapital.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
Kassaflöde per aktie Kassafl öde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Lagrets omsättningshastighet Kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt varulager.
Nettomarginal Resultat efter fi nansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning Värdet på koncernens leveranser efter avdrag för leveranser mellan bolag inom koncernen.
Omsättning per anställd Nettoomsättning dividerat med medelantal anställda.
Operativt kapital Balansomslutning minus likvida medel och andra räntebärande tillgångar och minus ej räntebärande skulder.
P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerat med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie efter skatt Årets resultat dividerat med genomsnitlligt antal aktier.
Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader dividerat med fi nansiella kostnader.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital Balansomslutning minus ej räntebärande skulder och uppskjuten skatt.
Utdelningsandel Föreslagen utdelning i procent av årets resultat.
Styrelsen och verkställande direktören för Lammhults Design Group AB, org nr 556541-2094, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för perioden 1 januari 2012 – 31 december 2012. Lammhults Design Group bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Växjö kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 75, 360 30 Lammhult.
Lammhults Design Groups affärsidé är att skapa positiva upplevelser genom moderna inredningar för en global publik. Konsumentinsikt, innovation, design management och starka varumärken är grunden för koncernens verksamhet. Vi utvecklar produkter med fl era av marknadens främsta formgivare. Koncernen har fram till och med början av oktober 2012, då affärsområdet Scandinavian Eyewear avyttrades, bedrivit verksamhet inom följande områden: design, utveckling och försäljning av produkter för inredning av offentliga miljöer, hem och kontor, samt design, utveckling och försäljning av glasögonbågar. Efter försäljningen av Scandinavian Eyewear är verksamheterna organiserade i två affärsområden: Offi ce & Home Interiors och Public Interiors. I koncernen ingår följande helägda bolag: Lammhults Möbel AB, Abstracta AB med dotterbolagen Abstracta Interiör A/S (f.d. Borks Patenttavler A/S) och Abstracta Interiör AS, Voice AB, Ire Möbel AB, Lammhults Biblioteksdesign AB, Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG med dotterbolagen Schulz Benelux BVBA och Harmonie Projects Srl, Lammhults Biblioteksdesign A/S med dotterbolagen Lammhults Design Group GmbH (f.d. IFBD GmbH) och NBLC Systemen B.V. Härutöver finns ett antal utländska försäljningsbolag och några vilande bolag. Lammhults Biblioteksdesign AB har ett 50-procentigt innehav i joint venture företaget BS Eurobib AS.
ett värde av 2,8 mkr och Polismyndigheten i Malmö beställde möbler till ett värde av 3,7 mkr.
• Psykiatrins Hus i Uppsala beställde skärmar av Abstracta AB till ett värde på 3,7 mkr och Quickly bord och Spira stolar av Lammhults Möbel AB till ett värde av 1,8 mkr.
Affärsområdet Scandinavian Eyewear avyttrades den 3 oktober 2012. Den ekonomiska sammanfattningen är därmed genomgående för kvarvarande verksamheter, dvs. exklusive Scandinavian Eyewear.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 627,4 mkr, en minskning med fyra procent i förhållande till föregående år. Med oförändrade valutakurser mot föregående år hade årets nettoomsättning varit 10,6 mkr högre. För Public Interiors minskade nettoomsättningen med 1 procent, medan nettoomsättningen för Offi ce & Home Interiors minskade med 5 procent.
Koncernens bruttomarginal försämrades från 36,2 procent till 35,1 procent, främst beroende på kostnader för att harmonisera och renodla produktsortimenten inom Abstracta, Borks och Voice, lagernedskrivningar av engångskaraktär inom Offi ce & Home Interiors på ca 4 mkr, samt att produktionsomkostnader fördelades på lägre försäljningsvolymer inom Offi ce & Home Interiors. Hård priskonkurrens rådde dessutom på många marknader, vilket påverkade försäljningspriserna.
Koncernens försäljnings- och administrationskostnader var 1,0 mkr högre än föregående år.
Totalt belastades koncernens rörelseresultat under året med engångs- och omstruktureringskostnader på ca 16 mkr. Utöver ovan nämnda lagernedskrivningar, bestod dessa av kostnader på ca 9 mkr för integrationer av Borks och Voice verksamheter med Abstractas, samt av kostnader på ca 3 mkr inom Public Interiors för stäng-
| KONCERNEN | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning för kvarvarande verksamheter, mkr | 788,1 | 736,0 | 673,4 | 651,1 | 627,4 |
| Rörelseresultat för kvarvarande verksamheter, mkr | 81,1 | 50,5 | 23,0 | 15,6 | 3,8 |
| Rörelsemarginal för kvarvarande verksamheter, % | 10,3 | 6,9 | 3,4 | 2,4 | 0,6 |
| Sysselsatt kapital, mkr | 577,9 | 581,5 | 578,0 | 552,2 | 431,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 16,6 | 8,0 | 4,7 | 3,5 | 2,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | 14,2 | 6,9 | 3,6 | 1,6 | 1,4 |
| Soliditet, % | 50,0 | 52,4 | 49,6 | 52,2 | 64,9 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,46 | 0,47 | 0,56 | 0,51 | 0,20 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar, mkr | 27,6 | 17,3 | 7,3 | 16,9 | 12,6 |
| Medelantal anställda | 400 | 410 | 394 | 400 | 376 |
| Utdelningsandel, % | 40 | 47 | 61 | 69 | 81 |
ning av dotterbolag i Spanien och Österrike, samt integration av säljbolagen i Holland och Belgien. Genom dessa renodlingar och effektiviseringar har kostnadssänkningar för 2013 på ca 9 mkr genomförts. Rörelseresultatet uppgick till 3,8 mkr (15,6) vilket motsvarar en rörelsemarginal om 0,6 procent (2,4). Jämfört med föregående år har rörelseresultatet förbättrats för Public Interiors, men försämrats kraftigt för Offi ce & Home Interiors på grund av vikande nettoomsättning, samt ovan nämnda engångs- och omstruktureringskostnader. Resultatet före skatt uppgick till 0,1 mkr (10,5) och resultatet efter skatt till 1,8 mkr (4,5). Resultatet per aktie uppgick för koncernen totalt till 0,62 kr (0,72) före och efter utspädning och för kvarvarande verksamheter till 0,21 kr (0,53) före och efter utspädning.
Försäljningarna av Voice fastighet och affärsområdet Scandinavian Eyewear under andra halvåret 2012 genererade ett kassafl öde på drygt 80 mkr. Koncernens fi nansiella ställning har därför stärkts ytterligare och soliditeten uppgick till 64,9 procent (52,2) och skuldsättningsgraden till 0,20 (0,51) per den 31 december 2012. Den fi nansiella ställningen medger ett fortsatt förvärvsutrymme utan att överskrida koncernens mål för soliditet (minst 35 procent) och skuldsättningsgrad (intervallet 0,7 – 1,0). Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick under 2012 till 25,2 mkr (23,6) och förbättringen har skett tack vare intensifi erat arbete med rörelsekapitalet. Årets kassafl öde uppgick till -20,1 mkr (-26,1). Likvida medel uppgick vid årets slut till 23,3 mkr (46,6) och koncernens outnyttjade kreditutrymme inklusive likvida medel uppgick till 119,6 mkr (75,9).
För fyra år sedan beslutades om att införa en varumärkesorienterad strategi med syfte att koncernen skulle utvecklas från en holdingbolagsliknande struktur till en mer integrerad industrigrupp med fokus på inredning. Med ett tydligt och konsekvent varumärkesarbete kan vi uppnå en uthållig och lönsam tillväxt, vilket därmed ökar aktieägarvärdet. Varumärkesstrategin har på senare år förädlats för att få maximal effekt av varumärkesarbetet inom koncernen. Koncernen Lammhults Design Group har fått en egen grafi sk identitet, vilket ökat tydligheten såväl externt hos våra kunder som internt. Våra egna starka och inarbetade varumärken inom inredning - Lammhults, Abstracta, Borks, Voice, Ire, Eurobib Direct, Schulz Speyer och BCI - behåller sina individuella särdrag, men är samtidigt delar i ett endorsementförfarande där de får tilllägget "part of Lammhults Design Group". Detta stärker koncernens möjligheter att arbeta med de olika varumärkena både individuellt och på ett kollektionsinspirerat sätt, i syfte att möta enskilda kunders behov. Det innebär också att vi kan tillvarata synergier inom inköp, produktion, marknadsföring och försäljning. Varumärkesstrategin sätter kunden i centrum. Insikt om kundernas behov är avgörande för att vi ska utveckla bra produkter och lösningar. Konsekvent och trovärdigt varumärkesarbete är även ett viktigt verktyg för att förbättra koncernens framtida bruttomarginaler.
Den allmänna osäkerheten i stora delar av vår omvärld påverkade fortsatt affärerna
under 2012. Återhållsamma offentliga investeringar på en rad europeiska marknader påverkade försäljningen för Public Interiors negativt. Svag efterfrågan på premiumsegmenten av möbelmarknaden för hemmiljö i Sverige dämpade försäljningen för varumärkena Voice och Ire inom Offi ce & Home Interiors. Försäljningen av dessa båda varumärken minskade med drygt 20 procent under året. Försäljningen av varumärkena Lammhults och Abstracta/Borks som riktar sig mot offentlig miljö var på föregående års nivå. Efterfrågan på möbler och inredning för offentlig miljö på den nordiska marknaden var således relativt stabil under året. Som en följd av dessa marknadsförändringar och försäljningen av Scandinavian Eyewear ökade koncernens andel av försäljning som går till företagskonsumtion från 35 procent till 39 procent, medan koncernens andel av försäljning som går till offentlig konsumtion minskade från 44 procent till
FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER
FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING FÖR HELA KONCERNEN
43 procent och andelen privat konsumtion minskade från 21 procent till 18 procent.
En annan faktor som påverkade koncernens verksamhet var förstärkningen av den svenska kronan, vilket hade en negativ effekt på årets nettoomsättning med nästan 11 mkr. Andelen försäljning till marknader utanför Sverige ökade med 1 procent för kvarvarande verksamheter och uppgick till 64 procent. Orderstocken för kvarvarande verksamheter var vid årsskiftet 6 procent lägre än vid föregående årsskifte och uppgick till 92,7 mkr (98,4). Affärsområde Offi ce & Home Interiors orderstock var 20,6 mkr högre än vid föregående årsskifte, medan Public Interiors orderstock var 26,3 mkr lägre.
Affärsområdet utvecklar, marknadsför och säljer produkter för inredningar till offentliga miljöer och hemmiljöer med varumärkena Lammhults, Abstracta, Borks, Voice och Ire. I slutet av 2011 fattades beslut om att samordna affärsområdena Lammhults Office och Lammhults Home i ett affärsområde, Office & Home Interiors. Nettoomsättningen uppgick till 372,0 mkr jämfört med 393,1 mkr föregående år. Nettoomsättningen var på föregående års nivå för Lammhults och Abstracta/Borks varumärkena, medan nettoomsättningen minskade med drygt 20 procent för Voice och Ire som en följd av svag efterfrågan på möbler för hemmiljö i premiumsegmenten. Försäljningen till den svenska marknaden minskade för samtliga varumärken förutom Abstracta, medan försäljningen till övriga nordiska länder varit på föregående års nivå. Affärsområdets bruttomarginal var lägre än föregående år. Det berodde på kostnader för att harmonisera produktsortimenten inom Abstracta, Borks och Voice, lagernedskrivningar av engångskaraktär på ca 4 mkr, samt att produktionsomkostnader fördelades på lägre försäljningsvolymer. Rörelseresultatet belastades utöver ovan nämnda lagernedskrivningar av engångsoch omstruktureringskostnader på ca 9 mkr som en följd av integrationerna av Borks och Voice verksamheter med Abstractas. Dessa strukturåtgärder ger en större och effektivare produktionsenhet i Lammhult. Sedan tidigare har Voice
sälj- och marknadsresurser integrerats i Abstracta för att bredda erbjudandet och bearbeta även den offentliga marknaden med förvaringsmöbler. Tillsammans skapar dessa åtgärder förutsättningar för förbättrad lönsamhet framöver. Rörelseresultatet uppgick till 5,6 mkr (24,6) och rörelsemarginalen uppgick till 1,5 procent (6,3).
Affärsområdet utvecklar och säljer inredningar och produktlösningar för främst offentlig konsumtion med varumärkena Eurobib Direct, BCI och Schulz Speyer. I slutet av 2011 beslutades om att rikta utökade försäljningsinsatser, vid sidan om bibliotek, gentemot aktörer i första hand inom skola och utbildning och på sikt även inom vård och omsorg. Nettoomsättningen uppgick till 257,5 mkr jämfört med 260,7 mkr föregående år. Verksamheten fortsatte att påverkas av återhållsamma offentliga investeringar på en rad europeiska marknader. Därutöver påverkades nettoomsättningen av negativa valutaeffekter uppgående till nästan 9 mkr jämfört med föregående år. Nettoomsättningen ökade under året till Tyskland, Storbritannien, Benelux och Frankrike, medan den minskade till Spanien, Italien och Mellanöstern. Trots hård priskonkurrens på för affärsområdet viktiga marknader som Tyskland, Frankrike och Italien förbättrades bruttomarginalen jämfört med föregående år. Det berodde främst på framgångsrikt arbete inom supply chain och effektivare processer. Under året avvecklades rörelserna i dotterbolagen i Spanien och Österrike, medan säljbolagen i Holland och Belgien integrerades. Dessa åtgärder resulterade i engångs- och omstruktureringskostnader på ca 3 mkr, men har samtidigt sänkt kostnadsnivån framöver. Affärsområdets försäljnings- och administrationsomkostnader minskade med ca 6 mkr jämfört med föregående år, tack vare ett antal genomförda kostnadsbesparingar. Rörelseresultatet uppgick till 16,6 mkr (7,1) och rörelsemarginalen uppgick till 6,4 procent (2,7).
Moderbolagets verksamhet omfattar koncernledning och vissa koncerngemensamma funktioner. Nettoomsättningen uppgick till 6,2 mkr (6,2) med ett resultat efter fi nansiella poster på 2,0 mkr (0,6).
Koncerninterna utdelningar och koncernbidrag försvårar jämförelser mellan åren. Investeringarna uppgick till 0,3 mkr (0,5). Likvida medel, inklusive outnyttjade checkkrediter, uppgick den 31 december 2012 till 95,6 mkr (42,9).
Koncernens investeringar i maskiner, inventarier, affärssystem och IT inklusive pågående nyanläggningar uppgick under året till 12,6 mkr (16,9). Totala avskrivningar enligt plan för koncernen uppgick under året till 12,7 mkr (15,4) och för kvarvarande verksamheter till 11,7 mkr (14,0).
Produktutveckling på egen hand och i samverkan med kunder är en väsentlig del av koncernens verksamhet. Koncernens produkter ska präglas av formgivning och design utformad av såväl interna som externa formgivare. Huvudinriktningen är kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror för offentliga miljöer, hem och kontor. Design och formgivning ska vara styrande när produkterna tas fram, i kombination med andra nödvändiga faktorer som exempelvis produktionsbarhet, funktionalitet, kvalitet, miljö och pris. Kostnaderna för detta arbete är normalt inte av karaktären att det uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång, utan återfi nns som administrationskostnader i koncernens resultaträkning, se not 6. Under året aktiverades utvecklingskostnader uppgående till 0,1 mkr (1,5).
Lammhults Design Groups väsentliga risk och osäkerhetsfaktorer inkluderar affärsmässiga risker i form av hög exponering mot vissa branscher. Till detta kommer fi nansiella risker. Detta är framför allt valutarisker relaterade till förändringar i valutakurser i samband med export och import, ränterisker i samband med likviditets- och skuldhantering samt kreditrisker vid försäljning. Koncernens försäljning sker framförallt i SEK, EUR, DKK och NOK, medan inköpen i huvudsak sker i SEK, EUR, DKK och USD. Dessutom fi nns en viss råvaruexponering i koncernen. Den fi nansiella risken har minskat tack vare genomförda försäljningar av Voice fastighet och Scandinavian Eyewear. Finansiella risker, riskhantering och fi nanspolicys beskrivs närmare i not 26.
Finansiella mål och förväntningar framöver Lammhults Design Groups fi nansiella mål över en konjunkturcykel är följande:
Den allmänna osäkerheten i stora delar av vår omvärld påverkar fortsatt affärerna. Återhållsamma offentliga investeringar på en rad europeiska marknader och svag efterfrågan på premiumsegmenten av möbelmarknaden för hemmiljö i Sverige påverkar försäljningen för Public Interiors och varumärkena Voice och Ire. Marknaden för möbler och inredningar för offentlig miljö i Nordeuropa är stabilare, vilket gynnar varumärkena Lammhults och Abstracta/Borks. I syfte att förbättra tillväxten och lönsamheten framöver fattade styrelsen och ledningen i oktober 2011 beslut om att renodla verksamheten och fokusera på lönsam tillväxt inom möbler och inredningar. Kompetens och resurser har samlats i två tydliga affärsområden, Offi ce & Home Interiors och Public Interiors. De tidigare affärsområdena Lammhults Offi ce och Lammhults Home har samordnats i ett affärsområde, Offi ce & Home Interiors. Det tidigare affärsområdet Lammhults Library har breddats genom att utökade försäljningsinsatser, vid sidan om bibliotek, riktats gentemot aktörer i första hand inom skola/utbildning och på sikt även inom vård och omsorg och har ändrat namn till Public Interiors. Inom Public Interiors har rörelserna i dotterbolagen i Spanien och Österrike avvecklats, medan säljbolagen i Holland och Belgien integrerats. Som en del av renodlingen har Scandinavian Eyewear avyttrats. Genomförandet av dessa beslut och integrationen av Lammhults Offi ce och Lammhults Home har skett successivt under 2012 som blev genomförandets år med renodling, fokusering
och effektivisering. Sammantaget är det ett intensivt arbete som har bedrivits under 2012, vilket samtidigt har belastat resultatet med struktur- och engångskostnader på totalt ca 16 mkr. Genom nämnda renodlingar och effektiviseringar har kostnadssänkningar för 2013 på ca 9 mkr genomförts. Koncernen har därmed ett förbättrat utgångsläge för 2013. Den fi nansiella ställningen har stärkts under 2012, vilket skapar förutsättningar för tillväxt såväl organiskt som via förvärv.
Lammhults Design Group ska med stor hänsyn till miljömässiga aspekter utveckla, tillverka och marknadsföra säkra och kvalitativt fullvärdiga produkter som lever upp till marknadens krav. Varje bolag i koncernen har fastlagt en miljöpolicy, som anpassats till den koncernövergripande policy som moderbolagets styrelse fastställt. Verksamheterna i Abstracta AB, Lammhults Möbel AB, Lammhults Biblioteksdesign AB och Ire Möbel AB är certifi erade enligt ISO 14001. I denna årsredovisning sammanställs och rapporteras koncernens hållbarhetsarbete för andra gången enligt direktiven i GRI G3 (Global Reporting Initiative). Inget av koncernens bolag bedriver verksamhet som i sig kan klassifi ceras som speciellt miljöfarlig verksamhet, varvid ingen tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken föreligger.
Verksamheterna inom koncernen ska i så stor utsträckning som möjligt dra fördel av den kompetens och erfarenhet som byggs upp i moderbolaget och affärsområdena. Kunskapsöverföring avseende produktutveckling, marknadsföring, distribution och försäljning på export, samt inköp från lågkostnadsländer utgör en central del i den strategiska utvecklingen. Lammhults Design Group verkar för att skapa goda arbetsmiljöer och personligt utvecklande arbetsuppgifter åt de anställda inom koncernen. Medelantalet anställda för kvarvarande verksamheter uppgick till 346 (357). Av antalet anställda i koncernen var 42 procent (42) kvinnor. Kostnaderna för löner och ersättningar för kvarvarande verksamheter uppgick till 147,8 mkr (149,5).
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Därutöver beslutade årsstämman 2012 att ersättning för uppdrag i revisions- och ersättningskommittéerna ska utgå med 50 kkr till ordföranden och med 25 kkr till övriga två ledamöter i respektive kommitté. Till ledningen har årsstämman beslutat om följande riktlinjer för ersättningar: Löner och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga så att kompetenta och skickliga medarbetare kan rekryteras, motiveras och behållas. Koncernens ledande befattningshavare som utgör koncernledningen, har avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till på förhand bestämda mål avseende individuellt uppsatta mål, eller koncernens resultat och kassafl öden. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare kan uppgå till maximalt fyra månadslöner per år. Den rörliga ersättningen för koncernledningen kan maximalt uppgå till 2,4 mkr inklusive sociala avgifter under kommande räkenskapsår. Även långsiktiga aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram ska kunna förekomma.
Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare gäller att ersättning ska utgå motsvarande högst 18 månaders ersättning. Denna totala ersättning ska inte överstiga den ersättning som skulle ha utgått vid en fördelning på en uppsägningstid om sex månader och avgångsvederlag motsvarande ytterligare högst 12 månaders fast lön.
Avtal om förmån för pension träffas individuellt. För verkställande direktören betalas årligen en pensionspremie uppgående till tio prisbasbelopp. För övriga ledande befattningshavare uppgår pensionskostnaden maximalt till 25 procent av den fasta och rörliga lönen. Pensionsvillkoren ska baseras på avgiftsbestämda lösningar och pensionsåldern ska vara 65 år.
Inga väsentliga ändringar föreslås av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare till nästa årsstämma.
Styrningen av bolaget sker via årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen, samt Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk Kod för bolagsstyrning. Arbetet i styrelsen för Lammhults Design Group styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstituerande styrelsesammanträde. Under 2012 hölls totalt nio styrelsesammanträden. Styrelsen har även utsett en revisionskommitté och en ersättningskommitté som fördjupar sig i och förbereder styrelsens beslut avseende de viktiga frågor som berör respektive område. Mer information om styrelsens arbete, bolagsstyrningen, koncernens system för
intern kontroll och riskhantering fi nns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 53.
Det totala antalet aktier i Lammhults Design Group är 8 448 104, fördelat på 1 103 798 A-aktier med vardera 10 röster och 7 344 306 B-aktier med vardera en röst. Scapa Capital AB äger aktier som motsvarar 25,8 procent av rösterna, medan Canola AB äger aktier som motsvarar 17,7 procent av rösterna. Enligt årsredovisningslagen 6 kap 2 § ska noterade bolag lämna uppgifter om vissa förhållanden som kan påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget. Några sådana förhållanden råder inte i Lammhults Design Group AB.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel kronor 134 700 481 disponeras enligt följande: Utdelas till aktieägarna: 0,50 kronor per aktie (0,50). Den totala utdelningen uppgår till 4 224 052 kronor (4 224 052). Balanseras i ny räkning: 130 476 429 kronor.
Årsstämman äger rum den 25 april i Lammhult. Styrelsen kommer, i likhet med föregående år, att föreslå årsstämman att besluta om nyemission av åttahundratusen B-aktier för framtida förvärv.
Den 3 oktober 2012 avyttrades affärsområdet Scandinavian Eyewear. Den avyttrade verksamheten redovisas enbart som en rad i resultaträkningen – Resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt.
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3 | 627,4 | 651,1 |
| Kostnad för sålda varor | –407,1 | –415,4 | |
| Bruttoresultat | 220,3 | 235,7 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 11,3 | 7,1 |
| Försäljningskostnader | –145,7 | –150,5 | |
| Administrationskostnader | –77,0 | –71,2 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –5,1 | –5,5 |
| Rörelseresultat | 3, 7, 8, 9, 14, 28 | 3,8 | 15,6 |
| Finansiella intäkter | 0,8 | 1,1 | |
| Finansiella kostnader | –4,5 | –6,2 | |
| Finansnetto | 10 | –3,7 | –5,1 |
| Resultat före skatt | 0,1 | 10,5 | |
| Skatt | 11 | 1,7 | –6,0 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamheter | 1,8 | 4,5 | |
| Avyttrad verksamhet | |||
| Resultat från avyttrad verksamhet, netto efter skatt | 4 | 3,4 | 1,6 |
| Årets resultat | 5,2 | 6,1 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | 5,1 | 6,1 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 0,1 | 0,0 | |
| Resultat per aktie, kr (ingen utspädning fi nns) | 12 | 0,62 | 0,72 |
| Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter, kr (ingen utspädning fi nns) | 12 | 0,21 | 0,53 |
| Föreslagen utdelning per aktie, kr | 20 | 0,50 | 0,50 |
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 5,2 | 6,1 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –7,0 | –1,5 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | –0,3 | –0,4 | |
| Årets övrigt totalresultat | –7,3 | –1,9 | |
| Årets totalresultat | –2,1 | 4,2 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | –2,2 | 4,2 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 0,1 | 0,0 |
| Belopp i mkr | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 169,7 | 192,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 106,4 | 113,2 |
| Finansiella placeringar | 16 | 0,2 | 0,2 |
| Långfristiga fordringar | 0,0 | 0,0 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 1,9 | 1,2 |
| Summa anläggningstillgångar | 278,2 | 306,6 | |
| Varulager | 17 | 103,8 | 141,2 |
| Skattefordringar | 11 | 16,8 | 13,3 |
| Kundfordringar | 18 | 106,3 | 138,8 |
| Övriga fordringar | 15,1 | 8,2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 9,7 | 12,0 | |
| Likvida medel | 19 | 23,3 | 46,6 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | - | 33,2 | |
| Summa omsättningstillgångar | 275,0 | 393,3 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 553,2 | 699,9 | |
| EGET KAPITAL | 20 | ||
| Aktiekapital | 84,5 | 84,5 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 41,2 | 41,2 | |
| Reserver | –16,8 | –9,5 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 249,8 | 248,9 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 358,7 | 365,1 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 0,3 | 0,2 | |
| Eget kapital | 359,0 | 365,3 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 21, 26 | 41,6 | 54,1 |
| Övriga långfristiga skulder | - | 0,2 | |
| Avsättningar till pensioner | 23 | 2,3 | 5,4 |
| Övriga avsättningar | 24 | 0,4 | 1,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 8,0 | 10,9 |
| Summa långfristiga skulder | 52,3 | 72,5 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 21, 26 | 30,8 | 117,8 |
| Förskott från kunder | 1,8 | 3,5 | |
| Leverantörsskulder | 48,2 | 62,2 | |
| Skatteskulder | 11 | 2,3 | 4,5 |
| Övriga skulder | 27,1 | 31,6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 31,7 | 27,5 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | - | 15,0 | |
| Summa kortfristiga skulder | 141,9 | 262,1 | |
| Summa skulder | 194,2 | 334,6 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 553,2 | 699,9 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | Balanserad | Innehav utan | ||||||
| Aktie- | tillskjutet | Säkrings– Omräknings– | vinst inkl | bestämmande | Totalt | |||
| Belopp i mkr | kapital | kapital | reserv | reserv årets resultat | Summa | infl ytande | eget kapital | |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 84,5 | 41,2 | 0,8 | –8,4 | 251,2 | 369,3 | 0,0 | 369,3 |
| Årets totalresultat: | ||||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 6,1 | 6,1 | 0,0 | 6,1 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –1,3 | 0,0 | –1,3 | 0,0 | –1,3 |
| Årets förändringar i verkligt värde | ||||||||
| på kassafl ödessäkringar | 0,0 | 0,0 | –0,4 | 0,0 | 0,0 | –0,4 | 0,0 | –0,4 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | –0,4 | –1,3 | 6,1 | 4,4 | 0,0 | 4,4 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –8,4 | –8,4 | 0,0 | –8,4 |
| Förändringar av ägarandel i | ||||||||
| dotterbolag: | ||||||||
| Avyttring till innehav utan | ||||||||
| bestämmande infl ytande, best. | ||||||||
| infl ytande kvarstår | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,2 | 0,0 | -0,2 | 0,2 | 0,0 |
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 84,5 | 41,2 | 0,4 | –9,9 | 248,9 | 365,1 | 0,2 | 365,3 |
| Ingående eget kapital 2012-01-01 | 84,5 | 41,2 | 0,4 | –9,9 | 248,9 | 365,1 | 0,2 | 365,3 |
| Årets totalresultat: | ||||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 5,1 | 5,1 | 0,1 | 5,2 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –7,0 | 0,0 | –7,0 | 0,0 | –7,0 |
| Årets förändringar i verkligt värde | ||||||||
| på kassafl ödessäkringar | 0,0 | 0,0 | –0,3 | 0,0 | 0,0 | –0,3 | 0,0 | –0,3 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | –0,3 | –7,0 | 5,1 | –2,2 | 0,1 | –2,1 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –4,2 | –4,2 | 0,0 | –4,2 |
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 84,5 | 41,2 | 0,1 | –16,9 | 249,8 | 358,7 | 0,3 | 359,0 |
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| 32 | |||
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat före skatt | 5,4 | 12,5 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet | 11,7 | 13,0 | |
| Betald inkomstskatt | –10,5 | –7,4 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | 6,6 | 18,1 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av varulager1) | 11,2 | 2,9 | |
| Förändring av rörelsefordringar1) | 12,0 | 13,5 | |
| Förändring av rörelseskulder2) | –4,6 | –10,9 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 25,2 | 23,6 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –7,5 | –11,0 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 44,3 | 0,0 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –0,9 | –1,5 | |
| Avyttring av avvecklad verksamhet, netto likviditetspåverkan | 36,7 | - | |
| Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan | - | –2,7 | |
| Avyttring av fi nansiella tillgångar | 0,0 | 3,6 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | 72,6 | –11,6 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Avyttring till innehav utan bestämmande infl ytande | - | 0,1 | |
| Upptagna lån | 3,8 | 5,5 | |
| Amortering av lån | –117,5 | –35,3 | |
| Utbetald utdelning till moderbolagets ägare | –4,2 | –8,4 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –117,9 | –38,1 | |
| Årets kassafl öde | –20,1 | –26,1 | |
| Likvida medel vid årets början | 46,6 | 73,4 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | –3,2 | –0,7 | |
| Likvida medel vid årets slut | 23,3 | 46,6 |
1) Ökning (–) / minskning (+) 2) Ökning (+) / minskning (–)
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3 | 6,2 | 6,2 |
| Bruttoresultat | 6,2 | 6,2 | |
| Administrationskostnader | –18,3 | –16,2 | |
| Övriga rörelsekostnader | –0,1 | - | |
| Rörelseresultat | 7, 8, 14, 28 | –12,2 | –10,0 |
| Resultat från fi nansiella poster | 10 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 14,5 | 11,9 | |
| Övriga ränteintäkter | 1,6 | 2,1 | |
| Räntekostnader | –1,9 | –3,4 | |
| Resultat efter fi nansiella poster | 2,0 | 0,6 | |
| Skatt | 11 | 4,1 | -0,1 |
| Årets resultat | 6,1 | 0,5 |
| Belopp i mkr Årets resultat |
Not | 2012 6,1 |
2011 0,5 |
|---|---|---|---|
| Årets övriga totalresultat | - | - | |
| Årets totalresultat | 6,1 | 0,5 |
| Belopp i mkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 0,8 | 0,6 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag Summa fi nansiella |
31 | 349,8 | 349,7 |
| anläggningstillgångar | 349,8 | 349,7 | |
| Summa anläggningstillgångar | 350,6 | 350,3 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 165,0 | 171,6 | |
| Skattefordringar | 8,4 | 4,1 | |
| Övriga fordringar | 0,3 | 0,1 | |
| Förutbetalda kostnader | |||
| och upplupna intäkter | 0,7 | 0,7 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 174,4 | 176,5 | |
| Kassa och bank | 19 | 2,7 | 17,3 |
| Summa omsättningstillgångar | 177,1 | 193,8 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 527,7 | 544,1 | |
| EGET KAPITAL | 20 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | |||
| (1 103 798 A-aktier med 10 röster/st och | |||
| 7 344 306 B-aktier med 1 röst/st) | 84,5 | 84,5 | |
| Reservfond | 41,2 | 41,2 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | –1,1 | –1,1 | |
| Balanserat resultat | 129,7 | 133,4 | |
| Årets resultat | 6,1 | 0,5 | |
| Summa eget kapital | 260,4 | 258,5 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER | |||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | - | 2,2 |
| Summa långfristiga skulder | - | 2,2 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER | |||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 24,1 | 107,0 |
| Leverantörsskulder | 0,5 | 0,9 | |
| Skulder till koncernföretag | 236,9 | 170,8 | |
| Övriga skulder | 1,1 | 0,3 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 25 | 4,7 | 4,4 |
| Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
267,3 527,7 |
283,4 544,1 |
| Belopp i mkr | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 29 | 203,6 | 203,6 |
| Eventualförpliktelser | 29 | 3,7 | 3,8 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fond för | ||||||
| verkligt värde | ||||||
| Omräknings- | Balanserat | Årets | Totalt | |||
| Belopp i mkr | Aktiekapital | Reservfond | reserv | resultat | resultat | eget kapital |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 84,5 | 41,2 | -1,1 | 119,3 | 22,6 | 266,5 |
| Omföring av föregående års resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 22,6 | –22,6 | 0,0 |
| Årets totalresultat: | ||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,5 | 0,5 |
| Årets övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –0,1 | 0,0 | –0,1 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –0,1 | 0,5 | 0,4 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –8,4 | 0,0 | –8,4 |
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 84,5 | 41,2 | –1,1 | 133,4 | 0,5 | 258,5 |
| Ingående eget kapital 2012-01-01 | 84,5 | 41,2 | -1,1 | 133,4 | 0,5 | 258,5 |
| Omföring av föregående års resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,5 | –0,5 | 0,0 |
| Årets totalresultat: | ||||||
| Årets resultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 6,1 | 6,1 |
| Årets övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets totalresultat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 6,1 | 6,1 |
| Lämnad utdelning | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –4,2 | 0,0 | –4,2 |
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 84,5 | 41,2 | –1,1 | 129,7 | 6,1 | 260,4 |
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| 32 | |||
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Resultat efter fi nansiella poster | 2,0 | 0,6 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassafl ödet | –14,4 | –11,8 | |
| Betald inkomstskatt | –0,2 | –0,7 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | |||
| före förändringar av rörelsekapital | –12,6 | –11,9 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av rörelsefordringar1) | –1,7 | –21,3 | |
| Förändring av rörelseskulder2) | 59,8 | 28,2 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 45,5 | –5,0 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –0,2 | –0,5 | |
| Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan | –0,1 | - | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –0,3 | –0,5 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Upptagna lån | 7,5 | 5,4 | |
| Amortering av lån | –92,6 | –13,3 | |
| Utbetald utdelning | –4,2 | –8,4 | |
| Erhållen utdelning | 17,6 | - | |
| Erhållna koncernbidrag | 24,2 | 28,5 | |
| Lämnade koncernbidrag | –12,3 | –15,7 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –59,8 | –3,5 | |
| Årets kassafl öde | –14,6 | –9,0 | |
| Likvida medel vid årets början | 17,3 | 26,3 | |
| Likvida medel vid årets slut | 2,7 | 17,3 |
1) Ökning (–) / minskning (+) 2) Ökning (+) / minskning (–)
Belopp i mkr om inte annat anges
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen, samt i vissa fall av skatteskäl.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och Vd den 11 mars 2013. Koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat och rapport över fi nansiell ställning och moderbolagets resultaträkning, rapport över totalresultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2013.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består i huvudsak av derivatinstrument. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas, med vissa undantag, till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till mkr.
Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets fi nansiella rapporter beskrivs närmare i not 33.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag. Vidare har koncernens resultaträkning och rapport över totalresultat för föregående år omarbetats som om den under innevarande år avvecklade verksamheten hade avvecklats redan från ingången av föregående år.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2012. De nya och ändrade redovisningsprinciper som har trätt i kraft under 2012 bedöms inte ha någon effekt på koncernens redovisning:
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassifi cering och värdering av fi nansiella tillgångar. De kategorier för fi nansiella tillgångar som fi nns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassafl ödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specifi cerade datum. Övriga fi nansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa 'fair value option' som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassifi cering och värdering av fi nansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser fi nansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "fair value option". För dessa skulder ska värderförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2015.
Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tilllämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det fi nns fristående fi nansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl ytande från Lammhults Design Group AB. Bestämmande infl ytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande infl ytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifi erbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande infl ytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassifi cerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande infl ytande. Det fi nns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande infl ytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande infl ytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande infl ytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande infl ytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande infl ytande kan göras förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande infl ytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Kvarvarande innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat när avyttringar leder till att bestämmande infl ytande upphör.
Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009 Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS) Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassifi ceringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags fi nansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande infl ytandet upphör. I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper. Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande infl ytande fördelas även i de fall innehav utan bestämmande infl ytande kommer att vara negativt.
Förvärv från innehav utan bestämmande infl ytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande infl ytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande infl ytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande infl ytande, där bestämmande infl ytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande infl ytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande infl ytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller fl era parter har ett gemensamt bestämmande infl ytande över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte fi nns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv.
Koncernen innefattar verksamheter i fl era länder. I koncernens rapport över fi nansiell ställning representeras investeringarna i utländska verksamheter av redovisade nettotillgångar i dotterbolag. I viss utsträckning har åtgärder vidtagits för att reducera valutarisker som är förknippade med dessa investeringar. Det har skett genom upptagande av lån eller tecknande av terminskontrakt i samma valuta som nettoinvesteringarna. Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån omräknade till balansdagskurs och terminskontrakten redovisas till verkligt värde. Den effektiva delen av periodens valutakursförändringar avseende säkringsinstrumenten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, för att möta och helt eller delvis matcha de omräkningsdifferenser som redovisas avseende nettotillgångarna i de utlandsverksamheter som valutasäkrats. Omräkningsdifferenserna från både nettoinvestering och säkringsinstrument löses upp och redovisas i årets resultat, då utlandsverksamhet avyttras. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen direkt i årets resultat.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive fi nansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av fi nansiella tillgångar som kan säljas, vinst vid värdeförändring på fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Ränteintäkter på fi nansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett fi nansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, nedskrivning av fi nansiella tillgångar, samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över fi nansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, fi nansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfi nns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från rapporten över fi nansiell ställning En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i rapport över fi nansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över fi nansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En fi nansiell tillgång tas bort från rapport över fi nansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från rapport över fi nansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld. En fi nansiell tillgång och en fi nansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över fi nansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin fi nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett fi nansiellt instrument klassifi ceras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas infl yta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivningsprövningar görs löpande utifrån objetkiva kriterier för dessa tillgångar. Vid en konstaterad förlust skrivs tillgången ner. Vid en konstaterad kundförlust så fi nns det starka skäl att tro att en kundfaktura inte kommer att bli betald, till exempel vid konkurs eller ackord, eller att kundfakturan är förfallen sedan länge och inte betalats trots påminnelser och inkasso. En avsättning görs dock då förlusten är befarad. Kriterier som beaktas då en avsättning görs kan till exempel vara uteblivna betalningar eller andra indikationer som kan tyda på fi nansiella svårigheter hos gäldenären.
Lån samt övriga fi nansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori koncernens fi nansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella risker och fi nanspolicys.
Koncernens fi nansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi nansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det fi nns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över årets resultat. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende fi nansiella fordringar och skulder redovisas i fi nansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i rapport över fi nansiell ställning till verkligt värde. Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) tills dess att det säkrade fl ödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar
omklassifi ceras till årets resultat i samband med att den säkrade posten (försäljningsintäkten) påverkar årets resultat.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i rapport över fi nansiell ställning och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Säkring av verkliga värden användas för säkring av värdet på vissa icke-fi nansiella tillgångar och skulder som fi nns i rapport över fi nansiell ställning samt vid säkringar av vissa bindande inköpsåtaganden med avseende på prisrisk.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på fi nansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent av eget kapital (omräkningsreserven). Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat när koncernföretagen konsolideras.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning ingår i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över fi nansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Leasingavtal klassifi ceras antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt fi nansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i rapport över fi nansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i rapport över fi nansiell ställning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifi erade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalifi cerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalifi cerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalifi cerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifi ka för den kvalifi cerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifi ka för någon annan kvalifi cerad tillgång.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
| Byggnader | 10 –100 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 5 –10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3 –10 år |
Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består av fl era komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifi erats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
| Stomme | 100 år |
|---|---|
| Stomkompletteringar, innerväggar m.m. | 50 år |
| Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. | 35 – 50 år |
| Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. | 10 – 40 år |
| Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m. | 10 –15 år |
Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning.
| De beräknade nyttjandeperioderna är: | |
|---|---|
| Varumärken | 10 år |
| Balanserade utvecklingsutgifter | 5-10 år |
Nyttjandeperioderna omprövas varje år.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det fi nns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än fi nansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar.
Om indikation på nedskrivningsbehov fi nns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassafl öden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifi era väsentligen oberoende kassafl öden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifi erats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifi ka tillgången.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både fi nns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Per den 31 december 2012 fanns inga optioner eller konvertibla skuldebrev i koncernen.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassifi ceras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar dras av.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering (UFR 3), är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över fi nansiell ställning när det fi nns en befi ntlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det fi nns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Innebörden av att en anläggningstillgång (eller en avyttringsgrupp) klassifi cerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.
Omedelbart före klassifi cering som innehav för försäljning, bestäms det redovisade värdet av tillgångarna (och alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) i enlighet med tillämpliga standarder. Vid första klassifi cering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Enligt IFRS 5.5 är vissa tillgångar undantagna från ovan beskrivna värderingsregler.
En vinst redovisas vid varje ökning av det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader. Denna vinst är begränsad till ett belopp som motsvaras av samtliga tidigare gjorda nedskrivningar. Förluster till följd av värdenedgång vid första klassifi ceringen som innehav för försäljning redovisas i årets resultat. Även efterföljande värdeförändringar, både vinster och förluster, redovisas i årets resultat.
En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verksamhet som representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografi skt område eller är ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas. Klassifi cering som en avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassifi ceras som innehav för försäljning.
Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på en egen rad i resultaträkningen. När en verksamhet klassifi ceras som avvecklad ändras utformningen av jämförelseårets resultaträkning så att den redovisas som om den avvecklade verksamheten hade avvecklats vid ingången av jämförelseåret. Utformningen av rapporten över fi nansiell ställning för innevarande och föregående år ändras inte på motsvarande sätt.
En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer (sept 2012). Även
av Rådet för fi nansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets fi nansiella rapporter.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2012 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
För moderbolaget, liksom för koncernen, redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat. För moderbolaget används benämningarna balansräkning respektive kassafl ödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över fi nansiell ställning respektive rapport över kassafl öden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över förändringar i eget kapital och kassafl ödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassafl öden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av fi nansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar och eget kapital.
Andelar i dotterföretag redovisas i koncernen enligt förvärvsmetoden. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifi erbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde
på förvärvade identifi erbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifi erbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina fi nansiella rapporter.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån och utnyttjande av checkräkningskrediter i utländsk valuta. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs, med undantag för moderbolagets redovisning till anskaffningskurs av lån och checkräkningskrediter i utländsk valuta för förvärv av andelar i koncernföretag.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Nettoomsättningen för koncernens kvarvarande verksamheter på 627,4 mkr (651,1) avser varuförsäljning. Moderbolagets nettoomsättning uppgår till 6,2 mkr (6,2) och avser administrationsersättning från dotterbolagen i koncernen.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Koncernens verksamhet är organiserad på det sätt att koncernledningen följer upp det resultat, avkastning och kassafl öde som koncernens olika affärsområden genererar. Varje rörelsesegment har en affärsområdeschef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernledningen. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de affärsområden koncernen har utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga affärsområdens prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som koncernens segment har identifi erats, genom att de olika delarna har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som är likartade. Det innebär att segment har slagits ihop när de har likartade ekonomiska egenskaper, och att produkterna, produktionsprocesserna, kunderna och distributionssättet är likartat samt att de verkar i en omgivning med likartade regelverk. I rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är värderade i enlighet med det resultat, tillgångar och skulder som företagets koncernledning följer upp. Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån principen om "armslängds avstånd" dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. Ej fördelade poster består av vinster vid avyttring av fi nansiella placeringar, förluster vid avyttring av fi nansiella placeringar, skattekostnader och allmänna administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, fi nansiella placeringar och fi nansiella skulder.
Affärsområdet Public Interiors utvecklar, marknadsför och säljer attraktiva och funktionella inredningar och produktlösningar för främst offentlig konsumtion. I slutet av 2011 fattades beslut om att bredda verksamheten inom affärsområdet. Utökade försäljningsinsatser riktas, vid sidan om bibliotek, gentemot aktörer inom utbildning, vård och omsorg och affärsområdet har ändrat namn till Public Interiors. Verksamheten omfattar dels projektförsäljning av totala inredningssystem och dels eftermarknadsförsäljning av möbler och förbrukningsmaterial. Affärsområdet består av bolagen Lammhults Biblioteksdesign AB i Sverige, Lammhults Biblioteksdesign A/S i Danmark och Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG i Tyskland med dotterbolag. I affärsområdet fi nns varumärkena Eurobib Direct, BCI och Schulz Speyer.
I slutet av 2011 fattades beslut om att samordna de tidigare affärsområdena Lammhults Offi ce och Lammhults Home i ett affärsområde, Offi ce & Home Interiors. Integrationen av Lammhults Offi ce och Lammhults Home har skett successivt under 2012. Affärsområdet Offi ce & Home Interiors utvecklar och marknadsför produkter för såväl inredningar till offentliga miljöer som hemmiljöer. Affärsområdet har tre varumärken riktade mot offentlig miljö i form av Lammhults med formstarka och tidlösa möbler med högt designvärde, samt Abstracta och Borks med produkter med högt designvärde för visuell kommunikation och avskärmning. Affärsområdet har två varumärken riktade mot hemmiljö i form av Voice för innovativa förvaringslösningar och Ire för stoppmöbler av tidlös design, rena linjer och hållbar kvalitet. Såväl Voice som Ire sortimenten utvecklas successivt mot att också omfatta offentliga miljöer.
Affärsområdet Scandinavian Eyewear utvecklade och marknadsförde glasögonbågar av hög kvalitet. Affärsområdet bestod av Scandinavian Eyewear med dotterbolaget Seven. Verksamheten omfattade dels egna varumärket Skaga men också licensuppdrag för utveckling av kollektioner åt andra varumärken. Rörelsegrenen såldes i början av oktober 2012.
Moderbolaget med koncerngemensamma funktioner, vilande bolag och elimineringar redovisas i posten koncerngemensamt och elimineringar.
Som en följd av ovanstående beslut har koncernens indelning i rörelsesegment förändrats från och med räkenskapsåret 2012.
| Public | Offi ce & Home Scandinavian Eyewear Koncerngemensamt | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Interiors | Interiors | (avvyttrad verksamhet) | och elimineringar | Summa | ||||||
| Koncernen | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Intäkter från externa kunder | 257,4 | 260,7 | 370,0 | 390,4 | 86,5 | 102,7 | 0,0 | 0,0 | 713,9 | 753,8 |
| Intäkter från andra segment | 0,1 | 0,0 | 2,0 | 2,7 | 0,0 | 0,0 | –2,1 | –2,7 | 0,0 | 0,0 |
| Summa nettoomsättning | 257,5 | 260,7 | 372,0 | 393,1 | 86,5 | 102,7 | –2,1 | –2,7 | 713,9 | 753,8 |
| Avgår: avyttrad verksamhet | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –86,5 –102,7 | 0,0 | 0,0 | –86,5 –102,7 | ||
| Nettoomsättning för | ||||||||||
| kvarvarande versamheter | 257,5 | 260,7 | 372,0 | 393,1 | 0,0 | 0,0 | –2,1 | –2,7 | 627,4 | 651,1 |
| Avskrivningar | 4,3 | 5,3 | 7,3 | 8,6 | 1,0 | 1,4 | 0,1 | 0,1 | 12,7 | 15,4 |
| Rörelseresultat | 16,6 | 7,1 | 5,6 | 24,6 | 8,8 | 3,0 | –21,4 | –16,2 | 9,6 | 18,5 |
| Ränteintäkter | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,8 | 1,3 |
| Räntekostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –5,0 | –7,3 |
| Resultat före skatt | 5,4 | 12,5 | ||||||||
| Avgår: avyttrad verksamhet | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | –5,3 | –2,0 |
| Resultat före skatt för | ||||||||||
| kvarvarande versamheter | 0,1 | 10,5 | ||||||||
| Tillgångar | 225,7 | 254,1 | 277,6 | 325,2 | - | 76,2 | 11,2 | 6,5 | 514,5 | 662,0 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | - | - | - | 38,7 | 37,9 |
| Summa tillgångar | 553,2 699,9 | |||||||||
| Investeringar i anläggningstillgångar | 2,4 | 2,3 | 10,3 | 14,1 | 0,3 | 1,5 | 0,5 | 0,5 | 13,5 | 18,4 |
| Skulder | 36,8 | 42,9 | 67,2 | 59,0 | - | 23,9 | 7,3 | 6,3 | 111,3 | 132,1 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | - | - | - | 82,9 | 202,5 |
| Summa skulder | 194,2 | 334,6 |
Koncernens segment är indelade i följande tre geografi ska områden: Sverige, Övriga Europa och Övriga världen. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter är grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella
anläggningstillgångar är baserade på geografi ska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade. Koncernens kvarvarande verksamheters nettoomsättning utanför Sverige utgör 64 procent (63) av den totala nettoomsättningen.
| Sverige | Övriga Europa | Övriga världen | Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Nettoomsättning för kvarvarande verksamheter per geografi sk marknad | 226,8 | 241,1 | 367,1 376,9 | 33,5 | 33,1 | 627,4 | 651,1 | |
| Anläggningstillgångar per geografi sk marknad | 136,5 | 156,3 | 141,7 | 150,3 | 0,0 | 0,0 | 278,2 306,6 | |
| Investeringar per geografi sk marknad | 11,8 | 15,7 | 1,7 | 2,7 | 0,0 | 0,0 | 13,5 | 18,4 |
Den 3 oktober 2012 avyttrades affärsområdet Scandinavian Eyewear, som var en självständig rörelsegren, se not 3. Jämförelsetalen har därför i koncernens resultaträkning omarbetats för att visa den avvecklade verksamheten skild från den fortsatta verksamheten. Styrelsen och företagsledningen beslutade i slutet av år 2011 att renodla koncernens verksamhet och skapa lönsam tillväxt inom möbler och inredningar. Som en del av denna renodling beslutades att på sikt avyttra Scandinavian Eyewear. Köpeskillingen uppgick till 58,1 mkr. En realisationsförlust på 2,9 mkr såväl före som efter skatt redovisades.
| Resultat från avyttrad verksamhet | ||
|---|---|---|
| Koncernen | Not 2012 |
2011 |
| Resultat från rörelsen i den | ||
| avyttrade verksamheten | ||
| Intäkter | 86,5 | 103,1 |
| Kostnader | –78,3 | –101,1 |
| Resultat före skatt | 8,2 | 2,0 |
| Skatt | –1,9 | –0,4 |
| Resultat efter skatt | 6,3 | 1,6 |
| Resultat vid avyttring av den avyttrade verksamheten | ||
| Realisationsresultat vid avyttring | ||
| av den avyttrade verksamheten | –2,9 | 0,0 |
| Skatt hänförlig till ovanstående | ||
| realisationsresultat | 0,0 | 0,0 |
| Resultat från avyttring efter skatt | –2,9 | 0,0 |
| Resultat från avyttrad verksamhet efter skatt | 3,4 | 1,6 |
| Resultat per aktie från avyttrad | ||
| verksamhet (ingen utspädning fi nns) | 12 0,41 |
0,19 |
| Resultat från den avyttrade verksamheten är i sin helhet hänförligt till | ||
| moderföretagets ägare. |
| Netto kassafl öden från avyttrad verksamhet | |
|---|---|
| --------------------------------------------- | -- |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | –2,7 | –13,1 |
|---|---|---|
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | 36,4 | 2,1 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 0,0 | 2,7 |
| Netto kassafl öden från den | ||
| avyttrade verksamheten | 33,7 | –8,3 |
| 2012 | |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 18,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2,8 |
| Varulager | 26,3 |
| Kundfordringar | 21,7 |
| Övriga fordringar | 4,7 |
| Likvida medel | 4,9 |
| Avsättningar till pensioner | -2,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | -0,5 |
| Leverantörsskulder | -9,1 |
| Övriga skulder | -10,0 |
| Avyttrade tillgångar och skulder, netto | 56,6 |
| Erhållen köpeskilling | 58,1 |
| Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten | -4,9 |
| Avgår: Insättning på Escrow konto | -9,0 |
| Avgår: Koncernskulder | -7,5 |
| Påverkan på likvida medel | 36,7 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Vinst vid försäljning av | ||
| anläggningstillgångar | 4,1 | - |
| Valutakursvinster | 6,9 | 5,7 |
| Vinst vid ej uppnådd villkorad köpeskilling | - | 1,2 |
| Övriga rörelseintäkter | 0,3 | 0,2 |
| 11,3 | 7,1 |
Av vinst vid försäljning av anläggningstillgångar så utgörs 3,9 mkr av vinst vid försäljning av Voice fastighet i Torsvik, Jönköping. Vinst vid ej uppnådd villkorad köpeskilling på 0,0 mkr (1,2) avser Harmonie Projects i Italien. Baserat på bolagets rörelseresultat för perioden 2010-01-01 – 2011-12-31 hade den tidigare ägaren möjlighet att erhålla villkorad köpeskilling. Eftersom rörelseresultatet understeg 0,3 miljoner EUR utgick ingen villkorad köpeskilling.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Valutakursförluster | 5,5 | 5,3 |
| Upplösning förvärvad orderstock | - | 0,4 |
| Övriga rörelsekostnader | –0,4 | –0,2 |
| 5,1 | 5,5 |
Utgifter för utveckling har kostnadsförts med 10,6 mkr (11,9) och ingår i rörelsens kostnader som administrationskostnader. Utveckling bedrivs i viss mån i form av orderbaserad utveckling som redovisas enligt IAS 2 och sålunda bekostas av specifi k kund. Information om aktiverade utvecklingskostnader fi nns i not 13.
Upplösning av förvärvad orderstock på 0,0 mkr (0,4) avsåg under 2011 förbrukningen av marknadsvärdet på förvärvad orderstock hos Harmonie Projects.
| Kostnader för ersättningar till anställda | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Löner och ersättningar mm | 147,8 | 149,5 |
| Pensionskostnader | 9,4 | 10,1 |
| Sociala avgifter | 28,6 | 29,1 |
| Koncernen totalt | 185,8 | 188,7 |
| Medelantalet anställda | 2012 | varav män, % |
2011 | varav män, % |
|---|---|---|---|---|
| Moderföretaget | ||||
| Sverige | 6 | 67 | 5 | 60 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 203 | 62 | 194 | 62 |
| Danmark | 65 | 45 | 79 | 47 |
| Tyskland | 36 | 64 | 36 | 67 |
| Övriga länder | 36 | 54 | 43 | 56 |
| Totalt i dotterföretag | 340 | 58 | 352 | 58 |
| Koncernen totalt | 346 | 58 | 357 | 58 |
| Könsfördelning i företagsledningar |
2012-12-31 Andel kvinnor, % |
2011-12-31 Andel kvinnor, % |
|---|---|---|
| Moderföretaget | ||
| Styrelsen | 33 | 33 |
| Övriga ledande befattningshavare | 0 | 0 |
| Koncernen totalt | ||
| Styrelser | 10 | 15 |
| Övriga ledande befattningshavare | 26 | 24 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Därutöver beslutade bolagsstämman 2012 att ersättning för uppdrag i revisions- och ersättningskommittéerna ska utgå med 50 kkr till ordföranden och med 25 kkr till övriga två ledamöter i respektive kommitté. Några överenskommelser om framtida pensioner eller avgångsvederlag fi nns varken för styrelsens ordförande eller övriga ledamöter.
Till ledningen har bolagsstämman beslutat om följande riktlinjer avseende ersättning. Löner och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga så att kompetenta och skickliga medarbetare kan rekryteras, motiveras och behållas. Koncernens ledande befattningshavare som utgör koncernledningen, har avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till på förhand bestämda mål avseende individuellt uppsatta mål, eller koncernens resultat och kassafl öden. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare kan uppgå till maximalt fyra månadslöner per år. Även långsiktiga aktie- eller aktierelaterade incitamentsprogram ska kunna förekomma.
Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare gäller att ersättning ska utgå motsvarande högst 18 månaders ersättning. Denna totala ersättning ska inte överstiga den ersättning som skulle utgått vid en fördelning på en uppsägningstid om sex månader och avgångsvederlag motsvarande högst 12 månaders fast lön.
Avtal om förmån för pension träffas individuellt. För Vd betalas årligen en pensionspremie som uppgår till tio prisbasbelopp. Pensionen är avgiftsbestämd. Avtal om förtida pensionering fi nns inte. För övriga ledande befattningshavare uppgår pensionskostnaden maximalt till 25 procent av den fasta och rörliga lönen. Pensionerna är avgiftsbestämda och det fi nns inte några avtal om förtida pensionering.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ledande | Övriga | Ledande | Övriga | |
| befattningshavare | anställda | befattningshavare | anställda | |
| Moderföretaget | (10 pers.) | (2 pers.) | (9 pers.) | (2 pers.) |
| Löner och andra ersättningar | 6,5 | 1,4 | 4,8 | 1,3 |
| (varav tantiem o.d) | (0,2) | (–) | (0,2) | (–) |
| Sociala kostnader | 3,5 | 0,7 | 2,5 | 0,6 |
| varav pensionskostnader | 1,5 | 0,2 | 1,1 | 0,2 |
| Koncernen | 2012 Ledande befattningshavare (43 pers.) |
2011 Ledande befattningshavare (41 pers.) |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Löner och andra ersättningar | 19,9 | 16,3 |
| (varav tantiem o.d) | (0,2) | (0,2) |
| Pensionskostnader | 2,6 | 2,2 |
| Danmark | ||
| Löner och andra ersättningar | 6,7 | 6,9 |
| (varav tantiem o.d) | (0,1) | (-) |
| Pensionskostnader | 0,2 | 0,2 |
| Tyskland | ||
| Löner och andra ersättningar | 2,9 | 2,2 |
| (varav tantiem o.d) | (1,1) | (1,3) |
| Pensionskostnader | 0,1 | 0,1 |
| Koncernen totalt | 29,5 | 25,4 |
| (varav tantiem o.d) | (1,4) | (1,5) |
| Pensionskostnader | 2,9 | 2,5 |
Det fi nns inga pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare i koncernen. Ledande befattningshavare avser personer som ingår i respektive dotterbolags ledningsgrupp, inklusive Vd och chefer som är direkt underställda Vd, samt styrelseledamöter.
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2012
| Grundlön, | Rörlig | Avgångs- | Övriga | Pensions- | Ersättning | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | styrelsearvode | ersättning | vederlag | förmåner | kostnad kommittéarbete | Summa | |
| Styrelsens ordförande | |||||||
| Anders Pålsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 240 | - | - | - | - | 50 | 290 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Yngve Conradsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 25 | 145 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Jörgen Ekdahl | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 50 | 170 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Jerry Fredriksson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 25 | 145 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Erika Lagerbielke | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 25 | 145 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Lotta Lundén | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 25 | 145 |
| Verkställande direktör | |||||||
| Anders Rothstein | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 2 088 | 86 | - | 92 | 547 | - | 2 813 |
| Andra ledande | |||||||
| befattningsahavare (3 personer) | 3 345 | 134 | - | 249 | 912 | - | 4 640 |
| Summa | 6 273 | 220 | - | 341 | 1 459 | 200 | 8 493 |
Övriga förmåner avser tjänstebilar. Pensionskostnaderna avser avgiftsbestämda pensionsplaner. Det fi nns inga aktierelaterade ersättningar i koncernen.
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2011
| Grundlön, | Rörlig | Avgångs- | Övriga | Pensions- | Ersättning | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tkr | styrelsearvode | ersättning | vederlag | förmåner | kostnad kommittéarbete | Summa | |
| Styrelsens ordförande | |||||||
| Torbjörn Björstrand | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 60 | - | - | - | - | 6 | 66 |
| Styrelseledamot/Styrelsens ordförande | |||||||
| Anders Pålsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 210 | - | - | - | - | 44 | 254 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Yngve Conradsson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 22 | 142 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Jörgen Ekdahl | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 90 | - | - | - | - | 38 | 128 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Jerry Fredriksson | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 22 | 142 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Erika Lagerbielke | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 22 | 142 |
| Styrelseledamot | |||||||
| Lotta Lundén | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 120 | - | - | - | - | 22 | 142 |
| Verkställande direktör | |||||||
| Anders Rothstein | |||||||
| Ersättning från moderbolaget | 2 041 | 83 | - | 79 | 532 | - | 2 735 |
| Andra ledande | |||||||
| befattningsahavare (2 personer) | 1 746 | 77 | - | 181 | 518 | - | 2 522 |
| Summa | 4 627 | 160 | - | 260 | 1 050 | 175 | 6 272 |
Övriga förmåner avser tjänstebilar. Pensionskostnaderna avser avgiftsbestämda pensionsplaner. Det fi nns inga aktierelaterade ersättningar i koncernen.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| KPMG / Michael Johansson | ||||
| Revisionsuppdrag | 1,2 | 1,5 | 0,3 | 0,3 |
| Revisionsverksamhet utöver | ||||
| revisionsuppdraget | 0,5 | 0,0 | - | - |
| Skatterådgivning | 0,2 | 0,4 | 0,0 | 0,0 |
| Andra uppdrag | 0,9 | 0,8 | 0,8 | 0,6 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 0,4 | 0,4 | - | - |
| Revisionsverksamhet utöver | ||||
| revisionsuppdraget | 0,2 | 0,1 | - | - |
| Skatterådgivning | - | 0,0 | - | - |
| Andra uppdrag | 0,0 | 0,1 | - | - |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal.
Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnader för varor och material | 263,5 | 293,6 |
| Personalkostnader | 191,5 | 190,9 |
| Avskrivningar | 11,7 | 14,0 |
| Övriga rörelsekostnader | 168,3 | 144,1 |
| 635,0 | 642,6 |
| Koncernen Ränteintäkter på ej nedskrivna |
2012 | 2011 |
|---|---|---|
| låne- och kundfordringar | 0,1 | 0,1 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 0,2 | 0,6 |
| Valutakursförändringar | 0,5 | 0,4 |
| Finansiella intäkter | 0,8 | 1,1 |
| Räntekostnader på förmånsbestämd pensionsförpliktelse Räntekostnader på fi nansiella skulder Valutakursförändringar Övriga räntekostnader Finansiella kostnader |
–0,1 –4,3 0,1 –0,2 –4,5 |
0,0 –5,3 –0,7 –0,2 –6,2 |
| Finansnetto | –3,7 | –5,1 |
| Resultat från andelar i | |||
|---|---|---|---|
| koncernföretag | |||
| Moderföretaget | 2012 | 2011 | |
| Utdelning | 17,6 | - | |
| Erhållna koncernbidrag | 16,1 | 24,2 | |
| Lämnade koncernbidrag | –19,2 | –12,3 | |
| 14,5 | 11,9 |
| Ränteintäkter och | ||
|---|---|---|
| liknande resultatposter | ||
| Moderföretaget | 2012 | 2011 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 1,6 | 2,0 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | - | 0,1 |
| 1,6 | 2,1 |
| Räntekostnader och | ||
|---|---|---|
| liknande resultatposter | ||
| Moderföretaget | 2012 | 2011 |
| Räntekostnader, koncernföretag | –0,3 | –0,3 |
| Räntekostnader, fi nansiella skulder | –2,4 | –3,2 |
| Valutakursförändringar | 0,8 | 0,1 |
| –1,9 | –3,4 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skattekostnad | –3,8 | –7,1 |
| Uppskjuten skatteintäkt | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära | ||
| skillnader och underskottsavdrag | 3,6 | 0,7 |
| Totalt redovisad skattekostnad i koncernen | –0,2 | –6,4 |
Av årets skattekostnad i koncernen är -1,9 mkr (-0,4) hänförlig till avyttrad verksamhet, varav skatt hänförlig till realisationsresultat uppgår till 0,0 mkr (0,0). Totalt redovisad skatteintäkt (+)/skattekostnad (-) för koncernens kvarvarande verksamheter uppgår till 1,7 mkr (-6,0).
| Moderföretaget | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | ||
| Periodens skatteintäkt (+)/skattekostnad (-) | 4,1 | –0,1 |
| Totalt redovisad skatteintäkt (+)/skatte | ||
| kostnad (-) i moderföretaget | 4,1 | –0,1 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 5,4 | 12,5 |
| Skatt enligt gällande skattesats | ||
| för moderföretaget | 1,4 | 3,3 |
| Effekt av andra skattesatser | ||
| för utländska dotterföretag* | 0,1 | - |
| Ej avdragsgilla kostnader | 1,1 | 0,2 |
| Ej skattepliktiga intäkter | –2,5 | –0,3 |
| Ökning av underskottsavdrag utan | ||
| motsvarande aktivering av uppskjuten skatt | 0,8 | 3,4 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade | ||
| underskottsavdrag | –0,7 | –0,2 |
| Redovisad effektiv skatt | 0,2 | 6,4 |
* Skatt enligt gällande skattesats beräknas utifrån ett vägt genomsnitt av lokala skattesatser för respektive land.
Av årets skattekostnad i koncernen är -1,9 mkr (-0,4) hänförlig till avyttrad verksamhet, varav skatt hänförlig till realisationsresultat uppgår till 0,0 mkr (0,0). Totalt redovisad skatteintäkt (+)/skattekostnad (-) för koncernens kvarvarande verksamheter uppgår till 1,7 mkr (-6,0).
| Moderföretaget | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 2,0 | 0,6 |
| Skatt enligt gällande skattesats | ||
| för moderföretaget | 0,5 | 0,2 |
| Ej skattepliktiga intäkter | –4,6 | –0,1 |
| Redovisad effektiv skatt | –4,1 | 0,1 |
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Före | Efter | Före | Efter | |||
| Koncernen | skatt | Skatt | skatt | skatt | Skatt | skatt |
| Årets omr. diff. vid | ||||||
| omräkning av | ||||||
| utländska | ||||||
| verksamheter | –7,6 | 0,6 | –7,0 | –1,8 | 0,3 | –1,5 |
| Årets förändringar i | ||||||
| verkligt värde på | ||||||
| kassafl ödessäkringar –0,4 | 0,1 | –0,3 | –0,6 | 0,2 | –0,4 | |
| Övrigt totalresultat | –8,0 | 0,7 | –7,3 | –2,4 | 0,5 | –1,9 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
| Uppskjuten Skattefordran |
Uppskjuten Skatteskuld |
Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | - | –0,8 | 8,0 | 10,7 | –8,0 | –11,5 |
| Immateriella tillgångar 0,4 | 0,4 | –0,4 | –0,4 | 0,8 | 0,8 | |
| Varulager | 0,1 | 0,1 | - | - | 0,1 | 0,1 |
| Räntebärande skulder | - | - | 0,4 | 0,3 | –0,4 | –0,3 |
| Pensionsavsättningar | 0,4 | 0,5 | - | - | 0,4 | 0,5 |
| Övriga avsättningar | - | 0,4 | - | - | - | 0,4 |
| Underskottsavdrag | 1,0 | 0,6 | - | 0,3 | 1,0 | 0,3 |
| Skattefordringar/ | ||||||
| skulder, netto | 1,9 | 1,2 | 8,0 | 10,9 | –6,1 | –9,7 |
I följande dotterbolag till Lammhults Biblioteksdesign A/S i Danmark fi nns ej aktiverade underskottsavdrag: BC Interieur S.A.R.L. i Frankrike (uppgående till 14,9 mkr med obegränsad framrullning) och Lammhults Design Group GmbH (f.d. IFBD GmbH) i Tyskland (uppgående till 2,4 mkr med obegränsad framrullning).
Moderföretaget redovisar varken någon uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skatter hänförliga till andelar i koncernföretag har ej redovisats.
| Före utspädning | Efter utspädning | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i kr | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Resultat per aktie från | ||||
| kvarvarande verksamheter | 0,21 | 0,53 | 0,21 | 0,53 |
| Resultat per aktie från | ||||
| avyttrad verksamhet | 0,41 | 0,19 | 0,41 | 0,19 |
| Resultat per aktie för | ||||
| koncernen totalt | 0,62 | 0,72 | 0,62 | 0,72 |
Vägt genomsnitt antal utestående aktier uppgick till 8 448 tusen (8 448).
| Internt utvecklade immateriella tillgångar | Förvärvade immateriella tillgångar | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utvecklings- | Varu- | Hyres- | Good- | Övriga immateriella | ||
| Koncernen | utgifter | märken | rätter | will | anl.tillgångar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående balans 2011-01-01 | 0,7 | 0,1 | 0,5 | 190,2 | 0,4 | 191,9 |
| Omklassifi ceringar | 1,5 | - | - | - | - | 1,5 |
| Övriga investeringar | - | –0,1 | - | - | - | –0,1 |
| Upplösning förvärvad orderstock | - | - | - | - | –0,4 | –0,4 |
| Årets valutakursdifferenser | –0,1 | - | - | –0,5 | 0,1 | –0,5 |
| Utgående balans 2011-12-31 | 2,1 | 0,0 | 0,5 | 189.7 | 0,1 | 192,4 |
| Ingående balans 2012-01-01 | 2,1 | - | 0,5 | 189,7 | 0,1 | 192,4 |
| Övriga investeringar | 0,1 | - | - | 0,2 | 0,7 | 1,0 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | –18,7 | - | –18,7 |
| Årets valutakursdifferenser | –0,1 | - | - | –4,1 | 0,1 | –4,1 |
| Utgående balans 2012-12-31 | 2,1 | - | 0,5 | 167,1 | 0,9 | 170,6 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||||||
| Ingående balans 2011-01-01 | - | - | –0,1 | - | - | –0,1 |
| Årets avskrivningar | –0,3 | - | - | - | - | –0,3 |
| Utgående balans 2011-12-31 | –0,3 | - | –0,1 | - | - | –0,4 |
| Ingående balans 2012-01-01 | –0,3 | - | –0,1 | - | - | –0,4 |
| Årets avskrivningar | –0,5 | - | - | - | - | –0,5 |
| Utgående balans 2012-12-31 | –0,8 | - | –0,1 | - | - | –0,9 |
| Redovisade värden | ||||||
| Per 2011-01-01 | 0,7 | 0,1 | 0,4 | 190,2 | 0,4 | 191,8 |
| Per 2011-12-31 | 1,8 | 0,0 | 0,4 | 189,7 | 0,1 | 192,0 |
| Per 2012-01-01 | 1,8 | 0,0 | 0,4 | 189,7 | 0,1 | 192,0 |
| Per 2012-12-31 | 1,3 | 0,0 | 0,4 | 167,1 | 0,9 | 169,7 |
Alla immateriella tillgångar, utom goodwill, skrivs av. För information om avskrivningar, se redovisningsprinciperna i not 1.
Följande kassagenererande enheter har redovisade goodwillvärden i koncernen.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Public Interiors | 108,9 | 112,5 |
| Offi ce & Home Interiors | 58,2 | 53,9 |
| Scandinavian Eyewear | - | 23,3 |
| 167,1 | 189,7 |
Värdet på koncernens immateriella tillgångar prövas årligen genom nedskrivningsprövningar. De ovan nämnda kassagenererande enheternas återvinningsvärden baseras på ett antal viktiga antaganden som beskrivs nedan. För antaganden om de framtida kassafl ödena under den närmaste femårsperioden har använts budgetar för år 2013, prognoser för år 2014 och 2015 med utgångspunkt ifrån koncernens fi nansiella strategiska planer, samt företagsledningens bedömningar för de därefter kommande två åren. Ovan nämnda antaganden avser utveckling av försäljning, kostnader, rörelsemarginaler, samt de kassagenererade enheternas fi nansiella ställning. De kassafl öden som prognostiserats efter de första fem åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent, vilket bedöms motsvara den långsiktiga tillväxttakten på enheternas marknader.
Omsättning: Verksamhetens konkurrenskraft, förväntad konjunkturutveckling för företagssektorn och privata konsumenter, allmän samhällsekonomisk utveckling, investeringsbudgetar för offentliga och kommunala beställare, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar.
Rörelsemarginal: Verksamhetens effektivitet, tillvaratagande av synergimöjligheter inom koncernen, tillgång till kompetent och engagerad personal, samarbeten med formgivare, arkitekter, återförsäljare och agenter, kostnadsutveckling för löner och material.
Diskonteringsränta: De diskonteringsräntor före skatt som har använts vid utgången av år 2012 är 13,5 procent (13,6) för eget kapitalfi nansiering och 2,5 procent (2,6) för skuldfi nansiering för Public Interiors. För Offi ce & Home Interiors uppgick diskonteringsräntan före skatt till 12,5 procent (föregående år 12,6 procent för Lammhults Offi ce och 13,6 procent för Lammhults Home) för eget kapitalfi nansiering och till 2,5 procent (2,6) för skuldfi nansiering. Den vägda kapitalkostnaden enligt WACC (Weighted average cost of capital) uppgick för Public Interiors till 9,1 procent före skatt (9,2). För Offi ce & Home Interiors uppgick WACC före skatt till 8,5 procent (föregående år 8,6 procent för Lammhults Offi ce och 9,2 procent för Lammhults Home). De skilda riskpremier som används för affärsområdena har sin grund i stabiliteten i den historiska lönsamheten. Det operativa kapitalets långsiktiga fi nansiering för samtliga ovanstående enheter har bedömts bestå av eget kapital till 60 procent och av lån till 40 procent.
Koncernens verksamheter inom Public Interiors har påverkats av återhållsamma offentliga investeringar på en rad europeiska marknader. En rad omvärldsfaktorer, främst inom media och teknik, har dessutom minskat de traditionella bibliotekens betydelse. Samtidigt har en ny typ av bibliotek, i form av upplevelsecenter, vuxit fram. Den nya tidens bibliotek är mer av mötesplatser än tidigare och därför har vi lanserat ett "shop concept" för att erbjuda attraktiva och ändamålsenliga lösningar till kunderna. Trenden att miljömöbler ökar i biblioteken är också något som gynnar koncernen eftersom vi kan erbjuda passande produkter genom Offi ce & Home Interiors. I slutet av 2011 fattades beslut om att bredda verksamheten inom affärsområdet. Utökade försäljningsinsatser riktas, vid sidan om bibliotek, gentemot aktörer inom skola/utbildning och på sikt även inom vård och omsorg. Samtidigt intensifi eras arbetet med att harmonisera sortimentet och effektivisera produktförsörjningen inom affärsområdet i syfte att tillvarata synergimöjligheter och skapa förutsättningar för lönsam tillväxt. Rörelserna i dotterbolagen i Spanien och Österrike har avvecklats, medan säljbolagen i Holland och Belgien integrerats. Dessa omstruktureringsåtgärder har belastat affärsområdets rörelseresultat med kostnader på ca 3 mkr under 2012, men har samtidigt lett till betydande kostnadssänkningar för framtiden. Samtliga dessa åtgärder ligger till grund för bedömningar av affärsområdets kassafl öden de kommande fem åren.
Under 2012 har de tidigare affärsområdena Lammhults Home och Lammhults Offi ce samordnats i ett affärsområde, Offi ce & Home Interiors. Detta har skett successivt under 2012, då först Borks och sedan Voice verksamheter har integrerats med Abstractas. Dessa strukturåtgärder ger en större och effektivare produktionsenhet i Lammhult. Samtidigt har Voice sälj- och marknadsresurser integrerats i Abstracta för att bredda erbjudandet och bearbeta även den offentliga marknaden med förvaringsmöbler. Även inköp, administration och produktutveckling har integrerats mellan verksamheterna för att tillvarata synergier. Affärsområdets rörelseresultat för 2012 har belastats med lagernedskrivningar av engångskaraktär på ca 4 mkr och av engångs- och omstruktureringskostnader på ytterligare ca 9 mkr som en följd av ovan nämnda integrationer. Tack vare dessa åtgärder har affärsområdets framtida kostnadsbas sänkts betydligt och genomförda personalreduktioner får en positiv helårseffekt på ca 7 mkr under 2013 jämfört med 2012. Den allmänna osäkerheten i stora delar av vår omvärld påverkade fortsatt affärerna under 2012. Svag efterfrågan på premiumsegmenten av möbelmarknaden för hemmiljö i Sverige dämpade försäljningen för varumärkena Voice och Ire. Efterfrågan på möbler och inredning för offentlig miljö på den nordiska marknaden var relativt stabil under året, vilket gynnar varumärkena Lammhults, Abstracta och Borks. Dessa välkända varumärken har starka positioner på hemmamarknaderna och med större fokus på kärnmarknaderna i Nordeuropa förväntas försäljningen öka de närmaste åren. Genom varumärkena Lammhults, Abstracta och Borks fi nns en lång tradition av att erbjuda kunderna moderna inredningar med skandinavisk design och kvalitet i världsklass. Konsekvent och trovärdigt varumärkesarbete skapar, tillsammans med aktivt inköpsarbete, förutsättningar för förbättrade bruttomarginaler framöver. Ett intensivt produktutvecklingsarbete har också fått till följd att ett fl ertal nya produkter kommer att lanseras under 2013, vilket skapar förutsättningar för god volymtillväxt framöver. Genom de åtgärder som vidtagits för att såväl öka försäljningen som minska kostnaderna fi nns det goda förutsättningar för starka kassafl öden under de kommande åren.
Det tidigare affärsområdet Scandinavian Eyewear säljer glasögonbågar för privat konsumtion. Som en del av koncernens renodling avyttrades samtliga aktier i Scandinavian Eyewear i början av oktober 2012.
För Public Interiors är marginalen mindre till att det beräknade återvinningsvärdet blir lägre än enhetens redovisade värde än för Offi ce & Home Interiors, varför känslighetsanalys för Public Interiors presenteras nedan. I grundantagandet överstiger återvinningsvärdet det redovisade värdet med 27,5 mkr. Viktiga variabler som påverkar återvinningsvärdet är uppskattad tillväxttakt, uppskattad rörelsemarginal och uppskattade vägda kapitalkostnader för diskonterade kassafl öden. I grundantagandet uppgår den genomsnittliga tillväxttakten under den kommande femårsperioden till 3,2 procent, medan den genomsnittliga rörelsemarginalen uppgår till 8,4 procent och den vägda kapitalkostnaden uppgår till 8,9 procent.
Om den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassafl öden bortom budgetperioden hade varit 0,9 procent lägre än grundantagandet, skulle det samlade återvinningsvärdet vara lika med det redovisade värdet.
Om den uppskattade rörelsemarginalen för att extrapolera kassafl öden bortom budgetperioden hade varit 0,9 procent lägre än grundantagandet, skulle det samlade återvinningsvärdet vara lika med det redovisade värdet.
Om den uppskattade vägda kapitalkostnaden som tillämpats för diskonterade kassafl öden för Public Interiors varit 0,8 procent högre än grundantagandet, skulle det samlade återvinningsvärdet vara lika med det redovisade värdet.
Känslighetsanalysernas beräkningar är hypotetiska och ska ses som en indikation på att faktorerna är mer eller mindre troliga att förändras, samt att känslighetsanalyserna därför bör tolkas med försiktighet. I de tre hypotetiska fallen ovan uppgår återvinningsvärdena till värden som motsvarar det koncernmässiga värdet på Public Interiors.
| Maskiner och | Inventarier | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader | andra tekniska | verktyg och | Pågående | ||
| Koncernen | och mark | anläggningar | installationer | nyanläggningar | Totalt |
| Anskaffningsvärde | |||||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 182,4 | 88,1 | 89,6 | 1,0 | 361,1 |
| Nyanskaffningar | - | 5,1 | 12,0 | 0,5 | 17,6 |
| Omklassifi ceringar | –44,0 | –2,1 | 2,1 | –0,7 | –44,7 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –0,1 | - | –0,1 |
| Valutakursdifferenser | –0,1 | - | - | - | –0,1 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 138,3 | 91,1 | 103,6 | 0,8 | 333,8 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 138,3 | 91,1 | 103,6 | 0,8 | 333,8 |
| Nyanskaffningar | - | 2,6 | 7,8 | 2,4 | 12,8 |
| Omklassifi ceringar | - | 0,1 | –0,1 | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | –18,5 | –28,1 | –0,3 | –46,9 |
| Valutakursdifferenser | –0,9 | –0,1 | –0,2 | - | –1,2 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 137,4 | 75,2 | 83,0 | 2,9 | 298,5 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2011 | –70,1 | –72,4 | –73,8 | - | –216,3 |
| Årets avskrivningar | –3,7 | –4,0 | –7,4 | - | –15,1 |
| Omklassifi ceringar | 10,8 | - | - | - | 10,8 |
| Utgående balans 31 december 2011 | –63,0 | –76,4 | –81,2 | - | –220,6 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | –63,0 | –76,4 | –81,2 | - | –220,6 |
| Årets avskrivningar | –2,7 | –3,6 | –5,8 | - | –12,1 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 17,0 | 23,6 | - | 40,6 |
| Utgående balans 31 december 2012 | –65,7 | –63,0 | –63,4 | - | –192,1 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2011 | 112,3 | 15,7 | 15,8 | 1,0 | 144,8 |
| 31 december 2011 | 75,3 | 14,7 | 22,4 | 0,8 | 113,2 |
| 1 januari 2012 | 75,3 | 14,7 | 22,4 | 0,8 | 113,2 |
| 31 december 2012 | 71,7 | 12,2 | 19,6 | 2,9 | 106,4 |
Voice fastighet i Jönköping omklassifi cerades under 2011 till tillgång som innehas för försäljning. Fastighetens ackumulerade anskaffningsvärde uppgick till 44,0 mkr och ackumulerade avskrivningar uppgick till 10,8 mkr. Fastighetens redovisade värde uppgick således till 33,2 mkr per den 31 december 2011. Under 2012 såldes fastigheten, vilket resulterade i en reavinst på 3,9 mkr.
| Inventarier, Pågående verktyg och nyanlägg |
|||
|---|---|---|---|
| Moderföretaget | installationer | ningar | Totalt |
| Anskaffningsvärde | |||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 0,7 | - | 0,7 |
| Nyanskaffningar | 0,0 | 0,5 | 0,5 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 0,7 | 0,5 | 1,2 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 0,7 | 0,5 | 1,2 |
| Nyanskaffningar | 0,1 | 0,2 | 0,3 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 0,8 | 0,7 | 1,5 |
| Avskrivningar | |||
| Ingående balans 1 januari 2011 | –0,5 | - | –0,5 |
| Årets avskrivningar | –0,1 | - | –0,1 |
| Utgående balans 31 december 2011 | –0,6 | - | –0,6 |
| Ingående balans 1 januari 2012 | –0,6 | - | –0,6 |
| Årets avskrivningar | –0,1 | - | –0,1 |
| Utgående balans 31 december 2012 | –0,7 | - | –0,7 |
| Redovisade värden | |||
| 1 januari 2011 | 0,2 | - | 0,2 |
| 31 december 2011 | 0,1 | 0,5 | 0,6 |
| 1 januari 2012 | 0,1 | 0,5 | 0,6 |
| 31 december 2012 | 0,1 | 0,7 | 0,8 |
Avskrivningar fördelar sig på nedanstående rader i resultaträkningen.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | –7,4 | –10,6 |
| Försäljningskostnader | –2,2 | –2,6 |
| Administrationskostnader | –3,1 | –2,2 |
| –12,7 | –15,4 | |
| Kvarvarande verksamheter | 2012 | 2011 |
| Kostnad för sålda varor | –6,7 | –9,5 |
| Försäljningskostnader | –1,9 | –2,4 |
| Administrationskostnader | –3,1 | –2,1 |
| –11,7 | –14,0 | |
| Moderföretaget | 2012 | 2011 |
| Administrationskostnader | –0,1 | –0,1 |
Inventarier som innehas under fi nansiella leasingavtal ingår med ett bokfört värde om 8,1 mkr (6,9). Koncernen leasar produktionsoch IT utrustning under ett fl ertal olika fi nansiella leasingavtal. I leasingavtalen förekommer indexklausuler. De leasade tillgångarna är säkerhet för leasingskulderna. Leasingavtalen innehåller restriktioner vad gäller möjligheterna att lämna utdelning, ta upp nya lån samt ingå nya leasingavtal.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | 14,7 | 14,0 |
| Kostnader | –14,4 | –13,7 |
| Resultat | 0,3 | 0,3 |
| Anläggningstillgångar | 0,1 | 0,2 |
| Omsättningstillgångar | 4,7 | 5,2 |
| Summa tillgångar | 4,8 | 5,4 |
| Långfristiga skulder | - | 0,2 |
| Kortfristiga skulder | 2,2 | 2,8 |
| Summa skulder | 2,2 | 3,0 |
| Nettotillgångar | 2,6 | 2,4 |
Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint venture företaget BS Eurobib AS, org nr 982 754 542. Företagets huvudsakliga verksamhet består av försäljning av biblioteksinredningar och företaget har sitt säte i Oslo, Norge. Det redovisade värdet uppgår till 0,3 mkr (0,3). Bolagets andelar i joint venture företaget uppgår till 200. Innehavet redovisas enligt klyvningsmetoden eftersom det ger en mer rättvisande bild av koncernens del av företagets verksamhet.
| Koncernen | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 0,2 | 3,9 |
| Försäljning | - | –3,7 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 0,2 | 0,2 |
| Koncernen | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 59,0 | 60,8 |
| Varor under tillverkning | 8,5 | 17,5 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 36,3 | 62,9 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 103,8 | 141,2 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager av engångskaraktär med 4,2 mkr (0,0). Nedskrivningen har skett inom affärsområdet Offi ce & Home Interiors och är till stor del en följd av vidtagna åtgärder för att renodla produktsortimenten när verksamheterna inom Borks, Voice och Abstracta integrerats.
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 0,4 mkr (3,9) i koncernen. I moderbolaget har inga kundförluster uppkommit.
| 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|
| 20,6 | 29,4 |
| 2,7 | 17,2 |
| 23,3 | 46,6 |
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2013.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Total utdelning, mkr | 4,2 | 4,2 |
| Redovisad utdelning per aktie, kr | 0,50 | 0,50 |
Koncernens fi nansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur och fi nansiell stabilitet som bidrar till att behålla investerare, kreditgivare och marknadens förtroende, samt utgör en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Därför har koncernens fi nansiella mål för skuldsättningsgrad satts till intervallet 0,7-1,0 och för soliditet till minst 35 procent. Utfallen per 2012-12-31 blev 0,20 (0,51) för skuldsättningsgraden och 64,9 procent (52,2) för soliditeten. Försäljningarna av Voice fastighet och affärsområdet Scandinavian Eyewear har minskat kapitalbindningen och frigjort kapital, vilket har skapat en stark fi nansiell ställning för koncernen. Kapital defi nieras som totalt eget kapital. Koncernens kapital uppgick till 359,0 mkr (365,3) och moderbolagets kapital uppgick till 260,4 mkr (258,5).
Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan hög avkastning som kan möjliggöras genom en högre belåning, samt fördelarna och tryggheten som en sund kapitalstruktur erbjuder. Koncernens fi nansiella mål över en konjunkturcykel är att avkastningen på sysselsatt kapital ska uppgå till minst 15 procent. 2012 uppgick avkastningen på sysselsatt kapital till 2,1 procent (3,5).
Koncernen ska lämna en utdelning, med beaktande av det långsiktiga kapitalbehovet, som uppgår till ca 40 procent av vinsten efter skatt. Föranlett av den starka fi nansiella ställningen har styrelsen föreslagit en utdelning om 0,50 kronor per aktie till årsstämman 2013, vilket motsvarar 81 procent av vinsten efter skatt. Under de senaste fem åren har den totala utdelningen i genomsnitt uppgått till 60 procent av vinsten efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning när kapitalstrukturen och verksamhetens fi nansieringsbehov möjliggör detta. Beslut om extra utdelning återspeglar en ambition att till aktieägarna dela ut medel som inte bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Utöver ordinarie utdelning har koncernen lämnat extra utdelningar vid två tillfällen, 2006 och 2007.
Styrelsen föreslår, i likhet med föregående år, årsstämman ett bemyndigande om nyemission av åttahundratusen aktier för framtida förvärv.
Under året har inga förändringar skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 26.
| Koncernen | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Banklån, förfallotid 1-5 år från balansdagen | 24,1 | 34,9 |
| Banklån, förfallotid senare än 5 år | ||
| från balansdagen | 17,5 | 19,2 |
| 41,6 | 54,1 | |
| Kortfristiga skulder | ||
| Checkräkningskredit | 19,6 | 96,8 |
| Kortfristiga banklån | 11,2 | 21,0 |
| 30,8 | 117,8 | |
| Summa räntebärande skulder | 72,4 | 171,9 |
Utöver ovan räntebärande skulder fanns föregående år skulder klassifi cerade som innehav för försäljning som uppgick till 15,0 mkr. Av dessa var 0,9 mkr kortfristiga, medan 3,6 mkr förföll inom 1-5 år efter balansdagen och 10,5 mkr förföll senare än 5 år efter balansdagen.
Koncernens skulder avseende fi nansiella leasingavtal uppgår till 8,1 mkr (6,9). Skulder avseende fi nansiella leasingavtal i koncernen avser framtida leasingavgifter hänförliga till avtal under fi nansiell leasing. Leasingavgifter som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig skuld.
| Moderföretaget | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Banklån, förfallotid 1–5 år från balansdagen | - | 2,2 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Checkräkningskredit | 19,6 | 96,8 |
| Kortfristig del av banklån | 4,5 | 10,2 |
| 24,1 | 107,0 |
En del av Ire Möbels och Scandinavian Eyewears (innan bolaget avyttrades i oktober 2012) åtaganden för ålderspension och familjepension är tryggade genom pensionsavsättningar i balansräkningen som är försäkrade hos FPG/PRI. Det är en förmånsbestämd pensionsplan och avsättningen uppgick till 0,2 mkr (0,4) respektive 0,0 mkr (2,9) vid årsskiftet 2012. Åtaganden för ålderspension och familjepension för övriga tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,5 mkr (3,9). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet fi nns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
| Koncernens kvar- | ||||
|---|---|---|---|---|
| varande verksamheter | Moderföretaget | |||
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Kostnader för | ||||
| avgiftsbestämda planer | 9,4 | 10,1 | 1,7 | 1,3 |
I BC Interieur SARL, Frankrike, fi nns en pensionsförpliktelse som bolaget enligt fransk GAAP inte reserverar för. Pensionsförpliktelsen utlöses enbart om de anställda är kvar i bolaget vid 65 års ålder. Enligt IFRS ska reservering göras utifrån bedöm sannolikhet för att pensionsförpliktelsen utlöses. I koncernen är pensionsförpliktelsen reserverad till 0,6 mkr (0,6).
| Koncernen | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Garantiåtaganden i | ||
| Lammhults Möbel AB, Sverige | 0,3 | 0,3 |
| Avgångsvederlag i Seven S.R.L., Italien | - | 0,2 |
| Marknadsföringsbidrag i | ||
| Borks Patenttavler A/S, Danmark | 0,1 | - |
| Reklamationer i Borks Patenttavler A/S, Danmark | - | 1,4 |
| 0,4 | 1,9 |
Såväl garantiåtaganden i Lammhults Möbel AB på 0,3 mkr som marknadsföringsbidragen i Borks Patenttavler A/S på 0,1 mkr är kortfristiga.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Upplupna | ||||
| personalrelaterade | ||||
| kostnader | 19,0 | 22,8 | 3,0 | 2,3 |
| Övriga poster | 12,7 | 4,7 | 1,7 | 2,1 |
| 31,7 | 27,5 | 4,7 | 4,4 |
Lammhults Design Group är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av fi nansiella risker. Med fi nansiella risker avses fl uktuationer i företagets resultat och kassafl öde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refi nansierings- och kreditrisker. Koncernens ramar och riktlinjer för hantering av fi nansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk för fi nansverksamheten. Ansvaret för koncernens fi nansiella transaktioner och risker hanteras centralt av koncernledningen. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv fi nansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat genom marknadsfl uktuationer.
Med likviditetsrisk avses risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med fi nansiella skulder. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina fi nansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kostnader och utan att riskera koncernens rykte. Enligt styrelsebeslut ska likviditetsutrymmet i form av likvida medel och outnyttjad checkräkningskredit motsvara minst 10 procent av balansomslutningen. Vid årsskiftet uppgick likviditetsutrymmet till 21,6 procent (10,8). Koncernen strävar efter att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools som har inrättats av fi nansfunktionen i moderbolaget. Cash pools fi nns i följande valutor: SEK, EUR, DKK, USD och NOK. Likviditetsriskerna hanteras centralt för hela koncernen av fi nansfunktionen i moderbolaget.
Förfallostruktur på fi nansiella skulder som ingår i den fi nansiella nettoskulden framgår av tabellen nedan. Tabellen visar redovisade värden där förväntade räntebetalningar inte ingår.
| Koncernen | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017– Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Banklån | 11,2 | 8,9 | 8,6 | 3,4 | 20,7 | 52,8 |
| Checkräkningskrediter 19,6 | - | - | - | - | 19,6 | |
| Totalt fi nansiella | ||||||
| skulder | 30,8 | 8,9 | 8,6 | 3,4 | 20,7 | 72,4 |
Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av respektive dotterbolag genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas fi nansiella rapporter, samt genom kontinuerlig kommunikation. Kunderna kreditkontrolleras varvid information om kundernas fi nansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För att minimera kreditriskerna använder sig koncernens bolag av remburser, bankgarantier, kreditförsäkringar och förskottsbetalningar från kunderna. Vid större projekt säkras betalningsfl ödena innan leverans sker. På balansdagen föreligger ingen signifi kant koncentration av kreditexponering.
Med marknadsrisk menas risken för att verkligt värde på eller framtida kassafl öden från ett fi nansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av ränterisker och valutarisker.
Ränterisk är risken att värdet på fi nansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Koncernens fi nansnetto och resultat påverkas av fl uktuationer i räntenivåerna. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Lammhults Design Groups uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har merparten av koncernens lån rörliga räntor. De rörliga räntorna har under senare år också ofta varit lägre än långräntorna vilket har påverkat koncernens resultat positivt. Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att koncernledningen ansvarar för att identifi era och hantera denna exponering. Företagets räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 72,4 mkr (186,9). Av de räntebärande skulderna har 72,4 mkr (186,0) rörlig ränta och 0,0 mkr (0,9) fast ränta. Ett förvärvslån i EUR avseende fi nansiering av förvärvet av Schulz Speyer (villkorad köpeskilling) uppgick vid årsskiftet till 2,2 mkr (6,7) och har rörlig ränta, men har kombinerats med ett räntetak på 5,5 procent och ett räntegolv på 3,4 procent. Dessutom fi nns ett rörligt lån i EUR för fi nansiering av en byggnad som uppgick till 5,2 mkr (6,6) vid årsskiftet och som har kombinerats med en räntecap genom vilken koncernen har försäkrat sig om att räntenivån aldrig kan överstiga 5,0 procent.
Risken att verkliga värden och kassafl öden avseende fi nansiella instrument kan fl uktuera när värdet på främmande valutor förändras kallas valutarisk. Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser inköp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fl uktuationer i valutan på det fi nansiella instrumentet, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsfl öden benämnd transaktionsexponering. Valutariskfl uktuationer återfi nns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering. Ett annat område som är utsatt för valutarisker är betalningsfl öden i lån och placeringar i utländsk valuta.
Koncernens kvarvarande verksamheters fakturering till marknader utanför Sverige uppgick under året till 400,6 mkr (410,0). Fakturering i utländsk valuta uppgick till 390,9 mkr (401,0) enligt nedanstående fördelning.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp | % | Belopp | % |
| EUR | 211,3 | 54 | 240,9 | 60 |
| DKK | 79,3 | 20 | 80,0 | 20 |
| NOK | 53,7 | 14 | 51,8 | 13 |
| GBP | 30,8 | 8 | 24,6 | 6 |
| Övriga utländska valutor | 15,8 | 4 | 3,7 | 1 |
| Totalt | 390,9 | 100 | 401,0 | 100 |
Koncernens kvarvarande verksamheters inköp i utländsk valuta uppgick till 179,4 mkr (186,7) enligt nedanstående fördelning.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp | % | Belopp | % |
| EUR | 95,4 | 53 | 131,3 | 70 |
| DKK | 44,3 | 25 | 29,4 | 16 |
| USD | 14,6 | 8 | 12,5 | 7 |
| NOK | 12,7 | 7 | 6,7 | 3 |
| Övriga utländska valutor | 12,4 | 7 | 6,8 | 4 |
| Totalt | 179,4 | 100 | 186,7 | 100 |
Koncernens målsättning är att med hjälp av terminskontrakt begränsa valutariskerna avseende kommande betalningsfl öden. Baserat på bästa möjliga information avseende framtida fl öden ska cirka 50 procent av förväntade nettofl öden de närmaste 12 månaderna säkras. Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Koncernen klassifi cerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassafl ödessäkringar. Förändringar av verkligt värde på terminskontrakten redovisas därför i eget kapital. Vid utgången av 2012 fanns ett övervärde i terminskontakten på 0,2 mkr, jämfört med ett övervärde på 0,6 mkr vid utgången av föregående år.
I normalfallet skyddar inte koncernen omräkningsexponeringar i utländsk valuta. För förvärven av aktierna i Lammhults Biblioteksdesign (f.d. BCI) 2002, i Schulz Speyer 2006 och Borks Patenttavler 2010 upptog dock koncernen lån i DKK respektive EUR för att parera valutaexponeringarna. Årets valutakursdifferens på dessa lån uppgår till 0,6 mkr (0,1) och har förts direkt mot eget kapital. För hantering i redovisningen se vidare not 1 Väsentliga redovisningsprinciper, Säkring av valutakursrisk i utländska nettoinvesteringar.
För att hantera ränte- och valutakursrisker har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fl uktuationer av koncernens resultat. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Per den 31 december 2012 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procentenhet minska koncernens resultat före skatt med approximativt 0,5 mkr (1,4) givet de räntebärande tillgångar och skulder som fi nns per balansdagen. En generell höjning med 1 procent av SEK gentemot andra utländska valutor har för 2012 beräknats minska koncernens kvarvarande verksamheters bruttoresultat med approximativt 2,1 mkr (2,1) och resultat före skatt med approximativt 1,2 mkr (1,1). Värdeförändringar i valutaterminer har exkluderats i denna beräkning.
Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i rapporten över fi nansiell ställning nedan:
| Redovisat | Verkligt Redovisat | Verkligt | ||
|---|---|---|---|---|
| värde | värde | värde | värde | |
| Koncernen | 2012 | 2012 | 2011 | 2011 |
| Valutaterminskontrakt | ||||
| (fordringar) | 0,3 | 0,3 | 0,8 | 0,8 |
| Finansiella placeringar | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Kundfordringar | 106,3 | 106,3 | 138,8 | 138,8 |
| Övriga fordringar | 15,1 | 15,1 | 8,2 | 8,2 |
| Likvida medel | 23,3 | 23,3 | 46,6 | 46,6 |
| Långfristiga räntebärande | ||||
| skulder | 41,6 | 41,6 | 54,1 | 54,1 |
| Övriga långfristiga skulder | - | - | 0,2 | 0,2 |
| Kortfristiga räntebärande | ||||
| skulder | 30,8 | 30,8 | 117,8 | 117,8 |
| Leverantörsskulder | 48,2 | 48,2 | 62,2 | 62,2 |
| Övriga skulder | 27,1 | 27,1 | 31,6 | 31,6 |
| Skulder hänförliga till | ||||
| tillgångar som innehas | ||||
| för försäljning (banklån) | - | - | 15,0 | 15,0 |
Verkligt värde på valutaterminskontrakt (fordringar) har bestämts enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument, dvs. med utgångspunkt från noterade kurser. Verkligt värde på övriga fi nansiella instrument har bestämts utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
| Moderföretaget | Redovisat värde 2012 |
värde 2012 |
Verkligt Redovisat värde 2011 |
Verkligt värde 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,1 |
| Likvida medel | 2,7 | 2,7 | 17,3 | 17,3 |
| Banklån | 4,5 | 2,9 | 12,4 | 11,4 |
| Checkräkningskredit | 19,6 | 19,6 | 96,8 | 96,8 |
| Leverantörsskulder | 0,5 | 0,5 | 0,9 | 0,9 |
| Övriga skulder | 1,1 | 1,1 | 0,3 | 0,3 |
Investeringar i utländska dotterbolag har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller utnyttjande av checkräkningskredit i utländsk valuta. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs i koncernen, med undantag för moderbolagets redovisning till anskaffningskurs av lån eller checkräkningskrediter i utländsk valuta för förvärv av andelar i koncernföretag. Verkligt värde på övriga fi nansiella instrument har bestämts utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-11-31 | 2011-12-31 | |
| Årets leasingavgifter | 2,8 | 5,9 | - | - |
| Inom ett år | 1,8 | 3,7 | - | - |
| Mellan ett och fem år | 2,0 | 8,3 | - | - |
Det fi nns inga icke uppsägningsbara leasingbetalningar som förfaller om mer än fem år. Under räkenskapsåret 2012 ingicks inte några leasingavtal av betydelse för verksamheten. Ingen vidareuthyrning har skett.
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 2011-12-31 |
2012-12-31 | 2011-12-31 | ||
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder och | ||||
| avsättningar | ||||
| Fastighetsinteckningar 53,8 | 78,7 | - | - | |
| Företagsinteckningar | 40,0 | 70,2 | - | - |
| Nettotillgångar i | ||||
| dotterbolag | 441,0 | 448,9 | - | - |
| Övriga säkerheter | 10,3 | 11,1 | - | - |
| Aktier i dotterbolag | - | - | 203,6 | 203,6 |
| Summa ställda | ||||
| säkerheter | 545,1 | 608,9 | 203,6 | 203,6 |
En negativ klausul fi nns avseende aktierna i dotterbolaget Schulz Speyer (65,4 mkr) som gör att koncernen inte får pantsätta eller överlåta aktierna utan bankens medgivande.
| Borgensförbindelser, | ||||
|---|---|---|---|---|
| övriga | 3,7 | 3,8 | 3,7 | 3,8 |
| Garantiförbindelser | 1,4 | 2,2 | - | - |
| Övriga | ||||
| eventualförpliktelser | 1,7 | 0,2 | - | - |
| Summa | ||||
| eventualförpliktelser | 6,8 | 6,2 | 3,7 | 3,8 |
Moderbolaget har avgivit generellt obegränsade proprieborgen för kredittagare Voice AB vars skuld uppgår till 0,0 mkr (21,2) och Lammhults Möbel AB vars skuld uppgår till 0,0 mkr (12,2).
Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0,4 mkr (0,3) av inköpen och 6,2 mkr (6,2) av försäljningen andra företag inom den företagsgrupp som företaget tillhör. Det motsvarar 2 procent (2) av moderföretagets inköp och 100 procent (100) av moderföretagets försäljning. Moderföretaget har en närstående relation till dotterföretagen redovisade i not 31 och joint venture företag enligt not 15. Mellan moderföretaget och dotterföretagen fi nns betydande fi nansiella fordringar och skulder. Per 2012-12-31 uppgick moderföretagets fordringar på koncernföretag till 165,0 mkr (171,6), medan moderföretagets skulder till koncernföretag uppgick till 236,9 mkr (170,8). Inga transaktioner eller utestående mellanhavanden föreligger med joint venture företaget. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Företagets styrelseledamöter kontrollerar tillsammans med nära familjemedlemmar och hel- eller delägda bolag 44 procent (44) av rösterna i företaget. Yngve Conradsson kontrollerar 25,8 procent (25,8) av rösterna genom ägande i Scapa Capital AB och Jerry Fredriksson kontrollerar 17,7 procent (17,7) av rösterna genom ägande i Canola AB.
Tidigare teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare i koncernen har löpt ut och per den 31 december 2012 fi nns inga teckningsoptionsprogram i koncernen. Beträffande löner och ersättningar för styrelseledamöter och ledande befattningshavare se not 7.
| Moderföretaget | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början och slut | 383,6 | 383,6 |
| Inköp | 0,1 | - |
| Utgående balans 31 december | 383,7 | 383,6 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början och slut | –33,9 | –33,9 |
| Utgående balans 31 december | 349,8 | 349,7 |
Om nedskrivningar förekommer redovisas dessa i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag / Organisationsnummer / Säte | Antal andelar | Andel i % | Redovisat värde | Redovisat värde |
| Lammhults Möbel AB / 556058-2602 / Växjö | 30 000 | 100 | 34,3 | 34,3 |
| Lammhults Biblioteksdesign AB / 556038-8851 / Lund | 50 000 | 100 | 39,8 | 39,8 |
| Eurobib NV / 298997 / Schelle, Belgien | ||||
| Lammhults Biblioteksdesign A/S / 87 71 97 15 / Holsted, Danmark | 50 000 | 100 | 73,9 | 73,9 |
| BC Interieur SARL / 33058132300046 / Paris, Frankrike | ||||
| Bibliotecas BCI SA / ESA60923596 / Barcelona, Spanien | ||||
| Thedesignconcept Ltd / 06482850 / Bellshill, Glasgow, Storbritannien | ||||
| NBLC Systemen BV / 091930810000 / Ede, Holland | ||||
| Lammhults Design Group GmbH / HRB 61159 / Römerberg, Tyskland | ||||
| Schulz Speyer Bibliothekstechnik AG / HRB 2951SP / Speyer, Tyskland | 11 250 | 100 | 65,4 | 65,4 |
| Schulz Benelux BVBA / BE421869331 / Rotselaar, Belgien | ||||
| Harmonie Projects Srl / 02653490215 / Merano, Italien | ||||
| Voice AB / 556541-0700 / Jönköping | 10 000 | 100 | 40,7 | 40,7 |
| Ire Möbel AB / 556065-2710 / Tibro | ||||
| Expanda Invest AB / 556535-2290 / Växjö | 300 000 | 100 | 94,3 | 94,3 |
| Abstracta AB / 556046-3852 / Växjö | ||||
| Borks Patenttavler A/S / 20 95 95 09 / Bjert, Danmark | ||||
| Abstracta Interiör AS / 934471881 / Oslo, Norge | ||||
| Atran AB / 556035-8508 / Falkenberg | 6 000 | 100 | 1,1 | 1,1 |
| Skaga AB / 556551-6480 / Jönköping | 1 000 | 100 | 0,1 | - |
| Sydostinvest AB / 556210-3498 / Växjö | 1 000 | 100 | 0,2 | 0,2 |
| 349,8 | 349,7 |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Erhållen ränta | 0,8 | 1,3 | 1,6 | 2,1 |
| Erlagd ränta | –5,1 | –7,3 | –1,9 | –3,4 |
| Erhållen utdelning | - | - | 17,6 | - |
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| 12,7 | 15,4 | 0,1 | 0,1 |
| 2,1 | 0,6 | - | - |
| –4,4 | - | - | - |
| 2,9 | - | - | - |
| –0,3 | 0,1 | - | - |
| –1,3 | –3,5 | - | - |
| - | 0,4 | - | - |
| - | - | –17,6 | - |
| - | - | –16,1 | –24,2 |
| - | - | 19,2 | 12,3 |
| 11,7 | 13,0 | –14,4 | –11,8 |
| Realisationsresultat vid försäljning Realisationsresultat vid försäljning |
Koncernen | Moderföretaget |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Avyttrade tillgångar och skulder 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Immateriella anläggningstillgångar 18,7 | - | - | - | |
| Materiella anläggningstillgångar | 2,8 | - | - | - |
| Varulager | 26,3 | - | - | - |
| Kundfordringar | 21,7 | - | - | - |
| Övriga fordringar | 4,7 | - | - | - |
| Likvida medel | 4,9 | - | - | - |
| Summa tillgångar | 79,1 | - | - | - |
| Avsättningar för pensioner | 2,9 | - | - | - |
| Uppskjutna skatteskulder | 0,5 | - | - | - |
| Leverantörsskulder | 9,1 | - | - | - |
| Övriga skulder | 10,0 | - | - | - |
| Summa avsättningar och skulder 22,5 | - | - | - | |
| Erhållen köpeskilling | 58,1 | - | - | - |
| Avgår: Likvida medel i den | ||||
| avyttrade verksamheten | –4,9 | - | - | - |
| Avgår: Insättning på Escrow konto –9,0 | - | - | - | |
| Avgår: Koncernskulder | –7,5 | - | - | - |
| Påverkan på likvida medel | 36,7 | - | - | - |
| Koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ej utnyttjade krediter uppgår till | 96,3 | 29,2 | 92,9 | 25,7 |
Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har fl era antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfi nns i not 13. Som förstås av beskrivningen i not 13 skulle ändringar under 2013 av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt på värdet på goodwill.
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder/tillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Lammhults Design Group måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar på grund av, bland annat, ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Mer information fi nns i not 11.
Lammhults Design Group AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Växjö. Moderbolagets B-aktier är noterade på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm, Nordic Small Cap. Adressen till huvudkontoret är Lammhults Design Group AB, Box 75, 360 30 Lammhult. Koncernredovisningen för år 2012 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehavet i joint venture företag.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen och den verkställande direktören den 11 mars 2013. Koncernens resultaträkning och rapport över fi nansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2013.
Lammhult, 11 mars 2013
Anders Pålsson Ordförande
Yngve Conradsson Styrelseledamot
Jerry Fredriksson
Styrelseledamot
Erika Lagerbielke Styrelseledamot
Jörgen Ekdahl
Styrelseledamot
Lotta Lundén Styrelseledamot
Anders Rothstein Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 mars 2013 KPMG AB
Michael Johansson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lammhults Design Group AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 65–107.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de
antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapport över fi nansiell ställning för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lammhults Design Group AB (publ) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Växjö den 11 mars 2013 KPMG AB
Michael Johansson Auktoriserad revisor
IRE
LAMMHULTS
ABSTRACTA
Lammhults Design Group på Stockholm Furniture Fair 2013
LAMMHULTS DESIGN GROUP AB Lammengatan 2, Box 75 360 30 Lammhult
Telefon: 0472 26 96 70 Fax: 0472 26 96 73
www.lammhultsdesigngroup.com
LAMMHULTS MÖBEL AB Växjövägen 41 360 30 Lammhult Telefon: 0472 26 95 00 Fax: 0472 26 05 70 www.lammhults.se ABSTRACTA AB Lammengatan 2 360 30 Lammhult Telefon: 0472 26 96 00 Fax: 0472 26 96 01 www.abstracta.se IRE MÖBEL AB Fabriksgatan 5 543 50 Tibro Telefon: 0504 191 00 Fax: 0504 156 75 www.iremobel.se
| LAMMHULTS BIBLIOTEKSDESIGN AB Åkergränden 7 |
LAMMHULTS BIBLIOTEKSDESIGN A/S Dalbækvej 1 |
SCHULZ SPEYER BIBLIOTHEKSTECHNIK AG Friedrich-Ebert-Strasse 2a |
|---|---|---|
| 226 60 Lund | 6670 Holsted Danmark |
67346 Speyer Tyskland |
| Telefon: 046 31 18 00 | ||
| Fax: 046 32 05 29 | Telefon: +45 76 78 26 11 Fax: +45 76 78 26 22 |
Telefon: +49 6232 3181 0 Fax: +49 6232 3181 700 |
| www.lammhultsbiblioteksdesign.se | www.lammhultsbiblioteksdesign.dk | www.schulzspeyer.de |
www.lammhultsdesigngroup.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.