Annual Report • Mar 28, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Årsstämma |
|---|
| Delårsrapport första kvartalet |
| Delårsrapport andra kvartalet |
| Delårsrapport tredje kvartalet |
| Delårsrapport fjärde kvartalet 2014 |
Årsredovisning skickas ut per post till de aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den finns även tillgänglig på vår hemsida.
Källor till texter: GWEC, Boken Energi - möjligheter och dilemman (utgiven av Kungl Ingenjörsvetenskapsakademin IVA, tredje upplagan, 2012), SKM, Nordpool Spot Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se Svensk Vindenergi, www.vindkraftsbranschen.se
Produktion: Åkesson & Curry | Foto: Håkan Nilsson - vindkraftfotografier, PeO Persson - styrelse och ledning, Arise Windpower - Jädraås | Repro & tryck: Göteborgsrryckeriet
• Nettoomsättningen uppgick till 210 mkr en ökning med cirka 17 % jämfört med utfall 2011.
• Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) var oförändrat jämfört med föregående år och uppgick till 177 mkr.
• Till följd av svaga el- och certifikatpriser samt en reservering avseende utvecklingsportföljen minskade resultatet före skatt till -22 mkr jämfört med 65 mkr 2011.
• Produktionen uppgick till 351 GWh, en ökning med cirka 42 procent jämfört med utfall 2011, fördelat på 326 GWh Egen vindkraftdrift och 25 GWh Samägd vindkraftdrift
• Den genomsnittliga intäkten från Egen vindkraftdrift uppgick till 645 (732) kr/MWh, fördelat på el 390 (432) kr/MWh och elcertifikat 255 (300) kr/MWh.
• Under våren emitterades en treårig icke säkerställd obligation om 350 mkr för att finansiera den fortsatta utbyggnaden.
• Inkluderat Jädraåsprojektet har vi sedan starten 2007 uppfört 342 MW landbaserad vindkraft varav vi fortsatt äger 241 MW.
• Jädraåsprojektet löper enligt plan och strax under budget samt förväntas vara fullt driftsatt under kvartal 1, 2013.
• Förvärv har skett av projektbolaget Solberg Vindkraft AB med tillstånd att uppföra ett 40-tal vindkraftverk. Avtal har också träffats om rätt att förvärva ytterligare fyra vindkraftprojekt i Sverige med en planerad effekt om cirka 700 MW.
• Fortsatt produktionsoptimering i befintliga parker. Detta har möjliggjorts genom bra systemstöd och en integrerad affärsmodell, där våra vindingenjörer jobbar i nära samarbete med vårt produktionsteam.
• I slutet av 2012 aviserade vi en breddad affärsmodell med nya mål för verksamheten. Målet är att 2017 ha uppfört och förvalta landbaserad vindkraft med en kapacitet på 1 000 MW varav bolaget fortsatt äger hälften, dvs 500 MW.
Realiserat pris och säkringar, kr/MWh1
2012 var ett viktigt år. Vi breddade vår affärsmodell, ökade produktionen av el med 42 procent jämfört med 2011 och kunde trycka på startknappen i vårt största projekt hittills, Jädraåsen i närheten av Gävle.
Vår nya, breddade affärsmodell omfattar tre områden
samhället är mitt uppe i en omfattande omställning mot ett långsiktigt hållbart energisystem, där utbyggnaden av vindkraften har stor betydelse. Vi bidrar till den utvecklingen med vår industriella metod, vilken skapar förutsättningar för en snabb och lönsam utbyggnad av vindkraft i Sverige. Lokalt bidrar vi till ökad sysselsättning, ökade skatteintäkter och ökade intäkter till lokala markägare. Fördelar som hjälper till att hålla regionen levande.
Som ett integrerat vindkraftsbolag har vi kontroll över hela värdekedjan; från prospektering och tillståndshantering till finansiering, byggande och drift av verken samt försäljning av förnybar el. I slutet av 2012 satte vi också nya offensiva mål för verksamheten och aviserade en breddad affärsmodell. Målet är att vid utgången av 2017 ha uppfört och fortsatt förvalta
1 000 MW landbaserad vindkraft varav bolaget fortsatt äger 500 MW. Det innebär att vi – liksom i ett av våra hittills största projekt, vindkraftparken Jädraås – har för avsikt att avyttra delar av driftsatta parker eller delar av byggklara projekt.
Den breddade affärsmodellen innebär fler intäktskällor och ett starkare kassaflöde vilket kan finansiera ytterligare expansion.
Arise Windpower (Arise) ska vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft vad gäller såväl storlek som kompetens och därigenom medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle. Bolaget ska aktivt bidra till utvecklingen och konsolideringen av den framväxande vindkraftmarknaden i Sverige, Norge och andra utvalda marknader.
Arise ska 2017 ha uppfört och förvalta 1 000 MW landbaserad vindkraft varav bolaget fortsatt äger 500 MW. Avkastning på sysselsatt kapital: >10%, utgör ramen för investeringsbeslut om nya projekt.
Arise affärside är att sälja el producerad i de egna vindkraftverken, försäljning av delar eller hela vindkraftprojekt, driftsatta eller färdiga att byggstartas, samt förvaltning av desamma. Bolaget ska ha kontroll över hela värdekedjan, från prospektering och tillståndshantering till finansiering, byggande och drift av verken samt försäljning av förnybar el och långsiktigt ägande.
Arise är ett fullt integrerat bolag och har alla nyckelresurser som behövs för att utveckla, äga och driva vindkraftparker.
vi arbetar industriellt, storskaligt och resultatorienterat. Detta innebär att uppbyggnaden sker metodiskt, effektivt och i många parallella projekt. Organisationen har alla de nyckelresurser som krävs för en snabb och effektiv projektutveckling. Som det största oberoende vindkraftsbolaget i Sverige är vi engagerade i hela värdekedjan från ax till limpa. Egna resurser i form av elnätbolag, lyftkran, vindmätningsutrustning, resurser för projektering och etablering av vindkraftparker samt drift och förvaltning av desamma gör att vi kan reducera kostnader och ledtider. Detta leder till förbättrad lönsamhet och kassaflöde.
under de första fem verksamhetsåren har vi tillsammans med partners investerat cirka fem miljarder kronor i vindkraftsparker om totalt 342 MW. Av dessa äger vi direkt och indirekt 241 MW.
Vår portfölj av egenutvecklade vindkraftsparker finns i södra Sverige där konsumtionen av el överstiger produktionen vilket innebär att elpriserna är högre än i de norra delarna av landet. Vid utgången av 2012 helägde vi 65 vindkraftverk fördelade på 10 vindkraftsparker med en total effekt om 139 Megawatt (MW) i drift. Jädraåsparken, norra Europas största landbaserade vindkraftspark, bidrar med ytterligare 203 MW varav vår andel är 101,5 MW. Under våren 2013 byggstartas ytterligare 25 MW i södra Sverige med driftsättning under sommaren/hösten.
Bolagets totala produktionskapacitet är därmed 266 MW. Vi har dessutom cirka 1 200 MW i olika förstadier och träffat villkorade överenskommelser om att förvärva ytterligare cirka 700 MW i Sverige och 130 MW i Norge samt startat vårt första projekt i Skottland.
det faktum att vi svarar för alla delar i värdekedjan, från byggnation till driftsättning, drift och underhåll samt försäljning av el och elcertifikat, gör oss till en stark aktör på marknaden. Vindkraftsindustrin i Sverige har börjat att konsolideras under 2012 och det är en utveckling vi tror kommer att fortsätta under 2013.
under 2012 har vi säkrat och förvärvat ett antal nya projekt, vilket stöder målet om utbyggnad om 1 000 MW fram till 2017. Vi har också fortsatt att optimera produktionen i våra befintliga vindkraftsparker.
Produktionsoptimering möjliggörs genom bra systemstöd samt ett nära samarbete mellan vårt produktionsteam och våra vindingenjörer.
vindkraftutbyggnaden saktade in under år 2012 jämfört med tidigare år. Skälet är låga priser på el och elcertifikat med svag lönsamhet i nya investeringsprojekt som följd. Certifikatpriserna pressades av ett kraftigt överskott av elcertifikat som följd av en snabb utbyggnad tidigare år. God tillgång på vattenkraft kombinerat med hög tillgänglighet i kärnkraftverken och låg elkonsumtion pressade ned elpriserna. De tyska elpriserna, vilka påverkar de nordiska, var också på rekordlåga nivåer. Både el- och certifikatpriserna har sedan dess vänt uppåt och är nu på nivåer där det åter är lönsamt att investera i ny landbaserad vindkraft. Särskilt i södra Sverige där elpriserna är lite högre än snittet i landet samtidigt som driftkostnaden är lägre. Arise har därför beslutat att byggstarta tre mindre projekt i södra Sverige (totalt 25 MW) och planerar byggstart av ytterligare några projekt längre norrut i Sverige. De senare kräver dock att intäkterna ökar något (cirka fem öre/KWh) från dagens nivåer innan investeringsbeslut kan fattas.
en förbättrad konjunktur i Europa med stigande elkonsumtion, ett underskott i vattenkraftmagasinen om cirka 15 TWh samt ett minskat överskott av elcertifikat som följd av utfasning av certifikatberättigad elproduktion är alla indikatorer på stigande priser på el och certifikat. Ytterligare fördelar är att den svenska kronan är stark vilken minskar investeringskostnaden då vindkraftverken köps i EURO. Räntekostnaden är fortsatt låg vilket gör att finansieringskostnaderna också är rimliga. Förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vindkraft har därmed förbättrats, samtidigt som lönsamheten i redan byggda parker bör kunna öka.
bolaget har delvis anpassat sin affärsmodell och strategi efter fjolårets ansträngda investeringsklimat. Från att äga byggda vindkraftparker till 100 procent bjuder vi nu in delägare i parkerna. Tidigare affärsmodell innebar att vinsterna uppstod genom försäljning av el och elcertifikat. Den möjligheten har vi även fortsatt genom våra sam- och helägda parker. Den nya affärsmodellen tillför ytterligare två intäktsströmmar i form av de vinster som uppstår då delar av en park säljs samt de intäkter och vinster som uppstår i förvaltningen. De senare är robusta och påverkas inte av fluktuationer i vind eller el- och certifikatpriser. I och med att vi kontinuerligt lyckas sänka investeringskostnaden per kilowattimme samt att frigjort kapital och vinster från sålda parker kan komma att återinvesteras i nya projekt skapas möjlighet att öka vår produktionskapacitet. De fasta kostnaderna kan samtidigt slås ut på fler kilowattimmar. Bolaget blir därmed effektivare vilket vi förväntar oss ska ge utfall också i resultaträkningen.
bolagets bedömning är att vi med den nya affärsmodellen kan uppföra 1 000 MW ny landbaserad vindkraft till och med år 2017 varav 500 MW sålts vidare och 500 MW fortsatt ägs av Arise. Detta utan tillförsel av nytt eget kapital via nyemissioner.
den första affären enligt den nya affärsmodellen genomfördes i Jädraås projektet där vi sålde 50 procent av projektet till en engelsk investerare (Platina Partners). En investering på över tre miljarder kronor. En av norra Europas största landbaserade vindkraftparker står nu färdig strax väster om Gävle. Projektet har framgångsrikt genomförts, enligt tidplan och strax under budget.
hur ser då framtiden ut för vindkraftbranschen i allmänhet och Arise i synnerhet? Som tidigare nämnts har vi en mer positiv syn på investeringsklimatet för landbaserad vindkraft. Expansionen år 2013 till 2015 kommer företrädesvis att ske i Sverige och då i ett fåtal större projekt. I dagsläget är tre projekt om sammanlagt cirka 200 MW klara att byggstartas och långt framskridna tillståndsansökningar finns för ytterligare två projekt om cirka 500 MW tillsammans. Vi är också aktiva i Norge och Skottland och förhoppningen är att åtminstone ett projekt ska kunna realiseras i Norge kommande treårsperiod. I Skottland handlar det om så kallade greenfield projekt där vi själva tar fram tillstånden för de nya projekten. Byggstart kan ske tidigast år 2016. Redan idag i Sverige är det ur ett vind- och riskperspektiv bra att sprida parkerna geografiskt. En ytterligare geografisk spridning kan vara en fördel. Detta måste vägas mot risken att service- och förvaltningskostnader ökar.
vindkraftverken blir fortsatt mer effektiva och investeringskostnaden per producerad kilowattimme sjunker. Serviceorganisationen har stärkts och vi har nu god kontroll och tillgänglighet i våra vindkraftparker. Arise har också genomfört förbättringsåtgärder i fyra egna parker vilket resulterat i en produktionsökning på mellan fyra till åtta procent. Det handlar om att trimma in vindkraftverken till hur vindarna är just i det enskilda området. Relativt enkla men tidsödande åtgärder som kräver tålamod, teknisk förståelse och goda analysverktyg. En kompetens och kunskap bolaget byggt upp och som nu kommer till nytta. Med en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraft i Norden finns underlag för en växande tjänstesektor inom segmentet vindkraft. Bolagets ambition är att fortsätta att utveckla sin spetskompetens ytterligare och att på sikt även erbjuda dessa tjänster till den externa marknaden.
bolagets fokus år 2013 är att öka produktionskapaciteten ytterligare, dels genom byggnation av nya parker och dels genom att trimma existerande. Vår ambition är också att utöka utbudet av tjänster samt delta i konsolideringen av vindkraftmarknaden.
Peter Nygren Vd Arise Windpower AB
Utbyggnaden av vindkraft ökar snabbt och produktionen av vind-el blir allt mer kostnadseffektiv. när ett vindkraftverk väl är uppfört är marginalkostnaden för att producera el nästan försumbar; bränslet, det vill säga vinden, är ju gratis. Elproduktionen är miljövänlig och sker helt utan utsläpp till luft eller påverkan på vatten.
Eftersom det är som blåsigast under vinterhalvåret levererar vindkraften som bäst när vi behöver elen som mest.
Efter cirka 25 års drift har vindkraftverket tjänat ut och demonteras. Metall återvinns liksom blad och elkablar. Fundamentet täcks över och kvar återstår bara en svag kulle som påminner om att det en gång i tiden stod ett vindkraftverk på platsen. Det hela går fort. På bara några dagar är verket demonterat och efter ytterligare några månader materialåtervunnet. Detta skall jämföras med exempelvis demontering av ett kärnkraftverk. Först efter cirka 100 år kan demonteringen påbörjas och det tar ytterligare 100 000 år innan faran med kärnavfallet är över.
Efterfrågan på förnybar el är stor. Dessutom ökar effektiviteten i vindkraftturbinerna samtidigt som kostnaderna för att projektera och bygga nya vindkraftsparker hela tiden minskar.
Sverige har generellt goda förutsättningar för vindkraft. Trenden av snabb och storskalig utbyggnad kommer av allt att döma att bestå. Detta beror delvis på att vindkraften utgör en viktig pusselbit i strävan att minska utsläppen av koldioxid och delvis på att vindkraften blir allt mer konkurrenskraftig jämfört med övriga energislag.
världen över växer den förnybara energin med en fantastisk hastighet. Globalt växte vindkraften under 2012 med 19 procent trots finanskris och lågkonjunktur.
i sverige är potentialen att bygga vindkraft mycket stor tack vare tillgången till stora landområden med goda vindförhållanden. I ett europeiskt perspektiv är Sverige glest befolkat, vilket gör att det är relativt lätt att hitta platser där endast ett fåtal människor kan uppleva en mindre störning av vindkraften. Detta innebär också att storskaliga projekt kan byggas på land.
Arise Windpower Årsredovisning 2012 9
I många andra länder kan storskaliga projekt endast byggas till havs med ökade kostnader som följd.
i likhet med övriga förnybara energikällor har vindkraften många fördelar. Vi kan inom nationens gränser dra nytta av vinden när som helst och var som helst där det blåser. Vindkraften blir en viktig del i omställningen av energisystemet. Den producerar ren energi utan utsläpp av växthusgaser, tungmetaller eller aska.
En annan fördel är att tillgången till el är tryggad oavsett vad som sker i vår omvärld samt att "bränslekostnaden" är stabil. Detta till skillnad från de fossila bränslena som kan variera kraftigt i pris. De fossila bränslena är ändliga och kommer med stor sannolikhet att bli allt dyrare i framtiden. Produktionen från vindkraft är dock beroende av väderförhållanden vilket gör att den behöver kompletteras med andra kraftslag, till exempel vattenkraft.
Utbyggnaden av vindkraften har också lett till att vindkraftverken har blivit billigare.
vindkraftens omfattande utbyggnad ger näring till en snabbt expanderande industri. Förutsättningarna för en expansion både i Sverige och i Europa är mycket goda. I dagsläget arbetar nästan 200 000 personer i Europa inom vindkraftsbranschen. Motsvarande siffra för Sverige är cirka 4 000. Till dessa siffror tillkommer de som indirekt får sin försörjning från vindkraftsnäringen. Mot bakgrund av den kraftiga expansion som svensk vindkraft står inför kan vi förvänta oss ett stort antal nya arbetstillfällen inom branschen som främst kommer att ske på landsbygden där behovet av nya jobb är stort.
Med en utbyggnadsnivå på 25 TWh vindkraft i Sverige som grund visar en rapport från Svensk Vindenergi att det är möjligt att skapa 12 000 nya årsarbeten i Sverige år 2020 inom vindkraftområdet. Under perioden 2009 till 2020 skulle den planerade utbyggnaden generera över 110 000 arbetstillfällen.
Vindkraftsägarna betalar också arrende till den lokala markägaren. Detta innebär att en markägare som upplåter sin mark till en vindkraftsägare kan räkna med betydande inkomster under hela verkets livslängd. Dessutom kan i stort sett hela den upplåtna marken användas som vanligt när vindkraftverket väl är på plats.
Enligt EU-kommissionens Eurobarometer från november 2012 ser 84 procent av EU-medborgarna och 86 procent av svenskarna positivt på vindkraft. De EU-länder som har kommit längst med vindkraftsutbyggnaden – Dannmark, Tyskland och Spanien – ligger alla över genomsnittet för andel invånare som är positivt inställda. I Dannmark, med störst andel vindkraft i världen, är 96 procent positivt inställda medan bara 1 procent är negativa. Endast 4 procent av EU-medborgarna anser att vindkraft har en negativ effekt.
El är en handelsvara på en konkurrensutsatt marknad. 1996 infördes konkurrens i handel med el, medan nätverksamhet fortfarande är ett reglerat monopol. Man skiljer därför mellan elleverantörer och elnätsoperatörer. alla elleverantörer, vare sig de är producenter med egna kraftverk eller enbart handlare som köper och säljer el, har rätt att transportera sin el på vilket nät som helst och sälja till vilken kund som hest. Därmed kan kunderna välja den elleverantör som de önskar.
Övriga länder i Norden har infört ett liknande system och det har skapat en nordisk elmarknad – Nord Pool. Numera ingår också Estland i Nord Poolsamarbetet. Där organiseras dygnsmarknad för handel med el, den så kallade spotmarknaden. På spotmarknaden fastställs elpriset, timme för timme, för nästkommande dygn genom att olika aktörer lämnar bud på köp och försäljning av el. Utbud och efterfrågan påverkas bland annat av konjunktur, tillgänglig kapacitet, väder (då vi i Norden har mycket vattenkraft) samt priset på kol och utsläppsrätter.
förutom utbud och efterfrågan finns det en faktor till som påverkar tillgång och pris på el: Politik. För att öka andelen el från förnybara energikällor har många europeiska länder infört ekonomiska styrmedel som ska gynna elproduktion från exempelvis biobränslen och vindkraft. Exempel på styrmedel är skatteväxling, koldioxidskatt, elcertifikat, investeringsbidrag och feed-in-tariff.
2003 infördes ett system med elcertifikat i Sverige. Målet är att detta ska ge en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Elproducenter får en ersättning (ett elcertifikat) för varje MWh el som produceras från förnybara energikällor. Alla konsumenter, med undantag för elintensiv industri, måste köpa dessa certifikat enligt ett kvotsystem. Målen skärptes 2009 och anpassades då till EU:s så kallade "förnybarhetsdirektiv" och det nya målet sattes till 25 TWh ny förnybar energi år 2020 i Sverige jämfört med nivån år 2002. Från och med 1 januari 2012 har Norge anslutit sig till certifikatsystemet. Elcertifikat producerad i Sverige kan därmed säljas i Norge och vice versa. Norge och Sverige har därmed ett gemensamt utbyggnadsmål för förnybar energi där målet är 26,4 TWh ytterligare vid utgången av år 2020 jämfört med 2011 års nivå.
för framgångsrik vindkraftsetablering krävs bra vindläge, tillgång till ett starkt elnät, god infrastruktur och låga transportkostnader. Därutöver ställs höga krav på projektorganisationen som skall kunna leverera snabbt, med kvalitet och med hög kostnadseffektivitet.
Världssamfundet har förhandlat för att enas om globala mål för att minska utsläppen av koldioxid. Parallellt har man inom EU satt klimatmål som ska verka för att möta hotet om global uppvärmning. Målen finns beskrivna i en plan som kallas "20-20-20-paketet" som syftar till att man inom EU till 2020 ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent. Tills dess ska minst 20 procent av energin komma från förnybara energikällor och energieffektiviteten ska också fram till dess ha ökat med 20 procent samma år. Ett fjärde mål är att andelen biobränslen som används för transporter ska öka med 10 procent.
En del i arbetet med EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser är det system för handel med utsläppsrätter som infördes 2005. Det innebär att europeiska länder kan handla med sina utsläpp inom ett gemensamt utsläppstak. Man har också enats om mål för utsläppsminskning även inom jordbruk, byggindustri, avfall och transporter. Från 2012 ingår även flyget i handeln med utsläppsrätter.
för att bygga ny kraftproduktion krävs mycket kapital, detta gäller även vindkraft. Trots ekonomisk kris i många EU-länder går det att finansiera bra projekt med tillfredställande andel lånat kapital. Vi har utvecklat goda relationer med banker och andra långivare för att finansiera nya vindkraftparker. Under de senaste åren har även obligationsmarknaden i Sverige utgjort ett intressant finansieringsalternativ. I mars 2012 emitterade vi för första gången en icke säkerställd obligation om 350 Mkr vilket används som eget kapital i nya projekt.
under 2012 har investeringskostnaden per årskilowattimme fortsatt att sjunka då verken blivit mer effektiva (högre torn och större vingar). Möjligheten att anpassa ett verk till en specifik site har också blivit bättre med högre effektivitet som följd. Vidare har erfarenhet och teknologisk utveckling möjliggjort ännu effektivare design av parkerna.
vårt industriella angreppssätt bidrar till att öka avkastningen på nya och gjorda investeringar. Detta inte minst genom vårt fokus på effektiv drift med egen service- och produktionsoptimering. Arise lönsamhetskrav gör att vindkraftsparker bara uppförs om investeringen förväntas ge en avkastning om minst 10 procent på totalt investerat kapital före skatt.
Under 2012 har el- och elcertifikatspriserna legat på en låg nivå. Spotpriset på el var i snitt 31 EUR per megawattimme, vilket är markant under snittpriserna för såväl 2011 som 2010 vilka uppgick till 47 respektive 53 EUR per megawattimme. Även forwardkontrakten sjönk jämfört med tidigare år.
Elpriserna under 2012 påverkades bland annat av ett stort hydrologiskt överskott till följd av en mild vinter. Vidare har den svaga konjunkturen i Europa resulterat i kraftigt sjunkande kolpriser samtidigt som priset på utsläppsrätter har gått ner. Det allmänna konjunkturläget har också gjort att konsumtionen av el minskat. Dessa faktorer, tillsammans med det faktum att överföringskapaciteten till kontinenten inte är obegränsad samt att kärnkraften i Sverige hade relativt hög tillgänglighet, bidrog till en kraftig prisnedgång på el. Det hydrologiska läget har nu vänt, men priserna, framförallt i forwardmarknaden, fortsätter att vara beroende av konjunkturutvecklingen i Europa.
Sedan 2009 har snittpriserna på elcertifikat nästan halverats till 147 kr per MWh under 2012. Detta beror på att förnybar el har byggts ut snabbare än vad elcertifikatsystemet är utformat för, vilket har skapat ett växande överskott på elcertifikat. Från sommaren började dock priserna att återhämta sig och uppgick vid utgången av 2012 till 210 kr per MWh. Certifikatpriserna har därefter fortsatt att stiga och spotpriset uppgår nu till cirka 225 kr per MWh. Anledningen till uppgången är att en betydande mängd, cirka 11 TWh, elcertifikatsberättigad produktion fasades ut ur systemet vid utgången av 2012. Vidare höjdes kvotplikten från 2013 och Norge kom in som nettoköpare i systemet i början av 2012. Slutligen förväntas utbyggnadstakten av förnybar energi i 2013 dämpas jämfört med tidigare år till följd av låga priser på el och elcertifikat under 2012. Sammantaget kommer detta, allt annat lika, leda till att överskottet av certifikat minskar vilket i sin tur driver priserna uppåt.
Arise prissyn är att elpriset fortsatt kommer att vara volatilt och att det sammanlagda marknadspriset på el och elcertifikat möjliggör en lönsam utbyggnad av bra vindkraftprojekt. Då priscyklerna på el och elcertifikat av olika anledningar inte korrelerar, innebär det att en väl avvägd säkringspolicy är avgörande för att säkerställa en god lönsamhet. Arise har sedan 2009 uppnåt snittpriser över rådande marknadspriser. Under 2012 uppgick Arise realiserade pris för el och
Elpriser, EUR/MWh 2012
elcertifikat tillsammans till 645 kr/MWh vilket är betydligt över det rådande marknadspriset 2012 vilket var cirka 450 kr/MWh. För segmentet Egen vindkraftdrift har Arise säkrat en del av produktionen under kommande år till en total intäkt betydligt över rådande marknadspriser, se tabellen nedan. Produktion från Jädraåsprojektet inom segmentet Samägd vindkraftdrift säljs till spotpris fram till september 2013. Därefter är säkringar gjorda enligt bankvillkor på rullande femårsbasis.
| Prissäkringar Egen vindkraftdrift | 2013 | 2014 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 185 | 106 | 36 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 177 | 174 | 26 |
| Viktat medelpris inkl CFD för säkrad elproduktion, kr/MWh | 425 | 433 | 528 |
| Viktat medelpris för säkrad certifikatproduktion, kr/MWh | 331 | 294 | 211 |
Investeringskostnaden per producerad kWh sjunker och effektiviteten i nya vindkraftparker ökar.
sning 2012 15
A r ise W
Investeringskostnaden i de projekt som nu byggs uppgår till mellan 4,6 - 4,8 kr per KWh. Det leder till en mer kostnadseffektiv produktion och högre lönsamhet i vindkraftsdriften.
"Bolaget arbetar för att optimera produktionen i befintliga parker."
Not: Tabell med nyckeltal om Egen vindkraftdrift, samt Samägd vindkraftdrift finns i utviket på de sista sidorna. under 2012 producerade Arise 326 GWh från segmentet Egen vindkraftdrift jämfört med 247 GWh under 2011. En ökning med 32 procent (för produktion från delägda parker, se avsnittet Samägd vindkraftdrift). Vid årets början hade vi cirka 139 MW i drift varav 24 MW fortfarande var under provdrift. Full drift från samtliga 139 MW uppnåddes från och med april 2012. Vindåret var energimässigt något lägre än normalt och uppgick till cirka 95 procent av ett normalt år enligt ett trettioårigt danskt vindindex.
Under 2013 förväntar vi oss att driftsätta ytterligare drygt 25 MW som nu byggs, totalt har vi då 165 MW i drift inom segmentet.
det är glädjande att bolagets industriella ansats har bidragit till att löpande sänka investeringskostnaderna mätt som investeringskostnad per producerad årskilowattimme (kr/KWh). I de projekt som nu byggs uppgår investeringskostnaden till mellan 4,6 - 4,8 kr/kWh vilket leder till en mer kostnadseffektiv produktion och högre lönsamhet för vindkraftsdriften.
Det finns flera anledningar till att kostnaderna sjunkit: En fallande EUR-kurs, stordriftsfördelar – vilken lett till generellt lägre priser på insatsvaror och entreprenader – ökad teknisk effektivitet och inte minst att vi själva utvecklat våra metoder och därmed kan bygga mer kostnadseffektiva parker.
Under 2011 byggdes de första parkerna med 1,8 MW-turbiner och större vingar och under 2013 kommer ytterligare sådana turbiner samt den första parken med 1,6 MW-turbiner och 100 meters rotordiameter att uppföras. Dessa turbiner är något dyrare mätt i mkr/MW men kapacitetsfaktorn till följd av större svepyta och mindre installerad effekt är också bättre än tidigare modeller.
De nya vindkraftverken utnyttjar energiinnehållet i vinden mer effektivt och det beräknade antalet fullasttimmar i de verk som nu byggs är i snitt över 3 200 MWh per MW.
under året har flera projekt initierats för att höja och optimera produktionen i driftsatta parker. Dessa projekt drivs i nära samarbete mellan ansvariga för elproduktion och våra vindingenjörer med stöd av produktionsuppföljningssystem i realtid. Exempel på pågående projekt är förbättrad styrning och effekthöjningar. En god kompetensbas och systemstöd är nyckelparametrar för att kunna upptäcka avvikelser, implementera förbättringar och utveckla produktionshöjande åtgärder.
vidare har vi genom vårt eget servicebolag tagit över service från leverantören för parkerna Oxhult, Brunsmo och Råbelöv. Genom detta uppnås kostnadsfördelar och en effektivare service.
| Mkr | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | 210 | 188 |
| Rörelsekostnader | -46 | 32 |
| Rörelseresultat före avskr. (EBITDA ) |
164 | 156 |
| Av- och nedskrivningar | -85 | 63 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 80 | 93 |
| Finansnetto | -64 | -41 |
| Resultat före skatt (EBT ) |
16 | 53 |
| Intäkter kr/MWh | 645 | 732 |
| Kostnad kr/MWh | -141 | -130 |
Sammantaget genererade Egen vindkraftdrift intäkter om 210 (188) mkr och en EBITDA om 164 (156) mkr, en ökning om 12 procent av intäkterna respektive 6 procent av EBITDA jämfört med 2011. Rörelsekostnaderna uppgick till 141 (130) kr/MWh vilket är en ökning med 8 procent och förklaras till stor del av ökade kostnader relaterade till interna program för prestationshöjning av verken. Avskrivningar och finansnetto uppgick till -85 mkr (-63) mkr respektive -64 (-41) mkr. Ökningen av dessa kostnader är hänförlig till att fler parker har övertagits.
Trots en kraftig produktionsökning har resultatet före skatt minskat från 53 till 15 mkr beroende på den negativa prisutvecklingen på el och elcertifikat. Avvikelsen i intäkterna, som förklaras av skillnaden i medelpris, har påverkat intäkterna med -28 mkr. 2011 innehöll även en engångsintäkt om 8 mkr avseende försäljning av certifikat. Dessutom var intäkter från driftsatta men ej övertagna parker högre under föregående år. Detta har påverkat intäkterna, men framför allt resultat och marginaler.
Hösten 2011 togs de första spadtagen i Jädraås och byggnationen av norra Europas största landbaserade vindkraftpark var igång. Ett år senare var drygt 50 vindkraftverk resta. Projektet löper som planerat enligt tidplan och kalkyl och har börjat leverera el på nätet.
jädraås, belägen i ockelbo kommun cirka tre mil väster om Gävle, är på många sätt en optimal plats för vindkraftsproduktion. Parken är byggd på en högt belägen, stor och sammanhållen yta med goda vindförhållanden. Platsen har också flera fördelar då bergtäkt, grustag och annat som underlättar för byggarbetet finns inom området.
Projektet har tillstånd att uppföra totalt 116 vindkraftverk. Den första investeringsfasen omfattar 66 vindkraftverk med en installerad effekt på totalt 203 MW.
– När vi på Arise förvärvade Jädraåsprojektet var tillståndet klart. Finansiering, detaljprojektering, el-anslutning samt upphanding av leverantörer och entreprenörer saknades dock. Arbetet med att ta projektet från tillstånd till byggstart har varit omfattande och till största delen utförts med egen personal. Det är en av förklaringarna till projektet gått så snabbt att genomföra, berättar Per-Erik Eriksson, vd för Arise JV AB.
Byggnationen från ax till limpa omfattar vägnät, gjutandet av fundament, transport av byggdelar, upprättande av elnät samt resandet och installationen av de 119 meter höga verken.
Utmaningarna längs vägen mot en vindpark av denna storlek är flera. Vädrets makter är en.
– Att bygga en park i den här skalan är en utmaning för alla. Snö och kyla gör inte projektet enklare. Då krävs det kompetent projektledning som ser till att vi gör rätt saker i rätt ordning. Vår personal blir ett viktigt stöd för de leverantörer som är ovana att jobba så här långt norrut, berättar Jan-Ola Allbäck, projektledare Arise Service AB.
Ett projekt som Jädraås har många inblandande parter. Under perioder arbetade mellan 50 och 80 personer på siten. NCC bidrog till uppbyggnaden av infrastrukturen, Vestas var huvudleverantör av vindkraftverken, ABB levererade transformation och Siemens levererade ställverken. Arise svarade för den övergripande projektledningen av hela projektet.
– Tack vare en kompetent projektorganisation kunde projektet genomföras enligt tidplan och till och med strax under budget. Vår personal är kunnig och engagerad, vilket ger resultat, säger Per-Erik Eriksson.
Jädraåsprojektet svarar väl mot alla delarna i Arise affärsmodell: att bygga, äga och driva vindkraft samt att sälja el från dessa.
Att gå in och tillsammans med en partner ta över en tillståndsgiven sajt med goda produktionsförutsättningar rimmar väl med hur Arise vill driva sin verksamhet.
– Det ger oss möjlighet att vara med i alla faser från byggnation till driftsättning. Vi lär känna vår park och dess förutsätt-
Projektstart: 16 november 2011 Totalt antal kraftverk vid projektslut: 66 st Installerad effekt vid projektslut: 203 MW Beräknad produktion: 570 GWh
Ägare: Arise 50 procent, Platina Partners LLP 50 procent Projektledning: Installation vindkraftverk , bygg, elanslutning och data Inblandade leverantörer: NCC, Vestas, Siemens, ABB
Tornhöjd: 119 m Rotordiameter: 112 m Sveparea: 9 852 m2 Rotorhastighet: 6,2-17,7 varv/ minut Beräknad livslängd: 25 år (vindkraftverk)
8 mil vägnät 100 000 ton betong (producerad på plats) 4 000 ton armeringsjärn 200 arbetstillfällen 100 bäddplatser på kringliggande hotell och pensionat.
ningar, vilket är en god grund för att fortsätta driva och optimera verksamheten, säger Per-Erik Eriksson.
Att vara operativt engagerade i alla projektets faser gör att Arise är väl rustade inför uppgiften att ansvara för den fortlöpande förvaltningen av parken.
Jädraåsprojektet har lokalt varit väl förankrat sedan start och engagemanget och intresset från det lokala byalaget har varit stort. Projektet har medfört arbetstillfällen till bygden men också andra positiva effekter. Bland annat har idrottsanläggningen i Jädraås fått sig ett rejält lyft. För Ockelbo kommun har det varit angeläget att tillvarata den positiva utvecklingen som vindkraftparken kan ge kommunen.
Under kvartal 4, 2012 började Jädraås gradvis att producera de första megawattimmarna. Vid utgången av 2012 var totalt 36 verk driftsatta. Elproduktionen uppgick till 50,6 GWh varav Arise andel uppgick till 25,3 GWh. Samtlig el och elcertifikatsproduktion levererades till spotpris med en snittintäkt om 530 kr/MWh fördelat på 332 kr/MWh för el och 198 kr/ MWh för elcertifikat.
Parken med sina totalt 66 verk och 203 MW beräknas vara i full drift vid utgången av kvartal 1, 2013 och då producera 570 GWh under ett normalår varav Arise andel uppgår till 285 GWh. Arise kommer att svara för den operationella förvaltningen av hela parken från och med övertagandet.
| Mkr | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | 13 | - |
| Rörelsekostnader | -2 | - |
| Rörelseresultat före avskr (EBITDA | ) 11 |
- |
| Av- och nedskrivningar | 0 | - |
| Rörelseresultat (EBIT) | 11 | - |
| Finansnetto | 0 | - |
| Resultat före skatt (EBT ) |
11 | - |
| Intäkter kr/MWh | 530 | - |
Alla redovisade siffror i segmentet Samägd vindkraftdrift avser 50 procent av Jädraåsprojektet för att återspegla Arise ägarandel. Samägd vindkraftdrift genererade intäkter om 13 (-) mkr och en EBITDA om 11 (-) mkr. Rörelsekostnaderna uppgick till 2 mkr. Avskrivningar och finansnetto uppgick till 0 mkr. Resultat före skatt uppgick till 11 (-) mkr.
"När en liten ort får möjlighet att ta del av en miljardsatsning, då finns det två val: Att luta sig tillbaka och titta på, eller att aktivt delta. Valet var enkelt. Vindkraften kan bidra till att utveckla näringslivet i vår egen och närliggande kommuner", säger Rolf Landström vindkraftssamordnare för Ockelbo Kommun.
Starka vindlägen och låga investeringskostnader är avgörande för att nå god lönsamhet i ett vindkraftsprojekt. Vindkraftutveckling omfattar allt från att söka tillstånd, mäta vind, utforma och bygga parker samt upphandla de arbeten, komponenter och den finansiering som krävs.
| Vindkraftutveckling | ||
|---|---|---|
| Mkr | 2012 | 2011 |
| Intäkter | 50 | 73 |
| Rörelsekostnader och akt. arb. | -47 | -55 |
| Rörelseresultat före avskr. (EBITDA | ) 3 |
18 |
| Av- och nedskrivningar | -37 | -4 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -34 | 14 |
| Finansnetto | -13 | 2 |
| Resultat före skatt (EBT ) |
-46 | 16 |
Sammantaget uppgick intäkter och EBITDA i segmentet Vindkraftutveckling till 50 (73) mkr respektive 3 (18) mkr. Minskningen är framförallt hänförlig till att utvecklingsersättning erhölls med 7 mkr jämfört med 37 mkr föregående år. Rörelsekostnaderna minskade till -65 (-86) mkr. Resultatet före skatt minskade till -46 (16) mkr vilket även inkluderar reserveringen om -24 mkr avseende delar av utvecklingsportföljen. Finansnettot minskade till -13 (2) mkr, framför allt på grund av ränta på obligationslånet.
vår organisation besitter alla nödvändiga nyckelresurser för att utveckla och genomföra landbaserade vindkraftprojekt snabbt och kostnadseffektivt. Att projektutvecklingen drivs i många parallella projekt innebär också fördelar genom att kostnaden för att ta fram tillstånd och projektera de nya parkerna reduceras. Stora inköpsvolymer gör också att priser på vindkraftverk och insatsvaror kan hållas nere.
Efter att ha genomfört elva projekt, inklusive Jädraåsen, har organisationen byggt en stark kompetensbas. Lärdomar från tidigare projekt omsätts för att projektera ännu effektivare vindkraftparker. Då vår strategi har breddats till att också innefatta delavyttring av byggklara projekt eller projekt i drift är nu vindkraftutveckling inte bara en indirekt värdedrivare utan bidrar även direkt till vår lönsamhet som i fallet Jädraås.
vår egen projektportfölj om över 1 000 MW är koncentrerad till södra Sverige vilket ger ett antal fördelar; goda vindlägen, tillgång till ett starkt elnät, lägre inmatningskostnad, lägre transportkostnader, möjlighet att bygga året runt, samt mindre problem med snö och is. Under året har arbetet fortsatt med att utveckla den egna projektportföljen och fem nya tillstånd har erhållits. Bland andra innefattar det tillstånden för Bohult, Skogaby och Stjärnarp som nu byggs.
Som en följd av vår strategi att fokusera på större vindkraftsprojekt har portföljen av utvecklingsprojekt med mindre parker setts över och av försiktighetsskäl har beslut fattats att reservera 24 mkr för vissa projekt. Detta belastade 2012 års resultat negativt men vi undviker också framtida ekonomisk belastning i händelse av att något eller några av de mindre projekten inte realiseras.
strategin att alltmer fokusera på stora projekt har präglat året. Byggnation av projektet Jädraås om 203 MW pågick under hela år 2012. Vidare ingick vi avtal om att förvärva eller med rätt att förvärva ett antal stora projekt i Sverige. Bland annat förvärvades projektet Solberg som förbereds för byggstart genom att planera för upphandling av entreprenader, turbiner, finansiering och elanslutning. I de övriga projekten pågår detaljplanering och ytterligare vindmätningar.
Efter utgången av 2012 har vi även ingått det första avtalet med rätt att förvärva ett projekt i Norge om totalt cirka 130 MW samt tecknat vårt första arrendeavtal i Skottland.
under 2013 kommer fokus att vara på byggnation av Bohult, Skogaby och Stjärnarp samt att färdigställa projekteringen av projektet Solberg för att nå byggstart under året. Vi kommer även fortsätta att söka bra affärsmöjligheter vad gäller att förvärva ytterligare stora projekt i Sverige och Norge samt ingå fler arrendeavtal i Skottland.
| Antal projekt | Antal vindkraftverk |
Total effekt (MW) |
Genomsnittlig effekt per verk (MW) |
|
|---|---|---|---|---|
| Parker i drift och under byggnation | ||||
| I drift | 10 | 65 | 139 | 2,1 |
| Under byggnation | 1 | 33 | 101 | 3,1 |
| Projektportfölj | ||||
| Erhållna/förvärvade tillstånd | 9 | 61 | 164 | 2,7 |
| Tillståndsansökan | 30 | 182 | 503 | 2,8 |
| Projektplanering färdig | 9 | 45 | 133 | 3,0 |
| Arrendeavtal teckande | 9 | 45 | 135 | 3,0 |
| Total portfölj | 68 | 431 | 1 175 | 2,7 |
Projektportföljen innefattar förvärvade projekt men inte projekt där avtal ingåtts om rätt att förvärva projekt. Projekten är kategoriserade enligt följande kriterier.
Vindkraftprojekt där parken övertagtis efter provdrift och producerar el. Under de tre första månaderna sker intrimning av vindkraftverken liksom en större första service. Verken producerar under den perioden inte optimalt. Full och normal produktion kan därför förväntas först tre månader efter godkänd provdrift och övertagande.
Avser projekt där erforderliga tillstånd erhållits, investeringsbeslut fattats av bolagets styrelse, finansiering avseende lånat och eget kapital finns att tillgå samt att merparten av projektets totala investeringskostnad är upphandlad.
Projekt som erhållit de tillstånd som krävs för att påbörja byggnation men där detta ännu inte påbörjats. I vissa fall inväntar vi att tillräcklig vinddata finns tillgänglig.
En tillståndsansökan påbörjas med myndighetssamråd när bolaget ansöker om tillstånd för uppförande av vindkraftparken hos berörda länsstyrelser och kommuner. Om Arise Elnät ska
etablera elnätet ansöker bolaget också om nätkoncession hos Energimarknadsinspektionen. Stadiet avslutas i och med att alla tillstånd erhållits eller i det eventuella fallet då någon ansökan avslagits.
När bolaget tecknat arrendeavtal påbörjas projektering kring platsens detaljerade förutsättningar för vindkraftetablering. Området analyseras noggrant och exakta koordinater bestäms för de planerade vindkraftverken. Inledningsvis utgår vindstudier från teoretiska kartor men senare påbörjas faktiska vindmätningar med bolagets vindmätningsutrustning.
Arrendeavtal har tecknats efter förhandling mellan markägare och bolaget. Långsiktiga arrendeavtal har tecknats för hela projektportföljen, vilket ger bolaget rätt, men ingen skyldighet, att uppföra vindkraftverk på respektive fastighet. För merparten av projekten har projekteringen påbörjats men är ännu inte färdig. Det förstudiearbete som bolaget genomfört innan arrendeavtalet tecknats genererar en preliminär utsättning av antalet nya vindkraftverk.
Arise vision är att vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft och genom detta medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle.
vindkraft har funnits i Sverige sedan åttiotalet, men det är först på senare år som den har blivit en energikälla av betydelse. Opinionen har svängt och alltfler ser nu positivt på utbyggnaden av vindkraft. En viktig orsak till det är en djupare kunskap om de negativa konsekvenserna av icke förnybara energikällor. Globala händelser som Fukushimakatastrofen i Japan och Tysklands beslut om att avveckla kärnkraften till år 2022 har också påverkat opinionen.
Många av våra vanligaste energislag skapar stora föroreningar vid utvinning (kolgruvor och oljeutsläpp), användning (växthusgaser och tungmetaller) samt vid avveckling (kärnavfall och slagghögar). Vindkraften har inte dessa problem. Den energioch materialpåverkan ett vindkraftverk orsakar har tjänats in redan efter cirka sex månaders driftstid och utsläppen under drift är helt neutrala för miljön med undantag för en begränsad lokal påverkan. De lokala störningarna berör framför allt fem områden:
Ljud: Ljudet från vindkraftverkets vingar samt generator kan upplevas som störande för boende inom en radie av en kilometer.
Skuggor: Slagskuggor från vingarna kan också upplevas störande. Om vindkraftverken skuggar mindre än åtta timmar om året vid närmaste bostad anses störningsrisken acceptabel.
Landskapsbilden: Vindkraftverken kan synas på mycket långt håll i öppna landskap. I känsliga områden som exempelvis skärgårdar och områden med många värdefulla landskapselement finns det tydliga riktlinjer för var verken får placeras.
Djur och växter: Man måste alltid ta reda på vilka djur- och växtarter som finns på platsen och ta hänsyn till detta vid detaljplaneringen. Vattenföringen kan också påverkas och därför gör man, om det behövs, särskilda geologiska undersökningar.
Kulturmiljö och arkeologi: Fornlämningar kan finnas i projektområdet. Om detta är fallet måste man flytta vindkraftverken, eller innan installation, gräva ut fynden.
våra aktieägare gör ett aktivt val att finansiera en verksamhet som stödjer utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Kombierat med vår affärsmodell ger detta goda förutsättningar för att skapa värde och avkastning till våra aktieägare. Vindkraften medför inte några skadliga utsläpp till miljön i form av växthusgaser, gifter eller andra föroreningar, varken vid utvinning, användning eller avveckling.
Risken för dyra avvecklingskostnader är ytterst begränsad och försumbar i jämförelse med andra energislag. Kostnaden kan lätt kalkyleras och avsättning för demonteringsarbetet görs ofta hos Länsstyrelsen. Detta är inte fallet för många andra energislag, exempelvis kärnkraft, där avvecklingskostnaden ofta är både okänd och betydande.
Certifikatsystemet ger en extra intäkt till en producent av förnyelsebar el. Vår syn är att denna intäkt över tiden tillsammans med intäkten för el skapar en bra lönsamhet och avkastning till våra ägare förutsatt att investeringen och drift sker effektivt vilket vår affärsmodell borgar för.
En vindkraftspark kan innehålla alltifrån tre till hundra vindkraftverk. Finansieringen består i snitt av 30 procent eget kapital och 70 procent bankfinansiering. För att sprida riskerna är verksamheten uppdelad i separata bolag, så kallade Wind Farm-bolag bestående av ett varierande antal vindkraftverk. Ett sådant bolag utgör säkerhet för ett banklån. Eftersom Wind Farm-bolagen ligger i olika delar av landet ger detta oss också en geografisk riskspridning.
26
Lyhördhet för samhällets krav och önskemål är ett av våra kärnvärden. Vi för omfattande och ständiga diskussioner med såväl kommun som medborgare på de orter vi planerar nya vindkraftparker. De fortsätter även efter det att vindkraftparken etablerats.
En god och säker arbetsmiljö är en strategisk fråga, vilket tydligt anges i vår arbetsmiljöpolicy. Målet är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats. Att känna motivation för sitt arbete är grundläggande för en god hälsa och vårt mål är att vara en arbetsgivare och arbetsplats i framkant när det gäller omsorg om medarbetarna. Etik och moral är en annan oerhört viktig fråga och vi ska se till att vi alltid beter oss och uppträder på ett trovärdigt, hyggligt och bra sätt.
Jämställdhet: Vi rekryterar och befordrar uteslutande efter kompetens, vilket innebär att vi inte gör skillnad på kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller andra faktorer. Detta framhålls i såväl jämställdhetspolicy som uppförandekod. Det finns i dagsläget en obalans vad gäller kön, ålder och etnicitet som vi aktivt strävar efter att utjämna.
Andra viktiga riktlinjer är att ge alla samma möjlighet till kompetensutveckling, samma möjlighet att förena arbete och familj samt att sexuella eller andra trakasserier inte accepteras.
Mänskliga rättigheter: Våra mark- och anläggningsentreprenörer finns huvudsakligen i Sverige, men dessa anlitar i sin tur ibland entreprenörer från andra länder. Våra vindkraftverk tillverkas på en global marknad, vilket gör att delar kan komma ifrån Asien, USA eller Europa. Eftersom vi är ett litet bolag finns inte tillräckliga resurser för att göra egna kontroller av arbetsvillkoren på andra platser än våra egna arbetsplatser och projekt. Vi har därför valt att enbart arbeta med stora, välkända och etablerade varumärken och företag som har agerat under lång tid på den svenska och internationella marknaden. I vår uppförandekod anges tydligt att barnarbete eller arbete under tvång eller hot om våld inte accepteras samt att organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Trivsel och arbetsmiljö: Kontinuerliga medarbetarundersökningar görs med hjälp av en extern konsult, vilket även ger en jämförelse med andra bolag. Vi når en hög placering både i absoluta och relativa tal. Våra medarbetare är nöjda, känner sig behövda och trivs bra. Medarbetarsamtal genomförs minst en
gång per år enligt fastställda mallar, plus ett uppföljande samtal. Chefen och medarbetaren går igenom mallen före mötet och förbereder sig. Bland medarbetarförmånerna finns ett friskvårdsprogram i form av bidrag från arbetsgivaren till köp av friskvårdsåtgärder som gymkort eller deltagande i annan fysisk aktivitet.
Säkerhet och hälsa: Våra entreprenörer får inte påbörja något arbete utan en arbetsmiljöansvarig på plats. De ska även ha upprättat en arbetsmiljöplan samt en kvalitetsplan. Vi har ett fåtal egna bygg- och projektledare på plats samt servicetekniker under drift. För dessa gäller samma strikta regler. För arbeten uppe i ett vindkraftverk gäller särskilda regler.
Etik och moral: Verksamheten ute i kommunerna bygger på vårt upparbetade förtroendekapital. Att upprätthålla en hög affärsetisk standard är lika viktigt som att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och bestämmelser, vilket betonas i vår uppförandekod. Vi ska uppträda på ett förtroendeingivande och korrekt sätt i alla lägen, både tekniskt och i vårt allmänna beteende.
Vi kräver ärlighet och integritet i koncernens samtliga verksamheter och förväntar oss detsamma från kunder, leverantörer och samarbetspartner. Opartiskhet ska känneteckna alla våra affärsrelationer och intressekonflikter ska undvikas. Avsevärda restriktioner finns gällande gåvor och belöningar, och mutor får inte förekomma. Andra områden som betonas i uppförandekoden gäller bolagets politiska neutralitet och relevant redovisning av ekonomiska transaktioner enligt vedertagna redovisningsprinciper.
i koncernens uppförandekod poängteras att våra produkter och processer ska vara utformade så att de effektivt utnyttjar energi och råvaror, samt minimerar avfall och restprodukter över produktens livslängd. Vindkraftsverksamhet är tillstånds- och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Den lagstiftning som finns på området och de tillståndsmyndigheter vi arbetar med reglerar verksamheten, och vi har som praxis att använda strängare ramvärden än den allmänna normen.
Verksamhetens miljöpåverkan kan delas upp i följande områden: Prospektering och byggnation av nya vindkraftsparker, kontinuerlig miljöpåverkan under drift och skötsel, avveckling, samt en begränsad påverkan till följd av administrativt arbete.
En vindkraftspark är ett storskaligt projekt som kräver omfattande förberedelser, diskussioner, möten och analyser. Redan innan det egentliga tillståndsarbetet startas bildar vi oss en uppfattning om området genom kontakter med kommun och markägare samt med allmänheten via samrådsmöten. Därefter skickas en remissförfrågan till cirka 30 olika myndigheter där vi ber om deras synpunkter på tänkt vindkraftetablering.
För att säkerställa en låg miljöpåverkan genomförs en grundlig inventering av fåglar, fladdermöss, kulturmiljö och arkeologi samt biotoper, växter och naturvärden. Informationsmaterial och inbjudan till informationsmöte skickas ut till närboende och därefter görs en samlad miljökonsekvensbeskrivning baserad på de synpunkter som inkommit. Vi tar även fram kartor med verkens tänkta placering, beräkningar på ljud- och skuggstörningar samt illustrationer av hur vindkraftverken kommer att upplevas i naturen.
Vi tar alltid fram en alternativredovisning där lämpligheten av att bygga på den aktuella platsen utvärderas. Om miljökonsekvensbeskrivningen skulle visa på någon art som är avgörande för den biologiska mångfalden, att det finns särskilt skyddsvärda fågelarter som exempelvis örn eller berguv eller känsliga naturtyper som sumpskogar eller ekskogar, så väljer vi att flytta vindkraftverken. Vi är också måna om att hålla tillräckligt avstånd till bostäder.
I beslutet från kommunen eller Länsstyrelsen anges hur vindkraftsparken ska utformas för att inte störningarna i omgivningen ska bryta mot lagen. Alla störningar måste årligen redovisas i en miljörapport.
Det går åt energi för att bygga ett vindkraftverk. Vägar skall byggas och material transporteras. En tumregel är att det tar ungefär ett halvår att producera den mängd energi som gått åt till att få
verket på plats och i slutänden montera ner detsamma och köra det därifrån. Livslängden på ett verk är cirka 25 år i genomsnitt, vilket ger många år där energiproduktionen ger ett överskott.
Andra miljöpåverkande faktorer inkluderar potentiella utsläpp och transporter. Det rör sig om oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, kemikalieanvändning i samband med de mark- och anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till fordon. Alla oljor lagras i på körningsskyddade slutna containrar där allt eventuellt läckage stannar i containern.
Vi tillämpar försiktighetsprincipen vilket innebär att material och metoder som kan medföra miljö- och hälsorisker undviks när lämpliga alternativ är tillgängliga. Vi kräver inte att leveran törerna är miljöcertifierade, däremot att de i detalj redovisar hur de avser säkerställa att de inte orsakar någon skada på miljön. Leverantören redovisar detta i form av en kontrollplan som anger vilka produkter som ska användas, hur de ska användas och lagras samt att det finns rutiner för att larma räddningstjänsten och informera kommunen i fall ett utsläpp ändå skulle ske.
Den förnybara elen produceras utan utsläpp av stoft, koldioxid eller andra utsläpp till luft, vatten eller mark. Hydrauloljor och växellådsolja används i generator och växellåda i slutna system och inga oljor lagras i vindkraftparken under driftsfasen. Oljan byts i genomsnitt ut vart tredje år och tas då omhand som miljö farligt avfall. I transformatorerna finns även transformatorolja som är skyddade enligt samma princip som i själva vindkraft verken.
När vindkraftverket är slutförbrukat efter cirka 25 år tas alla delar omhand för återvinning och kvar på platsen finns endast ett ofarligt betongfundament. Vi åtar oss vid samtliga vindkrafts byggnationer att återställa marken i ursprungligt skick efter nyttjandeperioden.
Styrelsen och verkställande direktören för Arise Windpower AB (publ), organisationsnummer 556274-6726, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 – 2012-12-31.
Arise Windpower AB är moderbolag i Arise Windpower-koncernen, som består av ett antal helägda dotterbolag som normalt heter Arise Wind Farm och ett nummer. Dessa bolag äger och driver parkerna där vindkraftverken ingår. Sedan tidigare år finns även Arise Elnät AB, Arise Service AB och Arise Kran AB. Sedan föregående år ingår även intressebolaget Sirocco Wind Holding AB som bolaget samäger till hälften med Sydvästanvind AB, ett bolag ägt av det engelska bolaget Platina Partners LLP. Sirocco Wind Holding AB äger projektet Jädraåsen som formellt drivs i de båda bolagen Jädraås Vindkraft AB och Hälleåsen Kraft AB.
Jädraåsprojektet har med 66 st 3 MW verk startats under året med entreprenadarbeten under vår och sommar och en driftsättning av de första verken som påbörjades i oktober. Projektet har till stora delar färdigställts under första kvartalet 2013 och ett övertagande beräknas ske under april.
Dotterbolaget Arise JV AB har startat sin verksamhet under året för att utveckla konceptet med att erbjuda investerare ett delägande i större vindkraftprojekt som Arise projekterar. Konceptet leder till att vinster och kassaflöden kan erhållas tidigare i vindkraftprojekten och kompletterar ursprunglig affärsmodell som inriktas mot ett renodlat ägande av vindkraftparker och därmed en mer långsiktig intjäning.
Moderbolaget projekterar lämpliga vindlägen och arbetar fram tillstånd, bistår med upphandling av finansiering, huvudkomponenter och entreprenader, projekterar lämpliga förvärv av projekt eller bolag samt administrerar och sköter el- och certifikatförsäljningen för koncernbolagen.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 1 AB förvaltar de elproducerande vindkraftparkerna med 12 verk i Oxhult utanför Laholm, 5 verk i Råbelöv utanför Kristianstad, 5 verk i Brunsmo utanför Karlskrona samt 7 verk i parken Kåphult som ligger strax intill Oxhultsparken. Driftsättning av Kåphultsparken skedde under februari 2011 och övertagandet skedde i slutet av maj 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 3 AB förvaltar vindkraftparken Fröslida utanför Hylte innehållande 9 verk. Driftsättning startade strax före årsskiftet 2010/2011 och övertagandet av parken skedde i slutet av mars 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 4 AB förvaltar vindkraftparken Idhult utanför Mönsterås innehållande 8 verk. Driftsättning startade i början av 2011 och övertagandet av parken skedde i slutet av mars 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 5 AB förvaltar vindkraftparken Gettnabo utanför Torsås innehållande 6 verk. Driftsättning startade i september 2011 och övertagandet av parken skedde i slutet av november 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 6 AB förvaltar vindkraftparkerna Blekhem utanför Västervik och Södra Kärra utanför Askersund. Parkerna består av 6 verk vardera. Driftsättning startade i november 2011 och övertagandet av parkerna skedde i slutet av december 2011.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 16 AB förvaltar vindkraftparken Skäppentorp utanför Mönsterås. Parken består av ett verk som är identiskt med de verk som har uppförts i Jädraås. Driftsättning startade under våren och övertagandet skedde i oktober 2012.
Arise Elnät AB:s verksamhet är koncentrerad till elteknisk konsultation med ansvar för de elentreprenader som ingår i koncernens vindkraftutbyggnad. Detta ansvar innefattar bland annat koncessionsansökan för att bygga elnät för transitering av elektriciteten från vindkraftparkerna till överliggande elnät.
Arise Service AB har byggt upp och utvecklat serviceverk-samheten med syfte att ansvara för och utföra service på koncernens helägda och samägda vindkraftverk. Dotterbolaget har serviceoch underhållskontrakten för parkerna Oxhult, Råbelöv och Brunsmo.
Dotterbolaget Arise Kran AB har stått för lyften av vindkraftsverken i Jädraås. Kranen har även hyrts ut till andra externa kunder.
Hela koncernens verksamhet bedrivs i Sverige.
I mitten av mars 2012 emitterade bolaget en senior och icke säkerställd obligation på den svenska marknaden. Obligationens volym uppgick till 350 mkr och har ett slutligt förfall år 2015. Obligationen löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 5,00 procentenheter. Obligationen är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Förvärv har skett av projektbolaget Solberg med tillstånd att uppföra ett 40-tal vindkraftverk. Arise avser att initialt uppföra 26 verk med en sammanlagd effekt om 78 MW. Den initiala investeringen bedöms uppgå till ca 1 200 mkr SEK. Detaljplanering av den tänkta vindkraftparken har inletts. Investeringsbeslut kommer att fattas först när el- och certifikatpriser återhämtat sig något från dagens nivåer.
Vidare har överenskommelse träffats med Bergvik Skog vilket ger Arise rätten att förvärva projektet Skaftåsen med en effekt om maximalt 400 MW. Projektet är i tillståndsprocess. Överenskommelse har också träffats med Ownpower Projects AB rörande rätt att förvärva tre projekt om ca 300 MW, varav ett (60 MW) är fullt tillståndsgivet.
Nettoomsättningen är hänförlig till produktionen av el i Egen vindkraft och består av intäkter för såld el och sålda och intjänade elcertifikat för faktisk producerad el. Vindens energiinnehåll under året har varit ca 5% lägre än de senaste 30 årens medelvärde enligt dansk vindkraftstatistik. Produktionen av Egen och Samägd vindkraftdrift under året uppgick till 351 (247) GWh, en ökning med 42%, varav produktionen från Egen vindkraftdrift uppgick till 326 (247) GWh.
Nettoomsättningen under året uppgick till 210 (180) mkr, en ökning med 17 %, och övriga rörelseintäkter uppgick till 38 (74) mkr, varav utvecklingsersättningen för Jädraås bidrog med 7 (37) mkr. Detta innebar att de totala intäkterna uppgick till 248 (255) mkr, en minskning med 3 %.
Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 177 (177) mkr. Posten "Aktiverat arbete för egen räkning" har tidigare redovisats bland intäkterna men redovisas nu som en pluspost bland kostnaderna, och under året har 19 (31) mkr av eget arbete aktiverats för egen räkning. Personalkostnader uppgick till -46 (-45) mkr och övriga externa kostnader uppgick till -53 (-64) mkr. Andel i intressebolags resultat uppgick till 9 (-) mkr och avser i sin helhet bolagets 50%-iga andel av Jädraåsprojektet. Resultatet är ett nettoresultat, det vill säga efter skatt.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 54 (104) mkr och häri ingår planenliga avskrivningar med -98 (-73) mkr och reservering av utvecklingsportföljen om -24 (-) mkr. Finansnettot var -76 (-38) mkr och resultat före skatt -22 (65) mkr. Resultatet efter skatt var -16 (47) mkr vilket motsvarade ett resultat per aktie på -0,47 (1,46) kronor både före och efter utspädning.
Totalresultatet uppgick till -90 (-37) mkr efter att kassaflödessäkringarna av el, räntor och valutor minskat totalresultatet med -74 (-84) mkr.
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick till -77 (522) mkr och hela det investerade beloppet är relaterat till planenlig vindkraftsutbyggnad. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar avseende Jädraåsprojektet uppgick till 99 (376) mkr.
Arise Windpowers kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 116 (177) mkr och kassaflödet efter investeringar uppgick till 5 (-622) mkr. Långoch kortfristiga räntebärande skulder har ökats med 304 (595) mkr. Räntebetalningar minskade kassaflödet med -81 (-56) mkr och betalningar till spärrade konton har gjorts med -12 (-52) mkr. Nyemissioner tillförde koncernen netto 0 (11) mkr varefter kassaflödet för året uppgick till 204 (-113) mkr.
Räntebärande nettoskuld uppgick till 1 265 (1 203) mkr. Soliditeten vid periodens slut var 35,9 (43,3)%.
Likvida medel uppgick till 341 (137) mkr och vid årets utgång fanns därutöver outnyttjade krediter och bidrag om 0 (38) mkr.
Eftersom Arise Windpower endast har svenska dotterbolag har skatt beräknats efter svensk skattesats, vilken motsvarar 26,3%. Då någon beskattningsbar vinst inte utgår för 2012 har uppskjuten skatt beräknats med den nya skattesatsen 22%. I årets skattekostnad ingår en negativ resultateffekt om 7 mkr på grund av den ändrade skattesatsen.
Koncernen bedriver ett utvecklingsarbete tillsammans med Vestas och GE Energy för att öka kunskapen om vindbeteenden i olika miljöer. Dessutom pågår ett internt arbete med att förbättra mätning och analys av enskilda parker och verk.
Medeltalet anställda i koncernen uppgick under året till 39 (32). Det totala antalet anställda vid årets slut uppgick till 44 (35). Övriga upplysningar rörande antalet anställda samt löner, ersättningar och anställningsvillkor lämnas i not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Moderbolaget har fortsatt att under året bygga upp verksamheten, stått för det huvudsakliga arbetet med att projektera lämpliga vindlägen, tecknat arrendeavtal, arbetat fram konsekvensbeskrivningar, tagit fram detaljplaner och tillstånd att bygga, gjort upphandlingar, hanterat koncernens handelsverksamhet av el och elcertifikat samt utfört administrativa tjänster.
Moderbolaget hanterar koncernens produktionsplaner och elsäkringar i enlighet med fastställd finanspolicy. En del men inte samtliga av de elproducerande dotterbolagen säljer sin elproduktion till moderbolaget till avtalat pris. Ett liknande upplägg initierades från inledningen av året i underkoncernen Arise Wind Farm 2, där detta bolags dotterbolag Arise Wind Farm 3, Arise Wind Farm 5 och Arise Wind Farm 6 huvudsakligen säljer sin produktion till sitt moderbolag. Moderbolaget Arise Windpower (liksom Arise Wind Farm 2) säljer vidare till kunder baserat på bilaterala avtal eller på spotmarknaden. Från och med 2012 redovisas denna koncerninterna handelsverksamhet brutto i resultaträkningen.
Moderbolagets totala intäkter uppgick under året till 236 (242) mkr och inköpskostnader, personal-, övriga externa kostnader, aktiverat arbete för egen räkning uppgick totalt till -263 (-203) mkr, varvid rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA)
uppgick till -27 (39) mkr. Avskrivning av anläggningstillgångar inklusive reservering av delar av utvecklingsprojekt uppgick till -28 (-3) mkr varför rörelseresultatet (EBIT) blev -55 (36) mkr. Finansnettot var -14 (0) mkr, koncernbidrag har lämnats med -1 (-18) mkr och nettoresultatet efter skatt uppgick till -62 (13) mkr. Moderbolagets nettoinvesteringar inklusive aktieägarlån till dotter- och intressebolag uppgick till -128 (-359) mkr.
Medelantalet anställda var under året 24 (18) och vid årsskiftet hade moderbolaget 26 (23) anställda. Beträffande antal anställda, löner, ersättningar och anställningsvillkor hänvisas till not 4 till koncernen finansiella rapporter på sidorna 47-49.
Genom innehav och drift av vindkraftverk och elanläggningar bedriver koncernen verksamhet som både är tillståndspliktig och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen innehar samtliga tillstånd som erfordras för att driva den befintliga verksamheten.
Övrig information om miljöpåverkan och hållbarhet finns på sidorna 24-29.
Arise Windpower indelar risker i omvärldsrisker (politik, konjunktur, klimatförhållanden och konkurrenter), finansiella risker (energipriser, certifikatspriser, valutor, räntor, finansiering, kapital, likviditet och kredit) samt operationella risker (drift, rörelsekostnader, avtal, tvister, försäkringar och övrig riskhantering).
Arise Windpowers bedömning är att efterfrågan på elektricitet som producerats med vind kommer att vara fortsatt hög under överskådlig framtid. Det politiska mål som Energimyndigheten initierat – att före år 2020 ska hela 30 TWh av Sveriges elkonsumtion komma från förnyelsebar energi, vilket innebär ett betydande utbyggnadsbehov av vindkraft, som under 2012 producerade drygt 7 TWh.
Konjunkturkänsligheten hör främst samman med möjligheterna att få tillgång till både eget och lånat kapital, där sämre konjunktur på de finansiella marknaderna innebär att kapitalanskaffningen kan försvåras.
Arise Windpowers intäkter är beroende av den mängd el den installerade vindkraften genererar, vilket i sin tur beror på vindstyrkan under den aktuella perioden på berörda platser samt vindkraftverkens tillgänglighet. Vindstyrkan varierar dels mellan olika säsonger under året och dels mellan olika år. Genom att etablera en portfölj av projekt på olika geografiska platser och genom att utföra omfattande vindmätningar innan investeringsbesluten tas minskas risken för variation i produktionsvolym. Ogynnsamma väderförhållanden och klimatförändringar kan dock påverka elproduktionen negativt vilket i sin tur skulle påverka bolagets resultat.
Konkurrensmässigt är Arise Windpower en av de få aktörer på marknaden som kan tillhandahålla markägare ett helhetskoncept med vindkraftsutbyggnad inklusive nätuppkoppling, storskalig upphandling av verk samt tillgång till en hjulburen kran med kapacitet att lyfta alla på marknaden förekommande vindkraftverk i storleksklassen upp till 3 MW. Ett industriellt synsätt kombinerat med egen kontroll av utbyggnaden är några av de viktigaste förutsättningarna för koncernens framtida konkurrenskraft.
Energiprisrisken uppkommer genom ett fluktuerande elpris vilket noteras på marknadsplatsen Nord Pool. Koncernen hanterar denna risk genom att prissäkra viss del av planerad produktion. Elcertifikatsprisrisker hanteras på likartat sätt.
Valutarisken i koncernen uppkommer huvudsakligen vid upphandling av verk och vid elförsäljning på Nord Pool, där båda normalt prissätts i EUR. Flödesmässigt kommer denna risk till viss del på sikt att utjämna sig själv, men till dess motverkar koncernen delvis detta genom att valutasäkra transaktioner i utländsk valuta. Ränterisken har hanterats genom att ränta på upptagna lån till övervägande del bundits till fast ränta genom swap- eller capavtal.
Med likviditetsrisk avses risken att Arise Windpower inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Arise Windpower ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 100 mkr (tidigare 50 mkr).
För mer information se not 11 till koncernens finansiella rapporter på sidorna 52-57 .
Risken för väsentliga konsekvenser av ett totalt driftsstopp i alla bolagets vindkraftverk som följd av samtidiga tekniska haverier är bedömd som låg. Dels beroende på att parkerna är geografiskt spridda, men också beroende på att flera olika fabrikat installeras – i dagsläget Vestas och GE. Risken reduceras i takt med utbyggnaden av produktionskapacitet på ytterligare platser. Arbete pågår med att bygga upp ett komplett underhållssystem för samtliga vindkraftverk innefattande, bland annat, kvalificerad vibrationsmätning på samtliga huvudkomponenter i varje verk, kompletta komponentregister samt system för loggning av fel och åtgärder i verken. Detta system gör bolaget mindre beroende av vindkraftleverantören och kommer på sikt att leda till ökad tillgänglighet. Arise Windpower gör bedömningen att det inte finns några tvister som kan få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning. Koncernens försäkringsprogram innefattar avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, produktansvar,
ren förmögenhetsskada samt begränsat skydd vid miljöskada.
Arise Windpower bedömer att koncernens storlek och koncernledningens sammansättning av medarbetare med djup insikt i, samt löpande och nära kontakt med, verksamheterna reducerar de operationella riskerna.
Information om bolagets styrning och styrelsens arbete under året finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 72-75.
Den 31 december 2012 var totalt 33 428 070 aktier utgivna. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier han eller hon äger eller företräder. Alla aktier berättigar till lika utdelning.
Teckningsoptionsprogram finns och dessa program gav per den 31 december 2012 rätt till teckning av motsvarande 1 262 500 aktier som vid fullt utnyttjande ger 3,6 % i utspädningseffekt. Dock innehåller ett av optionsavtalen villkor som innebär att maximalt 830 000 aktier bedöms kunna tecknas (not 17), vilket skulle innebära 2,4 % i utspädningseffekt.
Några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet finns inte enligt bolagsordningen eller gällande lagstiftning. För övrigt känner inte bolaget till några avtal mellan aktieägare som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
Information om bolagets aktieägare finns på sidan 76.
Koncernen har inga väsentliga avtal som kan sägas upp vid en ägarförändring. Inga avtal finns mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning eller uppdrag upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Arise Windpower lägger stor vikt vid att bedriva verksamheten på ett såväl juridiskt som affärsetiskt gott sätt. I bolagets uppförandekod betonas de principer som styr koncernens förhållande till medarbetare, affärspartners och andra intressenter. Uppförandekoden gäller för såväl anställda som styrelseledamöter.
Den förväntas även respekteras och tillämpas av koncernens leverantörer, återförsäljare, konsulter samt övriga affärspartners.
I uppförandekoden fastställs att mutor inte får förekomma, att bolaget ska vara restriktivt med gåvor och att alla affärstransaktioner klart ska framgå i bolagets räkenskaper, och på ett sanningsenligt, relevant och begripligt sätt ska vara utförda enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper.
Arise Windpower intar en neutral ställning i politiska frågor. Varken koncernens namn eller tillgångar får användas för att främja politiska partier eller kandidaters intressen.
Uppförandekoden omfattar även bolagets arbete för ett hållbart samhälle, där det fastställs att koncernens produkter och processer ska vara utformade på ett sätt som effektivt utnyttjar energi och råvaror samt minimerar avfall och restprodukter över produktens livslängd.
Arise Windpower rekryterar och behandlar sina medarbetare på ett sätt som inte är diskriminerande avseende kön, ras, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ursprung etcetera. Koncernen uppmuntrar mångfald på alla nivåer. Barnarbete tolereras inte, ej heller att arbete utförs genom tvång eller hot. Organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Ledande befattningshavare skall erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på personens ansvar och uppförande. Bonus skall baseras på mål hänförliga till, och relevanta för, verksamheten. Ledande befattningshavare har under 2012 kunnat erhålla bonus som vid maximalt utfall motsvarar 4 månadslöner. För 2013 föreslås likartade riktlinjer avseende bonus samt införande av ytterligare ett teckningsoptionsprogram. Vidare beskrivning av riktlinjerna finns på bolagets hemsida under bolagsstyrning.
Investeringsbeslut har fattats rörande tre mindre projekt i södra Sverige om sammanlagt 15 vindkraftverk. Byggstart sker under perioden april till maj 2013 med driftsättning cirka 6 månader senare. Verken har en sammanlagd installerad effekt om 25,4 MW och beräknas producera ca 87 GWh på årsbasis. Den totala investeringen är drygt 400 mkr. Parkerna är fullfinansierade.
Optionsavtal har tecknats rörande förvärv av ett projekt i Norge (130 MW) under tillståndsgivning. Avtal har också tecknats rörande rätt att arrendera mark utefter den skotska västkusten samt där söka tillstånd för att uppföra en större vindkraftpark (ca 150 MW).
Bolaget har idag 139 MW egen kapacitet i full drift vilket beräknas generera cirka 350 GWh på årsbasis. Produktionen är prissäkrad till 50 % under år 2013 till ett pris om ca 820 kr/ MWh. Därutöver äger bolaget hälften av Jädraås vindpark vilken bedöms vara i full drift under kvartal 1 – 2013. Parken beräknas generera 570 GWh på årsbasis, varav bolagets andel motsvarar 285 GWh. Från september 2013 och framåt är elintäkten säkrad till 64% under en 5-års period till priset 46 EUR/MWh. Certifikatintäkten är prissäkrad i tre år till priset 168 kr/MWh.
Utöver de tre mindre projekt som avses byggstartas under våren (25,4 MW) kan ytterligare ca 50 MW byggstartas med nu tillgängligt eget kapital. Bolaget söker vidare en delägare till Solbergprojektet (78 MW).
Bolaget har under år 2012 breddat sitt utbud av tjänster, konsoliderat verksamheten och säkrat möjligheterna till en betydande expansion genom avtal som möjliggör förvärv rörande ett antal stora vindkraftprojekt. Bolaget ser med tillförsikt fram emot nästkommande år och bedömer möjligheten att ytterligare stärka sin position på den nordiska marknaden som mycket god.
Bolagets långsiktiga mål är att vid utgången av år 2017 ha uppfört och förvalta 1 000 MW, varav bolaget äger 500 MW.
Till årsstämmans förfogande står:
| Moderbolaget | kkr |
|---|---|
| Ansamlad förlust från föregående år | -45 595 |
| Överkursfond fritt eget kapital | 1 367 002 |
| Årets resultat | -62 000 |
| Summa disponibla vinstmedel | 1 259 407 |
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt redovisas i resultat- och balansräkningar,
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att medlen disponeras enligt följande:
kassaflödesanalyser samt noter.
Balanseras i ny räkning
1 259 407
| Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| 210 | 180 | |
| 38 | 74 | |
| 2 | 248 | 255 |
| 2 | 19 | 31 |
| 4 | -46 | -45 |
| 5 | -53 | -64 |
| 10 | 9 | - |
| 177 | 177 | |
| 9 | -122 | -73 |
| 54 | 104 | |
| 6 | 16 | 8 |
| 6 | -93 | -46 |
| -22 | 65 | |
| 7 | 6 | -18 |
| -16 | 47 | |
| 1,46 | ||
| -0,47 | 1,46 | |
| 33 428 070 | 30 635 570 | |
| 33 428 070 | 33 428 070 | |
| -0,47 |
Vinsten per aktie före utspädning har beräknats genom att använda årets resultat som täljare. Det genomsnittliga antalet utestående aktier använda för resultat per aktie före utspädning uppgick till 33 400 973 aktier (2011: 32 031 820 aktier). Bolaget har teckningsoptioner som kan ge upphov till utspädningseffekt men ingen utspädningseffekt redovisas då årets snittkurs på det noterade aktievärdet understiger snittet på teckningskursen för teckningsoptionerna. Vid beräkningen har antalet aktier i eget förvar under 2012 ej medräknats. Dessa uppgår till 54 194 stycken.
| Belopp i mkr | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | -16 | 47 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | -70 | -108 |
| Omräkningsdifferens | -17 | -6 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 12 | 30 |
| Övrigt totalresultat för året netto efter skatt | -74 | -84 |
| Summa totalresultat för året | -90 | -37 |
Totalresultatet är till 100% hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| TILLG ÅNGAR |
|||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag |
9 10 |
2 162 69 |
2 127 84 |
| Fordran i intressebolag | 22 | 373 | 285 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 63 | 45 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 12 | 86 | 75 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 753 | 2 615 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 13 | 23 | 24 |
| Kundfordringar | 15 | 6 | 29 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 11, 14 | 22 | 12 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 62 | 52 |
| Likvida medel | 341 | 137 | |
| Summa omsättningstillgångar | 454 | 254 | |
| SUMMA TILLG ÅNGAR |
3 207 | 2 869 | |
| EGET KAPITAL |
|||
| Aktiekapital | 17 | 3 | 3 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 322 | 1 324 | |
| Säkringsreserv | -169 | -95 | |
| Balanserad vinst/ansamlad förlust | -4 | 12 | |
| Summa eget kapital | 1 152 | 1 243 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 18 | 1 583 | 1 319 |
| Avsättningar | 19 | 20 | 20 |
| Summa långfristiga skulder | 1 603 | 1 339 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 18 | 107 | 82 |
| Leverantörsskulder | 26 | 22 | |
| Övriga skulder | 11 | 291 | 139 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 28 | 44 |
| Summa kortfristiga skulder | 452 | 287 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
3 207 | 2 869 | |
| Ställda säkerheter | 21 | 2 663 | 2 674 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | Inga | Inga |
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | 54 | 104 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 | 62 | 75 |
| Betald skatt | -1 | -1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 116 | 177 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Minskning av varulager | 1 | -7 | |
| Ökning av rörelsefordringar | -17 | -3 | |
| Ökning av rörelseskulder | 69 | 44 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 170 | 211 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -84 | -549 | |
| Statligt stöd | 7 | 27 | |
| Investering i intressebolag | 0 | -8 | |
| Investering av övriga finansiella anläggningstillgångar | -99 | -291 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -176 | -822 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Ökning av räntebaserade skulder | 304 | 595 | |
| Betalning till spärrade konton | -12 | -52 | |
| Betald ränta | -87 | -66 | |
| Erhållen ränta | 6 | 10 | |
| Nyemission | - | 11 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 210 | 498 | |
| Årets kassaflöde | 204 | -113 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 137 | 250 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 341 | 137 | |
| Räntebärande skulder vid årets utgång | 1 690 | 1 401 | |
| Spärrade likvida medel vid periodens utgång | -85 | -73 | |
| Nettoskuld | 1 265 | 1 192 | |
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings | Balanserad vinst/ Ansamlad förlust |
Totalt eget | |
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i mkr | reserv | kapital | |||
| Ingående balans per 2011-01-01 | 3 | 1 238 | -11 | -35 | 1 195 |
| Årets resultat | 47 | 47 | |||
| Övrigt totalresultat för året | -84 | -84 | |||
| Summa totalresultat | -84 | 47 | -38 | ||
| Nyemission | 0 | 11 | 11 | ||
| Kostnad för nyemission | 47 | 47 | |||
| Värdejustering av utgivna optioner | 0 | 0 | |||
| Utnyttjande av aktier i eget förvar vid förvärv av tillgång | 28 | 28 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare, | 0 | 86 | 86 | ||
| redovisade direkt i eget kapital | |||||
| Utgående balans per 2011-12-31 | 3 | 1 324 | -95 | 12 | 1 243 |
| Ingående balans per 2012-01-01 | 3 | 1 324 | -95 | 12 | 1 243 |
| Årets resultat | -16 | -16 | |||
| Övrigt totalresultat för året | -74 | -74 | |||
| Summa totalresultat | -74 | -16 | -90 | ||
| Förvärv av egna aktier | -2 | -2 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare, | -2 | -2 | |||
| redovisade direkt i eget kapital | |||||
| Utgående balans per 2012-12-31 | 3 | 1 322 | -169 | -4 | 1 152 |
Arise Windpower AB (publ) med organisationsnummer 556274- 6726 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är i Halmstad. Företagets och dotterbolagens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning. Koncernredovisningen för det verksamhetsår som slutar den 31 december 2012 har godkänts av styrelsen den 27 mars 2013 och kommer att föreläggas årsstämman den 2 maj 2013 för fastställande.
Arise Windpower följer och har upprättat koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Interpretations Committee (IFRIC) som godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. "Kompletterande redovisningsregler för koncerner", vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernens rapporteringsvaluta och moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i miljontals kronor om ej annat anges. I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde förutom finansiella instrument vilka värderats till verkligt värde. Nedan beskrivs tillämpade redovisningsprinciper vilka bedömts vara väsentliga för koncernen.
Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2012 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "Övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "Övrigt totalresultat".
IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som ickefinansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier: värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av den verkliga värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.
IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrengements, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Dotterföretag är de företag där koncernen direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstvärdet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Dotterföretag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Ett eventuellt överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Intresseföretag är de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar eventuell goodwill och andra övervärden som identifieras vid förvärvet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intresseföretag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.
Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intresseföretagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intresseföretag" i resultaträkningen.
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella. Som finansiell leasing redovisas avtal där de ekonomiska förmåner som är förknippade med åtagandet i allt väsentligt överförts på leasetagaren. Övriga kontrakt redovisas som operationella och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster "Långfristiga räntebärande skulder" och "Kortfristiga räntebärande skulder." Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Koncernen tecknar med markägare arrendeavtal för perioder om 30 år eller mer för uppförande av vindkraftverk. Hyresavtal avseende mark definieras som operationell leasing. Leasingavgifter som erläggs under operationella leasingavtal kostnadsförs systematiskt över leasingperioden.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive enhet baserat på enhetens funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs och uppkomna kursdifferenser inkluderas i periodens resultat. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Vinster och förluster på säkringsderivat redovisas i de resultatposter där den säkrade transaktionen redovisas.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Övriga rörelseintäkter består av utvecklingsersättning, intäkter för såld men ej producerad el, intäkter från kranuthyrning, projektledning och administrativa tjänster samt övriga mindre poster (not 2).
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period elen producerats. Intäkter från el- och elcertifikat redovisas i nettoomsättningen för segment Egen vindkraftdrift från tidpunkten för driftssättning.
Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor som är förknippade med bidraget.
Intäkter från statliga bidrag redovisas i resultaträkningen i samma period som kostnaden som bidraget erhållit för redovisas. Avseende statliga bidrag som erhållits för investeringar i anläggningstillgångar redovisas dessa i balansräkningen genom att reducera investeringsbeloppet.
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro med mera, samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensionsförpliktelser finns i koncernen enbart avgiftsbestämda pensionsplaner vilka huvudsakligen omfattar ålderspension, sjukpension och familjepension.
Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, vilka normalt är försäkringsbolag. Storleken på premien baserar sig på lönenivån och utöver pensionsbetalningarna har koncernen ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfalller med tidpunkten då premier erläggs. Avseende riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till förvaltningsberättelsen sid 34.
Årets skattekostnad eller skatteintäkt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga resultat. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till skattepliktiga eller avdragsgilla temporära skillnader vilka medför eller reducerar skatt i framtiden.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserat på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskott och avdragsgilla temporära skillnader redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna och underskottsavdragen kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen förutom i de fall den avser transaktioner vilka redovisats direkt mot eget kapital förutom i de fall den avser transaktioner vilka redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital då även eventuell skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för vindkraftsanläggningar innefattar, till skillnad från anskaffningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för normal intrimning och driftsättning. Utgifter för räntor under byggnads- och montagetid inkluderas i anskaffningsvärdet. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras.
I samband med tillstånd för uppförande av vindkraftverk åtar sig koncernen att återställa mark i ursprungligt skick efter nyttjandeperioden. Beräknad kostnad för återställande reserveras i koncernens räkenskaper och inkluderas i anskaffningskostnaden för vindkraftverk.
Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat komponent endast då det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på vindkraftsanläggningar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Avskrivning på vindkraftsanläggning påbörjas i samband med övertagande från leverantör. För beräkning av avskrivningar enligt plan tillämpas följande nyttjandeperioder:
Vid varje rapporttillfälle görs en prövning av tillgångarnas nyttjandeperiod och en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och nettoförsäljningsvärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.
En tidigare nedskrivning återförs när det har inträffat en förändring i de antaganden som låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde när den skrevs ned och som innebär att nedskrivningen ej längre bedöms som erforderlig. Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar prövas individuellt och redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar kan kategoriseras i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Den enda kategori som bolaget innehar är lånefordringar och kundfordringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av "Fordran intressebolag", "Kundfordringar och andra fordringar" samt "Likvida medel" i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av
effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Arise Windpower blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången, förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddags redovisning tillämpas. Vid varje rapporttillfälle utvärderar Arise Windpower om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Vid fastställande av verkligt värde för långfristiga derivatinstrument används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. Vid marknadsvärdering av övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden vid samma tidpunkt.
Likvida medel omfattar kassa och banktillgodohavanden, vilka värderas till verkligt värde.
Samtliga derivatinstrument redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdering av säkringsinstrument för elpris, valuta och räntor baseras på observerbara data. För derivatinstrument som ej säkringsredovisas och derivatinstrument som ingår i en verklig värdesäkring redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Eventuella vinster eller förluster på säkringsinstrumentet hänförligt till den effektiva delen av säkringen redovisas i det egna kapitalet under säkringsreserven. Eventuella vinster eller förluster hänförliga till ineffektiva delar av en säkring redovisas i resultaträkningen, på el och valuta i rörelseresultatet och räntederivat i finansnettot.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom
även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av hurvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 11.
Skulder till kreditinstitut och kreditfacilitet kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och värderas till upplupet anskaffningsvärde, varvid direkt hänförliga kostnader såsom uppläggningsavgifter periodiseras över lånets löptid med hjälp av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, (not 9).
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet motsvaras av det noterade värdet på särskild handelsplats för elcertifikat eller om annat avtal träffats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut metoden (FIFO).
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering, vilket för Arise innebär Egen vindkraftdrift, Samägd vindkraftdrift och Övrig vindkraftsutveckling.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösbara preferensaktier skall klassificeras som Skulder, men är icke tilllämpbart på Arise.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Då något koncernföretag köper Moderföretagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader (netto efter skatt), den balanserade vinsten, tills dess aktierna annulleras eller avyttras. Om dessa stamaktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst.
Vid upprättande av redovisning enligt IFRS och god redovisningssed görs uppskattningar och antaganden om framtiden som påverkar de i bokslutet redovisade balans- och resultatposterna. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen anser vara rimliga under rådande omständigheter. I de fall då det ej är möjligt att fastställa det redovisade värdet på tillgångar och skulder genom information från andra källor ligger sådana uppskattningar och antaganden till grund för värderingen. Om andra antaganden görs eller andra förutsättningar är för handen kan faktiskt utfall skilja sig från dessa bedömningar. Då denna typ av bedömningar normalt får störst betydelse inom området värdering av skatter, kan de bedömningarna som görs avseende framtida beskattning få en väsentlig påverkan på Arise Windpowers resultat och ställning.
I koncernen redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgår till 26 (17) mkr (not 7). Det redovisade värdet på dessa skattefordringar har prövats på bokslutsdagen och det har bedömts som sannolikt att underskotten kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Skattefordringarna avser svenska underskottsavdrag vilka kan utnyttjas under obegränsad tid. Koncernens verksamhet, i form av utfallet av driftsatta parker, förväntas att ge betydande överskott de närmaste åren varför Arise Windpower anser att det finns faktorer som övertygande talar för att de underskottsavdrag som skattefordringarna är hänförliga till, kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
I samband med upprättande av halvårsbokslutet gjordes en ny bedömning av uppskattade nyttjandetider för Vindkraftsinvesteringar och avskrivningstider för dess komponenter. Bedömningen har resulterat i att nyttjandetiden har förlängts från tidigare 20 till 25 år. Ändringen har gjorts från och med andra kvartalet 2012 och innebär att planenliga avskrivningar under året är cirkaa 15 mkr lägre, jämfört med tidigare tillämpade avskrivningsplaner. Nytt-jandeperioden ligger till grund för investeringskalkylen och i de fall nyttjandeperioden understiger 25 år kan Arise Windpowers resultat och kassaflöde komma att påverkas negativt.
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå (not 9 och 21).
I vissa projekt framförs krav på vindkraftverkens avveckling efter att de tjänat ut. Kostnaden för demontering av ett vindkraftverk samt återställande av marken kring vindkraftverket har uppskattats för driftsatta verk till 20 (20) mkr vilket avsatts i räkenskaperna (not 19) och inkluderas i avskrivningsunderlaget.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| El | 127 | 106 |
| Elcertifikat | 83 | 74 |
| Nettoomsättning | 210 | 180 |
Realiserade derivat har påverkat nettoomsättningen positivt med 21 (8) mkr.
Elproduktion i Egen vindkraftdrift uppgick under året till 326,1 (246,6) GWh. Den genomsnittliga intäkten för el var 390 (432) kr per MWh och för elcertifikat 255 (300) kr per MWh, dvs. en snittintäkt per producerad MWh på 645 (732) kr per MWh.
I övriga rörelseintäkter ingår följande poster:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Övriga intäkter avseende el och certifikat | - | 8 |
| Intäkter från kranuthyrning | 11 | 16 |
| Utvecklingsersättning | 7 | 37 |
| Projektledning och administrativa tjänster | 13 | 5 |
| Övriga poster | 7 | 9 |
| Övriga rörelseintäkter | 38 | 74 |
Aktiverat arbete för egen räkning avser internt nedlagt arbete som aktiverats på koncernens vindkraftsprojekt. Från och med fjärde kvartalet 2012 redovisas denna post bland rörelsens kostnader.
Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån avkastning och lönsamhet på de vindkraftparker som byggts och driftsatts varför Egen vindkraftdrift är den primära indelningsgrunden i segmentsrapporteringen. Intressebolag, som redovisningsmässigt inte konsolideras och som för närvarande endast består av Jädraåsprojektet, åskådliggörs i det nya segmentet Samägd vindkraftdrift som om denna verksamhet konsoliderades. Övrig verksamhet i koncernen syftar till att utveckla vindkraftparker varför dessa aktiviteter har rubricerats Vindkraftutveckling. Internpriserna mellan koncernens olika
segment är bestämda utifrån principen om "armslängds avstånd" det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens intäkter, resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
| Egen vind kraftdridft |
Samägd vind kraftdrift |
Vindkraft utveckling |
Elimineringar | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Nettoomsättning extern | 210 | 180 | 13 | - | - | - | -13 | - | 210 | 180 | |
| Nettoomsättning intern | - | - | - | - | 12 | 6 | -12 | -6 | - | - | |
| Övriga rörelseintäkter | Not 2 | - | 8 | - | - | 38 | 67 | - | - | 38 | 74 |
| Summa intäkter | 210 | 188 | 13 | - | 50 | 73 | -25 | -6 | 248 | 255 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | - | - | - | - | 19 | 31 | - | - | 19 | 31 | |
| Rörelsekostnader | -46 | -32 | -2 | - | -65 | -86 | 14 | 9 | -99 | -109 | |
| Resultat från andelar i intressebolag | - | - | - | - | - | - | 9 | - | 9 | - | |
| Rörelseresultat före avskr. (EBITDA ) |
164 | 156 | 11 | - | 3 | 18 | -2 | 3 | 177 | 177 | |
| Av- och nedskrivningar | Not 2 | -85 | -63 | - | - | -37 | -4 | 0 | -7 | -122 | -73 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 80 | 93 | 11 | - | -34 | 14 | -2 | -4 | 54 | 104 | |
| Finansiella intäkter | 4 | 3 | - | - | 12 | 4 | 0 | - | 16 | 8 | |
| Finansiella kostnader | -68 | -44 | - | - | -25 | -2 | 0 | - | -93 | -46 | |
| Resultat före skatt (EBT ) |
16 | 53 | 11 | - | -46 | 16 | -2 | -4 | -22 | 65 | |
| Tillgångar | 2 315 | 2 434 | 1 571 | - | 923 | 435 | -1 571 | - | 3 237 | 2 869 | |
| - varav intressebolagsandelar | - | - | - | - | 69 | 84 | - | - | 69 | 84 | |
| - varav fordran intressebolag | - | - | - | - | 373 | 285 | - | - | 373 | 285 | |
| - varav inköp av anläggningstillgångar1 | 14 | 1 308 | - | - | 145 | 510 | - | -1 295 | 159 | 523 |
1) Inköp av anläggningstillgångar andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar
Verksamheten bedrivs i sin helhet i Sverige. Elimineringarna utgörs av försäljning av arrenden för exploaterade markområden, hyra för mätutrustning, konsulttjänster huvudsakligen bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader.
| Medeltalet anställda | 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | ||
| Moderbolaget | 7 | 17 | 24 | 5 | 15 | 20 | |
| Dotterbolag | 1 | 14 | 15 | 1 | 11 | 12 | |
| Koncernen totalt | 8 | 31 | 39 | 6 | 26 | 32 | |
| Löner och andra ersättningar | |||||||
| Styrelse | Varav | Övriga | Styrelse | Varav | Övriga | ||
| och VD | rörlig ers. | anställda | och VD | rörlig ers. | anställda | ||
| Moderbolaget1 | 4,6 | 0,4 | 19,4 | 4,0 | 0,5 | 18,4 | |
| Dotterbolag2 | 4,2 | 1,0 | 6,7 | 3,4 | 0,7 | 5,6 | |
| Koncernen totalt | 8,8 | 1,4 | 26,1 | 7,4 | 1,2 | 24,0 | |
| Löner och andra ersättningar | |||||||
| Löner och | Sociala | varav | Löner och | Sociala | varav | ||
| ersättn. | kostnader | pensionsk. | ersättn. | kostnader | pensionsk. | ||
| Moderbolaget | 21,7 | 11,4 | 4,7 | 22,4 | 9,5 | 3,6 | |
| Dotterbolag | 10,9 | 5,8 | 2,1 | 9,0 | 4,3 | 1,8 | |
| Koncernen totalt | 32,6 | 17,2 | 6,8 | 31,4 | 13,8 | 5,4 | |
| 2012 |
| Ersättningar till styrelse, verkställande direktör | Styrelse | Rörlig | Övriga | Pensions | |
|---|---|---|---|---|---|
| och andra ledande befattningshavare | arvode | Löner | ersättning | förmåner | kostnad |
| Pehr G Gyllenhammar, ordförande | 1,0 | ||||
| Birger von Hall | 0,4 | ||||
| Joachim Gahm | 0,5 | ||||
| Maud Olofsson | 0,4 | ||||
| Jon G Brandsar | |||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 2,3 | ||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 1,9 | 0,4 | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattnignshavare (6 stycken) | 5,7 | 1,0 | 0,3 | 1,6 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 7,6 | 1,4 | 0,4 | 2,2 |
1) Utöver redovisade löner och ersättningar har konsultarvoden om 0,1 (0,3) mkr utgått till tre styrelseledamöter i dotterbolag.
| Ersättningar till styrelse, verkställande direktör | Styrelse | Rörlig | Övriga | Pensions | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| och andra ledande befattningshavare | arvode | Löner | ersättning | förmåner | kostnad | |
| Pehr G Gyllenhammar, ordförande | 1,0 | |||||
| Birger von Hall | 0,5 | |||||
| Joachim Gahm | 0,7 | |||||
| Jon G Brandsar | ||||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 2,2 | |||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 1,8 | 0,4 | 0,1 | 0,6 | ||
| Andra ledande befattnignshavare (5 stycken) | 4,9 | 1,1 | 0,2 | 1,3 | ||
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 6,7 | 1,5 | 0,3 | 1,9 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med vad bolagsstämman beslutat. Styrelseledamöter som är anställda i koncernen har inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledningen under 2012.
Samtliga anställda innefattas av ett kollektivt ersättningsprogram som är knutet till kvantitativa mål som fastslagits inom koncernen. Detta program har kompletterats med individuellt ersättningsprogram som baseras på uppsatta individuella mål. Måluppfyllelse för 2012 förutsatte ett positivt resultat vilket inte uppnåddes, varför någon rörlig ersättning baserat på något ersättningsprogram inte utgick. Några andra ersättningar eller ersättningar med utspädningseffekt förekommer ej.
Övriga förmåner avser huvudsakligen förmån av tjänstebil.
Pensionsåldern för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien till VD uppgår till 35 % av pensionsgrundande lön och följer avgiftsbestämd pensionsplan. Övriga ledande befattningshavare har också avgiftsbestämd pensionsplan och för 2012 har pensionspremien i genomsnitt uppgått till 26 (28) procent av grundlönen. Rörliga ersättningar är inte pensionsgrundande vare sig för VD eller ledande befattningshavare. Samtliga pensioner är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning.
Ersättningar och förmåner i form av finansiella instrument har ej utgått eller förekommit.
Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Uppsägningstider från bolagets sida för andra ledande befattningshavare är normalt mellan 6 och 24 månader. Under uppsägningstiden utgår normal lön. Några avgångsvederlag utgår varken för verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare.
Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommen-dationer gällande ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat storleken på eventuella löneökningar samt kriterier för bedömning av rörlig ersättning. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och lämnat förslag om ersättningspolicy till årsstämman som fattade beslut i enlighet med lämnat förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2012 har beslutats av styrelsens ordförande utifrån ersättningsutskottets rekommendation och av årsstämman fastställd ersättningspolicy. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet och inom ramen för nämnda ersättningspolicy.
Ersättningsutskottet har under året bestått av Birger von Hall, (ordförande), Joachim Gahm och Maud Olofsson. Utskottet sammanträder vid behov men dock minst två gånger per år för att utarbeta förslag till ersättning för verkställande direktören samt till- eller avstyrka dennes förslag till ersättningar och villkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till honom. Vidare upprättar utskottet principer för lönesättning och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare, vilka föreläggs årsstämman för godkännande. Ersättningsutskottet framlägger förslag till ersättningar, villkor och principer för styrelsen som sedan beslutar i dessa frågor. Utskottet har under 2012 sammanträtt vid tre tillfällen.
| Sjukfrånvaro i koncernen, procent | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | 0,6% | 2,2% |
| Korttidsjukfrånvaro | 0,6% | 0,9% |
| Långtidssjukfrånvaro | 0% | 1,3% |
| Sjukfrånvaro för män | 0,4% | 1,9% |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 1,3% | 3,3% |
| Sjukfrånvaro, anställda under 30 år | 0,2% | 0,4% |
| Sjukfrånvaro, anställda 30-49 år | 1,0% | 3,8% |
| Sjukfrånvaro, anställda 50 år och äldre | 0% | 0,7% |
Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
| 2012 | 2011 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||||||
| Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | ||
| Styrelse | 1 | 20% | 4 | 80% | 0 | 0% | 4 | 100% | |
| Koncernledning | 0 | 0% | 7 | 100% | 0 | 0% | 6 | 100% | |
Peter Nygren är både styrelseledamot och verkställande direktör. I tabellen ovan ingår han i koncernledningen.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||||
| Revisionsuppdraget | 1,1 | 1,1 | ||
| Revisionsverksamhet utöver | ||||
| revisionsuppdraget | 0,7 | 0,6 | ||
| Skatterådgivning | 0,3 | 0,7 | ||
| Övriga tjänster | 0,1 | 0,3 | ||
| Summa | 2,2 | 2,7 | ||
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ränteintäkter | 16 | 8 | ||
| Kursvinster | 0 | 0 | ||
| Summa finansiella intäkter | 16 | 8 | ||
| Räntekostnader | -92 | -40 | ||
| Kursförluster | -1 | -6 | ||
| Summa finansiella kostnader | -93 | -46 | ||
| Skatt på årets resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 6 | -18 |
| Redovisad skatt | 6 | -18 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjade underskottsavdrag1 | 26 | 17 |
| Derivat till verkligt värde | 47 | 30 |
| Anläggningstillgångar | -10 | -2 |
| Summa bokförd uppskjuten skatt | 63 | 45 |
| Avstämning av redovisad skatt i koncernen | ||
| Resultat före skatt | -22 | 65 |
| Skatt 22% (26,3%) | 5 | -17 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | 0 | 3 |
| Effekt av ändrad skattesats till 22% | -7 | - |
| Korrigering av tidigare års skattekostnad | 1 | 0 |
| Övriga tillkommande- och avgående poster | 7 | -4 |
| Redovisad skatt på årets resultat | 6 | -18 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 45 | 34 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat | 6 | -18 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital2 | 12 | 30 |
| Utgående värde, netto | 63 | 45 |
1) Koncernens totala underskottsavdrag uppgår till 117 (66) mkr. Av dessa är 37 (37) mkr spärrade för nyttjande fram till beskattningsår 2014. De skattemässiga underskotten förväntas i sin helhet kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster.
2) Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat avser koncernens säkringsreserv hänförlig till ränte-, el- och valutaterminskontrakt samt skatteeffekt för kostnad avseende nyemission.
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar | 122 | 73 |
| Ej betald köpeskilling Solberg | -81 | - |
| Poster hänförliga till innehavet i intressebolag | 23 | - |
| Återköp egna aktier | -2 | 2 |
| Orealiserad kursvinst | - | 2 |
| Nedskrivning optionslikvider | - | 0 |
| Summa | 62 | 75 |
| Byggnader | fundament och | Vindkraft, elanläggnigar |
Inventarier, verktyg och installationer |
nyanläggningar2 | Förskott och Pågående |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| och mark1 | Summa | |||||||||
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 3 | 6 | 2 057 | 749 | 80 | 75 | 110 | 897 | 2 250 | 1 728 |
| Inköp/investeringar3 | 0 | - | 14 | 13 | 4 | 4 | 141 | 506 | 159 | 523 |
| Bidrag | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Försäljningar/utrangeringar | - | - | - | - | 0 | -1 | - | - | 0 | -1 |
| Omklassificeringar | - | -3 | - | 1 295 | - | 2 | - | -1 293 | - | - |
| Utgående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 2 071 | 2 057 | 83 | 80 | 252 | 110 | 2 409 | 2 250 |
| Ingående ackumulerade av | ||||||||||
| och nedskrivningar | 0 | 0 | -105 | -44 | -17 | -5 | - | - | -123 | -50 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | -86 | -62 | -12 | -11 | -26 | - | -123 | -73 |
| Omklassificeringar | - | 0 | - | 1 | - | -1 | - | - | - | - |
| Försäljningar/utrangeringar | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | -191 | -105 | -29 | -17 | -27 | - | -247 | -123 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 | 3 | 1 881 | 1 952 | 54 | 63 | 225 | 110 | 2 162 | 2 127 |
1.) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 (1) mkr. Taxeringsvärdet för koncernens fastigheter uppgår till 2 (2) mkr, varav 1 (1) mkr utgör taxeringsvärde för mark.
2.) I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 19 (15) mkr.
3.) I årets investeringar ingår ingen aktiverad ränta (16) mkr. Förra året var räntan beräknad utifrån en genomsnittlig räntesats på (4,4%).
Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva visst antal vindkraftverk under år 2013. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 21 (21) mkr under 2013. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2017.
Koncernen leasar en kran och en lastbil enligt icke uppsägningsbara leasingavtal där leasingperioden uppgår till 8 år. Dessutom leasas tjänstebilar enligt uppsägningsbara leasingavtal med leasingperiod om 3 år. I planenligt restvärde ingår finansiella leasingkontrakt om 43 (50) mkr.
Bolaget har ingått operationella leasingavtal, huvudsakligen arrenden för mark i samband med uppförande av vindkraftverk, med minimileasingbetalningar enligt nedan. Årets kostnader för operationella leasingavtal uppgår till 16 (16) mkr, varav variabla avgifter uppgår till 15,9 (15,8) och minimileasersättningar uppgår till 0,6 (0,2).
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 3 | 3 |
| Inom 2 till 5 år | 12 | 12 |
| Inom 6 till 20 år | 36 | 39 |
| Summa | 51 | 54 |
Kostnad för markarrenden har baserats på minimileasingavgifter för vindkraftverk i drift eller under byggnation, samt för avtal där samtliga tillstånd för uppförande av vindkraftverk har erhållits. Minimileasingavgifterna är indexerade och justeras i efterhand med faktisk förändring av KPI, vilket kan både öka och minska avgiften. Beloppen i tabellen förutsätter oförändrat index i framtiden. Därutöver utgår rörlig avgift baserad på intäkten av producerad el.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 84 | - |
| Förvärv | 0 | 89 |
| Andel i intressebolags resultat | 9 | - |
| Eliminering interntransaktioner | -24 | -5 |
| Utgående bokfört värde | 69 | 84 |
Koncernens andel av resultatet i intresseföretagen och dess andel av tillgångar och skulder är som följer (MEUR):
| Registrerings | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intressebolag | land & valuta | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Resultat | Ägarandel % |
| Sirocco Wind Holding AB | Sverige, EUR | 360,4 | 339,5 | 3,1 | 2,0 | 50% |
De väsentligaste finansiella riskerna som koncernen exponeras för är energiprisrisk, valutarisk, ränterisk, finansieringsrisk, kapitalrisk och kreditrisk.
Det övergripande syftet med koncernens finansiella riskhantering är att identifiera och kontrollera koncernens finansiella risker. Riskhanteringen är centraliserad till moderbolagets finansfunktion. Alla finansiella risker som finns eller uppstår i koncernens dotterbolag hanteras av den centrala finansfunktionen.
Den mest väsentliga risken och den risk som har störst påverkan på koncernresultatet är elprisrisken. Risken uppkommer i de fall elförsäljningen inte är prissäkrad vilket gör att prisförändringar på elmarknaden får en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat. Syftet med koncernens prissäkringsstrategi är att genom prissäkringar minska risken för svängningar i koncernens resultat.
Inom marknaden för elförsäljning varierar elpriserna över tiden och koncernens strävan är att levererad el, vid leveranstillfället, till viss del skall vara prissäkrad. Under året har det skett en översyn av finanspolicyn och en uppdelning har gjorts mellan vindkraftprojekt som ska byggas i framtiden där bolaget har egna medel att finansiera egenkapitaldelen (portfölj A), och projekt av färdiga och övertagna vindkraftparker (portfölj B).
Portfölj A kan säkras inom en fallande 5-årsgräns upp till maximalt 60%. Säkring av prisrisken kan alltså ske upp till 5 år innan leverans av samma volym el skall ske. Någon nedre gräns är inte fastställd då bolaget inte ska tvingas att göra låga och ofördelaktiga prissäkringar till denna portfölj.
För portfölj B gäller att säkring ska ske med minst 30 % och maximalt 75 % där nedre tidsgräns är 3 år och övre tidsgräns är 10 år på rullande basis. Prissäkringen skall vid vart tillfälle vara inom angiven prissäkringskanal men en övergångsperiod på 24 månader för att överföra säkringar från portfölj A till portfölj B har bedömts rimlig. Resterande volym som inte är prissäkrad säljs till rörligt pris.
Prissäkringar kan både ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare och finansiellt genom att teckna elderivat på den Nordiska elbörsen (Nord Pool). I det fall leverans av el prissäkras innan aktuell produktionskapacitet driftsatts uppstår en volymrisk, d.v.s. risken att produktion uteblir eller försenas. Risk kan också uppstå i det fall produktionen, p.g.a. låg eller ingen vind och/eller produktionsstörningar, understiger fasta leveransåtagande i de bilaterala kontrakten. Kompletterande el måste då köpas via Nord Pool till då rådande marknadspris vilket kan vara högre än försäljningspris i det fasta leveranskontraktet. Koncernen strävar efter att i första hand prissäkra icke driftsatt produktion via bilaterala kontrakt där volymrisken kan begränsas. I andra hand, och förutsatt att detta ger en högre intäkt, utnyttjas finansiell prissäkring via Nord Pool. Finansiell prissäkring av icke driftsatt produktion får dock aldrig överskrida 25 % av planerad årsproduktion. Resterande del, upp till önskad prissäkringsnivå, prissäkras via bilaterala kontrakt.
Prissäkringar via olika typer av finansiella derivat skall utföras så att säkringsredovisning enligt IAS 39 uppfylls. Derivaten marknadsvärderas i balansräkningen och orealiserade värdeförändringar tas över balansräkningen och säkringsreserv i eget kapital. När den hedgade positionen resultatredovisas förs resultatet av derivattransaktionen om från eget kapital till resultaträkningen för att möta resultatet för den hedgade positionen.
Prissäkringar via Nord Pool sker som regel i prisområde Norden, så kallat Systempris, jämfört med faktisk produktion och leverans som sker i det prisområde respektive vindkraftpark är etablerad. I samband med prissäkringar över Nord Pool skall strävan vara att även prisområdesrisken elimineras genom handel med s.k. CFD (Contracts For Difference).
I elrelaterade frågor samarbetar koncernen med Scandem som förutom att bistå i elhandel och elfrågor i övrigt även hanterar koncernens behov av balanskraft. Detta behov uppstår vid de tillfällen då faktisk fysisk leverans av elektricitet avviker från prognostiserad leverans. Mellanskillnaden, plus eller minus, hanteras som s.k. balanskraft genom Scandems försorg. Genom sammanlagring med Scandems övriga kunder uppnås som regel en lägre balanskraftkostnad jämfört med om Arise Windpower skulle hanterat denna själv.
Elcertifikaten skiljer sig mot elpriset framför allt genom att certifikaten kan sparas och lagras. Certifikaten intäktsförs i samband med produktionen av motsvarande el och erhålls fysiskt från Energimyndigheten månaden efter intjänandet. Detta innebär att försäljningen måste ske vid senare tidpunkt än både intjänandet och erhållandet. Elcertifikatprisrisk uppkommer i de fall certifikatförsäljningen inte är prissäkrad och prisförändringar på certifikatmarknaden kommer därmed att ha en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat.
Prissäkringar av elcertifikat kan endast ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare. Huvuddelen av leveransen av elcertifikat sker normalt i samband med den årliga avräkningen i mars som sammanfaller med certifikatpliktigas årsdeklaration. Prissäkringsperioden för ett kalenderår löper därför från april till mars. En viss andel av elcertifikaten måste därför lagras så att ett "säkerhetslager" av elcertifikat kan byggas upp för att säkerställa att leverans i enlighet med prissäkringsavtalen kan ske fram till mars året efter kalenderåret. Löpande försäljning kan därför endast ske av certifikat som innehas utöver "säkerhetslagret". Även inom marknaden för elcertifikat varierar priserna över tiden och koncernens strävan är att elcertifikaten skall prissäkras enligt samma principer som för elen enligt beskrivningen ovan. Resterande volym som inte är prissäkrad kan säljas till rörligt spotmarknadspris på SKM:s (Svensk Kraftmäkling) handelsplats. Eftersom elcertifikat kan lagerföras uppstår en prisrisk i lager avseende de certifikat som inte prissäkrats och löpande säljs, det s.k. "spotlagret".
Koncernens valutariskexponering uppstår huvudsakligen genom försäljning av el på elmarknaden Nord Pool (transakt-ionsexponering), inköp av vindraftverk samt omräkning av balansposter i utländsk valuta (omräkningsexponering). Samtliga av dessa transaktioner sker väsentligen i EUR. Risken på försäljningssidan hanteras genom att valutadelen av prissäkrad el terminsäkras genom valutaterminskontrakt i EUR. Säkring av vindkraftverksinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto.
Valutaexponeringen på försäljningssidan uppstår då el säljs i EUR på Nord Pool eller via bank. Försäljning av el- och elcertifikat samt bilaterala försäljningskontrakt tecknade direkt med slutanvändare av elenergin sker dock normalt i SEK och ger därför inte upphov till några valutaexponeringar. Om ett bilateralt avtal tecknas i EUR uppstår en valutariskexponering. Normalt kan valutaexponeringen uppskattas uppstå för ca 50-60 % av intäkterna. Av dessa härrör ca ¼ del från den prissäkring som sker via finansiella instrument på Nord Pool och resterande ¾ delar från daglig leverans av producerad el (spot-försäljning).
Bolagets policy är att dagliga leveranser av el inte valutasäkras. Skälet till detta är att produktionen varierar med vindförhållandet aktuell dag eller timme och därmed också är svår att förutse. Däremot bör den el som säkras finansiellt i EUR även valutasäkras. Valutasäkring kan ske på månadsvis eller kvartalsvis prissäkrade belopp. Bolagets policy är således att spotförsäljning av el i EUR varken prissäkras eller valutasäkras. Eftersom bolaget också har löpande utbetalningar i EUR av bl.a. servicekostnader till turbinleverantörer, uppnås därmed en naturlig säkring av flödet av EUR. En eventuell överlikviditet i EUR ska löpande säljas.
Koncernen använder sig av valutaterminskontrakt vid hantering av valutariskexponering och tillämpar säkringsredovisning avseende kontrakterade framtida betalningsflöden samt omräkning av finansiella tillgångar och skulder. Arise nettoflöde i utländska valutor utgörs i all väsentlighet endast av EUR. Kursdifferenser på rörelseskulder bokförs tillsammans med investeringen. Resultatet av valutaterminskontrakt som innehas för säkringsändamål redovisas som nettoomsättning. Kursdifferenser på finansiella skulder och fordringar redovisas i finansnettot.
Finansiella och andra rörelserelaterade tillgångar och skulder i utländsk valuta uppkommer i all väsentlighet endast vid inköp av vindkraftverk och andra elanläggningar, vilka normalt kurssäkras med valutaterminskontrakt. Genom investeringen i Jädraåsprojektet har en valutaexponering uppkommit då intressebolagens redovisningsvaluta är EUR. Denna exponering är ej säkrad. Övriga poster är inte väsentliga och valutasäkras ej.
Ränterisken definieras som risken för en resultatförsämring orsakad av en förändring i marknadsräntorna. Koncernens finanspolicy anger riktlinjer för räntebindning (duration). Målsättningen för hanteringen av ränterisk är att minska negativa effekter av marknadsränteförändringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan kostnadseffektiv upplåning och riskexponeringen mot en negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Säkring av räntebindningstid sker genom ränteswappar och räntacap, som omfattar delar av den långfristiga upplåningen, se not 18.
En förändring av någon av de nedanstående variablerna påverkar resultatet 2012 före skatt (i mkr) enligt följande:
| Variabel | Förändring | Påverkan resultat före skatt |
|---|---|---|
| Produktion | 10% | 17 |
| Elpris | 10% | 12 |
| Elcertifikatspris | 10% | 8 |
| Räntekostnad | 1%-enhet | -14 |
| Investeringskostnad | 10% | -1 |
| EUR/SEK för investeringar | 10% | 1 |
| EUR/SEK för elpriser | 10% | 8 |
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande | Icke ränte- bärande |
Räntebärande | Icke ränte bärande |
|||
| Fast ränta | Rörlig ränta | Fast ränta | Rörlig ränta | |||
| Kortfristiga fordringar | 28 | 41 | ||||
| Långfristiga fordringar | 373 | 63 | 287 | 45 | ||
| Spärrade likvida medel | 85 | 73 | ||||
| Likvida medel | 341 | 137 | ||||
| Kortfristiga skulder | -107 | -317 | -82 | -61 | ||
| -1 315 | -268 | -1 308 | -22 | |||
| Summa | -942 | 51 | -226 | -1 021 | 106 | 25 |
Koncernens mål avseende kapitalstruktur är att trygga förmågan att fortsätta verksamheten för att kunna generera avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utfärdande av nya aktier, emittering av företagsobligation eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen. Se även upplysning om utdelningspolicy och soliditetsmål på sidan 76. Koncernens soliditetsmål uppgår till 25 procent, utfall per den 31 december 2012 var 35,9 (43,3) procent.
Finansieringsrisken definieras som risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering. Koncernens målsättning är att alltid ha mer än en kreditgivare som är villig att erbjuda finansiering till marknadsmässiga villkor. Koncernens policy anger att en likviditetsberedskap uppgående till 100 mkr (tidigare 50 mkr) alltid skall finnas tillgänglig.
Koncernens utbyggnadsplan kräver fortsatt finansiering. Genom nyemission, företagsobligationer eller andra kapitaltillskottsformer möjliggörs en fortsatt lånefinansiering, se not 18.
Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av den centrala finansfunktionen genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt genom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk kommer att vara fördelad på ett fåtal kunder som kommer att stå för en förhållandevis stor andel av koncernens kundfordringar. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatsen Nord Pool, som är den i detta sammanhang absolut största kunden.
Vid perioder av tillfällig överlikviditet kan viss del investeras i syfte att erhålla ökad avkastning. Sådana placeringar kan endast ske i av styrelsen fastställda placeringar med låg motpartsrisk. Placering får endast ske i bankkonto (specialinlåning-, företags- eller placeringskonto), statsskuldväxlar eller certifikat om kreditbetyget för motparten är minst A3/A– enligt Moody's eller Standard & Poor's kreditbedömningar. Dock är investeringar i komplexa finansiella produkter inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg.
I de fall verkligt värde avviker ifrån bokfört värde lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. De finansiella instrumenten värderade till verkligt värde utgör samtliga nivå 2 i verkligt värde hierarkin. De olika nivåerna definieras enligt följande:
• Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
• Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs. som prisnoteringar) eller indirekt (dvs. härledda från prisnoteringar) (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs. ej observerbara data) (nivå 3)
Säkringsreserven utgörs av ränte-, el- och valutaterminskontrakt. I enlighet med finanspolicyn ska viss del av koncernens transaktionsexponering säkras genom att framtida kontrakterade betalningsflöden el- och valutakurssäkras med hjälp av el- och valutaterminskontrakt. Ingångna kontrakts löptid har upptagits med förfallotidpunkt som motsvarar underliggande kontrakterade orders och betalningsflöden.
Tabellen nedan visar en sammanställning över koncernens utestående derivatkontrakt per 31 december.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | |
| värde | värde | värde | värde | |
| Elterminer | 10 | 10 | -11 | -11 |
| Valutaterminer, EUR/SEK | - | - | - | - |
| Valutaterminer, SEK/EUR | -1 | -1 | 3 | 3 |
| Ränteswappar | -201 | -201 | -114 | -114 |
| Säkringsreserv | -192 | -192 | -122 | -122 |
Beräknat verkligt värde baseras på marknadsmässiga noteringar och allmänt vedertagna värderingsmetoder. Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position finns motflöde i SEK. Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar utgör en vinst på 1 (-3) mkr.
Det nominella beloppet för utestående elterminskontrakt uppgick till 74 (69) mkr. De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna av elförsäljning förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande fem åren. Vinster och förluster på elterminskontrakt vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick till -16 (42) mkr. De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande två åren. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt vilka redovisats i säkringsreserven i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående ränteswap- och capavtal uppgick till 2 371 (1 394) mkr. De fasta räntorna varierar mellan 3,2 – 7,1 (3,2 - 6,3) procent. De viktigaste rörliga räntorna är Stibor och Euribor. Vinster och förluster på ränteswappar som redovisats i säkringsreserven i eget kapital kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att upplåningen återbetalats.
I nedanstående tabeller framgår det hur de finansiella instrumenten fördelade sig i balansräkningen för 2012 och 2011.
| 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Nettoinvestering | ||||
| Derivat värderat | Lånefordringar | i verksamhet | |||
| till verkligt värde | kundfordringar | med annan funk. valuta | Summa | ||
| Innehav i intresseföretag | 74 | -5 | 69 | ||
| Fordran intressebolag | 373 | 373 | |||
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 86 | 86 | |||
| Omsättningstillgångar | |||||
| Kundfordringar | 6 | 6 | |||
| Övriga fordringar | 4 | 18 | 22 | ||
| Likvida medel | -1 | 342 | 341 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 366 | - | 369 | |
| Summa tillgångar | 3 | 900 | -5 | 897 |
| Skulder | Nettoinvestering | |||
|---|---|---|---|---|
| Derivat värderat | Övr finansiella | i verksamhet | ||
| till verkligt värde | skulder | med annan funk. valuta | Summa | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 583 | 1 583 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 107 | 107 | ||
| Leverantörsskulder | 26 | 26 | ||
| Öriga skulder | 196 | 95 | 291 | |
| Summa kortfristiga skulder | 196 | 228 | - | 424 |
| Summa skulder | 196 | 1 811 | - | 2 007 |
| Summa | 0 | 1 | 0 | - | - | 1 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | 0 | 1 | 0 | - | - | 1 |
| Inom 3 mån | mån - 1 år | Inom 2-3 år | Inom 4-5 år | Efter 5 år | Kasaflöde | |
| Belopp i mkr | Inom 3 | Kontrakterat | ||||
| Totalt |
| 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar kundfordringar |
Nettoinvestering i verksamhet med annan funk. valuta |
Summa | |
| Innehav i intresseföretag | 0 | 85 | -1 | 84 | |
| Fordran intressebolag | 285 | 285 | |||
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 75 | 75 | |||
| Omsättningstillgångar | |||||
| Kundfordringar | 29 | 29 | |||
| Övriga fordringar | 4 | 8 | 12 | ||
| Likvida medel | -1 | 138 | 137 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 167 | - | 178 | |
| Summa tillgångar | 3 | 612 | -1 | 622 |
| Skulder | Nettoinvestering | |||
|---|---|---|---|---|
| Derivat värderat | Övriga finansiella | i verksamhet | ||
| till verkligt värde | skulder | med annan funk. valuta | Summa | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 319 | 1 319 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 82 | 82 | ||
| Leverantörsskulder | 22 | 22 | ||
| Övriga skulder | 134 | 5 | 139 | |
| Summa kortfristiga skulder | 134 | 109 | 44 | 243 |
| Summa skulder | 134 | 1 422 | 64 | 1 562 |
Förfallostruktur avseende räntebärande skulder framgår av not 18, Räntebärande skulder. Övriga finansiella skulder, såsom t ex leverantörsskulder och förskott till kunder, har kontraktsenligt förfallodatum inom 1 – 60 dagar.
Bolaget är i en kraftig expansionsfas och målet avseende kapitalstrukturen är att säkerställa de medel som krävs för att fortsätta genomföra den utbyggnad som kommunicerats i samband med den breddade affärsmodellen som kommunicerats under hösten 2012, dvs. att vid utgången av år 2017 ha uppfört och förvalta 1 000 MW varav bolaget äger 500 MW. I samband med att bolaget och bolagets verksamhet utvecklas, ökar också möjligheterna att effektivisera och diversifiera kapitalstrukturen genom olika åtgärder såsom emittering av aktier, preferensaktier, företagsobligationer, konvertibler, försäljning av verk eller parker eller andra åtgärder. Syftet är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för
att hålla kostnaderna för kapitalet nere samtidigt som erforderligt investeringsutrymme måsta bibehållas för att säkra bolagets utbyggnadstakt. En avvägning måste därför hela tiden göras mellan kostnaden för kapital, finansiell risk samt förväntad avkastning och kassaflöde i bolagets investeringar. I framtiden kommer även utdelning och möjlighet att återbetala kapital till aktieägarna vara sätt att justera kapitalstrukturen. Kapitalet bedöms på basis av soliditeten där nyckeltalet beräknas som eget kapital dividerat med totala tillgångar. Under 2012 förändrades bolagets strategi och mål, framför allt genom att försäljning av parker kan vara ett sätt att finansiera en nybyggnation av mer lönsamma parker. Även under denna strategi eftersträvas en soliditet överstigande 25%. Soliditeten per den 31 december 2012 uppgick till 35,9% och per den 31 december 2011 till 43,3%. Den minskade soliditeten var främst en följd av planenliga investeringar vilka enligt bolagets finansiella mål finansieras till mellan 70-75% med lånat kapital.
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Periodiserade kreditavgifter | 0 | 1 | |
| Spärrade likvida medel | 85 | 73 | |
| Övriga fordringar | 1 | 1 | |
| Summa | 86 | 75 | |
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Elcertifikat | 23 | 14 | |
| Elektrisk utrustning | - | 10 | |
| Summa | 23 | 24 | |
Varulager redovisas enligt principer beskrivna i Not 1.
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Derivat | 4 | 5 | |
| Aktuella skattefordringar | 2 | 2 | |
| Övriga fordringar | 16 | 5 | |
| Summa | 22 | 12 | |
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 6 | 29 | |
| Reservering för osäkra fordringar | - | - | |
| Kundfordringar - netto | 6 | 29 | |
| Fordringar på närstående (not 22) | 373 | 285 | |
| Övriga fordringar (not 12) | 1 | 1 | |
| Övriga fordringar (not 14) | 22 | 12 | |
| Avgår långfristig del | -374 | -286 | |
| Kortfristig del | 28 | 41 | |
På balansdagen var 1 (1) mkr av kundfordringarna förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Samtliga kundfordringar är betalda under 2013. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 6 | 29 | |
| 3-6 månader | - | - | |
| Summa | 6 | 29 |
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Upplupna el- och certifikatintäkter | 29 | 35 | |
| Övriga upplupna intäkter1 | - | 7 | |
| Upplupna ränteintäkter | |||
| intressebolag | 23 | - | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 10 | 10 | |
| Summa | 62 | 52 | |
1) Fordran Energimyndigheten ingår med - (7) mkr. Denna har betalats under 2012.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Antal registrerade aktier i moderbolaget | - | |
| Emitterade per 1 januari | 33 428 070 | 31 561 070 |
| Nyemissioner | - | 1 867 000 |
| Emitterade per 31 december | 33 428 070 | 33 428 070 |
Samtliga aktier är fullt betalda. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 0,08 kr.
Under åren 2007, 2008 och 2011 fattades beslut om utgivning av teckningsoptioner för aktier i Arise Windpower AB riktade till styrelse, ledningspersoner och andra nyckelpersoner samt externa intressenter såsom markägare och rådgivare.
| Externa | |||
|---|---|---|---|
| Anställda | Intressenter | Totalt | |
| Optioner 2008, ej utnyttjade | - | 192 500 | |
| Optioner 2011 | 300 000 | ||
| Ger rätt att teckna aktier | 300 000 | 962 500 | 1 262 500 |
Utestående teckningsoptionsprogram är 2 olika serier. Förvärvspriset på teckningsoptioner riktade till anställda (serie 6) har baserats på beräknat marknadspris vid varje teckningstillfälle enligt Black & Scholes värderingsmodell.
Teckningsoptioner till externa intressenter (serie 5) har tilldelats vederlagsfritt. Vid utgivandet har optionerna värderats enligt Black & Scholes och redovisas som del i anskaffningskostnaden för projektportföljen.
| Serie 5 | Serie 6 | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Optioner 2008, ej utnyttjade | 192 500 | - | 192 500 |
| Optioner 2011 | - | 300 000 | 300 000 |
| Ger rätt att teckna antal aktier | 962 500 | 300 000 | 1 262 500 |
| Teckningskurs (kr) | 45 | 55 |
En teckningsoption ger innehavaren rätt att under vissa bestämda perioder teckna en eller fem aktier i Arise Windpower AB till teckningskurs angiven i tabellen ovan.
Teckningsperiod för serie 5 omfattar 1/2 – 28/2 respektive år 2009 – 2015 Teckningsperiod för serie 6 omfattar 3/3 – 15/3 under år 2014
Utnyttjande av teckningsoption i serie 5 förutsätter därutöver att vissa villkor uppfyllts avseende avtal, tillstånd och uppförande av vindkraftverk.
Vid fullt utnyttjande av tilldelade optioner uppgår utspädningseffekten till 3,6 % av såväl aktiekapital som röster. Enligt ledningens bedömning innebär ovan nämnda villkor i serie 5 att maximalt optioner motsvarande 830 000 aktier kan komma att utnyttjas, vilket skulle innebära en utspädningseffekt på 2,4 %.
Koncernen har tecknat kreditavtal med bank och avtalen innehåller så kallade negativklausuler som ger kreditgivarna möjlighet att säga upp lån som en följd av förändringar av Arise Windpowers finansiella nyckeltal. Sådana villkor, så kallade covenanter, motsvarar vad som är sedvanligt förekommande i branschen och omfattar bland annat krav på viss soliditet, visst förhållande mellan resultat och ränta jämte amorteringar samt viss avsättning på så kallat skuldreservkonto.
Koncernens totala kreditramar uppgår till 1 808 (1 460) mkr per 31 december 2012 och utnyttjas huvudsakligen för verksamhetsfinansiering i form av bank- och obligationslån. Räntebetalningar säkras genom ränteswappar och räntecap. För närvarande innehas ett flertal kontrakt med en genomsnittlig räntebindningstid på 4,1 (5,4) år. Finansieringskostnaden baseras på fastställd räntebindningstid samt avtalad marginal. Koncernens genomsnittliga effektiva räntesats har under året uppgått till 4,8 (4,4 procent).
| Långfristiga räntebärande skulder | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Långfristiga lån | 1 690 | 1 412 |
| Kortfristig del av långfristiga lån | -107 | -82 |
| Summa | 1 583 | 1 330 |
| Totalt | 72 | 161 | 1 123 | 275 | 469 | 2 101 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaterminskontrakt | 1 | 10 | 3 | 14 | ||
| Ränteterminskontrakt* | ||||||
| Leverantörsskulder | 26 | 26 | ||||
| leasing | 2 | 7 | 13 | 13 | 2 | 37 |
| Skulder avseende finansiell | ||||||
| Banklån* | 43 | 144 | 1 107 | 262 | 467 | 2 024 |
| Inom 3 mån | mån - 1 år | Inom 2-3 år | Inom 4-5 år | Efter 5 år | kasaflöde | |
| kontrakterat | ||||||
| Totalt |
* Vid beräkning av räntebetalningar för banklån har i räntan beaktats effekten av ränteterminskontrakten utifrån aktuell situation vid årsbokslutet.
Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position finns motflöde i SEK.
Posten avser reservering för återställningskostnader avseende driftsatta vindkraftverk.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Upplupna finansiella kostnader | 8 | 3 |
| Upplupna personrelaterade kostnader | 11 | 15 |
| Övriga upplupna kostnader | 9 | 26 |
| Summa | 28 | 44 |
| Ställda säkerheter | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 666 | 674 |
| Säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk och arrenden | 1 954 | 1 950 |
| Finansiella leasingkontrakt | 43 | 50 |
| Summa | 2 663 | 2 674 |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se not 9.
Arise Windpower AB samäger Sirocco Wind Holding AB till 50% med Sydvästanvind AB (50%) som i sin tur ägs av det engelska bolaget Platina Partners LTT.
Sirocco Wind Holding AB äger 100% av holdingbolaget JVAB Holding AB som i sin tur äger 100% av Jädraås Vindkraft AB.
Sirocco Wind Holding AB också äger 100% av holdingbolaget HKAB Holding AB som i sin tur äger 100% av Hälleåsen Kraft AB. Tillsamman bildar denna bolagsgrupp det som har benämnts "Jädraåsprojektet", dvs. byggnation av 66 st verk om totalt 203 MW i Jädraås utanför Gävle.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Projektledning och administrativa tjänster | 19 | 11 |
| Utvecklingsersättning | 13 | - |
| Summa | 32 | 11 |
Försäljning av projektledning och administrativa tjänster har skett till avtalat fast pris baserat på marknadsmässiga villkor. Några inköp av varor och tjänster har inte gjorts.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Utlåning till intresseföretag: | ||
| Vid årets början | 285 | - |
| Lån som utbetalats under året | 88 | 285 |
| Vid årets slut | 373 | 285 |
Långfristiga fordringar på närstående i form av aktieägarlån till bolag inom Sirocco-koncernen saknar förfallodag. De verkliga värdena på dessa lån baseras på diskonterade kassaflöden till en räntesats om ca 6%. Diskonteringsräntan motsvarar Euribor plus lämplig kreditbedömning vilket har bedömts vara marknadsmässig. Upplupen ränta på bokslutsdagen uppgick till 23 (3) mkr vilket har redovisats i årets resultat.
Beträffande ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till not 4.
Några fordringar eller skulder vid årets slut till följd av försäljning och köp av varor och tjänster finns inte att redovisa.
Investeringsbeslut har fattats rörande tre mindre projekt i södra Sverige om sammanlagt 15 vindkraftverk. Byggstart sker under perioden april till maj 2013 med driftsättning ca 6 månader senare. Verken har en sammanlagd installerad effekt om 25,4 MW och beräknas producera ca 85 GWh på årsbasis. Den totala investeringen är drygt 400 mkr. Parkerna är fullfinansierade.
Optionsavtal har tecknats rörande förvärv av ett projekt i Norge (130 MW) under tillståndsgivning. Avtal har också tecknats rörande rätt att arrendera mark utefter den skotska västkusten samt där söka tillstånd för att uppföra en större vindkraftpark (ca 150 MW).
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Försäljning av el och elcertifikat | 190 | 175 | |
| Försäljning av tjänster, egna anställda | 20 | 9 | |
| Utvecklingsersättning | 13 | 42 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 16 | |
| Summa intäkter | 2 | 236 | 242 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 13 | 18 | |
| Inköp av el och elcertifikat | -221 | -174 | |
| Personalkostnader | 3 | -30 | -30 |
| Övriga extra kostnader | 4 | -25 | -17 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA ) |
-27 | 39 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 7 | -28 | -3 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -55 | 36 | |
| Finansiella intäkter | 5 | 23 | 7 |
| Finansiella kostnader | 5 | -38 | -7 |
| Resultat efter finansiella poster | -70 | 36 | |
| Koncernbidrag | -1 | -18 | |
| Resultat före skatt | -71 | 18 | |
| Inkomstskatt | 6 | 14 | -5 |
| Årets resultat och totalresultat | -57 | 13 | |
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|
| TILLG ÅNGAR |
||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 80 | 119 | |
| Aktier i dotterbolag | 8 | 292 | 700 | |
| Fordran koncernbolag | 475 | - | ||
| Innehav i intressebolag | 9 | 89 | 89 | |
| Fordran intressebolag | 9 | 372 | 285 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 31 | 17 | |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 10 | 10 | 10 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 348 | 1 220 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 11 | 16 | 9 | |
| Fordringar på koncernföretag | 70 | - | ||
| Kundfordringar | 0 | 28 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 8 | 4 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 43 | 28 | |
| Likvida medel | 242 | 96 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 380 | 165 | ||
| SUMMA TILLG ÅNGAR |
1 728 | 1 385 | ||
| EGET KAPITAL |
||||
| Bundet eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 3 | 3 | ||
| Reservfond | 0 | 0 | ||
| Fritt eget kapital | ||||
| Överkursfond | 1 367 | 1 368 | ||
| Ansamlad förlust | -46 | -59 | ||
| Årets resultat | -57 | 13 | ||
| Summa eget kapital | 1 267 | 1 325 | ||
| SKULDER | ||||
| Långfristiga skulder | ||||
| Obligationslån | 350 | - | ||
| Summa långfristiga skulder | 350 | - | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till koncernföretag | 86 | 33 | ||
| Leverantörsskulder | 6 | 15 | ||
| Övriga skulder | 4 | 1 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 14 | 12 | |
| Summa kortfristiga skulder | 110 | 60 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
1 728 | 1 385 | ||
| Ställda säkerheter | 15 | 259 | 700 | |
| Ansvarsförbindelser | 15 | Inga | Inga | |
| Belopp i mkr | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | -55 | 36 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 14 | 12 | -15 |
| Betald skatt | 0 | -1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -43 | -21 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning av varulager | -7 | -1 | |
| Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | -61 | 347 | |
| Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 57 | 35 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -54 | 402 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 4 | 105 | |
| Statliga stöd | 8 | 27 | |
| Investering i dotterbolag | -67 | -191 | |
| Investering i intressebolag | 0 | -14 | |
| Investering av övriga finansiella anläggningstillgångar | -73 | -286 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -128 | -359 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Obligationslån | 350 | - | |
| Betald ränta | -24 | -1 | |
| Erhållen ränta | 4 | 7 | |
| Betalning till spärrade konton | -1 | - | |
| Nyemission | - | 11 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 329 | 16 | |
| Årets kassaflöde | 146 | 58 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 96 | 38 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 242 | 96 |
| Överkurs | Ansamlad | Totalt eget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i mkr | Aktiekapital | Reservfond | fond | förlust | kapital |
| Ingående balans per 2011-01-01 | 3 | 0 | 1 283 | -59 | 1 227 |
| Årets resultat och totalresultat | 13 | 13 | |||
| Nyemission | 0 | 11 | 11 | ||
| Nyemission vid förvärv av intressebolag | 47 | 47 | |||
| Utnyttjande av aktier i eget förvar i samband med | |||||
| förvärv av tillgång | 28 | 28 | |||
| Utgående balans per 2011-12-31 | 3 | 0 | 1 368 | -46 | 1 326 |
| Ingående balans per 2012-01-01 | 3 | 0 | 1 368 | -46 | 1 326 |
| Årets resultat och totalresultat | -57 | -57 | |||
| Förvärv av egna aktier | -1 | -1 | |||
| Utgående balans per 2012-12-31 | 3 | 0 | 1 367 | -103 | 1 267 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen. Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IAS 39 vilket innebär att finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Övriga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla moderbolaget. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period elen producerats. Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Intäkter från upparbetade projekteringskostnader och pågående anläggningar som fakturerats Wind Farm bolag redovisas netto i resultaträkningen.
Skattelagstiftningen medger avsättning till särskilda reserver och fonder vilka redovisas separat i moderbolaget. Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksamheten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen och skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen. Aktieägartillskotten redovisas som ökning av andelar i dotterföretag.
Nettoomsättningen omfattar utvecklingsersättning, konsultkostnader som har fakturerats internt inom koncernen, försäljning av producerad el, försäljning av elcertifikat, intäkter för såld men ej producerad el samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion samt övriga mindre poster. Realiserade derivat har påverkat nettoomsättningen i moderbolaget positivt med 12 (8) mkr.
För personalrelaterad information – se not 4 till koncernens finansiella rapporter.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||||
| Revisionsuppdraget | 0,6 | 0,6 | ||
| Revisionsverksamhet utöver | ||||
| revisionsuppdraget | 0,7 | 0,6 | ||
| Skatterådgivning | 0,3 | 0,7 | ||
| Övriga tjänster | 0,1 | 0,3 | ||
| Summa | 1,7 | 2,2 | ||
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Utdelning från dotterbolag | - | 14 | |
| Nedskrivning av dotterbolagsaktier | - | -14 | |
| Ränteintäkter | 23 | 7 | |
| Summa finansiella intäkter | 23 | 7 | |
| Räntekostnader | -24 | -1 | |
| Kursförluster | -14 | -6 | |
| Summa finansiella kostnader | -38 | -7 | |
| Skatt på årets resultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 14 | -5 |
| Redovisad skatt | 14 | -5 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjade underskottsavdrag | 31 | 17 |
| Summa bokförd uppskjuten skatt | 31 | 17 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 17 | 22 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat1 | 14 | -5 |
| Utgående värde, netto | 31 | 17 |
1) Omräkning har skett till den för 2013 års gällande skattesats om 22% för samtliga uppskjutna skatter.
| Byggnader och mark1 |
Inventarier, verktyg och installationer |
nyanläggningar2 | Förskott och Pågående |
Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 3 | 1 | 15 | 12 | 107 | 244 | 125 | 258 |
| Inköp/investeringar | - | 2 | 3 | 3 | 47 | 347 | 50 | 351 |
| Inköp från koncernbolag | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Försäljningar/utrangeringar | - | - | - | - | -61 | -484 | -61 | -484 |
| Utgående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 18 | 15 | 93 | 107 | 114 | 125 |
| Ingående ackumulerade av- och | ||||||||
| nedskrivningar | 0 | 0 | -6 | -3 | - | - | -6 | -3 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | -4 | -3 | -24 | - | -28 | -3 |
| Försäljningar/utrangeringar | - | - | 0 | 0 | - | - | 0 | 0 |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | -10 | -6 | -24 | - | -34 | -6 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 | 3 | 8 | 9 | 69 | 107 | 80 | 119 |
1.) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 (1) mkr. Taxeringsvärdet för moderbolagets fastigheter uppgår till 2 (2) mkr, varav 1 (1) mkr utgör taxeringsvärde för mark
2.) I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 19 (15) mkr.
Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva visst antal vindkraftverk under år 2013. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för Bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 21 (21) mkr under 2013. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2017.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 700 | 509 |
| Investering i dotterbolag | - | 205 |
| Nedskrivning av aktier | - | -14 |
| Koncernintern överlåtelse av dotterbolag | -408 | - |
| Utgående bokfört värde | 292 | 700 |
| Namn | Ägd andel i | Innehavets bokförda |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Organistionsnr. | Säte | Antal aktier | procent | värde | Eget kapital | |
| Arise Elnät AB | 556747-2641 | Halmstad | 1 000 | 100% | 21 | 21 |
| Arise Service AB | 556756-2730 | Halmstad | 1 000 | 100% | 4 | 4 |
| Arise Kran AB | 556758-8966 | Halmstad | 1 000 | 100% | 7 | 7 |
| Arise JV AB | 556758-8891 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind Farm 2 AB | 556758-9113 | Halmstad | 1 000 | 100% | 259 | 259 |
| Arise Wind Farm 7 AB | 556758-8909 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind Farm 9 AB | 556833-5813 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 1 AB | 556869-2114 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 2 AB | 556867-9913 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 3 AB | 556867-9798 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 4 AB | 556868-0069 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 5 AB | 556867-9764 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 6 AB | 556868-0051 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 7 AB | 556867-9756 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 8 AB | 556868-0010 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Summa | 292 | 292 |
Innehavet i Arise Wind Farm 1 AB och Arise Wind Farm 4 AB har under året överförts till det helägda dotterbolaget Arise Wind Farm 7 AB till ett bedömt marknadsvärde.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 89 | - |
| Investering i intressebolag | 0 | 89 |
| Utgående bokfört värde | 89 | 89 |
| Namn | Organistionsnr. | Säte | Antal aktier | Ägd andel i procent |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sirocco Wind Holding AB | 556864-8058 | Stockholm | 6 000 | 50% | 89 | 90 |
| JVAB Holding AB | 556864-2069 | Stockholm | 50 000 | 100% | - | - |
| Jädraås Vindkraft AB | 556733-6481 | Stockholm | 1 000 | 100% | - | - |
| HKAB Holding AB | 556864-2051 | Stockholm | 50 000 | 100% | - | - |
| Hälleåsen Kraft AB | 556864-2077 | Stockholm | 50 000 | 100% | - | - |
| Summa | 89 | 90 |
Bolagen listade nedanför Sirocco Wind Holding AB är helägda bolag till detta bolag.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 9 | 9 |
| Övriga aktier och andelar | 1 | 1 |
| Utgående bokfört värde | 10 | 10 |
Varulager redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper beskrivna i Not 1.
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Upplupna el- och certifikatintäkter | 13 | 16 | |
| Upplupna intäkter Energimyndigheten | - | 7 | |
| Upplupna ränteintäkter | 23 | 3 | |
| Förutbetalda kostnader | 7 | 2 | |
| Summa | 43 | 28 | |
| 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| 16 | 9 | 2012 | 2011 | |
| 16 | 9 | Upplupna personalrelaterade kostnader | 7 | 10 |
| Upplupna räntekostnader | 6 | - | ||
| Övriga upplupna kostnader | 1 | 2 | ||
| Summa | 14 | 12 | ||
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella | ||
| anläggningstillgångar | 28 | 3 |
| Kursdifferenser i utländska investeringar | -13 | - |
| Återköp egna aktier | -2 | - |
| Koncernbidrag | -1 | -18 |
| Summa | 12 | -15 |
| Ställda säkerheter | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 259 | 700 | |
| Summa | 259 | 700 | |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga | |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se not 7.
| 2012 | 2011 | ||
|---|---|---|---|
| Försäljning av varor och tjänster | |||
| till dotterbolag | 77 | 398 | |
| Inköp av varor och tjänster | |||
| från dotterbolag | 249 | 190 | |
| Transaktioner med övriga | |||
| ledande befattningshavare | - | - | |
Moderbolagets överlåtelse av projekt och debitering av tjänster till dotterbolag uppgår till 77 (398) mkr. Försäljning av tjänster utgörs huvudsakligen av konsultintäkter bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader. Moderbolagets inköp av varor och tjänster från dotterbolag uppgår till 243 (190) mkr och utgörs av el och elcertifikat samt inköp av diverse konsulttjänster.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner, mellan sig och bolaget, som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren. Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Angående närståendetransaktioner med Sirocco-koncernen hänvisas till not 22 för koncernen.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt RFR 1 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed
att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Pehr G Gyllenhammar Ordförande Birger von Hall Ledamot
Jon G Brandsar
Ledamot
Joachim Gahm Ledamot
Peter Nygren Ledamot och Verkställande direktör
Maud Olofsson Ledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 mars 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bror Frid Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Arise Windpower AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31-70.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella
ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Arise Windpower AB för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bror Frid Auktoriserad revisor
Arise Windpower AB (publ) ("Arise") är ett publikt svenskt aktiebolag som är noterat vid Nasdaq OMX Stockholm. Arise tillämpar därför Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden"). Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Koden, 6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2012. Arise bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på vår hemsida www.arisewindpower.se.
Bolagsstyrningen i Arise följer Koden och utgår således ifrån principer som följer av lag, noteringsavtal, riktlinjer och god praxis. Som förklarad avvikelse från Koden noteras att styrelsens ordförande har varit valberedningens ordförande. Skälet till avvikelsen är baserad på styrelseordförandens erfarenhet av liknande uppdrag och övriga meriter. Övriga avvikelser från Koden redovisas löpande i Bolagsstyrningsrapporten. Under 2012 har bolaget inte begått några överträdelser av regelverk vid den börs där bolagets aktier är upptagna till handel eller i övrigt av god sed på aktiemarknaden.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister hade Arise 3 388 aktieägare per den 31 december 2012. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10 % av rösterna utgörs av Nordea Fonder AB och Länsförsäkringar Fondförvaltning AB. Mer information om de större aktieägarna finns också på Arise hemsida www.arisewindpower.se.
Aktiekapitalet i Arise uppgick per den 31 december 2012 till 2 674 245,60 kronor, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier är av ett och samma slag och medför således samma rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.
Arise högsta beslutande organ är bolagsstämman. Kallelse till årsstämma, eller extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordning kommer att behandlas, sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är upptagna i utskrift från aktieboken och som anmält sitt deltagande i rätt tid, har rätt att delta och rösta på stämman. Det finns inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare får avge. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud. Bolaget tillämpar inte heller några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om ändring av bolagsordning. Den senaste årsstämman som hölls var årsstämman den 25 april 2012 i Halmstad. Stämman bemyndigade då styrelsen att fatta beslut om förvärv av egna aktier, överlåtelse av egna aktier och emission av aktier. Protokollet från årsstämman återfinns på Arise hemsida. Nästa årsstämma kommer att hållas den 2 maj 2013 i Halmstad. En aktieägare som
önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämma kan skicka en skriftlig begäran till Arise Windpower AB (publ), Att: styrelsens ordförande, Box 808, SE-301 18 Halmstad. Begäran måste vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före stämman, eller i vart fall i så god tid att ärendet, om så krävs, kan upptas i kallelsen till stämman.
Vid årsstämman den 25 april 2012 beslutade stämman fastställa rutiner för hur en valberedning ska utses inför kommande val och arvodering. Beredningen ska enligt stämmobeslutet bestå av fem ordinarie ledamöter, dels fyra ledamöter utsedda av de fyra största ägarna per ingången av oktober månad, dels styrelsens ordförande. Valberedningen inför årsstämman 2013 består av Bengt Hellström (Tredje AP-fonden), Joachim Gahm (grundare med familj och bolag (L Energy Holding & Ny Holding AB etc.)), Albert Hæggström (Länsförsäkringar), Peter van Berlekom (Nordea Fonder) samt styrelsens ordförande Pehr G Gyllenhammar. Majoriteten av valberedningens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Valberedningen ska enligt Koden ha i uppgift att bereda frågor om val och arvodering inför bolagsstämma. I samband med årsstämman den 2 maj 2013 kommer valberedningen att redogöra för sitt arbete. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen har kunnat vända sig till valberedningens ordförande: Arise Windpower AB (publ), Att: Valberedningens ordförande, Box 808, 301 18 Halmstad.
Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning av dess angelägenheter och organisation. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst nio styrelseledamöter. Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter. Vid den senaste årsstämman som hölls den 25 april 2012 valdes en styrelse bestående av de ordinarie ledamöterna Pehr G Gyllenhammar (ordförande), Jon G Brandsar, Birger von Hall, Joachim Gahm, Maud Olofsson, samt verkställande direktör Peter Nygren. Inga styrelsesuppleanter utsågs.
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen mellan varje årsstämma hålla minst sex ordinarie möten. Under räkenskapsåret 2012 har styrelsen haft tio möten, vilka samtliga protokollförts. Ledamöternas närvaro vid respektive sådana möten framgår i tabellen nedan. Under räkenskapsåret 2013 har hittills två möten ägt rum.
På sidan 77 finns en redovisning av styrelsen, uppgifter om deras övriga förtroendeuppdrag, oberoendeskap samt relevant aktieoch optionsinnehav. Ersättningar och andra förmåner till styrelsen framgår av not 4 på sidan 47. Samtliga stämmovalda styrelseledamöter förutom Peter Nygren, har varit oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen (se vidare sid 77). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till större ägare. Mer information om styrelsen finns på Arise hemsida www.arisewindower.se
De stämmovalda styrelsemöternas
närvaro under räkenskapsåret 2012
| Närvarande | Närvaro, | ||
|---|---|---|---|
| Antal hållna | vid | procent | |
| Pehr G Gyllenhammar | 10 | 9 | 90 |
| Birger von Hall | 10 | 10 | 100 |
| Joachim Gahm | 10 | 10 | 100 |
| Peter Nygren | 10 | 10 | 100 |
| Jon G Brandsar | 10 | 10 | 100 |
| Maud Olofsson | 7 | 7 | 100 |
Styrelsens möten ska helst hållas genom fysiskt sammanträffande på Arise huvudkontor. Extrainsatta möten kan dock hållas per telefon. Under 2012 har ett flertal av styrelsens möten av praktiska skäl avhållits per telefon. Ordföranden leder och organiserar styrelsens arbete. Advokat Jonas Frii har varit styrelsens sekreterare. Inför varje möte utsänds förslag till agenda och underlag för de ärenden som ska behandlas på mötet. Förslaget till agenda utarbetas av verkställande direktören i samråd med ordföranden. Ärenden som föredras styrelsen är för information, diskussion eller beslut. Beslut fattas först efter diskussion och efter att samtliga närvarande ledamöter getts möjlighet att yttra sig. Styrelsens breda erfarenheter inom olika områden ger ofta en konstruktiv och öppen diskussion. Under året har ingen ledamot reserverat sig mot något beslutsärende. Anteckningar om eventuellt jäv görs i protokollen. Öppna frågor följs upp löpande. Styrelsen har inte inom sig gjort någon fördelning av styrelsens ansvarsområden, annat än vad som följer av arbetsordningar för styrelsen och dess utskott. Arbetsordningen för styrelsen, vilken ska revideras årligen, reglerar fördelningen av arbetsuppgifter mellan ordförande, styrelse och utskott. I arbetsordningen anges bland annat vilka obligatoriska ärenden som ska tas upp vid varje ordinarie möte. Styrelsen har utvärderat sitt arbete. Utvärderingen har varit intern och genomförts i ordförandens regi, samt har avsett både styrelsearbetet och respektive ledamot. Resultatet av utvärderingen har gjorts tillgängligt för valberedningen. Styrelsen har även utvärderat verkställande direktörens arbete.
Fram till årsstämman 2013 består ersättningsutskottet av styrelseledamöterna Birger von Hall (ordförande), Maud Olofsson och Joachim Gahm. Verkställande direktören är normalt föredragande i ersättningsutskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller annan förmån behandlas. Ersättningsutskottet har sammanträtt tre gånger under 2012. Samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten. Utskottet bereder frågor om ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, samt även frågor om eventuella rörliga ersättningsprogram respektive eventuella optionsprogram
inom koncernen. Samtliga utskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare. Utgångspunkten för utskottets arbete är den senaste årsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Fram till årsstämman 2013 består revisionsutskottet av styrelseledamöterna Birger von Hall (ordförande), Joachim Gahm och Jon G Brandsar. Bolagets CFO Thomas Johansson är föredragande i utskottet. Revisionsutskottet har sammanträtt sju gånger under 2012. Närvaron har under året varit hög vid samtliga sammanträden. Revisionsutskottet bereder frågor om bland annat finansiell rapportering, risker, styrdokument, nyckeltal, redovisningsregler och intern kontroll. Revisionsutskottet för dessutom en löpande dialog med revisorn. En särskilt inrättad finanskommitté har därjämte berett vissa frågor om kapitalanskaffning och förvärv.
Ledamöternas närvaro i revisionsutskottets möten under räkenskapsåret 2012
| Närvarande | Närvaro, | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal hållna | vid | procent | |||
| Birger von Hall | 7 | 7 | 100 | ||
| Joachim Gahm | 7 | 6 | 86 | ||
| Jon G Brandsar | 7 | 6 | 86 |
Arise koncernledning samt koncernledningens aktie- och optionsinnehav beskrivs på sidan 78.
Vid årsstämma under 2012 utsågs Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB till revisionsfirma, med auktoriserade revisorn Bror Frid som huvudansvarig revisor, för perioden fram till den nästföljande årsstämma. Revisorsval är således aktuellt vid den kommande årsstämman.
Målet med den interna finansiella kontrollen inom Arise är att skapa en effektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt definierade. Bolaget och ledningen arbetar med interna kontrollsystem för att övervaka verksamheten och koncernens finansiella ställning.
Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. Arise kontrollmiljö består bland annat av sunda värdegrunder, integritet, kompetens, ledarfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter. Arise interna arbetsordningar, instruktioner, policies, riktlinjer och manualer vägleder medarbetarna. I Arise säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker bland annat genom arbetsordningar för styrelse och utskott, liksom genom instruktionen för verkställande direktören. I den löpande verksamheten ansvarar
verkställande direktören för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker. I Arise finns även riktlinjer och policies om finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor och affärsetik. Alla bolag inom koncernen har samma ekonomisystem med samma kontoplan.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som bl.a. har som uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen upprätthålls. Verkställande direktören eller CFO rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Arise interna kontrollmiljö baseras sammanfattningsvis på arbetsfördelningen mellan bolagsorganen, rapporteringen till styrelsen, fastställda policies och riktlinjer samt på att medarbetarna följer policies och riktlinjer.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Arise och syftar bl.a. till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Arise arbetar löpande med riskanalyser för att identifiera potentiella källor till fel inom den finansiella rapporteringen. Dokumentering pågår av relevanta rutiner för att öka spårbarheten i redovisningen i takt med att Arise expanderar. Normala kontrollaktiviteter omfattar kontoavstämningar och stödkontroller. Syftet med samtliga kontrollaktiviteter är att förebygga, upptäcka och rätta eventuella fel eller avvikelser i den finansiella rapporteringen. De i koncernens arbete med intern kontroll identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som i allt väsentligt bygger på avvikelserapportering från fastställda mål eller normer för till exempel valuta och prissäkring.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete med att följa upp effektiviteten i den interna kontrollen ges stor vikt i styrelsearbetet samt arbetet i revisionsutskottet. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid extern revision.
En korrekt informationsgivning såväl internt som externt medför att alla delar i verksamheten på ett effektivt sätt ska utbyta och rapportera relevant väsentlig information om verksamheten. För att åstadkomma detta har Arise utfärdat policies och riktlinjer
avseende hantering av information i den finansiella processen, vilka har kommunicerats från ledningsgruppen till medarbetarna. För kommunikation med externa parter finns dessutom en policy som anger riktlinjer för hur sådan kommunikation ska ske. Det yttersta syftet med nämnda policies är att säkerställa att informationsskyldighet efterlevs och att investerare får rätt information i tid.
Bolagets storlek i kombination med revisionsutskottets arbete samt att goda kontrollrutiner utarbetats och införts innebär att styrelsen inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om en särskild internrevisionsfunktion kommer dock att prövas årligen.
Under året har fokus varit på finansieringsfrågor, investeringsfrågor och genomförandet av projektet Jädraås.
Pehr G Gyllenhammar Ordförande Birger von Hall Ledamot
Joachim Gahm Ledamot Jon G Brandsar Ledamot
Peter Nygren Ledamot och Verkställande direktör
Maud Olofsson Ledamot
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 72-74 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan
inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bror Frid Auktoriserad revisor
Aktiekapitalet i Arise Windpower AB uppgår till ca. 2,7 MSEK, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier berättigar till en röst och alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
I samband med utgivandet av en obligation under mars 2012 har bolaget avtalsrättsligt förbundit sig att inte lämna någon utdelning förrän efter 31 mars 2015.
I Finanspolicyn anges att koncernens soliditet bör överstiga 25%.
| Andel av röster | ||
|---|---|---|
| Ägarstruktur den 31 december 2012 | Aktier | & aktiekapital |
| Nordea Investment Funds | 4 568 595 | 13,67% |
| Grundare med familj och bolag | 3 535 629 | 10,58% |
| Länsförsäkringar Fondförvaltning AB | 3 347 261 | 10,01% |
| Tredje AP-fonden | 3 340 133 | 9,99% |
| Statkraft AS | 2 495 613 | 7,47% |
| Alecta Pensionsförsäkring | 1 500 000 | 4,49% |
| Ernström Finans AB | 1 500 000 | 4,49% |
| Arbejdsmarkedets Tillaegspension | 1 098 348 | 3,29% |
| Danica Pension | 1 040 776 | 3,11% |
| JP Morgan Bank | 918 905 | 2,75% |
| Vätterledens Invest AB | 614 174 | 1,84% |
| KL Ventures AB | 500 000 | 1,50% |
| Pehr G Gyllenhammar | 446 639 | 1,34% |
| Länsförsäkringar Bohuslän | 400 373 | 1,20% |
| Nordea Bank Finland | 362 901 | 1,09% |
| KLP-Pension | 350 000 | 1,05% |
| Ethos Aktiefond | 342 600 | 1,02% |
| Avanza Pension | 300 999 | 0,90% |
| Lundaslättens Vindfabrik | 280 165 | 0,84% |
| Hanvad Invest AB | 255 165 | 0,76% |
| Handelsbankens Fonder | 232 941 | 0,70% |
| SEB Investment Management | 228 014 | 0,68% |
| Pohjola Bank PLC Client A/C | 210 716 | 0,63% |
| Svenska Handelsbanken | 200 000 | 0,60% |
| Övriga aktieägare | 5 303 929 | 15,87% |
| Totalt utestående aktier | 33 373 876 | 99,84% |
| Arise Windpower AB1 | 54 194 | 0,16% |
| Totalt registrerade aktier | 33 428 070 | 100,00% |
| 1) Innehav av egna aktier. |
| Ackumulerat | Aktieakapi | Ackumelerat | ||
|---|---|---|---|---|
| Aktier | Antal aktier | tal, kr | Aktiekapital, kr | |
| 1986 Bolagsbildning | 50 000 | 50 000 | 50 000,00 | 50 000,00 |
| 1997 Split | 950 000 | 1 000 000 | 50 000,00 | |
| 1998 Fondemission | 1 000 000 | 50 000,00 | 100 000,00 | |
| 2007 Nyemissioner | 473 077 | 1 473 077 | 47 307,70 | 147 307,70 |
| 2008 Nyemissioner | 1 420 000 | 2 893 077 | 142 000,00 | 289 307,70 |
| 2008 Fondemission | 2 893 077 | 867 923,10 | 1 157 230,80 | |
| 2008 Split | 11 572 308 | 14 465 385 | 1 157 230,80 | |
| 2008 Nyemission | 51 000 | 14 516 385 | 4 080,00 | 1 161 310,80 |
| 2008 Nyemission1 | 937 500 | 15 453 885 | 75 000,00 | 1 236 310,80 |
| 2009 Nyemission | 5 972 185 | 21 426 070 | 477 774,80 | 1 714 085,60 |
| 2010 Nyemission | 135 000 | 21 561 070 | 10 800 | 1 724 885,60 |
| 2010 Nyemission | 10 000 000 | 31 561 070 | 800 000 | 2 524 885,60 |
| 2011 Nyemission | 227 500 | 31 788 570 | 18 200,00 | 2 543 085,60 |
| 2011 Nyemission | 15 000 | 31 803 570 | 1 200,00 | 2 544 285,60 |
| 2011 Nyemission | 50 000 | 31 853 570 | 4 000,00 | 2 548 285,60 |
| 2011 Nyemission | 1 574 500 | 33 428 070 | 125 960,00 | 2 674 245,60 |
1) Riktad nyemission i samband med förvärv av bolaget PLU Energy Intressenter AB, som fusionerades med moderbolaget under 2009.
Pehr G Gyllenhammar är styrelseledamot och Styrelsens ordförande sedan inval vid bolagsstämma den 2 oktober 2007. Övriga uppdrag: Vice Chairman i Rothschild Europé samt styrel-
seordförande i Rothschild Nordic AB. Utbildning: Jur. Kand. från Lunds Universitet (1959). Innehav: 446 639 aktier.
Oberoende/beroende: Pehr G Gyllenhammar är oberoende i förhållande till Arise Windpower, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Jon G Brandsar är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 16 juni 2008.
Övriga uppdrag: Vice vd vindkraft och teknik i Statkraft med ansvar för land- och havsbaserad vindkraft, fjärrvärme, innovation samt småskalig vattenkraft.
Utbildning: Elingenjör från GIH Gjøvik (1977). Innehav: –
Oberoende/beroende: Jon G Brandsar får anses vara beroende styrelseledamot i förhållande till Arise Windpowers större ägare beaktat sin tjänst och sitt uppdrag i Statkraft AS som innehar 7,5 procent av aktierna i Arise Windpower. Jon G Brandsar är emellertid oberoende i förhållande till Arise Windpower och dess ledande befattningshavare.
Joachim Gahm är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 11 juli 2007.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Kungsleden AB, styrelseledamot i Förvaltnings AB Hanneborg samt styrelsesuppleant i Sirocco Wind Holding AB. Joachim Gahm var tidigare verkställande direktör i E.Öhman J:or Investment AB och vice verkställande direktör och styrelseledamot i E.Öhman J:or Fondkommission AB.
Utbildning: Civilekonom från Stockholms universitet (1990). Innehav: 10 000 aktier.
Oberoende/beroende: Joachim Gahm är oberoende i förhållande till Arise Windpower, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Birger von Hall är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 11 juli 2007.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i The Royal Bachelors Club Residence Aktiebolag, styrelseledamot och styrelseordförande i Aktiebolaget Club Avancez, styrelseledamot i A och B von Hall AB, styrelseledamot i Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ), styrelseordförande i Stiftelsen Göteborgs Maritima Centrum, styrelseledamot i The Local Firm Sweden AB samt styrelseledamot i Emils Kårhus AB.
Utbildning: Civilingenjör från Chalmers tekniska högskola (1974).
Innehav, egna och via bolag: 40 000 aktier.
Oberoende/beroende: Birger von Hall är oberoende i förhållande till Arise Windpower, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Nygren är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Arise Elnät AB, styrelseordförande i Arise Service AB, styrelseordförande i Arise Kran AB, styrelseordförande i Arise Wind Farm 1 AB samt i övriga Arise Wind Farmbolag vilka utgör dotterbolag till Arise Windpower, styrelseordförande i Arise Wind HoldCo 1 AB samt i övriga Arise Wind HoldCo-bolag vilka utgör dotterbolag till Arise Windpower, styrelseordförande i Sirocco Wind Holding AB, styrelseordförande i JVAB Holding AB, styrelseordförande i Jädraås Vindkraft AB, styrelseordförande i HKAB Holding AB, styrelseledamot i Hälleåsen Kraft AB, styrelseledamot i PLU Energy Holding AB, styrelsesuppleant i Zinwin AB, styrelseledamot i NyHolding i Motala AB och NyHolding AS. Utbildning: MBA-studier vid Uppsala Universitet (2001). Innehav med familj och bolag: 1 343 589 aktier och 17 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 17 000 aktier). Oberoende/beroende: Peter Nygren är oberoende i förhållande till Arise Windpowers större ägare men är beroende i förhållande till Arise Windpower och dess ledande befattningshavare genom sin anställning som ledande befattningshavare i Arise Windpower.
Maud Olofsson är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 25 april 2012.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Diös Fastigheter AB, styrelseledamot i LKAB, styrelseledamot i Creades samt styrelseledamot i ROMO Norr AB. Tidigare Centerpartiets partiledare, Sveriges näringsminister 2006-2011 och vice statsminister 2006-2010. Innehav, egna och via bolag: 0 aktier.
Oberoende/beroende: Maud Olofsson är oberoende i förhållande till Arise Windpower, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2012.
VD sedan 2007. Peter har lång erfarenhet från större energiprojekt bl.a. som ansvarig för energifrågor inom SCA-koncernen, Vice President projektfinansiering NCC, Key Customer Manager Vattenfall och Projektchef Calor Industrier.
Innehav med familj och bolag: 1 343 589 aktier och 17 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 17 000 aktier).
Vice VD sedan juli 2012. Lars samordnar mycket av det dagliga arbetet i Bolaget. Han ansvarar också för utveckling av våra projekt från det att arrende tecknats tills det att verken går i produktion. Lars har lång erfarenhet från offentlig förvaltning och sköter därför mycket av våra utåtriktade kontakter, inte minst mot myndigheter.
Innehav: 1 000 aktier och 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
Leif är ansvarig för arrenden, utveckling av nya markområden för vindkraftsetableringar samt sedan februari 2011 även ansvarig för investerarrelationer. Leif har bred erfarenhet av affärsutveckling och har tidigare haft flera ledande befattningar bl.a. som VD.
Innehav med familj och bolag: 1 293 909 aktier.
CFO sedan 2008. Thomas har bred erfarenhet som bl.a. VD, finans- och administrativ chef, ekonomichef och auktoriserad revisor.
Innehav: 60 000 aktier och 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
Marknadsansvarig sedan mars 2011. Gary har mångårig erfarenhet inom energibranschen och kommer närmast från Halmstads Energi och Miljö AB.
Innehav: 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
Finanschef sedan oktober 2011. Linus har mångårig erfarenhet av kapitalmarknaderna samt förvärv och fusioner. Linus kommer närmast från ABG Sundal Collier.
Innehav: 10 000 aktier och 20 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 20 000 aktier).
VD i dotterbolaget Arise JV AB sedan oktober 2012. Per- Erik har lång erfarenhet inom energiområdet bl.a. från projektledning av större projekt och marknadsrelaterade frågor. Han kommer närmast från SCA koncernen där han varit globalt energiansvarig. Innehav: 4 700 aktier.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2012.
Aktieägarna hälsas välkomna till Arise Windpowers årsstämma onsdagen den 2 maj 2013 klockan 11.00 på Scandic Hallandia, Halmstad. Före bolagsstämman kommer lättare förtäring och dryck att serveras.
Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken fredagen den 25 april 2013, dels anmäla sig och uppgift om eventuellt antal biträden senast fredagen den 25 april 2013, helst före kl 16.00, via e-mail till [email protected]. Anmälan kan också lämnas per telefon 035 20 20 900, per fax 035 22 78 00, eller per post till Arise Windpower AB (publ), Bolagsstämma, Box 808, 301 18 Halmstad.
Vid anmälan bör namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer, registrerat aktieinnehav anges, samt uppgift om eventuellt antal biträden. Anmälan och uppgift om eventuellt ombud och biträde registreras hos Arise Windpower för att skapa underlag för röstlängden. Aktieägare som företräds via ombud ska utfärda daterad och undertecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande handling för den juridiska personen uppvisas. Eventuella fullmakter ska vara skriftliga och lämnas senast på stämman, men helst genom insändande av kopia redan dessförinnan. Fullmaktens giltighetstid får vara högst fem år om det särskilt anges. Om ingen giltighetstid anges gäller fullmakten i högst ett år. Fullmaktsformulär kommer att finnas på www.arisewindpower.se och huvudkontoret i Halmstad, Kristian IV:s väg 3, samt sänds till de aktieägare som så begär och uppger sin adress.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Sådan tillfällig ägarregistrering måste vara verkställd senast fredagen den 25 april 2013. Det innebär att aktieägare i
god tid dessförinnan måste meddela förvaltaren eller banken om sin önskan att få tillfällig ägarregistrering (s.k. rösträttsregistrering).
Redovisningshandlingar, revisionsberättelse, revisorns yttrande enligt 8 kap 54 § aktiebolagslagen och styrelsens förslag om disposition av resultat sänds till aktieägare som så begär, samt kommer dessutom att finnas tillgängliga på www.arisewindpower.se och huvudkontoret i Halmstad. Övriga fullständiga förslag finns senast från och med torsdagen den 11 april 2013 tillgängliga på www.arisewindpower.se och huvudkontoret. Kopia av handlingarna sänds på begäran till aktieägare som uppger sin adress.
På www.arisewindpower.se publiceras all finansiell information så snart den är offentliggjord. Under 2013 kommer finansiell information att lämnas enligt följande:
Årsredovisningen skickas ut per post till de aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den finns även tillgänglig på www.arisewindpower.se. Årsredovisningen för 2012 kommer att finnas tillgänglig på bolagets hemsida i slutet av mars 2013.
Ansvarig för Arise finansiella information är VD Peter Nygren och CFO Thomas Johansson. För IR-frågor svarar Leif Jansson.
Peter Nygren, VD Tel. 0706-300 680 Thomas Johansson, CFO Tel. 0768-211 115 Leif Jansson, IR Tel. 0707-340 554
| 21 | 27 | 35 | an stä lld a v id pe rio de ns slu t 44 |
An tal |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 50 ,5% |
57 ,6% |
43 ,3% |
t, % 35 ,9% |
So lid ite |
|
| g | ne | ne g |
3,9 % |
ing på eg et ka pit al, % ne g |
Av ka stn |
| 0,3 % |
2,8 % |
8,7 % |
ing på sy sse lsa tt ka pit al, % 7, 2% |
Av ka stn |
|
| 6,4 % |
52 ,6% |
98 ,1% |
-m arg ina l, % 8 4,0 % |
EB ITDA |
|
| g | ne | ne g |
1,4 6 |
t p er ak tie , e fte r u tsp äd nin g, kr ne g |
Re su lta |
| g | ne | ne g |
1,4 6 |
t p er ak tie , fö re uts pä dn ing , k r ne g |
Re su lta |
| 36 | 89 | 24 7 |
uk tio n u nd er pe rio de n, GW h 32 6 |
Elp rod |
|
| 34 | 47 | 13 6 |
tt ka pa cit et vid pe rio de ns slu t, M W 13 9 |
Dr ift sa |
|
| lta l |
N yc ke |
||||
| 0 | 62 | 68 8 |
49 8 |
flö de fr ån fin an sie rin gs ve rks am he te n 21 0 |
Ka ssa |
| 8 | -56 | -81 2 |
-82 2 |
flö de fr ån in ve ste rin gs ve rks am he te n 17 6 |
Ka ssa |
| 0 | -12 | 32 | 21 1 |
flö de frå n d en lö pa nd e v erk sa mh ete n 17 0 |
Ka ssa |
| an dr ag ka ssa flö de |
Sa mm |
||||
| 9 | -25 | -53 6 |
1 1 92 |
bä ran de ne tto sk uld 1 26 5 |
Rä nte |
| 1 3 48 |
2 0 75 |
2 8 69 |
so ms lut nin g 3 20 7 |
Ba lan |
|
| 0 | 68 | 1 1 95 |
1 2 43 |
pit al 1 1 52 |
Eg et ka |
| 1 | 34 | 52 0 |
13 7 |
a me de l 34 1 |
Lik vid |
| 8 | 91 | 1 7 34 |
2 6 15 |
nlä gg nin gs til lgå ng ar 2 75 3 |
To tal a a |
| nd rag ba lan srä kn ing ar |
S am ma |
||||
| -8 | -18 | 47 | su lta t -1 6 |
År ets re |
|
| -11 | -24 | 65 | t fö re sk att - 22 |
Re su lta |
|
| -11 | -2 | 10 4 |
res ult at (EB IT) 54 |
Rö rel se |
|
| 2 | 35 | 17 7 |
res ult at fö re av - o ch ne ds kri vn ing ar (EB ITDA ) 17 7 |
Rö rel se |
|
| 27 | 67 | 18 0 |
om sä ttn ing 21 0 |
Ne tto |
|
| an dr ag re su lta trä kn ing ar |
Sa mm |
||||
| 20 09 |
20 10 |
20 11 |
20 12 |
Mk r |
|
| sie ll i nf or ma tio n i sa mm an dr ag |
Fin an |
| 2) Be räk na d i nv es te rin gs ko stn ad |
1) Fö rvä nta d p rod uk tio n + /- 5 % vid |
To tal t |
Jä dr aå s3 |
Sa mä gd vi nd kra ftd rif t |
T ota lt E ge n v ind kra ftd rif t |
To tal t |
Stj ärn arp |
Sk og ab y |
Bo hu lt |
E ge n v ind kra ftd rif t u nd er by gg na tio |
To tal t |
Sk äp pe nto rp |
Gn eta bo |
Ble kh em |
S öd ra Kä rra |
Idh ult |
F rös lid a |
Kå ph ult |
Br un sm o |
Rå be löv |
Ox hu lt |
Eg en vi nd kra ftd rif t |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| t g ive t n or ma |
26 6,1 |
10 1,5 |
16 4,6 |
25 ,4 |
5,4 | 7,2 | 12 ,8 |
13 9,2 |
3,1 | 12 ,0 |
10 ,8 |
10 ,8 |
16 ,0 |
22 ,5 |
17 ,5 |
12 ,5 |
10 ,0 |
24 ,0 |
||||||
| lår | 73 0,1 |
28 5 |
44 5,1 |
87 | 16 ,3 |
24 ,2 |
46 ,3 |
35 8 |
8 | 29 | 31 | 34 | 35 | 56 | 47 | 30 | 26 | 62 | ||||||
| 2 7 44 |
2 8 09 |
2 7 05 |
3 4 17 |
3 0 19 |
3 3 61 |
3 6 17 |
2 5 74 |
2 6 99 |
2 4 17 |
2 8 70 |
3 1 48 |
2 1 88 |
2 4 89 |
2 6 86 |
2 4 00 |
2 6 00 |
2 5 83 |
|||||||
| 31 % |
32 % |
31 % |
39 % |
34 % |
38 % |
41 % |
29 % |
31 % |
28 % |
33 % |
36 % |
25 % |
28 % |
31 % |
27 % |
30 % |
29 % |
|||||||
| III | I V |
IV | IV | I V |
IV | I V |
III | IV | I V |
IV | I V |
IV | I V |
|||||||||||
| 20 12 /13 |
20 13 |
20 13 |
20 13 |
20 12 |
20 11 |
20 11 /1 2 |
20 11 /1 2 |
20 11 |
20 11 |
20 10 /11 |
20 10 |
20 10 |
20 09 |
|||||||||||
| 3 9 40 |
1 1 48 |
2 4 92 |
40 7 |
78 | 11 5 |
21 4 |
2 0 85 |
43 | 15 0 |
17 4 |
17 9 |
20 9 |
32 7 |
25 2 |
19 7 |
13 9 |
41 5 |
|||||||
| 5,4 | 5,1 | 5,6 | 4,7 | 4,8 | 4,7 | 4,6 | 5,8 | 5,2 | 5,2 | 5,6 | 5,3 | 6,0 | 5,8 | 5,4 | 6,6 | 5,3 | 6,7 | |||||||
| 14 ,8 |
14 ,3 |
15 ,1 |
16 ,0 |
14 ,5 |
15 ,9 |
16 ,7 |
15 ,0 |
14 ,0 |
12 ,5 |
16 ,1 |
16 ,6 |
13 ,0 |
14 ,5 |
14 ,4 |
15 ,8 |
13 ,9 |
17 ,3 |
|||||||
| Ve sta s |
Ve sta s |
Ve sta s |
GE | V es tas |
Ve sta s |
Ve sta s |
Ve sta s |
Ve sta s |
GE | GE | GE | V es tas |
Ve sta s |
|||||||||||
| V 1 12 |
V 10 0 |
V 10 0 |
1,6 -10 0 |
V 1 12 |
V 90 |
V 10 0 |
V 1 00 |
V 9 0 |
2,5 XL |
2,5 XL |
2,5 XL |
V 9 0 |
V 9 0 |
|||||||||||
| O ck elb o |
H alm sta d |
La ho lm |
Ha lm sta d |
Mö ns te rås |
T ors ås |
V äs te rvi k |
As ke rsu nd |
Mö ns te rås |
Hy lte |
La ho lm |
Ka rls kro na |
Kr ist ian sta d |
La ho lm |
|||||||||||
| Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
Sv eri ge |
|||||||||||
| et | n2 |
Nominell kapacitet, M
Kapacitetsfaktor, % Förväntad normalårsprduktion, GWh1
W
Fullasttimmar, MWh/år
Prisområde
Initial investering, MSE K
Investeringskostnad, SEK/normalårsproduktion, KWh Driftsatt, år
Investeringskostnad, MSEK/ M W
Kommun Antal vindkraftverk
Model
Land
Arise Windpower AB, Box 808, 301 18 Halmstad | Telefon 035 20 20 900 | www.arisewindpower.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.