Annual Report • Apr 4, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| ● År 2012 i korthet | 1 |
|---|---|
| ● Bolagsprofil och strategi, endomines i korthet | 2 |
| ● Vd har ordet | 4 |
| ● Marknad | 6 |
| ● finland som gruvland | 8 |
| ● Frå n prospektering till gruvdrift |
11 |
| ● Verksamheterna | 16 |
| ● Mineralreserver och mineraltillgå ngar |
24 |
| ● Flerå rsöversikt och nyckeltal |
26 |
| ● Styrelse och ledande befattningshavare | 28 |
| ● Aktien | 30 |
| ● Innehå ll finansiella rappporter |
32 |
| ● Förvaltningsberättelse | 33 |
| ● Koncernens rapport över totalresultat | 40 |
| ● Koncernens balansräkning | 41 |
| ● Koncernens rapport över förändringar i eget kapital | 42 |
| ● Koncernens rapport över kassaflöden | 43 |
| ● Moderbolagets resultaträkning | 44 |
| ● Moderbolagets balansräkning | 45 |
| ● Moderbolagets förändringar i eget kapital | 46 |
| ● Moderbolagets kassaflödesanalys | 46 |
| ● Noter och tilläggsupplysningar | 47 |
| ● Underskrifter | 75 |
| ● Revisionsberättelse | 76 |
| ● Ordlista | 77 |
| ● Adress | Baksidan |
• Ett positivt beslut om investeringsbidrag på maximalt cirka 3,8 MSEK till de pågående kapacitetshöjande investeringarna i Pampalos anrikningsverk erhölls. För delfinansiering av expansionsprojektet i Pampalo senarelades 2012 års amorteringar av lånet från Nordea Bank Abp till 2014–2015 samtidigt som totalt 6 000 oz av nuvarande guldprissäkring rullades fram till år 2016.
• Avtal om försäljning av Bolagets ilmenitfyndigheter upprättades i juli 2012. Kalkstensfyndigheterna i Kuovila såldes i november 2012.
Aktieägarna I Endomines AB (publ) kallas till årsstämma tisdagen den 23 april 2013 kl. 16.00 på Radisson Blu Strand Hotel, Nybrokajen 9 I Stockholm.
För att få delta i bolagsstämman måste aktieägare dels vara registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 17 april 2013, dels till bolaget anmäla sitt deltagande vid stämman senast onsdagen den 17 april 2013 kl 12.00. Anmälan ska ske skriftligen till bolaget under adress Endomines AB, Hovslagargatan 5B, 111 48 Stockholm, per telefon 08-611 66 45, per e-post [email protected] eller per fax 08-611 47 30. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer, antal aktier som företräds samt eventuella ombud och biträden som ska delta.
Fullständig kallelse finns tillgänglig på Endomines hemsida www.endomines.com och är också införd i Post- och Inrikes Tidningar tisdagen den 26 mars 2013. Kallelsen skickas utan kostnad till aktieägare som begär det. Beställning kan ske på telefon 08-611 66 45, på bolagets webbplats www.endomines.com och på postadress Endomines AB, Hovslagargatan 5B, 111 48 Stockholm.
Endomines är ett nordiskt gruv- och prospekteringsbolag som inlett produktionen i sin första guldgruva i östra Finland i februari 2011. Den årliga guldproduktionen i Pampalo Guldgruva bedöms komma att uppgå till 900–1000 kg från och med 2013. Gruvan ligger i anslutning till den cirka 4 mil långa guldpotentiella Karelska Guldlinjen utefter vilken Endomines kontrollerar alla hittills kända guldförekomster. Bolaget har flera andra guld- och industrimineralförekomster som nått olika utvecklingsstadier. Alla Endomines mineralförekomster ligger i Finland, ett
politiskt stabilt land med högt utvecklad infrastruktur och rankat som ett av de länder som har den fördelaktigaste lagstiftningen för gruvverksamhet. Endomines målsättning är att öka aktieägarvärdet genom att utveckla förekomsterna som ingår i Bolagets omfattande projektportfölj samt att genom fortsatt prospektering lokalisera och förädla nya förekomster i anslutning till den Karelska Guldlinjen och i finska Lappland. Bolaget kommer även att överväga olika andra möjligheter, inklusive förvärv av nya förekomster, för sin fortsatta tillväxt.
Endomines AB (publ) grundades 2005. Endomines AB är en nordisk gruv- och prospekteringskoncern som inlett produktionen i sin första guldgruva i östra Finland i februari 2011. Gruvan ligger i anslutning till den cirka 4 mil långa guldpotentiella Karelska Guldlinjen utefter vilken Endomines kontrollerar alla hittills kända guldförekomster.
Bolagets verksamhet bedrivs genom de under 2006 förvärvade två finska dotterbolagen Endomines Oy, inriktat mot prospektering och brytning av guld, och Kalvinit Oy, med fokus på prospektering och brytning av industrimineralet ilmenit.
Endomineskoncernen består i mars 2013 av moderbolaget Endomines AB, de finska dotterbolagen Endomines Oy och Kalvinit Oy samt det svenska dotterbolaget Endomines Förvaltning AB, som inte bedriver någon verksamhet. Moderbolaget rymmer den centrala och strategiska ledningen inklusive ekonomi- och finansfunktion samt svarar för informationsgivning till aktiemarknaden.
Endomines Oy är verksamt inom tre olika geografiska och geologiska miljöer:
Kalvinit Oy kontrollerar genom undersökningstillstånd de fem ilmenitförekomsterna Koivu, Kaire, Perä, Riutta och Lyly i Karlebyområdet i centrala Österbotten i Finland.
Juridisk organisationsstruktur i mars 2013
Den mängd guld Endomines bedömer att bolaget kan utvinna baserat på en årlig gruvproduktion på 380 000 ton malm.
Endomines operationella struktur är uppdelad i två affärsområden samt ett kostnadscenter för koncerngemensamma funktioner samt avvecklad verksamhet. De två affärsområdena är:
Affärsområdet Pampalogruvan omfattar Pampalogruvan, anrikningsverket, sanddammarna, den 48 km långa kraftlinjen och övrig infrastruktur i området omkring gruvan liksom kommande brytning av satellitfyndigheter. Affärsområdet redovisar även intäkterna från försäljning av guldkoncentrat.
Affärsområdet Guldprospektering omfattar prospektering efter guld i området utmed den Karelska Guldlinjen samt i Porkonenoch Kivimaaområdet.
Endomines guld- och industrimineralförekomster i Finland
Endomines affärsidé är att utveckla guldförekomster till ekonomiskt lönsamma gruvor med primärt fokus på Pampalogruvan och andra guldfyndigheter utmed den Karelska Guldlinjen.
Endomines prioriterar i nuläget guldproduktionen i Pampalo. Förutom den producerande Pampalogruvan omfattar Bolagets projektportfölj ett flertal guldförekomster i olika utvecklingsskeden vilka huvudsakligen ligger i anslutning till den Karelska Guldlinjen. Dessa utgör en solid bas för framtida expansion av verksamheten. Endomines har även ambitionen att aktivt delta i den framtida transformeringen och konsolideringen av den nordiska gruvbranschen och kommer därför att utvärdera eventuella möjligheter som uppstår.
Bolagets affärs- och gruvverksamhet baserar sig på hållbara principer för att minimera verksamhetens miljöpåverkan.
Ytterligare en hörnsten i Endomines strategi är att utnyttja det gynnsamma investeringsklimatet för prospektering och projektutveckling som råder i Finland. Infrastrukturen är välutvecklad, den politiska omgivningen stabil och det är möjligt att erhålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner för stora arealer.
Endomines mål är att:
Tillbakablick på 2012, det första hela verksamhetsåret som guldproducent
För Endomines var 2012 ett år av förändringar. Det var vårt första år som både gruv- och prospekteringsbolag och vi kan konstatera att det var framgångsrikt. Guldproduktionen kunde ökas och resultaten från den pågående prospekteringen var mycket uppmuntrande.
Ännu en gång har vi mycket att vara stolta över. Vi lyckades nå de mål vi hade satt upp för 2012. Guldproduktionen i Pampalo ökade till 867 kg vilket var väl i paritet med produktionsmålet på 800-900 kg. I början av 2012 inledde vi kommersiella leveranser av gravimetriskt guldkoncentrat och i slutet av året genomfördes ett listbyte varvid Endomines noterades på Nasdaq OMX huvudlista i Stockholm.
Under året har vi kontinuerligt förbättrat brytnings- och produktionsmetoder i Pampalo Guldgruva. Våra ansträngningar att reducera gråbergsinblandningen vid brytningen har varit framgångsrika och som resultat av detta har vi lyckats höja guldhalten i den till verket ingående malmen. Den högre ingående guldhalten i kombination med effektiv brytning har resulterat i en ökad guldproduktion. Guldproduktionen för helåret 2012 var mycket tillfredsställande och produktionsmålet, som var 800-900 kg guld, uppnåddes med god marginal trots vissa störningar i produktionen i början av året.
Kontinuerliga insatser för att förbättra säkerheten har givit positiva resultat. I början av 2013 hade ingen olyckshändelse som medfört sjukfrånvaro inträffat under 365 dagar. Vår egen personal har nu arbetat i över 700 dagar, och våra entreprenörer i 380 dagar, utan att någon olycka inträffat. Även om skadefrekvensen ("Lost Time Injury Frequency") nu har gått ner till noll, vilket är betydligt bättre än genomsnittet för industrin, är Bolagets övergripande målsättning att helt undvika alla olyckshändelser.
I april 2012 beslutade styrelsen att inleda ett projekt med målsättningen att öka kapaciteten i anrikningsverket i Pampalo. Detta har nu helt genomförts och verket körs med ökad kapacitet vilket möjliggör att fattigare malm från Pampalo, såväl som från i dagbrott brutna satellitfyndigheter, kan brytas och anrikas. Den formella förnyelsen av miljötillståndet kommer att dröja till sommaren 2013 men det befintliga tillståndet medger den aktuella kapacitetshöjningen.
Under 2012 har Endomines beviljats ett investeringsbidrag på upp till 447 000 EUR (3,8 MSEK) från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen. Bidraget avser kapacitetsökningsprojektet och indikerar ett starkt stöd till gruvindustrin i allmänhet och för investeringar i Norra Karelen i synnerhet.
Den ökade kapaciteten har medfört att vi kunnat anlita ett entreprenadföretag som inlett brytningen av malm och gråberg i Pampalo East.
Även om Pampalo Guldgruva nu har uppnått en stabil produktion återstår ett flertal utmaningar för vår personal. Vårt huvudsakliga mål framöver kommer att vara att så långt som möjligt maximera guldhalten i den till verket ingående malmen. Vi kommer även att fortsätta prospekteringen såväl under jord som från dagen i Pampalo samtidigt som vi också fortsätter avsänkningen av underjordsgruvan.
Under 2012 lyckades vi nästan, som resultat av prospekteringen i Pampalogruvan, ersätta mängden guld i den brutna malmen med nya mineralreserver.
Endomines inledde systematisk prospektering längs den Karelska Guldlinjen i juni 2011. Geofysiska flygmätningar på låg höjd (VTEM) genomfördes inledningsvis över hela området där Bolaget har undersökningstillstånd. Under perioden 2011-2012 fortsatte prospekteringen med kärnborrning vilken resulterade i att ett flertal malmpotentiella målområden lokaliserades.
Vi kan redan nu konstatera att Bolagets systematiska prospekteringskampanj under 2011-2012 har varit framgångsrik. En ny guldförekomst har identifierats vid Korvilansuo och alla resultat hittills stödjer vår uppfattning om att geologin där och i förlängningen norrut mot det mineraliserade stråket Korvilansuo-Kivisuo-Elinsuo-Muurinsuo, har karaktären av ett arkeiskt grönstensbälte med förekomster som har stor potential att utvecklas till betydande och framgångsrika guldprojekt.
Guldproduktionen för helåret 2012 var mycket tillfredsställande och produktionsmålet, som var 800-900 kg guld, uppnåddes med god marginal trots vissa störningar i produktionen i början av året. »
De lovande prospekteringsresultaten har medfört att Endomines beslutat att inkludera Korvilansuoförekomsten i den pågående miljökonsekvensbeskrivningen som omfattar ett område längs den 4 mil långa Karelska Guldlinjen. Studien inkluderar alla hitintills kända guldmineraliseringar i området samt de långt framskridna prospekteringsobjekten i Hosko, Kuivisto, Rämepuro, Muurinsuo, Korvilansuo och Kuittila.
Rämepuro kommer att bli vår första satellitförekomst som kommer i produktion. Vi planerar att inleda provbrytning i industriell skala under sommaren 2013 för att övergå till full produktion sommaren 2014. Avsikten är att brytningen i den betydligt rikare Hoskoförekomsten skall kunna inledas sommaren 2014.
Den omfattande processen att lista Bolaget på Nasdaq OMX Stockholms huvudlista slutfördes i och med att bolagskommittén godkände Endomines AB (publ) ansökan. Första handelsdag för Endomines aktie på huvudlistan blev den 7 november 2012.
Inriktningen av Endomines verksamhet mot brytning av guldmalmer och prospektering riktad mot guldförekomster fortsatte under 2012 då Bolaget sålde sitt dotterbolag Kuovila Limestone Oy till Juuan Dolomiitikalkki Oy. Fokuseringen på guld tog sin början under sommaren 2012 då Endomines ingick i ett avtal om att sälja Kalvinit Oy, tillsammans med dess ilmenitfyndigheter, till Cove Resources Ltd.
Den makroekonomiska omgivningen fortsatte att ge stark support till guldpriset under 2012. Oro för den globala ekonomin, geopolitisk instabilitet och framtidsutsikterna för globala valutor reflekterades alla i guldpriset. Guldet har fortsatt bevara sin status som en värdebeständig investering. Under senare tid har vi dock sett en moderat prisjustering nedåt av guldpriset, men fundamenta har inte förändrats. Bolagets bedömning är att guldpriset även fortsatt kommer att ligga på en förhållandevis hög nivå och sannolikt kommer en justering uppåt att ske i slutet av detta år.
Endomines avser att under 2013 öka sina mineralreserver och mineraltillgångar i Pampalo genom att intensifiera kärnborrningen under jord samt förlänga snedbanan till djupare nivåer. Borrkampanjen som genomfördes förra sommaren har stärkt vår övertygelse om att det finns en betydande potential för guldförekomster längs den Karelska Guldlinjen, utefter vilken Endomines kontrollerar alla i dag kända guldförekomster.
Endomines kan se fram mot en spännande framtid. Vi har en låg teknisk risk då vår första guldgruva är i produktion. Vi har modern
och miljömässigt hållbar teknologi, kombinerad med betydande potential i våra guldförekomster och inom våra undersökningstillstånd.
Slutligen, och återigen, ett stort tack till mina kollegor i Endomines så väl som våra entreprenörer och partners vars hängivna och hårda arbete under det senaste året har möjliggjort de framgångar jag beskrivit ovan. Jag skulle även vilja ta detta tillfälle att tacka vår Styrelse och våra aktieägare för deras fortsatta stöd och hängivenhet.
Jag skulle i synnerhet vilja ge mitt uppriktiga tack till Karl-Axel Waplan, som har varit Styrelsens Ordförande under de senaste fem åren. Under denna period har Bolaget omvandlats från ett prospekteringsbolag till ett guldproducerande bolag. Karl-Axels erfarenhet, hängvenhet och vägledning har varit till stor hjälp både för mig och för andra i ledningen under dessa spännande år. Även Lars-Göran Ohlsson har sedan 2006 varit en viktig drivande kraft under Bolagets utveckling, i synnerhet vad gäller frågor om teknik och säkerhet. Under Lars-Görans tid som styrelseledamot har gruvan och anrikningsverket i Pampalo konstruerats och hans insatser har varit till stor hjälp i denna process.
Pampalo i mars 2013
Verkställande direktör
Tillförsel av nytt guld till marknaden sker helt genom gruvproduktion. Det finns idag drygt 900 guldgruvor i drift världen över och dessa producerar varje år cirka 2 800 ton guld. Därtill tillförs passivt och befintligt guld genom återvinning, försäljning och guldlån från officiella reserver. Det går allt längre tid från att nya stora guldfyndigheter hittas tills de kommer i produktion. Samtidigt utvinns reserverna i existerande gruvor i allt snabbare takt, som ett resultat av en effektivare teknik. Guldproduktionen i världens gruvor är lägre än den årliga totala efterfrågan, men har under senaste fyra åren visat en måttlig ökning då befintliga gruvor, som ett resultat av det höga guldpriset, strävat efter att maximera produktionen.
Guldproduktionen från gruvorna är betydligt lägre än efterfrågan och underskottet har täckts av bl.a. återvinning och tidigare också från utförsäljningar av guldreserver från olika länders centralbanker.
Diagrammet ovan visar det totala guldutbudet under perioden 2000–2012 fördelat på gruvproduktion, försäljning från officiella källor samt återvinning av guldskrot. De senare posterna svarar för en betydande del av rådande utbud.
Centralbankerna blev nettoköpare av guld under 2010, efter att under 21 år varit nettosäljare. Dessutom minskade utbudet av återvunnet guld något, vilket var överraskande då det normalt brukar öka med stigande guldpriser. En förklaring till detta är att investerare i avvaktan på ännu högre pris behållit sitt guld. Det minskade utbudet tyder på att regeringar och institutioner tror på att guldpriset kommer att fortsätta öka.
Halten guld varierar kraftigt i de malmer som bryts idag. Generellt gäller att guldmalm som bryts under jord måste hålla cirka tre gram guld per ton för att vara lönsamma medan dagbrottsmalm kan ha lägre halter. En stor del av världens guld produceras i dagbrott som bryts på malm med guldhalter mellan ett och fyra gram per ton. Produktionskostnaderna varierar kraftigt beroende på om brytning sker i underjordsgruvor eller i dagbrott. Andra väsentliga faktorer som påverkar produktionskostnaden är malmens guldhalt och produktionsvolymen.
Flera av de kända stora guldfyndigheterna i världen innehåller allt mindre reserver av guld. Som exempel kan nämnas gruvorna i Sydafrika som fram till 2007 var det land som hade den högsta guldproduktionen2 . Brytningen i vissa av dessa gruvor sker på över 4 000 meters djup3 vilket är svårt och medför kostnader som i många fall gör dem olönsamma. De minskande reserverna i kombination med höga metallpriser gör att mer pengar investe-
GULD: efterfrågan per sektor
ras i prospektering i Norden, där även god infrastruktur och ett stabilt politiskt läge anses attraktivt. Även om de områden som bedöms ha störst potential för nya stora fyndigheter ligger i Afrika och Sibirien, avskräcks investerarna ofta av att infrastrukturen är dålig och att det politiska läget är instabilt. Idag är Kina det land som producerar mest guld. 2011 stod Kina för 13 procent av den globala guldproduktionen, följt av Australien med 10 procent, USA med 9 procent samt Ryssland och Sydafrika med 7 procent vardera. Australien är det land som har de största kända guldreserverna. På andra plats kommer Sydafrika följt av Ryssland på tredje plats.4
1 Källa för detta avsnitt är World Gold Council (www.gold.org), om inget annat anges
2 www.goldsheetlinks.com
| Gulproduktion per land | 2011 |
|---|---|
| Land | ton |
| Kina | 355 |
| Australien | 270 |
| USA | 237 |
| Ryssland | 200 |
| Sydafrika | 190 |
| Peru | 150 |
| Kanada | 110 |
| Indonesien | 100 |
| Ghana | 100 |
| Uzbekistan | 90 |
| Övriga länder | 998 |
| – Sverige | 6,0 |
| – Finland | 6,4 |
| Total | 2 810 |
Efterfrågan på guld har under lång tid dominerats av smyckesindustrin. Emellertid har guld under de senaste åren fått en allt större betydelse som investeringsobjekt. Övriga användningsområden för guld utgör ungefär 10 procent av den totala efterfrågan och har minskat under det senaste året.
Den globala guldhandeln sker huvudsakligen direkt mellan olika marknadsaktörer. Handeln sker genom spottransaktioner och olika former av derivat. Huvudsakliga centra för handel är London, New York och Zürich. Främsta aktörer är centralbanker och gruvbolag.
Guld prissätts i USD per troy ounce (oz) med en renhet på lägst 995 fine, motsvarande cirka 23,9 karat. Ett oz motsvarar 31,104 gram. Guld omsätts på en global marknad och skiljer sig från andra metaller genom sin status som monetär tillgång. Guld har genom tiderna utgjort basen för olika valutasystem och har därför sällan prissatts som en vanlig råvara. Det var först efter Bretton-Wood-systemets fall 1971 som fri prissättning av guld inleddes.
Oväntade samhällshändelser återspeglas ofta i guldpriset. Efter terrordåden i London under sommaren 2005 och orkanförödelsen utmed den amerikanska sydostkusten under hösten samma år har guldpriset fortsatt att stiga.
Oro för stigande inflation och låga realräntor är två andra faktorer som anses påverka guldpriset positivt. I osäkra tider betraktas guld som en "säker" investering.
Det genomsnittliga guldpriset under de senaste fem åren t.o.m. 2012 har varit 1 179 USD/oz. De senaste åren fr.o.m. 2009 har guldpriset ökat markant varje år. Genomsnittspriset under 2012 uppgick till 1 669 USD/oz.
Gruvdrift har ägt rum i Norden i över tusen år och i Finland finns en stark tradition av malmbrytning och metallframställning. Intresset för mineralprojekt i Norden är ökande. Detta beror bland annat på att det är internationellt känt att det här finns liknande geologiska förutsättningar som i de starka gruvnationerna Australien och Kanada.
Den Fennoskandiska skölden är en geologisk formation som sträcker sig genom Norge, Sverige och Finland och som anses ha mycket goda förutsättningar för mineralförekomster. Detta tillsammans med andra faktorer, som exempelvis infrastruktur, lagstiftning och tillgänglighet till relevant kompetens, gör Norden till ett intressant område för prospektering. Norden anses dessutom underprospekterat jämfört med motsvarande geologiska områden i exempelvis Australien, Kanada, Brasilien och Sydafrika, trots att prospekteringen under de senaste åren ökat.1 Den jämförelsevis begränsade omfattningen av prospektering i Norden beror bland annat på att det var först under 1990-talet som utländska prospekterings- och gruvföretag fick full möjlighet att prospektera och utvinna mineral i regionen.2
Tillgången till riskvilligt kapital har ökat inom gruvindustrin. Detta beror främst på stigande råvarupriser och strukturella förändringar inom gruvbranschen. Trenden inom gruvindustrin går mot färre och större gruvor. Antalet gruvor har minskat samtidigt som den totala gruvproduktionen har ökat.3 Effektivisering och teknisk utveckling har möjliggjort denna produktionsökning trots att gruvindustrin sysselsätter allt färre personer.
Gruvindustrin har historiskt spelat en stor roll i den finländska industrin. Stigande metallpriser och ett ökat internationellt intresse för Finland från gruvsektorn har lett till en positiv trend för prospektering och gruvdrift. Under 2011 utvanns cirka 6,4 ton guld i Finland, vilket motsvarade 36 procent av den totala guldutvinningen i EU. 4 Landets goda infrastruktur, stora glesbefolkade områden och geologiska data med god täckning och hög kvalitet framtagen av geologiska forskningscentralen i Finland gör landet till ett attraktivt gruvland. Vidare anses Finlands stabila politiska och ekonomiska läge samt landets väl fungerande gruv- och miljölagstiftning vara viktiga positiva faktorer. Rapporten 'Survey of Mining Companies 2012/2013' från Fraser Institute5 rankar Finland som det bästa landet i världen för gruvverksamhet.
Finland har, utöver aktiva prospekterings- och gruvföretag, ledande leverantörer inom gruvteknik som exempelvis Metso och Outotec. Dessutom finns det en mängd mindre konsult- och entreprenadsföretag inom prospekterings- och gruvsektorn.
Den finska gruvlagstiftningen regleras i den nya gruvlagen 621/2011 som trädde i kraft den 1 juli 2011, samt den nya gruvförordningen som trädde i kraft den 1 juli 2012. Den centrala målsättningen med den nya lagen är att trygga förutsättningarna för gruvdrift och malmletning på ett samhällsnyttigt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Målet är dessutom att trygga kommunernas möjligheter att påverka, att säkerställa rättsskyddet och att beakta kraven på medborgarinflytande.
Gruvlagens tillämpningsområde omfattar cirka 50 olika metalliska element, 30 olika mineral samt marmor och täljsten. Varje person eller företag med säte inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES) har rätt att utöva malmletning och gruvverksamhet i Finland. Från och med den 1 juli 2011 är Säkerhets- och kemikalieverket TUKES tillstånds- och övervakningsmyndighet för prospektering och gruvverksamhet i Finland. TUKES utfärdar reservationer (förbehåll enligt finsk lagterminologi) undersökningstillstånd (malmletningstillstånd enligt finsk lagterminologi) och bearbetningskoncessioner (gruvtillstånd enligt finsk lagterminologi) till den som uppfyller gällande krav. Statsrådet avgör dock ärenden gällande inlösen av gruvområde samt ärenden som gäller utvinning av uran eller torium.
Mindre provtagning som medför endast ringa olägenhet kan utföras med stöd av en anmälan till markägaren eller eventuell annan innehavare av markområdet. Mer omfattande prospektering får inte idkas utan tillstånd av myndighet, markägare eller innehavare av nyttjanderätt.
Gruvlagstiftningen utgår från ett antal centrala begrepp:
En reservation (förbehåll enligt finsk lagterminologi), innebär förtursrätt att ansöka om undersökningstillstånd. Den är i kraft tills det att undersökningstillstånd söks eller under högst två år efter det att reservationsanmälan har gjorts. Reservationen kan dock under dess giltighetstid förfalla om den som gjort reservationen skriftligen meddelar om återkallelse eller om det i reservationsanmälan har uppgetts felaktiga eller bristfälliga uppgifter. Lagen anger ingen maximistorlek för reservationsområdet, men gruv-
1 GTK – Mineral deposits and metallogeny of Fennoscandia(http://arkisto.gtk.fi/sp/sp53/sp53.pdf)
2 Regeringen SOU 200:89 (http://www.regeringen.se/content/1/c4/23/22/9a50d207.pdf)
3 World Gold Council (www.gold.org)
4 SGU Bergverksstatistik 2011 (http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/perpubl_2012-2.pdf)
5 http://www.fraserinstitute.org/uploadedFiles/fraser-ca/Content/research-news/research/publications/mining-survey-2012-2013.pdf
Under 2011 utvanns cirka 6,4 ton guld i Finland, vilket motsvarade 36 procent av den totala guldutvinningen i EU.
myndigheten ska ändå inte bevilja reservationen om det finns vägande skäl att misstänka att den som ansöker om en reservation, på grund av områdets omfattning eller av andra orsaker, inte har förutsättningar eller uppenbarligen inte heller avser att ansöka om undersökningstillstånd.
Innan ett undersökningstillstånd (malmletningstillstånd enligt finsk lagterminologi) beviljas inhämtar TUKES utlåtanden från bl.a. de berörda kommunerna, från finska Närings-, trafik- och miljöcentralen, samt från övriga berörda myndigheter. Utöver detta ska tillståndsmyndigheten ge sakägare, såsom markägare och arrendatorer tillfälle att framföra synpunkter med anledning av tillståndsärendet. Även andra än sakägare, såsom medborgarorganisationer och kommuninvånare som inte kan anses vara sakägare, ska ges tillfälle att framföra sin åsikt i frågan. Noggrannare reglering om tillståndsprocessen ges med stöd av gruvförordningen. Till ansökan om undersökningstillstånd ska bl.a. en plan för hantering av restprodukter fogas. Sökanden erhåller undersökningstillstånd över det aktuella området om de i lagen uppräknade förutsättningarna uppfylls och om inga i lagen nämnda hinder förekommer. Tillståndet kan också beviljas om ett eventuellt hinder kan avvärjas med hjälp av tillståndsbestämmelser eller genom att minska på tillståndets omfattning. Tillståndsbestämmelser kan typiskt omfatta t.ex. beaktandet av naturskyddsområden, övriga naturskyddsintressen eller fornminnen, efterbehandlingsåtgärder och dess tidtabell, rapportering samt arbetsmetoder. En tillståndshavare har med stöd av undersökningstillståndet rätt att undersöka berggrunden och att utföra andra förberedande undersökningar för gruvdrift enligt vad som närmare anges i undersökningstillståndet. TUKES har rätt att begära att tillståndshavaren ställer säkerhet för ersättning av eventuell skada och olägenhet och för genomförande av efterbehandlingsåtgärder och tillståndshavaren har en skyldighet att helt ersätta all skada och olägenhet som uppkommit till följd av undersökningarna. Undersökningstillståndet är giltigt under högst fyra år, varefter det kan förlängas med tre år i taget. Den totala giltighetstiden kan dock inte överstiga 15 år. Tillståndshavaren är skyldig att betala malmletningsersättning åt markägaren.
Om en sannolikt brytvärd mineralisering lokaliserats, kan en fysisk eller juridisk person få ett område för gruvdrift fastställt och förvärva rätten att utnyttja de befintliga gruvmineral som finns inom området (en bearbetningskoncession och enligt finsk lagterminologi ett gruvtillstånd). Till en ansökan om bearbetningskoncession skall också fogas bl.a. en verksamhetsplan, en beskrivning av förutsättningarna för verksamheten, de berörda parterna, samt en utredning om miljöpåverkan. Tillståndsmyndigheten ger de berörda myndigheterna och parterna möjlighet att framlägga synpunkter och åsikter gällande ärendet. Därefter fattar tillståndsmyndigheten beslut i tillståndsärendet. Koncessionshavaren skall till markägaren betala ersättning för markanvändningen samt för bruten malm och eventuella biprodukter. Bearbetningskoncessionen är giltig tills vidare eller tidsbegränsad till en period om högst tio år. Om gruvproduktionen fortlöper eller om gruvdriften av godtagbara orsaker avbrutits eller inte påbörjats kan ansökan om förlängning göras. En innehavare av bearbetningskoncession ska ställa säkerhet för de avslutande åtgärderna och efterbehandlingsåtgärderna efter gruvdriftens upphörande. Om gruvverksamheten sker på annans mark och verksamhetsutövaren och markägaren inte kan komma överens om markanvändningen, kan verksamhetsutövaren ansöka om ett s.k. gruvområdesinlösningstillstånd för att kunna bedriva gruvverksamhet på markområdet genom att inlösa den nödvändiga nyttjanderätten av markägaren. Gruvområdesinlösningstillståndet kan beviljas tills vidare eller för en bestämd tid, förutsatt att gruvprojektet är betydelsefullt med hänsyn till ett allmänt behov. Beviljande myndighet kan på verksamhetsutövarens ansökan förlänga giltighetstiden av gruvområdesinlösningstillståndet på motsvarande sätt som för bearbetningskoncessionen. Gruvområdesinlösningstillståndet förfaller om bearbetningskoncession inte beviljas eller om den förfaller eller återkallas.
Anläggandet av en gruva och gruvdrift kräver säkerhetstillstånd från gruvmyndigheten (gruvsäkerhetstillstånd). Gruvsäkerhetstillstånd får inte beviljas förrän bearbetningskoncessionen har vunnit laga kraft. Om gruvområdet och eventuellt tillhörande område för gruvan inte tillhör den som bedriver gruvdrift får inte gruvsäkerhetstillstånd beviljas förrän dessa områden tagits i besittning av verksamhetsutövaren. Ett gruvsäkerhetstillstånd gäller tills vidare eller beviljas för en bestämd tid om det är motiverat med beaktande av gruvdriftens uppskattade varaktighet, säkerställande av gruvsäkerheten och övriga omständigheter. Tillstånd kan dock beviljas för högst den tid som bearbetningskoncessionen är i kraft. Tillståndsvillkoren ses över minst vart tionde år.
De ärenden som med stöd av den upphävda gruvlagen 503/1965 handlades av Arbets- och näringsministeriet överfördes till TUKES när den nya gruvlagen trädde i kraft den 1 juli 2011. Ärendena handläggs och avgörs med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av den nya gruvlagen, dvs. enligt den gamla regleringen, dock med vissa undantag. Höjda kostnader, ändringar i kostnadsstrukturen för prospekterings- och gruvverksamhet, kraven på gruvsäkerhet, skyldigheten att ställa säkerheter och rapporteringsskyldigheter kommer att kräva åtgärder av gruvbolagen under en övergångsperiod som följer ikraftträdandet av den nya gruvlagen.
Arbete inne i anrikningsverket vid Pampologruvan.
Vägen från inledande prospektering fram till utvinning och försäljning av kommersiella produkter är lång. Nedan följer en beskrivning av olika moment i ett projekt från prospektering till gruvdrift. Tiden från det att ett undersökningsområde väljs och prospekteringen inleds till gruvproduktion beräknas vara minst 10 år för ett projekt som utvecklar sig positivt och genomgår samtliga utvecklingssteg enligt texten och figuren nedan.
I rekognoseringsfasen är målsättningen att välja ut områden med gynnsamma geologiska förutsättningar där utsikterna att lokalisera en malmfyndighet bedöms som goda. Detta görs genom att samla in geologiska, geokemiska och geofysiska data från utvalda områden, sammanställa, analysera och tolka informationen och på basen av uppnådda resultat bedöma om området kan anses malmkritiskt, d.v.s. om det inom området bedöms finnas förutsättningar att finna brytvärda malmer.
I de fall rekognoseringen är framgångsrik avancerar prospekteringsprocessen till nästa skede och arbeten med geologisk kartering, blockletning samt geofysiska mätningar. Ofta genomförs också geokemiska undersökningar som innebär provtagning och analys av t.ex. morän, växter eller berg. Om resultaten från dessa undersökningar är positiva påbörjas det mest kostsamma skedet av prospekteringen i vilket detaljerad och systematisk kartering och kärnborrning utförs för att bedöma mineraliseringens storlek och dess halter av ekonomiskt intressanta element eller mineral. Samtidigt påbörjas mineralogiska, anrikningstekniska och metallurgiska tester för att bestämma hur, och till vilka kostnader, en säljbar produkt skall kunna framställas.
För att bestämma om en fyndighet är lönsam att exploatera studeras de tekniska och ekonomiska parametrarna. Detta arbete startar oftast med en så kallad "in-house scoping"-studie. Om resultatet från denna är positivt genomförs en så kallad "pre feasibility"-studie.
Sista steget innan ett beslut om gruvdrift kan fattas är en slutlig "feasibility"-studie som oftast utförs av en opartisk expertorganisation. Vid positivt resultat kan beslut fattas om att vidta arbete för att finansiera upptagandet av gruvverksamheten.
Produktionsanläggningen utgörs dels av gruvan, i vilken brytningen kan ske under jord eller i dagbrott, dels av anrikningsverket där malmen förädlas till en säljbar produkt. För att starta underjordsproduktion måste en snedbana drivas eller ett schakt sänkas och orter drivas. Dagbrottsbrytning går snabbare att komma igång med eftersom endast jordavrymning behöver göras för att nå malmkroppen.
För att minimera malmförluster och gråbergsinblandning vid brytningen måste malmkroppen undersökas i detalj i syfte att fastställa malmgränser och halter. Dessa undersökningar innefattar bl.a. geologisk kartering, kärnborrning och kaxborrning. Geologer tolkar erhållen information och sammanställer tillsammans med gruvexperter en brytnings- och produktionsplan.
Den slutliga reningen sker vid externa raffinaderier från vilka det levereras som tackor med en renhet av 999,9 tusendelar guld.
Brytningen av malm kan ske antingen ovan jord i dagbrott eller under jord. Dagbrottsbrytning är vid måttliga djup billigare än brytning under jord. Allteftersom brytningen fortskrider mot djupet måste emellertid allt mer gråberg brytas varför det vid ett visst djup kommer att bli billigare att övergå till brytning under jord.
Vid brytning av malm borras hål i berget och laddas med sprängämnen. Malmen sprängs i mindre block som lastas på truckar för transport till krossverket efter vilket den behandlas vidare i anrikningsverket.
I anrikningsverket mals malmen. Beroende på de värdefulla mineralens egenskaper koncentreras dessa därefter med gravimetriska, magnetiska eller ytkemiska metoder. Slutprodukterna benämns slig eller anrikningskoncentrat och innehåller merparten av de värdefulla mineralen. Koncentraten kan antingen vidareförädlas inom bolaget eller säljas.
I många guldfyndigheter måste den finfördelade malmen eller ett producerat anrikningskoncentrat lakas för att guldet och eventuellt vissa andra metaller skall kunna utvinnas. För att få guldet i lösning används som regel natriumcyanid. Från lösningen fälls guldet ut på aktivt kol som tillsätts i form av grova granuler. Guldet återförs än en gång i lösning genom att kolet lakas vid hög temperatur varefter det fälls ut på t.ex. stålull, som i nästa steg rostas. Det guld som utvinns smälts sedan till guldtackor eller s.k. dorétackor som innehåller cirka 60–90 procent guld. Den slutliga reningen sker vid externa raffinaderier från vilka det levereras som tackor med en renhet av 999,9 tusendelar guld. En betydande fördel med malmen i Endomines Pampalomineralisering är att guldet uppträder på sådant sätt att det kan framställas direkt till guldkoncentrat genom flotation eller med gravimetriska metoder. Detta koncentrat kan sedan säljas vidare till smältverken.
Produktionsövervakning från kontrollrummet.
Endomines är medlem i branschorganisationen FinnMin (Finnish Association of Extractive Resources Industry), den finska motsvarigheten till SveMin som är en arbetsgivar- och branschförening för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Med anledning av detta följer Bolaget de gemensamma rekommendationer avseende publiceringsstandard för företag som är engagerade i prospektering och mineralutvinning.
SveMins och FinnMins rekommendationer baseras på de regler som den kanadensiska finansinspektionen CSA (Canadian Securities Administrators) kräver att gruv- och prospekteringsbolag skall följa. Det kanadensiska policydokumentet National Instrument NI 43-101 beskriver utgångspunkterna och reglerna för rapportering. Direktivet NI 43-101 rekommenderar användandet av den kanadensiska CIM-koden (Canadian Institute of Mining, Metallurgy and Petroleum) för att beräkna och redovisa mineraltillgångar och mineralreserver, men tillåter också användandet av någon av följande standarder:
SveMin och FinnMin rekommenderar att all information från ett bolag som är medlem i någon av föreningarna direkt eller genom uppdrag skall följa något av ovanstående policydokument. Syftet med rekommendationerna är att de skall fungera som riktlinjer för hur bolag informerar investerare, media och aktiemarknad. Rekommendationerna gäller för all typ information, såsom pressmeddelanden, bolagets hemsida, broschyrer, årsredovisningar och andra publika dokument.
Endomines rapporterar mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med JORC-koden, vilket är den internationellt accepterade australasiatiska koden för rapportering av mineralreserver och mineraltillgångar. JORC-koden är primärt en kod för att rapportera statusen för en mineraltillgång, medan NI 43-101 är en kod för värdepappersredovisning. NI 43-101 kräver betydligt mer teknisk redovisning till marknaden än JORC-koden.
En mineraltillgång är en koncentration av fast oorganiskt eller fossilt organiskt material i jordskorpan i sådan form och i sådan kvantitet att det har rimliga utsikter att kunna utvinnas ekonomiskt.
Mineraltillgångar klassificeras efter stigande geologisk kännedomsgrad i:
En antagen mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken kvantitet och halt uppskattats utifrån geologiska undersökningar, begränsad provtagning samt rimligt bedömda, men inte klarlagda, geologiska samband och haltsamband. Bedömningen grundar sig på begränsad information och provtagning inhämtad från t.ex. hällar, blottningar, jordavrymningar och borrkärnor. Den
osäkerhet som präglar en antagen mineraltillgång gör att det inte kan förutsättas att den, eller delar av den, genom fortsatta undersökningar kan uppgraderas till indikerade eller kända mineraltillgångar. Säkerheten i bedömningen är otillräcklig för att medge en meningsfull ekonomisk värdering.
En indikerad mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken kvantitet, halt, densitet, form och fysiska egenskaper kan bedömas med en säkerhet som är tillräcklig för att den skall kunna utgöra underlag för tekniska och ekonomiska beräkningar. Klassificeringen grundar sig på detaljerade undersökningar och tester av information samlad genom lämplig teknik från t.ex. hällar, jordavrymningar och borrkärnor.
En mineralisering kan klassificeras som indikerad mineraltillgång av en kvalificerad person när kvalitet, kvantitet och fördelning av data är sådana att en rimlig tolkning av geologin och mineraliseringens kontinuitet kan göras. En indikerad mineraltillgång kan användas för en preliminär lönsamhetsstudie som kan utgöra underlag för utvecklingsbeslut.
En känd mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken bl.a. kvantitet, halt, densitet, form och fysiska egenskaper är så väl kända att de tillsammans med väl underbyggda tekniska och ekonomiska parametrar kan användas som underlag för produktionsplanering och beräkningar av den ekonomiska bärkraften hos mineraliseringen. Bedömningen är grundad på detaljerade undersökningar och tester av information insamlad genom lämplig teknik från t.ex. hällar, jordavrymningar och borrkärnor.
En mineralisering kan klassificeras som en känd mineraltillgång av en kvalificerad person när kvalitet, kvantitet och fördelningen av data är sådana att tonnage och halter kan bedömas med god noggrannhet och att variationer i bedömningen inte väsentligt påverkar den potentiella ekonomiska bärkraften. Denna kategori kräver en hög konfidensnivå och förståelse av geologin samt de parametrar som definierar mineraliseringen.
En mineralreserv är den ekonomiskt utvinningsbara delen av en känd eller indikerad mineraltillgång bekräftad genom en lönsamhetsstudie. Studien måste innehålla adekvat information om
| Reservation (förbehåll) | Undersökningstillstånd (malmletningstillstånd) |
Bearbetningskoncession (gruvtillstånd), gruvområdesinlös ningstillstånd och gruvsäkerhetstillstånd |
|---|---|---|
| Gäller i högst 2 år. | Gäller högst 4 år från det ursprungliga tillståndsbeslutet, varefter tillståndet kan förlängas med högst 3 år i taget upp till totalt högst 15 år. |
Gäller tills vidare eller är tidsbegränsat med upp till 10 år i taget. Tillståndsvillkoren ses över minst vart tionde år. |
gruvbrytning, anrikning samt metallurgiska, ekonomiska och andra relevanta faktorer och dessutom visa att en lönsam utvinning är möjlig vid rapporteringstillfället. En mineralreserv inkluderar gråbergsinblandning och tar hänsyn till malmförluster. Termen mineralreserv behöver inte nödvändigtvis betyda att anläggningar för utvinning finns på plats eller att alla tillstånd har erhållits. Bedömningen skall dock vara att det är rimligt att tillstånd erhålls.
Mineralreserver indelas efter ökande kännedomsgrad i följande klasser:
En sannolik mineralreserv är den ekonomiskt brytbara delen av en indikerad, och i vissa fall känd mineraltillgång, bekräftad genom minst en preliminär lönsamhetsstudie. Denna skall innehålla adekvat information om brytning, processteknik, metallurgi, ekonomi och andra relevanta faktorer och vid rapporteringstillfället visa att utvinning är lönsam.
En bevisad mineralreserv är den ekonomiskt brytbara delen av en känd mineraltillgång, bekräftad genom minst en lönsamhetsstudie. Denna skall innehålla adekvat information om gruvbrytning, processteknik, metallurgi, ekonomi och andra relevanta faktorer som visar att utvinning är lönsam vid rapporteringstillfället. En bevisad mineralreserv har av den kvalificerade personen bedömts ha den högsta konfidensgraden. Denna term skall begränsas till de delar av fyndigheten där produktionsplanering pågår och där förändringar i bedömningen inte får väsentliga konsekvenser för den beräknade ekonomiska bärkraften.
Dorébar tillverkad hos kund.
Förberedelse för sprängning i underjordsgruvan
Endomines AB (publ) grundades 2005. Bolagets verksamhet bedrivs genom de två finska dotterbolagen Endomines Oy, inriktat mot prospektering och brytning av guld, och Kalvinit Oy med fokus på utveckling och brytning av industrimineralet ilmenit. De båda dotterbolagen, som bildades i mitten av 1990-talet och förvärvades under 2006, kontrollerar ett flertal bearbetningskoncessioner och ett stort antal undersökningstillstånd inom fyra olika områden i Finland. Guldfyndigheterna ligger utmed den Karelska Guldlinjen samt i Porkonenområdet och i Kivimaaområdet i finska Lappland medan ilmenitförekomsterna ligger i Karlebyområdet i finska Österbotten. Ilmenitförekomsterna är under avyttring om avyttringen av Kalvinit Oy slutförs innebär detta att Endomines framöver främst kommer att fokusera på prospektering och brytning av guldmalm.
I oktober 2009 beslutade Endomines att uppta driften i Pampalo underjordsgruva. Byggnadsarbeten påbörjades i oktober 2009 och anläggningarna stod klara i november 2010 enligt tidplan och budget.
Brytningen i Pampalo sker både i dagbrott och under jord. Anrikningsverket med tillhörande sanddammar, kontorsbyggnader och övriga anläggningar har placerats i anslutning till underjordsgruvan i Pampalo. Denna ligger centralt i fältet, vilket medför att transporterna från övriga guldfyndigheter i anslutning till den Karelska Guldlinjen kan minimeras. Elförsörjningen sker via en 48 km lång kraftledning från det finska stamnätet.
Pampalo har tidigare provbrutits av Outokumpu. Brytningen skedde huvudsakligen i ett dagbrott men i slutskedet bröts malmen under jord från en snedbana som drevs från dagbrottets botten. Endomines har förlängt snedbanan så att den i dag går ner till över 400 meters djup.
I slutet av december 2012 uppgick Endomines egen personal i Pampalo till 81 personer. Dessutom arbetade 41 personer hos olika entreprenörbolag vid gruvan.
Karta över området omkring Pampalogruvan
Produktionen vid Pampalo gruvan har fortsatt enligt plan. Den ändrade kapacitetsnivån om 270 000 ton malm per år utnyttjades inte fullt under 2012 då den totala gruvproduktionen uppgick till 250 790 ton. »
Brytningen i Pampalogruvan sker med den så kallade Avocametoden, vilken är en pallbrytningsmetod med igenfyllning (se principskiss på sidan 19).
Den brutna malmen anrikas i verket där den först krossas i tre steg (se flödesschemat på sidan 19). Den krossade malmen går därefter till kvarnen där den mals ner till en kornstorlek som resulterar i ett maximalt utbyte i de efterföljande processtegen.
Första steget i själva anrikningen är klassificering vid vilken de grövre fraktionerna frånskiljes för att vidarebehandlas med gravimetrisk separation. I detta processteg utvinnes ett guldkoncentrat i spiraler eller på skakbord medan restmaterialet pumpas tillbaka till kvarnen för ytterligare malning. Processen baseras på att guldets specifika vikt är mycket högre än gråbergets.
Finkorniga guld- och mineralpartiklar från klassificeringscyklonen, pumpas vidare till flotationskretsen där guldkoncentrat utvinns med konventionell flotationsteknik. Denna process baseras på principen att finkornigt guld i en vattensuspension binds till luftbubblor med hjälp av kemikalier och stiger upp till ytan. Dessa bubblor, som bildar ett skum på ytan, skrapas successivt av och blir efter förtjockning och avvattning en säljbar produkt i form av flotationskoncentrat.
Prospektering och gruvdrift leder ofrånkomligt till miljöpåverkan. Endomines miljöarbete utgår ifrån att så långt som möjligt begränsa denna påverkan. I Pampalogruvan innebär detta konkret att ingen cyanid eller syror används i anrikningsprocessen, att anrikningssanden inte innehåller några miljöfarliga ämnen, att eventuellt syragenererande anrikningssand och gråberg deponeras separat samt att Bolaget strävar efter att recirkulera så mycket som möjligt av det vatten som används i anrikningsprocessen.
Produktionen vid Pampalo gruvan har fortgått enligt plan. Den ändrade kapacitetsnivån om 270 000 ton malm per år utnyttjades
Flygbild över Pampaloområdet med anrikningsverket i centrum
inte fullt under 2012 då den totala gruvproduktionen uppgick till 250 790 ton. Guldinnehållet i 2012 års produktion av guldkoncentraten uppgick till 866,5 kg (27 860 oz).
En ändringsanmälan om en planerad produktionsökning till en årlig nivå om 450 000 ton har lämnats in till de lokala miljömyndigheterna, som skriftligt godkänt denna förändring.
Bolagets målsättning är att öka guldproduktionen år 2013 till 900–1 000 kg (28 900–32 150 oz) per år genom att öka gruvproduktionen till 380 000 ton malm per år och genom att förbättra produktionsparametrarna i anrikningsverket och i gruvan. Den producerade mängden guld respektive år är beroende av ingående malmtonnage i anrikningsverket, guldhalten i detta samt faktorer som utbyte i anrikningsverket. Detta medför att den producerade mängden guld under ett enskilt år kan komma att såväl understiga som överstiga den förväntade genomsnittliga nivån per år. I tabellen nedan redovisas nyckeltal för produktionen under 2011 och 2012.
| 2011 | 2012 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal Pampalogruvan | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår |
| Bruten malm (ton) | 25 382 | 44 050 | 49 441 | 57 872 | 176 745 | 61 134 | 57 718 | 61 988 | 69 950 | 250 790 |
| Anrikad malm (ton) | 35 797 | 53 169 | 56 915 | 64 666 | 210 547 | 61 596 | 64 730 | 64 177 | 59 446 | 249 949 |
| Ingående guldhalt (g/t) | 3,5 | 3,1 | 3,6 | 3,3 | 3,4 | 3,2 | 4.4 | 3,2 | 5,4 | 4,0 |
| Guldutbyte (%) | 83,8 | 87,0 | 88,1 | 86,2 | 87,0 | 85,6 | 86,6 | 85,5 | 87,2 | 86,1 |
| Kapacitetsytnyttjandetimmar (%) | 63,4 | 90,5 | 86,7 | 93,3 | 85,3 | 86,5 | 94,2 | 95,0 | 88,1 | 91,0 |
| Guldproduktion(kg) | 105,4 | 144,7 | 182,1 | 183,7 | 615,9 | 168,8 | 244,5 | 175,8 | 277,4 | 866,5 |
| Guldproduktion(oz) | 3 390 | 4 651 | 5 855 | 5 906 | 19 801 | 5 427 | 7 862 | 5 652 | 8 920 | 27 860 |
| Skadefrevens LTIF R |
39 | 50 | 42 | 35 | 35 | 16 | 11 | 10 | 9 | 9 |
| Cash Cost (USD /oz) |
1 136 | 919 | 675 | 918 | 864 | 878 | 692 | 804 | 686 | 753 |
Illustration av anrikningsprocessen i Pampalo
Endomines beräknar "Cash Cost" per oz i enlighet med riktlinjerna publicerade av "The Gold Institute Production Cost Standard". "Cash Cost" beräknas per betalbar troy oz guld. Malmbrytning, anrikning, gruvadministration samt externa smält- och raffineringskostnader ingår i kostnaderna medan avskrivningar, övriga kapitalkostnader och prospektering exkluderas. Uppgift om "Cash Cost" lämnas som tilläggsinformation och justeras inte enligt IFRS.
Baserat på beräknade mineralreserver per 2012-12-31 och en beräknad produktion på 380 000 ton malm per år, bedöms nu kända mineralreserver vara tillräckliga för produktion under 4-5 år. Bolaget har dock en stark tilltro till att mycket av nuvarande mineraltillgångar kan konverteras till mineralreserver och att anrikningsverket därmed kan vara i drift under en väsentligt längre tid baserat på de nu beräknade mineralreserverna, en uppgradering av mineraltillgångarna samt nya tonnagetillskott genom fortsatt prospektering.
Målområden för prospektering 2012 har varit Pampalo med omgivning, Rämepuro och Korvilansuo.
Totalt har 7 489 meter borrats från ovanjordspositioner. Borrprogrammet avslutades i mitten av 2012 och alla av de provtagna kärnsektionerna har analyserats. Resultat av den kärnborrning som genomförts i Korvilansuo och Rämepuro publicerades i januari 2013.
Nya malmmodeller har upprättats för Rämepuro, Pampalo East och Norr samt Korvilansuo och nya uppskattningar av mineraltillgångarna har genomförts av Outotec Oyj. En provbrytning av Rämepuroförekomsten har genomförts och anrikningstester i pilotskala med material från brytningen har genomförts av GTK Minetec i september 2012.
En miljökonsekvensbeskrivning för de sju (Hosko, Kuivisto, Pampalo NW, Muurinsuo, Rämepuro, Korvilansuo och Kuittila) områdena för vilka bearbetningskoncession sökts upprättas av Linnunmaa Oy och denna beräknas vara klar under första kvartalet 2013. Ansökan om miljötillstånd för Rämepuroförekomsten utarbetas av Pöyry Oy.
Den Karelska Guldlinjen går genom Ilomants kommun i norra Karelen. Karelska Guldlinjen utgör en del av Ilomants grönstenbälte i den östligaste delen av Finland och fortsätter in i Ryssland. Bergarterna i detta bälte är bland de äldsta i Norden. Den Karelska Guldlinjen med mineraliseringar är av arkeisk ålder, d.v.s. de bildades för mer än 2 500 miljoner år sedan. Guldet i mineraliseringen i anslutning till den Karelska Guldlinjen uppträder oftast som individuella korn eller tillsammans med sulfider, oxider eller tellurider i kvartsådror, breccior eller skjuvzoner ofta i närheten av något yngre granitoider. Mineraliseringarna har bildats genom att guldet lakats ut från omgivande bergarter och återavsatts vid stora förändringar i tryck och temperatur i lämpliga strukturella eller geologiska fällor.
Endomines undersökningstillstånd i anslutning till den Karelska Guldlinjen sträcker sig från ryska gränsen i söder genom Hattuvaara by för att igen försvinna till Ryssland i norr. Framkomligheten för tunga fordon är god året runt; en asfalterad landsväg följer Guldlinjen från söder till norr med ett antal utlöpande skogsbilvägar som utgör grund för ett väl fungerande kommunikationsnät till Bolagets malmletningsområden.
Endomines har två bearbetningskoncessioner på cirka 300 hektar i Pampalo-området och en 61 hektar stor bearbetningkoncession som täcker Rämepuroförkomsten. Bolaget har även i oktober 2011 ansökt om bearbetningskoncessioner avseende ytterligare områden i anslutning till Pampalo NW, Hosko, Muurinsuo, Kuivisto och Kuittila. Utöver dessa bearbetningskoncessioner har Bolaget har ansökt om ytterligare nya undersökningstillstånd. Endomines har 41 undersökningstillstånd), Endomines har även fyra reservationer och har dessutom ansökt om ytterligare fyra reservationer i anslutning till Pampalogruvan. Dessa täcker bl.a. de malmer och mineraliseringar som efter fortsatta undersökningar på sikt planeras att kunna brytas och anrikas i Pampaloverket (se beskrivning av några av dessa förekomster nedan). Den totala area som täcks av reservationerna är 9 668 ha och de övriga tillståndsområden täcker en area på ca 3 600 ha.
Totalt har 116 kärn- och kaxborrhål, med en sammanlagd längd av 7 822 meter, borrats i Pampalo East. Vidare har 174 kanalprov tagits över mineraliseringen. Området har under byggnadstiden för anläggningarna i Pampalo avtäckts och kaxprovtagning har genomförts över den blottade bergytan.
Karta över Karelska Guldlinjen
Outotec Oyj genomförde i januari 2013 en uppskattning av mineraltillgångarna i Pampalo East förekomsten. I uppskattningarna, som gjordes i enlighet med JORC-koden, har en cut-off på 1,0 gram guld per ton använts. De indikerade mineraltillgångarna beräknades till 388 kton med 1,57 gram guld per ton med en cutoff på 1,0 g/t guld medan en cut-off på 0,5 g/t guld resulterade i de indikerade mineraltillgångarna på 563 kton med 1,34 g/t guld.
JK-Kaivossuunnittelu Oy har genomfört uppskattningen av mineralreserverna för Pampalo East-fyndigheten. Huvudsakliga antaganden som användes var ett guldpris på 1 600 USD/oz, en malmförlust på 10 procent och en gråbergsinblandning på 15 procent. Cut-off sattes till 1,0 gram guld per ton.
Uppskattningen av mineralreserverna resulterade i ett sannolikt tonnage på 200 kton med en genomsnittlig guldhalt på 1,35 g/t, vilket motsvarar 8 695 oz eller 270 kg guld.
Reservationer, undersökningstillstånd och
bearbetningskoncessioner
Rämepurofyndigheten täcks av en bearbetningskoncession som är giltig tills vidare. Fyndighetens förmodade utsträckning mot norr och söder täcks av ansökta undersökningstillstånd. En utredning av miljökonsekvenserna vid en exploatering av förekomsten pågår och ansökan om miljötillstånd har inlämnats under 2012.
Rämepuro är ett mineraljaktsfynd från 1970. Förekomsten har undersökts med RC- och kärnborrning under flera olika perioder från 1985 till 2012. Totalt har 11 639 meter borrats, fördelat på 157 hål. Borrningsnätet i det centrala området är 20×20 m. Det har emellertid visat sig att de äldsta kärnorna har för klena dimensioner för att analyserna skall vara representativa för mineraliseringstypen. Resultaten från den tidiga borrningen kan därför inte ingå i en relevant halt- och tonnageberäkning. Vid sidan av kärnborrningen genomfördes på 1980-talet geofysiska mätningar inom området och 1997 avrymdes några mindre delområden. Ytterligare geofysiska undersökningar (IP-mätningar) har gjorts under 2008. Under hösten 2012 genomfördes en mindre försöksbrytning (370 ton) och materialet från denna användes för anrikningstester i pilotskala vid GTK Mintec's faciliteter i Outokumpu.
Outotec har utfört den senaste uppskattningen av mineraltillgångarna för Rämepuro år 2013. I denna, som följer JORC-koden, har en cut off på 0,5 gram guld per ton använts. Uppskattningen resulterade med en cut off 0,5 g/t guld en indikerad mineraltillgång på 347 kt med en halt på 2,2 g/t guld och med en cut off 1,0 g/t guld en indikerad mineraltillgång på 305 kt med en halt på 2,4 g/t guld
Reservationer, undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner
TUKES har beviljat bearbetningskoncessionen för Hosko i december 2012. Innan koncessionen blir laglig måste emellertid en lantmäteriförrättning göras under barmarkstiden sommaren 2013. En utredning av miljökonsekvenserna vid en exploatering av mineraliseringen pågår. Fyndighetens förlängningar mot norr och söder täcks av giltiga och ansökta undersökningstillstånd.
Den borrning som genomförts i Hoskoområdet, totalt 10 243 borrmeter fördelat på 71 borrhål, indikerar att den guldförande zonen löper kontinuerligt. Lokalt förekommer höga guldhalter, de högsta med upp till hundratals gram per ton. Extrema guldhalter, upp till 1,77 kg per ton, har noterats i enstaka meterlånga kärnsektioner. Guldet i Hoskofyndigheten förekommer heterogent både vad gäller fördelning och kornstorlek vilket ger upphov till betydande "nugget-effekt". Detta innebär att grova guldkorn som förekommer glest är svårare att "fånga" i en borrkärna än mindre mer homogent fördelade guldkorn. "Nugget-effekten" försvårar prospekteringsarbetet samt orsakar ökade kostnader, eftersom borrningen måste ske med grova hål som borras nära varandra och analyser göras på omfattande provmaterial.
Runge Ltd har genomfört den senaste uppskattningen av mineraltillgångarna i Hoskomineraliseringen. I denna, som utförts enligt JORC-koden, har en cut-off på 0,5 gram guld per ton använts. Mineralreservsberäkningen för Hoskomineraliseringen genomfördes av Maptek/KRJA Systems Ltd under sommaren 2009. Den baserar sig på Runge Ltd:s mineraltillgångsmodell med en cut off på 0,5 gram guld per ton. I beräkningen användes ett guldpris på 720 USD/oz och växelkursen EUR/USD 1,3. Gråbergsinblandningen antogs vara 15 procent och malmförlusten cirka 5 procent.
Mineralreservsberäkningen resulterade i ett bevisat och sannolikt tonnage på 129 kton med en genomsnittlig guldhalt på 9,9 g/t, vilket motsvarar 40 848 oz eller 1 271 kg guld. Antagna mineraltillgångar utöver mineralreserverna beräknades till 547 kton med en genomsnittlig guldhalt på 1,8 g/t, vilket motsvarar 31 656 oz eller 985 kg guld.
En testbrytning i pilot skala (<500 t) kommer att utföras vid Hosko under sommaren 2013 om alla myndighetstillstånd då erhållits. Den ovan nämnda lantmäteriförrättning skal också genomföras under sommaren 2013.
Reservationer, undersökningstillstånd och
bearbetningskoncessioner
Hela prospekteringsområdet täcks av olika slags mineralrättigheter eller ansökningar om sådana.
Endomines har under 2011 till 2012 borrat 26 hål (4 713 m) för att undersöka Korvilansuo-mineraliseringen. 2012 borrades tre kärnborrhål (441 m) på Elinjärvi området. Utöver detta har GTK utfört borrningar inom området samt i dess omgivning. Totalt har 33 hål borrats (5 985 m) med ett profilavstånd på huvudsakligen flera hundra meter. Borrningarna har resulterat i att den geologiska strukturen i stort klargjorts. Den guldförande horisonten följer en skjuvzon efter Kuittilatonalitens västra kontakt. Guld har observerats i olika vulkaniska eller vulkaniskt sedimentära bergartslager samt i tonalitens gränsområde mot de suprakrustala bergarterna.
En utredning av miljökonsekvenserna (MKB) vid en exploatering av Korvilansuoförekomsten pågår.
Endast Korvilansuoförekomsten har undersökts med kärnborrning i sådan omfattning att en första mineraltillgångsuppskattning har kunnat utföras. Outotec Oyj har uppskattat att mineraltillgångarna vid en cut-off på 0,5 g/t guld uppgår till 256 000 ton med en genomsnittlig guldhalt på 2,0 g/t.
Ett nytt borrprogram har planerats för att bättre kunna binda samman mineraliseringarna i den långa mineraliserade zonen vilken kommer att vara ett av Bolagets viktigaste prospekteringsobjekt under 2013–2014.
Endomines har ansökt om bearbetningskoncession för Muurinsuo. Ansökan som för närvarande behandlas av myndigheten väntas bli beviljad under våren vilket innebär att lantmäteriförrättning kan genomföras under sommaren 2013. Eventuella fortsättningar av mineraliseringen mot nordost och sydväst täcks av befintliga undersökningstillstånd. En utredning av miljökonsekvenserna (MKB) vid en exploatering av förekomsten pågår.
Endomines har under 2006 till 2008 borrat 29 hål (2 502 m) för att undersöka Muurinsuo-mineraliseringen. Utöver detta har GTK utfört borrningar inom området och totalt har 59 hål borrats (5 340 m). Dessa är huvudsakligen borrade med ett profilavstånd på 20 meter. Borrningarna har resulterat i att den geologiska strukturen klargjorts. Guldmineraliseringen är oftast knuten till lager av mörkgrön mafisk tuff. Den guldförande horisonten är enkel att känna igen vilket gör att den lätt kan identifieras och följas vid en eventuell framtida brytning.
Förutsättningarna för att anrika mineraliseringen har undersökts inom ramen för ett samarbete med GTK och Mintec. Resultaten visar att det är möjligt att nå ett utbyte på cirka 90 % med de anrikningsmetoder som är i bruk i Pampalo samt att koncentratet är kommersiellt acceptabelt.
Runge Ltd har utfört den senaste uppskattningen av mineraltillgångarna 2008. Vid denna användes en cut off på 0,5 gram guld per ton. Uppskattningen, som följer JORC-koden, visar att de indikerade och antagna mineraltillgångarna tillsammans uppgår till 997 kton med 1,7 gram guld per ton. Baserat på Runge Ltd:s mineraltillgångsuppskattning utförde Maptek/KRJA Systems Ltd en uppskattning av mineralreserverna i april 2009. I denna användes en cut-off på 1,0 gram guld per ton, ett guldpris på 720 USD/oz samt växelkursen EUR/USD 1,3. Gråbergsinblandningen sattes till 15 procent och malmförlusten till 5 procent. Mineralreservsuppskattningen resulterade i ett sannolikt tonnage på 67 kton med en genomsnittlig guldhalt på 3,0 g/t, vilket motsvarar 6 462 oz eller 201 kg guld. Antagna mineraltillgångar utöver mineralreserver beräknades till 786 kton med en genomsnittshalt på 1,5 g/t, vilket motsvarar 37 906 oz eller 1 179 kg guld.
Ett nytt borrprogram planeras för att bättre kunna binda samman mineraliseringarna i Muurinsuomineraliseringen. Möjligheterna till underjordsbrytning kommer att granskas mer i detalj.
Kuivisto East-mineraliseringen är belägen 7 km norr om Pampalo nära den nordnordvästligt löpande Hattuskjuvzonen i ett för guldmineraliseringar gynnsamt strukturgeologiskt läge. En utredning av Miljökonsekvenserna (MKB) vid en exploatering av förekomsterna pågår. Endomines har ansökt om bearbetningskoncession för Kuivisto East-förekomsten.
GTK och Endomines har genom prospekteringsinsatser inom Kuivisto East påvisat en 300–400 meter lång guldförande mineralisering. Guldhalten är något lägre än i Pampaloförekomsten. De hittills rikast mineraliserade kärnsektionerna innehåller 3,6 gram guld per ton (12 meters kärnsektion) respektive 4,3 gram guld per ton (6 meters kärnsektion). Totalt har 3 434 meter kärnborrning och RC-borrning utförts i Kuivisto East.
Under 2009 utförde Maptek/KRJA Systems Ltd. en uppskattning av mineraltillgångarna enligt JORC-koden för Kuivisto East-förekomsten. I denna användes 0,5 gram guld per ton som cut-off.
Uppskattningen av mineraltillgångarna resulterade i ett indikerat tonnage på 37 kton med en genomsnittlig guldhalt på 3,2 g/t, vilket motsvarar 3 807 oz eller 118 kg guld, samt ett antaget tonnage på 145 kton med en genomsnittshalt på 1,0 g/t, vilket motsvarar 4 662 oz eller 145 kg guld.
Den centrala delen av förekomsten kommer att jordavrymmas för att detaljerade strukturstudier skall kunna göras innan någon ytterligare borrning planeras.
Kuittilaförekomsten, som ligger cirka 30 km söder om Pampalo, är en av de sydligast kända guldfyndigheterna utmed den Karelska Guldlinjen. Mineraliseringen utgörs av kvarts-karbonatgångar med disseminerat guld. Dessa uppträder i anslutning till en skjuvzon längs Kuittilatonalitens kontakt mot Hattuskiffern. Fyra olika gångsystem har kunnat identifieras i området. Den guldförande zonen, som är några hundra meter bred, har kunnat följas en sträcka av 1 km utmed den i nord-syd gående skjuvzonen.
Endomines har under 2010 ansökt om bearbetningskoncession för Kuittilaförekomsten. En utredning av miljökonsekvenserna (MKB) vid en eventuell brytning pågår.
Totalt har 3 847 meter kärnborrning utförts i Kuittilaområdet. Endomines, som påbörjade undersökningarna i Kuittila 2006, har borrat 644 m av dessa. De bästa kärnsektionerna noterades från samma borrhål. Den övre sektionen håller 4,8 gram guld per ton över 5,3 m medan den djupare liggande mineraliseringen representeras av en 6,9 m lång kärnsektion med 2,3 gram guld per ton.
En historisk uppskattning av mineraltillgångarna, som utförts av GTK, resulterade i 275 kton med 2,6 gram guld per ton.
Endomines avser att genom fortsatta prospekteringsaktiviteter ytterligare förädla förekomsten främst genom att uppgradera och klassificera mineraltillgångarna enligt JORC-koden.
Porkonenförekomsten i finska Lappland uppträder i en geologisk miljö som liknar den i några av världens största guldfyndigheter som t.ex. Homestake i USA och Morro Velho i Brasilien. Området domineras av sedimentära, kvartsrandiga järnmalmer i metavulkaniter. Sektioner där senare rörelser i jordskorpan skapat skärande skjuvzoner anses ha god potential för att rymma guldmineraliseringar. Historiska prospekteringsinsatser visar att det inom området finns järn- och manganmineraliseringar, geokemiska anomalier och guldindikationer i form av mineraliserade block. Nya analyser av äldre borrkärnor har dessutom visat att dessa träffat guldmineraliserade zoner, vilket har verifierats av Bolagets undersökningar i området.
Berggrunden i Porkonen tillhör ett proterozoiskt grönstensbälte som sträcker sig från norska kusten över Sverige, Finland och vidare in i Ryssland. Ett fyrtiotal guldmineraliseringar är kända i grönstenen runt Kittilä och Sodankylä. Merparten av dessa är knutna till en betydande tektonisk skjuvzon, den s.k. Sirkkalinjen.
Endomines har 19 undersökningstillstånd, med en total area av 1 712 hektar, och Bolaget har dessutom ansökt om 10 nya undersökningstillstånd (totalt 965 hektar) i Porkonenområdet. Detaljerad kartering och provtagning har genomförts i området. Geologiskt intressanta delområden kommer att undersökas vidare med geofysiska och geokemiska metoder
Bolaget har borrat 2 (628 m) kärnborrhål vid Porkonen. Dessa kan karakteriseras som "geologiska" borrhål vars primära målsättning var att undersöka lagerföljden i berggrunden och ge en bättre helhetsbild av geologin i området och därmed ge underlag för en bättre planering av kommande insatser. Ett liknande borrinsats planeras inom ett annat stratigrafiskt läge i området. Endomines bedömer att Porkonen formationen har betydande malmpotential.
Kivimaaprojektet befinner sig i ett initialt skede, men historiska prospekteringsinsatser visar att det inom området finns guldmineraliseringar i fast berg samt geokemiska guldanomalier och guldförande block. Outokumpus prospektering på 1960-talet resulterade i upptäckten av ett 350 meter långt och 1–6 meter brett guldförande kvartsgångsystem, vars djupgående är okänt.
År 1969 utförde Outokumpu en provbrytning på 18 600 ton som höll cirka 2 gram guld/ton och 1,2 procent koppar.
Kivimaaförekomsten är en orogen koppar-guldmineralisering som är knuten till kvartsgångar och omgivande omvandlingszoner i en öst-västligt löpande förkastning i dolerit. Guld förekommer som fria korn och som inneslutningar i arsenikkis. Den hittills gjorda kärnborrningen visar att mineraliseringen sträcker sig till minst 60 meters djup.
Endomines har fyra undersökningstillstånd, med en total area av 207 hektar, och Bolaget har ansökt om ytterligare nio undersökningstillstånd (totalt 705 hektar) i Kivimaaområdet. Sammanställningar av historiska data visar att det kan finnas ytterligare mineraliseringar inom Bolagets undersökningstillstånd. För att lokalisera dessa kommer i första hand geokemisk provtagning att göras. Kivimaamineraliseringens djupare delar kommer att undersökas med ytterligare kärnborrning.
Hösten 2007 borrade Endomines fem nya hål mot Kivimaamineraliseringen. Alla träffade den mineraliserade zonen. Den rikast mineraliserade kärnsektionen från denna borrningskampanj höll 1,75 procent koppar och 0,75 gram guld per ton över 6,6 meter. Förekomstens tonnage har inte klassificerats enligt JORC-koden.
Endomines ingick den 5 juli 2012 ett avtal med det australiska bolaget Cove Resources, genom vilket Bolaget förbinder sig att överlåta samtliga aktier i Kalvinit Oy till Cove Resources, under förutsättning att Cover Resources anser att resultatet av den "feasibility"-studie, som ska genomföras av Cove Resources innan den 15 april 2013, är tillfredsställande.
Endomines äger mineralrättigheterna för alla de kända guldförekomsterna utmed den Karelska Guldlinjen. Att ett bolag kontrollerar alla kända förekomster i anslutning till en potentiellt guldförande struktur i ett grönstensbälte är ovanligt. Oftast har flera olika bolag undersökningstillstånd och/eller bearbetningskoncessioner längs en malmpotentiell struktur vilket försvårar ett optimalt utnyttjande av den sammantagna mineralreserven.
Endomines undersökningstillstånd utmed den Karelska Guldlinjen ligger mycket väl samlade inom en sträcka av 40 km. Den Karelska Guldlinjen är en del av ett grönstensbälte som börjar i Ryssland norr om Ladoga och löper in i Finland för att sedan åter böja av österut in i Ryssland mot Kostamus.
Bolagets bevisade och sannolika mineralreserver avseende guldmalm uppgår till sammanlagt 1 400 000 ton med en genomsnittlig guldhalt på 3,9 gram per ton (motsvarande ett guldinnehåll på totalt 173 791 oz eller 5 406 kg). Bolagets mineraltillgångar utöver mineralreserverna uppgår till 2 446 000 ton. Av dessa är 130 000 ton klassificerade som indikerade mineraltillgångar med en genomsnittlig guldhalt på 2,4 gram per ton (motsvarande ett guldinnehåll på totalt 10 265 oz eller 319 kg) och 2 316 000 ton klassificerade som antagna mineraltillgångar med en genomsnittlig guldhalt på 1,8 gram per ton (motsvarande ett guldinnehåll på totalt 132 574 oz eller 4 124 kg). Endomines mineraltillgångar och mineralreserver per den 31 december 2012 i guldfyndigheter i anslutning till den Karelska Guldlinjen redovisas i detalj i tabellerna på sidan 25. Framöver avser Endomines att låta genomföra och offentliggöra uppdaterade uppskattningar av mineralreserver och mineraltillgångar när dessa väsentligt ändrats som resultat av nya prospekteringsresultat, förändrat guldpris, ändrade brytningsförhållanden eller andra faktorer.
Laboratoriet i Pampalo, smältning av guldkoncentrat för haltbestämning
MINERALreserver (GULD)
| Förekomst | Tonnage (t) | Guldhalt (g/t) | Guldmängd (Oz) | Guldmängd (Kg) | Klassificering | Konsult |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pampalo | 10 000 | 3,0 | 965 | 30 | Lager | Endomines |
| 760 000 | 4,1 | 100 670 | 3 131 | Bevisad | Outotec (Finland) Oy/Endomines | |
| 19 000 | 2,7 | 1 649 | 51 | Sannolik | Outotec (Finland) Oy/Endomines | |
| Delsumma | 789 000 | 4,1 | 103 284 | 3 213 | ||
| Pampalo East | 200 000 | 1,4 | 8 681 | 270 | Sannolik | JK-Kaivossuunnittelu Oy |
| Pampalo totalt | 989 000 | 3,5 | 111 965 | 3 483 | ||
| Hosko | 13 000 | 8,5 | 3 553 | 111 | Bevisad | MAPTEK |
| Hosko | 116 000 | 10,0 | 37 295 | 1 160 | Sannolik | MAPTEK |
| Hosko totalt | 129 000 | 9,9 | 40 848 | 1 271 | ||
| Rämepuro | 215 000 | 2,1 | 14 516 | 452 | Sannolik | Outotec Oyj |
| Muurinsuo | 67 000 | 3,0 | 6 462 | 201 | Sannolik | MAPTEK |
| Totalsumma | 1 400 000 | 3,9 | 173 791 | 5 406 |
| Förekomst | Tonnage (t) | Guldhalt (g/t) | Guldmängd (Oz) | Guldmängd (Kg) | Klassificering | Konsult |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pampalo | 112 000 | 3,2 | 11 379 | 354 | Antagen | Outotec (Finland) Oy/Endomines |
| Pampalo East | 195 000 | 1,2 | 7 523 | 234 | Antagen | Outotec (Finland) Oy |
| Hosko | 547 000 | 1,8 | 31 656 | 985 | Antagen | Runge Limited |
| Rämepuro | 93 000 | 2,2 | 6 458 | 201 | Indikerad | Outotec Oyj |
| Muurinsuo | 786 000 | 1,5 | 37 906 | 1 179 | Antagen | Runge Limited |
| Kuivisto East | 37 000 | 3,2 | 3 807 | 118 | Indikerad | MAPTEK |
| Kuivisto East | 145 000 | 1,0 | 4 662 | 145 | Antagen | MAPTEK |
| Kuittila | 275 000 | 2,6 | 22 988 | 715 | Antagen | GSF, historical |
| Korvilansuo | 256 000 | 2,0 | 16 461 | 512 | Antagen | Outotec (Finland) Oy |
| Totalsumma | 2 446 000 | 1,8 | 142 839 | 4 443 |
Alla siffror är individuellt avrundade. Troy ounce, Oz =31,1035g
Pampalo East mineraltillgångar uppskattade av Outotec (Finland) Oy / Mineralreserver uppskattade av JK-Kaivossuunnittelu: Cut-off: 1,0 g/t; 10% Malmförlust 10%, gråbergsinblandning 15%
Rämepuro mineraltillgångar och mineralreserver uppskattade av Outotec (Finland) Oy: Cut-off 1,0 g/t, malmförlust 10%, gråbergsinblandning 20%
Maptek Hosko och Kuivisto uppskattningar cut-off 0,5 g/t; malmförlust 5%, gråbergsinblandning 15%
Maptek Muurinsuo uppskattning cut-off 1,0 g/t; ore loss 5%, gråbergsinblandning 15%
Tillämpad "Top Cut" på uppskattningarna för mineraltillgångar och mineralreserver - för detailjer se rapportsammandragen på Bolagets hemsida, www.endomines.com
Pampalo 2013 mineraltillgångar och mineralreserver uppskattade av Endomines Oy, verifierade och undertecknade av Outotec (Finland) Oy; cut-off 1 g/t. Gruvbrytning per 31 Jan 2012. Gråbergsinblandning 15%, Malmförlust: ortdrivning 0 %, brytning 12% och brytning nära talk-klorithorisonten 25 %.
| Alla värden i MSEK om ej annat anges | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernens resultaträkning | ||||||
| Summa intäkter | 235,1 | 150,0 | – | – | 0,2 | – |
| EBITDA | 88,7 | 22,8 | –28,3 | –16,2 | –11,5 | –7,2 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –36,3 | –26,8 | –45,3 | –0,8 | –0,7 | –0,5 |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | –24,4 | –2,3 | – | – | – | – |
| Rörelseresultat | 28,1 | –6,3 | –73,6 | –17,0 | –12,2 | –7,8 |
| Finansiella poster - netto | –10,9 | –5,3 | –15,7 | –1,4 | 2,7 | 1,2 |
| Resultat före skatt | 17,2 | –11,6 | –89,3 | –18,4 | –9,5 | –6,6 |
| Inkomstskatt | –8,6 | 0,7 | 6,0 | 4,6 | – | – |
| Årets resultat på kvarvarande verksamheter | 8,6 | –10,9 | –83,3 | –13,8 | –9,5 | –6,6 |
| Koncernens balansräkning | ||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 56,7 | 44,2 | 143,1 | 200,5 | 212,6 | 158,0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 248,8 | 265,9 | 161,7 | 32,1 | 5,8 | 2,4 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 53,2 | 77,0 | 62,5 | 13,3 | – | – |
| Varulager | 7,5 | 8,4 | 14,2 | – | – | – |
| Kortfristiga fordringar och övriga tillgångar | 67,9 | 40,4 | 10,1 | 12,2 | 1,5 | 3,2 |
| Likvida medel | 69,0 | 46,3 | 65,7 | 139,2 | 31,8 | 69,1 |
| Summa tillgångar | 503,1 | 482,2 | 457,5 | 397,3 | 251,7 | 232,7 |
| Eget kapital | 135,7 | 89,8 | 143,6 | 368,3 | 228,7 | 210,6 |
| Upplåning | 75,4 | 89,5 | 87,1 | 12,7 | 13,6 | 14,1 |
| Derivatinstrument | 233,1 | 257,1 | 195,6 | – | – | – |
| Övriga skulder | 58,9 | 45,8 | 31,2 | 16,3 | 9,4 | 8,0 |
| Summa eget kapital och skulder | 503,1 | 482,2 | 457,5 | 397,3 | 251,7 | 232,7 |
| Kassaflödesanalyser | ||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 66,8 | 12,3 | –34,3 | –14,5 | –7,7 | –4,8 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –31,8 | –22,4 | –143,4 | –36,4 | –30,0 | –24,9 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –10,5 | –9,1 | 105,9 | 158,4 | – | 79,7 |
| Årets kassaflöde | 24,5 | –19,2 | –71,8 | 107,5 | –37,7 | 50,0 |
| Alla värden i MSEK om ej annat anges | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal | ||||||
| Omsättningstillväxt, % | 56,7 | n/a | n/a | n/a | n/a | n/a |
| EBITDA-marginal | 37,7 | 15,2 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Rörelsemarginal, % | 12,0 | –4,2 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Soliditet, % | 27,0 | 18,6 | 31,4 | 92,7 | 90,9 | 90,5 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 6,4 | 43,2 | 21,4 | –126,5 | –18,2 | –55,0 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 4,7 | 48,1 | 14,9 | –34,3 | –8,0 | –26,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | 7,6 | –9,3 | –32,5 | –4,6 | –4,3 | –3,1 |
| Medelantal anställda | 75 | 58 | 27 | 8 | 10 | 7 |
| Data per aktie | ||||||
| Antal aktier vid årets slut i tusental | 79 442 | 79 442 | 79 442 | 73 344 | 33 922 | 33 922 |
| Antal aktier i genomsnitt i tusental | 79 442 | 79 442 | 73 611 | 36 297 | 33 922 | 28 053 |
| Resultat per aktie, SEK | 0,11 | –0,14 | –1,13 | –0,38 | –0,28 | –0,24 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 1,71 | 1,13 | 1,81 | 5,02 | 6,74 | 6,21 |
| Börskurs vid årets slut, SEK | 5,60 | 7,10 | 9,40 | 4,31 | 1,40 | 3,94 |
| Marknadsvärde vid årets slut, MSEK | 444,9 | 564,0 | 746,8 | 316,1 | 47,5 | 133,7 |
| EBITDA | Resultat före avskrivningar, nedskrivningar och orealiserat resultat på säkringsinstrument |
|---|---|
| EBITDA-marginal | EBITD A i procent av summa intäkter |
| Rörelsemarginal | Rörelseresultat i procent av summa intäkter |
| Immateriella anläggningstillgångar | Balanserade utgifter avseende prospekterings- och utvärderingstillgångar |
| Soliditet | Eget kapital i procent av balansomslutning vid slutet av det aktuella året |
| Avkastning på eget kapital | Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital. |
| Genomsnittligt eget kapital | Genomsnittligt eget kapital har beräknats som genomsnittet av ingående och utgående eget kapital |
| Resultat per aktie | Årets resultat från kvarvarande verksamheter delat med genomsnittligt antal aktier för perioden |
| Eget kapital per aktie | Eget kapital delat med antal utestående aktier vid periodens slut |
| Antal aktier | Är emissionskorrigerat i förekommande fall |
| Börskurs | Är emissionskorrigerat i förekommande fall |
Karl-Axel Waplan (f. 1951), styrelseordförande sedan 2008, medlem i ersättningskommittén, medlem i valberedningen. Mer än 30 års erfarenhet från metalloch gruvindustrin.
Övriga uppdrag: Verkställande direktör i Northland Resources S.A. Styrelseordförande i Northland Resources AB, Northland Exploration Sweden AB, Northland Logistics AB och Northland Logistics AS. Styrelseledamot i IGRENE och i Endomines svenska dotterbolag Endomines Förvaltning AB.
Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Verkställande direktör i Lundin Mining Ltd och i Northland Resources AB. Verkställande direktör och styrelseledamot i Lundin Mining AB och Ocra Minerals AB. Styrelseordförande i Galmoy Mines Ltd, Zinkgruvan Mining AB, North Atlantic Natural Resources AB, Lundin Mining Holding AB, Kopparberg Mining Exploration AB (tidigare Lundin Mining Exploration AB), Gunnarn Mining AB, Gunnarn Exploration AB, Northland Resources Sahavaara Mine AB och i RADKIN Management AB. Styrelseledamot i Feralco AB, Raw Materials Group RMG AB och i Union Resources Ltd. Utbildning: Civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Aktier: 260 000.
Meg Tivéus (f. 1943), styrelseledamot sedan 2012. Ordförande i revisionskommittén.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Arkitektkopia AB, Arkitektkopia Holding AB, Björn Axén Hairdressers AB, Björn Axén Retail AB, Björn Axén Academy AB, Dawn 1 AB (Solhagagruppen) och Folktandvården Stockholms län AB. Styrelseledamot i Swedish Match AB, Nordea Fonder Aktiebolag, Cloetta AB, Meg Tivéus AB och i O2 el Ekonomisk Förening. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Styrelseordförande i Boss Media AB, Danderyds Sjukhus AB och i Sveriges Marknadsförbunds Service AB. Styrelseledamot i Billerud AB, Fazers Services AB, Frösunda LSS AB, IUC Sverige AB, Nordic Cable Acquisition Company Sub-Holding AB, Paynova AB, Victoria Park AB, Apoteket Farmaci AB och i Sveaporten AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i
Stockholm Aktier: 10 000.
Timo Lindborg (f. 1955) styrelseledamot sedan 2005. 30 års erfarenhet inom gruvindustrin, med inriktning på prospektering och utveckling av gruvprojekt i Sverige och Finland. Han är en av Endomines Oy:s och Kalvinit Oy:s grundare.
Övriga uppdrag: Verkställande direktör för Sotkamo Silver AB sedan 2010 samt styrelseordförande i Sotkamo Silver Oy. Genom bolag delägare i Baltic Mining Oy. Verkställande direktör, styrelseledamot och delägare i Familjebolaget Arkkitehti- ja ympäristösuunnittelu Hentilä & Lindborg Oy. Professor, Mineral entreprenörskap, Uleåborgs universitet och Luleå tekniska universitet. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: VD för Endomines Oy (1995-2009), och industrimineralbolaget Kalvinit Oy (1997 - 2009), som slogs ihop 2005 för att bli Endomines AB. VD för Endomines AB mellan 2005 och 2009. Strategisk konsult i Endomines från 2009 till juli 2010. Styrelseledamot i Oulun Energia Siirto ja Jakelu Oy 2007–2013. Styrelsemedlem och vice ordförande i Uleåborgs affärsdrivande verk 2004 till 2008. Utbildning: Teknologie doktor i industriell ekonomi vid Uleåborgs Universitet, Finland, Civilingenjör i miljö och vattenteknik, Uleåborgs Universitet, Finland, samt fil.kand. i geologi, Uppsala Universitet, Sverige
Aktier: 2 340 056
Lars-Göran Ohlsson (f. 1944), styrelseledamot sedan 2006 och medlem i teknik och säkerhetskommittén och revisionskommittén. Har nära 40 års erfarenhet inom gruvindustrin med inriktning på prospektering och fyndighetsvärdering. Övriga uppdrag: Verkställande direktör och styrelseledamot i GEO-Management i Luleå AB. Styrelseledamot i Lappland Goldminers AB, Kopparberg Mineral AB, Nordic Iron Ore AB och Norrliden Mining AB. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Verkställande direktör och styrelseledamot i Dannemora mineral AB. Styrelseordförande i Dannemora Prospektering AB och Dannemora Magnetit AB. Verkställande direktör tillika styrelseordförande i Oijärvi Resources Oy. Utbildning: Bergsingenjörsexamen, KTH, Stockholm. Aktier: 0
Rauno Pitkänen (f. 1950), styrelseledamot sedan 2010 och medlem i teknik och säkerhetskommittén och i revisionskommittén. Har över 30 års erfarenhet av gruvdrift inom basmetallindustrin. Övriga uppdrag: Vice president, Offering Development i Sandvik Mining and Construction Finland Oy, där han även har haft ett flertal ledande befattningar inom bolagets gruvdivision sedan 2006. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Olika chefsuppdrag i Sandvik Mining and Construction Finland Oy. Utbildning: MSc. (Geology,
Mining and Metal Processing), Helsinki Technical University, Finland Aktier: 7 380
Staffan Simberg (f. 1949), styrelseledamot sedan 2011 och medlem i revisionskommittén. Har lång erfarenhet från IT-sektorn med bland annat 20 år i Nokiakoncernen.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande tillika verkställande direktör i NEZ-Invest Ab och styrelseordförande i Svensk Linjebesiktning AB samt Simberg & Partners Ab. Styrelsemedlem och ordförande i revisionskommittén i Elektrobit Oyj, styrelsemedlem i Elektrobit Technologies Oy, Nordic Vehicle Conversion AB, Silva Group AB och Luoman Vesiosuuskunta-Bobäck Vattenandelslag. Medlem i investeringskommittén i K III Sweden AB.
Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Medlem av Advisory Board i Landis & Gyr AG, industriell rådgivare åt Metso Oyj samt Cargotec Oyj, styrelseordförande i Metso Panelboard Oy, Simberg & Partners AB och styrelseledamot i Infocare AB. Utbildning: Studier vid Helsingfors Tekniska Universitet och MBA, IMD, Genève. Aktier: 500 000.
Markus Ekberg (f. 1957) är verkställande direktör i Endomines AB sedan augusti 2009. 30 års erfarenhet från internationell gruvindustri i Finland, Norge, Irland och Australien.
Övriga uppdrag: Ägare av, verkställande direktör tillika styrelseledamot i Karelian Resource Service Oy. Indirekt delägare av, verkställande direktör och styrelseordförande i Tetra Minerals Oy och Kodal Phosphate AS. Verkställande direktör och styrelseledamot i Endomines finska dotterbolag Endomines Oy och Kalvinit Oy. Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Vice verkställande direktör i Finn Nickel Oy vid Hitura gruva. Verkställande direktör i Hitura Mining Oy. Utbildning: Fil.mag. i Geologi, Turku University, Finland, Eurogeologist. Aktier: 60 000. Personaloptioner: 800 000.
Jaakko Liikanen (f. 1952) är teknisk chef och vice VD både i Endomines Oy och i dotterbolaget Kalvinit Oy (industrimineral). Han är en av Endomines Oy:s och Kalvinit Oy:s grundare tillsammans med Timo Lindborg. Har över 30 års erfarenhet inom gruvindustrin.
Övriga uppdrag: Uppdrag i Endomines finska dotterbolag som vice verkställande direktör och styrelseledamot i Endomines Oy. Av SveMin utsedd s.k.
åren: - Utbildning: Fil.kand. i Geologi, Uppsala Universitet
Aktier: 1 120 892. Personaloptioner: 550 000
Börje Lindén (f. 1954), CFO hos Endomines sedan augusti 2008 samt vice verkställande direktör sedan december 2010. Har över 20 års erfarenhet från ledande befattningar inom ekonomi och finans hos internationella företag, samt i Sverige och Finland.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Endomines finska dotterbolag Endomines Oy och Kalvinit Oy
Avslutade uppdrag de senaste fem åren: -
Utbildning: Ekonomie Magister., Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, Finland Aktier: 10 000. Personaloptioner 550 000
Janne Muttonen (f. 1975), Chef vid Pampalo Gruva sedan 2010. Mer än 10 års erfarenhet från byggindustrin och projektledningsuppdrag.
Övriga uppdrag: - Avslutade uppdrag de senaste fem åren: Projektledare vid AhmaInsinöörit Oy (projektledare för Pampalo) samt arbetsledare vid Lujatalo Oy. Utbildning: Kandidatexamen i teknik,
Norra Karelen Yrkeshögskola. Aktier: 4 000. Personaloptioner 400 000.
Endomines aktier har emitterats enligt svensk lag och är registrerade hos Euroclear i elektronisk form, med ISIN-kod SE00 0180 3131. Euroclear för även Bolagets aktiebok. Enligt Endomines bolagsordning skall Bolagets aktiekapital uppgå till lägst 220 000 000 SEK och högst 880 000 000 SEK och antalet aktier skall uppgå till lägst 73 000 000 och högst 292 000 000. Aktiens kvotvärde är 3,00 SEK. Varje aktie berättigar till en röst vid Endomines bolagsstämma och samtliga aktier har lika rätt till utdelning och överskott vid likvidation. Endomines har 79 441 625 aktier utestående, motsvarande ett aktiekapital om 238 324 875 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda. Förändringar av aktieägarnas rättigheter förutsätter ändring av bolagsordningen i enlighet med gällande lagstiftning. Aktieägare har företrädesrätt till teckning av nya aktier i samband med nyemission i Bolaget i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551) såtillvida ej annat föreskrivs i emissionsbeslutet. Bolaget har inget innehav av egna aktier. Dock innehar Endomines dotterbolag Endomines Förvaltning AB totalt 3 442 000 teckningsoptioner för säkerställande av Endomines åtaganden enligt innevarande personaloptionsprogram (se nedan under avsnittet "Utestående teckningsoptioner").
Endominesaktien är inte och har inte varit föremål för ett offentligt uppköpserbjudande eller dylikt erbjudande. Bolaget har endast ett aktieslag.
Nedanstående tabell visar förändringen av aktiekapitalet och antalet aktier i Endomines sedan Bolaget bildades 2005.
Den minskning av aktiekapitalet som genomfördes 2009 skedde i anslutning till den företrädesemission som genomfördes samma år. Syftet med aktiekapitalminskningen var att möjliggöra och underlätta nyemissionen, och skedde utan indragning av aktier för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.
| Namn | Antal | Andel, % |
|---|---|---|
| Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension | 10 699 018 | 13,47 |
| Svenska Handelsbanken AB Markets | 7 903 864 | 9,95 |
| Suomen Teollisuussijoitus Oy | 6 372 227 | 8,02 |
| Yggdrasil AB | 6 298 580 | 7,93 |
| Nordea Bank Finland Abp | 4 358 593 | 5,49 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 2 701 677 | 3,40 |
| Lindborg, Timo* | 2 340 056 | 2,95 |
| Ålandsbanken Ab, W8IMY | 1 832 850 | 2,31 |
| Skandinaviska Enskilda Banken S.A. | 1 175 000 | 1,48 |
| JPM Chase NA | 1 150 000 | 1,45 |
| Liikanen, Jaakko | 1 120 892 | 1,41 |
| Strömman International AB | 1 025 000 | 1,29 |
| Svea Ekonomi AB | 906 660 | 1,14 |
| CBLDN -Pohjola Bank Plc Client A/C |
905 507 | 1,14 |
| WIP Hakkapeliitat Sijoitusrahasto | 900 000 | 1,13 |
| Runesson, Paula | 646 530 | 0,81 |
| Friends Provident International Ltd | 598 007 | 0,75 |
| Söderberg, Carl | 535 673 | 0,67 |
| Sigur Holding S/A | 500 000 | 0,63 |
| Trustor AB | 500 000 | 0,63 |
| Staffan Simberg* | 500 000 | 0,63 |
| Banque Carnegie Luxembourg SA | 483 298 | 0,61 |
| Magnusson, Bernt | 405 485 | 0,51 |
| Kamprad, Ingvar | 400 000 | 0,50 |
| Övriga | 25 182 708 | 31,70 |
| Summa | 79 441 625 | 100,00 |
*Styrelseledamot, inlkusive indirekt ägande
Källa: Euroclear och Bolaget
| Antal aktier | Aktieka pital, SEK |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Händelse | Förändring | Summa | Förändring | Totalt | Kvotvärde, SEK |
| 2005 | Bolagsbildande | 1 000 | 1 000 | 100 000 | 100 000 | 100,00 |
| 2006 | Emissioner | 11 659 871 | 11 660 871 | 58 204 355 | 58 304 355 | 5,00 |
| 2007 | Nyemission | 6 675 000 | 18 335 871 | 33 375 000 | 91 679 355 | 5,00 |
| 2009 | Aktiekapitalminskning | 0 | 18 335 871 | –36 671 742 | 55 007 613 | 3,00 |
| 2009 | Företrädesemission | 55 007 613 | 73 343 484 | 165 022 839 | 220 030 452 | 3,00 |
| 2010 | Lösen av teckningsoptioner | 6 098 141 | 79 441 625 | 18 294 423 | 238 324 875 | 3,00 |
Endomines hade 2 225 st aktieägare per den 28 december 2012 enligt Euroclear. Tabellen till höger visar Bolagets tjugo största ägare per den 28 december 2012. Såvitt styrelsen för Endomines känner till, föreligger inte några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan några av Endomines aktieägare som syftar till gemensamt inflytande över Bolaget. Såvitt styrelsen för Endomines känner till finns det heller inga överenskommelser eller motsvarande avtal som kan komma att leda till att kontrollen över Bolaget förändras.
I anledning av Bolagets pågående personaloptionsprogram, varav det ena beslutades vid extra bolagsstämma den 12 november 2009 och det andra beslutades vid årsstämman den 28 april 2011, och som beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten för 2012, se hemsidan, har Bolaget emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB. Syftet med dessa teckningsoptioner är att säkerställa leverans av aktier under personaloptionsprogrammen samt att likvidmässigt säkra utbetalning av framtida sociala avgifter till följd av personaloptionsprogrammen. Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 200 000 personaloptioner och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 100 000 personaloptioner. Vid full tilldelning och utnyttjande av samtliga personaloptioner som omfattas av programmen, samt fullt utnyttjande av teckningsoptioner, innebär detta en utspädning på högst 4,2 procent beräknat på antalet utestående aktier i Bolaget.
Styrelsen har med stöd av det emissionsbemyndigande som erhölls på årsstämman 2012 beslutat om en riktad nyemission av 7 944 000 aktier ("Emissionen"). Tilldelning av 7 944 000 aktier har skett till huvudsakligen svenska och finländska investerare. Emissionskursen bestämdes genom book building till 6,10 SEK, vilket motsvarar en rabatt mot föregående dags volymviktade genomsnittskurs om 6,3 procent. Genom Emissionen tillförs Bolaget cirka 48 miljoner SEK före emissionskostnader. Efter Emissionen uppgår antalet aktier till 87 385 625, varav de nyemitterade aktierna utgör cirka 9,1 procent av aktiekapitalet. Bolagets aktiekapital ökas med 23 832 000 SEK från 238 324 875 SEK till 262 156 875 SEK. De nya aktierna medför rätt till vinstutdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller närmast efter det att de nya aktierna införts i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Skälet till avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är att nå institutionella investerare och bredda Bolagets investerarbas
Endomines har hittills inte lämnat någon utdelning och har inte lagt fast någon utdelningspolicy.
Beslut om vinstutdelning i svenska aktiebolag fattas av bolagsstämman. Utdelning får endast ske med ett sådant belopp att det efter utdelningen finns full täckning för Bolagets bundna egna kapital och endast om utdelningen framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt Endomines konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (den så kalllade försiktighetsregeln). Som huvudregel får aktieägarna inte besluta om utdelning av ett större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt.
Utdelning utbetalas normalt till aktieägare som ett kontant belopp per aktie genom Euroclear. Rätt till utdelning tillkommer den som på den av bolagsstämman fastställda avstämningsdagen är registrerad som innehavare av aktier i den av Euroclear förda aktieboken. Om aktieägare inte kan nås genom Euroclear kvarstår aktieägarens fordran på Bolaget avseende utdelningsbeloppet och begränsas i tiden endast genom regler om tioårig preskription. Vid preskription tillfaller utdelningsbeloppet Bolaget. Varken aktiebolagslagen eller Bolagets bolagsordning innehåller några restriktioner avseende rätt till utdelning till aktieägare utanför Sverige. Utöver eventuella begränsningar som följer av bank eller clearingsystem i berörda jurisdiktioner, sker utbetalning till sådana aktieägare på samma sätt som till övriga aktieägare med hemvist i Sverige.
Endomines aktie handlas sedan den 7 november 2012 på NASDAQ OMX SMALL CAP i Stockholm under kortnamnet ENDO. Från 19 juni 2007 fram till flytten handlades aktien på NASDAQ OMX First North.
Diagrammet nedan visar Endomines kursutveckling från den 19 juni 2007 till och med den 26 mars 2013. Sista betalkurs den 26 mars 2013 var 6,50 SEK, motsvarande ett börsvärde på cirka 516 MSEK. Under helåret 2012 omsattes totalt 29 miljoner aktier, motsvarande en genomsnittlig omsättning per handelsdag på cirka 117 000 aktier.
Pareto Öhman Fondkommission AB är sedan den 7 november 2013 likviditetsgarant för Endominesaktien i syfte att förbättra likviditeten och minska skillnaden mellan köp- och säljkurs för aktien. Enligt villkoren i avtalet åtar sig Pareto Öhman att, i enlighet med de riktlinjer som utfärdats av NASDAQ OMX Stockholm, ställa köp- och säljkurser för ett belopp motsvarande minst 15 000 SEK vardera för Endominesaktien. Likviditetsgarantin säkerställer att skillnaden mellan köp- och säljkurs för Bolagets aktie inte överstiger fyra procent.
Källa: Infront, NASDAQ OMX
Styrelsen och verkställande direktören för
Org nr 556694-2974
får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2012–31 december 2012
| förvaltningsberättelse | 33 |
|---|---|
| KONCERNENS RA PPORT ÖVER TOTALRES ULTAT |
40 |
| KONCERNENS BALANSRÄ KNING |
41 |
| KONCERNENS RA PPORT ÖVER FÖRÄN DRINGAR I EGET KAPITAL |
42 |
| KONCERNENS RA PPORT ÖVER KASSAFLÖ DEN |
43 |
| MODERB OLAGETS RES ULTATRÄ KNING |
44 |
| MODERB OLAGETS BALANSRÄ KNING |
45 |
| MODERB OLAGETS FÖRÄN DRINGAR I EGET KAPITAL |
46 |
| MODERB OLAGETS KASSAFLÖ DESANAL YS |
46 |
| No ter oc h tilläggsupp lysningar |
47 |
| Styrelsens underskrifter | 75 |
| revisionsberättelse | 76 |
Styrelsen och verkställande direktören för Endomines AB (publ) org.nr. 556694-2974 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012.
Endomines är ett nordiskt gruv- och prospekteringsbolag som inlett produktionen i sin första guldgruva i östra Finland i februari 2011. Gruvan ligger i anslutning till den cirka 4 mil långa guldpotentiella Karelska Guldlinjen utefter vilken Endomines kontrollerar alla hittills kända guldförekomster.
Bolaget har ett flertal guld- och industrimineralförekomster som nått olika utvecklingsstadier. Alla Endomines mineralförekomster ligger i Finland, ett politiskt stabilt land med högt utvecklad infrastruktur och rankat som ett av de länder som har den fördelaktigaste lagstiftningen för gruvverksamhet.
Endomines målsättning är att öka aktieägarvärdet genom att utveckla förekomsterna som ingår i Bolagets omfattande projektportfölj samt att genom fortsatt prospektering lokalisera och förädla nya förekomster i anslutning till den Karelska Guldlinjen och i finska Lappland. Bolaget kommer även att överväga olika andra möjligheter, inklusive förvärv av nya förekomster, för sin fortsatta tillväxt.
Bolagets affärsmetoder och gruvverksamhet grundar sig på hållbara värderingar och på att minimera miljöpåverkan.
• Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter var 0,11 SEK (–0,14)
• Investeringen för kapacitetsökning i Pampalogruvans anrikningsverk påbörjades
Produktionen vid Pampalogruvan utvecklades stabilt under året. Produktionen för 2012 var mycket tillfredsställande och produktionsmålet om 800 kg guld överskreds med bred marginal.
Vårt kontinuerliga arbete med att förbättra säkerheten har även det gett gott resultat. Det är mer än nio månader sedan någon olyckshändelse som lett till sjukfrånvaro inträffat i Pampalo. Även om LTIFR ("Lost Time Injury Frequency") bara uppgår till 9, vilket är betydligt bättre än genomsnittet för industrin, är Bolagets övergripande målsättning att helt undvika alla olyckshändelser. Gruvans säkerhetsrutiner visade sig fungera väl vid den mindre brand som i mitten av januari 2013 inträffade under jord i gruvan. Våra egna anställda har nu arbetat 692 dagar och våra entreprenörer 343 dagar utan att någon olycka inträffat.
Den egna personalen vid Pampalogruvan var vid utgången av perioden 70 personer medan 30 personer var anställda av entreprenörer. Dessutom var fyra personer engagerade i prospekteringen och tre ingick i administration i Stockholm och Ilomants.
Kostnaden per anrikat malmton för helåret uppgick till 640 SEK/ton, vilket var något högre än genomsnittet för 2011 om 614 SEK/ton. "Cash cost" gick dock ned till 753 USD/oz (864) på grund av högre halt i den brutna malmen och därmed större guldproduktion.
Under perioden erhöll Endomines Oy ett positivt beslut från Närings-, trafik-och miljöcentralen i Norra Karelen om ett bidrag på upp till 3,8 MSEK (447 KEUR) till de pågående kapacitetshöjande investeringarna i Pampalos anrikningsverk. Bidraget, som kan uppgå till maximalt 25 procent av de totala maskininvesteringarna, visar att finska myndigheter stödjer gruvnäringen och är positiva till investeringar i Norra Karelen.
| Helår 2011 |
Q1 2012 |
Q2 2012 |
Q3 2012 |
Q4 2012 |
Helår 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruten malm (ton) | 176 745 | 61 134 | 57 718 | 61 988 | 69 950 | 250 790 |
| Anrikad malm (ton) | 210 547 | 61 596 | 64 730 | 64 177 | 59 446 | 249 949 |
| Ingående guldhalt (Au g/t) | 3,4 | 3,2 | 4,4 | 3,2 | 5,4 | 4,0 |
| Guldutbyte i verket (%) | 87,0 | 85,6 | 86,6 | 85,5 | 87,2 | 86,1 |
| Kapacitetsutnyttjande (%) | 85,3 | 86,5 | 94,2 | 95,0 | 88,1 | 91,0 |
| Guldproduktion kg | 615,9 | 168,8 | 244,5 | 175,8 | 277,4 | 866,5 |
| Guldproduktion oz | 19 801 | 5 427 | 7 862 | 5 652 | 8 919 | 27 860 |
| Skadefrekvens LTIFR2) | 35 | 16 | 11 | 10 | 9 | 9 |
| Kostnader per anrikad malmton EUR | 68 | 65 | 76 | 64 | 90 | 73 |
| Kostnader per anrikad malmton SEK | 614 | 579 | 675 | 535 | 778 | 640 |
| Cash Cost3) USD/oz | 864 | 878 | 692 | 804 | 686 | 753 |
1) Produktionsuppgifterna är slutliga och baseras på analysutbyte mellan Boliden och Endomines.
2) LTIFR = Antalet rapporterade skador som lett till en frånvarodag räknat per miljon arbetstimmar beräknat på rullande 12 månader.
3) Endomines beräknar "Cash Cost" per oz i enlighet med riktlinjerna publicerade av "The Gold Institute Production Cost Standard". Malmbrytning, anrikning, gruvadministration samt externa smältkostnader och raffineringskostnader inkluderas i kostnaden medan avskrivningar, övriga kapitalkostnader och prospektering exkluderas, dvs. "Cash Cost" beräknas per betalbar troy oz. Uppgift om "Cash Cost" lämnas som tilläggsinformation och justeras inte enligt IFRS. Kostnaderna har omräknats från EUR med kvartalets genomsnittskurs mot USD.
I början av 2012 inleddes produktionen av gravimetriskt guldkoncentrat i Pampalo och ett försäljningsavtal tecknades med det norska bolaget K.A. Rasmussen AS i maj 2012. Avtalet med Boliden om försäljning av guld i flotationskoncentrat förnyades i september. Endomines kommer att leverera hela den beräknade årsproduktionen på 4 500- 5 500 ton flotationskoncentrat till Bolidens smältverk i Harjavalta i Finland. Avtalet gäller under en tvåårsperiod, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.
Kapacitetsökningsprojektet i Pampalo fortskrider helt enligt kostnads- och tidplan. Testkörningar inleddes i mitten av januari 2013 och övergången till ökad produktionskapacitet förväntas vara fullt genomförd innan utgången av mars. Beslutet om ett förnyat miljötillstånd har fördröjts och förväntas komma först under sommaren 2013. En ökning av produktionskapaciteten till 380 000 ton per år kan dock genomföras inom ramen för det befintliga miljötillståndet då denna inte kommer att medföra ökade utsläpp till naturen från anrikningsverket. Endomines har ansökt om tillstånd för en kapacitetsökning upp till maximalt 450 000 ton per år men förväntas driva anläggningen med en årlig kapacitet på upp till 380 000 ton.
Under 2013 kommer cirka 70–75 procent av malmen att brytas under jord i Pampalogruvan medan resterande tonnage planeras kunna brytas från "Pampalo East" dagbrottet. Dagbrottsbrytningen av malm och sidoberg har redan påbörjats av entreprenören Lemminkäinen Oy.
Våra huvudsakliga framtida mål kommer att vara att ytterligare höja den till verket ingående guldhalten genom att minska gråbergsinblandningen i brytningen. Vi kommer även att ytterligare fördjupa Pampalogruvan samt fortsätta vår prospektering under jord i gruvan och mot intilliggande förekomster från markytan.
Bolaget publicerade den 18 mars 2013 en uppdatering av sina uppskattningar av mineraltillgångar och mineralreserver per den 31 december 2012. Uppskattningarna, som följer den australiensiska JORC-koden från 2012 för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver (Joint Ore Reserve Committee), har gjorts av dels professionella konsulter från externa bolag (Outotec (Finland) Oy och JK-Kaivossuunnittelu Oy), dels av Endomines egna anställda.
| Tonnage (t) |
Guldhalt (g/t) |
Guldmängd (Kg) |
|
|---|---|---|---|
| Bevisad mineralreserv | 773 000 | 4,2 | 3 242 |
| Sannolik mineralreserv | 627 000 | 3,5 | 2 164 |
| Summa mineralreserver | 1 400 000 | 3,9 | 5 406 |
| Antagna mineraltillgångar utöver mineralreserverna |
2 316 000 | 1,8 | 4 124 |
Guldproduktionen från Pampalogruvan under 2012 uppgick till 867 kg medan guldinnehållet i gruvans mineralreserver enbart minskade med 235 kg som resultat av en framgångsrik gruvprospektering vilken under 2012 nästan ersatte de brutna mineralreserverna. Metoderna för gruvbrytningen i Pampalo har förbättrats och effektiviserats under 2012 och tack vare detta har gråbergsinblandningen och malmförlusterna kunnat minskas. Guldhalten i Pampalogruvans mineralreserver har därigenom ökat jämfört med uppskattningarna från föregående år. De lägre guldhalterna i de uppskattade mineralreserverna för Rämepuro beror på att nya bedömningar gjorts och att flera av de guldrika kärnsektionerna från hål som borrats mot de djupare delarna av mineraliseringen har tillmätts en relativt sett mindre betydelse vid uppskattningarna. En ny uppskattning av mineraltillgångarna i Korvilansuoförekomsten har utförts. Denna är relativt försiktigt gjord men det bör understrykas att borrningarna hittills enbart koncentrerats mot en begränsad del av målområdet.
I juni 2011 inleddes systematisk prospektering i form av geofysiska flygmätningar (VTEM) på låg höjd över hela området längs den Karelska Guldlinjen där Bolaget har undersökningstillstånd. Prospekteringen fortsatte med kärnborrning och flera nya målområden har kunnat identifieras under 2011–2012.
Vi kan redan nu konstatera att Bolagets systematiska prospekteringskampanj under perioden 2011–2012 har varit framgångsrik. En ny guldförekomst har identifierats vid Korvilansuo och alla resultat hittills stödjer vår uppfattning att geologin där, och i förlängningen norrut mot det mineraliserade stråket Korvilansuo-Kivisuo-Elinsuo-Muurinsuo, har karaktären av ett arkeiskt grönstensbälte med förekomster som har stor potential att utvecklas till betydande och framgångsrika guldprojekt. Hittills har kärnborrningarna koncentrerats till ett begränsat område på grund av att de ansökta undersökningstillstånden ännu inte behandlats.
De lovande prospekteringsresultaten har medfört att Endomines beslutat att inkludera Korvilansuoförekomsten i den pågående miljökonsekvensbeskrivningen för den Karelska Guldlinjen. Studien, som utförs av Linnunmaa Oy, avser hela den 4 mil långa Karelska Guldlinjen och inkluderar alla hitintills kända guldmineraliseringar samt de långt framskridna prospekteringsprojekten i Hosko, Kuivisto, Rämepuro, Muurinsuo, Korvilansuo och Kuittila.
En ansökan om miljötillstånd för Rämepuroförekomsten förbereds av Pöyry Finland Oy. Målsättningen är att påbörja provdrift under sommaren 2013, vilket dock kräver tillstånd från myndigheterna.
Nuvarande fokusering av verksamheten mot guldproduktion och prospektering inleddes sommaren 2012 då Bolaget i juli slöt avtal om att sälja Kalvinit Oy tillsammans med dess ilmenitförekomster till Cove Resources Ltd, se avsnitt "Avtal om överlåtelse av Ilmenittillgångarna" nedan.
Denna process fortsatte under slutet av året då dotterbolaget Kuovila Limestone Oy såldes till Juuan Dolomiittikalkki Oy.
Den omfattande processen att notera Bolaget på NASDAQ OMX Stockholms huvudlista slutfördes i och med att bolagskommittén godkände Endomines ABs noteringsansökan. Första dagen för handel i Endomines aktie var den 7 november 2012.
Endomines AB (publ) ("Endomines") har den 6 juli 2012 ingått ett avtal med det australiska bolaget Cove Resources Ltd. ("Cove Resources"), genom vilket Endomines förbinder sig att överlåta samtliga aktier i dess helägda dotterbolag Kalvinit Oy ("Kalvinit") till Cove Resources, under förutsättning att Cove Resources anser att resultatet av den "feasiblity"-studie, som ska genomföras av Cove Resources innan den 15 april 2013, är tillfredställande. Kalvinit fokuserar på att utveckla ilmenittillgångarna inom bolagets undersökningstillstånd i Kälviä, Finland.
Om Cove Resources fortskrider med förvärvet efter att "feasiblity"-studien är genomförd, ska Cove Resources erlägga en köpeskilling om 3 MEUR kontant för aktierna i Kalvinit plus en royalty om 2 procent av "Net Smelter Return" avseende producerade och sålda mineralkoncentrat från av Kalvinit ägda förekomster Royalty kan i enlighet med avtalet uppgå till maximalt 7 MEUR. Utav den initiala köpeskillingen om 3 MEUR erlades 150 000 euro i samband med ingåendet av överlåtelseavtalet, vilket belopp ej är återbetalningspliktigt om transaktionen inte genomförs. Ytterligare 850 000 euro kommer att erläggas vid fullföljandet av överlåtelsen. Den återstående delen av köpeskillingen kommer att betalas i två delbetalningar på vardera 1 MEUR den 15 januari 2014 respektive den 15 oktober 2014.
På grund av avtalet redovisas denna verksamhet som resultat från avvecklad verksamhet.
Endomines har i låneavtalet med Bolagets lånefinansiär kommit överens om vissa villkor för finansieringen av investeringarna i gruva och produktionsanläggningar under 2009. Ett av villkoren var att säkerställa att Bolaget i framtiden har åtminstone en viss minimiintäkt från försäljningen av guldkoncentrat. År 2009 avtalades således om ett förbestämt pris på en del av Bolagets försäljning. Överstigande försäljningsvolymen säljs till rådande marknadspriser.
Från och med tredje kvartalet 2011 till och med fjärde kvartalet 2015 säljer Bolaget en viss del av guldproduktionen till det förutbestämda priset om 843 EUR per oz. Avtalad årsvolym varierar mellan 544 och 635 kg. I genomsnitt för hela perioden har 583 kg av produktionen sålts till det fasta priset på 843 EUR per oz.
I april 2012 ändrades avtalet genom att 187 kg (6 000 oz) av 2012 års produktion flyttades framåt till år 2016. Priset på 2016 års försäljning bestämdes till 796 EUR per oz. Anledningen till denna ändring var att skapa finansiering för pågående investering i kapacitetsökning. Som resultat av avtalsändringen kunde 187 kg guld säljas till rådande marknadspris vilket var betydligt högre än det bestämda priset.
Även om aktuella marknadspriser för guld i framtiden ökar kommer den prissäkrade volymen att säljas till det förutbestämda priset. Detta innebär i praktiken att det överstigande priset till den avtalade volymen betalas vidare till banken. Ju högre guldpriset blir desto mera betalas till banken. Ett högre guldpris innebär dock alltid en fördel för Bolaget eftersom resterande ej prissäkrade produktion kan säljas till marknadspris.
Som ett producerande gruvbolag är det en fördel för Endomines om guldpriset stiger. Om guldpriset sjunker under det förutbestämda priset samtidigt som produktionskostnaderna är lägre än guldpriset kan Bolaget ändå redovisa ett positivt kassaflöde från rörelsen och därmed säkerställa även räntor och amorteringar på lån.
En risk med de förutbestämda volymerna och priset är att Bolaget inte förmår producera den prissäkrade volymen. Styrelsens bedömning är dock att risken är relativt liten i synnerhet om produktionen kan ökas genom den pågående investeringen i kapacitetsökning.
I Bolagets rapporter redovisas både verkliga transaktioner (betalning till banken) och s.k. värderingsdifferenser. Värderingsdifferenserna har ingen effekt på Bolagets kassaflöden. På grund av det internationella IFRS-regelverket ska även dessa värderingsdifferenser redovisas i resultat- och balansräkning. Den post som redovisas som skuld i balansräkningen är "fiktiv" i den mening att om guldpriset i framtiden är samma som vid aktuell redovisningstidpunkt kommer betalningen från kunden att fullt ut kompensera för utbetalningen till banken.
När betalning till banken sker, redovisas detta som avdrag från intäkterna för aktuell kvartalsperiod. Värderingsdifferenserna däremot redovisas enbart som kostnad antingen inom rörelseresultatet eller direkt i eget kapital (via totalresultatet).
En mer detaljerad redovisning av koncernens hela säkringsprogram finns i not 17 till denna årsredovisning.
Produktionskostnaderna i Endomines Oy kan variera mellan sommar- och vintertid bland annat på grund av kostnaden för el. Under vintertid ökar elkonsumtionen främst på grund av uppvärmning av ventilationsluften till underjordsgruvan. Samtidigt tenderar elpriset att vara högre under vintertid. Malmbrytningen i gruvan och guldutbytet i verket är inte säsongsberoende, men då malmtyp och guldhalten i denna kan variera relativt mycket kan det uppstå stora skillnader mellan årsresultaten.
De finska dotterbolagens huvudsakliga valuta är EUR både avseende löpande kostnader och investeringar. Försäljningsintäkterna är i huvudsak i USD. Utvecklingen av främst EUR och USD får därmed en väsentlig inverkan på koncernens resultat-, balansräkning och rapporterade kassaflöden.
| Guldpriset enligt LBMA per oz | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| USD | 1 669 | 1 571 |
| EUR | 1 298 | 1 129 |
Faktureringsvaluta för guldkoncentrat är USD. Det genomsnittliga marknadspriset enligt London Bullion Market (a.m. fixing) under helåret 2012 var ca sex procent högre än 2011 räknat i USD och ca 15 procent högre räknat i EUR.
Prisutvecklingen har därmed haft en positiv effekt på intäkterna hos dotterbolaget som redovisar i EUR. Eftersom koncernen rapporterar i SEK har förstärkningen av den svenska kronan under året däremot haft en negativ effekt på intäkterna med fyra procent jämfört med föregående år.
Under året producerades sammanlagt 866,5 kg guld (615,9) en ökning med 41 procent jämfört med föregående år. Årsproduktionen för 2012 var mycket tillfredsställande då produktionsmålet om 800 kg överskreds med bred marginal.
Guldleveranserna till kund uppgick till 867,5 kg (27 890 oz) jämfört med 592,1 kg (19 038 oz) föregående år, en ökning med 46 procent.
| Intäkter och rörelseresultat per segm ent |
Intäkter | Rörelseresultat | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Pampalo Guldgruva | 235 726 | 150 846 | 75 825 | 21 521 | |
| Guldprospektering | - | - | –4 256 | –2 705 | |
| Koncerngemensamt och övrigt | - | - | –18 029 | –20 753 | |
| Summa rörelsesegment | 235 726 | 150 846 | 53 541 | –1 938 | |
| Orealiserat resultat på derivatinstrument | - | - | –24 357 | –2 320 | |
| Övriga poster | –639 | –872 | –1 105 | –2 043 | |
| Summa koncern | 235 087 | 149 974 | 28 079 | –6 301 | |
| Förändring 2012 mot 2011 | 85 113 | 34 379 |
Intäkterna från Pampalogruvan redovisas i enlighet med den interna redovisningen. Då koncernens intäkter enbart består av intäkter från Pampalogruvan är skillnaden mot koncernens intäkter oväsentlig.
Volymökningen tillsammans med guldets prisutveckling ökade koncernens intäkter från guldkoncentrat med 56 procent jämfört med föregående år. Det högre guldpriset ökade kostnaden för guldprissäkringen med likaså 56 procent dock på en säkringsvolym som var 33 procent högre under år 2012 jämfört med år 2011.
Realiserat resultat på guldprissäkringen uppgick till –48,9 MSEK (–31,3) avseende leveranser om 12 000 oz (9 000) motsvarande 4 075 SEK/oz (3 483).
| Periodens kostnader och avskrivninga r |
2012 | 2011 | +/– | +/– % |
|---|---|---|---|---|
| Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete | 538 | 5 762 | –5 224 | |
| Råvaror och förnödenheter | 26 509 | 15 925 | 10 584 | |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 48 031 | 36 739 | 11 292 | |
| Övriga kostnader | 71 303 | 68 765 | 2 538 | |
| Summa kostnader | 146 381 | 127 191 | 19 190 | 15 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 36 270 | 26 764 | 9 506 | 36 |
| Kostnader inklusive avskrivningar | 182 651 | 153 955 | 28 696 | 19 |
| Bruten malm (ton) | 250 790 | 176 745 | 74 045 | 42 |
| Anrikad malm (ton) | 249 949 | 210 545 | 39 404 | 19 |
| Pampalokostnader per anrikat malmton (SEK) | 640 | 614 | 25 | 4 |
| Cash cost Pampalogruvan (USD/oz) | 753 | 864 | –111 | –13 |
Summa kostnader i koncernen, som för år 2012 uppgick till 146,4 MSEK (127,2), ökade med 15 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna motsvarar 51 procent (70) av intäkterna från koncentrat. Bruten malm ökade med 42 procent och uppgick till 250 790 ton (176 745) medan anrikad malm i verket ökade med 19 procent. Bolagets malmbrytning och anrikningsvolym var i balans under året.
Produktionskostnaden per anrikat malmton uppgick till 640 SEK/ton (614), en ökning med fyra procent. Enhetskostnaden ökade med 47 procent främst på grund av ökad gruvproduktion jämfört med året innan då en betydande del av malmen togs från malmlagret som producerats redan 2010 inför produktionsstarten. Kostnaderna för anrikning ökade enbart marginellt och enhetskostnaden sjönk något.
Den högre guldhalten under 2012, 4,0 g/t jämfört med 3,4 g/t, kompenserade för kostnadsökningen. "Cash Cost" för året var 753 USD/oz jämfört med 864 USD/oz året innan.
Kostnader för ersättningar till anställda uppgick till 48,0 MSEK (36,7), en ökning med 30 procent. Genomsnittligt antal anställda ökade från 58 till 75 personer och kostnaden per anställd ökade till 640 000 SEK jämfört med 633 000 SEK året innan.
Övriga kostnader uppgick till 71,3 MSEK (68,8), en ökning med 4 procent. Dessa inkluderar främst externa tjänster och kostnader för energi mm. Ökningen förklaras främst av ökad aktivitet.
Avskrivningarna uppgick till 36,3 MSEK (26,8), en ökning med 36 procent. Då produktionen startades under 2011 påbörjades avskrivningarna i mars 2011, vilket ger en justerad procentuell ökning om på 13 procent. Så gott som alla avskrivningar avser Pampalo.
Orealiserat resultat på säkringsinstrument avser derivatinstrument för säkring av 2016 års guldpris och elpris fram till 2015. Det orealiserade resultatet uppgick till –24,3 MSEK (–2,3). Jämförelseåret avsåg enbart omvärdering av elprisderivat.
För att finansiera planerade investeringar avtalade Endomines med Nordea Bank att "flytta" 6 000 oz guld av hedgad volym från 2012 till 2016. I och med att marknadspriset på guld väsentligt översteg det säkrade priset (843 EUR/oz) fick Bolaget behålla hela kassaflödet från försäljningen av denna volym under 2012 och kunde därigenom delfinansiera investeringen i ökad anrikningskapacitet. Ett nytt avtal ingicks där Bolaget köpte tillbaka 6 000 oz från Nordea för 843 EUR per oz och sålde 6 000 oz för 796 EUR per oz avseende leveranser år 2016.
Säkringsredovisning skall avbrytas när säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in. Enligt IAS-regelverket skedde detta för ovan nämnda 6 000 oz. Från och med april 2012 redovisas resultatet från marknadsvärdeförändringar avseende denna säkrade produktion inom rörelseresultatet då ingen säkringsredovisning tillämpas.
Koncernens rörelseresultat uppgick till 28,1 MSEK (–6,3). Finansnettot uppgick till –10,9 MSEK (–5,3).
Resultatet före skatt från kvarvarande verksamheter uppgick till 17,1 MSEK (–11,6). Skattekostnaden uppgick till 8,6 MSEK (–0,7). Ingen betald skatt utgår för året. Den relativa höga skattekostnaden beror till stor del på att moderbolagets förlust inte beaktas vid beräkning av uppskjuten skatt. Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter var 0,11 SEK (–0,14).
Periodens resultat från avvecklade verksamheter uppgick till 10,4 MSEK (–0,5) och inkluderar efterskänkning av kapitallån och räntor om 8,9 MSEK samt reavinster om 1,9 MSEK. Resultatet redovisas separat för dessa transaktioner eftersom styrelsen beslutat att sälja verksamheterna.
Övrigt totalresultat uppgick till 26,0 MSEK (–43,7). Sjunkande terminspriser på guld har resulterat i en positiv effekt genom att marknadsvärdet på Bolagets guldprissäkring ökat. Omflyttning av del av säkring till 2016 (6 000 oz) har haft en positiv effekt på marknadsvärdet på kvarvarande guldprissäkringar eftersom flyttade säkringar nu belastar rörelseresultatet. Se även avsnitt "Koncernens säkringsprogram" och not 17 "Derivatinstrument".
Årets investeringar uppgick till 40,1 MSEK (34,4). Investeringarna i Pampalogruvan uppgick till 24,9 MSEK (13,4) och i prospektering till 6,9 MSEK (9,0). Investeringar i utökad anrikningskapacitet utgör merparten av Pampalogruvans investeringar. Därutöver förvärvades en ny borrigg och ett betongsprutningsaggregat som finansierades genom leasing för motsvarande 8,3 MSEK (12,0).
| Summa investeringar i koncernen | 40 075 | 34 431 |
|---|---|---|
| Finansiell leasing | 8 292 | 12 021 |
| Guldprospektering | 6 895 | 9 011 |
| Pampalogruvan | 24 888 | 13 399 |
| investeringa r |
2012 | 2011 |
Vid slutet av perioden uppgick koncernens likvida medel till 69,0 MSEK (46,3). Årets kassaflöde uppgick till 24,5 MSEK (–19,2). Kassaflödet från den löpande verksamheten var 66,8 MSEK (12,3).
Investeringarna uppgick till 31,8 MSEK (22,4) och låneamorteringarna till 10,5 MSEK (9,1).
Effekten av 2012 års amorteringsfrihet uppskattas till ca 13,8 MSEK och framrullningen av guldsäkringen till 2016 till ca +28,2 MSEK eller sammanlagt 42,0 MSEK. Dessa ändringar hade som syfte att finansiera under 2012 genomförda investeringar för kapacitetsökningen i verket.
Vid årets slut uppgick Endomines nettoskuld till 6,4 MSEK (43,2) och nettoskuldsättningsgraden var 4,7 procent (48,2). Koncernens likvida medel uppgick till 69,0 MSEK (46,3) och räntebärande skulder till 75,4 MSEK (89,5).
Marknadsvärdet av finansiella instrument som avser säkringar av guldpris, ränta och elpris uppgick till totalt –233,1 MSEK (–254,1), varav kassaflödessäkringar 208,6 MSEK (–253,7) och övriga säkringsinstrument 24,5 MSEK (–0,4).
Guldprissäkringarna fram till slutet av år 2015 avser 57 400 oz med á-pris 843 EUR. Marknadsvärdet motsvarar en framtida nuvärdesberäknad förlust på ca 416 EUR per oz. Vid föregående års slut uppgick värdet på utestående säkringar avseende 75 400 oz till ca 373 EUR per oz. Antalet prissäkrade oz minskade med 18 000 oz, varav 12 000 oz realiserades och 6 000 oz löstes in mot nya terminer avseende år 2016 års leveranser.
För förändringar i värdet på koncernens derivatinstrument, se not 17 "Derivatinstrument".
Uppskjutna skattefordringarna vid periodens slut uppgick till 52,3 MSEK (76,1), varav 51,1 MSEK (62,2) avser orealiserade förluster på kassaflödessäkringarna för guld och ränta.
Koncernens egna kapital uppgick vid årets slut till 135,7 MSEK (89,8), vilket motsvarar 1,71 SEK (1,13) per aktie. Soliditeten uppgick till 27 procent (19).
Moderbolaget Endomines AB bedriver enbart holdingverksamhet och har två anställda. Moderbolagets intäkter avser debiterade administrativa tjänster till dotterbolagen i Finland.
Nettoomsättningen uppgick till 0,6 MSEK (0,8). Personalkostnaderna, inklusive styrelsearvoden och sociala kostnader på personaloptionsprogrammet uppgick till 4,7 MSEK (3,6). Fram till april 2011 fanns enbart en anställd. Övriga externa kostnader uppgick till 7,7 MSEK (10,1). Minskningen hänför sig främst till direkta och indirekta kostnader avseende noteringsprospekt och övriga noteringskrav.
Rörelseresultatet uppgick till –11,8 MSEK (–12,9).
Finansiella poster netto uppgick till –0,6 MSEK (4,9), varav valutakurseffekter –6,3 MSEK (–0,9). Nettoräntor mot dotterbolag uppgick till 5,1 MSEK (5,7) och reavinster till 0,6 MSEK (-). Resultatet efter finansnettot blev 12,4 MSEK (– 8,0).
Totala tillgångarna uppgick vid kvartalets slut till 309,0 MSEK (319,6). Likvida medel minskade och uppgick till 6,5 MSEK (9,6). Inga investeringar har skett under året. Moderbolagets eget kapital uppgick till 302,5 MSEK (314,9).
Nedan redovisas teoretiska förändringar i Bolagets rörelseresultat för år 2012 utifrån förändringar i vissa isolerade marknadsvillkor på årsbasis. Påverkan är räknad från genomsnittspriser och utfall för 2012. Effekter av guldprissäkringen beaktas inte.
Samtliga resultateffekter beräknas utgående från en förändring på 10 procent uppåt eller nedåt.
Genomsnittliga valutakursen för USD/EUR utan ändring av kursen SEK/EUR:
Genomsnittliga valutakursen för SEK/EUR:
Samtliga externa intäkter i denna årsredovisning är baserade på USD medan kostnaden för guldprissäkringen samt dotterbolagens samtliga kostnader är baserade på EUR.
Moderbolagets samtliga resultaträkningsposter är i SEK med undantag av koncerninterna transaktioner som baseras i EUR. Moderbolagets koncernfordringar och -skulder är baserade i EUR och påverkar finansiellt netto i koncernen med +/– 16 MSEK om valutakursen mot EUR förändras med +/– 10 procent från balansdagens valutakurs.
Till gruv- och prospekteringsbolags verksamhet hör olika tekniska, affärsmässiga och finansiella risker. Olika omständigheter kan försena eller förhindra exploatering av en förekomst. Bolagets ledning arbetar kontinuerligt med riskidentifiering och riskbedömning. Finansiell riskhantering beskrivs närmare i not 3 till denna årsredovisning.
Inget av Bolagets nuvarande låneavtal innehåller klausuler om uppsägning vid ägarförändringar avseende moderbolaget.
Bolagsstyrningen i Endomines utgår ifrån svensk lagstiftning, Svensk kod för Bolagsstyrning ("Koden"), NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter samt de interna instruktioner och policydokument som Bolaget har upprättat och fastställt.
Endomines tillämpar Koden från och med att Bolagets aktier noterades på NASDAQ OMX Stockholm. Endomines rapporterar sin första bolagsstyrningsrapport för år 2012. Eventuella avvikelser från Koden kommer att redovisas i bolagsstyrningsrapporten.
Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på Bolagets hemsida.
Endomines AB: s styrelse består av 7 ledamöter. Styrelsen har haft 13 protokollförda styrelsemöten samt därtill löpande kontakt med Bolagets ledning.
Styrelsen har inom sig upprättat tre kommittéer: Ersättningskommitté, Redovisnings- och revisionskommitté samt Teknik- och säkerhetskommitté.
Ersättningskommittén består av Karl-Axel Waplan och Rauno Pitkänen.
Endomines revisionskommitté består av Meg Tivéus, Lars-Göran Ohlsson samt Staffan Simberg, med Meg Tivéus som ordförande och;
Teknik- och säkerhetskommittén består av Rauno Pitkänen, som ordförande, och Lars-Göran Ohlsson.
Verkställande ledning och andra nyckelpersoner kallas till kommittémöten vid behov.
Markus Ekberg har varit verkställande direktör i samtliga bolag inom Endomineskoncernen sedan 1 augusti 2009.
Verkställande direktören handhar den löpande förvaltningen av Bolagets angelägenheter. Han skall inom ramen för aktiebolagslagen samt av styrelsen fastställd affärsplan, budget och VDinstruktion samt övriga riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar, fatta de beslut som krävs för rörelsens utveckling.
Bolagets CFO Börje Lindén har varit vice verkställande direktör i moderbolaget sedan december 2010 samt CTO Jaakko Liikanen verkställande direktörens ställföreträdare i de finska dotterföretagen Endomines Oy och Kalvinit Oy.
(Helt i överensstämmelse med föregående års beslut)
Endomines ska enligt riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare tillämpa marknadsmässiga ersättningsnivåer och anställningsvillkor för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kompetens och kapacitet att nå uppställda mål, utformade att främja Bolagets långsiktiga värdeskapande. Ersättningen ska utgöras av fast lön, rörlig ersättning, eventuella aktierelaterade incitamentsprogram och övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska utgå baserat på utfall i förhållande till tydligt uppställda mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lön som fastställts samt ska aldrig kunna överstiga 40 procent av den fasta lönen för den verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare aldrig överstiga 30 procent av den fasta lönen. För ledande befattningshavare i Endomineskoncernen finns det två personaloptionsprogram. Ytterligare information om den rörliga ersättningen och personaloptionsprogram finns i not 7 och not 23 till denna årsredovisning.
Med närståendetransaktioner avses transaktioner med ledande befattningshavare antingen direkt eller via ett bolag som kontrolleras av ledande befattningshavare (inkl. styrelseledamot).
Kostnaden för samtliga tjänster uppgick till 0,3 MSEK (0,5) och avsåg tjänster fakturerade av styrelseledamot Carina Hellemaas bolag för IR-tjänster, fram till årsstämman den 26 april 2012 då Carina Hellemaa avböjt sig omval.
Hyresvärd för moderbolagets kontor är Northland Resources, vars VD och tillika styrelseordförande i Endomines AB är Karl-Axel Waplan. Hyran är marknadsmässig och ingår inte i ovan redovisade belopp.
Antalet aktier i Endomines AB uppgår till 79 441 625. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av Bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst.
Kvotvärdet på aktien är 3 SEK. Aktiekapitalet i bolagsordningen utgör lägst 220 000 000 kronor och högst 880 000 000 kronor medan antalet aktier skall vara lägst 73 000 000 stycken och högst 292 000 000 stycken.
Bolaget har emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB till följd av två personaloptionsprogram.
Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 271 010 personaloptioner (lösenpris 5,80 SEK per aktie) och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 162 999 personaloptioner (lösenpris 10,94). Baserat på totalt antal utestående aktier blir utspädningen av tilldelade optioner till följd av personaloptionsprogrammen högst 3,06 procent av aktiekapitalet i Bolaget vid fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner.
Bolagsordningen innehåller inte några särskilda bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter och inte heller om ändring av bolagsordningen.
Endomines offentliggjorde prospekteringsresultaten från 2012 års borrkampanj i januari 2013. Resultaten visade en betydande utvidgning av Korvilansuoförekomsten samtidigt som nya uppmuntrande resultat från Rämepuro kunde konstateras.
Investeringen i kapacitetsökningsprojektet avslutades och testkörningar inleddes. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen har meddelat att en kapacitetsökning till 380 000 ton per år inte kommer att påverka nuvarande tillstånd eftersom utsläppen inte kommer att öka.
Den 18 mars 2013 publicerade Bolaget en uppdatering av sina uppskattningar av mineraltillgångar och mineralreserver per 31 december 2012. Uppdateringarna visar att gruvprospekteringen under 2012 varit framgångsrik och ersatte nästan de under året brutna mineralreserverna.
Guldproduktionen för år 2013 beräknas kunna uppgå till 900 – 1 000 kg. Målsättningen är att nå en gruvproduktion och ett ingående tonnage till verket på upp till 380 000 ton malm per år. Bolaget bedömer att det realiserade genomsnittspriset för guld år 2013 kommer att vara lägre än under 2012 bland annat på grund av ökad säkringsvolym, 17 500 oz jämfört med 12 000 oz. Testbrytning och industriell anrikning av malm från Rämepurofyndigheten är planerad att ske under sommaren 2013.
Prospekteringen fortsätter med förekomsterna i Korvilansuo och Pampalo som huvudsakliga målområden.
| Summa | 64 175 619 |
|---|---|
| Årets resultat | -12 423 650 |
| Balanserad förlust | -74 593 614 |
| Överkursfond | 151 192 883 |
| Till årsstämmans förfogande står i kronor: |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ingen utdelning lämnas för 2012 samt att vinstmedel disponeras så att i ny räkning överförs 64 175 619 kronor.
Årsstämman äger rum tisdagen den 23 april 2013.
Beträffande Bolagets verksamhet i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, noter samt tillhörande kommentarer. Om inget annat anges är samtliga belopp i tusentals svenska kronor.
| KSEK | Not | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 234 520 | 148 683 | |
| Övriga intäkter | 567 | 1 291 | |
| Summa intäkter | 6 | 235 087 | 149 974 |
| Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete | 18 | –538 | –5 762 |
| Råvaror och förnödenheter | –26 509 | –15 925 | |
| Kostnader för ersättningar till anställda | 7 | –48 031 | –36 739 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 8 | –36 270 | –26 764 |
| Övriga kostnader | 17 | –71 303 | –68 765 |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | 6 | –24 357 | –2 320 |
| Rörelseresultat | 28 079 | –6 301 | |
| Finansiella intäkter | 74 | 315 | |
| Finansiella kostnader | –11 014 | –5 593 | |
| Finansiella poster – netto | 10 | –10 940 | –5 278 |
| Resultat före skatt | 17 139 | –11 579 | |
| Inkomstskatt | 11 | –8 625 | 653 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamheter | 8 514 | –10 926 | |
| Årets resultat från avvecklade verksamheter | 35 | 10 388 | –491 |
| Årets resultat | 18 902 | –11 417 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar | 24 | 36 178 | –59 963 |
| Valutakursdifferenser | 24 | 2 427 | 686 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 24 | –12 567 | 15 590 |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 26 038 | –43 687 | |
| Summa totalresultat för året | 44 940 | –55 104 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderföretages aktieägare | 8 514 | –10 926 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | - | |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderföretages aktieägare | 44 940 | –55 104 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | - | |
| Resultat per aktie Räknat på resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare (SEK) |
31 | ||
| Före utspädning | |||
| Från kvarvarande verksamheter | 0,11 | –0,14 | |
| Från avvecklade verksamheter | 0,13 | –0,01 | |
| Årets resultat | 0,23 | –0,14 | |
| Totalresultat | 0,57 | –0,69 | |
| Efter utspädning | |||
| Från kvarvarande verksamheter | 0,11 | –0,14 | |
| Från avvecklade verksamheter | 0,13 | –0,01 | |
| Årets resultat | 0,23 | –0,14 | |
| Totalresultat | 0,56 | –0,69 |
| KSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR, KSEK | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 12 | 56 707 | 44 188 |
| Materiella anläggningstillgångar | 13 | 248 767 | 265 889 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 52 310 | 76 076 |
| Andra långfristiga fordringar | 15 | 867 | 898 |
| Summa anläggningstillgångar | 358 651 | 387 051 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 7 503 | 8 454 |
| Kundfordringar | 4 | 649 | |
| Övriga fordringar | 19 | 3 616 | 619 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 64 261 | 39 197 |
| Likvida medel | 21 | 69 022 | 46 261 |
| Summa omsättningstillgångar | 144 406 | 95 180 | |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 35 | 141 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 503 198 | 482 231 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER, KSEK | |||
| Eget kapital | |||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets ägare | |||
| Aktiekapital | 22 | 238 325 | 238 325 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 22 | 170 275 | 170 275 |
| Reserver | 24 | –163 648 | –189 686 |
| Balanserade vinstmedel | 25 | –109 252 | –129 164 |
| Summa eget kapital | 135 700 | 89 750 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 57 477 | 65 224 |
| Derivatinstrument | 17 | 169 354 | 192 775 |
| Övriga avsättningar | 27 | 8 763 | 9 522 |
| Summa långfristiga skulder | 235 594 | 267 521 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 26 | 17 911 | 24 278 |
| Derivatinstrument | 17 | 63 755 | 61 356 |
| Leverantörsskulder | 11 865 | 9 990 | |
| Övriga skulder | 2 721 | 4 121 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 32 255 | 25 215 |
| Summa kortfristiga skulder | 128 507 | 124 960 | |
| Summa skulder | 364 101 | 392 481 | |
| Skulder hänförliga till tillg. som inneh. för försäljn. | 35 | 3 397 | - |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 503 198 | 482 231 | |
| Ställda säkerheter | 29 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 30 | 867 | 898 |
| KSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2011 | 238 325 | 170 275 | –146 000 | –118 976 | 143 624 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | - | - | - | –11 417 | –11 417 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkring, netto efter skatt | 24 | - | - | –44 373 | - | –44 373 |
| Valutakursdifferenser | 24 | - | - | 686 | - | 686 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | –43 687 | - | –43 687 | |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | –43 687 | –11 417 | –55 104 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Personaloptionsprogram | 25 | - | - | - | 1 229 | 1 229 |
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | - | 1 229 | 1 229 | |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 238 325 | 170 275 | –189 687 | –129 164 | 89 749 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | 18 902 | 18 902 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkring, netto efter skatt | 24 | 23 611 | - | 23 611 | ||
| Valutakursdifferenser | 24 | 2 427 | 2 427 | |||
| Summa övrigt totalresultat | - | - | 26 038 | - | 26 038 | |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | 26 038 | 18 902 | 44 940 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Personaloptionsprogram | 25 | - | - | - | 1 010 | 1 010 |
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | - | 1 010 | 1 010 | |
| Summa eget kapital 31 december 2012 | 238 325 | 170 275 | –163 649 | –109 252 | 135 699 |
| KSEK | Not | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 34 | 66 800 | 12 296 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
| Köp av immateriella anläggningstillgångar | 12 | –6 895 | –11 080 |
| Köp av materiella anläggningstillgångar | 13 | –24 888 | –11 344 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –31 783 | –22 424 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | |||
| Amortering av lån | –10 492 | –9 066 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –10 492 | –9 066 | |
| Minskning/ökning av likvida medel | 24 525 | –19 194 | |
| Likvida medel redovisade i tillgångar för försäljning | –140 | - | |
| Likvida medel vid årets början | 21 | 46 261 | 65 733 |
| Kursdifferens i likvida medel | –1 624 | –278 | |
| Likvida medel vid årets slut | 21 | 69 022 | 46 261 |
| KSEK | Not | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 643 | 839 |
| Summa intäkter | 643 | 839 | |
| Övriga externa kostnader | –7 744 | –10 084 | |
| Personalkostnader | 7 | –4 699 | –3 625 |
| Rörelseresultat | –11 800 | –12 870 | |
| Resultat från finansiella anläggningstillgångar, dotterföretag | 10 | 590 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande intäkter | 10 | 5 187 | 5 831 |
| Räntekostnader och liknande kostnader | 10 | –6 401 | –958 |
| Resultat före skatt | –12 424 | –7 997 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | - | - |
| Årets resultat | –12 424 | –7 997 |
| Summa totalresultat för året | –12 424 | –7 997 | |
|---|---|---|---|
| Summa övrigt totalresultat | - | - | |
| Övrigt totalresultat för året | - | - | |
| Årets resultat | –12 424 | –7 997 | |
| KSEK | Not | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| KSEK | Not | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR, KSEK | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 14 | 142 711 | 142 711 |
| Fordringar hos koncernföretag | 155 099 | 161 005 | |
| Summa anläggningstillgångar | 297 810 | 303 716 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 4 179 | 5 702 | |
| Övriga fordringar | 19 | 441 | 514 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 132 | 127 | |
| Kassa och bank | 21 | 6 462 | 9 584 |
| Summa omsättningstillgångar | 11 214 | 15 927 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 309 024 | 319 643 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER, KSEK | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 238 325 | 238 325 |
| Överkursfond | 151 192 | 151 193 | |
| Balanserad förlust | 25 | –74 593 | –66 596 |
| Årets resultat | 25 | –12 424 | –7 997 |
| Summa eget kapital | 302 500 | 314 925 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 3 274 | 2 415 | |
| Summa långfristiga skulder | 3 274 | 2 415 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 82 | 25 | |
| Skulder till koncernföretag | 26 | 4 | 47 |
| Övriga skulder | 78 | 59 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 3 086 | 2 172 |
| Summa kortfristiga skulder | 3 250 | 2 303 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 309 024 | 319 643 | |
| Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | |||
| Ställda säkerheter | 29 | 139 911 | 139 911 |
| Ansvarsförbindelser | 30 | Inga | Inga |
| Bundet | Fritt eget kapital | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | Aktiekapital | Överkursfond | Fritt eget kapital | Summa eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 238 325 | 151 193 | –66 596 | 322 922 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | - | - | –7 997 | –7 997 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | –7 997 | –7 997 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Summa eget kapital 31 december 2011 | 238 325 | 151 193 | –74 593 | 314 925 |
| Totalresultat | ||||
| Årets resultat | - | - | –12 424 | –12 424 |
| Summa övrigt totalresultat | - | - | - | - |
| Summa totalresultat för perioden | - | - | –12 424 | –12 424 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | - | - | –12 424 | –12 424 |
| Summa eget kapital 31 december 2012 | 238 325 | 151 193 | –87 017 | 302 501 |
| KSEK | Not | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 34 | –3 837 | –13 959 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | - | - | |
| –/+ Lån koncernföretag | 715 | –17 168 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 715 | –17 168 | |
| Minskning/ökning av likvida medel | –3 122 | –31 127 | |
| Likvida medel vid årets början | 9 584 | 40 711 | |
| Likvida medel vid årets slut | 6 462 | 9 584 |
Noterna avser om inget annat anges både koncernen och moderföretaget. Om inget annat anges är samtliga belopp i KSEK.
Endomines AB, moderföretaget och dess dotterföretag Endomines Förvaltning AB, Endomines Oy och Kalvinit Oy, sammantaget koncernen, är verksamma inom gruvindustribranschen. Verksamheten består i att kommersiellt utveckla och utvinna mineralfyndigheter i Finland.
Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Hovslagargatan 5B, 111 48 Stockholm. Moderföretaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.
Denna koncernredovisning har den 20 mars 2012 godkänts av styrelsen för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.
Koncernredovisningen för Endomines-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU samt i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i avsnittet nedan benämnt "Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål" i not 4.
(a) Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 eller senare, har haft eller väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
(b) Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen men som kan påverka koncernens framtida finansiella rapporter
• I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "övrigt totalresultat".
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Dotterföretag är alla de företag där Koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier. Vanligen följer detta med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida Koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till Koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att säkerställa en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som styrgruppen som fattar strategiska beslut.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är Moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enlig de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen under finansiella poster medan övriga valutakursdifferenser redovisas under Andra vinster/förluster i resultaträkningen.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Valutakurs som använts i denna rapport för omräkning från EUR till SEK
Valutakurserna ovan är i enlighet med Riksbanken.
Vid konsolideringen redovisas valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter inom övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Balanserade utgifter avseende prospekterings-
Undersökningstillstånd och aktiverade prospekteringsutgifter redovisas i enlighet med IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar. Undersökningstillstånd och aktiverade prospekteringsutgifter värderas till anskaffningsvärde och avser alla utgifter direkt hänförliga till prospektering och utvärdering av mineraltillgångar. I balanserade prospekterings- och utvärderingstillgångar ingår utgifter för undersökningstillstånd, provborrningar, tunnelbrytning, laboratorieanalyser, anriknings-försök, geologiska studier samt återställningskostnader. När teknisk möjlighet och kommersiell genomförbarhet att utvinna en mineraltillgång kan påvisas och gruvdrift påbörjas, klassificeras balanserade utvecklingsutgifter inte längre såsom prospekterings- och utvärderingstillgång. Omklassificering sker varpå redovisning sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar respektive IAS 38 Immateriella tillgångar, beroende av hur tillgångarna omklassificerats. Prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas för nedskrivning och eventuella nedskrivningar redovisas, innan omklassificering sker. Fram till denna omklassificering görs inga avskrivningar på prospekterings- och utvärderingstillgångar.
Nedskrivningsbehov på prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas, utifrån kraven i IFRS 6, när fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet för en prospekteringsoch utvärderingstillgång kan överstiga dess återvinningsvärde. När fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet görs värdering, klassificering och lämnas upplysningar utifrån kraven i IAS 36, Nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Låneutgifter hänförliga till att finansiera utveckling och färdigställande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet.
Tillredningskostnader utgörs dels av gråbergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende vägar, orter, schakt, snedbanor mm. Tillredningskostnader med en ekonomisk livslängd på över 3 år aktiveras.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden dock inte under en längre period än gruvans livslängd, görs enligt följande:
Koncernen tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större process-anläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.
Gruvans livslängd beräknas genom att räkna samman malmtillgångarna i sådana fyndigheter som innehåller mineralreserver och dela denna summa med genomsnittlig estimerad produktionsplan per år. Den andel som innehåller mineralreserver upptas till 100 procent i beräkningsunderlaget medan resten av mineraltillgångarna upptas till ett sannolikt värde baserad på en kvalificerad bedömning och tidigare erfarenhet. Produktionsplaner för gruvornas livslängd upprättas årligen.
En bedömning om det föreligger en indikation på att en tillgång har minskat i värde görs vid varje rapportperiods slut. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i Andra vinster/förluster i resultaträkningen.
Koncernen klassificerar alla nuvarande finansiella tillgångar i kategorierna: Lånefordringar och kundfordringar samt derivat som används för säkringsändamål. Nya kategorier fastställs vid behov. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens tillgångar i denna kategori utgörs enbart av likvida medel och kundfordringar i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas. Det innebär att effektiv del av orealiserade marknadsvärden redovisas i Övrigt totalresultat fram till dess att säkrad post såsom prognostiserad metallförsäljning, dollarintäkter samt räntekostnader realiseras och därmed redovisas i resultaträkningen.
Realiserade resultat hänförliga till metall- och valutaderivat redovisas mot försäljningsintäkter och resultat från räntederivat redovisas i finansnettot. Ineffektiv del av kassaflödessäkringarna redovisas i finansnettot. Se även 2.10 nedan.
Värdeförändring av finansiella derivat som avser säkring av framtida elpriser redovisas i rörelseresultatet. I balansräkningen redovisas verkligt värde av de finansiella derivaten som kortfristiga tillgångar och skulder.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar.
En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.
Till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör bland annat betydande finansiella svårigheter hos gäldenären.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade flöden säkringsredovisas, vilket innebär att effektiv del av orealiserade värdeförändringar (marknadsvärden) redovisas under övrigt totalresultat fram till dess att underliggande flöden realiseras och då redovisas inom rörelseresultatet. Värdeförändring för utestående derivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas löpande inom rörelseresultatet.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 17 Derivatinstrument. Förändringar i säkringsreserven framgår av not 24 Reserver i koncernen.
Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avgifter som betalas för lånelöften redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den utsträckning det är sannolikt att delar av eller hela kreditutrymmet kommer att utnyttjas. I sådana fall redovisas avgiften när kreditutrymmet utnyttjas. När det inte föreligger några bevis för att det är sannolikt att delar av eller hela kreditutrymmet kommer att utnyttjas, redovisas avgiften som en förskottsbetalning för finansiella tjänster och fördelas över det aktuella lånelöftets löptid.
De finska dotterbolagen har mellan åren 1998 till 2001 erhållit lån med särskilda villkor från ett statligt och ett kommunalt kreditinstitut. Upplåningen har avsett finansiering av specifika utvecklingsprojekt och återbetalning av kapital och ränta är villkorat att dotterbolagen redovisar fria vinstmedel. Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Bolagets policy är att tillämpa IAS 20 vid värdering av skulderna. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Räntekostnader kostnadsförs enbart i koncernredovisningen när de uppkommer. De finska dotterbolagen har i enlighet med lånevillkoren varken amorterat på lånen, betalat och kostnadsfört räntan på dessa lån. I februari 2012 har de statliga lånen efterskänkts och har intäktsförts i årsredovisningen 2012 till upplupet anskaffningsvärde samt den andel av upplupen ränta som redovisats i koncernresultatet under åren 2006–2011.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Räntekostnader kostnadsförs enbart i koncernredovisningen när de uppkommer.
Upplåningskostnader och garantiprovisioner avseende projektfinansieringen från Nordea Bank Finland har aktiverats i koncernen i enlighet med IAS 23 "Låneutgifter" Koncernen har under 2009–2010 aktiverat lånekostnader som är direkt hänförliga till Pampalo-projektet.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter, dvs. i Sverige och Finland. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning. Den gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och – lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken Koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma Koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
I anledning av Bolagets pågående personaloptionsprogram, varav det ena beslutades vid extra bolagsstämma den 12 november 2009 och det andra beslutades vid årsstämman den 28 april 2011 har Bolaget emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB. Syftet med dessa teckningsoptioner är att säkerställa leverans av aktier under personaloptionsprogrammen samt att likvidmässigt säkra utbetalning av framtida sociala avgifter till följd av personaloptionsprogrammen.
Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 200 000 personaloptioner och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 100 000 personaloptioner.
I enlighet med IFRS2 beräknas ett verkligt värde för de tilldelade optionerna. Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under perioden, har fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell. Viktiga indata i modellen var Endomines-aktiens genomsnittliga volymviktade kurs på NASDAQ OMX First North under en mätperiod om tio dagar efter styrelsens tilldelningsbeslut, lösenpris, volatilitet, förväntad löptid på optionerna, riskfri ränta.
Volatiliteten mätt som standardavvikelsen för förväntad avkastning på aktiepriset baseras på en statistisk analys av aktiekursen. Det verkliga värdet på tilldelningsdagen fördelas jämnt över intjänandeperioden och kostnadsförs som personalkostnader. Motpost är balanserat resultat.
När optionerna utnyttjas, emitterar moderbolaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (belopp som motsvarar aktien kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital när optionerna utnyttjas.
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när Koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet motsvarar företagsledningens bästa bedömning av utfall. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Avsättningar värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som en räntekostnad.
Som avsättning redovisas bedömda kostnader för återställande av mark för prospekteringen och gruvdriften i Pampalo. Endomines har utarbetat en åtgärdsplan för återställande av mark. En bedömning av reserverat belopp sker vid varje rapporteringstillfälle.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Intäkterna innefatta försäljning av guldkoncentrat och biprodukter som redovisas vid leverans till kund i enlighet med försäljningsvillkoren, dvs. intäkter redovisas när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med äganderätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas som det verkliga värdet av sålda varor och tjänster exklusive mervärdesskatt, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Ingen koncernintern varuförsäljning förekommer.
Koncernens guldkoncentrat intäktsförs preliminärt vid kundens emottagande av leverans. Definitiv fakturering sker när alla ingående parametrar (koncentratkvantitet, metallinnehåll, föroreringsinnehåll, metallpris för den överenskomna prissättningsperioden (normalt genomsnittspriset månaden efter leveransmånaden på LBMA) fastställts. Resultat från finansiella derivatinstrument för säkring av guldpris redovisas som korrigering av koncernens intäkter då resultatet från den säkrade positionen redovisas i resultaträkningen.
Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.
Leasingavtal av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för guldkoncentrat består av guldmalm från egen gruva, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader inklusive hänförbara avskrivningar (baserade på normal tillverkningskapacitet). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset på guldinnehållet i enlighet gällande försäljningsvillkor med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde.
Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden. Verkligt värde för derivatinstrument som avser OTC-derivat beräknas medhjälp av värderingstekniker. Verkligt värde på finansiella skulder överensstämmer i allt väsentligt med redovisat värde.
Endomines redovisar kassaflöden från den löpande verksamheten enligt den indirekta metoden varvid resultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, upplupna eller förutbetalda poster som avser tidigare eller kommande perioder samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden. Utbetalda räntor samt erhållna räntor och utdelningar hänförs till den löpande verksamheten eftersom posterna påverkar det redovisade resultatet.
Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridisk person, vilket innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Moderföretaget tillämpar följaktligen de principer som redovisas i koncernen med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
• Andelar i dotterföretag redovisas enligt till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar.
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (inklusive valutarisk, ränterisk, och prisrisk), kredit- och motpartsrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk.
Endomines kunder är i huvudsak smältverk i Europa. Efterfrågan på nyproducerat guld på världsmarknaden påverkar koncernens lönsamhet.
Koncernen exponeras för prisrisk avseende främst guldprisets upp- och nedgång. Guldpriset sätts dagligen på LBMA (London Bullion Market Association). Bolagets exponering mot prisfluktuationer kan till viss del begränsas genom att ingå hedgingavtal avseende guldpriset, vilket Endomines tecknat avseende en del av den planerade guldproduktionen fram till slutet av år 2016.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker från olika valutaexponeringar, framförallt avseende Euro och USD.
Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder, samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. För närvarande valutasäkras enbart exponeringen avseende USD genom en guldprissäkring i EUR.
Kredit- och motpartsrisk innebär risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Endomines en förlust. För Endomines del uppstår motparts- och kreditrisker främst genom likvida medel, derivatinstrument och kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner För att begränsa riskexponeringen accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet. Koncernens motpart avseende likvida medel och derivatinstrument regleras av villkoren i projektfinansieringslånet från Nordea Bank. Koncernen har fram till årets slut haft enbart tre kunder. Ledningen förväntar sig inte några kreditförluster till följd av utebliven betalning från dessa motparter.
Försiktighet i hantering av likviditetsrisk innebär att inneha tillräckliga likvida medel och säljbara värdepapper, tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernens strävan är att i verksamhetens nuvarande fas säkerställa likviditeten genom ägarfinansiering (nyemissioner) och lånefinansiering.
Upplysningar om finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen finns i noterna enligt följande:
– Derivativa instrument, not 17
– Upplåning inklusive skulder avseende finansiell leasing, not 26.
Leverantörsskulderna förfaller samtliga inom 30 dagar efter balansdagen.
Endomines har träffat finansieringsavtal som löper med rörlig ränta, innebärande att Bolaget är exponerat för fluktuationer i marknadsräntor.
För att minska de potentiella ekonomiska effekterna av förändringar i ränteläget har Endomines tecknat avtal om ränteswappar, vilket medför att hela projektfinansieringslånet från Nordea Bank får en fast ränta fram till slutet av år 2015. Mer information om marknadsvärdet av ränteswapparna ges i not 17 Derivatinstrument.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
(a) Prövning av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar Nedskrivningsbehov på prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas, utifrån kraven i IFRS 6, när fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet för en prospekterings- och utvärderingstillgång kan överstiga dess återvinningsvärde.
Skulle förutsättningarna för de underliggande bedömningarna som utgör grunden för värdet på de immateriella tillgångarna ändras och fakta och omständigheter framkomma som tyder på att indikationer finns på nedskrivningsbehov kommer ett test i enlighet med IAS 36 att utföras. Baserat på resultatet av detta test, kommer företagsledningen bedöma om nedskrivning av tillgången bedöms erforderligt. Några omständigheter eller fakta som tyder på att en nedskrivning skulle vara motiverad har ej framkommit.
Värdet på tillgångarna är bl.a. avhängigt av:
Värdet av tillgångarna i form av balanserade utvecklingsutgifter för gruvdrift är beroende av att Bolaget erhåller brytningstillstånd på de platser där prospektering sker. Dessa platser är Karelska Guldlinjen, Porkonen och Kivimaa i Finland. Ledningens bedömning är att Bolaget har samtliga erforderliga tillstånd för både gruvdrift och anrikningsverksamhet i Pampalogruvan och att det finns goda möjligheter att erhålla brytningstillstånd i övriga områden.
I denna årsredovisning upptagen avsättning är enligt ledningens bästa bedömning det nuvärdesberäknade belopp som koncernen i nuläget kommer att behöva betala för att återställa marken avseende inmutningar inom Karelska Guldlinjen. Endomines äger bearbetningsstillstånd avseende Pampalo i Finland. För övriga verksamheten i Finland har ledningen gjort bedömningen att något åtagande för återställande av mark ej föreligger. Motsvarande belopp har redovisats som anläggningstillgång och den skrivs i koncernen av över 10 år från och med tidpunkten då brytning påbörjas.
I koncernredovisningen har förvärvet av dotterföretagen Endomines Oy och Kalvinit Oy inte redovisats som förvärv av rörelse utan som förvärv av en tillgång. En rörelse definieras som en integrerad mängd aktiviteter och tillgångar som bedrivs och styrs i syfte att tillhandahålla avkastning till investerare eller lägre kostnader eller andra ekonomiska fördelar direkt eller proportionellt till deltagare. En verksamhet består normalt av resurser, processer som används med dessa resurser och en resulterande produktion som används, eller kommer att användas, för att generera intäkter. Då förvärven av Endomines Oy respektive Kalvinit Oy inte hade någon producerande gruva utan endast prospekterings- och utvärderingstillgångar var det ledningens bedömning att detta utgjorde förvärv av en tillgång och inte förvärv av en rörelse. Innebörden är således att IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar tillämpas på förvärvet istället för IFRS 3 Rörelseförvärv. Verkligt värde på de förvärvade tillgångarna baseras på värdering av de utgivna aktierna i Endomines AB enligt IFRS 2.
Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (exempelvis OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen väljer ut ett flertal metoder och gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger vid varje rapportperiods slut.
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|
| Av årets totala försäljning och inköp avser följande andelar andra koncernföretag | 100% | 100% |
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|
| Finland | 220 841 | 181 807 |
| Övriga EES-länder | 62 579 | - |
| Försäljning av koncentrat | 283 420 | 181 807 |
| Guldprissäkring | –48 900 | –33 124 |
| Nettoomsättning | 234 520 | 148 683 |
Försäljningen till Finland avser Bolidens Commercial AB:s smältverk. Försäljningen till övriga EES-länder avser två kunder.
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | ||
| Pampalogruvan | 235 726 | 150 846 |
| Summa intäkter enligt segmentredovisningen | 235 726 | 150 846 |
| Omklassificering av intäkter i koncernen | –639 | –872 |
| Summa intäkter i koncernen | 235 087 | 149 974 |
| Pampalogruvan | 75 825 | 21 521 |
| Guldprospektering | –4 256 | –2 705 |
| Industrimineraler | –344 | –231 |
| Övrigt | –17 685 | –20 523 |
| Summa segmentresultat | 53 541 | –1 938 |
| Avstämning mot rörelseresultat i koncernen | ||
| Summa segmentresultat enligt ovan | 53 541 | –1 938 |
| Redovisningsprinciper enligt IFRS:1) | ||
| IAS- Personaloptioner | –1 011 | –1 228 |
| IAS-Leasing | 4 151 | 986 |
| IAS-avskrivningar | –4 523 | –2 002 |
| Överförst till resultat för avvecklad verksamhet | 344 | 230 |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | –24 357 | –2 320 |
| Övriga inkl omräkning2) | –66 | –30 |
| Summa rörelseresultat i koncernen | 28 079 | –6 301 |
| Investeringar | ||
| Pampalogruvan | 24 888 | 13 399 |
| Guldprospektering | 6 895 | 9 011 |
| Finansiell leasing | 8 292 | 12 021 |
| Summa investeringar i koncernen | 40 075 | 34 431 |
1) Segmentrapporterna är inte justerade i enlighet med IFRS, varmed vissa differenser uppstår mot årsredovisningen.
2) Eftersom huvuddelen av koncernens verksamhet är i Finland sker rapporteringen till styrelsen i EUR. Detta medför vissa omräkningsdifferenser jämfört med årsredovisningen.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Moderföretag | ||||
| Män | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Kvinnor | - | - | - | - |
| Dotterföretag, Finland | ||||
| Män | 62 | 49 | - | - |
| Kvinnor | 11 | 7 | - | - |
| Koncernen totalt, Män | 64 | 51 | 2 | 2 |
| Koncernen totalt, Kvinnor | 11 | 7 | - | - |
| KONCERNEN TOTALT | 75 | 58 | 2 | 2 |
| Antalet anställda per bokslutsdagen uppgår till | ||||
| Män: Sverige |
2 | 2 | 2 | 2 |
| Finland | 62 | 55 | - | - |
| Kvinnor: Sverige |
- | - | - | - |
| Finland | 13 | 10 | - | - |
| 77 | 67 | 2 | 2 | |
| Könsfördelningen i företagsledning (inkl VD) och styrelse | ||||
| Antal vid rapportperiodens slut | ||||
| Styrelseledamöter i moderbolaget | 6 | 7 | 6 | 7 |
| varav kvinnor | 1 | 2 | 1 | 2 |
| Ledande befattningshavare (inkl VD) | 4 | 4 | 1 | 1 |
| varav kvinnor | - | - | - | - |
| koncernen | Moderföretaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
||||
| Löner och andra ersättningar | ||||||||
| Arvoden till styrelsemedlemmar | 1 380 | 975 | 1 380 | 975 | ||||
| Verkställande direktör | 1 420 | 1 453 | - | - | ||||
| Övriga ledande befattningshavare | 2 859 | 2 786 | 1 156 | 1 103 | ||||
| Övriga anställda | 29 142 | 21 931 | 779 | 546 | ||||
| Summa löner och ersättningar | 34 801 | 27 145 | 3 315 | 2 624 | ||||
| Sociala kostnader | 3 074 | 2 788 | 1 146 | 755 | ||||
| Pensionskostnader, VD och styrelse | 273 | 435 | - | - | ||||
| Pensionskostnader, övriga ledande befattningshavare | 576 | 655 | 238 | 246 | ||||
| Pensionskostnader, övriga anställda | 6 982 | 4 488 | - | - | ||||
| Summa sociala kostnader och pensioner | 10 905 | 8 366 | 1 384 | 1 001 | ||||
| Aktieoptioner som tilldelats anställda | 1 011 | 1 228 | - | - | ||||
| Övriga personalkostnader | 1 314 | - | - | - | ||||
| Summa kostnader för ersättningar till anställda | 48 031 | 36 739 | 4 699 | 3 625 |
Årsstämman 2012 beslutade att fastställa att arvode till styrelsens ordförande ska utgå med 250 000 kronor per år och till övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget med 150 000 kronor per styrelseledamot och år. Vidare beslutades att arvode för styrelseledamots arbete i av styrelsen inrättad ersättningskommitté, revisionskommitte och teknisk kommitté ska utgå med 25 000 kronor per styrelseledamot för varje sådan kommitté styrelseledamot arbetar i, och 50 000 i arvode för revisionskommiténs ordförande per år. Dessutom beslutades om ett extra arvode för Eva Redhe Ridderstad om kronor 180 000.
Övriga ersättningar till styrelseledamöter, se även not 33 Transaktioner med närstående.
Före detta styrelseledamot Carina Hellemaa har utöver styrelsearvodet erhållit 367 KSEK (591) för IR-tjänster via sitt konsultbolag.
| KSEK | Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktierelaterade ersättningar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter: | ||||||
| Karl-Axel Waplan | 225 | - | - | - | - | 225 |
| Staffan Simberg | 125 | - | - | - | - | 125 |
| Carina Hellemaa | 125 | - | - | - | - | 125 |
| Rauno Pitkänen | 125 | - | - | - | - | 125 |
| Eva Redhe Ridderstad | 125 | - | - | - | - | 125 |
| Lars-Göran Ohlsson | 150 | - | - | - | - | 150 |
| Timo Lindborg | 100 | - | - | - | - | 100 |
| Summa styrelseledamöter | 975 | - | - | - | - | 975 |
| Ledande befattningshavare: | ||||||
| Markus Ekberg, VD | 1 249 | 183 | 77 | 435 | 417 | 2 361 |
| Börje Lindén, vice VD | 960 | 142 | - | 246 | 271 | 1 619 |
| Andra ledande befattningshavare | 1 588 | 87 | 125 | 409 | 539 | 2 748 |
| Summa ledande befattningshavare | 3 797 | 412 | 202 | 1 090 | 1 227 | 6 728 |
| Summa styrelse och ledning | 4 772 | 412 | 202 | 1 090 | 1 227 | 7 703 |
| KSEK | Grundlön/ Styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktierelaterade ersättningar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter: | ||||||
| Karl-Axel Waplan | 275 | - | - | - | - | 275 |
| Staffan Simberg | 175 | - | - | - | - | 175 |
| Meg Tivéus | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Rauno Pitkänen | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Eva Redhe Ridderstad | 180 | - | - | - | - | 180 |
| Lars-Göran Ohlsson | 200 | - | - | - | - | 200 |
| Timo Lindborg | 150 | - | - | - | - | 150 |
| Summa styrelseledamöter | 1 380 | - | - | - | - | 1 380 |
| Ledande befattningshavare: | ||||||
| Markus Ekberg, VD | 1 244 | 176 | 87 | 273 | 313 | 2 093 |
| Börje Lindén, vice VD | 989 | 208 | 238 | 205 | 1 640 | |
| Andra ledande befattningshavare | 1 579 | 124 | 160 | 338 | 493 | 2 694 |
| Summa ledande befattningshavare | 3 812 | 508 | 247 | 849 | 1 011 | 6 427 |
| Summa styrelse och ledning | 5 192 | 508 | 247 | 849 | 1 011 | 7 807 |
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare avser utbetalda löner medan arvoden till styrelsen avser belopp enligt beslut vid årsstämma.
VD och andra ledande befattningshavare är anställda i dotterbolaget Endomines Oy. Pensionskostnaden för dessa personer inkluderar frivillig pensionsförsäkring avseende upplupen bonus. Den totala bonusen betalas ut till 50 procent medan resten går till en frivillig pensionsförsäkring, som efter tre år kan övertas av den bonusberättigade, vid fortsatt anställning.
Ersättning till verkställande direktören, vice verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. För verkställande direktörens del är den rörliga ersättningen maximerad till 40 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare jämte avdelningschefer är den rörliga ersättningen maximerad till 30 procent av grundlön. Övriga förmåner avser tjänstebil, tillfällig bostad och telefon.
"Företagsledningens pensionsvillkor skiljer sig ej från övriga anställda inom koncernen. Bolaget erlägger premie avseende tjänstepensionsförsäkring för övriga ledande befattningshavare med överenskomna belopp eller enligt lokala överenskommelser i Finland."
Vid uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och tolv månader från bolagets sida. Övriga ledande befattningshavare har en egen uppsägningstid på tre till fyra månader. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex till åtta månader.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Byggnader | 7 724 | 6 641 | - | - |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10 513 | 7 914 | - | - |
| Gruvan | 18 033 | 12 209 | - | - |
| Summa | 36 270 | 26 764 | - | - |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| PricewaterhouseCoopers | ||||
| Revisionsuppdrag | 606 | 513 | 322 | 296 |
| Skattekonsultation | 187 | 151 | 187 | – |
| Andra uppdrag | 27 | 776 | 27 | 759 |
| 820 | 1 440 | 536 | 1 055 | |
| Avvecklad verksamhet | –31 | –27 | - | - |
| Summa | 789 | 1 413 | 536 | 1 055 |
Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på Bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är skatteuppdrag eller andra uppdrag.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Ränteintäkter på kortfristiga banktillgodohavanden | 74 | 315 | 1 | 73 |
| Ränteintäkter, närstående företag | - | - | 5 187 | 5 758 |
| Realisationsvinster | - | - | 590 | - |
| Finansiella intäkter | 74 | 315 | 5 778 | 5 831 |
| Räntekostnader, banklån | –3 978 | –4 300 | –80 | - |
| Räntekostnader, närstående företag | - | - | - | –89 |
| Räntekostnader avseende finansiell leasing | –622 | –396 | - | - |
| Övriga räntekostnader | –75 | -263 | - | - |
| Finansiella kursdifferenser | –6 339 | –878 | –6 322 | –869 |
| Finansiella kostnader | –11 014 | –5 837 | –6 402 | –958 |
| Överfört till resultat för avvecklad verksamhet | - | 244 | - | - |
| Totala finansiella kostnader | –11 014 | –5 593 | –6 402 | –958 |
| Finansiella poster – netto | –10 940 | –5 278 | –624 | 4 873 |
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | ||
| Skatt på årets resultat | - | - |
| Summa aktuell skatt | - | - |
| Uppskjuten skatt | ||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | –8 625 | 653 |
| Summa inkomstskatt | –8 625 | 653 |
| Redovisat resultat före skatt | 17 139 | –11 579 |
| Skatt enligt gällande skattesats | –4 223 | 2 843 |
| Skatteeffekter av: | - | |
| Ej avdragsgilla kostnader | –721 | –384 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 405 | - |
| Ökning av underskott utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt |
–3 785 | –1 806 |
| Utnyttjande av underskottsavdrag som ej tidigare redovisats | 991 | |
| Justering avseende tidigare års uppskjuten skatt | –1 292 | - |
| Summa inkomstskatt | –8 625 | 653 |
Gällande skattesats i moderföretaget och dess svenska dotterföretag uppgår till 26,3 procent och från 2012 22,0 procent medan den i de två finska dotterföretagen uppgår till 24,5 procent.
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|
| Skattefordringar ingår bland Finansiella anläggningstillgångar varav: |
52 310 | 76 076 |
| Uppskjuten skatt på underskottsavdrag | - | 11 136 |
| Uppskjuten skatt på orealiserade resultat från kassaflödessäkringar | 51 102 | 65 961 |
| Uppskjuten skatt på orealiserade resultat från derivatinstrument | 6 009 | 113 |
| Återställningskostnader | 144 | 47 |
| Aktivering av låneränta | –788 | –975 |
| Finansiell leasing | –458 | –206 |
| Obeskattade reserver | –3 699 | - |
| Summa uppskjuten inkomstskatt | 52 310 | 76 076 |
| Ingående balans | 76 076 | 60 377 |
| Valutakursdifferens | –2 574 | –544 |
| Redovisning i resultaträkningen | –8 625 | 653 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | –12 567 | 15 590 |
| Utgående balans | 52 310 | 76 076 |
Skatterna ovan har redovisats netto eftersom både underskottsavdragen och effekterna av kassaflödessäkringen redovisas i samma dotterbolag.
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat avser skatteffekter av orealiserade resultat på kassaflödessäkringar. Ingen skatt redovisas direkt mot eget kapital.
Uppskjutna skattetillgångar redovisas i koncernbalansräkningen för outnyttjade underskottsavdrag i den mån de kan mötas av upplösning av obeskattade reserver eller eljest med största sannolikhet beräknas utnyttjas inom en överskådlig framtid. Inga sådana underskottsavdrag föreligger vid årets slut 2012. Ingen uppskjuten skatt redovisas om framtida möjligheter till utnyttjande av underskottsavdrag är bedöms vara osäkra.
| koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| Underskottsavdrag utan redovisad uppskjuten skattefordran |
96 968 | 117 456 | 96 968 | 83 992 | |
| Underskottsavdrag per | förfalloår | ||||
| 2018 | - | 2 638 | - | - | |
| 2019 | - | 10 509 | - | - | |
| 2020 | - | 59 987 | - | - | |
| 2021 | - | 155 | - | - | |
| Ingen tids begränsning |
96 968 | 83 992 | 96 968 | 83 992 | |
| 96 968 | 157 281 | 96 968 | 83 992 |
| koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
||
| Ingående anskaffningsvärden | 85 288 | 184 495 | ||
| Årets aktiveringar | 6 895 | 11 080 | ||
| Omklassificeringar | 3 833 | –110 089 | ||
| Aktiverade återställningskostnader | 3 660 | - | ||
| Avvecklad verksamhet | –41 100 | - | ||
| Kursdifferens | –3 377 | –198 | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 55 199 | 85 288 | ||
| Ingående avskrivningar | –41 100 | –41 363 | ||
| Avvecklad verksamhet | 41 100 | - | ||
| Kursdifferens | 1 508 | 263 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 1 508 | –41 100 | ||
| UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE | 56 707 | 44 188 |
De balanserade utgifterna hänför sig till dotterföretagens undersökningstillstånd längs den Karelska Guldlinjen och i finska Lappland. Motsvarande rättigheter i den avvecklade verksamheten har minskat på anskaffningskostnaden och ackumulerade nedskrivningar. I balanserade utvecklingsutgifter avseende prospektering och utvärderingstillgångar ingår utgifter för inmutningar, provborrningar, ortdrivning, laboratorieanalyser, anrikningsförsök samt geologiska studier.
| koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Byggnader, mark och markanläggningar |
Maskiner och inventarier |
Gruvan | Pågående investeringar |
Summa materiella anläggningstillgångar |
| Per 1 januari 2011 | |||||
| Anskaffningsvärde | 48 861 | 82 406 | - | 34 037 | 165 304 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –2 596 | –1 012 | - | - | –3 608 |
| Bokfört värde | 46 265 | 81 394 | - | 34 037 | 161 696 |
| 1 januari – 31 december 2011 | |||||
| Ingående balans | 46 265 | 81 394 | - | 34 037 | 161 696 |
| Anskaffningar | 2 038 | 16 914 | 4 412 | - | 23 364 |
| Avyttringar | - | –14 | –400 | - | –414 |
| Omklassificeringar | 32 780 | 1 257 | 109 702 | –34 037 | 109 702 |
| Kursdifferens | –458 | –614 | –623 | - | –1 695 |
| Årets avskrivningar | –6 641 | –7 914 | –12 209 | - | –26 764 |
| Utgående bokfört värde | 73 984 | 91 023 | 100 882 | - | 265 889 |
| Per 31 december 2011 | |||||
| Anskaffningsvärde | 83 139 | 99 844 | 112 971 | - | 295 954 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –9 155 | –8 821 | –12 089 | - | –30 065 |
| Bokfört värde | 73 984 | 91 023 | 100 882 | - | 265 889 |
| 1 januari – 31 december 2012 | |||||
| Ingående balans | 73 984 | 91 023 | 100 882 | - | 265 889 |
| Anskaffningar | 46 | 9 572 | 1 753 | 21 809 | 33 180 |
| Aktiverade återställningskostnader | - | - | –592 | - | –592 |
| Omklassificeringar | - | - | –3 833 | - | –3 833 |
| Kursdifferens | –2 635 | –3 329 | –3 419 | –220 | –9 603 |
| Årets avskrivningar | –7 724 | –10 513 | –18 033 | - | –36 270 |
| Utgående bokfört värde | 63 671 | 86 753 | 76 758 | 21 589 | 248 771 |
| Per 31 december 2012 | |||||
| Anskaffningsvärde | 80 135 | 105 656 | 106 253 | 21 585 | 313 629 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | –16 464 | –18 903 | –29 495 | - | –64 862 |
| Bokfört värde | 63 671 | 86 753 | 76 758 | 21 585 | 248 767 |
| Leasingobjekt | bygg nader |
maskiner och inventarier | ||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Leasingobjekt som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp: |
||||
| Anskaffningsvärden – aktiverad finansiell leasing | 2 621 | 2 721 | 23 421 | 15 793 |
| Ackumulerade avskrivningar | –568 | –317 | –3 365 | –1 284 |
| Bokfört värde | 2 053 | 2 404 | 20 056 | 14 509 |
| Leasingobjekt | ||||
| Ingående balans | 2 404 | 2 693 | 14 509 | 3 594 |
| Anskaffningar | - | - | 8 292 | 12 021 |
| Kursdifferens | –86 | –14 | –595 | –131 |
| Årets avskrivningar | –265 | –275 | –2 150 | –975 |
| Utgående balans | 2 053 | 2 404 | 20 056 | 14 509 |
Koncernens dotterbolag Endomines Oy leasar en byggnad och gruvmaskiner enligt icke uppsägningsbara leasingavtal. Leasingperioderna för gruvmaskinerna varierar mellan fyra till fem år och är för kontorsbyggnaden 10 år. Leasingbetalningarna baseras i allmänhet på aktuellt ränteläge + en marginal. Samtliga leasingavtal inkluderar antingen en köpoption eller annat åtagande om slutvärdet vid leasingperiodens slut.
| Anskaffninga r av leasingobjekt redovisas inte som investeringa r i kassaflödesanalysen |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|
| Anskaffningar av materiella tillgångar enligt ovan | 33 181 | 23 365 |
| avdrag för anskaffning av leasingobjekt | –8 292 | –12 021 |
| Köp av materiella anläggningstillgångar enligt kassaflödesanalysen | 24 888 | 11 344 |
| INNE HAVE TS OMFATTNING OCH VÄRDE |
||||
|---|---|---|---|---|
| Direkta och indirekta innehav | Kapitalandel/ rösträtt, % |
Organisations nummer |
Antal aktier | Bokfört värde |
| Endomines Oy, Ilomantsi, Finland | 100% | 1061211-5 | 1 000 000 | 139 911 |
| Kalvinit Oy, Helsingfors, Finland | 100% | 1005935-6 | 456 460 | 2 700 |
| Endomines Förvaltning AB, Stockholm | 100% | 556777-4434 | 1 000 | 100 |
| Summa | 142 711 |
| 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|
|---|---|---|
| Moderföretagets aktier och andelar | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början och slut | 167 553 | 167 553 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början och slut | –24 842 | –24 842 |
| Bokfört värde | 142 711 | 142 711 |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Pantsatta medel avseende miljögaranti, 100 000 EUR | 867 | 898 | - | - |
| Summa andra långfristiga fordringar | 867 | 898 | - | - |
| Låne- och kund fordringar |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen den 31 december 2012 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar | 4 487 | - | 4 487 |
| Likvida medel | 69 022 | - | 69 022 |
| Summa tillgångar | 73 509 | - | 73 509 |
| Tillgångar i balansräkningen den 31 december 2011 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exklusive interimsfordringar | 1 547 | - | 1 547 |
| Likvida medel | 46 261 | - | 46 261 |
| Summa tillgångar | 47 808 | - | 47 808 |
| Övriga finansiella skulder |
Derivat som används för säkringsändamål |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkningen den 31 december 2012 | |||
| Upplåning | 75 388 | - | 75 388 |
| Derivatinstrument | - | 233 109 | 233 109 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder | 14 586 | - | 14 586 |
| Summa skulder | 89 974 | 233 109 | 323 083 |
| Skulder i balansräkningen den 31 december 2011 | |||
| Upplåning | 89 502 | - | 89 502 |
| Derivatinstrument | - | 254 132 | 254 132 |
Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder som ej är derivat utgör ett approximativt verkligt värde. Notera att alla verkliga värden som fastställts med hjälp av värderingstekniker återfinns i nivå 2 eftersom de utgörs av OTC-derivat.
Summa skulder 103 613 254 132 357 745
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
| Metallswappar avs. guldprissäkring – kassaflödessäkringar | - | 229 909 | - | 252 205 |
| Ränteswappar – kassaflödessäkring | - | 2 593 | - | 1 492 |
| Elprissäkring – verkligt värdesäkring | - | 607 | - | 435 |
| - | 233 109 | - | 254 132 | |
| varav långfristig del | ||||
| Metallswappar avs. guldprissäkring – kassaflödessäkringar | - | 167 086 | - | 191 557 |
| Ränteswappar – kassaflödessäkring | - | 1 945 | - | 1 160 |
| Elprissäkring – verkligt värdesäkring | - | 323 | - | 58 |
| Summa långfristiga derivatinstrument | - | 169 354 | - | 192 775 |
| Kortfristiga derivatinstrument | - | 63 755 | - | 61 357 |
| Förändringar i verkliga värdet för derivatinstrument | ||||
| Marknadsvärdet vid början av året, – skuldfört belopp | –254 132 | –193 694 | ||
| Orealiserat resultat på derivatinstrument, redovisat mot rörelseresultatet |
–24 356 | –2 320 | ||
| Orealiserat resultat på derivatinstrument redovisat inom övrigt totalresultat |
36 178 | –59 963 | ||
| Valuta- och omräkningsdifferenser | 9 201 | 1 845 | ||
| Verkliga värdet vid slutet av året, – skuldfört belopp | –233 109 | –254 132 |
Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld om den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld om den säkrade positionens återstående löptid understiger 12 månader. Förändringar i denna säkringsreserv redovisas inom övrigt totalresultat så länge som den är effektiv.
Förändringar i verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör säkringsinstrument redovisas inom övrigt totalresultat så länge som den är effektiv. Ingen ineffektivitet finns att redovisa avseende kassaflödessäkringarna. Förändringar i verkligt värde på elprissäkringen redovisas som rörelsekostnad.
Avtal om säkring av guldpris upprättades i december 2009. Genom avtalet erhåller Endomines ett fast pris per oz guld över en period som sträcker sig från tredje kvartalet 2011 till och med fjärde kvartalet 2015. Det finansiella instrumentet utgörs av en metallswap som korrigerar leveranskvartalets genomsnittliga pris enligt London Bullion Market (LBMA) till ett fast pris på 843 EUR/oz. Om priset enligt LBMA är lägre än 843 EUR kompenseras Endomines av banken med mellanskillnaden. Om genomsnittspriset på LBMA är högre än 843 EUR betalar Endomines mellanskillnaden till banken.
I april 2012 upprättades nya avtal om säkring av 2016 års guldpris genom vilken 6 000 oz avseende 2012 års säkringar flyttades framåt till år 2016. Det nya säkringspriset blev 796 EUR/oz.
Bolaget hade mellan 1 oktober 2010 och 30 september 2011 ett avtal om säkring av räntan avseende hela projektfinansieringslånet på 8 MEUR. Genom avtalet betalade bolaget en fast ränta på 4,77% per år. Inklusive kreditgaranti från Finnvera blev den totala räntekostnaden för lånet 6,27% per år.
Från 30 september 2011 ingicks ett nytt avtal om fast ränta på 4,49%, dock så att om EURIBOR 1m understiger 1,00% per år utgår en tilläggsränta på skillnaden mellan 1,00% och EURIBOR 1m. Avtalet gäller under hela projektfinansieringslånets resterande löptid och lånebeloppet. Se vidare, not "Upplåning".
Bolaget har säkrat elpriset motsvarande ca 50 procent av beräknad elkonsumtion fram till och med 2015.
| Nom inella värden avseende de derivativa instrum enten (KSEK ) |
2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Metallswappar avs. guldprissäkring | 458 095 | 602 477 |
| Ränteswappar | 3 037 | 1 969 |
| Elprissäkring | 9 961 | 7 083 |
| 471 093 | 611 529 |
| Fördelning av säkrade volym er på guldprissäkringa rna: |
Förfaller | Volym (tr oz) | Säkringspris (EUR /oz) |
Nominellt i KEUR | Nominellt i KSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| år 2013-Q1 | 4 000 | 843 | 3 372 | 29 055 | |
| år 2013-Q2 | 4 500 | 843 | 3 794 | 32 691 | |
| år 2013-Q3 | 4 500 | 843 | 3 794 | 32 691 | |
| år 2013-Q4 | 4 500 | 843 | 3 794 | 32 691 | |
| år 2014 | 19 500 | 843 | 16 439 | 141 648 | |
| år 2015 | 20 400 | 843 | 17 197 | 148 180 | |
| år 2016 | 6 000 | 796 | 4 776 | 41 153 | |
| 53 166 | 458 110 |
Upplysningar om derivativa instrument, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen:
| Summa nominella värden vid årets slut | 471 093 | 611 772 |
|---|---|---|
| 2016 | 41 153 | - |
| 2015 | 151 934 | 154 005 |
| 2014 | 146 179 | 147 468 |
| 2013 | 131 827 | 135 945 |
| 2012 | - | 174 354 |
| KSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 – 2011-12-31 |
2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Material | 778 | 920 | - | - |
| Produkter i arbete | 3 584 | 3 032 | - | - |
| Guldkoncentrat | 3 140 | 4 502 | - | - |
| Summa | 7 503 | 8 454 | - | - |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Skattefordringar | 158 | 5 | 158 | 5 |
| Momsfordringar | 283 | 509 | 283 | 509 |
| Investeringsbidrag | 3 170 | - | - | - |
| Övrigt | 5 | 105 | - | - |
| Summa | 3 616 | 619 | 441 | 514 |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Upplupna försäljningsintäkter | 61 639 | 37 585 | - | - |
| Försäkringar | 2 105 | - | 77 | - |
| Övrigt | 517 | 1 612 | 55 | 127 |
| Summa | 64 261 | 39 197 | 132 | 127 |
Upplupna försäljningsintäkter baserar sig på interna uppgifter om leveransvolymer och metallhalter samt andra faktorer som påverkar slutpriset. I denna årsredovisning avser beloppet leveranser av flotationskoncentrat för november och december månad samt gravimetriskt koncentrat för december och är således preliminära uppgifter. Ändringar jämfört med faktiskt fakturerade leveranser avseende pris, kvantitet och avdrag för smältkostnader redovisas i den månad slutfaktura upprättas, normal två månader efter leveransmånaden.
Metallpriserna fastställs på basen av genomsnittspriserna under månaden efter leveransmånad och fakturering sker därpå följande månad. Metallhalter, fukt och andra poster fastställs på basen av analyser gjorda av både köpare och säljare. Då alla prispåverkande faktorer är klara och parterna överens sker slutfakturering. Om alla faktorer som påverkar den slutliga betalningen inte har kunnat bestämmas sker en preliminärfakturering varav kunden betalar minst 95 procent av det preliminära leveranssvärdet.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Kortfristiga räntebärande placeringar | 34 466 | 8 945 | - | - |
| Kassa och bank | 34 556 | 37 316 | 6 462 | 9 584 |
| Summa | 69 022 | 46 261 | 6 462 | 9 584 |
Effektiv ränta för de likvida medlen vid rapportperiodens slut uppgick till 0,5 procent avseende enbart kortfristiga räntebärande placeringar.
| Antal aktier, st. | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2011 | 79 441 625 | 238 325 | 170 275 | 408 600 |
| Per 31 december 2011 | 79 441 625 | 238 325 | 170 275 | 408 600 |
| Per 31 december 2012 | 79 441 625 | 238 325 | 170 275 | 408 600 |
Det totala antalet aktier uppgick vid årets slut till 79 441 625 st. till ett kvotvärde om 3 SEK per aktie. Samtliga aktier är till fullo betalda.
I anledning av Bolagets pågående personaloptionsprogram, varav det ena beslutades vid extra bolagsstämma den 12 november 2009 och det andra beslutades vid årsstämman den 28 april 2011 har Bolaget emitterat sammanlagt 3 442 000 teckningsoptioner till det helägda dotterbolaget Endomines Förvaltning AB. Syftet med dessa teckningsoptioner är att säkerställa leverans av aktier under personaloptionsprogrammen samt att likvidmässigt säkra utbetalning av framtida sociala avgifter till följd av personaloptionsprogrammen.
Varje personaloption berättigar till förvärv av en (1) aktie i bolaget. Personaloptionerna fördelas på olika trancher med olika intjänandeperiod.
Tilldelning under det program som beslutades 2009 skedde i januari 2010 med totalt 1 200 000 personaloptioner och tilldelning under det program som beslutades 2010 skedde i maj 2011 med totalt 1 100 000 personaloptioner. Tilldelningsberättigade personer var koncernens nyckelpersoner.
| Utestående teckningsoptioner m ed lösenperioder och lösenpriser: |
Lösenpris1 | Antal aktier |
|---|---|---|
| Lösenperiod | ||
| 1 mars 2011–1 september 2014 | 5,80 | 423 670 |
| 1 mars 2012–1 september 2014 | 5,80 | 423 670 |
| 1 mars 2013–1 september 2014 | 5,80 | 423 670 |
| 1 mars 2012–1 september 2016 | 10,94 | 100 000 |
| 1 mars 2013–1 september 2016 | 10,94 | 100 000 |
| 1 mars 2014–1 september 2016 | 10,94 | 481 500 |
| 1 mars 2015–1 september 2016 | 10,94 | 481 500 |
| 2 434 010 | ||
| Ej tilldelade personaloptioner | 5,80 | 607 990 |
| Ej tilldelade personaloptioner | 10,94 | 400 000 |
| 3 442 000 |
1 Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelats under perioden, har fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell. Viktiga indata i modellen var Endomines-aktiens genomsnittliga volymviktade kurs på NASDAQ OMX First North under en mätperiod om tio dagar efter styrelsens tilldelningsbeslut, lösenpris, volatilitet, förväntad löptid på optionerna, riskfri ränta.
Lösenpriset för tilldelade optioner under perioden uppgick till 10,94 kr per aktie (5,80 kr), vilket motsvarade 120 procent (130) av Endomines-aktiens genomsnittliga volymviktade kurs på NASDAQ OMX First North under en mätperiod om tio dagar efter styrelsens tilldelningsbeslut.
| Nom inella värden avseende de derivativa instrum enten |
Not | Omräkningsreserv | Säkringsreserv | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2011 | 6 552 | –152 552 | –146 000 | |
| Valutakursdifferenser | 686 | - | 686 | |
| Kassaflödessäkringar: | ||||
| Verkligt-värde vinster under året | 17 | - | –59 963 | –59 963 |
| Skatt på verklig-värde vinster | 11 | - | 15 590 | 15 590 |
| Per 31 december 2011 | 7 238 | –196 925 | –189 687 | |
| Per 1 januari 2012 | 7 238 | –196 925 | –189 687 | |
| Valutakursdifferenser | 2 427 | - | 2 427 | |
| Kassaflödessäkringar: | ||||
| Verkligt-värde vinster under året | 17 | - | 36 178 | 36 178 |
| Skatt på verklig-värde vinster | 11 | - | –12 567 | –12 567 |
| Per 31 december 2012 | 9 665 | –173 314 | –163 649 |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 – 2011-12-31 |
2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Ingående balans | –129 164 | –118 976 | –74 593 | –66 596 |
| Årets resultat | 18 902 | –11 417 | –12 424 | –7 997 |
| Personaloptionsprogram | 1 011 | 1 229 | - | - |
| Utgående balans | –109 251 | –129 164 | –87 017 | –74 593 |
| koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Lånevaluta | 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
| Långfristig | |||||
| Koncernföretag | EUR | - | - | 3 274 | 2 415 |
| Banklån | EUR | 41 360 | 42 935 | - | - |
| Lån med särskilda villkor | EUR | - | 8 981 | - | - |
| Skulder avseende finansiell leasing | EUR | 16 117 | 13 308 | - | - |
| EUR | 57 477 | 65 224 | 3 274 | 2 415 | |
| Kortfristig | |||||
| Banklån | EUR | 13 787 | 21 467 | - | - |
| Skulder avseende finansiell leasing | 4 124 | 2 811 | - | - | |
| EUR | 17 911 | 24 278 | - | - | |
| SUMMA UPPLÅNING | 75 388 | 89 502 | 3 274 | 2 415 |
Ingen förfallotid har avtalats utan amortering sker i takt med koncernföretagets likviditetsbehov. Ränta utgår med Euribor 6m+2 procent.
Amortering av banklånet sker halvårsvis och ränta utgår enligt EURIBOR 1m + bankens marginal samt en kreditprovision till finska Finnvera på 75% på krediten.
Fram till april 2012 säkrade Bolaget räntan för hela banklånet till fast ränta 5,99 procent, dock så att om EURIBOR 1 m understeg 1,00 procent utgick en tilläggsränta på skillnanden medllan 1,00 procent och EURIBOR 1m.
Från april 2012 ändrades räntesäkringen i samband med att amorteringsfrihet för 2012 års amorteringar beviljades. Den fasta räntan inklusive bankens marginal och garantiprovision till Finnvera utgår nu med 6,60 procent + ett tillägg om EURIBOR 1m sjunker under 0,65 procent med mellanskillnaden multiplicerat med två.
Effektiv årsränta som belastat 2012 års resultat uppgick till 7,14 procent.
| ksek | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Summa banklån i koncernen | 55 146 | 64 402 |
| Amorteringsplan | ||
| 2012 | - | 21 467 |
| 2013 | 13 787 | 14 312 |
| 2014 | 20 680 | 14 312 |
| 2015 | 20 680 | 14 312 |
| 55 147 | 64 402 |
Moderbolaget har inga banklån.
| 2011-12-31 |
|---|
| 1 760 |
| 3 611 |
| 1 354 |
| 2 257 |
| - |
| 8 982 |
| 2 257 |
| 6 725 |
Lånet redovisas till upplupet anskaffningsvärde. För lånet finns särskilda villkor vad gäller återbetalningsskyldighet. Lånet skiljer sig endast på den punkten att räntan motsvarar Finlands Banks grundränta utan avdrag och utan någon minimigräns. Lånetiden löper till 31.12.2015.
| I koncernen m en inte i dotterföretag en bokförda räntor avseende ovannäm nda lån (ksek) |
2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets ingång | 1 708 | 1 464 |
| Ökning under året som belastat koncernens resultat | - | 244 |
| Överfört till skulder hänförliga till avvecklad verksamhet | –1 708 | - |
| - | 1 708 |
| ksek | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|
| Bruttoskulder avseende finansiell leasing – minimileaseavgifter | ||
| Inom ett år | 4 663 | 3 329 |
| Mellan 1 och 5 år | 16 163 | 13 358 |
| Mellan 6 och10 år | 839 | 1 206 |
| 21 665 | 17 893 | |
| Framtida finansiella kostnader avseende leasing | –1 424 | –1 774 |
| Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing | 20 241 | 16 119 |
| Nuvärde på skulder avseende finansiell leasing är som följer: | ||
| Inom ett år | 4 124 | 2 811 |
| Mellan 1 och 5 år | 15 298 | 12 119 |
| Mellan 6 och 10 år | 819 | 1 189 |
| 20 241 | 16 119 | |
| varav: | ||
| långfristigt | 16 117 | 13 308 |
| kortfristigt | 4 124 | 2 811 |
| koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | Återställningskostnader | Övriga avsättningar | Summa avsättningar | ||
| Per 1 januari 2011 | 6 799 | 2 940 | 9 739 | ||
| Tillkommande poster under året | - | 244 | 244 | ||
| Periodens återföring av outnyttjade belopp | –400 | - | –400 | ||
| Kursförändring | –39 | –22 | –61 | ||
| Per 31 december 2011 | 6 360 | 3 162 | 9 522 | ||
| Per 1 januari 2012 | 6 360 | 3 162 | 9 522 | ||
| Tillkommande poster under året | 3 068 | 38 | 3 106 | ||
| Överfört till skulder hänförliga till avvecklad verksamhet | –401 | –3 200 | –3 601 | ||
| Kursförändring | –264 | - | –264 | ||
| Per 31 december 2012 | 8 763 | - | 8 763 |
Avsättningen för återställningskostnader är i sin helhet långfristig och avser nuvärdesberäknade kostnader för återställande av mark. Beräkningen har gjorts under en antagen inflationstakt om 2,75 procent och en diskonteringsfaktor om 5 procent samt under antagandet att utbetalningarna för återställandet beräknas göras om cirka 15 år.
Övriga avsättningar avser räntekostnader i dotterföretagen och som inte bokförts i enlighet med finska redovisningsprinciper. I koncernen tas kostnaden upp i sin helhet. Se även not Upplåning, ovan.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 – 2011-12-31 |
2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Upplupna lönerelaterade kostnader | 9 542 | 5 898 | 846 | 628 |
| Upplupen betalning för guldprissäkring | 18 800 | 16 489 | - | - |
| Upplupna revisions- och styrelsearvoden | 1 943 | 1 608 | 1 792 | 1 403 |
| Upplupna räntekostnader | - | 219 | - | - |
| Övrigt | 1 970 | 1 001 | 448 | 141 |
| Summa | 32 255 | 25 215 | 3 086 | 2 172 |
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 – 2011-12-31 |
2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Nettotillgångar/aktier i dotterföretag | - | - | 139 911 | 139 911 |
| Summa | - | - | 139 911 | 139 911 |
Alla ovannämnda ställda säkerheter avser projektfinansieringslånet från Nordea Bank Finland.
Såsom är sedvanligt i denna typ av lånefinansiering innehåller låneavtalet en katalog med så kallade "events of default", vilka om de inträffar innebär att Nordea Bank Finland har rätt att begära att alla utestående förpliktelser under låneavtalet ska återbetalas. De händelser som omfattas av denna katalog är händelser som, om de inträffade, skulle vara av väsentlig betydelse för Endomines, innefattande till exempel förändring av ägarkontrollen i Endomines Oy och en total förlust av Pampalogruvan. Projektfinansieringsavtalet innefattar också en skyldighet att omedelbart informera Nordea Bank Finland om någon av dessa händelser inträffar, samt att regelbundet tillhandahålla Nordea Bank Finland viss finansiell och annan information. Bland annat är utdelningar från Endomines Oy begränsade till 100 000 EUR per år och räntebetalningar till moderföretaget till 750 000 EUR per rullande tolvmånadersperioder. Vidare ställer avtalet upp strikta begränsningar såvitt avser vissa åtgärder i Endomines och Endomines Oy. Avtalet innehåller också bestämmelser om att Endomines Oy måste uppfylla vissa finansiella nyckeltal.
Endomines med dotterbolag har i anslutning till låneavtalet ingått ett efterställningsavtal till förmån för Nordea Bank Finland och Finnvera rörande efterställning av koncerninterna fordringar. De nominella beloppen för fastighetsinteckningar och företagsinteckningar i Endomines Oy uppgår till 27 MEUR vardera eller 232 MSEK. Inteckningarna står som säkerhet för företagets utestående förpliktelser enligt låneavtalet och hedgingarrangemangen. Det nominella värdet av säkringsinstrumenten uppgick vid rapportperiodens slut till 67,4 MEUR (581 MSEK).
| koncernen | Moderföretaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 – 2011-12-31 |
2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|
| Pantsatta medel avseende miljögaranti | 867 | 898 | - | - | |
| Summa ställda panter | 867 | 898 | - | - | |
| Royaltyansvar enligt avtal från 1996 avseende Endomines Oy: | Avtalspart | ||||
| Framtida royalty betalning avseende Ilomantsi | se 1) | 21 738 | 22 566 | Finska staten | |
| Framtida royalty betalning avseende Pampalo | se 2) | 12 925 | 13 417 | Polar Mines Oy |
1) Ilomantsi och övriga inmutningar innehåller ansvarsförbindelser vilka träder i kraft om och när gruvverksamhet inleds , maximerat till EUR 2 522 818
2) Betalningsskyldighet för Pampaloförekomsten, som förvärvades 1996 träder i kraft först efter att 203 000 oz guld brutits, maximerat till EUR 1 500 000. Med nuvarande produktionstakt träder denna betalningsskyldigget i kraft tidigast 2015.
Dotterföretaget Kalvinit Oy har inmutningar införda i Arbets- och Näringsministeriets (tidigare Handels- och industriministeriet) gruvregister i kommunerna Kälviä, Halsua och Ullava. Dessa inmutningar är tidsbundna och till dessa inmutningsrättigheter hör betalningsskyldigheter till staten och jordägarna vilka baserar sig på gruvlagen och gruvförordningen, samt betalningsskyldigheter vilka hänför sig till avtal.
| 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|
|---|---|---|
| Före utspädning | ||
| Årets resultat | ||
| Resultat från kvarvarande verksamheter som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare | 8 514 | –10 926 |
| Resultat från avvecklade verksamheter som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare | 10 388 | –491 |
| Årets resultat | 18 902 | –11 417 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie före utspädning | 79 441 625 | 79 441 625 |
| Resultat per aktie | ||
| Från kvarvarande verksamheter | 0,11 | –0,14 |
| Från avvecklade verksamheter | 0,13 | –0,01 |
| Årets resultat | 0,24 | –0,14 |
| Totalresultat per aktie | ||
| Totalresultat som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare | 44 940 | –55 104 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie | 79 441 625 | 79 441 625 |
| Totalresultat per aktie | 0,57 | –0,69 |
| Efter utspädning | ||
| Utspädningseffekt från personaloptioner | ||
| Antal personaloptioner vars teckningskurs understiger årets genomsnittliga aktiekurs samtidigt som resultatet är positivt |
1 271 010 | - |
| Vägt genomsnittligt antal aktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 80 712 635 | 79 441 625 |
| Resultat per aktie | ||
| Från kvarvarande verksamheter | 0,11 | –0,14 |
| Från avvecklade verksamheter | 0,13 | –0,01 |
| Årets resultat | 0,23 | –0,14 |
| Totalresultat per aktie efter utspädning | 0,56 | –0,69 |
| Totalresultat som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare | ||
| Antalet utestående aktier den 31 december | 79 441 625 | 79 441 625 |
Utestående instrument som kan konverteras till aktier och som skulle kunna innebära utspädning
| Antal aktier | Maximal utspädning | |
|---|---|---|
| Tilldelade personaloptioner emitterade år 2009 | 1 271 010 | 1,60% |
| Tilldelade personaloptioner emitterade år 2011 | 1 163 000 | 1,46% |
| Personaloptioner, som tilldelats | 2 434 010 | 3,06% |
Personaloptionernas huvudsakliga villkor, se not 23.
Alla väsentliga leasingåtaganden avser finansiell leasing, se not Upplåning, ovan. Kostnader för operationell leasing , exklusive lokalhyror, uppgick till 405 000 SEK (450 000) och avsåg främst billeasing.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 – 2011-12-31 |
2012-01-01 – 2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
| Följande transaktioner har skett med närstående: | ||||
| Inköpta tjänster | 367 | 591 | 367 | 591 |
| Upplupna kostnader avseende närstående: | - | 46 | - | 46 |
Med närståendetransaktioner avses transaktioner med ledande befattningshavare antingen direkt eller via ett bolag som kontrolleras av ledande befattningshavare (inkl. styrelseledamot). Under 2012 avses enbart ett avtal med styrelseledamoten Carina Hellemaas konsultbolag som avsåg IR-tjänster. Avtalet upphörde under 2012.
| koncernen | Moderföretaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2012-01-01 | 2011-01-01 | 2012-01-01 | 2011-01-01 |
| a) Betalda räntor | ||||
| Erhållen ränta | 74 | 315 | - | 73 |
| Externa räntor | - | - | 6 515 | - |
| Räntor från dotterbolag | 74 | 315 | 6 515 | 73 |
| Erlagd ränta | –4 675 | –4 505 | - | - |
| Externa räntor | - | - | –80 | –89 |
| Räntor till dotterbolag | –4 675 | –4 505 | –80 | –89 |
| b) Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| Resultat före skatt från kvarvarande verksamheter | 17 139 | –11 579 | –12 424 | –7 997 |
| Resultat före skatt från avvecklade verksamheter | 10 388 | –491 | - | - |
| Övrigt totalresultat före skatt | 38 605 | –59 277 | - | - |
| Summa totalresultat före skatt | 66 132 | –71 347 | –12 424 | –7 997 |
| Avskrivningar och nedskrivningar som belastat resultatet | 36 270 | 26 764 | - | - |
| Förändring avsättningar | 39 | 244 | - | - |
| Orealiserade kursdifferenser på koncerninterna mellanhavanden | 6 002 | 1 136 | 6 002 | - |
| Omräkningsdifferenser | –2 427 | –686 | - | - |
| Förändringar i värdet av finansiella instrument | –36 178 | 62 298 | - | - |
| Orealiserat resultat på säkringsinstrument | 24 357 | - | - | - |
| Kostnader avseende aktierelaterade ersättningar | 1 011 | 1 228 | - | - |
| Efterskänkning av lån och räntor | –8 872 | - | - | - |
| Kassaflöde före förändring i rörelsekapital | 86 334 | 19 637 | –6 422 | –7 997 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | ||||
| Förändring av varulager | 645 | 5 724 | - | - |
| Förändring av kortfristiga fordringar | –29 176 | –31 250 | 1 591 | –5 779 |
| Förändring av kortfristiga skulder | 8 997 | 18 185 | 994 | –183 |
| Summa förändring i rörelsekapital | –19 534 | –7 341 | 2 585 | –5 962 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 66 800 | 12 296 | –3 837 | –13 959 |
Den 5 juli 2012 godkändes ett avtal om en framtida försäljning av Bolagets ilmenittillgångar i Finland. Från och med 2012 redovisas intäkter, kostnader, tillgångar och skulder inklusive avsättningar som verksamhet under försäljning på egen rad i resultaträkning och balansräkningens tillgångar och skulder. Jämförande uppgifter avseende år 2011 för resultaträkning samt noter til resultaträkningen har omklassificerats på motsvarande sätt.
| 2012-01-01 –2012-12-31 |
2011-01-01 –2011-12-31 |
|
|---|---|---|
| Specifikation av poster: | ||
| Resultaträkning: | ||
| Övriga kostnader | –345 | –246 |
| Efterskänkning av låneskuld och räntor | 8 873 | - |
| Reavinster | 1 897 | - |
| Räntekostnader | –38 | –245 |
| Periodens resultat från avvecklade verksamheter | 10 387 | –491 |
| Kassaflöden från avvecklade verksamheter: | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –345 | –246 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1 897 | - |
| Kassaflöde från den finansieringsverksamheten | - | - |
| 1 552 | –246 | |
| Balansräkning: | ||
| Likvida medel | 140 | - |
| Övriga tillgångar | 1 | - |
| Summa tillgångar som innehas för försäljning | 141 | - |
| Avsättningar | 1 181 | - |
| Kapitallån | 2 174 | - |
| Övriga poster | 42 | - |
| Summa skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 3 397 | - |
Tillgångar som klassificeras som att de innehas för försäljning har värderats till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde minus försäljningskostnader.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman 2013-04-23 för fastställelse.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 20 mars 2013
Karl-Axel Waplan Styrelseordförande
Meg Tivéus
Timo Lindborg
Staffan Simberg
Markus Ekberg Verkställande direktör
Lars-Göran Ohlsson
Rauno Pitkänen
Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 mars 2013
PricewaterhouseCoopers AB
Sten Håkansson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Endomines AB(publ.) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 33–75.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Endomines AB(publ.) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 22 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB
Sten Håkansson Auktoriserad revisor
Anomali Kemiska eller fysikaliska mätvärden som avviker från normalvärdet. Kan i vissa fall indikera en mineralisering.
Anrikning Process för att koncentrera värdefulla mineral.
Apatit Kalciumfosfatmineral med den kemiska formeln Ca5(PO4)3(OH,F,Cl).
Avoca-metoden Pallbrytningsmetod med igenfyllning.
Bearbetningskoncession (gruvtillstånd) Rätten att under vissa förutsättningar få ett område fastställt för gruvdrift. Se sid. 25.
Biotit Mörkgrönt, mörkbrunt eller svart flakigt mineral med den kemiska formeln K(Mg,Fe)3AlSi3O10(OH,F)2.
Cut-off Den lägsta halt under vilken ekonomiskt lönsam brytning sannolikt inte kan ske och som mineraliseringar måste ha för att inkluderas i uppskattningar av mineraltillgångar.
Cyanidlakning Utvinningsmetod i vilken natriumcyanid användes för att få guld i lösning.
Dolerit En mörk intrusiv bergart där huvudmineralen är labradorit och augit. Kallas ibland diabas.
Dorétacka Ej raffinerad guldtacka innehållande huvudsakligen guld men också andra metaller som t.ex. silver.
Exploatering I detta prospekt kommersiell brytning och anrikning av malm.
"Feasibility"-studie Omfattande lönsamhetsstudie till grund för ett slutligt investeringsbeslut samt underlag för bankers beslut om krediter.
Flotation Anrikningsprocess vid vilken mineralkorn i en vattensuspension med tillsatts av kemikalier och genomströmmande luft lyfts till ytan och skummas av.
Fältspat En grupp mineral som består av kalcit samt natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 60 procent av jordskorpan består av fältspat, som ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.
Gabbro Magmatisk intrusiv mörk bergart med mineralen pyroxen och fältspat som främsta beståndsdelar.
Genomförbarhetsstudie Omfattande studie av en mineralfyndighet i vilken samtliga geologiska, tekniska, juridiska och ekonomiska samt övriga relevanta faktorer
beaktas. Syftet med studien är att ge underlag för beslut om exploatering.
Geodesi Läran om jordens form och uppmätning.
Geofysisk mätning Mätning av markens fysikaliska egenskaper.
Gravimetri Delområde inom geofysik. Gravimetri behandlar tyngdkraftens variationer.
Gråbergsinblandning Inblandning av ofyndigt gråberg i samband med brytning.
Grönstensbälte Geografiskt område med metamorfa vulkaniska och sedimentära bergarter.
GTK Geologiska forskningscentralen i Finland (motsvarar Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Ilmenit Svart mineral bestående av järn, titan och syre, med den kemiska beteckningen FeTiO3. Förekommer i basiska djupbergarter som t.ex. gabbro.
Inmutning Äldre beteckning på undersökningstillstånd.
Intrusiv Bergarter bildade i en existerande berggrund från en stelnande magma.
JORC Australasian Code for Reporting Mineral Resources and Ore Reserves. En standard för hur mineraltillgångar och mineralreserver skall rapporteras till aktiemarknaden och övriga intressenter.
Jordavrymning Borttagande av lösa avlagringar (t.ex. morän och sand) som täcker berggrunden.
Kalksten Bergart huvudsakligen bestående av mineralet kalkspat (CaCO3).
Karelska Guldlinjen Den Karelska Guldlinjen är en tektonisk struktur inom ett grönstensbälte som börjar i Ryssland norr om Ladoga och löper in i Finland för att sedan åter böja av österut in i Ryssland mot Kostomuksja.
Kaxborrning Borrteknik där man får ett krossat prov av berg eller jord.
Kvalificerad person I Sverige en person som av SveMin (i Finland av FinnMin) anses vara kvalificera att bedöma och skriva under tekniska rapporter.
Kvartsgång Gång i berggrunden huvudsakligen bestående av mineralet kvarts (SiO2).
Kärnborrning Roterande borrning som användes för att ta upp en kärna av berggrunden.
Lakning I detta prospekt en kemisk process för utvinning av värdefulla mineraler från malm. Mafisk bergart Bergart domi-
nerad av järn- och magnesiummineral.
Magnetit Metallglänsande, svart, starkt magnetiskt mineral med den kemiska sammansättningen Fe3O4.
Malm Mineralisering som kan exploateras med ekonomisk vinst.
Malmförlust Malm som brytningstekniskt ej går att tillvarata.
Mineralreserv Den ekonomiskt brytbara delen av kända och indikerade mineraltillgångar beräknad genom minst en inledande genomförbarhetsstudie.
Mineralisering Koncentration av potentiellt ekonomiskt intressanta mineral i berggrunden.
Mineraltillgång Koncentration eller förekomst av mineral eller fossilt organiskt material i eller på jordskorpan i sådan form och kvantitet och med sådan halt och kvalitet att den har rimliga utsikter för ekonomisk utvinning.
Morän Jordart karaktäriserad till övervägande del av dåligt sorterat berg- och jordmaterial som transporterats och avlagrats av glaciär eller inlandsis.
Nugget-effekt Kraftigt varierande analyser beroende på om guldkorn finns med i provet eller ej. Vanligt om guldet är grovkornigt.
Ounce (Oz) Troy Ounce. Cirka 31,104 gram. Viktenhet för guld.
Outfarming Arrendera ut.
Oxid Kemisk förening av syre och ett eller flera andra grundämnen.
"Pre feasibility"-studie Initial lönsamhetsstudie.
Prospektering Sökande efter ekonomiskt brytvärda malmer.
RC-borrning Reverse circulation, borrteknik där man får upp ett krossat prov från jord eller berg uppspolad genom ett inre rör i borrstängen, som ger ett okontaminerat prov.
Reservation (förebehåll) Förtursrätten att ansöka om undersökningstillstånd. Se sid. 25.
Sandmagasin Damm för deponering av finkornigt restmaterial från anrikningen.
Sedimentär bergart En bergart som bildas på jordytan av nerbrytningsprodukter från andra bergarter.
SGU Sveriges Geologiska Undersökning.
Silikat Kemisk förening av kisel, syre och ibland en eller flera metaller. Bland de naturligt förekommande silikaterna ingår kvarts, fältspat, glimmer och hornblände.
Skjuvzon Zon utefter vilken berggrundsblock förskjutits i förhållande till varandra.
Smältlön Den ersättning som ett smältverk tar för att smälta koncentrat till tackor.
Snedbana Tunnel som, ofta i spiralform, följer malmen och som används huvudsakligen för transporter.
Sulfatprocessen Framställning av titandioxid genom behandling av ilmenit med svavelsyra.
Sulfidmineral Mineral bestående av svavel och metall(er).
SveMin Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.
Titandioxid Förekommer i naturen i form av rutil, anatas och brookit (TiO2). Kan framställas ur mineralet ilmenit (FeTiO3). Används som vitt pigment.
Tonalit En bergart som bildats djupt nere i jordskorpan och som består av kvarts, fältspater ur plagioklasgruppen, biotit och amfiboler.
Tuff En porös bergart som består av vulkaniska utbrottsprodukter.
Undersökningstillstånd (malmletningstillstånd) Rätten att genomföra de arbeten som behövs för att lokalisera och undersöka mineralförekomster. Se sid. 25.
Utbyte Den procentuella andelen av en metall (ett mineral) som kan utvinnas i anrikningsprocessen.
Vulkanisk bergart Bergart bildad genom vulkaniska processer.
Wollastonit Ett silikatmineral innehållande kalcium, kisel och syre (CaSiO3).
Ädelmetall Metaller som t.ex guld, silver och platina.
Endomines AB Hovslagargatan 5B SE-111 48 Stockholm Telefon +46 8 611 66 45 [email protected] www.endomines.com
Endomines Oy Pampalontie 11 FI-82967 Hattu Telefon +358 13 83 01 72
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.