Annual Report • Jun 27, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Alla våra bolag är ledande leverantörer av produkter, tjänster och lösningar till verkstadsföretag i olika nischer i denna stora bransch.
Vi levererar komponenter till lastbilar och andra tunga fordon samt även till eftermarknaden för personbilar och lätta lastbilar.
Den globala försvarsindustrin är ett stort marknadssegment, där våra produkter används i marin-, arméoch flygbaserade applikationer.
Publika transporter och andra allmänna kommunikationslösningar är betydelsefulla kundsegment för oss.
Våra koncernbolag arbetar med kunder inom både energiproduktion och kraftdistribution.
Beijer Almas bolag levererar komponenter till systemtillverkare inom mobil telekom samt till företag som utvecklar och tillverkar mobiltelefoner.
Beijer Alma AB (publ) är en internationell industrigrupp inom komponenttillverkning och industrihandel. Affärsidén är att förvärva, äga och utveckla mindre och medelstora företag med god tillväxtpotential.
Det aktiva och långsiktiga strategiarbetet – kombinerat med investeringar och förvärv – skapar konkurrenskraft i valda marknadssegment. Verksamheten bedrivs i de tre dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. I alla segment fokuserar bolagen på att utveckla starka, lönsamma kundrelationer. Viktiga kriterier i detta arbete är:
Beijer Alma är noterat på NASDAQ OMX Stockholm Mid Cap-lista (ticker: BEIAb).
| Nettoomsättning | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | kv 4 | kv 3 | kv 2 | kv 1 | Totalt |
| Lesjöfors | 312,5 | 330,4 | 368,9 | 354,9 | 1 366,7 |
| Habia Cable | 172,6 | 145,2 | 152,2 | 162,4 | 632,4 |
| Beijer Tech | 193,8 | 176,1 | 209,7 | 200,7 | 780,3 |
| Moderbolag och koncerngemensamt |
0,0 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,3 |
| Totalt | 678,9 | 651,8 | 730,9 | 718,1 | 2 779,7 |
| Rörelseresultat | |||||
| Mkr | |||||
| Lesjöfors | 70,3 | 58,1 | 78,9 | 78,1 | 285,4 |
| Habia Cable | 21,4 | 13,1 | 12,1 | 15,3 | 61,9 |
| Beijer Tech | 8,5 | 12,3 | 13,9 | 12,5 | 47,2 |
| Moderbolag och | |||||
| koncerngemensamt | –3,9 | –4,0 | –8,5 | –5,8 | –22,2 |
| Rörelseresultat koncernen | 96,3 | 79,5 | 96,4 | 100,1 | 372,3 |
| Finansnetto | –1,3 | –3,4 | –3,6 | –2,2 | –10,5 |
| Resultat efter finansnetto | 95,0 | 76,1 | 92,8 | 97,9 | 361,8 |
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer. Företaget erbjuder både standardprodukter och kundspecifika komponenter. Lesjöfors har ledande positioner i Europa och arbetar inom följande affärsområden:
Industrifjädrar – standardfjädrar och kundspecifika produkter Banddetaljer – banddetaljer och bladfjädrar Chassifjädrar – eftermarknad för personbilar och lätta lastfordon
Habia Cable tillverkar specialkabel och kabelsystem för krävande applikationer. Produkterna säljs på cirka 50 marknader. Verksamheten omfattar följande affärsområden:
Telecom – applikationer inom utrustning för mobil telekommunikation Cable Solutions – försvar, kärnkraft, industriapplikationer, infrastruktur/transport Cable Systems – kundanpassade kablage för bland annat försvar, offshore och industri Habia Xpress – standardprodukter till industrikunder i många olika branscher
Beijer Tech är specialiserat på industrihandel och representerar flera av världens ledande tillverkare. Företaget erbjuder produkter och lösningar, där kompetens och produkter kombineras på ett sätt som skapar värde för kunden. Beijer Tech har två affärsområden:
Flödesteknik/Industrigummi – slang, armatur, hydraulik, gummiduk, slitageskydd, lister Industriprodukter – ytbehandling, gjuteri samt stål- och smältverk
Orderingången minskade 4 % till 2 736 Mkr (2 839). Faktureringen minskade med 2 % till 2 780 Mkr (2 830). Resultatet efter finansnetto blev 362 Mkr (429). Vinsten per aktie blev 8,91 kr (10,38). Styrelsen föreslår en oförändrad utdelning på 7,00 kr. Lesjöfors förvärvade tyska Stumpp + Schüle, som tillverkar fjädrar och banddetaljer. Beijer Tech köpte norska Norspray. Företaget är specialiserat på ytbehandling.
Årsstämman äger rum tisdagen den 19 mars 2013 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala Torg 1, Uppsala. För ytterligare information; se sid 80 eller www.beijeralma.se
tio år i sammandrag 2 ordförande har ordet 3 koncernchefen har ordet 4 strategi 6 strategi i vardagen 8 verksamhetsstyrning 10 aktieägarvärde 11 ansvarsfullt företagande 12 aktien 16 historik 18 lesjöfors 19 habia cable 27 beijer tech 35 innehållsförteckning 43 förvaltningsberättelse inklusive bolagsstyrningsrapport 44 resultaträkningar 49 balansräkningar 50 förändringar eget kapital 52 kassaflödesanalyser 53 Noter 54 revisionsberättelse 75 styrelse och ledning 76 adresser 78 organisation 79 mer information 80
| Mkr | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 779,7 | 2 830,2 2 290,1 1 571,2 1 836,3 1 654,4 1 487,8 1 323,1 1 201,6 1 154,0 | ||||||||
| Rörelseresultat | 372,3 | 441,4 | 406,3 | 238,2 | 302,4 | 289,6 | 268,4 | 206,7 | 166,4 | 39,7 |
| Finansnetto | –10,5 | –12,7 | –7,5 | –11,7 | –7,4 | –6,9 | –6,2 | –6,9 | –11,4 | –21,7 |
| Resultat efter finansnetto | 361,8 | 428,7 | 398,8 | 226,5 | 295,0 | 282,7 | 262,2 | 199,8 | 155,0 | 18,0 |
| Skatt | –93,3 | –115,8 | –112,3 | –64,1 | –78,3 | –77,2 | –72,4 | –57,8 | –39,7 | –10,5 |
| Redovisat resultat | 286,5 | 312,9 | 286,5 | 162,4 | 216,7 | 205,5 | 189,8 | 142,0 | 115,3 | 7,5 |
| Anläggningstillgångar | 1 111,7 | 927,4 | 820,3 | 616,6 | 657,2 | 607,8 | 526,8 | 558,4 | 561,3 | 624,4 |
| Omsättningstillgångar | 1 283,0 | 1 273,4 1 155,5 | 773,6 | 803,6 | 741,6 | 691,6 | 621,7 | 557,5 | 502,4 | |
| Eget kapital | 1 519,5 | 1 482,9 1 394,5 | 985,9 | 959,6 | 846,7 | 747,8 | 708,9 | 566,4 | 449,7 | |
| Långfristiga skulder och avsättningar |
323,5 | 171,0 | 140,2 | 100,0 | 107,7 | 68,0 | 100,9 | 126,2 | 169,2 | 230,2 |
| Kortfristiga skulder | 549,1 | 544,2 | 438,4 | 301,2 | 390,2 | 434,6 | 369,7 | 345,0 | 383,2 | 446,9 |
| Balansomslutning | 2 394,7 | 2 200,8 1 975,8 1 390,2 1 460,8 1 349,4 1 218,4 1 180,1 1 118,8 1 126,8 | ||||||||
| Kassaflöde efter investeringar |
121,9 | 152,0 | 168,3 | 215,8 | 150,1 | 120,0 | 121,0 | 142,6 | 197,2 | 74,8 |
| Avskrivningar | 78,7 | 76,3 | 70,7 | 71,4 | 68,2 | 65,3 | 68,8 | 65,2 | 76,9 | 89,6 |
| Nettoinvesteringar exklusive företagsförvärv |
70,5 | 89,2 | 55,2 | 60,5 | 89,1 | 79,2 | 71,0 | 48,0 | 48,0 | 55,1 |
| Sysselsatt kapital | 1 815,8 | 1 729,4 1 541,7 1 122,2 1 139,4 1 044,9 | 932,1 | 876,3 | 850,2 | 909,6 | ||||
| Nettoskuld | 56,8 | –22,5 | –91,2 | –59,5 | 18,4 | 32,8 | –6,8 | 43,0 | 178,3 | 386,9 |
| Nyckeltal, % | ||||||||||
| Bruttomarginal | 33,7 | 34,8 | 37,7 | 36,4 | 35,3 | 37,4 | 37,9 | 36,8 | 35,9 | 28,9 |
| Rörelsemarginal | 13,4 | 15,6 | 17,7 | 15,2 | 16,5 | 17,5 | 18,0 | 15,6 | 13,8 | 3,4 |
| Vinstmarginal | 13,0 | 15,1 | 17,4 | 14,4 | 16,1 | 17,1 | 17,6 | 15,1 | 12,9 | 1,6 |
| Soliditet | 64 | 67 | 71 | 71 | 66 | 63 | 61 | 60 | 51 | 40 |
| Andel riskbärande kapital | 66 | 70 | 73 | 73 | 68 | 65 | 64 | 62 | 53 | 43 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 3,7 | –1,5 | –6 | –6 | 2 | 4 | –1 | 6 | 31 | 86 |
| Avkastning på eget kapital | 17,8 | 21,8 | 24,7 | 17,2 | 23,5 | 25,5 | 25,9 | 22,6 | 22,0 | 2,9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital |
21,2 | 26,4 | 30,6 | 21,2 | 28,3 | 29,9 | 30,0 | 24,3 | 19,3 | 4,5 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 27,5 | 27,5 | 43,3 | 18,7 | 21,4 | 23,6 | 29,6 | 24,2 | 13,2 | 1,7 |
| Medeltal antal anställda | 1 831 | 1 687 | 1 397 | 1 146 | 1 220 | 1 163 | 980 | 907 | 805 | 896 |
| Vinst per aktie efter skatt, kr | 8,91 | 10,38 | 9,51 | 5,92 | 7,90 | 7,49 | 6,92 | 5,17 | 4,21 | 0,28 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 | 7,00 | 7,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 4,00 | 3,67 | 1,67 | 0,50 |
Oron i omvärlden har tilltagit under 2012. Samtidigt gynnas Beijer Alma av en stark balansräkning, som under året använts för flera förvärv och som bidragit till att koncernen flyttat fram positionerna ytterligare.
Som jag betonat i tidigare ordförandeord ger våra starka finanser både ett skydd och en handlingsfrihet. Under 2012 har vi utnyttjat denna handlingsfrihet på olika sätt, vilket stärkt positionerna på flera viktiga markna-
der. Lesjöfors har genomfört ytterligare ett förvärv i Tyskland, som är Europas största och mest betydelsefulla fjädermarknad. Genom affären blir företaget en av de största aktörerna på denna
marknad. Även Beijer Tech har gjort förvärv som breddar verksamheten och gör den mer internationell – denna gång i Norge, där bolaget nu ökar sin närvaro på den expansiva offshoremarknaden.
Jag är stolt över att internationaliseringen i koncernen är så stark. Idag står länder utanför Sverige för cirka 84 procent av försäljningen i våra tillverkande bolag. För tio år sedan var motsvarande siffra ungefär 60 procent. Lesjöfors är det största fjäderföretaget i Storbritannien och nu alltså även ett av de största i Tyskland. Habia är en global tillverkare av specialkabel och Beijer Tech bygger successivt upp starka positioner i Norden. Sedan vi förvärvade bolaget 2010 har försäljningen ökat kraftigt, vilket är resultatet av både organisk tillväxt och kompletteringsförvärv.
Internationaliseringen ger således koncernen styrka och är en betydelsefull förklaring till vår fina utveckling under flera år. Visst skapar den också risker. Det märks i dessa orostider, då den starka svenska kronan får en negativ påverkan på vårt resultat. Samtidigt känner jag en stor trygghet i att koncernledningen och cheferna i Beijer Almas dotterbolag har en hög beredskap inför omvärldsläget och vid behov snabbt vidtar rätt åtgärder. Denna typ av anpassningar har vi på ett skickligt sätt genomfört vid tidigare konjunkturnedgångar. Det har bidragit till att vi slagit vakt om våra marknadsandelar, om vår starka finansiella ställning samt om det attraktiva aktieägarvärde, som Beijer Alma levererat under en följd av år.
Jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till koncernens samtliga medarbetare, som trots stora utmaningar 2012 gjort fina insatser. Nu ser vi fram mot ett 2013, då vi får räkna med en fortsatt hög beredskap vad gäller omvärldsläget. Min förhoppning är också att vi kommer att kunna skönja en ökad stabilisering i konjunkturen och på våra huvudmarknader. Under 2013 fyller Beijer Alma dessutom 30 år. Sedan 1983 har ett regionalt, uppländskt investeringsbolag förvandlats till en global koncern med försäljning på 60 marknader och med ett börsvärde på cirka 3,5 miljarder kronor. Vi kan känna stolthet inför denna starka utveckling, som jag tror och hoppas inspirerar till fortsatta framgångar för Beijer Alma.
Anders Wall, styrelsens ordförande
Efter en relativt stark inledning försvagades efterfrågan gradvis under året. Nedgången var bred och innebar att vår fakturering sjönk med 7 procent i jämförbara enheter. Samtidigt bidrog förvärv i Lesjöfors och Beijer Tech till att dämpa nedgången.
Resultatet påverkades av den lägre faktureringen och sjönk från 429 till 362 Mkr. Lesjöfors svarade för den största nedgången, främst beroende på lägre försäljningsvolymer inom Chassifjädrar samt inom fordonsindustrin. Beijer Tech påverkades av det sämre efterfrågeläget inom verkstadsindustrin, vilket innebar lägre fakturering och resultat. Habia däremot uppvisar ett högre rörelseresultat än 2011, trots en något lägre fakturering. Orsaken var god kostnadskontroll i kombination med en stark efterfrågan från telekomkunder under årets andra hälft.
Efterfrågeläget har varit utmanande, inte minst i Europa där finansiella problem i flera länder gett konjunkturförsvagning och kraftiga nedgångar i många branscher. Våra bolag förser industrin med insatsvaror och komponenter och påverkas av nedgången. I Beijer Almas fall dämpas emellertid nedgången av den stora bredden i verksamheten. Försäljningen är väl diversifierad – både vad gäller geografiska marknader och branscher. Habia är världsledande inom kabel till antenntillverkare samt har en stark, global position inom kärnkraftskabel. Lesjöfors sortiment omfattar allt från utbytesfjädrar till personbilar – där företaget är marknadsledande i Europa – till mobiltelefonkomponenter som tillverkas och levereras i Kina. Beijer Tech säljer 15 000 olika artiklar till över 11 000 kunder inom många branscher i Norden.
Vi har under flera år vårdat vår balansräkning. Det har vi gjort för att kunna hantera svaga perioder som den vi just nu befinner oss i, men också för att kunna agera offensivt när tillfälle bjuds. Under 2012 gjordes två större förvärv. Lesjöfors köpte det tyska fjäderföretaget Stumpp + Schüle. Därmed stärks positionen i den viktiga tyska marknaden, där Lesjöfors nu är en av de större aktörerna. Beijer Tech förvärvade norska Norspray AS och får på så sätt en position inom ytbehandling i offshoreindustrin. I nästa steg siktar vi på att göra ännu fler förvärv, som ytterligare ska stärka Beijer Almas positioner.
All tillväxt – vare sig den är förvärvad eller organisk – måste ske med fortsatt god lönsamhet. Vår fokusering på verksamheter med tydliga kundvärden har banat väg för både hög lönsamhet och ledande positioner i koncernbolagen. Denna inriktning ska vara vägledande också i framtiden. För det är bara genom att satsa på verksamheter med starka kundvärden som vi uppnår en långsiktigt uthållig lönsamhet och skapar värden åt våra aktieägare.
Efterfrågeläget blir sannolikt fortsatt utmanande under 2013. Vi möter utvecklingen med förvärv och andra offensiva satsningar för att stärka positionerna, men också med kostnadsbesparingar och effektiviseringar. Det innebär fortsatta satsningar på produktion i lågkostnadsländer samt på åtgärder som möjliggör ökad försäljning med befintliga eller lägre resurser. Jag är övertygad om att vi – med den goda ledningskompetens och de starka erbjudanden vi har i koncernbolagen – även framöver kommer att skapa attraktiva värden för våra aktieägare.
Effektiv verksamhetsstyrning, ansvarsfullt företagande samt långsiktigt ägande banar väg för värdeskapande inom Beijer Alma. I strategin kombineras högt kundvärde, internationell försäljning och starka marknadspositioner med en diversifierad kund- och leverantörsbas.
Beijer Alma är inriktat på komponenttillverkning och industrihandel. Tyngdpunkten ligger i båda fallen på industrikunder, det vill säga professionella köpare som tar rationella beslut kring inköp av produkter och tjänster.
Jämfört med tillverkande företag är handelsverksamheter ofta mindre komplexa. Bolagen arbetar inte med forskning och utveckling och saknar egen produktionskapacitet. Ett handelsföretag har lättare att anpassa sin produktportfölj genom att ta in nya produkter om efterfrågan ändras. Samtidigt brukar bruttomarginalerna vara lägre än i tillverkande bolag. Det gör att volymutväxlingen i resultatet blir lägre eftersom ett handelsföretag inte kan skapa en så stark hävstångseffekt när efterfrågan ökar.
Tillverkande företag är mer komplexa. Till riskerna hör att teknikskiften snabbt kan minska efterfrågan på de egna produkterna. Att anpassa verksamheten till nya förutsättningar kan också vara komplicerat. Samtidigt har tillverkande företag större möjligheter att styra över sin marknadsstrategi. Dessutom tenderar bruttomarginalen i sådana företag att vara förhållandevis hög. Genom anpassningar i produktionen kan resultatutväxlingen därför bli stor när efterfrågan tar fart.
I Beijer Almas ägande är långsiktighet ett nyckelbegrepp. Koncernbolagen utvecklas inte med sikte på en kommande exit. Målet är istället långsiktigt framgångsrika företagsgrupper med industriellt sunda strukturer, där försäljningen och lönsamheten växer över tiden.
För att långsiktigt klara målet om lönsam tillväxt måste vi ha ett ansvarsfullt företagande, där vi försöker begränsa vår påverkan på miljön och erbjuder en trygg och utvecklande arbetsmiljö för medarbetare världen över. Lika viktigt är det att vi förknippas med trovärdighet och sunda värderingar i kontakterna med kunder, leverantörer och affärspartners.
Beijer Alma arbetar nära koncernbolagen med mål, uppföljning och långsiktig styrning. Arbetet avser normalt inte operativa insatser, utan strategisk utveckling, förvärv och investeringar. På så sätt får våra bolag tillgång till managementresurser som ofta saknas i mindre företag.
Merparten av koncernbolagens produkter och tjänster är anpassade till specifika kundbehov. Det ger ett högre värde för kunden. Unika koncept ger – till skillnad från standardiserade volymprodukter – också större handlingsfrihet inom försäljning och marknadsföring.
De tillverkande koncernbolagen arbetar i hög grad med nischprodukter, som tillverkas i förhållandevis små serier och som har ett högre kundvärde. För att skapa tillväxt med sådana produkter måste bolagen ha en bred, internationell försäljning.
Kvalitet, sortimentsbredd, hög kundanpassning och service möjliggör starka marknadspositioner. Därmed kan koncernbolagen konkurrera med andra mervärden än lågt pris, vilket möjliggör en attraktivare lönsamhetsutveckling.
Beijer Alma eftersträvar en bred kund- och leverantörsbas. Det reducerar risken och beroendet av enskilda geografiska marknader, branscher och kunder.
Organisk tillväxt är fortgående satsningar på produkt- och marknadsutveckling. Vi prioriterar sådan tillväxt eftersom den ofta ger hög kvalitet och låg risk. I den organiska utvecklingen kan den befintliga organisationen utnyttjas samtidigt som arbetet inriktas på marknader och produkter som vi känner väl.
Företagsförvärv kan avse helt nya verksamhetsområden, men även tilläggsförvärv i koncernbolagen. Tilläggsförvärv stärker oss på utvalda marknader eller inom specifika teknik- eller produktområden. Även här är risken lägre eftersom förvärven görs i marknader eller inom områden som är kända för oss.
För att skapa en långsiktigt uthållig värdetillväxt till aktieägarna måste Beijer Alma fokusera på både tillväxt och god lönsamhet. Genom en arbetsmodell som förenar alla de strategiska komponenter som beskrivits ovan – och som illustreras i strategipyramiden – ökar sannolikheten för att nå detta mål. Beijer Alma bidrar med strategiarbete, affärsstyrning och finansiella resurser för att driva på den lönsamma tillväxten i koncernbolagen.
Det är strategin som anger riktningen i Beijer Almas tillväxtarbete – ett arbete som resulterat i ett tydligt aktieägarvärde, där koncernens värde nästan fyrdubblats sedan millennieskiftet. Drivkrafterna i vardagen är de strategiska begrepp som successivt stärkt koncernbolagens positioner och som presenteras mer utförligt i detta avsnitt.
Våra företag är inriktade på produkter, tjänster och koncept som ger ett högt kundvärde, det vill säga adderar en extra nytta som kunderna är beredda att betala lite mer för. Motsatsen är produkter med lågt kundvärde. Med det menas standardiserade komponenter som masstillverkas och där det främsta konkurrensmedlet är lågt pris.
Högt kundvärde kan dels handla om produkter som konstrueras och tillverkas för specifika behov, dels om egenutvecklade koncept där koncernbolagen paketerar mer standardiserade produkter på ett sätt som i slutänden ger ett högre kundvärde.
Både Lesjöfors och Habia utvecklar varje år mängder av skräddarsydda produkter, som tas fram för att klara unika tekniska krav. Ungefär hälften av Habias försäljning avser denna typ av specialtillverkade produkter – exempelvis högpresterande kablar för energi- eller försvarsmarknaden. Ett av de bästa exemplen på egenutvecklade koncept är Lesjöfors chassifjädrar för personbilar och lätta lastbilar. Produkterna är i sig inte unika eller specialanpassade. Här skapas istället kundvärde genom konsekventa satsningar på sortimentsbredd, effektiv logistik och hög service – en paketering som gör att fjädrar till mängder av bilmodeller är ständigt tillgängliga för kunderna. Ett annat exempel på konceptutveckling är Beijer Techs flödesteknik. Ett brett sortiment har byggts upp och kombineras med effektiv lagerhållning och hög leveransförmåga, vilket sammantaget ger ett högre värde för kunden. n
Lesjöfors och Habia har ungefär 84 procent av sin försäljning utanför Sverige.
Målet är att alla våra verksamheter ska ha en bred internationell verksamhet. I dagsläget är det försäljningen i de tillverkande företagen som har störst geografisk spridning. Både Lesjöfors och Habia har försäljning på mer än 50 marknader, vilket också är en viktig förklaring bakom koncernens tillväxt. Telekom och kärnkraft är två av Habias mest internationella verksamheter. Inom Lesjöfors har Chassifjädrar den bredaste internationella marknadspositionen.
År 2001 hade Lesjöfors och Habia cirka 60 procent av försäljningen utanför Sverige. Tio år senare har företagen ungefär 84 procent av sin försäljning utomlands. Bakom den här utvecklingen ligger en medveten satsning på internationell marknadsföring, men även på förvärv och nya etableringar utanför Sverige. Det har gjort att Lesjöfors byggt upp starka positioner i Storbritannien och Tyskland. Både Lesjöfors och Habia har etablerat nya verksamheter i Kina. Försäljningen i Kina uppgår idag till cirka 300 miljoner kronor och har femdubblats sedan 2007. Beijer Tech har knappt 20 procent av sin försäljning utanför Sverige. Ambitionen är att successivt bredda marknadspositionerna, främst i Norden. På senare år har Beijer Tech gjort kompletteringsförvärv i Danmark och Norge. n
Våra koncernbolag ska i första hand arbeta i utvalda nischer, där de kan dra nytta av specialprodukter och försäljningskoncept för att utveckla starka positioner och erbjuda konkurrensfördelar som särskiljer. Sådana positioner kan uppnås via organisk utveckling eller genom att Beijer Alma gör kompletterande förvärv i rätt nischer. Att växa organiskt kan innebära att nya investeringar koncentreras till områden där positionerna behöver förstärkas, men också att riktade säljinsatser görs mot vissa marknader eller produktområden.
Inom Chassifjädrar har Lesjöfors en marknadsandel om cirka 40 procent i Europa, vilket är ett bra exempel på den typ av starka, nischade marknadspositioner vi vill ha. Ett annat exempel är Habias andel på världsmarknaden för kabel till basstationsantenner som också uppgår till ungefär 40 procent. På samma sätt har Beijer Tech etablerat starka positioner inom flödesteknik i Sverige och inom ytbehandling i Norden. n
Företag som har en alltför stor andel av sin försäljning till enstaka kunder riskerar att drabbas av en ogynnsam prispress. Dessutom kan stora volymer gå förlorade om kunder väljer andra leverantörer eller byter teknik. Därför ska våra koncernbolag ha en bred och väl diversifierad kundbas. Inom Beijer Tech är det dessutom viktigt med en diversifierad leverantörsbas som inte ger begränsningar, utan ger företaget tillgång till rätt produkter och volymer. Både Beijer Tech och Lesjöfors har idag breda kundbaser, där ingen av företagens kunder står för mer än 7 procent av faktureringen. Inom Habia däremot är kundberoendet fortfarande alltför stort inom telekom. Satsningar görs därför på att bredda försäljningen i andra utvalda kundsegment. n
Denna typ av tillväxt prioriteras inom Beijer Alma, som under de senaste fem åren uppvisar en organisk tillväxt på i snitt 4,0 procent per år. Inom Chassifjädrar har försäljningen ökat från 260 till 385 miljoner kronor sedan 2007. Denna tillväxt är helt och hållet organisk. Även Industrifjädrar uppvisar en stark organisk utveckling. Försäljningen har ökat med 28 procent under de senaste fem åren, varav 14 procentenheter är organisk. Beijer Tech har sedan 2009 ökat sin försäljning från 509 till 800 Mkr. Av ökningen består 63 procent av organisk tillväxt. n
Genomsnittlig förvärvad tillväxt 2008–2012.
Tillväxt genom förvärv har under de senaste fem åren uppgått till i genomsnitt 9,2 procent per år. Det handlar dels om kompletteringsförvärv, men också om förvärvet av Beijer Tech 2010 som gav koncernen ett nytt, tredje ben. Kompletteringsförvärv har gjorts i samtliga bolag. Det är dock Lesjöfors som dominerar bilden via köpen av svenska Stece, brittiska Harris Springs och European Springs and Pressings samt av de tyska fjäderföretagen Velleuer och Stumpp + Schüle. Sedan 2010 har Beijer Tech förvärvat danska Preben Z Jensen, Karlebo och norska Norspray, som är specialiserat på ytbehandling. Habia köpte 2009 det svenska kablageföretaget CS Technology. n
Beijer Almas styrning av dotterbolagen ska säkra att koncernen hela tiden drivs i rätt riktning – både strategiskt och finansiellt. Detta arbete bygger på en hög grad av decentralisering, tydligt operativt fokus samt på en nära och systematisk uppföljning.
Varje dotterbolag inom Beijer Alma har ett tydligt ansvar för den operativa driften av sin verksamhet, till exempel vad gäller produktion, marknad och försäljning, produktutveckling och alla andra praktiska frågor med koppling till vardagsarbetet i företagen. Detta ansvar innebär samtidigt att Beijer Alma normalt inte engagerar sig i den löpande, operativa driften av dotterbolagen.
Dotterbolagen ska själva bygga upp sina organisationer och säkerställa att det finns kompetens som gör varje verksamhet professionell och internationellt konkurrenskraftig. Koncernen söker normalt inte synergier mellan dotterbolagen, utan tydliggör snarare att varje ledningsgrupp har ett ansvar för hela sin verksamhet. Det finns heller inga gemensamma, samordnande funktioner mellan dotterbolagen eller mellan dotterbolagen och moderbolaget. Beijer Alma har dock ett övergripande ansvar för att dotterbolagen har den ledning och kompetens som krävs för att rätt hantera de operativa frågorna.
Verksamheten i dotterbolagen följs upp på ett nära och systematiskt sätt. Det görs månadsvis då en mängd nyckeltal med koppling till resultat- och balansräkning, kassaflöde – samt även frågor kring marknadsutveckling, aktuella förvärvsprojekt etc – mäts och följs upp. Genom att hela tiden mäta samma parametrar skapas långa tidsserier som ger en god bild av utvecklingen över tiden. Om genomgången skulle visa på ogynnsamma avvikelser tas beslut om åtgärdsplaner som förankras i dotterbolagen och sedan mäts, följs upp och korrigeras vid kommande utvärderingar. Via dessa regelbundna uppföljningar ökar därmed möjligheterna att fånga upp och hantera avvikelser på ett tidigt stadium. Beijer Alma följer även veckovis orderingång och fakturering i alla legala enheter i koncernen. Det görs för att snabbt spåra förändringar i efterfrågan, vilket i sin tur kan ligga till grund för beslut om kostnader och bemanning.
Det är Beijer Alma som initierar och driver strategiutvecklingsprocessen. Mål och riktlinjer utformas för varje dotterbolag i ett arbete, där koncernledningen sätter agendan och bidrar med analys och kompetens. Detta är en årlig process. Den tar sikte på förutsättningarna för koncernens verksamheter, till exempel hur kundnytta skapas i affärsområdena samt den bedömda marknadspotentialen och långsiktiga utvecklingsmöjligheten inom varje område.
Som en del av strategiprocessen utformas handlingsplaner på 3–5 års sikt för alla verksamheter. Via dessa planer kartläggs även de interna kompetens- och resursbehoven. Till bilden hör också att Beijer Alma avvecklat det traditionella budgetarbetet, som istället ersatts med löpande prognoser. Dotterbolagen utvärderas inte i förhållande till budget, utan i förhållande till sina historiska prestationer.
Det är moderbolaget som ansvarar för koncernens finansiering och beslutar om kapitalstrukturen i dotterbolagen, vilka mäts på operativt resultat. Det ger en styrmodell som först och främst inriktas på operativa frågor och samtidigt lyfter bort frågan om avkastning på finansiella poster från agendan.
Våra företag ska leverera starka och tydliga mervärden till sina kunder. Detta är grundläggande för koncernens lönsamhet och för att Beijer Alma i förlängningen ska kunna skapa ett långsiktigt värde till aktieägarna.
109 % Mervärdena skapas via de produkter och tjänster som våra bolag erbjuder och som förbättrar, effektiviserar, stärker, vidareutvecklar eller på annat sätt skapar värden eller tydliga konkurrensfördelar i kundernas verksamheter. När bolagen levererar denna typ av starka, påtagliga mervärden möjliggör det samtidigt att koncernen kan förbättra marginalerna på sina produkter och tjänster. Det ökar lönsamheten, vilket successivt höjer värdet på bolagen och koncernen. På så sätt skapas ett ökat värde för Beijer Almas aktieägare.
Beijer Alma har under många år haft en värdeutveckling som vida överstiger genomsnittet för börsens bolag. Den som satsade 100 kronor i Beijer Almaaktier för 5 år sedan hade vid utgången av 2012 fått se sin investering, inklusive
utdelning, växa till 209 kronor, eller med 109 %. Motsvarande investering i Stockholmsbörsens generalindex hade under samma period resulterat i en värdeökning på 18 kronor. Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn bakom denna utveckling är Beijer Almas förmåga att arbeta konsekvent och disciplinerat med de tillväxtkriterier som presenteras mer utförligt på sidorna 6 och 7 i årsredovisningen.
Att ta ett tydligt ansvar för människor och miljö är en självklar del av Beijer Almas affärsstrategi. Vårt främsta mål är att skapa lönsam tillväxt. För att långsiktigt klara detta måste vi ha ett ansvarsfullt företagande, där vi begränsar påverkan på miljön och erbjuder en säker och utvecklande arbetsmiljö för medarbetare världen över.
Under 2012 gjordes en genomgripande uppdatering av vårt arbete med hållbar utveckling. Vi samlade koncernens värderingar kring ansvarsfullt företagande i en uppförandekod. Ständiga förbättringar är en självklar komponent i vårt sätt att arbeta, vilket ledningssystemen för kvalitet och miljö bidrar till. Uppföljning är ett
annat viktigt inslag i förbättringsarbetet. För att följa upp tillämpningen av uppförandekoden – och tydligare redovisa koncernens prestanda avseende hållbar utveckling – har vi vidareutvecklat systemet för insamling av hållbar-
hetsdata. I årets redovisning ingår 25 enheter i 8 länder, vilket motsvarar i stort sett hela koncernens omsättning.
Uppförandekoden tar sikte på tre områden – människor, miljö och etik. Inom varje område beskriver koden det förhållningssätt vi står för och som alla medarbetare ska bidra till att uppfylla. Koden är stödet, men det är genom tillämpningen i vardagen som ambitionerna blir synbara och gör skillnad. Genom Beijer Almas uppförandekod:
● Bidrar vi till hållbar utveckling, inklusive hälsa och välfärd i samhället.
Tillsammans med reglerna för bolagsstyrning och koncernens övriga riktlinjer fungerar koden som ett ramverk för oss. Den gäller alla medarbetare, chefer och styrelsemedlemmar i Beijer Alma, oavsett var i världen de befinner sig. Uppförandekoden presenteras på Beijer Almas hemsida, där
informationsbroschyrer på flera språk också kan laddas ner.
Det är effektiv verksamhetsstyrning, långsiktigt ägande och ansvarsfullt företagande som banar väg för värdeskapande inom Beijer Alma. Detta vär-
deskapande baseras på att vi kan leverera produkter och tjänster som har ett högt kundvärde, det vill säga förbättrar, effektiviserar, stärker, ger besparingar eller på annat sätt utvecklar kundens verksamhet. När våra bolag levererar sådana kundvärden kan de förbättra marginalerna på sina produkter och tjänster, vilket ökar lönsamheten och i förlängningen värdet på bolagen och koncernen. Därmed skapas ett ökat värde för aktieägarna.
Effektiv styrning baseras på ansvar, öppenhet, etiskt uppträdande, respekt för våra intressenters verksamheter samt för gällande lagstiftning. Våra verktyg för att fatta beslut bygger på att:
Uppförandekoden är stödet, men det är genom tillämpningen i vardagen som våra ambitioner " blir synbara och gör skillnad.
och andra intressenters krav och synsätt.
● Vi kommunicerar med våra intressenter kring hållbar utveckling och lyssnar på deras synpunkter.
Uppförandekoden är grunden för de policys och ledningssystem som utformas i de enskilda bolagen. Många av enheterna har infört certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9001) och miljö (ISO 14001) och avsikten är att dessa system ska införas över hela koncernen. I
nuläget är 76 procent av enheterna certifierade enligt ISO 9001 och 64 procent enligt ISO 14001. Ungefär en fjärdedel är certifierade enligt ISO/TS 16949, som är en kvalitetsstandard för leverantörer till bilindustrin. Under 2012 genomfördes 22
Det är viktigt att attrahera och utveckla kvalificerade medarbetare. Därför ska vi ses som ett attraktivt företag med utvecklingsmöjligheter och där medarbetare vill stanna kvar. "
interna miljörevisioner och vid 19 tillfällen blev bolagen granskade av externa certifieringsorgan.
Beijer Almas aktiviteter är av intresse för olika grupper och som en del av vårt hållbarhetsarbete lyssnar vi på synpunkter och önskemål. På koncernnivå kommunicerar vi bland annat med kapitalmarknaden och massmedia. De enskilda bolagen har kontakter med exempelvis kunder, leverantörer och lokala myndigheter.
Frågor som rör hållbar utveckling har blivit allt viktigare i leverantörskedjorna, speciellt för bolag med verksamheter i utvecklingsländer. Under 2012 rapporterar ungefär 85 procent av våra produktionsenheter kundkrav avseende hållbar utveckling. Kraven rör exempelvis utfasning av vissa kemiska ämnen, deklaration att produkterna uppfyller viss miljölagstiftning, införande av miljöledningssystem samt krav på socialt ansvar. Det är förhållandevis vanligt att kunderna aktivt följer upp sina krav genom frågeformulär, besök och revisioner. Under 2012 genomfördes sådana uppföljningar vid ungefär 45 procent av koncernens enheter.
Produktionsenheter som är tillståndspliktiga enligt miljölagstiftningen – i länder där vi har verksamhet – har regelbundna kontakter med tillsynsmyndigheterna. Under 2012 rapporterades fem besök och inspektioner från myndigheterna. Inga allvarligare avvikelser kunde konstateras. Inom arbetsmiljöområdet är koncernens anläggningar föremål för regelbunden uppföljning från myndigheternas sida. Under 2012 genomfördes sex arbetsmiljöinspektioner och utfallet var i huvudsak positivt. Under året inrapporterades inga överträdelser av miljö- och arbetsmiljölagstiftningen från koncernens bolag.
Det är viktigt att attrahera och utveckla kvalificerade
medarbetare. Därför ska vi ses som ett attraktivt företag med utvecklingsmöjligheter och där medarbetare vill stanna kvar. Utvecklingssamtal och internenkäter visar att många medarbetare har stort intresse för arbetet och delar våra
värderingar. Sjukfrånvaron och personalomsättningen var under 2012 fortsatt låg.
Vår kommunikation i hållbarhetsfrågor utökas under 2013, bland annat för att underlätta för aktieägare, analytiker och andra intressenter.
Inom ramarna för koncernens kvalitets- och miljöledningssystem ställer vi krav på leverantörerna i frågor som rör kvalitet, miljö och socialt ansvar. Frågorna ingår i våra leverantörsbedömningar och följs upp via formulär, platsbesök och revisioner. Under 2012 genomförde ungefär en tredjedel av bolagen uppföljningar av leverantörernas hållbarhetsarbete, sammanlagt utvärderades drygt 25 leverantörer.
På de platser där Beijer Alma har verksamhet har vi kontakter med skolor, universitet, ideella föreningar och andra institutioner i samhället. Under 2012 besöktes cirka en tredjedel av anläggningarna av elever och studenter och sammanlagt rörde det sig om närmare 130 personer. Vid sex av enheterna genomfördes mer omfattande projekt, exempelvis examensarbeten, utbildningssamarbeten och praktik.
Beijer Alma är ett internationellt bolag med verksamheter och anläggningar i 13 länder i två världsdelar. Våra cirka 2 000 medarbetare har därför sin bakgrund i många olika kulturer med olika värderingar. Vi har konkurrenskraftig produktion i högkostnadsländer, men satsar parallellt på tillverkning i östra Europa och Kina, områden där personalkostnader och andra kostnader är jämförelsevis lägre. En konkurrensfördel är förmågan att kombinera lågkostnadsproduktion med tillverkning i bolagets övriga anläggningar.
Samma regler och värderingar gäller för koncernens alla enheter och lönesättningen följer lagstiftning, överstiger sociala minimilöner och är fullt ut marknadsmässig. Koncernens uppförandekod erkänner de anställdas rätt att företrädas av fackföreningar eller andra arbetstagarrepresentanter liksom rätten till kollektiva förhandlingar och avtal. Beroende på skillnader i kultur och lagstiftning varierar den faktiska anslutningen till kollektiva förhandlingar i olika länder inom koncernen. Vid cirka en tredjedel av enheterna omfattas samtliga anställda av kollektivavtal. Vid övriga enheter varierar anslutningen mellan 0 och 93 procent.
Vi uppmuntrar mångfald och tar avstånd från alla former av särbehandling och diskriminering, vilket tydligt uttrycks i vår uppförandekod. Under året har det inte framkommit något som antyder att vi har brutit mot dessa riktlinjer. Under 2013 fortsätter arbetet med att informera chefer och medarbetare om innehållet i uppförandekoden, ett arbete som kommer att pågå under överskådlig framtid. Ansvaret för att driva dessa frågor ligger på affärsområdescheferna och på cheferna vid koncernens bolag.
Under 2012 var sjukfrånvaron i koncernen i genomsnitt 2,9 (3,3) procent. Såväl långtids- som korttidsfrånvaron fortsätter att pendla mellan cirka en och två procent vardera.
I många avseenden är Beijer Alma ett verkstadsföretag. Riskerna i arbetsmiljön är förknippade med exponering för buller, kemiska ämnen, tunga lyft, repetitivt arbete och olyckshändelser. Vi arbetar förebyggande genom god teknisk standard och skyddsutrustningar samt utför riskanalyser, mätningar, utbildning och skyddsronder. Arbetsplatsmätningar och riskanalyser genomfördes under året vid 19 anläggningar och omfattade bland annat buller, ergonomi och exponering för kemiska ämnen. Arbetsmiljöarbetet organiseras beroende på de lokala förutsättningarna och den lokala lagstiftningen, exempelvis finns formella skyddskommittéer vid 80 procent av produktions- och handelsenheterna.
Under 2012 inträffade 26 arbetsolyckor som resulterade i mer än en dags frånvaro. Den sammanlagda frånvaron orsakad av olyckor på arbetsplatserna uppgick till 211 dagar. Vanliga orsaker till personskador var maskiner och utrustningar, tunga lyft och repetitivt arbete samt
| Medarbetare, nyckeltal | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 1 831 | 1 687 | 1 397 | 1 146 | 1 220 |
| Andel tjänstemän, % | 32 | 33 | 35 | 32 | 32 |
| Andel produktionspersonal, % | 68 | 67 | 65 | 68 | 68 |
| Andel män, % | 66 | 68 | 71 | 71 | 68 |
| Andel kvinnor, % | 34 | 32 | 29 | 29 | 32 |
| Andel anställda i högkostnadsländer, % | 70 | 72 | 76 | 77 | 79 |
| Andel anställda i lågkostnadsländer, % | 30 | 28 | 24 | 23 | 21 |
| Sjukfrånvaro korttid, % | 2,1 | 2,1 | 2,5 | 2,3 | 2,2 |
| Sjukfrånvaro långtid, % | 0,9 | 1,2 | 1,2 | 1,2 | 1,6 |
| Andel anställda i Sverige, % | 36 | 40 | 47 | 43 | 43 |
| Andel anställda utomlands, % | 64 | 60 | 53 | 57 | 57 |
att medarbetaren av olika orsaker föll omkull eller stötte emot föremål. Fem arbetsolyckor som rör underleverantörer inträffade under året. Vad det gäller yrkesrelaterade sjukdomar registrerades en handfull fall under 2012. Fallen var framförallt relaterade till skador på muskler och skelett.
Vid koncernens anläggningar genomförs olika typer av utbildningar, ofta med inriktning på teknik, produktion och kvalitet. Syftet är att vi ska vara rustade för framtiden med medarbetare som har rätt kunskaper samt förståelse för vårt sätt att arbeta. Under 2012 genomfördes närmare 16 000 utbildningstimmar, vilket motsvarar i storleksordningen tio timmar per anställd. Inom miljö-, arbetsmiljöoch säkerhetsområdena genomfördes utbildningar vid två tredjedelar av enheterna. Utbildningarna omfattade mellan en och sju timmar per anställd.
Viktiga miljöaspekter för tillverkande anläggningar i Lesjöfors och Habia Cable är:
För Beijer Tech är miljöaspekter som rör leverantörer och transporter särskilt viktiga. På många områden följer vi upp Beijer Almas miljöprestanda. Nedan ges en översikt av några av de viktigare parametrarna. Med tanke på att vi 2012 introducerat många nya parametrar och mätmetoder väljer vi att i år inte redovisa den historiska utvecklingen av miljöprestanda.
Material – Under verksamhetsåret användes cirka 20 000 ton metaller, 800 ton plaster och 150 ton kemiska ämnen (lösningsmedel, färger och oljor). Den huvudsakliga användningen av järn och stål sker inom Lesjöfors. Vid Habia Cable är det koppar, plaster och lösningsmedel som dominerar. Inom koncernen pågår kontinuerliga åtgärder för att ersätta farliga kemiska ämnen med mindre farliga alternativ. Under året genomfördes åtgärder för ett tiotal kemikalier.
Energiförbrukning – Under 2012 uppgick energiförbrukningen till 46,2 GWh (0,017 GWh/Mkr nettoomsättning). Cirka 66 procent utgjordes av indirekt energi (inköpt elektricitet och fjärrvärme) och resten av direkt energi, huvudsakligen fossila bränslen där cirka fem procent utgörs av förnybar energi. Många av produktionsanläggningarna arbetar med mål och aktiviteter för energieffektivisering. Koncernens kostnad för energi under 2012 var 34,6 Mkr.
Vattenfrågor – Förbrukningen av vatten uppgick under 2012 till cirka 27 000 m3 (9,7 m3 /Mkr nettoomsättning). Utsläppen till avloppsvatten består huvudsakligen av organiskt material och näringsämnen från sanitära ändamål och rengöringen av lokalerna.
Utsläpp till atmosfären – Utsläppet från energianvändningen av den klimatpåverkande gasen koldioxid var under 2012 cirka 10 900 ton (3,9 ton/Mkr nettoomsättning), varav 68 procent utgör indirekta utsläpp via inköpt elektricitet och fjärrvärme. Utsläppen av VOC (flyktiga organiska ämnen) uppgick till cirka 86 ton.
Avfall – Under 2012 var den sammanlagda avfallsmängden cirka 2 350 ton (0,8 ton/Mkr nettoomsättning), där farligt avfall utgjorde cirka 110 ton. Ungefär 70 procent av avfallet utgjordes av materialslag (metall, plast, papper) som återvanns av externa avfallsbolag. Åtgärder för att minska avfallsmängderna genomförs vid många av anläggningarna.
| Miljö, nyckeltal | Lesjöfors | Habia Cable | Beijer Tech |
|---|---|---|---|
| Energiförbrukning, GWh (andel av koncernens totala förbrukning), % | 33,5 (73) | 10,3 (22) | 2,4 (5) |
| Vattenförbrukning, m3, (andel av koncernens totala förbrukning), % | 14 400 (55) | 11 300 (42) | 720 (3) |
| Utsläpp av koldioxid, ton (andel av koncernens totala utsläpp), % | 7 125 (65) | 3 576 (33) | 210 (2) |
| Utsläpp av VOC, ton (andel av koncernens totala utsläpp), % | 3 (3) | 83 (97) | 0 (0) |
| Avfall, ton (andel av koncernens totala avfallsmängd), % | 1 906 (78) | 463 (19) | 79 (3) |
| ISO 14001, antal certifierade enheter | 13 | 1 | 2 |
| Arbetsolyckor, antal fall med frånvaro (fall/anställd) | 23 (0,02) | 2 (0,004) | 1 (0,005) |
| Arbetsolyckor, förlorade arbetsdagar (dagar/anställd) | 185 (0,1) | 10 (0,02) | 16 (0,07) |
Beijer Almaaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm Mid Cap-lista. Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 125,5 Mkr (125,5). Kvotvärdet på samtliga aktier är 4,17 kr och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Det finns inga utestående konvertibla förlagslån eller optioner. Omsättningen under året var totalt 4 218 752 aktier, vilket motsvarar 15,8 procent av utestående B-aktier. Varje dag omsattes i genomsnitt 16 875 aktier.
Beijer Alma har idag 4 710 aktieägare. Det innebär att antalet aktieägare mer än fördubblats på tio år. År 2002 hade koncernen 2 183 aktieägare.
På tio år har detta värde nästan tiodubblats. År 2002 var koncernens börsvärde 367 Mkr.
| Aktiedata | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie, kr efter 26,3 % schablonskatt, kr | 8,85 | 10,49 | 9,75 | 6,08 | 7,74 |
| Efter skatt, kr | 8,91 | 10,38 | 9,51 | 5,92 | 7,90 |
| Eget kapital per aktie, kr | 50,43 | 49,22 | 46,28 | 35,94 | 34,98 |
| Utdelning per aktie, kr | 7,00 1) | 7,00 | 7,00 | 5,00 | 5,00 |
| Utdelningsandel, % | 79 | 67 | 74 | 84 | 63 |
| Direktavkastning, % | 6,0 | 6,1 | 4,4 | 5,5 | 9,2 |
| Börskurs årets slut, kr | 116,00 | 114,00 | 160,50 | 91,50 | 54,50 |
| Högsta börskurs, kr | 138,25 | 173,50 | 160,50 | 92,50 | 87,50 |
| Lägsta börskurs, kr | 105,75 | 93,50 | 91,50 | 56,00 | 50,00 |
| P/e-tal vid årets slut | 13,0 | 11,0 | 16,9 | 15,5 | 6,9 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 4,05 | 5,04 | 5,58 | 7,87 | 5,47 |
| Utgående antal aktier | 30 131 100 | 30 131 100 | 30 131 100 | 27 431 100 | 27 431 100 |
| Genomsnittligt antal aktier | 30 131 100 | 30 131 100 | 29 456 100 | 27 431 100 | 27 431 100 |
Beijer Almaaktiens börskurs ökade under 2012 med två procent. Stockholm All-share index ökade med tolv procent. Sista betalkursen vid årets slut var 116,00 kr (114,00), vilket motsvarar ett börsvärde på 3 495 Mkr. Den högsta kursen, 138,25 kr, noterades den 21 februari. Den lägsta kursen 105,75 kr, noterades den 16 november.
Antal aktieägare vid årets slut var 4 710. Av dessa svarade institutionella ägare för 62,2 procent av kapitalet och 42,7 procent av rösterna. Utländska ägares innehav uppgick till 12,8 procent av kapitalet och 6,4 procent av rösterna.
12,8 Utländska ägare, kapital, %
Utländska ägare, röster, %
6,4
| Största ägarna | Aktieantal | varav AK A | varav AK B | Antal röster | Innehav, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Anders Wall med familj och bolag | 3 513 120 | 1 921 600 | 1 591 520 | 20 807 520 | 11,7 |
| Lannebo fonder | 2 270 764 | 0 | 2 270 764 | 2 270 764 | 7,5 |
| Kjell och Märta Beijers stiftelse | 1 732 050 | 0 | 1 732 050 | 1 732 050 | 5,8 |
| Anders Walls stiftelser | 1 562 160 | 774 200 | 787 960 | 8 529 960 | 5,2 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 1 490 532 | 0 | 1 490 532 | 1 490 532 | 5,0 |
| Swedbank Robur fonder | 1 275 978 | 0 | 1 275 978 | 1 275 978 | 4,2 |
| Nordea Investment Funds | 1 138 118 | 0 | 1 138 118 | 1 138 118 | 3,8 |
| Odin Sverige Aksjefondet | 1 094 135 | 0 | 1 094 135 | 1 094 135 | 3,6 |
| SEB Investment Management | 1 017 010 | 0 | 1 017 010 | 1 017 010 | 3,4 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 980 000 | 0 | 980 000 | 980 000 | 3,3 |
| Svolder Aktiebolag | 926 777 | 0 | 926 777 | 926 777 | 3,1 |
| Fjärde AP-fonden | 912 834 | 0 | 912 834 | 912 834 | 3,0 |
| Kjell Beijers 80-årsstiftelse | 760 260 | 0 | 760 260 | 760 260 | 2,5 |
| Göran W Huldtgren med familj och bolag | 539 510 | 304 800 | 234 710 | 3 282 710 | 1,8 |
| Övriga | 10 917 852 | 329 400 | 10 588 452 | 13 882 452 | 36,2 |
| Totalt | 30 131 100 | 3 330 000 | 26 801 100 | 60 101 100 | 100,0 |
Källa: Aktieboken den 31 december 2012, inkl. kända förändringar
| Innehav | Antal aktieägare | Ägarandel, % | Aktieinnehav | Antal AK A | Antal AK B | Innehav, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 2 900 | 61,6 | 487 179 | 0 | 487 179 | 1,6 |
| 501–5 000 | 1 554 | 33 | 2 420 013 | 1 800 | 2 418 213 | 8,0 |
| 5 001–10 000 | 106 | 2,3 | 763 036 | 0 | 763 036 | 2,5 |
| 10 001–20 000 | 45 | 1 | 631 024 | 14 400 | 616 624 | 2,1 |
| 20 001–50 000 | 46 | 1 | 1 444 939 | 153 500 | 1 291 439 | 4,8 |
| 50 001–100 000 | 22 | 0,5 | 1 553 569 | 318 100 | 1 235 469 | 5,2 |
| 100 001– | 37 | 0,8 | 22 831 340 | 2 842 200 | 19 989 140 | 75,8 |
| Summa | 4 710 | 100,0 | 30 131 100 | 3 330 000 | 26 801 100 | 100,0 |
Beijer Almas policy är att utdelningen skall utgöra minst en tredjedel av koncernens nettoresultat exklusive jämförelsestörande poster, dock alltid med beaktande av koncernens långsiktiga finansieringsbehov.
Beijer Almaaktien bevakas av följande analytiker:
Källa: Aktieboken den 31 december 2012
Carl Gustafsson 08-568 805 23
Claes Vikbladh 08-454 32 94
Christian Hellman 08-588 687 28
Max Frydén 08-463 84 63
Beijer Alma är en internationell industrigrupp med försäljning på mer än 60 marknader. Verksamheten inriktas på komponenttillverkning (Lesjöfors och Habia Cable) och industrihandel (Beijer Tech).
Alma Invest grundas i Uppsala på initiativ av Upsala Sparbank och företagare i Uppland. Affärsidén är att förvärva aktieposter i mindre företag i regionen.
Affärsidén ändras. Verksamheten fokuserar på industri och handel. Ett av de första förvärven är kabeltillverkaren Habia Cable.
Alma-aktien introduceras på Stockholms Fondbörs OTC-lista. Alma Invest byter namn till Alma Industri & Handel.
Fjäderverksamheten etableras genom förvärv av Stockholms Fjäderfabrik och Automatfjäder.
Fjädertillverkaren Lesjöfors förvärvas. Företaget har fyra fabriker och blir stommen i den framtida fjäderorganisationen.
Sparbanken säljer sin ägarandel. Anders Wall blir störste ägare i koncernen.
Anders Wall utses till styrelseordförande. Handelsföretaget G & L Beijer Import & Export förvärvas. Lesjöfors påbörjar arbetet med ett standardsortiment inom chassifjädrar.
Förvärv av Stafsjö Bruk som tillverkar ventiler.
Koncernen byter namn till Beijer Alma Industri & Handel.
Fjäderfabriken i Lesjöfors totalförstörs vid en brand. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkarna Kilen Industri, Nyme och verktygsmakaren Scandic Tools.
Koncernen har nu varit tio år på börsen. Efter branden inviger Lesjöfors en ny anläggning, som är Europas modernaste fjäderfabrik.
Lesjöfors förvärvar GS Industri och fjädertillverkaren DK Fjedre. Koncernen byter namn till Beijer Alma.
Avyttring av G & L Beijer Import & Export. Fokus läggs nu på tillverkande industriföretag med hög tillväxtpotential.
Bertil Persson utses till koncernchef. Lesjöfors förvärvar fjädertillverkaren Buck Jeppesen. Habia startar tillverkning i Kina och köper det tyska företaget Isotec Kabel.
Elimag Industri förvärvas.
Lesjöfors etablerar tillverkning i Kina.
Lesjöfors startar tillverkning i Lettland.
Stafsjö Bruk avyttras. Lesjöfors förvärvar Danfoss fjäderverksamhet och blir delägare i den sydkoreanska gasfjädertillverkaren Hanil Precision.
Elimag avyttras. Lesjöfors förvärvar brittiska Harris Springs.
Lesjöfors förvärvar brittiska European Springs and Pressings. Beijer Alma firar 20 år som börsnoterat företag.
Habia förvärvar kablageföretaget CS Technology AB. Lesjöfors slutför förvärvet av fjäderverksamheten i Stece AB.
Habia inviger en fabrik för tillverkning av multicorekabel i Kina. Lesjöfors påbörjar tillverkning av gasfjädrar i Lettland.
Förvärv av Beijer Tech som arbetar med industrihandel. En ny underkoncern etableras. Beijer Tech förvärvar det danska teknikhandelsföretaget Preben Z Jensen.
Lesjöfors förvärvar det tyska fjäderföretaget Velleuer. Beijer Tech köper Karlebo Gjuteriteknik.
Lesjöfors fortsätter sin expansion på den tyska marknaden genom förvärvet av Stumpp + Schüle, som tillverkar fjädrar och banddetaljer. Beijer Tech köper norska Norspray. Företaget är specialiserat på slipning, färg- och rostborttagning samt andra ytbehandlingstjänster inom offshore.
Faktureringen uppgick till 1 367 Mkr (1 386) och rörelseresultatet till 285 Mkr (352). Förvärv av den tyska fjäderproducenten Stumpp + Schüle GmbH. Den samlade efterfrågan inom Chassifjädrar sjönk, främst i Storbritannien och i Centraleuropa. Fortsatta volymökningar inom Chassifjädrar på den ryska marknaden. Ökande försäljning av mobiltelefonrelaterade komponenter i Kina.
Industrifjädrar – standardfjädrar och kundspecifika produkter Banddetaljer – banddetaljer och bladfjädrar Chassifjädrar – eftermarknad för personbilar och lätta lastbilar
Kjell-Arne Lindbäck, VD, född 1952, civilekonom, anställd sedan 1997 Bertil Persson, styrelseordförande
| Mkr | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 366,7 | 1 386,0 | 1 206,7 | 1 046,5 | 1 151,2 |
| Kostnad sålda varor | –857,2 | –821,1 | –662,4 | –624,0 | –720,4 |
| Bruttoresultat | 509,5 | 564,9 | 544,3 | 422,5 | 430,8 |
| Försäljningskostnader | –122,1 | –121,0 | –113,6 | –106,5 | –104,9 |
| Administrationskostnader | –102,0 | –91,8 | –81,3 | –73,1 | –74,3 |
| Rörelseresultat | 285,4 | 352,1 | 349,4 | 242,9 | 251,6 |
| Rörelsemarginal, % | 20,9 | 25,4 | 28,9 | 23,2 | 21,9 |
| Finansnetto | –2,3 | –3,9 | –4,6 | –7,3 | –8,0 |
| Resultat efter finansnetto | 283,1 | 348,2 | 344,8 | 235,6 | 243,6 |
| Avskrivningar ingår med | 49,8 | 49,4 | 43,2 | 48,2 | 44,3 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 58,7 | 59,5 | 42,9 | 34,9 | 57,5 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 36 | 43 | 43 | 33 | 37 |
| Medeltal antal anställda | 1 157 | 1 014 | 770 | 686 | 764 |
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av industrifjädrar, tråd- och banddetaljer, som erbjuder både standardprodukter och specialtillverkade komponenter. Företaget är ledande i Norden och en av de större aktörerna på Europamarknaden.
Faktureringen under 2012 uppgick till 1 367 Mkr (1 386), vilket är en minskning med 1,4 procent. Rörelseresultatet var 285 Mkr (352) och rörelsemarginalen 21 procent (23). Efterfrågan inom Chassifjädrar minskade, bland annat i Storbritannien samt på marknaderna i Centraleuropa. Detta är den viktigaste orsaken till att Lesjöfors redovisar ett lägre resultat för 2012. Att rörelsemarginalen minskat beror främst på att de förvärvade tyska verksamheterna har en lägre marginal än övriga enheter, men även på ökad priskonkurrens inom Chassifjädrar.
Även Industrifjädrar och Banddetaljer uppvisar en lägre försäljning, främst under det andra halvåret. En bidragande orsak var minskad efterfrågan på komponenter till anläggningsmaskiner. På den tyska marknaden sjönk efterfrågan på fjädrar och banddetaljer. Utvecklingen på marknaderna i Skandinavien var stabilare. Faktureringen inom Industrifjädrar uppgick till 565 Mkr, inom Banddetaljer till 417 Mkr samt inom Chassifjädrar till 386 Mkr.
Lesjöfors är en internationell fullsortimentsleverantör av fjädrar, tråd- och banddetaljer. Dessa produkter har en mycket bred användning och återfinns i såväl hushållsprodukter som i högteknologiska applikationer. Det ger Lesjöfors en bred kundmix, som omfattar cirka 13 000 kunder i alla större branscher. En annan stark framgångsfaktor är den geografiska spridningen med en försäljning på 60 marknader. Till övriga konkurrensfördelar hör:
● Hög kompetens inom fjäderteknologi/konstruktion
Lesjöfors hanterar merparten av sin försäljning i egen regi. Chassifjädrar har en egen försäljningsorganisation, där sortimentsbredd, hög servicegrad och effektiv logistik står i centrum. Inom Industrifjädrar och Banddetaljer är försäljningen mer tekniskt inriktad. Säljare och konstruktörer samverkar för att ta fram specialanpassade komponenter, som ger kunden mervärden i form av besparingar eller ökad intjäning.
Företaget erbjuder egenutvecklade produktkoncept samt kund- och specialanpassade komponenter. I de egenutvecklade koncepten – som står för cirka 40 procent av försäljningen – har färdigutvecklade produkter samlats och paketerats på ett tydligt och lättillgängligt sätt. Exempel på sådana koncept är det breda sortimentet inom Chassifjädrar samt Lesjöfors standardsortiment av industrifjädrar. Konceptet standardfjädrar fyller en viktig funktion i säljarbetet eftersom det banar väg för ett fördjupat samarbete kring specialanpassade produkter – ett område som står för resterande 60 procent av försäljningen och där Lesjöfors erbjuder unika design-, konstruktions- och produktionslösningar.
Lesjöfors har 17 produktionsenheter i åtta länder. Under året förvärvades det tyska företaget Stumpp + Schüle GmbH, vilket ytterligare förstärker positionen i Tyskland
som är den största fjädermarknaden i Europa. Att kombinera lågkostnadsproduktion med tillverkning i företagets övriga fabriker är en allt viktigare konkurrensfördel. Vid utgången av 2012 var cirka 20 procent av Lesjöfors tillverkning knuten till fabriker i Kina, Lettland eller Slovakien.
Oavsett land eller marknad är affärsmannaskap, decentralisering och lokal förankring bärande begrepp inom Lesjöfors. Bolaget har endast ett fåtal koncerngemensamma funktioner. Det interna arbetet baseras istället på att kompetens, resurser och supportfunktioner på varje lokal marknad formas kring två grundläggande processer – försäljning och tillverkning. I respektive process blir tekniskt orienterade säljare och produktionspersonal nyckelpersoner. Denna långt drivna decentralisering har bidragit till Lesjöfors starka produktivitet samt till att företaget över tiden uppvisar både hög lönsamhet och tillväxt.
Produktutvecklingen omfattar dels egna produktkoncept, där Lesjöfors – utifrån behoven i marknaden – breddar sitt sortiment, utvecklar volymprodukter eller nya koncept. Inom Chassifjädrar breddas sortimentet varje år med 1 000–1 500 nya produkter. I de kundunika projekten är problemlösningsförmågan avgörande för att utveckla produkter efter kunders skiftande behov. Inom design, konstruktion, materialval och tillverkning gäller det att göra rätt val och anpassningar till den tekniska applikation och omgivande miljö som specialkomponenter ska arbeta i.
Alla fabriker är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Flera anläggningar är även certifierade enligt branschspecifika kvalitetsstandarder. Under 2012 har ytterligare två enheter certifierats enligt ISO/TS 16949, som är ett internationellt kvalitetsledningssystem för underleverantörer till fordonsindustrin. Kvalitetsarbetet i övrigt är integrerat i den dagliga verksamheten, där medarbetare i produktionen regelbundet mäter, följer upp och ansvarar för förbättringsinsatser. I kundledet är reklamationskostnaderna mycket låga samtidigt som leveransservicegraden ligger på mellan 97 och 98 procent.
Antalet anställda har ökat med 143 personer till 1 157 (1 014). I lågkostnadsländerna Lettland, Slovakien och Kina arbetar 234 personer (207). Antalet anställda i Sverige är totalt 308 personer (311). I Storbritannien har Lesjöfors 162 medarbetare (169), i Tyskland 226 (146) och i Danmark 62 (65).
Lesjöfors är Europas enda lagerhållande producent av chassifjädrar. Företaget kontrollerar alla steg – från design till tillverkning, lagerhållning, logistik och service – och erbjuder marknadens bredaste sortiment av kvalitetssäkrade fordonsfjädrar med leverans inom 24 timmar.
Omfattar 60 marknader, där de största länderna är Sverige, Storbritannien, Tyskland och Kina. 79 procent av försäljningen ligger utanför Sverige. Drygt 60 procent av försäljningen avser kundanpassade produkter.
Marknadsandelen i Norden för Industrifjädrar uppgår till drygt 40 procent.
Marknadsandelen för Chassifjädrar i Europa uppgår till cirka 45 procent.
| Medarbetare, nyckeltal | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 1 157 | 1 014 | 770 | 686 | 764 |
| varav tjänstemän | 265 | 247 | 200 | 188 | 209 |
| varav kollektivanställda | 892 | 767 | 570 | 498 | 555 |
| varav män | 767 | 683 | 541 | 500 | 543 |
| varav kvinnor | 390 | 331 | 229 | 186 | 221 |
| varav i högkostnadsländer | 800 | 729 | 601 | 588 | 633 |
| varav i lågkostnadsländer | 357 | 285 | 169 | 98 | 131 |
| Antal anställda vid årets slut | 1 264 | 1 013 | 778 | 646 | 783 |
| Sjukfrånvaro, % | 2,9 | 2,6 | 2,9 | 3,1 | 3,1 |
| varav korttidsfrånvaro | 2,0 | 1,6 | 1,9 | 2,0 | 1,8 |
| varav långtidsfrånvaro | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 1,1 | 1,3 |
Lesjöfors tillverkar, lagerhåller och distribuerar industrifjädrar. Sortimentet är brett och omfattar både standardfjädrar och kundspecifika produkter. Produkterna används inom de flesta industrisektorer, exempelvis kraft-, pappers- och massaindustrin samt offshore, fordonsindustri, automation och infrastruktur.
Banddetaljer är inriktat på utveckling och produktion av komponenter i bandstål. Lesjöfors har tillverkning av stansoch banddetaljer i Danmark, Kina, Lettland, Storbritannien, Slovakien och Sverige. Företaget erbjuder kundanpassade tekniklösningar – oavsett om det gäller mindre tillverkningsserier eller högautomatiserade volymprodukter. Målet är att komma in tidigt i projekten för att påverka kvalitet och tillverkning samt för att erbjuda hög kostnadseffektivitet.
Lesjöfors har marknadens bredaste utbud av egentillverkade och kvalitetssäkrade fordonsfjädrar för europeiska och asiatiska personbilar och lätta transportbilar. Erbjudandet är unikt i denna bransch, där företaget är en lagerhållande producent som kontrollerar hela värdekedjan – från design och tillverkning till lagerhållning, logistik och service.
Lesjöfors breda kundmix ger en god riskspridning. De största konkurrenterna i Norden är Spinova, Ewes, Meconet och Hagens Fjedre. I Tyskland finns det cirka 200 företag i fjäderbranschen och i Storbritannien ungefär 100 företag. Flertalet av dessa är mindre aktörer.
Lesjöfors erbjuder sortimentsbredd, hög kvalitet och servicegrad. I många fall skräddarsys produkterna efter kundens specifika behov. Det gör innovationsförmåga och problemlösning till starka framgångsfaktorer.
Huvudmarknader är Norden, Storbritannien, Beneluxländerna samt Tyskland. På den tyska marknaden har Lesjöfors ytterligare stärkt positionen 2012 via förvärvet av Stumpp + Schüle. På denna marknad minskade dock efterfrågan, främst under den senare delen av året och framför allt i den fordonsrelaterade industrin. Även leveranserna av komponenter till anläggningsmaskiner för den kinesiska marknaden sjönk. Utvecklingen på den nordiska marknaden var stabilare. På samtliga marknader har Lesjöfors försvarat sina marknadspositioner under 2012. Inom Industrifjädrar uppgick försäljningen 2012 till 565 Mkr (607).
Lesjöfors viktigaste kundsegment är telekom- och elektronikbranschen samt fordons- och medicinindustrin. Konkurrensbilden är i stor utsträckning densamma som inom Industrifjädrar.
Kunderna erbjuds en hög teknisk kompetens, kvalificerad verktygsutveckling, korta ledtider, lågkostnadsproduktion i Kina, Lettland och Slovakien samt en hög servicenivå.
De viktigaste marknaderna är Norden, Tyskland, Storbritannien och Kina. Efterfrågemönstret följde i stort utvecklingen inom Industrifjädrar, vilket under senare delen av året innebar lägre volymer på bland annat de brittiska och tyska marknaderna. På den kinesiska marknaden ökade andelen mobiltelefonrelaterade projekt och därmed produktionen av komponenter till de stora tillverkarna av mobiltelefoner. Inom Banddetaljer uppgick försäljningen 2012 till 416 Mkr (336).
Produkterna säljs på mer än 50 marknader. Lesjöfors kunder är rikstäckande distributörer av reservdelar till fordon. De största konkurrenterna är Suplex, K+F och Kayaba.
Lesjöfors skapar kundvärde genom egen tillverkning, sortimentsbredd, hög tillgänglighet, korta ledtider, låga distributionskostnader och effektiv kundsupport.
I Europa bedöms den egna andelen överstiga 45 procent, vilket gör Lesjöfors till klar marknadsledare. De största marknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Östeuropa, som står för cirka 80 procent av försäljningen. Under 2012 minskade efterfrågan i framför allt Storbritannien och på marknader i Centraleuropa. En förklaring var den milda vintern, som minskade behovet av utbytesfjädrar. Samtidigt förnyas fordonsflottan i snabbare takt i Storbritannien och Tyskland, bland annat som en följd av nationella utskrotningsprogram. Detta har – åtminstone tillfälligt – bidragit till att minska behovet av utbytesfjädrar. Även priskonkurrensen har skärpts under året. Lesjöfors har dock behållit sina andelar på samtliga marknader. En marknad som fortsatt att utvecklas starkt är Ryssland, där Lesjöfors är den enda utländska aktören med egen, lokal etablering. Jämfört med 2011 ökade försäljningen i Ryssland med cirka 70 procent. Inom Chassifjädrar uppgick försäljningen 2012 till 386 Mkr (443).
På bara ett par år har Lesjöfors blivit en stor aktör i Tyskland. Under 2012 gjordes ytterligare ett förvärv. Nu fortsätter expansionen på den tyska fjädermarknaden som är Europas största, bland annat via en utökad samordning mellan de olika företagen i Lesjöfors.
Under 2011 köpte Lesjöfors det tyska fjäderföretaget Velleuer och i maj 2012 var det dags för nästa förvärv. Då knöts fjäderproducenten Stumpp + Schüle till Lesjöfors, som därmed växer på Europas största fjädermarknad. Stumpp + Schüle har 230 anställda. Merparten av kunderna finns i fordons- och verkstadsindustrin och 60 procent av försäljningen sker inom Tyskland.
– Tyskland är en viktig marknad för oss. Landet har en bra industristruktur och många välkända tillverkare i olika teknikbranscher, vilket skapar tillväxtmöjligheter, säger Kjell-Arne Lindbäck, vd för Lesjöfors. Den fordonsrelaterade industrin är exempelvis stark och ett betydelsefullt segment i de verksamheter som vi förvärvat.
Även innan förvärven hade Lesjöfors en egen försäljning på den tyska marknaden, men nu växer volymerna och omsättningen i Tyskland beräknas till ungefär 500 Mkr. Via det senaste förvärvet förbättras den geografiska täckningen genom att Lesjöfors nu etableras i den industritäta regionen kring Stuttgart. Stumpp + Schüle har även lågkostnadsproduktion i Slovakien, vilket förstärker konkurrenskraften ännu mer.
– Även för Stumpp + Schüle skapas nya möjligheter, poängterar Kjell-Arne Lindbäck. Via Lesjöfors övriga bolag kan deras fjädersortiment breddas. Velleuer och Stumpp + Schüle kan också fördjupa sitt samarbete exempelvis vad gäller verktygsutveckling inom banddetaljer.
I nästa steg tar Lesjöfors sikte på att bredda verksamheten ytterligare, till exempel genom att växa försäljningen i segment utanför fordonsmarknaden. Denna tillväxt ska ske genom både organisk utveckling och förvärv.
– Vi är en etablerad aktör och erbjuds nu allt oftare att förvärva fler företag i Tyskland, konstaterar Kjell-Arne Lindbäck.
Ett annat prioriterat område är Lesjöfors affärsmodell, som ska ges mer utrymme i Velleuer och Stumpp + Schüle. Modellen bygger på ett starkt lokalt affärsmannaskap i varje bolag, där inriktningen på produktivitet och kostnadskontroll banar väg för hög lönsamhet och tillväxt.
– Rörelsemarginalerna är idag lägre i våra tyska bolag än i övriga Lesjöfors. Att lyfta dessa marginaler är därför ett viktigt framtidsmål för oss, säger Kjell-Arne Lindbäck.
Faktureringen uppgick till 632 Mkr (668) och rörelseresultatet till 61,9 Mkr (55,9). Framgångar på kärnkraftsmarknaden med flera stora kundbeställningar. Ny affärsorganisation inriktas på kund- och marknadssegment för att bättre svara upp mot specifika behov. Nytt produktionsledningssystem i Söderfors som förbättrar produktivitet och intern kvalitet.
Telecom – applikationer inom utrustning för mobil telekommunikation Cable Solutions – försvar, kärnkraft, industriapplikationer, infrastruktur/transport Cable Systems – kundanpassade kablage för bland annat försvar, offshore och industri Habia Xpress – standardprodukter till industrikunder i många olika branscher
Carl Modigh, VD, född 1972, civilingenjör och Executive MBA, anställd 2006, VD sedan 2011 Bertil Persson, styrelseordförande
| Mkr | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 632,4 | 668,2 | 558,1 | 522,6 | 684,9 |
| Kostnad sålda varor | –421,3 | –469,0 | –391,3 | –374,9 | –467,2 |
| Bruttoresultat | 211,1 | 199,2 | 166,8 | 147,4 | 217,7 |
| Försäljningskostnader | –89,7 | –78,5 | –64,2 | –84,2 | –89,2 |
| FoU | –7,6 | –16,2 | –14,1 | –13,9 | –15,4 |
| Administrationskostnader | –51,9 | –48,6 | –42,3 | –37,8 | –41,3 |
| Rörelseresultat | 61,9 | 55,9 | 46,2 | 11,5 | 71,8 |
| Rörelsemarginal, % | 9,8 | 8,4 | 8,3 | 2,2 | 10,5 |
| Finansnetto | –4,3 | –6,3 | –3,3 | –3,9 | –7,5 |
| Resultat efter finansnetto | 57,6 | 49,6 | 42,8 | 7,6 | 64,3 |
| Avskrivningar ingår med | 19,9 | 20,3 | 22,2 | 24,5 | 23,4 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 8,6 | 22,4 | 10,1 | 25,6 | 30,6 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 18 | 15 | 14 | 3 | 20 |
| Medeltal antal anställda | 462 | 466 | 433 | 455 | 452 |
Habia Cable utvecklar och tillverkar specialkabel och kabelsystem för krävande applikationer. Företaget är en av de största aktörerna inom specialkabel i Europa. Produkterna säljs på cirka 50 marknader och de viktigaste kundsegmenten är telekom, försvar, kärnkraft, infrastruktur samt verkstadsindustri.
Habia Cables fakturering uppgick till 632 Mkr (668). Rörelseresultatet blev 62 Mkr (56) och företagets rörelsemarginal 9,8 procent (8,4). 2012 inleddes med en relativt stark efterfrågan inom segmenten försvar och industri. Inom dessa områden föll dock orderingången tillbaka senare under året. Det berodde främst på den försvagade industrikonjunkturen samt på de försämrade offentliga ekonomierna, vilket påverkade efterfrågan på försvarsmarknaden. Inom telekom var utvecklingen den omvända. Året inleddes svagt men volymerna ökade sedan betydligt, framför allt tack vare utbyggnaden av mobilnäten i USA. Även på kärnkraftsmarknaden var efterfrågan god. Under 2012 tog Habia flera stora kundorder, kopplade till satsningen på kärnkraft som inleddes 2011. Faktureringsmässigt fick Habia en stark avslutning på året, vilket berodde på en god efterfrågan inom telekom och utleveranser av större order inom försvars- och kärnkraftsegmenten.
Inriktningen på specialkabel gör att försäljningen till största del hanteras via en egen organisation, där säljare och konstruktörer samverkar för att matcha kundspecifika behov och tekniska lösningar mot varandra. Försäljningen av standardiserade produkter hanteras via telefon- och katalogförsäljning samt via distributörer.
Habias viktigaste marknader är Tyskland, Norden, övriga länder i Västeuropa samt Kina och Sydkorea. De 200 största kunderna står för ungefär 80 procent av försäljningen. Sedan 2012 är företaget organiserat i kundoch marknadssegment. Det förbättrar möjligheterna att tillgodose kundbehov samt erbjuda rätt kompetens i varje delsegment.
Kabelmarknaden är fragmenterad. I Europa kan marknadsnischen specialkabel grovt värderas till cirka 1 miljard euro. Habias andel inom segmenten försvar, kärnkraft och industri uppskattas till mellan 5 och 10 procent. På telekommarknaden – inom kablar för antenner till basstationer – har Habia däremot väsentligt högre marknadsandel.
Habia Cable arbetar med utveckling, design och tillverkning av specialkabel och kablage. Specialkabel innebär att produkterna tillverkas i högpresterande material samt att de används i krävande applikationer i utsatta miljöer, där kraven på prestanda är höga – exempelvis inom telekom, försvar, kärnkraft samt övriga industrisegment. Till skillnad från standardkablar måste Habias produkter klara mycket höga eller låga temperaturer, kemisk påverkan, radioaktivitet, tryck, vibrationer eller omfattande böjningar. Flertalet specialkablar är anpassade till särskilda kundbehov, där Habia bidrar med innovation i hela utvecklingsprocessen. Till de övriga konkurrensfördelarna hör:
Habia har produktionsanläggningar i Sverige, Kina, Tyskland och Polen. Inriktningen på specialkabel gör att en stor andel av tillverkningen avser relativt små volymer. Det ökar kraven på flexibilitet och effektivitet i det interna arbetet. Vid den svenska fabriken i Söderfors har ett nytt produktionsledningssystem införts. Detta är en investering i produktivitet och intern kvalitet, som ger mer tyngd åt förebyggande och korrigerande åtgärder i tillverkningen – åtgärder som förbättrar stabiliteten ytterligare samt minskar kassationerna. Fabriken i Kina ger Habia tillgång till lågkostnadsproduktion samt lokal närvaro i Asien, vilket säkrat konkurrenskraften inom telekom. Arbetet med att vidareutveckla kapaciteten vid denna fabrik har fortgått under året.
Produktutvecklingen är kund- och marknadsdriven och knuten till affärsorganisationen. Den inriktas bland annat på att utveckla nya och bättre plastmaterial, vilket görs i samverkan med plastleverantörer och kunder. Lika viktigt är det att utveckla tekniska lösningar och processer så att produkterna tillverkas på ett kostnadseffektivt sätt. En del av produktutvecklingen omfattar kvalitetssäkring gentemot internationella normer och produktstandarder, där kvalificering av kärnkraftskabel stått i centrum under 2012.
Kvalitetsarbetet ska ge goda förutsättningar för att utveckla, tillverka och leverera produkter som uppfyller kundens förväntningar och behov. Produktkvalitet, leveranstid och leveransprecision är i fokus. Produktkvaliteten uppgår idag till 99,4 procent orderrader utan reklamation. Det är en mycket konkurrenskraftig siffra i ett företag som är inriktat på tillverkning i relativt små serier. Habias produktionsanläggningar är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Dessutom är flera fabriker och produkter certifierade enligt kund- och branschstandarder, till exempel Underwriters Laboratories (UL) och Det Norske Veritas (DNV).
Antalet anställda har minskat med 4 personer till 462 (466). I lågkostnadsländerna Kina och Polen har antalet anställda ökat med 4 personer till 188 (184). I högkostnadsländerna har antalet anställda minskat med 8 personer.
Omfattar cirka 50 marknader. 93 procent av försäljningen ligger utanför Sverige. Omkring 90 procent avser kundspecifika kabelprodukter. Största kundsegmentet 2012 var industri, som stod för 51 procent av försäljningen.
| Medarbetare, nyckeltal | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 462 | 466 | 433 | 455 | 448 |
| varav tjänstemän | 164 | 164 | 159 | 176 | 180 |
| varav kollektivanställda | 298 | 302 | 274 | 279 | 268 |
| varav män | 275 | 289 | 285 | 309 | 292 |
| varav kvinnor | 187 | 177 | 148 | 146 | 156 |
| varav i högkostnadsländer | 274 | 282 | 266 | 297 | 328 |
| varav i lågkostnadsländer | 188 | 184 | 167 | 158 | 120 |
| Antal anställda vid årets slut | 489 | 461 | 444 | 456 | 455 |
| Sjukfrånvaro, % | 2,8 | 3,4 | 4,1 | 3,2 | 4,1 |
| varav korttidsfrånvaro | 2,4 | 2,2 | 2,9 | 2,7 | 2,6 |
| varav långtidsfrånvaro | 0,4 | 1,2 | 1,2 | 0,5 | 1,5 |
Försäljningen omfattar produkter för mobil telekom, där Habia erbjuder ett sortiment av koaxialkablar. Den största produkten är Flexiform för signalöverföring i basstationsantenner – ett marknadssegment där Habia är marknadsledande. I detta segment är kraven på prestanda höga. Även takten i produktutvecklingen är hög samtidigt som prispressen är hård.
Cable Solutions fokuserar på kablar för kärnkraft, försvar, industriapplikationer samt infrastruktur/transporter. Produkterna tillverkas dels enligt branschstandarder eller nationella/internationella normer, dels mot kundspecifikation. I alla kundsegment är kraven på funktion i krävande miljöer, teknisk problemlösning och kundanpassning höga.
Cable Systems erbjuder kundanpassade kablage, det vill säga kablar med kontaktdon som monteras direkt i de applikationer där kabeln ska användas. Många produkter är avsedda för utsatta miljöer i exempelvis militära applikationer, offshore eller för undervattensteknik.
Försäljningen är inriktad på standardprodukter, till exempel kopplingstråd, signalkabel och koaxialkabel, som används för mätning, belysning, uppvärmning, medicinteknisk utrustning och vitvaror. Habias nisch är produkter i fluorplast, vilket gör att kablarna klarar hög temperatur, har små dimensioner samt hög mekanisk och kemisk beständighet. Behovet av kundanpassning och teknisk support kring dessa produkter är lågt.
Habias försäljning omfattar 25 marknader och företaget arbetar med flertalet större antenntillverkare inom mobil telekom. Kundkraven fokuserar på hög elektrisk och mekanisk prestanda, konkurrenskraftiga priser och flexibel leveranskapacitet. De största konkurrenterna är schweiziska Huber+Suhner samt kinesiska Kingsignal och Han Sen.
Habia är den ledande globala aktören inom detta område och erbjuder hög produktkvalitet och teknisk kompetens, kostnadseffektiv produktion samt global närvaro och leveransförmåga.
Försäljningsutvecklingen var svag i början av året men ökade därefter. Anledningen var främst uppgraderingen av mobilnäten till standarden 4G/LTE på den amerikanska marknaden. Det är i stor utsträckning användningen av smarta telefoner som gör att datatrafiken i näten ökar kraftigt, vilket banar väg för en utbyggnad. Under 2012 har Habia befäst sin redan starka position. Telekomkabel tillverkas i både Sverige och Kina. Det ger en bra balans, där produktutvecklingen är knuten till den svenska anläggningen och volymproduktionen till den kinesiska. Under 2012 uppgick försäljningen inom Telecom till 208 Mkr.
Försvar, kärnkraft och industri är de största segmenten. På försvarsmarknaden levererar Habia kablar till främst fordon, fartyg, ubåtar och vapensystem. Inom kärnkraft används kablarna i mät- och reglerutrustning i kärnkraftverk samt i utrustning för hantering av kärnbränsle och kärnavfall. Ett stort delsegment på industrimarknaden är mätutrustning. Huvudmarknaderna är Europa och Asien, där Norden, Storbritannien, Frankrike och Sydkorea dominerar. De största konkurrenterna inom försvar är amerikanska Tyco Electronics samt inom kärnkraft franska Nexans, italienska Prysmian och amerikanska Rockbestos. I industrisegmentet konkurrerar Habia även med många lokala tillverkare.
Habia skapar kundvärde genom att erbjuda hög kompe-
tens i produktutveckling och försäljning, en hög grad av kundanpassning för olika typer av krävande applikationer samt korta ledtider.
Inom kärnkrafts-, försvars- och industrikabel uppskattas Habias andel till mellan 5 och 10 procent i vart och ett av dessa tre delsegment. Orderingången inom försvar och industri var relativt stark i början av året, men föll tillbaka. Orsaken var en svagare industrikonjunktur samt försämrade offentliga ekonomier i många länder. Inom kärnkraft blev 2012 något av ett genombrottsår. En fokuserad satsning i detta segment inleddes 2011 och har resulterat i flera kundorder. Efterfrågan påverkas av att nya kärnkraftverk byggs samt att äldre anläggningar uppgraderas. Under 2012 uppgick försäljningen inom Cable Solutions samt inom Cable Systems till 347 Mkr.
Standardprodukterna säljs i första hand till kablageföretag samt till industriföretag och distributörer, främst genom telefon- och katalogförsäljning. Habias främsta konkurrenter är mindre, lokala tillverkare och distributörer av standardkabel.
Habia erbjuder en hög servicegrad, som gör det enkelt att beställa produkterna och där tillgängligheten står i centrum. Hög prestanda och produktkvalitet är andra självklara kundvärden i detta marknadssegment.
Försäljningsvolymerna har påverkats negativt av den svaga industrikonjunkturen under 2012. Huvudmarknaden är Tyskland, men standardprodukterna säljs även i Frankrike, Storbritannien samt i Norden. På samtliga marknader har volymerna minskat. Habia har mött denna utveckling genom utökade satsningar på marknadsföring och försäljning samt på att ytterligare förbättra ledtider, lagersortiment och leveransprecision. Under 2012 uppgick försäljningen inom Habia Xpress till 77 Mkr.
I mer än tio år har Habia haft egen tillverkning av kabel i Kina. Verksamheten har säkrat konkurrenskraften och starkt bidragit till att företaget behållit sin världsledande position som leverantör av kabel till antenner för mobil telekom.
Det var år 2000 som Habia startade tillverkning i Kina. I början var verksamheten blygsam, sysselsatte en handfull personer och omfattade de sista tillverkningsmomenten innan kablarna levererades till kund.
En bidragande orsak till etableringen var att Habias kunder började sätta upp verksamheter i Kina – bland annat företag som tillverkade antenner till basstationer för mobil telekom. Detta är ett nyckelområde för Habia, som är världsledande leverantör av kabel till dessa antenner.
– Efter millennieskiftet utökades produktionen, berättar Stefan Westin, ansvarig för Habias verksamhet i Kina. Mellan 2007 och 2012 har det gjorts satsningar som tredubblat kapaciteten. Kinafabrikens tillverkningsprocesser är identiska med sina motsvarigheter i svenska Söderfors. Svenska och kinesiska ingenjörer har framgångsrikt samarbetat vid varje installation och driftsättning.
Habias anläggning – som har cirka 170 anställda – ligger i fyramiljonersstaden Changzhou, 17 mil från Shanghai. Habia tillverkar även antennkabel i Söderfors, men numera sker övervägande delen av produktionen i Changzhou. Att flytta större delen av tillverkningen – och dra nytta av lågkostnadsproduktionen – har varit rätt strategi. Till bilden hör att konkurrensen skärpts, främst genom att kinesiska kabelföretag kommit in på marknaden. Flera europeiska tillverkare har inte kunnat möta situationen och valt att lämna segmentet.
– Vi är det enda västerländska kabelföretaget inom detta segment som är konkurrenskraftiga på Kinamarknaden. Det beror på att Habia satsat vidare och tagit hela förädlingen av produkten till Kina, konstaterar Stefan Westin.
Ungefär hälften av produktionen säljs på den kinesiska marknaden medan den andra hälften exporteras till telekomkunder i andra länder.
– Fabriken är toppmodern och står sig mycket väl i jämförelse med Habias anläggningar i Sverige och Tyskland vad gäller produktivitet, kvalitet och leveransprecision, betonar Forrest Gao, fabrikschef i Changzhou.
En annan fördel med etableringen är att fabrikerna i Europa kan ta del av de leverantörer som Habia samarbetar med i Kina, samt att basen av potentiella leverantörer för inköp av nya material breddats betydligt.
För ett par år sedan utökades verksamheten då Habia började tillverka specialkabel även för kunder inom andra kundsegment än mobil telekom.
– Tillverkningen är i hög grad kundorderstyrd och fabriken ska försörja kunder på den asiatiska marknaden, avrundar Stefan Westin.
Faktureringen uppgick till 780 Mkr (777) och rörelseresultatet till 47 Mkr (58). Förvärv av det norska företaget Norspray, som arbetar med ytbehandling inom offshore. Förvärv av VA Industriugnar, som arbetar med utrustning och service inom värmebehandling. Inom Flödesteknik har tillväxten i kundsegmentet Hydraulik varit fortsatt stark. En gemensam plattform för handelsföretagens hemsidor har stärkt varumärkesprofilen.
Flödesteknik/Industrigummi – slang, armatur, hydraulik, gummiduk, slitageskydd, lister, transmission och packningsmaterial. Industriprodukter – insatsvaror och maskiner för ytbehandling, gjuteri samt för stål- och smältverk.
Peter Kollert, VD, född 1961, ekonomie kandidat, anställd sedan 2004 Bertil Persson, styrelseordförande
| Mkr | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 780,3 | 777,1 | 671,3 | 534,8 | 682,3 |
| Kostnad sålda varor | –563,9 | –556,9 | –488,4 | –386,6 | –484,0 |
| Bruttoresultat | 216,4 | 220,2 | 182,9 | 148,2 | 198,3 |
| Försäljningskostnader | –104,5 | –100,1 | –78,1 | –68,4 | –79,2 |
| Administrationskostnader | –64,7 | –62,3 | –56,9 | –59,2 | –64,3 |
| Rörelseresultat | 47,2 | 57,8 | 47,9 | 20,6 | 54,8 |
| Rörelsemarginal, % | 6,1 | 7,4 | 7,1 | 3,9 | 8,0 |
| Finansnetto | –0,8 | –0,9 | –0,3 | –1,2 | –3,4 |
| Resultat efter finansnetto | 46,4 | 56,9 | 47,6 | 19,4 | 51,4 |
| Avskrivningar ingår med | 8,7 | 6,2 | 6,5 | 5,6 | 6,4 |
| Investeringar exkl. företagsförvärv | 3,1 | 6,7 | 2,1 | 1,0 | 4,0 |
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 19,0 | 22,8 | 19,0 | 10,0 | 28,0 |
| Medeltal antal anställda | 207 | 202 | 189 | 174 | 184 |
Beijer Tech är specialiserat på industrihandel och representerar flera av världens ledande tillverkare. Verksamheten bedrivs i två affärsområden – Flödesteknik/Industrigummi och Industriprodukter. Beijer Tech kombinerar produkter och kompetens i erbjudanden som är värdeskapande för industrikunden.
Faktureringen under 2012 uppgick till 780 Mkr (777), vilket är en ökning med 0,4 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet var 47 Mkr (58) och företagets rörelsemarginal 6,1 procent (7,4). Under året försvagades efterfrågan inom båda affärsområdena påtagligt, särskilt under det andra halvåret. Orsaken var den allmänt svagare industrikonjunkturen, som påverkade volymerna inom flertalet kundsegment på Beijer Techs marknader i Norden.
På den svenska marknaden var nedgången tydligast bland större tillverkare inom exempelvis fordon och gjuteri samt bland flertalet kunder inom Flödesteknik. Undantaget inom detta affärsområde var segmentet Hydraulik, där marknadssatsningar som påbörjades 2011 har resulterat i en fortsatt stark tillväxt också under 2012. Inom Industriprodukter uppgick faktureringen till 470 Mkr (436) och inom Flödesteknik/Industrigummi till 310 Mkr (341).
Handelsbolagen i Beijer Tech erbjuder produkter och tjänster – bland annat komponenter och maskiner – som bidrar till att öka konkurrenskraften hos företagets industrikunder. Beijer Techs marknad är Norden, som värderas till ungefär 12 miljarder kronor. På denna marknad har företaget ungefär 11 000 kunder i de flesta industrisektorer. Huvudmarknaden är Sverige som under 2012 svarade för ungefär 79 procent av försäljningen. Den klart största delen av försäljningen riktas till slutkunder inom industrin. Viss försäljning hanteras också via återförsäljare. Beijer Tech medverkar dessutom i projekteringar av industrianläggningar, vilket ger provisionsintäkter.
För att utveckla marknadspositionerna expanderar Beijer Tech såväl organiskt som via förvärv. Den egna tillväxten kopplas till utvecklingen bland kunder och leverantörer, där konsolideringen ger färre och större företag. För att möta kraven hos dessa aktörer måste Beijer Tech öka sin kapacitet och bredda erbjudandet. Under 2012 förvärvades det norska företaget Norspray, som är specialiserat på produkter för ytbehandling inom offshore, exempelvis slipning, färg- och rostborttagning och färgpåläggning. Norspray är en viktig plattform i den fortsatta satsningen i Norge, där offshoremarknaden växer snabbt och där underhållsbehoven är stora.
Beijer Tech består av åtta fristående bolag som arbetar i två affärsområden – Flödesteknik/Industrigummi respektive Industriprodukter. Verksamheten samordnas via en nordisk ledningsgrupp som hanterar gemensamma utvecklingsfrågor, till exempel förändringar i produktportföljen samt marknadsföring och kommunikation. Under 2012 har en gemensam fraktupphandling gjorts inom Industriprodukter. Detta har halverat antalet leverantörer, givit betydande besparingar och kommer även att minska den framtida miljöbelastningen.
Beijer Techs kunder erbjuds produkter och kompetens som optimerar processer, bland annat genom att öka kva-
100 200 300 400 500 Mkr Fakturering Flödesteknik/Industrigummi
08 09 10 11 12
0
liteten och förbättra utfallet i flöden, eller som bidrar till tids- och kostnadsbesparingar i produktionen. Kunderbjudandet sammanfattas med orden Kundnära, Kreativa, Kompletta, vilket fångar den nytta som Beijer Tech ska förknippas med. Denna nytta baseras på en förståelse för kundens processer, specialistkunskap om leverantörer och produkter, hög leveranssäkerhet, förmåga till kundanpassning och andra egenskaper som redovisas i affärsmodellen nedan.
Bolagen i Beijer Tech är certifierade enligt ISO 9001, eller via branschspecifika tredjepartscertifieringar. Nyförvärvade Norspray är certifierat enligt de hårda kvalitetskraven på offshoremarknaden. Produktkvalitet, spårbarhet och leveranssäkerhet är exempel på kvalitetsbegrepp som Beijer Tech arbetar med. Under 2012 har ett nytt system för logistikhantering införts inom Flödesteknik/Industrigummi. Det nya systemet minskar kapitalbindningen samt underlättar uppföljningen och förbättrar leveranssäkerheten.
Beijer Techs breda sortiment med cirka 15 000 produkter är en stark konkurrensfördel, som ständigt vidareutvecklas. Sortimentsutvecklingen bidrar till att öka merförsäljningen gentemot befintliga kunder, vilket är ett viktigt affärsmål. Inom Industriprodukter samordnas arbetet med sortimentet via ledningsgruppen. Målet är att hela tiden hitta bättre produkter och leverantörer som stärker den egna handelsplattformen, till exempel produkter som ger bättre prestanda, har längre livslängd eller är mindre miljöbelastande. Inom Flödesteknik/Industrigummi drivs sortimentsutvecklingen gemensamt av inköps- och säljfunktionerna i dotterbolaget Lundgrens. I detta samarbete utvecklas också de kundanpassade slangprodukter som är en allt viktigare del av erbjudandet i detta affärsområde.
Antalet anställda har ökat med 5 personer från 202 till 207. Antalet anställda i Sverige är 176 personer (176). I Norge arbetar 9 personer (4) i koncernen, i Danmark 14 (14) och i Finland har Beijer Tech 8 anställda (8).
I nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna används den egna spetskompetensen för att förädla och kundanpassa produkter från ledande tillverkare och varumärken. Därmed tillför Beijer Techs produkter och lösningar värden för kunden, exempelvis i form av lägre totalkostnad, ökad effektivitet eller förenklad funktion.
Huvudmarknad är Norden, där Sverige är den största enskilda marknaden. 80 procent av försäljningen avser slutkunder inom industrin. Sortimentet omfattar ungefär 15 000 produkter. Ledande i Sverige inom industrislang – marknadsandelen är cirka 30 procent. Ledande i Norden inom blästring – marknadsandelen är ungefär 30 procent.
| Medarbetare, nyckeltal | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medeltal antal anställda | 207 | 202 | 189 | 174 | 184 |
| varav tjänstemän | 153 | 141 | 126 | 114 | 123 |
| varav kollektivanställda | 54 | 61 | 63 | 60 | 61 |
| varav män | 137 | 173 | 161 | 148 | 157 |
| varav kvinnor | 71 | 29 | 28 | 26 | 27 |
| varav i högkostnadsländer | 207 | 202 | 189 | 174 | 184 |
| varav i lågkostnadsländer | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Antal anställda vid årets slut | 214 | 207 | 202 | 185 | 174 |
| Sjukfrånvaro, % | 3,2 | 2,3 | 2,3 | 2,4 | 2,3 |
| varav korttidsfrånvaro | 1,5 | 1,5 | 1,7 | 1,7 | 1,6 |
| varav långtidsfrånvaro | 1,7 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,7 |
Kunderbjudandet omfattar flödestekniska produkter som slang, hydraulik och ventilation samt industrigummi för tätningar, packningar och slitageskydd. Verksamheten bedrivs i dotterbolaget Lundgrens Sverige AB, som även arbetar med installation, service, underhåll och utbildning.
Erbjudandet innefattar många olika produktområden – ytbehandling (blästring, trumling, slip och polering) och utrustning till gjuterier, stål- och smältverk. Beijer Techs försäljning i eget namn kompletteras av provisionsaffärer med större maskiner och anläggningar för stål- och smältverk samt stålprodukter som säljs till grossister. Verksamheten bedrivs i dotterbolagen Beijer Industri AB, Beijer AS, Norspray AS, Beijer Oy, AB Tebeco, Preben Z Jensen A/S samt Karlebo Gjuteriteknik AB med dotterbolaget Karlebo HM Verkstads AB.
Användningen av produkterna är bred och omfattar ungefär 8 000 kunder inom OEM, handel, industri, varvsoch offshorenäringarna. Dessutom erbjuder Lundgrens en mängd specialprodukter inom entreprenad, lantbruk och miljösanering. Exempel på kunder är Rosemount, Nederman och Scania samt järnhandel och proffsbutiker. De största konkurrenterna inom Flödesteknik är Trelleborg, Parker och Hydroscand. Inom Industrigummi är de största konkurrenterna National Gummi, Rubber Company och Momentum.
Beijer Tech erbjuder ett brett sortiment med väl beprövade produkter från ledande tillverkare, hög branschkunskap samt har spetskompetens kring de egna produkterna. Via det breda sortimentet och den höga andelen nyckelfärdiga lösningar erbjuds kunderna en bättre totalekonomi, som i förlängningen stärker deras konkurrenskraft.
Flödesteknik/Industrigummi svarar för drygt 40 procent av Beijer Techs omsättning. Sverige är den största enskilda marknaden. Lundgrens är exempelvis starkt inom området industrislang, där marknadsandelen är nära 30 procent. Under 2012 minskade försäljningen med 9 procent, främst beroende på den försvagade konjunkturen, till stor del under det andra halvåret. Försäljningsminskningen var särskilt tydlig bland större kunder. Tillväxten i segmentet Hydraulik var dock fortsatt god. Satsningen på detta område inleddes 2011 och under året ökade försäljningen med drygt 25 procent. Under 2012 uppgick försäljningen inom Flödesteknik/Industrigummi till 310 Mkr (341).
Gemensamt för flertalet av de cirka 3 000 kunderna är att de arbetar med metallbearbetning. De viktigaste segmenten är gjuteriindustrin, stål- och smältverk samt verkstadsindustrin. Här ingår företag som Volvo Powertrain, Seco Tools och Outokumpu. Inom gjuteri är de största konkurrenterna Calderys Nordic, Foseco, Lux och Meca Trade. Inom stål- och smältverk konkurrerar Beijer Tech med bland annat Vesuvius och Indesko samt inom ytbehandling med Tyrolit, KMC och Metabrasive.
Beijer Tech erbjuder en stark handelsplattform som kännetecknas av närhet till kunden, brett produktutbud samt kreativitet med väl beprövade lösningar. Dessa lösningar optimerar kundernas produktion och gör dem mer konkurrenskraftiga, bland annat genom att höja produktkvaliteten, förbättra utfallet i flöden och processer eller genom att bidra till kostnadsbesparingar och lägre miljöbelastning.
Marknadsnärvaron i Norden är bred och Industriprodukter har starka positioner i flera segment. Inom blästring är marknadsandelen drygt 10 procent och inom precisionslip i Sverige 7 procent. Försäljningen under 2012 minskade på samtliga marknader. Orsaken var den svaga konjunkturen som – särskilt efter halvårsskiftet – resulterade i kortare orderstockar och lägre lagernivåer hos kunderna. Även inom Industriprodukter har försäljningen minskat mest hos de stora tillverkarna. Trots de lägre volymerna har Beijer Tech kunnat slå vakt om de egna marginalerna. Under 2012 har handelsplattformen samtidigt breddats genom förvärvet av norska Norspray. Företaget är specialiserat på ytbehandling inom offshore och har ett brett erbjudande, som även innefattar uthyrning av pumpar för målning och brandskydd samt personal för utbildning och arbetsledning. Förvärvet av Norspray är ett viktigt steg i Beijer Techs fortsatta expansion i Norge. Under 2012 uppgick försäljningen inom Industriprodukter till 470 Mkr (436).
Beijer Tech expanderar på den norska marknaden. Via köpet av Norspray stärks positionerna inom ytbehandling. Nu är siktet inställt på ökad tillväxt, främst i offshoreindustrin, som erbjuds ett komplett utbud av produkter och tjänster.
Det var i slutet av augusti som Beijer Techs norska bolag Beijer AS förvärvade Norspray AS. Företaget – som är specialiserat på ytbehandling – säljer och hyr ut utrustning för slipning, färg- och rostborttagning och färgpåläggning. Dessutom erbjuder Norspray sina kunder underhåll och service av pumpar och maskiner samt uthyrning av personal.
– Vi har letat efter intressanta bolag i Norge och äntligen hittat rätt, säger Peter Kollert, VD för Beijer Tech. De senaste åren har Norspray stärkt positionerna på den norska marknaden och nu ska Beijer Tech ta utvecklingen till nästa nivå. I dag omsätter företaget cirka 50 miljoner norska kronor – en siffra vi ska öka genom fler förvärv och nyetableringar.
Norspray har 15 anställda och är etablerat på fyra orter. Den mest intressanta marknaden är Vestlandet i Norge. En av de starkaste konkurrensfördelarna i den tillväxt som hägrar är företagets kompletta erbjudande inom ytbehandling.
– Det gör att vi erbjuder kunderna »one-stop-shopping«, med marknadens bredaste sortiment inom ytbehandling och därtill en mycket hög servicegrad, poängterar Peter Kollert. Norspray är dessutom starkt i nischer som tvåkomponentsmålning samt brandskydd.
Kunderna finns på den expansiva offshoremarknaden. Denna marknad omfattar företag inom olje- och gasutvinning, men också varvsindustri och nischade verkstadsföretag.
– Det är en mycket spännande marknad som präglas av stora underhållsbehov och nya oljefynd såväl som nya utvinningsområden. Som vi ser det finns det också en stark tillväxt i varvsindustrin, berättar Peter Kollert. Just nu är 90 nya fartyg under produktion vid Norges 25 varv.
I tillväxtstrategierna ligger ytterligare förvärv, men också fler etableringar längs med den norska kusten. Via förvärven kan marknaden på Vestlandet konsolideras samtidigt som det egna erbjudandet breddas för att täcka in fler kundsegment. Dessutom räknar Beijer Tech med att hitta synergier mellan sina industrihandelsverksamheter.
– Vi ska öka försäljningen genom att »korsbefrukta« kundstocken mellan Norspray och Beijer AS. Dessutom kan vi nu öka inköpssamordningen med svenska Lundgrens och Tebeco samt danska Preben Z Jensen och på så sätt bli kostnadseffektivare, säger Peter Kollert.
– På lite längre sikt är vi även öppna för en expansion till andra sidan Nordsjön och den brittiska offshoremarknaden, där behoven av ytbehandlingstjänster också är stora, avrundar han.
Styrelsen och verkställande direktören för Beijer Alma AB (publ) avger härmed förvaltningsberättelse och årsredovisning för verksamhetsåret 2012, bolagets trettionde verksamhetsår.
Beijer Alma AB är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på NAS-DAQ OMX Stockholm AB (Stockholmsbörsen). Beijer Almas bolagsstyrning baseras därför på svensk lagstiftning och svenska regelverk såsom aktiebolagslagen, noteringsavtalet, Svensk kod för bolagsstyrning och bolagsordningen.
Beijer Alma tillämpar principerna för god bolagsstyrning för att nå ökad konkurrenskraft och för att främja kapitalmarknadens förtroende för bolaget. Mer konkret innebär detta bland annat att verksamheten organiseras på ett effektivt sätt med tydliga ansvarsområden och befogenheter, att den finansiella rapporteringen genomsyras av transparens och öppenhet samt att bolaget i alla sammanhang uppträder på ett ansvarsfullt sätt.
Beijer Alma avviker från kodens bestämmelse 2.4 där det sägs att styrelseledamot i bolaget inte ska vara ordförande i valberedningen. Bolagets styrelseordförande är störste aktieägare och i den nomineringsprocedur för valberedningen som årsstämman godkänt anges att ordförande i valberedningen ska vara den som representerar den störste ägaren. I kodens bestämmelse 2.4 stadgas även att högst en av de styrelseledamöter som ingår i valberedningen får vara beroende i förhållande till större aktieägare. Årsstämman, som utser ledamöter i valberedningen, beslöt dock att i valberedningen skulle ingå två styrelseledamöter som bägge är beroende i förhållande till huvudägaren.
Beijer Alma avviker även från kodens bestämmelse 4.2 som stadgar att suppleant inte ska utses för stämmovald ledamot. Årsstämman har dock på valberedningens förslag utsett bolagets VD som styrelsesuppleant.
Vid utgången av 2012 hade Beijer Alma 4 710 aktieägare enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieägarförteckningen. Antalet aktier var 30 131 100 st varav 3 330 000 A-aktier och 26 801 100 B-aktier. Anders Wall med familj och bolag har ett aktieinnehav som motsvarar 34,6 procent av bolagets röstetal och Anders Walls Stiftelser har 14,2 procent. Det finns ingen annan aktieägare vars röstetal överstiger 10 procent av totala antalet röster.
En A-aktie berättigar till tio röster medan en B-aktie ger en röst. A-aktien omfattas av hembudsskyldighet. B-aktien är noterad på Stockholmsbörsens mid-cap lista. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning.
Årsstämman skall hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare, som finns registrerade i det av Euroclear Sweden förda aktieägarregistret och som i tid anmält sitt deltagande på stämman, har rätt att delta på stämman och rösta för hela sitt innehav av aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara kan företrädas av ombud och en fullmaktsblankett finns tillgänglig för dessa. Aktieägare eller ombud får ha ett eller två biträden med sig på stämman.
355 aktieägare deltog på årsstämman den 28 mars 2012. De representerade 55,3 procent av totala antalet aktier och 75,9 procent av totala röstetalet. Protokoll från årsstämman återfinns på Beijer Almas hemsida.
Några av de beslut som stämman fattade var följande:
En valberedning utsågs på årsstämman 2012. Valberedningen ska framlägga förslag till styrelse, styrelseordförande, styrelsearvoden, stämmoordförande, revisor och revisionsarvode inför årsstämman 2013. De personer som utsågs var Anders Wall i egenskap av huvudägare och styrelsens ordförande samt styrelseledamoten Johan Wall jämte tre representanter för de näst huvudägaren största ägarna. Dessa var Mats Gustafsson (Lannebo Fonder), Henrik Didner (Didner & Gerge Fonder) samt Thomas Ehlin (Nordea Fonder).
Styrelsens ordförande har haft enskilda diskussioner med varje styrelseledamot för att utvärdera styrelsearbetet och kompetensbehovet inom styrelsen. Denna utvärdering har presenterats för valberedningen. Valberedningens förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2013. Valberedningen har sammanträtt 2 gånger under året.
Beijer Almas bolagsordning stadgar att Beijer Almas styrelse skall bestå av lägst 7 och högst 10 ordinarie ledamöter och högst 2 suppleanter valda av årsstämman. Styrelsen består för närvarande av 7 ordinarie ledamöter och en suppleant. På styrelsesammanträdena kan tjänstemän inom koncernen föredra ärenden. Protokollen från styrelsesammanträdena förs av en utomstående jurist.
Styrelsens sammansättning framgår av tabellen nedan. Anders Wall och Johan Wall representerar ägare med mer än 10 procent av röster och kapital.
Under 2012 höll styrelsen 12 protokollförda styrelsemöten. Styrelseledamöternas närvaro vid dessa möten framgår av tabellen nedan. Ett av mötena var i Velbert i Tyskland med besök på Lesjöfors anläggning där och de lokala tyska företagsledningarna presenterade sina verksamheter. Ett av styrelsemötena ägnades uteslutande åt strategifrågor. Vid två av styrelsemötena rapporterade Beijer Almas revisor sina iakttagelser från granskning av räkenskaper och intern kontroll. Dessutom informerade hon styrelsen om utvecklingen inom redovisningsområdet och hur denna påverkar Beijer Alma.
Under året har inriktningen på styrelsearbetet präglats av ett försvagat efterfrågeläge och hanteringen av och beredskapen för detta har varit en återkommande fråga. Företagsförvärv är en stående punkt på agendan för varje styrelsemöte. Under 2012 genomfördes två större företagsförvärv i koncernen samt ett antal mindre förvärv av agenturer mm inom Beijer Tech.
Styrelsen har fastställt en skriftlig arbetsordning för sitt arbete som bland annat reglerar följande:
Denna arbetsordning ses över och uppdateras årligen.
Därutöver finns en instruktion som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt dennes ansvar och befogenheter.
Styrelsen har också formaliserat sina krav på information om utvecklingen i koncernen och i de enskilda bolagen. Detta har resulterat i en månatlig rapport innehållande viktigare händelser och utveckling av orderingång, fakturering, marginaler, resultat, kassaflöde, ekonomisk ställning samt antal anställda.
Förutom att leda styrelsearbetet har styrelsens ordförande fortlöpande kontakt med koncernchefen för att följa den löpande verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Styrelsens ordförande bereder tillsammans med koncernchefen strategiska frågor och medverkar vid rekryteringar av nyckelpersoner enligt den så kallade farfarsprincipen. Vid behov deltar styrelsens ordförande vid viktiga externa affärskontakter och i affärsförhandlingar exempelvis rörande köp eller försäljning av bolag. Styrelseordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Inom styrelsen har Anders Wall, Anders G. Carlberg och Anders Ullberg utsetts att bereda frågor rörande VDs lön, bonus, pensioner och andra ersättningar. Utskottet bereder även principer för ersättning till koncernledningen samt godkänner på förslag av VD ersättningar till koncernledningen allt inom ramen för av årsstämman beslutade riktlinjer.
Principerna och riktlinjerna framgår av not 1 och styrelsens förslag till årsstämman är att dessa är oförändrade för 2013. Ersättningsutskottet hade ett sammanträde under 2012 med alla ledamöterna närvarande.
Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott.
Under 2012 gjordes en genomgripande uppdatering av koncernens arbete med ansvarsfullt företagande. Koncernens värderingar har samlats i en uppförandekod. Uppförandekoden inriktar sig mot områdena människor, miljö och etik och för varje område beskriver koden det förhållningssätt och de värderingar som gäller inom Beijer Alma. Ytterligare information om arbetet med ansvarsfyllt företagande finns på hemsidan och på sidorna 12–15 i årsredovisningen.
| Ledamot | Invald år | Oberoende i förhållande till större ägare |
Oberoende i förhållande till bolaget |
Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
Deltagande på styrelsemöten |
Aktieinnehav A-aktier |
Aktieinnehav B-aktier |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anders Wall, ordförande | 1992 | X | X | X | 12 (12) | 1 921 600 | 1 591 520 | |
| Johan Wall, vice ordförande | 1997 | X | X | 12 (12) | 3 000 | |||
| Carina Andersson, ledamot | 2011 | X | X | X | 12 (12) | 1 250 | ||
| Marianne Brismar, ledamot | 2010 | X | X | X | 12 (12) | 10 000 | ||
| Anders G. Carlberg, ledamot | 1997 | X | X | X | X | 12 (12) | 3 000 | |
| Peter Nilsson, ledamot | 2008 | X | X | X | 10 (12) | 3 000 | ||
| Anders Ullberg, ledamot | 2007 | X | X | X | X | 11 (12) | 15 000 |
Verkställande direktören i Beijer Alma – Bertil Persson – är också koncernchef och ansvarig för den operativa styrningen av koncernen. Tillsammans med de verkställande direktörerna i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech samt koncernens ekonomichef och koncernens controller bildar han koncernledningen. Koncernledningen sköter den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer samt tillser att styrelsens beslut blir verkställda.
Beijer Almas affärsverksamhet bedrivs i dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech. Inom Lesjöfors är verksamheten organiserad i tre affärsområden, i Habia i fyra affärsområden samt i Beijer Tech i två affärsområden. Totalt antal resultatenheter inom Beijer Alma är cirka 50 st. Gruppens affärsmässiga organisation bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter i kombination med ett snabbt och väl fungerande rapporteringsoch kontrollsystem.
Dotterbolagen Lesjöfors, Habia Cables och Beijer Techs styrelser består av personer från koncernledningen samt i Habia även av externa ledamöter. För dotterbolagen finns motsvarande arbetsordningar som i moderbolaget för styrelserna och skriftliga instruktioner för verkställande direktörerna. I dotterbolagen finns därutöver ett antal policies och instruktioner som reglerar verksamheterna. Uppförandekoden är en viktig sådan.
Beijer Alma är ett holdingbolag som hanterar tre skilda verksamheter där de dagliga operativa besluten med nödvändighet fattas i dotterbolagen. Den finansiella rapporteringen inom gruppen är därför mycket viktig ur bolagsstyrningsperspektiv. Stor del av kommunikationen och diskussionen inom koncernen baseras på den interna finansiella rapporteringen.
Dotterbolagen rapporterar veckovis orderingång, fakturering och orderstock för varje resultatenhet. Bokslut upprättas månadsvis för varje resultatenhet. Boksluten analyseras på olika nivåer inom gruppen och konsolideras på dotterbolags- och koncernnivå. Rapportering till koncernledningen görs för varje resultatenhet, affärsområde och dotterbolag. Rapporteringen sker inom det system som används för koncernboksluten. Utöver resultat- och balansräkningar innehåller månadsboksluten nyckeltal och andra relevanta uppgifter. I samband med månadsboksluten hålls möten med dotterbolagens ledningar. Kvartalsvis presenteras koncernens bokslut för marknaden.
Grundtankar inom koncernens rapporterings- och uppföljningssystem är att dessa skall präglas av decentralisering och transparens. Inom respektive dotterbolag läggs stor vikt vid att utveckla och effektivisera processerna. Mycket arbete läggs på att utveckla affärssystemen för att bättre kunna mäta lönsamheten på enskilda affärer, kunder, branscher och geografiska marknader. Kostnaderna mäts för de olika momenten i produktion, administration och försäljning och jämförs med kalkyler, tidigare utfall och målsättningar. Den information som man härigenom får fram används även för intern benchmarking där man sporras och lär av de goda exemplen.
Under 2012 har fokus för det operativa arbetet varit anpassning till ett försvagat efterfrågeläge. Koncern- och bolagsledningarna har tillsammans löpande gjort analyser av rådande och kommande efterfrågeläge och kapacitetsbehov. Målet är att hela tiden bedriva verksamheten kostnadseffektivt utan att försämra affärsmöjligheterna.
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras i aktiebolagslagen och i den svenska koden för bolagsstyrning. Koden innehåller även krav på extern informationsgivning om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att skapa rimlig säkerhet och tillförlitlighet i den externa finansiella rapporteringen som utgörs av årsredovisningar och kvartalsbokslut. Den interna kontrollen skall också ge rimlig säkerhet att denna finansiella rapportering är upprättad i enlighet med lagar och tillämplig redovisningsstandard och övriga krav för noterade bolag.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har via arbetsordningen reglerat arbetsfördelningen. Revisionsutskottet, som utgörs av styrelsen i sin helhet, skall säkerställa att principerna för den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen efterlevs och att erforderliga kontakter med bolagets revisor upprätthålls.
Ansvaret för det operativa dagliga arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är delegerat till VD. Tillsammans med koncernens ekonomichef och koncernens controller arbetar han med dotterbolagsledningarna i syfte att utveckla och stärka den interna kontrollen.
Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är den övergripande kontrollmiljön. Viktiga delar i kontrollmiljön är att organisationsstruktur med ansvar och befogenheter är klart definierade, förmedlade och dokumenterade.
För att den interna kontrollen ska fungera är det viktigt att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna i koncernens bolag, affärsområden och processer. Denna riskbedömning leder fram till kontrollmål och aktiviteter som skall säkerställa att den finansiella rapporteringen uppfyller de grundläggande kraven.
Kontrollaktiviteterna finns implementerade inom de områden som påverkar den finansiella rapporteringen och följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Personalen inom varje resultatenhet ansvarar för korrekt redovisning och korrekta bokslut.
Boksluten analyseras på resultatenhets-, affärsområdes-, dotterbolags- och koncernnivå. I dessa analyser ingår ett omfattande arbete med avvikelseanalyser. Avvikelser från kalkyler och kalkylerat resultat analyseras liksom avvikelser från historiska data och prognoser.
Uppföljning för att säkerställa den interna kontrollen görs på alla nivåer. Ansvarig för denna uppföljning är styrelsen.
Det är styrelsens uppfattning att – med hänsyn till koncernens storlek, organisation och finansiell rapporteringsstruktur – en särskild granskningsfunktion (intern revision) för närvarande inte är nödvändig.
Under året har efterfrågan försvagats. Under slutet av året har dock en viss stabilisering skett. Orderingången minskade med 4 procent till 2 736 Mkr (2 839). Faktureringen uppgick till 2 780 Mkr (2 830), en minskning med 2 procent. I jämförbara enheter minskade orderingången med 8 procent och faktureringen med 7 procent.
Andelen utlandsförsäljning var 66 procent (67). I Lesjöfors och Habia sammantaget var andelen utlandsförsäljning 84 procent (85) medan Beijer Tech har övervägande delen av försäljningen inom Sverige.
Rörelseresultatet uppgick till 372,3 Mkr (441,4) och rörelsemarginalen var 13,4 procent (15,6). Under 2011 drog koncernbolagen nytta av gynnsamma terminskontrakt i en betydligt högre omfattning än under 2012. Detta i kombination med en viss kronförstärkning har försämrat resultatet med 17 Mkr jämfört med 2011. Resultatet efter finansnetto var 361,8 Mkr (428,7) och det redovisade resultatet uppgick till 268,5 Mkr (312,9).
De senaste fem åren har koncernen utvecklats enligt nedan:
| Mkr | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 780 | 2 830 | 2 290 | 1 571 | 1 836 |
| Resultat efter finansnetto | 362 | 429 | 399 | 226 | 295 |
| Redovisat resultat | 269 | 313 | 287 | 162 | 217 |
| Eget kapital | 1 520 | 1 483 | 1 395 | 986 | 960 |
| Balansomslutning | 2 395 | 2 201 | 1 976 | 1 390 | 1 461 |
Lesjöfors är en fullsortimentsleverantör av standard- och specialproducerade industrifjädrar tråd- och banddetaljer. Orderingången minskade med 2 procent till 1 358 Mkr (1 392). Faktureringen uppgick till 1 367 Mkr (1 386), en minskning med 1 procent. I jämförbara enheter minskade orderingången och faktureringen med 9 respektive 8 procent. Rörelseresultatet var 285,4 Mkr (352,1) och rörelsemarginalen nådde 20,9 procent (25,4). Effekten av valutakontrakt och valutakurser försämrade resultatet med 13 Mkr jämfört med 2011.
Lesjöfors bedriver sin verksamhet inom affärsområdena Industrifjädrar, Banddetaljer och Chassifjädrar. Alla affärsområdena drabbades av konjunkturförsämringen och hade lägre volymer än under 2011.
Under året har den tyska fjädertillverkaren Stumpp + Schüle förvärvats. Bolaget bidrog med 88 Mkr till faktureringen och med 4 Mkr till rörelseresultatet.
Habia Cable tillverkar specialkabel. Orderingången minskade med 11 procent till 597 Mkr (669). Faktureringen uppgick till 632 Mkr (668), en minskning med 5 procent. Rörelseresultatet var 61,9 Mkr (55,9). Effekten av valutakontrakt och valutakurser försämrade resultatet med 4 Mkr jämfört med året innan. Rörelsemarginalen nådde 9,8 procent (8,4 ).
Habias efterfrågan från verkstadsindustrin har varit svag under året. Däremot har försäljningen till kunder inom telekomsektorn utvecklats starkt, särskilt under andra halvåret. Trots en lägre försäljning har resultatet förbättrats.
Beijer Tech bedriver teknikhandel inom affärsområdena Industriprodukter och Flödesteknik/Industrigummi. Orderingång och fakturering ökade med 3 Mkr till 780 Mkr (777). I jämförbara enheter minskade volymerna med 11 procent. Rörelseresultatet uppgick till 47,2 Mkr (57,8) och rörelsemarginalen var 6,1 procent (7,4).
I båda affärsområdena Industriprodukter och Flödesteknik/ Industrigummi har efterfrågan utvecklats svagt, särskilt under andra halvåret. Under året har Norspray AS i Norge förvärvats. Dessutom har två mindre inkråmsförvärv genomförts.
Beijer Alma AB är ett holdingbolag som inte har någon egen extern fakturering. Verksamheten är att äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag samt att svara för vissa koncerngemensamma funktioner. Resultatet efter finansnetto var 202,5 Mkr (229,3). I detta resultat ingår utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag med 242,7 Mkr (255,1). Redovisat resultat var 192,2 Mkr (206,7).
Investeringar i anläggningstillgångar, exklusive företagsförvärv, uppgick till 70,5 Mkr (89,2) att jämföra med avskrivningar på 78,7 Mkr (76,3). Av investeringarna gjordes 58,7 Mkr i Lesjöfors, 8,6 Mkr i Habia och 3,1 Mkr i Beijer Tech.
Utvecklingskostnader avser i huvudsak kostnader hänförliga till specifika order och belastar därför respektive order och bokförs som kostnad såld vara.
Kassaflödet efter investeringar var 122 Mkr (152). I detta kassaflöde ingår företagsförvärv med 142 Mkr (81). Exklusive företagsförvärv var kassaflödet 264 Mkr (233).
Vid årets utgång hade koncernen en nettoskuld på 56,8 Mkr (nettokassa 22,5). Tillgänglig likviditet, det vill säga kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter var 546 Mkr (659).
Soliditeten var vid balansdagen 63,5 procent (67,4). Nettoskuldsättningsgraden, nettoskulden i relation till eget kapital var 3,7 procent (–1,5).
Avkastningen på det genomsnittliga sysselsatta kapitalet var 21,2 procent (26,4) medan avkastningen på genomsnittligt eget kapital uppgick till 17,8 procent (21,8).
Lesjöfors har förvärvat den tyska fjädertillverkaren Stumpp + Schüle GmbH. Bolaget omsätter på årsbasis cirka 200 Mkr och hade vid förvärvet 230 anställda. Kunderna återfinns inom verkstads- och fordonsindustrin.
Beijer Tech har förvärvat det norska bolaget Norspray AS. Bolaget har flera etableringar på Västlandet och säljer och hyr ut produkter för ytbehandling till bland annat gas-och oljeindustrin. Bolaget omsätter 57 Mkr på årsbasis och har 15 anställda.
Beijer Tech har dessutom genomfört två inkråmsförvärv i Sverige.
Antalet anställda var 1 831 personer (1 687), en ökning med 144 personer. Via företagsförvärv har 247 personer tillkommit. Successivt har verksamheterna anpassats till ett sämre efterfrågeläge vilket inneburit personalneddragningar. Inom Lesjöfors och Habia bedrivs en del av tillverkningen i Kina, Lettland, Slovakien och Polen som är länder med lägre lönekostnader. Antalet anställda i dessa länder har ökat med 76 personer till 545. I Sverige är antalet anställda 658 personer (669).
Beijer Alma har cirka 4 700 aktieägare (4 400). Största ägare är Anders Wall med familj och företag som äger 11,7 procent av kapitalet och 34,6 procent av rösterna. Andra kapitalmässigt stora ägare är Lannebo Fonder med 7,5 procent, Kjell och Märta Beijers stiftelse med 5,8 procent och Anders Walls stiftelser med 5,2 procent samt Didner & Gerge Fonder AB med 5,0 procent.
Viktiga frågor för miljöarbetet inom de tillverkande bolagen Lesjöfors och Habia är att minimera energiförbrukning och materialspill. Återvinning av skrot är en viktig del i detta. Man arbetar också med att minimera användandet av miljöfarliga material och utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Andra delar av miljöarbetet handlar om att minska transporternas miljöpåverkan och att ställa krav på leverantörerna.
Under 2012 genomfördes en uppdatering av koncernens arbete med ansvarsfullt företagande. På sidorna 12–15 i årsredovisningen beskrivs miljöarbetet och även de parametrar som mäts och följs upp och utvärderas.
Beijer Almas risker består bland annat av affärsmässiga risker och finansiella risker. Affärsmässiga risker kan bland annat vara stort kundberoende mot speciella företag, branscher eller geografiska marknader. Finansiella risker avser främst valutarisker. För Beijer Alma uppstår dessa genom att Lesjöfors och Habia har 84 procent av försäljningen utanför Sverige medan över hälften av produktionen sker i Sverige. Detta gör att intäkter och kostnader delvis är i olika valutor.
Hanteringen av de finansiella riskerna finns beskriven i not 30. För att hantera de affärsmässiga riskerna sker ett strategiarbete som bland annat strävar efter att bredda kundbasen såväl bransch- och kundmässigt som geografiskt. Bedömningen är att Beijer Alma har en god riskspridning på kunder, branscher och geografiska marknader. Bedömningen är även att det inte tillkommit några väsentliga risker under året.
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Efterfrågan har försvagats under 2012. Under det sista kvartalet tycker vi oss dock ha sett en viss stabilisering. Vår förväntning är därför att försäljningen under början av 2013 hamnar på ungefär samma nivåer som under senare delen av 2012.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| kkr | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 57 851 |
| Årets resultat | 192 188 |
| Summa | 250 039 |
| disponeras enligt följande: | |
| Till aktieägarna lämnas oförändrad utdelning om | |
| 7,00 kr per aktie | 210 918 |
| I ny räkning balanseras | 39 121 |
Efter föreslagen utdelning uppgår moderbolagets soliditet till 72 procent och koncernens soliditet till 59 procent. Soliditeten är betryggande mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en fortsatt betryggande nivå.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller de övriga koncernbolagen från att fullgöra sina förpliktelser, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i aktiebolagslagen 17 kap, 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln).
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Nettoomsättning | 3,4 | 2 779 730 | 2 830 174 | – | – |
| Kostnader sålda varor | 1,5,7,8 | –1 842 562 | –1 845 519 | – | – |
| Bruttoresultat | 937 168 | 984 655 | 0 | 0 | |
| Försäljningskostnader | 1,5,7,8 | –316 273 | –299 580 | – | – |
| Administrationskostnader | 1,5,7,8 | –249 506 | –244 540 | –39 160 | –36 329 |
| Övriga rörelseintäkter | – | – | 17 000 | 12 100 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 6 | 877 | 886 | – | – |
| Rörelseresultat | 7,8 | 372 266 | 441 421 | –22 160 | –24 229 |
| Mottagna koncernbidrag | – | – | 81 706 | 110 084 | |
| Intäkter från andelar i koncernföretag | 9 | – | – | 161 000 | 145 000 |
| Ränteintäkter | 3 157 | 3 490 | 2 535 | 4 245 | |
| Nedskrivning av värdepappersinnehav | –3 600 | –3 679 | –18 643 | –3 679 | |
| Räntekostnader | –10 052 | –12 490 | –1 985 | –2 138 | |
| Resultat efter finansnetto | 361 771 | 428 742 | 202 453 | 229 283 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | –93 271 | –115 875 | –10 265 | –22 583 |
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 268 500 | 312 867 | 192 188 | 206 700 | |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Intäkter/kostnader redovisade direkt i eget kapital | |||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | 565 | –18 552 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | –21 577 | 5 033 | – | – | |
| Summa övrigt totalresultat | –21 012 | –13 519 | 0 | 0 | |
| Summa resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 247 488 | 299 348 | 192 188 | 206 700 | |
| Redovisat resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 11 | 8,91 | 10,38 | – | – |
| Föreslagen/beslutad utdelning per aktie, kr | – | – | 7,00 | 7,00 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella tillgångar | |||||
| Goodwill | 12 | 513 762 | 369 636 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 13 | 19 519 | 8 615 | – | – |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Mark och markanläggningar | 14 | 22 187 | 17 140 | – | – |
| Byggnader | 15 | 167 995 | 157 033 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16 | 309 901 | 292 153 | – | – |
| Inventarier, verktyg och installationer | 17 | 37 154 | 38 340 | 1 000 | 1 029 |
| Uppskjutna skattefordringar | 28 | 15 706 | 17 289 | – | – |
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 6 563 | 5 520 | – | – | |
| Andra värdepappersinnehav | 18 | 1 766 | 5 493 | 1 766 | 5 403 |
| Andelar i intresseföretag | 19 | 17 106 | 16 144 | – | – |
| Andelar i koncernföretag | 20 | – | – | 532 198 | 524 003 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 111 659 | 927 363 | 534 964 | 530 435 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 21 | 516 071 | 508 776 | – | – |
| Fordringar | |||||
| Skattefordran | 7 592 | – | 8 105 | – | |
| Kundfordringar | 22 | 458 289 | 447 708 | – | – |
| Fordringar koncernföretag | – | – | 301 186 | 327 201 | |
| Övriga fordringar | 23 | 32 843 | 22 290 | 53 | 29 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 28 755 | 25 623 | 1 119 | 994 |
| Likvida medel | 25 | 239 515 | 269 014 | 40 019 | 42 150 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 283 065 | 1 273 411 | 350 482 | 370 374 | |
| Summa tillgångar | 2 394 724 | 2 200 774 | 885 446 | 900 809 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| eget kapital och skulder |
|||||
| Eget kapital | 26 | ||||
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |||
| Övrigt tillskjutet kapital | 444 351 | 444 351 | |||
| Reserver | –36 032 | –15 020 | |||
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 985 641 | 928 059 | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 519 506 | 1 482 936 | |||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 604 | 2 682 | |||
| Summa eget kapital | 1 522 110 | 1 485 618 | |||
| Aktiekapital | 125 546 | 125 546 | |||
| Reservfond | 444 351 | 444 351 | |||
| Summa bundet eget kapital | 569 897 | 569 897 | |||
| Balanserad vinst | 57 851 | 62 069 | |||
| Årets resultat | 192 188 | 206 700 | |||
| Summa fritt eget kapital | 250 039 | 268 769 | |||
| Summa eget kapital | 819 936 | 838 666 | |||
| Långfristiga skulder | |||||
| Avsättningar | 27 | 116 423 | – | ||
| Uppskjuten skatt | 28 | 53 747 | 48 058 | ||
| Pensionsförpliktelser | 29 | 1 859 | 664 | ||
| Skulder till kreditinstitut | 30 | 151 459 | 122 322 | ||
| Summa långfristiga skulder | 323 488 | 171 044 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Checkkredit | 30 | 106 078 | 103 405 | 47 227 | 41 535 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 6 479 | – | |
| Leverantörsskulder | 178 706 | 166 249 | 990 | 890 | |
| Skatteskulder | – | 24 189 | – | 6 567 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 179 756 | 182 237 | 10 276 | 12 614 |
| Skulder till kreditinstitut | 30 | 38 768 | 20 776 | – | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 32 | 45 818 | 47 256 | 538 | 537 |
| Summa kortfristiga skulder | 549 126 | 544 112 | 65 510 | 62 143 | |
| Summa eget kapital och skulder | 2 394 724 | 2 200 774 | 885 446 | 900 809 | |
| Ställda säkerheter | 33 | 282 003 | 295 938 | 12 260 | 12 260 |
| Ansvarsförbindelser | 34 | 2 948 | 2 364 | – | 200 |
| Övrigt | Balanserad | Innehav utan | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie- | tillskjutet | vinst inkl. | bestämmande | eget | |||
| Koncernen | kapital | kapital | Reserver | resultat | Totalt | inflytande | kapital |
| 31/12 2010 | 125 546 | 444 351 | –1 501 | 826 110 | 1 394 506 | 2 703 | 1 397 209 |
| Årets resultat | 312 867 | 312 867 | 312 867 | ||||
| Övrigt totalresultat | –13 519 | –13 519 | –13 519 | ||||
| Lämnad utdelning | –210 918 | –210 918 | –210 918 | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
0 | –21 | –21 | ||||
| 31/12 2011 | 125 546 | 444 351 | –15 020 | 928 059 | 1 482 936 | 2 682 | 1 485 618 |
| Summa totalresultat | 268 500 | 268 500 | 268 500 | ||||
| Övrigt totalresultat | –21 012 | –21 012 | –21 012 | ||||
| Lämnad utdelning | –210 918 | –210 918 | –210 918 | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande (omräkningsdifferens) |
0 | –78 | –78 | ||||
| 31/12 2012 | 125 546 | 444 351 | –36 032 | 985 641 | 1 519 506 | 2 604 | 1 522 110 |
| Moderbolaget | Aktie- Kapital |
Reserv- fond |
Balanserad vinst |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| 31/12 2010 | 125 546 | 444 351 | 94 512 | 178 475 | 842 884 |
| Omföring av föregående års resultat | 178 475 | –178 475 | 0 | ||
| Lämnad utdelning | –210 918 | –210 918 | |||
| Årets resultat | 206 700 | 206 700 | |||
| 31/12 2011 | 125 546 | 444 351 | 62 069 | 206 700 | 838 666 |
| Omföring av föregående års resultat | 206 700 | –206 700 | 0 | ||
| Lämnad utdelning | –210 918 | –210 918 | |||
| Årets resultat | 192 188 | 192 188 | |||
| 31/12 2012 | 125 546 | 444 351 | 57 851 | 192 188 | 819 936 |
Föreslagen utdelning 7,00 kr per aktie, totalt 210 918.
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i kkr | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 372 266 | 441 421 | –22 160 | –24 229 | |
| Netto betalda räntor och andra finansiella poster | 35 | –6 840 | –9 024 | 255 549 | 303 107 |
| Betald skatt | –125 052 | –122 305 | –18 395 | –32 553 | |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 36 | 77 871 | 78 327 | 29 | 67 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||||
| förändring av rörelsekapital och investeringar | 318 245 | 388 419 | 215 023 | 246 392 | |
| Förändring av varulager | 26 911 | –67 776 | – | – | |
| Förändring av fordringar | 23 329 | 11 748 | –17 733 | –60 683 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | –32 309 | –5 038 | 5 805 | –9 933 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 336 176 | 327 353 | 203 095 | 175 776 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –70 214 | –96 423 | – | –56 | |
| Investering i immateriella tillgångar | –2 345 | –187 | – | – | |
| Placeringar i övriga aktier | – | – | – | –79 | |
| Förändring av övriga finansiella tillgångar | 540 | 2 132 | – | – | |
| Förvärv av bolag | 37 | –142 259 | –80 841 | – | – |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –214 278 | –175 319 | 0 | –135 | |
| Kassaflöde efter investeringar | 121 898 | 152 034 | 203 095 | 175 641 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av långfristiga skulder och checkkredit | 51 368 | 86 436 | 5 692 | 41 535 | |
| Utbetald utdelning | –210 918 | –210 918 | –210 918 | –210 918 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –159 550 | –124 482 | –205 226 | –169 383 | |
| Förändring av likvida medel | –37 652 | 27 552 | –2 131 | 6 258 | |
| Likvida medel vid årets början | 269 014 | 238 122 | 42 150 | 35 892 | |
| Kursdifferens i likvida medel och förvärvad kassa | 8 153 | 3 340 | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 239 515 | 269 014 | 40 019 | 42 150 |
| Ej utnyttjade checkkrediter | 386 025 | 389 933 | 127 773 | 133 465 | |
| Tillgänglig likviditet | 625 540 | 658 947 | 167 792 | 175 615 |
Samtliga belopp i kkr där ej annat anges
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Beijer Almas koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och Internationella Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRIC sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen Ingen av dessa förväntas ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IAS 1 »Utformning av finansiella rapporter« har infört ändringar avseende övrigt totalresultat som bland annat innebär att de poster som redovisas i »övrigt totalresultat« ska presenteras fördelat på två grupper baserat på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej.
IFRS 9 »Financial instruments«. Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39 »Finansiella instrument: värdering och klassificering«. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Den är dock ännu ej antagen av EU.
IFRS 10 »Consolidated financial statements». Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställande av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 från och med 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 12 »Disclosures of interests in other entities«. Standarden omfattar upplysningskrav för dotterföretag, intresseföretag och ej konsoliderade »structured entities«. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 från och med 1 januari 2014.
IFRS 13 »Fair value measurements«. Standarden syftar till att värdering till verkligt värde ska bli mer konsekvent och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Koncernen avser att tillämpa IFRS 13 från och med 1 januari 2013.
Övriga standarder och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
Att upprätta redovisningen i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse är främst följande:
Koncernen prövar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under immateriella tillgångar. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 12. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader. De nedskrivningsprövningar som har genomförts och som inte visat på nedskrivningsbehov av goodwill har gjorts med en sådan marginal att företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i enskilda variabler inte kommer att göra att nyttjandevärdet understiger bokfört värde. Det är ledningens bedömning att det även med en viss variation i de viktigaste variablerna ej kommer att föreligga nedskrivningsbehov.
Fordringar redovisas netto efter reservering för osäkra kundfordringar som bedöms på en individuell basis. Nettovärdet speglar de belopp som förväntas kunna inkasseras baserat på omständigheter som är kända på balansdagen. Ändrade förhållanden, till exempel att uteblivna betalningar ökar i omfattning eller att förändringar inträffar i en betydande kunds ekonomiska ställning, kan medföra avvikelser i värderingen. Den rådande allmänna marknadsutvecklingen har medfört ytterligare fokus på kreditprövning av kunder och bevakning av kundfordringar.
Beijer Alma är inblandat i tvister i den normala affärsverksamheten. Tvister kan röra bl a produktansvar, påstådda fel i leveranser av varor och andra frågor i anslutning till Beijer Almas verksamhet. Tvister kan visa sig kostsamma och tidskrävande och kan störa den normala affärsverksamheten. För närvarande bedöms inga tvister vara av väsentlig betydelse.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel omfattar kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna, samt bolag över vilka moderbolaget på annat sätt har bestämmande inflytande, d v s har rätten att utforma bolagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för ett förvärv av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar och skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets identifierade förvärvade nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag koncernen har kontroll genom ett bestämmande inflytande över bolaget och med belopp avseende tiden efter förvärvet.
Avyttrade dotterbolag exkluderas ur koncernens redovisning från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt internvinster eller -förluster elimineras i sin helhet.
Alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Dessa transaktioner ger inte upphov till goodwill eller vinster och förluster.
Posterna som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Balans- och resultaträkningar för dotterbolagen i koncernen omräknas till balansdagens kurs respektive snittkurs för året. Kursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
| Väsentliga valutakurser | Bokslutskurs | Snittkurs | ||
|---|---|---|---|---|
| 2012-12-31 | 2011-12-31 | 2012 | 2011 | |
| USD | 6,52 | 6,91 | 6,72 | 6,45 |
| EUR | 8,62 | 8,94 | 8,68 | 9,02 |
| GBP | 10,67 | 10,66 | 10,70 | 10,35 |
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i resultaträkningen under nettoomsättning eller kostnad såld vara. Valutasäkringstransaktioner i form av valutaterminskontrakt avseende framtida flöden i utländsk valuta påverkar resultatet i den takt de utnyttjas.
Som intressebolag beaktas de företag som inte är dotterbolag men där moderbolaget har betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar 20–50 %. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags förluster uppgår till, eller överstiger, dess innehav redovisar koncernen inte ytterligare förluster. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. Även orealiserade förluster elimineras.
Resultatandelar i intresseföretag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen är det VD som är den som fattar strategiska beslut. Beijer Almas segment är koncernens rörelsegrenar Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (teknikhandel).
Koncernens nettoomsättning utgörs av det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. Beijer Alma redovisar intäkter när risken för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor samt betalning av den relaterade kundfordran är sannolikt säkerställd, dvs när intäkten kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla bolaget. Koncernen grundar sina bedömningar på historiskt utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. Försäljning redovisas netto exklusive moms men inklusive lämnade rabatter, returer, kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta samt efter det att koncernintern försäljning har eliminerats.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig om de ej avser lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid att färdigställa för användning eller försäljning. I dessa fall aktiveras eventuella lånekostnader som en del av anskaffningsvärdet på tillgången.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Underskottsavdrag som kommer att kunna utnyttjas mot sannolika framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten, som därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som finansiell tillgång eller långfristiga skulder. Årets skattekostnad utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka avsättningarna för aktuell skatt och uppskjuten skatt samt årets resultat.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intressebolag förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernens immateriella tillgångar består huvudsakligen av goodwill. Goodwill utgörs av det belopp som det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktier i förvärvade dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten. Goodwill på förvärv av intressebolag ingår i värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas vid förvärvstidpunkten på de kassaflödesgenererade enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. För beskrivning av metoder och antaganden vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, se not 12.
Avtalsenliga kundrelationer och licenser som förvärvats genom rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. De avtalsenliga kundrelationerna och licenserna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt för att fördela kostnaden över dennes bedömda nyttjandeperiod.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa kostnader förekommer.
Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Utvecklingsarbetet inom Beijer Almakoncernen bedrivs som ett kontinuerligt arbete och en integrerad del i det dagliga arbetet varför dessa utgifter svårligen kan avgränsas. Dessa utgifter uppgår dessutom inte till väsentliga belopp.
Materiella anläggningstillgångar, inklusive kontors- och industribyggnader samt mark, redovisas till anskaffningskostnad efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anskaffningskostnaden inkluderar kostnader direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar som sker linjärt och baseras på skillnaden mellan tillgångarnas anskaffningsvärde och deras eventuella restvärde över deras beräknade nyttjandeperiod. Beijer Alma tillämpar följande nyttjandeperioder:
| Kontorsbyggnader som används i rörelsen | 25–40 år |
|---|---|
| Industribyggnader som används i rörelsen | 20–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2–10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2–10 år |
Inga avskrivningar görs på mark.
Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod bedöms årligen och justeras vid behov. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde.
Realisationsvinster och förluster bestäms genom en jämförelse mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Realisationsvinster och förluster redovisas via resultaträkningen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.
Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark, skrivs inte av utan prövas årligen avseende nedskrivningsbehov. På tillgångar som skrivs av görs en bedömning av tillgångens redovisade värde närhelst det finns en indikation på att det redovisade värdet överstiger dess återvinnings värde. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde, minskat med försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivningar görs per kassaflödesgenererande enhet. För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om reversering bör göras.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (nettoförsäljningsvärde) på balansdagen. Egentillverkade hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på produktionsvolymer. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Räntekostnader ingår inte i lagervärderingen.
Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. Erforderlig inkuransavsättning har gjorts.
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att det redovisade beloppet ej kommer att erhållas.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag med mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar och övriga kort- respektive långfristiga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av de övriga kategorierna. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Tillgångarna värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital. Nedskrivning görs då det finns objektiva belägg för att nedskrivningsbehov föreligger. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Investeringar i eget kapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.
Beijer Alma utnyttjar derivatinstrument för att täcka risker avseende valutakursförändringar. Inom Beijer Alma vidtas valutasäkringsåtgärder för kommersiell exponering i form av mycket sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödesexponering) inom ramen för den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Beijer Alma tillämpar säkringsredovisning på de kontrakt som uppfyller kriterierna för detta enligt IAS 39 »Finansiella Instrument«. Koncernen dokumenterar sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de säkringsinstrument som används är effektiva.
Säkringsredovisningen innebär att de orealiserade vinster och förluster som uppstår vid marknadsvärdering av säkringsinstrumenten och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Se även not 30.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkt. Likvida medel redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser ITP-planerna, som är försäkrade i Alecta. Dessa redovisas som avgiftsbestämda planer då Alecta inte kan tillhandahålla nödvändig information, se även not 1.
Koncernens utbetalningar avseende pensionsplaner redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Ersättning till anställda redovisas i enlighet med IFRS 2, »Ersättningar till anställda«. För närvarande finns inga utestående incitamentsprogram.
Utdelning redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterföretagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov.
När det finns en indikation på att aktier och andelar i dotterföretag eller intresseföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker.
Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Erhållna koncernbidrag redovisas som en finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag redovisas, i likhet med aktieägartillskott, som en ökning av bokförda värden på andelar i koncerföretag.
| Genomsnittligt antal anställda | |||
|---|---|---|---|
| Arbetsställen | 2012 | 2011 | |
| SVERIGE | |||
| Moderbolaget | |||
| Uppsala | 2 | 2 | |
| Stockholm | 3 | 3 | |
| Dotterbolagen | |||
| Broby | 4 | 1 | |
| Filipstad | 105 | 110 | |
| Göteborg | 54 | 53 | |
| Hallstahammar | 8 | 12 | |
| Halmstad | 12 | 12 | |
| Helsingborg | 13 | 14 | |
| Herrljunga | 47 | 44 | |
| Karlstad | 14 | 13 | |
| Lidköping | 3 | 3 | |
| Ludvika | 1 | 1 | |
| Luleå | 2 | – | |
| Malmö | 39 | 40 | |
| Mönsterås | 37 | 34 | |
| Skellefteå | 3 | 7 | |
| Stockholm | 93 | 86 | |
| Tierp | 141 | 150 | |
| Oxelösund | - | 1 | |
| Värnamo | 46 | 50 | |
| Växjö | 26 | 27 | |
| Örebro | 5 | 6 | |
| Summa Sverige | 658 | 669 |
| Totalt | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | 2012 | Män | Kvinnor | 2011 | |
| Summa Sverige | 496 | 162 | 658 | 508 | 161 | 669 |
| UTLAND ET |
||||||
| Danmark | 56 | 21 | 77 | 58 | 22 | 80 |
| Finland | 29 | 6 | 35 | 28 | 6 | 34 |
| Frankrike | 3 | 4 | 7 | 3 | 3 | 6 |
| Hongkong | 3 | 5 | 8 | 3 | 5 | 8 |
| Kina | 165 | 221 | 386 | 169 | 186 | 355 |
| Lettland | 47 | 40 | 87 | 42 | 36 | 78 |
| Nederländerna | 3 | 3 | 6 | 3 | 3 | 6 |
| Norge | 13 | 3 | 16 | 10 | 2 | 12 |
| Polen | 17 | 19 | 36 | 16 | 20 | 36 |
| Slovakien | 25 | 11 | 36 | |||
| Ryssland | 7 | 2 | 9 | 3 | 3 | 6 |
| Storbritannien | 125 | 47 | 172 | 131 | 48 | 179 |
| Tyskland | 227 | 71 | 298 | 174 | 44 | 218 |
| Summa Utlandet | 720 | 453 | 1 173 | 640 | 378 | 1 018 |
| Totalt | 1 216 | 615 | 1 831 | 1 148 | 539 | 1 687 |
Av det totala antalet anställda på 1 831 (1 687) är 1 216 män (1 148) och 615 kvinnor (539).
I koncernens svenska enheter har ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 31 048 | 30 553 |
| Varav tantiem, VD och styrelse | 5 593 | 7 358 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 17 941 | 16 538 |
| Varav pensionskostnader | 7 713 | 6 705 |
| Lön, övriga | 253 729 | 247 648 |
| Sociala avgifter, övriga | 106 862 | 98 610 |
| Varav pensionskostnader | 21 854 | 18 876 |
Utomlands har löner och ersättningar kostnadsförts enligt följande:
| 2012 | VD/Styrelse | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Lön | varav tantiem | Sociala avgifter | varav pensionskostnader | Lön | Sociala avgifter |
| Danmark | 4 311 | 88 | 332 | 324 | 31 189 | 2 493 |
| Finland | 2 659 | 182 | 639 | 345 | 11 840 | 2 760 |
| Norge | 2 650 | 269 | 339 | 242 | 10 050 | 1 084 |
| Lettland | 523 | – | 126 | – | 7 138 | 1 720 |
| Frankrike | – | – | – | – | 6 283 | 2 991 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 4 120 | 500 |
| Slovakien | – | – | – | – | 3 160 | 312 |
| Storbritannien | 4 415 | 461 | 1 127 | 601 | 42 535 | 4 130 |
| Tyskland | 6 145 | 217 | 857 | 102 | 93 453 | 20 017 |
| Hongkong | – | – | – | – | 3 445 | 247 |
| Kina | 1 266 | – | 63 | – | 22 970 | 5 962 |
| Ryssland | 479 | 26 | 75 | 75 | 1 022 | 10 |
| Polen | – | – | – | – | 5 785 | 1 166 |
| Summa löner och ersättningar | 22 448 | 1 243 | 3 558 | 1 689 | 242 990 | 43 392 |
| Summa löner och ersättningar | ||||||
| i Sverige enligt ovan | 31 048 | 5 593 | 17 941 | 7 713 | 253 729 | 106 862 |
| Totalt koncernen | 53 496 | 6 836 | 21 499 | 9 402 | 496 719 | 150 254 |
| 2011 | VD/Styrelse | Övriga | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Lön | varav tantiem | Sociala avgifter | varav pensionskostnader | Lön | Sociala avgifter |
| Danmark | 3 717 | 99 | 281 | 276 | 33 758 | 2 616 |
| Finland | 2 676 | 216 | 609 | 268 | 11 819 | 2 116 |
| Norge | 2 073 | 178 | 540 | 121 | 5 109 | 1 102 |
| Lettland | 600 | 64 | 145 | – | 7 918 | 1 908 |
| Frankrike | – | – | – | – | 3 022 | 1 326 |
| Nederländerna | – | – | – | – | 3 698 | 1 073 |
| Storbritannien | 4 515 | 582 | 1 067 | 564 | 46 606 | 4 213 |
| Tyskland | 5 145 | 319 | 587 | 20 | 75 312 | 14 203 |
| Hongkong | – | – | – | – | 3 628 | 842 |
| Kina | 506 | 90 | 53 | – | 19 490 | 4 571 |
| Ryssland | 423 | – | 84 | 23 | 634 | 125 |
| Polen | – | – | – | – | 7 009 | 532 |
| Summa löner och ersättningar | 19 655 | 1 548 | 3 366 | 1 272 | 218 003 | 34 627 |
| Summa löner och ersättningar | ||||||
| i Sverige enligt ovan | 30 553 | 7 358 | 16 538 | 6 705 | 247 648 | 98 610 |
| Totalt koncernen | 50 208 | 8 906 | 19 904 | 7 977 | 465 651 | 133 237 |
| Moderbolaget | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Lön/arvode, VD och styrelse | 10 493 | 11 737 |
| varav tantiem, VD och styrelse | 2 821 | 4 271 |
| Sociala avgifter, VD och styrelse | 5 033 | 5 147 |
| varav pensionskostnader | 2 131 | 1 827 |
| Lön, övriga | 5 601 | 5 886 |
| Sociala avgifter, övriga | 2 874 | 2 868 |
| varav pensionskostnader | 1 050 | 934 |
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för Finansiell Rapportering, UFR:6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare, är detta en förmånsbestämd plan. För räkenskapsåret 2012 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Den 30 september 2012 uppgick Alectas överskott mätt som den kollektiva konsolideringsnivån till 123 procent (31/12 2011: 113 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut på årsstämman. Arvodet utbetalas årsvis i efterhand. Årsstämman beslutar även om principer för ersättningar och anställningsvillkor för ledningsgruppen. Något särskilt arvode för kommittéarbete utgår ej. För anställda inom koncernen utgår ej arvode för styrelsearbete i dotterbolag.
Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av grundlön inklusive bilförmån, rörlig lön och pensionskostnader. Ledningsgruppen omfattar verkställande direktören, verkställande direktörerna i de tre dotterbolagen, koncernens ekonomichef samt koncernens controller.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig lön ska stå i proportion till personens ansvar och befogenhet. För den verkställande direktören är tantiemet maximerat till 100 procent av grundlön exklusive bilförmån. För övriga inom ledningsgruppen är tantiemet maximerat till 50–100 procent av grundlön exklusive bilförmån. Tantiemet baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och bilförmåner till verkställande direktören och övriga inom ledningsgruppen utgår som del av den totala ersättningen.
Inom styrelsen har ordföranden erhållit 900 000 kr (850 000) i arvode och övriga 6 (6) ledamöter 250 000 (250 000) kr vardera i arvode.
Koncernens ledningsgrupp har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionskostnaden avser den kostnad som belastat årets resultat. I beloppen nedan ingår särskild löneskatt med 24,26 procent av premien.
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Pensions Tantiem kostnader |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter (arvode utbetalt i enlighet med beslut på årsstämman 2012 |
||||
| till 7 ledamöter) | 2 400 | – | – | 2 400 |
| Ledningsgruppen 6 personer 15 286 | 6 487 | 5 708 | 27 481 | |
| varav verkställande direktören | 5 272 | 2 821 | 2 131 | 10 224 |
| Summa | 17 686 | 6 487 | 5 708 | 29 881 |
| Styrelsearvode/grundlön inklusive bilfömån |
Pensions Tantiem kostnader |
Summa | ||
|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ledamöter | ||||
| (arvode utbetalt i enlighet med | ||||
| beslut på årsstämman 2011 | ||||
| till 7 ledamöter) | 2 400 | – | – | 2 400 |
| Ledningsgruppen 6 personer 15 175 | 8 764 | 5 381 | 29 320 | |
| varav verkställande direktören 5 266 | 4 271 | 1 827 | 11 364 | |
| Summa | 17 575 | 8 764 | 5 381 | 31 720 |
Uppsägningstiden från bolagets sida är 24 månader och från den anställdes 9 månader. Uppsägningslönen skall inte avräknas mot andra inkomster. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremier bekostas av bolaget med ett belopp som utgör 35 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Anders Wall. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Med Dr h.c., Ekon Dr h.c. Styrelseledamot sedan: 1992. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Bruk AB, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m.fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA och KSLA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks/ Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl.
Carina Andersson. Utbildning: Bergsingenjör KTH, Stockholm. Styrelseledamot sedan 2011. Styrelseledamot i: Mälardalens Högskola, MDH. Tidigare befattningar: Sandvik Materials Technology AB, VD Ramnäs Bruk AB och VD Scana Ramnäs AB. Är bosatt i Kina sedan 2011.
Marianne Brismar. Utbildning: Apotekare, Civilekonom Handelshögskolan Göteborg. Styrelseledamot sedan 2010. Styrelseledamot i: Concentric AB, Engelhardt AB, Newbody AB (ordf.), Semcon AB, Wollenius Invest AB samt Creades AB. Tidigare befattningar: Koncernchef i Atlet AB (1995–2007).
Anders G. Carlberg. Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot sedan 1997. Styrelseledamot i Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, Mekonomen, Höganäs AB (ordf.), Sweco AB, Investment AB Latour m.fl.
Uppsägningstiderna från bolagets sida varierar mellan 12 och 24 månader. Från de anställdas sida är uppsägningstiderna 6 månader. Uppsägningslönen avräknas mot ersättning från annan arbetsgivare. Pensionsåldern är 65 år i samtliga fall. Pensionspremierna, som bekostas av bolaget, uppgår till 25–30 procent av grundlön exklusive bilförmån.
Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.
Peter Nilsson. Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot sedan 2008. Styrelseledamot i: Trelleborg AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska Handelskammaren m fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Anders Ullberg. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan Stockholm. Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseordförande i Boliden, BE Group, Diamorph, Eneqvist Consulting, Natur & Kultur och Studsvik. Styrelseledamot i: Atlas Copco, Norex International, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finansiell rapportering. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Johan Wall. Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University. VD Beijerinvest AB. Styrelsesuppleant: 1997–2000. Styrelseledamot sedan: 2000. Styrelseledamot i: Crafoordstiftelsen, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl. Tidigare befattningar: VD Bisnode AB, VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Bertil Persson. Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. VD och koncernchef Beijer Alma AB. Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002. Styrelseledamot: 2001–2002. Tidigare befattningar: chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Sverige | 955 899 | 933 137 |
| Övriga EU | 1 209 862 | 1 360 736 |
| Övriga Europa | 215 397 | 167 641 |
| Asien | 340 389 | 309 001 |
| Övriga världen | 58 183 | 59 659 |
| Totalt | 2 779 730 | 2 830 174 |
De länder, förutom Sverige, där Beijer Alma har störst nettoomsättning är:
| Mkr | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Tyskland | 451 | 354 |
| Storbritannien | 295 | 307 |
| Kina | 238 | 213 |
| Danmark | 127 | 132 |
| Norge | 126 | 101 |
Rörelsesegmenten baserat på den information som behandlas av koncernledningen och som används för att fatta strategiska beslut.
Rörelsesegmenten är Beijer Almas underkoncerner Lesjöfors (industrifjädrar), Habia Cable (specialkabel) och Beijer Tech (teknikhandel). Lesjöfors och Habia har egen tillverkning och produktutveckling. Alla segmenten har egen administration och marknadsföring. Varje underkoncern leds av en VD som ingår i koncernledningen. Övriga avser moderbolaget som är ett holdingbolag utan extern fakturering samt ett antal
mindre dotterbolag som inte bedriver någon verksamhet. Rörelseresultat är det resultatmått som följs upp av koncernledningen. Eventuell försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor. Ingen enskild kund står för mer än 5 procent av koncernens intäkter.
| Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech (moderbolag m m) | Eliminering | Summa | |
| Segmentets intäkter | 1 366,7 | 632,4 | 780,3 | 0,3 | – | 2 779,7 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | – | – |
| Intäkter från externa kunder | 1 366,7 | 632,4 | 780,3 | 0,3 | 0,0 | 2 779,7 |
| Rörelseresultat | 285,4 | 61,9 | 47,2 | –22,2 | – | 372,3 |
| Finansiella intäkter | 2,2 | 0,3 | 0,6 | 245,1 | –245,1 | 3,2 |
| Finansiella kostnader | –4,5 | –4,6 | –1,4 | 20,6 | 17,4 | –13,7 |
| Resultat efter finansnetto | 283,1 | 57,6 | 46,4 | 202,4 | –227,7 | 361,8 |
| Skatt | –74,7 | –16,4 | –11,3 | –10,3 | 19,4 | –93,3 |
| Redovisat resultat | 208,4 | 41,2 | 35,1 | 192,1 | –208,3 | 268,5 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | 49,8 | 19,9 | 8,7 | 0,3 | – | 78,7 |
| Nedskrivningar av goodwill | – | – | – | – | – | – |
| Resultatandel i intressebolag | 0,8 | 0,1 | – | – | – | 0,9 |
| Tillgångar | 1 164,7 | 511,4 | 536,8 | 885,4 | –703,6 | 2 394,7 |
| Skulder | 427,3 | 232,5 | 333,8 | 65,5 | –183,9 | 875,2 |
| Varav räntebärande | 107,2 | 89,5 | 54,8 | 47,2 | –2,4 | 296,3 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 126,9 | 60,9 | 13,3 | 40,0 | –1,6 | 239,5 |
| Nettoskuld | –19,7 | 28,6 | 41,5 | 7,2 | –0,8 | 56,8 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 58,7 | 8,6 | 3,1 | – | 0,1 | 70,5 |
| Försäljning utanför Sverige, % | 79 | 92 | 21 | – | – | 66 |
| Övriga | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | Lesjöfors | Habia | Beijer Tech (moderbolag m m) | Eliminering | Summa | |
| Segmentets intäkter | 1 386,0 | 668,2 | 777,1 | 0,5 | – | 2 831,8 |
| Försäljning mellan segment | – | – | – | – | –1,6 | –1,6 |
| Intäkter från externa kunder | 1 386,0 | 668,2 | 777,1 | 0,5 | –1,6 | 2 830,2 |
| Rörelseresultat | 352,1 | 55,9 | 57,8 | –24,3 | –0,1 | 441,4 |
| Finansiella intäkter | 2,4 | 0,3 | 0,7 | 260,1 | –260,0 | 3,5 |
| Finansiella kostnader | –6,3 | –6,6 | –1,6 | –5,8 | 4,1 | –16,2 |
| Resultat efter finansnetto | 348,2 | 49,6 | 56,9 | 230,0 | –256,0 | 428,7 |
| Skatt | –93,0 | –15,7 | –13,5 | –22,6 | 29,0 | –115,8 |
| Redovisat resultat | 255,2 | 33,9 | 43,4 | 207,4 | –227,0 | 312,9 |
| I rörelseresultatet ingår | ||||||
| Avskrivningar | 49,4 | 20,3 | 6,2 | 0,4 | – | 76,3 |
| Nedskrivningar av goodwill | 2,3 | – | – | – | – | 2,3 |
| Resultatandel i intressebolag | 0,9 | 0,1 | – | – | –0,1 | 0,9 |
| Tillgångar | 1 121,4 | 495,3 | 394,9 | 929,2 | –740,0 | 2 200,8 |
| Skulder | 450,9 | 238,6 | 166,4 | 73,5 | –211,5 | 717,9 |
| Varav räntebärande | 72,1 | 101,2 | 34,7 | 41,5 | –3,0 | 246,5 |
| Kassamedel (ingår i tillgångar) | 164,3 | 36,3 | 26,2 | 42,2 | – | 269,0 |
| Nettoskuld | –92,2 | 64,9 | 8,5 | –0,7 | –3,0 | –22,5 |
| Investeringar i materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 59,5 | 22,4 | 6,7 | 0,6 | – | 89,2 |
| Försäljning utanför Sverige, % | 82 | 91 | 19 | – | – | 67 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Sverige | 1 337,0 | 1 305,6 |
| Övriga EU | 722,1 | 650,0 |
| Övriga Europa | 69,8 | 28,8 |
| Asien | 265,8 | 216,4 |
| Totalt | 2 394,7 | 2 200,8 |
I administrationskostnader ingår bland annat ersättning till revisorer enligt nedan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 2 951 | 2 958 | 472 | 486 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 848 | 996 | 166 | 248 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 1 262 | 1 193 | – | – |
| Andra uppdrag | 428 | 160 | – | – |
| Totalt | 5 489 | 5 307 | 638 | 734 |
PwC har ej utfört någon skatterådgivning eller några övriga tjänster.
Kostnader för produktutveckling ingår i koncernens administrationskostnader med 7 582 (16 173). Beloppen avser den produktutvecklingskostnad som inte kunnat hänföras till specifika kundorder.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Andel av resultat från: | ||
| Hanil Precision Co Ltd | 747 | 867 |
| BCB Baltic AB | – | –92 |
| Irradose AB | 130 | 111 |
| Totalt | 877 | 886 |
Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar enligt följande:
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 51 118 | 50 594 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 12 698 | 11 273 |
| Byggnader | 10 188 | 10 885 |
| Markanläggningar | 115 | 91 |
| Andra immateriella tillgångar | 4 629 | 3 477 |
| Totalt | 78 748 | 76 320 |
I moderbolaget har avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer gjorts med 29 (67).
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnader fördelade på kostnadsslag: | ||
| Materialkostnader | 1 201 777 | 1 241 833 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (not 1) | 721 968 | 669 000 |
| Utvecklingskostnader som ej belastat respektive order | 7 582 | 16 174 |
| Av- och nedskrivningar (not 7, 12) | 78 748 | 78 619 |
| Kostnader för operationell leasing (not 8) | 46 026 | 42 398 |
| Övriga kostnader | 352 240 | 341 615 |
| Totalt | 2 408 341 | 2 389 639 |
Rörelseresultatet har belastats med kostnader för operationell leasing enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Årets leasingkostnad | 46 026 | 42 398 | 2 000 | 1 954 |
| Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: | ||||
| inom ett år | 40 811 | 41 519 | 2 007 | 1 877 |
| senare än ett men inom fem år | 90 325 | 107 376 | 2 129 | 2 482 |
| senare än fem år | 8 236 | 14 805 | – | – |
| Totalt | 139 372 | 163 700 | 4 136 | 4 359 |
Den övervägande delen av beloppen avser hyreskontrakt för rörelselokaler.
| Moderbolaget | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Anteciperad utdelning från: | ||
| Beijer Tech AB | – | 30 000 |
| Habia Cable AB | 35 900 | 15 000 |
| Lesjöfors AB | 110 000 | 100 000 |
| Aihuk AB | 15 100 | – |
| Totalt | 161 000 | 145 000 |
| 2012 | Koncernen 2011 |
2012 | Moderbolaget 2011 |
|
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skatt för perioden | –95 341 | –110 010 | –10 265 | –22 634 |
| Temporära skillnader avseende: | ||||
| obeskattade reserver | –1 074 | –2 896 | – | – |
| avsättningar för strukturkostnader | –2 037 | –2 100 | – | – |
| aktuell skatt hänförlig till tidigare år | 5 181 | –869 | – | 51 |
| Totalt | –93 271 | –115 875 | –10 265 | –22 583 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Resultat före skatt | 361 771 | 428 742 | 202 453 | 229 283 |
| 26,3 % | –95 146 | –112 758 | –53 245 | –60 301 |
| Skatt för perioden | –93 271 | –115 875 | –10 265 | –22 583 |
| Skillnadsbelopp | 1 875 | –3 117 | 42 980 | 37 718 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Effekt av: | ||||
| - skatt hänförlig till tidigare år | 3 776 | 51 | – | 51 |
| - utländska skattesatser | 1 680 | 4 478 | – | – |
| - ej avdragsgilla poster | –10 980 | –8 657 | –1 573 | –1 581 |
| - kommande skattesänkning i Sverige | 7 398 | – | – | – |
| - ej skattepliktiga intäkter | 1 356 | 2 560 | 44 533 | 39 248 |
| Övrigt | –1 355 | –1 549 | – | – |
| Totalt | 1 875 | –3 117 | 42 980 | 37 718 |
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats uppgick till 25,8 % (27,0).
I övrigt totalresultat redovisas kassaflödessäkringar efter skatt. Under 2012 redovisas en skatteintäkt på 61 och under 2011 en skatteintäkt på 6 622 avseende kassaflödessäkringar. Det finns inga andra effekter av skatt i övrigt totalresultat.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Använt resultat för beräkning av resultat per aktie | ||
| Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Antal aktier |
268 500 30 131 100 |
312 867 30 131 100 |
Det finns inga utestående program avseende konvertibler eller optioner varför antalet utestående aktier är detsamma både före och efter utspädning.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 384 047 | 353 671 |
| Förvärv1 | 143 562 | 31 798 |
| Omräkningsdifferenser | 564 | –1 422 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 528 173 | 384 047 |
| Ingående nedskrivningar | 14 411 | 12 112 |
| Årets nedskrivningar | – | 2 299 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 14 411 | 14 411 |
| Redovisat värde | 513 762 | 369 636 |
| 1) Koncernen | 2012 | 2011 |
| Förvärv av Stumpp + Schüle | 21 983 | – |
| Förvärv av Norspray AS | 108 579 | – |
| Förvärv av inkråm i Svetspunkten AB | 12 000 | – |
| Förvärv av inkråm i VAI AB | 1 000 | – |
| Förvärv av Velleuer | – | 22 440 |
| Förvärv av Karlebo Gjuteriteknik | – | 9 358 |
| Summa | 143 562 | 31 798 |
Koncernens totala redovisade goodwillvärden fördelar sig på rörelsegrenarna:
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Lesjöfors | 98 242 | 76 403 |
| Habia | 49 536 | 51 036 |
| Beijer Tech | 365 984 | 242 197 |
| Summa | 513 762 | 369 636 |
| Lesjöfors | 2012 | 2011 |
| European Springs Ltd | 44 910 | 44 910 |
| Velleuer GmbH & Co. KG | 22 440 | 22 440 |
| Lesjöfors Automotive AB | 4 732 | 4 732 |
| Stumpp + Schüle GmbH | 21 983 | – |
| Lesjöfors A/S | 4 177 | 4 321 |
| Summa | 98 242 | 76 403 |
| Habia | 2012 | 2011 |
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co. KG | 46 848 | 48 348 |
| Habia Cable CS Technology AB | 2 688 | 2 688 |
| Summa | 49 536 | 51 036 |
| Beijer Tech | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Beijer Tech AB | 146 341 | 146 341 |
| Lundgrens Sverige AB | 58 051 | 58 051 |
| Beijer Industri AB | 15 233 | 2 897 |
| Preben Z Jensen A/S | 23 689 | 25 550 |
| Norspray AS | 112 312 | – |
| Karlebo Gjuteriteknik AB | 10 358 | 9 358 |
| Summa | 365 984 | 242 197 |
Koncernen testar årligen om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Dessa tester baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Värdena bygger på kassaflödesprognoser, vari prognosen för det första året baserar sig på respektive rörelsegrens planer. För efterföljande 4 år ligger den antagna tillväxttakten i nivå med BNP-prognoserna, på 2–3 %, d v s en nivå som bedöms ligga i nivå med den långsiktiga inflationstakten. Företagsledningen har fastställt antaganden och prognoser.
| % | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Egen kapitalfinansiering | 15 | 11 |
| Skuldfinansiering | 5 | 6 |
| Vägd finansieringskostnad | 10 | 8 |
Budgeterad rörelsemarginal har fastställts baserat på tidigare resultat och förväntningar på den framtida marknadsutvecklingen. Följande diskonteringsräntor före skatt har använts:
Bolagets bedömningar är att rimliga möjliga förändringar i årlig tillväxttakt, rörelsemarginal, diskonteringsränta samt övriga gjorda antaganden, inte skulle ha så stor effekt att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde understigande det redovisade värdet.
Inga nedskrivningar har föranletts av gjord prövning under innevarande år.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 15 880 | 10 866 |
| Inköp | 14 376 | 1 492 |
| Förvärv av inkråm | 1 157 | 3 178 |
| Omklassificeringar | – | 344 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 31 413 | 15 880 |
| Ingående avskrivningar | 7 265 | 2 591 |
| Omklassificeringar | – | 1 197 |
| Årets avskrivningar | 4 629 | 3 477 |
| Utgående ack. avskrivningar | 11 894 | 7 265 |
| Redovisat värde | 19 519 | 8 615 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 19 063 | 17 344 |
| Inköp | 5 431 | 1 584 |
| Förvärv av dotterbolag | – | 188 |
| Omräkningsdifferenser | –265 | –53 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 24 229 | 19 063 |
| Ingående avskrivningar | 1 863 | 1 772 |
| Årets avskrivningar | 115 | 91 |
| Omräkningsdifferenser | 4 | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 1 982 | 1 863 |
| Ingående nedskrivningar | 60 | 60 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 60 | 60 |
| Redovisat värde | 22 187 | 17 140 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 287 568 | 268 281 |
| Inköp | 22 655 | 11 434 |
| Genom förvärv av dotterbolag | – | 11 600 |
| Omräkningsdifferenser | –3 128 | –3 747 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 307 095 | 287 568 |
| Ingående avskrivningar | 129 574 | 118 688 |
| Årets avskrivningar | 10 188 | 10 885 |
| Omräkningsdifferenser | –1 623 | 1 |
| Utgående ack. avskrivningar | 138 139 | 129 574 |
| Ingående nedskrivningar | 961 | 961 |
| Redovisat värde | 167 995 | 157 033 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 837 022 | 742 196 |
| Inköp | 67 357 | 63 178 |
| Försäljningar och utrangeringar | –11 891 | –10 019 |
| Genom förvärv av dotterbolag | 12 136 | 39 256 |
| Omklassificeringar | –494 | –1 190 |
| Omräkningsdifferenser | –16 567 | 3 601 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 887 563 | 837 022 |
| Ingående avskrivningar | 539 483 | 494 620 |
| Försäljning och utrangeringar | –8 844 | –4 989 |
| Omklassificeringar | –2 206 | – |
| Årets avskrivningar | 51 102 | 50 594 |
| Omräkningsdifferenser | –7 258 | –742 |
| Utgående ack. avskrivningar | 572 277 | 539 483 |
| Ingående nedskrivningar | 5 385 | 5 386 |
| Årets nedskrivningar | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 5 385 | 5 386 |
| Redovisat värde | 309 901 | 292 153 |
I koncernens maskiner och andra tekniska anläggningar ingår finansiella leasingavtal enligt följande:
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | 14 700 | 15 188 |
| Kvarvarande restvärde | 7 828 | 11 011 |
| Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter: | ||
| Koncernen | 2012 | 2011 |
| Inom ett år | 3 103 | 3 250 |
| Senare än ett men inom fem år | 6 108 | 8 935 |
| Senare än fem år | – | 130 |
| Totalt | 9 211 | 12 315 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 126 522 | 114 475 | 2 811 | 2 755 |
| Inköp | 5 370 | 16 208 | – | 56 |
| Förvärv av dotterbolag | 6 099 | 344 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –14 404 | –4 174 | –184 | – |
| Omklassificeringar | – | –431 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –880 | 100 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 122 707 | 126 522 | 2 627 | 2 811 |
| Ingående avskrivningar | 86 878 | 79 130 | 1 782 | 1 715 |
| Försäljningar och utrangeringar | –13 926 | –3 968 | –184 | – |
| Omklassificeringar | 17 | 499 | – | – |
| Årets avskrivningar | 12 698 | 11 273 | 29 | 67 |
| Omräkningsdifferenser | –1 415 | –56 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | 84 252 | 86 878 | 1 627 | 1 782 |
| Ingående nedskrivningar | 1 304 | 1 467 | – | – |
| Omklassificering | –3 | –163 | – | – |
| Utgående ack. nedskrivningar | 1 301 | 1 304 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 37 154 | 38 340 | 1 000 | 1 029 |
| Moderbolaget | Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Innoventus AB | 556602–2728 | 11 | Uppsala | 235 |
| Innoventus Life Science 1 KB | 969677–8530 | 8 | Uppsala | 1 531 |
| Totalt | 1 766 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 30 265 | 30 186 | 25 176 | 25 097 |
| Försäljningar | –127 | – | –37 | – |
| Inköp | – | 79 | – | 79 |
| Utgående ack. anskaffningsvärde | 30 138 | 30 265 | 25 139 | 25 176 |
| Ingående nedskrivningar | 24 772 | 21 093 | 19 773 | 16 094 |
| Årets nedskrivningar | 3 600 | 3 679 | 3 600 | 3 679 |
| Utgående ack. nedskrivningar | 28 372 | 24 772 | 23 373 | 19 773 |
| Redovisat värde | 1 766 | 5 493 | 1 766 | 5 403 |
| Koncernen | Org.nr | Kapitalandel procent | Säte | 2012 | Bokfört värde Bokfört värde 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| BCB Baltic AB | 556649-7540 | 22 | Uppsala | – | 61) |
| Hanil Precision Co Ltd | 20 | Pusan, Sydkorea | 16 295 | 15 457 | |
| Irradose AB | 556721-1858 | 49 | Tierp | 811 | 681 |
| Totalt | 17 106 | 16 144 |
Hanil Precision Co Ltd är en sydkoreansk gasfjädertillverkare som omsätter cirka 100 Mkr med en rörelsemarginal på 5 procent. Under året har Lesjöfors köpt gasfjädrar från Hanil för 14 Mkr (9). Köpen har gjorts på kommersiella villkor. Irradose AB utför elektronbehandling av kabel. Under 2012 köpte Habia tjänster från Irradose för 4,8 Mkr (4,9). Under 2012 var omsättningen 5 Mkr och resultat före skatt 0,4 Mkr.
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 16 144 | 16 011 |
| Resultatandel efter skatt | 877 | 886 |
| Nedskrivning | – | –753 |
| Återvunnen nedskrivning | 85 | – |
| Redovisat värde | 17 106 | 16 144 |
| Koncernens andel per 31/12 2012 (Mkr) | Tillgångar | Skulder | Intäkter | Redovisat resultat |
|---|---|---|---|---|
| Hanil Precision Co Ltd | 12,0 | 4,4 | – | 1,1 |
| Irradose AB | 4,1 | 3,2 | – | 0,1 |
| Moderbolaget | Org.nr | Antal | Säte | Bokfört värde | Justerat eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors AB | 556001-3251 | 603 500 | Karlstad | 100 000 | 737 395 1) |
| Habia Cable AB | 556050-3426 | 500 000 | Täby | 95 576 | 278 908 2) |
| Beijer Tech AB | 556650-8320 | 50 000 | Malmö | 333 324 | 203 038 |
| AIHUK AB | 556218-4126 | 9 000 | Uppsala | 289 | 16 286 3) |
| AB Stafsjö Bruk | 556551-9005 | 1 000 | Uppsala | 185 | 181 |
| Shipping & Aviation Sweden AB | 556500-0535 | 10 000 | Uppsala | 977 | 1 351 |
| Beijer Alma Utvecklings AB | 556230-9608 | 145 000 | Uppsala | 1 847 | 2 082 |
| Totalt | 532 198 |
Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 110 000.
Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 35 900.
Före anteciperad utdelning till moderbolaget om 15 100.
Samtliga bolag ägs till 100 procent.
| Moderbolaget | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Ing anskaffningsvärde | 526 367 | 526 367 | |
| Utg anskaffningsvärde | 526 367 | 526 367 | |
| Årets uppskrivningar 1) | 8 218 | – | |
| Utgående uppskrivningar | 8 218 | – | |
| Ingående nedskrivningar | 2 364 | 2 364 | |
| Årets nedskrivningar 1) | 23 | – | |
| Utgående nedskrivningar | 2 387 | 2 364 | |
| Redovisat värde | 532 198 | 524 003 |
1) Årets upp- och nedskrivningar avser erhållna och lämnade koncernbidrag.
| Dotterbolagens andelsinnehav i koncernföretag | Org.nr | Procentuell andel | Säte | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors Fjädrar AB | 556063-5244 | 100 | Filipstad | 9 532 |
| Lesjöfors Automotive AB | 556335-0882 | 100 | Växjö | 24 000 |
| Lesjöfors Stockholms Fjäder AB | 556062-9890 | 100 | Stockholm | 24 619 |
| Lesjöfors Industrifjädrar AB | 556593-7967 | 100 | Herrljunga | 10 500 |
| Lesjöfors Banddetaljer AB | 556204-0773 | 100 | Värnamo | 28 103 |
| Stece Fjädrar AB | 556753-6114 | 100 | Mönsterås | 6 000 |
| Lesjöfors A/S | 100 | Köpenhamn, Danmark | 56 603 | |
| Lesjöfors A/S | 100 | Oslo, Norge | 53 | |
| Oy Lesjöfors AB | 100 | Åminnefors, Finland | 1 000 | |
| Lesjöfors Springs Oy | 100 | Åbo, Finland | 1 492 | |
| Lesjöfors Springs Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 316 | |
| Lesjöfors Automotive Ltd. | 100 | Elland, Storbritannien | 774 | |
| Lesjöfors Springs GmbH | 100 | Hagen, Tyskland | 44 693 | |
| Lesjöfors Springs LV | 100 | Liepaja, Lettland | 992 | |
| Lesjöfors Gas Springs LV | 70 | Liepaja, Lettland | 6 764 | |
| Lesjöfors China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 3 070 | |
| Lesjöfors Springs Russia | 100 | Moskva, Ryssland | 6 460 | |
| European Springs & Pressings Ltd | 100 | Beckenham, Storbritannien | 56 353 | |
| Harris Springs Ltd | 100 | Reading, Storbritannien | 2 455 | |
| Velleuer GmbH & Co. KG | 100 | Velbert, Tyskland | 44 247 | |
| Stumpp + Schüle GmbH | 100 | Beuren, Tyskland | 60 631 | |
| Habia Cable CS Technology AB | 556633-2473 | 100 | Lidingö | 9 218 |
| Habia Benelux BV | 100 | Breda, Nederländerna | 1 020 | |
| Habia Cable Asia Ltd | 100 | Hongkong, Kina | 55 | |
| Habia Cable China Ltd | 100 | Changzhou, Kina | 11 402 | |
| Habia Kabel GmbH | 100 | Düsseldorf, Tyskland | 29 797 | |
| Habia Cable Inc. | 100 | New Jersey, USA | 0 | |
| Habia Kabel Produktions GmbH & Co. KG | 100 | Norderstedt, Tyskland | 81 295 | |
| Habia Cable Ltd. | 100 | Bristol, Storbritannien | 3 614 | |
| Habia Cable SA | 100 | Orleans, Frankrike | 679 | |
| Habia Cable Latvia SIA | 100 | Liepaja, Lettland | 0 | |
| Habia Cable Sp Zoo | 100 | Dulole, Polen | 7 450 | |
| Alma Uppsala AB | 556480-0133 | 100 | Uppsala | 6 354 |
| Daxpen Holding AB | 556536-1457 | 100 | Stockholm | 6 061 |
| BCB Baltic AB | 556649-7540 | 100 | Stockholm | 422 |
| Beijer Industri AB | 556031-1549 | 100 | Malmö | 22 246 |
| Lundgrens Sverige AB | 556063-3504 | 100 | Göteborg | 51 299 |
| AB Tebeco | 556021-1442 | 100 | Halmstad | 6 538 |
| Beijer AS | 100 | Drammen, Norge | 4 324 | |
| Beijer OY | 100 | Helsingfors, Finland | 4 092 | |
| Preben Z Jensen A/S | 100 | Hedehusene, Danmark | 35 683 | |
| Karlebo Gjuteriteknik AB | 556342-0651 | 100 | Sollentuna | 21 020 |
| Norspray AS | 100 | Stavanger, Norge | 123 769 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Råmaterial | 158 636 | 174 769 |
| Produkter i arbete | 42 264 | 48 118 |
| Färdigvaror | 315 171 | 285 889 |
| Totalt | 516 071 | 508 776 |
| Värdet av den del av lagret som värderas till nettoförsäljningsvärde | ||
| Koncernen | 2012 | 2011 |
| Råmaterial | 4 456 | 4 404 |
| Produkter i arbete | 615 | 347 |
| Färdigvaror | 18 692 | 14 247 |
| Totalt | 23 763 | 18 998 |
| Skillnad mellan anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde | ||
| Koncernen | 2012 | 2011 |
| Råmaterial | 4 671 | 3 753 |
| Produkter i arbete | 629 | 252 |
| Färdigvaror | 10 216 | 11 585 |
| Totalt | 15 516 | 15 590 |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader sålda varor och uppgår till 1 201 777 (1 241 833)
| 2012 | 2011 |
|---|---|
| 457 914 | |
| –10 206 | |
| 458 289 | 447 708 |
| 471 842 –13 553 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förfallet belopp | 103 008 | 98 381 |
| Varav förfallet mer än 30 dagar | 31 696 | 24 922 |
| Reserv för osäkra fordringar | 13 553 | 10 206 |
Den 31/12 2012 fanns kundfordringar om 18 383 som var förfallna med mer än 30 dagar och för vilka inga reserveringar för osäkra fordringar gjorts.
| Reserv för osäkra fordringar | ||
|---|---|---|
| Koncernen | 2012 | 2011 |
| Ingående balans | 10 206 | 9 226 |
| Genom förvärv av bolag | – | – |
| Årets reservering | 4 945 | 4 402 |
| Återföring av tidigare reserveringar | –841 | –3 384 |
| Bortskrivning av fordringar | –757 | –38 |
| Utgående balans | 13 553 | 10 206 |
Historiskt har koncernen haft låga kundförluster. Riskspridningen är god på företag, branscher och geografiska marknader. Det finns ingen enskild kund vars nedskrivningsbehov uppgår till väsentligt belopp. Bedömningen är att reserven för osäkra fordringar väl täcker eventuella framtida nedskrivningsbehov. Den maximala exponeringen för kreditrisk på kundfordringar uppgår till 458 289 (447 708). Verkligt värde överensstämmer med bokfört värde.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Moms | 4 498 | 6 549 | – | – |
| Förskott till leverantör | 4 854 | 7 865 | – | – |
| Övrigt | 23 491 | 7 876 | 53 | 29 |
| Totalt | 32 843 | 22 290 | 53 | 29 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | Koncernen 2011 |
2012 | 2011 | |
| Leasingavgifter och hyror | 5 985 | 6 977 | 493 | 491 |
| Förutbetalda kostnader | 7 527 | 6 337 | 626 | 503 |
| Derivatinstrument | 4 519 | 4 015 | – | – |
| Övrigt | 10 724 | 8 294 | – | – |
| Totalt | 28 755 | 25 623 | 1 119 | 994 |
| 2012 | Koncernen 2011 |
2012 | Moderbolaget 2011 |
|
|---|---|---|---|---|
| Kassa och bank | 239 515 | 269 014 | 40 019 | 42 150 |
| Totalt | 239 515 | 269 014 | 40 019 | 42 150 |
| Koncernen | Omräkningsreserv | Säkringsreserv | Summa |
|---|---|---|---|
| 31/12 2010 | –23 013 | 21 512 | –1 501 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | –25 174 | –25 174 |
| Skatt på denna | – | 6 622 | 6 622 |
| Omräkningsdifferens | 5 033 | – | 5 033 |
| 31/12 2011 | –17 980 | 2 960 | –15 020 |
| Värdeförändring säkringsreserv | – | 504 | 504 |
| Skatt på denna | – | 61 | 61 |
| Omräkningsdifferens | –21 577 | – | –21 577 |
| 31/12 2012 | –39 557 | 3 525 | –36 032 |
Aktierna består av serie A och serie B. Av de olika aktieslagen finns utgivet:
| Aktier | Röster | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier | 3 330 000 | à 10 röster | 33 300 000 |
| B-aktier | 26 801 100 | à 1 röst | 26 801 100 |
| Totalt | 30 131 100 | 60 101 100 |
Kvotvärdet är 4,17 kr/aktie.
| År | Ökning av aktiekapital, kkr | Totalt aktiekapital, kkr Ökning av antal aktier, st Totalt antal aktier, st | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 1993 | Ingående balans | – | 53 660 | – | 2 146 400 |
| 1993 | Apportemission vid förvärv av G & L Beijer Import | ||||
| & Export AB i Stockholm | 6 923 | 60 583 | 276 900 | 2 423 300 | |
| 1993 | Nyemission | 30 291 | 90 874 | 1 211 650 | 3 634 950 |
| 1994 | Apportemission vid förvärv av AB Stafsjö Bruk | 5 000 | 95 874 | 200 000 | 3 834 950 |
| 1996 | Konvertering av förlagslån | 47 | 95 921 | 1 875 | 3 836 825 |
| 1997 | Konvertering av förlagslån | 2 815 | 98 736 | 112 625 | 3 949 450 |
| 1998 | Konvertering av förlagslån | 1 825 | 100 561 | 73 000 | 4 022 450 |
| 2000 | Konvertering av förlagslån | 30 | 100 591 | 1 200 | 4 023 650 |
| 2001 | Apportemission vid förvärv av Elimag AB | 11 750 | 112 341 | 470 000 | 4 493 650 |
| 2001 | Split 2:1 | – | 112 341 | 4 493 650 | 8 987 300 |
| 2001 | Konvertering av förlagslån | 388 | 112 729 | 31 000 | 9 018 300 |
| 2002 | Konvertering av förlagslån | 62 | 112 791 | 5 000 | 9 023 300 |
| 2004 | Konvertering av förlagslån | 1 505 | 114 296 | 120 400 | 9 143 700 |
| 2006 | Split 3:1 | – | 114 296 | 18 287 400 | 27 431 100 |
| 2010 | Apportemission vid förvärv av Beijer Tech AB | 11 250 | 125 546 | 2 700 000 | 30 131 100 |
Årsstämman 2012 bemyndigade styrelsen att emittera högst 3 miljoner B-aktier i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet gäller till nästa årsstämma. Stämman bemyndigade även styrelsen att återköpa egna B-aktier. Antal aktier som får återköpas är högst 10 procent av utestående aktier.
I samband med genomförda företagsförvärv har avsättningar gjorts för bedömda framtida tilläggsköpeskillingar. Dessa är villkorade den framtida resultatsutvecklingen i de förvärvade bolagen. I samtliga fall har köpet gjorts inom Beijer Techkoncernen.
| Förvärvat bolag/inkråm | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Inkråmsförvärv avseende VA Industriugnar AB | 1 000 | – |
| Inkråmsförvärv avseende Svetspunkten AB | 12 000 | – |
| Norspray AS | 93 131 | – |
| Karlebo Gjuteriteknik AB | 10 312 | – |
| Totalt | 116 443 | 0 |
I årsredovisningen för 2011 redovisades avsättningen på 9 312 Mkr till Karlebo som långfristig skuld.
| Uppskjuten skattefordran | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Temporära skillnader avseende: | |||
| - underskottsavdrag | 14 064 | 15 872 | Redovisat i resultaträkningen |
| - internvinstreservering | 1 111 | 657 | Redovisat i resultaträkningen |
| Övrigt | 531 | 760 | Redovisat i resultaträkningen |
| Totalt | 15 706 | 17 289 | |
| Ingående värde | 17 289 | 2 034 | |
| Förvärv av dotterbolag | – | 15 872 | |
| Minskad avsättning | –2 037 | –1 030 | |
| Ökad avsättning | 454 | 413 | |
| Totalt | 15 706 | 17 289 | |
| Uppskjuten skatteskuld | 2012 | 2011 | |
| Temporär skuld avseende: | |||
| obeskattade reserver | 47 121 | 39 268 | Redovisat i resultaträkningen |
| uppvärderingar | – | 2 505 | Redovisat i resultaträkningen |
| överavskrivningar | 5 632 | 5 229 | Redovisat i resultaträkningen |
| säkringsredovisning | 994 | 1 056 | Redovisat i övrigt totalresultat |
| Totalt | 53 747 | 48 058 | |
| Ingående värde | 48 058 | 50 322 | |
| Genom förvärv av bolag | – | – | |
| Ökad avsättning | 6 213 | 6 173 | |
| Upplösning | –524 | –8 437 | |
| Utgående värde | 53 747 | 48 058 |
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 664 | 884 |
| Minskad avsättning | – | –246 |
| Ökad avsättning | 1 195 | 26 |
| Utgående värde | 1 859 | 664 |
Beijer Almakoncernen är i sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Styrelsen fastställer koncernmässiga anvisningar, riktlinjer och policies som ligger till grund för hanteringen av dessa risker på olika nivåer i koncernen. Målen är att få en samlad bild av risksituationen, att minimera negativa resultateffekter samt att klargöra ansvar och befogenheter inom koncernen. Uppföljning görs löpande på lokal och central nivå och avrapportering sker till styrelsen.
Lesjöfors och Habia har 84 procent av försäljningen utanför Sverige medan cirka 55 procent av tillverkningen sker i Sverige. Detta innebär att de har en stor del av intäkterna i främmande valutor medan övervägande delen av kostnaderna, främst personalkostnaderna, är i svenska kronor. Till viss del hanteras denna valutarisk genom att insatsmaterial och maskiner köps in i andra valutor än svenska kronor. Dock kvarstår att tillverkningsföretagens intäkter i främmande valutor överstiger kostnaderna och genom denna obalans exponeras koncernen för valutarisker.
För Beijer Tech är situationen den omvända. Av försäljningen svarar Sverige för 79 procent och resterande 21 procent säljs inom de övriga nordiska länderna. Leverantörerna är ofta utländska. Som handelsföretag har Beijer Tech en mindre andel personalkostnader än tillverkande företag. Sammantaget gör detta att Beijer Tech har större kostnader än intäkter i främmande valutor, främst EUR. Bolaget har valutaklausuler i flera av de större kundavtalen vilket eliminerar stora delar av Beijer Techs valutaexponering.
För koncernen som helhet har valutaexponeringen minskat sedan förvärvet av Beijer Tech 2010. Koncernen är dock fortsatt exponerad för valutarisker. Förändringar i valutakurser påverkar resultatet, balansräkningen, kassaflödet och på längre sikt även konkurrenskraften.
Nettoexponering i valutor omräknade till Mkr (med nettoexponering avses intäkter minus kostnader)
| 2012 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lesjöfors | 4,0 | 69,3 | 6,8 | 30,6 | 101,8 | – | – | – | – | – | 212,5 |
| Habia Cable | 38,0 | 74,8 | – | 5,3 | 35,6 | –28,2 | 5,7 | –4,6 | 21,2 | –3,9 | 143,9 |
| Beijer Tech | –6,1 | –93,0 | 17,1 | 28,9 | –22,1 | – | – | – | – | – | –75,2 |
| Totalt | 35,9 | 51,1 | 23,9 | 64,8 | 115,3 | –28,2 | 5,7 | –4,6 | 21,2 | –3,9 | 281,2 |
| 2011 | USD | EUR | DKK | NOK | GBP | RMB | JPY | HKD | KRW | PLN | Totalt |
| Lesjöfors | 6,5 | 74,3 | –0,5 | 28,6 | 152,9 | – | – | – | – | – | 261,8 |
| Habia Cable | 31,2 | 112,1 | – | 7,0 | 31,8 | –54,7 | 4,0 | –3,8 | 13,9 | –10,6 | 130,9 |
| Beijer Tech | –13,0 | –106,2 | 24,0 | 30,0 | –8,3 | – | – | – | – | – | –73,5 |
| Totalt | 24,7 | 80,2 | 23,5 | 65,6 | 176,4 | –54,7 | 4,0 | –3,8 | 13,9 | –10,6 | 319,2 |
Målet för valutariskhanteringen är att kortsiktigt minimera negativa effekter på resultat och ställning till följd av valutakursförändringar. Hanteringen av transaktionsriskerna sker centralt för respektive dotterbolag. Av det prognostiserade nettoflödet för de kommande sex månaderna, dvs skillnaden mellan intäkter och kostnader i en valuta, säkras 50–100 procent. För månaderna 7–12 säkras mellan 35 och 100 procent. I de allra flesta fallen ligger säkringsnivån i mitten av intervallet. De säkringsinstrument som används är i normalfallet terminskontrakt. Undantagsvis kan valutaoptioner användas, efter beslut av koncernledningen.
Till höger redovisas en tabell över valutakontrakt per balansdagen omräknat till Mkr. Samtliga kontrakt förfaller under 2013.
| Koncernen | 31/12 2012 | 31/12 2011 |
|---|---|---|
| EUR | 90,4 | 148,8 |
| GBP | 80,2 | 151,4 |
| NOK | 18,7 | 14,5 |
| Totalt | 189,3 | 314,7 |
Från och med 1 januari 2005 tillämpas IAS 39. Beijer Alma bedömer att samtliga derivatinstrument uppfyller kraven på säkringsredovisning.
Inga säkringar har varit ineffektiva. Förändringarna av verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas därför i övrigt totalresultat. Vid utgången av 2012 fanns ett övervärde i derivatinstrumenten på 4,5 Mkr som har ökat det egna kapitalet, efter avdrag för uppskjuten skatt. Per den 31
december 2011 fanns ett övervärde i kontrakten på 4,0 Mkr. Koncernens totalresultat har påverkats med 565 (–18 522) på grund av valutakontrakt.
Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer används i erforderlig utsträckning. Koncernen har inga övriga finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Verkligt värde baseras på observerbar marknadsinformation från Nordea på balansdagen och dessa instrument återfinns därmed i nivå 2 i »verkligt värde hierarkin« i enlighet med IFRS 7.
Nettoexponeringen är i särklass störst i EUR och GBP. En procent förändring av EUR gentemot SEK påverkar resultatet med 1,2 Mkr (1,4). En procent förändring av GBP gentemot SEK påverkar resultatet med 0,9 Mkr (1,6). De tecknade terminskontrakten innebär att resultateffekten flyttas framåt i tiden eftersom en övervägande del av de prognostiserade flödena för den kommande tolvmånadersperioden täcks av tecknade kontrakt. Under den tiden kan åtgärder vidtas för att mildra effekterna.
Beijer Alma redovisar resultat- och balansräkningar i SEK. Flera av koncernens bolag har sin redovisning i annan valuta. Detta innebär att koncernens resultat och eget kapital exponeras vid koncernkonsolideringen när främmande valutor omräknas till SEK. Denna exponering påverkar främst koncernens egna kapital och benämns omräkningsexponering. Denna exponering säkras inte.
Beijer Alma exponeras för prisrisker relaterat till inköp av råvaror och handelsvaror. Habia använder koppar och en del plaster i sin produktion medan Lesjöfors insatsmaterial är stål och en del andra metaller. Derivatinstrument för att säkra råvaruinköp har hittills använts i mycket ringa omfattning. Beijer Techs handelsvarors pris påverkas av råmaterialpriser och andra faktorer.
Inköpen av direkt material uppgick till ca 1 200 Mkr och består av ett stort antal olika insatsvaror med sinsemellan olika prisutveckling över tiden. För bestående materialprisförändringar kan bolagen i de flesta fall kompensera sig i priset även om klausuler om sådan kompensation tillhör undantagen.
Eftersom Beijer Alma inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Beijer Almas finansnetto och resultat påverkas av fluktuationer i räntenivåerna avseende upplåning. Indirekt påverkas koncernen också av räntenivåernas inverkan på ekonomin i stort. Beijer Almas uppfattning är att kort räntebindning är riskmässigt förenlig med den verksamhet som koncernen bedriver. Därför har lånen i normalfallet räntebindningsperioder på upp till 12 månader. Den korta räntan har också varit lägre än långräntan under den senaste tioårsperioden vilket påverkat koncernens resultat positivt.
Nedan redovisas utestående lån och checkkrediter.
| 2012 | Koncernen 2011 |
2012 | Moderbolaget 2011 |
|
|---|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 151 459 | 122 322 | – | – |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 38 768 | 20 776 | – | – |
| Checkkredit | 106 078 | 103 405 | 47 227 | 41 535 |
| Summa räntebärande | 296 305 | 246 503 | 47 227 | 41 535 |
Skulderna till kreditinstitut består av ett tiotal olika krediter i olika valutor och med olika villkor. Räntenivåerna varierar mellan 2 procent och 7 procent. Genomsnittlig ränta är cirka 4 procent. Genomsnittlig ränta för checkkrediterna är cirka 3,5 procent. Därtill kommer en limitavgift på i genomsnitt 0,2 procent av den beviljade krediten. Inga derivatinstrument används. Alla lån har rörlig ränta med räntebindningsperioder på upp till 1 år.
Nettoskulden uppgår vid senaste årsskiftet till 57 Mkr (–23). Sett över året varierar kassa och skuldsättning. Högsta skuldsättningen är efter att utdelningen blivit betald och sedan minskar skuldsättningen i normalfallet fram till årsskiftet. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar resultatet marginellt.
Med kreditrisker avses att bolagen inte får betalt för sina fordringar från kunderna. Storleken på respektive kunds kredit bedöms individuellt. För alla nya kunder görs en kreditprövning och en kundlimit sätts. Meningen är att kreditgränserna skall avspegla kundens betalningsförmåga. Inom koncernen finns en god riskspridning av försäljningen på branscher och företag. Historiskt sett har kundförlusterna varit låga.
Likvida medel innehåller endast kassa- och banktillgodohavanden och av beloppen på 239,5 Mkr (269,0) är merparten placerade hos Nordea och Handelsbanken.
Beijer Alma har lån som förfaller vid olika tidpunkter. En stor del av skulderna är checkkrediter som formellt enligt villkoren är ettåriga. Med refinansieringsrisk avses risken att Beijer Alma inte kan klara sina åtaganden på grund av att lån kan sägas upp och svårigheter uppstår att få nya lån.
Beijer Alma hanterar denna risk genom att ha god likviditetsberedskap. Koncernens policy är att tillgänglig likviditet, definierat som kassamedel med tillägg för beviljade men inte utnyttjade checkkrediter, skall uppgå till minst två månaders fakturering. Likviditetsberedskapen vid de senaste årsskiftena framgår av nedanstående tabell.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgänglig likviditet | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Kassamedel Beviljade checkkrediter Utnyttjad del av |
239 515 492 103 |
269 014 493 338 |
40 019 175 000 |
42 150 175 000 |
| checkkrediter | –106 078 –103 405 | –47 227 | –41 535 | |
| Tillgänglig likviditet | 625 540 | 658 947 | 167 792 | 175 615 |
Löptidsanalys med skulder inklusive ränta som ska erläggas för respektive tidsperiod enligt låneavtal.
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år |
|---|---|---|---|
| 31/12 2012 | |||
| Upplåning | 147 443 | 135 647 | 28 446 |
| Skulder avseende | |||
| finansiell leasing | 3 165 | 6 719 | – |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 178 706 | – | – |
| Totalt | 329 314 | 142 366 | 28 446 |
| Koncernen | Mindre än 1 år | 1–5 år | Över 5 år |
| 31/12 2011 | |||
| Upplåning Skulder avseende |
118 547 | 126 008 | 1 724 |
| finansiell leasing | 3 315 | 9 658 | 161 |
| Leverantörsskulder | |||
| och andra skulder | 166 249 | – | – |
Valutakontrakten vid utgången av 2012 på 189,3 Mkr har en löptid mindre än 1 år. Av valutaterminskontrakten vid utgången av 2011 på 314,7 Mkr hade 5 Mkr en löptid på mellan 1–2 år och 309,7 Mkr en löptid på mindre än 1 år.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga förmågan att fortsätta och expandera verksamheten så att den genererar avkastning till aktieägarna samtidigt som kostnaderna för kapitalet hålls på en rimlig nivå.
För att förändra kapitalstrukturen kan utdelningen höjas eller sänkas, nya aktier kan utfärdas, aktier kan återköpas och tillgångar kan säljas.
Kapitalrisken mäts som nettoskuldsättningsgrad innebärande räntebärande skulder minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. Syftet är att skapa handlingsfrihet genom att ha låg skuldsättningsgrad. Vid de senare årsskiftena var nettoskuldsättningsgraden som följer:
| Koncernen | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 296 305 | 246 503 |
| Likvida medel | –239 515 | –269 014 |
| Nettoskuld | 56 790 | –22 511 |
| Eget kapital | 1 519 506 | 1 482 936 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 3,7 | –1,5 |
Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats enligt nedan:
| 31/12 2012 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Andra långfristiga fordringar | 6 563 | 6 563 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 1 766 | 1 766 | ||
| Derivatinstrument (som ingår i | ||||
| raden upplupna intäker) | 4 519 | 4 519 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 458 289 | 458 289 | ||
| Likvida medel | 239 515 | 239 515 | ||
| Summa | 704 367 | 4 519 | 1 766 | 710 652 |
| 31/12 2012 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 190 227 | 190 227 | ||
| Checkkredit | 106 078 | 106 078 | ||
| Leverantörsskulder | 178 706 | 178 706 | ||
| Summa | 0 | 475 011 | 475 011 | |
| 31/12 2011 | Låne- och kundfordringar | Derivat som används för säkringsändamål | Tillgängliga för försäljning | Summa |
| Tillgångar i balansräkningen Andra långfristiga fordringar |
5 520 | 5 520 | ||
| Andra värdepappersinnehav | 5 493 | 5 493 | ||
| Derivatinstrument | ||||
| (som ingår i raden upplupna intäkter) | 4 015 | 4 015 | ||
| Kundfordringar och andra fordringar | 447 708 | 447 708 | ||
| Likvida medel | 269 014 | 269 014 | ||
| Summa | 722 242 | 4 015 | 5 493 | 731 750 |
| 31/12 2011 | Derivat som används för säkringsändamål | Övriga finansiella skulder | Summa | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 143 098 | 143 098 | ||
| Checkkredit | 103 405 | 103 405 | ||
| Leverantörsskulder Summa |
0 | 166 249 412 752 |
166 249 412 752 |
I moderbolaget ingår likvida medel om 40 019 (42 150) i kategorin låne- och kundfordringar, andra värdepappersinnehav 1 766 (5 403) i kategorin tillgängliga för försäljning samt checkkredit 47 227 (41 535) och leverantörsskulder 990 (890) i kategorin övriga finansiella skulder.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Upplupna personalkostnader | 113 514 | 107 088 | 10 100 | 12 135 | |
| Upplupna räntor | 95 | 82 | – | – | |
| Förutbetalda intäkter | 9 241 | 4 434 | – | – | |
| Övrigt | 56 906 | 70 633 | 176 | 479 | |
| Totalt | 179 756 | 182 237 | 10 276 | 12 614 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Personalskatter | 15 362 | 14 619 | 404 | 403 | |
| Moms | 16 245 | 23 571 | 113 | 134 | |
| Förskott från kunder | 1 532 | 1 426 | – | – | |
| Övrigt | 12 679 | 7 640 | 21 | – | |
| Totalt | 45 818 | 47 256 | 538 | 537 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Företagsinteckningar | 176 249 | 185 449 | – | – | |
| Fastighetsinteckningar | 58 879 | 63 539 | – | – | |
| Aktier | 39 047 | 35 939 | 12 260 | 12 260 | |
| Maskiner som brukas enligt finansiella leasingavtal | 7 828 | 11 011 | – | – | |
| Totalt | 282 003 | 295 938 | 12 260 | 12 260 |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende borgensförbindelser och ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande förpliktelser/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Investeringsåtagande | – | 200 | – | 200 | |
| Garantier | 2 948 | 2 164 | – | – | |
| Totalt | 2 948 | 2 364 | 0 | 200 |
Koncernen har inte identifierat några materiella åtaganden som inte redovisas i de finansiella rapporterna.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Mottagen utdelning | – | – | 255 000 | 301 000 | |
| Erhållna räntor | 3 157 | 3 490 | 2 535 | 4 245 | |
| Betalda räntor | –9 997 | –12 514 | –1 986 | –2 138 | |
| Totalt | –6 840 | –9 024 | 255 549 | 303 107 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Avskrivningar | 78 748 | 79 213 | 29 | 67 | |
| Resultat i intressebolag | –877 | –886 | – | – | |
| Totalt | 77 871 | 78 327 | 29 | 67 |
Lesjöfors har förvärvat den tyska fjädertillverkaren Stumpp + Schüle GmbH. Bolaget konsolideras från och med 1 juni 2012. Stumpp + Schüle omsätter motsvarande ca 200 Mkr på årsbasis och har 230 anställda. Verksamheten bedrivs i Beuren, utanför Stuttgart samt i Nové Zámky i Slovakien via ett helägt dotterbolag. Kunderna finns inom verkstads- och fordonsindustrin. Cirka 60 procent av försäljningen sker i Tyskland.
Genom förvärvet stärker Lesjöfors sin marknadsposition i Tyskland som är Europas största fjädermarknad. Lesjöfors får även tillgång till lågkostnadsproduktion i Slovakien.
| Köpeskilling (som erlagts kontant) | 51,7 Mkr | |
|---|---|---|
| Nettotillgångar värderade till verkligt värde | 29,7 Mkr | |
| Goodwill | 22,0 Mkr |
I samband med förvärvet har bolaget förvärvat en fastighet och löst ett lån till de tidigare ägarna. Totalt uppgår dessa poster till 45,3 Mkr. Goodwillen hänförs till dels synergieffekter inom Lesjöfors dels till ej avskiljbara kundrelationer. Goodwillen bedöms inte vara avdragsgill. Samtliga förvärvade fordringar på 24 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Det har inte bokförts några förvärvskostnader.
Sedan förvärvet har Stumpp + Schüle bidragit till koncernens fakturering med 88,1 Mkr och till rörelseresultatet med 4,0 Mkr under 2012.
Beijer Tech har förvärvat det norska bolaget Norspray AS. Bolaget har flera etableringar på Västlandet och säljer och hyr ut utrustning för ytbehandling. Kunderna är inom gas- och oljeindustrin, men även inom varvs- och verkstadsindustrin. Bolaget omsätter ca 57 Mkr med god lönsamhet och har 15 anställda. Tillträde skedde den 1 september.
Enligt köpeavtalet förvärvades initialt 60 procent av aktierna medan
de resterande 40 procenten förvärvas efter utgången av 2015 enligt avtalet. Köpeskillingen för de sistnämnda bestäms utifrån resultatutvecklingen under åren 2013–2015. Den totala köpeskillingen uppgår till minst 57 Mkr och till högst 123,8 Mkr. Vid tillträdet erlades 40 Mkr.
| Köpeskilling (varav 40 Mkr erlagts kontant och | |
|---|---|
| resten skuldförts) | 123,8 Mkr |
| Nettotillgångar värderade till verkligt värde | 15,2 Mkr | |||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 108,6 Mkr | |||
Av köpeskillingen är 93,1 Mkr villkorat och avhängigt den framtida resultatutvecklingen. I förvärvsanalysen har 9,6 Mkr hänförts till kundrelationer som skrivs av på fem år.
Det bör noteras att slutlig köpeskilling fastställs först efter utgången av år 2015.
Goodwill hänförs till dels synergieffekter inom Beijer Tech dels till den höga tillväxttakten i bolaget. Förvärvad goodwill bedöms inte vara avdragsgill. Samtliga fordringar med ett verkligt värde på 26,6 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i avtalet. Årets resultat har belastats med kostnader för förvärvet på 1,1 Mkr.
Under året har Norspray bidragit med 13,6 Mkr i fakturering och 1,9 Mkr i rörelseresultat exklusive förvärvskostnader.
Beijer Tech har per 1 december 2012 förvärvat inkråmet i Svetspunkten AB. Bolaget säljer utrustning och tillsatsmaterial för svetsning och för skärmaskiner. Omsättningen är på årsbasis 10 Mkr.
Köpeskilling (varav 4,2 Mkr erlagts kontant och resten skuldförts) 16,2 Mkr Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde 4,2 Mkr Goodwill 12,0 Mkr 12 Mkr av köpeskillingen är villkorat den framtida vinstutvecklingen. I förvärvsanalysen har 1,5 Mkr hänförts till leverantörsrelationer som skrivs av på 3 år. Goodwillen hänför sig till framtida synergieffekter inom såväl försäljning som administration och logistik. Goodwillen bedöms vara avdragsgill.
Av årets fakturering kommer 0,3 Mkr och 0 av resultatet från förvärvet.
Beijer Tech har förvärvat inkråmet i VA industriugnar AB. Köpeskillingen är 2,0 Mkr varav 1,0 Mkr kontant och 1,0 Mkr skuldförts. Goodwill på 1,0 Mkr som bedöms som avdragsgill uppstod vid förvärvet. Effekten på årets omsättning och resultat är försumbar.
Velleuer
Under 2011 har Lesjöfors förvärvat 100 procent av aktierna i den tyska fjädertillverkaren Velleuer GmbH & Co. KG. Förvärvet konsolideras från och med 1 januari 2011. Velleuer omsätter ca 120 Mkr och har 110 anställda. Kunderna finns inom tysk verkstads- och fordonsindustri.
Genom förvärvet får Lesjöfors lokal produktion i Tyskland som är Europas största fjädermarknad och man skapar samtidigt möjlighet att genom kompletteringsförvärv ytterligare expandera i Tyskland.
Köpeskilling (som erlagts kontant) 70,2 Mkr
Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde 47,8 Mkr Goodwill 22,4 Mkr
Goodwill hänför sig till dels synergieffekter inom Lesjöfors, dels till förvärvade, ej avskiljbara kundrelationer. Samtliga förvärvade fordringar, med ett verkligt värde på 33 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Inga förvärvskostnader har bokförts. Goodwill bedöms vara avdragsgillt lokalt i Tyskland. Under året har Velleuer bidragit till koncernens fakturering med 116 Mkr och till rörelseresultatet med 9,1 Mkr.
Beijer Tech har förvärvat 100 procent av aktierna i Karlebo Gjuteriteknik AB. Förvärvet konsolideras från och med 1 oktober. Karlebo omsätter på årsbasis cirka 50 Mkr och har 15 anställda. Bolaget bedriver teknikhandel med maskiner, utrustning och förnödenheter till främst gjuteri- och stålindustrin i Norden.
Genom förvärvet breddas Beijer Techs erbjudande till kunderna inom gjuteri- och stålindustrin och bolaget får en starkare marknadsposition.
| Köpeskilling | 21,0 Mkr |
|---|---|
| Förvärvade nettotillgångar värderade till verkligt värde | 11,6 Mkr |
| Goodwill | 9,4 Mkr |
Av köpeskillingen är 11 Mkr villkorat och avhängigt av den framtida resultatutvecklingen. I förvärvsanalysen har 3 Mkr hänförts till kundrelationer. Dessa skrivs av på 5 år.
Goodwill hänför sig till bedömda synergieffekter inom försäljning efter förvärvet. Samtliga förvärvade fordringar med ett verkligt värde på 8,7 Mkr beräknas inflyta bland annat beroende på balansgarantier i köpeavtalet. Förvärvskostnader på 358 Tkr har belastat resultatet som administrationskostnader i koncernen. Förvärvad goodwill bedöms inte vara avdragsgill. Under året har Karlebo bidragit till koncernens fakturering med 13,1 Mkr och till rörelseresultatet med 0,6 Mkr.
Det har inte skett några transaktioner med närstående utöver de som angetts i not 1 under åren 2011 och 2012.
Summan av eget kapital, uppskjuten skatt och minoriteter dividerat med balansomslutning.
Med eget kapital avses eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 procent skatt, i relation till genomsnittligt eget kapital.
Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader, i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar.
Vinst per aktie efter skatt.
Begreppet resultat och vinst avser, då inget annat anges, resultat efter finansnetto.
Resultat efter finansnetto, plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Summan av räntebärande skulder, i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansnetto, med avdrag för 26,3 procent skatt, i relation till utestående antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Redovisat resultat med avdrag för skatt, i relation till utestående antal aktier.
Beijer Alma AB (publ) (556229-7480) och dess dotterbolag är en internationellt verksam industrigrupp med inriktning på komponenttillverkning till kunder inom högteknologiskt inriktade branscher. Bolaget är ett aktiebolag med säte i Uppsala, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Box 1747, 751 47 Uppsala. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen.
Dessa koncernräkenskaper har godkänts av Bolagets styrelse den 8 februari 2013.
Balans- och resultaträkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 19 mars 2013.
Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Uppsala den 8 februari 2013
Beijer Alma AB (publ)
Anders Wall Styrelsens ordförande
Johan Wall Vice ordförande Carina Andersson Styrelseledamot
Marianne Brismar Styrelseledamot
Anders G. Carlberg Styrelseledamot
Peter Nilsson Styrelseledamot Anders Ullberg Styrelseledamot
Bertil Persson Verkställande direktör
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bodil Björk Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Beijer Alma AB (publ), org.nr 556229-7480
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Beijer Alma AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning återfinns på sid 43–74.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Beijer Alma AB (publ) för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 11 februari 2013
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Bodil Björk Auktoriserad revisor
Anders Wall, f 1931 Ordförande
Styrelseledamot sedan: 1992 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 513 120 varav 1 921 600 A-aktier. Dessutom innehav i närstående stiftelser 774 200 A-aktier och 787 960 B-aktier.
Utbildning: Studier vid Handelshögskolan Stockholm. Med Dr h.c., Ekon Dr h.c. Styrelseordförande i Beijerinvest AB, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser, Konsul Th C Berghs Stiftelse, Ryda Fastighet, Svenskt Tenn AB, Morgongåva Företagspark AB. Styrelseledamot i: Domarbo Skog AB, Hargs Bruk AB, Stiftelsen Anders Walls Professur i Entreprenörskap m.fl. Uppsala Universitets Hedersmedlem, Luxemburgs Generalkonsul, ledamot IVA och KSLA. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i AB Kol&Koks/Beijerinvest 1964–81, efter sammanslagning med AB Volvo styrelseordförande där 1981–83. VD och koncernchef Investment AB Beijer 1983–1992. Tidigare styrelseuppdrag: Handelsbanken, Skandia, Industrivärden, Uddeholm, Billerud, Group Bruxelles Lambert, Pargesa m.fl.
Johan Wall, f 1964 Vice ordförande
Styrelsesuppleant: 1997–2000 Styrelseledamot sedan: 2000 Aktieinnehav: 3 000
Utbildning: Civilingenjör, KTH Stockholm, Visiting Scholar, Stanford University, Palo Alto, USA. VD Beijerinvest AB. Styrelseledamot i: Crafoordstiftelsen, Kjell & Märta Beijers Stiftelse, Anders Walls Stiftelser m.fl. Tidigare befattningar: VD Bisnode AB, VD Enea AB, VD Framfab AB, VD Netsolutions AB.
Carina Andersson, f 1964
Styrelseledamot sedan: 2011 Aktieinnehav genom bolag och familj: 1 250
Utbildning: Bergsingenjör, KTH Stockholm. Styrelseledamot i: Mälardalens Högskola, MDH. Tidigare befattningar: Sandvik Materials Technology, VD Ramnäs Bruk AB och VD Scana Ramnäs AB. Är bosatt i Kina sedan 2011.
Marianne Brismar, f 1961
Styrelseledamot sedan: 2010 Aktieinnehav: 10 000
Utbildning: Apotekare, Civilekonom Handelshögskolan Göteborg. Styrelseledamot i: Concentric AB, Engelhardt AB, Newbody AB (ordf.), Semcon AB, Wollenius Invest AB samt Creades AB. Tidigare befattningar: Koncernchef Atlet AB.
Styrelseledamot sedan: 1997 Aktieinnehav: 3 000
Utbildning: Civilekonom. Styrelseledamot i: Axel Johnson Inc., Sapa AB, SSAB, Mekonomen, Höganäs AB (ordf.), Sweco AB, Investment AB Latour m.fl. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International AB samt vVD i
SSAB.
Styrelseledamot sedan: 2008 Aktieinnehav genom bolag och familj: 3 000
Utbildning: Civilingenjör Linköpings Tekniska Högskola. VD och koncernchef Trelleborg AB. Styrelseledamot i: Trelleborg
AB, Trioplast Industrier AB, Sydsvenska
Handelskammaren m.fl. Tidigare befattningar: Affärsområdeschef och andra uppdrag inom Trelleborgkoncernen, organisationskonsult BSI.
Styrelseledamot sedan: 2007 Aktieinnehav genom bolag och familj: 15 000
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. Styrelseordförande i: Boliden, BE Group, Diamorph, Eneqvist Consulting, Natur & Kultur och Studsvik Styrelseledamot i: Atlas Copco, Norex International, Sapa, Valedo Partners och Åkers. Ordförande i Rådet för finan-
siell rapportering. Tidigare befattningar: VD och koncernchef i SSAB, vVD och CFO i SSAB, ekonomidirektör i Svenska Varv.
Styrelsesuppleant: 2000–2001 och sedan 2002 Styrelseledamot: 2001–2002 Aktieinnehav: 23 000 Köpoptioner: 50 000
Utbildning: Civilekonom Handelshögskolan Stockholm. Tidigare befattningar: Chef för treasuryverksamheten Investor AB, Finansdirektör Scania AB, vVD LGP Telecom AB.
Bertil Persson, f 1961, Civilekonom. VD och koncernchef Anställd sedan: 2000 Aktieinnehav: 23 000. Köpoptioner: 50 000
Jan Blomén, f 1955, Civilekonom. Ekonomichef Anställd sedan: 1986 Aktieinnehav med familj: 47 600
Jan Olsson, f 1956, Civilekonom. Koncerncontroller Anställd sedan: 1993 Aktieinnehav: 2 000
Revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig revisor Bodil Björk, f 1959. Auktoriserad revisor Revisor i Beijer Alma AB sedan 2006
Dragarbrunnsgatan 45 Forumgallerian Box 1747 751 47 UPPSALA Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] förnamn.efternamn@ beijeralma.se www.beijeralma.se
Strandvägen 5A, 5 tr Box 7823 103 97 STOCKHOLM Telefon 08-506 427 50 Telefax 08-506 427 77
Köpmannagatan 2 652 26 KARLSTAD Telefon 054-13 77 50 Telefax 054-21 08 10 E-post [email protected] www.lesjoforsab.com
Kanalvägen 18, 6 tr Box 5076 194 05 Upplands Väsby Telefon 08-630 74 40 Telefax 08-630 74 81 E-post [email protected] www.habia.com
Stortorget 8 211 34 MALMÖ Telefon 040-35 83 80 E-post [email protected] www.beijertech.se
Lesjöfors Springs LLC
Årsstämma äger rum tisdagen den 19 mars 2013 kl. 18.00 i Stora Salen, Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala torg 1, Uppsala.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall dels vara införd i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB onsdagen den 13 mars 2013, dels anmäla sitt deltagande till bolaget registrerat senast onsdagen den 13 mars 2013, kl 16.00. Anmälan kan göras på följande sätt: per telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87, e-post [email protected], www.beijeralma.se eller skriftligen, gärna på den i bokslutskommunikén bifogade anmälningsblanketten, som också innehåller formulär till fullmakt. Vid anmälan uppges namn, person- eller organisationsnummer, antal aktier och telefonnummer dagtid. Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ha registrerat aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan registrering skall vara verkställd senast onsdagen den 13 mars 2013. Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden skall göra anmälan härom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.
Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman kommer att sändas ut. Inträdeskorten beräknas vara aktieägarna tillhanda senast måndagen den 18 mars 2013. Om inträdeskort inte kommit aktieägare tillhanda före årsstämman kan nytt inträdeskort, mot uppvisande av legitimation, erhållas vid informationsdisken.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås fredagen den 22 mars 2013. Beslutar årsstämman enligt förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas via Euroclear Sweden med början onsdagen den 27 mars 2013. Styrelsen föreslår årsstämman en oförändrad utdelning på 7,00 kr.
Fullständig kallelse med föredragningslista och beslutsförslag kan rekvireras från Beijer Alma, telefon 018-15 71 60, telefax 018-15 89 87 eller e-post info@ beijeralma.se. Informationen finns på www.beijeralma.se
Bokslutskommuniké och kvartalsrapporter publiceras på www.beijeralma.se. Årsredovisningen och kvartalsrapporterna sänds automatiskt till aktieägare (om man inte meddelat att man inte önskar få informationen).
| 2013 | 19 mars | årsstämma |
|---|---|---|
| 25 april | kvartalsrapport 1 januari–31 mars | |
| 15 augusti | kvartalsrapport 1 april–30 juni | |
| 23 oktober | kvartalsrapport 1 juli–30 september | |
| 2014 | februari | bokslutskommuniké |
| 27 mars | årsstämma |
Du hittar alltid aktuell och uppdaterad information på Beijer Almas hemsida: www.beijeralma.se. Rapporter kan beställas från Beijer Alma AB, Box 1747, 751 47 Uppsala, tel 018-15 71 60 eller via www.beijeralma.se
Bertil Persson, VD och koncernchef, tel 08-506 427 50, e-post [email protected] Jan Blomén, ekonomichef, tel 018-15 71 60, e-post [email protected]
grafisk design och produktion waldton design. text fredrik lilieblad. illustrationer laura ljungkvist. grafiska illustrationer martin gradén. foto ©sune fridell med undantag för sid 26, 34, 42 ©getty images. tryck åtta.45, 2013.
Vår fokusering på verksamheter med tydliga kundvärden har banat väg för både hög lönsamhet och ledande positioner i koncernbolagen. Denna inriktning ska vara vägledande också i framtiden. "
Bertil Persson Koncernchef och VD
Beijer Alma AB (publ) Org nr 556229-7480 Forumgallerian, Dragarbrunnsgatan 45 Box 1747, 751 47 Uppsala Telefon 018-15 71 60 Telefax 018-15 89 87 E-post [email protected] www.beijeralma.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.