Annual Report • Nov 18, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Röda Rappet | |
|---|---|
| Långsvängen | |
| Årevägen | |
| VERKSAMHETEN | |
|---|---|
| --------------------- | -- |
2
| ÅRET SOM GICK | $\overline{4}$ |
|---|---|
| VÅR HISTORIA | 5 |
| MATS BERÄTTAR | $\overline{7}$ |
| VÅR BRANSCH | 8 |
| VERKSAMHETEN | 12 |
| VISION, MÅL OCH STRATEGIER | 4 |
| MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING | 16 |
| MEDARBETARE | 20 |
| VÅRT ANSVAR | 22 |
| RISKER OCH MÖJLIGHETER | 24 |
| SKISTAR-AKTIEN | 28 |
| FÖRMÅNER FÖR AKTIEÄGARE | 31 |
| AFFÄRSOMRÅDE DESTINATIONERNA | 32 |
| · SVERIGE | 34 |
| • NORGE | 35 |
| · SÄLEN | 36 |
| • ÅRE | 38 |
| • VEMDALEN | 40 |
| • HEMSEDAL | 42 |
| · TRYSIL | 44 |
| AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHETSUTVECKLING | 46 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTFI SF | 52 |
|---|---|
| DEFINITIONER | 54 |
| FEMÅRSÖVERSIKT | 55 |
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN | 56 |
| RAPPORT ÖVER FINANSIFI I. STÄLLNING FÖR KONCERNEN |
57 |
| RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN |
58 |
| RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN | 59 |
| RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 60 |
| BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET | 61 |
| REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR | |
| I MODERBOLAGETS EGNA KAPITAL | 62 |
| KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET | 63 |
| NOTFR | 64 |
| UNDERSKRIFTER | 82 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 83 |
| BOLAGSSTYRNING | |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 84 |
| STYRELSE | 88 |
| FINANSIELL INFORMATION | 89 |
| LEDNING | 90 |
BOLAGSORDNING, ADRESSER 91
SKISTAR SKA SKAPA MINNESVÄRDA VINTERUPPLEVELSER SOM DEN LEDANDE OPERATÖREN AV EUROPEISKA ALPINDESTINATIONER
3
intensifierats och arbetet med offentliga finansieringsmöjligheter pågår.
| 2012/13 | 2011/12 | +/- | +/-, % | |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 665 | 1 552 | 113 | 7% |
| Resultat före skatt, MSEK | 160 | 139 | 21 | 15% |
| Resultat efter skatt, MSEK | 137 | 157 | -20 | -13% |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 399 | 311 | 88 | 28% |
| Resultat per aktie, SEK | 3:49 | 3:99 | -0,50 | -13% |
| Utdelning, SEK (förslag) | 2:50 | 2:50 | 0,00 | 0% |
| Börskurs 31 augusti, SEK | 81:00 | 81:25 | -0,25 | 0% |
| Direktavkastning, % | 3,10 | 3,10 | 0 | 0% |
| P/e-tal, ggr | 23 | 20 | 3 | 15% |
| Eget kapital, MSEK | 1 482 | 1 457 | 25 | 2% |
| Soliditet, % | 38 | 36 | 2 | 6% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6 | 5 | 1 | 20% |
| Avkastning på eget kapital, % | 9 | 11 | -2 | -18% |
| Bruttomarginal, % | 26 | 27 | -1 | -4% |
| Rörelsemarginal, % | 13 | 12 | 1 | 8% |
| Nettomarginal, % | 10 | 9 | 1 | 11% |
| Medelantal anställda, st | 1 085 | 1 051 | 34 | 3% |
| Definitioner återfinns på sidan 54 |
Åre-Vemdalen AB förvärvas. 1999
Hemsedal, Norges näst största skidanläggning, förvärvas.
Tandådalen och Hundfjället AB förvärvas. 1997
Lindvallen i Sälen AB noteras på Stockholmsbörsen. 1994
Bröderna Erik och Mats Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen. 1975/78
2001
Trysil, Norges största skidanläggning, förvärvas varefter SkiStar driver Skandinaviens fem största skidanläggningar.
I år har vi tagit ett steg på vägen mot att uppnå våra lönsamhetsmål igen. Det är framförallt lovperioderna jul, nyår, sportlov och påsklov som uppvisar högre besökstal och ökade intäkter. Kombinationen av hög beläggning i kommersiella bäddar och bra nyttjande av privata bäddar vittnar om ett
stort intresse för fjällsemester på SkiStars destinationer. För att förbättra lönsamheten ytterligare krävs fler besökande gäster mellan lovperioderna, då den lediga kapaciteten är stor. Begränsade möjligheter för ledighet i skolorna mellan loven är en anledning till att semesterresandet koncentreras till lovperioderna.
Affärsområde Destinationerna ökade nettoomsättningen med 108 MSEK (7%) till 1 659 MSEK och rörelseresultatet med 24 MSEK till 201 MSEK. Bokningsvolymen ökade med 2% under vintersäsongen jämfört med året innan. Beläggningsgraden på eget och förmedlat boende ökade med 4 %-enheter till 74%. Antalet skiddagar, där en skiddag är en dags skidåkning med ett SkiPass, ökade till 4,3 miljoner (4,1). Intäkterna från SkiPass ökade med 70 MSEK (8%) till 927 MSEK. Affärsområde Fastighetsutveckling ökade rörelseresultatet med 6 MSEK till 18 MSEK. Ökat intresse för att köpa privattomter innebär att reavinsterna ökade med 17 MSEK till 38 MSEK samtidigt som intresse bolaget Radisson Blu i Trysil redovisade ett större underskott än tidigare, varav 12 MSEK är av engångskaraktär. Totalt för koncernen innebär det att den externa nettoomsättningen ökade med 113 MSEK till 1 665 MSEK och vinsten före skatt ökade med 21 MSEK till 160 MSEK. Skattekostnaden ökade med anledning av att våra skatte mässiga underskott värderats fullt ut föregående verksamhetsår samt att uppskjutna skattefordringar omvärderats med anledning av Riksdagens beslut att sänka bolagsskatten i Sverige till 22%. Koncernens resultat efter skatt minskade på grund av den högre skattebelastningen till 137 MSEK (157). Vinsten per aktie minskade till 3:49 SEK (3:99) och styrelsen föreslår årsstämman att utdelning lämnas med 2:50 SEK per aktie (2:50).
Det är glädjande att bolaget stärkts finansiellt med en soliditet på 38% (36) och ett kassaflöde efter investeringar om 255 MSEK (-11). Två av de finansiella målen har uppnåtts, den organiska tillväxten som uppgick till 7% (mål 3% över inflationen) och soliditeten som nämnts ovan (mål minst 35%). Rörelsemarginalen ökade till 13% (f å 12% och mål 22%), avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 6% (f å 5% och mål 11%) och avkastningen på eget kapital minskade till 9% ( f å 11% och mål 16%).
Utvecklingen av våra destinationer är en ständigt pågående process för att våra gäster ska få bästa tänkbara upplevelse. Inför säsongen beräknas skidanläggningsinvesteringarna uppgå till 142 MSEK och utgörs i huvudsak av ersättningsinvesteringar om fattande bl a en värmestuga i Vemdalen, förstärkt snösystem och ny släplift i Sälen samt kapitalinsats i bolag som bygger tre nya stolliftar i Åre. De stolliftar med tillhörande pister som byggs i Åre kommer i väsentlig utsträckning påverka såväl kapacitet som skidupplevelse, i synnerhet de två kopplingsbara stolliftarna som binder samman centrala Åre via Fjällgården och Björnenområdet. Investeringarna inom Fastighetsutveckling beräknas uppgå till 38 MSEK och omfattar ersättningsinvesteringar, förvärv av aktier i Hemsedal och upprustning av lägenheter till försäljning i Sälen, Vemdalen och Åre. Därutöver finns 80 osålda tomter.
Skidåkning och hälsa går hand i hand! Cirka 117 000 gäster har upptäckt vår populära gratistjänst MySkiStar. Under den gångna säsongen åktes nästan 6,5 miljoner liftturer och mer än 1,5 miljarder fallhöjdsmeter. I år blir det också dags för våra yngsta gäster att få träda in i MySkiStar-världen, vilket gör att hela familjen kan njuta av utmaningar, uppdrag och se var i backen alla är.
Att det är hälsosamt och stärkande i fjällen är inte längre bara en trallvänlig visa. I en undersökning, genomförd av HUI Research, svarar 8 av 10 tillfrågade skidintresserade svenskar att de förknippar en skidsemester med fysisk aktivitet, hälsa och njutning. Skidåkning hjälper till att bygga upp kroppens styrka, kondition, koordination, rörlighet och balans. Man samlar även på sig härliga minnen som ligger kvar långt efter att träningsvärken släppt, vilket hela 90% av de svenskar som reser med barn skriver under på.
Förutom att fortsättningsvis hålla en hög marknadsnärvaro så breddar vi vår kommunikation för att nå fler kundgrupper. Kommunikationen mot familjemålgruppen utökas genom flera riktade budskap – för familjer med lite äldre barn, 12+, "SkiStar Snowcamps"; för kompisgäng och par erbjuds partypaket med SkiPass kopplat till nöjesbiljett; för nybörjare finns "SkiRookie" och för livsnjutarmålgruppen 55+ skräddarsyr vi paket med erfaren skidguide. De mindre barnen uppmärksammas genom 26 nya upplevelser och attraktioner i Valles Värld på alla våra destinationer. Ett unikt event – Valles Vinterveckor – lanseras, i Valles skidpaket ingår specialdesignade Valleskidor att ta med hem för alla barn som bokat. Förutom detta får barnen uppleva Valles vinterspel under Valles Vinterveckor, då alla barn naturligtvis är vinnare.
Att växa i en marknad med begränsad tillväxt innebär en utmaning som vi antar med stort engagemang. I ett kortare perspektiv innebär det att vi ska ta tillbaka de volymer vi tappat. I ett längre perspektiv, när tillväxtmöjligheterna är uttömda på våra närmarknader, ska vi växa på våra utlandsmarknader.
Att vara "tillsammans" och helst "aktiv semester med hälsoinriktning utomhus" är exempel på tydliga trender i samhället som är positiva för vår verksamhet inom SkiStar. Våra fjäll är bästa tänkbara arenor för att erbjuda detta och vi har anledning att tro att dessa trender är långsiktiga.
Vi har stora förhoppningar på att vi i samband med FIS-kongressen i Barcelona, och i konkurrens med Cortina (ITA) den 5 juni 2014, blir tilldelade ytterligare ett Alpint VM 2019 till Åre. Som bekant innebar det VM som genomfördes 2007 en stark injektion för investeringar och tillväxt inte bara i Åre utan även på flera andra
destinationer. I skrivande stund diskuteras också förutsättningarna för ett eventuellt vinter-OS i Sverige 2022, där huvuddelen av spelen sker i Stockholm och samtliga alpina grenar förutom slalom sker i Åre. Resan är säkerligen lång innan beslut om en kandidatur fattas, men ett vinter-OS i Stockholm/ Åre skulle naturligtvis få stor betydelse för idrott och samhällsutveckling i vårt land.
I mars månad fick vi ett positivt besked från Mark- och miljödomstolen avseende planerad utbyggnad av flygplatsen i Sälen. Arbetet kring finansiering pågår med målet att de första planen kan landa till vintern 2015/16.
Managementavtalet med Andermatt löpte ut under september månad. Omförhandling av ett nytt avtal, mer inriktat på stöd inom marknadsföring, försäljning och IT, pågår.
Intresset för att boka vintersemester är fortsatt stort. Det mer gynnsamma ekonomiska klimatet i kombination med en vädermässigt bra sommar är faktorer som är positiva för SkiStar och till det kan läggas den fina vintersäsongen som vi upplevt. Dock har den varma, soliga och sköna sommaren inneburit en lägre bokningsingång, men sedan september har bokningen tagit fart igen. I början av oktober var bokningsläget 1% bättre jämfört med året innan och vi ser med optimism fram emot kommande vintersäsong.
Vi ses i pisterna i vinter.
mats årjes Verkställande direktör
I samtliga fem världsdelar ägnar sig människor åt alpin utförsåkning
DEN GLOBALA TURISMINDUSTRIN Turismindustrin är en av världens största sektorer. Enligt FN-organet UNWTO (World Tourism Organization), som för statistik över världens turism, utgör turismen cirka 6% av den totala exporten av varor och tjänster i världen. Sett enbart till tjänstesektorn står turismen för upp emot 30% av exporten. Enligt UNWTO har den globala turismen ökat med omkring 96% i besöksvolym (tourist arrivals) sedan 1995.
Under 2012 ökade den globala besöksvolymen med 4% till 1 035 miljoner besök och turismsektorns omsättning (tourism receipts) ökade med 4% (i fasta priser) till 1 075 miljarder dollar.
Europa är världens mest besökta region med över hälften av världens alla besök. Det mest besökta landet är Frankrike med ca 80 miljoner turistiska besök årligen. Under 2012 ökade besöken i Europa med 3%. Asien var den region som visade störst tillväxt i besöksantal med en ökning på 7%, följt av Afrika 6% och Amerika 5%. Mellanöstern minskade 5% och har trots uppgångar i vissa länder inte lyckats vända en nedåtgående trend för regionen. I enlighet med de långsiktiga trenderna visade tillväxtekonomierna en högre tillväxt, 4,1% jämfört med de mer mogna marknaderna, 3,6%. Trots de utmaningar som världsekonomin har att hantera är bedömningen att den globala besöksvolymen under 2013 kommer att fortsätta öka i ungefär samma
takt som under 2012, d v s med 3–4%. I UNWTO's långsiktiga prognos väntas en årlig tillväxt av besöksvolymen med 4,1% fram till år 2020.
Även i Sverige är turistnäringen en viktig sektor. Med omkring 3% av Sveriges samlade BNP och med drygt 168 000 sysselsatta utgör turismen ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Enligt Tillväxtverket har den totala turismkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 83,5% i löpande priser sedan 2000.
Under 2012 ökade den totala turistkonsumtionen med 4,8% till 275,5miljarder. 169 miljarder (61%) av den totala konsumtionen avsåg svenskars turistkonsumtion i Sverige. Svenskars konsumtion, uppdelad på privat- respektive affärsresande, visar på en ökning med 2,8% till 121,4 miljarder för privatresandet och en ökning med 4,1% till 47,6 miljarder för affärsresandet. 106,5 miljarder av den totala turistkonsumtionen utgjordes av utländska besökares konsumtion i Sverige. Siffran, som inkluderar både privat- och affärsresenärer, motsvarar en ökning med 97,5% jämfört med 2011.
I samtliga fem världsdelar ägnar sig människor åt alpin skidåkning. Cirka 2 100 olika skidområden har identifierats runt om i världen. Det totala antalet skiddagar per år ligger relativt stabilt på cirka 400 miljoner.
I Europa återfinns den största alpina marknaden och årligen konsumeras här omkring 200 miljoner skiddagar (en dags utförsåkning med SkiPass räknas som en skiddag).
Nordamerika är näst störst med knappt 80 miljoner skiddagar per år. De största enskilda marknaderna utgörs av USA, Frankrike och Österrike – med omkring 50–55 miljoner skiddagar per år. Norden, d v s Sverige, Norge och Finland, svarar för cirka 17 miljoner skiddagar årligen.
Historiskt ligger marknadstillväxten globalt på ett par procent årligen. Variationerna mellan marknaderna är dock stora. Den kanske snabbast växande skidmarknaden återfinns i dagsläget i Östeuropa, både i antal skidåkare och i utveckling av nya skidorter. Ett av de länder där intresset för skidåkning ökar snabbt just nu är Ryssland. En av anledningarna till denna ökning av skiddagar tror man beror på att den ryska orten Sochi står värd för vinter-OS år 2014. Förutom ett ökat intresse kring skidåkning bidrar detta även givetvis till en kraftig ökning av investeringarna fram till OS.
I de flesta länder besöks anläggningarna huvudsakligen av skidåkare från det egna landet. Den högsta andelen utländska besökare återfinns i Andorra (95%), Österrike (66%) och Schweiz (50%). I USA och Kanada svarar andelen utländska åkare för cirka 6% respektive 14%. I Sverige och Norge ligger motsvarande siffra på 8% och i Finland 17%. I länder som Japan, Sydafrika, Indien och Australien är andelen utländska gäster mycket låg.
De branschledande företagen arbetar huvudsakligen lokalt, men under senare år har vissa gränsöverskridande samarbeten och förvärv skett. I Sverige har SkiStar genomfört förvärv i Norge. I Frankrike har den börsnoterade koncernen Compagnie des Alpes (CDA) förvärvat skidanläggningar i både Schweiz och Italien. Ägandet av skidanläggningar är mycket fragmenterat, många är familjeägda och många företag är små. I Österrike domineras ägandet helt av privatägda mindre företag. I Italien finns ett starkt inslag av kreditinstitut i ägarbilden, i Schweiz och Frankrike finns några större företag med spritt ägande i aktiebolagsform varav ett par är publika och marknadsnoterade. I Japan ingår skidanläggningar och liftsystem vanligen i större privatägda konglomerat, ofta med tillhörande hotellverksamhet. I Norge har skidanläggningarna Hafjell och Kvittfjell slagits ihop under ett gemensamt ägande med namnet Alpinco. I Sverige finns vid sidan av SkiStar bland annat Visionalis AB som äger och driver Riksgränsen och Björkliden Fjällby AB (med verksamhet i Lapplandsorterna Björkliden och Tärnaby). Den nordamerikanska marknaden skiljer sig inte från de övriga utan är också starkt fragmenterad, men sedan ett flertal år pågår en strukturomvandling mot allt större men färre företag. Bakom står möjligheterna till skalfördelar och behovet att skapa kritisk massa. Skalfördelarna finns inom såväl inköpssamordning, drift och underhåll, som inom marknadsföring och försäljning. Den kritiska massan byggs främst upp genom förvärv av konkurrenter. Det handlar dels om att bygga volym och dels om att skapa kassaflöden tillräckliga för att balansera de ofta omfattande investeringarna i liftar, nedfarter och snösystem. En annan drivkraft i branschens strukturomvandling är företagens strävan att arbeta på flera olika geografiska platser för att därigenom minska väderberoendet. CDA har till exempel tagit ytterligare steg genom att investera i "varmvädertjänster" såsom golfanläggningar samt nöjes- och temaparker. Försök görs också i olika omfattning med att bredda produktutbudet, till att omfatta exempelvis skiduthyrningar och skidskolor, för att nå en större andel av gästernas totalkonsumtion.
SkiPassförsäljningen ökade på den svenska marknaden under säsongen. Detta beror på flera olika faktorer där den fina vintersäsongen är en starkt bidragande faktor såväl som det mer gynnsamma ekonomiska klimatet och en något svagare kronkurs mot Danmark och Europa. En annan orsak till ökningen var
kalendereffekten då få semesterdagar genererade lång semesterledighet under jul och nyår.
Enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation) ökade försäljningen av SkiPass i Sverige med knappt 12% till 1 267 MSEK, exklusive mervärdesskatt, under vintern 2012/13 jämfört med säsongen innan. Den genomsnittliga prisökningen var 3,3%. Antalet skiddagar ökade med cirka 8% från 7,8 miljoner till 8,5 miljoner. I Norge ökade den totala försäljningen av SkiPass med knappt 14% till 980 MNOK. Prisökningen i Norge var i genomsnitt 2,2%. Det totala antalet skiddagar ökade från 5,2 miljoner till 5,8 miljoner. I Finland uppgick försäljningen av SkiPass till 58,5 miljoner Euro (51,2) och antalet skiddagar ökade från 2,8 miljoner till 2,9 miljoner.
Antalet skiddagar i USA ökade med 11% till 56,6 miljoner (51,0) och är den största ökningen jämfört med samma period på 30 år. Trots en trög start på vintern upplevde många skidorter en stark julhelgsperiod där trenden höll i sig under hela mars, vilket gör att antal skiddagar är tillbaka på mer normala besöksnivåer. På en övergripande nationell nivå ökade besöksnivån samtliga perioder av säsongen, men de mest betydande ökningarna noterades i slutet av säsongen. I Nordamerika hänförs något mer än hälften av det totala antalet skiddagar till veckosluten, i linje med tidigare år. Andelen snowboardåkare uppgår till omkring en tredjedel. Stora lokala avvikelser förekommer dock. Jämfört med Europa är andelen snowboardåkare i Nordamerika hög.
I Alperna kan man se en viss ökning av antalet skidåkare totalt under den gångna säsongen. I Frankrike låg dock det totala antalet skiddagar oförändrat på cirka 55 miljoner. I Österrike ökade antalet skiddagar med hela 8% till 54,2 miljoner. I Schweiz minskade antalet skiddagar marginellt från 24,8 miljoner till 24,7 miljoner. I Tyskland (där man mäter antalet skidgäster istället) hade man en ökning från 4,8 miljoner gäster till 5,0 miljoner. I likhet med Nordamerika och Norden svarar de största skidanläggningarna i Alperna för en majoritet av omsättningen. De 25 största anläggningarna beräknas svara för drygt 60% av branschens totala intäkter.
SkiStar konkurrerar om människors disponibla inkomst. Detta innebär att SkiStar i ett vidare perspektiv konkurrerar med branscher som sällanköpsvaror och heminredning. I resesegmentet konkurrerar SkiStar i första hand med sol- och badresor samt weekendresor till storstäder. Utbudet av denna typ av resor har ökat under den senaste femtonårsperioden. En av förklaringarna kan vara att i motsats till den alpina skidindustrin har resebranschen låga inträdeströsklar vilket innebär en överetablering och därmed en pris- och marginalpress.
Inom den alpina skidindustrin utgörs konkurrenterna av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Statistik genom åren visar dock att andelen som väljer att åka utomlands för att åka skidor har varit i princip oförändrad. Dessutom har SkiStar starka och välkända varumärken samt en stark distributionskanal i skistar.com, vilket är viktigt i ett ständigt ökande mediebrus. SkiStar har också, tack vare sin över tid starka finansiella ställning och höga kassaflöde, möjlighet att kontinuerligt investera i allt ifrån marknads- och försäljningssystem och serviceutbildningar för medarbetarna, till nya moderna boenden, liftar och snösystem. Därigenom säkerställs att SkiStars alpindestinationer alltid håller en hög kvalitet jämfört med konkurrenterna. SkiStars destinationer har även god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss.
Det brittiska företaget Snow24 gör årligen en jämförelse av SkiPass-priserna över hela världen. Den visar att SkiStars SkiPass-priser står sig väl i den internationella konkurren sen. Generellt kan sägas att, jämfört med orter med ungefär motsvarande utbud mätt i liftkapacitet och antal kilometer pist är SkiPass-priserna i Schweiz, Kanada och USA avsevärt högre. I Italien, Frankrike, Österrike och Tyskland är de ungefär lika eller något högre.
Resebranschen har under senare år genomgått en kraftig konsolidering. Då marginalerna för många resebolag är små, är en hög omsättning viktig för att ha tillräckliga resurser för reklam och marknadsföring. Konkurrensen om uppmärksamheten är stor. Internet är den enskilda kanal som ökar snabbast, både avseende marknadsföring och försäljning.
Många resenärer eftersträvar enkelhet och överblick över vistelsens innehåll och kostnader, något som i sin tur ställer krav på utbudets paketering och tillgänglighet. Allt oftare förhandsbokas tilläggsprodukter vid sidan av boende och resa. Ett exempel på detta är all inclusive som riktar sig till den prismedvetne resenären som vill slippa tänka på oväntade utgifter och bara koppla av.
En tydlig trend i resebranschen är att gästerna vill hinna med mer och få en större variation av upplevelser under sin semester. På SkiStars destinationer märks detta genom ett ökat utbud av aktiviteter, shopping och restauranger samt stora investeringar i exempelvis bad- och upplevelseanläggningar.
Det allmänna intresset för välmående och hälsa har ökat samtidigt som trenden att hålla igång och vara aktiv på semestern växer. Sportupplevelser och aktiviteter tar allt större plats i svenskarnas semesterplaner. I resebolagens reklam och i media berättas det om resor som fokuserar på hälsa och
NOK/SEK omräknat till kurs 1:1 för åren 03/04 och 04/05, 1:13 för 06/07, 1:15 för 10/11, 1:18 för 05/06 och 07/08, 1:19 för 02/03 och 08/09, 1:22 för 09/10, 1:17 för 11/12 och 1:14 för 12/13. EURO/SEK omräknat till kurs 9:20 för 02/03 och 10/11, 9:10 för 03/04 , 9:45 för 04/05, 9:25 för 05/06 , 9:21 för 06/07, 9:40 för 07/08, 10:54 för 08/09, 9:30 för 09/10, 8:84 för 11/12 och 8:65 för 12/13.
TURISTISKA BESÖK globalt, MILJONER
| SkiStar 2012/13 | Ticket Privatresor 2012 | Resia 2012 | |
|---|---|---|---|
| Försäljning, MSEK | 1 706 | 2 916 | 3 314 |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 665 | 251 | 600 |
| Resultat, efter skatt, MSEK | 137 | 20 | 11 |
| Rörelsemarginal, % | 13 | 9 | 10 |
| Anställda, st | 1 085 | 216 | 409 |
wellness, träning och friluftsliv. MySkiStar är ett exempel på en tjänst som SkiStar lanserat för att ta tillvara och förstärka gästernas intresse för utförsåkning som motions- och umgänges form. Läs om MySkiStar på sid 17.
Gemensamma aktiviteter och bekvämlighet är viktiga delar i en familjesemester. Många skidanläggningar har familjen som viktigaste målgrupp och arbetar med att anpassa utbudet därefter. Det sker bland annat genom bredare och flackare nedfarter, kortare avstånd mellan boende och backe, barnpassningsmöjligheter, skidskola, bad, längdåkningsspår, bekvämare boende och valmöjlighet mellan självhushåll och restaurang. Samtidigt ersätts släpliftar med moderna stolliftar som är driftsäkra, bekväma och har en hög kapacitet.
Segmenteringen i samhället ökar vilket påverkar såväl produkt- och tjänsteutveckling som marknadsföring. I en situation med allt hårdare konkurrens om människors tid och pengar blir nischning, tematisering och specialisering allt viktigare. Därmed krävs insikt och förståelse för vad människor längtar efter hos företagen.
Investeringar i snösystem ökar i syfte att minska beroendet av väderleken. Med motsvarande målsättning investerar skidanläggningarna i Alperna i liftar och nedfarter på hög höjd, men även i Alperna ökar investeringarna i snösystem.
De ledande branschföretagen inom skidturismen breddar verksamheten till att också omfatta skidskolor, skiduthyrning samt försäljning av profilprodukter, skidkläder och utrustning.
Faktorer som mer fritid och en ökad disponibel inkomst är gynnsamma för turistbranschen i allmänhet. Dessutom ökar människors intresse för friskvård, utomhusaktiviteter och rekreation, vilket är gynnsamt för skidbranschen i synnerhet.
För Sveriges del kommer gruppen skidåkare i åldersgruppen 55+ sannolikt att öka då den första stora "skidgenerationen" lärde sig åka skidor på sjuttiotalet. I den gruppen åker många fortfarande skidor och planerar att fortsätta med det många år framöver. Under antagandet att lika många barn och ungdomar börjar åka skidor som tidigare år, så kommer den totala skidmarknaden i Norden att växa.
Verksamheten har varit indelad i två aff ärsområden – Destinationerna och Fastighetsutveckling
Positivt besked från Mark- och miljödomstolen innebär att planeringen av en flygplasts mellan Sälen och Trysil har intensifierats och arbetet med offentliga finansieringsmöjligheter pågår.
Större delen av affärsområde Destinationernas verksamhet i Sverige drivs i moderbolaget SkiStar AB (publ). Affärsområde Fastighetsutvecklings verksamhet drivs under Fjällinvest AB (som ägs till 100% av SkiStar AB) med det helägda dotterbolaget Fjellinvest Norge AS. Verksamheten i Trysil och Hemsedal drivs i SkiStar Norge AS. Samtliga dotterbolag inom koncernen ägs
till 100%, utom Hammarbybacken AB som ägs till 91% av SkiStar AB.
SkiStars verksamhet har under verksamhetsåret varit uppdelad i två affärsområden och ett antal stabsområden. Affärsområde Destinationerna består av två verksamhetsområden; Sverige och Norge. Det andra affärsområdet är Fastighetsutveckling. Ledningsgruppen har under verksamhetsåret utgjorts av Verkställande direktören, Ekonomi- och finansdirektören, Marknadsoch försäljningschefen samt tre destinationschefer, en för Åre/Vemdalen, en för Norge och en för Sälen. SkiStars Ekonomi- och finansdirektör och vice verkställande direktör Magnus Sjöholm har efter 25 år valt att avsluta sin tjänst. Magnus fortsätter i nuvarande befattning tills en ersättare är rekryterad och installerad.
Från 1 september kommer den operativa organisationen att förändras något. Fastighetsutveckling kommer att organiseras under respektive Destinationschef som lokalt ansvarig. Från tremånadersrapporten för 2013/14 kommer samtliga fastigheter att redovisas separerat från Destinationerna för Sverige respektive Norge och SkiStar totalt.
För att dra nytta av SkiStars samlade resurser på bästa sätt och därmed få största möjliga effekt samlas ett antal gemensamma funktioner (se organisationsschema nedan);
Affärsområde Fastighetsutveckling har till uppgift att skapa tillväxt i boende på SkiStars destinationer, skapa värdetillväxt i tillgångarna genom att utveckla dessa, tillsammans med destinationerna ta fram långsiktiga utvecklingsplaner för framtida investeringar, med Marknad/Försäljning bygga upp och utveckla SkiStar Vacation Club samt skapa affärsmöjligheter genom förvärv av befintligt boende och exploateringsmark. Mer information om
Affärsområde Fastighetsutveckling finns på sidorna 46–49.
Affärsområde Destinationerna ansvarar för driften av SkiStars alpindestinationer och omfattar de strategiska produktområdena Utförsåkning/Lift/SkiPass, Logiförmedling, Skiduthyrning och Skidskola, vilka är grunden i SkiStars koncept. Affärsområdet presenteras på sidorna 34–45.
| Rörelseintäkter | 2012/13 | 2011/12 | +/- | +/- % |
|---|---|---|---|---|
| SkiPass | 927 | 857 | 70 | 8% |
| Logi | 205 | 202 | 3 | 1% |
| Skiduthyrning | 134 | 134 | 0 | 0% |
| Skidskola | 46 | 45 | 1 | 2% |
| Sportbutiker | 70 | 70 | 0 | 0% |
| Fastighetsservice | 124 | 110 | 14 | 13% |
| Övrigt | 159 | 134 | 25 | 19% |
| S:a rörelsens intäkter | 1 665 | 1 552 | 113 | 7% |
| Rörelsekostnader | ||||
| Handelsvaror | -137 | -139 | 2 | -1% |
| Övriga externa kostnader | -602 | -559 | -43 | 8% |
| Personalkostnader | -504 | -455 | -49 | 11% |
| S:a rörelsens kostnader | -1 243 | -1 153 | -90 | 8% |
| Destinationer Sverige |
Destinationer Norge |
Destinationer | Summa | Fastighets utveckling |
elimineringar | Segmentinterna | koncernen | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012/13 | 2011/12 | 2012/13 | 2011/12 | 2012/13 | 2011/12 | 2012/13 | 2011/12 | 2012/13 | 2011/12 | 2012/13 | 2011/12 | |
| Intäkter från externa kunder | 1 145 | 1 064 | 514 | 487 | 1 659 | 1 551 | 47 | 22 | - | 1 706 | 1 573 | |
| Intäkter från andra segment | 25 | 24 | 6 | 9 | 31 | 33 | 42 | 43 | -73 | -76 | - | |
| Rörelsekostnader | -847 | -770 | -371 | -358 | -1 218 | -1 128 | -25 | -25 | - | -1 243 | -1 153 | |
| Rörelsekostnader från andra segment |
-51 | -51 | -21 | -24 | -72 | -75 | -1 | -1 | -73 | 76 | - | - |
| Resultat från intressebolag | - | - | 1 | 1 | 1 | 1 | -26 | -9 | - | - | -25 | -8 |
| Avskrivningar | -126 | -129 | -74 | -76 | -200 | -205 | -19 | -18 | - | - | -219 | -223 |
| Segmentets resultat | 146 | 138 | 55 | 39 | 201 | 177 | 18 | 12 | - | - | 219 | 189 |
| Segmentets rörelsemarginal, % | 12 | 13 | 11 | 8 | 12 | 11 | 20 | 18 | - | - | 13 | 12 |
Intäkter och resultat per rörelsesegment 1 september 2012–31 augusti 2013. Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta. Från den 1 september 2011 tillämpar koncernen ny struktur för verksamhetsuppföljning. Som rörelsesegment inom Affärsområde Destinationerna redovisas de länder där SkiStar driver verksamhet, Sverige och Norge. Därutöver utgör Affärsområde Fastighetsutveckling ett eget segment.
SkiStar ska vara ledande inom koncept, helhetssyn och utveckling
SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
Genom att leverera minnesvärda vinterupplevelser skapas värde för gäster, medarbetare och andra intressenter, vilket i sin tur skapar värde för aktieägarna.
För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 16% och avkastningen på sysselsatt kapital till 11%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2012/13 var 1,81%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%.
SkiStars mål för tillväxt är att den organiska tillväxten ska överstiga inflationen med minst 3% årligen. Därutöver kan tillväxt genom förvärv tillkomma. Inflationen i Sverige uppgick under verksamhetsåret till 0,1%.
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. Under verksamhetsåret 2012/13 har aktiekursen minskat med 0,3%. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) ökade under samma period med 19%. Aktieutdelningen föreslås uppgå till 2:50 SEK (2:50). Målen för tillväxt och soliditet har uppnåtts, men inte målen för avkastning på sysselsatt kapital, avkastning på eget kapital och rörelsemarginal. För att även uppnå dessa mål krävs fler besökande gäster mellan lovperioderna. Begränsade möjligheter till ledighet i skolorna mellan lovperioderna har medfört färre gäster. Till kommande säsong ökar satsningen på gästkategorier som inte påverkas av skolornas lovperioder. Måluppfyllelsen framgår mer i detalj av tabellen nedan. Information om koncernens resultatutveckling under verksamhetsåret återfinns på sid 55–56.
utvecklas och komplettera befintligt utbud. Exempel på sådana verksamheter är andelsförsäljning genom SkiStar Vacation Club, försäljning av merchandise genom det egna märket UA och försäkringslösningar genom det egna försäkringsbolaget Fjällförsäkringar AB.
| Utfall 2012/13 | Mål | Utfall 2011/12 | Utfall 2010/11 | |
|---|---|---|---|---|
| Soliditet, % | 38 | >35 | 36 | 38 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6 | 11 | 5 | 7 |
| Avkastning på eget kapital, % | 9 | 16 | 11 | 12 |
| Rörelsemarginal, % | 13 | 22 | 12 | 15 |
| Organisk tillväxt utöver inflation, % | 7 | >3 | -5 | -8 |
önskemål, vilket ska ge ännu fler nöjda och återkommande gäster.
Arbetet med att förbättra tillgänglighet, enkelhet och bekvämlighet för gästerna ska alltid vara i fokus.
Medarbetarna inom SkiStar besitter stor erfarenhet och kunskap om hur alpina skidanläggningar ska drivas. Genom möten mellan likartade befattningshavare på de olika destinationerna sker ett korsvist lärande. Genom att jämföra de olika anläggningarnas verksamheter och arbetsmodeller skapas förutsättningar för effektivare drift samt stärkta gästrelationer och därmed ökad tillväxt samt lönsamhet.
Över hälften av all försäljning sker i förskott och skistar.com är den största försäljningskanalen
Marknads- och försäljningsenheternas övergripande mål är att maximera beläggningsgraden på förmedlade bäddar samt maximera försäljningen av koncernens egna tjänster och produkter såsom SkiPass, skidhyra, skidskola och logi. Kostnadseffektivitet ska uppnås genom att distribution via skistar.com prioriteras. Dessutom ska försäljningsenheten arbeta för att säkerställa effektiva och prisvärda transportlösningar till samtliga destinationer, genom samarbeten med externa aktörer såsom charterarran görer och transportörer.
SkiStars varumärkesportfölj består av destinationernas varumärken, de varumärken som är förknippade med olika resmål på destinationerna samt de gemensamma varumärkena skistar.com och SkiStar. Destinationsvarumärkena och skistar.com har den huvudsakliga kontakten med marknaden. Det är till destinationerna som gästerna åker för att få minnesvärda vinterupplevelser, skistar.com är namnet på företagets hemsida och står i första hand för researrangören som säljer och pakete rar resan till respektive destination. På detta sätt kompletterar och stärker de olika varumärkena varandra och konsumenterna ses som gäster på destinationerna och kunder hos SkiStar.
SkiStars kunder kommer till största delen från de nordiska länderna, där Sverige, Norge och Danmark betecknas som hemmamarknader. Under säsongen 2012/13 växte volymen på SkiStars största hemmamarknad Sverige med 2%. Norge, Danmark och övriga utlandsmarknader var oförändrade.
SkiStars målgrupper kan segmenteras på många olika sätt, exempelvis geografiskt, åldersmässigt, efter intresse, familjesituation eller utifrån destinationernas olika profil. Den viktigaste målgruppen är barnfamiljen. För att åstadkomma en bred bearbetning arbetar SkiStar med olika målgruppsinriktade koncept.
SkiStars strategi är att erbjuda varje enskild gäst en skräddarsydd vintersemester efter dennes specifika önskemål. Gästen kan välja mellan fem olika ressätt; bil, buss, tåg, flyg och båt eller en kombination av dessa, främst beroende på vilken destination gästen väljer. Transporterna kan i sin tur kombineras med tusentals olika
boendealternativ i olika prisklasser, allt ifrån stuga med självhushåll till hotellrum med allt under samma tak. Dessutom har gästen tillgång till ett brett utbud av skidskola, skidhyra och SkiPass. Gästen kan även välja hur lång semestern ska vara; ett par dygn, weekend, kortvecka, vecka eller i vissa fall längre vistelser.
Den i särklass viktigaste säljkanalen är skistar.com där gästen kan boka hela sin vintersemester med resa, boende, skidskola, skidhyra och SkiPass på ett och samma ställe. Stora delar av de investeringar som görs i SkiStars affärssystem relaterar till att göra det enklare för kunden att boka på skistar.com. Målsättningen är att alla produkter alltid ska vara säljbara via hemsidan. Hemsidan skistar.com har över 8,6 miljoner besök under ett år. Störst är trafiken under januari då antalet besök per vecka är närmare 500 000.
Hög och jämn beläggningsgrad i boendet över hela vintersäsongen är grunden till hög lönsamhet. För att uppnå detta arbetar försäljningsenheterna aktivt med differentierad prissättning baserad på den underliggande efterfrågan. För att optimera efterfrågan under lågsäsongveckor marknadsförs olika målgruppsanpassade erbjudanden, temaveckor och event.
SkiStar arbetar aktivt för att förmedla så många bäddar som möjligt. Vid försäljning av lägenheter/stugor genom Affärsområde Fas tighetsutveckling medföljer oftast ett kontrakt som ger SkiStar rätt att hyra ut lägenheten/ stugan ett visst antal veckor per år. Gentemot befintliga ägare arbetar SkiStar aktivt genom att erbjuda en rad mervärden för den som lämnar sin stuga/lägenhet till uthyrning.
För att kunna säkerställa en hög beläggningsgrad i boendet måste det vara enkelt för gästerna att resa till destinationerna. Därför jobbar SkiStar aktivt med att säkra tillgången av prisvärda transporter till destinationerna via externa partners. SkiStar har exempelvis samarbeten med rederier i Danmark och Tyskland, charterbolag i Ryssland, England och Holland samt resebyråer på samtliga utlandsmarknader. SkiStar samarbetar även med en rad transportörer inom flyg, tåg och buss på hemmamarknaderna.
Att verka för att gäster återkommer är viktigt för SkiStars lönsamhet eftersom marknadsföringskostnaden för en återkommande gäst är mycket lägre jämfört med kostnaden för att
nyrekrytera en gäst. En kontinuerlig bearbetning sker av gäster som besökt någon av SkiStars destinationer. Exempelvis kan gästen få ett erbjudande att återkomma till samma destination, alternativt besöka en annan destination samma säsong. Under december/ januari släpps också stora delar av kommande vintersäsongs boendeprogram. Återkommande gäster har förtur till denna release bl a genom kommunikation via e-post etc.
Under våren 2013 startades ett större projekt med syfte att förenkla försäljningen på plats på destinationerna. Målet är att i förlängningen kunna sammanföra hela kundens köpprocess från förskottsförsäljning och på-platsförsäljning till försäljning efter gästens vistelse.
Försäljningen sker via fyra kanaler; webb, telefon (callcenter), i kassor på destinationerna samt via återförsäljare (agenter). Försäljningen via de tre första kanalerna, den s k egenförsäljningen, utgör 95%. Andelen bokningar via skistar.com var under säsongen 2012/13 45% (46). Sett enbart till logi kom hela 68% (65) av försäljningen från webbokningar.
5% av SkiStars försäljning sker via återförsäljare; researrangörer och transportörer. Dessa är framför allt betydelsefulla på marknader utanför Sverige och Norge. Prioriterade utlandsmarknader för SkiStars vidkommande är Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Ryssland, Baltikum och Norra Tyskland.
MySkiStar är en satsning med syfte att inspirera till roligare alpin skidåkning och att länka ihop skidåkningen med de digitala kanalerna. Genom att registrera sitt SkiPass skapas möjligheter att lägga ytterligare en dimension till skidupplevelsen. Användaren belönas, kan interagera och tävla med andra, se åkstatistik och dela allt i sociala medier. MySkiStar är åtkomligt via webb, mobilsajt och appar men bygger på det personliga SkiPasset. Per augusti 2013 är ca 117 000 personer registrerade i MySkiStar.
SkiStars marknadsföring syftar till att lyfta fram det som kännetecknar varje destination, för att visa gästerna det breda sortimentet. Ett gemensamt grafiskt ramverk framhäver distributionskanalen skistar.com och visar destinationernas tillhörighet till SkiStar. SkiStar kommunicerar kontinuerligt med de gäster som tidigare besökt SkiStars destinationer. Via mailutskick informeras t ex om olika erbjudanden, evenemang och prisvärda perioder. Den som bokat en kommande vistelse erhåller via e-post information och erbjudanden som syftar till att förenkla förberedelserna inför vintersemestern, så att mer tid skapas för gemenskap och aktiviteter på plats. SkiStars kommunikation integreras i flera olika mediekanaler, både befintliga och potentiella gäster nås därför av budskap från SkiStar t ex via TV, tidningar, Internet, sociala medier och utomhusreklam (se exempel på sid 18–19).
| Förskottsförsäljning | Destination | |||
|---|---|---|---|---|
| Telefon | Webb | Agent | Kassa | |
| SkiPass | 4 | 30 | 2 | 64 |
| Logi | 18 | 68 | 12 | 2 |
| Transport | 40 | 52 | 7 | 1 |
| Skidhyra | 3 | 35 | 1 | 61 |
| Skidskola | 15 | 47 | 1 | 37 |
| Totalt | 10 | 45 | 5 | 40 |
| Totalt | 60 | 40 |
| Åre | Vemdalen | Sälen | Hemsedal | Trysil | SkiStar totalt |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 72 | 97 | 89 | 23 | 31 | 72 |
| Norge | 11 | 0 | 1 | 40 | 25 | 10 |
| Danmark | 3 | 1 | 9 | 27 | 31 | 12 |
| Finland | 4 | 1 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Storbritannien | 1 | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 |
| Nederländerna | 1 | 0 | 0 | 2 | 2 | 1 |
| Tyskland | 0 | 0 | 0 | 4 | 5 | 1 |
| Ryssland | 5 | 0 | 0 | 2 | 3 | 2 |
| Baltikum | 2 | 1 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Övriga | 1 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 |
Portalen skistar.com, en marknads- och försäljningskanal
E-postutskick till befintliga gäster i Sverige, Norge, Danmark och övriga länder
Pressmeddelanden
Annonser i magasin och dagspress
Vykort
TV-reklam
Utomhusreklam
SkiStar ska ha en företagskultur med lärande, hög prestation, omtanke, gästfokus och stolthet. Medarbetarna ska ha en förändringsvillig attityd.
Motiverade och nöjda medarbetare ger bra service. Bra service är en av de viktigaste anledningarna till att en gäst återkommer till någon av SkiStars destinationer, eftersom en stor del av gästens upplevelse utgörs av det bemötande som gästen får. Nöjda återkommande gäster är grunden till SkiStars lönsamhet. SkiStar arbetar därför med olika program för att ständigt förbättra gästservicen.
Återkoppling till gästernas upplevelse är en källa till förbättring av servicearbetet.
SkiStar har därför byggt ett verktyg för att mäta hur gästerna upplever att medarbetarna följer SkiStars värderingar. Resultatet redovisas digitalt i form av en måltavla. Måltavlan genomförs under hela vintersäsongen och uppföljning av resultaten sker löpande.
Under 2012 genomfördes en medarbetarundersökning för att säkerställa att arbetsmiljön är trivsam och bra samt för att få medarbetarnas syn på hur verksamheten kan förbättras. Resultatet är mycket positivt och visar att 98% av medarbetarna trivs och har roligt på jobbet. Under 2013 har medarbetarundersökningen följts upp och tre fokusområden har valts ut på varje avdelning, destination och övergripande, för att ytterligare förbättra och tillvarata medarbetarnas förslag. Information har varit ett av arbetsområdena och en av åtgärderna för att förbättra informationen inom SkiStar är ett nytt intranät.
En positiv företagskultur värderas högt av arbetssökande, vilket bekräftas av interna intervjuer i SkiStars organisation. En arbetssökandes personliga värderingar ska matchas med SkiStars värderingar för att upplevelsen ska bli positiv för gäst, medarbetare och organisation. Inför varje säsong genomförs närmare 2 500 anställningsintervjuer och uppemot 1 700 personer, inklusive återkommande säsonganställda, rekryteras. En genomarbetad rekryteringsplan är därför ett av de strategiska verktyg som finns för att bygga en stark företagskultur. SkiStar har tagit fram ett webbaserat rekryteringsverktyg som bygger på bolagets värderingar.
Verktyget gör rekryteringen kostnadseffektivare och kvalitén på urvalsprocessen ökar. Till säsongen 2012/13 sökte ca 8 000 per soner arbete på någon av SkiStars destinationer.
En sund och säker arbetsmiljö för SkiStars medarbetare är en förutsättning för att kunna erbjuda gästerna aktiva och minnesvärda vinterupplevelser i en trygg och säker fjällmiljö. SkiStar har en uppbyggd arbetsmiljöorganisation på varje destination, som arbetar i förebyggande syfte med att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön, genom exempelvis skyddsronder och inspektioner samt utarbetande av arbetsmiljöplaner.
Det finns även en väl utvecklad krisorganisation på respektive destination med specialutbildade krishanterare. Under det gångna året har det genomförts flera krisövningar för att bibehålla en hög beredskap. Om en krissituation eller olycka uppstår ska SkiStar med hjälp av beprövade rutiner och utbildade medarbetare kunna ge ett professionellt och omtänksamt omhändertagande av drabbade för att minska onödigt lidande. Detta gäller såväl för gäster, som för medarbetare och andra intressenter.
I en kris ska organisationen alltid i första hand ta hand om de skadelidande och deras anhöriga och i andra hand se till att upprätthålla förtroendet för SkiStar.
SkiStar bedriver jämställdhetsarbete i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna. En jämställdhetsgrupp hanterar utvecklingsfrågor.
Medelantalet anställda ökade under verksamhetsåret 2012/13 med 34 personer (3%) till 1 085 (1 051) personer. Medarbetarnas fördelning på olika destinationer framgår av cirkeldiagrammet nedan. Genomsnittsåldern bland fast anställd personal uppgick till 42 år (42) och den genomsnittliga anställningstiden bland fast anställd personal uppgick till 10 år (9). Av det totala antalet anställda var 38% (38) kvinnor. Nettoomsättningen per anställd ökade med 3,9% till 1 535 TSEK (1 477). Antalet fast anställd personal var den 31 augusti 428 (418) personer och personalomsättningen bland fast anställd personal visar att 41 (28) påbörjat och 31 (38) personer avslutat sin anställning i SkiStar under räkenskapsåret. Antalet omräknat till heltid var 416,7 (403,8). Under högsäsong hade SkiStar totalt 2 330 (2 289) anställda. Andelen fast anställd personal med högskoleutbildning var 17% (18) den 31 augusti 2013 och SkiStars investering i kompetensförnyelse uppgick under verksamhetsåret till 3 MSEK (3). Den största delen av kompetensförnyelsen utgörs av interna utbildningar.
MEDELANTAL ANSTÄLLDA PERSONER
SkiStar arbetar efter en av bolagets styrelse fastställd Code of Conduct. Den innehåller alla policies avseende hur företaget ska agera i förhållande till sina intressenter samt riktlinjer för miljö och socialt ansvarstagande.
I SkiStars omvärld finns många viktiga intressenter. Dessa behandlas i Code of Conduct utifrån den relation de har till SkiStar. I tabellen på nästa sida redovisas ett antal exempel på intressenter och de kärnfrågor som är viktiga för respektive intressent samt SkiStars åtgärder för att på bästa sätt tillvarata och tillgodose intressenterna och de krav som ställs på SkiStar från myndigheter och den lagstiftning och andra regelverk som SkiStar har att följa.
SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet.
SkiStars destinationer ska:
Bevara skönhets- och naturvärden i fjällmiljön.
SkiStar har som målsättning att bedriva en miljöanpassad verksamhet med så låg energiförbrukning som möjligt. Det innebär att SkiStar eftersträvar att effektivisera sin energianvändning och hålla den på lägsta nivå i förhållande till verksamheten. Snötillverkning, drift av fastigheter och liftar är energikrävande processer. För att uppnå energieffektivisering ska SkiStar systematiskt kartlägga och analysera energianvändningen, driva processer med så låg energianvändning som är ekonomiskt rimligt, fokusera på effektiv energianvändning vid nyinvesteringar, synliggöra energianvändningen för enskilda medarbetare och tillsammans med dem komma fram till hur
KLIMATTREND, TON CO2 /MSEK
| 12/13 | 11/12 | |
|---|---|---|
| Drivmedel/bränsle* | 5 219 | 4 985 |
| Resor** | 114 | 90 |
| Värme*** | 105 | 131 |
| El**** | 130 | 0 |
| Summa | 5 568 | 5 206 |
* Ökade pistareor och allt högre kvalitetskrav bidrar till ökningen. Tydligast ökning i Hemsedal och Trysil, väderbetingat.
** Ökningen beror huvudsakligen på ökade flygresor. *** Avser fjärrvärme.
**** Samtliga destinationer använder fr.o.m. 2007/08 Förnyelsebar el, Bra Miljöval och EPD Vatten eller motsvarande miljömärkning. Från och med 130101 handlar dock inte längre Åre Bra Miljöval-märkt el.
man kan påverka energianvändningen utan att försämra produktens kvalitet, använda förnyelsebar energi så långt som möjligt och med god marginal följa lagar och krav som berör verksamheten inom energiområdet.
De riktlinjer som SkiStar har antagit innebär att SkiStar ställer sig bakom värdegrunderna i FNs Global Compact och dess tio principer om socialt företagaransvar. Principerna omfattar regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga regler, inklusive regler mot barn- och tvångsarbete, korruptionsåtgärder samt miljöregleringar. SkiStar ska, så långt bolaget förmår, bidra till att förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållandena genom en öppen dialog med relevanta intressegrupper i samhället. SkiStar stödjer därför FN:s Millennieutvecklingsmål. SkiStar stödjer och respekterar bevarandet av internationellt påbjudna mänskliga rättigheter. SkiStar ska försäkra sig om att inte på något sätt medverka till, dra fördel av eller underlätta kränkningar av mänskliga rättigheter.
Eftersom SkiStar tror på att en aktiv livsstil tillsammans med vänner och familj är en starkt bidragande faktor till ett hälsosamt och innehållsrikt liv söker SkiStar ständigt efter nya möjligheter att skapa förutsättningar för detta. Det allmänna intresset för välmående och hälsa har ökat och trenden att hålla igång och vara aktiv på semestern växer också. Skidcommunityn MySkiStar och upplevelsekonceptet SkiStar Experience är exempel på tjänster som SkiStar lanserat för att ta tillvara och förstärka gästernas intresse för utförsåkning som motions- och umgängesform.
SkiStar samverkar med en rad olika organisationer och projekt inom områdena miljö, socialt ansvar samt hälsa och aktiv livsstil. Det handlar både om satsningar på nationell nivå och stöd av lokala initiativ och aktiviteter. Se exempel här bredvid.
Panta Mera. Burkar och PET-flaskor samlas upp i väl uppmärkta Panta Mera-kärl och Igloos på destinationerna. Panten skänker SkiStar till projektet "Alla på snö".
Deltagande i klimatmanifestationen Earth Hour för att inspirera gäster och medarbetare att hushålla med energi för en ljusare framtid.
"Min Stora Dag" arbetar med att förverkliga svårt sjuka barns önskedrömmar. Tillsammans med volontärer och SkiStar-personal har flera "Min Stora Dag" genomförts på SkiStardestinationer.
Stefans Stuga, intill Snötorget i Lindvallen, är ett specialdesignat och liftnära boende, med avsikt att vara en plats där familjer som drabbats av cancer kan koppla av, umgås, uppleva och vara tillsammans. Stefans Stuga ingår i stiftelsen Stefan Paulssons cancerfond.
"Alla på snö", ett samarbete mellan Svenska Skidförbundet och Svenska Skidrådet som syftar till att inspirera barn till en aktiv och hälsosam livsstil genom möjligheter att prova på skidåkning.
Lagsponsor av Ski Team Sweden Alpine i syfte att öka intresset för skidåkning och att skapa resurser för träning och tävling.
| INTRESSENTER | ||
|---|---|---|
| Exempel på kärnfrågor | Exempel på hantering inom SkiStar | |
| GÄSTER | Service | Gästundersökningar som underlag för att öka gästnöjdheten. |
| Säkerhet | Väl utarbetade säkerhetsrutiner. Krishanteringspolicy med etablerad krisorganisation och utvecklade rutiner. |
|
| MEDARBETARE | Trygg arbetsmiljö | Arbetsmiljöpolicy. Kontinuerlig förbättring av arbetsmiljön genom skyddsronder, inspek tioner och arbetsmiljöplaner. |
| Mångfald och jämställdhet | Jämställdhetsplan som värnar om alla medarbetares lika rättigheter och verkar för ökad mångfald. |
|
| SAMARBETSPARTNERS OCH ANDRA INTRESSENTER |
Fri konkurrens | Policy om mutor för att säkerställa att medarbetare inte deltar i konkurrenshämmande aktiviteter. |
| Företagssäkerhet | IT- och säkerhetspolicy ser till att allt nyttjande av IT- och telefonsystem sker i företagets intresse. |
|
| AKTIEÄGARE | Finansiell rapportering och kurspåverkande information |
SkiStar AB är noterat på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm och har tydliga riktlinjer avseende hur, när och vem som kommunicerar rapporter och kurspåverkande information. |
| Insiderinformation och insiderhandel | Medarbetare med tillgång till insiderinformation omfattas av insiderlagen. |
SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna
Den övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december – april. SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna, inte minst arbetskraftsmässigt. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen. Med en ökad andel försäljning i förskott tidigareläggs affärsavslut, vilket i sin tur minskar risken i verksamheten.
Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter och svag tillgång på kyla och natursnö till julveckan, ger lägre efterfrågan. En lägre efterfrågan kan även uppstå under vintrar med långvarig kyla och ett bra snöläge i de södra befolkningstäta delarna av Skandinavien, då snö, kyla och skidåkning kan erbjudas närmare hemorten. På längre sikt är det dock positivt för branschen när skidåkning kan erbjudas i hela Skandinavien då många nya skidåkare rekryteras. SkiStar möter riskerna genom ständig utveckling av snösystemen för att säkerställa skidåkning samt att genom strategisk försäljning säkerställa att övervägande del av boendekapaciteten är uppbokad innan julveckan, då högsäsongen startar. Följderna av växthuseffekten har debatterats under ett antal år. De flesta forskare är överens om att vi har en global uppvärmning, men att det är mycket svårt att förutsäga de regionala och lokala effekterna av denna, vilket innebär att vissa regioner kan få en oförändrad eller till och med sjunkande temperatur. Ett mildare klimat kan på lång sikt innebära kortare vintersäsonger, med senare vinter och tidigare vår. Skulle SkiStars destinationer exempelvis börja säsongen en vecka senare och sluta en vecka tidigare skulle resultatet endast påverkas marginellt, då flertalet gäster besöker destinationerna mellan julveckan och mitten av april. Koncernens väderrisker är begränsade genom att destinationerna är geografiskt belägna på olika platser med olika väderförutsättningar och typer av klimat. SkiStars destinationer utvecklar i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen.
Förändring av människors disponibla inkomst påverkar den privata konsumtionen, som i sin tur har en inverkan på människors möjligheter att resa på vintersemester. SkiStars historiska försäljningsoch resultatutveckling visar att företaget kunnat parera svängningar i konjunkturen väl. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet. Beroendet av konjunkturen i Sverige minskas av att verksamheten också bedrivs i Norge.
Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Övriga konkurrenter utgörs av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Den alpina skidindustrin har höga inträdeströsklar, vilket begränsar konkurrensen. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år.
SkiStars destinationer har god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg och buss. SkiStars kunder har hög tillgänglighet till SkiStars produkt- och tjänsteutbud via onlinebaserade marknads- och försäljningssystem, vilka förenklar bokningsprocessen för kunden. Andra viktiga konkurrensfaktorer är en stark finansiell ställning, kända och attraktiva varumärken samt starkt kassaflöde.
SkiStars strategi för tillväxt omfattar i första hand bättre utnyttjande av de befintliga destinationerna samt utveckling av produktoch tjänsteutbudet. I andra hand skapas tillväxt genom förvärv eller arrende av andra skidanläggningar. Samtliga förvärv som SkiStar genomfört har utvecklats väl och har i stor utsträckning bidragit till SkiStars framgångsrika utveckling. Under 1997 förvärvades Tandådalen & Hundfjället AB, 1999 Åre-Vemdalen AB, 2000 Hemsedal Skisenter AS och 2005 Trysilfjellet Alpin AS. Managementavtalet med Andermatt löpte ut under september månad. Omförhandling av ett nytt avtal, mer inriktat på stöd inom marknadsföring, försäljning och IT, pågår. SkiStars utvecklade och väl etablerade koncept för att driva alpindestinationer är en god förutsättning för fortsatt framgångsrik expansion.
Alpindestinationernas lönsamhet är beroende av antalet disponibla bäddar och dess beläggningsgrad. För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet för att optimera beläggningen genom att följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på boendet under alla delar av säsongen. SkiStar arbetar aktivt för att öka antalet bäddar på destinationerna samt att utöka andelen som förmedlas genom SkiStars försorg. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att behålla en hög efterfrågan. Nyinvesteringar
i stugor och lägenheter genomförs, förutom av SkiStar, främst av externa intressenter eller av delägda bolag. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar och utveckling av olika boendealternativ.
Lönekostnaderna är företagets enskilt största kostnadspost. SkiStars fortsatta framgångar är beroende av motiverade och engagerade medarbetare. För att behålla nyckelpersoner arbetar SkiStar med ledarutveckling och incitamentsprogram, bl a har personalen erbjudits att köpa konvertibla skuldebrev, både år 2003 och 2007, för totalt 55 MSEK.
SkiStars företagsledning består av Verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomi- och finansdirektör, Marknads- och försäljningschef, Teknisk direktör tillika destinationschef för de norska destinationerna Hemsedal och Trysil, samt två destinationschefer i Sverige; en för Åre-Vemdalen och en för Sälen, vilka per den 31 augusti 2013 tillsammans ägde 579 568 B-aktier i bolaget.
För att öka effektivitet, medvetenhet och engagemang bland de anställda arbetar SkiStar med ledarskapsfrågor. Medarbetarnas servicenivå gentemot gästerna är en viktig del i gästens totala upplevelse. En risk är därför att möjligheten att rekrytera kvalificerade säsongmedarbetare minskar under högkonjunktur, när arbetslösheten är låg.
SkiStar arbetar aktivt med säkerhetsfrågor genom att identifiera och åtgärda olycksrisker och proaktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor. På samtliga destinationer genomförs kontinuerligt riskanalyser för att minimera olika typer av risker och säkerställa försäkringsskyddet. SkiStar har även en genomgripande krisplan för att bolaget ska ha bra beredskap vid eventuella olyckor och händelser.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resande och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Valutasäkringar genomförs vid större investeringar i främst liftar, snösystem och pistmaskiner som oftast sker i Euro. Från sommaren 2013 erbjuds danska gäster att boka sin semesterresa i danska kronor. SkiStar har valutasäkrat 60% av bedömda betalningsflöden i danska kronor.
Den alpina skidbranschen fordrar stora investeringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassaflöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Del av lånestocken har säkrats genom räntederivat med längre löptider.
SkiStars verksamhet förbrukar stora mängder el. Förändringar i elpriset påverkar därför koncernens kostnader och resultat. Enligt beslutad policy ska huvuddelen av koncernens elförbrukning låsas till fast pris eller lokalpris. Elpriserna för säsongen 2012/13 hade till ca 52% låsts till fast pris och lokala elproducenter levererade ca 36% av koncernens elförbrukning till lokalpris eller fondförvaltning som normalt understiger marknadspriset på elbörsen Nordpool. Detta lokalpris har en betydligt mindre rörlighet än marknadspriset och fondpriset låses till ett fastpris kvartalet innan förbrukningsstart. Ca 12% av 2013/14 års förväntade elförbrukning påverkas direkt av fluktuationer i marknadspriset.
Under nästa verksamhetsår beräknas 1,5% av SkiStars totala energibehov komma från vindkraftverk i Dalarna som SkiStar är delägare i. SkiStar driver tillsammans med andra investerare tre värmeverk, två värmeverk i Sälen, i Lindvallen och i Tandådalen, samt ett i Hemsedal. Värmeverket i Lindvallen förser större fastigheter i Lindvallens södra område med energi. Tandådalens värmeverk förser de centrala delarna av Tandådalen samt Solbackens och Guldvägens stugområden med energi. I Hemsedal förser värmeverket hela Alpin Lodgen med energi och det är anpassat för framtida behov i Fjellandsby-området. Värmeverken drivs med lokalt producerat förnyelsebart skogsbränsle.
Många av SkiStars gäster åker egen bil till destinationerna. Dessa resvanor påverkas av drivmedelsprisnivån och tjänstebilsbeskattningen. Alpindestinationernas närhet till befolkningstäta områden samt andra resealternativ, såsom tåg, minskar negativa konsekvenser av höjda drivmedelspriser. Även nyare bilar med betydligt energisnålare motorer är en positiv utveckling som ger lägre resekostnader.
Förändringar i lagar och förordningar som berör SkiStars verksamhet kan givetvis påverka verksamhet och resultat. Bolaget har idag inte kännedom om pågående förändringar av lagar och regler som skulle ha någon betydande påverkan på bolaget.
SkiStar har av CA Fastigheter stämts solidariskt tillsammans med två före detta styrelseledamöter i Spray AB med anledning av en företagsförsäljning som ägde rum innan SkiStar förvärvade Spray AB år 2003. CA Fastigheter yrkar på att affären ska gå tillbaka för motsvarande köpeskillingen 17 MSEK plus ränta. SkiStar har inte reserverat några kostnader med anledning av tvisten, eftersom det inte anses sannolikt att CA ska vinna framgång.
I känslighetsanalysen nedan beskrivs hur koncernens resultat påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Antagandena om resultatpåverkan genom förändring av beläggningsgrad utgår ifrån samtliga förmedlade objekt och avser endast dess påverkan på försäljning av SkiPass. Förändring av övriga intäktsslag bedöms i känslighetsanalysen att tas ut av ökade respektive minskade kostnader. Vid beräkning av känsligheten av en elprisförändring har endast hänsyn tagits till den del av elförbrukningen som direkt påverkas av förändringar i marknadspriset. Vid beräkning av känsligheten vid en förändring av räntenivån har hänsyn tagits till de lån som påverkas vid förändring av ränteläget.
SkiStar har sedan tidigare beslutat att inte lämna resultatprognoser. Istället lämnas i delårsrapporter information om aktuellt bokningsläge.
| Förändring | Resultatpåverkan | |
|---|---|---|
| Beläggning | +/-10% | +/-51 MSEK |
| SkiPasspriser | +/-10% | +/-93 MSEK |
| Ränta | +/-1% | -/+12 MSEK |
| Lönekostnader | +/-10% | -/+49 MSEK |
| Marknadspriset på el | +/-10 öre | -/+ 0 MSEK |
| Valuta NOK/SEK | +/-10% | +/-1 MSEK |
SkiStar-aktien noterades på Stockholmsbörsen 1994
B-aktien är noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Aktien noterades den 8 juli 1994 på dåvarande Stockholmsbörsens OTClista. Vid noteringstillfället var aktiekursen, justerat för genomförda aktiesplitar, 9 SEK.
Den 31 augusti 2013 var aktiekapitalet 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 B-aktier med vardera en röst per aktie. Alla aktier har lika rätt till utdelning.
Under verksamhetsåret 2012/13 minskade aktiekursen med 0,25 SEK (0,3%) till 81:00 SEK. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) ökade under samma period med 19%. Sedan börsintroduktionen 1994 har kursen ökat från 9 SEK till 81:00 SEK, justerat för genomförda aktiesplitar. Under samma period har utdelning lämnats med 45:69 SEK per aktie inklusive av styrelsen föreslagen utdelning om 2:50 för verksamhetsåret 2012/13. Under perioden 1 september 2012 – 31 augusti 2013 omsattes på Stockholmsbörsen 6 700 402 (6 114 565) aktier i SkiStar till ett värde av 535 MSEK (503). Omsättningen av SkiStar-aktier har ökat efter att Investment AB Öresund delade ut 2 381 852 SkiStar-aktier till sina aktieägare, vilket inneburit i det närmaste en fördubbling av antalet aktieägare. Omsättningshastigheten uppgick till 18% (16) jämfört med 68% (85) för Stockholmsbörsen totalt. Lägsta betalkurs var 72:50 SEK noterad den 24 juni 2013 och den högsta betalkursen var 89:00 SEK noterad den 20 februari 2013. Den 31 augusti 2013 uppgick SkiStars börsvärde till 3 174 MSEK (3 184).
SkiStars B-aktie hade den 31 augusti 2013 ett betavärde på 0,29. Betavärdet baseras på aktiens betalkurser under de senaste 24 månaderna och anger hur mycket aktiekursen fluktuerat i förhållande till börsindex. Om en aktie har samma kursvariation som börsindex är aktiens betavärde 1,0 och vice versa. SkiStar-aktiens betavärde på 0,29 innebär således att aktien uppvisar mindre kurssvängningar än börsen i genomsnitt.
Enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken var den 31 augusti 2013 antalet aktieägare 31 162 st (16 648). Den stora ökningen av antalet aktieägare är en effekt av att Investment AB Öresund delat ut 2 381 852 SkiStar-aktier till sina aktieägare. De tio största aktieägarna svarade vid utgången av verksamhetsåret för 60% (64) av kapitalet och 72% (75) av rösterna. Utländska ägare svarade för 9% (9) och svenskt institutionellt ägande för 21% (28)
av kapitalet. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Investment AB Öresund minskat sitt innehav kraftigt genom att dela ut SkiStar-aktier till sina aktieägare, även Lannebo Småbolag Fonder och Handelsbanken Fonder har minskat sina innehav. JPM Chase NA, Mats Qviberg med familj, Fjärde AP-fonden och Banque Öhman S.A. har ökat sina innehav. Bland nya större ägare märks AMF Aktiefond, med 300 000 B-aktier, och Catella Sverige Select, med 200 000 B-aktier.
SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde, vilket möjliggör en generös utdelningspolicy samtidigt som huvuddelen av investeringarna sker med egna medel. Föreslagen utdelning på 2:50 SEK (2:50) per aktie motsvarar 72% (63) av resultatet efter skatt. Utdelningsförslaget innebär vidare en direktavkastning på 3,1% (3,1) utifrån börskursen den 31 augusti. Totalt uppgår föreslagen utdelning till 98 MSEK (98). För de svenska aktieägarna föreslås den 18 december 2013 som avstämningsdag för att erhålla utdelning. Utbetalning av utdelning sker genom Euroclear Sweden ABs försorg den 23 december 2013.
| Innehav | Antal ägare | % | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1-100 | 17 961 | 57,64% | 434 692 | 1,11 | 0,78 | |
| 101-200 | 6 439 | 20,66% | 1 214 798 | 3,10 | 2,18 | |
| 201-1 000 | 5 156 | 16,55% | 2 695 220 | 6,88 | 4,85 | |
| 1 001-5 000 | 1 319 | 4,23% | 2 831 998 | 7,23 | 5,09 | |
| 5 001-10 000 | 114 | 0,37% | 811 766 | 2,07 | 1,46 | |
| 10 001-20 000 | 65 | 0,21% | 943 253 | 2,41 | 1,70 | |
| 20 001-50 000 | 42 | 0,13% | 1 394 874 | 3,56 | 2,51 | |
| 50 001-100 000 | 26 | 0,08% | 1 916 996 | 4,89 | 3,45 | |
| 100 001- | 40 | 0,13% | 1 824 000 | 25 120 431 | 68,75 | 77,98 |
| Totalt | 31 162 | 100,00% | 1 824 000 | 37 364 028 | 100 | 100 |
| Förändring | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ökning av | Kvotvärde | Totalt | av aktiekapital, | aktiekapital, | |
| År och transaktion | antal aktier | per aktie | antal aktier | SEK | SEK |
| 1992 Grundande | 10 | 500 000 | 5 000 000 | ||
| 1994 Nyemission | 150 000 | 10 | 650 000 | 1 500 000 | 6 500 000 |
| 1994 Konvertering | 160 405 | 10 | 810 405 | 1 604 050 | 8 104 050 |
| 1995 Split 5:1 | 3 241 620 | 2 | 4 052 025 | 8 104 050 | |
| 1997 Nyemission | 2 337 725 | 2 | 6 389 750 | 4 675 450 | 12 779 500 |
| 1998 Nyemission | 200 000 | 2 | 6 589 750 | 400 000 | 13 179 500 |
| 1998 Konvertering | 250 000 | 2 | 6 839 750 | 500 000 | 13 679 500 |
| 1999 Konvertering | 250 000 | 2 | 7 089 750 | 500 000 | 14 179 500 |
| 1999 Nyemission | 2 450 000 | 2 | 9 539 750 | 4 900 000 | 19 079 500 |
| 2000 Nyemission | 100 073 | 2 | 9 639 823 | 200 146 | 19 279 646 |
| 2004 Split 2:1 | 9 639 823 | 1 | 19 279 646 | 19 279 646 | |
| 2004 Konvertering | 183 566 | 1 | 19 463 212 | 183 566 | 19 463 212 |
| 2005 Konvertering | 64 822 | 1 | 19 528 034 | 64 822 | 19 528 034 |
| 2005 Split 2:1 | 19 528 034 | 0,5 | 39 056 068 | 19 528 034 | |
| 2006 Konvertering | 24 010 | 0,5 | 39 080 078 | 12 005 | 19 540 039 |
| 2007 Konvertering | 87 913 | 0,5 | 39 167 991 | 43 956:50 | 19 583 996 |
| 2008 Konvertering | 20 037 | 0,5 | 39 188 028 | 10 018:50 | 19 594 014 |
| Aktieslag | Antal aktier | Antal röster | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| A 10 röster | 1 824 000 | 18 240 000 | 4,65 | 32,80 |
| B 1 röst | 37 364 028 | 37 364 028 | 95,35 | 67,20 |
| Totalt | 39 188 028 | 55 604 028 | 100 | 100 |
| Kategori | Antal aktier | Andel, % |
|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 27 290 342 | 69,64 |
| Svenskt institutionellt ägande | 8 224 212 | 20,98 |
| Utländska privatpersoner | 77 005 | 0,20 |
| Utländskt institutionellt ägande | 3 596 469 | 9,18 |
| Totalt | 39 188 028 | 100,00 |
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Mats Paulsson inkl bolag och familj | 1 824 000 | 6 583 807 | 21,46% | 44,64% |
| Erik Paulsson inkl bolag och familj | 7 543 973 | 19,25% | 13,56% | |
| Lima Jordägande Sockenmän | 1 836 658 | 4,69% | 3,30% | |
| Per-Uno Sandberg | 1 525 000 | 3,89% | 2,74% | |
| Investment AB Öresund | 916 554 | 2,34% | 1,65% | |
| Mats Qviberg inkl familj | 909 011 | 2,32% | 1,63% | |
| JPM Chase NA | 824 530 | 2,10% | 1,48% | |
| Lannebo Småbolag Fonder | 632 177 | 1,61% | 1,14% | |
| Fjärde AP-fonden | 434 348 | 1,11% | 0,78% | |
| SEB Sverigefond | 400 550 | 1,02% | 0,72% | |
| Nordea Bank Norge Nominee | 334 013 | 0,85% | 0,60% | |
| Banque Öhman S.A. | 332 172 | 0,84% | 0,59% | |
| Mats Årjes inkl bolag | 320 304 | 0,82% | 0,58% | |
| Handelsbanken Fonder | 300 188 | 0,77% | 0,54% | |
| AMF Aktiefond | 300 000 | 0,77% | 0,54% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige | 265 713 | 0,68% | 0,48% | |
| Swedbank Robur Småbolagsfond Norden | 248 100 | 0,63% | 0,47% | |
| Skialp AS | 204 068 | 0,52% | 0,37% | |
| Catella Sverige Select | 200 000 | 0,51% | 0,36% | |
| Övriga | 13 252 862 | 33,82% | 23,83% | |
| Totalt | 1 824 000 | 37 364 028 | 100,00% | 100,00% |
| 2012/13 | 2011/12 | 2010/11 | 2009/10 | 2008/09 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Börskurs, SEK | 81:00 | 81:25 | 97:50 | 123:75 | 111:00 |
| Genomsnittligt antal aktier, st | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Genomsnittligt antal aktier, efter full konvertering st | 39 188 028 | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 | 39 438 028 |
| Resultat, SEK | 3:49 | 3:99 | 4:61 | 8:52 | 6:96 |
| Resultat efter full konvertering, SEK | 3:49 | 3:99 | 4:58 | 8:46 | 6:92 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital, SEK | 9:26 | 8:46 | 9:44 | 13:62 | 12:81 |
| Kassaflödet från den löpande verksamheten, SEK | 10:18 | 7:94 | 9:32 | 12:51 | 12:57 |
| Kurs/kassaflöde, ggr | 8,7 | 9,6 | 10,3 | 9,1 | 8,7 |
| P/e-tal,ggr | 23 | 20,00 | 21,00 | 15,00 | 16,00 |
| Utdelning, SEK | 2:50 | 2:50 | 3:50 | 5:50 | 5:00 |
| Direktavkastning, % | 3,1 | 3,1 | 3,6 | 4,4 | 4,5 |
| Eget kapital, SEK | 38 | 37 | 37 | 38 | 35 |
| Börskurs/eget kapital, % | 214 | 219 | 261 | 324 | 317 |
Som aktieägare i SkiStar kan du ta del av en rad förmåner
Många av SkiStars aktieägare är också gäster på SkiStars destinationer. Som gäst får aktieägarna även en egen erfarenhet av bolagets verksamhet.
Aktieägare med över 200 SkiStar-aktier får rabatt på SkiStars samtliga destinationer. Rabatterna uppgår till 15% på SkiPass, skidhyra och skidskola, som drivs i SkiStars regi, och gäller även för aktieägarens familj (maka/ make/sambo samt barn under 18 år). Enklast nyttjas rabatterna vid förköp på skistar.com.
Läs mer om hur du registrerar dig i aktieägaregistret och om aktieägarförmånerna på skistar.com.
Den 1 september 2012 köpte Kristina 200 SkiStar-aktier för 16 250 kronor. På sportlovet åkte hon tillsammans med sin man och sina två barn, som är 10 och 12 år gamla, på vintersemester till Sälen. Efter ett år den 31 augusti 2013 hade Kristina erhållit följande avkastning och förmåner på sina SkiStar-aktier.
| Utdelning | 2:50 SEK/aktie x 200 aktier | + 500 SEK |
|---|---|---|
| 15% rabatt på familjens SkiPass |
2 st 6-8-dagars SkiPass vuxen à 1 715 SEK och 2 st 6-8-dagars SkiPass ungdom à 1 370 SEK |
+ 926 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidhyra |
2 st 6-8-dagars komplett utrustning vuxen medelgod à 805 SEK och 2 st 6-8-dagars komplett utrustning medelgod ungdom à 370 SEK |
+ 352 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidskola |
4 st kurser 5-dagars gruppskidskola à 930 SEK | + 558 SEK |
| Likvidavkastning i SEK | 2 336 | |
| Avkastning i % | 14,4% |
SkiStar driver Nordens fem största skiddestinationer, vart vill du åka?
SkiStar äger och driver skidanläggningar på alpindestinationerna Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge. Sälen ligger i nordvästra Dalarna, 42 mil från Stockholm. Vemdalen är beläget på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, 48 mil nordväst om Stockholm. Åre ligger i Jämtland, 65 mil nordväst om Stockholm. Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och Trysil 21 mil nordost om Oslo.
Alpin skidåkning är koncernens kärnverksamhet. Den övervägande delen av SkiStars vinst kommer från försäljning av SkiPass. Marginalintäkten för varje ytterligare SkiPass som säljs är hög. Försäljningen av SkiPass under verksamhetsåret 2012/13 uppgick till 927 MSEK (857). Den genomsnittliga prisförändringen var 3,3%. Koncernens marknadsandel av försäljningen av SkiPass uppgick under verksamhetsåret i Sverige till 49% (50) och i Norge var den 28% (29). I Skandinavien minskade den till 39% (41%). Antalet skiddagar inom koncernen, där en skiddag är en dags skidåkning med SkiPass, uppgick till 4 283 000 (4 084 000).
För att kunna säkerställa verksamheten behöver SkiStar ha kontroll över uthyrningen av en stor bäddvolym på samtliga koncernens destinationer. På så vis kan beläggningen optimeras och en eventuell svag försäljning kan tidigt korrigeras genom offensiva marknadsföringsåtgärder. Beläggningsgraden i egna och förmedlade stugor och lägenheter under säsongen 2012/13 (julveckan – 30 april) uppgick till 74% (70). Logiintäkterna var 205 MSEK (202).
För att säkerställa att det alltid finns skidutrustningar för uthyrning samt att utrustningarna har rätt kvalitet har verksamheten identifierats som ett strategiskt viktigt område för SkiStar. Totalt har SkiStar drivit 24 skiduthyrningar under verksamhetsåret, nio i Sälen, åtta i Åre, två i Vemdalen, två i Hemsedal och tre i Trysil. Omsättningen från skiduthyrningarna var oförändrat 134 MSEK (134).
På SkiStars samtliga destinationer drivs skidskolorna helt i egen regi utom i Trysil, där SkiStars ägarandel i skidskolan uppgår till 35%. Skidskoleverksamheten är strategiskt viktig för SkiStar eftersom ett livslångt intresse för skidåkning byggs upp och långsiktiga kontakter knyts mellan destinationen, skidläraren och gästen. Barn och ungdomar, som tidigt i livet lär sig åka utför, får ofta ett intresse för sporten som de bär med sig hela livet och som de i sin tur vidareförmedlar till sina barn. Skidskoleomsättningen uppgick under verksamhetsåret till 46 (45) MSEK. Antalet elever i SkiStars helägda skidskolor uppgick till 73 000 st. Siffran är exklusive Trysils skidskola, där SkiStar endast är delägare.
I Sälen, Åre och Hemsedal drivs en sportbutik i egen regi, i Vemdalen två butiker. I koncernens samtliga skiduthyrningar säljs sportprodukter med anknytning till alpin skidåkning. Under verksamhetsåret 2012/13 omsatte koncernens sportbutiksverksamhet 70 MSEK, vilket var oförändrat mot föregående år.
Inom produktområde Fastighetsservice arbetar fastighetsskötare, snickare, elektriker, lokalvårdare och annan servicepersonal. Intäkterna inom fastighetsservice utgörs av hyresintäkter för rörelselokaler och ersättning för stugservice och städning. Under verksamhetsåret var intäkterna 124 MSEK (110).
Under övriga intäkter redovisas intäkter från arrangemang, reklamförsäljning, kiosker, försäljning av Ski*Direct-kort (elektroniskt SkiPass). Övriga intäkter uppgick under verksamhetsåret till 159 MSEK (134), av intäktsökningen kommer 21 MSEK från övertagen verksamhet avseende Experium i Sälen.
Investeringarna uppgick till 106 MSEK netto och bestod i huvudsak av ersättningsinvesteringar, samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2013/14.
Den externa nettoomsättningen i Destinationernas svenska verksamhet ökade med 81 MSEK till 1 145 MSEK och rörelseresultatet ökade med 8 MSEK till 146 MSEK. Föregående års resultat gynnades av en vunnen skattetvist som innebar att 13 MSEK reducerade personalkostnaderna. Sälen och Vemdalen uppvisar ökning av omsättning och vinst medan Åre redovisar något lägre vinst än året innan. Försäljningen av SkiPass i den svenska verksamheten ökade med 50 MSEK (9%) till 619 MSEK.
| Destinationer Sverige | 2012/13 | 2011/12 |
|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | 1 145 | 1 064 |
| Intäkter från andra segment | 25 | 24 |
| Rörelsekostnader | -847 | -770 |
| Rörelsekostnader från andra segment | -51 | -51 |
| Resultat från intressebolag | - | - |
| Avskrivningar | -126 | -129 |
| Segmentets resultat | 146 | 138 |
| Segmentets rörelsemarginal, % | 12 | 13 |
Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta.
Den externa nettoomsättningen i Destinationernas norska verksamhet ökade med 27 MSEK till 514 MSEK och rörelseresultatet ökade med 16 MSEK till 55 MSEK. Både Trysil och Hemsedal uppvisar ökad omsättning och stärkt resultat under verksamhetsåret. Försäljningen av SkiPass ökade i lokal valuta med 24 MNOK (10%) till 271 MNOK och i SEK ökade försäljningen med 20 MSEK (7%) till 308 MSEK.
| Destinationer Norge | 2012/13 | 2011/12 |
|---|---|---|
| Intäkter från externa kunder | 514 | 487 |
| Intäkter från andra segment | 6 | 9 |
| Rörelsekostnader | -371 | -358 |
| Rörelsekostnader från andra segment | -21 | -24 |
| Resultat från intressebolag | 1 | 1 |
| Avskrivningar | -74 | -76 |
| Segmentets resultat | 55 | 39 |
| Segmentets rörelsemarginal, % | 11 | 8 |
Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta.
Sälen utgörs av fyra resmål, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället, och är beläget i nordvästra Dalarna ca 42 mil från Stockholm och ca 46 mil från Göteborg. De fyra resmålen är sammanlänkade till två större skidområden, Lindvallen/ Högfjället och Tandådalen/Hundfjället.
Många barnfamiljer har Lindvallen som sitt favoritresmål. I Lindvallen finns Nordens största barn- och nybörjarområde och Sveriges mest välbesökta backe, Gustavbacken, med Snögubben på toppen. Här finns också Pink Park, designad av en av Sveriges bästa parkåkare, med parkåkning för alla. På Högfjället finns allt som karaktäriserar en klassisk vintersemester, med ett överskådligt skidområde och Högfjällshotellet som en naturlig samlingspunkt. Tempot är lite lugnare och atmosfären gemytlig.
Tandådalen är ett favoritresmål för tonårsfamiljen med skid- och snowboardåkare. Här finns bl a en av Sveriges bästa parker, Tandådalen Super Park, några av Sälens mest utmanande backar, men även härliga glidarbackar i Östra Tandådalen. Hundfjället, med sin genuina miljö, erbjuder varierad skidåkning för hela familjen. I Hundfjällets äventyrsskog, Trollskogen, bor 450 unika troll längs en 1,3 km lång slingrande och guppig skogsbacke.
I Sälen finns även Experium, en upplevelseanläggning på 11 500 kvm som innehåller restauranger, bowlingbanor, äventyrsbad, spa/bastuavdelning, biograf (3D), m m.
SkiStars verksamhet i Sälen omfattar skidområdet, nio skiduthyrningar, fyra skidskolor samt en sportbutik. Verksamheten i skidområdet bedrivs nästan uteslutande på egenägd mark. SkiStar förmedlar årligen omkring 14 500 bäddar i området, varav omkring 2 000 är egenägda. Dessutom utarrenderas ett hotell, Sälens Högfjällshotell, två sportbutiker och samtliga backrestauranger till externa operatörer. Under Sälens organisation drivs även Hammarbybacken i Stockholm.
Antalet skiddagar ökade med 4,5% till 1 392 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 83% (81).
De flesta av Sälens gäster kommer från Sverige och i huvudsak från de södra och mellersta delarna av landet. Sälen har även en betydande andel danska gäster, 9%. Till Sälen reser de flesta med egen bil. Det finns också möjlighet att åka direktbuss från Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Det går även flyg från Ängelholm till Mora för fortsatt busstransfer till Sälen. Den svenska och danska marknaden är även framåt de viktigaste marknaderna för Sälen.
Investeringarna inför säsongen 2012/13 uppgick till 58 MSEK. De omfattade bland annat fortsatt utbyggnad av upplevelseområdet Valletorget i Lindvallen samt en 60-tals inspirerad värmestuga i Tandådalen, det sistnämnda som en del i Tandådalens 50-års jubileum. Projektet avseende vattenförsörjning från Västerdalsälven fortlöpte under året och kommer att löpa vidare under säsongen 2013/14.
Inför säsongen 2013/14 fortsätter utvecklingen av utbudet av aktiviteter i skidområdet för att ge gästerna ännu roligare vinterupplevelser. I och med introduktionen av det gemensamma barnkonceptet Valles Värld, så kommer Valle att flytta in Tandådalen och Hundfjället. Sälen kommer dessutom att utveckla befintligt Valle-koncept ytterligare med bl a fler möjligheter att träffa Valle på Valles show eller i "meet and greets", tre nya Valles skidland, placerade i Lindvallen, Östra Tandådalen och Hundfjället samt Valles barnskidskola – Valle blir maskot för skidskola för barn 3-9 vilket innebär att Valle kommer att synas på diplom, give aways, västar och svänghjälpmedel. I Hundfjället förlängs Trollskogen från Trollens Fäbod ned till Troll-liften. Området ljussätts med LED-belysning som rör sig och skiftar färg så skidåkningen blir extra spännande för våra yngsta gäster. Nya träfiguer kommer att kanta den nya sträckningen. I samband med detta så får även Troll-liften LED-belysning.
För att tillgodose gästens efterfrågan på smidiga transporter på fjället, utvidgas turlistan på den populära skid och badbussen. Bussturen hade premiär under säsongen 2012/13 och har som syfte att skapa enkel transport mellan skidbacke och bad på Experium där många gäster har fritt inträde genom Sälenpasset + bad.
Som en del i ledet att inspirera och öka intresset för alpin utförsåkning i Malung-Sälens kommun så kommer alla barn och ungdomar t o m 15 år att åka gratis i SkiStar Sälens skidområde vintersäsongen 2013/14.
Med sitt geografiska läge, sin lättillgänglighet och väl inarbetade varumärke bedöms efterfrågan på vintersemester i Sälen även fortsättningsvis vara god. Experium i Lindvallen öppnade i december 2009 och medför helt nya möjligheter att öka antalet gäster vintertid men även under barmarksperioden.
Fortsatt skidområdesutveckling, vilket även omfattar några nya skidområden, planeras vid Lindvallens södra skidområde, området mellan Lindvallen och Högfjället samt i Trollbäcksområdet i Hundfjället och i Tandådalen. Ca 10 000 nya bäddar är projekterade i Sälen de närmaste åren. Det finns potential för framtida projektering av ytterligare 5 000 bäddar i området Lindvallen/Högfjället. I Tandådalen/Hundfjället, projekteras för ca 4 700 nya bäddar i framtiden. Samtliga boenden är liftnära.
Vad gäller gästutveckling finns genom fortsatt marknadsbearbetning goda möjligheter att öka andelen danska gäster samt öka antalet gäster under barmarksperioden. En eventuell utveckling av Airport center i närområdet kommer också innebära stora tillväxtmöjligheter på framförallt fler utländska marknader.
| 2012/13 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 14 455 |
| Beläggningsgrad, % | 83 |
| Skidskoleelever, st | 37 388 |
| Hyrskidutrustningar, st | 13 752 |
| Skiddagar, st | 1 392 000 |
| Antal liftar, st | 86 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 82 500 |
| Antal nedfarter, st | 117 |
| Antal barnområden, st | 12 |
| Längsta nedfart, km | 2,5 |
| Total längd preparerade pister, km | 82 |
| Maximal fallhöjd, m | 303 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 860 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 2 877 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 850 000 |
| Elbelysta pister, st | 31 |
| Parker, st | 11 |
RESMÅL OCH INRIKTNING Åre, som ligger 65 mil nordväst om Stockholm, består av tre resmål; Åre Björnen, Åre By och Duved. Varje resmål har sin egen profil och mål grupp. Åre Björnen, som är det resmål som ligger längst österut, är barnens favorit och kallas även för Barnens Björnen. Endast en lift bort finns Åreskutans mer avancerade skidåkning
med många backar och varierande terräng. Åre By är det mest kända resmålet. Här återfinns fantastisk skidåkning i direkt anslutning till en by med härlig atmosfär och lång tradition samt ett stort utbud av restauranger, nöjen och aktiviteter. Väster om Åre By ligger Duved, även det ett resmål med lång tradition. I Duved är tempot lite lugnare och skidåkningen passar alla smaker.
VERKSAMHET SkiStars verksamhet i Åre omfattar skidområdet, boendeförmedling, åtta skiduthyrningar, en sportbutik och skidskola. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 35% på egenägd mark, resterande 65% arrenderas på 30–50 år. Vid utgången av arrendetiden har SkiStar rätt att förnya avtalen med samma förutsättningar. I Åre förmedlas årligen omkring 6 200 bäddar, varav omkring 800 är egenägda. I Åre utarrenderas dessutom till externa operatörer
backrestaurangerna Linbanecaféet, Stormköket, VM-Grillen och Timmerstugan, livs medelsbutik i Åre Björnen, restaurangen i Hotell Renen samt restaurangen, nattklubben och konferensanläggningen Bygget i Åre Fjällby.
Antalet skiddagar ökade med 2% till 986 000 skiddagar. Åre hade den gångna vintern generellt bra väder men drabbades av ett intensivt lågtryck under vecka 9 med hårda vindar och regn som övergick i ett intensivt snöande som drabbade intäkterna negativt. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 70% (67). Andelen svenska gäster i Åre är 72% och merparten av dessa kommer från Mälardalen. Den största utlandsmarknaden är Norge följt av Ryssland och Finland.
Åre fortsätter sin långsiktiga satsning på utlandsmarknaderna och genom fortsatt bearbetning av prioriterade marknader samt arbete med årligen återkommande internationella event torde andelen utländska gäster fortsätta öka. Siktet är även inställt på ett nytt alpint VM och kandidaturen är i full gång och omröstningen om vem som får arrangera alpina VM 2019 sker i juni 2014.
Investeringarna inför säsongen 2012/13 uppgick till 17 MSEK och bestod i huvudsak av förstärkning av snökanonsystemet, förbättring av nedfarterna, reinvestering av pistmaskiner samt en fortsättning i att utveckla den belysta nedfarten "I Jättars Spår" som är Sveriges och en av världens längsta elbelysta nedfarter.
Inför säsongen 2013/14 genomförs i Åre den största liftinvesteringen sedan Kabinbanan byggdes. Tre nya moderna stolliftar byggs på strategiska ställen för att ytterligare förbättra och förstärka Åres skidområde. Utökningen av det skidåkningsbara området är att jämföra med 26 st fullstora fotbollsplaner. En fyrstollift byggs i Tegefjäll och ersätter den gamla Tegefjällsliften. I området har även omfattande markarbeten gjorts, vilket gör att nedfarterna tydligt förbättrats genom breddning och omläggning. Tegefjäll som är känd för sin fantastiska skogsåkning blir nu ännu bättre genom att en stor del av skogen i anslutning till den nya liften har glesats ur för att ge plats för en säker och rolig offpiståkning. Från Fjällgården upp till Totts bergstation byggs en ny kopplingsbar sexstollift och även här har nedfarterna förbättrats. Man har även tillfört ytterligare snökanonkapacitet för att säkra en tidig säsongstart samt ett bra underlag. Från Högåsliftens dalstation till Sadelliftens bergstation byggs en ny sexstollift med huvar och sätesvärme. Dessa två sexstolliftar binder ihop centrala Åre med Björnen på ett än tydligare sätt. Man skapar även två mycket bra skidområden som passar den moderna skidåkningens krav på breda och långa backar.
För andra året i rad står Åre som värd för världscuptävlingar inom Alpint och Skicross. Planer finns även på att genomföra världscuptävlingar inom Freestyle. Detta visar tydligt Åres bredd och styrka som internationell skiddestination. I mars vecka 10 kommer den alpina cirkusen till byn, då arrangeras FIS World Cup för damer, ett årligen återkommande evenemang på Åres alpina scen. Veckan därpå står Åre värd för världscuptävlingar i Skicross. Det betyder att Åre som en av ytterst få arrangörer i världen även i år får förtroendet att arrangera minst två tunga event inom det internationella skidförbundet.
Tack vare Åres goda infrastrukturella förutsättningar med järnväg direkt in i Åre By, Europaväg genom byn samt två närliggande flygplatser med internationell trafik, Åre-Östersund Airport och Vaernes Airport i Trondheim, är utvecklingsmöjligheterna mycket goda. Den fortsatta satsningen på prisvärda transportlösningar i kombination med de senaste årens kraftigt ökade bäddkapacitet innebär möjligheter att ta emot ännu fler gäster.
De omfattande investeringar som gjordes i skidområdet för ett par år sedan samt den investering som påbörjades i Åre Björnen till vintern 2010/11 gör att Åre står väl rustat för att ta emot en ökad gästtillströmning i backarna.
Genom förtroendet att få arrangera tre alpina världscuptävlingar en och samma säsong visar Åre tydligt sin bredd och styrka som internationellt konkurrenskraftig skiddestination.
| 2012/13 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 6 200 |
| Beläggningsgrad, % | 70 |
| Skidskoleelever, st | 14 129 |
| Hyrskidutrustningar, st | 5 678 |
| Skiddagar, st | 986 000 |
| Antal liftar, st | 41 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 51 555 |
| Antal nedfarter, st | 111 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 6,5 |
| Total längd preparerade pister, km | 101 |
| Maximal fallhöjd, m | 890 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 274 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 204 478 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 2 352 760 |
| Elbelysta pister, st | 7 |
| Fun Parks, st | 3 |
Ca 48 mil nordväst om Stockholm, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland, ligger destination Vemdalen som består av tre skidområden; Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö/Storhogna. Vemdalsskalet är det största skidområdet. Vid sidan av en varierad skidåkning erbjuder Vemdalsskalet även ett brett utbud av nöjen och aktiviteter. Björnrike attraherar barnfamiljerna. Här finns bra skidåkning kombinerad med liftnära boende och ett bra serviceutbud, vilket gör fjällsemestern enkel. Klövsjö är en genuin fjällby med lång tradition. Även den mer utmanande skidåkningen för den lite mer erfarne skidåkaren finns här. Storhogna erbjuder möjligheten att kombinera skidåkning med andra aktiviteter och upplevelser, bland annat fjällvärldens första Spa-anläggning.
SkiStars verksamhet i Vemdalen omfattar skidområden, skidskolor, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 5 800 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdena bedrivs till omkring 58% på egen mark. Resterande markområden arrenderas på långtidskontrakt, med rätt att förnya vid avtalens utgång. Två backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
Antalet skiddagar ökade med 9%. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 69% (65). I huvudsak har Vemdalen Sverige som marknad, med Mälardalen och industrikusten från Gävle till Härnösand som viktigaste upptagningsområden. Den primära målgruppen är barn familjer. De allra flesta väljer att resa till Vemdalen med egen bil. Under vintersäsongens 18 veckor finns daglig tågförbindelse från Stockholm via Mora till Röjan/Vemdalen. Under samma period kan man åka nattåg från Malmö via Göteborg och Mora till Röjan/Vemdalen. Från Röjan/ Vemdalen är det med transferbuss till Klövsjö 11 km, Vemdalsskalet 22 km och Björnrike 35 km. På plats i Vemdalen sker en rejäl uppgradering av den lokala busstrafiken för att anpassning ska ske dels mot tågförbindelserna, dels förbättra möjligheterna att befinna sig här utan bil. Busslinjen "Härjedalingen" trafikerar frekvent Stockholm Vemdalen via Uppsala/ Gävle/ Bollnäs. Flyg till Vemdalen sker via Östersund eller Sveg.
Investeringarna inför säsongen 2012/13 uppgick till 9 MSEK och omfattade framförallt en ny släplift, en ny pistmaskin samt utbyggnad av snösystemet.
Inför säsongen 2013/14 färdigställs i Klövsjö och på Storhogna ett stort antal tomter för försäljning. Som till exempel Grubbvallen i Klövsjö med sina totalt 40 tomter och absolut bästa läge vid nyanlagda liften Katrina.
På Vemdalsskalet fortsätter uppförandet av Vemdalsskalets nya centrum – Skalets torg. Av åtta planerade stora huskroppar finns fyra på plats. Ett femte husblock påbörjades i augusti 2013. Alla husblocken har näringslokaler i plan 1 och boende för uthyrning i plan 2–5. Ett av husblocken, Hovde Hotell, innehåller hotellboende.
I Björnrike fortlöper det stora femåriga vägupprustningsprojektet som startades 2012. Ett projekt som innehåller upprustning av hela områdets vägnät, såsom beläggningsarbeten, separata gångbanor, belysning, skyltning etc. Nyheter i Björnrike inför vintern 2013/14 är tolv nya lägenheter för uthyrning vid Lingonkullen. Vidare en ny restaurang vid Björnidet samt en ny stor värmestuga som finns på plats vid Björnvallen.
Vemdalen med sina tre skidområden Björnrike, Vemdalsskalet och Klövsjö/ Storhogna har de senaste 8 åren relaterat till sin storlek haft en mycket kraftig tillväxt. En tillväxt som har sina förklaringar i fysiskt mycket bra förutsättning för skidåkning i alla dess former, närhet till den svenska marknaden, kraftfulla förbättringar i produkten, prisvärdhet samt stark försäljningskanal via SkiStar. Expansionen fortsätter inför vintern 2013/14. Områdets totala investeringsnivå sommaren och hösten 2013 är ca 140 miljoner.
Beläggningsgrad Förmedlade bäddar
| 2012/13 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 5 800 |
| Beläggningsgrad, % | 69 |
| Skidskoleelever, st | 10 674 |
| Hyrskidutrustningar, st | 4 376 |
| Skiddagar, st | 545 000 |
| Antal liftar, st | 34 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 35 632 |
| Antal nedfarter, st | 55 |
| Antal barnområden, st | 4 |
| Längsta nedfart, km | 2,3 |
| Total längd preparerade pister, km | 49,9 |
| Maximal fallhöjd, m | 470 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 946 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 606 414 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 283 082 |
| Elbelysta pister, st | 15 |
| Fun Parks, st | 3 |
Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo och 28 mil öster om Bergen. Destinationen, som brukar kallas för Skandinaviens Alper, är en komplett skidort med ett brett utbud för skidåkare i alla åldrar. Här återfinns Norges största barn- och nybörjarområde sida vid sida, med riktigt utmanande skidåkning för de allra bästa.
SkiStars verksamhet i Hemsedal omfattar skidområdet, en skidskola, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 4 700 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har lång löptid och SkiStar har rätt att förnya dem vid avtalens utgång. Fyra backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
Antalet skiddagar ökade med 9,5% till 534 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt uppgick till 66%.
Hemsedal har en stor andel utländska gäster, över hälften av besökarna kommer från utlandet. I första hand kommer de utländska gästerna från Danmark och Sverige, men Hemsedal är även en populär skiddestination bland länder som Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. En satsning, vars resultat börjar bli betydande, är bearbetningen av den ryska marknaden. Kombinationen av de utländska marknaderna och den norska bidrar till en god beläggning stora delar av vintersäsongen. De norska gästerna kommer främst från området kring Oslo samt Bergen och reser i huvudsak med egen bil. De utländska gäst erna reser antingen med färja och egen bil, alternativt med charterflyg och buss.
Investeringar inför säsongen 2012/13 uppgick till 14 MSEK och bestod i huvudsak av utökade Ski in–Ski out-möjligheter för lättare åtkomst till skidanläggningen, uppgradering av snösystemanläggningen och fler arenor och attraktioner i skidanläggningen.
Till säsongen 2013/14 utvecklar och förbättrar Hemsedal sitt park- och Skicrossutbud. Hemsedalparken flyttas för att kunna erbjuda en bättre, säkrare och flexiblare parkprodukt. På parkens gamla läge byggs en ny Skicrossbana. Den existerande Skicrossbanan förlängs dessutom med 350 meter. Snösystemet uppgraderas för optimering av produktionen vid högre temperaturer, vilket i sin tur resulterar i en mer effektiv snöproduktion samt att fler pister kan öppna tidigare. I Skarsnuten-området ökar tillgängligheten då 450 bäddar blir Ski in–Ski out. Skistua renoverar sina lokaler för att ge bättre service och erbjuda ett starkare à la carte-koncept till skidgästerna. Även värmestugan i Fjellkafeen renoveras och genomgår i samband med detta en utvidgning och betydande uppgradering av toalettfaciliteterna.
I Hemsedal finns möjligheter att fortsätta utvecklingen av fler boendealternativ. Kommunen har godkänt detaljplaner för områdena runt skidanläggningen. Här kan det utvecklas hotell, lägenheter och stugor. Utöver de ca 6 300 kommersiella bäddar som finns i Hemsedal har kommunen godkänt detaljplaner för ytterligare 5 500 bäddar.
Hemsedal har goda möjligheter att fortsätta locka fler familjer genom storsatsningen på barn- och nybörjarområdet och en vidareutveckling av den alpina skidprodukten. Det finns även en bra grund för att antalet utländska gäster ska kunna öka tack vare utlandssatsningar och väletablerade samarbeten med ett flertal researrangörer.
| 2012/13 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 4 700 |
| Beläggningsgrad, % | 66 |
| Skidskoleelever, st | 7 184 |
| Hyrskidutrustningar, st | 3 397 |
| Skiddagar, st | 534 300 |
| Antal liftar, st | 18 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 26 000 |
| Antal nedfarter, st | 47 |
| Antal barnområden, st | 1 |
| Längsta nedfart, km | 6 |
| Total längd preparerade pister, km | 44 |
| Maximal fallhöjd, m | 810 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1450 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 470 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 602 000 |
| Elbelysta piste, st | 10 |
| Fun Parks, st | 5 |
Trysil är beläget 21 mil nordost om Oslo. Trysilfjället erbjuder 71 kilometer skidåkning på tre sidor av berget och tillhandahåller därmed skidåkning som passar såväl barnfamiljer som de mer erfarna skidåkarna. Trysil är Norges största skidanläggning och är, tack vare sin geografiska placering, väldigt lättillgängligt.
SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, tre skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35%, samt en försäljningsavdelning som förmedlar 5 800 bäddar (exklusive hotell) i området. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har en löptid på 50 år med rätt för SkiStar att förnya dem vid löptidens utgång. SkiStar utarrenderar tretton backrestauranger i Trysil till externa operatörer.
Antalet skiddagar ökade med 3,6% till 827 000. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt har ökat till 65% (60).
Trysils största marknader är Danmark och Sverige med vardera 31% av gästerna och Norge med 25% av gästerna. De danska och svenska gästerna kommer främst med egen bil. Majoriteten av de norska gästerna kommer från Oslo-området och reser därför också företrädesvis med egen bil.
Norra Tyskland och Ryssland bedöms som viktiga marknader, speciellt för framtiden. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer.
Till säsongen 2012/13 investerades 13,9 MNOK i produktförbättringar. Bl a utvecklades skidarenor för Speedski, Self Timer, parallellslalom och crossbanor. Dessutom gjordes förbättringar i alla parker; två gröna, en blå och en med både röd och svart linje. Backarna i anslutning till Park Inn Trysil Mountain Resort fick belysning varvid området runt hotellet blivit en del av utbudet vid kvällsskidåkning.
I Trysil handlar det mesta om skidåkning och till säsongen 2013/14 byggs tre nya områden, två nedfarter för terrängvågor och en för skogsåkning. Till backe nr 75 läggs rör för snöproduktion så att Eksperten kan öppnas tidigare och med bättre snöförhållanden. Restaurangen Knettsetra har genomgått en omfattande utbyggnation och upprustning. I en ny närmare 300 m2 stor restaurangflygel blir det 100 nya sittplattser. Ytterligare 100 sittplatser tillkommer utomhus tack vare en nybyggd terrass. Ombyggnationen omfattar även utökning av restaurangköket.
I Trysil finns i dagsläget ca 23 500 bäddar, varav 11 300 är kommersiella. Kommunplanen godkänner totalt 38 400 bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över 35 000 personer i timmen.
En eventuell utveckling av Airport center i närområdet kommer också innebära stora tillväxtmöjligheter på framförallt fler utländska marknader.
Beläggningsgrad Förmedlade bäddar
| 2012/13 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 5 800 |
| Beläggningsgrad, % | 65 |
| Hyrskidutrustningar, st | 6 291 |
| Skiddagar, st | 827 000 |
| Antal liftar, st | 31 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 35 200 |
| Antal nedfarter, st | 66 |
| Antal barnområden, st | 3 |
| Längsta nedfart, km | 5 |
| Total längd preparerade pister, km | 71 |
| Maximal fallhöjd, m | 685 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 100 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 2 380 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 950 000 |
| Elbelysta pister, st | 6 |
| Fun Parks, st | 3 |
En ökad efterfrågan på tomter har ökat verksamhetsårets reavinster med 17 MSEK.
FASTIGHETSUTVECKLING Affärsområde Fastighetsutveckling drivs i de helägda bolagen Fjällinvest AB i Sverige och Fjellinvest Norge AS i Norge. Bolagen äger logifastigheter, exploateringsmark samt ägarandelar i olika fastighetsbolag verksamma på SkiStars destinationer.
Uppdraget inom Affärsområde Fastighetsutveckling är att:
Affärsområde Fastighetsutveckling ökade den externa nettoomsättningen med 25 MSEK till 47 MSEK och omsättningen bestod av reavinster från försäljning av tomter och lägenheter med 27 MSEK (10), reavinster från försäljning av andelar inom SkiStar Vacation Club med 11 MSEK (11) samt övriga intäkter med 9 MSEK (1). Kostnaderna inom affärsområdet har ökat med anledning av att intressebolaget Radisson Blu Trysil redovisade ett ökat underskott, varav 12 MSEK kan betraktas som kostnader av engångskaraktär. Rörelseresultatet för affärsområdet ökade till 18 MSEK (12).
Investeringarna inom Affärsområde Fastighetsutveckling uppgick under året 38 MSEK (139) netto. Investeringarna bestod främst av ersättningsinvesteringar och förvärv av andelar i intressebolag. Under verksamhetsåret har 17 tomter sålts för 42 MSEK (16) med en reavinst om 27 MSEK (10). Andelar inom Vacation Club har sålts för 14 MSEK (14) med en reavinst om 11 MSEK (11). Den genomsnittliga vinsten per tomt under verksamhetsåret uppgick till ca 1,6 MSEK och då ingick två större tomter. En bedömd genomsnittlig reavinst per tomt på sikt är ca 1,1 MSEK.
Tillgångarna i affärsområdet består av hotellfastigheter, stugor och lägenheter, exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda fastighetsbolag. Totalt uppgår bokfört värde, per bokslutsdagen, på boendetillgångar och exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda bolag och föreningar till 925 MSEK (898). En extern marknadsvärdering av boendetillgångarna i september 2010 visade ett övervärde i
Fjällinvest AB på 230 MSEK. Exploateringsmarktillgångarna och osålda tomter uppgår till 5,4 miljoner kvm (5,5) och det bokförda värdet är 39 MSEK (45). Större delen av marktillgångarna har anskaffats långt tillbaka i tiden varför det bokförda värdet för dessa är lågt. Minskningen under året är ett resultat av försäljning av tomter. Någon marknadsvärdering är inte genomförd av dessa tillgångar då det är svårt att göra en rimlig bedömning av möjlig exploateringstakt av marktillgångarna. Utifrån egna antaganden och erfarenheter kan ca 50% av marken bebyggas, vilket utgör 2 700 000 kvm. Om marken skulle säljas som tomter skulle det innebära 2 700 tomter om 1 000 kvm per tomt.
SkiStar Vacation Club är en framtidsinriktad boendeform utifrån gästernas efterfrågan och behov. Lägenheterna delas in i veckoandelar och köparna erhåller, förutom köpt vecka, medlemskap i den internationella bytes- och förmedlingsorganisationen RCI samt medlemskap i SkiStar Vacation Club. Boendeformen ska för ägaren vara kostnadseffektiv, enkel och flexibel. Kostnads effektivitet uppnås antingen genom nyttjande av köpt vecka jämfört med att hyra motsvarande vecka, eller genom att byta veckan mot utlandsvistelse via RCI. Ägaren kan dessutom köpa billiga utlandsresor genom RCI-systemet. Genom SkiStar Vacation Club erhåller ägaren därutöver en mängd fördelar och förmåner under
vistelsen. Enkelhet uppnås genom att ägaren inte behöver ta underhållsansvar för sin andel, utan bostadsrättsföreningen, som ägarandelen ingår i, ansvarar för underhållet. Lägenheten är alltid städad, uppvärmd och klar inför ankomst. Flexibilitet uppnås genom att ägarna kan åtnjuta RCIs hela utbud på över 5 000 resmål världen över. SkiStar Vacation Club erbjuds idag i Sälen, men intentionen är att konceptet på sikt ska finnas på fler destinationer.
Under senaste verksamhetsåret såldes 15 privattomter i Sälen och Vemdalen samt två större tomter för kommersiell byggnation, en i Åre och en i Sälen. Det finns 80 privattomter kvar till försäljning i Vemdalen och Sälen. Innan jul påbörjas försäljning av 92 nyrenoverade lägenheter. I Sälen är det 32 lägenheter i Trollbäcken i Hundfjället och 24 lägenheter i Timmerbyn i Lindvallen som läggs ut till försäljning. I Vemdalen är det 14 lägenheter i Solhyllan på Vemdalsskalet och i Åre 22 lägenheter i Åre Fjällby som ska säljas.
På samtliga destinationer pågår arbete med att ta fram nya framtida utvecklingsprojekt
inom fastighetsområdet. Dessa projekt är kapitalkrävande och kommer därför i allra största möjliga utstäckning att ske tillsammans med andra investerare.
I Sälen äger SkiStar stora exploateringsområden. De projekt som kommit längst planeringsmässigt är Ski Apartment Hundfjället, ett lägenhetskomplex med ca 700 bäddar, kvarvarande etapp för lägenheter i Solbacken i Tandådalen om ca 500 bäddar, ytterligare en etapp av SkiLodge Village i Lindvallen om ca 300 bäddar samt ett lägenhetskomplex intill Experium i Lindvallen om ytterligare 500 bäddar.
I Åre är ett område i Åre Björnen detaljplanelagt, i direkt anslutning till det nya skidområdet med stolliftar, omfattande 1 500 bäddar. Projektet är delägt 50/50 med Peab. I Rödkullen är SkiStar minoritetsägare i ett större exploateringsprojekt tillsammans med två norska samarbetspartners. Området är ännu ej detaljplanelagt, men bedöms långsiktigt generera upp mot 7 000 bäddar. I centrala Åre, i direkt anslutning till Kabinbanan, äger SkiStar mark för exploatering av boende och kommersiella ytor. Området
är ännu inte detaljplanelagt, men bedöms kunna ge upp mot 1 300 bäddar.
I Vemdalen är det stor aktivitet avseende byggnationer av kommersiella bäddar bland externa investerare. På samtliga tre områden Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö byggs det nya logifastigheter för kommersiellt bruk, varav den absolut största utvecklingen sker i Skalet centrum. SkiStar äger exploateringsmark både i Vemdalsskalet och Björnrike.
I Hemsedal planläggs utveckling av ett lägenhetskomplex i ett delägt bolag omfattande ca 850 bäddar. SkiStar äger en hel del exploateringsmark i Hemsedal för framtida utveckling.
I Trysil är behovet att bygga nytt kommersiellt boende litet med tanke på ledig kapacitet i de två stora hotellen Mountain Resort Trysil och Radisson Blu Trysil, där SkiStar är hälftenägare. Exploateringsmark om totalt 8 000 kvm finns i delägda bolag.
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | Trysil | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hotell, st | 1 | 1 | – | – | 2* | 4 |
| Befintliga stugor | ||||||
| och lägenheter, st | 293 | 68 | 68 | 48 | 3 | 480 |
| Samägda befintliga stugor | ||||||
| och lägenheter, st | 180 | 7 | 8 | – | 183 | 378 |
| Markinnehav | ||||||
| (antal byggbara lgh) | ||||||
| – Klara detaljplaner | 310 | 193 | 232 | – | 16 | 751 |
| – Pågående detaljplaner | 176 | 238 | – | – | 32 | 446 |
| – Planerade detaljplaner | 190 | 278 | – | 150 | 75 | 693 |
| – Planerade översiktsplaner | 750 | – | – | 300 | – | 1050 |
*) De två hotellen i Trysil ägs till 50% via intressebolag
| Fastighetsnamn | Kommun | Område | Benämning | Byggår | Bostad, kvm | Butik, kvm Total yta, kvm | Mark, kvm Tax.värde, TSEK | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Västra Sälen 3:101 | Malung-Sälen | Lindvallen | Timmerbyn | 1999 | 584 | 584 | 2 333 | 9 584 | |
| Västra Sälen 3:102 | Malung-Sälen | Lindvallen | Timmerbyn | 1999 | 1 752 | 1 752 | 8 868 | 19 032 | |
| Västra Sälen 5:524 | Malung-Sälen | Lindvallen | Timmerbyn | 2004 | 730 | 730 | 3 118 | 10 835 | |
| Västra Sälen 5:508 | Malung-Sälen | Lindvallen | Timmerbyn | 2005 | 1 022 | 1 022 | 8 997 | 12 957 | |
| Västra Sälen 4:11 | Malung-Sälen | Lindvallen | Bruna byn | 1970 | 2 585 | 2 585 | 38 796 | 33 710 | |
| Västra Sälen 4:27 | Malung-Sälen | Lindvallen | Röda byn | 1980 | 3 752 | 3 752 | 25 199 | 34 942 | |
| Västra Sälen 3:51 | Malung-Sälen | Lindvallen | Exploateringsmark | 133 042 | 1 000 | ||||
| Västra Sälen 3:93 | Malung-Sälen | Lindvallen | Utarrenderad mark | 29 273 | 11 875 | ||||
| Västra Sälen 3:114 | Malung-Sälen | Lindvallen | Exploateringsmark | 4 838 | 1 031 | ||||
| Västra Sälen 3:115 | Malung-Sälen | Lindvallen | Exploateringsmark | 5 781 | 1 031 | ||||
| Västra Sälen 5:3 | Malung-Sälen | Lindvallen | Exploateringsmark | 1 583 457 | 372 | ||||
| Västra Sälen 5:10 | Malung-Sälen | Högfjället | Exploateringsmark | 1979 | 324 | 324 | 80 297 | 1 188 | |
| Västra Sälen 5:17 | Malung-Sälen | Högfjället | Exploateringsmark | 26 880 | 0 | ||||
| Västra Sälen 5:18 | Malung-Sälen | Högfjället | Exploateringsmark | 852 500 | 0 | ||||
| Lima Besparingsskog 1:4 | Malung-Sälen | Tandådalen | Solbacken | 2006/2007 | 4 075 | 4 075 | 21 600 | 37 291 | |
| Lima Besparingsskog 1:4 | Malung-Sälen | Tandådalen | Husvagnscamping | 1982 | 160 | 160 | 30 117 | 793 | |
| Lima besparingsskog 1:7 | Malung-Sälen | Tandådalen | Exploateringsmark | 2 260 | 719 | ||||
| Lima besparingsskog 1:18 | Malung-Sälen | Tandådalen | Exploateringsmark | 2 567 666 | 0 | ||||
| Lima Besparingsskog 2:7 | Malung-Sälen | Tandådalen | ICA/Snöloftet | 1985 | 355 | 448 | 803 | 1 648 | 5 350 |
| Lima Besparingsskog 2:13 | Malung-Sälen | Tandådalen | Poolarium/Sportvåningar | 1996 | 944 | 944 | 1 888 | 3 879 | 8 800 |
| Rörbäcksnäs 20:88 | Malung-Sälen | Hundfjället | A+B och Annexet | 1980/1996 | 1 100 | 1 100 | 3 521 | ||
| Rörbäcksnäs 20:331 | Malung-Sälen | Hundfjället | Trollbäcken | 1999 | 280 | 280 | 995 | 2 142 | |
| Rörbäcksnäs 20:332 | Malung-Sälen | Hundfjället | Trollbäcken | 1999 | 280 | 280 | 1 049 | 2 142 | |
| Rörbäcksnäs 20:333 | Malung-Sälen | Hundfjället | Trollbäcken | 1999 | 280 | 280 | 935 | 2 142 | |
| Rörbäcksnäs 20:334 | Malung-Sälen | Hundfjället | Trollbäcken | 1999 | 280 | 280 | 1 068 | 2 142 | |
| Rörbäcksnäs 20:338 | Malung-Sälen | Hundfjället | Trollbäcken | 1999 | 1 120 | 1 120 | 4 244 | 8 400 | |
| Västra Sälen 1:64 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 910 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:65 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 925 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:67 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 992 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:69 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 986 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:70 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 925 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:73 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 931 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:76 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 922 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:77 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 913 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:78 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 941 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:80 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 984 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:81 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 925 | 0 | ||||
| Västra Sälen 1:82 | Malung-Sälen | Lindvallen F | Obebyggd tomtmark | 918 | 0 | ||||
| Västra Sälen 5:557 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 080 | 743 | ||||
| Västra Sälen 5:558 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 034 | 736 | ||||
| Västra Sälen 5:559 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 071 | 742 | ||||
| Västra Sälen 5:562 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 024 | 734 | ||||
| Västra Sälen 5:563 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 225 | 764 | ||||
| Västra Sälen 5:564 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 156 | 754 | ||||
| Västra Sälen 5:565 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 110 | 747 | ||||
| Västra Sälen 5:566 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 178 | 757 | ||||
| Västra Sälen 5:567 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 200 | 761 | ||||
| Västra Sälen 5:568 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 242 | 767 | ||||
| Västra Sälen 5:569 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 051 | 738 | ||||
| Västra Sälen 5:570 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 2 383 | 938 | ||||
| Västra Sälen 5:571 | Malung-Sälen | Lindvallen V1 | Obebyggd tomtmark | 1 854 | 859 | ||||
| Västra Sälen 5:572 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 271 | 851 | ||||
| Västra Sälen 5:573 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 290 | 854 | ||||
| Västra Sälen 5:574 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 111 | 827 | ||||
| Västra Sälen 5:575 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 033 | 815 | ||||
| Västra Sälen 5:576 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 183 | 838 | ||||
| Västra Sälen 5:577 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 049 | 818 | ||||
| Västra Sälen 5:578 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 001 | 811 | ||||
| Västra Sälen 5:579 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 068 | 821 | ||||
| Västra Sälen 5:580 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 913 | 797 | ||||
| Västra Sälen 5:581 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 305 | 856 | ||||
| Västra Sälen 5:582 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 076 | 822 | ||||
| Västra Sälen 5:583 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 955 | 804 | ||||
| Västra Sälen 5:584 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 096 | 825 | ||||
| Västra Sälen 5:585 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 100 | 826 | ||||
| Västra Sälen 5:586 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 184 | 838 | ||||
| Västra Sälen 5:587 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 223 | 844 | ||||
| Västra Sälen 5:588 | Malung-Sälen | Lindvallen V2 | Obebyggd tomtmark | 1 227 | 845 | ||||
| Västra Sälen 5:589 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 453 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:590 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 464 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:591 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 501 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:592 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 510 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:593 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 508 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:594 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 469 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:595 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 489 | 502 |
| Fastighetsnamn | Kommun | Område | Benämning | Byggår | Bostad, kvm | Butik, kvm Total yta, kvm | Mark, kvm Tax.värde, TSEK | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Västra Sälen 5:596 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 493 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:597 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 450 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:598 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 431 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:599 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 477 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:600 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 516 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:601 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 493 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:602 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 522 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:603 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 501 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:604 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 479 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:605 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 494 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:606 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 494 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:607 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 483 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:608 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 481 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:609 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 479 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:610 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 418 | 502 | ||||
| Västra Sälen 5:611 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 487 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:612 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 484 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:613 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 538 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:614 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 518 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:615 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 483 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:616 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 432 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:617 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 494 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:618 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 467 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:619 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 443 | 773 | ||||
| Västra Sälen 5:620 | Malung-Sälen | Högfjället | Obebyggd tomtmark | 539 | 502 | ||||
| Lien 1:10 | Åre | Åre | Exploateringsmark | 1910/1975 | 181 | 181 | 922 | 809 | |
| Lien 2:33 | Åre | Åre | Exploateringsmark | 21 428 | 0 | ||||
| Lien 2:37 | Åre | Åre | Fjällbyn centrumhus | 1983 | 2 818 | 2 818 | 3 630 | 23 533 | |
| Lien 2:38 | Åre | Åre | Fjällbyn skidåkarhuset | 1986 | 263 | 420 | 683 | 967 | 6 797 |
| Lien 2:41 | Åre | Åre | Fjällbyn 300-längan | 1979 | 946 | 946 | 2 459 | 10 989 | |
| Hamre 1:101 | Åre | Duved | Hotell Renen | 1987 | 2 540 | 2 540 | 2 891 | 5 390 | |
| Åre-Svedje 1:96 | Åre | Åre Björnen | Uttern | 1982 | 360 | 554 | 914 | 4 997 | 6 371 |
| Åre-Svedje 1:143 | Åre | Åre Björnen | Björnen centrumhus | 1988 | 1 014 | 1 014 | 7 723 | 8 090 | |
| Vemdalens Kyrkby 56:56 | Härjedalen | Vemdalen | Sörgårdarna | 2004-2007 | 5 036 | 5 036 | 30 588 | 21 372 | |
| Vemdalens Kyrkby 57:112 | Härjedalen | Vemdalen | Solhyllan | 2004 | 560 | 560 | 1 180 | 4 079 | |
| Vemdalens Kyrkby 57:113 | Härjedalen | Vemdalen | Solhyllan | 2004 | 560 | 560 | 1 538 | 4 025 | |
| Vemdalens Kyrkby 43:310 | Härjedalen | Björnrike | Exploateringsmark | 45 460 | 0 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:310 | Härjedalen | Björnrike | Exploateringsmark | 6 948 | 90 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:420 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 336 | 1 040 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:421 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 061 | 1 560 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:529 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 505 | 460 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:531 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 636 | 469 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:534 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 438 | 455 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:537 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 386 | 452 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:538 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 535 | 414 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:539 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 318 | 447 | ||||
| Vemdalens Kyrkby 43:540 | Härjedalen | Björnrike | Obebyggd tomtmark | 1 244 | 442 | ||||
| 29 404 | 6 863 | 36 267 | 5 644 485 | 354 441 | |||||
| Exploateringsmark | Malung-Sälen | Lindvallen | 2 686 795 | 4 622 | |||||
| Malung-Sälen | Tandådalen | 2 569 926 | 719 | ||||||
| Åre | Åre | 22 350 | 809 | ||||||
| Härjedalen | Björnrike | 52 408 | 90 | ||||||
| 5 331 479 | 6 240 | ||||||||
| Obebyggd tomtmark | Malung-Sälen | Lindvallen | 46 965 | 24 132 | |||||
| Högfjället | 15 490 | 22 026 | |||||||
| Härjedalen | Björnrike | 12 459 | 5 739 |
| Kommun | Område | Benämning | Byggår | Bostad, kvm | Butik, kvm | Total yta, kvm | Mark, kvm | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Trysil | Turistsenter | Velkomstgaarden | 2006 | 94 | 1 200 | 1 294 | 0 | |
| Trysil | Skihytta | Idrettshytta | 1956 | 180 | 180 | 0 | ||
| Trysil | Fageråsen | Aaasgard fjelltun | 2007 | 1 240 | 1 240 | 1 640 | ||
| Trysil | Fageråsen | Aaasgard fjelltun | w | 0 | 5 600 | |||
| Hemsedal | Veslestölen | Veslestölen | 2001 | 760 | 760 | 2 000 | ||
| Hemsedal | Skisenter | Alpinlodgen | 2008 | 7 400 | 3 600 | 11 000 | 30 000 | |
| 9 674 | 4 800 | 14 474 | 39 240 | |||||
| Exploateringsmark | Trysil | Fageråsen | Aaasgard fjelltun | 5 600 | ||||
| Hemsedal | Skisenter | Alpinlodgen | 20 000 | |||||
| 25 600 |
74 914 51 897
Styrelsen och verkställande direktören för SkiStar AB (publ), org. nr. 556093-6949, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2012 – 31 augusti 2013.
Bolagets firma är SkiStar AB (publ). Bolaget har sitt säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen med postadress 780 67 Sälen.
SkiStar driver alpin skidverksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Trysil och Hemsedal i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden, Destinationerna och Fastighets utveckling. Destinationerna delas in i Sverige och Norge och verksamheten omfattar i huvudsak skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning. Fastighetsutveckling omfattar byggnationer och exploatering.
Visionen är att SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
SkiStars B-aktie är sedan 1994 noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Per den 31 augusti 2013 var antalet aktieägare enligt Euroclear Sweden AB 31 162 st (16 648), den stora ökningen beror på att Investment AB Öresund har delat ut 2 381 852 SkiStar-aktier till sina aktieägare. Större ägare är Mats Paulsson inkl bolag och familj med 21,46% av kapitalet och 44,64% av rösterna, Erik Paulsson inkl bolag och familj med 19,25% av kapitalet och 13,56% av rösterna samt Lima Jordägande Socknemän med 4,69% av kapitalet och 3,30% av rösterna. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Investment AB Öresund minskat sitt innehav kraftigt genom att dela ut SkiStar-aktier till sina aktieägare, även Lannebo Småbolag Fonder och Handelsbanken Fonder har minskat sina innehav. JPM Chase NA, Mats Qviberg med familj, Fjärde AP-fonden och Banque Öhman S.A. har ökat sina innehav. Bland nya större ägare märks AMF Aktiefond, med 300 000 B-aktier, och Catella Sverige Select, med 200 000 B-aktier.
Antal aktier uppgår till 39 188 028 st varav 1 824 000 utgör A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 st utgör B-aktier med en röst per aktie. Högsta noterade aktiekursen under verksamhetsåret var 89 SEK noterad den 20 februari 2013 och den lägsta noterade aktiekursen var 72:50 SEK noterad den 24 juni 2013. Aktiekursen på bokslutsdagen när börsen stängdes var 81 SEK. På årsstämman den 8 december 2012 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier. Bemyndigandet gäller till nästkommande årsstämma. Styrelsen hade inte genomfört några återköp fram till avgivandet av denna årsredovisning.
Under säsongen 2012/13 ökade försäljningen av SkiPass i Sverige med 12% till 1 267 MSEK (1 132) enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation). Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Sverige var 3,3%. I Norge ökade försäljningen av SkiPass under vintersäsongen 2012/13 med 14% till 980 MNOK (860) enligt Alpinanleggenes Landsforening. Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Norge var 2,2%.
Koncernens nettoomsättning ökade under verksamhetsåret till 1 665 MSEK (1 552), resultatet före skatt ökad till 160 MSEK (139) och resultatet efter skatt minskade, pga den högre skatte belastningen, till 137 MSEK (157). Vinsten per aktie uppgick till 3:49 SEK (3:99). Efter två år av nedgång innebar den senaste vintern ett trendbrott och ett steg mot att uppnå lönsamhetsmålen igen. Samtliga lovperioder jul/nyår, sportlov och påsklov uppvisar ökade besöksvolymer och högre intäkter. Perioderna mellan nyår och sportlov samt mellan sportlov och påsk har varit något svagare än året innan. Begränsade möjligheter för ledighet i skolorna är en anledning till det ändrade beteendet.
Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick till 219 MSEK (211) inklusive outnyttjade krediter om 193 MSEK (170). Den genomsnittliga räntebärande nettoskulden minskade med 4 MSEK till 2 072 MSEK och soliditeten ökade till 38% (36). Den genomsnittliga räntekostnaden (räntenetto/genomsnittlig räntebärande nettoskuld) uppgick under verksamhetsåret till 3,1% (2,9). Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 6% (5), avkastningen på eget kapital minskade till 9% (11) och rörelsemarginalen ökade till 13% (12).
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 363 MSEK (332) och efter förändring av rörelsekapital till 399 MSEK (311). Periodens kassaflöde efter investeringsverksamheten var 255 MSEK (-11).
Investeringarna uppgick under perioden till 183 MSEK brutto och 144 MSEK netto. Investeringarna delas in i Affärsområde Destinationerna, som utgörs av investeringar i koncernens skidanläggningar (liftar, pister, snösystem m m) och Affärsområde Fastighetsutveckling som är investeringar i fastighetsbolag, byggnader och mark för eventuell framtida exploatering och avyttring. Investeringarna inom Affärsområde Destinationerna uppgick till 106 MSEK netto och omfattade främst ersättningsinvesteringar, förstärkning av koncernens snösystem samt påbörjade investeringar inför vintersäsongen 2013/14. Investeringarna inom Affärsområde Fastighetsutveckling uppgick netto till
38 MSEK och avsåg ersättningsinvesteringar samt förvärv i andelar av intressebolag.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser. SkiStar erbjuder danska gäster att betala i sin hemvaluta (DKK) och nettoflödet av DKK valutsäkras delvis. För ytterligare information hänvisas till not 32.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassa flöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Den räntebärande nettoskulden uppgick den 31 augusti till 1 986 MSEK varav 800 MSEK har säkrats genom räntederivat på 5 år och 10 år. För ytter ligare information hänvisas till not 32.
Medelantalet anställda ökade med 34 personer till 1 085 personer. På varje destination finns en uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa grupper samordnas centralt och har gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. Kostnaderna för kompetensutveckling har under verksamhetsåret uppgått till 3 MSEK (3) och utgörs främst av intern utbildning. Personalomsättningen bland fast anställda under året visar att 41 personer påbörjat och 31 personer avslutat sin anställning i SkiStar (22 resp 38). Styrelsens förslag till riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare inför beslut på årsstämman i december 2013 kommer att överensstämma med de riktlinjer som hittills gällt och som anges i not 8.
SkiStars verksamhet har viss miljöpåverkan. Bolaget arbetar aktivt för att verksamhetens miljöpåverkan ska minimeras. Ett gemensamt miljöledningssystem och en grundläggande policy är utgångspunkten i miljöarbetet. Miljöpolicyn innebär att SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att erbjuda gästerna en minnesvärd vinterupplevelse. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästerna uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2 ) som verksamheten ger upphov till och mäter årligen hur mycket CO2 som verksamheten släpper ut i förhållande till omsättningen. För verksamhetsåret 2012/13 släppte SkiStar ut 5,6 ton CO2 / MSEK (5,2), ökningen beror främst på utökad pistarea. Den 22 augusti 2006 godkändes det energiledningssystem avseende snötillverkning på de svenska destinationerna, som SkiStar införde under 2005/06, av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50.
De risker och osäkerhetsfaktorer som beskrivs nedan omfattar både moderbolaget och koncernen. Antal besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter, med svag tillgång på kyla och natursnö till julveckan, ger lägre efterfrågan. En lägre efterfrågan kan även uppstå under vintrar med långvarig kyla och ett bra snöläge i de södra befolkningstäta delarna av Skandinavien, då snö, kyla och skidåkning erbjuds närmare hemorten. SkiStar möter riskerna genom ständig utveckling av snösystemen för att säkerställa skidåkning samt att genom strategisk försäljning säkerställa att övervägande boendekapacitet är uppbokad innan julveckan, då högsäsongen börjar.
De inhemska valutornas rörlighet mot andra valutor påverkar människors resmönster och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars destinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStars resultat påverkas också av förändringar i ränteläget i Norden, då det allmänna ränteläget påverkar människors disponibla inkomst och konsumtionsutrymme.
I Regeringens budgetproposition framgår att reglerna om skattefrihet för fastighetsinkomster från specialtaxerade fastigheter ska tas bort. SkiStar har i sin svenska verksamhet tillämpat dessa regler. Förändringen innebär att från verksamhetsåret 2014/15 kommer hela resultatet i SkiStars svenska verksamhet att beskattas. SkiStar AB har samtidigt drygt 800 MSEK i outnyttjade underskottsavdrag innebärande att bolaget inte kommer att betala skatt under ett antal år.
SkiStar har av CA Fastigheter stämts solidariskt tillsammans med två före detta styrelseledamöter i Spray AB med anledning av en företagsförsäljning som ägde rum innan SkiStar förvärvade Spray AB år 2003. CA yrkar på att affären ska återgå för motsvarande köpeskillingen 17 MSEK plus ränta. SkiStar har inte reserverat några kostnader med anledning av stämningen eftersom det inte anses sannolikt att CA ska vinna framgång.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 1 148 MSEK (1 076) och resultatet före skatt till 147 MSEK (440). Föregående års resultat påverkades positivt under fjärde kvartalet p g a upplösning av överavskrivningar med 301 MSEK. I moderbolaget drivs merparten av den svenska verksamheten. Från och med verksamhetsåret 2008/09 bedrivs dock fastighetsverksamheten i det helägda dotterbolaget Fjällinvest AB.
Avsnittet kring bolagsstyrning återfinns i en separat bolagsstyrningsrapport.
Managementavtalet med Andermatt löpte ut under september månad. Omförhandling av ett nytt avtal, mer inriktat på stöd inom marknadsföring, försäljning och IT, pågår.
Det ovanligt vackra vädret under sommaren har kortsiktigt inneburit en lägre bokningsingång under sommaren, men sedan mitten av september har bokningen tagit fart igen. Flera omvärldsfaktorer är positiva inför den kommande säsongen; bra förhållanden på samtliga destinationer under föregående vinter, den fina sommaren som ger ökad prioritet för skidresor, ett positivare ekonomiskt klimat samt något svagare kronkurser (NOK och SEK mot DKK och Euro). Bokningsläget är 1% bättre jämfört med samma period föregående år. Kalendern över jul och nyår är fördelaktig med maximalt antal lediga dagar. Påsken ligger sent i april, vilket innebär en bra potential genom en lång högsäsong samtidigt som en sen påsk innebär att det endast blir en påskvecka, då i princip alla skolor har lov den första påskveckan. Skidanläggningsinvesteringarna, som beräknas uppgå till 142 MSEK, utgörs i huvudsak av ersättningsinvesteringar omfattande bl a en värmestuga i Vemdalen, förstärkt snösystem och en ny släplift i Sälen samt kapitalinsats i bolag som bygger tre nya stolliftar i Åre.
Investeringarna inom Fastighetsutveckling beräknas uppgå till 38 MSEK och de omfattar ersättningsinvesteringar, förvärv av aktier i intressebolag, markförvärv i Hemsedal och upprustning av lägenheter för försäljning. Från i höst finns drygt 90 lägenheter till försäljning i Sälen, Vemdalen och Åre. Därutöver finns 80 osålda tomter.
I Regeringens budgetproposition framgår att reglerna om skattefrihet för fastighetsinkomster från specialtaxerade fastigheter ska tas bort. SkiStar har i sin svenska verksamhet tilllämpat dessa regler. Förändringen innebär att från verksamhetsåret 2014/15 kommer hela resultatet i SkiStars svenska verksamheten att beskattas. SkiStar AB har samtidigt drygt 800 MSEK i outnyttjade underskottsavdrag innebärande att bolaget inte kommer att betala skatt under ett antal år.
| 2012/13 | 2011/12 | |
|---|---|---|
| September-november | -268 594 | -261 598 |
| December-februari | 415 675 | 377 983 |
| Mars-maj | 185 793 | 183 033 |
| Juni-augusti | -172 887 | -160 795 |
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst. Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel 1 019 448 277, disponeras enligt följande:
| Summa | 1 019 448 277 |
|---|---|
| (Varav överkursfond | 4 242 533) |
| Balanseras i ny räkning | 921 478 207 |
| Utdelning 39 188 028 aktier x 2:50 kr | 97 970 070 |
Logi 12%
Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
VINST PER AKTIE EFTER FULL KONVERTERING Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare justerat för räntekostnader efter skatt som löper på konvertibla lån dividerat med antal aktier efter full konvertering av tecknade konvertibler.
KASSAFLÖDE Kassaflöde före förändring av rörelsekapital.
KASSAFLÖDE PER AKTIE Kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
P/E-TAL Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med vinsten per aktie efter skatt.
KURS/KASSAFLÖDE Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med kassaflöde per aktie.
KURS/EGET KAPITAL Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med eget kapital per aktie.
AKTIENS DIREKTAVKASTNING Utdelning dividerat med aktiekurs.
SKULDSÄTTNINGSGRAD Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital definieras som tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
BRUTTOMARGINAL Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
RÖRELSEMARGINAL Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till omsättning.
NETTOMARGINAL Resultat före skatt i förhållande till omsättning.
BALANSLIKVIDITET Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej utnyttjade krediter i förhållande till kortfristiga skulder.
KASSALIKVIDITET Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej nyttjade krediter med avdrag för varulager i förhållande till kortfristiga skulder.
SLAO Svenska Liftanläggningars Organisation.
ALF Alpinanleggenes Landsforening.
SKIPASS Passerkort för tillträde till skidåkningen.
SKIDDAG En dags skidåkning med ett SkiPass.
OBJEKTSDYGN Ett bokat dygn i en stuga, lägenhet eller hotell.
| FEMÅRSÖVERSIKT | 2012/13 | 2011/12 | 2010/11 | 2009/10 | 2008/09 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat | Nettoomsättning, MSEK | 1 665 | 1 552 | 1 574 | 1 688 | 1 635 |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 706 | 1 573 | 1 598 | 1 728 | 1 642 | |
| Resultat före avskrivningar, MSEK | 438 | 412 | 454 | 363 | 370 | |
| Resultat före skatt, MSEK | 160 | 139 | 189 | 347 | 302 | |
| Resultat efter skatt, MSEK | 137 | 157 | 181 | 334 | 273 | |
| Kassaflöde | Kassaflöde före rörelsekapitalets förändring, MSEK | 363 | 332 | 370 | 534 | 502 |
| Kassaflöde efter rörelsekapitalets förändring, MSEK | 399 | 311 | 365 | 490 | 493 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten, MSEK | 255 | -11 | 6 | 247 | 157 | |
| Lönsamhet | Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6 | 5 | 7 | 11 | 11 |
| Avkastning på eget kapital, % | 9 | 11 | 12 | 23 | 21 | |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6 | 5 | 6 | 10 | 10 | |
| Bruttomarginal, % | 26 | 27 | 29 | 34 | 36 | |
| Rörelsemarginal, % | 13 | 12 | 15 | 21 | 22 | |
| Nettomarginal, % | 10 | 9 | 12 | 20 | 18 | |
| Investeringar | Brutto, MSEK | 183 | 360 | 386 | 331 | 411 |
| Netto, MSEK | 144 | 322 | 359 | 243 | 343 | |
| Finansiell ställning | Balansomslutning, MSEK | 3 894 | 4 002 | 3 892 | 3 726 | 3 669 |
| Eget kapital, MSEK | 1 482 | 1 457 | 1 466 | 1 497 | 1 372 | |
| Soliditet, % | 38 | 36 | 38 | 40 | 37 | |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,4 | 1,6 | 1,5 | 1,3 | 1,5 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 3,3 | 3,0 | 4,7 | 11,2 | 5,1 | |
| Likviditet | Balanslikviditet, % | 50 | 48 | 131 | 205 | 182 |
| Kassalikviditet, % | 43 | 41 | 114 | 185 | 163 | |
| Personal | Medelantal anställda | 1 085 | 1 051 | 1 099 | 1 118 | 1 120 |
| Nettoomsättning per anställd, TSEK | 1 535 | 1 477 | 1 402 | 1 510 | 1 460 |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | NOT | -2013-08-31 | -2012-08-31 | |
| Nettoomsättning | 2 | 1 665 285 | 1 551 861 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 40 955 | 21 397 | |
| Summa rörelsens intäkter | 3 | 1 706 240 | 1 573 258 | |
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -137 298 | -139 023 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -601 808 | -559 496 | |
| Personalkostnader | 5,8 | -504 127 | -454 672 | |
| Andelar i intressebolags resultat | 16 | -25 274 | -8 211 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -218 611 | -222 485 | |
| Rörelseresultat | 219 122 | 189 371 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång | 33 | 227 | 2 933 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 34 | 10 444 | 16 369 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 35 | -69 806 | -70 050 | |
| Resultat före skatt | 159 987 | 138 623 | ||
| Skatt | 11 | -23 380 | 17 925 | |
| Årets resultat | 136 607 | 156 548 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 13 830 | -22 557 | ||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatt kassaflödessäkringar | -3 647 | 6 086 | ||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | -24 859 | -12 863 | ||
| Årets övriga totalresultat | -14 676 | -29 334 | ||
| Årets summa totalresultat | 121 931 | 127 214 | ||
| Årets resultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 136 902 | 156 548 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -295 | |||
| Årets resultat | 136 607 | 156 548 | ||
| Årets totalresultat hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 122 226 | 127 214 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -295 | - | ||
| Årets totalresultat | 121 931 | 127 214 | ||
| Resultat per aktie | Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | 3:49 | 3:99 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 3:49 | 3:99 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 12 | 39 188 028 | 39 188 028 | |
| Antal aktier efter utspädning, st | 12 | 39 188 028 | 39 438 028 |
| 2012/13 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | |||
| Rörelsens intäkter, TSEK | 60 704 | 967 859 | 616 139 | 61 538 1 706 240 | |||
| Rörelseresultat, TSEK | -252 816 | 430 241 | 199 026 | -157 329 | 219 122 | ||
| Rörelsemarginal, % | neg | 45 | 32 | neg | 13 |
| 2011/12 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | |||
| Rörelsens intäkter, TSEK | 44 314 | 895 713 | 588 280 | 44 951 1 573 258 | |||
| Rörelseresultat, TSEK | -247 328 | 391 030 | 194 544 -148 875 | 189 371 | |||
| Rörelsemarginal, % | neg | 44 | 34 | neg | 12 |
| TILLGÅNGAR, TSEK | NOT | 2013-08-31 | 2012-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 202 103 | 211 650 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 2 931 034 | 3 016 794 | |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 22 015 | 33 793 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 244 383 | 275 780 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 84 636 | 90 839 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 138 870 | 97 555 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 623 041 | 3 726 411 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| -Varulager | Handelsvaror | 61 550 | 66 238 | |
| 61 550 | 66 238 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 30 682 | 34 822 |
| Skattefordringar | 29 810 | 33 369 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 79 246 | 70 133 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 43 336 183 074 |
29 751 168 075 |
|
| Likvida medel | Kassa och bank | 26 277 | 41 131 | |
| Summa omsättningstillgångar | 270 901 | 275 444 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 893 942 | 4 001 855 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | Aktiekapital | 22 | 19 594 | 19 594 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 397 573 | 397 573 | ||
| Reserver | -33 711 | -19 101 | ||
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 1 097 394 | 1 058 462 | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 480 850 | 1 456 528 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 291 | - | ||
| Summa eget kapital | 1 482 141 | 1 456 528 | ||
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 435 635 | 1 571 611 |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 5 607 | 2 932 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga avsättningar | 28 | 708 | 554 |
| Övriga finansiella skulder | 32 | 9 843 | 22 557 | |
| Övriga icke räntebärande skulder | 5 053 | - | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 26 039 | 27 616 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 482 885 | 1 625 270 | ||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 666 171 | 673 685 |
| Förlagslån | 24, 25 | - | 29 997 | |
| Leverantörskulder | 36 | 64 974 | 43 315 | |
| Skatteskulder | 18 908 | 13 076 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 79 335 | 71 503 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 99 528 | 88 481 | |
| Summa kortfristiga skulder | 928 916 | 920 057 | ||
| Summa skulder | 2 411 801 | 2 545 327 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 893 942 | 4 001 855 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | Ställda säkerheter | 30 | 1 521 331 | 1 653 549 |
| Eventualförpliktelser | 30 | 425 277 | 384 747 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, TSEK | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Säkringsreserver | Balanserade vinstmedel och årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2011-09-01 | 19 594 | 397 573 | 10 233 | 1 039 072 | 1 466 472 | - | 1 466 472 | |
| Årets resultat | 156 548 | 156 548 | 156 548 | |||||
| Årets övriga totalresultat * | -12 863 | -16 471 | -29 334 | -29 334 | ||||
| Årets totalresultat | - | - | -12 863 | -16 471 | 156 548 | 127 214 | - | 127 214 |
| Utdelning | -137 158 | -137 158 | -137 158 | |||||
| Utgående eget kapital 2012-08-31 | 19 594 | 397 573 | -2 630 | -16 471 | 1 058 462 | 1 456 528 | - | 1 456 528 |
| Ingående eget kapital 2012-09-01 | 19 594 | 397 573 | -2 630 | -16 471 | 1 058 462 | 1 456 528 | - | 1 456 528 |
| Årets resultat | 136 902 | 136 902 | -295 | 136 607 | ||||
| Årets övriga totalresultat * | -24 793 | 10 183 | -14 610 | -66 | -14 676 | |||
| Årets totalresultat | - | - | -24 793 | 10 183 | 136 902 | 122 292 | -361 | 121 931 |
| Förvärv utan bestämmande inflytande | 1652 | 1 652 | ||||||
| Utdelning | -97 970 | -97 970 | -97 970 | |||||
| Utgående eget kapital 2013-08-31 | 19 594 | 397 573 | -27 423 | -6 288 | 1 097 394 | 1 480 850 | 1 291 | 1 482 141 |
* Poster som kan omföras till periodens resultat
| TSEK | NOT | 2012-09-01 -2013-08-31 |
2011-09-01 -2012-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 159 987 | 138 623 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 206 752 | 222 559 | |
| 366 739 | 361 182 | |||
| Betald skatt | -3 884 | -29 548 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
362 855 | 331 634 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | 7 866 | -98 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | -22 886 | -3 297 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | 51 230 | -16 961 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 399 065 | 311 278 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | 294 | - |
| Avyttring av dotterföretag, netto likvidpåverkan | 31 | - | - | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -9 090 | -18 507 | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -128 785 | -203 572 | ||
| Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | -45 020 | -136 339 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 38 843 | 13 589 | ||
| Avyttring av finansiella tillgångar | - | 22 634 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -143 758 | -322 195 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | - | 150 477 | |
| Amortering av lån | -169 588 | - | ||
| Utbetald utdelning | -97 970 | -137 158 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -267 558 | 13 319 | ||
| Årets kassaflöde | -12 251 | 2 402 | ||
| Likvida medel vid årets början | 41 131 | 39 819 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | -2 603 | -1 090 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 26 277 | 41 131 |
KASSAFLÖDE
efter investeringsverksamheten, MSEK
| TSEK | NOT | 2012-09-01 -2013-08-31 |
2011-09-01 -2012-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 1 148 299 | 1 076 038 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 24 504 | 5 990 | |
| Summa rörelsens intäkter | 2,3 | 1 172 803 | 1 082 028 | |
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -83 256 | -77 134 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -479 533 | -450 735 | |
| Personalkostnader | 5,8 | -347 382 | -304 628 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | 9 | -124 690 | -126 818 | |
| Rörelseresultat | 137 942 | 122 713 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång | 33 | 384 | -93 |
| Resultat från andelar i koncernbolag | 10 | 37 215 | 36 365 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter, externa | 34 | 5 349 | 10 602 | |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 34 | 2 502 | 11 241 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter, externa | 35 | -35 410 | -40 278 | |
| Räntekostnader, koncernbolag | 35 | -660 | -831 | |
| Resultat efter finansiella poster | 147 322 | 139 719 | ||
| Bokslutsdispositioner | 23 | - | 300 776 | |
| Resultat före skatt | 147 322 | 440 495 | ||
| Skatt | 11 | 12 171 | -45 089 | |
| Årets resultat | 159 493 | 395 406 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 11 948 | -10 944 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt i kassaflödessäkringar | -3 097 | 2 878 |
| Årets övriga totalresultat | 8 851 | -8 066 |
| Årets summa totalresultat | 168 344 | 387 340 |
| TILLGÅNGAR , TSEK | NOT | 2013-08-31 | 2012-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 34 501 | 32 735 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 558 932 | 1 604 780 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | Andelar i koncernbolag | 15 | 249 635 | 249 635 |
| Andelar i intressebolag | 16 | 8 668 | 7 826 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 12 971 | 10 513 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 88 059 | 98 595 | |
| Fordringar på koncernbolag | 27 | 331 225 | 481 520 | |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 2 283 991 | 2 485 604 | ||
| Omsättningstillgångar -Varulager |
Handelsvaror | 46 872 | 50 517 | |
| 46 872 | 50 517 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 29 638 | 19 691 |
| Skattefordringar | 22 167 | 22 143 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 40 586 | 43 377 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 40 555 | 18 967 | |
| 132 946 | 104 178 | |||
| -Likvida medel | Kassa och bank | 2 859 | 3 409 | |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 182 677 | 158 104 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 466 668 | 2 643 708 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | 22 | |||
| -Bundet eget kapital | Aktiekapital | 19 594 | 19 594 | |
| Reservfond | 25 750 45 344 |
25 750 45 344 |
||
| -Fritt eget kapital | Överkursfond | 4 242 | 4 242 | |
| Balanserade vinstmedel | 855 713 | 549 426 | ||
| Årets resultat | 159 493 | 395 406 | ||
| Summa eget kapital | 1 019 448 1 064 792 |
949 074 994 418 |
||
| Obeskattade reserver | 23 | - | - | |
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Skulder till koncernbolag | 27 | 43 734 | 24 176 |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 730 502 | 1 125 597 | |
| -Avsättningar | Avsättningar för pensioner | 26 | 3 492 | 398 |
| Övriga avsättningar | 28 | 708 | 554 | |
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga icke räntebärande skulder | 112 | 10 944 | |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 125 978 | 146 334 | |
| Summa långfristiga skulder | 904 305 | 1 308 003 | ||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 24, 25 | 340 000 | 144 997 |
| Leverantörskulder | 36 | 44 646 | 28 832 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 54 632 | 114 755 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 58 293 | 52 703 | |
| Summa kortfristiga skulder | 497 571 | 341 287 | ||
| Summa skulder | 1 401 876 | 1 649 290 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 466 668 | 2 643 708 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 537 346 | 650 167 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 779 137 | 911 089 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Balanserade | Årets | Totalt | |||||
| MODERBOLAGET, TSEK | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Säkringsreserver | vinstmedel | resultat | eget kapital |
| Ingående eget kapital 2011-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | - | 694 650 | - | 744 236 |
| Årets resultat | 395 406 | 395 406 | |||||
| Årets övriga totalresultat | -8 066 | -8 066 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | -8 066 | - | 395 406 | 387 340 |
| Utdelning | -137 158 | -137 158 | |||||
| Utgående eget kapital 2012-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | -8 066 | 557 492 | 395 406 | 994 418 |
| Ingående eget kapital 2012-09-01 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | -8 066 | 952 898 | - | 994 418 |
| Årets resultat | 159 493 | 159 493 | |||||
| Årets övriga totalresultat | 8 851 | 8 851 | |||||
| Årets totalresultat | - | - | - | 8 851 | - | 159 493 | 168 344 |
| Utdelning | -97 970 | -97 970 | |||||
| Utgående eget kapital 2013-08-31 | 19 594 | 25 750 | 4 242 | 785 | 854 928 | 159 493 | 1 064 792 |
| TSEK | NOT | 2012-09-01 -2013-08-31 |
2011-09-01 -2012-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 147 322 | 139 719 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 105 953 | 126 605 | |
| 253 275 | 266 324 | |||
| Betald skatt | -217 | -265 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 253 058 | 266 059 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | 3 646 | -2 447 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | 106 585 | -4 147 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | -42 061 | 61 983 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 321 228 | 321 448 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -13 212 | -18 518 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -76 740 | -115 086 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 31 941 | - | ||
| Förvärv av finansiella tillgångar | -8 786 | -62 366 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | - | 300 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -66 797 | -195 670 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | - | 115 000 | |
| Amortering av låneskulder | -157 011 | -103 520 | ||
| Utbetald utdelning | -97 970 | -137 158 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -254 981 | -125 678 | ||
| Årets kassaflöde | -550 | 100 | ||
| Likvida medel vid årets början | 3 409 | 3 309 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 2 859 | 3 409 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, i förekommande fall med avdrag för avskrivningar, om inget annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att koncernledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 september 2012. Övriga ändrade och nya IFRS med tillämpning från och med 1 september 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen avser hur poster inom övrigt totalresultat ska presenteras. Posterna ska delas upp i två kategorier; dels poster som kommer att omklassificeras till årets resultat, dels poster som inte kommer att omklassificeras. Poster som kommer att omklassificeras är omräkningsdifferenser. Poster som inte omklassificeras är aktuariella vinster och förluster.
Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas fr o m 1 juli 2012 med retroaktiv verkan.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med förslag på tillämpning senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "Fair Value Option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassi ficering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s k "Fair Value Option". För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Tillämpningen av IFRS 9 beräknas för närvarande inte få någon väsentlig effekt på redovisningen.
Effekten av följande framtida ändringar av redovisningsprinciperna kommer påverka koncernens balansräkning och soliditet. Utredning kring klassificeringen av intressebolagen fortsätter varför ett belopp i dagsläget inte kan bedömas med rimlig precision:
Effekten av de följande framtida ändringarna av redovisningsprinciper kan i dagsläge inte bedömas med rimlig precision:
IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities. Ny standard för upplysningar för alla typer av investeringar i andra företag. Standarden kommer att träda i kraft 2014.
Övriga kommande, ändrade och nya IFRS bedöms inte ha någon påverkan på bolagets redovisning.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet, de resultatmått som följs upp är rörelsesegmentets rörelseresultat. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegmentet. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från SkiStar AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s k förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100% av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 september 2004 och 31 augusti 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 september 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 september 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden som "Andel i intresseföretags resultat". Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresse företag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Transaktioner, med undantag av emissionsutgifter
som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i årets resultat i koncernen.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i årets resultat i koncernen.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas när tjänsten är utförd. En delvis utförd tjänst redovisas i årets resultat baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
Hyresintäkter från uthyrning av rörelselokaler redovisas linjärt i årets resultat baserat på villkoren i hyresavtalet.
Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden och i en del fall linjärt under perioden december-april då tillgångarna används. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgiften. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Endast operationell leasing förekommer.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, räntekuponger på ränteswapar, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument samt lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, ränteswapar, terminskontrakt samt låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala även om faktura ännu inte är skickad. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning för koncernen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 32.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För egetkapitalinstrument som klassi ficeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig eller utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad i övrigt totalresultat till årets resultat. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat.
Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningen bl a utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisningen därefter. De finansiella instrumenten redovisas därefter beroende av hur de finansiella instrumenten har klassificerats enligt nedan:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar klassificeras i kategorin låneford ringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändring redovisad i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster som redovisas i årets resultat.
Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från rapporten över finansiell ställning för koncernen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till årets resultat.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Skulder klassi ficeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom kortfristig upplåning och hanteras av Ekonomi- och finansdirektören. Enligt finanspolicyn är målsättningen för den långfristiga skuldportföljen att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara kortsiktig. Då marknads- och ränteläget av företaget anses påkalla detta kan derivatinstrument som exemplevis ränteswapkontrakt användas för att hantera ränterisken och då kan längre räntebindningstider på 3-10 år förekomma.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapporten över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent identifieras läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och de markanläggningar som avser pister skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Beräknade nyttjandeperioder:
byggnader (rörelsefastigheter) 15 – 50 år markanläggningar 20 år maskiner och inventarier 3 – 33 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponen-
ter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15 – 50 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
Bland maskiner och inventarier ingår skidliftar och snöproduktionsanläggningar vilka består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna på dessa komponenter har bedömts variera mellan 10-33 år.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på liftar
| Fundament och master | 33 år |
|---|---|
| Kabiner, gondoler, stolar | |
| och medbringare | 15 – 25 år |
| Linor | 10 – 15 år |
| Motorer, växellådor och elektronik | 15 år |
| Övrig rörlig mekanik | 20 år |
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på snöproduktionsanläggningar:
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i årets resultat.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i årets resultat när kostnaden uppkommer.
Utgifter för utveckling av koncernens bokningsoch försäljningssystem aktiveras under förutsättning att utgifterna förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Utgifter som aktiveras är externt fakturerade kostnader samt, i förekommande fall, direkta egna arbetskraftskostnader.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning för koncernen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in- först ut- metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivningar av andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka redovisas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan bedöms det redovisade värdet enligt respektive standard.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar årets resultat.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Goodwill nedskrivningsprövades per den 31 maj 2013 även om det då inte förelåg någon indikation på nedskrivningsbehov.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Företaget klassificerar kundfordringar som osäkra när dessa har förfallit till betalning med 180 dagar. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte.
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Företaget betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande och en period om minst nio månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat till årets resultat utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som redan tidigare redovisats i årets resultat.
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i årets resultat i finansnettot.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tilllämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av åter vinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från kunden förväntas erhållas.
Nedskrivningar av ett egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, som tidigare redovisats i årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassi ficerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är balansdagens ränta på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
Korridorregeln tillämpas, vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.
Samtliga komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägning av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Under 2007 utgavs ett konvertibelt skuldebrev om totalt 30 MSEK. Konvertering kunde ske fram till den 31 augusti 2012. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen. Egetkapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet. Se vidare under not 8.
En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas på motsvarande sätt.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller er hållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, samt även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Utspädning från konvertibla skuldebrev beräknas genom att öka antalet aktier med det totala antal aktier som konvertiblerna motsvarar och öka resultatet med den redovisade räntekostnaden efter skatt.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas.
För moderbolaget redovisas en resultaträkning och rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultatoch balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan an givna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/ reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna eller kostnaderna uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapporterings tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i rapporten över finansiell ställning för koncernen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkliga värden.
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassi ficerade som "finansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via årets resultat.
I moderbolaget görs motsvarande återföring dock via resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från ett dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderföretag till dotterföretag redovisas i resultatet.
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN, MSEK | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 927 | 857 |
| Logi | 205 | 202 |
| Skiduthyrning | 134 | 134 |
| Skidskola/Aktiviteter | 46 | 45 |
| Sportbutiker | 70 | 70 |
| Fastighetsservice | 124 | 110 |
| Övrigt | 159 | 134 |
| 1 665 | 1 552 | |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| MODERBOLAGET, MSEK | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 615 | 567 |
| Logi | 135 | 133 |
| Skiduthyrning | 92 | 94 |
| Skidskola/Aktiviteter | 41 | 40 |
| Sportbutiker | 54 | 55 |
| Fastighetsservice | 71 | 68 |
Övrigt 140 119
Nettoomsättning för moderbolaget härrör sig från Sverige 1 148 1 076
| Destinationer Sverige Destinationer Norge Summa Destinationer | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012/13 2011/12 2012/13 2011/12 2012/13 2011/12 | |||||
| Externa intäkter | 1 145 | 1 064 | 514 | 487 | 1 659 | 1 551 |
| Intäkter från andra segment | 25 | 24 | 6 | 9 | 31 | 33 |
| Totala intäkter | 1 170 | 1 088 | 520 | 496 | 1 690 | 1 584 |
| Rörelsekostnader | -847 | -770 | -371 | -358 | -1218 | -1 128 |
| Rörelsekostnader från andra segment | -51 | -51 | -21 | -24 | -72 | -75 |
| Resultat från intressebolagen | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Avskrivningar | -126 | -129 | -74 | -76 | -200 | -205 |
| Rörelseresultat | 146 | 138 | 55 | 39 | 201 | 177 |
| Rörelsemarginal, % | 12 | 13 | 11 | 8 | 12 | 11 |
| Anläggningstillgångar exkl. andelar | ||||||
| i intresseföretag | 1 564 | 1 591 | 1 126 | 1 196 | 2 690 | 2 787 |
| Andelar i intresseföretag | 8 | 8 | 0 | 0 | 8 | 8 |
| Bruttoinvesteringar anläggningstillgångar | 113 | 162 | 27 | 51 | 140 | 213 |
| Fastighets | Segmentinterna |
| utveckling | elimineringar | Summa koncern | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012/13 2011/12 2012/13 2011/12 2012/13 2011/12 | |||||
| Externa intäkter | 47 | 22 | 1 706 | 1 573 | ||
| Intäkter från andra segment | 42 | 43 | -73 | -76 | 0 | 0 |
| Totala intäkter | 89 | 65 | -73 | -76 | 1 706 | 1 573 |
| Rörelsekostnader | -25 | -25 | - | - | -1 243 | -1 153 |
| Rörelsekostnader från andra segment | -1 | -1 | 73 | 76 | 0 | 0 |
| Resultat från intressebolagen | -26 | -9 | - | - | -25 | -8 |
| Avskrivningar | -19 | -18 | - | - | -219 | -223 |
| Rörelseresultat | 18 | 12 | 0 | 0 | 219 | 189 |
| Rörelsemarginal, % | 20 | 18 | 13 | 12 | ||
| Finansiella poster, netto | -59 | -50 | ||||
| Koncernens resultat före skatt | 160 | 139 | ||||
| Anläggningstillgångar exkl. andelar | ||||||
| i intresseföretag | 667 | 630 | - | - | 3 357 | 3 417 |
| Andelar i intresseföretag | 236 | 268 | - | - | 244 | 276 |
| Summa anläggningstillgångar | 903 | 898 | - | - | 3 601 | 3 693 |
| Bruttoinvesteringar anläggningstillgångar | 43 | 147 | - | - | 183 | 360 |
| Sverige | Norge | Summa koncern | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2012/13 2011/12 2012/13 2011/12 2012/13 2011/12 | |||||
| Externa intäkter | 1 217 | 1 084 | 489 | 489 | 1 706 | 1 573 |
| Anläggningstillgångar | 2 127 | 2 191 | 1 474 | 1 502 | 3 601 | 3 693 |
Segmentsrapportering upprättas för koncernens Affärsområde Destinationerna samt Affärsområde Fastighetsutveckling som har fastställts baserat på den information som behandlas av koncernens ledning och som används för att följa upp det resultat som segmenten genererar samt allokering av resurser (investeringar) till segmenten. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av koncernens verksamheter inom de olika segmenten.
De externa intäkterna avser uteslutande försäljning på koncernens segment och uppkommer i de land där gästen befinner sig samt förädlingsvinster på de tillgångar som finns i respektive land. Intäkter och rörelsekostnader från andra segment avser mellanhavanden mellan affärsområde Destinationerna och affärsområde Fastighetsutveckling.
I segmentens anläggningstillgångar och investeringar i anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar exklusive finansiella instrument och uppskjuten skattefordran.
Köp och försäljningar mellan bolagen sker till marknadsmässiga villkor.
I övriga rörelseintäkter redovisas i huvudsak realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Dessa uppgår till 40 MSEK i koncernen (21) och 24 MSEK i moderbolaget (6).
Aktiverat arbete för egen räkning omfattar investeringsförda utgifter för det arbete som egen personal lagt ned i investeringar samt utgifter för egna entreprenadmaskiner.
Aktiverat under året är 2 040 TSEK (3 292) och ingår i summa personalkostnader. Aktiverat under året för moderbolaget är 719 TSEK (1 637)
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 1 859 | 1 440 |
| Andra uppdrag | 469 | 457 |
| 2 328 | 1 897 | |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 1 192 | 660 |
| Andra uppdrag | 39 | 173 |
| 1 231 | 833 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 21 712 | 1 683 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke | ||
| uppsägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 23 751 | 1 177 |
| Mellan ett och fem år | 90 483 | 2 920 |
| 114 234 | 4 097 | |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 19 665 | 452 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke | ||
| uppsägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: | ||
| Inom ett år: | 22 185 | 231 |
| Mellan ett och fem år | 87 814 | 1 155 |
| 109 999 | 1 386 |
Under året har leasingavgifterna ökat främst pga SkiStar ABs hyra av badet i Experium inom destination Sälen, vidare har nya pistmaskiner leasats.
Av ovanstående operationella leasingavtal finns inga åtaganden över fem år.
SkiStar har operationella leasingavtal avseende pistmaskiner, snöskotrar och entreprenadmaskiner. Leasingavgifterna för en del av pistmaskinerna betalas under perioden december-april för att kostnaderna ska belasta de perioder pistmaskinerna används. Merparten av leasingavtalen betalas linjärt över året.
Leasingavtalen innehåller inga villkor om att objekten ska förvärvas av SkiStar när avtalen löper ut. Dock kan möjlighet till förlängning av avtalstiden förekomma. Leasingavgifterna redovisas som hyreskostnad i rapporten över totalresultat för koncernen.
SkiStar har ett samarbete med två bolag i Vemdalen respektive Klövsjö, varifrån SkiStar hyr tre liftar. Hyresavtalen är på 20 år och den årliga hyresavgiften för dessa liftar är på 7,1 MSEK. Från säsongen 2013/14 finns även ett samarbete med ett bolag i Åre, varifrån SkStar hyr liftar och den årliga hyresavgiften ligger på 7,9 MSEK
| Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | ||||
| KONCERNEN | -2013-08-31 | Andel, % | -2012-08-31 | Andel, % | |
| Sverige | |||||
| Kvinnor | 328 | 40 | 310 | 40 | |
| Män | 488 | 60 | 474 | 60 | |
| Norge | |||||
| Kvinnor | 85 | 32 | 88 | 33 | |
| Män | 184 | 68 | 179 | 67 | |
| Totalt för koncernen | 1 085 | 1 051 | |||
| MODERBOLAGET | |||||
| Sverige | |||||
| Kvinnor | 320 | 40 | 305 | 39 | |
| Män | 480 | 60 | 470 | 61 | |
| Totalt för moderbolaget | 800 | 775 | |||
| KÖNSFÖRDELNING I STYRELSE | 2013-08-31 | 2012-08-31 | |||
| OCH KONCERNLEDNING | Andel kvinnor | Andel kvinnor | |||
| KONCERNEN | |||||
| Styrelsen | 22% | 22% | |||
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 0% | |||
| MODERBOLAGET |
| 2012-09-01 - 2013-08-31 | 2011-09-01 - 2012-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR | Löner och | Sociala | Löner och | Sociala |
| OCH SOCIALA KOSTNADER | ersättningar | kostnader | ersättningar | kostnader |
| MODERBOLAGET | ||||
| Ledande befattningshavare | 14 019 | 7 265 | 11 557 | 7 066 |
| Övrig personal | 239 327 | 76 336 | 223 427 | 58 361 |
| (varav pensionskostnad ledande befattningshavare)1) (varav pensionskostnad övrig personal) |
(2 861) (12 785) |
(3 434) (8 719) |
||
| DOTTERBOLAG | ||||
| Ledande befattningshavare | 2 530 | 539 | ||
| Övrig personal | 123 319 | 20 399 | 117 605 | 19 637 |
| (varav pensionskostnad ledande befattningshavare) |
(271) | |||
| (varav pensionskostnad övrig personal) | (5 295) | (4 869) | ||
| Koncernen | 376 665 | 104 000 | 355 119 | 85 603 |
| (varav pensionskostnad) 2) | (20 941) | (17 293) |
Styrelsen 22% 22% Övriga ledande befattningshavare 0% 0%
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 815 TSEK (833) VD. Moderbolagets totala pensionskostnad utgörs av avgiftsbestämda pensioner.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 815 TSEK (833) VD och övriga ledande befattningshavare 2 046 (2 872). Dotterbolag består huvudsakligen av den norska verksamheten där pensionskostnaden i huvudsak utgörs av förmånsbestämda pensioner.
Till styrelsens ledamöter har ersättning utgått med 730 TSEK (730) varav 155 TSEK (155) till ordföranden och 115 TSEK (115) vardera till övriga årsstämmovalda ledamöter. Verkställande direktören, som tillika är ordinarie styrelseledamot, uppbär inget styrelsearvode. I övrigt har ingen styrelseledamot någon ersättning utöver styrelsearvodet.
Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 3 973 TSEK (2 951) varav 1 080 TSEK (0) utgjorde bonus. Vice Verkställande direktören har uppburit lön ersättningar och förmåner till ett värde av 2 357 TSEK (1 737) varav 608 TSEK (0) utgjorde bonus. Till övriga 4(8) personer i koncernledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 7 689 TSEK (9 399), varav 956 TSEK (0) utgjorde bonus.
Nedanstående riktlinjer omfattar ersättningar och andra villkor för koncernledningen, vilka nedan benämns ledande befattningshavare, i SkiStar. Riktlinjerna är framtagna av ersättningskommittén och har godkänts av årsstämman den 8 december 2012. Dessa riktlinjer ska tillämpas på nya avtal samt vid ändring av existerande avtal.
Den samlade ersättningen tillsammans med övriga anställningsvillkor ska vara tillräckligt attraktiv för att behålla alternativt attrahera nya kompetenta ledande befattningshavare.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig i förhållande till ansvar, kompetens, prestation och regional lönenivå. Den fasta lönen ska årligen fastställas enligt avtal.
Samtliga medlemmar av koncernledningen är berättigade till bonus utifrån det aktuella bonusprogram som gäller för SkiStars koncernledning enligt beslut i styrelsen. Bonus får utgå med högst 40% av 12 ggr aktuell månadslön, vilket ger högst 3,8 MSEK, årets utfall uppgår till 2,6 MSEK. Bonus utgår utifrån vad bolaget presterar avseende tillväxt i vinst per aktie, avkastning på eget kapital, rörelsemarginal samt organisk tillväxt.
Ledande befattningshavare är berättigade till extra sjukvårdsförsäkring samt de förmåner som gäller för övriga anställda inom SkiStar.
Ledande befattningshavare äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med SkiStar. Samtliga pensionsåtaganden i Sverige ska vara premiebestämda. För verkställande direktören betalar bolaget pensionsavgifter motsvarande 30% av lönen, till verkställande direktören finns en förpliktelse på 3,7 MSEK säkrad via en kapitalförsäkring. För övriga ledande befattningshavare sker pensionsinbetalningar enligt den sedvanliga ITP-planen.
Uppsägningstid från SkiStars sida ska vara högst 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida högst 6 månader.
Styrelsen fattar beslut om lön och övriga villkor för verkställande direktören efter förslag från styrelsens ersättningsutskott. Styrelsens ersättningsutskott fattar beslut avseende lön och övriga villkor för övriga ledande befattningshavare efter förslag från den verkställande direktören. Eventuella ändringar av bonussystem ska beslutas av styrelsen.
Personalen i SkiStar erbjöds under hösten 2007 att teckna konvertibler om totalt 30 MSEK som under löptiden kan konverteras till totalt 250 000 st B-aktier till kurs 138:00 SEK. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Det konvertibla förlagslånet löpte med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter. Konvertibelprogrammet avslutades 31 aug 2012 enligt avtal (se även not 24). Ingen konvertering har skett och lånen återbetalades under september 2012.
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Balanserade utgifter för IT-system | 9 864 | 8 535 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 6 506 | 6 028 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 57 953 | 58 705 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 144 288 | 149 217 |
| 218 611 | 222 485 | |
| MODERBOLAGET | ||
| Balanserade utgifter för IT-system | 9 864 | 8 535 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 1 582 | 1 017 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 27 019 | 27 677 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 86 225 | 89 589 |
| 124 690 | 126 818 |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Utdelning | 37 827 | 35 144 |
| Koncernbidrag | -612 | 1 221 |
| 37 215 | 36 365 |
Utdelning för båda åren har erhållits från dotterbolagen SkiStar Norge AS.
| REDOVISADE I TOTALRESULTATET | ||
|---|---|---|
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||
| Periodens skatt | -14 159 | -12 725 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -8 | - |
| -14 167 | -12 725 | |
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -2 790 | -12 911 |
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | -5 693 | - |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-730 | 43 407 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
0 | 154 |
| -9 213 | 30 650 | |
| Total redovisad skatteintäkt/skattekostnad i koncernen | -23 380 | 17 925 |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -3 115 | -89 800 |
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | 15 320 | - |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-34 | 44 711 |
| 12 171 | -45 089 | |
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | 12 171 | -45 089 |
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV | 2012-09-01 | 2011-09-01 | ||
|---|---|---|---|---|
| SKATT | -2013-08-31 | -2012-08-31 | ||
| KONCERNEN | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 159 987 | 138 623 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
22,0% | -35 197 | 26,3% | -36 458 |
| Skillnad i skattesats i utländsk verk samhet |
2,6% | -4 239 | 1,1% | -1 493 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 56,1% | -89 730 | 79,3% | -109 887 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -69,7% | 111 464 | -90,0% | 124 730 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,1% | -201 | 0,0% | 0 |
| Schablonränta på periodiseringsfonder |
0,0% | -4 | 0,0% | -19 |
| Effekt av ändrade skattesatser | 3,4% | -5 500 | 0,0% | 0 |
| Omvärdering av underskottsavdrag | 0,0% | - | -29,2% | 40 422 |
| Övrigt | 0,0% | 27 | 0,0% | 0 |
| Redovisad effektiv skatt | 14,6% | -23 380 | -12,5% | 17 295 |
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV | 2012-09-01 | 2011-09-01 | ||
|---|---|---|---|---|
| SKATT | -2013-08-31 | -2012-08-31 | ||
| MODERBOLAGET | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 147 322 | 440 495 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
22,0% | -32 411 | 26,3% | -115 850 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 60,9% | -89 728 | 23,0% | -101 367 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -75,7% | 111 460 | -39,1% | 172 128 |
| Ej skattepliktiga utdelningar från | ||||
| koncernbolag | -5,6% | 8 322 | - | - |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0,1% | -193 | 0,0% | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | -10,5% | 15 513 | 0,0% | - |
| Övrigt | 0,5% | -792 | 0,0% | - |
| Redovisad effektiv skatt | -8,3% | 12 171 | 10,2% | -45 089 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN 2013-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -180 783 | -180 783 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 181 271 | - | 181 271 |
| Kassaflödessäkringar | - | 2 438 | 2 438 |
| Övrigt | - | -6 950 | -6 950 |
| 181 271 | -185 295 | -4 024 | |
| Kvittning | -159 256 | 159 256 | |
| Netto uppskjuten skatteskuld | 22 015 | -26 039 | -4 024 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| KONCERNEN 2012-08-31 | skattefordran | ||
| skatteskuld | Netto | ||
| Anläggningstillgångar | - | -212 318 | -212 318 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 217 384 | - | 217 384 |
| Kassaflödessäkringar Övrigt |
- - |
6 086 -4 975 |
6 086 -4 975 |
| 217 384 | -211 207 | 6 177 | |
| Kvittning | -184 015 | 184 015 | - |
| REDOVISADE I BALANSRÄKNING | |||
|---|---|---|---|
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| MODERBOLAGET 2013-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -125 757 | -125 757 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 43 684 | - | 43 684 |
| Kassaflödessäkringar | - | -221 | -221 |
| 43 684 | -125 978 | -82 294 | |
| Kvittning | - | - | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | 43 684 | -125 978 | -82 294 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| MODERBOLAGET 2012-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | 105 | -146 334 | -146 229 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 51 793 | - | 51 793 |
| Kassaflödessäkringar | 2 890 | - | 2 890 |
| 54 788 | -146 334 | -91 546 | |
| Kvittning | - | - | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | 54 788 | -146 334 | -91 546 |
| KONCERNEN 2013-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Övriga totalresultatet |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -212 318 | 29 068 | 2 467 | -180 783 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 217 384 | -36 113 | - | 181 271 |
| Kassaflödessäkringar | 6 086 | - | -3 648 | 2 438 |
| Övrigt | -4 975 | -1 975 | - | -6 950 |
| 6 177 | -9 020 | -1 181 | -4 024 |
| MODERBOLAGET 2013-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkning |
Redovisat mot Övriga totalresultatet |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -146 229 | 20 472 | - | -125 757 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 51 793 | -8 877 | 42 916 | |
| Kassaflödessäkringar | 2 890 | - | -3 111 | -221 |
| Övrigt | - | 768 | - | 768 |
| -91 546 | 12 363 | -3 111 | -82 294 |
| KONCERNEN 2012-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över Rapport över totalresultat |
Redovisat mot Övriga totalresultatet |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -201 136 | -11 182 | - | -212 318 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 173 977 | 43 407 | - | 217 384 |
| Kassaflödessäkringar | - | - | 6 086 | 6 086 |
| Övrigt | -3 400 | -1 575 | - | -4 975 |
| -30 559 | 30 650 | 6 086 | 6 177 |
| MODERBOLAGET 2012-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkning |
Redovisat mot Övriga totalresultatet |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -56 431 | -89 800 | - | -146 229 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | - | 44 711 | - | 51 793 |
| Kassaflödessäkringar | 6 938 | - | 2 890 | 2 890 |
| -49 493 | -45 089 | 2 890 | -91 546 |
Den uppskjutna skatteskulden uppgående till 26 039 TSEK (27 616) avser i sin helhet den norska verksamheten. Uppskjuten skattefordran i den svenska verksamheten uppgår till 22 015 TSEK (33 637). Samtliga outnyttjade underskott har värderats per 2012-08-31. Underskotten har, i huvudsak, tillkommit i koncernen genom förvärv av ett bolag innehållande 811 MSEK i outnyttjade underskott. Vid räkenskapsårets utgång finns kvarstående skattemässiga underskott uppgående till 824 MSEK (826) varav 0 MSEK (3) avser den norska verksamheten.
Underskotten är inte tidsbegränsade varför upplysning om förfallotidpunkter inte lämnas. Regeringen har beslutat att den svenska bolagsskatten ska sänkas från 26,3% till 22,0% från och med den 1 januari 2013 och gälla för räkenskapsår påbörjade från och med detta datum. För SkiStar AB innebär detta att den nya föreslagna skattesatsen kommer att gälla från och med räkenskapsåret 2013/14. Uppskjutna skatter i såväl koncern som moderbolag har omvärderats till skattesats 22,0% i Sverige och 28,0% i Norge.
I Regeringens budgetproposition framgår att reglerna om skattefrihet för fastighetsinkomster från specialtaxerade fastigheter ska tas bort. SkiStar har i sin svenska verksamhet tillämpat dessa regler. Förändringen kommer att innebära att från verksamhetsåret 2014/15 kommer hela resultatet i SkiStars svenska verksamhet att beskattas. SkiStar AB har samtidigt drygt 800 MSEK i outnyttjade underskottsavdrag innebärande att bolaget inte kommer att betala skatt under ett antal år.
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| ANTAL AKTIER FÖRE UTSPÄDNING | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Totalt antal aktier 1 september | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Effekt av nyemissioner | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Årets resultat | 136 902 | 156 548 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Resultat per aktie före utspädning | 3:49 | 3:99 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 136 902 TSEK (156 548) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 188 028 st (39 188 028).
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNING | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning | 39 188 028 | 39 188 028 |
| Effekt av konvertibelprogram | - | 250 000 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året efter utspädning | 39 188 028 | 39 438 028 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 3:49 | 3:99 |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 438 028 |
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 60 | 873 |
| Årets resultat | 136 902 | 156 548 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 136 902 (156 548) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 188 028 (39 188 028).
Det konvertibla förlagslån som gavs ut 2007 förföll under augusti 2012 utan konvertering och lånedelen återbetalades till innehavarna under september 2012.
| Balanserade utgifter för | Hyresrätter och liknande | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | IT-system | rättigheter | Goodwill | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | 82 873 | 139 396 | 93 232 | 315 501 |
| Aktiverade utgifter | 11 283 | 3 288 | - | 14 571 |
| Omklassificeringar | 3 884 | 62 | - | 3 946 |
| Omräkningsdifferenser | - | -2 083 | -2 435 | -4 518 |
| Utgående balans 2012-08-31 | 98 040 | 140 663 | 90 797 | 329 500 |
| Ingående balans 2012-09-01 | 98 040 | 140 663 | 90 797 | 329 500 |
| Aktiverade utgifter | 8 176 | 915 | - | 9 091 |
| Omklassificeringar | 3 998 | 123 | - | 4 121 |
| Omräkningsdifferenser | - | -3 878 | -4 529 | -8 407 |
| Utgående balans 2013-08-31 | 110 214 | 137 823 | 86 268 | 334 305 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | -62 753 | -41 463 | - | -104 216 |
| Avskrivningar | -8 535 | -6 028 | - | -14 563 |
| Omräkningsdifferenser | - | 929 | - | 929 |
| Utgående balans 2012-08-31 | -71 288 | -46 562 | - | -117 850 |
| Ingående balans 2012-09-01 | -71 288 | -46 562 | - | -117 850 |
| Avskrivningar | -9 864 | -6 506 | - | -16 370 |
| Omräkningsdifferenser | - | 2 018 | - | 2 018 |
| Utgående balans 2013-08-31 | -81 152 | -51 050 | - | -132 202 |
| Redovisade värden 2012-08-31 | 26 752 | 94 101 | 90 797 | 211 650 |
| Redovisade värden 2013-08-31 | 29 062 | 86 773 | 86 268 | 202 103 |
| Balanserade utgifter för |
Hyresrätter och liknande |
|||
| MODERBOLAGET | IT-system | rättigheter | Goodwill | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | 82 873 | 10 244 | 18 442 | 111 559 |
| Aktiverade utgifter | 11 283 | 3 289 | - | 14 572 |
| Omklassificeringar Utgående balans 2012-08-31 |
3 884 98 040 |
62 13 595 |
- 18 442 |
3 946 130 077 |
| Ingående balans 2012-09-01 | 98 040 | 13 595 | 18 442 | 130 077 |
| Aktiverade utgifter | 8 176 | 915 | 9 091 | |
|---|---|---|---|---|
| Omklassificeringar | 3 998 | 123 | - | 4 121 |
| Utgående balans 2013-08-31 | 110 214 | 14 633 | 18 442 | 143 289 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | -62 753 | -6 595 | -18 442 | -87 790 |
| Avskrivningar | -8 535 | -1 017 | - | -9 552 |
| Utgående balans 2012-08-31 | -71 288 | -7 612 | -18 442 | -97 342 |
| Ingående balans 2012-09-01 | -71 288 | -7 612 | -18 442 | -97 342 |
| Avskrivningar | -9 864 | -1 582 | - | -11 446 |
| Utgående balans 2013-08-31 | -81 152 | -9 194 | -18 442 | -108 788 |
| Redovisade värden 2012-08-31 | 26 752 | 5 983 | 0 | 32 735 |
| Redovisade värden 2013-08-31 | 29 062 | 5 439 | 0 | 34 501 |
Av årets aktiverade utgifter och omklassificeringar utgör 4 178 TSEK (11 283) internt utvecklade immateriella tillgångar i såväl moderbolaget som koncernen.
| FÖLJANDE KASSAGENERERANDE ENHETER | ||
|---|---|---|
| HAR GOODWILLVÄRDEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Logibokning Hemsedal | 13 333 | 14 005 |
| Logibokning Åre | 1 106 | 1 106 |
| Skiduthyrning Åre | 524 | 524 |
| Årevisionen | 747 | 747 |
| Skidåkarna Åre | 3 419 | 3 419 |
| Hemsedalkoncernen | 2 804 | 2 902 |
| Trysilkoncernen | 48 593 | 51 641 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 2 400 | 2 400 |
| Hammarbybacken AB | 1 510 | 1 510 |
| Skiduthyrning Trysil | 11 348 | 12 059 |
| Fjällförsäkringar AB | 484 | 484 |
| 86 268 | 90 797 |
En analys om eventuella nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar föreligger och visar att så inte är fallet. Nedskrivningsprövningen baserades på beräkning av nyttjandevärde. De viktigaste antaganden i femårsplanen är tillväxt i omsättning, resultat och kassaflödet per kassagenererande enhet.
Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 25 år(25) varav de fem första åren baseras på företagets affärsplan. Prognosperiodens totala längd (25 år) motsvarar nyttjandeperioden för de viktigaste tillgångarna, skidliftarna. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2% (2). De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 6% (8) före skatt. Av koncernens goodwill är 84% (89) hänförbar till den norska verksamheten, varav den största delen avser Trysil. SkiStars norska verksamhet har utvecklats bra under verksamhetsåren efter förvärven och efter ett par års nedgång har utvecklingen detta år åter varit positiv.
| Maskiner, | ||||
|---|---|---|---|---|
| Byggnader, | inventarier och | |||
| mark och mark | andra tekniska | Pågående ny | ||
| KONCERNEN | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | 2 401 060 | 2 636 286 | 163 439 | 5 200 785 |
| Nyanskaffningar | 34 429 | 91 678 | 77 018 | 203 125 |
| Avyttringar och utrangeringar | -6 104 | -44 305 | -1 120 | -51 529 |
| Omklassificeringar, m m | 33 524 | 41 304 | -78 774 | -3 946 |
| Omräkningsdifferenser | -14 723 | -31 729 | -661 | -47 113 |
| Utgående balans 2012-08-31 | 2 448 186 | 2 693 234 | 159 902 | 5 301 322 |
| Ingående balans 2012-09-01 | 2 448 186 | 2 693 234 | 159 902 | 5 301 322 |
| Nyanskaffningar | 29 984 | 35 484 | 63 317 | 128 785 |
| Rörelseförvärv | 36 142 | 915 | 12 321 | 49 378 |
| Avyttringar och utrangeringar | -8 796 | -40 688 | -2 476 | -51 960 |
| Omklassificeringar, m m | 42 537 | 24 759 | -71 418 | -4 122 |
| Omräkningsdifferenser | -41 579 | -58 830 | -788 | -101 197 |
| Utgående balans 2013-08-31 | 2 506 474 | 2 654 874 | 160 858 | 5 322 206 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | -555 852 | -1 587 917 | - | -2 143 769 |
| Avyttringar och utrangeringar | 489 | 41 943 | - | 42 432 |
| Omklassificeringar, m m | - | - | - | - |
| Avskrivningar | -58 705 | -149 217 | - | -207 922 |
| Omräkningsdifferenser | -2 803 | 27 534 | - | 24 731 |
| Utgående balans 2012-08-31 | -616 871 | -1 667 657 | - | -2 284 528 |
| Ingående balans 2012-09-01 | -616 871 | -1 667 657 | - | -2 284 528 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 38 179 | - | 38 179 |
| Avskrivningar | -57 953 | -144 288 | - | -202 241 |
| Omräkningsdifferenser | 9 648 | 47 770 | - | 57 418 |
| Utgående balans 2013-08-31 | -665 176 | -1 725 996 | - | -2 391 172 |
| Redovisade värden 2012-08-31 | 1 831 315 | 1 025 577 | 159 902 | 3 016 794 |
| Redovisade värden 2013-08-31 | 1 841 298 | 928 878 | 160 858 | 2 931 034 |
| 2013-08-31 | 2012-08-31 | |||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 345 457 | 268 993 | ||
| Bokförda värden på pister | 254 667 | 249 776 |
| Maskiner, | ||||
|---|---|---|---|---|
| Byggnader, | inventarier och | |||
| mark och mark | andra tekniska | Pågående ny | ||
| MODERBOLAGET | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | 1 203 564 | 1 565 019 | 105 522 | 2 874 105 |
| Nyanskaffningar | 11 373 | 62 563 | 42 840 | 116 776 |
| Avyttringar och utrangeringar | -760 | -18 980 | - | -19 740 |
| Omklassificeringar | 5 914 | 30 421 | -36 335 | 0 |
| Utgående balans 2012-08-31 | 1 220 091 | 1 639 023 | 112 027 | 2 971 141 |
| Ingående balans 2012-09-01 | 1 220 091 | 1 639 023 | 112 027 | 2 971 141 |
| Nyanskaffningar | 11 885 | 21 331 | 47 645 | 80 861 |
| Avyttringar och utrangeringar | -5 352 | -28 686 | - | -34 038 |
| Omklassificeringar | 14 648 | 18 495 | -37 264 | -4 121 |
| Utgående balans 2013-08-31 | 1 241 272 | 1 650 163 | 122 408 | 3 013 843 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2011-09-01 | -356 620 | -908 647 | - | -1 265 267 |
| Avyttringar och utrangeringar | 283 | 17 767 | -1 878 | 16 174 |
| Avskrivningar | -27 677 | -89 589 | - | -117 268 |
| Utgående balans 2012-08-31 | -384 014 | -980 469 | -1 878 | -1 366 361 |
| Ingående balans 2012-09-01 | -384 014 | -980 469 | -1 878 | -1 366 361 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 26 532 | -1 838 | 24 694 |
| Avskrivningar | -27 019 | -86 225 | - | -113 244 |
| Utgående balans 2013-08-31 | -411 033 | -1 040 162 | -3 716 | -1 454 911 |
| Redovisade värden 2012-08-31 | 836 077 | 658 554 | 110 149 | 1 604 780 |
| Redovisade värden 2013-08-31 | 830 239 | 610 001 | 118 692 | 1 558 932 |
| 2013-08-31 | 2012-08-31 | |||
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 167 755 | 162 498 | ||
| Bokförda värden på pister | 207 516 | 205 710 | ||
| 2013-08-31 | 2012-08-31 | SPEC AV MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNBOLAG | 2013-08-31 | 2012-08-31 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 249 635 | 249 635 | DOTTERBOLAG / ORG NR / SÄTE | Antal andelar | Andel i % | Redovisat värde Redovisat värde | |
| Utgående värde | 249 635 | 249 635 | Sälens Högfjällshotell AB / 556200-6311 / Sälen | 2 600 000 | 100,0% | 9 427 | 9 427 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB / 556086-0990 / Sälen | 42 000 | 100,0% | 3 000 | 3 000 | |||
| Åre Invest AB / 556535-3579 / Åre | 100 000 | 100,0% | 775 | 775 | |||
| Vintertorget i Sälen KB / 969618-0786 / Sälen | 198 | 99,0% | 198 | 198 | |||
| SkiStar Norge AS / NO977107520 / Hemsedal | 5 000 | 100,0% | 130 898 | 130 898 | |||
| Hammarbybacken AB / 556650-2570 / Stockholm | 910 | 91,0% | 1 | 1 | |||
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB / 556068-9761 / Vemdalen | 1 000 | 100,0% | 48 531 | 48 531 | |||
| Fjällinvest AB / 556426-8380 / Sälen | 161 000 | 100,0% | 25 279 | 25 279 | |||
| Fjällmedia AB / 556755-1055 / Sälen | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 | |||
| Bostadsrätter i Åre AB / 556725-5178/ Åre | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 | |||
| Fjällförsäkringar AB / 516406-0708 / Sälen | 30 000 | 100,0% | 30 484 | 30 484 | |||
| Lindvallen Fastighet AB / 556250-6997 / Sälen | 2 000 | 100,0% | 842 | 842 | |||
| 249 635 | 249 635 |
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 275 780 | 181 882 |
| Förvärv | 1 340 | 111 902 |
| Avyttringar | -5 875 | -9 000 |
| Kapitaltillskott | 6 000 | - |
| Utdelning | -474 | -781 |
| Omklassificering | - | 517 |
| Omräkningsdifferenser | -7 114 | -529 |
| Del av resultat | -25 274 | -8 211 |
| Utgående värde | 244 383 | 275 780 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 | |
|---|---|---|---|
| Ingående värde | 7 826 | 7 826 | |
| Förvärv | 800 | - | |
| Omklassificering | 42 | - | |
| Utgående värde | 8 668 | 7 826 |
SPEC AV KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I INTRESSEBOLAG 2013-08-31
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 19 399 | 6 123 | 152 767 | 110 591 | 42 176 | 45 | 22 742 | - |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 11 047 | -612 | 8 627 | 6 847 | 1 780 | 49 | 504 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 9 572 | 108 | 82 190 | 59 383 | 22 807 | 50 | 10 687 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | 0 | 0 | 39 155 | 38 489 | 666 | 15 | 100 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 8 915 | -122 | 449 | 170 | 279 | 50 | 1 363 | 130 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 112 915 | -10 716 | 600 412 | 474 442 | 125 970 | 50 | 79 864 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 2 316 | 1 117 | 20 540 | 13 293 | 7 247 | 49 | 7 543 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 2 686 | -1 761 | 33 731 | 44 936 | -11 205 | 49 | -5 335 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 1 941 | 814 | 9 989 | 814 | 9 175 | 50 | 8 550 | - |
| Mountain Resort Trysil AS, NO996284115, Trysil* | 34 332 | -19 499 | 511 413 | 459 697 | 51 716 | 50 | 97 336 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 14 244 | 661 | 3 448 | 2 356 | 1 092 | 49 | 1 691 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 23 883 | 3 068 | 27 785 | 15 423 | 12 362 | 35 | 1 689 | - |
| HA aktiviteter AB, 556730-0065, Jämtlands län | 147 | 35 | 1 222 | 966 | 256 | 42 | 42 | 42 |
| Fjällmacken i Lindvallen AB, 556662-2956, Sälen | 2 384 | 381 | 18 635 | 10 630 | 8 005 | 29 | 1 397 | - |
| Skiab Invest AB, 556848-5220, Sälen | 2 103 | 226 | 77 261 | 60 045 | 17 216 | 50 | 8 525 | - |
| Trysilsuiterna AS, NO991276068/ Trysil | - | -5 | 1 986 | 851 | 1 135 | 50 | -144 | - |
| Hemsedal Eiendomselskap AS, NO911713578/ Hemsedal | - | - | - | -1 081 | 1 081 | 50 | 540 | - |
| Tegefjäll Linbane AB, 556659-6861 | - | - | 7 961 | 3 961 | 4 000 | 20 | 800 | 800 |
| Trysil Hotellutvikling AS, NO987054409 / Trysil | - | -13 636 | 260 273 | 198 025 | 62 248 | 50 | 6 489 | - |
| 244 383 | 8 668 |
* Nyare värden har inte offentliggjorts
| Ägd andel | Kapitalandelens | Redovisat värde i | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | i % | värde i koncernen | moderbolaget |
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 19 399 | 6 123 | 152 767 | 110 591 | 42 176 | 45 | 21 031 | - |
| Åreföretagarna i Åre AB, 556171-5961, Åre | 11 047 | -612 | 8 627 | 6 847 | 1 780 | 49 | 907 | 1 970 |
| Fjällvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 9 572 | 108 | 82 190 | 59 383 | 22 807 | 50 | 11 403 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | 0 | 0 | 39 155 | 38 489 | 666 | 15 | 100 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 8 915 | -122 | 449 | 170 | 279 | 50 | 1 160 | 130 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 114 158 | -14 178 | 617 570 | 491 717 | 125 853 | 50 | 78 043 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 2 316 | 1 117 | 20 540 | 13 293 | 7 247 | 49 | 7 341 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 2 686 | -1 761 | 33 731 | 44 936 | -11 205 | 49 | -5 121 | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037410, Trysil | 1 894 | -2 705 | 99 048 | 87 848 | 11 200 | 49 | 5 875 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 1 941 | 814 | 9 989 | 801 | 9 188 | 50 | 8 824 | - |
| Mountain Resort Trysil AS, NO996284115, Trysil | 34 332 | -19 499 | 511 413 | 459 697 | 51 716 | 50 | 103 527 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 14 244 | 661 | 3 448 | 2 356 | 1 092 | 50 | 1 302 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 23 883 | 3 068 | 27 785 | 15 423 | 12 362 | 35 | 1 668 | - |
| HA aktiviteter AB, 556730-0065, Jämtlands län | 147 | 35 | 1 222 | 966 | 256 | 42 | 73 | - |
| Fjällmacken i Lindvallen AB, 556662-2956, Sälen | 2 384 | 381 | 18 635 | 10 630 | 8 005 | 29 | 1 234 | - |
| Skiab Invest AB, 556848-5220, Sälen | 2 103 | 226 | 77 261 | 60 045 | 17 216 | 50 | 8 607 | - |
| Trysilsuiterna, NO991276068/ Trysil | - | -5 | 1 986 | 851 | 1 135 | 50 | 515 | - |
| Trysil Hotellutvikling AS, NO987054409, Trysil | - | -13 636 | 260 273 | 198 025 | 62 248 | 50 | 29 291 | - |
| 275 780 | 7 826 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. För de innehav som understiger 20% men som ändå klassificeras som intressebolag motiveras detta av ett betydande inflytande genom styrelseplatser i intressebolagen.
Hotellverksamheten Radission Blu i Trysil som ingår i intressebolaget Trysil Hotellutvikling, har under ett antal år dragits med underskott varför en nedskrivningsprövning upprättats avseende tillgångarna. Prövningen baseras på den femårsplan som bolagets nya ledning lagt följt av en svag tillväxt i under de efterföljande 30 åren. En diskonteringsfaktor om 5,6% efter skatt har använts. Återvinningsvärdet på tillgångarna beräknades därigenom till 175 MSEK. Då återvinnings värdet ligger nära det bokförda värdet har en känslighetsanalys upprättats där det konstateras att intäkterna kan bli 3,5 % lägre och diskonteringsfaktorn 0,15% högre än prognosticerat. Vid större förändringar än dessa skulle en nedskrivning blir aktuell.
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 90 839 | 54 848 |
| Förvärv | 3 221 | 3 013 |
| Avyttringar | -9 770 | -4 430 |
| Omklassificering | 453 | 37 456 |
| Omräkningsdifferens | -107 | -48 |
| Utgående värde | 84 636 | 90 839 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 10 513 | 10 513 |
| Förvärv | 2 500 | - |
| Omklassificeringar | -42 | - |
| Utgående värde | 12 971 | 10 513 |
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Andelar i bostadsrättsföreingar | 37 113 | 39 566 |
| Andra långfristiga värdepapper | 32 690 | 39 896 |
| Aktier och andelar | 14 833 | 11 377 |
| Utgående värde | 84 636 | 90 839 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Andelar i bostadsrättsföreingar | 1 061 | 1 061 |
| Aktier och andelar | 11 910 | 9 452 |
| Utgående värde | 12 971 | 10 513 |
Andra långfristiga värdepappersinnehav utgörs i allt väsentligt av andelar i bostadsrättsföreningar och aktier i mindre bolag samt anskaffningsvärde för räntedepå inom Fjällförsäkringar AB. Posterna visas till anskaffningsvärde då tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas.
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 97 555 | 122 325 |
| Tillkommande fordringar | 47 509 | 7 771 |
| Reglering av fordringar | -2 921 | -11 845 |
| Omklassificering till långfristiga värdepappersinnehav | -495 | -37 973 |
| Omklassificering, övrigt | 0 | 18 261 |
| Omräkningsdifferens | -2 778 | -984 |
| Utgående värde | 138 870 | 97 555 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Ingående anskaffningsvärde | 98 595 | 53 590 |
| Tillkommande fordringar | 2 778 | 57 729 |
| Reglering av fordringar | -13 314 | -12 724 |
| Utgående värde | 88 059 | 98 595 |
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Fordringar på intressebolag | 82 017 | 43 079 |
| Övriga långfristiga räntebärande | 51 853 | 52 172 |
| Övriga långfristiga icke räntebärande | 5 000 | 2 304 |
| Utgående värde | 138 870 | 97 555 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Uppskjuten skattefordran | 43 684 | 51 898 |
| Övriga långfristiga räntebärande | 39 605 | 41 819 |
| Övriga långfristiga icke räntebärande | 4 770 | 4 878 |
| Utgående värde | 88 059 | 98 595 |
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna konstaterade och befarade kundförluster som uppgick till 648 (1 451) TSEK i koncernen, varav konstaterade kundförluster uppgick till 607 (1 404) TSEK. I moderbolaget uppgick uppkomna konstaterade och befarade kundförluster till 265 (611) TSEK, varav konstaterade kundförluster uppgick till 224 (1 061) TSEK. Under året har koncernen återvunnit tidigare konstaterade och befarade kundförluster med 314 (405) TSEK. Koncernens avsättning för befarade kundförluster har minskat under räkenskapsåret från 5 086 TSEK med 4174 TSEK till 912 TSEK. Kundfordringar hos närstående uppgick till 3 (53 937) TSEK i koncernen. För ytterligare upplysningar om handel med närstående hänvisas till not 36.
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| 30-90 dagar | 6 500 | 2 363 |
| 90-180 dagar | 2 358 | 13 195 |
| Utgående värde | 8 858 | 15 558 |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| 30-90 dagar 90-180 dagar |
5 302 1 261 |
466 208 |
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Momsfordran | 6 777 | 7 508 |
| Kortfristiga lånefordringar | 38 206 | 25 892 |
| Övrigt | 34 263 | 36 733 |
| Utgående värde | 79 246 | 70 133 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Momsfordran | 4 378 | 2 446 |
| Kortfristiga lånefordringar | 21 706 | 11 281 |
| Övrigt | 14 502 | 29 650 |
| Utgående värde | 40 586 | 43 377 |
Inga övriga kortfristiga fordringar är förfallna. Av övrigt är 1 116 TSEK derivat fordran.
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 20 506 | 5 933 |
| Förutbetald försäkring | 2 495 | 964 |
| Upplupna inkomsträntor | 1 644 | 1 142 |
| Övriga poster | 18 691 | 21 712 |
| Utgående värde | 43 336 | 29 751 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 15 654 | 4 422 |
| Förutbetald försäkring | 1 034 | 964 |
| Upplupna inkomsträntor | 1 093 | 488 |
| Övriga poster | 22 774 | 13 093 |
| Utgående värde | 40 555 | 18 967 |
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | -2 630 | 10 233 |
| Årets omräkningsdifferenser | -24 793 | -12 863 |
| Utgående omräkningsreserv | -27 423 | -2 630 |
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | -16 471 | - |
| Värdering säkringsreserv | 13 830 | -22 557 |
| Uppskjuten skatt | -3 647 | 6 086 |
| Utgående säkringsreserv | -6 288 | -16 471 |
| MODERBOLAG | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | -8 066 | 0 |
| Värdering säkringsreserv | 11 948 | -10 944 |
| Uppskjuten skatt | -3 097 | 2 878 |
| Utgående säkringsreserv | 785 | -8 066 |
Här avses eget kapital som tillskjutits från ägarna. Här ingår även överkursfonder som förts över till reservfonden per den 31 augusti 2006. Kommande avsättningar till överkursfond från den 1 september 2006 och framöver kommer också att redovisas som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska dotterföretagen som upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. I enlighet med IFRS 1 har SkiStar valt att värdera omräkningsreserven till 0 TSEK per den 1 september 2004.
Under verksamhetsåret har koncernen haft räntederivat om totalt 600 MSEK och 200 MNOK på en löptid om 5 och 10 år. Värdeförändringarna av räntederivaten redovisas över totalresultatet. Sedan juli 2013 säkras valuta (DKK) mot det prognostiserade nettoflödet av DKK. Valutasäkringarna är gjorda i SkiStar AB och SkiStar Norge AS.
I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget, dotter- och intresseföretagen efter förvärven.
De avsättningar som tidigare gjorts till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i balanserade vinstmedel.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att 2:50 SEK per aktie, totalt 97 970 070 SEK, ska utdelas till moderbolagets aktieägare. Utdelningsförslaget blir föremål för fastställelse på årsstämman den 14 december 2013. Under 2012 utdelades 2:50 SEK per aktie.
Bundet eget kapital
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täckning av ansamlad förlust. Kravet på avsättning till reservfond har slopats i Aktiebolagslagen från och med den 1 januari 2006.
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga när aktierna ska betalas med mer än aktiens kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet, utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Från och med den 1 januari 2006 hänförs överkursfonden till fritt eget kapital.
Under verksamhetsåret har räntor säkrats via räntederivat om totalt 500 MSEK på en löptid om 5 och 10 år. Värdeförändringarna av räntederivaten redovisas över totalresultatet. Sedan juli 2013 säkras valuta (DKK) mot det prognostiserade nettoflödet av DKK.
Utgörs av föregående års fritt eget kapital efter att vinstutdelning lämnats. De utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för aktieägarna.
| ANTAL AKTIER | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Antal utestående A-aktier vid periodens början | 1 824 000 | 1 824 000 |
| Antal utestående B-aktier vid periodens början | 37 364 028 | 37 364 028 |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 39 188 028 | 39 188 028 |
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 15% och avkastningen på sysselsatt kapital till 10%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2012/13 var 3,1%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%. SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde samtidigt som investeringarna till största del kan finansieras via egna medel. SkiStar har en stor volym lån med korta löptider och covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. Kvotvärdet per aktie den 31 augusti är 50 öre (50).
Moderbolagets överavskrivningar upplöstes till sin helhet augusti 2012 och påverkade då moderbolagets resultat positivt med 301 MSEK.
Förlagslånet 2007/12 (personalkonvertibler) om totalt 30 MSEK utgavs i september 2007 och fulltecknades av koncernens anställda. Konvertibelperioden avslutades i augusti 2012 utan att konvertering skett. Lånen återbetalades under september 2012.
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 666 171 | 703 682 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 435 635 | 1 549 664 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | 0 | 21 947 |
| Utgående värde | 2 101 806 | 2 275 293 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 646 150 | 1 231 991 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 452 841 | 1 062 466 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 340 000 | 144 997 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 730 502 | 1 125 597 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | - | - |
| Utgående värde | 1 070 502 | 1 270 594 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till Utnyttjad del av checkkrediterna |
430 000 330 502 |
830 000 689 347 |
För ytterligare information om lånestruktur, bindningstider m m hänvisas till not 32.
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | 1 632 | 1 930 |
| Övriga pensionsavsättningar | 3 975 | 1 002 |
| Utgående värde | 5 607 | 2 932 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Övriga pensionsavsättningar | 3 492 | 398 |
| Utgående värde | 3 492 | 398 |
Endast i den norska verksamheten omfattas en mindre del av de anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmånsbestämda pensionerna uppgår till 19,9 MSEK (23,3) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgår till 18,3 MSEK (21,2). Nettot av dessa poster redovisas i rapporten över finansiell ställning för koncernen och uppgår till 1,6 MSEK (2,1). De upplysningar som lämnats om förmånsbestämda planer har begränsats då posten bedömts som obetydlig. Pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta samt genom individuella pensionslösningar med tjänstemän vars årslön överstiger 10 inkomstbasbelopp. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2010/11, 2011/12 och 2012/13 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan innebärande att förpliktelser redovisas som en kostnad i rapporten över totalresultat för koncernen när de uppstår. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 6,2 MSEK (6,6). Totala premien för pensionsförsäkringarna uppgår till 20,9 MSEK (17,3). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 augusti uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 145% (125). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| FORDRAN PÅ KONCERNBOLAG | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Sälens Högfjällshotell AB | 70 116 | 68 481 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 84 772 | 84 743 |
| SkiStar Norge AS | 10 745 | - |
| Hammarbybacken AB | 1 937 | 3 147 |
| Vemdalen Logi AB | 32 688 | 32 188 |
| Trysilfjellet Alpin AS | - | 1 |
| Timmerbyn Lindvallen AB | - | 3 622 |
| Fjällinvest AB | 130 967 | 289 338 |
| Utgående värde | 331 225 | 481 520 |
| SKULDER TILL KONCERNBOLAG | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Sälens Högfjällshotell AB | - | 3 |
| Åre Invest AB | 1 361 | 1 359 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB | 14 718 | 5 093 |
| Vintertorget i Sälen KB | 2 208 | 2 208 |
| Fjällförsäkringar AB | 16 023 | - |
| Skistar Fastighets AB | 2 627 | 3 284 |
| Hundfjället Servicecenter AB | 1 743 | 1 743 |
| Hundfjället Sport AB | - | 5 432 |
| Hundfjället Centrum AB | 5 034 | 5 034 |
| Vemdalen Logi AB | 10 | 10 |
| Bostadsrätter i Åre AB | 10 | 10 |
| 43 734 | 24 176 | |
| Netto fordran/skuld | 287 491 | 457 344 |
Merparten av fordringar och skulder till koncernbolag avser koncernkontot.
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 708 | 554 |
| Utgående värde | 708 | 554 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Elcertifikat | 708 | 554 |
| Utgående värde | 708 | 554 |
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 554 | 958 |
| Inköp | 1 452 | 100 |
| Annulering | -1 298 | -504 |
| Utgående värde | 708 | 554 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 554 | 958 |
| Inköp | 1 452 | 100 |
| Annulering | -1 298 | -504 |
| Utgående värde | 708 | 554 |
SkiStar AB är hos Energimyndigheten registrerad som elintensiv industri från och med januari 2009. Därmed är SkiStar AB kvotpliktigt och skyldig att inge kvotpliktsdeklaration. För varje MWh kvotpliktig elkraft under 2012 annulleras 0,179 elcertifikat. Tack vare registreringen som elintensiv industri sänktes kostnaden för el med 1 MSEK under 2012.
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
|---|---|---|
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 54 508 | 38 578 |
| Upplupna finansiella kostnader | 15 824 | 18 765 |
| Upplupna fastighetskostnader | 6 134 | 7 331 |
| Övriga poster | 23 062 | 23 807 |
| Utgående värde | 99 528 | 88 481 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 37 787 | 32 833 |
| Upplupna finansiella kostnader | 6 453 | 8 611 |
| Upplupna fastighetskostnader | 3 548 | 3 533 |
| Övriga poster | 10 505 | 7 726 |
| Utgående värde | 58 293 | 52 703 |
| STÄLLDA SÄKERHETER | ||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Fastighetsinteckningar | 799 313 | 820 854 |
| Tillgångar SkiStar Norgekoncernen | 722 018 | 832 695 |
| Utgående värde | 1 521 331 | 1 653 549 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 521 331 | 1 582 305 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Fastighetsinteckningar | 537 346 | 650 167 |
| Utgående värde | 537 346 | 650 167 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 537 346 | 650 167 |
| EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||
| KONCERNEN | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 6 883 | 2 095 |
| Borgensförbindelser | 410 194 | 374 452 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
| Utgående värde | 425 277 | 384 747 |
| MODERBOLAGET | 2013-08-31 | 2012-08-31 |
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 3 723 | 2 095 |
| Borgensförbindelser för koncernföretag | 396 908 | 759 469 |
| Övriga borgensförbindelser | 370 306 | 141 325 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
Utgående värde 779 137 911 089
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|---|---|
| -2013-08-31 | -2012-08-31 | -2013-08-31 | -2012-08-31 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | 36 365 | |||
| Erhållen ränta | 4 868 | 5 926 | 3 328 | 1 534 |
| Erlagd ränta | -49 592 | -43 060 | -26 472 | -24 101 |
| Justeringar för poster som inte ingår | ||||
| i kassaflödet, m m | ||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | 25 277 | 8 211 | - | - |
| Utdelning från dotterföretag | - | - | 612 | - |
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 218 611 | 222 485 | 124 690 | 126 818 |
| Orealiserade kursdifferenser | -538 | -809 | ||
| Rearesultat från försäljning | ||||
| av anläggningstillgångar | -39 543 | -7 001 | -22 597 | - |
| Avsättningar till pensioner | 2 792 | 77 | 3 094 | 191 |
| Övriga avsättningar | 153 | -404 | 154 | -404 |
| 206 752 | 222 559 | 105 953 | 126 605 | |
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 50 923 | - | - | - |
| Rörelsefordringar | 4 153 | - | - | - |
| Likvida medel | 294 | - | - | - |
| Summa tillgångar | 55 370 | - | - | - |
| Köpeskilling | 0 | - | - | - |
| Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten | -294 | - | - | - |
| Påverkan på likvida medel | -294 | - | - | - |
| Lån | 43 375 | - | - | - |
| Rörelseskulder | 982 | - | - | - |
| Summa skulder | 44 357 | - | - | - |
| Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter | ||||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | -5 875 | - | - | - |
| Summa rearesultat, skulder och avsättningar | -5 875 | - | - | - |
| Likvida medel | ||||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||||
| Kortfristiga placeringar | ||||
| Kassa och bank | 26 277 | 41 131 | 2 859 | 3 409 |
| 26 277 | 41 131 | 2 859 | 3 409 | |
KONCERNEN MODERBOLAGET
FÖRVÄRV AV YTTERLIGARE AKTIER I FAGERÅSEN INVEST AS
De förvärvade bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, TSEK
| 2012-09-01 | |
|---|---|
| -2013-08-31 | |
| Materiella anläggningstillgånar | 50 923 |
| Varulager | 4 090 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 63 |
| Likvida medel | 294 |
| Räntebärande skulder | 43 375 |
| Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder | 982 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 11 013 |
| Innehav utan bestämande inflytande | 1 652 |
| Verkligt värde på tidigare ägd andel | 5 985 |
Under året förvärvades ytterligare 36% av Fageråsen Invest AS till totalt 85%. Bolaget har i rapporten bidragit till omsättning och resultat med 1 890 TSEK repektive -833 TSEK. Om bolaget hade ägs hela året hade det bidragit till omsättning och resultat med 1 890 TSEK respektive -855 TSEK.
Finansiell risk innebär inte bara en risk för förluster utan också en möjlighet till vinster. SkiStars policy för hantering av finansiella risker innebär bl a att överskottslikviditet ska undvikas och för att maximera avkastningen ska kortfristiga krediter amorteras vid större likviditetsinflöde. Finanspolicyn är fastställd av styrelsen. Ekonomi- och finansdirektören har till uppgift att tillse att policyn efterlevs. Finansieringsverksamheten inom bolaget är centraliserad under Ekonomi- och finansdirektören.
Valutarisker avser risker för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. Valutarisker finns både i form av omräknings- och transaktionsrisker. SkiStar bedriver verksamheter i Norge genom dotterbolaget SkiStar Norge AS med dotterbolag och utsätts för omräkningsrisker i denna verksamhet. SkiStar har som policy att inte säkra sig från omräkningsrisker. Av SkiStars totala vinst efter skatt uppgår ca 12% (8) från den norska verksamheten. En svagare norsk krona jämfört med den svenska innebär att destinationerna Hemsedal och Trysil, genom SkiStar Norge AS konsolideras in i SkiStar-koncernen till en lägre vinstnivå jämfört med om den norska kronan stärks i förhållande till den svenska kronan. En känslighetsanalys visar att en förändring av valutakursen NOK/SEK med +/-10% påverkar resultatet med +/- 2 MSEK och eget kapital med +/- 2 MSEK. En utjämnande faktor är att det blir billigare för svenska gäster att besöka Hemsedal och Trysil vid en svagare norsk krona. I Hemsedal kommer 60% av gästerna från andra länder än Norge varav 24% är svenska gäster. I Trysil är andelen utländska gäster 78% varav 28% är svenska gäster. Omräkningen av utländska dotterbolags resultaträkningar och balansräkningar sker efter dagskursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser samt att samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas i övriga totalresultatet.
För att reducera valutariskerna finansieras tillgångarna i de utländska dotterbolagen endast i lokal valuta. Inköp av framförallt liftar, pistmaskiner och utrustning till skiduthyrningarna finansieras delvis i EUR och USD vilka valutasäkras om det bedöms som gynnsamt för bolaget. De senaste åren har få och mindre inköp genomförts vilket lett till att bolaget valt att inte valutasäkra inköpen. Under verksamhetsåret 2012/13 har koncernen köpt varor och tjänster till ett värde av 12,8 MEUR (5,6).
Risken att SkiStars kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Mot bakgrund av att en stor del av omsättningen regleras kontant eller genom förskottsbetalningar och den absoluta merparten av kundfordringarna utgörs av mindre belopp så bedöms kundkreditrisken avseende någon individuell fordran som låg.
SkiStars finanspolicy innebär att upplåning huvudsakligen sker med kort räntebindning med som högst tre månaders bindningstid. Med en stark finansiell bas, där soliditeten uppgår till 38% (36), och ett starkt kassaflöde kan SkiStar utnyttja effekten av en lägre räntenivå på korta räntelöptider än på långa räntelöptider. Då marknads- och ränteläget enligt företaget tillåter kan upplåning till längre räntebindning ske, beslut om detta görs av finansieringsgruppen och styrelsen. Den genomsnittliga räntebärande nettoskulden per bokslutsdagen uppgick till 2 072 MSEK (2 076). Räntenettot uppgick under verksamhetsåret till 59,1 MSEK (50,3) och genomsnittlig räntekostnad till 3,1% (2,9). Räntebärande skulder per bokslutsdagen uppgick till 2 102 MSEK (2 275). Vid en uppgång av räntenivån med 1 %-enhet ökar SkiStars räntekostnader med ca 21 MSEK (14) varav i stort sett hela effekten skulle påverka finansnettot i årets resultat och därmed eget kapital. SkiStar har drygt hälften av lånevolymen i korta löptider för att kunna parera de kraftiga svängningarna i likviditetsflödena under året. SkiStar har covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. SkiStars likviditet per balansdagen uppgick till 219 MSEK (211) varav 193 MSEK (170) utgjordes av outnyttjade checkkrediter. Bolaget har en stark finansiell ställning vilket innebär att vid behov är möjligheterna att ta upp nya lån till konkurrenskraftiga villkor stora.
I enlighet med upplysningskraven i IFRS 7 visas nedan hur de finansiella instrumenten har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer: Nivå 1: Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2: Verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade ränteflöden avseende upplåning till rörlig ränta används ränteswapar där företaget erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta. Räntewaparna värderas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. Räntekupongdelen redovisas löpande i årets resultat som del av räntekostnaden. Orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswaparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven till dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen av orealiserade värdeförändringar på ränteswaparna redovisas över årets resultat, per 31 augusti 2013 finns ingen ineffektiv del. Per 31 augusti 2013 redovisades den ackumulerade effekten på dessa kassaflödessäkrade ränteswapar i eget kapital med 5 MSEK. Bolaget har ränteswapar om 600 MSEK och 200 MNOK på löptider om 3, 5 och 10 år. Dessa värderas i bokslutet, baserad på observerbara marknadsdata, enligt nivå 2, enligt värderingshierarkin i IFRS 7.
För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade valutaflöden på intäkterna avseende danska gästers betalning i DKK används valutaderivat. Dessa valutaderivat är matchade mot underliggande likviditetsprognoser för nettoflödet i respektive valuta. Under förutsättning att effektiviteten hos säkringarna kan påvisas, redovisas förändringen i marknadsvärdet för varje säkringstransaktion i övriga totalresultatet tills den återförs till resultaträkningen som en intäkt/kostnad. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen av orealiserade värdeförändringar på valutaderivaten redovisas över årets resultat. Per 2013-08-31 redovisas den ackumulerade valutaeffekten på dessa kassaflödessäkrade valutaderivat i eget kapital med 1 MSEK. Dessa värderas i bokslutet, baserad på observerbara marknadsdata, enligt nivå 2, enligt värderingshierarkin i IFRS 7.
Värdering till verkligt värde sker då tillförlitliga observerbara marknadsdata finns på bokslutsdagen, av den anledningen värderas ränteswapar och valutaterminer till verkligt värde. Andra långfristiga värdepappersinnehav utgörs i allt väsentligt av andelar i bostadsrättsföreningar och aktier i mindre bolag samt anskaffningsvärde för räntedepå inom Fjällförsäkringar AB, posterna visas till anskaffningsvärde då tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Övriga redovisat värde på finansiella tillgångar och skulder kan sägas överensstämma med verkligt värde eftersom all upplåning har kortfristig ränta, antingen till löpande ränta eller som högst med tre månaders bindningstid.
En del av de lån som klassificerats som kortfristiga kommer att omförhandlas under det närmaste året men de kommer ej att återbetalas och därmed finns de ej med som kassaflödeseffekt under de kommande åren annat än som del i ränteberäkningen.
| Nominellt | Verkligt | |||
|---|---|---|---|---|
| belopp | Redovisat | värde lån, | ||
| SVERIGE | i originalvaluta | värde, TSEK | Förfall | TSEK |
| Checkkredit rörlig ränta | 330 502 | 330 502 | löpande/ramavtal | 330 502 |
| upplupen ränta | 1 195 | 1 195 | ||
| Banklån rörlig ränta | 250 000 | 250 000 | 2014-06-28 | 250 000 |
| upplupen ränta | 997 | 997 | ||
| Banklån rörlig ränta | 90 000 | 90 000 | 2014-01-31 | 90 000 |
| upplupen ränta | 170 | 170 | ||
| Banklån rörlig ränta | 400 000 | 400 000 | 2016-08-31 | 400 000 |
| upplupen ränta | 24 | 24 | ||
| Banklån rörlig ränta | 625 | 625 | 2013-09-30 | 625 |
| upplupen ränta | 2 | 2 | ||
| Banklån rörlig ränta | 280 000 | 280 000 | 2014-06-28 | 280 000 |
| upplupen ränta | 1 095 | 1 095 | ||
| Nominellt | Verkligt | |||
| belopp | Redovisat | värde lån, | ||
| NORGE | i originalvaluta | värde, TSEK | Förfall | TSEK |
| Checkkredit rörlig ränta | 113 198 | 122 339 | löpande/ramavtal | 122 339 |
| upplupen ränta | 716 | 716 | 716 | |
| Banklån rörlig ränta | 363 750 | 393 123 | 2016-08-31 | 393 123 |
| upplupen ränta | 3 053 | 3 053 | 3 053 | |
| Banklån rörlig ränta | 150 000 | 162 113 | 2016-08-31 | 162 113 |
| upplupen ränta | 1 313 | 1 313 | 1 313 | |
| Banklån rörlig ränta | 27 143 | 29 335 | 2014-05-15 | 29 335 |
| upplupen ränta | 0 | |||
| Banklån rörlig ränta | 40 500 | 43 770 | 2014-05-15 | 43 770 |
| upplupen ränta | 118 | 118 | ||
| Summa Lån | 2 101 806 | |||
Övriga finansiella skulder består, förutom av verkligt värde på ränteswapar, 7 MSEK (23) och valutaterminer på 2 MSEK (0), av skulder med förfallotid inom ett år.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ränteswapar | 7 | 23 |
| Valutaterminer | 2 | - |
Posterna återfinns som skulder i balansräkningen
Det nominella värdet för ränteswaparna var per 31augusti 2013 838 (838) och på valutaterminerna 101 (0).
| Finansiella tillgångar som |
Låne och kund |
Derivat som används i säkrings |
Summa redovisat |
Verkligt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | kan säljas | fordringar | redovisning | värde | värde |
| Finansiella placeringar 1) | 141 | - | - | 141 | 141 |
| Fordringar på intressebolag | - | 82 | - | 82 | 82 |
| Derivat | - | - | 1 | 1 | 1 |
| Kundfordringar | - | 31 | - | 31 | 31 |
| Övriga kortfristiga fordringar | - | 79 | - | 79 | 79 |
| Likvida medel | - | 26 | - | 26 | 26 |
| Summa finansiella tillgångar | 141 | 218 | 1 | 360 | 360 |
1) Av de finansiella placeringar är 85 (91) främst placeringar i bostadsrättsföreningar och övriga mindre aktieinnehav. Dessa värderas enligt nivå 3 enligt värderingshierakin i IFRS7.
| 2012 | Finansiella tillgångar som kan säljas |
Låne och kund fordringar |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar 1) | 146 | - | - | 146 | 146 |
| Fordringar på intressebolag | - | 43 | - | 43 | 43 |
| Derivat | - | - | - | 0 | 0 |
| Kundfordringar | - | 35 | - | 35 | 35 |
| Övriga kortfristiga fordringar | - | 70 | - | 70 | 70 |
| Likvida medel | - | 41 | - | 41 | 41 |
| Summa finansiella tillgångar | 146 | 189 | 0 | 335 | 335 |
| 2013 | Låneskulder | Derivat som används i säkrings redovisning |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Låneskulder | 2 102 | - | - | 2 102 | 2102 |
| Derivat | - | 10 | - | 10 | 10 |
| Leverantörsskulder | - | - | 65 | 65 | 65 |
| Upplupna räntor | 16 | - | - | 16 | 16 |
| Förskott från kunder | - | - | 59 | 59 | 59 |
| Summa finansiella skulder | 2 118 | 10 | 124 | 2 252 | 2 252 |
| Derivat som används i säkrings |
Övriga finansiella |
Summa redovisat |
Verkligt | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Låneskulder | redovisning | skulder | värde | värde |
| Låneskulder | 2 276 | - | - | 2 276 | 2276 |
| Derivat | - | 23 | - | 23 | 23 |
| Leverantörsskulder | - | - | 43 | 43 | 43 |
| Upplupna räntor | 19 | - | - | 19 | 19 |
| Förskott från kunder | - | - | 53 | 53 | 53 |
| Summa finansiella skulder | 2 295 | 23 | 96 | 2 414 | 2 414 |
KONCERNENS FÖRFALLOSTRUKTUR AVSEENDE ODISKONTERADE KASSAFLÖDEN FÖR FINANSIELLA SKULDER OCH DERIVAT
| MSEK | Inom 1 år | 1-5 år |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 31 | - |
| Låneskulder 2) | 187 | 264 |
| Derivat | -2 | - |
| Leverantörsskulder | 65 | - |
| Förskott från kunder | 59 | - |
2) En del av lånen kommer att omförhandlas under de närmaste åren men de kommer ej att återbetalas och därmed finns de ej med i kassaflödeseffekten.
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Uppskrivning | - | 371 |
| Nedskrivning | -120 | -150 |
| Utdelning | - | 1 018 |
| Realisationsvinst | 851 | 1 694 |
| Realisationsförlust | -504 | - |
| 227 | 2 933 | |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Nedskrivning | - | -150 |
| Utdelning | 384 | 158 557 |
Årets realisationsresultat avser orealiserade förluster på aktieinnehav inom Fjällförsäkringar AB och realiserade vinster från försäljning andelar inom Fjällinvest. Ett dotterdotterbolag har likviderats under året vilket givit en nedskrivning på 120 TSEK.
384 -93
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Banktillgodohavanden | 1 998 | 2 602 |
| Långfristiga fordringar | 4 330 | 4 174 |
| Kundfordringar | 31 | 24 |
| Skattekonto | 988 | 268 |
| Valutakursvinster | 3 097 | 9 301 |
| 10 444 | 16 369 | |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Banktillgodohavanden | 2 966 | 133 |
| Långfristiga fordringar | 1 369 | 1 701 |
| Kundfordringar | 28 | 24 |
| Skattekonto | 608 | 164 |
| Valutakursvinster | 2 880 | 8 580 |
| 7 851 | 10 602 |
Samtliga poster härrör från finansiella poster till anskaffningsvärdet, utom de poster som uppkommer från ränteswapar (0 MSEK).
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 65 411 | 60 633 |
| Förlagslån | 60 | 873 |
| Leverantörsskulder | 132 | 85 |
| Skattekonto | 844 | 234 |
| Valutakursförluster | 3 359 | 8 225 |
| 69 806 | 70 050 | |
| 2012-09-01 | 2011-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2013-08-31 | -2012-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 32 922 | 31 803 |
| Förlagslån | 60 | 873 |
| Leverantörsskulder | 49 | 35 |
| Skattekonto | - | 1 |
| Valutakursförluster | 3 039 | 7 566 |
| 36 070 | 40 278 |
Samtliga poster härrör från finansiella poster till anskaffningsvärdet, utom de poster som uppkommer från ränteswapar (4,3 MSEK).
Koncernen står under ett bestämmande inflytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Dessa innehar, per 2013-08-31, tillsammans cirka 58% (57) av rösterna i koncernens moderbolag.
Peabkoncernen står under bestämmande inflytande från bröderna Mats och Erik Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Mats Paulsson är verkställande direktör i Peab. SkiStar upphandlar byggnadsentreprenader från Peabkoncernen i samband med anläggningsinvesteringar.
Företaget ingår i Peabkoncernen och levererar betongprodukter vid byggnadsentreprenader.
Erik Paulsson är styrelseordförande i Fabege och har betydande inflytande. SkiStar hyr kontorslokaler av Fabege i centrala Stockholm.
Erik Paulsson är styrelseordförande i Hansan AB och har betydande inflytande. SkiStar hyr ut kontorstjänster, kontorsmaskiner och IT-nät till Hansan i de hyrda kontorslokalerna i centrala Stockholm.
Utöver de närståenderelationer som anges ovan har moderbolaget närståenderelationer som innebär ett bestämmande inflytande med sina dotterföretag, se not 15. Vidare har SkiStarkoncernen transaktioner med intresseföretag i vilka man inte har ett bestämmande inflytande, se not 16. Försäljning till dotterbolag avser huvudsakligen koncernstabstjänster till de norska dotterbolagen samt provisioner från Fjällförsäkringar AB för sålda avbeställnings- och skiduthyrningsförsäkringar. Inköp från dotterbolag avser huvudsakligen hyra av logifastigheter från Fjällinvest AB. Inköp från intresseföretag avser huvudsakligen marknadsföringstjänster från Experium AB, World Cup Åre AB och Åreföretagarna AB samt lokalhyra från Snöcenter Lindvallen AB. Försäljning till intresseföretag avser huvudsakligen provisioner från logiförmedling och redovisnings- och fastighetstjänster till Lima Transtrand Fastighets AB och SkiLodge Village Lindvallen AB, Snöcenter Lindvallen AB och SkiLodge Lindvallen AB samt personalboende till Experium AB. För handel med de norska dotterbolagen finns upprättade Transfer Pricingavtal.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, pensioner, m m hänvisas till not 8.
Transaktioner med närstående har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | Försäljning till närstående 120901-130831 |
Inköp från närstående 120901-130831 |
Fordran på närstående 2013-08-31 |
Skuld till närstående 2013-08-31 |
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 35 618 | 45 823 | 102 066 | 9 971 |
| Peab | 270 | 13 386 | 2 | 2 012 |
| Cliffton | - | 1 897 | - | - |
| Fabege | - | 1 737 | - | 14 |
| Hansan | 927 | 74 | 160 | - |
| Totalt | 36 815 | 62 917 | 102 228 | 11 997 |
| MODERBOLAGET | ||||
| Intresseföretag | 22 992 | 41 397 | 42 355 | 9 875 |
| Peab | 267 | 6 846 | 2 | 637 |
| Cliffton | - | 1 897 | - | - |
| Fabege | - | 1 737 | - | 14 |
| Hansan | 927 | 74 | 160 | - |
| Totalt | 24 186 | 51 951 | 42 517 | 10 526 |
| Försäljning till | Inköp från | Fordran på | Skuld till | |
| närstående | närstående | närstående | närstående | |
| KONCERNEN | 110901-120831 | 110901-120831 | 2012-08-31 | 2012-08-31 |
| Intresseföretag | 22 190 | 17 715 | 53 772 | 4 680 |
| Peab | 688 | 23 920 | 7 | 693 |
| Cliffton | - | 2 715 | - | 294 |
| Fabege | - | 1 407 | - | 14 |
| Hansan | 881 | 75 | 158 | - |
| Totalt | 23 759 | 45 832 | 53 937 | 5 681 |
| Intresseföretag | 20 587 | 16 182 | 34 678 | 4 562 |
|---|---|---|---|---|
| Peab | 688 | 18 974 | 7 | 693 |
| Cliffton | - | 2 715 | - | 294 |
| Fabege | - | 1 407 | - | 14 |
| Hansan | 881 | 75 | 158 | - |
| Totalt | 22 156 | 39 353 | 34 843 | 5 563 |
Flera omvärldsfaktorer är positiva inför den kommande säsongen; bra förhållanden på samtliga destinationer under föregående vinter, den fina sommaren som ger ökad prioritet för skidresor, ett positivare ekonomiskt klimat samt något svagare kronkurser (NOK och SEK mot DKK och Euro). Bokningsläget är 1% bättre jämfört med samma period föregående år. Kalendern över jul och nyår är fördelaktig med maximalt antal lediga dagar. Påsken ligger sent i april, vilket innebär en bra potential genom en lång högsäsong samtidigt som en sen påsk innebär att det endast blir en påskvecka, då i princip alla skolor har lov den första påskveckan. Skidanläggningsinvesteringarna, som beräknas uppgå till 142 MSEK, utgörs i huvudsak av ersättningsinvesteringar omfattande bl a en värmestuga i Vemdalen, förstärkt snösystem och en ny släplift i Sälen samt kapitalinsats i bolag som bygger tre nya stolliftar i Åre.
Investeringarna inom Fastighetsutveckling beräknas uppgå till 38 MSEK och de omfattar ersättningsinvesteringar, förvärv av aktier i intressebolag, markförvärv i Hemsedal och upprustning av lägenheter för försäljning. Från i höst finns drygt 90 lägenheter till försäljning i Sälen, Vemdalen och Åre. Därutöver finns 80 osålda tomter.
Managementavtalet med Andermatt löpte ut under september månad. Omförhandling av ett nytt avtal, mer inriktat på stöd inom marknadsföring, försäljning och IT, pågår.
I Regeringens budgetproposition framgår att reglerna om skattefrihet för fastighetsinkomster från specialtaxerade fastigheter ska tas bort. SkiStar har i sin svenska verksamhet tillämpat dessa regler. Förändringen kommer att innebära att från verksamhetsåret 2014/15 kommer hela resultatet i SkiStars svenska verksamhet att beskattas. SkiStar AB har samtidigt drygt 800 MSEK i outnyttjade underskottsavdrag innebärande att bolaget inte kommer att betala skatt under ett antal år. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning ska utgå med 2:50 SEK per aktie, totalt 98 MSEK. Årsstämman hålls på Experium i Sälen den 14 december 2013 kl 14:00.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används för att bedöma redovisade värden på tillgångar och skulder. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Vissa uppskattningar och antaganden som innebär en risk för justering av redovisade värden för tillgångar och skulder beskrivs nedan.
Huvudprincipen i andra sammanhang är att resultatavräkning sker per tillträdesdatumet. Resultatavräkning för sålda fastigheter till bostadsrättsföreningar sker när det bolag som äger fastigheterna säljs till bildad bostadsrättsförening eller annan under förutsättning att lägenheterna upplåtits. I annat fall periodiseras resultatavräkningen i takt med att lägenheterna upplåts. Något åtagande från bolaget gentemot en bostadsrättsförening avseende de lägenheter som bostadsrättsföreningen inte säljer finns inte. Bolaget påbörjar inga nya utförsäljningar förrän de lägenheter som är osålda i befintliga bostadsrättsföreningar har sålts. Om reglerna för vinstavräkning förändras kommer bolaget att ändra sin redovisning vilket kan få en viss inverkan på framtida vinstavräkning vid försäljning av lägenheter.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömningen av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill (s k impairment test), har antagits att dessa även i framtiden kommer att generera ett kassaflöde till verksamheten som innebär att något nedskrivningsbehov inte föreligger idag. Skulle dessa antaganden förändras skulle ett nedskrivningsbehov av koncernens goodwill kunna uppstå i framtiden. För mer information om goodwill hänvisas till not 13.
Förändring av skattelagstiftning och förändringar i tolkningar av skattelagstiftningar kan påverka storleken på redovisade uppskjutna skatter.
SkiStar är för närvarande inte part i någon tvist av väsentlig betydelse för koncernen.
SkiStar AB (publ) med organisationsnumret 556093-6949 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen, med postadress 780 67 Sälen. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm.
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Det är styrelsens bedömning, utifrån bolagets och koncernens ekonomiska ställning, att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamheten ställer på bolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Sälen den 14 november 2013 Erik Paulsson Styrelseordförande Mats Paulsson Styrelseledamot Mats Årjes Verkställande direktör Styrelseledamot Mats Qviberg Styrelseledamot Per-Uno Sandberg Styrelseledamot Eivor Andersson Styrelseledamot Katarina Hjalmarsson Arbetstagarrepresentant Pär Nuder Styrelseledamot Bengt Larsson Arbetstagarrepresentant
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 november 2013. Rapport över finansiell ställning och rapport över totalresultat för koncenen och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 14 december 2013.
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SkiStar AB (publ) för räkenskapsåret 2012-09-01–2013- 08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 52–82.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 augusti 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 augusti 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Sälen den 14 november 2013 KPMG AB
Owe Wallinder Auktoriserad revisor
beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SkiStar AB (publ) för räkenskapsåret 2012-09-01–2013-08-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Bolagsstyrningen av SkiStar utgår från bolagsordningen, aktiebolagslagen, noteringsavtalet med OMX Nordic Exchange Stockholm AB inklusive Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och regler.
Riktlinjerna avseende Svensk kod för bolagsstyrning finns att tillgå på den hemsida som tillhör Kollegiet för svensk bolagsstyrning (bolagsstyrning.se). Interna riktlinjer såsom bolagsordning och detta dokument finns att tillgå på SkiStars hemsida (http://corporate.skistar.com).
Per den 31 augusti 2013 hade SkiStar 31 162 aktieägare enligt det av Euroclear Sweden AB förda aktieägarregistret. De tre största ägarna, efter röstetal, motsvarade 61,50%
av rösterna och 45,40% av aktiekapitalet, fördelningen framgår av Förvaltningsberättelsen, sid 52. Svenska privatpersoners ägande, antingen direkt eller genom bolag, uppgick till 69,64% och svenskt institutionellt ägande till 20,98% av aktiekapitalet. Utländska privatpersoner svarade för 0,20% och utländskt institutionellt ägande svarade för 9,18% av aktiekapitalet.
SkiStars aktiekapital per den 31 augusti 2013 uppgick till 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier och 37 364 028 B-aktier. A-aktier berättigar till tio röster medan B-aktier berättigar till en röst. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Utöver ovanstående innehåller SkiStars
bolagsordning inga begränsningar avseende hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Bolagsstämman är SkiStars högsta beslutande organ. Årsstämma ska årligen hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i rätt tid har rätt att delta och rösta för det totala innehavet av aktier. De aktie ägare som inte kan närvara kan företrädas av ombud, aktieägare eller ombud får medföra högst två biträden.
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats, http://corporate.ski star.com. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Nyheter.
Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman ska dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden ska uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Bolagsstämma ska hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
På bolagsstämma ska följande ärenden förekomma:
Vid årsstämman den 8 december 2012 på Experium i Sälen deltog 240 aktieägare som representerade 71% av rösterna i bolaget.
Vid årsstämman bemyndigades styrelsen att förvärva och avyttra egna aktier innebärande att styrelsen bemyndigas att intill tiden för nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att förvärva egna aktier av aktieslaget B, dock att bolagets innehav av egna aktier vid någon tidpunkt inte får överstiga tio procent av samtliga aktier i bolaget. Förvärv ska ske på en reglerad marknad och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs, eller genom ett förvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare.
Styrelsens bemyndigande innebär vidare att styrelsen bemyndigas att fatta beslut om att intill tiden för nästa årsstämma avyttra bolagets egna aktier på en reglerad marknad eller på annat sätt i samband med förvärv av företag eller verksamhet. Bemyndigandet innefattar rätt att besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt samt att betalning ska kunna ske kontant, genom apport, genom kvittning, eller annars med villkor. Bemyndigandet får utnyttjas vid ett eller flera tillfällen samt får avse högst så många aktier som förvärvats med stöd av bemyndigandet att förvärva egna aktier.
Bemyndigandena syftar till att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, möjliggöra förvärv. Återköp och avyttring av egna aktier kan endast avse aktier av serie B.
Bemyndigande för styrelsen att utge egna aktier har inte varit föremål för beslut.
Årsstämman 2013 kommer att hållas på Experium i Sälen den 14 december klockan 14.00. För ytterligare information besök http://corporate.skistar.com.
Valberedningen väljs av Årsstämman på en period om ett år. Valberedningen har i uppdrag att till Årsstämman förbereda förslag på styrelseledamöter, styrelsearvoden, styrelseordförande, ordförande på Årsstämma, valberedning för kommande verksamhetsår och i förekommande fall, med assistans av revisionsutskottet, förberedelse inför val av revisorer och revisorsarvoden. Valberedningen inför 2012/13 års Årsstämma har följande sammansättning: Erik Paulsson, ordförande, för egna bolag och familj, Mats Qviberg för Investment AB Öresund, Mats Paulsson för egna bolag och familj samt Per Limberg för Lima Jordägande Socknemän. Samtliga aktieägare har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.
Styrelsen utses av årsstämman i enlighet med aktiebolagslagen samt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. Bolagsordningen innehåller, utöver bestämmelse om antal ledamöter och suppleanter, inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter.
Styrelsen ska, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna väljs till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs.
Under 2012/13 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman sju stycken: Erik Paulsson, ordförande, Mats Paulsson, Mats Qviberg, Per-Uno Sandberg, Eivor Andersson, Pär Nuder samt Mats Årjes,
verkställande direktör. Dessutom ingick två representanter för de anställda: Katarina Hjalmarsson, Unionen, och Bengt Larsson, HRF. Tre av ledamöterna anses ha beroendeställning till bolaget, Mats Årjes i sin roll som Verkställande direktör i SkiStar, Mats Paulsson i sin roll som vice styrelseordförande i byggbolaget Peab, som SkiStar har avtal med avseende byggentreprenader, samt Erik Paulsson på grund av nära släktförhållande till Mats Paulsson. Information om varje styrelseledamots ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 88.
Styrelsens arbete styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstituerande styrelsemöte varje år. Styrelsens ordförande, Erik Paulsson, leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakt med verkställande direktören för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och försäljningar. Styrelsen har under verksamhetsåret 2012/13 haft sju ordinarie sammanträden, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 87. Styrelsens arbete utvärderas löpande. SkiStars Ekonomi- och finansdirektör Magnus Sjöholm är styrelsens sekreterare.
Vid konstituerande styrelsemöte den 8 december 2012 valdes Erik Paulsson till ordförande i ersättningsutskottet samt Mats Qviberg och Mats Paulsson till ledamöter. Ersättningsutskottet ansvarar för frågor rörande löner, pensionsersättningar, bonusprogram och andra anställningsförmåner för verkställande direktören och ledningen i SkiStar. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Ersättningsutskottet har haft två möten under verksamhetsåret, varvid samtliga ledamöter närvar, se tabell på sid 87.
Vid konstituerande styrelsemöte den 8 december 2012 valdes Per-Uno Sandberg till ordförande i revisionsutskottet samt Eivor Andersson och Pär Nuder till ledamöter. Revisionsutskottet ansvarar för att den finansiella rapporteringen håller hög kvalitet. De håller även löpande kontakt med bolagets revisorer, tar fram riktlinjer rörande upphandling av tjänster från koncernens revisionsbyrå och utvärderar revisionsinsatsen. De biträder även valberedningen vid arbetet med nominering och arvodering av revisorer. Revisionsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Revisionsutskottet har haft tre möten under verksamhetsåret, ledamöternas närvaro framgår av tabell på sid 87.
På årsstämman 2011 omvaldes KPMG till bolagets externa revisor fram till och med årsstämman 2015. Owe Wallinder har under året tillträtt som huvudansvarig revisor. Revisionen avrapporteras löpande under året till koncernledningen och revisionsutskottet. Minst en gång per år träffar revisorn bolagets styrelse. Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild Arbetsordning för revisionsutskottet beslutad av bolagets styrelse, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet. Arvode till revisor utgår löpande enligt godkänd räkning. För närmare information om arvode se not 6.
Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna bestämdes av årsstämman 2012 till 730 TSEK (730), varav till styrelseordförande 155 TSEK och till var och en av övriga icke i bolaget anställda ledamöter, 115 TSEK. Inga ytterligare arvoden för utskottsarbete utgår.
Till stöd för verksamheten finns vägledande policies, se illustration nedan.
Verkställande direktören, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till stöd under verksamhetsåret har han haft en vice Verkställande direktör, tillika Ekonomi- och finansdirektör, tre destinationschefer samt koncernstaber. Verkställande direktören ansvarar för att styrelsen får löpande information och
nödvändiga beslutsunderlag för att styrelsen ska kunna bedöma koncernens ekonomiska ställning och fatta erforderliga beslut.
Verkställande direktörens ålder, utbildning, uppdrag, aktieinnehav m m redovisas på sid 90.
Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret 2012/13 utgjorts av totalt sex personer; Verkställande direktör, vice Verk ställande direktör tillika Ekonomi- och finansdirektör, Marknads- och försäljningschef, Teknisk direktör tillika destinationschef för de norska destinationerna Hemsedal och Trysil, samt två destinationschefer i Sverige; en för Åre-Vemdalen och en för Sälen.
SkiStar tillämpar International Financial Reporting Standard (IFRS) vid upprättande av koncernens rapportering. Kvaliteten i den löpande externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad interna åtgärder och rutiner.
Revisorerna gör en översiktlig granskning av bolagets niomånadersrapport.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen.
I styrelsens arbetsordning och den verkställande direktörens instruktioner samt för styrelsens utskott finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i syfte att säkerställa en effektiv hantering av verksamhetens risker. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för den interna kontrollen som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Gemensamma affärssystem för såväl extern redovisning
som intern uppföljning, budgetering och prognostisering bedöms stärka kontrollmiljön och säkerheten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet bereder styrelsens löpande uppföljning av den interna kontrollen vilket innefattar att utvärdera och diskutera väsentliga redovisningstekniska och rapporteringstekniska frågor. Revisionsutskottet har under räkenskapsåret erhållit rapporter från bolagets ledning om vilka interna kontrollprojekt som genomförts. Revisionsutskottet har genomfört tre möten under räkenskapsåret.
Styrelsen säkerställer att riskbedömningar görs av väsentliga risker som bolaget kan vara utsatt för avseende den finansiella rapporteringen. Här ingår att identifiera de poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd och att utforma ett kontrollsystem för att förebygga och upptäcka dessa fel. Främst sker detta genom att snabbt identifiera händelser i verksamheten eller omvärldshändelser som kan påverka den finansiella rapporteringen samt att bevaka de förändringar i redovisningsregler och rekommendationer som bolagets finansiella rapportering omfattas av.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att eliminera och reducera väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter för att hantera risker är:
För att kunna leva upp till bolagets policies, riktlinjer och rekommendationer krävs att dessa är väldokumenterade och att de är kommunicerade inom bolaget. För att information och kommunikation ska fun gera hålls löpande ledningsgruppsmöten med representanter från bolagets destinationer samt stabsfunktioner. Policies, manualer och instruktioner finns tillgängliga på bolagets intranät.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar och tillser att identifierade brister i den interna kontrollen åtgärdas. Av särskild betydelse för uppföljningen är revisionsutskottets arbete samt de externa revisorernas rapporter.
Styrelsen har gjort bedömningen att den kontroll och uppföljning som redovisas ovan är för närvarande tillräcklig för att säkerställa att den interna kontrollen är effektiv utan en särskild granskningsfunktion.
Bolagets nu gällande bolagsordning, antagen vid årsstämman 2011, registrerades i januari 2012. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser avseende förfarande vid ändring av bolagsordning.
Här bredvid redovisas och motiveras SkiStars avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning.
Revisors yttrande avseende denna bolagsstyrningsrapport återfinns till höger.
| Närvaro Oberoende till bolaget |
Närvaro revisionsutskott |
Närvaro ersättningsutskott |
Ersättning | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmovalda styrelseledamöter | |||||
| Erik Paulsson | 7/7 | 2/2 | 155 000 | ||
| Mats Paulsson | 6/7 | 2/2 | 115 000 | ||
| Mats Qviberg | 7/7 | x | 2/2 | 115 000 | |
| Per-Uno Sandberg | 7/7 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Eivor Andersson | 7/7 | x | 2/3 | 115 000 | |
| Pär Nuder | 7/7 | x | 1/3 | 115 000 | |
| Mats Årjes | 7/7 | ||||
| Ordinarie arbetstagarrepresentanter | |||||
| Bengt Larsson | 6/7 | ||||
| Katarina Hjalmarsson | 6/7 |
| Kodregel Beskrivning | Avvikelse | Förklaring | |
|---|---|---|---|
| 2.4 | Valberedningens sammansättning |
Ordföranden i SkiStars styrelse är tillika ordförande i valberedningen. Hälften av ledamöterna i valbered ningen är styrelseledamöter och beroende till större aktieägare. |
Huvudägarna tillika styrelseledamöter ingår även i valberedningen för att ta en aktiv ägarroll och eftersom de är mycket lämpade för att uppnå bästa resultat för bolagets aktieägare. |
| 4.1 | Styrelsens storlek och sammansättning |
Styrelsen har för närvarande ingen jämn könsfördelning. |
En jämn könsfördelning ska eftersträvas. |
| 9.2 | Kriterier för ersättningsutskottets ledamöter |
Ordföranden i styrelsen är tillika ordförande i ersättningsutskottet vilket innebär att övriga ledamöter ska vara oberoende. Endast en av de två övriga ledamöterna är oberoende. |
Ersättningsutskottet bedöms kunna agera oberoende trots att en leda mot enligt Koden betraktas som beroende. |
Till årsstämman i SkiStar AB (publ) Org nr 556093 – 6949
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2012-09-01–2013-08-31 på sidorna 84–87 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Sälen den 14 november 2013 KPMG AB
Owe Wallinder Auktoriserad revisor
SkiStar arbetar för att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Detta för att skapa förståelse för SkiStars verksamhet och bygga ett långsiktigt förtroende för bolaget. SkiStar har fått ett antal utmärkelser för den finansiella informationen, bl a hedersomnämnanden flera år i tävlingen "Bästa Redovisning", arrangerad av Stockholmsbörsen. Bolaget har även utsetts till "Årets Börsbolag" 1999, 2003 och 2004, en tävling i finansiell information arrangerad av Dagens Industri och Aktiespararna.
Följande analytiker följer SkiStar regelbundet;
Danske Bank – Mikael Holm [email protected] +46 (0)70 799 95 94
JRS Securities – Johan Broström [email protected] +46 (0)70 428 31 74
Delårsrapporter och bokslutsrapport under verksamhetsåret 2013/14 offentliggörs enligt följande;
Aktieägarna hälsas välkomna till SkiStars årsstämma lördagen den 14 december 2013 klockan 14.00 på Experium i Lindvallen, Sälen.
Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska vara införd i den av Euroclear Sweden AB (fd VPC) förda aktieboken måndagen den 9 december 2013 och anmäla sin avsikt att deltaga i årsstämman senast måndagen den 9 december 2013 kl 12.00. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste i god tid före måndagen den 9 december 2013 tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få delta på stämman. Anmälan om deltagande i stämman ska ske skriftligen till;
Aktieägarservice 780 67 Sälen, på bolagets hemsida http://corporate.skistar.com telefon: +46 (0)280 880 95
Med hänsyn till vår miljö och omvärld har vi beslutat att endast trycka Verksamhetsberättelsen i begränsad upplaga. Den finns tillgänglig att läsa på http://corporate.skistar.com och kan även beställas via [email protected].
Antagen vid årsstämman den 10 december 2011, (registrerad januari 2012)
Bolagets firma är SkiStar Aktiebolag, org.nr 556093- 6949. Bolaget är publikt (publ).
Styrelsen skall ha sitt säte i Sälen, Malungs kommun, Dalarnas län.
Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att själv eller genom annat bolag äga och driva fritidsanläggningar med huvudsaklig inriktning mot alpin skidåkning, bedriva resebyrå- och radio- och TV-verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom och värde-papper, jämte därmed förenlig verksamhet.
Aktiekapitalet utgör lägst 15 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor.
Antalet aktier skall vara lägst 30 000 000 st och högst 60 000 000 st.
Av bolagets aktier skall högst 2 250 000 st utgöras av A-aktier med 10 röster per aktie och högst 60 000 000 st utgöras av B-aktier med en röst per aktie.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier av serie A och serie B, skall ägare av aktier av serie A och serie B äga företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte tecknats med primär företrädesrätt skall erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte sålunda erbjudna aktier räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, skall aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och i den mån detta inte kan ske, genom lottning.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av serie A eller serie B, skall samtliga aktieägare, oavsett om deras aktier är av serie A eller serie B, äga företrädesrätt att teckna nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot.
Vad som ovan sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission skall nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till nya aktier av samma aktieslag. Vad nu sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag.
Styrelsen skall, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter.
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en till två revisorer med en till två suppleanter eller ett registrerat revisionsbolag.
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse skett skall annonseras i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
Årsstämma skall hållas årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
Styrelsen kan besluta att den som inte är aktieägare i bolaget skall, på de villkor som styrelsen bestämmer, ha rätt att närvara vid bolagsstämma
Bolagets räkenskapsår omfattar tiden 1 september–31 augusti.
Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämnings-register enligt lagen(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
SkiStar AB (publ) SE-780 67 Sälen Box 7322 SE-103 90 Stockholm Tel +46-280-880 50 Fax +46-280-218 50 skistar.com
SkiStar, Sälen SE-780 67 Sälen Tel +46-280-880 60 Fax +46-280-217 00 skistar.com
SkiStar, Åre Box 36 SE-830 14 Åre Tel +46-647-133 50 Fax +46-647-133 60 skistar.com
SkiStar, Vemdalen Nya Landsvägen 58 SE-840 92 Vemdalen Tel +46-684-151 00 Fax +46-684-151 49 skistar.com
SkiStar, Hemsedal Boks 43 NO-3561 Hemsedal Tel +47-32 05 53 00 Fax +47-32 05 53 01 skistar.com
SkiStar, Trysil NO-2420 Trysil Tel +47-62 45 20 00 Fax +47-62 45 44 79 skistar.com
Foto: Jonas Kullman, Ola Matsson, Jonas Hasselgren, Kristoffer Andersson, Per Eriksson, Kalle Hägglund. Porträttbilder: Jonas Hasselgren, Bengt Alm. Design och projektledning: SkiStar Mediahuset. Tryck och repro:
Elanders. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.
SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949 SE-780 67 Sälen Tel +46 (0)280 880 50 Fax +46 (0)280 218 50 E-post [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.