Annual Report • Mar 12, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2013
| TeliaSonera i korthet | 3 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| Koncernchefens kommentarer | 5 |
| Marknader och varumärken | 7 |
| Förvaltningsberättelse | 10 |
| Bolagsstyrningsrapport | 32 |
| Styrelse | 49 |
| Koncernledning | 51 |
| Koncernens totalresultatrapporter | 53 |
| Koncernens balansrapporter | 54 |
| Koncernens kassaflödesrapporter | 55 |
| Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital | 56 |
| Koncernens noter | 57 |
| Moderbolagets resultaträkningar | 116 |
| Moderbolagets totalresultatrapporter | 117 |
| Moderbolagets balansräkningar | 118 |
| Moderbolagets kassaflödesanalyser | 119 |
| Förändringar av moderbolagets eget kapital | 120 |
| Moderbolagets noter | 121 |
| Förslag till vinstdisposition | 138 |
| Revisionsberättelse | 139 |
| Tio år i sammandrag − finansiell information | 141 |
| Tio år i sammandrag − operativ information | 142 |
| Definitioner | 143 |
| Årsstämma 2014 | 145 |
| Kontaktinformation | 146 |
TeliaSonera har sina rötter i den nordiska telekommarknaden och har en stark position i Norden, Baltikum, Eurasien och Spanien. Vår kärnverksamhet är att skapa bättre kommunikationsmöjligheter för privatpersoner och företag genom mobil- och bredbandslösningar.
Vi hjälper människor att kommunicera med familj, vänner och affärskontakter på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vi gör det genom att erbjuda högkvalitativa telekommunikationstjänster i Norden och Baltikum, på tillväxtmarknader i Eurasien, inklusive Ryssland och Turkiet samt i Spanien. Målet är att vara den ledande operatören på alla våra marknader, genom att erbjuda den bästa kundupplevelsen, högkvalitativa nät och en kostnadseffektiv verksamhet.
Vi har dotterbolag från Norden till Nepal där antalet abonnemang uppgick till 72,5 miljoner vid slutet av 2013 och 116,5 miljoner abonnemang i intressebolagen, främst i Ryssland och Turkiet. Vi är också den ledande grossisten av bredbandskapacitet i Europa med ett helägt internationellt carriernät.
Våra affärsområden är Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster och Eurasien. I Norden och Baltikum erbjuder vi mobila och fasta tjänster, inklusive tv. I Eurasien och Spanien erbjuder vi mobila tjänster.
•Mobilitetstjänster •Bredbandstjänster •Eurasien
Vi erbjuder högkvalitativa tjänster, som mobilt bredband via 4G, det digitala hemmet och tjänster baserade på fiber, för att säkerställa framtidens kommunikationsbehov.
Vi hade 26 013 medarbetare vid årets slut.
26 013
| MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter | |||
|---|---|---|---|
| per aktie och marginaler | 2013 | 2012 | 20111 |
| Nettoomsättning | 101 700 | 104 898 | 104 804 |
| EBITDA före engångsposter | 35 584 | 36 171 | 37 222 |
| Marginal (%) | 35,0 | 34,5 | 35,5 |
| Rörelseresultat | 24 462 | 28 400 | 29 720 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 28 534 | 28 682 | 29 889 |
| Årets resultat | 16 767 | 21 168 | 21 119 |
| varav hänförligt till moderbolagets | |||
| ägare | 14 970 | 19 886 | 18 388 |
| Resultat per aktie (SEK) | 3,46 | 4,59 | 4,21 |
| Räntabilitet på eget kapital | |||
| (%, rullande 12 månader) | 15,9 | 20,5 | 17,1 |
| CAPEX i procent av nettoomsättning (%) | 16,1 | 15,0 | 16,6 |
| Fritt kassaflöde | 16 310 | 23 740 | 9 415 |
1 Har inte omräknats med hänsyn till ändrade redovisningsprinciper, för ytterligare information se not K1 i koncernredovisningen.
n Nettoomsättning n EBITDA-marginal
n Resultat per aktie n Ordinarie utdelning
n Föreslagen utdelning
2013 var ett händelserikt och utmanande år för telekombranschen och för TeliaSonera. Trots ett osäkert och ett besvärligt konjunkturläge på många av våra marknader, regulatoriska effekter och snabbt förändrade kundbehov är vi nöjda med att stänga året med i praktiskt taget oförändrade intäkter, en liten ökning i vår EBITDA-marginal och ett stabilt fritt kassaflöde.
Jag tillträdde som koncernchef i september 2013 och mina första iakttagelser var att TeliaSonera har en solid tillgångsmassa, att vi finns i attraktiva regioner, har starka varumärken och kompetenta medarbetare. Vi har mycket att vara stolta över. Men vår position har försvagats på för många marknader och det är av yttersta vikt att vi stärker vår konkurrenskraft. I en omgivning i snabb förändring är det nödvändigt att utveckla en företagskultur som främjar snabbhet och innovation.
Vi måste förstå våra kunders behov och leverera olika kundupplevelser. Vi måste minska komplexiteten i processer, produkter & erbjudanen och snabba upp vår konkurrenskraft på våra lokala marknader. Den snabba utvecklingen i vår bransch fortsätter och det gamla ersätts med nya teknologier och affärsmodeller. Vi tar en aktiv del i denna migration genom att bygga
ut höghastighetsinternet med fiber och 4G så att människor kan kommunicera ännu mer med varandra, till ännu bättre kvalitet. Vi är också fast beslutna att göra våra företagskunder än mer konkurrenskraftiga genom att erbjuda anpassade produkter och tjänster för att på bästa sätt leva upp till de grundläggande kraven från våra olika kundsegment. 2013 investerade vi mer är 16 miljarder kronor för att ha ett högkvalitativt nät, en förutsättning för att vara en ledande telekomoperatör.
I mars tog vi ett viktigt initiativ. Som en av de första operatörerna i Europa erbjöd vi möjligheten att ansluta flera mobila enheter till ett abonnemang, inklusive obegränsat antal samtal och textmeddelanden, med möjligheten att dela på surfpotten. Enligt vår uppfattning är det ett viktigt steg och en attraktiv tjänst för våra kunder samtidigt som vi rör oss mot mer hållbara affärsmodeller i en värld där konsumtion av mobildata ökar kraftigt. Databaserade prismodeller är nu lanserade i Sverige, Danmark, Norge, Litauen och Finland.
Det är en självklarhet att det är nödvändigt att driva vår verksamhet på ett hållbart sätt för vårt anseende och fortsatta framgång. Att skapa en hållbar verksamhet är en viktig del i vår strategi och stora åtgärder har vidtagits under året för att förstärka bolagsstyrningen.
Jag har infört ett omfattande program för att återfå vårt anseende gentemot våra intressenter överallt där vi verkar. Detta är en lång resa, men en förutsättning för vår överlevnad. Vi kan endast förbli ett långsiktigt lönsamt företag genom att agera ansvarsfullt i allt vi gör.
Hållbarhetsarbetet under 2013 har fokuserats på att förbättra vår styrning och efterlevnad. I april inrättade styrelsen ett hållbarhets- och etikutskott med uppgift att granska koncernens interna och externa hållbarhetsredovisning, policies, aktivitetsplaner och system för riskhantering. Jag införde även en enhet för etik och styrning för att genomdriva att styrningen följer etiska och juridiska krav. Våra viktigaste fokusområden inom hållbarhet har fortsatt varit yttrandefrihet och integritet, kundintegritet, anti-korruption, hållbarhet i leverantörskedjan och miljömål. Vi behöver aktivt främja hälsa och säkerhet för alla som arbetar för eller inom TeliaSonera, därför kommer dessa områden att prioriteras under 2014.
Under våren publicerade TeliaSonera tillsammans med övriga medlemmar av "the Telecommunication Industry Dialogue" undertecknade vägledande principer för telekommunikation, yttrandefrihet och rätten till privatliv. Principerna utgör vägledning i hur vi skall agera för att respektera dessa grundläggande mänskliga rättigheter. Dessutom ingick vi också ett tvåårigt samarbete med the Global Network Initiative (GNI) för att utveckla och utöka detta initiativ ytterligare.
Vi fortsatte att implementera koncernens miljömål inom alla affärsenheter, identifiera områden för energieffektivisering och sätt att minska vårt koldioxidutsläpp. Vi har undersökt och insett potentialen för att använda till exempel solenergi i Eurasien och har för närvarande fler än 500 basstationer som drivs med solenergi. Emellertid kunde vi inte under 2013 redovisa en positiv utveckling av våra miljömål, då energieffektiviteten sjönk 5 procent och utsläppen ökade med 18 procent per abonnemang. Detta beror främst på våra ansträngningar att förbättra kvalitet och aktualitet i rapporterad data.
"Att skapa en hållbar verksamhet är en viktig del i vår strategi och stora åtgärder har vidtagits för att förstärka bolagsstyrningen."
TeliaSonera har förbundit sig att följa FN:s 10 principer för Global Compact. Vårt hållbarhetsarbete rapporteras i hållbarhetsredovisningen där man också finner utvecklingen i införandet av principerna. För att säkerställa tillförlitlighet, transparens och en balanserad syn på våra hållbarhetsfrågor, har hållbarhetsredovisningen granskats av tredje part.
För att konkurrera effektivt och stödja en långsiktig lönsamhet, är det nödvändigt att ha en effektiv organisation och en sund kostnadsbas. Vi måste minska komplexiteten för att kunna möjliggöra ett effektivt arbetssätt. Snabba upp beslutsfattandet och säkerställa att våra medarbetare förblir kunniga och motiverade.
En huvuduppgift under hösten har varit att utveckla den strategiska inriktningen för TeliaSonera. Ett viktigt steg i den processen togs i december när vi slutförde den nya verksamhetsmodellen, en landsbaserad struktur som kommer att införas i april 2014. Syftet med denna förändring är att minska den övergripande komplexiteten i koncernen, förstärka kundfokus och klargöra ansvarsfördelningen såväl som att skapa en vinnande kultur och inställning.
Jag vill att vi skall bli ett företag som är mycket närmare kunden, med tydligare ansvar för att leverera överlägsna resultat på ett hållbart, innovativt och roligt sätt. Detta kommer att hjälpa oss att släppa loss och nå vår fulla potential.
TeliaSonera är ett finansiellt stabilt och balanserat företag. Att gå in i ett nytt år innebär att vi möter många utmaningar men också många möjligheter. Jag är säker på att vi har ett spännande år framför oss.
Stockholm den 5 mars 2014
Johan Dennelind VD och koncernchef
När kunderna möter oss på respektive marknad ser de en gemensam identitet. Vår symbol speglar TeliaSoneras internationella verksamhet i kombination med välkända lokala varumärkesnamn. På de flesta marknader har vi även olika lågprisvarumärken med en annan marknadsföringsstrategi. Vi erbjuder våra tjänster genom dotterbolag i Norden och Baltikum samt i Eurasien och Spanien och genom intressebolag i Ryssland, Turkiet och Lettland. Målet är att vara den ledande aktören på alla våra marknader.
| Land | Varumärke | Ägarandel1 | Konsolide rad andel2 |
Tjänst | Marknads position |
Marknads andel3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | ||||||
| Telia, Halebop | 100% | 100% | Mobil | 1 | 39% | |
| Telia | 100% | 100% | Bredband | 1 | 39% | |
| Telia | 100% | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 62% | |
| Telia | 100% | 100% | Tv | 3 | 14% | |
| Finland | ||||||
| Sonera, TeleFinland | 100% | 100% | Mobil | 2 | 34% | |
| Sonera | 100% | 100% | Bredband | 2 | 31% | |
| Sonera | 100% | 100% | Fast telefoni | 2 | 23% | |
| Sonera | 100% | 100% | Tv | 2 | 21% | |
| Norge | ||||||
| NetCom, Chess | 100% | 100% | Mobil | 2 | 23% | |
| Danmark | ||||||
| Telia, Call me, DLG Tele4 | 100% | 100%, 50%4 | Mobil | 3 | 18% | |
| Telia, DLG Tele4 | 100% | 100%, 50%4 | Bredband | 5 | 5% | |
| Telia, Call me, DLG Tele4 | 100% | 100%, 50%4 | Fast telefoni inkl. voip | 2 | 7% | |
| Telia | 100% | 100% | Tv | >5 | <5% |
| Land | Varumärke | Ägarandel1 | Konsolide rad andel2 |
Tjänst | Marknads position |
Marknads andel3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Litauen | ||||||
| Omnitel, Ezys | 100% | 100% | Mobil | 1 | 36% | |
| TEO | 88,2% | 88,2% | Bredband | 1 | 51% | |
| TEO | 88,2% | 88,2% | Fast telefoni | 1 | 90% | |
| TEO | 88,2% | 88,2% | Tv | 1 | 23% | |
| Lettland | ||||||
| LMT Okarte, Amigo | 60,3% | 60,3% | Mobil | 1 | 41% | |
| Estland | ||||||
| EMT, Diil | 100% | 100% | Mobil | 1 | 44% | |
| Elion | 100% | 100% | Bredband | 1 | 59% | |
| Elion | 100% | 100% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 78% | |
| Elion | 100% | 100% | Tv | 2 | 35% | |
| Spanien | ||||||
| Yoigo | 76,6% | 100% | Mobil | 4 | 7% | |
| Kazakstan | ||||||
| Kcell, Activ | 61,9% | 61,9% | Mobil | 1 | 46% | |
| Azerbajdzjan | ||||||
| Azercell | 38,1% | 69,5% | Mobil | 1 | 51% | |
| Uzbekistan | ||||||
| Ucell | 94,0% | 100% | Mobil | 2 | 44% | |
| Tadzjikistan | ||||||
| Tcell | 60,0% | 60,0% | Mobil | 1 | 37% | |
| Georgien | ||||||
| Geocell, Lailai | 74,3% | 74,3% | Mobil | 2 | 35% | |
| Moldavien | ||||||
| Moldcell | 74,3% | 74,3% | Mobil | 2 | 30% | |
| Nepal | ||||||
| Ncell | 60,4% | 80,4% | Mobil | 1 | 56% |
| Land | Varumärke | Ägarandel1 | Konsolide rad andel2 |
Tjänst | Marknads position |
Marknads andel3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lettland | ||||||
| Lattelecom | 49,0% | 49,0% | Bredband | 1 | 55% | |
| Lattelecom | 49,0% | 49,0% | Fast telefoni inkl. voip | 1 | 94% | |
| Lattelecom | 49,0% | 49,0% | Tv | 1 | 35% | |
| Ryssland | ||||||
| MegaFon | 25,2% | 27,2% | Mobil | 2 | 28% | |
| Turkiet | ||||||
| Turkcell | 38,0% | 38,0% | Mobil | 1 | 51% |
1 Ägarandel definieras som direkt och indirekt ägande dvs effektivt ägande.
2 I konsoliderad andel är åtaganden om att förvärva innehav av ickekontrollerade intressen (NCI säljoptioner) medräknade.
3 För bredband och fast telefoni är TeliaSoneras marknadsandelsprognoser baserade på andel om omsättningen där data finns, i annat fall på antal abonnemang. För mobil baseras marknadsandelen på antal abonnemang förutom för dotterbolag i Eurasien där det baseras på samtrafik. För tv baseras marknadsandelen på antal betal-tv abonnemang för kabel-tv, satellit-tv, marksänd tv och iptv. För Ryssland är marknadsandelen baserad på information från ACM Consulting. För Turkiet är marknadsandelen baserad på information från ICTA.
4 TeliaSonera äger 50 procent av DLG Tele och kontrollerar bolaget via avtal.
TeliaSonera rapporterar sitt ekonomiska resultat fördelat på de tre affärsområdena Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster, Eurasien och segmentet Övrig verksamhet. Affärsområdena baseras på affärsenheter som i de flesta fall är landsorganisationer, och för vilka viss finansiell information redovisas. Området Övrig verksamhet omfattar enheterna Other Business Services, TeliaSonera Holding samt koncernfunktioner, vilka alla redovisas gemensamt. TeliaSoneras koncernfunktioner är Kommunikation, Ekonomi och finans (inklusive Fusioner och förvärv (M&A) och Inköp), Personal, Strategi och affärsutveckling, It, Juridik, Etik och efterlevnad samt Internrevision.
En ny verksamhetsmodell som gäller från den 1 april 2014 annonserades den 16 december 2013. För ytterligare information se avsnittet "Viktiga händelser 2013".
Om inte annat sägs anges jämförelsevärden i denna rapport inom parentes efter operativa och finansiella utfall och hänvisar till motsvarande post för helåret 2012.
Både företagskunder och privatkunder värdesätter friheten och flexibiliteten i högkvalitativa internet- och kommunikationssystem. TeliaSonera tillhandahåller nätverk och telekommunikationstjänster som möjliggör för människor och företag att uppnå det som är viktigt för dem. Att förstå helheten är viktigt, men det är de små detaljerna som gör skillnaden för att möta kundernas behov.
TeliaSoneras affärsidé är att erbjuda nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vårt fokus ligger på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och ha en effektiv kostnadsstruktur. TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men vi agerar med stark lokal förankring på våra olika marknader.
TeliaSonera är ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en branschledande aktör. Vi är stolta över att vara pionjärer i telekombranschen, en position
som vi har uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga. Oavsett var vi verkar, agerar vi på ett ansvarsfullt sätt utifrån ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper. Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv, i arbetslivet och för utbildning och nöje.
Allmänt utbredd tillgång till pålitliga kommunikationstjänster har fått avgörande betydelse i våra dagliga liv, både hemma och på jobbet. Sedan smartphonens och surfplattans intåg på marknaden förlitar vi oss alltmer på digitala överföringar, både när vi kommunicerar privat och på jobbet. Nya prismodeller har bidragit till att göra kommunikationstjänsterna effektiva, transparenta och personliga. Vi förväntar oss att denna trend ska växa och utvecklas under kommande år. TeliaSoneras strategi är att erbjuda skräddarsydda produkter och tjänster som på bästa sätt möter de viktigaste behoven för våra varierande kundsegment. Vi levererar lösningar som utformats på grundval av vår ingående förståelse för våra kunders nuvarande och framtida behov. Strategin är att skapa värde för aktieägarna genom att leverera tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt, vilket leder till ökad lönsamhet och ett starkt kassaflöde.
Kundernas beteende har påverkats av den snabba digitaliseringen av data i vårt samhälle. Användningen har blivit mer dynamisk och förstärkts med videoklipp, rörliga bilder, interaktiv underhållning och sociala nätverk. Vi är övertygade om att denna utveckling innebär tre viktiga, nära förestående utmaningar för vår bransch:
Fortsatt förändring av prissättningen på data för att följa nuvarande affärsmodeller
Integration och paketering av fasta och mobila tjänster
Utveckling av mervärdestjänster kopplade till vår kärnverksamhet, exempelvis lagring i molnet och virtuella möten
Våra kunder är beroende av att vi prioriterar vårt åtagande att vara deras nätleverantör – detta är vår viktigaste roll. Vi lovar dessutom att skapa mervärde genom applikationer som är kopplade till nätet för att
minska bortfallet av kunder samt öka hastigheten och kapaciteten för datatrafik i våra nät.
Företag och kunder värdesätter kvalitet, flexibla produktportföljer för företagsmarknaden, enastående kundservice och tidig implementering. Mobilt internet har revolutionerat affärslandskapet.
Vi på TeliaSonera förstår kundernas behov, vilka omfattar: • Högkvalitativa nätverk – våra tjänster är tillförlitliga med
Kunderna litar på ett varumärke de känner till. Det gemensamma varumärket stärker vår position ytterligare på den internationella arenan genom att visa upp TeliaSoneras unika kombination av global bredd och lokal förankring.
Vi strävar efter att betraktas som det mest attraktiva varumärket i vår bransch på varje marknad genom att erbjuda den bästa kundupplevelsen. Vi vill också ses som smarta, innovativa och lokala, var vi än bedriver verksamhet.
TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Dessutom är vissa av de marknader som TeliaSonera verkar på besvärliga med avseende på korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentligt negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera verksamhetsrisker, finansiella risker och osäkerhetsfaktorer, samt minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. De främsta riskerna är relaterade till bransch- och marknadsförhållanden, verksamheten och strategiska aktiviteter, intressebolag och gemensamma verksamheter, etik och hållbarhet, ägandet av TeliaSoneras aktier, finansförvaltning och finansiell rapportering.
Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten, etik och hållbarhet såväl som till aktieägarfrågor beskrivs i not K34, osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden i not K2 och finansiella risker i not K26 i koncernredovisningen. TeliaSoneras hantering av verksamhetsrisker, styrning och processer såväl som intern kontroll över finansiell rapportering beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten.
TeliaSoneras etik- och hållbarhetsarbete omfattar alla aspekter för att genomdriva ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar och möjligheter genom ansvarsfull affärspraxis.
Detta innefattar att säkerställa miljömässig och social hållbarhet i hela leverantörskedjan, respektera mänskliga rättigheter, att uppfylla etisk affärspraxis på alla marknader, förbättra kunders integritet, ta hand om våra medarbetars välmående, att minska TeliaSoneras och dess kunders koldioxidutsläpp, skydda barn på internet och stödja forskning relaterad till exponering för elektromagnetiska fält.
TeliaSonera känner skyldighet att ha en positiv påverkan i samhället, på miljön, de anställda och värdekedjan samt att minimera och lindra eventuella negativa effekter som TeliaSoneras verksamheter kan ha.
Under 2013 infördes, bland andra genomförda åtgärder, ett nytt styrelseutskott, hållbarhets- och etikutskottet såväl som ett utökat kvartalsvis ledningsgruppsmöte med fokus på frågor rörande styrning, risk, etik och efterlevnad. De främsta fokusområdena avseende hållbarhet under 2013 var:
Se även" Viktiga händelser 2013" och bolagsstyrningsrapporten avsnittet "Hållbarhets- och etikutskottet", "Hållbarhet, etik och efterlevnad", "Koncernpolicies" och "Hantering av verksamhetsrisker" för information om vidtagna åtgärder under 2013.
Redan i april initierade styrelsen en genomgång av transaktioner i Eurasien, ledd av den internationella advokatbyrån Norton Rose Fulbright. För ytterligare information, se Bolagsstyrningsrapporten, avsnittet "Granskning av transaktioner i Eurasien". Till följd av den pågående granskningen fick fyra högre befattningshavare lämna TeliaSonera i slutet av november då det stod klart för styrelsen och koncernchefen att processerna kring genomförandet av vissa transaktioner inte har skötts i enlighet med god affärssed.
TeliaSonera redovisar årligen sitt hållbarhetsarbete i en Sustainability Report vilken granskas av de externa revisorerna. TeliaSonera tillämpar riktlinjerna i Global Reporting Initiative för rapportering av hållbarhetsarbetet inklusive de särskilda riktlinjerna för telekommunikationssektorn. Rapporten avser att tillgodose interna och externa intressenters intresse för information och deras önskemål om ökad öppenhet avseende hållbarhetsarbetet. Internt använder TeliaSonera rapporten för att samla in, belysa och sprida information om gott hållbarhetsarbete inom koncernen.
TeliaSoneras Sustainability Report finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Sustainability-Report (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar |
2013 | 2012 | Förändring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 101 700 | 104 898 | -3,0 |
| Påverkbar kostnadsmassa1 | |||
| före engångsposter | -28 380 | -29 644 | -4,3 |
| EBITDA2 före engångsposter3 | 35 584 | 36 171 | -1,6 |
| Marginal (%) | 35,0 | 34,5 | |
| Av- och nedskrivningar | -15 215 | -20 542 | -25,9 |
| Resultat från intressebolag | 6 021 | 13 868 | -56,6 |
| Engångsposter3 inom EBITDA | -1 928 | -1 097 | 75,8 |
| Rörelseresultat | 24 462 | 28 400 | -13,9 |
| Finansiella intäkter och | |||
| kostnader, netto | -3 094 | -3 918 | -21,0 |
| Skatter | -4 601 | -3 314 | 38,8 |
| Årets resultat | 16 767 | 21 168 | -20,8 |
| varav hänförligt till moderbolagets | |||
| ägare | 14 970 | 19 886 | -24,7 |
| Resultat per aktie (SEK) | 3,46 | 4,59 | -24,6 |
| Rörelseresultat före engångsposter3 | 28 534 | 28 682 | -0,5 |
| Marginal (%) | 28,1 | 27,3 | |
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 15,9 | 20,5 | |
| CAPEX i % av nettoomsättning4 | 16,1 | 15,0 | |
| Fritt kassaflöde | 16 310 | 23 740 | -31,3 |
¹Se avsnittet "Kostnader" för information om påverkbar kostnadsmassa ² EBITDA är en förkortning av Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization och TeliaSonera definierar det som rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag
³Se avsnittet "Engångsposter" för detaljerad information om engångsposter ⁴Inklusive kostnader för licenser och frekvenser
I denna rapport har tidigare perioder räknats om för att avspegla förändringarna IAS 19 "Employee Benefits" från den 1 januari 2013. För ytterligare information, se not K1 i koncernredovisningen.
I mars erbjöd TeliaSonera i Sverige, som en av de första operatörerna i Europa, möjligheten att ansluta flera mobila enheter till ett abonnemang, inklusive obegränsat antal samtal och textmeddelanden, med möjligheten att dela på surfpotten. Vi årets slut var databaserade prismodeller lanserade i Sverige, Danmark, Norge, Litauen.
Under året fortsatte TeliaSonera att investera i nätkapacitet och täckning och förbättra kostnadseffektiviteten i näten, enligt följande:
• I maj tillkännagav Telia i Sverige att man kommer att investera ytterligare i 4G och mobiltäckning, bygga ut mer fiber och selektivt förvärva befintliga fibernät. Telia kommer att förstärka 4G-nätet märkbart i Sverige under de kommande två åren för att uppnå en geografisk täckning på 92 procent. Genom att använda befintlig 2G/3G-infrastruktur säkerställs en kostnadseffektiv utbyggnad. Investeringen uppgår till cirka 5 GSEK årligen under en treårsperiod.
Under året förstärkte styrelsen och ledningen ytterligare ansträngningarna att utveckla principer och processer för respekten för mänskliga rättigheter och skydda TeliaSonera mot korruption.
resultatet av en dialog som pågått i två år. Dessutom tillkännagav Global Network Initiative (GNI) ett tvåårigt samarbete med Industridialoggruppen. Genom samarbetet vill GNI och Industridialogen mer effektivt verka för yttrandefrihet och rätten till personlig integritet i ICT-sektorn (Information and Communication Technology).
I december 2013 tillkännagav TeliaSonera en förändring av sin verksamhetsmodell som skall införas den 1 april 2014. Den nya modellen skall förbättra TeliaSoneras lokala verksamheters möjligheter att erbjuda ännu bättre kundupplevelser och samtidigt klargöra ansvarsfördelningen. Organisationen kommer att vara landsbaserad och nuvarande affärsområden kommer att försvinna från organisationen. Landsstrukturen kommer att grupperas i tre geografiska områden: Europa, Eurasien och Sverige. Den kommer också förstärka möjligheten att genomdriva och följa upp frågor rörande hållbarhet, efterlevnad och styrning och stödja den lokala ledningen och medarbetarna i detta avseende. Fram
till den 1 april 2014, kommer TeliaSonera genomföra förberedelser genom att utse ansvariga för de nya nyckelfunktionerna och genom att anpassa processer och system. Den nya ledningsgruppen kommer att bestå av tolv medlemmar med en blandning av internationell erfarenhet och relevant branschbakgrund i en kombination av nya personer med erfarenhet utifrån och nuvarande högpresenterande medlemmar. Telia-Sonera kommer att rapportera enligt den nya strukturen från och med andra kvartalet.
Under 2013 gjordes följande förändringar i styrelsen och i TeliaSoneras ledningsgrupp:
• Den 3 oktober utsågs Sverker Hannervall till tillförordnad chef för affärsområde Mobilitetstjänster. Han tillträdde omgående och behöll sin roll som medlem i ledningsgruppen med ansvar för Business Services. Han efterträdde Tero Kivisaari vars roll i TeliaSoneras kritiserade investeringar i Uzbekistan och uppmärksamheten kring dessa, gjorde det omöjligt för honom att agera med den externa och interna auktoritet som behövs.
• Den 29 november lämnade TeliaSoneras vice VD och ekonomidirektör Per-Arne Blomquist sin befattning med omedelbar verkan. Christian Luiga tillträdde tjänsten som tillförordnad ekonomidirektör, han kom närmast från rollen som chef för CEO Office.
I mars beslutade den turkiska finansinspektionen (CMB) att utse tre oberoende styrelseledamöter till TeliaSoneras intressebolag Turkcells styrelse att ersätta tre styrelseledamöter som var och en representerade de största aktieägarna. I augusti fattade den turkiska finansinspektionen ytterligare beslut och löste två frågor. För det första avslutade de ämbetstiden för återstående styrelseledamöter i Turkcells styrelse som valts av aktieägarna och utsåg omedelbart två nya ledamöter. För det andra bad de varje större aktieägare att nominera två oberoende styrelseledamöter vardera. Den 2 september svarade TeliasSonera den turkiska finansinspektionen och nominerade Erik Belfrage och Jan Rudberg som oberoende styrelsekandidater. Förslaget accepterades och den turkiska finansinspektionen utsåg TeliaSoneras oberoende kandidater till styrelseledamöter i Turkcell den 13 september.
I april köpte TeliaSonera 90 000 egna aktier för att täcka åtaganden enligt det "Långsiktiga incitamentsprogrammet 2010/2013". För ytterligare information, se "Långsiktigt incitamentsprogram 2013/2016" och not K31 i koncernredovisningen.
Under 2013 genomförde man ett antal riktade förvärv och avyttringar (se avsnittet "Förvärv och avyttringar" för ytterligare information). I april tillkännagav också TeliaSonera att man beslutat att fortsätta utveckla sin spanska operatör Yoigo.
Under året emitterade TeliaSonera, i linje med upplåningsstrategin med diversifiering och längre löptider, obligationer inom ramen för befintligt 11 GEUR EMTNprogram (Euro Medium Term Note).
| Föränd Föränd |
Förändring (%), varav | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning MSEK |
2013 | 2012 | ring (MSEK) |
ring (%), totalt |
lokal organisk1 |
M&A effekter |
FX effekter² |
| Mobilitetstjänster | 48 873 | 50 637 | -1 764 | -3,5 | -2,5 | 0,0 | -1,0 |
| Bredbandstjänster | 33 510 | 35 723 | -2 213 | -6,2 | -3,2 | -2,6 | -0,4 |
| Eurasien | 20 414 | 19 731 | 683 | 3,5 | 11,5 | 0,4 | -8,4 |
| Övrig verksamhet | 3 556 | 3 799 | -243 | -6,4 | -6,1 | 0,0 | -0,3 |
| Eliminering av internförsäljning | -4 653 | -4 992 | 339 | -6,8 | n/a | n/a | n/a |
| Koncernen | 101 700 | 104 898 | -3 198 | -3,0 | -0,2 | -0,7 | -2,1 |
¹I lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar (M&A-effekter)
² Effekter av valutakursförändringar
Nettoomsättningen sjönk 3,0 procent till 101 700 MSEK (104 898). Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 0,2 procent (steg 1,2). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 2,1 procent (1,1). Fortsatt omsättningstillväxt i Eurasien, Yoigo i Spanien och international carrier-verksamheten uppvägde inte för den generella avmattningen inom andra områden, kombinerat med avyttringen av den norska bredbandsverksamheten.
Under året var tillväxten i nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, negativ i det första kvartalet, positiv i det andra och oförändrad i det tredje och fjärde kvartalet.
NETTOOMSÄTTNING I LOKALA VALUTOR EXKL. FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR, KVARTALSVIS FÖRÄNDRING MOT FÖREG ÅR (%)
Totalt antal abonnemang steg med 6,0 miljoner till 189,0 miljoner. I de konsoliderade verksamheterna steg antalet abonnemang med 1,3 miljoner till 72,5 miljoner, varav Eurasien steg med 1,6 miljoner till 44,2 miljoner. Att Bredbandstjänster lämnade den norska marknaden medförde att antalet abonnemang sjönk med 0,2 miljoner. I intressebolagen steg antalet abonnemang med 4,7 miljoner till 116,5 miljoner.
Kostnad sålda varor och tjänster uppgick till 38 040 MSEK (39 505), en sänkning med 3,7 procent jämfört med 2012, främst tack vare minskade samtrafikkostnader. Nedgången i kostnad sålda varor och tjänster översteg nedgången i nettoomsättningen, vilket förbättrade bruttomarginalen till 62,6 procent (62,3).
| Kostnader MSEK |
2013 | 2012 | Föränd ring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Kostnad sålda varor och tjänster | -38 040 | -39 505 | 1 465 | -3,7 |
| Inköp av varor och entreprenadtjänster Samtrafik- och roaming |
-18 576 | -17 635 | -941 | 5,3 |
| kostnader | -10 694 | -12 671 | 1 977 | -15,6 |
| Övriga nätkostnader | -5 829 | -5 791 | -38 | 0,7 |
| Förändring i varulager | -2 941 | -3 408 | 467 | -13,7 |
| Påverkbar kostnadsmassa | -28 429 | -29 885 | 1 456 | -4,9 |
| Personalkostnader | -12 226 | -12 438 | 212 | -1,7 |
| Marknadsföringskostnader | -6 134 | -6 829 | 695 | -10,2 |
| Övriga kostnader | -10 069 | -10 618 | 549 | -5,2 |
| Summa | -66 469 | -69 390 | 2 921 | -4,2 |
| Av- och nedskrivningar, summa Övriga rörelseintäkter och |
-15 215 | -20 542 | 5 327 | -25,9 |
| kostnader, netto1 | -1 575 | -434 | -1 141 | |
| Summa | -83 259 | -90 366 | 7 107 | -7,9 |
¹ Exklusive av- och nedskrivningar
Påverkbar kostnadsmassa, i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 1,6 procent jämfört med föregående år, med sänkningar inom både Mobilitetstjänster (-3,4 procent) och Bredbandstjänster (-2,9 procent) som uppvägde den ringa ökningen inom Eurasien (0,6 procent). Exklusive Spanien, som inte omfattades av effektiviseringsprogrammet (se nedan), sjönk koncernens påverkbara kostnadsmassa 2,8 procent och inom Mobilitetstjänster 7,8 procent.
Personalkostnader, i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, steg 0,6 procent jämfört med 2012. Både Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster sänkte personalkostnaderna medan de ökade i Eurasien. Även Koncernfunktioner rapporterade en ökning, till stor del beroende på sänkning av aktiverade löner hänförliga till it-projekt. Antalet anställda i koncernen minskade med 1 825 under året.
Marknadsföringskostnader, i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 7,4 procent, främst tack vare Mobilitetstjänster som drev utvecklingen av minskade subventioner för hårdvara, försäljningsprovisioner och annonsering. Övriga kostnader sjönk inom nästan samtliga kostnadsslag förutom energi, i synnerhet inom it-kostnader.
Av- och nedskrivningar sjönk 25,9 procent till 15 215 MSEK (20 542), då goodwillnedskrivningar om 7 534 MSEK inkluderades 2012 hänförliga till Mobilitetstjänsters verksamheter i Norge och Litauen samt Bredbandstjänsters verksamheter i Norge. Under 2013 gjordes goodwillnedskrivningar hänförliga till Mobilitetstjänsters verksamhet i Danmark och Litauen och Bredbandstjänsters verksamhet i Danmark. Avskrivningar före engångsposter steg 0,5 procent till 13 036 MSEK (12 977). I lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, var sänkningen 2,5 procent.
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader netto, exklusive av- och nedskrivningar, uppgick till -1 575 MSEK (-434).
Engångsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till -4 072 MSEK (-282), främst hänförliga till goodwillnedskrivningar i Danmark och Litauen, nedskrivningar av tillgångar i Kazakstan, en kapitalförlust i samband med avyttringen av Nepal Satellite, en rättslig uppgörelse avseende samtrafik i Azerbajdzjan, utrangering av gamla it-system och effektiviseringsåtgärder hänförliga till kostnadsbesparingsprogrammet.
I tabellen nedan redovisas engångsposter för 2013 och 2012. Dessa poster ingår inte i "EBITDA före engångsposter" eller i "Rörelseresultat före engångsposter" men ingår i det totala resultatet för TeliaSonera och för respektive affärsområde.
| Engångsposter | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Inom EBITDA | -1 928 | -1 097 |
| Omstruktureringskostnader, implementerings kostnader för att utvinna synergier m m |
||
| Mobilitetstjänster | -373 | -228 |
| Bredbandstjänster | -486 | -633 |
| Eurasien | -349 | -287 |
| Övrig verksamhet | -331 | -147 |
| varav TeliaSonera Holding | -3 | -48 |
| Kapitalvinster/-förluster | -389 | 198 |
| Inom av- och nedskrivningar | -2 179 | -7 565 |
| Nedskrivningar, förkortade avskrivningstider | -1 048 | -5 984 |
| Mobilitetstjänster | -462 | -1 555 |
| Bredbandstjänster | -500 | – |
| Övrig verksamhet | -169 | -26 |
| Inom resultat från intressebolag | 35 | 8 380 |
| Kapitalvinster/-förluster | 35 | 8 380 |
| Summa | -4 072 | -282 |
EBITDA före engångsposter sjönk 1,6 procent till 35 584 MSEK (36 171). I lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, steg EBITDA före engångsposter 1,7 procent. Det främsta skälet var fortsatt minskade nettoomsättningsvolymer i Bredbandstjänster, förvärrat av en negativ produktmix med skifte från högmarginalprodukter till lågmarginalprodukter. Nedgången inom Bredbandstjänster är delvis uppvägd av nettoomsättningsökningen inom Eurasien, drivet av Uzbekistan och Nepal. EBITDA-marginalen steg till 35,0 procent (34,5) tack vare resultatet av kostnadsbesparingsprogrammet och hjälpt av sänkta samtrafikavgifter.
| EBITDA före engångsposter MSEK |
2013 | 2012 | Föränd ring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 14 689 | 14 718 | -29 | -0,2 |
| Bredbandstjänster | 9 778 | 11 004 | -1 226 | -11,1 |
| Eurasien | 10 796 | 9 976 | 820 | 8,2 |
| Övrig verksamhet | 321 | 483 | -162 | -33,5 |
| Elimineringar | – | -10 | 10 | |
| Koncernen | 35 584 | 36 171 | -587 | -1,6 |
Rörelseresultatet före engångsposter sjönk 0,5 procent till 28 534 MSEK (28 682) främst på grund av lägre EBITDA inom Bredbandstjänster vilket emellertid till stor del uppvägs av ökningen inom Eurasien. Resultat från intressebolag påverkades positivt av en stark verksamhetsförbättring i Turkcell. Bidraget från MegaFon var oförändrat då den negativa påverkan på resultatet, till följd av en lägre ägarandel, eliminerade den underliggande verksamhetsförbättringen. Rörelsemarginalen före resultat från intressebolag och före engångsposter som påverkar rörelseresultatet uppgick till 22,2 procent (22,1).
| Rörelseresultat före engångsposter MSEK |
2013 | 2012 | Föränd ring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Mobilitetstjänster | 10 433 | 10 429 | 4 | 0,0 |
| Bredbandstjänster | 4 970 | 6 242 | -1 272 | -20,4 |
| Eurasien | 13 714 | 12 340 | 1 374 | 11,1 |
| Övrig verksamhet | -583 | -319 | -264 | 82,8 |
| Elimineringar | – | -10 | 10 | |
| Koncernen | 28 534 | 28 682 | -148 | -0,5 |
Finansiella poster uppgick till -3 094 MSEK (-3 918). Räntekostnaderna sjönk till -2 918 MSEK (-3 181) på grund av lägre genomsnittlig skuldsättning. Finansiella poster påverkades negativt av valutakursförändringar hänförliga till verksamheterna i Eurasien.
Skattekostnader steg till 4 601 MSEK (3 314). Den effektiva skattesatsen var 21,5 procent (13,5). Till följd av den finska regeringens beslut i december 2013, att sänka bolagsskatten i Finland från 24,5 procent till 20,0 procent, redovisades en negativ engångseffekt om 675 MSEK i det fjärde kvartalet 2013, på grund av minskningen av uppskjutna skattefordringar netto. I det fjärde kvartalet 2012 påverkades skattekostnader positivt med en engångseffekt om 1 225 MSEK till följd av skattesatssänkningen i Sverige. Framöver beräknas den effektiva skattesatsen bli cirka 20 procent.
Nettoresultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag steg till 1 797 MSEK (1 282) varav 1 619 MSEK (1 042) hänförligt till verksamheter i Eurasien och 133 MSEK (197) till LMT-koncernen och TEO-koncernen.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare sjönk 24,7 procent till 14 970 MSEK (19 886) och vinst per aktie till 3,46 SEK (4,59).
CAPEX (investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar) steg till 16 332 MSEK (15 685) och CAPEX i relation till nettoomsättningen till 16,1 procent (15,0). I CAPEX ingick fortsatta investeringar i nätkapacitet, täckning och modernisering samt ökade investeringar i fiberutbyggnad. Dessutom förvärvades eller förnyades telekomlicenser och frekvenstillstånd i Finland, Norge, Estland, Georgien och Nepal. Avgifter för verksamhetslicensen i Uzbekistan, giltig till 2016, aktiverades. CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser uppgick till 14 565 MSEK (15 332) och CAPEX i relation till nettoomsättningen var 14,3 procent (14,6).
CAPEX OCH CAPEX I RELATION TILL NETTOOMSÄTTNINGEN
Under 2013 minskade antalet anställda 6,6 procent från 27 838 till 26 013 vid utgången av året, främst till följd av effektiviseringsåtgärderna som infördes under året. Minskningen netto från avyttringar och mindre förvärv under 2013 uppgick till 165 medarbetare.
Antal anställda vid slutet av året Medelantal anställda
Genomsnittligt antal heltidsanställda uppgick till 25 321 (26 793) 2013. Verksamhet bedrevs i totalt 29 länder (29). Se även not K31 i koncernredovisningen.
För ytterligare information avseende arbetsrätt samt anställningsförhållanden och arbetsvillkor, se TeliaSonera Sustainability Report som finns tillgänglig på:
www.teliasonera.com/Sustainability-Report
(Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
Den finansiella ställningen förblev stabil mellan åren, även om vissa balansposter uppvisade betydande ökningar eller minskningar.
| Finansiell ställning | Föränd ring |
Föränd ring |
||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | (MSEK) | (%) |
| Goodwill och övriga | ||||
| immateriella tillgångar | 81 522 | 83 278 | -1 756 | -2,1 |
| Materiella anläggningstillgångar | 64 792 | 62 657 | 2 135 | 3,4 |
| Finansiella tillgångar | 47 552 | 49 738 | -2 186 | -4,4 |
| Summa anläggningstillgångar | 193 866 | 195 673 | -1 807 | -0,9 |
| Omsättningstillgångar | 27 241 | 27 568 | -327 | -1,2 |
| Likvida medel | 31 721 | 29 805 | 1 916 | 6,4 |
| Summa omsättningstillgångar | 58 962 | 57 373 | 1 589 | 2,8 |
| Summa tillgångar | 252 828 253 046 | -218 | -0,1 | |
| Summa eget kapital | 112 934 | 109 106 | 3 828 | 3,5 |
| Upplåning | 90 723 | 91 587 | -864 | -0,9 |
| Avsättningar och övriga skulder | 49 171 | 52 353 | -3 182 | -6,1 |
| Summa eget kapital | ||||
| och skulder | 252 828 253 046 | -218 | -0,1 |
Goodwill minskade med 1,9 GSEK till 67,3 GSEK, främst på grund av nedskrivningar om 1,2 GSEK hänförlig till verksamheterna i Danmark och Litauen och negativa valutakursdifferenser om 0,9 GSEK. Tillkommande goodwill genom förvärv uppgick till 0,3 GSEK. Övriga immateriella tillgångar var stabila och uppgick till 14,2 GSEK. CAPEX (investeringar) i övriga immateriella tillgångar uppgick till 3,7 GSEK, varav licenser och frekvenser 1,8 GSEK. Avskrivningar uppgick till 2,8 GSEK och nedskrivningsförluster på frekvenstillstånd och utrangerade it-system till 1,1 GSEK. Valutaeffekterna var oväsentliga.
Materiella anläggningstillgångar ökade med 2,1 GSEK genom CAPEX och förskottsbetalningar och uppgick till 12,7 GSEK och minskade på grund av avoch nedskrivningar om 10,2 GSEK. Valutakursdifferenserna var negativa och uppgick till 0,4 GSEK.
Finansiella tillgångar består av investeringar i intressebolag och joint ventures, uppskjutna skattefordringar, pensionstillgångar och övriga anläggningstillgångar. Redovisat värde på intressebolag och joint ventures var
stabilt på 29,4 GSEK. Andelen resultat från dessa bolag adderade 5,9 GSEK, liksom transaktioner med egna aktier i MegaFon samt förvärv, om totalt 0,6 GSEK, uppvägt av mottagna utdelningar om totalt 2,2 GSEK. Valutaeffekter hade en negativ effekt på 4,4 GSEK främst till följd av den försvagade turkiska liran.
Uppskjutna skattefordringar minskade genom att utnyttja skillnaden mellan skattebasen och redovisat värde hänförliga till avskrivningar på anläggningstillgångar. Den beslutade bolagsskattesänkningen i Finland från och med 2014 medförde en engångsupplösning netto av uppskjutna skattefordringar om 0,7 GSEK. Allt som allt minskade uppskjuten skatteskuld något. Total uppskjuten nettoskatteskuld om 2,9 GSEK 2012 ökade till 4,6 GSEK vid utgången av 2013.
I övriga anläggningstillgångar ingår en fordran om 3 956 MSEK (5 675) från AF Telecom som utgör en icke erlagd betalning för försäljningen av aktier i intressebolaget OAO Telecominvest i Ryssland 2012. Den kortfristiga delen av den icke erlagda betalningen uppgick till 1 978 MSEK (1 884).
Rörelsekapital netto (varulager och ej räntebärande fordringar, minus icke räntebärande skulder exklusive valutaderivat samt upplupen ränta) slutade på -0,0 GSEK (-0,3).
Summa eget kapital ökade 3,5 procent till 112,9 GSEK (109,1). Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare steg till 108,3 GSEK (105,2) positivt påverkat av årets resultat om 15,0 GSEK och omvärderingseffekter av pensionsåtagande om 3,4 GSEK. Utdelningar om 12,3 GSEK, och valutakursförändringar om 3,2 GSEK påverkade negativt. Eget kapital hänförligt till ägare utan bestämmande inflytande ökade till 4,6 GSEK (4,0). Utdelningar till ägare utan bestämmande inflytande uppgick till 1,0 GSEK en sänkning från 3,1 GSEK 2012 till följd av engångsutdelningar i samband med börsnoteringen av Kcell i Kazakstan.
Stigande räntor på bostadsobligationer 2013, använd som referensränta vid diskontering av pensionsåtaganden ledde till omvärderingseffekter vilka minskade nuvärdet av pensionsåtaganden. Vid utgången av 2012 var den totala pensionsskulden (ingår i Avsättningar) 4,7 GSEK, medan vid utgången av 2013 hade vissa pensionsplaner gått från skuld till tillgång (rapporterad inom Finansiella tillgångar) och uppgick till totalt 1,6 GSEK, medan skulder i övriga planer hade sjunkit till 1,5 GSEK vilket ledde till att totala rapporterade tillgångar för pensionsåtagandena uppgick till 0,1 GSEK.
Summa upplåning sjönk något, med en liten övergång mot upplåning med kortare löptider vilken uppgick till 10,6 GSEK (9,4). Långfristig upplåning uppgick till 80,1 GSEK (82,2). Likvida medel steg till 31,7 GSEK (29,8) positivt påverkade av ett starkt fritt kassaflöde. Nettoskulden sjönk från 59,4 GSEK till 55,8 GSEK.
NETTOlåneSKULD OCH NETTOlåneSKULD/EBITDA
Soliditeten justerad för föreslagen utdelning steg till 39,5 procent (38,2). Måttet nettolåneskuld i relation till EBITDA sjönk till 1,57 (1,64) och ligger nu i den nedre delen av TeliaSoneras målspann, vilket är mellan 1,5 och 2,0. Skuldsättningsgraden sjönk till 55,8 procent (61,4).
Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
TeliaSonera bedömer att dess befintliga bankkreditfaciliteter och marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande likviditetsbehov. Vid årsskiftet uppgick TeliaSoneras överskottslikviditet (kortfristiga placeringar samt kassa och bank) till 32,1 GSEK (30,0). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 10,2 GSEK vid årets slut (11,3).
Likviditet* (GSEK) Förfallotid (år) 18 45 10,0 27 6,0 36 8,0 4,0 9 2,0 2009 2010 2011 2012 2013 * Likviditet: Överskottslikviditet plus tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften
LIKVIDITET OCH sKULDPORTFÖLJENS FÖRFALLOTID
TeliaSonera behöll sina goda kreditbetyg. Standard & Poor's Ratings Services respektive Moody's Investors Service bekräftade sina kreditvärderingar av Telia-Sonera med A-/A3 för långfristig upplåning och A2/ Prime-2 för kortfristig upplåning med stabil "outlook".
TeliaSonera har som utgångspunkt att lånefinansieringen ska kanaliseras genom moderbolaget TeliaSonera AB. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K20 och K26 i koncernredovisningen. Under 2013 emitterade TeliaSonera AB motsvarande omkring 4,9 GSEK på lånemarknaderna inom ramen för sitt EMTN-program (Euro Medium Term Note). Den nya finansieringen denominerades i EUR och SEK och upplånades med lång löptid. Återstående löptid för TeliaSonera AB:s samlade låneportfölj var cirka 8,2 år vid utgången av året.
Vid utgången av 2013 hade TeliaSonera AB inga utestående bankcertifikat.
TeliaSonera har generellt inga problem att återföra medel från sina verksamheter i tillväxtländerna. Per den 31 december 2013 fanns sådana problem i tre länder: Uzbekistan på grund av pågående valutarestriktioner och valutakonverteringsproblem, Nepal på grund av administrativa problem avseende utdelning och Turkiet på grund av pågående bolagsstyrningsproblem på aktieägarnivå i intressebolaget Turkcell som förhindras betala utdelning.
Fritt kassaflöde före utdelning från MegaFon steg 19,6 procent till 14,4 GSEK 2013 från 12,0 GSEK under 2012.
| Kassaflöde MSEK |
2013 | 2012 | Föränd ring (MSEK) |
Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från löpande verk | ||||
| samhet | 31 036 | 38 879 | -7 843 | -20,2 |
| Betald CAPEX | -14 726 | -15 139 | 413 | -2,7 |
| Fritt kassaflöde | 16 310 | 23 740 | -7 430 | -31,3 |
| Kassaflöde från övrig investeringverksamhet |
361 | 8 780 | -8 419 | -95,9 |
| Kassaflöde före investeringsverksamhet |
16 671 | 32 520 -15 849 | -48,7 | |
| Kassaflöde från | ||||
| finansieringsverksamhet | -15 013 | -15 231 | 218 | -1,4 |
| Likvida medel vid årets början | 29 805 | 12 631 | 17 174 | 136,0 |
| Perioden kassaflöde, netto | 1 658 | 17 289 -15 631 | -90,4 | |
| Kursdifferenser | 258 | -115 | 373 | |
| Likvida medel vid årets slut | 31 721 | 29 805 | 1 916 | 6,4 |
Kassaflöde från löpande verksamhet sjönk till 31,0 GSEK (38,9). Den positiva påverkan av utdelningar från MegaFon var 1,9 GSEK efter skatt under 2013 och 11,7 GSEK under 2012 till följd av en engångsutbetalning innan MegaFons börsnotering i november samma år. Minskat kassainflöde från underliggande verksamhet uppvägdes av främst lägre skattebetalningar och en positiv påverkan av förändringar i rörelsekapital. Efter flera år med negativt kassaflöde från förändring i rörelsekapital slutade 2013 med positivt om 0,7 GSEK (-1,1).
Betald CAPEX (kassautflöde från investeringar) sjönk med 0,4 GSEK. Betalningarna för den finska licensen kommer att göras i enlighet med en 5-årig avbetalningsplan. Totalt sjönk fritt kassaflöde (kassaflöde från löpande verksamhet minus betald CAPEX) till 16,3 GSEK (23,7).
Kassainflöde från övrig investeringsverksamhet uppgick till totalt 0,4 GSEK (8,8) och inkluderar förvärv, avyttringar, förändringar i lånefordringar och i kortfristiga placeringar samt gottgörelser från eller kapitaltillskott till pensionsstiftelser. Kontanta betalningar för förvärv uppgick till 1,4 GSEK (0,6) medan kontanta betalningar från avyttringar av aktierelaterade instrument och andra tillgångar uppgick till 1,9 GSEK under 2013 jämfört med 9,4 GSEK under 2012, främst hänförlig till MegaFontransaktionerna. Nettokassautflödet för lämnade lån uppgick till 0,1 GSEK (0,2).
Kassautflöde från finansieringsverksamheten 2013 uppgick till 15,0 GSEK (15,2) och inkluderar utdelningar till moderbolagets ägare som erhöll 12,3 GSEK (12,3) och 1,3 GSEK (3,9) till innehav utan bestämmande inflytande. Under 2012 resulterade övriga transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande i ett nettoutflöde om 8,8 GSEK. Nettoutflödet från ny och återbetald upplåning var -2,7 GSEK (inflöde 11,9) 2013. Avräkning av säkringsaktiviteter var positiv och uppgick till 1,3 GSEK (negativ 2,1).
Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen.
Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, förväntas omkring samma nivå som 2013. Valutakursförändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor.
EBITDA-marginalen före engångsposter förväntas bli omkring samma nivå som under 2013 (35,0 procent).
CAPEX i förhållande till nettoomsättningen, exklusive kostnader för licenser och frekvenser förväntas att bli cirka 15 procent.
I rapporten för det tredje kvartalet 2012, meddelade TeliaSonera att man skulle genomföra effektiviseringsåtgärder med målet att sänka kostnadsbasen med 2 GSEK netto över en tvåårsperiod fram till slutet av 2014, vilket skulle påverka 2 000 medarbetare.
Personalneddragningarna till följd av effektiviseringsåtgärderna har slutförts och engångskostnaderna för dessa uppgick till 1,2 GSEK under 2013.
Ackumulerade besparingar uppgick till cirka 1 GSEK vid utgången av 2013.
För 2013 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 3,00 SEK (2,85) per aktie, totalt 12 990 MSEK (12 341) eller 86,8 procent (62,1) av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Styrelsen föreslår att sista dag för handel i aktien med rätt till utdelning ska vara den 2 april 2014 och att första dag för handel i aktien utan rätt till utdelning ska vara den 3 april 2014. Avstämningsdag hos Euroclear Sweden för rätt att erhålla utdelning föreslås bli den 7 april 2014. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utbetalning av utdelning från Euroclear Sweden ske den 10 april 2014.
Enligt TeliaSoneras utdelningspolicy ska kapitalstrukturen baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt både organisk och genom förvärv. Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningarna på kapitalmarknaden.
Styrelsen har, enligt kapitel 18 paragraf 4 i den svenska aktiebolagslagen, övervägt huruvida föreslagen utdelning är försvarlig. Styrelsen bedömer att:
Styrelsens fullständiga redogörelse ingår i dokumenten till årsstämman. Se även Förslag till vinstdisposition.
Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/AGM (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
För att förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra TeliaSoneras kapitalstruktur, föreslår styrelsen att årsstämman den 2 april 2014 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet kan utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2015. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10 procent av totalt antal utestående aktier.
TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsinki. Aktiens betalkurs i Stockholm steg 21,5 procent 2013 till 53,55 SEK. Under samma period steg OMX Stockholm 30 Index 20,7 procent och STOXX 600 Telecommunications Index steg 32,1 procent.
Vid årsskiftet 2013 uppgick TeliaSoneras börsvärde till 231,9 GSEK. Aktien handlades även på andra handelsplattformar utanför NASDAQ OMX Stockholm och Helsinki, med de största volymerna på BATS Chi-X och Boat xoff.
Ägandet utanför Sverige och Finland ökade från 22,4 procent till 25,6 procent under året och antalet aktieägare var 529 394 vid årsskiftet varav två aktieägare ägde mer än tio procent av aktierna och rösterna: svenska staten med 37,3 procent och finska staten med 10,1 procent.
| Antal aktieägare |
Antal utestående aktier |
Procent av utestående aktier/röster |
|
|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 446 006 | 79 904 823 | 1,85 |
| 501 – 1 000 | 34 122 | 26 799 220 | 0,62 |
| 1 001 – 5 000 | 39 840 | 88 782 990 | 2,05 |
| 5 001 – 10 000 | 4 887 | 35 873 133 | 0,83 |
| 10 001 – 15 000 | 1 332 | 16 540 147 | 0,38 |
| 15 001 – 20 000 | 726 | 13 245 749 | 0,31 |
| 20 001 – | 2 481 | 4 068 938 719 | 93,97 |
| Totalt | 529 394 | 4 330 084 781 | 100,00 |
| Aktieägare | Antal utestående aktier |
Procent av utestående aktier/röster |
|---|---|---|
| Svenska staten | 1 614 513 748 | 37,3 |
| Finska staten | 437 123 642 | 10,1 |
| Capital Group Funds | 153 677 692 | 3,5 |
| Swedbank Robur Fonder | 90 902 714 | 2,1 |
| AMF Försäkring och Fonder | 83 270 740 | 1,9 |
| Alecta | 75 577 322 | 1,7 |
| Nordea Fonder | 62 828 753 | 1,5 |
| SEB Fonder | 56 269 429 | 1,3 |
| SHB Fonder | 52 550 976 | 1,2 |
| BNY Mellon Investment Fund | 48 926 037 | 1,1 |
| Övriga aktieägare, totalt | 1 654 443 728 | 38,3 |
| Totalt antal utestående aktier | 4 330 084 781 | 100,0 |
Kvartalsvis uppdaterad information om aktieägare finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Shareholdings (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
| Data per aktie | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Betalkurs vid årets slut (SEK) | 53,55 | 44,06 |
| Högsta betalkurs under året (SEK) | 54,90 | 49,33 |
| Lägsta betalkurs under året (SEK) | 41,80 | 41,43 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 4 330,1 | 4 330,1 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 529 394 | 553 631 |
| Vinst per aktie (SEK) | 3,46 | 4,59 |
| Utdelning per aktie (SEK)1 | 3,00 | 2,85 |
| Utdelningsandel (%)1 | 86,7 | 62,1 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 25,02 | 24,28 |
1 För 2013 enligt styrelsens förslag
Källor: Euroclear Sweden och SIS Ägarservice
Den 31 december 2013 uppgick TeliaSoneras emitterade och utestående aktiekapital till 13 856 271 299 SEK fördelat på 4 330 084 781 aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del av bolagets tillgångar. Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie ger en röst. TeliaSonera innehar inte några egna aktier. Den 31 december 2013 innehade TeliaSoneras finska pensionsstiftelse 0,01 procent av bolagets aktier och röster.
Det finns inga regler i svensk lagstiftning eller Telia-Sonera AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheterna att överföra aktier i TeliaSonera. TeliaSonera känner inte till några avtal mellan större aktieägare i bolaget rörande TeliaSoneras aktier.
Styrelsen har för närvarande inte bolagsstämmans bemyndigande att emittera nya aktier men har bemyndigande att återköpa maximalt 10 procent av totalt antal utestående TeliaSonera-aktier.
Vid en omfattande ägarförändring i TeliaSonera AB ("change of control") skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia-Soneras finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpbara omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i TeliaSoneras kreditvärdering.
Affärsområde Mobilitetstjänster tillhandahåller telekommunikationstjänster för konsument- och företagsmassmarknaden. Tjänsterna omfattar mobil röst och mobildata för telefoner, mobilt bredband, mobilt innehåll, dataaccess via WLAN Hotspots och trådlösa kontorstjänster. Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
| MSEK förutom marginaler, operativ information och förändringar |
2013 | 2012 | Föränd ring (%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 48 873 | 50 637 | -3,5 |
| EBITDA före engångsposter | 14 689 | 14 718 | -0,2 |
| Marginal (%) | 30,1 | 29,1 | |
| Rörelseresultat | 9 012 | 4 229 | 113,1 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 10 433 | 10 429 | 0,0 |
| CAPEX | 5 811 | 4 496 | 29,2 |
| Abonnemang, periodens | |||
| utgång (tusental) | 20 497 | 20 537 | -0,2 |
| Anställda, periodens utgång | 6 347 | 6 720 | -5,6 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com; se också avsnittet "Koncernutvecklingen under 2013" för information om omräknad finansiell information
Under året togs flera viktiga steg för att dra fördel av den fortsatta tillväxten i datatrafik. I Sverige, Norge, Danmark och Litauen lanserades nya erbjudanden med obegränsat antal samtal och textmeddelanden i kombination med datapriser i relation till datakonsumtion. Detta är den viktiga delen i affärsmodellen för att att säkerställa intäkter från datatrafik på lång sikt, som möjliggör ytterligare nödvändiga investeringar för att kunna erbjuda högkvalitativa nät. Då konkurrenterna följde efter och svarade med liknande erbjudanden, kan man dra slutsatsen att dessa marknader förflyttas till en ren databaserad affärsmodell. Dessutom lanserades erbjudanden för flera mobila enheter med gemensamt utnyttjande av data. Tillväxttakten för data gick ner från tidigare mycket höga nivåer, vilket indikerar att användarna börjar bli mer medvetna om dataanvändning och mer mogna i sitt sätt att använda mobildata. Det tydliggör att tiden med fri data går mot sitt slut även i konsumentens medvetande.
Prispressen fortsatte, speciellt i företagssegmentet, medan konsumentsegmentet var mer balanserad. Speciellt Inom den offentliga sektorn pressades priserna i offerter under året.
En Iphone 5-modell för 4G lanserades i Sverige i oktober, vilket ökade efterfrågan på 4G ytterligare.
Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 2,5 procent. Flera marknader drabbades av sänkningar av samtrafikavgifterna - exklusive samtrafikintäkter, steg nettoomsättningen 1,2 procent. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 3,5 procent till 48 873 MSEK (50 637). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 1,0 procent. Antalet abonnemang minskade något om 0,2 procent främst till följd av en förändrad churn-policy i Litauen. Fakturerade intäkter var oförändrade (±0,0 procent).
Endast Spanien lyckades med att öka verksamheten under året, mätt i nettoomsättning, där en stor del av
tillväxten kom från ökad hårdvaruförsäljning. Många marknader var negativt påverkade av sänkningar av samtrafikavgifterna, speciellt Sverige, Spanien, Danmark och Estland. Tillväxten i fakturerade intäkter stabiliserades i Norden under året då nya erbjudanden mottogs väl.
Antalet abonnemang uppgick till 20,5 miljoner (20,5). Spanien fortsatte växa, om än något långsammare än tidigare år (4,9 procent). Även Finland redovisade ett ökat antal abonnemang (3,0 procent) till följd av nya konkurrenskraftiga erbjudanden som introducerades under hösten 2012. Danmark lyckades uppvisa en positiv utveckling (4,1 procent) på en fortsatt tuff marknad. Sverige å andra sidan kämpade för att upprätthålla abonnemangsbasen och slutade året något under föregående år (-0,6 procent). Genomsnittlig intäkt per abonnemang sjönk på samtliga marknader främst förklarat av de lägre samtrafikavgifterna.
EBITDA före engångsposter, exklusive förvärv och avyttringar, steg 0,7 procent i lokala valutor. I rapporterad valuta sjönk EBITDA före engångsposter 0,2 procent till 14 689 MSEK (14 718). EBITDA-marginalen steg till 30,1 procent (29,1).
Den största anledningen till ökningen av EBITDAmarginalen var initiativet att sänka den påverkbara kostnadsmassan för att säkra resultatet trots utmaningar i nettoomsättningen. Även om alla marknader utom Spanien påverkades, var de största besparingarna synliga i Sverige och Finland. Marginalen på hårdvara stärktes i Finland, Norge och Danmark, och bidrog till förbättringen. EBITDA-marginalen påverkades också positivt av sänkningarna av samtrafikavgifterna, vilket påverkade såväl omsättningen som kostnadssidan.
Rörelseresultatet före engångsposter var stabilt och uppgick till 10 433 MSEK (10 429) tack vare förbättringarna i EBITDA-marginalen. Avskrivningar ökade i Sverige i takt med att utbyggnadstakten av 4G ökade, medan de sjönk i Norge och i Danmark där det gemensamma nätbolaget med Telenor är infört.
Engångsposter uppgick till -1 421 MSEK (-6 200) främst på grund av goodwillnedskrivningarna i den danska verksamheten, hänförlig till den betydande goodwillpost som uppkommit från olika förvärv i början av millenniet, och den hårda konkurrenssituationen i Danmark kombinerat med stigande räntor. Även i Litauen gjordes nedskrivningar av goodwill till följd av hårda marknadsvillkor och antaganden om högre CAPEX i relation till nettoomsättningen på längre sikt.
CAPEX steg till 5 811 MSEK (4 496) och CAPEX i relation till nettoomsättningen till 11,9 procent (8,9). CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser steg till 4 842 MSEK (4 397) och CAPEX i förhållande till nettoomsättningen steg till 9,9 procent (8,7). Under året förvärvades 4G-licenser i Finland, Norge och Estland.
| MSEK, förutom marginaler och förändringar |
2013 | 2012 | Föränd ring(%) |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 48 873 | 50 637 | -3,5 |
| varav Sverige | 16 853 | 17 297 | -2,6 |
| varav Finland | 7 523 | 8 173 | -8,0 |
| varav Norge | 6 797 | 7 582 | -10,4 |
| varav Danmark | 4 350 | 4 835 | -10,0 |
| varav Litauen | 1 158 | 1 277 | -9,3 |
| varav Lettland | 1 492 | 1 608 | -7,2 |
| varav Estland | 1 284 | 1 515 | -15,2 |
| varav Spanien | 9 467 | 8 382 | 12,9 |
| EBITDA före engångsposter | 14 689 | 14 718 | -0,2 |
| varav Sverige | 7 458 | 7 382 | 1,0 |
| varav Finland | 2 637 | 2 446 | 7,8 |
| varav Norge | 2 148 | 2 414 | -11,0 |
| varav Danmark | 639 | 549 | 16,4 |
| varav Litauen | 280 | 339 | -17,4 |
| varav Lettland | 449 | 543 | -17,3 |
| varav Estland | 388 | 417 | -7,0 |
| varav Spanien | 690 | 627 | 10,0 |
| Marginal (%), totalt | 30,1 | 29,1 | |
| Marginal (%), Sverige | 44,3 | 42,7 | |
| Marginal (%), Finland | 35,1 | 29,9 | |
| Marginal (%), Norge | 31,6 | 31,8 | |
| Marginal (%), Danmark | 14,7 | 11,4 | |
| Marginal (%), Litauen | 24,2 | 26,5 | |
| Marginal (%), Lettland | 30,1 | 33,8 | |
| Marginal (%), Estland | 30,2 | 27,5 | |
| Marginal (%), Spanien | 7,3 | 7,5 |
| Nettoomsättning i lokala valutor | |
|---|---|
| och exklusive förvärv och avyttringar | 2013 |
| Förändring (%), totalt | -2,5 |
| Förändring (%), Sverige | -2,6 |
| Förändring (%), Finland | -7,4 |
| Förändring (%), Norge | -5,9 |
| Förändring (%), Danmark | -9,2 |
| Förändring (%), Litauen | -8,8 |
| Förändring (%), Lettland | -6,2 |
| Förändring (%), Estland | -14,8 |
| Förändring (%), Spanien | 13,6 |
Affärsområde Bredbandstjänster tillhandahåller massmarknadstjänster för att ansluta bostäder och kontor till telekommunikation. Tjänsterna omfattar bredband via koppar, fiber och kabel, tv, bredbandstelefoni, tjänster för kommunikation i hemmet, ip-vpn/internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrierverksamhetens datanät. Affärsområdet omfattar verksamhet i Sverige, Finland, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland samt internationell carrier-verksamhet.
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler, operativ information och förändringar |
2013 | 2012 | ring (%) |
| Nettoomsättning | 33 510 | 35 723 | -6,2 |
| EBITDA före engångsposter | 9 778 | 11 004 | -11,1 |
| Marginal (%) | 29,2 | 30,8 | |
| Rörelseresultat | 4 023 | 4 054 | -0,8 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 4 970 | 6 242 | -20,4 |
| CAPEX | 4 755 | 5 445 | -12,7 |
| Abonnemeng, periodens | |||
| utgång (tusental) | |||
| Bredband | 2 474 | 2 532 | -2,3 |
| Fast telefoni och bredbandstelefoni | 3 918 | 4 269 | -8,2 |
| Tv | 1 429 | 1 332 | 7,3 |
| Anställda, periodens utgång | 12 263 | 13 571 | -9,6 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com; se också avsnittet "Koncernutvecklingen under 2013"
för information om omräknad finansiell information
Fasttelefoni förblir en grundläggande del av produktportföljen och kundefterfrågan på fasttelefonilösningar ökar då efterfrågan på bredband ökar. Samtidigt fortsätter kundbasen att minska avseende traditionella tjänster såsom kopparbaserade telefonitjänster. Kundefterfrågan på fiber är högre i Sverige än möjligheten
att leverera, vilket utgör 56 procent av Bredbandstjänsters nettoomsättning, och detta leder till att möjligheten att bygga ut fibernätet effektivt blir än viktigare. Under året har fiber dragits till fler än 60 000 villor inom ramen för ansträngningarna att bygga ut fibernätet i Sverige. Andelen som tackar ja vid en offertförfrågan ökar vilket leder till en effektivare process. Totalt på alla marknader anslöts cirka 180 000 nya hem till fibernätet.
Företagssegmentet förblev tufft också inom Bredbandstjänster och prispressen var tydlig inom alla huvudmarknader.
I december 2013 stärkte TeliaSonera sin position på den svenska fibermarknaden genom avtal att förvärva kommunikationsoperatören Zitius Service Delivery såväl som Quadracom Networks och tjänsteleverantören Riksnet. Slutförande av transaktionerna är villkorade av godkännande från myndigheterna.
Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 3,2 procent. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen 6,2 procent till 33 510 MSEK (35 723). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 0,4 procent och den negativa effekten från förvärv och avyttringar var 2,6 procent (hänförlig till avyttringen av den norska verksamheten NextGenTel i januari).
Abonnemangsbasen fortsatte att öka inom alla områden (justerad för avyttringen av NextGenTel) förutom för fast rösttelefoni, bredbandsabonnemang steg 5,4 procent, bredbanstelefoni steg 18,8 procent och tv-abonnemang steg 8,2 procent. Under andra kvartalet blev TeliaSonera näst störst på den svenska tv-marknaden med fler än 600 000 abonnemang. Genomsnittlig intäkt per abonnemang för bredband i Sverige ökade 5,3 procent, ännu ett tecken på konsumenternas efterfrågan på fasttelefoni med tillhörande tjänster. Samtidigt sjönk fasttelefoniabonnemangen 12,4 procent, vilket är en relativt stadig minskningstakt jämfört med föregående år.
EBITDA före engångsposter, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 9,7 procent i lokala valutor. I rapporterad valuta sjönk EBITDA före engångsposter 11,1 procent till 9 778 MSEK (11 004). EBITDA-marginalen sjönk till 29,2 procent (30,8).
Sverige fortsatte att leda nedgången í EBITDA då skiftet från traditionella produkter med hög marginal fortsatte. Kostnadsbesparingsprogrammet med syfte att sänka påverkbar kostnadsmassa, som infördes i slutet av 2012, fortsatte under året. Antalet anställda sjönk med 1 308 medarbetare vilket hjälpte att försvara marginalerna. Effektiviseringsåtgärderna genomfördes under året men full effekt var inte synlig förrän i slutet av 2013. Endast International Carrier lyckades förbättra EBITDA före engångsposter under året.
Rörelseresultatet var oförändrat och uppgick till 4 023 MSEK (4 054). Under 2012 var rörelseresultatet negativt påverkat av goodwillnedskrivningar hänförliga till NextGenTel. Rörelseresultat före engångsposter uppgick till 4 970 MSEK (6 242) i linje med nedgången i EBITDA.
CAPEX sjönk till 4 755 MSEK (5 445) och CAPEX i relation till nettoomsättningen till 14,2 procent (15,2 ). Fiber utgjorde en stor del av investeringarna. Jämfört med 2012 sjönk investeringar i it-utveckling och fiberutveckling i Finland.
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler | ring | ||
| och förändringar | 2013 | 2012 | (%) |
| Nettoomsättning | 33 510 | 35 723 | -6,2 |
| varav Sverige | 19 120 | 20 043 | -4,6 |
| varav Finland | 5 232 | 5 584 | -6,3 |
| varav Norge | 89 | 1 083 | – |
| varav Danmark | 1 009 | 1 092 | -7,6 |
| varav Litauen | 1 805 | 1 915 | -5,7 |
| varav Estland | 1 692 | 1 761 | -3,9 |
| varav International Carrier | 5 584 | 5 388 | 3,6 |
| EBITDA före engångsposter | 9 778 | 11 004 | -11,1 |
| varav Sverige | 6 916 | 7 747 | -10,7 |
| varav Finland | 1 198 | 1 351 | -11,3 |
| varav Norge | -4 | 184 | – |
| varav Danmark | 92 | 125 | -26,4 |
| varav Litauen | 747 | 774 | -3,5 |
| varav Estland | 461 | 463 | -0,4 |
| varav International Carrier | 368 | 361 | 1,9 |
| Marginal (%), totalt | 29,2 | 30,8 | |
| Marginal (%), Sverige | 36,2 | 38,7 | |
| Marginal (%), Finland | 22,9 | 24,2 | |
| Marginal (%), Norge | -4,5 | 17,0 | |
| Marginal (%), Danmark | 9,1 | 11,4 | |
| Marginal (%), Litauen | 41,4 | 40,4 | |
| Marginal (%), Estland | 27,2 | 26,3 | |
| Marginal (%), International Carrier | 6,6 | 6,7 |
| Nettoomsättning i lokala valutor och exklusive förvärv och avyttringar |
|
|---|---|
| Förändring (%), totalt | -3,2 |
| Förändring (%), Sverige | -4,7 |
| Förändring (%), Finland | -5,8 |
| Förändring (%), Norge | -16,0 |
| Förändring (%), Danmark | -6,9 |
| Förändring (%), Litauen | -5,2 |
| Förändring (%), Estland | -3,4 |
| Förändring (%), International Carrier | 5,2 |
Affärsområde Eurasien omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet omfattar även Telia-Soneras innehav i ryska MegaFon (25 procent) och turkiska Turkcell (38 procent). Strategin är att skapa värde för aktieägarna genom att öka mobilpenetrationen och introducera nya tjänster i respektive land.
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler, operativ information och förändringar |
2013 | 2012 | ring (%) |
| Nettoomsättning | 20 414 | 19 731 | 3,5 |
| EBITDA före engångsposter | 10 796 | 9 976 | 8,2 |
| Marginal (%) | 52,9 | 50,6 | |
| Resultat från intressebolag | 5 926 | 13 815 | -57,1 |
| Ryssland | 3 128 | 11 542 | -72,9 |
| Turkiet | 2 779 | 2 280 | 21,9 |
| Rörelseresultat | 12 510 | 20 629 | -39,4 |
| Rörelseresultat före engångsposter | 13 714 | 12 340 | 11,1 |
| CAPEX | 4 712 | 4 739 | -0,6 |
| Abonnemang, periodens utgång (tusental) |
|||
| Dotterbolag | 44 177 | 42 535 | 3,9 |
| Intressebolag | 115 500 | 110 700 | 4,3 |
| Anställda, periodens utgång | 4 904 | 4 980 | -1,5 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på
www.teliasonera.com
Antalet abonnemang i interessebolagen steg med 3,9 procent under året inklusive rensning av passiva abonnemang i Uzbekistan under det första kvartalet. Justerat för denna åtgärd, var abonnemangstillväxten 7,7 procent. Alla marknader växte i lokala valutor förutom Georgien.
Marknaden i Uzbekistan fortsatte att uppvisa exceptionell tillväxt under 2013 i frånvaron av en tredje operatör, till följd av händelserna under 2012 då konkurrenten MTS förlorade sin licens.
I september 2013 tillkännagav TeliaSonera att man av regulatoriska skäl lämnat Nepal Satellite och fokuserar på Ncell i Nepal, vilket minskar affärsrisken och komplexiteten i TeliaSoneras engagemang i Nepal. TeliaSonera nådde en överenskommelse om att sälja tillbaka sitt indirekta innehav i Nepal Satellite, en regional operatör i Nepal, till Zhodar Investment. Transaktionen medförde en kapitalförlust om 389 MSEK.
I januari 2013 förvärvade TeliaSonera ett kazakiskt bolag som innehar frekvenser i 2,5/2,6 GHz-bandet vilka är kompatibla för användning av WiMAX och andra överföringsteknologier för mobildata. Mot bakgrund av insikten att det kommer att ta längre tid än förväntat att få full användning av frekvenstillstånden, på grund av avsaknaden av en 4G-licens i Kazakstan, redovisade TeliaSonera en icke likviditetspåverkande engångsnedskrivning om 500 MSEK i december.
Mobildata steg i betydelse av ökning av nettoomsättningen under året och utgjorde 13 procent av nettoomsättningen i det fjärde kvartalet. En ökad penetration av smartphones förväntas leda till en fortsatt hög datavolymtillväxt i Eurasien.
Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, steg 11,5 procent. I rapporterad valuta steg nettoomsättningen 3,5 procent till 20 414 MSEK (19 731). Den negativa effekten från valutakursförändringar var 8,4 procent.
I Kazakstan, affärsområdets största marknad, steg nettoomsättningen 3,2 procent i lokal valuta. Tillväxten i abonnemangsbasen fortsatte med 0,8 miljoner till 14,3 miljoner, medan antalet trafikminuter sjönk. Prispressen avtog men är fortfarande på höga nivåer, vilket leder till lägre genomsnittlig intäkt per abonnemang.
Nepal var alltjämt en viktig tillväxtmotor med 20,1 procent tillväxt i abonnemangsbasen medan antalet trafikminuter sjönk något. Nettoomsättningstillväxten nådde 27,0 procent i lokal valuta genom höjd genomsnittlig intäkt per abonnemang utöver ett ökat antal abonnemang. Azerbajdzjan visade avtagande tillväxt på 1,0 procent i lokal valuta där både abonnemangsbasen och antalet trafikminuter sjönk.
Uzbekistan redovisade en exceptionell tillväxt med en nettoomsättningstillväxt om 51,2 procent i lokal valuta. Den rapporterade tillväxten slutade på 31,6 procent och svårigheter med att återföra medel har fortsatt under hela året. Den lägre abonnemangsbasen jämfört med 2012 reflekterar en reviderad churn-policy med syfte att frigöra kapacitet.
EBITDA före engångsposter, exklusive förvärv och avyttringar, steg 17,0 procent i lokala valutor. Tillväxten har nåtts med samtidig kontroll avseende påverkbar kostnadsmassa, vilket resulterar i stärkta marginaler.
EBITDA-marginalen var 52,9 procent (50,6) medan rapporterad EBITDA stannade på en ökning med 8,2 procent vilket reflekterar den stärkta svenska kronan i relation till många andra eurasiska valutor. Azerbajdzjan påverkades negativt av en förlorad rättstvist avseende samtrafikavgifter med en total effekt om 308 MSEK varav 103 MSEK redovisades inom EBITDA före engångsposter.
Rörelseresultat före engångsposter steg till 13 714 MSEK (12 340). Av- och nedskrivningar var något lägre än föregående år, speciellt i Azerbajdzjan och Uzbekistan. Resultat från intressebolag steg tack vare en förbättrad verksamhetsutveckling i Turkcell. Resultat från MegaFon var lägre på grund av den lägre ägarandelen till följd av börsnoteringen i slutet av 2012, men den underliggande verksamhetsförbättringen utjämnades till stor del av nedgången i ägarandel.
Engångsposter uppgick till -1 204 MSEK (8 289) främst hänförlig till nedskrivningar i Kazakstan och Nepal. Under 2012 hade de strukturella förändringarna i och börsnoteringen av MegaFon omfattande positiva effekter.
CAPEX var oförändrat på 4 712 MSEK (4 739) och CAPEX i relation till nettoomsättningen sjönk till 23,1 procent (24,0). Under 2013 förnyades licenser i Georgien och Nepal. CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser sjönk till 3 914 MSEK (4 486) och CAPEX i förhållande till nettoomsättningen sjönk till 19,2 procent (22,7). Jämfört med föregående år ökade investeringarna i Uzbekistan för att klara efterfrågan på kapacitet och täckning på marknaden med två operatörer men sjönk i Nepal, delvis på grund av sena hårdvaruleveranser.
| Föränd | |||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom marginaler och förändringar |
2013 | 2012 | ring (%) |
| Nettoomsättning | 20 414 | 19 731 | 3,5 |
| varav Kazakstan | 8 111 | 8 256 | -1,8 |
| varav Azerbajdzjan | 3 824 | 3 934 | -2,8 |
| varav Uzbekistan | 3 118 | 2 369 | 31,6 |
| varav Tadzjikistan | 932 | 927 | 0,5 |
| varav Georgien | 915 | 1 011 | -9,5 |
| varav Moldavien | 512 | 536 | -4,5 |
| varav Nepal | 3 023 | 2 716 | 11,3 |
| EBITDA före engångsposter | 10 796 | 9 976 | 8,2 |
| varav Kazakstan | 4 481 | 4 602 | -2,6 |
| varav Azerbajdzjan | 1 912 | 1 964 | -2,6 |
| varav Uzbekistan | 1 680 | 904 | 85,8 |
| varav Tadzjikistan | 472 | 470 | 0,4 |
| varav Georgien | 385 | 397 | -3,0 |
| varav Moldavien | 185 | 193 | -4,1 |
| varav Nepal | 1 803 | 1 614 | 11,7 |
| Marginal (%), totalt | 52,9 | 50,6 | |
| Marginal (%), Kazakstan | 55,2 | 55,7 | |
| Marginal (%), Azerbajdzjan | 50,0 | 49,9 | |
| Marginal (%), Uzbekistan | 53,9 | 38,2 | |
| Marginal (%), Tadzjikistan | 50,6 | 50,7 | |
| Marginal (%), Georgien | 42,1 | 39,3 | |
| Marginal (%), Moldavien | 36,1 | 36,0 | |
| Marginal (%), Nepal | 59,6 | 59,4 |
| Nettoomsättning i lokala valutor | |
|---|---|
| och exklusive förvärv och avyttringar | 2013 |
| Förändring (%), totalt | 11,5 |
| Förändring (%), Kazakstan | 3,1 |
| Förändring (%), Azerbajdzjan | |
| Förändring (%), Uzbekistan | |
| Förändring (%), Tadzjikistan | |
| Förändring (%), Georgien | |
| Förändring (%), Moldavien | |
| Förändring (%), Nepal | 27,0 |
MegaFon (TeliaSonera äger 25,2 procent och konsoliderar 27,2 procent, rapporterat med ett kvartals fördröjning) i Ryssland rapporterade en abonnemangsbas på 68,3 miljoner, en ökning med 3,5 miljoner.
TeliaSoneras resultat från Ryssland sjönk till 3 093 MSEK (3 151) till följd av den lägre ägarandelen efter börsnoteringen. Den ryska rubeln försvagades 4,1 procent mot den svenska kronan vilket hade en negativ påverkan om 36 MSEK.
Utdelningar utbetalade av MegaFon uppgick till 1 940 MSEK efter skatt (11 726). Under 2012 betalade MegaFon engångsutdelningar i samband med de strukturella förändringarna innan börsnoteringen.
Turkcell (TeliaSonera äger 38,0 procent, rapporterat med ett kvartals fördröjning) i Turkiet rapporterade en abonnemangsbas på 35,0 miljoner, en minskning med 0,2 miljoner. I Ukraina steg antalet abonnemang med 1,5 miljoner till 12,2 miljoner.
TeliaSoneras resultat från Turkiet steg till 2 779 MSEK (2 280) en rapporterad tillväxt om 22,0 procent. Den turkiska liran försvagades 7,8 procent mot den svenska kronan vilket hade en negativ påverkan om 173 MSEK.
I likhet med föregående år beslutades eller utbetalades ingen utdelning från Turkcell under 2013.
Övrig verksamhet omfattar Other Business Services, Telia-Sonera Holding samt Koncernfunktioner. Other Business Services ansvarar för försäljning av kommunikationslösningar som tjänster till företagskunder i de nordiska länderna.
| Föränd ring |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK, förutom förändringar | 2013 | 2012 | (%) |
| Nettoomsättning | 3 556 | 3 799 | -6,4 |
| EBITDA före engångsposter | 321 | 483 | -33,5 |
| Resultat från intressebolag | -1 | -50 | -98,0 |
| Rörelseresultat | -1 083 | -503 | 115,3 |
| Rörelseresultat före engångsposter | -583 | -319 | 82,8 |
| CAPEX | 1 054 | 1 014 | 3,9 |
Ytterligare (icke reviderad) segmentsinformation finns tillgänglig på www.teliasonera.com; se också avsnittet "Koncernutvecklingen under 2013" för information om omräknad finansiell information
Nettoomsättningen i lokala valutor, exklusive förvärv och avyttringar, sjönk 6,1 procent, främst till följd av avvecklingen av Veikon Kone. I rapporterad valuta sjönk nettoomsättningen till 3 556 MSEK (3 799).
EBITDA före engångsposter sjönk till 321 MSEK (483) främst på grund av ökade kostnader för koncernfunktioner.
Resultat från intressebolag steg till -1 MSEK (-50). Rörelseresultat uppgick till -1 083 MSEK (-503).
Engångsposter om -500 MSEK redovisades (-183) hänförliga till både effektiviseringsprogrammet och nedskrivningar av utrangerade it-system och it-plattformar.
| Datum | Land | Kommentarer |
|---|---|---|
| 11 januari 2013 |
Kazakstan Den 28 december 2012 tillkännagav TeliaSonera att de formella villkoren för att slutföra förvärvet av WiMAX-verksamheten inom det kazakiska företaget Alem Com munications från dess ägare Midas Tele com, och en indirekt minoritetsinvestering i TOO KazTranzCom, ett bolag noterat på den kazakiska börsen, som bl a äger ett fiberopriskt nätverk i Kazakstan, genom köp av aktier från dess ägare Alatau, hade uppfyllts. Transaktionerna slutfördes den 11 januari 2013. I enlighet med villkoren i avtalen uppgick köpeskillingen till 106 MUSD för WiMAX-verksamheten, TOO KazNet Media, vilken också erhöll ett aktieägartillskott om 64 MUSD från TeliaSonera. För det indirekta ägandet i KazTransCom betalades 22 MUSD. |
|
| 31 januari 2013 |
Norge | Den 20 december 2012 tillkännagav TeliaSonera att man tecknat ett avtal om försäljning av sitt dotterbolag NextGenTel AS till Telio Holding, ett bolag noterat på Oslobörsen till ett försäljningspris om 601 MNOK (cirka 700 MSEK) på kassa- och skuldfri bas. Transaktionen slutförden den 31 januari 2013. |
| Andra kvartalet 2013 |
Norge | TeliaSonera avyttrade de återstående 2,46 miljoner aktierna i Telio Holding, till ett totalt värde om 55 MNOK. Aktierna utgjorde en del av betalningen när TeliaSonera avyttrade NextGenTel till Telio den 31 januari 2013. |
| 11 september 2013 |
Nepal | TeliaSonera tillkännagav att man av regula toriska skäl lämnat Nepal Satellite Telecom Pvt.Ltd. och fokuserar på Ncell i Nepal, vilket minskar affärsrisken och komplex iteten i TeliaSoneras engagemang i Nepal. TeliaSonera nådde en överenskommelse om att sälja tillbaka sitt indirekta innehav i Nepal Satellite, en regional operatör i Nepal, till Zhodar Investment. Transak tionen medförde en kapitalförlust om 389 MSEK. Norton Rose Fulbright, K&L Gates och UBS var huvudrådgivare i transak tionen. |
| 18 december 2013 |
Sverige | TeliaSonera tillkännagav att man hade tecknat avtal om att förvärva en bolags grupp inom öppna fibernät. Genom köpet av kommunikationsoperatören Zitius fortsätter TeliaSonera sin satsning på fiberaffären. Förvärvet omfattar också Quadracom Networks och tjänstelev erantören Riksnet och verksamheterna kommer att ingå i TeliaSoneras svenska enhet Fiber Business. Den totala avtalade köpeskillingen uppgick till 473 MSEK på skuldfri basis. Slutförande av transaktion erna är villkorade av godkännande från myndigheterna. |
| 23 december 2013 |
Estland | TeliaSonera förvärvade 25 procent av aktierna i de estniska bolagen Yoga AS och ZeroGroup Holding OÜ, leverantörer av tjänster till TeliaSoneras smarta hem-lös ningar som erbjuds i Estland och Finland. Total köpeskilling uppgick till 20 MSEK. |
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. Ytterligare information återfinns i not K29 i koncernredovisningen.
TeliaSoneras huvudfokus för innovation, forskning och utveckling (FoU) är att säkerställa vår position som föregångare i telekombranschen samt att stödja framtida lönsam tillväxt och kostnadseffektivitet. Under 2013 betonade TeliaSonera vikten av innovation och påbörjade studier och piloter för att stärka kulturen och processen för innovation. Innovationsaktiviteter var främst riktade mot nya affärsmodeller och lösningar, att erbjuda en överlägsen kundupplevelse genom djup förståelse av kunder och marknaden. Lösningarna är ofta basera på öppen standard och framtagna i samarbete med olika typer av partners.
Störst fokus har legat på att utveckla access till kärnnätet och lösningar för telekommunikationstjänster. För att stödja kärnverksamheten, tas mervärdestjänster fram i samarbete med partners med ledande varumärken och med de som är ledande aktörer för att förbättra erbjudandet till olika kundsegment. Under 2013 tecknades flera nya avtal med partners och även en investering i en partner gjordes. För att stärka Telia-Soneras marknadsledarskap, har huvudinriktningen varit på mobila och fibernät med kvalitet i världsklass, förbättringar i dessa nät, online, mervärdestjänster och it-förbättringar genom förbättrade affärs- och verksamhetsstödssystem samt processer.
Konsumentportföljen är utvecklad med ny funktionalitet och tjänster avseende data. Det digitala hemmet, iptv, media och applikationer. TeliaSonera förvärvade en ägarandel på 25 procent i den estniska partnern Yoga, leverantör av tjänster till TeliaSoneras smarta hem-lösningar och erbjuds i Finland och Estland. Affärsmodellerna har anpassats till nya behov som till exempel det nya databaserade mobilabonnemanget som har lanserats på flera marknader. För att främja ytterligare intäkter har användargränssnittet och processer för abonnemangsanvändaren avseende mervärdestjänster förbättrats såväl som gränssnittet att integrera tredjepartstjänster.
Portföljen för företag har utvecklats med kraft på data, molnbaserade tjänster, applikationer och nätbaserade kommunikationslösningar. TeliaSonera lanserade TeliaSonera CDN som en intern satsning i en partnerskapsmodell som erbjuder internettrafik till media och för webb, för att säkerställa en snabbare och mer tillförlitlig
upplevelse för slutanvändaren. TeliaSonera lanserar en marknadsplats för molnapplikationer baserad på en plattform från AppDirect, där överenskommelser med partners gjorts med tjänsteleverantörer för att fylla marknadsplatsen för små och medelstora företag med relevanta tjänster. Samarbete med PGi har etablerats avseende molnbaserade konferenser och för gemensamma lösningar. TeliaSonera samarbetar även med partners inom området för M2M-lösningar (maskin-till-maskin) inom ramen för TeliaSonera M2M Partner Program och i separata utvecklingsprojekt. En ny plattform för M2M har införts i verksamheten vilken skall stödja innovation och affärsutveckling. Fler och fler saker är uppkopplade, vilket samarbetet med Tesla Motors är ett exempel på.
TeliaSonera har utvecklingssamarbete med stora kunder till exempel med Uppsala där vi arbetar tillsammans för att möjliggöra innovation med tredje part inklusive invånarna i Uppsala, och tittar också på ett partnerskap avseende test i verkligheten men i begränsad skala.
Den 31 december 2013 hade TeliaSonera cirka 423 "patentfamiljer" och cirka 2 590 patent och patentansökningar, varav ingen enskild var av avgörande betydelse för verksamheten. Under 2013 sålde TeliaSonera några patent som en del i insatserna att öka kommersialiseringen av patentportföljen.
TeliaSoneras FoU-kostnader uppgick under 2013 till 294 MSEK (382).
TeliaSonera är fast beslutet att använda sig av miljömässigt hållbara metoder. TeliaSoneras övergripande policydokument Kod för etik och uppförande utgör vägledning i arbetet och omfattar alla majoritetsägda bolag. TeliaSonera redovisar årligen sitt miljöarbete i den separata rapporten, Sustainability Report.
TeliaSonera Sustainability Report finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Sustainability-Report (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna förvaltningsberättelse)
Miljöpåverkan från TeliaSoneras verksamheter är främst kopplad till energi- och materialförbrukning. Kundernas förväntan på att mobilnäten och internetuppkopplingar ska hållas tillgängliga dygnet runt alla dagar i veckan och den energi som krävs för att uppfylla dessa krav, även med hjälp av långt framskriden teknik, och för att bedriva verksamheterna utgör den största delen av TeliaSoneras beräknade koldioxidutsläpp idag. En av de ständiga prioriteringarna är att alltid försöka hitta mer energieffektiva lösningar för nätverk och datacenter. Med 2012 som basår, är de koncerngemensamma målen:
Måluppfyllelsen kommer att rapporteras till koncernledningen halvårsvis såväl som årligen i Sustainability Report.
TeliaSonera verksamheter producerar också spill av olika slag inklusive farligt avfall, elektronisk utrustning, nätverksutrustning och kablar och avfall från fastigheter. Teknikskiften utgör för närvarande en stor utmaning i termer av avfallshantering, speciellt med avseende på hanteringen av nedmonterade telefonstolpar, vilka innehåller farliga ämnen samt för återvinning av värdefulla kopparkablar.
TeliaSoneras indirekta miljöpåverkan omfattar olika sätt på vilka kunderna kan använda TeliaSoneras tjänster för att minska de egna koldioxidutsläppen. Övrig indirekt miljöpåverkan relaterad till TeliaSoneras värdekedja omfattar aktiviteter såsom tillverkning av utrustning och förbrukad kundutrustning och TeliaSoneras egen nätutrustning såväl som hantering av dessa produkter när de är uttjänta.
TeliaSoneras samtliga bolag ska som ett minimum följa lokala lagkrav var de än är verksamma. TeliaSonera bedriver inga verksamheter i Sverige som kräver miljötillstånd från myndigheterna i enlighet med den svenska miljöbalkens kapitel 9.
Styrelsen föreslår att årsstämman den 2 april 2014 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses koncernchefen och övriga medlemmar i ledningsgruppen.
Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att bolaget kan attrahera och behålla de bästa individerna som verksamheten behöver för att säkerställa så att uppsatta affärsmål nås. Ersättning till koncernledningen bygger på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men ej marknadsledande. Riktlinjerna ska möjliggöra internationell rekrytering och stödja mångfald inom koncernledningen. Marknadsjämförelser ska göras mot en jämförelsegrupp av bolag av liknande storlek, bransch och komplexitet. Den totala ersättningen ska omfatta fast grundlön, pensionsförmån, villkor för uppsägning, avgångsvederlag och övriga förmåner.
Den fasta grundlönen för en medlem av koncernledningen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. För att fastställa en befattnings omfattning använder bolaget ett internationellt utvärderingssystem. Jämförelser mot marknadsdata görs på regelbunden basis. Individens prestation följs upp och ligger till grund för den årliga översynen av den fasta lönen.
Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in i pensionspremie. Vid fastställande av premiens storlek ska den totala ersättningen beaktas. Premien ska jämföras mot marknadsdata och kan variera beroende på sammansättningen av fast lön och pension. Pensionsåldern är vanligtvis 65 år.
Bolaget tillhandahåller övriga förmåner i enlighet med marknadspraxis. En medlem av koncernledningen kan vara berättigad till förmånsbil, hälso- och sjukvårdsförmån, etc. Internationellt anställda medlemmar av koncernledningen, och den som ombeds att flytta till annat land än sitt hemland, kan under en begränsad period komma att erbjudas förmåner kopplade till uppdraget.
Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen kan vara upp till sex månader (tolv månader för koncernchefen) vid uppsägning från den anställdes sida, och upp till tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. I de fall uppsägningen sker från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag i upp till tolv månader. Avgångsvederlag utgör ej grund för beräkning av semesterlön eller pensionsavsättning. Uppsägning och avgångsvederlag ska också reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut.
Styrelsen kan äga rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.
Vid årsstämman som hölls den 3 april 2013 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 100 nyckelpersoner. Koncernledningen omfattas inte av detta program. Ett långsiktigt incitamentsprogram skall förstärka TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett lånsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, stärka koncernens ansträngningar att bli ett mer enat bolag – "En koncern", skapa överensstämmelse mellan nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna.
Programmet belönar prestationer över en tidsperiod som inte understiger tre år, är maximerat till 37,5 procent av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (investering och leverans ska ske i TeliaSonera-aktier med ambitionen att nyckelpersonen även efter tilldelningen av aktier ska vara aktieägare i företaget). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen alltjämt är anställd i bolaget vid intjänandeperiodens slut. Det långsiktiga programmet ska mäta prestationer över en treårsperiod i relation till vinst per aktie (vikt 50 procent) och totalavkastning för TeliaSonera-aktieägare jämförd med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag (vikt 50 procent). Programmet kan förnyas årligen. 2010–2012 infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av aktieägarna vid bolagets årsstämma.
För ytterligare information om TeliaSoneras långsiktiga incitamentsprogram, se not K31 i koncernredovisningen.
Moderbolaget TeliaSonera AB (org.nr 556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer.
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering.
Nettoomsättningen sjönk till 7 MSEK (61) varav 3 MSEK (58) fakturerades till dotterbolag. Resultat före skatt förbättrades och uppgick till 17 862 MSEK (13 954) tack var högre utdelningar delvis uppvägt av lägre kapitalvinster från intressebolag och valutakursförluster. Årets resultat uppgick till 16 860 MSEK (12 327).
Totala investeringar uppgick till 1 090 MSEK (21 723), varav 1 052 MSEK (20 695) avsåg aktieägartillskott tilldotterbolag och intressebolag. Likvida medel uppgick till 26 782 MSEK (26 802) vid årets slut. Balansomslutningen sjönk till 243 640 MSEK (265 965). Eget kapital uppgick till 86 661 MSEK (81 871) varav fritt eget kapital 70 950 MSEK (66 160). Soliditeten var 33,8 procent (29,9). Nettolåneskulden sjönk till 113 578 MSEK (140 152).
Den 31 december 2013 var antalet anställa 239 (241).
TeliaSonera verkar i en dynamisk bransch med många komplexa frågeställningar. När nuvarande styrelse tillträdde var bolaget starkt ifrågasatt och utsatt för hård granskning. Vårt uppdrag i styrelsen var att vidta nödvändiga åtgärder för att återfå förtroendet från omvärlden och säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet.
För att säkerställa god lönsamhet måste vi säkra en långsiktig syn på hållbarhetsfrågor och bygga en stark plattform för att klara framtida utmaningar. Styrelsens arbete under 2013 har därför fokuserats på tre huvudområden.
En av styrelsens första åtgärder var att initiera en granskning avseende genomförda transaktioner och avtal i Eurasien. Syftet var att få en uppfattning om sakförhållandena och riskerna samt att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att skapa förutsättningar för att agera korrekt och etiskt i den framtida verksamheten. Granskningen kommer att avslutas under första kvartalet 2014 och för att svara upp mot ambitionen om transparens kommer en redogörelse att presenteras på årsstämman. Styrelsen har också tillsatt ett nytt utskott, Hållbarhets- och etikutskottet, med
uppgift att arbeta framåtriktat med hållbarhetsfrågor för att säkerställa att vi gör rätt och arbetar på ett bra sätt.
En av de viktigaste uppgifterna en styrelse har är att se till att det finns en fungerande ledning som utövar ett starkt och gott ledarskap – det är en förutsättning för att en bra företagskultur ska kunna genomsyra bolaget. En andra prioriterad åtgärd var därför att sätta igång processen för att rekrytera en permanent koncernchef. I juni utnämndes Johan Dennelind till TeliaSoneras koncernchef och han tillträdde den 1 september.
Det tredje området vi arbetat intensivt med är strategifrågor – vårt framtida fokus och långsiktiga mål samt vår geografiska utbredning. Telekombranschen är i snabb förändring och vår roll i styrelsen är att bygga en starkare plattform för att hantera framtida utmaningar och möjligheter för att fortsatt leverera lönsam tillväxt med hållbara förtecken. Jag är övertygad om att vi har ett intressant år framför oss.
Marie Ehrling Styrelseordförande
Denna bolagsstyrningsrapport antogs av styrelsen vid styrelsemötet den 5 mars 2014. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av TeliaSoneras revisorer. Den presenterar en översikt av TeliaSoneras modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för interna kontroller samt riskhantering relaterad till finansiell rapportering.
TeliaSoneras strategi innebär att bolaget bedriver verksamhet på några av världens mest utmanande marknader avseende korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Vikten av nolltolerans inom hela organisationen mot korruption och överträdelser av mänskliga rättigheter kan därför inte överskattas. Under 2013 lade såväl styrelsen som koncernledningen mycket tid på strategifrågor och på att öka fokus på hållbarhet, etik och efterlevnad. Ett stort antal nya åtgärder vidtogs och kommunicerades.
Därutöver har utvecklingen av bolagsstyrning under 2013 omfattat införandet av riskregister i alla större enheter där TeliaSonera har ledningsansvar, för att etablera en enhetlig hållning och en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering.
Enligt styrelsens uppfattning har TeliaSonera följt den svenska koden för bolagsstyrning under 2013.
Vidare har inga överträdelser av gällande börsregler gjorts eller överträdelse av god praxis på aktiemarknaden rapporterad av NASDAQ OMX Stockholms Disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.
Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
De huvudsakliga beslutsorganen inom TeliaSonera är:
En ny verksamhetsmodell som gäller från den 1 april 2014 annonserades den 16 december 2013. För ytterligare information se Förvaltningsberättelsen, "Viktiga händelser 2013".
TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, NASDAQ OMX Stockholm Regelverk för emittenter, den svenska koden för bolagsstyrning och företagets bolagsordning. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande.
TeliaSonera-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm och NASDAQ OMX Helsinki. TeliaSonera har endast en typ av aktier. Varje aktie i TeliaSonera motsvarar en röst vid bolagsstämman. Vid utgången av 2013 hade TeliaSonera 529 394 aktieägare. För ytterligare information om ägarstrukturen, se Förvaltningsberättelsen.
Årsstämman 2013 hölls den 3 april 2013 i Stockholm. Årsstämman 2013 fattade bland annat beslut om följande:
TeliaSoneras bolagsordning finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/, samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www.teliasonera.com/AGM (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna
rapport)
TeliaSoneras valberedning består av representanter från bolagets fyra största aktieägare vid tidpunkten för kallelsen till årsstämman, och som dessutom önskar delta i valberedningsarbetet, samt styrelsens ordförande. Valberedningen består för närvarande av:
Valberedningen ska i enlighet med sin instruktion:
• Föreslå det styrelsearvode som fördelas mellan ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter samt ersättningen för deltagande i styrelseutskott
• Nominera årsstämmans ordförande
Valberedningen erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelsemedlemmar och koncernchefen om TeliaSoneras ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter. Utifrån den informationen bedömer valberedningen de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från:
Baserat på dessa kompetensbehov utvärderar valberedningen de kompetenser som den nuvarande styrelsen besitter. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för årsstämman med hänsyn till de kompetenser som behövs i framtiden, könsfördelningen i styrelsen, de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter och deras tillgänglighet för omval.
Valberedningen har meddelat att den följer riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på årsstämman och på bolagets webbplats.
Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: [email protected]
Styrelsen ansvarar för koncernens organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. I denna roll fattar styrelsen beslut om bland annat:
• Utvecklingen av koncernpolicies
• Koncernens övergripande organisation
Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar bland annat antalet ordinarie styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie möten, styrelseordförandens uppgifter, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur utskottens arbete ska bedrivas.
TeliaSoneras styrelse består av åtta ledamöter, valda för ett år i taget av årsstämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Även en finsk arbetstagarrepresentant är närvarande vid styrelsens möten, men utan rösträtt. Marie Ehrling är styrelseordförande. Övriga styrelseledamöter valda vid årsstämman är Olli-Pekka Kallasvuo (vice ordförande), Mats Jansson, Mikko Kosonen, Nina Linander, Martin Lorentzon, Per-Arne Sandström och Kersti Strandqvist.
I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga ledamöter valda vid årsstämman 2013 som oberoende i förhållande till bolaget, till bolagets förvaltning och till större aktieägare.
En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av TeliaSonera-aktier, återfinns i slutet av denna rapport.
Styrelsearbetet följer en årlig cykel. Detta möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att behålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan.
Styrelsemöten hålls normalt i Stockholm, men ett möte per år hålls i Helsingfors och åtminstone ytterligare ett hålls någon annanstans för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etc. Under 2013 hölls ett möte i Kazakstan.
Den årliga cykeln inleds med det konstituerande styrelsemötet, vilket hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte utses ledamöter i utskotten och styrelsen beslutar om frågor som exempelvis attesträtt.
Vid nästa ordinarie möte godkänner styrelsen delårsrapporten och granskar riskrapporten för årets första kvartal.
Vid det tredje ordinarie mötet uppdateras styrelsen på och diskuterar olika strategiska frågor.
Styrelsen sammankallas för att godkänna delårsrapporten och granska riskrapporten för årets andra kvartal.
Ett styrelsemöte med fokus på första steget av den strategiska planeringsprocessen med diskussioner avseende omfattning och huvudsakliga antaganden.
Ett styrelsemöte för godkännande av delårsrapporten och granskning av riskrapporten för årets tredje kvartal samt för att diskutera det andra steget i den strategiska planeringsprocessen – de strategiska möjligheterna. Detta möte ägnas också åt den årliga utvärderingen av styrelsens interna arbete.
Som ett avslutande steg i den strategiska planeringsprocessen hålls ett möte då styrelsen ska godkänna ledningens affärsplan och finansiella plan samt diskutera och fastställa mål för ledande befattningshavare. Detta möte omfattar även en årlig granskning av kapitalstrukturen och utdelningspolicy.
Efter kalenderårets utgång fokuseras styrelsemötet åt det finansiella resultatet för helåret och för fjärde kvartalet samt riskrapporten. Mötet behandlar även ett slutligt beslut för fastställande av mål för ledande befattningshavare samt utdelningsförslaget för året.
Detta möte avslutar den årliga arbetscykeln för styrelsen genom godkännande av årsredovisningen och granskning av hållbarhetsredovisningen.
Därutöver omfattar ordinarie styrelsemöten:
För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott, ett revisionsutskott och ett hållbarhets- och etikutskott. Utskotten tar fram rekommendationer till styrelsen.
Ersättningsutskottet hanterar frågor om lön och annan ersättning till koncernchefen och koncernledningen samt incitamentsprogram för en vidare krets anställda samt ersättarplanering. Ersättningsutskottet har befogenhet att godkänna ersättningar till personer i TeliaSoneras koncernledning förutom koncernchefen, vilka godkänns av hela styrelsen.
Revisionsutskottet granskar bland annat bolagets externa finansiella rapportering, redovisning, interna kontroller och revision. Revisionsutskottet har rätt att besluta om revisionens omfång och revisionsarvoden samt besluta om inköp av övriga revisionstjänster.
Hållbarhets- och etikutskottet tillsattes den 3 april 2013. Hållbarhets- och etikutskottet granskar primärt utvecklingen avseende prioriteringar och aktivitetsplan för hållbarhetsarbetet, programmen för etik och efterlevnad samt hållbarhetsredovisningen.
Under 2013 höll styrelsen 9 ordinarie möten och 10 extra möten. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt:
• Verksamhetsmodell och organisationsfrågor
• Personalfrågor, främst ersättarplanering samt måloch resultatstyrningsmodell
Därutöver ägnade styrelsen flera möten till utbildningsaktiviteter med syfte att få en omfattande introduktion avseende koncernens verksamheter.
Vidare utvärderade styrelsen sitt arbete under 2013. Resultatet av denna utvärdering har rapporterats till valberedningen.
I samband med årsstämman den 3 april 2013 aviserade styrelsen sin avsikt att genomföra en grundlig granskning av transaktioner och ingångna avtal de senaste åren och TeliaSoneras partners i Eurasien. Den 18 april meddelade styrelsen att man utsett den internationella advokatbyrån Norton Rose Fulbright att genomföra denna granskning.
Genomgången kommer att ge styrelsen en tydlig bild av transaktioner i Eurasien och en riskvärdering utifrån ett affärsetiskt perspektiv. TeliaSoneras nuvarande processer och rutiner har också utvärderats för att analysera om dessa är lämpliga och tillräckliga för att hantera de identifierade riskerna.
Utvärderingsprojektet har genomförts stegvis, land för land. Utvärderingar avseende risk för deltagande i korruption och penningtvätt sker enligt lokala lagar i de jurisdiktioner som berörs av transaktionerna. För rådgivning avseende riskbedömning i enlighet med svensk lagstiftning har styrelsen uppdragit två välrenommerade svenska advokatbyråer.
Utvärderingsprojektet kommer att slutföras under första kvartalet 2014. Inledningsvis styrdes projektet av hållbarhets- och etikutskottet. Den 1 september 2013 inrättades en separat styrgrupp ledd av Marie Ehrling som informerar hela styrelsen avseende utvecklingen i projektet och övriga relevanta frågor vid varje styrelsemöte eller när så behövs.
Se även Förvaltningsberättelsen, "Viktiga händelser 2013" och not K34 i koncernredovisningen avsnitt "Granskning av transaktioner i Eurasien".
Styrelse 11 ledamöter
Ersättningsutskott
Revisionsutskott 3 ledamöter
Hållbarhets- och etikutskott 4 ledamöter
Marie Ehrling är ersättningsutskottets ordförande. Utskottet behandlade bland annat följande frågor under 2013:
2013 höll ersättningsutskottet 17 protokollförda möten och ett stort antal möten ägnade åt rekryteringen av VD och koncernchef. Utöver detta intervjuade utskottets ledamöter ett antal VD-kandidater.
Nina Linander är revisionsutskottets ordförande. 2013 höll utskottet 10 möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisade revisionsutskottets ordförande en sammanfattning av de frågor som tagits upp, förslag såväl som utvärderingar och granskning som gjorts av utskottet. I arbetet med att identifiera riskområden relaterade till finansiell rapportering samarbetar utskottet med koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, revisorer såväl som med internrevision och internkontroll. Resultatet utgör grunden för när beslut om framtida fokusområden ska fattas.
Under 2013 omfattade utskottsarbetet bland annat följande frågeställningar:
• Granskning av rapporter framtagna av bolagets interna revisorer och uppföljning av rekommenderade åtgärder
• Granskning av internrevisionsmetodiken att också omfatta möjlighet att upptäcka bedrägerier
Under 2013 ägnade utskottet två extra möten till att få en omfattande introduktion i koncernens finansiella ställning och finansiella rapportering såväl som i koncernens it-miljö och styrning.
Dessutom utvärderade revisionsutskottet sitt interna arbete under 2013 med en självutvärdering. Resultatet av denna utvärdering har redovisats för styrelsen. En sammanfattning av utvärderingen presenterades också för valberedningen.
Hållbarhets- och etikutskottet tillsattes den 3 april 2013. Marie Ehrling var utskottets ordförande till och med den 31 augusti 2013. Från och med den 1 september är Mikko Kosonen ordförande i hållbarhets- och etikutskottet. 2013 höll utskottet 10 möten. På varje efterföljande styrelsemöte redovisade ordförande i hållbarhets- och etikutskottet de viktigaste frågeställ-
Utskottsledamöter
Marie Ehrling (ordförande) Mats Jansson Olli-Pekka Kallasvuo
Revisionsutskott Nina Linander (ordförande) Marie Ehrling* Martin Lorentzon Per-Arne Sandström
Mikko Kosonen (ordförande från 1 september 2013) Marie Ehrling (ordförande 3 april–31 augusti 2013) Martin Lorentzon Kersti Strandqvist
*Inte formellt vald ledamot men har närvarat på samtliga möten
ningarna som diskuterats och lade fram beslutsförslag till styrelsens agenda.
Under 2013 omfattade utskottsarbetet bland annat följande frågeställningar:
Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens beslut.
Koncernledningen leds av koncernchefen och består för närvarande av: koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, kommunikationsdirektören, direktören för strategi och affärsutveckling, chief information officer, cheferna för affärsområdena, chefen för enheten för försäljning till företagskunder Business Services samt chefen för TeliaSonera Finland. Koncernledningen sammanträder varje månad. Dessa möten ägnas åt uppföljning av utvecklingen strategiskt och verksamhetsmässigt, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet.
En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av TeliaSoneraaktier, återfinns i slutet av denna rapport.
En ny verksamhetsmodell som gäller från den 1 april 2014 annonserades den 16 december 2013. För ytterligare information se Förvaltningsberättelsen, "Viktiga händelser 2013".
Koncerngemensam styrningsmodell – struktur
TeliaSoneras koncerngemensamma styrningsmodell är utformad så att den säkerställer att verksamhetens resultat motsvarar fattade beslut, och är strukturerad så att den uppmuntrar alla medarbetare att inom givna ramar sträva mot samma mål, med en gemensam tydlig förståelse för inriktning, gemensamma värderingar, roller, ansvarsområden och befogenhet att agera. Denna modell har beslutats av styrelsen.
Koncerngemensam styrningsmodell – struktur
Besluta vad vi ska uppnå
➔
➔
Sätta ramarna för hur vi agerar
Resultatuppföljning
För att alla medarbetare ska få en allmän vägledning, har styrelsen utfärdat affärsidé och vision. Utöver detta beslutar styrelsen årligen en strategi för en treårsperiod med mer detaljerad inriktning, såväl som årliga operationella och finansiella mål.
TeliaSoneras affärsidé är att erbjuda nätanslutning och telekommunikationstjänster som hjälper människor och företag att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt. Vårt fokus ligger på att leverera en kundupplevelse i världsklass, säkra nätkvaliteten och ha en effektiv kostnadsstruktur. TeliaSonera är en internationell koncern med en global strategi, men vi agerar med stark lokal förankring på våra olika marknader.
TeliaSonera är ett tjänsteföretag i världsklass och erkänt som en branschledande aktör. Vi är stolta över att vara pionjärer i telekombranschen, en position som vi har uppnått genom att vara innovativa, pålitliga och kundvänliga. Oavsett var vi verkar, agerar vi på ett ansvarsfullt sätt utifrån ett antal grundläggande värderingar och affärsprinciper. Våra tjänster utgör en stor del av människors dagliga liv, i arbetslivet och för utbildning och nöje.
Allmänt utbredd tillgång till pålitliga kommunikationstjänster har fått avgörande betydelse i våra dagliga liv, både hemma och på jobbet. Sedan smartphonens och surfplattans intåg på marknaden förlitar vi oss alltmer på digitala överföringar, både när vi kommunicerar privat och på jobbet. Nya prismodeller har bidragit till att göra kommunikationstjänsterna effektiva, transparenta och personliga. Vi förväntar oss att denna trend ska växa och utvecklas under kommande år. TeliaSoneras strategi är att erbjuda skräddarsydda produkter och tjänster som på bästa sätt möter de viktigaste behoven för våra varierande kundsegment. Vi levererar lösningar som utformats på grundval av vår ingående förståelse för våra kunders nuvarande och framtida behov. Strategin är att skapa värde för aktieägarna genom att leverera tjänster på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt, vilket leder till ökad lönsamhet och ett starkt kassaflöde.
Operationella och finansiella mål sätts för koncernen som helhet och för varje affärsområde, affärsenhet och gränsöverskridande verksamhet.
Koncerngemensam styrningsmodell – struktur
➔
➔
Resultatuppföljning
Styrelsen upprättar ramverket för hur de anställda ska agera. De grundläggande delarna för upprättande av ramverket är gemensamma värderingar, koden för etik och uppförande, aktiviteter inom ansvarsfullt företagande, koncernriktlinjer, organisationsstruktur samt delegering av ansvar och befogenheter.
TeliaSoneras gemensamma värderingar – "Skapa värde", "Visa respekt" och "Få det att hända" – formar oss i vårt dagliga arbete.
Vi är kundfokuserade och affärsinriktade. Att vara innovativ och agera som pionjärer är en del av vårt arv. Genom att samarbeta i team från olika länder delar vi kunskap och använder våra resurser på ett effektivt sätt. Vi för utvecklingen framåt, följer upp och ger återkoppling för att säkerställa att vi främjar enkla och hållbara lösningar som ger mervärde åt våra kunder.
Vi visar tillit, mod och integritet i allt vi gör. Våra medarbetares kunnande och mångfald värderas högt och vi ansvarar alla för att skapa ett bra arbetsklimat. Vi behandlar andra på samma sätt som vi själva vill bli behandlade – på ett professionellt och rättvist sätt. Vi värnar om såväl kund- som nätverksintegritet och vi agerar alltid i kundernas och i företagets intresse.
Vi fattar ständigt beslut för att få till stånd utveckling och förändring. Planering och snabb implementering är
avgörande i vår bransch. Vi främjar ett vitalt arbetsklimat där alla kan bidra och där medarbetarnas kompetens och engagemang tas till vara. Det ska vara enkelt och givande att göra affärer med oss och vi ska alltid hålla vad vi lovar.
TeliaSonera arbetar för hållbarhet genom hela värdekedjan med syftet att leva upp till alla åtaganden gentemot sina intressenter. Uttrycket hållbarhet används som ett övergripande begrepp för alla ansträngningar för att åstadkomma ekonomisk såväl som miljömässig och samhällelig hållbarhet genom en ansvarsfull affärsverksamhet.
TeliaSoneras hållbarhetsarbete omfattar att säkerställa miljömässig och samhällelig hållbarhet i leverantörskedjan, att värna om de anställdas välmående, att minska såväl eget som kunders koldioxidutsläpp, att respektera mänskliga rättigheter, att följa etiska affärsregler på varje marknad, att förstärka kunders integritetsskydd och att skydda barn på internet.
Under 2013 diskuterades uppföljning av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter såväl som efterlevnad av etiska och hållbarhetsrelaterade krav inom det av styrelsen nyligen införda hållbarhets- och etikutskottet. TeliaSonera arbetar för att praxis för styrning av hållbarhet alltid är uppdaterade avseende nuvarande och framtida ämnesområden och utveckling samt att intressenter kan ta en aktiv roll. För att övervaka efterlevnaden av etiska och legala krav inrättades en funktion för detta.
Ansvarig för enheten för etik och efterlevnad rapporterar till koncernchefen. Enheten är ansvarig för att säkerställa att det är en systematisk och konsekvent hållning i styrningen av hållbarhetsrelaterade etiska och legala krav, risker och möjligheter.
För ytterligare information, se avsnittet "Hantering av verksamhetsrisker".
TeliaSoneras Kod för etik och uppförande tjänar som ett övergripande policydokument för vägledning i uppförande för medarbetarna. Koden beskriver hur TeliaSoneras anställda ska samspela med olika intressenter inklusive kunder, affärskollegor, konkurrenter, samarbetspartners, aktieägare, regeringar och myndigheter samt lokala intressenter där TeliaSonera har verksamhet. Dokumentet gäller för alla enheter i vilka TeliaSonera äger mer än 50 procent och finns tillgängligt på 21 språk.
För att förstärka arbetet med införandet, öka förståelsen och för att säkerställa fullständig efterlevnad av koden, har ett internetbaserat utbildningsverktyg införts. Utbildningsverktyget är främst inriktat på antikorruption och mänskliga rättigheter. Ytterligare arbete för att öka förståelsen av TeliaSoneras etiska normer och värderingar har även påbörjats inom enheten för etik och efterlevnad.
TeliaSoneras Kod för etik och uppförande finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
TeliaSonera har tagit tydlig ställning mot korruption. TeliaSoneras koncernpolicy avseende anti-korruption och tillhörande vägledande principer, har införts genom ett anti-korruptionsprogram. Enheten för etik och efterlevnad är ansvarig för att programmet genomförs.
För att säkerställa hållbarhet i leverantörskedjan beskriver TeliaSonera Supplier Code grundläggande, förväntat agerande av leverantörerna med avseende på att skydda mänskliga rättigheter och arbetsrätt, att stödja anställdas hälsa och säkerhet, miljöarbete och affärsetiskt agerande. Reglerna är obligatoriska för de större leverantörerna. Alla enheter där TeliaSonera har ledningsansvar omfattas av implementering av Supplier Code. För att införa Supplier Code har riktad utbildning hållits av koncernens inköpsspecialister.
TeliaSoneras Supplier Code finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Supplier-Code (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
TeliaSonera redovisar årligen sitt hållbarhetsarbete i en Sustainability Report vilken granskas av de externa revisorerna. TeliaSonera tillämpar riktlinjerna i Global Reporting Initiative för rapportering av hållbarhetsarbetet inklusive de särskilda riktlinjerna för telekommunikationssektorn. Rapporten avser att tillgodose interna och externa intressenters intresse för information och deras önskemål om ökad öppenhet avseende hållbarhetsarbetet. Internt använder TeliaSonera rapporten för att samla in, belysa och sprida information om gott hållbarhetsarbete inom koncernen.
TeliaSoneras Sustainability Report finns tillgänglig på: www.teliasonera.com/Sustainability-Report (Information på TeliaSoneras webbplats utgör inte del av denna rapport)
Styrelsen har infört en process så att medarbetare och övriga anonymt ska kunna rapportera överträdelser relaterade till redovisning, rapportering eller interna kontroller, såväl som efterlevnaden av koncernens Kod för etik och uppförande samt några ytterligare koncernpolicies, ett så kallat whistle blower-system. Under
2013 påbörjades en projekt för att införa en extern "hotline", som skall ersätta nuvarande whistle blowersystem. Den skall underhållas av en godkänd extern tjänsteleverantör för att säkerställa konfidentialitet och professionalism.
Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i TeliaSoneras finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom TeliaSonera-koncernen, kan du anmäla detta till:
TeliaSonera AB, Styrelsen
Att: Michaela Ahlberg, ansvarig för etik och efterlevnad 106 63 Stockholm
De ansvariga för koncernfunktionerna ska säkerställa att nödvändiga policies, instruktioner och riktlinjer utfärdas inom sina respektive ansvarsområden. Koncernpolicies är relativt korta och främst principbaserade. Koncerninstruktioner är normalt mer detaljerade och verksamhetsorienterade och skall vara i linje med koncernpolicies. Koncernpolicies och koncerninstruktioner är bindande för alla enheter där TeliaSonera har ledningsansvar. Koncernpolicies beslutas av styrelsen och koncerninstruktioner av koncernchefen. Koncernriktlinjer är icke-bindande rekommendationer och skall vara i linje med koncernpolicies och instruktioner och beslutas av cheferna för koncernfunktionerna. Samtliga gällande policies, instruktioner och riktlinjer på koncernnivå finns tillgängliga för alla medarbetare på en gemensam intranätssida.
För närvarande – utöver TeliaSoneras Kod för etik och uppförande – har styrelsen utfärdat följande koncernpolicies.
| ■ Finansiell styrning |
Att fastlägga regler för kreditvärdering och hur finansiella risker ska styras |
|---|---|
| ■ Riskhantering | Att beskriva ramverket för hantering av risker inom verksamheten |
| ■ Inköp | Att minimera kostnaderna av köpta varor och tjänster genom upprättande av regler för att använda koncernens styrka som inköpare |
| ■ Försäkring | Att ha ett försäkringsskydd för ledande befattningshavare, medarbetare och verk samheten i linje med liknande bolag inom telekommunikationsbranschen |
| ■ Integritet | Att respektera och värna kunders integ ritet genom att sätta höga och kon sekventa normer |
| ■ Säkerhet | Att beskriva såväl styrningen som kontroll, främjande och införande av säkerhetsåt gärder |
| ■ Kommunikation Att säkerställa att all kommunikation från koncernen är korrekt och att den ges på ett professionellt sätt och vid rätt tidpunkt |
|
|---|---|
| ■ Yttrandefrihet inom telekom munikation |
Att definiera våra åtaganden i förhållande till önskemål eller krav med potentiellt all varliga konsekvenser för yttrandefriheten inom telekommunikation |
| ■ Ersättning | Att ange den strategiska riktningen och klargöra samt tydliggöra hållningen och införande av ersättningspraxis för medar betare på alla nivåer |
| ■ Rekrytering | Att säkerställa att rekrytering möjliggör för fortsatta framgångar i verksamheten |
| ■ Pensioner | Att vara behjälplig med att erbjuda pensionsförmåner genom att tydliggöra strukturen, avsikten samt hantering av pensionsplaner |
| ■ Anti-korruption Att ange praxis för affärsetiskt beteende inom hela verksamheten |
|
| ■ Sponsring | Att definiera en enhetlig och koncernöver gripande hållning för sponsring och donationer |
| ■ Insiderhandel | Att säkerställa en god etisk hantering gentemot kapitalmarknaden genom att beskriva handels- och rapporteringskrav |
| ■ Patent | Att skydda investeringarna i forskning och utveckling och att utnyttja patentportföljen på ett effektivt sätt |
TeliaSoneras största områden är mobilverksamheter i Norden och Baltikum, bredbands- och fasttelefoniverksamheter i Norden och Baltikum, samt mobilverksamheter i Eurasien.
För att säkerställa en stark utväxling för lönsam tillväxt och gränsöverskridande synergier är TeliaSonera organiserat i tre internationella affärsområden. Affärsområdena har fullt resultatansvar för sina respektive verksamheter. Den finska verksamheten är också avskild som en separat rapporteringsenhet, en matris bestående av Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster. En separat försäljningsenhet för all försäljning till företagskunder har inrättats i Sverige och Finland.
En ny verksamhetsmodell som gäller från den 1 april 2014 annonserades den 16 december 2013. För ytterligare information se Förvaltningsberättelsen, "Viktiga händelser 2013".
Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen, Lettland, Estland och Spanien.
Affärsområdet omfattar verksamheter i Sverige, Finland, Danmark, Litauen, Lettland (49 procent), Estland och internationell carrier-verksamhet.
Affärsområdet omfattar mobilverksamheter i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. Affärsområdet omfattar också TeliaSoneras innehav i ryska MegaFon (25 procent) och turkiska Turkcell (38 procent).
Koncernfunktionerna bistår koncernchefen i framtagande av ramverk för aktiviteter inom affärsområdena och förser affärsområdena med visst stöd i processutveckling och gemensamma plattformar för kommunikation, finansiering (inklusive fusioner och förvärv (M&A) och inköp), personalfrågor, strategi och affärsutveckling, it och juridik.
Koncernchefen har utfärdat delegering av ansvar och befogenheter vilken definierar skyldigheterna för de ansvariga för affärsområdena, säljdivisionen Business Services, TeliaSonera Finland och koncernfunktionerna, samt inom vilka gränser de kan fatta beslut.
Koncerngemensam styrningsmodell – struktur
Resultatuppföljning är nödvändig för att kunna vidta förbättringsåtgärder och planera för framtiden. Resultatuppföljning görs såväl avseende organisationsenheter som på individnivå.
Koncernchefen fastställer målen för verksamhetens enheter baserat på beslut från styrelsen. För att säkerställa verkställighet har varje chef årliga mål för sina respektive verksamheter. Dessa dokumenteras i årliga verksamhetsplaner som följs upp varje månad, kompletterad med prognoser och kvartalsvisa genomgångar av verksamheten på affärsenhets- och affärsområdesnivå. Verksamhetsmötena är fysiska möten
och innefattar såväl en finansiell genomgång som genomgång av verksamheten för aktuell rapporteringsperiod och prognosperiod, risker samt operationella mål avseende nätkvalitet och kundservicenivåer. Vid verksamhetsmötena deltar koncernchefen, ekonomioch finansdirektören, koncerncontrollern samt utvalda ledamöter i koncernledningen utöver affärsområdesansvariga.
Styrelsen erhåller rapporter över operationella resultat månatligen och på varje ordinarie styrelsemöte presenterar koncernchefen och finansdirektören koncernens verksamhets- och finansiella resultat på en detaljerad nivå. Affärsområdescheferna redovisar också regelbundet för styrelsen sin syn på utvecklingen i verksamheten.
TeliaSonera utvecklar en högpresterande företagskultur för att kunna överträffa konkurrenterna och nå utmanande mål. Fastställande av individuella mål kopplade till strategiska affärsmål och regelbunden återkoppling är centrala aktiviteter för chefer på alla nivåer. TeliaSonera har infört en koncernövergripande modell för mål- och resultatstyrning, som för närvarande omfattar chefer på de fem högsta nivåerna i organisationen.
Modellen, som syftar till att fokusera på TeliaSoneras affärsmål och föra ut dem till de olika affärsområdena, är tänkt att:
TeliaSoneras syn på prestationer är att det inte bara handlar om vad som uppnås, utan hur målen nås, det vill säga vilka kompetenser och beteenden som en medarbetare tillämpar för att nå resultatet. Ett koncerngemensamt kompetensramverk har etablerats som definierar framgångsrika ledningskompetenser för olika roller och nivåer. Kompetensramverket ger stöd till chefer när de lämnar återkoppling till medarbetare om deras individuella prestationer och om vilka kompetenser de kan utveckla ytterligare. TeliaSoneras gemensamma värderingar används som plattform för bedömning av önskvärda beteenden för att etablera gemensamma policies och förväntningar relaterade till kompetenser och beteenden.
TeliaSoneras mål- och resultatstyrningsprocess genomförs årligen. Året inleds med att målen sätts och avslutas med en resultatutvärdering. Konsekvenshantering tillämpas, vilket innebär att goda prestationer belönas och svaga prestationer åtgärdas. Prestationen inverkar på ersättningen såväl som på karriär- och utvecklingsmöjligheterna.
Styrelsen ersättningsutskott granskar de individuella prestationerna inom koncernledningen årligen.
Att vara verksam på en rad olika geografiska produktoch tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan ge en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter. Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade till verksamheten, etik och hållbarhet såväl som aktieägarfrågor beskrivs i not K 34 och finansiella risker i not K26 i koncernredovisningen.
Riskhantering inom TeliaSonera kan illustreras som tre försvarslinjer och är en integrerad del av koncernens verksamhet, affärsplaneringsprocess och övervakning av verksamhetsresultat. Risker som kan utgöra ett hot mot uppnåendet av affärsmål identifieras och utvärderas, och åtgärder implementeras för att begränsa och övervaka de identifierade riskerna. Syftet är att inte endast fokusera på riskerna ur ett negativt perspektiv utan också att bekräfta att framgångsrik riskhantering är nödvändig för att genomföra strategin och hållbar tillväxt.
Enligt TeliaSoneras riskhanteringspolicy är samtliga medarbetare i TeliaSonera ansvariga för att känna till de risker som är förknippade med det dagliga arbetet.
Första och tredje försvarsrollerna och ansvaret för hantering av verksamhetsrisk, internkontroller såväl som säkringsaktiviteter är följande:
Under 2013 hanterade och övervakade riskhanteringskommittén införandet av effektiv riskhantering inom koncernen såväl som framtagande av rapporteringskraven och koordinerade bedömningen av efterlevnad inom koncernen. Vid utgången av 2013 ersattes riskhanteringskommittén av möten ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad.
För att stötta ledarna och för att möjliggöra en förenlig riskuppfattning inom hela koncernen har arbetet med riskhantering under 2013 delats upp i tre funktionsbaserade riskområden, vilka är:
De funktionsbaserade riskområdena är ansvariga för till exempel ta fram riktlinjer avseende identifiering, begränsning, genomförande och rapportering. Dessa riskområden är även ansvariga för att rapportering till Chief Risk Officer (CRO). Under 2014 kommer det funktionsbaserade ansvaret att ingå i mötena ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad för att ytterligare förenkla en integrerad riskhanteringsprocess.
För att ytterligare integrera riskhantering i affärsverksamheten, underlätta riskmedvetenheten och en riskbaserad beslutsprocess, infördes kvartalsvisa möten för hantering av styrnings-, risk-, etik- och efterlevnadsfrågor i slutet av 2013. Dessa möten ersatte riskhanteringkommittén.
Koncernchefen leder mötena som består av medlemmar från koncernledningen samt ansvarig för CEOoffice, ansvarig för etik och efterlevnad samt ansvarig för internrevision. Fokus kommer inledningsvis läggas på införandet av en enhetlig hållning gentemot de pågående programmen för etik och efterlevnad såväl som på förbättring av den pågående strategiska riskhanteringsprocessen.
Agendan för mötena ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad är riskbaserad där varje medlem är ansvarig för ett specifikt riskområde. Även ledarna för programmen för etik- och efterlevnad avrapporterar på mötena.
CRO-rollen på koncernnivå omfattar ansvar för koordinering och övervakning av koncernens riskhanteringsprocesser inom koncernen och för säkerställan av en enhetlig hållning inom hela linjeorganisationen. CRO-rollen innebär även ansvar för säkerställan av en strukturerad hållning avseende riskhantering och rapportering såväl som säkerställan av en helhetssyn på risk för koncernen.
De främsta delarna i riskhanteringsprocessen är utvärdering av risk, riskhantering och löpande övervakning.
Målet med den pågående riskhanteringsprocessen är att regelbundet utvärdera, åtgärda och övervaka risker som kan hindra uppfyllandet av TeliaSoneras mål. Linjeorganisationen är ansvarig för utvärdering, begränsning och rapportering av risker. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker skall granskas på verksamhetsmötena och lyftas genom linjeorgansationen till mötena ägnade åt styrning, risk, etik och efterlevnad.
Revisionsutskottet och styrelsen erhåller kvartalsvis en sammanhållen riskrapport, i linje med styrelsens årliga arbetscykel som beskrivs i avsnittet "Styrelsen". Den sammanhållna rapporten är indelad i finansiella, verksamhets-, lands- samt legala och regulatoriska risker. Under varje avsnitt presenteras riskerna på kon-
cernnivå och per affärsområde, beskrivs, värderas när det är möjligt och graderas (hög, medel och låg risk).
Utvärdering och bedömning av efterlevnad ska göras aktivt, återkommande och i rätt tid av ledarna för att försäkra sig om att alla medarbetare är medvetna om och utvecklas för att uppfylla gällande krav. Efterlevnad innebär att anpassa sig till både externa och interna krav såsom gällande lagstiftning, överenskommelser för internationella normer samt interna policies, instruktioner och riktlinjer. De mest omfattande områdena ingår i programmen för etik och efterlevnad och övervakas av ansvarig för etik och efterlevnad.
Under 2013 vidtogs följande åtgärder:
Ett verkningsfullt ramverk för etik och efterlevnad är det främsta syftet för att säkerställa medvetenhet och styrning av de kritiskt etiska och legala riskerna. Telia-Soneras ramverk för etik och efterlevnad består av åtta dimensioner av efterlevnad och bygger på modellen skildrad som "verkningsfullt ramverk" och "lämplig hantering" framtaget av till exempel Society of Corporate Compliance and Ethics, the U.S. Sentencing Guidelines, the UK Bribery Act and Competition Authorities i Europa.
De mest omfattande riskerna hanteras systematiskt i enlighet med ramverket för etik och efterlevnad i ämnesspecifika program för etik och efterlevnad. De prioriterade områdena har identifierats baserade på riskbedömning och kommer under 2014 innehålla, men inte begränsas av, följande program:
Enligt Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll över finansiell rapportering. Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl intern kontroll över finansiell rapportering fungerar och initierar åtgärder för att främja ständig förbättring av de interna kontrollerna.
TeliaSoneras ramverk för riskhantering inbegriper intern kontroll över finansiell rapportering och är organiserad i enlighet med COSO:s förnyade ramverk för intern kontroll. Det omfattar de sammanhängande områdena kontrollmiljö, riskutvärdering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. För att etablera en enhetlig hållning till en koncerngemensam syn på risker hänförliga till felaktig finansiell rapportering, omfattade utvecklingsarbetet under 2013 införande av riskregister i alla större enheter där Telia-Sonera har ledningsansvar.
Intern kontroll är en integrerad del av TeliaSoneras bolagsstyrning och styrning av verksamhetsrisker och involverar styrelsen, ledande befattningshavare och övriga medarbetare. Det är en process som omfattar metoder och processer för att:
Målsättningen för TeliaSoneras finansiella rapportering är att den ska vara i linje med högsta professionella standard samt vara fullständig, rättvisande, korrekt, punktlig och begriplig.
De viktigaste delarna i TeliaSoneras kontrollmiljö är koncernpolicies. Ledare på alla nivåer är ansvariga för att säkerställa att koncernpolicies och kraven implementeras och efterlevs. Koncernövergripande kontroller är etablerade och revideras årligen. Syftet med denna typ av kontroller är att säkerställa att delegering av ansvar och befogenheter, finansiella riktlinjer och ramverket för rapportering efterlevs inom organisationen.
Ledningen för varje affärsenhet eller koncernfunktion är ansvarig för att säkerställa att:
• Åtgärder för att minska riskerna i enlighet med hur de beskrivs i koncernens riskregister och att de är införda och genomförs
• Föreskrivna avstämningar utförs på rätt sätt
TeliaSoneras enhet för gemensamma ekonomitjänster stöder enhetliga och standardiserade finansiella redovisningsprocesser och kontroller i alla stora helägda affärsenheter.
TeliaSonera har en riskbaserad inställning till interna kontroller över finansiell rapportering. Hanteringen av risker relaterade till finansiell rapportering är införlivad i ramverket för hantering av verksamhetsrisker som beskrivits i avsnittet "Hantering av verksamhetsrisker". Därför är utvärdering och hantering av risker som kan leda till felaktig finansiell rapportering en naturlig del av det dagliga arbetet där koncernens riskregister används som en grundstomme. Riskutvärdering genomförs både från ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och upp-perspektiv. Utfallet av riskutvärderingarna dokumenteras i koncernens riskregister.
Samtliga verksamhetsprocesser inom TeliaSonera inkluderar kontroller avseende initiering, godkännande, registrering och redovisning av finansiella transaktioner. Stora processer, inklusive relaterade risker och nyckelkontroller (även it-kontroller) beskrivs och dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat sätt, baserat på uppsatta krav i koncernens riskregister. Kontrollerna är antingen automatiserade eller manuella, och är utformade för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att antingen förebygga eller upptäcka större fel i den finansiella informationen samt för att säkerställa bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, värdering och offentliggörande av finansiell information ingår i den finansiella boksluts- och rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för it-applikationer som används för redovisning och rapportering.
Instruktioner, riktlinjer och krav relaterade till redovisning och rapportering samt genomförandet av interna kontroller är tillgängliga för alla berörda medarbetare via TeliaSoneras normala interna kommunikationskanaler. På senare år har personal på huvudkontorsfunktionerna ökat den interna utbildningen väsentligt för att säkerställa harmonisering inom viktiga områden såsom intäktsredovisning, skillnaden mellan investeringar och rörelsekostnader, etc.
Verksamhetens finansiella prestationsmått rapporteras varje månad och resultaten för alla enheter förmedlas till samtliga affärsenhetschefer och deras ledningsgrupper. Detta utbyte ger goda möjligheter till jämförelser och kunskapsinhämtning inom koncernen.
TeliaSonera stödjer ett öppet, ärligt och transparent
informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl de interna kontrollerna fungerar. De som utför kontrollerna uppmanas informera om alla problem relaterade till kontrollerna i sin månatliga rapportering, så att eventuella problem kan åtgärdas innan de hinner medföra fel eller oriktigheter i redovisningen.
TeliaSonera har infört en strukturerad process för övervakning av hur väl de interna kontrollerna fungerar. Denna process omfattar alla större affärsenheter, affärsområden och koncernfunktioner, och består av en självutvärdering av åtgärder för riskminimering. På uppdrag av ledningen genomförs en riskbaserad efterlevnadsgranskning av nyckelriskerna för att utvärdera kvaliteten i självutvärderingen, riskminimering och den övergripande interna kontrollmiljön.
Resultatet av självutvärderingen och granskningen av efterlevnaden förmedlas till alla berörda affärsenheter och till mötet för styrning, risk, etik och efterlevnad såväl som till revisionsutskottet. Revisionsutskottet får rapporter direkt från såväl de externa revisorerna som från internrevisionen. Rapporterna diskuteras och uppföljning görs av utskottet. Både de externa revisorerna och internrevisionen närvarar på utskottsmötena.
Minst en gång per år träffar hela styrelsen de externa revisorerna, delvis utan ledningens närvaro.
Syftet med intern kontroll av affärsverksamheten är att övervaka och stödja utvecklingen av TeliaSoneras strategiska fokusområden. Övervakningen av affärsenheternas prestationsmål baseras på det etablerade mätsystemet Six Sigma. Mål som mäts är, bland annat, kundupplevelse, nätkvalitet och kostnadseffektivitet.
| Kundservice | Nätkvalitet | Kostnader till följd av dålig kvalitet |
|---|---|---|
| • Förhållandet oönskade samtal • Övergivna samtal • Problemlösning vid första samtalet • Besvarade samtal inom 1 minut |
• Nät-/tjänst tillgänglighet • Förhållandet bristande tjänster • Störningar i strömmad media • Datahastighet i nät |
• Otydliga fakturor • Kostnader för kompensation |
Styrelsen får en sammanfattning varje månad av måluppföljningen per affärsenhet.
Six Sigma är en metod för systematisk problemlösning i vilken verktyg och statistikanalyser används för att mäta och förbättra ett företags operativa prestationer, rutiner och system. Six Sigma är fokuserat på att undanröja onödigheter och fel i verksamheterna med hjälp av statistisk analys. Det är också inriktat på att
finna och angripa grundorsakerna till problemen.
Vid utgången av 2013 fanns det fler än 60 certifierade Six Sigma med svart bälte och närmare 300 med grönt bälte. Under 2013 startades eller slutfördes 7 kurser för grönt bälte med resultatet att 17 nya gröna bälten certifierades och ytterligare fler än 50 gröna bälten kommer att certifieras inom kort. Utöver detta startades 3 kurser för svart bälte med 27 kandidater under året.
| Förstå problemet | Undanröja problemet och bevara nyttan |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Definiera | Mäta | Analysera | Förbättra | Kontrollera | |
| Definiera problemet som ska lösas |
Mäta & analysera för beslutsfattande av aktiviteter för att undanröja grundorsaken |
befintliga prestationsnivåer | Införa förbätt ringsåtgärder i linjeorganisa tionen över akuella funktioner |
Etablera kontroll mekanismer för att bevara nyttan |
Koncernens it-strategi, som utvecklades ytterligare under 2013, genom användning av en ny modell som kopplar samman samtliga nio it-domäner med affärskraven. It-strategin beskriver hur it ska möjliggöra affärsframgång, speciellt med avseende på de krav som ställs för förbättrade kundupplevelser, tillväxt, kostnadseffektivitet och inriktningen på Ett TeliaSonera.
It-leveranser styrs med hjälp av följande reviderade fyra strategiska fokusområden:
It-styrningen anger berörda beslutsorgan och dess roller och ansvar inom TeliaSonera och möjliggör samstämmiga beslut och effektiv kommunikation.
| Styrelse | Strategiska fokusområden för it | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Verksamhetsinformation och teknikstyrgrupp |
It-strategi, verksamhetsinriktningar för it, strategiska finansiella planer för it |
||||
| Chief Information Officer | Säkerställer verksamhetsplaner och finansiella planer för it |
||||
| Verksamhetsstyrgrupper | Säkerställer gemensamma projekt, informationsprocesser och teknologibeslut i linje med verksamhetsplanerna för it och säkerhetsinstruktionerna |
||||
| Affärsområdesstyrgrupper | Säkerställer affärsprojekt och affärs processer i linje med verksamhets planerna för it |
||||
Verksamhetens it-styrgrupp består av valda delar av koncernledningen. Det finns områdesgemensamma styrgrupper för områdena verksamhetsprocess och information samt verksamhetsteknologi och säkerhet. Styrgruppen för verksamhetsprocess och information, ledd av ekonomi- och finansdirektören, skall fokusera på den övergripande processen och informationsstyrning inklusive masterdata, medan styrgruppen för verksamhetsteknologi och säkerhet, ledd av CIO, skall fokusera på den övergripande teknologin och säkerhetsstyrning inklusive verksamhetens it-arkitektur. Styrgrupperna för affärsområdena skall fokusera på affärsprocesser och informationsstyrning.
Enheten för internrevision granskar koncernens verksamheter och lämnar förslag i syfte att förbättra både den interna kontrollmiljön såväl som effektiviteten i processer och system. Genom operativt inriktade granskningar uppnås ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för utvärdering och förbättring av styrningen.
Inriktningen för arbetet inom koncernens internrevision definieras i den årliga revisionsinriktningen, vilken också är avstämd mot affärsplan och strategi för att ta hänsyn till övergripande affärsmål och risker. Revisionsinriktningen bestämmer prioriteringar, tidpunkter och resursallokering. Den godkänns av revisionsutskottet och presenteras för de externa revisorerna årligen. De detaljerade internrevisionsuppdragen, inom ramen för revisionsinriktningen, definieras kvartalsvis. De kvartalsvisa revisionsuppdragen diskuteras med externrevisorerna för att identifiera områden för ömsesidigt utnyttjande och för att undvika dubbelarbete.
Verksamheterna i Eurasien utgör en viktig del av revisionsinriktningen, inklusive på platsgranskningar med särskilt fokus på intäktssäkring, processer och styrning. Under 2013 var övriga fokusområden följande: • Inköp och logistik
Chefen för koncernens enhet för internrevision rapporterar administrativt till koncernchefen och funktionellt till revisionsutskottet. Resultatet av varje enskilt revisionsuppdrag rapporteras till ansvarig linjechef för reviderat område eller reviderad enhet samt dessutom till chefen för berört funktionsområde och till de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten av revisionsuppdragen rapporteras kvartalsvis till revisionsutskottet.
Chefen för koncernens enhet för internrevision ingår även, tillsammans med två externa ledamöter, i Equality of Access Board, som är ansvarigt för att övervaka utvecklingen avseende likabehandlingen av interna och externa grossistkunder i Sverige.
Enligt bolagsordningen ska TeliaSonera AB ha minst två men inte fler än tre revisorer och inte fler än samma antal revisorssuppleanter. Årsstämman kan även besluta om endast en revisor, om stämman till revisor utser ett registrerat revisionsbolag. Revisorerna rapporterar till årsstämman. I revisorernas uppdrag ingår:
Revisorerna lämnar kvartalsvis en rapport till revisionsutskottet och koncernledningen avseende TeliaSoneras finansiella rapporter och upprättar en granskningsrapport för tredje kvartalets koncernredovisning. För ytterligare information avseende kontakter mellan styrelsen och revisorerna, se avsnitten "Styrelse" och "Intern kontroll över finansiell rapportering".
Vid årsstämman 2013 omvaldes Pricewaterhouse-Coopers AB som revisorer till utgången av årsstämman 2014. PricewaterhouseCoopers AB har utsett Anders Lundin (född 1956), auktoriserad revisor och Jeanette Skoglund (född 1958), auktoriserad revisor att vara bolagets revisorer med Anders Lundin som huvudansvarig revisor. PricewaterhouseCoopers AB är ofta anlitad av TeliaSoneras största ägare, svenska staten, för såväl revisions- som rådgivningsuppdrag. Anders Lundin är även revisor i AB Electrolux och Svenska Cellulosa AB SCA. Jeanette Skoglund är även revisor i Ratos AB. Varken Anders Lundin eller Jeanette Skoglund äger aktier i TeliaSonera.
Information om arvoden för revisionstjänster och övriga tjänster återfinns i not K32 i koncernredovisningen.
Styrelsens ordförande. Invaldes i styrelsen 2013. Hon är ordförande i TeliaSoneras ersättningsutskott och var ordförande i hållbarhets- och etikutskottet till den 1 september 2013. Marie Ehrling var VD för TeliaSoneras svenska verksamhet mellan 2002 och 2006 och dessförinnan anställd vid SAS AB 1982 - 2002. Idag har Marie Ehrling styrelseuppdrag i flera olika företag. Hon är bland annat vice ordförande i Nordea Bank AB och ledamot i Securitas AB, Axel Johnson AB och Schibsted ASA. Marie Ehrling är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 15 000.
Olli-Pekka Kallasvuo (Född 1953)
Styrelsens vice ordförande. Invaldes i styrelsen 2012. Han är ledamot i TeliaSoneras ersättningsutskott. Olli-Pekka Kallasvuo var VD och styrelseledamot för Nokia Oyj under åren 2006-2010. Dessförinnan innehade han flera ledande befattningar inom Nokia, bland annat som Chief Operating Officer, Ekonomi- och finansdirektör, chef för mobiltelefonidivisionen och chef för Nokia Americas. Olli-Pekka Kallasvuo är idag vice styrelseordförande i SRV Group Plc. och styrelseledamot i Aperios Partners Ltd, Zenterio AB, Cleantech Industries Global N.V. och i Foundation for Economic Education. Olli-Pekka Kallasvuo är jur. kand och hedersdoktor. Antal aktier i TeliaSonera: 35 896.
Mats Jansson (Född 1951)
Invaldes i styrelsen 2013. Han är ledamot i TeliaSoneras ersättningsutskott. Mats Jansson var koncernchef för SAS AB mellan 2007 och 2010 och har tidigare bland annat arbetat som VD för Axel Johnson AB 2005 - 2006 och varit styrelseordförande och VD för Axfood AB 2000 - 2005. Mats Jansson är idag styrelseordförande i Delhaize Group och senior advisor i JP Morgan och Prime. Mats Jansson har studerat ekonomisk historia, geografi och sociologi.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 500.
Mikko Kosonen (Född 1957)
Invaldes i styrelsen 2013. Han är ordförande i hållbarhets- och etikutskottet sedan den 1 september 2013. Mikko Kosonen är sedan 2008 VD för Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra. Dessförinnan innehade han en rad olika ledande roller inom Nokia mellan 1984 och 2007, där hans senaste uppdrag var som Senior Vice President, Strategy and Business Infrastructure. Mikko Kosonen är idag styrelseledamot i Fifth Element Oy, Technology Academy Finland och Foundation for Economic Education. Mikko Kosonen har en doktorsgrad i ekonomi/ internationell business. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Nina Linander (Född 1959)
Invaldes i styrelsen 2013. Hon är ordförande i TeliaSoneras revisionsutskott. Nina Linander var partner på Stanton Chase International mellan 2006 och 2012 och dessförinnan SVP och treasurychef på Electrolux AB 2001 - 2005. Nina Linander är idag styrelseledamot i bland annat Specialfastigheter AB och Awapatent AB. Nina Linander är civilekonom och innehar en MBA (IMD). Antal aktier i TeliaSonera: 5 700.
Martin Lorentzon (Född 1969)
Invaldes i styrelsen 2013. Han är ledamot i TeliaSoneras revisionsutskott samt i hållbarhets- och etikutskottet. Martin Lorentzon är grundare av och styrelseordförande i Spotify AB. Han startade även TradeDoubler AB där han också var styrelseledamot. Martin Lorentzon är civilingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 229 500¹.
Per-Arne Sandström (Född 1947)
Invaldes i styrelsen 2010. Han är ledamot i TeliaSoneras revisionsutskott. Per-Arne Sandström har varit vice koncernchef och Chief Operating Officer i Telefonaktiebolaget L M Ericsson och har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom Ericssonkoncernen. Han är styrelseledamot i SAAB AB. Per-Arne Sandström är gymnasieingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Kersti Strandqvist (Född 1963)
Invaldes i styrelsen 2013. Hon är ledamot i TeliaSoneras hållbarhetsoch etikutskott. Kersti Strandqvist är sedan 2010 chef för Corporate Sustainability och ingår i koncernledningen för SCA AB. Hon har dessförinnan innehaft ett antal ledande befattningar bland annat inom forskning och utveckling samt varit affärsområdeschef inom SCA-koncernen 1997 - 2010. Kersti Strandqvist är civilingenjör och teknologie licentiat.
Antal aktier i TeliaSonera: 4 280.
Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i Telia-Sonera 2007. Hon är ordförande i Unionen-Tele och har tidigare varit sektionsordförande i SIF-TELEs sektion på TeliaSonera International Carrier.
Antal aktier i TeliaSonera: 200.
Stefan Carlsson (Född 1956) Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot i TeliaSonera i november 2009. Han är vice ordförande i Unionen-Tele och ledamot i Unionens förbundsstyrelse. Tidigare har han varit andre vice ordförande i fackförbundet SIF och Unionen. Antal aktier i TeliaSonera: 650.
Peter Wiklund (Född 1968) Arbetstagarrepresentant som utnämndes av den fackliga organisationen till styrelseledamot 2014. Peter Wiklund är ordförande i SEKO klubb TeliaSonera. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Arbetstagarrepresentant, SEKO klubb TeliaSonera, var styrelseledamot till den 31 december 2013.
Suppleanter för arbetstagarrepresentanter Marianne Johansson (född 1957)
Unionen-Tele Antal aktier i TeliaSonera:1 500.
Arja Kovin (född 1964) Unionen-Tele Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Finsk arbetstagarrepresentant utan rösträtt Eva-Marie Penttilä (född 1977) Fackförbundet Pro Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Information om styrelseledamöterna finns även på www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/
Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per publiceringsdatum av Årsredovisningen. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
| Mötesnärvaro | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Invald år |
Befattning | Styrelse | Ersättnings utskott |
Revisions utskott |
Hållbarhets och etikutskott |
Summa ersättningar (SEK) |
Antal aktier i Telia Sonera |
| Styrelseordförande och ordfö | ||||||||
| Marie Ehrling | 2013 | rande i ersättningsutskottet | 14/14 | 15/15 | 8/8 ¹ | 9/10 | 1 031 733 | 15 000 |
| Olli-Pekka Kallasvuo | 2012 | Vice styrelseordförande | 19/19 | 15/15 | 700 125 | 35 896 | ||
| Mats Jansson | 2013 | Ledamot | 11/14 | 15/15 | 366 788 | 4 500 | ||
| Mikko Kosonen | 2013 | Ledamot och ordförande i hållbarhets- och etikutskottet |
14/14 | 8/10 | 424 170 | 0 | ||
| Nina Linander | 2013 | Ledamot och ordförande i revisionsutskottet |
14/14 | 8/8 | 444 551 | 5 700 | ||
| Martin Lorentzon | 2013 | Ledamot | 13/14 | 8/8 | 9/10 | 481 591 | 229 500 | |
| Per-Arne Sandström | 2010 | Ledamot | 19/19 | 8/8 | 533 129 | 400 | ||
| Kersti Strandqvist | 2013 | Ledamot | 14/14 | 10/10 | 407 502 | 4 280 | ||
| Agneta Ahlström | 2007 | Arbetstagarrepresentant | 18/19 | 200 | ||||
| Magnus Brattström | 2009 | Arbetstagarrepresentant | 15/19 | 20 | ||||
| Stefan Carlsson | 2009 | Arbetstagarrepresentant | 18/19 | 650 | ||||
| Peter Wiklund | 2014 | Arbetstagarrepresentant | – | 0 |
Samtliga bolagsstämmovalda styrelsemedlemmar betraktas som oberoende i relation till bolaget, dess förvaltning samt större aktieägare.
¹ Inte formellt vald ledamot men har närvarat på samtliga möten
Se även not K31 i koncernredovisningen.
Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per publiceringsdatum av Årsredovisningen. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
Verkställande direktör och koncernchef sedan september 2013. Mellan 2010 och 2013 var Johan Dennelind International CEO South Africa på Vodacom. Tidigare innehade han ett antal ledande befattningar på Telenor i Sverige och Malaysia, bl a som VD för DiGi Telecommunications Malaysia mellan 2008 och 2010. Dessförinnan innehade han ett flertal ledande befattningar på Telia. Johan Dennelind är styrelsemedlem i GSMA. Johan Dennelind är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 76 000.
Robert Andersson (Född 1960)
President och Chief Executive Officer i Sonera i Finland sedan maj 2012. Innan han började på TeliaSonera arbetade han inom Nokia på ett flertal positioner inom internationell verksamhet och support inklusive Executive Vice President of Customer and Market Operations, Executive Vice President, Devices Finance, Strategy and Sourcing samt Senior Vice President Corporate Alliances and Business Development. Han är styrelseledamot i Enea AB. Robert Andersson är civilekonom och innehar en MBA. Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Jonas Bengtsson (Född 1970)
Senior Vice President och chefsjurist sedan januari 2014. Innan Jonas Bengtsson började på TeliaSonera var han chefsjurist på Tele2 mellan 2007 och 2013. Jonas Bengtsson har mer än 18 års erfarenhet som affärsjurist varav cirka 15 år som chefsjurist i telekombranschen och han har arbetat bland annat på Telenor Sverige, Utfors och Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Jonas Bengtsson är jur. kand. Antal TeliaSonera aktier: 18 000.
Peter Borsos (Född 1969)
Senior Vice President, kommunikationsdirektör och chef för koncernstab kommunikation sedan 2014. Han var tidigare EVP och kommunikationsdirektör på Swedbank. Dessförinnan innehade han ett antal ledande befattningar inom Swedbank och Kaupthing Bank. Han började sin yrkesbana på Nordiska Fondkommission AB. Peter Borsos är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 10 000.
Karin Eliasson (Född 1961)
Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernstab personal sedan 2008. Karin Eliasson var tidigare personaldirektör i Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA AB. Hon har dessförinnan varit VD i Novare Human Capital AB och chef för organisationsutveckling i Stora Enso AB. Karin Eliasson är styrelseledamot i Proffice AB och PRI Pensionsgaranti. Karin Eliasson är fil. kand. i personal- och arbetslivsfrågor.
Antal aktier i TeliaSonera: 2 100.
Malin Frenning (Född 1967)
Chef för affärsområde Bredbandstjänster sedan januari 2011, och dessförinnan ställföreträdande chef sedan februari 2010. Malin Frenning har mer än tio års erfarenhet från ledande befattningar i TeliaSonera med fokus på carrier-verksamheten, affärsstrategi och produktledning. Malin Frenning är civilingenjör och hon är teknologie hedersdoktor vid Luleå Tekniska Universitet. Antal aktier i TeliaSonera: 400.
Erik Hallberg (Född 1956)
Chef för affärsområde Eurasien sedan december 2013. Erik Hallberg var chef för TeliaSonera International Carrier till december 2013. Han började på TeliaSonera 1999 och har haft ett antal ledande befattningar inom Mobilitetstjänster och Bredbandstjänster och han var Senior Vice President och ansvarig för marknadsområde Baltikum under fyra år. Erik Hallberg är gymnasieingenjör.
Antal aktier i TeliaSonera: 3 522.
Sverker Hannervall (Född 1960)
Senior Vice President och chef för TeliaSoneras företagsförsäljning Business Services i Sverige och Finland sedan 2008 samt tillförordnad chef för affärsområde Mobilitetstjänster sedan oktober 2013. Mellan 2004 och 2008 var han General Manager för Cisco Systems i Sverige, dessförinnan VD och koncernchef i Trio AB och tidigare vice VD i Telelogic AB. Mellan 1984 och 1997 innehade han ett antal ledande befattningar inom IBM. Sverker Hannervall är civilingenjör. Antal aktier i TeliaSonera: 0.
Tillförordnad ekonomi- och finansdirektör i TeliaSonera sedan november 2013. Chef för Corporate Control sedan mars 2009. Christian Luiga kommer närmast från Teleca AB där han var Finans- och ekonomidirektör sedan 2004 och mellan 2002 och 2004 var han Finans- och ekonomidirektör på Framfab AB. Han har sin bakgrund som controller från flera olika bolag. Christian Luiga är civilekonom.
Antal aktier i TeliaSonera: 6 370.
Åke Södermark (Född 1954)
Senior Vice President och Chief Information Officer i TeliaSonera sedan december 2008. Åke Södermark var tidigare Senior Vice President på Nasdaq OMX Group och från 2005 utvecklingschef på OMX Market Technology. Mellan 1997 och 2005 innehade han ett flertal ledande befattningar på Atos Origin och mellan 1984 och 1997 på SEB IT. Åke Södermark inledde sin karriär på Värdepapperscentralen (VPC) och han är utbildad inom datorteknologi. Antal aktier i TeliaSonera: 6 000.
Information om ledamöterna i koncernledningen finns även på www.teliasonera.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/ Aktier i TeliaSonera inkluderar i förekommande fall aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. Aktieinnehav per publiceringsdatum av Årsredovisningen. Informationen uppdateras kontinuerligt på www.teliasonera.com/Insiders
| SEK | Grundlön | Övrig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnader |
Summa ersättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Johan Dennelind, | ||||||
| koncernchef från 1 sep | 4 533 336 | – | 46 171 | 1 777 252 | 6 356 759 | – |
| Övriga ledamöter i koncern ledningen (9 personer) |
23 628 175 | 5 796 923 | 761 379 | 7 931 108 | 38 117 585 | 16 471 041 |
Se även not K31 i koncernredovisningen samt förvaltningsberättelsen (Ersättning till ledande befattningshavare).
| MSEK, förutom uppgifter per aktie | Not | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | K5, K6 | 101 700 | 104 898 |
| Kostnader för sålda tjänster och varor | K1, K7 | -57 883 | -58 350 |
| Bruttoresultat | K1 | 43 817 | 46 548 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | K1, K7 | -15 935 | -16 996 |
| Administrationskostnader | K1, K7 | -6 402 | -6 659 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | K1, K7 | -294 | -382 |
| Övriga rörelseintäkter | K8 | 1 228 | 1 007 |
| Övriga rörelsekostnader | K8 | -3 973 | -8 986 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | K14 | 6 021 | 13 868 |
| Rörelseresultat | K1, K5 | 24 462 | 28 400 |
| Finansieringskostnader | K1, K9 | -3 905 | -4 715 |
| Övriga finansiella poster | K9 | 811 | 797 |
| Resultat efter finansiella poster | K1 | 21 368 | 24 482 |
| Skatter | K1, K10 | -4 601 | -3 314 |
| Årets resultat | K1 | 16 767 | 21 168 |
| Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Valutakursdifferenser | K11 | -3 809 | -2 432 |
| Resultat från intressebolag | K11 | -153 | -260 |
| Kassaflödessäkringar | K11 | 334 | 28 |
| Finansiella instrument som kan säljas | K11 | -2 | 24 |
| Skatter avseende poster som kommer att omklassificeras | K10, K11 | 367 | -439 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat: | |||
| Omvärdering av förmånsbaserade pensionsplaner | K1, K21 | 4 402 | -1 635 |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras | K1, K10 | -966 | 361 |
| Intressebolags omvärderingar av förmånsbaserade pensionsplaner | -9 | – | |
| Övrigt totalresultat | K1 | 164 | -4 353 |
| Summa totalresultat | K1 | 16 931 | 16 815 |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | K1 | 14 970 | 19 886 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K19 | 1 797 | 1 282 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets ägare | K1 | 15 260 | 15 797 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | K19 | 1 671 | 1 018 |
| Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning | K1, K19 | 3,46 | 4,59 |
| MSEK | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill | K12 | 67 313 | 69 162 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | K12 | 14 209 | 14 116 |
| Materiella anläggningstillgångar | K13 | 64 792 | 62 657 |
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | K1, K14 | 29 350 | 29 341 |
| Uppskjutna skattefordringar | K1, K10 | 5 493 | 7 410 |
| Tillgångar för pensionsåtaganden | K1, K21 | 1 551 | – |
| Långfristiga räntebärande fordringar | K15 | 9 479 | 10 880 |
| Övriga anläggningstillgångar | K1, K15 | 1 679 | 2 107 |
| Summa anläggningstillgångar | K1 | 193 866 | 195 673 |
| Lager | K16 | 1 582 | 1 623 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | K1, K17 | 19 222 | 22 189 |
| Aktuella skattefordringar | 124 | 109 | |
| Räntebärande fordringar | K18 | 6 313 | 3 647 |
| Likvida medel | K18 | 31 721 | 29 805 |
| Summa omsättningstillgångar | K1 | 58 962 | 57 373 |
| Summa tillgångar | K1 | 252 828 | 253 046 |
| Eget kapital och skulder | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | K1 | 108 324 | 105 150 |
| varav tillskjutet kapital | 35 474 | 35 460 | |
| varav reserver och balanserade vinstmedel | K1 | 72 850 | 69 690 |
| Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | K19 | 4 610 | 3 956 |
| Summa eget kapital | K1 | 112 934 | 109 106 |
| Långfristiga lån | K20 | 80 089 | 82 184 |
| Uppskjutna skatteskulder | K1, K10 | 10 063 | 10 287 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | K1, K21 | 1 468 | 4 703 |
| Övriga avsättningar | K22 | 10 250 | 10 045 |
| Övriga långfristiga skulder | K23 | 1 356 | 1 190 |
| Summa långfristiga avsättningar och skulder | K1 | 103 226 | 108 409 |
| Kortfristiga lån | K20 | 10 634 | 9 403 |
| Kortfristiga avsättningar | K22 | 1 005 | 1 348 |
| Aktuella skatteskulder | 355 | 247 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | K1, K24 | 24 674 | 24 533 |
| Summa kortfristiga avsättningar och skulder | K1 | 36 668 | 35 531 |
| Summa eget kapital och skulder | K1 | 252 828 | 253 046 |
| Eventualtillgångar | K29 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | K29 | 315 | 344 |
| Ställda säkerheter | K29 | 210 | 387 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | K1 | 16 767 | 21 168 |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 15 230 | 20 556 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | 466 | -81 | |
| Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar | K14 | -3 851 | -1 356 |
| Pensioner, övriga avsättningar | K1 | -447 | -520 |
| Finansiella poster | 492 | 1 489 | |
| Skatter | K1 | 1 550 | -1 279 |
| Övrigt icke likviditetspåverkande | 99 | -25 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | K1 | 30 306 | 39 952 |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | K1 | 1 244 | -1 671 |
| Ökning (-)/Minskning (+), lager | 66 | -194 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | K1 | -580 | 792 |
| Förändring av rörelsekapital | K1 | 730 | -1 073 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | K1, K30 | 31 036 | 38 879 |
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar | K30 | -14 726 | -15 139 |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 269 | 56 | |
| Rörelseförvärv och förvärv av andra eget kapital-instrument | K30 | -1 363 | -623 |
| Avyttring av dotterföretag och övriga eget kapital-instrument | K30 | 1 629 | 9 318 |
| Lämnade lån och andra liknande investeringar | -673 | -674 | |
| Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar | 547 | 515 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | – | 195 | |
| Nettoförändring kortfristiga placeringar | -48 | -7 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -14 365 | -6 359 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 16 671 | 32 520 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -4 | – | |
| Utdelning betald till moderbolagets ägare | -12 340 | -12 341 | |
| Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande | K30 | -1 279 | -3 929 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | K30 | – | -12 031 |
| Avyttring av andel i dotterbolag till ägare av innehav utan bestämmande | |||
| inflytande | – | 3 406 | |
| Kapitaltillskott från ägare av innehav utan bestämmande inflytande | – | -187 | |
| Upptagna lån | 4 863 | 20 723 | |
| Amorterade lån | -5 904 | -10 614 | |
| Nettoförändring av räntebärande lån med kort löptid | -1 634 | 1 832 | |
| Reglering av derivatkontrakt som ekonomiskt säkrar | |||
| koncernkontosaldon och CSA | 1 285 | -2 090 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -15 013 | -15 231 | |
| Årets kassaflöde | 1 658 | 17 289 | |
| Likvida medel vid årets början | 29 805 | 12 631 | |
| Årets kassaflöde | 1 658 | 17 289 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 258 | -115 | |
| Likvida medel vid årets slut | K18 | 31 721 | 29 805 |
| Erhållna utdelningar | K30 | 2 170 | 12 513 |
| Erhållna räntor | K30 | 606 | 480 |
| Betalda räntor | K30 | -3 127 | -2 897 |
| Betalda skatter | K30 | -3 051 | -4 593 |
| Eget-ka | Innehav | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Reserv | Om | Reserv | pitaltran | Balan | Summa | utan be | |||||||
| Aktie | Övrigt tillskjutet |
Säk rings |
för verkligt |
Valuta kurs |
värde rings |
för infla tionsju |
saktioner i intresse |
serade vinst |
moder bolagets |
stäm mande |
Summa eget |
||
| MSEK | Not | kapital | kapital | reserv | värde | reserv | reserv | steringar | bolag | medel | ägare | inflytande | kapital |
| Utgående balans 31 december 2011 |
K1 13 856 | 21 588 | -219 | -17 -12 735 | 423 | 4 909 | – | 87 784 | 115 589 | 7 353 122 942 | |||
| Byte av redovisnings principer |
K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | -2 906 | -2 906 | – | 2 906 |
| Utdelningar | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | -12 341 | -12 341 | -3 127 -15 468 | |
| Rörelseförvärv | K19, K33 |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -9 | -9 |
| Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande |
K30 | – | – | – | – | – | – | – | – | -10 724 | -10 724 | -1 970 -12 694 | |
| Avyttrade innehav utan bestämmande inflytande |
K30 | – | – | – | – | – | – | – | – | 2 639 | 2 639 | 748 | 3 387 |
| Aktierelaterade ersättningar |
K31 | – | 16 | – | – | – | – | – | – | – | 16 | – | 16 |
| Övriga transaktioner med ägare |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | -57 | -57 | |
| Summa transaktioner med ägare |
– | 16 | – | – | – | – | – | – | -20 426 | -20 410 | - 4 415 -24 825 | ||
| Årets resultat | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | 19 886 | 19 886 | 1 282 | 21 168 |
| Övrigt totalresultat | K11, K19 |
– | – | 8 | 22 | -2 845 | – | – | – | -1 274 | -4 089 | -264 | -4 353 |
| Summa totalresultatet | – | – | 8 | 22 | -2 845 | – | – | – | 18 612 | 15 797 | 1 018 | 16 815 | |
| Omföring av årets avskrivningar |
– | – | – | – | – | -121 | – | – | 121 | – | – | – | |
| Effekt av MegaFons transaktioner med |
|||||||||||||
| egna aktier | K14 | – | – | – | – | – | – | – | -2 920 | – | -2 920 | – | -2 920 |
| Utgående balans 31december 2012 |
13 856 | 21 604 | -211 | 5 -15 580 | 302 | 4 909 | -2 920 | 83 185 105 150 | 3 956 109 106 | ||||
| Utdelningar | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | -12 340 | -12 340 | -1 017 -13 357 | |
| Aktierelaterade ersättningar |
K31 | – | 18 | – | – | – | – | – | – | – | 18 | – | 18 |
| Övriga transaktioner med ägare |
K19 | – | -4 | – | – | – | – | – | – | – | -4 | – | -4 |
| Summa transaktioner med ägare |
– | 14 | – | – | – | – | – | – | -12 340 | -12 326 | -1 017 -13 343 | ||
| Årets resultat | K19 | – | – | – | – | – | – | – | – | 14 970 | 14 970 | 1 797 | 16 767 |
| Övrigt totalresultat | K11, | ||||||||||||
| K19 | – | – | 267 | -2 | -3 402 | – | – | – | 3 427 | 290 | -126 | 164 | |
| Summa totalresultat | – | – | 267 | -2 | -3 402 | – | – | – | 18 397 | 15 260 | 1 671 | 16 931 | |
| Omföring av årets avskrivningar |
– | – | – | – | – | -36 | – | – | 36 | – | – | – | |
| Effekt av MegaFons transaktioner med egna |
|||||||||||||
| aktier | K14 | – | – | – | – | – | – | – | 240 | – | 240 | – | 240 |
| Utgående balans 31 december 2013 |
13 856 | 21 618 | 56 | 3 -18 982 | 266 | 4 909 | -2 680 | 89 278 108 324 | 4 610 112 934 |
| Not | Sid. | |
|---|---|---|
| K1. | Redovisningsnorm | 58 |
| K2. | Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden | 60 |
| K3. | Betydelsefulla redovisningsprinciper | 62 |
| K4. | Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen |
70 |
| K5. | Segmentinformation | 71 |
| K6. | Nettoomsättning | 73 |
| K7. | Kostnadsslagsredovisning | 73 |
| K8. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 74 |
| K9. | Finansieringskostnader och övriga finansiella poster | 74 |
| K10. | Skatter | 75 |
| K11. | Övrigt totalresultat | 77 |
| K12. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 78 |
| K13. | Materiella anläggningstillgångar | 80 |
| K14. | Andelar i intressebolag och joint ventures | 81 |
| K15. | Övriga anläggningstillgångar | 84 |
| K16. | Lager | 85 |
| K17. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 85 |
| K18. | Räntebärande fordringar och likvida medel | 86 |
| K19. | Eget kapital och resultat per aktie | 87 |
| K20. | Långfristiga och kortfristiga lån | 89 |
| K21. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 90 |
| K22. | Övriga avsättningar | 92 |
| K23. | Övriga långfristiga skulder | 94 |
| K24. | Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 94 |
| K25. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 95 |
| K26. | Finansiell riskhantering | 96 |
| K27. | Leasingavtal | 102 |
| K28. | Transaktioner med närstående | 103 |
| K29. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 104 |
| K30. | Kassaflödesinformation | 105 |
| K31. | Personal | 106 |
| K32. | Arvoden till revisionsföretag | 110 |
| K33. | Rörelseförvärv | 110 |
| K34. | Risker och osäkerheter | 111 |
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2014. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 april 2014.
De finansiella rapporterna för TeliaSonera-koncernen har i likhet med föregående år upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och, givet karaktären hos TeliaSoneras transaktioner, med IFRS sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU). Med avseende på rent svenska förhållanden har Rådet för finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR1 "Kompletterande redovisningsregler för koncerner" samt andra uttalanden. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värderingsgrunder samt av tillämpade redovisningsprinciper lämnas nedan.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster relaterade till finansiell ställning.
Nyligen publicerade redovisningsstandarder Nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar med ikraftträdande 2013 eller tillämpade i förtid Per den 1 januari 2013 bytte TeliaSonera redovisningsprinciper och införde nya upplysningar baserat på följande nya eller ändrade redovisningsrekommendationer och eventuella följdändringar i andra rekommendationer.
IAS 1 "Presentation of Financial Statements" kräver att poster i övrigt totalresultat grupperas baserat på om de senare kan komma att omklassificeras till nettoresultatet eller ej.
"Improvements to IFRSs (2009-2011)" inför ändringar av IFRS som inte omfattats av några andra projekt. De ändringar som berör TeliaSonera överensstämmer i vissa fall med redan tillämpade tolkningar och får i övrigt ingen eller mycket begränsad påverkan på resultat eller finansiell ställning.
IFRS 10 "Consolidated Financial Statements", inför en enda konsolideringsmodell för alla företag baserad på kontroll oavsett om ett företag kontrolleras genom ägarnas rösträtt eller genom andra kontraktsreglerade arrangemang. Enligt I FRS 10 ska kontroll baseras på om ägaren 1) har inflytande över investeringsobjektet, 2) erhåller, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och 3) har förmågan att använda sitt inflytande över investeringsobjektet för att påverka avkastningens storlek. Införandet av den nya rekommendationer har inte ändrat TeliaSoneras tidigare klassificering i dotterbolag, intressebolag eller samarbetsarrangemang.
IFRS 11 "Joint Arrangements". Möjligheten att tillämpa klyvningsmetoden vid redovisning av gemensamt styrda företag har slopats. IFRS 11 kräver att samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint venture. En gemensam verksamhet är ett gemensamt arrangemang som ger parterna rätt till tillgångarna samt åtaganden för skulderna. Parterna redovisar sina respektive andelar av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Ett joint venture å andra sidan är ett gemensamt arrangemang som ger parterna rätt till nettotillgångarna. Innehav i joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden tillämpades tidigare av TeliaSonera och liknar kraven enligt FRS 11 och därför har inga retroaktiva omräkningar gjorts.
IFRS 12 "Disclosure of Interests in Other Entities", som kräver utökade tilläggsupplysningar om såväl dotterbolag som icke konsoliderade företag i vilka företaget är engagerat. Avsikten är att användare av finansiella rapporter ska kunna värdera grunden för inflytande, eventuella begränsningar avseende konsoliderade tillgångar och skulder, riskexponering till följd av engagemang i strukturerade företag som inte konsolideras samt ägares utan bestämmande inflytande engagemang i dotterbolagsaktiviteter.
IFRS 13 "Fair Value Measurement" definierar verkligt värde, ger anvisningar om hur verkligt värde ska bestämmas och kräver tilläggsupplysningar om värderingar till verkligt värde men ändrar inte kraven på vilka poster som ska värderas eller visas till verkligt värde. Införandet av IFRS 13 hade ingen större påverkan på koncernens redovisade värden eller värderingsmodeller men kan i framtiden komma att öka volaliteten i totalresultatet. Den nya standarden ställer också krav på ytterligare upplysningar för finansiella instrument. I samband med IFRS 13 infördes också upplysningskrav om icke finansiella tillgångar enligt IAS 36 "Impairment of Assets". "Amendments to IAS 36, Impairment of Assets" publicerad under 2013 tar bort vissa av upplysningskraven om återvinningsvärde för kassagenererande enheter. Ändringen är inte tvingande förrän 1 januari 2014 men koncernen har valt att förtidstillämpa ändringen from 1 januari 2013.
IFRS 7 "Financial Instruments: Disclosures" har ökat kraven på upplysningar om finansiella tillgångar och skulder som har kvittats i balansrapporten och finansiella instrument som omfattas av rättsligt bindande ramavtal om kvittning eller ett liknande avtal, oavsett om de kvittas eller inte i balansrapporten.
Den mest betydelsefulla förändringen i IAS 19 "Employee Benefits" är avskaffandet av "korridormetoden" för förmånsbestämda pensionsplaner. Som en följd av det kommer historiska ackumulerade försäkringstekniska vinster och förluster att öka redovisad pensionsskuld och minska eget kapital. Framtida omräkningar (inklusive försäkringstekniska vinster och förluster) kommer inte att periodiseras utan omedelbart påverka eget kapital via övrigt totalresultat. Vidare ska förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna, vilken påverkar årets resultat, inte bedömas separat utan överensstämma med den ränta som används vid diskontering av pensionsåtagandena. Ändringar hade ingen effekt på nettoresultatet eftersom minskningen av förväntad avkastning kvittades mot bortagandet av periodiseringen av försäkringstekniska vinster och förluster. Från och med 2013 har TeliaSonera valt att klassificera dessa räntekomponenter som finansiella poster istället för rörelsekostnader i totalresultatrapporten, beloppen för 2012 har räknats om. IAS 19 har också ökat kraven på upplysningar.
Effekterna av att tillämpa den reviderade IAS 19 under 2012 var som följer:
| Koncernens totalresultatrapporter i sammandrag MSEK |
Jan-dec 2012 |
|
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor | 38 | |
| Bruttoresultat | 38 | |
| Försäljnings-/administrations-/FoU-kostnader | 74 | |
| Rörelseresultat | 112 | |
| Finansieringskostnader och övriga finansiella poster, netto | -112 | |
| Resultat efter finansiella poster | 0 | |
| Skatter | 0 | |
| Nettoresultat | 0 | |
| Omvärderingar av förmånsbaserade planer | -1 635 | |
| Skatter avseende poster som inte kommer att omklassifice | ||
| ras till nettoresultatet | 361 | |
| Övrigt totalresultat | -1 274 | |
| Summa totalresultat | -1 274 |
| Koncernens balansrapporter i sammandrag MSEK |
Dec 31, 2012 |
|
|---|---|---|
| Tillgångar | ||
| Tillgångar för pensionsåtaganden | -1 571 | |
| Övriga anläggningstillgångar | -403 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 688 | |
| Summa tillgångar | -1 286 | |
| Eget kapital och skulder | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | -4 281 | |
| Summa eget kapital | -4 281 | |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 3 494 | |
| Uppskjutna skatteskulder | -471 | |
| Övriga kortfristiga skulder | -28 | |
| Summa eget kapital och skulder | -1 286 |
| Koncernens kassaflödesrapporter i sammandrag MSEK |
Jan-dec 2012 |
|---|---|
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | -136 |
| Förändring av rörelsekapital | 136 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 0 |
Följande nyligen publicerade nya eller reviderade/ändrade standarder och tolkningar träder i kraft för TeliaSonera den 1 januari 2014 eller senare:
IFRS 9 "Financial Instruments", som när den är komplett kommer att ersätta IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement". För finansiella tillgångar drivs klassificering enligt IFRS 9 av företagets affärsmodell för hantering av dessa tillgångar och avtalsenliga egenskaper hos tillgångarna. IFRS 9 ersätter nuvarande flerkategoriklassificering med de två kategorierna "upplupet anskaffningsvärde" och "verkligt värde". Hur ett finansiellt instrument klassifceras beror på företagets affärsmodell för hantering av finansiella instrument. IFRS 9 kräver dock att alla eget kapital-instrument inom tilllämpningsområdet ska värderas till verkligt värde och slopar anskaffningsvärdeundantaget för noterade värdepapper. Huvudprincipen är att en finansiell tillgång ska värderas till upplupet anskaffningsvärde.
För finansiella skulder behålls den redan tillämpade värderingen till upplupet anskaffningsvärde för flertalet skulder. För skulder som hänförts till kategorin verkligt värde via årets resultat krävs att den del av förändringen i skuldens verkliga värde som beror på förändring av företagets kreditrisk redovisas i övrigt totalresultat i stället för i nettoresultatet. IFRS 9 ändrar också ett flertal andra standarder, inklusive upplysningskraven i IFRS 7.
IASB publicerade också i november IFRS 9 "Financial Instruments: Hedge Accounting" och ändringar av IFRS 7 "Financial Instruments: Disclosures" och IAS 39 "Financial Instruments: Recognition and Measurement". De viktigaste ändringarna är: Den nya modellen i IFRS 9 har länkat säkringsredovisningen närmare med företagets riskhanteringsaktiviteter vid säkring av finansiell och icke-finansiell riskexponering. Vinster, som uppkommer till följd av en försämring i egen kreditrisk på skulder till verkligt värde, redovisas inte längre i nettoresultatet utan i övrigt totalresultat (OCI). Ändringen möjliggör tidigare tillämpning av denna redovisningsprincip före övergången till IFRS 9 och tillåter bolag att fortsätta att värdera sina finansiella instrument enligt IAS 39 men att välja att redovisa förändringar i egen kreditrisk i OCI. IASB har tagit bort kravet på obligatorisk tillämpning av IFRS 9 från 1 januari 2015 för att ge bolagen tillräckligt med tid för övergången till de nya kraven och har beslutat att ett nytt datum ska bestämmas när hela IFRS 9 projektet närmar sig färdigställande. TeliaSonera analyserar förnärvarande effekterna av ändringarna i IAS 39 and IFRS 7 och kommer att överväga effekterna av hela IFRS 9 när IASB har slutfört projektet.
Bedömningsvis kommer för finansiella tillgångar förändringen till två kategorier i de flesta fall inte att avsevärt påverka värderingen av en specifik finansiell tillgång då värderingsgrunderna redan nu är upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde, även om IAS 39 anger mer än två kategorier och för finansiella skulder påverkas TeliaSonera inte av förändringarna.
Ändringar avseende investmentföretag i "IFRS 10 "Consolidated Financial Statements", IFRS 12 " Disclosures of Interest in Other Entities" och IAS 27 "Separate Financial Statements (2011) " ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas efter 1 januari 2014, tidigare införande är tillåtet, är inte tillämplig på TeliaSonera.
Ändringar avseende kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder i IAS 32 "Financial Instruments: Presentation" (ikraftträdande för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2014 eller senare; ska tillämpas retroaktivt), vilka klargör innebörden av 'för närvarande har en legal rätt att kvitta' samt att vissa system för avräkning brutto kan anses motsvara avräkning netto. TeliaSonera undersöker för närvarande effekterna, om några, vid tillämpning av ändringarna.
I maj 2013 publicerade International Accounting Standards Board (IASB) IFRIC 21 "Levies". Tolkningen klargör vid vilken tidpunkt man ska redovisa en skuld för "levies" ("skatter" som påförs av statliga eller motsvarande organ såväl nationella som internationella men undantaget inkomstskatter, straff och böter). Klargörandet avser "levies" som redovisas in enlighet med IAS 37 "Provisions, Contingent Liabilities and Contingent Assets" men också "levies" vars tidpunkt och belopp är säkra. En skuld redovisas successivt om den förpliktande händelsen inträffar löpande. Om förpliktelsen utlöses av att man når en viss miniminivå redovisas skulden först när man uppnått den tröskelnivån. IFRIC 21 börjar gälla för verksamhetsår som påbörjas 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning och förväntas ha ringa påverkan på TeliaSonera.
IASB har också publicerat en mindre ändring av IAS 39 "Financial instruments: Recognition and measurement: Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting".
Ändringen innebär att man kommer att tillåta att säkringsredovisningen fortsätter även när ett derivat som är designerat som säkringsinstrument är "förnyat" för att åstadkomma clearing med en central motpart. Ändringen har införts till följd av lagändringar i många länder. Förändringen gäller för verksamhetsår som påbörjas 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. För närvarande berörs inte TeliaSonera av ändringen.
I november publicerade IASB IAS 19 "Defined Benefit Plans: Employee Contributions" som gäller för räkenskapsår som påbörjas efter 1 juli 2014. IAS 19 kräver att hänsyn ska tas till bidrag från anställda eller tredje part vid redovisning av förmånsbestämda planer. Ändringen klargör att de metoder som är tillåtna för att hänföra bidrag från anställda eller tredje part skiljer sig åt beroende på om ersättningen är kopplad till antal tjänstgöringsår eller inte. TeliaSonera undersöker för närvarande effekterna, om några, av ändringarna.
I början av mars 2014 hade samtliga ovannämnda standarder, reviderade/ändrade standarder samt tolkningar antagits av EU, med undantag för IFRS 9 med följdändringar i IFRS 7 och IAS 39 samt IAS 19 "Defined Benefit Plans: Employee Contribitions "och IFRIC 21. EU-kommissionen har meddelat att om en IFRS (eller motsvarande) antas efter rapportperiodens slut men före de finansiella rapporternas publicering kan den behandlas som antagen vid upprättande av dessa rapporter, under förutsättning att tillämpning före antagandedatumet tillåts av såväl den förordning enligt vilket dokumentet antas som av berörd IFRS.
Vid upprättande av de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt därmed sammanhängande upplysningar om eventualposter. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen bedömer vara rimliga under
rådande omständigheter. Härigenom dragna slutsatser utgör grunden för avgöranden rörande redovisade värden på tillgångar och skulder, i de fall dessa inte utan vidare kan fastställas genom information från andra källor. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden skulle göras eller andra förutsättningar vara för handen, med en betydande inverkan på TeliaSoneras resultat och finansiella ställning.
Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplicerade bedömningar ledningen måste göra vid upprättande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
För att bestämma verkliga värden och om eller när intäkter ska redovisas i en telekomoperatörs verksamhet krävs företagsledningens bedömningar i ett antal fall, till exempel när avtal tecknas med tredjepartsleverantörer av innehållstjänster (är TeliaSonera enligt avtalet huvudman eller återförsäljare?), vid komplicerad paketering av produkter och tjänster samt rätt att utnyttja anläggningar till ett samlat kunderbjudande (ska TeliaSonera intäktsredovisa enskilda komponenter direkt eller periodisera?), vid försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) samt vid bestämning av färdigställandegrad för serviceoch entreprenadkontrakt.
För att bestämma aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar liksom avsättningar för uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i synnerhet vid värdering av uppskjutna skattefordringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var och en av de jurisdiktioner i vilka TeliaSonera bedriver verksamhet måste bedömas. Processen omfattar bland annat att bedöma exponering för aktuell skatt samt att fastställa de temporära skillnader som uppstår genom att vissa tillgångar och skulder värderas olika i räkenskaperna och i inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste också bedöma sannolikheten av att uppskjutna skattefordringar kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster.
För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.
| Varumärken | Individuell prövning, minst 10 procent |
|---|---|
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter | Återstående licensperiod, minst 5 procent |
| Samtrafik- och roamingavtal | Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens |
| Kundkontrakt | Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 20 procent |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 20-33 procent eller individuell prövning |
| Byggnader | 2-10 procent |
| Markanläggningar | 2 procent |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | Hyreskontraktets återstående löptid |
| Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) | 14,5-20 procent |
| Fasta nät | |
| – Kopplings- och transmissionssystem | 10-20 procent |
| – Transmissionsmedia (kabel) | 5-10 procent |
| – Utrustning för specialnät | 10 procent |
| – Tidsbestämda nyttjanderättsavtal | Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång |
| – Övriga anläggningar | 2-33 procent |
| Inventarier, verktyg och installationer | 10-33 procent |
| Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal | 33 procent, eller avtalets löptid om längre |
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar, bland annat till följd av framtida förändringar i affärsförutsättningar, nu okända förändringar i skattelagstiftningen eller som resultat av skattemyndigheters eller domstolars slutliga granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skatteskulder och deras redovisade värden vid rapportperiodens slut återfinns i not K10 "Skatter".
Immateriella och materiella anläggningstillgångar utgör cirka 60 procent av TeliaSoneras totala tillgångar.
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade förändringar i marknadsbeteende. Dessa antaganden tas fram av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott.
Under 2013 och 2012 uppgick totala av- och nedskrivningar till 15 215 MSEK respektive 20 542 MSEK. Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar" och not K13 "Materiella anläggningstillgångar".
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäktsvolymer, marknadspriser på telekommunikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Kassaflödesprognoserna justeras med en skälig diskonteringsränta som utgörs av TeliaSoneras kapitalkostnad plus en rimlig riskpremie vid tidpunkten för värdering. Ytterligare information om goodwill och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
TeliaSoneras reserv för osäkra kundfordringar avspeglar bedömda förluster till följd av kunders betalningsoförmåga. Ledningen fastställer reservens storlek utifrån sannolikheten att fordringarna kommer att betalas baserat på konstaterade förluster under tidigare år och med beaktande av aktuella betalningsmönster. Om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet eller specifikt för branschen skulle försämras jämfört med ledningens bedömningar, kan en ökad reservering, med negativ resultateffekt, bli nödvändig. Avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering" beskriver hur de risker som är förknippade med kreditförsäljning minskas. Ytterligare upplysningar om reserven för osäkra kundfordringar och dess redovisade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K17 "Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar".
De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader berör diskonteringsränta, förväntad årlig pensionsuppräkning och förväntad livslängd. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.
Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i antaganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Fastställande av lösenbelopp för säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande innebär att ledningen måste bedöma och uppskatta viktiga faktorer såsom sannolikheten av att optionen utnyttjas och i så fall när i tiden, de underliggande verksamheternas prognostiserade kassaflöden, diskonteringsränta (WACC) m m. En förändring i någon av dessa faktorer kan ge en betydande påverkan på framtida resultatutfall och kassaflöden.
TeliaSonera har vidtagit och kan i framtiden komma att behöva vidta omstruktureringsåtgärder, vilka kräver att ledningen gör viktiga bedömningar avseende kostnader för avgångsvederlag och andra åtgärder för att reducera personalstyrkan, uppsägning av hyres- och leasingavtal och återställning samt andra avvecklingskostnader respektive återvinningsvärden för tillgångar som blir överflödiga eller oanvändbara (se avsnittet "Värdering av Immateriella och andra anläggningstillgångar" ovan). Skulle de verkliga utgifterna avvika från de bedömda kan framtida resultatutfall avsevärt påverkas.
Hur eventualtillgångar och eventualförpliktelser ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten.
Ytterligare upplysningar om omstruktureringsavsättningar och säljoptioner avseende innehav utan bestämmande inflytande, inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om eventualförpliktelser och rättstvister återfinns i not K22 "Övriga avsättningar" respektive not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget TeliaSonera AB och samtliga bolag i över vilka TeliaSonera har bestämmande inflytande. Koncernen har bestämmande inflytande när koncernen exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett bolag och kan använda sitt inflytande över bolaget till att påverka sin avkastning. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande kan utnyttjas inklusive potentiella rösträtter som innehavs av ett annat bolag beaktas vid bedömning av om TeliaSonera har bestämmande inflytande eller inte. TeliaSonera antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och aktierna har lika röstträtt och ger proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. TeliaSonera antas också ha bestämmande inflytande om TeliaSonera enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna (se noterna K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen" och K19 "Eget kapital och resultat per aktie").
Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överlämnad köpeskilling plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamheten som redovisas i transaktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde för tidigare innehav av eget kapital i den förvärvade verksamheten och minus redovisat värde (vanligtvis verkligt värde) netto för erhållna tillgångar och övertagna skulder. När summan är negativ redovisas ett förvärv till lågt pris i årets resultat. Kostnader i samband med förvärvet resultatredovisas löpande.
Eventuell villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde per förvärvsdatum. Om den villkorade köpeskillingen är klassificerad som eget kapital görs ingen omvärdering och avräkningen redovisas inom eget kapital. I annat fall redovisas efterföljande förändringar av verkligt värde för den villkorade köpeskillingen i årets resultat. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som eget kapital-transaktioner med ägarna (se avsnittet "Innehav utan bestämmande inflytande" nedan).
Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värdejusteringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade bolag ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då bestämmande inflytande förloras.
Intern försäljning och övriga mellanhavanden inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av koncerninterna transaktioner elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Före 2010 behandlades transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med utomstående. Avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande ledde till kapitalvinster eller kapitalförluster vilka redovisades i årets resultat. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande ledde till goodwill, vilken utgjordes av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den genom transaktionen förvärvade andelen av koncernens redovisade värde på dotterbolagets nettotillgångar. Framåtriktat från och med 2010 redovisas transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande som eget kapital-transaktioner, inklusive förekommande transaktionsrelaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas i balanserade vinstmedel. Betald ersättning för en köpoption eller liknande avtal som ger TeliaSonera rätt att förvärva ett fastställt innehav utan bestämmande inflytande i utbyte mot ett fastställt kontantbelopp eller annan finansiell tillgång dras av från balanserade vinstmedel. Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande som gjordes före 2010 samt säljoptioner som före 2010 tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande i samband med rörelseförvärv (med hänsyn tagen till eventuella efterföljande kapitaltillskott från eller utdelningar till sådana ägare) redovisas som en avsättning för villkorad köpeskilling. I de fall värdet av skulden överstiger värdet på innehavet utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden som goodwill. Senare förändringar av värdet på säljoptionsskulder redovisas som en justering av goodwill.
Åtaganden ingångna fr o m 2010 anses vara finansiella skulder med efterföljande förändringar i värde redovisat under övriga rörelseintäkter/-kostnader. För varje rörelseförvärv väljer koncernen att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av identifierade nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Om TeliaSonera har ett åtagande avseende en säljoption och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter. Förändring i verkligt värde på optionen antas överenstämma med avkastningen på aktierna som innehas som säkerhet (se not K26 "Finansiell riskhantering").
Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som samägda bolag eller joint ventures. Samägda bolag är samarbetsarrangemang där TeliaSonera har rätt till de samägda bolagens tillgångar, åtaganden för skulder och redovisar sin andel av intäkter och kostnader post för post i koncernredovisningen. Joint ventures å andra sidan är arrangemang där TeliaSonera har en rätt till nettotillgångarna och där investeringen redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Tillgångar (inklusive eventuell goodwill och verkligt värde-justeringar) och skulder för under året förvärvade eller avyttrade samarbetsarrangemang ingår i koncernens finansiella rapporter från det datum då gemensamt bestämmande inflytande uppnås och undantas från det datum då gemensamt bestämmande inflytande förloras.
Försäljning och övriga mellanhavanden med joint operations har eliminerats i koncernredovisningen. Vinster och förluster som uppstår till följd av transaktioner med samarbetsarrangemang elimineras under förutsättning att en förlust inte påvisar ett nedskrivningsbehov.
Intressebolag är bolag i vilka TeliaSonera-koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket normalt följer av ett aktie- eller andelsinnehav om mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och upptas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader.
Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomorienterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera kunnande genom satsningar i delägda verksamheter. Andelen av nettoresultatet baseras på senast tillgänglig redovisning för respektive bolag, justerad för eventuella avvikelser i redovisningsprinciper, och med bedömd justering för händelser och transaktioner fram till TeliaSoneras bokslutsdag.
I posten Resultat från intressebolag ingår också avskrivningar på verkligt värde-justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. TeliaSoneras andel av eventuella vinster eller förluster till följd av transaktioner med intressebolag elimineras.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och klassificeras då som Övriga avsättningar.
Koncernens andel av intressebolags eget kapital-transaktioner som förvärv eller försäljning av egna aktier från tredje part redovisas direkt i eget kapital.
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra eget kapital-instrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggningstillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet, förutom gjorda eller erhållna IRU-relaterade förtidsbetalningar vilka ingår i kassaflöden från investeringsverksamhet. I förändring av rörelsekapital ingår också terminalfinansieringsfordringar.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga eget kapital-instrument. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen, betalningar avseende leasingfordringar samt förändringar i kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader.
I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA. I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning.
Likvida medel omfattar kassatillgodohavanden, bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar (inklusive spärrade medel) med löptid på 3 månader eller mindre.
En utländsk enhets kassaflöden omräknas till genomsnittlig valutakurs för rapportperioden, förutom vissa transaktioner såsom utdelningar från intressebolag, betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, förvärv eller avyttringar av dotterbolag och intressebolag samt övriga väsentliga engångstransaktioner vilka omräknas till transaktionsdagens kurs.
Koncernens huvudsakliga rörelsesegment kallas affärsområden (AO), vilka bygger på ledningens beslut att organisera koncernen utifrån skillnader mellan produkter och tjänster i kombination med geografiska marknader. Varje AO utgör ett rapportsegment. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapportsegment samt vissa koncernfunktioner har sammanförts i ett rapportsegment för "övrig verksamhet". Ytterligare information återfinns i not K5 "Segmentinformation".
Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet, med undantag för koncernintern finansiell leasing vilken redovisas som operationell leasing. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder.
Valutaomräkning baseras på de fixkurser som dagligen publiceras av Sveriges Riksbank och, för valutor där fixkurs inte är tillgänglig, konvertering av officiella växelkurser mot US-dollar (USD).
De separata finansiella rapporterna för en koncernenhet presenteras i enhetens funktionella valuta, d v s den valuta som används i den primära ekonomiska omgivning i vilken koncernenheten bedriver sin verksamhet, vilket normalt är den lokala valutan. Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transaktionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som finansieringskostnader. Kursdifferenser avseende andelar i utomstående bolag som kan säljas respektive kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter (dotterbolag, joint ventures och intressebolag samt filialer) till periodens genomsnittskurs. Om posterna emellertid avser utdelningar, vinster eller förluster vid avyttring av verksamhet eller andra större transaktioner eller om valutakurserna varierade avsevärt under perioden används transaktionstidpunkternas valutakurser. Balansposter, inklusive goodwill samt verkligt värde-justeringar i samband med förvärv av utlandsverksamheter, omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare eller till innehav utan bestämmande inflytande, beroende på gällande ägarförhållanden.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns eventuell sammanhängande ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten på avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka tas bort men ej återvinns till årets resultat. Om TeliaSonera emellertid skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs tillhörande andel av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande.
För utlandsverksamhet vars funktionella valuta är en valuta i ett höginflationsland, inflationsjusteras − innan de finansiella
rapporterna valutaomräknas − icke-monetära tillgångar och skulder samt eget kapital till kursen vid rapportperiodens slut.
Nettoomsättningen utgörs huvudsakligen av trafikavgifter inklusive samtrafik och roaming, abonnemangs-, anslutningsoch installationsavgifter, serviceintäkter samt försäljning av kundutrustning. Försäljningsintäkter redovisas till den erhållna ersättningens verkliga värde, vilket vanligtvis är försäljningsvärdet, efter avdrag för handelsrabatter, andra rabatter och omsättningsbaserade skatter.
Intäktsredovisning görs i den period tjänsten utförs, utifrån verklig trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Tjänsteuppdrag intäktsredovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla TeliaSonera och när intäkten samt därtill relaterade kostnader som uppkommit eller kommer att uppkomma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när tjänsterna utnyttjas av kunden. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar TeliaSoneras nät. När slutkunder faktureras för innehållstjänster från tredjepartsleverantörer, intäktsredovisas ej de belopp som TeliaSonera uppbär för huvudmannens räkning.
Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, periodiseras och intäktsredovisas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgifter samt tillhörande kostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsutrustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Avgifter som avser senare utförda tjänster periodiseras.
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas när leverens har skett och de väsentliga riskerna och förmånerna har överförts till kunden, d v s vanligtvis vid leverans och efter godkännande av kunden.
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter ("belöningar") hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av TeliaSonera. Försäljningsbeloppen fördelas, baserat på relativa verkliga värden, mellan tillhandahållna tjänster och produkter och belöningar för framtida tjänster och produkter. För den del av belöningarna som kunderna förväntas tjäna in redovisas en förutbetald intäkt. Intäktsredovisning sker därefter när belöningarna har intjänats och åtagandena att tillhandahålla belöningar fullföljts. Beträffande redovisning av kundförvärvskostnader, se avsnittet "Rörelsens kostnader" nedan.
TeliaSonera paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Ett erbjudande kan innefatta leverans eller utförande av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjanderätter till anläggningar ("multiple deliverables"). I vissa fall omfattar paketeringarna förstagångsinstallation och start- eller aktiveringstjänster och ersättning kan utgå som en fast avgift eller en fast avgift tillsammans med fortlöpande periodavgifter. Utrustning redovisas skilt från tjänster när en marknad existerar för varje enskild produkt/tjänst och om äganderätten övergår till slutkunden. Kostnader för utrustning redovisas samtidigt som motsvarande intäkter. Intäkterna fördelas på utrustning och tjänster i relation till verkligt värde för respektive enskild komponent. Tjänster som faktureras baserat på utnyttjande ingår inte i fördelningen. Skräddarsydd utrustning som bara kan användas tillsammans med tjänster eller produkter levererade av TeliaSonera redovisas inte separat och intäkterna periodiseras över den totala avtalsperioden.
TeliaSonera erbjuder sina företagskunder långfristiga funktionsavtal för kompletta telekomtjänster, vilka kan inkludera växeltjänster, fast telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation och andra skräddarsydda tjänster. Normalt har kunden inte valet att köpa utrustningen efter avtalets upphörande. Intäkter för funktionsavtal redovisas över avtalets löptid men en del av den fasta periodavgiften förskjuts för att möta kostnader vid slutet av avtalsperioden (underhåll och uppgraderingar).
För tjänste- och entreprenaduppdrag tillämpas successiv vinstavräkning. Vid bedömning av färdigställandegrad används mått som baseras på avtalens karaktär och villkor. Om det konstateras att de totala uppdragskostnaderna sannolikt kommer att överstiga intäkterna för uppdraget, kostnadsförs den förväntade förlusten omedelbart.
Försäljning av Indefeasible Rights of Use (IRU) avseende fiber och dukter inom ramen för den internationella carrierverksamheten intäktsförs över avtalsperioden (se vidare avsnittet "TeliaSonera som operationell leasegivare" nedan).
TeliaSoneras kostnadsanalys presenteras med en funktionsbaserad klassificering. I funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor ingår samtliga kostnader för sålda tjänster och produkter samt för installation, underhåll och service. I funktionen Försäljnings- och marknadsföringskostnader ingår samtliga kostnader för försäljning och marknadsföring av tjänster och produkter inkluderande kostnader för annonsering, PR, prislistor, återförsäljarprovisioner, kreditupplysning, inkasso m m. Konstaterade kundförluster liksom reservering för osäkra kundfordringar ingår också. Återvunna kundförluster från tidigare år redovisas som Övriga rörelseintäkter. Funktionen Forskningsoch utvecklingskostnader (FoU) omfattar kostnader för att utveckla nya eller avsevärt förbättra redan existerande tjänster, produkter, processer eller system. Underhåll och smärre justeringar av redan existerande tjänster, produkter, processer eller system ingår inte i FoU. Aktiviteter knutna till specifika kunduppdrag (skräddarsydda lösningar) redovisas i funktionen Kostnader för sålda tjänster och varor. Av- och nedskrivningar ingår i respektive funktion till den del de avser immateriella eller materiella anläggningstillgångar använda i funktionen i fråga.
Utgifter för återförsäljarprovisioner, övriga kundförvärvskostnader, annonsering och annan marknadsföring kostnadsredovisas löpande.
Samtliga kostnader för pensionsförmåner redovisas som personalkostnader. Kostnader för eget kapital-reglerade aktierelaterade ersättningar till anställda, som till exempel TeliaSoneras Prestationsaktieprogram, utgörs av verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade eget kapital-instrument och redovisas som personalkostnader fördelade över intjäningsperioden samt med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning av antalet eget kapital-instrument som intjänas. Om nödvändigt revideras bedömningen under intjäningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid intjäningsperiodens slut.
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet "Intressebolag" ovan) och vid försäljning och utrangering av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Här redovisas också nedskrivning av goodwill, statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtrafik- och roamingavgifter, omstruktureringskostnader och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser inkluderar effekter av derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder ("economic hedges") samt värdeförändring på derivatinstrument för säkring av operativ transaktionsexponering (jämför avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan).
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i den period de uppstår, med tillämpning av effektivräntemetoden, med undantag för lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång, vilka aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde (se vidare avsnittet "Immateriella och materiella anläggningstillgångar" nedan). Ökade avsättningar till följd av tidseffekter redovisas som räntekostnader.
I ränteintäkter och räntekostnader ingår också förändringar av verkligt värde på räntekomponenten i valutaränteswappar och förändringar av verkligt värde på ränteswappar. Den initialt beräknade skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde på upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen ("dag 1-vinst") periodiseras fram till förfallodagen och redovisas i Övriga ränteintäkter. Räntekomponenten i förändring av verkligt värde på låneskulder upptagna till verkligt värde och på derivatinstrument som säkrar låneskulder (se avsnittet "Derivat och säkringsredovisning" nedan) ingår i Övriga ränteintäkter (vinster) respektive Räntekostnader (förluster). Kursdifferenser på finansiella transaktioner inbegriper förändring av verkligt värde på valutakomponenten i valutaränteswappar och valutaterminer som säkrar valutarisken i externa låneskulder.
Utdelning på eget kapital-instrument intäktsförs när Telia-Soneras rätt att erhålla betalning har konstaterats. Intäkter och kostnader för garantiprovisioner ingår i Övriga ränteintäkter respektive Räntekostnader. I Räntekostnader ingår lånerelaterade bankavgifter samt avgifter till kreditvärderingsinstitut och market makers.
Med inkomstskatt avses aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i årets resultat eller i övrigt totalresultat i de fall den hänför sig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp, med tillämpande av balansräkningsansatsen, för temporära skillnader mellan i koncernen bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Om ett dotterbolag under senare år löpande redovisat skattemässiga underskott, redovisar TeliaSonera en uppskjuten skattefordran endast i den mån dotterbolaget har tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller om det finns andra övertygande belägg som talar för att framtida skattepliktiga överskott kommer att uppstå.
Första gången tillgångar och skulder redovisas, upptas uppskjuten skatt på temporära skillnader enbart om transaktionen är ett rörelseförvärv. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. Vissa länder påför dock källskatt på utdelningar. I sådana fall
redovisas en uppskjuten skatteskuld beräknad på ej utdelade vinstmedel utifrån den aktuella källskattesatsen. I vissa länder utgår inkomstskatt inte på redovisad vinst utan på betald eller beslutad utdelning. Då aktuell och uppskjuten skatt ska redovisas till skattesatsen för ej utdelade vinstmedel, redovisas i dessa fall inga uppskjutna skatter och aktuell skatt redovisas i den period då beslut om utdelning fattats.
Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån de skattesatser och skatteregler som är lagstiftade eller i praktiken lagstiftade vid rapportperiodens slut och som för uppskjuten skatt förväntas gälla för den period då den relaterade uppskjutna skattefordran eller skatteskulden regleras. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkommande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter.
Goodwill värderas, efter det första redovisningstillfället, till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av men nedskrivningsbehovet prövas åtminstone årligen. Nedskrivningar återförs inte. I syfte att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv, baserat på ledningens analys, till de grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Varje grupp motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment.
Övriga immateriella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer aktiveras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhållsoch utbildningsinsatser kostnadsförs löpande.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv identifieras och redovisas skilt från goodwill om de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång och verkligt värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för den typen av immateriella tillgångar är verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efter första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar som förvärvats i ett rörelseförvärv enligt samma grunder som immateriella tillgångar som förvärvats separat. Verkliga värden för immateriella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Patent och varumärken värderas utifrån diskonterade uppskattade royaltybetalningar som har undvikits genom att patentet eller varumärket varit ägt. Kundrelationer värderas med hjälp av den så kallade multiperiod excess earningsmetoden. För övriga immateriella tillgångar bedöms intäkts-, marknads- och kostnadsbaserade metoder vid en omfattande värderingsanalys, där typ av immateriell tillgång, eventuella legala och kontraktsreglerade omständigheter samt tillgängligheten till information avgör vil-
ken/vilka metoder som slutligen ska användas för att härleda respektive tillgångs verkliga värde.
Materiella anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde, inklusive därtill direkt knutna lånekostnader, med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under installationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. Utgifter för att ersätta delar av en materiell tillgång ingår i redovisat värde om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma TeliaSonera till del och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga utgifter för att byta delar kostnadsförs löpande. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande läggs till och/ eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över årets resultat. Avskrivningsförändringen görs framåtriktat.
Verkliga värden för materiella tillgångar anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs på följande sätt. Kommersiella fastigheter värderas normalt med en intäkts- eller marknadsbaserad metod medan teknikbyggnader, maskiner och inventarier normalt värderas med en kostnadsbaserad metod, där verkligt värde härleds utifrån avskrivet återanskaffningsvärde på tillgången.
Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Om de kan fastställas individuellt aktiveras dock verkliga lånekostnader, till exempel erlagda byggnadskreditivräntor för fastigheter.
Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod.
Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt.
Licenser för att driva ett specifikt mobilt eller fast nät betraktas som integrerade med nätet och börjar skrivas av först när respektive nät är redo att användas. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnyttjande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på framtida tjänster, d v s är kopplade till företagets löpande prestationer i form av redovisade intäkter, betalda löner, etc aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod (för närvarande inga) och immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Om en sådan analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet.
Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF-modell).
I värderingssyfte indelas finansiella instrument i kategorier. Vilken kategori en tillgång eller skuld tillhör beror på syftet med innehavet och bestäms vid första redovisningstillfället. Kategorin "Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett positivt verkligt värde och investeringar som innehas för handel. Kategorin "Investeringar som hålls till förfall" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och fastställd löptid och som TeliaSonera har en positiv avsikt och förmåga att hålla till förfall. I denna kategori finns bankcertifikat, statsobligationer och statsskuldsväxlar. Kategorin "Lånefordringar och kundfordringar" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) med fastställda eller bestämbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. I denna kategori finns kundfordringar, upplupna intäkter avseende tjänster och varor, lånefordringar, bankdepositioner och kassatillgodohavanden. Kategorin "Finansiella tillgångar som kan säljas" avser finansiella tillgångar (som inte är derivat) som betecknats som att de kan säljas eller inte hänförts till någon av de andra kategorierna. Kategorin omfattar för närvarande eget kapital-instrument samt konvertibla skuldebrev. Tillgångarna i kategorierna redovisas i balansposterna Övriga anläggningstillgångar (not K15), Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar (not K17) samt Räntebärande fordringar respektive Likvida medel (not K18).
Kategorin "Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat" avser derivat ej betecknade som säkringsinstrument (innehas för handel) med ett negativt verkligt värde. Kategorin "Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde" avser alla andra finansiella skulder som till exempel upplåning, leverantörsskulder, upplupna kostnader för tjänster och varor samt vissa avsättningar som likvidregleras. Skulderna i kategorierna redovisas i balansposterna Långfristiga lån respektive Kortfristiga lån (not K20), Övriga avsättningar (not K22), Övriga långfristiga skulder (not K23) samt Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder (not K24).
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fastställdes baserat på en trenivåers verkligt värde-hierarki enligt nedan.
Huvudsakligen noterade eget kapital-instrument klassifi-
3 Ingångsdata om tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata)
Onoterade eget kapital-instrument klassificerade som kan säljas eller innehavda för handel
Ingångsdata för verkligt värde-beräkningar i upplysningssyfte för tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde är kategoriserade till verkligt värde kategori 2.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder upptas, vid första redovisningstillfället, till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader som avser tillgångar eller skulder som innehas för handel eller skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde kostnadsförs emellertid direkt. En finansiell tillgång skrivs ned om det föreligger objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som haft en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för denna tillgång. Nedskrivningsbehov för enskilt betydande finansiella tillgångar bedöms individuellt. För övriga finansiella tillgångar görs en samlad bedömning. Belägg för nedskrivningsbehov innefattar att gäldenärer, individuellt eller kollektivt, försummar betalningar eller andra indikationer på att de har allvarliga finansiella problem, inklusive sannolikheten att påbörja konkursförfarande eller annan finansiell rekonstruktion.
En finansiell tillgång (eller del av en tillgång eller del av en grupp av likartade finansiella tillgångar) tas bort ifrån balansrapporten när TeliaSonera har överfört de avtalsenliga rättigheterna att erhålla kassaflödena från den finansiella tillgången och har överfört de väsentligaste riskerna och förmånerna som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången eller har överfört det bestämmande inflytandet över tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansrapporten när den avtalsenliga förpliktelsen fullgörs, annulleras eller upphör. Ett byte av ett skuldinstrument, med samma långivare, till ett annat med villkor som är väsentligt annorlunda eller en väsentlig förändring av villkoren för ett befintligt skuldinstrument redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden och upptagande av en ny skuld. Skillnaden mellan de redovisade värdena redovisas i årets resultat.
Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finansiella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut.
För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker,
som uppskattade diskonterade kassaflöden (DCF-analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF-analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser.
För kundfordringar och leverantörsskulder anses redovisat värde efter avdrag för värderingsreserver i upplysningssyfte motsvara verkligt värde. I upplysningssyfte använda verkliga värden för finansiella skulder uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar från börshandlade obligationer. I upplysningssyfte använda verkliga värden för kategorin "lånefordringar och kundfordringar" uppskattas genom diskontering av framtida avtalsenliga kassaflöden till tillgänglig aktuell marknadsränta för likartade finansiella instrument med justering för kreditrisk baserat på kända kreditspreadar där sådana finns tillgängliga annars på individuella bedömningar.
Finansiella tillgångar och skulder med förfallotidpunkt mer än ett år efter rapportperiodens slut redovisas som långfristiga. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas som kortfristiga. Finansiella tillgångar och skulder redovisas i respektive tas bort från balansrapporten med tillämpning av likviddagsredovisning.
Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas endast om det föreligger en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och avsikten är att reglera posterna netto eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Noterade eget kapital-instrument värderas till verkligt värde, vilket är de noterade marknadspriserna. Orealiserade vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i verkligt värde, förutom nedskrivningar, fram till avyttringstidpunkten redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven för verkligt värde. Om det verkliga värdet på ett noterat eget kapital-instrument minskar gör ledningen antaganden om värdenedgången för att bestämma om den är sådan att den ska resultatföras. En avsevärd eller utdragen minskning av instrumentets verkliga värde till under anskaffningsvärde ger belägg för en nedskrivning. Onoterade eget kapital-instrument vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. En nedskrivning av onoterade eget kapital-instrument beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för likartade finansiella tillgångar. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument upptagna till anskaffningsvärde reverseras inte och nedskrivningar av eget kapital-instrument klassificerade som "kan säljas" reverseras aldrig via årets resultat.
Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. Fordringar som härrör från egen utlåning, med undantag för kortfristiga fordringar där ränteeffekten är oväsentlig, värderas till upplupet anskaff-
ningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden och med avdrag för nedskrivningar. En nedskrivning av statsobligationer och statsskuldsväxlar (om de hålls till förfall) och fordringar som härrör från egen utlåning beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den ursprungliga effektiva räntan.
Kortfristiga placeringar med en löptid överstigande 3 månader inbegriper bankdepositioner, bankcertifikat, obligationer och aktieinnehav som innehas för handel. Likvida medel omfattar kortfristiga placeringar samt kassatillgodohavanden och bankdepositioner såväl som mycket likvida korta placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Samtliga instrument värderas initialt till verkligt värde och därefter till verkligt värde om de tillhör kategorin "innehas för handel", annars till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder (räntebärande lån och annan finansiering), med undantag för korta skulder där ränteeffekten är oväsentlig, värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Skulder som säkrats mot förändring i verkligt värde redovisas dock till verkligt värde. Eventuell skillnad mellan utbetalt belopp (efter avdrag för transaktionskostnader) och reglering eller inlösen av upplåningen redovisas över avtalad löptid. Upplåning med räntevillkor som avviker från marknadsräntesatsen redovisas initialt till verkligt värde, vilket utgörs av nuvärdet efter diskontering till marknadsräntesats. Skillnaden mellan nominellt värde och nuvärde periodiseras fram till förfallodagen.
Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att emittenten gör en betalning för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig då den angivne gäldenären inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Finansiella garantiavtal värderas initialt som skuld till verkligt värde justerat för transaktionskostnader. Därefter värderas skulden till det högre av den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera befintlig förpliktelse vid rapportperiodens slut och det belopp som ursprungligen redovisades.
Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt överensstämmer med ursprungligt fakturavärde och redovisas därefter till fakturerat belopp efter avdrag för eventuella nedskrivningar (kundförluster), vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde eftersom betalningsvillkoren generellt är 30 dagar och diskonteringseffekten är oväsentlig. En bedömning av storleken på en osäker fordran görs när betalning av det totala beloppet inte längre är sannolik. Nedskrivning av kundfordringar beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärde av uppskattade framtida kassaflöden. Kundförluster kostnadsförs när de konstateras och redovisas i resultatrapporten som Försäljnings- och marknadsföringskostnader. Upplupna intäkter för tillhandahållna tjänster och varor redovisas till ett belopp som motsvarar förväntad fakturering.
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde, vilket normalt motsvarar fakturavärdet och värderas därefter till fakturerat belopp, vilket överensstämmer med upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden eftersom betalningsvillkoren generellt är sådana att diskonteringseffekten är oväsentlig.
TeliaSonera använder sig av derivatinstrument, till exempel ränte- och valutaränteswappar, terminsavtal och optioner, i första hand för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i räntesatser och växelkurser. För säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet används också finansiella skulder.
Derivat och inbäddade derivat, när deras ekonomiska egenskaper och risker inte är tydligt och nära relaterade till andra egenskaper hos det så kallade värdkontraktet, värderas till verkligt värde. Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som långfristiga eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som långfristiga eller kortfristiga skulder. Valutaswappar, terminsavtal och optioner klassificeras som icke räntebärande, medan ränte- och valutaränteswappar klassificeras som räntebärande poster. Klassificeringen i totalresultatrapporten framgår av avsnitten "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader" respektive "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster" ovan.
Säkringsinstrument betecknas antingen som säkringar av verkligt värde, kassaflödessäkringar eller säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkring av en valutarisk i ett bindande åtagande redovisas som en kassaflödessäkring. Säkringsdokumentationen omfattar identifiering av förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten eller transaktionen, riskhanteringsmål och riskhanteringsstrategi avseende olika säkringstransaktioner samt i vad mån det säkringsinstrument som används är högeffektivt vid motverkande av förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade posten.
För säkringar av verkligt värde redovisas den effektiva och den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på derivatet i årets resultat, tillsammans med vinsten eller förlusten på den säkrade posten hänförlig till den risk som skyddas.
Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde på utestående derivat som säkrar prognostiserade kassaflöden redovisas i övrigt totalresultat till dess att underliggande transaktion avspeglas i årets resultat, varvid eventuella uppskjutna säkringsvinster eller säkringsförluster återvinns till årets resultat. Den ineffektiva delen av förändringen i verkligt värde på ett derivat som används för kassaflödessäkring redovisas i årets resultat. Skulle dock den säkrade framtida transaktionen resultera i en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas vinsterna och förlusterna i anskaffningsvärdet på tillgången eller skulden när den redovisas första gången.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Vinster och förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinster och förluster redovisas i årets resultat. Vinster och förluster redovisade i valutakursreserven återvinns till årets resultat i samband med avyttring av utlandsverksamheten. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas i årets resultat.
Säkringsredovisning tillämpas inte för derivat som ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder i annan valuta ("economic hedges") eller som initieras i avsikt att styra till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen. Förändringar i verkligt värde på economic hedges redovisas som kursdifferenser i årets resultat och motverkar kursdifferenserna på monetära tillgångar och skulder. Förändringar i verkligt värde på portföljstyrningsderivat redovisas i årets resultat som Finansieringskostnader.
Lager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet, inklusive en skälig andel av fasta och rörliga omkostnader, hänförs till inneliggande lager enligt den metod som är bäst anpassad för artiklar med likartad beskaffenhet och likartad användning, där majoriteten värderas enligt först in/först ut-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och kostnader som är nödvändiga för att åstadkomma försäljningen.
Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Förändringen mellan årets in- och utgående inkuransreserv påverkar i sin helhet Kostnader för sålda tjänster och varor. Verkligt värde för lager anskaffade i ett rörelseförvärv fastställs utifrån det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattad försäljningskostnad och en skälig vinstmarginal.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper redovisas som innehav för försäljning om redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning snarare än genom fortlöpande användning. Detta krav är uppfyllt enbart om det är mycket sannolikt att försäljning kommer att ske och om tillgången (eller avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Innehav för försäljning redovisas till det lägsta av tidigare redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, omvärderingsreserv, reserv för inflationsjusteringar, eget kapital-transaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktieägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för verkligt värde och valutakursreserven omklassificeras till årets resultat. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Omvärderingsreserven används i samband med successiva förvärv gjorda före 2010 och reserven för inflationsjusteringar vid redovisning av verksamheter i höginflationsländer. Eget kapital-transaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av ett intressebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av bolagsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning för 2012 kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktieägarna.
TeliaSonera tillhandahåller premiebaserade eller förmånsbaserade pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebaserade planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. TeliaSonera betalar fastställda premier till separata juridska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånera. Betalningar till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar förmånen.
Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till flertalet anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade projected unit creditmetoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas i rörelseresultatet, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster. Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser och förändring i förvaltningstillgångar, förändring mot diskonteringsränta, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden.
Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rapporteringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i TeliaSoneras pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut.
I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställningsvillkor avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
En avsättning redovisas när TeliaSonera har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är materiell.
Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. Från tid till annan kan outnyttjade delar av avsättningar återföras på grund av att utfallet av vidtagna åtgärder varit bättre än förväntat i termer av kassautflöde.
I de fall det finns ett antal likartade förpliktelser, till exempel åtaganden för produktgarantier, fastställs sannolikheten för ett utflöde genom en sammantagen bedömning av dessa förpliktelser. En avsättning görs även om sannolikheten för ett utflöde kan vara liten för varje enskild förpliktelse inom grupperingen men det är sannolikt att åtminstone något utflöde av resurser krävs för en reglering av samtliga förpliktelser.
I Övriga avsättningar ingår villkorad köpeskilling vid rörelseförvärv eller till följd av säljoptioner tilldelade ägare till innehav utan bestämmande inflytande i befintliga dotterbolag (ytterligare information återfinns i avsnittet "Koncernredovisning − Innehav utan bestämmande inflytande" ovan) liksom avsättningar för omstruktureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnads-minskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter o s v. Omstruktureringskostnader redovisas huvudsakligen som Övriga rörelsekostnader eftersom de inte utgör kostnader för den ordinarie verksamhet som bedrivs efter beslutstidpunkten.
Ersättningar vid förtida avgång redovisas endast när Telia-Sonera är förpliktigat att antingen avsluta en persons eller en grupp av personers anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller lämna ersättningar till följd av ett erbjudande lämnat för att uppmuntra frivillig avgång. Sådana ersättningar redovisas endast efter ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren.
Förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna som härrör från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga utgifterna för att uppfylla kontraktets förpliktelser. Avsättningen redovisas till det beräknade nuvärdet av det lägsta av den förväntade kostnaden för att inte fullfölja kontraktet eller nettokostnaden för att fullfölja kontraktet. Innan en avsättning fastslås görs en nedskrivning av värdet på de tillgångar som är knutna till kontraktet.
Övriga avsättningar inkluderar även garantiåtaganden, miljömässig återställning, rättstvister, förlustkontrakt som inte avser omstruktureringsprogram m m. Dessa avsättningar redovisas beroende på omständigheterna som Kostnader för sålda tjänster och varor, Försäljnings- och marknadsföringskostnader, Administrationskostnader eller Forsknings- och utvecklingskostnader.
Leasingavtal klassificeras som finansiella om avtalsvillkoren innebär att de ekonomiska risker och fördelar som följer av ägande i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Alla andra leasingavtal klassificeras som operationella.
Som leasetagare har TeliaSonera ingått finansiella och operationella leasing- och hyresavtal. För finansiella leasingavtal redovisas den förhyrda tillgången som en materiell anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till uthyraren som en skuld, vid leasingperiodens början upptagen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde eller nuvärdet av minimileaseavgifterna. Direkta utgifter i samband med leasingavtalets tecknande läggs till det aktiverade beloppet. Minimileaseavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skulden så att en fast räntesats för under respektive period redovisad återstående skuld erhålls. Räntekostnader redovisas löpande i årets resultat. Övriga avtal är operationella avtal där hyreskostnaden redovisas jämnt över avtalsperioden.
TeliaSonera äger tillgångar som leasas till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp att erhålla från leasetagare redovisas som finansiell fordran, upptagen till det belopp som motsvarar nettoinvesteringen i respektive leasingavtal, vilket motsvarar det diskonterade nuvärdet. Direkta utgifter i samband med tecknande av ett leasingavtal inkluderas i den ursprungliga värderingen av den finansiella leasingfordran och reducerar de belopp som intäktsförs under avtalsperioden. Intäkterna redovisas över avtalsperioden enligt annuitetsmodell.
Hyresintäkter från operationella leasingavtal intäktsredovisas linjärt under respektive leasingavtals löptid. Direkta utgifter som uppstår i samband med att avtal förhandlas och ställs upp läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över avtalsperioden likformigt med motsvarande leasingintäkt.
Inom ramen för TeliaSoneras internationella carrierverksamhet sker försäljning av fiber och dukter. TeliaSonera har valt att betrakta dessa som fast egendom ("integral equipment"). Enligt avtalen har lagfaren äganderätt inte överförts till leasetagaren. Transaktionerna redovisas därför som operationella leasingavtal. Avtalat försäljningspris betalas huvudsakligen i förskott. Ej resultatavräknad försäljning redovisas som långfristig skuld respektive kortfristig förutbetald intäkt.
TeliaSoneras huvudsakliga rörelsedrivande dotterbolag per 31 december 2013 framgår av sektionen Marknader och varumärken. Ägarandel inkluderar, utöver aktier som innehas direkt eller indirekt av TeliaSonera, aktier som innehas av intressebolag. I konsoliderad andel är också åtaganden om att förvärva innehav av icke-kontrollerade intressen (NCI säljoptioner) medräknade. Dotterbolag med väsentliga andelar utan bestämmande inflytande redovisas i not K19 "Eget kapital och resultat per aktie."
Väsentliga intressebolag redovisas i not K14 "Andelar i intressebolag och joint ventures".
TeliaSonera är delägare i två samarbetsarrangemang som är klassificerade som samägda bolag, Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige och TT-Netværket P/S (TT) i Danmark. Båda bolagen är gemensamt ägda nätbolag inom affärsområde Mobilitetstjänster med Tele2 (SUNAB) och Telenor (TT). TeliaSonera äger 50 procent av aktierna i varje bolag.
Den 28 december 2012 tillkännagav TeliaSonera att de formella villkoren för att slutföra förvärvet av WiMAX -verksamheten från det kazakiska företaget Alem Communication och dess ägare Midas Telecom var uppfyllda. Transaktionen slutfördes i januari 2013. (Se också not K33 "Rörelseförvärv")
För ytterligare upplysningar se not K33 "Rörelseförvärv".
TeliaSonera har förvärvat 25 procent i intressebolaget TOO Rodnik Ink som äger 79,9 procent i det noterade dotterbolaget AO KazTransCom. Rodnik inkluderas i TeliaSoneras rapportering med ett kvartals fördröjning på raden "Resultat från intressebolag och joint ventures". Baserat på avtal inkluderas 50 procent.
TeliaSonera tecknade 2012 ett avtal om försäljning av sitt norska dotterbolag NextGenTel till Telio Holding, ett bolag noterat på Oslobörsen. Avtalet var villkorat av godkännande från myndigheter. Transaktionen slutfördes den 31 januari 2013. Del av köpeskillingen för NextGenTel betalades med aktier i Telio
Holding. Aktierna i Telio Holding var samtliga avyttrade före juni månads slut. Transaktionerna genererade en förlust nära noll.
Den 11 september 2013 tillkännagav TeliaSonera att man av regulatoriska skäl lämnat Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd och kommer att fokusera på Ncell Pvt. Ltd., vilket kommer att minska affärsrisken och komplexiteten i TeliaSoneras engagement i Nepal. TeliaSonera nådde en överenskommelse att sälja tillbaka sitt indirekta ägande i Nepal Satellite till en regional operatör i Nepal, Zhodar Investment. Transaktionen genererade en förlust på 389 MSEK.
I december 2013 signerade TeliaSonera ett avtal om att förvärva en grupp bolag (Zitius Service Delivery AB, Quadracom Networks AB och Riksnet AB) inom öppna fibernät. Den avtalade köpeskillingen uppgår till 473 MSEK på en skuldfri basis. Transaktionerna är villkorade av godkännande från myndigheterna. Se förvaltningsberättelsen, avsnittet "Förvärv och avyttringar".
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde enligt nedan.
i hemmet, ip-vpn/internet för företag, hyrda förbindelser och traditionell telefoni. Affärsområdet driver koncernens gemensamma transportnät inklusive den internationella carrierverksamhetens datanät och har verksamhet i Sverige, Finland, Danmark, Litauen, Lettland (ägarandel 49 procent, konsoliderad andel 60 procent), Estland samt internationell carrierverksamhet.
| Januari–december 2013 eller 31 december 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mobilitets | Bredbands | Övrig verk | ||||
| MSEK | tjänster | tjänster | Eurasien | samhet | Elimineringar | Koncernen |
| Nettoomsättning | 48 873 | 33 510 | 20 414 | 3 556 | -4 653 | 101 700 |
| Extern nettoomsättning | 47 767 | 31 411 | 19 797 | 2 725 | – | 101 700 |
| EBITDA före engångsposter | 14 689 | 9 778 | 10 796 | 321 | – | 35 584 |
| Engångsposter | -373 | -485 | -738 | -332 | – | -1 928 |
| Av- och nedskrivningar | -5 295 | -5 375 | -3 474 | -1 071 | – | -15 215 |
| varav nedskrivningar | -1 109 | -605 | -500 | -253 | – | -2 467 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -9 | 105 | 5 926 | -1 | – | 6 021 |
| Rörelseresultat | 9 012 | 4 023 | 12 510 | -1 083 | – | 24 462 |
| Finansiella poster, netto | -3 094 | |||||
| Skatter | -4 601 | |||||
| Årets resultat | 16 767 | |||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 55 | 708 | 28 340 | 247 | – | 29 350 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 84 971 | 48 014 | 33 756 | 12 490 | -1 305 | 177 926 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 5 617 | |||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 39 935 | |||||
| Summa tillgångar | 252 828 | |||||
| Operativa segmentskulder | 14 315 | 9 759 | 10 088 | 4 161 | -1 380 | 36 942 |
| Ofördelade operativa skulder | 23 418 | |||||
| Övriga ofördelade skulder | 92 534 | |||||
| Justerat eget kapital | 99 934 | |||||
| Summa eget kapital och skulder | 252 828 | |||||
| Investeringar | 5 933 | 4 916 | 5 861 | 1 083 | – | 17 793 |
| varav CAPEX | 5 811 | 4 755 | 4 712 | 1 054 | – | 16 332 |
| Antal anställda | 6 347 | 12 263 | 4 904 | 2 499 | – | 26 013 |
| Medelantal anställda | 6 330 | 11 605 | 4 984 | 2 402 | – | 25 321 |
| Januari–december 2012 eller 31 december 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Mobilitets | Bredbands | Övrig verk | ||||
| MSEK | tjänster | tjänster | Eurasien | samhet | Elimineringar | Koncernen |
| Nettoomsättning | 50 637 | 35 723 | 19 731 | 3 799 | -4 992 | 104 898 |
| Extern nettoomsättning | 49 281 | 33 370 | 19 302 | 2 945 | – | 104 898 |
| EBITDA före engångsposter | 14 718 | 11 004 | 9 976 | 483 | -10 | 36 171 |
| Engångsposter | -216 | -633 | -102 | -147 | 1 | -1 097 |
| Av- och nedskrivningar | -10 263 | -6 431 | -3 059 | -788 | -1 | -20 542 |
| varav nedskrivningar | -6 018 | -1 556 | – | -29 | – | -7 603 |
| Resultat från intressebolag och joint ventures | -10 | 114 | 13 815 | -50 | -1 | 13 868 |
| Rörelseresultat | 4 229 | 4 054 | 20 629 | -503 | -9 | 28 400 |
| Finansiella poster, netto | -3 918 | |||||
| Skatter | -3 314 | |||||
| Årets resultat | 21 168 | |||||
| Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures | 30 | 673 | 28 408 | 229 | 1 | 29 341 |
| Övriga operativa segmenttillgångar | 84 050 | 48 294 | 32 901 | 13 695 | -1 716 | 177 224 |
| Ofördelade operativa tillgångar | 6 830 | |||||
| Övriga ofördelade tillgångar | 39 651 | |||||
| Summa tillgångar | 253 046 | |||||
| Operativa segmentskulder | 13 995 | 10 515 | 9 991 | 4 247 | -1 796 | 36 952 |
| Ofördelade operativa skulder | 23 346 | |||||
| Övriga ofördelade skulder | 95 983 | |||||
| Justerat eget kapital | 96 765 | |||||
| Summa eget kapital och skulder | 253 046 | |||||
| Investeringar | 4 973 | 5 730 | 5 831 | 1 064 | -9 | 17 590 |
| varav CAPEX | 4 496 | 5 445 | 4 739 | 1 014 | -9 | 15 685 |
| Antal anställda | 6 720 | 13 571 | 4 980 | 2 567 | – | 27 838 |
| Medelantal anställda | 6 642 | 12 671 | 4 933 | 2 547 | – | 26 793 |
Extern nettoomsättning per produktområde fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Mobil kommunikation | 57 521 | 59 136 |
| Fast kommunikation | 30 853 | 32 662 |
| Övriga tjänster | 13 326 | 13 100 |
| Summa | 101 700 | 104 898 |
I Fast kommunikation ingår internet-, data och tv-tjänster samt managed services. I Övriga tjänster ingår produktförsäljning och finansiella tjänster.
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar fördelade sig per enskilt betydelsefulla länder på följande sätt.
| Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Anläggningstillgångar | |||||||
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Sverige | 35 585 | 35,0 | 36 715 | 35,0 | 28 423 | 19,4 | 28 425 | 19,3 |
| Finland | 12 328 | 12,1 | 13 600 | 13,0 | 37 537 | 25,6 | 36 224 | 24,6 |
| Norge | 7 047 | 6,9 | 8 699 | 8,3 | 20 343 | 13,9 | 22 158 | 15,1 |
| Alla övriga länder | 46 740 | 46,0 | 45 884 | 43,7 | 61 144 | 41,2 | 60 384 | 41,0 |
| Summa | 101 700 | 100,0 | 104 898 | 100,0 | 147 447 | 100,0 | 147 191 | 100,0 |
Extern nettoomsättning baserad på kundens hemvist fördelade sig per ekonomiskt samarbetsområde på följande sätt.
| Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Procent | MSEK | Procent | |
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) |
79 489 | 78,2 | 83 525 | 79,6 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) Övriga Europa |
72 426 2 432 |
71,2 2,4 |
74 777 3 039 |
71,3 2,9 |
| North-American Free Trade Agreement (NAFTA) |
522 | 0,5 | 489 | 0,5 |
| Övriga länder | 19 257 | 18,9 | 17 845 | 17,0 |
| Summa | 101 700 | 100,0 | 104 898 | 100,0 |
TeliaSonera-koncernen erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och -produkter på starkt konkurrensutsatta marknader. Detta medför att koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat.
Rörelsens kostnader presenteras i totalresultatrapporten med en klassificering baserad på funktionerna "Kostnader för sålda tjänster och varor", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Inköp av varor och entreprenadtjänster | -18 576 | -17 635 |
| Samtrafik- och roamingkostnader | -10 694 | -12 671 |
| Övriga nätkostnader | -5 829 | -5 791 |
| Förändring i varulager | -2 941 | -3 408 |
| Personalkostnader (se även not K31) | -12 226 | -12 438 |
| Marknadsföringskostnader | -6 134 | -6 829 |
| Övriga kostnader | -10 069 | -10 618 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -14 045 | -12 997 |
| Summa | -80 514 | -82 387 |
Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyres- och leasingkostnader, konsultkostnader, it-kostnader, energikostnader samt resekostnader. I samband med mätning av utfallet av effektiviseringsåtgärder använder TeliaSonera begreppet Påverkbar kostnadsmassa, vilken inbegriper Personalkostnader, Marknadsföringskostnader samt Övriga kostnader, före engångsposter, och uppgick totalt till 28 830 MSEK under 2013 och 26 644 MSEK under 2012.
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Kostnader för sålda tjänster och varor | -12 559 | -11 111 |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | -1 015 | -1 305 |
| Administrationskostnader | -466 | -545 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -5 | -35 |
| Summa | -14 045 | -12 997 |
Nedskrivningar av goodwill inom Mobilitetstjänster Danmark och Litauen samt Bredbandstjänster Danmark redovisas i not K8 "Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader". Nedskrivningar ingår även i Kostnader för sålda varor och tjänster med 1 297 MSEK.
Fördelning av avskrivningar och nedskrivningar på rapportsegment framgår av not K5 "Segmentinformation". Prövning av nedskrivningsbehov behandlas i not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar".
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kapitalvinster | 232 | 82 |
| Kursvinster | 376 | 279 |
| Provisioner, licens- och patentintäkter, m m | 222 | 92 |
| Bidrag | 21 | 19 |
| Vinster från rörelseförvärv | – | 209 |
| Återvunna kundfordringar | 95 | 119 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | 220 | 140 |
| Erhållna skadestånd | 62 | 67 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 1 228 | 1 007 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -695 | -141 |
| Avsättningar för förlustkontrakt | -100 | -9 |
| Kursförluster | -447 | -303 |
| Omstruktureringskostnader | -1 234 | -938 |
| Av- och nedskrivningar | -1 170 | -7 545 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra operatörer | -312 | – |
| Lämnade skadestånd | -15 | -50 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -3 973 | -8 986 |
| Resultateffekt, netto | -2 745 | -7 979 |
| varav netto kursvinster på derivatinstrument som innehas för handel |
-6 | -11 |
I av-och nedskrivningar ingår 2012 nedskrivningar i Mobilitetstjänster Norge och Litauen med 5 984 MSEK och i Bredbandstjänster Norge med 1 550 MSEK, se även not K12 "Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar". Under 2013 gjordes nedskrivningar i Mobilitetstjänster Litauen och Danmark samt Bredbandstjänster Danmark med 756 MSEK, 269 MSEK respektive 143 MSEK. I kapitalvinster ingick en netto realisationsvinst från försäljning av mobilmaster i Yoigo, Spanien med 179 MSEK. Under det tredje kvartalet 2013 sålde TeliaSonera tillbaka sin indirekta ägarandel i Nepal Satellite. Transaktionen genererade en netto kapitalförlust om 389 MSEK. Omstruktureringskostnader avser i huvudsak övertalighetskostnader för personal.
Finansieringskostnader och övriga finansiella poster fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Finansieringskostnader | ||
| Räntekostnader | -3 597 | -3 849 |
| Räntekostnader på finansiell leasing | -3 | -3 |
| Förändring i nuvärdet av avsättningar | -71 | -103 |
| Aktiverade ränteutgifter | 60 | 75 |
| Netto kursvinster/kursförluster | -147 | -723 |
| Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskul | ||
| den (nettotillgången) | -147 | -112 |
| Summa finansieringskostnader | -3 905 | -4 715 |
| Övriga finansiella poster | ||
| Ränteintäkter | 686 | 694 |
| Ränteintäkter på finansiell leasing | 100 | 98 |
| Kreditförluster på finansiell leasing | -14 | -14 |
| Kapitalförluster på eget kapital-instrument som kan säljas |
− | -24 |
| Utdelningar på venture capital-investeringar | − | 1 |
| Kapitalvinster på venture capital-investeringar | 4 | 28 |
| Förändringar i verkligt värde på venture capital | ||
| investeringar | − | 2 |
| Förändring i nuvärdet av fordringar | 55 | 19 |
| Förluster på finansiella instrument | -20 | -7 |
| Summa övriga finansiella poster | 811 | 797 |
| Resultateffekt, netto | -3 094 | -3 918 |
Räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Netto kursvinster/ Räntekostnader kursförluster |
Ränteintäkter | ||||
| Derivat för säkring av verkligt värde | 366 | 482 | -176 | -129 | − | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | -83 | -156 | 97 | -71 | − | − |
| Derivat som innehas för handel | -411 | -921 | 2 322 | -2 149 | − | − |
| Placeringar som hålls till förfall | − | − | − | − | 18 | 4 |
| Lånefordringar och kundfordringar | − | − | -3 314 | 1 776 | 652 | 667 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | -1 606 | -1 055 | 176 | 129 | − | − |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
-1 855 | -2 188 | 748 | -279 | − | − |
| Övrigt | -8 | -11 | − | − | 16 | 23 |
| Summa | -3 597 | -3 849 | -147 | -723 | 686 | 694 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -3 614 | -3 950 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | 81 | -34 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | -594 | -449 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | 217 | -105 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | -691 | 1 224 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat | -4 601 | -3 314 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | 367 | -419 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år | -966 | 341 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | -599 | -78 |
| Skatt redovisad direkt mot eget kapital | ||
| Uppskjuten skatt hänförlig till ett intressebolags återköp av egna aktier | 6 | -39 |
| Summa skatt redovisad direkt mot eget kapital | 6 | -39 |
Resultat före skatt uppgick till 21 368 MSEK under 2013 respektive 24 482 MSEK under 2012. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 22,0 | 26,3 |
| Skillnader i skattesats i dotterbolag | 0,1 | -1,4 |
| Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag | 2,0 | 1,0 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år | -0,4 | 0,1 |
| Redovisning av tidigare oredovisade uppskjutna skatter | -1,0 | 0,4 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrade skattesatser | 3,2 | -5,0 |
| Resultat från intressebolag | -6,2 | -14,9 |
| Årets underskott för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats | 0,5 | 0,6 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 2,0 | 8,0 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -0,7 | -1,6 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 21,5 | 13,5 |
| Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag | 25,7 | 28,3 |
Följande nyligen beslutade förändringar av skattelagstiftningen påverkar TeliaSonera.
| Land | Beslutad | Förändring av bolagsskattelagstiftning | Ikraftträdande |
|---|---|---|---|
| Sverige | November 2012 | Skattesatssänkning från 26,3 procent till 22,0 procent | 1 januari 2013 |
| Danmark | Juni 2012/2013 | Till den del beskattningsbar inkomst överstiger 7,5 MDKK kan för taxeringsår som påbörjas den 1 juli 2012 eller senare maximalt 60,0 procent av den beskattningsbara inkomsten kvittas mot ackumulerade skattemässiga underskott från tidigare år. Skatte satsen minskar gradvis från 25,0 procent till 24,5 procent 1 januari 2014, 23,5 procent 2015 och 22,0 procent 2016 |
1 januari 2013/2014/2015/2016 |
| Finland | December 2013 | Skattesatssänkning från 24,5 procent till 20,0 procent | 1 januari 2014 |
| Frankrike | December 2012 | Till den del beskattningsbar inkomst överstiger 1 MEUR kan maximalt 50,0 procent från och med 2013 års beskattningsbara inkomst kvittas mot ackumulerade skattemäs siga underskott från tidigare år |
1 januari 2013 |
| Norge | December 2013 | Skattesatssänkning från 28,0 procent till 27,0 procent | 1 januari 2014 |
| Spanien | Juli 2012/oktober 2013 |
Om omsättningen överstiger 60 MEUR kan maximalt 25,0 procent av årets beskatt ningsbara inkomst från och med år 2012 kvittas mot ackumulerade skattemässiga un derskott från tidigare år. Den tillfälliga begränsningen gällde fram till och med år 2013 och har förlängts fram till och med år 2015. För taxeringsår som påbörjas den 1 januari 2012 eller senare har därutöver förfallotiden för skattemässiga underskottsavdrag förlängts från 15 år till 18 år. Förlängningen är tillämplig på skattemässiga underskott ackumulerade under tidigare år |
1 januari 2012/2014 |
| Storbritannien | Mars/juli 2012/juli 2013 |
Skattesatssänkning från 26,0 procent till 24,0 procent 2012, med en ytterligare sänk ning till 23,0 procent 2013, 21,0 procent 2014 och 20,0 procent år 2015 |
1 april 2012/2013/2014/2015 |
| Uzbekistan | December 2013 | Skattesatssänkning från 9,0 procent till 8,0 procent | 1 januari 2014 |
Den beslutade sänkningen av den svenska och finska bolagsskattesatsen från och med den 1 januari 2013 och 1 januari 2014 föranledde en omräkning av befintliga uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänförliga till TeliaSoneras verksamhet och medförde en uppskjuten skattekostnad 2013 med 675 MSEK och en skatteintäkt om 1 225 MSEK under 2012.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 7 410 | 8 164 |
| Byte av redovisningsprincip | − | 688 |
| Periodens förändring över totalresultatet | -1 907 | -916 |
| Avyttrad verksamhet | -2 | − |
| Reverserad kvittning av skatteskulder/ | ||
| -fordringar, övriga omklassificeringar | -135 | -285 |
| Kursdifferenser | 127 | -241 |
| Utgående redovisat värde | 5 493 | 7 410 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Ingående redovisat värde | 10 287 | 13 414 |
| Byte av redovisningsprincip | − | -471 |
| Periodens förändring över totalresultatet | 127 | -1 927 |
| Förändring av källskatt redovisad direkt mot eget | ||
| kapital | -6 | 39 |
| Förvärvad verksamhet | 7 | 64 |
| Avyttrad verksamhet | -48 | -829 |
| Reverserad kvittning av skattefordringar/ | ||
| -skulder, övriga omklassificeringar | -2 | 106 |
| Kursdifferenser | -302 | -109 |
| Utgående redovisat värde | 10 063 | 10 287 |
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar, brutto | ||
| Senarelagda avskrivningar, nedskrivningar och | ||
| verkligt värde-justeringar, övriga anläggnings | ||
| tillgångar | 3 932 | 5 215 |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 980 | 1 843 |
| Osäkra kundfordringar | 93 | 91 |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 4 736 | 4 525 |
| Summa | 9 741 | 11 674 |
| Värderingsreserv | ||
| Senarelagda avskrivningar, övriga anläggnings | ||
| tillgångar | -5 | − |
| Osäkra kundfordringar | -16 | − |
| Skattemässiga underskottsavdrag | -3 834 | -3 697 |
| Summa | -3 855 | -3 697 |
| Kvittning av uppskjutna skatteskulder/-fordringar | -393 | -567 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 5 493 | 7 410 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||
| Källskatter dotterbolag och intressebolag | 1 960 | 1 999 |
| Snabbare avskrivningstakt och verkligt värde | ||
| justeringar, övriga anläggningstillgångar | 5 183 | 5 319 |
| Verkligt värde-justeringar, avsättningar | 796 | 672 |
| Senarelagd intäktsredovisning, | ||
| omsättningstillgångar | 22 | 39 |
| Periodiseringsfonder | 2 495 | 2 825 |
| Summa | 10 456 | 10 854 |
| Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder | -393 | -567 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 10 063 | 10 287 |
| Netto uppskjutna skattefordringar (+) | ||
| / skatteskulder (-) | - 4 570 | -2 877 |
| Nettoökning (+)/nettominskning (-) | ||
| av värderingsreserv | 158 | -230 |
Oredovisade uppskjutna skattefordringar, som framgår av värderingsreserven per den 31 december 2013, förväntades förfalla enligt nedan.
| Obegrän | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019-2031 | sade | Summa |
| Oredovisade uppskjutna skattefordringar | 17 | 10 | 16 | 27 | 30 | 3 113 | 621 | 3 834 |
Oredovisade uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag, inklusive uppskattad sådan inkomstskatt som utgår på betalda utdelningar, uppgick till 751 MSEK och 677 MSEK per den 31 december 2013 respektive 2012.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag avser huvudsakligen Spanien och den internationella carrier-verksamheten.
De spanska underskottsavdragen avser 3G-mobiloperatören Xfera Móviles S.A. (Yoigo) som förvärvades under 2006. Xfera har redovisat skattemässiga underskott sedan bolaget bildades 2000, till följd av årliga frekvensomfångsavgifter betalda till de spanska myndigheterna, av- och nedskrivningar av tidigare investeringar, andra kostnader under tiden före driftsstart samt tillkommande rörelseförluster därefter. Per den 31 december 2013 uppgick Xferas skattemässiga underskott och beskattningsbara temporära skillnader till totalt 11,6 GSEK.
Med rådande förutsättningar på 3G-marknaden och till följd av fallande utrustningspriser under de senaste åren är ledningen dock övertygad om att Xfera kommer att generera beskattningsbara vinster och har gjort en robust affärsplan baserad på en välgrundad affärsmodell med detaljerade och jämförelsedata och har även övertygat andra parter om att investera tillsammans med TeliaSonera. Av detta följer att ledningen har tilltro till att de nuvarande skattemässiga underskotten kommer att kunna utnyttjas innan avdragsrätten förfaller 18 år efter det första vinstgivande året. Emellertid tillstår ledningen att i ett läge med återkommande historiska förluster är tröskeln för att redovisa uppskjuten skattefordran högre än för andra tillgångar och har således reducerat sina prognoser till en nivå som man är övertygad om att Xfera kommer att uppnå. Baserat på dessa prognoser redovisar ledningen per 31 december 2013 en uppskjuten skattefordran, efter värderingsreserv, om 564 MSEK.
Underskottsavdragen inom den internationella carrier-verksamheten avser främst nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar som gjordes under 2002. Merparten av dessa underskottsavdrag är icke tidsbegränsade.
TeliaSoneras ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 16 912 MSEK och 16 307 MSEK för åren 2013 respektive 2012. Underskottsavdrag per den 31 december 2013 förväntades förfalla enligt nedan.
| Obegrän | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019-2031 | sade | Summa |
| Skattemässiga underskottsavdrag | 200 | 116 | 199 | 319 | 358 | 12 410 | 3 310 | 16 912 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt. Se not K21 för ytterligare information gällande "omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner".
| MSEK | Komponent i eget kapital | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | |||
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -1 559 | -5 197 |
| Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande | Innehav utan bestämmande inflytande | -126 | -264 |
| Avyttringar, överfört till årets resultat | Valutakursreserv | 139 | 1 435 |
| varav till raderna övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 139 | -6 | |
| varav till raden resultat från intressebolag | − | 1 441 | |
| Säkring av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -2 263 | 1 594 |
| Skatteeffekt | Valutakursreserv | 434 | -419 |
| Summa valutakursdifferenser | -3 375 | -2 851 | |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | -3 249 | -2 588 | |
| Resultat från intressebolag | |||
| Nettoförändring i verkligt värde av finansiella instrument som | Reserv för verkligt värde | ||
| kan säljas | 1 | -2 | |
| Omräkning av utländsk verksamhet | Valutakursreserv | -154 | -258 |
| Summa resultat från intressebolag | -153 | -260 | |
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Säkringsreserv | 344 | -51 |
| Överfört till finansieringskostnader i årets resultat | Säkringsreserv | -10 | 79 |
| Effekter av ändrad skattesats | − | -12 | |
| Skatteeffekt | Säkringsreserv | -67 | -8 |
| Summa kassaflödessäkringar | 267 | 8 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | |||
| Nettoförändring i verkligt värde | Reserv för verkligt värde | -2 | 0 |
| Avyttringar, överfört till övriga finansiella poster i årets resultat | Reserv för verkligt värde | − | 24 |
| Summa finansiella instrument som kan säljas | -2 | 24 | |
| Summa övrigt totalresultat | -3 263 | -3 079 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not K10) | 367 | -439 | |
| varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | -126 | -264 |
Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och hade en positiv nettoeffekt i eget kapital om 267 MSEK per den 31 december 2013. Framtida vinster eller förluster påverkar årets resultat under 2014, 2016–2017, 2019 och framåt då de säkrade posterna förfaller. Ingen säkringsreservöverföring föranledde justering av anskaffningsvärden. Se vidare avsnittet "Finansiella instrument" i not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper".
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga immateri ella anläggnings tillgångar |
||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 74 261 | 76 997 | 39 473 | 36 816 |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | -23 603 | -21 785 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -6 948 | -7 835 | -2 005 | -957 |
| Förskott | – | – | 344 | 42 |
| Redovisat värde | 67 313 | 69 162 | 14 209 | 14 116 |
| varav pågående arbeten | – | – | 761 | 1 385 |
| Ingående redovisat värde | 69 162 | 76 850 | 14 116 | 15 167 |
| Byte av redovisningsprincip | – | – | – | – |
| Investeringar | 268 | 1 206 | 3 682 | 2 136 |
| varav aktiverade räntor | – | – | 15 | 39 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | -50 | -73 |
| Förvärvad verksamhet | – | – | – | – |
| Avyttrad verksamhet | -263 | -21 | -198 | -1 |
| Omklassificeringar | -89 | 255 | 233 | 78 |
| Justeringar hänförliga till säljoptioner och villkorad |
||||
| köpeskilling | 239 | 544 | – | – |
| Årets avskrivningar | – | – | -2 785 | -2 724 |
| Årets nedskrivningar | -1 171 | -7 552 | - 1 072 | -7 |
| Förskott | – | – | 302 | 30 |
| Kursdifferenser | -833 | -2 120 | -19 | -490 |
| Utgående redovisat värde | 67 313 | 69 162 | 14 209 | 14 116 |
Under 2013 och 2012 uppgick investeringarna i telekomlicenser och frekvenstillstånd till 1 767 MSEK respektive 352 MSEK.
För kommentarer avseende nedskrivningsbehov se nedan under avsnittet "Prövning av nedskrivningsbehov".
Nedskrivningen på 500 MSEK avser verksamheten i Kazakstan, vilken förvärvades i januari 2013. Förlusten är relaterad till frekvenstillstånd i WiMAX-verksamheten i Kazakstan, och baserar sig på bedömningen att det kommer att ta längre tid än förväntat att uppnå fullt utnyttjande av de förvärvade frekvenserna på grund av avsaknaden av 4G-licens. Frånsett goodwill finns för närvarande inga immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2013. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. Utgående redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapportsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Affärsområde Mobilitetstjänster | 44 740 | 46 956 |
| varav Finland | 20 105 | 19 371 |
| varav Norge | 16 529 | 18 236 |
| varav Danmark | 3 797 | 4 381 |
| Affärsområde Bredbandstjänster | 10 300 | 10 182 |
| varav Finland | 8 075 | 7 781 |
| Affärsområde Eurasien | 11 585 | 11 341 |
| varav Azerbajdzjan | 5 981 | 5 115 |
| varav Uzbekistan | 1 483 | 1 706 |
| varav Nepal | 2 945 | 3 565 |
| Övrig verksamhet | 688 | 683 |
| Summa goodwill | 67 313 | 69 162 |
Utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Varumärken | 98 | 105 |
| Telekomlicenser och frekvenstillstånd | 8 117 | 7 236 |
| Kundavtal, samtrafik- och roamingavtal | 1 128 | 1 476 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 2 737 | 2 442 |
| Patent m m | 5 | 8 |
| Hyresrätter m m | 1 023 | 1 422 |
| Pågående arbete, förskott | 1 101 | 1 427 |
| Summa övriga immateriella anläggningstillgångar |
14 209 | 14 116 |
Aktiverade utvecklingsutgifter avser i huvudsak it-stödsystem för funktionerna försäljning och marknadsföring samt administration.
Goodwill har, i avsikt att kunna pröva nedskrivningsbehov, allokerats till kassagenererande enheter enligt TeliaSoneras affärsmässiga organisation. I de flesta fall utgör varje geografisk marknad inom respektive rapportsegment en kassagenererande enhet. Redovisat värde (i samband med prövning av nedskrivningsbehov definierat som operativt kapital och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill) för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivningsbehov. Återvinningsvärden (d v s det högre av nyttjandevärde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Från tid till annan kan TeliaSonera också inhämta oberoende värderingar av verkligt värde för att bestämma återvinningsvärden.
Vid beräkning av nyttjandevärden använde ledningen vad den anser vara rimliga antaganden, baserade på bästa tillgängliga information vid rapportperiodens slut. Nyckelantaganden var försäljningstillväxt, EBITDA-marginalens utveckling, diskonteringsränta (Weighted Average Cost of Capital, WACC) och slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde. Beräkningarna baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt ledningens bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan extern tillgänglig information. Ledningen anser att verkligt värde baserat på interna affärsplaner ger en mer korrekt bild av värdet för TeliaSonera, samt en mer långsiktig värdering jämfört med marknadsvärden som i vissa fall är lägre än de verkliga värden som härleds från TeliaSoneras interna långsiktiga affärsplaner.
Förväntade kassaflöden diskonteras med en lämplig ränta (WACC), som återspeglar TeliaSoneras kapitalkostnad för den relevanta affärsenheten. WACC härleds från riskfri ränta i lokal valuta, affärsrisken representeras av uppskattad beta, lokala marknadsriskpremien och TeliaSoneras lånekostnad upp till riskfri ränta.
Prognosperioden var 5 år. För kassagenererande enheter där investeringen har karaktär av nyetablering och/eller säljoptioner har tilldelats ägare till innehav utan bestämmande inflytande användes dock en prognosperiod om 10 år.
Använda prognosperioder samt de diskonteringsräntor (WACC) efter skatt och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden varierade med rapportsegment och geografiskt område på följande sätt.
| År/Procent | Sverige | Finland | Norge | Danmark | Litauen | Lettland | Estland | Spanien |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde Mobilitetstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 10 |
| WACC (%) | 6,0 | 5,6 | 6,4 | 5,6 | 8,0 | 7,9 | 7,1 | 8,4 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 1,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| Affärsområde Bredbandstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | – | 5 | 5 | 5 | 5 | – |
| WACC (%) | 5,8 | 5,4 | – | 6,3 | 7,7 | 7,6 | 6,7 | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | 0,5 | – | 0,5 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | – |
| Övrig verksamhet | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | 5 | – | – | – | – | – | – |
| WACC (%) | 5,8 | 5,4 | – | – | – | – | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | 1,0 | – | – | – | – | – | – |
| Grossist | ||||||||
| År/Procent | verksamhet | Kazakstan Azerbajdzjan Uzbekistan Tadzjikistan | Georgien | Moldavien | Nepal | |||
| Affärsområde Bredbandstjänster | ||||||||
| Prognosperiod (år) | 5 | – | – | – | – | – | – | – |
| WACC (%) | 6,8 | – | – | – | – | – | – | – |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | 1,0 | – | – | – | – | – | – | – |
| Affärsområde Eurasien | ||||||||
| Prognosperiod (år) | – | 5 | 10 | 10 | 5 | 5 | 5 | 10 |
| WACC (%) | – | 13,9 | 12,7 | 19,1 | 19,5 | 12,9 | 17,4 | 19,4 |
| Tillväxt i fritt kassaflöde (%) | – | 5,0 | 3,5 | 8,0 | 4,0 | 3,0 | 4,0 | 7,0 |
I samtliga fall är det ledningens uppfattning att tillväxten av fritt kassaflöde inte överstiger de genomsnittliga tillväxttakterna för marknader på vilka TeliaSonera är verksamt.
Efter en prövning av nedskrivningsbehov i fjärde kvartalet 2013 gjordes nedskrivningar av goodwill med 756 MSEK inom Mobilitetstjänster Danmark och 269 MSEK inom Mobilitetstjänster Litauen. I kassagenererande enheten Bredbandstjänster Danmark skrevs goodwill ned med 143 MSEK. Nedskrivningen inom Mobilitetstjänster Danmark, som verkar i en marknad med hård konkurrens, är främst relaterad till stigande räntor som påverkar WACC (föregående års WACC 5,1 procent)och antaganden om högre långsiktig CAPEX i procent av nettoomsättningen. Nedskrivningen i Litauen grundar sig på den fortsatt negativa tillväxten inom den litauiska marknaden för mobilitetstjänster, kännetecknad av hård konkurrens och prispress samt antaganden om högre långsiktig CAPEX i procent av nettoomsättningen (föregående års WACC 8,9 procent). Nedskrivningen inom Bredbandstjänster Danmark är främst relaterad till den totala utvecklingen inom affärsenheten.
För de kassagenererande enheterna Mobilitetstjänster Norge, med ett redovisat värde för prövning av nedskrivningsbehov om 19 790 MSEK (varav goodwill 16 739 MSEK) och Bredbandstjänster Finland, med ett redovisat värde för prövning av nedskrivningsbehov om 12 460 MSEK (varav goodwill 7 834 MSEK), är återvinningsvärdet i närheten av det redovisade värdet. Vid prövningen av nedskrivningsbehov antogs, i tillägg till de WACC-värden efter skatt och de slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt och EBITDAmarginaler under de kommande 5 åren variera på följande sätt.
| Procent | Försäljningstillväxt | |||
|---|---|---|---|---|
| Från | Till | Från | Till | |
| Mobilitetstjänster Norge | -6,5 | 0,0 | 28,6 | 30,6 |
| Mobilitetstjänster Danmark | -10,7 | +2,0 | 14,9 | 18,9 |
| Mobilitetstjänster Litauen | -7,4 | +2,0 | 25,9 | 26,8 |
| Bredbandstjänster Finland | -5,6 | +2,1 | 22,3 | 28,8 |
| Bredbandstjänster Danmark | -7,2 | +1,6 | 8,7 | 15,0 |
Inom Mobilitetstjänster Norge skulle en förändring med -0,4 GSEK leda till att återvinningsvärdet blir lika med bokfört värde. Inom Bredbandstjänster Finland skulle en förändring med -1,4 GSEK leda till att återvinningsvärdet blir lika med bokfört värde. I nedanstående tabell framgår i vilken utsträckning varje enskilt nyckelantagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet skall motsvara bokfört värde. Mobilitetstjänster Danmark, Litauen och Bredbandstjänster Danmark är inte inkluderat i tabellen då det bokförda värdet efter nedskrivningar motsvarar återvinningsvärdet.
| Procentenheter | Mobilitets tjänster Norge |
Bredbands tjänster Finland |
|---|---|---|
| Försäljningstillväxten under 5 årsperioden | -2,2 | -10,0 |
| EBITDA-marginalen under 5-årsperioden | ||
| och därefter | -0,4 | -1,7 |
| Slutvärdet för försäljningstillväxten | -0,1 | -0,6 |
| WACC efter skatt | +0,1 | +0,5 |
Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg | |||||||||
| MSEK | Fastigheter | Mobila nät | Fasta nät | och installationer | Summa | |||||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | 8 661 | 8 557 | 76 358 | 71 652 | 127 198 | 125 800 | 9 310 | 10 394 | 221 527 | 216 403 |
| Ackumulerade avskrivningar | -4 325 | -4 086 | -47 754 | -44 543 | -87 685 | -86 643 | -6 246 | -7 420 | -146 010 | -142 692 |
| Ackumulerade nedskrivningar | -411 | -394 | -457 | -406 | -10 262 | -10 266 | -385 | -317 | -11 515 | -11 384 |
| Förskott | 60 | 40 | 701 | 285 | – | − | 29 | 5 | 790 | 330 |
| Redovisat värde | 3 985 | 4 117 | 28 848 | 26 988 | 29 251 | 28 891 | 2 708 | 2 662 | 64 792 | 62 657 |
| varav pågående nyanläggningar | – | − | 4 495 | 4 840 | 1 889 | 1 729 | – | − | 6 384 | 6 569 |
| Ingående redovisat värde | 4 117 | 3 894 | 26 988 | 26 110 | 28 891 | 28 653 | 2 662 | 2 634 | 62 657 | 61 291 |
| Byte av redovisningsprincip | – | − | – | − | – | − | – | − | – | − |
| Investeringar | 125 | 179 | 7 179 | 7 821 | 4 100 | 4 346 | 858 | 823 | 12 262 | 13 168 |
| varav aktiverade räntor | 0 | 2 | 24 | 9 | 22 | 21 | – | 4 | 46 | 36 |
| Försäljningar/utrangeringar | -5 | -11 | -199 | -1 445 | -51 | -34 | -38 | -16 | -293 | -1 506 |
| Nedmontering/återställning | – | − | 92 | 406 | 62 | 211 | – | − | 154 | 617 |
| Förvärvad verksamhet | – | 1 | 237 | 1 209 | – | − | 22 | 250 | 259 | 1 460 |
| Avyttrad verksamhet | -91 | − | -13 | − | – | − | -202 | − | -306 | − |
| Erhållna bidrag | -1 | − | -16 | -1 | -25 | -4 | – | − | -42 | -5 |
| Omklassificeringar | 55 | 485 | 162 | 50 | -423 | -300 | 419 | -14 | 213 | 221 |
| Årets avskrivningar | -247 | -290 | -5 241 | -5 304 | -3 548 | -3 668 | -927 | -962 | -9 963 | -10 224 |
| Årets nedskrivningar | – | -4 | -69 | -34 | -47 | 9 | -108 | -6 | -224 | -35 |
| Förskott | 20 | 40 | 416 | -309 | – | -9 | 23 | 5 | 459 | -273 |
| Kursdifferenser | 12 | -177 | -688 | -1 515 | 292 | -313 | -1 | -52 | -385 | -2 057 |
| Utgående redovisat värde | 3 985 | 4 117 | 28 848 | 26 988 | 29 251 | 28 891 | 2 708 | 2 662 | 64 792 | 62 657 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2013. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2 "Osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden". I totalresultatrapporten ingår avskrivningar och nedskrivningar i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSoneras fastighetsbestånd omfattar omkring 3 900 fastigheter, huvudsakligen i Sverige och Finland. Flertalet är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, datorinstallationer, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet.
Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Avskrivningsbara fastighetstillgångar | ||
| (byggnader m m) | 3 551 | 3 539 |
| Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) | 434 | 578 |
| Summa fastigheter | 3 985 | 4 117 |
En ökning av WACC med en procentenhet skulle medföra en minskning av återvinningsvärdet för de kassagenererade enheterna med följande:
| GSEK | Förändring |
|---|---|
| Mobilitetstjänster Norge | -3,8 |
| Mobilitetstjänster Danmark | -1,4 |
| Mobilitetstjänster Litauen | -0,4 |
| Bredbandstjänster Finland | -2,4 |
| Bredbandstjänster Danmark | -0,1 |
Följande belopp redovisas koncernens balansrapporter:
| 31 dec | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 |
| Andelar i intressebolag | 29 311 | 29 326 |
| Andelar i joint ventures | 39 | 15 |
| Redovisat i balansrapporten | 29 350 | 29 341 |
Följande belopp redovisas i koncernens totalresultatrapporter:
| Januari-december | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | ||
| Resultat från intressebolag | 6 000 | 5 494 | ||
| Netto kapitalvinster/förluster vid avyttringar av andelar i intressebolag |
35 | 8 384 | ||
| Resultat från joint ventures | -14 | -9 | ||
| Redovisat i årets resultat | 6 021 | 13 869 | ||
| Övrigt totalresultat för intressebolag | -153 | -261 | ||
| Redovisat i totalresultat | 5 868 | 13 608 |
TeliaSonera har två intressebolag som bedöms vara materiella. OAO MegaFon har sin verksamhet i Ryssland. Ägar- och röstandel uppgår till 25 procent och konsoliderad andel till 27 procent (25 procent/28 procent). MegaFon's innehav av egna aktier inräknas i TeliaSoneras konsoliderade andel. Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S, med såväl ägar- och röstandel som konsoliderad andel uppgående till 38 procent (38 procent), har sin verksamhet i Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Båda bolagen är mobiloperatörer. MegaFon och Turkcell, som i TeliaSoneras finansiella rapporter redovisas enligt kapitalandelsmetoden, är börsnoterade bolag och intas därför med ett kvartals fördröjning med justering för effekter av väsentliga transaktioner eller händelser som inträffar mellan TeliaSoneras bokslutsdatum och datum för respektive bolags finansiella rapporter. Börsvärden på TeliaSoneras innehav vid årsskiftet var:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| OAO MegaFon, Ryssland | 35 374 | 24 230 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., Turkiet | 28 980 | 35 451 |
I följande tabell summeras finansiell information för MegaFon och Turkcell så som den redovisas i bolagens egna finansiella rapporter justerad med verkligt värde-justeringar vid förvärven och avvikelser i redovisningsprinciper. Tabellen är också en avstämning av den summerade finansiella informationen mot koncernens bokförda värden på bolagen. Information om övriga, icke materiella, intressebolag och joint ventures redovisas inte separat. TeliaSonera har två samarbetsarrangemang som klassificeras som samägda bolag. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen".
| Balansrapporter | 31 december | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MegaFon Turkcell |
Summa | |||||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ägarandel i procent | 25 | 25 | 38 | 38 | ||
| Konsoliderad andel | 27 | 28 | 38 | 38 | ||
| Anläggningstillgångar | 55 132 | 54 784 | 30 527 | 35 960 | 85 659 | 90 744 |
| Omsättningstillgångar | 16 694 | 10 439 | 33 491 | 31 296 | 50 185 | 41 735 |
| Långfristiga avsättningar och skulder | 31 476 | 31 401 | 4 386 | 4 236 | 35 862 | 35 637 |
| Kortfristiga avsättningar och skulder | 14 985 | 15 556 | 13 492 | 15 952 | 28 477 | 31 508 |
| Nettotillgångar (100 procent) | 25 365 | 18 266 | 46 140 | 47 068 | 71 505 | 65 334 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | -78 | -133 | -551 | -503 | -629 | -636 |
| Nettotillgångar efter avdrag för innehav utan bestämmande inflytande | 25 287 | 18 133 | 45 589 | 46 565 | 70 876 | 64 698 |
| Justering för skillnader i redovisningsprinciper | -599 | -301 | 1 030 | 1 543 | 431 | 1 242 |
| Justering för transaktioner eller händelser efter intressebolagets | ||||||
| rapporteringstidpunkt | − | 4 447 | − | − | − | 4 447 |
| Nettotillgångar efter justering | 24 688 | 22 279 | 46 619 | 48 108 | 71 307 | 70 387 |
| Koncernens andel | 6 725 | 6 151 | 17 734 | 18 300 | 24 459 | 24 451 |
| Justering för Turkcells andel av Finturs egna kapital | − | − | -1 128 | -1 127 | -1 128 | -1 127 |
| Verkligtvärde justeringar | 660 | 468 | 4 035 | 4 617 | 4 695 | 5 085 |
| Redovisat värde av andelarna i Turkcell och MegaFon | 7 385 | 6 619 | 20 641 | 21 790 | 28 026 | 28 409 |
| Redovisat värde av övriga intressebolag som var för sig inte uppgår | ||||||
| väsentliga belopp (koncernens andel) | 1 285 | 917 | ||||
| Redovisat värde av joint ventures (koncernens andel) | 39 | 15 | ||||
| Totalt redovisat värde av andelar i intressebolag och joint ventures | 29 350 | 29 341 |
| Totalresultatrapporter | Januari-december | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| MegaFon | Turkcell | Summa | ||||
| Intäkter | 60 526 | 56 341 | 40 366 | 38 347 | 100 892 | 94 687 |
| Resultat från kvarvarande verksamhet | 11 059 | 7 515 | 8 123 | 7 403 | 19 182 | 14 918 |
| Övrigt totalresultat | 21 | -83 | -420 | -914 | -399 | -997 |
| Totalresultat (100 procent) | 11 080 | 7 432 | 7 703 | 6 489 | 18 783 | 13 920 |
| Totalresultat (koncernens andel) | 3 028 | 3 044 | 2 930 | 2 468 | 5 958 | 5 512 |
| Justering för Turkcells del av Finturs totalresultat | − | − | -370 | -350 | -370 | -350 |
| Avskrivningar av verkligt värde-justeringar | 70 | 71 | 61 | -146 | 131 | -75 |
| Totalresultat efter justeringar (koncernens andel) | 3 098 | 3 115 | 2 621 | 1 972 | 5 719 | 5 087 |
| Resultat från avyttringar av andelar i intressebolag | 35 | 8 404 | − | − | 35 | 8 404 |
| Övriga intressebolag som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||||||
| Intäkter (100 procent) | 2 105 | 2 197 | ||||
| Resultat från kvarvarande verksamhet (koncernens andel) | 128 | 75 | ||||
| Övrigt totalresultat (koncernens andel) | 0 | 71 | ||||
| Totalresultat från intressebolag (koncernens andel) | 128 | 146 | ||||
| Resultat från avyttringar av andelar i övriga intressebolag | − | -20 | ||||
| Joint ventures som var för sig inte uppgår till väsentliga belopp | ||||||
| Intäkter (100 procent) | − | − | ||||
| Resultat från kvarvarande verksamhet (koncernens andel) | -14 | -9 | ||||
| Övrigt totalresultat (koncernens andel) | − | − | ||||
| Totalresultat från joint ventures (koncernens andel) | -14 | -9 | ||||
| Koncernens andel av totalresultat från intressebolag | ||||||
| och joint ventures | 5 868 | 13 608 | ||||
| Utdelningar erhållna från MegaFon and Turkcell | 2 043 | 12 366 | − | − | 2 043 | 12 366 |
| Utdelningar erhållna från övriga intressebolag | 127 | 146 | ||||
| Utdelningar erhållna från joint ventures | − | − | ||||
| Totalt utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures | 2 170 | 12 512 |
Utgående redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Goodwill och andra koncernmässiga övervärden | 4 746 | 5 328 |
| Andel i eget kapital | 24 604 | 24 013 |
| Redovisat värde | 29 350 | 29 341 |
| Ingående redovisat värde | 29 341 | 46 323 |
| Byte av redovisningsprincip | – | -10 |
| Aktieägartillskott | 33 | 18 |
| Andel i årets resultat | 5 929 | 5 560 |
| Andel i övrigt totalresultat för året | -153 | -261 |
| Av- och nedskrivningar på goodwill och andra | ||
| koncernmässiga övervärden | 57 | -76 |
| Erhållna utdelningar | -2 170 | -12 512 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | 321 | 10 |
| Försäljningar och avyttrad verksamhet | − | -7 784 |
| Eget kapital-transaktioner | 240 | -2 889 |
| Omklassificeringar | 146 | 597 |
| Kursdifferenser | -4 394 | 365 |
| Utgående redovisat värde | 29 350 | 29 341 |
Fördelning av redovisat värde per rapportsegment återfinns i not K5 "Segmentinformation" och per bolag här nedan.
| Kapitalandel i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Overseas Telecom AB, 556528-9138, Stockholm | 65 | 1 180 575 | 227 | 228 | 198 | 198 |
| 4T Sverige AB, 556857-8495, Stockholm | 25 | 25 | 14 | 11 | 37 | 20 |
| SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, | ||||||
| 556595-2925, Stockholm | 20 | 400 | 4 | 4 | 1 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| MPAYMENT AS; 999504655, Oslo | 33 | 1 | 11 | 4 | 11 | 4 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 247 | 223 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| AS Sertifitseerimiskeskus, 10747013, Tallinn | 50 | 32 | 13 | 9 | 4 | 4 |
| 4T af 1. oktober 2012 ApS, 32348882, Köpenhamn | 25 | 14 | 6 | 14 | 6 | |
| SIA Lattelecom, 00030527, Riga | 49 | 71 581 000 | 694 | 663 | 979 | 979 |
| Turkcell Holding A.S., 430991-378573, Istanbul | 47 | 214 871 670 | 394 | 403 | 1 682 | 1 682 |
| Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S., 304844-252426, Istanbul | 14 | 308 531 984 | 20 247 | 21 387 | 1 765 | 1 765 |
| OAO MegaFon, 7812014560, Moskva | 25 | 155 020 400 | 7 385 | 6 619 | 6 785 | 6 785 |
| OCH A/S, 18936909, Köpenhamn | 33 | 1 333 | 8 | 4 | 4 | 4 |
| Voicecom OÜ, 10348566, Tallinn | 26 | 2 | 2 | 1 | 1 | |
| TOO Rodnik Ink, 78071-1910-TOO, Almaty | 25 | 315 | – | 167 | – | |
| Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors | 25 | 3 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| SCF Huolto Oy, 1892276-7, Loimaa | 20 | 20 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 21 | 2 | 0 | 0 | ||
| Summa koncernen | 29 350 | 29 341 |
Röstandelen i Overseas Telecom AB är 42 procent. Turkcell Holding A.S. äger 51 procent av aktierna i Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S.
För ytterligare information avseende intressebolag, se not K28 "Transaktioner med närstående" not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförbindelser och rättstvister" och not K33 "Rörelseförvärv"
Summa redovisat värde och verkligt värde för övriga anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | 190 | 190 | 189 | 189 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 70 | 70 | 69 | 69 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | 2 | 2 | 4 | 4 |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 2 102 | 2 102 | 1 927 | 1 927 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 176 | 1 176 | 1 782 | 1 782 |
| varav som innehas för handel | 690 | 690 | 145 | 145 |
| varav betecknade som kassaflödessäkring | 236 | 236 | – | – |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 2 364 | 2 364 | 2 190 | 2 190 |
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar som hålls till förfall | 30 | 30 | 60 | 60 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 7 108 | 7 108 | 9 228 | 9 228 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 9 502 | 9 502 | 11 478 | 11 478 |
| Finansiella leasingavtal | 670 | 670 | 608 | 608 |
| Delsumma (se Kreditrisk – Not K26)/Summa verkligt värde | 10 172 | 10 172 | 12 086 | 12 086 |
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 45 | 49 | ||
| Förutbetalda kostnader | 941 | 852 | ||
| Summa övriga anläggningstillgångar | 11 158 | 12 987 | ||
| varav räntebärande | 9 479 | 10 880 | ||
| varav icke räntebärande | 1 679 | 2 107 |
För Lånefordringar och kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut (verkligt värde-hierarki nivå 2). För Statsobligationer och statsskuldsväxlar samt Lånefordringar och kundfordringar per den 31 december 2013 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Senare år | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Statsobligationer och statsskuldsväxlar | 10 | 8 | 12 | – | – | 30 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 4 869 | 2 101 | 30 | 38 | 70 | 7 108 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och av avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K27 "Leasingavtal".
Summa redovisat värde för andelar i utomstående bolag fördelade sig per bolag på följande sätt.
| Redovisat/verkligt värde i koncernen |
Redovisat värde i resp. moderbolag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ägarandel | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Bolag, organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | MSEK | |||
| Moderbolagets innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Accumulate AB, 556583-7118, Stockholm | 13 | 54 365 | 13 | 11 | 13 | 11 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 4 | 0 | 4 | ||
| Non-Swedish companies | ||||||
| NorthID Oy, 2155137-0, Helsingfors | 13 | 18 387 | 0 | 3 | 0 | 3 |
| ONSET VI, L.P., 4604207, Dover, DE | 2 | – | 18 | 15 | 18 | 15 |
| Vision Extension L.P., LP180, Saint Helier, Jersey | 2 | – | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa moderbolaget | 31 | 34 | ||||
| Dotterbolagens innehav | ||||||
| Svenska bolag | ||||||
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | – | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Bolag utanför Sverige | ||||||
| Eesti Lairiba Arenduse Sihtasutus, 90010094, Tallinn | 13 | – | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Telecom Development Company Afghanistan B.V., 34183985, | ||||||
| Amsterdam | 12 | 1 225 | 189 | 189 | 189 | 189 |
| Magma Venture Capital I Annex Fund, L.P., Cayman Islands | 7 | – | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Oy Merinova Ab, 0778620-2, Vasa | 6 | 800 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Vierumäki Golf Village Oy, 1927979-3, Helsingfors | 5 | 0 | 13 | 12 | 13 | 12 |
| Diamondhead Ventures, L.P., 3145188, Menlo Park, CA | 4 | – | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Helsinki Halli Oy, 1016235-3, Helsingfors | 1 | 42 | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Intellect Capital Ventures, L.L.C., 3173982, Los Angeles, CA | 0 | – | 36 | 34 | 36 | 34 |
| Digital Media & Communications II L.P., 3037042, Boston, MA | 0 | – | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Asunto Oy Helsingin Oskar, 0881553-8, Helsingfors | 0 | 280 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Andelar i andra fastighets- och bostadsbolag, Finland | – | – | 22 | 22 | 22 | 22 |
| Andelar i andra lokala telefonbolag, m m, Finland | – | – | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa koncernen | 304 | 306 |
Moderbolagets innehav i Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag i Sverige och utanför Sverige påverkades under 2013 av avyttringen av Lindholmen science park och likvidationen av Slottsbacken Fund Two KB.
Efter avdrag för inkurans, uppgående till 35 MSEK för 2013 och 47 MSEK för 2012, fördelade sig redovisat värde på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Produkter till försäljning | 1 446 | 1 485 |
| Övriga lager och nedlagda kostnader för | ||
| entreprenader | 136 | 138 |
| Summa | 1 582 | 1 623 |
I övriga lager ingår inköpt materiel som huvudsakligen är avsedda att användas för uppförande av egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Lager redovisade till nettoförsäljningsvärde uppgick till 194 MSEK för 2013 respektive 247 MSEK för 2012.
Summa redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och | ||
| valutaoptioner som innehas för handel Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde |
524 | 412 |
| hierarkin – Not K25) | 524 | 412 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 11 856 | 13 509 |
| Lånefordringar och andra kundfordringar till | ||
| upplupet anskaffningsvärde | 4 552 | 4 634 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25 och | ||
| Kreditrisk – Not K26) | 16 932 | 18 555 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 920 | 2 488 |
| Förutbetalda kostnader | 1 370 | 1 146 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga | ||
| fordringar | 19 222 | 22 189 |
För kundfordringar respektive lånefordringar och andra kundfordringar, inklusive fordringar hos intressebolag, motsvarar de redovisade värdena verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Lånefordringar och andra kundfordringar omfattar huvudsakligen upplupna samtals-, samtrafik- och roamingavgifter. TeliaSonera erbjuder en diversifierad portfölj av mass-
marknadstjänster och -produkter på ett antal starkt konkurrensutsatta marknader, vilket medför att koncernens beroende av enskilda kunder och marknader är begränsat. För kundfordringar respektive lånefordringar och andra kundfordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Norden | 11 742 | 12 742 |
| Baltikum | 1 356 | 1 484 |
| Eurasien | 434 | 795 |
| Övriga länder | 2 876 | 3 122 |
| Summa redovisat värde | 16 408 | 18 143 |
| Kundsegment | ||
| Konsumenter | 5 618 | 6 716 |
| Företagskunder | 7 149 | 7 265 |
| Andra operatörer | 2 605 | 3 392 |
| Återförsäljare | 1 036 | 770 |
| Summa redovisat värde | 16 408 | 18 143 |
Den geografiska koncentrationen till verksamheterna i Norden avspeglar en relativt sett högre andel fakturerade kundavtal. Kunderna faktureras till övervägande del i lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värdehierarkin respektive exponerade för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering".
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 13 405 | 14 794 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | -1 549 | -1 285 |
| Summa kundfordringar | 11 856 | 13 509 |
| Ej förfallna kundfordringar | 9 012 | 10 033 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 2 844 | 3 476 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 749 | 1 746 |
| varav 30–180 dagar | 759 | 989 |
| varav mer än 180 dagar | 336 | 741 |
| Summa kundfordringar | 11 856 | 13 509 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos lånefordringar och andra kundfordringar som följer.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 774 | 2 788 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | 1 778 | 1 846 |
| varav mindre än 30 dagar | 1 740 | 1 825 |
| varav 30–180 dagar | 7 | 2 |
| varav mer än 180 dagar | 31 | 19 |
| Summa lånefordringar och andra kundfordringar |
4 552 | 4 634 |
Ingen reserv var avsatt för fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Fordringar förfallna mer än 180 dagar avsåg i huvudsak andra operatörer. Se även avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering" för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Nedskrivna kundfordringar (kundförluster) uppgick till 689 MSEK under 2013 och 628 MSEK under 2012. Återvunna kundfordringar för dessa år var 95 MSEK respektive 119 MSEK.
Reserven för osäkra fordringar förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1 285 | 1 229 |
| Periodens avsättningar för osäkra fordringar | 238 | 134 |
| Avyttrad verksamhet | -8 | -29 |
| Återförda avsättningar | -2 | -5 |
| Kursdifferenser | 36 | -44 |
| Utgående redovisat värde | 1 549 | 1 285 |
Summa räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt | ||
| värde | 281 | 20 |
| varav betecknade som säkringar av verkligt | ||
| värde | 121 | 8 |
| varav som innehas för handel | 160 | 12 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde | ||
| hierarkin – Not K25) | 281 | 20 |
| Kortfristiga placeringar med löptid över | ||
| 3 månader | 351 | 163 |
| varav obligationer och bankcertifikat som hålls | ||
| till förfall | 337 | 150 |
| varav bankdepositioner till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 14 | 13 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 5 424 | 3 136 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 6 056 | 3 319 |
| Finansiella leasingavtal | 257 | 328 |
| Summa (se Kreditrisk – Not K26) | 6 313 | 3 647 |
Redovisade värden för poster värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella leasingavtal anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". För information om leasing, se not K27 "Leasingavtal".
Likvida medel fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader | 22 268 | 25 762 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde |
22 268 | 25 762 |
| Kassa och bank | 9 453 | 4 043 |
| Summa (se Kategorier – Not K25 och Kreditrisk – Not K26) |
31 721 | 29 805 |
Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering". Information om spärrade bankmedel återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Enligt bolagsordningen för TeliaSonera AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.
| Registrerat aktiekapital (SEK) |
Registrerat antal aktier |
Kvotvärde (SEK/aktie) |
|---|---|---|
| 14 960 742 621 | 4 675 232 069 | 3,20 |
| -591 279 539 | -184 774 856 | 3,20 |
| 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| 14 369 463 082 | 4 490 457 213 | 3,20 |
| -513 191 783 | -160 372 432 | 3,20 |
| 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
| 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
| 13 856 271 299 | 4 330 084 781 | 3,20 |
I maj 2013 förvärvade TeliaSonera AB 90 000 aktier till en genomsnittlig köpeskilling av 42,7536 SEK. Aktierna fördelades till deltagarna i "Long Term Incentive Program 2010/2013."
Per den 31 december 2013 ägs inga TeliaSonera-aktier av bolaget eller av dess dotterbolag.
Finansiell information i sammandrag för dotterbolag med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka andra ägare har en andel. Övrigt totalresultat (OCI) innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK. Kcell och Azercell ägs delvis av mellanliggande holdingbolag och delvis av intressebolaget Turkcell. Baserat på en utställd säljoption till andra ägare i Azercell har i redovisningen ägande utan bestämmande inflytande reducerats till 30,5 procent. På liknade sätt baserat på utställda säljoptioner på 6 procent av aktiekapitalet i OOO Coscom (Ucell) i Uzbekistan och 23,4 procent av aktiekapitalet i Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien har de två bolagen redovisningsmässigt hanterats som helägda dotterbolag till TeliaSonera (se avsnitt "Säljoptioner och villkorad tilläggsköpeskilling" i not K22 "Övriga avsättningar").
Koncernen äger 49 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har TeliaSonera enligt avtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av intressebolaget Lattelecom SIA vilket minskar ägande utan bestämmande inflytande till 39,7 procent.
Utdelningar betalda till andra ägare redovisas i not K30 "Kassaflödesinformation." Se också not K34 "Risker och osäkerheter" avsnitt "Aktieägarfrågor i ej helägda dotterbolag".
| Latvijas Mobilais | Azercell | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2013 MSEK, förutom procent |
TEO LT AB, Litauen |
Telefons SIA, Lettland |
AO Kcell, Kazakstan |
Telekom BM, Azerbajdzjan |
Övriga dotterbolag |
Total |
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | 2 140 | 1 541 | 5 455 | 4 199 | ||
| Omsättningstillgångar | 837 | 457 | 1 272 | 616 | ||
| Skulder | ||||||
| Långfristiga skulder | -75 | -85 | -282 | -163 | ||
| Kortfristiga skulder | -240 | -752 | -2 352 | -376 | ||
| Nettotillgångar | 2 662 | 1 161 | 4 092 | 4 276 | ||
| NCI procent | 11,8 | 39,7 | 38,1 | 30,5 | ||
| Redovisat värde hänförligt till innehav | ||||||
| utan bestämmande inflytande | 315 | 461 | 1 559 | 1 305 | 970 | 4 610 |
| Nettoomsättning | 1 805 | 1 333 | 8 041 | 3 772 | ||
| Årets resultat | 374 | 201 | 2 717 | 982 | ||
| Årets resultat hänförligt till innehav | ||||||
| utan bestämmande inflytande | 44 | 80 | 1 035 | 300 | 338 | 1 797 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 391 | 316 | 4 200 | 1 511 | ||
| Fritt kassaflöde | 20 | 114 | 3 454 | 927 |
| Latvijas Mobilais | Azercell | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2012 MSEK, förutom procent |
TEO LT AB, Litauen |
Telefons SIA, Lettland |
AO Kcell, Kazakstan |
Telekom BM, Azerbajdzjan |
Övriga dotterbolag |
Total |
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | 1 996 | 1 372 | 5 570 | 3 922 | ||
| Omsättningstillgångar | 871 | 537 | 860 | 783 | ||
| Skulder | ||||||
| Långfristiga skulder | -61 | -48 | -263 | -125 | ||
| Kortfristiga skulder | -225 | -604 | -3 333 | -1 205 | ||
| Nettotillgångar | 2 581 | 1 256 | 2 833 | 3 375 | ||
| NCI procent | 11,8 | 39,7 | 38,1 | 30,5 | ||
| Redovisat värde hänförligt till innehav | ||||||
| utan bestämmande inflytande | 306 | 499 | 1 079 | 1 030 | 1 042 | 3 956 |
| Nettoomsättning | 1 915 | 1 475 | 8 256 | 3 889 | ||
| Årets resultat | 396 | 328 | 2 805 | 1 101 | ||
| Årets resultat hänförligt till innehav | ||||||
| utan bestämmande inflytande* | 78 | 130 | 492 | 336 | 246 | 1 282 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 789 | 393 | 3 995 | 2 650 | ||
| Fritt kassaflöde | 434 | 168 | 2 760 | 1 812 |
*) Under 2012 reducerades innehav utan bestämmande inflytande i TEO och Kcell med 19,86 procent respektive 24 procent genom förvärv.
| Jan 1, 2013 |
Jan 1, 2012 |
|
|---|---|---|
| Effekt av förändringar i redovisning av förmåns bestämda pensionsplaner netto efter skatt |
– | -2 878 |
| Effekt av förändringar i skattesats av redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner |
– | -129 |
| Effekt av förändringar i redovisning av förmåns bestämda pensionsplaner i intressebolag |
– | -9 |
| Justering av öppningsbalansen relaterat till Turkcell (inflationsredovisning i Vitryssland) |
– | 110 |
| Total effekt på öppningsbalansen | – | -2 906 |
| Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets | ||
| ägare (MSEK) | 14 970 | 19 886 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||
| (1000-tal), före och efter utspädning | 4 330 085 | 4 330 085 |
| Resultat per utestående aktie (SEK), före och | ||
| efter utspädning | 3,46 | 4,59 |
| Kontant ordinarie utdelning (för 2013 enligt | ||
| styrelsens förslag) | ||
| – per aktie (SEK) | 3,00 | 2,85 |
| – totalt (MSEK) | 12 990 | 12 341 |
TeliaSoneras marknadsfinansiering (exklusive skuldderivat) omfattar följande program.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntetyp | Genom | ||||||||||
| Ram | Ram Utnyttjat | Rörlig | Fast | snittlig löptid |
Ram Utnyttjat | ||||||
| Program | Egenskaper | valuta | (miljoner) | (år) | (miljoner) | ||||||
| TeliaSonera AB | Euro Medium Term Note (EMTN) |
Obekräftat, Internatio nell, Långfristig |
EUR | 11 000 | 9 145 | 1 029 | 8 116 | 8,0 | 11 000 | 9 744 | |
| TeliaSonera AB | Euro Commercial Paper (ECP) |
Obekräftat, Internatio nell, Kortfristig |
EUR | 1 000 | – | – | – | – | 1 000 | – | |
| TeliaSonera AB | Flexible Term Note (FTN) |
Obekräftat, Svensk, Kort- och långfristig |
SEK | 12 000 | – | – | – | – | 12 000 | – |
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde |
Verkligt värde | Redovisat värde1) |
Verkligt värde |
| Långfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 19 289 | 20 225 | 17 600 | 18 016 |
| Ränteswappar till verkligt värde | 254 | 254 | 340 | 340 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 220 | 220 | 340 | 340 |
| varav som innehas för handel | 34 | 34 | – | – |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 630 | 1 630 | 1 956 | 1 956 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 594 | 594 | 225 | 225 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 245 | 245 | 193 | 193 |
| varav som innehas för handel | 791 | 791 | 1 538 | 1 538 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 21 173 | 22 109 | 19 896 | 20 312 |
| Marknadsfinansiering | 57 026 | 60 698 | 59 915 | 67 234 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 40 967 | 44 432 | 46 246 | 50 606 |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 16 059 | 16 266 | 13 669 | 16 628 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 834 | 1 834 | 2 311 | 2 311 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 80 033 | 84 641 | 82 122 | 89 857 |
| Finansiella leasingavtal | 56 | 56 | 62 | 62 |
| Summa långfristiga lån | 80 089 | 84 697 | 82 184 | 89 919 |
| Kortfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 2 735 | 2 818 | 401 | 413 |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | 31 | 31 | 29 | 29 |
| Ränteswappar som innehas för handel | – | – | 42 | 42 |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 17 | 17 | 343 | 343 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not K25) | 2 783 | 2 866 | 815 | 827 |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till | ||||
| upplupet anskaffningsvärde | 811 | 811 | 423 | 423 |
| Marknadsfinansiering | 5 954 | 5 995 | 5 204 | 5 280 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 2 308 | 2 329 | – | – |
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 3 646 | 3 666 | 5 204 | 5 280 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 1 083 | 1 083 | 2 958 | 2 909 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 10 631 | 10 755 | 9 400 | 9 439 |
| Finansiella leasingavtal | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Summa kortfristiga lån | 10 634 | 10 758 | 9 403 | 9 442 |
1) Bokförda värden för 2012 har omfördelats mellan "varav säkring av nettoinvesteringar" och "varav till upplupet anskaffningsvärde".
Verkligt värde avseende lånen relaterar till Nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. För en beskrivning av värdering se Not K3 "Betydelsefulla redovisningsprinciper" avsnitt "Uppskattning av verkligt värde".
Normalt swappas den del av TeliaSonera AB:s upplåning som är denominerad i utländsk valuta till SEK. Undantagen utgörs typiskt av upplåning som avser finansiering av koncernens internationella etableringar eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. I långfristiga lån som ingår i säkringsförhållande avseende verkligt värde ingår per den 31 december 2013 också lån som säkrar nettoinvesteringar. Dessa lån har slutligt förfall 2017 (4 310 MSEK), 2020 (2 751 MSEK) och 2021 (2 267 MSEK).
Det nominella värdet på TeliaSonera AB:s portfölj av ränteswappar och valutaränteswappar vid rapportperiodens slut var:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Nominellt portföljvärde | 72 100 | 74 500 |
| varav avsett för övergripande styrning av | ||
| finansieringsportföljens struktur och därmed | ||
| inte ingående i säkringsförhållanden | 300 | 300 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" samt information om förfallotidpunkter respektive hantering av likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och finansieringsrisk i not K26 "Finansiell riskhantering".
TeliaSonera tillhandahåller förmånsbaserade pensionsplaner till flertalet anställda i Sverige, Finland and Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension.
Anställda i TeliaSonera AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensionsförmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premiebestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. TeliaSoneras andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2-plan är 0,2 procent och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 1,0 procent. Förväntade avgifter för ITP 2-planen år 2014 uppgår till 29 MSEK.
TeliaSoneras anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålderspension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL-pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning till pensionsstiftelsen och resterande del finansieras som direktpension, d v s avgifterna sätts till en nivå som förväntas motsvara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period.
TeliaSonera Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionplan, som stängdes för nyintjäning 2011, och är dessutom med i den fackligt avtalade AFP plan som är ett komplement till den statliga pensionen.
Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balansrapporten i kombination med pensionskreditförsäkring.
Medlemmarna i TeliaSoneras förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 20 procent aktiva medlemmar, 37 procent fribrevshavare och 43 procent pensionärer.
TeliaSoneras anställda i många andra länder omfattas vanligtivs av premiebestämda pensionsplaner. Premierna till de sistnämda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande.
Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 21 431 | 24 467 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | -22 269 | -21 002 |
| Överskott/underskott avseende fonderade pensionsplaner |
-838 | 3 465 |
| Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser | 755 | 1 238 |
| Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser |
-83 | 4 703 |
| varav redovisade som avsättningar | 1 468 | 4 703 |
| varav redovisade som tillgångar | -1 551 | – |
De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 553 | 495 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -104 | -52 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 128 | 151 |
| Pensionspremier för förmåns- och premiebe stämda planer samt direktpensioner |
623 | 638 |
| Löne- och avkastningsskatt, övriga pensions kostnader |
109 | 117 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner (inkl. premiekostnader och löneskatt) redovisade som |
||
| omstruktureringskostnader | -181 | -198 |
| Totala pensionskostnader i rörelseresultatet | 1 128 | 1 151 |
| varav förmånsbestämda pensionsplaner | 449 | 443 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 36 | 73 |
| Nettoränta på den förmånsbestämda nettoskul | ||
| den (nettotillgången) | 147 | 112 |
| Totala pensionskostnader i finansiella poster | 147 | 112 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella anta | ||
| ganden | -3 002 | 2 221 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | -996 | 116 |
| Vinst/förlust från förändring i demografis | ||
| ka antaganden | 31 | – |
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) |
-435 | -702 |
| Totala pensionskostnader redovisat i OCI, | ||
| förmånsbestämda pensionsplaner | -4 402 | 1 635 |
Pensionskostnaderna för 2013 och 2012 minskades till följd av reduktion av pensionsförpliktelser, för vidare information se not K22 "Övriga avsättningar".
Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 25 705 | 22 942 |
| Ingående balans justering till följd av ny redovis | ||
| ningsprincip | – | 229 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser | 25 705 | 23 171 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | 553 | 495 |
| Räntekostnader | 876 | 902 |
| Betalda förmåner | -1 159 | -1 180 |
| Betalda förmåner, förtidspension | -13 | -14 |
| Kostnader för förtida avgångspensioner | 128 | 151 |
| Reduktion av pensionsförpliktelser | -104 | -52 |
| Omklassificiering | 59 | – |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||
| Vinst/förlust från förändring i finansiella anta | ||
| ganden | -3 002 | 2 221 |
| Erfarenhetsbaserad vinst/förlust | -996 | 116 |
| Vinst/förlust från förändring i demografiska | ||
| antaganden | 31 | – |
| Kursdifferenser | 108 | -105 |
| Utgående balans, nuvärde av pensions | ||
| förpliktelser | 22 186 | 25 705 |
Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer.
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans, verkligt värde förvaltningstill | ||
| gångar | 21 002 | 19 774 |
| Ränteintäkter | 729 | 790 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivaren | 64 | 72 |
| Utbetalda medel | -69 | -251 |
| Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar (exkl. | ||
| ränteintäkt) | 435 | 702 |
| Kursdifferenser | 108 | -85 |
| Utgående balans, verkligt värde förvaltnings | ||
| tillgångar | 22 269 | 21 002 |
Den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på följande väsentliga antaganden, angivna som sammanvägda medelvärden för de olika pensionsplanerna. Dessa antaganden är de väsentliga baserat på risken för förändringar i pensionsförpliktelsen i
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.
TeliaSonera. Diskonteringsräntan avspeglar den räntenivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av pensionsförpliktelsen.
I linje med tidigare år fastställs diskonteringsräntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Ledningen justerar referensräntan härledd från avkastningen på säkerställda bostadsobligationer för att avspegla skillnaden mellan den inflationstakt som används för att bestämma årlig pensionsuppräkning och den implicita inflationstakt som finansmarknaden indikerar vid rapportperiodens slut. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företagsobligationer med lång duration. Norge fastställer diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige.
Faktorn årlig pensionsuppräkning och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. Ledningen har valt att använda de måltal för årlig inflation som satts upp av nationella centralbanker och Europeiska centralbanken. Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.
| Procent, förutom livslängd | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,18 | 3,50 |
| Årlig pensionsuppräkning | 2,00 | 2,00 |
| Livslängd | ||
| medellivslängd 65-årig man (år) | 20 | 20 |
| medellivslängd 65-årig kvinna (år) | 23 | 23 |
Känsligheten i pensionsförpliktelsen av förändring i genomsnittliga väsentliga antaganden presenteras nedan.
| Förändring i antaganden (%-enhet) |
Påverkan på pensionsför pliktelsen (MSEK) |
|---|---|
| +0,50 | -1 827 |
| -0,50 | +1 980 |
| +0,50 | +2 061 |
| -0,50 | -1 841 |
| +1 år | +904 |
Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.
Pensionsstiftelsernas tillgångar utgör förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till marknadsvärde. Pensionsstiftelsernas
| MSEK | 31 december 2013 | 31 december 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | Noterat | Onoterat | Summa | Procent | |
| Eget kapital-instrument | 7 181 | 109 | 7 290 | 33 | 7 503 | 98 | 7 601 | 36 | |
| Skuldinstrument | 11 058 | 345 | 11 403 | 51 | 9 948 | 240 | 10 188 | 49 | |
| Fastigheter | – | 282 | 282 | 1 | – | 266 | 266 | 1 | |
| Likvida medel | 266 | 16 | 282 | 1 | 267 | 22 | 289 | 1 | |
| Alternativa investeringar | 81 | 2 795 | 2 876 | 13 | 76 | 2 440 | 2 516 | 12 | |
| Övrigt | – | 136 | 136 | 1 | – | 142 | 142 | 1 | |
| Summa | 18 586 | 3 683 | 22 269 | 100 | 17 794 | 3 208 | 21 002 | 100 | |
| varav aktier i TeliaSonera AB | 19 | 19 | 0,1 | 15 | 15 | 0,1 |
tillgångar utgör huvudsaklig finansieringskälla för TeliaSoneras pensionsförpliktelser och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar på sådant sätt att likviditeten för pensionsstiftelsen är säkrad. Investeringstiden är långsiktig och ämnar att täcka ökning av pensionsförpliktelser. Den viktade genomsnittliga durationen för pensionsförpliktelsen är ungefär 17 år. Investeringsplaner beslutas av styrelsen till pensionsstiftelserna. Investeringarna skall även följa lagar och regler som krävs för pensionsstiftelser i respektive land. Den svenska pensionsstiftelsen har ett fonderingskrav som TeliaSonera följer.
Per den 31 december 2013, var den av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, som svarar för cirka 85 procent av de totala förvaltningstillgångarna, beslutade strategiska tillgångsfördelningen 60 procent räntebärande tillgångar, 32 procent aktier och 8 procent alternativa investeringar. Alternativa investeringar inkluderar hedgefonder och "private equity". Faktisk tillgångsallokering tillåts avvika från den strategiska allokeringen med +15/-15 procentenheter för räntebärande tillgångar och med +10/-10 procentenheter för aktier.
Den del av pensionsförpliktelserna som inte täcks av förvaltningstillgångar redovisas i balansrapporterna.
För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redovisa avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig TeliasSonera att tillskjuta 86 MSEK under 2014.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| 31 december 2013 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Säljoptioner och villkorad köpeskilling |
Avsättningar för omstruk turering |
Avsättningar för åter ställning |
Garanti avsättningar |
Övriga av sättningar |
Summa |
| Ingående redovisat värde | 7 541 | 686 | 2 529 | 208 | 429 | 11 393 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
532 | – | – | – | – | 532 |
| Årets avsättningar, netto | – | 1 252 | 151 | 19 | 55 | 1 477 |
| Avyttrad verksamhet | -519 | – | – | – | – | -519 |
| Ianspråktagna avsättningar | – | -948 | -93 | -5 | -64 | -1 110 |
| Återförda avsättningar | – | -17 | 10 | – | -5 | -12 |
| Justeringar relaterade till goodwill | 239 | – | – | – | – | 239 |
| Omklassificeringar | -11 | -238 | 55 | -177 | 64 | -307 |
| Tids- och ränteeffekter | 55 | – | 44 | – | – | 99 |
| Kursdifferenser | -21 | 3 | 7 | 3 | 3 | -5 |
| Utgående redovisat värde | 7 284 | 738 | 2 703 | 48 | 482 | 11 255 |
| varav långfristig del | 7 284 | 157 | 2 635 | 48 | 126 | 10 250 |
| varav kortfristig del | – | 581 | 68 | – | 356 | 1 005 |
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K26) |
– | – | – | – | 25 | 25 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier. För finansiella skulder per den 31 december 2013 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur. Med förväntat förfall avses den med utgångspunkt i avtalsvillkoren tidigaste tidpunkt vid vilken motparten kan komma att påkalla en uppgörelse.
| Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | Redovi | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade förfall, MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Total | sat värde |
| Finansiella skulder | – | – | – | 25 | – | – | – | – | – | 25 | 25 |
Den långfristiga delen av avsättningar för säljoptioner och villkorad köpeskilling avser Xfera Móviles S.A. (Xfera), Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret A.S. (Azertel) och TeliaSonera Uzbek Telecom Holding B.V. (Uzbek Holding).
För Xfera, som förvärvades 2006, ingår i utgående redovisat värde totalt 903 MSEK (1 381 MSEK för 2012) avseende dels en villkorad tilläggsköpeskilling till de säljande aktieägarna baserad på en upp till 20-årig resultatutvecklingsmodell, dels en säljoption som ger befintliga ägare av innehav utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sina aktier till TeliaSonera efter 5 år, varav minst 2 år i följd med positivt nettoresultat. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna.
Skattningen av värdet på resultatutvecklingsmodellen är baserad på Xferas 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 8,4 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 2,0 procent. Belopp och tidpunkter kan komma att variera till följd av förändringar i Xferas verksamhet och lönsamhet i jämförelse med affärsplanen. Skattningen av värdet på optionsskulden är baserad på antaganden om valet av tidpunkt för säljoptionens utnyttjande och om verkligt värde på Xfera vid den tidpunkten och avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Xferas uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Azertel, moderbolag till mobiloperatören Azercell Telekom B.M. (Azercell) i Azerbajdzjan, ingår i utgående redovisat värde 5 891 MSEK (5 146 MSEK) avseende en säljoption ut-
ställd 2008 i samband med privatiseringen av Azercell, numera helägt av Azertel. Om ett dödläge avseende bolagsstämmobeslut av avgörande betydelse skulle uppstå gäller det beslut som biträds av TeliaSonera. Under sådana omständigheter ger optionen den störste ägaren av innehav utan bestämmande inflytande rätt att sälja sin 42-procentiga andel i Azertel till Fintur Holdings B.V. TeliaSonera konsoliderar 74,3 procent av Fintur. Lösenpriset utgörs av verkligt värde vid lösentidpunkten och ska fastställas genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden. Skattningen av verkligt värde på Azertel är baserad på Azercells 10-åriga affärsplan med en diskonteringsränta (WACC) efter skatt om 12,7 procent och ett slutvärde för tillväxten i fritt kassaflöde om 3,5 procent. Avsättningen kan komma att variera beroende på förändringar i Azertels uppskattade verkliga värde och på tidpunkten för optionens utnyttjande.
För Uzbek Holding, moderbolag till mobiloperatören OOO Coscom i Uzbekistan, ingår i utgående redovisat värde 487 MSEK (482 MSEK) avseende en säljoption ursprungligen utställd 2007 i samband med förvärv av en 3G-licens, frekvenser och nummerblock i Uzbekistan i utbyte mot kontant ersättning och ett 26-procentigt innehav i Uzbek Holding. Optionen gav befintlig ägare till innehavet utan bestämmande inflytande rätt att överlåta sin 26-procentiga andel i Uzbek Holding till TeliaSonera. Under 2010 förvärvade TeliaSonera 20 procent av aktierna i Uzbek Holding och ägde därmed totalt 94 procent. Till följd av denna transaktion ändrades optionsvillkoren. Optionen omfattar 6 procent av aktierna och kan utnyttjas efter den 15 februari 2013. Lösenpriset utgörs av det högre av antingen ett fastställt belopp uppgående till 75 MUSD eller verkligt värde vid lösentidpunkten fastställt genom oberoende värdering. Avsättningen motsvarar nuvärdet av det belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulden.
I 2012 års utgående balans för avsättning för villkorad köpeskilling fanns en post som avsåg Nepal Satellite Telekom Pvt. Ltd med 521 MSEK. Nepal Satellite såldes under 2013 och avsättningen är därför noll per 31 december 2013.
Säljoptioner och finansiella fordringar kvittas när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och det finns en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att reglera säljoptionen och den finansiella fordran samtidigt (Ncell och Rodnik).
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Effektiviseringsåtgärder har initierats framför allt i Norden och Baltikum, vilka kommer att omfatta mer än 2 100 medarbetare sedan programmet startade under det fjärde kvartalet 2012. Programmet kommer att sänka kostnadsbasen med 2 GSEK netto de kommande två åren. Den totala kostnaden för effektiviseringsåtgärderna var under 2013 1,2 GSEK. Utöver detta finns avsättningar för tidigare omstruktureringsprogram i Finland som startades under 2009.
Avsättningar för återställning avser främst hantering av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt nedmontering och återställning av mobila och fasta stationssajter. Återstående avsättningar per den 31 december 2013 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2014–2062, beroende på faktorer som förekommande förlängningsvillkor i hyresavtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner.
Garantiavsättningar innefattar huvudsakligen uppskattade framtida utgifter för uppfyllande av garantiåtaganden avseende sålda produkter och tjänster. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2014-2015.
Övriga avsättningar omfattar avsättningar för skadestånd och rättstvister, för löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och för förlustkontrakt samt försäkringstekniska avsättningar liksom uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om sakförhållanden och utställda garantier samt för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2014–2024.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera i huvudsak beroende på förändringar i skatte- och annan lagstiftning, i faktiskt utfall av förhandlingar med motparter och i faktiskt kundbeteende liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Övriga långfristiga icke räntebärande skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Skuld för dansk licensavgift till upplupet anskaff ningsvärde |
145 | 171 |
| Skuld för finsk licensavgift till upplupet anskaff ningsvärde |
162 | – |
| Övriga skulder till upplupet anskaffningsvärde | 12 | 3 |
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde (se Kategorier – Not K25) |
319 | 174 |
| Förskottsbetalda operationella leasingavtal | 372 | 397 |
| Övriga skulder | 665 | 619 |
| Summa övriga långfristiga skulder | 1 356 | 1 190 |
För Skulder till upplupet anskaffningsvärde approximerar redovisat värde verkligt värde då effekten av diskontering till marknadsmässiga räntesatser vid rapportperiodens slut var oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K26 "Finansiell riskhantering".
För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2013 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall, MSEK |
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Senare år |
Sum ma |
Redo visat värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upp lupet anskaff |
|||||||
| ningsvärde | 120 | 118 | 116 | 42 | 9 | 405 | 319 |
Beträffande leasingavtal, se not K27 "Leasingavtal". Övriga skulder innefattar huvudsakligen kundförskott avseende bredbandsutbyggnad. Häri ingår också uppskjutna "dag 1-vinster" vilka förändrades på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 20121) |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 104 | 127 |
| Redovisat i årets resultat | -18 | -18 |
| Kursdifferenser | 4 | -5 |
| Utgående redovisat värde | 90 | 104 |
| varav kortfristig del | 18 | 18 |
1) 2012 omräknats för jämförbarhet.
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och | ||
| valutaoptioner som innehas för handel | 171 | 135 |
| varav säkring av nettoinvesteringar | − | 15 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde | ||
| hierarkin – Not K25) | 171 | 135 |
| Leverantörsskulder till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 11 691 | 10 433 |
| Kortfristiga skulder till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 2 496 | 2 406 |
| Delsumma (se Kategorier – Not K25) | 14 358 | 12 974 |
| Övriga kortfristiga skulder | 6 459 | 6 899 |
| Förutbetalda intäkter | 3 857 | 4 660 |
| Summa leverantörsskulder och övriga | ||
| kortfristiga skulder | 24 674 | 24 533 |
För leverantörsskulder och kortfristiga skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om hantering av likviditetsrisk återfinns i not K25 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive K26 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2013 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2014 |
Apr–jun 2014 |
Jul–sep 2014 |
Okt–dec | 2014 Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet anskaffningsvärde |
12 929 | 1 034 | 28 | 196 | 14 187 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not K26 "Finansiell riskhantering".
Kortfristiga skulder består huvudsakligen av upplupna skulder till leverantörer samt upplupna samtrafik- och roamingkostnader, medan övriga kortfristiga skulder huvudsakligen utgörs av mervärdesskatt, förskott från kunder samt upplupna personalkostnader och sociala kostnader. Förutbetalda intäkter avser i huvudsak abonnemangs- och andra telekomavgifter. Häri ingår även den kortfristiga delen av uppskjutna "dag 1-vinster" (se not K23 "Övriga långfristiga skulder").
Exklusive de finansiella instrument som behandlas i not K14 "Andelar i intressebolag och joint ventures", not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor" respektive not K27 "Leasingavtal" fördelade sig redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder på följande sätt per kategori.
| MSEK | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K15, K18 | 1 533 | 1 790 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via årets resultat | 1 444 | 639 | |
| varav derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K15, K17, K18 | 1 374 | 570 |
| varav investeringar som innehas för handel | K15 | 70 | 69 |
| Investeringar som hålls till förfall | K15, K18 | 367 | 210 |
| Lånefordringar och kundfordringar | K15, K17, K18 | 60 675 | 60 326 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | K15 | 192 | 193 |
| Summa finansiella tillgångar per kategori | 64 211 | 63 158 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K20, K24 | 1 090 | 802 |
| Derivat ej betecknade som säkringsinstrument | K20, K24 | 1 013 | 2 044 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | K20 | 22 025 | 18 001 |
| Upplåning som säkrar nettoinvesteringar | K20 | 40 967 | 46 246 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | K20, K22, K23, K24 | 37 939 | 38 110 |
| Finansiella garantier | K22 | 25 | – |
| Summa finansiella skulder per kategori | 103 059 | 105 203 |
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2013 | 31 december 2012 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovi | varav | Redovi | varav | ||||||
| MSEK | Not | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | sat värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | K15 | 190 | – | – | 190 | 189 | – | – | 189 |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för | |||||||||
| handel | K15 | 70 | – | – | 70 | 69 | – | – | 69 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | K15, K18 | 162 | 160 | – | 2 | 4 | – | – | 4 |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | K15, K18 | 1 533 | – | 1 533 | – | 1 790 | – | 1 790 | – |
| Derivat som innehas för handel | K15, K17, K18 | 1 374 | – | 1 374 | – | 570 | – | 569 | – |
| Summa finansiella tillgångar till | |||||||||
| verkligt värde per nivå | 3 329 | 160 | 2 907 | 262 | 2 622 | – | 2 359 | 262 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende | |||||||||
| verkligt värde | K20 | 22 025 | – | 22 025 | – | 18 001 | – | 18 001 | – |
| Derivat som betecknade som säkringsinstrument | K20 | 1 090 | – | 1 090 | – | 802 | – | 802 | – |
| Derivat som innehas för handel | K20, K24 | 1 013 | – | 1 013 | – | 2 044 | – | 2 044 | – |
| Summa finansiella skulder till | |||||||||
| verkligt värde per nivå | 24 128 | – | 24 128 | – | 20 847 | – | 20 847 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2013 och 2012.
Finansiella tillgångar på Nivå 3 förändrades på följande sätt.
| 31 december 2013 | 31 december 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utom stående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Kon vertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | Andelar i utom stående bolag som kan säljas |
Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Kon vertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 189 | 69 | 4 | 262 | 200 | 52 | 4 | 256 |
| Förändringar i verkligt värde | – | -1 | -2 | -3 | – | 2 | − | 2 |
| varav redovisade i årets resultat | – | -1 | -2 | -3 | – | 2 | – | 2 |
| Förvärv/kapitaltillskott | 2 | – | – | 2 | – | 16 | − | 16 |
| Kursdifferenser | -1 | 2 | – | 1 | -11 | -1 | − | -12 |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 190 | 70 | 2 | 262 | 189 | 69 | 4 | 262 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Övriga finansiella poster, se specifikation i not K9 "Finansieringskostnader och övriga finansiella poster".
Principer för finansiering och finansiell riskhantering TeliaSoneras finansiering och finansiella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i TeliaSonera AB. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury inom TeliaSonera AB. Enheten fungerar som Telia-Soneras internbank och ansvarar för hantering av finansiering och finansiella risker.
Group Treasury ansvarar för koncerngemensam finansiell riskhantering inklusive nettning och poolning av kapitalbehov och betalflöden. Group Treasury strävar även efter att optimera kostnaderna för riskhanteringen, vilket i vissa fall kan medföra att till exempel en koncernintern transaktion inte replikeras med en identisk koncernextern transaktion eller att derivattransaktioner initieras i avsikt att justera till exempel den samlade räntebindningen på skuldportföljen, till exempel genom så kallade overlay-swaps, om så bedöms lämpligt. Detta innebär att situationer kan uppstå då vissa koncernexterna derivattransaktioner inte fullt ut uppfyller kraven på säkringsredovisning och därigenom att eventuella förändringar i marknadsvärdet kommer att påverka finansnettot.
Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har CFO ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket var maximerat till motvärdet av nominellt +/-500 MSEK, uttryckt som det långa/korta motvärdet i SEK som får exponeras för valutafluktuationer.
SEK är TeliaSonera AB:s funktionella valuta. Den upplåning som TeliaSonera AB har är därför normalt antingen denominerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar.
TeliaSoneras kapitalstruktur- och utdelningspolicy beslutas av styrelsen. TeliaSoneras kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) för att säkra bolagets strategiskt viktiga finansiella flexibilitet för investeringar i framtida tillväxt, både organisk och genom förvärv.
Ordinarie utdelning ska vara minst 50 procent av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrelsen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt samt förutsättningarna på kapitalmarknaden. TeliaSonera AB är inte föremål för några externa påtvingade kapitalkrav.
TeliaSoneras exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapital-instrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet (specificerat i respektive not) av följande finansiella instrument.
| MSEK | Not | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Övriga anläggningstillgångar | K15 | 10 172 | 12 086 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga | |||
| fordringar | K17 | 16 932 | 18 555 |
| Räntebärande fordringar | K18 | 6 313 | 3 647 |
| Likvida medel | K18 | 31 721 | 29 805 |
| Summa | 65 138 | 64 093 |
Vid ingående av finansiella transaktioner, som ränte- och valutaswappar samt andra derivattransaktioner, accepterar TeliaSonera AB endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. För att viss motpart ska godkännas kräver Telia-Sonera AB godkänd kreditvärdering samt avtal enligt International Swaps and Derivatives Association, Inc. (ISDA). Tillåten exponeringsvolym per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är beroende av vilket kreditbetyg motparten ifråga har. Den sammanlagda motpartsexponeringen i derivatinstrument vid rapportperiodens slut fördelades på motpartens kreditvärdering hos Standard & Poor's på följande sätt. I linje med rekommendationer utfärdade av Basel Committee on Banking Supervision beräknas exponeringen som nettofordran per motpart med ett tilläggsbelopp avsett att ge en marginal för en eventuell framtida exponering.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Motpartens kreditvärdering AA- | 472 | 245 |
| Motpartens kreditvärdering A+ | 776 | 571 |
| Motpartens kreditvärdering A | 1 219 | 943 |
| Motpartens kreditvärdering A- | 867 | 242 |
| Motpartens kreditvärdering BBB+ | – | 7 |
| Summa motpartsexponering i derivatinstrument | 3 334 | 2 008 |
Vad gäller TeliaSoneras kundfordringar är motpartsrisken spridd geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Soliditetsupplysning erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster och baseras på koncernintern information om
betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kreditoch affärsinformation från externa källor. Kundförlusterna i relation till koncernens nettoomsättning uppgick till cirka 0,7 procent under 2013 och 0,6 procent under 2012.
Överskottslikviditet i TeliaSonera kan placeras i bankdepositioner, bank eller företagscertifikat med en rating av A1 (Standard & Poor's) eller P1 (Moody´s) i svenska, finska, norska eller danska statsobligationer och statsskuldsväxlar samt kommunobligationer och investeringsfonder och säkerställda tillgångar med en rating om AAA. Det finns inga begränsningar för investeringar i statspapper. För investeringar hos banker ska ratingen vara lägst A-1 (Standard & Poor´s) eller P-1 (Moody´s) och löptiden är begränsad till 12 månader och för övriga investeringar är löptiden begränsad till 3 år. För löptider överstigande 1 månad är exponeringen per bank därutöver begränsad till 2 500 MSEK och för övriga investeringar är den maximala exponeringen 200 MSEK för bank- och företagscertifikat, 500 MSEK för kommunobligationer samt 1 000 MSEK för investeringsfonder och säkerställda tillgångar.
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. TeliaSonera har internkontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. En centraliserad daglig process för cash pooling gör det möjligt för TeliaSonera att hantera över- eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncern- och dotterbolagsnivå. Den kort- och medelfristiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt bedömda kassaflöden från verksamheten.
TeliaSoneras policy är att ha en stark likviditetsposition vad avser tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Överskottslikviditet | ||
| Kortfristiga placeringar (se även not K18) | 22 618 | 25 925 |
| Kassa och bank (se även not K18) | 9 453 | 4 043 |
| Summa överskottslikviditet | 32 071 | 29 968 |
| Bekräftade bankkreditlöften | ||
| Revolving credit-faciliteter (rambelopp) | 8 943 | 10 017 |
| Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaci | ||
| liteter (rambelopp) | 1 929 | 1 718 |
| Utnyttjade kreditlöften | -617 | -388 |
| Summa outnyttjade bekräftade bankkredit | ||
| löften | 10 255 | 11 347 |
| Likviditetsposition | 42 326 | 41 315 |
TeliaSoneras överskottslikviditet placeras normalt i bank eller i kortfristiga räntebärande instrument med god kreditvärdighet. Per den 31 december 2013 hade TeliaSonera kortfristiga placeringar i räntebärande värdepapper med löptider överstigande 3 månader om 180 MSEK (2012 75 MSEK). Den genomsnittliga avkastningen på bankdepositioner och kortfristiga placeringar vid rapportperiodens slut var 1,02 procent för 2013 och 0,4 procent för 2012.
TeliaSoneras bekräftade bankkreditlöften och checkräkningskrediter, vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv, fördelade sig på följande sätt.
| I miljoner av respektive valuta | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernenhet | Typ | Egenskaper | Slutförfall | Valuta | Ram belopp |
Ram belopp |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, syndikerad | December 2017 | EUR | 1 000 | 1 000 |
| TeliaSonera AB | Revolving credit-facilitet | Bekräftad, bilateral | Juni 2013 | SEK | – | 1 400 |
| TeliaSonera AB och dotterbolag |
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter |
Bekräftade, bilaterala | – | SEK (flera) | 1 929 | 1 718 |
För koncernens räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat per den 31 december 2013 motsvarade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden följande förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut.
Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. Värden som angivits med förfall inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Summa |
| Utnyttjade checkräkningskrediter och | ||||||||||
| kortfristiga kreditfaciliteter | 308 | 308 | − | − | − | − | − | − | − | 616 |
| Marknadsfinansiering | 9 517 | 338 | 302 | 1 490 | 11 283 | 6 834 | 10 184 | 3 553 | 67 551 | 111 052 |
| Övrig upplåning | 1 098 | 0 | 0 | 867 | 296 | 1 019 | 341 | 294 | 600 | 4 515 |
| Finansiella leasingavtal | 1 | 1 | 1 | 1 | 11 | 9 | 9 | 9 | 17 | 59 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | 356 | 1 560 | 1 621 | 556 | 11 932 | 5 430 | 3 209 | 1 730 | 17 380 | 43 774 |
| Fordringar | -543 | -1 678 | -1 553 | -592 | -11 896 | -5 507 | -3 299 | -1 579 | -18 147 | -44 794 |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | 71 123 | – | 8 | 142 | 16 | – | – | – | – | 71 289 |
| Fordringar | -71 048 | – | -8 | -144 | -16 | − | – | – | – | -71 216 |
| Summa, netto | 10 812 | 529 | 371 | 2 320 | 11 626 | 7 785 | 10 444 | 4 007 | 67 401 | 115 295 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande avsättningar och skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not K22 "Övriga avsättningar", K23 "Övriga långfristiga skulder" och K24 "Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" respektive K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat, finansiella ställning och/eller kassaflöden. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering.
Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa (export/import) och finansiella (räntor/amorteringar) in- och utflöden i valutor. TeliaSoneras allmänna policy är att säkra merparten av känd operativ transaktionsexponering upp till 12 månader framåt i tiden. Denna säkring initieras huvudsakligen via valutaterminskontrakt och avser fakturerade kassaflöden. Säkring av finansiella flöden som lån och placeringar görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Finansiella flöden längre än ett år säkras normalt med valutaränteswappar, medan kortare löptider säkras med valutaswappar eller valutaterminskontrakt. Från tid till annan kan även valutaoptioner användas.
TeliaSoneras portfölj av valutaränteswappavtal per den 31 december 2013 motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2014 |
Apr–jun 2014 |
Jul–sep 2014 |
Okt– dec 2014 |
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Köp EUR | – | 1 326 | – | – | 9 131 | 2 482 | 2 378 | 465 | – | 15 782 |
| Köp GBP | − | − | − | − | − | − | − | − | 5 183 | 5 183 |
| Köp JPY | − | – | − | − | − | – | 298 | 657 | – | 955 |
| Köp NOK | – | − | − | − | − | – | − | – | 446 | 446 |
| Summa köp utländska valutor | – | 1 326 | − | − | 9 131 | 2 482 | 2 676 | 1 122 | 5 629 | 22 366 |
| Köp SEK | − | – | 1 181 | − | 1 195 | 2 928 | – | − | 4 973 | 10 277 |
| Summa köp | – | 1 326 | 1 181 | – | 10 326 | 5 410 | 2 676 | 1 122 | 10 602 | 32 643 |
| Sälj NOK | − | -1 074 | -1 098 | − | -3 331 | -4 605 | -903 | – | − | -11 011 |
| Sälj EUR | − | – | − | − | − | − | − | − | -5 567 | -5 567 |
| Sälj USD | − | − | − | − | − | -422 | – | − | − | -422 |
| Summa sälj utländska valutor | − | -1 074 | -1 098 | − | -3 331 | -5 027 | -903 | – | -5 567 | -17 000 |
| Sälj SEK | – | -193 | − | – | -7 423 | – | -1 812 | -1 372 | -5 433 | -16 233 |
| Summa sälj | – | -1 267 | -1 098 | – | -10 754 | -5 027 | -2 715 | -1 372 | -11 000 | -33 233 |
| Netto, valutaränteswappar | – | 59 | 83 | – | -428 | 383 | -39 | -250 | -398 | -590 |
TeliaSonera-koncernens portfölj av valutaswappavtal och valutaterminsavtal per den 31 december 2013, vilka säkrar lån och placeringar samt operativ transaktionsexponering, motsvarade följande valutor och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser likvidvärden.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt– dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Summa |
| Köp EUR | 45 677 | − | – | – | – | – | – | – | – | 45 677 |
| Köp DKK | 1 046 | − | − | − | − | − | − | − | − | 1 046 |
| Köp NOK | 745 | − | – | – | – | – | – | – | – | 745 |
| Köp USD | 115 | − | − | − | − | − | − | − | − | 115 |
| Köp GBP | 34 | − | – | – | – | – | – | – | – | 34 |
| Summa köp utländska valutor | 47 617 | – | – | – | – | – | – | – | – | 47 617 |
| Köp SEK | 23 431 | – | 8 | 144 | 16 | – | – | – | – | 23 599 |
| Summa köp | 71 048 | – | 8 | 144 | 16 | − | − | − | − | 71 216 |
| Sälj USD | -10 924 | – | – | -134 | – | – | – | – | – | -11 058 |
| Sälj DKK | -6 402 | – | -8 | -8 | -16 | – | – | – | – | -6 434 |
| Sälj NOK | -6 236 | – | – | – | − | – | – | – | – | -6 236 |
| Sälj EUR | -3 833 | − | − | − | − | − | − | − | − | -3 833 |
| Sälj LVL | -715 | − | − | − | − | − | − | − | − | -715 |
| Sälj CZK | -105 | − | – | – | – | – | – | – | – | -105 |
| Sälj övriga valutor | -74 | – | – | – | – | – | – | – | – | -74 |
| Summa sälj utländska valutor | -28 289 | – | -8 | -142 | -16 | – | – | – | – | -28 455 |
| Sälj SEK | -42 835 | – | – | – | – | – | – | – | – | -42 835 |
| Summa sälj | -71 124 | – | -8 | -142 | -16 | – | – | – | – | -71 290 |
| Netto valutaränteswappar | -76 | – | 0 | 2 | 0 | – | – | – | – | -74 |
Omräkningsexponering uppkommer i nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. TeliaSoneras grundprincip är att inte säkra sin omräkningsexponering. Koncernchefen har dock mandat att verkställa säkring upp till ett specifikt nominellt belopp. TeliaSoneras nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta på följande sätt.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp i MSEK |
Procent | Belopp i MSEK |
Procent | ||
| EUR | 96 482 | 62,1 | 108 652 | 63,8 | ||
| varav säkrad genom | ||||||
| upplåning | 40 939 | 26,4 | 41 084 | 24,1 | ||
| varav säkrad genom | ||||||
| derivat | 7 233 | 4,7 | 7 281 | 4,3 | ||
| RUB | 6 963 | 4,5 | 6 259 | 3,7 | ||
| TRY | 19 755 | 12,7 | 21 306 | 12,5 | ||
| DKK | 2 303 | 1,5 | 11 154 | 6,5 | ||
| NOK | 5 117 | 3,3 | 2 858 | 1,7 | ||
| varav säkrad genom | ||||||
| derivat | 413 | 0,3 | 430 | 0,3 | ||
| LTL | 5 345 | 3,4 | 5 481 | 3,2 | ||
| UZS | 3 010 | 1,9 | 3 109 | 1,8 | ||
| NPR | 4 862 | 3,1 | 5 320 | 3,1 | ||
| USD | -846 | -0,5 | -4 068 | -2,4 | ||
| AZN | 3 511 | 2,3 | 2 759 | 1,6 | ||
| KZT | 3 584 | 2,3 | 2 031 | 1,2 | ||
| LVL | 2 140 | 1,4 | 2 190 | 1,3 | ||
| GEL | 1 206 | 0,8 | 1 204 | 0,7 | ||
| TJS | 879 | 0,6 | 772 | 0,5 | ||
| MDL | 512 | 0,3 | – | – | ||
| GBP | 234 | 0,2 | 690 | 0,4 | ||
| Övriga valutor | 269 | 0,1 | 696 | 0,4 | ||
| Summa | 155 326 | 100,0 | 170 413 | 100,0 |
TeliaSoneras kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras netto via clearingcentraler. Det operativa behovet av att nettoköpa utländsk valuta föranleds därför främst av ett underskott i dessa avräkningar och en begränsad import av materiel.
Årets resultat skulle påverkas negativt med cirka 455 MSEK på årsbasis om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga övriga transaktionsvalutor, givet en operativ transaktionsexponering motsvarande den som gällde under 2013 och förutsatt att säkringsåtgärder ej vidtagits samt ej inkluderande eventuell påverkan vid valutaomräkning av
andra poster ingående i årets resultat. Under motsvarande förutsättningar skulle årets resultat påverkas positivt med cirka 360 MSEK på årsbasis om euron försvagades med 10 procent och 225 MSEK om den danska kronan försvagades lika mycket mot den svenska kronan.
Koncernens eget kapital skulle påverkas positivt med cirka 10,7 GSEK om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot samtliga de valutor i vilka TeliaSonera har omräkningsexponering, baserat på exponeringen per den 31 december 2013 inklusive säkringar men exklusive eventuella effekter i eget kapital till följd av TeliaSoneras operativa behov av att nettoköpa utländsk valuta eller vid valutaomräkning av andra poster ingående i årets resultat. TeliaSoneras omräkningsexponering förväntas öka genom pågående expansion av koncernens internationella verksamheter.
TeliaSoneras finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare, kassaflöde från löpande verksamhet och upplåning. Den räntebärande upplåningen exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk utgör risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt.
Genomsnittliga räntesatser, inklusive tillhörande säkringsinstrument, för TeliaSonera AB:s utestående lång- respektive kortfristiga upplåning var vid rapportperiodens slut:
| Procent | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Långfristig upplåning | 3,46 | 3,73 |
| Kortfristig upplåning | 4,45 | 2,80 |
Per den 31 december 2013 var cirka 46 procent av den totala upplåningen, inklusive tillhörande säkringsinstrument, föremål för räntejustering inom 12 månader.
TeliaSoneras finanspolicy anger riktlinjer för låneskuldens räntebindning respektive genomsnittliga löptid. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Koncernens policy är att låneskuldens räntebindning ("duration") normalt ska ligga mellan 3 och 7 år.
I de fall tillgänglig upplåningsform ränte- och/eller valutamässigt inte direkt motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen, används olika former av derivat, till exempel ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/eller valuta.
TeliaSonera-koncernens portfölj av ränteswapp- och valutaränteswappavtal per den 31 december 2013 motsvarade följande räntetyper och förväntade förfallostruktur. Angivna belopp avser redovisade värden.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Summa |
| Erhållen ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | 2 738 | 1 326 | 1 181 | – | 12 335 | 4 962 | 5 497 | 657 | 15 634 | 44 330 |
| Rörlig räntesats | 701 | – | – | – | 6 770 | 1 724 | 2 205 | 766 | 1 064 | 13 230 |
| Summa erhållet | 3 439 | 1 326 | 1 181 | – | 19 105 | 6 686 | 7 702 | 1 423 | 16 698 | 57 560 |
| Betald ränta | ||||||||||
| Fast räntesats | -732 | -193 | -1 098 | – | – | -1 369 | -1 473 | – | -11 610 | -16 475 |
| Rörlig räntesats | -2 617 | -1 074 | – | – | -18 899 | -5 027 | -5 847 | -1 703 | -5 465 | -40 632 |
| Summa betalt | -3 349 | -1 267 | -1 098 | – | -18 899 | -6 396 | -7 320 | -1 703 | -17 075 | -57 107 |
| Netto | 90 | 59 | 83 | – | 206 | 290 | 382 | -280 | -377 | 453 |
TeliaSonera har betecknat vissa ränteswappar som kassaflödessäkringar till skydd för förändringar i framtida kassaflöden avseende räntebetalningar på existerande skulder (även inkluderande vissa långfristiga lån som säkrar nettoinvesteringar, se not K20 "Långfristiga och kortfristiga lån"). Säkringsineffektivitet avseende utestående kassaflödessäkringar var försumbar och redovisades i årets resultat. Nettoförändringar av verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat balanseras i en säkringsreserv som en komponent i eget kapital (se not K11 "Övrigt totalresultat"). Under 2013 avslutades inga kassaflödessäkringar till följd av att de ursprungligen prognostiserade transaktionerna inte inträffade inom den ursprungligen angivna tidsperioden.
TeliaSonera AB hade den 31 december 2013 räntebärande lån om 86,9 GSEK med en räntebindning om cirka 6 år, inklusive derivat. Volymen lån som var exponerade för ränteförändringar under den närmaste tolvmånadersperioden uppgick per detta datum till cirka 39 GSEK, givet ett antagande om att befintliga låneförfall under denna period refinansieras, och efter beaktande av derivat. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring från denna låneportfölj beror på när i tiden låneförfall inträffar liksom räntejusteringsdatum för lån med rörlig ränta, och att lånevolymen kan variera över tiden, vilket påverkar bedömd nivå för marknadsvärdeförändring i låneportföljen. Vid antagandet att dessa lån omsattes per den 1 januari 2014 till en räntesats som var en procentenhet högre än den som gällde per den 31 december 2013 och att räntesatsen förblev oförändrad vid denna nya nivå under 12 månader, skulle dock räntekostnaderna efter skatt öka med omkring 305 MSEK. Låneportföljens verkliga värde skulle förändras med cirka 5 760 MSEK om marknadsräntenivån förändrades med en procentenhet, givet samma lånevolym och den räntebindningstid på dessa lån som gällde den 31 december 2013.
TeliaSoneras samlade upplåning har normalt en längre kapitalbindning än räntebindning (kapitalbeloppet är bundet under längre tid än räntesatsen). På detta sätt kan koncernen erhålla önskvärd ränterisk utan att påta sig en hög refinansieringsrisk. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindning på låneskulden bör överstiga 4 år. I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Per den 31 december 2013 var den genomsnittliga kapitalbindningen för TeliaSonera AB:s upplåning cirka 8,2 år.
TeliaSonera AB åtnjuter en god kreditrating hos kreditvärderingsinstituten Moody's och Standard & Poor's. I maj 2013 bekräftade Moody's Investors Service sin stable "outlook" för sin rating av TeliaSonera AB vilken är A3 för långfristig upplåning och Prime-2 för kortfristig upplåning. I januari 2014 bekräftade Standard & Poor's Ratings Services sin rating av TeliaSonera AB vilken är A- för långfristig upplåning och A-2 för kortfristig upplåning med "stable outlook". De bägge institutens rating motsvarar en stark kreditvärdighet och bedöms därför ge Telia-Sonera fortsatt god tillgång till finansmarknaderna.
TeliaSonera finansierar sig i huvudsak genom upplåning via sina obekräftade marknadsfinansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning- och kapitalmarknad. Telia-Sonera utnyttjar även viss bankfinansiering, vilken per den 31 december 2013 motsvarade cirka 1 procent av koncernens totala upplåning. Den finansieringsstrategi som kommunicerats är att öka durationen och diversifiera koncernens finansieringskällor. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till flera kapitalmarknader för att möjliggöra en så attraktiv prisbild som möjligt. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering.
Se not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Se not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärsenheter och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom TeliaSonera AB hanterar de koncerngemensamma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, TeliaSonera Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internationella återförsäkringsmarknaden.
CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattransaktioner får upprättas som en bilaga till respektive ramavtal, och redovisas som övriga kortfristiga fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna överens om att utväxla stöd, grundat på exponering, beräknat på veckobasis, som faller under avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som en säkerhet. TeliaSonera
har ingått ISDA ramavtal för OTC-derivat, dvs ränte- och valutaderivat, med alla huvudbanker. Dessa ISDA avtal tillåter parterna att göra sk close-out netting. Om TeliaSonera har ett åtagande avseende en säljoption och en fordran på samma motpart samt aktierna innehas som säkerhet för fordran, då redovisas fordran och skulden och kvittas i koncernens balansrapporter.
| 31 dec 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp, finansiella tillgångar |
Bruttobelopp, finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balans räkningen |
Finansiella skulder som inte kan nettas |
CSA | Netto |
| Ränte- och valutaränteswappar | K15, K18 | 2 383 | – | 2 383 | -597 | – | 1 786 |
| Valutaswappar och valutaterminer |
K15, K17 | 524 | – | 524 | -164 | – | 360 |
| Fordringar som kvittats mot säljoptioner |
K22 | 1 475 | -1 475 | 0 | 0 | – | 0 |
| Övriga fordringar | 22 | -9 | 13 | – | – | 13 | |
| Summa | 4 404 | -1 484 | 2 920 | -761 | – | 2 159 |
| 31 dec 2013 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp, finansiella skulder |
Bruttobelopp, finansiella tillgångar |
Netto av finansiella skulder i balans räkningen |
Finansiella tillgångar som inte kan nettas |
CSA | Netto | ||||
| Ränte- och valutaränteswappar | K20 | 1 931 | – | 1 931 | -597 | -494 | 840 | ||||
| Valutaswappar och valutaterminer |
K24 | 171 | – | 171 | -164 | – | 7 | ||||
| Övriga skulder | 25 | -8 | 17 | – | – | 17 | |||||
| Summa | 2 127 | -8 | 2 119 | -761 | -494 | 864 |
| 31 dec 2012 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp, finansiella tillgångar |
Bruttobelopp, finansiella skulder |
Netto av finansiella tillgångar i balans räkningen |
Finansiella skulder som inte kan nettas |
CSA | Netto | |||
| Ränte- och valutaränteswappar | K15, K18 | 1 948 | – | 1 948 | -658 | – | 1 290 | |||
| Valutaswappar och valutaterminer |
K15, K17 | 413 | – | 413 | -104 | – | 309 | |||
| Fordringar som kvittats mot säljoptioner |
K22 | 1 499 | -1 499 | 0 | 0 | – | 0 | |||
| Summa | 3 694 | - 1 499 | 2 361 | -762 | – | 1 599 |
| 31 dec 2012 | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Bruttobelopp, finansiella skulder |
Bruttobelopp, finansiella tillgångar |
Netto av finansiella tillgångar i balans räkningen |
Finansiella tillgångar som inte kan nettas |
CSA | Netto | ||||||
| Ränte- och valutaränteswappar | K20 | 2 710 | – | 2 710 | -658 | -227 | 1 825 | ||||||
| Valutaswappar och valutaterminer |
K24 | 135 | – | 135 | -104 | – | 31 | ||||||
| Summa | 2 845 | – | 2 845 | -762 | -227 | 1 856 |
Finansiell leasing
Koncernens finansiella leasing avser datorer och annan itutrustning, produktionsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. Vidareuthyrning förekommer ej.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
Av- och nedskrivningar uppgick till 43 MSEK respektive 10 MSEK för åren 2013 och 2012. Totalt erlagda lease-avgifter under dessa år var 10 MSEK respektive 12 MSEK.
Nuvärdet av framtida leaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 167 | 163 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -117 | -111 |
| Nettovärde av finansiella leasingavtal | 50 | 52 |
MSEK 31 dec 2013 31 dec 2012 Totala framtida minimileaseavgifter 74 83 Avgår räntebelastning -8 -13 Nuvärde av framtida minimileaseavgifter 66 70
Framtida minimileaseavgifter och dessas nuvärden enligt icke uppsägningsbara finansiella avtal gällande den 31 december 2013 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2014 |
Apr–jun 2014 |
Jul–sep 2014 |
Okt–dec 2014 |
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 1 | 1 | 1 | 1 | 14 | 12 | 12 | 12 | 20 | 74 |
| Nuvärde av framtida minimi | ||||||||||
| leaseavgifter | 1 | 1 | 1 | 1 | 11 | 9 | 9 | 9 | 17 | 59 |
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler för kontor och teknik, mark samt datorer och annan utrustning. Vissa avtal innefattar möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Vidareuthyrning avser främst kontorslokaler.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2013 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2014 |
Apr–jun 2014 |
Jul–sep 2014 |
Okt–dec 2014 |
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Framtida minimileaseavgifter | 637 | 403 | 389 | 562 | 1 240 | 1 100 | 941 | 581 | 1 673 | 7 526 |
| Vidareuthyrningar | 4 | 3 | 3 | 3 | 11 | 10 | 1 | – | – | 35 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 1 271 MSEK respektive 1 300 MSEK för åren 2013 och 2012. Intäkter för vidareuthyrda objekt uppgick till 13 MSEK och 16 MSEK för respektive år.
Vid utgången av 2013 omfattade lokalhyresavtalen cirka 729 000 kvadratmeter, inkluderande cirka 5 700 kvadratmeter kontorsyta för TeliaSoneras koncernkontor på Stureplan 8 i Stockholm. Förutom viss korttidsförhyrning varierar kontraktstiderna mellan 3 månader och 50 år, med en genomsnittlig löptid om cirka 7 år. Hyresavtalen är tecknade på sedvanliga marknadsmässiga villkor. Vissa hyreskontrakt kan förlängas över varierande tidsperioder.
Leasingportföljen inom TeliaSoneras kundfinansieringsverksamhet i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Estland omfattar finansiering inom ramen för TeliaSoneras produktoch tjänsteutbud. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 15 kvartal. För nytecknade avtal under 2013 var löptiden 15 kvartal. 64 procent av samtliga avtal löper med fast ränta
och 36 procent med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. I Finland tillhandahåller TeliaSonera därutöver enligt ett finansiellt leasingavtal elmätare med SIM-kort för automatiserad avläsning till ett energiföretag som en del av TeliaSoneras paketerade tjänst. Avtalet har en löptid om 15 år och löper med fast ränta.
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter för icke uppsägningsbara finansiella leasingavtal uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal | 1 064 | 1 072 |
| Ej garanterade restvärden som tillfaller lease | ||
| givaren | 8 | 0 |
| Bruttoinvestering i finansiella leasingavtal | 1 072 | 1 072 |
| Ej intjänade finansiella intäkter | -151 | -136 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida mini mileaseavgifter (nettoinvestering i finansiella |
||
| leasingavtal) | 921 | 936 |
Bruttoinvestering respektive nuvärde av fordran avseende framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara finansiella avtal per den 31 december 2013 uppgick till:
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2014 |
Apr–jun 2014 |
Jul–sep 2014 |
Okt–dec 2014 |
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoinvestering | 62 | 89 | 88 | 88 | 278 | 150 | 85 | 69 | 163 | 1 072 |
| Nuvärde av fordran avseende framtida | ||||||||||
| minimileaseavgifter | 23 | 79 | 74 | 74 | 269 | 141 | 77 | 52 | 132 | 921 |
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter uppgick den 31 december 2013 och 2012 till 8 MSEK respektive 0 MSEK. Kreditförluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning.
Leasingportföljen avser huvudsakligen den internationella carrierverksamheten och omfattar 20 avtal med andra internationella operatörer och 79 andra avtal. Avtalstiderna varierar mellan 10 och 25 år, med en genomsnittlig avtalslängd om 20 år. Därutöver är 379 operationella leasingavtal relaterade till TeliaSoneras produkt- och tjänsteutbud till slutkunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 3 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år.
De leasade tillgångarnas redovisade värde uppgick vid rapportperiodens slut till:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | 3 323 | 3 485 |
| Avgår ackumulerade av- och nedskrivningar | -2 044 | -2 210 |
| Bruttoredovisat värde | 1 279 | 1 275 |
| Tillkommer förutbetalda försäljningskostnader | – | – |
| Avgår förskottsbetalda leaseavgifter | -404 | -418 |
| Nettovärde av operationella leasingavtal | 875 | 857 |
Av- och nedskrivningar gjordes med 607 MSEK under 2013 och med 585 MSEK under 2012.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2013 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 56 | 81 | 89 | 89 | 249 | 126 | 37 | 8 | 7 | 742 |
Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten äger för närvarande 10,1 procent av utestående aktier i TeliaSonera AB. Resterande 52,6 procent av utestående aktier har ett spritt ägande.
TeliaSonera-koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds staterna, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag och affärsverk bedriver med TeliaSonera konkurrerande verksamhet. På motsvarande sätt köper TeliaSonera tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staterna, dessas myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av TeliaSoneras nettoomsättning eller resultat.
Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. TeliaSoneras avgift uppgick till 44 MSEK under 2013 respektive 45 MSEK under 2012. Därutöver betalar TeliaSonera, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post- och telestyrelsen för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio- och teleterminalutrustning. TeliaSonera betalade avgifter enligt dessa lagar med 51 MSEK under 2013 respektive 49 MSEK under 2012.
Den finska telemarknaden regleras främst av kommunikationsmarknadslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt förordningar, beslut och tekniska föreskrifter med stöd av dessa lagar. Under 2013 och 2012 betalade TeliaSonera 2,0 MEUR respektive 2,3 MEUR för användandet av radiofrekvenser och 0,8 MEUR respektive 0,8 MEUR för användning av nummer. Under 2013 och 2012 betalade TeliaSonera 0,2 MEUR respektive 0,2 MEUR för dataintegritetsövervakning och 1,2 MEUR respektive 1,0 MEUR som kommunikationsmarknadsavgift, d v s en allmän avgift för Kommunikationsverkets regleringsverksamhet.
TeliaSonera säljer och köper tjänster och produkter till respektive från intressebolag. Dessa transaktioner görs på marknadsmässiga villkor.
I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag på följande sätt.
| Januari–december eller 31 december |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | |||
| Försäljning av varor och tjänster | |||||
| OAO MegaFon | 197 | 73 | |||
| Övriga | 29 | 41 | |||
| Summa försäljning av varor och tjänster | 226 | 114 | |||
| Summa köp av varor och tjänster | 137 | 88 | |||
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
38 | 37 | |||
| Summa lånefordringar | 0 | 0 | |||
| Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
19 | 60 |
Per den 31 december 2013 ägde TeliaSoneras finska pensionsstiftelse 366 802 aktier i TeliaSonera AB, motsvarande 0,01 procent av röstetalet. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K21 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag och intressebolag. Ytterligare information återfinns i not K29 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
Se avsnittet "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i not K31 "Personal" för ytterligare information.
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier m m | 31 | 26 |
| Delsumma (se Likviditetsrisk – Not K26) | 31 | 26 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 284 | 318 |
| Summa ansvarsförbindelser | 315 | 344 |
Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2013 hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2014 |
Apr–jun 2014 |
Jul–sep 2014 |
Okt–dec 2014 |
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Senare år |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kredit- och fullgörandegarantier | – | – | – | – | – | – | – | 15 | 16 | 31 |
Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia-Sonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner ingår regler avseende "change of control", vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla lånet före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över TeliaSonera AB, bland annat även medförande en sänkning av TeliaSonera AB:s officiella kreditvärdering till en icke-solid nivå ("non-investment grade").
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
Under 2012 sålde TeliaSonera samtliga sina aktier i OAO Telecominvest (TCI) till AF Telecom Holding (AFT). Köpeskillingen har inte betalats i sin helhet och för att säkerställa värdet på TeliaSoneras fordran, för närvarande 5 934 MSEK (varav kortfristig del 1 978 MSEK), är OAO MegaFon-aktier som ägs av TCI, motsvarande 4,9 procent av aktierna i MegaFon, pantsatta till förmån för TeliaSonera. Fullständig betalning av fordran är också garanterad av vissa bolag inom AFT-koncernen och de bankkonton som TCI kommer att erhålla utdelning till avseende de pantsatta aktierna är också ställda som säkerhet till förmån för TeliaSonera.
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Avseende långfristiga skulder: Företags | ||
| inteckningar | – | 8 |
| Avseende pensionsförpliktelser: Fastighets | ||
| inteckningar | 2 | 9 |
| Avseende pensionsförpliktelser: Kortfristiga | ||
| fordringar | – | 35 |
| Avseende övriga avsättningar: Obligationer och | ||
| korta placeringar | 94 | 247 |
| Avseende operationella leasingavtal: Fastighets | ||
| inteckningar | – | 2 |
| Avseende operationella leasingavtal: Spärrade | ||
| bankmedel | 41 | 42 |
| Avseende depositioner från kunder: Spärrade | ||
| bankmedel | 24 | 24 |
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: | ||
| Aktier i Mobile Payments AS | 12 | – |
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: | ||
| Aktier i 4T Sverige AB | 37 | 20 |
| Summa ställda säkerheter | 210 | 387 |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ställt sina aktier i bolaget som säkerhet till förmån för bolagets övriga aktieägare.
Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2013 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntad investeringsperiod | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Summa |
| Immateriella anläggningstillgångar | 136 | 45 | 21 | 5 | 1 | − | − | − | − | 208 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 201 | 608 | 174 | 305 | 187 | 182 | 180 | 151 | − | 2 988 |
| Övriga aktierelaterade innehav | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 4 | − | − | − | 12 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not K26) | 1 338 | 654 | 196 | 311 | 192 | 186 | 180 | 151 | − | 3 208 |
Merparten av åtaganden avseende materiella anläggningstillgångar omfattar kontrakterad utbyggnad av TeliaSoneras fasta nät i Sverige.
TeliaSoneras spanska dotterbolag Xfera Móviles S.A. (Yoigo) betalar årliga frekvensomfångsavgifter under giltighetstiden för sin 3G-licens vilken löper ut 2020. Avgiften bestäms varje år av de spanska myndigheterna och är för 2014 fastställd till 407 MSEK (46 MEUR).
Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är TeliaSonera part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst
krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. I synnerhet är TeliaSonera part i ett flertal tvister avseende samtrafikavgifter, vilka påverkar framtida intäkter. Förutom nedan beskrivna tvister är TeliaSonera inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat.
Under andra halvåret 2001 framställde ett antal operatörer krav mot TeliaSonera hos det svenska Konkurrensverket och verket inledde en utredning av TeliaSoneras priser för ADSLtjänster. Enligt kraven var skillnaden mellan TeliaSoneras gros-
sistpriser och slutkundspriser för liten för att konkurrensen ska kunna bli effektiv på slutkundsmarknaden. I december 2004 lämnade Konkurrensverket in en stämning mot TeliaSonera vid Stockholms tingsrätt, där det gjordes gällande att företaget hade missbrukat sin dominerande ställning. Konkurrensverket kräver en avgift på 144 MSEK. I december 2011 beslutade Stockholms tingsrätt i enlighet med Konkurrensverkets krav. I april 2013 avgjorde marknadsdomstolen målet efter Telia-Soneras överklagande och ändrade tingsrättens dom, varvid TeliaSonera dömdes att betala en konkurrensskadeavgift om 35 MSEK. Efter det att Konkurrensverket inlämnat stämningsansökan har Tele2 i april 2005 respektive Spray Network i juni 2006 framfört krav på omfattande skadestånd från Telia-Sonera på grund av det påstådda missbruket av dominerande ställning. TeliaSonera har kraftfullt bestridit Tele2:s och Spray Networks krav. Skadeståndsprocesserna pågår.
TeliaSonera är för närvarande involverat i rättstvister med Primav Construcoes e Comercio, tidigare aktieägare i den brasilianska mobiloperatören Tess, rörande Primavs avyttring av sitt innehav i Tess liksom vissa köpoptioner och teckningsrätter i Tess. Samtidigt som TeliaSonera avyttrat Tess-innehavet har vissa garantier utställts för att kompensera köparen för vissa förluster avseende ovannämnda domstolstvister. Telia-Sonera kommer kraftfullt att bestrida samtliga krav i samband med dessa tvister. Den 13 september 2013 beslutade första instans domstolen i Sao Paolo att avslå Primavs talan. Primav överklagade domen till nästa instans den 4 oktober 2013.
I september 2013 inledde Tele2 en skiljedomsprocess mot TeliaSonera rörande TeliaSoneras byggande av ett UMTS-nät som använder 900 MHz-frekvenser. Tele2 gör gällande att TeliaSoneras byggande av nätet utgör ett brott mot avtalen rörande parternas gemensamt ägda nätbolag Svenska UMTSnät AB (SUNAB). TeliaSoneras uppfattning är att det nya nätet faller utanför parternas samarbete i SUNAB. TeliaSonera har kraftfullt bestritt samtliga yrkanden i processen.
Under 2013 klagade vissa abonnenter i TeliaSoneras dotterbolag AO Kcell i Kazakstan på att de fått betala för en mobilsvarstjänst hos Kcell utan att de beställt tjänsten. Den kazakiska myndigheten för konkurrensskydd (ACP) gjorde en utredning och bötfällde Kcell med ett belopp om 10,9 GKZT. Kcell ansåg att bötesbeloppet var orimligt eftersom det var beräknat på de totala röstintäkterna, snarare än på intäkterna från tjänsten ifråga och Kcell överklagade till förvaltningsdomstolen, som i december 2013 beslutade att ACP skulle omvärdera bötesbeloppet. Kcell tillhandahöll information till ACP avseende intäkterna för tjänsten "Always Available" under 2012 och 2013. Till följd av oklarheter i lagstiftningen är emellertid ett eventuellt bötesbelopp beroende av ACP:s möjliga tolkningar av densamma, inklusive beräkningsmetod samt en mängd olika tidsperioder. Kcells ledning anser därför att det inte är möjligt att med säkerhet uppskatta ett eventuellt bötesbelopp. Kcell förväntar sig ett nytt beslut från ACP med ett reviderat bötesbelopp. Därtill bestrider Kcell den påstådda överträdelsen och kommer att bestrida ACP:s yrkande i domstol. Ingen reservering har gjorts per den 31 december 2013.
Därutöver inledde ACP i september 2013 en utredning om påstådda brott av Kcell mot konkurrenslagstiftningen med avseende på prisplanen "Daytime Unlimited". ACP avslutade utredningen i januari 2014 och hävdade att Kcell missbrukat sin dominerande marknadsposition vilket medfört att kundernas rättigheter kränkts samt bötfällde Kcell med ett belopp om 16,1 GKZT baserat på totala röstintäkter. Kcell instämmer inte i påståendena och kommer att ansöka hos domstol om en begränsning av bötesbeloppet baserat på kazakisk lagstiftning (Code of Administrative Offence, paragraf 147, tredje stycket). Till följd av olika tolkningar av beräkningsmetoden för den potentiella boten och det vida intervall av tidsperioder som ACP kan komma att tillämpa vid sina beräkningar bedömer dock Kcells ledning att utfall och bötesbelopp är osäkra. Därutöver instämmer Kcell inte i de påstådda brotten och kommer att bestrida ACP:s ställningstagande i domstol. Ingen avsättning har därför gjorts per den 31 december 2013.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Betalningar från kunder | 102 990 | 103 623 |
| Betalningar till anställda och leverantörer | -68 552 | -70 247 |
| Kassaflöde genererat av verksamheten | 34 438 | 33 376 |
| Erhållna utdelningar | 2 170 | 12 513 |
| Erhållna räntor | 606 | 480 |
| Betalda räntor | -3 127 | -2 897 |
| Betalda inkomstskatter | -3 051 | -4 593 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 31 036 | 38 879 |
Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde icke-kontanta investeringar om 220 MSEK och 651 MSEK under åren 2013 respektive 2012.
TeliaSonera tillhandahåller och installerar fastighetsnät och erhåller som ersättning en 5-10-årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastighetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2013 och 2012 icke-kontanta byten om 189 MSEK respektive 346 MSEK.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Dotterbolag | ||
| AO Kcell | -347 | -1 591 |
| Fintur Holdings | -284 | -1 681 |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA | -168 | -185 |
| TEO LT AB | -46 | -127 |
| Azertel Telekomünikasyon Yatirim ve Dis Ticaret | ||
| A.S. | -398 | -322 |
| Övriga dotterbolag | -36 | -23 |
| Total utdelning till ägare av innehav utan be | ||
| stämmande inflytande | -1 279 | -3 929 |
TeliaSonera-koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av eget kapital-instrument eller verksamheter. Under 2012 ingick i netto kassautflöde från rörelseförvärv 293 MSEK avseende förvärvet av Nepal Satellite Telecom Pvt. Ltd. i Nepal och kassutflöde inom finansieringsverksamheten avsåg huvudsakligen förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i AO Kcell med 10 541 MSEK och TEO LT AB 875 MSEK. Se not K33 "Rörelseförvärv" för information om förvärv under 2013.
Under 2012 ingick i kassaflöde från övriga avyttringar till 9 170 MSEK avseende tvåstegsförsäljningen av aktier i intressebolaget OAO MegaFon i Ryssland och kassaflöde från finansieringsverksamheten är ersättning för avyttringen av AO Kcell.
Se not K4 "Förändringar i koncernens sammansättning och händelser efter balansdagen" för information om avyttringar under 2013.
Under 2013 minskade antalet anställda med 1 825 till 26 013 vid årsskiftet från 27 838 vid föregående årsskifte. Ett ökat antal anställda i några av verksamheterna i Eurasien till följd av fortsatt stark kundtillströmning uppvägdes av vidtagna effektiviseringsåtgärder i verksamheterna i Norden. Smärre rörelseförvärv och avyttringar under 2013 medförde en netto minskning med 165 anställda.
Medelantal anställda per land var:
| Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
| Sverige | 8 122 | 56,9 | 8 486 | 55,9 |
| Finland | 3 745 | 62,2 | 4 231 | 61,8 |
| Norge | 739 | 64,7 | 1 144 | 70,2 |
| Danmark | 1 044 | 68,4 | 1 099 | 68,1 |
| Litauen | 3 336 | 49,7 | 3 503 | 50,6 |
| Lettland | 905 | 46,1 | 927 | 49,1 |
| Estland | 2 023 | 56,1 | 2 079 | 57,8 |
| Spanien | 110 | 67,3 | 107 | 69,2 |
| Kazakstan | 1 584 | 42,4 | 1 573 | 42,7 |
| Azerbajdzjan | 832 | 57,2 | 833 | 60,1 |
| Uzbekistan | 835 | 61,3 | 854 | 61,4 |
| Tadzjikistan | 450 | 66,9 | 466 | 67,0 |
| Georgien | 322 | 43,5 | 321 | 48,0 |
| Moldavien | 359 | 51,5 | 364 | 47,3 |
| Nepal | 491 | 74,3 | 507 | 75,1 |
| Ryssland | 39 | 53,8 | 39 | 59,0 |
| Storbritannien | 45 | 75,6 | 45 | 73,3 |
| Övriga länder | 340 | 66,2 | 215 | 70,2 |
| Summa | 25 321 | 56,7 | 26 793 | 57,2 |
Totalt bedrevs verksamhet i 29 länder under 2013 och i 29 länder under 2012.
Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt följande. Styrelser inkluderar ledamöter i samtliga konsoliderade bolag i TeliaSonera-koncernen. Med Övriga ledande befattningshavare avses verkställande direktörer samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, affärsområdesnivå och bolagsnivå.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga ledande befattnings |
Övriga ledande befattnings |
|||
| Procent | Styrelser | havare | Styrelser | havare |
| Kvinnor | 26,5 | 32,0 | 27,3 | 29,4 |
| Män | 73,5 | 68,0 | 72,7 | 70,6 |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 9 400 | 9 863 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 1 900 | 1 834 |
| Pensionskostnader | 1 128 | 1 151 |
| Summa sociala kostnader | 3 028 | 2 985 |
| Aktiverat eget arbete | -657 | -938 |
| Övriga personalkostnader | 454 | 528 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 12 226 | 12 438 |
Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år.
| Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befatt ningshavare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
| Löner och andra ersätt ningar |
195 (11) | 9 205 | 171 (18) | 9 692 |
Pensionskostnaderna för ledande befattningshavare var 33 MSEK för 2013 och 32 MSEK för 2012.
Under 2013 och 2012 hade TeliaSoneras finska dotterbolag kostnader för vinstdelning med de anställda uppgående till 44 MSEK respektive 0 MSEK.
Årsstämmorna 2010 till 2013 i TeliaSonera AB beslutade att inrätta prestationsaktieprogram (PSP), vilka ska omfatta vissa ledande befattningshavare i koncernen (koncernledningens medlemmar är dock undantagna). Förutsatt att vissa prestationskrav, bestående av finansiella mål relaterade till resultat per aktie (earnings per share, EPS) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR), uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagare i programmen möjlighet att vederlagsfritt erhålla slutlig tilldelning av TeliaSonera-aktier (prestationsaktier). De finansiella målen inkluderar såväl en miniminivå som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 1 560 000 (PSP 2010), 1 560 000 (PSP 2011), 1 400 000 (PSP 2012) och 1 360 000 (PSP 2013) TeliaSonera-aktier, motsvarande cirka 0,03 procent av det totala antalet utestående aktier för varje program. Slutlig tilldelning av prestationsaktier ska till 50 procent baseras på EPS-tillväxt för vart och ett av de tre åren under prestationsperioden i förhållande till EPS för föregående år samt till 50 procent på TSR under hela prestationsperioden i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. Deltagande i programmet förutsätter att deltagaren har förvärvat TeliaSonera-aktier eller allokerat redan innehavda TeliaSonera-aktier till programmet motsvarande ett värde av 2 procent av deltagarens årliga grundlön.
Det maximala ekonomiska utfallet för en deltagare och det maximala antalet prestationsaktier som slutligt kan komma att tilldelas i ett program ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 37,5 procent av deltagarens grundlön. Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fondemission, split, företrädesemission och/ eller andra liknande händelser. PSP 2010 avslutades våren 2013 och slutlig tilldelning av aktier skedde till deltagarna. I april 2013 förvärvade TeliaSonera AB 90 000 egna aktier för ett genomsnittspris om 42,75 SEK per aktie, motsvarande en totalkostnad på 3 847 500 SEK, för att täcka åtagandet enligt PSP 2010.
Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2013.
| Prestationsaktieprogram | 2013/2016 | 2012/2015 | 2011/2014 | 2010/2013 |
|---|---|---|---|---|
| Deltagare | ||||
| Antal deltagare per den 31 december 2012 | – | 86 | 92 | 76 |
| Nytillkomna deltagare under 2013 | 99 | – | – | – |
| Avslutade anställningar under 2013 | -1 | -5 | -12 | – |
| Antal deltagare per den 31 december 2013 | 98 | 81 | 80 | – |
| Tilldelade aktier | ||||
| Preliminär tilldelning 31 december 2012 | – | – | – | 114 131 |
| Preliminär tilldelning 2013 | 83 154 | 66 409 | 143 542 | – |
| Återkallade aktier | – | – | – | -24 131 |
| Slutlig tilldelning | – | – | – | -90 000 |
| Antal tilldelade aktier per den 31 december 2013 | 83 154 | 66 409 | 143 542 | – |
Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av måluppfyllelse för prestationsvillkoren uppgick till:
| Prestationsaktieprogram | 2013/2016 | 2012/2015 | 2011/2014 | 2010/2013 |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde per tilldelningsdagen (MSEK) | 15 | 16 | 18 | 18 |
| Använda antaganden (procentsatser) | ||||
| Måluppfyllelse för det EPS-baserade prestationsvillkoret | 50 | 50 | 50 | 50 |
| Måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret baserades på | ||||
| Bedömd volatilitet, TeliaSonera | 21 | 24 | 29 | 31 |
| Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen | 20-27 | 20-31 | 24-41 | 25-40 |
| Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan TeliaSonera och bolagen i | ||||
| jämförelsegruppen | 41 | 44 | 45 | 45 |
| Riskfri ränta | 1,0 | 2,1 | 2,7 | 1,8 |
Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR-baserade prestationsvillkoret användes en Monte Carlo-simuleringsmodell.
Det beräknade verkliga värdet för respektive prestationsaktieprogram och sammanhängande sociala kostnader fördelas över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till:
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 18 | 16 |
| Sociala kostnader | 5 | 4 |
| Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram |
23 | 20 |
Enligt beslut av årsstämman 2013 i TeliaSonera AB utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 1 200 000 SEK för ordföranden, 750 000 SEK till vice ordföranden och med 450 000 SEK per person för övriga stämmovalda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens revisionsutskott med 150 000 SEK till ordföranden och med 100 000 SEK per person till övriga ledamöter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna i styrelsens ersättningsutskott med 65 000 SEK till ordföranden och med 45 000 SEK per person till övriga ledamöter. Under 2013 billdades ett Hållbarhets- och etikutskott. Årligt arvode med 150 000 SEK utgår till ordföranden och 100 000 SEK utgår per person till övriga ledamöter.
För annat styrelseutskottsarbete utgår inte något särskilt arvode. Arbetstagarrepresentanterna erhåller inte något styrelsearvode. Det finns inga åtaganden om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Hållbarhets | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Revisions | Ersättnings | och etik | Summa | ||
| SEK | Styrelse1 | utskott | utskott | utskott | ersättningar |
| Styrelse enligt bolagsstämma 2013 | |||||
| Marie Ehrling, ordförande | 889 100 | – | 48 162 | 94 471 | 1 031 733 |
| Olli-Pekka Kallasvuo, vice ordförande2 | 668 750 | – | 33 375 | – | 702 125 |
| Mats Jansson | 333 413 | – | 33 375 | – | 366 788 |
| Nina Linander | 333 413 | 111 138 | – | – | 444 551 |
| Martin Lorentzon | 333 413 | 74 089 | – | 74 089 | 481 591 |
| Mikko Kosonen | 333 413 | – | – | 90 757 | 424 170 |
| Per-Arne Sandström2 | 450 000 | 74 089 | 9 040 | – | 533 129 |
| Kersti Strandqvist | 333 413 | – | – | 74 089 | 407 502 |
| Styrelsen före 2012/2013 | |||||
| Anders Narvinger, ordförande | 284 076 | 25 827 | 14 206 | – | 324 109 |
| Timo Peltola, vice ordförande | 116 213 | – | 9 040 | – | 125 253 |
| Maija-Liisa Friman | 116 213 | 38 738 | – | – | 154 951 |
| Ingrid Jonasson Blank | 116 213 | 25 827 | – | – | 142 040 |
| Lars Renström | 116 213 | – | 9 040 | – | 125 253 |
| Jon Risfelt | 116 213 | 25 827 | – | – | 142 040 |
| Summa | 4 540 056 | 375 535 | 156 238 | 333 406 | 5 405 235 |
Kommentarer till tabellen:
Årsstämman 2013 antog nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
TeliaSoneras mål är att söka erbjuda ersättningsnivåer och andra anställningsvillkor som möjliggör för företaget att attrahera, behålla och motivera sådana högpresterande ledande befattningshavare som verksamheten behöver för att säkerställa att uppsatta affärsmål nås. Ersättningen ska bygga på ett synsätt som beaktar total ersättning och som är konkurrenskraftig (marknadsrelevant, men inte marknadsledande). Ersättningsstrukturen ska vara sammansatt på ett kostnadseffektivt sätt och baseras på följande ersättningsdelar: (1) fast lön, (2) pension och (3) övriga förmåner. Den fasta lönen ska återspegla de krav som ställs på befattningen avseende kompetens, ansvar, komplexitet och på vilket sätt den bidrar till att uppnå affärsmålen. Den fasta lönen ska också återspegla den prestation som befattningshavaren nått och således
även vara individuell och differentierad. Pensionsförmåner ska vara baserade på premiebestämda pensionsplaner. Uppsägningstiden för ledande befattningshavare kan vara upp till 6 månader vid uppsägning från befattningshavarens sida och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida (för koncernchefen 6 månader). För det fall bolaget säger upp befattningshavarens anställning, kan befattningshavaren vara berättigad till avgångsvederlag med upp till 12 månader (för koncernchefen 24 månader). Avgångsvederlag ska inte utgöra grund för beräkning av semester eller pension och skall reduceras med belopp som befattningshavaren erhåller under samma tid av annan anställning eller från egen verksamhet. Befattningshavaren kan erhålla bil-, sjuk- och hälsoförmåner, reseförsäkring m m i linje med rådande lokal marknadspraxis. Styrelsen äger rätt att göra mindre avvikelser på individuell basis från de här ovan presenterade principerna.
Ersättning till koncernchefen, vice verkställande direktören (vVD) och övriga medlemmar av koncernledningen utgörs av grundlön, vissa skattepliktiga förmåner samt pensionsförmåner. TeliaSonera hade per den 31 december 2013 inget aktierelaterat incitamentsprogram avseende koncernchefen, vVD och övriga ordinarie medlemmar av koncernledningen.
Med "övriga medlemmar av koncernledningen" avses de 9 personer som rapporterar direkt till koncernchefen och som tillsammans med koncernchefen och vVD utgjorde Telia-Soneras koncernledning. För tillförordnade befattningar gäller tidigare villkor beträffande rörlig lön, prestationsaktieprogram, pensioner och andra förmåner.
| SEK | Grundlön2 | Övrig ersättning3 |
Övriga förmåner4 |
Pensions kostnad5 |
Summa er sättningar och förmåner |
Kapitalvärde av pensions åtagande9 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernledningen | ||||||
| Johan Dennelind, koncernchef | ||||||
| från 1 september1 | 4 533 336 | – | 46 171 | 1 777 252 | 6 356 759 | – |
| Övriga medlemmar av koncernledningen | ||||||
| (9 personer) | 23 628 175 | 5 796 923 | 761 379 | 7 931 108 | 38 117 585 | 16 471 041 |
| Summa | 28 161 511 | 5 796 923 | 807 550 | 9 708 360 | 44 474 344 | 16 471 041 |
| Tidigare koncernchefer, vVD och övriga medlemmar av koncernledningen |
||||||
| Lars Nyberg, koncernchef till 3 februari 6 | 998 182 | 5 633 796 | 35 775 | 5 405 281 | 12 073 034 | – |
| Per-Arne Blomquist, koncernchef och vVD7 | 7 244 500 | 13 517 775 | 78 990 | 4 000 928 | 24 842 193 | – |
| Tidigare övriga medlemmar av koncern ledningen (4 personer) 8 |
14 173 683 | 34 373 914 | 1 582 742 | 9 614 618 | 59 744 957 | 11 068 653 |
| Tidigare koncernchefer och vVD | ||||||
| (8 personer) 9 10 | – | – | – | – | – | 171 434 524 |
| Summa | 22 416 365 | 53 525 485 | 1 697 507 | 19 020 827 | 96 660 184 | 182 503 177 |
| Totalsumma | 50 577 876 | 59 322 408 | 2 505 057 | 28 729 187 | 141 134 528 | 198 974 218 |
Kommentarer till tabellen:
10 Kapitalvärdet för pensionsåtaganden om 7 650 764 SEK för Marie Ehrling avseende hennes tid som chef för TeliaSonera Sverige under 2002–2006 är inkluderat i beloppet.
TeliaSonera erbjuder ordinarie medlemmar i koncernledningen premiebestämda pensionslösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. En tillförordnad medlem erhåller en förmånsbestämd plan.
Koncernchefens pensionsplan utgör en premiebestämd lösning och ger på grundlönen premier om 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Utöver detta betalas ytterligare 10 procent av grundlönen in. Dessa ersättningar ger en total pensionspremie på 5 331 753 SEK per år (utgör 39,2 procent av grundlön för helåret 2013, 13 600 000 SEK). Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 56 600 SEK för 2013. Pensionsåldern är rörlig.
För den tidigare vVDn uppgick premierna till 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp samt en ytterligare premie om 10 procent av grundlönen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Normal pensionsålder är 65 år. Premiebetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl.
Övriga medlemmar av koncernledningen har individuella pensionslösningar. Samtliga svenska medlemmar omfattas av premiebestämda pensionslösningar liknande ITP1 med premier om 4,5 procent av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent av grundlönen till den del den överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. En finsk medlem är berättigad till den lagstadgade finska TyEL-planen. För två medlemmar utges
ytterligare premier om 20 procent av grundlönen och för en medlem en ytterligare premie om 15 procent av grundlönen. En medlem erhåller ett fast årligt belopp på 476 000 SEK. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig. Tillförordnade chefer behåller sina nuvarande pensionsplaner.
Tidigare övriga medlemmar av koncernledningen
Fyra övriga medlemmar i koncernledningen avgick under eller i slutet av 2013. Dessa tidigare medlemmar av koncernledningen har också individuella pensionslösningar. Svenska medlemmar omfattas av premiebestämda pensionslösningar liknande ITP1 vilken beskrivs ovan. För två tidigare medlemmar utges ytterligare premier om 20 procent av grundlönen och för en medlem en ytterligare premie om 14 procent av grundlönen. En medlem är berättigad till en förmånsbestämd plan som ger upp till 15 procent av netto grundlönen. Premier till pensionsplanen säkerställs omedelbart, med ett undantag där pensionen säkerställs under en 5-års period. Pensionsåldern för tidigare övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år.
Avslutning av koncernchefens anställning från företagets eller koncernchefens sida kräver skriftlig uppsägning 12 månader i förväg av endera parten.
Avslutning av anställningen för vVD respektive övriga medlemmar av koncernledningen kräver skriftlig uppsägning 6 månader i förväg från den anställdes sida och 12 månader från företagets sida.
Vid uppsägning från företagets sida är koncernchefen, vVD eller den övriga medlemmen berättigad till ett avgångsvederlag uppgående till ett års grundlön utbetalt månadsvis i 12 lika delar. Avgångsvederlaget är ej pensionsgrundande. Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag reduceras med andra inkomster. Vid uppsägning från den anställdes sida utgår inget avgångsvederlag. Tillförordnade medlemmar i koncernledning behåller sina uppsägningstider.
Med tillämpning av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av årsstämman varje år, beslutar styrelsen om koncernchefens samlade ersättningspaket utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Samlade ersättningspaket till övriga medlemmar av koncernledningen godkänns av ersättningsutskottet på förslag av koncernchefen.
Följande arvoden har utgått till revisionsföretag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristående rådgivning från koncernens eller andra revisionsföretag inom områdena Tax/Law och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. Revisorer väljs av årsstämman.
PricewaterhouseCoopers AB (PwC) har varit TeliaSonera AB:s revisionsföretag (koncernrevisorer) sedan den 28 april 2004 och omvaldes på 1 år vid årsstämman 2013. Revisionen av koncernredovisningen har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| PwC | ||
| Revision | 38 | 36 |
| Revisionsnära tjänster | 2 | 10 |
| Skatterådgivning | 2 | 1 |
| Övriga tjänster | 1 | 1 |
| Summa PwC | 43 | 48 |
| EY | ||
| Skatterådgivning | 2 | 0 |
| Övriga tjänster | 1 | 2 |
| Summa EY | 3 | 2 |
| KPMG | ||
| Skatterådgivning | 6 | 2 |
| Övriga tjänster | 5 | 2 |
| Summa KPMG | 11 | 4 |
| Deloitte | ||
| Skatterådgivning | 1 | 0 |
| Övriga tjänster | 4 | 3 |
| Summa Deloitte | 5 | 3 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Revision, revisionsnära tjänster | 1 | 3 |
| Skatterådgivning och övriga tjänster | 3 | 2 |
| Summa övriga revisionsföretag | 4 | 5 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 66 | 62 |
| Summa arvoden | 66 | 62 |
Inom ramen för svensk lagstiftning är revisionsutskottet inom styrelsen för TeliaSonera AB bland annat ansvarigt för övervakning av oberoendefrågor avseende TeliaSoneras revisorer. Styrelsen har antagit en policy för förhandsgodkännande av revisionsnära tjänster och tillåtna övriga tjänster som tillhandahålls av revisionsföretag.
Den 11 januari 2013 bekräftade TeliaSonera sitt strategiska engagemang för att utveckla mobila teknologier och tjänster i Kazakstan genom att förvärva 100 procent av TOO KazNet Media, som driver ett WiMAX-nätverk i Kazakstan. Goodwill förklaras av de förväntade framtida kassaflöden från den förvärvade verksamheten, den stärkta marknadspositionen och möjligheter för TeliaSonera i Kazakhstan. Resultatet från KazNet Medias verksamhet ingår i koncernredovisningen från och med januari 2013.
Förvärvsvärde, verkliga värden på förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt goodwill tillkom på följande sätt.
| MSEK | KazNet Media |
|---|---|
| Förvärvsvärde | |
| Kontant erlagd köpeskilling | 714 |
| Villkorad köpeskilling | 6 |
| Summa förvärvsvärde | 720 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | |
| Immateriella tillgångar (huvudsakligen frekvenser) | 704 |
| Materiella anläggningstillgångar | 237 |
| Lager, fordringar och andra korta fordringar | 68 |
| Likvida medel | 40 |
| Summa förvärvade tillgångar | 1 049 |
| Övriga långfristiga skulder | -145 |
| Kortfristiga skulder | -445 |
| Summa övertagna skulder | -590 |
| Summa verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 459 |
| Goodwill (allokerad till affärsområde Eurasien) | 261 |
Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
Kassaflödeseffekterna var:
| MSEK | KazNet Media |
|---|---|
| Summa kontant erlagt förvärvsvärde | 714 |
| Avgår förvärvade likvida medel | -40 |
| Netto kassautflöde från förvärvet | 674 |
Inga ansvarsförbindelser övertogs eller ställda säkerheter uppstod till följd av förvärvet.
För smärre rörelseförvärv under 2013 var anskaffningsvärdet sammantaget 65 MSEK och netto kassautflöde 77 MSEK. Goodwill uppgick totalt till 7 MSEK allokerad till affärsområde Bredbandstjänster. Goodwill förklaras av stärkta marknadspositioner. Totalt anskaffningsvärde och verkliga värden har fastställts tillfälligt, då de baseras på preliminära värderingar och är beroende av att vissa sakförhållanden bekräftas. Förvärvsredovisningen kan därför komma att justeras.
TeliaSonera verkar på en rad olika geografiska produkt- och tjänstemarknader i den starkt konkurrensutsatta och reglerade telekombranschen. Detta medför att TeliaSonera exponeras för ett antal risker och osäkerhetsfaktorer. TeliaSonera har definierat begreppet risk som allt som kan få en väsentlig negativ effekt på uppnåendet av TeliaSoneras mål. Risker kan vara hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter som hör samman med TeliaSoneras nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.
TeliaSonera har ett etablerat ramverk för riskhantering för att regelbundet identifiera, analysera och bedöma samt rapportera risker och osäkerhetsfaktorer förknippade med affärsverksamheten, finansförvaltningen samt etik och hållbarhet, och minska dessa risker när så är lämpligt. Riskhantering är en integrerad del av TeliaSoneras affärsplaneringsprocess och uppföljning av affärsprestationer. Nedan följer en beskrivning av faktorer som kan påverka TeliaSoneras affärsverksamhet, varumärke, finansiella ställning, resultat eller aktiekurs från tid till annan. Ytterligare information om riskhantering och kontrollmiljö återfinns i bolagsstyrningsrapporten, information om hållbarhetsarbetet i TeliaSoneras Hållbarhetsredovisning och information om finansiell riskhantering i not K26.
Förändringar på de globala finansmarknaderna och i världsekonomin är svåra att förutspå. TeliaSonera strävar efter att ha en stark balansräkning och verkar i en bransch som är relativt konjunkturoberoende eller påverkas sent i konjunkturcykeln. Emellertid skulle en allvarlig eller långdragen recession i de länder där TeliaSonera är verksamt påverka företagets kunder och skulle kunna ge en negativ påverkan på tillväxt och resultat genom minskade inköp av telekommunikationstjänster.
Målsättningen är att förfallotidpunkterna för TeliaSoneras låneportfölj ska vara jämnt fördelade över flera år och refinansiering förväntas ske genom utnyttjande av obekräftade marknadsfinansieringsprogram och banklån, vid sidan av eget fritt kassaflöde. Därutöver har TeliaSonera bekräftade bankkreditfaciliteter som bedöms vara tillräckliga och kan användas om villkoren för marknadsrefinansiering är otillfredsställande. TeliaSoneras finansieringskostnader kan dock bli högre om förändringar på de globala finansmarknaderna eller i världsekonomin skulle inträffa.
TeliaSonera är föremål för avsevärd och historiskt ökande konkurrens och prispress. Konkurrens från en rad olika håll, inklusive nuvarande marknadsaktörer, nya aktörer och nya produkter och tjänster, kan få en negativ effekt på Telia-Soneras resultat. Konkurrensen har från tid till annan lett till ökad churn, minskade kundbaser samt sjunkande priser på TeliaSoneras produkter och tjänster, och kan ha liknande effekter i framtiden.
Övergång till nya affärsmodeller i telekombranschen kan leda till strukturella förändringar och annorlunda konkurrensdynamik. Oförmåga att förutse och reagera på branschdynamiken samt att driva förändringsaktiviteter för att möta mogen och tillväxande efterfrågan på marknaden kan påverka TeliaSoneras kundrelationer, tjänsteutbud och position i värdekedjan samt få en negativ inverkan på resultatet.
TeliaSonera verkar i en starkt reglerad bransch. De regleringar TeliaSonera omfattas av innebär betydande begränsningar av flexibiliteten i hanteringen av dess verksamhet. I ett antal länder har TeliaSonera-enheter betecknats som en part med betydande marknadsinflytande på en eller flera telekomdelmarknader. Till följd av detta måste TeliaSonera erbjuda vissa tjänster på reglerade, kostnadsbaserade och transparenta villkor, vilka kan skilja sig från de villkor på vilka det annars skulle ha erbjudit dessa tjänster. Effekter av regleringsmyndigheters ingrepp kan vara såväl retroaktiva som framåtriktade.
Förändringar i lagstiftning, reglering eller statliga riktlinjer som påverkar TeliaSoneras affärsverksamhet, liksom beslut av regleringsmyndigheter eller domstolar, inklusive utfärdande, ändring eller återkallande av licenser till TeliaSonera eller andra parter, kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat.
TeliaSonera har gjort ett antal stora investeringar i telekomoperatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien, Nepal, Ryssland och Turkiet. De poli-
tiska, ekonomiska, legala och regulatoriska systemen i dessa länder har historiskt varit mindre förutsägbara än i länder med mer utvecklad institutionell struktur. Den politiska situationen i vart och ett av tillväxtländerna kan förbli oförutsägbar och marknader där TeliaSonera har verksamhet kan komma att bli instabila, även till den grad att TeliaSonera tvingas lämna landet eller viss verksamhet inom ett land.
Andra risker som hör samman med verksamhet på tillväxtmarknader innefattar valutarestriktioner, som i praktiken kan förhindra TeliaSonera att återföra likvida medel, till exempel genom att erhålla utdelningar och låneamorteringar, eller att avyttra sina investeringar. Ett exempel på detta är TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan i vilken nettoexponeringen uppgår till cirka 7 GSEK, varav andra koncernbolags fordringar utgör totalt cirka 5 GSEK och likvida medel cirka 1 GSEK. En annan risk är det potentiella införandet av begränsningar av utländskt ägande eller andra potentiella åtgärder, formella eller informella, mot enheter med utländskt ägande.
Försvagade ekonomier eller valutor eller annan negativ utveckling på dessa marknader skulle kunna få en avsevärd negativ effekt på TeliaSoneras resultat.
TeliaSonera avser inte att gå in i länder som är föremål för investeringssanktioner utfärdade av FN eller EU, men kan komma att gå in i länder med skiftande politisk stabilitet under förutsättning att affärsverksamheten kan bedrivas på ett sätt som är etiskt och ekonomiskt hållbart. Under due diligenceprocessen görs en riskutvärdering för att säkerställa att den affärsrörelse som avses förvärvas eller den avsedda nya marknaden kan utvecklas i enlighet med TeliaSoneras hållbarhetsriktlinjer.
Nedskrivningar och omstruktureringskostnader Faktorer som generellt påverkar telekommunikationsmarknaderna, förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön liksom TeliaSoneras ständiga översyn och förfining av sina affärsplaner kan påverka finansiell ställning och resultat negativt. TeliaSonera kan behöva skriva ned sina tillgångar med hänsyn till förändringar i av ledningen förväntade framtida kassaflöden hänförliga till dessa tillgångar, vilket inkluderar, men inte begränsas till, goodwill och andra övervärden som TeliaSonera har redovisat i samband med förvärv som har gjorts eller kan komma att göras i framtiden.
TeliaSonera har tidigare genomfört ett antal omstruktureringar och rationaliseringar, vilka i huvudsak berört verksamheterna i Norden samt den internationella carrierverksamheten och lett till avsevärda omstrukturerings- och rationaliseringskostnader.
TeliaSonera har även omfattande uppskjutna skattefordringar som resultat av tidigare redovisade nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga eller politiska miljön samt i TeliaSoneras affärsplaner skulle också kunna leda till att TeliaSonera inte kan utnyttja dessa skattefordringar till fullo för att minska framtida skattebelastning, och skulle därför kunna leda till en extra skattekostnad när en sådan skattefordran tas bort.
Förutom att påverka TeliaSoneras resultat skulle sådana nedskrivningar och omstruktureringskostnader kunna negativt påverka TeliaSoneras förmåga att lämna utdelning. En större nedskrivning av immateriella eller andra tillgångar skulle kunna leda till att TeliaSoneras utdelningsförmåga minskade eller till och med eliminerades.
TeliaSonera har gjort stora investeringar i telenät samt telekomlicenser och frekvenstillstånd och räknar även med att investera stora belopp under de kommande åren för att uppgradera och bygga ut näten. Normalt måste TeliaSonera även betala för att förvärva nya licenser och frekvenstillstånd eller för att förnya eller behålla existerande sådana. För att attrahera nya kunder har TeliaSonera tidigare startat nya verksamheter, såsom Xfera Móviles S.A. (Yoigo) i Spanien och Ncell Pvt. Ltd. i Nepal, och kan fortsätta att göra det, vilket kräver omfattande investeringar och kostnader i uppbyggnadsskedet.
Hur väl dessa investeringar faller ut beror på en rad olika faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll, däribland kostnaden för förvärv, förnyelse eller upprätthållande av licenser, kostnaden för ny teknologi, tillgången till nya och attraktiva tjänster, kostnader som är knutna till tillhandahållandet av dessa tjänster, tidpunkten för deras lansering, efterfrågan och priser på sådana tjänster samt konkurrens. Om de fördelar som förväntas av dessa investeringar inte kan realiseras kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.
TeliaSonera ser löpande över sin tillgångsportfölj i linje med strategin att öka ägandet i kärninnehav. Under årens lopp har TeliaSonera genomfört ett antal målinriktade förvärv i enlighet med sin strategi. TeliaSonera kan komma att expandera och skapa tillväxt i verksamheten genom rörelseförvärv, strategiska allianser m m. En effektiv integration av dessa förvärv samt realisering av tillhörande kostnads- och intäktssynergier är, liksom en positiv utveckling för de förvärvade verksamheterna, betydelsefull för resultatutvecklingen på både lång och kort sikt. Om TeliaSonera skulle misslyckas med att integrera och hantera ett förvärvat bolag eller en strategisk allians finns risken att ledningens uppmärksamhet kommer att avledas från andra pågående affärsangelägenheter. Dessutom skulle ett möjligt förvärv kunna ha negativ effekt på TeliaSoneras finansiella ställning och dess kreditvärdering, eller om det görs med hjälp av TeliaSonera-aktier, späda ut ägandet för befintliga aktieägare.
TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom dotterbolag som inte ägs till 100 procent. Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har ägarna till innehav utan bestämmande inflytande skyddsrättigheter i frågor såsom godkännande av utdelning, förändringar i ägarstrukturen och andra aktieägarrelaterade frågor. Ett exempel där TeliaSonera är beroende av en minoritetsägare är Fintur Holdings B.V (Finturs minoritetsägare är Turkcell) som äger verksamheterna i Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien. Härav följer att åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen kan komma att negativt påverka TeliaSoneras möjlighet att agera som planerat i dessa icke helägda dotterbolag.
Förutom kostnadseffektivitet i alla verksamheter, omfattar TeliaSoneras fokusområden en högkvalitativ service till kunderna och en hög kvalitet i näten. TeliaSoneras ambition att skapa ett serviceföretag av världsklass kräver en omfattande förändring av processer, attityd och fokus i många delar av företaget. Hög kvalitet i nät och tjänster är grundläggande också för kundernas uppfattning och TeliaSoneras framtida fram-
gång. Bristande förmåga att uppnå sådana höga nivåer skulle kunna inverka negativt på TeliaSoneras affärsverksamhet.
TeliaSonera är beroende av ett begränsat antal leverantörer för tillverkning och tillhandahållande av nätutrustning och relaterad programvara samt terminaler för att kunna utveckla sina nät och erbjuda sina tjänster på kommersiella villkor. TeliaSonera kan inte vara säker på att tillräckligt snabbt kunna erhålla nätutrustning eller terminaler från alternativa leverantörer om dess nuvarande leverantörer inte kan uppfylla dess krav. Dessutom lägger TeliaSonera, i likhet med sina konkurrenter, för närvarande ut många av sina nyckelsupporttjänster på entreprenad till externa leverantörer, däribland byggnation och underhåll av nät i flertalet verksamheter. Det begränsade antalet leverantörer av dessa tjänster och villkoren i Telia-Soneras avtal med nuvarande och framtida leverantörer kan ha negativ effekt på TeliaSonera, bland annat genom att flexibiliteten i verksamheten begränsas.
I samband med tecknande av avtal om leverans av terminaler kan TeliaSonera också ge leverantören en garanti att sälja ett visst antal av respektive terminalmodell till sina kunder. Om kundefterfrågan på en terminalmodell med sådan garanti visar sig bli lägre än förutsett kan TeliaSoneras resultat påverkas negativt.
För att behålla sin konkurrenskraft och genomföra sin strategi och för att anpassa sig till teknikförändringar, måste Telia-Sonera rekrytera, behålla och när så är nödvändigt vidareutbilda mycket kompetenta medarbetare med särskild expertkunskap. Konkurrensen är särskilt stark när det gäller kvalificerad personal inom telekom och informationsteknik. TeliaSoneras möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal inom sina tillväxtområden och för ny teknik kommer i stor utsträckning att bero på förmågan att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Om TeliaSonera misslyckas med att rekrytera eller vidareutbilda anställda med den höga kompetensnivå som erfordras, kan förmågan att utveckla verksamhetsområden med hög tillväxt och nya verksamhetsområden eller bibehålla konkurrenskraften i de traditionella verksamhetsområdena komma att begränsas.
TeliaSonera bedriver en del av sin verksamhet, särskilt utanför Norden, genom intressebolag i vilka TeliaSonera inte har ägarkontroll, såsom OAO MegaFon i Ryssland, Turkcell Iletisim Hizmetleri A.S. i Turkiet och Lattelecom SIA i Lettland. Till följd av detta har TeliaSonera begränsat inflytande över hur dessa verksamheter bedrivs.
Enligt de styrande dokumenten för vissa av dessa bolag har TeliaSoneras partners kontroll eller delad kontroll över nyckelfrågor som godkännande av affärsplaner och budgetar samt beslut som rör tidpunkt och storlek för kontantutdelningar. Risken för åtgärder som ligger utanför TeliaSoneras eller dess intressebolags kontroll och som motverkar TeliaSoneras intressen, eller oenighet eller dödlägen, är uppenbar i samband med intressebolag och gemensamt styrda verksamheter. Ett exempel på detta är det nuvarande dödläget på styrelsenivå i Turkcell.
Därutöver kan TeliaSonera kanske inte säkerställa att intressebolagen tillämpar samma hållbarhetsprinciper, vilket ökar risken för såväl förseelser som anseenderelaterade och ekonomiska förluster. TeliaSonera strävar efter att använda sin styrelsenärvaro och rutiner för aktivt ägarskap för att stödja införande av sina hållbarhetsprinciper.
Resultatsvängningar i dessa intressebolag påverkar Telia-Soneras resultat även i det korta perspektivet.
Som en del av TeliaSoneras strategi kan bolaget komma att öka sitt aktieinnehav i några intressebolag. Genomförandet av denna strategi kan emellertid bli svårt på grund av en rad olika faktorer, däribland faktorer som ligger utanför Telia-Soneras kontroll, exempelvis andra befintliga aktieägares vilja att avyttra eller godta utspädning av sina innehav och i det fall TeliaSonera får större kontroll, förmågan att framgångsrikt hantera de berörda verksamheterna.
I Sverige har TeliaSonera ingått ett samarbetsavtal med Tele2 om att bygga och driva ett UMTS-nät genom ett till 50 procent ägd gemensam verksamhet, Svenska UMTS-nät AB, som har rättigheterna till en svensk UMTS-licens. I Danmark har TeliaSonera ingått ett liknande avtal med Telenor om att bygga och driva ett gemensamt radioaccessnät genom ett till 50 procent ägd gemensam verksamhet, TT-Netværket P/S. TeliaSonera har gjort omfattande finansiella investeringar i dessa verksamheter. Eftersom de är gemensamt kontrollerade finns det en risk att parterna inte kan komma överens i viktiga frågor, inklusive finansiering av verksamheterna. Denna risk kan öka då TeliaSonera och Tele2 respektive Telenor är betydande konkurrenter. Oenighet eller ett dödläge avseende dessa verksamheter eller ena partens brott mot väsentliga bestämmelser i samarbetsavtalen kan komma att negativt påverka TeliaSonera.
Mänskliga rättigheter – nätintegritet och datasäkerhet Frågor kring mänskliga rättigheter utgör en hög risk inom telekomindustrin. De huvudsakliga riskerna består av medverkan till brott mot mänskliga rättigheter till följd av brister i arbetet med att skydda kundernas personliga integritet samt att upprätthålla säkerheten i näten; för långtgående krav från myndigheter till förfång för personlig integritet och yttrandefrihet; samt risken att telekommunikationstjänster används för att sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn.
TeliaSonera hanterar omfattande nät- och datavolymer och strävar därför efter att säkerställa nätintegritet och datasäkerhet samt skydda kundernas personuppgifter. TeliaSonera kommer endast att förse myndigheter med personuppgifter i den utsträckning lagen kräver det eller med kundens tillåtelse. För att säkerställa att privatlivet värnas, är TeliaSoneras målsättning att skydda tillgångar som personal, kunder, information, it-infrastruktur, interna och publika nät liksom kontorsbyggnader och tekniska inrättningar. TeliaSonera genomför åtgärder för att förebygga och upptäcka att känslig information sprids till obehöriga. TeliaSonera vidtar åtgärder för att upptäcka och omgående reagera på säkerhetsincidenter.
TeliaSonera har en nolltoleranspolicy avseende kriminella aktiviteter och bedrägerier. Samtidigt som TeliaSonera genom lämpliga åtgärder undviker misslyckanden i arbetet med att säkra nätintegritet och datasäkerhet kan externa eller interna faktorer inverka ogynnsamt på säkerheten och förorsaka negativa effekter på kundernas uppfattning om hur TeliaSonera hanterar dessa frågor vilket i sin tur eventuellt kan leda till att TeliaSoneras affärsverksamhet och resultat påverkas negativt.
Vissa av de länder i vilka TeliaSonera har verksamhet klassificeras i Transparency Internationals "corruption perception index", som länder med hög risk. Transparency International har också rapporterat att korruption är en hög risk för telekombranschen utifrån sannolikheten för illegitima finansiella transaktioner eller olämpliga politiska bidrag eller mutbrott i samband med förhandlingar om licenser. Korruption eller misstankar om korruption eller oetiska affärsmetoder kan ha skadlig inverkan på hur kunder eller andra intressenter uppfattar TeliaSonera och därmed negativt påverka TeliaSoneras affärsverksamhet och varumärke.
Den 18 april 2013 meddelade styrelsen att man utsett den internationella advokatbyrån Norton Rose Fulbright (NRF) att granska transaktioner och avtal som TeliaSonera genomfört och tecknat i Eurasien under de senaste åren. Granskningen kommer att ge styrelsen en tydlig bild av transaktioner i Eurasien och en riskbedömning utifrån ett affärsetiskt perspektiv. För rådgivning avseende konsekvenser enligt svensk lagstiftning anlitade styrelsen två svenska advokatbyråer. Utifrån de brister som framkommit i utredningen har TeliaSonera i samråd med advokatbyråerna agerat och skyndsamt vidtagit och kommer att fortsätta att vidta åtgärder såväl avseende affärsverksamheten som styrningsstrukturen och i förhållande till anställda. Förutom NRF:s granskning fortsätter den svenska åklagarmyndighetens utredning avseende Uzbekistan och TeliaSonera fortsätter att samarbeta med och bistå åklagaren.
Då TeliaSonera kommer att fortsätta att bedöma sina positioner i Eurasien finns det en risk att sådana framtida åtgärder som TeliaSonera vidtar till följd av antingen NRF:s granskning, den svenska åklagarmyndighetens utredning eller TeliaSoneras egna fortlöpande förbättringar av sina etiska normer och processer kan komma att negativt påverka resultat och finansiell ställning i TeliaSoneras verksamheter i Eurasien.
Ytterligare en risk följer av den svenska åklagarmyndighetens underrättelse i början av 2013 inom ramen för brottsutredningen av TeliaSoneras transaktioner i Uzbekistan, att myndigheten separat utreder möjligheten att väcka talan om företagsbot gentemot TeliaSonera, vilken enligt den svenska brottsbalken kan bestämmas till ett maximalt belopp om 10 MSEK, samt att därutöver föra talan om förverkande av TeliaSoneras vinster från de påstådda brotten. Den svenska åklagarmyndigheten kan komma att vidta liknande åtgärder också avseende genomförda transaktioner eller ingångna avtal relaterade till TeliaSoneras verksamheter bedrivna på övriga marknader i Eurasien.
Vidare kan åtgärder som vidtagits eller kan komma att vidtas av andra länders polis-, åklagar- eller regulatoriska myndigheter gentemot TeliaSoneras verksamheter eller transaktioner, eller gentemot utomstående parter, oavsett om dessa är svenska eller utländska fysiska eller juridiska personer, komma att direkt eller indirekt skada TeliaSoneras affärsverksamhet, resultat, finansiella ställning eller varumärke.
TeliaSonera måste säkerställa att dess principer för ansvarsfullt företagande, miljömål, mänskliga rättigheter följs av TeliaSoneras leverantörer. Misslyckande eller upplevelse av misslyckande av TeliaSoneras leverantörer att följa principer för ansvarsfullt företagande, miljömål, mänskliga rättigheter kan skada kunder och andra intressenters uppfattning av
TeliaSonera och därmed negativt påverka TeliaSoneras verksamhet och varumärke.
Nödlägen, energibrist och fluktuerande energipriser är risker som om de inträffar kan ge en väsentlig negativ finansiell effekt på TeliaSoneras verksamhet. Som en konsekvens av klimatförändringar kan extrema väderlekslägen som stormar, kraftiga regnväder och snöstormar medföra att TeliaSonera inte kan hålla nätverken öppna för sina kunder.
Väderleksförhållanden och ökad reglering och skatt relaterad till klimatförändringar kan påverka oljepriset och tillgången på el, vilket kan medföra ökade kostnader eller minskade intäkter för TeliaSonera.
Oro har framförts över att de elektromagnetiska fälten från mobiltelefoner och basstationer, som fungerar som plattform för överföring av radiosignaler, kan medföra hälsorisker och störa användningen av elektronisk utrustning. Faktiska eller upplevda risker med mobiltelefoner eller basstationer och den publicitet eller de rättsliga förfaranden som dessa risker kan medföra kan minska tillväxttakten, kundbasen eller den genomsnittliga användningen per kund av TeliaSoneras mobila kommunikationstjänster, leda till restriktioner när det gäller platsen för och driften av basstationer eller utsätta TeliaSonera för skadeståndsanspråk. Allt detta kan ha en negativ effekt på TeliaSoneras affärsverksamhet, finansiella ställning och resultat.
Enligt TeliaSoneras riskbedömning är risken för brott mot föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar samt även tvångsarbete högst inom Eurasien. Rätt till föreningsfrihet och kollektivförhandlingar kan i dessa länder vara begränsade av nationella myndigheter. Ett land som har ratificerat de grundläggande konventionerna från den Internationella arbetsorganisationen (ILO) gör ett offentligt grundläggande åtagande att respektera arbetstagarnas rättigheter, såsom föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar. Det är dock i sig ingen garanti för att dessa åtaganden uppfylls fullt ut.
Länder med låg nivå på den sociala utvecklingen är fattiga och har låg utbildningsstandard. Detta ökar risken för olika brott mot mänskliga rättigheter, särskilt risken för förekomsten av barnarbete. Nepal är det enda land med låg social utvecklingsnivå där TeliaSonera för närvarande har verksamhet.
TeliaSonera följer FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s grundläggande konventioner. Detta innebär till exempel att de anställda, oavsett arbetsställe, garanteras de rättigheter som definieras i ILO:s grundläggande konventioner.
TeliaSoneras aktiekurs har tidigare varit volatil, delvis på grund av volatilitet på aktiemarknaden i allmänhet och för telekombolag i synnerhet, och den kan komma att vara volatil i framtiden. TeliaSoneras aktiekurs kan påverkas av många faktorer utöver TeliaSoneras finansiella resultat, verksamhet och direkta affärsmiljö, inklusive men inte begränsat till: förväntningar av finansanalytiker och investerare jämfört med de faktiska finansiella resultaten, förvärv eller avyttringar som TeliaSonera gör eller förväntas eller spekuleras göra, TeliaSoneras potentiella deltagande i branschkonsolideringen eller
spekulationer om ett sådant deltagande, samt spekulationer av finansanalytiker och investerare avseende TeliaSoneras framtida utdelningspolicy jämfört med den nuvarande policyn.
Svenska staten äger 37,3 procent och finska staten 10,1 procent av TeliaSoneras utestående aktier. Svenska staten ensam respektive svenska staten och finska staten, om de väljer att agera gemensamt, kan därför ha makt att påverka frågor som ska föreläggas aktieägarna för omröstning. Svenska statens och finska statens intresse vid avgörandet av dessa frågor kan skilja sig från TeliaSoneras övriga aktieägares intressen.
Dessutom kan en försäljning från svenska eller finska statens sida av ett stort antal TeliaSonera-aktier, eller en allmän uppfattning om att en sådan försäljning skulle kunna ske, orsaka fluktuationer i TeliaSoneras aktiekurs.
| MSEK | Not | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | M2 | 7 | 61 |
| Produktionskostnader | M3 | -1 | -3 |
| Bruttoresultat | 6 | 58 | |
| Försäljnings- och marknadsföringskostnader | M3 | -63 | -54 |
| Administrationskostnader | M3 | -1 004 | -430 |
| Övriga rörelseintäkter | M4 | 183 | 16 |
| Övriga rörelsekostnader | M4 | -145 | -25 |
| Rörelseresultat | -1 023 | -435 | |
| Finansiella intäkter och kostnader | M5 | 8 824 | 6 621 |
| Resultat efter finansiella poster | 7 801 | 6 186 | |
| Bokslutsdispositioner | M6 | 1 484 | 541 |
| Bokslutsdispositioner, koncernbidrag | M6 | 8 578 | 7 228 |
| Resultat före skatt | 17 862 | 13 954 | |
| Skatter | M6 | -1 002 | -1 627 |
| Årets resultat | 16 860 | 12 327 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 16 860 | 12 327 | |
| Kassaflödessäkringar | 335 | 24 | |
| Finansiella instrument som kan säljas | -2 | 25 | |
| Skatter avseende övrigt totalresultat | -65 | -18 | |
| Övrigt totalresultat för året | M7 | 268 | 31 |
| Summa totalresultat för året | 17 128 | 12 358 |
| MSEK | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | M8 | 13 | 21 |
| Materiella anläggningstillgångar | M9 | 6 | 11 |
| Uppskjutna skattefordringar | M6 | 171 | 226 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | M10 | 179 188 | 201 831 |
| Summa anläggningstillgångar | 179 378 | 202 089 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | M11 | 37 155 | 36 744 |
| Aktuella skattefordringar | 263 | 329 | |
| Kortfristiga placeringar | M12 | 21 858 | 25 496 |
| Kassa och bank | M12 | 5 026 | 1 307 |
| Summa omsättningstillgångar | 64 302 | 63 876 | |
| Summa tillgångar | 243 680 | 265 965 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 13 856 | 13 856 | |
| Andra fonder | 1 855 | 1 855 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserade vinstmedel | 54 090 | 53 833 | |
| Årets resultat | 16 860 | 12 327 | |
| Summa eget kapital | 86 661 | 81 871 | |
| Obeskattade reserver | M6 | 11 246 | 12 730 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | M14 | 488 | 469 |
| Övriga avsättningar | M15 | 83 | 70 |
| Summa avsättningar | 571 | 539 | |
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristiga lån | M16 | 78 597 | 93 511 |
| Kortfristiga lån | M16 | 64 743 | 75 619 |
| Ej räntebärande skulder | |||
| Långfristiga skulder | M17 | 4 | 5 |
| Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | M18 | 1 858 | 1 690 |
| Summa skulder | 145 202 | 170 825 | |
| Summa eget kapital och skulder | 243 680 | 265 965 | |
| Eventualtillgångar | M23 | – | – |
| Ansvarsförbindelser | M23 | 4 846 | 4 647 |
| Ställda säkerheter | M23 | 48 | 20 |
| MSEK | Not | Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 16 860 | 12 327 | |
| Justeringar för: | |||
| Av- och nedskrivningar | 8 708 | 663 | |
| Resultat vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar | -900 | -7 699 | |
| Pensioner, övriga avsättningar | 101 | -221 | |
| Finansiella poster | 2 560 | -763 | |
| Koncernbidrag och bokslutsdispositioner | -10 062 | -7 769 | |
| Skatter | 58 | -50 | |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 17 325 | -3 512 | |
| Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar | -115 | 282 | |
| Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder | 239 | -201 | |
| Förändring av rörelsekapital | 124 | 81 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 17 449 | -3 431 | |
| Förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar | -2 | -10 | |
| Förvärvade eget kapital-instrument | -1 015 | -21 485 | |
| Avyttrade eget kapital-instrument och avyttrad verksamhet | 12 570 | 691 | |
| Lämnade lån och andra investeringar | -23 305 | 37 720 | |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | – | 195 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar | -104 | 0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -11 856 | 17 111 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 5 593 | 13 680 | |
| Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader | -4 | – | |
| Utdelning till aktieägare | -12 340 | -12 341 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | 7 005 | 8 528 | |
| Upptagna lån | 4 863 | 20 722 | |
| Amorterade lån | -5 894 | -10 213 | |
| Nettoförändring av kortfristiga räntebärande skulder | -650 | -540 | |
| Reglering av derivatkontrakt som ekonomiskt säkrar | |||
| koncernkontosaldon och CSA | 1 285 | -2 090 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | -5 735 | 4 066 | |
| Årets kassaflöde | -142 | 17 746 | |
| Likvida medel vid årets början | 26 802 | 8 847 | |
| Årets kassaflöde | -142 | 17 746 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 122 | 209 | |
| Likvida medel vid årets slut | M12 | 26 782 | 26 802 |
| Erhållna utdelningar | 21 298 | 1 010 | |
| Erhållna räntor | 2 334 | 2 910 | |
| Betalda räntor | -4 431 | -5 038 | |
| Betalda skatter | -941 | -1 680 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Fond för verkligt värde |
Balanse rade vinst medel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans 31 december 2011 | 13 856 | 1 855 | -244 | 66 381 | 81 848 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | -12 341 | -12 341 |
| Summa totalresultat för året | – | – | 31 | 12 327 | 12 358 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | 6 | 6 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 13 856 | 1 855 | -213 | 66 373 | 81 871 | |
| Utdelning | M13 | – | – | – | -12 340 | -12 340 |
| Summa totalresultat för året | – | – | 268 | 16 860 | 17 128 | |
| Egna aktier | – | – | – | -4 | -4 | |
| Aktierelaterade ersättningar | M25 | – | – | – | 6 | 6 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 13 856 | 1 855 | 55 | 70 895 | 86 661 |
| Not | Sid. | |
|---|---|---|
| M1. | Redovisningsnorm | 122 |
| M2. | Nettoomsättning | 122 |
| M3. | Kostnadsslagsredovisning | 122 |
| M4. | Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | 123 |
| M5. | Finansiella intäkter och kostnader | 123 |
| M6. | Skatter | 124 |
| M7. | Övrigt totalresultat | 125 |
| M8. | Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar | 125 |
| M9. | Materiella anläggningstillgångar | 126 |
| M10. | Övriga finansiella anläggningstillgångar | 126 |
| M11. | Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 129 |
| M12. | Kortfristiga placeringar, likvida medel | 130 |
| M13. | Eget kapital | 130 |
| M14. | Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 130 |
| M15. | Övriga avsättningar | 131 |
| M16. | Långfristiga och kortfristiga lån | 132 |
| M17. | Långfristiga skulder | 132 |
| M18. | Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder |
132 |
| M19. | Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå | 133 |
| M20. | Finansiell riskhantering | 134 |
| M21. | Operationella leasingavtal | 135 |
| M22. | Transaktioner med närstående | 135 |
| M23. | Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister | 135 |
| M24. | Kassaflödesinformation | 136 |
| M25. | Personal | 136 |
| M26. | Arvoden till revisionsföretag | 137 |
De finansiella rapporterna för moderbolaget TeliaSonera AB har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 "Redovisning för juridiska personer" och andra uttalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana företag tillämpa EU:s förordning om internationella redovisningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbestämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning.
Med nedanstående få undantag tillämpar TeliaSonera AB samma värderingsgrunder och redovisningsprinciper som beskrivs i koncernens noter (not K3).
| Post | Not | Redovisningstillämpning |
|---|---|---|
| Koncernbidrag | M5 | Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bok slutsdispositioner i resultatrapporten. Detta är en förändring jämfört med föregående år då koncernbidragen re dovisades som finansiella intäker/kost nader. Siffrorna för 2012 är omgjorda på motsvarande sätt. |
| Lånekostnader | M5, M8, M9 |
Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. |
| Andelar i koncern bolag och intres sebolag |
M5, M10 | Andelar i koncernbolag och intressebo lag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan en återbetalning av tillskjutet kapital minskar redovisat värde. |
| Avsatt för pen sioner och anställ ningsvillkor |
M5, M14 | Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med FAR redovis ningsrekommendation Nr 4 (RedR 4). |
| Obeskattade reserver och bok slutsdispositioner |
M6 | Obeskattade reserver och bokslutsdis positioner redovisas brutto exklusive uppskjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna. |
| Goodwill | M8 | Goodwill skrivs av systematiskt över maximalt 5 år. |
| Leasingavtal | M21 | Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. |
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resultaträknings- och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster.
För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K1).
För information av relevans för TeliaSonera AB, se koncernens noter (not K2).
Försäljningen baserad på kundens hemvist fördelade sig på följande sätt per ekonomiskt samarbetsområde.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) | 7 | 61 |
| varav medlemsstater i Europeiska unionen (EU) | 7 | 61 |
| varav Sverige | 7 | 61 |
| Summa | 7 | 61 |
Nettoomsättningen fördelade sig på följande produktkategorier.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Övrigt | 7 | 61 |
| Summa | 7 | 61 |
Rörelsens kostnader presenteras i resultaträkningen med en klassificering baserad på funktionerna "Produktionskostnader", "Försäljnings- och marknadsföringskostnader", "Administrationskostnader" samt "Forsknings- och utvecklingskostnader". Summan av de funktionsindelade kostnaderna fördelade sig på följande kostnadsslag.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Övriga nätkostnader | -8 | 0 |
| Personalkostnader (se även not M26) | -645 | -405 |
| Hyres- och leasingavgifter | -41 | -39 |
| Konsulttjänster | -260 | -119 |
| It-kostnader | -149 | -150 |
| Fakturerade och övriga kostnader, netto | 49 | 244 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | -14 | -18 |
| Summa | -1 068 | -487 |
Administrativa och andra moderbolagskostnader som inte klassificeras som aktieägarkostnader faktureras till dotterbolagen redovisade som kostnadsreduktioner.
Avskrivningar och nedskrivningar per funktion fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Produktionskostnader | -4 | -4 |
| Administrationskostnader | -10 | -14 |
| Summa | -14 | -18 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Kursvinster | 49 | 10 |
| Sålda patent, provisioner m m | 13 | 0 |
| Domstolsbeslutade avgifter med andra opera | ||
| törer | 119 | − |
| Erhållna skadestånd | 2 | 6 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 183 | 16 |
| Övriga rörelsekostnader | ||
| Kapitalförluster | -1 | 0 |
| Kursförluster | -52 | -8 |
| Omstruktureringskostnader | -92 | -17 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -145 | -25 |
| varav avskrivningar och nedskrivningar | − | − |
| Resultateffekt, netto | 38 | -9 |
| varav netto kursförluster/-vinster på derivatinstrument som innehas för handel |
– | − |
Finansiella intäkter och kostnader fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Utdelningar | 21 298 | 1 010 |
| Kapitalvinster | 903 | 64 |
| Nedskrivningar | -8 720 | -644 |
| Kapitalförluster | 0 | -2 |
| Summa | 13 481 | 428 |
| Resultat från andelar i intressebolag | ||
| Kapitalvinster | 1 | 7 660 |
| Nedskrivningar | 0 | -1 |
| Summa | 1 | 7 659 |
| Resultat från övriga finansiella investeringar | ||
| Utdelningar | 0 | 1 |
| Kapitalvinster/-förluster, netto | -2 | -24 |
| Förändringar i verkligt värde | -6 | 1 |
| Summa | -8 | -22 |
| Övriga finansiella intäkter | ||
| Räntor från koncernbolag | 928 | 1 133 |
| Övriga ränteintäkter | 422 | 335 |
| Kursvinster | 49 | 1 436 |
| Summa | 1 399 | 2 904 |
| Övriga finansiella kostnader | ||
| Räntor till koncernbolag | -354 | -545 |
| Övriga räntekostnader | -3 388 | -3 771 |
| Räntekomponent i pensionskostnader | -20 | -20 |
| Kursförluster | -2 287 | -12 |
| Summa | -6 049 | - 4 348 |
| Resultateffekt, netto | 8 824 | 6 621 |
Övriga räntekostnader, netto kursvinster/kursförluster och övriga ränteintäkter hänförliga till säkringsaktiviteter, lånefordringar och upplåning fördelade sig på följande sätt.
| Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Övriga räntekostnader | Netto kursvinster/ kursförluster |
Övriga ränteintäkter | |||
| Derivat för säkring av verkligt värde | -366 | -482 | -176 | -129 | − | − |
| Derivat för kassaflödessäkring | 83 | 156 | 97 | -71 | − | − |
| Derivat som innehas för handel | 411 | 921 | 3 372 | -2 149 | − | − |
| Lånefordringar och kundfordringar | – | − | -3 513 | 1 496 | 422 | 335 |
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 1 486 | 930 | 176 | 129 | – | − |
| Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde |
1 724 | 2 179 | -2 194 | 2 148 | – | − |
| Övrigt | 50 | 67 | – | − | 0 | − |
| Summa | 3 388 | 3 771 | -2 238 | 1 424 | 422 | 335 |
Upplåning till upplupet anskaffningsvärde omfattar såväl poster i säkringsförhållanden avseende kassaflöden som icke säkrade poster.
Skatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Skatt redovisad i årets resultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -935 | -1 590 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
-12 | -1 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd innevarande år |
-55 | -36 |
| Summa skattekostnad redovisad i årets resultat |
-1 002 | -1 627 |
| Skatt redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Aktuell skatt hänförlig till innevarande år | -65 | – |
| Uppskjuten skatt hänförlig till eller återförd | ||
| innevarande år | 0 | -18 |
| Summa skatt redovisad i övrigt totalresultat | -65 | -18 |
Resultat före skatt uppgick till 17 862 MSEK under 2013 respektive 13 954 MSEK under 2012. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.
| Procent | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Svensk inkomstskattesats | 22,0 | 26,3 |
| För hög eller för låg aktuell skatt bokförd under tidigare år |
0,1 | 0,0 |
| Effekt på uppskjuten skatt av förändrad skattesats |
– | 0,2 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 11,1 | 0,4 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -27,6 | -15,2 |
| Effektiv skattesats i årets resultat | 5,6 | 11,7 |
Ej avdragsgilla kostnader för 2013 utgörs främst av nedskrivningar av dotterbolag. Under 2013 utgjordes ej skattepliktiga intäkter i huvudsak av utdelningar från dotterbolag och 2012 främst av kapitalvinsten på försäljningen av intressebolaget OAO Telecominvest.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjutna skattefordringar förändrades på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Ingående redovisat värde | 226 | 280 |
| Periodens förändring över totalresultatet | -55 | -54 |
| Utgående redovisat värde | 171 | 226 |
Inga uppskjutna skatteskulder fanns för 2013 eller 2012.
Temporära skillnader i uppskjutna skattefordringar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | ||
| Verkligt värde-justeringar avseende övriga | ||
| finansiella anläggningstillgångar | 0 | 60 |
| Senarelagda kostnader för avsättningar | 171 | 166 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 171 | 226 |
Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattetillgångar, som skulle ha kunnat utnyttjas under obegränsad tid, fanns ej för åren 2013 och 2012. Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2013 och 2012 till 2 474 MSEK respektive 2 801 MSEK.
Per den 31 december 2013 och 2012 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiseringsfonder totalt uppgående till 11 246 MSEK respektive 12 730 MSEK.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfonder | 1 484 | 541 |
| Erhållna koncernbidrag, netto | 8 578 | 7 228 |
| Resultateffekt, netto | 10 062 | 7 769 |
Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | Eget kapital komponent |
Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar | |||
| Nettoförändring i verkligt värde |
Reserv för verkligt värde |
325 | -55 |
| Överfört till finansierings kostnader i årets resultat |
Reserv för verkligt värde |
10 | 79 |
| Effekt av ändrad skattesats | – | -12 | |
| Skatteeffekt | Reserv för verkligt värde |
-65 | -6 |
| Summa kassaflödes säkringar |
270 | 6 | |
| Finansiella instrument som kan säljas |
-2 | 25 | |
| Summa finansiella instrument som kan säljas |
-2 | 25 | |
| Summa övrigt totalresultat | 268 | 31 | |
| varav summa skatteeffekt (se även not M6) |
-65 | -18 |
Ingen överföring föranledde justering av anskaffningsvärden.
Utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Goodwill | Övriga tillgångar | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | – | − | 67 | 83 |
| Ackumulerade avskrivningar | – | − | -54 | -62 |
| Redovisat värde | – | − | 13 | 21 |
| varav pågående arbeten | − | 3 | 8 | |
| Ingående redovisat värde | – | – | 21 | 26 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet |
– | − | 4 | 8 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | -4 | − |
| Omklassificeringar | – | − | 0 | − |
| Årets avskrivningar | – | − | -8 | -13 |
| Årets nedskrivningar | – | − | 0 | − |
| Utgående redovisat värde | – | − | 13 | 21 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2013. Goodwill skrevs av linjärt över 5 år. För övriga tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").
Summa utgående redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 10 | 13 |
| Pågående arbeten | 3 | 8 |
| Utgående redovisat värde | 13 | 21 |
Aktiverade utvecklingsutgifter samt pågående arbeten avser i huvudsak administrativa it-system.
Totalt utgående redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Fastigheter | tekniska anläggningar | Maskiner och andra | och installationer | Inventarier, verktyg | Summa | ||
| Ackumulerat anskaffningsvärde | − | − | 6 | 5 | 22 | 22 | 28 | 27 |
| Ackumulerade avskrivningar | − | − | -1 | − | -21 | -16 | -22 | -16 |
| Redovisat värde | − | − | 5 | 5 | 1 | 6 | 6 | 11 |
| Ingående redovisat värde | − | − | 5 | 5 | 6 | 10 | 11 | 15 |
| Investeringar och förvärvad verksamhet | − | − | 1 | 5 | − | − | 1 | 5 |
| Försäljningar/utrangeringar | − | − | − | -4 | − | − | − | -4 |
| Omklassificeringar | − | − | − | − | − | − | − | − |
| Årets avskrivningar | − | − | -1 | -1 | -5 | -4 | -6 | -5 |
| Utgående redovisat värde | − | − | 5 | 5 | 1 | 6 | 6 | 11 |
Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2013. För tillämpade avskrivningstider, se koncernens noter (avsnittet "Nyttjandeperioder" i not K2). I resultaträkningen ingår avskrivningar och nedskrivningar, i förekommande fall, i
alla kostnadsrader per funktion liksom i raden Övriga rörelsekostnader. I den mån svensk skattelagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner (se detta avsnitt i not M6 "Skatter").
Totalt redovisat värde förändrades på följande sätt.
| 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | och joint ventures | Andelar i intressebolag | utomstående bolag | Andelar i | tillgångar | Andelar i koncernbolag och övriga finansiella |
Summa | |
| Ingående redovisat värde | 223 | 901 | 34 | 21 | 201 574 | 176 405 | 201 831 | 177 327 |
| Nyemissioner och aktieägartillskott | 24 | 18 | 4 | 2 | 1 028 | 20 695 | 1 056 | 20 715 |
| Investeringar | 20 | 4 | − | 15 | 176 | 6 779 | 196 | 6 798 |
| Avyttringar | − | -700 | -7 | -4 | -15 199 | -37 | -15 206 | -741 |
| Nedskrivningar | − | – | − | – | -8 689 | -644 | -8 689 | -644 |
| Omklassificeringar | − | – | − | – | − | -1 654 | − | -1 654 |
| Förändringar av verkligt värde | − | – | − | – | − | 30 | − | 30 |
| Utgående redovisat värde | 267 | 223 | 31 | 34 | 178 890 | 201 574 | 179 188 | 201 831 |
Totalt utgående redovisat och verkligt värde fördelade sig per klass på följande sätt.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för handel | 31 | 31 | 31 | 31 | |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | − | − | 4 | 4 | |
| Ränteswappar och valutaränteswappar till verkligt värde | 2 102 | 2 102 | 1 927 | 1 927 | |
| varav betecknade som säkringar av verkligt värde | 1 175 | 1 175 | 1 782 | 1 782 | |
| varav betecknade som kassaflödessäkringar | 236 | 236 | 40 | 40 | |
| varav som innehas för handel | 691 | 691 | 105 | 105 | |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel | 0 | 0 | 1 | 1 | |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 2 133 | 2 133 | 1 963 | 1 963 | |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 3 959 | 3 959 | 5 678 | 5 678 | |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20)/ | |||||
| Summa verkligt värde | 6 092 | 6 092 | 7 641 | 7 641 | |
| Andelar i koncernbolag | 163 239 | 180 697 | |||
| Fordringar hos koncernbolag | 9 590 | 13 266 | |||
| Andelar i intressebolag | 267 | 223 | |||
| Andelar i utomstående bolag till anskaffningsvärde | 0 | 4 | |||
| Summa övriga finansiella anläggningstillgångar | 179 188 | 201 831 | |||
| varav räntebärande | 15 681 | 26 586 | |||
| varav icke räntebärande | 163 507 | 175 245 |
För Lånefordringar och kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag), uppskattas verkligt värde till nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med användande av marknadsmässiga räntesatser per rapportperiodens slut.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella
tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Andelar i koncernbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i koncernens noter (not K14 och K15).
| Dotterbolag, | Redovisat värde (MSEK) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | Ägarandel (%) | Antal aktier | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |
| Svenska bolag | |||||
| TeliaSonera Skanova Access AB, 556446-3734, Stockholm | 100 | 21 255 000 | 34 003 | 34 003 | |
| Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm | 100 | 68 512 | 7 006 | 7 006 | |
| TeliaSonera Sverige AB, 556430-0142, Stockholm | 100 | 3 000 000 | 2 992 | 2 968 | |
| TeliaSonera Mobile Networks AB, 556025-7932, Nacka | 100 | 550 000 | 2 698 | 2 698 | |
| TeliaSonera Norge Holding AB, 556591-9759, Stockholm | 100 | 1 000 | − | 2 255 | |
| Telia International AB, 556352-1284, Stockholm | 100 | 20 000 | 832 | 1 722 | |
| Cygate Group AB (publ), 556364-0084, Solna | 100 | 532 724 280 | 815 | 815 | |
| TeliaSonera Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm | 100 | 50 000 | 476 | 476 | |
| TeliaSonera International Carrier AB, 556583-2226, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 453 | 453 | |
| TeliaSonera Finance AB, 556404-6661, Stockholm | 100 | 1 000 | 229 | 229 | |
| TeliaSonera Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm | 100 | 1 000 000 | 200 | 200 | |
| TeliaSonera Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm | 100 | 5 000 | 169 | 169 | |
| Svenska Stadsnät AB, 556577-9195, Landskrona | 100 | 100 000 | 100 | 100 | |
| Sergel Kredittjänster AB, 556264-8310, Stockholm | 100 | 5 000 | 8 | 8 | |
| Telia International Management AB, 556595-2917, Stockholm | 100 | 1 000 | 5 | 5 | |
| TeliaSonera Asset Finance AB, 556599-4729, Stockholm | 100 | 1 000 | 22 | 22 | |
| TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040, Stockholm | 100 | 10 000 | 7 | 3 | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 |
| Dotterbolag, | Ägarandel | Redovisat värde (MSEK) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| organisationsnummer, säte | (%) | Antal aktier | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |
| Bolag utanför Sverige | |||||
| TeliaSonera Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors | 100 | 1 417 360 515 | 92 925 | 97 202 | |
| Sergel Oy, 1571416-1, Helsingfors | 100 | 267 966 000 | 277 | 277 | |
| TeliaSonera International Carrier Finland Oy, 1649304-9, Helsingfors | 100 | 100 | 98 | 98 | |
| TeliaSonera Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn | 100 | 14 500 | 74 | 6 835 | |
| TeliaSonera International Carrier Denmark A/S, 24210413, Köpenhamn | 100 | 1 000 | 172 | 172 | |
| TeliaSonera Norge Holding AS, 981929055, Oslo | 100 | 1 000 | 3 255 | − | |
| TEO LT, AB, 121215434, Vilnius | 88,2 | 684 791 575 | 3 760 | 3 760 | |
| UAB Omnitel, 110305282, Vilnius | 100 | 39 688 889 | 2 153 | 2 153 | |
| UAB Sergel, 125026242, Vilnius | 100 | 10 850 | 7 | 7 | |
| SIA Telia Latvija, 000305757, Riga | 100 | 328 300 | 100 | 123 | |
| TeliaSonera International Carrier Latvia SIA, 000325135, Riga | 100 | 205 190 | 13 | 13 | |
| Latvijas Mobilais Telefons SIA, 000305093, Riga | 24,5 | 140 679 | 2 | 2 | |
| SIA Sergel, 010318318, Riga | 100 | 3 500 | 4 | 1 | |
| AS Eesti Telekom, 10234957, Tallinn | 100 | 137 954 528 | 5 686 | 6 702 | |
| Xfera Móviles S.A., A82528548, Madrid | 76,6 | 517 025 247 | 2 549 | 2 549 | |
| ZAO TeliaSonera International Carrier Russia, 102780919732, Moskva | 100 | 220 807 825 | 200 | 200 | |
| TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S., 381395, Istanbul | 99 | 79 193 | 10 | 10 | |
| TeliaSonera International Carrier Telekomünikasyon L.S., 609188-556770, Istanbul | 100 | 55 919 | 8 | 8 | |
| TeliaSonera International Carrier Germany GmbH, HRB50081, Frankfurt am Main | 100 | – | 629 | 1 329 | |
| TeliaSonera International Carrier France S.A.S., B421204793, Paris | 100 | 2 700 000 | 681 | 681 | |
| TeliaSonera International Carrier Austria, FN191783i, Wien | 100 | – | 118 | 118 | |
| TeliaSonera International Carrier Switzerland AG, 2171000547-8, Zürich | 100 | 1 000 | 54 | 54 | |
| TeliaSonera International B.V., 34135584, Rotterdam | 100 | 45 000 | 0 | 4 785 | |
| TeliaSonera International Carrier Netherlands B.V., 34128048, Amsterdam | 100 | 910 | 59 | 60 | |
| TeliaSonera Assignments B.V., 24300363, Rotterdam | 100 | 1 810 719 000 | 1 | 1 | |
| TeliaSonera International Carrier Belgium S.A., 469422293, Bryssel | 100 | 50 620 | 3 | 20 | |
| TeliaSonera International Carrier Italy S.p.A, 07893960018, Turin | 100 | 530 211 | 17 | 17 | |
| TeliaSonera International Carrier Ireland Ltd., 347074, Dublin | 100 | 27 | 6 | 6 | |
| TOV TeliaSonera International Carrier Ukraine, 34716440, Kiev | 100 | – | 6 | 6 | |
| TeliaSonera International Carrier Poland Sp. z o.o., KRS00000186, Warszawa | 100 | 52 500 | 37 | 58 | |
| TeliaSonera International Carrier Czech Republic a.s., 26207842, Prag | 100 | 20 000 | 126 | 126 | |
| TeliaSonera International Carrier Slovakia, s.r.o., 36709913, Bratislava | 100 | – | 7 | 7 | |
| TeliaSonera International Carrier Hungaria Távközlési Kft., 01-09-688192, Budapest | 100 | – | 19 | 19 | |
| TeliaSonera International Carrier Bulgaria EOOD, 175215740, Sofia | 100 | 40 050 | 19 | 19 | |
| TeliaSonera International Carrier Romania S.R.L., 20974985, Bukarest | 100 | 20 001 | 10 | 10 | |
| TeliaSonera International Carrier, Inc., 541837195, Herndon, VA | 100 | 3 000 100 | 136 | 136 | |
| TeliaSonera International Carrier Singapore Pte. Ltd, 200005728N, Singapore | 100 | 1 200 002 | 1 | 1 | |
| TeliaSonera International Carrier Canada, BC0968600, Vancouver British Columbia | 100 | 100 | 1 | – | |
| Sergel A/S, 35481036, Köpenhamn | 100 | 500 000 | 1 | – | |
| Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag | 0 | 0 | |||
| Summa | 163 239 | 180 697 |
Telia Danmark är en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia-Soneras andelar i nätdelningsverksamheterna i Sverige och Danmark ägs via TeliaSonera Mobile Networks AB respektive TeliaSonera Mobile Holding AB.
TeliaSonera Norge Holding AB har under året fusionerats in i det norska dotterbolaget TeliaSonera Holding Norge AS. Detta bolag äger det absoluta flertalet av TeliaSonera-bolagen i Norge.
Ytterligare 24,5 procent av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotterbolag. TeliaSonera har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons. Resterande aktier i Telia-Sonera Telekomünikasyon Hizmetleri L.S. ägs av TeliaSonera
Finland Oyj som också indirekt kontrollerar Fintur Holdings B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.
I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel förutom i Xfera Móviles S.A. där TeliaSonera i kraft av ett aktieägaravtal kontrollerar 80 procent av röstetalet. Aktier i AS Eesti Telekom har under årets skrivits ned med 1 016 MSEK.
Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde.
Förutom ovan nämnda bolag äger TeliaSonera AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag.
Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ränteswappar och valutaränteswappar | ||
| betecknade som säkringar av verkligt värde | 121 | 8 |
| Valutaswappar och valutaterminer som innehas för handel |
683 | 425 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde | ||
| hierarkin – Not M19) | 804 | 433 |
| Kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde | 10 | 16 |
| Fordringar hos joint ventures till upplupet anskaf | ||
| fningsvärde | 0 | 0 |
| Lånefordringar och kundfordringar till upplupet | ||
| anskaffningsvärde | 2 584 | 2 327 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19 och | ||
| Kreditrisk – Not M20) | 3 398 | 2 776 |
| Fordringar hos koncernbolag | 33 503 | 33 754 |
| varav koncernkontofordringar och | ||
| kortfristiga placeringar | 24 724 | 26 402 |
| varav kundfordringar och övriga fordringar | 8 779 | 7 352 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 219 | 167 |
| Förutbetalda kostnader | 35 | 47 |
| Summa kundfordringar och övriga kortfristiga | ||
| fordringar | 37 155 | 36 744 |
| varav räntebärande | 25 381 | 26 495 |
| varav icke räntebärande | 11 773 | 10 249 |
Redovisat värde för Kundfordringar samt Lånefordringar och kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Geografiskt område | ||
| Sverige | 0 | 5 |
| Övriga länder | 2 594 | 2 338 |
| Summa redovisat värde | 2 594 | 2 343 |
| Kundsegment | ||
| Övriga kunder | 2 594 | 2 343 |
| Summa redovisat värde | 2 594 | 2 343 |
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för fordringar hos koncernbolag.
Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för osäkra respektive åldersfördelningen hos Kundfordringar till:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Fakturerade kundfordringar | 10 | 16 |
| Reserv för osäkra kundfordringar | 0 | 0 |
| Summa kundfordringar | 10 | 16 |
| Ej förfallna kundfordringar | 1 | 15 |
| Förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 9 | 1 |
| varav 30–180 dagar | 7 | 1 |
| varav mer än 180 dagar | 2 | − |
| Summa kundfordringar | 10 | 16 |
Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra kundfordringar (inklusive fordringar hos joint ventures) som följer.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 2 584 | 2 327 |
| Förfallna ej nedskrivna fordringar | 0 | 0 |
| Summa lånefordringar och andra | ||
| kundfordringar | 2 584 | 2 327 |
För fordringar som vid rapportperiodens slut var förfallna avsattes ingen reserv då det inte skett någon väsentlig förändring i kreditvärdighet och beloppen fortfarande bedömdes kunna återvinnas. Se även koncernens noter (avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not K26) för information om hur risker i kundfordringar motverkas.
Inga nedskrivningar av kundfordringar (kundförluster) gjordes och inga kundfordringar återvanns under 2013 och 2012. Reserven för osäkra fordringar förändrades som följer.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0 | 8 |
| Avsättningar för osäkra fordringar | − | -8 |
| Återförda avsättningar | − | − |
| Utgående redovisat värde | 0 | 0 |
Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till:
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar med löptid längre än 3 månader |
102 | – |
| Kortfristiga placeringar med löptid t o m 3 månader |
21 756 | 25 496 |
| varav bankdepositioner till upplupet anskaffningsvärde |
21 755 | 25 496 |
| Summa kortfristiga placeringar | 21 858 | 25 496 |
| Kassa och bank | 5 026 | 1 307 |
| Summa (se Kategorier – Not M19 och Kreditrisk – Not M20) |
26 884 | 26 802 |
| varav Likvida medel | 26 782 | 26 802 |
Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3 månader och balansposten Kassa och bank. Redovisade värden anses motsvara verkliga värden då risken för värdeförändringar är oväsentlig. Per den 31 december 2013 fanns inga spärrade medel på TeliaSonera AB:s bankkonton. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier samt om exponering för kreditrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av kreditrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".
Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K19).
Det stora flertalet anställda i TeliaSonera AB omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan (ITP-Tele), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanen omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av en premiebestämd pensionsplan (ITP1).
Merparten av TeliaSonera AB:s pensionsförpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggspensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personalkategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen.
Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapportperiodens slut, på försäkringstekniska grunder.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 1 593 | 1 591 |
| Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 469 | 490 |
| Ingående balans, summa pensionsförpliktelser | 2 062 | 2 081 |
| Pensioner intjänade under året | 26 | 38 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 156 | 108 |
| Utbetalning av pensioner | -141 | -154 |
| Avyttrad verksamhet | -1 | -1 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -21 | -15 |
| Förtida avgångspensioner | 1 | 5 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 1 594 | 1 593 |
| Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej | ||
| omfattas av stiftelsetillgångar | 488 | 469 |
| Utgående balans, summa pensionsförpliktelser | 2 082 | 2 062 |
| varav PRI Pensionsgaranti-pensioner | 1 360 | 1 375 |
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.
| MSEK, förutom avkastning | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans, förvaltningstillgångar | 2 002 | 2 052 |
| Årets avkastning | 107 | 145 |
| Gottgörelse från pensionsstiftelse | – | -195 |
| Utgående balans, förvaltningstillgångar | 2 109 | 2 002 |
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) | 5,4 | 7,1 |
Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser | 2 082 | 2 062 |
| Förvaltningstillgångar | -2 109 | -2 002 |
| Övervärde på förvaltningstillgångar | 515 | 409 |
| Avsatt för pensioner och anställningsvillkor | 488 | 469 |
Redovisade pensionsintäkter framkom på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Pensioner intjänade under året | 26 | 38 |
| Räntekostnader, fribrevsuppräkning | 156 | 108 |
| Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad |
-20 | -20 |
| Årets avkastning på förvaltningstillgångar | -107 | -145 |
| Avyttrad verksamhet, kapitalvärde | -1 | -1 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | -21 | -15 |
| Förtida avgångspensioner | 1 | 5 |
| Kostnader (+)/intäkter (-) för pensionering i | ||
| egen regi | 34 | -30 |
| Försäkringspremier, administrationskostnader mm | 48 | 55 |
| Löneskatt | 53 | − |
| Ändrade bedömningar | -5 | -3 |
| Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade som |
||
| omstruktureringskostnader | − | -5 |
| Pensionskostnader (+)/-intäkter (-) | 130 | 17 |
| Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar |
106 | -51 |
| Redovisade pensionsintäkter | 236 | -34 |
| varav pensionspremier betalda till ITP-planen | 3 | 6 |
Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstekniska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.
Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan vilken som ett sammanvägt medelvärde för
Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var:
de olika pensionsplanerna och i förekommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt var 3,5 procent under 2013 respektive 3,7 procent under 2012. Förpliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2013 respektive 2012.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Tillgångsslag | MSEK | Procent | MSEK | Procent |
| Räntebärande värdepapper, likvida medel | 1 103 | 52,3 | 993 | 49,6 |
| Aktier och övriga investeringar | 1 006 | 47,7 | 1 009 | 50,4 |
| Summa | 2 109 | 100,0 | 2 002 | 100,0 |
| varav aktier i TeliaSonera AB | – | – | – | – |
Den 31 december 2013 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensionsförpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2014 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförpliktelserna har TeliaSonera AB inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen.
Pensionsutbetalningar avseende förmånsbestämda pensionsplaner förväntas under 2014 uppgå till 145 MSEK.
Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.
| December 31, 2013 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löneskatt på framtida Omstruktu pensions reringsav Försäkrings utbetalningar sättningar Rättstvister avsättningar |
||||||
| Ingående redovisat värde | 37 | 11 | 240 | 32 | 320 | ||
| varav finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde | − | − | − | − | − | ||
| Årets avsättningar | 4 | 92 | − | -2 | 94 | ||
| Ianspråktagna avsättningar | -9 | -38 | − | − | -47 | ||
| Återförda avsättningar | − | − | − | − | − | ||
| Omklassificeringar | − | − | − | − | − | ||
| Utgående redovisat värde | 32 | 65 | 240 | 30 | 367 | ||
| varav långfristig del | 32 | 21 | − | 30 | 83 | ||
| varav kortfristig del | − | 44 | 240 | − | 284 |
För finansiella skulder motsvarar redovisat värde verkligt värde då avsättningar diskonteras till nuvärde. Se vidare not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" för ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier.
Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal relaterade till kostnadsbesparingsprogram. Återstående avsättning per den 31 december 2013 förväntas bli fullt utnyttjad under 2014–2015. I garantiavsättningar ingår avsättningar för rättstvister samt andra avsättningar avseende försäljning och nedläggning av koncernbolag och intressebolag. För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, garantiavsättningar, rättstvister och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2014–2024.
Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i faktiska pensionsutbetalningar, i det faktiska antalet månader en anställd stannar kvar i omställning, i skatte- och annan lagstiftning, och i faktiskt utfall av förhandlingar med leasegivare, underleverantörer och andra externa motparter liksom när i tiden sådana förändringar inträffar.
Information om TeliaSonera AB:s marknadsfinansieringsprogram återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).
Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde1) |
| Långfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 19 289 | 20 225 | 17 600 | 18 016 |
| Ränteswappar till verkligt värde | 254 | 254 | 340 | 340 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 220 | 220 | 340 | 340 |
| varav som innehas för handel | 34 | 34 | 0 | 0 |
| Valutaränteswappar till verkligt värde | 1 630 | 1 630 | 1 956 | 1 956 |
| varav betecknade som säkringsinstrument | 245 | 245 | 193 | 193 |
| varav som innehas för handel | 1 385 | 1 385 | 1 764 | 1 764 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 21 173 | 22 109 | 19 896 | 20 312 |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 57 026 | 60 698 | 60 690 | 67 234 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19)/Summa verkligt värde | 78 199 | 82 807 | 80 586 | 87 546 |
| Lån från koncernbolag | 398 | 12 925 | ||
| varav övriga lån | 398 | 12 925 | ||
| Summa långfristiga lån | 78 597 | 93 511 | ||
| Kortfristiga lån | ||||
| Marknadsfinansiering i säkringsförhållanden avseende verkligt värde | 2 735 | 2 819 | 401 | 413 |
| Ränteswappar betecknade som säkringsinstrument | 31 | 31 | 29 | 29 |
| Ränteswappar som innehas för handel | 0 | 0 | 42 | 42 |
| Valutaränteswappar som innehas för handel | 17 | 17 | 343 | 343 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde-hierarkin – Not M19) | 2 783 | 2 867 | 815 | 827 |
| Marknadsfinansiering till upplupet anskaffningsvärde | 5 954 | 5 996 | 5 271 | 5 271 |
| varav som säkring av nettoinvesteringar | 2 308 | 2 330 | ||
| varav till upplupet anskaffningsvärde | 3 646 | 3 647 | 5 271 | 5 271 |
| Övrig upplåning till upplupet anskaffningsvärde | 0 | 0 | 652 | 652 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19/Summa verkligt värde | 8 737 | 8 863 | 6 738 | 6 750 |
| Lån från koncernbolag | 56 006 | 68 881 | ||
| varav koncernkontoskulder | 41 669 | 67 085 | ||
| varav övriga lån | 14 337 | 1 796 | ||
| Summa kortfristiga lån | 64 743 | 75 619 |
1) Omräknat för jämförbarhet.
Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2013 och 2012 till 1 034 MSEK respektive 1 065 MSEK.
Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" och information om förfallotidpunkter och likviditetsrisker i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20) för ytterligare information om upplåning och om swapportföljen. Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för lån från koncernbolag, vilka innefattar koncernkontoskulder och övriga lån.
Redovisat värde för långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Skulder till koncernbolag | 1 | 2 |
| Övriga skulder | 3 | 3 |
| Summa långfristiga skulder | 4 | 5 |
Inga långfristiga skulder för åren 2013 och 2012 förföll till betalning senare än 5 år efter rapportperiodens slut.
Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Valutaswappar, valutaterminer och valutaoptioner som innehas för handel |
171 | 135 |
| Delsumma (se Nivåer inom verkligt värde hierarkin – Not M19) |
171 | 135 |
| Leverantörsskulder till upplupet anskaffningsvärde |
61 | 198 |
| Kortfristiga skulder till upplupet anskaffningsvärde |
39 | 48 |
| Delsumma (se Kategorier – Not M19) | 271 | 381 |
| Skulder till koncernbolag | 1 120 | 753 |
| Övriga kortfristiga skulder | 467 | 556 |
| Summa kortfristiga avsättningar, leverantörs skulder och övriga kortfristiga skulder |
1 858 | 1 690 |
Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt om likviditetsrisker återfinns i not M19 "Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå" respektive i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering". För skulder till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2013 motsvarade avtalsenliga kassaflöden följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall MSEK |
Jan–mar 2014 |
Apr–jun 2014 |
Jul–sep 2014 |
Okt–dec | 2014 Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till upplupet | |||||
| anskaffningsvärde | 100 | 0 | 0 | 0 | 100 |
Motsvarande information om valutaderivat som innehas för handel återfinns i avsnittet "Hantering av likviditetsrisk" i not M20 "Finansiell riskhantering".
Sedvanliga affärsmässiga villkor tillämpas för handel med koncernbolag. Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak kortfristiga avsättningar (se not M15 "Övriga avsättningar") samt upplupna lönekostnader och arbetsgivaravgifter.
Redovisat värde för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per kategori på följande sätt. Finansiella tillgångar och skulder avseende koncernbolag ingår ej. Ex-
Redovisade värden för olika klasser av finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.
| 31 december 2013 | 31 december 2012 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt | varav | Verkligt | varav | ||||||
| MSEK | Not | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | värde | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| Andelar i utomstående bolag som kan säljas | M10 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Andelar i utomstående bolag som innehas för | |||||||||
| handel | M10 | 31 | – | – | 31 | 31 | – | – | 31 |
| Konvertibla skuldebrev som kan säljas | M12 | 102 | 102 | – | − | 5 | – | – | 5 |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M10, M11 | 1 532 | – | 1 532 | – | 1 830 | – | 1 830 | – |
| Derivat som innehas för handel | M10, M11 | 1 374 | – | 1 374 | – | 530 | – | 530 | – |
| Summa finansiella tillgångar till verkligt värde | |||||||||
| per nivå | 3 039 | 102 | 2 906 | 31 | 2 396 | – | 2 360 | 36 | |
| Finansiella skulder till verkligt värde | |||||||||
| Upplåning i säkringsförhållanden avseende | |||||||||
| verkligt värde | M16 | 22 025 | – | 22 025 | – | 18 001 | – | 18 001 | – |
| Derivat betecknade som säkringsinstrument | M16 | 496 | – | 496 | – | 562 | – | 562 | – |
| Derivat som innehas för handel | M16, M18 | 1 607 | – | 1 607 | – | 2 284 | – | 2 284 | – |
| Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå |
24 128 | – | 24 128 | – | 20 847 | – | 20 847 | – |
Inga omföringar mellan Nivå 1 och 2 gjordes under 2013 och 2012.
kluderade är också andelar i intressebolag och joint ventures som behandlas i not M10 "Övriga finansiella anläggningstillgångar" samt pensionsåtaganden som behandlas i not M14 "Avsatt för pensioner och anställningsvillkor".
| MSEK | Not | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M10, M11 | 1 532 | 1 830 |
| Finansiella tillgångar till verkligt | |||
| värde via årets resultat | 1 405 | 561 | |
| Derivat ej betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M10, M11 | 1 374 | 530 |
| Investeringar som innehas för | |||
| handel | M10 | 31 | 31 |
| Lånefordringar och kundfordringar | M10, M11, | ||
| M12 | 33 335 | 34 823 | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | M12 | 102 | 5 |
| Summa finansiella tillgångar per | |||
| kategori | 36 374 | 37 219 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M16 | 496 | 562 |
| Derivat ej betecknade som | |||
| säkringsinstrument | M16, M18 | 1 607 | 2 284 |
| Upplåning i säkringsförhållanden | |||
| avseende verkligt värde | M16 | 22 025 | 18 001 |
| Finansiella skulder värderade till | |||
| upplupet anskaffningsvärde | M16, M18 | 63 080 | 66 859 |
| Summa finansiella skulder per | |||
| kategori | 87 208 | 87 706 |
| 31 december 2013 | 31 december 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa | Andelar i utom stående bolag som innehas för handel |
Konvertibla skuldebrev som kan säljas |
Summa |
| Nivå 3, ingående redovisat värde | 31 | 4 | 35 | 15 | 4 | 19 |
| Förändringar i verkligt värde | – | – | – | 1 | – | 1 |
| varav redovisade i årets resultat | – | – | – | – | – | – |
| varav avseende tillgångar som innehades vid periodens utgång |
– | – | – | – | – | – |
| Förvärv/avyttringar | – | -4 | -4 | 15 | – | 15 |
| Nivå 3, utgående redovisat värde | 31 | 0 | 31 | 31 | 4 | 35 |
Förändringar i verkligt värde redovisade i årets resultat ingår i posten Finansiella intäkter och kostnader, se specifikation i not M5 "Finansiella kostnader och intäkter".
Information av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (not K26).
TeliaSonera AB:s exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldigheter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapital-instrument), med en maximal exponering motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar hos koncernbolag).
| MSEK | Not | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| Övriga finansiella anläggnings tillgångar |
M10 | 6 092 | 7 641 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar |
M11 | 3 398 | 2 776 |
| Kortfristiga placeringar, likvida medel |
M12 | 26 884 | 26 802 |
| Summa | 36 374 | 37 219 |
Ytterligare information om hantering av kreditrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K26).
Likviditetsrisk utgör risken att TeliaSonera AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för TeliaSonera AB återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K26).
Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2013 för räntebärande upplåning och icke räntebärande valutaderivat (exklusive koncerninterna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Summa |
| Marknadsfinansiering | 9 517 | 338 | 302 | 1 490 | 11 283 | 6 834 | 10 184 | 3 553 | 67 551 | 111 052 |
| Valutaränte- och ränteswappar | ||||||||||
| Skulder | 356 | 1 560 | 1 621 | 556 | 11 932 | 5 430 | 3 209 | 1 730 | 17 380 | 43 774 |
| Fordringar | -543 | -1 678 | -1 553 | -592 | -11 896 | -5 507 | -3 299 | -1 579 -18 147 | -44 794 | |
| Valutaswappar och valutaterminer | ||||||||||
| Skulder | 71 123 | – | 8 | 142 | 16 | – | – | – | – | 71 289 |
| Fordringar | -71 048 | – | -8 | -144 | -16 | – | – | – | – | -71 216 |
| Summa, netto | 9 405 | 220 | 370 | 1 452 | 11 319 | 6 757 | 10 094 | 3 704 | 66 784 | 110 105 |
Förfallostruktur för och ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförpliktelser återfinns i not M15 "Övriga avsättningar", M18 "Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder" och M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
TeliaSonera AB förhyr främst kontorslokaler. Förhyrning sker i huvudsak från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. Vidareuthyrning förekommer ej.
Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsägningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2013 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till:
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år | Summa |
| Framtida minimileaseavgifter | 7 | 7 | 7 | 7 | 30 | 20 | 0 | 0 | 0 | 78 |
Totalt erlagda hyror och leasingavgifter var 34 MSEK respektive 38 MSEK för åren 2013 och 2012.
Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från koncernbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.
Försäljningen till koncernbolag var 3 MSEK under 2013 och 58 MSEK under 2012 medan inköp från koncernbolag uppgick till 12 MSEK och 230 MSEK för respektive år.
TeliaSonera har gjort vissa åtaganden till förmån för dotterbolag, intressebolag och joint ventures. Ytterligare information återfinns i not M23 "Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister".
För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till koncernens noter (not K29).
Vid rapportperiodens slut hade TeliaSonera AB inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventualförpliktelser fördelade sig på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag |
4 807 | 4 609 |
| Garantier för pensionsförpliktelser | 39 | 38 |
| Summa ansvarsförbindelser | 4 846 | 4 647 |
Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende "change of control" i några av TeliaSonera AB:s senast tecknade avtal om låneemissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som TeliaSonera AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse.
I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår 2 481 MSEK (277 MEUR) avseende Xfera Móviles S.A., varav motförbindelser uppgående till 177 MEUR bestående av TeliaSoneras andel avseende av Xfera utställda garantier att uppfylla de villkor som är förknippade med bolagets telekomlicenser och frekvenstillstånd. I ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag ingår också 799 MSEK avseende svenska pensionsförpliktelser.
Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser förekommer, som ett led i koncernens normala affärsverksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotterbolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapportperioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning.
Under 2012 sålde TeliaSonera AB samtliga sina aktier i OAO Telecominvest till AF Telecom Holding. Köpeskillingen har inte betalats i sin helhet och för att säkerställa värdet på TeliaSoneras AB:s fordran har vissa pantsättningar gjorts till förmån för moderbolaget, se vidare koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).
Vid rapportperiodens slut fördelade sig ställda säkerheter på följande sätt.
| MSEK | 31 dec 2013 |
31 dec 2012 |
|---|---|---|
| Avseende åtaganden enligt aktieägaravtal: Aktier | ||
| i 4T Sverige AB och Mobile Payments AS | 48 | 20 |
| Summa ställda säkerheter | 48 | 20 |
Enligt avtal har samtliga aktieägare i 4T Sverige AB ömsesidigt ställt sina aktier som säkerhet till förmån för övriga aktieägare.
Moderbolagets oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2013 avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av anläggningstillgångar motsvarade följande förväntade förfallostruktur.
| Förväntade förfall | Jan–mar | Apr–jun | Jul–sep | Okt–dec | Senare | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2014 | 2014 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | år Summa | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 4 | 0 | 0 | 0 | 12 |
| Summa (se Likviditetsrisk – Not M20) | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 4 | 0 | 0 | 0 | 12 |
Angivna åtaganden avser licenser för och anpassning av system för affärsstöd.
För ytterligare information med relevans för TeliaSonera AB, se motsvarande avsnitt i koncernens noter (not K29).
Inga icke-kontanta transaktioner förekom under 2013 eller 2012.
Antalet anställda uppgick till 239 per den 31 december 2013 (241 vid utgången av 2012).
Medelantalet anställda var:
| Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Land | Totalt (antal) |
varav män (%) |
Totalt (antal) |
varav män (%) |
|
| Sverige | 224 | 46 | 234 | 48,7 | |
| Summa | 224 | 46 | 234 | 48,7 |
Ledande befattningshavare fördelar sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande och vice verkställande direktören samt de övriga 10 medlemmar (2012: 7 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
| 31 dec 2013 | 31 dec 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga ledande befattnings |
Övriga ledande befattnings |
|||
| Procent | Styrelsen | havare | Styrelsen | havare |
| Kvinnor | 36,4 | 20,0 | 27,3 | 30 |
| Män | 63,6 | 80,0 | 72,7 | 70 |
| Summa | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Totala personalkostnader fördelades på kostnadsslag på följande sätt.
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 290 | 305 |
| varav prestationsaktieprogram | 6 | 6 |
| Sociala kostnader | ||
| Arbetsgivaravgifter | 93 | 99 |
| varav prestationsaktieprogram | 2 | 2 |
| Pensionskostnader | 236 | -34 |
| Summa sociala kostnader | 329 | 65 |
| Övriga personalkostnader | 26 | 35 |
| Summa personalkostnader per kostnadsslag | 645 | 405 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:
| Jan–dec 2013 | Jan–dec 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) |
Övriga anställda |
|
| Löner och andra ersättningar | 90 (−) | 200 | 56 (−) | 249 |
Ledande befattningshavare omfattar styrelsens ledamöter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagarrepresentanter), verkställande och vice verkställande direktören och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster samt de övriga 7 medlemmar (2012: 7 medlemmar) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget.
Pensionskostnader respektive utestående pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensionsförmåner för externa styrelseledamöter.
| Januari–december eller 31 december |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | |||
| Pensionskostnader | 26 | 20 | |||
| Utestående pensionsförpliktelser | 194 | 154 |
Se vidare avsnitten "Prestationsaktieprogram" samt "Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå" i koncernens noter (not K31).
Följande ersättningar har utgått. Kompletterande upplysningar återfinns i koncernens noter (not K33).
| MSEK | Jan–dec 2013 |
Jan–dec 2012 |
|---|---|---|
| Kostnadsförda arvoden | ||
| PricewaterhouseCoopers AB (PwC) | ||
| Revision | 8 | 8 |
| Revisionsnära tjänster | 1 | 1 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 1 | 0 |
| Summa PwC | 10 | 9 |
| EY AB (EY) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 2 | 1 |
| Summa EY | 2 | 1 |
| KPMG AB (KPMG) | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 4 | 2 |
| Summa KPMG | 4 | 2 |
| Övriga revisionsföretag | ||
| Skatterådgivning, övriga tjänster | 4 | 3 |
| Summa övriga revisionsföretag | 4 | 3 |
| Summa kostnadsförda arvoden | 20 | 15 |
Till årsstämmans förfogande står:
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
| SEK | |
|---|---|
| Fritt eget kapital | 54 089 256 388 |
| Årets resultat | 16 860 452 297 |
| Summa | 70 949 708 685 |
SEK Ordinarie utdelning om 3,00 SEK per aktie till ägarna 12 990 254 343 I ny räkning överförs 57 959 454 342 Summa 70 949 708 685
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 5 mars 2014
Marie Ehrling Styrelsens ordförande
Olli-Pekka Kallasvuo Styrelsens vice ordförande
Agneta Ahlström Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Stefan Carlsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Mats Jansson Styrelseledamot
Mikko Kosonen Styrelseledamot
Nina Linander Styrelseledamot Martin Lorentzon Styrelseledamot Per-Arne Sandström Styrelseledamot
Kersti Strandqvist Styrelseledamot
Peter Wiklund Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant
Johan Dennelind VD och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2014. Denna avviker från standardutformningen. PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Jeanette Skoglund Auktoriserad revisor
Till årsstämman i TeliaSonera AB (publ), org.nr 556103-4249
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för TeliaSonera AB (publ) för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 32–52. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 10–138.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 32–52. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för TeliaSonera AB (publ) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
På grund av de förhållanden som beskrivs i avsnittet nedan som anger grunden för att vi avstår från att uttala oss, har vi dock inte kunna inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande om ansvarsfrihet i revisionsberättelsen för en av de verkställande direktörerna.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Som framgår av årsredovisningen (förvaltningsberättelsen, bolagsstyrningsrapporten och not K34 i koncernredovisningen) har styrelsen låtit en advokatbyrå genomföra granskning av transaktioner i Eurasien. Granskningen i sin helhet är ännu inte avslutad och bolaget har överlämnat material till den svenska åklagarmyndigheten.
Granskningen har givit upphov till en rad komplexa frågeställningar vad gäller både förvaltningsåtgärder och risk för eventuell skada för bolaget. Baserat på idag föreliggande information är det inte möjligt att bedöma om eventuell skada kan uppkomma och huruvida en sådan skada i så fall orsakats av uppsåtlig eller oaktsam förvaltningsåtgärd av den verkställande direktören. Det kan dock inte uteslutas att fortsatt granskning eller åklagarens utredning kan komma att konstatera att så har varit fallet.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och de verkställande direktörerna Per-Arne Blomquist och Johan Dennelind ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Med hänvisning till vad som beskrivs i avsnittet "Grund för att avstå från uttalande" kan vi varken till- eller avstyrka ansvarsfrihet för den verkställande direktören Lars Nyberg för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 11 mars 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Jeanette Skoglund Auktoriserad revisor
| TeliaSonera-koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiell information (IFRS) | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Resultat (MSEK) | ||||||||||
| Nettoomsättning | 101 700 | 104 898 | 104 804 | 106 979 | 109 550 | 103 585 | 96 344 | 91 060 | 87 661 | 81 937 |
| Rörelseresultat | 24 462 | 28 400 | 29 720 | 32 003 | 30 242 | 28 648 | 26 155 | 25 489 | 17 549 | 18 793 |
| Resultat efter finansiella poster | 21 368 | 24 482 | 26 872 | 29 936 | 27 614 | 26 411 | 25 251 | 25 226 | 17 019 | 17 448 |
| Årets resultat | 16 767 | 21 168 | 21 119 | 23 562 | 21 280 | 21 442 | 20 298 | 19 283 | 13 694 | 14 264 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 14 970 | 19 886 | 18 388 | 21 257 | 18 854 | 19 011 | 17 674 | 16 987 | 11 697 | 12 964 |
| EBITDA före engångsposter | 35 584 | 36 171 | 37 222 | 36 897 | 36 584 | 32 954 | 31 021 | 32 266 | 29 411 | 30 196 |
| EBITDA | 33 656 | 35 074 | 37 181 | 37 661 | 35 159 | 31 658 | 30 333 | 31 113 | 27 508 | 30 841 |
| Av- och nedskrivningar | 15 215 | 20 542 | 13 263 | 13 479 | 12 932 | 12 106 | 11 875 | 11 203 | 13 188 | 15 596 |
| Finansiell ställning (MSEK) | ||||||||||
| Goodwill och övriga immateriella anläggningstill | ||||||||||
| gångar | 81 522 | 83 278 | 92 017 | 90 531 | 100 239 | 100 968 | 83 909 | 74 172 | 74 367 | 69 534 |
| Materiella anläggningstillgångar | 64 792 | 62 657 | 61 291 | 58 353 | 61 222 | 61 946 | 52 602 | 48 195 | 48 201 | 47 212 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 47 715 | 49 738 | 62 865 | 62 458 | 60 849 | 62 265 | 48 633 | 41 826 | 40 526 | 35 353 |
| Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar som | ||||||||||
| innehas för försäljning | 58 799 | 57 373 | 36 710 | 39 209 | 47 360 | 39 107 | 31 558 | 35 199 | 40 681 | 39 873 |
| Summa tillgångar | 252 828 | 253 046 | 252 883 | 250 551 | 269 670 | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 |
| Summa eget kapital | 112 934 | 109 106 | 122 871 | 132 665 | 142 499 | 141 448 | 127 057 | 127 717 | 135 694 | 128 067 |
| varav hänförligt till moderbolagets ägare | 108 324 | 105 150 | 115 518 | 125 907 | 135 372 | 130 387 | 117 274 | 119 217 | 127 049 | 121 133 |
| Avsättningar | 22 786 | 26 383 | 24 211 | 23 230 | 25 625 | 24 594 | 16 748 | 15 471 | 15 564 | 13 402 |
| Räntebärande skulder | 90 723 | 91 587 | 79 842 | 65 436 | 71 833 | 65 799 | 43 579 | 27 729 | 26 735 | 24 675 |
| Ej räntebärande skulder | 26 385 | 25 970 | 25 959 | 29 220 | 29 713 | 32 445 | 29 318 | 28 475 | 25 782 | 25 828 |
| Summa eget kapital och skulder | 252 828 | 253 046 | 252 883 | 250 551 | 269 670 | 264 286 | 216 702 | 199 392 | 203 775 | 191 972 |
| Sysselsatt kapital | 192 134 | 193 056 | 191 402 | 186 509 | 204 908 | 199 186 | 153 090 | 127 195 | 146 712 | 147 132 |
| Operativt kapital | 143 154 | 144 020 | 170 880 | 163 889 | 175 063 | 178 017 | 140 925 | 110 163 | 125 299 | 126 198 |
| Nettolåneskuld | 55 774 | 59 444 | 65 048 | 47 309 | 46 175 | 48 614 | 34 155 | 14 892 | 7 879 | 6 580 |
| Räntebärande nettoskuld | 43 209 | 47 254 | 60 350 | 43 573 | 42 668 | 44 652 | 31 830 | 10 736 | 5 320 | 3 741 |
| Kassaflöden (MSEK) | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 31 036 | 38 879 | 26 950 | 27 434 | 30 610 | 25 091 | 26 529 | 27 501 | 26 990 | 24 403 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -14 365 | -6 359 | -15 967 | -16 476 | -17 627 | -19 634 | -15 705 | -13 084 | -12 236 | -7 991 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 16 671 | 32 520 | 10 983 | 10 958 | 12 983 | 5 457 | 10 824 | 14 417 | 14 754 | 16 412 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 15 013 | -15 231 | -13 295 | -17 736 | -2 187 | -2 364 | -14 726 | -19 382 | -15 653 | -11 102 |
| Årets kassaflöde | 1 658 | 17 289 | -2 312 | -6 778 | 10 796 | 3 093 | -3 902 | -4 965 | -899 | 5 310 |
| Fritt kassaflöde | 16 310 | 23 740 | 9 415 | 12 901 | 16 643 | 9 333 | 13 004 | 16 596 | 15 594 | 14 118 |
| Investeringar (MSEK) | ||||||||||
| CAPEX | 16 332 | 15 685 | 17 384 | 14 934 | 14 007 | 15 795 | 13 531 | 11 101 | 11 583 | 10 331 |
| Förvärv och övriga investeringar | 1 461 | 1 905 | 672 | 1 735 | 2 842 | 9 060 | 7 171 | 3 951 | 2 732 | 9 099 |
| Summa investeringar | 17 793 | 17 590 | 18 056 | 16 669 | 16 849 | 24 855 | 20 702 | 15 052 | 14 315 | 19 430 |
| Nyckeltal | ||||||||||
| EBITDA-marginal (%) | 33,1 | 33,3 | 35,5 | 34,5 | 33,4 | 31,8 | 32,2 | 35,4 | 33,6 | 36,9 |
| Rörelsemarginal (%) | 24,1 | 27,0 | 28,4 | 29,9 | 27,6 | 27,7 | 27,1 | 28,0 | 20,0 | 22,9 |
| Vinstmarginal (%) | 16,5 | 20,2 | 20,2 | 22,0 | 19,4 | 20,7 | 21,1 | 21,2 | 15,6 | 17,4 |
| Av- och nedskrivningar i % av nettoomsättning | 15,0 | 19,6 | 12,7 | 12,6 | 11,8 | 11,7 | 12,3 | 12,3 | 15,0 | 19,0 |
| CAPEX i % av nettoomsättning | 16,1 | 15,0 | 16,6 | 14,0 | 12,8 | 15,2 | 14,0 | 12,2 | 13,2 | 12,6 |
| Totalkapitalets omsättningshastighet (ggr) | 0,40 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,41 | 0,43 | 0,46 | 0,45 | 0,44 | 0,43 |
| Sysselsatt kapitals omsättningshastighet (ggr) | 0,53 | 0,54 | 0,55 | 0,55 | 0,54 | 0,59 | 0,69 | 0,67 | 0,60 | 0,57 |
| Räntabilitet på totalt kapital (%) | 10,6 | 11,5 | 12,3 | 12,7 | 11,8 | 12,7 | 13,1 | 13,2 | 9,4 | 10,5 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 13,9 | 14,9 | 16,4 | 16,9 | 15,5 | 17,3 | 19,4 | 19,5 | 12,6 | 13,9 |
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 15,9 | 20,5 | 16,8 | 17,8 | 15,2 | 17,2 | 18,6 | 17,2 | 10,3 | 11,6 |
| Soliditet (%) | 39,5 | 38,2 | 44,0 | 48,0 | 49,1 | 50,5 | 50,3 | 49,9 | 58,9 | 63,8 |
| Skuldsättningsgrad (%) | 55,8 | 61,4 | 58,2 | 39,3 | 34,9 | 36,5 | 31,3 | 15,0 | 6,6 | 5,4 |
| Nettolåneskuld/EBITDA (ggr) | 1,57 | 1,64 | 1,75 | 1,28 | 1,26 | 1,48 | 1,10 | 0,46 | 0,27 | 0,22 |
| Räntetäckningsgrad (ggr) | 4,7 | 6,3 | 7,2 | 10,7 | 8,3 | 7,6 | 14,2 | 18,1 | 11,7 | 7,6 |
| Självfinansieringsgrad (ggr) | 1,74 | 2,21 | 1,50 | 1,65 | 1,82 | 1,01 | 1,28 | 1,83 | 1,89 | 1,26 |
| Aktiedata | ||||||||||
| Antal utestående aktier (miljoner) | ||||||||||
| – vid periodens utgång | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 675,2 |
| – genomsnitt, före utspädning | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 |
| – genomsnitt, efter utspädning | 4 330,1 | 4 330,1 | 4 367,0 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 490,5 | 4 574,0 | 4 675,2 |
| Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) | 3,46 | 4,59 | 4,21 | 4,73 | 4,20 | 4,23 | 3,94 | 3,78 | 2,56 | 2,77 |
| Kontant utdelning per aktie (SEK) 1), 2) | 3,00 | 2,85 | 2,85 | 2,75 | 2,25 | 1,80 | 4,00 | 6,30 | 3,50 | 1,20 |
| Kontant utdelning totalt (MSEK) 1), 2) | 12 990 | 12 341 | 12 341 | 12 349 | 10 104 | 8 083 | 17 962 | 28 290 | 15 717 | 5 610 |
| Utdelningsandel (%) | 86,8 | 62,1 | 67,7 | 58,1 | 53,6 | 42,5 | 101,6 | 166,5 | 136,9 | 43,3 |
| Eget kapital per aktie (SEK) | 25,02 | 24,28 | 26,69 | 28,04 | 30,15 | 29,04 | 26,12 | 26,55 | 28,29 | 25,91 |
1) För 2013 enligt styrelsens förslag.
2) För 2007, 2006 och 2005 inklusive extra utdelningar om 2,20 SEK per aktie (totalt 9 879 MSEK), 4,50 SEK per aktie (totalt 20 207 MSEK) respektive 2,25 SEK per aktie (totalt 10 104 MSEK).
Enbart 2012 har räknats om avseende förändring i redovisning av förmånsbaserade pensionsplaner under 2013 (se not K1 i koncernredovisningen).
| TeliaSonera-koncernen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Operativ information | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Mobilitetstjänster | ||||||||||
| Abonnemang totalt (1000-tal) | 20 497 | 20 537 | 19 520 | 18 384 | 16 963 | 15 900 | 14 501 | 13 434 | 13 000 | 11 545 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 6 546 | 6 587 | 6 290 | 5 869 | 5 666 | 5 334 | 4 807 | 4 603 | 4 387 | 4 243 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 10 277 | 10 060 | 9 854 | 9 499 | 8 493 | 7 849 | 6 635 | 5 335 | 4 456 | 3 814 |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 4 550 | 4 459 | 4 354 | 4 220 | 3 983 | 3 815 | 3 474 | 3 058 | 2 750 | 2 573 |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) Mobil telefoni, churn totalt (%) |
246 18 |
244 15 |
242 15 |
237 17 |
218 13 |
191 14 |
178 15 |
157 17 |
139 15 |
131 11 |
| Mobil telefoni, ARPU (SEK) | 184 | 190 | 196 | 196 | 192 | 189 | 194 | 204 | 213 | 227 |
| varav Finland | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 3 345 | 3 249 | 3 231 | 3 237 | 2 874 | 2 676 | 2 449 | 2 407 | 2 507 | 2 297 |
| Mobil telefoni, avgående trafik (Mmin) | 5 464 | 5 476 | 5 471 | 5 575 | 5 604 | 5 618 | 5 473 | 5 936 | 5 642 | 4 820 |
| Mobil telefoni, inkommande trafik (Mmin) | 2 799 | 2 827 | 2 840 | 2 896 | 2 831 | 2 911 | 2 656 | 2 554 | 2 405 | 2 147 |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) | 271 | 268 | 255 | 266 | 280 | 276 | 284 | 285 | 277 | 253 |
| Mobil telefoni, churn totalt (%) | 22 | 26 | 28 | 25 | 22 | 17 | 16 | 19 | 24 | 28 |
| Mobil telefoni, ARPU (EUR) | 17 | 19 | 21 | 22 | 24 | 26 | 29 | 29 | 30 | 38 |
| varav Norge | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 1 612 | 1 641 | 1 657 | 1 680 | 1 658 | 1 581 | 1 577 | 1 641 | 1 651 | 1 308 |
| Mobil telefoni, trafik per abonnemang och månad (min) | 283 | 285 | 279 | 276 | 279 | 247 | 236 | 218 | 192 | 175 |
| Mobil telefoni, ARPU (NOK) | 243 | 248 | 259 | 291 | 309 | 330 | 348 | 352 | 333 | 339 |
| varav Danmark | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 1 522 | 1 462 | 1 426 | 1 450 | 1 460 | 1 493 | 1 449 | 1 123 | 1 154 | 1 115 |
| varav Baltikum | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 1 634 | 1 953 | 1 990 | 2 000 | 1 991 | 2 012 | 2 012 | 2 074 | 1 889 | 1 338 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal) | 1 083 | 1 070 | 1 092 | 1 068 | 1 042 | 1 056 | 1 015 | 803 | 735 | 649 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 865 | 868 | 795 | 797 | 766 | 778 | 765 | 759 | 677 | 595 |
| varav Spanien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal) | 3 889 | 3 707 | 3 039 | 2 283 | 1 506 | 970 | 427 | 24 | – | – |
| Bredbandstjänster | ||||||||||
| Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 474 | 2 532 | 2 481 | 2 402 | 2 348 | 2 284 | 2 164 | 1 828 | 1 278 | 897 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 3 149 | 3 594 | 4 267 | 4 666 | 5 212 | 5 806 | 6 218 | 6 497 | 7 064 | 8 312 |
| varav Sverige | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 1 208 | 1 175 | 1 149 | 1 129 | 1 125 | 1 122 | 1 061 | 915 | 711 | 526 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 2 089 | 2 415 | 2 948 | 3 214 | 3 604 | 4 000 | 4 295 | 4 586 | 5 036 | 6 115 |
| varav Finland | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 532 | 501 | 491 | 476 | 458 | 478 | 473 | 412 | 350 | 243 |
| Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 177 | 204 | 239 | 277 | 324 | 420 | 497 | 580 | 647 | 740 |
| varav Norge | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | – | 184 | 188 | 195 | 223 | 176 | 177 | 172 | – | – |
| varav Danmark | ||||||||||
| Bredband, abonnemang (1000-tal) | 82 | 74 | 80 | 67 | 47 | 34 | 31 | 7 | 5 | 1 |
| Fast telefoni, prefix- och avtalskunder (1000-tal) | 118 | 132 | 148 | 153 | 205 | 226 | 251 | 165 | 195 | 212 |
| varav Baltikum | ||||||||||
| Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 430 | 385 | 372 | 345 | 313 | 298 | 259 | 181 | 105 | 50 |
| Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) | 565 | 605 | 647 | 689 | 722 | 769 | 789 | 785 | 798 | 819 |
| Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) | 222 | 213 | 201 | 190 | 182 | 176 | 163 | 141 | 107 | 77 |
| Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) | 200 | 238 | 285 | 333 | 357 | 391 | 386 | 381 | 388 | 426 |
| Eurasien | ||||||||||
| Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) | 44 177 | 42 535 | 34 840 | 28 505 | 22 363 | 18 272 | 12 147 | 7 352 | 6 146 | 3 866 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Kazakstan (1000-tal) | 14 307 | 13 463 | 10 850 | 8 921 | 7 165 | 7 083 | 6 017 | 3 539 | 3 320 | 1 795 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Azerbajdzjan (1000-tal) | 4 379 | 4 417 | 4 166 | 3 994 | 3 847 | 3 471 | 3 029 | 2 333 | 1 741 | 1 291 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Uzbekistan (1000-tal) | 8 496 | 9 475 | 7 688 | 6 832 | 5 074 | 2 683 | 690 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Tadzjikistan (1000-tal) | 3 301 | 2 809 | 2 139 | 1 723 | 1 523 | 1 154 | 611 | – | – | – |
| Mobil telefoni, abonnemang, Georgien (1000-tal) | 1 803 | 2 074 | 2 066 | 2 044 | 1 892 | 1 582 | 1 296 | 1 032 | 715 | 481 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Moldavien (1000-tal) | 1 024 | 1 251 | 1 089 | 907 | 660 | 550 | 504 | 448 | 370 | 299 |
| Mobil telefoni, abonnemang, Nepal (1000-tal) | 10 867 | 9 046 | 6 842 | 4 084 | 2 202 | 1 749 | – | – | – | – |
| Personal | ||||||||||
| Antal anställda den 31 december | 26 013 | 27 838 | 27 983 | 28 945 | 29 734 | 32 171 | 31 292 | 28 528 | 28 175 | 29 082 |
| Medelantal anställda under året | 25 319 | 26 793 | 27 005 | 27 697 | 28 815 | 30 037 | 28 561 | 26 969 | 27 403 | 25 381 |
| varav i Sverige | 8 122 | 8 486 | 8 378 | 8 937 | 9 170 | 10 152 | 10 002 | 10 427 | 11 061 | 10 948 |
| varav i Finland | 3 745 | 4 231 | 4 497 | 4 686 | 4 981 | 5 258 | 5 697 | 5 936 | 6 369 | 6 750 |
| varav i övriga länder | 13 452 | 14 076 | 14 130 | 14 074 | 14 664 | 14 627 | 12 862 | 10 606 | 9 973 | 7 683 |
| varav kvinnor | 10 958 | 11 465 | 11 786 | 12 212 | 13 111 | 13 251 | 12 571 | 12 164 | 11 934 | 11 427 |
| varav män | 14 361 | 15 328 | 15 219 | 15 485 | 15 704 | 16 786 | 15 990 | 14 805 | 15 469 | 13 954 |
| Löner och ersättningar (MSEK) | 9 400 | 9 863 | 9 979 | 10 405 | 11 152 | 11 011 | 9 632 | 8 918 | 9 023 | 8 674 |
| Arbetsgivaravgifter (MSEK) | 1 900 | 1 835 | 1 821 | 1 900 | 1 995 | 2 134 | 1 971 | 1 903 | 1 970 | 1 902 |
| Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelsekostnader | 14,0 | 14,2 | 14,5 | 14,8 | 15,3 | 15,8 | 14,8 | 15,2 | 15,5 | 16,4 |
| Nettoomsättning per anställd (kSEK) | 4 017 | 3 915 | 3 881 | 3 862 | 3 802 | 3 449 | 3 373 | 3 376 | 3 199 | 3 228 |
| Rörelseresultat per anställd (kSEK) | 966 | 1 056 | 1 101 | 1 155 | 1 050 | 954 | 916 | 945 | 640 | 740 |
| Förändring av arbetsproduktivitet (%) | 5,6 | 14,1 | 11,2 | 10,8 | 11,1 | 7,8 | 7,1 | 11,2 | 8,3 | 10,8 |
| Nettoresultat per anställd (kSEK) | 662 | 790 | 782 | 851 | 738 | 714 | 711 | 715 | 500 | 511 |
Innefattar personalkostnader, marknadsföringskostnader samt alla övriga rörelsekostnader som inte är inköp av varor och entreprenadtjänster eller samtrafik-, roaming- och övriga nätkostnader. Påverkbar kostnadsmassa innefattar inte engångsposter.
En förkortning av "Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortization". Rörelseresultat före av- och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures.
Engångsposter omfattar kapitalvinster och kapitalförluster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamhet och för övertalig personal) eller andra kostnader av engångskaraktär.
Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moderbolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt.
Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning.
Ej räntebärande tillgångar minskade med ej räntebärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej räntebärande avsättningar.
Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning.
Räntebärande skulder minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristiga lån och därtill kopplade CSA samt minskade med kortfristiga placeringar respektive kassa och bank.
Räntebärande skulder och avsättningar minskade med räntebärande tillgångar med andelar i intressebolag och joint ventures återlagda.
Kassaflöde från löpande verksamhet minskat med förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar (betald CAPEX).
En förkortning av "Capital Expenditure". Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive goodwill och andra övervärden samt åtaganden för återställning.
Investeringar i goodwill och andra övervärden, aktier och andelar samt åtaganden för återställning.
EBITDA före engångsposter uttryckt i procent av nettoomsättning.
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Årets resultat uttryckt i procent av nettoomsättning.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig summa tillgångar.
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittlig summa tillgångar.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.
Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar.
Nettolåneskuld dividerad med justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande.
Nettolåneskuld dividerad med EBITDA före engångsposter.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Kassaflöde från löpande verksamhet dividerat med bruttoinvesteringar.
Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie avser antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare.
Utdelning per aktie dividerad med resultat per aktie (före utspädning).
Antal förlorade abonnemang uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang.
Genomsnittlig månadsintäkt per abonnemang.
Procentuell förändring mellan åren av kvoten mellan nettoomsättning i fast pris och medelantal anställda.
I enlighet med internationell standard används följande beteckningar.
| k tusen M miljoner G miljarder |
|
|---|---|
| Valutakoder | |
| SEK Svenska kronor GEL Georgiska lari NPR Nepalesiska rupier |
|
| AZN Azerbajdzjanska manat JPY Japanska yen RUB Ryska rubler |
|
| CZK Tjeckiska koruny KZT Kazakstanska tenge TJS Tadzjikistanska somoni |
|
| DKK Danska kronor LTL Litauiska litas TRY Turkiska lira |
|
| EUR Europeiska euro LVL Lettiska lats USD US-dollar |
GBP Brittiska pund NOK Norska kronor UZS Uzbekistanska som
TeliaSoneras årsstämma äger rum onsdagen den 2 april 2014, klockan 14.00 på Cirkus, Djurgårdsslätten 43–45, Stockholm. Kallelse publicerades på Telia-Soneras webbplats www.teliasonera.com i slutet av februari. Stämman kommer att tolkas till engelska.
Aktieägare som önskar delta i stämman skall vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 27 mars 2014 och anmäla sig till bolaget senast torsdagen den 27 mars 2014.
Anmälan om deltagande kan ske skriftligen under adress TeliaSonera AB, Box 7842, 103 98 Stockholm, Sverige, per telefon 08 402 90 50 vardagar mellan klockan 09.00 och klockan 16.00, eller via TeliaSoneras webbplats www.teliasonera.com (endast privatpersoner).
Vid anmälan vänligen uppge namn/firma, personnummer/organisationsnummer, adress, telefonnummer dagtid samt antalet biträden.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd den 27 mars 2014 i den av Euroclear Sweden AB i Sverige förda aktieboken för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta sin förvaltare härom i god tid. Eftersom de finska aktieägarna registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy är förvaltarregistrerade hos Euroclear Sweden AB, måste sådan aktieägare
som vill delta i stämman kontakta Euroclear Finland Oy per e-post: [email protected] eller per telefon: +358 (0)20 770 6609, för omregistrering av sina aktier i god tid före den 27mars 2014.
Aktieägare som företräds genom ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns på bolagets webbplats www.teliasonera.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbevis (eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling) för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år. För att underlätta inpassering vid stämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda under ovanstående adress senast torsdagen den 27 mars 2014.
Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelsemedlemmar och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 3,00 kronor per aktie och att den 7 april 2014 skall vara avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utbetalning från Euroclear Sweden AB ske den 10 april 2014.
Marie Ehrlings och Johan Dennelinds anföranden på stämman kommer att finnas på bolagets webbplats www.teliasonera.com efter stämman.
TeliaSonera AB 106 63 Stockholm
Besöksadress: Stureplan 8, Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 01
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 504 550 14
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42
Postadress: TeliaSonera AB 106 63 Stockholm Växel: 08 504 550 00 Fax: 08 611 46 42
Produktion: TeliaSonera AB Investor Relations i samarbete med Narva Foto av styrelse och koncernledning: TeliaSonera
TeliaSonera hjälper miljontals kunder att kommunicera på ett enkelt, effektivt och miljövänligt sätt genom att tillhandahålla nätanslutning och telekommunikationstjänster. Internationell styrka och lokal förankring är kombinationen som gör oss unika och som skapar en kundupplevelse i världsklass – hela vägen från Norden till Nepal.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.