Annual Report • Mar 20, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
led – tekniken som Är hÄr för att stanna sidan 14
n ya sat snin g a r in om outdoor under 2014 sidan 39
fagerhult ta r stege t in på d en turkisk a m a rkn a d en sidan 2
f ö r b Ät t r a d e m a rg i n a l e r o ch sta r k t r esu ltat sidan 3
b u t i k s b e lys n i n g u t v eck l a r varumÄrken sidan 34
l j u sst y r n i n g h a lv e r a r energiförbrukningen sidan 40
årsredovisning 2013
| Det här är Fagerhult | 1 |
|---|---|
| Viktiga händelser per kvartal | 2 |
| Året i siffror | 3 |
| Vd har ordet | 4 |
| Omvärld och drivkrafter | 8 |
| Affärsmodell och varumärken | 10 |
| Om LED | 14 |
| Strategi | 16 |
| Översikt affärsområden | 22 |
| Indoor | 24 |
| Allt ljus på skolan | 28 |
| Retail | 30 |
| Butikskoncept | 34 |
| Outdoor | 36 |
| Energieffektivisering utomhus | 40 |
| Medarbetare | 42 |
| Globala karriärmöjligheter | 44 |
| Fagerhultaktien | 46 |
| Femårsöversikt | 50 |
| Förvaltningsberättelse | 51 |
| Bolagsstyrningsrapport | 54 |
| Styrelse | 60 |
| Ledning | 62 |
| Resultaträkningar | 64 |
| Balansräkningar | 65 |
| Förändring eget kapital | 67 |
| Kassaflödesanalyser | 68 |
| Redovisningsprinciper | 69 |
| Noter | 74 |
| Styrelsens undertecknande | 91 |
| Revisionsberättelse | 92 |
| Aktieägarinformation | 94 |
| Finansiella definitioner | 95 |
| Branschordlista | 96 |
| Adresser |
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 51–91.
Vi redovisar enligt GRI:s redovisningsstandard nivå C+ som granskas av PwC. Vår hållbarhetsredovisning presenteras separat, läs mer på www.fagerhultgroup.com/sv/hallbarhet.
ljus i blått och vitt fl ödar över Blue planet i Köpenhamn – det största och modernaste akvariet i norra europa. en dynamisk, kreativ och hållbar lösning för utomhus- och inomhusbelysning togs fram i samarbete mellan ljusdesigner och fagerhult.
indoor – Inomhusbelysning för kontor, skola, hälso och sjukvård samt lösningar för andra inomhusmiljöer där höga krav ställs som exempelvis industri och transportsektorn. Läs mer på sidan 24.
retail – Belysningslösningar för butikskoncept och kommersiella miljöer som utvecklar varumärket. Läs mer på sidan 30.
outdoor – Utomhusbelysning för att skapa säkra och trygga stadsmiljöer som gångoch cykelvägar, gator och parker men även arkitektoniska lösningar. Läs mer på sidan 36.
6%
FAGERHULT ÅRSREDOVISNING 2013
Fagerhult är idag ett av Europas ledande belysningsföretag med Norden och Europa som största hemma marknad. Utanför Norden är Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Australien länder där Fagerhult har en stark position. Fagerhult har dotter bolag i 20 länder uppdelade i fyra geografi ska aff ärsområden. Marknads föring och försäljning sker främst lokalt men även via agenter och distributörer och ger Fagerhult tillgång till cirka 40 marknader. Tillverkning sker i Sverige, Finland, Storbritannien, Tyskland, Australien, Turkiet och Kina.
Fagerhult har vuxit organiskt och samtidigt förvärvat ett antal välskötta bolag – en framgångsrik modell som kombinerar starkt lokalt fokus med koncerngemensamma synergier.
Fagerhults betydande investeringar i LEDutveckling skapar möjligheter på en marknad där LED står för större delen av tillväxten. LEDandelen av försäljningen översteg 30 procent i fj ärde kvartalet.
Kassafl ödet och fortsatt fokus på kostnader och lägre kapitalbindning lägger grunden för en fortsatt lönsam tillväxt.
Fagerhult har varit ett lönsamt bolag sedan starten 1945 och har en stark ägarbild i investmentbolaget Latour.
09 10 11 12 13
2,4 2,2 4,1 3,9 3,2
0 1
aktiens direktavkastning, %
Fagerhult ska bli en ledande global leverantör av belysningslösningar.
1945 Grundades Fagerhult av Bertil Svensson. Första året var omsättningen 13 000 kronor. Redan efter ett år byggdes den första fabriken i Fagerhult, då med sex anställda och en försäljning som uppgick till 53 000 kronor. Fabriken är kvar på samma plats än idag men är nu utbyggd ett flertal gånger.
Att skapa ett globalt sammanvävt företag, drivet av kundinsikt, som utnyttjar koncernens storlek och kompetens samtidigt som den entreprenöriella kulturen i våra lokala organisationer bevaras.
Konjunkturen är fortsatt dämpad, orderingången minskar och marknaden bedöms fortsatt svag. Nettoomsättningen minskar med 11 procent men kompenseras till stor del av kostnadsbesparingar. Samtidigt ökar omsättningen bland annat i Tyskland och Mellanöstern. Bruttomarginalerna är på samma nivå som föregående år men högre än föregående kvartal. Rörelseresultatet minskar. Den starka kronan påverkar omsättning och resultat negativt. Armaturen Appareo från Fagerhult belönas med Red Dot Design Award.
Orderläget förbättras med 12 procent jämfört med första kvartalet men marknaden är fortsatt svag. Nettoomsättningen ökar med 1 procent justerat för valutaeffekter. Rörelseresultatet förbättras vilket främst är en effekt av sänkta kostnader och av en hög bruttomarginal. Kassaflödet från den löpande verksamheten stärks. I juni förvärvas det finska bolaget I-Valo Oy vilket breddar Fagerhults erbjudande mot tung industri.
Högre marknadsandelar ökar nettoomsättningen med 3 procent justerat för valuta och förvärv. Orderingången ökar med 8 procent jämfört med föregående år. Den svaga marknaden visar tecken på gradvis återhämtning. Andelen armaturer med LED står för drygt 20 procent av den totala nettoomsättningen. Ett starkt fokus på minskade kostnader och förbättrad bruttomarginal ger resultat. Trots negativa valutaeffekter uppnår koncernen det bästa rörelseresultatet för ett kvartal någonsin vilket motsvarar en rörelsemarginal på 13,4 procent.
Stark orderingång och omsättningen ökar med 5 procent jämfört med föregående år justerat för valuta och förvärv. Rörelseresultatet förbättras liksom rörelsemarginalen som uppgår till 9,8 procent för kvartal fyra. Den gradvisa förbättringen av marknaden fortsätter och bedöms fortgå under 2014. LED-andelen fortsatte öka och översteg 30 procent av nettoomsättningen. I slutet av året tecknas avtal om förvärv av det turkiska bolaget Arlight som ökar Fagerhults exponering mot tillväxtmarknader och möjliggör samtidigt lågkostnadstillverkning med kortade ledtider till stora befintliga marknader. Förvärvet slutförs i februari 2014. Utdelning med 7,25 kronor per aktie och en aktiesplit 3:1 föreslås.
Rörel seresultatet i Q3 gav rörel sem arginal på 13,4 procent.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, Mkr | 3 095 | 3 085 |
| Rörelseresultat, Mkr | 278 | 251 |
| Resultat efter finansiellt netto, Mkr | 247 | 214 |
| Resultat per aktie, kr | 14,48 | 12,61 |
| Försäljningstillväxt, % | 0,3 | 2,1 |
| Rörelsemarginal, % | 9,0 | 8,2 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 86 | 94 |
| Soliditet, % | 37 | 35 |
| Avskastning på sysselsatt kapital, % | 13,3 | 12,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 18,7 | 17,8 |
| Nettoskuld, Mkr | 885 | 874 |
| Nettoinvesteringar | ||
| i anläggningstillgångar, Mkr | 65 | 92 |
278 m k r
För Fagerhult blev 2013 ett bra år. Trots att belysningsmarknaden inte vuxit nämnvärt under året har vi både stärkt vår position och förbättrat resultatet. Två viktiga förvärv visar att vi står fast vid ambitionen att bli en global aktör. Vi är stolta över vår framgång som baseras på att vi konsekvent följer vår strategi och fokuserar på våra kunder. Detta skulle inte vara möjligt utan våra medarbetares starka drivkraft, och jag vill därför framföra mitt varma tack för alla insatser under året.
T rots att omsättningen var i princip oförändrad jämfört med föregående år ökade vi vårt rörelseresultat med drygt 10 procent till 278 Mkr och resultatet per aktie ökade med nästan 15 procent till 14,50 kronor. Den positiva resultatutvecklingen är en effekt av att vi ständigt strävar efter att förbättra våra marginaler och öka vår produktivitet och effektivitet. Genom ett intensivt arbete att minska våra fasta kostnader har vi förbättrat vår rörelsemarginal från 8,2 procent till 9,0 procent. Vårt kassaflöde från den löpande verksamheten var starkt och uppgick till 221 Mkr och vi arbetar löpande med att minska vår kapitalbas för att frigöra kapital. Trots förvärv och utdelning till våra aktieägare har vi ungefär samma nettoskuld vid slutet av 2013 som vid årets ingång. Sammantaget kan vi konstatera att Fagerhult mår finansiellt bra.
Under året ökade vår försäljning av LED med drygt 30 procent jämfört med föregående år. Teknikskiftet innebär att LED står för en betydande del av belysningsmarknadens tillväxt. I takt med att världsekonomin återhämtar sig förväntas efterfrågan på LED öka ytterligare, samtidigt som priserna på komponenter och produkter väntas falla. Efterfrågan påverkas också positivt av ett ökat globalt fokus på energieffektivisering där nya gröna lagar och föreskrifter spelar en avgörande roll. Fagerhultkoncernen är väl positionerat inom LED och investerade 95 procent av budgeten för forskning och utveckling inom LED-området under 2013. De senaste årens betydande investeringar innefattar även de intelligenta styrsystem som är centrala för teknikskiftet. Utvecklingen går snabbt och för att kunna erbjuda morgondagens lösningar kommer vi fortsätta våra offensiva satsningar. Under året belönades Fagerhults armatur Appareo med Red Dot Design Award vilket vi ser som ett viktigt bevis på vår förmåga att kombinera design och teknisk innovation.
Trots att belysningsmarknaden inte vuxit har Fagerhult tagit marknadsandelar. Det är resultatet av flera års ihärdigt arbete och offensiva satsningar och ett bevis för att våra strategiska initiativ har varit framgångsrika. För att uppnå både sales excellence och operational excellence strävar vi ständigt efter att förbättra oss ytterligare inom områden där vi redan är framgångsrika. Våra betydande investeringar i produktutveckling har gett utdelning, liksom vårt arbete med varumärkespositionering. Fagerhult har idag åtta starka varumärken och dotterbolag i 20 länder som tillsammans med våra representanter och distributörer når cirka 40 marknader runt om i världen. Det ger oss goda förutsättningar att nå en större geografisk täckning och öka våra marknadsandelar.
Sist men inte minst handlar det också om rätt människor på rätt plats och om förmåga att genomföra och leverera. Fagerhult är ett kunskapsföretag som präglas av en stark entreprenörsanda och genomförandekultur. Våra gemensamma kärnvärderingar – Customer Focus, Performance Culture och Innovative Mindset – är väl förankrade i hela vår organisation och vi jobbar kontinuerligt med att förstärka deras betydelse. Vi har också arbetat mycket med ledarskapsutveckling och med att skapa förutsättningar för att utveckla våra medarbetares kompetens.
Fagerhult siktar mot att bli en global spelare på marknaden för belysningslösningar. För att nå dit behöver vi fortsatt leverera lönsam organisk tillväxt, samtidigt som vi fortsätter att växa genom förvärv. Vårt förhållningssätt är därför offensivt och har gång på gång bevisat att vi kan genomföra framgångsrika förvärv. Vi har förmåga att identifiera lönsamma och framgångsrika företag och att integrera bolagen på ett bra sätt. I juni förvärvades det finska bolaget I-Valo som breddar vårt erbjudande med fokus på lösningar för tyngre industri – ett förvärv som har utvecklats och integrerats väl under året. Strax innan årsskiftet kommunicerades ytterligare ett förvärv av det turkiska bolaget Arlight, som ökar vår exponering mot nya tillväxtmarknader. Förvärvet av Arlight är helt i linje med vår strategi att ha lågkostnadstillverkning i närheten av våra stora befintliga marknader för att korta ledtiderna. Vi ser med tillförsikt fram emot integrationen av Arlight i vår globalt sammanvävda koncern.
Outdoor står för en relativt liten del av vår försäljning eftersom våra satsningar inom utomhusbelysning hittills varit återhållsamma. I väntan på ett lämpligt förvärv gör Fagerhult nu en egen satsning och lanserar under året en ny produktportfölj med belysningslösningar för parker, gång- och cykelvägar. Utvecklingen av de nya produkterna har skett i nära samarbete med det danska konsultbolaget ÅF Lighting.
Stora byggprojekt fokuserar idag på energieffektivisering och där är belysning en viktig komponent. Våra lösningar hjälper kunderna att minska både energiförbrukning och miljöpåverkan, vilket också leder till minskade kostnader. En rad faktorer påverkar oss och hur vår affär utvecklas – teknikskiftet inom LED, "grön" lagstiftning och nya föreskrifter. För egen del handlar det om att driva våra verksamheter runt om i världen och genomföra våra affärer på ett hållbart sätt. I takt med att vi växer kräver det ett fortsatt förbättrat hållbarhetsarbete inom flera områden. Riktlinjerna för hur vi förhåller oss i olika ansvarsfrågor finns samlade i den uppförandekod som samtliga medarbetare ska följa. Här ryms även synen på vårt miljöansvar och riktlinjer kring hur vi förhåller oss till olika länders lagstiftning och andra bestämmelser som påverkar vår verksamhet. Vår ambition är att öka transparensen kring våra initiativ och resultat inom hållbarhetsområdet och vi har därför valt att låta våra revisorer granska vår hållbarhetsredovisning.
En stark orderingång under fjärde kvartalet ger Fagerhult ett bra utgångsläge för 2014. Vi har en lönsam grund för fortsatta satsningar inom försäljning, marknadsföring och produktutveckling. Samtidigt fortsätter vi vårt arbete med att ytterligare öka vårt kundfokus. Under det kommande året räknar vi med stegvis positiva effekter av de senaste förvärven och de satsningar som vi nu gör inom Outdoor. Våra aktieägare kan känna sig trygga med att vi har fullt fokus på vår strategi och slår inte av på takten för att nå vår vision att bli en global leverantör av belysningslösningar.
Habo i mars 2014
Johan Hjertonsson Vd och koncernchef
Fagerhult har varit i belysningsbranschen sedan 1945. Under alla dessa år har vi förenat vår passion för ljus med funktionell belysning i skandinavisk design. Med ett långsiktigt fokus på energieffektivitet, via intelligenta kontrollsystem och avancerad LED-teknik, arbetar vi för att bidra till en ljusälskande värld som varar.
Belysningsbranschen följer byggindustrins konjunkturcykler som i sin tur styrs av den globala tillväxten och världsekonomin. Marknaden för armaturer och belysningssystem drivs främst av nybyggnation som tenderar att skjutas upp när ekonomin är ansträngd. De senaste årens finansiella turbulens och europeiska skuldkris har haft en negativ påverkan på belysningsbranschens tillväxt. Tecken på en återhämtning för världsekonomin är därför gynnsamma.
Sedan 2008 lever hälften av jordens befolkning i städer och om femtio år beräknas den siffran uppgå till 75 procent. De växande städerna leder bland annat till ett ökat behov av transporter och infrastruktur såväl som behovet av trygga och vackra utomhusmiljöer. Ett ökat behov av energieffektiv belysning utgör en central del i dessa satsningar.
Befolkningstillväxten i framför allt tillväxtländer är generellt hög. År 2050 beräknas antalet människor överstiga 9 miljarder. Samtidigt blir befolkningen runt om i världen allt äldre. Det ställer bland annat ökade krav och kvalitet på sjukvård och äldreboende där belysning är en viktig del. En växande befolkning medför också ett ökat behov av andra typer av belysningslösningar för skola såväl som arbetsplatser och butiker.
Tillgången på naturresurser är begränsad och den ekonomiska tillväxten ökar efterfrågan på råvaror. Det ställer krav på ett effektivare resursutnyttjande och på satsningar på framtidens energi. Det innebär också ett ökat globalt engagemang för att minimera miljö- och klimatpåverkan genom utveckling av hållbar teknologi.
Många av de globala utvecklingstrenderna skapar behov av utbyggd, förbättrad och mer energieffektiv belysning. För Fagerhult är det centralt att tolka förändringarna och omsätta dem till affärsmöjligheter. En återhämtning i världsekonomin, skärpta krav på energieffektivisering och teknikskiftet till LED-belysning är de starkaste drivkrafterna.
Den viktigaste drivkraften för belysningsmarknadens tillväxt är det omfattande teknikskiftet till den nya energieffektivare LED-tekniken – ljusdioder med en lång livslängd och låg miljöpåverkan. Utvecklingen går också mot integrerade lösningar genom intelligenta styrsystem som kan skapa än mer energieffektiva och anpassade lösningar vilket också skapar nya affärsmöjligheter. Priserna på LED faller och efterfrågan väntas tillta i takt med att makroekonomin visar tecken på återhämtning. Samtidigt drivs energieffektivisering på av föreskrifter och lagstiftning. Belysningsmarknaden förväntas årligen öka med fem procent fram till år 2016 och därefter med tre procent fram till 2020¹. Andelen LED av generell belysning väntas uppgå till 45 procent under 2016 och till 70 procent under 2020. Marknaden för intelligenta styrsystem väntas ha en kraftig tillväxt, med nästan 20 procent per år. Läs mer om LED-tekniken på sidan 14.
Förordningar som påverkar belysningsprodukter är en annan viktig drivkraft. Initiativen från regeringar runt om i världen ökar, dels genom att förbjuda ineffektiv teknik och dels genom att utfärda strängare lagstiftning om energieffektivitetskrav samt erbjuda incitament för nybyggnationer. Allt fler länder inför förbud mot specifik teknik för både bostäder och kommersiella belysningsprodukter. I Europa påskyndas övergången till mer hållbara ljuskällor genom förbud mot halogenlampor med lågspänning. 2016 har EU krävt att samtliga ljuskällor med kvicksilver fasas ut och har också slagit fast att år 2020 ska alla nya byggnadskonstruktioner konsumera "nästan noll" energi. EU-direktivet om energideklaration för fastighetsägare är ett annat exempel. Utbredningen av motsvarande standarder för design och energiklassificering ökar runt om i världen och globala kampanjer genomförs för att öka medvetande och vikten av energieffektiv belysning.
Både kundernas och slutkundernas beteenden förändras. Ljusets betydelse för människans välbefinnande ökar i betydelse liksom intresset för designprodukter och de möjligheter som ljusdesign medför. Butiksmiljön blir också allt viktigare för att bygga varumärket och förstärka shoppingupplevelsen. Behovet av skräddarsydda lösningar utifrån unika koncept ökar vilket ställer högre krav på kunskap, service och leveranser. Kundernas beteenden förändras också genom en växande medvetenhet om deras egen miljöpåverkan, vilket ökar efterfrågan på lösningar som minskar energiförbrukningen och därmed klimatpåverkan. Parallellt med denna utveckling finns fortfarande behov av goda lösningar med befintlig teknik. Kundernas prismedvetenhet ökar också och innebär att livslängd och återbetalningsperiod i högre grad utvärderas inför investeringsbeslutet.
Belysningsmarknaden är relativt mogen vilket innebär att den befinner sig i en konsolideringsfas och det råder därför en hög förvärvsaktivitet. Branschen är fragmenterad och består av ett antal olika typer av aktörer samtidigt som det råder stora lokala skillnader i konkurrenssituationen. En branschglidning pågår också som innebär att nya aktörer etablerar sig som exempelvis elektronikföretag som i takt med att LED-teknologin utvecklas ser en möjlighet i att utveckla egna produkter och lösningar.
1) McKinsey & Company, Perspectives on the global lighting market, augusti 2012
Fagerhult utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa och energieffektiva belysningslösningar för professionella inomhus- och utomhusmiljöer. Affären, varumärkena och kunderna är oftast lokala. Verksamheten bedrivs därför lokalt genom flera bolag med starka varumärken och når många olika kund- och marknadssegment. Tillväxt sker genom ökad försäljning på befintliga och nya marknader, organiskt eller genom förvärv.
Ett brett utbud av produkter och lösningar erbjuds inom våra tre huvudsakliga produktområden – Indoor, Retail och Outdoor. Genom att bearbeta marknaden utifrån dessa områden med olika varumärken kan vi bearbeta många olika kund- och marknadssegment på såväl mogna marknader som tillväxtmarknader. Marknadsbearbetningen stöttas från centralt håll för respektive produktområde.
Fagerhults verksamhet bedrivs under flera starka och respekterade varumärken och då belysningsmarknaden i stor omfattning är lokal innebär det också att varumärkena har starkast position på sina respektive hemmamarknader. Vår portfölj består av åtta huvudsakliga varumärken som vänder sig till olika branscher och marknadssegment. Dessa har sitt ursprung från sina res-
pektive hemmamarknader där de också har sin starkaste position och största marknadsandel. Utöver det erbjuds tredjepartsprodukter under ytterligare varumärken.
Varumärkespositionering är en viktig del av vår tillväxtstrategi för att nå en större marknadstäckning och ökade marknadsandelar. Positioneringen ska också resultera i ett ökat utbyte och bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. Generellt sett är Fagerhults olika varumärken positionerade som mass premium – vilket innebär att de vänder sig till ett brett segment av marknaden som värdesätter hög kvalitet i belysningslösningar före pris även om viss priskänslighet förekommer. Undantagen är Ateljé Lyktan som har en premiumpositionering – ett starkt fokus på design som riktas mot ett smalare segment. Det betyder också att Ateljé Lyktan ligger högre prismässigt än våra övriga varumärken.
Generellt är två varumärken per marknad Fagerhults målsättning för att undvika en alltför komplex varumärkesstruktur. Men de mer nischade varumärkena Designplan och I-Valo erbjuds på flera av våra större marknader och innebär i praktiken att det på dessa marknader finns tre till fyra olika varumärken. Läs mer om våra varumärken
Centralt för allt utvecklingsarbete är Fagerhults insikter kring ljus och människans behov i olika miljöer. Ett intensivt arbete med produktutveckling bedrivs huvudsakligen inom respektive produktägande dotterbolag. På koncernnivå finns Fagerhult Lighting Academy som fungerar som ett nav för forskning och ljuskunskap. Akademin bildades 2004 för att ta vara på koncernens samlade kunskaper vad gäller allt från ljusdesign till miljökonsekvenser och kan ge Fagerhult en konkurrensfördel vid etablering på nya marknader. Akademin spelar också en viktig roll i integrationsarbetet vid förvärv som forum för kunskapsöverföring mellan de olika dotterbolagen. Ett annat viktigt nav för Fagerhult är det internt etablerade forum som finns för innovation och teknikutveckling, och som främst fokuserar på lösningar för LED och styrsystem. Forumet leds av R&D-cheferna från de två största bolagen – Fagerhult och Whitecroft.
Koncernens inköp samordnas genom ett nätverk för Fagerhults inköpschefer, vilket sänker inköpskostnaderna. Tillverkningen sker främst vid våra produktägande dotterbolags anläggningar i Sverige, Finland, Storbritannien, Tyskland och Australien. Utöver det finns en produktionsanläggning i Kina med fokus på högvolymprodukter. Tillverkning och kundanpassning med närhet till den lokala marknaden är i belysningsbranschen ofta en konkurrensfördel. I slutet av året förvärvade Fagerhult det turkiska belysningsbolaget Arlight med en modern större produktionsanläggning i Ankara. Förvärvet är i linje med vår strategi att ha egen lågkostnadstillverkning med en närhet till våra stora befintliga marknader för att därigenom korta ledtiderna och samtidigt öka vår närvaro på tillväxtmarknader. Läs mer om Fagerhults strategiska fokus på sidan 16.
Genom att främst bearbeta marknaderna lokalt bygger Fagerhult en gedigen marknadskännedom om respektive marknad. Lokal fokus har varit en av Fagerhults styrkor, då det är viktigt att bygga relationer i belysningsbranschen. Försäljningsmodellen skiljer sig åt mellan de tre produktområdena men är likartad för de olika geografiska marknaderna. För Indoor och Outdoor är den mer komplex då flera intressenter
måste bearbetas. Därför är en stor del av försäljningen inriktad mot det så kallade föreskrivande ledet. För Indoor innefattar detta byggbolag, arkitekter, och elkonsulter, som i sin tur har stor påverkan på valet av produkter och lösningar för olika projekt.
För Outdoor är aktiviteterna dels riktade mot slutkunden som är kommuner som äger parker och gator samt stora beställare eller privata ägare av allmänytor kring byggnader. Dels är de också riktade mot det föreskrivande ledet som utgörs av de konsulter och olika entreprenörer som kommuner anlitar. För Retail är försäljningsmodellen annorlunda då försäljningen istället är riktad direkt mot butiks- och konceptansvariga för olika butikskedjor.
Försäljningen sker genom de olika dotterbolagen som finns i 20 länder och kanalerna varierar mellan de olika bolagen och marknaderna. Ibland sker försäljningen uteslutande genom den egna försäljningsorganisationen och ibland jobbar bolagen även via agenter och distributörer, eller som på den tyska marknaden, huvudsakligen via grossister. För flera varumärken är den lokala direktförsäljningen dominerande medan exempelvis varumärket Fagerhults produkter säljs främst via Fagerhults rena säljbolag. Produktsegmenten har också olika tyngd på de olika marknaderna vilket skapar en tillväxtmöjlighet genom ökad fokus på produktsegment med lägre marknadsandel eller genom att addera ytterligare segment. Kundbearbetningen beskrivs mer ingående under avsnitten för respektive produktområde.
Förvärv utgör en viktig del av Fagerhults affärsmodell och långsiktiga strategi. En lönsam försäljningstillväxt ger Fagerhult ett stabilt kassaflöde som lägger grunden för en fortsatt tillväxt på befintliga eller nya marknader. Läs mer om Fagerhults framgångsrika förvärvsmodell på nästa uppslag och strategiska initiativ på sidan 18.
Fagerhult grundas 1945 av Bertil Svensson som designar och tillverkar olika lampmodeller. Genom egen utveckling och förvärv breddas produktportföljen till lösningar för kontor, utbildning, vård, butiker och utomhusbelysning. Fagerhult är koncernens huvudvarumärke som står för ungefär hälften av den totala försäljningen och har en stark position på den nordiska marknaden och i norra Europa. Fagerhult ska uppfattas som kunskapsledande i branschen genom att addera värdefulla kunskaper och insikter om ljuset och människan.
Tyska LTS Licht & Leuchten GmbH, med tillverkning i Tettnang, förvärvas . LTS erbjuder också en relativt bred produktportfölj med fokus på inomhusbelysning. LTS är en större aktör inom butiksbelysning men erbjuder även andra lösningar. LTS har en betydande marknadsposition på den tyska marknaden med ett starkt fokus på kvalitet.
Fagerhult köper Ateljé Lyktan, ett traditionsrikt belysningsbolag grundat 1934 med tillverkning i Åhus. Ateljé Lyktan har ett starkt fokus på svensk design och utvecklar belysningsarmaturer för inomhus och utomhusbruk. Positioneringsmässigt är Ateljé Lyktan koncernens mest designinriktade premiumvarumärke. Sverige är största marknaden, men en internationell expansion har nyligen inletts.
2011
Designplan Lighting Ltd, en nischad men ledande aktör på den brittiska marknaden med lösningar för krävande och robusta miljöer, förvärvas. Väder- och vandalsäkra lösningar för exempelvis transport, sociala bostäder, frihetsberövande miljöer, säker vård samt stadsmiljöer erbjuds. Designplans lösningar säljs även på andra marknader som i Australien. På den nordiska marknaden säljs ett antal produkter under Fagerhults
varumärke.
Whitecroft Lighting Ltd förvärvas. Bolaget med bas strax utanför Manchester utvecklar, tillverkar och marknadsför ett brett utbud av belysningslösningar för utbildning, sjukvård, kontor, butiker samt utomhusbelysning. Whitecroft är den näst största aktören på den brittiska huvudmarknaden och säljer även lösningar i Mellanöstern. Efter Fagerhult är Whitecroft koncernens näst största varumärke.
Eagle Lighting Australia (ELA) med fokus på lösningar för bland annat vård- och kontorsmiljöer förvärvas. Bolaget har egen tillverkning i Melbourne – en fördel på en marknad med en hög grad av kundanpassning. ELA erbjuder ett brett sortiment av armaturer och lösningar främst för inomhusbruk och erbjuder även olika lösningar från Fagerhult och Designplan. ELA är en större aktör på den australasiatiska marknaden inklusive Nya Zeeland och uppfattas som flexibla, lyhörda och pålitliga.
Finska I-Valo Oy förvärvas. Bolaget har fokus på tillverkning av högkvalitativa belysningslösningar för olika industriella applikationer inomhus och utomhus för extremt krävande förhållanden som dammiga miljöer eller extrema temperaturer. I-Valo erbjuder även belysning för bostäder och offentliga byggnader. Produktutvecklingen sker i samarbete med kunder och partners samt tillverkningen i Iittala. I-Valo är ledande i Finland men en stor del av försäljningen sker också till Frankrike, Ryssland och Sverige.
Vid årsskiftet 2013/2014 tecknar Fagerhult ett avtal om att förvärva det turkiska belysningsbolaget Arlight som utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningslösningar för i huvudsak inomhusbruk. Exempel på applikationsområden är kontor, skolor, sjukhus, gallerior och flygplatser. Arlight har en stark position på den turkiska marknaden för inomhusbelysning och har en modern produktionsanläggning utanför Ankara.
Fagerhult har under det senaste decenniet förvärvat ett tiotal bolag varav två senaste året. Förvärv är en viktig del av Fagerhults affärsmodell och därmed en del av den långsiktiga tillväxtstrategin. Värdefull kunskap och erfarenhet har integrerats till en decentraliserad modell som skapar en plattform för framgångsrik integration.
Fagerhult förvärvade det brittiska belysningsbolaget Whitecroft Lighting Ltd med produktion strax utanför Manchester i november 2005. Bolaget hade då 280 anställda och omsatte cirka 400 Mkr, idag omsätter Whitecroft drygt 600 Mkr och antalet anställda har vuxit till 420. Trots flera konjunkturmässigt utmanande år har bolaget haft en fortsatt god lönsamhet och stadig tillväxt. Whitecroft är nu den näst största aktören på den brittiska marknaden som står för cirka 95 procent av bolagets försäljning. De största segmenten är belysningslösningar för utbildningsmiljöer, hälsa och sjukvård samt kontor.
Whitecrofts Vd vid tidpunkten för förvärvet, idag medlem i koncernledningen med regionalt ansvar, berättar kort om framgångsfaktorerna och utmaningarna vid förvärvet
Utgångspunkten för Fagerhult är att endast förvärva bra och lönsamma bolag med tillväxtpotential och en stark ledning. Whitecroft uppfyllde samtliga av dessa kriterier. Steg ett vid förvärvet var att skapa en fortsatt känsla av både stabilitet och "business as usual". Samtidigt var det viktigt att upprätthålla förtroende bland alla våra medarbetare och kunder. Förändringar av det här slaget skapar ofta oro och väcker många frågor. Fagerhults dåvarande Vd fanns på plats när affären offentliggjordes, men därefter valde vi avsiktligt en låg förändringsaktivitet. Ytterst få besök gjordes av medarbetare från Fagerhult och Whitecrofts verksamhet bedrevs på exakt samma sätt som innan förvärvet. Efter att några månader passerat, och all osäkerhet var borta, började vi förbereda och gradvis implementera olika planer som skulle gynna båda parter.
Att börja med att identifiera olika områden där förutsättningar för konkurrensfördelar och synergier finns och prioritera områden med störst potential – det går inte att göra allt på en gång. Det är också viktigt att definiera en tydlig varumärkesplattform som bygger på samtliga verksamheters styrkor och framgång, så alla bolag vet hur de passar in i koncernen. Ofta är interna samarbeten och den interna kravbilden tuffare än den externa. Det är människor som skapar framgångsrika verksamheter och relationer är därför en annan viktig framgångsfaktor. Genom att utveckla dessa kommer vinsterna automatiskt. Det handlar om att dela gemensamma värderingar och mål, om att trivas med varandra och ha kul under resans gång. Relationerna liksom prestationsmiljön inom Fagerhultkoncernen är de bästa jag någonsin sett.
Båda parter har gynnats av förvärvet. Vissa av Whitecrofts inköpskostnader var lägre än Fagerhults vilket Fagerhult kunnat dra fördel av medan Whitecroft gynnats av den breda kompetensen och tekniska kunskapen som finns inom Fagerhult. Alla bolag gynnas av att lära av varandra, såväl nyligen som tidigare förvärvade bolag. Vad som krävs är ett öppet sinne för att utbyta kunskap med varandra inom alla områden som exempelvis forskning och utveckling, IT, marknadstrender, inköp, produktion, HR och ledarskap.
LED är det största teknikskiftet inom belysning sedan 1940-talet då lysrör gjorde sitt intåg. När det kommer till energieffektivitet och livslängd är LED överlägset andra alternativ på marknaden och genomgår en fantastiskt snabb utveckling. I takt med att utvecklingen går framåt förväntas LED ge ytterligare effektivitetsförbättringar och därför bli det självklara valet för många fler applikationer än idag.
L ED, lysdioden, är den första ljuskällan som lyckas förena de av många belysningsplanerare och arkitekter önskade egenskaperna:
För vissa applikationer passar LED extra bra redan idag. För accentbelysning eller när man vill skapa ljus på en begränsad yta som arbetsplats, trappsteg eller liknande kan man utnyttja ljuskällans föredömliga förmåga att rikta och styra ljuset. Rätt använd kan man också placera LED-armaturer på platser, som inte tidigare varit möjligt på grund av underhåll, som broar, tunnlar och rum med hög takhöjd. LED tål också kyla bättre än vanliga ljuskällor och passar därför bra för utomhusbelysning för exempelvis gator och vägar eller skyltar. Lysdioden lämpar sig också bra när man vill skapa färgat ljus och är mycket enkel att ljusreglera och styra med exempelvis dimmers, närvarosensorer och dagsljussensorer.
LED-armaturer är i stort sett underhållsfria under hela sin livslängd. Att slippa byta ljuskällor kan leda till stora besparingar som också innefattar personal och hjälpmedel. På bara några år har effektiviteten för LED fördubblats, samtidigt som kostnaderna för LED-komponenter fallit kraftigt vilket resulterat i lägre priser. En viktig bidragande faktor är överkapaciteten för produktion av LED-komponenter till följd av kraftiga investeringar i produktionsanläggningar i Asien. Den fortsatta teknikutvecklingen och ökade produktionen av komponenter innebär sannolikt fortsatt fallande priser även om de förväntas plana ut något.
2013 uppskattades den globala marknaden för LED vara värd 25,4 miljarder USD med en penetration på knappt 19 procent1 . För 2015 är siffrorna 44,2 miljarder USD respektive 38,6 procent. ÅR 2020 uppskattar McKinsey att penetrationen uppgår till nästan 70 procent, med en årlig tillväxttakt på 9 procent fram till 2014 och därefter 6 procent fram till 20202. Kritiskt för LEDmarknadens utveckling är som tidigare nämnts olika länders föreskrifter och lagstiftning. Hittills har detta varit tydligast i Asien där Japan har den högsta LED-penetrationen som förväntas uppgå till strax under 74 procent år 2015. I Kina bedöms marknaden för LED växa med 30 procent per år.
Penetrationen förväntas öka mest i segment som kontor, butiker samt restauranger och andra nöjesrelaterade platser såväl som transporter. Arkitektonisk belysning är fortsatt early adopter med en LED-andel som förväntas nå nära 90 procent år 2020.
När det gäller tekniska förbättringar, fortsätter ljusutbytet av lysdioder jämfört med traditionell belysning att stiga. Branschen har överträffat de utvecklingsmål som US Department of Energy fastställt för lysdioder (129 lm/W för varmvitt ljus och 164 lm/W för kallt vitt ljus). Förutom dessa betydande effektivitetsförbättringar går utvecklingen mot mer standardiserade LEDpaket, ljusmotorer och moduler för olika tillämpningsområden på marknaden för allmänbelysning. Inom belysningsindustrin pågår ett gemensamt standardiseringskonsortium som benämns Zhaga som syftar till att förenkla byte av LED-komponenter (modul och driftdon). Underhållet av armaturen förenklas därigenom avsevärt, samtidigt som möjlighet ges till att uppgradera till den senaste tekniken. Antalet medlemmar i Zhaga har fördubblats de senaste åren.
Oberoende av hur effektiv ljuskällan är slösas över 30 procent av energiförbrukningen fortfarande bort när utrymmen och rum inte används. Drivkraften att minska energikonsumtionen, i synnerhet där elanvändningen är hög, via smarta dynamiska styrsystem är därför hög. I kombination med LED har styrsystem fler fördelar, då möjlighet finns att öka livslängden på ljuskällan vilket förbättrar den ekonomiska kalkylen ytterligare. Marknaden för styrsystem beräknas ha en tillväxt på nästan 20 procent fram till 2020. LED och styrsystem skapar också ett ökat behov av teknisk kompetens i form av rådgivning och service för utveckling eller installation av den här typen av lösningar.
En förkortning av Light Emitting Diode, det vill säga en lysdiod – halvledare som utstrålar ljus när den stimuleras elektriskt. LED drivs med likström (DC), och kräver oftast ett separat driftdon som är hjärtat i LEDtekniken. Lysdioden är mycket liten med en aktivt lysande yta som inte är större än 1–2 mm2. Enheten monteras på ett kretskort, där flera lysdioder sätts samman i ett kluster till en LED-modul. Ljusreglering sker med driftdonet som kan kontrollera intensitet, tid, dagsljusinfall och närvaro samt styra ljusets färg.
Nej, redan 1927 presenterades en lysdiod i en tidskrift av den ryska vetenskapsmannen Oleg Vladimirovitj Losev. Den första lysdioden med ett synligt spektrum utvecklades 1962 av Nick Holonyak Jr, som betraktas som lysdiodens fader.
Tillverkare av lysdioder och styrenheter hävdar att livslängden är 50 000 timmar, definierat som den tid då lysdioderna lyser med över 70 procent av maximal ljusstyrka. Det är ingen formell standard, men har blivit praxis i belysningsbranschen. Det innebär att lysdiodernas livslängd är tre gånger längre än för en metallhalogenljuskälla.
Den höga effektiviteten och långa livslängden ger färre ljuskällor som ska återvinnas och bytas ut. LED-tekniken kan även framställa färgat ljus utan hjälp av ett filter, något som sparar mycket energi då en traditionell spotlight kräver ett färgfilter som minskar ljusflödet med upp till 90 procent. LED innehåller inte några rörliga eller ömtåliga komponenter som påverkar livslängden och inte heller kvicksilver vilket förenklar hanteringen och minskar risken för utsläpp.
Prisutvecklingen på dioder är nedåtgående i takt med en ökad volym och lägre tillverkningskostnader för LED-chip och paket. Återbetalningstiden blir därigenom kortare och påverkar investeringskalkyler positivt.
1) DIGITMES Research, mars 2013 2) McKinsey & Company, Update on the global lighting market, augusti 2012
Fagerhults starka position baseras på lokala kundrelationer, starka varumärken och en gedigen förmåga att tillämpa belysningsteknik utifrån slutanvändarens behov. Vår vision är att bli en ledande global leverantör av belysningslösningar. För att nå visionen har vi – på grundval av vårt arbetssätt, våra strategiska principer och fundament – utarbetat sex strategiska initiativ för tiden fram till 2017.
Fagerhult strävar efter att vara med och forma belysningsbranschen vilket innebär ett offensivt förhållningssätt. Förvärv fortsätter därför vara en viktig del av vår strategi för att expandera internationellt och stärka produktportföljen.
Vi strävar mot att vara en av de ledande aktörerna i vår bransch.
Vi finansierar offensiva drag genom fokus på effektivitet och kostnader och utan att avstå från utdelning till aktieägarna.
Vi utnyttjar och bygger vidare på den kärnkompetens och de styrkor som finns i koncernen.
Vi driver beslut och aktiviteter utifrån gedigna insikter kring slutkundens behov.
Fagerhult har definierat ett ramverk som anger riktningen de kommande fyra åren – fram till 2017.
Vi strävar mot att skapa ett globalt sammanvävt företag, drivet av kundinsikt, som utnyttjar koncernens storlek och kompetens samtidigt som den entreprenöriella kulturen i våra lokala organisationer bevaras. De olika bolagen som ingår i koncernen skapar gemensamt värdefulla synergier inom flera områden utifrån såväl skalfördelar som kunskap. Dessa synergier finns främst inom inköp och tillverkning men handlar även om att behålla och erbjuda utvecklingsmöjligheter för duktiga medarbetare.
Grunden för framgång är givetvis hur vi arbetar och vad som driver oss i rätt riktning. Centralt för den globala sammanvävda koncernen Fagerhult är vår starka entreprenöriella genomförandekultur som utgör hjärtat i samtliga av våra olika bolag. Vi har också tre starka gemensamma kärnvärderingar – Customer Focus, Performance Culture och Innovative Mindset. Värderingar som både stödjer och möjliggör långsiktiga målbilder och planer och som är väl förankrade inom hela koncernen. Dessa värderingar arbetar vi utifrån och med hela tiden och de är en viktig del av integrationsarbetet vid förvärv.
Fagerhults strategiska ramverk utgår också från fyra hörnstenar – fokusområden inom vilka vi redan idag är duktiga men måste fortsätta utveckla och förbättra för att uppnå konkurrensfördelar. Dessa innefattar kunskap om belysning, en bred produktportfölj och hög andel kundanpassade lösningar, leveransprecision – leverera rätt saker i tid och på rätt plats, samt en hög servicegrad på produkter och lösningar. Utifrån dessa fyra fundament har vi definierat strategiska initiativ som anger vår riktning fram till och med 2017 och som ska ta oss ett steg närmare vår vision. Fagerhults sex strategiska initiativ beskrivs och exemplifieras på nästa uppslag.
Det handlar om att ligga i framkant i teknikskiftet som LED innebär där intelligenta styrsystem är en viktig del. Inte bara tekniken i sig är avgörande för att utveckla branschledande produkter och lösningar. För att kunna addera värde för kunden krävs ett fortsatt fokus på kunskaper om såväl behov som förutsättningar och på att omvandla insikterna till lösningar. Fagerhults strategiska fokus innefattar även erkänd design.
Inomhusbelysning är ett av marknadens största segment och därför också ett av de mest konkurrensutsatta. Målsättningen är en organisk lönsam tillväxt för att ytterligare förbättra lönsamheten inom detta segment. För att uppnå det krävs ökat kostnadsfokus inom hela koncernen i kombination med ett starkt fortsatt fokus på produktutveckling.
Segmentet har genomgått en stor förändring, från att ha sålt lokala enskilda butikslösningar till att alltmer arbeta direkt mot butiks- och konceptansvariga hos större mode- och dagligvarukedjor. Butiksbelysning har också vuxit genom förvärvet av tyska LTS, men det finns potential för ökad bearbetning av segmentet på ett flertal marknader. Detta arbete stöttas från centralt håll genom en egen organisation för butiksbelysning (Retail) som tar fram produkter, koncept, aktivitetsplaner och verktyg.
| Ex empel |
Ex empel |
Ex empel |
|---|---|---|
| • Projektet Nya Karolinska Solna i Stock holm där Fagerhult levererar belysning med starkt fokus på LED och energi effektivisering. • Inom butiksbelysning ligger olika ledande modekedjor i framkant, för vilka Fagerhult är med och utvecklar belysningskoncept. • Under 2013 belönades Fagerhults LED-armatur Appareo med det prestigefyllda Red Dot Design Award. • Samarbetsprojekt med universitet och branschorganisationer. |
• Förvärvet av I-Valo verksamma inom en lönsam nisch – ger en grund för en lönsam framtida tillväxt. • Förvärvet av Arlight i Turkiet – ett lön samt bolag på den turkiska tillväxt marknaden. • Utveckling av kostnadseffektiva produkter. • Stort fokus på bruttomarginaler. • Intensifierat arbete med att minska fasta kostnader. |
• Retail växte med tio procent under 2013. • Ökade marknadsandelar genom att följa med stora globala kunder på nya geografiska marknader. • Fortsätta att leverera till lokala butiks belysningsaktörer. |
Att växa inom utomhusbelysning genom förvärv har varit en uttalad strategi sedan tidigare. Då mängden förvärvskandidater är begränsad har Fagerhult valt att göra en egen satsning och varumärket Fagerhult har utvecklat en egen produktportfölj för utomhusbelysning. Parallellt fortsätter arbetet med att identifiera och föra diskussioner med möjliga förvärvskandidater.
Fagerhults olika processer granskas och förbättras hela tiden för att bli snabbare och mer kostnadseffektiva. Målet är att uppnå Operational Excellence genom kontinuerliga förbättringar i inköp, produktion och logistik. Det innefattar även löpande investeringar för att höja produktiviteten. Leveransförmågan är kritisk vilket innebär ett starkt fokus på att hålla en förstklassig leveransprecision och på att korta ledtiderna. Teknikskiftet som innebär en allt snabbare förändringstakt gör också att inköpen blir allt viktigare för att kunna säkerställa tillgång till rätt komponenter till rätt pris. Det turkiska bolaget Arlight som förvärvades vid årsskiftet har en modern produktionsanläggning vilket ger tillgång till lågkostnadsproduktion med korta ledtider till Fagerhults största marknader i västra och norra Europa.
Fagerhult har en stark position i Europa men strävar mot en gradvis ökad internationalisering vilket innebär expansion till nya marknader. Fagerhult vill via förvärv och organisk tillväxt öka sin exponering mot tillväxtmarknader, så kallade emerging markets, med fokus på Asien, Mellanöstern, Ryssland och Östeuropa. Turkiet är också en stor tillväxtmarknad mot vilken Fagerhults exponering ökar genom förvärvet av Arlight.
Öka exponeringen mot tillväxtmarknader
All Fagerhults forskning och utveckling görs med människan och miljön i fokus. Och det sker mot bakgrund av etablerad kunskap och väldokumenterad forskning. Sedan tidigt 2000-tal har vi, tillsammans med Lunds Universitet, genomfört forskningsprojekt som gett nya kunskaper om hur rätt belysning kan påverka människor positivt och samtidigt minska energiförbrukningen.
Genom förvärv och organisk tillväxt har Fagerhult vuxit till ett av Europas ledande belysningsföretag med Norden och Europa som hemmamarknad. På de cirka 40 marknader som vi når idag finns potential att fortsätta växa, samtidigt som vår strategi är att öka närvaron på nya tillväxtmarknader. Innovation och produktutveckling sker inom ramen för de tre produktområdena Indoor, Retail och Outdoor.
I Fagerhultkoncernen ingår åtta stora varumärken med störst marknadsandel på sina respektive hemmamarknader. Huvudvarumärket Fagerhult har starkast bas i Norden och norra Europa. Ateljé Lyktan är nischat mot spjutspetsdesign i Norden. Whitecroft är marknadsledande i Storbritannien där även mer nischade Designplan är en ledande aktör. LTS Licht & Leuchten är en större aktör på den tyska marknaden och Eagle Lighting har Australien som hemmamarknad. Under 2013 förvärvades det finska industribelysningsbolaget I-Valo som stärker Fagerhults position på den nordiska marknaden men även i Frankrike och Ryssland. Vid årsskiftet förvärvades det turkiska belysningsbolaget Arlight och Fagerhult tar därmed steget in på en ny växande marknad.
Fagerhult redovisar försäljning och resultat uppdelat på fyra olika geografiska affärsområden (se karta på nästa sida). När det gäller innovation, produktutveckling och bearbetning av marknaden har vi valt att dela in verksamheten i tre produktområden – Indoor (professionell inomhusbelysning), Retail (butiksbelysning) och Outdoor (professionell utomhusbelysning). Det största produktområdet Indoor finns på samtliga marknader. Retails olika lösningar har en tyngd på den nordiska och tyska marknaden samtidigt som lösningarna också erbjuds globala varumärkens butikskedjor och följer deras internationella expansionstakt. Outdoor finns än så länge främst på den nordiska marknaden.
Marknadsföring och försäljning sker först och främst lokalt men modellen varierar mellan dotterbolag, geografisk marknad och produktområde. Försäljningen sker främst via egna bolag men koncernen jobbar även via agenter, distributörer och grossister och når därigenom ytterligare marknader. Försäljningsaktiviteterna riktas dels indirekt mot föreskrivande led, och dels direkt mot slutkunden. Trots att marknadstillväxten varit begränsad de senaste åren har Fagerhult ökat sin försäljning mer än sina konkurrenter. Genom en ökad bearbetning av produktområden på olika marknader eller genom att addera till segment på olika marknader är målsättningen att nå en fortsatt organisk tillväxt. Fortsatta förvärv ger också en möjlighet till ökad exponering mot nya växande marknader.
Fagerhult har dotterbolag i 20 länder uppdelade i fyra affärsområden. Tillsammans med våra representanter och distributörer når vi totalt cirka 40 marknader runt om i världen.
Belysning är en viktig förutsättning för trivsel och prestation på arbetsplatser och i skolan. I en industrilokal är ljuset en viktig del av säkerheten och på ett sjukhus ställs höga hygieniska krav på belysningssystemen. Inomhusbelysning är Fagerhults största produktsegment och står idag för cirka två tredjedelar av den totala försäljningen.
Fagerhults produktportfölj täcker ett brett spektrum av armaturer och lösningar för olika professionella inomhusmiljöer. Samtliga Fagerhults olika bolag och verksamheter utvecklar, tillverkar och marknadsför lösningar för olika professionella inomhusmiljöer. Produktportföljen täcker därför ett brett utbud av armaturer och lösningar som möjliggör bearbetning av ett stort antal kund- och marknadssegment. De huvudsakliga segmenten är:
Produkter och lösningar för professio-
nell inomhusbelysning erbjuds på samtliga av de olika geografiska marknader där Fagerhult är verksamma. Försäljningen och kundsegmenteringen utgår från en stark lokal marknadskännedom, vilket gäller för samtliga tre produktområden. Själva försäljningsmodellen skiljer sig dock mellan produktområdena. För Indoor är den komplex på så sätt att det finns flera intressenter som måste bearbetas. Försäljningsinsatserna är delvis indirekta och riktade mot det föreskrivande ledet som innefattar ljusdesigner, arkitekter, elkonsulter och fastighetsbolag. Dessa olika intressenter har stor påverkansgrad vid valet av produkter och lösningar för olika byggprojekt. För projekt som är totalentreprenader eller partnerskapsprojekt är Fagerhult ofta med och tar fram en lösning för elkonsulten, som baseras på en funktionsbeskrivning. All försäljning är inte indirekt utan en viss del sker även direkt mot slutkunden. På vissa marknader sker försäljningen även via agenter, distributörer och grossister.
Indoors omsättning minskade med 5 procent under året.
Indoor är det av Fagerhults produktområden som ligger senast i konjunkturcykeln och följer byggindustrins utveckling.
Aldar Properties huvudkontor är världens första runda kontorsbyggnad – ett unikt arkitektoniskt landmärke. Skaparna av denna exceptionella byggnad är arkitekterna MZ & Partners tillsammans med konsultingenjörer Arup, som tidigare utformat bland annat Sydney Opera House och Beijing Olympic Stadium. Högkvarteret är insvept i ett diagonalt stålgaller och byggt av återvunnet glas, stål och betong. Fagerhult är mycket stolta över att ha varit en del av utvecklingen av Abu Dhabis silhuett. I projektet bistod Fagerhult med belysningsdesign, energiberäkningar samt leverans av belysningen som betonar den extraordinära formen. I lösningen ingick armaturer från både
Fagerhult och Whitecroft. 9 000 av Fagerhults infällda Indigo specialanpassades för att smälta in naturligt i den 110 meter höga byggnaden och 1 000 av Whitecrofts LED-downlight Concert installerades. Koncernens produktionsanläggningar i Sverige, Storbritannien och Kina tillverkade armaturerna och projektet är ett bra exempel på möjligheten att kombinera olika varumärken och nyttja koncernens gemensamma resurser. Lösningen skapar ett vackert inslag i arkitekturen på de olika våningsplanen och ger samtidigt en njutbar vy av kontorsbyggnaden på avstånd. Belysningen uppfyller högt ställda LEED-krav (miljöklassningssystem för byggnader) och minskar byggnadens energiförbrukning.
F agerhults ljus lyser upp huvudkontoret för DNB – Norges största och en av Nordens ledande banker i centrala Oslo. Huvudkontoret på 85 000 kvadratmeter består av tre futuristiska arbetsytor, restauranger och mötesplatser inklusive två hörsalar och här arbetar 4 200 anställda. Det nya kontoret är byggt för att möta behovet av moderna och samtidigt flexibla arbetsytor. Fagerhults armatur Avion ger ett utmärkt direkt och indirekt ljus över skrivborden med ett elegant rent vitt ljusflöde. I detta omfattande belysningsprojekt ingick därutöver ett flertal armaturer från Fagerhult som adderar olika ljuseffekter.
I juli 2013 invigde FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon och Drottning Margrethe av Danmark denna stjärnformade FN-byggnad på en egen ö på Marmormolen i Nordhavn i Köpenhamn. Byggnaden ses redan som en ikonisk byggnad och har belönats för sin gröna profil. 45 000 kvadratmeter arbetsyta för 1 200 anställda gör centret till FN:s 6:e största i världen. Samtliga danska FN-funktioner är samlade i den stjärnformade byggnaden. I byggnadens åtta armar som möts i mitten finns de olika organisationerna representerade vilket symboliserar öppenhet på alla nivåer i en enad organisation.
Konstruktionen av byggnaden gjordes utifrån en hög miljöprofil och en plan för minskad energiförbrukning och lägre koldioxidutsläpp. Det resulterade i att byggnaden 2012 fick det prestigefyllda EU Green Building Award för nya byggnader. Centret håller energiklass 1 vilket innebär att det ska använda mindre än 50 kWh per kvadratmeter och år. Regnvatten används för att spola toaletterna, allt material är lokalt producerat, hamnvatten kyler byggnaden och värme produceras genom takets solpaneler. Centret har också fått högsta klassificeringen enligt LEED – det internationella systemet för miljöcertifiering av byggnader. Byggnadens hållbara belysning levererades av Fagerhult. Armaturer som användes var den linjära infällda och pendlade Notor, en skräddarsydd version av Ray och den runda opalformade Pozzo. För det funktionella ljuset användes ett flertal lösningar från Fagerhult och vår partner Simes.
När den "tredje receptorn" på ögats näthinna upptäcktes för drygt tio år sedan kunde också sambandet mellan mänskligt välbefinnande och tillgång på ljus en gång för alla slås fast.1 Receptorn står i direkt kontakt med den del av hjärnan som styr såväl vår dygnsrytm som biologiska klocka med utsöndringen av sömnhormonet melatonin och stresshormonet kortisol, som gör oss piggare. Från att tidigare i första hand utgått från ljusets visuella effekter, det vill säga vikten av bra ljus för att kunna läsa och arbeta, breddades nu forskningen till att närmare undersöka ytterligare två dimensioner. Nämligen den emotionella dimensionen för vår rums- och ljusupplevelse respektive den biologiska om hur ljuset styr vår vakenhet.
Ljuset i naturen och dess samspel med himmel och horisont är vår främsta referens till en bra ljuskälla då det ger ögats näthinna störst möjlighet att tillgodogöra sig ett högt ljusintag. Naturens ljus är därför en viktig inspirationskälla när det gäller att hitta en optimal kombination av det direkta och indirekta konstgjorda ljuset. Det vill säga ljus som inte bara ger direkt belysning på en arbetsyta utan också skapar omfältsljus där reflektioner av indirekt ljus från väggar och tak skapar en känsla av naturligt ljus.
Med studier som visar att omfältsljuset gör oss piggare, får oss att må och prestera bättre, följer frågan om vilka positiva effekter detta då inte skulle kunna få i en inlärningsmiljö? Att goda ljusförhållanden i klassrum är en av de viktigare aspekterna när det gäller att utveckla en kreativ och lärande miljö vet vi. Men frågan är hur stor betydelse belysningen i ett klassrum faktiskt har? För att undersöka detta närmare genomförde Fagerhult i samarbete med Lunds Universitet och University College London en ettårig fältstudie (2008–2009) i en mellanstadieskola i London.
Fältstudiens syfte var att undersöka hur ett klassrum med mer omfältsljus påverkar elevernas allmänna välbefinnande och inlärning. Försöksklassrummet ljussattes med ett infallande omfältsljus mot tak och väggytor med cirka 300 lux respektive ett ljus på arbetsbordet på 500 lux. För att optimera energiförbrukningen utrustades belysningen även med dagsljus- och närvarosensorer. Elevernas prestationer, vakenhet och välbefinnande studerades löpande under läsåret med hjälp av intervjuer och kortisolmätningar. Resultat som sedan jämfördes med övriga elever vilka genomförde läsåret i klassrum med standardbelysning.
Resultatet var slående. I stort sett utan undantag visade det sig att eleverna som undervisats i försöksklassrummet både mådde och arbetade bättre. Det anpassade omfältsljuset bidrog också till en minskad utsöndring av melatonin vilket gjorde att många elever blev piggare även under årets mörkare tider. Vid läsårets avslutning konstaterades att flertalet elever i försöksklassrummet förbättrat sina resultat i matematik, läsning och skrivning under året.
Inspirerade av resultatet fortsatte Fagerhult att några år senare (2012) undersöka hur LED-ljus på samma sätt kan stimulera inlärning och allmänt välbefinnande. Ytterligare ett samarbete med Lunds Universitet inleddes, den här gången med sikte på en gymnasieskola i Helsingborg. Den halvårslånga studien fyllde ytterligare ett syfte; att undersöka hur LED-belysning i försöksklassrummet också vid samma effekt som T5-lysrör kan ge både bättre ljus och lägre energiförbrukning.
Resultatet var även denna gång samstämmigt positivt. Eleverna i det LEDbelysta klassrummet vittnade om upplevelsen av att bli allt piggare fram till lunch och därefter om en vakenhet som höll sig på bra nivåer under hela skoldagen. Samtidigt som aktiviteter och energi hos elever i övriga klassrum sjönk gradvis under skoldagen. Upplevelser som även kunde bekräftas av kortisolmätningar av eleverna.
I det LED-belysta klassrummet kunde ytterligare en positiv, och inte helt oväsentlig, effekt noteras; en lägre energiförbrukning jämfört med övriga klassrum om totalt 13 procent.
1) 2002 av David Berson, Brown University, Providence, RI, USA
Det naturliga ljuset är vår referens för ett ljus som får oss att må bra. När vi rör oss utomhus reflekteras ljuset från alla håll, från horisont och uppåt mot himlen, och fördelas över en mycket stor yta vilket hjälper ögats näthinna att tillgodogöra sig ljuset. Det är också i det naturliga ljusets kvaliteter som Fagerhult tar sin utgångspunkt i utvecklingen av nya belysningslösningar och det viktiga omfältsljuset, det vill säga utvecklingen av den optimala belysningen av väggar och tak.
Studier visar att de mest positiva effekterna på en persons vakenhet, välbefinnande och prestation uppnås vid 100 cd/m2 på väggar, vid en horisontell belysningsstyrka av 500 lux på arbetsbordet. Värdet av 100 cd/m2 tycks vara en optimal nivå för det vertikala omgivningsljuset – betänk då att ordinarie belysningsnivåer på vanliga kontor ofta ligger tre till fyra gånger lägre.
Butiksbelysning utvecklas allt mer mot att skapa attraktiva miljöer som lyfter fram varumärken och samtidigt stimulerar kundernas köpbeteende. Retail hade en tillväxt på tio procent under året och är Fagerhults näst största segment. Det står för cirka en tredjedel av omsättningen – med potential att växa i takt med butikskedjornas expansion.
Olika lösningar erbjuds för enskilda butikskoncept och för nationella och internationella butikskedjor. De lösningar som erbjuds under Fagerhults eget varumärke vänder sig främst till större butikskedjor med starka varumärken inom mode och dagligvaruhandel. LTS, som är en större aktör på den tyska marknaden, är mer inriktade mot showrooms och butikskoncept men i mindre skala.
Lösningar för butiksbelysning erbjuds på de flesta av de marknader där Fagerhult är verksamma men i olika stor utsträckning. LTS och Fagerhult står för den största delen av Retails omsättning. Det betyder att Retail har en tyngd i Tyskland som är LTS hemmamarknad. Fagerhult har en stark position inom Retail på den nordiska marknaden men har även en bra geografisk täckning utanför sin hemmamarknad, främst i Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna. Den internationella expansionen inom Retail går också hand i hand med Fagerhultkoncernens stora globala kunder. Andra bolag som
erbjuder lösningar inom Retail, i mindre skala, är Whitecroft i Storbritannien samt det nyligen förvärvade bolaget Arlight i Turkiet.
Fagerhults affär för butiksbelysning har utvecklats genom åren. Från att ha sålt lösningar till enskilda och främst lokala butiker är försäljningen idag till stor del riktad mot konceptansvariga hos stora internationella modekedjor som exempelvis Nike. Fagerhult lämnar ofta förslag kring hur belysningen på bästa sätt ska integreras i butiksinredningskoncepten. Det finns också en prispressad marknad för butiksbelysning som främst utgår från antal spotlights som ska lysa på en hylla.
Fagerhults försäljning sker direkt medan tyska LTS skiljer sig från övriga bolag i koncernen och säljer främst indirekt via grossister.
Retails omsättning ökade med tio procent under året, främst i Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
Retailbranschen befinner sig tidigare i konjunkturcykeln vilket innebär att Retail är det produktsegment som normalt sett tidigast märker av en återhämtning.
retails andel av koncernens totala omsättning
29%
retails omsättning fördelat per affärsområde
● Nordeuropa, 21 % ● Storbritannien, Irland och Mellanöstern, 8 %
● Övriga Europa, 70 %
● Asien och Australien, 1 %
F agerhult är sedan flera år tillbaka belysningspartner till Nike. Under 2013 har Fagerhult levererat lösningar till över 40 butiker och totalt de senaste åren till över 100 butiker över hela Europa. Nike har flertalet olika butikskoncept och därmed också olika belysningslösningar.
Ett av koncepten som Fagerhult levererat bygger på att kunden ska få en känsla av att befinna sig i ett skolgym på 1960-talet. Ljuskonceptet för butikerna bygger på kontraster, skuggor och accentbelysning som ska ge en intressant visuell upplevelse och skapa en kommersiell shoppingmiljö. Nike har krav på att lösningen ska minska energiförbrukningen och därmed minska driftkostnaderna. Ljuskonceptet bygger därför på en stringent design som använder en energieffektiv och väl genomtänkt belysning och samtidigt levererar en intressant visuell upplevelse. Då cylinderformade spotlights föredrogs var Fagerhults armatur Marathon det perfekta valet tillsammans med Pleiad Power. Över kassadiskarna installerades uppseendeväckande pistagegröna pendelarmaturer som passar den önskade butiksatmosfären.
Under 2013 installerade Fagerhults tyska dotterbolag LTS ett ljuskoncept för ett showroom för bilmärket Aston Martin. LTS hjälpte bilhandlaren med en ljusdesign som syftar till att på bästa sätt stimulera kundernas köpbeteende. I showroommiljön användes produkten SCEKLA med DALI som ljusstyrning för att framhäva bilmodellerna och varumärket. För att skapa rätt ljussättning för kontorsmiljön användes downlight armaturen Edel + Stahl.
Det norska varumärket Volt vänder sig till målgruppen unga modemedvetna män. Kläder och skor både till vardags och fest erbjuds målgruppen och för Volt är det viktigt att butiksmiljön är inspirerande samtidigt som den ska stimulera till köp. Volt har butiker i Norge och Sverige, och är en del av norska Varner-gruppen. Under året har Fagerhult levererat belysningslösningar till över 20 butiker och planer finns på många fler de kommande åren. Läs mer om Varner-gruppen på sidan 35.
Det belysningskoncept som togs fram för Volts butiker är mörkt och samtidigt luxuöst med skarpa kontraster. Butikerna består av två delar – Library och Magasin. I Library delen hittar kunderna jeans och vardagskläder. Den här delen av butiken ska föra tankarna till ett anrikt engelskt bibliotek
och där används också ett gammeldags formspråk för att förmedla känslan av kvalitet och brittiskt gentlemannamode. Librarys belysningskoncept har därför stort fokus på pendlar och dekorativ belysning. Äkta material – kristallkronor, spelbordslampor i mässing och grönt glas – ramar in och bidrar till en genuin butiksmiljö.
I Magasin, den andra delen av butiken, hittar kunderna det mer dressade sortimentet som exempelvis kostymer. Magasin-delen ska förmedla en modern och trendigare känsla och den dekorativa belysningen är därför mer stram i sitt formspråk.
Lösningarna för både Library och Magasin är dynamiska och LED används i Volts mest profilerade butiker.
Ett plagg uttrycker vår identitet och att sälja kläder handlar allt mer om att bygga varumärket och sälja upplevelser. Få verktyg är så effektiva som just ljuset när det gäller att skapa rätt atmosfär och känsla i en butiksmiljö. Genom ständig förbättring av butikskonceptet – allt från mindre förbättringar till helt nya koncept – upplevs också varumärket som intressant, flexibelt och uppdaterat. Precis det som Cubus ville uppnå med sin butik i Sandvika utanför Oslo.
Som en del i förändringen av sin butik i Sandvika strax utanför Oslo sökte klädkedjan Cubus kreativa idéer för att ytterligare förstärka en redan tydlig butiksidentitet. Utifrån mottot "More is more" fick Fagerhult Light Agency i samarbete med Fagerhults On Demand Design team uppdraget att låta kreativitet och ljus flöda på ett sätt som både skulle ge ett lyft åt den totala atmosfären i butiken och bidra till en lägre energiförbrukning. Med LEDtekniken som grund arbetade Fagerhult fram en varierande och kreativ ljussättning i perfekt harmoni med avdelningarnas
utbud. Underklädesavdelningens kunder hälsas välkomna med en elegant inramning i form av hängande vita kandelabrar kombinerade med diskreta spotlights infällda i taket. Telescope Aqua, armaturstomme med kupor av opal akryl och matt vita gavlar av plast, skänker ett mönster av lekfullt ljus över utbudet av barnkläder. En lösning som återkommer i och kring de färgglada provhytterna där Telescope Aqua kompletteras med lampor ur NUD Collection för att skapa rätt stämning för provande kunder. Allt kontrollerat av det smarta styrsystemet DALI för bästa energieffektivitet.
Våra kunder erbjuds vägledning och råd om hur olika belysningslösningar kan komplettera eller förstärka varumärkets personlighet. Genom kampanjen "The Brand Theatre Experience" beskriver vi tillsammans med kunden vår kreativa resa för att definiera det mest lämpliga ljussättningskonceptet på ett verkligt och visuellt sätt. Utgångspunkten är en gedigen förståelse för varumärket och den "story" som det förknippas med, som skapar stor kreativitet bland våra ljusdesigners och kan resultera i en riktig varumärkesupplevelse där ljuset sätter scenen. Minst lika viktig är förståelsen för målgruppen – människorna som handlar i butikerna, deras preferenser och vad som styr deras köpbeteende. Vi följer också noggrant trenderna inom butikskoncept och inkluderar dessa insikter i det konceptuella arbetet. Kundens olika önskemål och krav, exempelvis kring energieffektivisering, är också viktiga ingångsvärden. Därefter inleds den kreativa processen med diskussioner som föder olika idéer. "Mood boards" och skisser identifierar och fångar känslan av ljuskonceptet och fungerar som ramverk för idéer och inspiration. Utifrån det koncept som fastställs presenteras en lösning med lämpliga produkter, ljuskällor och färgsättning. Vi kan också ta fram en Life Cycle Cost analys för att jämföra den nya installationen med den befintliga som ger kunden underlag för återbetalningstid, underhållskostnader och energikonsumtion.
The Fagerhult Light Agency är teamet som arbetar med konceptuell ljusdesign på Fagerhult Retail. Här samlas vår expertis som med kreativitet och innovationsrikedom skapar nya smarta belysningskoncept som kompletterar eller adderar ytterligare känslor till ett varumärke och butikskoncept. För att göra specialanpassningar finns Fagerhult On Demand Design (O.D.D.) där gedigen kunskap kring senaste teknik och konstruktion finns samlad. Fagerhult O.D.D-teamet består av kollegor med olika expertis från olika delar av Fagerhultkoncernen som Kina, Belgien och Sverige som i nära samarbete med kunden utvecklar produktlösningar för specifika butikskoncept och specialarmaturer.
Varner-gruppen är en norsk modekoncern med huvudkontor i Billingstad, nära Oslo. I Varner-gruppen ingår 12 olika butikskoncept som Cubus, Bik Bok, Dressman, Carlings och Volt. Varner Group har cirka 1 200 butiker i de nordiska och baltiska länderna, samt Tyskland och Polen. Varner Group bygger eller bygger om 140 butiker per år. Fagerhult Retail ansvarar för ljusdesignen i flera av dessa projekt.
Genom att frekvent byta ut klädkollektionen eller flytta om sortimentet i butiken ökar känslan av ett uppdaterat varumärke.
Butiksutrymmet ses alltmer som en scen där varumärket och butikskonceptet ska nå nya svindlande höjder, där den fysiska miljön och onlinemiljön smälter samman.
Tillfälliga butiker som öppnas varsomhelst och hursomhelst – butiksinnehavarna vill skapa hype så att upplevelsen, och varumärket, hamnar på människors läppar. Många koncept kännetecknas av råhet och industriestetik.
Ett högt tempo och global uppkopplad tillvaro driver på intresset för småskalighet och lokalt ursprung – den urbana butiksinnehavarens och närbutikens återkomst och uppsving.
Det blir allt viktigare för städer att fokusera på och lyfta fram säkerhet och trygghet och samtidigt skapa attraktiva utomhusmiljöer. Samtidigt ökar kraven på energieffektivisering och minskad miljöpåverkan. Utomhusbelysning är idag det minsta produktområdet. För att öka försäljningen lanserar varumärket Fagerhult flera nya produkter under 2014.
Fagerhults lösningar för utomhusbelysning innefattar dels lösningar i nära anslutning till byggnader som fasader, tak, parkeringsplatser och allmänna utrymmen och dels olika lösningar för stads- och parkbelysning som även innefattar vägar, broar och tunnlar. Av koncernens olika varumärken är det främst Fagerhult och Ateljé Lyktan som erbjuder armaturer och lösningar för utomhusbruk. De lösningar som mer nischade Designplan erbjuder för mer robusta miljöer, som ska vara väderoch vandalsäkra, innefattar även utomhusbelysning. Fagerhult erbjuder även olika utomhusprodukter från tredje part. Under 2014 gör varumärket Fagerhult en mer offensiv satsning inom Outdoor genom att lansera en ny produktfamilj som tagits fram i nära samarbete med arkitekter. Läs mer på sidan 39.
Produkter och lösningar för utomhusbruk erbjuds på samtliga av de olika geografiska marknader där Fagerhult är verksamma. Hittills har försäljningsaktiviteterna främst varit riktade mot de nordiska marknaderna.
Försäljningsmodellen för Outdoor är i likhet med Indoor mer komplex och innefattar flera led. Aktiviteterna är riktade mot kommuner som äger parker och gator samt stora beställare eller privata ägare av allmänytor kring byggnader. Samtidigt måste det föreskrivande ledet som utgörs av de konsulter och olika entreprenörer som kommuner anlitar bearbetas. Offentliga upphandlingar är också en viktig kanal, där entreprenörer eller energibolag specificerat lösningar och produkter som ska ingå.
Under året minskade Outdoors omsättning med sju procent.
Produktsegmentet Outdoor ligger mitt emellan mer sencykliska Indoor och Retail som snabbast följer marknadens återhämtning.
outdoors omsättning fördelat per affärsområde
● Nordeuropa, 95 % ● Övriga Europa, 5 %
Malmö stad beslutade sig för att riva den gamla Kaptensbron som var över 50 år gammal och i stort behov av renovering och istället byta till en ny. Kaptensbron är Malmös mest trafikerade gång- och cykelväg. Här passerar cirka 10 000 cyklister och gående varje dag. Armaturen togs fram genom ett samarbete mellan Esbjörn Jonsson och Berit Restad, Lokal XXX Arkitekter AB – Johan Moritz, Malmö Stad – Composite Design och Ateljé Lyktan. Kolfiber användes för att kunna behålla formen men även för stolpen som är 6 meter hög. Att använda sig av LED var ett självklart val, dels utifrån en hållbarhets- och underhållsaspekt, dels utifrån möjligheterna att jobba med minimala tekniska delar vilket ger större möjligheter rent gestaltningsmässigt.
Under 2014 lanserar varumärket Fagerhult ett nytt sortiment av flexibla gatubelysningsarmaturer som ska skapa trygga och samtidigt visuellt attraktiva stads- och bostadsmiljöer. Utomhusbelysning handlar om att fokusera på människor. Vi behöver belysning för att kunna se vad som händer på vägen
och för att kunna reagera i tid i nödfall. Krav på säkrare stadsmiljöer ökar också ständigt. Belysning i sig kan inte sänka brottsligheten, men närvaron av andra människor kan. Det är därför det är så viktigt att belysa stadens miljöer på ett korrekt sätt.
Lunova är en av varumärket Fagerhults nyutvecklade LEDarmaturer avsedd för parker, skolgårdar, lekplatser och andra öppna utrymmen där belysningen behöver ge en trygg och välkomnande atmosfär med hög visuell komfort. Produkten finns under 2014 tillgänglig på marknaden.
Belysning i parker och vid gång- och cykelvägar står ofta och lyser på kvällar och nätter utan att någon finns i närheten. Avancerad individuell styrning av ljuset utifrån närvaro, plats och tidpunkt gör det möjligt att sänka ljusnivån och därmed energiförbrukningen utan avkall på människors känsla av trygghet. Genom ny teknik får samhället nya verktyg för att anpassa ljuset till där det behövs när det behövs.
Under hösten 2012 genomfördes en studie vid Kungsholms strand i Stockholm. Stockholms stad bekostade den tekniska infrastrukturen. Projektet delfinansierades av Energimyndigheten via Sust (Sustainable Innovation) som också samordnade projektet. Själva studien genomfördes av Harita Undurty Surya och Efi Stragali, vid Kungliga Tekniska högskolans (KTH) ljuslaboratorium. Fagerhult deltog i projektet tillsammans med systemleverantören Tritech genom utveckling av LED-armaturer och intelligenta styrsystem samt genom att bidra med värdefull kompetens.
Målsättningen med projektet var att genom teknikutveckling och demonstration snabbare introducera nya energieffektiva belysningslösningar för i första hand gång- och cykelvägar. Belysningsstyrningen ska resultera i en väsentlig energibesparing utan att göra avkall på människornas upplevda komfort. Energieffektiviseringen minskar samtidigt utsläppen av koldioxid, kvävedioxider, svaveldioxider och luftburna partikelföroreningar men även ljusets påverkan på växt och djurliv samt ljusföroreningar som skyglow och oönskat ströljus.
Totalt anpassades och installerades 34 LED-armaturer längs en gång- och cykelväg på cirka 750 meter längs Kungsholms strand. Fem olika belysningsscenarion testades och utvärderades vilka inkluderade olika strategier för individuell styrning per armatur, till exempel avancerad närvarostyrning med reducerad belysning när ingen passerar. Systemet är decentraliserat och integrerat i varje armaturs driftdon, det vill säga varje armatur sköter sig själv och kräver därför ingen större investering eller förändring av infrastrukturen. Den tekniska utvärderingen ställdes därefter i relation till hur människor upplever säkerhet, trygghet och visuell kvalitet genom enkäter och intervjuer.
Utvärderingen visade att det går att spara upp till 40 procent av energin utan att det påverkar människors upplevda komfort. Tricket är att låta de första stolparna på sträckan lysa fullt, precis som tidigare, men låta närvarosensorer påverka lamporna längre fram. När någon är på väg in dimras belysningen upp från sin lågnivå (till exempel 50 procent) till full belysning. Sedan låter man några stolpar bakom och några framför lysa fullt vilket gör att trafikanten inte märker något. Efter en minut återgår ljusnivån till den dämpade nivån allteftersom trafikanten lämnar området bakom sig. Studien visade att detta fungerar mycket väl.
Den fortsatta utmaningen ligger i att kunna göra det än mer kostnadseffektivt för att kunna introducera lösningen i full skala, vilket då ger såväl Stockholm stad som andra kommuner underlag och strategier för närvarostyrning i park- och gatumiljöer. I Stockholms parker och vid allmänna stråk finns omkring 50 000 ljuspunkter som förbrukar uppskattningsvis 14 miljoner kWh per år.
Det är våra medarbetares kompetens, engagemang och innovationskraft som utgör grunden för Fagerhults förmåga att med framgång möta en föränderlig omvärld och nå vår önskade position. Sammanlagt var vi cirka 2 200 medarbetare inom Fagerhultkoncernen vid utgången av 2013.
Att skapa delaktighet, motivation, engagemang och trivsel hos våra medarbetare är inte bara grundläggande för Fagerhults framgång. Det är lika mycket vårt ansvar som arbetsgivare.
Som ett utpräglat kunskapsföretag utgör medarbetarnas kompetenser och färdigheter förutsättningarna för vår förmåga att nå våra affärsmål på både kort och lång sikt. Kritiska framgångsfaktorer är att försäkra oss om medarbetarnas insikt i vad som förväntas av dem, samtidigt som de ges de bästa möjligheterna att utvecklas och växa i samklang med verksamheten.
Balansgången att vara ett globalt företag samtidigt som medarbetare och kunder verkar på en lokal arena ställer stora krav på Fagerhult som arbetsgivare. Genom att tydligt värna om det lokala perspektivet och entreprenörskapets driv och engagemang, är vår målsättning att vara en arbetsgivare som speglar varje marknads behov. På samma gång ser vi det som viktigt att lyfta fram styrkan med en global organisation och de spännande utvecklingsmöjligheter det skapar för våra medarbetare.
Oavsett om det handlar om att utveckla lösningar för existerande belysningssystem eller för framtidens belysning sker arbetet i teknikens absoluta framkant. Vi värnar om en arbetsmiljö som genomgående präglas av stolthet och en stark teamkänsla jämte en rad mjuka värden som på många sätt möjliggörs av vår icke-hierarkiska och öppna organisation med direkta kontaktvägar. En tydlig tillväxtagenda med den uttalade ambitionen att fortsätta utvecklas från en ledande europeisk spelare till att bli en global spelare att räkna med, vittnar om ett Fagerhult som planerar för en spännande framtid.
Fagerhults företagskultur vilar tryggt på värdegrunden Customer Focus, Performance Culture och Innovative Mindset. Med värderingar som är relevanta och enkla att förstå är de väl förankrade runt om i organisationen. Därtill sker ett kontinuerligt arbete med att ytterligare konkretisera vad begreppen innebär för att förstärka deras betydelse i medarbetarnas dagliga arbete.
Stora insatser har gjorts under åren för att stärka ledarskapet och säkerställa att förutsättningarna finns för att göra rätt prioriteringar. Under 2014 tar vi nästa steg med att implementera en koncernengemensam ledarskapsmodell och baserat på den utveckla interna ledarskapsprogram. Sedan tidigare vet vi värdet av att förena det lokala entreprenörskapets perspektiv med storskalighetens alla fördelar. Med hjälp av modellen lägger vi nu ett tydligare fokus på ledarskapets roll för att kombinera dessa två styrkor i vår strategi, genom att på olika sätt förbättra samverkan och utveckla synergierna mellan det globala och lokala. Ett viktigt moment blir att se värdet av ett ökat kunskapsutbyte mellan systerbolagen. Ett annat blir att ytterligare systematisera vårt Talent Management-arbete, bland annat genom att utveckla förmågan att fånga upp en medarbetares kompetens och ambitioner tillsammans med att tydliggöra de utvecklingsmöjligheter som står till buds i vår internationella organisation. Målsättningen är att alla medarbetare ska ha en tydlig dialog med sin chef där man diskuterar och följer upp den individuella utvecklingen.
Att knyta kontakter med framtida talanger är en viktig del av kompetensförsörjningen. Genom att delta i externa aktiviteter vid utvalda högskolor och universitet ges möjligheter att skapa intresse för Fagerhults verksamhet och etablera oss som en arbetsgivare som erbjuder goda möjligheter till en intressant framtid. Kompetensförsörjning handlar också om att uppmärksamma talanger bland våra befintliga medarbetare. Möjligheten att växa i sin roll och utvecklas inom Fagerhult ska på alla sätt vara goda och vår ambition är att verka för en ökad jobbrotation och uppmuntra medarbetare att söka sig vidare till nya positioner internt.
Generellt är det också viktigt att accelerera nätverkandet mellan systerbolagen. Som goda exempel tjänar våra interna Global Innovation Forum och Global Purchasing Forum som framgångsrikt samlar medarbetare vid olika systerbolag kring några av våra mest strategiska utmaningar.
Fagerhult Lighting Academy är kunskapsnavet där all vår samlade expertis och forskning ryms. Akademin spelar också en viktig roll vid integrationsarbetet av de nya medarbetarna vid förvärv då det utgör ett forum för lärande samtidigt som det ger möjlighet till kartläggning och identifiering av nya nyckel- och spetskompetenser.
Vår övertygelse är att vi med kvinnor och män i alla åldrar med olika bakgrunder och erfarenheter skapar en mer innovativ arbetsplats. Vi ser det som självklart att kvinnor och män ges lika möjligheter till utveckling och befordran samt lika lön för likvärdigt arbete.
Könsfördelningen vid 2013 års utgång var totalt i koncernen man/kvinna 67/33 procent.
Att ta ansvar som företag är centralt för oss och något som vi aldrig gör avkall på. Riktlinjerna för vårt förhållningssätt i dessa frågor finns samlade i en uppförandekod som samtliga medarbetare ska följa. Uppförandekoden beskriver vår syn på till exempel arbetsförhållanden, mångfald och lika möjligheter, samt innehåller riktlinjer för hur vi förhåller oss till gåvor, representation och sponsring. Här ryms även synen på vårt miljöansvar liksom riktlinjer för hur vi förhåller oss till skillnader mellan respektive lands lagstiftning, avtal och andra bestämmelser som påverkar vår verksamhet. Uppförandekoden kommuniceras också till affärspartners med förväntan att de följer den. Sammanfattningsvis är det här frågor som är ständigt aktuella och arbetet måste med andra ord fortgå för att säkerställa att samtliga systerbolag har frågorna på sina agendor. Därtill har en whistleblower funktion skapats för att göra det så enkelt som möjligt att uppmärksamma oss på om oegentligheter sker i vår eller någon affärspartners verksamhet. Mer om väsentliga medarbetaraspekter finns att läsa i Fagerhults hållbarhetsredovisning 2013.
Kompetensförsörjning inom Fagerhult handlar om att både attrahera nya talanger och skapa utvecklingsmöjligheter för våra befintliga medarbetare. Vår ambition är att verka för en ökad jobbrotation och uppmuntra våra medarbetare att söka sig vidare till nya positioner inom koncernen.
Carolyn Bromley, Anna Nordstedt och Peter Janglund – tre medarbetare som valt att bredda sin kompetens genom nya positioner inom koncernen.
I.C.T Support and Test Engineer vid Eagle Lighting
Utbildning: It-tekniker Antal år inom Fagerhult: 16
Den tog sin början redan 1997 vid Whitecroft Lighting i England. Först inom kundservice för att 2002 ta steget över till ITsidan och ett spännande projekt med att implementera ett nytt it-system. Det gav mig mersmak och insikt i it-teknikens möjligheter, och bara några år senare tillträdde jag positionen som IT Manager. När jag och min man 2009 bestämde oss för att flytta till Australien fanns det en position som IT Manager ledig hos Eagle Lighting i Melbourne. Jag sökte och fick jobbet!
Ett stort stöd under min karriär har varit möjligheten att kontinuerligt vässa och bredda mina kunskaper genom en rad utbildningar, inte bara inom IT utan även inom andra områden.
Att vi delar kunskaper och erfarenheter mellan de olika systerbolagen upplever jag som något självklart. Med hjälp av videokonferenser och Skype kan vi i princip sudda ut avstånden. Med erfarenhet från två systerbolag kan jag också tillägga att min upplevelse är att vi kommit långt i bygget av en gemensam företagskultur oavsett bolagens inriktning och geografiska hemvist.
Purchasing Manager vid Eagle Lighting
Utbildning: Civilingenjör ergonomisk design & produktion Antal år inom Fagerhult: 6
Jag höll på med mitt examensarbete när jag av en slump såg annonsen om Fagerhults traineeprogram. Till råga på allt var det dagen innan ansökningstiden gick ut! Men jag ansökte och hade turen att bli antagen till programmet.
Traineeprogrammet startade 2008 och jag blev omgående involverad i diverse projekt, bland annat implementering av flödesmonteringen i Habo. Därtill fick jag möjlighet att tillbringa sex månader vid Eagle Lighting i Australien, som också är min nuvarande arbetsplats. Traineetiden var verkligen något som jag värdesätter högt då den gett mig en unik grund att bygga vidare på. Förutom alla olika projekt som jag fick möjlighet att delta i, skaffade jag mig förståelse för hur organisationen är uppbyggd och dessutom ett stort kontaktnät av bara farten.
Efter traineeperioden började jag på Outdoor inom Fagerhult, först i en roll som projektsupport för att senare bli produktchef och ansvarig för vårt tredjeparts-sortiment. 2012 blev hemlängtan för min australiensiske sambo för stor och vi bestämde oss för att prova våra vingar i Melbourne. Jag kontaktade Eagle Lighting och det visade sig att de hade en ledig tjänst som inköpschef som jag blev erbjuden.
Operations Director vid Eagle Lighting
Utbildning: Civilingenjör maskinteknik Antal år inom Fagerhult: 10
Framförallt såg jag en möjlighet att kombinera mitt intresse för teknik och affärer, därtill kändes Fagerhults anrika historia och ledande position på marknaden attraktivt och spännande. När en ledig tjänst på inköpsavdelningen i Habo dök upp var jag inte sen att nappa.
Under mina första år arbetade jag med tekniskt inköp i Habo och en del i detta arbete var att utveckla en leverantörsbas i Kina, vilket gav mig goda kunskaper i att hantera inköp på den asiatiska marknaden. När Fagerhult bestämde sig för att etablera egen verksamhet i Kina fick jag möjligheten att följa med för att på plats bygga upp inköpsfunktionen. Efter fyra år som Sourcing Director i Kina fortsatte jag resan söderut och är sedan 2009 verksam som Operations Director vid Eagle Lighting i Melbourne, Australien.
Fagerhult är en fantastisk koncern att jobba inom just för att utvecklingsmöjligheterna är så goda. Med nya bolag som kontinuerligt ansluts, många gånger på nya marknader, verkar vi i en genuint internationell miljö. Innovativt tänkande och entreprenörsanda genomsyrar verkligen organisationen och skapar en miljö som erbjuder många intressanta karriärvägar.
Att få möjlighet att arbeta i olika länder och möta andra kulturer är oerhört lärorikt, både yrkesmässigt och privat. Det ger utan tvekan ett bredare perspektiv på det mesta och viktiga insikter om att likheterna är fler än olikheterna när det kommer till kulturer. Förmågan att kommunicera med varandra är förstås grundläggande inte minst i det gemensamma arbetet med att bygga en stark värdegrund som förenar – oavsett var i världen vi befinner oss.
Fagerhults aktie noterades i maj 1997 och handlas på Mid Cap-listan på NASDAQ OMX i Stockholm. Börsvärdet uppgick vid årets slut till cirka 2,8 Mdkr.
Aktiens kortnamn är FAG och ISINkoden SE0000379844. En handelspost omfattar en aktie. Under 2013 omsattes totalt 0,7 miljoner aktier till ett värde av 129 Mkr på NASDAQ OMX i Stockholm vilket motsvarar cirka 100 procent av aktiens totala omsättning. Genomsnittligt antal omsatta aktier per handelsdag uppgick till 2 743, motsvarande ett värde av 517 Tkr. I genomsnitt gjordes cirka 8 avslut per handelsdag.
Ett avtal slöts 2012 med Carnegie för att inom ramen för Stockholmsbörsens system för likviditetsgaranti öka omsättningen i Fagerhults aktie.
Stängningskursen för Fagerhultaktien per den 31 december 2013 var 224,50 kr vilket motsvarade ett börsvärde på cirka 2,8 Mdkr. Fagerhultaktien aktiekurs steg under 2013 med 35 procent. Under samma period steg NASDAQ OMX Stockholm PI med 20 procent.
Den högsta slutkursen noterades den 27 december till 227 kr och den lägsta den 13 juni till 165 kr. Årets genomsnittliga aktiekurs var 186 kr.
Totalavkastningen för Fagerhultaktien, det vill säga kursutveckling inklusive återinvestering av aktieutdelningen om 6,50 kr blev 41 procent.
Vid årets slut uppgick Fagerhults aktiekapital till 65,5 Mkr (65,5) fördelat på 12 850 000 aktier med ett kvotvärde på 5,10 Kr per aktie. Samtliga aktier ger samma rösträtt och lika del i bolagets vinst och kapital.
Vid den ordinarie årsstämman den 18 april 2013 beslutades att bolaget ska ha möjlighet att förvärva egna aktier. Denna möjlighet har inte utnyttjats under 2013. Antalet aktier i eget förvar uppgick till 238 000 och antalet utestående aktier till 12612000. Andelen egna aktier uppgick till 1,9 procent. Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att fram till nästa stämma förvärva egna aktier.
Vid årets slut hade Fagerhult 3 292 (3 326) aktieägare. Största enskilda ägare är Investment AB Latour och SÄKI AB i vilka familjen Douglas är huvudägare, vars samlade innehav uppgår till 49,0 (49,0) procent av kapital och röster i bolaget räknat på antalet utestående aktier. De åtta största ägarna stod för 80,4 (79,4) procent av kapital och röster av antalet utestående aktier. Utländska aktieägares ägarandel uppgick till 12,7 (13,0)procent.
Fagerhult avser långsiktigt att dela ut 30–50 procent av koncernens nettoresultat. Vid denna utdelningsnivå anser sig styrelsen ha tillfredsställande kassaflöde för finansiering av framtida, förväntade investeringar. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 7,25 (6,50) kr per aktie motsvarande en direktavkastning på aktiekursen den 31 december 2013 om 3,2 (3,9) procent.
| Aktieägare | Antal aktier | % av kapital och röster |
|---|---|---|
| Investment AB Latour | 3 976 800 | 30,9 |
| SÄKI AB | 2 200 000 | 17,1 |
| Fam Svensson, familj, stiftelse och bolag | 945 525 | 7,4 |
| Lannebo Fonder | 883 162 | 6,9 |
| SSB CL Omnibus AC, USA | 870 325 | 6,8 |
| Robur Småbolagsfond | 518 659 | 4,0 |
| SEB Asset Management | 375 000 | 2,9 |
| Fjärde AP-fonden | 369 981 | 2,9 |
| Fam Palmstierna | 285 770 | 2,2 |
| NTC Fidelity Funds | 193 887 | 1,5 |
| SEB Fonder | 183 325 | 1,4 |
| Stiftelsen Stockholms Sjukhem | 150 000 | 1,2 |
| Övriga ägare med 10 001–100 000 aktier, 36 st | 694 692 | 5,4 |
| Övriga ägare med 1 001–10 000 aktier, 163 st | 397 168 | 3,1 |
| Övriga ägare med upp till 1 000 aktier, 3 081 st | 567 706 | 4,4 |
| AB Fagerhult, återköpta aktier | 238 000 | 1,9 |
| Antal aktier vid årets slut | 12 850 000 | 100,00 |
| År | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal omsatta aktier, miljoner | 3,7 | 2,4 | 1,7 | 0,8 | 0,7 |
| Omsatta aktier i värde, Mkr | 451 | 325 | 297 | 150 | 129 |
| Genomsnittligt antal omsatta aktier/börsdag | 14 558 | 9 294 | 7 150 | 3 366 | 2 743 |
| Genomsnittligt värde per börsdag, tkr | 1 798 | 1 284 | 1 231 | 601 | 517 |
| Omsättningshastighet % | 28 | 19 | 14 | 7 | 5 |
| Högsta betalkurs under året, kr | 135,50 | 161,00 | 193,00 | 219,50 | 227,001 |
| Lägsta betalkurs under året, kr | 99,50 | 106,50 | 130,00 | 155,00 | 165,002 |
| 1) Betaldes 2013-12-27 2) Betaldes 2013-06-13 |
| År | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, före utspädning, kr | 5,87 | 7,49 | 16,43 | 12,61 | 14,48 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,00 | 3,50 | 6,50 | 6,50 | 7,251 |
| Börskurs 31 december, kr | 127 | 161 | 160 | 166 | 225 |
| Direktavkastning % | 2,4 | 2,2 | 4,1 | 3,9 | 3,2 |
| Eget kapital per aktie, före utspädning, kr | 56,88 | 57,25 | 68,52 | 73,57 | 81,65 |
| Kassaflöde per aktie före utspädning, kr2 | 17,06 | 8,59 | 20,00 | 18,82 | 17,53 |
| 1) Föreslagen utdelning |
2) Kassaflöde från den löpande verksamheten
Människor och miljöpåverkan är centralt för hela vår affär och utgör grunden för vårt hållbarhetsinitiativ. Vi kombinerar innovationsförmåga och kunnande med en stor erfarenhet av att skapa belysningslösningar som gör att människor mår bra – visuellt, biologiskt och emotionellt. Vi tror på ansvar och hållbarhet – för våra kunder, medarbetare och kommande generationer.
| Resultatposter (Mkr) | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 436 | 2 506 | 3 023 | 3 085 | 3 095 |
| (varav utanför Sverige) | (1 735) | (1 805) | (2 294) | (2 302) | (2 369) |
| Kostnad för sålda varor | –1 672 | –1 737 | –2 013 | –2 108 | –2 087 |
| Bruttoresultat | 764 | 769 | 1 010 | 977 | 1 008 |
| Försäljningskostnader | –498 | –475 | –534 | –580 | –560 |
| Administrationskostnader | –172 | –155 | –184 | –178 | –184 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 14 | 26 | 32 | 14 |
| Rörelseresultat | 104 | 153 | 318 | 251 | 278 |
| Finansiella intäkter | 16 | 17 | 10 | 4 | 2 |
| Finansiella kostnader | –15 | –35 | –42 | –41 | –33 |
| Resultat efter finansiellt netto | 105 | 135 | 286 | 214 | 247 |
| Balansposter ( Mkr) | |||||
| Immateriella tillgångar | 475 | 928 | 1 008 | 975 | 1 048 |
| Materiella anläggningstillgångar | 320 | 350 | 344 | 339 | 333 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 19 | 21 | 28 | 23 | 23 |
| Varulager mm | 302 | 436 | 453 | 445 | 525 |
| Kundfordringar | 363 | 448 | 540 | 495 | 577 |
| Övriga omsättningstillgångar | 40 | 79 | 105 | 89 | 66 |
| Likvida medel | 197 | 208 | 306 | 257 | 249 |
| Summa tillgångar | 1 716 | 2 470 | 2 784 | 2 623 | 2 821 |
| Eget kapital | 717 | 722 | 864 | 928 | 1030 |
| Pensionsskulder | 42 | 42 | 83 | 60 | 62 |
| Uppskjuten skatteskuld | 55 | 63 | 64 | 60 | 64 |
| Övriga långfristiga räntebärande skulder | 459 | 1 006 | 1169 | 953 | 1013 |
| Övriga långfristiga räntefria skulder | 9 | – | – | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 | 115 | 29 | 117 | 59 |
| Kortfristiga räntefria skulder | 432 | 522 | 575 | 505 | 594 |
| Summa eget kapital och skulder | 1 716 | 2 470 | 2784 | 2623 | 2821 |
| Nyckeltal och data per aktie | |||||
| Försäljningstillväxt, % | –12,1 | 2,8 | 20,6 | 2,1 | 0,3 |
| Tillväxt i rörelseresultat, % | –61,7 | 46,7 | 107,7 | –20,8 | 10,3 |
| Tillväxt i resultat efter finansnetto, % | –59,7 | 28,6 | 112,8 | –25,3 | 15,5 |
| Rörelsemarginal, % | 4,3 | 6,1 | 10,5 | 8,2 | 9,0 |
| Vinstmarginal, % | 4,3 | 5,4 | 9,5 | 6,9 | 8,0 |
| Kassalikviditet, % | 45 | 33 | 51 | 41 | 38 |
| Nettoskuldsättningsgrad, % | 43 | 132 | 113 | 94 | 86 |
| Soliditet, % | 42 | 29 | 31 | 35 | 37 |
| Sysselsatt kapital, Mkr | 1 220 | 1 885 | 2 145 | 2 058 | 2 163 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,8 | 11,0 | 16,3 | 12,2 | 13,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | 10,4 | 13,1 | 26,3 | 17,8 | 18,7 |
| Nettoskuld, Mkr | 305 | 955 | 975 | 874 | 885 |
| Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, Mkr | 90 | 83 | 66 | 92 | 65 |
| Avskrivningar på anläggningstillgångar, Mkr | 75 | 84 | 89 | 85 | 88 |
| Antal anställda | 1 881 | 1 926 | 2 228 | 2 192 | 2 204 |
| Eget kapital per aktie, kr | 56,88 | 57,25 | 68,52 | 73,57 | 81,65 |
| Resultat per aktie, kr | 5,87 | 7,49 | 16,52 | 12,61 | 14,48 |
| Utdelning per aktie, kr | 3,00 | 3,50 | 6,50 | 6,50 | 7,251 |
| Kassaflöde per aktie, kr | 17,06 | 8,59 | 20,00 | 18,82 | 17,532 |
| Antal utestående aktier, tusental | 12 612 | 12 612 | 12 612 | 12 612 | 12 612 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental | 12 612 | 12 612 | 12 612 | 12 612 | 12 612 |
| 1) Föreslagen utdelning. 2) Kassaflöde från den löpande verksamheten. |
|||||
| 2012 byttes redovisningsprincip avseende IAS 19. I tabellen ovan har 2009–2010 års jämförelsetal ej omräknats. |
Styrelsen och verkställande direktören för AB Fagerhult (publ), organisationsnummer 556110-6203, avger härmed årsredovisning för koncernen och moderbolaget för år 2013.
Fagerhultgruppen är Nordens största och en av Europas ledande belysningskoncerner. Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför professionella belysningssystem för publika miljöer med fokus på design, funktion, flexibilitet och energieffektiva lösningar. Koncernen har bolag i 20 länder och fabriker i Europa, Kina och Australien.
Fagerhultaktien är noterad på Nasdaq OMX, Nordiska Börsen i Stockholm, Mid Cap-listan.
Under 2013 förvärvades 100% av aktierna i I-Valo Oy med säte i Iittala, Finland. Bolaget har konsoliderats i koncernen från och med tredje kvartalet 2013. I-Valo tillverkar armaturer och belysningssystem för i huvudsak industriella applikationsområden och utsatta miljöer. I december 2013 skrevs ett avtal om att förvärva 100 % av aktierna i Arlight, Turkiet. Förvärvet slutfördes under inledningen av 2014. Med förvärv av Arlight får koncernen tillgång till den dynamiska turkiska marknaden samt flera intressanta tillväxtmöjligheter i regionen. Detta förvärv ger oss också tillgång till en lågkostnadsfabrik i närområdet för våra stora existerande marknader.
Efter en försvagning av marknaden under årets första halvår har marknaden stabiliserats och sedan gradvis förbättrats under det andra halvåret. Förbättringen under andra halvåret har skett i samtliga marknadssegment. Vi bedömer att vi tagit marknadsandelar under året.
Koncernens orderingång uppgick till 3 241,4 (3 121,7) Mkr. Justerat för valutaeffekter och förvärvet av I-Valo ökade orderingången med 5 % jämfört med föregående år. Nettoomsättningen uppgick till 3 095,2 (3 085,1) Mkr vilket motsvarar en ökning med 2 % justerat för valutaeffekter och förvärv.
Omsättningen på den svenska marknaden utgjorde 23 (25) % av den totala omsättningen. Koncernens största marknad under året var dock Storbritannien med 24 (24) % av omsättningen.
Rörelseresultatet ökade med 26,0 Mkr jämfört med föregående år till 277,5 (251,5) Mkr trots valutaeffekter som belastade resultatet med 20 Mkr. Under året har en rad åtgärdsprogram för att förbättra bruttomarginal och sänka fasta kostnader drivits vilket givit en positiv resultateffekt.
Retail Lighting hade en tillväxt på 10 % under året. Omsättningen för Indoor Lighting har dock minskat med 5 % och inom Outdoor Lighting har omsättningen minskat med 7 %. Procentsatserna ovan är justerade för valutaeffekter och förvärv.
Fagerhult delar in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:
I enlighet med IFRS 8 har den externa rapporteringen anpassats så att segmentredovisningen speglar koncernens operativa ledningsstruktur. Rapporteringen innehåller även upplysningar om utvecklingen för de tidigare affärsområdena Indoor Lighting, Retail Lighting samt Outdoor Lighting.
Affärsområdet omfattar våra enheter och bolag i de nordiska länderna, Baltikum och Ryssland. Till detta kommer även fabriken i Kina med tillverkning och inköp. I Sverige och Finland bedrivs utveckling, tillverkning och försäljning medan verksamheten på övriga marknader förutom Kina endast avser försäljning.
Omsättningen för året uppgick till 1 716 (1 686) Mkr vilket justerat för valutaeffekter och förvärv var en oförändrad omsättning jämfört med 2012. Rörelsemarginalen uppgick till 7,1 (5,9)%. Den högre rörelsemarginalen var en effekt av åtgärder för att sänka kostnader och höja bruttomarginalen. Ett högre kapacitetsutnyttjande i produktionsanläggningarna bidrog också till det förbättrade resultatet. Nordeuropa belastades av 15 Mkr i negativa valutaeffekter under 2013.
Affärsområdet omfattar våra bolag i England och Irland samt verksamheten i Mellanöstern. Den dominerande enheten i affärsområdet är Whitecroft Lighting som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Affärsområdet omfattar även
rörelsemarginal, %
09 10 11 12 13 4,3 6,1 10,5 8,2 9,0
det under 2011 förvärvade bolaget Designplan Lighting Ltd. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
Omsättningen under 2013 uppgick till 848 Mkr att jämföra med 832 Mkr föregående år, och rörelsemarginalen uppgick till 11,2 (9,3) %. Justerat för förvärvad verksamhet och för valutaeffekter har omsättningen ökat med 7%. Tillväxten var god bland annat i Mellanöstern och för varumärket Fagerhult i Storbritannien.
Affärsområdet omfattar verksamheterna i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Polen. Den dominerande verksamheten i segmentet är bolaget LTS Licht & Leuchten i Tyskland som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem.
Omsättningen för 2013 uppgick till 737 (651) Mkr och rörelsemarginalen till 10,0 (9,4) %. Justerat för valutaeffekter ökade omsättningen med 14% vilket också bidrog till den högre rörelsemarginalen.
Affärsområdet omfattar huvudsakligen verksamheten i Australien där det förutom försäljning också sker tillverkning. I affärsområdet ingår även ett försäljningsbolag i Nya Zeeland.
Omsättningen för 2013 uppgick till 168 (228) Mkr vilket rensat för valutaeffekter var en minskning med 19% jämfört med 2012. Under första delen av året var marknaden mycket svag men den återhämtades under den senare delen av året. Rörelsemarginalen uppgick till 8,8 (12,0)%. Resultatutvecklingen är en effekt av låga volymer under första halvåret vilket till en del har kompenserats av minskade kostnader.
Koncernens soliditet uppgår till 37 (35) %. Kassa- och bankmedel vid periodens slut var 249 (257) Mkr och koncernens egna kapital 1 030 (928) Mkr. Nettoskulden var något högre än vid samma tid föregående år och den uppgick till 885 (874) Mkr. Under perioden har en utdelning på 82 Mkr betalats och ett förvärv på 84 Mkr genomförts.
Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat de senaste åren från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. Under 2013 var dock påverkan av omräkning av nettotillgångar i utlandet till balansdagens kurs begränsad och har ökat det egna kapitalet med 0,6 (minskat 26,2) Mkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten var under januari– december 221 (237) Mkr. Det lägre kassaflödet var ett resultat av ett ökat rörelsekapital mot slutet av året på grund av ökad omsättning.
Ställda panter och ansvarsförbindelser uppgår till 7,1 (6,9) respektive 1,7 (3,6) Mkr.
Under 2013 ökade det genomsnittliga antalet medarbetare med 12 personer till 2 204 (2 192). Justerat för förvärvade enheter minskade det genomsnittliga antalet anställda med 40 personer vilket motsvarar 2 %. Antalet anställda i koncernens utländska bolag uppgick till 1 423 (1 380) personer vilket motsvarar 65 (63) % av antalet anställda. Andelen kvinnor uppgick under året till 33 (34)% av medarbetarna. För att stärka koncernens kunskapskapital har uppställda mål för utveckling av såväl individ som organisation fortsatt vara en prioriterad fråga.
I syfte att minska sjukfrånvaro och ohälsa har företagets hälsovård inriktats mot förebyggande åtgärder och friskvård. Uppgift om löner och ersättningar framgår av not 2.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Den årliga rörliga ersättningen baseras på uppnådda mål och är maximerad till 30–50% av grundlönen. Dessa riktlinjer är också förslaget till kommande år.
2012 infördes ett långsiktigt incitamentsprogram i form av en prestationsbaserad aktiesparplan för ledande befattningshavare. Avsikten är att tre årliga aktiesparplaner ska genomföras. Den första planen beslutades av årsstämman 2012 och löper mellan åren 2012– 2015. Den andra planen beslutades av stämman 2013 och löper mellan åren 2013–2016.
Styrelsen föreslår årsstämman att besluta om en tredje prestationsbaserad aktiesparplan för verkställande direktören och ledande befattningshavare som löper mellan åren 2014–2017. För vidare information hänvisas till material bifogat med kallelsen till årsstämman. För ytterligare information se not 2.
Koncernens bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick till 65 (94) Mkr och avser i huvudsak maskiner och inventarier.
Till detta kommer investeringar i dotterbolag med 84 (0) Mkr.
Vid årets slut uppgår pågående investeringar till 12 Mkr. Bruttoinvesteringarna i immateriella tillgångar uppgår till 11 (9) Mkr exklusive förvärv av dotterbolag.
Årets avskrivningar uppgick till 88 (85) Mkr varav på materiella anläggningstillgångar 74 (72) Mkr.
Inom Fagerhultkoncernen bedrivs en kontinuerlig produktutveckling i syfte att förbättra befintliga produkter samt utveckla nya. En grundläggande princip är att utvecklingsarbete ska ske nära marknaden i samarbete med kunder och slutanvändare. Fagerhult är framträdande inom belysningsteknik även ur ett internationellt perspektiv. Samarbete med ledande tillverkare av ljuskällor och komponenter är viktigt. På TeknikCentrum i Fagerhult finns ett av norra Europas bäst utrustade laboratorier där vi både kan säkerhetskontrollera och godkänna egna produkter.
I årets balansräkning har utvecklingskostnader på 10 (8) Mkr aktiverats. Övriga utgifter kostnadsförs i takt med att de uppstår. För ytterligare information, se not 10 och 25.
Med teknikskiftet mot LED och intelligenta kontrollsystem bidrar Fagerhult till betydande förbättringar av energieffektivitet i våra kunders belysningslösningar. Satsningar på produktutveckling under teknikskiftet mot LED fortsätter. Andelen LED-produkter av den totala omsättningen har ökat under året och utgjorde under det fjärde kvartalet över 30 % att jämföra med 12 % under det fjärde kvartalet 2012.
Koncernens egna verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom avdunstning till luft av organiska lösningsmedel samt buller. Ett målmedvetet arbete pågår sedan flera år för att påverkan av miljön ska minimeras såsom uppförande av bland annat nya lackeringsanläggningar med alkaliska tvättprocesser och slutna system. Koncernens svenska anläggningar har mycket låga utsläpp av CO2 då de värms med fjärrvärmeverk som huvudsakligen eldas med bioråvara samt att all el kommer från vattenkraft. På samtliga anläggningar pågår löpande arbete för att öka energieffektiviteten. Företagets produktionsanläggningar i Manchester och Sutton i England, Suzhou i Kina samt Habo, Åhus och Bollebygd i Sverige är certifierade enligt ISO 14001. Även I-Valo Oy samt Arlight, som förvärvades under 2013 och 2014, är certifierade enligt ISO 14001.
I övrigt hänvisas till koncernens hållbarhetsredovisning.
Vid ordinarie årsstämma den 18 april 2013 bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Några förvärv av egna aktier har inte gjorts. Det egna innehavet uppgår till 238000 aktier. Antalet utestående aktier uppgick vid årets slut till 12612000 stycken. Andelen egna aktier uppgår till 1,9 %.
Styrelsen föreslår stämman att bevilja styrelsen fortsatt rätt att intill nästa årsstämma förvärva egna aktier. Då återköpta aktier ej är utdelningsberättigade, avräknas dessa från det totala antalet i förslaget till vinstutdelning nedan.
En redogörelse över potentiella risker samt hur dessa hanteras framgår av not 31.
Det finns inga begränsningar i överlåtelsebarhet av aktierna (hembud). Det finns heller inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge på stämman. Bolaget känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
I övrigt hänvisas till sidan 46–47, Fagerhultaktien och ägarstruktur.
Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entlediganden av styrelseledamöter.
Verksamheten i AB Fagerhult utgörs av koncernledning, finansiering och samordning av marknads-, produktions- och affärsutveckling. Bolagets omsättning under perioden var 8,7 (8,7) Mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 133,1 (54,8) Mkr.
Antalet anställda var under perioden 5 (5).
Koncernen har de senaste åren haft en stark omsättnings- och resultatutveckling genom god organisk tillväxt men också genom företagsförvärv.
Den svagare konjunkturen i byggsektorn har påverkat resultatet negativt under första halvåret 2013. Under det andra halvåret 2013 har dock utsikterna på våra största marknader förbättrats något och vi har sett förbättringar i belysningsmarknaden. Företagsledningen bedömer att marknaden kommer att fortsätta förbättras under 2014. Utvecklingen av marknaden är dock fortsatt svårbedömd.
Av de marknader där Fagerhult är verksamt ligger Indoor Lighting och Outdoor Lighting sent i konjunkturcykeln medan Retail Lighting ligger tidigare. Bedömningen är att återhämtningen kommer att vara utdragen i tiden.
Koncernen avser fortsätta med betydande satsningar inom produktutveckling och marknadsföring samt ökad internationalisering.
Förvärven av I-Valo i juni 2013 och Arlight i februari 2014 bedöms båda ha en positiv inverkan på företagets vinst per aktie under 2014.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Koncernens balanserade vinstmedel enligt koncernbalansräkningen uppgår till 891,5 (790,2) Mkr.
| Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: | |
|---|---|
| Balanserat resultat | 68,5 |
| Årets resultat | 120,0 |
| Mkr 188,5 |
Antalet utdelningsberättigade aktier uppgick den 5 mars 2014 till 12 612 000 då återköpta aktier frånräknats. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så:
| att till aktieägarna utdelas 7,25 kr per aktie | 91,4 |
|---|---|
| att i ny räkning överföres | 97,1 |
| Mkr 188,5 |
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.
Bolagets soliditet är mot bakgrund av att verksamheten fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.
Decentraliserad styrning och beslutsfattande är en av Fagerhults styrkor och genomsyrar hela organisationen. Bolagsstyrningens uppgift är att säkerställa att detta sker tydligt, effektivt, tillförlitligt och affärsinriktat. Bolagsstyrningen är utformad för att stödja bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft. Samtidigt ska den bidra till att upprätthålla Fagerhults förtroende bland intressenter som aktieägare, kunder, leverantörer, kapitalmarknad, samhälle och medarbetare.
Aktieägares rätt att besluta i Fagerhults angelägenheter utövas på årsstämman, eller i förekommande fall, extra bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Årsstämman skall hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång och hålls vanligen i april. Vid årsstämman väljer aktieägarna bolagets styrelse och externa revisor, samt beslutar om deras arvoden. Vidare beslutar årsstämman om fastställande av resultaträkning och balansräkning, om disposition beträffande bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och Vd. Årsstämman beslutar även om valberedningens tillsättande och arbete, samt beslutar om principer för ersättnings- och anställningsvillkor för Vd och övriga ledande befattningshavare.
Antalet aktieägare var vid årsskiftet 3 292. Största enskilda ägare är Investment AB Latour och SÄKI AB i vilka familjen Douglas är huvudägare och vars totala ägande uppgick till 49 procent. För mer information om ägarstruktur, aktiekapital, kursutveckling etc. hänvisas till avsnittet, Fagerhultaktien på sidorna 46–47 samt not 29.
Ordinarie årsstämma 2013 hölls den 18 april i Habo. Vid stämman var 64 aktieägare närvarande vilka representerade 72,1 % av rösterna. Protokollet från årsstämman återfinns på Fagerhults webbplats. Samtliga beslut fattades med erforderlig majoritet. Nedan följer ett urval av stämmans beslut:
En valberedning formeras årligen efter initiativ från styrelsens ordförande och utses på årsstämman. Den princip som gäller för tillsättning av valberedning är att gruppen skall bestå av representanter för större ägare i bolaget. Styrelseledamöter i bolaget kan vara ledamöter men skall ej vara i majoritet i valberedningen. Styrelsens ordförande skall inte vara ordförande i valberedningen. Valberedningens sammansättning inför 2014 års årsstämma, finns beskriven i tabell nedan.
Valberedningens representanter har en bred och omfattande erfarenhet från styrelsearbete och valberedningar.
Arbetet i valberedningen äger rum under slutet av verksamhetsåret och inledningen av det nya året. Inför årsstämman där revisor skall väljas, skall valberedningen samverka med revisionskommittén som arbetar med utvärdering av revisionen i bolaget. Valberedningen skall iaktta de regler som gäller för oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning vid nominering till årsstämman. Aktieägare har möjlighet att skriftligen lämna förslag till valberedningen.
Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar Fagerhults årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt årsredovisningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse.
Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god redovisningssed i Sverige.
Vid årsstämman 2013 omvaldes Öhrlings PricewaterhouseCoopers till revisorer med Bo Karlsson som ansvarig revisor. Bo Karlsson har bland större revisionsuppdrag även SKF och Assa Abloy. Han har för övrigt inga uppdrag i bolag som är närstående till Fagerhults större ägare eller verkställande direktör.
Revisorn har lämnat personlig rapport till styrelsen över revisionsuppdraget och även beträffande den interna kontrollen i koncernen vid styrelsemötet i februari 2014.
Granskning av koncernens bolag runtom i världen samordnas av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. För samtliga bolag av väsentlig omfattning granskas verksamheten av PricewaterhouseCoopers i det aktuella landet. För ett fåtal mindre bolag granskas verksamheten av annan revisionsbyrå.
| Ledamot i valberedningen | Representerar | Innehav/röster | I valberedningen sedan år |
|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas (ordf.), | Investment AB Latour | 49,0 %1 | 1997 |
| Jan Svensson | Investment AB Latour | 49,0 %2 | 2008 |
| Björn Karlsson | Familjen Svensson | 7,5 % | 1997 |
| Göran Espelund | Lannebo Fonder | 7,0 % | 2004 |
| 2) Innehav inklusive SÄKI AB | 1) Innehav genom Investment AB Latour där Gustaf Douglas med familj och bolag är huvudägare |
Styrelsen fattar beslut i frågor som rör koncernens strategiska inriktning, finansiering, investeringar, förvärv, avyttringar, organisationsfrågor samt regler och policys. Styrelsen hålls löpande informerad om verksamheten genom månatliga rapporter från bolagsledningen. Styrelsen består för närvarande av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt två ledamöter och två suppleanter valda av de fackliga organisationerna. Fyra (fyra) av styrelsens ledamöter representerar ägarintressen motsvarande 59 (59) % av bolagets kapital och röster. Verkställande direktören är en av de ledamöter som valts av bolagsstämman. Förutom de fackliga representanterna är han den ende styrelseledamoten som är anställd i företaget. Tjänstemän i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden som föredragande. Bolagets finans- och ekonomidirektör fungerar som styrelsens sekreterare.
För ytterligare information om av bolagsstämman valda styrelseledamöter hänvisas till avsnitten om styrelsen, sidorna 60–61 i denna årsredovisning.
Styrelsens arbete regleras av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsens arbetsordning innefattar bland annat regler för antal möten som skall hållas per verksamhetsår, vad som skall behandlas samt arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. I instruktion till verkställande direktören regleras dennes arbetsuppgifter och rapporteringsskyldighet gentemot styrelsen.
Vanligtvis hålls fem styrelsemöten per år samt ett konstituerande. Vid fyra av årets möten behandlas kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Minst ett av styrelsemötena sker i samband med besök vid och fördjupad genomgång av någon av koncernens verksamheter. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då ägnas särskild uppmärksamhet åt strategifrågor. Bolagets revisor närvarar vid styrelsemöten när så behövs, normalt två gånger per år. Kallelse och skriftligt underlag för beslut och rapporter utsänds till styrelsen en vecka före varje styrelsemöte. I ärenden som avses bli föremål för beslut får styrelsen vanligtvis ett väl täckande skriftligt underlag i förväg.
Styrelsen tillsätter årligen två olika kommittéer – revisions- och ersättningskommittén. Syftet med kommittéerna är att fördjupa och effektivisera styrelsens arbete samt bereda ärenden inom respektive område.
Fagerhults styrelse uppfyller Kodens krav som innebär att majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare (dvs. ägande som överstiger 10 %). Se tabellen nedan. Styrelsens ordförande, Jan Svensson samt Fredrik Palmstierna anses som beroende då dessa representerar bolagets huvudägare i sina roller som Vd respektive ordförande för Investment AB Latour. Eric Douglas representerar familjen Douglas. Med undantag för Vd och koncernchefen Johan Hjertonsson är styrelsens ledamöter inte anställda i koncernen. Valberedningens bedömning om respektive föreslagen ledamot uppfyller kraven på oberoende meddelas i samband med valberedningens förslag. Verkställande direktören äger 77 815 aktier i bolaget och innehavet uppgår till 0,6 %, vilket framgår av presentationen av styrelse och ledning på sidan 60–63. Innehavet klassificeras inte som väsentligt och verkställande direktören har inte något delägarskap i företag som har betydande affärsförbindelser med bolagen inom Fagerhultkoncernen.
Under året har styrelsen sammanträtt fem gånger samt haft ett konstituerande möte. Vid två av styrelsemötena har en styrelseledamot varit frånvarande. Vid övriga möten har samtliga ledamöter deltagit. Vid ett av styrelsemötena har bolagets revisor närvarat. Detta var vid det möte när årsbokslutet behandlades och då framlade de sina iakttagelser.
Väsentliga ärenden som avhandlats under året är bland annat:
| Av årsstämman vald styrelse | Invald | Född | Arvode | Antal aktier/röster |
Oberoende i relation till ägarna |
Oberoende i relation till bolaget |
Deltagit på antal möten |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 2007 | 1956 | 400 000 | 6 179 800* | Nej | Ja | 5 |
| Styrelsens vice ordförande, Eric Douglas | 1993 | 1968 | 300 000 | 40 700* | Nej | Ja | 4 |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 2003 | 1961 | 200 000 | 3 000 | Ja | Ja | 4 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 1997 | 1961 | 200 000 | 945 525* | Ja | Ja | 5 |
| Styrelseledamot, Catherina Fored | 2013 | 1964 | 200 000 | 1 000 | Ja | Ja | 3 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 1992 | 1946 | 200 000 | 285 770* | Nej | Ja | 5 |
| Verkställande direktör, Johan Hjertonsson | 2009 | 1968 | – | 77 815 | Ja | Nej | 5 |
| Totalt | 1 500 000 | 7 503 375 (59%) | 4 (57 %) | 6 (86 %) | 5 |
* Summan av eget innehav, indirekt eller direkt samt som representant för ägare.
Styrelsen skall se till att dess arbete löpande utvärderas genom en systematisk och strukturerad process. Denna utvärdering initieras av styrelsens ordförande. Processen inkluderar bland annat en enkät där styrelsens medlemmar har möjlighet att uttrycka sin syn på arbetet i styrelsen samt hur detta kan förbättras. Resultatet av utvärderingen redovisas i styrelsen med därpå följande diskussioner och beslut om förändrade arbetsmetoder.
Styrelsen utvärderar löpande verkställande direktörens och koncernledningens arbete.
Revisionskommitténs huvuduppgift är att övervaka redovisning och finansiell rapportering för koncernen, hålla en löpande kontakt med revisorerna samt granska deras plan för arbetet och ersättning härför. Kommittén skall vidare bistå valberedningen vad gäller val av revisorer och deras ersättning, inför de årsstämmor då val av revisorer förekommer.
Revisionskommittén har under 2013 utgjorts av styrelsen i dess helhet exklusive den verkställande direktören. Under året har kommittén haft ett möte med bolagets revisor. Vid mötet var 5 av 6 ledamöter närvarande.
Ersättningskommitténs uppgift är att för styrelsen bereda och förhandla frågor gällande lön och övriga ersättningar till verkställande direktören samt godkänna verkställande direktörens förslag till löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare. I uppgiften ingår också att granska ersättningen till styrelseledamöter om de anlitas som konsulter av företagsledningen. Kommittén behandlar också eventuella koncernövergripande bonussystem och optionsprogram.
Beslut om ersättningar till verkställande direktören fattas av styrelsen.
Ersättningskommittén bestod under året av Jan Svensson (styrelsens ordförande) och Eric Douglas (styrelsens vice ordförande). Kommittén har haft ett möte under året där båda ledamöterna var närvarande.
Fagerhults Vd och koncernchef ansvarar för att leda och utveckla den löpande verksamheten efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Ramen utgörs av en skriftlig instruktion för verkställande direktören som fastställs årligen av styrelsen.
Vd bistås av en koncernledning bestående av chefer för affärsområden och staber. Vd tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. I styrelsen föredrar Vd ärenden och motiverar förslagen till beslut. Vd ansvarar inför och rapporterar löpande till styrelsen om Bolagets utveckling. Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen.
Koncernledningen har under året bestått av verkställande direktören, två ansvariga för regionala affärsområden, två personer med funktionellt ansvar inom marknadsarbete och produktutveckling samt produktion och logistik, koncernens ekonomi- och finansdirektör samt direktören för personal och hållbar utveckling. Koncernledningen har minst sex möten per år för att följa upp verksamheten och diskutera koncernövergripande frågor samt ta fram förslag till strategisk plan och budget som verkställande direktören förelägger styrelsen för beslut. Ett möte per år är mer omfattande i tid och då planeras och diskuteras verksamheten mer ingående.
Fagerhults verksamhet är organiserad i fyra affärsområden. Dessa omfattar 30 dotterbolag. Verksamheten i dotterbolagen styrs via styrelser. Dotterbolagens styrelser utgörs av bland andra ansvarig chef för dotterbolaget, minst en affärsområdeschef samt i de flesta fall koncernens verkställande direktör. För varje dotterbolag fastställs årligen en arbetsordning där ansvar och befogenheter delegeras tydligt samt där arbetsformer för styrelsen regleras.
Fagerhult har en decentraliserad struktur, med starkt fokus på ansvar och prestation, som kombineras med tydliga koncerngemensamma processer i syfte att realisera synergier. Bolagets cirka 100 högre chefer och specialister träffas årligen för diskussion i syfte att nå en bred förankring i viktiga frågor.
Vår globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar – för sig själva och för varandra. Därför har vi skapat ett regelverk, vår Code of Conduct.
Vår Code of Conduct ska alla i vår koncern följa, såväl medarbetare som styrelse och ledning. Vi kommunicerar också ut vår Code of Conduct till våra affärspartners och förväntar oss att de följer den.
I vår Code of Conduct står det bland annat att vi ska agera som en pålitlig och hederlig koncern som lever upp till sina åtaganden. Vi tror på långsiktiga affärsrelationer där vi tillsammans med våra affärspartners skapar underlag för starka ekonomiska resultat, hänsynstagande till miljön och ett socialt engagemang.
Uppförandekoden i sin helhet finns tillgänglig på: www.fagerhultgroup.com/sv/hallbarhet
Fagerhults uppförandekod och Fagerhults globala närvaro ställer krav på att våra medarbetare och affärspartners tar ansvar – för sig själva och för varandra. Uppförandekoden tydliggör Fagerhults ställningstagande i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, affärsetik och kommunikation. Uppförandekoden omfattar alla Fagerhults medarbetare oavsett position. Styrelse och koncernledning har ett särskilt ansvar att verka för tillämpningen av Uppförandekoden. Uppförandekoden kommuniceras också ut till alla Fagerhults affärspartners med en förväntan om att den efterlevs. Fagerhult ska agera som en pålitlig och hederlig koncern som lever upp till sina åtaganden. Fagerhult tror på långsiktiga affärsrelationer där vi tillsammans med våra affärspartners skapar underlag för starka ekonomiska resultat, hänsynstagande till miljön och ett socialt engagemang.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Fördelning mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet.
För verkställande direktören är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 6 månadslöner. Den rörliga lönen baseras på koncernens vinst per aktie. För andra ledande befattningshavare är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 30–40 % av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras normalt på förbättring gentemot föregående år för respektive individs ansvar avseende operativt rörelseresultat, koncernens vinst per aktie samt utfall av individuella aktivitetsplaner. Dessa riktlinjer är också förslaget till kommande år.
2012 infördes ett långsiktigt incitamentsprogram i form av en prestationsbaserad aktiesparplan för ledande befattningshavare. Avsikten är att tre årliga aktiesparplaner ska genomföras. Den första planen beslutades av årsstämman 2012 och löper mellan åren 2012–2015. Den andra planen beslutades av stämman 2013 och löper mellan åren 2013–2016.
Styrelsen föreslår årsstämman att besluta om en tredje prestationsbaserad aktiesparplan för verkställande direktören och ledande befattningshavare som löper mellan åren 2014–2017.
För vidare information om riktlinjer för ersättning samt långsiktiga incitamentsprogram hänvisas till material bifogat med kallelsen till årsstämman. För ytterligare information se not 2.
Ersättning till styrelsens ledamöter beslutas årligen av årsstämman. För ledamöter som är anställda i bolaget utgår inget styrelsearvode. För arbete i kommittéer utgår ingen särskild ersättning utöver det ordinarie styrelsearvodet. Under 2013 har ersättningar utgått enligt not 2 på sidan 75.
För 2013 har ersättningar utgått enligt not 23 på sidan 86.
Den interna kontrollen syftar till att säkerställa korrekt och tillförlitlig finansiell rapportering och redovisning i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på noterade bolag.
Kontrollmiljön är de värderingar och den etik som styrelsen, revisionsutskottet, Vd och koncernledning kommunicerar och verkar. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument. Som exempel kan nämnas arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktioner för attesträtt och redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Viktiga interna styrinstrument är Fagerhults uppförandekod och värderingar. Uppförandekoden omfattar principer för hur verksamheten ska bedrivas. Värderingarna utgör ett långsiktigt åtagande och en gemensam bas kopplat till affärsidé och strategier som vägleder medarbetarna i den dagliga verksamheten. Fagerhult kännetecknas av en decentraliserad organisation som drivs utifrån ett målstyrt ledarskap med belöning efter prestation.
Den verkställande direktören ansvarar för att styrelsen erhåller den rapportering som krävs för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Fagerhults styrelse erhåller månatliga ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas koncernens ekonomiska situation.
Vad gäller den finansiella riskbedömningen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Fagerhults styrelse bedömer löpande rapporteringen ur ett riskperspektiv. Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt med budget och prognoser. De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom koncernens kontrollstruktur.
Utöver att bedöma risker av den finansiella rapporteringen arbetar styrelsen och ledningen med att löpande identifiera och hantera väsentliga risker som påverkar Fagerhults verksamhet ur ett operativt och finansiellt perspektiv. Läs mer om risker på sidan 89.
Kontrollaktiviteter involverar alla nivåer i organisationen och handlar om vilka kontroller som valts för att hantera koncernens risker. I syfte att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen finns instruktioner och riktlinjer som har delgivits berörd personal. Aktiviteterna begränsar också de risker som identifierats. Koncernens centrala controllerfunktion analyserar och följer upp budgetavvikelser, upprättar prognoser, följer upp väsentliga variationer mellan perioder och rapporterar dessa vidare inom organisationen vilket minimerar riskerna för fel i rapporteringen. Kontrollaktiviteter innefattar även uppföljning och jämförelser av resultatutveckling eller enskilda väsentliga poster, kontoavstämningar och balansspecifikationer samt godkännande av alla fullmakts- och attestinstruktioner samt redovisnings- och värderingsprinciper.
Uppföljning av effektiviteten och efterlevnaden sker dels genom programmerade kontroller och dels genom personella rutiner. Koncernen har ett gemensamt rapporteringssystem i vilket all rapportering sker. Regelbundna besök från koncernledningen görs hos dotterbolagen vid vilka ekonomisk uppföljning sker, samtidigt som controllerverksamheten utvecklas.
Fagerhult ger löpande marknaden information om koncernens utveckling och finansiella ställning. Kvalitén i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom olika aktiviteter och rutiner. Vd ansvarar för att all information som förekommer, till exempel pressmeddelanden med finansiellt innehåll och presentationsmaterial för olika möten med media, ägare och investerare, är korrekt och av god kvalitet. För extern kommunikation finns en informationspolicy som anger riktlinjerna för hur denna kommunikation skall se. Syftet med policyn är att säkerställa att Fagerhults informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt. De väsentligaste styrande dokumenten i form av policys och instruktioner hålls löpande uppdaterade och kommuniceras via relevanta kanaler, främst elektroniskt.
Intern information och kommunikation handlar om att skapa medvetande hos koncernens medarbetare om externa och interna styrinstrument, inklusive befogenheter och ansvar. Fagerhults whistleblowerpolicy innebär att varje medarbetare har möjlighet att utan några efterverkningar rapportera om misstanke om lageller regelbrott.
Styrelsen och företagsledningen har beslutat att inte inrätta en särskild granskningsfunktion i form av internrevision inom Fagerhultkoncernen. Koncernekonomistaben bevakar löpande efterlevnaden av företagets styrmodell, rapporteringsprinciper och policys. Ekonomistaben genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen.
Diskussioner med företagets externa revisorer om revisionens inriktning samt revisionsbyråns omfattande organisation bedöms tillsammans med de kontroller som utförs av koncernens ledning och befintliga kontrollfunktioner i de olika affärsområdena utgöra en godtagbar nivå. Detta innebär att någon särskild internrevision ej anses behövas.
Under året har fokus legat på lagervärdering och likviditetsstyrning.
Vice Ordförande Född: 1968 Gymnasieekonom och 3 års studier vid Lunds Universitet i "Ekonomi för entreprenörer". Egen företagare sedan 1992. Partner i Pod Investment AB. Ordförande i Sparbössan Fastigheter AB. Styrelseledamot i bl.a. Investment AB Latour och Latour Industrier AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1993. Aktier i Fagerhult: 40 000
Född: 1961 Civilingenjör Bedriver egen konsultverksamhet inom management och affärsutveckling. Styrelseledamot i Cellavision AB, Nolato AB, Matrisen AB, Oatly AB, Birdstep ASA, Medivir AB och Neurovive AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2003. Aktier i Fagerhult: 3 000
Född: 1961 Civilekonom MBA. Verkställande direktör i Västerhuset AB. Styrelseledamot i Skaraborgsmäklaren AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1997. Aktier i Fagerhult: 32 324
Född: 1964 Arkitekt MSA. Förbundsdirektör Sveriges Arkitekter och Vd Sveriges Arkitekters Servicebolag. Styrelseledamot i Reomti Bygg AB och BIM Alliance. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2013. Aktier i Fagerhult: 1 000
Född: 1946 Civilekonom MBA Ordförande i Investment AB Latour. Styrelseledamot i Securitas AB, Hultafors AB, Nobia AB och Academic Work AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 1992. Aktier i Fagerhult: 315 770 (inkl. familj och bolag)
Verkställande direktör Född: 1968 Civilekonom Styrelseledamot i Nord-Lock International AB. Styrelseledamot i Fagerhult sedan 2009. Aktier i Fagerhult: 77 815
Född: 1964 Ordinarie arbetstagarrepresentant Aktier i Fagerhult: 0
Född: 1949 Ordinarie arbetstagarrepresentant Aktier i Fagerhult: 200
Född: 1984 Suppleant arbetstagarrepresentant Aktier i Fagerhult: 0
Född: 1961 Suppleant arbetstagarrepresentant Aktier i Fagerhult: 0
Vd och koncernchef Född: 1968 Civilekonom Anställd sedan: 2009 Aktier i Fagerhult: 77 815
Ansvarig för Products & Brands Född: 1963 Civilekonom Anställd sedan: 2010 Aktier i Fagerhult: 2 557
Ansvarig för Operations Född: 1969 Civilingenjör Anställd sedan: 2005 Aktier i Fagerhult: 761
Ekonomi- och finansdirektör Född: 1967 Civilekonom Anställd sedan: 2011 Aktier i Fagerhult: 1 342
Regionansvarig Född: 1953 Ingenjör: Greenwich College, London; Ekonomiska studier: Henley Management College, University of Reading. Anställd sedan: 2005 Aktier i Fagerhult: 692
Regionansvarig Född: 1965 Gymnasieingenjör Anställd sedan: 1986–2001, 2004 Aktier i Fagerhult: 853
Ansvarig för Human Resources Född: 1969 Civilekonom Anställd sedan: 2013 Aktier i Fagerhult: 556
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not 1 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Nettoomsättning | 1 | 3 095,2 | 3 085,1 | 8,7 | 8,7 |
| Kostnad sålda varor | –2 086,9 | –2 107,6 | – | – | |
| Bruttoresultat | 1 008,3 | 977,5 | 8,7 | 8,7 | |
| Försäljningskostnader | –560,4 | –579,9 | –2,4 | –6,5 | |
| Administrationskostnader | –184,2 | –177,7 | –33,2 | –19,0 | |
| Övriga rörelseintäkter | 13,8 | 31,6 | – | – | |
| Rörelseresultat | 2, 7, 19–26 | 277,5 | 251,5 | –26,9 | –16,8 |
| Finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Resultat från aktier i dotterföretag | 6 | – | – | 169,5 | 89,1 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 3 | 2,5 | 3,9 | 15,4 | 0,8 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | –33,0 | –41,5 | –24,9 | –18,3 |
| Summa finansiella poster | –30,5 | –37,6 | 160,0 | 71,6 | |
| Resultat efter finansiella poster | 247,0 | 213,9 | 133,1 | 54,8 | |
| Förändring av periodiseringsfond | – | – | – | –8,6 | |
| Skatt på årets resultat | 8, 9 | –64,4 | –54,8 | –13,1 | –7,0 |
| Årets resultat | 182,6 | 159,1 | 120,0 | 39,2 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 182,6 | 159,1 | |||
| Resultat per aktie, räknat på resultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare under året: |
|||||
| Resultat per aktie före utspädning, kronor | 14,48 | 12,61 | |||
| Resultat per aktie efter utspädning, kronor | 14,48 | 12,61 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| Antal utestående aktier, tusental | 12 612 | 12 612 | |||
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET |
|||||
| Årets resultat | 182,6 | 159,1 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Poster som inte skall återföras i resultaträkningen: | |||||
| Omvärderingar av pensionsplaner | –1,0 | 11,8 | |||
| Poster som kan komma att återföras i resultaträkningen: | |||||
| Omräkningsdifferenser | 0,6 | –26,2 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | –0,4 | –14,4 | |||
| Summa totalresultat för året | 182,2 | 144,7 | |||
| Summa totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 182,2 | 144,7 | |||
Moderbolagets totalresultat är lika med årets resultat.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Mkr Not |
2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| 10 Immateriella tillgångar |
||||
| Goodwill | 914,9 | 852,3 | – | – |
| Varumärken | 110,9 | 101,9 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 20,3 | 21,0 | – | – |
| Pågående nyanläggningar och förskott | 1,7 | – | – | – |
| 1 047,8 | 975,2 | 0,0 | 0,0 | |
| Materiella anläggningstillgångar 11 |
||||
| Byggnader och mark | 86,4 | 81,9 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 162,9 | 168,4 | – | – |
| Inventarier och installationer | 72,9 | 84,2 | – | – |
| Pågående nyanläggningar och förskott | 10,8 | 4,2 | – | – |
| 333,0 | 338,7 | –16,8 | –18,8 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Aktier och andelar i dotterföretag 13, 27 |
– | – | 616,3 | 616,3 |
| Andra aktier och andelar 12 |
9,2 | 9,2 | – | – |
| Fordringar hos dotterföretag | – | – | 895,8 | 824,5 |
| Uppskjuten skattefordran 9 |
13,5 | 12,9 | – | – |
| Andra långfristiga fordringar 12 |
0,5 | 0,7 | – | – |
| 23,2 | 22,8 | 1 512,1 | 1 440,8 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 404,0 | 1 336,7 | 1 512,1 | 1 440,8 |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager mm | ||||
| Råvaror och förnödenheter | 181,9 | 135,2 | – | – |
| Varor under tillverkning | 43,9 | 34,5 | – | – |
| Färdiga varor och handelsvaror | 272,4 | 264,4 | – | – |
| Förskott till leverantörer | 26,9 | 11,5 | – | – |
| 525,1 | 445,6 | 0,0 | 0,0 | |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar 5 |
577,4 | 494,8 | – | – |
| Aktuell skattefordran Övriga fordringar |
11,3 15,8 |
41,3 16,5 |
– 0,1 |
19,9 – |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 |
38,6 | 31,7 | 3,5 | 0,5 |
| 643,1 | 584,3 | 3,6 | 20,4 | |
| Likvida medel / Kassa och bank | 248,6 | 256,8 | 122,9 | 42,3 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 416,8 | 1 286,7 | 126,5 | 62,7 |
| Summa tillgångar | 2 820,8 | 2 623,4 | 1 638,6 | 1 503,5 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| EGET KAPITAL (koncern/ moderbolag1 ) |
|||||
| Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare | |||||
| Aktiekapital | 28, 29 | 65,5 | 65,5 | 65,5 | 65,5 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 159,4 | 159,4 | – | – | |
| Omräkningsdifferenser / Reservfond | –86,6 | –87,2 | 159,4 | 159,4 | |
| Balanserad vinst inkl. / exkl. årets resultat | 891,5 | 790,2 | 68,5 | 109,6 | |
| Årets resultat i moderbolaget | 120,0 | 39,2 | |||
| 1 029,8 | 927,9 | 413,4 | 373,7 | ||
| Obeskattade reserver | |||||
| Avsättning till periodiseringsfond | – | – | 30,0 | 30,0 | |
| SKULDER | |||||
| Långfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 1 012,9 | 952,9 | 1 008,8 | 951,7 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 19 | 61,5 | 60,2 | – | – |
| Skulder till dotterföretag | – | – | 1,7 | 1,7 | |
| Uppskjuten skatteskuld | 9 | 63,7 | 60,5 | – | – |
| 1 138,1 | 1 073,6 | 1 010,5 | 953,4 | ||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 15 | 59,0 | 117,2 | 55,3 | 85,5 |
| Förskott från kunder | 8,4 | 4,7 | – | – | |
| Leverantörsskulder | 281,3 | 233,2 | – | – | |
| Aktuell skatteskuld | 24,2 | 10,5 | 6,5 | – | |
| Övriga skulder | 62,9 | 61,5 | 0,6 | 2,1 | |
| Skulder till dotterföretag | – | – | 110,3 | 53,6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 16 | 217,1 | 194,8 | 12,0 | 5,2 |
| 652,9 | 621,9 | 184,7 | 146,4 | ||
| Summa skulder | 1 791,0 | 1 695,5 | 1 195,2 | 1 099,8 | |
| Summa eget kapital och skulder | 2 820,8 | 2 623,4 | 1 638,6 | 1 503,5 | |
| Ställda säkerheter | 17 | – | – | Inga | Inga |
| Ansvarsförbindelser | 18 | – | – | 47,7 | 61,3 |
1) Bundet eget kapital: aktiekapital och reservfond. Fritt eget kapital: balanserade vinstmedel samt årets resultat.
| Koncernen | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings differenser |
Balanserad vinst |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital per den 1 januari 2012 | 65,5 | 159,4 | –61,0 | 700,3 | 864,2 |
| Årets resultat | – | – | – | 159,1 | 159,1 |
| Övrigt totalresultat | – | – | –26,2 | 11,8 | –14,4 |
| Totalresultat för perioden | – | – | –26,2 | 170,9 | 144,7 |
| Utdelning, 6,50 kronor per aktie | – | – | – | –82,0 | –82,0 |
| Prestationsaktieprogram | – | – | – | 1,0 | 1,0 |
| Eget kapital per den 31 december 2012 | 65,5 | 159,4 | –87,2 | 790,2 | 927,9 |
| Årets resultat | – | – | – | 182,6 | 182,6 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 0,6 | –1,0 | –0,4 |
| Totalresultat för perioden | – | – | 0,6 | 181,6 | 182,2 |
| Prestationsaktieprogram | – | – | – | 1,7 | 1,7 |
| Utdelning, 6,50 kronor per aktie | – | – | – | –82,0 | –82,0 |
| Eget kapital per den 31 december 2013 | 65,5 | 159,4 | –86,6 | 891,5 | 1 029,8M |
| Balanserad | Summa eget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| A | Reservfond | vinst | kapital | ||
| Eget kapital per den 1 januari 2012 | 65,5 | – | 159,4 | 190,6 | 415,5 |
| Prestationsaktieprogram | – | – | – | 1,0 | 1,0 |
| Årets resultat | – | – | – | 39,2 | 39,2 |
| Utdelning, 6,50 kronor per aktie | – | – | – | –82,0 | –82,0 |
| Eget kapital per den 31 december 2012 | 65,5 | – | 159,4 | 148,8 | 373,7 |
| Prestationsaktieprogram | – | – | – | 1,7 | 1,7 |
| Årets resultat | – | – | – | 120,0 | 120,0 |
| Utdelning, 6,50 kronor per aktie | – | – | – | –82,0 | –82,0 |
| Eget kapital per den 31 december 2013 | 65,5 | – | 159,4 | 188,5 | 413,4 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | Not | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Årets resultat | 182,6 | 159,1 | 120,0 | 39,2 | |
| Skatt | 8,9 | 64,4 | 54,8 | 13,1 | 7,0 |
| Förändring av obeskattade reserver | – | – | 0,0 | 8,6 | |
| Resultat från aktier i dotterföretag | 6 | 1,1 | 0,0 | –169,5 | –89,1 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 3 | –2,5 | –3,9 | –15,4 | –0,8 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 4 | 31,9 | 41,5 | 24,9 | 18,3 |
| Rörelseresultat | 277,5 | 251,5 | –26,9 | –16,8 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| Avskrivningar | 88,5 | 84,8 | – | – | |
| Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | 1,4 | –1,5 | – | – | |
| Poster över eget kapital | 0,7 | 1,0 | 1,7 | 1,0 | |
| Kursdifferenser | –19,1 | –9,7 | –1,9 | –18,1 | |
| 349,0 | 326,1 | –27,1 | –33,9 | ||
| Erhållna räntor | 1,9 | 2,4 | 13,3 | 0,1 | |
| Betalda räntor | –26,8 | –41,8 | –23,4 | –18,2 | |
| Betald inkomstskatt | –21,4 | –74,4 | 13,3 | –14,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet | 302,7 | 212,3 | –23,9 | –66,0 | |
| Förändringar av rörelsekapitalet: | |||||
| Förändring av varulager | –51,8 | 11,3 | – | – | |
| Förändring av fordringar | –92,7 | 41,1 | –3,1 | 1,0 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 62,9 | –27,4 | 62,0 | 48,5 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 221,1 | 237,3 | 35,0 | –16,5 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i dotter- och intresseföretag | –84,3 | – | – | – | |
| Investeringar i immateriella tillgångar | –11,2 | –9,3 | – | – | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –53,9 | –84,4 | – | – | |
| Försäljningar av materiella anläggningstillgångar | – | 1,8 | – | – | |
| Förändring i pågående nyanläggningar och förskott | 11 | –8,2 | 13,8 | – | – |
| Förändring av långfristiga fordringar och värdepapper | 12 | 3,6 | –1,8 | –71,3 | 267,2 |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | – | – | 169,5 | 89,1 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –154,0 | –79,9 | 98,2 | 356,3 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Amortering av skulder | 15 | –93,0 | –129,8 | –93,0 | –129,8 |
| Förändring av övrig upplåning | 98,6 | 14,1 | 122,4 | –85,7 | |
| Utbetald utdelning | –82,0 | –82,0 | –82,0 | –82,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –76,4 | –197,7 | –52,6 | –297,5 | |
| Förändring av likvida medel | –9,3 | –40,3 | 80,6 | 42,3 | |
| Likvida medel vid årets början | 256,8 | 305,7 | 42,3 | 0,0 | |
| Omräkningsdifferenser i likvida medel | 1,1 | –8,6 | – | – | |
| Likvida medel vid årets slut | 248,6 | 256,8 | 122,9 | 42,3 |
Aktiebolagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU samt årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 1.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan i avsnittet i moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget, framförallt till följd av årsredovisningslagen (ÅRL). Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.
Samtliga belopp är i Mkr om inget annat anges. Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärden om inget annat anges. Redovisade belopp för finansiella tillgångar och skulder utgör en approximation av dess verkliga värde.
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligtvis följer av ett aktieinnehav på mer än 50 procent av rösterna.
Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om överförd ersättning understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Inom koncernen finns inga minoritetsandelar.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Kursdifferenser som därmed uppkommer avseende den löpande verksamheten redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till koncernens finansiering redovisas under finansiella intäkter och kostnader. Undantag är då transaktionerna utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvestering, då kursdifferenserna redovisas i eget kapital.
Resultat och finansiell ställning för alla dotterföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som beslutats eller har aviserats och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot detsamma.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom koncernmässiga justeringar och avsättningar till periodiseringsfonder.
Uppskjuten skattefordran avseende framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig tid.
Redovisning av uppskjuten skatt baseras på gällande skattesatser.
Varulagret redovisas, med tillämpning av först-in/först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Värderingen av varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar materialkostnader, direkt lön, andra direkta kostnader med ett skäligt pålägg för indirekta kostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för hänförbara rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar och övriga fordringar redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterat med effektiv ränta. Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras posten Försäljningskostnader i resultaträkningen.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och kundens accept i enlighet med försäljningsvillkoren. Intäkter omfattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Som övriga rörelseintäkter har redovisats intäkter från aktiviteter utanför koncernens primära verksamhet.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Principen för prissättning av transaktioner, såsom inköp och försäljning av varor och tjänster, mellan koncernföretag är marknadsmässiga. LEASING
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Dessa avtal löper vanligtvis över 3–5 år.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period de uppkommer.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför inoch utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga finansiella placeringar med en löptid understigande tre månader. Likvida medel består, under såväl 2013 som 2012, enbart av kassa- och banktillgodohavanden.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivning på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden enligt följande:
| Byggnader 25 år |
|---|
| Byggnadsinventarier 10–20 år |
| Markanläggningar 20 år |
| Maskiner och inventarier 5–10 år |
| Bilar, IT-system 5 år |
| Datorer och verktyg 3 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade värden skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Koncernen har inga utgifter för forskning. Utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till nyutveckling av belysningsarmaturer) redovisas i koncernen som immateriella tillgångar när det är sannolikt att projektet kommer att bli framgångsrikt med tanke på dess kommersiella och tekniska möjligheter, och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts balanseras inte som tillgång i efterföljande perioder.
Balanserade utvecklingsutgifter med en begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt från den tidpunkt den är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna görs under den förväntade nyttjandeperioden vilket innebär mellan tre och fem år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Kostnad för sålda varor. Aktiverade utvecklingskostnader ingår i posten övriga immateriella tillgångar.
Goodwill utgörs av det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Fagerhultkoncernen fördelar goodwill på samtliga rörelsegrenar.
Posten innehåller huvudsakligen tillgångar i varumärken vilka uppkommit vid förvärv av dotterföretag. Dessa värderas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde och därefter med avdrag för av- och nedskrivningar. Varumärke skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod eller, i de fall varumärket har obestämbar livslängd, så sker en årlig nedskrivningsprövning.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuella nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskad med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i kategorierna Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, Finansiella tillgångar som kan säljas samt Lånefordringar och Kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Företagsledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kassa och bank, fordringar, upplåning och rörelseskulder.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. I kategorin lånefordringar och kundfordringar ingår posterna övriga långfristiga fordringar, Kundfordringar och övriga fordringar i balansräkningen. Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vid behov har reservering gjorts för värdeminskning.
Finansiella skulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. I kategorin finansiella skulder ingår posterna upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.
Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, dvs. det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument värderas inledningsvis till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas inledningsvis till verkligt värde medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträkningen i den period då de uppstår.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Derivatinstrumentet används inte för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde redovisas därför omedelbart i resultaträkningens rörelseresultat.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Vid återköp av aktier reduceras balanserad vinst med det belopp som betalats för aktierna. Vid försäljning av egna aktier ökas balanserad vinst med det belopp som erhållits.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk person och har därmed ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader för de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/ förluster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 19.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras, dessa redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som pensionskostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Koncernen har ett aktiesparprogram vilket redovisas som ett eget kapital reglerat program. Kostnaden för programmet beräknas utifrån tilldelningsaktiernas verkliga värde vid tilldelningstidpunkten och periodiseras över löptiden för programmet. För de fall programmet kan komma att föranleda kostnader i form av sociala avgifter reserverar koncernen för sociala kostnader löpande till verkligt värde och periodiserat över löptiden.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Avsättningar för omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Om det finns ett antal liknande åtaganden bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Resultat per aktie beräknas såsom årets resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören som fattar de strategiska besluten.
Kostnader som är hänförliga till segmenten är dels direkta kostnader, dels andel av gemensamma kostnader. Ofördelade kostnader representerar gemensamma kostnader. Rörelsesegmentens tillgångar består framför allt av immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar, varulager och kundfordringar. Rörelsesegmentens skulder består framför allt av leverantörsskulder och periodiseringsposter.
Utdelning till AB Fagerhults aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställts av moderföretagets aktieägare.
Moderbolagets finansiella rapporter har upprättats enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget i sina finansiella rapporter skall tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) som har godkänts av EU så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn taget till sambandet mellan redovisning och beskattning. RFR 2 anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Identifierade skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper avser huvudsakligen IAS 12 Inkomstskatter. De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen. Bokslutsdispositionerna redovisas med bruttobeloppet i resultaträkningen.
Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd vilket innebär att de hos moderbolaget jämställs med utdelning.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedömningar görs för redovisningsändamål. Dessutom gör ledningen bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Uppskattningar och bedömningar kan påverka såväl resultaträkning och balansräkning som tilläggsinformation som lämnas i de finansiella rapporterna. Således kan förändringar i uppskattningar och bedömningar leda till ändringar i den finansiella rapporteringen.
För koncernen bedöms de uppskattningar och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsprövning på goodwill vara av väsentlig betydelse för koncernredovisningen. Koncernen prövar årligen om det föreligger nedskrivningsbehov på redovisade värden. Återvinningsvärden på kassagenererande enheter fastställs genom beräkning av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på vissa antaganden om framtiden vilka för koncernen är förenade med risk för materiella justeringar i redovisade värden under det kommande räkenskapsåret. Väsentliga antaganden och effekter av rimliga förändringar av dessa framgår av not 10.
Om den uppskattade kapitalkostnad som använts vid fastställande av diskonteringsräntan före skatt för de kassagenererande enheterna hade varit 1 % högre (exempelvis 12 % i stället för 11 %) än ledningens bedömning, skulle det ändå inte innebära något nedskrivningsbehov.
Nya och ändrade standarder som har tillämpats av koncernen Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2013 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.
Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen(omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "övrigt totalresultat". Tillämpning har inneburit ytterligare delrubriker i övrigt totalresultat.
Syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke-finansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Standarden har inneburit ytterligare upplysningar.
Avser upplysningar om återvinningsvärde anger att information ska lämnas om grunden för beräkning av återvinningsvärde för nedskrivna tillgångar om återvinningsvärdet har baserats på verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Koncernen har valt att tillämpa denna standard från 1 januari 2013 och det har inte fått någon effekt på de finansiella rapporterna.
Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen då ett företag kontrollerar ett eller flera andra företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden ger vägledning för att fastställa om ett företag kontrollerar ett annat och därmed ska konsolidera in detta företag i koncernredovisningen. Standarden anger också hur koncernredovisningen ska upprättas. Koncernen har för avsikt att tillämpa ändringarna senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat effekterna.
IFRS 12 omfattar upplysningskrav för dotterföretag, "samarbetsarrangemang", intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen har för avsikt att tillämpa ändringarna senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat effekterna.
IFRS 9 är den första utgivna standarden i det större projektet att ersätta IAS 39. IFRS 9 bibehåller men förenklar modellen med flera värderingsgrunder baserat på två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena.
Vägledningen i IAS 39 avseende nedskrivningstest på finansiella tillgångar och säkringsredovisning fortsätter att gälla. Koncernen har för avsikt att tillämpa ändringarna senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna.
Not 1 | Rapportering för segment
| Storbritannien, | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordeuropa | Irland och Mellanöstern |
Övriga Europa | Asien och Australien |
Övrigt | Elimineringar | Summa | ||||||||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Nettoomsättning och resultat | ||||||||||||||
| Nettoomsättning | 1 716,2 1 685,9 | 848,0 | 831,5 | 737,1 | 650,5 | 167,5 | 227,6 | –373,6 –310,4 3 095,2 3 085,1 | ||||||
| (varav intern omsättning) | (351,5) (300,5) | (10,4) | (5,3) | (11,7) | (4,6) | (0,0) | (0,0) | –(373,6) –(310,4) | (0,0) | (0,0) | ||||
| Rörelseresultat per rörelsegren | 121,2 | 99,3 | 95,1 | 77,7 | 73,4 | 61,3 | 14,7 | 27,3 | –26,9 | –14,1 | 277,5 | 251,5 | ||
| Ofördelade kostnader | 0,0 | 0,0 | ||||||||||||
| Rörelseresultat | 277,5 | 251,5 | ||||||||||||
| Finansiella intäkter | 1,4 | 3,9 | ||||||||||||
| Finansiella kostnader | –31,9 | –41,5 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | –64,4 | –54,8 | ||||||||||||
| Årets nettoresultat | 182,6 | 159,1 | ||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||
| Anläggningstillgångar | 408,4 | 350,6 | 346,4 | 338,2 | 563,4 | 545,8 | 80,1 | 94,7 | 1 398,3 1 329,3 | |||||
| Övriga tillgångar | 809,1 | 693,6 | 370,8 | 355,8 | 303,9 | 243,8 | 82,0 | 83,6 | 126,5 | 42,9 –278,6 –141,3 1 413,7 1 278,4 | ||||
| Ofördelade tillgångar | 8,8 | 15,7 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 2 820,8 2 623,4 | |||||||||||||
| Skulder | 408,3 | 362,3 | 208,0 | 190,9 | 163,6 | 130,8 | 39,5 | 41,3 | 14,3 | 7,4 –139,6 –118,8 | 694,1 | 613,9 | ||
| Ofördelade skulder | 1 096,9 1 081,6 | |||||||||||||
| Summa skulder | 1 791,0 1 695,5 | |||||||||||||
| Investeringar | 35,5 | 67,1 | 15,1 | 18,3 | 9,3 | 7,5 | 5,2 | 0,8 | 65,1 | 93,7 | ||||
| Avskrivningar | 58,7 | 54,8 | 14,4 | 13,2 | 11,3 | 11,2 | 4,1 | 5,6 | 88,5 | 84,8 | ||||
| – | – | |||||||||||||
| Försäljning per marknad | – | – | ||||||||||||
| Sverige | 722,3 | 780,7 | 0,1 | 3,9 | 2,4 | 726,2 | 783,2 | |||||||
| Storbritannien | 2,0 | 1,4 | 734,4 | 738,0 | 12,8 | 9,3 | 749,2 | 748,7 | ||||||
| Tyskland | 10,2 | 3,6 | 8,4 | 5,7 | 292,0 | 269,2 | 310,6 | 278,5 | ||||||
| Norge | 208,6 | 241,3 | 0,1 | 1,2 | 1,7 | 209,8 | 243,1 | |||||||
| Australien | 6,0 | 7,3 | 162,9 | 219,4 | 168,9 | 226,7 | ||||||||
| Holland | 0,8 | 0,1 | 1,2 | 1,2 | 134,7 | 129,8 | 136,7 | 131,1 | ||||||
| Finland | 153,0 | 143,7 | 0,3 | 153,0 | 144,0 | |||||||||
| Danmark | 127,1 | 120,3 | 0,1 | 0,3 | 127,2 | 120,6 | ||||||||
| Förenade Arabemiraten | 85,0 | 62,3 | 17,4 | 18,0 | 102,4 | 80,3 | ||||||||
| Spanien | 0,5 | 1,0 | 84,0 | 88,0 | 84,5 | 89,0 | ||||||||
| Ryssland | 79,3 | 58,3 | 2,9 | 0,7 | 82,2 | 59,0 | ||||||||
| Frankrike | 6,6 | 0,7 | 0,1 | 0,3 | 74,5 | 39,4 | 81,2 | 40,4 | ||||||
| Övriga | 54,3 | 34,3 | 8,5 | 18,5 | 95,9 | 79,5 | 4,6 | 8,2 | 163,3 | 140,5 | ||||
| Summa | 1 364,7 1 385,4 | 837,6 | 826,2 | 725,4 | 645,9 | 167,5 | 227,6 | – | – | – | – 3 095,2 3 085,1 | |||
| Anläggningstillgångar per marknad | ||||||||||||||
| Sverige | 286,3 | 304,1 | 286,3 | 304,1 | ||||||||||
| Storbritannien | 346,2 | 338,0 | 346,2 | 338,0 | ||||||||||
| Tyskland | 504,2 | 486,3 | 504,2 | 486,3 | ||||||||||
| Australien | 80,1 | 94,7 | 80,1 | 94,7 | ||||||||||
| Finland | 76,7 | 0,8 | 76,7 | 0,8 | ||||||||||
| Kina | 14,6 | 14,4 | 14,6 | 14,4 | ||||||||||
| Övriga | 30,8 | 31,3 | 0,2 | 0,2 | 59,2 | 59,5 | 90,2 | 91,0 | ||||||
| Summa | 408,4 | 350,6 | 346,4 | 338,2 | 563,4 | 545,8 | 80,1 | 94,7 | – | – | – | – 1 398,3 1 329,3 |
Fagerhult har valt att dela in verksamheten i fyra affärsområden baserat på geografiska regioner samt övrig verksamhet:
och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
– Övriga Europa. Affärsområdet omfattar våra bolag i Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien, Polen och Slovakien. Den dominerande verksamheten är LTS Licht & Leuchten GmbH som bedriver både utveckling, tillverkning och försäljning av belysningssystem. Övriga enheter bedriver försäljningsverksamhet.
| Upplysningar per produktområde | försäljning | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| Indoor Lighting | 2 012,0 | 2 064,7 | ||
| Retail Lighting | 881,5 | 801,9 | ||
| Outdoor Lighting | 201,7 | 218,5 | ||
| Summa | 3 095,2 | 3 085,1 |
Indoor Lighting. Produktområdet omfattar försäljning av inomhusbelysning för publika miljöer såsom kontor, skolor, sjukhus, industrier etc. Retail Lighting. Produktområdet omfattar försäljning av belysningssystem, ljuskällor och service till butiker. Outdoor Lighting. Produktområdet omfattar försäljning av utomhusprodukter för belysning av byggnader, parker, fritidsområden, gångvägar etc.
| Löner och andra ersättningar | Sociala kostnader (varav pensions kostnader) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Moderbolaget | 11,9 | 10,0 | 9,8 | 7,0 | (4,2) | (3,2) |
| Dotterföretag | 765,4 | 751,7 | 191,4 | 201,7 | (39,9) | (44,4) |
| Koncernen | 777,3 | 761,7 | 201,2 | 208,7 | (44,1) | (47,6) |
| 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar |
(Varav rörlig ersättning) |
Pensions kostnad |
Löner och andra ersättningar |
(Varav rörlig ersättning) |
Pensions kostnad |
||
| Moderbolaget, 10 (9) personer | 10,5 | (2,1) | 2,2 | 8,0 | (0,0) | 2,0 | |
| Dotterföretag, 24 (23) personer | 30,0 | (3,6) | 2,2 | 28,3 | (2,1) | 2,1 | |
| Koncernen | 40,5 | (5,7) | 4,4 | 36,3 | (2,1) | 4,1 |
| Grundlön / Arvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktie relaterade ersättningar |
Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||||
| Styrelsens ordförande, Jan Svensson | 0,4 | – | – | – | – | 0,4 |
| Styrelseledamot, Eric Douglas | 0,3 | – | – | – | – | 0,3 |
| Styrelseledamot, Anna Malm Bernsten | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Björn Karlsson | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Catherina Fored | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot, Fredrik Palmstierna | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Verkställande direktör | 3,4 | 1,3 | 0,1 | 1,2 | – | 6,0 |
| Andra ledande befattningshavare (3 personer) | 3,5 | 0,8 | 0,1 | 1,0 | – | 5,4 |
| 8,4 | 2,1 | 0,2 | 2,2 | – | 12,9 | |
| Dotterbolag | ||||||
| Andra ledande befattningshavare (3 personer) | 4,4 | 1,2 | 0,3 | 0,8 | – | 6,7 |
| Koncernen | 12,8 | 3,3 | 0,5 | 3,0 | – | 19,6 |
Ersättning till styrelsen beslutades på ordinarie årsstämma 2013. Någon ersättning utöver styrelsearvodet har inte utgått med undantag av ersättning för resekostnader. Med andra ledande befattningshavare avses koncernledning och affärsområdesansvariga. Övriga förmåner avser tjänstebil.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvode utgår inte till styrelseledamöter som är anställda inom koncernen.
Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen efter förslag från en ersättningskommitté. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har godkänts av ersättningskommittén efter förslag från verkställande direktören.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, tjänstebilsförmån samt pension. Fördelning mellan grundlön och rörlig ersättning skall stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet.
För verkställande direktören är den årliga rörliga ersättningen maximerad till 50 % av den fasta lönen. Den rörliga lönen baseras på koncernens vinst per aktie. Utöver den årliga bonusen omfattas verkställande direktören av det prestationsaktieprogram som beskrivs nedan.
För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 20–40 % av grundlönen. Den rörliga ersättningen baseras normalt på förbättring gentemot förgående år för respektive individs ansvar avseende operativt rörelseresultat, koncernens vinst per aktie samt utfall av individuella aktivitetsplaner.
Pensionsålder för Vd och andra ledande befattningshavare är 65 år. För Vd betalas en avgiftsbestämd pensionsförsäkring med ett belopp motsvarande 35 % av den fasta årslönen. Pensionsförmåner för andra ledande befattningshavare erläggs inom ramen för gällande ITP-plan.
Uppsägningstiden för verkställande direktören är 6 månader från bolagets sida och 6 månader från Vd:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida utan
att grund för avskedande föreligger har Vd rätt till ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra förvärvsinkomster.
För andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Några särskilda avtal om pensionsålder, framtida pension eller avgångsvederlag till styrelseledamöter eller annan ledande befattningshavare finns ej.
Vid årsstämman i bolaget under 2012 beslutades att inrätta ett prestationsaktieprogram för ledande befattningshavare och ett antal nyckelpersoner inom koncernen. Avsikten är att genomföra 3 årliga program och vid årsstämman 2013 beslutades följaktligen om ett andra program. Totalt erbjöds i det första programmet 27 personer att deltaga varav 25 accepterade. I det andra programmet erbjöds 29 personer att deltaga varav 20 accepterade. För deltagande i programmen krävs en egen investering i Fagerhult-aktier. Efter en, i normala fall, treårig intjänandeperiod kan vederlagsfri tilldelning av aktier i Fagerhult ske till deltagarna, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. I enlighet med villkoren för de två programmen har deltagarna förvärvat totalt 20 200 aktier i Fagerhult. Totalt har cirka 72 600 aktierätter tilldelats deltagarna i programmet, varav 15 355 till Vd och 20 519 till övriga ledande befattningshavare. Maximalt kan därmed 72 600 aktier i Fagerhult tilldelas under de två programmen. För att aktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs fortsatt anställning inom koncernen samt att deltagaren behållit hela sin investering i Fagerhult-aktier som förvärvats inom ramen för programmet, under intjänandeperioden. Vissa av de tilldelade aktierätterna (s.k. prestationsaktierätter) kräver därutöver, för att tilldelning av aktier ska ske, att ett finansiellt prestationsmål relaterat till genomsnittlig vinst per aktie för Fagerhult uppnås. För 2012 års program avser det finansiella prestationsmålet genomsnittlig vinst per aktie under räkenskapsåren 2012–2013 medan det finansiella prestationsmålet för 2013 års program avser genomsnittlig vinst per aktie för räkenskapsåren 2013–2014. Värderingen av de tilldelade aktierätterna baserar sig på marknadspriset på aktien vid tilldelning med avdrag för utebliven utdelning. Totala kostnaden under året har varit MSEK 2,7.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Ränteintäkter | 1,7 | 2,2 | 13,3 | 0,1 | |
| Kursvinster | 0,8 | 1,7 | 2,1 | 0,7 | |
| Summa | 2,5 | 3,9 | 15,4 | 0,8 | |
| Varav koncernföretag | 13,2 | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |||
| Räntekostnader | 26,9 | 33,5 | 20,9 | 17,7 | ||
| Kursförluster | 2,0 | 7,0 | 1,5 | 0,1 | ||
| Övriga finansiella kostnader | 4,1 | 1,0 | 2,5 | 0,5 | ||
| Summa | 33,0 | 41,5 | 24,9 | 18,3 | ||
| Varav koncernföretag | 0,4 | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Åldersanalys av utestående kundfordringar | ||||
| Ej förfallna kundfordringar | 425,8 | 363,7 | – | – |
| Förfallna kundfordringar utan nedskrivningsbehov: | ||||
| < 3 månader | 132,3 | 115,4 | – | – |
| 3–12 månader | 15,0 | 13,1 | – | – |
| > 12 månader | 4,3 | 2,6 | – | – |
| 151,6 | 131,1 | – | – | |
| Förfallna kundfordringar med nedskrivningsbehov: | ||||
| < 3 månader | 0,8 | 0,4 | – | – |
| 3–12 månader | 5,9 | 3,7 | – | – |
| > 12 månader | 2,7 | 10,6 | – | – |
| 9,4 | 14,7 | – | – | |
| Reservering för osäkra kundfordringar | –9,4 | –14,7 | – | – |
| Bokfört värde | 577,4 | 494,8 | – | – |
| Förändring i reserv för osäkra kundfordringar | ||||
| Ingående reserv | –14,7 | –8,6 | – | – |
| Omklassificeringar | 4,5 | –4,2 | – | – |
| Konstaterade förluster | 7,3 | 4,7 | – | – |
| Återförda outnyttjade reserveringar | 1,0 | 0,9 | – | – |
| Årets reservering | –7,7 | –7,8 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,2 | 0,3 | – | – |
| Utgående reservering | –9,4 | –14,7 | – | – |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | – | – | 169,5 | 89,1 |
Avskrivningar på immateriella tillgångar uppgår i koncernen till 14,9 (13,2) och på materiella anläggningstillgångar 73,6 (71,6). Nedskrivningar uppgår till 0,0 (0,0). Avskrivningar och nedskrivningar fördelas per funktion i resultaträkning enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Varumärken | ||||
| Kostnad sålda varor | 2,8 | 3,0 | – | – |
| Summa | 2,8 | 3,0 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | ||||
| Kostnad sålda varor | 11,0 | 9,1 | – | – |
| Försäljningskostnader | 0,4 | 0,4 | – | – |
| Administrationskostnader | 0,7 | 0,7 | – | – |
| Summa | 12,1 | 10,2 | – | – |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | Moderbolaget 2013 |
2012 | |
| Byggnader och mark | ||||
| Kostnad sålda varor | 4,2 | 4,0 | – | – |
| Försäljningskostnader | 1,5 | 1,3 | – | – |
| Administrationskostnader | 0,8 | 0,7 | – | – |
| Summa | 6,5 | 6,0 | – | – |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||
| Kostnad sålda varor | 39,1 | 40,9 | – | – |
| Summa | 39,1 | 40,9 | – | – |
| Inventarier och installationer | ||||
| Kostnad sålda varor | 14,2 | 10,5 | – | – |
| Försäljningskostnader | 9,2 | 9,6 | – | – |
| Administrationskostnader | 4,6 | 4,6 | – | – |
| Summa | 28,0 | 24,7 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Aktuell skatt | 66,7 | 56,3 | 13,1 | 7,0 |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | – | –4,2 | – | – |
| Uppskjuten skatt | –2,3 | 2,7 | – | – |
| Summa | 64,4 | 54,8 | 13,1 | 7,0 |
| Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats | ||||
| Redovisat resultat före skatt | 247,0 | 213,9 | 133,1 | 46,2 |
| Skatt enligt gällande skattesats | 54,3 | 56,3 | 29,3 | 12,2 |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | – | –4,2 | – | – |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | 2,2 | 1,4 | 0,2 | 0,1 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | –0,5 | –0,1 | –16,4 | –5,3 |
| Effekt av utländska skattesatser | 8,4 | 1,4 | – | – |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen | 64,4 | 54,8 | 13,1 | 7,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Årets uppskjutna skattekostnad/intäkt | ||||
| Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader | –5,2 | –5,6 | – | – |
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | 2,9 | 8,3 | – | – |
| Förändring pga av ändrad skattesats i Sverige | – | –4,2 | – | – |
| Summa | –2,3 | 2,7 | – | – |
Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Någon begränsad nyttjandetid på dessa finns ej.
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
|---|---|---|---|---|
| Övervärden i förvärvade dotterföretag | 36,1 | 34,2 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | 2,4 | 1,6 | – | – |
| Byggnader | 1,9 | 2,0 | – | – |
| Maskiner och inventarier | 0,8 | 1,6 | – | – |
| Varulager | – | 0,3 | – | – |
| Kortfristiga fordringar | 0,4 | 0,1 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Obeskattade reserver | 20,7 | 19,3 | – | – |
| Kortfristiga skulder | 1,4 | 1,4 | – | – |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 63,7 | 60,5 | 0,0 | 0,0 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Maskiner och inventarier | 1,0 | 0,8 | – | – |
| Övriga finansiella tillgångar | – | – | – | – |
| Varulager | 3,9 | 2,1 | – | – |
| Kortfristiga fordringar | 0,7 | 4,3 | – | – |
| Pensionsavsättningar | 3,1 | 2,5 | – | – |
| Kortfristiga skulder | 4,8 | 3,2 | – | – |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 13,5 | 12,9 | 0,0 | 0,0 |
| Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag för vilka uppskjuten skatteskuld ej redovisas då en avyttring ej skulle utlösa någon beskattning. |
593,1 | 530,8 | – | – |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Goodwill | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 852,3 | 877,6 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 49,2 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 13,4 | –25,3 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 914,9 | 852,3 | – | – |
| Ingående nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Bokfört värde | 914,9 | 852,3 | – | – |
| Varumärken | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 123,0 | 126,2 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 8,8 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 3,6 | –3,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 135,4 | 123,0 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –21,1 | –18,4 | – | – |
| Årets avskrivningar | –2,8 | –3,0 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –0,6 | 0,3 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –24,5 | –21,1 | – | – |
| Bokfört värde | 110,9 | 101,9 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 103,8 | 96,1 | – | – |
| Inköp | 11,2 | 9,3 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –1,1 | –1,6 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 113,9 | 103,8 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –82,8 | –73,7 | – | – |
| Årets avskrivningar | –12,1 | –10,2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 1,3 | 1,1 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –93,6 | –82,8 | – | – |
| Bokfört värde | 20,3 | 21,0 |
I posten varumärke ingår bokförda värden om 75,6 (64,5) Mkr med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar blir föremål för nedskrivningsprövning kommande år. I posten Övriga immateriella tillgångar ingår aktiverade kostnader för produktutveckling som är internt genererat med ett bokfört värde om 10,2 (7,3) Mkr.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Pågående nyanläggningar och förskott | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,0 | – | – | – |
| Under året nedlagda kostnader | 1,7 | – | – | – |
| Bokfört värde | 1,7 | – | – | – |
Prövning av nedskrivningsbehov för Goodwill och Varumärken med obestämbar livslängd
Goodwill och varumärken (med obestämbar livslängd) fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per segment enligt nedan.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Nordeuropa | 146,7 | 87,3 |
| Storbritannien, Irland och Mellanöstern | 247,4 | 241,6 |
| Övriga Europa | 531,4 | 512,0 |
| Asien och Australien | 65,0 | 75,9 |
| Summa | 990,5 | 916,8 |
Koncernen gör varje år en beräkning för respektive kassagenererande enhet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill och varumärken i enlighet med angivna redovisningsprinciper. Återvinningsvärdet för varje KGE har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde som utgörs av nuvärdet av uppskattade framtida betalningar som tillgången väntas ge upphov till under sin nyttjandeperiod inklusive ett beräknat restvärde vid slutet av nyttjandeperioden. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella prognoser för kommande femårsperioden som godkänts av ledningen. För att extrapolera kassaflöden bortom denna period har en tillväxttakt om 2 % använts vilket bedöms vara en konservativ skattning. Direkta kassaflödesmetoden har använts.
Ledningen har fastställt budgeterad rörelsemarginal baserat på tidigare resultat och förväntningar på framtida marknadsutveckling. Den diskonteringsränta före skatt som använts är 11 (11) %. Den riskfria räntan är för närvarande historiskt låg. Då riskpremierna på aktiemarknaden bedöms vara på en långsiktigt normal nivå gör detta sammantaget att diskonteringsräntan bibehålls från föregående år. Bedömningen är att samma diskonteringsränta kan gälla för samtliga segment då förhållandena för närvarande är likvärdiga.
Marknadsandel och tillväxt
Aktuell marknadsandel har antagits för framtida perioder. Prognoserna baseras på tidigare erfarenheter och externa informationskällor. Den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har varit 2 %.
Prognosen för personalkostnader baseras på förväntad inflation, viss reallöneökning (historiskt genomsnitt) och planerade effektiviseringar av företagets produktion. Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Valutakursprognoser baseras på aktuell noterad växelkurs och på noterade terminskurser. Prognosen överensstämmer med externa informationskällor.
Diskonteringsränta före skatt om 11,0 %.
Valutakurser:
Återvinningsvärdet överstiger de redovisade värdena för goodwill med god marginal. Detta gäller även för antagande var och en för sig om: – diskonteringsräntan före skatt hade varit 12 %
– den uppskattade tillväxttakten för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden varit 0 %.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Byggnader och mark | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 173,6 | 169,6 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 4,0 | – | – | – |
| Inköp | –6,5 | 4,9 | – | – |
| Försäljningar | 1,1 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –0,3 | –0,9 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 183,9 | 173,6 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –91,7 | –86,3 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 0,1 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –6,5 | –6,0 | – | – |
| Försäljningar | 1,1 | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –0,3 | 0,6 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –97,5 | –91,7 | – | – |
| Bokfört värde | 86,4 | 81,9 | – | – |
| varav mark | 3,8 | 3,8 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 644,7 | 611,1 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 4,1 | – | – | – |
| Inköp | 29,9 | 45,1 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –2,7 | –4,2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 3,1 | –7,3 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 679,1 | 644,7 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –476,3 | –444,5 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | –0,7 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –39,1 | –40,9 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 2,7 | 4,2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –2,8 | 4,9 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –516,2 | –476,3 | – | – |
| Bokfört värde | 162,9 | 168,4 | – | – |
| Inventarier och installationer | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 304,9 | 280,9 | – | – |
| Inköp | 17,5 | 34,4 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –5,2 | –4,5 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 5,4 | –5,9 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 322,6 | 304,9 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –220,7 | –205,0 | – | – |
| Årets avskrivningar | –28,0 | –24,7 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 3,8 | 4,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –4,8 | 4,9 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –249,7 | –220,7 | – | – |
| Bokfört värde | 72,9 | 84,2 | – | – |
| Pågående nyanläggningar och förskott | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 4,2 | 17,9 | – | – |
| Förvärv av dotterföretag | 1,0 | – | – | – |
| Under året nedlagda kostnader | 2,3 | 3,4 | – | – |
| Omklassificeringar till byggnader/maskiner | 3,1 | –17,2 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0,2 | 0,1 | – | – |
| Bokfört värde | 10,8 | 4,2 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Aktier och andelar i dotterföretag | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | – | – | 616,3 | 616,3 |
| Bokfört värde | – | – | 616,3 | 616,3 |
| Fordringar hos dotterföretag | ||||
| Ingående fordringar | – | – | 824,5 | 1 091,7 |
| Förändring under året | – | – | 71,3 | –267,2 |
| Utgående fordringar | – | – | 895,8 | 824,5 |
| Andra aktier och andelar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 9,2 | 7,4 | – | – |
| Under året gjorda anskaffningar | – | 1,8 | – | – |
| Utgående fordringar | 9,2 | 9,2 | – | – |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Andra långfristiga fordringar | ||||
| Ingående fordringar | 0,7 | 0,7 | – | – |
| Betalda fordringar | –0,2 | – | – | – |
| Utgående fordringar | 0,5 | 0,7 | – | – |
Verkligt värde på koncernens finansiella anläggningstillgångar överensstämmer med bokfört värde.
| Org.nr | Säte | Antal aktier | Bokfört värde | |
|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag: | ||||
| Fagerhults Belysning AB | 556321-8659 | Habo | 2 500 | 200,4 |
| Fagerhult Retail AB | 556337-4924 | Bollebygd | 5 000 | 137,4 |
| Whitecroft Lighting Holdings Ltd, England | 03848868 | Ashton-under-Lyne | 11 915 | 275,6 |
| Elenco Lighting AB | 556035-5090 | Borås | 1 800 | 2,9 |
| Dotterdotterföretag: | ||||
| Fagerhults Belysning Sverige AB | 556122-2000 | Habo | 1 000 | 1,0 |
| Ateljé Lyktan AB | 556063-9634 | Åhus | 2 000 | 4,4 |
| Fagerhult Belysning AS, Norge | 937418906 | Oslo | 100 | 0,5 |
| Fagerhult AS, Danmark | 63.128 | Ishöj | 65 | 2,1 |
| Fagerhult OY, Finland | 0980280-0 | Helsingfors | 6 000 | 0,1 |
| I-Valo OY, Finland | 1571418-8 | Iittala | 2 020 | 83,9 |
| Fagerhult Oϋ, Estland | 10703636 | Tallin | 5 400 | 1,6 |
| Fagerhult BV, Holland | 96121 | IJsselstein | 2 250 | 10,3 |
| Waco NV, Belgien | BE 0492.822.044 | Baaigem | 9 400 | 16,4 |
| Fagerhult GmbH, Tyskland | 13135 B | Hamburg | 1 | 10,3 |
| LTS Licht & Leuchten GmbH, Tyskland | HRB 630906 | Tettnang | 1 | 672,3 |
| Fagerhult Central Europe GmbH, Österrike | FN 305989 | Wien | 1 | 1,0 |
| Fagerhult s.r.o, Slovakien | 47168293 | Bratislava | 1 | 0,4 |
| Whitecroft Lighting Ltd, England | 03848973 | Ashton-under-Lyne | 2 | 3,6 |
| Designplan Lighting Ltd, England | 00784246 | Sutton | 360 300 | 120,6 |
| Designplan International Ltd, England | 02182306 | Sutton | 1 | 0,0 |
| Fagerhult Lighting Ltd, England | 3488638 | London | 40 000 | 0,5 |
| Fagerhult Lighting Ltd, Irland | 98.834 | Dublin | 100 | 14,9 |
| Fagerhult Sp.z.o.o, Polen | 260213 | Warsawa | 1 000 | 0,1 |
| Fagerhult France, Frankrike | 391138385 | Lyon | 4 200 | 33,1 |
| Fagerhult S.L., Spanien | B84215722 | Madrid | 3 010 | 15,6 |
| Commtech Commissioning Services S.A., Spanien | A83770263 | Madrid | 60 120 | 7,2 |
| Fagerhult Lighting System (Suzhou) Co. Ltd, Kina | 3200044439 | Suzhou | 1 | 22,0 |
| Eagle Lighting (Australia) Pty Ltd, Australien | 124400933 | Melbourne | 500 001 | 32,5 |
| Fagerhult (NZ) Ltd, Nya Zealand | 3233074 | Christchurch | 1 | 0,2 |
| Fagerhult SPb, Ryssland | 1097847074544 | Sankt Petersburg | 1 | 0,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Förutbetalda hyror | 12,8 | 12,2 | 0,1 | 0,1 |
| Försäkringar | 3,5 | 2,2 | – | – |
| Licenser | 1,5 | 1,9 | – | – |
| Konsultarvoden | 4,4 | 2,0 | 2,9 | – |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Leverantörsbonus | 2,6 | 5,7 | – | – |
| Mässor | 2,9 | 0,2 | – | – |
| Skatter och Sociala avgifter | 2,6 | 2,1 | – | 0,1 |
| Finansiella poster | 0,3 | 0,3 | – | – |
| Ej fakturerade intäkter | 0,1 | 0,5 | 0,2 | 0,2 |
| Övriga poster | 7,9 | 4,6 | 0,3 | 0,1 |
| Summa | 38,6 | 31,7 | 3,5 | 0,5 |
Avtalad checkräkningskredit uppgick vid årets slut i koncernen till 144,1 (150,4) och i moderbolaget till 140,0 (146,5).
Koncernens räntebärande upplåning
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Förfallotider för långfristiga lån: | ||||
| Inom ett år | 59,0 | 117,2 | 55,3 | 85,5 |
| Mellan ett och fem år | 1 012,9 | 952,9 | 1 008,8 | 951,7 |
| Summa | 1 071,9 | 1 070,1 | 1 064,1 | 1 037,2 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Ränta % | Skuld, SEK | Ränta % | Skuld, SEK | |
| Genomsnittlig räntekostnad på upplåning: | ||||
| Långfristig upplåning, SEK | 2,7 | 420,0 | 2,6 | 432,2 |
| Långfristig upplåning, EUR | 1,8 | 464,1 | 1,7 | 389,5 |
| Långfristig upplåning, GBP | 2,0 | 128,8 | 1,8 | 131,2 |
| Summa | 1 012,9 | 952,9 | ||
| Kortfristig upplåning, SEK | 2,7 | 2,7 | 2,6 | 36,9 |
| Kortfristig upplåning, EUR | 1,8 | 46,6 | 1,7 | 64,6 |
| Kortfristig upplåning, GBP | 2,0 | 9,7 | 1,8 | 15,7 |
| Summa | 59,0 | 117,2 |
Bokfört värde på koncernens upplåning överensstämmer med verkligt värde då lånen löper med rörlig ränta som är marknadsmsässig.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Upplupna löner och ersättningar | 99,5 | 88,7 | 4,6 | 2,2 |
| Upplupna sociala avgifter | 27,6 | 28,6 | 2,7 | 1,2 |
| Bonus till kunder | 32,6 | 29,5 | – | – |
| Reklamationer | 13,4 | 7,8 | – | – |
| Royalty | 2,5 | 2,0 | – | – |
| Reparation och underhåll | 3,2 | 2,2 | – | – |
| Revisionsarvoden | 1,9 | 2,3 | – | – |
| Konsultarvoden | 4,7 | 1,5 | 1,2 | 1,0 |
| Frakter | 2,2 | 4,2 | – | – |
| Finansiella poster | 4,7 | 2,0 | 3,4 | 0,8 |
| Övriga poster | 24,8 | 26,0 | 0,1 | – |
| Summa | 217,1 | 194,8 | 12,0 | 5,2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| För egna skulder | ||||
| Företagsinteckningar | 4,1 | 3,9 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 3,0 | 3,0 | – | – |
| Summa ställda säkerheter | 7,1 | 6,9 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Garantiförbindelse FPG | 0,9 | 0,9 | – | – |
| Garantiförbindelse för dotterföretag | – | – | – | 14,0 |
| Garantiförbindelser, Tullmyndigheter | 0,8 | 0,5 | – | – |
| Borgensförbindelser för dotterföretag | – | – | 47,7 | 47,3 |
| Övriga ansvarsförbindelser | – | 2,2 | – | – |
| Summa ställda ansvarsförbindelser | 1,7 | 3,6 | 47,7 | 61,3 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Avsättningar för pensioner PRI (räntebärande) | 60,9 | 59,6 | – | – |
| Avsättningar för övriga pensioner | 0,6 | 0,6 | – | – |
| Summa | 61,5 | 60,2 | – | – |
Inom koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. Koncernen har inga förvaltningstillgångar.
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad
och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 15,2 Mkr (2013: 14,9 Mkr). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen är försumbar. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (2012: 129 procent).
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner | ||
| De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | – | 3,4 |
| Räntekostnad | 1,9 | 2,7 |
| Ränteintäkter på förvaltningstillgångar | – | –1,1 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | – | –4,5 |
| Summa | 1,9 | 0,6 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i koncernens balansräkning: | ||
| Nettoskuld vid årets början enligt fastställd balansräkning | 60,2 | 82,7 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | 1,9 | 0,6 |
| Utbetalningar av förmåner | –1,8 | –4,4 |
| Gottgörelser | – | 0,7 |
| Inbetalningar av arbetsgivaren | – | –2,6 |
| Reglering av pensionsplan | –0,1 | –0,3 |
| Aktuariella vinster (–) / förluster (+) | 1,3 | –16,5 |
| Nettoskuld vid årets slut | 61,5 | 60,2 |
| De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande: | ||
| Nuvärdet av förpliktelser | 61,5 | 60,2 |
| Nettoskuld vid årets slut | 61,5 | 60,2 |
| Totala pensionskostnader | ||
| Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande: | ||
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 1,9 | 0,6 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 42,2 | 47,0 |
| Summa pensionskostnad | 44,1 | 47,6 |
| Pensionskostnaderna fördelas i koncernens resultaträkning på följande poster: | ||
| Kostnad för sålda varor | 13,7 | 13,1 |
| Försäljningskostnader | 18,8 | 23,7 |
| Administrationskostnader | 9,7 | 8,1 |
| Finansiella kostnader | 1,9 | 2,7 |
| Summa | 44,1 | 47,6 |
| Aktuariella antaganden | ||
| Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) | ||
| Diskonteringsränta | 3,75% | 3,50% |
| Framtida årliga pensionsökningar | 2,00% | 1,75% |
| Antagande om framtida livslängd baseras på offentlig statistik |
Moderbolagets samtliga intäkter från rörelsen 8,7 (8,7) avser ersättningar från dotterföretag för utförda tjänster. I övrigt har inga inköp skett mellan moderbolaget och dotterföretag eller andra närstående. Ersättningar till styrelse, Vd och andra ledande befattningshavare framgår av not 2.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
Män % | Antal anställda |
Män % | |
| Moderbolaget | 5 | 60 | 5 | 60 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 776 | 62 | 807 | 62 |
| Norge | 39 | 79 | 40 | 83 |
| Danmark | 28 | 57 | 27 | 56 |
| Finland | 80 | 64 | 32 | 66 |
| Estland | 5 | 60 | 5 | 60 |
| Holland | 30 | 77 | 31 | 74 |
| Tyskland | 266 | 82 | 255 | 84 |
| Storbritannien | 589 | 73 | 569 | 72 |
| Frankrike | 20 | 50 | 19 | 47 |
| Belgien | 9 | 78 | 9 | 78 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
Män % | Antal anställda |
Män % | |
| Spanien | 24 | 96 | 16 | 94 |
| Polen | 14 | 79 | 11 | 82 |
| Ryssland | 27 | 56 | 25 | 60 |
| Irland | 5 | 80 | 5 | 80 |
| Österrike | 1 | 100 | 3 | 100 |
| Slovakien | 6 | 50 | 6 | 50 |
| Australien | 113 | 64 | 110 | 59 |
| Nya Zealand | 3 | 67 | 3 | 67 |
| Förenade Arabemiraten | 12 | 75 | 11 | 64 |
| Kina | 152 | 40 | 203 | 42 |
| Summa i dotterföretag | 2 199 | 67 | 2 187 | 66 |
| Koncernen totalt | 2 204 | 67 | 2 192 | 66 |
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Män % | Antal | Män % | |
| Koncernen | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 29 | 86 | 27 | 89 |
| Moderbolaget | ||||
| Styrelseledamöter | 6 | 67 | 6 | 67 |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare | 4 | 50 | 3 | 67 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Årets leasingkostnader | 57,7 | 57,5 | 0,3 | 0,3 |
| Nominella värdet av framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara leasingavtal | ||||
| Inom ett år | 52,7 | 60,0 | 0,3 | 0,3 |
| Mellan ett och fem år | 78,6 | 103,3 | 0,2 | 0,2 |
| Efter fem år | 22,1 | 44,1 | – | – |
| Summa | 153,4 | 207,4 | 0,5 | 0,5 |
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Revision | 3,3 | 3,2 | – | – |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,9 | 0,8 | – | – |
| Skatterådgivning | 0,6 | 0,9 | – | – |
| Övriga tjänster | – | 0,5 | – | – |
| Summa | 4,8 | 5,4 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 1 295,4 | 1 242,0 | – | – | |
| Förändringar i lager av färdiga varor och handelsvaror samt varor under tillverkning | –64,1 | 11,3 | – | – | |
| Kostnader för ersättningar till anställda (noterna 2 och 19) | 978,5 | 970,4 | 21,7 | 17,0 | |
| Transportkostnader | 86,6 | 91,5 | – | – | |
| Reklam- och försäljningsomkostnader | 49,7 | 58,6 | 0,2 | 0,2 | |
| Kostnader för egna fastigheter och hyrda lokaler | 77,1 | 81,1 | 0,9 | 0,9 | |
| Främmande tjänster | 64,0 | 65,5 | 8,3 | 3,1 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar (noterna 7, 10 och 11) | 88,5 | 84,8 | – | – | |
| Övriga kostnader | 255,8 | 260,0 | 4,5 | 4,3 | |
| Summa | 2 831,5 | 2 865,2 | 35,6 | 25,5 |
Hela beloppet som avser råvaror och förnödenheter avser lager som har kostnadsförts.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Kostnadsförda omkostnader för produktutveckling | 96,3 | 94,1 | – | – |
Viss del av förväntade inflöden av utländska valutor kurssäkras. Dessa avser i huvudsak betalningar från utländska dotterföretag. För räkenskapsåret har detta påverkat koncernens rörelseresultat positivt med 1,5 Mkr (1,1). Totala kurssäkringen av framtida inbetalningar avseende de mest känsliga nettoflödena i främmande valutor jämfört med förväntade flöden under de närmaste sex månaderna var på balansdagen NOK 50 %,
EUR 10 %, GBP 30 %, AUD 20 %. Nominella värdet på dessa säkringar var 28,0 (7,0) MNOK, 1,5 (0,0) MEUR, 1,4 (0,0) MGBP, 0,9 (0,0) MAUD. Koncernen tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt. Om koncernen löst utestående kontrakt på balansdagen till gällande terminskurs, skulle resultateffekten blivit 0,3 (0,0).
För att ytterligare stärka Fagerhultgruppens position på den europeiska marknaden samt få tillgång till ett nytt produktsegment, har Fagerhult förvärvat 100 % av aktierna i I-Valo Oy, med säte i Iittala, Finland. Förvärvet kommer att ha en positiv påverkan på resultatet per aktie under 2013 och framledes. I-Valo har 60 anställda och tillverkar armaturer och belysningssystem för i huvudsak industriella applikationsområden och utsatta mil-
Köpeskillingen består av följande komponenter:
| Kontant betalt | 83,9 |
|---|---|
| Tilläggsköpeskilling | – |
| Sammanlagd köpeskilling | 83,9 |
| Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar | 34,8 |
| Goodwill | 49,1 |
Bolagets påverkan på koncernens omsättning uppgår till 45,9 Mkr och koncernens nettoresultatet med 5,3 Mkr, före transaktions- och kapitalkostnader. Om bolaget hade ingått i koncernen från årets början så hade detta tilljöer. Exempel på applikationsområden är pappers- och massatillverkning samt gruv- och bio energi industrierna. Bolaget hade en omsättning 2012 om 10 MEUR med en lönsamhet över Fagerhultgruppens genomsnitt. Bolaget har konsoliderats i Fagerhult från och med andra kvartalet 2013. Köpeskillingen uppgår till 9,5 miljoner euro. Till detta kommer transaktionskostnader med 1,1 Mkr.
fört en ökad försäljning om 58,6 Mkr samt ett nettoresultat före transaktions- och kapitalkostnader om 4,3 MKr.
| Verkligt värde | |
|---|---|
| Likvida medel | 0,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 8,9 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 3,5 |
| Immateriella tillgångar | 10,1 |
| Varulager | 12,3 |
| Fordringar | 11,7 |
| Skulder | -9,0 |
| Uppskjutna skatteskulder | -3,4 |
| Nettotillgångar | 34,8 |
| Förvärvade nettotillgångar | 34,8 |
| Kontant reglerad köpeskilling | 83,9 |
| Likvida medel i det förvärvade bolaget | -0,7 |
| Transaktionskostnader | 1,1 |
| Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv | 84,3 |
| Nominellt värde på förvärvade fordringar uppgick till 11,7 mkr och verkligt har redovisats på raden Administrationskostnader. |
värde uppgick till 11,7 Mkr. Transaktionskostnader uppgick till 1,1 Mkr och
Aktiekapitalet i AB Fagerhult uppgår till 65 535 000 (65 535 000) kr fördelat på 12 850 000 (12 850 000) aktier med ett kvotvärde per aktie om 5,10 (5,10) kr. Antalet aktier i eget förvar uppgår till 238 000 till ett kvotvärde av
1 213 800 kr. Samtliga utestående aktier äger lika andel i moderbolagets tillgångar och vinst och är tillfullo betalda. Varje aktie berättigar till en röst.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Förändring av antalet utestående aktier | ||
| Antal utestående aktier vid årets början | 12 612 000 12 612 000 | |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 12 612 000 12 612 000 |
Moderbolagets firma är Aktiebolaget Fagerhult. Bolaget är ett hos Bolagsverket registrerat aktiebolag med säte i Jönköpings Län, Habo kommun och med organisationsnummer 556110-6203. Bolagets besöksadress är Fagerhult, Habo. AB Fagerhult är moderbolag i Fagerhultgruppen, en av Europas
ledande belysningskoncerner. Koncernen utvecklar, tillverkar och marknadsför belysningssystem för publika miljöer. AB Fagerhult hade vid årets utgång cirka 3 292 aktieägare. De 10 största ägarnas aktieinnehav var tillsammans 84,2 (82,1) procent av de utestående aktierna.
| Antal aktier | % |
|---|---|
| 3 976 800 | 31,5% |
| 2 200 000 | 17,4% |
| 945 525 | 7,5% |
| 883 162 | 7,0% |
| 870 325 | 6,9% |
| 518 659 | 4,1% |
| 375 000 | 3,0% |
| 369 981 | 2,9% |
| 285 770 | 2,3% |
| 193 887 | 1,5% |
| 183 325 | 1,5% |
| 150 000 | 1,2% |
| 1 659 566 | 13,2% |
| 12 612 000 | 100,0% |
På årsstämman den 24 april 2014 kommer en ordinarie utdelning avseende år 2013 på 7,25 kr per aktie, totalt 91,4 Mkr, att föreslås. Beloppen har inte redovisats som skuld, utan kommer att redovisas som en vinstdisposition
Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är koncernens funktionella valuta.
I den internationella verksamhet som Fagerhult bedriver betalar kunderna i den egna valutan via den globala säljorganisationen vilket innebär att koncernen tar valutarisker. Valutarisker tas också vid import av råmaterial och komponenter.
Då en stor del av produktionen sker i Sverige har Fagerhult ett överskott i inflödet av utländsk valuta. Det direkta kommersiella valutaflödet efter nettoberäkningar av flöden i samma valutor visar ett överskott på 241 (215) Mkr. Utöver detta uppstår även en indirekt påverkan i samband med inköp av råmaterial och komponenter. Detta medför att koncernens reella nettoexponering över tiden är lägre.
Koncernens policy är att väsentliga nettoflöden skall säkras. I första hand skall inkommande valuta utnyttjas till betalningar i samma valuta. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoinflödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt efter individuell bedömning till cirka 50 procent kommande 6 månadersperiod. Vid en statisk bedömning av valutasituationen påverkar en förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor, med alla andra variabler konstanta, koncernens resultat med cirka 2 (2) Mkr. De finansiella instrumenten hanteras av moderbolagets verkställande ledning.
Valutarisker finns även i samband med omräkning av utländska nettotillgångar och resultat, så kallad omräkningsexponering. Denna valutarisk säkras inte och avser huvudsakligen omräkningen av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar. Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen under året. Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat då verksamheten där har förändrats från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. På balansdagen fanns det nettotillgångar i utländska bolag motsvarande 1 057 (894) Mkr inklusive goodwill.
En försvagning av den svenska kronan med 1 procent med alla andra variabler konstanta, skulle innebära att eget kapital ökade med 10 (9) Mkr till största delen beroende på vinster/förluster vid omräkning av EUR och GBP. En förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor skulle få en direkt påverkan på nettoomsättningen i dotterföretag med cirka 22 (22) Mkr medan resultateffekten i utländska dotterföretag är 2 (2) Mkr.
Fagerhult innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar varför Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamhet i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Förutom pensionsskulder, 61,5 (60,2) Mkr finns räntebärande skulder uppgående till 1 071,9 (1 070,1) Mkr, samt likvida medel med 248,6 (256,8) Mkr. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2013 och 2012 bestod Koncernens upplåning till största del av lån med en ränta om tre månaders bindningstid.
under eget kapital för räkenskapsåret 2013. Utdelningen avseende 2013 uppgick till 82,0 Mkr (6,50 kr/aktie).
Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar Koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna. Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 1 procentenhet skulle vara maximalt 11 Mkr vid nuvarande kapitalstruktur. Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maximalt möjliga förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen.
Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2013 varit 10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter skatt för räkenskapsåret varit 1,1 (1,1) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta.
Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisker uppstår om motparten inte fullgör sina förpliktelser vid utlåning inom ramen för likviditetshantering och genom kreditexponering gentemot kunder och banker, inklusive fordringar och avtalade transaktioner. Placering av överskottslikviditet görs huvudsakligen i K1-graderade företagscertifikat samt hos bank. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Om Koncernens kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av koncernledningen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Några väsentliga förluster uppstod varken under 2013 eller 2012. Beträffande fordringar på kunder är merparten säkrad genom kreditförsäkring. Erforderlig reservering, 9,4 (14,7) Mkr, har gjorts för de kundfordringar som inte beräknas inflyta.
Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen har en stark finansiell ställning. I dagsläget finns inga nya lånebehov men skulle detta uppstå finns idag inga problem att erhålla externa krediter så länge dessa uppfyller, av låntagaren, ställda restriktioner såsom skuldsättnings- och räntetäckningsgrad vilka i dagsläget är uppfyllda.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell visar Koncernens finansiella skulder som kommer att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp eftersom diskonteringseffekten är oväsentlig.
| Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år | |
|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2013 | ||||
| Banklån | 59,0 | 73,7 | 939,2 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 593,9 | – | – | – |
| Per 31 december 2012 | ||||
| Banklån | 117,2 | 80,3 | 872,6 | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 504,7 | – | – | – |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
Koncernen följer upp kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Under 2013 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2012, att upprätthålla en skuldsättningsgrad på mellan 50 och 100 % och kreditrating AAA. Kreditratingen på AAA har upprätthållits under hela perioden. Skuldsättningsgraden per 31 december 2013 var 86 (94) %.
Prisrisker beträffande koncernens verksamhet finns huvudsakligen vid inköp av insatsmaterial till tillverkningen. Dominerande komponenter såsom elektroniska styrsystem samt plåt påverkar enskilt mest kostnaden för tillverkade produkter, exklusive förädlingskostnader. Koncernens exponering för prisrisker på finansiella instrument är minimal.
Utöver de risker som kommenteras ovan, vilka i princip samtliga har en
Styrelsen föreslår en utdelning om 7,25 (6,50) kronor per aktie vilket motsvarar 91,4 (82,0) Mkr.
För att ytterligare stärka Fagerhultgruppens position på den europeiska marknaden samt få tillgång till den turkiska marknaden, skrev Fagerhult den 20 december 2013 avtal om att förvärva 100 % av aktierna i Arlight, med säte i Ankara, Turkiet. Detta förvärv slutfördes den 11 februari 2014. Arlight har 160 anställda och tillverkar armaturer och belysningssystem för i huvudsak applikationsområden inomhus. Exempel på applikationsområden är kontor, skolor, sjukhus, gallerior och flygplatser. Bolaget väntas ha en omsättning 2013 om 21 MEUR med en lönsamhet väl över Fagerhultpåverkan på Fagerhultgruppens kassaflöde, är bundet kapital i anläggningstillgångar samt varulager utsatt för risker. Rationaliseringar och en hög utnyttjandegrad av gjorda investeringar har medfört att värdet av aktiverade tillgångar har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. Riskerna för en bestående värdenedgång av anläggningstillgångarna bedöms därför som små. Till risker i varulager hör främst inkurans till följd av överproduktion samt föråldrat teknikinnehåll. I Fagerhults affärsidé ingår en kundorderstyrd produktion. Detta innebär en flexibel produktion där behovet av lagerlagda produkter minskar och därigenom också inkuransrisken.
I takt med att den datorstödda tekniken fått allt större utrymme inom företagen har kraven höjts på säkerheten. Kontroll av funktionssäkerheten görs frekvent på databaser och e-postservrar med daglig backup. Batteribackup och dieselaggregat ger skydd mot driftstopp vid huvudanläggningen i Habo, varifrån den största delen av koncernens dataverksamhet sköts. Hittills har inga kostnader uppstått till följd av skador. Internetförbindelsen är av fast karaktär och har helt isolerats från det övriga nätverket genom en hårdvarubrandvägg. Åtkomst via publika nät är säkrat med säkerhetsdosor. Användningen regleras genom grupptillhörighet och rättigheter baserade på uppgiften och rollen inom företaget.
Fagerhultgruppen upphandlar och administrerar koncerngemensamma försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker. Härigenom skapas samordningsvinster och kostnadsfördelar.
gruppens genomsnitt. Fagerhult betalar ett pris om 28 MEUR (kassa- och skuldfritt), för 100 % av aktierna i Arlight. Ytterligare 7 MEUR kan tillkomma som tilläggsköpeskilling fram till 2015 beroende på den finansiella utvecklingen för Arlight. Transaktionen finansieras med existerande kredit faciliteter.
Det har efter balansdagen fram till denna årsredovisnings undertecknande, utöver vad som angivits ovan, ej framkommit någon väsentlig händelse eller information om förhållandena på balansdagen eller där efter, vare sig gynnsam eller ogynnsam, för koncernen eller något av dess ingående bolag som föranleder några ytterligare upplysningar.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en
rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas ordinarie årsstämma den 24 april 2014 för fastställelse.
Habo den 5 mars 2014 Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 mars 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Bo Karlsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Jan Svensson Ordförande Eric Douglas Vice ordförande Anna Malm Bernsten Styrelseledamot Björn Karlsson Styrelseledamot Catherina Fored Styrelseledamot Fredrik Palmstierna Styrelseledamot Johan Hjertonsson Verkställande direktör Magnus Nell Arbetstagarrepresentant Lars Olsson Arbetstagarrepresentant
fagerhult årsredovisning 2013 91
Till årsstämman i AB Fagerhult (publ). Org nr 556110-6203
Vi har utför en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för AB Fagerhult för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 51–91.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB Fagerhult för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Jönköping den 5 mars 2014
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Karlsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Årsstämma i Fagerhult hålls torsdagen den 24 april 2014 kl. 17:00 i Fagerhult, Habo.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman skall, dels vara registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken per onsdagen den 16 april 2014, dels anmäla sig till Fagerhult senast den 16 april 2014.
Anmälan kan göras via e-post [email protected], per telefon 08-522 359 75 eller per post till AB Fagerhult, 566 80 Habo. Aktieägare med förvaltarregistrerade innehav måste tillfälligt låta registrera sina aktier i eget namn via sin förvaltare så att de är registrerade i aktieboken i god tid före den 16 april 2014 för att få rätt att delta vid stämman.
Anmälan ska innehålla aktieägarens namn, person/organisationsnummer, adress, telefonnummer och registrerat aktieinnehav samt i förekommande fall uppgift om ombud och biträden. Om deltagande sker med stöd av fullmakt ska denna insändas till Fagerhult före årsstämman.
Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning med 7,25 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 29 april 2014. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utbetalning att ske genom Euroclear Sweden ABs försorg med början den 5 maj 2014.
Valberedningen inför årsstämman 2014 består av följande ledamöter:
Aktieägarna kan när som helst lämna förslag till valberedningen per post till: AB Fagerhult
Att: Håkan Gabrielsson Tegelviksgatan 32 116 41 Stockholm
För att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste det ha inkommit i god tid före årsstämman.
Årsredovisningen i tryckt format skickas till alla som så begärt och kan beställas genom att skicka e-post till [email protected] eller på 036-10 85 00. Samtliga av Fagerhults årsredovisningar finns tillgängliga på www.fagerhultgroup.com/sv/finansiella-rapporter
Håkan Gabrielsson, CFO 08-52 23 59 48 [email protected]
Följ oss genom att prenumerera på pressmeddelanden och finansiella rapporter via mail och sms. Du har även möjlighet att få information om aktiens kursutveckling.
Registrera dig på www.fagerhultgroup.com/sv/prenumeration
Antal anställda Genomsnittligt antal årsarbetande.
Avkastning på eget kapital Resultat enligt resultaträkningen i procent av genomsnittligt synligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
Kassaflöde per aktie Årets kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.
Kassalikviditet Likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.
Likvida medel Kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar.
Nettoinvesteringar Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar reducerat med intäkter för avyttrade anläggningstillgångar.
Nettoskuld Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel.
Resultat per aktie Resultat enligt resultaträkningen i relation till genomsnittligt antal utestående aktier.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
Soliditet Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Sysselsatt kapital Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder.
Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i förhållande till nettoomsättning.
Övriga omsättningstillgångar Posten utgörs av interimsfordringar, förskott till leverantörer, övriga fordringar samt koncernfordringar.
Armatureffekt: (Luminaire power) Anges i watt (W) och är den totala systemeffekten för en armatur.
Armaturljusflöde: (Luminaire Luminous Flux) Det totala ljusflöde i lumen (lm) som en armatur avger.
Armaturljusutbyte: (Luminaire Luminous Efficacy) Definieras som kvoten mellan armaturljusflöde och armatureffekt för en LED-armatur och anges i lumen per watt (lm/W).
Lighting Europe: Den europeiska branschorganisationen för armatur- och ljuskällatillverkare.
DALI: (Digital Addressable Lighting Interface) Ett standardiserat protokoll för digital styrning.
Driftdonsbortfall: (Failure fraction – Fy) Bortfallet av driftdon vid nominell livslängd och anges i %. Vid exempelvis 15 % bortfall anges en faktor F15.
Färgåtergivningsindex: (Color Rendering Index) anges som CRI på en skala 0 – 100 och är ett mått på en ljuskällas förmåga att återge färger.
IP-klass: Anger graden av skydd mot åtkomst av strömförande delar och hur vatten- och dammtät armatur är. Anges som IP följt av två siffror, t ex IP23.
LEED: (Leadership in Energy and Environmental Design) är ett internationellt system för miljöcertifiering för byggnader. Certifieringen riktar in sig på minskad användning av resurser så som mark, vatten, energi och byggnadsmaterial.
LED: (Light-Emitting Diode, lysdiod) är en halvledarljuskälla. LED-lampor har lång livslängd och hög energieffektivitet. Ljuset bildas genom elektroluminiscens.
Ljusflöde: Mängden synligt ljus som utstrålas från en ljuskälla. Mäts i lumen (lm).
Ljusstyrka: Anger hur mycket ljus som strålar ut i en viss riktning. Mäts i Candela (cd).
Ljusfördelning: (Luminous Intensity Distribution) En armaturs ljusfördelning och mäts enligt en CIE-standard och anges i cd/1 000 lm. Redovisas i tabell eller med polärt diagram.
Ljusutbyte: Mått på en ljuskällas effektivitet och beräknas som ljusflödet dividerat med den effekt ljuskällan förbrukar (wattförbrukningen). Mäts i lumen per watt (lm/W).
LLMF: (Lamp Lumen Maintenance Factor). Ljuskällans bibehållna ljusflöde vid en given tidpunkt.
LMF: (Luminaire Maintenance Factor) Anger armaturens nedsmutsningsgrad efter ett antal brinntimmar.
LSF: (Lamp Survival Factor) Anger antalet ljuskällor som fortfarande lyser i en anläggning vid en given tidpunkt. (Förväntade bortfallet av högkvalitativa LED kan antas försumbart och denna faktor blir då 1,0.)
Luminans: Anger hur ljus en yta är beroende på det ljus som reflekteras från ett föremål i en specifik riktning. Mäts i candela per m2 (cd/m2 ).
MF: (Maintenance factor) Förkortning för bibehållningsfaktor som är kvoten mellan bibehållen belysningsstyrka och initial belysningsstyrka.
Nominell livslängd: (Rated life) Definieras som antalet brinntimmar efter vilka en given del av initialljusflödet återstår. Idag anges livslängden som antalet drifttimmar då 70 % av initialljusflödet återstår och betecknas då L70. (Nedsjunken liten siffra 70)
OLED: Förkortning för Organic Light Emitting Diode
PWM: (Pulse Width Modulation) En teknik för ljusreglering med pulsviddsmodulation som rekommenderas för LED.
Ra: Ett index som anger ljuskällors förmåga att återge färger. Anges på en skala 0 – 100 där 100 indikerar perfekt färgåtergivning.
RGB-teknik: En teknik där man genom att blanda rött, grönt och blått ljus kan skapa vitt ljus eller färgat ljus med valfri färg.
UGR: (Unified Glare Rating) En internationell metod framtagen av CIE för att beräkna ett index förobehagsbländning.
ZHAGA: Ett öppet konsortium med syfte att ta fram industristandarder för LED-komponenter.
ab fagerhult (publ) SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 87 80 www.fagerhult.com
fagerhults belysning ab SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99
Fyrvaktaregatan 7 SE-296 81 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38
ateljé lyktan ab SE-296 81 Åhus Telefon +46 (0)44 28 98 00 Telefax +46 (0)44 28 98 38
fagerhults belysning sverige ab SE-566 80 Habo Telefon +46 (0)36 10 85 00 Telefax +46 (0)36 10 86 99
fagerhult retail ab Rinnavägen 12 SE-517 33 Bollebygd Telefon +46 (0)33 23 66 00 Telefax +46 (0)33 28 58 00
fagerhult as Sluseholmen 8A DK-2450 Köpenhamn Danmark Telefon +45 43 55 37 00 Telefax +45 43 55 37 30
fagerhult belysning as Strandveien 30, Pb 471 NO-1327 Lysaker Norge Telefon +47 22 06 55 00 Telefax +47 22 50 85 40
fagerhult oÜ Artelli 10c EE-10621 Tallinn Estland Telefon +372 6 507 901 Telefax +372 6 507 900
fagerhult oy Pasilankatu 14 FI-002 40 Helsingfors Finland Telefon +358 9 777 1580 Telefax +358 9 777 15 888
fagerhult france 46, Av. Chanoine Cartellier FR-69230 St-Genis-Laval (Rhône) Frankrike Telefon +33 4 3722 6410 Telefax +33 4 7267 0633
fagerhult bv Lichtschip 19, Postbus 320 NL-3990 GC Houten Holland Telefon +31 30 688 99 00 Telefax +31 30 688 99 44
fagerhult lighting ltd
33-34 Dolben Street London SE1 0UQ England Telefon +44 207 403 4123 Telefax +44 207 378 0906
fagerhult lighting ltd Unit F1 Calmount Park Ballymount Dublin 12 Irland Telefon +35 3 1426 0200 Telefax +35 3 1429 9606
fagerhult sp.z.o.o. Al. Jerozolimskie 162 PL-02-342 Warszawa Polen Telefon +48 22 501 6640 Telefax +48 22 501 6639
fagerhult spb Viborgskaya nab. 61, offi ce 317 RU-197342 St Petersburg Ryssland Telefon +7 812 380 0148 Telefax +7 812 335 1138
fagerhult s.r.o. Kubániho 16 SK-811 04 Bratislava Slovakien Telefon +421 2 5465 00426
fagerhult sl C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Spanien Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198
fagerhult lighting – dubai branch Box 126287 Dubai – U.A.E. Förenade Arabemiraten Telefon +971 4329 7120 Telefax +971 4329 7130
fagerhult lighting systems (suzhou) co ltd.
No 11 in Genway 12th Workshop 99 Gangtian Road ZIP (Suzhou Industrial Park) Suzhou 215021 Kina Telefon +86 512 87 18 77 78 Telefax +86 512 87 18 77 70
fagerhult new Zealand Level 1/18A Neilpark Drive East Tamaki Auckland 2013 Nya Zeeland
ivalo oy Tehtaantie 3 b FI-14500 Iittala Finland Telefon +358 10 446 66 00
commtech commissioning services sa C/Estocolmo No 13 ES-282 30 Las Rozas, Madrid Spanien Telefon +34 91 640 7246 Telefax +34 91 637 0198
lts licht & leuchten gmbh Plant I – Offi ces Waldesch 24 DE-88069 Tettnang Tyskland Telefon +49 75 42 / 93 07-0 Telefax +49 75 42 / 93 07-520
Whitecroft lighting limited Burlington Street Ashton-under-Lyne Lancashire OL7 OAX England Telefon +44 870 5087 087 Telefax +44 870 5084 210
designplan lighting ltd 6 Wealdstone Road Kimpton Business Park Sutton, Surrey SM3 9RW England Telefon +44 208 254 2000 Telefax +44 208 644 4253
Waco n.v. Hundelgemsesteenweg 80 BE-9890 Baaigem-Gavere Belgien Telefon +32 9362 4494 Telefax +32 9362 4782
arlight aydinlatma a.Ş Saray Mah. 205. Sok. No:4 TR-06980 Kazan Ankara Turkiet
eagle lighting victoria 17-19 Jets Court Melbourne Airport, VIC 3045 Australien Telefon +61 3 9344 7444 Telefax +61 3 9344 7433
W W W.fagerhultgro up.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.