Annual Report • Mar 26, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
7 maj 2014 Delårsrapport jan–mar 2014 18 juli 2014 Delårsrapport jan–jun 2014 23 oktober 2014 Delårsrapport jan–sep 2014 12 februari 2015 Bokslutskommuniké 2014
På www.swecogroup.com/ir kan du anmäla om du vill få pressmeddelanden och rapporter från oss. Ange vilken information du vill prenumerera på så skickas den till din e-post vid publiceringstillfället. Snabbt, enkelt och till fördel för miljön.
| Sweco i korthet | 1 |
|---|---|
| Vd har ordet | 2 |
| Strategi | 4 |
| Marknad och tillväxt | 6 |
| Affärsetik och samhällsansvar | 12 |
| Medarbetare | 14 |
| Verksamhetsområden och projekt | 16 |
| Förvaltningsberättelse inklusive | 31 |
| bolagsstyrningsrapport | |
| Koncernens resultaträkning | 44 |
| Koncernens balansräkning | 45 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 46 |
| Koncernens förändringar i eget kapital | 47 |
| Moderbolagets resultaträkning | 48 |
| Moderbolagets balansräkning | 49 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 50 |
| Moderbolagets förändringar i eget kapital | 51 |
| Noter inklusive revisionsberättelse | 52 |
| Femårsöversikt | 80 |
| Risker och riskhantering | 82 |
| Känslighetsanalys | 84 |
| Sweco-aktien | 85 |
| Styrelse och revisorer | 88 |
| Koncernens ledningsgrupp | 90 |
| Årsstämma | 92 |
1) Uppgiften har justerats efter tryckläggning av Swecos svenska årsredovisning.
nordiskt ledarskap – 9 000 medarbetare i ett internationellt kunskapsnätverk av världsklass
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 8 198,8 | 7 503,5 |
| EBITA, MSEK | 656,3 | 757,0 |
| EBITA-marginal, % | 8,0 | 10,0 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 560,7 | 681,6 |
| Rörelsemarginal, % | 6,8 | 9,1 |
| Resultat före skatt, MSEK | 526,8 | 653,1 |
| Debiteringsgrad, % | 73,9 | 74,2 |
| Nettoskuld/Eget kapital, % | 81,0 | 24,4 |
| Nettoskuld/EBITDA | 1,7 | 0,5 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,11 | 5,15 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 17,75 | 18,1 |
| Överföring till aktieägare, per aktie, SEK | 3,251) | 3,25 |
| Antal årsanställda | 7 947 | 7 336 |
1) Föreslagen utdelning per aktie om 3,25 SEK.
Kunder Omsättning fördelat på kunder 2013, %
Industriföretag, 31 (32) Övriga privata företag, 2 (2) Bostads-, fastighetsoch byggföretag, 20 (23) Statliga verk och myndigheter, 24 (17) Kommuner och landsting, 23 (26)
Andel av koncernens omsättning 2013, %
Infrastruktur, 21 (16) Byggkonstruktion, 19 (19) Energi, 12 (13) Installation, 11 (14) Vatten & Miljö, 10 (12) Industri, 9 (9) Projektledning, 8 (6) Arkitektur, 7 (8) IT för samhällsutveckling, 3 (3)
Andel av koncernens omsättning 2013, %
Sweco Sverige, 59 (55) Sweco Norge, 22 (23) Sweco Finland, 16 (17) Sweco Centraleuropa, 3 (5)
resultat per aktie SEK
1) Resultatet har belastats med 49,3 MSEK i nedskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i Östeuropa. Integrationskostnader för Vectura belastar resultatet med 53,0 MSEK.
1) Utdelning 2 SEK och aktieinlösen 2 SEK 2) Föreslagen utdelning per aktie om 3,25 SEK
På Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa lösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kallar det "Sustainable engineering and design".
Vi gör det möjligt för våra kunder att genomföra projekt med rätt kvalitet och god ekonomi, men också med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion, projektering och projektledning.
Sweco är en av de tio största aktörerna i Europa och ledande på den nordiska marknaden. Under året genomfördes närmare 42 000 uppdrag för cirka 17 000 kunder i ett 70-tal länder runt om i världen.
Allt fler människor bor i städer. Kraftigast är urbaniseringstakten i Afrika och Asien. Samtidigt drar en omfattande urbaniseringsvåg genom många europeiska länder. Stockholm och Oslo är de just nu snabbast växande städerna i Europa. Eftersom städer svarar för en stor del av världens växthusgasutsläpp och energiförbrukning kommer efterfrågan på hållbara lösningar för städers utveckling och tillväxt att fortsätta öka. Mot den här bakgrunden blir det tydligt. Ett samhällsbyggande konsultföretag med en nordisk hemmamarknad och en global exportmarknad måste kunna sina städer.
Hur ska då stadsutvecklingen se ut för att framtidens städer ska vara attraktiva, tillgängliga och dynamiska platser att leva i? Swecos syn på hållbar stadsplanering avspeglar sig väl i den bredd av uppdrag som vi haft under året. Sammanfattningsvis tror vi på långsiktighet, helhets-
grepp och sammankopplade system för att rusta staden för framtidens utmaningar.
När det gäller en stad som Stockholm behöver vi gå tillbaka till 1940- och 50-talet för att hitta de verkligt långsiktiga besluten. Trots ett förhållandevis litet invånarantal tog man det djärva och kloka beslutet att bygga ett omfattande tunnelbanesystem. Motivet
var en väntande befolkningstillväxt. När nu Nordens stora städer återigen är på väg att växa ur sina kostymer har vi på Sweco sammanställt vår kunskap i en vision1 som vi applicerat på Stockholm. Det som skiljer vårt angreppssätt från andra förslag är att vi inte ser tio eller tjugo år framåt i tiden. Vi ser nära sextio år framåt, fram till 2070, då Stockholm förväntas ha vuxit med drygt en miljon invånare. I visionen visar vi på ett hållbart, tekniskt möjligt och finansierat förslag på hur det går att skapa de stadsmiljöer som behövs för att möta behovet hos kommande generationer.
Men även om städerna runt om i Norden genomgår en relativt kraftig tillväxt så är den ändå blygsam i jämförelse med exempelvis Afrika och Asien. Sweco har en betydelsefull roll att utveckla framtidens städer även i dessa snabbväxande regioner. Kina är ett exempel – där står hundratals miljoner kineser i begrepp att flytta från landsbygd till stad. De senaste 15 åren har Sweco anlitats vid ett flertal tillfällen för att planera de helt nya städer som ska byggas. Bakom det förtroendet ligger Swecos unika kunskap om vad som behövs för att skapa en hållbar stad. Vi använder en modell som bygger på att med ett helhetsgrepp få hela stadsområden att minska sina utsläpp. System för vatten,
avfall, energi, transporter och bebyggelse kopplas samman och skapar nästintill klimatneutrala städer.
Oavsett om det handlar om en helt ny stad eller en befintlig stad som växer blir det allt tydligare att allt inte längre handlar om fysiska lösningar. Utvecklingen av "smarta städer" är något av en brytpunkt för hur vi ser på hållbarhet inom stadsutvecklingen. Fantastiska möjligheter öppnar sig när alla delar av staden är online och vi kan använda befintlig bebyggelse och infrastruktur på ett smartare sätt. Att skapa attraktiva bostäder, tillgång till rent vatten, effektiv energiförsörjning och en välfungerande infrastruktur är typiska Sweco-uppdrag och kräver traditionellt sett investeringar. Den fysiska staden kommer alltid att vara grunden, men med IT som ytterligare ett lager kan staden få en rejäl skjuts framåt. Att vara med och skapa smarta städer är en självklarhet för en teknikkonsult som
Sweco. Vi ser det som ett led i ambitionen att ständigt ligga längst fram när det gäller att tillgodose våra kunders behov av hållbara lösningar. Under året som gått har Sweco tydligt visat att vi satsar framåt och står rustade att ta oss an morgondagens stad bättre än någon annan.
Vectura, som är Swecos största förvärv hittills, stärker Swecos
kunderbjudande inom infrastruktur på ett sätt som redan har överträffat våra förväntningar. Den snabba integrationen av bolaget och de tydliga synergier som realiserats är ett kvitto på Swecos förmåga att skapa lönsam tillväxt genom förvärv.
Om vi lägger ihop de tiotusentals olika uppdrag som Sweco utfört i år blir det tydligt att vårt bidrag till samhällsutvecklingen är påtagligt. Med stort inflytande kommer också stort ansvar. Som marknadens ledande konsultföretag inom hållbart samhällsbyggande ska vi vara nummer ett när det gäller kundfokus, affärsetik och kompetens. Våra förutsättningar att fortsätta skapa hållbara värden för kunder och samhälle har aldrig varit bättre än idag.
Stockholm i februari 2014
Tomas Carlsson
Vd och koncernchef
1) Läs mer på www.stockholm2070.se
Det som skiljer vårt
angreppssätt från andra förslag är att vi inte ser tio eller tjugo år framåt i tiden. Vi ser nära sextio år framåt, fram till 2070.
Att bli Europas mest respekterade kunskapsföretag inom teknik, miljö och arkitektur.
Swecos affärsmodell är att skapa hållbart värde genom att leverera professionella konsulttjänster.
Swecos värderingar, nyfikenhet, engagemang och ansvar är de ord som präglar och stärker koncernens identitet och förankrar företagskulturen. De vägleder i det dagliga arbetet och skapar en tydlighet i alla uppdrag.
Sweco ska ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 12 procent.
Sweco ska över tiden vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital.
4 Avsnitt Sweco Årsredovisning 2013
Swecos konsulter utreder, planerar och projekterar de städer och samhällen som vi ser resultatet av i framtiden. Genom kompetens i världsklass och marknadens bredaste tjänsteutbud inom samhällsbyggnad är vi väl positionerade för att möta våra kunders behov av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara lösningar.
Medarbetare
Sweco ska befästa positionen som branschledare på den nordiska marknaden, och utveckla en tillväxtplattform i centrala Europa. Fokus ligger på långsiktiga tillväxtsegment som energi, infrastruktur samt vatten och miljö. Tillväxten ska ske organiskt och genom förvärv. All tillväxt sker med strikta krav på lönsamhet.
Resultat och aktiviteter 2013
Sweco ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för teknikkonsulter och arkitekter, med stora möjligheter till utveckling i utmanande projekt som bidrar till ett hållbart samhälle. All medarbetarutveckling ska fokuseras på prestation, kunskap och kunskapsutbyte och följs upp via medarbetarundersökningen Sweco Barometer. Medarbetarutvecklingen sker systematiskt och individuellt via Sweco Talk där individuell prestation och potential diskuteras och följs upp under året. Next Generationprocessen säkerställer succession av ledar- och specialistkompetens. Swecos kundnära organisation har en stark ledarskapskultur som definieras och mäts utifrån Sweco Leadership Compass.
Resultat och aktiviteter 2013
Swecos kunskapsstrategi går ut på att säkra användningen av hela företagets kunskap för att leverera de bästa lösningarna till kunderna. Kunderna ska med hjälp av Swecos kompetens genomföra sina projekt med rätt kvalitet och god ekonomi samt med de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling. Sweco präglas av en nyfiken företagskultur där kunskap och samarbete mellan medarbetarna är en naturlig del i arbetet med kunderna. Ledningssystemet sweco@work kvalitetssäkrar uppdragen och säkerställer att kunskap tillvaratas.
Resultat och aktiviteter 2013
Ledarutbildning i samtliga
Sweco ska ha ett enhetligt varumärke på samtliga marknader där företaget är verksamt. Varumärket uttrycker företagets kärnvärden – nyfikenhet, engagemang och ansvar. Nyfikenheten driver utveckling, skapar ny kunskap och bidrar till bättre lösningar. Engagemanget medför arbetsglädje, ökar kvaliteten, fördjupar relationer och öppnar nya kontaktytor. Ansvaret skapar trygghet för kunderna.
Resultat och aktiviteter 2013
1) Uppgiften har justerats efter tryckläggning av Swecos svenska årsredovisning.
6 Avsnitt Sweco Årsredovisning 2013
Växande städer ställer höga krav på socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar för framtidens invånare. De teknikkonsulter och arkitekter som bidrar med både spetskompetens och helhetslösningar efterfrågas av kunderna. Företagen blir med sina meningsfulla uppdrag attraktiva arbetsgivare. Genom sin storlek och marknadsposition är Sweco väl positionerat för en fortsatt lönsam tillväxt.
Allt fler människor bor i städer samtidigt som samhället präglas av ett behov av att anpassa sig till ett förändrat klimat och begränsade naturresurser. Sweco ser en tydlig utveckling av efterfrågan inom områden med koppling till städernas nya behov och möjligheter.
Swecos kunder finns primärt inom segmenten infrastruktur, energi, byggnation och industri. Gemensamt för samtliga är ett behov av såväl expertkompetens som helhetslösningar. Utvecklingen går mot en ökad efterfrågan på leverantörer som kan ta sig an breda och komplexa uppdrag, vilket gynnar en stor aktör som Sweco.
Att kunna bidra till samhället blir allt viktigare för medarbetare. Swecos företagskultur och varumärke ska skapa engagemang och attrahera de främsta talangerna till företaget.
Branschen präglas av konsolidering, internationalisering och professionalisering. Genom storlek och internationell närvaro kan Sweco säkerställa både bästa kompetens och kostnadseffektiv leverans.
Jonas Dahlberg, finansdirektör på Sweco, hur sammanfattar du situationen på Swecos hemmamarknader?
– Sammantaget har efterfrågan varit hygglig, men med stora variationer. Sverige är idag Swecos största affärsområde, med drygt 60 procent av omsättningen. Där utvecklades marknaden positivt under året, från en svag inledning till en vid årets slut tillfredsställande efterfrågan. Starkast har marknaden varit i Norge, särskilt inom infrastruktur- och byggsektorn.
Är det några marknader som stuckit ut som mer utmanande? – Finland har haft en långdragen lågkonjunktur, vilket har lett till en svag efterfrågan på Swecos industrirelaterade tjänster i landet. Positivt är att vi sett en fortsatt stabil efterfrågan på våra byggrelaterade tjänster, som också motsvarar den största delen av omsättningen i landet. Även Centraleuropa präglades av svåra marknadsförutsättningar.
Den största delen av Swecos verksamhet bedrivs i Norden. Hur ser utsikterna ut när det gäller att uppnå ambitionen om fortsatt lönsam tillväxt? – Vi kan konstatera att efterfrågan på Swecos tjänster följer den allmänna ekonomiska utvecklingen, men med viss eftersläpning. På kort och medellång sikt kan vi vänta oss växande efterfrågan inom framför allt infrastruktur, både i Sverige och på den snabbväxande norska marknaden.
Sweco har under året tagit marknadsandelar på den svenska marknaden, vilket framför allt förklaras av Swecos förvärv av Vectura. Färre och större aktörer är en tydlig trend i en bransch som överlag präglas av konsolidering.
Under året intog Sweco positionen som Nordens ledande teknikkonsultföretag. Genom förvärvet av Vectura har Sweco nu 9 000 medarbetare och branschens starkaste kunderbjudande. Med marknadsledande ställning inom transportinfrastruktur bidrar Vectura med viktig kompetens till Swecos samlade utbud inom samhällsbyggnad. Samgåendet skapar goda möjligheter för fortsatt tillväxt i Norden, framför allt i Sverige och på den snabbväxande norska infrastrukturmarknaden.
Sweco har en tydlig och förankrad tillväxtstrategi, som innebär att företaget ska fortsätta växa under lönsamhet både organiskt och genom fler förvärv. Det är också den historik av framgångsrika förvärv som lett fram till den ledande position som Sweco har idag. Swecos två största förvärv hittills, FMC under 2012 och Vectura under 2013, har tillsammans ökat antalet medarbetare med cirka 2 300 och årsomsättningen med cirka 2 100 MSEK. De senaste tio åren har Sweco förvärvat runt 90 företag.
För att lyckas med den organiska tillväxten gäller det att attrahera de främsta talangerna. Sweco har under 2013 toppat listorna som branschbästa arbetsgivare i flera mätningar. Bakom framgångarna ligger ett långsiktigt arbete för att skapa en stark företagskultur och en arbetsplats som främjar personlig utveckling.
I augusti kunde Sweco välkomna de nya kollegorna från Vectura in i företaget. För Swecos svenska verksamhet har det varit en intensiv period för att snabbt integrera de 1 200 nya medarbetarna in i företaget. Åsa Bergman, vd för Sweco Sverige, berättar om hur det är att nu stå i bräschen bland de svenska teknikkonsulterna.
– Det känns verkligen fantastiskt bra. Vi har dragit ifrån konkurrenterna och skapat oslagbara förutsättningar att ta oss an de mest komplexa uppdragen. I takt med att städerna växer ser vi stora behov inom alltifrån vägar och spårtrafik till bostäder och energilösningar.
– Kort sagt handlar det om att vi nu har det klart starkaste kunderbjudandet på marknaden. Med Vecturas marknadsledande kompetens inom transportinfrastruktur har vi en utmärkt position inför de stora investeringar i väg och järnväg som vi ser i samhället framöver.
Vi har redan vunnit flera stora och utmanande uppdrag tack vare vår samlade kompetens. Den unika kombinationen av bredd och spets är Swecos styrka och leder till att vi kan få full utväxling av samgåendet. Vi står redo att ta oss an morgondagens infrastruktur!
Stockholm behöver 87 kilometer tunnelbana med 40 nya stationer, 1 200 kilometer cykelväg och 500 000 nya bostäder. Det är några av slutsatserna i idéstudien "Stockholm 2070", som Sweco, MTR och Skanska tagit fram. Planen visar hur man med en mer långsiktig planering kan skapa förutsättningar för att Stockholm ska fortsätta vara en attraktiv, växande och dynamisk stad för alla.
– Vi vill visa att det går att bygga de bostäder och stadsmiljöer som behövs för att möta behovet hos kommande generationer. Idag ser vi många kortsiktiga beslut som inte gynnar Stockholms långsiktiga utveckling. År 2070 ska staden vara anpassad för ytterligare en miljon invånare, vilket naturligtvis kräver stora och genomtänkta insatser av oss som bor i staden idag, säger Mats Hermansson, chef för Swecos verksamhet inom transport och samhälle i Sverige.
Fler människor tar mer plats och ställer högre krav på ytan som finns tillgänglig. Vi står dessutom inför en klimatutmaning som kommer att påverka livet i staden. Stockholm behöver därför en helhetslösning som möjliggör en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar framtid. Det kräver framsynta investeringar i närtid och långsiktiga satsningar där olika aktörer samlas kring gemensamma mål.
Eftersom Sweco idag är med och utvecklar en stor del av Stockholms infrastruktur och byggnader har vi en sammanhållen bild av vilka behov och utmaningar som finns. Enligt våra bedömningar handlar en nyckel till framgång om att skapa en tätare stad och om att öka det gränsöverskridande samarbetet med privata aktörer i infrastrukturfinansieringen.
Visionsstudien presenterar ett konkret förslag på hur vi kan bygga en långsiktigt hållbar stad där alla nya invånare ryms och fler kan välja bort bilen. Mats Hermansson målar upp sin bild av det Stockholm vi kommer att möta år 2070:
– Det är en tätare stad, som växer inifrån och ut. Vi vet att människor prioriterar att bo nära stadens puls och slippa långa resvägar. Därför ser vi en kraftigt utbyggd tunnelbana, med tvärförbindelser som avlastar trängseln i centrum och skapar alternativa resvägar. Bostäder byggs utmed de nya knutpunkterna och bildar en flerkärnig stad. Cykeln har en viktig roll som komplement till tunnelbanan. Vår utgångspunkt är också att behålla Stockholm grönt och inte bygga i naturområden.
Swecos konsulter arbetar i projekt som påverkar samhällsutveckling och livsmiljö, vilket ställer höga krav på hänsyn till ekologiska, etiska och samhällsekonomiska aspekter. Vår ambition att bidra till en hållbar utveckling av samhället är en viktig ledstjärna och utgör grunden för vårt agerande.
12 Avsnitt Sweco Årsredovisning 2013
God affärsetik med öppenhet och tydliga riktlinjer Swecos affärsmodell bygger på enkelhet och kundfokus med målet att det ska vara lätt att göra affärer med Sweco. Koncernen har en decentraliserad och kundnära organisation, där den enskilde konsulten är navet. Det ställer höga krav på varje medarbetares omdöme och affärsetiska agerande.
En viktig del i arbetet med affärsetik är Swecos CSRpolicy. Policyn tydliggör företagets ståndpunkter i frågor som rör just affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet samt arbetsmiljö. Det är ett viktigt dokument som varje medarbetare är skyldig att känna till och följa innehållet i. Policyn i sin helhet finns på swecogroup.com.
Under året har Sweco genomfört ett genomgripande arbete för att höja medvetenheten i organisationen kring affärsetiska frågor. Tydligare riktlinjer har införts och en omfattande utbildningsinsats har inletts som kommer att fortsätta in i 2014. I slutet på året lanserades också Sweco Ethics Line, en intern telefonlinje och en webbtjänst som ger möjlighet för medarbetare i hela koncernen att lyfta misstankar om affärsetiska oegentligheter anonymt och på sitt eget språk.
Swecos förhållningssätt är tydligt. Vi tolererar inte korruption, mutor, bedrägerier eller otillåtna konkurrensbegränsande aktiviteter. All verksamhet ska ske i enlighet med gällande lagar och regelverk, på samma sätt som de också ska gå i linje med interna riktlinjer. Sweco följer också Code of Ethics som har utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt arbetar enligt principerna i FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Swecos konsulter har stora möjligheter att i sina uppdrag ge viktiga och långsiktiga bidrag för ett hållbart samhälle. Med detta följer ett stort ansvar och därför görs alltid
noggranna avväganden i frågor som har kvalitets- och miljöpåverkan i uppdragen.
Till stöd finns ledningssystemet sweco@work, som är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. En standardiserad arbetsmetodik underlättar för Swecos konsulter att arbeta tillsammans och säkerställer samtidigt bästa möjliga kvalitet för kunden, oavsett område och land. Det gemensamma arbetssättet i stora såväl som små uppdrag resulterar i ökad effektivitet och en optimal uppdragshantering. Certifieringen av förvärvade verksamheter sker löpande.
Genom medarbetarsamtalen, Sweco Talk, säkerställs medarbetarnas arbetsmiljö samt behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som de tillägnar sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i kommande uppdrag. Genom att kontinuerligt utvärdera uppdrag och arbetsmetodik, arbetar vi också aktivt med ständiga förbättringar.
Swecos verksamhet ska bedrivas på ett optimerat sätt med så låg miljöpåverkan som möjligt. Genom ett strukturerat internt arbete och avtalsprocesser där Sweco ställer höga miljökrav, strävar företaget efter att nå bästa energiprestanda och använda de mest ändamålsenliga tekniska systemen i de egna kontorsmiljöerna. Ett exempel är Swecos huvudkontor i Stockholm som har uppnått guldnivå i miljöklassningssystemet "miljöklassad byggnad" med tyngdpunkt på energianvändning, arbetsmiljö och materialval.
Hur vi väljer att resa har också stor påverkan på miljön. Vår målsättning är att Swecos medarbetare ska välja miljövänliga alternativ och om möjligt ersätta resor med telefoneller videokonferenser. I Sverige och Norge ska nyinköpta bilar vara miljöklassade enligt nationella direktiv för miljöbilar. Även i övriga Sweco-länder finns ambitioner att öka andelen miljöbilar.
Helena Källerman, chef för Swecos konsulter inom IT för samhällsutveckling. Sweco har ett samarbete med Läkare utan gränser som innebär att medarbetare får tjänstledigt om de antas för att åka ut i fält och bidra med sin kunskap i
humanitära insatser.
Helena Källerman, som själv i flera omgångar varit fältarbetare för organisationen, ser tydligt hur samarbetet bidrar till värdefull kompetensutveckling. Det ger till exempel erfarenhet av arbete med personalansvar i mångkulturella och krävande projekt.
Medarbetarna betyder allt i ett kunskapsföretag som Sweco. Att 9 000 kompetenta medarbetare varje dag går till jobbet och hjälper sina kunder med att lösa olika typer av tekniska utmaningar – det är grunden i Swecos affär. Motivationen att prestera sitt allra bästa är hög i ett företag där ens eget bidrag så tydligt är en pusselbit i en positiv utveckling av samhället. Swecos medarbetare vet att de har höga förväntningar på sig – och vill ha det så.
14 Avsnitt Sweco Årsredovisning 2013
Den dominerande delen av Swecos medarbetare är akademiker, antingen arkitekter eller civilingenjörer. Det är högutbildade människor med ett stort ansvar och engagemang för sitt arbete som samhällsbyggare – vilket exempelvis kan handla om att vara med och planera en ny tunnelbanelinje, designa en ny stadsdel eller projektleda byggandet av ett nytt sjukhus. "Delar du våra vär-
Swecos särart ligger i vår unika kombination av spets och bredd. Det innebär att vi har exceptionellt många olika specialister och experter inom företaget. På Swecos kontor arbetar alltifrån akustiker och ljusdesigners till stålkonstruktörer och banprojektörer.
Förmågan att kunna erbjuda kunderna den här typen av blandad
kompetens är en viktig del av Swecos styrka. Det är just genom att en medarbetare med en viss kompetens enkelt kan samarbeta med en kollega inom ett annat expertområde som vi får den bredd som gör att vi kan ta oss an de mest komplexa uppdragen. Resultatet blir att våra kunder får de mest hållbara lösningarna.
Nyfikenhet, engagemang och ansvar är Swecos värderingar. De beskriver viktiga egenskaper hos de enskilda medarbetarna och stärker identiteten hos organisationen som helhet. Sweco har vuxit kraftigt under senare år, både organiskt och via förvärv. Swecos rekryteringsprocess är en viktig pusselbit för att bibehålla stabila värderingar trots en snabb tillväxt. Genom att redan från början vara tydliga med vad Sweco står för attraherar vi rätt människor. Med en stark och gemensam värdegrund i botten kan vi rekrytera personer med kraftigt varierande kompetenser och erfarenhet. Vi förväntar oss kundfokus och en kommunikativ förmåga samtidigt som man måste kunna vara expert inom sitt område.
Vår kultur bedöms ur ett kundperspektiv. Resultatet av vårt arbete blir en leverans till en kund som ska vara nöjd och fortsatt intresserad av våra tjänster. Nyfikna frågor gör att vi kan vara proaktiva och förstå kundens behov. Ett engagerat förhållningssätt stärker relationen med kunden. Medarbetare som tar ansvar gör att leveransen är i tid och håller rätt kvalitet. De bästa medarbetarna är de som har rätt kompetens och som får kunderna att se värdet av det vi levererar.
Identifierar talanger som vill axla ett större ansvar
En typisk ledare på Sweco är intresserad av att utveckla både affärerna och medarbetarna. Det är en person som uttrycker tydliga förväntningar och ger konstruktiv feedback. Bra ledare och en god ledarförsörjning är framgångsfaktorer och har högsta prioritet.
Internt rekryterade ledare skapar stabilitet och möjlig-
gör fortsatt tillväxt. På ett systematiskt sätt ser Sweco till att identifiera medarbetare som har potential att axla ett större ansvar. Det kan handla om att utvecklas till ledare, men lika gärna om att specialisera sig ytterligare och bli expert på ett område. Vi vet att möjligheter till personlig utveckling är en förutsättning för att attrahera och behålla våra duktiga medarbetare.
Enkelhet är ett vitalt inslag i hela Swecos affär och vi är måna om att våra ledare är en förlängning av den tanken. Feedback behöver vara en naturlig del i vardagen. Att få kontinuerlig återkoppling från en chef som vill att du ska lyckas är en av de bästa skolorna du kan gå i. Resultatet för Sweco blir motiverade medarbetare som tar ett stort eget ansvar för att driva framgångsrika projekt utifrån våra kunders höga förväntningar.
deringar är chansen stor att du kommer att trivas som medarbetare på Sweco." Jessica Petrini, HR-direktör
Rankinglista över mest attraktiva arbetsgivare för civilingenjörsstudenter (Företagsbarometern).
Sweco är Nordens ledande konsultföretag inom hållbart samhällsbyggande. Våra 9 000 ingenjörer, arkitekter och miljöexperter utvecklar hållbara och värdeskapande lösningar för kunder och samhälle. Swecos konsulter utreder, planerar och projekterar de städer och samhällen som vi ser resultatet av i framtiden.
16 Avsnitt Sweco Årsredovisning 2013
Genom en unik kombination av spets och bredd kan Sweco utveckla de mest hållbara och lönsamma lösningarna för kunder och samhälle. Det handlar om bättre luft och renare vatten, effektiv energiförsörjning, välfungerande infrastruktur, attraktiva bostäder samt industrier som är lönsamma och miljöanpassade.
Med marknadens bredaste tjänsteutbud inom samhällsbyggnad har Sweco betydelsefulla konkurrensfördelar. När våra arkitekter planerar ett nytt bostadsområde och redan från start kan hämta in den främsta expertisen inom till exempel byggkonstruktion och installation leder det till konkret affärsnytta för kunden. När våra infrastrukturkonsulter planerar nya vägar och transportsystem är det ovärderligt att ha exempelvis miljö- och vattenkompetens
nära till hands. Sammantaget bidrar det till lösningar som är hållbara ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
Sweco bidrar med kunskap i alla faser av våra kunders projekt. Vi är engagerade i riktigt tidiga skeden, då bladet är blankt och då svaren på frågorna saknas. Vi finns också mitt i händelseutvecklingen, då design och projektering sätter den tydliga strukturen. Ofta deltar vi som ett stöd hela vägen till dess att ett projekt är genomfört, för att säkerställa att kundens visioner blir verklighet. Genom att kombinera en insikt om våra kunders behov med kunskapen om de förutsättningar och krav som väntar i framtiden kan vi leverera lösningar som maximerar värdet för kunder och samhälle.
Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco i Sverige, du pratar om att synen på hållbarhet inom stadsutvecklingen håller på att utvecklas. "Smarta städer" nämns som lösningen från allt fler håll, men vad handlar det om?
– I den smarta staden kommunicerar inte bara människor utan även allt annat. Datamängder som flödar används för att effektivisera bland annat transporter, energianvändning, belysning och vattenflöden. Enkelt uttryckt kan man se det som ett sätt att "trimma" staden. Vi är vana vid att stadsutveckling handlar om långsamma och fysiska förändringar. När vi pratar om smarta städer flyttas fokus till att använda den bebyggelse och infrastruktur vi redan har på ett mer optimalt sätt.
Vad är det för förändringar vi kan förvänta oss och när är det dags? – Vi står i Norden inför något av en brytpunkt. Vi är väldigt IT-mogna och allt fler myndigheter och företag öppnar upp sin datainformation för allmänheten. I den smarta staden bidrar samlad information i realtid till smartare beslut, både för staden som helhet och för enskilda medborgare. Ökad framkomlighet i trafiken och en smartare drift av våra byggnader är några konkreta exempel på förändringar. Stadens nya möjligheter hänger tätt ihop med hur vi på Sweco utvecklar synen på hållbarhet.
– För oss på Sweco är det naturligt att ta en tydlig ledarposition när det gäller smarta städer. Med vår unika bredd tar vi oss redan idag an fler delar i stadsutvecklingen än kanske någon annan aktör. När det nu blir möjligt att på ett nytt sätt använda den information som staden producerar kan Sweco ta fram helhetslösningarna. Potentialen är väldigt stor och fortfarande till stor del outforskad.
I en tid av kraftig urbanisering ställs nya och höga krav på miljöers och byggnaders utformning. Genom att se på arkitektur i ett större sammanhang kan Sweco åstadkomma lösningar som håller, både för oss och för kommande generationer. Målet är att städer, byggnader och platser som är gestaltade av Swecos arkitekter alltid ska vara förstklassiga exempel på hur människor kan bo, arbeta och trivas i ett hållbart samhälle. Exempel på tjänster: Byggnadsarkitektur, Landskapsarkitektur, Inredningsarkitektur och Samhällsplanering
I Umeå har Swecos inredningsarkitekter skapat en helt ny salong åt frisörkedjan Clip. Inredningen har präglats av önskemål om en salong som sticker ut från mängden, utan att för den skull ge avkall på funktionalitet, arbetsergonomi och belysning. En vinklad form, starka färger i taket och en innovativ användning av speglar sätter prägel på lokalen.
Clarion Hotel Arlanda har utformats med ambitionen att bli Europas bästa flygplatshotell. Den elegant svängda formen ska leda tankarna till flyg och snabb rörelse. Nytänkande i konstruktionen har gett hotellet en mycket tyst inomhusmiljö, trots den intensiva flygtrafiken. Hotellet är 14 våningar högt, har 414 rum, 13 sviter, tre restauranger och utomhuspool. Hotellet nominerades till Årets bygge 2012 av tidningen Byggindustrin. Sweco ligger bakom utformningen och är även huvudkonstruktör.
Kinas snabba urbaniseringstakt har lett till ett flertal uppdrag där Sweco tagit sig an planeringen för en hel stads utveckling. Ett av de senaste i raden är Yinchuan Eco-City, ett område vid Gula floden som ska utvecklas till en hållbar och naturnära stad för mer än 80 000 invånare. Arbetsmodellen bygger på att med ett helhetsgrepp få hela stadsområden att minska sina utsläpp. System för vatten, avfall, energi, transporter och bebyggelse kopplas samman och skapar en nästintill klimatneutral stad.
Elevantalet på danska Tårnby Gymnasium har ökat kraftigt under senare år, vilket skapat behov av en omfattande renovering och tillbyggnad. Bland annat har det behövts en ny byggnad för musikundervisning, en större matsal och upprustade biologi- och kemisalar. Den nya musikbyggnaden influeras av asiatisk arkitektur samtidigt som förändringarna utformats för att harmoniera med skolans nuvarande uttryck. Swecos arkitekter har tidigare tagit fram en generalplan för skolan och är nu huvudkonsulter i projektet.
Förmågan att hantera komplexa vårdprojekt är något av en specialitet inom Sweco. I Kungälv har Swecos arkitekter tillsammans med Aart architects under året vunnit en tävling för omoch tillbyggnad av stadens sjukhus. I uppdraget ingår att utforma nya och befintliga vårdlokaler på sjukhuset, vilket bland annat ger cirka 220 vårdplatser och en ny huvudentré. Juryn som utsåg förslaget till vinnare framhöll bland annat det lyckade samspelet med det befintliga sjukhuset, som man anser på ett bra sätt bibehåller och utvecklar byggnadens karaktär.
I staden Jinan, söder om Peking, planeras ett nytt centrum för nystartade och innovativa företag. Syftet med det nya centrumet är att ge företagen bästa tänkbara förutsättningar för att utvecklas i snabb takt. Swecos arkitekter har vunnit arkitekttävlingen för den 200 000 kvm stora byggnaden. Målet har varit att integrera byggnaden med den omgivande miljön och skapa broar mellan såväl de boende och naturen som mellan studenterna och företagen.
Byggkonstruktion handlar i grund och botten om trygghet. Swecos konstruktörer skapar byggnader som ska vara säkra att bo och arbeta i under en lång tid. Vi har fokus på helheten och ser till att de bärande strukturerna utformas i samklang med byggnadens design, installationer och energilösningar. Exempel på tjänster: Husbyggnadsprojektering, Industribyggnadsprojektering, Avancerade stålkonstruktioner, Fukt- och energiutredningar samt Byggekonomi
Området kring Tölöviken i utkanten av Helsingfors genomgår en omfattande omvandling till ett tätare bebyggt område med nya bostäder och kommersiella lokaler. Sweco har fått ansvar för konstruktionen av fyra nya kontorsbyggnader i området nära Finlandiahuset och järnvägsstationen. De nya byggnaderna kommer att rymma huvudkontor för företag som Alma Media, UPM, Ernst & Young och KPMG.
1 Ernst & Young 2 Alma Media 3 UPM 4 KPMG
Gardemoen är Nordens näst största flygplats med mer än 20 miljoner passagerare per år. Trycket är stort och för att öka kapaciteten byggs flygplatsen ut med en ny pir med fler ankomst- och avgångshallar. Sweco har uppdraget att projektera takkonstruktionen och utveckla en BIM-modell för det 21 000 kvm stora taket till den nya piren.
Pearl Plaza Shopping Center erbjuder butiker och service till invånarna i Baltic Pearl, ett växande område som byggts ut med bostäder för 35 000 personer. Sweco har fått i uppdrag att konstruera det 110 000 kvm stora centret som håller hög internationell standard.
Olympiastadion i Helsingfors är med sin arkitektur och historia en av de mest anmärkningsvärda byggnaderna i Finland. Nu ska stadion renoveras och byggas ut till en toppmodern idrottsarena av internationell klass. Bland annat ska läktarna förses med tak och nya logistikanläggningar uppföras under jord. Sweco har fått helhetsansvaret för konstruktionen i samband med renoveringen.
Sweco har fått ansvar för att projektera betongstommen till Kista Torn, som ska bli Stockholms högsta bostadshus. Byggnaden blir 120 meter hög med 266 lägenheter på 40 våningar. I stället för att gjuta betongen på plats har man valt att använda sig av förtillverkade betongelement som fraktas till byggplatsen. Sweco anlitas av betongföretaget SCF Betongelement, som själva gjuter och levererar alla fasadväggar samt bjälklag och innerväggar.
Ökad tillgänglighet, trygghet och minskad miljöpåverkan hör till resultaten av Swecos arbete inom infrastruktur. Målet är alltid att bidra till ett hållbart samhälle i balans där ett effektivt transportsystem förenklar människors vardag. Exempel på tjänster: Transport- och trafikplanering, Väg- och järnvägsprojektering, Berg- och geoteknik samt Bro- och anläggningskonstruktion
Sweco anlitas av Lunds kommun för att projektera en ny spårväg mellan Lunds centralstation och de nya forskningsanläggningarna i Science Village (ESS). Satsningen bidrar till en enklare pendlarvardag i en växande region. Sträckan består av drygt fem kilometer spårväg med nio hållplatser. Gator samt gång- och cykelvägar i anslutning till den nya spårvägen kommer att byggas om för ökad tillgänglighet.
Citybanan är en av de stora infrastruktursatsningar som Sweco varit engagerat i under de senaste åren. Resultatet blir en sex kilometer lång tunnel med dubbelspår under centrala Stockholm. Citybanan öppnar i slutet av 2017 och ska enbart trafikeras av pendeltåg. Sweco har varit delaktig sedan starten, bland annat med att projektera bygghandlingar såväl för Citybanans norra del runt Odenplan som för den södra delen runt Årsta.
Motorvägen Struma ingår i den paneuropeiska transportkorridoren, ett initiativ som EU står bakom och som ska höja standarden på viktiga transportleder i Central- och Östeuropa. I satsningen har man tagit särskild hänsyn till faunan i området, vilket lett till att sköldpaddor, björnar och ormar fått särskilda passager för att ta sig över vägen. Sweco har anlitats som strategisk rådgivare vid bygget av motorvägen och ger råd gällande tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter under design- och byggprocessen.
Nu byggs järnvägen på Mälarbanan ut mellan Tomteboda och Kallhäll. På en sträcka om totalt 20 kilometer separeras pendeltågen från övrig tågtrafik när två järnvägsspår blir fyra. Vardagen kommer att underlättas för ett stort antal resenärer tack vare flera avgångar, punktligare tåg och kortare restid. Swecos uppdrag är att projektera mark- och järnvägsarbeten för sträckan Barkarby – Kallhäll.
Säkrare och snabbare trafik med ny stadsmotorväg Ökad säkerhet och högre trafikkapacitet blir resultatet när E18 byggs om till stadsmotorväg mellan Hjulsta och Kista i Stockholm. Flera körbanor tillkommer för att genomfartstrafik och lokaltrafik ska kunna separeras på hela sträckan. Sweco har haft omfattande projekteringsansvar för den nya trafiklösningen som kommer att vara helt klar 2015, men redan 2013 öppnade en del av sträckan för trafik.
När standarden på E134 genom Telemark nu ska höjas har Sweco fått i uppdrag att projektera en ny sträcka som bland annat omfattar en av Norges längsta tunnlar. Den nuvarande 23 kilometer långa sträckan reduceras till en rak och jämn sträcka på 12 kilometer. Lösningen kommer att göra trafiken i området säkrare, snabbare och mindre miljöbelastande.
Sweco får ansvaret för byggledning vid ombyggnationen av fem järnvägsstationer på den norska Östfoldbanan. Syftet är att förbereda stationerna för ERTMS, det nya europeiska signalsystemet för styrning och övervakning av tågtrafik. Systemet ska förenkla för tågtrafik över landsgränserna genom att öka kapaciteten och minska driftstörningarna. Sweco bidrar med kompetens inom BEST (bana, el, signal och tele), mark och konstruktion.
En god inomhusmiljö är lätt att ta för given. Samtidigt märks det tydligt när den inte fungerar. Swecos installationer syns oftast inte från utsidan, men resulterar i att bostäder och andra byggnader har rätt temperatur, god ventilation, bra belysning och inte minst är säkra att vistas i. Och självklart har vi alltid den mest energisnåla lösningen för ögonen. Exempel på tjänster: Energianalys och miljöcertifiering, El, Tele och säkerhet, Brand- och riskteknik samt VVS
Energiriktig byggnad vid Bergen järnvägsstation En ny och klimatsmart kontorsbyggnad håller på att ta form vid järnvägsknutpunkten i Bergen. Med sin långsmala form och direkta anslutning till järnvägsstationen är det en krävande projektering för Swecos del. Målet är att stationsbyggnaden ska uppnå miljöklassificeringen "very good" enligt BREEAM och Sweco har anlitats för att säkerställa att kraven uppfylls. Swecos konsulter har också fått uppdraget att lösa utmaningarna vad gäller trafik och framkomlighet i området.
Lidingö stad har ett mål om att minska energianvändningen i sina lokaler med 20 procent till år 2015. Sweco har därför gjort en energiutredning för staden och kommit fram till att det går att spara 1,4 miljoner kronor per år i fastighetsdrift med en återbetalningstid på fem månader. Eftersom förslaget innebär driftoptimering snarare än nyinvestering blir kostnaderna låga. Dessa enkla åtgärder gör att man till och med kan överträffa sina mål och minska energianvändningen med drygt 30 procent.
Stora Ensos huvudkontor i hjärtat av Helsingfors har genomgått en omfattande renovering. Byggnaden, som uppfördes 1962, ritades av Alvar Aalto och skyddas idag av Alvar Aalto Foundation. En stor utmaning har varit att den dagliga verksamheten pågått under hela renoveringen. Sweco har ansvarat för omfattande byggtjänster kopplade till VVS, el och fastighetsautomation i projektet.
Simhallar är utmanande miljöer att få bra klimat i och ställer höga krav när det gäller tekniska installationer. Nolhaga simhall i Alingsås byggdes på 1960-talet och renoveras nu med Swecos hjälp. Baddelen moderniseras och utökas med familjebad, undervisningsbassänger och relaxavdelning. Resultatet blir en anläggning som möter dagens höga krav på energieffektivitet och badvattenkvalitet.
Omställningen till ett energisystem byggt på förnyelsebara energikällor pågår runt om i världen och innebär stora investeringar. Viktiga satsningar görs också för att åstadkomma en tillförlitlig distribution och minskad energiåtgång. Swecos kompetens inom energirelaterade tjänster är heltäckande och omfattar alla led av energiförsörjningskedjan – från produktion, via distribution till förbrukning. Målet är att hjälpa kunderna att utveckla en säker, kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiförsörjning. Exempel på tjänster: Energiproduktion, Överföring och distribution, Energimarknadsanalys och Energieffektivisering
I norska Leirfjord kommun utformas vad som är tänkt att bli landets vackraste vattenkraftverk. För att göra Øvre Forsland kraftverk till ett regionalt besöksmål handlar satsningen utöver själva anläggningsprojekteringen även om att förbättra vägar, bygga broar och en 700 meter lång tunnel. Sweco har bidragit med expertis inom ett flertal olika områden, såsom konstruktion, infrastruktur, el, brand, geologi och
NordBalt är satsningen som går ut på att skapa en elförbindelse mellan Sverige och Litauen. Den nya kabeln ansluter Baltikum till den nordiska elmarknaden och ger hela den baltiska regionen en tryggare elförsörjning. Förbindelsen får en effekt på 700 MW och omfattar 40 kilometer markkabel och 400 kilometer sjökabel. Uppdraget för Swecos energikonsulter omfattar såväl projektering som detaljplanering av den transformatorstation som i Litauen ska föra elen vidare i Baltikum.
I Rwanda planeras ett nytt torvkraftverk som kommer att fördubbla landets eltillgång. Den nya anläggningen ska tillgodose Rwandas stora behov av el och ger viktiga förutsättningar för en fortsatt positiv samhällsutveckling i hela regionen. Sweco har anlitats för utredning och projektering av kraftverket och kommer att ta fram en plan för att säkerställa miljömässig och social hänsyn under genomförandet.
Nya kraftledningar stärker elförsörjningen
Välutbyggda elnät är avgörande för att den el som produceras ska kunna överföras på ett tillförlitligt och effektivt sätt. Under året har Swecos energikonsulter anlitats av Svenska Kraftnät för att projektera ett flertal nya kraftledningar runt om i Sverige. I Mellansverige bidrar tre nya kraftledningar till att man kan överföra mer el från Forsmarks kärnkraftverk. I Småland görs liknande satsning från Oskarshamns kärnkraftverk. Swecos uppdrag omfattar detaljplanering, markundersökningar, stål- och betongkonstruktioner samt visualisering.
Sweco Årsredovisning 2013 Verksamhetsområden 25
Det moderna sättet att leva innebär på många sätt påfrestningar på miljön. Swecos konsulter inom vatten och miljö bidrar till att minska de negativa effekterna genom att hantera och minska de farliga utsläppen, återvinna avfall och hantera vattenresurser på ett sådant sätt att det lever upp till dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Exempel på tjänster: Vatten- och avloppsteknik, Avfallsteknik och sanering, Miljöutredning och Vattenresursplanering
EU-direktiv kräver möjlighet att tanka vätgas EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv som ska påskynda medlemsstaternas uppbyggnad av infrastruktur för el, väte och biogas. Bristen på tankstationer och laddstolpar bedöms vara det största hindret. Sweco har därför fått i uppdrag att ta fram en plan för hur svenska bilister år 2020 ska kunna tanka vätgas var 30:e mil i hela landet. Sweco kommer även att se över integrationen med andra drivmedelssystem, såsom el och biogas.
Den ryska delrepubliken Komi ska få en säkrare och mer giftfri miljö genom förbättrad avfallshantering. Swecos avfallsexperter ska genomföra en förstudie för att ur ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt perspektiv utvärdera vilka avfallsprojekt som bör genomföras. Projektet bjuder på flera utmaningar, bland annat det hårda klimatet i regionen och den korta tiden för genomförandet.
Svenska regeringen har tagit fram en nationell miljöteknikstrategi med satsningar inom allt från forskning och innovation till exportfrämjande. Swecos samhällsanalytiker har fått i uppdrag av myndigheten Tillväxtanalys att löpande utvärdera och ge förslag kopplat till de satsningar som görs inom strategin. Under åren 2011– 2014 investeras 400 miljoner kronor i olika miljöteknikfrämjande insatser.
Genomtänkta och väl genomförda investeringar stärker industrins konkurrenskraft. Sweco förfogar över hela den bredd av kompetenser som krävs för att föra projektet från tidig studie till realiserad anläggning. Resultatet blir en effektiv och resurssnål produktion samt en säker arbetsmiljö. Exempel på tjänster: Processteknologi, Anläggningskonstruktion (el, automation, mekanik, rör), Logistik och Projektledning
Nya dagbrott i Svappavaara
Svappavaara är LKAB:s nyaste och mest expansiva gruvort. Planen är att tre nya gruvor ska öppna i området de närmaste åren. Genom satsningen ska LKAB nå sitt produktionsmål om 37 miljoner ton järnmalmsprodukter 2015. Det innebär en produktionsökning med 35 procent och 500 nya arbetstillfällen. Sweco har anlitats för förstudie och projektering av de nya industrianläggningarna.
Bättre logistik och arbetsmiljö ökar konkurrenskraften för värmländskt kartongbruk På Skoghalls bruk i Värmland har Stora Enso investerat i ett nytt renseri. Den omfattande satsningen har lett till ökad konkurrenskraft genom förbättrad vedhantering. Ökade lagringsmöjligheter för ved och flis har gjort logistiken mer kostnadseffektiv och hållbar eftersom andelen leveranser med tåg har ökat. Stor vikt har lagts vid att få en säker och bullerdämpad arbetsmiljö. Sweco har bland annat haft det övergripande ansvaret för projektledning av mekanik och rör, samt detaljprojektering av yttre rör. Sweco ansvarade också för att samordna och upprätta anläggningens CE-märkning.
I polska Ostrołęka har Sweco bistått Stora Enso i en investering som lett till lägre kostnader och nya produkter. Pappersbruket har fått en ny wellpappmaskin som möjliggör effektiv intern försörjning av wellpappråvara tillverkad av returfiber. Sweco har haft en viktig roll i arbetet när det gällt expertkompetens inom miljöfrågor och förslag på energibesparande lösningar.
Sweco anlitas när Alvesta nu utökar sin fjärrvärmekapacitet. Uppdraget är brett och handlar om att leverera alla konsulttjänster vid byggandet av en helt ny anläggning. Resultatet blir en ännu säkrare fjärrvärmeleverans till de östra delarna av Alvesta, där det finns flera sjukhem och äldreboenden.
Att ha ena foten i den tekniska världen och den andra i kundens affär – det är något som karakteriserar Swecos projektledare. Vår styrka är just förmågan att kombinera relationsbyggande med det strukturerade arbetssätt som krävs för att styra komplexa projekt i rätt riktning. Genom att finnas med som ett stöd under projektets alla faser ser vi till att kundens visioner blir verklighet. Exempel på tjänster: Projekt- och projekteringsledning, Fastighetsoch förvaltningsutveckling samt Informationshantering
Nytt jättekontor i norska oljehuvudstaden Fastighetsbolaget Seabrokers bygger ett nytt stort huvudkontor för undervattensföretaget Oceaneering. Kontoret är beläget i Forus utanför Stavanger, ett industriområde som rymmer några av landets största oljeaktörer. Sweco har fått i uppdrag att projekt- och byggleda satsningen, som ska resultera i hela 48 000 kvm kontor och industrihallar. De nya byggnaderna ska stå klara för inflyttning i slutet av 2014.
I den nya jättegallerian Mall of Scandinavia kommer Nordens mest moderna biograf att ta plats. Bioanläggningen kommer att bestå av två biografer med totalt femton salonger. Elva av salongerna rymmer norra Europas största filmdukar, samtliga med den nya 3D-tekniken. Bioanläggningen ska andas upplevelse och projektet innebär komplex samordning av teknik och flöden med höga akustiska krav. Sweco har anlitats av SF Bio som rådgivande projektledare.
Samarbete bygger bort bristen på studentbostäder Initiativet Studentbostadsmässan 2017 går ut på att bygga bort bristen på studentbostäder i Stockholm och minska kötiden från dagens fyra terminer till mindre än en termin. Satsningen ska stärka Stockholms konkurrenskraft som studie- och forskningsort. Sweco projektleder samarbetet mellan de kommuner, myndigheter, lärosäten och företag som ska se till att minst 6 000 nya studentbostäder står klara till år 2017.
I Helsingfors är Sweco med och skapar det som ska bli ett av världens främsta barnsjukhus. Sweco anlitas för bygg- och projektledning under hela processen fram till dess att det färdiga sjukhuset står klart. En viktig del i uppdraget handlar om att kombinera teknisk expertis med kunskap om hur den komplexa verksamheten på ett sjukhus ser ut. Genom att fånga upp alla de viktigaste behoven kan Sweco säkerställa att sjukhuset byggs på ett sätt som får verksamheten att fungera optimalt.
I takt med att samhället blir allt mer digitaliserat får smarta IT-lösningar en nyckelroll när det gäller att visualisera och tydliggöra hur olika samhällsfunktioner hänger ihop. Det kan handla om att visa scenarier, göra analyser och ge bra beslutsunderlag – ofta med hjälp av kartan. Med rätt information på rätt plats vid rätt tidpunkt kan samhällets resurser utnyttjas effektivare. Exempel på tjänster: Systemutveckling och Big Data, Informationssamordning och BIM, 3D-visualisering och geografiska analyser samt Strategi och verksamhetsstöd
Ombyggnaden av Slussen i Stockholm ska påbörjas under 2014. Den 75 år gamla anläggningen är sliten och omodern och ska ersättas med en ny lösning som anpassas efter dagens förutsättningar och krav. I det här tidiga skedet har Sweco tagit fram BIM-modeller som visar hur anläggningen kan projekteras på optimalt sätt och uppnå bästa slutresultat. Sweco ansvarar även för hanteringen av den digitala information som produceras i projektet.
Moderna kartor ger bättre parkeringsverksamhet Parkeringsbolaget i Göteborg sköter, utvecklar och övervakar en stor del av stadens parkeringsplatser. Ett växande parkeringsbehov kombinerat med minskade parkeringsytor innebär en allt mer komplex verksamhet. Sweco har fått i uppdrag att ta fram vektoriserade kartor över alla parkeringsplatser, biljettautomater och P-skyltar. De nya kartorna gör det lättare att fatta beslut inom verksamheten eftersom varje p-plats blir ett objekt som kan kopplas ihop med information från vilka andra databaser och kartor som helst.
med förarlösa plan Tjuvjakten på noshörningar ökar i Afrika och de riskerar att utrotas om trenden inte vänds. Med hjälp av förarlösa och kameraförsedda plan ska nu tjuvjakten bekämpas. På uppdrag av Svenska Världsnaturfonden har Sweco utbildat parkvakter i Tanzania till så kallade UAS-piloter. Förhoppningen är att de smarta planen ska förbättra skyddet av landets nationalparker från tjuvjakt och avskogning och vara ett stöd i naturvårdsarbetet.
Tjuvjakt ska stoppas
| Innehåll | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse inklusive bolagsstyrningsrapport | 31 |
| Koncernens resultaträkning | 44 |
| Koncernens balansräkning | 45 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 46 |
| Koncernens förändringar i eget kapital | 47 |
| Moderbolagets resultaträkning | 48 |
| Moderbolagets balansräkning | 49 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 50 |
| Moderbolagets förändringar i eget kapital | 51 |
| Noter | 52 |
| Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper | 52 |
| Not 2 Nettoomsättning | 57 |
| Not 3 Rapportering av segment | 58 |
| Not 4 Ersättning till revisorerna | 59 |
| Not 5 Operationella leasing- och hyresavtal | 59 |
| Not 6 Anställda och personalkostnader | 60 |
| Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar | 61 |
| Not 8 Finansnetto | 61 |
| Not 9 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver | 62 |
| Not 10 Skatter | 62 |
| Not 11 Resultat per aktie | 63 |
| Not 12 Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 63 |
| Not 13 Förvärv och avyttringar av dotterföretag och rörelser | 64 |
| Not 14 Immateriella tillgångar | 66 |
| Not 15 Materiella anläggningstillgångar | 67 |
| Not 16 Aktier och andelar i koncernföretag | 68 |
| Not 17 Aktier och andelar i intresseföretag | 69 |
| Not 18 Joint ventures | 70 |
| Not 19 Finansiella placeringar | 70 |
| Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav | 71 |
| Not 21 Fordringar på koncernföretag | 71 |
| Not 22 Andra långfristiga fordringar | 71 |
| Not 23 Pågående tjänsteuppdrag | 71 |
| Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 71 |
| Not 25 Likvida medel och kortfristiga placeringar | 71 |
| Not 26 Eget kapital | 71 |
| Not 27 Kort- och långfristiga räntebärande skulder | 72 |
| Not 28 Avsättningar till pensioner | 72 |
| Not 29 Skulder enligt finansiella leasingavtal | 74 |
| Not 30 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter | |
| och övriga kortfristiga skulder | 74 |
| Not 31 Ställda panter och ansvarsförbindelser | 74 |
| Not 32 Finansiella instrument per kategori | 74 |
| Not 33 Finansiella risker och finanspolicy | 76 |
| Not 34 Närstående | 77 |
| Not 35 Händelser efter balansdagen | 78 |
| Not 36 Kritiska uppskattningar och bedömningar | 78 |
| Not 37 Uppgifter om moderbolag | 78 |
| Styrelsens underskrifter | 78 |
| Revisionsberättelse | 79 |
| Femårsöversikt | 80 |
| Risker och riskhantering | 82 |
| Känslighetsanalys | 84 |
| Sweco-aktien | 85 |
| Styrelse och revisorer | 88 |
| Koncernens ledningsgrupp | 90 |
| Årsstämma | 92 |
Styrelsen och verkställande direktören för SWECO AB (publ) avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för år 2013.
SWECO AB (publ) med säte i Stockholm, organisationsnummer 556542-9841, är moderbolag i Sweco-koncernen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa lösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Sweco levererar kvalificerade konsulttjänster med högt kunskapsinnehåll genom hela kundens projektkedja: från förstudier, utredning och strategisk planering till konstruktion, projektering och projektledning. Med cirka 9 000 medarbetare är Sweco en av de stora aktörerna i Europa. Under året genomfördes cirka 42 000 uppdrag åt mer än 17 000 kunder. Sweco har lokal närvaro i tolv länder och bedriver projektexport till ett 70-tal länder runt om i världen.
Sweco har en effektiv och kundnära organisation. Sweco-koncernens decentraliserade och resultatinriktade affärsmodell innebär att all kraft riktas mot affären och arbetet med kundens projekt. Moderbolaget svarar för koncerngemensamma funktioner. Verksamheten bedrivs i fyra affärsområden:
Sweco Sverige Sweco Norge Sweco Finland Sweco Centraleuropa
Sweco är väl positionerat för lönsam tillväxt. Koncernen har ledande marknadspositioner i Sverige, Norge och Finland. Sweco har också starka nischpositioner i flera länder i centrala och östra Europa. Generellt har Swecos hemmamarknader bättre BNP-tillväxt och starkare offentliga finanser än det europeiska genomsnittet. Med lönsamhet i branschens toppklass har Sweco möjlighet att växa snabbare än marknadens genomsnitt, såväl organiskt som via förvärv.
Avmattningen av den Nordiska marknaden som påbörjades i slutet av 2012 fortsatte under 2013. Utvecklingen var svagast i den finska industrisektorn. Norge, Sverige och den finska byggmarknaden förstärktes gradvis under året.
Starka drivkrafter ökar långsiktigt behovet av tekniska konsulttjänster. Det handlar om urbanisering och förbättrad levnadsstandard, vilket ökar behovet av bland annat infrastruktur, industriproduktion, energiproduktion och byggnation. Samtidigt ställs allt högre krav på en hållbar samhällsutveckling och anpassning till klimatförändringar. Det leder till ökad efterfrågan på exempelvis energieffektiviseringar,
miljökonsekvensbeskrivningar, förnybara energilösningar, effektiva trafiklösningar, vattenförsörjning, avloppsrening och sanering av förorenade områden.
Sweco-koncernens nettoomsättning ökade med 9 procent och uppgick till 8 198,8 MSEK (7 503,5). Tillväxt genom förvärv uppgick till 9 procent.
Rörelseresultatet uppgick till 560,7 MSEK (681,6). Totala av- och nedskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgick till 95,6 MSEK (75,4).
EBITA uppgick till 656,3 (757,0). Integrationskostnader för Vectura belastar resultatet med 53,0 MSEK. Underliggande EBITA var därmed 709,3 MSEK (736,0).
Förvärvet av Vectura bidrog positivt med 44,4 MSEK till EBITA. Totalt bidrog förvärv med 56,0 MSEK till EBITA. Underliggande EBITA för jämförbara enheter var 653,3 MSEK (736,0). Minskningen jämfört med föregående år beror huvudsakligen på ett lägre rörelseresultat i Sweco Finland med 65 MSEK. Försämringen beror på en svagare konjunktur, vilket påverkat debiteringsgraden negativt.
Kalendereffekter i perioden påverkade resultatet negativt med cirka 20 MSEK jämfört med föregående år.
Resultatet har belastats av kostnader i samband med förvärvsaktiviteter med 6,2 MSEK (12,8).
Bonus till medarbetarna har påverkat Sweco-koncernens resultat med -134,2 MSEK (-185,5) inklusive sociala kostnader och pensionskostnader.
| Nyckeltal | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 8 198,8 | 7 503,5 |
| Organisk tillväxt, % | 1 | 8 |
| Förvärvad tillväxt, % | 9 | 17 |
| EBITA, MSEK | 656,3 | 757,0 |
| Marginal, % | 8,0 | 10,0 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 560,7 | 681,6 |
| Marginal, % | 6,8 | 9,1 |
| Resultat före skatt, MSEK | 526,8 | 653,1 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,11 | 5,15 |
| Debiteringsgrad, % | 73,9 | 74,2 |
| Antal normalarbetstimmar | 1 963 | 1 968 |
| Antal årsanställda | 7 947 | 7 336 |
| Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK |
Rörelsemarginal, % | Antal årsanställda | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Affärsområde | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Sweco Sverige | 4 893,9 | 4 220,1 | 496,0 | 444,8 | 10,1 | 10,5 | 3 995 | 3 400 |
| Sweco Norge | 1 814,5 | 1 753,2 | 187,1 | 223,1 | 10,3 | 12,7 | 1 224 | 1 164 |
| Sweco Finland | 1 326,1 | 1 272,9 | 71,9 | 137,1 | 5,4 | 10,8 | 1 764 | 1 628 |
| Sweco Centraleuropa | 301,4 | 376,0 | -13,1 | -4,7 | -4,3 | -1,2 | 949 | 1 130 |
| Koncerngemensamt, elimineringar m.m. |
-137,1 | -118,7 | -85,6 | -43,3 | – | – | 15 | 14 |
| Förvärvsrelaterade av- och nedskrivningar | – | – | -95,6 | -75,4 | – | – | – | – |
| Totalt kon cernen |
8 198,8 | 7 503,5 | 560,7 | 681,6 | 6,8 | 9,1 | 7 947 | 7 336 |
Efterfrågan på Swecos teknikkonsulter är sammantaget god, men med stora variationer. Marknaden följer till stor del den allmänna ekonomiska utvecklingen på Swecos delmarknader, men med viss eftersläpning mot den allmänna konjunkturen.
Den 1 december slogs affärsområdena Ryssland och Centrala & Östra Europa ihop till det nya affärsområdet Centraleuropa. Chef för affärsområdet är Bo Carlsson. Resultat och jämförelsetal rapporteras enligt den nya organisationen.
Sweco International är sedan 1 januari 2014 en koncerngemensam funktion direkt underställd koncernchefen. Uppgiften är att samordna hela koncernens exportverksamhet. Chef för enheten är Kaj Möller.
Från den 1 juli är Sweco Industri uppdelad på affärsområdena Sverige, Finland och Norge.
Sweco Sverige: I juni tecknade Sweco avtal med svenska staten om att förvärva 100 procent av aktierna i Vectura med cirka 1 200 anställda. I slutet av juli godkände konkurrensmyndigheterna förvärvet. Affären slutfördes 31 juli och Vectura konsoliderades i Sweco från 1 augusti. Vectura verkar nu under Swecos varumärke och som en integrerad del i Sweco Sverige. Genom affären bildas den största teknikkonsulten på den nordiska marknaden. Vectura har en särskilt stark position inom transportinfrastruktur i Sverige och har verksamhet på ett 40-tal orter. I Sverige har Sweco även förvärvat konsultverksamheten i PICAB Produktion AB med 64 anställda. PICAB erbjuder kompetens inom främst mät- och energiteknik. Sweco har också förvärvat installationskonsulten ACNL Elteknik AB med 25 anställda.
Sweco Norge: Under året har Sweco förvärvat teknikkonsultföretaget Planstyring AS med 28 anställda och installationsföretaget MEK-Consult AS med sex anställda.
Sweco Finland: Under året har Sweco förvärvat verksamheten i SähköTele Oy med fyra anställda och Insinöörtoimisto Martti Ojala Oy med fyra anställda. I december 2013 slöts avtal om förvärv av Finska Tocoman Services Oy med 26 anställda, vilket slutfördes i januari 2014.
Sweco Centraleuropa: Under året har Sweco förvärvat resterande andelar i Inseneribüroo KPME OÜ och KPME A&K Disain OÜ med totalt sex anställda som därmed är dotterbolag i koncernen.
I januari avyttrades det ryska dotterbolaget Sweco Lenvodokanalproekt.
I början av året stärkte Sweco sina positioner i södra och västra Sverige genom förvärv av bolagen Metro Arkitekter med 30 medarbetare samt Alfakonsult med 20 medarbetare.
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 495,8 MSEK (414,8).
Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 321,9 MSEK (409,3). Nettoskulden i förhållande till eget kapital var 81,0 procent (24,4). Nettoskulden i förhållande till EBITDA var 1,7 ggr (0,5).
Under fjärde kvartalet upptogs en fyraårig kreditfacilitet om 102,4 MEUR (916 MSEK) som i huvudsak ska användas för att refinansiera befintliga förvärvskrediter. Under tredje kvartalet upptogs en ny treårig bankfacilitet om 800 MSEK som i huvudsak använts till förvärvet av Vectura.
Under tredje kvartalet omvärderades pensionsskulden i Norge till följd av rekommendationer om ändrade livslängdsantaganden. Detta har ökat pensionsförpliktelsen med 43,5 MSEK och därmed minskat eget kapital med samma belopp.
Antalet anställda vid periodens utgång var 9 031 personer (7 768), vilket är en ökning med 1 263 personer. Under året anställdes 1 141 (1 306) medarbetare, 1 233 (1 047) slutade, – (4) slutade i samband med avyttring av bolag och 1 355 (1 189) personer tillkom via förvärvade bolag. Personalomsättningen uppgick till 14 procent (15). Antal årsanställda i koncernen uppgick till 7 947 (7 336).
Den 29 november offentliggjorde Sweco att Vecturaförvärvet förväntas överträffa tidigare estimat. Nuvarande bedömning är att årliga synergier (EBITA) kommer att uppgå till 90 MSEK helåret 2015 och att 70 MSEK kommer att realiseras på helårsbasis 2014. Integrationskostnaderna bedöms till totalt 65 MSEK.
Den uppdaterade bedömningen innebär att synergierna är 20 MSEK högre, att integrationskostnaderna är 35 MSEK lägre, samt att resultateffekten kommer ett år tidigare än vad som kommunicerades i samband med att förvärvet offentliggjordes.
Resultatförbättringen kommer framför allt att åstadkommas genom kostnadssynergier, bland annat minskning av externa omkostnader, samordning av administration, verksamheterna i Norge samt inom trafik- och samhällsplanering.
Integrationskostnader beräknas till 65 MSEK, varav 53,0 MSEK belastat resultatet 2013. Samtidigt bidrog Vectura med 44,4 MSEK till EBITA under 2013.
Genom affären bildades den största teknikkonsulten på den nordiska marknaden med en omsättning på cirka 9 000 MSEK och drygt 9 000 anställda.
Förvärvet ligger helt i linje med Swecos strategi att konsolidera sina ledande positioner i Norden och växa inom infrastruktur. Genom att kombinera Vecturas starka kompetens inom transportinfrastruktur med Swecos ledarposition inom hållbart samhällsbyggande skapas goda möjligheter för fortsatt tillväxt i Norden, framför allt i Sverige och på den snabbväxande norska marknaden.
Köpeskillingen uppgick till 927 MSEK genom kontant vederlag (Equity value), motsvarande Enterprise Value om 913 MSEK. Vectura redovisade 1 327 MSEK i årsomsättning och 31 MSEK i rörelseresultat (EBIT 2012).
I samband med förvärvet uppstod goodwill om 691 MSEK samt förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om 45 MSEK. Avskrivningar av förvärvrelaterade immateriella tillgångar uppgår till 2,4 MSEK under Q3 2013, 3,7 MSEK under Q4 2013 samt 12,7 MSEK under helåret 2014.
Vectura ingår i affärsområdet från 1 augusti och bidrar med 564,7 MSEK till omsättningen och 44,4 MSEK till rörelseresultatet. Totalt bidrar förvärv med 47,4 MSEK till resultatet. Kalendereffekten jämfört med föregående år är -2 timmar och har påverkat resultatet negativt med 4 MSEK.
Efterfrågan på Swecos tjänster i Sverige är fortsatt stabil, men påverkas av den svaga BNP-tillväxten i Sverige.
Efterfrågan inom gruvsektorn är stark och marknaden i bygg- och fastighetssektorn är god. Marknaden för energi- och industrirelaterade tjänster är avvaktande och präglas av den svaga industrikonjunkturen. Trafikverkets investeringsplaner och politiskt fokus på infrastruktur borgar för god tillväxt på medellång sikt. Samtidigt medför förskjutningar av projekt dämpad aktivitet på kort sikt.
Den 1 januari 2014 infördes en ny organisation i Sweco Sverige. Tre nya divisioner inom infrastruktur har skapats; Sweco Rail, Sweco Civil (väg och anläggning) samt Sweco TransportSystem (trafik- och samhällsplanering). Samtliga är marknadsledande i Sverige inom respektive marknadssegment.
Under året har Sweco fått i uppdrag av Trafikverket att projektera delar av Hamnbanan, som ska öka kapaciteten för godstransporter via järnväg till Göteborgs hamn.
Sweco anlitades också av Svenska Kraftnät för projektering av tre nya kraftledningar som ska förstärka överföringen av el från Forsmarks kärnkraftverk samt för att projektera en 15 mil lång kraftledning som ska förstärka överföringen av el från Oskarshamns kärnkraftverk.
Swecos arkitekter har fått i uppdrag att utforma om- och tillbyggnad
av Kungälvs sjukhus med 220 vårdplatser. Under andra halvan av året fick Sweco i uppdrag att projektera en ny psykiatrisk klinik vid Universitetssjukhuset i Linköping rörande bland annat arkitektur, energi-, el- och VVS-teknik samt markprojektering. I förnyelsen av Södersjukhuset har Sweco fått ansvar för VVS-projekteringen omfattande 25 000 kvm nybyggnad och 5 400 kvm ombyggnad. Swecos arkitekter har fått i uppdrag att utforma tillbyggnaden för barnakuten vid universitetssjukhuset i Örebro. Byggnaden blir nästan 1 000 kvm och består bland annat av väntrum, undersöknings- och behandlingsrum och reception.
Sweco utreder ny avloppstunneldragning genom Stockholm och ny reningsteknik i Henriksdals reningsverk, med syfte att utveckla Stockholms framtida avloppssystem. För Lunds kommun har Sweco fått i uppdrag att projektera en ny spårväg.
Dessutom kommer Swecos svenska konsulter utreda och projektera ett nytt torvkraftverk i Rwanda med en kapacitet på 90 megawatt.
| Nettoomsättning och resultat | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 4 893,9 | 4 220,1 |
| Organisk tillväxt, % | 2 | 11 |
| Förvärvad tillväxt, % | 14 | 2 |
| Rörelseresultat, MSEK | 496,0 | 444,8 |
| Rörelsemarginal, % | 10,1 | 10,5 |
| Antal årsanställda | 3 995 | 3 400 |
Rörelseresultatet blev 187,1 MSEK (223,1) och marginalen var 10,3 procent (12,7). Pensionseffekter av engångskaraktär påverkade resultatet positivt med 21 MSEK under 2012. Kalendereffekten jämfört med föregående år är -16 timmar och har påverkat resultatet negativt med 14 MSEK.
Efterfrågan var stark under sista halvåret, samtidigt som det finns tecken på avmattning inom vissa segment. Omfattande satsningar på väg- och järnvägsnät innebär en långsiktigt god marknad. Den nya regeringen bekräftar tidigare ambitiösa investeringsplaner, men omprioriteringar kan förskjuta projekt på kort sikt. Investeringar i vattenoch avloppsnät är fortsatt höga. Inom energiområdet råder god efterfrågan när det gäller överföring och distribution av elkraft, medan investeringar i elproduktion bromsar in. Marknaden för offentliga byggnader fortsätter att vara stark samtidigt som bostadssektorn bromsar in.
Under första kvartalet fick Sweco flera stora uppdrag i Norge, bland annat ett nytt bostadsutvecklingsprojekt för NCC i Bergen om totalt 70 000 kvm. Projektet har starkt miljöfokus och omfattar Swecos samtliga norska discipliner.
Sweco ska projektera en ny sträcka på E134 mellan Gvammen och Århus i Telemark. Uppdraget omfattar bland annat en 9,4 km lång tunnel som blir en av Norges längsta vägtunnlar. Sweco vann också ytterligare väguppdrag i samband med upprustningen av länsväg 78 i Nordnorge. Uppdraget omfattar vägprojektering, geoteknik och brokonstruktioner.
Världsbanken har gett Swecos norska konsulter uppdraget att genomföra en omfattande hållbarhetsstudie i Tanzania avseende landets befintliga och planerade vattenkraftverk.
Sweco genomför ett omfattande projekteringsuppdrag åt ROM Eiendom för en ny kontorsbyggnad i centrala Bergen. Uppdraget omfattar bland annat projektering av VVS, el och brandskydd. Ytterligare ett uppdrag i Bergen är projekteringen av DNB:s kontor, som efter ombyggnaden kommer att ha Bergens största solcellsanläggning och vara miljöcertifierad enligt BREEAM. Sweco kommer att projektera ett nytt huvudkontor på 25 000 kvm för Odfjell Drilling, ett internationellt borr-, brunn- och konstruktionsföretag. Projekteringen omfattar alla tekniska discipliner, inklusive brand och akustik.
Sweco vann också ett omfattande installationsuppdrag åt IT-företaget EVRY i samband med byggnationen av ett nytt datacenter utanför Oslo.
För Sarpsborg kommun kommer Sweco ta fram en kommunplan och konsekvensutredning. Uppdraget omfattar projektering av en ny broförbindelse över älven Glomma i Sarpsborg kommun.
| Nettoomsättning och resultat | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 814,5 | 1 753,2 |
| Organisk tillväxt, % | 6 | 12 |
| Förvärvad tillväxt, % | 3 | 10 |
| Rörelseresultat, MSEK | 187,1 | 223,1 |
| Rörelsemarginal, % | 10,3 | 12,7 |
| Antal årsanställda | 1 224 | 1 164 |
Sweco Finlands omsättning uppgick till 1 326,1 MSEK (1 272,9). Rörelseresultatet blev 71,9 MSEK (137,1) och marginalen 5,4 procent (10,8).
Kalendereffekten jämfört med föregående år är -4 timmar och har påverkat resultatet negativt med 3 MSEK jämfört med föregående år.
Den finska konjunkturen fortsätter att vara mycket svag. Trots det råder en tillfredsställande efterfrågan på Swecos byggrelaterade tjänster, framförallt inom konstruktion. En fortsatt god efterfrågan väntas för offentliga lokaler som skolor och sjukhus. Även inom ROTsektorn är utvecklingen fortsatt positiv.
För Swecos industrirelaterade tjänster råder en fortsatt svag efterfrågan med många senarelagda projekt, framför allt inom skogsindustrin och energisektorn. Under slutet av året noterades ökat antal förfrågningar och det finns tecken på att marknaden bottnat. Samtidigt råder överkapacitet på marknaden och konkurrensen är hård.
Under året har 70 personer permanent lämnat Industriverksamheten. Ytterligare 35 personer är tillfälligt permitterade. Antalet tillfälligt permitterade är 30 färre än i slutet av tredje kvartalet.
Bland nya uppdrag märks bland annat ombyggnad och renovering av Olympiastadion i Helsingfors, där Sweco har fått helhetsansvar för konstruktionen. Sweco har också fått i uppdrag att upphandla och leda projekteringen av Centrumslingan, som är Helsingfors storsatsning på en ny pendeltågslinje under staden. Bland uppdragen märks även projektledning i samband med ombyggnaden av terminalerna på Helsingfors flygplats.
Sweco ansvarar för konstruktion av Finlands största parkeringshus under jord, som ska uppföras i Esbo och ge plats för mer än 2 000 bilar. Sweco har fått omfattande konstruktionsuppdrag i samband med utbyggnaden av ett köpcentrum i Esbo. Köpcentrumet blir ett av Nordens största och anknyter till den nya tunnelbanelinjen till Esbo.
Sweco har fått två omfattande uppdrag inom vårdsektorn. Det ena är byggkonstruktion av ett nytt sjukhus i Esbo med 255 vårdplatser och en totalyta på cirka 70 000 kvm. Det andra är ett nytt barnsjukhus i Helsingfors där Sweco anlitats för bygg- och projektledning.
Sweco ansvarar för byggkonstruktion av Finlands största bostadshus i trä. Huset får fem våningar och uppförs i Vantaa, utanför Helsingfors. Sweco har också fått ett byggkonstruktionsuppdrag för ett nytt logistikcenter på 69 000 kvm utanför Helsingfors.
Under slutet av året fick Sweco ett tekniskt rådgivningsuppdrag inför bygget av en 32 km lång motorväg mellan Hamina och Vaalimaa. I Pasila utanför Helsingfors skapas centrumet Tripla, ett megaprojekt på cirka 355 000 kvm som bland annat omfattar kontor, köpcentrum och terminal för kollektivtrafik. Sweco fick ansvaret för preliminär konstruktion av järnvägsterminalen.
| Nettoomsättning och resultat | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 326,1 | 1 272,9 |
| Organisk tillväxt, % | 0 | 3 |
| Förvärvad tillväxt, % | 5 | 160 |
| Rörelseresultat, MSEK | 71,9 | 137,1 |
| Rörelsemarginal, % | 5,4 | 10,8 |
| Antal årsanställda | 1 764 | 1 628 |
Rörelseresultatet minskade till -13,1 MSEK (-4,7). Det svaga resultatet kan huvudsakligen hänföras till enheterna i Polen, Ryssland och Estland.
Offentliga investeringar är på en låg nivå, vilket speglar det allmänna konjunkturläget. Undantaget är segmentet vatten och miljö som är relativt stabilt inom hela affärsområdet. I Polen är marknaden för infrastruktur fortsatt mycket svag. EU-fonderingen 2014−2020 för stöd åt mindre utvecklade regioner väntas emellertid ge en ökad och långsiktig efterfrågan på Swecos tjänster, främst inom Östeuropa.
Efter finanskrisen 2008 har länderna i östra Europa drabbats av en utdragen lågkonjunktur. Verksamheten har haft svag lönsamhet och krympts för att möta efterfrågan. Därför slås affärsområdena Ryssland och Centrala och Östra Europa ihop till ett gemensamt affärsområde, "Sweco Centraleuropa", med avsikt att även utveckla tillväxtmöjligheter i Central-/Västeuropa. Värdet i befintliga etableringar i Östeuropa ska maximeras och avsikten är att utveckla verksamheten i attraktiva marknader. Ny chef för affärsområdet är Bo Carlsson.
Som en konsekvens av den minskade verksamheten och den nya inriktningen skriver Sweco ner goodwill och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar till ett värde av 49 MSEK. Nedskrivningen är hänförlig till verksamheten i Ryssland, Polen, Estland och Litauen och belastar koncernen centralt.
I början av januari 2014 avyttrades det ryska dotterbolaget Lenvodo-
kanalproekt. Lenvodokanalproekt har cirka 100 anställda, omsatte 26,4 MSEK och bidrog med cirka 1,4 MSEK till rörelseresultatet (EBITA) under 2013.
Exempel på nya uppdrag är byggledning av en kraftledning mellan städerna Tartu och Sindi i Estland och projektering av ett nytt fjärrvärmeverk i Kaunas, Litauen. Sweco ansvarar för projektledning i samband med ett nytt hotell i Tallinn, Estland och projektering av ett nytt värmekraftverk i Lettland. I Litauen ska Sweco ansvara för projektoch byggledning i samband med utbyggnad av hamnen i Sventoji.
I Polen har Sweco erhållit projektering av en anslutningsväg i Targowisko samt byggkontroll avseende vägen mellan Brzesko och Krzyz˙. Sweco genomför även projektering av översvämningsskydd längs floden Uszwica i Polen samt har erhållit projektering av översvämningsskydd längs floden Watok. Ett annat nytt uppdrag är projektering av ett nytt gaskraftverk för Siemens i Gorzow i Polen. Projekteringen utförs i samarbete med Sweco Sverige.
I Bulgarien ska Sweco projektera etapp två på Struma Highway, en ny motorväg mellan Sofia och gränsen mot Grekland samt göra en statusbedömning av dammen Zhekov Vir. I staden Sliven, Bulgarien ska Sweco ansvara för byggledning och kontroll av utbyggnad och renovering av stadens vattenledningsnät och avloppssystem.
I Slovakien ska Sweco uppgradera avloppsnäten i orterna Jarovce, Rusovce och Cunovo och i Tjeckien kommer Sweco ansvara för kartering av avrinningsområden som leder till floden Vltava. I Trencin-regionen i västra delen av Slovakien kommer Sweco att ansvara för att projektera renovering och tillbyggnad av vatten och avloppsnätet.
Swecos ryska konsulter fick bland annat i uppdrag att projektera en avloppsreningsanläggning för kemiföretaget Metahim, utreda en optimering av ruttnätverk för passagerartransport i Yaroslavl och utreda marknadsförutsättningar för snabbtåg mellan Moskva och Jekaterinburg. I Ryssland har Sweco även uppdrag att göra trafikutredningar för motorvägsnätet i Pskov-regionen och planera underhållsåtgärder för att säkerställa avvattningsfunktionen för motorvägen mellan St. Petersburg och Moskva.
Sweco har anlitats för utredning och projektering inför omfattande renovering och utbyggnad av avloppsreningsverket i Prag, som är det största i Tjecken. Det färdiga reningsverket kommer att öka kapaciteten och producera renare vatten vilket påverkar invånarna långt utanför Tjeckiens gränser.
| Nettoomsättning och resultat | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 301,4 | 376,0 |
| Organisk tillväxt, % | -17 | -10 |
| Förvärvad tillväxt, % | 0 | 16 |
| Rörelseresultat, MSEK | -13,1 | -4,7 |
| Rörelsemarginal, % | -4,3 | -1,2 |
| Antal årsanställda | 949 | 1 130 |
Från och med det fjärde kvartalet 2013 genomförs en förändring av principerna för segmentsrapportering i Sweco-koncernen. Rörelseresultatet per affärsområde redovisas före förvärvsavskrivningar, och är därmed att jämställa med EBITA. Förändringen innebär att nedskrivningar och avskrivningar på goodwill och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (förvärvsavskrivningar) samlas på koncernnivå.
Syftet med förändringen är att externt ge en bättre bild av det operativa, kassaflödesgenererande resultatet per affärsområde, samt att internt underlätta likställda resultatjämförelser inom koncernen. För jämförelse redovisas respektive affärsområde även enligt tidigare principer i slutet av denna rapport.
Investeringar i inventarier uppgick till 116,1 MSEK (151,0) och avsåg i huvudsak datorer och övriga IT-investeringar. Avskrivningar på inventarier uppgick till 117,1 MSEK (90,8) och avskrivningar på immateriella tillgångar till 61,1 MSEK (55,9).
Köpeskillingar avseende förvärv av bolag uppgick till 1 004,6 MSEK (785,7) och påverkade koncernens likvida medel negativt med 904,7 MSEK (539,6).
Under året har utdelning till Sweco AB:s aktieägare gjorts med totalt 296,2 MSEK (274,0).
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 271,4 MSEK (214,4) och avser koncerninterna tjänster. Resultatet efter finansnetto uppgick till 464,2 MSEK (389,5). Investeringar i inventarier uppgick till 25,7 MSEK (10,1) och likvida medel var vid periodens utgång 0,1 MSEK (0,5).
Sweco är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Aktiekursen för Sweco B var 106,00 SEK vid periodens utgång, en uppgång under året med 45 procent. OMX Stockholm steg under samma period med 19 procent.
Under året har på aktieägares begäran 9 300 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen.
Under året återköpte Sweco 120 800 aktier för 9,4 MSEK vilket motsvarar 77,89 SEK per aktie. Sweco har därmed 403 965 egna B-aktier per den 31 december.
Totalt antal aktier vid periodens slut uppgick till 91 516 847, varav 9 372 364 av serie A och 82 144 483 av serie B. Efter avdrag för återköpta aktier uppgick antal utestående aktier vid periodens slut till 91 112 882, varav 9 372 364 aktier av serie A och 81 740 518 av serie B.
Vid årsstämman 2013 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. I aktiesparprogrammet har 35 ledande befattningshavare förvärvat cirka 28 000 aktier. Kostnaden för Aktiesparprogram 2013 beräknas enligt IFRS 2 uppgå till cirka 5,6 MSEK (inklusive sociala avgifter) och kommer att periodiseras linjärt över sparperioden.
2011 och 2012 beslutades om motsvarande program där drygt 28 000 respektive 34 000 aktier förvärvades. De tre aktiesparprogrammen innebär att totalt cirka 310 000 aktier kan komma att utges om fastställda mål uppfylls.
Sweco-koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Den rörliga ersättningen är för den verkställande direktören och finansdirektören maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare samt att uppnå ökad intressegemenskap mellan befattningshavarna och bolagets aktieägare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden maximalt 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen 6 månader.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida 6 månader.
Dessa principer ska gälla för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar i befintliga avtal som görs efter denna tidpunkt, i den mån befintliga avtal så medger. Styrelsen ska ha rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår att | |
|---|---|
| balanserad vinst samt fria fonder | 689,1 MSEK |
| jämte nettovinst för året | 476,9 MSEK |
| eller tillsammans | 1 166,0 MSEK |
| disponeras så | |
| att till aktieägarna utdelas 3,25 kronor per aktie | 297,4 MSEK1) |
| och att resterande balanseras i ny räkning. | 868,6 MSEK |
1) Utdelningsbeloppet kommer högst att uppgå till 297,4 MSEK, beräknat på antal utestående aktier per 7 mars 2014, inklusive återköpta aktier i eget förvar. Utnyttjar styrelsen bemyndigandet från årsstämman i april 2013 att antingen återköpa ytterligare aktier eller överlåta återköpta aktier kommer utdelningsbeloppet att förändras.
Avstämningsdag för utdelning beräknas till den 23 april 2014. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar
kommer att föreläggas årsstämman den 16 april 2014 för fastställelse. Styrelsen för SWECO AB (publ), har föreslagit att årsstämman 2014 fattar beslut om vinstutdelning med 3,25 SEK (3,25) per aktie, sammanlagt högst 297,4 MSEK (296,2).
Swecos utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investering i bolagets kärnverksamhet. Swecos finansiella mål innebär att bolaget över tiden ska vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § och 19 kap. 22 § aktiebolagslagen.
Styrelsens uppfattning är att föreslagen utdelning till aktieägarna inte utgör ett hinder för bolaget att fullgöra sina förpliktelser på kort eller lång sikt samtidigt som bolagets finansiella ställning möjliggör fortsatta investeringar och expansion.
Styrelsen anser, mot bakgrund av vad som anges ovan, att den föreslagna utdelningen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt är försvarlig.
Styrelsen har även beslutat föreslå att årsstämman 2014 fattar beslut om införandet av ett långsiktigt aktiesparprogram för upp till 80 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom Sweco-koncernen.
Styrelsen har även beslutat föreslå att årsstämman 2014 fattar beslut om införandet av ett aktiebonusprogram riktad till anställda i Sverige. Aktiebonusprogrammet ersätter det befintliga kontantbonussystemet för anställda i Sverige
Årsstämma hålls onsdagen den 16 april 2014 på Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm.
Sweco AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Till grund för bolagsstyrningen i Sweco ligger den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Regelverket för emittenter vid NASDAQ OMX Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Swecos styrelse och ledning strävar efter att leva upp till aktieägarnas, andra intressenters samt NASDAQ OMX Stockholms krav på effektiv och väl fungerande bolagsstyrning. Styrning, ledning och kontroll av Sweco fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med svensk aktiebolagslag och Swecos bolagsordning. Swecos bolagsstyrningsrapport har upprättats enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Årsredovisningslagen samt är granskad av bolagets revisorer.
Swecos affärsidé är att skapa värden genom att leverera kvalificerade konsulttjänster. I Swecos decentraliserade organisation är den enskilde konsulten navet i all verksamhet. Eftersom varje individ har ansvar att genomföra affärer krävs en stark företagsgemensam kultur och ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten. Swecos kärnvärden nyfikenhet, engagemang och ansvar speglar företagskulturen och ska främja ett gott beteende och ett enhetligt beslutsfattande.
Swecos arbete sker till stor del i uppdragsform. Organisationen för ett uppdrag varierar med uppdragets storlek, belägenhet och komplexitet. Varje uppdrag drivs av en ansvarig uppdragsledare som i det dagliga arbetet har Swecos koncerngemensamma ledningssystem, sweco@work, till hjälp. Systemet, som är kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöcertifierat enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007, möjliggör en effektiv projekthantering och en gemensam syn på arbete och relation till kund. Sweco@work stödjer såväl komplexa som mindre komplicerade uppdrag, och ger varje uppdragsledare tillgång till ekonomistyrning för sina uppdrag. Systemet och dess nyttjande revideras årligen av de externa kvalitetsrevisorerna. Samtidigt genomförs kontinuerligt intern uppföljning av systemet.
Konsulternas uppdrag är att leverera hållbara och kundanpassade lösningar med högt kunskapsinnehåll till rätt kvalitet och till nytta för kundens affär. Koncernens ledningssystem sätter uppdragsprocessen i centrum och finns alltid tillgängligt för konsulterna. Sweco arbetar ständigt med förbättringsåtgärder för att utveckla bolagets arbetsmetoder, främja hållbarhet och stödja medarbetarna. Genom strategisk kompetensutveckling tillgodoses konsulternas behov av kontinuerlig utbildning. Den kunskap och erfarenhet som konsulterna tillgodogör sig i uppdragen tillvaratas och utvecklas i framtida uppdrag.
Grunden för Swecos arbete med CSR-frågor (Corporate Social Responsibility), det vill säga företagets ansvar i samhället, är det löfte som Swecos verksamhet utgår ifrån – "Sustainable engineering and design". Swecos långsiktiga lönsamhet och tillväxt bygger på att Sweco erbjuder lösningar som bidrar till en samhällsutveckling som är hållbar ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Som konsulter blir Swecos medarbetare ofta djupt involverade i kundernas projekt, ofta i tidiga skeden där möjligheten att påverka är stor. Det innebär en skyldighet att ta ansvar för det som Sweco kan påverka. Swecos policy för CSR fungerar som vägledning för medarbetarna. Swecos vision och mission är ledstjärnor.
Sweco följer gällande lagar, förordningar och föreskrifter som rör verksamheten i de länder där Sweco verkar och följer den så kallade Code of Ethics som har utarbetats av konsultföretagens internationella branschorganisation FIDIC, samt verkar enligt principerna i FN:s initiativ Global Compact och FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Sweco har högt ställda krav på etik och affärsmoral med objektiva och oberoende medarbetare som agerar professionellt i kundens intresse. Sweco accepterar inte bedrägeri, korruption, mutor eller otillåtna konkurrensbegränsande åtgärder. Ingen inom Sweco får, direkt eller indirekt, ta emot, godta ett löfte om eller begära otillbörlig betalning eller annan typ av otillbörlig ersättning. Inte heller får någon på Sweco direkt, eller indirekt, lämna, utlova eller erbjuda otillbörlig betalning eller annan typ av otillbörlig ersättning till individer, organisationer, bolag eller personer med nära anknytning till dem. Ingen på Sweco får erbjuda kontanter eller andra tillgångar till någon som representerar Sweco i en särskild angelägenhet och som därmed främjar givande eller tagande av muta eller handel med inflytande. Medarbetare får inte ha uppdrag som riskerar att stå i konflikt med Swecos intressen. Ingen medarbetare får nyttja sin ställning för personlig vinning på företagets, kunders eller samarbetspartners bekostnad. Om medarbetare på Sweco misstänker att det förekommer affärsetiska oegentligheter finns en skyldighet att rapportera detta internt i första hand till sin chef, sin chefs chef, HR eller Koncernstab juridik; och i andra hand genom Swecos så kallade whistleblowerfunktion Sweco Ethics Line.
Sweco tar hänsyn till den religion och kultur såväl som de arbetsvillkor och traditioner som gäller i respektive land och region, och respekterar grundläggande fri- och rättigheter. Sweco anser att mångfald är en förutsättning för en innovativ och inspirerande arbetsmiljö och främjar aktivt lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för alla, oberoende av kön, etniskt och nationellt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, etc.
Sweco har i sin CSR-policy slagit fast bolagets och de anställdas grundsyn för företagets ansvar i samhället. CSR-policyn behandlar områdena affärsetik, kvalitet och miljö, medarbetarutveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald samt arbetsmiljö. Koncerngemensamma och lokala riktlinjer specificerar ansvaret på en mer detaljerad nivå. Exempel på detta är affärsetiska riktlinjer rörande anti-korruption samt gåvor och representation.
Alla chefer har ett ansvar för att de själva och deras medarbetare följer policyn och riktlinjerna. Alla medarbetare är skyldiga att ta del av innehållet i policyn och riktlinjerna och följa dem, samt att verka för att externa samarbetspartners också tillämpar principerna. Koncernchefen är ytterst ansvarig för att se till att policyn följs upp, vilket kontrolleras bland annat i interna och externa revisioner.
Bolagsstämman är Swecos högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att besluta i Sweco AB:s angelägenheter. Aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. Beslut på bolagsstämman fattas vanligtvis med enkel
Riskhantering
majoritet. I vissa fall föreskriver dock den svenska aktiebolagslagen en viss närvaro för att uppnå beslutsförhet eller en särskild röstmajoritet.
Årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång, och ska hållas i Stockholm. På årsstämman fattas beslut om bland annat fastställande av bolagets och koncernens resultat- och balansräkningar, utdelning, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, ersättning till styrelse och revisor, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor, beslut om valberedning samt övriga eventuella ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen. På Swecos årsstämma har varje aktieägare möjlighet att ställa frågor om bolaget och dess resultat för året som gått. På årsstämman är styrelse, bolagsledning samt revisor närvarande för att kunna besvara dessa frågor.
Årsstämman 2013 hölls den 17 april i Stockholm. Totalt deltog 143 aktieägare, representerande 84 procent av rösterna och 75 procent av kapitalet. Till ordförande för stämman valdes Olle Nordström. Stämman beslutade om en ordinarie utdelning om 3,25 SEK per aktie. Vidare beslutade stämman att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, Aktiesparprogram 2013, riktat till ledande befattningshavare i Swecokoncernen. Programmet omfattar högst 244 000 B-aktier i Sweco (varav högst 194 000 aktier för leverans till deltagarna och högst 50 000 aktier för täckande av kostnader för sociala avgifter). Stämman beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att, före nästa årsstämma, besluta om förvärv av högst 194 000 egna B-aktier över börsen för säkerställande av leverans av Matchnings- och Prestationsaktier till deltagarna i programmet, samt förvärv och överlåtelse av högst 50 000 egna B-aktier över börsen till täckande av kostnader för sociala avgifter. Stämman beslutade även om vederlagsfri överlåtelse av högst 194 000 egna B-aktier till deltagarna i Aktiesparprogram 2013 under den tid som de har rätt att erhålla Matchnings- och Prestationsaktier. Stämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att, före nästa årsstämma, fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier för att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur samt som betalning vid eventuella framtida företagsförvärv. Vidare beslutade stämman att bemyndiga styrelsen att, före nästa årsstämma, besluta om överlåtelse i samband med företagsförvärv av bolagets egna A- och B-aktier (dock inte för egna B-aktier som innehas inom ramen för Aktiesparprogram 2011–2013) för att kunna finansiera eventuella företagsförvärv på ett kostnadseffektivt sätt.
Stämman fattade också beslut om arvode till styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och till revisor i enlighet med valberedningens förslag. Stämman beslutade vidare om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare samt instruktioner för valberedningen. Verkställande direktören Tomas Carlsson kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2012, Swecos utveckling under de senaste åren samt gav en utblick för 2013. Den huvudansvariga revisorn redogjorde för revisionsarbetet under 2012.
Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor med syfte att skapa underlag för stämmans behandling av dessa ärenden. Utöver att till årsstämman föreslå styrelsens sammansättning har valberedningen till uppgift att lämna förslag till stämmoordförande, styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter och eventuell ersättning för kommittéarbete samt val och arvodering av revisor.
På årsstämman 2013 beslutades om instruktioner för valberedningen inför årsstämman 2014. Beslutet innebär bland annat att styrelsens ordförande ska sammankalla en valberedning bestående av en representant för envar av de minst tre och högst fyra största aktieägarna i bolaget jämte styrelseordföranden, om denne inte är ledamot i egenskap av ägarrepresentant. Namnen på ledamöterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, offentliggjordes på bolagets hemsida den 15 oktober 2013.
Inför 2014 års årsstämma har valberedningen haft fyra sammanträden. Swecos valberedning inför årsstämman 2014 består av Gustaf Douglas representerande Investment AB Latour, styrelsens ordförande Olle Nordström representerande familjen Nordström samt Birgitta Resvik representerande Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne. Ordförande i valberedningen är Olle Nordström.
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation. Styrelsen ska också se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att dess arbete årligen utvärderas genom en systematisk och strukturerad process.
Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör uppdateras och fastställs årligen. Arbetsordningen reglerar styrelsens åligganden, arbetsfördelningen inom styrelsen, antal möten, årsagenda och huvudteman på respektive styrelsesammanträde samt anvisningar för föredragningslista och underlag för ärendes behandling etc.
Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelseordföranden följer fortlöpande koncernens utveckling genom kontinuerliga kontakter med verkställande direktören. Styrelseordföranden företräder bolaget i frågor som rör ägarstrukturen. I enlighet med Swecos bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst nio ledamöter. Dessa ledamöter väljs på årsstämman för perioden från årsstämman fram till och med slutet av nästa årsstämma.
Swecos styrelse består av åtta ordinarie ledamöter valda av årsstämman för en period av ett år fram till slutet av nästa årsstämma. Styrelsen har även haft tre personalrepresentanter och tre suppleanter för dessa, utsedda av de anställda. Med undantag för verkställande direktören (Tomas Carlsson) har ingen av styrelsens stämmovalda ledamöter en operativ roll i bolaget. Samtliga styrelseledamöter utom en är från Sverige. Fyra av åtta ledamöter är män. Samtliga stämmovalda ledamöter utom verkställande direktören (Tomas Carlsson) är oberoende
i förhållande till Sweco. Samtliga ledamöter förutom Olle Nordström, Johan Nordström och Anders G. Carlberg är oberoende i förhållande till de större ägarna.
Årsstämman 2013 utsåg Olle Nordström till styrelsens ordförande. Ordinarie styrelseledamöter från och med årsstämman 2013 har i övrigt varit Anders G. Carlberg, Tomas Carlsson, Gunnel Duveblad, Eva Lindqvist, Johan Nordström, Pernilla Ström samt Carola Teir-Lehtinen. Personalrepresentanter har varit Thomas Holm, Göran Karloja och Anna Leonsson som ordinarie ledamöter med Görgen Edenhagen, Sverker Hanson och Christer Åberg som suppleanter.
Ingen styrelseledamot har blivit vald med anledning av avtal eller överenskommelse med någon större aktieägare, kund, leverantör eller annan person.
För mer information om styrelseledamöterna se sidorna 88–89.
Utöver det konstituerande styrelsesammanträde som hålls i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år. Under 2013 har styrelsen haft nio styrelsesammanträden. Fyra av styrelsesammanträdena hölls i anslutning till att bolaget lämnade delårsrapport. Sammanträdet den 15 april samt sammanträdet i samband med delårsrapporten avseende kvartal två var telefonmöten med i förväg utsänt material som underlag. Vid styrelsesammanträdet i augusti i Stockholm gjorde styrelsen två studiebesök, dels vid byggplatsen för NKS (Nya Karolinska Sjukhuset) i Solna, dels i tunnlarna för Citybanan. I samband med de båda besöken fick styrelsen även presentationer av de båda projekten.
Vid de styrelsesammanträden som avhållits under året har styrelsen, förutom redovisning av utvecklingen för bolagens verksamhet och ekonomi, ägnat betydande tid åt tillväxt, såväl organisk som genom förvärv, bolagets strategiska inriktning, lednings- och HR-frågor samt riskhantering och internkontrollfrågor liksom andra frågor som enligt
beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande. Sekreterare i styrelsen är bolagets chefsjurist. Bolagets revisor deltar på minst ett styrelsemöte per år. Närvaron vid styrelsesammanträden, revisionskommitténs respektive ersättningskommitténs möten under 2013 framgår av vidstående tabell.
| Styrelse sammanträden |
Revisions kommittén |
Ersättnings kommittén |
|
|---|---|---|---|
| Antal sammanträden | 9 | 6 | 6 |
| Olle Nordström | 9 | – | 6 |
| Anders G. Carlberg1) | 8 | 5 | – |
| Tomas Carlsson2) | 9 | – | – |
| Gunnel Duveblad | 9 | 6 | – |
| Eva Lindqvist2) | 7 | – | – |
| Aina Nilsson Ström3, 4) | 2 | – | 3 |
| Johan Nordström | 9 | 6 | – |
| Pernilla Ström5, 6) | 9 | 1 | 3 |
| Carola Teir-Lehtinen | 9 | – | 6 |
| Kai Wärn4) | 1 | – | – |
| Thomas Holm | 9 | – | – |
| Göran Karloja | 7 | – | – |
| Anna Leonsson | 9 | – | – |
| Görgen Edenhagen | 9 | – | – |
| Sverker Hanson | 1 | – | – |
| Christer Åberg | 1 | – | – |
1) Tillträdde revisionskommittén efter årsstämman 2013.
2) Styrelseledamot från årsstämman 2013.
3) Avgick ur ersättningskommittén efter årsstämman 2013. 4) Avgick ur styrelsen i samband med årsstämman 2013.
5) Avgick ur revisionskommittén efter årsstämman 2013.
6) Tillträdde ersättningskommittén efter årsstämman 2013.
| Befattning | Födelseår | Nationalitet | Invald | Oberoende | Styrelse- och kommittéarvoden, SEK2) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Olle Nordström | Ordförande, ordförande ersättningskommittén | 1958 | Svensk | 1997 | nej | 450 000 |
| Anders G. Carlberg | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1943 | Svensk | 2009 | nej | 250 000 |
| Tomas Carlsson | Ledamot, vd och koncernchef | 1965 | Svensk | 2013 | nej | – |
| Gunnel Duveblad | Ledamot, ordförande revisionskommittén | 1955 | Svensk | 2008 | ja | 300 000 |
| Eva Lindqvist | Ledamot | 1958 | Svensk | 2013 | ja | 200 000 |
| Johan Nordström | Ledamot, ledamot revisionskommittén | 1966 | Svensk | 2012 | nej | 250 000 |
| Pernilla Ström | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1962 | Svensk | 2009 | ja | 225 000 |
| Carola Teir-Lehtinen | Ledamot, ledamot ersättningskommittén | 1952 | Finsk | 2011 | ja | 225 000 |
| Thomas Holm | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2007 | – | – |
| Göran Karloja | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2008 | – | – |
| Anna Leonsson | Personalrepresentant utsedd av de anställda | 1971 | Svensk | 2005 | – | – |
| Görgen Edenhagen | Suppleant utsedd av de anställda | 1964 | Svensk | 2011 | – | – |
| Sverker Hanson | Suppleant utsedd av de anställda | 1963 | Svensk | 2011 | – | – |
| Christer Åberg | Suppleant utsedd av de anställda | 1953 | Svensk | 2011 | – | – |
1) För perioden från årsstämman 2013 till årsstämman 2014.
2) Arvoden för arbete i styrelsen, ersättnings- och revisionskommittéerna enligt beslut på årsstämman 2013.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller erforderliga krav på ett fungerande styrelsearbete sker årligen en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter, så även under 2013. Resultatet av utvärderingen diskuteras gemensamt i styrelsen och redovisas för valberedningen. Utvärdering sker också fortlöpande av verkställande direktörens och bolagsledningens arbete, vilket behandlas vid minst ett styrelsesammanträde utan närvaro av bolagsledningen.
Styrelsen utser på det konstituerande styrelsesammanträdet en ersättningskommitté. I ersättningskommittén ingår Olle Nordström, Pernilla Ström och Carola Teir-Lehtinen. Olle Nordström är ordförande. Ersättningskommittén har bland annat till uppgift att bereda frågor rörande ersättningsprinciper, anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende koncernledningen och övriga ledande befattningshavare samt att förelägga styrelsen förslag till beslut. Ersättningskommittén ska sammanträda minst två gånger per år. Under 2013 har ersättningskommittén haft sex möten.
På det konstituerande styrelsesammanträdet utses även en revisionskommitté. I revisionskommittén ingår Anders G. Carlberg, Gunnel Duveblad och Johan Nordström. Gunnel Duveblad är ordförande. Bolagets revisor närvarade vid samtliga möten. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande träffa bolagets revisorer, biträda styrelsen vid upprättande av rapport om intern kontroll och riskhantering, följa upp väsentliga tvister och skadeärenden, fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision bolaget får upphandla av bolagets revisorer samt utvärdera revisionsinsatsen. Revisionskommittén ska sammanträda minst tre gånger per år. Revisionskommittén har under 2013 sammanträtt sex gånger.
Revisor utses av årsstämman årligen sedan årsstämman 2012. Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets bokföring och årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC) omvaldes på årsstämman 2013 till bolagets revisorer intill utgången av årsstämman 2014. Huvudansvarig revisor är sedan år 2008 auktoriserade revisorn Lennart Danielsson. Arvoden för revisionsarbetet avseende räkenskapsåret 2013 uppgår till 4,8 MSEK (3,8) och för övriga uppdrag till 3,1 MSEK (0,7). Sweco har utöver revisionen konsulterat PwC i redovisnings- och fusionsfrågor. Vidare har PwC anlitats vid due diligenceprocesser vid företagsförvärv. Storleken av arvoden till samtliga anlitade revisionsbolag framgår av not 4 på sidan 59.
Swecos styrelse har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen fastställt, och styrelsen har också fastställt instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Dessa instruktioner
uppdateras varje år. Koncernledningen har utgjorts av verkställande direktör Tomas Carlsson tillsammans med finansdirektör Jonas Dahlberg och direktör Bo Jansson. Till sin hjälp har koncernledningen haft staberna Kommunikation, QA (Quality Assurance), Ekonomi, Juridik, HR samt IT. Från och med den 14 februari 2014 består ledningsgruppen av koncernchefen, finansdirektören, affärsområdescheferna samt cheferna för koncernstaberna inom HR, juridik och kommunikation. Med anledning av den nya ledningsgruppen försvinner det nuvarande koncernledningsbegreppet.
För mer information om ledande befattningshavare se sidorna 90–91.
Affärsverksamheten i koncernen är organiserad i fyra affärsområden som vart och ett leds av en verkställande direktör och en controller.
Varje affärsområde har en styrelse som sammanträder minst fyra gånger per år. Swecos koncernchef, tillika verkställande direktör, är ordförande i styrelsen för respektive affärsområde. Koncernledningens styrning av affärsområdena sker, utöver fortlöpande kontakter och månatliga möten med ledningen för respektive affärsområde, genom styrelsearbetet i respektive affärsområde. I affärsområdenas styrelser ingår koncernledningen (representerad av Swecos koncernchef tillika verkställande direktör samt finansdirektören) och affärsområdets ledning samt i förekommande fall representanter för de anställda. Respektive affärsområde har samma regler för fördelning av ansvar mellan styrelse och verkställande direktör som finns på koncernnivå. Inom respektive affärsområde finns underliggande bolag eller divisioner uppdelade efter kompetens. Varje division/bolag kan sedan inom sig vara organiserat på region, avdelning eller grupp, beroende på antalet anställda. Den organisatoriskt minsta enheten innehåller oftast fem till 30 medarbetare med en ansvarig chef.
Sweco har en kundnära organisation som utmärks av en långtgående decentralisering där varje enhet har stor självständighet. Koncernens affärsmodell bygger på att den drivande kraften ska komma från hela organisationen där alla medarbetare deltar i arbetet med kunden. Med Swecos policyer och riktlinjer som ramverk har chefer på varje nivå i koncernen klart uttalat ansvar och befogenheter att fatta egna beslut och att utveckla sina respektive verksamheter efter kundens behov.
Swecos internationella tillväxtambitioner ställer mycket höga krav på ledarskap. Engagerade medarbetare och utveckling av medarbetare är en förutsättning för Swecos tillväxt. All medarbetarutveckling ska fokuseras på prestation, kunskap och kunskapsutbyte. Som stöd i detta arbete används det årliga utvecklingssamtalet Sweco Talk. För fortsatt framgång krävs starka ledare på alla nivåer och inom alla operativa och administrativa områden i Sweco. För att säkerställa ett starkt ledarskap finns Sweco Leadership Compass, som definierar företagets ledarskapskultur och länkar samman ledarskap med affärskultur. Som stöd för att säkerställa god ledarförsörjning finns Next Generation, en process och ett program för att kontinuerligt identifiera och utveckla goda ledare. Swecos andra globala Next Generation program avslutas i mars 2014 med 22 deltagare kvarstående i programmet av totalt 25 från starten 2012. Majoriteten av deltagarna hade nya ledarpositioner när de startade programmet och har stärkts i sina ledarroller och utökat sitt nätverk i Sweco. I mars 2014 startar ett nytt Next Generation program med 25 deltagare.
Den interna kontrollen, såväl för den finansiella rapporteringen som generellt, baseras på den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen etablerat. Denna innefattar bland annat den kultur och de värderingar som styrelse och ledning kommunicerar och verkar utifrån. Viktiga komponenter i kontrollmiljön är organisationsstruktur, ledningsfilosofi och ledningsstil samt ansvar och befogenheter som är klart definierade och kommunicerade för samtliga nivåer i organisationen.
Styrelsen i Sweco har utformat tydliga besluts- och arbetsordningar samt instruktioner för sitt, ersättningskommitténs, revisionskommitténs och verkställande direktörens arbete i syfte att uppnå en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen uppdaterar och fastställer årligen styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktören, attest- och firmateckningsregler och finanspolicy samt gör en översyn över koncernens övriga policydokument. En arbetsordning för styrelsen och instruktion för verkställande direktören finns för varje bolag i koncernen, och bygger på de principer som gäller för arbetsordningen för huvudstyrelsen i Sweco AB. Sweco har vidare policyer gällande ekonomisk information, kommunikation, IT-säkerhet, CSR, krishantering, HR samt kvalitet och miljö. Dessa policyer bildar grund för god intern kontroll.
Sweco har attest- och firmateckningsregler som klart reglerar vilka befogenheter som finns på varje nivå, från den enskilde konsulten till styrelsen för Sweco AB. Områden som regleras är exempelvis avgivande av anbud, investeringar, hyres- och leasingavtal, omkostnader och garantier, etc.
Målsättningen med Swecos riskhantering är att säkra koncernens långsiktiga resultatutveckling och garantera att Swecos affärsverksamhet i de olika affärsenheterna uppnår sina mål. Bolagets styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Swecos riskhanteringsarbete är en fortlöpande process. Stora delar av Swecos verksamhet handlar om pågående uppdrag. Särskild vikt läggs därför vid att löpande följa upp risker och riskhantering avseende uppdragen och för att ytterligare förbättra arbetet med riskhantering och intern kontroll.
Sweco har under 2013, med utgångspunkt från en kartläggning av koncernens risker och riskhantering, vidareutvecklat och förstärkt rutinerna för löpande riskuppföljning. Arbetet har under 2013 fortlöpande rapporterats till revisionskommittén och styrelsen. För varje affärsområde har en riskkarta löpande följts upp på affärsområdets styrelsemöte och på agendan finns en stående punkt om riskhantering. En rapport över riskhantering och internkontroll inom koncernen (RIK-rapport), vilken täcker områdena Marknads- och affärsrisker, CSR, QA (Quality Assurance), HR, Ekonomi, IT och Kommunikation, har behandlats i styrelsen, revisionskommittén och av EGM (Extended Group Management, som bland annat består av verkställande direktören, finansdirektören, affärsområdesansvariga samt stabschefer).
Under året har ett så kallat "business ethics compliance programme", baserat på Swecos CSR-policy, genomförts inom koncernen. Detta har innefattat en revidering av CSR-policyn, en riskbedömning, nya riktlinjer rörande anti-korruption respektive gåvor och representation samt nya rutiner och utbildning för chefer. En så kallad whistleblowerfunktion, Sweco Ethics Line, har också inrättats. Syftet med programmet är att öka medvetenheten, att tillförsäkra att adekvata riskhanteringsrutiner finns på plats samt att följa upp efterlevnaden inom koncernen. Under våren 2014 kommer utbildningen av chefer att fortsätta och en e-learning utbildning för samtliga anställda rörande CSRfrågor kommer att genomföras.
Swecos riskprocess: risker identifieras, nödvändiga riktlinjer och policyer skapas, dessa implementeras i organisationen, uppföljning sker på flera olika nivåer och årlig tillbakarapportering sker till såväl EGM som till revisionskommittén och styrelsen.
Information om Swecos styrande dokument som koncernpolicyer, handböcker, riktlinjer och rutiner finns samlat på koncernens intranät. Väsentliga riktlinjer, manualer etc. uppdateras och kommuniceras fortlöpande till berörda medarbetare. Målsättningen är att samtliga anställda ska genomgå en e-learningutbildning om Sweco-koncernen innehållande bland annat övergripande mål, värderingar och policyer (inklusive CSR-policy) dels vid nyanställning, dels kontinuerligt vartannat år.
Riktlinjer och policyer har implementerats på olika nivåer i organisationen och följs upp kontinuerligt, bland annat genom intern uppföljning och extern revision.
Varje affärsområde har en controller som ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av policyer, riktlinjer och rutiner avseende den finansiella rapporteringen. Controllern ansvarar också för riktigheten och fullständigheten i rapporterad finansiell information. För att ytterligare stärka den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen har ett frågeformulär (så kallat self assessment) gällande finansiell rapportering framtagits och tillställts samtliga controllers i koncernen. Frågeformuläret inriktar sig på att säkerställa att väsentliga interna kontroller fungerar gällande den finansiella rapporteringen. De inkomna svaren analyseras, eventuella brister identifieras och åtgärdas.
Koncernens ledningssystem innehåller en rad funktioner för ekonomisk styrning, kontroll och uppföljning. Det finns ett webb-baserat rapportsystem för uppföljning av uppdrag där uppdragsansvariga löpande granskar uppdragen. I rapportsystemet framtas månatligen resultat och nyckeltal på grupp-, region-, bolags-/divisions- och affärsområdesnivå. För verksamheten relevanta nyckeltal följs upp veckovis på grupp-, region-, bolags-/divisions- och affärsområdesnivå. Varje månad sker en konsolidering av hela koncernen, där utfall följs upp mot budgetar och interna prognoser.
Kommunikation beträffande den finansiella rapporteringen sker också i samband med de controllermöten som regelbundet äger rum i koncernen. För kommunikation externt finns en kommunikationspolicy om ansvar och riktlinjer för hur kommunikation med externa parter ska ske.
Sweco har en enkel och likartad operativ struktur i hela koncernen. Controllers på koncern- och affärsområdesnivå följer regelbundet upp efterlevnaden av de av bolaget utarbetade styr- och internkontrollsystemen. Controllers genomför dessutom löpande analyser av bolagens rapportering och ekonomiska utfall i syfte att säkerställa utvecklingen. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en internrevisionsfunktion.
Läs mer om Swecos risker och riskhantering på sidorna 82–83.
Sweco strävar efter att ge såväl aktieägare som analytiker och andra som är intresserade av bolaget snabb, tydlig, konsekvent och samtidig information om Swecos verksamhet och koncernens finansiella ställning och utveckling. Sweco har en kommunikationspolicy som ingår i den interna kontrollmiljön och som avser att säkerställa att Sweco uppfyller de krav som ställs på börsnoterade bolag.
Samtidigt med utgivandet av delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden i tryckt form publiceras materialet också på koncernens hemsida www.swecogroup.com. På bolagets hemsida publiceras även en stor mängd annan information som fortlöpande uppdateras.
Styrelsens arvode beslutas av årsstämman. Arvodet för 2013/2014 bestämdes till 1 600 000 SEK, varav styrelsearvode till ordförande utgör 400 000 SEK, samt till de av stämman sex valda ledamöter som inte är anställda i bolaget 200 000 SEK vardera. Verkställande direktören och personalrepresentanterna erhåller inte styrelsearvode. Styrelsearvodet betalas ut vid två tillfällen under den aktuella perioden.
Till ordförande i ersättningskommittén utgår ett arvode om 50 000 SEK och till övriga ledamöter i ersättningskommittén utgår ett arvode om 25 000 SEK. Ordförande i revisionskommittén erhåller ett arvode om 100 000 SEK. Till övriga ledamöter i revisionskommittén utgår ett arvode om 50 000 SEK.
Principer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare enligt beslut på årsstämman 2013 framgår av not 6 på sidorna 60–61.
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Det samlade börsvärdet för Sweco AB uppgick vid årets utgång till 9 663 MSEK (6 653). Aktiekapitalet uppgick till 91,5 MSEK fördelat på 9 372 364 A-aktier och 82144 483 B-aktier. A-aktierna har en röst och B-aktierna en tiondels röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdelning. I bolagsordningen finns inskriven rätten att omvandla aktier av serie A till serie B. På aktieägares begäran har under mars månad 2013 3 300 A-aktier omvandlats till B-aktier och under december månad 2013 har 6 000 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehållet.
Vid slutet av 2013 hade Sweco AB 7 778 aktieägare. Större aktieägare är Familjen Nordström (15,2 procent av kapitalet och 34,5 procent av rösterna), Investment AB Latour (31,7 procent av kapitalet och 22,8 procent av rösterna) och Stiftelsen J. Gust. Richerts Minne (2,1 procent av kapitalet och 10,2 procent av rösterna). Utländska investerare ägde 18,3 procent av kapitalet och 9,7 procent av rösterna. De tio största ägarna innehar motsvarande 69,7 procent av aktiekapitalet och 79,4 procent av rösterna. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget.
Swecos utdelningspolicy innebär att minst hälften av resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling och investering i bolagets kärnverksamhet.
Styrelsens ordförande är ordförande även i valberedningen. De huvudägare som i enlighet med valberedningens föreskrifter är representerade anser det önskvärt att företrädaren för den röstmässigt största aktieägaren också är ordförande i valberedningen.
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3, 33 | 8 198,8 | 7 503,5 |
| Övriga intäkter | 1,5 | 12,5 | |
| Summa rörelseintäkter | 8 200,3 | 7 516,0 | |
| Övriga externa kostnader | 4, 5, 33 | -1 975,6 | -1 817,4 |
| Personalkostnader | 6, 28 | -5 433,3 | -4 839,3 |
| EBITDA | 791,4 | 859,3 | |
| Av- och nedskrivningar | 3, 7 | -135,1 | -102,3 |
| EBITA | 3 | 656,3 | 757,0 |
| Förvärvsrelaterade av- och nedskrivningar | -95,6 | -75,4 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 3 | 560,7 | 681,6 |
| Finansiella intäkter | 8, 33 | 4,7 | 4,6 |
| Finansiella kostnader | 8, 33 | -38,1 | -33,6 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 8 | -0,5 | 0,5 |
| Finansnetto | 8 | -33,9 | -28,5 |
| Resultat före skatt | 526,8 | 653,1 | |
| Inkomstskatt | 10 | -147,2 | -177,2 |
| ÅRETS RESULTAT | 379,6 | 475,9 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 374,9 | 470,4 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 4,7 | 5,5 | |
| Resultat per aktie för vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare | 11 | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,11 | 5,15 | |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,11 | 5,15 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 379,6 | 475,9 |
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | ||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensioner | -71,8 | 157,8 |
| Skatt på omvärdering av förmånsbestämda pensioner | 18,8 | -44,2 |
| Summa poster som inte ska återföras i resultaträkningen | -53,0 | 113,6 |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter | -14,4 | -33,5 |
| Säkring av nettoinvestering i dotterföretag | -24,3 | 20,9 |
| Summa poster som senare kan återföras i resultaträkningen | -38,7 | -12,6 |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 287,9 | 576,9 |
| Totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 282,4 | 572,0 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5,5 | 4,9 |
| MSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2012-01-01 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | |||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Goodwill | 14 | 2 088,4 | 1 418,1 | 907,5 |
| Övriga immateriella tillgångar | 14 | 150,6 | 144,6 | 88,3 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 394,9 | 288,5 | 230,8 |
| Innehav i intresseföretag | 17 | 6,1 | 6,5 | 1,0 |
| Finansiella placeringar | 19 | 11,8 | 11,5 | 7,9 |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 25,8 | 7,0 | 70,7 |
| Andra långfristiga fordringar | 22, 28 | 8,0 | 3,9 | 3,8 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 685,6 | 1 880,1 | 1 310,0 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Kundfordringar | 33 | 1 434,0 | 1 278,7 | 909,5 |
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | 23 | 1 254,0 | 781,6 | 650,1 |
| Skattefordringar | 54,2 | 62,4 | 34,2 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 55,3 | 112,6 | 49,2 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 210,8 | 165,0 | 133,1 |
| Kortfristiga placeringar | 25 | 3,5 | 9,4 | – |
| Likvida medel | 25 | 317,0 | 357,4 | 219,6 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 328,8 | 2 767,1 | 1 995,7 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 6 014,4 | 4 647,2 | 3 305,7 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | 26 | |||
| Aktiekapital | 91,5 | 91,5 | 91,5 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 239,0 | 239,0 | 239,0 | |
| Reserver | -80,9 | -41,4 | -29,4 | |
| Balanserat resultat, inklusive årets resultat | 1 367,9 | 1 362,6 | 1 023,9 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 617,5 | 1 651,7 | 1 325,0 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 15,1 | 22,3 | 10,5 | |
| Summa eget kapital | 1 632,6 | 1 674,0 | 1 335,5 | |
| Skulder | 32 | |||
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 27, 29 | 1 393,1 | 665,9 | 23,5 |
| Avsättningar till pensioner | 27, 28 | 68,4 | 14,4 | 223,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 146,7 | 148,9 | 141,8 |
| Övriga långfristiga skulder | 30,2 | 4,3 | 20,2 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 638,4 | 833,5 | 409,4 | |
| Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder |
27, 29 | 249,3 | 110,2 | 48,2 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | 23 | 775,1 | 354,4 | 280,3 |
| Leverantörsskulder | 33 | 257,9 | 286,9 | 245,8 |
| Skatteskulder | 55,0 | 71,1 | 41,0 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 370,8 | 399,2 | 282,9 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 1 035,3 | 917,9 | 662,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 743,4 | 2 139,7 | 1 560,8 | |
| Summa skulder | 3 | 4 381,8 | 2 973,2 | 1 970,2 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 014,4 | 4 647,2 | 3 305,7 |
Information om koncernens ställda panter och ansvarsförbindelser se not 31.
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 8 | 526,8 | 653,1 |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster | |||
| Realisationsvinster och realisationsförluster | 0,0 | -18,0 | |
| Av- och nedskrivningar | 3, 7 | 231,2 | 177,7 |
| Skillnad mellan kostnadsförda och utbetalda pensioner | -13,1 | -54,4 | |
| Övriga poster | -2,1 | 4,8 | |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 216,0 | 110,1 | |
| Betald skatt | -226,6 | -197,7 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 516,2 | 565,5 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | -397,1 | -234,7 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 376,7 | 84,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 495,8 | 414,8 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella tillgångar | -4,5 | -4,1 | |
| Försäljning av immateriella tillgångar | 0,0 | 0,1 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 12 | -92,8 | -131,4 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 3,4 | 1,3 | |
| Förvärv av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan | 13 | -904,7 | -539,6 |
| Försäljning av dotterföretag och rörelser, netto likviditetspåverkan | 13 | -0,1 | -0,4 |
| Förvärv av finansiella placeringar | -0,1 | – | |
| Försäljning av finansiella placeringar | 19 | 0,1 | 9,3 |
| Förändring långfristiga fordringar | 1,1 | 9,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -997,6 | -655,5 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp egna aktier | 26 | -9,4 | -19,5 |
| Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare | 26 | -296,2 | -274,0 |
| Utbetald överföring till innehav utan bestämmande inflytande | -6,0 | -0,8 | |
| Upptagna lån | 896,8 | 723,2 | |
| Amortering av skuld | -113,2 | -35,7 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 472,0 | 393,2 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -29,8 | 152,5 | |
| Likvida medel vid årets början | 25 | 366,8 | 219,6 |
| Kursdifferens i likvida medel | -16,5 | -5,3 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 320,5 | 366,8 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
Innehav utan bestäm mande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2012-01-01 | 26 | 91,5 | 239,0 | -29,4 | 1 192,1 | 1 493,2 | 10,5 | 1 503,7 |
| Effekt av ändrad redovisningsprincip | – | – | – | – | -168,2 | -168,2 | – | -168,2 |
| Justerat eget kapital vid årets ingång | 91,5 | 239,0 | -29,4 | 1 023,9 | 1 325,0 | 10,5 | 1 335,5 | |
| Årets resultat | – | – | – | 584,0 | 584,0 | 5,5 | 589,5 | |
| Omräkningsdifferens | – | – | -12,0 | – | -12,0 | -0,6 | -12,6 | |
| Årets totalresultat | – | – | -12,0 | 584,0 | 572,0 | 4,9 | 576,9 | |
| Överföring till aktieägarna – utdelning | 26 | – | – | – | -274,0 | -274,0 | -0,8 | -274,8 |
| Innehav utan bestämmande inflytande i förvärvade företag |
13 | – | – | – | – | – | 7,9 | 7,9 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
13 | – | – | – | 0,1 | 0,1 | -0,2 | -0,1 |
| Aktiesparprogram – värde av anställdas tjänstgöring |
– | – | – | 1,2 | 1,2 | – | 1,2 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | -19,5 | -19,5 | – | -19,5 | |
| Emission av återköpta aktier | 27 | – | – | – | 46,9 | 46,9 | – | 46,9 |
| Eget kapital 2012-12-31/2013-01-01 | 91,5 | 239,0 | -41,4 | 1 362,6 | 1 651,7 | 22,3 | 1 674,0 | |
| Årets resultat | – | – | – | 321,9 | 321,9 | 4,7 | 326,6 | |
| Omräkningsdifferens | – | – | -39,5 | – | -39,5 | 0,8 | -38,7 | |
| Årets totalresultat | -39,5 | 321,9 | 282,4 | 5,5 | 287,9 | |||
| Överföring till aktieägarna – utdelning | 26 | – | – | – | -296,2 | -296,2 | -6,0 | -302,2 |
| Innehav utan bestämmande inflytande i förvärvade företag |
13 | – | – | – | -13,4 | -13,4 | -6,7 | -20,1 |
| Aktiesparprogram – värde av anställdas | ||||||||
| tjänstgöring | – | – | – | 2,4 | 2,4 | – | 2,4 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | -9,4 | -9,4 | – | -9,4 | |
| EGET KAPITAL 2013-12-31 | 91,5 | 239,0 | -80,9 | 1 367,9 | 1 617,5 | 15,1 | 1 632,6 | |
| Föreslagen överföring till aktieägare | ||||||||
| SUMMA FÖRESLAGEN ÖVERFÖRING TILL AKTIEÄGARE |
-297,4 | -297,4 | – | -297,4 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3, 33 | 271,4 | 214,4 |
| Summa rörelseintäkter | 271,4 | 214,4 | |
| Övriga externa kostnader | 3, 4, 5, 33 | -235,6 | -202,1 |
| Personalkostnader | 6, 28 | -51,3 | -45,6 |
| Av- och nedskrivningar | 3, 7 | -14,1 | -10,7 |
| Summa rörelsekostnader | -301,0 | -258,4 | |
| Rörelseresultat | 3 | -29,6 | -44,0 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8 | 521,6 | 453,1 |
| Finansiella intäkter | 8, 33 | 2,3 | 2,0 |
| Finansiella kostnader | 8, 33 | -30,1 | -21,6 |
| Finansnetto | 8 | 493,8 | 433,5 |
| Resultat efter finansnetto | 464,2 | 389,5 | |
| Bokslutsdispositioner | 9 | 86,7 | -86,8 |
| Resultat före skatt | 550,9 | 302,7 | |
| Skatt | 10 | -74,0 | -70,1 |
| ÅRETS RESULTAT | 476,9 | 232,6 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 476,9 | 232,6 |
| Kursdifferens | 0,8 | -0,4 |
| TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 477,7 | 232,2 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 32 | ||
| Immateriella tillgångar | 14 | 5,2 | 6,9 |
| Materiella anläggningstillgångar | 15 | 28,9 | 14,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 16 | 1 073,1 | 1 073,1 |
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 957,3 | 37,9 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 20 | 0,9 | 0,9 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 2 031,3 | 1 111,9 | |
| Summa anläggningstillgångar | 2 065,4 | 1 133,1 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 1 559,9 | 1 598,7 |
| Skattefordringar | 18,9 | 23,1 | |
| Övriga fordringar | 2,4 | 2,5 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 43,6 | 38,0 |
| Kassa/bank | 25 | 0,1 | 0,5 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 624,9 | 1 662,8 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 | 3 690,3 | 2 795,9 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | 26 | ||
| Aktiekapital | 91,5 | 91,5 | |
| Reservfond | 187,5 | 187,5 | |
| Summa bundet eget kapital | 279,0 | 279,0 | |
| Fritt eget kapital | 26 | ||
| Fond till verkligt värde | – | -0,8 | |
| Överkursfond | 51,5 | 51,5 | |
| Balanserat resultat | 637,6 | 708,5 | |
| Årets resultat | 476,9 | 232,6 | |
| Summa fritt eget kapital Summa eget kapital |
1 166,0 1 445,0 |
991,8 1 270,8 |
|
| Obeskattade reserver | 9 | 1,3 | 88,0 |
| Skulder | 32 | ||
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 8,9 | 8,6 | |
| Skulder till kreditinstitut | 27 | 1 312,0 | 662,0 |
| Summa långfristiga skulder | 1 320,9 | 670,6 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 27 | 173,6 | 44,9 |
| Leverantörsskulder | 11,7 | 10,4 | |
| Skulder till koncernföretag | 710,0 | 686,5 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 30 | 2,6 | 2,6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 25,2 | 22,1 |
| Summa kortfristiga skulder | 923,1 | 766,5 | |
| Summa skulder | 3 | 2 245,3 | 1 525,1 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 690,3 | 2 795,9 | |
| Ansvarsförbindelser | 31 | 161,3 | 175,8 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansnetto | 464,2 | 389,5 | |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster | |||
| Realisationsvinster och realisationsförluster | |||
| Av- och nedskrivningar | 7 | 14,1 | 10,7 |
| Utdelningar och koncernbidrag | 8 | -298,7 | -413,3 |
| Skillnad mellan bokförda och erhållna/betalda räntor | 8 | 3,0 | 2,1 |
| Övriga poster | 1,0 | 0,6 | |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 183,6 | -399,9 | |
| Betald skatt | -71,8 | -93,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 111,8 | -104,3 | |
| Förändringar av rörelsekapital | |||
| Förändring av kortfristiga fordringar | -81,3 | -72,4 | |
| Förändring av kortfristiga skulder | 27,2 | -9,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 57,7 | -186,6 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | 12 | -27,0 | -10,1 |
| Förvärv av dotterföretag, netto likviditetspåverkan | – | -694,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -27,0 | -704,4 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag | 413,3 | 408,9 | |
| Förändring av långfristiga fordringar | -917,9 | – | |
| Utbetald överföring till moderbolagets aktieägare | 26 | -296,2 | -274,0 |
| Återköp av egna aktier | -9,4 | -19,5 | |
| Upptagna lån | 779,1 | 715,4 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -31,1 | 830,8 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -0,4 | -60,2 | |
| Likvida medel vid årets början | 25 | 0,5 | 60,7 |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 0,1 | 0,5 |
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Summa bundet |
Fond för verkligt värde |
Överkurs fond |
Balan serat resultat |
Summa fritt |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2012-01-01 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | -0,4 | 51,5 | 953,6 | 1 004,7 | 1 283,7 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 232,6 | 232,6 | 232,6 | |
| Kursdifferens | – | – | – | -0,4 | – | – | -0,4 | -0,4 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | -0,4 | – | 232,6 | 232,2 | 232,2 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning | – | – | – | – | – | -274,0 | -274,0 | -274,0 | |
| Emission av återköpta aktier | – | – | – | – | – | 46,9 | 46,9 | 46,9 | |
| Aktiesparprogram | – | – | – | – | – | 1,5 | 1,5 | 1,5 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | – | – | -19,5 | -19,5 | -19,5 | |
| Eget kapital 2012-12-31/2013-01-01 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | -0,8 | 51,5 | 941,1 | 991,8 | 1 270,8 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | 476,9 | 476,9 | 476,9 | |
| Kursdifferens på säkringsinstrument | – | – | – | 0,8 | – | – | 0,8 | 0,8 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | 0,8 | – | 476,9 | 477,7 | 477,7 | |
| Överföring till aktieägare – utdelning | – | – | – | – | – | -296,2 | -296,2 | -296,2 | |
| Aktiesparprogram | – | – | – | – | – | 2,1 | 2,1 | 2,1 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | – | – | – | -9,4 | -9,4 | -9,4 | |
| EGET KAPITAL 2013-12-31 | 26 | 91,5 | 187,5 | 279,0 | – | 51,5 | 1 114,5 | 1 166,0 | 1 445,0 |
| Föreslagen överföring till aktieägare |
Utdelning 26, 36 -297,4 -297,4 -297,4
Sweco Årsredovisning 2013 Moderbolagets räkenskaper 51
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 mars 2014. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 april 2014.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt finansiella tillgångar som kan säljas.
Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i SEK.
De finansiella rapporterna upprättas i enlighet med IFRS och kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar samt antaganden som påverkar tilllämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36.
De angivna redovisningsprinciperna för koncernen har, med undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tilllämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2013. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Redovisning av poster i övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom "Övrigt totalresultat" har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är exempelvis omräkningsdifferenser. Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner. Jämförelsesiffrorna är presenterade enligt den nya uppställningen.
Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att den så kallade "korridormetoden" ej är tillåten längre. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Tidigare redovisades aktuariella vinster och förluster enligt den så kallade "korridormetoden". Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar baseras på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen. Detta innebär att nettoräntan på netto pensionsskulden numera utgörs av räntekostnad på pensionsskulden och ränteintäkten på förvaltningstillgångarna. Skillnad mellan verklig och beräknad avkastning avseende förvaltningstillgångar redovisas i övrigt totalresultat. Effekten av den ändrade redovisningsprincipen presenteras nedan.
Ändringen har tillämpats retroaktivt i enlighet med IAS 8 och påverkat de finansiella rapporterna på följande sätt:
| 2012 | |
|---|---|
| Personalkostnader | 22,3 |
| Inkomstskatt | -6,2 |
| Ändring av årets resultat | 16,1 |
| Omvärdering av förmånsbestämda pensioner | 157,8 |
| Skatt på omvärdering av förmånsbestämda pensioner | -44,2 |
| ÄNDRING AV TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 129,7 |
| Ändring av resultat per aktie före utspädning, SEK | 0,18 |
| Ändring av resultat per aktie efter utspädning, SEK | 0,18 |
| 2012-12-31 2012-01-01 | ||
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar | – | 65,4 |
| Andra långfristiga fordringar | -42,3 | -16,5 |
| FÖRÄNDRING I TOTALA TILLGÅNGAR | -42,3 | 48,9 |
| Reserver | -2,0 | – |
| Balanserat resultat, inklusive årets resultat | -38,5 | -168,2 |
| Avsättningar till pensioner | 13,9 | 217,0 |
| Uppskjutna skatteskulder | -15,7 | 0,1 |
| FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL OCH SKULDER | -42,3 | 48,9 |
IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. De nya upplysningskraven framgår av not 32.
Den ändrade IAS 36 Nedskrivningar där det framgår att återvinningsvärdet endast behöver anges vid nedskrivningar kommer att förtidstillämpas från den 1 januari 2013.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av årets finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa så kallad "Fair Value Option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den så kallade "Fair Value Option". För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2015.
IFRS 10 Koncernredovisning är en ny standard för koncernredovisning som ersätter IAS 27 och SIC 12. Standarden innehåller inga ändringar jämfört med nu gällande IAS 27 vad gäller regler för konsolidering vid förvärv och avyttring. IFRS 10 innehåller en modell som ska användas vid bedömning om bestämmande inflytande föreligger eller inte för samtliga investeringar som ett företag har. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som inleds 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang är ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Den nya standarden kommer i huvudsak att medföra två ändringar jämfört med IAS 31 Andelar i joint ventures. Den ena förändringen är om en investering bedöms vara en joint operation eller ett joint venture. Beroende på vilken typ av investering som föreligger finns det olika redovisningsregler. Den andra förändringen är att joint venture ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden och klyvningsmetoden kommer därmed inte att vara tillåten. Koncernen avser att tillämpa IFRS 11 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och detta bedöms inte ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.
IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag är ny standard som omfattar upplysningskrav för investeringar i dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och icke-konsoliderade strukturerade företag. Standarden kommer att tilllämpas i koncernen för räkenskapsår som inleds 1 januari 2014.
IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture har ändrats. Den omgjorda standarden överensstämmer i huvudsak med tidigare IAS 28. Ändringarna avser hur redovisning ska göras när förändringar i innehav ändras och betydande eller gemensamt bestämmande inflytande upphör eller inte. Koncernen har för avsikt att tillämpa den ändrade standarden på räkenskapsår som inleds 1 januari 2014.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter, ådrar sig kostnader och där det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av koncernens ledning för att utvärdera resultatet och att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Sweco AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallad förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. I förvärv gjorda 2012 har innehav utan bestämmande inflytande redovisats till dess proportionella andel av nettotillgångarna.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper. Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas även i de
fall innehav utan bestämmande inflytande kommer att vara negativt. Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande (dotterföretag) kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas på en separat rad i koncernens totalresultat.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen, reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkning. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture-företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella
valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till SEK till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, reserver. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. Sweco har inga koncernföretag belägna i länder med hyperinflation.
I omräkningen har för de väsentliga valutorna följande kurser använts:
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Balans dagskurs |
Genom snittskurs |
Genom snittskurs |
||
| EUR | 8,94 | 8,65 | 8,62 | 8,71 |
| NOK | 1,06 | 1,11 | 1,17 | 1,16 |
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i rapport över totalresultat och ackumuleras i övriga reserver i eget kapital, till den del säkringen är effektiv. Ineffektiv del redovisas i koncernens resultaträkning. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten efter avdrag för eventuell valutasäkring från eget kapital till årets resultat.
De ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004 (tidpunkten för övergång till IFRS) har redovisats som omräkningsreserv inom det egna kapitalet.
Monetära långfristiga fordringar på en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av Swecos nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna hänförliga till monetära långfristiga fordringar i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för tjänster i koncernens löpande verksamhet. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget.
Successiv vinstavräkning tillämpas i koncernen för pågående tjänsteuppdrag vilket innebär att resultatet framkommer i takt med uppdragens färdigställande. I koncernredovisningen redovisas under rörelsens intäkter årets genererade utfaktureringsvärde av pågående tjänsteuppdrag för såväl uppdrag utförda på löpande räkning som fast pris. Med utfaktureringsvärde menas upparbetat arbete som fakturerats beställaren för uppdrag på löpande räkning. Vid fast prisuppdrag bestämmer färdigställandegraden utfaktureringsvärdet. Ett uppdrags färdigställandegrad bestäms genom att nedlagda utgifter på balansdagen jämförs med beräknade totala utgifter. I balansräkningen värderas pågående tjänsteuppdrag till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Tjänsteuppdrag där upparbetade intäkter överstiger delfakturerade belopp redovisas som fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag. Tjänsteuppdrag där delfakturerade belopp överstiger upparbetade intäkter redovisas som skulder avseende pågående tjänsteuppdrag.
I de fall utfallet av ett tjänsteuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter för nedlagt arbete och uppkomna utgifter för uppdrag om de sannolikt kommer att ersättas av beställaren.
En befarad förlust i ett uppdrag redovisas omgående som kostnad och belastar resultatet.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter och vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på derivat som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och nedskrivning av finansiella tillgångar. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas inom rörelseresultatet avseende rörelsefordringar och skulder och inom finansnetto avseende finansiella fordringar och skulder.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då transaktionen har skett förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kortfristiga likvida placeringar är en placering som omedelbart kan lyftas och som inte kräver en köpare för att kunna realiseras.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om den är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I denna kategori ingår främst derivat med positivt verkligt värde men även finansiella placeringar kan förekomma.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då Sweco tillhandahåller tjänster eller varor direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Dessa tillgångar värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran minskas även med eventuell värdeminskning vilket görs när det finns objektiva bevis på att koncernen inte kommer att erhålla hela den ursprungliga fordran. Väsentliga finansiella svårigheter hos kunden och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassificeras i någon annan kategori eller är klassificerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde. Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna som en särskild komponent av eget kapital. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivningsbehov föreligger.
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i rörelseresultatet. I kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde, vilket bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår
av not 32 Finansiella instrument per kategori.
Derivatinstrument utgörs i Sweco av terminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas, då förutsättningarna för säkringsredovisning inte är uppfyllda, via resultaträkningen inom rörelseresultatet.
Säkringsredovisning tillämpas för investering av FMC Group och tillhörande lånefinansiering. Nettoinvestering i utlandsverksamhet har säkrats genom att valutalån upptas till balansdagskurs vid bokslutstillfället. Omräkningsdifferens av valutalånet redovisas som säkring av nettoinvestering i dotterföretag och ingår i övrigt totalresultat. Genom säkringsredovisning ("hedge accounting") kopplas tillgången (nettoinvestering i utlandsverksamhet) och skulden (valutalån) till varandra, innebär det att endast nettoförändringar av värdet redovisas som övrigt totalresultat.
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning ingår också i anskaffningsvärdet.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust, som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång, utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, annars är det operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- respektive kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som erlagts som leasingavgift under året. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.
Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden ner till restvärde. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – byggnader, rörelsefastigheter | 50 år |
|---|---|
| – IT och datorutrustning | 3 år |
| – övriga inventarier | 5 år |
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för förvärvet och det verkliga värdet av koncernens andel av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 utgör koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, det redovisade värdet. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov (se nästa sida). Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det måste även kunna visas att tillgången kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. Balanserade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I koncernen finns en utvecklad programvara inom projektstyrning.
I samband med förvärv görs en värdering av inneliggande orderstock, kundrelationer och varumärken. Orderstocken som aktiveras avser rörelseresultatet på fasta order. Kundrelationer och varumärken redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen minskat med ackumulerade avskrivningar.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig och att kostnaden kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. För fastställelse av räntesats för låneutgifter används koncernens centralt bestämda internränta.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
| – balanserade utvecklingsutgifter | 5 år |
|---|---|
| – licenser | 3 år |
| – kundrelationer | 5 år |
| – varumärken | 1–3 år |
| – orderstock | i takt med att order realiseras |
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För uppskjutna skattefordringar gäller prövning enligt särskild standard (se avsnitt om skatter).
För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning, beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Vid återköp av egna aktier redovisas köpeskillingen som en minskning av det egna kapitalet. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Redovisas som skuld efter att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultat och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.
Pensionsplanerna finansieras genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. En förmånsbestämd plan anger ett belopp för den pensionsförmån den anställde erhåller efter pensionering, vanligen baserad på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd plan har fasta avgifter som betalas till en separat juridisk enhet (försäkringsbolag). Sweco har både avgifts- och förmånsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Förmånsbestämda planer är andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder, denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation, inklusive bostadsobligation, med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Koncernens nettoförpliktelse utgörs av nuvärdet av förpliktelsen, minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna justerat för eventuella tillgångsbegränsningar.
Samtliga de komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.
Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster, skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot och eventuella ändringar av effekter tillgångsbegränsningar (exklusive ränta som inkluderas i räntenettot). Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av överskottet i planen och tillgångsbegränsningen beräknad med hjälp av diskonteringsräntan. Tillgångsbegränsningen utgörs av nuvärdet av de framtida ekonomiska fördelarna i form av minskade framtida avgifter eller kontant återbetalning. Vid beräkning av nuvärdet av framtida återbetalningar eller inbetalningar beaktas eventuella krav på minimifondering.
Ändringar eller reduceringar av en förmånsbestämd plan redovisas vid den tidigaste av följande tidpunkter; a, när ändringen i planen eller reduceringen inträffar eller b, när företaget redovisar relaterade omstruktureringskostnader och ersättningar vid uppsägning. Ändringarna/reduceringarna redovisas direkt i årets resultat.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Vid årsstämmorna 2011, 2012 och 2013 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen. Aktiesparprogrammen innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier"). Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2014 för aktiesparprogram 2011, räkenskapsåret 2015 för aktiesparprogram 2012 och räkenskapsåret 2016 för aktiesparprogram 2013 ("Sparperioden") och deltagaren kvarstår i sin anställning under hela Sparperioden, erhåller deltagarna för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att prestationskraven uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Tilldelningen av Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag. Kostnaden redovisas linjärt under sparperioden som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Kostnaden för matchningsaktien baseras på aktiernas verkliga värde vid förvärvstidpunkten och kostnaden för prestationsaktien baseras på aktiens verkliga värde som beräknas av extern part genom en så kallad Monte Carlo-simulering.
Vid tilldelning ska sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Avsättningar görs därför under sparperioden för dessa beräknade sociala avgifter.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Koncernens avsättningar består av pensionsavsättningar.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid och att bolaget kan styra återföringen av vinsterna. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning från dotterföretag redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Om inte annat anges har moderbolagets redovisningsprinciper under 2013 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. Intill dess redovisas pågående arbeten för annans räkning avseende tjänsteuppdrag till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Moderbolagets fakturering av koncerngemensam administration och övrig verksamhet redovisas som nettoomsättning i resultaträkningen.
Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Motsvarande krav gäller för utdelningar från dotterföretag samt att utdelade vinstmedel måste vara intjänade efter Swecos förvärvstidpunkt. Utdelningar kan även anteciperas om beslut finns om utdelning eller Sweco via sitt innehav i bolaget kan säkerställa att utdelning lämnas.
I balansräkningen värderas arbeten till fast pris till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.
Samtliga leasingavtal, finansiella och operationella, redovisas som operationella.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
I RFR 2 IAS 21 p 4 framgår att skulder i utländsk valuta i vissa fall kan redovisas till historisk anskaffningskurs i stället för att omräknas enligt växelkursen på balansdagen. Anskaffningskursen får användas för sådana skulder som utgör säkringsinstrument avseende investeringar i dotterföretag. Det betyder att såväl säkringsinstrumentet (skulden) som den säkrade posten (investeringen) omräknas till historiska valutakurser
Moderbolaget redovisar upptaget lån, som finansierar nettoinvestering i utlandsverksamhet, till historiskt anskaffningskurs. I koncernen tillämpas säkringsredovisning och omvärdering till balansdagskurs för upptaget lån redovisas i Rapport över totalresultat.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Redovisningsrådet tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas i resultaträkning
Koncernens nettoomsättning avser i all väsentlighet tjänsteuppdrag.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernens ledning, vilket är verkställande direktören och finansdirektören, följer upp, så kallat företagsledningsperspektiv tillämpas. I koncernen benämns rörelsesegment som affärsområden.
Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernens ledning följer upp det resultat som koncernens olika affärsområden genererar. Varje affärsområde har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av affärsområdets prestationer till koncernens ledning. Då koncernens ledning följer upp affärsområdenas resultat utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernens ledning primärt följer upp affärsområden.
Den 1 juli 2013 genomfördes en organisationsförändring som innebär att affärsområdet Sweco Industry delas och överförs till affärsområdena Sweco Finland, Sweco Sverige respektive Sweco Norge. Huvudsyftet är att tydliggöra organisationen och stärka helhetserbjudandet till industrikunder i Norden. Affärsområdet Sweco Ryssland och affärsområdet Sweco centrala & östra Europa slogs ihop den 1 december till affärsområdet Centraleuropa.
I slutet av året har den interna uppföljningen ändrats avseende segmentsresultat. Den nya uppföljningen innebär att av- och nedskrivningar på goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar koncentrerats till segmentet koncerngemensamt. Resultatmåttet för affärsområdena är således att jämställas med rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar på förvärvade immateriella tillgångar (EBITA). Rörelseresultatet som redovisas nedan är samma resultatmått som följs upp internt.
| Sweco Sverige | Arkitektur, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Vatten & Miljö, Projektledning, Energi, Geografisk IT, Samhällsanalys & Strategi, Industri |
|---|---|
| Sweco Norge | Byggkonstruktion, Energi, Vatten & Miljö, Infrastruktur, Tekniska installationer, Industri |
| Sweco Finland | Projektledning, Byggkonstruktion, Installation, Industri, Vatten & Miljö |
| Sweco Centraleuropa | Vatten & Miljö, Byggkonstruktion, Installation, Infrastruktur, Energi, Arkitektur, Projektledning |
| Koncerngemensamt | Koncerngemensamma stabsfunktioner och IT |
| Förvärvsrela | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweco | Sweco | Sweco | Sweco Central |
Koncern | terade av och ned |
Totalt | |||
| 2013 | Sverige | Norge | Finland | europa | gemensamt | Elimineringar | skrivningar1) | Ej fördelat | koncernen |
| Extern försäljning | 4 797,6 | 1 792,0 | 1 319,8 | 289,4 | – | – | – | – | 8 198,8 |
| Intern försäljning | 96,3 | 22,5 | 6,3 | 12,0 | 259,8 | -396,9 | – | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 4 893,9 | 1 814,5 | 1 326,1 | 301,4 | 259,8 | -396,9 | – | – | 8 198,8 |
| Av- och nedskrivningar | -68,7 | -17,4 | -9,9 | -5,1 | -34,0 | – | -95,6 | – | -230,7 |
| Rörelseresultat | 496,0 | 187,1 | 71,9 | -13,1 | -85,6 | – | -95,6 | – | 560,7 |
| Finansiella intäkter | 4,7 | 4,7 | |||||||
| Finansiella kostnader | -38,6 | -38,6 | |||||||
| Resultat före skatt | 526,8 | ||||||||
| Tillgångar | 3 457,7 | 960,7 | 1 417,5 | 373,0 | 2 812,3 | -3 032,6 | – | 25,8 | 6 014,4 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 188,1 | 8,6 | 13,1 | 3,3 | 25,7 | – | – | – | 238,8 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 777,1 | 16,8 | 4,8 | 0,9 | 1,2 | – | – | – | 800,8 |
| Skulder | 3 253,7 | 529,4 | 340,5 | 464,5 | 1 609,2 | -1 962,2 | – | 146,7 | 4 381,8 |
| Förvärvsrela | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweco | terade av | ||||||||
| Sweco | Sweco | Sweco | Central | Koncern | och ned | Totalt | |||
| 2012 | Sverige | Norge | Finland | europa | gemensamt | Elimineringar | skrivningar1) | Ej fördelat | koncernen |
| Extern försäljning | 4 150,3 | 1 728,0 | 1 265,9 | 359,3 | – | – | – | – | 7 503,5 |
| Intern försäljning | 69,8 | 25,2 | 7,0 | 16,7 | 212,4 | -331,1 | – | – | – |
| SUMMA INTÄKTER | 4 220,1 | 1 753,2 | 1 272,9 | 376,0 | 212,4 | -331,1 | – | – | 7 503,5 |
| Av- och nedskrivningar | -45,7 | -18,7 | -8,5 | -7,5 | -21,9 | – | -75,4 | – | -177,7 |
| Rörelseresultat | 444,8 | 223,1 | 137,1 | -4,7 | -43,3 | – | -75,4 | – | 681,6 |
| Finansiella intäkter | 5,1 | 5,1 | |||||||
| Finansiella kostnader | -33,6 | -33,6 | |||||||
| Resultat före skatt | 653,1 | ||||||||
| Tillgångar | 1 762,5 | 1 081,7 | 1 434,0 | 474,7 | 2 810,3 | -2 923,0 | – | 7,0 | 4 647,2 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 111,9 | 17,5 | 16,4 | 3,1 | 10,1 | – | – | – | 159,0 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 9,7 | 19,0 | 635,9 | 1,3 | – | – | – | – | 665,9 |
| Skulder | 1 715,3 | 470,7 | 330,8 | 488,6 | 1 655,8 | -1 852,6 | – | 164,6 | 2 973,2 |
1) Nedskrivningar i koncernen uppgick till 49,3 MSEK (29,5), varav 0,0 MSEK (11,5) hänför sig till Sweco Sverige och 49,3 MSEK (18,0) till Sweco Centraleuropa.
Finansnettot följs inte upp på affärsområdesnivå då det påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala finansfunktionen som handhar koncernens kassalikviditet.
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick till 271,4 MSEK (214,4). Av moderbolagets nettoomsättning avser 100 procent (100) försäljning till koncernföretag. Av moderbolagets övriga externa kostnader avser 33 procent (34) inköp från koncernföretag.
Tillgångarna består av rörelsefordringar, IT-utrustning och kontorsinventarier. Fördelning av immateriella tillgångar framgår av not 14. I koncerngemensamt ingår likvida medel med 0,1 MSEK (0,5).
I affärsområdenas resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på affärsområdena på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De redovisade posterna i rörelsesegmentens resultat, tillgångar och skulder är i enlighet med det resultat, de tillgångar och skulder som koncernens ledning följer upp.
Internpris mellan koncernens olika rörelsesegment är satta utifrån principen om "armlängds avstånd", det vill säga marknadsmässiga priser.
Koncerngemensamt består av vinster och förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader, allmänna administrationskostnader och förvärvsrelaterade av- och nedskrivningar. Koncerngemensamma tillgångar och skulder som inte har fördelats är uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Infrastruktur | 1 684,8 | 1 196,1 |
| Byggkonstruktion | 1 539,4 | 1 451,7 |
| Energi | 1 023,9 | 984,7 |
| Installation | 944,2 | 1 056,7 |
| Vatten & Miljö | 860,4 | 868,0 |
| Industri | 726,7 | 709,4 |
| Projektledning | 624,0 | 468,0 |
| Arkitektur | 576,8 | 577,5 |
| IT för samhällsutveckling | 218,6 | 191,4 |
| SUMMA | 8 198,8 | 7 503,5 |
| Extern försäljning | Anläggningstillgångar1) | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Sverige | 4 726,7 | 3 917,8 | 2 172,3 | 370,8 |
| Norge | 1 776,7 | 1 698,3 | 434,3 | 476,5 |
| Danmark | 33,9 | 38,5 | 7,9 | 7,6 |
| Finland | 1 188,1 | 913,2 | 864,3 | 862,4 |
| Estland | 32,2 | 61,4 | 18,7 | 33,8 |
| Litauen | 59,3 | 80,3 | 12,1 | 22,3 |
| Tjeckien | 79,0 | 85,9 | 32,8 | 34,9 |
| Slovakien | 11,6 | 6,1 | 3,2 | 3,1 |
| Bulgarien | 18,4 | 19,8 | 5,7 | 5,8 |
| Polen | 25,4 | 96,7 | 28,6 | 35,8 |
| Övriga EU | 9,9 | 19,5 | 0,8 | 0,4 |
| Ryssland | 147,2 | 162,2 | 16,3 | 38,3 |
| Övriga Europa | 19,0 | 201,1 | – | – |
| Afrika | 14,6 | 52,3 | – | – |
| Asien | 21,8 | 112,5 | 0,3 | 0,1 |
| Oceanien | 2,2 | 2,5 | – | – |
| Nordamerika | 19,0 | 1,7 | – | – |
| Syd- och Mellanamerika | 13,8 | 33,7 | – | – |
| Elimineringar | – | – | -955,4 | -36,9 |
| SUMMA | 8 198,8 | 7 503,5 | 2 641,9 | 1 854,9 |
1) Avser anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Koncernen saknar intäkt från enskild kund som utgör 10 procent eller mer av koncernens totala intäkter, se även avsnitt kreditrisk i not 33.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| PricewaterhouseCoopers AB | |||||
| – revisionsuppdrag | 4,8 | 3,8 | 1,0 | 0,5 | |
| – revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,4 | 0,3 | – | – | |
| – skatterådgivning | 0,1 | 0,1 | – | – | |
| – andra uppdrag | 2,6 | 0,3 | 2,3 | 0,2 | |
| Summa | 7,9 | 4,5 | 3,3 | 0,7 | |
| Övriga revisionsbolag | |||||
| – revisionsuppdrag | 2,1 | 1,9 | – | – | |
| Summa | 2,1 | 1,9 | – | – | |
| SUMMA | 10,0 | 6,4 | 3,3 | 0,7 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| Avgifter enligt tecknade | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| leasing- och hyresavtal | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Under året betalda lokalhyror1) | 335,4 | 263,6 | 2,2 | 2,6 | |
| Övriga under året betalda avgifter | 15,0 | 9,0 | 0,3 | 0,2 | |
| SUMMA UNDER ÅRET | |||||
| BETALDA AVGIFTER | 350,4 | 272,6 | 2,5 | 2,8 | |
| Framtida leasing- och hyresavgifter, | |||||
| – inom ett år | 337,9 | 258,5 | 1,7 | 2,6 | |
| – mellan ett år och fem år | 953,2 | 676,2 | 5,2 | 6,9 | |
| – längre än fem år | 774,1 | 565,6 | 7,3 | 8,6 | |
| SUMMA FRAMTIDA AVGIFTER | 2 065,2 | 1 500,3 | 14,2 | 18,1 |
1) Jämförelsesiffran har rättats i förhållande till årsredovisningen 2012.
Framtida leasingavgifter avser nominella belopp enligt ej uppsägningsbara leasingoch hyresavtal. Framtida leasingavgifter består till cirka 99 procent (cirka 99) av lokalhyror. Övriga leasingavgifter avser i huvudsak kontorsmaskiner och IT-utrustning. För moderbolaget inkluderas avgifter för finansiella leasingkontrakt med 0,3 MSEK (0,2).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Personalkostnader | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Löner och ersättningar, övriga anställda |
3 727,0 | 3 361,7 | 7,2 | 7,1 | |
| Löner och ersättningar, ledande befattningshavare |
87,7 | 76,2 | 15,9 | 15,5 | |
| Summa löner och ersättningar1) | 3 814,7 | 3 437,9 | 23,1 | 22,6 | |
| Sociala kostnader, exkl. pensionskostnader |
873,8 | 754,6 | 10,1 | 9,3 | |
| Pensionskostnader, ledande befattningshavare2) 3) |
17,5 | 14,4 | 4,2 | 4,4 | |
| Pensionskostnader, övriga2) | 441,0 | 362,6 | 7,5 | 5,0 | |
| SUMMA | 5 147,0 | 4 569,5 | 44,9 | 41,3 |
1) Ledande befattningshavare i tabellen består av styrelsemedlemmar och verkställande direktörer i moderbolag och samtliga dotterföretag och är 81 (79) personer för koncernen och 11 (12) personer för moderbolaget. 2) Se även not 28 Avsättningar till pensioner.
3) Ledande befattningshavare som erhållit pension enligt tabellen är 74 (71) personer för koncernen och 4 (4) personer för moderbolaget.
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Varav | Varav | ||||
| Medeltal anställda | Totalt | män % | Totalt | män % | |
| Sverige | |||||
| Moderbolaget | 15 | 40 | 14 | 43 | |
| Dotterföretag | 3 910 | 70 | 3 329 | 70 | |
| Summa Sverige | 3 925 | 70 | 3 343 | 70 | |
| Utland | |||||
| Norge | 1 226 | 72 | 1 159 | 73 | |
| Finland | 1 693 | 76 | 1 554 | 77 | |
| Danmark | 35 | 63 | 27 | 70 | |
| Estland | 79 | 65 | 91 | 60 | |
| Litauen | 226 | 58 | 250 | 55 | |
| Ryssland | 277 | 48 | 357 | 43 | |
| Tjeckien | 218 | 56 | 225 | 55 | |
| Slovakien | 19 | 63 | 22 | 68 | |
| Bulgarien | 60 | 52 | 65 | 48 | |
| Polen | 137 | 65 | 183 | 68 | |
| Övriga Europa | 13 | 69 | 13 | 92 | |
| Afrika | 11 | 100 | 9 | 100 | |
| Asien | 23 | 91 | 31 | 94 | |
| Syd- och Mellanamerika | 1 | 100 | 2 | 100 | |
| Nordamerika | 4 | 100 | 5 | 100 | |
| Summa utland | 4 022 | 70 | 3 993 | 69 | |
| TOTALT KONCERNEN | 7 947 | 70 | 7 336 | 70 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor % | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Styrelsemedlemmar i samtliga bolag |
21 | 16 | 57 | 50 | |
| Övriga ledande befattningshavare 60 personer (70) |
18 | 11 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro % | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Total sjukfrånvaro | 2,8 | 3,1 | 0,6 | 1,1 | |
| – långtidssjukfrånvaro | 0,9 | 1,2 | |||
| – sjukfrånvaro för män | 2,2 | 2,4 | |||
| – sjukfrånvaro för kvinnor | 4,0 | 4,5 | |||
| – anställda –29 år | 2,3 | 2,6 | |||
| – anställda 30–49 år | 2,7 | 2,7 | |||
| – anställda 50– år | 3,1 | 4,0 |
Styrelsen utser en ersättningskommitté som har till uppgift att bereda frågor rörande anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem avseende ledande befattningshavare. Ersättningskommittén ska även behandla övergripande anställningsvillkor och ersättningsfrågor som rör samtliga anställda i bolaget. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören, koncernledning och chefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.
Sweco-koncernens utgångspunkt är att ersättningar ska utges på marknads- och konkurrensmässiga villkor som möjliggör att ledande befattningshavare kan rekryteras och behållas. Ersättning till ledande befattningshavare består av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga ersättningar och aktierelaterat incitamentsprogram.
Ersättningen ska baseras på faktorer såsom arbetsuppgifter, kompetens, erfarenhet, befattning och prestation. Vidare ska fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning stå i proportion till medarbetares befattning och arbetsuppgifter. Rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Den rörliga ersättningen för koncernledningen är maximalt 75 procent av grundlönen. För övriga ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximalt 50 procent av grundlönen. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till uppsatta lönsamhetsmål. Målen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen.
Verkställande direktörens och de ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska i normalfallet grundas på avgiftsbestämda pensionslösningar.
Övriga ersättningar kan utges och avser i huvudsak tjänstebil och telefon.
Ledande befattningshavare i Sweco-koncernen kan på marknadsmässiga villkor erbjudas olika former av incitamentsprogram. Motivet för att utge ett aktierelaterat incitamentsprogram är att öka/sprida aktieägandet/exponeringen bland ledande befattningshavare samt att uppnå ökad intressegemenskap mellan befattningshavarna och bolagets aktieägare. Ett personligt långsiktigt ägarengagemang hos nyckelpersoner kan förväntas stimulera till ett ökat intresse för verksamheten och resultatutvecklingen, höja motivationen och samhörighetskänslan med bolaget.
Beslut om aktierelaterade incitamentsprogram ska alltid fattas på årsstämma eller extra bolagsstämma.
Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden maximalt 18 månader och vid uppsägning från verkställande direktörens sida är uppsägningen 6 månader.
Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida normalt en uppsägningstid om 12 månader och från befattningshavarens sida 6 månader.
Dessa principer ska gälla för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar i befintliga avtal som görs efter denna tidpunkt, i den mån befintliga avtal så medger. Styrelsen ska ha rätt att frångå principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
| Grundlön/ | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| styrelse arvode |
Rörlig ersättning3) |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
SUMMA | |
| Styrelsens ordförande | |||||
| Olle Nordström | 447 | – | – | – | 447 |
| Styrelseledamot Anders G. Carlberg |
233 | – | – | – | 233 |
| Styrelseledamot Gunnel Duveblad |
293 | – | – | – | 293 |
| Styrelseledamot Eva Lindqvist1) |
133 | – | – | – | 133 |
| Styrelseledamot Johan Nordström |
247 | – | – | – | 247 |
| Styrelseledamot Aina Nilsson Ström2) |
73 | – | – | – | 73 |
| Styrelseledamot Pernilla Ström |
230 | – | – | – | 230 |
| Styrelseledamot Carola Teir-Lehtinen |
223 | – | – | – | 223 |
| Styrelseledamot Kai Wärn2) |
67 | – | – | – | 67 |
| Verkställande direktören | 4 886 | 1 598 | 57 | 1 776 | 8 317 |
| Andra ledande befatt ningshavare (6 personer) |
10 834 | 2 268 | 401 | 3 653 | 17 156 |
| SUMMA | 17 666 | 3 866 | 458 | 5 429 | 27 419 |
1) Från och med årsstämma 2013.
2) Till och med årsstämma 2013.
3) I den rörliga ersättningen ingår avsättning för aktierelaterade ersättningar om 381 TSEK till verkställande direktören och 707 TSEK till andra ledande befattningshavare.
| Grundlön/ | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| styrelse | Rörlig | Övriga | Pensions | ||
| arvode | ersättning2) | förmåner | kostnad | SUMMA | |
| Styrelsens ordförande Olle Nordström |
423 | – | – | – | 423 |
| Styrelseledamot Anders G. Carlberg |
205 | – | – | – | 205 |
| Styrelseledamot Gunnel Duveblad |
272 | – | – | – | 272 |
| Styrelseledamot Johan Nordström |
160 | – | – | – | 160 |
| Styrelseledamot Aina Nilsson Ström |
212 | – | – | – | 212 |
| Styrelseledamot Pernilla Ström |
232 | – | – | – | 232 |
| Styrelseledamot Carola Teir-Lehtinen1) |
234 | – | – | – | 234 |
| Styrelseledamot Kai Wärn |
198 | – | – | – | 198 |
| Verkställande direktören | 400 | 233 | 0 | 151 | 784 |
| Tidigare verkställande direktören |
4 309 | 2 133 | 95 | 2 284 | 8 821 |
| Andra ledande befatt ningshavare (8 personer) |
11 984 | 4 563 | 809 | 3 892 | 21 248 |
| SUMMA | 18 629 | 6 929 | 904 | 6 327 | 32 789 |
1) Från och med årsstämma 2012.
2) I den rörliga ersättningen ingår avsättning för aktierelaterade ersättningar om 55 TSEK till verkställande direktören och 348 TSEK till andra ledande befattningshavare.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår styrelsearvode och ersättning för kommittéarbete enligt årsstämmans beslut. Personalrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Med andra ledande befattningshavare ovan avses koncernledning och affärs-
områdeschefer (exklusive verkställande direktören i Sweco AB).
Rörlig ersättning avser bonus och aktierelaterade ersättningar som är kostnadsförda under 2013 respektive 2012.
Vid årsstämman 2011, 2012 och 2013 beslutades att införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen.
Aktiesparprogrammen innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier") över NASDAQ OMX Stockholm för ett belopp motsvarande högst 5 till 10 procent av respektive deltagares årliga fasta grundlön respektive år. Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av bokslutskommunikén för räkenskapsåret 2014 för aktiesparprogram 2011, räkenskapsåret 2015 för aktiesparprogram 2012 och räkenskapsåret 2016 för aktiesparprogram 2013 ("Sparperioden") och deltagaren kvarstår i sin anställning under hela Sparperioden, erhåller deltagarna för varje innehavd Sparaktie vederlagsfritt en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att prestationskraven uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Tilldelningen av Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag. Kostnaden periodiseras linjärt över sparperioden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiesparprogram | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | ||
| Antal deltagare som fortfarande är anställda |
35 | 32 | 31 | 7 | 7 | 5 | ||
| Antal förvärvade aktier |
28 132 | 34 107 | 28 543 | 10 138 | 15 985 | 8 129 | ||
| Tilldelning av antal matchningsaktier per sparaktie |
1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| Maximalt antal matchningsaktier |
28 132 | 34 107 | 28 543 | 10 138 | 15 985 | 8 129 | ||
| Tilldelning av antal prestationsaktier per sparaktie1) |
1–4 | 1–4 | 1–4 | 1–4 | 1–4 | 1–4 | ||
| Maximalt antal prestationsaktier |
69 162 | 92 043 | 60 552 | 34 921 | 57 621 | 23 616 | ||
| Årets avsättning, MSEK2) |
0,3 | 1,7 | 1,1 | 0,1 | 0,9 | 0,3 | ||
| Ackumulerad av sättning, MSEK2) |
0,3 | 2,0 | 2,6 | 0,1 | 1,1 | 0,6 | ||
| Beräknad total kostnad, MSEK2) |
5,5 | 5,6 | 4,0 | 2,4 | 3,1 | 0,9 | ||
| Sparperiod | Nov 2013– Feb 2017 |
Nov 2012– Feb 2016 |
Nov 2011– Feb 2015 |
Nov 2013– Feb 2017 |
Nov 2012– Feb 2016 |
Nov 2011– Feb 2015 |
1) Koncernledningen kan erhålla högst fyra prestationsaktier, affärsområdeschefer högst tre aktier, dotterföretags- och divisionschefer högst två aktier och nyckelpersoner i stabfunktioner högst en aktie.
2) Inklusive sociala kostnader.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Nedskrivning goodwill1) | -43,2 | -29,5 | – | – |
| Immateriella tillgångar aktiverade vid förvärv, avskrivningar |
-46,3 | -45,9 | – | – |
| Immateriella tillgångar aktiverade vid förvärv, nedskrivningar |
-6,1 | – | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar, avskrivningar |
-14,9 | -10,0 | -2,9 | -2,9 |
| Byggnader, avskrivningar | -3,1 | -1,5 | – | – |
| Inventarier, avskrivningar | -117,1 | -90,8 | -11,2 | -7,8 |
| SUMMA | -230,7 | -177,7 | -14,1 | -10,7 |
7 Avskrivningar och nedskrivningar
1) Nedskrivningar i koncernen uppgick till 43,2 MSEK (29,5), varav 0,0 MSEK (11,5) hänför sig till Sweco Sverige och 43,2 MSEK (18,0) till Sweco Centraleuropa.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Finansiella intäkter | ||
| Utdelning på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde | 0,6 | 0,1 |
| Ränteintäkter – kundfordringar | 1,2 | 1,6 |
| Ränteintäkter – bank | 2,7 | 2,5 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,2 | 0,4 |
| Summa finansiella intäkter | 4,7 | 4,6 |
| Finansiella kostnader | ||
| Värdeförändring av tillgångar värderade till verkligt värde | – | -0,3 |
| Räntekostnader – leverantörsskulder | -0,3 | -0,7 |
| Räntekostnader – bank | -28,5 | -25,6 |
| Övriga finansiella kostnader | -8,2 | -4,4 |
| Netto valutakursförändringar | -1,1 | -2,6 |
| Summa finansiella kostnader | -38,1 | -33,6 |
| Andelar i intresseföretags resultat | -0,5 | 0,5 |
| SUMMA FINANSNETTO | -33,9 | -28,5 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 3,8 | 4,1 |
| Under året betalda kostnadsräntor | -25,9 | -24,2 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | ||
| Utdelning | 222,9 | 39,8 |
| Koncernbidrag | 298,7 | 413,3 |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 521,6 | 453,1 |
| Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från koncernföretag | 0,6 | 0,8 |
| Övriga ränteintäkter | 0,7 | 1,0 |
| Valutakursvinster | 1,0 | 0,2 |
| Summa finansiella intäkter | 2,3 | 2,0 |
| Finansiella kostnader | ||
| Räntekostnader till koncernföretag | -0,9 | -0,7 |
| Övriga räntekostnader | -21,7 | -17,6 |
| Övriga finansiella kostnader | -7,5 | -3,3 |
| Summa finansiella kostnader | -30,1 | -21,6 |
| SUMMA FINANSNETTO | 493,8 | 433,5 |
| Under året erhållna intäktsräntor | 1,4 | 1,6 |
| Under året betalda kostnadsräntor | -19,7 | -16,1 |
| Bokslutsdispositioner | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Avskrivningar utöver plan | -1,3 | 1,2 |
| Avsättning till periodiseringsfond | 88,0 | -88,0 |
| SUMMA | 86,7 | -86,8 |
| Obeskattade reserver | 2013 | 2012 |
| Avskrivningar utöver plan | 1,3 | – |
| Avsättning till periodiseringsfond | – | 88,0 |
| SUMMA | 1,3 | 88,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Periodens skattekostnad | -184,2 | -170,8 | -74,1 | -69,9 | ||
| Justering av skatt hänförlig till | ||||||
| tidigare år | -0,7 | -7,8 | 0,1 | -0,2 | ||
| Summa aktuell skattekostnad | -184,9 | -178,6 | -74,0 | -70,1 | ||
| Uppskjuten skatteintäkt/ skattekostnad |
||||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
11,0 | -4,1 | – | – | ||
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad vid förändring av obeskattade |
||||||
| reserver | 26,7 | 5,5 | – | – | ||
| Summa uppskjuten skatteintäkt/ | ||||||
| skattekostnad | 37,7 | 1,4 | – | – | ||
| TOTALT REDOVISAD | ||||||
| SKATTEKOSTNAD | -147,2 | -177,2 | -74,0 | -70,1 |
Ingen skatt redovisas för omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter och säkring av nettoinvestering i dotterföretag som uppgår till -38,6 MSEK (-12,6).
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | 2013, % | 2013 | 2012, % | 2012 | 2013, % | 2013 | 2012, % | 2012 | ||
| Resultat före skatt | 526,8 | 653,1 | 550,9 | 302,7 | ||||||
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella skattesatser gällande resultat i respektive land |
38,3 | 201,9 | 27,4 | 179,1 | 22,0 | 121,2 | 26,3 | 79,6 | ||
| Skatteeffekter av: | ||||||||||
| – Ej skattepliktiga utdelningar | -12,4 | -65,5 | -2,1 | -13,8 | -8,9 | -49,1 | -3,5 | -10,5 | ||
| – Övriga ej skattepliktiga intäkter | -1,7 | -8,8 | -0,8 | -5,3 | – | – | 0,0 | 0,0 | ||
| – Ej avdragsgilla kostnader | 4,7 | 24,7 | 3,9 | 25,4 | 0,3 | 2,0 | 0,3 | 0,8 | ||
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | -0,3 | -1,5 | -0,2 | -1,3 | – | – | – | – | ||
| Effekt på uppskjuten skatt avseende sänkt skattesats | -0,8 | -4,3 | -3,2 | -20,9 | – | – | – | – | ||
| Effekt av ändrad redovisningsprincip | – | – | 0,9 | 6,2 | – | – | – | – | ||
| Justering avseende tidigare år | 0,1 | 0,7 | 1,2 | 7,8 | 0,0 | -0,1 | 0,1 | 0,2 | ||
| ÅRETS SKATTEKOSTNAD | 27,9 | 147,2 | 27,1 | 177,2 | 13,4 | 74,0 | 23,2 | 70,1 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Årets förändring av redovisat värde | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skattefordringar | 7,0 | 70,7 |
| Ökning vid företagsförvärv | 3,5 | – |
| Omklassificering till uppskjuten skatteskuld | -6,1 | -62,2 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | 2,6 | -1,4 |
| Uppskjutna skattekostnader i övrigt totalresultat | 18,8 | -0,1 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | 0,0 | 0,0 |
| Utgående uppskjutna skattefordringar | 25,8 | 7,0 |
| Ingående redovisat värde för uppskjutna skatteskulder | -148,9 | -141,8 |
| Ökning vid företagsförvärv | -38,6 | -29,5 |
| Omklassificering från uppskjuten skattefordran | 6,5 | 61,8 |
| Förändring av skattedel i obeskattade reserver i resultaträkningen | 26,7 | 6,0 |
| Övriga uppskjutna skattekostnader i resultaträkningen | 8,4 | -3,1 |
| Uppskjutna skattekostnader i övrigt totalresultat | – | -44,1 |
| Omräkningsdifferenser i utländsk valuta | -0,8 | 1,8 |
| Utgående uppskjutna skatteskulder | -146,7 | -148,9 |
| Uppskjutna skatter vid årets utgång | ||
| Uppskjuten skattefordran avseende förlustavdrag | 8,1 | 1,0 |
| Uppskjuten skattefordran avseende koncernmässiga undervärden pensioner | 18,7 | 0,5 |
| Uppskjuten skattefordran avseende andra temporära skillnader | -1,0 | 5,5 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 25,8 | 7,0 |
| Uppskjuten skattedel av i bolagen redovisade obeskattade reserver | -85,9 | -96,0 |
| Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader | -60,8 | -52,9 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | -146,7 | -148,9 |
| SUMMA UPPSKJUTNA SKATTER NETTO | -120,9 | -141,9 |
Av de uppskjutna skattefordringarna förväntas 6,8 MSEK kunna utnyttjas inom 12 månader. Av de uppskjutna skatteskulderna förväntas 6,4 MSEK betalas inom 12 månader. Det finns inga avdragsgilla temporära skillnader, underskottsavdrag eller andra framtida skatteavdrag som inte ingår i uppskjutna skattefordringar. I koncernen finns vidare ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 3,5 MSEK. Dessa bedöms för närvarande ej kunna utnyttjas mot framtida vinster och det finns för tillfället inga tidsmässiga begränsningar i utnyttjandet.
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 2012-12-31 2012-01-01 2013-12-31 2012-12-31 2012-01-01 2013-12-31 2012-12-31 2012-01-01 | |||||||||
| Materiella anläggningstillgångar | 0,7 | 0,9 | 1,6 | -3,7 | -4,1 | -4,1 | -3,0 | -3,2 | -2,5 |
| Immateriella tillgångar | -5,8 | 0,6 | 0,7 | -52,0 | -43,7 | -26,2 | -57,8 | -43,1 | -25,5 |
| Finansiella anläggningstillgångar | -0,2 | -0,1 | -0,2 | -0,2 | -1,8 | -0,5 | -0,4 | -1,9 | -0,7 |
| Omsättningstillgångar | 4,3 | 4,1 | 1,4 | -4,9 | -3,7 | -1,3 | -0,6 | 0,4 | 0,1 |
| Obeskattade reserver | – | – | – | -85,9 | -96,0 | -102,0 | -85,9 | -96,0 | -102,0 |
| Pensioner | 18,7 | 0,5 | 66,1 | – | 0,4 | -7,7 | 18,7 | 0,9 | 58,4 |
| Förlustavdrag | 8,1 | 1,0 | 1,1 | – | – | – | 8,1 | 1,0 | 1,1 |
| SUMMA | 25,8 | 7,0 | 70,7 | -146,7 | -148,9 | -141,8 | -120,9 | -141,9 | -71,1 |
| Omräk | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | nings | |||||
| Ingående | över | differens i | Utgående | |||
| balans | resultat | utländsk | balans | |||
| 2013 | 2013 | räkningen | Förvärv Omklass | valuta | 2013 | |
| Materiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | -3,1 | 0,2 | – | – | -0,1 | -3,0 |
| Immateriella tillgångar | -43,1 | 11,0 | -21,9 | -3,6 | -0,2 | -57,8 |
| Finansiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | -1,9 | 1,6 | – | – | -0,1 | -0,4 |
| Omsättningstillgångar | 0,3 | -1,5 | – | – | 0,6 | -0,6 |
| Obeskattade reserver | -95,9 | 26,7 | -16,7 | – | 0,0 | -85,9 |
| Pensioner | 0,8 | 14,7 | – | 4,0 | -0,8 | 18,7 |
| Förlustavdrag | 1,0 | 3,8 | 3,5 | – | -0,2 | 8,1 |
| SUMMA | -141,9 | 56,5 | -35,1 | 0,4 | -0,8 | -120,9 |
| Omräk | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | nings | |||||
| Ingående | över | differens i | Utgående | |||
| balans | resultat | utländsk | balans | |||
| 2012 | 2012 | räkningen | Förvärv Omklass | valuta | 2012 | |
| Materiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | -2,5 | -0,4 | – | 0,0 | -0,2 | -3,1 |
| Immateriella tillgångar | -25,5 | 7,4 | -26,7 | 0,7 | 1,0 | -43,1 |
| Finansiella anläggnings | ||||||
| tillgångar | -0,7 | 1,5 | -2,8 | – | 0,1 | -1,9 |
| Omsättningstillgångar | 0,1 | 2,0 | – | -1,8 | 0,0 | 0,3 |
| Obeskattade reserver | -102,0 | 6,1 | 0,0 | – | 0,0 | -95,9 |
| Pensioner | 58,4 | -58,3 | – | -0,1 | 0,8 | 0,8 |
| Förlustavdrag | 1,1 | -0,9 | – | 0,8 | 0,0 | 1,0 |
| SUMMA | -71,1 | -42,6 | -29,5 | -0,4 | 1,7 | -141,9 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 91 133 507 | 91 354 385 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 91 133 507 | 91 354 385 |
| Resultat per aktie avseende vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare |
||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 4,11 | 5,15 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,11 | 5,15 |
Vid beräkning av resultat per aktie har årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerats med genomsnittligt antal aktier enligt ovan. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antal utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier.
Ytterligare information om återköp av egna aktier finns återgivna i not 26.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |||
| Årets inköp enligt not 15 | 116,6 | 151,5 | 25,8 | 10,1 | ||
| Anskaffat med finansiell leasing | -23,8 | -20,1 | – | – | ||
| SUMMA | 92,8 | 131,4 | 25,8 | 10,1 |
| Datum | Andel, %1) | Andel efter trans., %1) | Köpeskilling | |
|---|---|---|---|---|
| Förvärv | ||||
| Pyramide AS, Norge | 2012-01-09 | 100 | 100 | 23,5 |
| Finnmap Consulting Oy, Finland | 2012-01-31 | 100 | 100 | 741,1 |
| Karasharju Oy, Finland | 2012-01-31 | 100 | 100 | 7,1 |
| Sweco Projekt AS, Estland, förvärv av minoritetsandel | 2012-03-23 | 0,85 | 100 | 0,1 |
| Arkkitehtitoimisto Brunow & Maunula Oy, Finland | 2012-04-25 | 100 | 100 | 9,5 |
| B&B VVS Konsult AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2012-07-05 | 100 | 0,1 | |
| Lahden Projektiimi Oy, Finland, inkråmsförvärv | 2012-08-31 | 100 | 100 | 4,3 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2012 | 785,7 | |||
| Planstyring AS, Norge | 2013-01-04 | 100 | 100 | 13,8 |
| MEK-Consult AS, Norge | 2013-02-01 | 100 | 100 | 6,3 |
| KPME A&L Disain OÜ, Estland, förvärv av intressebolag | 2013-06-28 | 53 | 100 | 0,0 |
| Inseneribüroo KPME OÜ, Estland, förvärv av intressebolag | 2013-06-28 | 53 | 100 | 0,0 |
| B&B VVS Konsult AB, korrigering av tilläggsköpeskilling | 2013-07-05 | 100 | 0,1 | |
| Vectura Consulting AB | 2013-07-31 | 100 | 100 | 927,0 |
| Insinööritoimisto Sähkötele Oy, Finland, inkråmsförvärv | 2013-08-01 | 100 | 100 | 2,4 |
| Insinööritoimisto Martti O. Ojala Oy, Finland, inkråmsförvärv | 2013-08-22 | 100 | 100 | 0,2 |
| PICAB Produktion AB (energiteknik), inkråmsförvärv | 2013-10-01 | 100 | 100 | 9,4 |
| PICAB Produktion AB (mätteknik), inkråmsförvärv | 2013-10-01 | 100 | 100 | 18,6 |
| ACNL Elteknik AB, inkråmsförvärv | 2013-10-01 | 100 | 100 | 6,7 |
| Sweco Lietuva, Litauen, förvärv av minoritetsandel | 2013-12-17 | 8 | 99 | 4,5 |
| Narmaplan oy, Finland, förvärv av minoritetsandel | 2013-12-19 | 25 | 100 | 15,6 |
| SUMMA FÖRVÄRV 2013 | 1 004,6 | |||
| Avyttringar | ||||
| Hydroprojekt Slovakia s.r.o., Slovakien | 2012-10-01 | 100 | 0 | 0,1 |
| SUMMA AVYTTRINGAR 2012 | 0,1 | |||
| Ledningskompaniet i Sverige AB | 2013-09-30 | 100 | 0 | 0,8 |
| SUMMA AVYTTRINGAR 2013 | 0,8 | |||
1) Ägarandel överensstämmer med kapitalandel.
Sweco Sverige har under 2013 förvärvat 100 procent av aktierna i Vectura med 1 222 anställda. Vectura är Nordens ledande konsult inom transportinfrastruktur och har en särskilt stark position inom järnvägssektorn i Sverige. Företaget har verksamhet på ett 40-tal orter i Sverige, Norge och Danmark. Vectura redovisade 1 327 MSEK i årsomsättning och 31 MSEK i rörelseresultat (EBIT 2012). Förvärvet ligger helt i linje med Swecos strategi att konsolidera sina ledande positioner i Norden och växa inom infrastruktur. Genom att kombinera Vecturas starka kompetens inom transportinfrastruktur med Swecos ledarposition inom hållbart samhällsbyggande skapas goda möjligheter för fortsatt tillväxt i Norden, framför allt i Sverige och på den snabbväxande norska marknaden.
Värdeskapande tillväxt:
Sweco Sverige har även under året förvärvat verksamheten i installationsföretaget ACNL, med 25 anställda och konsultföretaget PICAB med 64 anställda som erbjuder kompetens inom främst mät- och energiteknik.
Sweco Norge har under året förvärvat teknikkonsultföretaget Planstyring AS med 26 anställda och installationsföretaget MEK-Consult AS med sex anställda.
Sweco Finland har under året förvärvat verksamheten i projektledningsföretaget Insinööritoimisto Sähkötele Oy, med fyra anställda och verksamheten i projektledningsföretaget Insinööritoimisto Martti O. Ojala Oy, med fyra anställda.
Sweco Centraleuropa har förvärvat resterande aktier i intressebolagen KPME A&L; Disain OÜ och Inseneribüroo KPME OÜ i Estland med totalt sex anställda. Sweco har under 2013 avyttrat Ledningskompaniet i Sverige AB.
Förvärvade företag har påverkat koncernens likvida medel negativt med 904,7 MSEK (539,6) och avyttrade verksamheter har försämrat koncernens likvida medel med 0,1 MSEK (0,4). Påverkan på koncernens likvida medel är netto -904,8 MSEK (-540,0). I samband med förvärv av Finnmap Consulting Oy 2012 överläts 795 000 Sweco B-aktier som en del av ersättningen. Värdet på aktierna motsvarar sist noterade betalkurs för Swecos B-aktie på NASDAQ OMX Stockholm den 31 januari 2012. För övriga förvärv har ersättningen i sin helhet varit kontant.
Förvärvsrelaterade utgifter för ovanstående förvärv uppgår i denna period och tidigare perioder till totalt 5,8 MSEK (20,9) och avser arvoden till konsulter i samband med due diligence och transaktionsskatt om 0,2 MSEK (12,0). Dessa utgifter har redovisats som övriga externa kostnader i resultaträkningen och uppgår i år till 5,6 MSEK (12,5).
Förvärven som genomförts under 2013 respektive 2012 redovisas, förutom förvärvet av Vectura-koncernen 2013 och FMC-koncernen 2012, i aggregerad form för att de enskilt inte är av den storlek att en separat redovisning av respektive förvärv är motiverad.
| 2013 | 2012 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vectura koncernen |
Övriga förvärv |
Förvärvade värden |
Avyttrade värden |
FMC koncernen |
Övriga förvärv |
Förvärvade värden |
Avyttrade värden |
||
| Immateriella tillgångar | 51,8 | 16,8 | 68,6 | – | 99,4 | 11,5 | 110,9 | – | |
| Materiella anläggningstillgångar | 114,0 | 8,2 | 122,2 | – | 7,1 | 0,4 | 7,5 | – | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 8,8 | 0,1 | 8,9 | – | 19,4 | 0,0 | 19,4 | – | |
| Omsättningstillgångar1) | 258,8 | 12,3 | 271,1 | – | 381,9 | 9,3 | 391,2 | 0,9 | |
| Likvida medel | 83,9 | 9,0 | 92,9 | 0,9 | 193,9 | 10,4 | 204,3 | – | |
| Långfristiga skulder | -84,4 | 0,0 | -84,4 | – | -7,9 | – | -7,9 | – | |
| Uppskjuten skatt | -34,7 | -3,9 | -38,6 | – | -26,5 | -3,0 | -29,5 | – | |
| Övriga kortfristiga skulder | -162,4 | -21,5 | -183,9 | -0,1 | -441,5 | -11,7 | -453,2 | -0,4 | |
| Vid förvärven redovisat innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | -8,0 | 0,2 | -7,8 | – | |
| Vid förvärven redovisad koncerngoodwill | 691,2 | 36,5 | 727,7 | – | 530,4 | 20,5 | 550,9 | – | |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | – | 6,7 | 6,7 | – | – | – | – | – | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | – | 13,4 | 13,4 | – | – | -0,1 | -0,1 | – | |
| Vid avyttring bokfört realisationsresultat | – | – | – | 0,0 | – | – | – | -0,4 | |
| Total köpeskilling | 927,0 | 77,6 | 1 004,6 | 0,8 | 748,2 | 37,5 | 785,7 | 0,1 | |
| Ej reglerad köpeskilling | – | -12,7 | -12,7 | – | – | -5,1 | -15,1 | – | |
| Utbetalning av tidigare innehållen köpeskilling | – | 5,7 | 5,7 | – | – | 10,2 | 10,2 | – | |
| Köpeskilling betald med aktier | – | – | – | – | -46,9 | – | -46,9 | – | |
| Likvida medel i förvärvade företag | -83,9 | -9,0 | -92,9 | -0,9 | -193,9 | -10,4 | -204,3 | -0,5 | |
| MINSKNING/ÖKNING AV KONCERNENS LIKVIDA MEDEL | 843,1 | 61,6 | 904,7 | -0,1 | 507,4 | 32,2 | 539,6 | -0,4 |
1) Varav fordringar uppgår till 240,6 MSEK (369,8).
Förvärvade värden motsvarar verkligt värde. I goodwillvärdet ingår värdet av personalens tekniska kunskaper.
Den ej reglerade köpeskillingen om 12,7 MSEK avser villkorade köpeskillingar 3,0 MSEK. De villkorade köpeskillingarna ska utgå om vissa fastställda mål avseende resultat uppfylls och kan maximalt uppgå till 4,2 MSEK. Det verkliga värdet på de villkorade köpeskillingarna har beräknats utifrån vägda sannolikhetsbelopp som sedan har diskonterats.
Under året har Sweco gjort förvärv av innehav utan bestämmande inflytande. Effekterna av förvärven visas nedan i aggregerad form.
| Effekterna av ägarförändringar i företagets innehav: | Totalt |
|---|---|
| Företagets innehav i början av året | 7,1 |
| Utdelning | -2,6 |
| Effekt av ökat innehav | -6,7 |
| Del av årets resultat | 1,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,3 |
| Företagets innehav i slutet av året | 0,0 |
De förvärvade och avyttrade företagens bidrag till koncernens omsättning och rörelseresultat
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärv | Avyttring | Förvärv | Avyttring | ||
| Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper |
627,8 | – | 830,6 | 0,3 | |
| Bidrag till omsättningen ifall företaget hade varit ägt hela året |
1 390,1 | 912,0 | |||
| Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper |
42,7 | – | 101,6 | -0,3 | |
| Bidrag till rörelseresultatet ifall företaget hade varit ägt hela året1) |
-0,4 | 111,4 |
1) Helårsbidraget till rörelseresultatet speglar inte den framtida intjäningsförmågan för de förvärvade enheterna.
| 2013 Övriga |
2012 Övriga |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| immateriella | immateriella | |||||
| Goodwill | tillgångar | Totalt | Goodwill | tillgångar | Totalt | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 469,1 | 306,4 | 1 775,5 | 933,4 | 201,1 | 1 134,5 |
| Inköp | – | 4,5 | 4,5 | – | 4,1 | 4,1 |
| Ökning genom företagsförvärv | 727,6 | 68,6 | 796,2 | 550,9 | 110,9 | 661,8 |
| Minskning vid omräknad förvärvsanalys | – | – | – | -0,1 | – | -0,1 |
| Ökning vid omräknad förvärvsanalys | 0,1 | – | 0,1 | 12,0 | – | 12,0 |
| Omklassificering | – | -3,0 | -3,0 | – | – | – |
| Försäljning/utrangering | – | -1,2 | -1,2 | -0,4 | -4,1 | -4,5 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | -13,8 | 1,4 | -12,4 | -26,7 | -5,6 | -32,3 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 2 183,0 | 376,7 | 2 559,7 | 1 469,1 | 306,4 | 1 775,5 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar | -51,0 | -161,8 | -212,8 | -25,9 | -112,8 | -138,7 |
| Omklassificering | – | 2,8 | 2,8 | – | 0,1 | 0,1 |
| Försäljning/utrangering | – | 1,2 | 1,2 | – | 3,9 | 3,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | -0,4 | -1,1 | -1,5 | 4,4 | 2,9 | 7,3 |
| Årets nedskrivningar | -43,2 | -6,1 | -49,3 | -29,5 | – | -29,5 |
| Årets avskrivning | – | -61,1 | -61,1 | – | -55,9 | -55,9 |
| Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar | -94,6 | -226,1 | -320,7 | -51,0 | -161,8 | -212,8 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 2 088,4 | 150,6 | 2 239,0 | 1 418,1 | 144,6 | 1 562,7 |
| Specifikation | ||||||
| Sweco Sverige | 876,3 | 143,2 | ||||
| Sweco Norge | 388,8 | 397,1 | ||||
| Sweco Finland | 748,5 | 757,5 | ||||
| Sweco Centraleuropa | 74,8 | 120,3 | ||||
| Aktiverade licenskostnader programvara | 9,1 | 10,7 | ||||
| Aktiverade utvecklingskostnader programvara | 5,2 | 6,9 | ||||
| Tillgångar aktiverade vid förvärv | 135,9 | 126,7 | ||||
| Övriga immateriella tillgångar | 0,4 | 0,3 | ||||
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 2 088,4 | 150,6 | 1 418,1 | 144,6 |
Ovanstående immateriella tillgångar är anskaffade genom företagsförvärv eller inköp, förutom utvecklad programvara om 5,2 MSEK (6,9). Se även not 7 avseende nedskrivning av goodwill. Inga låneutgifter har inräknats i tillgångars anskaffningsvärde i ovanstående tabell.
De kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på samma antaganden. Beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn har tagits till tidigare erfarenheter och externa informationskällor. De kassaflöden som prognostiserats efter de första fem åren ska i normalfallet ha baserats på en årlig tillväxttakt på 2 procent, vilket i värderingen antas motsvara den långsiktiga tillväxttakten på affärsområdets marknad.
Tabell Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill visar de värden (antaget värde) som använts i nyttjandevärdeberäkningarna. Tabellen visar även värden (ändrat värde) som leder till att återvinningsvärdet blir lika med redovisat värde, givet att övriga variabler hålls konstanta.
Slutsatsen av denna prövning är att det inte föreligger nedskrivningsbehov. De viktigaste variablerna är försäljningstillväxt, EBITA-marginal och diskonteringsränta.
Efterfrågan på konsulttjänster följer den allmänna ekonomiska utvecklingen, framförallt tillväxt i BNP och fasta investeringar. Förväntad marknadstillväxt baseras på en övergång från rådande konjunktursituation till den förväntade långsiktiga tillväxten. Försäljningstillväxten bygger på antagandet om marknadstillväxt och antaganden om Swecos marknadsandelar.
EBITA-marginalen prognostiseras baserat på en bedömning av framtida lönsamhet som beror av historiskt utfall, konkreta handlingsplaner och en bedömning av framtids potential.
Diskonteringsfaktorn, baserad på varje lands specifika marknadsförutsättningar avseende riskfri ränta och riskpremie. Vidare baseras diskonteringsfaktorn på Swecos lånefinansieringskostnad och antagande och Swecos långsiktiga kapitalstruktur.
Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill år 1–5
| 2013 | Sweco Sverige | Sweco Norge | Sweco Finland | Sweco Centraleuropa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Variabel | Antaget värde | Ändrat värde | Antaget värde | Ändrat värde | Antaget värde | Ändrat värde | Antaget värde | Ändrat värde |
| Försäljningstillväxt, % i genomsnitt | 4,2 | -36,0 | 5,0 | -28,0 | 3,7 | -11,0 | 5,0 | 4,5 |
| EBITA-marginal, % i genomsnitt | 9,5 | 2,3 | 10,3 | 1,1 | 8,1 | 3,7 | 6,3 | 6,2 |
| Diskonteringsränta före skatt, % | 9,0 | 45,0 | 9,5 | 112,0 | 8,7 | 17,8 | 11,6 | 11,7 |
| Sweco Sverige | Sweco Norge | Sweco Finland | & östra Europa | Sweco centrala | Sweco Ryssland | Sweco Industry | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Antaget | Ändrat | Antaget | Ändrat | Antaget | Ändrat | Antaget | Ändrat | Antaget | Ändrat | Antaget | Ändrat |
| Variabel | värde | värde | värde | värde | värde | värde | värde | värde | värde | värde | värde | värde |
| Försäljningstillväxt, % i genomsnitt | 8 | 5,2 | 8 | 6 | 9 | 7,7 | 8 | 6,9 | 10 | 8,7 | 5 | 2,9 |
| Diskonteringsränta före skatt, % | 10 | 70,1 | 11 | 54,8 | 10 | 16,5 | 12 | 14,4 | 16 | 18,7 | 10 | 29,1 |
| Övriga immateriella tillgångar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 14,1 | 14,1 |
| Inköp | 1,2 | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 15,3 | 14,1 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -7,2 | -4,4 |
| Årets avskrivningar | -2,9 | -2,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -10,1 | -7,2 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 5,2 | 6,9 |
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och Mark | Inventarier | Total Byggnader och Mark | Inventarier | Total | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 46,0 | 713,9 | 759,9 | 46,1 | 625,7 | 671,8 |
| Inköp | 0,5 | 116,1 | 116,6 | 0,5 | 151,0 | 151,5 |
| Ökning genom företagsförvärv | 6,8 | 115,4 | 122,2 | – | 7,5 | 7,5 |
| Omklassificering | 0,5 | -0,5 | – | -0,4 | 0,4 | – |
| Försäljning/utrangering | -2,0 | -79,4 | -81,4 | -0,7 | -70,6 | -71,3 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 1,2 | -3,3 | -2,1 | 0,5 | -0,1 | 0,4 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 53,0 | 862,2 | 915,2 | 46,0 | 713,9 | 759,9 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -6,0 | -465,4 | -471,4 | -5,0 | -436,0 | -441,0 |
| Omklassificering | – | – | – | -0,1 | -0,1 | -0,2 |
| Försäljning/utrangering | 0,5 | 71,2 | 71,7 | 0,3 | 60,7 | 61,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | -0,4 | 0,5 | 0,1 | 0,3 | 0,8 | 1,1 |
| Nedskrivningar | – | -0,5 | -0,5 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | -3,1 | -117,1 | -120,2 | -1,5 | -90,8 | -92,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -9,0 | -511,3 | -520,3 | -6,0 | -465,4 | -471,4 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 44,0 | 350,9 | 394,9 | 40,0 | 248,5 | 288,5 |
| Varav mark: | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 0,4 | – | 0,4 | 0,4 | – | 0,4 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,0 | – | 0,0 | 0,0 | – | 0,0 |
| Utgående redovisat värde mark | 0,4 | – | 0,4 | 0,4 | – | 0,4 |
| Varav inventarier finansierade med finansiell leasing med följande belopp: |
||||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | – | 131,0 | 131,0 | – | 56,9 | 56,9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | -28,7 | -28,7 | – | -19,9 | -19,9 |
| Utgående redovisat värde finansiell leasing | – | 102,3 | 102,3 | – | 37,0 | 37,0 |
| Inventarier | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 26,6 | 17,2 |
| Inköp | 25,8 | 10,1 |
| Försäljning till annat koncernföretag | – | -0,4 |
| Försäljning/utrangering | – | -0,3 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 52,4 | 26,6 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | -12,3 | -5,2 |
| Försäljning till annat koncernföretag | – | 0,4 |
| Försäljning/utrangering | – | 0,3 |
| Årets avskrivningar | -11,2 | -7,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -23,5 | -12,3 |
| UTGÅENDE REDOVISAT RESTVÄRDE | 28,9 | 14,3 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1 073,1 | 332,0 |
| Förvärv av dotterföretag under året | – | 741,1 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 1 073,1 | 1 073,1 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda företag | |||||
| Sweco Central Eastern Europe AB | 556633-5831 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,1 |
| Sweco Finland Oy | 1578089-9 | Finland | 100 | 61 541 | 89,9 |
| Sweco Elektronik AB | 556301-1765 | Västerås | 100 | 2 000 | 41,6 |
| Sweco Norge AS | 967032271 | Norge | 100 | 152 349 | 112,1 |
| Sweco PM Oy | 1657257-2 | Finland | 100 | 500 | 73,9 |
| Finnmap Consulting Oy | 0871165-9 | Finland | 100 | 21 000 | 741,1 |
| Sweco Russia AB | 556221-1689 | Stockholm | 100 | 4 005 | 3,0 |
| Sweco Sverige AB | 556032-2496 | Stockholm | 100 | 100 000 | 10,0 |
| Vattenbyggnadsbyrån AB | 556077-9471 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0,8 |
| Vattenbyggnadsbyrån Export AB | 556079-1336 | Stockholm | 100 | 4 500 | 0,6 |
| Summa aktier och andelar i koncernföretag | 1 073,1 | ||||
| Indirekt ägda företag | |||||
| Genom Sweco Central Eastern Europe AB | |||||
| HYDROCOOP, spol. s r.o. | 31336949 | Slovakien | 80 | ||
| Sweco Hydroprojekt a.s. | 26475081 | Tjeckien | 100 | 10 | |
| UAB Sweco Lietuva | 301135783 | Litauen | 99 | 6 104 021 | |
| UAB Energetikos Linijos | 135906643 | Litauen | 100 | 400 | |
| UAB Sweco Hidroprojektas | 132118698 | Litauen | 99 | 1 000 702 | |
| Sweco Polska sp.z o.o. | 356143 | Polen | 100 | 100 | |
| Sweco Architekci Sp. z o.o. | 371116 | Polen | 100 | 100 | |
| Sweco Hydroprojekt Kraków sp. z o.o. | 103414 | Polen | 100 | 55 | |
| Sweco Infraprojekt sp. z o.o. | 56155 | Polen | 100 | 6 350 | |
| Finnmap Polska Sp.zo.o. | PL7392984011 | Polen | 100 | 295 | |
| Sweco Energoproekt JSC | 1305488081 | Bulgarien | 73 | 400 | |
| Sweco Projekt AS | 11304200 | Estland | 100 | 355 463 | |
| Vealeidja OÜ | 10633373 | Estland | 100 | 1 | |
| SIA Büvuzraudziba Latvija | 40103203346 | Lettland | 100 | 1 | |
| Genom Sweco Finland Oy | |||||
| Sweco Industry Oy | 0350941-9 | Finland | 100 | 1 920 000 | |
| Kiinteistö Oy Sammonpiha | 0770284-4 | Finland | 75 | 166 | |
| Sweco Mecaplan Oy | 1648295-6 | Finland | 57 | 54 | |
| Sweco PIC Engenharia LTDA | 07.984.459/001-16 | Brasilien | 100 | 34 999 | |
| Genom Finnmap Consulting Oy | |||||
| Aaro Kohonen Oy | 0990682-9 | Finland | 100 | 800 | |
| Fennopro-Consulting Oy | 0928019-2 | Finland | 100 | 60 | |
| Sweco India Private Limited | AABCF0979RST001 | Indien | 100 | 10 000 | |
| Rakennushanke H. Lumivirta Oy | 0723572-6 | Finland | 100 | 370 | |
| Rakennuttajatoimisto Demaco Oy | 0989011-8 | Finland | 100 | 80 | |
| Airix Talotekniikka Oy | 0957613-7 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Air-Ix LVIS Oy | 0974389-8 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Cabix Consulting CJSC JV | 7727065099 | Ryssland | 55 | 55 | |
| Air-Ix Tieto Oy | 1562116-8 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Insinööritoimisto Valcon Oy | 0772679-5 | Finland | 80 | 1 200 | |
| Airix Ympäristö Oy | 0564810-5 | Finland | 100 | 1 000 | |
| Contesta Oy | 1712699-6 | Finland | 72 | 7 200 | |
| FM Projects Ltd Oy | 0978679-1 | Finland | 100 | 28 | |
| SIA Finnmap Latvija | LV40003620413 | Lettland | 100 | 20 | |
| UAB FMC Probalt | LT100003376715 | Litauen | 80 | 80 | |
| IS-Plan Oy | 0837209-5 | Finland | 100 | 666 | |
| KPM Engineering Oy | 1764950-0 | Finland | 100 | 777 | |
| Narmaplan Oy | 0751527-7 | Finland | 75 | 44 | |
| OOO Sweco Stroiproject | 7806311117 | Ryssland | 100 | ||
| Rak. Suunnittelutoimisto Nylund Oy | 0214837-5 | Finland | 70 | 70 | |
| Siltanylund Oy | 0923248-1 | Finland | 60 | 60 | |
| Genom Sweco Norge AS | |||||
| Sweco Mec AS | 934537920 | Norge | 100 | 1 000 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar |
|---|---|---|---|---|
| Genom Sweco Russia AB | ||||
| Sweco Lenvodokanalproekt | 1057803925409 | Ryssland | 100 | 100 |
| OOO IKTP | 1077847208010 | Ryssland | 100 | 4 |
| ZAO NIPI | 1027806865668 | Ryssland | 100 | 10 100 |
| Genom Sweco Sverige AB | ||||
| Sweco Architects AB | 556173-0606 | Stockholm | 100 | 20 000 |
| Aros Arkitekter AB | 556665-0700 | Stockholm | 100 | 10 000 |
| Sweco Architects A/S | 13 64 20 01 | Danmark | 96 | 11 814 |
| Sweco Architects Oy | 0635637-4 | Finland | 100 | 100 |
| Arkkitehtitoimisto Brunow & Maunula Oy | 0399591-2 | Finland | 100 | 100 |
| Sweco China Holding AB | 556730-8167 | Stockholm | 100 | 102 |
| Sweco Connect AB | 556083-8624 | Stockholm | 100 | 15 000 |
| Sweco Energuide AB | 556007-5573 | Stockholm | 100 | 60 000 |
| Sweco Environment AB | 556346-0327 | Stockholm | 100 | 20 000 |
| Sweco-COWI Joint Venture AB | 556085-5867 | Stockholm | 100 | 1 000 |
| Sweco EuroFutures AB | 556342-6559 | Stockholm | 100 | 3 000 |
| Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor AB | 556740-1640 | Stockholm | 100 | 1 000 |
| Sweco Industry AB | 556341-2476 | Stockholm | 100 | 20 000 |
| Prows Industry & Management AB | 556415-9688 | Örebro | 100 | 2 000 |
| Sweco Infrastructure AB | 556507-0868 | Stockholm | 100 | 120 000 |
| Inmind Scandinavia AB | 556701-0987 | Göteborg | 100 | 2 500 |
| Sweco International AB | 556862-9918 | Stockholm | 100 | 500 |
| Sweco Management AB | 556140-0283 | Stockholm | 100 | 5 000 |
| Sweco Position AB | 556337-7364 | Stockholm | 100 | 1 250 |
| Sweco Structures AB | 556140-9557 | Stockholm | 100 | 20 000 |
| Sweco Systems AB | 556030-9733 | Stockholm | 100 | 1 500 000 |
| Wona AB | 556587-1497 | Göteborg | 100 | 1 114 |
| Axro Holding AB | 556049-7330 | Göteborg | 100 | 5 300 |
| Axro Consult AB | 556250-8480 | Göteborg | 100 | 1 000 |
| Sweco TransportSystem AB | 556949-1698 | Stockholm | 100 | 500 |
| Vectura Consulting AB | 556767-9849 | Solna | 100 | 1 000 |
| Vectura Consulting AS | 996510948 | Norge | 100 | 1 200 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2013 | 2012 | Koncernens andel av intäkter, resultat, tillgångar, | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 6,5 | 1,0 | skulder och eget kapital i intresseföretag | 2013 | 2012 | ||
| Tillkommande genom förvärv | – | 6,4 | Intäkter | 3,2 | 19,8 | ||
| Årets utdelning | -0,1 | -0,9 | Resultat | -0,5 | 0,3 | ||
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | -0,5 | 0,3 | Tillgångar | 11,8 | 14,1 | ||
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,2 | -0,3 | Eget kapital | 6,1 | 6,5 | ||
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 6,1 | 6,5 | Skulder | 5,7 | 7,6 | ||
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde | ||
| 2013 | |||||||
| Genom Finnmap Consulting Oy | |||||||
| Oü Estkonsult | 10410360 | Estland | 40 | 40 | 1,2 | ||
| Rapcon Oy | 0944024-8 | Finland | 40 | 40 | 0,5 | ||
| Geotek Oy | 0923058-2 | Finland | 45 | 45 | 3,2 | ||
| Betonialan Ohuthiekeskus FMC OY | 1713909-2 | Finland | 33 | 33 | 0,3 | ||
| Genom Sweco Sverige AB | |||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 0,9 | ||
| Summa aktier och andelar | 6,1 | ||||||
| 2012 | |||||||
| Genom Finnmap Consulting Oy | |||||||
| Oü Estkonsult | 10410360 | Estland | 40 | 40 | 1,4 | ||
| Rapcon Oy | 0944024-8 | Finland | 40 | 40 | 0,6 | ||
| Geotek Oy | 0923058-2 | Finland | 45 | 45 | 3,0 | ||
| Betonialan Ohuthiekeskus FMC OY | 1713909-2 | Finland | 33 | 33 | 0,2 | ||
| Inseneribüroo KPME OÜ | 10506686 | Estland | 47 | 47 | 0,4 | ||
| KPME A&K Disain OÜ | 11399560 | Estland | 47 | 47 | 0,0 | ||
| Genom Sweco Sverige AB | |||||||
| I2E Energisystemintegration AB | 556211-9684 | Stockholm | 50 | 50 | 0,9 | ||
| Summa aktier och andelar | 6,5 |
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % |
|---|---|---|---|
| 2013 | |||
| Sweco ÅF Healthcare Systems AB (ägt genom Sweco Systems AB) | 556881-5764 | Sverige | 50 |
| SWECO Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2012 | |||
| Sweco ÅF Healthcare Systems AB (ägt genom Sweco Systems AB) | 556881-5764 | Sverige | 50 |
| SWECO Sojyz Engineering (ägt genom Sweco Industry Oy) | 5077746846920 | Ryssland | 45 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 112,8 | 115,3 |
| Rörelsekostnader | -110,5 | -114,5 |
| Finansnetto | 0,1 | 0,1 |
| Skatter | -0,5 | -0,2 |
| ÅRETS RESULTAT | 1,9 | 0,7 |
| Anläggningstillgångar | 0,2 | 0,2 |
| Omsättningstillgångar | 222,4 | 134,5 |
| Summa tillgångar | 222,6 | 134,7 |
| Kortfristiga skulder | -222,7 | -132,3 |
| Summa skulder | -222,7 | -132,3 |
| NETTOTILLGÅNGAR | -0,1 | 2,4 |
Det finns inga ställda panter eller ansvarsförbindelser.
| Årets förändring av redovisat värde | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 11,5 | 7,9 |
| Förvärv av andra aktier | 0,1 | – |
| Avyttring av andra aktier | -0,1 | -9,3 |
| Tillkommande genom förvärv | – | 13,0 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,3 | -0,1 |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 11,8 | 11,5 |
Finansiella placeringar är klassade som finansiella tillgångar som kan säljas. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat, nedskrivning sker när behov föreligger och redovisas i resultaträkningen, se även not 8.
| Aktieinnehav vid årets utgång | Organisationsnummer | Säte | Kapitalandel, % | Antal andelar | Redovisat värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Hirsala Golf Oy | 1709135-9 | Finland | 3 | 0,6 | |
| Kiinteistöosakeyhtiö Kuopion Puijonkatu 26-28 | 0235274-7 | Finland | 15 | 397 | 2,6 |
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 4,9 |
| Övriga aktier och andelar | 2,8 | ||||
| Summa aktier och andelar | 11,8 | ||||
| 2012 | |||||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 | ||
| Hirsala Golf Oy | 1709135-9 | Finland | 3 | 0,6 | |
| Kiinteistöosakeyhtiö Kuopion Puijonkatu 26-28 | 0235274-7 | Finland | 15 | 397 | 2,5 |
| Kiinteistö Oy Paalupuisto | 0575992-1 | Finland | 13 | 444 | 4,9 |
| Övriga aktier och andelar | 2,6 | ||||
| Summa aktier och andelar | 11,5 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,9 | 0,9 | |
| UTGÅENDE REDOVISAT VÄRDE | 0,9 | 0,9 | |
| Organisations | |||
| Aktieinnehav vid årets utgång | nummer | Säte Redovisat värde | |
| 2013 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 | ||
| 2012 | |||
| BRF Störtloppet | 716414-8764 | Åre | 0,9 |
| Summa aktier och andelar | 0,9 |
| Årets förändringar av redovisat värde | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 37,9 | 38,3 |
| Utlåning till koncernföretag | 918,4 | 0,9 |
| Kapitalisering av ränta | 0,6 | 0,8 |
| Reglerade fordringar | -0,4 | -0,8 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 0,8 | -1,3 |
| Utgående redovisat värde | 957,3 | 37,9 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Ingående redovisat värde | 1 598,7 | 1 547,5 |
| Årets förändring | -38,8 | 51,2 |
| Utgående redovisat värde | 1 559,9 | 1 598,7 |
| TOTAL FORDRAN PÅ KONCERNFÖRETAG | 2 517,2 | 1 636,6 |
| Årets förändring av redovisat värde | 2013-12-31 2012-12-31 2012-01-01 | ||
|---|---|---|---|
| Ingående långfristiga fordringar | 3,9 | 3,8 | 32,6 |
| Effekt av ändrad redovisningsprincip | – | – | -16,5 |
| Ökning av fordringar | – | – | 0,7 |
| Ökning genom förvärv | 5,3 | 0,1 | – |
| Minskning av fordringar | -1,0 | – | -12,9 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | -0,2 | 0,0 | -0,1 |
| UTGÅENDE LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 8,0 | 3,9 | 3,8 |
| Långfristiga fordringar vid årets utgång | |||
| Övriga fordringar | 8,0 | 3,9 | 3,8 |
| TOTALA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 8,0 | 3,9 | 3,8 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Fordringar avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 2 346,7 | 2 278,9 |
| Delfakturerade belopp | -1 092,7 | -1 497,3 |
| FORDRINGAR AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | 1 254,0 | 781,6 |
| Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag | ||
| Upparbetade intäkter | 759,2 | 1 186,7 |
| Delfakturerade belopp | -1 534,3 | -1 541,1 |
| SKULDER AVSEENDE PÅGÅENDE | ||
| TJÄNSTEUPPDRAG NETTO | -775,1 | -354,4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Förutbetalda hyreskostnader | 48,8 | 26,9 | – | – |
| Förutbetalda försäkringar | 5,8 | 7,0 | – | 0,0 |
| Upplupna intäkter | 3,9 | 1,0 | – | – |
| Förutbetalda licenskostnader | 22,8 | 25,1 | 22,8 | 25,1 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 129,5 | 105,0 | 20,8 | 12,9 |
| SUMMA | 210,8 | 165,0 | 43,6 | 38,0 |
Överskottslikviditet placeras i räntebärande värdepapper i form av certifikat eller på ett speciellt inlåningskonto, så kallad deposit, där den är bunden under viss tid. Certifikat redovisas i balansräkningen och kassaflödesanalysen som kortfristiga placeringar vilka ingår i kortfristiga fordringar. Certifikaten är klassade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Deposit redovisas som kortfristiga likvida placeringar vilka ingår i likvida medel. Sweco har dock alltid möjlighet att omedelbart lyfta de deponerade medlen men kan då gå miste om del av den förmånligare räntan.
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkt att: • De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| Likvida medel och kortfristiga | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| placeringar i balansräkningen | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Kassa/bank | 317,0 | 357,4 | 0,1 | 0,5 |
| Kortfristiga likvida placeringar | 3,5 | 9,4 | – | – |
| TOTALT LIKVIDA MEDEL OCH | ||||
| KORTFRISTIGA PLACERINGAR | 320,5 | 366,8 | 0,1 | 0,5 |
Per 31 december 2013 och 2012 fanns inget certifikat i Sweco-koncernen.
| Förändring av antal aktier | A-aktier | B-aktier | Totalt |
|---|---|---|---|
| Antal aktier 2012-01-01 | 9 385 676 | 81 334 151 | 90 719 827 |
| Emission av återköpta aktier | – | 795 000 | 795 000 |
| Återköp av egna aktier i eget förvar | – | -281 145 | -281 145 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier | -4 012 | 4 012 | – |
| ANTAL AKTIER 2012-12-31 | 9 381 664 | 81 852 018 | 91 233 682 |
| Återköp av egna aktier i eget förvar | – | -120 800 | -120 800 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier | -9 300 | 9 300 | – |
| ANTAL AKTIER 2013-12-31 | 9 372 364 | 81 740 518 | 91 112 882 |
Specifikation av förändringar i eget kapital återfinns i rapporten på sidan 47 för koncernen och sidan 51 för moderbolaget. Ytterligare upplysningar om Swecoaktien återfinns på sidorna 85–87.
Under året har på aktieägares begäran 9 300 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 586 812,3 varav A-aktier motsvarar 9 372 364 röster och B-aktier 8 214 448,3 röster. Under året återköpte Sweco 120 800 B-aktier för 9,4 MSEK vilket motsvarar 77,89 SEK per aktie.
Kvotvärde per aktie är 1. Samtliga aktier är berättigade till utdelning som fastställs årligen vid årsstämma och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämma med en röst per A-aktie respektive en tiondels röst per B-aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets kvarvarande nettotillgångar. Beträffande de aktier som finns i eget förvar är alla rättigheter upphävda fram till att dessa aktier återutges.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av emissioner av aktier och teckningsoptioner till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Reserver består av en omräkningsreserv som innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter i en annan valuta. Omräkningsreserven består även av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet vilket uppgick till 0,0 MSEK (-0,8).
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint venture-företag. Balanserade vinstmedel har belastats med anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget, dess dotterföretag eller intresseföretag. Vid utnyttjande av återköpta aktier tillförs balanserade vinstmedel marknadsvärdet av motsvarande aktier. 2013-12-31 uppgick koncernens innehav av egna aktier till 403 965 B-aktier (283 165). De återköpta aktierna har en genomsnittlig anskaffningskurs om 71,75 SEK per aktie, vilket motsvarar totalt 29,0 MSEK. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av perioden till 42,8 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,4 procent av totala antalet aktier och 0,2 procent av rösterna.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande överföringar till aktieägarna för fastställande av årsstämman den 16 april 2014.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Utdelning 3,25 SEK per stamaktie (3,25 SEK) | 297,4 | 296,2 |
Beloppen avseende 2013 är beräknade inklusive återköpta aktier i eget förvar, varför värdeförändringen kan bli mindre om aktierna kvarstår i eget förvar. Skulle styrelsen utnyttja bemyndigandet från årsstämman i april 2013, att återköpa fler aktier, kan vinstöverföringen till aktieägarna minskas ytterligare.
Bundna fonder
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Här ingår del av överkursfonder som fördes över den 31 december 2005. Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Innehåller valutakursdifferenser hänförliga till långfristiga fordringar som är en del av nettoinvesteringar i koncernföretag.
Överkursfonden uppstod vid emissioner (av aktier och teckningsoptioner) till överkurs, det vill säga det erhållna beloppet som översteg aktiernas nominella belopp.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel tillsammans med årets resultat, överkursfond och eventuell fond för verkligt värde utgör summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| 27 Kort- och långfristiga räntebärande skulder | ||
|---|---|---|
| -- | -- | ------------------------------------------------ |
| Årets förändring | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| av redovisat värde | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Räntebärande långfristiga skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 1 316,5 | 642,3 | 1 312,0 | 662,0 | |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | |||||
| enligt not 29 | 76,6 | 23,6 | – | – | |
| Summa | 1 393,1 | 665,9 | 1 312,0 | 662,0 | |
| Räntebärande kortfristiga skulder | |||||
| Checkräkningskrediter | 218,1 | 96,0 | 173,6 | 44,9 | |
| Andra skulder till kreditinstitut | 0,2 | 0,2 | – | – | |
| Skulder finansiella leasingkontrakt | |||||
| enligt not 29 | 31,0 | 14,0 | – | – | |
| Summa | 249,3 | 110,2 | 173,6 | 44,9 | |
| TOTALA RÄNTEBÄRANDE | |||||
| SKULDER | 1 642,4 | 776,1 | 1 485,6 | 706,9 |
Samtliga finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Övriga skulder till kreditinstitut avser väsentligen finansiering av förvärv. Den viktigaste covenanten avser nettoskuld/EBITDA. Alla covenanter är uppfyllda med god marginal vid slutet av rapporteringsperioden. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Låneförfallostruktur | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| 0–1 år | 624,8 | 110,2 | 173,6 | 44,9 | |
| 1–2 år | 29,1 | 361,9 | – | 373,7 | |
| 2–3 år | 671,3 | 302,8 | 1 023,7 | 288,3 | |
| 3–4 år | 310,1 | – | 288,3 | – | |
| 5 år och längre | 7,1 | 1,2 | – | – | |
| 1 642,4 | 776,1 | 1 485,6 | 706,9 |
Räntebindningstiden för samtliga lån är mindre än ett år.
Beviljade krediter och lånevillkor
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Beviljade krediter | 2 346,2 | 1 325,8 | 2 163,7 | 1 200,0 |
| På balansdagen utnyttjade | ||||
| krediter | -1 642,4 | -776,1 | -1 485,6 | -706,9 |
| OUTNYTTJADE KREDITER | 703,8 | 549,7 | 678,1 | 493,1 |
| Räntevillkor på balansdagen | ||||
| Lån hos kreditinstitut, ränta med | ||||
| kort bindningstid % | 2,00 | 2,21 | 2,00 | 2,21 |
| Utnyttjade kortfristiga krediter, | ||||
| rörlig ränta % | 1,71 | 1,81 | 1,38 | 1,28 |
Åtaganden för ålderspension för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta och AI Pension (AIP). Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 3, är Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Pensionsplanen i AIP är likadant utformad och redovisas därför på samma sätt. Koncernen har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda planer. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta och AIP redovisas därför som avgiftsbestämda planer.
Alectas och AIP:s överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (129) och AIP:s till 131 procent (123). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas och AIP:s tillgångar i procent av försäkringsåtagandena, beräknade enligt deras försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I Sweco Norge AS finns flera förmånsbestämda pensionsplaner med likartade demografiska och finansiella antaganden. Fordringar och skulder enligt dessa planer aktuarieberäknas därför med samma aktuariella antaganden. Under 2012 genomfördes en förändring av de norska pensionsplanerna vilket medförde en positiv resultateffekt på 48 MSEK under det fjärde kvartalet 2012, samt en framtida positiv resultateffekt som uppskattas till 27 MSEK årligen. Under 2012 förändrade även Norsk RegnskapsStiftelse (the Norwegian Accounting Standards Board, NASB) sina rekommendationer avseende diskonteringsräntor för pensionsplanernas tillgångar och skulder. Förändringen innebär att Sweco från 2012 använder räntan för norska bostadsobligationer som diskonteringsränta, istället för som tidigare, räntan för norska statsobligationer. Dessa två förändringar innebär sammantaget en minskning av pensionsförpliktelsen med 161 MSEK före skatt jämfört med 2011 och tidigare. Under 2013 förändrades Norsk RegnskapsStiftelse rekommendationen avseende förväntad livslängd. Denna förändring innebär en ökning av pensionsförpliktelsen med 43,5 MSEK jämfört med tidigare förhållanden.
De anställda i Finland omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. För de anställda, som kom med förvärvet av Kemira Engineering Oy 2004, finns en förmånsbestämd pensionsplan avseende tilläggspension.
| Förmånsbestämda pensionsplaner | |||
|---|---|---|---|
| i balansräkningen | 2013-12-31 2012-12-31 2012-01-01 | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | -486,5 | -453,1 | -675,9 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | 418,1 | 438,7 | 452,0 |
| NETTO REDOVISAT AVSEENDE | |||
| FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER | -68,4 | -14,4 | -223,9 |
| Avsättningar till pensioner | -68,4 | -14,4 | -223,9 |
| NETTOBELOPP I BALANSRÄKNINGEN | -68,4 | -14,4 | -223,9 |
| Årets förändring i den förmånsbestämda | ||
|---|---|---|
| pensionsförpliktelsen | 2013 | 2012 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets början | -453,1 | -675,9 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period | -18,8 | -39,0 |
| Räntekostnad | -16,6 | -16,1 |
| Omvärderingar: | ||
| – Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden |
-66,9 | 141,6 |
| – Erfarenhetsbaserade justeringar | 0,1 | 4,3 |
| Uppgörelser och förändringar i pensionsplanen | 3,7 | 121,8 |
| Utbetalda ersättningar | 21,4 | 19,4 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | 43,7 | -9,2 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer | ||
| vid årets slut | -486,5 | -453,1 |
| Förändringar av förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets början | 438,7 | 452,0 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 29,3 | 41,9 |
| Avgifter från deltagarna som omfattas av planen | -17,1 | -14,1 |
| Ränteintäkt | 15,1 | 11,0 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive ränteintäkt | 0,6 | 0,8 |
| Aktuariella vinster och förluster | -5,0 | 11,8 |
| Uppgörelse och förändringar i pensionsplanen | -3,7 | -70,4 |
| Omräkningsdifferens i utländsk valuta | -39,8 | 5,7 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets slut | 418,1 | 438,7 |
Nuvärdet av förpliktelsen fördelar sig på medlemmarna enligt följande:
• Aktiva medlemmar 56 procent (65)
• Anställda som har lämnat pensionsplanen innan pensionering 3 procent (1)
• Pensionärer 41 procent (34)
| Förvaltningstillgångarna består av | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 8,9 | 22,3 |
| Internationella aktier | 28,2 | 24,4 |
| Norska aktier | 5,2 | 4,6 |
| Private equity | 12,1 | 16,8 |
| Alternativa investeringar (hedgefonder) | 12,5 | 18,1 |
| Krediter | 81,3 | 87,2 |
| Statsobligationer | 208,0 | 184,4 |
| Räntebärande värdepapper | 15,6 | 17,7 |
| Fastigheter | 46,3 | 63,2 |
| TOTALA FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | 418,1 | 438,7 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kostnad redovisad i årets resultat | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period | -18,8 | -39,0 |
| Netto ränteintäkt/räntekostnad | -1,1 | -5,0 |
| Uppgörelser och förändringar i pensionsplanen | 0,2 | 48,0 |
| NETTOKOSTNAD I ÅRETS RESULTAT | -19,7 | 4,0 |
| Kostnaden redovisas i resultaträkningen som | ||
| Personalkostnader | -19,7 | 4,0 |
| Nettokostnad i årets resultat | -19,7 | 4,0 |
| Kostnad redovisad i övrigt totalresultat | ||
| Omvärderingar: | ||
| Aktuariella vinster och förluster | -71,8 | 157,8 |
| Netto redovisat i övrigt totalresultat | -71,8 | 157,8 |
| NETTO REDOVISAT I TOTALRESULTAT | -91,5 | 161,8 |
De förmånsbestämda planerna är exponerade för aktuariella risker såsom livslängds-, valuta-, ränte- och investeringsrisker.
| Norge | Finland | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktuariella antaganden, % | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Diskonteringsränta | 4,0 | 3,8 | 5,0 | 5,0 |
| Förväntad avkastning på förvalt | ||||
| ningstillgångar | 4,0 | 3,8 | 5,0 | 5,0 |
| Framtida årliga löneökningar | 3,8 | 3,8 | 3,0 | 3,0 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 0,2 | 0,5 | – | – |
| Inflation | 3,8 | 3,3 | 2,0 | 2,0 |
| Livslängdsantaganden | ||||
| – pensionerad vid periodens slut: | ||||
| Män | 20,7 | 18,1 | 19,0 | 19,0 |
| Kvinnor | 23,9 | 21,1 | 24,7 | 24,7 |
| Livslängdsantaganden | ||||
| – pensionerad 20 år efter | ||||
| periodens slut: | ||||
| Män | 23,0 | 18,1 | 20,6 | 20,6 |
| Kvinnor | 26,3 | 21,1 | 26,4 | 26,4 |
Antaganden beträffande framtida livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenheter i varje land.
I nedanstående tabell presenteras möjliga förändringar av aktuariella antaganden per bokslutstidpunkten, övriga antaganden oförändrade, och hur dessa skulle påverka den förmånsbestämda förpliktelsen.
| Ökning | Minskning | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta (1% förändring) | 58,0 | 78,3 |
| Framtida löneökning (1% förändring) | 26,5 | 24,7 |
| Framtida ökning av pensioner (1% förändring) | 43,3 | 8,4 |
Per 2013-12-31 uppgick den vägda genomsnittliga löptiden till 15 år. Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2014 uppgå till cirka 24 MSEK. Koncernen uppskattar att cirka 27 MSEK blir betalda under 2014 till förmånsbestämda pensionsplaner.
| Avgiftsbestämda pensionsplaner | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kostnad fördelad på pensionsplaner | ||
| Sverige, Alecta | -233,9 | -205,0 |
| Sverige, AIP | -19,0 | -17,5 |
| Finland | -130,4 | -114,2 |
| Norge | -54,1 | -41,9 |
| Övriga länder | -1,4 | -1,3 |
| SUMMA KOSTNAD AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER | -438,8 | -379,9 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Nom. | Nom. | |||
| Nuvärde | belopp | Nuvärde | belopp | |
| I kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Förfallande inom ett år | 31,0 | 34,1 | 14,0 | 17,5 |
| Summa kortfristiga skulder | 31,0 | 34,1 | 14,0 | 17,5 |
| I skulder till kreditinstitut | ||||
| Förfallande inom mer än ett år | ||||
| men mindre än två år | 29,1 | 30,9 | 14,9 | 17,2 |
| Förfallande inom mer än två år | ||||
| men mindre än fem år | 41,6 | 42,0 | 8,7 | 9,6 |
| Förfallande inom mer än fem år | 5,9 | 5,9 | – | – |
| Summa långfristiga skulder | 76,6 | 78,8 | 23,6 | 26,8 |
| TOTALA SKULDER | ||||
| FINANSIELLA LEASINGAVTAL | 107,6 | 112,9 | 37,6 | 44,3 |
Skulder enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen till nuvärdesberäknade belopp. Ovan redovisas även nominella skulder vilka utgörs av summan av framtida leasingavgifter och restvärde vid leasingperiodens slut.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Upplupna lönekostnader | 144,0 | 158,0 | 2,3 | 4,4 |
| Upplupen semester- och tidsskuld | 425,5 | 358,0 | 1,3 | 1,3 |
| Upplupna sociala kostnader | 346,6 | 271,6 | 9,5 | 7,8 |
| Upplupna räntor | 5,3 | 2,2 | 5,1 | 2,1 |
| Övriga | 113,9 | 128,1 | 7,0 | 6,5 |
| SUMMA | 1 035,3 | 917,9 | 25,2 | 22,1 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||||
| Moms | 210,3 | 195,6 | 0,0 | 0,0 |
| Personalens källskatt | 124,0 | 109,7 | 0,8 | 0,9 |
| Övriga | 36,5 | 93,9 | 1,8 | 1,7 |
| SUMMA | 370,8 | 399,2 | 2,6 | 2,6 |
| Moderbolaget |
|---|
| 2012 2013 |
| – – |
| – – |
| 16,1 29,0 |
| 145,2 146,8 |
| 161,3 175,8 |
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Redovisat värde | Verkligt värde | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Innehas för handels ändamål |
Låne- och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde |
|||||||||
| Aktier | – | – | 11,9 | – | 11,9 | – | – | 11,9 | 11,9 |
| Valutaterminer för säkring | 0,7 | – | – | – | 0,7 | – | 0,7 | – | 0,7 |
| SUMMA | 0,7 | – | 11,9 | – | 12,6 | – | 0,7 | 11,9 | 12,6 |
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde |
|||||||||
| Långfristiga fordringar | – | 8,0 | – | – | 8,0 | – | – | – | – |
| Kundfordringar | – | 1 434,0 | – | – | 1 434,0 | – | – | – | – |
| Likvida medel | – | 317,0 | – | – | 317,0 | – | – | – | – |
| SUMMA | – | 1 759,0 | – | – | 1 759,0 | – | – | – | – |
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde |
|||||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | 1 534,8 | 1 534,8 | – | – | – | – |
| Finansiell leasingskuld | – | – | – | 107,6 | 107,6 | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | 30,2 | 30,2 | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 257,9 | 257,9 | – | – | – | – |
| SUMMA | – | – | – | 1 930,5 | 1 930,5 | – | – | – | – |
| Redovisat värde | Verkligt värde | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Innehas för handels ändamål |
Låne- och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Totalt |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde |
|||||||||
| Aktier | – | – | 11,5 | – | 11,5 | – | – | 11,5 | 11,5 |
| Valutaterminer för säkring | 5,4 | – | – | 5,4 | – | 5,4 | – | 5,4 | |
| SUMMA | 5,4 | – | 11,5 | – | 16,9 | – | 5,4 | 11,5 | 16,9 |
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde |
|||||||||
| Långfristiga fordringar | – | 3,8 | – | – | 3,8 | – | – | – | – |
| Kundfordringar | – | 1 278,7 | – | – | 1 278,7 | – | – | – | – |
| Likvida medel | – | 357,4 | – | – | 357,4 | – | – | – | – |
| SUMMA | – | 1 639,9 | – | – | 1 639,9 | – | – | – | – |
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde |
|||||||||
| Skulder till kreditinstitut | – | – | – | 738,5 | 738,5 | – | – | – | – |
| Finansiell leasingskuld | – | – | – | 37,6 | 37,6 | – | – | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – | 4,3 | 4,3 | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder | – | – | – | 286,9 | 286,9 | – | – | – | – |
| SUMMA | – | – | – | 1 067,3 | 1 067,3 | – | – | – | – |
I tabellen består långfristiga fordringar av "Andra långfristiga fordringar" förutom pensionsfordringar.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
| Redovisat värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Låne- och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Nivå 3 | Totalt | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 0,9 | – | 0,9 | 0,9 | 0,9 | |
| Likvida medel | 0,1 | – | – | 0,1 | – | – | |
| SUMMA | 0,1 | 0,9 | – | 1,0 | 0,9 | 0,9 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 1 312,0 | 1 312,0 | – | – | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 173,6 | 173,6 | – | – | |
| Leverantörsskulder | – | – | 11,7 | 11,7 | – | – | |
| SUMMA | – | – | 1 497,3 | 1 497,3 | – | – |
| Redovisat värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Låne- och kundfordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Nivå 3 | Totalt |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | – | 0,9 | – | 0,9 | 0,9 | 0,9 |
| Likvida medel | 0,5 | – | – | 0,5 | – | – |
| SUMMA | 0,5 | 0,9 | – | 1,4 | 0,9 | 0,9 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 662,0 | 662,0 | – | – |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 44,9 | 44,9 | – | – |
| Leverantörsskulder | – | – | 10,4 | 10,4 | – | – |
| SUMMA | – | – | 717,3 | 717,3 | – | – |
I ovanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
Det skedde inga överföringar mellan någon av nivåerna under året.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av börskursen på
balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom marknadsvärdering, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. När tillförlitliga underlag saknas för värdering till verkligt värde redovisas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde.
För valutaterminskontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Verkligt värde på finansiella leasingsskulder är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan för liknande leasingavtal.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än ett år anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
I tabellen på nästa sida presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbara indata (nivå 3).
| Finansiella | |
|---|---|
| placeringar | |
| Öppningsbalans 2012-01-01 | 7,9 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | 0,0 |
| – redovisat i övrigt totalresultat | -0,1 |
| Anskaffningsvärde förvärv | 13,0 |
| Försäljningslikvid försäljning | -9,3 |
| UTGÅENDE BALANS 2012-12-31 | 11,5 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar | |
| som ingår i den utgående balansen 2012-12-31 | – |
| Öppningsbalans 2013-01-01 | 11,5 |
| Totalt redovisade vinster och förluster | |
| – redovisat i årets resultat | |
| – redovisat i övrigt totalresultat | 0,3 |
| Anskaffningsvärde förvärv | 0,1 |
| Försäljningslikvid försäljning | -0,1 |
| UTGÅENDE BALANS 2013-12-31 | 11,8 |
| Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar | |
| som ingår i den utgående balansen 2013-12-31 | – |
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansiering och kreditrisk.
För att kontrollera och begränsa de finansiella riskerna har styrelsen för koncernen utarbetat en finanspolicy, vilken uppdateras och fastställs minst en gång per år. Den fastställer ansvarsfördelningen mellan de lokala bolagen och den centrala finansfunktionen, vilka finansiella risker koncernen får ha samt anger hur riskerna ska begränsas. Överskottslikviditet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument på penningmarknaden. Instrumenten måste ha låg kreditrisk och hög likviditet. Transaktionsexponering ska i huvudsak minskas/minimeras via terminskontrakt.
Marknadsrisk är risken för förändringar i värdet på finansiella instrument till följd av förändrade marknadspriser. Swecos policy minimerar denna risk då den genomsnittliga bindningstiden för finansiella instrument inte får överstiga 120 dagar.
Koncernen är huvudsakligen utsatt för valutarisk från potentiella förändringar av kontrakterade och bedömda betalningsflöden i utländsk valuta. Målsättningen för riskhanteringen avseende valutakurser är att minska påverkan av förändringar i valutakurser på koncernens resultat och finansiella ställning. Koncernen har i normalfallet en naturlig risktäckning genom att omsättning såväl som kostnader sker i lokal valuta. I de fall kontrakt tecknas i annat än lokal valuta så skyddas de kontrakterade och förväntade kassaflödena efter matchning av in- och utbetalningar i samma valuta med terminskontrakt.
Koncernens transaktionsexponering från export har 2013 fördelat sig på följande väsentliga valutor:
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | EUR | USD | NOK | EUR | USD | NOK |
| Intäkter | 91,1 | 45,7 | 38,3 | 78,2 | 68,4 | 0,8 |
| Kostnader | -63,2 | -24,3 | -41,0 | -51,5 | -16,7 | -3,5 |
| NETTO | 27,9 | 21,4 | -2,7 | 26,7 | 51,7 | -2,7 |
På balansdagen hade koncernen följande öppna terminskontrakt med kvarvarande löptider mellan 0 och 27 månader (föregående år 0 till 36 månader).
| Kontrakts belopp |
Orealiserade vinster + / förluster - |
Genomsnittlig kurs |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| EUR | 42,3 | 56,4 | 1,0 | 2,3 | 9,16 | 9,09 |
| USD | 9,8 | 32,6 | 0,0 | 2,5 | 6,47 | 7,01 |
| Övriga | 3,2 | 19,0 | -0,2 | 0,6 |
Säkringsredovisning har inte tillämpats för de på balansdagen utestående terminskontrakten. Värdeförändring på valutaterminerna redovisas som övriga externa kostnader i resultaträkningen och verkligt värde redovisas som övrig kortfristig fordran/skuld i balansräkningen.
När dotterföretagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till SEK uppstår en omräkningsdifferens, som beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år och resultaträkningen omräknas till genomsnittskursen under året, medan balansräkningen omräknas till balansdagskursen.
Omräkningsexponeringen utgörs av risken för omräkningsdifferenser i form av förändringen i det egna kapitalet. Vid årets slut uppgår omräkningsexponeringen för de väsentliga valutorna till 442 MNOK (506) respektive 123,6 MEUR (135,5). Koncernen har som policy att inte valutasäkra omräkningsexponering i utländsk valuta förutom i samband med förvärvet av FMC Group. Nettoinvesteringen i utlandsverksamheten har säkrats genom ett valutalån om 74,4 MEUR.
Vid omräkning av tillgångar och skulder på koncernmellanhavanden uppstår en balansexponering på valutakursdifferens mellan ursprungskursen och balansdagens kurs. Valutakursdifferensen förs över resultaträkningen. Koncernens policy är att uppta lån i den exponerade valutan för att eliminera balansexponeringen till den del exponeringen inte ses som en del av nettoinvesteringen samt normala kundfordringar eller leverantörskrediter.
| I resultatet ingående | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| valutakursdifferenser | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Nettoomsättning | 0,4 | 0,5 | – | – |
| Övriga rörelsekostnader | -0,7 | -0,6 | – | – |
| Summa valutakursdifferenser | ||||
| i rörelseresultatet | -0,3 | -0,1 | – | – |
| Finansiella intäkter | – | – | 1,0 | – |
| Finansiella kostnader | -1,1 | -2,6 | – | -1,4 |
| Summa valutakursdifferenser | ||||
| i finansnettot | -1,1 | -2,6 | 1,0 | -1,4 |
| TOTALA VALUTAKURS | ||||
| DIFFERENSER I RESULTATET | -1,4 | -2,7 | 1,0 | -1,4 |
Med ränterisk avses hur förändringar i räntenivån påverkar koncernens finansiella netto och hur värdet på finansiella instrument varierar beroende på förändringar i marknadsräntorna. Samtliga lån löper med ränta som har kort bindningstid. Bolaget har bedömt att lån med kort räntebindningstid ger den lägsta risken och finansieringskostnaden över tiden.
Likviditetsrisk (risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet), kassaflödesrisk (risken att storleken på framtida kassaflöden förknippade med finansiella instrument varierar) och refinansieringsrisk (risken att refinansiering av förfallna lån blir kostsam) bedöms som låg med hänsyn tagen till outnyttjade krediter som inklusive likvida medel uppgick till 1 024,3 MSEK (916,5). För att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen finns så kallade cash pools i Sverige, Norge och Finland. Checkräkningskrediterna förnyas varje år och är inte förknippade med särskilda villkor eller åtaganden, se vidare not 27.
Förfallostruktur för finansiella skulder framgår av nedanstående tabell:
| Nom. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| belopp | Inom | 1–3 | 3 mån– | |||
| 2013 | org. valuta | Totalt | 1 mån | mån | 1 år | 1–5 år |
| Räntebärande skulder | 1 316,7 | – | – | 0,2 1 316,5 | ||
| Terminskontrakt, EUR | 4,7 | 42,3 | -1,9 | 4,8 | 36,5 | 2,9 |
| Terminskontrakt, USD | 1,5 | 9,8 | – | 4,4 | 5,4 | – |
| Terminskontrakt, övriga | 3,2 | – | 3,2 | – | – | |
| Finansiella leasingskulder, SEK | 112,9 | 112,9 | 4,5 | 6,2 | 23,4 | 78,8 |
| Leverantörsskulder | 257,9 | 171,7 | 80,9 | 4,5 | 0,8 | |
| Övriga skulder | 401,0 | 334,3 | – | 36,5 | 30,2 | |
| SUMMA | 2 143,8 | 508,6 | 99,5 | 106,5 1 429,2 |
| Nom. | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| belopp | Inom | 1–3 | 3 mån– | |||
| 2012 | org. valuta | Totalt | 1 mån | mån | 1 år | 1–5 år |
| Räntebärande skulder | 642,5 | – | – | 0,2 | 642,3 | |
| Terminskontrakt, EUR | 6,5 | 56,4 | 0,1 | 8,1 | 12,0 | 36,2 |
| Terminskontrakt, USD | 5,0 | 32,6 | 11,2 | 11,3 | 10,1 | – |
| Terminskontrakt, övriga | 19,0 | 0,6 | 13,4 | 5,0 | – | |
| Finansiella leasingskulder, SEK | 44,3 | 44,3 | 4,1 | 2,4 | 11,0 | 26,8 |
| Leverantörsskulder | 286,9 | 168,9 | 115,4 | 2,5 | 0,1 | |
| Övriga skulder | 403,5 | 305,3 | – | 93,9 | 4,3 | |
| SUMMA | 1 485,2 | 490,2 | 150,6 | 134,7 | 709,7 |
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. I koncernen görs löpande kreditbedömningar av nya kunder.
Sweco har cirka 17 000 kunder från såväl den privata som offentliga sektorn. 47 procent kommer från offentliga sektorn, 20 procent från fastighets- och byggföretag, 31 procent från industriföretag samt 2 procent från övriga privata företag.
De tio största kunderna utgör 18 procent av omsättningen. Sweco är således inte beroende av några enstaka kunder och risken för att kundförluster ska få stor inverkan är därför liten. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv | Netto | Brutto | Reserv | Netto | |
| Ej förfallna kundfordringar | 1 032,2 | – | 1 032,2 | 1 026,3 | – | 1 026,3 |
| Förfallna kundfordringar 0–30 dagar |
237,4 | -3,8 | 233,6 | 123,3 | -0,6 | 122,7 |
| Förfallna kundfordringar > 31–90 dagar |
67,7 | -1,9 | 65,8 | 40,0 | -0,7 | 39,3 |
| Förfallna kundfordringar > 91–180 dagar |
57,4 | -9,0 | 48,4 | 55,6 | -9,5 | 46,1 |
| Förfallna kundfordringar > 180 dagar |
76,5 | -22,5 | 54,0 | 60,1 | -15,8 | 44,3 |
| SUMMA | 1 471,2 | -37,2 | 1 434,0 | 1 305,3 | -26,6 | 1 278,7 |
Per den 31 december 2013 var kundfordringarna uppgående till 401,8 MSEK (252,4) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| Kundfordringar per valuta | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| SEK | 890,6 | 708,1 |
| EUR | 274,4 | 258,9 |
| USD | 16,1 | 24,5 |
| NOK | 165,9 | 194,6 |
| CZK | 24,8 | 26,1 |
| RUB | 35,4 | 33,7 |
| Andra valutor | 26,8 | 32,8 |
| SUMMA | 1 434,0 | 1 278,7 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar | 2013 | 2012 |
| Ingående reserv för osäkra kundfordringar | -26,6 | -18,8 |
| Ökning genom företagsförvärv | -3,9 | – |
| Reservering för osäkra fordringar | -13,2 | -16,4 |
| Fordringar som har skrivits bort under året | ||
| som ej indrivningsbara | 2,9 | 6,5 |
| Återförda outnyttjade belopp | 2,7 | 1,4 |
Sweco PM Oy har mot en kund gjort gällande ett krav på obetalda kundfordringar. Samtidigt har bolaget blivit föremål för motstämning i finsk domstol där motparten hävdar rätt till skadestånd med hänvisning till att Sweco PM agerat grovt vårdslöst i ett uppdrag. Det yrkade skadeståndsbeloppet uppgår till 16,3 MEUR. För att käranden ska anses ha rätt till sådant skadestånd, som innebär att avtalade ansvarsbegränsningar inte gäller, måste grovt vårdslöst agerande påvisas. Tvisten omfattas tills vidare av konsultansvarsförsäkringen. Skulle grov vårdslöshet fastställas slutligt av domstol gäller dock inte försäkringen. Tingsrätten i Helsingfors meddelade dom i målet den 2 juli 2013 varmed domstolen fann att påståendet om grov vårdslöshet saknade grund. Sweco PM ansågs ha varit vårdslös i vissa delar och därför ansvarig för ett skadestånd som uppgår till 393 310 EUR (exklusive ränta) till motparten. Målet har överklagats till andra instans. Sweco PM anser sig inte ha agerat varken vårdslöst eller grovt vårdslöst i uppdraget.
Omräkningsdifferens 0,9 0,7 UTGÅENDE RESERV OSÄKRA KUNDFORDRINGAR -37,2 -26,6
Vattenbyggnadsbyrån Export AB är part i en domstolsprocess i Turkiet där motparten påstår att AgriConsult AB (numera ett bolag inom Sweco) förfarit vårdslöst vid projekteringen av en siloanläggning. Uppdraget utfördes 1994 och påkallande part framförde kravet 2004. I processen har två skiljedomar meddelats, en till Swecos fördel och en till motpartens fördel. Den sistnämnda har överklagats av Sweco, varför tvisten fortsatt är föremål för prövning. Sweco menar att kravet saknar grund och dessutom ska anses vara preskriberat. Motpartens krav har uppgått till cirka 25 MSEK, dock har appellationsdomstolen i Ankara slutligt fastställt inför fortsatt process att kravet inte kan överskrida EUR 84 000 (exklusive ränta).
Enligt Swecos uppfattning kommer ingen av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka koncernen.
För att hantera valutarisker har koncernen som mål att minska påverkan av kortfristiga fluktuationer på resultat och kassaflöden. På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntenivåer att få en påverkan på resultat, kassaflöden och eget kapital.
| 2013 | 2012 | ||
|---|---|---|---|
| Faktor | Förändring +/- | Påverkan +/- | Påverkan +/- |
| Valuta | |||
| EUR | 10% | 4,0 | 10,8 |
| USD | 10% | 1,6 | 3,8 |
| NOK | 10% | 11,7 | 13,8 |
| Räntenivå på in/utlåning | 1%-enhet | 2,1 | 2,5 |
Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Påverkan är efter en schablonskatt på 27 procent.
Sweco-koncernens finansiella målsättning är att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende. En god kapitalstruktur ska också utgöra grunden för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital och innehav utan bestämmande inflytande.
| Kapital | 2013 | 2012 2012-01-01 | |
|---|---|---|---|
| Eget kapital | 1 617,5 | 1 651,7 | 1 325,0 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 15,1 | 22,3 | 10,5 |
| SUMMA | 1 632,6 | 1 674,0 | 1 335,5 |
Sweco-koncernens kapital ska användas till finansiering av förvärv, till att bibehålla en hög grad av finansiell flexibilitet samt till att kunna ge konkurrenskraftig utdelning till Swecos aktieägare.
Enligt koncernens utdelningspolicy ska minst hälften av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av och investeringar i bolagets kärnverksamhet. Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,25 SEK per aktie till årsstämman 2014, vilket motsvarar en utdelningsandel av cirka 78 procent av resultat efter skatt. Genom utdelningen kommer högst 297,4 MSEK att överföras till aktieägarna.
Swecos finansiella mål innebär att Sweco över tiden ska vara nettoskuldsatt. Swecos nettoskuld ska inte överstiga 40 procent av eget kapital. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen tillsammans med inlösenprogram 2009 i genomsnitt uppgått till cirka 82 procent av resultatet efter skatt. Koncernen ska lämna extra utdelning eller inlösa aktier när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta.
Under 2013 förvärvade Sweco Vectura Consulting AB. Köpeskillingen uppgick till 927 MSEK och Enterprise value var 913 MSEK. Förvärvet finansierades med en kombination av befintliga lån och en ny treårig kreditfacilitet. Som en konsekvens av förvärvet och dess finansiering kommer det finansiella målet att överskridas, vilket tillfälligtvis kan tillåtas så länge det sker med balanserad risk.
Swecos årsstämma 2013 bemyndigade styrelsen att återköpa egna aktier. Syftet med återköpen är dels att ge möjlighet att optimera bolagets kapitalstruktur, dels att skapa möjligheter att använda egna aktier vid eventuella framtida förvärv. Årsstämman bemyndigade även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelse får ske i samband med företagsförvärv. Årsstämman bemyndigade också styrelsen att återköpa egna aktier för att möjliggöra leverans av aktier till Aktiesparprogram 2013.
Styrelsen föreslår att även årsstämman 2014 bemyndigar styrelsen att fatta beslut om att återköpa och överlåta egna aktier samt att möjliggöra leverans av aktier till Aktiesparprogram 2014 och Aktiebonusprogram 2014.
Försäljning till närstående sker på marknadsmässiga villkor. Koncernen har inte haft någon omsättning mot intresseföretag.
Till bolag ägda av familjen Nordström, som är aktieägare med cirka 35 procent av rösterna i Sweco, har varor och tjänster sålts för 3,4 MSEK (0,3). Till bolag ägda av familjen Douglas, som har ett bestämmande inflytande i Investment AB Latour, som är aktieägare med cirka 23 procent av rösterna i Sweco, har konsulttjänster sålts för 10,6 MSEK (2,3). Kundfordran vid årsskiftet uppgick till 0,4 MSEK (0,2). Till bolag som ägs gemensamt av familjen Nordström och Douglas har konsulttjänster sålts för 0,0 MSEK (0,1).
Styrelsen föreslog den 13 februari 2014 att årsstämman beslutar om överföring till aktieägarna i form av utdelning om totalt högst 297,4 MSEK (se not 26).
Efter årets utgång slutfördes förvärvet av Finska Tocoman Services Oy med 26 anställda. Sweco har även förvärvat Alfakonsult AB med 26 anställda och tecknat avtal om att förvärva Metro Arkitekter med 30 anställda.
Efter årets utgång avyttrades det ryska dotterbolaget Sweco Lenvodokanalproekt med 98 anställda. Köpeskillingen uppgick till 24 MSEK.
Avsättningar till pensioner är baserade på Swecos bästa aktuariella antaganden om framtiden (se not 28). Avvikelserna i det faktiska utfallet av dessa parametrar redovisas i övrigt totalresultat.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill har antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 14. Av beskrivningen i not 14 framgår det att stora ändringar i dessa antaganden och uppskattningar kan ha påverkan på goodwillvärdet.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Cirka 19 procent av Swecos omsättning sker i uppdrag till fast pris. Fordringar och skulder i dessa pågående tjänsteuppdrag uppgår till väsentliga belopp. Pågående tjänsteuppdrag värderas till utfaktureringsvärde efter reduktion för konstaterade förluster och befarade risker. Vinstavräkningen baseras på bedömd färdigställandegrad. Om färdigställandegrad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas uppdraget till nedlagda utgifter. Bedömningarna av riskerna i uppdragen och färdigställandegrad baseras på tidigare erfarenhet av liknande projekt tillsammans med uppdragets specifika förutsättningar. Balansposten består av ett flertal uppdrag och inget enskilt uppdrag utgör en väsentlig andel. En felbedömning av enskilda uppdrag ger därmed inte en väsentlig effekt på värdet av pågående arbeten. En generell felbedömning
SWECO AB (publ), organisationsnummer 556542-9841, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Stockholm. Moderbolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Adress till huvudkontoret är: Sweco AB, Gjörwellsgatan 22,
skulle kunna ha väsentlig påverkan men är däremot inte sannolik.
37 Uppgifter om moderbolag
Box 34044, 100 26 Stockholm.
Stockholm den 7 mars 2014
Styrelseordförande Styrelseledamot
Olle Nordström Anders G. Carlberg
Värdering av pågående tjänsteuppdrag
Gunnel Duveblad Eva Lindqvist Johan Nordström Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Pernilla Ström Carola Teir-Lehtinen Styrelseledamot Styrelseledamot
Thomas Holm Göran Karloja Anna Leonsson Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Tomas Carlsson Vd och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SWECO AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 31–78.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har
upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SWECO AB (publ) för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 11 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Lennart Danielsson Auktoriserad revisor
| 2013 | 20121) | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning, MSEK | |||||
| Nettoomsättning | 8 198,8 | 7 503,5 | 5 987,6 | 5 272,4 | 5 338,7 |
| EBITA | 656,3 | 757,0 | 554,2 | 443,1 | 456,6 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 560,7 | 681,6 | 531,3 | 432,7 | 443,6 |
| Finansnetto | -33,9 | -28,5 | -4,5 | -9,0 | 0,0 |
| Resultat före skatt | 526,8 | 653,1 | 526,8 | 423,7 | 443,6 |
| Årets resultat | 379,6 | 457,9 | 374,8 | 299,9 | 294,6 |
| Balansräkning, MSEK | |||||
| Balansomslutning | 6 014,4 | 4 647,2 | 3 256,8 | 2 988,4 | 3 151,3 |
| Eget kapital | 1 617,5 | 1 674,0 | 1 503,7 | 1 429,6 | 1 595,7 |
| Likvida medel samt kortfristiga räntebärande fordringar | 320,5 | 366,8 | 219,6 | 376,7 | 557,3 |
| Räntebärande skulder | 1 642,4 | 776,1 | 78,7 | 136,6 | 138,8 |
| Räntebärande nettofordran/skuld | -1 321,9 | -409,3 | 140,9 | 240,1 | 418,5 |
| Kassaflöde, MSEK | |||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 495,8 | 414,8 | 513,0 | 341,8 | 529,7 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | -997,6 | -655,5 | -312,9 | -132,5 | -93,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 472,0 | 393,2 | -355,9 | -362,5 | -201,3 |
| Årets kassaflöde | -29,8 | 152,5 | -155,8 | -153,2 | 234,8 |
| Nyckeltal | |||||
| Rörelseresultat per anställd, TSEK | 71 | 93 | 92 | 87 | 87 |
| Förädlingsvärde per anställd, TSEK | 754 | 753 | 758 | 758 | 743 |
| Debiteringsgrad, % | 73,9 | 74,2 | 73,9 | 73,4 | 73,6 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 8,0 | 10,0 | 9,3 | 8,4 | 8,6 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 6,8 | 9,1 | 8,9 | 8,2 | 8,3 |
| Vinstmarginal, % | 6,4 | 8,7 | 8,8 | 8,0 | 8,3 |
| Soliditet, % | 27,1 | 36,0 | 46,2 | 47,8 | 50,6 |
| Nettoskuld/eget kapital, % | 81,0 | 24,4 | -9,4 | -16,8 | -26,2 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,7 | 0,5 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 15 | 21 | 48 | 31 | 42 |
| Avkastning på eget kapital, % | 23,2 | 29,9 | 25,6 | 19,9 | 19,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19,8 | 34,0 | 34,2 | 26,5 | 27,5 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 10,6 | 17,4 | 17,2 | 14,3 | 14,7 |
| Antal årsanställda | 7 947 | 7 336 | 5 772 | 4 986 | 5 082 |
| Aktiedata | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 4,11 | 5,15 | 4,11 | 3,31 | 3,31 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,11 | 5,15 | 4,11 | 3,28 | 3,28 |
| Direktavkastning, % | 3,1 | 4,5 | 5,2 | 5,2 | 7,4 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 17,75 | 18,10 | 16,46 | 15,61 | 17,82 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK | 17,75 | 18,10 | 16,46 | 15,61 | 17,40 |
| Kassaflöde per aktie, SEK | -0,33 | 1,67 | -1,71 | -1,70 | 2,66 |
| Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK | -0,33 | 1,67 | -1,71 | -1,68 | 2,63 |
| Köpkurs SWECO B 31 december, SEK | 106,00 | 73,00 | 57,50 | 58,25 | 53,75 |
| Börsvärde, MSEK | 9 663 | 6 653 | 5 258 | 5 394 | 4 963 |
| Ordinarie utdelning per aktie, SEK (2013 – föreslagen) | 3,25 | 3,25 | 3,00 | 3,00 | 2,00 |
| Extra utdelning och annan vinstöverföring | – | – | – | – | 2,00 |
| Antal aktier 31 dec | 91 112 882 | 91 233 682 | 90 719 827 | 90 957 774 | 88 943 037 |
| Antal aktier efter utspädning 31 dec | 91 112 882 | 91 233 682 | 90 719 827 | 90 957 774 | 91 074 951 |
| Antal aktier efter full utspädning 31 dec | 91 112 882 | 91 233 682 | 90 719 827 | 92 257 774 | 92 374 951 |
| Antal återuppköpta B- och C-aktier | 403 965 | 283 165 | 797 020 | 559 073 | 3 059 073 |
1) På grund av förändrade redovisningsprinciper har 2012 omräknats.
2009 kännetecknades av en svag konjunktur när det gäller bygg- och industrirelaterade tjänster, framför allt i Finland och Baltikum. Samtidigt var efterfrågan generellt sett god för tjänster relaterade till miljö, energi och infrastruktur. På grund av den svaga konjunkturen minskade Sweco-koncernens omsättning med 3 procent och uppgick till 5 339 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 444 MSEK med en rörelsemarginal på 8,3 procent. Sverige och Norge svarade för starka resultat med rörelsemarginaler på cirka 11 procent. Rörelseresultatet belastades med omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill i Sweco Industry med sammanlagt 41 MSEK samt kostnader för resursanpassningar i Baltikum med 8 MSEK. Swecokoncernens finansiella ställning var stark, nettofordran uppgick till 419 MSEK och likvida medel inklusive outnyttjade checkkrediter uppgick till 1 122 MSEK. Förvärvsaktiviteten var låg under året och endast några mindre förvärv genomfördes. Aktiekursen för Sweco B ökade med 54 procent och uppgick vid årets slut till 53,75 kronor. Antalet anställda vid årets slut var 5 137 personer.
Marknaden för teknikkonsulttjänster präglades av en svag utveckling under våren och en begynnande återhämtning under hösten. I slutet av året märktes en snabbare återhämtning, bland annat inom industrin och byggsektorn. Nettoomsättningen uppgick till 5 272 MSEK. Omsättningen minskade med cirka 1 procent, främst genom neddragningar inom industriverksamheten i Finland. Rörelseresultatet uppgick till 432,7 MSEK. Tre affärsområden, Sweco Sverige, Sweco Norge och Sweco Ryssland, redovisade bra resultat med rörelsemarginaler på över 10 procent. Sweco Norges resultat har påverkats av nedskrivningar av engångskaraktär i projekt med drygt 20 MSEK. Offensiva varumärkessatsningar i ett flertal länder samt kostnader i samband med förvärvsaktiviteter, tillsammans 26 MSEK, har ökat koncerngemensamma kostnader. Den finansiella ställningen var stark. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till cirka -17 procent och soliditeten till 48 procent. Genom förvärven av Hydroprojekt Kraków och Transprojekt Kraków etablerades en ny marknad i Polen. Under året förvärvades totalt nio bolag med drygt 300 anställda. Aktiekursen för Sweco B var 58,25 SEK vid periodens utgång, en uppgång under året med 8 procent. Antalet anställda vid periodens utgång var 5 418 personer.
Året inleddes med en god efterfrågan på Swecos samtliga marknader. Speciellt den svenska marknaden samt bygg- och infrastruktursektorerna hade stark tillväxt under året. Utmärkande var också den finländska marknaden som stabiliserades och där bland annat efterfrågan på Swecos industrirelaterade konsulttjänster ökade. Den generellt sett starka efterfrågan höll i sig även under det andra halvåret, trots den europeiska skuldkrisen och avmattningen i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Sweco-koncernens nettoomsättning ökade med 14 procent och uppgick till 5 987,6 MSEK. Rörelseresultatet ökade med 23 procent och uppgick till 531,3 MSEK och rörelsemarginalen uppgick till 8,9 procent. Den finansiella ställningen var fortsatt stark. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till -9 procent och soliditeten till 46 procent. Antalet anställda ökade med cirka 900, varav drygt 300 medarbetare
tillförts genom organisk tillväxt. Under året gjordes 16 förvärv med totalt cirka 600 medarbetare. I slutet av 2011 tecknades avtal om att förvärva finländska FMC-koncernen med cirka 80 MEUR i omsättning och cirka 1100 medarbetare. Förvärvet av FMC, som slutfördes i februari 2012, innebär att Sweco får en årsomsättning på cirka 6,7 miljarder och 7400 medarbetare. Aktiekursen för Sweco B var 57,50 SEK vid periodens utgång, en nedgång med 1 procent.
Den starka marknadsutvecklingen som rådde 2011 höll i sig större delen av 2012, trots den europeiska skuldkrisen och en försvagning av det allmänna ekonomiska läget. Utvecklingen var framför allt stark i de nordiska länderna. Vid slutet av året kunde en avmattning noteras, huvudsakligen för byggrelaterade tjänster med fokus på bostäder och för tjänster inom vissa industrisegment. Sweco-koncernens nettoomsättning ökade med 25 procent och uppgick till 7 503 MSEK. Den organiska tillväxten var 8 procent och tillväxt genom förvärv uppgick till 17 procent. Rörelseresultatet ökade med 24 procent och uppgick till 682 MSEK och rörelsemarginalen uppgick till 9,1 procent. Resultatökningen om 150 MSEK förklaras huvudsakligen av förvärvet av FMC Group som konsoliderades den 1 februari, samt förbättrat resultat i Sweco Norge. I resultatet ingår en positiv, icke återkommande effekt av förändringar i de norska pensionsplanerna med 21 MSEK. Resultatet har påverkats negativt av omstrukturering av den ryska verksamheten med 15,3 MSEK, samt nedskrivningar av goodwill i Sweco Industry med 11,5 MSEK. Den finansiella ställningen var god. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till 24 procent och soliditeten till 37 procent. Antalet anställda ökade med 1 200 genom förvärv och 300 genom organisk tillväxt. Aktiekursen för Sweco B var 73,00 SEK vid periodens utgång, en uppgång med 27 procent.
I juni slöt Sweco avtal om att förvärva Vectura Consulting AB av svenska staten. Genom förvärvet blev Sweco den största teknikkonsulten på den nordiska marknaden med det i särklass starkaste erbjudandet inom infrastruktur. Den 1 juli delades affärsområdet Sweco Industri mellan affärsområdena Finland, Sverige och Norge. Den 1 december slogs affärsområdena Ryssland och Centrala & östra Europa samman till det nya affärsområdet Centraleuropa. Avmattningen av den nordiska marknaden som påbörjades i slutet av 2012 fortsatte under 1:a kvartalet 2013. Utvecklingen var svagast i den finska industrisektorn och fortsatte under hela året. Övriga marknader i Norge, Sverige och Finland förstärktes gradvis under året. Nettoomsättningen ökade med 9 procent, väsentligen med förvärv, och uppgick till 8198,8 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 560,7 MSEK. Totala av- och nedskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgick till 95,6 MSEK (75,4), varav 49,3 MSEK avser nedskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i Ryssland och Östra Europa. Integrationskostnader för Vectura belastade resultatet med 53,0 MSEK. Nettoskulden i förhållande till eget kapital uppgick till 81 procent. Nettoskulden i förhållande till EBITDA uppgick till 1,7. Antalet anställda ökade under året med 1263, varav 1355 genom förvärv. Aktiekursen för Sweco B var 106,00 SEK vid årets utgång, en uppgång med 45 procent.
Sweco-koncernen levererar kvalificerade konsulttjänster till mer än 17 000 kunder i cirka 42 000 uppdrag årligen. Verksamheten är decentraliserad och bedrivs på 120 lokala kontor i tolv länder. Cirka 47 procent av kunderna kommer från offentlig sektor och 53 från privat sektor. De tio största kunderna svarar för endast 18 procent av omsättningen. Allt detta innebär att Sweco har en god riskspridning i verksamheten. Trots det är koncernen genom sin verksamhet exponerad för flera risker. En viktig del av styrningen och kontrollen av koncernens verksamhet är därför att ha en väl fungerande riskhantering där riskerna identifieras, utvärderas och hanteras. Målsättningen med Swecos riskarbete är att säkra koncernens långsiktiga resultatutveckling och att garantera att Swecos affärsverksamhet i de olika affärsområdena uppnår sina mål.
Bolagets mål, som kommer till uttryck i bolagets affärsplan och strategi, utgör utgångspunkten för bolagets riskarbete. Riskarbetet i koncernen utgår ifrån en bolagsövergripande riskanalys. Inventeringen av riskerna syftar till att identifiera de viktigaste riskerna som bolaget är utsatt för, sannolikheten för att de kan inträffa samt dess påverkan på företagets mål. Samtidigt bedöms hur effektiva befintliga kontroller och åtgärder är för att minska riskerna. Resultatet av den övergripande riskanalysen har samlats i en riskkarta, som återspeglar företagets riskexponering för varje affärsområde och totalt för koncernen. Riskkartorna analyseras och används för den kvartalsvisa uppföljningen av riskhanteringen. Vid styrelsemöten i respektive affärsområde är riskhantering en stående punkt på agendan.
Arbetet med riskhanteringen omfattar samtliga affärsområden, bolag/divisioner och processer i koncernen. Inom koncernen finns en centralt placerad riskgrupp som initierar och driver utvecklingen av riskarbetet. Respektive chef ansvarar för arbetet med riskhanteringen inom sina respektive områden. Koncernens styrelse och den högsta ledningen har det yttersta ansvaret för riskhanteringen.
Riskhanteringen rapporteras fortlöpande till revisionskommittén. En årlig sammanfattande rapport över risk- och internkontrollen i koncernen behandlas i styrelsen, revisionskommittén och koncernens ledningsgrupp. Vidare lämnas på varje styrelse- och revisionskommittémöte en rapport över koncernens materiella tvister. Nedan illustreras företagets riskhanteringsprocess schematiskt.
Swecos verksamhet utsätts för ett antal strategiska, operativa och finansiella risker. Här beskrivs de risker som Sweco identifierat som de mest väsentliga för verksamheten att hantera.
Under året har bolaget haft ett särskilt fokus på affärsetik och ett så kallat "business ethics compliance programme", baserat på Swecos CSR-policy, har genomförts inom koncernen. Programmet har innefattat en riskbedömning som genomförts inom varje affärsområde i syfte att identifiera risker relaterade till affärsetik. Under året har CSR-policyn uppdaterats och nya riktlinjer rörande anti-korruption respektive gåvor och representation introducerats. Vidare har nya rutiner för leverantörer och andra samarbetspartners introducerats. Ett utbildningsprogram som bland annat innefattat koncernens ledningsgrupp, divisionschefer samt vissa andra chefspositioner och nyckelpositioner har genomförts. En så kallad whistleblower-funktion, Sweco Ethics Line, har också inrättats. Syftet med programmet är att öka medvetenheten, att tillförsäkra att adekvata riskhanteringsrutiner finns på plats samt att följa upp efterlevnaden inom koncernen. Under våren 2014 kommer utbildningen av chefer att fortsätta. Vidare kommer en e-learning utbildning för samtliga anställda rörande CSR-frågor att genomföras.
Förändrade marknadsförutsättningar, förorsakade av exempelvis försämrad konjunktur, minskad investeringsvilja hos kunderna, ändrade politiska prioriteringar, förändrade inköpsbeteenden, ny lagstiftning och konsolidering hos våra kunder, kan resultera i lägre intäkter och marginaler för Sweco. Swecos decentraliserade organisation med stor närhet till kunden möjliggör en tidig observation av marknadsförändringar. Genom en bred geografisk närvaro med varierande konjunkturförlopp, ett brett tjänsteutbud och en stor kundbas som är spridd över olika branscher dämpas effekterna av ovanstående risker.
Projektrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Det kan till exempel vara missbedömning av tidsåtgång och kostnader. Uppdrag kan också föranleda tvister avseende Swecos rätt till betalning och kundens krav på ersättning för eventuell skada orsakad av Sweco. I uppdragen ska uppdragsavtal ingås på lämpliga villkor för att minimera riskerna och undvika tvister med kund. Avtalen ska bland annat säkerställa att uppdragets omfattning tydliggörs, att Sweco får rätt till betalning vid avtalsenligt utförande samt att ansvarsbestämmelserna motsvarar försäkringsgivarens krav. Sweco har ett försäkringsprogram som inkluderar konsultansvarsförsäkring som skyddar mot eventuellt skadeståndsansvar med anledning av uppdragets utförande. Kvalitetssäkring av uppdraget sker med stöd av det koncerngemensamma ledningssystemet sweco@work som är certifierat enligt standarderna ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001.
Swecos framgångar är beroende av förmågan att kunna attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna. Sweco har ett starkt varumärke och rankas återkommande högt som en attraktiv arbetsplats av studenter och yrkesverksamma ingenjörer. Sweco lyckades också väl med ambitionerna att rekrytera och växa organiskt under 2013. Sweco arbetar med en rad olika processer och verktyg för att utveckla medarbetarna och stärka ledarskapet, exempelvis genom utvecklingssamtalet Sweco Talk, medarbetarenkäten Sweco Barometer, kompetensutbildning inom Sweco Academy, ledarskapsfrågor definierade i Sweco Leadership Compass samt ledarförsörjning och successionsplanering genom Next Generation.
Kompetensutveckling och kunskapsdelning är också centralt för Swecos framgångar. Medarbetarnas kompetens och förmåga att omsätta kunskapen till de bästa lösningarna för kunderna är kärnan i verksamheten och också det som skiljer Sweco från konkurrenterna. Brister i kunskapsdelning kan medföra risker som låg kvalitet i leverans till kund. Kunskap och processer för kunskapsdelning och samarbete är därför ett strategiskt prioriterat område för Sweco. Erfarenhetsutbyte och lärande sker i första hand i arbetet med uppdragen. All medarbetarutveckling fokuserar på prestation, kunskap och kunskapsdelning. Sweco har ett stort antal processer och verktyg för kunskapsdelning.
Sweco växer bland annat genom förvärv, vilket kan innebära risker som att en affär baseras på ofullständiga eller felaktiga fakta, nyckelpersoner som lämnar bolaget, att integrationen av det förvärvade bolaget misslyckas eller att det förväntade resultatet uteblir. Förvärvet får då istället en negativ effekt på intäkter och marginaler. Utöver detta innebär förvärv på nya marknader risker kopplade till exempelvis förståelse av lokala marknadsförutsättningar, prisbilder och konkurrenssituation. Dessa risker minimeras genom en väl utvecklad förvärvs- och integrationsprocess där beslut om nya förvärv fattas av styrelse eller ledning enligt en process med fasta beslutspunkter. Swecos styrelse gör löpande en utvärdering av tidigare gjorda förvärv.
Swecos tillväxt innebär en ökad internationell närvaro. Det medför risker knutna till affärsklimat och politiskt klimat samt ökad exponering mot CSR-relaterade risker. Med över hundra års erfarenhet av projektexport har Sweco utvecklat och förankrat rutiner och verktyg för initiering och genomförande av uppdrag över hela världen. Swecos policyer, riktlinjer och processer är föremål för kontinuerlig översyn och under året har bolaget utvecklat dessa med särskilt fokus på affärsetiska överträdelser som bedrägerier, mutor, otillåtet konkurrensbegränsande samarbete och intressekonflikter.
Swecos konsulter är beroende av tillgång till avancerade IT-verktyg och en säker IT-miljö. Tillgänglighet och tillförlitlighet i företagets ITmiljö är därför kritiskt för en störningsfri affärsverksamhet. Effektiva brandväggar och virusskydd samt regelbunden teknisk uppgradering av programvara samt redundanta datacenter minimerar avbrott i verksamheten på grund av tekniska problem. Bolaget har en informationssäkerhetspolicy med riktlinjer, som fokuserar på hur medarbetare och underkonsulter ska agera för att alltid hålla högsta möjliga säkerhetsnivå gentemot alla intressenter.
Swecos framgång är förknippad med förmågan att kommunicera effektivt med både interna och externa intressenter. Genom tydlig kommunikation och ett starkt varumärke skapar vi förtroende och bygger relationer. En stark kultur där medarbetarna är väl bekanta med företagets värderingar och policyer stärker koncernens identitet och skapar en trygghet för kunderna. Sweco har en kommunikationspolicy med tillhörande riktlinjer om kurspåverkande kommunikation, massmediekontakter och sociala medier. Det finns också en policy för krishantering som behandlar bland annat kommunikation i krissituationer.
Sweco är genom sin verksamhet exponerat för olika slag av finansiella risker. Swecos finanspolicy anger hur dessa risker ska hanteras inom koncernen. Styrelsen ansvarar för finanspolicyn som innehåller riktlinjer, mål och ansvarsfördelning för finansfunktionen samt regelverk för den finansiella riskhanteringen. Mer information i not 33 på sidorna 76–77.
Ändringar i räntor, valutakurser och marknadspriser på finansiella instrument kan ha inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Sweco har en stark balansräkning, vilket gör att den direkta ränterisken är låg. Beträffande valutarisker har koncernen i normalfallet en naturlig risktäckning genom att såväl omsättning som kostnader sker i lokal valuta. I det fall kontrakt tas i annan valuta än lokal kurs säkras de kontrakterade och förväntade betalningsflödena via terminskontrakt. Tack vare den starka finansiella ställningen och stora outnyttjade krediter är likviditetsrisken i Sweco låg.
Kreditrisk definieras som risk relaterad till betalningsförmåga hos kunder. Sweco har en balanserad kundbas med cirka 17 000 kunder. Sweco är inte beroende av några enstaka kunder då de största kunderna endast utgör en liten del av omsättningen. Uppdragsvolymen är jämt fördelad mellan offentlig och privat sektor. Historiskt sett har kundförlusterna varit små.
Kopplat till den finansiella rapporteringen finns risker att felaktigheter kan uppstå och att rapporteringen inte upprättas i överensstämmelse med lag, krav på noterade bolag och tillämpliga redovisningsstandarder. Genom god kontrollmiljö, tydliga instruktioner och interna styrdokument för den finansiella rapporteringen arbetar Sweco löpande med att kontrollera redovisning och rapportering. Dessutom sker fortlöpande omfattande uppföljning och analys genom rapporteringssystem, budget, prognoser etc. Koncernledningen har månatliga genomgångar med ledningen för respektive affärsområde. Mer information om den interna kontrollen finns på sidan 42.
Swecos resultat påverkas av en rad faktorer. Debiteringsgraden är av central betydelse för att uppnå hög lönsamhet i ett konsultföretag. Små förändringar i kapacitetsutnyttjande och arvoden ger stora utslag på resultatet, såväl uppåt som nedåt. I Sweco innebär en ökning av debiteringsgraden (kapacitetsutnyttjandet) med en procentenhet (cirka 25 minuter per konsult och vecka) en ökning av resultatet med cirka 87 MSEK. En ökning av det genomsnittliga arvodet med 10 SEK per timme innebär en resultatökning med cirka 99 MSEK. I tabellen visas några viktiga faktorers påverkan på kassaflöde, rörelseresultat och resultat per aktie baserat på bokslutet för 2013. Vid varje antagen förändring antas allt annat vara lika.
| Påverkan +/- | ||||
|---|---|---|---|---|
| Faktor | +/- | Kassaflöde/rörelseresultat | Resultat per aktie1) | |
| Nettoomsättning | ||||
| – genomsnittligt arvode | 1% | 72 MSEK | 0,57 SEK | |
| – genomsnittligt timarvode | 10 SEK | 99 MSEK | 0,80 SEK | |
| – debiteringsgrad | 1%-enhet | 87 MSEK | 0,70 SEK | |
| Personalkostnader | 1% | 54 MSEK | 0,44 SEK | |
| Omkostnader | 1% | 12 MSEK | 0,10 SEK | |
| Kalendereffekt | 1 timme | 4 MSEK | 0,03 SEK |
1) Efter schablonskatt på 27 procent.
Kvartal Rullande 12 månader
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING
Sweco AB:s aktier är sedan den 21 september 1998 noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Swecos aktiekapital är uppdelat på aktier av serie A och serie B. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdelning. A-aktierna har en röst och B-aktierna en tiondels röst. I bolagsordningen finns inskriven rätten att omvandla aktier av serie A till serie B. Det samlade börsvärdet på Swecos aktier uppgick vid årsskiftet till 9 663 MSEK.
Aktiekursen för Sweco B var vid årets ingång 73,00 SEK och vid årets slut 106,00 SEK vilket innebär en uppgång under året med 45 procent. NASDAQ OMX Stockholm steg under samma period med 23 procent. B-aktiens högsta stängningskurs under året var 106,00 SEK och den lägsta 68,75 SEK. Högsta kursen för A-aktien Under året omsattes via NASDAQ OMX Stockholm totalt 6 732 724 Sweco-aktier. Antalet omsatta aktier per börsdag var i genomsnitt 26 587 B-aktier och 641 A-aktier.
Den genomsnittliga årliga totalavkastningen för B-aktien, bestående av kursutveckling samt återinvesterade utdelningar, har de senaste fem åren uppgått till 31 procent. Motsvarande siffra för NASDAQ OMX Stockholm var totalt 20 procent.
| Antal | Andel i % | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktier | Röster | Aktier | Röster | |
| A | 9 372 364 | 9 372 364,0 | 10,2 | 53,3 |
| B | 82 144 483 | 8 214 448,3 | 89,8 | 46,7 |
| TOTALT | 91 516 847 | 17 586 812,3 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 403 965 B-aktier och 40 396,5 röster avseende återköpta aktier. 2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
var 102,00 SEK och den lägsta 66,00 SEK.
| Ägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Totalt | Röster, % | Aktiekapital, % |
|---|---|---|---|---|---|
| Familjen Nordström | 5 190 616 | 8 747 797 | 13 938 413 | 34,5 | 15,2 |
| Investmentaktiebolaget Latour | 1 222 760 | 27 775 000 | 28 997 760 | 22,8 | 31,7 |
| Richerts Minne, Stiftelsen J. Gust | 1 769 420 | 168 511 | 1 937 931 | 10,2 | 2,1 |
| JPM Chase NA | 0 | 3 854 138 | 3 854 138 | 2,2 | 4,2 |
| Swedbank Robur Fonder | 0 | 3 227 687 | 3 227 687 | 1,8 | 3,5 |
| Nordea Investment Funds | 0 | 3 197 885 | 3 197 885 | 1,8 | 3,5 |
| Öhman, Anders | 250 000 | 450 000 | 700 000 | 1,7 | 0,8 |
| KDTC | 0 | 2 893 289 | 2 893 289 | 1,6 | 3,2 |
| Lannebo fonder | 0 | 2 757 533 | 2 757 533 | 1,6 | 3,0 |
| ODIN Sverige Aksjefondet | 0 | 2 254 734 | 2 254 734 | 1,3 | 2,5 |
| Summa tio största aktieägarna | 8 432 796 | 55 326 574 | 63 759 370 | 79,5 | 69,7 |
| Övriga | 939 568 | 26 817 909 | 27 757 477 | 20,5 | 30,3 |
| TOTALT | 9 372 364 | 82 144 483 | 91 516 847 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 403 965 B-aktier och 40 396,5 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
Sweco hade per den 31 december 2013 totalt 403 965 återköpta B-aktier med en genomsnittlig anskaffningskurs om 71,75 SEK motsvarande totalt 29,0 MSEK. Marknadsvärdet vid utgången av året var 42,8 MSEK. De återköpta aktierna motsvarar 0,4 procent av det totala antalet aktier och 0,2 procent av rösterna.
Swecos årsstämma 2013 bemyndigade styrelsen att under perioden fram till nästa årsstämma återköpa egna aktier. Syftet med återköp är att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur samt att kunna finansiera eventuella företagsförvärv på ett kostnadseffektivt sätt. Maximalt kan tio procent av antalet aktier återköpas. Vid samma årsstämma bemyndigades även styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier i samband med företagsförvärv och då till en ersättning som svarar mot ett bedömt marknadsvärde.
Under året har på aktieägares begäran 9 300 A-aktier omvandlats till B-aktier med stöd av omvandlingsförbehåll i bolagsordningen. Det totala antalet röster uppgår därefter till 17 586 812,3, varav A-aktier motsvarar 9 372 364 röster och B-aktier 8 214 448,3 röster.
| Innehav | Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Aktiekapital, % | Röster % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 4 309 | 48 423 | 806 417 | 0,9 | 0,7 |
| 501–1 000 | 1 311 | 37 562 | 1 027 525 | 1,2 | 0,8 |
| 1 001–10 000 | 1 842 | 231 557 | 5 225 086 | 6,0 | 4,3 |
| 10 001–50 000 | 220 | 241 966 | 4 429 062 | 5,1 | 3,9 |
| 50 001–100 000 | 33 | 190 742 | 2 098 643 | 2,5 | 2,3 |
| 100 001– | 63 | 8 622 114 | 68 557 750 | 84,3 | 88,0 |
| TOTALT | 7 778 | 9 372 364 | 82 144 483 | 100,0 | 100,0 |
1) Inklusive 403 965 B-aktier och 40 396,5 röster avseende återköpta aktier.
2) Baserade på uppgifter från Euroclear Sweden AB.
Vid årsstämman 2013 beslutades att (liksom vid årsstämmorna 2011 och 2012) införa ett långsiktigt aktiesparprogram, riktat till ledande befattningshavare i Sweco-koncernen, Aktiesparprogram 2013. Aktiesparprogrammen innebär att deltagarna med egna medel förvärvar aktier av serie B i Sweco ("Sparaktier") över NASDAQ OMX för ett belopp motsvarande 5 till 10 procent av respektive deltagares årliga fasta grundlön för 2013. Om Sparaktierna behålls under en period till och med dagen för offentliggörande av kommunikén avseende bokslutsåret 2016 ("Sparperioden") och deltagare kvarstår i sin anställning eller motsvarande anställning i Sweco-koncernen under hela Sparperioden, berättigar därefter varje Sparaktie till vederlagsfritt erhållande av en aktie av serie B i Sweco ("Matchningsaktie") samt – förutsatt att fastställda prestationskrav uppfylls – ytterligare högst en till fyra aktier av serie B i Sweco ("Prestationsaktier"). Prestationsaktier förutsätter att Sweco-aktiens totalavkastning är positiv. Tilldelningen är också beroende av Sweco-aktiens totalavkastning i förhållande till en grupp jämförbara bolag.
Styrelsen har beslutat föreslå att årsstämman 2014 fattar beslut om införande av ett långsiktigt aktiesparprogram för upp till 80 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Sweco-koncernen.
Deltagare och antal aktier som omfattas av respektive tidigare aktiesparprogram framgår enligt nedan.
| Aktiesparprogram | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2012 | 2013 | Summa | |
| Antal deltagande befattningshavare/nyckelpersoner | 28 | 30 | 35 | – |
| Antal Sparaktier som deltagarna med egna medel förvärvat till marknadspris | 28 543 | 34 107 | 28 132 | 90 782 |
| Högsta antal Matchnings- och Prestationsaktier som kan komma att levereras till deltagarna1) | 89 095 | 126 150 | 97 294 | 312 539 |
| Sparperioden löper till och med bokslutskommunikén avseende räkenskapsåret | 2014 | 2015 | 2016 | – |
1) Om Sparaktierna behålls till och med utgången av respektive Sparperiod och deltagaren då kvarstår i sin anställning, berättigar varje Sparaktie till vederlagsfritt
erhållande av en Matchningsaktie samt – förutsatt att prestationskraven avseende Sweco-aktiens totalavkastning uppfylls – ytterligare högst en till fyra Prestationsaktier.
Minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Bolaget ska dock ha en kapitalstruktur som medger utveckling av investeringar i bolagets kärnverksamhet.
Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2013 lämnas med 3,25 SEK per aktie (3,25). Utdelningsbeloppet uppgår högst till 297,4 MSEK (296,2).
SWECO B
OMX PI Stockholm 30 december 2008 = Sweco B aktiekurs
Index 100 = 30 december 2008
| Förändring av antalet aktier | Totalt antal aktier | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tidpunkt | A-aktier | B-aktier | C-aktier | A-aktier | B-aktier | C-aktier | Kvotvärde, SEK |
Aktiekapital, MSEK |
| 1997, jun: Bolagets bildande | 1 000 | – | – | 1 000 | – | – | 100 | 0,1 |
| 1997, dec: Split 20:1 | 19 000 | – | – | 20 000 | – | – | 5 | 0,1 |
| 1997, dec: Nyemission | 1 857 815 | 12 925 790 | – | 1 877 815 | 12 925 790 | – | 5 | 74,0 |
| 2003, jul–nov: Konvertering | – | 234 924 | – | 1 877 815 | 13 160 714 | – | 5 | 75,2 |
| 2004, jan: Nyemission | – | 1 649 501 | – | 1 877 815 | 14 810 315 | – | 5 | 83,4 |
| 2004, jun: Konvertering | – | 394 740 | – | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2006, maj: Split 2:1 | 1 877 815 | 15 205 055 | – | 3 755 630 | 30 410 110 | – | 2,5 | 85,4 |
| 2006, maj: Inlösen | -1 877 815 | -15 205 055 | – | 1 877 815 | 1 877 055 | – | 2,5 | 42,7 |
| 2006, maj: Fondemission | – | – | – | 1 877 815 | 1 877 055 | – | 5 | 85,4 |
| 2007, apr: Emission | – | – | 200 000 | 1 877 815 | 15 205 055 | 200 000 | 5 | 86,4 |
| 2007, maj: Split 10:1 | 16 900 335 | 136 845 495 | 1 800 000 | 18 778 150 | 152 050 550 | 2 000 000 | 0,5 | 86,4 |
| 2007, maj: Inlösen | -9 389 075 | -76 025 275 | -1 000 000 | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 0,5 | 43,2 |
| 2007, maj: Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 76 025 275 | 1 000 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, feb: Omvandling | – | 850 000 | -850 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 150 000 | 1 | 86,4 |
| 2008, jun: Nyemission | – | – | 1 400 000 | 9 389 075 | 76 875 275 | 1 550 000 | 1 | 87,8 |
| 2008, jun: Nyemission | – | 1 588 480 | – | 9 389 075 | 78 463 755 | 1 550 000 | 1 | 89,4 |
| 2008, okt: Nyemission | – | 99 280 | – | 9 389 075 | 78 563 035 | 1 550 000 | 1 | 89,5 |
| 2009, feb: Omvandling | – | 1 500 000 | -1 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | – | 1 | 89,5 |
| 2009, maj: Nyemission | – | – | 2 500 000 | 9 389 075 | 80 113 035 | 2 500 000 | 1 | 92,0 |
| 2010, mar: Omvandling | – | 2 500 000 | -2 500 000 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 1 | 92,0 |
| 2010, maj: Split 2:1 | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 18 778 150 | 165 226 070 | – | 0,5 | 92,0 |
| 2010, maj: Inlösen | -9 389 075 | -82 613 035 | – | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 0,5 | 46,0 |
| 2010, maj: Fondemission | – | – | – | 9 389 075 | 82 613 035 | – | 1 | 92,0 |
| 2010, sep: Indragning | – | -485 263 | – | 9 389 075 | 82 127 772 | – | 1 | 91,5 |
| 2011, aug: Omvandling | -3 399 | 3 399 | – | 9 385 676 | 82 131 171 | – | 1 | 91,5 |
| 2012, maj: Omvandling | -4 012 | 4 012 | – | 9 381 664 | 82 135 183 | – | 1 | 91,5 |
| 2013, mar: Omvandling | -3 300 | 3 300 | – | 9 378 364 | 82 138 483 | – | 1 | 91,5 |
| 2013, dec: Omvandling | -6 000 | 6 000 | – | 9 372 364 | 82 144 483 | – | 1 | 91,5 |
1) Inklusive 403 965 B-aktier och 40 396,5 röster avseende återköpta aktier.
Född 1958. Styrelsens ordförande. Ledamot sedan 1997. Ordförande i: Skirner AB och Stockholms Stads Brandförsäkringskontor. Ledamot i: bland annat Sparbössan Fastigheter AB, ClimateWell AB och Teletec Connect AB. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Erfarenhet: arbetande ordförande i familjeföretaget Skirner AB, fd vd i Humlegården Fastigheter AB och FFNS Gruppen AB. Innehav i Sweco: 525 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 12 076 413 aktier.
Carlberg Född 1943. Ledamot sedan 2009. Ledamot i: bland annat Axel Johnson Inc, Investment AB Latour, Mekonomen AB, Gränges AB, Svenskt Stål AB och Beijer-Alma AB. Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet. Erfarenhet: fd vd för Axel Johnson International, fd vice vd i SSAB och fd vd och koncernchef i Nobel Industrier AB. Innehav i Sweco: 10 000 aktier.
Född 1966. Ledamot sedan 2012. Ordförande i: Besqab AB. Ledamot i: bland annat Skirner AB, Hemfrid i Sverige AB och Sparbössan Fastigheter AB. Utbildning: Arkitekt, KTH Stockholm. Erfarenhet: vd för Skirner AB, fd fastighetschef inom Näckebro. Innehav i Sweco: 225 000 direktägda aktier samt genom Skirner Förvaltning AB, som ägs av familjen Nordström, 12 076 413 aktier.
Född 1955. Ledamot sedan 2008. Ordförande i: Team Olivia AB, Global Scanning A/S och Stiftelsen Ruter Dam. Ledamot i: bland annat Anoto Group AB, HiQ International AB och PostNord AB. Utbildning: Systemvetare, Umeå Universitet. Erfarenhet: fd vd för EDS Norra Europa. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Född 1965. Vd och koncernchef sedan 2012. Anställningsår: 2012. Utbildning: Civilingenjör Chalmers tekniska högskola samt Executive MBA, London Business School och Columbia Business School (New York). Erfarenhet: fd vd för NCC Construction Sweden. Innehav i Sweco: 14 321 aktier.
Född 1962. Ledamot sedan 2009. Ledamot i: bland annat Bonnier AB, Uniflex AB och Bonnierförlagen AB. Utbildning: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Erfarenhet: Ekonom, journalist, finansanalytiker, egen verksamhet i Ity AB. Innehav i Sweco: 3 000 aktier.
Född 1952. Finsk medborgare. Ledamot sedan 2011. Ledamot i: bland annat Stockmann Oyj, Universitetsapoteket, Stiftelsen Arcada och Nottbecks stiftelse. Utbildning: Filosofie magister, Åbo Akademi. Erfarenhet: fd Kommunikationsdirektör och Corporate Vice President med ansvar för Sustainability på Fortum Abp. Innehav i Sweco: 1000 aktier.
Född 1958. Ledamot sedan 2013. Ledamot i: bland annat ASSA ABLOY AB, Tieto Oy, Bodycote plc, Episerver AB och Micronic Mydata AB. Utbildning: Civilingenjör, Linköpings Universitet och MBA, University of Melbourne, Australien. Erfarenhet: Tidigare vd för Telia-Sonera International Carrier. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Född 1971. Personalrepresentant sedan 2005. Utbildning/erfarenhet: Arkitekt SAR/MSA, LTH Lund. Anställd i Sweco sedan: 1997. Innehav i Sweco: 401 aktier.
Född 1953. Personalrepresentant sedan 2007. Utbildning/erfarenhet: Civilingenjör,Tekn Lic. Anställd i Sweco sedan: 1988. Innehav i Sweco: 1 000 aktier.
Född 1953. Personalrepresentant sedan 2008. Utbildning/erfarenhet: Ingenjör. Anställd i Sweco sedan: 2001. Innehav i Sweco: 677 aktier.
Pricewaterhouse-Coopers AB Huvudansvarig revisor: Lennart Danielsson, Auktoriserad revisor. Övriga uppdrag: Studsvik AB.
Kai Wärn Född 1959. Avgick den 17 april 2013.
Aina Nilsson Ström Född 1953. Avgick den 17 april 2013.
Görgen Edenhagen Född 1964. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 0 aktier.
Sverker Hanson Född 1963. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 2 aktier.
Christer Åberg
Född 1953. Anställd i Sweco. Personalrepresentant sedan 2011. Innehav i Sweco: 433 aktier.
Född 1965. Vd och koncernchef sedan 2012. Anställningsår: 2012. Utbildning: Civilingenjör Chalmers tekniska högskola samt Executive MBA, London Business School och Columbia Business School (New York). Erfarenhet: fd vd för NCC Construction Sweden och medlem i NCC:s koncernledning. Innehav i Sweco: 14 321 aktier.
Född 1973. Finansdirektör sedan 2012. Anställningsår: 2008. Utbildning: Civilingenjör och civilekonom, Umeå Universitet. Erfarenhet: fd vd för Sweco Ryssland samt ansvarig för Sweco-koncernens affärsutveckling. Innehav i Sweco: 7 061 aktier.
Född 1967. Affärsområdeschef Sweco Sverige sedan 2012. Anställningsår: 1991. Innehav i Sweco: 6 497 aktier.
Född 1958. Affärsområdeschef Sweco Finland sedan 2013. Anställningsår: 1993. Innehav i Sweco: 1500 aktier.
Född 1957. Affärsområdeschef Sweco Norge sedan 2012. Anställningsår: 1988. Innehav i Sweco: 4 023 aktier.
Född 1956. Affärsområdeschef Sweco Centraleuropa sedan 2012. Anställningsår: 1990. Innehav i Sweco: 5 864 aktier.
Sweco AB sedan 2006. Anställningsår: 1998. Innehav i Sweco: 476 aktier.
Född 1973. Kommunikationsdirektör Sweco AB sedan 2013. Anställningsår: 2014. Innehav i Sweco: 548 aktier.
Lisa Lagerwall Född 1972. Chefsjurist, Sweco AB sedan 2011. Anställningsår: 2006. Innehav i Sweco: 1 761 aktier.
Årsstämma i SWECO AB (publ) hålls onsdagen den 16 april 2014, kl 15.00 på Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm. Inregistrering till årsstämman börjar kl 14.00. Efter stämman bjuds på lättare förtäring.
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som, dels är registrerad i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken, dels har anmält sitt deltagande till bolaget senast torsdagen den 10 april 2014 via Swecos hemsida, adress eller telefonnummer nedan. Vid anmälan uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt registrerat innehav och eventuellt biträde. Anmälda stämmodeltagare erhåller per post ett inträdeskort som ska uppvisas vid entrén till stämmolokalen.
via Swecos hemsida: www.swecogroup.com.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Sådan registrering bör begäras i god tid före torsdagen den 10 april 2014 hos den bank eller fondförvaltare som förvaltar aktierna.
För aktieägare som företräds av ombud ska fullmakt i original samt eventuellt registreringsbevis insändas till bolaget torsdagen den 10 april 2014. Den som företräder juridisk person ska inkomma med bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling utvisande behörig firmatecknare.
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas.
Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 3,25 SEK per aktie. Som avstämningsdag föreslås onsdagen den 23 april 2014. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelning komma att utsändas av Euroclear Sweden AB måndagen den 28 april 2014.
Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normalarbetstimmar.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittlig balansomslutning.
Årets sista betalkurs för Swecos A- respektive B-aktie multiplicerat med antal utestående aktier (exklusive återköpta aktier) av respektive aktieslag.
Debiteringsgrad Debiterbar tid i relation till total närvarotid.
Överföring till aktieägarna för året (2013 föreslagen) i relation till sista köpkurs för Swecos B-aktie.
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar av goodwill och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.
EBITA-marginal EBITA i förhållande till nettoomsättning.
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.
EBITDA-marginal
EBITDA i förhållande till nettoomsättning.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier.
Av- och nedskrivningar av goodwill och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.
Rörelseresultat ökat med personalkostnader dividerat med antal årsanställda.
International Accounting Standards.
International Financial Reporting Standards.
Årets kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Likvida medel minskat med räntebärande skulder.
Likvida medel minskat med räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Normalarbetstimmar är antalet timmar, enligt kalendern, som en anställd skulle kunna arbeta om den anställde inte varit frånvarande eller arbetat någon övertid.
Årlig tillväxt i nettoomsättning i lokala valutor exklusive förvärv.
Antal medarbetare som slutat under året i relation till genomsnittligt antal anställda.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
Rörelseresultat i relation till nettoomsättning.
Rörelseresultat per anställd Rörelseresultat dividerat med antal årsanställda.
Räntebärande skulder i relation till eget kapital.
Eget kapital i relation till balansomslutning.
Balansomslutning minskad med räntefria kort- och långfristiga skulder samt uppskjutna skatteskulder.
Effekten av valutakursförändringar på tillväxten i nettoomsättning.
Kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning.
Resultat före skatt i relation till nettoomsättning.
Produktion: Sweco, Elli Production, Helene Hellberg och Volt. Tryck: Ineko. Foto: Vd-bild, styrelse och koncernens ledningsgrupp: Stefan Berg. Övriga bilder och illustrationer: Anna Sigvardsson, August Wiklund, Brandsberg-Dahls Arkitekter, Casper Hedberg, Ernst Henry, Felix Gerlach, Fredric Alm, Honda, JKMM Architects, Johan Olsson, Linn Ahlgren/Nationalmuseum, Lund+Slaatto Arkitekter, Mads Frederik, Metro Arkitekter, Mikael Risedal, Måns Berg, Patrik Instedt, Rich Seymour/Getty Images, Shutterstock, SRV, Stein Hamre Arkitektkontor, Stora Enso, Team_T AS, Thinkstock, Tim Meier.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.