Annual Report • Apr 2, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Året i korthet 3 | |
|---|---|
| Bufab 4 | |
| Vd har ordet 5 | |
| Affärsmodell 6 | |
| Strategi och mål 8 | |
| Marknad och omvärld 10 | |
| Verksamhet 12 | |
| Förvaltningsberättelse 20 | |
|---|---|
| Koncernens räkningar 23 | |
| Koncernens noter 28 | |
| Moderbolagets räkningar 46 | |
| Moderbolagets noter 50 | |
| Revisionsberättelse 54 | |
|---|---|
| Bolagsstyrning 56 | |
| Styrelse 60 | |
| Aktien 62 | |
|---|---|
| Ägarförhållanden 63 | |
| Årsstämman 5 maj 2014 avseende verksamhetsåret 2013 63 |
| engångsposter | Resultat justerat för | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK om inget annat anges | 2013 | 2012 | Förändring i procent |
2013 | 2012 | Förändring i procent |
| Orderingång | 2 072 | 2 012 | 3,0 | |||
| Nettoomsättning | 2 031 | 2 034 | 0 | |||
| Rörelseresultat | 201 | 137 | 46,7 | 203 | 165 | 23,0 |
| Rörelsemarginal, % | 9,9 | 6,7 | 10,0 | 8,1 | ||
| Årets resultat | 131 | 29 | 352 | |||
| Resultat per aktie*, SEK | 3,43 | 0,76 | 351 | |||
| Skuldsättningsgrad, % | 60 | 82 | ||||
| Rörelsekapital/nettoomsättning, % | 36,4 | 34,8 | ||||
| Operativt kassaflöde | 199 | 204 |
* Avser omräknat antal utestående stamaktier beaktat split och kvittningsemission i samband med notering, vilka skett efter balansdagen (efter utspädning). För övriga definitioner, se not 34 sid 45.
Bufab är ett handelsföretag som erbjuder sina kunder en helhetslösning som Supply Chain Partner för inköp, kvalitetssäkring och logistik av C-Parts (skruvar, muttrar, brickor etc). Bufabs kunderbjudande, Global Parts Productivity™, syftar till att förbättra produktiviteten i kundernas värdekedja för C-Parts och därmed minska kundernas totala kostnader relaterade till C-Parts. Bufab har en diversifierad kundbas som återfinns i flertalet länder och branscher inom tillverkningsindustrin.
Bufab startades 1977 i Småland och har över tid utvecklats till ett internationellt bolag med verksamhet i 23 länder. Bolagets huvudkontor finns i Värnamo och Bufab har cirka 770 anställda, som framförallt arbetar med försäljning, inköp, kvalitet och logistik.
Som komplement till handelsverksamheten bedriver Bufab även egen, särskilt tekniskt krävande, tillverkning av C-Parts vid två anläggningar i Sverige.
Den 21 februari 2014 noterades Bufab på NASDAQ OMX Stockholm, då Bufab och huvudägaren Nordic Capital Fond V beslutat att genomföra en ägarspridning av Bufabs aktier.
Noteringen ger Bufab tillgång till de svenska och internationella kapitalmarknaderna vilket bedöms främja bolagets fortsatta tillväxt och utveckling. Noteringen är ett logiskt och viktigt steg i Bufabs utveckling och kommer att bidra till ökad kännedom om Bufab och dess verksamhet.
För ytterligare information om aktien och ägarförhållanden, se sid 62.
29 april Delårsrapport första kvartalet
13 augusti Delårsrapport andra kvartalet
4 november Delårsrapport tredje kvartalet
Samtliga rapporter publiceras på bolagets hemsida www.bufab.com
Våra strategiska initiativ för lönsam tillväxt resulterade i att vi stärkte vår marknadsposition och under andra hälften av 2013 ökade försäljningen med 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år.
Trots en utmanande marknad med krympande industriproduktion ökade nettoomsättningen för Bufab under 2013 med en knapp procent, justerat för valutor. Från en svag start förbättrades konjunkturen under året och bruttomarginalen stärktes samtidigt kraftigt, trots ett relativt lågt kapacitetsutnyttjande av lager och i tillverkningen. Ökningen av täckningsgraden var ett direkt resultat av vårt målmedvetna arbete med att uppnå lägre inköpspriser och att höja kostnadseffektiviteten i vår logistikkedja.
Trots högre marknads- och försäljningskostnader till följd av våra strategiska prioriteringar har vi lyckats hålla rörelsekostnaderna under kontroll. Tillsammans med den stärkta bruttomarginalen har det lett till en rörelsemarginal på cirka 10 procent, vilket är en rejäl förbättring jämfört med 2012 och en bra bit på vägen mot vårt lönsamhetsmål.
Vår finansiella ställning är stabil tack vare gott kassaflöde under de senaste åren. I början av 2014 förhandlade vi fram ett nytt kreditavtal med vår huvudfinansiär, vilket ger oss den finansiella flexibilitet vi behöver för vår strategi.
Den under 2012 utvecklade strategin för lönsam tillväxt börjar nu visa tydliga resultat. Strategin bygger på tre fokusområden:
Inom det första området har vi under året fortsatt arbetet med att stärka våra marknads- och försäljningsorganisationer samt vidareutveckla vårt kunderbjudande – Global Parts Productivity™. Vi har strävat efter att öka närvaron ute hos varje kund i varje dotterbolag genom större tydlighet kring mål, resurser och ansvariga personer. Vi har även arbetat med att, med hjälp av konkreta prissättningsverktyg, tydligare demonstrera kundnytta. I syfte att följa med våra befintliga kunder internationellt och på så sätt växa i nya geografier har vi under året utökat och förbättrat samarbetet, kommunikationen och informationsdelningen mellan våra dotterbolag och våra centrala stödfunktioner, bland annat inom inköp och logistik. Slutligen har vi stärkt försäljningsorganisationen, främst inom den del som arbetar med globala kunder. Sammantaget har dessa åtgärder lett till att Bufab stärkt sin marknadsposition under 2013. Vår ambitionsnivå är dock att ytterligare höja tillväxttakten framöver.
Inom det andra fokusområdet har vi i syfte att höja effektiviteten bland annat stärkt vår centrala inköpsfunktion samt våra inköpskontor, och därigenom koncentrerat inköpen till färre leverantörer med
bättre villkor. En översyn av våra lager har lett till att vi under året koncentrerade lager- och logistikhanteringen i Sverige och Tyskland till färre enheter, vilket leder till besparingar från och med 2013. Slutligen har vi arbetat metodiskt med ständiga förbättringar av vårt kvalitetsarbete. Som konkreta resultat av arbetet med effektivitet har vi under 2013 kunnat glädjas åt en högre bruttomarginal, medan däremot utvecklingen av rörelsekapitalet fortfarande inte är tillfredsställande.
Inga förvärv har genomförts under året, men en strukturerad process för förvärv är på plats och under året har ett antal objekt utvärderats.
För att tydliggöra ambitionen med vår strategi har finansiella mål fastställts under året, se vidare sid 9.
Den 21 februari 2014 noterades Bufab-aktien för första gången på NASDAQ OMX Stockholm. Noteringen föregicks av en ägarspridning från vår huvudägare Nordic Capital Fond V. Bufab har genom noteringen fått tillgång till de svenska och internationella kapitalmarknaderna, vilket vi är säkra på kommer främja bolagets fortsatta tillväxt och utveckling. Noteringen innebär också att kännedomen om Bufab och dess verksamhet kommer att öka högst väsentligt, vilket kommer gynna såväl kunder som medarbetare. Slutligen är det glädjande att välkomna våra drygt 1 600 nya aktieägare; såväl svenska och utländska institutioner som svenska privatpersoner.
Sammanfattningsvis var 2013 ett mycket spännande år för Bufab. Vi kan också vara nöjda med mycket av det vi har åstadkommit – framförallt vill jag lyfta fram de effekter vi såg av våra strategiska initiativ. Under senare delen av året såg vi en stabilisering och gradvis återhämtning på marknaden. Styrelsen och ledningen ser därför fram mot 2014 med god tillförsikt.
Jag vill passa på att tacka alla våra medarbetare för fina insatser under 2013 och ser fram emot ett framgångsrikt 2014 tillsammans.
Värnamo, mars 2014 Jörgen Rosengren
Bufab är ett handelsföretag som erbjuder sina kunder en helhetslösning som Supply Chain Partner för inköp, kvalitetssäkring och logistik av C-Parts (skruvar, muttrar, brickor etc). Genom sitt breda utbud och omfattande nätverk av leverantörer kan Bufab erbjuda kunderna en effektiv hantering av deras inköp och kvalitetssäkring vilket minskar den totala kostnaden för kund.
De komponenter som utgör den största delen av värdet på en tillverkad produkt klassificeras generellt som A- och B-Parts. Dessa komponenter är de mest centrala delarna för en produkts prestanda och egenskaper. Eftersom A- och B-Parts har relativt högt värde och är betydelsefulla för slutprodukten fokuserar tillverkningsindustrins inköps-, kvalitets- och logistikavdelningar i regel på försörjningen av dessa delar. De komponenter såsom skruvar, muttrar och brickor som kallas C-Parts är däremot varken relativt dyra och än mindre strategiskt viktiga. Däremot återfinns de i de flesta tillverkade produkter, är många till antalet och är nödvändiga för slutproduktens funktionsduglighet.
C-Parts relativt låga värde, både per styck och totalt, i kombination med höga volymer och ett stort antal leverantörer, medför att de indirekta kostnader som är förknippade med hanteringen av C-Parts ofta är höga i relation till materialkostnaden. Även kostnader vid eventuella brister i kvalitet och leveransprecisionen av C-Parts kan vara betydande. Att effektivt och ändamålsenligt hantera inköp av C-Parts är utmanande för bolag i tillverkningsindustrin.
Bufab erbjuder sina kunder integrerade helhetslösningar för inköp, kvalitetssäkring och logistik av C-Parts vilket ger en effektivare hantering för kunden som därmed kan minska sina totala kostnader relaterade till C-Parts. Denna affärsmodell kallas Supply Chain Partner. Bufab har ett brett utbud av C-Parts från ett omfattande nätverk av leverantörer. Detta gör det möjligt för kunderna att, genom att vända sig till Bufab, reducera antalet leverantörer av C-Parts till en enda.
Bufabs ambition är att minska kundernas totala kostnad för försörjning av C-Parts och samtidigt leverera tillförlitlig kvalitet och leveransprecision. Rollen som Supply Chain Partner innebär en hög grad av integration med kunderna samt långsiktiga relationer.
Bufabs affärsmodell innebär en stor andel rörliga kostnader, vilka främst utgörs av kostnader för inköp av C-Parts. Bufabs övriga kostnader utgörs främst av kostnader för personal och hyror vilka förändras beroende på verksamhetsvolymen, men i en långsammare takt. Resterande del av kostnadsbasen utgörs av fasta kostnader.
Som handelsföretag är investeringsbehovet i Bufab lågt och förväntas understiga 2 procent av nettoomsättningen. Detta medför att Bufab kan omvandla en stor del av resultatet till kassaflöde.
Under 2013 fortsatte Bufab arbetet med att utveckla och implementera den nya tillväxtstrategin som påbörjades 2012 i syfte att uppnå de finansiella målen. Strategin bygger på tre fokusområden – accelererad organisk tillväxt, ökad effektivitet och värdeskapande förvärv.
Bufab fokuserar på att accelerera den organiska tillväxten genom att kontinuerligt vidareutveckla kunderbjudandet samt förstärka försäljningsorganisationen. Bolaget har implementerat en rad samverkande initiativ med fokus på tillväxt inom dimensionerna kund, produkt och tjänster samt geografi.
Genom att gradvis öka Bufabs andel av kundernas totala behov av C-Parts fokuserar bolaget på ökad tillväxt hos befintliga kunder. Detta sker genom att Bufabs säljare kontinuerligt erbjuder kunderna nya produkter. Bufabs säljare eftersträvar också att växa med varje kund såväl mot nya produktområden som till nya geografier. Slutligen arbetar Bufabs försäljningsorganisation kontinuerligt med att attrahera nya kunder genom ytterligare marknadsföring av kunderbjudandet. Som ett led i strategin avseende organisk tillväxt inom kunddimensionen, har det tagits fram konkreta åtgärder på kundnivå, och dessa har kopplats till specifika resurser och ansvariga personer i hela organisationen.
Bufab utvecklar kontinuerligt sitt kunderbjudande, och skräddarsyr lösningar för att tillgodose olika kunders behov. På så sätt expanderas kunderbjudandet i syfte att uppnå god organisk tillväxt. Detta innefattar att Bufab utvidgar produktutbudet till nya produktkategorier av C-Parts som hittills inte tillhandahållits eller som uppstår på grund av förändringar i kundernas behov. Bufab utvecklar även olika logistiklösningar och erbjuder teknisk rådgivning. En viktig del i arbetet med att förbättra prissättningsstrategin är det pågående framtagandet av och utbildningen inom prissättningsverktyg för försäljningsorganisationen.
Bufab bedriver verksamhet i 23 länder och avser att i större utsträckning utnyttja den geografiska täckningen för att attrahera fler globala kunder. Bufab har som strategi att följa med befintliga kunder till nya marknader och på så sätt växa i nya geografier. Detta kan ske både genom att kunderna flyttar tillverkning till nya fabriker, eller genom att Bufab etablerar närvaro i ett land där kunderna redan har tillverkning.
För att säkerställa en framgångsrik internationell expansion pågår ett arbete kring att implementera en gemensam företagskultur i hela organisationen, vars syfte är att säkerställa att bolaget levererar ett enhetligt produkt- och tjänsteerbjudande, oberoende av geografisk placering. Detta sker genom utökat samarbete, ökad kommunikation och förbättrad informationsdelning mellan bolagets dotterbolag samt genom centrala stödfunktioner, bland annat inom inköp och logistik.
Bufab ser goda möjligheter till ytterligare effektivitetsförbättringar, vilket också utgör en uttalad strategi. Främst syftar strategin till att bibehålla, samt över tid förbättra, bruttomarginalen. Hittills har detta arbete främst skett genom att stärka centrala inköpsfunktioner och därigenom koncentrera inköpen till färre leverantörer med goda villkor. Detta medför sänkta inköpskostnader. Dessutom arbetar Bufab med att öka effektiviteten inom logistikhanteringen i syfte att minska kostnader, ledtider och lagernivåer.
Bufab eftersträvar också en effektivare hantering av rörelsekapital genom att bland annat förbättra processerna för lagerpåfyllnad samt genom att förhandla bättre villkor med leverantörer. Att förstärka och effektivisera kvalitetsprocesserna, till exempel genom etablerandet av en central kvalitetsfunktion som samordnar kvalitetsresurser globalt, är också viktiga fokusområden.
Utöver Bufabs strategi för accelererad organisk tillväxt utvärderas potentiella förvärvsmöjligheter löpande. Bufab söker kontinuerligt efter förvärvskandidater i nya geografiska områden och i områden där närvaron är relativt begränsad, samt inom nya produktområden för C-Parts. Även förvärvsobjekt med stark närvaro inom attraktiva kundsegment och med attraktiva kunder är också av intresse, precis som bolag med starka kundrelationer och liknande affärsmodell som Bufab.
Bufabs mål är att över en konjunkturcykel uppnå en genomsnittlig årlig organisk tillväxt som med tre procentenheter överstiger tillväxten i tillverkningsindustrin i de länder där Bufab bedriver verksamhet. Utöver detta avser Bufab att växa genom förvärv.
| Bufabs mål är att över en konjunkturcykel uppnå en genomsnittlig rörelsemarginal om 12 procent. |
12% |
|---|---|
| Kapitalstruktur | |
| Bufabs kapitalstruktur skall möjliggöra en hög grad av finan siell flexibilitet samt ge utrymme för förvärv. Skuldsättnings graden ska inte överstiga 80 procent. |
< 80% |
| Rörelsekapital | |
| Bufabs långsiktiga mål är att nå en kvot mellan rörelse kapital och nettoomsättning på 30 procent. |
30% |
| Utdelningspolicy |
| Bufabs mål är att dela ut 50 procent av nettovinsten. | |
|---|---|
| Hänsyn ska dock tas till bolagets finansiella ställning, | |
| kassaflöde, förvärvsmöjligheter och framtidsutsikter. | 50% |
ACCELERERAD ORGANISK TILLVÄXT
VÄRDESKAPANDE FÖRVÄRV
Bufab har en stark position på en växande och fragmenterad marknad. Tillväxten följer dels den underliggande utvecklingen i tillverkningsindustrin men också till stor del den ökade användningen av Supply Chain Partners. Dessa två drivkrafter innebär att Bufab har en god grund för tillväxt.
Den europeiska marknaden för C-Parts är fragmenterad och består av nationella och regionala komponenttillverkare, traditionella grossister och Supply Chain Partners. Det finns ett flertal större europeiska Supply Chain Partners som liksom Bufab tar ett utökat ansvar för värdekedjan för C-Parts. För närvarande pågår en konsolideringstrend bland leverantörer av C-Parts där större koncerner och internationella aktörer förvärvar mindre aktörer.
På grund av en relativt hög grad av fragmentering på den europeiska marknaden för C-Parts konkurrerar emellertid Bufab och andra Supply Chain Partners inte primärt med företag av motsvarande storlek eller med liknande affärsmodeller. Bufab har dessutom en konkurrenskraftig position genom sin storlek, sin breda leverantörsbas och internationella plattform. Det innebär att Bufab kan konkurrera effektivt med mindre aktörer som är begränsade i termer av produktutbud, geografi eller storlek och som inte på motsvarande sätt kan hjälpa sina kunder att konsolidera sin leverantörsbas. Bufab konkurrerar främst med mindre aktörer på den nordiska marknaden. Till skillnad från dessa aktörer kan Bufab erbjuda ett bredare produktutbud, stark inköpskompetens, en konkurrenskraftig logistikkedja, egen tillverkning, kundservice och geografisk räckvidd, vilket många gånger är en avgörande faktor när kunderna ska välja leverantör av C-Parts.
Bufab har en diversifierad kundbas som består av cirka 13 000 kunder. Bufabs största kund 2013 stod för 6 procent av försäljningen och de 25 största kunderna stod för 35 procent av försäljningen, vilket medför att Bufab är begränsat beroende till enskilda kunder. Bufab köper in mer än 120 000 unika artiklar från leverantörer i Asien och Europa. En god kunskapsbas och stor erfarenhet av leverantörer av C-Parts har byggts upp genom inköpsfunktionen och Bufab kan därför identifiera flera alternativ till kundernas egna leverantörer. Den upparbetade kunskapen och erfarenheten, tillsammans med det faktum att Bufab kan sammanföra volymer från sina kunder och uppnå skalfördelar, i kombination med att leverantörerna ofta är utbytbara, medför att Bufab har en stark position gentemot sina leverantörer.
Uppskattningsvis uppgår det totala värdet på den globala marknaden för C-Parts till cirka 122 miljarder EUR 2013, varav cirka 37 miljarder EUR hänför sig till den europeiska marknaden. Marknaden kan delas in i tre segment; produkt, geografiskt och bransch.
Produktsegmentet delas vanligtvis upp i fästelement – till exempel muttrar, bultar, skruvar, spikar, brickor, sprintar – och övriga C-Parts – till exempel svarvade produkter, plåtprodukter, gjutna produkter, plastprodukter. Vardera segment utgör cirka 50 procent av den europeiska marknaden.
Bufabs huvudsakliga försäljning sker inom fästelement men med en ökande andel inom övriga C-Parts.
Västeuropa exklusive Norden stod för cirka 73 procent av den europeiska marknaden för C-Parts 2013, Östeuropa för cirka 21 procent och Norden för resterande 6 procent. Marknaden är fragmenterad och trots att Bufab är en ledande leverantör av C-Parts i Norden hade bolaget en marknadsandel i Norden om cirka 7 procent 2013. Marknadsandelen i resterande Väst- respektive Östeuropa var mindre än 1 procent.
C-Parts förekommer i de flesta typer av tillverkade produkter, vilket resulterar i att marknadsfördelningen av C-Parts är spridd över branscher på liknande sätt som den totala tillverkningsindustrin i Europa.
Bufabs omsättning är väl fördelad över olika branscher och Bufab säljer till kunder inom de flesta branscher med behov av C-Parts.
Tillväxten på den europeiska marknaden för C-Parts drivs framför allt av tillverkningsindustrins utveckling. Dessutom går allt fler företag inom tillverkningsindustrin över till att inleda samarbeten med Supply Chain Partners i syfte att effektivisera leverantörsledet i sin egen tillverkning. Sammantaget förväntas dessa två drivkrafter resultera i en tillväxt i Europa för Supply Chain Partners om i genomsnitt 6–7 procent per år under de närmaste åren. Detta skapar en god grund för fortsatt tillväxt för Bufab.
Tillverkningsindustrin i Norden och Östeuropa har haft en starkare återhämtning efter finanskrisen än resten av Europa och därför uppskattas tillväxten bli högre på dessa marknader de närmaste åren. Trots detta är Västeuropa även fortsatt den största marknaden för tillverkningsindustrin.
En av de för Bufab viktigaste marknadstrenderna är att tillverkningsindustrin i allt högre grad anlitar Supply Chain Partners som kan erbjuda integrerade helhetslösningar. Marknaden för C-Parts påverkas även av att sluttillverkare vill minska antalet leverantörer, att Supply Chain Partners ökar sitt ansvar i värdekedjan, att efterfrågan på specialtillverkade C-Parts ökar samt av den förväntade konsolideringen som marknaden står inför.
Traditionellt har sluttillverkare haft en bred leverantörsbas för C-Parts. En tydlig trend är att många sluttillverkare vill minska antalet leverantörer för att uppnå lägre komplexitet och kostnader i inköpsprocessen. Denna trend gynnar leverantörer med ett helhetserbjudande, som kan vara konkurrenskraftiga när det gäller priser, såsom grossister och Supply Chain Partners.
Värdekedjan för hantering av C-Parts består av tillverkning, inköp, kvalitetssäkring, lager och logistik där Supply Chain Partners är de leverantörer som kan ta ansvar för störst del av värdekedjan. Konkurrenter, såsom komponenttillverkare och grossister, tar endast ansvar för en begränsad del av värdekedjan. Många Supply Chain Partners breddar nu ytterligare sitt ansvar i värdekedjan för C-Parts, vilket bland annat inkluderar konstruktion av komponenter, lagerhantering samt andra logistikaktiviteter.
Sluttillverkare använder i allt högre grad specialtillverkade C-Parts, vilket främst beror på den ökande komplexiteten i slutprodukterna. Den ökande användningen av specialtillverkade C-Parts drivs också av att sluttillverkare vill minska antalet lagerhållna artiklar genom att ersätta ett flertal standardiserade C-Parts med färre och mer avancerade specialtillverkade C-Parts.
En ökad efterfrågan på allt mer avancerade försörjningslösningar har utlöst en trend av ökad konsolidering där mindre lokala aktörer förvärvas av större koncerner och internationella företag. Detta exemplifieras bland annat av Bufabs 7 förvärv under perioden 2005−2011.
DEN EUROPEISKA MARKNADEN FÖR C-PARTS 2013 1)
1) Bufabs uppskattningar.
Bufab är ett handelsföretag som erbjuder sina kunder en helhetslösning som Supply Chain Partner för inköp, kvalitetssäkring och logistik av C-Parts (skruvar, muttrar, brickor etc). Bufabs kunderbjudande, Global Parts Productivity™, syftar till att förbättra produktiviteten i kundernas värdekedja för att därigenom minska sina kunders totala kostnader relaterade till C-Parts.
Bufabs Global Parts Productivity™ är en helhetslösning för inköp, kvalitetssäkring och logistik av C-Parts. Bufab tillhandahåller ett brett utbud av C-Parts och levererar sitt erbjudande genom ett omfattande leverantörsnätverk i Europa och Asien samt genom ett globalt nätverk av inköps- och logistikanläggningar vilka kopplas samman av försäljnings- och supportfunktioner i 23 länder.
Bufab kan realisera kostnadsbesparingar för kunderna genom god förhandlingsposition gentemot underleverantörer, inköp från lågkostnadsländer, sammanläggning av inköp från flera leverantörer samt stordriftsfördelar inom logistik och lager. Bufab verkar även för att öka kundernas flexibilitet genom minskad tid från beställning till leverans samt tillgång till specialtillverkade artiklar, vilket i sin tur möjliggör flexibilitet inom produktkonstruktion och innovation.
Kunder kan genom att anlita Bufab därför minska antalet leverantörer och därigenom skapa en mer kostnadseffektiv försörjning av C-parts i tillverkningsprocessen. Bufab säkerställer även hög kvalitet och leveransprecision. Global Parts Productivity™-erbjudandet är en sammanslagning av tre produktivitetsområden; Produktivitet inom sortimentsstyrning och inköp; Produktivitet inom teknik och konstruktion samt Produktivitet inom logistik och tillverkning.
Bufab har byggt upp ett globalt leverantörsnätverk, vilket möjliggör kostnadseffektiva lösningar och hög kvalitet i erbjudandet mot kund. Bufab hanterar och ansvarar för kvalitetssäkring av produkter och leverantörer, förhandlingar med leverantörer samt administration och logistik för kundernas räkning med syfte att öka deras inköpsproduktivitet. Därutöver kan Bufab uppnå stordriftsfördelar i inköps- och logistikfunktionen genom att slå ihop kundernas köpkraft, vilket i sin tur möjliggör lägre priser och bättre villkor från leverantörerna.
Bufab erbjuder ett brett produktutbud av C-Parts, vilket innefattar både standardiserade och specialtillverkade fästelement samt övriga C-Parts. Bufab arbetar kontinuerligt med att identifiera förändringar i kundernas behov avseende C-Parts och utvidgar sitt produkterbjudande därefter.
Som ett tillägg till Bufabs sortimentsstyrnings- och inköpsfunktion för C-Parts, erbjuds rådgivning vid val av teknik och konstruktion samt granskning av befintliga konstruktionslösningar baserat på kundernas behov. Detta syftar till att förbättra kundernas kostnadseffektivitet och kvalitet i hanteringen av C-Parts. Teknik- och konstruktionsrådgivningen bygger på den erfarenhet och kompetens som Bufab har byggt upp över tiden, bland annat genom att bedriva egen tillverkning av C-Parts.
Bufab erbjuder logistiklösningar baserade på sitt internationella nätverk av lager och sin globala inköps- och logistikorganisation, vilka är sammankopplade av ett koncerngemensamt IT-system för hantering av order-, gods- och fakturaflöden. Bolagets samtliga lager- och logistiklösningar, däribland det högautomatiserade centrallagret i Värnamo, är utformade för att effektivt hantera ett stort antal enskilda komponenter med stora volymer.
Lagerhanteringen innefattar övervakning av kundernas lagernivåer och kan utföras på flera olika sätt, från att tillhandahålla särskilt tilldelad personal hos kunderna, till IT-system som automatiserar inköp baserat på lagernivåer.
Vidare erbjuder Bufab logistiktjänster som syftar till att förbättra produktiviteten i kundernas tillverknings- och logistikverksamhet. Exempelvis kan Bufab leverera C-Parts direkt till kundernas lager eller produktionslinje. Detta innebär att risken för komponentbrister och eventuella produktionsavbrott reduceras, samtidigt som kundernas hanteringskostnader och även lagerbindning reduceras. Därutöver syftar Bufabs helhetslösningar inom logistik till att minimera kundernas administrationskostnader relaterade till C-Parts.
Bufab är verksamt inom två geografiska segment, Segment Sweden och Segment International. Under 2013 utgjorde Sweden 48 procent av Bufabs nettoomsättning och International 52 procent. De båda segmenten hanterar kundrelationer lokalt och erbjuder likartade produkt- och tjänsteutbud avseende C-Parts. Dotterbolagen i de två segmenten är i sin tur organiserade i sex geografiska regioner.
Segment Sweden utgörs av Region Sweden, vilken innefattar Bufabs fem dotterbolag i Sverige samt Bufabs dotterbolag i USA. Bufab Sweden är Bufabs största dotterbolag i termer av nettoomsättning.
Bufab bedriver idag förutom handelsverksamheten, egen tillverkning vid två anläggningar i Sverige. Centrallagret för all handelsverksamhet i Sverige återfinns i Värnamo.
Den egna tillverkningen utgör ett starkt komplement till handelsverksamheten. Den bidrar också till betydande kunskap avseende tillverkning av C-Parts, vilket Bufab bedömer vara av stor vikt vid förhandlingar med både kunder och leverantörer samt bedöms öka trovärdigheten i Bufabs kunderbjudande. 33
| Resultat justerat för engångsposter | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK om inget annat anges | 2013 | 2012 | Förändring i procent |
2013 | 2012 | Förändring i procent |
| Nettoomsättning | 970 | 1 011 | -4,1 | |||
| Rörelseresultat | 145 | 113 | 28,3 | 143 | 134 | 6,7 |
| Rörelsemarginal, % | 14,9 | 11,2 | 14,8 | 13,2 |
Segment International innefattar all verksamhet som Bufab bedriver utanför Sverige och USA. Verksamheten inom segmentet är organiserad i de fem regionerna North, South, Central, East samt Asia & Pacific och omfattar totalt 21 länder. International inkluderar samtliga förvärv som Bufab genomförde under den internationella expansionsfasen under perioden 2005–2011 och förväntas utgöra en god grund för Bufabs fortsatta tillväxt.
| Förändring i | Resultat justerat för engångsposter | Förändring i | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK om inget annat anges | 2013 | 2012 | procent | 2013 | 2012 | procent |
| Nettoomsättning | 1 061 | 1 023 | 3,7 | |||
| Rörelseresultat | 84 | 59 | 42,4 | 83 | 63 | 31,7 |
| Rörelsemarginal, % | 7,9 | 5,8 | 7,8 | 6,2 |
– för högsta kvalitet i leverans till kund
Bufabs hållbarhetsarbete utgår från företagets roll och ansvar i samhället och om att balansera ekonomisk framgång, miljöförvaltning och social utveckling, vilket gynnar alla våra intressenter. Bufabs uppförandekod bygger på ILOs deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECDs riktlinjer för multinationella företag och FNs allmänna förklaring av mänskliga rättigheter. Bufab har undertecknat UN Global Compact och baserar sitt arbete på ISO 26000 Guidance on Social Responsibility.
Bufabs uppförandekod innefattar fyra områden; affärsprinciper, principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa, miljö- och kvalitetsprinciper samt ansvar för att följa aktuella lagar och regler ("responsibility for compliance"). Hållbarhetsaspekter omfattar hur vi preciserar, upphandlar och tillverkar produkter, vad vi erbjuder kunder, hur vi engagerar leverantörer, hur vi bedömer risker och möjligheter samt hur vi beter oss mot varandra och i de samhällen där vi verkar. Samtidigt strävar vi efter att bibehålla hälsa, trygghet och säkerhet för våra anställda, entreprenörer och andra som berörs av vår verksamhet.
Det är också vår policy att etablera och vidmakthålla lämpliga förfaranden för att utvärdera och välja huvudleverantörer och legotillverkare efter deras förmåga att uppfylla de krav som anges i vår företagspolicy och uppförandekod vilka beskrivs närmare i Bufabs Leverantörsmanual. Bufab förväntar sig och ställer krav på samtliga ledare, medarbetare och leverantörer att verka i enlighet med bolagets uppförandekod.
En stor del av Bufabs framgång ligger i medarbetarnas engagemang. Bolagets ledare spelar en viktig roll i organisationen och bär tillsammans med respektive medarbetare ansvaret för kontinuerlig utveckling.
Ledarna har även en nyckelroll för att säkerställa att alla medarbetare känner till och arbetar utifrån de framtagna strategierna i syfte att uppnå de koncerngemensamma målen. Baserat på detta tar ledarna tillsammans med medarbetarna fram en utvecklingsplan med tydliga mål och förväntningar. Utvärderingen ska i sin tur säkerställa fortsatt utveckling och förbättrade prestationer.
Bufab arbetar aktivt mot diskriminering och tror på att olikheter i personalstyrkan utvecklar verksamheten positivt. Medarbetares olika erfarenheter och bakgrund betraktar Bufab som viktiga förutsättningar för att skapa ett växande och hållbart företag.
Bufab har en policy för hur medarbetare ska agera för att motverka att hamna i en eventuell mutsituation, vilken de är skyldiga att känna till och agera efter. Om det skulle uppstå fall där det misstänks att affärer görs på ett oetiskt sätt har Bufab även inrättat en whistleblower-funktion. Hit kan medarbetare rapportera eventuella incidenter utan att riskera att råka ut för mobbning eller diskriminering. Målet med denna funktion är att öka möjligheterna till att eventuella problem i organisationen uppmärksammas.
Säkerhet på arbetsplatsen är en viktig komponent för medarbetarnas trygghet och för att säkerställa en effektiv arbetsprocess och är därför ett prioriterat område för Bufab.
Kvalitet är en viktig nyckelfaktor i Bufabs erbjudande. Medarbetarna arbetar därför för att säkerställa att produkterna och tjänsterna lever upp till kundernas högt ställda förväntningar. En förutsättning för att uppnå detta är att medarbetarna vet vilka material och typer av processer som kunderna kräver och kan leverera på det.
Effektiv IT, som Bufab styr genom en koncerngemensam ITstrategi, är en central del av koncernens tillväxtstrategi. IT ska även tillhandahålla kostnadseffektiva lösningar för att skapa kundnytta samt öka antalet affärsmöjligheter.
Det globala standardiserade IT-nätverket säkerställer att alla delar inom Bufab arbetar utifrån samma förutsättningar och med samma processer. På så vis uppnås en effektiv verksamhet.
Det övergripande målet för miljöpolicyn är att bidra till ett hållbart samhälle. Förutom att verka i enlighet med internationella standarder, lagar och regler ska Bufab aktivt integrera miljöprinciperna från bolagets uppförandekod i verksamhetens processer.
Bufab strävar efter att leverera produkter och processer som har tillverkats respektive genomförts med minsta möjliga miljöpåverkan. Energi, naturtillgångar och råmaterial används på ett effektivt sätt och arbetet med att minska avfall och restprodukter pågår kontinuerligt.
För att uppnå detta mål för Bufab kontinuerligt dialoger med både kunder och leverantörer. Bufab driver även ett aktivt arbete för att få sina leverantörer och kunder att anta internationella miljöprinciper.
Bufab arbetar med leverantörer, konsulter, distributörer och andra samarbetspartners som delar de principer som är fastslagna i Bufabs uppförandekod. Bufab uppmuntrar sina samarbetspartners att kontinuerligt förbättra sina processer för att försäkra att de, och deras underleverantörer, tillverkar varor och tjänster till Bufab i enlighet med Bufabs policies för etiskt företagande, antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och bolagsstyrning.
| Förvaltningsberättelse 20 | |
|---|---|
| Koncernens räkningar 23 | |
| Koncernens noter28 | |
| Moderbolagets räkningar46 | |
| Moderbolagets noter50 | |
Bufab är ett handelsföretag som levererar komponenter och tjänster till den globala tillverkningsindustrin. Bolaget har starkt fokus på så kallade C-Parts, exempelvis muttrar, skruvar, brickor och andra komponenter som Bufabs kunder betraktar som icke strategiska. Bufabs kunderbjudande, Global Parts Productivity™, syftar till att förbättra produktiviteten i kundens värdekedja för C-Parts, med särskilt fokus på sortimentsstyrning och inköp. Bufab bedriver för närvarande verksamhet i Sverige samt i ytterligare 22 länder i främst Europa och Asien. Bufab exporterar även till en rad ytterligare länder.
Bolagets huvudkontor finns i Värnamo i Sverige och Bufab har totalt cirka 770 anställda, som framförallt arbetar med försäljning, inköp, kvalitet, logistik och egen tillverkning.
Bolaget har en diversifierad kundbas som återfinns i flertalet geografier och branscher inom tillverkningsindustrin. Som komplement till handelsverksamheten bedriver Bufab egen, särskilt tekniskt krävande, tillverkning av C-Parts vid två anläggningar i Sverige.
2013 präglades av svag efterfrågan från bolagets kunder, framförallt under första halvåret, beroende på låga tillverkningsvolymer. Andra halvåret visade på en återhämtning i efterfrågan.
Bufab arbetar sedan 2012 efter en ny tillväxtstrategi i syfte att uppnå sina finansiella mål. Strategin bygger på tre fokusområden – accelererad organisk tillväxt, ökad effektivitet och värdeskapande förvärv.
Bufab strävar efter att accelerera den organiska tillväxten genom att kontinuerligt vidareutveckla bolagets kunderbjudande samt förstärka försäljningsorganisationen. Bolaget har under 2013 implementerat en rad samverkande initiativ inom detta område. Arbetet gav under 2013 resultat i form av nya kontrakt som börjar generera försäljning. På så sätt lyckades Bufab kompensera den svaga efterfrågan under helåret, och nå god tillväxt under det andra halvåret.
Strategin för ökad effektivitet syftar framför allt till att förbättra bolagets bruttomarginal och omsättningen av rörelsekapitalet. Under 2013 har Bufab stärkt sina inköpskontor samt centrala inköpsfunktioner i syfte att koncentrera inköpen till färre leverantörer och därigenom uppnå bättre inköpspriser och leveransvillkor. Detta arbete har under året lett till sänkta inköpskostnader vilket bidrog till att höja bruttomarginalen, trots relativt lågt kapacitetsutnyttjande i lager och tillverkning. De omstruktureringsprojekt av lagerverksamheten i Sverige och Tyskland som beslutades i december 2012 har genomförts med positiv påverkan på resultatet under 2013, och förväntas ge ytterligare positiva effekter under 2014.
Under 2013 genomfördes inga väsentliga företagsförvärv. Under året fastställdes finansiella mål och utdelningspolicy. De finansiella målen avser mål för försäljningstillväxt, lönsamhet, kapitalstruktur och rörelsekapitalet.
Orderingången uppgick till 2 072 (2 012) MSEK, en ökning med 3 procent jämfört med 2012.
Nettoomsättningen uppgick till 2 031 (2 034) MSEK. Justerat för valutaeffekter ökade nettoomsättningen med 1 procent. Året präglades av en svag försäljning under första halvåret men en försäljningsökning under andra halvåret.
Koncernens rörelseresultat uppgick till 201 (137) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal på 9,9 (6,7) procent. Justerat för engångsposter uppgick rörelseresultatet till 203 (165) MSEK, motsvarande en justerad rörelsemarginal på 10,0 (8,1) procent. Förbättringen av det justerade rörelseresultatet har åstadkommits trots svagt minskad försäljningsvolym, framförallt beroende på lägre rörelsekostnader men även förbättrad bruttomarginal.
Koncernens finansnetto var -27 (-87) MSEK. Räntebesparingen som uppkom efter återbetalningen av ett aktieägarlån i december 2012 uppgick i perioden till 47 MSEK jämfört med föregående år. I övrigt har finansnettot i perioden stärkts på grund av sänkt nettoskuld och lägre ränta.
Koncernens resultat efter finansiella poster var 174 (50) MSEK. Skattekostnaden under perioden var 43 (21) MSEK vilket motsvarar en skattesats på 25 (42) procent. Den höga effektiva skattesatsen 2012 berodde på omvärderade underskottsavdrag. Resultatet efter skatt var 131 (29) MSEK.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 031 | 2 034 | 2 147 | 1 957 | 1 725 |
| Justerat rörelseresultat | 203 | 165 | 209 | 133 | 63 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 10,0 | 8,1 | 9,7 | 6,8 | 3,7 |
| Rörelseresultat | 201 | 137 | 184 | 89 | 6 |
| Skuldsättningsgrad *, % | 60 | 82 | 103 | 119 | 126 |
| Rörelsekapital/nettoomsättning, % | 36,4 | 34,8 | 35,9 | 34,1 | 40,7 |
| Operativt kassaflöde | 199 | 204 | 82 | 126 | 288 |
| Medelantal anställda | 771 | 750 | 731 | 716 | 721 |
* I skuldsättningsgraden för 2009-2011 är räntebärande aktieägarlån definierat såsom eget kapital. Definitioner framgår av not 34 sid 45.
EBITDA justerat för övriga ej likviditetspåverkande poster uppgick till 230 (169) MSEK. Kassaflödeseffekten av förändring av rörelsekapitalet uppgick till -13 MSEK (69) MSEK och kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -18 (-34) MSEK. Det operativa kassaflödet uppgick sålunda till 199 (204) MSEK.
Rörelsekapitalet i förhållande till nettoomsättningen uppgick vid periodens slut till 36,4 (34,8) procent. Ökningen berodde framförallt på en varulagerökning under året.
Vid periodens slut uppgick nettolåneskulden till 608 (715) MSEK och skuldsättningsgraden uppgick till 60 (82) procent.
I december 2013 förlängdes befintligt finansieringsavtal med den huvudsakliga långivaren fram till den 31 december 2015. I samband med marknadsnoteringen av bolagets aktie i februari 2014 genomfördes en omfinansiering som ersatte det tidigare finansieringsavtalet med en ny kreditfacilitet med samma långivare med löptid fram till februari 2017.
Nettoomsättningen uppgick till 970 (1 011) MSEK, en minskning med 4,1 procent jämfört med föregående år. Minskningen var primärt ett resultat av låg efterfrågan från befintliga kunder, framförallt i de tre första kvartalen. Under fjärde kvartalet redovisade segment Sweden tillväxt.
Rörelseresultatet för perioden uppgick till 145 (113) MSEK motsvarande en rörelsemarginal på 14,9 (11,2) procent. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 143 (134) MSEK motsvarande en justerad rörelsemarginal på 14,8 (13,2) procent. Förbättringen av det justerade rörelseresultatet i perioden beror framförallt på en förbättrad bruttomarginal, vilken i sin tur beror på förbättrade inköpspriser.
Nettoomsättningen uppgick till 1 061 (1 023) MSEK, en ökning med 3,7 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter uppgick ökningen av nettoomsättningen till 5,4 procent. Ökningen var primärt resultatet av tagna marknadsandelar och under andra halvåret en gradvis återhämtning av kundernas efterfrågan.
Rörelseresultatet för perioden uppgick till 84 (59) MSEK, motsvarande en rörelsemarginal på 7,9 (5,8) procent. Justerat för engångsposter uppgick rörelseresultatet till 83 (63) MSEK, motsvarande en justerad rörelsemarginal på 7,8 (6,2) procent.
Förbättringen av det justerade rörelseresultatet beror framförallt på den högre nettoomsättningen.
Exponeringen för risker är en naturlig del av affärsverksamhet vilket återspeglas i Bufabs inställning till riskhantering. Denna syftar till att identifiera och förebygga att risker uppkommer samt att begränsa eventuella skador från dessa risker. De väsentligaste riskerna som koncernen exponeras för är relaterade till konjunkturens påverkan på kundernas efterfrågan. För vidare information hänvisas till not 3.
Vid periodens utgång uppgick antalet medarbetare till 780, vilket kan jämföras med 755 vid räkenskapsårets ingång. Medelantalet heltidsanställda under 2013 uppgick till 771. För mer information om anställda, se not 7.
Inom koncernen bedrivs ett aktivt miljöarbete i syfte att minska koncernens miljöpåverkan.
Bufab bedriver verksamhet i 30 bolag, varav två av bolagen har egen tillverkning. Vid utgången av 2013 var båda tillverkande bolagen tillståndspliktiga enligt Miljöbalken. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar 12 (12) procent av koncernens totala nettoomsättning. Tillståndsplikten är föranledd av verksamhetens art. Båda dessa bolag har erhållit tillstånd för att bedriva miljöfarlig verksamhet. De övriga bolagen inom koncernen bedriver renodlad handelsverksamhet, med begränsad egen miljömässig påverkan.
Bolaget har till följd av ett föreläggande genomfört miljöundersökningar vid en fastighet där ett dotterbolag bedrev tillverkning fram till 1989. Undersökningarna har påvisat spår av miljöföroreningar. Det är Bufabs uppfattning att föroreningarna inte har orsakats av den verksamhet Bufab bedrivit. I syfte att få en överblick av miljöfrågor av relevans för koncernen har Bufab därutöver under 2013 genomfört en miljöinventering, och där så varit påkallat miljöteknisk undersökning, av samtliga fastigheter där Bufab historiskt har bedrivit tillverkning. De genomförda undersökningarna har påvisat spår av miljöföroreningar i ytterligare två fall. Anlitad legal expertis gör bedömningen att det är mindre sannolikt att Bufab kommer att göras ansvariga för potentiella saneringsåtgärder, varför någon avsättning ej gjorts. Se vidare not 32.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets förvaltning och organisation, vilket innebär att styrelsen är ansvarig för att, bland annat, fastställa mål och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera bolagets resultat och finansiella ställning samt utvärdera den operativa ledningen. Styrelsen ansvarar också för att säkerställa att årsredovisning och delårsrapporter upprättas i tid samt att utse verkställande direktör.
Styrelsen har antagit en arbetsordning, instruktioner och ett antal policies som reglerar ansvaret mellan å ena sidan styrelse och å andra sidan verkställande direktör, de utskott styrelsen inrättat samt koncernledning.
Styrelsen har haft åtta sammanträden under året.
Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Under året har revisionsutskottet haft två sammanträden och ersättningsutskottet två sammanträden.
I övrigt hänvisas till styrelsens Bolagsstyrningsrapport för 2013, www.bufab.com.
Principerna för ersättning till ledande befattningshavare antogs av styrelsen för räkenskapsåret 2013, då bolaget inte var noterat. För Årsstämman 2014 avser styrelsen att framlägga följande förslag:
Riktlinjerna skall gälla för ersättningar till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare. Bufab eftersträvar att erbjuda en total ersättning som är sådan att den förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen kan bestå av komponenter som anges nedan.
Fast lön skall vara marknadsmässig och skall avspegla det ansvar som arbetet medför. Den fasta lönen skall revideras årligen.
Rörlig lön får normalt inte överstiga 50 procent av fast lön. Rörlig lön skall baseras på fastställda mål knutna till Bufabs finansiella utveckling och den skall revideras årligen.
Styrelsen skall på årlig basis utvärdera huruvida ett långsiktigt aktiebaserat incitamentsprogram till ledande befattningshavare och eventuellt andra anställda skall föreslås årsstämman eller inte.
Ledande befattningshavare kan erbjudas individuella pensionslösningar. Pensionerna ska, i den mån det är möjligt, vara avgiftsbestämda.
Andra förmåner kan tillhandahållas men skall inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen.
Mellan bolaget och verkställande direktören skall gälla en uppsägningstid om maximalt 18 månader. Övriga ledande befattningshavare skall ha kortare uppsägningstid.
Styrelsen har rätt att i enskilda fall och om särskilda skäl föreligger frångå ovanstående riktlinjer för ersättning. Om sådan avvikelse sker ska information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.
De föreslagna riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare återfinns på bolagets hemsida, www.bufab.com.
Verksamheten i moderbolaget Bufab Holding AB omfattar koncernchef, koncernrapportering och finansförvaltning. Merparten av koncerngemensam verksamhet avseende resterande koncernledning och administration hanteras av dotterbolaget Bult Finnveden AB. Moderbolaget redovisar därför ingen omsättning. Resultat efter finansnetto uppgick till -6 (-55) MSEK. Soliditeten i bolaget uppgick till 78 (79) procent.
Moderbolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2013 till 218 TSEK. Vid detta datum fanns det 335 299 stamaktier och 100 000 preferensaktier. Nordic Capital Fond V genom Bufab S.à.r.l. ägde vid årsskiftet 93 procent av aktiekapitalet i Bufab Holding AB. Av resterande 7 procent ägdes huvuddelen av styrelseledamöter, koncernledning samt övriga ledningspersoner i Bufab.
På extra bolagsstämma den 17 januari 2014 beslutades om split av bolagets aktier med 80:1. Vidare beslutades om en fondemission.
Styrelsen fattade beslut den 22 januari 2014 om en ägarspridning och att ansöka om en notering av bolagets aktier vid NASDAQ OMX Stockholm som också genomfördes med verkan från den 21 februari 2014. Inför noteringen omvandlades bolagets preferensaktier till stamaktier. Omvandlingen genomfördes genom att preferensaktierna inlöstes, varigenom en skuld uppkom gentemot ägaren av preferensaktier. Denna skuld kvittades sedan mot nyemitterade stamaktier i en kvittningsemission. Kvittningsemissionen genomfördes till kursen 46 SEK, vilket motsvarade erbjudandepriset vid ägarspridningen.
Efter dessa transaktioner uppgår bolagets aktiekapital till 547 189,10 SEK och det totala antalet stamaktier i bolaget uppgår till 38 110 533. Det finns inte längre några preferensaktier i bolaget. För redovisning av antalet aktier i moderbolaget, se not 7 för Moderbolaget.
Största ägare efter noteringen, per den 28 februari 2014, var Bufab S.à.r.l. med en ägarandel om 20 procent samt Lannebo Fonder med 5 procent.
Kostnaderna för att förbereda och genomföra ägarspridningen och börsnoteringen uppskattas till totalt 22 MSEK, varav 4 MSEK belastade fjärde kvartalet 2013 och resterande 18 MSEK beräknas belasta första kvartalet 2014.
Årsstämman för Bufab Holding AB (publ) kommer att hållas den 5 maj 2014 i Värnamo, Sverige.
Kallelse och övriga handlingar inför årsstämman 2014 kommer att finnas senast från och med den 4 april på Bufabs hemsida, www.bufab.com.
Bufab noterade en stabilisering och gradvis återhämtning av marknaden under det tredje kvartalet vilken fortsatte under det fjärde kvartalet 2013. Orderingången översteg nettoomsättningen under tredje och fjärde kvartalen vilket är en god signal inför 2014. Sammantaget bedömer styrelsen att Bufab går in i 2014 med goda förutsättningar.
Utöver den ägarspridning och börsnotering som ägde rum i februari 2014 (se ovan) har inga väsentliga händelser inträffat efter räkenskapsårets utgång.
| Summa | 396 628 674 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 396 628 674 |
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt: |
|
| 396 628 674 | |
| Balanserat resultat | 396 628 674 |
| Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel | SEK |
| MSEK | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|
| Not | |||
| Nettoomsättning | 2, 5 | 2 031 | 2 034 |
| Kostnad för sålda varor | 8 | -1 435 | -1 472 |
| Bruttoresultat | 596 | 562 | |
| Försäljningskostnader | 8, 23 | -277 | -315 |
| Administrationskostnader | 8 | -119 | -115 |
| Övriga rörelseintäkter | 9 | 23 | 26 |
| Övriga rörelsekostnader | 10 | -22 | -21 |
| Rörelseresultat | 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 15 | 201 | 137 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 13 | 1 | 1 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 14 | -28 | -88 |
| Resultat efter finansiella poster | 15 | 174 | 50 |
| Skatt på årets resultat | 16 | -43 | -21 |
| ÅRETS RESULTAT | 131 | 29 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat efter skatt | 131 | 29 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte kan återföras i resultaträkningen | ||
| Aktuariella vinster och förluster, netto efter skatt | 1 | 2 |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Omräkningsdifferenser | 4 | -2 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 5 | 0 |
| Summa totalresultat | 136 | 29 |
| Summa totalresultat hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | 136 | 29 |
| SEK | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|
| Resultat i kronor per stamaktie | 17 | 3,44 | 0,76 |
| Omräknat antal genomsnittligt utestående stamaktier, tusental * | 38 022,5 | 38 022,5 | |
| Resultat i kronor per stamaktie efter utspädning | 17 | 3,43 | 0,76 |
| Omräknat antal genomsnittligt utestående stamaktier efter utspädning, tusental * | 38 110,5 | 38 110,5 |
* Avser omräknat antal utestående stamaktier beaktat split och kvittningsemission i samband med notering, vilka skett efter balansdagen.
| MSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Not | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 18 | 739 | 739 |
| Övriga immateriella tillgångar | 18 | 0 | 1 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 739 | 740 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 19 | 14 | 4 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 19 | 51 | 65 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 19 | 71 | 75 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
20 | 9 | - |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 21 | 145 | 144 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Uppskjuten skattefordran | 27 | 22 | 22 |
| Andra långfristiga fordringar | 22 | 3 | 3 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 25 | 25 | |
| Summa anläggningstillgångar | 909 | 909 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | |||
| Råvaror och förnödenheter | 16 | 15 | |
| Varor under tillverkning | 19 | 17 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 591 | 551 | |
| Summa varulager | 626 | 583 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 385 | 367 |
| Skattefordringar | 21 | 13 | |
| Övriga fordringar | 18 | 38 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 16 | 19 |
| Summa kortfristiga fordringar | 440 | 437 | |
| Kassa och bank | 98 | 88 | |
| Summa omsättningstillgångar | 1 164 | 1 108 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 073 | 2 017 |
| MSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Not | |||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 25 | ||
| Aktiekapital | 0 | 0 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 488 | 486 | |
| Andra reserver | -3 | -7 | |
| Balanserade vinstmedel | 527 | 397 | |
| Summa eget kapital | 1 012 | 876 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Pensionsförpliktelser, räntebärande | 26 | 25 | 26 |
| Uppskjuten skatt, icke räntebärande | 27 | 28 | 24 |
| Övriga räntebärande skulder | 28 | 454 | 516 |
| Övriga icke räntebärande skulder | 1 | 2 | |
| Summa långfristiga skulder | 508 | 568 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 85 | 87 | |
| Checkräkningskredit | 30 | 142 | 173 |
| Summa kortfristiga räntebärande skulder | 227 | 260 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 202 | 173 | |
| Aktuella skatteskulder | 11 | 19 | |
| Övriga skulder | 24 | 18 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 31 | 89 | 103 |
| Summa kortfristiga icke räntebärande skulder | 326 | 313 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 073 | 2 017 | |
| Ställda säkerheter | 29 | 1 195 | 1 155 |
| Eventualförpliktelser | 32 | 53 | 36 |
| Övrigt | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | tillskjutet kapital |
Andra reserver |
Balanserade vinstmedel |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 0 | 34 | -5 | 375 | 404 |
| Effekt av byte av redovisningsprincip, se not 2 | - | - | - | -9 | -9 |
| Justerad ingående balans vid årets början | 0 | 34 | -5 | 366 | 395 |
| Totalresultat | |||||
| Resultat efter skatt | - | - | - | 29 | 29 |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Poster som inte skall återföras i resultaträkningen | |||||
| Aktuariell vinst på pensionsförpliktelser, netto efter skatt | - | - | - | 2 | 2 |
| Poster som kan återföras i resultaträkningen | |||||
| Valutakursdifferenser | - | - | -2 | - | -2 |
| Summa totalresultat | 0 | 0 | -2 | 31 | 29 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Tillskjutet kapital genom nyemission av preferensaktier | - | 452 | - | - | 452 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | 452 | 0 | 0 | 452 |
| EGET KAPITAL DEN 31 DECEMBER 2012 | 0 | 486 | -7 | 397 | 876 |
| Totalresultat | |||||
| Resultat efter skatt | - | - | - | 131 | 131 |
| Övrigt totalresultat | |||||
| Poster som inte skall återföras i resultaträkningen | |||||
| Aktuariell vinst på pensionsförpliktelser, netto efter skatt | - | - | - | 1 | 1 |
| Poster som kan återföras i resultaträkningen | |||||
| Valutakursdifferenser | - | - | 4 | - | 4 |
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 4 | 132 | 136 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | - | - | - | -2 | -2 |
| Tillskjutet kapital genom aktieägartillskott | - | 2 | - | - | 2 |
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | 2 | 0 | -2 | 0 |
| EGET KAPITAL DEN 31 DECEMBER 2013 | 0 | 488 | -3 | 527 | 1 012 |
Aktiekapital samt 32 MSEK av övrigt tillskjutet kapital utgör bundet eget kapital i koncernen.
| MSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före finansiella poster | 201 | 137 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 31 | 30 |
| Erhållen ränta och övriga finansiella intäkter | 1 | 1 |
| Erlagd ränta och övriga finansiella kostnader | -26 | -38 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | -2 | 2 |
| Betald skatt | -55 | -33 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | 150 | 99 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Ökning(-) / Minskning(+) av varulager | -38 | 64 |
| Ökning(-) / Minskning(+) av rörelsefordringar | 7 | 6 |
| Ökning(+) / Minskning(-) av rörelseskulder | 18 | -1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 137 | 168 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -22 | -35 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 4 | - |
| Förändring av finansiella tillgångar | - | 1 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -18 | -34 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission | - | 452 |
| Amortering av låneskuld | -78 | -530 |
| Ökning (+) / Minskning (-) kortfristiga finansiella skulder | -33 | -29 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -111 | -107 |
| Årets kassaflöde | 8 | 27 |
| Likvida medel vid årets början | 88 | 62 |
| Omräkningsdifferens | 2 | -1 |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 98 | 88 |
Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parantes anger föregående års värde.
Bolaget Bufab Holding AB (publ) med organisationsnummer 556685-6240 bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är Box 2266, 331 02 Värnamo.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med reglerna i IFRS sådana de antagits av EU, samt i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen är upprättad enligt anskaffningsvärdemetoden. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens om inget annat anges.
Utöver dessa standards innehåller både aktiebolagslagen och årsredovisningslagen regler som gör att viss tillkommande information ska lämnas. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa, eller sådana områden där antagande och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.
I IAS 1 "Utformning av finasiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen (omklassificeringsjusteringar) eller ej.
Med effekt från första kvartalet 2013 tillämpas förändrade redovisningsregler avseende IAS19, Ersättningar till anställda. Ändringarna är hänförliga till redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner och innebär att "korridormetoden" inte längre kommer att tillämpas och att aktuariella vinster och förluster kommer att redovisas i övrigt totalresultat när de uppstår. De nya principerna påverkar redovisningen retroaktivt och därför har ingående balans per 2012-01-01 räknats om vilket reducerar det egna kapitalet med 9 MSEK och ökar pensionsskuld till 26 MSEK. Ändringen har inte inneburit någon resultateffekt för koncernen under 2013.
Standarden behandlar indelningen av koncernens verksamhet i olika segment. Enligt standarden skall koncernen ta utgångspunkt i den interna rapporteringens struktur och bestämma rapporteringsbara segment efter denna struktur. Redovisning enligt IFRS 8 är frivillig för företag vars värdepapper inte är föremål för allmän handel. Koncernen tillämpar IFRS 8 från och med räkenskapsåret 2013. För ytterligare information, se not 5.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Följande nya standarder kommer att tillämpas från räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2014. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma.
IFRS 11 "Samarbetsarrangemang", fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än på den juridiska formen av arrangemanget. Det finns två typer av samarbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten.
IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätt att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Transaktionsutgifter hänförliga till förvärvet kostnadsförs i den takt de uppkommer. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkligt värde på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det
överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att ge en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och –förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs, intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskurs och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet redovisas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Vid omräkning av utländska bolag har följande omräkningskurser använts:
| VALUTA | Genomsnittskurs | Balansdagskurs | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| DKK | 1,15985 | 1,16962 | 1,198625 | 1,155162 |
| EUR | 8,6494 | 8,7053 | 8,943 | 8,6166 |
| GBP | 10,1863 | 10,734 | 10,7329 | 10,4914 |
| CZK | 0,333326 | 0,346448 | 0,325954 | 0,343599 |
| HUF | 0,029142 | 0,030124 | 0,030116 | 0,029558 |
| NOK | 1,109461 | 1,164067 | 1,057985 | 1,1672 |
| PLN | 2,0615 | 2,082 | 2,1548 | 2,1178 |
| RMB | 1,0596 | 1,0738 | 1,0732 | 1,0456 |
| INR | 0,111675 | 0,127085 | 0,104896 | 0,118839 |
| NTD | 0,2195 | 0,2284 | 0,2155 | 0,2239 |
| RUB | 0,204583 | 0,21813 | 0,198536 | 0,214719 |
| USD | 6,514 | 6,7754 | 6,5084 | 6,5156 |
| RON | 1,9581 | 1,9532 | 1,9945 | 1,9375 |
| TRY | 3,4292 | 3,7628 | 3,051 | 3,6361 |
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen/företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användningen. Resultatet från avyttringen eller utrangeringen utgörs av försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Resultatet redovisas som övrig rörelse- -intäkt/-kostnad.
Redovisningsrådets rekommendation IAS17 tillämpas. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna fördelas över leaseperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under perioden redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som erlagts som leasingavgift under året. Om väsentliga villkor ändras under avtalstidens gång utvärderas huruvida dessa nya villkor – om de varit kända vid avtalets ingång – skulle innebära en annan klassificering av avtalet vid leasingperiodens början. Om så
är fallet, behandlas avtalet som ett nytt avtal som får prövas med tillämpning av uppdaterade parametrar vid tidpunkten för det nya avtalets ingång.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Följande avskrivningstider gäller:
| Övriga immateriella tillgångar | 3-5 år |
|---|---|
| Byggnader * | 12 år |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 5-10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3-10 år |
* Avser finasiell leasing av byggnad, varför avskrivningstiden motsvarar hyreskontraktstidens längd. Se även not 21.
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken den hänför sig.
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen anseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Fordringar är redovisade till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid har en inkuransrisk beaktats. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick inkuransreserven till 58 (71) MSEK. Anskaffningsvärdet för koncernens handelsvaror beräknas som ett vägt genomsnittligt inköpspris och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt kapacitetsutnyttjande.
I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader samt checkräkningskredit. I balansräkningen redovisas utnyttjad checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Koncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de verkar. Den dominerande pensionsformen är avgiftsbaserade pensionsplaner. Dessa planer innebär att bolaget löpande reglerar sitt åtagande genom inbetalningar till försäkringsbolag eller pensionsfonder.
Pensionsplaner som däremot bygger på en avtalad framtida pensionsrätt, s.k. förmånsbestämda pensionsplaner innebär att företaget har ett ansvar som sträcker sig längre och där t ex antaganden om framtiden påverkar företagets redovisade kostnad. Koncernens nettoförpliktelse beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättningen som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Koncernen har tryggat en del av åtaganden genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättningen i balansräkningen. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelse. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den s.k. projection unit credit method. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat när de uppstår.
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtagande för ålders- och familjepension genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR3 Klassificering av ITP-planer som finansierats genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 (129) procent.
Nettoomsättning består av intäkter från försäljning av varor och tjänster. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt då bolaget till köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och bolaget utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Ersättningen erhålls i likvida medel och intäkten utgörs av ersättningen. Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i bolagets intäkter. Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller bolaget. Övriga rörelseintäkter redovisar andra intäkter i rörelsen som inte härrör från själva affärsverksamheten som exempelvis realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar och valutakursvinster på fordringar / skulder av rörelsekaraktär.
Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.
I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisade i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden, vilken innebär att räntan fördelas så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp baserat på den under respektive period redovisade skulden.
Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden
med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och i normalfallet inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden.
Av moderbolagets totala inköp som belastar rörelseresultatet har inga transaktioner skett med andra företag inom den företagsgrupp som företaget tillhör. Inom koncernen, mellan koncernens olika marknader, förekommer viss intern försäljning. Även i not 7 (Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen) samt av not 33 (Transaktioner med närstående) redovisas transaktioner med närstående. Transaktioner med närstående har förekommit på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar respektive övriga finansiella skulder. Ledningen fastställer klassificeringen av instrument vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i förekommande fall i posterna Kundfordringar samt Övriga fordringar i balansräkningen.
Kundernas efterfrågan av produkter och tjänster från Bufab är beroende av allmänna ekonomiska förhållanden och aktiviteten inom tillverkningsindustrin i de länder där Bufab och Bufabs kunder verkar.
Bufab bedriver sin verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Tjeckien, Polen, England, Estland, Ungern, Spanien, Slovakien, Indien, USA, Taiwan, Kina, Ryssland, Turkiet, Rumänien, Italien och Nordirland. Bufabs kunder återfinns i ett brett spektra av branscher inom verkstadsindustrin såsom teknikindustri, elektronik-/telekomindustri, konsumentvaruindustri, offshore- och processindustri, transportoch byggindustri, möbelindustri, fordonsindustri etc. Den geografiska spridningen tillsammans med ett mycket stort antal kunder inom många branscher minskar effekterna av individuella förändringar i kunders efterfrågan.
Även bolagets breda produktutbud i form av allt från konventionella fästelement till specialdetaljer i metall, plast, gummi etc ger en god riskspridning samt en starkare relation till kunder såsom logistikpartner vid jämförelse med en konventionell grossistverksamhet.
Även mot bakgrund av denna riskspridning kan ändå konstateras att bolagets påverkan av kundernas minskade efterfrågan var stor under den kraftiga globala konjunkturnedgången år 2009.
Risken för att större kunder ska välja att gå förbi handelsledet och handla direkt av producenterna finns. Bufabs mervärde till kunden såsom logistikpartner är dock att tillföra effektiv logistik, en bred bas av leverantörer samt en tillförlitlig kvalitetsnivå. Bedömningen är att detta breda utbud såsom logistikpartner är fortsatt konkurrenskraftigt.
Bufab kan påverkas negativt av att leverantörerna drabbas av ekonomiska, legala eller operativa problem, höjer priser eller att de inte kan leverera enligt överenskommelse avseende tid eller kvalitet. Bufabs främsta varuförsörjning sker ifrån leverantörer i främst Asien men även i viss mån Europa. Bufab arbetar med ett stort antal leverantörer från olika länder. Bolaget strävar efter att inte sätta sig i beroendeställning av enskilda leverantörer. Om en leverantör inte kan leverera i tid eller till rätt kvalitet så finns alternativa inköpskanaler men då till en sämre lönsamhet för Bufab.
Lager utgör en stor del av Bufabs tillgångar och är kostsamt att flytta, förvara och hantera. Effektiv lagerhantering är därför en viktig faktor i Bufabs verksamhet. Ineffektivitet i lagerhanteringen kan leda till överflödigt eller otillräckligt lager. Överflödiga lager utsätter Bufab för risken att lagret måste skrivas ned eller skrotas. Omvänt exponerar otillräckliga lager Bufab för risken att tvingas köpa produkter till högre priser för att kunna leverera i tid till kund eller ådra sig höga kostnader för expressleveranser.
Bufab har en betydande goodwillpost i sin koncernbalansräkning. Denna prövas löpande för eventuellt nedskrivningsbehov, se vidare not 18.
Bufab verkar som underleverantör till verkstadsindustrin och är utsatt för konkurrens inom alla typer av kundsegment. Kundkraven ökar ständigt vad gäller pris, kvalitet, leveranssäkerhet etc. Inträdesbarriärer för mindre aktörer och behovet av investeringar för att starta upp konkurrerande verksamhet är låga, vilket innebär att Bufab även kan förlora försäljning till nyetablerade bolag. Bolagets
fortsatta framgång är beroende av att man kan möta kundernas ökade krav och vara mer konkurrenskraftig än konkurrenterna i form av attraktiv prisnivå, säkerhet i leveranser och kvalitet, hög intern effektivitet samt breda och säkra logistiklösningar från alla de länder där Bufab har verksamhet.
Legala risker omfattar främst lagstiftning och reglering, myndighetsbeslut, tvister etc. Fästelementsbranschen inom EU har under senaste åren belagts med kraftiga tullavgifter på import av standarddetaljer från Kina. Bufab har därmed blivit tvungen att finna andra inköpskanaler i främst Asien, vilket lyckats väl mot bakgrund av volymernas storlek. Under 2011 har EU även belagt import av standarddetaljer från Malaysia med kraftiga tullavgifter och under 2012 lämnade EU besked om att även Thailand och Filippinerna eventuellt skulle omfattas av dessa kraftiga tullar. Under våren 2013 beslutade EU att inte genomföra den annonserade tullhöjningen. Det ligger fortfarande en stor osäkerhet i huruvida ytterligare länder skall komma att omfattas av förhöjda tullsatser och även hur länge nuvarande förhöjda tullsatser mot gods från Kina samt Malaysia består.
Bufab är i sin verksamhet exponerad till skatte- respektive miljörelaterade risker. Se vidare not 32.
Bufab försäkrar sina anläggningstillgångar mot egendoms- och avbrottsskador. Utöver detta finns försäkringar för produktansvar, återkallelse, transport, rättsskydd, förmögenhetsbrott och tjänsteresa. Inga väsentliga skadeståndsanspråk gällande produktansvar eller återkallelse har inträffat det senaste decenniet.
Bufab är i sin verksamhet utsatt för olika finansiella risker. Exempel på dessa är valuta-, finansierings-, ränte- och motpartsrisker. Det är styrelsen som fastställer policies för riskhantering. Finansverksamheten i form av riskhantering, likviditetsförvaltning och upplåning sköts koncerngemensamt av dotterbolaget Bult Finnveden AB.
Förändringar i valutakurser påverkar koncernens resultat och eget kapital på olika sätt. Valutarisk uppstår genom:
Förändringar i valutakurser kan även påverka koncernens egen eller kundernas konkurrensförmåga och därigenom indirekt påverka koncernens försäljning och resultat. Koncernens samlade valutaexponering har ökat över tiden då verksamheten internationaliserats, både genom större handel från Asien men även genom större andel försäljning utanför Sverige, både från svenska dotterbolag men främst från utländska dotterbolag. Koncernens policy för hantering av valutarisker är främst inriktad på de transaktionsrelaterade valutariskerna. Primärt hanteras valutarisker genom att försöka förändra de operativa villkoren i verksamheten genom att få intäkter och kostnader i andra valutor än SEK att matcha varandra.
Av koncernens totala fakturering sker 62 (61) procent i utländsk valuta och av koncernens kostnader är de till 70 (63) procent i utländsk valuta. Flödesexponeringen är inte säkrad till fasta valutakurser.
Under verksamhetsåret har koncernens valutaflöden (exklusive rapportvalutan SEK) fördelats enligt följande (belopp i MSEK):
| VALUTA | Kostnader | Försäljning |
|---|---|---|
| EUR | 956 | 1086 |
| USD | 341 | 114 |
| NOK | 45 | 116 |
| GBP | 80 | 54 |
| DKK | 10 | 12 |
| CZK | 13 | 30 |
| PLN | 39 | 15 |
| HUF | 19 | 18 |
| RMB | 41 | 52 |
| RON | 14 | 37 |
| NTD | 67 | 0 |
| Övrigt | 12 | 29 |
* Uttryckt i MSEK. Valutaflödena avser bruttoflöden inklusive interna transaktioner mellan koncernbolag
Bolagets största exponering är mot USD då handeln från Asien till stor del sker i denna valuta samt mot EUR då stor del av faktureringen i Europa sker i denna valuta.
Kreditrisk avseende likvida medel, tillgodohavanden samt kreditexponeringar hanteras på koncernnivå. Kreditrisk avseende utestående fordringar hanteras av det bolag där fordran uppkommit. Individuella bedömningar av kunders kreditvärdighet och kreditrisk görs där kundens finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning från motparter utöver vad som reserverats som osäkra kundfordringar, se not 23.
Finansieringsrisken definieras såsom risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering. Likviditetsrisken hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel samt tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. Företagsledningen bevakar löpande behovet av refinansiering av den externa upplåningen med målsättning att omförhandla koncernens kreditfaciliteter senast 12 månader före förfallodagen. Koncernen finansierades fram till notering av bolaget på NASDAX OMX huvudsakligen genom en bankfinansiering under en kreditfacilitet om 801 MSEK. I samband med noteringen genomfördes en omfinansiering till en kreditfacilitet om 900 MSEK med löptid fram till februari 2017. Krediten är förknippad med vissa lånevillkor (s.k. kovenanter) som redogörs närmare för i not 28.
Vid utgången av 2013 fanns en likviditetsreserv i koncernen uppgående till 285 (240) MSEK. Koncernens finanspolicy stipulerar att de disponibla medlen, det vill säga likvida medel samt tillgängliga ej utnyttjade krediter, skall överstiga en månads normala utgifter i koncernen. Per 31 december 2013 motsvarande likviditetsreserven 1,8 månaders normala utgifter i koncernen.
Koncernen har en soliditet om 48,8 (43,4) procent, där soliditet definieras som redovisat eget kapital i relation till balansomslutningen.
| SOLIDITET | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Eget kapital | 1 012 | 876 |
| Balansomslutning | 2 073 | 2 017 |
| Soliditet | 48,8% | 43,4% |
Skuldsättningsgraden per 31 december 2013 och 2012 var som följer:
| SKULDSÄTTNINGSGRAD | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Räntebärande skulder | 706 | 802 |
| Avgår: Likvida medel | -98 | -88 |
| Nettolåneskuld | 608 | 714 |
| Eget kapital | 1 012 | 876 |
| Skuldsättningsgrad | 60% | 82% |
Förfallostrukturen för befintlig upplåning fördelar sig enligt not 28. Beloppen omfattar inte den kortfristiga delen, vilken förfaller inom ett år. Checkräkningskrediten förfaller normalt inom ett år men förlängs vanligtvis på förfallodagen. Bolagets målkrav vad gäller kapitalstrukturen är att skuldsättningsgraden skall understiga 80 procent.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
För skulderna har tillämpats samma räntesats som gällde vid respektive räkenskapsårs utgång.
| Per 31 dec 2013 | Mindre än 1 år |
Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|
| Banklån och checkräkningskredit |
233 | 479 | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
202 | - | - |
| Summa | 435 | 479 | 0 |
| Per 31 dec 2012 | Mindre än 1 år |
Mellan 1 och 5 år |
Mer än 5 år |
|---|---|---|---|
| Banklån och checkräknings kredit |
268 | 550 | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
173 | - | - |
| Summa | 441 | 550 | 0 |
I nedanstående tabell framgår det hur de finansiella instrumenten fördelade sig i balansräkningen för åren 2013 och 2012 (för definition se not 2).
| TILLGÅNGAR 2013 | Låne- och kundfordringar |
Icke finansiella tillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 739 | 739 |
| Materiella anläggningstillgångar | - | 145 | 145 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | 25 | 25 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | - | 626 | 626 |
| Kundfordringar | 385 | - | 385 |
| Aktuella skattefordringar | - | 21 | 21 |
| Övriga fordringar | 18 | - | 18 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | - | 16 | 16 |
| Likvida medel | 98 | - | 98 |
| Summa omsättningstillgångar | 501 | 663 | 1 164 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 501 | 1 572 | 2 073 |
| SKULDER 2013 | Övriga finansiella skulder |
Icke finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder och avsättningar | 479 | 29 | 508 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar | ||||
|---|---|---|---|---|
| --------------------------------------- | -- | -- | -- | -- |
| Räntebärande skulder | 227 | - | 227 |
|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 202 | - | 202 |
| Aktuella skatteskulder | - | 11 | 11 |
| Övriga skulder | - | 24 | 24 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | - | 89 | 89 |
| Summa kortfristiga skulder | 429 | 124 | 553 |
| SUMMA SKULDER | 908 | 153 | 1 061 |
| TILLGÅNGAR 2012 | Låne- och kund fordringar |
Icke finansiella tillgångar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 740 | 740 |
| Materiella anläggningstillgångar | - | 144 | 144 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | 25 | 25 |
Omsättningstillgångar
| SUMMA TILLGÅNGAR | 493 | 1 524 | 2 017 |
|---|---|---|---|
| Summa omsättningstillgångar | 493 | 615 | 1 108 |
| Likvida medel | 88 | - | 88 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | - | 19 | 19 |
| Övriga fordringar | 38 | - | 38 |
| Aktuella skattefordringar | - | 13 | 13 |
| Kundfordringar | 367 | - | 367 |
| Varulager | - | 583 | 583 |
| Skulder 2012 | Övriga finansiella skulder |
Icke finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder och avsättningar | 542 | 26 | 568 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar | |||
| Räntebärande skulder | 260 | - | 260 |
| Leverantörsskulder | 173 | - | 173 |
| Aktuella skatteskulder | - | 19 | 19 |
| Övriga skulder | - | 18 | 18 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | - | 103 | 103 |
| Summa kortfristiga skulder | 433 | 140 | 573 |
| SUMMA SKULDER | 975 | 166 | 1 141 |
IFRS 13 Värdering till verkligt värde tillämpas från och med den 1 januari 2013. Standarden har inte haft någon effekt på koncernens resultat eller finansiella ställning men innebär utökade upplysningskrav avseende finansiella instrument. Detsamma gäller för en ändring i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som innebär utökade upplysningskrav för nettoredovisning av finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen. Koncernens upplåning sker huvudsakligen under kreditramar med långa kreditlöften, men med kort räntebindningstid. Det verkliga värdet bedöms därför i allt väsentligt överensstämma med det redovisade värdet.
Ränteförändringar har en direkt påverkan på koncernens resultat samtidigt som det har en indirekt effekt i och med att det påverkar ekonomin i stort. Koncernens finanspolicy reglerar att räntebindningstiden på extern upplåning långsiktigt skall ge en avvägd balans mellan rörliga räntor för att reducera räntekostnaderna och fast räntor för att skapa stabilitet. Koncernens bankfinansiering hade vid årsskiftet en kvarvarande genomsnittlig räntebindningstid på 3 månader.
Väsentliga faktorer som påverkar koncernens resultat framgår nedan. Bedömningen baseras på värden vid årets utgång och är gjord med utgångspunkt att alla övriga faktorer är oförändrade.
Förändringar i försäljningspris är den variabel som får den största påverkan på resultatet. +/-1 procent på utpriser påverkar rörelseresultatet med cirka 20 (20) MSEK.
Volymutvecklingen samt inköpspriser påverkar Bufabs resultat. En förändring med 1 procent i volym ger en rörelseresultatpåverkan om cirka 7 (7) MSEK och en förändring med 1 procent i inköpspriser på handelsvaror ger en rörelseresultatpåverkan om cirka 12 (12) MSEK.
Lönekostnader är en stor andel av koncernens kostnadsmassa. En ökning med 1 procent påverkar rörelseresultatet med cirka 4 (4) MSEK.
Koncernens nettoskuldsättning är 608 MSEK på balansdagen. En procentenhets förändring av marknadsräntan på den utgående nettoskulden påverkar resultat efter finansiell poster med 6 (7) MSEK.
Koncernens valutaexponering mot USD är betydlig. Valutaexponeringen mot USD är knuten till bolagets handel med Asien,
främst Kina och Taiwan. Lokala priser i Asien sätts till stor del mot bakgrund av nivån på USD. En procentenhets förändring i USD ger därför inte en så stor effekt på bolagets rörelseresultat p g a lokala prisjusteringar och uppgår till cirka 2 MSEK.
Koncernens valutaexponering mot EUR är också betydlig. Valutaexponeringen mot EUR är främst knuten till att koncernens fakturering i Europa sker i stor utsträckning i denna valuta. En procentenhets förändring i EUR ger, med alla andra variabler konstanta, en rörelseresultateffekt på 1 (2) MSEK.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår framgår nedan. I not 18 framgår gjorda antaganden i samband med prövning av nedskrivningsbehov avseende goodwill.
Koncernen avyttrade under 2006 fyra fastigheter belägna i Värnamo, Svartå och Åshammar. Fastigheterna är uppförda och inredda för industriellt bruk. I anslutning till försäljningen ingicks hyresavtal för en period om 15 år. Ledningens samlade bedömning enligt IAS 17 kom fram till att de framtida ekonomiska fördelarna och riskerna efter försäljningen till övervägande del tillfaller köparen för tre av fastigheterna (belägna i Värnamo samt Svartå) varför hyresavtalen för dem redovisas som operationella leasingavtal. Avtalen har varit föremål för mindre förändringar utan att påverka klassificeringen av dem såsom operationella leasingavtal enligt IAS 17. För den fjärde fastigheten, belägen i Åshammar, har nytt hyresavtal tecknats under 2013 innebärande att det klassificeras som finansiellt leasingavtal. Se vidare not 12, not 19 samt not 21.
Bufab har förelagts att utföra undersökningar avseende miljöföroreningar i industrifastighet. Se vidare not 32.
Segmentsredovisningen är upprättad enligt IFRS 8. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernens ledningsgrupp. I koncernen har två segment identifierats, Sweden samt International, vilka stämmer överens med den interna rapporteringen. Segment Sweden
innefattar Bufabs fem dotterbolag i Sverige samt Bufabs dotterbolag i USA, som har ett nära samarbete med andra dotterbolag i segmentet. Segment International innefattar all verksamhet som Bufab bedriver utanför Sverige och USA, vilket omfattar verksamhet i 21 länder. Nettoomsättningen i segmenten avser nettoomsättning till externa kunder. Ingen enskild kund utgör mer än 10 procent av nettoomsättningen i något av segmenten. Gemensamma overheadkostnader är fördelade i segmenten och bygger på en fördelning enligt armlängdsprincipen. Under Övrigt redovisas övriga ej utfördelade kostnader för moderbolag samt koncernelimineringar.
| Sweden | International | Övrigt | Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Resultatposter | ||||||||
| Summa intäkter | 970 | 1 011 | 1 061 | 1 023 | 0 | 0 | 2 031 | 2 034 |
| Rörelseresultat | 145 | 113 | 84 | 59 | -28 | -35 | 201 | 137 |
| Finansiella poster | - | - | - | - | - | - | -27 | -87 |
| Resultat efter finansiella poster | - | - | - | - | - | - | 174 | 50 |
| Skatter | - | - | - | - | - | - | -43 | -21 |
| Årets resultat | - | - | - | - | - | - | 131 | 29 |
| Tillgångar | 1 204 | 1 214 | 850 | 792 | 19 | 11 | 2 073 | 2 017 |
| Skulder | 294 | 279 | 190 | 174 | 577 | 688 | 1 061 | 1 141 |
| Övriga upplysningar | ||||||||
| Investeringar * | 26 | 28 | 9 | 4 | 2 | 0 | 37 | 32 |
| Avskrivningar | 24 | 25 | 6 | 4 | 1 | 1 | 31 | 30 |
| Nedskrivningar | - | - | - | - | - | - | - | - |
* I beloppet för investeringar i segment Sweden för 2013 ingår värdet av omklassificerat leasingavtal för byggnad till ett värde av 14 MSEK. Se även not 4 samt not 19.
| ENGÅNGSKOSTNADER FÖRDELADE PER SEGMENT |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Sweden | -2 | 21 |
| International | -1 | 4 |
| Övrigt | 5 | 3 |
| Summa | 2 | 28 |
| ENGÅNGSKOSTNADER FÖRDELADE PER FUNKTION |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | -1 | 20 |
| Försäljningskostnader | -1 | 4 |
| Administrationskostnader | 4 | 4 |
| Summa | 2 | 28 |
Poster av engångskaraktär för 2013 avser kostnader hänförliga till noteringsprocessen på NASDAQ OMX Stockholm med 4 MSEK. Övriga poster av engångskaraktär avser framförallt återförda reserveringar från tidigare år för befarade kostnader för antidumpingavgifter avseende gods från Thailand, vilka inte kom att verkställas av berörda myndigheter.
Poster av engångskaraktär för 2012 avser kostnader för omstrukturering av lagerverksamheten i Sverige med 20 MSEK och i Tyskland med 3 MSEK. Övriga poster av engångskaraktär om totalt 5 MSEK hänför sig främst till kostnader för antidumpingavgifter avseende gods från främst Thailand samt kostnader i samband med skifte av verkställande direktör.
| MEDELANTALET ANSTÄLLDA |
2013 | Andel män % |
2012 | Andel män % |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 1 | 100 | 1 | 100 |
| Totalt | 1 | 100 | 1 | 100 |
| Dotterbolagen | ||||
| Sverige | 317 | 73 | 314 | 73 |
| Norge | 21 | 95 | 23 | 83 |
| Finland | 49 | 90 | 48 | 88 |
| Tyskland | 24 | 63 | 25 | 68 |
| Polen | 24 | 67 | 23 | 61 |
| Österrike | 31 | 81 | 31 | 77 |
| Tjeckien | 16 | 75 | 16 | 69 |
| Spanien | 10 | 60 | 8 | 50 |
| Frankrike | 86 | 62 | 86 | 62 |
| Nederländerna | 13 | 77 | 12 | 75 |
| Slovakien | 13 | 62 | 15 | 73 |
| Estland | 13 | 85 | 13 | 85 |
| Kina | 46 | 59 | 44 | 63 |
| Indien | 16 | 88 | 10 | 70 |
| Taiwan | 14 | 57 | 12 | 58 |
| Rumänien | 33 | 79 | 26 | 85 |
| Ryssland | 8 | 50 | 10 | 50 |
| Ungern | 10 | 80 | 12 | 75 |
| Övriga | 26 | 88 | 21 | 90 |
| Totalt i dotterbolag | 770 | 73 | 749 | 74 |
| KONCERNEN TOTALT | 771 | 73 | 750 | 74 |
| STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE |
2013 | Andel kvinnor % |
2012 | Andel kvinnor % |
|---|---|---|---|---|
| Styrelsen | 7 | 0 | 7 | 0 |
| Övriga ledande befattningshavare * |
2 | 0 | 7 | 0 |
* Under 2013 har en översyn av ledningsorganisationen genomförts vilket inneburit att antalet övriga ledande befattningshavare minskat och uppgår till 2 (7) personer. I februari 2014 utökades antalet övriga ledande befattningshavare till tre personer, varav 33% kvinnor.
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader |
|
| MSEK | |||||
| Moderbolag | 3,0 | 1,6 | 3,1 | 1,6 | |
| (varav pensionskostnad avgiftsbestämda planer) |
0,6 | 0,5 | |||
| Dotterbolag | 265,7 | 94,2 | 254,5 | 91,8 | |
| (varav pensionskostnad avgiftsbestämda planer) |
20,7 | 19,0 | |||
| (varav pensionskostnad förmånsbestämda planer) |
1,1 | 2,5 | |||
| KONCERNEN TOTALT | 268,7 | 95,8 | 257,6 | 93,4 | |
| (varav pensionskostnad) | 22,4 | 22,0 |
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH MELLAN STYRELSELEDAMÖTER, VD OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA |
Lednings personal * |
Övriga anställda |
Lednings personal * |
Övriga anställda |
|
| MSEK | |||||
| Moderbolag | 3,0 | - | 3,1 | - | |
| (varav tantiem o.d.) | 0,1 | - | 0,5 | - | |
| Moderbolag totalt | 3,0 | - | 3,1 | - | |
| (varav tantiem o.d.) | 0,1 | - | 0,5 | - | |
| Dotterbolag | |||||
| Dotterbolag i Sverige | 3,7 | 129,4 | 6,0 | 119,4 | |
| (varav tantiem o.d.) | 0,1 | 2,2 | |||
| Dotterbolag utomlands | 18,7 | 113,9 | 17,9 | 111,2 | |
| (varav tantiem o.d.) | 1,9 | 3,2 | |||
| Dotterbolag totalt | 22,4 | 243,3 | 23,9 | 230,6 | |
| (varav tantiem o.d.) | 2,0 | 5,4 | |||
| KONCERNEN TOTALT | 25,4 | 243,3 | 27,0 | 230,6 | |
| (varav tantiem o.d.) | 2,0 | 5,9 |
* Omfattar nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt nuvarande och tidigare verkställande direktör för moderbolaget och i dotterbolagen.
| 2013 | 2012 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Arvode/ Grundlön |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pension | Arvode/ Grundlön |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pension | |
| Styrelse | |||||||||
| Sven-Olof Kulldorff | 0,2 | - | - | - | 0,2 | - | - | - | |
| Gunnar Tindberg | 0,1 | - | - | - | 0,1 | - | - | - | |
| Adam Samuelsson | 0,1 | - | - | - | 0,1 | - | - | - | |
| Hans Björstrand * | 0,1 | - | - | - | 2,3 | 0,7 | 0,1 | 0,7 | |
| Joakim Andreasson | 0,1 | - | - | - | 0,1 | - | - | - | |
| Joakim Lundvall | 0,1 | - | - | - | - | - | - | - | |
| Ulf Rosberg | - | - | - | - | - | - | - | - | |
| Johan Sjö | - | - | - | - | - | - | - | - | |
| Verkställande direktör | |||||||||
| Jörgen Rosengren | 2,2 | 0,1 | 0,1 | 0,6 | 2,0 | 0,5 | 0,1 | 0,5 | |
| Övriga ledande befattningshavare ** | 1,7 | 0,1 | 0,2 | 0,6 | 5,2 | 2,0 | 0,5 | 1,1 |
* Styrelseledamoten och tidigare verkställande direktören Hans Björstrand har uppdrag för bolaget som senior rådgivare enligt avtal som löper fram till och med januari 2015. Kostnaden för detta har belastat räkenskapsåret 2012.
** Under 2013 har en översyn av ledningsorganisationen genomförts vilket inneburit att antalet övriga ledande befattningshavare minskat och uppgår till 2 (7) personer. I februari 2014 utökades antalet övriga ledande befattningshavare till tre personer, varav 33% kvinnor.
Till styrelsens ordförande utgår arvode enligt årsstämmans beslut. På årsstämman beslutades att arvode till styrelsens ordförande skulle utgå med 0,2 (0,2) MSEK. Övriga styrelseledamöter erhöll totalt 0,5 (0,4) MSEK. Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de personer som sitter i koncernledningen.
För verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen på uppnåelsen av finansiella mål. Till verkställande direktören har för året utgått en grundlön med 2,2 (2,0) MSEK och rörlig ersättning med 0,1 (0,5) MSEK samt pensionskostnader om 0,6 (0,5) MSEK. För övriga ledande befattningshavare baseras den rörliga ersättningen på rörelseresultatet dels på respektive ansvarsområde och dels på koncernen. Till övriga ledande befattningshavare har utgått en grundlön med 1,7 MSEK och en rörlig ersättning om 0,1 MSEK.
En styrelseledamot innehar teckningsoptioner i bolaget. Se not 25 för ytterligare beskrivning av teckningsoptionsprogrammet. Verkställande direktören innehar 224 000 köpotioner, utställda av Bufab S.à.r.l., var och en berättigande till att förvärva en aktie i bolaget.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Pensionskostnaden är premiebaserad och motsvarar 25 procent av utbetald grundlön. Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en uppsägningstid om 6 månader. Dessutom har verkställande direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månaders grundlön vid uppsägning från bolagets sida. För övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 65 år och åtagandet är premiebaserat även för dem. Mellan bolaget och övriga ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid om maximalt 12 månader vid uppsägning från bolagets sida respektive 6 månader vid uppsägning från den anställdes sida.
| ARVODEN OCH KOSTNADS ERSÄTTNING FÖR REVISION |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 3 | 3 |
| Andra uppdrag | 1 | 1 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 |
| 2013 | 2012 | ||
|---|---|---|---|
| Inköpt material inklusive hemtagnings kostnader |
1 227 | 1 256 | |
| Löner inklusive sociala avgifter | 364 | 350 | |
| Avskrivningar | 31 | 30 | |
| Övrigt | 209 | 266 | |
| Summa | 1 831 | 1 902 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Realisationsvinst försäljning av materiella anläggningstillgångar |
1 | 1 |
| Kursvinst på fordringar / skulder av rörelse karaktär |
15 | 17 |
| Hyresintäkter | 1 | 1 |
| Övrigt | 6 | 7 |
| Summa övriga rörelseintäkter | 23 | 26 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Kursförluster på fordringar / skulder av rörelsekaraktär |
-20 | -20 |
| Övrigt | -2 | -1 |
| Summa övriga rörelsekostnader | -22 | -21 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Avskrivning enligt plan fördelade per tillgångsslag |
||
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | -1 | -1 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | -14 | -14 |
| Inventarier, verktyg och installationer | -16 | -15 |
| Summa avskrivningar | -31 | -30 |
| funktion | ||
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | -17 | -16 |
| Försäljningskostnader | -12 | -12 |
| Administrationskostnader | -2 | -2 |
| Summa avskrivningar | -31 | -30 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal |
||
| Minimileasavgifter | 51 | 46 |
| Summa årets leasingavgifter | 51 | 46 |
kontrakt förfaller till betalning:
| Summa avgifter | 189 | 194 |
|---|---|---|
| Senare än fem år | 50 | 39 |
| Mellan ett och fem år | 96 | 109 |
| Inom ett år | 43 | 46 |
Koncernens operationella leasing omfattar i huvudsak verksamhetslokaler. Dessa avtal är indexreglerade mot svenskt Konsumentprisindex och har möjlighet till förlängning av avtalen. Se vidare not 4.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter, övriga | 1 | 1 |
| Summa | 1 | 1 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader, övriga | -25 | -85 |
| Valutakursdifferenser | -2 | -3 |
| Övrigt | -1 | - |
| Summa | -28 | -88 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet |
-5 | -3 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | -2 | -3 |
| Summa | -7 | -6 |
| 2013 | 2012 |
|---|---|
| -37 | -26 |
| -37 | -26 |
| 5 | |
| 5 | |
| -43 | -21 |
| 2013 | 2012 |
| 174 | 50 |
| -38 | -13 |
| -4 | -3 |
| -6 -6 |
ningen -43 -21 Effektiv skattesats 25% 42%
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till aktieägare | 131 | 29 |
| Beräknat antal genomsnittligt utestående stamaktier före utspädning * |
38 022 533 | 38 022 533 |
| Resultat i kronor per stamaktie | 3,44 | 0,76 |
| Beräknat antal genomsnittligt utestående stamaktier efter utspädning * |
38 110 533 | 38 110 533 |
| Resultat i kronor per stamaktie efter utspädning |
3,43 | 0,76 |
| Årets resultat hänförligt till aktieägare | 131 | 29 |
| Poster av engångskaraktär | 2 | 28 |
| Skatteeffekt avseende poster av engångskaraktär |
0 | -6 |
| Årets resultat exklusive poster av engångskaraktär |
133 | 51 |
| Beräknat antal genomsnittligt utestående stamaktier före utspädning * |
38 022 533 | 38 022 533 |
| Resultat exklusive poster av engångskaraktär i kronor per stamaktie |
3,49 | 1,33 |
| Beräknat antal genomsnittligt utestående stamaktier efter utspädning * |
38 110 533 | 38 110 533 |
| Resultat exklusive poster av engångs karaktär i kronor per stamaktie efter utspädning |
3,48 | 1,33 |
* Avser omräknat antal utestående stamaktier beaktat split och kvittningsemission i samband med notering, vilka skett efter balansdagen.
| Goodwill | Övriga immateriella tillgångar | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Vid årets början | 779 | 780 | 5 | 5 |
| Årets valutakursdifferenser | - | -1 | - | - |
| Vid årets slut | 779 | 779 | 5 | 5 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar | ||||
| Vid årets början | -40 | -40 | -4 | -3 |
| Årets avskrivning enligt plan | - | - | -1 | -1 |
| Årets valutakursdifferenser | 0 | 0 | - | - |
| Vid årets slut | -40 | -40 | -5 | -4 |
| Redovisat värde vid periodens början | 739 | 739 | 1 | 2 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 739 | 739 | 0 | 1 |
Bufab undersöker årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill.
Koncernens goodwill har allokerats till lägsta kassagenererande enhet. Det innebär att 542 Mkr (542) är hänförlig till Segment Sweden och 197 Mkr (197) till Segment International. Inom Segment Sweden hänförs goodwillposten till hela segmentet som en kassagenererande enhet och i Segment International fördelas goodwill på 13 (13) kassagenererande enheter.
Förvärvade enheter är integrerade i Bufabs affärsmodell varför samma typ av antaganden föreligger för samtliga kassagenererande enheter.
Återvinningsvärdet för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde i form av en diskontering av framtida kassaflöden.
Beräkningarna utgår från bolagets budget samt finansiella planer för 2014-2018 såsom dessa har godkänts av företagsledning och styrelse. Planerna är detaljerade för åren 2014-2016 och framtagna mer översiktligt för åren 2017-2018. Tillväxten i budget och finansiella planer under prognosperioden underbyggs av koncernens historiska organiska tillväxt och utvecklingen inom de marknadssegment där Bufab verkar. För perioder efter prognosperioden har en tillväxttakt och inflation om 2 (2) procent antagits. Förväntade framtida kassaflöden enligt dessa bedömningar utgör grunden för beräkningen. Härvid har även rörelsekapitalförändringar och investeringsbehov beaktats. Det prognostiserade kassaflödet har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 8 (8) procent efter skatt, vilket motsvarar 8,5 (8,5) procent före skatt.
Prövning av nedskrivningsbehov har gjorts i samband med årsbokslut 2013-12-31, har behandlats i bolagets styrelse och har inte utvisat något nedskrivningsbehov.
Företagsledningen har genomfört alternativa beräkningar baserade på rimliga möjliga förändringar i väsentliga antagande avseende diskonteringsränta och tillväxtantaganden.
En ändring av diskonteringsräntesatsen till 10 procent efter skatt skulle inte resultera i något nedskrivningsbehov av redovisad goodwill i koncernen. Koncernens budget och affärsplaner under prognosperioden innehåller ökningar av försäljning, resultat och kassaflöde. Vid ett antagande om en halverad tillväxttakt kan ett mindre nedskrivningsbehov uppkomma i en av Segment Internationals kassagenererande enheter.
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 4 | 4 | 130 | 117 | 133 | 118 |
| Årets nyanskaffningar * | 14 | - | 1 | 13 | 13 | 19 |
| Avyttringar och utrangeringar | -4 | - | -8 | -5 | -13 | -2 |
| Omklassificeringar | - | - | - | 5 | - | - |
| Årets valutakursdifferenser | - | - | - | - | 2 | -2 |
| Vid årets slut | 14 | 4 | 123 | 130 | 135 | 133 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | - | - | -65 | -56 | -58 | -46 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 7 | 5 | 12 | 2 |
| Årets avskrivning enligt plan | - | - | -14 | -14 | -16 | -15 |
| Årets valutakursdifferenser | - | - | - | - | -2 | 1 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | -72 | -65 | -64 | -58 |
| Redovisat värde vid periodens början | 4 | 4 | 65 | 61 | 75 | 72 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 14 | 4 | 51 | 65 | 71 | 75 |
* I beloppet för årets nyanskaffningar för 2013 ingår värdet av omklassificerat leasingavtal för byggnad till ett värde av 14 MSEK. Se även not 4 samt not 5.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Vid årets början | 0 | 5 |
| Omklassificeringar | - | -5 |
| Investeringar | 9 | - |
| Redovisat värde vid periodens slut | 9 | 0 |
| Anskaffningsvärden | Ackumulerade avskrivningar |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 12 | 12 | -5 | -3 |
| Byggnader | 14 | - | - | - |
| Summa finansiella lesasingavtal | 26 | 12 | -5 | -3 |
Under året har ett hyresavtal avseende en fastighet förhandlats om. Detta har inneburit att avtalet klassificerats om från operationell leasing till finansiell leasing.
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter.
| Nominella värden | Nuvärden | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Inom ett år | 3 | 1 | 3 | 1 | |
| Senare än ett år men inom fem år | 13 | 6 | 10 | 6 | |
| Senare än fem år | 13 | 2 | 9 | 2 | |
| Summa framtida leasingavgifter | 29 | 9 | 22 | 9 |
Nuvärdet av de framtida minimileasingavgifterna redovisas som räntebärande skuld. I koncernens resultat ingår inga variabla avgifter avseende finansiella leasingavtal.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 3 | 4 |
| Återbetalt under året | - | -1 |
| Redovisat värde vid årets slut | 3 | 3 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Hyror | 5 | 5 |
| Försäkringar | 2 | - |
| Licenser | 1 | 5 |
| Övriga poster | 8 | 9 |
| Redovisat värde vid årets slut | 16 | 19 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Fordringar förfallna sedan: | ||
| 30-90 dagar | 17 | 20 |
| 91-180 dagar | 3 | 4 |
| 181-360 dagar | 2 | 3 |
| mer än 360 dagar | 5 | 5 |
| Redovisat värde vid årets slut | 27 | 32 |
| Reserverat belopp i balansräkningen för befarade kundförluster |
10 | 10 |
| Kundförluster | 2013 | 2012 |
| Kostnader för kundförluster som påverkat årets resultat |
2 | 2 |
Summa 2 2
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Specifikation av årets valutakursdifferens i eget kapital: |
||
| Årets valutakursdifferens i utländska dotterbolag |
4 | -2 |
| Summa periodens valutakursdifferens |
4 | -2 |
Specifikation av ackumulerad
| valutakursdifferens i eget kapital: | ||
|---|---|---|
| Ackumulerad valutakursdifferens vid årets början |
-7 | -5 |
| Årets valutakursdifferens i utländska dotterbolag |
4 | -2 |
| Ackumulerad valutakursdifferens vid årets slut |
-3 | -7 |
En styrelseledamot i bolaget har förvärvat teckningsoptioner, utställda av moderbolaget. Teckningsoptionerna fastställdes med Black-Scholes värderingsmodell till 0,71 SEK per styck. Antalet utställda teckningsoptioner per balansdagen var 88 000 stycken. Kvarvarande teckningsoptioner har utnyttjats i februari 2014 vilket inneburit utfärdande av 88 000 stamaktier för vilka betalats totalt 510 TSEK. För specifikation över antalet utestående aktier, se not 7 i moderbolaget.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| FPG/PRI | 23 | 24 |
| Ålderspension i utländska bolag | 2 | 2 |
| Summa | 25 | 26 |
Till grund för värderingen av pensionsåtagandet avseende förmånsbestämda pensionsplaner ligger antaganden enligt tabellen nedan.
| Sverige | Övriga länder | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Diskonteringsränta | 4,0% | 3,5% | 3,5% | 3,5% |
| Löneökningstakt | 3,0% | 3,0% | 2,0% | 2,0% |
| Inflation | 2,0% | 2,0% | 2,0% | 2,0% |
| Specifikation av totala kostnader för ersättning eller avslutad anställning som redovisas i resultaträkningen (MSEK) |
2013 | 2012 | ||
| Kostnader avseende förmånsbestämda planer | ||||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | - | 1 | ||
| Ränta på förpliktelser | 1 | 1 | ||
| Kostnader avseende förmånsbestämda planer | 1 | 2 | ||
| Kostnader avseende avgiftsbestämda planer | 22 | 20 | ||
| Totala kostnader som redovisas i resultaträkningen | 23 | 22 |
Ersättning till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom betalning till försäkringsbolag eller myndigheter som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, s.k. avgiftsbestämda pensioner. Resterande del fullgörs genom s.k. förmånsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår i Bufab-koncernen. Den största förmånsbestämda planen finns i Sverige (FPG/PRI). Beträffande förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet på utestående förpliktelse med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. Ränta och förväntad avkastning klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnadsposter fördelas i rörelseresultatet inom kostnad för sålda varor, försäljnings- eller administrationskostnader beroende på den anställdes funktion.
Med effekt från första kvartalet 2013 tillämpas förändrade redovisningsregler avseende IAS19, Ersättningar till anställda. Ändringarna är hänförliga till redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner och innebär att "korridormetoden" inte längre tillämpas och att aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat när de uppstår. De nya principerna påverkar redovisningen retroaktivt och därför har ingående balans per 2012-01-01 räknats om vilket reducerar det egna kapitalet med 9 MSEK och ökar pensionsskuld till 26 MSEK.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |||
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
|
| Maskiner och inventarier | - | 14 | - | 16 |
| Periodiseringsfonder | - | 13 | - | 7 |
| Övrigt | 6 | 1 | 6 | 1 |
| Underskottsavdrag | 16 | - | 16 | - |
| Summa | 22 | 28 | 22 | 24 |
Skattemässiga underskottsavdrag redovisas som uppskjutna skattefordringar i den utsträckning det är sannolikt att de kan tillgodoföras genom framtida beskattningsbara överskott. Enligt nuvarande planer kommer samtliga bolags resultat de närmaste åren göra att koncernen kan tillgodogöra sig den redovisade skattefordran som finns. Koncernen har inga väsentliga underskottsavdrag som inte beaktats i redovisningen.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Belopp varmed skuldposten förväntas betalas från ett till fem år från balansdagen |
447 | 514 |
| Belopp varmed skuldposten förväntas betalas efter mer än fem år från balansdagen |
7 | 2 |
| Summa | 454 | 516 |
Av koncernens långfristiga räntebärande skulder härrör 434 (508) MSEK till krediter från Svenska Handelsbanken. Resterande långfristiga räntebärande skulder hänförs väsentligen till finansiella leasingavtal. Koncernen har särskilda lånevillkor (kovenanter) att uppfylla mot extern långivare som omfattar soliditetsmått samt relationen mellan rörelseresultatet före av- och nedskrivningar och nettoskuldsättning.
Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga skulder per balansdagen var 2,7 (3,2) procent.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Företagsinteckningar | 267 | 272 |
| Aktier i dotterbolag | 928 | 883 |
| Summa | 1 195 | 1 155 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Beviljad kreditlimit | 272 | 268 |
| Outnyttjad del | -130 | -95 |
| Utnyttjat kreditbelopp | 142 | 173 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna löner inklusive semesterlöner | 43 | 55 |
| Upplupna sociala avgifter | 13 | 15 |
| Övriga poster | 33 | 33 |
| Summa | 89 | 103 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Skatter | 20 | 33 |
| Miljö | 30 | - |
| Övriga eventualförpliktelser | 3 | 3 |
| Summa | 53 | 36 |
Bolaget har till följd av ett föreläggande genomfört miljöundersökningar vid en fastighet där ett dotterbolag bedrev tillverkning fram till 1989. Undersökningarna har påvisat spår av miljöföroreningar. Det är Bufabs uppfattning att föroreningarna inte har orsakats av den verksamhet Bufab bedrivit. Vidare har Bufab i samband med uppsägning av ett hyresavtal under 2013 genomfört miljöundersökning vid en annan fastighet. I syfte att få en överblick av miljöfrågor av relevans för Koncernen har Bufab därutöver under 2013 genomfört en miljöinventering, och där så varit påkallat miljöteknisk undersökning, av samtliga fastigheter där Bufab historiskt har bedrivit tillverkning. De genomförda undersökningarna har påvisat spår av miljöföroreningar i ytterligare två fall. I den mån dessa föroreningar har koppling till Bufabs verksamhet är det till följd av arbetssätt och produktionsmetoder som upphörde att användas på 1980-talet eller tidigare. Mot bakgrund av genomförda utredningar bedömer Bufab att identifierade föroreningar kan ha orsakats av verksamhet som bedrivits av annan än Bufab. Den legala ansvarsfrågan är emellertid svårbedömd och det kan inte uteslutas att krav på saneringsåtgärder riktas mot Bufab. Ytterligare undersökningar kan komma att utföras under kommande år på Bufabs eller annan parts initiativ.
Efter konsultation av teknisk och legal expertis utifrån vid avgivande av den finansiella rapporten tillgänglig information, är Bufabs bedömning att den totala kostnaden för potentiella saneringsåtgärder med anledning av de identifierade miljöföroreningarna inte överstiger 30 MSEK under den kommande tioårsperioden. Dock gör anlitad legal expertis bedömningen att det är mindre sannolikt att Bufab kommer att göras ansvariga för dessa åtgärder, varför någon avsättning ej gjorts.
Bufab har efter dom i Kammarrätten medgivits avdrag för räntekostnader, vilka tidigare ifrågasatts av Skatteverket. Skatteverket sökte prövningstillstånd för överklagande hos Högsta Förvaltningsdomstolen, vilket avslogs den 6 november 2013. Bufab har tidigare redovisat tillkommande skatt vid ett negativt utfall i domstolarna som en eventualförpliktelse, vilken därmed inte längre kvarstår.
Skatteverket har därefter förvägrat Bufab vissa avdrag för räntekostnader för räkenskapsåren 2011 samt 2012. Bakgrunden till de förvägrade avdragen är ändrade regler för avdrag för ränta på lån i intressegemenskap. Bufab, med stöd av ledande skatteexperter, delar inte Skatteverkets uppfattning och har i februari 2014 överklagat Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten. Skulle Bufab förvägras avdrag i slutlig instans skulle det innebära en tillkommande skattekostnad på 20 MSEK. Någon avsättning har ej gjorts.
Bufab S.à.r.l. var per balansdagen ägare till 93 (89) procent av aktierna i Bufab Holding AB. Finnveden Limited, som är moderbolag till Bufab S.à.r.l., var per balansdagen ägare till 0 (4) procent av aktierna i Bufab Holding AB. Vidare fanns följande låneförhållande med Finnveden Limited.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Räntebärande skuld | - | - |
| Summa | 0 | 0 |
Förändring av lån från Finnveden Limited.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående värde | 0 | 405 |
| Debiterad ränta | 0 | 47 |
| Återbetalning av lån | 0 | -452 |
| Summa | 0 | 0 |
Den räntebärande skulden löpte med ränta på 12,0 procent. Den upplupna räntan lades till lånebeloppet årsvis. Lånet var efterställt andra låneskulder. Bufab Holding har i december 2012 återbetalat hela lånebeloppet. I samband med återbetalningen december 2012 har Bufab Holding genomfört en riktad nyemission till Bufab S.à.r.l om 100 000 preferensaktier för vilka Bufab S.à.r.l har tecknat sig. Se vidare not 7 för moderbolaget. Efter balansdagen har skett en ägarspridning, vilket redogörs för i förvaltningsberättelsen avsnitt Aktiekapital, ägarförhållanden och börsnotering.
Ersättningar till ledande befattningshavare framgår av not 7.
Nettot av erhållna och annulerade order under perioden.
Bruttoresultat uttryckt i procent av nettoomsättningen under perioden.
Bruttoresultat justerat för engångsposter.
Justerat bruttoresultat uttryckt i procent av nettoomsättningen under perioden
Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättningen under perioden.
Rörelseresultat justerat för engångsposter.
Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättningen under perioden.
Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.
Nettolåneskuld dividerat med eget kapital.
Summa omsättningstillgångar minus likvida medel minus kortfristiga ej räntebärande skulder.
Rörelsekapital vid slutet av perioden uttryckt i procent av nettoomsättningen de senaste tolv månaderna.
Eget kapital uttryckt i procent av totala tillgångar.
Rörelseresultatet justerat för avskrivningar, nedskrivningar och övriga ej likviditetspåverkande poster minus förändringar i rörelsekapital och investeringar.
Årets resultat dividerat med omräknat antal stamaktier beaktat split och kvittningsemission i samband med notering, vilka skett efter balansdagen.
| MSEK | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|
| Not | |||
| Administrationskostnader | -6 | -8 | |
| Rörelseresultat | 2 | -6 | -8 |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 3 | - | -47 |
| Resultat efter finansiella poster | -6 | -55 | |
| Bokslutsdispositioner | 4 | -27 | -9 |
| Skatt på årets resultat | 5 | 7 | 17 |
| ÅRETS RESULTAT | -26 | -47 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat efter skatt | -26 | -47 |
| Övrigt totalresultat | - - |
|
| Summa totalresultat | -26 -47 |
| MSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|---|
| Not | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 6 | 845 | 845 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 845 | 845 | |
| Summa anläggningstillgångar | 845 | 845 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 341 | 226 | |
| Övriga fordringar | 7 | 0 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 348 | 226 | |
| Kassa och bank | 3 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 351 | 226 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 196 | 1 071 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital |
7 | ||
| Aktiekapital | 0 | 0 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 488 | 486 | |
| Balanserade vinstmedel | 396 | 335 | |
| Summa eget kapital | 884 | 821 | |
| Obeskattade reserver | 8 | 58 | 31 |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 2 | 0 | |
| Skulder till koncernföretag | 250 | 211 | |
| Aktuella skatteskulder | - | 6 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 9 | 2 | 2 |
| Summa kortfristiga icke räntebärande skulder | 254 | 219 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 196 | 1 071 | |
| Ställda säkerheter | 10 | 845 | 845 |
| Eventualförpliktelser | 11 | 20 | 33 |
| Övrigt | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | tillskjutet kapital |
Balanserade vinstmedel |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 0 | 34 | 316 | 350 |
| Totalresultat | ||||
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 89 | 89 |
| Skatteeffekt koncernbidrag | -23 | -23 | ||
| Räkenskapsårets resultat | - | - | -47 | -47 |
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 19 | 19 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Tillskjutet kapital | 452 | 452 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | 452 | 0 | 452 |
| EGET KAPITAL DEN 31 DECEMBER 2012 | 0 | 486 | 335 | 821 |
| Totalresultat | ||||
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 115 | 115 |
| Skatteeffekt koncernbidrag | - | - | -26 | -26 |
| Räkenskapsårets resultat | - | - | -26 | -26 |
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 63 | 63 |
| Transaktioner med aktieägare | ||||
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | -2 | -2 | ||
| Tillskjutet kapital | 2 | 2 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare | 0 | 2 | -2 | 0 |
| EGET KAPITAL DEN 31 DECEMBER 2013 | 0 | 488 | 396 | 884 |
Aktiekapital samt 32 MSEK av övrigt tillskjutet kapital utgör bundet eget kapital i moderbolaget. Tillskjutet kapital under 2012 avser emittering av preferensaktier. Se vidare not 7.
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före finansiella poster | -6 | -8 |
| Betald skatt | -31 | -10 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -37 | -18 |
| Förändringar av rörelsekapital | ||
| Ökning(-) / Minskning(+) av rörelsefordringar | -115 | -89 |
| Ökning(+) / Minskning(-) av rörelseskulder | 40 | 19 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -112 | -88 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission | - | 452 |
| Amortering av låneskuld | - | -452 |
| Erhållet koncernbidrag | 115 | 88 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 115 | 88 |
| Årets kassaflöde | 3 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 3 | 0 |
Alla belopp i MSEK om inget annat anges. Beloppen inom parantes anger föregående års värde.
Moderbolaget tillämpar Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Rekommendationen innebär att moderföretag i koncerner som frivilligt valt att tillämpa IFRS/IAS i sin koncernredovisning skall som huvudregel tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernen.
Andelar i koncernföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel intjänade efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Koncernbidrag som är att jämföra med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Bolaget har 1 (0) anställd.
| MEDELANTALET ANSTÄLLDA | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kvinnor | - | - |
| Män | 1 | 1 |
| Summa | 1 | 1 |
| LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER |
Löner och ersätt ningar |
2013 Sociala kostnader |
Löner och ersätt ningar |
2012 Sociala kostnader |
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör |
3,0 | 1,6 | 3,1 | 1,6 |
| (varav tantiem o.d.) | 0,1 | 0,5 | ||
| (varav pensionskostnad avgiftsbestämda planer) |
0,6 | 0,5 | ||
| Summa | 3,0 | 1,6 | 3,1 | 1,6 |
Uppgift om sjukfrånvaro redovisas ej eftersom antalet anställda i moderbolaget är färre än tio.
| Arvoden och kostnadsersättning för revision |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 |
| Andra uppdrag | 1 | 1 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader, övriga | - | -47 |
| Summa | 0 | -47 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Avsättning till periodiseringsfond, tax 2013 | - | -9 |
| Avsättning till periodiseringsfond, tax 2014 | -27 | - |
| Summa | -27 | -9 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt | ||
| Aktuell skatt för året | 7 | 17 |
| Summa | 7 | 17 |
| Avstämning av effektiv skatt | 2013 | 2012 |
| Resultat före skatt | -33 | -63 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
7 | 17 |
| Redovisad effektiv skatt | 7 | 17 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 845 | 845 |
| Summa anskaffningsvärde | 845 | 845 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 845 | 845 |
| SPECIFIKATION AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG |
Andel* i % | 2013-12-31 Redovisat värde |
2012-12-31 Redovisat värde |
|---|---|---|---|
| Dotterbolag / org nr / säte | |||
| Bult Finnveden AB, 556194-4884, Värnamo | 100 | 845 | 845 |
| Bufab Sweden AB, 556082-7973, Värnamo | 100 | ||
| Bufab Bix Stickler AB, 556089-6911, Täby | 100 | ||
| Bufab Kit AB ,556250-8506, Värnamo | 100 | ||
| Bufab Lann AB, 556180-8675, Värnamo | 100 | ||
| Swedfast Trading AB, 556914-0733 | 100 | ||
| Bufab Benelux BV, 3117232260, Eindhoven, NL | 100 | ||
| Bufab Danmark A/S, 157848, Albertslund, DK | 100 | ||
| Bufab Deutschland GmbH, 22 294 22370, Hamburg, DE | 100 | ||
| Bufab Norge AS, 876612062, Oslo, NO | 100 | ||
| Bufab (UK) Limited, 02611234, Reading, UK | 100 | ||
| Bufab France SAS, B 112 721, Gennevilliers, FR | 100 | ||
| Bufab Hungary Kft, 13-09-143460, HU | 100 | ||
| Bufab Germany GmbH, 07229 / 21283, Mörfelden-Walldorf, DE | 100 | ||
| Bufab Bulten Stainless AB, 556176-1957, Degerfors | 100 | ||
| Bufab Poland Sp.z.o.o., KRS 0000036164, Gdansk, PL | 100 | ||
| Bufab Austria GmbH, FN 266844 v, Wien, AT | 100 | ||
| Bufab CZ s.r.o., (IC) 25561260, Brno, CZ | 100 | ||
| Bufab Baltic OÜ, EE101042585, Keila, EST | 100 | ||
| Bufab Asia Ltd, Zhejiang/Ningbo/No 009312, Ningbo, CH | 100 | ||
| Bufab Spain SLU, ESB08464430, Terrassa Barcelona, ES | 100 | ||
| Bufab Industries SAS, FR12353237431, Corbas Lyon, FR | 100 | ||
| Bufab Fasteners Trading (Shanghai) Co Ltd , 310000400448552, Shanghai, CH | 100 | ||
| Bufab Finland Oy, Vantaa , 2042801-2, FI | 100 | ||
| Bufab India, U29299PN2008PTC131481, Pune, IN | 100 | ||
| Bufab USA Inc, 26-2606492, New York, US | 100 | ||
| Bufab Taiwan Co Ltd, 29002549, Kaohsiung City, TW | 100 | ||
| Bufab Slovakia s.r.o., Banska Bystrica, 31 639 291, SK | 100 | ||
| Bufab Russia, INN7840408623, St Petersburg, RU | 100 | ||
| Bufab Turkey, 1890607929, Istanbul, TR | 100 | ||
| Bufab Romania SRL, RO25446590, Apahida Cluj, RO | 100 | ||
| Bufab Ireland LTD, NI061428, Dundalk, NI | 100 | ||
| Bufab Italy S.r.l., 97605340153, Corsico (Milan), IT | 100 | ||
* Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
845 845
| Stamaktier | Preferensaktier | Totalt antal aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal utestående aktier per 31 december 2011 | 335 299 | - | 335 299 |
| Emittering av preferensaktier | - | 100 000 | 100 000 |
| Antal utestående aktier per 31 december 2012 | 335 299 | 100 000 | 435 299 |
| Antal utestående aktier per 31 december 2013 | 335 299 | 100 000 | 435 299 |
| Aktiesplit | 26 488 621 | 7 900 000 | 34 388 621 |
| Utnyttjande av teckningsoptioner | 88 000 | 88 000 | |
| Inlösen av preferensaktier | -8 000 000 | -8 000 000 | |
| Kvittningsemission | 11 198 613 | 11 198 613 | |
| Antal utestående aktier per 28 februari 2014 | 38 110 533 | 0 | 38 110 533 |
Aktiens kvotvärde uppgick på balansdagen till 0,50 SEK. Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
Se koncernens not 24 för beskrivning av teckningsoptioner.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Periodiseringsfond, tax 2012 | 22 | 22 |
| Periodiseringsfond, tax 2013 | 9 | 9 |
| Periodiseringsfond, tax 2014 | 27 | - |
| Summa | 58 | 31 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna löner inklusive semesterlöner | 1 | 1 |
| Upplupna sociala avgifter | - | 1 |
| Övrigt | 1 | - |
| Summa | 2 | 2 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 845 | 845 |
| Summa | 845 | 845 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Skatter | 20 | 33 |
| Summa | 20 | 33 |
För ytterligare information om eventualförpliktelseposter hänvisas till koncernens not 32.
Undertecknade försäkrar att årsredovisningen för koncernen och moderbolaget har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernens företag står inför.
Värnamo den 28 mars 2014
Sven-Olof Kulldorff Jörgen Rosengren Gunnar Tindberg Styrelsens ordförande Verkställande direktör
Hans Björstrand Adam Samuelsson Ulf Rosberg
Johan Sjö
Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 mars 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig
Bror Frid Christer Johansson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bufab Holding AB (publ), org.nr 556685-6240
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bufab Holding AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20–53.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den
31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bufab Holding AB (publ) för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget.
Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Värnamo 28 mars 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig
Bror Frid Christer Johansson
Bufab Holding AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag. Bufab är noterat på NASDAQ OMX Stockholm sedan 21 februari 2014. Före noteringen grundades bolagsstyrningen i bolaget på svensk lag samt interna regler och föreskrifter. Från det att Bufab noterats följer bolaget även NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter och tillämpar svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Koden gäller för alla svenska bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad i Sverige och ska tillämpas fullt ut i samband med den första årsstämman som hålls året efter noteringen. Bolaget behöver inte följa alla regler i Koden då den medger möjlighet till avvikelse från reglerna, under förutsättning att sådana eventuella avvikelser redovisas och den valda alternativa lösningen beskrivs och orsakerna härför förklaras i bolagsstyrningsrapporten (enligt den så kallade "följ eller förklara-principen"). Eventuella avvikelser från Koden redovisas i Bufabs bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten har inte varit föremål för granskning av bolagets revisor.
Bufab avger här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2013. Då detta är Bufabs första bolagsstyrningsrapport behöver bolaget emellertid inte förklara avvikelse till följd av bristande uppfyllelse av regler vars tillämpning inte aktualiserats under den tidsperiod som bolagsstyrningsrapporten omfattar. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats av styrelsen.
Ansvaret för ledning och kontroll av koncernen fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med valda utskott, verkställande direktör och revisor, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och styrelsens interna dokument.
Aktiekapitalet uppgick vid årets slut till 218 TSEK fördelat på totalt 335 299 stamaktier och 100 000 preferensaktier med ett kvotvärde uppgående till 0,5 krona per aktie. Samtliga stamaktier har lika röstvärde.
Vid utgången av år 2013 hade Bufab 25 aktieägare. Bufabs största aktieägare per 31 december 2013 var Bufab S.à.r.l., med aktier motsvarande 93 procent av aktierna och rösterna i bolaget.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ. På bolagsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt i nyckelfrågor, till exempel fastställande av resultat och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktör, val av styrelseleordförande, styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till styrelsen och revisorerna. Årsstämma måste hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsåret. Utöver årsstämman kan det kallas till extra bolagsstämma. Enligt bolagsordningen sker kallelse till Årsstämma genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Svenska Dagbladet.
Under året hölls en ordinarie och två extra bolagsstämmor. Årsstämman ägde rum den 7 maj 2013. Vid stämman närvarade 26 aktieägare, personligen eller genom ombud, dessa representerade samtliga aktier och röster i bolaget.
Den första av de extra bolagsstämmorna ägde rum den 28 februari 2013. Vid stämman var samtliga aktier representerade. Beslut fattades om inval av Joakim Lundvall till ordinarie styrelseledamot.
Den andra extra bolagsstämman ägde rum den 18 november 2013. Vid stämman var samtliga aktier representerade. Beslut fattades att entlediga Joakim Lundvall och Joakim Andreasson som styrelseledamöter i bolaget. Till nya ordinarie styrelseledamöter, för tiden intill slutet av nästa årsstämma, valdes Johan Sjö och Ulf Rosberg.
Årsstämman 2014 kommer att hållas den 5 maj 2014 i Värnamo. Kallelse beräknas offentliggöras den 4 april 2014. Mer information finns på www.bufab.com.
Aktieägare som vill delta i en bolagsstämma ska dels vara upptagen i den av Euroclear Sweden förda aktieboken fem vardagar före stämman, dels anmäla sig till Bolaget för deltagande i bolagsstämman senast den dag som anges i kallelsen till stämman. Aktieägare kan delta vid bolagsstämmor personligen eller genom ombud och kan även biträdas av högst två personer. Vanligtvis är det möjligt för aktieägare att anmäla sig till bolagsstämman på flera olika sätt, vilka närmare anges i kallelsen till stämman. Aktieägare är berättigade att rösta för samtliga aktier som aktieägaren innehar i Bolaget.
Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste skicka en skriftlig begäran härom till styrelsen. Begäran ska normalt vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före årsstämman.
Inför Årsstämman 2014 finns ingen valberedning utsedd. I samband med Årsstämman den 5 maj 2014 kommer, inför kommande val och arvodering av styrelse, föreslås att en valberedning utses representerande de största aktieägarna jämte styrelsens ordförande.
Bland valberedningens uppgifter ingår att utvärdera styrelsens sammansättning och arbete och till årsstämman lämna förslag om ordförande vid årsstämma, styrelseledamöter och styrelseordförande, arvode till i bolaget icke anställda styrelseledamöter, i förekommande fall val av registrerat revisionsbolag och revisionsarvoden samt principer för val av ledamöter till valberedningen. VERKSAMhETSBESKRIVNING
Styrelsen är bolagets näst högsta beslutsfattande organ efter bolagsstämman. Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för Bolagets förvaltning och organisation, vilket innebär att styrelsen är ansvarig för att, bland annat, fastställa mål och strategier, säkerställa rutiner och system för utvärdering av fastställda mål, fortlöpande utvärdera bolagets resultat och finansiella ställning samt utvärdera den operativa ledningen.
Styrelsen ansvarar också för att säkerställa att årsredovisningen och delårsrapporter upprättas i rätt tid. Dessutom utser styrelsen verkställande direktör. Styrelseledamöterna väljs normalt av årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Enligt Bufabs bolagsordning ska styrelsen, till den del den väljs av bolagsstämman, bestå av minst tre ledamöter och högst tio ledamöter med högst tre suppleanter. Enligt Koden ska styrelsens ordförande väljas av årsstämman och ha ett särskilt ansvar för ledningen av styrelsens arbete och för att styrelsens arbete är välorganiserat och genomförs på ett effektivt sätt.
Bufabs styrelse 2013 bestod av sju ledamöter. Se sid 60 för en presentation av styrelseledamöterna.
Samtliga styrelsemedlemmar utom Jörgen Rosengren och Hans Björstrand är oberoende i förhållande till Bufab. Styrelsen har bedömts uppfylla Koden för svensk bolagsstyrnings krav på oberoende avseende samtliga medlemmar i förhållande till Bufabs större ägare utom Ulf Rosberg.
Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som revideras årligen och fastställs på det konstituerande styrelsemötet varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsepraxis, funktioner och fördelningen av arbete mellan styrelseledamöterna och verkställande direktör. I samband med det konstituerande styrelsemötet fastställer styrelsen även instruktionen för verkställande direktör innefattande finansiell rapportering. Styrelsen sammanträder enligt ett årligen fastställt schema. Utöver dessa styrelsemöten kan ytterligare styrelsemöten sammankallas för att hantera frågor som inte kan hänskjutas till ett ordinarie styrelsemöte. Utöver styrelsemöten har styrelseordföranden och verkställande direktören en fortlöpande dialog rörande ledningen av bolaget.
Under år 2013 hade styrelsen åtta ordinarie sammanträden. Styrelsen behandlar regelbundet strategiska frågor som rör Bufabs verksamhet och inriktning, eventuella avyttringar och förvärv samt större investeringar. Bokslut och årsredovisning behandlas i början av året liksom de ärenden som ska presenteras vid årsstämman. I slutet av året behandlas budgeten för det kommande året samt koncernens långsiktiga strategiska plan och efter varje kvartal går styrelsen igenom kvartalsresultat. De bägge utskottens arbete redovisas också vid varje ordinarie styrelsemöte.
Dagordningen godkänns av styrelsens ordförande och skickas tillsammans med relevant dokumentation till samtliga ledamöter cirka en vecka för varje möte. Vid varje möte redogör verkställande direktören för koncernens försäljning och resultat, aktuella affärssituationer och viktiga omvärldsfaktorer som kan påverka koncernens resultat.
Styrelsens ordförande ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete, inklusive bedömning av enskilda ledamöters prestationer.
Under 2013 bestod revisionsutskottet av Adam Samuelsson och från och med den 18 november ingick även Ulf Rosberg. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, samt biträda vid förberedelse av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet sammanträdde 2 gånger under 2013.
Ersättningsutskott bestod under 2013 av Sven-Olof Kulldorff och Adam Samuelsson. Ersättningsutskottet ska bereda förslag avseende ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet sammanträdde 2 gånger under 2013.
Den verkställande direktören är underordnad styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning och den dagliga driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören anges i arbetsordningen för styrelsen och instruktionen för verkställande direktör. Verkställande direktör ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande av materialet på styrelsemötena. Enligt instruktionerna för finansiell rapportering är verkställande direktören ansvarig för finansiell rapportering i bolaget och ska följaktligen säkerställa att styrelsen erhåller tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera bolagets finansiella ställning.
I tabellen framgår närvaro på styrelse- och utskottsmöten samt de ersättningar som styrelseledamöter och ledande befattningshavare erhållit för räkenskapsåret 2013.
| Närvaro | Ersättningar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Styrelse möten |
Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
Arvode/ Grundlön |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pension |
| Styrelse | |||||||
| Sven-Olof Kulldorff | 8/8 | 2/2 | 0,2 | - | - | - | |
| Gunnar Tindberg | 8/8 | 0,1 | - | - | - | ||
| Adam Samuelsson | 7/8 | 2/2 | 2/2 | 0,1 | - | - | - |
| Hans Björstrand 1) | 8/8 | 0,1 | - | - | - | ||
| Joakim Andreasson | 6/6 | 0,1 | - | - | - | ||
| Joakim Lundvall | 6/6 | 0,1 | - | - | - | ||
| Ulf Rosberg 2) | 2/2 | 1/2 | - | - | - | - | |
| Johan Sjö 2) | 2/2 | - | - | - | - | ||
| Verkställande direktör | |||||||
| Jörgen Rosengren 3) | 8/8 | 2,2 | 0,1 | 0,1 | 0,6 | ||
| Övriga ledande befattningshavare 4) | 1,7 | 0,1 | 0,2 | 0,6 |
1) Styrelseledamoten och tidigare verkställande direktören Hans Björstrand har uppdrag för bolaget som senior rådgivare enligt avtal som löper fram till och med januari 2015. Kostnaden för detta har belastat räkenskapsåret 2012.
2) Invald i styrelsen den 18 november 2013.
3) Ersättning avser enbart grundlön då styrelsearvode ej utgår.
4) Under 2013 har en översyn av ledningsorganisationen genomförts vilket inneburit att antalet övriga ledande befattningshavare minskat.
Från januari 2014 uppgår antal ledande befattningshavare till 4 (7) personer.
Arvode och annan ersättning till styrelseledamöterna, inklusive ordföranden, fastställs av årsstämman. På årsstämman den 7 maj 2013 beslutades att arvode ska utgå till styrelsens ordförande med 250 000 SEK och till övriga ledamöter med 125 000 SEK. Arvodena justerades på extra bolagsstämma den 17 januari 2014, så att det på årsbasis ska utgå arvode till styrelsens ordförande med 350 000 SEK och till övriga ledamöter med 175 000 SEK. Styrelsens ledamöter har inte rätt till några förmåner efter att deras uppdrag som styrelseledamöter har upphört. Styrelseledamoten och tidigare verkställande direktören Hans Björstrand har uppdrag för bolaget som senior rådgivare enligt avtal som gäller fram till och med januari 2015. Kostnaden för detta avtal har belastat tidigare räkenskapsår varför endast styrelsearvode tas upp i tabellen på föregående sida.
Årsstämman som ska hållas den 5 maj 2014 kommer att fatta beslut om riktlinjer för ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare.
Beslut om nuvarande ersättningsnivåer och övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör och andra ledande befattningshavare har fattats i enlighet med befintlig ersättningspolicy som antagits av styrelsen. Alla beslut om individuell ersättning till ledande befattningshavare ligger inom den godkända ersättningspolicyn. Avtal rörande pensioner ska där så är möjligt baseras på fasta premier och formuleras i enlighet med de nivåer, praxis och kollektivavtal som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
För ledande befattningshavare bosatta i Sverige gäller för den anställde en uppsägningstid om 6 månader och från arbetsgivaren högst 12 månader. Verkställande direktören erhåller avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner utöver ovanstående lön under uppsägningstiden vid uppsägning från bolagets sida. Se även not 7 på sid 37.
Bufab har upprättat policydokument i syfte att informera anställda och andra berörda inom Bufab om de tillämpliga reglerna och föreskrifterna för bolagets informationsgivning och de särskilda krav som gäller för personer aktiva inom ett noterat bolag, till exempel när det gäller kurspåverkande information. I detta sammanhang har Bufab också skapat rutiner för hantering av spridning av information som inte har offentliggjorts (vanligtvis kallad loggbok).
Bolaget har inte inrättat någon särskild funktion för intern revision. Denna uppgift fullgörs av styrelsen samt styrelsens revisionsutskott. På koncernnivå ansvarar vidare varje verkställande direktör per legal enhet tillsammans med den legala och/eller operativa enhetens ekonomifunktion samt koncernens ekonomidirektör för att en erforderlig kontroll säkerställs och att uppföljning sker. Den interna kontrollen inbegriper kontroll över bolagets och koncernens organisation, rutiner och uppföljningsåtgärder. Syftet är att säkerställa att en tillförlitlig och korrekt finansiell rapportering sker, att bolagets och koncernens finansiella rapportering är upprättad i överensstämmelse med lag och tillämpliga redovisningsstandarder samt att övriga krav följs. Systemet för intern kontroll syftar även till att övervaka efterlevnaden av bolagets och koncernens policys, principer och instruktioner. Därutöver bevakas skyddet av bolagets tillgångar samt att bolagets resurser utnyttjas på ett kostnadseffektivt och lämpligt sätt. Vidare sker internkontroll genom uppföljning av implementerade informations- och affärssystem samt genom analys av risker.
Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna en revisionsberättelse och en koncernrevisionsberättelse till årsstämman. Enligt Bufabs bolagsordning ska bolaget ha lägst en och högst två revisorer och högst två revisorssuppleanter. Bolagets revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med Bror Frid som huvudansvarig revisor. Bolagets revisor presenteras närmare i avsnitt "Koncernledning och Reivsorer". Under 2013 uppgick den totala ersättningen till bolagets revisor till 3,6 MSEK.
Styrelseordförande sedan 2006.
Född: 1954. Utbildning: Masterexamen i industriell ekonomi från Linköpings Tekniska Högskola och diverse utbildningar inom IKEA och ICA samt externa management-utbildningar. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom IKEA (78–04, varav 95–04 inköpschef för IKEA-Gruppen) och viceVD ICA. Styrelseordförande i Byredo AB. Styrelseledamot i Boxon AB, Bergendahl & Son Aktiebolag, Bergendahl Food AB, Bergendahl Food Holding AB och ID-Design AB. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Aktiebolaget Företagsledare Rego och Mestro AB. Styrelseledamot i Rusta AB, Sonat AB, inriver AB, Propit AB, Stor & Liten AB, Tokmanni OY, K Hartwall OY, Nille AS och COOP Sverige.
Aktieinnehav 31 dec 2013: 189 200 aktier.
Aktieinnehav 28 feb 2014: 1 000 aktier samt 228 200 aktier genom kapitalförsäkring.
Styrelseledamot och verkställande direktör sedan 2012.
Född: 1967. Utbildning: Civilingenjörsexamen i elektroteknik från Lunds Tekniska Högskola. Tidigare befattningar: Befattningar inom Husqvarna, Electrolux, McKinsey och Philips. Övriga uppdrag: Verkställande direktör, styrelseordförande eller styrelseledamot i ett flertal bolag inom Bufab. Aktieinnehav 31 dec 2013: 224 000 aktier samt 224 000 köpoptioner, utställda av Bufab S.à.r.l. var och en berättigande till att förvärva en aktie i Bufab. Aktieinnehav 28 feb 2014: Oförändrat.
Styrelseledamot sedan 2006.
Född: 1950. Utbildning: Gymnasieekonom. Tidigare befattningar: Verkställande direktör för Bufab och flertalet andra uppdrag inom Bufab. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Värnamo Energi Aktiebolag, Stacke Hydraulik Aktiebolag, Värnamo Elnät Aktiebolag, Värnamo Näringsliv Aktiebolag, Värnamo Energi Produktion AB, Hälsokost i Värnamo AB, Entreprenörinvest Sverige AB och Ekeborg Kapital AB.
Aktieinnehav 31 dec 2013: 536 000 aktier. Aktieinnehav 28 feb 2014: Oförändrat.
Styrelseledamot sedan 2013. Var även styrelseledamot i Bufab mellan 2006 och 2012.
Född: 1965. Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm samt en major i finance från NYU, Stern School of Business i New York. Tidigare befattningar: Styrelseordförande i Finnveden AB, FinnvedenBulten AB och Nefab Holding AB. Styrelseledamot i Bulten AB, Finnveden AB, Nefab Aktiebolag, Finnveden Metal Structures AB, NC Advisory AB, Finnveden-Bulten AB, Nossegem AB, Nefab Holding AB, Thule Group AB, Thule AB, Nordic Cecilia Four AB och Folke Fashion AB. Övriga uppdrag: Senior Advisor på NC Advisory AB. Styrelseledamot i Reynolds Holding AB, Ottawa Invest AB, Siaro Investment Holding AB, BVN Holding AB, UMR Invest AB, Idun Handel & Industri AB och Payair Technologies AB.
Aktieinnehav 31 dec 2013: 0 aktier. Aktieinnehav 28 feb 2014: 0 aktier.
Styrelseledamot sedan 2006.
Född: 1972. Utbildning: Masterexamen i redovisning och finansiering från Handelshögskolan i Stockholm och en MBA från Harvard Business School. Tidigare befattningar: Styrelseledamot i Bulten AB, Nefab Aktiebolag, Finnveden Metal Structures AB och Nefab Holding AB. Övriga uppdrag: Verkställande direktör och styrelseledamot i Idun Handel & Industri AB. Styrelseledamot i Finnveden AB, FinnvedenBulten AB, Storskarven AB och BTG Holding AB. Aktieinnehav 31 dec 2013: 400 000 aktier genom bolag. Aktieinnehav 28 feb 2014: Oförändrat.
Styrelseledamot sedan 2013.
Född: 1967. Utbildning: Civilekonom från Växjö universitet. Tidigare befattningar: Styrelseordförande i Addtech Energy & Equipment AB och Addtech Life Science AB. Verkställande direktör i Addtech Holding AB. Styrelseledamot I Addtech Holding AB och Addtech Business Support AB. Övriga uppdrag: Verkställande direktör för Addtech AB. Styrelseordförande i Addtech Nordic AB. Styrelseledamot i Addtech AB och COJU AB. Styrelsesuppleant i Joh. Sjö Industri Aktiebolag, Henrik Sjö AB och Joh Sjö Holding AB. Aktieinnehav 31 dec 2013: 0 aktier.
Aktieinnehav 28 feb 2014: 0 aktier.
Styrelseledamot sedan 2007.
Född: 1938. Utbildning: Ingenjör och IFL Management. Tidigare befattningar: Styrelsesuppleant i Idun Handel & Industri AB. Verkställande direktör för Indutrade AB under perioden 1978–2004 samt styrelseledamot under perioden 1980–2007. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Idun Handel & Industri AB. Verkställande direktör i GU Indu Technologies AB och styrelseledamot i TecnoMerc ApS.
Aktieinnehav 31 dec 2013: 8 800 aktier och 88 000 teckningsoptioner. Aktieinnehav 28 feb 2014: 100 000 aktier.
JÖRGEN ROSENGREN Styrelseledamot och verkställande direktör sedan 2012.
Född: 1967.
Utbildning: Civilingenjörsexamen i elektroteknik från Lunds Tekniska Högskola. Tidigare befattningar: Befattningar inom Husqvarna, Electrolux, McKinsey och Philips. Aktieinnehav 31 dec 2013: 224 000 aktier samt 224 000 köpoptioner, utställda av Bufab S.à.r.l. var och en berättigande till att förvärva en aktie i Bufab.
Aktieinnehav 28 feb 2014: Oförändrat.
THOMAS EKSTRÖM CFO sedan 2005 (anställd sedan 1999).
Född: 1968. Utbildning: Masterexamen inom företagsekonomi från Växjö universitet. Tidigare befattningar: Ekonomichef Bufab 1999-2005, Ernst & Young, Skatteverket.
Aktieinnehav 31 dec 2013: 104 000 aktier. Aktieinnehav 28 feb 2014: Oförändrat.
JESPER BLOMQUIST COO sedan 2013.
Född: 1968.
Utbildning: Maskinteknisk civilingenjör vid Linköpings Tekniska Högskola. Tidigare befattningar: Styrelseledamot och verkställande direktör i Swisslog-Accalon AB, VSM Group Aktiebolag och VSM Group Holding Aktiebolag, verkställande direktör i Sanmina-SCI Enclosure Systems AB. Aktieinnehav 31 dec 2013:
43 200 aktier. Aktieinnehav 28 feb 2014: Oförändrat.
BOEL SUNDVALL Kommunikations- och IR-direktör sedan 2014.
Född: 1959. Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare befattningar: Styrelseledamot i Calem Nordic AB. Kommunikations- och IR-ansvarig Husqvarna, Mekonomen, Eniro och Swedish Match. Aktieinnehav 31 dec 2013:
0 aktier. Aktieinnehav 28 feb 2014: 7 000 aktier.
Bolagets revisorer är sedan 2005 Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB, som på årsstämman 2010 omvaldes för perioden intill slutet av årsstämman 2014. Bror Frid (född 1957) är huvudansvarig revisor. Bror Frid är auktoriserad revisor och medlem i FAR. Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB:s kontorsadress är Lilla Bommen 2, 405 32 Göteborg. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har varit revisor under hela den period som den historiska finansiella informationen i denna årsredovisning omfattar.
Den 21 februari 2014 noterades Bufab på NASDAQ OMX Stockholm.
Noteringen ger Bufab tillgång till de svenska och internationella kapitalmarknaderna vilket bedöms främja bolagets fortsatta tillväxt och utveckling. Noteringen är ett logiskt och viktigt steg i Bufabs utveckling och kommer att bidra till ökad kännedom om Bufab och dess verksamhet.
Notering: NASDAQ OMX Stockholm Antal aktier*: 38 110 533 Börsvärde**: 2 048 MSEK Tickerkod: BUFAB ISIN-kod: SE 0005677135
* per 20 februari 2014
** per 14 mars 2014
| Förändring av antal aktier | Antal aktier efter transaktionen | Aktiekapital, SEK | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tidpunkt* | Händelse | Stamaktier | Preferens aktier |
Stam aktier |
Preferens aktier |
Totalt | Förändring | Totalt |
| 2005-09-12 | Nybildning | 200 000 | – | 200 000 | – | 200 000 | 100 000 | 100 000 |
| 2006-01-09 | Nyemission | 121 000 | – | 321 000 | – | 321 000 | 60 500 | 160 500 |
| 2011-01-29 | Omvandling | 14 299 | – | 335 299 | – | 335 299 | 7 149,50 | 167 649,50 |
| 2012-12-20 | Kvittningsemission | – | 100 000 | 335 299 | 100 000 | 435 299 | 50 000 | 217 649,50 |
| 2014-01-17 | Fondemission | – | – | 335 299 | 100 000 | 435 299 | 282 350,50 | 500 000 |
| 2014-01-17 | Aktiesplit | 26 488 621 | 7 900 000 | 26 823 920 | 8 000 000 | 34 823 920 | – | 500 000 |
| 2014-02-19 | Utnyttjande av teckningsoptioner |
88 000 | – | 26 911 920 | 8 000 000 | 34 911 920 | 1 263,50 | 501 263,50 |
| 2014-02-20 | Inlösen | – | -8 000 000 | 26 911 920 | – | 26 911 920 | -114 863,50 | 386 400 |
| 2014-02-20 | Kvittningsemission | 11 198 613 | – | 38 110 533 | – | 38 110 533 | 160 789,10 | 547 189,10 |
* Totalt antal stamaktier per 2013-12-31 är 335 299 aktier och totalt antal preferensaktier är 100 000 aktier.
| SEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat per aktie | 3,44 | 0,76 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 3,43 | 0,76 |
| Eget kapital per aktie | 26,55 | 22,99 |
* Aktiedata är beräknat på antal omräknade utestående stamaktier med beaktande av split och kvittningsemission i samband med notering, vilka skett efter balansdagen. För övriga definitioner se not 34 sid 45.
Styrelsen har beslutat föreslå att ingen utdelning utbetalas för 2013. Bufabs mål är att dela ut 50 procent av nettovinsten. Hänsyn ska dock tas till bolagets finansiella ställning, kassaflöde, förvärvsmöjligheter och framtidsutsikter.
Bufab har ambitionen att uppfylla högt ställda krav på kommunikation och tillgänglighet i nära dialog med sina aktieägare och aktiemarknaden i sin helhet. Bufabs information ska kännetecknas av hög kvalitet, tillförlitlighet och snabbhet till samtliga mottagare. Ansvarig för investerarrelationer är Boel Sundvall. Telefon: 0370-69 69 00, e-post: [email protected]
| Ägare | Andel av kapital och röster, % |
|---|---|
| Bufab S.à.r.l.* | 20,0 |
| Lannebo Fonder | 5,5 |
| Carnegie Fonder | 4,2 |
| Invesco Funds | 3,2 |
| Handelsbanken Fonder | 3,2 |
| Enter Fonder | 2,9 |
| Grandeur Peak Funds | 2,7 |
| Didner & Gerge Fonder | 2,2 |
| Zenit | 2,1 |
| Summa för de största ägarna | 46,0 |
| Övriga aktieägare | 54,0 |
| Totalt Bufab * ingår i Nordic Capital Fond V |
100,0 |
Totalt antal aktieägare 1 663
Källa: Euroclear per den 28 februari 2014
Följande information och mer finns på Bufabs hemsida, www.bufab.com:
Årsstämma i Bufab Holding AB (publ) hålls måndagen den 5 maj klockan 14.00 i Gamla Gummifabrikens lokaler, Jönköpingsvägen 15/Magasingatan, Värnamo. Kallelsen till årsstämman införs, i enlighet med bolagsordningen, som en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats tidigast sex och senast fyra veckor innan stämman. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Nedanstående information om stämman utgör inte någon legal kallelse.
Aktieägare som önskar delta vid årsstämman ska:
Vid anmälan ska aktieägare uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer. Uppgifterna som lämnas vid anmälan kommer att databehandlas och användas enbart för årsstämman 2014.
För den som önskar företrädas av ombud tillhandahåller bolaget fullmaktsformulär som finns tillgängligt på bolagets webplats www.bufab.com. Om deltagandet sker med stöd av fullmakt bör denna sändas in till ovanstående adress så att den når bolaget före stämman.
Aktieägare som genom bank eller annan förvaltare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att få delta i årsstämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken 28 april 2014 måste aktieägare i god tid före denna dag begära att förvaltaren genomför sådan registrering.
Box 2266 331 02 Värnamo Besöksadress: Stenfalksvägen 1, Värnamo Tel. 0370 69 69 00 www.bufab.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.