Annual Report • Apr 3, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Förenklat om Lindab | 2 |
|---|---|
| Året i korthet | 4 |
| VD har ordet | 6 |
| Våra produkter och lösningar | 8 |
| Vår marknad | 10 |
| Vår affärsmodell | 12 |
| Så skapar vi värde | 14 |
| Kunderbjudandet | 16 |
| Varumärken | 20 |
| Försäljningskanaler | 24 |
| Produktion | 30 |
| Medarbetarna | 34 |
| Finansiella mål | 36 |
| Femårsöversikt | 37 |
| Lindab Life | 38 |
| Riskhantering | 42 |
| Lindabaktien | 44 |
| Styrelseordförandens kommentar | 46 |
| Bolagsstyrningsrapport | 47 |
| Styrelse | 54 |
| Koncernledning | 56 |
| Finansiella rapporter | |
| Förvaltningsberättelse | 57 |
| Utdelning och vinstdisposition | 58 |
| Koncernen | 59 |
| Rapport över totalresultat | 61 |
| Rapport över kassaflöden | 63 |
| Rapport över finansiell ställning | 65 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 67 |
| Moderbolaget | 68 |
| Resultaträkning | 68 |
| Kassaflödesanalys | 68 |
| Balansräkning | 69 |
| Förändringar i eget kapital | 69 |
| Tio år i sammandrag | 70 |
| Noter | 72 |
| Revisionsberättelse | 110 |
| Finansiella definitioner | 111 |
| GRI-index | 112 |
| Miljöarbete | 113 |
| Ordlista | 114 |
| Information till aktieägare | 115 |
| Vår historia | 116 |
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
Lindab var först i Sverige med cirkulära kanalsystem.
Vi har förenklat byggandet i över 50 år. Nu genomför vi förändringar för att ännu bättre kunna möta det växande behovet av täta, energieffektiva byggnader med låga driftskostnader och bra inneklimat.
Lindabs lösningar i framtidens hus.
Lindabs affärsidé är att utveckla, tillverka, marknadsföra och distribuera produkter och systemlösningar för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
I februari 1959 registrerades AB Lidhults Plåtindustri som företag i den lilla byn Grevie på Bjärehalvön där Lindabs huvudkontor finns än idag.
Sedan starten i Grevie för över 50 år sedan har Lindab expanderat världen över och finns idag med representation på 157 platser i 32 länder.
Koncernen omsatte 6 523 MSEK 2013, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Lönsamheten ökade däremot.
Back to basics – into the future är Lindabs koncept för att sätta fokus på aktiviteter i hela koncernen för att skapa tillväxt, öka den operationella hävstången samt höja innovationstakten.
Varumärket Lindab är ett ledande och välkänt varumärke över hela Europa och kan sammanfattas av tre starka kärnvärden:
Lindab Life sammanfattar hur Lindab ska uppträda i den dagliga verksamheten och mot olika intressenter. Det täcker även in alla viktiga miljöfrågor.
120filialer 4 371anställda 47procent
Den största delen av koncernens försäljning sker genom de egna 120 filialerna, vilka säljer ventilationsoch/eller byggprodukter. Lindabs långsiktiga strategi är att bredda erbjudandet på filialerna.
Av koncernens 4 371 medarbetare var vid årets slut 77 procent anställda utanför Sverige. Efter Sverige är Tjeckien det land som har flest Lindabmedarbetare.
Lindabaktien, som är noterad på Midcap-listan på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm, steg med 47 procent 2013. Största aktieägare var Systemair AB och investmentbolaget Creades.
Försäljningsintäkterna minskade med 2 procent till 6 523 MSEK (6 656). Justerat för valuta och struktur uppgick minskningen till 1 procent. Exklusive engångskostnader på 46 MSEK (126) ökade rörelseresultatet (EBIT) med 8 procent till 498 MSEK (460) och rörelsemarginalen ökade till 7,6 procent (6,9). Engångskostnaderna inkluderar strukturåtgärder och uppsägning av affärsområdeschefer. Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade till 620 MSEK (222) och förklaras främst av ett förbättrat underliggande resultat och lägre rörelsekapital. Ingen utdelning föreslås för räkenskapsåret.
| MSEK om inget annat anges | 2013 | 2012* | % |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 6 523 | 6 656 | –2 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | –1 | –5 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 1 | 3 | |
| Valutaeffekt, % | –2 | –1 | |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 609 | 490 | 24 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 452 | 334 | 35 |
| Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter1) | 498 | 460 | 8 |
| Resultat före skatt (EBT) | 329 | 178 | 85 |
| Årets resultat | 233 | 122 | 91 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 620 | 222 | 179 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 6,9 | 5,0 | |
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, %1) | 7,6 | 6,9 | |
| Eget kapital | 2 967 | 2 683 | 11 |
| Nettoskuld | 1 612 | 2 106 | –24 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,5 | 4,6 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,1 | 6,8 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,8 | |
| Medelantal anställda | 4 368 | 4 509 | –3 |
1) För engångsposter se tabell sidan 61. *Justerad för ändrad standard, IAS 19R.
Försäljningen minskade med 9 pro-
cent till 1 341 MSEK (1 479) och rörelsemarginalen blev 1,0 procent (2,0). Anders Berg tillträdde som ny VD och koncernchef.
Försäljningen minskade med 5 procent till 1 643 MSEK (1 737) och rörelsemarginalen blev 8,0 procent (7,8). Nya, betydande distributionsavtal tecknades.
Försäljningen minskade med 1 procent till 1 753 MSEK (1773) och rörelsemarginalen blev 11,1 procent (10,7). Ny organisationsstruktur lanserades.
Försäljningen ökade med 7 procent till 1 786 MSEK (1 667) och rörelsemarginalen blev 8,8 procent (6,3). Milt vinterväder gynnade försäljningen.
År 2013 var sista året som Lindab rapporterade utvecklingen i nedanstående tre affärsområden. I den nya organisationsstrukturen har Ventilation och Building Components slagits ihop medan Building Systems gjorts om till en division. Rapportering enligt den nya strukturen sker från och med första kvartalet 2014.
Övriga marknader* 5%/0% * Varav USA 4%/0%
* Varav USA 0%/––
I skrivande stund har jag snart varit hos Lindab i ett år. Ett fantastiskt roligt och händelserikt år. Vi avslutade 2013 med ökad försäljning, där milt vinterväder och något bättre marknader hjälpte oss mot slutet av året. Samtidigt känner jag en tydlig målmedvetenhet hos våra drygt 4 000 medarbetare att visa att Lindab är ett företag som åter kan växa och ta marknadsandelar. Detta hör samman med en stolthet över vad Lindab är och står för. Vi erbjuder våra kunder ett brett erbjudande med ledande lösningar, vi har flera starka varumärken, vårt distributionsnätverk är det mest heltäckande i Europa och vi har en effektiv produktion och logistik. Denna position är resultatet av över 50 års gediget arbete där värderingar som ordning och reda, kundens framgång och jordnära alltid genomsyrat verksamheten. Att bevara denna företagskultur och entreprenörsanda när vi nu tar nästa steg i vår utveckling är kanske min viktigaste uppgift.
Under året har vi genomfört en omfattande och nödvändig omorganisation. Den tidigare indelningen i tre separata affärsområden gav upphov till "tre företag i ett". Med den nya organisationsstrukturen får vi kortare och snabbare beslutsvägar samt en större närhet till marknaden. Det är ju där vi alltid ska vara. Nära marknaden. Lyhörda för våra kunders behov – såväl idag som imorgon. Att våra lösningar bidrar till att förenkla byggandet ska vara påtagligt i hela kedjan – från produktutveckling via logistik och inköp till kund. Med en plattare och mer sammanhållen organisation är det lättare att tänka som Ett Lindab och vem vi egentligen är till för. Aktivitetsnivån har ökat i alla våra verksamheter under 2013 – med nya distributionsavtal, projektförsäljningar, produktlanseringar och många stora order – detta signalerar ett optimistiskt företag som vill ligga i täten för utvecklingen av energieffektiva byggnader med bra inomhusklimat.
Att framgångsrikt kunna genomföra offensiva satsningar hänger samman med att det finns starka finanser att tillgå. Förutom att under året ha implementerat den sista delen av ett omfattande kostnadsprogram på 200 miljoner kronor genomför vi löpande effektiviseringar av verksamheten, bland annat genom att lansera Leanmetoder i hela koncernen. De senaste årens framgångsrika arbete med att hålla nere kostnaderna har medfört att vi trots svag försäljning kunnat öka lönsamheten. Utvecklingen under 2013 var inget undantag. Rörelsemarginalen nådde 7,6 procent och vi förbättrade kassaflödet till 620 miljoner kronor. Det gav en skuldsättningsgrad på 0,5 gånger vid årsskiftet, den lägsta nivån sedan 1999, vilket ger utrymme för flexibilitet. Genom ett nytt internt finansiellt mål, avkastning på sysselsatt kapital, sätter vi samtidigt fokus på lönsamhet i alla nya aktiviteter. Det ökar våra möjligheter att skapa en långsiktigt hållbar och lönsam tillväxt.
Marknadsutsikterna är något ljusare för 2014 drivet av bostadssegmentet, där det i bland annat Sverige finns ett stort behov av att både bygga nytt och renovera gamla bestånd. Av vår försäljning 2013 avsåg endast 20 procent bostäder. Men med marknadens bästa lösningar för bland annat ventilation, inneklimat och
byggnadssystem inom segmentet yrkesbyggnader har vi stora möjligheter att även framgångsrikt konkurrera om fler bostadsprojekt. Inte minst mot bakgrund av EU-direktiv om lägre energiförbrukning i nya byggnader. Vi har nämnt det förut, men det tål att upprepas. När efterfrågan på energieffektiva industri- och bostadsbyggnader med bra inneklimat tar fart har vi ett mycket bra utgångsläge med de bästa lösningarna.
Vi har gjort mycket bra under 2013. Nu gäller det att öka tempot, fortsätta ta affärer och utveckla nya lösningar som förenklar byggandet och ökar våra kunders konkurrenskraft. Detsamma gäller andra delar av vår verksamhet, såsom det fokuserade hållbarhetsarbetet och vår ambition att skapa branschens bästa arbetsmiljö med färre antal arbetsplatsolyckor. Det finns en stark tilltro i hela organisationen till våra möjligheter att stärka vår position. Genom att satsa på rätt aktiviteter och investera klokt skapar vi lönsam tillväxt även om återhämtningen på marknaden dröjer. Det vi ska ta med oss när vi går in i framtiden, är att vi inte får stå stilla och räkna med att marknaden ska göra jobbet – vi måste göra det själva. Handlingskraften och entreprenörsandan är Lindabs styrka idag, imorgon och under de närmaste 50 åren. Jag tror på evolution, snarare än revolution. Många små steg i snabb takt – i samma riktning.
Grevie, mars 2014
Anders Berg VD och koncernchef
Lindabs breda produktportfölj med enkla, smarta lösningar skapar tillsammans med service, support och tillgänglighet ett erbjudande som förenklar byggandet av täta, energieffektiva hus.
Inom ventilationsprodukter har Lindab lösningar och system som är energieffektiva, enkla att montera och väl dokumenterade. Ett brett sortiment med både runda och rektangulära system, samt ett stort utbud av tillbehör.
Huvudprodukter
Andel av koncernens försäljning
Omfattar allt från system för tak, väggar och bjälklag till speciellt utformade detaljer som hängrännor, nitar och skruvar. För vad som än behövs – en takkonstruktion eller en krok för takavvattningssystem – finns alltid en lösning.
Huvudprodukter
Andel av koncernens försäljning
Produktsortimentet omfattar tre områden – luftdon, vattenburna klimatsystem och akustik – som syftar till att skapa ett behagligt, friskt och produktivt inomhusklimat. Lösningarna tillhör de mest förenklade och energieffektiva på marknaden.
Huvudprodukter
Andel av koncernens försäljning
Ett brett utbud av ekonomiska, funktionella, enkla och miljöanpassade byggnadslösningar för både bostäder och kommersiella fastigheter. Beroende på behov levereras skräddarsydda eller standardiserade lösningar.
Huvudprodukter
Andel av koncernens försäljning
Kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och programvaror som förenklar för både konstruktörer och entreprenörer. Det tongivande erbjudandet är ett effektivt koncept för att bygga stora byggnader för industri och lager.
Huvudprodukter
Andel av koncernens försäljning
Lindabs huvudmarknad Europa stod för 97 procent av koncernens omsättning 2013. Byggaktiviteten i Europas ekonomier har varit låg under de senaste åren, trots ett stort behov i många länder av nya moderna bostäder och kontor. Under året kunde en viss ljusning skönjas, men återhämtningen bedöms bli långsam.
Byggmarknaden omfattar nybyggnation respektive renovering och indelas vanligen i segmenten bostäder, yrkesbyggnader och anläggningar/infrastruktur. Lindab är verksamt inom de två förstnämnda segmenten inom såväl nybyggnation som renovering och med Europa som huvudmarknad. Över tiden följer byggmarknaden som regel BNP-utvecklingen, men med större fluktuation. Marknaden för bostäder ligger tidigare i cykeln då försäljning sker direkt till konsumenterna medan marknaden för yrkesbyggnader har en större eftersläpning då den är beroende av övriga branschers investeringsplaner samt att det är projekt med längre ledtider. Under de senaste åren har marknaden för renovering påverkats positivt av olika statliga subventioner för bland annat ökad energieffektivitet i byggnader.
I många länder finns ett stort behov av såväl renovering som nya industribyggnader och bostäder men svårigheter med att få finansiering samt osäkerhet om framtiden har hållit tillbaka investeringarna. Under 2013 minskade den europeiska byggaktiviteten inom såväl bostäder som yrkesbyggnader.
En viss stabilisering av Europas ekonomier, en effekt av bland annat den Europeiska centralbankens (ECB) stimulansåtgärder, har bidragit till att flera byggrelaterade marknadsindikatorer börjat röra sig uppåt igen efter flera års nedgång. Det indikerar en ökad byggaktivitet framöver, ett välkommet inslag då byggaktiviteten för bostäder och yrkesbyggnader för Europa som helhet var 23 procent lägre under 2013 jämfört med toppåret 2007.
Det finns ett stort behov av bostäder i många storstadsregioner i Norden, framför allt i Sverige där urbaniseringen är snabbare än någon annanstans inom EU. Trots att behovet funnits en längre tid har det varit svårt att få igång större byggprojekt. Några av orsakerna är höga kostnader för nybyggnation och långsamma tillståndsprocesser. För att kunna motverka detta förs en debatt om bland annat en ökad grad av standardisering i bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet i Sverige ökade kraftigt under 2013, men från historiskt låga nivåer. Utvecklingen för yrkesbyggnader visade en fortsatt låg aktivitet i samtliga länder i Norden.
Nybyggnationen av industrilokaler, kontor och affärslokaler i Västeuropa fortsatte att sjunka under 2013. Fortfarande är kapacitetsutnyttjandet inom industrin för lågt för att motivera investeringar i ny produktionskapacitet och därmed nya industribyggnader. Det offentligt finansierade byggandet fortsatte också att
10 största marknader
Sverige Danmark Storbritannien Norge Tyskland Ryssland Frankrike Vitryssland Polen
Finland
Lindabs försäljningsfördelning/ Lindabs försäljningsutveckling 2013
Norden 46%/–2% I Norden är Lindab sedan länge marknadsledande inom ventilation och byggprodukter.
Västeuropa 27%/–7% I Västeuropa är Lindab etablerat på de flesta stora
marknaderna sedan mitten av 1970-talet och har förstärkt sin position genom ett flertal förvärv. USA
Övriga marknader 3%/+2%
Övriga marknader består till stora delar av verksamheten i USA, där Lindab funnits sedan tidigt 90-tal.
CEE/CIS 24%/+3% I CEE/CIS är Lindab etablerat sedan början på 1990-talet.
Lindab är marknadsledande i Europa inom cirkulära kanalsystem, takavvattning i stål och kompletta stålbyggnadssystem.
sjunka, påverkat av de stora åtstramningspaket som genomförs i ett flertal länder i regionen. Marknaden för bostäder visade också på en nedgång för helåret, men en viss återhämtning påbörjades under slutet av året, framför allt i Schweiz och Tyskland.
Behovet av nya funktionella fastigheter är stort i CEE/CIS. Tyngdpunkten ligger i första hand på nybyggnation av yrkesbyggnader och infrastruktur. På lite längre sikt förväntas även bostadsbyggandet få stark tillväxt till följd av ökad välfärd. Under de senaste åren har tillväxten i CEE/CIS uppvisat stora variationer beroende på region och land. Starkare västeuropeiska ekonomier ses idag som en förutsättning för att byggandet i länder med svaga statsfinanser, som Ungern och Rumänien, ska kunna ta fart. Den något mer positiva stämningen i väst under 2013 bidrog till en ökad aktivitet i slutet av året i såväl Ungern som Rumänien, men från låga nivåer. I länder med mer sunda statsfinanser som Ryssland och Polen har en relativt stark inhemsk efterfrågan bidragit till en stabilare utveckling under de senaste åren, inom främst segmentet yrkesbyggnader, även om aktiviteten minskade något i Ryssland 2013.
Enligt EU-direktiv från 2010 ska alla nya hus inom EU senast 2020 ha en energianvändning nära noll, det vill säga vara så gott som självförsörjande på energi. För att kunna infria detta behövs dels täta bygglösningar, dels effektiv ventilation. Då fastigheter står för närmare 40 procent av Europas energiförbrukning är det viktigt med åtgärder även i befintliga byggnader för att EU ska kunna nå sina klimatmål för 2020. Krav har därför införts på renovering av byggnader som idag förbrukar mycket energi, bland annat många av de stora bostadsbestånd som byggdes utanför storstäderna på 1960- och 70-talen. Som ett resultat av detta bedöms marknaden för bostadsventilation i Europa, som under 2013 uppskattades till drygt 1 miljard euro, öka betydligt mer än övrig byggmarknad under flera år framöver. För Lindab, med sin branschledande kunskap och ett av marknadens mest omfattande produktprogram inom ventilation, innebär det en stor tillväxtpotential inom ett för koncernen nytt segment.
| Marknadssegment | Koncernens andel | Gemensamma drivkrafter | Specifika drivkrafter |
|---|---|---|---|
| Yrkesbyggnader | 80% | − BNP-tillväxt − Energibesparingstrend − Kreditförhållanden − Statliga incitament |
− Företagares framtidstro − Lediga kontorslokaler − Industriellt kapacitetsutnyttjande |
| Bostäder | 20% | − Konsumenters framtidstro − Disponibel inkomst − Demografi |
| Lindabs erbjudande | Ventilationsprodukter | Inneklimatlösningar | Byggprodukter Bygglösningar |
Kompletta stålbyggnadssystem |
|---|---|---|---|---|
| Geografiska huvudmarknader | − Norden − Västeuropa |
− Norden | − Norden − CEE/CIS |
− Västeuropa − CEE/CIS |
| Huvudkonkurrenter | − Ahlsell − Bevego − Fläkt Woods − Lokala aktörer |
− Swegon − Fläkt Woods − Trox − Halton |
− Ruukki − Tata Steel − Arcelor Mittal − Kingspan − Marley − Lokala aktörer |
− Ruukki − Goldbeck − Llentab − Atlas Ward − Zamil − Lokala aktörer |
Lindabs affärsmodell baseras på kvalitet, snabbhet och tillgänglighet genom hela värdekedjan – från idé och inköp till produktion och leverans till slutkund – med det viktiga syftet att förenkla byggandet.
Lindab möter kunderna antingen genom att delta som partner i större projekt eller genom ett omfattande distributionsnätverk av egna filialer och externa återförsäljare. De olika drivkrafter som finns i varje försäljningskanal påverkar utveckIingen av erbjudandet och bestämmer om produkterna ska tillverkas i egna anläggningar eller köpas in. Produkterna och lösningarna som tas fram kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energioch miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ska ge ett högre kundvärde. Dessutom ligger fokus på att kunna tillgodose kundernas hela behov för sin affär.
Fastighetsägare, arkitekter, VVS- och ventilationskonsulter samt konstruktörer
beräkning och projektering programvaror
Byggentreprenörer, ventilationsentreprenörer, stålbyggare och multinationella koncerner
Lindabs tre starka kärnvärden ligger bakom den entreprenörskultur och drivkraft som finns i hela koncernen: Att hela tiden skapa förbättringar för kunderna.
Vår uppfattning är att kundernas framgång bidrar till Lindabs framgång. Genom vår strävan att förenkla byggandet för kunden bidrar vi till att göra deras verksamhet mer effektiv. Detta uppnår vi genom att leda utvecklingen av lösningar inom våra huvudområden.
Vi eftersträvar långvariga relationer som bygger på ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En viktig del är ett effektivt och snabbt beslutsfattande där byråkrati undviks samt en kostnadsmedvetenhet.
Ordning och reda överallt påverkar positivt effektivitet såväl som företagets helhetsbild och bidrar till en känsla av stolthet när man presenterar Lindab.
Egna filialer Byggmaterialhandlare Distributörer E-handel
byggprodukter
ventilationsprodukter verktyg och utrustning
Lindabs vision är att vara "den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter".
Förenkla byggandet av täta, energieffektiva byggnader med bra inneklimat
Låga driftskostnader och lång livslängd
Produktiv miljö för människan
Lindabs erbjudande
Under de senaste åren har Lindab framgångsrikt hållit nere kostnaderna och skapat ett positivt resultat trots svag försäljning. Men för att behålla sin ledande position på en marknad utsatt för hård konkurrens och i ständig förändring krävs mer. Även tillväxten måste öka.
För att kunna infria detta genomförs en rad olika initiativ. Det nya affärskonceptet "Back to basics – into the future" sätter fokus på aktiviteter för att öka försäljningen, förbättra den operationella hävstången och höja innovationstakten. Genom att slå ihop affärsområdena Building Components och Ventilation och göra om Building Systems till en division frigörs resurser och skapas synergier. Dessutom innebär en ny, plattare organisation – med fyra geografiska säljregioner, en division och fyra produktområden – att Lindab blir snabbare, mer kundfokuserade och bättre kan utnyttja bredden i hela erbjudandet anpassat till de lokala marknaderna.
Med alla de förändringar och förenklingar som genomförts ska nu Lindab:
Ny organisationsstruktur från 1 oktober 2013.
| Koncernfunktioner inklusive Ekonomi och Finans, | Juridik, HR, IR, Sourcing, Marknad | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncern tillverkning |
Division Building Systems |
Försäljningsregion Nordeuropa |
Försäljningsregion Västeuropa |
Försäljningsregion Mellaneuropa |
Försäljningsregion CEE, Ryssland |
| Ventilations produkter |
|||||
| Byggprodukter | |||||
| Bygglösningar | |||||
| Inneklimat lösningar |
Den nya organisationsstrukturen gör att Lindab kan komma ännu närmare kunderna och bättre utnyttja synergier och kunskaper inom koncernen.
Lindab fortsätter att utveckla produkter och lösningar som förenklar byggandet i byggprocessens alla faser och därmed ökar produktiviteten hos kunderna. Under 2013 lanserades en rad innovationer, från mobilappar till ett energieffektivt koncept för mindre hallbyggnader.
Närheten till kunderna har varit en framgångsfaktor för de banbrytande innovationer såsom Lindab Safe, Snäppkupan, Lindab Solo och Lindab Pascal som Lindab lanserat genom åren och som bidragit till att förenkla byggandet.
Det finns samtidigt många utmaningar kvar på byggmarknaden. För att exempelvis möta olika demografiska utmaningar behöver byggandet av bostäder och yrkesbyggnader bli mer kostnadseffektivt, och i såväl nya som befintliga byggnader behöver energieffektiviteten öka för att möta olika klimatmål och EU-direktiv. Som marknadsledare är Lindab drivande i utvecklingen mot ett mer effektivt och resurssnålt byggande. Koncernens fokus ligger bland annat på lösningar som ska öka standardiseringen i byggprojekten, bidra till ett lägre användande av resurser i alla faser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas byggprojekt och installationer.
I den nya organisationen, med bättre användande av gemensamma resurser och ökad närhet till kunderna, ska ett ännu starkare erbjudande av innovativa produkter och lösningar utvecklas. Bidragen till utvecklingen av erbjudandet kommer från flera olika håll inom koncernen. På central nivå identifieras olika behov på marknaden, för vilka lösningar tas fram som sedan testas och utvärderas i tätt samarbete med kunder och produktansvariga i de olika försäljningsregionerna.
För att kunna identifiera behoven på marknaden hålls tät kontakt mellan ansvariga för produktområdena och representanter från försäljningsregionerna. En stor del av Lindabs idéer till nya produkter och lösningar kommer från det nära samarbetet med kunder och andra intressenter. Genom regelbundna träffar med dessa erhålls en snabb och effektiv återkoppling till produktutvecklingen. Utvecklingen av Lindab Smart Tools är ett exempel på detta. Ett
LHP130 högprofil är en till synes enkel innovation, men den unika profilen med miljontals beräkningar i botten är optimerad för nordiska förhållanden och tar snabbt marknadsandelar. Utöver de tekniska egenskaperna har kunderna möjlighet att välja på vilket håll plåten ska levereras. Detta underlättar för montörerna då farliga moment med att vända plåt på arbetsplatsen försvinner.
arbete har påbörjats med att skapa särskilda produktråd där försäljningsbolagens representanter eller slutkunder såsom plåtslagare och fastighetsägare deltar för att diskutera hur befintliga produkter fungerar och om något saknas på marknaden. Produktråden ska också kunna användas för att testa nya produkter eller lösningar, innan de går till produktion och lanseras.
Ett prioriterat område för produktutvecklingen är att ta fram lösningar som ger en bättre inomhusmiljö. Lindab lägger stora resurser på att utveckla marknadens ledande inneklimatsystem och arbetar dessutom med olika hållbarhetsaspekter inom områden som ytbeläggningar, ljuddämpning och lösningar för passiv- och plusenergihus. Forskning och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bland annat hållfasthet samt hälso- och miljöaspekter.
De produkter som utvecklas testas och bedöms kontinuerligt för att säkerställa kvalitet och funktionalitet. De levereras tillsammans med den dokumentation som efterfrågas för de olika marknaderna såsom bruksanvisning, certifikat och byggvarudeklarationer. Lindabs produkter är också CE-märkta i enlighet med EU:s regelverk. För många av kärnprodukterna anges produktens klimatpåverkan, så kallad Carbon Footprint, från utvinning av råmaterial till och med att produkten lämnar Lindabs fabriker. Den höga kvaliteten och funktionaliteten på Lindabs produkter bidrar till att risken för negativ påverkan på hälsa och säkerhet är låg. Under året har inga överträdelser identifierats vad gäller koncernens tillhandahållande av produkter eller produkternas hälso- och säkerhetspåverkan.
För att upprätthålla den höga kvaliteten på
bland annat koncernens ventilationssystem och inneklimatlösningar har Lindab tillgång till några av branschens största och modernaste tekniska laboratorier för tester och mätningar. Här tas kunskap fram om hur produkterna fungerar efter att ha installerats ute i verklighetens system, och fullskaleförsök görs i samarbete med kunderna för att ta fram nya lösningar och leda utvecklingen framåt. I Farum strax utanför Köpenhamn finns ett inneklimatlaboratorium för luftdon, kylbafflar och ljuddämpare. I Grevie utanför Båstad finns ett kanalsystemslaboratorium där marknadens tätaste kanalsystem utvecklas och testas.
Ny generation Pascal Lindabs VAV-lösning Pascal har uppdaterats med nya funktioner som gör systemet mer intelligent, mer energibesparande och med ökad driftsäkerhet.
Estetiska Atrium Plana En ny, diskret panellösning som genom sin överlägsna kyl- och värmekapacitet ger grunden till ett behagligt inneklimat. Extremt låg vikt och smart montage ger en enkel och snabb installation.
Fullskaliga tester Tack vare fullskaletest i laboratoriet säkrades Lindabs hittills största order i Norge, gällande ventilationssystem till nybyggnation av kontor utanför Oslo.
Bättre bomiljö med InDomo Bostadsventilation är ett snabbt växande segment. Lindabs nya lösning för integrerad ventilation (tak, vägg eller golv), InDomo, har lanserats i nio europeiska länder under 2013.
Lindab Wall Selection App En applikation för iPhone, som hjälper byggproffs och projektörer att enkelt och snabbt välja väggkonstruktion med hänsyn till gällande ljud- och brandkrav.
Lindabs säkerhetsklassade nya sandwichpanel har ett patenterat system med inbyggd armering i elementet vilket gör det mycket svårt för en erfaren inbrottstjuv att ta sig igenom en vägg.
Ett system som gör det möjligt att kyla och värma med samma vattenkrets. I kombination med exempelvis frikyla kan Solo ge energibesparingar på upp till 45%.
Lindabs nya ekonomiska och resurssnåla koncept för mindre hallbyggnader, under varumärket Astron. För att förenkla förval och beställningsmöjligheterna har en applikation för iPad tagits fram.
Lindabs ledande position inom ventilation och inneklimat för yrkesbyggnader används för att, genom anpassade produkter och lösningar, ta marknadsandelar i det snabbt växande segmentet bostadsventilation. Under 2013 har flera stora projekt genomförts på den danska marknaden.
Sedan 2011 kommuniceras konceptet Lindab Inside på marknaderna i Europa. Konceptet fungerar som ett paraply för Lindabs erbjudande inom bostadsventilation, och består av lösningar för bättre inneklimat och lägre energiförbrukning för både energirenovering i existerande byggnader såsom InCapsa och den under 2013 nya lösningen för integrerad ventilation vid nybyggnation, InDomo. I Danmark har under det senaste året flera projekt genomförts där InDomo varit en del av lösningen.
– För cirka ett år sedan gjorde vi en marknadsundersökning där vi frågade de hundra största danska bostadsbolagen om sina planer för nybyggnation och renovering för de kommande två till tre åren. Det gav oss insikt om att många stod inför stora projekt, upp till sammanlagt 40 miljarder danska kronor, säger Puk Spencer, Lindab Danmark.
I syfte att spara energi har det i Danmark dessutom införts skärpta krav för ventilation av bostäder genom så kallad värmeåtervinning. Med detta som utgångspunkt tog Lindab fram en katalog för bostadsventilation där lösningar som InCapsa, InDomo och Lindab Safe presenterades.
– Vi sände ut den till närmare tusen konsulter, och på bara några veckor kunde vi se ett stort intresse för våra lösningar, fortsätter Puk.
Intresset för Lindabs lösningar kom bland annat från ventilationsinstallatören Strato Ventilation. De stod inför en utmaning att i det stora bostadsprojektet Magretheholm i Köpenhamn på kort tid installera kanalsystem i 458 nybyggda lägenheter med varierande undergolvkonstruktioner.
– Vi behövde en flexibel och snabb lösning och den fann vi i InDomo. Det gjorde att vi kunde genomföra installationen snabbt och med begränsat spill, bland annat som ett resultat av förenklad logistik till och på byggplatsen, säger en nöjd Marc Stuhr Christensen, Strato Ventilation.
Vi sände ut katalogen till närmare tusen konsulter, och på bara några veckor kunde vi se ett stort intresse för våra lösningar.
Puk Spencer, Lindab Danmark
Lindab är ett premiumvarumärke. Denna positionering bygger framför allt på tillit till Lindab och bolagets förmåga att kunna förse kunderna med kvalitetsprodukter med en hög grad av personlig service.
Att bygga förtroende för Lindab som varumärke är en process som pågått sedan starten 1959 och krävt ett stort engagemang från koncernens alla olika delar. Idag arbetar Lindab fokuserat med varumärket genom hela värdekedjan – från kontakter med inköpare till distributionen till slutkund. Egna undersökningar visar att när kunderna handlar av Lindab så är det i första hand den höga kvaliteten på produkterna som avgör, därefter följer förmågan att leverera och den personliga servicen. Det är en bra utgångspunkt för att bygga ett ännu starkare varumärke på Lindabs marknader och kunna expandera erbjudandet.
Ett starkt varumärke är viktigt för att skapa nya affärer. Styrkan i varumärket Lindab varierar på olika marknader och det är ofta känt för olika produktområden på de olika marknaderna. Det finns ett behov av att bygga ett och samma Lindab överallt, oavsett region och produktgrupp. På vissa marknader behöver även värdeerbjudandet utvecklas och utökas för att premiumpositionen ska kunna behållas. Idag är varumärket generellt sett starkt hos professionella användare såsom ventilationsinstallatörer och plåtslagare medan det hos vanliga konsumenter är relativt okänt. Vissa undantag finns, bland annat i Rumänien där Lindab fått utmärkelsen Superbrand Konsument både 2006 och 2011.
Ambitionen med den nya organisationen är att samordna arbetet kring varumärket med en tydlig kommunikation på alla marknader om att Lindab, i enlighet med sin affärsidé och vision, bidrar till att förenkla byggandet. Alla kampanjer och produktlanseringar som genomförs, regionalt eller lokalt, ska förmedla budskapet om hur Lindab på alla plan kan förenkla för olika målgrupper.
Förutom Lindab innehar koncernen andra varumärken som är anpassade för en speciell marknad eller produktgrupp. I Lindabs varumärkesstrategi ingår att tillföra resurser till starka varumärken i koncernen som har
I kampanjen för bostadsventilation, Lindab Inside, har budskap om Lindabs välkända styrkor såsom brett kvalitetssortiment, kunnande och erfarenhet anpassats till bostadssegmentet för att bredda positioneringen av varumärket.
potential att växa inom sitt respektive segment och som kompletterar varumärket Lindab.
Astron är ett ledande varumärke för kompletta stålbyggnader som marknadsförs och säljs framför allt i Västeuropa och Ryssland/CIS inom division Building Systems.
Varumärket Spiro omfattar två typer av produktgrupper. Spiro är dels ett premiumvarumärke för maskiner för tillverkning av runda kanalsystem, dels ett varumärke i mellanprissegmentet för kanaldetaljer som säljs till lokala producenter på marknader i Europa. Den största tillväxtpotentialen finns på nya marknader som Ryssland och Turkiet.
Centrum Klima är ett varumärke för ett brett sortiment av ventilationstillbehör i volymsegmentet och dessa produkter säljs framför allt till producenter och distributörer på de flesta marknader i Europa med undantag av Skandinavien. Polen är hemmamarknad och den största marknaden försäljningsmässigt.
Unite är ett premiumvarumärke för skruvar och andra fästdon för plåt-, stål-, gips- och träprodukter. Marknaden omfattar framför allt Sverige och övriga nordiska länder. Utanför dessa marknader används ofta varumärket Lindab vid marknadsföring och försäljning av produkterna.
Oavsett vilka produkt- och prissegment koncernens varumärken används för, ska de spegla Lindabs fokus på kvalitet och viktiga kärnvärden Kundens framgång, Jordnära samt Ordning och Reda, vilka utgör grunden för den entreprenörskultur som genomsyrar hela koncernen.
Lindabs låda
Genom att profilera produkter och emballage på ett kraftfullt sätt ökar kännedomen om varumärket och värdet av produkterna.
I den svenska undersökningen Varumärkesbarometern 2013 svarade 89 procent av de tillfrågade att de känner till varumärket Lindab och inom vilken bransch bolaget verkar.
I Rumänien, en viktig marknad i CEE, är Lindab det klart starkaste varumärket för takbeklädnad. Produkterna tillverkas lokalt och det finns en väl utbyggd distribution och service i landet – faktorer som bidragit till att göra Lindab till ett premiumvarumärke hos rumänska kunder.
Koncernens aktivitet inom segmentet bostäder och en ledande position på marknaden för plåttak har gjort Lindab till ett starkt namn i Rumänien. Att betraktas som marknadsledare med ett varumärke som förknippas med kvalitet, tillgänglighet och hög servicenivå används kontinuerligt för att utveckla nya lösningar och skapa mer affärer.
– Att anpassa oss till marknadssituationen och kundernas behov genom att utveckla bättre lösningar med befintliga produkter, eller addera helt nya som det framgångsrika taket Roca, är något som varit i fokus hos oss ända sedan starten 1994, säger Ioan Farcas, Produktutvecklingschef, Lindab Rumänien.
På senare år har det blivit vanligare vid både nybyggnation och renovering att göra om vinden till bostad. För att göra vinden mer levande krävs det ofta att även takfönster installeras. Medan själva taket levereras av Lindab har kunden eller entreprenören varit hänvisad till att köpa in fönsterlösningen från annan leverantör.
– Vi insåg att genom att inkludera takfönster som en del av taklösningen så skulle det både förenkla byggandet och öka vår försäljning. Kunderna skulle helt enkelt få en komplett paketlösning för taket från endast en leverantör – Lindab, fortsätter Ioan.
Den nya produktlinjen som lanserades under hösten 2013 har mottagits positivt bland kunderna och redan efter några månader kunde det noteras en volymökning och erbjudanden att delta i nya projekt. Ett redan starkt varumärke, för såväl professionella användare som konsumenter, har stärkts ytterligare.
– Vår senaste kundundersökning visade mer än 90 procent kundnöjdhet samtidigt som en klar majoritet av kunderna skulle rekommendera våra produkter och lösningar till andra intresserade. Det är ett starkt betyg på vår verksamhet och befäster vår ledande position som en premiumleverantör av taklösningar, avslutar Ioan.
90 procent kundnöjdhet i den senaste kundundersökningen.
lindab | så skapar vi värde
Vi insåg att genom att inkludera takfönster som en del av taklösningen så skulle det både förenkla byggandet och öka vår försäljning.
Ioan Farcas, Produktutvecklingschef, Lindab Rumänien
Lindabs ambition är att fortsätta öka tillgängligheten och underlätta vardagen för kunder i farten. Därför är fler filialer och försäljningsställen samt satsning på webbhandel viktiga delar. En annan ambition är att öka projektförsäljningen med fler Lindablösningar i samma paket.
Lindab når kunderna med sina produkter och lösningar antingen genom koncernens omfattande distributionsnätverk eller direkt i samband med större projekt. Fokus ligger på lokal tillgänglighet och att kunna möta kundernas hela behov för sin affär. Under året har flera initiativ lanserats med syftet att fortsätta utveckla och anpassa distributionen och projektförsäljningen för varje enskild marknad.
Genom egen produktion har Lindab stora konkurrensfördelar vad gäller kvalitet, leveranssäkerhet och kundanpassning. Att kunna producera nära kunderna möjliggör snabba, flexibla och tillförlitliga leveranser. Närheten till marknaden är framför allt viktig vid produktion av skrymmande och lokalt anpassade produkter.
Lindabs distributionsnät i Europa omfattar de egna 120 filialerna, med tillhörande webbhandel i allt fler länder, och återförsäljare såsom byggmaterialhandlare i Norden och Lindab Centers i CEE. Distributionen anpassas utifrån varje enskild marknads speciella förutsättningar. Ambitionen är att alltid ha full kontroll över distributionen och att tillgodose kundens hela behov av lösningar för sitt arbete. I Sverige och Norge säljs sedan 1982 både bygg- och ventilationsprodukter i 36 filialer. Ett framgångsrikt koncept som utvecklas på andra platser runt om i Europa. Distribution är samtidigt mer än att bara sälja produkter till kunderna. Det handlar om rätt produkter till rätt pris, effektiv logistik genom hela varukedjan och att alltid vara nära kunden.
Stora återförsäljare som Wolseley, Jewson, Stark, BauXpert XL Bygg, Hornbach och K-Rauta är vanliga i Norden, Storbritannien och Tyskland. Lindab har flera samarbeten i framför allt Norden med stor försäljningspotential, och säljer allt fler produkter via denna kanal.
I CEE säljs byggprodukter främst genom mindre återförsäljare. Lindab har sedan lång tid till-
Lindab strävar alltid efter att förenkla vardagen för sina kunder. Under 2013 har tillgängligheten till Lindabs sortiment utökats genom möjligheten att via smartphone beställa, handla eller få produktinformation på ett smidigt och enkelt sätt.
baka täta samarbeten med återförsäljare i hela regionen och en tydlig strategi för att utveckla dessa. Bland annat rullas så kallade Lindab Centers och lojalitetsprogram ut för att stärka Lindabs position. Ett Lindab Center är en fristående återförsäljare där Lindab utgör den största leverantören.
Ökad andel projektförsäljning I en projektaffär baseras efterfrågan på prestation, funktionalitet och design – ofta i syfte att möta ett visst behov för en viss fastighet. Lindabs motpart brukar vara en konsult, arkitekt eller byggentreprenör som efterfrågar en anpassad lösning där det kan finnas behov av flera produktområden inom Lindab. Försäljningen av sandwichpaneler, inneklimatlösningar och monteringsfärdiga stålbyggnadssystem sker oftast i projektform. Andelen projektförsäljning har ökat under de senaste åren och är särskilt stor i exempelvis Ryssland och CIS där Lindab industri och lager. Till exempel levereras byggnader under varumärket Astron som sedan kan kompletteras med Lindabs inneklimatsystem anpassat efter kundens behov.
främst levererar kompletta stålbyggnader för
På tillväxtmarknaderna i CEE/CIS är kunskapen om den lokala marknaden viktig när det gäller att effektivt kunna genomföra större industribyggnadsprojekt. Via division Building Systems samarbetar Lindab med 280 byggentreprenörer, varav 44 i Ryssland och övriga CIS-länder, vilka har det övergripande ansvaret för byggprojekten. Cirka 70 procent av divisionens försäljning under 2013 gick genom denna kanal. Förutom att leverera monteringsfärdiga byggnadssystem hjälper Lindab byggentreprenörerna att utveckla sin service, att utbilda dem i olika bygglösningar och att bearbeta marknaden tillsammans.
Lindab samarbetar med stora nationella och internationella bolag där det sker en tät och långsiktig dialog kring olika projekt. Building Systems samarbetar till exempel med västerländska koncerner som vill växa i Ryssland med nya produktions- och lagerbyggnader. I Norden arbetar Lindab med stora installationsbolag, byggbolag och återförsäljarkedjor för både ventilations- och byggprodukter. Key Account-funktionen säkerställer att samarbetet kontinuerligt följs upp och utvecklas.
Det finns flera olika sätt att kontakta och handla av Lindab, bland annat över disk på filial, via självbetjäningsfilial, mobilshop och webbshop.
Projektförsäljning Tele2 Arena, Stockholm
I koncernens strategi för att expandera distributionen i Europa ingår att utveckla det egna filialnätverket genom att öka den lokala tillgängligheten och skapa ett ännu bättre och bredare erbjudande. Målet är att på varje filial kunna erbjuda produkter och tjänster som täcker hela behovet hos kunden, så kallad One Stop Shop. Filialstrategin omfattar bland annat:
40 egna filialer i Norden. Fokus på att utveckla och expandera de egna filialerna samt utöka samarbetet med bygghandeln och öka projektförsäljningen.
Fokus på att bredda erbjudandet med bygg- och ventilationsprodukter genom att utnyttja division Building Systems starka position med egen tillverkning och distribution i regionen.
Strategi Västeuropa 80 egna filialer med ett starkt fäste för ventilationsprodukter. Fokus på att bredda erbjudandet av egna och externa produkter för att öka
försäljningen.
* Försäljning sker till cirka 60 länder. Egna bolag eller representationskontor finns i 32 länder.
I Frankrike har Lindab, trots en svag underliggande marknad, ökat försäljningen med i genomsnitt 10 procent per år under de senaste fyra åren. Orsaken till den starka utvecklingen är ett effektivt arbete med att stärka erbjudandet och tillgängligheten i regionen.
Lindabs kundbas i Frankrike består av små och medelstora ventilationsinstallatörer och -tillverkare, samt ett antal stora återförsäljare och nationella byggentreprenörer. Kunderna nås främst genom de egna 15 filialerna. Försäljningen till återförsäljare och Key Accounts hanteras av en säljstyrka på huvudkontoret, strax utanför Lyon. Även om den ekonomiska utvecklingen i Frankrike varit svag de senaste åren har det funnits många möjligheter till affärer.
– Genom att justera och anpassa affärsmodellen har vi kunnat ta marknadsandelar. Fokus har legat på att sälja mer Lindab Safe, ta in fler handelsvaror, lansera nya produkter och lösningar, träna och utveckla säljteamen, definiera en tydlig kundsegmentering och anpassa försäljningsstyrkan till denna, säger Pascal Gelugne, chef Lindab Frankrike och försäljningsregion Mellaneuropa.
På filialerna säljs idag endast ventilationsprodukter. Nu planeras för både en utökning av antalet filialer, målet är 20 stycken i slutet av 2015, och att nyttja dem i satsningarna för att sälja byggprodukter som takavvattning och takplåt.
– Lindabs nya organisationsstruktur gör det enklare att dra fördel av Lindabs hela sortiment och kompetens i syfte att bredda utbudet och nå fler kundsegment, fortsätter Pascal.
För att kunna öppna nya filialer krävs mångsidig kompetens – inom försäljning, administration och logistik. Filialerna sköts som egna fristående verksamheter, för att i ett stort land med lokala skillnader kunna möta kundernas behov på bästa sätt. Tillgängligheten ska även öka genom att arbeta med andra försäljningskanaler som yrkesbutiker, byggvaruhandlare, hustillverkare och e-handel.
– Det är viktigt att aldrig begränsa möjligheterna att hitta vägar till kunderna. Anpassningen av affärsmodellen, skickliga team på filialer och på kontor, samt ett utökat erbjudande kommer kunna bidra till en fortsatt framgångsrik utveckling av Lindabs franska verksamhet, avslutar Pascal.
procent ökad försäljning i genomsnitt de senaste fyra åren. 10
Lindabs nya organisationsstruktur gör det enklare att dra fördel av Lindabs hela sortiment och kompetens i syfte att bredda utbudet och nå fler kundsegment.
Pascal Gelugne, chef Lindab Frankrike och Mellaneuropa
Så skapar vi värde
Förstklassig tillverkning och effektiva inköp är viktiga delar i Lindabs värdekedja. I den nya organisationen har ansvaret för all produktion samlats centralt. Syftet är bland annat att mer effektivt använda resurserna och styra investeringar till de områden där de gör bäst nytta.
För att stärka konkurrenskraften har Lindabs produktionsstruktur under de senaste åren genomgått stora förändringar med nyförvärv, sammanslagningar och rationaliseringar. Utifrån behovet på respektive marknad tillverkas produkterna idag i egna anläggningar eller köps in externt. Målet är att alltid skapa tillgänglighet till produkter med hög kvalitet som snabbt tillgodoser efterfrågan.
I Lindabs nya organisation har ansvaret för all produktion inom koncernen samlats centralt. Det skapar möjligheter för ett bredare och djupare samarbete mellan de tidigare affärsområdena, vilket ska bidra till förbättringar och synergier inom bland annat verksamhetsstyrning, materialutnyttjande, rörelsekapital och automatisering – och därmed skapa förutsättningar för ökad operationell hävstång och frigöra resurser för investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Med hjälp av den nya organisationen accelereras dessutom spridningen av Lean till hela koncernen.
I koncernen finns idag tio centrala produktionsenheter, som är strategiskt lokaliserade på Lindabs huvudmarknader och har en storskalig och ofta högautomatiserad produktion av högförädlade produkter. De fungerar även som logistikcentra mot övriga enheter inom koncernen. Dessutom finns cirka 50 regionala och lokala produktionsenheter som anpassats för att, med hög flexibilitet och snabbhet, möta de lokala kundkraven på respektive marknad. Alla större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001.
Lindab arbetar med ett stort antal leverantörer vilket ger flera fördelar. Dels skapar det förutsättningar att förse produktionen med råmaterial på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, dels bidrar det till att kundernas hela behov av produkter och lösningar kan tillgodoses. Genom förvärv och expansion på nya marknader har leverantörsbasen vuxit de senaste åren
Under 2013 flyttade Lindab all extern gummitätningsproduktion till den egna fabriken i Warszawa i Polen, där investeringar gjorts i nya maskiner. Åtgärden har varit en stor framgång och inte bara gett stora besparingar utan även bidragit till bättre kvalitet, kortare ledtider och högre leveranssäkerhet.
vilket ökat möjligheterna till synergier. Lindab bedriver även ett aktivt arbete med socialt ansvarstagande och uppmuntrar leverantörer och andra affärspartners att stärka sitt eget arbete kring dessa frågor. Alla större leverantörer måste dessutom ta del av Lindabs etiska kod och förbinder sig därigenom att uppfylla tillhörande krav.
Ett ständigt förbättringsarbete bedrivs i samtliga produktionsanläggningar i syfte att skapa högre produktivitet. Med inspiration från bilindustrin introducerade Lindab i början av 1990-talet, som ett av de första företagen i Sverige, arbetssättet Lean på fabrikerna på Bjärehalvön. Sedan dess har ett systematiskt arbete genomförts för att finna och ta bort alla faktorer som inte skapar värde för slutkunden. Lindabs Leanarbete har anpassats speciellt till koncernens tillverkning och fokuseras på att kontinuerligt förbättra arbetssätt, rutiner och metoder samt minska resursåtgången. På många enheter har det gett tydliga resultat i form av ökad effektivitet i produktionen, ökad leveranssäkerhet och en snabbare omsättning av färdigvarulagret. Framgångarna med Lean innebär att det nu sprids i hela koncernen. Dessutom byggs ett så kalllat Lean Leadership upp, i syfte att skapa ett tydligt förhållningssätt för ledare och medarbetare att leva upp till kriterierna enligt Lean.
Lean bidrar även positivt vid förvärv. Genom tillgång till en beprövat effektiv metod för ökad produktivitet kan Lindab snabbare integrera nya verksamheter. Lean har till exempel med framgång införts i den av Plannja förvärvade tillverkningen av sandwichpaneler och högprofiler i Luleå. Införandet av Lean har även medfört positiva effekter för medarbetarna. Frisknärvaron har ökat, andelen arbetsskador minskat och ett mer standardiserat arbete, med förbättrat inneklimat, har gett en mer engagerad personal.
Att öka materialutnyttjandet inom koncernen är ett prioriterat område. Under 2013 förbrukades cirka 185 000 ton stålprodukter och annat direkt material, vilket motsvarade 48,7 procent av Lindabs totala kostnader. Genom att köpa in och producera stora kvantiteter uppnås skalfördelar i hela Lindabs värdekedja. Av det stål som förbrukas beräknas cirka 20 procent komma från återvunna källor.
Råvaruexponering
Varmgalvaniserad tunnplåt Lackerad tunnplåt Varmvalsat stål Övrigt
Reportage Building Systems
Building Systems affärsmodell skiljer sig från Lindabs övriga verksamhet. All försäljning är projektbaserad och sker genom två kanaler, byggentreprenörer och Key Accounts.
– Building Systems har gett ett betydande bidrag till koncernens utveckling och Astron är idag ett ledande varumärke i sin klass inom segmentet yrkesbyggnader, säger Hans Berger, chef Building Systems.
Byggnadskomponenterna såsom stommar, tak- och väggsystem tillverkas i egna moderna och effektiva anläggningar i Diekirch, Luxemburg och Yaroslavl, Ryssland – med en sammanlagd kapacitet på 70 000 ton per år. Fokus ligger på att förenkla byggandet genom konkurrenskraftiga och fullständiga byggnadssystemlösningar, som kräver mindre tid från beställning till byggplatsmontering. Varje byggnad skräddarsys till den enskilde kundens krav och specifikationer. Försäljningen sker över hela Europa inklusive CIS och i delar av Afrika, med stöd av 13 egna försäljnings- och supportkontor.
– Cirka 70 procent av försäljningen sker genom vårt nätverk av drygt 280 byggentreprenörer, så kallade Astron-byggare. Vid ett byggprojekt får vi en order av byggentreprenören där alla byggnadskrav är specificerade. Förutom att leverera våra system bearbetar vi marknaden tillsammans, fortsätter Hans.
Buildings Systems Key Account-enhet samarbetar med internationella koncerner som vanligtvis har byggnadsprogram för olika platser i flera länder. Sedan öppnandet av produktionsenheten i ryska Yaroslavl 2009 har Lindab arbetat direkt med mer än 20 internationella koncerner, såsom Guardian Glass, Oriflame och Tarkett för att hjälpa dem att expandera i Ryssland och andra CIS-länder.
– Vi genomför kontinuerligt strategiska initiativ för att öka försäljningstillväxten och stärka vår konkurrenskraft på alla marknader. Under 2013 lanserade vi till exempel framgångsrikt det ekonomiska och miljövänliga byggnadskonceptet EcoBuild, och kompletterade denna med en applikation för mobila enheter som har gett många förfrågningar, även på större byggnadsprojekt, avslutar Hans.
70 procent av försäljningen sker genom drygt 280 byggentreprenörer.
Vi genomför kontinuerligt strategiska initiativ för att öka försäljningstillväxten och stärka vår konkurrenskraft på alla marknader.
Hans Berger, chef Building Systems
Lindabs verksamhet omfattar cirka 4 400 medarbetare på 157 platser i 32 länder. Förutom att fortsätta bygga en framgångsrik företagskultur baserad på starka kärnvärden ligger fokus på att genom olika centrala initiativ förenkla och underlätta för den lokala medarbetarutvecklingen.
I den nya organisationen, med tyngdpunkt på Ett Lindab, genomförs en centralisering av riktlinjer och principer för olika HR-processer, såsom rekrytering, introduktionsutbildning och medarbetarsamtal. Dessa initiativ ska underlätta det lokala arbetet med att rekrytera och behålla attraktiva medarbetare. Utöver detta finns befintliga initiativ som Talent Review och Succession Planning, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella ersättare till nyckelfunktioner. Dessa initiativ var viktiga faktorer bakom internrekryteringen av den nya operativa ledningen, i samband med omorganisationen hösten 2013.
Förutom ovanstående internrekrytering genomförs viktig kompetensförsörjning på många platser i koncernen, i syfte att möta olika behov beroende på marknad. I ryska Yaroslavl, där division Building Systems har en stor produktionsanläggning, har det under de senaste tre åren rekryterats 184 personer, bland annat ingenjörer inom olika funktioner. Expansionen beror på de långsiktigt gynnsamma tillväxtmöjligheterna för koncernen i Ryssland och övriga CIS. För att kunna växa med nya, egna filialer är det viktigt att finna rätt kompetens inom bland annat försäljning och logistik. Under de närmaste åren, då Lindab avser att utöka filialnätverket i bland annat Sverige, Norge och Frankrike kommer ett successivt rekryteringsarbete genomföras för att finna de bästa medarbetarna. Ett område där spetskompetens är avgörande för en framgångsrik utveckling är inom den egna produktutvecklingen. Fortsatt utbildning av den egna FoU-organisationen bidrar till att stärka Lindabs kompetens inom viktiga produktområden.
Starka, dedikerade ledare bidrar till en miljö som underlättar för identifiering och utveckling av nya, framgångsrika chefer. Detta förhållningssätt är centralt i Lindabs kommande satsning på att genom olika initiativ göra ledarskapet i koncernen till branschens bästa. Flera enheter inom koncernen har en Lindab Academy där såväl egna medarbetare som kunder utbildas i Lindabs produkter, tekniker och system.
"Jag är helt övertygad om att bra säkerhetstänkande är kopplat till ett bra ledarskap. Starka och dedikerade ledare ger inte bara bra affärer, utan de bidrar även till en säker och bra arbetsmiljö, ett positivt medarbetarklimat och inte minst en LTIF-utveckling i riktning mot noll."
Anders Berg, VD och koncernchef
Lindab arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete på såväl individ, grupp som bolagsnivå. För att stödja en hälsosam och säker arbetsmiljö erbjuds upprättande av hälsoprofiler, ergonomiska hjälpmedel och traditionella hälsokontroller. Stor vikt läggs vid att uppmuntra medarbetare till en aktiv och hälsosam livsstil. Detta stöds av coachning, vissa ekonomiska bidrag och inkluderar fysisk aktivitet, balanserad kost och balans mellan arbete och fritid.
Lindab har en klar vision om att antalet arbetsplatsolyckor ska vara noll. Arbetet med att skapa en säker arbetsmiljö har därför högsta prioritet och engagemanget inom området är starkt i hela koncernen. Fokus ligger bland annat på att förändra attityder, skapa tydligare ansvarsområden och införa ordning och reda i alla produktionsrelaterade processer. Effektiviteten i
1 000
arbetsskyddsarbetet mäts med det internationella måttet LTIF som anger antalet olyckor per miljoner arbetade timmar. LTIF mäts löpande för varje affärs- och produktionsenhet, vilket gör det enkelt att följa förbättringsarbetet och göra jämförelser. Enheter med låga eller sjunkande LTIF fungerar som goda exempel. De senaste två årens omfattande arbete med att förbättra arbetsmiljön i koncernen har lett till att LTIF gått ned från 17,1 till 12,3.
Lindab har en lång historia av framgångsrika samarbeten med skolor och universitet i många av de länder koncernen finns. Medarbetare deltar som gästföreläsare och studenter erbjuds att genomföra praktik hos Lindab och få hjälp med examensarbeten. I Biatorbagy i Ungern pågår ett aktivt arbete för att öka kontakterna med universiteten i regionen genom studentbesök, bidrag till innehåll i kurser och samarbeten med olika forskningsprogram och professurer. I Sverige deltar Lindab, via arbetsgivarföreningen Teknikföretagen, i Teknikcollege, som verkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Lindab har under året börjat marknadsföra sig mer aktivt mot tekniska högskolor och deltar i många arbetsmarknadsdagar.
2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 4 509 4 368 4 586 4 454 4 484 Medelantal anställda Geografisk fördelning av anställda, % Tjeckien, 18 (17) Sverige, 23 (23) Polen, 6 (7) Danmark, 10 (10) Storbritannien, 6 (6) Ryssland, 7 (7) Könsfördelning, % Kvinnor, 21 (20) Män, 79 (80)
Övriga, 30 (30)
LTIF12,3
2009 2010 2011 2012 2013
Lindab mäter och följer upp säkerhetsarbetet med det internationella måttet LTIF som anger antal olyckor per miljoner arbetade timmar. Sedan januari 2012 har LTIF gått ned från 17,1 till 12,3.
Det förändringsarbete som nu genomförs i Lindab ska förbättra möjligheterna att skapa långsiktig lönsam tillväxt. Under 2013 stärktes rörelsemarginalen för fjärde året i rad och tillväxttakten tilltog mot slutet av året. Ett starkt kassaflöde och låga investeringar bidrog till att minska nettoskuldsättningsgraden till den lägsta nivån sedan 1999. Inga av koncernens finansiella mål uppnåddes 2013.
Organisk försäljningstillväxt/år, %
Den årliga organiska tillväxten ska överstiga relevant byggmarknadstillväxt med 2 till 4 procentenheter. Enligt Lindabs uppskattningar minskade den underliggande marknaden med 1 procent 2013.
Det kortsiktiga målet är att uppnå en årstakt om minst 10 procent före slutet på 2013 och för helåret 2014.
Det långsiktiga målet om 14 procent bedöms nåbart under ett gynnsamt konjunkturläge.
Det kapital Lindab lånar ska motsvara 0,8– 1,2 gånger av bokfört eget kapital i koncernen. Kapitalet ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv.
Den av styrelsen fastslagna utdelningspolicyn anger att utdelning kan ske med 40–50 procent av nettoresultatet, med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. För verksamhetsåret 2013 föreslår styrelsen ingen utdelning. Sedan Lindab börsintroducerades 2006 har i genomsnitt 38 procent av nettoresultatet delats ut varje år.
För att i organisationen skapa ännu fler aktiviteter som bidrar till lönsam tillväxt har ett nytt internt mål införts – högre avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). Det är ett mått som tar hänsyn till hela värdekedjan och skapar därmed en helhetssyn för lönsamhetstänkandet i koncernen. Fokus ligger på affärsmässig förmåga, kostnadsstyrning och kapitalhantering. En resultattavla, som presenteras för alla anställda efter varje kvartalsrapport, ger en tydlig information om vad som måste göras för att koncernen ska nå sina lönsamhetsmål. De senaste årens låga ROCE beror framför allt på svag försäljning och för mycket bundet kapital i lager och kundfordringar.
Sämre än plan
Byggaktiviteten i Europa sjönk kraftigt krisåren 2009 och 2010, vilket även avspeglade sig i Lindabs försäljning. Under 2011 återhämtade sig byggmarknaden något för att sedan återigen sjunka under 2012 och 2013 i spåren av den förvärrade skuldkrisen. Lindabs försäljning minskade med 2 procent under 2013 till följd av framför allt försvagade västeuropeiska marknader.
Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter, MSEK
Rörelseresultatet (EBIT) har förbättrats fyra år i rad. Resultatförbättringen under 2013 förklaras huvudsakligen av reducerade fasta kostnader och förbättrade bruttomarginaler till följd av genomfört kostnadsprogram och effektiviseringar.
Avkastningen på sysselsatt kapital förbättrades under 2013. Det sysselsatta kapitalet minskade något till följd av lägre balansomslutning och något högre icke räntebärande skulder.
Resultat per aktie efter utspädning är ej justerat för engångsposter. Utspädningseffekter har ej beräknats för utestående incitamentsprogram då inga aktier tecknades eftersom börskursen under teckningsperioden understeg konverteringskursen.
Det genomsnittliga kassaflödet för de senaste fem åren uppgår till 459 MSEK per år.
Bruttoinvesteringarna var på en fortsatt låg nivå under 2013 genom en medveten lägre investeringstakt, med fokus på effektivitetsinvesteringar samt nödvändiga återinvesteringar. Bruttoinvesteringarna i förhållande till försäljningen var under de senaste fem åren i genomsnitt 2,1 procent.
Att skapa en hållbar utveckling och ta ett socialt ansvar har alltid varit grundläggande för Lindab. Löpande prioriteringar för detta arbete baseras på en dialog med bolagets intressenter. Under 2013 har Lindab fortsatt att prioritera arbeten inom områdena säker arbetsmiljö, affärsetik, energieffektivisering samt klimat- och miljöpåverkan.
Grunden till Lindabs arbete med socialt ansvarstagande är att uppnå positiva effekter för såväl verksamheten och medarbetarna som för miljön och samhället. Riktlinjer för det dagliga agerandet inom området är samlade under begreppet Lindab Life. Det sammanfattar hur Lindab ska uppträda och agera mot kunder, leverantörer och andra partners. Lindab Life styr också uppträdandet mot medarbetare och de samhällen där bolaget finns närvarande. Dessutom täcker det in alla betydelsefulla miljöfrågor, både ur process och produktperspektiv.
Lindab har i hela koncernen även implementerat ett tydligt regelverk – Code of Ethics – som behandlar synen på vad som är hållbar affärsetik. Koden är baserad på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principerna för hur medarbetare ska agera i relationer med andra anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Inga fall av brott mot koncernens etiska regler har rapporterats under 2013.
Code of Ethics och bolagets starka kärnvärden har en central roll för styrningen av Lindabs organisation och verksamhet. Tillsammans med FN:s Global Compact, hållbarhetsrapporteringen enligt GRI samt ISO 26000 utgör de viktiga förtroendeskapande byggstenar och grunden för ett starkt varumärke.
Risken för överträdelser avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete och tvångsarbete bedöms som låg inom koncernen. Under året har inga överträdelser rapporterats. Lindab accepterar inte kränkning och diskriminering och arbetar för mångfald och jämställdhet. Alla anställda har dessutom rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar.
Lindab erhåller olika statliga stöd för sin verksamhet. Under 2013 uppgick dessa till cirka 25 MSEK. Huvuddelen, 53 procent, var nationellt stöd i Ryssland i form av etableringsbidrag. I Luxemburg erhölls ett investeringsstöd på 3,5 MSEK. Resterande del utgjordes framför allt av utbildnings- och fraktstöd.
Lindabs sociala ansvarstagande och Lindab Life bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:
Det är viktigt att samtliga medarbetare reagerar och agerar då avvikelser sker från Lindab Lifes principer. En del av Lindabs etiska kod beskriver funktionen "visselpipa" – alla anställdas möjlighet att anonymt kunna anmäla missförhållanden som strider mot Lindab Life. Inga anmälningar har inkommit under 2013.
För information om Lindabs rapportering enligt GRI nivå C se index på sidan 112.
Lindabs försäljningsintäkter uppgick under 2013 till 6 523 MSEK (6 656), och utgörs av försäljning av bolagets produkter och tjänster. Huvuddelen av detta fördelas mellan bolagets intressenter.
1) Övrigt består av poster som inte kan anses hänförliga till enskilda intressenter. Främst utgörs denna post av avskrivningar, nedskrivning av goodwill, valutakursdifferenser och realisationsresultat vid försäljning av tillgångar.
Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle – vilka också fungerar som ram för rapporteringen av bolagets hållbarhetsarbete.
Lindab levererar lösningar och system inom ventilation, bygg och inneklimat som är både energieffektiva och enkla att montera.
Miljö Ständiga miljöförbättringar
I Lindabs produktionsanläggningar optimeras produktionen löpande vilket bland annat innebär minskad materialåtgång och lägre energiförbrukning. Läs mer om Lindabs miljöarbete på sidan 113.
Starka och dedikerade ledare bidrar till en miljö som underlättar för identifiering och utveckling av nya, framgångsrika chefer. Ledarskap är ett viktigt område där Lindab kommer att intensifiera satsningarna.
Lindab har verksamhet i 32 länder och på totalt 157 platser. Samarbeten sker lokalt med olika organisationer för att långsiktigt stärka det lokala samhällets attraktions- och konkurrenskraft.
Socialt ansvarstagande (SR) är grundläggande för all Lindabs verksamhet. Det är VD och koncernledningen som ansvarar för allt arbete inom SR och som sedan drivs löpande av en grupp bestående av medarbetare från funktionerna Juridik, Ekonomi och Finans, Inköp, HR och Kommunikation. Prioriteringar för arbetet baseras på en dialog med bolagets intressenter.
Lindabs intressenter utgörs i första hand av kunder, leverantörer, investerare, anställda och samhället. Under året har dialoger genomförts med representanter för dessa grupper, med syfte att diskutera de frågor som bedöms som viktigast för bolaget. Grundat på utbytet i dessa intressentdialoger har sedan en väsentlighetsanalys gjorts, där Lindabs prioriteringar fastslagits.
Att skapa en säker arbetsmiljö för medarbetarna har högsta prioritet och arbetet inom området redovisas externt vid kvartalsrapporter. Nya regler har införts för inrapportering av arbetsskador. Vid allvarlig olycka ska koncernchefen kontaktas inom 24 timmar. I hela koncernen mäts och utvärderas löpande LTIF, som anger antal olyckor per miljoner arbetade timmar. LTIF uppgick till 12,3 under 2013 och det långsiktiga målet är ett LTIF på 0.
Arbetet med affärsetik beskrivs utförligt i Lindabs etiska kod och den nyligen uppdaterade antikorruptionspolicyn. Lindab har nolltolerans vad avser korruption. Under 2013 har alla chefer undertecknat ett dokument där de ställer sig bakom antikorruptionspolicyn och i alla affärsenheter har en riskbedömning gjorts av läget inom området. Dessutom har en genomgång gjorts av Lindabs alla samarbetspartners.
Lindab arbetar kontinuerligt med att öka effektiviteten i den egna produktionen, inom inköpsorganisationen och i distributionskedjan. Det gäller alla aspekter såsom tid, material och energi. Införandet av Lean i hela organisationen är ett viktigt steg i detta arbete och bidrar till lägre resursförbrukning och därmed mindre miljöpåverkan. Koncernens effektiviseringsarbete innebar att utsläppen av växthusgaser per producerat ton fortsatt minskade under 2013 trots ett ökat utsläpp i absoluta tal till följd av tillkommande förvärvade produktionsenheter.
Lindab strävar alltid efter i sin produktutveckling att bidra till att förenkla byggandet i byggprocessens alla faser, såväl vad gäller projekteringsfasen som själva produkten, dess installation och leverans. Fokus ligger framför allt på att utveckla nya lösningar för bättre inneklimat och lägre energiförbrukning vid både renovering och nybyggnation. Under 2013 har flera nya framgångsrika lösningar lanserats såsom InDomo, EcoBuild och Lindab Solo.
För att på ett strukturerat sätt kunna identifiera och förebygga olika risker arbetar Lindab med Enterprise Risk Management (ERM), ett heltäckande program som involverar alla affärsenheter och koncernfunktioner. Under året har arbetet inom ramen för ERM – under namnet LindRim – fokuserats på att ytterligare förfina och utveckla verktygen för riskhanteringen.
Att ha ordning och reda vad gäller hanteringen av de risker som i olika grad påverkar verksamheten är av stor vikt för att Lindab ska kunna skapa en långsiktig och hållbar lönsam tillväxt. Enterprise Risk Management (ERM), som Lindab införde 2012, utgör ett strukturerat och effektivt sätt att arbeta med koncernens risker. Det bidrar till att öka medvetenheten i hela organisationen, från operativa beslutsfattare till styrelse, om vilka risker som finns och vilken påverkan de har. Dessutom ökar förståelsen för hur olika risker samspelar. De risker som identifierats har delats in i fyra övergripande riskområden – operativa risker, strategiska risker, finansiella risker och efterlevnadsrisker. Rapportering, uppföljning och kontroll av de olika riskerna sker genom formellt etablerade rutiner och processer. För varje risk finns en så kallad sponsor, som är en person ur koncernledningen. Varje risk har dessutom en ägare som ser till att det finns aktiviteter kopplade till riskerna, att aktiviteterna genomförs och att statusen hålls uppdaterad och sponsorn informerad. En tydlig struktur för rapportering av riskerna skapar en grund för ett gemensamt synsätt inom koncernen för vad som ska prioriteras och åtgärdas. Till styrelsen sker rapportering en gång per år.
Arbetet med att förfina och utveckla verktygen för riskhanteringen har fortsatt. En noggrann uppföljning har gjorts av de aktiviteter som är kopplade till varje risk. Ett särskilt fokus har legat på de risker som har störst påverkan på koncernens verksamhet, såsom skatter och finansiella risker. Riskerna arbetsmiljö och affärsetik har haft hög prioritet. En uppdaterad antikorruptionspolicy har skrivits under av alla högre chefer i koncernen.
Arbetet med riskhanteringen kommer att intensifieras ytterligare. Arbetsmiljö och affärsetik fortsätter att vara prioriterade risker. Dessutom ligger fokus på hanteringen av risker kring inköp och leverantörskontroll, att undvika kreditförluster, att fortsätta arbetet med att minska sannolikheten för att stora risker inträffar samt att fortsätta arbetet med uppföljningen av samtliga risker.
För en mer omfattande beskrivning av koncernens risker och riskhantering, se not 3, sid 81–85.
| Operativa risker | Strategiska risker | Finansiella risker | Efterlevnadsrisker |
|---|---|---|---|
| Stålprisutveckling Driftstörningar Kundförluster Tvister IS/IT Produktansvar |
Konkurrens Kundbeteende Makroekonomi/marknad |
Skatter Finansiering Likviditet Ränta Valuta |
Miljö Affärsetik Arbetsmiljö Internkontroll |
För varje risk Lindab identifierat bedöms sannolikhet för att risken inträffar samt påverkan på koncernens verksamhet. Riskerna placeras därefter i en matris för att kunna ge en överskådlig bild av risksituationen i koncernen. Riskerna delas in i tre nivåer som bestämmer den nuvarande riskhanteringen. Oavsett placering i matrisen tas för varje risk ett antal aktiviteter fram i syfte att på såväl kort som lång sikt minska påverkan.
Lindabs aktie är sedan den 1 december 2006 noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange, och ingår i sektorn Building Products. Under 2013 steg aktiekursen med 47 procent och antalet aktieägare fortsatte att öka.
Vid utgången av 2013 noterades Lindabaktien till 63,40 SEK, en uppgång med 47 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Börsvärdet motsvarade vid årsskiftet 4 839 MSEK (3 384). Aktien omsattes under året till ett värde av 1 515 MSEK (2 338). I genomsnitt omsattes varje handelsdag 111 758 Lindabaktier. Omsättningshastigheten under året var 35 procent (62), vilket kan jämföras med hela Stockholmsbörsens snitt på 67 procent (74).
Aktiekapitalet i Lindab uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A, inklusive av bolaget återköpta 2 375 838 aktier (2 375 838). Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och därtill lika andel i bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst vid årsstämma/bolagsstämma i Lindab.
Intresset för Lindabaktien fortsatte att öka under 2013. Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 7 036 (6 328), vilket motsvarar en ökning med drygt 11 procent. Andelen utländskt ägande ökade till 28 procent (21), bland annat efter att stora internationella investerare ökat sina innehav. Ventilationskoncernen Systemair AB och investmentbolaget Creades var vid årsskiftet Lindabs största aktieägare med 12,0 respektive 10,3 procent av aktiekapitalet. Systemair anses vara närstående till bolaget och transaktioner med dem redovisas i not 29. Lindabs eget innehav av aktier i bolaget uppgick vid årsskiftet till 2 375 838 aktier, motsvarande 3,0 procent av aktiekapitalet.
För verksamhetsåret 2013 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas. Även för verksamhetsåret 2012 skedde ingen utdelning. Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 40–50 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. Sedan börsnoteringen 2006 har i genomsnitt 38 procent av nettoresultatet delats ut.
Vid stämmorna 2011 och 2012 beslutades att införa långsiktiga incitamentsprogram till ledande
befattningshavare i Lindab i form av prestationsbaserade aktiesparprogram för respektive år. Deltagande i programmen, som förutsätter egen initial investering i Lindabaktier, ger rätt att erhålla nya aktier om vissa krav uppfylls. Prestationerna mäts under räkenskapsåret 2013 respektive 2014 och jämförs med 2010 respektive 2011. 58 personer är kvar i det första programmet, vilka sammanlagt förvärvat 39 341 aktier. Tilldelning av 39 341 matchningsaktier kommer att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 3 MSEK och reglering kommer att ske under andra kvartalet 2014. I det andra programmet är 52 personer kvar, vilka sammanlagt förvärvat 56 350 aktier. Vid maximal tilldelning kommer 242 200 aktier att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 4 MSEK och reglering kommer att ske under andra kvartalet 2015.
Under hela året är Lindab i tät dialog med finansmarknadens olika intressenter i syfte att tillhandahålla relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning. Kontakterna sker via presentationer och frågestunder i samband med respektive kvartalsrapport samt i möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, aktiesparträffar och seminarier. Dialogen med marknaden koordineras av koncernfunktionen Investor Relations (IR).
Möte med investerare på Lindabs filial i Göteborg den 30 oktober. För mer information besök Lindabs hemsida www.lindabgroup.com.
För mer och aktuell information om aktien se www.lindabgroup.com
Den starka kursutvecklingen för Lindabaktien under 2013 kan främst förklaras av följande faktorer:
Vid årsskiftet följde åtta analytiker Lindab, varav fyra hade rekommendationen Köp, tre rekommendationen Behåll och en rekommendationen Sälj/Minska för Lindabaktien.
| Lindabs största | 2013 2012 |
||
|---|---|---|---|
| aktieägare | Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
| Systemair AB* | 9 150 000 | 12,0 | 12,0 |
| Creades AB | 7 870 782 | 10,3 | 12,2 |
| Livförsäkringsaktiebolaget Skandia | 6 540 460 | 8,6 | 8,8 |
| Lannebo fonder | 5 936 063 | 7,8 | 9,0 |
| Swedbank Robur fonder | 4 009 786 | 5,3 | 8,5 |
| CBLDN-IF Skadeförsäkring AB | 3 890 055 | 5,1 | 5,1 |
| Handelsbanken Fonder AB RE JPMEL | 3 697 220 | 4,8 | 1,4 |
| Övriga | 35 237 616 | 46,1 | 43,0 |
| Totalt antal utestående aktier | 76 331 982 | 100,0 | 100,0 |
* Därutöver kontrollerar Gerald Engström, VD Systemair AB, ytterligare 814 500 aktier i Lindab.
| Innehav | Antal aktieägare |
Antal aktier |
Innehav, % |
|---|---|---|---|
| 1–500 | 4 764 | 966 735 | 1,3 |
| 501–1 000 | 1 028 | 891 493 | 1,2 |
| 1 001–5 000 | 857 | 2 086 776 | 2,7 |
| 5 001–10 000 | 151 | 1 159 327 | 1,5 |
| 10 001–15 000 | 46 | 580 584 | 0,8 |
| 15 001–20 000 | 33 | 591 301 | 0,8 |
| 20 001– | 157 | 70 055 766 | 91,7 |
| Totalt antal | 7 036 | 76 331 982 | 100,0 |
| SEK/aktie om inget annat anges | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 |
| Resultat per aktie1) | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | - |
| Utdelning | -2) | - | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - |
| Direktavkastning, %3) | ET | ET | 2,67 | 1,13 | ET | 5,7 | 3,6 | 2,5 | - |
| Utdelning i %1) | ET | ET | 82,4 | 277,8 | ET | 28,4 | 45,9 | 43,7 | - |
| Börskurs, vid periodens slut | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | - |
| Högsta börskurs | 65,20 | 57,95 | 95,80 | 105,00 | 91,00 | 163,00 | 205,00 | 132,00 | - |
| Lägsta börskurs | 42,17 | 37,17 | 31,84 | 61,25 | 40,00 | 36,50 | 125,00 | 111,00 | - |
| Eget kapital, efter utspädning | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 76 331 982 | 76 331 982 | 75 331 982 | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 122 940 000 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
Vi kan se tillbaka på ett händelserikt och viktigt år. I tätt samarbete med ledningen har styrelsen beslutat om förändringar i affärskoncept och organisation som ska ge Lindab bättre förutsättningar att skapa långsiktigt hållbar och lönsam tillväxt. Lindabs finansiella utveckling under 2013 gav ökad lönsamhet samt en kraftfull förbättring av kassaflödet. Det finns nu en bra finansiell grund för att genomföra de offensiva satsningar som krävs för att skapa lönsam tillväxt.
Vid våra styrelsemöten förs det alltid en både intensiv och konstruktiv diskussion om vad vi kan göra för att befästa och stärka Lindabs ledande position. Fokus ligger naturligtvis på åtgärder som bidrar till ytterligare ordning och reda och inte minst framgång för våra kunder. Implementeringen av den nya modellen för integrerad riskhantering kan nämnas som en viktig pusselbit i det arbetet. En annan är införandet av ett internt finansiellt mål i koncernen – avkastning på sysselsatt kapital. Med detta som utgångspunkt får vi rätt fokus i varje aktivitet och som alltid stödjer det övergripande målet om lönsam tillväxt.
Korta och snabba beslutsvägar är en viktig faktor för att nå framgång på en konkurrensutsatt och föränderlig marknad. Den nya organisationsstrukturen skapar dessa förutsättningar, men lika viktigt är en tät dialog mellan företagsledning och styrelse. Detta underlättas av att hela koncernledningen alltid närvarar på styrelsemötena. Vi i styrelsen tar även vårt ansvar med att kontinuerligt förbättra vårt eget arbete och våra rutiner. Som framgår av bolagsstyrningsrapporten utgör nu styrelsen i sin helhet utskott för revision och ersättning. Då dessa beslutar i frågor med hög prioritet för Lindab tror vi att denna lösning är till fördel för både bolaget och aktieägarna.
Förmågan att snabbt kunna anpassa, förändra och förenkla verksamheten är ofta avgörande framgångsfaktorer oavsett bolag eller bransch. Lindab har under 2013 tagit många och viktiga steg som visar på denna förmåga. Nu gäller det för oss i styrelsen att stödja ett fortsatt högt tempo och samtidigt hantera alla de utmaningar som en allt mer komplex omvärld ställer oss inför.
Grevie, mars 2014
Kjell Nilsson Styrelsens ordförande
Lindab International AB (publ) är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Bolagsstyrningsrapporten inklusive ersättning till ledande befattningshavare och rapport om intern kontroll är reviderad av bolagets revisor.
Lindab lägger stor vikt vid bolagsstyrningen som också stöds av Lindabs kärnvärde "ordning och reda". Bolagsstyrningen i Lindab grundas på bolagsordningen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Koden samt andra tilllämpliga svenska lagar och regler.
Företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler. Lindab följer för år 2013 Koden med följande undantag.
Koden anger bland annat att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. Lindabs valberedning består av fem ledamöter, varav tre är styrelseledamöter. Detta är således en avvikelse från Koden. En av dessa ledamöter är styrelsens ordförande och två av ledamöterna representerar Lindabs två största aktieägare. Lindabs bedömning är att det är ändamålsenligt att dessa representanter medverkar i såväl valberedningens som styrelsens arbete.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 2 375 838 egna aktier. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 76 331 982. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 7 036 (6 328) per den 31 december 2013. De fyra största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Systemair AB 12,2 procent (12,0), Creades 10,3 procent (12,2), Lannebo fonder 7,8 procent (9,0) och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 8,6 procent (8,8). Systemair anses vara till Bolaget närstående och transaktioner med Systemair redovisas i not 29. Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2013 finns på sidorna 44–45.
Årsstämma för räkenskapsåret 2012 hölls den 15 maj 2013 i Lindab Arena, Ängelholms kommun. Antalet närvarande aktieägare uppgick till 220. Protokollet från årsstämman 2013 finns sedan den 29 maj 2013 tillgängligt på bolagets hemsida.
Vid årsstämman 2013 fattades – utöver beslut i ordinarie frågor – beslut avseende:
Årsstämma för räkenskapsåret 2013 kommer att hållas den 29 april 2014 kl. 14.00 i Lindab Arena, Ishallsvägen, Ängelholms kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, d.v.s. den 23 april 2014, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelse till årsstämman 2014. Aktieägare, som önskade få ärende behandlat på årsstämman anmodades, som angavs på bolagets hemsida, inkomma med ärendet till styrelsens ordförande senast den 11 mars 2014.
Vid årsstämman 2013 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fem medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande uppdrogs att i samband med utgången av tredje kvartalet 2013 kontakta de fyra största identifierade aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att snarast utse sin representant till valberedningen. Valberedningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överenskommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning har utsetts.
En valberedning konstituerades den 3 oktober 2013 bestående av:
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2014 avseende:
Valberedningen har under 2013 haft tre protokollförda möten. Under 2014 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2014.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Vid årsstämman den 15 maj 2013 beslutades att styrelsen oförändrat ska bestå av sex ledamöter utan suppleanter. Bolagets verkställande direktör är föredragande i styrelsen. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår nedan samt på sidan 55 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Samtliga handlingar är anpassade efter Lindabs verksamhet och organisation. Bolagets finansdirektör Per Nilsson, har varit närvarande vid styrelsens sammanträden liksom styrelsens sekreterare, chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson, som fört styrelsens protokoll.
Antalet styrelsemöten under 2013 uppgick till 14, varav fem extra möten. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Huvudfrågor vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens arbete samt VD har skett under 2013. Utvärderingen visade på ett väl fungerande VD- och styrelsearbete.
Vid årsstämman den 15 maj 2013 fastställdes ett totalt arvode om 2 200 000 SEK fördelat enligt följande: 650 000 SEK till styrelsens ordförande, 300 000 SEK till var och en av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 25 000 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna.
Styrelsen i sin helhet fullgör ersättningsutskottets uppgifter då detta bedömts ändamålsenligt med hänsyn till frågornas höga prioritet. Eftersom styrelsen i dess helhet utgör ersättningsutskott utgår inte särskilt arvode härför.
| − 5 februari | Organisationsförändring |
|---|---|
| − 12 februari | Bokslutskommuniké, rapport från revisorerna |
| (närvarande), finansiering, förslag till årsstämman | |
| − 7 mars | Årsredovisning |
| − 18 mars | Organisationsförändring |
| − 5 april | Kallelse årsstämma |
| − 25 april | Delårsrapport, investeringar, fastigheter |
| − 15 maj | Resultatuppföljning, förvärv, prognos, ersättningsfrågor |
| − 15 maj | Konstituerande möte |
| − 25 juni | Resultatuppföljning, revisionsfrågor, strategi, |
| investeringar, fastigheter, hållbarhetsfrågor | |
| − 18 juli | Delårsrapport |
| − 5 sept | Resultatuppföljning, prognos, organisationsförändring, |
| förvärv | |
| − 17 sept | Organisationsförändring |
| − 28 okt | Resultatuppföljning, kvartalsrapport, intern kontroll, |
| finansiering, ersättningsfrågor, styrelseutvärdering | |
| − 12 dec | Resultatuppföljning, budget, marknadsuppföljning, |
| investeringar, ersättningsfrågor, finansiering |
Vidare utövar styrelsen i sin helhet de frågor som ankommer på ett revisionsutskott. Styrelsen säkerställer således kvaliteten på den finansiella rapporteringen, har fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärderar revisionsinsatsen, biträder valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställer att bolaget har ett effektivt system för intern kontroll, riskhantering och andra frågor. Sonat Burman-Olsson är oberoende och särskilt sakkunnig i redovisnings- och revisionsfrågor. Eftersom styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott, utgår inget särskilt arvode härför.
Vid årsstämman 2013 valdes revisionsbolaget Ernst & Young, att vara bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Staffan Landén utsågs till huvudansvarig revisor. Staffan Landén innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsättes till Lindab. Revisionsbolaget med huvudansvarig revisor Staffan Landén innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
| Närvaro | Invald | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | 14 möten | År | Bolag | Ägare | Styrelsearvode |
| Kjell Nilsson | Ordförande | 14 | 2012 | Oberoende | Oberoende | 650 000 |
| Pontus Andersson1) | Ledamot | 14 | 1995 | 25 000 | ||
| Sonat Burman-Olsson | Ledamot | 12 | 2011 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Stefan Charette | Ledamot | 13 | 2012 | Oberoende | Beroende | 300 000 |
| Erik Eberhardson | Ledamot | 11 | 2009 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Gerald Engström | Ledamot | 13 | 2012 | Oberoende | Beroende | 300 000 |
| Markku Rantala1) | Ledamot | 14 | 1998 | 25 000 | ||
| Birgit Nørgaard | Ledamot | 12 | 2012 | Oberoende | Oberoende | 300 000 |
| Totalt | 2 200 000 |
1) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersätts av arbetstagarsuppleanter.
För 2013 uppgick revisionsarvodet till Ernst & Young för moderbolaget till 0,4 MSEK och för koncernen till 6,6 MSEK. Därutöver har arvoden för andra uppdrag i koncernen uppgått till 2,1 MSEK. Uppdragen har bestått av skatterådgivning samt utredningar i vissa redovisningsfrågor.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 15 maj 2013 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsens ledamöter, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VD-instruktion för klargörande av VD:s uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt riktlinjer för bolagets och koncernens styrning och dessa riktlinjer framgår nedan:
För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs etiska kod som löpande uppföljs tillförsäkrar sig Lindab detta.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Immateriella rättigheter, som består av registrerade rättigheter såsom patent, varumärken och mönster och av andra rättigheter såsom upphovsrätt, företagshemligheter och know-how, utgör värdefulla tillgångar för Lindab. Policyn beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av sina immateriella rättigheter.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens ITanvändning och styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT-utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Lindab har nolltolerans avseende korruption. Policyn är det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare.
Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy, förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En internationell miljöpolicy styr Lindabs arbete med miljöfrågor vilka redovisas på sidan 113.
Arbetsmiljöpolicyn är i linje med Lindabs arbete att ha en bra och säker arbetsmiljö. Policyn ger ett tydligt budskap kring ansvarsfrågan och att nyckeln till en säker arbetsmiljö är förebyggande arbete.
Syftet med policyn är att definiera regelverket för Lindabkoncernens hantering av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncernens treasuryfunktion i syfte att bl a minimera kostnaderna.
Lindab har antagit ett antal policies och riktlinjer inom social ansvarstagande under det samlade namnet Lindab Life.
David Brodetsky avgick som VD den 6 februari 2013. Anders Berg tillträdde som ny VD den 18 mars 2013. Chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson utsågs som tillförordnad VD under perioden från den 6 februari 2013 till den 18 mars 2013. I koncernledningen har under hela året 2013, förutom VD, chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson och finansdirektören Per Nilsson ingått. Lindab genomförde en omfattande omorganisation i september 2013, vilken bland annat innebar att affärsområdena Ventilation och Building Components avskaffades. För tiden dessförinnan ingick affärsområdescheferna Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg och Hans Berger i koncernledningen.
Koncernledningen består sedan omorganisationen av VD, finansdirektör och chefsjurist. Det finns även en operativ ledningsgrupp som utöver koncernledningen omfattar funktionerna: Produktion, inköp, division Building Systems, marknad/produktområden, kapitaleffektivitet/lean samt fyra försäljningsregioner. Bolagets organisation ger korta beslutsvägar.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Ängelholm. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen eller bolagskoden.
Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor samt sammansättning av valberedning inför nästkommande årsstämma.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen löpande under året samt minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
VD och koncernledning har utsett en operativ ledningsgrupp om tolv personer som löpande ansvarar för olika delar av verksamheten.
De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, andra relevanta lagar, regelverket för emittenter för NASDAQ OMX Stockholm samt Koden.
Den interna bolagsstyrningen utgörs av bland annat antagen arbetsordning jämte instruktioner och policys.
Lindab har en internrevisionsfunktion som rapporterar löpande till koncernledningen, som i sin tur rapporterar till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler.
Lindab arbetar med riskhantering enligt Enterprise Risk Management, vilket utgör ett strukturerat och effektivt sätt att arbeta med koncernens risker. Rapportering, uppföljning och kontroll av de olika riskerna sker genom etablerade rutiner och processer vilket är av stor vikt för att skapa en långsiktig och hållbar lönsam tillväxt. Se ytterligare om arbetet med riskhantering på sid 42.
En viktig del av styrningen av koncernen är Lindabs arbete inom socialt ansvarstagande under namnet Lindab Life. Lindab Life sammanfattar hur Lindab ska uppträda gentemot kunder och andra samarbetspartners, medarbetarna och samhället. Dessutom handlar Lindab Life om Lindabs arbete och fokus på ständiga miljöförbättringar. Lindabs värderingar har omsatts i olika policys och regler som Lindab skall följa, varav Lindabs etiska kod är det övergripande policydokument som bland annat behandlar affärsetik. Se ytterligare om Lindab Life på sid 38.
sammansättning Styrelsen består av sex stämmovalda ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter. De anställda har även utsett två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernens finansdirektör deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist, som även är styrelsens sekreterare. Styrelsen utgör i sin helhet såväl ersättningsutskott
som revisionsutskott.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.
Vid årsstämman 2013 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på det nu sagda och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål och utgå som en procentdel på den fasta lönen och därmed ha ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta ersättningen. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Styrelsen gavs rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2013 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 4,4 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Anders Berg fasta ersättning för 2013 uppgick för perioden från den 18 mars 2013 till 31 december 2013 till 2 850 000 SEK. Anders Berg kan vidare erhålla rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till fri övernattningsbostad, fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2013 framgår i särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om ett år från Bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden äger Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande 60 procent av den fasta lönen.
I koncernledningen har under hela året 2013 chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson och finansdirektören Per Nilsson ingått samt från den 18 mars 2013 Anders Berg. Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg samt Hans Berger ingick i koncernledningen fram till september 2013. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om 12–18 månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida och är förenade med konkurrensklausuler. Kostnaderna för entledigandet, till följd av omorganisationen, av Nils-Johan Andersson och Peter Andsberg framgår i särskild tabell.
Sedan tidigare har årsstämmorna 2011 och 2012 beslutat att införa långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram för respektive år. Deltagande i programmen förutsatte egen investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationerna mäts för räkenskapsåren 2013 respektive 2014 och jämförs med utfallen för räkenskapsåren 2010 respektive 2011. Kvarvarande deltagare i det första program-
| SEK | Anders Berg* |
Ersättning övrig koncernledning** |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 2 876 482 | 8 992 970 | 11 869 452 |
| Rörlig ersättning | 378 000 | 901 325 | 1 279 325 |
| Pensioner | 810 006 | 2 528 210 | 3 338 216 |
| Förmåner | 169 099 | 471 366 | 640 465 |
| Summa | 4 233 587 | 12 893 871 | 17 127 458*** |
*) Kostnader hänförliga till Anders Berg avser tiden från 18 mars till 31 december. **) Ersättningar till Hans Berger, Peter Andsberg och Nils-Johan Andersson avser tiden fram till 16 september.
Kostnader avseende entledigande av Peter Andsberg och Nils-Johan Andersson ingår inte i de angivna ersättningarna till koncernledningen i ovan tabell.
| SEK | Totalt |
|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 12 075 912 |
| Rörlig ersättning | 660 526 |
| Pensioner | 2 352 945 |
| Förmåner | 364 039 |
| Summa | 15 453 422*** |
***) I ovanstånde belopp ingår ej sociala avgifter och särskild löneskatt.
met uppgår till 58 personer, vilka sammanlagt har investerat i 39 341 aktier. Tilldelning av 39 341 matchningsaktier kommer att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 3 MSEK. Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2014. Kvarvarande deltagare i det andra programmet uppgår till 52 personer, vilka sammanlagt har investerat i 56 350 aktier. Vid maximal tilldelning kommer 242 200 aktier i Lindab att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 4 MSEK. Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2015. Incitamentsprogrammet som initierades 2010 innehöll teckningsoptioner innebärande rätt att teckna en aktie i Lindab International AB under tiden 2012-06-01–2013-05-31. Inga aktier tecknades då börskursen under konverteringstiden blev lägre än konverteringskursen.
Styrelsen föreslog inget incitamentsprogram inför årsstämman 2013.
Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. De rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga samt i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har likaså varit korrekt och styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som finns i bolaget är således marknadsmässiga och väl avvägda.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen ska avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekt affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder, lagstiftning och noteringskrav.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla enheter har egna controllers/ekonomichefer som deltar i utvärderingen av sin egen rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll. Styrelsen i sin helhet utgör revisionsutskott och ersättningsutskott.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Alla månadsbokslut diskuteras med respektive affärsområdes ledning. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna deltar vid styrelsemötena i normalfallet en till två gånger per år och avrapporterar då sina noteringar från granskningen av den interna kontrollen, den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut samt granskningen av årsbokslutet.
Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens finansstab. Funktionen rapporterar löpande till Lindabs koncernledning som i sin tur avrapporterar till Lindabs styrelse i sin egenskap av revisionsutskott. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av styrelsen. Funktionen har under 2013 fortsatt att utveckla den interna kontrollen genom revisioner enligt en årlig plan samt genom utveckling av koncernens policys och riktlinjer. Detta arbete har bland annat inneburit rådgivning till stabsfunktioner i samband med uppdatering av koncernövergripande policys samt diverse interna kontrollfrågor inom verksamheten. I den mån kontrollåtgärd består i dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats till att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Inom Lindab har internrevisionsfunktionen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, identifiera och rekommendera förbättringar.
Internrevision är en dynamisk process som utvecklas i takt med att verksamhetens interna och externa förutsättningar förändras. Den syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås vad gäller ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler för att uppnå en rimlig försäkran avseende tillförlitlighet.
Båstad den 17 februari 2014
Styrelsen i Lindab International AB
org.nr 556606-5446
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 47–53 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Båstad den 18 februari 2014
Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Styrelsen består av sex ledamöter valda av stämman samt två arbetstagarrepresentanter. Inga förändringar har skett i styrelsesammansättningen under 2013.
Kjell Nilsson har tidigare varit VD i Semcon AB, Boliden AB och Trelleborg AB. Han är ordförande i Semcon AB. Ledamot i Choice Hotels AS, Home Properties AB och i Home Invest AS.
Huvudsaklig utbildning: Ekonom Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Innehav: 10 000 aktier.
Född 1958. Invald i styrelsen 2012, oberoende.
Birgit Nørgaard var under åren 2006–2010 VD i teknikkonsultföretaget Grontmij, Carl Bro A/S samt COO i Grontmij N.V. Under åren 2003– 2006 var hon VD inom Carl Bro Group A/S. Hon har även erfarenhet som Vice President i TDC Mobile International samt som Executive Vice President i Danisco Distillers. Birgit Nørgaard är styrelseordförande i NNE Pharmaplan A/S, samt styrelseledamot i bl.a. IMI Plc, WSP Global inc., Danish Growth Capital, DSV A/S och Xilco Holding (CH) AG.
Huvudsaklig utbildning: M.Sc. Ekonomi och MBA, INSEAD.
Innehav: 0 aktier.
Född 1966. Invald i styrelsen 1995.
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör. Innehav: 250 aktier.
Arbetande vice styrelseordförande och grundare av Ferronordic Machines AB och Scandsib Holdings Ltd. Har omfattande operativ erfarenhet från Ryssland och Ukraina. Han var bl.a. VD för Volvo Ukraine LLC under åren 1996– 2000 och VD för Volvo Construction Equipment i OSS-länderna från 2002 till 2005. Mellan 2005 och 2009 har han arbetat i olika positioner inom OJSC "GAZ", Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon, som strategichef, VD och styrelseordförande. Mellan 2008 och 2009 ingick han även i styrelsen för Magna International Ltd.
Huvudsaklig utbildning: Högskoleekonom, samt studier i Teknisk Fysik vid KTH. Innehav: 0 aktier.
Styrelsemedlem samt koncernchef i Systemair, samt styrelseordförande i Bluefish Pharmaceuticals AB.
Huvudsaklig utbildning: Gymnasieingenjör, ekonomistudier Stockholms Universitet. Innehav: 14 501 aktier och indirekt 800 000 aktier genom Färna Invest AB och 9 150 000 aktier genom Systemair AB.
Född 1952. Invald i styrelsen 1998.
Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall. Innehav: 250 aktier.
Tillträder i maj 2014 tjänsten som Koncernchef/VD för COOP Sverige AB. Mellan åren 2007 och 2013 vice VD och CFO för ICA-koncernen. Innan Sonat Burman-Olsson började på ICA var hon Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier. Hon har även haft ledande befattningar som Senior Vice President, Operational Development för Electrolux Europe och Vice President, Finance för Electrolux International (Asien & Latinamerika). Innan dess innehade hon Executive Director tjänster på Siemens och British Petroleum.
Sonat Burman-Olsson är ledamot i Tredje APfonden.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom och Executive MBA. Innehav: 0 aktier.
Stefan Charette är VD i investmentbolaget Creades AB. Han har tidigare varit VD i Investment AB Öresund, AB Custos och Brokk Group.
Stefan Charette är styrelseordförande i Athanase Capital Partners AB, Concentric AB och NOTE AB samt styrelseledamot i Creades AB, Haldex AB och Transcom S.A.
Huvudsaklig utbildning: M.Sc. i Finansiell Matematik och Elektroingenjörsexamen (B.Sc). Innehav: 95 453 aktier.
Född 1964. Invald i styrelsen 2011.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1994 och arbetar för närvarande som industriplåtslagare på Lindab Ventilation AB. Ej på bild.
Innehav: 400 aktier.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 2006 och arbetar för närvarande som konstruktionschef på Lindab Profil AB. Sandra är maskiningenjör. Ej på bild. Innehav: 50 aktier.
Lindab införde hösten 2013 en ny organisationsstruktur för att öka fokus på den lokala affären och därmed stärka koncernens erbjudande. Efter förändringen utgörs koncernledningen av koncernchef, CFO och chefsjurist. Därutöver har en ny, operativ ledningsgrupp tillsatts som består av koncernledningen samt nio ledande befattningshavare, alla internt rekryterade.
Född 1972. VD och Koncernchef. Anställd sedan 2013. Innehav: 32 700 aktier.
Född 1974. Finans- och ekonomidirektör. Anställd sedan 1999. Innehav: 4 800 aktier.
Född 1950. Chefsjurist. Anställd sedan 2002. Innehav: 110 700 aktier.
Staffan Landén Huvudansvarig revisor
Född 1963. Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2010. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag.
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2013.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange "Mid Cap", listan för medelstora bolag, under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindabs strategi är att fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på styrkefaktorer. Satsningarna för organisk tillväxt ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare förstärka bolagets konkurrenskraft.
Lindabs verksamhet har fram till omorganisationen den 1 oktober styrts i tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Lindab införde en ny plattare organisationsstruktur med ökat fokus på den lokala affären för att stärka koncernens totala produkterbjudande. Affärsområdesstrukturen ersattes av en geografiskt uppdelad säljorganisation för att dra nytta av Lindabs starka marknadsnärvaro och stöttas av fyra produkt- och systemområden samt gemensamma produktions- och inköpsfunktioner. Till följd av organisationsförändringen har affärsområdena Ventilation och Building Components gått samman. Affärsområde Building Systems har blivit en egen division. Koncernledningen utgörs av koncernchef, finanschef och chefsjurist. En operativ ledningsgrupp för koncernen har tillsatts där utöver koncernledningen nio ledande befattningshavare ingår, alla internt rekryterade. Rapportering enligt den nya strukturen kommer ske med verkan från och med första kvartalet 2014. Den nya rapporteringsstrukturen utgörs av två segment, varav det ena utgörs av de tidigare affärsområdena Ventilation och Building Components och det andra av division Building Systems.
Lindabs kortsiktiga mål är att uppnå en rörelsemarginal om minst 10 procent för helåret 2014. EBIT-marginalen för helåret 2013, exklusive engångsposter, uppgick till 7,6 procent (6,9). Förbättringen förklaras främst genom reducerade fasta kostnader. Det långsiktiga målet om 14 procent bedöms nåbart under ett gynnsamt konjunkturläge. Den årliga organiska tillväxten skall överstiga relevant byggmarknadstillväxt med 2 till 4 procentenheter. Lindabs organiska försäljningsutveckling för året var –1 procent (–5) jämfört med 2012. Enligt Lindabs uppskattningar minskade marknaden i samma omfattning. Målet för nettoskuldsättningsgraden ligger i intervallet på 0,8–1,2 ggr, vilket är i linje med historiska nivåer. Det kapital bolaget lånar ska alltså motsvara 0,8–1,2 ggr av bokfört eget kapital i koncernen. Nettoskuldsättningsgraden per 31 december uppgick till 0,5 ggr (0,8).
Inga förvärv eller avyttringar har skett under 2013.
Lindabs affärsverksamhet bygger på att förenkla byggandet genom utveckling av innovativa produkter.
Affärsidén "Förenkla byggandet" och kärnvärdet "Kundens framgång" står i centrum för produktutvecklingen och ska leda till produkter som ökar kundvärdet. För att säkerställa detta tillvaratar Lindab kundernas synpunkter och önskemål, liksom egna idéer till hur kundernas vardag kan förenklas. Utveckling drivs i nära samarbete med såväl högskolor som materialleverantörer för att försäkra oss om att alltid ha tillgång till den senaste kunskapen inom våra områden.
Följande är de mest betydande produktlanseringarna för året för respektive affärsområde:
För 2013 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 45 MSEK (44) varav 20 MSEK (19) inom Ventilation, 15 MSEK (13) inom Building Components och 10 MSEK (12) inom Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 67 (64), varav 28 (24) inom Ventilation, 19 (21) inom Building Components och 20 (19) inom Building Systems.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 4 368 (4 509), en minskning med 141 personer. Antalet anställda vid årets slut var 4 371 (4 363), en ökning med 8 personer jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 018 (1 040) vilket motsvarade 23 procent (24) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Lindabs framgång bygger på att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som delar Lindabs kärnvärden, vision och mål. Grundstenar är det pågående arbetet kring företagskultur, medarbetaroch organisationsutveckling samt förebyggande hälsovård.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma, framgår av not 6, och är samma riktlinjer som för innevarande år.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en Vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För 2013 avsattes 6 (6) MSEK inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2013 innehade stiftelsen 88 500 aktier i Lindab och 584 300 i Ratos. En vinstandelsplan finns också i våra danska bolag. Se vidare not 6.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet 14001. De långsiktiga miljö- och klimatmål som antogs under 2008 kombineras med korta mål och handlingsplaner som upprättas av affärsområdena. De långsiktiga målen är baserade på EU:s mål för 2020 och innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska energiförbrukningen minska med 20 procent, 20 procent av energin komma från förnyelsebara källor och utsläppen av växthusgaser minska med 20 procent.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de inte omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt liten miljöpåverkan. Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot och återvinns helt. Övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet härrör bland annat från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47–53 samt not 3 på sidorna 81–85. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömning utmynnat i risk.
Koncernbolag är endast inblandade i mindre tvister direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk.
En tidigare operationellt leasad fastighet i Tjeckien har under januari 2014 förvärvats för 139 MSEK, vilket motsvarar aktuellt marknadsvärde för fastigheten. I fastigheten bedrivs central produktion för ventilationsprodukter i koncernen. Beräknad positiv helårseffekt på rörelseresultatet (EBIT) uppgår till cirka 4 MSEK.
Nya kreditavtal har ingåtts med Nordea, SEB och Svensk Exportkredit (SEK) i februari 2014. De nya långfristiga krediterna uppgår till 1 600 MSEK från Nordea och SEB samt till 500 MSEK från SEK. Kreditramen med SEB/Nordea löper på 3 år och krediten med SEK på 5 år. Avtalen ersätter det tidigare kreditavtalet om 2 800 MSEK.
Det lägre beloppet på kreditramen, jämfört med tidigare avtal, förklaras främst av att det också kommer tecknas ett antal kortsiktiga checkräkningskrediter och garantiramar med framförallt Nordea och SEB. Dessa faciliteter låg tidigare inom den långsiktiga kreditramen. Totalt sett innebär de nya avtalen en väsentlig förbättring av villkoren både vad gäller marginal och flexibilitet.
Systemair AB (publ), som har varit Lindabs största aktieägare under 2013 med 12 procents ägande, sålde per 3 mars 2014 hela sitt innehav.
Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelning om 40–50 procent av nettoresultatet föregående räkenskapsår ska lämnas. Enligt denna utdelningspolicy ska styrelsen vid framläggandet av utdelningsförslag beakta Lindabs finansiella mål, förvärvsmöjligheter, förväntade framtida resultat, finansiella ställning, kassaflöden, kreditvillkor samt andra faktorer. Någon garanti för att utdelning kommer att föreslås eller beslutas för ett enskilt år kan inte lämnas.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 29 april 2014, med följande förslag till vinstdisposition:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel vid årets början | 595 486 818 |
| Årets vinst | 230 465 |
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 595 717 283 |
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 29 april beslutar om att utdelning inte lämnas för 2013. Förslaget förklaras med att Lindabs styrelse ser ökade möjligheter till fortsatt tillväxt genom både organisk utveckling och genom förvärv tillsammans med inriktningen att skuldsättningen i förhållande till intjäningen (EBITDA) skall förbättras. Föregående år gavs inte heller någon utdelning. Till förfogande stående balanserade vinstmedel balanseras i ny räkning.
Försäljningsintäkterna uppgick till 6 523 MSEK (6 656), vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter och strukturförändringar var minskningen 1 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen negativt med 2 procent medan strukturförändringar har påverkat positivt med 1 procent. Försäljningsintäkterna i utlandet uppgick till 4 956 MSEK (5 062), en minskning med 2 procent, vilket motsvarade 76 procent (76) av koncernens totala försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 32 länder och hade under 2013 en geografisk fördelning med 46 procent av totalförsäljningen inom Norden, 27 procent inom Västeuropa, 24 procent inom CEE/CIS samt 3 procent till övriga marknader, framförallt USA.
Den makroekonomiska oron minskade något i Europa under 2013 och en viss ljusning kunde även skönjas inom byggbranschen mot slutet av året. Återhämtningen förväntas dock ske i blygsam takt från låga nivåer.
Affärsområdena Ventilation och Building Components minskade båda sin försäljning under 2013 medan affärsområde Building Systems ökade sin försäljning. Från ett geografiskt perspektiv ökade försäljningen sammantaget i CEE/CIS, drivet av god utveckling inom Building Systems, medan omsättningen sjönk i såväl Norden som Västeuropa.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns inom affärsområde Building Components och Building Systems. Installation av ventilationssystem utförs huvudsakligen inomhus, varför affärsområde Ventilation är mindre beroende av säsong och väder. Normalt sker en planerad lageruppbyggnad av främst färdigvaror under det första halvåret, som under andra halvåret successivt övergår till lagerminskning till följd av den ökade aktiviteten på byggmarknaden.
Koncernens verksamhet har rapporterats i tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Fördelningen av försäljningsintäkter och rörelseresultat (EBIT) per affärsområde framgår av tabellen på sidan 60.
Affärsområde Ventilation erbjuder ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
Försäljningsintäkterna uppgick till 3 506 MSEK (3 591), en minskning med 2 procent, justerat för valuta och struktur var minskingen 2 procent. Förvärvet av Centrum Klima under 2012 har haft en positiv effekt på omsättningen 2013 med 2 procent. Försäljningen i Norden började
| 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 6 523 | 6 656 | 6 878 |
| Förändring, MSEK | –133 | –222 | 351 |
| Förändring, % | –2 | –3 | 5 |
| Varav | |||
| Volymer och pris, % | –1 | –5 | 9 |
| Förvärv/avyttring, % | 1 | 3 | 0 |
| Valutaeffekter, % | –2 | –1 | –4 |
återhämta sig redan under senare delen av våren, framförallt drivet av en framgångsrik utveckling i Norge. Under andra halvåret blev även återhämtningen tydligare i Sverige, affärsområdets största marknad, men sammantaget sjönk ändå den nordiska försäljningen något under helåret 2013. Efterfrågan i Västeuropa var generellt något svagare än i Norden och det var först i fjärde kvartalet som försäljningen visade på tillväxt.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, minskade med 1 procent till 261 MSEK (263). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 7,4 procent (7,3). Den lägre volymen har framförallt kompenserats av ökad effektivitet inom produktionen vilket bidragit till högre bruttomarginal. De fasta kostnaderna har också sänkts något. Kostnaderna är belastade med avsättningar för osäkra kundfordringar.
Affärsområde Building Components erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg, tak och bjälklagskonstruktioner.
Försäljningsintäkterna uppgick till 1 990 MSEK (2 052), en minskning med 3 procent, justerat för valuta och struktur minskade omsättningen netto med 3 procent. Förvärvet av Plannjas verksamhet för sandwichpanel och högprofil under 2012 bidrog positivt med 1 procent. Försäljningen minskade i såväl Norden som Östeuropa under helåret 2013 men efterfrågan förbättrades i båda regionerna mot slutet av året. I affärsområdets största marknad, Sverige, bidrog framförallt en ökad aktivitetsnivå inom bostadsbyggandet till en god tillväxt under andra halvåret.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, uppgick till 99 MSEK (135), en minskning med 27 procent. Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 5,0 procent (6,6). Försämringen förklaras av lägre volymer och minskad bruttomarginal, vilket till viss del kompenserats med lägre fasta kostnader.
Affärsområde Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer. Försäljningsintäkterna uppgick till 1 027 MSEK (1 013), vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter var ökningen 5 procent. Försäljningstillväxten härrör framförallt till CEE/ CIS medan den fortsatt svaga europeiska industrikonjunkturen hade en negativ effekt på försäljningen i Västeuropa. I Ryssland, affärsområdets största marknad, sjönk försäljningen något under 2013 men detta kompenserades av en stark tillväxt i CEE och Vitryssland.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, ökade till 159 MSEK (100). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 15,5 procent (9,9). Förbättringen förklaras av högre bruttomarginal och ökad volym. Den under
| Andel, | Andel, | Andel, | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | % | 2012 | % | 2011 | % |
| Norden | 2 968 | 46 | 3 019 | 45 | 3 158 | 46 |
| Västeuropa | 1 761 | 27 | 1 895 | 29 | 1 949 | 28 |
| CEE/CIS | 1 590 | 24 | 1 542 | 23 | 1 553 | 23 |
| Övriga marknader | 204 | 3 | 200 | 3 | 218 | 3 |
| Totalt | 6 523 | 100 | 6 656 | 100 | 6 878 | 100 |
2012 genomförda omstrukturering av produktionsverksamheten, då tillverkningen koncentrerades till fabrikerna i Luxemburg och Ryssland, har haft en klart positiv effekt på lönsamheten.
Kostnader har även påverkats positivt av etableringsbidrag för tidigare års nedlagda projektkostnader.
Bruttoresultatet ökade med 1 procent till 1 880 MSEK (1 870). Bruttomarginalen låg på 29 procent (28) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 120 MSEK (85) och utgörs framför allt av kursvinster på operativa rörelsefordringar/skulder.
Försäljnings- och administrationskostnaderna minskade med 2 procent, till 1 351 MSEK (1 384), motsvarande 21 procent (21) av försäljningsintäkterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 45 MSEK (44), motsvarande 0,7 procent (0,7) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 152 MSEK (193). I övriga rörelsekostnader ingår engångskostnader med 46 MSEK (117), se engångskostnader sidan 61. Utöver detta ingår även kursförluster på operativa rörelsefordringar/skulder.
Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 8) uppgick till 157 MSEK (156).
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 452 MSEK (334), vilket är en ökning med 35 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, uppgick till 498 MSEK (460), vilket är 8 procent högre än föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet (EBIT) förklaras av minskade fasta kostnader och ökad bruttomarginal, framför allt till följd av genomförda kostnads- och effektiviseringsaktiviteter. Rörelsemarginalen (EBIT), exklusive engångsposter, ökade för fjärde året i rad och uppgick till 7,6 procent (6,9).
Det utökade kostnadsbesparingsprogrammet som kommunicerades i februari 2013 har varit framgångsrikt och nått full effekt. Rörelseresultatet (EBIT) har belastats med engångskostnader om totalt –46 MSEK (–126) se specifikation av engångsposter sidan 61. Dessa förklaras av strukturåtgärder hänförliga till kostnadsbesparingsprogrammet samt under hösten genomförd omorganisation.
Resultat före skatt uppgick till 329 MSEK (178), en ökning med 85 procent. Finansnettot uppgick till –123 MSEK (–156). Minskningen beror på en lägre räntenivå under 2013 jämfört med 2012.
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 96 MSEK (56) och den faktiska skattesatsen uppgick till 29 procent (31) av resultatet före skatt. Skattesatsen i Sverige uppgår till 22 procent, från och med 2013. Kostnaden för aktuell skatt har ökat till följd av högre resultat i koncernbolagen. Kostnaden för uppskjuten skatt har påverkats negativt med 2 MSEK av att fordringar och skulder avseende uppskjuten skatt i utländska bolag, bland annat Finland, har omräknats på grund av nya skattesatser. Denna har även påverkats negativt med 18 MSEK av att uppskjuten skatt på årets underskott i vissa koncernbolag inte har aktiverats. Kapitalisering av uppskjuten skatt har skett med 10 MSEK på underskottssavdrag hänförliga till tidigare år, i framför allt USA. Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag i bland annat Storbritannien har gjorts med 6 MSEK. Den genomsnittliga skattesatsen var 23 procent (19). För ytterligare information se not 14, sidorna 96–97.
Årets resultat uppgick till 233 MSEK (122). Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 3,05 SEK (1,61).
Totalresultat uppgick till 283 MSEK (36). Totalresultat inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, justering av värdet på kassaflödessäkringar och säkring av nettoinvesteringar samt aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt uppskjuten skatt.
Rörelseresultat (EBIT), justerat för engångsposter
| Försäljningsintäkter Rörelseresultat (EBIT) |
Rörelsemarginal (EBIT), | exkl.engångsposter, % | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 |
| Ventilation | 3 506 | 3 591 | 3 612 | 261 | 263 | 221 | 7,4 | 7,3 | 6,1 |
| Building Components |
1 990 | 2 052 | 2 268 | 99 | 135 | 192 | 5,0 | 6,6 | 8,5 |
| Building Systems | 1 027 | 1 013 | 998 | 159 | 100 | 38 | 15,5 | 9,9 | 3,8 |
| Övrig verksamhet | - | - | - | –21 | –38 | –44 | ET | ET | ET |
| Engångsposter | - | - | - | –46 | –126 | –59 | ET | ET | ET |
| Totalt | 6 523 | 6 656 | 6 878 | 452 | 334 | 348 | 7,6 | 6,9 | 5,9 |
| (Resultaträkning) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2013 | 2012 | ||
| Försäljningsintäkter | 7 | 6 523 | 6 656 | ||
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 27 | –4 643 | –4 786 | ||
| Bruttoresultat | 1 880 | 1 870 | |||
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 120 | 85 | ||
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 27 | –905 | –907 | ||
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 27 | –446 | –477 | ||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –45 | –44 | ||
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –152 | –193 | ||
| Summa rörelsekostnader | –1 428 | –1 536 | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | 452 | 334 | |||
| Ränteintäkter | 13 | 9 | 12 | ||
| Räntekostnader | 13 | –127 | –162 | ||
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –5 | –6 | ||
| Finansnetto | –123 | –156 | |||
| Resultat före skatt (EBT) | 329 | 178 | |||
| Skatt på årets resultat | 14 | –96 | –56 | ||
| Årets resultat | 233 | 122 | |||
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 233 | 122 | |||
| – därav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | - | - | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||
| Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer | 11 | –8 | |||
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer | –2 | 2 | |||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | 9 | –6 | |||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 55 | –88 | |||
| Säkring av nettoinvestering | –18 | - | |||
| Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 4 | - | |||
| Kassaflödessäkringar | - | 11 | |||
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | - | –3 | |||
| 41 | –80 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | 50 | –86 | |||
| Totalresultat | 283 | 36 | |||
| –hänförligt till moderbolagets aktieägare | 283 | 36 | |||
| –hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | - | - | |||
| Resultat per aktie, SEK | |||||
| Före utspädning | 15 | 3,05 | 1,61 | ||
| Efter utspädning | 15 | 3,05 | 1,61 | ||
| Specifikation av engångsposter | Building | Building | Övrig | ||
| 2013 | Ventilation | Components | Systems | verksamhet | Totalt |
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 261 | 99 | 159 | –21 | 498 |
| Engångsposter | –21 | –3 | –1 | –21 | –46* |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 240 | 96 | 158 | –42 | 452 |
| 2012 | |||||
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter Engångsposter |
263 –48 |
135 –22 |
100 –23 |
–38 –33 |
460 –126** |
Rörelseresultatet (EBIT) har justerats med följande engångsposter, vilka redovisats som Kostnad för sålda varor,
Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader:
2013* –46 MSEK avseende omstruktureringskostnader till följd av kostnadsbesparingsprogram och omorganisation.
2012** –92 MSEK avseende kostnadsbesparingsprogram.
–7 MSEK till följd av transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag.
–27 MSEK till följd av uppsägningskostnader för koncernchef.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 620 MSEK (222). Ökningen förklaras delvis av ett högre kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 428 MSEK (246). Rörelseresultatet förbättrades och uppgår till 452 MSEK (334). Denna förbättring förklaras av ett högre underliggande resultat samt lägre engångskostnader för året –46 MSEK (–126 MSEK). Även ränteutbetalningarna har sjunkit jämfört med föregående år –115 MSEK (–151) till följd av lägre räntenivåer. Betald skatt om –62 MSEK (–125) har också bidragit till förbättringen. Återbetald skatt från tidigare period har erhållits under året samtidigt som skattebetalningarna avseende de svenska bolagen har sjunkit.
Förändringen av kassaflödet från den löpande verksamheten förklaras också av utvecklingen av rörelsekapitalet 192 MSEK (–24), vilket beror på förändringen i rörelseskulderna 108 MSEK (–132). Rörelseskulderna påverkades till största delen av förändring i leverantörsskulder, vilket är en periodiseringseffekt av betalningar till leverantörer.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av orealiserade kursdifferenser, avsättningar och avskrivningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –111 MSEK (–441). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till –93 MSEK (–162) medan avyttringar uppgick till 3 MSEK (8). Det lägre beloppet förklaras av en medveten lägre investeringstakt samt att föregående år påverkades av effektiviseringsinvesteringar i Tjeckien och expansionsinvesteringar i Ryssland. Netto uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –90 MSEK (–154), exklusive förvärv och avyttringar av dotterbolag.
Inga förvärv har skett under 2013.
Den 19 mars 2012 förvärvades Plannjas verksamhet för sandwichpanel och högprofil genom ett inkråmsförvärv. Under 2012 förvärvades också Centrum Klima S.A., till 100 procent, i tre steg med start 30 april. Bolaget är en ledande polsk tillverkare och distributör av ventilationsoch inneklimatsystem.
Netto uppgick kassaflödet från företagsförvärv till –21 MSEK (–287). Kassaflödet hänför sig till reglerade utbetalningar för förvärvet av Centrum Klima S.A.
För närmare redogörelse se not 5, Företagsförvärv, sidorna 88–89.
Finansieringsverksamheten gav ett kassaflöde om netto –482 MSEK (291). Årets förändring, som lett till minskad nettoskuld, förklaras av det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten men också av den ökade upplåningen föregående år som skedde i samband med förvärv. Föregående år gjordes också en försäljning av egna aktier uppgående till 52 MSEK samt utbetalning av utdelning med –76 MSEK.
| (Indirekt metod) | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2013 | 2012 |
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 452 | 334 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 8 | 157 | 156 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet | 2 | 0 | |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | –10 | 24 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | –6 | 1 | |
| Summa | 595 | 515 | |
| Erhållen ränta | 10 | 7 | |
| Erlagd ränta | –115 | –151 | |
| Betald skatt | –62 | –125 | |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 428 | 246 | |
| Förändring av rörelsekapital* | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | 8 | 44 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | 76 | 64 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | 108 | –132 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | 192 | –24 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 620 | 222 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag, nettoeffekt på likvida medel | 5 | –21 | –287 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 16 | –17 | –21 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –76 | –141 |
| Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar | 17 | 3 | 8 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –111 | –441 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | - | 315 | |
| Amortering av lån | –482 | - | |
| Försäljning av egna aktier | - | 52 | |
| Utdelning till aktieägare | - | –76 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –482 | 291 | |
| Årets kassaflöde | 27 | 72 | |
| Likvida medel vid årets början | 301 | 235 | |
| Kursdifferens likvida medel | 3 | –6 | |
| Likvida medel vid årets slut | 331 | 301 |
*) Rörelsekapital, se definition sidan 111.
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK, samt i förhållande till försäljningsintäkter, %
Kassaflöde 2009–2012 Kassaflöde 2013 % av försäljningsintäkter
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till kassaflödesanalysen på sidan 62.
Varulagret ligger i nivå med föregående år, medan kundfordringarna minskade med 2 procent. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till försäljningsintäkterna uppgick till 15 procent (15) respektive 14 procent (14).
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 331 MSEK (301). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 525 MSEK (1 095), baserat på en underliggande kreditram på 2 800 MSEK (2 900).
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 4 952 MSEK (5 134), vilket är en minskning med 4 procent. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill uppgick till 9,1 procent (6,8). Ökningen beror främst på ett högre justerat resultat medan genomsnittligt sysselsatt kapital ligger i nivå med föregående år.
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 2 967 MSEK (2 683). Ingen utdelning utbetalades under året. Eget kapital per aktie uppgick till 38,87 SEK (35,15). Avkastning på eget kapital, eller årets resultat i förhållande till eget kapital, har ökat till 8,5 procent (4,6).
Det operativa kapitalet uppgick till 4 579 MSEK (4 789). Avkastning på operativt kapital uppgick till 9,6 procent (7,1). Justerat för engångsposter är avkastningen 10,5 procent (9,8).
Nettoskulden uppgick per sista december 2013 till 1 612 MSEK (2 106). Minskningen beror i huvudsak på det positiva kassaflödet från den löpande verksamheten. Nettoskulden inkluderar gjorda justeringar i enlighet med uppdateringar i IAS19R Ersättningar till anställda, med 25 MSEK (36). Valutaförändringar har haft marginell inverkan. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 1 985 MSEK (2 450) varav avsatt till pensioner uppgick till 169 MSEK (178). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 374 MSEK (345).
Nettoskuldsättningsgraden ingår i koncernens finansiella mål. Målet är att den ska ligga i intervallet 0,8–1,2 ggr. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt, eller uttryckt på annat sätt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,5 ggr (0,8).
Räntetäckningsgraden, vilket ger uttryck för koncernens förmåga att betala räntor, uppgick till 3,5 ggr (2,1).
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 46 procent (41).
Kreditavtalet per 31 december 2013 med Nordea och Handelsbanken löper fram till februari 2015. Den totala kreditramen per 31 december 2013 uppgår till 2 800 MSEK (2 900) enligt det gällande kreditavtalet.
Nya kreditavtal har ingåtts med Nordea, SEB och Svensk Exportkredit (SEK) i februari 2014. De nya långfristiga krediterna uppgår till 1 600 MSEK från Nordea och SEB samt till 500 MSEK från SEK. Kreditramen med Norea/SEB löper på 3 år och krediten med SEK på 5 år. Avtalen ersätter det tidigare kreditavtalet på 2 800 MSEK.
Det lägre beloppet på kreditramen, jämfört med tidigare avtal, förklaras främst av att det också kommer tecknas ett antal kortsiktiga checkräkningskrediter och garantiramar med framförallt Nordea och SEB. Dessa faciliteter låg tidigare inom den långsiktiga kreditramen. Totalt sett innebär de nya avtalen en väsentlig förbättring av villkoren både vad gäller marginal och flexibilitet.
Ställda säkerheter uppgår till 363 MSEK (400). Eventualförpliktelser uppgår till 15 MSEK (14).
| (Balansräkning) |
|---|
| ----------------- |
| Belopp i MSEK | Not 2013-12-31 2012-12-31 2012-01-01 | |||
|---|---|---|---|---|
| Justerad* | Justerad* | |||
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande |
16 | 0 | 0 | 0 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 0 | 0 | 0 |
| Goodwill | 16 | 2 734 | 2 682 | 2 591 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 60 | 65 | 66 |
| Summa immateriella anläggnings tillgångar |
2 794 | 2 747 | 2 657 | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Byggnader och mark | 17, 27 | 617 | 593 | 546 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 478 | 511 | 456 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella |
||||
| anläggningstillgångar | 17 | 49 | 104 | 82 |
| Summa materiella anläggnings tillgångar |
1 144 | 1 208 | 1 084 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Finansiell placering | 23 | 42 | 39 | 36 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 147 | 159 | 320 |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
18 | 3 | 4 | 3 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 2 | 2 | 4 |
| Summa finansiella anläggnings tillgångar |
194 | 204 | 363 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 132 | 4 159 | 4 104 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 20 | 958 | 966 | 962 |
| Kundfordringar | 21 | 942 | 962 | 1 023 |
| Övriga fordringar | 21 | 47 | 80 | 71 |
| Aktuell skattefordran | 27 | 67 | 16 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
21 | 79 | 83 | 67 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande |
21 | 1 | 5 | 8 |
| Likvida medel | 331 | 301 | 235 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 385 | 2 464 | 2 382 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 517 | 6 623 | 6 486 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | ||||
| Eget kapital hänförligt till moder bolagets aktieägare |
||||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 228 | 2 227 | 2 234 | |
| Reserver | –55 | –96 | –16 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 715 | 473 | 381 | |
| Summa eget kapital | 2 967 | 2 683 | 2 678 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Räntebärande skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 645 | 2 045 | 1 772 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser |
23 | 169 | 178 | 163 |
| Summa räntebärande skulder | 1 814 | 2 223 | 1 935 | |
| Icke räntebärande skulder | ||||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 132 | 140 | 302 |
| Övriga avsättningar | 24 | 44 | 30 | 36 |
| Övriga skulder | 10 | 12 | 13 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 186 | 182 | 351 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 000 | 2 416 | 2 286 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Räntebärande skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 6 | 22 | 62 |
| Checkräkningskredit | 25 | 160 | 193 | 42 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 5 | 12 | 14 |
| Summa räntebärande skulder | 171 | 227 | 118 | |
| Icke räntebärande skulder | ||||
| Förskott från kunder | 132 | 137 | 134 | |
| Leverantörsskulder | 681 | 569 | 708 | |
| Aktuell skatteskuld | 11 | 22 | 44 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 62 | 73 | 49 |
| Övriga skulder | 92 | 103 | 116 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 401 | 404 | 353 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 379 | 1 308 | 1 404 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 550 | 1 524 | 1 522 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
6 517 | 6 623 | 6 486 | |
| Ställda säkerheter | 28 | 363 | 400 | 344 |
| Eventualförpliktelser | 28 | 15 | 14 | 24 |
Belopp i MSEK Not 2013-12-31 2012-12-31 2012-01-01
*Justerad för ändrad standard, IAS 19R, Ersättningar till anställda.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2013 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (2 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (3,0) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är 76 331 982 st (76 331 982).
Alla aktier har samma rätt till vinst och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 4 839 MSEK (3 384) och 7 036 aktieägare (6 328) per den 31 december 2013. Den största aktieägaren i relation till utestående aktier är Systemair AB som äger 12,0 procent (12,0). Därefter följer Creades AB 10,3 procent (12,2), Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 8,6 procent (8,8), Lannebo Fonder 7,8 procent (9,0), och Swedbank Robur Fonder 5,3 procent (8,5). Dessa fem största ägare innehar tillsammans 44,0 procent (50,5) av aktiekapitalet och rösterna.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Årsstämmorna 2011 och 2012 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram. För utförligare beskrivning se not 6.
Deltagande i programmen förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 respektive 2014 och jämförs med utfallet för räkenskapsåret 2010 respektive 2011. Reglering för det första incitamentsprogrammet kommer att ske under andra kvartalet 2014. En bedömning har gjorts om villkorens uppfyllnad och därmed har en kostnad för ersättningsprogrammen och en motsvarande bokning redovisats mot eget kapital.
I avsikt att säkerställa ett innehav av nödvändiga aktier, ingicks 2011 och 2012, termin med extern part, att denne anskaffade motsvarande det antal som i enlighet med det aktierelaterade ersättningsprogrammet maximalt kan komma att överlåtas till deltagarna. Denna förpliktelse redovisas som en finansiell skuld och reduktion av Övrigt tillskjutet kapital i Eget kapital.
Årsstämman den 15 maj 2013 beslutade om att ingen utdelning till aktieägarna skulle lämnas. Till förfogande stående balanserade vinstmedel balanserades i ny räkning.
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 4 579 MSEK (4 780).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån tre finansiella mål, som framgår nedan:
Exempel på aktiva åtgärder är bland annat att Lindabs styrelse inte kommer att föreslå någon utdelning för 2013. Se även not 25 och 28.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalet. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs finanspolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödesinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoförändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab använder lån som säkringsinstrument.
För detaljerad information avseende förändring i aktiekapitalet, se not 22, sidan 102.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräk ningsreserv |
Balanserad vinst inkl. årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande inflytade |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 79 | 2 234 | –8 | –8 | 402 | 2 699 | - | 2 699 |
| Byte av redovisningsprincip 1) | - | - | - | - | –21 | –21 | - | –21 |
| Ingående balans per 1 januari 2012 (justerad) | 79 | 2 234 | –8 | –8 | 381 | 2 678 | - | 2 678 |
| Årets resultat | 122 | 122 | - | 122 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | ||||||||
| Aktuella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | –6 | –6 | - | –6 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –88 | –88 | - | –88 | ||||
| Kassaflödessäkringar | 8 | 8 | - | 8 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | 8 | –88 | 116 | 36 | - | 36 |
| Försäljning av egna aktier | 52 | 52 | - | 52 | ||||
| Incitamentsprogram 2) | 2 | 2 | - | 2 | ||||
| Termin att förvärva egna aktier, incitamentsprogram 2) | –9 | –9 | - | –9 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –76 | –76 | - | –76 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | –7 | - | - | –24 | –31 | - | –31 |
| Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit genom förvärv |
- | 126 | 126 | |||||
| Förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande | - | –126 | –126 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2012 | 79 | 2 227 | - | –96 | 473 | 2 683 | - | 2 683 |
| Årets resultat | 233 | 233 | - | 233 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | ||||||||
| Aktuella vinster/förluster, förmånsbaserade planer | 9 | 9 | - | 9 | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | 55 | 55 | - | 55 | ||||
| Säkring av nettoinvestering | –14 | –14 | - | –14 | ||||
| Summa totalresultat | - | - | - | 41 | 242 | 283 | - | 283 |
| Incitamentsprogram 2) | 1 | 1 | - | 1 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | 1 | - | - | - | 1 | - | 1 |
| Utgående balans per 31 december 2013 | 79 | 2 228 | - | –55 | 715 | 2 967 | - | 2 967 |
1) Utgörs av förändringen i enlighet med IAS 19R.
2) Vid årsstämmorna 2011 och 2012 beslöts att införa långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram för respektive år. För att säkerställa att Lindab innehar aktier för maximal tilldelning har termin tecknats med tredje part att förvärva egna aktier, vilket innebär att ingen utspädning uppstår. Avsättningar för incitamentsprogrammen initierade under 2011 och 2012 fortlöpte under 2013.
Sverige, 72 (79) Övriga världen, 28 (21)
Pensionsfonder, 2 (2) Utländska ägare, 28 (21) Finansiella företag, 38 (42) Övriga juridiska personer, 25 (29) Privatpersoner, 7 (6)
Intresseorganisationer, 0 (0)
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt.
Moderbolagets försäljningsintäkter uppgick under räkenskapsåret till 3 MSEK (8).
Årets resultat uppgick till 0 MSEK (0). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 94 MSEK (95). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits under 2013 eller 2012.
Årsstämman den 15 maj 2013 beslutade att utdelning inte lämnas för 2012. Balanserade vinstmedel om 595 486 818 SEK balanserades i ny räkning. Under 2012 betalades utdelning om 76 MSEK för verksamhetsåret 2011.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2013 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Antalet utestående aktier är 76 331 982 (76 331 982).
För vidare information se not 22, Aktiekapital.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47–53 samt not 3 på sidorna 81–85.
| Belopp i MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter* | 3 | 8 | |
| Administrationskostnader | 9, 10 | –4 | –5 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | 6, 9, 10, 12 | 0 | 0 |
| Rörelseresultat | –1 | 3 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 94 | 95 |
| Räntekostnader interna | 13 | –93 | –98 |
| Resultat efter finansiella poster | 0 | 0 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 0 | 0 |
| Årets resultat** | 0 | 0 |
*) Omklassificering av Övriga rörelseintäkter till Försäljningsintäkter har gjorts.
**) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| Belopp i MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –1 | 3 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | 1 | –3 |
| Erhållen ränta | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –93 | –98 |
| Betald skatt | 1 | –2 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten | ||
| före förändring av rörelsekapital | –92 | –100 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | 0 | 0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –92 | –100 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån från koncernbolag | 93 | 118 |
| Lämnad utdelning | 0 | –76 |
| Återköp av egna aktier | 0 | 52 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 93 | 94 |
| Årets kassaflöde | 1 | –6 |
| Likvida medel vid årets början | 1 | 7 |
| Likvida medel vid årets slut | 2 | 1 |
| Belopp i MSEK | Not 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 30 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande | 7 | 7 | |
| Uppskjuten skattefordran | 2 | 2 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 476 | 3 476 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Aktuell skattefordran | 1 | 2 | |
| Likvida medel | 2 | 1 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 3 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 479 | 3 479 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 506 | 506 | |
| Årets resultat* | 0 | 0 | |
| Summa eget kapital | 1 383 | 1 383 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar, räntebärande | 8 | 7 | |
| Summa avsättningar | 8 | 7 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skuld till koncernföretag, räntebärande | 2 086 | 2 087 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 086 | 2 087 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 0 | 0 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 26 | 2 | 2 |
| Summa icke räntebärande skulder | 2 | 2 | |
| Summa kortfristiga skulder | 2 | 2 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 479 | 3 479 | |
| Ställda säkerheter | 28 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 28 | - | - |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bundet eget kapital |
eget kapital | |||||||||
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Årets resul tat* |
Totalt eget kapital |
||||
| Ingående balans per 1 januari 2012 |
79 | 708 | 90 | 530 | 0 | 1 407 | ||||
| Årets resultat | 0 | 0 | ||||||||
| Transaktioner med aktieägare |
||||||||||
| Utdelning till aktie ägare |
–76 | –76 | ||||||||
| Försäljning av egna aktier |
52 | 52 | ||||||||
| Utgående balans per 31 december 2012 |
79 | 708 | 90 | 506 | 0 | 1 383 | ||||
| Årets resultat | 0 | 0 | ||||||||
| Utgående balans per 31 december 2013 |
79 | 708 | 90 | 506 | 0 | 1 383 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| MSEK om ej annat anges | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter och resultat | 2013 | 2012 | 2011* | 2010* | 2009* | 2008* | 2007* | 2006* | 2005* | 2004* |
| Försäljningsintäkter | 6 523 | 6 656 | 6 878 | 6 527 | 7 019 | 9 840 | 9 280 | 7 609 | 6 214 | 5 477 |
| Tillväxt, % | –2 | –3 | 5 | –7 | –29 | 6 | 22 | 22 | 13 | 3 |
| varav volymer och pris | –1 | –5 | 9 | –1 | –33 | 2 | 14 | 10 | 6 | 7 |
| varav förvärv/avyttring | 1 | 3 | 0 | 0 | 1 | 3 | 8 | 13 | 5 | –3 |
| varav valutaeffekter | –2 | –1 | –4 | –6 | 3 | 1 | 0 | 1 | 2 | –1 |
| Omsättning i utlandet, % | 76 | 76 | 76 | 77 | 81 | 82 | 82 | 80 | 77 | 75 |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 609 | 490 | 511 | 565 | 479 | 1 388 | 1 512 | 1 103 | 751 | 569 |
| Avskrivningar | 157 | 156 | 163 | 280 | 225 | 225 | 203 | 209 | 194 | 185 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 452 | 334 | 348 | 401 | 265 | 1 172 | 1 318 | 903 | 560 | 384 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 452 | 334 | 348 | 284 | 254 | 1 163 | 1 309 | 894 | 557 | 384 |
| Engångsposter1) | –46 | –126 | –59 | –63 | –47 | –116 | - | –39 | 7 | - |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångsposter | 498 | 460 | 407 | 347 | 301 | 1 279 | 1 309 | 933 | 550 | 384 |
| Resultat före skatt (EBT) | 329 | 178 | 186 | 112 | 119 | 990 | 1 175 | 797 | 484 | 297 |
| Årets resultat | 233 | 122 | 91 | 27 | 34 | 723 | 901 | 585 | 351 | 203 |
| Totalresultat | 283 | 36 | 36 | –298 | –142 | 1 124 | 1 035 | 439 | 485 | 220 |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 620 | 222 | 345 | 391 | 719 | 673 | 875 | 778 | 730 | 426 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –111 | –441 | –143 | 241 | –188 | –418 | –225 | –424 | –667 | –159 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –482 | 291 | –202 | –616 | –541 | –396 | –487 | –395 | 58 | –370 |
| Årets kassaflöde | 27 | 72 | 0 | 16 | –10 | –141 | 163 | –40 | 121 | –103 |
| Operativt kassaflöde | 546 | 319 | 361 | 418 | 731 | 931 | 985 | 821 | 659 | - |
| Sysselsatt kapital och finansiering | ||||||||||
| Balansomslutning | 6 517 | 6 623 | 6 479 | 6 570 | 7 442 | 8 625 | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 |
| Sysselsatt kapital | 4 952 | 5 134 | 4 724 | 4 897 | 5 701 | 6 419 | 5 594 | 4 998 | 4 949 | 4 377 |
| Operativt kapital | 4 579 | 4 789 | 4 446 | 4 611 | 5 425 | 6 120 | 5 207 | 4 792 | 4 699 | 4 227 |
| Nettoskuld | 1 612 | 2 106 | 1 747 | 1 856 | 2 422 | 2 774 | 2 238 | 2 602 | 1 846 | 1 858 |
| Eget kapital | 2 967 | 2 683 | 2 699 | 2 755 | 3 003 | 3 346 | 2 969 | 2 190 | 2 853 | 2 369 |
| Data per aktie, SEK | ||||||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, 1000-tal2) | 76 332 | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 90 702 120 000 120 000 | ||
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal2) | 76 332 | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 93 062 122 940 122 736 | ||
| Antal utestående aktier vid årets utgång före utspädning, 1000-tal | 76 332 | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 120 000 120 000 | ||
| Antal utestående aktier vid årets utgång efter utspädning, 1000-tal | 76 332 | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 122 940 122 736 | ||
| Resultat per aktie före utspädning | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,45 | 2,93 | 1,69 |
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal utestående aktier | 3,05 | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | 2,93 | 1,69 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,77 | 19,74 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 38,87 | 35,15 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,30 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie | 8,12 | 2,92 | 4,58 | 5,20 | 9,62 | 8,68 | 11,12 | 9,89 | 5,94 | 3,47 |
| Utdelning per aktie | ||||||||||
| (för 2012 enligt styrelsens förslag) | - | - | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - |
| P/E-tal | 20,8 | 26,7 | 30,9 | 245,1 | 163,3 | 5,2 | 12,9 | 20,7 | ET | ET |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 63,40 | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ET | ET |
| Börsvärde vid årets slut | 4 990 | 3 384 | 2 817 | 6 648 | 5 496 | 3 626 | 11 590 | 10 252 | ET | ET |
| Investeringar | ||||||||||
| Anläggningar (brutto) | 93 | 162 | 143 | 128 | 182 | 301 | 195 | 146 | 218 | 199 |
| Nyckeltal | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 9,3 | 7,4 | 7,4 | 8,7 | 6,8 | 14,1 | 16,3 | 14,5 | 12,1 | 10,4 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 6,9 | 5,0 | 5,1 | 6,1 | 3,8 | 11,9 | 14,2 | 11,9 | 9,0 | 7,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 6,9 | 5,0 | 5,1 | 4,4 | 3,6 | 11,8 | 14,1 | 11,7 | 9,0 | 7,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångsposter, % | 7,6 | 6,9 | 5,9 | 5,3 | 4,3 | 13,0 | 14,1 | 12,3 | 8,9 | 7,0 |
| Vinstmarginal (EBT), % | 5,0 | 2,7 | 2,7 | 1,7 | 1,7 | 10,1 | 12,7 | 10,5 | 7,8 | 5,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,1 | 6,8 | 7,1 | 5,5 | 4,3 | 20,0 | 24,5 | 18,2 | 11,9 | 10,7 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 9,6 | 7,1 | 7,4 | 5,6 | 4,3 | 20,7 | 25,4 | 19,1 | 12,2 | 9,4 |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % | 10,5 | 9,8 | 8,7 | 6,9 | 5,1 | 22,8 | 25,4 | 19,9 | 11,8 | 9,4 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,5 | 4,6 | 3,3 | 0,9 | 1,1 | 23,4 | 35,9 | 25,1 | 13,7 | 9,0 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 6,9 | 5,0 | 5,2 | 4,1 | 3,3 | 14,3 | 17,4 | 13,3 | 9,4 | 8,5 |
| Soliditet, % | 45,5 | 40,5 | 41,7 | 41,9 | 40,4 | 38,8 | 38,6 | 30,9 | 43,7 | 43,3 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 0,7 | 0,8 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 3,5 | 2,1 | 2,1 | 1,6 | 1,8 | 6,1 | 8,6 | 8,4 | 6,9 | 4,1 |
| Personal | ||||||||||
| Medelantal anställda | 4 368 | 4 509 | 4 484 | 4 454 | 4 586 | 5 389 | 5 013 | 4 689 | 4 135 | 4 138 |
| varav utomlands | 3 350 | 3 469 | 3 474 | 3 460 | 3 638 | 4 211 | 3 907 | 3 611 | 3 011 | 2 936 |
| Antal anställda vid periodens slut | 4 371 | 4 363 | 4 347 | 4 381 | 4 435 | 5 291 | 5 256 | 4 942 | 4 479 | 4 011 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och | ||||||||||
| pensionskostnader | 1 659 | 1 706 | 1 735 | 1 724 | 1 874 | 2 098 | 1 938 | 1 706 | 1 480 | 1 385 |
| Försäljning per anställd, KSEK | 1 493 | 1 476 | 1 534 | 1 465 | 1 531 | 1 826 | 1 851 | 1 623 | 1 503 | 1 324 |
* Ej justerad för ändrad standard, IAS 19R.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
2) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
Finansiella definitioner, se sidan 111.
| 1 | Allmän information | 72 | 16 | Immateriella anläggningstillgångar | 98 |
|---|---|---|---|---|---|
| 2 | Sammanfattning av viktiga redovisnings | 17 | Materiella anläggningstillgångar | 100 | |
| principer | 73 | 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 101 | |
| 3 | Risker och riskhantering | 81 | 19 | Andra långfristiga fordringar | 101 |
| 4 | Viktiga uppskattningar och bedömningar | 20 | Varulager | 101 | |
| för redovisningsändamål | 86 | 21 | Kortfristiga fordringar | 101 | |
| 5 | Företagsförvärv | 88 | 22 | Aktiekapital och antal aktier | 102 |
| 6 | Personal och ledande befattningshavare | 90 | 23 | Avsättningar till pensioner och liknande | |
| 7 | Segmentsredovisning | 93 | förpliktelser | 102 | |
| 8 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 24 | Övriga avsättningar | 104 | |
| och funktion | 94 | 25 | Koncernens upplåning och finansiella | ||
| 9 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 94 | instrument | 104 | |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till | 26 | Upplupna kostnader och förutbetalda | ||
| revisorer | 95 | intäkter | 106 | ||
| 11 | Forskning och utveckling | 95 | 27 | Leasing | 106 |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 95 | 28 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/ | |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 95 | ansvarsförbindelser | 106 | |
| 14 | Skatt på årets resultat | 96 | 29 | Transaktioner med närstående | 107 |
| 15 | Resultat per aktie | 97 | 30 | Koncern- och intresseföretag | 108 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 6 mars 2014, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 29 april, 2014.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU, och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument som värderas till verkligt värde.
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar har trätt i kraft för räkenskapsår som inleddes 1 januari 2013. Denna har inte haft någon inverkan på koncernen.
Även IFRS 13 Värdering till verkligt värde har trätt i kraft per samma datum. IFRS 13 beskriver inte när ett verkligt värde skall användas utan snarare hur det skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. Nya upplysningar skall i enlighet med IFRS 13 lämnas avseende verkligt värde, vilka värderingsmodeller som tillämpas, vilken information (data) som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har givit upphov till i resultatet. IFRS 13 har inte haft någon påverkan på hur koncernen beräknar verkligt värde, men ytterligare upplysningar om verkligt värde avseende finansiella instrument har lämnats.
Lindab tillämpade för första gången, vid upprättande av koncernredovisningen 31 december 2013, vissa standarder och tillägg som trätt i kraft 1 januari 2013, som kräver retroaktiv justering. Dessa är IAS 1 Utformning av finansiella rapporter samt IAS 19 Ersättningar till anställda. Ett antal andra tillägg har också trätt i kraft under 2013 men dessa har inte haft någon inverkan på koncernen. Nedan beskrivs, för respektive standard, innebörden av standarden och inverkan på koncernen.
Förändringen innebär att grupperingen av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som ska återföras till resultatet redovisas separat från de poster som inte ska återföras till resultatet. Förändringen innebär endast en effekt på presentationen i övrigt totalresultat och har ingen inverkan på koncernens resultat och ställning.
Lindab har tillämpat IAS 19R retroaktivt för 2013. Öppningsbalansen för den tidigaste jämförelseperioden som presenterats (1 januari 2012) och jämförelsetalen har justerats på motsvarande sätt. Ändringarna i IAS 19R innebär bland annat betydande förändringar avseende redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner. Tidigare valde Lindab möjligheten att inte fullt ut redovisa aktuariella vinster och förluster genom tillämpning av den så kallade "korridormetoden". Aktuariella vinster och förluster redovisas nu löpande i övrigt totalresultat. I resultaträkningen redovisas de poster som är hänförliga till intjänandet av förmånsbestämda pensioner, vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen.
Övergången till de nya principerna har medfört följande:
Ökning av nettopensionsförpliktelse: 28 MSEK Ökning av uppskjuten skattefordran: 7 MSEK Minskning balanserade vinstmedel, eget kapital: 21 MSEK Ändringen hade endast oväsentlig inverkan på resultaträkningen.
Ökning av nettopensionsförpliktelse: 8 MSEK Ökning av uppskjuten skattefordran: 2 MSEK Minskning balanserade vinstmedel, eget kapital: 6 MSEK Ändringen hade endast oväsentlig inverkan på resultaträkningen.
Inga kassaflödeseffekter förekom. IAS 19R innebär även utökade tillläggsupplysningar. Dessa framgår av not 23.
Vid upprättande av koncernredovisningen per 31 december 2013 har ett antal nya och ändrade IFRS publicerats vilka träder i kraft under kommande år. De IFRS som träder i kraft 2014 eller senare har inte tillämpats i förtid. Nedan namnges eller presenteras de nya eller ändrade IFRS.
IFRS 9, Financial Instruments. En fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39 är under framtagande. Den första delen i omarbetningen har publicerats och denna avser redovisning och värdering av finansiella tillgångar samt finansiella skulder. Omarbetningen innebär en reduktion av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning av finansiella tillgångar och skulder är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultatet. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa dessa till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread skall presenteras när skulder redovisas till verkligt värde. Rekommendationen är ännu ej godkänd av EU och tidplan för godkännande saknas för närvarande. Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar och säkringsredovisning. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ännu inte utvärderat effekterna av den nya standarden.
De ytterligare standarder och tolkningar som inte trätt i kraft följer nedan:
I dagsläget förväntar vi oss ingen effekt på koncernens finansiella rapporter.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Den omfattar moderbolaget Lindab International AB samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt intressebolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS medför en del redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar av redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är av komplex karaktär eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller en tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Detsamma gäller för intresseföretag, till den del som motsvaras av koncernens andel. Se not 29, Transaktioner med närstående.
Förvärvsmetoden kännetecknas av att förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till marknadsvärde efter beaktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället. Anskaffningsutgiften för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen.
När det beräknade förvärvsvärdet för dotterföretaget överstiger marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av eventualförpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. Uppkommen goodwill skrivs inte av utan prövning av nedskrivningsbehovet görs löpande, minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under beräknad nyttjandeperiod.
Om förvärvsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.
Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under året ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. För dotterföretag i Lindab se not 30, Koncern- och intresseföretag.
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner med aktieägare. Vid förvärv kan Lindab välja mellan att värdera dessa innehav till antingen proportionerlig andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar eller dess verkliga värde, vilket påverkar redovisad goodwill kopplat till förvärvet.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. För köp av innehav utan bestämmande inflytande sker redovisning i eget kapital som skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den relevanta förvärvade andelen i dotterbolagets nettotillgångar.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernens konsoliderade rapporter över totalresultat och finansiell ställning enligt kapitalandelsmetoden.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter (dotterbolag och intressebolag) tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader (not 12) och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader (not 13).
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet rapporteras per affärsområde. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment är de tre affärsområdena, Ventilation, Building Components och Building Systems.
Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Allokering sker av kostnader och nettotillgångar efter behov. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Övrigt och omfattar moderbolagsfunktioner och Group Treasury. Redovisning av segment framgår av not 7, Segmentredovisning.
Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom affärsområdet Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar och kursvinster av rörelsekaraktär.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Årsstämmorna 2011 och 2012 beslutade att införa, ett för respektive år, långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 respektive 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2010 respektive 2011.
Aktierna, som tilldelas de anställda som en del av det totala ersättningspaketet, värderas på basis av det verkliga värdet på de tilldelade egetkapitalinstrumenten enligt IFRS 2, punkt 11. Om villkor uppfylls redovisas en kostnad för ersättningsprogrammet och en motsvarande bokning redovisas mot eget kapital enligt IFRS 2, punkt 7.
Löpande omvärderas förväntad kostnad för ersättningsprogrammen.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar och kassaflödessäkringar i form av ränteswappar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar och kassaflödessäkringar i form av ränteswappar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen samt vinst när säkringsinstrument löper ut eller säljs, eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
All upplåning redovisas till verkligt värde d.v.s. netto efter transaktionskostnader. Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23, Lånekostnader, ska de i så fall aktiveras.
Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, d.v.s. i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och –skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och –skulder, se not 14.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt när respektive belopp är av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter.
Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier. Incitamentsprogrammet som initierades 2010 innehöll teckningsoptioner innebärande rätt att teckna en aktie i Lindab International AB under tiden 2012-06-01–2013-05-31. Inga aktier tecknades då börskursen under konverteringstiden blev lägre än konverteringskursen.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter, värderas enligt IFRS 3, Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 73. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de tre affärsområdena Ventilation, Building Components samt Building Systems som kassagenererande enheter för vilka en nedskrivningsprövning görs. Verksamheten i USA betraktas som en separat kassagenererande enhet.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–10 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till det bokförda restvärdet, d.v.s. anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s.k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta inte är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 3–5 |
Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill görs så snart det uppstår indikationer om att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas provas dock årligen. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet, och om återvinningsvärdet är högre än det redovisade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte.
Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan.
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar i Lindabs fall likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura skickats, leverantörsfakturor tas upp när faktura mottagits. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet och samtliga derivat, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Gränsdragningen mellan och redovisningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell tillgång som anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som förväntas regleras eller avyttras inom 12 månader efter balansdagen klassificeras således som omsättningstillgångar. Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen redovisas som kortfristiga skulder.
Finansiella tillgångar klassificeras i koncernen antingen som;
Finansiella skulder klassificeras i koncernen antingen som;
Klassificeringen avgör värderingen och redovisningen av värdeförändringar efter initial redovisning.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, omfattar derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehas för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på tillgångar i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker.
För valutakontrakt (som valutaterminer) beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden.
För ränteswappar beräknas det verkliga värdet som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
Investeringar som hålles till förfall, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernen har för avsikt att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den s. k. effektivräntemetoden, vilket innebär att en periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta.
Lånefordringar och kundfordringar, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsströmmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar. Kundfordrans förväntade löptid är kort varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Vid varje balansdag utvärderar Lindab om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser. Objektiva indikationer kan vara avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, betydande finansiella svårigheter för gäldenären och försämring av kundernas kreditvärdighet. I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning sker vid en eventuell konkurs.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar, som kundfordringar, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella tillgångar som kan säljas, inkluderar icke-derivata finansiella tillgångar som antingen klassificeras som tillgängliga för försäljning eller inte har klassificerats i någon av de andra kategorierna. Tillgångarna värderas till sina verkliga värden direkt mot övrigt totalresultat. Vid försäljning återförs ackumulerade värdeförändringar mot årets resultat. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Andra långfristiga värdepappersinnehav, not 18, ingår i denna kategori eftersom de inte har klassificerats i någon annan kategori.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga placeringar med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat, omfattar derivatskulder som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehas för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
För beskrivning av hur verkligt värde beräknas se ovan under "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet".
Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplåning redovisas, netto efter transaktionskostnader. Transaktionskostnader i samband med upptagande av lånet amorteras över lånets löptid som en finansiell kostnad.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för räntebärande skulder genom en diskontering av framtida kassaflöden avseende kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta. För kortfristiga skulder, som leverantörsskulder, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de första bruttoflödena i respektive period. För valutarisken tilllämpas från och med 2013 säkringsredovisning enligt IFRS.
Lindab tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra kassaflödet i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och vissa framtida kommersiella kassaflöden. Transaktionerna dokumenteras vid ingåendet, liksom målet för riskhanteringen. Dessutom dokumenteras också bedömningen, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflödet för de säkrade posterna. Vid ingåendet av en säkringsåtgärd utformas den så att den förväntas vara effektiv.
För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade ränteflöden avseende upplåning till rörlig ränta används ränteswappar där Lindab erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande i årets resultat som en del av räntekostnaden. Orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven tills dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen av orealiserade värdeförändringar på ränteswapparna redovisas i årets resultat.
Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Lindab använder lån som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Uppskjuten vinst eller förlust som redovisats under övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen när den utländska verksamheten, helt eller delvis, avyttras.
Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker, när det är aktuellt, enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna ska vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 22, Aktiekapital och antal aktier.
Lindab har ingått transaktioner med extern part som en följd av incitamentsprogrammen för att säkerställa att innehav av nödvändiga aktier finns då incitamentsprogrammen förfaller. Transaktionerna innebär att Lindab har avtalat att vid en framtida tidpunkt förvärva egna aktier av extern motpart. Värdet av avtalade aktier är initialt bestämt och avtalet kräver leverans av underliggande kapitalinstrumentet. Lindabs förpliktelse redovisas initialt som en finansiell skuld till dess verkliga värde i form av nuvärdet av de framtida betalningarna och en reduktion av övrigt tillskjutet kapital i eget kapital. Vid efterföljande värdering redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde. Ingen efterföljande omvärdering görs av egetkapitalkomponenten.
För avsättningar tillämpas IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19, Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltande fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl.a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge och Luxemburg. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och förluster vägs in i beräkningen av aktuariella vinster och förluster. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t.ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden av karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring som verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser.
Kapitalförsäkringar som är sammankopplade med utfästelser om ersättningar till anställd redovisas brutto som Finansiell placering och Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser. Lindab redovisar kapitalförsäkringar till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden som Investeringar som hålles till förfall. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Uppgifter om leasing, se not 27.
Finansiell leasing. I början av leasingperioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.
Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
Operationell leasing. Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.
Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal, och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.
Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 28.
Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24, Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 29, Transaktioner med närstående.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
Enligt RFR 2 ska koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag ska redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, d.v.s. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
Moderbolaget tillämpar inte IAS 39 utan finansiella instrument redovisas med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL, vilket innebär att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan uppdelning i uppskjuten skatteskuld och andra reserver i eget kapital.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering är att identifiera, mäta och förhindra att dessa risker blir verklighet och samtidigt ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Likt andra globala företag riskerar Lindabkoncernen att drabbas av skador uppkomna av naturkatastrofer, terroraktioner och andra typer av konflikter. I koncernens riskhantering ingår att bevaka omvärlden och skapa rutiner för att dels reagera men också agera på ett klokt sätt när katastrofen är ett faktum.
Lindab har sedan 2012 infört ett program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM) som omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. Syftet är att mer strukturerat än tidigare kunna arbeta med att förebygga olika risker. Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms kontinuerligt sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en beskrivning av koncernens identifierade riskområden.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med sina viktigaste leverantörer av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Genom att centralisera stålinköpen kan bolaget stärka sin förhandlingsposition och förhandla fram bättre priser. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att koordinera alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
Lindab kan av olika skäl såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll, t.ex. naturkatastrofer, drabbas av driftstörningar. Med sin globala närvaro har koncernen stora möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Koncernens sedvanliga globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar på maskiner.
Kundförluster avser risken att kunden inte kan betala för levererade produkter på grund av sin finansiella ställning.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder över hela världen, vilket medför naturligt att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen inte får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett stort antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för cirka 2,2 (2,1) procent av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserven för kundförluster per den 31 december 2013 uppgick till 83 MSEK (80). Under året har kostnadsförts 40 MSEK (23) avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,6 procent (0,3) av koncernens försäljningsintäkter. Kostnaden har ökat under året till följd av tillämpning av intern policy.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika tvister. Dessa kostnader kan uppkomma genom exempelvis förlikning och utdömda ersättningar.
Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom koncernen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponeringen görs en kvartalsvis genomlysning av samtliga bolag inom koncernen.
Koncernbolag är endast inblandade i mindre tvister direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk.
Lindab harmoniserar affärsprocesser och konsoliderar koncernens IS/ IT-system som en del av det ständiga förbättringsarbetet. För att möjliggöra hög tillgänglighet och minimera risken för driftstörning etableras redundant IT-infrastruktur (kommunikationslinjer och serverhallar). Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärd utförs på affärskritiska IS/IT-system.
Eftersom utrullning av harmoniserade affärsprocesser och gemensamt affärssystem sker i projektform, har en övergripande projektmetodik implementerats i syfte att säkerställa störningsfri affärsverksamhet vid uppstart.
Produktansvar avser risken för de kostnader koncernen kan drabbas av då någon produkt som har levererats orsakar skador på person och egendom. Inom Building Systems har Lindab konstruktionsansvaret och därmed en risk för produktansvar vid skada. Erforderliga försäkringar finns tecknade samtidigt som rutiner för eliminering av risken för skada finns och utvecklas.
Reklamationsnivån inom Ventilation har historiskt varit låg för produktgruppen kanalsystem, medan den för Inneklimatsystem varit något högre beroende på en tekniskt mer komplicerad produkt.
För Building Components har reklamationsnivån historiskt varit låg.
Inom Building Systems är Lindab i huvudsak endast leverantör till lokala byggentreprenörer, vilka har ansvaret för uppförandet av byggnaderna varför någon reklamationsrisk för uppförandet inte ska föreligga. Viss försäljning sker dock direkt till slutkunden och i sådant fall vilar reklamationsansvaret för uppförandet på Lindab. Oavsett vem som har risk för uppförandet svarar Lindab för att levererat material är korrekt.
För räkenskapsåret 2013 är 28 MSEK (32) reserverat. Se not 24, Övriga avsättningar.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki, Tata Steel, Marley, Plannja, Balex Metal, Pruszynski, Fläkt Woods, Swegon, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning och är svåra att transportera.
Lindab har också valt att tidigt etablera sig i s.k. "lågkostnadsländer" för att kunna öka konkurrenskraften.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkterna och tjänsterna till nya situationer.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas självklart av förändringar av priserna på råvaran. Lindab försöker att rationalisera produktionen och organisationen för att vara konkurrenskraftig. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga goda långsiktiga relationer med potentiella kunder samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Förändringar i den politiska situationen och/eller andra politiska beslut kan ha inflytande och därmed påverka kundens investeringar. Lindab har en spridning i 32 länder, vilket balanserar de olika landsspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska lågkonjunkturen påverkar fortfarande merparten av Lindabs marknader och har därför fått en stor inverkan på Lindab.
Över tiden följer byggmarknaden som regel den övergripande BNPutvecklingen, fast med större fluktuation. Marknaden för bostäder ligger tidigare i cykeln då försäljning sker direkt till konsumenterna medan marknaden för yrkesbyggnader har en större eftersläpning då den är beroende av övriga branschers investeringsplaner samt att det är projekt med längre ledtider.
Lindabs affärsverksamhet är sencyklisk med 80 procent av försäljningen riktad mot yrkesbyggnader samt ett produkt- och lösningssortiment där merparten installeras först under ett senare skede i byggprocessen. Under normala konjunkturcykler ger detta Lindab ett visst handlingsutrymme att hantera kapacitetsplaneringen. Vid makroekonomiska kriser, likt finanskrisen 2008, gäller dock snarare det omvända med snabba och betydligt kraftigare svängningar i byggaktiviteten jämfört med den allmänna ekonomin.
Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever generellt att skattelagstiftning och -regler blir mer komplexa. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att hålla system och processer för hantering av skatter uppdaterade och välfungerande. Följande skatter och avgifter ska hanteras korrekt av Lindab direkt eller indirekt inom de olika jurisdiktioner där verksamhet bedrivs eller där det krävs: inkomstskatt, mervärdesskatt, tull, sociala avgifter och liknande samt personalens källskatt och andra skatter, såsom kupongskatt och punktskatter.
Inom inkomstskatteområdet har framför allt internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag, fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armlängdsprincipen. För att skapa en likartad syn på hur denna ska tillämpas, och försöka undvika dubbelbeskattning, har OECD tagit fram riktlinjer, OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations. I princip samtliga länder, där Lindab har bolag, är medlemmar i OECD och/eller har anslutit sig till modellkonventionen. Lindab arbetar kontinuerligt med att tillse att koncernen följer de regler som modellkonventionen stipulerar, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt.
Lindab arbetar i övrigt med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har även löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas både av högre rörelsekostnader och/eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
| Risk | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Finansiering | ||
| Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
Lindabs totala kreditram har till och med 30 decem ber 2013 uppgått till 2 900 MSEK. Från och med den 31 december 2013 uppgår den totala kreditramen till 2 800 MSEK (2 900). |
Lindabs kreditavtal med Nordea och Handelsbanken innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillko ren kommer att uppfyllas. |
| Likviditet | ||
| Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drab bas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. |
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 525 MSEK (1 095), baserat på en underliggande kreditram uppgående till 2 800 MSEK. |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verk samhet är säsongsbetonad vilket får effekt på kassa flödet. Under perioden januari–juni är kassaflödet ne gativt för att sedan vara positivt under juli–december. |
| Ränta | ||
| Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränte läge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 612 MSEK (2 106), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. |
All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn an vändas till amortering av befintliga lån. Även ränte bindningstiden regleras i finanspolicyn. |
| Valuta | ||
| Valutarisk är risk att förändringar i valutakurser nega tivt påverkar kassaflödet. Valutakursförändringar på verkar dessutom Lindabs rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning på följande sätt: − Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. − Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. |
||
| Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsexponering. |
||
| Transaktionsrisk | ||
| Transaktionsrisk uppstår vid handel mellan koncern företag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Va lutakursförändringar hänförliga till transaktionsex ponering redovisas i rapporten över totalresultatet. |
76 procent (75) av koncernens försäljning sker i ut ländsk valuta. Totalt sker försäljning i 14 (16) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och RUB. Lindabs nettoexponering om räknad till SEK uppgår till cirka 400 MSEK (600) årli gen. Den minskade exponeringen beror på en bättre matchning av in- och utflöden i utländsk valuta. Av transaktionsexponeringen upptagen i balansräkningen var 25 MSEK (25) säkrat vid årets utgång. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvs att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag fattar beslut om säk ring av transaktionsexponering ska ske, som därefter sköts av Lindab AB. |
| Omräkningsexponering | ||
| Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kro nor uppstår en omräkningsdifferens. Den beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påver kan på totalt resultat. Under 2013 har delar av denna exponering säkrats. |
Koncernens nettotillgångar i utländsk valuta upp gick vid utgången av 2013 till 3 832 MSEK (3 621), varav 951 MSEK är säkrat via upptagande av lån i utländsk valuta. |
|
| Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo lagens lokala valuta. |
Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2013 till 92 MSEK (404) respektive 269 MSEK (322). |
Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads vis, och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet. |
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2013 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 29 | 228 | 1 693 | 2 | 3 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 | 4 | 10 | 10 | 23 |
| Derivatinstrument | 367 | 84 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 1 006 | 92 | 6 | - | - |
| mellan | mellan | mellan | |||
| Per 31 december 2012 | < 3 mån | 3-12 mån | 1-2 år | 2-5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) | 37 | 292 | 2 149 | 2 | 3 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 18 | 4 | 10 | 10 | 27 |
| Derivatinstrument | 246 | 110 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 896 | 103 | 12 | - | - |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden förutom för derivatinstrument, vilka inkluderas till dess verkliga värde.
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK |
Belopp | Löptid månader |
Belopp | Löptid månader |
|
| Sälj | EUR | –172 | 4 | –244 | 3 |
| Sälj | NOK | –24 | 3 | –27 | 5 |
| Sälj | LTL | –2 | 3 | –2 | 2 |
| Sälj | RUB | - | - | –83 | 12 |
| Sälj total | –198 | –356 | |||
| Köp | USD | 33 | 3 | 23 | 4 |
| Köp | CZK | 32 | 2 | - | - |
| Köp | DKK | - | - | 188 | 3 |
| Köp | EUR | 181 | 1 | 19 | 2 |
| Köp | HUF | - | - | 5 | 3 |
| Köp | CHF | 67 | 3 | 70 | 3 |
| Köp | GBP | 89 | 4 | 52 | 3 |
| Köp | RUB | 50 | 3 | - | - |
| Köp total | 452 | 357 | |||
| Netto | 254 | 1 |
| Genomsnittskurs jan-dec |
Balansdagens kurs |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Euroland | 1 | EUR | 8,65 | 8,71 | 8,94 | 8,62 |
| Danmark | 1 | DKK | 1,16 | 1,17 | 1,20 | 1,16 |
| Lettland | 1 | LVL | 12,33 | 12,58 | 12,73 | 12,35 |
| Litauen | 1 | LTL | 2,51 | 2,52 | 2,59 | 2,50 |
| Norge | 1 | NOK | 1,11 | 1,16 | 1,06 | 1,17 |
| Polen | 1 | PLN | 2,06 | 2,08 | 2,15 | 2,12 |
| Rumänien | 1 | RON | 1,96 | 1,95 | 2,00 | 1,94 |
| Ryssland | 100 | RUB | 20,46 | 21,82 | 19,85 | 21,47 |
| Schweiz | 1 | CHF | 7,03 | 7,23 | 7,29 | 7,13 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 10,19 | 10,74 | 10,73 | 10,49 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 33,32 | 34,66 | 32,60 | 34,36 |
| Ungern | 100 | HUF | 2,91 | 3,01 | 3,01 | 2,96 |
| USA | 1 | USD | 6,51 | 6,78 | 6,51 | 6,52 |
| Förändring | Resultatpåverkan, MSEK |
|
|---|---|---|
| Variationer i volym, % | +/–5 | +/–98 |
| Variationer i stålpriset, % | +/–10 | +/–140 |
| Variationer i ränta, % | +/–1 | +/–19 |
Beräkningarna baseras på 2013 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, t.ex. att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring.
Variationer i volym med 5 procent ger förändrat rörelseresultat om +/–98 MSEK.
Lindabs försäljningspriser justeras normalt i linje med stålprisfluktuationer. Teoretiskt påverkar en förändring i stålpriset med 10 procent Lindabs resultat med cirka 140 MSEK förutsatt att försäljningspriset inte ändras.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 19 MSEK, varav räntekostnader utgör 15 MSEK och hyreskostnader på befintliga "sale and leasback" kontrakt utgör 4 MSEK.
16
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Inga kända miljöskulder finns. För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Vi strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där vi är verksamma. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen för att säkerställa att samtliga anställda på våra marknader följer god affärssed.
Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärsed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum inom koncernen. Under verksamhetsåret har inga disciplinära åtgärder vidtagits mot anställda som brutit mot koncernens etiska principer.
En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Lindabs arbetsmiljöpolicy är implementerad i koncernen med tydligt formulerat ansvar, för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, medarbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård.
Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). LTIF har under det senaste två åren sjunkit från 17,1 till 12,3. Vid mycket allvarliga olyckor, med risk för bestående men, skall koncernchefen informeras inom 24 timmar och uppföljning med korrigerande och förebyggande åtgärder genomföras inom 2 veckor.
För att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt och fullständig samt följer tillämpliga lagar, regler och rekommendationer, ger en rättvisande beskrivning av bolagets verksamhet, samt stödjer en rationell och initierad värdering av verksamheten, har Lindab utvecklat en intern kontrollfunktion som utgår ifrån kraven i den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Den interna kontroll strukturen har sin utgångspunkt i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission), vilket är ett ramverk för intern kontroll. Se vidare i Styrelsens rapport om intern kontroll, sidorna 52–53.
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler utan utvecklar istället de övergripande principer som skall prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet, och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter.
Med implementeringen av IFRS 3, Rörelseförvärv, följde att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder inte längre skrivs av, utan i stället testas för eventuellt nedskrivningsbehov, minst en gång årligen eller när indikation finns.
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se not 16.
Inget nedskrivningsbehov har identifierats i koncernen. Redovisad goodwill uppgick till 2 734 MSEK (2 682) vid utgången av året.
Det är ledningens bedömning att en försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är möjlig inte skulle leda till något nedskrivningsbehov. Baserat på antaganden och uppskattningar som gjorts finns det en god marginal mellan återvinningsvärde och redovisat värde.
Leasingavtal skall i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operationella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt samt att det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.
I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av ett leasingavtal som finansiella eller som operationella.
I not 27 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningar i Tjeckien och Luxemburg samt vad avser Sverige såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter. Fastigheterna i Sverige och i Luxemburg ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är så kallade sale and leasebacktransaktioner.
För samtliga dessa avtal har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.
Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som skall erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med ca 15 procent.
Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning skall göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.
Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 27.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas.
Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs en bedömning av utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods m.m.
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna.
Vår bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även not 3.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter. Erfarenhetsmässigt har Lindab kommit fram till en gemensam beräkningsprincip för avsättning till garantier. Avsättningen beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader.
Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 106 MSEK (103) redovisas som övriga avsättningar, se not 24. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick till netto 127 MSEK (139) efter avdrag för finansiella placeringar. Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde.
Lindab fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är en ränta som används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab räntorna för förstklassiga företagsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även not 3.
Inga nya förvärv har genomförts under året.
Inga nya förvärv har genomförts under året. Kassaflödet för 2013 hänför sig till reglerade utbetalningar för förvärvet av Centrum Klima S.A., vilket förvärvades under 2012.
Under föregående år förvärvade Lindabkoncernen samtliga aktier i Centrum Klima S.A. i Polen samt Lindab Panel AB i Sverige genom ett inkråmsförvärv.
Den 19 mars 2012 förvärvades merparten av Plannjas projektförsäljningsorganisation i form av ett inkråmsförvärv, som placerades i ett nyskapat bolag, Lindab Panel AB. Bolaget, hade en årlig omsättning om drygt 150 MSEK och antalet anställda uppgick till ca 50. Köpeskillingen uppgick till 44 MSEK. Förvärvet innebar att kassaflödet påverkades negativt med 44 MSEK. Förvärvet stärkte Lindab Building Components i Norden som kunde erbjuda egenproducerade sandwichpaneler till både nya och existerande kunder.
Det polska bolaget Centrum Klima S.A. som är baserat i Warszawa var vid förvärvstillfället noterat på Warszawa-börsen och hade ca 200 anställda och omsatte helåret 2011, 205 MSEK. Bolaget är en ledande polsk tillverkare och distributör av ventilations- och inneklimatsystem. Centrum Klima förvärvades i tre steg, där Lindab den 30 april förvärvade 51,8 procent. Köpeskillingen per den 30 april uppgick till 152 MSEK. Förvärvet redovisades enligt principen för full goodwill baserat på nettotillgångarnas verkliga värde. Den 26 juni förvärvades ytterligare 44,9 procent av aktierna och slutligen återstående 3,3 procent den 7 augusti. Köpeskillingen för de senare 48,2 procenten av aktierna uppgick till 125 MSEK och redovisades som en eget kapital-transaktion. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 139 MSEK och kassaflödet totalt påverkades negativt med 243 MSEK. Förvärvet stärkte distributionen och positionen inom kanalsystem, samtidigt som det genererade viktiga synergier.
Lindab Panel AB konsoliderades från och med 19 mars 2012. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december, 2012, ökade med 88 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt negativt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2012 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 40 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknades påverkas marginellt negativt.
Centrum Klima S.A. konsoliderades från och med 30 april 2012. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december, 2012, ökade med 131 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades positivt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2012 beräknades nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 64 MSEK och koncernens resultat efter skatt bedömdes påverkas marginellt.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och
| förvärvens inverkan på koncernens likvida medel. | Förvärvade verksamheter | |
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Köpeskilling | 21 | 196 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | - 7 |
|
| Summa förvärv | 21 | 203 |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv | - –7 |
|
| Sammanlagd köpeskilling | 21 | 196 |
| Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar/–skulder | - –183 |
|
| Innehav utan bestämmande inflytande | - 126 |
|
| Goodwill | - 139 |
|
| Köpeskilling | 21 | 196 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | - 126 |
|
| Ej utbetald köpeskilling | - –21 |
|
| Uppskjuten skatt | - 5 |
|
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | - 7 |
|
| Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget | - –26 |
|
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv | 21 | 287 |
Kassaflödet för 2013 hänför sig till reglerade utbetalningar för förvärvet av Centrum Klima S.A., vilket förvärvades under 2012.
Förvärvet av Centrum Klima under 2012 avser förvärvet av 51,8 procent av aktierna som gjordes per 30 april. De resterande 48,2 procent av aktierna som förvärvades senare under året redovisades som en eget kapital-transaktion.
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv framgår nedan. Förvärv 2012 utgörs av förvärv av Centrum Klima och Lindab Panel AB.
Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer med bokfört värde.
| Förvärvade verksamheter | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Materiella anläggningstillgångar | - | 144 |
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 1 |
| Uppskjuten skattefordran | - | 6 |
| Varulager | - | 68 |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | - | 49 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | - | 26 |
| Summa förvärvade tillgångar | - | 294 |
| Uppskjutna skatteskulder | - | 2 |
| Kortfristiga och långfristiga skulder | - | 109 |
| Summa övertagna skulder | - | 111 |
| Förvärvade nettotillgångar | - | 183 |
| Goodwill | - | 139 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | - | –126 |
| Köpeskilling | - | 196 |
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | |
| Moderbolaget, Sverige | - | - | - | - | - | - |
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 780 | 238 | 1 018 | 834 | 206 | 1 040 |
| Belgien | 23 | 4 | 27 | 22 | 4 | 26 |
| Bulgarien | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Danmark | 325 | 105 | 430 | 343 | 115 | 458 |
| Estland | 33 | 5 | 38 | 27 | 4 | 31 |
| Finland | 89 | 19 | 108 | 97 | 21 | 118 |
| Frankrike | 80 | 24 | 104 | 82 | 21 | 103 |
| Irland | 19 | 3 | 22 | 18 | 3 | 21 |
| Italien | 19 | 9 | 28 | 19 | 9 | 28 |
| Kroatien | 3 | 1 | 4 | 3 | 3 | 6 |
| Lettland | 5 | 1 | 6 | 4 | 1 | 5 |
| Litauen | 4 | 1 | 5 | 4 | 1 | 5 |
| Luxemburg | 200 | 20 | 220 | 213 | 19 | 232 |
| Nederländerna | 12 | 2 | 14 | 13 | 2 | 15 |
| Norge | 64 | 20 | 84 | 65 | 22 | 87 |
| Polen | 208 | 65 | 273 | 239 | 67 | 306 |
| Rumänien | 74 | 15 | 89 | 90 | 22 | 112 |
| Ryssland | 258 | 48 | 306 | 246 | 52 | 298 |
| Schweiz | 99 | 12 | 111 | 111 | 17 | 128 |
| Slovakien | 30 | 10 | 40 | 34 | 9 | 43 |
| Storbritannien | 224 | 51 | 275 | 228 | 48 | 276 |
| Tjeckien | 577 | 214 | 791 | 584 | 187 | 771 |
| Tyskland | 98 | 23 | 121 | 108 | 26 | 134 |
| Ungern | 124 | 24 | 148 | 128 | 30 | 158 |
| USA | 85 | 21 | 106 | 88 | 20 | 108 |
| Dotterföretag totalt | 3 433 | 935 | 4 368 | 3 600 | 909 | 4 509 |
| Koncernen totalt | 3 433 | 935 | 4 368 | 3 600 | 909 | 4 509 |
| Könsfördelning, ledande befattningshavare | ||||||
| Moderbolaget | ||||||
| Styrelsen, inkl. arbetstagar- | ||||||
| representanter | 6 | 2 | 8 | 6 | 2 | 8 |
| VD/ledningsgrupp | 3 | 0 | 3* | 6 | 1** | 7 |
| Koncernen | ||||||
| VD/ledningsgrupp | 3 | 0 | 3* | 6 | 1** | 7 |
| * För tiden fram till 16 september har Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg samt Hans Berger ingått i koncernledningen. |
** För tiden fram till november har Christina Imméll ingått i koncernledningen.
| Personalkostnader | 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
| Moderbolaget, Sverige | 2,2 | - | 2,2 | 2,6 | - | 2,6 |
| Dotterföretag totalt | 66,4 | 1 232,3 | 1 298,7 | 88,1 | 1 256,5 | 1 344,6 |
| Koncernen totalt | 68,6 | 1 232,3 | 1 300,9 | 90,7 | 1 256,5 | 1 347,2 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,7 | - | 0,7 | 0,9 | - | 0,9 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | 0,1 | - | 0,1 | 0,1 | - | 0,1 |
| Koncernen totalt | 21,6 | 336,6 | 358,2 | 42,0 | 344,0 | 386,0 |
| varav pensioner | 6,6 | 74,8 | 81,4 | 18,2 | 78,7 | 96,9 |
| Summa personalkostnader | 90,2 | 1 568,9 | 1 659,1 | 132,7 | 1 600,5 | 1 733,2 |
Pensionsförpliktelser till styrelse och verkställande direktör i koncernen baseras på avtal med nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer och uppgår till 38 MSEK (42). Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 38 MSEK (39). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till nuvarande och tidigare verkställande direktörer och styrelseledamöter, uppgår till 3,4 MSEK (8,9).
Total under 2013 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 200 KSEK (2 622), enligt nedanstående fördelning.
Vid årsstämman den 15 maj 2013 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 200 KSEK fördelat på 650 KSEK till styrelsens ordförande, 300 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Eftersom styrelsen i sin helhet utgör såväl revisionsutskott som ersättningsutskott beslutades att inget särskilt arvode skulle utgå.
| KSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kjell Nilsson (ny ordförande fr.o.m. 2012) | 650,0 | 136,3 |
| Pontus Andersson | 25,0 | 25,0 |
| Sonat Burman-Olsson | 300,0 | 320,0 |
| Erik Eberhardson | 300,0 | 300,0 |
| Per Frankling (avgått 2012) | - | 257,9 |
| Ulf Gundemark (avgått 2012) | - | 575,5 |
| Stig Karlsson (avgått 2012) | - | 282,9 |
| Markku Rantala | 25,0 | 25,0 |
| Annette Sadolin (avgått 2012) | - | 107,3 |
| Birgit Nørgaard (invald 2012) | 300,0 | 193,9 |
| Jens Wikstedt (invald och avgått 2012) | - | 131,8 |
| Stefan Charette (invald 2012) | 300,0 | 203,9 |
| Gerald Engström (invald 2012) | 300,0 | 62,9 |
| Summa | 2 200,00 | 2 622,4 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat.
För närvarande baseras den rörliga lönen på koncernens resultat. Den maximala rörliga lönen uppgår till 30 eller 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 50 procent av den årliga fasta lönen.
Anders Bergs fasta ersättning för perioden 18 mars till 31 december 2013 uppgår till 2 850 000 SEK med en rörlig ersättning om högst 50 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Anders Berg rätt till övernattningsbostad under hela anställningstiden samt fri bil och vissa andra förmåner. Vad Anders Berg erhållit under 2013 framgår i särskild tabell.
I koncernledningen har under helåret 2013 Carl-Gustav Nilsson och Per Nilsson samt från 18 mars Anders Berg ingått. För tiden fram till 16 september 2013 har Hans Berger, Nils-Johan Andersson samt Peter Andsberg, ingått i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit.
2013 års ersättningar till Anders Berg, verkställande direktör, och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| Anders | Ersättning övrig | ||
|---|---|---|---|
| SEK | Berg* | koncernledning** | Totalt |
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 2 876 482 | 8 992 970 | 11 869 452 |
| Rörlig ersättning | 378 000 | 901 325 | 1 279 325 |
| Pensioner | 810 006 | 2 528 210 | 3 338 216 |
| Förmåner | 169 099 | 471 366 | 640 465 |
| Summa | 4 233 587 | 12 893 871 | 17 127 458*** |
*) Kostnader hänförliga till Anders Berg avser tiden från 18 mars till 31 december.
**) Ersättningar till Hans Berger, Peter Andsberg och Nils-Johan Andersson avser tiden fram till 16 september.
Kostnader avseende entledigande av Peter Andsberg och Nils-Johan Andersson ingår inte i de angivna ersättningarna till koncernledningen i ovan tabell.
Lönerelaterade kostnader med anledning av entledigande av Peter Andsberg samt Nils-Johan Andersson framgår i tabellen nedan.
| SEK | Totalt |
|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 12 075 912 |
| Rörlig ersättning | 660 526 |
| Pensioner | 2 352 945 |
| Förmåner | 364 039 |
| Summa | 15 453 422*** |
***) I ovanstående belopp ingår ej sociala avgifter och särskild löneskatt.
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
− Fast lön och förmåner ska vara individuellt fastställda utifrån ovanstående kriterier och respektives särskilda kompetens.
− Rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydliga fastställda mål för koncernen. Den rörliga lönen utgår som procent av den fasta lönen och har ett fastställt tak ej överstigande 50 procent av den fasta ersättningen.
För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
Vid uppsägning av Anders Bergs anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från Bolagets sida och sex månader från Anders Bergs sida. Under uppsägningstiden har Anders Berg rätt till oförändrad lön och anställningsförmåner med undantag för rörlig ersättning. Anders Berg är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden efter uppsägningstiden har rätt till maximalt 60 procent ersättning motsvarande fast del.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är 12–18 månader, vid uppsägning från bolagets sida, och 6 månader vid uppsägning från den anställdes sida. Dessa ledande befattningshavare är också bundna av konkurrensbegränsningsklausuler under 6–12 månader efter avslutad tjänst.
Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Anders Berg motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 810 KSEK (-). Föregående års pensionspremier för David Brodetsky uppgick till 2 828 KSEK, exklusive uppsägningskostnader.
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 2 528 KSEK (3 095).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade mål. Bonus uppgår till 10-40 procent av årslönen, beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2015. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 6 190 KSEK (6 031) inklusive arbetsgivaravgifter.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien inte var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2013 innehade stiftelsen 88 500 aktier i Lindab och 584 300 i Ratos.
Sedan tidigare har årsstämmorna 2011 och 2012 beslutat att införa långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram för respektive år. Deltagande i programmen förutsatte egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationerna mäts för räkenskapsåren 2013 respektive 2014 och jämförs med utfallen för räkenskapsåren 2010 respektive 2011.
Kvarvarande deltagare i det första programmet uppgår till 58 personer (79), vilka sammanlagt har investerat i 39 341 aktier (62 711). Tilldelning av 39 341 matchningsaktier kommer att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 3 MSEK (5). Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2014.
Kvarvarande deltagare i det andra programmet uppgår till 52 personer (63), vilka sammanlagt har investerat i 56 350 aktier (69 347). Vid maximal tilldelning kommer 242 200 aktier (324 288) i Lindab att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 4 MSEK (5). Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2015.
Incitamentsprogrammet som initierades 2010 innehöll 784 000 teckningsoptioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades tillträdande befattningshavare. Priset per option fastställdes till 8,40 SEK. Under sista kvartalet 2010 tecknades 39 000 optioner av nyanställda befattningshavare. Priset per option uppgick till 12,20 SEK. Optionerna gav rätt att teckna en aktie i Lindab International AB för 93,00 SEK, under tiden 2012-06-01 – 2013-05-31. Inga aktier tecknades då börskursen under konverteringstiden varit lägre än konverteringskursen och därmed har utspädningseffekt uteblivit.
| Ventilation | Building Building Components Systems |
Övrigt | Totalt Eliminering |
Summa | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Försäljningsintäkter, externt | 3 506 | 3 591 | 1 990 | 2 052 | 1 027 | 1 013 | - | - | 6 523 | 6 656 | - | - | 6 523 | 6 656 |
| Försäljningsintäkter, internt | 10 | 14 | 4 | 4 | 0 | 0 | - | - | 14 | 18 | –14 | –18 | 0 | 0 |
| Försäljningsintäkter, totalt | 3 516 | 3 605 | 1 994 | 2 056 | 1 027 | 1 013 | 0 | 0 | 6 537 | 6 674 | –14 | –18 | 6 523 | 6 656 |
| Rörelseresultat (EBITDA) före engångsposter | 338 | 341 | 142 | 188 | 184 | 120 | –9 | –33 | 655 | 616 | - | - | 655 | 616 |
| Avskrivningar | –77 | –78 | –43 | –53 | –25 | –20 | –12 | –5 | –157 | –156 | - | - | –157 | –156 |
| Rörelseresultat (EBITA) före engångsposter | 261 | 263 | 99 | 135 | 159 | 100 | –21 | –38 | 498 | 460 | 0 | 0 | 498 | 460 |
| Rörelseresultat (EBIT) före engångsposter | 261 | 263 | 99 | 135 | 159 | 100 | –21 | –38 | 498 | 460 | 0 | 0 | 498 | 460 |
| Engångsposter | –21 | –48 | –3 | –22 | –1 | –23 | –21 | –33 | –46 | –126 | - | - | –46 | –126 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 240 | 215 | 96 | 113 | 158 | 77 | –42 | –71 | 452 | 334 | 0 | 0 | 452 | 334 |
| Finansnetto | –123 | –156 | ||||||||||||
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 329 | 178 | ||||||||||||
| Skatt på årets resultat | –96 | –56 | ||||||||||||
| Årets resultat | 233 | 122 | ||||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar | 2 008 | 2 008 | 1 133 | 1 144 | 621 | 625 | 176 | 178 | 3 938 | 3 955 | - | - | 3 938 | 3 955 |
| Varulager | 470 | 452 | 352 | 383 | 136 | 131 | - | - | 958 | 966 | - | - | 958 | 966 |
| Övriga tillgångar | 661 | 684 | 333 | 371 | 90 | 133 | 200 | 192 | 1 284 | 1 380 | –216 | –255 | 1 068 | 1 125 |
| Ej fördelningsbara tillgångar | 553 | 577 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 6 180 | 6 301 | –216 | –255 | 6 517 | 6 623 | ||||||||
| Eget kapital | 2 967 | 2 683 | ||||||||||||
| Övriga skulder | 738 | 697 | 537 | 512 | 291 | 265 | 71 | 107 | 1 637 | 1 581 | –216 | –255 | 1 421 | 1 326 |
| Ej fördelningsbara skulder | 2 129 | 2 614 | ||||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 637 | 1 581 | –216 | –255 | 6 517 | 6 623 | ||||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 42 | 48 | 20 | 41 | 26 | 68 | 5 | 5 | 93 | 162 | - | - | 93 | 162 |
Nedan redovisas externa försäljningsintäkter på Lindabs största marknader baserad på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 2,2 procent (2,1) av koncernens totala försäljningsintäkter, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2013 Procent | 2012 Procent | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 581 | 24 | 1 611 | 24 |
| Danmark | 682 | 10 | 669 | 10 |
| Storbritannien | 511 | 8 | 582 | 9 |
| Tyskland | 433 | 7 | 496 | 7 |
| Ryssland | 381 | 6 | 476 | 7 |
| Övriga | 2 935 | 45 | 2 822 | 43 |
| Summa | 6 523 | 100 | 6 656 | 100 |
Anläggningstillgångar fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2013 Procent | 2012 Procent | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 296 | 25 | 312 | 25 |
| Ryssland | 207 | 17 | 223 | 18 |
| Danmark | 190 | 16 | 195 | 15 |
| Polen | 128 | 11 | 131 | 10 |
| Tjeckien | 81 | 7 | 98 | 8 |
| Luxemburg | 49 | 4 | 46 | 4 |
| Övriga | 253 | 20 | 268 | 20 |
| Summa | 1 204 | 100 | 1 273 | 100 |
| Goodwill | 2 734 | - | 2 682 | - |
| Summa | 3 938 | - | 3 955 | - |
Lindabs verksamhet har fram till omorganisationen den 1 oktober 2013 styrts i tre affärsområden. Affärsområdesstrukturen ersattes därefter av en geografiskt uppdelad säljorganisation som stöttas av fyra produktoch systemområden samt gemensamma produktions- och inköpsfunktioner. Under hela 2013 rapporteras segmentsindelning i enlighet med tidigare struktur. Rapportering enligt den nya rapporteringsstrukturen kommer att ske med verkan från och med första kvartalet 2014. Den nya rapporteringsstrukturen kommer att utgöras av två segment, varav det ena utgörs av de tidigare affärsområdena Ventilation och Building Components och det andra av division Building Systems. Nedan följer vad som gäller rörelsesegment 2013.
Grunden för uppdelningen på affärsområden och därmed på segment är att olika produkter tillhandahålls. Affärsområde Ventilation omfattar koncernens kompletta verksamhet inom ventilation och inneklimatsystem. Affärsområde Building Components förser byggsektorn med kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt. Affärsområde Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Övrigt omfattar moderbolagsfunktioner inklusive Group Treasury. Ingen förändring har skett i grunderna för segmentindelning eller i beräkningen av segmentens resultat sedan föregående år.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål, organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal (EBIT) och nettoskuldsättningsgrad, varav affärsområdena huvudsakligen ansvarar för de två förstnämnda och huvudkontoret för det sistnämnda.
Affärsområdena ansvarar även för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan Group Treasury ansvarar för finansieringen på koncern- och landnivå. Därmed utfördelas inte likvida medel, räntebärande fordringar och skulder och eget kapital. Som en följd härav är det inte heller möjligt att fördela ränteintäkter och –kostnader på segmenten. Skattefordringar och –skulder fördelas inte heller på segmenten.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till affärsområdena.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avskrivningar | 2013 | 2012 | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader (not 16) | 0 | 0 | |||
| Patent (not 16) | 0 | 0 | |||
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 25 | 24 | |||
| Fastigheter (not 17) | 27 | 22 | |||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 83 | 81 | |||
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 19 | 19 | |||
| Summa | 154 | 146 | |||
| Nedskrivningar | |||||
| Fastigheter (not 17) | 3 | 2 | |||
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 0 | 7 | |||
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 0 | 1 | |||
| Summa | 3 | 10 | |||
| Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 157 | 156 | |||
| Totala avskrivningar fördelade per funktion | |||||
| Kostnader för sålda varor | 114 | 106 | |||
| Försäljningskostnader | 15 | 16 | |||
| Administrationskostnader | 24 | 24 | |||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 1 | 0 | |||
| Summa | 154 | 146 | |||
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | |||||
| Försäljningskostnader (not 16) | 0 | 0 | |||
| Summa | 0 | 0 | |||
| Totala nedskrivningar fördelade per funktion | |||||
| Kostnader för sålda varor | 3 | 10 | |||
| Summa | 3 | 10 | |||
| Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion | 157 | 156 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Kostnad för direkt material | 3 032 | 3 157 | - | - |
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 1 665 | 1 708 | 3 | 4 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 157 | 156 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 1 337 | 1 386 | 1 | 1 |
| Summa | 6 191 | 6 407 | 4 | 5 |
I rapporten över totalresultat/resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 6 191 MSEK (6 407). Ovan visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 1 659 MSEK och inhyrd personal, 6 MSEK.
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören. Koncern Moderbolag
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Ernst & Young | |||||
| Revisionsuppdrag | 6,6 | 6,5 | 0,4 | 0,3 | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | - | 0,1 | - | - | |
| Skatterådgivning | 1,3 | 1,4 | - | - | |
| Övriga uppdrag | 0,8 | 3,6 | 0,1 | 0,1 | |
| Totalt Ernst & Young | 8,7 | 11,6 | 0,5 | 0,4 | |
| Övriga | |||||
| Revisionsuppdrag | 0,9 | 1,0 | - | - | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | - | - | - | - | |
| Skatterådgivning | 0,3 | 0,1 | - | - | |
| Övriga uppdrag | 0,5 | 0,9 | - | - | |
| Totalt Övriga | 1,7 | 2,0 | - | - | |
| Totalt | 10,4 | 13,6 | 0,5 | 0,4 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 45 MSEK (44) och är direkt kostnadsförda i rapporten över totalresultat, varav 0 MSEK (0) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 16.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/skulder | 72 | 59 | - | - |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 5 | 14 | - | - |
| Övrigt | 43 | 12 | - | - |
| Summa | 120 | 85 | - | - |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/fordringar | –74 | –63 | - | - |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –6 | –12 | - | - |
| Omstruktureringskostnader | –46 | –83 | - | - |
| Övrigt | –26 | –35 | - | - |
| Summa | –152 | –193 | - | - |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 94 | 95 | |
| Summa | - | - | 94 | 95 | |
| Ränteintäkter | |||||
| Externa | 9 | 12 | 0 | 0 | |
| Summa | 9 | 12 | 0 | 0 | |
| Räntekostnader | |||||
| Externa | –123 | –156 | 0 | 0 | |
| Till koncernbolag | - | - | –93 | –98 | |
| För pensioner, netto | –4 | –6 | - | - | |
| Summa | –127 | –162 | –93 | –98 | |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Valutakursvinster | 0 | 0 | - | - | |
| Valutakursförluster | –2 | –3 | - | - | |
| Övriga finansiella kostnader | –3 | –3 | - | - | |
| Summa | –5 | –6 | - | - | |
| Totalt | –123 | –156 | 1 | –3 |
Inkomstskatten i rapporten över totalresultat i koncernen
| består huvudsakligen av följande komponenter. | Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |||
| Resultaträkningen | ||||||
| Aktuell skatt | ||||||
| Aktuell skatt på årets resultat | –89 | –57 | 0 | 0 | ||
| Justeringar avseende tidigare år | –2 | 5 | 0 | 1 | ||
| Summa aktuell skatt | –91 | –52 | 0 | 1 | ||
| Uppskjuten skatt | ||||||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | –3 | –13 | - | - | ||
| Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder | –2 | 9 | - | - | ||
| Summa uppskjuten skatt | –5 | –4 | - | - | ||
| Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen | –96 | –56 | 0 | 1 | ||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner | –2 | 2 | - | - | ||
| Uppskjuten skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering | 4 | - | - | - | ||
| Uppskjuten skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | - | –3 | - | - | ||
| Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat | 2 | –1 | - | - |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 96 MSEK (56) och den faktiska skattesatsen uppgick till 29 procent (31) av resultatet före skatt. Skattesatsen i Sverige uppgår till 22 procent, från och med 2013.
Den genomsnittliga skattesatsen var 23 procent (19). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt (EBT) med lokal skattesats för respektive land.
Avvikelsen mellan den faktiska och den genomsnittliga skattesatsen uppgår till 6 procentenheter (12) och beror dels på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, såsom återföring av uppskjuten skatt på underskottsavdrag. Förändringar i skattesatser i olika länder får även konsekvenser då skulder och fordringar avseende uppskjuten skatt måste anpassas till de nya skattesatserna. Därutöver inverkar bland annat skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom inte avdragsgilla kostnader och att uppskjuten skatt inte har aktiverats på underskott i vissa koncernbolag. Justeringar får även en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat än under år med mer normala utfall.
Kostnaden för aktuell skatt har ökat till följd av högre resultat i koncernbolagen.
Kostnaden för uppskjuten skatt har påverkats negativt med 2 MSEK av att fordringar och skulder avseende uppskjuten skatt i utländska bolag, bland annat Finland, har omräknats på grund av nya skattesatser. Denna har även påverkats negativt med 18 MSEK av att uppskjuten skatt på årets underskott i vissa koncernbolag inte har aktiverats. Kapitalisering av uppskjuten skatt på underskottssavdrag hänförliga till tidigare år, i framför allt USA, har haft en positiv inverkan med 10 MSEK. Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag i bland annat Storbritannien har gjorts med 6 MSEK.
Avstämning av redovisad skatt i resultaträkningen framgår nedan.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Procent | 2012 | Procent | |||
| Resultat före skatt | 329 | 178 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –72 | –22,0 | –47 | –26,3 | ||
| Avstämning mot redovisad skatt | ||||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –2 | –0,6 | 13 | 7,3 | ||
| Ej aktiverade underskott, uppkomna under året | –18 | –5,5 | –17 | –9,6 | ||
| Skatt hänförlig till tidigare år | –1 | –0,3 | 3 | 1,7 | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –11 | –3,3 | –7 | –3,9 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter | 6 | 1,8 | 2 | 1,1 | ||
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | –2 | –0,6 | 9 | 5,1 | ||
| Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag | –6 | –1,8 | –14 | –7,9 | ||
| Aktiverade underskottsavdrag hänförliga till tidigare år | 10 | 3,0 | 0 | 0,0 | ||
| Övrigt | 0 | 0,0 | 2 | 1,1 | ||
| Redovisad skattekostnad | –96 | –29,3 | –56 | –31,4 |
Uppskjutna skattefordringar och –skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion,
| framgår nedan: | Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 39 | 47 | 0 | 0 | 39 | 47 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2 | 4 | –130 | –127** | –128 | –123 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | - | –2 | –3 | –2 | –3 |
| Lager | 16 | 14 | 0 | –1 | 16 | 13 |
| Fordringar | 4 | 4 | 0 | 0 | 4 | 4 |
| Avsättningar | 36 | 31* | 0 | 0 | 36 | 31 |
| Skulder | 0 | 0 | - | 0 | 0 | 0 |
| Leasing | 1 | 2 | –1 | –1 | 0 | 1 |
| Övrigt | 14 | 12 | –6 | –6** | 8 | 6 |
| Underskottsavdrag | 95 | 105 | - | - | 95 | 105 |
| Periodiseringsfonder | - | - | –53 | –62 | –53 | –62 |
| Summa | 207 | 219 | –192 | –200 | 15 | 19 |
| Kvittning av fordringar /skulder | –60 | –60 | 60 | 60 | ||
| Enligt balansräkningen | 147 | 159 | –132 | –140 | 15 | 19 |
*) Avsättningar 2012 har ökats med 9 MSEK pga ändrad standard, IAS 19R.
**) Uppskjuten skatt på Materiella anläggningstillgångar 2012, 69 MSEK, har flyttats från Övrigt.
| Avstämning av uppskjuten nettofordran | 2013 | 2012 | Förfallotider för | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 19 | 11 | underskotts | ||
| Redovisat i rapporten över totalresultat | –5 | –4 | avdragen | 2013 | 2012 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | - | 8 | Nästa år | 45 | 9 |
| Avyttring av dotterbolag (not 5) | - | - | Om 2-4 år | 32 | 42 |
| Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital; | Om 5-6 år | 137 | 97 | ||
| -justering förmånsbestämda planer pensioner | –2 | 9 *** | Efter 6 år | 579 | 641 |
| -säkring av nettoinvestering | 4 | - | - därav utan förfallotid |
424 | 470 |
| -kassaflödessäkring | - | –3 | 793 | 789 | |
| Omräkningsdifferenser | 0 | –2 | |||
| Övrigt | –1 | 0 | |||
| Vid årets slut | 15 | 19 |
***) Justering för ändrad standard, IAS 19R.
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 793 MSEK (789), varav 330 MSEK (383) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 95 MSEK (105).
Kvarvarande underskottsavdrag om 463 MSEK (406), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 129 MSEK (112). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.
| Före utspädning | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 233 | 122 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 76 331 982 | 75 997 735 |
| Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) | 3,05 | 1,61 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Efter utspädning | ||
|---|---|---|
| Efter utspädning | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 233 | 122 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 76 331 982 | 75 997 735 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 76 331 982 | 75 997 735 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) | 3,05 | 1,61 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Incitamentsprogrammet som initierades 2010 innehöll teckningsoptioner. Optionerna gav rätt att teckna en aktie i Lindab International AB för 93,00 SEK. Lindabaktiens börskurs under konverteringstiden, 2012-06-01 - 2013-05-31, var lägre än konverteringskursen, varför några utspädningseffekter inte har uppstått.
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2012 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 77 | 208 | 46 | 2 696 | 3 036 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | 2 | - | - | 2 |
| Nyanskaffningar | 3 | 0 | 18 | - | 136 | 157 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –21 | - | - | –21 |
| Omklassificeringar | –3 | 0 | 8 | - | - | 5 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –4 | - | –51 | –55 |
| Vid årets slut | 9 | 77 | 211 | 46 | 2 781 | 3 124 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –77 | –142 | –46 | 0 | –274 |
| Årets avskrivningar | - | 0 | –24 | - | - | –24 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 21 | - | - | 21 |
| Omklassificeringar | - | 0 | –5 | - | - | –5 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 4 | - | - | 4 |
| Vid årets slut | –9 | –77 | –146 | –46 | 0 | –278 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | - | - | –105 | –105 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | 6 | 6 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | - | –99 | –99 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 0 | 66 | 0 | 2 591 | 2 657 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 0 | 65 | 0 | 2 682 | 2 747 |
| 1 januari–31 december 2013 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 77 | 211 | 46 | 2 781 | 3 124 |
| Nyanskaffningar | 2 | 0 | 15 | - | - | 17 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –6 | - | - | –6 |
| Omklassificeringar | –2 | - | 3 | - | –1 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 5 | - | 53 | 58 |
| Vid årets slut | 9 | 77 | 228 | 46 | 2 833 | 3 193 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –77 | –146 | –46 | 0 | –278 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | –25 | - | - | –25 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 6 | - | - | 6 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –3 | - | - | –3 |
| Vid årets slut | –9 | –77 | –168 | –46 | 0 | –300 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | 0 | - | –99 | –99 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | 0 | 0 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | 0 | –99 | –99 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 0 | 65 | 0 | 2 682 | 2 747 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 0 | 60 | 0 | 2 734 | 2 794 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling. Övriga immateriella tillgångar består av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för beräkningen är den strategiska plan som ligger för 2013-2018. Lindab utförde sitt nedskrivningstest per 31 oktober, 2013.
Värdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen, anses vara de starkt integrerade affärsområdena, vilka också är operativa och rapporterande segment. Utöver detta definieras Ventilations verksamhet i USA som en kassagenerande enhet, då verksamheten inte stödjs av synergieffekter i form av gemensamma stålinköp och distributionskanaler som affärsområden i övrigt påverkas av.
Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar, för respektive affärsområde, som godkänts av styrelsen och som täcker en tvåårsperiod samt prognoser för därefter kommande treårsperiod. De framtida kassaflödena har blivit uppdaterade för att reflektera den något minskade makroekonomiska oron i Europa och att en viss ljusning kan skönjas i byggbranschen. Återhämtning förväntas dock ske i blygsam takt från låga nivåer. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde är volymutveckling, bruttomarginaler, råmaterialpriser samt antaganden om tillväxt efter budgetperiodernas slut.
Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 9,3 procent (8,6) och har använts för samtliga kassagenererande enheter för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserat på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarar en diskonteringsränta före skatt på 11,1 procent (11,0) och har baserats på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar den nuvarande marknadens bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan är baserad på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras på den förväntade avkastningen från koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktiga att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.
Kassaflödet bortom 2018 har extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 2 procent (2), vilket är i nivå med den genomsnittliga tillväxt på marknaderna där affärsområdena verkar enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktning gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Samtliga affärsområden bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål. Affärsområdena agerar även på snarlika geografiska marknader, varför riskprofilen anses enhetlig. Samma antaganden har härmed gjorts avseende diskonteringsräntan samt långsiktig tillväxt för respektive affärsområde.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är möjlig visar att en god marginal finns mellan återvinningsvärde och redovisade värde. Konsekvensen av beräkningen är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2013.
| Fördelad goodwill per affärsområde | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ventilation | 1 522 | 1 489 |
| Building Components | 854 | 848 |
| Building Systems | 358 | 345 |
| Summa goodwill | 2 734 | 2 682 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående ny anläggningar byggnader |
Pågående ny anläggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari – 31 december 2012 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 769 | 1 678 | 437 | 26 | 60 | 2 970 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | 70 | 66 | 6 | 0 | 2 | 144 |
| Nyanskaffningar | 12 | 80 | 17 | 39 | –7 | 141 |
| Avyttringar och utrangeringar | –2 | –21 | –16 | 0 | 0 | –39 |
| Omklassificeringar | - | –6 | –7 | –3 | –8 | –24 |
| Årets omräkningsdifferenser | –18 | –26 | –5 | –1 | 0 | –50 |
| Vid årets slut | 831 | 1 771 | 432 | 61 | 47 | 3 142 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –223 | –1 287 | –353 | 0 | 0 | –1 863 |
| Årets avskrivningar | –22 | –81 | –19 | - | - | –122 |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 16 | 14 | - | - | 32 |
| Omklassificeringar | 0 | 12 | 7 | - | - | 19 |
| Årets omräkningsdifferenser | 8 | 21 | 4 | - | - | 33 |
| Vid årets slut | –235 | –1 319 | –347 | 0 | 0 | –1 901 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | –19 | - | –4 | 0 | –23 |
| Årets nedskrivning | –2 | –7 | –1 | - | - | –10 |
| Återförda nedskrivningar | - | –1 | - | - | - | –1 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | 1 | 0 | - | - | 0 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | - | - | - | 1 |
| Vid årets slut | –3 | –25 | –1 | –4 | 0 | –33 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 546 | 372 | 84 | 22 | 60 | 1 084 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 593 | 427 | 84 | 57 | 47 | 1 208 |
| 1 januari – 31 december 2013 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 831 | 1 771 | 432 | 61 | 47 | 3 142 |
| Nyanskaffningar | 14 | 45 | 17 | –3 | 3 | 76 |
| Avyttringar och utrangeringar | –3 | –13 | –7 | 0 | 0 | –23 |
| Omklassificeringar | 37 | –48 | –22 | –39 | –13 | –85 |
| Årets omräkningsdifferenser | 10 | –1 | 2 | –3 | –1 | 7 |
| Vid årets slut | 889 | 1 754 | 422 | 16 | 36 | 3 117 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –235 | –1 319 | –347 | 0 | 0 | –1 901 |
| Årets avskrivningar | –27 | –83 | –19 | - | - | –129 |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 10 | 7 | - | - | 20 |
| Omklassificeringar | 0 | 60 | 21 | - | - | 81 |
| Årets omräkningsdifferenser | –8 | –4 | –3 | - | - | –15 |
| Vid årets slut | –267 | –1 336 | –341 | 0 | 0 | –1 944 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –25 | –1 | –4 | 0 | –33 |
| Årets nedskrivning | –2 | 0 | 0 | –1 | - | –3 |
| Återförda nedskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | –1 | 0 | 0 | - | –1 |
| Omklassificeringar | 0 | 7 | 0 | 1 | - | 8 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –1 | 1 | - | 0 |
| Vid årets slut | –5 | –19 | –2 | –3 | 0 | –29 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 593 | 427 | 84 | 57 | 47 | 1 208 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 617 | 399 | 79 | 13 | 36 | 1 144 |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||
| Anskaffningsvärde värde vid årets början | 4 | 3 | |
| Avyttring/Förvärv | –1 | 1 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | |
| Bokfört värde | 3 | 4 |
Här redovisas de långsiktiga innehav av onoterade aktier och andelar som inte avser koncernföretag. De klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 29. Övriga innehav, 3 MSEK (4), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 410 | 418 | |
| Varor under tillverkning | 45 | 44 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 503 | 504 | |
| Summa | 958 | 966 |
Inom Lindabkoncernen uppgick upparbetade internvinster till 43 MSEK (35), vilka har eliminerats på koncernnivå. Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 032 MSEK (3 157), inklusive 4 MSEK (–1) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager justerats med –2 MSEK (2). Reserv för inkurans i utgående varulager uppgår till 52 MSEK (53), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året minskat reserven med 0 MSEK.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 2 | 4 | |
| Minskning/ökning | 0 | –2 | |
| Bokfört värde | 2 | 2 |
Andra långfristiga fordringar består framförallt av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ej förfallet | 701 | 669 | 6 | 8 | 42 | 65 |
| < 90 dagar | 206 | 230 | - | - | 4 | 13 |
| 90–180 dagar | 23 | 49 | - | - | - | - |
| 180–360 dagar | 17 | 13 | - | - | - | - |
| > 360 dagar | 78 | 81 | - | - | - | - |
| Summa kundfordringar | 1 025 | 1 042 | 6 | 8 | 46 | 78 |
| Reservering för kundförluster | –83 | –80 | - | - | - | - |
| Summa | 942 | 962 | 6 | 8 | 46 | 78 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 1 MSEK (2) och bonusintäkt 5 MSEK (6).
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 33 MSEK (65) och övriga fordringar 13 MSEK (13).
Övriga fordringar specificeras i sin helhet nedan.
| Koncern | |
|---|---|
| 2013 | 2012 |
| 80 | 70 |
| 0 | 2 |
| 44 | 29 |
| –38 | –14 |
| –4 | –5 |
| 1 | –2 |
| 83 | 80 |
| Förutbetalda kostnader och | Koncern | |
|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2013 | 2012 |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing |
9 | 9 |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 1 | 2 |
| Försäkringskostnader | 5 | 24 |
| Upplupna bonusintäkter | 5 | 6 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 60 | 47 |
| Summa | 80 | 88 |
Kreditriskhantering
Kundkreditrisk hanteras av varje affärsenhet som omfattas av koncernens etablerade policy, rutiner och kontroll. Individuella kreditlimiter identifieras och bedömning görs. Utestående kundfordringar bevakas regelbundet och delar av utestående kundfordringar omfattas av kreditförsäkring. Lindab är begränsat exponerad av enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 2,2 procent av koncernens totala försäljUnder året har kostnadsförts 40 MSEK (23) avseende reservering för kundförluster.
Reservation för kundförluster sker normalt då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter reserveras med 100 procent. Individuella bedömningar görs samtidigt och reserven justeras vid behov.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2013 | 2012 |
| Momsfordran | 33 | 65 |
| Förskott till anställda | 0 | 0 |
| Reseförskott | 1 | 1 |
| Övriga fordringar | 13 | 14 |
| Summa | 47 | 80 |
ningsintäkter. Kreditrisk från tillgodohavanden hos banker och finansinstitut hanteras av koncernens centrala treasuryavdelning i enlighet med koncernens policy. Investeringar av överskottsmedel sker endast med godkända motparter och inom kreditlimiter som har tilldelats varje motpart. Gränser sätts för att minimera koncentrationen av risker och därmed minska ekonomiska förluster.
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | Förändring av aktiekapitalet (KSEK) |
Totalt aktiekapital (KSEK) |
|---|---|---|---|---|---|
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –2 375 838 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982.
Sedan tidigare har årsstämmorna 2011 och 2012 beslutat att införa långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram för respektive år. Deltagande i programmen förutsatte egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationerna mäts för räkenskapsåren 2013 respektive 2014 och jämförs med utfallen för räkenskapsåren 2010 respektive 2011.
Kvarvarande deltagare i det första programmet uppgår till 58 personer (79), vilka sammanlagt har investerat i 39 341 aktier (62 711). Tilldelning av 39 341 matchningsaktier kommer att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 3 MSEK (5). Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2014.
Kvarvarande deltagare i det andra programmet uppgår till 52 personer (63), vilka sammanlagt har investerat i 56 350 aktier (69 347). Vid maximal tilldelning kommer 242 200 aktier (324 288) i Lindab att överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 4 MSEK (5). Reglering kommer att ske under andra kvartalet 2015.
Incitamentsprogrammet som initierades 2010 innehöll teckningsoptioner. Optionerna gav rätt att teckna en aktie i Lindab International AB för 93,00 SEK. Lindabaktiens börskurs under konverteringstiden, 2012- 06-01 – 2013-05-31, var lägre än konverteringskursen och därmed har utspädningseffekt uteblivit.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t.ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2 planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar, som är tecknade i Alecta, uppgår till 10 MSEK (11).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (129). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
Åtagande för kollektiv pensionsplan förekommer även i USA. Pensionsplanen är per definition förmånsbestämd men då bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna pensionsplan som sådan redovisas den därför som avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för denna plan uppgår till 2 MSEK (3).
Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 75 MSEK (81).
| Redovisning i rapporten över finansiell ställning | ||
|---|---|---|
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | 2013 | 2012 |
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 62 | 71 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –39 | –42 |
| Nettovärde fonderade planer | 23 | 29 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 104 | 110 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 127 | 139 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 42 | 39 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 169 | 178 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –42 | –39 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –42 | –39 |
I balansräkningen redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 169 MSEK (178), utgör 38 MSEK (36) pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 38 MSEK (36).
Kostnader redovisat i resultaträkningen enligt tabellen nedan inkluderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar.
| Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda pensionsförpliktelser | 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Ingående balans | –42 | 181 | –46 | 173 | |
| Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen | |||||
| - Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | - | 6 | - | 12 | |
| - Räntekostnader/intäkter | –2 | 6 | –2 | 6 | |
| Summa | –44 | 193 | –48 | 191 | |
| Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat | |||||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/intäkter |
1 | - | 2 | - | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 2 | 5 | - | - | |
| - Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | - | –20 | - | 14 | |
| - Erfarenhetsbaserade vinster/förluster | - | –3 | - | –8 | |
| Summa | 3 | –18 | 2 | 6 | |
| Valutakursdifferenser | 2 | –2 | 0 | –1 | |
| Avgifter betalda av arbetsgivaren | –3 | - | –4 | - | |
| Utbetalda pensioner | 3 | –7 | 8 | –15 | |
| Utgående balans | –39 | 166 | –42 | 181 | |
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | Samtliga |
| Diskonteringsränta, % | 4,0 | 3,0 | 4,1 | 3,0–4,3 | 2,2–3,5 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 3,8 | 0,0–3,0 | 3,0–3,3 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 2,0 | 0,0 | 0,6 | 0,0–1,8 | 0,0–2,0 |
| Nettoskuldens fördelning 2013, MSEK | 97 | 26 | 33 | 10 | - |
| Nettoskuldens fördelning 2012, MSEK | 105 | 28 | 40 | 8 | - |
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, för Lindab 4,0 procent (3,5).
| Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena är: |
Inverkan på de förmånsbestämda förpliktelserna | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ökning i antagande |
Minskning i antagande |
||||||
| Diskonteringsränta | +/– 0,5% | 14 | –13 | ||||
| Förändringar i lön | +/– 0,5% | –9 | 9 | ||||
| Förändringar i pension | +/– 0,5% | –8 | 8 |
Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i antaganden medan alla andra hålls konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de förmånsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den s.k. projected unit credit method, som vid beräkning av pensionsskulden.
| Förvaltningstillgångarna består av följande: | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Procent | 2012 | Procent | ||||||
| Aktier | 3 | 8 | 3 | 7 | |||||
| Obligationer | 17 | 44 | 19 | 45 | |||||
| Fastigheter | 4 | 10 | 5 | 12 | |||||
| Försäkringsbrev som är förvaltningstillgång |
14 | 36 | 14 | 33 | |||||
| Övrigt | 1 | 3 | 1 | 2 | |||||
| Summa | 39 | 100 | 42 | 100 |
| Löptidsanalys avseende förväntade betalningar för de | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| förmånsbestämda planerna i framtiden: | 2013 | |||||
| Inom 12 månader | 6 | |||||
| Mellan 2 och 5 år | 27 | |||||
| Mellan 5 och 10 år | 50 | |||||
| Summa | 83 |
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchef är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
Koncern
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Vid årets början | 36 | 32 | 35 | 103 |
| Utnyttjat (–)/ökning under året (+) | 4 | –4 | 2 | 2 |
| Valutakursdifferenser | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Vid årets slut | 41 | 28 | 37 | 106 |
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | ||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 18 | 16 | 10 | 44 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 23 | 12 | 27 | 62 |
| Totalt | 41 | 28 | 37 | 106 |
Omstruktureringsreserven utgörs av reserver hänförliga till omorganisation och kostnadsbesparingsprogram.
Garantiavsättningarna, 28 MSEK (32), innehåller dels uppskattade utgifter för framtiden och dels avsättningar för faktiska krav. Huvuddelen av garantiavsättningarna avser Building Systems, 21 MSEK (26).
Building Systems har en gemensam beräkningsprincip för garantiavsättningar som täcker hela garantitiden, vilken spänner över fem till tio år. Denna beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Den framräknade garantiavsättningen reduceras med faktiska kända reklamationer, 6 MSEK (15), vilka brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser. De framtida beräknade garantiavsättningarna uppgår till 14 MSEK (13). Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 1 MSEK (4). En relativt stor del av garantiavsättningarna redovisas som kortfristiga, då de flesta garantiärendena löses inom ett år.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Banklån | 1 645 | 2 045 | - | - |
| Kortfristig | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 6 | 22 | - | - |
| Checkräkningskrediter | 160 | 193 | - | - |
| Summa upplåning | 1 811 | 2 260 | - | - |
| Förfallostrukturer för långfristig upplåning fördelar sig enligt följande: | Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| mellan 1 och 2 år | 1 599 | 5 | - | - | |
| mellan 2 och 5 år | 12 | 2 003 | - | - | |
| mer än 5 år | 34 | 37 | - | - | |
| 1 645 | 2 045 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld med 44 MSEK (47). Kortfristig del av leasingskuld uppgick till 4 MSEK (22) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder, banklån mot säkerhet, på 7 MSEK (8). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 525 MSEK (1 095). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader. Per den 31 december 2013 uppgick den till 2 månader. Under 2012 var räntebindningstiden 4 månader. Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.
Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz. Dessa lån uppgick till 7 MSEK (8).
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| SEK | 754 | 2 086 | - | - |
| DKK | 1 | 37 | - | - |
| EUR | 845 | 46 | - | - |
| NOK | 8 | 4 | - | - |
| CHF | 146 | 8 | - | - |
| RUB | - | 22 | - | - |
| PLN | 53 | 57 | - | - |
| GBP | 4 | - | - | - |
| 1 811 | 2 260 | - | - |
Upplysningar om redovisat värde per kategori
| och verkligt värde per klass | 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
Innehas för handel |
Låne fordringar och kund fordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 3 | - | 3 | 3 | 3 | - | 3 | 3 |
| Andra långfristiga fordringar | - | 2 | 2 | 2 | - | 3 | 3 | 3 |
| Kundfordringar | - | 942 | 942 | 942 | - | 962 | 962 | 962 |
| Övriga fordringar | - | 14 | 14 | 14 | - | 14 | 14 | 14 |
| Upplupna intäkter | - | 5 | 5 | 5 | - | 6 | 6 | 6 |
| Likvida medel | - | 331 | 331 | 331 | - | 301 | 301 | 301 |
| Summa finansiella tillgångar | 3 | 1 294 | 1 297 | 1 297 | 3 | 1 286 | 1 289 | 1 289 |
| Finansiella skulder | ||||||||
| Checkräkningskrediter | - | –160 | –160 | –160 | - | –193 | –193 | –193 |
| Banklån | - | –1 607 | –1 607 | –1 607 | - | –2 021 | –2 021 | –2 021 |
| Derivatskulder | –2 | - | –2 | –2 | –1 | - | –1 | –1 |
| Leverantörsskulder | - | –682 | –682 | –682 | - | –569 | –569 | –569 |
| Övriga skulder | - | –102 | –102 | –102 | - | –115 | –115 | –115 |
| Upplupna kostnader | - | –329 | –329 | –329 | - | –338 | –338 | –338 |
| Summa finansiella skulder | –2 | –2 880 | –2 882 | –2 882 | –1 | –3 236 | –3 237 | –3 237 |
Med anledning av det låga beloppet anses bokfört värde reflektera verkligt värde, eftersom diskonteringseffekten inte anses väsentlig.
Verkligt värde beräknas utifrån en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. Med anledning av det låga beloppet anses bokfört värde reflektera verkligt värde.
Merparten av banklånen löper med rörlig ränta. Redovisat värde bedöms reflektera verkligt värde.
Derivatskulder värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valutaterminerna har en löptid på upp till 5 månader, varför ingen diskontering görs.
För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörsskulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än 12 månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
| 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkninen | ||||||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | - | - | 3 | 3 | - | - | 3 | 3 |
| Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte | ||||||||
| Andra långfristiga fordringar | - | - | 2 | 2 | - | - | 3 | 3 |
| Kundfordringar | - | - | 942 | 942 | - | - | 962 | 962 |
| Övriga fordringar | - | - | 14 | 14 | - | - | 14 | 14 |
| Upplupna intäkter | - | - | 5 | 5 | - | - | 6 | 6 |
| Likvida medel | 331 | - | - | 331 | 301 | - | - | 301 |
| Summa tillgångar | 331 | - | 966 | 1 297 | 301 | - | 988 | 1 289 |
| Skulder | ||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkninen | ||||||||
| Derivatskulder | - | –2 | - | –2 | - | - | - | - |
| Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte | ||||||||
| Banklån | –1 607 | - | - | –1 607 | –2 021 | - | - | –2 021 |
| Checkräkningskrediter | –160 | - | - | –160 | –193 | - | - | –193 |
| Leverantörsskulder | - | - | –682 | –682 | - | - | –569 | –569 |
| Övriga skulder | - | - | –102 | –102 | - | - | –115 | –115 |
| Upplupna kostnader | - | - | –329 | –329 | - | - | –338 | –338 |
| Summa skulder | –1 767 | –2 | –1 113 | –2 882 | –2 214 | - | –1 022 | –3 237 |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Löne- och semesterskulder | 148 | 145 | - | 2 | |
| Intjänade resultatandelar | 9 | 12 | - | - | |
| Sociala kostnader | 75 | 76 | 2 | - | |
| Bonusskuld till kunder | 103 | 99 | - | - | |
| Räntekostnader | 6 | 12 | - | - | |
| Övriga kostnader | 65 | 72 | 0 | 0 | |
| Summa | 406 | 416 | 2 | 2 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 41 MSEK (46), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 35 MSEK (41).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 131 MSEK (83) och fördelar sig enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| År 1 | 38 | 37 |
| År 2–5 | 65 | 36 |
| År 6 och senare | 28 | 10 |
| 131 | 83 |
Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 5 MSEK.
Befintliga leasingavtal varierar i längd från 5 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finansieringsmöjligheter.
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.
2004 ingicks ett operationellt leasingavtal med DIL Czech Leasing Boskovice Koncernova s.r.o. avseende en produktionsfastighet i Tjeckien. Avtalet löper på 10 år och har en option att återköpa produktionsfastigheten vid avtalets slut. Hyran för 2013 uppgick till 9 MSEK. Den 30 september 2013 förvärvades fastigheterna i Båstad av DSL Renting från DAL Nordic Finance AB. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt på 7 år. Hyran uppgick under 2013 till 7 MSEK varav 3 MSEK avser det nyingångna avtalet.
Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab återhyrde samtidigt fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och har option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång. Hyran uppgick under 2013 till 15 MSEK. Leasingavtalet är förknippat med åtagande vilket beskrivs i not 28.
För leasingtransaktionerna ovan finns en möjlighet att förlänga leasingavtalen om möjligheten nyttjas i enlighet med upprättat avtal. Om Lindab väljer att inte förlänga leasingavtalet, har Lindab i normalfallet en förpliktelse att garantera huvuddelen av restvärdet.
Finansiella leasingavtal
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 57 MSEK (74) och under maskiner och mjukvara med 13 MSEK (16). Under 2013 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 7 MSEK (26). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 66 (90) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||
| År 1 | 7 (7) | 25 (24) | |
| År 2–5 | 24 (21) | 26 (23) | |
| År 6 och senare | 35 (26) | 39 (29) | |
| 66 (54) | 90 (76) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Fastighetsinteckningar | 18 | 18 | - | - |
| Företagsinteckningar | 345 | 382 | - | - |
| Summa | 363 | 400 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 4 | 4 | - | - |
| Pensionsförpliktelser | 11 | 10 | - | - |
| Summa | 15 | 14 | - | - |
Nuvarande kreditavtal med Nordea och Handelsbanken löper fram till februari 2015. Totala kreditramen uppgick vid årets utgång till 2 800 MSEK (2 900). Avtalet innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i gällande kreditavtal.
Lindab ingår i en pensionsplan omfattande ett flertal anställda i USA. För det fall Lindab avvecklar sin verksamhet i USA eller utträder ur kollektivavtalet med den lokala fackföreningen aktualiseras ett åtagande att täcka Lindabs andel av det underskott som uppstått i den kollektiva pensionsplanen. Beloppet för åtagandet har beräknats och bedömts till 59 MSEK, vilket är baserat på uppgifter från 31 december 2012 och är inte beräknat på normala försäkringstekniska grunder utan representerar ett åtagande vid ett eventuellt utträde ur kollektivavtalet. Uppgift saknas om aktuell information per 31 december 2013.
För att säkerställa att Lindab långsiktigt kan nyttja Building Systems anläggning i Luxemburg till bättre ekonomiska villkor har Lindab ingått avtal med nuvarande fastighetsägare, DAL, att förvärva samtliga aktier i det bolag som äger fastigheten. Tillträde kommer att ske, för det
Not 29 Transaktioner med närstående
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om de som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Huvudägarna sedan tidigare, Systemair AB (publ), Creades AB (publ) samt Livförsäkringsaktiebolaget Skandia har under året varit att betraktas som närstående.
Från och med 20 augusti 2012 är transaktioner med Systemair AB (publ) att betrakta som närståendetransaktioner. Transaktioner med Systemair AB (publ) för 2013 består av försäljningsintäkter om 30 MSEK och inköp om 24 MSEK. Transaktioner med Systemair AB (publ) för tiden 20 augusti till årsskiftet 2012 var försäljningsintäkter om 10 MSEK och inköp om 7 MSEK. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor, så kallat armslängds avstånd.
Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Pensionsskuld till | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Tidigare VD | 38 | 29 | - | - |
| Koncernföretag | Moderbolag | |||
| Moderbolaget | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 94 | 95 | ET | ET |
| Ränteintäkter från moderbolag | 93 | 98 | ET | ET |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 086 | 2 087 | ET | ET |
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag från koncernbolag | ET | ET | 94 | 95 |
|---|---|---|---|---|
| Räntekostnader till koncernföretag | ET | ET | 93 | 98 |
| Långfristiga skulder till koncernföretag | ET | ET | 2 086 | 2 087 |
För information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika ledande befattningar i Lindab, se not 6 sidan 92.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
fall förtida tillträde inte påkallas, i samband med att nuvarande hyresförhållande går ut den 29 januari 2015. Köpeskillingen motsvarar eget kapital och beräknas inte överstiga 2 MSEK.
De likvida tillgångarna i bolaget motsvarar köpeskillingen. Fastighetens bokförda värde vid tidpunkten för tillträde beräknas uppgå till 25 MEUR, vilket motsvarar ett uppskattat marknadsvärde. Belåningen av fastigheten uppgår till motsvarande belopp.
Samtidigt har Lindab ingått avtal med tredje man om att vidareförsälja fastigheten och ingå ett långsiktigt hyresavtal. Den samlade effekten av de ingångna avtalen blir att Lindabs hyreskostnader från och med 2012 reduceras och tryggar därmed nyttjande av anläggningen på rimlig kostnadsnivå.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 30. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt det som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/ koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 23.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna, och Lindab Innovation AB i Sverige, ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 100 | 3 4671) |
| Lindab Sverige AB | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 0 | |
| Lindab Profil AB | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| U-nite Fasteners Technology AB | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 100 | |
| Lindab S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| LA Services S.à r.l | EUR | B146465 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury AB | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Buildings S.A.S. | EUR | RCS 327 258 943 | Marne-la-Vallée, Frankrike | 100 | |
| Lindab Buildings s.r.o. | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Lindab Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA | LVL | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab | LTL | 11788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. | HRK | 80182671 | Gornji Stupnik, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS | EEK | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab | EUR | 557.222 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. | CHF | CH-217-0135550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro | RUB | 117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Spiro S.A. | CHF | CH-217-0130536-2 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Spiro Havalandirma LTD STI | TRY | 877776 | Istanbul, Turkiet | 100 | |
| Lindab Holding Inc. | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Inc. | USD | 06-135 32 48 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab Profile Inc. | USD | 90-091 66 93 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab SRL | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab EOOD | BGN | 175097637 | Sofia, Bulgarien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000043661 | Lomianki, Polen | 100 | |
| Lindab S.r.l | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab A/S | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Door B.V. | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH | EUR | HRB 2276 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings GmbH | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab AG | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab France S.A.S. | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab a.s. | SKK | 36 214 604 | Jamník, Slovakien | 100 | |
| IVK Kiinteistöt Oy | EUR | 2324254-7 | Jyväskylä, Finland | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB | SEK | 5566629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AG | CHF | CH-020.3.036.274-9 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Centrum Klima S.A. | PLN | 0000299712 | Mazowiecki, Polen | 100 | |
| Lindab Innovation AB | SEK | 556897-8505 | Båstad, Sverige | 50 | |
| Lindab Panel AB | SEK | 556855-7481 | Luleå, Sverige | 100 | |
| Kalnesa Holdings Limited | EUR | 303110 | Nicosia, Cypern | 100 | |
| Spircus Enterprises Limited | EUR | 303031 | Nicosia, Cypern | 100 |
1) Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
Vi försäkrar att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.
Båstad den 6 mars 2014
Kjell Nilsson Ordförande
Anders Berg Verkställande direktör
Pontus Andersson Markku Rantala
Erik Eberhardson
Birgit Nørgaard Sonat Burman-Olsson
Stefan Charette Gerald Engström
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2014.
Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
org.nr 556606 - 5446
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB för räkenskapsåret 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 57-109.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB för 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Båstad den 10 mars 2014 Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Rörelseresultat (EBITDA) utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBITA) utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBIT) utgörs av resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande tillgångar samt kassa och bank.
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier före respektive efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassaflödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier vid årets slut.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Rörelsemarginal (EBITDA) har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBITA) har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBIT) har beräknats som resultat före finansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal (EBT) har beräknats som resultat före skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt* sysselsatt kapital.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av genomsnittligt* operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av resultat efter skatt i procent av vägt genomsnittligt* eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig* balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt rapporten över finansiell ställning.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
*) Genomsnittligt kapital baseras på kvartalsvärden från och med 2004.
För tidigare år baseras beräkningarna på helårsvärden.
De data som presenteras avser kalenderåret 2013 och omfattar, då inget annat anges, koncernens samtliga rörelsedrivande dotterbolag som ingick från årets början. För de bolag som avyttrats eller upphört rapporteras data för den tiden de varit verksamma. Föregående hållbarhetsrapport publicerades i april 2013.
Lindab följer GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och redovisar enligt egen bedömning enligt GRI nivå C.
| Indikator | Status | Hänvisning | |
|---|---|---|---|
| 1. Strategi & analys | |||
| 1.1 | VD:s uttalande om Social Responsibility | F | s. 7 |
| 2. Organisationsprofil | |||
| 2.1 | Organisationens namn | F | Framsida |
| 2.2 | Viktigaste varumärken, produkter och/eller tjänsterna | F | s. 8–9 |
| 2.3 | Organisationsstruktur | F | s. 15, not 30 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontor | F | Not 1 |
| 2.5 | Länder som organisationen har verksamhet i | F | Not 30 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform | F | s. 44–45 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på | F | s. 10–11 |
| 2.8 | Redovisande organisationens storlek | F | s. 57 ff |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | F | s. 57 ff |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden | F | ET |
| 3. Information om redovisningen | |||
| 3.1 | Redovisningsperiod | F | s. 112 |
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen | F | s. 112 |
| 3.3 | Redovisningscykel | F | s. 112 |
| 3.4 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | P | Baksida |
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen | F | s. 112 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning | F | s. 112 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar av redovisningen | F | s. 112 |
| 3.8 | Redovisning av objekt som väsentligt kan påverka tids- eller organisationsjämförelser | F | s. 112 |
| 3.10 | Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats tidigare | F | s. 112 |
| 3.11 | Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder | F | s. 112 |
| 3.12 | GRI-index | F | s. 112 |
| 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer | |||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning | F | s. 47–53 |
| 4.2 | Styrelseordförandens ställning | F | s. 46 |
| 4.3 | Antal oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter | F | s. 47–53 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att anmäla ärenden till styrelsen eller företagsledningen | F | s. 47–53 |
| 4.14 | Organisationens intressenter | F | s. 12–13, s. 38, s. 40, s. 50 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter | P | s. 40 |
| 5. Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer | |||
| Ekonomiska resultatindikatorer | |||
| EC1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde | F | s. 38 |
| EC3 | Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden | F | Not 6, not 23 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn | F | s. 38 |
| Miljömässiga resultatindikatorer | |||
| EN1 | Materialanvändning | F | s. 113 |
| EN2 | Återvunnet material | F | s. 113 |
| EN3 | Direkt energianvändning | F | s. 113 |
| EN4 | Indirekt energianvändning | F | s. 113 |
| EN5 | Minskad energianvändning genom effektivisering | P | s. 113 |
| EN8 | Total vattenanvändning | P | s. 113 |
| EN16 | Totala utsläpp av växthusgaser | F | s. 113 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser | F | s. 38–41, s. 113 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och behandlingsmetod | P | s. 113 |
| EN28 | Betydande böter och icke-monetära sanktioner för överträdelser mot miljölagstiftningen | F | s. 113 |
| Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor | |||
| LA1 | Total personalstyrka | P | s. 34–35, not 6 |
| LA2 | Total personalomsättning | P | s. 34–35, not 6 |
| LA7 | Omfattning av skador, sjukdomar, frånvaro, arbetsolyckor | P | s. 35, s. 41, not 6 |
| LA13 | Sammansättning av styrelse och ledning | F | s. 48 |
| Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter | |||
| HR4 | Antal fall av diskriminering | F | s. 38 |
| HR6 | Verksamheter där det finns risk för fall av barnarbete | F | s. 38 |
| HR7 | Verksamheter där det finns risk för fall av tvångsarbete | F | s. 38 |
| Resultatindikatorer för samhällsfrågor | |||
| SO2 | Andel affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption | F | s. 38, s. 41 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter | F | s. 38 |
| Resultatindikatorer för produktansvar | |||
| PR1 | Produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet i livscykeln | F | s. 17 |
| PR2 | Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter under deras livscykel inte följts |
F | s. 17 |
| PR9 | Belopp för betydande böter avseende lagöverträdelser gällande produkter och tjänster | F | s. 17 |
ET= Ej tillämpbart
F = Fullständig P = Partiell
Lindabs löpande miljöarbete styrs av miljöpolicyn och miljömålen. Det direkta ansvaret för miljöfrågor ligger hos de lokala bolagen med en person som ansvarar för det lokala miljöarbetet. På koncernnivå finns en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet.
Lindabs verksamhet medför en relativt liten miljöpåverkan och de tillstånd som krävs är huvudsakligen verksamhetstillstånd för industri. Varken under 2013 eller tidigare har brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekommit. Risker för olyckor som kan ge en negativ miljöpåverkan bedöms som mycket liten. Lindab har även säkerställt att hänsyn tas till miljörisker i samband med exempelvis förvärv eller större förändringar.
Lindab har satt upp tre långsiktiga mål med ambitionen att minska koncernens påverkan på miljön och klimatet. Målen är baserade på EU:s klimatmål för 2020 med 2008 som basår.
Jämfört med föregående hållbarhetsrapport har två förvärvade produktionsenheter tillkommit, Centrum Klima i Polen och Lindab Panel i Luleå. Det påverkar energiförbrukning, avfallsmängder och utsläpp av växthusgaser. Energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser har ökat i absoluta tal men minskat per producerat ton stål. Orsaken är de energieffektiviseringsprojekt som bedrivs på flera håll i koncernen.
Miljökrav ställs i centrala upphandlingar av transporter. Samlastning och logistikplanering minskar också transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förnyelsebart material och återvinns. Lindabs livcykelanalyser visar att transporter står för en liten del av produktens totala påverkan på klimatet.
Lindabs verksamhet med modern tillverkning av produkter i stål medför en relativt liten miljöpåverkan. Det kan röra sig om mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten. Inga oförutsedda utsläpp har skett under året. Läckagekontroller på kyl-/värmepumpsutrustning görs för att undvika att ozonnedbrytande ämnen läcker ut. Inga utsläpp har registrerats under året. Oberoende kontroller av verksamheten har visat att inga föroreningar ägt rum som kan kräva sanering av mark eller vatten
De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot. Ökningen av mängden metallskrot kan helt kopplas till de två tillkommande bolagen i årets rapport. Återvinningsgraden är hög. Metallskrot återvinns helt och övrigt avfall återvinns till nästan 90 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning. Farligt avfall tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag. Ingen information finns om att något har exporterats.
Lindab använder kemikalier i produktionen och berörs därför av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Verksamheten definieras som nedströmsanvändare eftersom Lindab varken tillverkar eller importerar kemiska produkter till den europeiska marknaden. Lindabs arbete inom detta område är framför allt inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACHrelaterade frågor.
| Förbrukning av råmaterial | |||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2011 | |
| Stål, ton | 185 000 | 183 000 | 193 000 |
| Oljor, m3 | 65 | 80* | 80 |
| Färg, ton | 429 | 521 | 446 |
| Lösningsmedel, m3 | 10 | 12 | 20 |
| Gummi, ton | 1 524 | 1 008 | 675 |
| * Korrigerad | |||
| Förbrukning av förpackningsmaterial |
| 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Wellpapp, ton | 2 215 | 1 861 | 1 914 |
| Plast, ton | 868 | 679 | 380 |
| Trä, ton | 7 643 | 7 424 | 7 290 |
| 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Totalt, ton | 63 552 | 55 987 | 61 086 |
| Direkta utsläpp, ton | 12 537 | 11 349 | 11 896 |
| Indirekta utsläpp, ton | 13 170 | 15 146 | 22 118 |
| Övriga källor, ton | 37 845 | 29 492 | 27 073 |
| Vatten | 2011 | ||
| 2013 | 2012 | ||
| Total förbrukning av vatten, m3 | 180 726 | 169 676 | 175 864 |
| 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|
| Stålskrot, ton | 16 400 | 13 491 | 14 574 |
| Farligt avfall, ton | 598 | 655 | 635 |
| Totalt övrigt avfall, ton | 5 377 | 4 345 | 4 705 |
| Återvinningsgrad, % | 88 | 87 | 90 |
| Energi | 2013 | 2012 | 2011 |
| Total, TJ | 396 | 370 | 396 |
| 207 | 185 | 198 | |
| Direkt energi, TJ | |||
| Indirekt energi, TJ | 189 | 185 | 198 |
| Energiförbrukning |
Energiförbrukning 2013
Försäljningsintäkter Energiförbrukning 2010–2012
Byggvarudeklaration – en byggvarudeklaration (BVD) är ett formulär för redovisning av miljöinformation av byggvaror. Lindab har beslutat att upprätta BVD för alla sina produkter och dessa finns tillgängliga på koncernens svenska hemsida.
CEE – Central- och Östeuropa.
CIS – Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
Carbon Footprint – ett mått på de utsläpp av växthusgaser som kan hänföras till en aktivitet eller en produkt.
CE – produktmärkning inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). En produkt med CE-märket visar att tillverkaren eller importören har uppfyllt de grundläggande kraven i EU-direktivet som reglerar detta.
EU:s klimatmål – klimatmålen ska vara uppnådda senast 2020 och omfattar en 20-procentig minskning av energianvändning och utsläppen av växthusgaser samt att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara källor, se www.europa.eu.
Hållbar utveckling – definieras vanligen som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen.
ISO 26000 – ej certifierbar internationell standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande, se www.iso.org.
Lean – en filosofi om hur man hanterar resurser. Syftet med Lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden
Lindab Life – det sammanhållande namnet för Lindabs långsiktiga ansvar gentemot våra intressenter, de samhällen vi verkar i och den miljö vi lever i. Omfattar områdena Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle.
Livscykelanalys – analys av en produkts totala miljöpåverkan under dess livscykel, det vill säga från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Key Accounts – strategiskt arbete med företagets nyckelkunder i syfte att skapa långsiktiga partnerrelationer.
Kvalitetsledningssystem – ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter. Certifieras enligt ISO 9001.
Miljöledningssystem – ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.
Ozonnedbrytande ämnen – ämnen som bryter ned ozonskiktet innehåller antingen klor (Cl) eller brom (Br). Dessa ämnen förångas lätt och är mycket stabila. Det innebär att de kan nå stratosfären där ozonskiktet finns.
REACH – en kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG-förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
Social Responsibility (SR) – företagets ansvar för dess påverkan på samhället och miljön. Ett transparent och etiskt uppförande som motsvarar samhällets och olika intressenters krav på företaget.
Succession Planning – ersättarplanering för nyckelpersoner.
Talent Review – identifiering av nyckelpersoners potential att utvecklas vidare i företaget.
Växthusgas – de gaser som bidrar till klimatpåverkan kallas växthusgaser till exempel koldioxid, metan och lustgas.
Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls den 29 april 2014 kl.14.00 i Lindab Arena, Ängelholm. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska:
Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, måste, för att få deltaga i stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den 23 april 2014. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag.
Anmälan om deltagande till årsstämman ska göras senast kl. 16.00 onsdagen den 23 april:
Vid anmälan ska aktieägaren uppge:
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets hemsida www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas.
För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 23 april 2014.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen, val av revisorer, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och liknande frågor. Valberedningen inför 2014 års årsstämma utgörs av:
Som angivits på bolagets hemsida, kan aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen skicka:
Rapporter kan beställas från Lindab International AB:
Tryckt årsredovisning skickas endast till aktieägare och intressenter som beställt den.
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 29 april 2014 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 18 juli 2014 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 28 oktober 2014 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2015 Årsredovisning 2014 mars/april 2015
AB Lidhults Plåtindustri registrerades som företag i februari 1959 i Grevie på Bjärehalvön där huvudkontoret finns än idag. Verksamheten hade redan startats några år tidigare av de två kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i Lidhult. Det initiala produktutbudet bestod av aluminiumlister och fönsterbleck. Efterhand breddades produktsortimentet till att idag omfatta kompletta systemlösningar för byggbranschen. Stålet som insatsvara har varit den gemensamma nämnaren genom åren och strävan att förenkla byggandet är ständigt lika aktuell.
1984 introducerades Lindab på den svenska småbolagsbörsen (OTC) och 1991 på den danska börsen. 2001 köptes Lindab ut från börsen av Ratos AB tillsammans med Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden via Lindab Intressenter AB. Moderbolaget bytte namn till Lindab International AB år 2006. Den första december 2006 återvände Lindab till Stockholmsbörsen och blev åter ett noterat bolag.
Lindab har expanderat kraftigt och omsatte 2013 cirka 6,5 miljarder kronor, med dotterbolag eller representationskontor i 32 länder.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 (0) 431 850 00 Fax: +46 (0) 431 850 10 E-post: [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.