Annual Report • Apr 7, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2013 Årsredovisning
22 Bolagsstyrningsrapport
27 Resultaträkning och rapport över totalresultat
Förvaltningsberättelsen, sidorna 16-26, inkluderar Bolagsstyrningsrapporten, på sidorna 22-26 Sidorna 16, 27-49 är upprättade i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards)
SinterCast tillhandahåller processtyrningslösningar och kunnande för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn (CGI). SinterCasts teknologi mäter och kontrollerar järnet innan det gjuts i formar, vilket reducerar kassationer, sparar energi och säkerställer kostnadseffektiv serieproduktion. CGI används primärt i diesel- och bensinmotorblock för bilar, och i motorblock och cylinderhuvuden för tunga fordon samt inom industriella kraftapplikationer. SinterCasts teknologi används även inom produktion av andra CGI-komponenter, såsom avgasgrenrör, turbohus, bottenplattor och komponenter inom kraftindustrin.
CGI är en form av gjutjärn, som ger minst 75 % högre draghållfasthet, 45 % högre styvhet och en ungefärlig fördubblad utmattningshållfasthet mot konventionellt gjutet järn och aluminium. Egenskaperna hos CGI ger konstruktörerna möjlighet att förbättra prestanda, bränsleekonomi och hållbarhet samtidigt som storlek, vikt, buller och avgasutsläpp minskas.
SinterCast fokuserar främst på att tillhandahålla processtyrningsteknologi och kunnande för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn. SinterCast kommer att främja CGI hos gjuterier och hos slutanvändarna för att öka den totala marknadsmöjligheten för CGI och kommer att visa ledarskap inom utveckling, produktion och tillämpning. Denna inriktning och dessa insatser kommer att säkra SinterCasts globala ledarskap inom CGI-området. SinterCast kommer även att använda sin tekniska expertis inom termisk analys och gjutjärnsprocesstyrning för att utveckla och lansera nya teknologier utöver kärnmarknaden för CGI. Dessa fokuserade aktiviteter kommer att utgöra grunden för att öka det långsiktiga värdet av bolaget för sina aktieägare. Som ett teknologiledande bolag kommer SinterCast att växa och blomstra genom den respekt bolaget förtjänat från sina kunder.
Tillförlitligheten i SinterCast-processen möjliggör för gjuterier att producera gjutgods korrekt från början, vilket minskar kassationsgraden. För varje miljon motorekvivalenter, ger varje procents minskning av kassationer eller varje procents förbättring av utbytet vid gjutning en CO2-reduktion på cirka 2 500 ton per år. Genom att möjliggöra CGI bidrar SinterCast-processen också till produktion av mindre och mer bränslesnåla motorer, vilket reducerar bränsleförbrukning och CO2-utsläpp.
SinterCast säljer eller leasar hårdvaran till System 3000, förhyr mjukvaran till systemen, säljer förbrukningsmaterial för provtagning och tar ut en produktionsavgift för varje ton gjutgods producerat med SinterCast-teknologin. Intäkter erhålls även från reservdelar, kundservice, kunddemonstrationer och försäljning av testbitar. Affärsmodellen kan beskrivas enligt följande:
De totala produktionsavgifterna (förbrukningsmaterial för provtagning plus produktionsavgift) beror på skänkstorlek och på utbytet vid gjutning. Typisk motorblocksproduktion, ger en intäkt på ca 40-50 euro per ton gjutgods, motsvarande 2,00-2,50 euro för varje motorekvivalent om 50 kg. SinterCasts affärsmodell är mycket skalbar, vilket ger en ökande lönsamhet allt eftersom den installerade basen ökar och fler program kommer i serieproduktion.
Sedan 2002 fortsätter "The Five Waves Strategy" att vara basen för hur bolaget ser på den övergripande marknadsutvecklingen. Tabellen nedan visar en överblick av produktionsstatusen, uttryckt i årstakt, för varje del av "The Five Waves". Vid årets slut producerades 1,6 miljoner motorekvivalenter:
| Våg 1 V-dieselmotorer för bilar i Europa |
Helårsproduktion i årstakt: 270 000 motorekvivalenter (13 500 ton) Serieproduktion för: Audi, Chrysler, Jaguar, Jeep, Lancia, Land Rover, Porsche och Volkswagen SinterCast-CGI-komponenter: Fyra motorblock (3.0-4.4 liter) Utsikter: Stabilt bidrag då den europeiska V-dieselsektorn fortsätter att utvecklas väl |
|---|---|
| Våg 2 Motorer för tunga fordon globalt |
Helårsproduktion i årstakt: 600 000 motorekvivalenter (30 000 ton) Serieproduktion för: DAF, Ford-Otosan, Hyundai, MAN, Navistar och Scania SinterCast-CGI-komponenter: 13 motorblock och fyra cylinderhuvuden (3.9-16.4 liter) Utsikter: Globala tillväxtmöjligheter både på kort och lång sikt |
| Våg 3 Raddieselmotorer för bilar |
Aktuell status: Begränsad produktutveckling pågår Utsikter: Långsiktig potential beror på prestandakrav, downsizing och utsläppskrav |
| Våg 4 V-dieselmotorer för bilar utanför Europa |
Helårsproduktion i årstakt: 590 000 motorekvivalenter (29 500 ton) Serieproduktion för: Ford, Hyundai, Jeep, Kia och Ram SinterCast-CGI-komponenter: Fyra motorblock (2.7-6.7 liter) Utsikter: Fortsatta tillväxtmöjligheter efter försäljningsstart av stora diesel- pick-uper i Nordamerika |
| Våg 5 Bensinmotorer för bilar globalt |
Aktuell status: Första motorblocket i stora volymer (2.7 liter) produktionstart 4Q 2013 Utsikter: Tillväxtmöjligheter då första storvolymsmotorn skapar nya riktmärken för prestanda, storlek, vikt och bränsleeffektivitet |
| Fordon - Utöver motorblock och cylinderhuvuden |
Helårsproduktion i årstakt: 80 000 motorekvivalenter (4 000 ton) Serieproduktion för: Olika OEM-företag och Tier l-leverantörer såsom BorgWarner och Honeywell SinterCast-CGI-komponenter: Avgasgrenrör, turbohus, bottenplattor och motorsportblock Utsikter: Stabil produktion med tillväxtmöjligheter |
|---|---|
| Industriell kraft | Helårsproduktion i årstakt: 55 000 motorekvivalenter (2 750 ton) Serieproduktion för: Allen Diesels, Cameron Compression, Federal Mogul, General Electric, MAN, MTU och Waukesha Engine SinterCast-CGI-komponenter: Tillgängligt i tillämpningar inom marin, lokomotiv, terrängfordon och stationär kraftgenerering Utsikter: Globala tillväxtmöjligheter både på kort och lång sikt |
Dr Steve Dawson, President & CEO, och Giorgio Garimberti, Chief Executive Officer för VM Motori, ler och skrattar tillsammans efter Wards utmärkelse 2014 "10 Best Engine" vid North American International Auto Show
Medan jag skriver årets Vd har ordet, kan jag inte låta bli att tänka på hur situationen förändrats jämfört med förra året. För ett år sedan tyngdes vi av den inställda produktionen av Navistar-motorn och av den återverkan, som ekonomin i Europa hade på våra program inom tunga fordon. Serieproduktionen var den lägsta på två år. Det var ett tufft sätt att inleda året på. Men stegvis påbörjades nya produktionsprogram och nya installationer säkrades. I oktober kunde vi meddela, att vi uppnått en rekordserieproduktion på 1,8 miljoner motorekvivalenter. I november kunde vi tillkännage att installationsintäkterna slagit ett nytt rekord. Och vid årets slut, uppnådde vi omsättningsrekord. Utvecklingen under 2013 ger en god start på 2014 och en stabil grund för vår fortsatta tillväxt.
Dock, höjdpunkten för SinterCast under 2013 var serieproduktionsstarten under slutet av 2013 av den första volymproduktionen av bensinmotorer i CGI. Efter att ha stött produktutveckling, prototyptillverkning och förproduktion, innebar serieproduktionsstarten referenser inom fyra av de fem vågor som vi ursprungligen presenterade 2002. Och eftersom denna bensinmotor används i årsmodell 2015 av pick-upen F-150 – Nordamerikas bästsäljande fordon under de senaste 32 åren – så är det svårt att tänka sig en bättre första referens. Även om prestandauppgifter ännu inte publicerats, är det ett bevis på den styrka CGI erbjuder, en V6-motor på 2.7 liter kan användas i sammanhang som för bara några år sedan dominerades av V8-motorer på 4.6 och 5.4 liter. Bensinmotorn är ett genombrott för SinterCast, med potential att skapa en kedjereaktion inom branschen.
Även den Nordamerikanska sektorn för pick-uper bjöd på en spännande första referens för SinterCast under 2013 då Ram 1500 blev den första stora pick-upen med en dieselmotor. Efter att ha mottagit utmärkelserna Motor Trends "Truck of the Year" och Wards eftertraktade "10 Best Engine" samt genom en klassledande bränsleekonomi, är Ram Eco-dieseln en spännande utmaning inom pick-up-sektorn. Nissan har redan antagit utmaningen genom att meddela att de ska ta fram en SinterCast-CGI 5.0 liter V8 diesel till nästa generation av Titan-pick-up och det ska bli intressant att se hur de andra biltillverkarna kommer att reagera. Vi tror fortfarande att nordamerikanska pick-uper är idealiska för en utökad dieselanvändning, och vi stödjer denna övertygelse genom att arbeta med gjuterier och biltillverkare samt genom vårt medlemskap i United States Coalition for Advanced Diesel Cars. Genom nyheterna från Ram, Ford och Nissan, kommer SinterCast att återfinnas i tre av de fyra stora pick-uperna inom Nordamerikas snabbast växande sektor. Tillsammans med 6.7 liter V8 SinterCast-CGI-dieseln som används inom Fords tyngre applikationer, har pick-up-sektorn klara möjligheter att uppgå till fler än en miljon motorekvivalenter per år.
Även om pick-up-sektorn var glädjande och tillhandahöll goda framtidsutsikter under 2013, var ändå de tunga fordonen viktigast. Med den återupptagna produktionen och de nya volymprogrammen fördubblades volymen inom tunga fordon under 2013 och utgjorde 75 % av den totala tillväxten. Denna tillväxt återställde balansen i vår produktmix, där motorer till bilar utgör cirka 50 %, motorer till tunga fordon 40 % och industriell kraft samt andra komponenter än motorer, utgör 10 % av produktionen. Denna diversifiering breddar vårt fotavtryck och ger respekterade produktionsreferenser inom varje sektor. Samtidigt som vår teknik är komplex, förblir vår marknadsstrategi enkel. Marknaden inser fördelarna som CGI erbjuder. Vi måste inte göra någonting annorlunda, vi måste bara göra mer. Utgångspunkten inom att göra mer, är att säkra flera gjuterier till SinterCast och i och med rekordmånga installationer, tre år i rad, har vår produktionsbas utökats väsentligt. Även framöver söker vi efter nya installationer, men vi måste samtidigt inse att det är tufft att slå de tre efterföljande rekordåren.
Segjärnsteknologins utveckling erbjuder en ny möjlighet att utöka vår globala närvaro. På samma sätt som för kärnteknologin CGI, börjar segjärnsteknologin med en exakt termisk analys av järnet för att få ytterligare kunskaper som kan hjälpa gjuterier att förbättra processeffektiviteten och kvalitetskontrollen. Teknisk utveckling och fältförsök fortsatte under året och två nya patent registrerades för att skydda teknologin. Men, då CGI-verksamheten intensifierades under årets andra hälft, fokuserade vi våra tekniska resurser på de viktiga CGI-kunderna. Segjärnsprojektet ingår även fortsättningsvis i vår tillväxtstrategi och vi kommer att fortsätta den tekniska och kommersiella utvecklingen under 2014.
Våra ansträngningar har belönats på många sätt: försäljningen av dieselpick-uper har inletts i USA, lanseringen av den första CGI-bensinmotorn i stora volymer, möjligheten att uppnå milstolpen 2 miljoner motorekvivalenter, tre på varandra följande år med rekord i installationer och fjärde året i rad med utdelning till aktieägarna. Men den största belöningen är den ökade respekt, trovärdighet och acceptans som branschen visar oss. Det är ett härligt erkännande att gjuterier och bilföretag accepterar SinterCast som en jämlike och att de vill lyssna på vad vi har att säga.
Dr Steve Dawson President & CEO
SinterCast fortsätter att se på den totala marknadsutvecklingen utifrån strategin "The Five Waves" som lanserades 2002. "The Five Waves" sammanfattar de viktigaste motorvarianterna som finns inom fordonssektorn och de fordonstyper som motorerna används i. För varje produkt rapporterar SinterCast produktionsvolymen uttryckt i motorekvivalenter, där varje motorekvivalent motsvarar 50 kg. Därmed motsvarar 20 motorekvivalenter ett ton gjutgods. SinterCasts intäkt är cirka 2,00- 2,50 euro per motorekvivalent.
Den första vågen inleddes 1999 genom introduktionen av det första serietillverkade CGI-motorblocket: Audi 3.3 liter V8. Även om den årliga produktionen var lägre än 10 000 enheter per år, så innebar Audis CGI-åtaganden en viktig referens som bidrog till den därefter följande volymproduktionen hos Ford och Audi under 2003. Med undantag av nedgångarna 2009 och 2012 på grund av den globala ekonomin, har den första vågen givit ett starkt och stabilt bidrag eftersom lyxbilar och SUV:ar har sålts bättre än marknaden generellt.
Fast Audis 3.0 liter V6-motor säljs på den Nordamerikanska marknaden i modellerna A6, A7, A8, Q5 och Q7, redovisas hela Audi V6-volymen i den första vågen. Med en dieselmarknadsandel på 53,5 % i Europa under 2013, och med SUV:ar, som utgör den snabbast växande sektorn i Europa, är utsikterna goda för fortsatt starka och stabila bidrag från den första vågen.
Efter nya gjuteriinstallationer i Brasilien och Turkiet under 2005, inleddes produktionen av tunga fordon 2006, vilken ökade under 2007 och 2008, och stod för cirka en tredjedel av den totala produktionen 2008. Försäljningen av tunga fordon är direkt kopplad till ekonomin som helhet och de ekonomiska utmaningarna 2009 och 2012 innebar att volymen minskade kraftigt. Volymen för tunga fordon återhämtade sig under 2013 och ökade med 100 % beroende på att
produktionen av Navistars motor på 13 liter återupptogs i Nordamerika och att produktionen av två nya motorblock för tunga fordon för europeiska märken påbörjades under det andra kvartalet 2013. Med pågående produktion från de två nya europeiska programmen under hela 2014, med en bas på 17 olika komponenter för tunga fordon och med en förbättrad ekonomisk situation, är den andra vågen på väg att ge ytterligare tillväxt.
När "The Five Waves" lanserades 2002, var tanken att raddieselmotorer för personbilar skulle innebära den tredje tillväxtmöjligheten. Vid denna tidpunkt hade introduktionen av insprutningstekniken "common rail" ökat förbränningstrycket från 135 bar till över 160 bar, vilket innebär att motorprestandan steg från 35 kW/liter till över 50 kW/liter. Fortsatta ökningar av förbränningstrycket förväntades, och att det till slut skulle överstiga vad radmotorer kunde hantera, men kraven stabiliserades till slut vid ungefär 170 bar. I förbränningsmotorer absorberas belastningen från vevstakarna av
ramlagren längst ned i motorn. Radmotorer har, som visas på bilden, fem ramlager för belastningen från endast fyra cylindrar. V-motorer har däremot endast fyra ramlager till sex cylindrar. Den lägre belastningen per ramlager i radmotorer gör konventionella material fortsatt gångbara. Den tredje vågens framtida utveckling beror på efterfrågan av ökad prestanda, mindre motorer och minskade avgasutsläpp.
Den fjärde vågen började med produktionsstarten av Hyundai 3.0 liter V6 under 2006 och växte avsevärt med introduktionen under 2009 av Ford 6.7 liter V8, som används inom de tyngsta pick-up-tillämpningarna. Fords V8 är fortfarande SinterCasts största volymprogram, och över 80 % av kunderna till de tyngsta pick-uperna väljer SinterCasts CGIdiesel. Vi förväntar oss att den fjärde vågens tillväxt fortsätter genom försäljningsstarten av den stora pick-
upen Ram 1500 i början av 2014, Nissans åtagande avseende en 5.0 liter V8 SinterCast-CGI-diesel för nästa generation av den stora Titanpick-upen och potential för en kedjereaktion från andra tillverkare av pick-uper. Styrkan i den nordamerikanska marknaden förstärker de positiva utsikterna med en förväntad fortsatt stark försäljning generellt med tillägg av pick-uper som ingick i den snabbast växande sektorn under 2012 och 2013.
Genom kraven som ställs på bilföretagen att sänka den genomsnittliga förbrukningen i USA från 8,6 liter per 100 km under 2010 till 4,3 liter per 100 km år 2025, och behovet av att sänka CO2-utsläppen i Europa från 130 g per km under 2012 till 95 g per km år 2021, så har behovet av mindre motorstorlekar och lättare fordon ökat avsevärt. Eftersom bensinmotorer använder direktinsprutning och turboladdning för att öka effektiviteten, har skillnaden mellan bensin- och dieselmotorer minskat. Dessa faktorer har medfört det första åtagandet någonsin för volymproduktion av en bensinmotor för användning i en Ford F-150 pick-up av 2015 års modell. Den uppmärksammade introduktionen av SinterCasts CGI-motor i Nordamerikas bästsäljande fordon är en god referens för CGI i bensinmotorer. I likhet med dieselmotorer förväntas utvecklingen för bensinmotorerna initialt inriktas på V-motorer.
Utöver "The Five Waves" som relaterar till kärnverksamheten motorblock och cylinderhuvuden, stödjer SinterCast även produktionen av avgaskomponenter och bottenplattor för bilar samt stora motorgjutgodsdetaljer för industriella krafttillämpningar. Produktionen av komponenter inom industriella kraftapplikationer började 2005 med ett cylinderhuvud för lokomotiv, till General Electric Transportation Systems i Nordamerika. Sektorn har sedan dess vuxit och inkluderar nu
över 10 komponenter till lokomotiv-, marin-, stationär kraft samt terrängfordonsindustrin. Produktionen för industriell kraft i Nordamerika hade en kraftig nedgång under 2008 och 2009 på grund av USAs ekonomiska kris, men nedgången kompenserades samtidigt av produktionsstart av avgasgrenrör och turbohus i Kina. Produktionen av avgaskomponenter för småbilar i Europa, minskade under 2012 och 2013, i linje med nedgången inom den europeiska småbilsförsäljningen. Komponenter utöver motorblock och cylinderhuvuden, samt industriapplikationer, stod för cirka 10 % av den totala volymen under 2013 och dessa ger ytterligare tillväxtmöjligheter.
Den globala efterfrågan av V-dieselmotorer i bilar uppgår till ca 700 000 enheter per år. Med en antagen genomsnittsvikt på 100 kg per motorblock, kan den totala marknadsmöjligheten beräknas till cirka 1,4 miljoner motorekvivalenter per år. Följaktligen motsvarar den totala produktionen av 850 000 motorekvivalenter i den första och tredje vågen, en marknadsandel på cirka 60 %. Den globala marknadsefterfrågan på motorer till tunga fordon (> 6 tons kapacitet) kan beräknas till cirka två miljoner enheter per år, varav ungefär halva
volymen återfinns på den kinesiska marknaden. Med en antagen genomsnittsvikt på 200 kg för motorblock och 100 kg för cylinderhuvuden, kan den totala marknadsmöjligheten beräknas till cirka 12 miljoner motorekvivalenter per år. Cirka fyra miljoner motorekvivalenter av dessa kan hänföras till Europa och Nordamerika. Följaktligen motsvarar SinterCasts produktion på 600 000 motorekvivalenter i våg två en andel på cirka 15 % av den västerländska marknaden och cirka 5 % av den globala marknaden, vilket ger betydande tillväxtmöjligheter.
SinterCasts största gjutning under 2013 var en motorram på 9 ton för Allen Diesels i England. Med motorramar och cylinderhuvuden i CGI ger Allen Diesels Serie 4000-motorer från 1 800 till 5 050 kWe uteffekt i kraftgenererande applikationer i hela världen. (Med tillstånd av Allen Diesels)
SinterCast bidrar både direkt och indirekt till miljön. Inom gjuteriindustrin bidrar förbättringar av gjuteriprocessen för CGI med energibesparingar samt minskande CO2 utsläpp. Inom fordonsindustrin möjliggör CGI produktion av mindre och effektivare motorer, vilket förbättrar bränsleekonomin och reducerar CO2-utsläpp.
I gjuteriet: Förbättrad processkontroll minskar energiförbrukningen och CO2-utsläppen. Genom att sänka kassationsgraden, behöver färre gjutgods smältas ned och gjutas om. Energiåtgången för att smälta gjutjärn är cirka 10 000 MJ per ton. För ett gjuteri med ett gjututbyte på 65 % och med en årsproduktion på en miljon motorekvivalenter är det årliga energibehovet för enbart smältningen, cirka 800 miljoner MJ, vilket motsvarar mer än 35 000 ton kol årligen. Varje % i förbättring av kassation, viktreduktion eller förbättrat gjututbyte, gör det möjligt att minska kolförbrukningen med mer än 350 ton per år – motsvarande cirka 1 000 ton CO2 för varje miljon motorekvivalenter. SinterCasts främsta miljöbidrag är förbättrad processeffektivitet, vilket hjälper gjuterier att göra rätt – från första gången.
I bilar: Tack vare styrkan och styvheten hos CGI kan motoringenjörerna öka förbränningstrycket, vilket ger mer effekt per liter cylindervolym samt en mer fullständig förbränning av luft-bränsle-blandningen. Med CGI kan diesel- och bensinmotorers storlek, vikt och slagvolym minskas utan att prestanda eller hållbarhet påverkas negativt. För bilar ger varje 20 kg i viktreduktion en bränslebesparing på 0,1 liter per 100 km. För en typisk 3.0 liter V6 diesel bidrar SinterCast till en viktminskning på cirka 10 %, vilket motsvarar 20 kg. Denna viktbesparing kan ge 100 liter i bränslebesparing för varje 100 000 km som fordonet körs.
I tunga fordon: Viktminskning är särskilt viktigt i tunga fordon, för att möjliggöra ökade nyttolaster, och förbättra bränsleekonomin. Vid tunga tillämpningar, kan en "downsized" CGI-motor väga 100 kg mindre än en gjutjärnsmotor och ändå erbjuda samma prestanda, samt förbättra bränsleekonomin med 0,1 %. Med en bränsleförbrukning på 40 liter per 100 km och en genomsnittlig årlig körsträcka på 250 000 km, kan en 100 kg lättare motor för ett åkeri med 100 fordon med 12-litersmotorer, medföra en bränslebesparing på cirka 10 000 liter om året – över 25 ton CO2 per år för hela fordonsflottan.
Jämfört med aluminium: Det krävs ungefär 90,000 MJ/ton för att smälta aluminium - nio gånger mer än för järn. För att kunna tillhandahålla en nettobesparing av energi, måste en aluminiummotors lägre vikt ge bränsleinbesparingar som överstiger den extra energi som förbrukades i gjuteriet. Viktminskning i bilar sparar 0,5 liter för varje 100 km som körs och varje viktbesparing på 100 kg. Med tanke på att bensinens energiinnehåll uppgår till 34 MJ/liter, måste en aluminiummotor som väger 5 kg mindre än motsvarande järnmotor, köras ungefär 250 000 km innan den inledande extra energiåtgången har återvunnits. För den genomsnittlige föraren motsvarar det över 12 års körning.
Audi 3.0 liter V6 diesel med CGI-motorblock, är 125 mm kortare och 15 kg lättare än Mercedes 3.0 liter V6 diesel med motorblock i aluminium. V-bensinmotorer i CGI kan realisera samma fördelar. (Med tillstånd av Audi)
| SinterCast historik | |
|---|---|
| Serieproduktions- för Ram, Ford och till stora pick-uper Wards utmärkelse liter Ram pick-up till VM Motori 3.0 volymer för Ford Motoråtaganden "10 Best Engine" av motorekviva- serieproduktion lenter i oktober, bensinmotorn i på 1,8 miljoner för tredje året start av första Rekordmånga uppräknat till installationer CGI i stora Rekordhög årstakt Nissan F-150 motor i rad 2013 |
|
| Första bensinmotorn Första installationen installationsintäkter, Dieseln börjar öka etablerade i Kina lanserades, med Plus avtalad med 9 miljoner kronor av System 3000 produktionsstart för amerikanska i stora volymer lätta pick-uper Rekordhöga applikationer Tupy Saltillo under 2013 Nya bolag och Korea och SUV- 2012 |
stycken: Daedong Korea, FAW Wuxi utveckling utöver i Kina, Toa Koki i Japan, Mid-City på V-diesel och installationer, 6 tionen växer till Technologies i Rekordmånga befintlig fokus Aktiv produkt motor-ekviva PurePOWER 1,55 miljoner och Daeshin Foundry och Serieproduk tunga fordon gjuterierna i |
| Serieproduktionen Nya installationer motorekvivalenter motor i CGI finns Navistar och VM personbilen med |
lenter USA 2011 |
| Precision i Kina Motori lanserar för försäljning i SinterCast-CGI hos FAW och nya motorer i Nordamerika Land Rover, milstolpen överstiger Dashiang en miljon Första 2010 |
nordamerikanska system utvecklas serie- produktion demonstrationen processtyrnings processkontroll sonbilar på den utförd hos DCM framgångs-rikt Tyskland antar generationens avsedd för per Luitpoldhütte i någonsin med och lanseras: av den första System 3000 Första kund CGI-motorn CGI i Indien Ford startar SinterCast marknaden SinterCast Den tredje Gjuteriet i teknologi |
| Lokal representa av avgasgrenrör Serieproduktion tion etableras i Kina och Indien och turbohus i påbörjas i Kina stora volymer |
2009 |
| 2008 |
lanseras för tunga Åtta nya motorer i SinterCast-CGI Serieproduktion med ett positivt ökar med 50 % kassaflödesre Första helåret under året fordon sultat 2007 |
| av Ford of Europe Nya installationer Serieproduktions motorer för tunga 3.6 liter V8 motor gjuteri i Kina och start av Hyundai av MAN och av 3.0 liter V6 och Framgångsrik hos Dashiang förproduktion Doosan Infra Ford-Otosan cores gjuteri Precisions |
|
| i Korea fordon block 2006 |
Hyundais 3.0 liter Nya installationer förproduktion av terCast System tions och Fords V6 dieselmotor Framgångsrik första installa Avtal om den tionen av Sin Casting Solu Casting Plant hos Ashland 2000 i Kina Cleveland 2005 |
| Nya System 2000 Worrall, Hyundai, hos Grainger & Motor Castings och Tupy-Mauá installationer |
|
| 2004 |
Ford-PSA 2.7 liter Volymproduktion av kompaktgrafit V6 dieselmotor järn påbörjas: block 2003 |
| gjuteriautomation bleras för design, partnerskap eta och maskinbear typtillverkning, betning i stora snabb proto Strategiska volymer |
|
| 2002 |
Ford-PSA 2.7 liter ningslösning för volymproduktion ISO 9001:2000 Maskinbearbet produktionsåta V6 dieselmotor gandet erhålls: Första volym 2000–2001 certifiering |
| fordonsbranschen och De första produktions kraftsektorn erhålls referenserna i |
komponenter inom industriella kraftapplikationer Cirka 2 miljoner gjutgods producerades och 118 500 mätkoppar levererades under 2013 Serieproduktion för bilar, tunga fordon och |
| 1999 |
marknadsföringsaktivi utvecklas i samarbete med fordonsindustrin, trollsystem utvecklas: verktygsleverantörer, |
| genomförs hos Cifunsa mersiella installationen ISO 9001 certifiering |
tionens process-kon Den andra genera gjuterier och forsk ningslösningar för Försäljnings- och teter intensifieras volymproduktion Maskinbearbet System 2000 1997–1998 ningsinstitut |
| av System 1000 Den första kom i Mexico 1996 |
|
| fordons-industrin påbörjas produkten, System 1000, O-lista den 26 April 1993 för motorcyklar, bilar och erfarenhet med program Bolagets aktier noteras på Stockholmsbörsens och OEM-företag inom Den första industriella Inledande motorsport tiviteter mot gjuterier Marknadsföringsak 1992–1995 utvecklas |
|
| tekniska demonstrationerna kompaktgrafitjärn stelnar Grundforskning i hur Bolaget ger de första |
Fler än 55 komponenter i serieproduktion, från och 16 mini-system installerade i 12 länder 23 helautomatiska processtyrningssystem med stöd för 10 språk lastbilar |
| 1984–1991 inleds |
2 kg till 9 ton Det första patentet SinterCast AB registreras Status bildas |
| 1983 |
Grafitpartiklarna i kompaktgrafitjärn (CGI) förekommer som enskilda 'maskformade' eller så kallade vermikulära partiklar. Partiklarna är långsträckta och slumpmässigt orienterade såsom i gråjärn, men de är kortare och tjockare än grafitfjällen i gråjärn, och har runda kanter. Medan kompaktgrafitpartiklar ser maskformade ut när de betraktas tvådimensionellt, visar djupetsade SEM-mikrofotografier (nedan) att de enskilda 'maskarna' är anslutna till sina närmaste grannar i den eutektiska cellen. Denna komplexa koralliknande grafitmorfologi tillsammans med de rundade kanterna och oregelbundna, gropiga ytorna resulterar i en stark vidhäftning mellan grafit och järnmatrisen. Dessa speciella egenheter hos kompaktgrafitens morfologi försvårar sprickinitiering och -tillväxt och är källan till de förbättrade mekaniska egenskaperna jämfört med gråjärn.
Kompaktgrafitjärn är minst 75 % starkare och 45 % styvare än de vanligt förekommande gråjärns- och aluminiumlegeringarna. Än viktigare är att CGI ger dubbla utmattningshållfastheten jämfört med gråjärn och upp till fem gånger utmattningshållfastheten jämfört med aluminium, vid förhöjda temperaturer. Vid nykonstruktion ger dessa egenskaper konstruktören möjligheten att minska godstjocklek, komponentstorlek och vikt. För befintliga komponenter, kan egenskaperna hos CGI medföra lösningar på problem med för kort livslängd och/eller tillåta att driftsbelastningarna ökas. CGI är idealiskt för komponenter som har samtidig mekanisk och termisk belastning, såsom motorblock och cylinderhuvuden, avgasgrenrör och turbohus. CGI ger fördelar för motorer som används i personbilar, tunga fordon och industriapplikationer, såsom marin, lokomotiv, offroad och stationär energiproduktion.
Den internationella standarden ISO 16112 för CGI beskriver fem kvaliteter för CGI, från en lägsta brottgräns på 300 MPa till den högsta på 500 MPa (GJV 300 till GJV 500). För alla kvaliteter kräver specifikationen en nodularitet i intervallet 0-20 %. Perlitinnehåll kan väljas för att passa tillämpningen, där GJV 300-kvaliteten är fullt ferritisk och GJV 500-kvaliteten är helt perlitisk. Grafit i fjällform är helt otillåten. Som vid gråjärn och segjärn, kan specifika legeringselement tillsättas för att förbättra hållfastheten vid hög temperatur, slitstyrka och andra egenskaper. Ett komplett utbud av värmebehandlingar, inklusive austemperering , kan också tillämpas. Den kemiska sammansättningen av CGI-gjutgods är underordnad grafitmikrostrukturen och de mekaniska egenskaperna.
Gråjärn: släta ytor och skarpa kanter främjar sprickinitiering och propogation, vilket gör gråjärn svagt och skört
CGI: koralliknande grafit med rundade kanter ger styrka och utmattningshållfasthet.
Processtyrningen för skänkgjutning baseras på en mätning med efterföljande korrigering som följer på varandra vartefter skänkarna rör sig genom flödet i gjuteriet. Den initiala basbehandlingen är medvetet underbehandlad i syfte att tillåta en efterföljande, liten och noggrann, tillsats av magnesium och ympmedel just innan gjutning. Vid serieproduktion är den slutgiltiga tillsatsen av magnesium mindre än 30g/ton, vilket innebär en lika hög noggrannhet som i läkemedelsindustrin, utförd i den ogästvänliga gjuterimiljön. Mät och korrigera-strategin förhindrar att den naturliga processvariation som förekommer vid basbehandlingen fortplantar sig till slutprodukten, vilket i sin tur medför att CGI-komponenter med optimala egenskaper och låg förekomst av gjutdefekter kan tillverkas tillförlitligt.
Processen börjar med ett prov av 200 gram smält järn, basbehandlat med magnesium och ympmedel som analyseras termiskt. Provet för termisk analys erhålls genom att sänka ner den patenterade mätkoppen i järn i cirka tre sekunder. Efter att den termiska analysen är klar beräknar SinterCasts mjukvara den mängd magnesium och ympmedel som är nödvändig för att korrigera järnet till en sammansättning som medför en optimal CGI-mikrostruktur. Korrigeringen med magnesium och ympmedel tillsätts automatiskt i form av rörtråd med hjälp av SinterCast trådmatare. Skänken går därefter vidare för avgjutning. Ytterligare provtagning och avslaggning behövs inte. Hela mät- och korrigeringsprocessen tar cirka 3,5 minuter och genomförs parallellt med den normala gjutprocessen, vilket möjliggör kontinuerlig drift av gjutningslinjen.
Processflöde för skänkproduktion
Förutom den automatiska mät-korrigera-processen som det grundläggande System 3000 har, ger System 3000 Plus även automatisk återkoppling till den initiala basbehandlingen. Baserat på skänkens vikt, temperatur och svavelhalt, som inhämtas automatiskt, samt historiska SinterCast-analysresultat, beräknar och tillsätter Plussystemet den optimala mängden av magnesium och ympmedel till basbehandling av skänkarna. Automatiseringen av basbehandlingsprocessen eliminerar operatörsfel och förbättrar noggrannheten och produktiviteten i produktionsprocessen. Ritningen nedan visar en integrerad installation för basbehandling och korrigering, konstruerad och tillverkad för ett nytt specialbyggt CGI-gjuteri i Kina.
System 3000 Plus ger automatisk styrning av basbehandling (höger) och korrektionsprocess (vänster).
Mini-System 3000
| Komponenter: | Operatörsmodul (OCM) |
|---|---|
| Provtagningsmekanism | |
| SAM signallampa | |
| Manöverpanel | |
| Platsåtgång: | 1400 x 550 mm |
| Maxhöjd: | 1630 mm |
| Vikt: | 190 kg |
| Nätanslutning: | 110–120V, 50–60Hz, 2kW max. |
| 220–240V, 50–60Hz, 2kW max. | |
| Enfas | |
| Provtagningsfrekvens: 1 prov var fjärde minut |
Mini-System 3000 är ett skräddarsytt system för termisk analys inom produktutveckling, prototyptillverkning och nischproduktion. Mini-System 3000 använder samma provtagningsteknik och programvara som det automatiska System 3000, men bygger på en förenklad hårdvaruplattform. Mini-System 3000 levereras utan integrerad trådmatare. Gjuteriet kan installera en separat trådmatare och manuellt tillsätta magnesium och ympmedel efter de resultat som erhållits på operatörsskärmen. I likhet med det automatiska System 3000, är alla analysresultat och mjukvaruparametrar för termisk analys tillgängliga för gjuteriets
Alla produktkalibreringar som utvecklats med hjälp av Mini-System 3000 kan direkt överföras till det helautomatiska System
SinterCasts unika provtagning genom nedsänkning
SinterCasts patenterade mätkopp är tillverkad av stansad och dragen plåt. I jämförelse med konventionella sandkoppar för termisk analys, garanterar utformningen av den tunnväggiga mätkoppen tillsammans med metoden att sänka ned den i järnet, en konstant provvolym; förhindrar oxidation av järnet genom att undvika att hälla; ger en mer homogen stelningsprofil samt möjliggör en mer korrekt mätning av underkylningen på grund av att tvångskylning mot väggen inte förekommer. Den termiska analysen erhålls från två noggrannt kalibrerade termoelement inuti ett skyddande stålrör i mätkoppen, vilka används upp till 250 gånger. Dessa konstruktionsfördelar garanterar konsekventa resultat och är nyckeln till framgångsrik CGI-produktion: det snäva intervallet i CGI-fönstret är så litet att det är väsentligt att alla uppmätta skillnader i den termiska analysen kan hänföras till ändringar i stelningsförloppet för järnet, i stället för att härstamma från variation i provningen. Insidan av mätkoppen är täckt av en reaktiv beläggning som förbrukar aktivt magnesium för att på så sätt simulera avklingning av magnesium i skänken. Den patenterade simuleringen av magnesiumavklingningen tillåter SinterCasts kunder att tillförlitligt träffa det snäva intervallet inom nodularitetsfönstrets 0-20 %, och samtidigt undvika utskiljning av fjällgrafit. Därigenom minimeras risken för porositetdefekter, samt att materialegenskaper och maskinbearbetning blir optimerade. SinterCast har framgångsrikt använt stålmätkoppar och återanvändbara termoelement sedan 1999.
ledning och ingenjörer.
Det helautomatiska System 3000 ger en flexibel, robust och tillförlitlig hård- och mjukvaruplattform som möjliggör självständig produktutveckling och serieproduktion i CGI för SinterCasts gjuterikunder. System 3000 är uppbyggt av flera moduler och kan konfigureras för att passa layout, processflöde och produktionsvolym i varje gjuteri, för produktion från skänk eller från trycksatta avgjutningsugnar. Den grundläggande konfigurationen består av en provtagningsmodul (SAM), en operatörsmodul (OCM), en strömförsörjningsmodul och en seriekopplad trådmatare för automatisk tillsättning av magnesium och ympmedel före gjutning. Denna konfiguration ger en provtagningskapacitet på ca 15 skänkar per timme. Ytterligare provtagningsmoduler kan adderas för att öka kapaciteten. I System 3000 kan också en basbehandlingstrådmatare för automatisk basbehandling ingå.
| Komponenter | Provtagningsmodul (SAM) Operatörsmodul (OCM) Komplett trådmatare Strömförsörjningsmodul |
|---|---|
| Platsåtgång | 1200 x 800 mm, pallmonterad |
| Maxhöjd | 1960 mm |
| Vikt | 315 kg (pallmonterade delar) 250 kg (komplett trådmatare) |
| System 3000 Nätanslutning |
110–120V, 50–60Hz, 2kW max 220–240V, 50–60Hz, 2kW max Enfas. Specificeras vid beställning |
| Trådmatare Nätanslutning |
380–415V, 3 kW max, trefas Torr oljad tryckluft 5–10 bar |
| Provtagningsfrekvens: | 1 prov var fjärde minut |
Automatisk trådmatning för basbehandling och korrektion
STYRKA & UTMATTNINGSHÅLLFASTHET +75 % draghållfasthet
+45 % elasticitetsmodul
MOTORPRESTANDA 10-20 % viktreduktion 10-20 % ökad effekt (kW/liter) 5-10 % bullerreduktion
BEVISAD TILLFÖRLITLIGHET >50 000 motorblock/månad Cylindervolymer på 2.7-16.4 liter Stora volymer av diesel- & bensinblock
*Per den 15 mars 2014
Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist MSc Eng, Ph, Styrelseordförande Stockholm, Sverige Född 1954, nationalitet: svensk
Fouriertransform AB, Kongsberg Automotive ASA (styrelseordförande), Micronic Mydata AB, Tällberg Foundation, Vindora Holding AB
Aage Figenschou LLM, Vice styrelseordförande Oslo, Norge Född 1948, nationalitet: norsk
Styrelseordförande i Eitzen Chemical ASA och Pareto Worldwide Shipping
Jason ASA (vd),
ASA
Robert Dover FR Eng, FIED, FRSA
London, Storbritannien Född 1945, nationalitet: brittisk
Huvudsaklig verksamhet Fräjdin & Hellqvist AB MD, Aage Figenschou AS Professor i industriell tillverkning, Warwick University, fd styrelseordförande och vd i Jaguar och Land Rover. Fd styrelseordförande och vd i Aston Martin
British Motor Industry Heritage Trust (styrelseordförande), Jaguar Daimler Heritage Trust, Autoscan Ltd (styrelseordförande), Chemtura Corporation (direktör och medlem i revisionsutskottet)
| London, Storbritannien Född 1962, nationalitet: kanadensisk |
||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernchef & vd, SinterCast AB (publ) Inga övriga styrelseuppdrag |
||||
| Fd Technical Director och Chief Operating Officer, SinterCast koncernen |
||||
* Vid årstämman 2013 den 15 maj 2013, valdes Hans-Erik Andersson som ny styrelseledamot och Andrea Fessler nekade omval. **Styrelsearvodet bestämdes för perioden 15 maj 2013 fram till 20 maj 2014 (24 maj 2012-15 maj 2013). Styrelsearvode till Andrea Fessler uppgick till SEK -.- (SEK 130 000)
Övriga uppdrag DataRespons ASA, e-man AB,
| Invald år | 2002 | 1998 | 2004 |
|---|---|---|---|
| Styrelsearvode, SEK** | 280 000 (260 000) | 140 000 (130 000) | 140 000 (130 000) |
| Revisionsutskottsarvode, SEK | - | 20 000 (20 000) | - |
| Närvaro, styrelsemöten | 11/11 | 11/11 | 9/11 |
| revisionsutskott | 4/4 | 4/4 | 4/4 |
| ersättningsutskott | 2/2 | 2/2 | - |
| Antal aktier | 4 998 | 6 000 | 1 249 |
| Oberoende | Ja | Ja | Ja |
Advisory Board
Danderyd, Sverige Född 1950, nationalitet: svensk Styrelseordförande i Cision AB, styrelsemedlem i Gjensidige Forsikring ASA, Anticimex International AB och Skandia Liv, medlem i Citibank Nordic
Styrelsen och verkställande direktören för SinterCast AB (publ), organisationsnummer 556233-6494, avger härmed årsredovisning jämte koncernredovisning för 2013. SinterCast AB är moderbolag i SinterCast-koncernen som är ett publikt aktiebolag med säte i Stockholm.
SinterCast är världens ledande leverantör av processtyrningssystem för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn (CGI). Med minst 75 % högre draghållfasthet, 45 % högre styvhet och med en ungefärlig dubbel utmattningshållfasthet mot konventionellt gjutet gråjärn och aluminium, ger CGI ingenjörerna möjligheten att förbättra prestanda, bränsleekonomi och hållbarhet samtidigt som motorns storlek, vikt, buller och avgasutsläpp minskas. SinterCasts teknologi, installerad i 39 gjuterier i 12 länder, används primärt för produktion av motorblock för bensin- och dieselmotorer och avgaskomponenter för bilar; motorblock och cylinderhuvuden för mellantunga och tunga fordon; samt motorkomponenter inom industriell kraft för användning inom marin-, lokomotiv-, off-road- samt stationära motortillämpningar. SinterCasts komponenter i serieproduktion gjuts i storlekar från 2 kg till 9 ton, alla producerade med samma processtyrningsteknologi.
SinterCast har etablerat en global organisation med medarbetare i Sverige, Storbritannien, USA, Frankrike, Kina och Korea, med framgångsrik CGI-produktion i stora volymer hos gjuterier belägna i Europa, Asien och Amerika.
Den globala organisationen inkluderar separata funktioner för Försäljning och Marknad, Operations, Forskning och Utveckling, Processteknologi samt Finans och Administration. Alla dessa funktioner rapporterar direkt till SinterCast-koncernens vd. Den globala försäljnings- och marknadsavdelningen ansvarar för att stödja de befintliga kundernas kommersiella behov samt aktivt utveckla nya affärsmöjligheter hos nya gjuterier och bilföretag. Operations ansvarar för produktion och leverans av processtyrningssystem och provtagningsförnödenheter, idriftsättning av nya installationer samt kvalitetsstyrning inkluderande nuvarande ISO 9001:2008 kvalitetscertifiering. Forskning och utveckling ansvarar för ständiga förbättringar av kärnteknologin för termisk analys, mjukvaran för processtyrning och allmänt metallurgiskt stöd. Processteknikfunktionen ansvarar för metallurgin vid idriftstagning av nya installationer och kundutbildning, teknisk support till pågående aktiviteter inom gjuteriproduktion, kunddemonstationer och tekniskt stöd till möjliga nya kunder. Den centraliserade finans- och administrationsfunktionen, baserad vid det tekniska centret i Katrineholm, ansvarar för stöd till samtliga bolag inom koncernen beträffande finans, styrning, administration, HR och informationsteknologi.
SinterCast AB (publ) är moderbolaget för SinterCastkoncernen, med säte i Stockholm. Moderbolaget har 12 (15) anställda. Minskningen av antalet beror delvis på att de kinesiska medarbetarna har överförts till det kinesiska dotterbolaget och att två personer har övergått till att vara konsulter istället för anställda. Merparten av verksamheten leds från moderbolaget medan verksamheterna i Storbritannien, USA, Korea och Kina leds av de lokala bolagen.
Moderbolaget innehar samtliga patent och varumärken och styr verksamheten i koncernen. Den legala strukturen i SinterCast-koncernen består av moderbolaget SinterCast AB (publ) och dotterbolagen SinterCast Ltd i Storbritannien, SinterCast Inc i USA, SinterCast Personnel AB i Sverige, SinterCast Trading (Beijing) Co., Ltd i Kina, SinterCast Korea Co., Ltd i Korea samt SinterCast SA de CV och SinterCast Servicios SA de CV i Mexiko.
Styrelsemedlem Bob Dover kör off-road i en Land Rover med en SinterCast-CGI 4.4 liter V8 dieselmotor
Per den 31 december 2013 hade koncernen 17 (19) anställda, varav tre (tre) kvinnor. Bolaget är väl förberett för att stödja globala marknadsaktiviteter och att driva fram SinterCasts nästa tillväxtfas.
För att behålla sin ledande ställning inom processtyrning av CGI har bolaget implementerat en strategi för att skydda sin teknologi genom patent eller andra immateriella rättigheter. Patent har även registrerats för att skydda segjärnsteknologin. Bolaget ansöker om patent i utvalda länder relevanta för gjuteri- och/eller fordonsindustrin. Det finns emellertid ingen garanti för att bolaget fortsatt beviljas patent i de relevanta geografiska marknaderna, eller att beviljade patent kan försvaras.
SinterCast innehar för närvarande 13 (11) patent och upprätthåller 44 (43) olika nationella patent eller patentansökningar runt om i världen. De 13 grundpatenten avser SinterCasts metallurgiska teknologi, termisk analys, mätkoppen, produkttillämpningar samt maskinbearbetning. Under de senaste åren har bolaget låtit utvalda patent förfalla, eftersom det har bedömts att fortsatta betalningar för dessa nationella patent inte skulle vara lönsamt.
SinterCast har fortsatt att utöka funktionaliteten i sin kärnteknologi för CGI och fortsatt den pågående utvecklingen av sin teknologi för termisk analysprocesstyrning för segjärn. SinterCasts segjärnsteknologi förväntas ge ytterligare fördelar för kunderna genom reducerad magnesiumförbrukning, förbättrat gjututbyte, minskade gjutdefekter i gjuteriet, och genom förbättrad maskinbearbetning. Beträffande de övriga FoU-aktiviteterna läggs tonvikten på att kontinuerligt förbättra noggrannheten och tillförlitligheten av den termiska analysen och processtyrningsmjukvaran.
Förbättringarna inom kärnteknologin för CGI har resulterat i installationer av System 3000 Plus-teknologin, innehållande automatisk basbehandling, alternativt uppgraderingar till System 3000 Plus, vid fem gjuterier.
SinterCast verkar inom de miljögränser som fastställts av lokala och nationella bestämmelser och bedriver ingen verksamhet som kräver något speciellt miljötillstånd eller medgivande från myndigheterna. Exaktheten i SinterCasts process möjliggör för gjuterierna att producera gjutgods med en lägre kassationsgrad, vilket minskar utsläppen och kostnader som uppstår vid att tillverkningen måste göras om. Genom att möjliggöra CGI, bidrar SinterCasts teknologi till produktion av mindre och mer bränslesnåla motorer, vilket reducerar CO2-utsläppen från bilar och tunga fordon. Generellt ger dieselmotorer tillverkade i SinterCast-CGI ca 30 % lägre bränsleförbrukning och mindre CO2-utsläpp än närmast tillgängliga bensinmotoralternativet.
Den främsta osäkerhetsfaktorn för SinterCast fortsätter att vara tidpunkten för när CGI-marknaden ökar i volym. Detta beror främst på OEM-företagens beslut om nya produkter i CGI, på den globala nybilsförsäljningen och på individuella försäljningsframgångar för de fordon som har utrustats med komponenter i SinterCast-CGI. Ekonomin i Europa och Asien är fortsatt osäker, vilket kan påverka försäljningen av bilar och tunga fordon. SinterCasts diversifiering mellan V-dieselmotorer för bilar, motorer för tunga fordon, avgasgrenrör, motorer för industriell kraft samt nu senast den första lanseringen av
2015 års modell av Ford F-150 med SinterCast-CGI 2.7 liter V6 bensinmotor
Motor Trends "Truck of the Year" Ram 1500 med en SinterCast-CGI 3.0 liter V6 dieselmotor
en CGI-bensinmotor i stora volymer, i kombination med SinterCasts närvaro i Europa, Asien och Amerika, minskar beroendet av enskilda produktområden och geografiska regioner.
SinterCast varumärke är globalt erkänt och SinterCast anses vara en pålitlig och trovärdig partner inom industrin. Men praktiskt taget alla företag utsätts för konkurrens och SinterCast är inget undantag. SinterCast bedömer att dess teknologi och dess ingenjörskunnande ger den mest pålitliga och kostnadseffektiva lösningen för serieproduktion av högkvalitativt CGI.
Nya teknologier för framdrivning av fordon såsom hybrider, elbilar och bränsleceller får betydande uppmärksamhet i media, men utvecklingen och implementationen av dessa teknologier fortsätter att vara långsiktiga projekt och SinterCast bedömer inte att dessa teknologier kommer att ha någon betydande effekt på bolagets konkurrensposition inom en överskådlig framtid.
För utförlig information om risker och osäkerhetsfaktorer, var vänlig se not 26 sid 46-47.
Intäkterna för SinterCast-koncernen härrör sig huvudsakligen från försäljning och leasing av utrustning, serieproduktion och kundservice.
| Nettoomsättning per intäktsslag | Januari-December | |
|---|---|---|
| Belopp i miljoner svenska kronor | 2013 | 2012 |
| Levererade mätkoppar | 118 500 | 102 400 |
| Utrustning1 | 10,1 | 9,0 |
| Serieproduktion2 | 40,2 | 35,8 |
| Kundservice3 | 1,4 | 1,0 |
| Övrigt | 0,2 | 0,1 |
| Summa | 51,9 | 45,9 |
1 Intäkter från försäljning och leasing av system samt försäljning reservdelar
2 Intäkter från förbrukningsmaterial, produktionsavgifter och avgifter för programvarulicenser
3 Intäkter från utförd fältservice, kunddemonstrationer och försäljning av testbitar
Intäkterna för januari-december 2013 uppgick till 51,9 miljoner kronor (45,9). Intäkter från serieproduktion ökade med 12 % till 40,2 miljoner kronor (35,8), som ett resultat av högre serieproduktion och leveranser av 118 500 (102 400) mätkoppar. Intäkter från såld utrustning uppgick till 10,1 miljoner kronor (9,0), främst relaterat till de nya System 3000-installationerna hos Tupy Foundry C i Brasilien, Halberg i Tyskland och Scania i Sverige, Mini-System 3000-leveranser till University of Alabama i USA och JMC i Kina; samt det automatiska styrsystemet för basbehandling (System 3000 Plus-uppgradering) hos Tupy, Brasilien. Intäkter från förhyrd utrustning periodiseras över leasingperioden.
SinterCasts affärsverksamhet återspeglas bäst av rörelseresultatet. Detta beror på att "Periodens resultat efter skatt" och "Resultat per aktie" påverkas av finansiella intäkter och kostnader samt omvärdering av balansposten uppskjuten skattefordran.
| Resultatsammanfattning | Januari-December | |
|---|---|---|
| Belopp i miljoner svenska kronor om inte annat anges | 2013 | 2012 |
| Rörelseresultat | 7,3 | 1,0 |
| Periodens resultat efter skatt | 8,1 | -3,7 |
| Resultat efter skatt per aktie (SEK) | 1,2 | -0,5 |
Rörelseresultatet för januari-december 2013 på 7,3 miljoner kronor (1,0), förbättrades på grund av ett högre bruttoresultat på 5,1 miljoner kronor som erhölls genom ökade intäkter, samt lägre rörelsekostnader på 1,3 miljoner kronor, samt av lägre kursvinster från rörelsefordringar och -skulder på 0,1 miljoner kronor.
Resultat efter skatt för perioden uppgick till 8,1 miljoner kronor (-3,7), och beror främst på ett ökat rörelseresultat på 6,3 miljoner kronor, ett minskat finansnetto på 0,8 miljoner kronor samt minskade nettoskattekostnader på 6,3 miljoner kronor.
Audi A8 med en SinterCast-CGI 3.0 liter V6 dieselmotor
Skatt uppgick till 0,6 miljoner kronor (-5,7) under perioden januari-december 2013, varav 5,4 miljoner kronor av skillnaden, redovisad under 2012, förklaras av minskningen av uppskjuten skattefordran genom att den svenska bolagsskattesatsen förändrades från 26,3 % till 22 % den 1 januari 2013, 0,8 miljoner kronor förklaras av ökad uppskjuten skattefordran
Jaguar XJ med en SinterCast-CGI 3.0 liter V6 dieselmotor
under det första kvartalet 2013, samt 0,1 miljoner kronor av skatt i Kina. Den bedömda framtida beskattningsbara vinsten och uppskjuten skattefordran omvärderas varje kvartal. Per den 31 december 2013 gav den uppdaterade beräkningen att 128,5 miljoner kronor (125,1) av SinterCasts totala underskottsavdrag kan beaktas, vilket resulterade i att 28,3 miljoner kronor (27,5) har aktiverats som uppskjuten skattefordran. Den främsta osäkerhetsfaktorn för SinterCast fortsätter att vara tidpunkten för när CGI-marknaden ökar i volym. Detta är huvudanledningen till att inte öka den framtida bedömda beskattningsbara vinsten nu.
Per den 31 december 2013, var den totala kostnaden för personaloptionsprogrammet 2010-2013 3,5 miljoner kronor (2,9). Under 2013 har 0,8 miljoner kronor (0,4) redovisats som IFRS-2 - och sociala kostnader relaterade till optionsprogrammet. Den sista tilldelningen av optioner i personaloptionsprogrammet 2010-2013 utnyttjades under det fjärde kvartalet. De anställda tecknade 114 480 optioner till teckningskursen 50,34 SEK och 5,8 miljoner kronor betalades totalt till bolaget. Ökningen av eget kapital och likvida medel var 5,6 miljoner kronor, efter kostnader och avgifter relaterade till teckningen av optioner.
Under januari-december 2013 var kassaflödet från verksamheten 14,4 miljoner kronor (1,3). Det förbättrade kassaflödet på 13,1 miljoner kronor är främst relaterat till ett förbättrat kassaflöde från verksamheten på 4,6 miljoner kronor, före förändringarna i rörelsekapital, och av ändringar i rörelsekapitalet med 8,5 miljoner kronor, varav 6,9 miljoner kronor kan relateras till ökade rörelseskulder.
| Översikt kassaflöde | Januari-December | |
|---|---|---|
| Belopp i miljoner svenska kronor om inte annat anges | 2013 | 2012 |
| Kassaflöde från verksamheten | 14,4 | 1,3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -0,6 | -1,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1,4 | -11,9 |
| Summa kassaflöde | 12,4 | -12,2 |
| Likviditet | 47,8 | 35,4 |
Kassaflödet från finansieringsverksamheten var -1,4 miljoner kronor, som ett resultat av nyemissionen på 5,6 miljoner kronor, reducerat med utdelningen på 7,0 miljoner kronor (11,9) till aktieägarna. Det totala kassaflödet i perioden uppgick till 12,4 miljoner kronor (-12,2), vilket resulterar i 47,8 miljoner kronor (35,4) i likvida medel per den 31 december 2013. Investeringar under perioden uppgick till 0,6 miljoner kronor (1,6).
Den sammanlagda potentialen av de nuvarande serieproduktionsprogrammen och de program som nu är under utveckling, beräknas representera en marknadsmöjlighet på ungefär 4,7 miljoner motorekvivalenter per år inom SinterCasts femårsplaneringshorisont. Vidare bedöms att de program som för närvarande är i serieproduktion, har en potential att uppgå till mer än 2,5 miljoner motorekvivalenter när de når full volym.
SinterCast AB (publ) årsstämma 2014 kommer att hållas tisdagen den 20 maj 2014.
Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman skall inkomma med skriftligt förslag till agm.registration@ sintercast.com eller till bolaget: SinterCast AB (publ), Box 10203, 100 55 Stockholm, minst sju veckor innan årsstämman för att förslaget ska ingå i kallelsen till årsstämman. Ytterligare information om hur och när man ska registrera sig kommer att offentliggöras innan årsstämman.
Vid SinterCast AB (publ) årsstämma som hölls den 15 maj 2013 beslutades om en ordinarie utdelning för 2013 på 1,0 SEK per aktie. Totalt har 7,0 miljoner kronor utbetalats till aktieägarna.
Styrelsen har för avsikt att fortsätta att ge en ordinarie utdelning till aktieägarna, i huvudsak baserad på kassaflödet från verksamheten. I händelse av att styrelsen bedömer att likviditeten överstiger medlen som erfordras för att bedriva verksamheten och nå de strategiska målen, har styrelsen möjlighet att föreslå extra utdelning eller återköp av aktier för att ytterligare justera likviditeten.
Jeep Grand Cherokee med en SinterCast-CGI 3.0 liter V6 dieselmotor
Porsche Cayenne med en SinterCast-CGI 3.0 liter V6 dieselmotor
Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 1,2 SEK (1,0) per aktie, vilket innebär att 8,5 miljoner kronor (7,0) kommer att delas ut till aktieägarna i SinterCast AB (publ). Styrelsen föreslår den 23 maj 2014 som avräkningsdag för rätt till utdelning. Styrelsen har beaktat kassaflödet från verksamheten, bolagets finansiella ställning och investeringsbehovet tillsammans med andra faktorer såsom marknadsutsikter, tillväxtstrategi och interna finansiella bedömningar för moderbolaget och koncernen i beslutet om storleken på den ordinarie utdelningen som föreslås till årsstämman 2014.
Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. §4 i aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens likviditet, behov av ekonomiska resurser, nuvarande ekonomiska ställning och förmågan att på långsikt infria sina åtaganden. Koncernens soliditet uppgår enligt årsredovisningen till 84,7 % (77,9 %) och likvida medel till 47,8 miljoner kronor (35,4). Styrelsen har också tagit hänsyn till moderbolagets resultat och finansiella ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte bolagets investeringsförmåga eller likviditetsbehov och det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt moderbolagets och koncernens kapitalbehov.
Följande vinstdisposition i moderbolaget står till förfogande på årsstämman.
| (Belopp i svenska kronor) | |
|---|---|
| Överkursfond | 35 336 610 |
| Balanserat resultat | 15 076 221 |
| Årets resultat | 6 987 834 |
| Totalt fritt eget kapital i moderbolaget | 57 400 665 |
Styrelsen föreslår årsstämman följande vinstdisposition.
(Belopp i svenska kronor)
| Summa | 57 400 665 |
|---|---|
| Belopp att överföra i ny räkning | 48 892 505 |
| En utdelning på 1,20 kronor per aktie föreslås | 8 508 160 |
Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter balansdagen per den 31 december 2013 som i sak påverkar denna rapport. Följande pressmeddelanden har utgivits:
14 januari 2014 – SinterCast teknologi framträdande vid North American International Auto Show
16 januari 2014 – SinterCast säkrar avtal för processtyrning i nytt specialgjuteri för kompaktgrafitjärn i Kina
29 januari 2014 – Tupy startar serieproduktion av CGIcylinderhuvud för MTU-motor inom industriell kraft
26 februari 2014 – SinterCast resultat oktober-december 2013
Ford Super-Duty pick-up med en SinterCast-CGI 6.7 liter V8 dieselmotor
Styrelsens rapport om intern kontroll
SinterCast kommer i första hand att fokusera på att tillhandahålla processtyrningsteknologi och kunnande för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn. SinterCast kommer att främja CGI hos gjuterier och slutanvändare för att öka den totala marknadsmöjligheten för CGI och kommer att visa ledarskap inom utveckling, produktion och tillämpning. Denna inriktning och dessa insatser kommer att säkra SinterCast's globala ledarskap inom CGI. SinterCast kommer även att använda sin tekniska expertis inom termisk analys och gjutjärnsprocesstyrning för att utveckla och lansera nya teknologier utöver kärnmarknaden för CGI. Dessa fokuserade aktiviteter kommer att utgöra grunden för att öka det långsiktiga värdet av bolaget för sina aktieägare. Som ett teknologiledande bolag kommer SinterCast att växa och blomstra genom den respekt bolaget förtjänat från sina kunder.
Bolagsstyrningen i SinterCast syftar till att säkra den fortsatt starka utvecklingen av bolaget och att koncernen fullgör sina skyldigheter till aktieägare, kunder, anställda, leverantörer, fordringsägare och samhälle.
Bolagsstyrningen i SinterCast innefattar: fastställande av de övergripande verksamhetsmålen och strategin för bolaget för att säkerställa att det är ett effektivt system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamheter, säkerställa att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra förordningar som är relevanta för bolagets verksamheter; och att fastställa nödvändiga riktlinjer för att styra bolagets etiska agerande och försäkra att bolagets externa kommunikation präglas av öppenhet och att denna kommunikation är korrekt, trovärdig och relevant. Bolagets risker är välanalyserad och riskhanteringen är integrerad i styrelsens arbete och i de operativa aktiviteterna.
Den svenska årsredovisningslagen föreskriver att noterade bolag årligen skall framlägga en bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag sköts på ett för aktieägarna så effektivt sätt som möjligt. I aktiebolagslagen fastställs de rättsliga ramarna för aktiebolag, inklusive regler för bolagsordningen, aktien, årsstämman och ledningen för bolaget. Bolagsstyrningsrapporten måste utformas i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning vilken är tillämplig för samtliga svenska bolag vars aktier är upptagna till handeln på en reglerad marknad i Sverige.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och en viktig del av styrelsens arbete är att utge styrande instruktioner. Styrelsen har upprättat en arbetsordning som klargör styrelsens ansvar och reglerar den interna fördelningen av arbete mellan styrelsen, dess utskott och ledningen. Finanspolicyn och attestinstruktioner inklusive organisationsplanen utgör andra viktiga styrande dokument. Styrelsen har fastställt SinterCasts finanspolicy för att fastställa ramarna för hur olika typer av risker skall hanteras. Syftet med dessa policys är att bibehålla en låg riskprofil. Operativa risker har diskuterats och utvärderats under de flesta styrelsemöten. Hela styrelsen utgör revisionsutskottet. Den främsta uppgiften för revisionsutskottet är att säkerställa att fastställda principer för finansiell rapportering och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen åtföljs och att lämpliga relationer upprätthålls med bolagets revisorer. Under året har revisionsutskottet haft en särskild granskningsgrupp. Den huvudsakliga uppgiften för granskningsgruppen är att säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna.
Verksamheten övervakas enligt en strukturerad process och de med verksamheten förbundna riskerna har diskuterats och utvärderats under de flesta styrelsemöten. Alla väsentliga risker kommer att leda till förändringar i anvisningarna för framtagandet av finansiella rapporter. Processer för att spåra förändringar i redovisningsregler och för att säkerställa att dessa förändringar hanteras korrekt i den finansiella rapporteringen finns på plats, och där spelar de externa revisorerna en viktig roll.
Det huvudsakliga syftet med kontrollaktiviteter är att förhindra, eller upptäcka, fel i den finansiella rapporteringen på ett tidigt stadium så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter äger rum på både högre och på mer detaljerade nivåer inom koncernen. Rutiner och åtgärder har utformats för att hitta och åtgärda väsentliga risker förknippade med den finansiella rapporteringen.
All extern information skall lämnas i enlighet med noteringsavtalet för börsnoterade bolag i Sverige. Styrelsen godkänner koncernens årsredovisning och delårsrapporter. Alla finansiella rapporter finns publicerade på webbplatsen efter att ha skickats till NASDAQ OMX Stockholm. Finansiell information om koncernen får endast lämnas av den verkställande direktören.
Styrelsens uppföljning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom att revisionsutskottet följer upp den finansiella rapporteringen, genom rapporter från de externa revisorerna och genom att interna egenkontrollrapporter delges styrelsen.
Den årliga utvärderingen av behovet av en separat funktion för internrevision har diskuterats och med tanke på bolagets storlek och kostnaden för att lägga till fler funktioner, drogs slutsatsen att det för närvarande inte finns ett behov av en separat revisionsfunktion. Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen har fungerat väl under det gångna året och inga materiella brister har observerats.
Valberedningens uppgift är, att efter samråd med aktieägarna, utse ledamöter för val till styrelsen, ge rekommendationer om ersättning till styrelsens ledamöter, att utse revisor för val, att ge rekommendationer om ersättning till revisorerna samt att framlägga vissa andra förslag för behandling vid varje årsstämma. Majoriteten av ledamöterna i valberedningen skall vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Inga ledande befattningshavare skall vara ledamöter i valberedningen och minst en ledamot i valberedningen skall vara oberoende av bolagets största aktieägare. Årsstämman ska utse valberedningens ledamöter eller ange hur dessa ska utses.
Aktieägarnas huvudsakliga inflytande över bolagets styrning utövas på årsstämman, vilket är det högsta beslutande organet inom bolaget, där aktieägarna träffar styrelsen, koncernledningen och bolagets revisorer, och där aktieägarna ges möjlighet att ställa frågor och rösta på förslagen som framlagts före mötet. Aktieägarna skall ges möjlighet att utöva sin ägarroll på ett aktivt och välinformerat sätt. Samtliga aktier som är företrädda vid stämman har samma rösträtt. Styrelsen väljs årligen av årsstämman och en majoritet av styrelsens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. En styrelseledamots oberoende skall avgöras efter en allmän bedömning av alla faktorer som kan ge anledning att ifrågasätta den enskildes oberoende.
Extern revisor
Bolaget ska utse en eller två revisorer med högst två revisorssuppleanter. Ett revisionsbolag kan även utses till revisor.
Vid årsstämman 2010, valdes revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisorer fram till årsstämman 2014.
Styrelsen skall utse ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottets huvudsakliga uppgifter är att följa och utvärdera, tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om, gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Utskottet föreslår även nya incitamentsprogram för styrelsen att besluta om. Ersättningsutskottet har även till uppgift att besluta om ersättnings- och anställningsvillkor för den verkställande direktören och, i samråd med verkställande direktören, för de övriga i koncernledningen samt att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för koncernledningen.
Styrelsen är bolagets högsta beslutande organ, vald av årsstämman. Styrelsen ansvarar för att fastställa de övergripande verksamhetsmålen och strategin för bolaget och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet.
Årsstämman utser även styrelsens ordförande. Ordföranden leder styrelsens arbete samt ser till att styrelsens beslut genomförs.
Styrelsen har genomfört en arbetsordning med instruktioner om arbetsfördelning och finansiell rapportering som ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen, bolagsordningen för bolaget och svensk kod för bolagsstyrning.
Styrelsen utser årligen revisionsutskottet, vilket ansvarar för den finansiella rapporteringen och internkontroll. Utskottet träffar bolagets revisorer löpande under året, då bland annat revisionsrapporter och revisionsplaner behandlas. Revisionsutskottet träffar även revisorerna utan den verkställande direktörens och koncernledningens närvaro. Revisionsutskottet är ansvarigt för att utvärdera revisionsinsatsen, revisorernas effektivitet, kvalifikationer, arvoden och oberoende. Revisionsutskottet ska vidare biträda valberedningen vid förslag till val av revisorer. Utskottet bistår även koncernledningen med att bestämma hur identifierade risker ska hanteras för att säkerställa en god intern kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet bereder och beslutar om bolagsstyrningsrapporten.
Styrelsen i SinterCast har utsett en verkställande direktör som är ansvarig för den dagliga ledningen av bolaget i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer. Verkställande direktören stöder styrelsens ordförande inför styrelsemötena och distribuerar information enligt den arbetsordning som har beslutats av styrelsen. Verkställande direktören har, som President & CEO för SinterCast-koncernen, utsett en koncernledning där även Operations Director och Finance Director ingår.
SinterCast-aktien är noterad sedan den 26 april 1993 och är nu noterad hos NASDAQ OMX Stockholm på Small Caplistan. Svenska aktieägare innehar och kontrollerar 80,9 % (79,5 %) av aktiekapitalet och rösterna i SinterCast AB. Den största aktieägaren, UBS AG Clients Account (Schweiz), kontrollerar 11,2 % (11,8 %) av aktiekapitalet och rösterna och är en förvaltarregistrerad aktieägare. SinterCast AB hade 3 623 (3 396) aktieägare per den 31 december 2013. De tio största aktieägarna, varav fyra (fyra) var förvaltarregistrerade aktieägare, kontrollerade 45,0 % (46,7 %) av aktiekapitalet och rösterna. Per den 31 december 2013, kontrollerade SinterCast styrelse, ledning och anställda 1,0 % (1,0 %) av aktiekapitalet och rösterna.
Årsstämman hölls onsdagen den 15 maj 2013 i Stockholm. Alla ledamöter i styrelsen, ledningen, valberedningen och den externa revisorn var närvarande under mötet. Vid stämman deltog 44 (54) aktieägare, personligen eller genom ombud, vilka företrädde 1 430 069 (1 874 212) av rösterna.
Jan Rynning valdes till årsstämmans ordförande. Under stämman gjordes framförande av Terry Aldea, Global Executive, Casting and Forging, Ford Motor Company och av Dr Steve Dawson, vd. Under presentationen gav Dr Dawson en översikt över de senaste marknadsaktiviteterna och en utsikt för SinterCasts potentiella marknadsutveckling.
Stämman fastställde årsredovisningen och koncernredovisningen för 2012, som framlades av styrelsen och verkställande direktören, fastställde dispositionen av bolagets resultat och beviljade styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet.
Valberedningen presenterade hur arbetet utförts under året och lade fram sina förslag.
Under årsstämman omvaldes Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Aage Figenschou, Robert Dover, Laurence Vine-Chatterton och Steve Dawson som styrelseledamöter. Hans-Erik Andersson valdes in som ny styrelseledamot. Andrea Fessler avböjde omval efter tio års arbete i styrelsen. Fessler avtackades för sina insatser. Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist omvaldes som styrelsens ordförande. Stämman beslutade, för tiden intill nästa årsstämma, att styrelsen skall erhålla en total ersättning om 840 000 kronor (780 000 kronor). Stämman beslöt att valberedningen ska bestå av tre ledamöter och återvalde Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, i sin egenskap som styrelsens ordförande, återvalde Karl-Arne Henriksson som ordförande för valberedningen samt invalde Andrea Fessler som ny ledamot i valberedningen.
Årsstämman beslutade om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare samt bemyndigade styrelsen att besluta om förvärv och avyttring av SinterCast-aktier.
Under årsstämman omvaldes Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Aage Figenschou, Robert Dover, Laurence Vine-Chatterton och Steve Dawson som styrelseledamöter. Hans-Erik Andersson invaldes som ny ledamot och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist omvaldes som ordförande. Ersättningen ska fördelas mellan ordförande, 280 000 kronor samt de fyra ordinarie styrelseledamöterna, 140 000 kronor vardera, utan någon ersättning till den verkställande direktören. Med undantag för verkställande direktören innehar ingen av styrelseledamöterna en befattning inom den operativa verksamheten i bolaget. En mer detaljerad beskrivning av styrelsen finns på sidan 16.
På det konstituerade styrelsemötet som hölls omedelbart efter årsstämman, återbekräftades att Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist omvaldes som styrelsens ordförande och att Aage Figenschou omvaldes som vice ordförande. Ersättningskommittén, vald av styrelsen, består av Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist och Aage Figenschou. Steve Dawson omvaldes som vd för SinterCast AB (publ) samt valdes som koncernchef för SinterCast-koncernen. Vidare valdes hela styrelsen att utgöra revisionsutskottet och Aage Figenschou och Laurence Vine-Chatterton valdes att utgöra granskningsgruppen.
Valberedningen, som valdes av årsstämman 2012, bestod av Karl-Arne Henriksson (ordförande), Torbjörn Nordberg och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist. Valberedningen konstaterade att den nuvarande styrelsen uppfyllde de krav som ställs på styrelsen, utifrån beaktande taget till bolagets ställning och framtida inriktning. Valberedningen föreslog därför till 2013 års stämma omval av nuvarande styrelseledamöter, med undantag av Andrea Fessler som avböjt omval, och val av Hans-Erik Andersson som ny styrelseledamot. Valberedningen föreslog ersättning till styrelsen för perioden fram till nästa årsstämma.
Valberedningen vald av årsstämman 2013 består av Karl-Arne Henriksson (ordförande), Andrea Fessler och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist. Styrelsens ordförande har beskrivit processen som tillämpats i samband med den årliga utvärderingen av styrelsen, verkställande direktören och ledande befattningshavare, samt även lämnat uppgifter om resultaten av dessa utvärderingar. Valberedningens förslag skall presenteras i kallelsen till årsstämman och på bolagets hemsida. Under årsstämman 2014 kommer valberedningen också att presentera hur den har utfört sitt arbete och motiverat sina förslag. Sedan årsstämman 2013 har valberedningen för SinterCast haft flera informella möten och ett protokollfört möte.
Valberedningen kan kontaktas på följande e-postadress: [email protected].
Ersättningsutskottet, valt av styrelsen, består av Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist och Aage Figenschou. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för ersättningsutskottets arbete och ansvar.
Sedan årsstämman 2013 har ersättningsutskottet haft två protokollförda möten. Styrelsen har informerats om ersättningsutskottets aktiviteter och konfirmerat dess beslut.
Under det konstituerande styrelsemötet, valdes samtliga styrelseledamöter till att utgöra revisionsutskott och två styrelseledamöter valdes att utgöra en separat granskningsgrupp. Den huvudsakliga uppgiften för granskningsgruppen är att säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna.
På uppdrag av styrelsen, åligger det revisionsutskottet att se till att bolaget har god intern kontroll och formella rutiner för att säkerställa att godkända principer för finansiell rapportering och intern kontroll tillämpas, samt att bolagets finansiella rapporter produceras i enlighet med lagstiftning, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Utskottet träffade bolagets revisorer under året då revisionsrapporter och revisionsplaner behandlats. Revisionsutskottet träffar även revisorerna utan koncernledningens närvaro.
Revisionsutskottet är ansvarigt för att utvärdera revisionsinsatsen, revisorernas effektivitet, kvalifikationer, arvoden och oberoende. Revisionsutskottet ska vidare biträda valberedningen vid förslag till val av revisorer, vilket framläggs vid årsstämman. Utskottet bistår även koncernledningen med att bestämma hur identifierade risker ska hanteras för att säkerställa en god intern kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet bereder och beslutar om bolagsstyrningsrapporten för 2013. Sedan årsstämman 2013, har revisionsutskottet haft fyra protokollförda möten. Revisionsutskottet granskade fyra kvartalsrapporter och återkopplade till finansdirektören.
Vid årsstämman 2010, omvaldes Öhrlings PricewaterhouseCoopers till revisorer fram till årsstämman 2014. Anna-Carin Bjelkeby utsågs till huvudansvarig revisor av Öhrlings PricewaterhouseCoopers. När Bjelkeby slutade på PWC i november 2013, utsågs Tobias Stråhle till huvudansvarig revisor. Utöver den huvudansvarige revisorn har två revisorer deltagit i årets revisionsarbete. Revisionens inriktning och omfattning följer en revisionsplan vilken utgår från den riskbedömning som revisorn gjort. Revisionsplanen är även avstämd med revisionsutskottet.
Inför årsstämman 2013, i samband med godkännandet av årsredovisningen och koncernredovisningen 2012, mötte revisorn revisionsutskottet och avrapporterade resultatet från sin revision av bolagets årsredovisning, koncernredovisning samt tillämpade redovisningsprinciper. På revisionsutskottets möte i maj presenterade Revisorn sin revisionsplan för 2013.
Huvudansvarig revisor sedan 2013 Uppdrag: Vendator AB, ExeoTech Invest AB, Advanced Stabilized Technologies Group AB
Vid styrelsemötet i maj och november redovisade revisorn sina iakttagelser direkt till styrelsen utan koncernledningens närvaro. Revisorn har granskat årsredovisningen, redovisningsprinciper och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget och revisorn framlade revisionsberättelsen vid årsstämman 2013. Revisionsberättelsen innehöll uttalande om att årsredovisningen har upprättats i enlighet med gällande lagar och regler och tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktören ska beviljas ansvarsfrihet. Revisorn gjorde en uppföljning av revisionsplanen för 2013 i samband med revisionsutskottets möte i november, presenterade resultaten från den översiktliga granskningen av delårsrapporten för perioden januari-september 2013 och presenterade resultaten från den löpande granskningen, vilken genomfördes under tredje kvartalet 2013.
Ordförande leder styrelsens arbete, främjar effektiviteten i dessa aktiviteter, ser till att arbetet genomförs i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och andra tillämpliga lagar och föreskrifter samt ser till att styrelsens beslut genomförs. Ordföranden genomförde också en utvärdering av styrelsens arbete och informerar valberedningen om resultaten av utvärderingarna. Ordföranden föreslår dagordning inför styrelsemöten i samråd med verkställande direktören. Ordföranden har regelbundna kontakter med verkställande direktören, framför åsikter från aktieägarna till de övriga styrelseledamöter och fungerar som talesman för styrelsen.
Under 2013 höll styrelsen för SinterCast elva protokollförda sammanträden. I samband med varje kvartalsrapport, presenterar verkställande direktören marknads- och finansiella utsikter och berättar om verksamheten och viktiga aktuella händelser. Dessutom förser verkställande direktören styrelsen med månatliga rapporter om viktiga händelser och finansiell information. Under året har styrelsen behandlat långsiktiga strategier, strukturella organisatoriska frågor, godkänt budgeten för följande år, genomfört den årliga styrelseutvärderingen samt riskbedömningen. Enskilda styrelseledamöter har även biträtt koncernledningen i olika strategiska och operativa frågor.
Under året har inga materiella transaktioner förekommit mellan SinterCast och någon av styrelsens medlemmar förutom ordinarie styrelsearvode och ersättningar, och den sista delen av personaloptionsprogrammet för verkställande direktören. Det beslutades att styrelseledamöterna kan fakturera sitt styrelsearvode, under förutsättning att det är kostnadsneutralt för bolaget.
Bolagsordningen definierar namn, plats, bolagets verksamhet, antal aktier, antalet styrelseledamöter, antal revisorer, och förfarandet för kallelse till årsstämmor. Ändringar i bolagsordningen måste beslutas av årsstämman. Bolagsordningen för SinterCast reglerar inte entledigande av styrelseledamöter.
Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning som beskriver styrelsens ansvar, reglerar styrelsens och bolagsledningens interna arbetsfördelning, beslutsprocessen inom styrelsen, styrelsens sammanträden, kallelser till styrelsemöten, dagordning och protokoll. Vidare regleras ansvarsfördelningen mellan styrelsen och revisionsutskottet, styrelsens arbete avseende redovisning och revision samt finansiell rapportering. Arbetsordningen reglerar även hur styrelsen ska erhålla information och dokumentation för sitt arbete så att den kan fatta välgrundade beslut. Andra styrande dokument fastställda av styrelsen är finanspolicyn och attestregler, samt organisationsschemat. Under året implementerade styrelsen en formell uppförandekod för bolaget, som tydligt definierar hur SinterCast och dess medarbetare ska uppföra sig och samverka med affärspartners.
Styrelsen utsåg Steve Dawson till verkställande direktör för SinterCast AB (publ) och President & CEO för koncernen. Den verkställande direktören är ansvarig för den dagliga ledningen av bolaget i enlighet med styrelsens anvisningar och riktlinjer. Verkställande direktören stöder styrelsens ordförande inför styrelsemöten och distribuerar information enligt den arbetsordning som har beslutats av styrelsen. Verkställande direktören har, som President & CEO för SinterCast-koncernen, utsett en koncernledning där även Operations Director och Finance Director ingår. En mer detaljerad beskrivning av den verkställande direktören finns på sidan 16.
Årstämman 2013 beslutade om riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Ersättningen skall bestå av en balanserad kombination av fast lön, rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram, pension och andra förmåner. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och baseras på prestationer. Den fasta lönen skall beslutas individuellt och baseras på varje individs ansvarsområde, uppdrag, kompetens och position. Den rörliga ersättningen ska baseras på förutbestämda mål på koncernnivå och på individuell nivå med hänsyn till det långsiktiga resultatet. Vid extraordinära prestationer kan en särskild ersättning betalas ut för att attrahera och behålla nyckelkompetens. Rörlig ersättning och sådan särskild ersättning (dvs med undantag för ersättning enligt långsiktiga incitamentsprogram som antagits av årsstämman) skall inte överstiga ett belopp motsvarande 75 % av den fasta årslönen. Pensionsförmåner är premiebestämda. Premiebestämd pension innebär att koncernen betalar en fast premie till ett fristående bolag. Koncernen har inga legala skyldigheter att betala ytterligare premier för det fall att det fristående bolaget inte har tillräckliga medel att betala alla anställda de förmåner som är relaterade till nuvarande och tidigare anställningsperioder. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden 9 månader för vd och 6 månader för övriga tjänstemän i koncernledningen. Vid uppsägning av vd från bolagets sida har vd rätt att erhålla avgångsvederlag motsvarande nio månaders ersättning. Avgångsvederlag förekommer inte för övriga tjänstemän i koncernledningen. Vid uppsägning av vd från bolagets sida sker ingen avräkning av ersättningar erhållna från ny arbetsgivare. Styrelsen, och på uppdrag av styrelsen, ersättningsutskottet, ska ha rätt att frångå från riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. De huvudsakliga villkoren för ersättning till ledande befattningshavare i de nuvarande anställningsavtalen beskrivs på sidan 38 och 39 i årsredovisningen för 2013. Styrelsen föreslår oförändrade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare till årsstämman 2014.
Den sista delen i personaloptionsprogrammet 2010-2013 tecknades under fjärde kvartalet. De anställda tecknade 114 480 optioner till teckningskursen 50,34 kronor och 5,8 MSEK betalades totalt in till bolaget. Ökningen av eget kapital och likvida medel var 5,6 MSEK, efter kostnader och avgifter relaterade till teckningen av optioner. Per den 31 december 2013 finns inga utestående aktier eller aktierelaterade incitamentsprogram för styrelseledamöter, vd eller anställda.
Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för att bolagets organisation är utformad på ett sådant sätt att bokföring, ekonomisk förvaltning och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. Den svenska koden för bolagsstyrning förtydligar och föreskriver att styrelsen säkerställer att bolaget har adekvat intern kontroll och formaliserade rutiner för att säkerställa att godkända principer för finansiell rapportering och intern kontroll är tillämpade och att bolagets finansiella rapportering produceras i enlighet med gällande lagstiftning, tillämpbara redovisningsprinciper och övriga krav ställda på noterade bolag.
Styrelsen har beslutat att SinterCast ska följa svensk kod för bolagsstyrning och presentera en bolagsstyrningsrapport i enlighet med koden inklusive styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Bolagsstyrningsrapporten är utan några större avvikelser från bolagsstyrningskoden, eftersom SinterCasts rutiner är i enlighet med koden.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | Not | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Nettoomsättning | 1, 9 | 51,9 | 45,9 | 50,9 | 43,6 |
| Kostnad sålda varor | 3, 17 | -14,6 | -13,7 | -14,6 | -13,5 |
| Bruttoresultat | 37,3 | 32,2 | 36,3 | 30,1 | |
| Försäljningskostnader | 3, 5, 9 | -18,2 | -19,7 | -18,1 | -19,2 |
| Administrationskostnader | 3, 4, 5, 9 | -6,4 | -6,5 | -6,5 | -6,5 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 2, 3, 5, 9 | -5,8 | -5,5 | -5,8 | -5,5 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 0,4 | 0,5 | 0,3 | 0,8 |
| Övriga rörelsekostnader | 10 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Rörelseresultat | 7,3 | 1,0 | 6,2 | -0,3 | |
| Finansiella intäkter | 0,6 | 1,1 | 0,6 | 1,1 | |
| Finansiella kostnader | -0,4 | -0,1 | -0,4 | -0,1 | |
| Finansnetto | 11 | 0,2 | 1,0 | 0,2 | 1,0 |
| Resultat före inkomstskatt | 7,5 | 2,0 | 6,4 | 0,7 | |
| Skatt | 12 | 0,6 | -5,7 | 0,6 | -5,7 |
| Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 8,1 | -3,7 | 7,0 | -5,0 | |
| Medelantal aktier, tusental | 25 | 7 090,1 | 6 975,7 | 7 090,1 | 6 975,7 |
| Resultat per aktie, kronor | 1,2 | -0,5 | 1,0 | -0,7 | |
| Resultat per aktie justerat för utspädning, kronor | 1,2 | -0,5 | 1,0 | -0,7 | |
| Utdelning | 1,0 | 1,7 | 1,0 | 1,7 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 8,1 | -3,7 | 7,0 | -5,0 |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen: | ||||
| Omräkningsdifferenser, utländska dotterbolag | -0,1 | -0,2 | – | – |
| Övrigt totalresultat netto | -0,1 | -0,2 | – | – |
| Övrigt totaltresultat för perioden | 8,0 | -3,9 | 7,0 | -5,0 |
| Resultat hänförligt till: | ||||
| Moderbolagets aktieägare | 8,0 | -3,9 | 7,0 | -5,0 |
| Minoritetsintressen | – | – | – | – |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | Not | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Rörelseresultat | 7,3 | 1,0 | 6,2 | -0,3 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
| Avskrivningar | 13, 14 | 0,8 | 1,0 | 0,8 | 1,0 |
| Övrigt | -0,2 | 0,4 | -0,2 | 0,2 | |
| Orealiserade omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,6 | 0,0 | 0,6 | |
| Erhållen ränta | 0,3 | 0,6 | 0,3 | 0,6 | |
| Betald ränta | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 | |
| Summa kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
8,1 | 3,5 | 7,0 | 2,0 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||||
| Varulager | 17 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | -0,6 |
| Rörelsefordringar | 15 | 1,2 | -0,4 | 2,2 | -2,5 |
| Rörelseskulder | 18, 19, 21, 22 | 5,0 | -1,9 | 4,9 | 3,3 |
| Summa förändring av rörelsekapital | 6,3 | -2,2 | 7,2 | 0,2 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 14,4 | 1,3 | 14,2 | 2,2 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Förvärv av immateriella tillgångar | 13 | -0,3 | 0,0 | -0,3 | 0,0 |
| Förvärv av materiella tillgångar | 14 | -0,3 | -16 | -0,3 | -1,6 |
| Ökning/minskning av långfristiga fordringar/skulder | 0,0 | – | -0,3 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -0,6 | -1,6 | -0,9 | -1,6 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Personaloptionsprogram* | 5,8 | – | 5,8 | – | |
| Kostnader i samband med nyemission* | -0,2 | – | -0,2 | – | |
| Utdelning | -7,0 | -11,9 | -7,0 | -11,9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -1,4 | -11,9 | -1,4 | -11,9 | |
| Förändring i likvida medel | 12,4 | -12,2 | 11,9 | -11,3 | |
| Likvida medel vid årets början | 35,4 | 47,6 | 34,1 | 45,4 | |
| Likvida medel vid årets slut** | 26 | 47,8 | 35,4 | 46,0 | 34,1 |
* Teckning av personaloptioner under 2013 uppgick till SEK 5,8 miljoner före transaktionskostnader.
** Likvida medel utgörs av kortfristiga placeringar samt kassa och bank.
| Belopp i miljoner kronor | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggingstillgångar | 13 | ||
| Balanserade utvecklingskostnader | 0,7 | 0,6 | |
| Balanserade kostnader för patent | 0,9 | 1,1 | |
| Summa immateriella anläggingstillgångar | 1,6 | 1,7 | |
| Materiella anläggingstillgångar | 14 | ||
| Datorer och kontorsinventarier | 1,6 | 1,7 | |
| Maskiner och produktionsinventarier | 0,3 | 0,3 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1,9 | 2,0 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 16 | ||
| Övriga långfristiga fordringar | 0,4 | 0,3 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 0,4 | 0,3 | |
| Uppskjuten skattefordran | 12 | 28,3 | 27,5 |
| Summa uppskjuten skattefordran | 28,3 | 27,5 | |
| Summa anläggningstillgångar | 32,2 | 31,5 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 3,9 | 4,0 |
| Summa varulager | 3,9 | 4,0 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15, 26 | 7,4 | 7,8 |
| Övriga fordringar | 18, 26 | 0,7 | 0,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19, 26 | 2,8 | 3,8 |
| Summa kortfristiga fordringar | 10,9 | 12,1 | |
| Likvida medel | 26 | 47,8 | 35,4 |
| Summa likvida medel | 47,8 | 35,4 | |
| Summa omsättningstillgångar | 62,6 | 51,5 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 94,8 | 83,0 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 24, 25 | 7,1 | 7,0 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 44,9 | 39,4 | |
| Kursomräkningsdifferens | 26 | 6,5 | 6,6 |
| Balanserat resultat | 26,2 | 24,9 | |
| Summa eget kapital | 84,7 | 77,9 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 0,0 | 0,0 |
| Summa långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 26 | 2,5 | 1,6 |
| Övriga kortfristiga skulder | 21, 26 | 3,2 | 0,7 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22, 26 | 3,8 | 2,3 |
| Avsättningar | 22 | 0,6 | 0,5 |
| Summa kortfristiga skulder | 10,1 | 5,1 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 94,8 | 83,0 | |
| Ansvarsförbindelser | 23 | 0,0 | 2,6 |
| Aktie | Övrigt till | Omräknings | Balanserat | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | Not | kapital | skjutet kapital | differenser | resultat | eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 6,98 | 39,41 | 6,78 | 40,03 | 93,20 | |
| Summa totalresultat | – | – | -0,20 | -3,69 | -3,89 | |
| Personaloptionsprogram IFRS-2 | 5, 26 | – | – | – | 0,44 | 0,44 |
| Utdelning | – | – | – | -11,86 | -11,86 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 25 | 6,98 | 39,41 | 6,58 | 24,92 | 77,89 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 6,98 | 39,41 | 6,58 | 24,92 | 77,89 | |
| Summa totalresultat | – | – | -0,12 | 8,12 | 8,00 | |
| Personaloptionsprogram IFRS-2 | 5, 24 | – | – | – | 0,18 | 0,18 |
| Personaloptionsprogram, teckning | 0,11 | 5,65 | – | – | 5,76 | |
| Kostnader vid nyemission | – | -0,19 | – | – | -0,19 | |
| Utdelning | – | – | – | -6,98 | -6,98 | |
| Utgående balans 31 december 2013 | 25 | 7,09 | 44,87 | 6,46 | 26,24 | 84,66 |
| Belopp i miljoner kronor | Not | 31 dec 2013 | 31 dec 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | ||
| Balanserade utvecklingskostnader | 0,7 | 0,6 | |
| Balanserade kostnader för patent | 0,9 | 1,1 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 1,6 | 1,7 | |
| Materiella anläggingstillgångar | 14 | ||
| Datorer och kontorsinventarier | 1,6 | 1,6 | |
| Maskiner och produktionsinventarier | 0,3 | 0,3 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1,9 | 1,9 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier i dotterbolag | 24 | 4,3 | 3,9 |
| Uppskjuten skattefordran | 12 | 28,3 | 27,5 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 32,6 | 31,4 | |
| Summa anläggningstillgångar | 36,1 | 35,0 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 3,9 | 4,0 |
| Summa varulager | 3,9 | 4,0 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 26 | 6,7 | 7,4 |
| Fordringar dotterbolag | 0,3 | 0,8 | |
| Övriga fordringar | 18, 26 | 0,6 | 0,4 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 2,4 | 3,6 |
| Summa kortfristiga fordringar | 10,0 | 12,2 | |
| Likvida medel | 26 | 46,0 | 34,1 |
| Summa likvida medel | 46,0 | 34,1 | |
| Summa omsättningstillgångar | 59,9 | 50,3 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 96,0 | 85,3 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 24, 25 | 7,1 | 7,0 |
| Reservfond | 9,5 | 9,5 | |
| Summa bundet eget kapital | 16,6 | 16,5 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 35,3 | 29,9 | |
| Balanserat resultat | 15,1 | 26,9 | |
| Årets resultat | 7,0 | -5,0 | |
| Summa fritt eget kapital | 57,4 | 51,8 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 74,0 | 68,3 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 0,2 | 0,1 |
| Summa långfristiga skulder | 0,2 | 0,1 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 26 | 2,0 | 1,3 |
| Skulder koncernbolag | 15,0 | 13,0 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 21, 26 | 1,8 | 0,6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 3,0 | 2,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 21,8 | 16,9 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 96,0 | 85,3 | |
| Ansvarsförbindelser | 23 | 0,0 | 2,6 |
| Belopp i miljoner kronor | Not | Aktie kapital |
Reserv fond |
Överkurs fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2012 | 6,98 | 9,53 | 29,88 | 24,21 | 14,03 | 84,63 | |
| Överföring föregående års resultat | – | – | – | 14,03 | -14,03 | – | |
| Summa totalresultat | – | – | – | – | -4,96 | -4,96 | |
| Personaloptionsprogram, IFRS-2 | 5, 26 | – | – | – | 0,44 | – | 0,44 |
| Utdelning | – | – | – | -11,86 | – | -11,86 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 25 | 6,98 | 9,53 | 29,88 | 26,82 | -4,96 | 68,25 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 6,98 | 9,53 | 29,88 | 26,82 | -4,96 | 68,25 | |
| Överföring föregående års resultat | – | – | – | -4,96 | 4,96 | – | |
| Summa totalresultat | – | – | – | – | 6,99 | 6,99 | |
| Personaloptionsprogram, IFRS-2 | 5, 24 | – | – | – | 0,18 | – | 0,18 |
| Personaloptionsprogram, teckning | 0,11 | – | 5,65 | – | – | 5,76 | |
| Kostnader vid nyemission | – | – | -0,19 | – | – | -0,19 | |
| Utdelning | – | – | – | -6,98 | – | -6,98 | |
| Utgående balans 31 december 2013 | 25 | 7,09 | 9,53 | 35,34 | 15,06 | 6,99 | 74,01 |
Koncernredovisningen för SinterCast AB (Moderbolaget) för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2013 har den 2 april 2014 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering den 3 april 2014 och kommer att föreläggas årsstämman för fastställande den 20 maj 2014. SinterCast AB (publ) är moderbolaget i SinterCast-koncernen med säte i Stockholm. SinterCast är världens ledande leverantör av processtyrningsteknologi för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn (CGI).
Koncernredovisningen för 2013 har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av den Europiska Unionen. Vidare har koncernredovisningen upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR 1 – Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 – Redovisning för juridiska personer. Moderbolagets principer överensstämmer med koncernens där inte annat framgår. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdemetoden där inget annat framgår.
Per den 1 januari 2013, har fler ändringar av befintliga standarder, nya tolkningar samt nya standarder trätt i kraft. Nya standarder som har som har tillämpats av koncernen från och med den 1 januari 2013, som påverkar koncernredovisningen är:
Tillämpning av nya standarder och tolkningar bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på resultat eller eget kapital.
Mer information finns i avsnittet viktiga bedömningar och uppskattningar för redovisningsändamål och segmentrapportering.
Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS kräver bedömningar av hur redovisningsprinciper ska tillämpas. Vidare krävs att ledningen bestämmer hur de valda redovisningsprinciperna ska tillämpas. Principen att aktivera utvecklingskostnader, utgifter för patent samt värdering av uppskjuten skatt på de ackumulerade underskottsavdragen är betydelsefull i SinterCast.
Redovisningsstandarden för uppskjuten skatt är IAS 12 - Inkomstskatt. SinterCasts tolkning av IAS 12 är att uppskjuten skattefordran av outnyttjade ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag, får redovisas i sådan utsträckning som det är troligt att framtida beskattningsbar vinst uppkommer mot vilken de outnyttjade skattemässiga underskottsavdragen och skattekrediter kan utnyttjas.
SinterCast använder en modell för att fastställa när redovisningskriteriet för övertygande bevisning kan uppfyllas. Övertygande bevisning som kan upprättas objektivt, erhålls från SinterCast affärsmodell i form av dess avtal med gjuterier för de program som för närvarande serieproduceras, eller där SinterCasts gjuterikunder har erhållit oåterkalleliga beställningar för framtida serieproduktion. Till modellens indata hör prognostiserad produktion erhållen från gjuterier alternativt fordonstillverkaren, justerat med en sannolikhetsfaktor för varje produktionsprogram. Sannolikhetsfaktorn ses över regelbundet. För att bestämma framtida beskattningsbar vinst, reduceras det bedömda bidraget från säkrad produktion med de bedömda kostnaderna för verksamheten.
Ovanstående modell används endast för att avgöra när det övertygande beviskriteriet som krävs enligt IAS 12 är uppfyllt, och utgör inte en vinstprognos.
Direkta kostnader för patentansökningar på nya marknader balanseras om koncernen bedöms ha en ekonomisk nytta av patentet på den aktuella marknaden som överstiger kostnaderna i mer än ett år. När principen används, bedömer bolagsledningen noggrant sannolikheten för framtida nytta på den specifika lokala marknaden. Under de senaste åren har flera patent avsiktligt låtits löpa ut. Det bedömdes att dessa äldre patent inte längre återspeglade SinterCasts nuvarande teknologi och att det erhållna skyddet inte berättigar till fortsatta betalningar av de årliga avgifterna.
Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till produktion av specifika och unika utvecklingsprojekt och som förmodligen kommer att generera ekonomiska fördelar som överstiger kostnaderna efter ett år, redovisas som immateriella tillgångar och aktiveras därmed. Ledningen beaktar särskilt möjligheten för marknadsframgång och ekonomisk nytta vid användandet av denna princip.
Koncernen har ett personaloptionsprogram där regleringen görs med egetkapitalinstrument. Verkligt värde för den tjänstgöring som berättigar anställda tilldelning av optioner kostnadsförs. Det totala belopp som ska kostnadsföras under intjänandeperioden baseras på verkligt värde på de tilldelade optionerna. Varje balansdag omprövar bolaget sina bedömningar av hur många optioner som förväntas bli intjänade. Eventuell avvikelse mot de ursprungliga bedömningarna redovisas i resultaträkningen som lönekostnad med motsvarande justeringar i eget kapital. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och överkursfonden när optionerna utnyttjas.
Avsättning för sociala avgifter beräknas genom tillämpning av samma värderingsmodell som användes när optionerna utfärdades. Avsättningen omvärderas i slutet av varje räkenskapsperiod på basis av beräkningen av de kostnader som kan uppstå när instrumenten utnyttjas. Det beräknade beloppet periodiseras i relation till intjänandeperioden.
SinterCast utför värdering enligt Black & Scholes värderingsmodell, som beaktar faktorer som aktiekurs, återstående tid till inlösen, volatilitet och riskfri ränta. Betalningen av de sociala avgifterna som sammanfaller med de anställdas utnyttjande av optionerna redovisas mot ovanstående avsättning.
Aktieoptioner som kan hänföras till personalen i dotterbolaget SinterCast Ltd. redovisas i enlighet med IFRIC 11, som nu ingår i IFRS 2. I detta sammanhang betraktas utfärdandet av optioner som ett aktieägartillskott från moderbolag till dotterbolag och redovisas sålunda som en investering i dotterbolag. På samma sätt som för andra investeringar är denna investering sedan föremål för prövning avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Om ett nedskrivningsbehov för aktier i dotterbolag föreligger, resulterar detta i en finansiell kostnad vilket redovisas i SinterCast ABs resultaträkning.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt kontrollerar mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har det bestämmande inflytandet. Det finns för närvarande inga minoritetsintressen. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen.
Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Redovisningsprinciper hos dotterbolag ändras då det behövs för överrensstämmelse med de riktlinjer som antagits av koncernen. Koncernen har för närvarande inga aktieinnehav förutom i dotterbolagen.
SinterCast använder en funktionsindelad resultaträkning då detta bäst sammanfaller med hur SinterCast ser på och styr sin verksamhet.
SinterCast utgör ett segment och de finansiella rapporterna presenteras därefter. SinterCast tillhandahåller endast en produkt, processtyrningssystem för tillförlitlig produktion av kompaktgrafitjärn, och relaterade tjänster för produktutveckling, installationer, kalibrering och teknisk support. Bolaget bedömer att möjligheter och risker med verksamheten är beroende av den allmänna CGI-marknadens utveckling. Utformningen av de finansiella rapporterna som presenteras i denna årsredovisning sammanfaller med den interna rapporteringsstruktur som ledningen använder för att planera, styra och följa bolagets verksamhet.
Materiella tillgångar består av maskiner, utrustning, installerad processutrustning och kontorsmöbler och värderas till anskaffningskostnad med avdrag för avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångarna läggs till tillgångens redovisade värde när det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Tillgångarna skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. Årlig avskrivning, efter bedömning av nyttjandeperioden för varje enskild tillgång är 3 år (33 %) för maskiner och utrustning, 3-4 år (24-33 %) för installerade processtyrningssystem, och 5 år (20 %) för kontorsmöbler.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ned till återvinningsvärdet ifall det redovisade värdet överstiger bedömt återvinningsvärde. Realisationsvinster och förluster vid avyttringar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas över resultaträkningen.
Direkta kostnader för patentansökningar på nya marknader balanseras ifall koncernen bedöms ha en ekonomisk nytta av patentet på den aktuella marknaden som överstiger kostnaderna i mer än ett år. De årliga patentavgifterna kostnadsförs. Avskrivningar på balanserade patentkostnader belastar forskning- och utvecklingskostnader i resultaträkningen.
Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till konstruktion och provning av identifierbara och unika nya produkter som kontrolleras av koncernen redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
Direkt hänförbara kostnader som aktiveras inkluderar direkta personalkostnader och en skälig andel av relevanta indirekta kostnader.
Kostnader som har direkt samband med produktionen av specifika och unika kundprodukter som kontrolleras av koncernen och som förmodligen kommer att generera ekonomiska fördelar som överstiger kostnaderna efter ett år, redovisas som immateriella tillgångar. Balanserade
utvecklingskostnader relaterade till specifika kundprojekt skrivs av över dess beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningar på aktiverade utvecklingskostnader ingår i kostnaderna för forskning och utveckling.
Avskrivningstakten, efter bedömning av nyttjandeperioden, är 12 år (8 %) för patent och liknande rättigheter, 4 år (24 %) för förvärvade produktionsavtal och 3-4 år (24-33 %) för balanserad utveckling.
Tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Nedskrivningsprövningen av aktiverade utvecklingskostnader görs utifrån framtida beräknad försäljning. Inget nedskrivningsbehov har identifierats.
En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassagenererande enheter. Nedskrivna tillgångar bedöms vid varje bokslutstillfälle för att se ifall nedskrivningen ska reverseras.
Ett finansiellt instrument är en verklig eller virtuell dokument såsom derivat, företagscertifikat, räntebärande instrument, skuld- eller låneavtal som företräder en juridisk överenskommelse mellan två eller flera parter om en rätt till betalning av pengar.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp när bolaget blir part enligt avtalsmässiga villkor till instrumentet. Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen. Ett instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten.
Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39. SinterCast klassificerar sina tillgångar i följande kategorier:
– Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen består av; derivatinstrument, som redovisas bland övriga fordringar eller övriga skulder; företagscertifikat, eller räntebärande instrument, redovisade bland likvida medel.
I bokslut baseras det verkliga värdet på derivatinstrument, som inte handlas på en aktiv marknad, på valutakurser noterade på en marknad. Kassaflöden diskonteras i enlighet med marknadsräntor. Företagscertifikat och räntebärande instrument handlas på en aktiv marknad och det verkliga värdet beräknas utifrån tillgängliga marknadspriser. Se not 18, 21 och 26.
– Lånefordringar och kundfordringar består av följande
balansposter: likvida medel, kundfordringar och övriga kortoch långfristiga fordringar, med undantag för uppskjuten skattefordran.
Investeringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och värderas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell avsättning för värdeminskning.
En avsättning för värdeminskning av kundfordringar sker då det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Uppenbara finansiella svårigheter, konkurshot, ackord är indikatorer på att kundfordran ska nedskrivas. När avsättning behövs utgörs storleken av reserveringen av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den effektiva ränta som tillämpades ursprungligen.
– Finansiella skulder består av långfristiga låneskulder, leverantörsskulder och övriga skulder, med undantag för avsättningar.
Finansiella skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Skulderna redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. SinterCasts lånekostnader hänförs i adekvat period till resultaträkningen.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner, redovisas i resultaträkningen. Omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta sker till balansdagens kurs. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid omräkningen av rörelseskulder och rörelsefordringar, redovisas i resultaträkningen som övriga intäkter eller rörelsekostnader.
Koncernens utländska dotterbolag finansiella rapporter omräknas till svenska kronor enligt följande principer:
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor och tjänster. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, rabatter och efter att koncerninterna transaktioner eliminerats.
Intäkter redovisas enligt följande:
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet inkluderar inköpspris och andra hemtagningskostnader och baseras på först in, först ut principen (FIFO). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Avsättningar redovisas om: koncernen har en legal, avtalad eller annan förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättning för framtida rörelseförluster sker ej.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Alla kostnader relaterade till ersättning för anställda ingår i resultaträkningen för den period som arbetet har utförts. I de fall uppsägning har skett av anställda ingår totala kostnader fram till anställningens upphörande i resultaträkningen för den period då uppsägningen överenskoms.
Om nytta erhålls från uppsagda i kommande framtida redovisningsperioder kostnadsförs även ersättningen i denna kommande redovisningsperiod. Pensionsplanen för samtliga anställda i utlandet utgörs av en fast pensionskostnad baserad på 30 % av utbetald grundlön för anställda i Storbritannien och 15 % av utbetald grundlön för anställda i USA utan några ytterligare åtaganden i något utav länderna. Alla åtaganden för de anställda är i form av avgiftsbestämda planer. I en avgiftsbestämd plan betalar koncernen fasta avgifter till en separat juridisk enhet.
Pensionsplanen för anställda i Sverige följer ITP-planen. Alectas ITP-plan är per definition en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Med hänsyn till konstruktionen av Alectas ITP-plan, saknas förutsättningar för att beräkna överskott respektive underskott inom planen, som uppfyller kraven i IAS 19 så att förmånsbestämd redovisning kan ske, för respektive deltagande juridisk person. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Pensionsåldern är 65 år för alla anställda i SinterCast, dock har man enligt lag rätt att arbeta längre än till 65 år i Storbritannien och till 67 års ålder i Sverige.
Koncernen klassificerar sina hyresavtal som operationella eftersom koncernen behåller de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet.
Koncernen klassificerar sina hyresavtal som operationella eftersom leasegivaren behåller merparten av de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet av fastigheter och utrustning. Betalningar enligt leasingavtalen kostnadsförs linjärt i resultaträkningen över leasingperioden.
Skatter avseende temporära differenser beräknas enligt balansräkningsmetoden. Redovisning av skattefordran sammanhängande med ackumulerade underskottsavdrag beskrivs under "Viktiga bedömningar och uppskattningar för redovisningsändamål" och redovisas i noterna.
Likvida medel definieras som kassa, banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar med kortare uppsägningstid än tre månader.
ALLA BELOPP I MILJONER KRONOR OM EJ ANNAT ANGES
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Utrustning | 10,1 | 9,0 | 9,7 | 8,7 |
| Serieproduktion | 40,2 | 35,8 | 36,8 | 31,6 |
| Kundservice | 1,4 | 1,0 | 0,8 | 0,7 |
| Övrigt | 0,2 | 0,1 | 0,2 | 0,1 |
| Koncernförsäljning | – | – | 3,4 | 2,5 |
| Summa | 51,9 | 45,9 | 50,9 | 43,6 |
Utrustning innefattar sålda eller uthyrda system, mini-system och reservdelar. Serieproduktion innefattar förbrukningsmaterial, produktionsavgifter och licensavgifter för uthyrd programvara. Omsättning fördelas på Brasilien 32,7 miljoner kronor (22,5), USA 3,7 miljoner kronor (4,6), Korea 3,6 miljoner kronor (4,1), Sverige 3,5 miljoner kronor (0,9), Kina 3,0 miljoner kronor (3,7) samt övriga länder 2,8 miljoner kronor (9,8). Kundservice innefattar utförd fältservice, kunddemonstrationer och försålda testbitar. För moderbolaget representerar 7 % (6 %) av intäkterna koncernförsäljning och 60 % (55 %) av kostnaderna för sålda varor avser koncernköp. Koncernförsäljning innefattar leveranser av utsustning och kundservice till utländska dotterbolag. Koncernköp härrör sig främst av service utförd av dotterbolagen.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Personal och administrationskostnader | 4,8 | 4,5 | 4,8 | 4,5 | |
| Externa kostnader | 0,2 | 0,3 | 0,2 | 0,3 | |
| Avskrivning | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,7 | |
| Aktiverade utvecklingskostnader* | 0,1 | – | 0,1 | – | |
| Summa | 5,8 | 5,5 | 5,8 | 5,5 | |
*Mjukvaran Image Analysis och External Control Module
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Kostnader för anställda | 23,1 | 22,6 | 24,1 | 19,5 |
| Materialkostnader | 10,0 | 9,0 | 11,8 | 13,7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 0,8 | 1,0 | 0,8 | 1,0 |
| Kostnader för kontor och liknande | 2,0 | 2,1 | 1,4 | 1,7 |
| Resekostnader, mässor och liknande kostnader | 3,2 | 4,8 | 1,7 | 3,3 |
| Inköpta tjänster för försäljning, marknadsföring och administration | 2,2 | 2,3 | 1,7 | 2,1 |
| Valutakursdifferenser, rörelsen | -0,4 | -0,5 | -0,2 | -0,8 |
| Övrigt | 3,6 | 3,6 | 3,4 | 3,4 |
| Aktiverade utvecklingskostnader | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 44,5 | 44,9 | 44,7 | 43,9 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| PricewaterhouseCoopers (Sverige) | |||||
| Revisionsarvoden | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | |
| Revisionsrelaterade arvoden | 0,2 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | |
| Skatterådgivning | 0,0 | 0,3 | 0,0 | 0,3 | |
| Övrigt | – | 0,0 | – | 0,0 | |
| Shanghai Lin Xin CPA firm (Kina) | |||||
| Revisionsarvoden | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
| Gorman Darby & Co Ltd (Storbritannien) | |||||
| Revisionsarvoden | 0,0 | 0,0 | – | – | |
| Skatterådgivning | 0,0 | – | – | – | |
| Övrigt | 0,0 | 0,0 | – | – | |
| Beijing Zhongpingjianhuahao CPA Co.,Ltd | |||||
| Revisionsarvoden | 0,0 | – | – | – | |
| Summa | 0,5 | 0,7 | 0,5 | 0,7 |
Årsstämman 2013 beslutade om ersättningspolicy för ledande befattningshavare så att ersättningen skall bestå av en balanserad kombination av fast lön, rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram, pension och andra förmåner. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och baseras på prestationer. Den fasta lönen skall beslutas individuellt och baseras på varje individs ansvarsområde, uppdrag, kompetens och position. Den rörliga ersättningen ska baseras på förutbestämda mål på koncernnivå och på individuell nivå med hänsyn till det långsiktiga resultatet. Vid extraordinära prestationer kan en särskild ersättning betalas ut för att attrahera och behålla nyckelkompetens. Rörlig ersättning och sådan särskild ersättning (dvs med undantag för ersättning enligt långsiktiga incitamentsprogram som antagits av årsstämman) skall inte överstiga ett belopp motsvarande 75 % av den fasta årslönen.Pensionsförmåner är premiebestämda. Premiebestämd pension innebär att koncernen betalar en fast premie till ett fristående bolag. Koncernen har inga legala skyldigheter att betala ytterligare premier för det fall att det fristående bolaget inte har tillräckliga medel att betala alla anställda de förmåner som är relaterade till nuvarande och tidigare anställningsperioder. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden 9 månader för vd och 6 månader för övriga tjänstemän i koncernledningen. Vid uppsägning av vd från bolagets sida har vd rätt att erhålla avgångsvederlag motsvarande nio månaders ersättning. Avgångsvederlag förekommer inte för övriga tjänstemän i koncernledningen. Vid uppsägning av vd från bolagets sida sker ingen avräkning av ersättningar erhållna från ny arbetsgivare.
Styrelsen, och på uppdrag av styrelsen, ersättningsutskottet, ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. Dessa principer har följts under året och styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2014 att de grundläggande principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen ska förbli oförändrade för det kommande året.
Vid årsstämman den 15 maj 2013 (årsstämman 2012) beslutades om ett sammanlagt styrelsearvode, för tiden intill nästa årsstämma, på 840 000 kronor (780 000). Vidare beslutades att arvodet ska fördelas mellan ordförande, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, 280 000 kronor (260 000) och de ordinarie styrelseledamöterna, 140 000 kronor (130 000) vardera, förutom vd som inte uppbär styrelsearvode. Årsstämman 2013 beslöt att styrelsearvodet kan, om vissa villkor är uppfyllda, faktureras av styrelseledamotens företag. I sådana fall skall det fakturerade beloppet justeras uppåt med ett belopp som motsvarar sociala avgifter och mervärdesskatt som SinterCast därmed inte behöver betala, under förutsättning att förfarandet är kostnadsneutralt för SinterCast. Styrelsens ersättningar under 2013 har varit i enlighet med årsstämmans beslut, totalt 0,84 miljoner kronor (0,78). Ordförandens arvode uppgick till 0,28 miljoner kronor (0,26). Arvodet till ordinarie styrelseledamöter Aage Figenschou, Robert Dover och Laurence Vine - Chatterton uppgick till 0,14 miljoner kronor (0,13) vardera. Ersättningen till den nya ordinarie styrelseledamoten, Hans - Erik Andersson, uppgick till 0,14 miljoner kronor (-,-). Ersättning till den före detta styrelseledamoten, Andrea Fessler, uppgick till - ,- miljoner kronor (0,13) . Vd har inte erhållit något styrelsearvode. Inga bonusprogram, incitamentsprogram, pensionsåtaganden eller pensionsskulder finns för styrelseledamöterna, vid utgången av året. Under året har två styrelseledamöter fakturerade sitt styrelsearvode. Revisionsutskottet har fastställt en granskningsgrupp bestående av två ledamöter, Aage Figenschou och Laurence Vine - Chatterton, de erhöll en extra ersättning på 0,02 miljoner kronor (0,02) vardera. En beskrivning av ersättningen till de enskilda styrelseledamöterna återfinns på sidan 16.
Löner och ersättningar till vd uppgick till 3,1 miljoner kronor (2,9), detta inkluderar beskattningsbara förmåner för liv-, långtidssjuk- och sjukförsäkringspremier samt skolavgifter, på till 0,4 miljoner kronor (0,5). Därutöver uppgick pensionspremier (30 % av lönen), utan vidare åttaganden, till 0,9 miljoner kronor (1,0). De sociala kostnaderna för vd uppgick till 0,7 miljoner kronor (0,5). Löner och ersättningar till de andra två (två) tjänstemännen i koncernledningen, som presenteras på sidan 15, uppgick till 2,1 miljoner kronor (2,1) inklusive bonus på 0,02 miljoner kronor (0,02), exklusive optionsprogrammet. Därutöver inbetalades pensionspremier på 0,5 miljoner kronor (0,5) inklusive frivilliga premier via löneväxling. De sociala kostnaderna uppgick till 0,9 miljoner kronor (0,7). Pensionsplanen följer den svenska ITP - planen, enligt kollektivavtal. Då personaloptionsprogrammet 2010-2013 har avslutats, fanns inga incitamentsprogram vid årets slut. Pensionsåldern är 65 år för vd och övriga i koncernledningen, men enligt engelsk lag har man rätt att arbeta efter 65 års ålder, och i Sverige har man laglig rätt att arbeta till 67 års ålder.
Belopp i tusental kronor
| 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och | IFRS-2* | Sociala | Pensions | Löner och | IFRS-2* | Sociala | Pensions | |
| MODERBOLAGET | ersättningar | kostnader | kostnader | kostnader | ersättningar | kostnader | kostnader | kostnader |
| Kina | – | – | – | – | 2 206 | 21 | – | – |
| Sverige | 8 407 | 70 | 3 162 | 1 085 | 8 307 | 147 | 2 687 | 1 254 |
| Summa | 8 407 | 70 | 3 162 | 1 085 | 10 512 | 168 | 2 687 | 1 254 |
| KONCERNEN | ||||||||
| Kina | 1 451 | – | 85 | – | 2 206 | 21 | – | – |
| Korea | 1 318 | – | – | 114 | 761 | – | – | 57 |
| Sverige | 8 407 | 70 | 3 162 | 1 085 | 8 307 | 147 | 2 687 | 1 254 |
| Storbritannien | 3 082 | 63 | 679 | 913 | 2 927 | 216 | 477 | 950 |
| USA | 3 053 | – | 128 | 318 | 2 938 | – | 131 | 323 |
| Summa | 17 311 | 133 | 4 054 | 2 430 | 17 139 | 384 | 3 295 | 2 584 |
Belopp i tusental kronor
| 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| IFRS-2* | IFRS-2* | |||||||
| Styrelse och | Styrelse och | IFRS-2* | Styrelse och | Styrelse och | IFRS-2* | |||
| MODERBOLAGET | koncernledning | koncernledning | Övriga | Övriga | koncernledning | koncernledning | Övriga | Övriga |
| Kina | – | – | – | – | – | – | 2 206 | 21 |
| Sverige | 2 982 | 19 | 5 425 | 51 | 2 924 | 45 | 5 382 | 102 |
| Summa | 2 982 | 19 | 5 425 | 51 | 2 924 | 45 | 7 588 | 123 |
| KONCERNEN | ||||||||
| Kina | – | – | 1 451 | – | – | – | 2 206 | 21 |
| Korea | – | – | 1 318 | – | – | – | 761 | – |
| Sverige | 2 982 | 19 | 5 425 | 51 | 2 924 | 45 | 5 382 | 102 |
| Storbritannien | 3 082 | 63 | – | – | 2 927 | 216 | – | – |
| USA | – | – | 3 053 | – | – | – | 2 938 | – |
| Summa | 6 064 | 82 | 11 247 | 51 | 5 851 | 261 | 11 287 | 123 |
* Redovisat verkligt värde för personaloptioner, enligt IFRS-2 inklusive kostnader för UFR-7.
Ett personaloptionsprogram för perioden 2010–2013 godkändes vid SinterCasts extra bolagsstämma den 20 augusti 2009. Personaloptioner tilldelades samtliga anställda i SinterCast-koncernen, vd erhöll 150 000 optioner. Personaloptionerna gav varje anställd rätt att förvärva en (1) aktie i bolaget. Det totala antalet personaloptioner som ställdes ut var 285 000, ytterligare 15 000 optioner reserverades av bolaget för att täcka sociala kostnader från programmet.
Det beslöts ursprungligen vid den extra bolagsstämman att optionerna skulle löpa under en period på cirka fyra (4) år, där 15 % av de erhållna optionerna kunde tecknas till aktier under perioden 1 november–15 december 2010. 20 % av de erhållna optionerna kunde tecknas till aktier under perioden 1 november-15 december efter två (2) år, 25 % under perioden 1 november–15 december efter tre (3) år och resterande 40 % under perioden 1 november–15 december efter fyra (4) år, förutsatt att optionsinnehavaren fortfarande var anställd av bolaget vid de nämnda tidpunkterna. Nyteckning av aktier mot optionerna kunde ske årligen under en fyraårsperiod, med en teckningskurs som motsvarar en årlig uppräkning på tio (10) procent av 36,60 kronor. Den årliga uppräkningen på tio procent motsvarar en total uppräkning om 46,5 % över programmets 4-åriga löptid. Personaloptionerna hade ett tak så att en eventuell vinst, vid utnyttjandet, inte kunde överstiga 50 kronor per option.
Koncernen har haft ett personaloptionsprogram där reglering gjorts med eget-kapitalinstrument. Verkligt värde för den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av optioner har kostnadsförts.
Personaloptionsprogrammet värderades enligt Black & Scholes modell, och omvärderades varje kvartal under programmet, för att fastställa grunden för de sociala avgifterna, där man beaktade faktorer som aktiekurs, återstående löptid, volatilitet, och den riskfria räntan. Den totala summan som kostnadsförts under intjänandeperioden bestämdes av det verkliga värdet på de tilldelade optionerna.
Det verkliga värdet för personaloptionerna för perioden 2010-2013 beräknades till ca 3,3 miljoner kronor totalt när programmet infördes. Det verkliga värdet av optionerna de anställda erhållit i utbyte för sin tjänstgöring (IFRS-2) beräknades till ca 2,7 miljoner kronor och de sociala kostnaderna (UFR-7) beräknades till 0,6 miljoner kronor.
Per den 31 december 2012 gjordes en beräkning av det verkliga optionsvärdet enligt Black & Scholes, där man beaktade den underliggande aktiens värde på 45 kronor, återstående löptid 12 månader, volatilitet 45% och den riskfria räntan 2,31 %. Volatiliteten har bestämts utifrån tidigare års volatilitet. Omvärdering sker enbart i syfte att fastställa grunden för beräkning av sociala avgifter.
IFRS-2 kostnaden på ca 2,7 miljoner har periodiserats över den 4-åriga löptiden med 1,3 miljoner kronor under 2010, 0,8 miljoner kronor under 2011, 0,4 miljoner kronor under 2012 och 0,2 miljoner kronor under 2013. IFRS-2 kostnaden har kostnadsförts oavsett om optionerna utnyttjades eller inte, och påverkades inte heller av teckningskursen. Den ändrade beräkningen av de beräknade sociala kostnaderna, UFR-7, har kostnadsförts som sociala kostnader. Kostnaderna enligt IFRS-2 och UFR-7 bokförda i resultaträkningen visas i tabellen nedan.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| IFRS-2 | UFR-7 | Teckning | IFRS-2 | UFR-7 | Teckning | |
| (Verkligt värde) (Sociala kostnader) (Sociala kostnader) | (Verkligt värde) (Sociala kostnader) (Sociala kostnader) | |||||
| Sverige | 0,09 | -0,02 | 0,2 | 0,21 | -0,04 | – |
| Storbritannien | 0,09 | -0,03 | 0,5 | 0,23 | -0,02 | – |
| Summa | 0,18 | -0,05 | 0,7 | 0,44 | -0,06 | – |
* Rådgivning och andra kostnader relaterade till programmet ingår inte i denna summering.
Per den 31 december 2013 uppgick den totala kostnaden för personaloptionsprogrammet 2010-2013 till 3,5 miljoner kronor (2,9). Under 2013 redovisades 0,8 miljoner kronor (0,4) som IFRS-2 och sociala kostnader relaterade till optionsprogrammet.
Den sista delen i personaloptionsprogrammet 2010-2013 tecknades under det fjärde kvartalet. De anställda tecknade 114 480 teckningsoptioner till en teckningskurs om SEK 50.34 och ett totalt belopp på 5,8 miljoner kronor inbetalades till bolaget. Ökningen av eget kapital och likvida medel blev cirka 5,6 miljoner kronor, efter kostnader och avgifter i samband med utnyttjande av optionerna.
| Antal tilldelade optioner | 31 dec 2013* | 31 dec 2012** |
|---|---|---|
| Summa optioner | – | 120 000 |
| Tilldelade | – | 120 000 |
| Att fördelas | – | – |
| Totalt antal tilldelade optioner | – | 120 000 |
* 114 480 teckningsoptioner tecknades till aktier under december 2013. Resterande har förfallit, utan teckning.
**75 000 teckningsoptioner förföll utan teckning under december 2012
Med undantag av teckningen av de sista 40 % i personaloptionsprogrammet, har inga transaktioner av väsentligt värde ägt rum mellan SinterCast, styrelsen eller koncernledningen under 2013.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Varav | Andel | Varav | Andel | |||
| KONCERNEN | Summa | kvinnor | kvinnor % | Summa | kvinnor | kvinnor % |
| Styrelseledamöter | 16 | 4 | 25 | 16 | 5 | 31 |
| Verkställande direktör och koncernledning | 3 | 0 | 0 | 3 | 0 | 0 |
| MODERBOLAGET | ||||||
| Styrelseledamöter | 6 | 1 | 17 | 6 | 2 | 33 |
| Verkställande direktör och koncernledning | 3 | 0 | 0 | 3 | 0 | 0 |
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Summa | Varav män | Summa | Varav män | |
| Kina | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Korea | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| Sverige | 12 | 9 | 14 | 11 | |
| Storbritannien | 1 | 1 | 1 | 1 | |
| USA | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Summa | 18 | 15 | 20 | 17 | |
| MODERBOLAGET | |||||
| Kina | 0 | 0 | 2 | 2 | |
| Sverige | 12 | 9 | 14 | 11 | |
| Summa | 12 | 9 | 16 | 13 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| SinterCast som uthyrare | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Intäkter från uthyrd utrustning | 0,3 | 0,4 | 0,1 | 0,3 |
| Kontrakterade framtida intäkter | 1,3 | 1,3 | 0,5 | 0,5 |
| Fordringar som förfaller inom 1 år | 0,3 | 0,3 | 0,1 | 0,1 |
| Fordringar som förfaller inom 2-5 år | 1,0 | 1,0 | 0,4 | 0,4 |
| Fordringar som förfaller efter mer än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Förhyrd utrustning gäller kundavtal med Motor Castings och SKF.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| SinterCast som hyrestagare | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Hyresavgifter avseende lokaler och utrustning | 1,3 | 1,2 | 0,7 | 1,0 |
| Kontrakterade framtida förpliktelser | 6,1 | 5,9 | 3,7 | 3,7 |
| Varav förfaller inom 1 år | 1,2 | 1,2 | 0,7 | 0,7 |
| Varav förfaller inom 2-5 år | 4,9 | 4,7 | 3,0 | 3,0 |
| Varav förfaller efter mer än 5 år | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Hyresavgifter för operationell leasing som belastat rörelseresultatet avser främst hyra av kontor, lager och industrilokaler.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Övriga rörelseintäkter | ||||
| Övriga rörelseintäkter | – | – | – | – |
| Valutakursvinster, rörelsen | 1,5 | 1,7 | 1,9 | 2,3 |
| Summa | 1,5 | 1,7 | 1,9 | 2,3 |
| Övriga rörelsekostnader | ||||
| Valutakursförluster, rörelser | -1,1 | -1,2 | -1,6 | -1,5 |
| Summa | -1,1 | -1,2 | -1,6 | -1,5 |
| Övriga rörelseintäkter och -kostnader | 0,4 | 0,5 | 0,3 | 0,8 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Räntor | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Erhållna ränteintäkter | 0,3 | 0,5 | 0,3 | 0,5 | |
| Betalda räntekostnader | -0,1 | -0,1 | -0,1 | -0,1 | |
| Summa | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 0,4 | |
| Omräkningsdifferenser | |||||
| Kursvinster | 0,3 | 0,6 | 0,3 | 0,6 | |
| Kursförluster | -0,3 | 0,0 | -0,3 | 0,0 | |
| Summa | 0,0 | 0,6 | 0,0 | 0,6 | |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 0,2 | 1,0 | 0,2 | 1,0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisad skatt | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Aktuell skatt för året | -0,2 | -0,3 | -0,2 | -0,3 | |
| Förändring uppskjuten skatt | 0,8 | -5,4 | 0,8 | -5,4 | |
| Summa skatteintäkt enligt resultaräkning | 0,6 | -5,7 | 0,6 | -5,7 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| Uppskjuten skattefordran | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ingående värde uppskjuten skatt | 27,5 | 32,9 | 27,5 | 32,9 | |
| Balanserat under året | 0,8 | - | 0,8 | - | |
| Påverkan av ändrad skattesats från 26,3 % till 22 % | - | -5,4 | - | -5,4 | |
| Utgående värde | 28,3 | 27,5 | 28,3 | 27,5 |
Inga skatteeffekter på poster som ingår i övrigt totalresultat.
Baserat på avlämnade skattedeklarationer för inkomståret 2012, justerat med beräknad skatt för inkomståret 2013.
| Land | 2013 | 2012 | Giltighetstid | Skattesats |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 505,6 | 506,2 | obegränsat | 22% |
| Storbritannien | 32,1 | 32,5 | obegränsat | 21% |
| USA** | 21,7 | 30,6 | 15 år från deklarationsåret | 15-35% |
| Summa | 559,4* | 569,3 | 22% |
*128,5 miljoner kronor (125,1) av koncernens totala utgående skatteskuld utgör beräkningsgrund för balansposten uppskjuten skattefordran.
**Av vilka 2,4 miljoner USD förfaller inom 5 år, 3,3 miljoner USD inom 10 år och 3,3 miljoner USD inom 15 år.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Skattekostnader baserat på gällande skattesats | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Redovisat resultat före skatt | 7,5 | 2,0 | 6,4 | 0,7 |
| Skatt beräknad efter svensk skattesats | -1,7 | -0,5 | -1,4 | -0,2 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | -0,2 | 0,0 | -0,2 | 0,0 |
| Skatteeffekt av utländsk skatt | 0,0 | -0,3 | -0,2 | -0,3 |
| Skatteeffekt av nyttjande av underskottsavdrag | 1,7 | 0,5 | 1,6 | 0,2 |
| Skatteeffekt av skattesatsförändring | - | -5,4 | 0,8 | -5,4 |
| Skatteeffekt av aktiverade underskottsavdrag | 0,8 | 0,0 | - | 0,0 |
| Effekt av utländska skattesatser | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningarna | 0,6 | -5,7 | 0,6 | -5,7 |
Den gällande skattesatsen för koncernens inkomstskatt uppgår till 22 % (26 %). Den gällande skattesatsen för Sveriges inkomskatt uppgår till 22 % (26,3 %). Den gällande skattesatsen för Storbritanniens inkomstskatt uppgår till 21 % (21 %).
Den gällande skattesatsen för USAs inkomstskatt uppgår till 15-35 % (15-35 %).
| Patent | Balanserade utvecklingskostnader | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ingående balanserade kostnader | 16,2 | 16,2 | 1,3 | 1,3 | 17,5 | 17,5 |
| Årets balanserade kostnader | ||||||
| Forskning och utveckling | 0,2 | 0,0 | 0,1 | – | 0,3 | 0,0 |
| Avyttringar | -0,1 | 0,0 | – | – | -0,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade kostnader | 16,3 | 16,2 | 1,4 | 1,3 | 17,7 | 17,5 |
| Ingående avskrivningar | 15,1 | 14,7 | 0,7 | 0,5 | 15,8 | 15,2 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Forskning och utveckling | 0,3 | 0,4 | 0,0 | 0,2 | 0,3 | 0,6 |
| Avyttringar | 0,0 | 0,0 | – | – | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 15,4 | 15,1 | 0,7 | 0,7 | 16,1 | 15,8 |
| Bokfört värde | 0,9 | 1,1 | 0,7 | 0,6 | 1,6 | 1,7 |
| Patent | Balanserade utvecklingskostnader | Summa | ||||
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ingående balanserade kostnader | 16,2 | 16,2 | 5,5 | 5,5 | 21,7 | 21,7 |
| Årets balanserade kostnader | ||||||
| Forskning och utveckling | 0,2 | 0,0 | 0,1 | – | 0,3 | 0,0 |
| Avyttringar | -0,1 | 0,0 | – | – | -0,1 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade kostnader | 16,3 | 16,2 | 5,6 | 5,5 | 21,9 | 21,7 |
| Ingående avskrivningar | 15,1 | 14,7 | 4,9 | 4,7 | 20,0 | 19,4 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Forskning och utveckling | 0,3 | 0,4 | 0,0 | 0,2 | 0,3 | 0,6 |
| Avyttringar | 0,0 | 0,0 | – | – | 0,0 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 15,4 | 15,1 | 4,9 | 4,9 | 20,3 | 20,0 |
| Bokfört värde | 0,9 | 1,1 | 0,7 | 0,6 | 1,6 | 1,7 |
*Samtliga anläggningstillgångar är relaterade till Sverige
| Datorer och kontorsinventarier | Inventarier | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ingående balanserade kostnader | 3,2 | 1,6 | 6,9 | 6,6 | 10,1 | 8,2 |
| Årets anskaffningar | ||||||
| Administrationskostnader | 0,2 | 1,6 | – | – | 0,2 | 1,6 |
| Försäljningskostnader | – | – | 0,1 | 0,3 | 0,1 | 0,3 |
| Avyttringar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | – | – | 0,0 | – | 0,0 |
| Administrationskostnader | – | – | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3,4 | 3,2 | 7,0 | 6,9 | 10,4 | 10,1 |
| Ingående avskrivningar | 1,5 | 1,3 | 6,6 | 6,5 | 8,1 | 7,8 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | – | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Administrationskostnader | 0,3 | 0,2 | – | – | 0,3 | 0,2 |
| Avyttringar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | – | – | 0,0 | – | 0,0 |
| Administrationskostnader | – | – | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 1,8 | 1,5 | 6,7 | 6,6 | 8,5 | 8,1 |
| Bokfört värde | 1,6 | 1,7 | 0,3 | 0,3 | 1,9 | 2,0 |
| Datorer och kontorsinventarier | Inventarier | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ingående balanserade kostnader | 3,8 | 2,3 | 3,3 | 3,0 | 7,1 | 5,3 |
| Årets anskaffningar | ||||||
| Administrationskostnader | 0,2 | 1,5 | – | – | 0,2 | 1,5 |
| Försäljningskostnader | – | – | 0,1 | 0,3 | 0,1 | 0,3 |
| Avyttringar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | – | – | 0,0 | – | 0,0 |
| Administrationskostnader | – | – | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4,0 | 3,8 | 3,4 | 3,3 | 7,4 | 7,1 |
| Ingående avskrivningar | 2,2 | 2,0 | 3,0 | 2,9 | 5,2 | 4,9 |
| Årets avskrivningar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | – | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Administrationskostnader | 0,2 | 0,2 | – | – | 0,2 | 0,2 |
| Avyttringar | ||||||
| Försäljningskostnader | – | – | – | 0,0 | – | 0,0 |
| Administrationskostnader | – | – | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 2,4 | 2,2 | 3,1 | 3,0 | 5,5 | 5,2 |
| Bokfört värde | 1,6 | 1,6 | 0,3 | 0,3 | 1,9 | 1,9 |
*Anläggningstillgångar är relaterade till Sverige, 1,9 MSEK (1,9 MSEK).
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Kundfordringar, ej förfallna | 6,5 | 6,8 |
| Kundfordringar, förfallna 0–30 dagar | 0,5 | 1,0 |
| Kundfordringar, förfallna 31–90 dagar | 0,4 | – |
| Kundfordringar, förfallna 91–180 dagar | 0,0 | 0,0 |
| Avsättning osäkra fordringar | – | – |
| Kundfordringar, netto | 7,4 | 7,8 |
Kundfordringar netto, efter reservering för osäkra kundfordringar. Det bokförda värdet av kundfordringarna representerar sålunda det verkliga värdet.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Hyresdepositioner* | 0,4 | 0,3 | 0,1 | 0,1 |
| Uppskjuten skatt | 28,3 | 27,5 | 28,3 | 27,5 |
| Summa | 28,7 | 27,8 | 28,4 | 27,6 |
*Huvudsakligen depositioner för hyrda kontorslokaler.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Pågående arbete | 1,1 | 0,2 | 1,1 | 0,2 |
| Färdiga varor | 2,8 | 3,8 | 2,8 | 3,8 |
| Summa | 3,9 | 4,0 | 3,9 | 4,0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Varulager som kostnadsförts som kostnad sålda varor | 9,3 | 8,5 | 9,2 | 8,5 |
| Summa | 9,3 | 8,5 | 9,2 | 8,5 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Mervärdesskatt och andra fordringar | 0,5 | 0,3 | 0,6 | 0,2 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 0,2 | 0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Verkligt värde på valutaterminskontrakt | – | – | – | 0,2 |
| Summa | 0,7 | 0,5 | 0,6 | 0,4 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Förutbetalda hyror | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Förutbetalda försäkringar | 0,5 | 0,6 | 0,5 | 0,5 |
| Förutbetalda förmåner | 0,1 | 0,1 | – | – |
| Upplupna produktionsintäkter | – | 2,2 | – | 2,2 |
| Övrigt | 2,0 | 0,8 | 1,8 | 0,8 |
| Summa | 2,8 | 3,8 | 2,4 | 3,6 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Övriga långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,1 |
| Summa | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,1 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Källskatt och sociala avgifter för anställda | 3,0 | 0,7 | 1,6 | 0,6 |
| Verkligt värde på valutaterminskontrakt | 0,2 | – | 0,2 | – |
| Summa | 3,2 | 0,7 | 1,8 | 0,6 |
*Verkligt värde för valutaterminskontrakt som används för ekonomiska säkringar fastställs genom användning av kurser för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till nuvärde. Verkligt värde för derivatinstrumenten fastställs med hjälp av värderingstekniker. Aktuell marknadsinformation har använts.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Upplupna personalkostnader | 2,0 | 1,0 | 1,0 | 0,7 |
| Upplupna administrationskostnader | 0,4 | 0,2 | 0,3 | 0,1 |
| Förutbetalda intäkter | 1,0 | 0,9 | 0,8 | 0,6 |
| Avsättningar | 0,6 | 0,5 | 0,6 | 0,5 |
| Övrigt | 0,4 | 0,2 | 0,3 | 0,1 |
| Summa | 4,4 | 2,8 | 3,0 | 2,0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Bankgarantier* | 0,0 | 2,6 | 0,0 | 2,6 |
| Summa ansvarsförbindelser | 0,0 | 2,6 | 0,0 | 2,6 |
*Garanti på förskottsbetalning lämnad till kund under 2012.
| Belopp i kronor | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 64 761 328 | 64 023 971 |
| Årets anskaffningar | ||
| Nyemissioner | 404 456 | 737 357 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 65 165 784 | 64 761 328 |
| Ingående nedskrivningar | -60 935 853 | -60 935 853 |
| Årets nedskrivningar | ||
| Avskrivning av eget kapital i dotterbolag | - | - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -60 935 853 | -60 935 853 |
| Bokfört värde | 4 229 931 | 3 825 475 |
| Röster och andelar | Bokfört | Bokfört | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Förteckning över dotterbolag till SinterCast AB (publ) | Organisationsnummer | av kapital % | värde 2013 | värde 2012 | |
| SinterCast Trading (Beijing) Co., Ltd. | Beijing, Kina | 110000450218467 | 100 | 745 499 | 438 004 |
| SinterCast Korea Co., Ltd | JeonJu-City, Sydkorea | 418-81-40366 | 100 | 67 981 | 67 981 |
| SinterCast Ltd.* | London, Storbritannien | 2021239 | 100 | 3 316 448 | 3 219 487 |
| SinterCast, Inc. | Chicago, USA | 187363 | 100 | 1 | 1 |
| SinterCast Personnel AB | Katrineholm, Sverige | 556702-5092 | 100 | 100 000 | 100 000 |
| SinterCast SA de CV | Saltillo, Mexiko | SIN960415AY5 | 100 | 1 | 1 |
| SinterCast Servicios SA de CV | Saltillo, Mexiko | SSE960408EX1 | 100 | 1 | 1 |
| Summa | 4 229 931 | 3 825 475 |
*Aktieägartillskott
| Antalet utestående aktier | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| A* | B** | Summa | Kvotvärde (kronor) | Aktiekapital (kronor) | |
| Ingående balans 1 januari 1993 | 101 200 | 2 660 | 103 860 | 0,50 | 51 930 |
| Mars 1993: Nyemission Ɩ | 161 200 | 2 660 | 163 860 | 0,50 | 81 930 |
| April 1993: Split 10:1 | 1 612 000 | 26 600 | 1 638 600 | 0,05 | 81 930 |
| April-maj 1993, Nyemission II | 2 084 600 | 26 600 | 2 111 200 | 0,05 | 105 560 |
| April-maj 1993: Nyemission III | 2 311 350 | 26 600 | 2 337 950 | 0,05 | 116 898 |
| December 1993: Fondemission | 2 311 350 | 26 600 | 2 337 950 | 1,00 | 2 337 950 |
| Januari 1994: Riktad nyemission | 2 811 350 | 26 600 | 2 837 950 | 1,00 | 2 837 950 |
| Oktober 1994: Riktad nyemission | 2 811 350 | 626 600 | 3 437 950 | 1,00 | 3 437 950 |
| Oktober 1995: Riktad nyemission | 3 435 350 | 626 600 | 4 061 950 | 1,00 | 4 061 950 |
| December 1995: Teckning via optionsrätt | 3 435 350 | 628 600 | 4 063 950 | 1,00 | 4 063 950 |
| Juni 1996: Teckning via optionsrätt | 3 435 350 | 655 600 | 4 090 950 | 1,00 | 4 090 950 |
| Februari 2002: Riktad nyemission | 4 235 350 | 655 600 | 4 890 950 | 1,00 | 4 890 950 |
| Antal utestående aktier | |||||
| Juni 2002: Förändring i aktiestrukturen* (B-aktier omvandlade till A-aktier) | 4 890 950 | 1,00 | 4 890 950 | ||
| September 2002: Teckning via optionsrätt | 4 900 062 | 1,00 | 4 900 062 | ||
| November 2003: Teckning via optionsrätt | 5 364 200 | 1,00 | 5 364 200 | ||
| December 2003: Teckning via optionsrätt | 5 389 200 | 1,00 | 5 389 200 | ||
| December 2004: Teckning via optionsrätt | 5 552 900 | 1,00 | 5 552 900 | ||
| September 2009: Riktad nyemission | 6 478 383 | 1,00 | 6 478 383 | ||
| Oktober 2010: Teckning via teckningsoption | 6 930 653 | 1,00 | 6 930 653 | ||
| December 2010: Teckning via optionsrätt | 6 975 653 | 1,00 | 6 975 653 | ||
| December 2013: Teckning via optionsrätt | 7 090 133 | 1,00 | 7 090 133 | ||
| Utgående balans 31 december 2013 | 7 090 133 | 1,00 | 7 090 133 |
* En röst per aktie
**En tiondels röst per aktie
Styrelsen har fastställt instruktioner för att tillhandahålla ett ramverk för hantering av olika typer av risker och för att definiera vilken riskexponering verksamheten får ha. Målet med policyn är att fortsatt hålla riskexponeringen på en låg nivå. Extern övervakning sker genom revisorerna. Intern övervakning sker i enlighet med de riktlinjer för verksamheten som godkänts av styrelsen. Adekvat försäkring har tecknats avseende risker relaterade till egendom och avbrott och för att minimera skadestånd. SinterCast är för närvarande inte inblandat i några rättstvister.
Affärsverksamhet och aktieägande innebär alltid ett visst risktagande. Riskfaktorerna som anges här är inte rangordnade efter viktighet eller betydelse och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande. Aktieägare bör göra sin egen bedömning av varje riskfaktor och dess betydelse för den framtida utvecklingen av bolaget. Riskexponeringen för SinterCast kan delas in i operationella risker och finansiella risker.
Den främsta osäkerhetsfaktorn för SinterCast fortsätter att vara tidpunkten för när CGI-marknaden ökar i volym. Detta beror främst på biltillverkarnas beslut om nya produkter i CGI, på den globala nybilsförsäljningen och på försäljningsframgångar för de fordon som har utrustats med komponenter i SinterCast-CGI.
Den ekonomiska utvecklingen i Europa, Asien och i Amerika har utvecklats åt olika håll under de senaste åren. De asiatiska och europeiska ekonomierna har utvecklats fortsatt svagt och detta kan komma att påverka fordonsförsäljningen i dessa regioner. Den senaste tidens uppgång av framtidsförväntningarna hos de nordamerikanska konsumenterna har gynnat SinterCast genom den ökade fordonsförsäljningen. SinterCasts geografiska diversifiering hjälper till att lindra makroekonomiska förändringarna i olika regioner. Allt eftersom tillverkning fortsätter att öka i utvecklingsländerna kommer många av de framtida installationerna att vara i priskänsliga marknader, vilket innebär en utmaning för SinterCasts prisstruktur och affärsmodell.
Under senare år har SinterCast arbetat aktivt för att utöka sin kundbas för att minska sitt beroende av enskilda gjuterikunder. SinterCast stöder 39 installationer i 12 länder med 10 olika språk. Under 2013 stod SinterCasts tre största kunder för cirka 32,9 miljoner kronor (22,5), 3,0 miljoner kronor (7,1) samt 2,9 miljoner kronor (4,5) av bolagets försäljning. De fem största kunderna stod för cirka 43,7 miljoner kronor (39,4). Denna koncentration medför att förlusten av en enda kund, eller kapacitetsproblem hos en enda av dessa kunder – åtminstone på kort sikt – har en betydande negativ effekt på bolagets intäkter och resultat.
SinterCasts diversifierade serieproduktion inkluderar V-dieselmotorer för bilar, motorkomponenter för tunga fordon och avgaskomponenter för bilar samt motorer för industriell kraft. Därtill påbörjades serieproduktionen, under det fjärde kvartalet 2013, av den första bensinmotorn i stora volymer. Denna diversifiering, i kombination med leveranser till 30 olika slutkunder hjälper till att mildra efterfrågevariationer bland enskilda sektorer eller kunder. SinterCast strävar även mot att minska riskexponeringen hos befintliga kunder och aktiviteter genom att utveckla nya produkter och användningsområden såsom användning av CGI i mindre pick-up:er, i bensinmotorer samt utvidgning av den rena termiska analysteknologin mot processtyrning av segjärn.
SinterCasts affärsutveckling är starkt kopplad till förbränningsmotorn, och i synnerhet till dieselmotorn. Nya teknologier för framdrivning av fordon såsom hybrider, elbilar och bränsleceller får betydande uppmärksamhet i media, men utvecklingen och implementationen av dessa teknologier fortsätter att vara långsiktiga projekt. De flesta prognoser inom industrin indikerar en marknadsandel på ca 10 % under åren 2020-2025. Med hänsyn till ledtiden för nya teknologier och andra praktiska frågor såsom ökade kostnader och räckvidd, bedömer SinterCast att dessa teknologier inte kommer att ha någon betydande effekt på bolagets konkurrensposition inom en överskådlig framtid.
Under de senaste åren har lagstiftande organ i världen infört allt striktare normer för bränsleekonomi och utsläpp. I Europa ska CO2-utsläppen reduceras från 130 g/km under 2012 till 95 g/km 2020. I USA ska bränsleförbrukning minska från 8,6 liter per 100 km under 2010 till 4,3 liter per 100 km 2025. Denna lagstiftning motiverar ett brett utbud av nya teknologier, inklusive gjutna lättviktskomponenter och -karosspaneler, "downsized" bensin- och dieselmotorer, elektriska drivlinor, förbättrad aerodynamik och reducerat rullmotstånd. Medan lagstiftningen kommer att påskynda utvecklingen av alternativ teknik, krävs samtidiga förbättringar av konventionella bensin- och dieselmotorer. Denna utveckling kan gynnas av starkare material såsom CGI.
Inom en överskådlig framtid kommer SinterCast att vara beroende av den kunskap och kreativitet som en kärna av medarbetarna har. Dessa medarbetare har kunskaper, erfarenhet och kontakter som stödjer och utvecklar den underliggande teknologin och upprätthåller kundersupporten och försäljningsverksamheten. Om en eller flera av dessa medarbetare lämnar verksamheten skulle det kunna påverka verksamheten negativt. För att hantera denna risk har Styrelsen infört incitamentprogram för att motivera, behålla och belöna medarbetarna. SinterCast strävar efter att erbjuda en utmanande och lönande arbetsmiljö.
Bolaget har infört en strategi för att skydda sin teknologi genom patent eller andra immateriella rättigheter för att behålla sin ledande position inom CGIprocesstyrning. Patent har även erhållits för att skydda segjärnsteknologin. Bolaget ansöker om patent i utvalda länder som är viktiga för gjuteri- och fordonsindustrin. Det finns dock inga garantier för att bolaget kommer att fortsätta att beviljas patent på relevanta geografiska marknader, eller kommer att kunna försvara patent som har beviljats. Det finns också en risk för att nya teknologier kan utvecklas som kringgår eller ersätter bolagets patent. Under de senaste åren har bolaget låtit utvalda patent löpa ut eftersom det bedömdes att fortsatta betalningar av de nationella årliga avgifterna inte skulle vara lönsamt.
Risk för reklamationer avser de kostnader som SinterCast kan drabbas av för att ersätta eller åtgärda produkter eller system som inte uppfyller kraven, är defekta och för eventuella viteskostnader till kunder. SinterCast strävar efter att lösa varje reklamationsanspråk snabbt och effektivt för att säkerställa kundnöjdhet och lojalitet, även om sådana åtgärder medför kostnader på kort sikt. Under 2013, uppgick koncernens kostnader för reklamationer till mindre än en procent av omsättningen. SinterCast strävar efter att minimera riskerna för reklamationer med hjälp av omfattande tester under utvecklingsfasen och genom kvalitetskontroll.
Styrelsen har fastställt SinterCasts finanspolicy för att tillhandahålla ett ramverk för hantering av olika typer av finansiella risker och för att definiera vilken riskexponering verksamheten får ha. Målet med policyn är att fortsatt hålla riskexponeringen på en fortsatt låg nivå. Generellt sett är risker och principer tillämpliga både för moderbolaget och koncernen. Se sidan 35 "Finansiella instrument" för mer detaljerad information om SinterCasts klassificering av sina instrument.
Likviditetsrisk är risken att koncernens behov av kortfristiga likvida medel inte kan uppfyllas. Planering av koncernens framtida behov av likvida medel sker genom att kontinuerligt uppdatera koncernens behov av likviditet över en 12-månadersperiod. Styrelsen skall utan dröjsmål underrättas om varje, plötslig eller förväntad, nedgång av koncernens likviditet. Risken begränsas av att inneha tillräckligt med likvida medel samt beviljade, ej nyttjade krediter som kan utnyttjas utan förbehåll, för åtminstone en 12-månadersperiod. Likviditetsrisken bedöms som låg. Koncernens likviditet den 31 december 2013 uppgick till 47,8 miljoner kronor (35,4). Noterade marknadspriser har använts för att beräkna verkligt värde. Bokfört värde överensstämmer med verkligt värde.
| Likviditet | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Certifikat och räntebärande instr | 36,5 | 28,2 | 36,5 | 28,2 |
| Bankinlåning | 11,3 | 7,2 | 9,5 | 5,9 |
| Summa | 47,8 | 35,4 | 46,0 | 34,1 |
| Åldersstruktur | 2013 | 2012 | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen (Moderbolaget) | Total <30 dagar | Total | <30 dagar | |
| Totala likvida medel | 47,8 (46,0) 47,6 (45,8) 35,4 (34,1) 32,5 (31,5) | |||
| Fordringar | 7,4 (6,7) | 0,5 (0,2) | 7,8 (7,4) | 1,0 (0,9) |
| Hyresintäkter | 0,3 (0,1) | 0,0 (0,0) | 0,4 (0,3) | 0,0 (0,0) |
| Summa | 55,5 (52,8) 48,1 (46,0) 43,6 (41,8) 33,5 (32,4) | |||
| Totala skulder exklusive löner | 3,7 (3,4) | 3,7 (3,3) | 1,7 (1,5) | 1,7 (1,5) |
| Hyresutgifter | 1,3 (0,7) | 0,1 (0,1) | 1,2 (1,0) | 0,1 (0,1) |
| Summa | 5,0 (4,1) | 3,8 (3,4) | 2,9 (2,5) | 1,8 (1,6) |
Refinansieringsrisk är risken för att koncernen inte kommer att kunna ta upp nya lån eller att refinansiera befintliga lån, vid förfall. Planering av koncernens framtida finansiella behov sker genom att kontinuerligt uppdatera koncernens finansiella behov över en femårsperiod, samt se över eventuella befintliga lån. För närvarande har SinterCast-koncernen inga externa lån. Endast styrelsen kan godkänna nya lån.
Kreditrisk är risken för att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden och, som en konsekvens, lider koncernen en förlust. Innan en affärsrelation med en ny kund ingås, inhämtas professionell kreditinformation om kunden som kontrolleras. Innan kredit erbjuds, utvärderas finansiella garantiprodukter som ger skydd mot betalningsrisker. Kredit- och betalningsvillkor fastställas därefter. Ovanstående gäller även när det handlar om inlåning. Kreditrisken överstigande 5 miljoner kronor ska godkännas av styrelsen. Kreditrisk hanteras av koncernens finansfunktion. Givna krediter bevakas och följs upp systematiskt. Huvuddelen av koncernens kunder är stora, välkända företag och organisationer. Kreditrisken fördelas på flertalet av kunderna. Historiska och nuvarande kundförluster är minimala och därför tecknar SinterCast oftast inte kreditförsäkringar för sina kundavtal. Inga avsättningar för osäkra kundfordringar har gjorts. Kreditrisken är begränsad i till bokfört värde.
| Kreditrisk | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i miljoner kronor | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Fordringar, ej förfallna | 6,5 | 6,8 | 6,3 | 6,5 |
| Förfallna fordingar <30 dagar | 0,5 | 1,0 | 0,2 | 0,9 |
| Förfallna fordingar 31-90 dagar | 0,4 | 0,0 | 0,2 | 0,0 |
| Summa kundfordringar | 7,4 | 7,8 | 6,7 | 7,4 |
Kapital som inte behövs i verksamheten investeras i cerifikat och i SEB Modern Protection Fund, för att minimera risker och optimera avkastningen. Investeringar skall ske i enlighet med den kortsiktiga ratingklassen, Standard & Poors K1. Bolaget ska inte investera i värdepapper eller fonder som är utsatta för långsiktiga ränterisker.
Ränterisk är risken att räntan varierar och ger en negativ inverkan på koncernens resultat. Syftet är att minimera ränterisken genom att investera koncernens likvida medel i en välbalanserad portfölj. Ränterisk, variationer i räntenivån, återfinns i kortfristiga placeringar, bankmedel och utestående lån. En ränteförändring på en procentenhet, upp eller ned, motsvarar en ränterisk på cirka 0,3 miljoner kronor för SinterCasts kortfristiga placeringar och bankmedel.
Valutarisk är risken att värdet av framtida flöden, lån och eget kapital kan förändras till följd av valutaförändringar. Denna risk kan delas upp ytterligare enligt följande:
Transaktionsexponering är risken för att värdet i svenska kronor av faktiska och uppskattade nettoinflöden i utländska valutor varierar med växelkursen. Nettoinflödet av exponerade valutor skall budgeteras för de kommande 12 månaderna och presenteras för koncernens bank för råd om framtida säkring. Valutasäkringen för det kommande året kommer därefter beslutas av styrelsen.
SinterCasts nettoinflöde i utländsk valuta består främst av dollar och euro och utgifterna är huvudsakligen varit i kronor. SinterCasts ökade kostnader utanför Sverige sedan 2011 etablerat dock en naturlig valutasäkring mot inflödet av dollar och euro. SinterCasts nettoöverskott av utländsk valuta är huvudsakligen dollar och euro som växlas till kronor och brittiska pund. Under 2013, växlades utländsk valuta motsvarande cirka 2,4 miljoner dollar (2,7) och 1,5 miljoner euro (1,2) om till kronor. I enlighet med koncernens finanspolicy, säkrades en del av det förväntade och budgeterade flödet av dollar och euro för den kommande 12-månadersperioden. Utestående valutaterminskontrakt på balansdagen summeras till:
Omräkningsexponering är risken för innehav av nettotillgångar i utländska dotterbolag (dvs. dotterbolag med en basvaluta annan än kronor). För närvarande är nettotillgångarna i utländska dotterbolag inte valutasäkrade. Detta omprövas årligen, i samband med översynen och godkännandet av finanspolicyn. Eventuella förändringar av säkringsbeslutet ska godkännas av styrelsen. Värdet av koncernens nettotillgångar, det vill säga skillnaden mellan sysselsatt kapital och nettoskuld, uppgick till 14,9 miljoner kronor (13,5) och fördelas på följande valutor:
| Belopp i miljoner kronor | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Pund | 8,0 | 7,4 |
| Dollar | 5,7 | 5,4 |
| Renminbi | 0,7 | 0,3 |
| Peso | 0,2 | 0,2 |
| Kronor | 0,1 | 0,1 |
| Won | 0,2 | 0,1 |
Om den utländska valutan rör sig 10 % mot den svenska kronan, kommer följande omräkningseffekter och resultateffekter före skatt att uppstå.
Belopp i miljoner kronor
| Pund | 0,8 |
|---|---|
| Dollar | 0,6 |
| Renminbi | 0,1 |
| Peso | 0,0 |
| Won | 0,0 |
Låneexponering är risken att hålla lån utställda i utländsk valuta, som inte används för att säkra affärstransaktioner eller eget kapital. Matchningsprincipen bör tillämpas då medel upplånas externt. Om möjligt, ska lån tas, alternativt säkras, till den valuta som lånet är avsett att investera i. Interna lån bör vara utställda till i långivarens valuta. Externa lån i utländsk valuta ska godkännas av styrelsen.
Kapitalrisk är risken att koncernens kapitalstruktur inte är effektiv eller risken att koncernen måste upphöra med sin verksamhet.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga SinterCasts förmåga att fortsätta att bedriva sin verksamhet så att den kan generera en avkastning för aktieägarna och värde för andra intressenter och för att upprätthålla en optimal kapitalstruktur så att kostnaden för kapital kan reduceras.
För att optimera kapitalstrukturen kan koncernen, med aktieägarnas godkännande, genomföra nyemissioner, återköpa aktier, ge utdelning eller öka/minska lån. Kapitalstrukturen revideras regelbundet och styrelsen har gått igenom den nuvarande kapitalstrukturen och givits utdelningsförslag. Koncernens egna kapital uppgick till 84,7 miljoner kronor (77,9) per den 31 december 2013. Det egna kapitalet i SinterCast AB uppgick till 74,0 miljoner kronor (68,3). De utländska dotterbolagen har finansierats genom interna lån och eget kapital.
47
Följande pressmeddelanden har utgivits:
14 januari 2014 – SinterCast teknologi framträdande vid North American International Auto Show
16 januari 2014 – SinterCast säkrar avtal för processtyrning i nytt specialgjuteri för kompaktgrafitjärn i Kina
29 januari 2014 – Tupy startar serieproduktion av CGI-cylinderhuvud för MTU-motor inom industriell kraft
26 februari 2014 – SinterCast resultat oktober-december 2013 och bokslutskommuniké 2013
Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter balansdagen per den 31 december 2013 som i sak påverkar denna rapport.
Balans- och resultaträkningarna skall fastställas på årsstämman den 20 maj 2014.
Rörelseresultat i procent av intäkt Resultat i procent av genomsnittligt justerat eget kapital Medelantal aktier Avkastning på sysselsatt kapital Vägt genomsnitt av antalet utestående aktier Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent Medelantal aktier justerat för utestående optionsrätter av genomsnittligt sysselsatt kapital Vägt genomsnitt av antalet utestående aktier och optionsrätter under perioden Avkastning på totalt kapital Resultat per aktie Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av Årets resultat dividerat med medelantalet utestående aktier genomsnittlig balansomslutning Resultat per aktie justerat för utestående optionsrätter Skuldsättningsgrad Årets resultat dividerat med medelantalet utestående aktier justerat med Räntebärande skulder dividerat med justerat eget kapital optioner hänförliga till personaloptionsprogrammet Justerat eget kapital per aktie Justerat eget kapital dividerat med medelantalet utestående aktier Kassaflöde från verksamheten per aktie Justerat eget kapital per aktie justerat för utestående optionsrätter Kassaflöde från verksamheten delat Årets resultat dividerat med medelantalet utestående aktier justerat med med antal aktier optioner hänförliga till personaloptionsprogrammet Justerat eget kapital
Eget kapital plus 78 % av obeskattade reserver, ifall tillämpligt Stockholmsbörsen Soliditet
Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen vid periodens slut Sysselsatt kapital Värde visade som "-"
Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder Inget värde tillämpligt inklusive uppskjuten skatteskuld
Rörelsemarginal % Avkastning på eget kapital Utdelning per aktie Utdelning delat med antalet aktier Aktiekurs vid periodens slut Senast betald kurs för SinterCast-aktien på NASDAQ OMX, Värden visade som "0,0" Värde understiger 50 000 kronor
48
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IFRS sådana de antagits av EU och att koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvis bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm 3 april 2014
Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Styrelseordförande
Aage Figenschou Vice styrelseordförande
Robert Dover Styrelseledamot
Laurence Vine-Chatterton Styrelseledamot
Hans-Erik Andersson Styrelseledamot
Steve Dawson Styrelseledamot & Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 3 april 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Tobias Stråhle Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SinterCast AB för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 22-26. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16–49.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
koncernredovisningen.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 22-26. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SinterCast AB för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 22-26 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Täby den 3 april 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Tobias Stråhle Auktoriserad revisor
| Belopp i miljoner kronor | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkningar | |||||
| Nettoomsättning | 51,9 | 45,9 | 49,0 | 39,4 | 20,0 |
| Rörelseresultat | 7,3 | 1,0 | 11,6 | 7,2 | -6,3 |
| Finansnetto | 0,2 | 1,0 | -0,5 | 1,3 | 0,9 |
| Skatt | 0,6 | -5,7 | 3,4 | 8,0 | 2,7 |
| Årets resultat | 8,1 | -3,7 | 14,5 | 16,5 | -2,7 |
| Kassaflödesanalyser | |||||
| Kassaflöde från verksamheten före förändring i rörelsekapital | 8,1 | 3,5 | 13,4 | 10,4 | -3,2 |
| Förändring av rörelsekapital | 6,3 | -2,2 | 1,1 | -7,4 | -1,7 |
| Kassaflöde från verksamheten | 14,4 | 1,3 | 14,5 | 3,0 | -4,9 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1,6 | -0,4 | -0,5 | -0,6 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -0,6 | -11,9 | -6,8 | 13,0 | 21,3 |
| Förändring i likvida medel | -1,4 12,4 |
-12,2 | 7,3 | 15,5 | 15,8 |
| Balansräkningar | |||||
| Tillgångar | |||||
| Anläggningstillgångar | 32,2 | 31,5 | 35,6 | 32,4 | 24,8 |
| Omsättningstillgångar | 14,8 | 16,1 | 16,7 | 19,0 | 9,6 |
| Likvida medel | 47,8 | 35,4 | 47,6 | 40,3 | 24,8 |
| Summa totala tillgångar | 94,8 | 83,0 | 99,9 | 91,7 | 59,2 |
| Summa eget kapital | 84,7 | 77,9 | 93,2 | 81,3 | 50,5 |
| Långfristiga skulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Kortfristiga skulder | 10,1 | 5,1 | 6,7 | 10,4 | 8,7 |
| Summa eget kapital och skulder | 94,8 | 83,0 | 99,9 | 91,7 | 59,2 |
| Nyckeltal | |||||
| Soliditet, % | 89,3 | 93,9 | 93,3 | 88,7 | 85,3 |
| Justerat eget kapital | 84,7 | 77,9 | 93,2 | 81,3 | 50,5 |
| Sysselsatt kapital | 84,7 | 77,9 | 93,2 | 84,3 | 53,5 |
| Summa totala tillgångar | 94,8 | 83,0 | 99,9 | 91,7 | 59,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 10,0 | -4,3 | 16,6 | 25,0 | -6,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10,5 | -4,3 | 16,4 | 24,3 | -5,6 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 9,6 | -4,0 | 15,2 | 22,2 | -4,1 |
| Skuldsättningsgrad | – | – | – | 0,0 | – |
| Utdelning per aktie, SEK | 1,0 | 1,7 | 0,5 | – | – |
| Kassaflöde från verksamheten/aktie, SEK | 2,1 | 0,2 | 2,1 | 0,5 | -0,8 |
| Rörelsemarginal % | 14,1 | 2,2 | 23,7 | 18,3 | -31,5 |
| Anställda | |||||
| Antal anställda vid årets slut | 17 | 19 | 17 | 13 | 13 |
| Medelantal anställda | 18 | 20 | 16 | 13 | 13 |
Definitioner av nyckeltal återfinns i Not 28.
SinterCast-aktien är noterad sedan den 26 april 1993 och är nu noterad hos NASDAQ OMX Stockholm på Small Caplistan.
Remium, Stockholm, utsågs med start den 1 oktober 2007 till likviditetsgarant för SinterCast-aktien för att förbättra likviditeten och minska skillnaden mellan köp- och säljkurs för aktien. Enligt villkoren i avtalet åtar sig Remium att, i enlighet med de riktlinjer som utfärdats av NASDAQ OMX, Stockholm, ställa ut köp- och säljkurs för minst fyra handelsposter för SinterCast-aktien. Likviditetsgaranten säkerställer att under minst 85 % av öppethållandet på NASDAQ OMX Stockholm, kommer skillnaden mellan köp- och säljkurs för SinterCastaktien inte att överstiga 3 %.
Antalet aktier och rösträtter i SinterCast AB ökade med 114 480 till 7 090 133 under december 2013, efter teckningen av de sista 40 % av optionerna i personaloptionsprogrammet 2010- 2013. Före optionsteckningen fanns det 6 975 653 SinterCastaktier och lika många röster.
SinterCasts aktiekapital den 31 december 2013 uppgick till 7 090 133 kronor (6 975 653 kronor den 31 december 2012) till ett kvotvärde om en krona per aktie.
SinterCast AB hade 3 623 (3 396) aktieägare per den 31 december 2013. De tio största aktieägarna, varav fyra var förvaltarregistrerade aktieägare, kontrollerade 45,0 % (46,7 %) av aktiekapitalet och rösterna.
Per den 31 december 2013, kontrollerade SinterCasts styrelse, ledning och anställda 1,0 % (1,0 %) av aktiekapitalet och rösterna.
| Antal | Antal aktier | % av aktiekapital | ||
|---|---|---|---|---|
| Land | aktieägare | 31 december 2013 | och röster | |
| UBS AG Clients Account* | CH | 796 271 | 11,2% | |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension* | SE | 661 944 | 9,3% | |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB* | SE | 552 306 | 7,8% | |
| Ahlström, Lars inkl. närstående | SE | 462 831 | 6,5% | |
| Svesten AB | SE | 178 429 | 2,5% | |
| Handelsbanken Liv* | SE | 134 280 | 1,9% | |
| EC Askers Invest AB | SE | 130 450 | 1,8% | |
| Brandels, Jan Olof | SE | 116 375 | 1,6% | |
| Gustavsson, Torbjörn | SE | 93 551 | 1,3% | |
| Stenbeck Invest AB | SE | 63 000 | 0,9% | |
| Delsummering | 10 | 3 189 437 | 45,0% | |
| Övriga aktieägare, cirka | 3 613 | 3 900 696 | 55,0% | |
| SUMMA | 3 623 | 7 090 133 | 100,0% | |
| Antal utländska aktieägare | 147 | 1 351 970 | 19,1% | |
| Antal svenska aktieägare | 3 476 | 5 738 163 | 80,9% | |
| *Förvaltarregistrerade aktieägare |
| Antal aktier | Antal aktieägare | % av aktieägare | Antal aktier | % av aktiekapital |
|---|---|---|---|---|
| 1-500 | 2 607 | 72,0% | 415 049 | 5,8% |
| 501-10 000 | 938 | 25,9% | 1 943 842 | 27,4% |
| 10 001-20 000 | 38 | 1,0% | 527 731 | 7,5% |
| Mer än 20 000 | 40 | 1,1% | 4 203 511 | 59,3% |
| Summa | 3 623 | 100,0% | 7 090 133 | 100,0% |
SinterCast-aktien
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 7 090 133 | 6 975 653 | 6 975 653 | 6 975 653 | 6 478 383 |
| Medelantal aktier under perioden | 6 982 013 | 6 975 653 | 6 975 653 | 6 574 481 | 5 815 120 |
| Medelantalet aktier under perioden justerat för utestående optioner1 | 6 982 013 | 6 975 653 | 6 975 653 | 6 574 481 | – |
| Resultat per aktie2, kronor | 1,2 | -0,5 | 2,1 | 2,5 | -0,5 |
| Resultat per aktie2, justerat för utestående optioner, kronor | 1,2 | -0,5 | 2,1 | 2,5 | – |
| Justerat eget kapital per aktie3, kronor | 10,6 | 11,2 | 13,4 | 12,4 | 8,7 |
| Justerat eget kapital per aktie3, justerat för utestående optioner, kronor | 10,6 | 11,2 | 13,4 | 12,4 | – |
| Utdelning, kronor | 1,0 | 1,7 | 0,5 | – | – |
| Betalkurs vid årets slut, kronor | 79 | 43,8 | 45,0 | 51,3 | 50,5 |
| Högsta betalkurs under perioden, kronor | 100 | 66,0 | 66,5 | 75,0 | 60,0 |
| Lägsta betalkurs under perioden, kronor | 41 | 39,0 | 35,0 | 46,8 | 28,9 |
| Antal aktieägare | 3 623 | 3 396 | 3 721 | 3 841 | 3 748 |
| Utländska aktieägare, % av aktiekapitalet | 19 | 20 | 24 | 22 | 27 |
| Svenska aktieägare, % av aktiekapitalet | 81 | 80 | 76 | 78 | 73 |
| Marknadsvärde, miljoner kronor | 560,1 | 305,5 | 313,9 | 357,5 | 327,2 |
1 Beräknat enligt IAS 33
2 Årets resultat dividerat med medelantal aktier
3 Justerat eget kapital dividerat med medelantal aktier
För definitioner se Not 28
Årsstämman 2014 kommer att hållas klockan 15.00 den 20 maj 2014 i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens lokaler (IVA), Grev Turegatan 16, Stockholm.
Delårsrapport för januari-mars 2014 kommer att publiceras 23 april 2014.
Delårssrapport för april-juni 2014 kommer att publiceras 20 augusti 2014.
Delårsrapport för juli-september 2014 kommer att publiceras 5 november 2014.
Delårsrapport för oktober-december och bokslutskommuniké 2014 kommer att publiceras 11 februari 2015.
SinterCast AB (publ) Registered Office Box 10203 100 55 Stockholm Sverige Tel: +46 8 660 7750
SinterCast AB (publ) Technical Centre Kungsgatan 2 641 30 Katrineholm Sverige Tel: +46 150 794 40
SinterCast Ltd Kingswick House Kingswick Drive Sunninghill, Berkshire SL5 7BH, Storbritannien Tel: +46 150 794 40
SinterCast Inc 1755 Park Street, Suite 200 Naperville, IL 60563 USA Tel: +1 630 778 3466
SinterCast Korea Co., Ltd 6th floor Hanwha Insurance Bldg 472-3, Guem Am-Dong DukJin-Gu, JeonJu-City Jeolla Buk Do, Sydkorea Tel: +82 10 9228 1764
SinterCast Trading (Beijing) Co., Ltd Room 1131, 11/F, Block A, Gateway No. 18 Xiaguangli North Road East Third Ring Chaoyang District Beijing 100027, Kina Tel: +86 10 5923 1163
Med tanke på kostnadseffektivisering och miljöhänsyn så kommer årsredovisningen för 2013 att distribueras i PDFformat och kommer att finnas tillgänglig på SinterCasts webbplats. Årsredovisningen 2013 kommer inte att distribueras som trycksak. Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska och engelska. Den engelska versionen är en inofficiell översättning av det svenska originalet. Delårsrapporter och årsredovisningar kan erhållas genom att kontakta SinterCast AB (publ), eller på SinterCasts webbplats:
SinterCast ® AB (publ) Box 10203 100 55 Stockholm Sweden tel: +46 8 660 77 50 fax: +46 8 661 79 79 e-mail: [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.