Annual Report • Apr 8, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Arise AB, Box 808, 301 18 Halmstad | Telefon 035 20 20 900 | www.arise.se Årsredovisning 2013
ARISE ÅRSSTÄMMA 2014 Årsstämman hålls den 6 maj i Halmstad
EKONOMISK INFORMATION 2014 6 Maj • Årsstämma 6 Maj • Delårsrapport första kvartalet 18 Juli • Delårsrapport andra kvartalet 13 November • Delårsrapport tredje kvartalet 12 Februari 2015 • Delårsrapport fjärde kvartalet DISTRIBUTION AV ÅRSREDOVISNING 2013 Årsredovisning skickas ut per post till de aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den finns även tillgänglig på vår hemsida, www.arise.se
2013 – Året i korthet • 4 Arise i korthet • 8 VD har ordet • 12 Ordförande har ordet • 14 Marknad och omvärld • 15 Förvaltning & optimering • 22 Egen vindkraftdrift • 24 Samägd vindkraftdrift • 26 Vindkraftutveckling • 28 Hållbarhet • 30
Förvaltningsberättelse • 37 Koncernens resultaträkning • 42 Koncernens rapport över totalresultatet • 42 Koncernens balansräkning • 43 Koncernens kassaflödesanalys • 44
Koncernens eget kapital • 45 Definitioner nyckeltal • 45 Koncernens noter • 46 Moderbolagets resultaträkning • 72 Moderbolagets balansräkning • 73 Moderbolagets kassaflödesanalys • 74 Moderbolagets eget kapital • 75 Moderbolagets noter • 76 Revisionsberättelse • 81 Bolagsstyrningsrapport • 83 Ägarförhållande • 87 Arise styrelse • 89 Arise koncernledning • 90 Årsstämma och kalendarium 2014 • 91 Finansiell information i sammandrag • 94 Översikt över vindkraftparker • 95
Jennie Mantefors, Miljöchef
ett integrerat vindkraftbolag som hanterar hela värdekedjan från projektutveckling till försäljning av grön el från egna landbaserade vindkraftverk
rets produktion blev hela 599GWh, en ökning med 70% jämfört med föregående år. De totala intäkterna uppgick till 280mkr (248) (exklusive Samägd vindkraftdrift vilken redovisas som en resultatandel), en ökning med 13% jämfört med föregående år. Den genomsnittliga intäkten för Egen vindkraft uppgick till 414kr/MWh för el och 290kr/
MWh för elcertifikat. Motsvarande siffror för Samägd vindkraftdrift uppgick till 342kr/ MWh respektive 176kr/MWh. Å
Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 195mkr (177). Intäkter från Samägd vindkraftdrift redovisas netto efter skatt och bidrog till resultatet med 16mkr. Årets resultat efter skatt, blev 29mkr (-16).
Under året byggstartades 25,4 MW varav 12,6 MW driftsattes under året.
EBITDA, RÖRELSERESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR, mkr
SNITTPRIS, kr/MWh
rise är en ledande aktör på den nordiska vindkraftmarknaden. Sedan starten 2007 har bolaget uppfört 368 MW landbaserad vindkraft varav 266 MW fortsatt är i bolagets ägo. Därtill har bolaget en omfattande projektportfölj om ca 1 000 MW i Sverige samt pågående utvärdering av flera projekt i Norge. I Skottland pågår slutförhandlingar med A markägare om projektområden i goda vindområden, tillsammans upp till ca 150 MW.
Verksamheten är integrerad, vilket innebär att bolaget har kontroll över hela värdekedjan – från prospektering och tillståndshantering till byggande och drift av vindkraftparkerna samt försäljning av förnybar el. System för analys och driftuppföljning, systematiska processer och en omfattande erfarenhet av vindkraftutveckling gör att vi säkerställer en hög tillgänglighet och elproduktion i de egna och samägda parkerna. Vår industriella ansats bidrar till en snabb och kostnadseffektiv omställning mot ett långsiktigt energisystem i Sverige och i övriga länder där vi är verksamma. Målet är att vid utgången av 2017 ha uppfört och förvalta 1 000 MW, varav 500 MW fortsatt är i bolagets ägo.
Projektutveckling och byggnation av vindkraftparker
Vår affärsmodell omfattar tre områden
Operationell förvaltning och drift av hel- och samägda vindkraftparker Produktion och försäljning av el och elcertifikat
Att uppföra och driva vindkraftparker även för externa parter leder till ett högre resursutnyttjande av bolagets organisation samt ökad kapitaleffektivitet och lönsamhet.
Trots kraftigt fallande el- och elcertifikatpris under de senaste åren lyckades Arise inom segmenten Egen vindkraftdrift och Samägd vindkraftdrift uppnå en avkastning om 9,2% respektive 8,4% på sysselsatt kapital under 2013. Detta är något under målet om 10% men givet marknadsprisutvecklingen ett acceptabelt utfall. Genom utvecklingsersättningar för de fall projekt eller driftsatta parker avyttras, samt serviceintäkter från förvaltningstjänster, är ambitionen att uppnå en högre avkastning även på koncernnivå.
Arise ska vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft vad gäller såväl storlek som kompetens och därigenom medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle. Bolaget ska aktivt bidra till utvecklingen och konsolideringen av den framväxande vindkraftmarknaden i Sverige, Norge och andra utvalda marknader.
Arise ska 2017 ha uppfört och förvalta 1 000 MW landbaserad vindkraft varav bolaget fortsatt äger 500 MW. Avkastning på sysselsatt kapital: >10%, utgör ramen för investeringsbeslut om nya projekt.
Arise affärsidé är att sälja el producerad i de egna vindkraftverken, försäljning av vindkraftprojekt, driftsatta eller färdiga att byggstartas, samt förvaltning av dessa. Bolaget ska ha kontroll över hela värdekedjan, från prospektering och tillståndshantering till finansiering, byggande och drift av verken samt försäljning av förnybar el och långsiktigt ägande.
VÄRDEORD • Pålitlighet • Levererar • Steget före
Styrelse
ack vare en vindmässigt stark avslutning producerades 599GWh el under året, en ökning med hela 70% jämfört med föregående år. Produktionsökningen berodde i huvudsak på att Jädraåsparken (272GWh) var i full drift fr.o.m. maj månad. Medelintäkten för den Egna prissäkrade vindkraftdriften var god: 704 SEK/MWh, ca 34% över marknadspris samma period. Under året har investeringen i Jädraåsprojektet (203 MW) slutförts samt två mindre parker (13 MW) i södra Sverige uppförts och tagits i drift. Samtliga dessa fullföljdes planenligt och något under budget. T
Fokus under året har varit att öka intäkterna och minska bolagets fasta kostnader. Vindkraftparker i drift har trimmats vilket lett till ökad produktion, kostnaden för inhyrda konsulter har bantats och viss övertalig personal har sagts upp. Dessa åtgärder får fullt genomslag under 2014 och framåt. Ett antal vindkraftparker har också hyrts ut vilket leder till högre intäkter än att sälja producerad el till rådande marknadspris. Kontakter har upprättats med svenska och utländska investerare som visat intresse av att äga svenska vindkrafttillgångar. Syftet är här att erbjuda delägarskap i såväl driftsatta som nya parker och att frigöra kapital för bolagets fortsatta expansion. Den totala intäktsnivån har dock varit för låg under året för att starta nya byggprojekt. I avvaktan på att intäktsnivåerna förbättras har ett antal nya effektiva vindkraftprojekt förberetts.
Många aktörer har avvaktat med nya investeringsbeslut till dess att de svenska och norska myndigheterna klarlagt hur elcertifikatsystemet kommer att revideras.
Ett sådant besked kom slutligen i februari 2014. Myndigheterna meddelade då att de rekommenderar en höjd kvotplikt i Sverige medan den norska kvotplikten sänks något. Skälet till den föreslagna förändringen är att elkonsumtionen i Sverige har varit lägre medan den norska konsumtionen varit högre än förväntat. Då förbrukningen av elcertifikat är direkt kopplad till elkonsumtionen har färre certifikat än planerat förbrukats, vilket lett till ett överskott med låga certifikatpriser som följd. Föreslagen förändring beräknas träda i kraft den 1 januari 2016 och kommer att leda till ett minskande överskott och stigande elcertifikatpriser. Myndigheterna spår att föreslagen justering leder till ett certifikatpris på mellan 200 och 400 SEK/MWh. Ett pris mitt i intervallet (300 SEK/MWh) är tillräckligt för att med nuvarande elpris (ca 33 EUR/MWh på termin SE III och IV) åter få fart på vindkraftutbyggnaden i Sverige och Norge.
Den tekniska utvecklingen har varit stark de senaste 3 till 4 åren med allt större rotorer, högre torn och effektivare vindkraftverk. Denna utveckling tillsammans med en lägre EUR/SEK-kurs och effektivare byggmetoder har lett till att investeringskostnaden per producerad kWh sjunkit med så mycket som 20 till 25%. Den tekniska utvecklingen verkar nu ha mognat och det handlar istället om att hitta effektiva projekt med bra vindförhållanden, enkel elanslutning och i
övrigt goda byggförhållanden. Investeringskostnaden per producerad kWh bör kunna sänkas ytterligare något i de bästa vindkraftprojekten, men har för det stora flertalet projekt planat ut. Arise fokuserar uteslutande på de mest effektiva projekten i vår projektportfölj och har ca 1 000 MW ny vindkraft i Sverige under utveckling där förutsättningarna är särskilt goda.
Elproduktionen förväntas vara ca 700 000 MWh givet ett normalt vindår. Elproduktionen är säkrad till ca 77% till en snittintäkt om 412 SEK/MWh medan certifikatintäkterna är säkrade till ca 43% till en snittintäkt om 173 SEK/MWh. Bolaget är m.a.o. väl positionerat för att dra nytta av förväntat stigande elcertifikatpriser medan elintäkten är skyddad genom högre säkringsnivåer. Angivna säkringsnivåer gäller sammanlagt för Egen och Samägd vindkraftdrift. Bolagets ambition är att frigöra viss del av redan investerat kapital i driftsatta parker samt återinvestera detta i nya parker där fler kWh och en högre avkastning genereras per investerad krona.
Halmstad i mars 2014 Peter Nygren VD Arise
itt engagemang i Arise började med att grundarna sökte kontakt med mig sommaren 2007. Jag gillade affärs-
idén om att satsa på miljövänlig vindenergi och inledde ett samtal om hur denna idé kunde realiseras. Jag sade ja till att en styrelse skulle väljas och samtyckte till att bli dess ordförande. M
Byggandet av vindkraftparker kom igång snabbt. Verksamheten är kapitalkrävande och styrelse och ledning beslutade därför om en börsnotering på "Stora listan". Introduktionen lyckades. Själv trodde jag starkt på vår affärsidé och blev en av de största privata ägarna i vårt bolag. Jag äger väl över 1% och har aldrig sålt en enda Arise-aktie.
Bolaget expanderade under en kompetent ledning, men kapitalknappheten krävde åtgärder. Vi beslöt – och lyckades – få en betydande medinvesterare i den engelska fonden Platina Partners LLP, för att bygga en av norra Europas
största landbaserade vindkraftparker – Jädraåsparken. Den byggdes på tid och väl inom budget. Detta visade ledningens kompetens i teknik och byggande.
Sjunkande elpriser och ökande kapitalkrav ledde till en omprövning av vår strategi. Som ordförande ledde jag denna diskussion som utmynnade i en ny fas för Arise – att satsa på vår kompetens att bygga och driva vindkraftparker och kraftigt minska vårt arbetande kapital. Vi skulle söka nya ägare till våra parker och åta oss att kunna driva och sköta dem för nya ägares räkning. Därigenom behöver dessa ägare inte bygga upp en organisation för driften. Vi tar hand om parkerna där nya ägare inte vill göra det själva. Vi har redan nu vilja och kapacitet att arbeta efter denna modell.
När jag nu lämnar Arise och posten som styrelsens ordförande önskar jag bolaget framgång. Den nya strategin bör kraftigt öka avkastningen på kapital. Därmed bör lönsamheten successivt öka – och förhoppningsvis i snabb takt.
Ökande andel miljövänlig energi är, enligt min mening, en viktig del i ett samhälle som ska byggas starkt.
Halmstad i mars 2014 Pehr G Gyllenhammar Ordförande Arise
Varje dag används el i hus och hem
verige och Norge har ett gemensamt stödsystem och utbyggnadsmål för förnybar kraft. De båda länderna har likaledes, i grunden, samma elpris. Länderna är dock uppdelade i olika elprisområden där elpriset kan variera vid samma tidpunkt. I Sverige finns fyra olika prisområden.
Elpriset är normalt högre i den södra landsänden och lägre i norr. Variationen beror på större konsumtion i den södra landsänden medan produktionen har sin tyngdpunkt i norr. Norge är uppdelat i sex prisområden där priset varierar beroende på vattenkrafttillgång. S
Då såväl stödsystem som prissättning på kraft är lika i de båda länderna har Arise definierat sin hemmamarknad som Sverige och Norge. Vindkraftutveckling bedrivs också i Skottland.
Även om intäktssidan är lika för ett vindkraftprojekt i Sverige och Norge skiljer sig de båda länderna åt vad gäller övriga förutsättningar för en vindkraftetablering. Generellt gäller att vindpotentialen utefter den norska västkusten är god och i många fall bättre än i svenska projekt. Sverige har å andra sidan bättre elanslutningsmöjligheter. I båda länderna belastas ett vindkraftprojekt av en förhöjd fastighetsskatt. I Sverige är skatten definierad och bestämd från centralt håll medan den i Norge fastställs lokalt och varierar mellan olika kommuner. Den norska fastighetsskatten är normalt avsevärt mycket högre än den svenska.
En annan skillnad är arbetskraftskostnaden för servicetekniker och vid byggarbeten, där norska projekt, som regel, har en högre bygg- och servicekostnad.
Nordliga projekt, i såväl Sverige som Norge, kan räkna med minskad tillgänglighet p.g.a. isbildning på blad och utrustning. Dylika problem drabbar sällan projekt i södra Sverige eller projekt utefter den norska västkusten där Golfströmmen motverkar isbildning.
Inmatningskostnaden för kraft har likaledes en geografisk variation. Det är i allmänhet billigare att mata in kraft där tyngdpunkten i konsumtionen finns och dyrare på platser långt ifrån konsumtionscentra.
För att nå samma avkastning i två likartade projekt måste därför:
Arise slutsats är att vindkraftutbyggnaden under de närmaste två åren företrädesvis kommer att ske i Sverige.
Under år 2013 producerade Sveriges knappt 2 700 vindkraftverk 9,7 TWh el (Källa: Elcertifikatregistret 2013). Det motsvarar knappt 7% av Sveriges totala elkonsumtion, vilket är en ökning med ca 30% jämfört med föregående år. Vindkraftutvecklingen har gått snabbt och bidrar till att hålla ner elpriserna i Sverige, till nytta för såväl konsumenter som industri. Vindkraftverken blir allt effektivare och kan nu på allvar konkurrera med all annan ny kraft. Utbyggnaden av svensk vindkraft har dock tillfälligt saktat in. Visserligen uppfördes ca 350 vindkraftverk år 2013 samtidigt som den installerade effekten ökade med ca 800 MW, men få nya investeringsbeslut fattades. Skälet är främst låga priser på el samt en osäkerhet kring elcertifikatsystemets utveckling.
Det förslag som nu föreligger vad gäller revidering av elcertifikatsystemet leder troligen till stigande certifikatpriser och en förnyad investeringsvilja hos vindkraftbolagen. Om förslaget träder i kraft gäller detta från den 1 januari 2016 men kommer med stor sannolikhet att påverka elcertifikatpriset i en positiv riktning redan i år enligt vår mening.
Som tidigare nämnts är vindpotentialen på den norska västkusten god. Vindkraftmarknaden är dock ännu i sin linda. Förstärkning av elnäten pågår och antalet tillståndsgivna parker ökar sakta. Det kommer sannolikt att ta ytterligare ett eller två år innan utbyggnaden av vindkraft på allvar tar fart i Norge.
Vindförutsättningarna utefter den skotska västkusten är ypperliga och överträffar till och med ofta de bästa norska projekten. Intäkten per producerad MWh är fast och betydligt högre än ersättningen i Sverige och Norge, som dessutom varierar timme för timme.
Kombinationen goda vindförhållanden och en fast, hög ersättning gör att den skotska marknaden är synnerligen intressant för Arise.
Arise har under ett par år bearbetat den skotska marknaden med mål att säkra mark för en handfull potentiella vindkraftparker. Bearbetningen har varit lyckosam och slutförhandlingar pågår med markägare om projektområden i goda vindområden, tillsammans upp till ca 150 MW ny vindkraft. Tillståndsprocessen tar normalt tre till fyra år, vilket innebär att parkerna i bästa fall kan uppföras med start 2017.
Utvecklingen av vindkraft i Sverige tog fart på allvar år 2007/2008. Vid den tidpunkten fanns det ett stort antal vindkraftbolag med stora expansionsplaner. Fokus var främst att teckna arrendeavtal på mark i förmodat goda vindlägen. Undantaget de större kraftbolagen och kommunalt ägda energibolag, saknade flertalet av aktörerna ekonomiska resurser för att också kunna bygga en vindkraftpark. Fokus var istället projektering, tillståndsansökan och vindmätningar med förhoppning att senare hitta finansiering till tänkta projekt eller sälja dessa vidare innan byggstart.
Den finansiella krisen hösten 2008, som följdes av en ekonomisk stagnation i Europa, ledde till minskad energiförbrukning och allmänt sjunkande energipriser så även för elkraft. Ett ökande överskott av elcertifikat gjorde att även certifikatpriserna sjönk kraftigt under 2011 och 2012. I takt med att intäkterna försvagades sjönk också lönsamheten i planerade projekt och det blev allt svårare att attrahera
Aktörer på den svenska marknaden
| ÄGARE | MW 1) | % |
|---|---|---|
| Arise | 266 | 10,1 |
| Stena | 222 | 8,4 |
| Vattenfall | 204 | 7,8 |
| Statkraft/SCA | 167 | 6,3 |
| HG Capital | 151 | 5,7 |
| Skellefteå Kraft | 120 | 4,6 |
| Wallenstam | 117 | 4,4 |
| Svevind | 116 | 4,4 |
| Platina Partners | 102 | 3,9 |
| Rabbalshede Kraft | 89 | 3,4 |
| Totalt | 1 554 | 59,1 |
| Totalt Sverige 31 december 2013 2) | 2631 | 100,0 |
1) Driftsatt 31/12 – 2013 enl. resp. företags hemsida
2) Driftsatt 31/12 – 2013 med effekt >50kW enl. Energimyndigheten
kapital till nya investeringar. Det blev också svårare att avyttra byggbara projekt. Många vindprojektörer, utan andra kassaflöden, fick det kärvt. Kvar på marknaden finns nu främst vindkraftprojektörer med lång branscherfarenhet, kommunala bolag, större energibolag samt fristående bolag med egen vindkraft i drift och/eller starka balansräkningar.
Tabellen nedan till vänster visar vilken produktionskapacitet de tio största vindkraftaktörerna i Sverige har i drift per den 31:a december 2013. Som framgår representerar dessa tio bolag nära hälften av all installerad kapacitet i Sverige. Energimässigt står de för ännu mer då nya parker har en högre utnyttjandegrad än äldre vindkraftparker. Nya vindkraftverk producerar m.a.o. mer energi per installerad MW än äldre verk. Se vidare "Teknisk utveckling" sidan 20.
Som regel är projektekonomin bättre ju fler vindkraftverk som kan installeras inom ett och samma projekt. Detta p.g.a. stordriftsfördelar på allt från inköp och projektledning till service och underhåll av parken. Tillfartsvägar och elanslutning till överliggande nät kan slås ut på fler vindkraftverk och den specifika kostnaden per producerad kWh sjunker. Intresset för att bygga större sammanhängande parker har därför ökat.
Nedan till höger följer de tio största projekten i Sverige. Samtliga är landbaserade förutom Lillgrund, som är en havsbaserad park belägen i sundet mellan Malmö och Köpenhamn. Som framgår av tabellen nedan representerar dessa tio projekt ca 38% av Sveriges totalt installerade kapacitet.
| Stena Renewable | Lämnhult | 96 |
|---|---|---|
| HG Capital | Havsnäs | 95 |
| Svevind | Gabrielsberget | 92 |
| Vattenfall | Storåtliden | 80 |
| Jämtkraft/Skanska | Siska | 78 |
| Skellefteå Energi/Fortum | Bleiken I + II | 75 |
| Statkraft/SCA | Stamåsen | 60 |
| Totalt | 995 | |
| Totalt Sverige 31 december 2013 2) | 2631 |
1) Driftsatt 31/12 – 2013 enl. resp. företags hemsida
2) Driftsatt 31/12 – 2013 med effekt >50kW enl. Energimyndigheten
Vid utgången av föregående år var ca 800 MW vindkraft i drift i Norge med en årlig förväntad produktion om ca 2 TWh.
Den tekniska utvecklingen har varit stark de senaste 3 till 4 åren med allt större rotorer, högre torn och effektivare vindkraftverk. Denna utveckling tillsammans med en lägre EUR/SEK-kurs och effektivare byggmetoder har lett till att investeringskostnaden per producerad kWh sjunkit med så mycket som 20 till 25%. Den tekniska utvecklingen verkar nu ha mognat och det handlar istället om att hitta effektiva projekt med bra vindförhållanden, enkel elanslutning och i övrigt goda byggförhållanden. Investeringskostnaden per producerad kWh bör kunna sänkas ytterligare något i de bästa vindkraftprojekten, men har för det stora flertalet av projekten planat ut.
Arise fokuserar uteslutande på de bästa projekten i vår projektportfölj och har 1000 MW i vindkraftsportföljen varav fokus ligger på de bästa 800.
Kostnadsnivån för alternativ elproduktion, exempelvis kärnkraft, har nu klarlagts i och med den brittiska regeringens beslut att erbjuda kraftbolag ca 1 000 SEK/MWh (100 öre/ kWh) för byggnation av ny kärnkraft. I jämförelse med landbaserad vindkraft är denna kostnad mycket hög. Svensk landbaserad vindkraft kan i dagsläget uppföras till ett pris som är 35–40% lägre än brittisk, och sannolikt också svensk ny kärnkraft.
Elprisområde NordPool består av de nordiska länderna (DK, SWE, NO och FIN) samt de baltiska länderna. Grundpriset, kallat systempriset, är gemensamt inom hela NordPool och utgör en mix av priserna i de olika länderna. Till systempris läggs prisvariationen i de olika prisområdena. Tillägget kallas contract for difference (cfd) och beskrivs närmare på nästa sida. Nedan redovisas spotpriser på el (Euro/MWh) för perioden 25 mars 2009–25 mars 2014.
Utbyggnaden av förnybar kraft i Sverige och Norge stöds av ett kostnadseffektivt elcertifikatsystem. Ett system som är gemensamt för båda länderna. Merkostnaden för svenska elkonsumenter är låg, ca 4 till 5 öre/kWh inklusive moms. I länder med statsstödda system, exempelvis Italien och Tyskland, är kostnaden för att stötta utbyggnaden av vindoch solkraft åtta till tio gånger högre. [Källa: Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015]
Elcertifikatsystemet är konstruerat så att landets utbyggnadsmål för förnybar kraft ska nås. Detta åstadkoms genom att efterfrågan på elcertifikat regleras genom den s.k. kvotplikten – mängden elcertifikat en elkonsument behöver köpa i relation till sin årliga elförbrukning. Genom att ändra kvotplikten kan myndigheten styra priset på elcertifikat vid kontrollstationer vart femte år. Nästa kontrollstation inträffar år 2016. Svensk elintensiv industri har ingen kvotplikt och heller ingen elcertifikatkostnad. Industrin kan istället dra nytta av låga elpriser som följd av den utbyggnad av förnybar kraft som sker. Många av företagen producerar själva också elcertifikat och får därigenom en extra intäkt.
Nedan redovisas spotpriser på certifikat (SEK/MWh) för perioden november 2009–mars 2014..
Arise prissyn är att elpriset fortsatt kommer att vara volatilt medan elcertifikatpriset sannolikt kommer att stiga från dagens nivåer givet att den föreslagna ökningen av kvotplikten 2016 genomförs. Det sammanlagda marknadspriset på el och elcertifikat kommer därmed att möjliggöra en lönsam utbyggnad av bra vindkraftprojekt. Då priscyklerna på el och elcertifikat av olika anledningar inte korrelerar, innebär det att en väl avvägd säkringspolicy är avgörande för att säkerställa en god lönsamhet. Arise har sedan 2009 uppnått snittpriser över rådande marknadspriser. Under 2013 uppgick Arise realiserade pris för el och elcertifikat
| Prissäkringar Egen vindkraftdrift (ca 430 GWh/år) | 2014 | 2015 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 245 | 44 | – |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 75 | 88 | 60 |
| Viktat medelpris inkl CFD för säkrad elproduktion, kr / MWh 1) | 430 | 466 | – |
| Viktat medelpris för säkrad certifikatproduktion, kr / MWh | 224 | 203 | 200 |
| Prissäkringar Samägd vindkraftdrift (ca 285 GWh/år, Arise del) | 2014 | 2015 | 2016 |
| Prissäkrad elproduktion, GWh | 177 | 177 | 177 |
| Prissäkrad certifikatproduktion, GWh | 226 | 226 | 226 |
| Viktat medelpris inkl CFD för säkrad elproduktion, kr / MWh 1) | 402 | 404 | 407 |
| Viktat medelpris för säkrad certifikatproduktion, kr / MWh | 156 | 162 | 179 |
1) antaget 8,85 SEK/EUR
I början av januari hyrdes ytterligare tre parker ut vilket innebär att prissäkrad elproduktion under 2014 uppgår till 360 GWh till ett viktat medelpris om 417 kr/MWh. För 2015 är motsvarande siffror 51 GWh och 465 kr/MWh.
rådande marknadspriset 2013 som var cirka 527 kr/MWh. För segmentet Egen vindkraftdrift har Arise säkrat (inklusive uthyrda parker) en del av produktionen under kommande år till en total intäkt betydligt över rådande marknadspriser, se tabellen ovan. Produktion från Jädraåsprojektet inom segmentet Samägd vindkraftdrift är säkrat enligt bankvillkor på rullande femårsbasis.
Jämte intäkter från försäljning av producerad el och elcertifikat, har Arise även andra intäktskällor, som beskrivs nedan.
I Sverige finns fyra områden med ett lägre pris i norr och ett högre pris i söder. Cfd-priset speglar skillnaden mellan systempris och det pris som gäller i respektive prisområde och erhålls som intäkt i tillägg till systempriset.
För all svensk förnybar kraft utställs ett bevis på elens ursprung, en s.k. ursprungsmärkning. En producerad MWh ger upphov till en ursprungsmärkning, ett s.k. GoO (Guarantee of Origins) som kan säljas vidare till elkonsumenter som vill stötta utbyggnaden av förnybar kraft i Sverige. Ett GoO betingar ett värde av ca 5 SEK/MWh om det säljs till svenska konsumenter medan värdet är högre om det exporteras. Arise har registrerat alla anläggningar även
i det engelska systemet och kan välja i vilken marknad ursprungsmärkningen säljs.
I samband med försäljning av ett vindkraftprojekt, eller delar av detsamma, tecknas ofta ett förvaltningsavtal. Avtalet innebär att säljaren tillser att service, drift och underhåll sköts på rätt sätt samt att övrig administration av vindkraftparken ombesörjs. Arise har tecknat ett förvaltningsavtal för Jädraåsparken som ger en intäkt om 3 mkr/år. Intäkten är fast och varierar inte med vind eller elpris. Arise strategi är att teckna förvaltningsavtal för alla avyttrade parker.
Vid vidareförsäljning av driftsatta parker, liksom av parker redo att byggstartas, utgår en s.k. utvecklingsersättning. I fallet Jädraås, där Arise avyttrade hälften (102 MW) av vindkraftparken (203 MW) har en utvecklingsersättning om ca 10,8 miljoner euro debiterats köparen och/eller projektet. Ersättningen varierar beroende på projektets lönsamhet.
Intresset för svenska vindkraftinvesteringar är stort både från svenska och utländska långsiktiga investerare. Det besked myndigheten lämnade rörande revidering av elcertifikatsystemet är positivt och gör att utbyggnadstakten åter bör ta fart.
olaget förvaltar 146 vindkraftverk (366 MW), en investering om ca 5,5 mdkr, varav 33 st. (102 MW) ägs av andra. Verken förväntas producera nästan 1 TWh per år under en 25-årsperiod. Det är givetvis av oerhörd vikt att verken producerar optimalt och att livslängden minst uppgår till 25 år. En framgångsrik prissäkringsstrategi är också en förutsättning för att nå förväntad avkastning och stabilisera intäkterna. B
Det faktum att bolaget de senaste tre åren (2011 t.o.m. 2013) överträffat marknadspriset för el och certifikat under 11 av 12 kvartal, är ett tydligt bevis på att bolagets prissäkringsstrategi fungerat väl.
PRODUKTIONSFÖRBÄTTRING, kW
Produktionen (kW) i förhållande till vindhastigheten före implementering. Prestanda efter analys och åtgärd.
För att öka vindkraftverkens livslängd och underlätta underhållsarbetet är varje vindkraftverk försett med vibrationsgivare på utsatta delar såsom större lager, växellåda och generator samt ett övervakningssystem som registrerar verkens kondition och produktion i realtid. Ökade vibrationer i en komponent är en indikation på att något antingen inte står rätt till eller att komponenten börjar slitas. Detta i kombination med statistik från ett stort antal verk av samma typ gör att vi vet när en komponent bör bytas, inte för sent och inte för tidigt. Den samlade informationen säkerställer att underhållsarbetet kan ske planerat och kontrollerat.
Genom att bolaget arbetar aktivt och på detaljnivå med driftfrågor har man identifierat att det finns potential till förbättringar av både tillgänglighet och produktion. Övervakningssystemet samlar in ca 200 signaler från varje verk, information som kan analyseras och jämföras med förväntat utfall och data från andra verk av samma typ. Vindkraftverken har vid leverans en standardinställning som kanske inte alltid är optimal för verkets läge i en grupp av vindkraftverk eller i en viss terräng. Som regel behövs analys och efterjusteringar, dels för att nå optimal produktion, dels för att minska slitaget på varje verk. Sådana analyser och optimeringar har gjorts på 10 av bolagets parker med en produktionsökning om ca 3,5% i snitt (variation 1,5 till 8%) och mer finns att göra. Analysarbete av resterande parker pågår, inklusive Jädraås, och vi förväntar oss samma goda resultat även i dessa parker. Antaget en snittintäkt om 600 SEK/MWh och en produktionsökning om 3,5% på hela det förvaltade innehavet (1 TWh) motsvarar det ett värde om drygt 10 mkr per år. Värdet under verkens förväntade livslängd (25 år) är m.a.o. betydande och direkt avgörande för att nå förväntad avkastning.
Här jämte visas ett exempel på hur produktionen förbättrats i en av våra parker Brunsmo 12,5 MW, där prestandaökning kunnat implementeras efter installation av s.k. serrations (ljudreducerande åtgärd). Röd kurva anger produktionen (kW) i förhållande till vindhastigheten före implementering medan blå kurva visar prestanda efter analys och åtgärd. Skillnaden är ca 2GWh per år eller ca 1,2 mkr per år antaget ett medelpris om 600 SEK/MWh. Produktionsökningen innebär att lönsamheten i parken (Rtot) ökar med ca 1% och att avkastningen på eget kapital (RE) ökar med knappt det dubbla.
| Förbrukning/ Produktion |
Antal | |
|---|---|---|
| HUSHÅLLSEL | 5000 kWh/år | 119 800 Hushåll |
| ELBIL | 2,4 kWh/mil* | 166 388 Bilar |
| 32" PLASMA TV | 539 kWh/år | 1 111 317 TV-apparater |
| ENERGISNÅLT KYLSKÅP | 200 kWh/år | 2 995 000 Kylskåp |
| DATOR INKLUSIVE SKÄRM | 350 kWh/år | 1 711 428 Datorer |
egmentet Egen vindkraftdrift omfattar 12 vindkraftparker om totalt 152 MW. Normalårsproduktionen från dessa parker under ett fullt driftår uppskattas till ca 383GWh. Samtliga parker är belägna i södra Sverige fördelat mellan öst- och västkusten. S
Under 2013 producerade Arise 327,6GWh (326,1GWh) från segmentet Egen vindkraftdrift vilket var ca 7,5% under budget. Vid årets början hade vi ca 139 MW i drift och vid årets utgång ca 152 MW i drift. Full drift från samtliga 152 MW uppnåddes från och med november 2013. Den största anledningen till den blygsamma produktionsökningen 2013 jämfört med 2012 var att vindåret energimässigt var ca 95% (104%) av genomsnittet sedan 2002 enligt danskt vindindex. Därtill var tillgängligheten något lägre på grund av stormar samt att parkerna Skogaby och Stjärnarp var under övertagande.
Under första halvåret 2014 förväntar vi oss att Bohultsparken driftsätts i sin helhet. Totalt har vi då ca 165 MW i drift inom segmentet med en beräknad normalårsproduktion om ca 430GWh. Ytterligare parker kan både komma att byggas och säljas under de närmaste åren. Inom segmentet projektutveckling fortsätter arbetet med att utveckla kostnadseffektivare parker. Exempelvis är de senaste parkerna utrustade med något mindre turbiner mätt i effekt men med större rotorblad, vilket sammantaget leder till bättre utnyttjande av vinden och ett större antal fullasttimmar.
Arbetet med att optimera produktionen i driftsatta parker har fortsatt under året. Bedömningen är att produktionen genom olika initiativ i snitt har kunnat höjas med
Under 2013 producerade vi, genom både samägd och egen vindkraftdrift, 599 000 000 kilowatttimmar.
3,5%. I vissa parker mer än så. Så här långt har initiativen primärt syftat till att få turbinerna att producera enligt plan. Nästa steg i optimeringsprocessen är att optimera parkerna ytterligare för att försöka nå produktion över plan. Optimeringsprojekten drivs i nära samarbete mellan ansvariga för elproduktion och våra vindingenjörer med stöd av produktionsuppföljningssystem i realtid.
Exempel på projekt är effekthöjningar, mjukvaruförbättringar och förbättrad styrning. En god kompetensbas och systemstöd är nyckelparametrar för att kunna upptäcka avvikelser, implementera förbättringar och utveckla produktionshöjande åtgärder.
Vad gäller driften har vårt servicebolag tagit över serviceansvar för ytterligare två parker. Totalt har Arise nu eget serviceansvar för parkerna Oxhult, Råbelöv, Blekhem, Gettnabo och Idhult fördelat på två serviceteam. Ett team är baserat i sydöstra Sverige och ett team är baserat i sydvästra Sverige. Syftet är att uppnå en effektivare service och drift samt kostnadsfördelar.
| Egen vindkraftdrift i siffror, mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Intäkter | 233 | 210 |
| Rörelsekostnader | -50 | -46 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
183 | 164 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 100 | 80 |
| Resultat före skatt | 40 | 16 |
| Intäkter, kr/MWh | 704 | 645 |
| Kostnad kr/MWh | 152 | 141 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 1 986 | 1 907 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 9,2% | 8,6% |
nom segmentet Samägd vindkraft ingår projektet Jädraås som Arise samäger till 50% med Platina Partners. Projektet omfattar 66 verk à 3,1 MW, totalt 203 MW. Den beräknade normalårsproduktionen under ett fullt driftår uppgår till 570GWh.
I Jädraåsprojektet började producera under det fjärde kvartalet 2012. Parken var i sin helhet kommersiellt övertagen från leverantör fr.o.m. juni 2013. Elproduktionen under 2013 uppgick till 543GWh varav Arise andel uppgick till 272GWh (25,3). Att produktionen var ca 6% över budget förklaras främst av att vindenergin under årets andra halva var högre än normalt. Framförallt var produktionen i december månad mycket stark. Tillgängligheten under året låg på drygt 98%, vilket var ca 1,5% högre än budgeterade 96,5%.
Jädraåsprojektet levererade ett årsresultat som låg ca 20% över budget till följd av god produktion och lägre kostnader.
Efter att framgångsrikt ha ansvarat för att genomföra projektet tog Arise över den operationella förvaltningen av projektet under 2013.
| Samägd vindkraftdrift i siffror, mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Intäkter | 141 | 13 |
| Rörelsekostnader | 26 | 2 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
115 | 11 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 72 | 11 |
| Resultat före skatt | 37 | 11 |
| Intäkter, kr/MWh | 518 | 531 |
| Kostnad kr/MWh | 96 | 96 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 1 366 | – |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 8,4% | – |
indkraftutveckling omfattar allt från att teckna arrende, mäta vind, söka tillstånd, att utforma parken samt att upphandla de arbeten, komponenter och den finansiering som krävs. Verksamheten omfattar även byggnation och byggledning samt driftsättning av vindkraftverk. V
Vår projektportfölj om över 1000 MW består av ett mindre antal projekt i södra Sverige och några få större projekt i norra Sverige. Fördelarna med att bygga i söder är tillgång till ett starkt elnät, lägre inmatningskostnad, lägre transportkostnader, möjlighet att bygga året runt samt mindre problem med snö och is. I Norrland ger dock skalfördelar av riktigt stora projekt – tillsammans med en utökad möjlighet att få bygga riktig höga verk, och därmed nå höga vindar – goda ekonomiska förutsättningar. Genom en bred geografisk spridning minskar också vindrisken i form av att det i princip alltid blåser någonstans i Sverige, vilket säkrar en kontinuerlig produktion och kassaflöde.
Vi har under året ytterligare fokuserat aktiviteterna i de mest lönsamma projekten och de projekt som har störst sannolikhet att komma igenom till färdiga byggbara projekt.
Under året har vi nått nya framgångar i arbetet med att utveckla projekt och vi har kunnat utöka portföljen med ytterligare fyra tillståndsgivna projekt. Dessa är: Brotorp, 14 verk (42 MW), Skruvshult, 5 verk (15 MW), Treriksröset, 10 verk (30 MW) och Ryssbol, 6 verk (12 MW). Totalt 35 verk och 99 MW.
Byggnationen av projektet Jädraås om 203 MW avslutades under året och parken är nu i full drift. Under året har vi startat och fullföljt bygget av vindkraftparkerna Stjärnarp och Skogaby. Båda dessa projekt har gått enligt plan och genomförts väl inom budget och tidsplan. Byggstart har också skett under året av projekt Bohult, som planeras att driftsättas våren 2014.
De låga priserna på el och certifikat som rått under året har fått till följd att inga ytterligare byggprojekt startats. Detta har gett oss utrymme att detaljplanera de tillståndsgivna projekt som bolaget förfogar över så att dessa är helt startklara när övriga förutsättningar för byggstart föreligger. Således har vi ett stort antal byggbara vindkraftlägen som är helt färdigprojekterade inför byggstart.
För några projekt har även preliminära upphandlingar genomförts där endast signaturer på entreprenadavtalen saknas. Då stora delar av vår portfölj nått en önskad mognad har vi kunnat minska vår personalstyrka för projektutveckling och därmed också minskat bolagets kostnader för denna verksamhet.
För att ytterligare vässa vår konkurrenskraft inom byggande av vindkraft har vi tagit steget att minska vår egen fasta projektledning till förmån för att köpa in dessa tjänster i varje enskilt projekt. Detta är också i harmoni med våra planer på ökad etablering i Norrland, vilket innebär en allt större geografisk spridning av projekten och större logik i att använda lokal byggprojektledning. Vi har dock vinnlagt oss om att behålla en stark kompetens som beställare och upphandlare av projektens alla delar. För att förstärka vårt upphandlingsarbete har vi även inrättat en tjänst som inköpschef.
Arbetet med att stärka vår position i Norge har fortsatt genom att våra avtalade projekt har gått vidare i tillståndsprocessen och förhandlingar har förts om förvärv av ytterligare projekt. Även våra aktiviteter i Skottland har intensifierats under året och vår plan på att etablera oss i landet ligger fast.
| Vindkraftutveckling i siffror, mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Intäkter | 57 | 50 |
| Rörelsekostnader & aktiverat arbete |
-62 | -46 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) |
-4 | 3 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -15 | -34 |
| Resultat före skatt | -40 | -46 |
Skogaby Vindkraftpark
indkraft har funnits i Sverige sedan 1980-talet, men det är först på senare år som den har blivit en energikälla av betydelse. Opinionen har svängt och alltfler ser nu positivt på utbyggnaden av vindkraft. En viktig orsak till det är en djupare kunskap om de negativa konsekvenserna av icke förnybara energikällor. Globala händelser som Fukushimakatastrofen i Japan och Tysklands beslut att avveckla kärnkraften till år 2022 har också påverkat opinionen. V
Många av våra vanligaste energislag skapar stora föroreningar vid utvinning (kolgruvor och oljeutsläpp), användning (växthusgaser och tungmetaller) samt vid avveckling (kärnavfall och slagghögar). Vindkraften har inte dessa problem. Den energi och materialpåverkan ett vindkraftverk orsakar har tjänats in redan efter ca sex månaders drift och utsläppen under drift är helt neutrala för miljön med undantag för en begränsad lokal påverkan. De lokala störningarna berör framförallt fem områden:
Ljud: Ljudet från vindkraftverkets vingar samt generator kan upplevas som störande för boende inom en radie av en kilometer.
Skuggor: Slagskuggor från vingarna kan också upplevas störande. Om vindkraftverken skuggar mindre än åtta timmar om året vid närmaste bostad anses störningsrisken acceptabel.
Landskapsbilden: Vindkraftverken kan synas på mycket långt håll i öppna landskap. I känsliga områden, som exempelvis skärgårdar och marker med många värdefulla landskapselement, finns det tydliga riktlinjer för var verken får placeras.
Djur och naturvärden: Man måste alltid ta reda på vilka djurarter och naturvärden som finns på platsen och ta hänsyn till detta vid detaljplaneringen. Vattenföringen kan också påverkas och därför gör man, om det behövs, särskilda geologiska undersökningar.
Kulturmiljö och arkeologi: Fornlämningar kan finnas i projektområdet. Om så är fallet måste man flytta vindkraftverken eller gräva ut fynden innan installationen görs.
Våra aktieägare gör ett aktivt val att finansiera en verksamhet som stödjer utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Kombinerat med vår affärsmodell ger detta goda förutsättningar för att skapa värde och avkastning till våra aktieägare. Vindkraften medför inte några skadliga utsläpp till miljön i form av växthusgaser, gifter eller andra föroreningar, varken vid utvinning, användning eller avveckling. Risken för dyra avvecklingskostnader är ytterst begränsad och försumbar i jämförelse med andra energislag. Kostnaden kan lätt kalkyleras och avsättning för demonteringsarbetet görs ofta hos Länsstyrelsen. Detta är inte fallet för många andra energislag, exempelvis kärnkraft, där avvecklingskostnaden ofta är både okänd och betydande.
Certifikatsystemet ger en extra intäkt till en producent av förnybar el. Vår syn är att denna intäkt över tiden, tillsammans med intäkten för el, skapar en bra lönsamhet och avkastning till våra ägare. Detta förutsatt att investering och drift sker effektivt – vilket vår affärsmodell borgar för.
En vindkraftpark kan innehålla alltifrån tre till hundra vindkraftverk. Finansieringen består i snitt av 30–40% eget kapital och 60–70% bankfinansiering. För att sprida riskerna är verksamheten uppdelad i separata bolag, så kallade Wind Farm-bolag bestående av ett varierande antal vindkraftverk. Ett sådant bolag utgör säkerhet för ett banklån. Eftersom parkerna i Wind Farm-bolagen ligger i olika delar av landet ger detta oss också en geografisk riskspridning.
Lyhördhet för samhällets krav och önskemål är ett av våra kärnvärden. Vi för omfattande och ständiga diskussioner med såväl kommun som medborgare på de orter där vi planerar nya vindkraftparker. Den kontakten fortsätter även efter det att vindkraftparken etablerats.
"Arise vision är att vara ett av Sveriges ledande företag inom landbaserad vindkraft och genom detta medverka i den globala omställningen till ett uthålligt samhälle."
En god och säker arbetsmiljö är en strategisk fråga, vilket tydligt anges i vår arbetsmiljöpolicy. Målet är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats. Att känna motivation för sitt arbete är grundläggande för en god hälsa och vårt mål är att vara en arbetsgivare och arbetsplats i framkant när det gäller omsorg om medarbetarna. Etik och moral är en annan oerhört viktig fråga och vi ska se till att vi alltid beter oss och uppträder på ett trovärdigt, hyggligt och bra sätt.
Jämställdhet: Vi rekryterar och befordrar uteslutande efter kompetens, vilket innebär att vi inte gör skillnad på kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller andra faktorer. Detta framhålls i såväl jämställdhetspolicy som uppförandekod. Det finns i dagsläget en obalans vad gäller kön, ålder och etnicitet som vi aktivt strävar efter att utjämna. Viktiga riktlinjer är att ge alla samma möjlighet till kompetensutveckling, samma möjlighet att förena arbete och familj samt att sexuella eller andra trakasserier inte accepteras.
Mänskliga rättigheter: Våra mark- och anläggningsentreprenörer finns huvudsakligen i Sverige, men dessa anlitar i sin tur ibland entreprenörer från andra länder. Våra vindkraftverk tillverkas på en global marknad, vilket gör att delar kan komma ifrån Asien, USA eller Europa. Eftersom vi är ett litet bolag finns inte tillräckliga resurser för att göra egna kontroller av arbetsvillkoren på andra platser än våra egna arbetsplatser och projekt. Vi har därför valt att enbart arbeta med stora, välkända och etablerade varumärken och företag som har agerat under lång tid på den svenska och
internationella marknaden. I vår uppförandekod anges tydligt att barnarbete eller arbete under tvång eller hot om våld inte accepteras samt att organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Trivsel och arbetsmiljö: Kontinuerliga medarbetarundersökningar görs med hjälp av en extern konsult, vilket även ger en jämförelse med andra bolag. Vi når en hög placering både i absoluta och relativa tal. Våra medarbetare är nöjda, känner sig behövda och trivs bra. Medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år enligt fastställda mallar, plus ett uppföljande samtal. Chefen och medarbetaren går igenom mallen före mötet och förbereder sig tillsammans. Bland medarbetarförmånerna finns ett friskvårdsprogram
i form av bidrag från arbetsgivaren till köp av friskvårdsåtgärder som gymkort eller deltagande i annan fysisk aktivitet.
Säkerhet och hälsa: Våra entreprenörer får inte påbörja något arbete utan att ha en arbetsmiljöansvarig på plats. De ska även ha upprättat en arbetsmiljöplan samt en kvalitetsplan. Vi har ett fåtal egna bygg- och projektledare på plats samt servicetekniker under drift. För dessa gäller samma strikta regler. För arbeten uppe i ett vindkraftverk gäller särskilda regler.
Etik och moral: Verksamheten ute i kommunerna bygger på vårt upparbetade förtroendekapital. Att upprätthålla en hög affärsetisk standard är lika viktigt som att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och bestämmelser, vilket betonas i vår uppförandekod. Vi ska uppträda på ett förtroendeingivande och korrekt sätt i alla lägen, både tekniskt och i vårt allmänna beteende. Vi kräver ärlighet och integritet i koncernens samtliga verksamheter och förväntar oss detsamma från kunder, leverantörer och samarbetspartners. Opartiskhet ska känneteckna alla våra affärsrelationer och intressekonflikter ska undvikas. Avsevärda restriktioner finns gällande gåvor och belöningar, och mutor får inte förekomma. Andra områden som betonas i uppförandekoden gäller bolagets politiska neutralitet och relevant redovisning av ekonomiska transaktioner enligt vedertagna redovisningsprinciper.
I koncernens uppförandekod poängteras att våra produkter och processer ska vara utformade så att de effektivt utnyttjar energi och råvaror, samt minimerar avfall och restprodukter under produktens livslängd. Vindkraftverksamhet är tillstånds- och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Den lagstiftning som finns på området och de tillståndsmyndigheter vi arbetar med reglerar verksamheten, och vi har som praxis att använda strängare ramvärden än den allmänna normen. Verksamhetens miljöpåverkan kan delas upp i följande områden: Prospektering och byggnation av nya vindkraftparker, kontinuerlig miljöpåverkan under drift och skötsel, avveckling, samt en begränsad påverkan till följd av administrativt arbete.
En vindkraftpark är ett storskaligt projekt som kräver omfattande förberedelser, diskussioner, möten och analyser. Redan innan det egentliga tillståndsarbetet startas bildar vi oss en uppfattning om området genom kontakter med kommun och markägare samt med allmänheten via samrådsmöten. Därefter skickas en remissförfrågan till ca 30 olika myndigheter där vi ber om deras synpunkter på tänkt vindkraftetablering. För att säkerställa en låg miljöpåverkan genomförs en grundlig inventering av fåglar, fladdermöss, kulturmiljö och arkeologi samt biotoper och naturvärden. Informationsmaterial och inbjudan till informationsmöte skickas ut till närboende och därefter görs en samlad miljöFör att säkerställa en låg miljöpåverkan genomförs en grundlig inventering av fåglar, fladdermöss, kulturmiljö och arkeologi samt biotoper och naturvärden.
konsekvensbeskrivning baserad på de synpunkter som inkommit. Vi tar även fram kartor med verkens tänkta placering, beräkningar på ljud- och skuggstörningar samt illustrationer av hur vindkraftverken kommer att upplevas i naturen. Vi tar alltid fram en alternativredovisning där lämpligheten av att bygga på den aktuella platsen utvärderas. Om miljökonsekvensbeskrivningen skulle visa på någon art som är avgörande för den biologiska mångfalden, att det finns särskilt skyddsvärda fågelarter som exempelvis örn eller berguv eller känsliga naturtyper som sumpskogar eller ekskogar, så väljer vi att flytta vindkraftverken. Vi är också måna om att hålla tillräckligt avstånd till bostäder. I beslutet från kommunen eller Länsstyrelsen anges hur
vindkraftparken ska utformas för att inte störningarna i omgivningen ska bryta mot lagen. Alla störningar måste årligen redovisas i en miljörapport.
Det går åt energi för att bygga ett vindkraftverk. Vägar ska byggas och material transporteras. En tumregel är att det tar ungefär ett halvår att producera den mängd energi som gått åt till att få verket på plats och i slutänden montera ner detsamma och köra det därifrån. Livslängden på ett verk är ca 25 år i genomsnitt, vilket ger många år där energiproduktionen ger ett överskott. Andra miljöpåverkande faktorer inkluderar potentiella utsläpp och transporter. Det rör sig om oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, kemikalieanvändning i samband med de mark- och anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till fordon. Alla oljor lagras i påkörningsskyddade slutna containrar där allt eventuellt läckage stannar i containern. Vi tillämpar försiktighetsprincipen, som innebär att material och metoder som kan medföra miljö- och hälsorisker undviks när lämpliga alternativ är tillgängliga. Vi kräver inte att leverantörerna är miljöcertifierade, däremot att de i detalj redovisar hur de ska säkerställa att de inte orsakar någon skada på miljön. Leverantören redovisar detta i form av en kontrollplan som anger vilka produkter som ska användas och hur de ska användas och lagras. Kontrollplanen ska även innehålla rutiner för att larma räddningstjänsten och informera kommunen i fall ett utsläpp ändå skulle ske.
Den förnybara elen produceras utan utsläpp av stoft, koldioxid eller andra utsläpp till luft, vatten eller mark. Hydrauloljor och växellådsolja används i generator och växellåda i slutna system och inga oljor lagras i vindkraftparken under driftfasen. Oljan byts i genomsnitt ut vart femte år och tas då omhand som miljöfarligt avfall. I transformatorerna finns även transformatorolja som skyddas enligt samma princip som i själva vindkraftverken.
När vindkraftverket är slutförbrukat efter ca 25 år tas alla delar omhand för återvinning och kvar på platsen finns endast ett ofarligt betongfundament. Vi åtar oss vid samtliga vindkraftbyggnationer att anpassa området till omgivningen efter nyttjandeperioden.
36 • AVSNITTSRUBRIK
Förvaltningsberättelse • 37 Koncernens resultaträkning • 42 Koncernens rapport över totalresultatet • 42 Koncernens balansräkning • 43 Koncernens kassaflödesanalys • 44 Koncernens eget kapital • 45 Definitioner nyckeltal • 45 Koncernens noter • 46 Moderbolagets resultaträkning • 72 Moderbolagets balansräkning • 73 Moderbolagets kassaflödesanalys • 74 Moderbolagets eget kapital • 75 Moderbolagets noter • 76 Bolagsstyrningsrapport • 83 Ägarförhållande • 87 Arise styrelse • 89 Arise koncernledning • 90 Finansiell information i sammandrag • 94 Översikt över vindkraftparker • 95
Styrelsen och verkställande direktören för Arise AB (publ), organisationsnummer 556274-6726, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2013.
Arise AB är moderbolag i Arisekoncernen, som övervägande består av ett antal helägda dotterbolag som normalt heter Arise Wind Farm och ett nummer. Dessa bolag äger och driver parkerna där vindkraftverken ingår. Sedan tidigare år finns även Arise Elnät AB, Arise Drift och Förvaltning AB, Arise JV AB och Arise Kran AB. Sedan 2011 ingår också intressebolaget Sirocco Wind Holding AB som Arise AB samäger till hälften med Sydvästanvind AB, ett bolag kontrollerat av det engelska bolaget Platina Partners LLP. Sirocco Wind Holding AB äger projektet Jädraåsen som formellt drivs i de båda bolagen Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB.
Under oktober 2012 inleddes driftsättningen av Jädraåsprojektet med 66 st. 3,1 MW verk där ett successivt övertagande av verken har skett därefter fram till våren 2013.
Moderbolaget projekterar lämpliga vindlägen och arbetar fram tillstånd, bistår med upphandling av finansiering, huvudkomponenter och entreprenader, projekterar lämpliga förvärv av projekt eller bolag samt administrerar och sköter el- och certifikatförsäljningen för koncernbolagen.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 1 AB förvaltar de elproducerande vindkraftparkerna med 12 st. verk i Oxhult utanför Laholm, 5 st. verk i Råbelöv utanför Kristianstad, 5 st. verk i Brunsmo utanför Karlskrona samt 7 st. verk i Kåphult som ligger strax intill Oxhultsparken.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 3 AB förvaltar vindkraftparken Fröslida utanför Hylte innehållande 9 st. verk.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 4 AB förvaltar vindkraftparken Idhult utanför Mönsterås innehållande 8 st. verk.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 5 AB förvaltar vindkraftparken Gettnabo utanför Torsås innehållande 6 st. verk. Dotterbolaget Arise Wind Farm 6 AB förvaltar vindkraftparkerna Blekhem utanför Västervik och Södra Kärra utanför Askersund. Parkerna består av 6 st. verk vardera.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 16 AB förvaltar vindkraftparken Skäppentorp utanför Mönsterås. Parken består av ett verk som är identiskt med de verk som uppförts i Jädraås.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 17 AB förvaltar vindkraftparken Skogaby utanför Laholm innehållande 4 st. verk. Driftsättning startade under hösten 2013 och övertagandet skedde i december samma år.
Dotterbolaget Arise Wind Farm 18 AB förvaltar vindkraftparken Stjärnarp utanför Halmstad innehållande 3 st. verk. Driftsättning startade under hösten och övertagandet skedde i december 2013.
Arise Elnät AB verksamhet är koncentrerad till elteknisk konsultation med ansvar för de elentreprenader som ingår i koncernens vindkraftutbyggnad. Detta ansvar innefattar bl.a. koncessionsansökan för att bygga elnät för transitering av elektriciteten från vindkraftparkerna till överliggande elnät.
Arise Service AB hanterar serviceverksamheten och ansvarar för drift, service och underhåll av koncernens helägda och samägda vindkraftverk. Dotterbolaget har serviceoch underhållskontrakten för parkerna Oxhult, Råbelöv, Idhult, Gettnabo och Blekhem.
Dotterbolaget Arise Kran AB hanterar lyften av vindkraftverken och bolagets kran hyrs även ut till andra externa kunder. Kranen har varit uthyrd under merparten av året.
Dotterbolaget Arise JV AB hanterar och erbjuder investerare ett delägande i större vindkraftparker som Arise projekterar.
Hela koncernens verksamhet bedrivs i Sverige.
Optionsavtal har tecknats rörande förvärv av ett projekt i Norge (130 MW) under tillståndsgivning. Avtal har också tecknats rörande rätt att arrendera mark utefter den skotska västkusten samt där söka tillstånd för att uppföra en större vindkraftpark (ca 100 MW).
Under året byggstartades 25,4 MW (Skogaby 4 verk, Stjärnarp 3 verk och Bohult 8 verk) varav 12,6 MW i Skogaby och Stjärnarp driftsattes.
Prissäkring genom uthyrning har skett av 59 MW av bolagets totalt 266 MW i drift.
Överenskommelse har träffats med Platina Partners att Arise övertar huvudansvaret för förvaltning av vindkraftparken Jädraås, 253 MW.
I enlighet med årsstämmans beslut har namnbyte från Arise Windpower AB (publ) till Arise AB (publ) genomförts.
Nettoomsättningen är hänförlig till produktionen av el i segmentet Egen vindkraft och består av intäkter för såld el och sålda och intjänade elcertifikat för faktisk producerad el. Under året har flera parker hyrts ut och de uthyrningsintäkter som belöper på denna produktion ingår också i nettoomsättningen. Vid beräkningen av snittintäkter för el och elcertifikat inkluderas hyresintäkterna och redovisas som en säkring av intäkter för el och elcertifikat. Vindens energiinnehåll under året har varit ca 5% lägre än de senaste årens medelvärde enligt dansk vindkraftstatistik, (Danskt vindindex har omarbetats och innehåller nu vinddata från 2002 och framåt). Produktionen av Egen (inklusive uthyrd) och Samägd vindkraftdrift under året uppgick till 599 GWh (351), en ökning med 70%,
varav produktionen från Egen vindkraftdrift uppgick till 328 GWh (326).
Nettoomsättningen under året uppgick till 231 mkr (210), en ökning med 10%, och övriga rörelseintäkter uppgick till 49 mkr (38), varav utvecklingsersättningen för Jädraås bidrog med 27 mkr (7). Detta innebar att de totala intäkterna uppgick till 280 mkr (248), en ökning med 13%.
Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 195 mkr (177). Detta resultat har påverkats med aktiverat arbete för egen räkning som uppgick till 20 mkr (19), personalkostnaderna uppgick till - 55 mkr (- 46) och övriga externa kostnader uppgick till - 66 mkr (- 53). Andel i intressebolags resultat uppgick till 16 mkr (9) och avser i sin helhet bolagets 50%-iga andel av Jädraåsprojektet. Denna resultatpost är ett nettoresultat, dvs. efter skatt.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 101 mkr (54) inkluderat av- och nedskrivningar med - 94 mkr (- 122). Finansnettot minskade till - 69 mkr (- 76) och resultatet före skatt uppgick till 32 mkr (- 22). Resultatet efter skatt var 29 mkr (- 16) vilket motsvarade ett resultat per aktie på 0,86 (- 0,47) kronor både före och efter utspädning.
Totalresultatet uppgick till 90 mkr (- 90) efter att kassaflödessäkringarna av el, räntor och valutor ökat totalresultatet med 62 mkr (- 74).
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick till 292 mkr (77) och hela det investerade beloppet är relaterat till vindkraftutbyggnad. Investeringar i finansiella anläggningstillgångar avseende Jädraåsprojektet uppgick till 0 mkr (99).
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 185 mkr (116). Rörelsekapitalförändringar ökade kassaflödet med 28 mkr (53). Investeringar i materiella och finansiella anläggningstillgångar har skett med - 292 mkr (- 176) varefter kassaflödet efter investeringar uppgick till - 78 mkr (- 6). Lång- och kortfristiga räntebärande skulder har ökats med 27 mkr (304) och nettot av räntebetalningar minskade kassaflödet med - 94 mkr (- 81), betalning till spärrade konton har skett med - 3 mkr (- 12) varefter kassaflödet för året uppgick till - 150 mkr (204).
Räntebärande nettoskuld uppgick till 1 438 mkr (1 265). Soliditeten vid årets slut var 37,7% (35,9).
Likvida medel uppgick till 191 mkr (341) och vid respektive års utgång fanns därutöver outnyttjade krediter om 112 mkr (0).
Eftersom Arise endast har svenska dotterbolag har skatt beräknats efter svensk skattesats, vilken motsvarar 22%.
Koncernen bedriver ett internt utvecklingsarbete för att dels
öka kunskapen om vindbeteenden i olika miljöer, dels förbättra mätning och analys av enskilda parker och verk.
Medeltalet anställda i koncernen uppgick under året till 39 (39). Det totala antalet anställda vid årets slut uppgick till 31 (44). Övriga upplysningar rörande antalet anställda samt löner, ersättningar och anställningsvillkor lämnas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Moderbolaget har stått för det huvudsakliga arbetet med att projektera lämpliga vindlägen, teckna arrendeavtal, arbeta fram konsekvensbeskrivningar, ta fram detaljplaner och tillstånd att bygga, göra upphandlingar, hantera koncernens handelsverksamhet av el och elcertifikat samt utföra administrativa tjänster.
Moderbolaget hanterar koncernens produktionsplaner och elsäkringar i enlighet med fastställd finanspolicy. En del av de elproducerande dotterbolagen, men inte alla, säljer sin elproduktion till moderbolaget till avtalat pris. Ett liknande upplägg finns i underkoncernen Arise Wind Farm 2 AB, där dotterbolagen Arise Wind Farm 3 AB, Arise Wind Farm 5 AB, Arise Wind Farm 6 AB och Arise Wind Farm 21 AB huvudsakligen säljer sin produktion till sitt moderbolag. Detta upplägg finns också i underkoncernen Arise Wind HoldCo 4 AB med dotterbolagen Arise Wind Farm 17 AB och Arise Wind Farm 18 AB. Moderbolaget Arise (liksom Arise Wind Farm 2 och Arise Wind HoldCo 4) säljer sedan vidare till kunder baserat på bilaterala avtal eller på spotmarknaden.
Uthyrning av vindkraftparker till extern kund sker genom moderbolaget som i sin tur hyr parkerna av respektive koncernbolag.
Moderbolagets totala intäkter uppgick under året till 310 mkr (236) och inköpskostnader, hyra av vindkraft, personal-, övriga externa kostnader, aktiverat arbete för egen räkning uppgick totalt till - 319 mkr (- 263), varvid rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till - 9 mkr (- 27). Avskrivning av anläggningstillgångar inklusive reservering av delar av utvecklingsprojekt uppgick till - 2 mkr (- 28) varför rörelseresultatet (EBIT) blev - 12 mkr (- 55). Finansnettot var - 19 mkr (- 14), koncernbidrag har lämnats med - 5 mkr (- 1) och nettoresultatet efter skatt uppgick till 1 mkr (- 57). Moderbolagets nettoinvesteringar inklusive aktieägarlån till dotter- och intressebolag uppgick till 104 mkr (128).
Medelantalet anställda var under året 23 (24) och vid årsskiftet hade moderbolaget 15 (26) anställda. Beträffande antal anställda, löner, ersättningar och anställningsvillkor hänvisas till Not 4 till koncernens finansiella rapporter på sidorna 56–58.
Koncernens huvudsakliga verksamhet är att producera förnybar el utan utsläpp av CO2, stoft eller andra utsläpp till luft,
vatten eller mark. Verksamheten omfattar bygg- och anläggningsarbeten i samband med uppförande av vindkraftverk och tillhörande elanläggningar, vilka följer det regelverk som gäller för dylik verksamhet.
Koncernens hantering av oljor, kemikalier och drivmedel är begränsad till oljor för smörjning av vindkraftverkens rörliga delar, till vad som följer av de mark- och anläggningsarbeten som utförs av externa entreprenörer samt bränsle till leverantörernas och koncernens tjänstefordon. Driften av vindkraftanläggningar ger upphov till direkt miljöpåverkan genom ljud, skuggor och synintryck.
Genom innehav och drift av vindkraftverk och elanläggningar bedriver koncernen verksamhet som både är tillståndspliktig och anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen innehar samtliga tillstånd som erfordras för att driva den befintliga verksamheten.
Arise indelar risker i omvärldsrisker (politik, konjunktur, klimatförhållanden och konkurrenter), finansiella risker (energipriser, certifikatspriser, valutor, räntor, finansiering, kapital, likviditet och kredit) samt operationella risker (drift, rörelsekostnader, avtal, tvister, försäkringar och övrig riskhantering).
Arise bedömning är att efterfrågan på elektricitet som producerats med vind kommer att vara fortsatt hög under överskådlig framtid. Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 innebär att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. För vindkraften innebär detta en nationell planeringsram som motsvarar 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Vindkraften i Sverige producerade under 2013 ca 9,7 TWh (7), (enligt Elcertifikatregistret 2013).
Konjunkturkänsligheten hör främst samman med möjligheterna att få tillgång till både eget och lånat kapital, där sämre konjunktur på de finansiella marknaderna innebär att kapitalanskaffningen kan försvåras.
Arise intäkter är beroende av den mängd el den installerade vindkraften genererar, vilket i sin tur beror på vindstyrkan under den aktuella perioden på berörda platser samt vindkraftverkens tillgänglighet. Vindstyrkan varierar dels mellan olika säsonger under året och dels mellan olika år. Genom att etablera en portfölj av projekt på olika geografiska platser och genom att utföra omfattande vindmätningar innan investeringsbesluten tas minskas risken för variation i produktionsvolym. Ogynnsamma väderförhållanden och klimatförändringar kan dock påverka elproduktionen negativt vilket i sin tur skulle påverka bolagets resultat.
Konkurrensmässigt är Arise en av få aktörer på marknaden som kan tillhandahålla markägare ett helhetskoncept med vindkraftutbyggnad inklusive nätuppkoppling, storskalig upphandling av verk samt tillgång till en hjulburen kran med kapacitet att lyfta alla på marknaden förekommande vindkraftverk i storleksklassen upp till drygt 3 MW. Ett industriellt synsätt kombinerat med egen kontroll av utbyggnaden är några av de viktigaste förutsättningarna för koncernens framtida konkurrenskraft.
Energiprisrisken uppkommer genom ett fluktuerande elpris vilket noteras på marknadsplatsen Nord Pool. Koncernen hanterar denna risk genom att prissäkra viss del av planerad produktion. Elcertifikatprisrisker hanteras på likartat sätt. Rådande marknadspriser på el och elcertifikat under 2013 och inledningen av 2014 utgör en indikation på risk för värdenedgång i befintliga investeringar. Det föreligger osäkerhet kring den framtida prisutvecklingen. Energimyndighetens uttalande i februari 2014 rörande kommande uppjusteringar av kvotplikten för elcertifikat förväntas innebära en positiv påverkan på elcertifikatpriser.
Valutarisken i koncernen uppkommer huvudsakligen vid upphandling av verk och vid elförsäljning på Nord Pool, där båda normalt prissätts i EUR. Säkring av vindkraftsinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto. Ränterisken har hanterats genom att ränta på upptagna lån till övervägande del bundits till fast ränta genom swapavtal.
Med likviditetsrisk avses risken att Arise inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Arise ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 100 mkr.
För mer information se Not 11 till koncernens finansiella rapporter på sidorna 61–67.
Risken för väsentliga konsekvenser av ett totalt driftstopp i alla bolagets vindkraftverk, som följd av samtidiga tekniska haverier, bedöms som låg. Dels beroende på att parkerna är geografiskt spridda, dels beroende på att flera olika fabrikat installeras, i dagsläget Vestas och GE. Risken reduceras i takt med utbyggnaden av produktionskapacitet på ytterligare platser. Bolaget har infört ett komplett underhållssystem för samtliga vindkraftverk, som bl.a. innefattar kvalificerad vibrationsmätning på samtliga huvudkomponenter i varje verk, kompletta komponentregister samt system för loggning av fel och åtgärder i verken. Detta system gör bolaget mindre beroende av vindkraftleverantören och kommer på sikt att leda till ökad tillgänglighet. Arise gör bedömningen att det inte finns några tvister som kan få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella ställning. Koncernens försäkringsprogram innefattar avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, produktansvar, ren förmögenhetsskada samt begränsat skydd vid miljöskada.
Arise bedömer att koncernens storlek och koncernledningens sammansättning av medarbetare med djup insikt i, samt löpande och nära kontakt med verksamheterna reducerar de operationella riskerna.
Information om bolagets styrning och styrelsens arbete under året finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 83–86. Denna och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på Arise hemsida www.arise.se.
Det finns inte några bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Den 31 december 2013 var totalt 33 428 070 aktier utgivna. Aktieägare har rätt att rösta för samtliga aktier han eller hon äger eller företräder. Alla aktier berättigar till lika utdelning.
Teckningsoptionsprogram finns och dessa program gav per den 31 december 2013 rätt till teckning av motsvarande 1 268 500 aktier som vid fullt utnyttjande ger 3,7% i utspädningseffekt. Dock innehåller ett av optionsavtalen villkor som innebär att maximalt 536 000 aktier bedöms kunna tecknas (Not 17), vilket skulle innebära 1,6% i utspädningseffekt.
Bolaget innehar 54 194 egna aktier till ett kvotvärde om 0,08 kr per aktie och till en ersättning om 27,56 kr per aktie.
Vid årsstämman den 2 maj 2013 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om emission av aktier, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, dock att sådan emission ej får medföra att bolagets aktiekapital överstiger bolagets högsta kapital enligt bolagsordningen.
Några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet finns inte enligt bolagsordningen eller gällande lagstiftning. För övrigt känner inte bolaget till några avtal mellan aktieägare som begränsar aktiernas överlåtbarhet.
Information om bolagets aktieägare finns på sidan 87. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10% av rösterna utgörs av Johan Claesson med bolag.
Vid en ägarförändring som innebär "Change of Control" eller om Arise avnoteras från Nasdaq OMX Stockholm blir en klausul i Obligationsavtalet tillämplig, vilket innebär att obligationsinnehavare har rätt att påkalla inlösen av obligationen inklusive upplupen ränta.
Förutom detta avtal har koncernen inga andra väsentliga avtal som kan sägas upp vid en ägarförändring. Inga avtal finns mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning eller uppdrag upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Arise lägger stor vikt vid att bedriva verksamheten på ett såväl juridiskt som affärsetiskt gott sätt. I bolagets uppförandekod betonas de principer som styr koncernens förhållande till medarbetare, affärspartners och andra intressenter. Uppförandekoden gäller för såväl anställda som styrelseledamöter. Den förväntas även att respekteras och tillämpas av koncernens leverantörer, återförsäljare, konsulter samt övriga affärspartners.
I uppförandekoden fastställs att mutor inte får förekomma, att bolaget ska vara restriktivt med gåvor och att alla affärstransaktioner klart ska framgå i bolagets räkenskaper, som på ett sanningsenligt, relevant och begripligt sätt ska vara utförda enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper.
Arise intar en neutral ställning i politiska frågor. Varken koncernens namn eller tillgångar får användas för att främja politiska partier eller kandidaters intressen.
Uppförandekoden omfattar även bolagets arbete för ett hållbart samhälle, där det fastställs att koncernens produkter och processer ska vara utformade på ett sätt som effektivt utnyttjar energi och råvaror samt minimerar avfall och restprodukter över produktens livslängd.
Arise rekryterar och behandlar sina medarbetare på ett sätt som inte är diskriminerande avseende kön, ras, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ursprung etc. Koncernen uppmuntrar mångfald på alla nivåer. Barnarbete tolereras inte, inte heller att arbete utförs genom tvång eller hot. Organisationsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar och avtal ska respekteras.
Bolagets riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare antogs av årsstämman den 2 maj 2013 och gäller intill nästa årsstämma. Lön och övriga anställningsvillkor ska vara sådana att koncernen alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattnings
havarens ansvar och uppförande. Lön ska fastställas per kalenderår med lönerevision den 1:a januari varje år.
Varje ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning skall regleras i anställningsavtalet för respektive ledande befattningshavare. Bolagets maximala kostnader för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, inklusive sociala avgifter, redovisas inför bolagets årsstämma. Rörlig ersättning ska baseras på förutbestämda och mätbara kriterier såsom byggstart, avyttringar och resultat, samt vissa personliga mål. Ledande befattningshavare har under 2013 kunnat erhålla rörlig ersättning som vid maximalt utfall motsvarar fyra månadslöner. Ersättningsutskottet föreslår och utvärderar rörliga mål för ledande befattningshavare varje verksamhetsår. Ersättningsutskottets utvärdering redovisas för styrelsen.
Vissa ledande befattningshavare ingår i aktierelaterade optionsprogram i Arise, vilka program redogörs för i årsredovisningen och de fullständiga förslagen inför denna årsstämma. Ersättningsutskottet och styrelsen ska årligen värdera om man till stämman ska föreslå ytterligare aktierelaterade incitamentsprogram.
Utöver vad som avtalats i kollektivavtal eller annat avtal kan ledande befattningshavare äga rätt att på individuell basis arrangera pensionslösningar. Avstående av lön och rörlig ersättning kan utnyttjas för ökade pensionsavsättningar förutsatt oförändrad kostnad för bolaget över tiden.
För ledande befattningshavare gäller normalt sex månaders uppsägningstid från den anställdes sida och maximalt tolv månaders uppsägningstid från företagets sida undantaget en av de ledande befattningshavarna som har 24 månaders uppsägningstid från företagets sida, varav de sista tolv månaderna är avräkningsbara. Avgångsvederlag utöver lön under uppsägningstid förekommer inte.
För 2014 föreslås huvudsakligen likartade riktlinjer avseende ersättning till ledande befattningshavare. Vidare beskrivning av riktlinjerna finns på bolagets hemsida under bolagsstyrning.
De första vindkraftverken i Bohultparken har i slutet av januari driftsatts. Parken består av 8 st. GE-verk om vardera 1,6 MW. Full produktion förväntas uppnås under maj månad.
Ytterligare tre vindkraftparker, Oxhult, Kåphult och Råbelöv, om totalt 51,5 MW har i januari hyrts ut i sin helhet under ett år.
Anställda i Arise har erbjudits ett treårigt optionsprogram
med syntetiska optioner och av totalt 278 000 optioner har 235 000 tecknats. Den totala kostnaden i anledning av erbjudandet beräknas uppgå till högst cirka 9,4 mkr, beräknat på maximal utbetalning om 40 kronor per option. Då optionerna är syntetiska och några aktier inte ges ut, leder programmet inte till någon utspädning. Av incitamentsprogrammet är 140 000 optioner avsedda att riktas till ledande befattningshavare. Kostnaden för denna del av programmet är maximalt 5,6 Mkr och förutsätter godkännande på årsstämman i maj 2014.
Bolaget kommer att fortsätta att arbeta med att bredda sitt utbud av tjänster, effektivisera verksamheten och säkra upp möjligheter till en fortsatt expansion. Bolaget bedömer möjligheterna att ytterligare stärka sin position på den nordiska marknaden som goda.
Bolagets långsiktiga mål är att vid utgången av år 2017 ha uppfört och förvalta 1 000 MW, varav bolaget fortsatt äger 500 MW. Inkluderat Bohultparken som nu byggs har bolaget 368 MW under förvaltning varav bolaget äger 266 MW. Elproduktionen från samtliga dessa 266 MW bedöms uppgå till drygt 700 GWh på årsbasis vilket motsvarar ca 7,2% av all vindkraft som producerades i Sverige under år 2013.
Till årsstämmans förfogande står:
| Moderbolaget | kkr |
|---|---|
| Ansamlad förlust från föregående år | -102 235 |
| Överkursfond fritt eget kapital | 1367021 |
| Årets resultat | 1288 |
| Summa disponibla vinstmedel | 1266 074 |
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att medlen disponeras enligt följande:
| Balanseras i ny räkning | 1266 074 |
|---|---|
| ------------------------- | ---------- |
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt redovisas i resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter.
| Belopp i mkr | NOT | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 231 | 210 | |
| Övriga rörelseintäkter | 49 | 38 | |
| Summa intäkter | 2 | 280 | 248 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 2 | 20 | 19 |
| Personalkostnader | 4 - | 55 - | 46 |
| Övriga kostnader | 5 | -66 | -53 |
| Andel i intressebolags resultat | 10 | 16 | 9 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 195 | 177 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 9 | -94 | -122 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 101 | 54 | |
| Finansiella intäkter | 6 | 23 | 16 |
| Finansiella kostnader | 6 | -92 | -93 |
| Resultat före skatt | 32 | -22 | |
| Inkomstskatt | 7 - | 4 | 6 |
| Årets resultat | 29 | -16 | |
| Resultat per aktie (kr) | |||
| Före utspädning | 0,86 | -0,47 | |
| Efter utspädning | 0,86 | -0,47 | |
| Antal aktier vid årets ingång | 33 428 070 | 33 428 070 | |
| Antal aktier vid årets utgång | 33 428 070 | 33 428 070 |
Vinsten per aktie före utspädning har beräknats genom att använda årets resultat som täljare. Det genomsnittliga antalet utestående aktier använda för resultat per aktie före utspädning uppgick till 33 373 876 aktier (2012: 33 400 973 aktier). Bolaget har teckningsoptioner som kan ge upphov till utspädningseffekt men ingen utspädningseffekt redovisas då årets snittkurs på det noterade aktievärdet understiger snittet på teckningskursen för teckningsoptionerna.
| Belopp i mkr | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 29 | -16 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | 32 - | 5 |
| Omräkningsdifferens | 13 - | 17 |
| Andel av övrigt totalresultat i intressebolag | 33 | -65 |
| Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | -17 | 12 |
| Övrigt totalresultat för året netto efter skatt | 62 | -74 |
| Summa totalresultat för året | 90 | -90 |
Totalresultatet är till 100% hänförligt till moderbolagets aktieägare.
| Belopp i mkr | NOT | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 2 360 | 2 162 |
| Innehav i intressebolag | 10 | 69 | 69 |
| Fordran intressebolag | 22 | 369 | 373 |
| Uppskjutna skattefordringar | 7 | 43 | 63 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 12 | 89 | 86 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 930 | 2 753 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 13 | 27 | 23 |
| Kundfordringar | 15 | 16 | 6 |
| Fordran intressebolag | 22 | 37 | – |
| Övriga kortfristiga fordringar | 11, 14 | 34 | 22 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 59 | 62 |
| Likvida medel | 191 | 341 | |
| Summa omsättningstillgångar | 364 | 454 | |
| Summa tillgångar | 3 294 | 3 207 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 17 | 3 | 3 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 320 | 1 322 | |
| Säkringsreserv | - | 107 - | 169 |
| Balanserad vinst/ansamlad förlust | 24 | -4 | |
| Summa eget kapital | 1 240 | 1 152 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 18 | 1 610 | 1 583 |
| Avsättningar | 19 | 22 | 20 |
| Summa långfristiga skulder | 1 632 | 1 603 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 18 | 107 | 107 |
| Leverantörsskulder | 42 | 26 | |
| Övriga skulder | 11 | 230 | 291 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 42 | 28 |
| Summa kortfristiga skulder | 422 | 452 | |
| Summa eget kapital och skulder | 3 294 | 3 207 | |
| Ställda säkerheter | 21 | 2 698 | 2 663 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | Inga | Inga |
| Belopp i mkr | NOT | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | 101 | 54 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 | 85 | 62 |
| Betald skatt | -1 | -1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
185 | 116 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (-)/minskning (+) av varulager | -4 | 1 | |
| Ökning av rörelsefordringar | -36 | -17 | |
| Ökning av rörelseskulder | 68 | 69 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 213 | 170 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -292 | -84 | |
| Statligt stöd | – | 7 | |
| Investering i intressebolag | – | 0 | |
| Investering av övriga finansiella anläggningstillgångar | – | -99 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -292 | -176 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Ökning av räntebärande skulder | 27 | 304 | |
| Betalning till spärrade konton | -3 | -12 | |
| Betald ränta | -96 | -87 | |
| Erhållen ränta | 2 | 6 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -71 | 210 | |
| Årets kassaflöde | - | 150 | 204 |
| Likvida medel vid årets ingång | 341 | 137 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 191 | 341 | |
| Räntebärande skulder vid årets utgång | 1 717 | 1 690 | |
| Spärrade likvida medel vid periodens utgång | -88 | -85 | |
| Nettoskuld | 1 438 | 1 265 |
| Belopp i mkr | Aktie- kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings- reserv |
Balanserad vinst/an- samlad förlust |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2012-01-01 | 3 | 1 324 | -95 | 12 | 1 243 |
| Årets resultat | -16 - | 16 | |||
| Övrigt totalresultat för året | -74 | - | 74 | ||
| Summa totalresultat | -74 | -16 | -90 | ||
| Förvärv av egna aktier | -2 | - | 2 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
-2 | -2 | |||
| Utgående balans per 2012-12-31 | 3 | 1 322 | -169 | -4 | 1 152 |
| Ingående balans per 2013-01-01 | 3 | 1 322 | -169 | -4 | 1 152 |
| Årets resultat | 29 | 29 | |||
| Övrigt totalresultat för året | 62 | 62 | |||
| Summa totalresultat | -107 | 24 | 90 | ||
| Värdejustering av utgivna optioner | -2 | - | 2 | ||
| Summa transaktioner med aktieägare, redovisade direkt i eget kapital |
-2 | -2 | |||
| Utgående balans per 2013-12-31 | 3 | 1 320 | -107 | 24 | 1 240 |
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till nettoomsättning.
Rörelseresultat (EBIT) i förhållande till nettoomsättning.
Rullande 12 månaders rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt sysselsatt kapital för perioden. I segmentsredovisningen beräknas detta nyckeltal på ett genomsnitt på motsvarande värden vid periodens ingång och utgång.
Rullande 12 månaders nettoresultat i förhållande till kvartalsmässigt genomsnittligt eget kapital för perioden.
Eget kapital i förhållande till antal aktier i genomsnitt.
Räntebärande skulder minskat med kassa och spärrade likvida medel.
Resultat före skatt plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital.
Eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Eget kapital plus räntebärande nettoskuld.
Arise AB (publ) med organisationsnummer 556274-6726 är ett aktiebolag registrerat i Sverige och bolagets aktier är noterade på NasdaqOMX. Företagets säte är i Halmstad. Företagets och dotterbolagens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning. Koncernredovisningen för det verksamhetsår som slutar den 31 december 2013 har godkänts av styrelsen den 27 mars 2014 och kommer att föreläggas årsstämman den 6 maj 2014 för fastställande.
Arise följer och har upprättat koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Interpretations Committee (IFRIC) som godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. "Kompletterande redovisningsregler för koncerner", vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Koncernens rapporteringsvaluta och moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i miljontals kronor om ej annat anges. I koncernredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde förutom finansiella instrument vilka värderats till verkligt värde. Nedan beskrivs tillämpade redovisningsprinciper vilka bedömts vara väsentliga för koncernen.
Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och som har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
(omklassificeringsjusteringar) eller ej.
IFRS 13 "Värdering till verkligt värde" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som ickefinansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.
En ändring har gjorts i IAS 36 "Nedskrivningar" avseende upplysningar om återvinningsvärdet för ickefinansiella tillgångar. Ändringen tar bort ett krav på upplysningar om återvinningsvärdet för kassagenererande enheter som hade införts i IAS 36 vid tillkomsten av IFRS 13. Ändringen är inte obligatorisk för koncernen förrän den 1 januari 2014 men koncernen har valt att tillämpa ändringen fr.o.m. den 1 januari 2013.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 10 "Koncernredovisning" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 11 "Samarbetsarrangemang" fokuserar på de rättigheter och skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än på den juridiska formen av
arrangemanget. Det finns två typer av samarbetsarrangemang: gemensam verksamhet och joint venture. En gemensam verksamhet uppkommer då en part i en gemensam verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Ett joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden – klyvningsmetoden är inte längre tillåten.
IFRS 12 "Upplysningar om andelar i andra företag" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, samarbetsarrangemang, intressebolag och ej konsoliderade, strukturerade företag. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 gavs ut i november 2010 för finansiella tillgångar och i oktober 2011 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier: värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet, såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.
IFRIC 21 "Levies" klargör redovisningen av en förpliktelse att betala en skatt eller avgift som inte är inkomstskatt.
Tolkningen klargör vad den förpliktande händelsen som utlöser skyldigheten att betala skatten eller avgiften är samt när en skuld därmed ska redovisas. Koncernen är för närvarande inte utsatt för några väsentliga skatter eller avgifter som inte är inkomstskatter och därmed har detta tolkningsuttalande inte någon väsentlig påverkan på koncernen.
Inga andra av de IFRS- eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Dotterbolag är de företag där koncernen direkt eller indirekt innehar mer än 50% av röstvärdet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Dotterbolag medtas i koncernredovisningen fr.o.m. den tidpunkt då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncernredovisningen fr.o.m. den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Ett eventuellt överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och summan av verkliga värden på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Intressebolag är de företag där koncernen har ett betydande
men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% och 50% av rösterna. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intressebolagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. Koncernens redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar eventuell goodwill och andra övervärden som identifieras vid förvärvet.
Om ägarandelen i ett intressebolag minskas men investeringen fortsätter att vara ett intressebolag omklassificeras endast ett proportionellt belopp av den vinst eller förlust som tidigare redovisades i övrigt totalresultat till resultatet.
Koncernens andel av resultat som uppkommit efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolag förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets räkning.
Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för investeringen i intressebolaget. Om så är fallet, beräknar koncernen nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan intressebolagets återvinningsvärde och det redovisade värdet och redovisar beloppet i "Resultatandel i intressebolag" i resultaträkningen.
Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella. Som finansiell leasing redovisas avtal där de ekonomiska förmåner som är förknippade med åtagandet i allt väsentligt överförts på leasetagaren. Övriga kontrakt redovisas som operationella och kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristiga räntebärande skulder och Kortfristiga räntebärande skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Koncernen tecknar med markägare arrendeavtal för perioder om 30 år eller mer för uppförande av vindkraftverk. Hyresavtal avseende mark definieras som operationell leasing. Leasingavgifter som erläggs under operationella leasingavtal kostnadsförs systematiskt över leasingperioden.
Transaktioner i utländsk valuta redovisas i respektive enhet baserat på enhetens funktionella valuta enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs och uppkomna kursdifferenser inkluderas i periodens resultat. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Realiserade vinster och förluster på säkringsderivat redovisas i de resultatposter där den säkrade transaktionen redovisas.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Dessutom ingår i nettoomsättningen även intäkter från uthyrda produktionsanläggningar. Vid beräkningen av snittintäkter för el och elcertifikat inkluderas hyresintäkterna och redovisas som en säkring av intäkter för el och elcertifikat.
Övriga rörelseintäkter består av utvecklingsersättning, intäkter från kranuthyrning, projektledning och administrativa tjänster samt övriga mindre poster (Not 2).
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period då elen producerats. Intäkter från el- och elcertifikat redovisas i nettoomsättningen för segment Vindkraftdrift från tidpunkten för driftsättning. Intäkter från uthyrning av vindkraftsanläggningar redovisas i den period som el produceras.
Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor som är förknippade med bidraget.
Intäkter från statliga bidrag redovisas i resultaträkningen i samma period som kostnaden som bidraget erhållit för redovisas. Avseende statliga bidrag som erhållits för investeringar i anläggningstillgångar redovisas dessa i balansräkningen genom att reducera investeringsbeloppet.
Inga statliga stöd har erhållits under 2013.
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald sjukfrånvaro m.m. samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensionsförpliktelser finns i koncernen enbart avgiftsbestämda pensionsplaner vilka huvudsakligen omfattar ålderspension, sjukpension och familjepension.
Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, vilka normalt är försäkringsbolag. Storleken på premien baserar sig på lönenivån och utöver pensionsbetalningarna har koncernen ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten då premier erläggs. Avseende ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till förvaltningsberättelsen sidan 37.
Koncernen har ett antal aktierelaterade ersättningsplaner där regleringen görs med aktier och där bolaget erhåller tjänster från anställda som vederlag för koncernens egetkapitalinstrument (optioner).
Verkligt värde på den tjänstgöring som berättigar anställda till tilldelning av optioner kostnadsförs. Det totala belopp som ska kostnadsföras baseras på verkligt värde på de tilldelade optionerna:
Icke marknadsrelaterade villkor för intjänande beaktas i antagandet om hur många optioner som förväntas bli intjänade. Den totala kostnaden redovisas fördelat över intjänandeperioden, vilket är den period under vilken alla de angivna intjänandevillkoren ska uppfyllas.
Ibland kan det inträffa att anställda utför tjänster innan tilldelningsdagen inträffar och då görs en uppskattning av det verkliga värdet, för att en kostnad ska kunna redovisas fördelat över perioden mellan den tidpunkt då anställda börjar utföra tjänster och tilldelningsdagen. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsrelaterade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot de ursprungliga bedömningarna som omprövningen ger upphov till, redovisas i resultaträkningen och motsvarande justeringar görs i eget kapital.
När optionerna utnyttjas, emitterar företaget nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital.
De sociala avgifter som uppkommer på tilldelningen av aktieoptioner betraktas som en integrerad del av tilldelningen, och kostnaden behandlas som en kontantreglerad aktierelaterad ersättning.
Periodens skattekostnad eller skatteintäkt består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga resultat. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Uppskjuten skatt är skatt som hänför sig till skattepliktiga eller avdragsgilla temporära skillnader vilka medför eller reducerar skatt i framtiden.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserat på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskott och avdragsgilla temporära skillnader redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna och underskottsavdragen kan utnyttjas.
Uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen förutom i de fall den avser transaktioner vilka redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital, då även eventuell skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången samt överföring från eget kapital av resultat från godkända kassaflödessäkringar avseende inköp i utländsk valuta av materiella anläggningstillgångar. Anskaffningsvärdet för vindkraftanläggningar innefattar, till skillnad från anskaffningsvärden för övriga investeringar, även utgifter för normal intrimning och driftsättning. Utgifter för räntor under bygg- och montagetid inkluderas i anskaffningsvärdet. Samtliga utgifter för pågående nyinvesteringar aktiveras.
I samband med tillstånd för uppförande av vindkraftverk åtar sig koncernen att återställa mark i ursprungligt skick efter nyttjandeperioden. Beräknad kostnad för återställande reserveras i koncernens räkenskaper och inkluderas i anskaffningskostnaden för vindkraftverk.
Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat komponent endast då det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på vindkraftanläggningar görs linjärt ned till tillgångens beräknade restvärde och under tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Avskrivning på vindkraftanläggning påbörjas i samband med övertagande från leverantör. För beräkning av avskrivningar enligt plan tillämpas följande nyttjandeperioder:
Vid varje rapporttillfälle görs en prövning av tillgångarnas nyttjandeperiod och en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och nettoförsäljningsvärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samtliga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljningsvärdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.
En tidigare nedskrivning återförs när det har inträffat en förändring i de antaganden som låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde när den skrevs ned och som innebär att nedskrivningen ej längre bedöms som erforderlig. Återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar prövas individuellt och redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar kan kategoriseras i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. Den enda kategori som bolaget innehar är lånefordringar och kundfordringar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av "Fordran intressebolag", "Kundfordringar" och "Övriga fordringar" samt "Likvida medel" i balansräkningen.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reserv för värdeminskning.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Arise blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddags redovisning tillämpas. Vid varje rapporttillfälle utvärderar Arise om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Vid fastställande av verkligt värde för långfristiga derivatinstrument används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. Vid marknadsvärdering av övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att realisera tillgången och reglera skulden vid samma tidpunkt.
Likvida medel omfattar kassa och banktillgodohavanden, vilka värderas till verkligt värde.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen: (a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring), (b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring), eller (c) säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet (säkring av nettoinvestering).
Värdering av säkringsinstrument för elpris, valuta och räntor baseras på observerbara data. För derivatinstrument som ej säkringsredovisas och derivatinstrument som ingår i en verkligt värdesäkring redovisas värdeförändringarna i resultaträkningen. Vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i övrigt totalresultat och särredovisas inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Eventuella vinster eller förluster på säkringsinstrumentet hänförligt till den effektiva delen av säkringen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i det egna kapitalet under säkringsreserven. Eventuella vinster eller förluster hänförliga till ineffektiva delar av en säkring redovisas i resultaträkningen, på el och valuta i rörelseresultatet och räntederivat i finansnettot.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Säkringar av nettoinvesteringar i verksamhet med annan funktionell valuta redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när verksamheten avyttras helt eller delvis.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i Not 11.
Skulder till kreditinstitut och kreditfacilitet kategoriseras som "Övriga finansiella skulder" och redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde, varvid direkt hänförliga kostnader såsom uppläggningsavgifter periodiseras över lånets löptid med hjälp av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.
Koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången, (Not 9).
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom 1 år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet motsvaras av det noterade värdet på särskild handelsplats för elcertifikat eller om annat avtal träffats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av "först in, först ut-metoden" (FIFO).
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstäm-
mer med den interna rapporteringen, vilket för Arise innebär Egen vindkraftdrift, Samägd vindkraftdrift och Övrig vindkraftutveckling.
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Obligatoriskt inlösbara preferensaktier ska klassificeras som Skulder, men är icke tillämpbart på Arise.
Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Då något koncernföretag köper moderbolagets aktier (återköp av egna aktier) reducerar den betalda köpeskillingen, inklusive eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader (netto efter skatt), den balanserade vinsten, till dess att aktierna annulleras eller avyttras. Om dessa stamaktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst.
Vid upprättande av redovisning enligt IFRS och god redovisningssed görs uppskattningar och antaganden om framtiden som påverkar de i bokslutet redovisade balans- och resultatposterna. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter och de olika antaganden som ledningen och styrelsen anser vara rimliga under rådande omständigheter. I de fall då det ej är möjligt att fastställa det redovisade värdet på tillgångar och skulder genom information från andra källor, ligger sådana uppskattningar och antaganden till grund för värderingen. Om andra antaganden görs, eller andra förutsättningar är för handen, kan faktiskt utfall skilja sig från dessa bedömningar.
Koncernen har betydande värden redovisade i balansräkningen avseende materiella anläggningstillgångar i form av vindkraftparker och vindkraftprojekt. Bokförda värden testas för nedskrivningsbehov i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i Not 1, Redovisningsprinciper. Återvinningsvärden för vindkraftparker och projekt, vilka anses utgöra kassagenererande enheter, har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden för vindkraftparker i drift eller förväntade nyttjandevärden för projektportföljen. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras avseende framtida kassaflöden och antaganden om avkastningskrav och val av diskonteringsränta. Under 2013 har noterats en vikande prisutveckling på el och elcertifikat, vilken av styrelsen och företagsledningen inte bedöms som varaktig sett över tillgångarnas nyttjandetid. Styrelsens och företagsledningens antaganden om den framtida prisutvecklingen för el och elcertifikat har baserats på prisprognoser upprättade av extern expertis. Framtida prisantaganden avseende el och elcertifikat samt diskonteringsränta är de faktorer som påverkar mest i samband med en känslighetsanalys. Prisutvecklingen är beroende av bl.a. kommande politiska beslut om höjning av kvotvärden för certifikat och utvecklig av priser på el generellt, dessutom inverkar koncernens förmåga till prissäkring. Diskonteringsräntan är beroende på underliggande räntenivå, riskfaktorer och finansieringsmöjligheter. Skulle rådande prisnivå på el och elcertifikat bestå, eller bedömningen om den framtida prisutvecklingen inte infrias, samtidigt som vald diskonteringsränta är oförändrad, kommer också beräknade nyttjandevärden att minska. Detta skulle kunna få en väsentlig påverkan på Arise resultat och ställning.
I koncernen redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgår till 26 mkr (26) (Not 7). Det redovisade värdet på dessa skattefordringar har prövats på bokslutsdagen och det har bedömts som sannolikt att underskotten kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Skattefordringarna avser svenska underskottsavdrag vilka kan utnyttjas under obegränsad tid. Koncernens verksamhet, i form av utfallet av driftsatta parker, förväntas att ge betydande överskott de närmaste åren varför Arise anser att det finns faktorer som övertygande talar för att de underskottsavdrag som skattefordringarna är hänförliga till, kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
Nyttjandeperioden för ett vindkraftverk har bedömts uppgå till ca 25 år och denna ligger till grund för investeringskalkylen. I de fall nyttjandeperioden understiger 25 år kan Arise resultat och kassaflöde komma att påverkas negativt.
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå (Not 9 och 21).
I vissa projekt framförs krav på vindkraftverkens avveckling efter att de tjänat ut. Kostnaden för demontering av ett vindkraftverk samt återställande av marken kring vindkraftverket har uppskattats för driftsatta verk till 22 mkr (20) vilket avsatts i räkenskaperna (Not 19) och inkluderats i avskrivningsunderlaget.
Nettoomsättningen omfattar försäljning av producerad el, intjäning och försäljning av elcertifikat samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion. Dessutom ingår intäkter från uthyrd produktion i nettoomsättningen och den del som belöper på el och certifikat har vid beräkning av nyckeltal inräknats med 24 mkr bland elintäkterna och 12 mkr bland certifikatintäkterna.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| El | 112 | 127 |
| Elcertifikat | 83 | 83 |
| Hyresintäkter | 36 | – |
| Nettoomsättning | 231 | 210 |
Realiserade derivat har påverkat nettoomsättningen positivt med 12 mkr (21).
Elproduktion i Egen vindkraftdrift (inklusive uthyrd) uppgick under året till 327,6 GWh (326,1). Den genomsnittliga intäkten för el var 414 kr per MWh (390) och för elcertifikat 290 kr per MWh (255), dvs. en snittintäkt på 704 kr per producerad MWh (645).
I övriga rörelseintäkter ingår följande poster;
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Intäkter från kranuthyrning | 7 | 11 |
| Utvecklingsersättning | 27 | 7 |
| Projektledning och administra tiva tjänster |
8 | 13 |
| Övriga poster | 7 | 7 |
| Övriga rörelseintäkter | 49 | 38 |
Aktiverat arbete för egen räkning avser internt nedlagt arbete som aktiverats på koncernens vindkraftprojekt.
Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån avkastning och lönsamhet på de vindkraftparker som byggts och driftsatts varför Egen vindkraftdrift är den primära indelningsgrunden i segmentsrapporteringen. Intressebolag, som redovisningsmässigt inte konsolideras och som för närvarande endast består av Jädraåsprojektet, åskådliggörs i segmentet Samägd vindkraftdrift som om denna verksamhet konsoliderades. Övrig verksamhet i koncernen syftar till att utveckla vindkraftparker varför
dessa aktiviteter har rubricerats Vindkraftutveckling. Internpriserna mellan koncernens olika segment är bestämda utifrån principen om "armslängds avstånd", dvs. mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens intäkter, resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt.
| Egen vindkraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Vindkraft utveckling |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (mkr) | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Nettoomsättning extern | 231 | 210 | 141 | 13 | – | – - | 141 - | 13 | 231 | 210 |
| Nettoomsättning intern | – | – | – | – | 11 | 12 - | 11 - | 12 | – | – |
| Övriga rörelseintäkter Not a |
2 | – | – | – | 47 | 38 | – | – | 49 | 38 |
| Summa intäkter | 233 | 210 | 141 | 13 | 57 | 50 | -151 | -25 | 280 | 248 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | – | – | – | – | 20 | 19 | – | – | 20 | 19 |
| Rörelsekostnader | -50 - | 46 - | 26 - | 2 - | 82 - | 65 | 37 | 14 - | 121 - | 99 |
| Resultat från andelar i intressebolag | – | – | – | – | – | – | 16 | 9 | 16 | 9 |
| Rörelseresultat före avskr. (EBITDA) | 183 | 164 | 115 | 11 | -4 | 3 | -99 | -2 | 195 | 177 |
| Av- och nedskrivningar | -83 - | 85 - | 43 | – - | 11 - | 37 | 43 | 0 - | 94 - | 122 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 100 | 80 | 72 | 11 | -15 | -34 | -56 | -2 | 101 | 54 |
| Finansiella intäkter Not b |
3 | 4 | 1 | – | 20 | 12 | 1 | 0 | 23 | 16 |
| Finansiella kostnader Not b - |
64 - | 68 - | 36 | – - | 44 - | 25 - | 52 | 0 - | 92 - | 93 |
| Resultat före skatt (EBT) | 40 | 16 | 37 | 11 | -40 | -46 | -4 | -2 | 32 | -22 |
| Tillgångar | 2 370 | 2 190 | 1 587 | 1 571 | 924 | 1 017 | -1 587 | -1 571 | 3 294 | 3 207 |
| – varav intressebolagsandelar | – | – | – | – | 69 | 69 | – | – | 69 | 69 |
| – varav fordran intressebolag | – | – | – | – | 406 | 373 | – | – | 406 | 373 |
| – varav inköp av anläggningstillgångar 1) | 7 | 14 | – | – | 292 | 145 - | 5 | – | 294 | 159 |
1) Inköp av anläggningstillgångar andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar
| Egen vind kraftdrift |
Samägd vindkraftdrift |
Vindkraft utveckling |
Elimineringar | Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Not a – Övriga rörelseintäkter | ||||||||||
| Intäkter från kranuthyrning | – | – | – | – | 7 | 11 | – | – | 7 | 11 |
| Utvecklingsersättning | – | – | – | – | 27 | 7 | – | – | 27 | 7 |
| Projektledning och admin. tjänster | – | – | – | – | 10 | 13 | – | – | 10 | 13 |
| Övriga poster | 2 | 0 | – | – | 3 | 7 | – | – | 5 | 7 |
| Summa | 2 | 0 | – | – | 47 | 38 | – | – | 49 | 38 |
| Not b – Finansnetto | ||||||||||
| Totalt finansnetto | -67 - | 64 - | 52 | – - | 2 - | 13 | 52 | – - | 69 - | 76 |
| Avgår räntekostnader aktieägarlån | 6 | – | 17 | – - | 23 | – | – | – | – | – |
| Finansnetto exklusive aktieägarlån | -61 | -64 | -35 | – | -25 | -13 | 52 | – | -69 | -76 |
Segmenten Egen och Samägd vindkraftdrift redovisas exklusive interna räntekostnader på aktieägarlån. Motsvarande post har eliminerats från segmentet Vindkraftutveckling.
ringarna utgörs av försäljning av arrenden för exploaterade markområden, hyra för mätutrustning, konsulttjänster huvudsakligen bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader.
Verksamheten bedrivs i sin helhet i Sverige. Elimine-
| Medeltalet anställda | 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | ||
| Moderbolaget | 7 | 16 | 23 | 7 | 17 | 24 | |
| Dotterbolag | 1 | 15 | 16 | 1 | 14 | 15 | |
| Koncernen totalt | 8 | 31 | 39 | 8 | 31 | 39 |
| Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Varav rörlig ers. |
Övriga anställda |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 4,6 | 0,2 | 18,9 | 4,3 | – | 14,8 |
| Dotterbolag 1) | 4,2 | 0,7 | 8,0 | 3,5 | – | 6,1 |
| Koncernen totalt | 8,8 | 0,9 | 26,9 | 7,8 | – | 20,9 |
| Löner och | Sociala ersättn. kostnader |
Varav pensionsk. |
Löner och ersättn. |
Sociala kostnader |
Varav pensionsk. |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 23,6 | 12,4 | 4,6 | 19,2 | 10,2 | 4,3 |
| Dotterbolag | 12,2 | 6,6 | 2,3 | 9,6 | 5,4 | 2,1 |
| Koncernen totalt | 35,8 | 19,0 | 6,9 | 28,8 | 15,6 | 6,4 |
1) Utöver redovisade löner och ersättningar har konsultarvoden om 0,1 (0,1) mkr utgått till tre styrelseledamöter i dotterbolag.
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Pehr G Gyllenhammar, ordförande | 1,0 | ||||
| Birger von Hall | 0,5 | ||||
| Joachim Gahm | 0,7 | ||||
| Maud Olofsson | 0,3 | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 2,5 | ||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 2,0 | 0,2 | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (6 stycken) | 7,3 | 2,0 | 0,3 | 2,6 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 9,3 | 2,2 | 0,4 | 3,2 |
| Styrelse- arvode |
Löner | Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Pehr G Gyllenhammar, ordförande | 1,0 | ||||
| Birger von Hall | 0,4 | ||||
| Joachim Gahm | 0,6 | ||||
| Maud Olofsson | 0,4 | ||||
| Summa ersättningar till styrelsen | 2,3 | ||||
| Peter Nygren, verkställande direktör | 1,9 | – | 0,1 | 0,6 | |
| Andra ledande befattningshavare (6 stycken) | 6,0 | – | 0,3 | 1,6 | |
| Summa ersättningar till VD och ledande befattningshavare | 7,9 | – | 0,4 | 2,2 |
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode i enlighet med vad bolagsstämman beslutat. Styrelseledamöter som är anställda i koncernen har inte erhållit ersättningar eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de sex personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledningen under 2013.
Samtliga anställda innefattas av ett kollektivt ersättningsprogram som är knutet till kvantitativa mål som fastslagits inom koncernen. Detta program har kompletterats med individuellt ersättningsprogram som baseras på uppsatta individuella mål. Målen för 2013 uppnåddes till viss del och rörlig ersättning utgick i form av lön och pension med 4,1 mkr (–). Några andra ersättningar eller ersättningar med utspädningseffekt förekommer ej.
Övriga förmåner avser huvudsakligen förmån av tjänstebil.
Pensionsåldern för VD och andra ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien till VD uppgår till 35% av pensionsgrundande lön och följer avgiftsbestämd pensionsplan. Övriga ledande befattningshavare har också avgiftsbestämd pensionsplan och för 2013 har pensionspremien i genomsnitt uppgått till 27% (26) av grundlönen. Rörliga ersättningar är inte pensionsgrundande vare sig för VD eller ledande befattningshavare. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs. ej villkorade av framtida anställning.
Se Not 17 angående teckningsoptionsprogram som har riktats till anställda.
Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Uppsägningstider från bolagets sida för andra ledande befattningshavare är normalt mellan 6 och 24 månader. Under uppsägningstiden utgår normal lön. Några avgångsvederlag utgår varken för verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare.
Ersättningsutskottet har under året givit styrelsen rekommendationer gällande ersättning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat storleken på eventuella löneökningar samt kriterier för bedömning av rörlig ersättning. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och lämnat förslag om ersättningspolicy till årsstämman, som fattade beslut i enlighet med lämnat förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2013 har beslutats av styrelsens ordförande utifrån ersättningsutskottets rekommendation och av årsstämman fastställd ersättningspolicy. Ersättningar till andra ledande
befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet och inom ramen för nämnda ersättningspolicy.
Ersättningsutskottet har under året bestått av Maud Olofsson (ordförande), Joachim Gahm och Birger von Hall. Utskottet sammanträder vid behov men dock minst två gånger per år för att utarbeta förslag till ersättning för verkställande direktören samt till- eller avstyrka dennes förslag till ersättningar och villkor för de ledande befattningshavare som rapporterar direkt till honom. Vidare upprättar utskottet principer för lönesättning och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare, vilka föreläggs årsstämman för godkännande. Ersättningsutskottet framlägger förslag till ersättningar, villkor och principer för styrelsen som sedan beslutar i dessa frågor. Utskottet har under 2013 sammanträtt vid tre tillfällen.
| Sjukfrånvaro i koncernen, procent | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro | 0,4% | 0,6% |
| Korttidssjukfrånvaro | 0,4% | 0,6% |
| Långtidssjukfrånvaro | 0,0% | 0,0% |
| Sjukfrånvaro för män | 0,3% | 0,4% |
| Sjukfrånvaro för kvinnor | 0,7% | 1,3% |
| Sjukfrånvaro, anställda under 30 år | 0,3% | 0,2% |
| Sjukfrånvaro, anställda 30–49 år | 0,6% | 1,0% |
| Sjukfrånvaro, anställda 50 år och äldre | 0,4% | 0% |
Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.
| 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |||||
| Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | Antal | Procent | |
| Styrelse | 1 | 20% | 4 | 80% | 1 | 20% | 4 | 80% |
| Koncernledning | 0 | 0% | 7 | 100% | 0 | 0% | 7 | 100% |
Peter Nygren är både styrelseledamot och verkställande direktör och i tabellen ovan ingår han både i styrelsen och i koncernledningen.
| Revisionskostnader | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 1,3 | 1,1 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,3 | 0,4 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,3 |
| Övriga tjänster | 0,4 | 0,4 |
| Summa | 2,1 | 2,2 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 23 | 16 |
| Kursvinster | 0 | 0 |
| Summa finansiella intäkter | 23 | 16 |
| Räntekostnader | - 91 - | 92 |
| Kursförluster | - 1 - | 1 |
| Summa finansiella kostnader | -92 | -93 |
| Skatt på årets resultat | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | - 4 | 6 |
| Redovisad skatt | - 4 | 6 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjade underskottsavdrag 1) |
26 | 26 |
| Derivat till verkligt värde | 29 | 47 |
| Anläggningstillgångar | - 12 - | 10 |
| Summa bokförd uppskjuten skatt | 43 | 63 |
| Avstämning av redovisad skatt i koncernen |
2013 | 2012 |
| Resultat före skatt | 32 - | 22 |
| Skatt 22% | - 7 | 5 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Resultat intressebolag | 4 | 2 |
| Effekt av ändrad skattesats till 22% | – - | 7 |
| Korrigering av tidigare års skattekostnad |
– | 1 |
| Övriga tillkommande- och av gående poster |
- 1 | 5 |
| Redovisad skatt på årets resultat | -4 | 6 |
| Förändring av uppskjuten skatt | 2013 | 2012 |
| Ingående värde, netto | 63 | 45 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat |
- 4 | 6 |
| Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital 2) |
- 16 | 12 |
| Utgående värde, netto | 43 | 63 |
1) Koncernens totala underskottsavdrag uppgår till 113 mkr (117). Av dessa är 37 mkr (37) spärrade för nyttjande fram till beskattningsår 2016. De skattemässiga underskotten förväntas i sin helhet kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster.
2) Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat avser koncernens säkringsreserv hänförlig till ränte-, el- och valutaterminskontrakt samt skatteeffekt för kostnad avseende nyemission.
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar | 94 | 122 |
| Ej betald köpeskilling Solberg | – | - 81 |
| Poster hänförliga till innehavet i intressebolag | - 7 | 23 |
| Återköp egna aktier | – | - 2 |
| Nedskrivning optionslikvider | - 2 | – |
| Summa | 85 | 62 |
| Byggnader och mark 1) |
Vindkraft, fundament och elanläggning |
Inventarier, verktyg och installationer |
pågående ny anläggningar 2) |
Förskott och | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 2 071 | 2 057 | 83 | 80 | 252 | 110 | 2 409 | 2 250 |
| Inköp/investeringar 3) | 0 | 0 | 1 | 14 | 1 | 4 | 292 | 141 | 294 | 159 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | – | – - | 1 | 0 - | 2 | – - | 3 | 0 |
| Omklassificeringar | – | – | 39 | – | 1 | – - | 41 | – | – | – |
| Utgående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 2 111 | 2 071 | 85 | 83 | 501 | 252 | 2 700 | 2 409 |
| Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar |
0 | 0 - | 191 - | 105 - | 29 - | 17 - | 27 | – - | 247 - | 123 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 - | 84 - | 86 - | 12 - | 12 | 2 - | 26 - | 94 - | 123 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | 0 | – | 0 | – | 0 | – | 0 | – |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | -274 | -191 | -41 | -29 | -25 | -27 | -340 | -247 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 | 3 | 1 837 | 1 881 | 44 | 54 | 476 | 225 | 2 360 | 2 162 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 mkr (1). Taxeringsvärdet för koncernens fastigheter uppgår till 2 mkr (2), varav 1 mkr (1) utgör taxeringsvärde för mark.
2) I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 0 mkr (19).
3) I årets investeringar ingår aktiverad ränta med 1 mkr (16) beräknad utifrån en genomsnittlig räntesats på 3,0% (4,4).
Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt, vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva ett visst antal vindkraftverk under år 2014. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 21 mkr (21) under 2014. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2017.
Koncernen leasar en kran och en lastbil enligt icke uppsägningsbara leasingavtal där leasingperioden uppgår till 8 år. Dessutom leasas tjänstebilar enligt uppsägningsbara leasingavtal med leasingperiod om 3 år. I planenligt restvärde ingår finansiella leasingkontrakt om 35 mkr (43).
Bolaget har ingått operationella leasingavtal, huvudsakligen arrenden för mark i samband med uppförande av vindkraftverk, med minimileasingbetalningar enligt nedan. Årets kostnader för operationella leasingavtal uppgår till 17 mkr (16), varav variabla avgifter uppgår till 14 mkr (13) och minimileasingersättningar uppgår till 3 mkr (3).
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 3 | 3 |
| Inom 2 till 5 år | 12 | 12 |
| Inom 6 till 20 år | 33 | 36 |
| Summa | 48 | 51 |
Kostnad för markarrenden har baserats på minimileasingavgifter för vindkraftverk i drift eller under byggnation, samt för avtal där samtliga tillstånd för uppförande av vindkraftverk har erhållits. Minimileasingavgifterna är indexerade och justeras i efterhand med faktisk förändring av KPI, vilket kan både öka och minska avgiften. Beloppen i tabellen förutsätter oförändrat index i framtiden. Därutöver utgår rörlig avgift baserad på intäkten av producerad el.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 69 | 84 |
| Förvärv | – | 0 |
| Andel i intressebolags resultat | 16 | 9 |
| Eliminering interntransaktioner - | 16 - | 24 |
| Utgående bokfört värde | 69 | 69 |
Koncernens andel av resultatet i intressebolagen och dess andel av tillgångar och skulder är som följer (MEUR):
| Sverige, EUR |
|---|
| 360,4 |
| 247,3 |
| 3,1 |
| 2,0 |
| 50% |
De väsentligaste finansiella riskerna som koncernen exponeras för är energiprisrisk, valutarisk, ränterisk, finansieringsrisk, kapitalrisk och kreditrisk.
Det övergripande syftet med koncernens finansiella riskhantering är att identifiera och kontrollera koncernens finansiella risker. Riskhanteringen är centraliserad till moderbolagets finansfunktion. Alla finansiella risker som finns eller uppstår i koncernens dotterbolag hanteras av den centrala finansfunktionen.
Den mest väsentliga risken och den risk som har störst påverkan på koncernresultatet är elprisrisken. Risken uppkommer i de fall elförsäljningen inte är prissäkrad vilket gör att prisförändringar på elmarknaden får en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat. Syftet med koncernens prissäkringsstrategi är att genom prissäkringar minska risken för svängningar i koncernens resultat.
Inom marknaden för elförsäljning varierar elpriserna över tiden och koncernens strävan är att levererad el, vid leveranstillfället, till viss del ska vara prissäkrad. Under 2012 gjordes en översyn av finanspolicyn och en uppdelning har gjorts mellan vindkraftprojekt som ska byggas i framtiden, där bolaget har egna medel att finansiera egenkapitaldelen (portfölj A), och projekt av färdiga och övertagna vindkraftparker (portfölj B).
Portfölj A kan säkras inom en fallande 5-årsgräns upp till maximalt 60%. Säkring av prisrisken kan alltså ske upp till 5 år innan leverans av samma volym el ska ske. Någon nedre gräns är inte fastställd då bolaget inte ska tvingas att göra låga och ofördelaktiga prissäkringar till denna portfölj. För portfölj B gäller att säkring ska ske med minst 30% och maximalt 75% där nedre tidsgräns är 3 år och övre tidsgräns är 10 år på rullande basis. Prissäkringen ska vid varje tillfälle vara inom angiven prissäkringskanal, men en övergångsperiod på 24 månader (slutet av 2014) för att överföra säkringar från portfölj A till portfölj B har bedömts rimlig. Resterande volym, som inte är prissäkrad, säljs till rörligt pris.
Prissäkringar kan både ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare och finansiellt genom att teckna elderivat på den Nordiska elbörsen (Nord Pool), hos bank (t.ex. DNB) eller annan motpart som handlar med finansiella säkringar (t.ex. Axpo). Sedan 2013 sker prissäkringar även genom uthyrning av vindkraftparker.
I det fall leverans av el prissäkras innan aktuell produktionskapacitet driftsatts uppstår en volymrisk, dvs. risken att produktion uteblir eller försenas. Risk kan också uppstå i det fall produktionen, p.g.a. låg eller ingen vind och/eller produktionsstörningar, understiger fasta leveransåtagande i de bilaterala kontrakten. Kompletterande el måste då köpas via Nord Pool till då rådande marknadspris vilket kan vara högre än försäljningspris i det fasta leveranskontraktet. Koncernen strävar efter att i första hand prissäkra icke driftsatt produktion via bilaterala kontrakt där volymrisken kan begränsas. I andra hand, och förutsatt att detta ger en högre intäkt, utnyttjas finansiell prissäkring via Nord Pool. Finansiell prissäkring av icke driftsatt produktion får dock aldrig överskrida 25% av planerad årsproduktion. Resterande del, upp till önskad prissäkringsnivå, prissäkras via bilaterala kontrakt.
Prissäkringar via olika typer av finansiella derivat ska utföras så att säkringsredovisning enligt IAS 39 uppfylls. Derivaten marknadsvärderas i balansräkningen och orealiserade värdeförändringar tas över balansräkningen och säkringsreserv i eget kapital. När den hedgade positionen resultatredovisas förs resultatet av derivattransaktionen om från eget kapital till resultaträkningen för att möta resultatet för den hedgade positionen.
Prissäkringar via Nord Pool sker som regel i prisområde Norden, s.k. Systempris, jämfört med faktisk produktion och leverans som sker i det prisområde respektive vindkraftpark är etablerad. I samband med prissäkringar över Nord Pool ska strävan vara att även prisområdesrisken elimineras genom handel med s.k. CFD (Contracts For Difference).
I elrelaterade frågor samarbetar koncernen med Scandem som, förutom att bistå i elhandel och elfrågor i övrigt, även hanterar koncernens behov av balanskraft. Detta behov uppstår vid de tillfällen då faktisk fysisk leverans av elektricitet avviker från prognostiserad leverans. Mellanskillnaden, plus eller minus, hanteras som s.k. balanskraft genom Scandems försorg. Genom sammanlagring med Scandems övriga kunder uppnås som regel en lägre balanskraftkostnad jämfört med om Arise skulle hanterat denna själv.
Elcertifikaten skiljer sig mot elpriset framför allt genom att certifikaten kan sparas och lagras. Certifikaten intäktsförs i samband med produktionen av motsvarande el och erhålls fysiskt från Energimyndigheten månaden efter intjänandet. Detta innebär att en fysisk leverans av elcertifikat måste ske vid senare tidpunkt än både intjänandet och erhållandet. Elcertifikatprisrisk uppkommer i de fall certifikatförsäljningen inte är prissäkrad och prisförändringar på certifikatmarknaden kommer därmed att ha en direkt påverkan på koncernens rörelseresultat.
Prissäkringar av elcertifikat kan endast ske bilateralt genom tecknande av fysiska leveranskontrakt med större elförbrukare. Huvuddelen av leveransen av elcertifikat sker normalt i samband med den årliga avräkningen i mars som sammanfaller med certifikatpliktigas årsdeklaration. Prissäkringsperioden för ett kalenderår löper därför från april till mars. En viss andel av elcertifikaten måste därför lagras så att ett "säkerhetslager" av elcertifikat kan byggas upp för att säkerställa att leverans i enlighet med prissäkringsavtalen kan ske fram till mars året efter kalenderåret. Löpande försäljning kan därför endast ske av certifikat som innehas utöver "säkerhetslagret". Sedan 2013 sker prissäkringar även genom uthyrning av vindkraftparker.
Även Inom marknaden för elcertifikat varierar priserna över tiden och koncernens strävan är att elcertifikaten ska prissäkras enligt samma principer som för elen enligt beskrivningen ovan. Resterande volym som inte är prissäkrad kan säljas till rörligt spotmarknadspris på SKM:s (Svensk Kraftmäkling) handelsplats. Eftersom elcertifikat kan lagerföras uppstår en prisrisk i lager avseende de certifikat som inte prissäkrats och löpande säljs, det s.k. "spotlagret".
Koncernens valutariskexponering uppstår huvudsakligen genom försäljning av el på elmarknaden Nord Pool (transaktionsexponering), inköp av vindraftverk samt omräkning av balansposter i utländsk valuta (omräkningsexponering). Samtliga av dessa transaktioner sker väsentligen i EUR. Säkring av vindkraftverksinvesteringar i utländsk valuta sker genom terminssäkring vid tidpunkten för investeringsbeslut alternativt köp av valuta som placeras på konto.
Valutaexponeringen på försäljningssidan uppstår då el säljs i EUR på Nord Pool eller via bank. Försäljning av el- och elcertifikat samt bilaterala försäljningskontrakt tecknade direkt med slutanvändare av elenergin sker dock normalt i SEK och ger därför inte upphov till några valutaexponeringar. Om ett bilateralt avtal tecknas i EUR uppstår en valutariskexponering.
Bolagets policy är att dagliga leveranser av el inte valutasäkras. Skälet till detta är att produktionen varierar med vindförhållandet aktuell dag eller timme och därmed också är svår att förutse. Däremot bör den el som säkras finansiellt i EUR även valutasäkras. Valutasäkring kan ske på månadsvis eller kvartalsvis prissäkrade belopp. Bolagets policy är således att spotförsäljning av el i EUR varken prissäkras eller valutasäkras. Eftersom bolaget också har löpande utbetalningar i EUR av bl.a. servicekostnader till turbinleverantörer, uppnås därmed en naturlig säkring av flödet av EUR. En eventuell överlikviditet i EUR ska löpande säljas.
Koncernen använder sig av valutaterminskontrakt vid hantering av valutariskexponering och tillämpar säkringsredovisning avseende kontrakterade framtida betalningsflöden samt omräkning av finansiella tillgångar och skulder. Arise nettoflöde i utländska valutor utgörs i all väsentlighet endast av EUR. Kursdifferenser på rörelseskulder bokförs tillsammans med investeringen. Resultatet av valutaterminskontrakt som innehas för säkringsändamål redovisas som nettoomsättning. Kursdifferenser på finansiella skulder och fordringar redovisas i finansnettot.
Finansiella och andra rörelserelaterade tillgångar och skulder i utländsk valuta uppkommer i all väsentlighet endast vid inköp av vindkraftverk och andra elanläggningar, vilka normalt kurssäkras med valutaterminskontrakt. Genom investeringen i Jädraåsprojektet uppkom en valutaexponering då intressebolagens redovisningsvaluta är EUR. Denna exponering har till viss del hanterats genom att de nya parkerna som byggts under 2013 har finansierats genom banklån i EUR. Övriga poster är inte väsentliga och valutasäkras ej.
Ränterisken definieras som risken för en resultatförsämring orsakad av en förändring i marknadsräntorna. Koncernens finanspolicy anger riktlinjer för räntebindning (duration). Målsättningen för hanteringen av ränterisk är att minska negativa effekter av marknadsränteförändringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan kostnadseffektiv upplåning och riskexponeringen mot en negativ påverkan på resultatet vid en plötslig, större ränteförändring. Säkring av räntebindningstid sker genom ränteswappar (tidigare även genom räntacap), som omfattar delar av den långfristiga upplåningen, se Not 18.
En förändring av någon av de nedanstående variablerna påverkar resultatet 2013 före skatt (i mkr) enligt följande:
| Variabel | Förändring | Påverkan resultat före skatt |
|---|---|---|
| Produktion | 10% | +/- 17 |
| Elpris | 10% | +/- 11 |
| Elcertifikatspris | 10% | +/- 8 |
| Räntekostnad | 1%-enhet | +/- 11 |
| Investeringskostnad | 10% | +/- 3 |
| EUR/SEK för investeringar | 10% | +/- 2 |
| EUR/SEK för elpriser | 10% | +/- 7 |
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande Icke ränte- Räntebärande bärande |
Icke ränte- bärande |
|||||
| Fast ränta | Rörlig ränta | Fast ränta | Rörlig ränta | |||
| Kortfristiga fordringar | 37 | 50 | 28 | |||
| Långfristiga fordringar | 369 | 43 | 373 | 63 | ||
| Spärrade likvida medel | 88 | 85 | ||||
| Likvida medel | 191 | 341 | ||||
| Kortfristiga skulder | - 107 | - 272 | - | 107 - | 317 | |
| Långfristiga skulder | - 1 304 - | 306 | - | 1 315 - | 268 | |
| Totalt | -898 | -134 | -179 | -942 | 51 | -226 |
Räntebärande och icke räntebärande finansiella tillgångar och skulder
Koncernens mål avseende kapitalstruktur är att trygga förmågan att fortsätta verksamheten för att kunna generera avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utfärdande av nya aktier, emittering av företagsobligationer eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen. Se även upplysning om utdelningspolicy och soliditetsmål på sidan 87. Koncernens soliditetsmål uppgår till 25%, utfall per den 31 december 2013 var 37,7% (35,9).
Finansieringsrisken definieras som risken för att ej kunna uppfylla betalningsåtaganden som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att erhålla finansiering. Koncernens målsättning är att alltid ha mer än en kreditgivare som är villig att erbjuda finansiering till marknadsmässiga villkor. Koncernens policy anger att en likviditetsberedskap uppgående till 100 mkr alltid ska finnas tillgänglig.
Koncernens utbyggnadsplan kräver fortsatt finansiering. Genom nyemission, företagsobligationer eller andra kapitaltillskottsformer möjliggörs en fortsatt lånefinansiering, se Not 18.
Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullföljer sina åtaganden. Den kommersiella kreditrisken omfattar kundernas betalningsförmåga och hanteras av den centrala finansfunktionen genom noggrann bevakning av betalningsmoral, uppföljning av kundernas finansiella rapporter samt genom god kommunikation. Koncernens totala kreditrisk kommer att vara fördelad på ett fåtal kunder som kommer att stå för en förhållandevis stor andel av koncernens kundfordringar. Samtliga kunder är väl genomlysta, inklusive marknadsplatsen Nord Pool.
Vid perioder av tillfällig överlikviditet kan viss del investeras i syfte att erhålla ökad avkastning. Sådana placeringar kan endast ske i av styrelsen fastställda placeringar med låg motpartsrisk. Placering får endast ske i bankkonto (specialinlånings-, företags- eller placeringskonto), statsskuldväxlar eller certifikat om kreditbetyget för motparten är minst A3/A– enligt Moody's eller Standard & Poor's kreditbedömningar. Dock är investeringar i komplexa finansiella produkter inte tillåtna även om de uppfyller kriterierna för kreditbetyg.
I de fall verkligt värde avviker ifrån bokfört värde, lämnas upplysning om verkligt värde i respektive not. De finansiella instrumenten värderade till verkligt värde utgör samtliga nivå 2 i verkligt värdehierarkin. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Säkringsreserven utgörs av ränte-, el- och valutaterminskontrakt samt nettoinvestering i utländsk verksamhet. I enlighet med finanspolicyn ska viss del av koncernens transaktionsexponering säkras genom att framtida kontrakterade betalningsflöden el- och valutakurssäkras med hjälp av el- och valutaterminskontrakt. Ingångna kontrakts löptid har upptagits med förfallotidpunkt som motsvarar underliggande kontrakterade order och betalningsflöden.
Tabellen nedan visar en sammanställning över koncernens utestående derivatkontrakt per 31 december.
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i mkr | Redovisat Verkligt värde |
värde | Redovisat Verkligt värde |
värde | |
| Elterminer | 4 | 4 | 10 | 10 | |
| Valutaterminer, EUR/SEK |
– | – | – | – | |
| Valutaterminer, SEK/EUR |
- 1 - | 1 - | 1 - | 1 | |
| Ränteswappar - | 130 - | 130 - | 201 - | 201 | |
| Utestående derivatkontrakt |
-126 | -126 | -192 | -192 |
Beräknat verkligt värde baseras på marknadsmässiga noteringar och allmänt vedertagna värderingsmetoder. Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position finns motflöde i SEK. Den ineffektiva delen, redovisad i resultaträkningen, avseende kassaflödessäkringar utgör 0 mkr (1).
Det nominella beloppet för utestående elterminskontrakt uppgick till 37 mkr (74). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna av elförsäljning, förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande tre åren. Vinster och förluster på elterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick till - 9 mkr (- 16). De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under de kommande två åren. Vinster och förluster på valutaterminskontrakt, vilka redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, redovisas i resultaträkningen i den period eller de perioder under vilken/vilka den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen.
Det nominella beloppet för utestående ränteswap- och capavtal uppgick till 2 064 mkr (2 371). De fasta räntorna varierar mellan 3,2 och 7,1 (3,2 och 7,1)%. De viktigaste rörliga räntorna är Stibor och Euribor. Vinster och förluster på ränteswappar som redovisats i övrigt totalresultat och ingår i eget kapital, kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader i resultaträkningen till dess att upplåningen återbetalats.
I nedanstående tabeller framgår det hur de finansiella instrumenten fördelade sig i balansräkningen för 2013 och 2012.
| Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar, kundfordringar |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Fordran intressebolag | 369 | 369 | |
| Spärrade medel | 89 | 89 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordran intressebolag | 37 | 37 | |
| Kundfordringar | 16 | 16 | |
| Övriga fordringar | 4 | 30 | 34 |
| Likvida medel | - 1 | 192 | 191 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 275 | 278 |
| Summa tillgångar | 3 | 733 | 736 |
| Skulder | Derivat värderat till verkligt värde |
Övriga finansiella skulder |
Summa |
|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 610 | 1 610 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 107 | 107 | |
| Leverantörsskulder | 42 | 42 | |
| Övriga skulder | 130 | 100 | 230 |
| Summa kortfristiga skulder | 130 | 249 | 379 |
| Summa skulder | 130 | 1 859 | 1 989 |
| Derivat värderat till verkligt värde |
Lånefordringar, kundfordringar |
Summa | |
|---|---|---|---|
| Fordran intressebolag | 373 | 373 | |
| Spärrade medel | 86 | 86 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kundfordringar | 6 | 6 | |
| Övriga fordringar | 4 | 18 | 22 |
| Likvida medel | - 1 | 342 | 341 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 366 | 369 |
| Summa tillgångar | 3 | 826 | 828 |
| Derivat värderat | Övriga finansiella | ||
|---|---|---|---|
| Skulder | till verkligt värde | skulder | Summa |
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 583 | 1 583 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 107 | 107 | |
| Leverantörsskulder | 26 | 26 | |
| Övriga skulder | 196 | 95 | 291 |
| Summa kortfristiga skulder | 196 | 228 | 424 |
| Summa skulder | 196 | 1 811 | 2 007 |
Förfallostruktur avseende räntebärande skulder framgår av Not 18, Räntebärande skulder. Övriga finansiella skulder, såsom t.ex. leverantörsskulder, har kontraktsenligt förfallodatum inom 1–60 dagar.
På grund av en vikande prisutveckling på både el och certifikat har bolaget temporärt bromsat sin expansion. Dock är målet avseende kapitalstrukturen att säkerställa de medel som krävs för att fortsätta genomföra den utbyggnad som kommunicerats i samband med den breddade affärsmodellen som introducerades under hösten 2012, dvs. att vid utgången av år 2017 ha uppfört och förvalta 1 000 MW varav bolaget äger 500 MW. I samband med att bolaget och bolagets verksamhet utvecklas, ökar också möjligheterna att effektivisera och diversifiera kapitalstrukturen genom olika åtgärder såsom emittering av aktier, preferensaktier, företagsobligationer, konvertibler, försäljning av verk eller parker eller andra åtgärder. Syftet är att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere samtidigt som erforderligt investeringsutrymme måsta bibehållas för att säkra bolagets utbyggnadstakt. En avvägning måste därför hela tiden göras mellan kostnaden för kapital, finansiell risk, förväntad avkastning och kassaflöde i bolagets investeringar. I framtiden kommer utdelning och möjlighet att återbetala kapital till aktieägarna vara ännu ett sätt att justera kapitalstrukturen. Kapitalet bedöms på basis av soliditeten där nyckeltalet beräknas som eget kapital dividerat med totala tillgångar. En soliditet överstigande 25% eftersträvas och per den 31 december 2013 uppgick soliditeten till 37,7% (per den 31 december 2012 var den 35,9%).
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 88 | 85 |
| Övriga fordringar | 1 | 1 |
| Summa | 89 | 86 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 27 | 23 |
| Summa | 27 | 23 |
Varulager redovisas enligt principer beskrivna i Not 1.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Derivat | 4 | 4 |
| Aktuella skattefordringar | 3 | 2 |
| Övriga fordringar | 27 | 16 |
| Summa | 34 | 22 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 16 | 6 |
| Reservering för osäkra fordringar | – | – |
| Kundfordringar – netto | 16 | 6 |
| Fordringar på närstående (Not 22) | 406 | 373 |
| Övriga fordringar (Not 12) | 1 | 1 |
| Övriga fordringar (Not 14) | 34 | 22 |
| Avgår långfristig del | - 369 - | 374 |
| Kortfristig del | 88 | 28 |
På balansdagen var 2 mkr (1) av kundfordringarna förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. 2 (–) av dessa är fortfarande obetalda p.g.a. tvist mellan en av Arise underentreprenörer och dennes uppdragsgivare. Säkerhet finns i form av en kreditförsäkring varför reservering ej gjorts. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 16 | 6 |
| 3–6 månader | – | – |
| Summa | 16 | 6 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Upplupna el- och certifikatintäkter | 28 | 29 |
| Upplupna ränteintäkter intressebolag |
24 | 23 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 7 | 10 |
| Summa | 59 | 62 |
| Antal registrerade aktier i moderbolaget |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Emitterade per 1 januari | 33 428 070 | 33 428 070 |
| Nyemission | – | – |
| Emitterade per 31 december | 33 428 070 | 33 428 070 |
Samtliga aktier är fullt betalda. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiernas kvotvärde uppgår till 0,08 kr.
Under åren 2008, 2011 och 2013 har det skett utgivning av teckningsoptioner för aktier i Arise AB riktade till anställda samt externa intressenter såsom markägare och rådgivare.
| Externa | |||
|---|---|---|---|
| Anställda | Intressenter | Totalt | |
| Optioner 2008, ej utnyttjade |
– | 192 500 | |
| Optioner 2011 | 300 000 | – | |
| Optioner 2013 | 6 000 | – | |
| Ger rätt att teckna antal aktier |
306 000 | 962 500 | 1 268 500 |
Utestående teckningsoptionsprogram är 3 olika serier. Förvärvspriset på teckningsoptioner riktade till anställda (serie 6 och 7) har baserats på beräknat marknadspris vid varje teckningstillfälle enligt Black & Scholes värderingsmodell. Teckningsoptioner till externa intressenter (serie 5) har tilldelats vederlagsfritt. Vid utgivandet har optionerna värderats enligt Black & Scholes och redovisas som del i anskaffningskostnaden för projektportföljen.
| SERIE 5 | SERIE 6 | SERIE 7 | TOTALT | |
|---|---|---|---|---|
| Optioner 2008, ej utnyttjade | 192 500 | – | – | 192 500 |
| Optioner 2011 | – | 300 000 | – | 300 000 |
| Optioner 2013 | – | – | 6 000 | 6 000 |
| Ger rätt att teckna antal aktier | 962 500 | 300 000 | 6 000 | 1 268 500 |
| Teckningskurs (kr) | 45 | 55 | 30 |
En teckningsoption ger innehavaren rätt att under vissa bestämda perioder teckna en eller fem aktier i Arise AB till teckningskurs angiven i tabellen ovan.
Utnyttjande av teckningsoption i serie 5 förutsätter därutöver att vissa villkor uppfyllts avseende avtal, tillstånd och uppförande av vindkraftverk.
Vid fullt utnyttjande av tilldelade optioner uppgår utspädningseffekten till 2,8% av såväl aktiekapital som röster. Enligt ledningens bedömning innebär ovan nämnda villkor i serie 5 att optioner motsvarande maximalt 536 000 aktier kan komma att utnyttjas, vilket skulle innebära en utspädningseffekt på 1,6%.
Koncernen har tecknat kreditavtal med bank och avtalen innehåller s.k. negativklausuler som ger kreditgivarna möjlighet att säga upp lån som en följd av förändringar av Arise finansiella nyckeltal. Sådana villkor, s.k. kovenanter, motsvarar vad som är sedvanligt förekommande i branschen och omfattar bl.a. krav på viss soliditet, visst förhållande mellan resultat och ränta jämte amorteringar samt viss avsättning på s.k. skuldreservkonto. Inga kovenanter har överträtts under året.
Koncernens totala kreditramar uppgår per 31 december 2013 till 2 036 mkr (1 808) och utnyttjas huvudsakligen för verksamhetsfinansiering i form av bank- och obligationslån. Räntebetalningar säkras genom ränteswappar (tidigare även räntecap). För närvarande innehas ett flertal kontrakt med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,1 år (4,1). Finansieringskostnaden baseras på fastställd räntebindningstid samt avtalad marginal. Koncernens genomsnittliga effektiva räntesats har under året uppgått till 5,4% (4,8).
| Räntebärande skulder | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristig del | 1 717 | 1 690 |
| Kortfristig del | - 107 - | 107 |
| Summa | 1 610 | 1 583 |
Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning är som följer:
| Redovisat värde | Verkligt värde | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Banklån | 1 330 | 1 298 | 1 328 | 1 298 |
| Obligationslån | 350 | 350 | 350 | 350 |
| Skulder avseende finansiell leasing | 37 | 42 | 37 | 42 |
| Summa | 1 717 | 1 690 | 1 715 | 1 690 |
Det verkliga värdet på kortfristig upplåning motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med en ränta som baseras på en låneränta mellan 3,0–6,0% (2012: 3,0–6,0%) och är i nivå 2 i verkligt-värde-hierarkin.
| Totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i mkr | Inom 3 mån | Inom 3 mån–1 år | Inom 2–3 år | Inom 4–5 år | Efter 5 år | kontrakterat kassaflöde |
| Banklån* | 37 | 146 | 740 | 181 | 336 | 1 440 |
| Obligationslån | 12 | 13 | 361 | 386 | ||
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 | 7 | 13 | 13 | 2 | 37 |
| Leverantörsskulder | 42 | 42 | ||||
| Ränteterminskontrakt* | ||||||
| Valutaterminskontrakt | 9 | 9 | ||||
| Totalt | 102 | 166 | 1 114 | 194 | 338 | 1 914 |
* Vid beräkning av räntebetalningar för banklån har i räntan beaktats effekten av ränteterminskontrakten utifrån aktuell situation vid årsbokslutet.
Obligationslånet är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och är på nominellt 350 mkr och löper med en rörlig ränta om STIBOR (3 månader) + 5,00 procentenheter. Obligationslånet förfaller i mars 2015.
Valutaterminer avser försäljning respektive köp av EUR för säkring av elförsäljning respektive inköp av vindkraftverk. För varje position finns motflöde i SEK.
Posten avser reservering för återställningskostnader avseende driftsatta vindkraftverk.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Upplupna finansiella kostnader | 9 | 8 |
| Upplupna personrelaterade kostnader |
17 | 11 |
| Övriga upplupna kostnader | 16 | 9 |
| Summa | 42 | 28 |
| Ställda säkerheter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Pantsatta aktier i dotterbolag | 608 | 666 |
| Säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk, arrenden och verksamhetsrelaterade avtal |
2 055 | 1 954 |
| Finansiella leasingkontrakt | 35 | 43 |
| Summa | 2 698 | 2 663 |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se Not 9.
Arise AB samäger Sirocco Wind Holding AB till 50% med Sydvästanvind AB (50%), som i sin tur kontrolleras av det engelska bolaget Platina Partners LLP.
Sirocco Wind Holding AB äger 100% av holdingbolaget JVAB Holding AB, som i sin tur äger 100% av Jädraås Vindkraft AB. Sirocco Wind Holding AB också äger 100% av holdingbolaget HKAB Holding AB, som i sin tur äger 100% av Hällåsen Kraft AB. Tillsammans bildar denna bolagsgrupp det som har benämnts "Jädraåsprojektet", 66 st. verk om totalt 203 MW i Jädraås utanför Gävle.
| Följande transaktioner har skett med närstående |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Projektledning och administrativa tjänster |
4 | 19 |
| Utvecklingsersättning | 41 | 13 |
| Summa | 45 | 32 |
Försäljning av projektledning och administrativa tjänster har skett till avtalat fast pris baserat på marknadsmässiga villkor. Några inköp av varor och tjänster har inte gjorts.
| Lån till närstående | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Utlåning till intressebolag: | ||
| Vid årets början | 373 | 285 |
| Upplupen ränta från föregående år | 23 | – |
| Kursdifferenser | 11 - | 13 |
| Lån som utbetalats under året | – | 101 |
| Vid årets slut | 406 | 373 |
| Varav långfristig del: | 369 | 373 |
| Varav kortfristig del | 37 | – |
Långfristiga fordringar på närstående i form av aktieägarlån till bolag inom Sirocco-koncernen saknar förfallodag. De verkliga värdena på dessa lån baseras på diskonterade kassaflöden till en räntesats om ca 6%. Diskonteringsräntan motsvarar Euribor plus lämplig kreditbedömning vilket har bedömts marknadsmässigt. Upplupen ränta på bokslutsdagen uppgick till 24 mkr (23) vilket har redovisats i årets resultat.
Beträffande ersättningar till ledande befattningshavare hänvisas till Not 4.
Några fordringar eller skulder vid årets slut till följd av försäljning och köp av varor och tjänster finns inte att redovisa.
De första vindkraftverken i Bohultparken har driftsatts i slutet av januari. Parken består av 8 st. GE-verk om vardera 1,6 MW. Full produktion förväntas uppnås under maj månad.
Ytterligare tre vindkraftparker, Oxhult, Kåphult och Råbelöv, om totalt 51,5 MW har i januari hyrts ut i sin helhet under ett år.
Anställda i Arise har erbjudits ett treårigt optionsprogram med syntetiska optioner och av totalt 278 000 optioner har 235 000 tecknats. Den totala kostnaden i anledning av erbjudandet beräknas uppgå till högst cirka 9,4 mkr, beräknat på maximal utbetalning om 40 kronor per option. Då optionerna är syntetiska och några aktier inte ges ut, leder programmet inte till någon utspädning. Av incitamentsprogrammet är 140 000 optioner avsedda att riktas till ledande befattningshavare. Kostnaden för denna del av programmet är maximalt 5,6 Mkr och förutsätter godkännande på årsstämman i maj 2014.
| Belopp i mkr | NOT | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Försäljning av el och elcertifikat | 187 | 190 | |
| Uthyrning vindkraft | 32 | – | |
| Försäljning tjänster, egna anställda | 13 | 20 | |
| Utvecklingsersättning | 43 | 13 | |
| Övriga rörelseintäkter | 35 | 12 | |
| Summa intäkter | 2 | 310 | 236 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 7 | 13 | |
| Inköp av el och elcertifikat | - 211 | - 221 | |
| Hyra av vindkraft | - 32 | – | |
| Personalkostnader | 3 | - 35 | - 30 |
| Övriga externa kostnader | 4 | - 48 | - 25 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | -9 | -27 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 7 | - 2 | - 28 |
| Rörelseresultat (EBIT) | -12 | -55 | |
| Finansiella intäkter | 5 | 48 | 23 |
| Finansiella kostnader | 5 | - 29 | - 38 |
| Resultat efter finansiella poster | 7 | -70 | |
| Koncernbidrag | - 5 | - 1 | |
| Resultat före skatt | 2 | -71 | |
| Inkomstskatt | 6 | - 1 | 14 |
| Årets resultat och totalresultat | 1 | -57 |
| Belopp i mkr | NOT | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 7 | 90 | 80 |
| Aktier i dotterbolag | 8 | 115 | 292 |
| Fordran koncernbolag | 302 | 475 | |
| Innehav i intressebolag | 9 | 89 | 89 |
| Fordran intressebolag | 9 | 372 | 372 |
| Uppskjutna skattefordringar | 6 | 30 | 31 |
| Övriga finansiella anläggningstillgångar | 10 | 10 | 10 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 008 | 1 348 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 11 | 16 | 16 |
| Fordringar på koncernföretag | 476 | 70 | |
| Fordringar på intressebolag | 34 | – | |
| Kundfordringar | 19 | 0 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 21 | 8 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 12 | 44 | 43 |
| Likvida medel | 85 | 242 | |
| Summa omsättningstillgångar | 695 | 380 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 703 | 1 728 | |
| EGET KAPITAL | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 3 | 3 | |
| Reservfond | 0 | 0 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 1 367 | 1 367 | |
| Ansamlad förlust | - 102 | - 46 | |
| Årets resultat | 1 | - 57 | |
| Summa eget kapital | 1 269 | 1 267 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Obligationslån | 350 | 350 | |
| Summa långfristiga skulder | 350 | 350 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | – | 86 | |
| Leverantörsskulder | 44 | 6 | |
| Övriga skulder | 19 | 4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 21 | 14 |
| Summa kortfristiga skulder | 84 | 110 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 703 | 1 728 | |
| Ställda säkerheter | 15 | 98 | 259 |
| Ansvarsförbindelser | 15 | Inga | Inga |
| Belopp i mkr | NOT | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat (EBIT) | - 12 | - 55 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 14 | - 3 | 12 |
| Betald skatt | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
-15 | -43 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/minskning (+) av varulager | 0 | - 7 | |
| Ökning (–)/minskning (+) av rörelsefordringar | - 32 | - 61 | |
| Ökning (+)/minskning (–) av rörelseskulder | 17 | 57 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -30 | -54 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investering/försäljning av materiella anläggningstillgångar | - 13 | 4 | |
| Statliga stöd | – | 8 | |
| Investering i dotterbolag | - 57 | - 67 | |
| Investering i intressebolag | 0 | 0 | |
| Investering i övriga finansiella anläggningstillgångar | - | 34 | - 73 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -104 | -128 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Obligationslån | – | 350 | |
| Betald ränta | - 25 | - 24 | |
| Erhållen ränta | 1 | 4 | |
| Betalning till spärrade konton | 0 | - 1 | |
| Nyemission | 0 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -24 | 329 | |
| Årets kassaflöde | -158 | 146 | |
| Likvida medel vid årets ingång | 242 | 96 | |
| Likvida medel vid årets utgång | 85 | 242 |
| Belopp i mkr | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Överkurs- fond |
Ansamlad förlust |
Totalt eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 2012-01-01 | 3 | 0 | 1 368 | -46 | 1 326 | |
| Årets resultat och totalresultat | - 57 - | 57 | ||||
| Förvärv av egna aktier | - 1 | - | 1 | |||
| Utgående balans per 2012-12-31 | 3 | 0 | 1 367 | -103 | 1 267 | |
| Ingående balans per 2013-01-01 | 3 | 0 | 1 367 | -103 | 1 267 | |
| Årets resultat och totalresultat | 1 | 1 | ||||
| Teckningsoptioner | 0 | – | ||||
| Utgående balans per 2013-12-31 | 3 | 0 | 1 367 | -102 | 1 269 |
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernen. Moderbolaget tillämpar undantagsregeln avseende IAS 39 vilket innebär att finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Övriga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla moderbolaget. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter.
Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett till erhållet spotpris, terminspris eller annat avtalat pris. Intäkter avseende elcertifikat redovisas till gällande spotpris, terminspris eller annat avtalat pris för den period elcertifikaten intjänats, vilket motsvarar den period elen producerats. Dessutom ingår bland intäkterna även intäkter från uthyrda produktionsanläggningar. Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som varulager när de finns registrerade på Energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är intjänade men ännu ej registrerade.
Intäkter från upparbetade projekteringskostnader och pågående anläggningar som fakturerats Wind Farm-bolag redovisas netto i resultaträkningen.
Skattelagstiftningen medger avsättning till särskilda reserver och fonder vilka redovisas separat i moderbolaget.
Härigenom kan företagen inom vissa gränser disponera och kvarhålla redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. De obeskattade reserverna blir föremål för beskattning först då de upplöses. För den händelse att verksamheten skulle gå med förlust kan dock de obeskattade reserverna tas i anspråk för att täcka förlusten utan att någon beskattning blir aktuell.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen och skatteeffekten redovisas i enlighet med IAS 12 i resultaträkningen. Aktieägartillskotten redovisas som ökning av andelar i dotterbolag.
Nettoomsättningen omfattar utvecklingsersättning, konsultkostnader som har fakturerats internt inom koncernen, försäljning av producerad el, försäljning av elcertifikat, intäkter för såld men ej producerad el samt realiseringar av el- och valutaderivat hänförliga till säkrad produktion samt intäkter från uthyrda produktionsanläggningar. Resultat av finansiella derivat redovisas netto med 7 mkr (12).
För personalrelaterad information – se Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdraget | 0,6 | 0,6 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,3 | 0,4 |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,3 |
| Övriga tjänster | 0,4 | 0,4 |
| Summa | 1,4 | 1,7 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Utdelning från dotterbolag | 198 | – |
| Nedskrivning av dotterbolagsaktier - | 198 | – |
| Ränteintäkter | 37 | 23 |
| Kursvinster | 11 | – |
| Summa finansiella intäkter | 48 | 23 |
| Räntekostnader | - 29 - | 24 |
| Kursförluster | – - | 14 |
| Summa finansiella kostnader | -29 | -38 |
| Skatt på årets resultat | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | - 1 | 14 |
| Redovisad skatt | -1 | 14 |
| Uppskjuten skatt | ||
| Avseende ej utnyttjade underskottsavdrag |
30 | 31 |
| Summa bokförd uppskjuten skatt | 30 | 31 |
| Förändring av uppskjuten skatt | ||
| Ingående värde, netto | 31 | 17 |
| Redovisad uppskjuten skatt på årets resultat |
- 1 | 14 |
| Utgående värde, netto | 30 | 31 |
| Byggnader och mark 1) |
Inventarier, verktyg och installationer |
Förskott och pågående ny anläggningar 2) |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 18 | 15 | 93 | 107 | 114 | 125 |
| Inköp/investeringar | – | – | 0 | 3 | 14 | 47 | 14 | 50 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – - | 2 - | 61 - | 2 - | 61 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 3 | 3 | 18 | 18 | 105 | 93 | 126 | 114 |
| Ingående ackumulerade av och nedskrivningar |
0 | 0 - | 10 - | 6 - | 24 | – - | 34 - | 6 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 - | 3 - | 4 | 1 - | 24 - | 3 - | 28 |
| Försäljningar/utrangeringar | – | – | 0 | 0 | – | – | 0 | 0 |
| Utg. ack. av- och nedskrivn. | 0 | 0 | -13 | -10 | -23 | -24 | -36 | -34 |
| Utgående planenligt restvärde | 3 | 3 | 5 | 8 | 81 | 69 | 90 | 80 |
1) I byggnader och mark ingår mark till ett bokfört värde av 1 mkr (1). Taxeringsvärdet för moderbolagets fastigheter uppgår till 2 mkr (2), varav 1 mkr (1) utgör taxeringsvärde för mark.
2) I pågående nyanläggningar ingår förskott avseende materiella anläggningstillgångar om 0 mkr (19).
Tidigare tecknat ramavtal med GE Energy har ersatts med ett nytt vilket medför ramavtalsenliga åtaganden att förvärva visst antal vindkraftverk under år 2014. Om dessa åtaganden inte uppfylls kan kostnader för bolaget uppkomma till ett maximalt belopp om 21 mkr (21) under 2014. Bolaget avser att löpande teckna avtal med leverantörer för den fortsatta utbyggnaden fram till och med 2017.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 292 | 700 |
| Investering i dotterbolag | 21 | – |
| Nedskrivning av aktier - |
198 | – |
| Koncernintern överlåtelse av dotterbolag | – | -408 |
| Utgående bokfört värde | 115 | 292 |
| Namn | Organisa- tionsnr |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i% |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arise Elnät AB | 556747-2641 | Halmstad | 1 000 | 100% | 3 | 3 |
| Arise Service AB | 556756-2730 | Halmstad | 1 000 | 100% | 4 | 4 |
| Arise Kran AB | 556758-8966 | Halmstad | 1 000 | 100% | 7 | 7 |
| Arise JV AB | 556758-8891 | Halmstad | 1 000 | 100% | 3 | 0 |
| Arise Wind Farm 2 AB | 556758-9113 | Halmstad | 1 000 | 100% | 98 | 158 |
| Arise Wind Farm 9 AB | 556833-5813 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 1 AB | 556869-2114 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 2 AB | 556867-9913 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 3 AB | 556867-9798 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 4 AB | 556868-0069 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 5 AB | 556867-9764 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 6 AB | 556868-0051 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 7 AB | 556867-9756 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 8 AB | 556868-0010 | Halmstad | 500 | 100% | 0 | 0 |
| Arise Wind HoldCo 9 AB | 556758-8909 | Halmstad | 1 000 | 100% | 0 | 0 |
| Summa | 115 | 172 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående bokfört värde | 89 | – |
| Investering i intressebolag | 0 | 89 |
| Utgående bokfört värde | 89 | 89 |
| Organisa- tionsnr |
Säte | Antal aktier |
Ägd andel i% |
Innehavets bokförda värde |
Eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| 556864-8058 | Stockholm | 6 000 | 50% | 89 | 83 |
| 556864-2069 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
| 556733-6481 | Stockholm | 1 000 | 100% | – | – |
| 556864-2051 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
| 556864-2077 | Stockholm | 50 000 | 100% | – | – |
Bolagen listade nedanför Sirocco Wind Holding AB är helägda bolag till detta bolag.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Spärrade likvida medel | 9 | 9 |
| Övriga aktier och andelar | 1 | 1 |
| Utgående bokfört värde | 10 | 10 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Elcertifikat | 16 | 16 |
| Summa | 16 | 16 |
Varulager redovisas enligt koncernens redovisningsprinciper beskrivna i Not 1.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Upplupna el- och certifikatintäkter | 15 | 13 |
| Upplupna ränteintäkter | 24 | 23 |
| Förutbetalda kostnader | 5 | 7 |
| Summa | 44 | 43 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Upplupna personrelaterade kostnader |
11 | 7 |
| Upplupna räntekostnader | 6 | 6 |
| Övriga upplupna kostnader | 4 | 1 |
| Summa | 21 | 14 |
Likvida medel består av kassa samt banktillgodohavanden.
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet |
2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar |
2 | 28 |
| Kursdifferenser i utländska investeringar |
– - | 13 |
| Återköp egna aktier | – - | 2 |
| Koncernbidrag | - 5 - | 1 |
| Summa | -3 | 12 |
| Ställda säkerheter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 98 | 259 |
| Summa | 98 | 259 |
| Ansvarsförbindelser | – | – |
Bolaget har tecknat ramavtal för inköp av vindkraftverk, vilket innehåller klausul om avbeställningsavgift under vissa förutsättningar. Baserat på aktuella inköpsplaner och prognoser kommer enligt företagsledningens bedömning ingen avgift att utgå. Se Not 7.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Försäljning av varor och tjänster till dotterbolag |
43 | 77 |
| Inköp av varor och tjänster från dotterbolag |
233 | 249 |
| Transaktioner med övriga ledande befattningshavare |
– | – |
Moderbolagets överlåtelse av projekt och debitering av tjänster till dotterbolag uppgår till 43 mkr (77). Försäljning av tjänster utgörs huvudsakligen av konsultintäkter bestående av tillstånds- och projekteringsarbeten samt vidaredebiterade administrationskostnader. Moderbolagets inköp av varor och tjänster från dotterbolag uppgår till 233 mkr (249) och utgörs av el och elcertifikat samt inköp av diverse konsulttjänster.
Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner, mellan sig och bolaget, som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren. Ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 4 till koncernens finansiella rapporter.
Angående närståendetransaktioner med Sirocco-koncernen hänvisas till Not 22 för koncernen.
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen samt RFR 1 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Halmstad den 27 mars 2014
Pehr G Gyllenhammar Birger von Hall Ordförande Ledamot
Joachim Gahm Peter Nygren Maud Olofsson
Ledamot Ledamot och Ledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 mars 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bror Frid Auktoriserad revisor
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Arise AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–80.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat. genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Arise AB för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi, utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen, granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vår revisionsberättelse har avgivits den 27 mars 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor
Arise AB (publ) ("Arise") är ett publikt svenskt aktiebolag som är noterat vid Nasdaq OMX Stockholm. Arise tillämpar därför Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden"). Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Koden, 6 kap. 6–9§§ årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2013. Arise bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrningen i Arise finns på vår hemsida www.arise.se.
Bolagsstyrningen i Arise följer Koden och utgår således ifrån principer som följer av lag, noteringsavtal, riktlinjer och god praxis. Som förklarad avvikelse från Koden noteras att styrelsens ordförande har varit valberedningens ordförande. Skälet till avvikelsen är baserad på styrelseordförandens erfarenhet av liknande uppdrag och övriga meriter. Den andra avvikelsen är att revisionsutskottet ska bestå av minst tre styrelseledamöter enligt Kodens punkt 7.3 medan Arise revisionsutskott består av två styrelseledamöter. Skälet till detta är att valberedningen och styrelsen bedömt att revisionsutskottet fungerar effektivt med två ledamöter och väl uppfyllt sina uppgifter enligt den instruktion som styrelsen fastställt. Övriga avvikelser från Koden redovisas löpande i bolagsstyrningsrapporten. Under 2013 har bolaget inte begått några överträdelser av regelverk vid den börs där bolagets aktier är upptagna till handel eller i övrigt av god sed på aktiemarknaden.
Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarregister hade Arise ca 3 158 aktieägare per den 31 december 2013. Aktieägare med ett direkt och indirekt innehav som representerar mer än 10% av rösterna utgörs av Johan Claesson med bolag. Mer information om de större aktieägarna finns också på Arise hemsida www.arise.se.
Aktiekapitalet i Arise uppgick per den 31 december 2013 till 2 674 245,60 kronor, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier är av ett och samma slag, och medför således samma rätt till bolagets tillgångar, vinst och utdelning.
Arise högsta beslutande organ är bolagsstämman. Kallelse
till årsstämma, eller extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordning kommer att behandlas, sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är upptagna i utskrift från aktieboken och som anmält sitt deltagande i rätt tid, har rätt att delta och rösta på stämman. Det finns inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare får avge. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud. Bolaget tillämpar inte heller några särskilda arrangemang i fråga om bolagsstämmans funktion, varken på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, såvitt är känt för bolaget, aktieägaravtal. Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om ändring av bolagsordning. Den senaste årsstämman som hölls var årsstämman den 2 maj 2013 i Halmstad. Stämman fattade då beslut om bl.a. ändring av firma, utgivande av teckningsoptioner samt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om emission av aktier och avyttring av egna aktier. Protokollet från årsstämman återfinns på Arise hemsida. Nästa årsstämma kommer att hållas den 6 maj 2014 i Halmstad. En aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämma kan skicka en skriftlig begäran till Arise AB (publ), Att: Styrelsens ordförande, Box 808, SE-301 18 Halmstad. Begäran måste vara styrelsen tillhanda senast sju veckor före stämman, eller i vart fall i så god tid att ärendet, om så krävs, kan upptas i kallelsen till stämman.
Vid årsstämman den 2 maj 2013 beslutade stämman att fastställa rutiner för hur en valberedning ska utses inför kommande val och arvodering. Beredningen ska enligt stämmobeslutet bestå av fem ordinarie ledamöter, utsedda av årsstämman 2013. Valberedningen inför årsstämman 2014 har bestått av Bengt Hellström (Tredje AP-fonden), Joachim Gahm (grundare med familj och bolag (L Energy Holding & Ny Holding AB etc.)), Albert Hæggström (Länsförsäkringar), Peter van Berlekom (Nordea Fonder) samt styrelsens ordförande Pehr G Gyllenhammar. Majoriteten av valberedningens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ingen ersättning har utgått till ledamöterna för arbete i valberedningen.
Valberedningen ska enligt Koden ha i uppgift att bereda frågor om val och arvodering inför bolagsstämma. Valberedningen har inför årsstämman den 6 maj 2014 föreslagit omval av ledamöterna Joachim Gahm, Peter Nygren och Maud Olofsson samt nyval av Jon Brandsar och Peter Gyl
lenhammar. Vidare har valberedningen föreslagit att Joachim Gahm väljs som ny styrelseordförande. I samband med årsstämman den 6 maj 2014 kommer valberedningen att redogöra för sitt arbete. Aktieägare som önskar lämna förslag till valberedningen har kunnat vända sig till valberedningens ordförande: Arise AB (publ), Att: Valberedningens ordförande, Box 808, 301 18 Halmstad.
Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning av dess angelägenheter och organisation. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst tre och högst nio styrelseledamöter. Det finns inga särskilda bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter. Vid den senaste årsstämman som hölls den 2 maj 2013 valdes en styrelse bestående av de ordinarie ledamöterna Pehr G Gyllenhammar (ordförande), Birger von Hall, Joachim Gahm, Maud Olofsson, samt verkställande direktör Peter Nygren. Inga styrelsesuppleanter utsågs.
Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen mellan varje årsstämma hålla minst sex ordinarie möten. Under räkenskapsåret 2013 har styrelsen haft nio möten, vilka samtliga protokollförts. Ledamöternas närvaro vid respektive sådana möten framgår i tabellen nedan. Under räkenskapsåret 2014 har hittills tre möten ägt rum.
På sidan 89 finns en redovisning av styrelsen, uppgifter om deras övriga förtroendeuppdrag, oberoendeskap samt relevant aktie- och optionsinnehav. Ersättningar och andra förmåner till styrelsen framgår av Not 4 på sidan 56. Samtliga stämmovalda styrelseledamöter förutom Peter Nygren, har varit oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen (se vidare sidan 89). Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till större ägare. Mer information om styrelsen finns på Arise hemsida www.arise.se.
| Antal hållna |
Närvar- ande vid |
Närvaro % |
|
|---|---|---|---|
| Pehr G Gyllenhammar, ordförande |
9 | 8 | 89 |
| Birger von Hall | 9 | 9 | 100 |
| Joachim Gahm | 9 | 9 | 100 |
| Peter Nygren | 9 | 9 | 100 |
| Maud Olofsson | 9 | 9 | 100 |
| Jon Brandsar | 3 | 3 | 100 |
Styrelsens möten ska helst hållas genom fysiskt sammanträffande på Arise huvudkontor. Extrainsatta möten kan dock hållas per telefon. Under 2013 har ett mindre antal av styrelsens möten av praktiska skäl avhållits per telefon. Ordföranden leder och organiserar styrelsens arbete. Advokat Jonas Frii har varit styrelsens sekreterare. Inför varje möte utsänds förslag till agenda och underlag för de ärenden som ska behandlas på mötet. Förslaget till agenda utarbetas av verkställande direktören i samråd med ordföranden. Ärenden som föredras styrelsen är för information, diskussion eller beslut. Beslut fattas först efter diskussion och efter att samtliga närvarande ledamöter getts möjlighet att yttra sig. Styrelsens breda erfarenheter inom olika områden ger ofta en konstruktiv och öppen diskussion. Under året har ingen ledamot reserverat sig mot något beslutsärende. Anteckningar om eventuellt jäv görs i protokollen. Öppna frågor följs upp löpande. Styrelsen har inte inom sig gjort någon fördelning av styrelsens ansvarsområden, annat än vad som följer av arbetsordningar för styrelsen och dess utskott. Arbetsordningen för styrelsen, vilken ska revideras årligen, reglerar fördelningen av arbetsuppgifter mellan ordförande, styrelse och utskott. I arbetsordningen anges bl.a. vilka obligatoriska ärenden som ska tas upp vid varje ordinarie möte. Styrelsen har utvärderat sitt arbete. Utvärderingen har varit intern och genomförts i ordförandens regi, samt har avsett både styrelsearbetet och respektive ledamot. Resultatet av utvärderingen har gjorts tillgängligt för valberedningen. Styrelsen har även utvärderat verkställande direktörens arbete.
Fram till årsstämman 2014 består ersättningsutskottet av styrelseledamöterna Maud Olofsson (ordförande), Birger von Hall och Joachim Gahm. Verkställande direktören är normalt föredragande i ersättningsutskottet förutom i de frågor i vilka dennes egen lön eller annan förmån behandlas. Ersättningsutskottet har sammanträtt tre gånger under 2013. Samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten. Utskottet bereder frågor om ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, samt även frågor om eventuella rörliga ersättningsprogram respektive eventuella optionsprogram inom koncernen. Samtliga utskottets ledamöter är oberoende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare. Utgångspunkten för utskottets arbete är den senaste årsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Fram till årsstämman 2014 består revisionsutskottet av styrelseledamöterna Birger von Hall (ordförande) och Joachim Gahm. Bolagets CFO Thomas Johansson är föredragande i utskottet. Revisionsutskottet har sammanträtt sex gånger under 2013 och samtliga ledamöter har deltagit i samtliga möten. Revisionsutskottet bereder frågor om bl.a. finansiell rapportering, risker, styrdokument, nyckeltal, redovisningsregler och intern kontroll. Revisionsutskottet för dessutom en löpande dialog med revisorn. En särskilt inrättad finanskommitté har därjämte berett vissa frågor om kapitalanskaffning och förvärv.
Arise koncernledning samt koncernledningens aktie- och optionsinnehav beskrivs på sidan 90.
Vid årsstämma under 2013 utsågs Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsfirma, med auktoriserade revisorn Bror Frid som huvudansvarig revisor, för perioden fram till nästföljande årsstämma. Revisorsval är således aktuellt vid den kommande årsstämman.
Målet med den interna finansiella kontrollen inom Arise är att skapa en effektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt definierade. Bolaget och ledningen arbetar med interna kontrollsystem för att övervaka verksamheten och koncernens finansiella ställning.
Kontrollmiljön utgör grunden för intern kontroll. Arise kontrollmiljö består bl.a. av sunda värdegrunder, integritet, kompetens, ledarfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter. Arise interna arbetsordningar, instruktioner, policies, riktlinjer och manualer vägleder medarbetarna. I Arise säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker bl.a. genom arbetsordningar för styrelse och utskott, liksom genom instruktionen för verkställande direktören. I den löpande verksamheten ansvarar verkställande direktören för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker. I Arise finns även riktlinjer och policies om finansiell styrning och uppföljning, kommunikationsfrågor och affärsetik. Alla bolag inom koncernen har samma ekonomisystem med samma kontoplan.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som bl.a. har
som uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen upprätthålls. Verkställande direktören eller CFO rapporterar resultatet av sitt arbete med intern kontroll till revisionsutskottet. Resultatet av revisionsutskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut och åtgärder rapporteras fortlöpande till styrelsen.
Arise interna kontrollmiljö baseras sammanfattningsvis på arbetsfördelningen mellan bolagsorganen, rapporteringen till styrelsen, fastställda policies och riktlinjer samt på att medarbetarna följer policies och riktlinjer.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en del av den totala interna kontrollen inom Arise och syftar bl.a. till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer samt att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.
Arise arbetar löpande med riskanalyser för att identifiera potentiella källor till fel inom den finansiella rapporteringen. Dokumentering pågår av relevanta rutiner för att öka spårbarheten i redovisningen i takt med att Arise expanderar. Normala kontrollaktiviteter omfattar kontoavstämningar och stödkontroller. Syftet med samtliga kontrollaktiviteter är att förebygga, upptäcka och rätta eventuella fel eller avvikelser i den finansiella rapporteringen. De i koncernens arbete med intern kontroll identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom kontrollstrukturer som i allt väsentligt bygger på avvikelserapportering från fastställda mål eller normer för t.ex. valuta och prissäkring.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Styrelsens arbete med att följa upp effektiviteten i den interna kontrollen ges stor vikt i styrelsearbetet samt arbetet i revisionsutskottet. Arbetet innefattar bl.a att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de eventuella förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid extern revision.
En korrekt informationsgivning såväl internt som externt
medför att alla delar i verksamheten på ett effektivt sätt ska utbyta och rapportera relevant väsentlig information om verksamheten. För att åstadkomma detta har Arise utfärdat policies och riktlinjer avseende hantering av information i den finansiella processen, vilka har kommunicerats från ledningsgruppen till medarbetarna. För kommunikation med externa parter finns dessutom en policy som anger riktlinjer för hur sådan kommunikation ska ske. Det yttersta syftet med nämnda policies är att säkerställa att informationsskyldighet efterlevs och att investerare får rätt information i tid.
Bolagets storlek i kombination med revisionsutskottets arbete samt att goda kontrollrutiner utarbetats och införts, innebär att styrelsen inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om en särskild internrevisionsfunktion kommer dock att prövas årligen.
Under året har fokus varit på frågor avseende finansiering, investeringar och diskussioner om avyttringar.
Halmstad den 27 mars 2014
Pehr G Gyllenhammar Birger von Hall Ordförande Ledamot
Joachim Gahm Peter Nygren Maud Olofsson Ledamot Ledamot och Ledamot Verkställande direktör
REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 83–86 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten, och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen, anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Stan
dards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Göteborg den 27 mars 2014 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bror Frid Auktoriserad revisor
Aktiekapitalet i Arise AB uppgår till ca 2,7 mkr, fördelat på 33 428 070 aktier. Alla aktier berättigar till en röst och alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
I samband med utgivandet av en obligation under mars 2012 har bolaget avtalsrättsligt förbundit sig att inte lämna någon utdelning förrän efter 31 mars 2015. I Finanspolicyn anges att koncernens soliditet bör överstiga 25%.
| Ägarstruktur per den 31 december 2013 |
Aktier | Andel av röster & aktie kapital,% |
|---|---|---|
| Grundare | 3 432 625 | 10,27 |
| Johan Claesson med bolag | 3 385 976 | 10,13 |
| Tredje AP-fonden | 3 340 133 | 9,99 |
| Länsförsäkr. Fondförvaltning | 3 095 899 | 9,26 |
| Statkraft AS | 2 495 613 | 7,47 |
| Alecta Pensionsförsärking | 1 500 000 | 4,49 |
| Ernström Finans AB | 1 500 000 | 4,49 |
| Nordea Investment Funds | 1 249 336 | 3,74 |
| NTGS Arbejdsmarketedts | 771 412 | 2,31 |
| Danica Pension | 726 299 | 2,17 |
| Avanza Pension | 551 425 | 1,65 |
| Nordea Bank Finland ABP | 543 551 | 1,63 |
| SIX SIS AG | 533 008 | 1,59 |
| FT ISE Global Wind Energy Fund | 511 220 | 1,53 |
| KL Ventures AB | 500 000 | 1,50 |
| Pehr G Gyllenhammar | 446 639 | 1,34 |
| Pohjola Bank PLC Client A/C | 414 961 | 1,24 |
| Länsförsäkringar, Bohuslän | 400 373 | 1,20 |
| Originat AB | 400 000 | 1,20 |
| Ethos Aktiefond | 380 330 | 1,14 |
| Alted AB | 300 000 | 0,90 |
| JP Morgan Bank | 289 858 | 0,87 |
| Lundaslättens Vindfabrik | 280 165 | 0,84 |
| Alfred Berg | 273 401 | 0,82 |
| Vätterleden Invest AB | 270 908 | 0,81 |
| Hanvad Invest AB | 255 165 | 0,76 |
| SEB Investment Management | 228 014 | 0,68 |
| Svenska Handelsbanken AB | 210 000 | 0,63 |
| Övriga aktieägare | 5 087 565 | 15,22 |
| Totalt utestående aktier | 33 373 876 | 99,84 |
| Arise AB | 54 194 | 0,16 |
| Totalt registrerade aktier | 33 428 070 | 100,00 |
1) Riktad nyemission i samband med förvärv av bolaget PLU Energy Intressenter AB, som fusionerades med moderbolaget under 2009.
Pehr G Gyllenhammar är styrelseledamot och styrelsens ordförande sedan inval vid bolagsstämma den 2 oktober 2007.
övriga uppdrag:Vice ordförande i Rothschild Europe samt styrelseordförande i Rothschild Nordic AB.
utbildning: Jur. Kand. från Lunds Universitet (1959). innehav: 446 639 aktier.
oberoende/beroende: Pehr G Gyllenhammar är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Joachim Gahm är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 11 juli 2007.
övriga uppdrag: Delägare och styrelse-
ordförande i Sustainable Growth Capital SGC AB, styrelseledamot i Kungsleden AB samt styrelsesuppleant i Sirocco Wind Holding AB. Joachim Gahm var tidigare verkställande direktör i E. Öhman J:or Investment AB och vice verkställande direktör och styrelseledamot i E. Öhman J:or Fondkommission AB.
utbildning: Civilekonom från Stockholms universitet (1990).
innehav, egna och via bolag: 10 000 aktier.
oberoende/beroende: Joachim Gahm är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Maud Olofsson är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 25 april 2012.
övriga uppdrag: Styrelseledamot i Diös Fastigheter AB, styrelseledamot i LKAB, styrelseledamot i Envac AB, styrelseledamot i ÅF AB samt styrelseledamot i ROMO Norr AB. Tidigare Centerpartiets partiledare 2001–2011, Sveriges närings- och energiminister 2006–2011 och vice statsminister 2006–2010.
innehav, egna och via bolag: 4 500 aktier.
oberoende/beroende: Maud Olofsson är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Birger von Hall är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 11 juli 2007.
övriga uppdrag: Styrelseledamot i The Royal Bachelors Club Residence Aktiebolag, styrelseledamot och styrelseordförande i Aktiebolaget Club Avancez, styrelseledamot och styrelseordförande i A och B von Hall AB, styrelseledamot i Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ), styrelseordförande i Stiftelsen Göteborgs Maritima Centrum samt styrelseledamot och styrelseordförande i Emils Kårhus AB.
utbildning: Civilingenjör från Chalmers tekniska högskola (1974).
innehav, egna och via bolag: 40 000 aktier.
oberoende/beroende: Birger von Hall är oberoende i förhållande till Arise, dess ledande befattningshavare och större aktieägare.
Peter Nygren är styrelseledamot sedan inval vid bolagsstämma den 27 april 2011.
övriga uppdrag: Styrelseordförande i Arise Kran AB, Arise JV AB, Solberg Vindkraft AB, Arise Wind Farm 1 AB samt i övriga Arise Wind Farmbolag vilka utgör dotterbolag till Arise, styrelseordförande i Arise Wind HoldCo 1 AB samt i övriga Arise Wind HoldCobolag vilka utgör dotterbolag till Arise, styrelseledamot i Sirocco Wind Holding AB, Jädraås Vindkraft AB och Hällåsen Kraft AB, styrelseledamot i Arise Drift och Förvaltning AB, Arise Elnät AB, PLU Energy Holding AB, NyHolding i Motala AB och NyHolding AS.
utbildning: MBA-studier vid Uppsala Universitet (2001).
innehav med familj och bolag: 1 345 340 aktier och 17 000 teckningsoptioner (berättigande till teckning av 17 000 aktier).
oberoende/beroende: Peter Nygren är oberoende i förhållande till Arise större ägare men är beroende i förhållande till Arise och dess ledande befattningshavare genom sin anställning som ledande befattningshavare i Arise.
VD sedan 2007. Peter har lång erfarenhet från större energiprojekt, bl.a. som ansvarig för energifrågor inom SCA-koncernen, Vice President projektfinansiering NCC, Key Customer Manager Vattenfall och Projektchef Calor Industrier. innehav med familj och bolag: 1 345 340.
Vice VD sedan juli 2012. Lars samordnar mycket av det dagliga arbetet i bolaget. Han ansvarar också för utveckling av våra projekt från det att arrende tecknats till dess att verken går i produktion. Lars har lång erfarenhet från offentlig förvaltning och sköter därför mycket av våra utåtriktade kontakter, inte minst mot myndigheter.
innehav: 1 000 aktier.
Leif är ansvarig för arrenden, utveckling av nya markområden för vindkraftsetableringar samt sedan februari 2011 även ansvarig för investerarrelationer. Leif har bred erfarenhet av affärsutveckling och har tidigare haft flera ledande befattningar bl.a. som VD.
innehav med familj och bolag: 1 293 909 aktier.
CFO sedan 2008. Thomas har bred erfarenhet som bl.a. VD, finans- och administrativ chef, ekonomichef och auktoriserad revisor.
innehav: 58 500 aktier.
Marknadsansvarig sedan mars 2011. Gary har mångårig erfarenhet från energibranschen och kommer närmast från Halmstads Energi och Miljö AB.
innehav: Inget.
Finanschef sedan oktober 2011. Linus har mångårig erfarenhet av kapitalmarknaderna samt av förvärv och fusioner. Linus kommer närmast från ABG Sundal Collier.
innehav: 10 000 aktier.
VD i dotterbolaget Arise JV AB sedan oktober 2012. Per-Erik har lång erfarenhet av energiområdet bl.a. från projektledning av större projekt och marknadsrelaterade frågor. Han kommer närmast från SCA-koncernen där han varit globalt energiansvarig.
innehav: 4 700 aktier.
Uppgifterna som omfattar innehav av aktier och teckningsoptioner avser situationen den 31 december 2013.
Vänstra raden uppifrån: Gary Ericson, Thomas Johansson, Lars Fröding
Högra raden uppifrån: Peter Nygren, Per-Erik Eriksson, Linus Hägg, Leif Jansson
Aktieägarna hälsas välkomna till Arise årsstämma tisdagen den 6 maj 2014 klockan 11.00 på Scandic Hallandia, Halmstad. Före bolagsstämman kommer lättare förtäring och dryck att serveras.
Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 29 april 2014, dels anmäla sig och uppgift om eventuellt antal biträden senast tisdagen den 29 april 2014, helst före kl 16.00, via e-post till [email protected]. Anmälan kan också lämnas per telefon 035-20 20 900, per fax 035-22 78 00, eller per post till Arise AB (publ), Bolagsstämma, Box 808, 301 18 Halmstad.
Vid anmälan bör namn, adress, telefonnummer, personeller organisationsnummer och registrerat aktieinnehav anges, samt uppgift om eventuellt antal biträden. Anmälan och uppgift om eventuellt ombud och biträde registreras hos Arise för att skapa underlag för röstlängden. Aktieägare som företräds via ombud ska utfärda daterad och undertecknad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande handling för den juridiska personen uppvisas. Eventuella fullmakter ska vara skriftliga och lämnas senast på stämman, men helst genom insändande av kopia redan dessförinnan. Fullmaktens giltighetstid får vara högst fem år om det särskilt anges. Om ingen giltighetstid anges gäller fullmakten i högst ett år. Fullmaktsformulär kommer att finnas på www.arise.se och huvudkontoret i Halmstad, Kristian IV:s väg 3, samt sänds till de aktieägare som så begär och uppger sin adress.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare måste tillfälligt låta registrera aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman. Sådan tillfällig ägarregistrering måste vara verkställd senast tisdagen den 29 april 2014. Det innebär att aktieägare i god tid dessförinnan måste meddela förvaltaren eller banken om sin önskan att få tillfällig ägarregistrering (s.k. rösträttsregistrering).
Redovisningshandlingar, revisionsberättelse, revisorns yttrande enligt 8 kap 54 § aktiebolagslagen och styrelsens förslag om disposition av resultat samt övriga fullständiga förslag finns tillgängliga på bolagets hemsida www.arise.se senast från och med 15 april 2014. Kopia av handlingarna sänds på begäran till aktieägare som uppger sin adress.
På www.arise.se publiceras all finansiell information så snart den är offentliggjord. Under 2014 kommer finansiell information att lämnas enligt följande:
Första kvartalet 2014: 6 maj 2014 Andra kvartalet 2014: 18 juli 2014 Tredje kvartalet 2014: 13 november 2014 Fjärde kvartalet 2014: 12 februari 2015
Årsredovisningen skickas ut per post till de aktieägare som har anmält till bolaget att de önskar erhålla den. Den finns även tillgänglig på www.arise.se. Årsredovisningen för 2013 beräknas finnas tillgänglig i början av april 2014.
Ansvarig för Arise finansiella information är VD Peter Nygren och CFO Thomas Johansson. För IR-frågor svarar Leif Jansson.
Peter Nygren, VD Tel. 0706-300 680
Thomas Johansson, CFO Tel. 0768-211 115
Leif Jansson, IR Tel. 0707-340 554
| mkr | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Sammandrag resultaträkningar | |||||
| Nettoomsättning | 231 | 210 | 180 | 67 | 27 |
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) | 195 | 177 | 177 | 35 | 2 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 101 | 54 | 104 - | 2 - | 11 |
| Resultat före skatt | 32 - | 22 | 65 - | 24 - | 11 |
| Årets resultat | 29 - | 16 | 47 - | 18 - | 8 |
| Sammandrag balansräkningar | |||||
| Totala anläggningstillgångar | 2 930 | 2 753 | 2 615 | 1 734 | 918 |
| Likvida medel | 191 | 341 | 137 | 250 | 341 |
| Eget kapital | 1 240 | 1 152 | 1 243 | 1 195 | 680 |
| Balansomslutning | 3 294 | 3 207 | 2 869 | 2 075 | 1 348 |
| Räntebärande nettoskuld | 1 438 | 1 265 | 1 192 | 536 | 259 |
| Sammandrag kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 213 | 170 | 211 | 32 - | 120 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -292 - | 176 - | 822 - | 812 - | 568 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -71 | 210 | 498 | 688 | 620 |
| Årets kassaflöde | -150 | 204 - | 113 - | 92 - | 68 |
| Nyckeltal | |||||
| Driftsatt kapacitet vid periodens slut, MW | 253 | 139 | 136 | 47 | 34 |
| Elproduktion under året (egen och samägd), GWh | 599 | 351 | 247 | 89 | 36 |
| Resultat per aktie före utspädning, kr | 0,86 | neg | 1,46 | neg | neg |
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 0,86 | neg | 1,46 | neg | neg |
| EBITDA-marginal, % | 84,5 | 84,0 | 98,1 | 52,6 | 6,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 7,6 | 7,2 | 8,7 | 2,8 | 0,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | 2,4 | neg | 3,9 | neg | neg |
| Soliditet, % | 37,7 | 35,9 | 43,3 | 57,6 | 50,5 |
| Antal anställda vid periodens slut | 31 | 44 | 35 | 27 | 21 |
| Modell | Kommun | Land |
|---|---|---|
| SEK/normalårsproduktion, kWh | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Egen vindkraftdrift | kapacitet, MW Nominell |
Förväntad normal | årsproduktion, GWh1) | Fullasttimmar, MWh/år | Kapacitetsfaktor, % Prisområde |
Driftsatt, år | Initial investering, mkr | Investeringskostnad | Investeringskostnad, mkr/MW |
Antal vindkraftverk | Fabrikat | Modell | Kommun | Land |
| Oxhult | 24,0 | 56,8 | 2 367 | 27% | IV | 2009 | 415 | 7,3 | 17,3 | 12 | Vestas | V 90 | Laholm | Sverige |
| Råbelöv | 10,0 | 22,8 | 2 280 | 26% | IV | 2010 | 139 | 6,1 | 13,9 | 5 | Vestas | V 90 | Kristianstad | Sverige |
| Brunsmo | 12,5 | 24,5 | 1 960 | 22% | IV | 2010 | 197 | 8,1 | 15,8 | 5 | GE | 2,5 XL | Karlskrona | Sverige |
| Kåphult | 17,5 | 40,6 | 2 320 | 26% | IV | 2010/2011 | 252 | 6,2 | 14,4 | 7 | GE | 2,5 XL | Laholm | Sverige |
| Fröslida | 22,5 | 55,4 | 2 462 | 28% | IV | 2011 | 327 | 5,9 | 14,5 | 9 | GE | 2,5 XL | Hylte | Sverige |
| Idhult | 16,0 | 36,2 | 2 263 | 26% | IV | 2011 | 209 | 5,8 | 13,0 | 8 | Vestas | V 90 | Mönsterås | Sverige |
| Södra Kärra | 10,8 | 37,4 | 3 463 | 40% | III | 2011/2012 | 179 | 4,8 | 16,6 | 6 | Vestas | V 100 | Askersund | Sverige |
| Blekhem | 10,8 | 30,1 | 2 787 | 32% | IV | 2011/2012 | 174 | 5,8 | 16,1 | 6 | Vestas | V 100 | Västervik | Sverige |
| Gettnabo | 12,0 | 30,3 | 2 525 | 29% | IV | 2011 | 150 | 4,9 | 12,5 | 6 | Vestas | V 90 | Torsås | Sverige |
| Skäppentorp | 3,1 | 8,5 | 2 764 | 32% | IV | 2012 | 43 | 5,1 | 14,0 | 1 | Vestas | V 112 | Mönsterås | Sverige |
| Skogaby | 7,2 | 24,2 | 3361 | 38% | IV | 2013 | 108 | 4,5 | 15,1 | 4 | Vestas | V 100 | Laholm | Sverige |
| Stjärnarp | 5,4 | 16,3 | 3019 | 34% | IV | 2013 | 75 | 4,6 | 13,9 | 3 | Vestas | V 100 | Halmstad | Sverige |
| Totalt | 151,8 | 383 | 2 524 | 29% | 2 268 | 5,9 | 14,9 | 72 | ||||||
| Egen vindkraftdrift under byggnation | ||||||||||||||
| Bohult2) | 12,8 | 46,3 | 3617 | 41% | IV | 2014 | 212 | 4,6 | 16,6 | 8 | GE | 1,6-100 | Halmstad | Sverige |
| Totalt | 12,8 | 46 | 3 617 | 41% | 212 | 4,6 | 16,6 | 8 | ||||||
| Totalt Egen vindkraftdrift | 164,6 | 429 | 2 609 | 30% | 2 480 | 5,8 | 15,1 | 80,0 | ||||||
| Samägd vindkraftdrift | ||||||||||||||
| Jädraås3) | 101,5 | 285,0 | 2 809 | 32% | 2012/13 | 1 472 | 5,2 | 14,5 | 33 | Vestas | V 112 | Ockelbo | Sverige | |
| Totalt | 266,1 | 714 | 2 685 | 31% | 3 952 | 5,5 | 14,9 | 113 |
1) Förväntad produktion +/- 5% vid ett givet normalår
2) Beräknad investeringskostnad
3) Motsvarar Arise andel om 50%. Investeringen är netto efter utvecklingsersättningar till Arise
Arise AB, Box 808, 301 18 Halmstad | Telefon 035 20 20 900 | www.arise.se
produktion: hstd reklambyrå. tryck: Printografen foto: Anders Sällström – kontor, miljöchef och VD, Håkan Nilsson – vindkraftfotografier, PeO Persson – styrelse och ledning, Patrik Leonardsson – kvällsbild Gamletullsbron, Halmstad samt Scandinav Bildbyrå och iStock.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.