Annual Report • Apr 11, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| ÅRET I KORTHET | 1 |
|---|---|
| KONCERNCHEFENS KOMMENTAR | 2 |
| DETTA ÄR SANDVIK | 4 |
| STRATEGI | 8 |
| OMVÄRLD OCH VÄRDEKEDJA | 14 |
| MED KUNDVÄRDE SOM DRIVKRAFT | 16 |
| Sandviks gruvutrustning gräver guld | 18 |
| Vevaxlar med superegenskaper | 20 |
| Tågtunneln som knyter ihop Europa och Asien | 22 |
| Nu rullar framtiden in | 24 |
| Banbrytande nyhet på Nordsjöns botten | 25 |
| Ett lyft för fl yget | 26 |
| Hårdmetallknivar maximerar produktiviteten | 27 |
| GLOBAL FORSKNING FÖR FRAMTIDENS | |
| LÖNSAMHET | 28 |
| MEDARBETARNA BYGGER SANDVIKS | |
| MORGONDAG | 32 |
| MOT ATTRAKTIV AVKASTNING OCH | |
| VÄRDETILLVÄXT | 34 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | |
| Marknadsförhållanden | 37 |
| Koncernöversikt | 38 |
| Utvecklingen inom aff ärsområdena | 40 |
| Forskning och utveckling | 46 |
| Medarbetare | 48 |
| Miljö | 53 |
| Integrerad riskhantering | 54 |
| Finansiell riskhantering | 57 |
| Bolagsstyrningsrapport | 63 |
| Intern kontroll avseende fi nansiell rapportering | 69 |
| REDOVISNING KONCERNEN | |
| Innehåll | 71 |
| Resultaträkning | 72 |
| Balansräkning | 73 |
| Förändringar i eget kapital | 75 |
| Kassafl ödesanalys | 76 |
| REDOVISNING MODERBOLAGET | |
| Innehåll | 77 |
| Resultaträkning | 78 |
| Balansräkning | 79 |
| Förändringar i eget kapital | 81 |
| Kassafl ödesanalys VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER |
82 83 |
| DEFINITIONER | 92 |
| NOTFÖRTECKNING | 93 |
| NOTER | 94 |
| MOTIVERING TILL UTDELNINGSFÖRSLAG | 121 |
| FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION | 122 |
| REVISIONSBERÄTTELSE | 123 |
| STYRELSE OCH REVISOR | 124 |
| KONCERNLEDNING | 126 |
| ÅRSSTÄMMA OCH UTDELNING | 128 |
FINANSIELLA NYCKELTAL 128
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 37–122. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt. Finansiell information kan beställas via:
Rapport 1:a kvartalet 2014 25 april 2014 Årsstämma 13 maj 2014 Rapport 2:a kvartalet 2014 17 juli 2014 Kapitalmarknadsdag 30 september 2014 Rapport 3:e kvartalet 2014 27 oktober 2014
[email protected] eller telefon 026-26 00 00 www.sandvik.com Sandviks årsredovisning fi nns även i webbversion på www.sandvik.com där den också kan beställas i tryckt form. Rapport 4:e kvartalet 2014 januari/februari 2015
FAKTURERING –7 %*
84072
87328
MSEK
MSEK
* Fast valuta för jämförbara enheter.
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
RESULTAT PER AKTIE
FÖRSLAG TILL UTDELNING
MSEK 6753 4,00 3,50
SEK
SEK
| Förändring | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2013/2012, % |
| Orderingång | 84 072 | 97 948 | 99 078 | 93 285 | 71 285 | –10* |
| Fakturering | 87 328 | 98 529 | 94 084 | 82 654 | 71 937 | –7* |
| Resultat efter fi nansiella poster | 6 753 | 11 516 | 8 179 | 9 412 | –3 472 | –41 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,00 | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | –39 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12,6 | 19,8 | 16,0 | 17,4 | –1,3 | — |
| Avkastning på eget kapital, %1) | 15,3 | 25,3 | 18,2 | 22,1 | –7,9 | — |
| Operativt kassafl öde | 5 133 | 11 892 | 7 764 | 12 149 | 11 792 | –57 |
* Fast valuta för jämförbara enheter.
1) Jämförelse från och med 2011 justerad på grund av förändrad redovisningsprincip. Se vidare not 35.
Vi fortsätter att rusta oss för framtidens utmaningar. Tillväxtambitioner, innovationsförmåga och hållbara affärer är i fokus när vi stärker Sandviks kärna – att leverera maximal produktivitet åt våra kunder.
U nder 2013 fortsatte förändringsarbetet enligt plan. Särskilt glädjande är det att se hur väl affärsområdet Sandvik Materials Technology lyckades med sitt förbättringsprogram.
Efterfrågeläget inom koncernen var överlag stabilt men på en relativt låg nivå. Den internationella gruvindustrins nyinvesteringar var dock mycket låga vilket affärsområdet Sandvik Mining mötte med ett omfattande kostnadsbesparingsprogram och fortsatta investeringar i service och eftermarknad.
Vårt arbete med att göra koncernen fl exibel och mindre känslig för svängningar fortsatte att bära frukt. Förutom besparingsprogram bidrog god kontroll på lagernivåer till att koncernen upprätthöll ett starkt kassafl öde och nådde ett bra resultat.
Under 2013 uppgick Sandviks fakturering till 87 328 miljoner kronor (98 529) och resultat efter fi nansiella poster blev 6 753 miljoner kronor (11 516). Resultatet påverkades negativt av valutaeffekter med 1 080 miljoner kronor och av engångskostnader med 2 140 miljoner kronor. Ett avslutat skattemål i Sverige, vars eventuella resultatpåverkan sedan tidigare var reserverad i balansräkningen, gav en negativ engångseffekt på kassafl ödet med 5 800 miljoner kronor.
Under året fortsatte vi att genomföra den nya strategin. Sandvik ska bli snabbare, mer globalt och mer kundorienterat. Forskning och utveckling samt hållbara affärer kommer att vara framgångsfaktorer. Sammantaget öppnar vi nya möjligheter för tillväxt och ökad lönsamhet.
I praktiken betyder det fortsatt fokus på produkter och lösningar som höjer kundernas produktivitet och som har potential att sätta nya industristandarder. Vi ska skapa synergier inom koncernen med hjälp av en platt organisation, enkla beslutsvägar och tydlig målstyrning. Produktionen ska samordnas och effektiviseras ytterligare. Under 2013 fattade vi beslut om att minska antalet anläggningar från 150 till 125 under de kommande tre till fyra åren.
Forskning och utveckling är Sandviks historia och framtid. Vi har alltid haft ett nära samarbete med både industrin och den akademiska världen. Nu för vi utvecklingen ännu närmare kunderna på de lokala marknader där vi växer starkt. Bland annat bygger vi upp nya FoUcenter i Indien och Kina. Vi etablerar även nya forskningssamarbeten med universitet i tillväxtländer.
Under 2013 lanserade Sandvik en lång rad produkter varav fl era sätter ny industristandard. Till exempel introducerade Sandvik Mining en modulär borrigg i Pantera-serien och Sandvik Machining Solutions lanserade ett nytt och revolutionerande skär för stålsvarvning, GC4325.
Ett annat perspektiv på utveckling är att Sandvik breddar sina produkter och tjänster med erbjudanden i mellansegmenten. Eftersom kärnan i vårt kunnande alltid har varit att leverera produktivitet till kunderna är det naturligt att vi även använder den kompetensen inom andra områden än premiumsegmenten. Breddning och tydlig varumärkesprofi lering öppnar för nya marknadsandelar och ökad tillväxt, framför allt på tillväxtmarknaderna i Asien, Latinamerika och Afrika.
Den som tar ansvar idag leder utvecklingen i morgon. Därför är Sandviks ambition att tillhöra toppskiktet av världens mest hållbara företag i sin bransch med tydliga kopplingar mellan affärstrategi, varumärke och koncernens olika initiativ inom hållbarhetsområdet.
Säkerhet är vår viktigaste prioritet. Arbetsplatserna för Sandviks cirka 47 000 medarbetare i över 130 länder ska vara trygga och säkra. Olycksfallsfrekvensen sjönk betydligt inom Sandvik under 2013. Tyvärr hade vi också motgångar under året. Jag beklagar att vi har haft tre arbetsrelaterade dödsfall, två underentreprenörer och en medarbetare på Sandvik, vilket är djupt sorgligt för familjer, släkt och nära kollegor. Vi kommer att intensifi era vårt arbete inom säkerhet ytterligare.
Olof Faxander, Sandviks verkställande direktör och koncernchef, framför adapterrikten på Sandvik Mining Rock Tools i Sandviken, Sverige. Nya investeringar gjordes i robotcellen under 2013, som ledde både till en betydligt förbättrad säkerhet för medarbetarna och en avsevärt förkortad leveranstid hos kunderna.
När det gäller miljöarbetet arbetar vi brett för att hushålla med resurserna, minimera utsläpp och att hjälpa kunderna att minska sin belastning på miljön. Vi tar även ansvar för underleverantörer och samarbetspartners genom uppförandekoder och uppföljning.
Idag har Sandvik en ledningsgrupp som bättre speglar koncernens mångfald med mer internationell prägel och bättre könsfördelning jämfört med tidigare. Sandvik ska vara ett företag där alla har samma förutsättningar, oberoende av kön och nationalitet.
Vi genomför varje år, och över hela världen, en rad aktiviteter gentemot studenter och yrkesverksamma för att förmedla vad vi står för som arbetsgivare och vad en blivande medarbetare kan förvänta sig av Sandvik. Vi har varit ett framtidsföretag i över 150 år och har för avsikt att fortsätta vara det.
Jag och många med mig vill arbeta på ett företag vi kan vara stolta över. Jag är övertygad om att hållbara affärer, mångfald och inkludering samt stark innovationsförmåga är nyckelfaktorer för att locka morgondagens bästa medarbetare till Sandvik.
Sammanfattningsvis bygger vi alltså ett Sandvik som är rustat för att hantera snabba förändringar. Vi har lagt en grund för ytterligare tillväxt oavsett om vi möter en fortsatt svag konjunktur eller om ekonomin tar fart.
Den goda anpassningsförmågan kombinerar vi med stark innovationskraft. Under 2013 var Sandvik återigen med på analysföretaget Thomson Reuters lista över världens 100 mest innovativa företag och koncernen placerade sig dessutom under året på ekonomitidningen Forbes motsvarande rankinglista. Det visar att vi är på rätt väg.
Med tillväxt, stark kompetens, rätt produkterbjudanden och kostnadseffektivitet ska vi fortsätta att leverera bra och långsiktiga värden till våra aktieägare.
Jag vill också passa på att tacka alla medarbetare för goda insatser under 2013. Tillsammans ska vi ta fortsatta steg för att befästa vår position som ett av världens ledande industriföretag.
OLOF FAXANDER, FEBRUARI 2014 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH KONCERNCHEF
Sandvik är en högteknologisk och global industrikoncern som erbjuder produkter, tjänster och service som förbättrar kundernas produktivitet, lönsamhet och säkerhet. Koncernen hade 2013 cirka 47 000 medarbetare, försäljning i över 130 länder och en omsättning på drygt 87 miljarder kronor. Koncernen investerar kraftigt i forskning och utveckling och har ett nära samarbete med kunder och leverantörer. Verksamheten är indelad i fem affärsområden: Sandvik Mining, Sandvik Machining Solutions, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction och Sandvik Venture.
Verktyg och verktygssystem för skärande metall bearbetning samt komponenter i hårdmetall och andra hårda material.
Maskiner och verktyg för gruv- och anläggningsindustrin samt olika typer av processanläggningar.
Högförädlade produkter i avancerade rostfria stål, speciallegeringar och titan samt metalliska och keramiska motståndsmaterial.
SANDVIK MATERIALS TECHNOLOGY
Sandvik Mining är specialiserat på maskiner, verktyg och service för gruvindustrin. Aff ärsområdet är verksamt inom prospektering, bergborrning, bergavverkning, krossning, lastning och transportlösningar ovan och under jord.
Maskiner, verktyg, service och tekniska lösningar för mineralprospektering, brytning och bearbetning av berg och mineraler inom gruvindustrin. Aff ärsområdet erbjuder marknadens mest kompletta produktprogram för borrning, mekanisk brytning, lastning och transport, krossning och sortering samt för demolering, återvinning och hantering av berg och mineraler.
Produkterna används främst i gruvor över hela världen. Världsmarknaden uppskattades 2013 till cirka 185 miljarder kronor. Den underliggande årliga tillväxten för maskiner, verktyg och reservdelar uppgår till i genomsnitt 4–6 %, medan den är något högre för service.
Sandvik Machining Solutions är främst inriktat på verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning. Produkterna säljs under en rad internationella varumärken som Sandvik Coromant, Seco, Walter, Pramet, Safety, Impero, Dormer och Carboloy.
Marknadsledande inom avancerade, produktivitetsförbättrande produkter och lösningar för skärande metallbearbetning. Fokus ligger på att öka kundens produktivitet genom att tillhandahålla produkter, service och applikationskunnande.
Kunderna fi nns bland annat inom verkstads-, fl yg- och fordonsindustri, energiområdet samt elektronik- och medicinteknisk industri.
Världsmarknaden för verktyg inom skärande metallbearbetning uppskattades 2013 till omkring 150 miljarder kronor. Den underliggande årliga tillväxten uppgår till i genomsnitt 4–5 %.
Sandvik Materials Technology är specialiserat på högförädlade produkter i avancerade rostfria stål och speciallegeringar för de mest krävande industrierna. Spetskompetensen bygger på en integrerad produktionsplattform samt en världsledande metallurgi och FoUverksamhet. Produktområden är Tube, Strip, Wire and Heating Technology samt Primary Products. Högt förädlade produkter baserade på avancerade rostfria stål, speciallegeringar och titan, ugnsprodukter, värmesystem och motståndsmaterial. Produkterna bidrar till att göra industriella processer säkrare och mer eff ektiva, samtidigt som de blir mer resurssnåla.
Kunderna fi nns exempelvis inom energiområdet, fl yg- och fordonsindustri samt kemisk och petrokemisk industri; industrisegment där höga krav ställs på säkerhet, produktivitet, kostnadseff ektivitet och lång livslängd.
Världsmarknaden uppskattades 2013 till mer än 100 miljarder kronor. Den underliggande årliga tillväxten uppgår till i genomsnitt 4–6 %, men tillväxten är normalt sett högre inom energiområdet.
Sandvik Construction är specialiserat på maskiner, verktyg och service för nischerna brytning, krossning och borrning inom anläggningsindustrin.
Produkter och lösningar för speciella applikationer inom anläggningsindustrin, exempelvis brytning, krossning och sortering, bergborrning, tunneldrivning och underjordsarbete, dagbrott och andra ovanjordsprojekt.
Produkterna används inom anläggningsindustrin i hela världen. Världsmarknaden uppskattades 2013 till cirka 140 miljarder kronor. Den underliggande årliga tillväxten för utrustning, verktyg och reservdelar inom anläggningsindustrin uppgår till i genomsnitt 4 %.
Sandvik Venture skapar värde genom lönsam tillväxt av små till medelstora bolag av särskilt intresse för Sandvik-koncernen. Produktområdena, som drivs som fristående bolag, är Sandvik Process Systems, Sandvik Hyperion* samt Wolfram Bergbau und Hütten.
*Gäller från och med 1 januari 2014. Sandvik Hyperion är en sammanslagning av de tidigare fristående produktområdena Diamond Innovations och Sandvik Hard Materials.
Sandvik Process Systems erbjuder stålbandsbaserad processutrustning och högpresterande stålband. Sandvik Hyperion erbjuder produkter och lösningar baserade på hårda och superhårda material och Wolfram Bergbau und Hütten tillverkar volframoxid-, volframmetall-, och volframkarbidpulver.
Kunderna fi nns inom olje- och gasindustrin, komposittillverkning, skärande bearbetning och specifi ka konsumentnischer.
| ÅRET I KORTHET | FAKTURERING* | RÖRELSERESULTAT** | ANTAL MEDARBETARE*** |
|---|---|---|---|
| • Fokus på forskning och utveckling samt kortare ledtider för produktutveckling. • Anpassning till rådande marknadsläge. • Ny långsiktig strategi etablerad. |
35 % 30 744 MSEK |
32 % 2 743 MSEK |
12965 |
| • Stabila marknadsförhållanden med tecken på förbättrad efterfrågan. • Starkt kassafl öde. • Ny långsiktig tillväxtstrategi etablerad. |
33 % 28 543 MSEK |
60 % 5 205 MSEK |
19055 |
| • Förändringsprogrammet Step Change levererar. • Hög aktivitet inom energisegmentet. • Välpositionerad för tillväxt inom attraktiva segment. |
16 % 14 035 MSEK |
15 % 1 270 MSEK |
7113 |
| • 37 nya produkter lanserade. • Kostnadsbesparingar genomförda och fortsatt eff ektivisering av försörjningskedjan. • Volatil marknad med tecken på stabilisering i slutet av året. |
10 % 8 601 MSEK |
1 % 110 MSEK |
3147 |
| • Lansering av nytt ledande produktområde. • Optimering av försörjningskedjan. • Förvärv av TechnoPartner Samtronic GmbH. |
6 % 5 394 MSEK |
7 % 606 MSEK |
2635 |
* Utgör andel av koncernens totala fakturering. ** Utgör andel av koncernens totala rörelseresultat. Koncerngemensamt –15%.
*** Omräknat till heltidstjänster per 31 december 2013. 2 423 av medarbetarna är koncerngemensamma och är således inte anställda i något aff ärsområde. Läs mer om Sandviks aff ärsområden i förvaltningsberättelsen på sidorna 40–45.
Produktivitet, innovationer och anpassningsförmåga fi nns i Sandviks dna sedan mer än 150 år. Nu har företaget tagit ännu ett steg mot ökad tillväxt i en värld som står inför många utmaningar.
Sandvik grundades 1862. Företaget etablerade tidigt en världsledande ställning inom metallurgi och materialteknik och har sedan starten spelat en viktig roll i industrins och samhällets utveckling. Fokus på tillväxt och fl exibilitet har blivit delar av koncernens arvsmassa. Det har såväl handlat om att ligga i teknikens frontlinje, att vara på plats där utvecklingen funnits rent geografi skt som att utvecklas på ett hållbart sätt.
Sandviks affärsidé är att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja högteknologiska produkter, tjänster och service som förbättrar kundernas produktivitet, lönsamhet och säkerhet. Tillverkningen omfattar avancerade industriverktyg, gruv- och anläggningsmaskiner samt produkter i höglegerade material.
Sandvik ska ha eller kunna etablera en världsledande position inom de utvalda verksamhetsområdena. Det gäller forskningen, tekniken, arbetsmetoderna och inte minst marknadsnärvaron. Sandvik har ett nära samarbete med kunderna och de lokala möjligheterna till marknadsanpassning ökar kontinuerligt.
Allt som sker inom företaget utgår från en helhetssyn som omfattar ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar.
Sandvik föddes ur en teknisk innovation och har stått för ett antal viktiga landvinningar sedan dess. Att bedriva omfattande och målinriktad forskning och utveckling är nyckeln till fortsatt tillväxt.
Därför satsar Sandvik varje år cirka 3 miljarder kronor på forskning och utveckling. Mer än 2 700 personer arbetar inom området och verksamheten
bedrivs ofta i nära samarbete med affärspartners både lokalt och globalt. Koncernen har omkring 8 000 aktiva patent och andra immateriella rättigheter.
Sandvik är en global verkstadskoncern som har medarbetare från de fl esta av världens kulturer. Strategin för medarbetarfrågor är inriktad på att stödja koncernens affär med fokus på kompetensutveckling och målstyrning. För att nå målen lägger Sandvik stor vikt vid att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Mångfald gör att företaget har förmåga att möta kunderna på rätt sätt och på rätt plats. Alla medarbetare ska känna att deras potential kommer till sin rätt och därför erbjuder Sandvik många olika karriärvägar och utvecklingsmöjligheter.
För att behålla och stärka den världs ledande ställningen arbetar Sandvik efter en långsiktig strategi som sammanfattas i begreppet "One Sandvik to be number one".
Koncernens styrkefaktorer är:
Finansiell styrka.
Stärkt hållbarhetsarbete, både internt och gentemot kunder och leverantörer.
Med utgångspunkt från strategin "One Sandvik to be number one", lanserad 2011, står koncernen på en stabil grund och har gjort betydande framsteg:
Med strategin från 2011 som grund har Sandvik utvecklat en långsiktig inriktning för koncernen, inklusive ett förtydligande av företagets verksamhetsmodell. Sandvik bedriver verksamheten i fem självständiga affärsområden och en koncerngemensam stabsorganisation. Den har ett starkt mandat att driva prioriterade koncerngemensamma frågor i syfte att stötta affärsområdena.
Under 2013 arbetade Sandvik för att vidareutveckla strategin i en alltmer konkurrensutsatt marknad.
Koncernen beslutade om ett starkt fokus på tillväxt, vilket förutsätter att Sandvik är en högpresterande organisation som kontinuerligt strävar efter att förbättra sitt erbjudande och att skapa ett unikt mervärde för kunderna.
En ny vision togs fram och koncernens kärnvärden vidareutvecklades, detta för att bygga vidare på den grund som krävs för att koncernen ska kunna uppfylla sina tillväxtambitioner.
Sandviks borrigg 160D, som lanserades i maj 2013, är speciellt framtagen för mellansegmentet för den indiska marknaden. Konstruktion, samtliga inköp samt tillverkning har också förlagts till Indien. Den är först i sitt slag från Sandviks monteringscenter i Pune, utrustad med optimerade funktioner som skräddarsytts för att öka produktiviteten, förbättra säkerheten och garantera en miljömässigt hållbar drift för de indiska kunderna.
VÅR VISION
Sandviks vision innebär att det är vi och ingen annan som lägger ribban. För att uppnå det är koncernens medarbetare och de relationer de bygger upp med kunder och intressenter precis lika viktiga som Sandviks teknologi och expertis. För att sätta bransch standarden krävs det en hög nivå av innovativt tänkande i alla företagets processer och i vårt sätt att bedriva det löpande arbetet. Visionen förstärker och förbättrar vår ständiga strävan efter att vara ledande inom branschen och inom våra utvalda segment.
Vi strävar ständigt efter att överträff a våra kunders förväntningar och göra det möjligt för dem att bli mer framgångsrika i sin verksamhet.
Vi formar framtiden genom att ständigt sträva efter att hitta banbrytande lösningar i hela vår verksamhet.
Vi arbetar och gör aff ärer på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.
Vi är engagerade och drivs av att göra vårt företag till det ledande i branschen.
För Sandvik betyder hållbara affärer att koncernen ska minska den negativa ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan från verksamheten, samtidigt som vi tar vara på de möjligheter som uppkommer som ett resultat av integreringen av hållbarhetsaspekter i vår kärnverksamhet.
Sandvik har som ambition att bli ett av världens mest hållbara företag i sin bransch, en ambition som bygger på övertygelsen om att detta utgör en viktig affärsmöjlighet. Koncernens produkter och lösningar ska bidra till att göra världen mer hållbar, där hänsyn visas både människor och miljö. Därför ska hållbarhetsarbetet göras till en än mer integrerad del av Sandviks affärsstrategi och varumärke. De möjligheter som ges genom detta arbete ska tas till vara, till exempel i forskning och utveckling, men också som en del av Sandviks kunderbjudande och attraktionskraft som arbetsgivare.
Koncernens arbete med hållbara affärer bygger på FN:s Global Compacts tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption, samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Ambitionen är att stödja kunderna i att bli mer hållbara genom att erbjuda energieffektiva och säkra produkter. Eftersom kunderna fi nns i många delar av världen blir hävstångseffekten stor när koncernens erbjudanden är hållbara. Därför är det viktigt att Sandvik tar ansvar för den påverkan koncernen har på intressenter, på samhällena runt omkring samt i värdekedjan.
Inom Sandvik utvecklas löpande en rad verktyg och system för att tillgodose behoven inom hållbara affärer och för att leva upp till den höga ambition som företaget har. Både på koncernnivå och i utvalda länder (Indien, Kina, Mexiko,
Brasilien) har samordningsteam etablerats år 2013. Syftet är ett ömsesidigt lärande och att skapa synergier mellan alla delar av en komplex hållbarhetsagenda. I samordningsteamen fi nns därför representanter från till exempel fi nans, risk, EHS (miljö, hälsa och
säkerhet), inköp, kommunikation, mångfald och inkludering samt antikorruption. Läs mer om Sandviks hållbarhetsarbete
i Sandviks hållbarhetsredovisning på www.sandvik.com/sustainability.
OLOF FAXANDER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH KONCERNCHEF
Sandvik har verksamhet i över 130 länder. Koncernens betydelse för omvärlden samt samspelet mellan företaget och omvärlden kan illustreras med en värdekedja. Den omfattar företagets alla aktiviteter, från FoU och tillverkning till produkternas användning i det dagliga livet och vidare till omstart i värdekedjans kretslopp via återanvändning och återvinning.
Högre levnadsstandard ökar konsumtionen i världen.
Tillväxtländer driver på global utveckling.
Långsiktigt växande efterfrågan på råvaror.
Krav på energieff ektivisering, energisnåla produkter och säkerhet.
Kortare produktlivscykler ger ökat behov av eff ektivare bearbetnings verktyg.
Ökad automatisering och digitalisering inom gruvdrift av säkerhets-, arbetsmiljö-, miljö- och eff ektivitetsskäl. Sandviks övergripande strategi för den fortsatta aff ärsutvecklingen är att ta vara på de olika drivkrafter som fi nns i samhället. Det gäller exempelvis globalisering och högre levnadsstandard med ökad konsumtion som följd samt inte minst ökat fokus på energieff ektivitet, bättre resurshushållning och säkerhet.
Produktutveckling/FoU Tiotusentals nya produkter lanseras varje år. Omfattande och målinriktad FoU, i nära samarbete med kunderna. Investering: över 3 miljarder kronor per år. Fler än 2 700 personer arbetar inom området och det fi nns cirka 8 000 aktiva patent och andra immateriella rättigheter.
Inköp Råvaror, konsumtionsvaror, kapitaloch investeringsvaror, komponenter, service och tjänster köps in via aff ärsområden, produktområden och lokala bolag.
Produktion Tillverkningen i egen regi sker globalt och är inriktad på produkter med högt förädlingsvärde för expanderande nischmarknader och krävande applikationer.
Marknadsföring och försäljning Nära samarbete sker med kunder via tusentals säljare över hela världen. Nya erbjudanden inom hårdmetallområdet introduceras i kombination med praktisk demonstration och utbildning av kunder och egna medarbetare. Cirka 80 % andel direktförsäljning i koncernen, ofta via digitala kanaler. På vissa marknader kompletterar utvalda distributörer och agenter.
Distribution Ett fåtal stora och strategiskt placerade distributionscentraler fi nns inom de största marknadsområdena. Standardprodukter inom hårdmetallsortimentet levereras i regel inom 24 timmar.
Service/eftermarknad Nära samarbete med kunderna ger hög tillgänglighet. Sandvik-medarbetare fi nns exempelvis ofta lokaliserade på plats hos större gruvkunder för att säkerställa optimal service.
Produkter i arbete Material och komponenter från Sandvik fi nns överallt i vår vardag. I våra hem, i människokroppen, i bilar, bussar, tåg, fl ygplan, kraftverk, gruvor och en lång rad industrier.
Återanvändning och återvinning 81 % av koncernens användning av metalliska råvaror kommer från återanvänt material.
Ägare Cirka 117 000 ägare i 86 länder. Nära 30 % av ägarna fi nns utanför Sverige. Största ägare (31/12 2013): Investmentbolaget Industrivärden, 11,6 % av aktierna.
Medarbetare/blivande medarbetare Antalet medarbetare är 47 338, varav 19,1 % kvinnor (31/12 2013). Att kommunicera varumärket Sandvik och marknads föringen av koncernen som en bra arbetsgivare är en viktig del av de så kallade Employer Branding-aktiviteterna för att nå blivande medarbetare.
Kunder Kunder i över 130 länder. Kundområden i storleksordning: Gruvindustri, verkstadsindustri, anläggningsindustri, fordonsindustri, energisektor, fl ygindustri och konsument relaterad industri.
Leverantörer Leverantörer och underleverantörer av råvaror, konsumtionsvaror, kapital-/investeringsvaror, komponenter, service och tjänster runt om i världen.
Samhället Sandvik har omkring 150 anläggningar – fabriker, service center, lager, etc. – som spelar stor roll för sina omgivande samhällen runt om i världen.
Forskningsinstitut, universitet och högskolor Samarbete sker inom olika forskningsområden. Aktiva insatser görs för att nå företagets rekryteringsbas av högskolestuderande inom ekonomi, teknik med mera, samt bidra till medarbetarnas kompetensutveckling.
Finansmarknad Sandviks omfattande kommunikation med investerare och analytiker inom den internationella fi nansmarknaden koordineras via koncernfunktionen Investor Relations.
Aff ärspartners Sandvik har kontakter och samarbete med olika privata och statliga bolag. Ett exempel är Svensk Exportkredit när det gäller fi nansiering vid internationella aff ärer.
Media Sandvik har en global verksamhet med stark lokal förankring genom stora enheter på många platser. Det genererar ett medialt intresse såväl lokalt, nationellt som internationellt, även i ett fi nansiellt perspektiv.
Myndigheter Koncernens kontakter med myndigheter och institutioner världen över är betydande och kan gälla export, import, skatter och avgifter, olika former av tillsyn etc.
Organisationer Till intressentgrupperna hör arbetstagar-, arbetsgivar-, branschoch andra intresseorganisationer, lokala, regionala samt internationella samarbetsorgan med fl era.
Där näringsliv och samhälle utvecklas – där fi nns Sandvik. Koncernens produkter och lösningar används av kunder över hela världen och i de fl esta industrier. Sandviks erbjudande förbättrar effektiviteten, produktiviteten och säkerheten, vilket i sin tur ökar lönsamheten för kunderna.
Maskiner och systemlösningar ökar produktiviteten och säkerheten inom gruvindustrin, för såväl underjordsgruvor som dagbrott. Sandvik levererar borriggar, bergborrverktyg, mobila och stationära krossar, transportband, lastare, utrustning för tunneldrivning och olika lösningar för ökad automation.
Sandviks verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning samt avancerade material och komponenter används inom verkstadsindustrier över hela världen. De förbättrar produk tiviteten och ökar lönsamheten.
Maskiner och processlösningar från Sandvik används för till exempel borrning, krossning, sortering, materialtransport, demolering och återvinning. Exempel på anläggningar är vägar, broar, kraftverk, fl ygplatser, tunnlar, hamnar och terminaler.
11% *
Stora krav ställs på säkerhet, effektivitet och miljöprestanda. Vikt och energiförbrukning är i fokus. Sandviks hårdmetallverktyg gör bearbetningen av komposit material och lättviktsmetaller effektivare. Dessutom används avancerade legeringsmaterial från koncernen i många fl ygplan.
4%
*
FLYG
Att spara energi och minska utsläpp är i fokus. Sandviks hårdmetallverktyg och system för svarvning, fräsning och borrning i metall ökar produktiviteten vid tillverkningen av till exempel motorer och växellådor. Material från Sandvik fi nns i bland annat säkerhetsbälten, krockkuddar, bromsar och i olika instrument.
11% *
ENERGI 11% *
Sandvik erbjuder lösningar för alla energislag; från fossila bränslen och kärnkraft till förnybara energikällor som sol och vind. Det gäller såväl verktyg och system för industrins metallbearbetning som färdiga produkter och material.
*
Skärande verktyg och verktygssystem används vid tillverkning av konsumentvaror. Dessutom fi nns material från Sandvik i till exempel klockor, rakapparater, kylar, frysar, mikrovågsugnar, datorer, läsplattor och mobiler.
ÖVRIGT 3% *
Sandvik erbjuder ett världsledande sortiment av utrustning för gruvindustrin. Kunderna kan välja lösningar från ett brett utbud som passar deras specifi ka behov för bergborrning, bergavverkning, krossning, lastning, transport och eftermarknad. Australiens gruvindustri har ett anseende i världsklass och koncernen har byggt upp ett starkt varumärke där. En av guldgruvorna valde Sandviks produkter när de ville öka utvinningen och lönsamheten för att kunna bli en av landets mest kostnadseffektiva gruvor.
I Australien har gruvindustrins fokus länge varit inställt på både säkerhet och hög produktivitet, en kombination som passar Sandvik som hand i handske. Investeringarna är av strategisk betydelse för koncernen och Sandviks egen expansion har skett både organiskt och genom förvärv.
Ett av Australiens gruvbolag, Northern Star, har planer på att bli en av landets ledande guldproducenter inom en snar framtid. Deras fl aggskepp är Paulsens guldgruva som ligger i Pilbara-regionen i den gruvtäta västra delen där det också fi nns stora järnmalmsfyndigheter.
Verkställande direktören för bolaget heter Bill Beament. Han är gruvingenjör i grunden med betydande erfarenhet från gruvnäringen – från arbete som maskinoperatör under jord till olika chefspositioner. Han har bland annat kört en av
Sandviks så kallade jumbo-borriggar och hans bedömning är: "När det gäller underjordsborrar fi nns det ingen som kommer i närheten av Sandvik."
Den erfarenheten bar han med sig när karriären så småningom ledde till chefspositionen på Northern Star och den kraftfulla utvecklingen av Paulsens guldgruva. Den hade tidigare en låg utvinningstakt och bedömdes ha potential kvar för ytterligare ett halvårs drift. Men Bill Beament såg gruvans möjligheter. För att öka produktiviteten och förbättra lönsamheten bestämde sig företaget för att bygga upp en egen maskinpark med utrustning från Sandvik istället för att hyra maskiner och personal från en extern leverantör.
Satsningen blev en succé. Enligt Bill Beament är maskinoperatörerna mycket positiva. Komforten och funktionaliteten är utmärkt, vilket gör att de kan fokusera på jobbet med berget. Samtidigt fungerar Sandviks service och underhåll effektivt så att maskinerna hela tiden kan utnyttjas maximalt.
Idag har gruvans beräknade livslängd ökat till minst fem år och mängden utvunnen guldmalm per år har slagit rekord. Bara sju månader efter investeringen har produktionen fördubblats, samtidigt som produktionskostnaden sänkts med 20 %. Detta har gjort att investeringen snabbt betalat sig.
Sandviks nya hammare RH460 tar Down The Hole (DTH)-borrning till helt nya nivåer. Den har utvecklats för överlägsen produktivitet vid olika markförhållanden. Man uppnår högre anslagsenergi med mindre luftförbrukning, vilket maximerar produk t iviteten och sänker kostnaderna.
Sandvik har en lång historia av att leverera verktyg för skärande bearbetning till fordonsindustrin. Den starka fokuseringen på forskning och utveckling har bidragit till koncernens starka position i industrin, i takt med att kraven på funktionalitet och prestanda ökat. När det gäller vevaxlar är Sandvik världsledande.
Vevaxeln är hjärtat i alla förbränningsmotorer, från mopeder till tunga lastbilar. Hur väl den fungerar är helt avgörande för fordonets prestanda. Vevaxeln omvandlar en kolvs rörelse fram och tillbaka till en roterande rörelse så att hjulen kan snurra. Det ställer extrema krav på materialet i vevaxeln som utsätts för våldsamma accelerationer och inbromsningar samtidigt som det ska hantera svåra vridmoment. När kraven på lägre energiförbrukning driver fram allt lättare fordon ökar behovet av vevaxlar med superegenskaper ytterligare, det vill säga sådana som kombinerar låg vikt och hög tålighet. En vevaxels konstruktion varierar beroende på vad motorn ska användas till. Det gör att det också behövs fl era olika tillverkningsverktyg.
Det fi nns bara några få företag i världen som klarar att leverera helhetslösningar för tillverkning av vevaxlar och ännu färre klarar av att ligga i teknik-
Düsseldorf TYSKLAND
Sandviks kompetenscenter i Düsseldorf är uppbyggt för att erbjuda kunderna fullskaliga verkstadstjänster, inklusive design, process- och applikationsteknik, produkthantering och kommersiella tjänster – allt på ett ställe.
utvecklingens framkant. Sandvik har den positionen och bland kunderna fi nns stora globala företag som tillverkar fordonskomponenter. Funktionalitet, hållfasthet och livslängd är några av de faktorer som är i fokus när deras produkter utvecklas.
Stefan Knecht är ansvarig för Sandviks globala erbjudande inom vevaxlar och arbetar vid kompetenscentret i Düsseldorf i Tyskland.
– De tre senaste åren har vi hanterat stora projekt för slutkunder, som till exempel kinesiska Changan som använder verktyg från Sandvik i sin vevaxeltillverkning. Samtidigt har vi utvecklat ny teknik tillsammans med de viktigaste maskintillverkarna. För att ge ett konkret exempel har vi med ett nytt system för att byta verktyg i en maskin lyckats kapa bytestiden från tjugo minuter till tio. Det är tio viktiga minuter för kunden där maskinen kan arbeta och vara lönsam.
VÅRA KUNDER VERKSTAD
GC4325 är ett nytt skär för stålsvarvning där en ny avancerad teknologi utformad på nano-nivå, Inveio, har använts. Atomerna på beläggningen är tätare packade än på andra skär, vilket ökar skärets slitstyrka och livslängd väsentligt.
När nya höghastighetståg snart ska trafi kera sträckan Ankara – Istanbul i Turkiet kommer restiden att kortas från sju timmar till tre. Färden kommer delvis att gå genom nyanlagda tunnlar, varav den längsta är 10 kilometer lång. Sandviks borriggar har använts för det krävande anläggningsarbetet.
Det turkiska Senbay-Özgün joint venture, som ingår i Bayburtgruppen, använder sju stora så kallade jumbo-bo rriggar från Sandvik för att anlägga tunnlar på olika platser längs den drygt femtio mil långa sträckan mellan huvudstaden Ankara och Istanbul i Turkiet. Cirka 1,4 miljoner kubikmeter sten lossas från urberget och förs ut ur tunnlarna. Det är ett komplicerat arbete eftersom bergarternas karaktärer är kraftigt varierande. Valet föll på Sandviks
borriggar eftersom Bayburt-gruppen upplever dem som problemfria och enkla att både manövrera och underhålla.
Sandvik bygger upp ett allt starkare varumärke inom anläggningssektorn. I Turkiet har bidragande orsaker till efterfrågan på koncernens lösningar varit referenser från andra stora projekt, korta leveranstider, bra kundrelationer och en allt starkare hantering av eftermarknadsbehoven.
Projektet som binder ihop Europa och Asien är ett av de mest prestigefulla i Turkiets historia. Men det är också en viktig pusselbit i ett större sammanhang. Det pågår andra tunnelarbeten österut längs den så kallade sidenvägen som innebär att man kommer att kunna färdas med tåg hela vägen mellan London och Peking.
Tunnelprojektet kommer att ta bort den skarpa kurvan vid staden Sakarya för att göra sträckan lämpligare för höghastighetståg. Samtidigt förkortas vägen mellan Ankara och Istanbul från 57,6 till 53,3 mil.
Sandviks borrkrona R32, som används i det turkiska tunnelbygget, är mycket mångsidig, har högre penetrationsförmåga och borrar rakare hål än andra alternativ på marknaden. Den håller längre och kräver mindre energi.
De fl esta är överens om att växthuseffekten måste dämpas och att åtgärder måste sättas in direkt. Att minska utsläppen från fordon är en viktig pusselbit för att lyckas. Sandvik har gjort det strategiska vägvalet att bedriva hållbara affärer och har sedan några år byggt upp en stark position inom bränsleceller.
En bränslecell omvandlar kemisk energi till elektrisk energi som sedan driver exempelvis en elmotor. Eftersom energiomvandlingen är kemisk blir verkningsgraden högre än i de energisystem som bygger på förbränning, till exempel vanliga bensindrivna bilmotorer. Det vanligaste är att en bränsle cell drivs av vätgas och luft och då består utsläppen av vanligt vatten. En bil kan tankas på samma sätt och köra lika långt på en tank vätgas som på en tank bensin. En annan stor miljövinst handlar om buller. En bil som kör på el har i stort sett inget motorljud.
Vätgas kan tillverkas på fl era olika sätt, bland annat genom elektrolys av vatten, vilket inte bildar några växthusgaser. Det som kommer att kosta är att bygga upp en infrastruktur som kan hantera omställningen från bensin och diesel.
Sandvik har sedan ett antal år byggt upp en teknisk lösning för materialet i de plattor som förbinder de elektriska cellerna i bränslecellen. Plattorna är gjorda av rostfritt stål med en särskild beläggning som är korrosionsbeständig och som gör att man får ut en hög elektrisk verkningsgrad ur cellerna. Plattorna seriekopplas i så kallade stackar och därför är tekniken skalbar för effektuttag från enstaka watt upp till hundratals megawatt. Sandvik kan också erbjuda en rad olika varianter av beläggningar beroende på bränslecellstyp.
Vid sidan av fordonsindustrin används även bränsleceller för mobila och stationära elbehov. Exempel på mobila enheter är laddningsenheter för mobiltelefoner och datorer. Stationära enheter handlar om el till radiobasstationer som kopplar ihop mobilnät. Radiobasstationerna är utplacerade på ett stort antal platser runt om i världen och drivs idag ofta av dieselaggregat.
Koncernen är alltså väl positionerad för att etablera en ledande ställning inom en industri som kan komma att förändra världen. Materialet är inte bara en produkt på ritbordet. Genom samarbeten med ett antal företag inom den globala bränslecellsindustrin kan man via testresultat också konstatera att Sandviks lösning håller vad den lovar i praktiken. Dessutom handlar försprånget till eventuella konkurrenter inte bara om materialkonceptet i sig. Redan idag kan Sandvik erbjuda storskalig produktionskapacitet.
En bränslecell fungerar i princip som ett batteri som inte behöver bytas ut eller laddas upp. Bränslecellen drivs istället av syre från luften samt väte och producerar energi i form av värme och elektricitet. Bränslecellen fortsätter att producera elektricitet så länge som den har tillgång till syre och väte. Då bränslet direkt omvandlas till elektricitet, kan en bränslecell uppnå mycket högre eff ektivitet än en traditionell motor som bygger på förbränning. Eftersom en enskild bränslecell producerar en låg spänning sätter man vanligtvis samman fl era bränsleceller i så kallade stackar. Det fi nns olika typer av bränsleceller, alla bygger dock på i princip samma teknik.
Kraven på materialegenskaper i de komponenter som används inom energisektorn är mycket höga. Säkerhet, hållbarhet och tillförlitlighet är avgörande. Sandvik är sedan många år en ledande tillverkare av rör för bland annat utvinning av olja och gas på havsbotten. Utvinningen sker på allt större djup under allt högre tryck vilket ökar kraven på de material som används.
F ör olje- och gasindustrin erbjuder Sandvik ett brett sortiment av produkter med korrosionsbeständiga legeringar, som duplexa rostfria stål, nickellegeringar och andra avancerade material anpassade för extremt kritiska miljöer. Miljöerna där olje- och gasbolagen verkar ställer nämligen allt tuffare krav. Förutom att man kan gå allt djupare till havs kan man även utvinna mer på samma plats jämfört med tidigare. Det innebär att platser som tidigare ansetts svåra och oekonomiska plötsligt har blivit attraktiva och lönsamma. Genom en unik kompetens inom materialteknologi och forskning samt en produktutveckling i världsklass lyckas Sandvik möta kundernas tuffa krav på lättare, tåligare och mer anpassningsbara produkter.
En av de senaste i raden av applikationer är tillverkad i ett nytt material som Sandvik tagit fram för olje- och gasutvinning. Det går under beteckningen
Sandvik SAF 3207TM och är ett så kallat hyper-duplext rostfritt stål. Det första kontraktet gäller en oljekälla i Nordsjön där rören kommer att användas i borrhål för olje- och gasutvinning. Det nya materialet har också utvecklats för att användas i de långa umbilicalsrören som styr utrustningen i olje- eller gaskällor under havsbotten.
Den nya stålsorten erbjuder överlägsna fördelar jämfört med tidigare material. De goda korrosionsegenskaperna gör det även möjligt att under utvinningen injicera havsvatten genom rören, vilket ökar produktiviteten avsevärt.
Sandvik har tagit fram ett nytt material som nu för första gången används för att utvinna olja och gas i Nordsjön, en stålsort som erbjuder överlägsna fördelar jämfört med tidigare material.
Inom fl ygindustrin har den tekniska utvecklingen varit extremt viktig ända sedan bröderna Wrights dagar. Idag, mer än hundra år senare, ligger fokus på att fi nslipa prestandan i fl ygplanen för att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen. Allt för att öka lönsamheten och minska miljöpåverkan. Sandvik har lösningar som erbjuder just detta.
F ör att minska vikten på fl ygplanen används ofta kompositmaterial eller metallmatriskompositer samt metaller med särskilda egenskaper, som exempelvis titan och aluminium. Sandvik har kompletta lösningar för att bearbeta många olika typer av avancerade material. Exempel på lösningar är diamantbelagda hårdmetallverktyg och löstoppsborrar. Lösningarna anpassas efter typ av kompositmaterial, krav på verktygets livslängd och komponentens tänkta livscykel. Skräddarsydda lösningar gör att kunderna kan nyttja sina maskiner bättre, behålla hög kvalitet och samtidigt minska underhållskostnaderna.
Flygindustrin kan förbättra produktiviteten på många sätt, exempelvis genom att använda anpassade verktyg för avancerade material och applikationer. Michael Standridge, på Sandviks Aerospace Application Centre i Fair Lawn, New Jersey, USA, där man testar och utvecklar kundlösningar, är en av Sandviks specialister på fl yg industrin. Han ger exempel på en tjänst med mervärde som stödjer och förbättrar användandet av skärverktygen:
– För att ge våra kunder mesta möjliga värde och säkerställa optimal prestanda i tillverkningen har Sandvik paketerat en kombination av verktygs lösningar och applikationskunskap. Denna applikationskunskap levereras i form av bearbetningsrekommendationer, verktygsspecifi kationer och fastspänningslösningar. Det fi nns många områden som kan påverka verktygens prestanda. För att kunna garantera säkerhet, repeterbarhet och kvalitet i tillverkningsprocessen behöver vi arbeta med alla dessa parametrar, säger Michael Standridge.
Ett exempel kommer från ett nyligen genomfört projekt där en kund kämpade med lönsamhetsproblem i produktionen av komponenter till fl ygmotorhöljen. Kunden behövde minska cykeltiden med
Sandvik har applikationscenter över hela världen, där man testar och utvecklar kundlösningar. Tre center arbetar huvudsakligen med komponenter till fl ygindustrin; Fair Lawn, Birmingham och Orléans.
Orléans, Frankrike
Fair Lawn, USA
Birmingham, UK
lig bearbetningstid.
– Vi började med att en arbetsgrupp ägnade fl era veckor åt att lära känna kundens processer. Så småningom kunde vi föreslå en helhetslösning som innehöll allt från fastsättning av komponenten till val av verktyg och en uppdatering av CAM-programmet baserat på den nya bearbetningsstrategin. Det i sin tur bidrog till att minska antalet omställningar. Metoden testades i applikationscentret och när det stod klart att det gick att uppnå stora effektivitetsvinster fortsatte arbetet med att integrera lösningen i kundens processer. Resultatet blev 40 % lägre produktionstid samtidigt som toleranskraven möttes och de ekonomiska kraven på investeringen uppnåddes.
Tillverkare av absorberande hygienprodukter hanterar ofta många olika typer och storlekar av produkter. Det är inte ovanligt att en blöjfabrik producerar 1 000 produkter per minut på en enda produktionsenhet som körs 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. När tillverkarna ska växla mellan olika produkter och modeller vill de ha maximal flexibilitet samt så få och korta driftstopp som möjligt. Skärverktygen måste vara driftsäkra, enkla att justera och ha lång livstid för att maximera produktiviteten.
Kimberly-Clark tillverkar blöjor för barn och en mycket viktig aspekt är passformen. I stor konkurrens med andra leverantörer valde företaget Sandviks produktionslösning med roterande skärverktyg med hårdmetallknivar. Sandvik har nu levererat hundratals enheter över hela världen för att skära ut de partier på en barnblöja som formar sig runt benen. Sandvik har utbildat operatörerna så att de kan köra maskinerna effektivt och har varit på plats hos kunden både före och efter starten för att säkerställa en smidig process och tillförlitlig prestanda.
Greg Evers, ansvarig för upphandling på Kimberly-Clark i Neenah, Wisconsin, USA, berättar hur de valde leverantör:
– När vi avgör vilka skärverktyg som ska användas är det främst tre faktorer som är viktiga: de ska vara lätta att använda och underhålla, robusta och fungera i hög hastighet. Dessutom ska spillet vara så litet som möjligt. Vi valde Sandvik eftersom de överträffade konkurrenterna på samtliga punkter. Deras verktyg är klart överlägsna.
Eftersom Kimberly-Clark är ett globalt företag med 30 produktionsenheter för hälsovårds- och hygienprodukter över hela världen är det viktigt att arbeta med en partner som kan matcha den storleken.
– Sandviks nätverk av försäljnings- och serviceenheter ger oss tillgång till expertis oavsett om det handlar om hårdvara, utbildning eller service och support. De matchar vår täckning över världen vilket är en stor fördel för oss. En annan fördel är att Sandvik alltid är beredd att anta nya utvecklingsutmaningar, vilket ger våra ingenjörer möjligheter att jobba med produktförbättringar. Sandviks produkter har garantier som sänker vår totala risk avseende prestanda sett över en hel livscykel.
När det gäller kontakterna på Sandvik är Greg Evers lika positiv. Han uppskattar att hans kundkontakt är en teknisk säljare, vilket sparar en hel del tid och energi.
Kimberly-Clark har kompetens- och designkontor i Neenah, Wisconsin, USA. Där utvecklas hälsovårds- och hygienprodukter som sedan produceras vid över 30 fabriker runt om i världen.
Roterande skärverktyg från Sandvik används för att skära ut hål för benen på en blöja. De används även för andra former av tillskärning av blöjan, exempelvis för de elastiska sidopartierna och framstycket.
Forskning och utveckling (FoU) är prioriterat inom Sandvik och viktigt för att behålla och stärka koncernens konkurrenskraft. Strategin bygger på samverkan, ett aktivt patentarbete och ett nära samarbete med kunderna. Detta höjer kundernas produktivitet, minskar miljöpåverkan och förbättrar arbetsmiljöer.
Varje affärsområde ansvarar för sitt eget FoU-arbete. En koncernövergripande FoU-styrelse ansvarar för den strategiska riktningen av Sandviks forskning och utveckling, skapar synergier mellan affärsområdena och samordnar gemensamma projekt. Koncernen har ambitionen att inom några år öka andelen nyutvecklade produkter som del av den totala faktureringen (new sales ratio) från dagens 30 % till 45 %, vilket stärker Sandviks position på marknaden då nya produkter är mer konkurrenskraftiga.
Sandvik har en rad samarbeten med universitet, högskolor och forskningsinstitut över hela världen. Tillsammans med dem bedrivs forskning inom metallurgi, materialfysik, skärande bearbetning, bergmekanik, gruvprocesser och produktionsteknologi.
Forskningen och utvecklingen bedrivs över hela världen. I takt med Sandviks
ökade globalisering och den starka tillväxten i Asien ökar satsningarna inte minst där. Ett exempel är uppbyggnaden av nya koncerngemensamma forskningscenter i Indien och i Kina.
Sandvik har en mycket stark patentverksamhet som säkerställer att koncernen drar nytta av sina framsteg och förvandlar FoU-investeringarna till långsiktigt lönsamma produkter och lösningar. Rättighetsfrågorna kartläggs redan tidigt i ett forskningsprojekt och frågorna hanteras både lokalt och globalt för att ta bästa möjliga position inför framtiden.
Ett par bekräftelser på koncernens innovativa höjd är att Sandvik även 2013 listades som ett av världens 100 mest innovativa företag av analysföretaget Thomson Reuters och dessutom av amerikanska ekonomitidskriften Forbes.
Katarina Dahl är civilingenjör. Hon har arbetat på Sandvik i femton år och växlat mellan fl era roller. Idag är hon projektkoordinator för koncernens strategiska forskningsprojekt. Tillsammans med kollegor över hela världen hittar hon morgondagens lösningar.
– Jag samordnar ett antal forskningsoch utvecklingsprojekt som fl yttar fram positionerna för Sandvik, men som ligger utanför affärsområdenas dagliga FoUverksamhet. Tillsammans med FoUstyrelsen har jag också till uppgift att systematiskt söka nya teknologier och strategiska områden som kan stärka Sandviks position för framtida produkter och vidga kärnverksamheten.
Bo Rogberg belönades under 2013 med professor Gunnar Wallqvists guldmedalj av Kungliga Tekniska Högskolan. Den delas bara ut var tionde år och då till en person som gjort stora insatser för ingenjörskonsten. Doktor Bo Rogberg har under sina 32 år inom Sandvik bland annat sett till att företaget ständigt utvecklar nya metoder för att gjuta stål.
– Det är en klapp på axeln för många timmars slit. För mig är det ett rättesnöre att koppla ihop teori och produktion för att nå ett bra resultat i form av ökad produktivitet och bättre produkter. För Sandvik är det ett bevis på att vi har ett omfattande och bra forskningsarbete, att kvaliteten har högsta prioritet och att vi jobbar både systematiskt och taktiskt ända in i produkt utvecklingen.
Alltsedan Sandvik grundades har de tekniska experterna varit viktiga för företaget. Från och med 2013 har de också en identifi erad karriärväg. Två internationellt erkända medarbetare utsågs under året till koncernens första så kallade Group Experts. De har till uppgift att utveckla och stärka FoU-kompetensen inom Sandviks strategiska områden.
Jan-Olof Nilsson har haft en lång karriär inom Sandvik och den akademiska forskarvärlden. Han disputerade 1979 och började på Sandvik samma år. Han har även varit adjungerad professor på Chalmers Tekniska Högskola ett antal år. Idag är han en av Sandviks första Group Experts med metallfysik som nyckel kompetens.
– Jag och mina kollegor arbetar med grundläggande forskning om materialets mikrostruktur, det vill säga att vi försöker förstå de små beståndsdelarnas betydelse för materialets egenskaper. Metallfysiken hjälper oss bland annat att hitta framtidens legeringar.
– I maj 2013 publicerade jag min bok The Sandvik Handbook of Physical Metallurgy, som används av andra likasinnade inom Sandvik-familjen. Den är jag väldigt glad och stolt över och det är så roligt att få sprida kunskaper inom metallfysik vidare.
– Jag hoppas kunna vara ett föredöme, en mentor, för yngre personer och överföra min energi till dem. För mig har det alltid varit så kul att arbeta med problemlösning. Det ger en inre tillfredsställelse att
hitta ett svar när man brottats länge med en fråga. Och att göra det tillsammans med andra tillför ytterligare en dimension. Sandvik har en otrolig bredd och det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med personer från Sandviks alla affärsområden som har en annan specialistkompetens, ålder och bakgrund än jag. Att få ha en roll som mentor i det sammanhanget är en ynnest och ett privilegium.
doktor i materialvetenskap (Bergs) på KTH. Hon arbetar idag som Sandvik Group Expert inom Carbide Hard Materials och delar sin tid mellan Sandvik och en anställning som adjungerad professor i tribologi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet.
– Jag forskar på hårda material som används för skärande bearbetning och bergborrning. Just nu håller vi på med ett spännande projekt om nya hårda diamantmaterial som beställts av Sandviks FoUstyrelse, där det ingår personer från fyra olika affärsområden inom koncernen. När vi kan förena olika perspektiv och kunskaper i ett projekt får vi energi och framåtriktning. Det ger bättre resultat och ökad förståelse.
– Det är jätteroligt och hedrande. För mig är den viktigaste frågan att vilken forskning och utveckling vi än bedriver så ska vi alltid blicka framåt och fundera över vilka produkter våra resultat kan användas till. Vi ska veta varför vi forskar. Då blir det också mer intressant och roligare och vi ser nyttan av det vi gör. Jag hoppas bidra till ännu bättre samarbete mellan Sandviks affärsområden och skapa fl er kontakter mellan personer som kan ha nytta av varandra.
– Här fi nns en härlig blandning av människor och kompetenser. Varje dag lär jag mig nya saker av mina kollegor. Det är så många som kan så mycket om olika saker och det fi nns en enorm samlad kompetens i företaget. Den starka lagandan där alla bidrar, från interaktion med kunderna till material och produktdesign på atomnivå, ger hög kvalitet och nytta för våra kunder.
Sandvik rustar för framtiden. För en global marknadsledare gäller det att kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens. Därför arbetar Sandvik strategiskt inom Employer Branding för att ständigt bli en mer attraktiv arbetsgivare.
Sandvik arbetar aktivt med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke genom att bygga relationer med motiverade studenter och skapa ett intresse för koncernen. Sandvik deltog under året på arbetsmarknadsdagar och studentevent på universitet och högskolor runt om i världen, samt bjöd in studenter att besöka och uppleva Sandvik inifrån. Här följer några exempel:
Sedan 2013 sponsrar Sandvik en professur på Indian School of Mines in Dhanbad, ett av landets främsta gruvinstitut, varifrån Sandvik rekryterat topptalanger. Initiativet är en optimal plattform för employer branding då det positionerar Sandvik som teknikledare och attraherar rätt talanger till organisationen.
Under 2013 tog koncernen fram ett globalt ta ledarroller inom Sandvik. Programmet, månader. Det vänder sig till nyutexaminerade Indien, Kina, USA och Sverige.
Genom att bejaka mångfald och verka för en inkluderande arbetsmiljö ökar Sandvik sin innovationsförmåga och effektivitet. Arturo Montiel, Sandviks landchef i Mexiko, berättar:
– Mångfald och inkludering gör att vi utvecklar vår redan skickliga personal för att skapa tillväxt i verksamheten. Det handlar om att gå "from good to great" med hjälp av medarbetarna och öka varje persons delaktighet i verksamheten. Låt mig ge ett exempel. Produktion inom metallindustrin har alltid setts som ett
jobb för män och kundservice som något för kvinnor. Vi startade ett program för att öka samarbetet och förbättra kommunikationen mellan de olika områdena så att kundernas behov tas om hand bättre, exempelvis vid maskindrift, kvalitetsuppföljning och så kallade Lean-aktiviteter. Alla medarbetare som har engagerat sig i projektet har verkligen bidragit till att förbättra Sandviks erbjudande och sin egen vardag. Det har lärt oss hur viktigt det är att lyssna på olika röster.
Under 2013 deltog Sandvik i projektet Battle of the numbers tillsammans med nio andra globala svenska företag. Projektet utvecklar praxis för att öka andelen kvinnor på operativa chefsbefattningar. Namnet "Battle of the numbers" syftar till två övergripande mål: andelen kvinnor på företagen ska öka samtidigt som lönsamheten höjs. För Sandvik har projektet lett till ambitiösa mål med konkreta planer. Koncernledningen har haft en aktiv roll i arbetet som drivits av en projektgrupp bestående av tio utvalda kvinnliga chefer. Rekommendationerna till koncernledningen har baserats på deras egna erfarenheter av att göra karriär inom Sandvik.
En säker arbetsplats som bejakar mångfald och inkludering samt erbjuder många utvecklingsmöjligheter. Det måste Sandvik erbjuda för att vara en attraktiv arbetsgivare även i framtiden. Tre medarbetare berättar om sin syn på Sandvik och om drivkrafter på jobbet.
Tony Tripi är EHS-chef (Environment, Health, Safety) på Sandvik i Palm Coast, Florida, USA. Han började på Sandvik 2010 och hade dessförinnan lång erfarenhet av frågor om miljölagstiftning och avfallshantering samt fl era års erfarenhet av att arbeta med regelverk och utbildning inom hälsa och säkerhet. Kommunikation är nyckeln till framgång och ett av fl era initiativ är veckovisa säkerhetstips till medarbetarna.
– Vår största utmaning när det gäller säkerhet är att ändra kulturen. Det ska inte bara vara några få personer som ansvarar för säkerheten utan alla medarbetare ska känna sig ansvariga och ha en roll för att utveckla och följa säkerhetsprogrammet. Min egen syn på säkerhet är att jag vill bygga relationer med medarbetarna och visa dem genom handlingar att jag verkligen bryr mig om deras hälsa och välbefi nnande. Och hjälpa dem att arbeta på ett sätt som är både säkert och produktivt.
Johan Ekbäck är produktutvecklingsingenjör på Sandvik i Sandviken och avdelningen Exchangeable Drill Tips. Han började på Sandvik 2012 efter att ha genomfört sitt examensarbete för Chalmers Tekniska Högskola på Sandvik Coromant i Fair Lawn, New Jersey, USA. Hans syn på vad som är ett utvecklande arbete har fl era dimensioner:
– Främst vill jag att det ska vara utmanande och att både förväntningar och uppgifter kopplade till min prestation kräver att jag växer. Det ska också vara varierande och erbjuda omständigheter och incitament som får mig att vilja fortsätta utvecklas. Jag ser goda möjligheter på Sandvik. Oavsett om jag vill växa i min nuvarande roll eller byta mellan avdelningar, funktioner, affärsområden eller till och med världsdelar. Jag vill också själv aktivt påverka hur jag vill att min utveckling ska se ut.
Holly Wu är kommunikationsdirektör på Sandvik Kina i Beijing. Hon har mångårig erfarenhet av att arbeta för multinationella företag som kommunikationsexpert med inriktning på varumärkesfrågor, PR, internkommunikation, utåtriktade events och hållbarhet. På Sandvik ansvarar hon för att stärka Sandviks varumärkeskännedom och anseende i Kina samt att engagera medarbetarna och underlätta förändringar genom väl planerade och utförda kommunikationsinsatser.
– Ledarskap är avgörande för att företaget ska utvecklas framgångsrikt, det är som en fyr som medarbetarna kan se och följa. Om ljuset inte leder rätt kan man förlora den riktning och kraft som behövs för att vinna. Talangutveckling är mycket viktigt eftersom ett framgångsrikt företag behöver talang som ställer upp på företagets värderingar och lever efter dem. Det är även viktigt med väl utformade program och styrmedel för att behålla och utveckla talanger.
Sandvik strävar efter att de som investerar i Sandvik-aktien ska få en attraktiv avkastning och värdetillväxt. Under 2013 handlade kommunikationen med fi nansmarknadens intressenter till stor del om rådande konjunkturläge och framtida rationaliseringar inom koncernen.
Sandviks aktiekurs sjönk med 12 % samtidigt som OMXS-index på NASDAQ OMX Stockholm steg med 23 %. Vid utgången av 2013 noterades Sandvik-aktien till 90,70 kronor.
Börsvärdet sjönk under året med 16 miljarder kronor till 114 miljarder kronor (130) vilket betydde att Sandvik var det 13:e (9) värdemässigt största företaget på NASDAQ OMX Stockholm. Aktien omsattes under året till ett värde av 119 miljarder kronor (118) vilket betydde att aktien var den 7:e (5) mest omsatta.
Under 2013 genomfördes över 300 möten runt om i världen för att ge Sandviks olika intressenter på fi nansmarknaden möjlighet till personliga kontakter och svar på frågor om Sandviks verksamhet och framtid. Det rådande konjunkturläget och främst marknadssituationen inom gruvindustrin var av stort intresse under året. Mot slutet av året baserades kommunikationen till stor del även på temat "Building an even better Sandvik" som syftar till att beskriva de framåtriktade åtgärder som koncernen presenterade i samband med kapitalmarknadsdagen i september. Åtgärderna syftar bland annat till att öka effektiviteten inom Sandviks försörjningskedja, ge ännu större utväxling av forskning och utveckling, samt förbättring av kapitalallokeringen inom bolaget.
Begreppet "totalavkastning" visar den verkliga utvecklingen av en aktieplacering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Under 2013 blev totalavkastningen för Sandvik-aktien –9 %. Under de senaste fem åren har den årliga totalavkastningen varit i genomsnitt +17 %.
Antalet aktieägare ökade under 2013 till totalt cirka 117 000 (111 000). Sammantaget fi nns det Sandvik-aktie ägare i 86 länder.
Personer i Sandviks koncernledning ägde den 31 december 2013 sammanlagt 93 577 aktier i Sandvik. Sandviks styrelse ledamöter exklusive verkställande direktören ägde 6 573 568 aktier, vilket motsvarade 0,5 % av kapital och röster.
Sandvik strävar efter att Sandvik-aktien ska ge attraktiv avkastning och värdetillväxt för ägarna. Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 % av vinsten per aktie.
Styrelsen har föreslagit årsstämman 2014 en utdelning på 3,50 kronor (3,50) per aktie. Det motsvarar cirka 4,4 miljarder kronor och en direktavkastning på 3,9 % baserat på kursen vid årets slut.
De senaste fem årens genomsnittliga utdelning har varit 2,85 kronor per år. Under den perioden har i genomsnitt cirka 77 % av resultatet per aktie delats ut.
Sandviks aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget noterades 1901 och är därmed ett av börsens äldsta. I USA handlas Sandvik-aktien genom depåbevis (American Depositary Receipts, ADR).
Sandvik ingår i FTSE4Good Series, ett internationellt index för globala företag som tar samhällsansvar. Indexet syftar till att stödja investerare vid analys av hållbarhetsaspekter i bolag. Att Sandvik inkluderas i indexet är ett bevis på att koncernen uppfyller FTSE's kriterier inom miljö, ekonomi och sociala frågor.
Sandviks ambition är att aktien ska värderas på grundval av relevant, korrekt och aktuell information. Det kräver en tydlig strategi för den fi nansiella kommunikationen, förtroendeingivande information och regelbundna kontakter med fi nansmarknadens olika intressenter.
Förutom den dagliga kommunikationen sker fokuserade kontakter med fi nansmarknaden via presentationer i samband med kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar,
Avkastning på sysselsatt kapital
25%
<0,8 Nettoskuldsättningsgrad
50% Utdelning som andel av vinst per aktie
konferenser, seminarier samt besök vid Sandviks olika anläggningar. Kommunikationen koordineras via Sandviks koncernfunktion Investor Relations (IR).
Läs mer på www.sandvik.com/ir.
Sandvik tecknar avtal med Sasol om stor order för Mining Systems
Sandvik förvärvar kanadensisk leverantör av borrutrustning
Sandvik Mining säkrar stora order för materialhantering
Sandvik inför ny global leverans modell för ekonomitransaktioner
Sandvik anpassar kapacitet och orderbok för ånggeneratorer för kärnkraft industrin
Sandvik förvärvar TechnoPartner Samtronic GmbH
Sandvik förvärvar återstående aktier i Precorp Inc., USA
Sandvik ger positiv syn på framtiden vid koncernens kapitalmarknadsdag
24 oktober Sandvik tecknar avtal om större order för materialhantering
17 december Sandvik påbörjar optimeringen av försörjningskedjan
Jan Wäingelin, frilansjournalist, under 32 år verksam på aff ärstidningen Dagens industri som reporter, London-korrespondent och nyhetschef.
Omvälvande, men nödvändiga. Sandvik var det sista stora bolaget i Sverige som levde kvar i sin brukstradition och miljö. Flytten av huvudkontoret till Stockholm var den defi nitiva brytningen med det gamla.
Det närmaste året kommer att vara fortsatt besvärligt. I synnerhet för järnmalmsgruvor och stålproducenter. Fortsatt minskande investeringar väntar i gruvsektorn 2014, cirka 25 procent jämfört med rekordåret 2012 då det globalt investerades cirka 210 miljarder dollar. Men redan 2015 beräknas det ske en uppgång igen. Den väntas hålla i sig fram mot 2020, mycket tack vare Kina. Från verkstadsindustrin på fl era håll runt
om i världen signaleras ökad fart igen. Det betyder ett förbättrat marknadsklimat för Sandvik Machining Solutions som under året slutförde USA-förvärvet Precorp Inc. och därmed befäster sin position inom fl ygsegmentet. Samtidigt fortsätter Sandvik Coromant och Seco Tools att lansera nya produkter. Genom avtalet i början av 2014 om att förvärva Varel International Energy Services Inc. inriktat på olje- och gasindustrin stärker Sandvik sin position inom ännu ett tillväxtsegment. Världen kommer under många, många tiotals år fortsätta att efterfråga olja och gas.
De är rimligtvis mycket goda. Globalt ses Sandvik som ett innovativt, kostnadseff ektivt och kundorienterat bolag. En stor utmaning är nya marknader i Afrika, Sydamerika och Asien. Marknader som av ekonomi- och kunskapsskäl efterfrågar billigare och mindre sofi stikerade system, maskiner och verktyg. Detta ställer krav på ett nytt innovativt tänkande hos produktutvecklare och marknadsförare.
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 254 | 1 254 | 1 186 | 1 186 | 1 186 |
| Börsvärde vid årets slut (miljarder) | 114 | 130 | 100 | 156 | 102 |
| Antal aktieägare | 117 062 | 110 787 | 112 959 | 112 194 | 109 401 |
| Aktiekurs vid årets slut | 90,70 | 103,50 | 84,45 | 131,10 | 86,40 |
| Resultat per aktie | 4,00 | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 |
| P/E-tal vid årets slut | 22,7 | 15,9 | 18,2 | 23,5 | — |
| Kursförändring under året, % | –12 | +23 | –36 | +52 | +76 |
| Ordinarie utdelning, kr/aktie | 3,50* | 3,50 | 3,25 | 3,00 | 1,00 |
| Utdelning i % av resultat per aktie | 88 | 54 | 70 | 54 | — |
| Totalavkastning (värdeökning + utdelning), % |
–9 | +27 | –34 | +53 | +83 |
| Andel aktier i Sverige, % | 72 | 64 | 68 | 69 | 67 |
| Andel aktier ägda av de 10 största ägargrupperna, % |
39 | 39 | 38 | 36 | 35 |
* Förslag till utdelning.
| 2013 | 2012* | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|
| 11,6 | 11,4 | 12,2 | 11,7 | 11,4 |
| 4,5 | 2,9 | 3,6 | 3,4 | 2,5 |
| 3,8 | 3,8 | 4,1 | 4,0 | 4,0 |
| 3,4 | 4,7 | 4,6 | 5,0 | 4,7 |
| 3,1 | 4,9 | 3,6 | 3,6 | 2,8 |
| 3,0 | 2,0 | 1,5 | 2,0 | 1,8 |
| 2,8 | 3,6 | 3,3 | 3,0 | 2,5 |
| 2,6 | 1,9 | 1,5 | 1,8 | 1,4 |
| 2,4 | 2,2 | 2,3 | 2,0 | 1,2 |
| 2,0 | 2,0 | 2,1 | 2,1 | 2,1 |
* Det totala antalet aktier i Sandvik AB ökade 2012 i samband med förvärvet av utestående aktier i Seco Tools. ** Förvaltarregistrerade aktier.
Källa: Euroclear Sweden
Antal aktieägare, 31/12 2009-2013
Styrelsen och verkställande direktören för Sandvik AB får härmed avge redovisning för såväl bolagets som koncernens verksamhet under 2013.
Marknadsläget varierade för de olika affärsområdena och regionerna. Inom gruvoch anläggningsindustrin var marknaden fortsatt svag, medan en uppgång noterades inom andra viktiga områden som fordons-, energi- och fl ygsegmenten.
Trots gynnsamma prognoser för gruvindustrin på längre sikt, förblev efterfrågan för Sandvik Mining dämpad under hela 2013. Som en konsekvens av låga och instabila råvarupriser agerade många kunder avvaktande och sköt upp investeringsprojekt. Svaga marknadsförhållanden noterades i alla geografi ska områden. Mot slutet av året observerades dock en stabilisering av efterfrågan på en ny, lägre nivå.
Marknaden för verkstadsindustri uppvisade en svagt nedåtgående trend under början av året för att sedan plana ut vid halvårsskiftet. Efterfrågan för Sandvik Machining Solutions var dämpad men stabil under återstoden av 2013.
Marknaden för Sandvik Construction var fragmenterad. Trots en initialt positiv utveckling med ökande efterfrågan under början av året, försvagades marknaden
under andra hälften av 2013. Den totala efterfrågan avtog då, trots svagt uppåtgående trender i områden som Ryssland, de forna Sovjetstaterna och Nordeuropa. Den positiva utvecklingen i Mellanöstern och Asien fortsatte under året.
Medan återhämtningen inom bilindustrin i USA hade en positiv påverkan på Sandvik Machining Solutions, avtog den tidigare höga tillväxttakten för fordonsindustrin i BRIC-länderna. Den europeiska marknaden förblev svag under större delen av 2013, men med indikationer på en viss förbättring under den senare delen av året.
Inom energisektorn noterades hög aktivitet för olje- och gassegmentet under hela året, vilket hade en positiv inverkan på Sandvik Materials Technology. Sandvik Machining Solutions drog också fördel av den positiva marknadsutvecklingen.
Marknadsläget inom kärnkraftssektorn var svag för Sandvik Materials Technology, som en konsekvens av Fukushima olyckan i Japan 2011.
En viss förbättring noterades inom fl ygindustrin, vilket hade en positiv påverkan för Sandvik Machining Solutions.
Den petrokemiska industrin återhämtade sig under året, vilket bidrog till Sandvik Materials Technologys positiva utveckling.
| MSEK | 2013 | Andel, % | 2012 | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 32 126 | 38 | 33 680 | –5 | –3 |
| Nafta | 15 397 | 18 | 16 923 | –9 | –5 |
| Sydamerika | 7 821 | 10 | 8 578 | –9 | 1 |
| Afrika, Mellanöstern | 7 585 | 9 | 10 227 | –26 | –17 |
| Asien | 15 091 | 18 | 19 607 | –23 | –18 |
| Australien | 6 052 | 7 | 8 933 | –32 | –25 |
| Koncernen totalt | 84 072 | 100 | 97 948 | –14 | –10 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| MSEK | 2013 | Andel, % | 2012 | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 32 919 | 38 | 33 302 | –1 | 0 |
| Nafta | 15 576 | 18 | 17 882 | –13 | –9 |
| Sydamerika | 7 152 | 8 | 8 443 | –15 | –7 |
| Afrika, Mellanöstern | 8 141 | 9 | 9 803 | –17 | –7 |
| Asien | 16 225 | 19 | 18 271 | –11 | –6 |
| Australien | 7 315 | 8 | 10 828 | –32 | –25 |
| Koncernen totalt | 87 328 | 100 | 98 529 | –11 | –7 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Året kännetecknades av en svagare nivå på affärsverksamheten jämfört med 2012, en trend som var mest uttalad för Sandvik Mining. Sandviks orderingång minskade med 10 % i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen minskade samtidigt med 7 % i fast valuta för jämförbara enheter.
Sandviks fi nansiella mål baseras på bedömningar om bolagets styrka och positionering inför framtiden. I tabellen nedan visas koncernens mål och måluppfyllelse.
Utfallet sedan år 2004 motsvarar en genomsnittlig tillväxt med 7 % per år och en avkastning på sysselsatt kapital med 18 %. Finanskrisen 2008 och lågkonjunkturen som följde i dess spår hade en betydande negativ påverkan på genomsnittlig tillväxt och avkastning. Under 2013 var tillväxten –7 % och avkastningen på sysselsatt kapital 13 %. Nettoskuldsättningsgraden var 0,7 vid utgången av 2013.
Den svagare affärsverksamheten under året fi ck till följd att rörelseresultatet för 2013 minskade med 4 852 miljoner kronor, och belastades med 2 140 miljoner kronor (1 200) som ett resultat av omstruktureringsåtgärder och nedskrivningar, samt –294 miljoner kronor på grund av svängningar i metallpriserna.
Även rörelsemarginalen påverkades och minskade med 3,8 % till 9,9 % av faktureringen. Förändringar i valutakurserna sedan början av året hade en negativ inverkan på resultatet med cirka 1 080 miljoner kronor jämfört med föregående år. Finansnettot uppgick till –1 885 miljoner kronor (–1 974). Vinst efter fi nansiella intäkter och kostnader uppgick till 6 753 miljoner kronor (11 516). Inkomstskatten hade en total påverkan om –1 745 miljoner kronor (–3 409) på resultatet, eller 26 % (30) på resultat före skatt. Årets vinst hänförlig till moderbolagets stamaktieägare uppgick till 5 013 miljoner kronor (8 105). Resultat per aktie uppgick till 4,00 kronor (6,51). Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 12,6 % (19,8) och avkastning på eget kapital uppgick till 15,3 % (25,3).
Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till 5 133 miljoner kronor (11 892). Kassafl ödet efter investeringar, förvärv och avyttringar uppgick till 609 miljoner kronor (7 961). Kassafl ödet under året påverkades negativt av den skatteinbetalning på cirka 5 800 miljoner kronor som gjordes som följd av Kammarrättens dom i ärendet gällande ägande och hantering av immateriella rättigheter. Likvida medel vid årets utgång uppgick till 5 076 miljoner kronor (13 829). Räntebärande skulder, exklusive nettoavsättningar för pensioner, med avdrag för likvida medel gav en nettoskuld om 25 184 miljoner kronor (21 132). Sandvik hade två kreditfaciliteter om 650 miljoner euro och 5 000 miljoner kronor. Dessa var outnyttjade vid årets slut. I det svenska obligationsprogrammet om 15 000 miljoner kronor, fanns det vid årets utgång utestående obligationer som motsvarade ett nominellt värde om 6 836 miljoner kronor. I det europeiska obligationsprogrammet om 3 000 miljoner euro, utnyttjades ett
nominellt värde om 1 282 miljoner euro. Vidare fanns det obligationer utställda i USA till ett nominellt värde av 740 miljoner dollar. Återstående löptider för obligationer var i snitt 4,6 år för svenska obligationer, 7,0 år för europeiska obligationer samt 6,0 år för amerikanska obligationer. Vid årets utgång hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's betyget BBB+ för Sandviks långfristiga upplåning och A-2 för kortfristig upplåning.
Rörelsekapitalets nettovolym minskade med 1 672 miljoner kronor jämfört med föregående år, främst på grund av minskade kundfordringar som en följd av lägre faktureringsvolymer. Lagernivåerna minskade också, delvis beroende på minskad försäljning. Förändrade valutakurser minskade nettorörelsekapitalet med 594 miljoner kronor jämfört med föregående år. Rörelsekapitalet vid årets utgång uppgick till 23 281 miljoner kronor (25 170). Relativt rörelsekapital i fjärde kvartalet 2013 uppgick till 27 % (27) av faktureringen. Det redovisade värdet av varulagret vid årets slut uppgick till 23 318 miljoner kronor (25 508). Kapital bundet i lager utgjorde 27 % (27) av fakturerad försäljning. Kundfordringarna vid årets slut uppgick till 12 682 miljoner kronor (13 579) totalt, vilket utgjorde 14 % (14) av faktureringen.
Eget kapital vid årets slut uppgick till 33 610 miljoner kronor (32 536), eller 26,70 kronor (25,90) per aktie. Soliditeten var 36 % (31).
Investeringsnivåerna justerades i enlighet med den osäkra situationen på marknaden. Investeringar i materiella anläggningstillgångar minskade med 13 % jämfört med föregående år. Den totala köpeskillingen för företagsförvärv under året (med avdrag för förvärvade likvida medel) uppgick till 489 miljoner kronor (39). Erhållen köpeskilling vid försäljning av företag och aktier (med avdrag för likvida medel i den avyttrade verksamheten) uppgick till 0 miljoner kronor (692). Invest eringar i internt framtagna immateriella tillgångar ökade till 665 miljoner kronor (504).
Under året förvärvades ett antal verksamheter. Sandvik Machining Solutions förvärvade återstående 51 % av aktierna i Precorp Inc., ett företag med huvudsäte i Spanish Fork, Utah, USA. Förvärvet slutfördes den 1 oktober 2013 och från samma datum konsolideras Precorp Inc. i affärsområde Sandvik Machining Solutions. Sandvik har varit minoritetsägare (49 %) i Precorp Inc. sedan 2008. Företaget hade 2012 omkring 200 medarbetare och en försäljning på cirka 230 miljoner kronor.
Sandvik Venture förvärvade det tyska företaget TechnoPartner Samtronic GmbH (TPS), en tillverkare av matnings/spridningsmaskiner och dubbelbandspressar. Företagets kärnkompetens är dubbelbandspressar med förstärkta tefl onband. TPS hade 2012 en försäljning på cirka
13 miljoner euro och 35 med arbetare. Huvudkontor och produktion ligger i Göppingen, Tyskland.
Sandvik Mining förvärvade den kanadensiska leverantören av lösningar för sänkborrning, Cubex Limited (CUBEX). Under 2012 omsatte den förvärvade delen av CUBEX cirka 270 miljoner kronor och hade omkring 110 medarbetare. Företagets huvudkontor och tillverkning ligger i Winnipeg, Kanada.
I inledningen av 2014 råder fortsatt osäker het beträffande marknadsläget och den ekonomiska utvecklingen. De kommande tre till fyra åren kommer koncernen att fokusera på snabbväxande marknader, högre avkastning och minskad vinstvolatilitet. Sandvik har samtidigt avsikten att öka effektiviteten inom försörjningskedjan och minska antalet produktionsanläggningar från nuvarande 150 till cirka 125.
Moderbolagets fakturering 2013 uppgick till 15 873 miljoner kronor (16 990) och rörelseresultatet till –687 miljoner kronor (–483). Rörelseresultatet påverkades 2013 negativt av poster av engångskaraktär. Resultat från andelar i koncernföretag
avser huvudsakligen utdelningar samt koncernbidrag från dessa och uppgick till 14 158 miljoner kronor (11 769). Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 19 462 miljoner kronor (20 388). Moderbolagets balansomslutning ökade med 2 458 miljoner kronor (från 66 362 miljoner till 68 820 miljoner kronor). Som en följd av Kammarrättens dom i målet avseende immateriella rättigheter har helårsresultatet påverkats negativt med 5 787 miljoner kronor.3) Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1 257 miljoner kronor (1 338). Antalet medarbetare i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2013 till 7 984 personer (8 032).
I januari 2014 slöt Sandvik ett avtal om att förvärva Varel International Energy Services Inc. (Varel). Förvärvspriset uppgår till cirka 740 miljoner USD. Innan förvärvet kan slutföras krävs ett godkännande av berörda myndigheter och viss miljömässig due diligence.
1) Jämförelseåret justerat på grund av förändrade redovisningsprinciper. Se vidare not 35.
2) Moderbolaget inkluderar verksamheter som bedrivs i kommission. Dessa framgår av not 15.
3) Se sidan 55 och not 28 för mer information.
| Investeringar | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 4 185 | 4 820 |
| % av fakturering | 4,8 | 4,9 |
| % av avskrivning enligt plan | 108 | 121 |
| Utveckling av fakturering och resultat efter fi nansiella poster | |
|---|---|
| per kvartal |
| MSEK | Fakturering | Resultat efter fi nansiella poster |
Vinst marginal, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 1:a kvartalet | 24 838 | 3 371 | 14 |
| 2:a kvartalet | 25 939 | 3 667 | 14 | |
| 3:e kvartalet | 23 424 | 2 852 | 12 | |
| 4:e kvartalet | 24 328 | 1 627 | 7 | |
| 2013 | 1:a kvartalet | 22 098 | 2 078 | 9 |
| 2:a kvartalet | 23 043 | 2 466 | 11 | |
| 3:e kvartalet | 20 416 | 2 144 | 11 | |
| 4:e kvartalet | 21 770 | 66 | 0 |
| Resultat och avkastning | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 8 638 | 13 490 |
| % av fakturering | 9,9 | 13,7 |
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader, MSEK |
6 753 | 11 516 |
| % av fakturering | 7,7 | 11,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12,6 | 19,8 |
| Avkastning på eget kapital, %* | 15,3 | 25,3 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,00 | 6,51 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,00 | 6,51 |
* Jämförelseåret justerat på grund av förändrade redovisningsprinciper. Se vidare not 35. Defi nitioner, sid 92.
| Finansiell ställning | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kassafl öde från den löpande verksamheten, MSEK | 5 133 | 11 892 |
| Kassafl öde efter investeringar, förvärv | ||
| och avyttringar, MSEK | 609 | 7 961 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK | 5 076 | 13 829 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK* | 25 184 | 21 132 |
| Finansnetto, MSEK | –1 885 | –1 974 |
| Soliditet, %** | 36 | 31 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr** | 0,7 | 0,6 |
| Eget kapital 31/12, MSEK** | 33 610 | 32 536 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK** | 26,70 | 25,90 |
* Jämförelseåret justerat på grund av förändrad defi nition.
** Jämförelseåret justerat på grund av förändrade redovisningsprinciper. Se vidare not 35. Defi nitioner, se sid 92.
Sandviks verksamhet bedrevs av fem affärsområden under 2013: Sandvik Mining, Sandvik Machining Solutions, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction samt Sandvik Venture.
Sandviks orderingång uppgick till 84,1 miljarder kronor (97,9), en minskning med 10 % i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 87,3 miljarder kronor (98,5), en minskning med 7 % i fast valuta för jämförbara enheter. Rörelsemarginalen var 10 % (14) av faktureringen, och påverkades av lägre fakturering, engångsposter och ogynsamma valutakurser.
I september 2013 offentliggjorde Sandvik sin avsikt att optimera försörjningskedjan, och minska antalet produktionsanläggningar under de närmaste tre–fyra åren. Engångskostnader hade en negativ påverkan om 2,1 miljarder kronor (1,2) på resultatet under året, till stor del beroende på optimeringsprogrammet i försörjningskedjan.
Ändrade valutakurser hade en negativ påverkan på 1,1 miljader kronor på rörelse resultatet under året, medan förändrade metallpriseffekter hade en negativ påverkan på 0,3 miljarder kronor.
Sandvik Mining och Sandvik Construction påverkades märkbart av svagare marknadsförhållanden, vilket resulterade i lägre fakturering. Till följd av detta minskade rörelseresultatet för dessa affärsområden till 9 % (16) respektive 1 % (8) av omsättningen.
Även Sandvik Machining Solutions påverkades negativt av marknadsutvecklingen i början av 2013, men noterade tillväxt under den senare delen av året. Det rapporterade rörelseresultatet motsvarade 18 % av omsättningen (21).
Sandvik Materials Technology redovisade däremot en förbättring i rörelsemarginalen under året, från 6 % till 11 %, exklusive metallpriseffekter, huvudsakligen drivet av Step Change-programmet. Inklusive metallpriseffekter var rörelsemarginalen 9 % (4).
Under 2013 minskade Sandvik Ventures rörelsemarginal till 11 % (19).
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % | Förändring, % * |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Mining | 27 882 | 38 289 | –27 | –21 |
| Sandvik Machining Solutions | 28 715 | 29 914 | –4 | 0 |
| Sandvik Materials Technology | 13 415 | 14 708 | –9 | –5 |
| Sandvik Construction | 8 521 | 9 013 | –5 | –1 |
| Sandvik Venture | 5 535 | 6 021 | –8 | –6 |
| Koncerngemensamt | 4 | 3 | — | — |
| Koncernen totalt | 84 072 | 97 948 | –14 | –10 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % | Förändring, % * |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Mining | 30 744 | 37 762 | –19 | –12 |
| Sandvik Machining Solutions | 28 543 | 29 713 | –4 | 0 |
| Sandvik Materials Technology | 14 035 | 15 366 | –9 | –6 |
| Sandvik Construction | 8 601 | 9 683 | –11 | –7 |
| Sandvik Venture | 5 394 | 5 963 | –10 | –5 |
| Koncerngemensamt | 11 | 42 | — | — |
| Koncernen totalt | 87 328 | 98 529 | –11 | –7 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| MSEK | 2013 | % av fakturering | 2012 | % av fakturering | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sandvik Mining | 2 743 | 9 | 6 004 | 16 | –54 | –46 |
| Sandvik Machining Solutions | 5 205 | 18 | 6 374 | 21 | –18 | –12 |
| Sandvik Materials Technology | 1 270 | 9 | 592 | 4 | 114 | 140 |
| Sandvik Construction | 110 | 1 | 748 | 8 | –85 | –72 |
| Sandvik Venture | 606 | 11 | 1 120 | 19 | –46 | –45 |
| Koncerngemensamt | –1 296 | — | –1 348 | — | — | — |
| Koncernen totalt | 8 638 | 10 | 13 490 | 14 | –36 | –28 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
FOKUS PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING SAMT KORTARE LEDTIDER FÖR PRODUKT- UTVECKLING
ANPASSNING TILL RÅDANDE MARKNADSLÄGE
NY LÅNGSIKTIG STRATEGI ETABLERAD
Sandvik Mining tog under året fl era steg i sin ambition att bli branschledande och att driva utvecklingen av framtidens gruvdrift. En ny långsiktig strategi utvecklades med stort kundfokus och organisatorisk effektivitet.
Efterfrågan på ny utrustning från den globala gruvindustrin förblev svag under året. Under september meddelade affärsområde Sandvik Mining att produktionsnivåerna anpassas som ett svar på den inbromsning på marknaden som observerades under första halvåret 2013. Ytterligare kostnadsbesparingar om 500 till 700 miljoner kronor planeras som en del av denna anpassning till rådande marknadsförhållanden. Åtgärderna ska vara genomförda till halvårsskiftet 2014.
Under året säkrades ett antal stora materialhanteringskontrakt.
I mars tog affärsområdet ett större materialhanteringskontrakt för utformning och leverans av ett bandtransportsystem för kunder i Sydamerika och Australien, med ett gemensamt kontraktsvärde på mer än 950 miljoner kronor. I oktober tilldelades Sandvik Mining ett materialhanteringskontrakt för en ovanjordsgruva i Sydamerika till ett värde över 650 miljoner kronor.
I mars slöts ett avtal med borriggstillverkaren Cubex Ltd om förvärv av deras borrverksamhet samt övriga verksamheter med fokus på design och tillverkning av utrustning för sänkborrning och geoteknisk borrning.
Sedan affärsområdet skapades för två år sedan har ett fokusområde varit att snabba på produktutvecklingen och tiden från produktidé till lansering på marknaden. Avsevärda framgångar har gjorts på detta område och bland exemplen återfi nns Pantera DI6400 (DTH) och Pantera DP2000 (TH), två nya borriggar som introducerades i september. Borriggarna har utvecklats för att dra fördel av den pågående trenden i gruvindustrin mot en helt automatiserad verksamhet. Utvecklingstiden för dessa maskiner halverades
jämfört med liknande produkter. Tidigare under året lanserade affärsområdet även en borrigg för spränghålsborrning, Sandvik 160D, den första speciellt framtagen för mellansegmentet. Borriggen konstrueras, upphandlas och tillverkas i Pune i Indien för den indiska marknaden.
Under året slutfördes en grundlig utvärdering för att utveckla affärsområdets långsiktiga strategi fram till 2020. Målet är resultatoptimering och ökat värdeskapande. Sandvik Mining ska fortsätta att fokusera på kärnmarknaderna och de viktigaste applikationerna, men ska även stärka eftermarknadsverksamheten, förenkla organisationen, öka effektiviteten och utveckla sig på tillväxtmarknaderna och i mellansegmentet. En ny organisatorisk struktur infördes den första oktober med syfte att förbättra kundservicen och stödja den långsiktiga strategin.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % | Förändring, % * |
|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 27 882 | 38 289 | –27 | –21 |
| Fakturering | 30 744 | 37 762 | –19 | –12 |
| Rörelseresultat | 2 743 | 6 004 | –54 | –46 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 8,9 | 15,9 | –7,0 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 3 993 | 6 174 | –35 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen** | 13,0 | 16,3 | –3,3 | — |
| Antalet medarbetare*** | 12 965 | 14 054 | –8 | — |
* Förändring mot fg år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 1 250 miljoner kronor för 2013 och cirka 170 miljoner kronor för 2012.
Sandvik Machining Solutions noterade en stabil marknad under året med efterfrågan i nivå med föregående år. Ett starkt kassafl öde uppnåddes genom en framgångsrik reduktion av rörelsekapitalet.
Krisen i eurozonen fortsatte att påverka den globala ekonomin under 2013. Första halvåret kännetecknades av lägre tillväxt, vilken höll i sig under en något längre tid än förväntat. Även om en viss tillväxt märktes under senare delen av året, var den svagare än väntat, särskilt i USA och Asien. Generellt var utvecklingen stabil eller oförändrad i de utvecklade ekonomierna, med undantag för USA som istället försvagades jämfört med året innan. I tillväxt- och utvecklingsländerna var trenden relativt solid.
Från och med den 1 januari 2013 överfördes produktområde Dormer från Sandvik Venture till Sandvik Machining Solutions.
Produktområde Sandvik Coromant genomförde en framgångsrik lansering av GC4325, en skärsort designad för stålsvarvning.
Det återlanserade varumärket Carboloy etablerades under året som ett varumärke
ämnat för mellansegmentet på den kinesiska marknaden.
Under året initierades stängning och neddragning av ett antal produktionsenheter för att hantera överkapacitet och reducera produktionskostnader samt för att bättre anpassa affärsområdets försörjningskedja geografi skt till den globala efterfrågan.
I september offentliggjordes köpet av återstående 51 % av aktierna i Precorp Inc. Bolaget är baserat i Spanish Fork, Utah, i USA och erbjuder verktyg i polykristallin diamant och hårdmetall (borrar, mikroborrar, uppborrningsverktyg, pinnfräsar) för höghastighetsbearbetning. Produkterna klarar kraven på höghastighetsmaskiner för formgjutna hårdmetalldelar av aluminium och avancerade kompositmaterial liksom många andra material. Bolaget servar kunder över hela världen, främst inom fordonsoch fl ygsegmenten.
Under första halvåret 2013 genomfördes en granskning som resulterade i en reviderad tillväxtstrategi för affärsområdet. Strategin presenterades i september. Den lyfter fram följande områden som grund för framtida framgångar: Ledande utbud och teknik, ledande kostnadsnivå och produktivitet, bred lansering mot marknadens mellansegment och ökat fokus på produktportföljen samt företagsförvärv. För att förbättra kostnadsstrukturen och produktiviteten kommer antalet produktionsenheter att minska under de närmaste tre till fyra åren.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % | Förändring, % * |
|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 28 715 | 29 914 | –4 | 0 |
| Fakturering | 28 543 | 29 713 | –4 | 0 |
| Rörelseresultat | 5 205 | 6 374 | –18 | –12 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 18,2 | 21,5 | –3,2 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 5 695 | 6 457 | –12 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen** | 20,0 | 21,7 | –1,7 | — |
| Antal medarbetare*** | 19 055 | 19 223 | –1 | — |
* Förändring mot fg år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 490 miljoner kronor för 2013 och cirka 83 miljoner kronor för 2012.
Trots den motvind som märktes på marknaden fortsatte Sandvik Materials Technology att förbättra sin lönsamhet som ett resultat av Step Change-programmet. Efterfrågan var stark inom strategiska segment, som olja och gas, medan den var fortsatt avvaktande inom andra områden.
Sandvik Materials Technology fortsatte att förbättra lönsamheten under 2013, som ett resultat av Step Change-programmet. Sedan förändringsprogrammet lanserades i september 2011 har det bidragit med en EBIT-effekt på 1,4 miljarder kronor, inklusive en strukturell minskning om 1 000 medarbetare. Nettorörelsekapitalet har minskat med 1,6 miljarder kronor. Arbetet med att förbättra säkerheten intensifi erades under året och som ett resultat minskade antalet olyckor med sjukfrånvaro med 30 % jämfört med 2012.
En fortsatt stark efterfrågan inom oljeoch gassegmentet resulterade i ett fl ertal stora ordrar under året. På grund av det svaga marknadsläget inom kärnkraftsindustrin skrevs orderstocken för ånggeneratorrör ned med 1,1 miljarder kronor i juni. En justering av kapaciteten sker under andra kvartalet 2014. Samtliga
avtalsenliga förpliktelser kommer fortfarande att uppfyllas och Sandvik kommer att bibehålla sin marknadsposition.
Flera större investeringar gjordes under året, huvudsakligen för att förbättra säkerheten och stödja tillväxten inom strategiska områden. Investeringar i färdigställning kommer att ta bort en betydande fl askhals för rör- och stångprodukter primärt till energisegmentet. Omstruktureringen av tråd- och bandverksamheten, som meddelades under 2012, är under genomförande.
Det nya och höglegerade materialet Sandvik SAF 3207TM, för användning inom olje- och gassegmentet, vann marknadsandelar under året. Detsamma gällde för nya applikationer för intervention i olje- och gaskällor. Under året fi ck Sandvik även viktiga order på pulverteknik baserade lösningar för olje- och gassegmentet.
Under året pågick en strategiöversyn och i oktober kommunicerades en ny strategisk inriktning som ska etablera Sandvik Materials Technology som ett långsiktigt värdeskapande affärsområde, med en stabilare lönsamhetsnivå över en konjunkturcykel. Strategin innehåller tre viktiga inriktningar: fortsatt starkt fokus på säkerhet, fortsatt utveckling av avancerade material för de mest krävande industrierna samt tillväxt i energisegmentet. Ambitionen är att energisegmentet ska uppnå en andel av omsättningen som överstiger 50 %. För att uppnå detta kommer affärsområdet att accelerera tillväxten för strategiska produkter. En mer kostnadseffektiv affärsmodell kommer att introduceras för den standardiserade delen av produktprogrammet. För att stödja den förväntade expansionen kommer FoU-resurser och investeringar att omfördelas till strategiska områden med god tillväxtpotential.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % | Förändring, % * |
|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 13 415 | 14 708 | –9 | –5 |
| Fakturering | 14 035 | 15 366 | –9 | –6 |
| Rörelseresultat | 1 270 | 592 | 114 | 140 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 9,0 | 3,9 | 5,2 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 1 564 | 1 541 | 1 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen | 11,1 | 10,0 | 1,1 | — |
| Antal medarbetare*** | 7 113 | 7 307 | –3 | — |
* Förändring mot fg år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för negativa metallpriseff ekter på 294 miljoner kronor för 2013 och för 2012
negativa metallpriseff ekter på 281 miljoner kronor och cirka 667 miljoner kronor i engångskostnader.
Efterfrågetrenden för Sandvik Construction var blandad under 2013 som ett resultat av en global nedgång i ekonomin och en instabil marknad. Samtidigt noterades tillväxt inom vissa områden.
Orderingången ökade med 5 % i Nordamerika och i Afrika och Mellanöstern med 32 %. I Europa minskade orderingången med 10 % delvis beroende på en nedskrivning av orderboken med 270 miljoner kronor i det fjärde kvartalet. Efterfrågan i Sydamerika minskade med 7 % främst som en följd av nedgångar inom anläggningsmarknaderna i Brasilien och Peru. Asien ökade med 9 % huvudsakligen som ett resultat av ökad efterfrågan i Kina och en måttlig ökning i Indien. Det fi nns betydande potential för ytterligare utveckling inom affärsområdet. Den kan uppnås genom tillväxt och genom att öka marknadsandelarna, i synnerhet i USA, Kina, Indien, Brasilien, Mexiko, Ryssland samt i Afrika.
Efter genomförandet av förbättringsprogrammet under 2012, med en smidigare och effektivare organisation som resultat, var fokus under 2013 huvudsakligen på
Konceptet service som en egen affär ska förbättra förmåga, täckning och konkurrenskraft genom att främja proaktiv försäljning av reservdelar och tjänster och göra kombinationen av produkter och tjänster till en konkurrensfördel för affärsområdet. Området försäljningsökning kommer att fokusera på global täckning, utveckla nya distributörer och dra nytta av nya produktlanseringar. Både operativ effektivitet och konkurrenskraftig produktion kommer att öka konkurrenskraften i försörjningskedjan och utveckla effektiva processer som ett sätt att arbeta. Det stödjer målet att anpassa Sandvik Constructions globala geografi ska närvaro till den förväntade efterfrågan. Partnerskap ska möjliggöra en snabbare tillväxt i och utanför nuvarande kärnområden.
Under året lanserade Sandvik Construction 37 nya produkter. CH550 är den första konkrossen baserad på en ny plattform som ger förenklad manövrering, plastfri krosskammare, säkrare underhåll och en kostnadseffektiv drift. Bland lanseringarna märks också en borrkrona för borrning i mjukare material som kalk sten, en mobil kross med recirkulationssåll samt en mobil käftkross. Dessutom lanserades SandlockTM, ett lyftverktyg som syftar till att göra byte av manteln och konkava slit delar i konkrossar så enkel och säker som möjligt. Ett stort antal produkter var specifi kt utvecklade för mellansegmentet på marknaden. Bland annat lanserades en ny serie hydraulhammare under märket Bretec och från Shanbao, ett joint venture i Kina, lanserades konkrossar, käftkrossar och horisontella slagkrossar.
Genom att arbeta med ständiga förbättringar har Sandvik Construction förkortat ledtiderna i processen för produktframtagning och förbättrat miljö-, säkerhets- och hälsoaspekterna hos lanserade produkter. I Kina är forsknings- och utvecklingsverksamheten inom riggar för ovanjordsborrning nu i full drift. Shanbao har samtidigt förstärkt sitt forsknings- och utvecklingsteam inom krossning och sortering för marknadens mellansegment vilket inneburit fler nya produkter.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % Förändring, % * | |
|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 8 521 | 9 013 | –5 | –1 |
| Fakturering | 8 601 | 9 683 | –11 | –7 |
| Rörelseresultat | 110 | 748 | –85 | –72 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 1,3 | 7,7 | – 6,4 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 310 | 748 | –59 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen** | 3,6 | 7,7 | –4,1 | — |
| Antal medarbetare*** | 3 147 | 3 289 | –4 | — |
* Förändring mot fg år i fast valuta för jämförbara enheter. ** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 200 miljoner kronor för 2013.
LANSERING AV NYTT LEDANDE PRODUKTOMRÅDE
OPTIMERING AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN
FÖRVÄRV AV TECHNOPARTNER SAMTRONIC GMBH
Trots utmanande marknadsförhållanden har Sandvik Ventures fokus varit att skapa en stabil grund för lönsam tillväxt. Det har inkluderat lansering av nya produkter, utvalda kapacitetsinvesteringar och optimering av försörjningskedjan.
Sandvik Ventures uppdrag är att utveckla verksamheter som kan tillföra både strategiskt och fi nansiellt värde åt Sandvik. En omgivning ska skapas där fokus och resurser riktas till små och medelstora verksamheter, samtidigt som de drar nytta av att tillhöra Sandvik-koncernen. Sandvik Venture ska också etablera en plattform där framtida ledare kan bygga upp nya verksamheter och affärer samt utveckla sina ledarskapsförmågor. Produktområdena drivs som fristående bolag, med ansvar för sina mål och affärsstrategier. Affärsområdet bestod vid årets utgång av produktområdena Sandvik Process Systems, Sandvik Hyperion™ och Wolfram Bergbau und Hütten.
Under året fortsatte Sandvik Process Systems att verkställa kapacitetsinvesteringen för bandproduktionen i Sandviken. En tongivande produktlansering är
Rotoform® 4G, ett högkapacitetssystem för pastillering. I september förvärvade Sandvik Process Systems företaget TechnoPartner Samtronic GmbH, en tillverkare av matnings/spridningsmaskiner och dubbelbandspressar. Förvärvet är ett led i produktområdets strategi för tillväxt inom segmentet avancerade komposit material.
I juni skapade Sandvik Venture ett nytt ledande produktområde som fokuserar på hårda och superhårda material. Sandvik Hyperion är en sammanslagning av de tidigare självständiga produktområdena Diamond Innovations och Sandvik Hard Materials. En tongivande produktlansering under 2013 är en industridiamantlösning för elektronikindustrin. Under året beslutades också att optimera försörjningskedjan genom att stänga Sandvik Hard Materials produktionsenhet i
Mayfi eld i Australien, och konsolidera Diamond Innovations två produktionsanläggningar till den befi ntliga enheten i Worthington, Ohio, USA.
Under året fortsatte Wolfram Bergbau und Hütten att verkställa investeringen i ökad återvinningskapacitet för hårdmetall i St. Martin, Österrike. En viktig del utgörs av dubblerad kapacitet för återvinning av hårt skrot.
Sandvik Ventures viktigaste prioriteringar framöver är tillväxt i identifi erade fokussegment, att identifi era, bedöma och kommersialisera nya möjligheter samt fortsatta effektiviseringsåtgärder.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % | Förändring, % * |
|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 5 535 | 6 021 | –8 | –6 |
| Fakturering | 5 394 | 5 963 | –10 | –5 |
| Rörelseresultat | 606 | 1 120 | –46 | –45 |
| Rörelseresultat i % av faktureringen | 11,2 | 18,8 | –7,6 | — |
| Justerat rörelseresultat** | 806 | 1 120 | –28 | — |
| Justerat rörelseresultat i % av faktureringen** | 14,9 | 18,8 | –3,9 | — |
| Antal medarbetare*** | 2 635 | 2 668 | –1 | — |
* Förändring mot fg år i fast valuta för jämförbara enheter.
** Rörelseresultat justerat för engångskostnader på cirka 200 miljoner kronor för 2013.
En stark innovationskraft driver Sandviks forskning och utveckling (FoU) framåt. De strategiska satsningarna för att stärka koncernens konkurrenskraft inom FoU är långsiktiga och omfattande. Den innovativa höjden bygger på såväl samarbeten inom FoU som med Sandviks bolag för patent och varumärken. Det som sedan gör skillnad för kunden i form av ökad produktivitet, minskad miljöpåverkan och förbättrad arbetsmiljö är ett resultat av Sandviks tekniska expertis i nära samarbete med kunderna.
En FoU-styrelse ledd av koncernens forsknings- och utvecklingsdirektör, med representanter från Sandviks affärsområden, ansvarar för den strategiska inriktningen av Sandviks gemensamma forskning. Deras uppdrag är också att skapa synergier och att utveckla metoder och processer för att säkra ett effektivt och innovationskraftigt FoU-arbete i koncerngemensamma projekt och initiativ. Varje affärsområde ansvarar för sitt respektive FoU-arbete.
Forsknings- och utvecklingsstrategin har en stark koppling till Sandviks affärsstrategi och syftar till att styra forskningen mot prioriterade områden för koncernen. Identifi erade globala trender följs noggrant och ligger till grund för koncernens strategiska initiativ.
Ett uttryck för den globala strategin är satsningen på globala forskningscenter i Indien och Kina, som ska stärka koncernens tillväxt på dessa utvecklingsmarknader. Fokus för centret som är under uppbyggnad i Indien är material- och processteknik, med spetskompetens inom modellering och simulering samt forskningsprojekt för att defi niera möjliga framtida kärnverksamheter. Fokus för centret som skapas i Kina är miljö och energi, med tonvikt på att skapa en teknologisk plattform för framtida affärsmöjligheter inom dessa områden. Gemensamt är att dessa center möjliggör anpassning av produkterbjudanden till regionala kundbehov, att korta "time to market" och att stödja samtliga affärsområden inom respektive kompetens område.
Under året har tre tekniska expertnätverk, "Centers of Excellence", skapats. De samlar koncernens specialister inom materialkaraktärisering, pulvermetallurgi samt modellering och simulering för att nyttja den samlade kompetensen och förmågorna. De delar även kunskap inom organisationen och stödjer Sandviks forskningsenheter med FoU-tjänster. För kunderna innebär det att de i ännu större utsträckning får ta del av Sandviks samlade innovationskompetens.
Teknisk kompetens är en hörnsten för Sandviks framgång. För att attrahera, behålla och utveckla dessa kompetenser införs karriärvägar för medarbetare och experter inom FoU. Detta innebär helt nya möjligheter att tillvarata teknisk expertis. Under året har två så kallade Group Experts inom den högsta expertnivån utnämnts.
En milstolpe för Sandviks långiktiga forskning är koncernens satsning på additiv tillverkning eller 3D-printing, där en specialstyrka på 12 till 15 ingenjörer och designers under de närmaste åren ska utreda möjliga tillämpningar av denna material- och tillverkningsteknik i koncernens produktion.
Ett väl utvecklat samarbete med Sandviks bolag för patent och varumärken säkrar koncernens produktportfölj och därmed dess innovationer och intäkter. Chefen för patentbolaget är medlem i FoU-styrelsen och för att stötta de större FoUcentren har patentresurser knutits specifi kt till dem. Sandvik har cirka 8 000 aktiva patent och andra immateriella rättigheter, där fl est antal fi nns i USA, följt av Kina. Patentportföljen granskas kontinuerligt för att optimera företagsnyttan.
Sandvik värnar om goda relationer med universitet, högskolor och forskningsinstitut som skapar framtidens tekniska expertis. Koncernen deltar därför i en rad forskningsprogram. Inom ramen för samarbeten med dessa sponsrar koncernen även doktorander. Sandvik har dessutom adjungerade professorer, exempelvis på Chalmers, där Bo Jönsson är adjungerad professor i högtemperaturkorrosion. På Uppsala universitet är Susanne Norgren adjungerad professor i tribologi. Koncernens FoU-chef Olle Wijk har också en gästprofessur vid Shanghais universitet i Kina.
| Aff ärsområdenas FoU | ||||
|---|---|---|---|---|
| Aff ärsområde Sandvik Mining |
Utveckling och fokusområden Aff ärsområdet omstrukturerades för att skapa globalt samordnade produktområden inom FoU med harmoniserade arbetssätt, styrning och projekt |
Produkter PANTERATM – Driftsäker och stabil automatiserad borrplattform med ökad borrkapacitet och livslängd, lägre bränsleförbrukning, bättre säkerhet och arbetsmiljö än andra alternativ på marknaden. |
||
| modeller. Fokusområden är automatiserad gruvdrift för ökad säkerhet samt energieff ektivitet och alter nativa energikällor som minskar kundernas driftskostnader. |
DD422i AXERATM – Första underjordsriggen för bergborrning i serien Next Generation. En precisionsrigg med hög säkerhet för automatisering och kostnadseff ektivitet. |
|||
| TH551 och TH663 – Högproduktiva truckar med 63 innovativa säkerhets funktioner som skyddar operatör, underhållspersonal och maskin. Optimerad lastkapacitet och hastighet. |
||||
| Sandvik Machining Solutions Höjd produktivitet och leveransförmåga genom stärkt samarbete mellan produktområden och pro duktion inom grundforskning och strategisk pro |
GC4325 – Sandvik Coromants banbrytande hårdmetallskär för det största applikationsområdet svarvning i stål. Materialet ger kunden högre produktivi tet och tillförlitlighet. |
|||
| cessutveckling, samt harmoniserade metoder och system för produktutveckling. Fokus för att behålla en ledande position är att säkerställa tekniskt ledar |
BLAXX™ – Högproduktivt och pålitligt fräskoncept från Walter som tillämpar unik egenutvecklad produktionsteknologi. |
|||
| skap inom kärnområdena. | MS2050 – Seco Tools nya koncept för svarvning av titan. Det ökar produktivi tet och livslängd för kunder inom fl ygindustri, olje-, gas- och energisektorn. |
|||
| Sandvik Materials Technology |
En FoU-enhet har etablerats i Kina för stärkt närvaro i Asien och lokalt anpassad teknisk support samt produktutveckling. Aff ärsområdet har även förstärkt |
Omvänd kompound HT5/SANICRO™ 30 – Kompoundrörprodukt för kolför gasning med ökat energiutnyttjande från kol, ökad fl exibilitet för bränsle användning samt minskade koldioxidutsläpp per energienhet. |
||
| resurserna inom materialutveckling genom investe ring i ett nytt transmissionselektronmikroskop i Sandviken för avancerade materialundersökningar. Det är ett ökat strategiskt fokus på produkter för |
Sandvik SPRINGFLEX™ – Ett duplext stål anpassat för användning i fjäder tillämpningar, där produkten uppfyller höga krav på utmattnings- och korrosionsegenskaper. |
|||
| energisegmentet samt på speciallegeringar, där aff ärsområdet utvecklar nya legeringar, främst med fokus på olje- och gasindustrin. |
Elektriska processvärmare – En ny generation av explosionsäkra elektriska värmare med skräddarsydda lösningar för kunderna. Mycket väl lämpade vid avsaknad av högtempererad ånga eller vid behov av en kompakt värmare. |
|||
| Sandvik Construction | Fokus på ständiga förbättringar har kortat ledtider och förbättrat miljö-, hälso- och säkerhetsarbetet. |
CH550 – En ny generation konkross med väsentligt ökad prestanda och med förenklat och säkrare underhåll som ger en lägre total driftskostnad. |
||
| FoU investerar inom slit- och reservdelar för att stärka eftermarknaden inom samtliga produktområ den och en pilotfabrik för att accelerera forskningen |
QS331 – En mellanstor mobil kross som genom att använda modellen CS430 öppnar upp en unik nischmarknad med få konkurrenter. |
|||
| inom slitdelar har etablerats. | DD311 – En tunnelrigg med en bom, väl anpassad som instegsmodell för tillväxtmarknader. |
|||
| Sandvik Venture | Produktområdena Sandvik Hard Materials och Dia mond Innovations har slagits ihop till produktområde |
ROTOFORM® 4G – Sandvik Process Systems´ nya system för pastillering med hög kapacitet och förbättringar som innebär ökad säkerhet och kvalitet. |
||
| Hyperion och FoU har organiserats om för att följa kundsegmenten. Forskningsfokus är produktförny else och utveckling för tillväxt inom närliggande kundsegment. Processerna utvecklas för bättre |
HYPERIONTM – En industridiamant som anpassas utifrån kundens behov; används för att exempelvis polera glasytor i elektronikindustrin med höga ytbehandlingskrav. |
|||
| produktprestanda samt kostnadseff ektivitet i produktionen. |
Process för återvinning av hårdmetallskrot – Wolfram Bergbau und Hüttens innovativa processer införs i en omfattande investering för ökad kapacitet inom återvinning av hårdmetallskrot. |
Fördelningen av Sandviks cirka 60 forskningscenter per marknadsområde.
Det globala förändringsarbetet inom Sandvik fortsatte under 2013 med intensifi erat fokus på att avsluta omvandlingen inom HR (personal), som syftar till att säkerställa ett bättre HR-stöd till chefer och medarbetare i koncernen. Som ett resultat av detta arbete har Sandvik utvecklat en global HR-organisation med tydligare roller och styrning. Bemanningen av den nya organisationen är avslutad. Parallellt med förändringsarbetet har även stora framsteg gjorts inom ett antal viktiga fokusområden: ledarskapsutveckling, ersättarplanering och talangutveckling, arbetsgivarvarumärkesbyggande aktiviteter (Employer Branding), mångfald samt säkerställande av interna karriärvägar.
Strategin för HR har utvecklats. Syftet är att säkerställa att samtliga aktiviteter stödjer koncernens affär. Utifrån Sandviks långsiktiga affärsstrategier har varje affärsområde identifi erat initiativ och utmaningar inom HR-området. Dessa områden har prioriterats och är en utveckling av Sandviks HR-strategi. Arbetet har lett fram till att fem huvudområden har identifi erats, var och ett innehållande ett antal nyckelinitiativ. Huvudområdena är prestationskultur, ledarskap, förändringsledning och talangutveckling. Det femte huvudområdet omfattar ett antal initiativ nödvändiga för att säkra kvalitet, effektivitet och produktivitetsutveckling inom Sandviks HR-arbete.
All verksamhet inom koncernen sker utifrån Sandviks kärnvärden och arbetet med att utbilda medarbetare inom området fortsatte under året. Under 2013 påbörjades även arbetet med att vidareutveckla kärnvärdena. Detta för att återspegla Sandviks strategi och högre tillväxtambition i en alltmer konkurrensutsatt marknad.
Sandvik har nollvisionen "zero harm" för området miljö, hälsa och säkerhet (EHS)
* Omräknat till heltidstjänster per 31 december 2009–2013.
och arbetar enligt devisen "säkerheten främst". Detta mål ska uppnås genom globala och lokala initiativ där arbetet harmoniseras och standardiseras inom hela koncernen. Samtidigt får affärsområdena utrymme att genomföra innovativa lösningar för att uppnå Sandviks EHS-mål. Koncernen har identifi erat viktiga faktorer för att visionen ska uppnås: ett aktivt och synligt ledarskap inom miljö, hälsa och säkerhet, en företagskultur där man delar med sig av kunskap, tydlig kommunikation samt redovisningsskyldighet vad gäller genomförandet av EHS-planer.
Sandviks arbete för att nå nollvisionen samordnas av EHS-rådet. Rådet har ett formellt uppdrag att agera som rådgivare till koncernledningen i fråga om företagets EHS-policy samt lång- och kortsiktiga mål. Rådet arbetar också för att harmonisera affärsområdenas arbete med miljö, hälsa och säkerhet. De nya målen för miljö, hälsa och säkerhet, som gäller mellan 2013 och 2015, fokuserar mer på förebyggande aktiviteter jämfört med tidigare mål. Parallellt arbetar Sandvik med uppföljning av nyckel tal som visar utfallet av det arbete som genomförts, vilket inkluderar olycksfallsfrekvens (Lost Time Injury Frequency Rate, LTIFR). Sandviks olycksfallsfrekvens förbättrades med 27 % under 2013 och var
* De fem största länderna sett till antalet medarbetare, omräknat till heltidstjänster per 31 december 2013.
vid årets slut 3,2. Målet på 3,7 över träffades.
Sandvik strävar efter att kontinuerligt utveckla och förstärka prestationskulturen. Den är avgörande för att koncernen ska kunna dra nytta av medarbetarnas och företagets fulla potential.
Under 2013 infördes ett koncerngemensamt ramverk och systemstöd för målsamtalsprocessen som omfattar samtliga medarbetare. Under 2014 kommer fokus att ligga på att skapa ett effektivare arbetssätt vad gäller organisatorisk målnedbrytning samt att få detta att genomsyra målsamtalsprocessen på alla nivåer inom koncernen.
Inom ramen för HR-strategin kommer initiativ att tas för att fortsätta arbetet mot en högpresterande organisation. Detta kommer att omfatta områden som kompensationsstrategi, kultur och kärnvärden, mångfald som affärsfördel och företagets ramverk för målstyrning.
En förutsättning för att lyckas med den fortsatta globaliseringen är koncernens målmedvetna arbete inom mångfald och inkludering. Införandet av den globala mångfaldsstrategin påbörjades under 2012 och fortsatte under 2013. Varje affärsområde har genomfört nulägesanalyser och identifi erat förbättringsområden kopplade till koncernens långsiktiga mål för mångfald och inkludering. En plan för hur dessa förbättringsområden ska hanteras har sammanställts för 2013–2015. Uppföljning av planen genomförs löpande av respektive ledningsgrupp inom ramen för affärsområdets kvartalsuppföljning.
| Vår arbetsplats: |
Ett inkluderande arbetsklimat. |
|---|---|
| Vår arbetskraft: |
En organisation med mångfald på alla nivåer och i alla funktioner. |
| Vår marknads plats: |
En högpresterande organisa tion som drar nytta av mångfald och inkludering för att behålla sin konkurrenskraft på den globala marknaden. |
Sandvik hade under 2013 fortsatt fokus på globalisering i koncernens nyckelpositioner med avseende på nationalitet, kön och åldersspridning. Koncernledningen har idag tre kvinnor, vilket är en ökning från en kvinna sedan början av
Sandvik deltog under 2013 i ett årslångt projekt kallat "Battle of the numbers" tillsammans med nio andra svenska företag. Syftet med projektet är att utveckla praxis för att öka andelen kvinnor på operativa chefsbefattningar. Namnet "Battle of the numbers" syftar till att
öka andelen kvinnor och att öka lönsamheten i företagen. Sandviks deltagande i projektet resulterade under året i planer och ambitiösa mål för hur andelen kvinnor i operativa chefsroller ska öka inom koncernen. Koncernledningen har haft en aktiv roll i arbetet som drivits av en projektgrupp bestående av tio utvalda kvinnliga chefer inom koncernen. Projektgruppen har baserat sina rekommendationer till koncernledningen på egna erfarenheter av att göra karriär inom Sandvik.
Inom koncernen har andelen kvinnor i affärsområdenas ledningar fortsatt att öka och ligger nu på 21 %. Det är en ökning från 9 % sedan 2010. Det har också skett
| Mål | Delmål | Färdig - ställande |
Status | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| Att eliminera alla dödsolyckor och olyckor som leder till livslång skada och funktions nedsättning genom att identifi era och han tera situationer som innebär extrema potentiella risker. |
Varje aff ärsområde ska genomföra en riskbedömning för att identifi era alla extrema potentiella risksituationer. |
2013 | Avslutat | Alla aff ärsområden har nått delmålet. |
| Införa standarder för att kontrollera dessa risker. |
2015 | Pågår | Enligt plan. | |
| Att med systemens och företagskulturens hjälp minska antalet arbetsrelaterade skador, sjukdomar och övriga incidenter ytterligare, samt minska allvarlighets graden för dessa. |
Alla betydande produktionsrelaterade enheter (med fl er än 25 medarbetare) ska ta fram formella säkerhetsplaner med aktiviteter som ska godkännas inom varje aff ärsområde. |
2013 | Avslutat | Alla aff ärsområden har nått delmålet. |
| Aktiviteterna i de formella säkerhets planerna ska vara genomförda. |
2015 | Pågår | Enligt plan. | |
| Alla andra enheter ska ta fram all männa säkerhetsplaner för att säker ställa en stark säkerhetskultur inom hela företaget. |
2013 | Pågår | Vid årets slut hade inte alla enheter planer på plats. | |
| Aktiviteterna i de allmänna säkerhets planerna ska vara verkställda. |
2015 | Pågår | Enligt plan. | |
| Nå en olycksfallsfrekvens (LTIFR) på 3,7. |
2013 | Avslutat | Delmålet uppnåddes och vägen mot det långsiktiga (2015) målet framskrider enligt plan. LTIFR var 3,2 vid årets slut. |
|
| Att alla medarbetare arbetar i en kultur och miljö som stöder medarbetarens egen hälsa och välmående. |
Alla medarbetare ska ha fortsatt till gång till ett hälso- och välmåendepro gram genom det egna Sandvikbolaget. |
2013– 2015 |
Pågår | Efter plan. Omkring 60 % av enheterna uppgav att de hade ett program som var fullt implementerat eller där endast en del arbete återstod vid årets slut. Övriga angav att de inte hade ett program på plats eller att de påbörjat arbetet. |
| De fl esta medarbetare ska uppleva att deras tillgängliga program är eff ektivt. |
2013– 2015 |
Ej påbörjat | Planeras ingå i företagets nästa medarbetarundersökning. |
en ökning av andel kvinnor i poolen av nästa generations chefer som förbereds för framtida högre chefspositioner. Den är idag 28 %. I Sverige ligger andelen kvinnor i chefspositioner på 21 % och bland alla medarbetare på 24 %, vilket är en ökning med 2 %-enheter under 2013. Det fi nns ambitioner att fortsätta att öka an delen kvinnor både i chefspositioner och bland alla medarbetare inom hela koncernen.
Sandviks framgångsrika mångfaldsarbete drivs både globalt och lokalt. I Indien, Sydafrika och Sverige tog koncernen under 2013 fram lokala mångfaldsplaner. Under året genomfördes i dessa länder också utbildning av chefer och medarbetare om affärsnyttan med mångfald. Utbildningen fokuserar på hur Sandviks medarbetare kan vara med och bidra till att skapa ett inkluderande arbetsklimat där medarbetarnas potential tas till vara.
En ny chef för området Compensation & Benefi ts anställdes. Koncernledningen introducerade en strategi för ersättningar som håller på att införas i hela verksamheten. Under året pågick också uppbyggnaden av det globala teamet för Compensation & Benefi ts – så kallat Center of Expertise. En rad andra initiativ pågick också parallellt, tanken är att initiativen ska stötta Sandviks affär. Koncernen påbörjade också en förnyad granskning av Sandviks externa ställning i förhållande till andra bolag på koncernens samtliga marknader. En genomgång av Sandviks försäljningsprovisioner har också initierats. Detta är början på ett globalt program för ersättningar och förmåner som drivs med syfte att förstärka den resultatinriktade affärskultur som krävs för att Sandvik ska nå affärsmålen.
Sandviks insatser inom ledarutveckling ska utmynna i att koncernen har ledare med förmåga att utveckla sin verksamhet, sina medarbetare och sig själva. Sandviks ledarskapsmodell lanserades 2012 och är utvecklad för att stödja koncernens strategiska inriktning. Ledarskapskriterier utvärderas årligen för samtliga chefer i medarbetarsamtalen och medarbetare utvärderar sina chefer utifrån kriterier i den interna medarbetarundersökningen.
Ett fl ertal ledarskapsprogram baserade på Sandviks affärsstrategi och ledarskapsmodell infördes under 2013. Dessa
är ONE SGL (Sandviks globala ledarskapsprogram), ONE SLP (Sandviks ledarskapsprogram för chefer på mellannivå) och ELP (Sandviks exekutiva ledarskapsprogram för de högsta cheferna inom koncernen).
ONE SGL är ett globalt ledarskapsprogram som införs över hela världen och som nu fi nns tillgängligt i ett stort antal länder. Programmet, som ges på lokalt språk, är uppbyggt på tre moduler och pågår i cirka tre månader. Under 2013 utbildades strax över 700 chefer och sedan starten 2012 har mer än 900 chefer utbildats.
Ledarskapsprogrammet ONE SLP består av tre moduler som är kopplade till de fem olika delarna av ledarskapsmodellen. Programmets deltagare representerar samtliga av koncernens affärsområden och blandningen av bland annat funktioner, geografi sk tillhörighet, genus och erfarenhetsnivå är en viktig del i att skapa en dynamisk grupp av omfattande mångfald. Under 2013 startades fyra program och närmare 60 deltagare har genomfört programmet.
Sandviks högsta chefer genomgick under 2013 ett ledarskapsprogram i tre moduler. ELP-programmet fokuserar i
Olycksfallsfrekvens* per marknadsområde
huvudsak på strategi, ledarskap och förändringsarbete. Planen är att omvandla ELP till ett kontinuerligt program för koncernens 350 högsta chefer. Första programmet genomförs i slutet av mars 2014, under namnet ONE ELP.
Sandviks förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger är en av nyckelfaktorerna för att säkra prestation och tillväxt. Koncernen strävar efter att bli ledande inom detta område.
Successionsplanering genomfördes under året för samtliga positioner som har en direkt inverkan på affärsmål och som därför är avgörande för koncernen. Medarbetare med potential för dessa positioner på kort respektive lång sikt identifi erades och åtgärdsplaner upprättades. Fortsatt fokus på koncerngemensamma bemannings forum för tillsättningar av nyckelpositioner stärkte under året förutsättningarna för intern rörlighet ytterligare.
Under 2013 initierades olika aktiviteter för att utveckla och motivera medarbetare med hög potential. Sandviks globala mentorpool där seniora ledare fungerar som mentorer för nästa generations ledare och experter lanserades. Vidare initierades talangutvecklingsprogram på global nivå samt i utvalda länder.
Ett starkt arbetsgivarvarumärke är av avgörande betydelse för att Sandvik ska kunna uppfylla koncernens strategi och mål. För att attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna inom Sandvik påbörjades 2013 införandet av en global strategi för att stärka koncernens arbetsgivarvarumärke.
Under året påbörjades även en rad initiativ kopplade till Employer Branding. Bland annat lanserades en ny global karriärsida på koncernens webbplats sandvik.com och användningen av sociala medier ökades. Det globala karriärnätverket LinkedIn är numera en av koncernens huvudkanaler inom Employer Branding. Senaste året har antalet personer som följer Sandvik på LinkedIn ökat med 164 %. Sandvik kommunicerar även sitt arbetsgivarvarumärke via Facebook, Twitter och Instagram.
Vid sidan av dessa verksamheter fortsatte Sandvik under året att aktivt bygga relationer med studenter på universitet och högskolor samt att öppna dörrar för
!NDELKVINNOR CHEFERPERADž¢RSOMR£DE
* Beräkningarna är baserade på cirka 90 % av det totala antalet medarbetare per 31/12 2013.
studenter att besöka Sandvik och uppleva koncernen inifrån.
Ett beslut om lansering av ett globalt traineeprogram med start hösten 2014 togs under året.
Sandviks anställningsförhållanden bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ILOs deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
Sandviks målstyrning avspeglar sig även i strategin för löner och ersättningar, vilken ska stötta företagets affärsmål samt bidra till att Sandvik förblir ett attraktivt företag att arbeta och utvecklas i. Koncernens ersättningsmodell består av fast lön, prestationsbaserad årlig rörlig lön, långsiktig prestationsbaserad lön till högre chefer och specialister, pensioner och andra förmåner. Enligt koncernens ersättningspolicy baseras den fasta lönen på fyra hörnstenar: befattningens komplexitet och svårighetsgrad, individuell prestation, löneläge i relevant marknad samt stimulans av individens professionella utveckling. Delar av Sandviks personal är berättigade till prestations baserad rörlig lön där dess ersättning alltid baseras på i förväg uppsatta mål. För ersättningar till ledande befattnings havare, se nästa stycke samt not 3.5.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar anta följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för tiden fram till årsstämman 2015.
Koncernledningens ersättning ska omfatta fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling.
Den rörliga lönen kan bestå av årlig rörlig kontant lön och långsiktig rörlig lön i form av kontanter, aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB. Rörlig kontant lön ska förutsätta uppfyllelse av defi nierade och mätbara mål och ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Långsiktig rörlig lön i form av aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB ska kunna utgå genom deltagande i långsiktiga incitamentsprogram beslutade av bolagsstämman. Villkor för rörlig lön bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.
I särskilda fall kan överenskommelser träffas om ersättning av engångskaraktär, förutsatt att sådan ersättning inte överstiger ett belopp motsvarande individens
årliga fasta lön och maximala rörliga kontanta lön, och inte utges mer än en gång per år och individ.
Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda eller en kombination därav. För verkställande direktören ska pensionsåldern infalla vid 60 år och för övriga medlemmar av koncernledningen vid 62 år.
Avgångsvederlag ska, normalt sett, utgå vid uppsägning från Sandviks sida. Medlemmar i koncernledningen ska normalt ha en uppsägningstid om högst 12 månader i kombination med ett avgångsvederlag motsvarande 6–12 månaders fast lön. För vd kan alternativt gälla en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag. Inget avgångsvederlag ska utgå vid uppsägning från den anställdas sida.
Styrelsen ska ha rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl för det.
Kretsen av befattningshavare som omfattas av riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
För information om gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive pågående långsiktiga incitamentsprogram, se not 3.5.
Sandviks verksamhet har en betydande inverkan på miljön. Det gäller allt från hur råvarorna väljs och används, hur energin utnyttjas i produktion, uppvärmning och transporter, hur kemikalier och avfall hanteras, omfattningen av återvinningen liksom hur koncernens produkter används hos kunden.
Sandvik respekterar och följer miljölagstiftningar i alla de länder där verksamheten bedrivs. Dessutom är följande fyra grundläggande miljöprinciper som återfi nns i FN Global Compact, OECDs Riktlinjer för Multinationella företag samt ISO 26000, helt integrerade i Sandviks arbetssätt:
Sandvik har dels en direkt miljöpåverkan från den egna verksamheten, dels en indirekt. De betydande miljöaspekterna är:
Sandviks utsläpp till luft omfattar metallhaltigt stoft, organiska ämnen, koldioxid och försurande ämnen. Utsläppen orsakas huvudsakligen av egna produktionsprocesser och förbränning av fossila bränslen i samband med uppvärmning och transporter samt indirekt genom inköp av el som producerats genom förbränning av fossila bränslen.
Sandvik använder färskvatten och släpper ut renat processavloppsvatten. Hushållning med färskvatten är viktigt framförallt i områden där vatten är en bristvara, så kallade vattenstressade områden. En kartläggning har genomförts av anläggningars lokalisering i förhållande till olika vattenrelaterade stressfaktorer. Fem anläggningar i Indien och en i Kina kommer att analyseras närmare i syfte att effektivisera vattenanvändningen.
Sandviks indirekta miljöpåverkan består av den miljöbelastning som uppstår i de delar av värdekedjan som inte är Sandviks egen, det vill säga i leverantörsled, distributionsled, användarled hos kund samt utfasning eller återvinning av produkter. För att kunna beskriva reella förändringar vad gäller miljöpåverkan är det därför viktigt att hela värdekedjan beaktas. I vissa fall kan miljöpåverkan från råvaruproduktion, produktion och leverans av produkter väl kompenseras av en miljöbesparing i användarledet till exempel på grund av möjlig energieffektivisering i kundledet.
Sandvik har cirka 150 anläggningar runt om i världen som har olika typer av miljö tillstånd där så krävs beroende på lagstiftningen. Sandvik är helt beroende av att tillstånd fi nns på dessa anläggningar. I detta avsnitt redogörs för miljöpåverkan från den svenska verksamheten.
I Sverige bedriver Sandvik tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken vid tolv anläggningar (Sandviken, Gimo, Stockholm – Västberga, Halmstad, Hallstahammar, Surahammar, Svedala, Köping, Fagersta, Arboga, Norrköping och Ludvika). Tillstånden vid dessa anläggningar avser till exempel tillverkning av stål och valsbara ämnen, vidareförädling av stål till stång-, rör-, band-,
tråd- och bergborrprodukter, samt tillverkning av keramer, metallpulver, hårdmetallprodukter, gjutgods och diverse utrustning och verktyg.
Alla anläggningar har de tillstånd som behövs för att driva verksamheten. Den huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av utsläpp till luft och vatten, buller, samt miljöeffekter på grund av energianvändning, avfallsproduktion och äldre förorenade markområden.
Produktionstillståndet för Seco Tools anläggning i Fagersta behöver förnyas på grund av utökad pulverproduktion. En process för denna tillståndsansökan pågår. En utredning avseende möjligheten att minska utsläppen av kvicksilver från stålverket i Sandviken redovisades under 2013 till Mark- och miljödomstolen. Beslut i ärendet väntas tidigast under 2014. Sandvik Minings anläggning i Svedala har fått nytt tillstånd enligt miljöbalken med två uppskjutna frågor avseende spillvatten och lösningsmedelsutsläpp.
Inga överskridanden av tillåtna tillverkningsvolymer eller gränsvärden föreskrivna i tillståndsbeslut enligt miljöbalken inträffade under året. Ett antal överskridanden av riktvärden avseende buller samt utsläpp till luft och vatten förekom vid anläggningarna i Hallstahammar, Sandviken, Svedala och Köping. Åtgärder vidtas för att följa dessa riktvärden, ofta i samråd med respektive tillsynsmyndighet. För de tillståndspliktiga anläggningarna i Sverige lämnas varje år offentliga rapporter, så kallade miljörapporter, till tillsynsmyndigheterna.
Koncernens anläggningar i Sandviken och Hallstahammar omfattas av handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid inom EU. För 2013 tilldelades utsläppsrätter motsvarande 90 780 ton koldioxid. Därutöver köpte koncernen ytterligare 11 934 utsläppsrätter under året.
Läs mer om Sandviks hållbarhetsarbete i Sandviks hållbarhetsredovisning på www.sandvik.com/sustainability.
Sandviks riskhantering syftar till att minimera riskerna inom företaget men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Sandvik har en god riskspridning med försäljning i mer än 130 länder, inom cirka 20 produktområden och i en rad olika branscher.
Sandvik-koncernen arbetar med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. ERM utgör en integrerad del i styrningen av verksamheten och hjälper Sandvik att agera på förändringar i omvärld och marknadsförutsättningar.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifi ering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en åtgärdsplan i syfte att antingen acceptera, reducera, eliminera eller öka risken. Detta är numera också ett krav enligt OECDs riktlinjer om ansvarsfullt företagande för multinationella företag. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen och en gång per år till styrelsen.
Även under 2013 har det funnits betydande osäkerheter på Sandviks marknader. Riskhanteringen har dels varit fokuserad på koncernens affärsrisker i syfte att på ett effektivt sätt vidmakthålla och balansera kapacitet och personal i såväl uppgång som nedgång, dels på risker inom Sandviks hållbarhetsansvar med huvudfokus på leverantörskontroll och antikorruption.
* Rapportering sker två gånger per år, varav en gång till Sandviks styrelse.
Befattningshavare med ett operativt ansvar ska säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifi eras, värderas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Här ingår riskområden som marknad och länder, forskning och utveckling, produkt, produktion, hälsa och säkerhet, miljö, antikorruption samt mänskliga rättigheter. Regelbundet sammanställs respektive enhets risker i en rapport i vilken det också framgår vilka åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Varje risk värderas och tilldelas en åtgärdsplan. På koncernnivå konsolideras denna information.
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda de tekniska innovationerna mot patentintrång och kopiering. Sandvik skyddar sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs.
Högsta Förvaltningsdomstolen beslutade i januari 2014 att inte bevilja prövningstillstånd i målet rörande omorganisation och ägande av immateriella rättigheter från 2005. I enlighet med Kammarrättens dom i juni 2013 beskattas därmed Sandvik AB för en kapitalvinst under 2005 om totalt 18 063 miljoner kronor, samtidigt som avskrivningarna av de immateriella rättigheterna godkänns i Sandvik Intellectual Property AB. Domen i Kammarrätten har i princip inte påverkat koncernens resultat eftersom den tillkommande skattekostnaden om cirka 5 miljarder kronor i allt väsentligt motsvaras av skattevärdet på ökade skattemässiga avskrivningar i Sandvik Intellectual Property AB.
Genom sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28 % till 26,3 % från och med 2009 till 2012, och till 22 % från och med 2013, påverkades dock skattevärdet av de skattemässiga avskrivningarna negativt motsvarande effekten av den sänkta bolagsskattesatsen.
Ett område där Sandvik från tid till annan för diskussioner med skattemyndigheterna rör så kallade transferprisfrågor, det vill säga de priser som tillämpas avseende produkter och tjänster som säljs mellan Sandviks bolag i olika länder. Koncernen för en omfattande dokumentation som stöd för denna prissättning. I det fall skattemyndigheten har en annan uppfattning än Sandvik rörande prissättningen kan detta få konsekvenser för koncernens resultatredovisning mellan olika länder.
Sandvik verkar globalt inom många olika områden och bedriver sin verksamhet inom ramen för de regelverk som gäller för olika länder, marknader och sakområden. Koncernen ska följa lagar avseende miljö, arbetsförhållanden, drivande av bolag, beskattning, anställningsförhållanden, marknadsföringsregler med mera. Koncernen har internt etablerade regelverk och instruktioner som stöd för ledning och medarbetare i företaget.
Verksamhetsdrivande bolag inom Sandvik- koncernen rapporterar sin fi nansiella utveckling och ekonomiska ställning löpande, i enlighet med interna rapporteringsregler och de internationella redovisningsregler som Sandvik följer (IFRS). Koncernens controllerfunktion
validerar och analyserar den ekonomiska informationen som ett led i kvalitetssäkringen av den fi nansiella rapporteringen. Se även Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 63–68.
Genom de återkommande uppdateringar som genomförs i ERM-arbetet identifi eras specifi ka förändringar i verksamheten eller i faktorer som påverkar verksamheten. Dessa kan avse förvärv av ett nytt bolag, en stor investering, ny lagstiftning, plötsligt ändrade marknadsförhållanden, teknisk innovation etc. vars konsekvenser måste bedömas var för sig.
Sandvik har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen.
Som ett naturligt led i koncernens olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med Sandviks externa försäkringsrådgivare. I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för stora skador och för att garantera leveranssäkerhet till kund.
Sandvik Financial Services är den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens fi nansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att hantera de fi nansiella risker som företaget exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens fi nansnetto.
Sandvik är genom sin stora och internationella verksamhet exponerat för fi nansiella risker. Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens fi nanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för fi nansförvaltningen samt hantering av fi nansiella risker inom koncernen.
Sandvik Financial Services ger service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i fi nansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm. Internbanken svarar även för koncernens cash management.
Sandvik Financial Services bedriver också verksamhet för betalningsrådgivning och kundfi nansiering samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten sker främst via huvudkontoret i Stockholm samt på ett fl ertal ställen i världen.
Slutligen hanterar Sandvik Financial Services även de fi nansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.
Som motpart till Sandvik i fi nansiella transaktioner accepteras endast sådana med en solid ställning och med en god kreditvärdering.
Redogörelserna följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7 och IAS 39).
| RISK RISK |
EXPONERING | KOMMENTAR Kommentar |
|---|---|---|
| VALUTARISK Med valutarisk avses valutakursernas förändring som påverkar årets resultat, övrigt totalresultat och företagets konkurrenssituation på olika sätt: Transaktionsexponering Årets resultat påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor. Omräkningsexponering • Årets resultat påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor • Årets resultat påverkas när dotter bolagens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor • Övrigt totalresultat påverkas när dot terbolagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor Sandvik hanterar de uppkomna valuta riskerna enligt beskrivningen i efterföl jande avsnitt. Sättet varpå valutarisken hanteras har inte ändrats jämfört med föregående år. |
||
Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettofl öde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2013 till 11 800 miljoner kronor (13 400). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.
Sandvik erbjuder kunderna regelmässigt betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett fl ertal länder får Sandvik ett stort nettoinfl öde av utländsk valuta. För att minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta.
Viss del av det förväntade nettofl ödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av fi nansiella instrument enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens fi nanspolicy. Vidare valutasäkras större projektorder vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt fi nanspolicyn har CFO mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 3 470 miljoner kronor (5 675). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var omkring 4 mån (17). Orealiserade vinster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettofl öden var vid årsskiftet 229 miljoner kronor (571). Av dessa avser 101 miljoner kronor kontrakt som förfaller under 2014 och 128 miljoner kronor kontrakt som förfaller under 2015 eller senare. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för den största delen av säkringstransaktionerna. För en mer detaljerad uppdelning av kassafl ödeseff ekterna per kvartal av de transaktioner som bokats till säkringsreserven, se not 29.
Sandviks dotterbolag ska normalt inte ha någon större omräkningsrisk i sina egna balansräkningar eftersom målet är att ett dotterbolags fordringar och skulder i utländsk valuta ska vara balanserade (valutasäkrade).
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstått, vilket innebär att koncernens resultat är exponerat för omräkningsrisk.
Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens netto tillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 35 100 miljoner kronor (33 500).
\$OTTERBOLAGENSINTERNAdžNANSIERING per valuta (netto), MSEK
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar fi nansieras de i lokal valuta via internbanken. Vilka valutor dotterbolagen efterfrågar framgår av diagrammet bredvid. Den externa upplåningen sker ofta i en specifi k valuta, vilket framgår av nästa diagram. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat, vilket gör att omräkningsrisken minimeras.
Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de diff erenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av
| RISK | EXPONERING | KOMMENTAR |
|---|---|---|
| VALUTAKURSKÄNSLIGHET För att få en total bild av hur valutakurs förändringar påverkar koncernens rörel seresultat bör man ta hänsyn till såväl transaktionsexponeringen som dotter bolagens rörelseresultat i respektive valuta samt gjorda säkringar. Koncernens övriga totalresultat har en valutakurskänslighet som är beroende av nettotillgångarnas storlek. Utöver netto tillgångar är det övriga totalresultatet |
Om kurserna i exponeringsvalutorna skulle förändras med fem procent i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod för ändras med cirka 1 500 miljoner kronor (1 100), förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet. Nettoeff ekten på övrigt totalresultat skulle till följd av samma valutakursförändringar bli cirka 1 800 miljoner kronor (1 900). Denna nettoeff ekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital. |
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränte risken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring. Ränterisken uppstår på två sätt:
även utsatt för valutakursrisk genom att vissa derivatkontrakt är föremål för säkrings redovisning, vilket innebär att orealiserade förändringar i marknadsvärdet i dessa kontrakt förs direkt till övrigt totalresultat istället för till årets resultat.
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider per den första januari 2014 skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntenettot det året påverkas med –96 miljoner kronor.
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswap avtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkrings redovisning tillämpas, visar att övrigt totalresultat skulle förändras med +174 miljoner kronor om marknads räntorna skulle stiga med 1 procentenhet.
| Inklusive eff ekter av räntederivat | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Eff ektiv ränta, % |
Räntebind ningstid, mån |
Redovisad skuld, MSEK |
|
| Obligationslån, svenskt MTN | 4,3 | 36 | 6 858 | |
| Obligationslån, europeiskt MTN | 4,6 | 66 | 10 462 | |
| Private placement | 3,6 | 61 | 5 462 | |
| Certifi kat | 0,0 | 0 | 0 | |
| Övriga lån från banker | 2,9 | 22 | 7 477 | |
| Totala lån | 4,0 | 47 | 30 259 | |
| Räntepåverkan av valutaderivat | 1,3 | |||
| Totalt inkl. valutaderivat | 5,3 |
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar), vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens CFO har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj så länge den inte överstiger 48 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 47 månader (37) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.
Enligt Sandviks fi nanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterbolag. Detta medför att det blir en ränteeff ekt i valutaderivaten på 1,3 % mellan de valutor vi lånar in i mot de valutor vi lånar ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och eff ekter av olika derivat, var 5,3 % (5,4).
I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en eff ektiv koppling fi nns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan därför även få eff ekter på övrigt totalresultat då koncernen har ränteswapavtal för vilka man tillämpar så kallad kassafl ödessäkring. Det innebär att förändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot övrigt totalresultat istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal, samt information om deras löptider, lämnas i not 29.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande fi nansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De fall där detta har gjorts framgår av not 28.
Med likviditets- och refi nansieringsrisk menas risken att fi nansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas, samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
| Valuta | Redovisad skuld, MSEK |
Program storlek, MSEK |
Genomsnittlig återstående kredittid (år) |
|
|---|---|---|---|---|
| Obligationslån, svenskt MTN | SEK | 6 858 | 15 000 | 4,6 |
| Obligationslån, europeiskt MTN | EUR | 10 462 | 26 935 | 7,0 |
| Private placement | USD | 5 462 | — | 6,0 |
| Certifi kat | EUR, SEK | — | 16 464 | — |
| Övriga lån från banker | Diverse | 7 477 | — | 3,3 |
| Total upplåning | 30 259 | 58 399 | 5,4 |
Koncernens kommersiella och fi nansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risk en för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 12 682 | 13 579 |
| Likvida medel | 5 075 | 13 829 |
| Orealiserade vinster på derivat |
911 | 1 353 |
| Övriga fordringar | 542 | 694 |
| Utestående krediter | 824 | 750 |
| Totalt | 20 034 | 30 205 |
Enligt fi nanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt fi nansierat och den kortfristiga likviditetsreserven motsvara minst två veckors operativa kostnader. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 65 300 miljoner kronor och den långfristiga fi nansieringen, inklusive aktiekapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och garanterade kreditfaciliteter 72 800 miljoner kronor. Den kortfristiga likviditetsreserven uppgick till 8 600 miljoner kronor. Den består av kreditfaciliteter och tillgänglig kassa, minskat med de lån som förfaller till betalning under de kommande sex månaderna. Denna summa ska jämföras med två veckors beräknade operativa kostnader på 2 700 miljoner kronor.
Sandvik har kreditfaciliteter om 650 miljoner euro och 5 000 miljoner kronor. Kreditfaciliteterna, som utgör koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade.
Sandviks fi nansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofi l på skulderna för att därigenom minska refi nansieringsrisken. De långfristiga lånens andel av total upplåning uppgick till 77 % vid årsskiftet 2013, jämfört med 92 % ett år tidigare. Förfallostrukturen för koncernens fi nansiella skulder och derivat visas i not 29.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's åsatt betyget BBB+ för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se www.sandvik.se och www.sandvik.com.
Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av fi nansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den fi nansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade positiva resultat som har uppstått i derivatkontrakt, samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 5 986 miljoner kronor (15 182).
I den fortlöpande försäljningen är Sandvik-bolagen exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Användandet av betalningsvillkor och kreditriskhantering är reglerade i Sandviks koncernkreditpolicy. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom samtliga aff ärsområden och speglar spridningen av försäljningen väl. Kreditkvaliteten i de kundfordringar som inte har förfallit till betalning är god. Sandviks kundförluster uppgick till –137 miljoner kronor (–202), vilket motsvarar cirka 0,2 % av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 13 559 miljoner kronor (14 419). Dessa var nedskrivna med totalt –878 miljoner kronor (–840). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfi nns i not 19.
Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfi nansiering dels i egna fi nansbolag, dels i samarbete med fi nansinstitut och banker. Kundfi nansiering är vanligast förekommande i samband med försäljning av produkter från Sandvik Mining och Sandvik Construction och syftet är att stödja och utveckla försäljningen samt att öka konkurrenskraften på marknaden. Kundfi nansverksamheten inom Sandvik utvecklas bland annat genom fördjupat samarbete med Exportkreditnämnden (EKN) och andra fi nansinstitut. Värdet på utestående krediter var vid årsskiftet 844 miljoner kronor (764), varav 20 miljoner kronor var reserverat för osäkra fordringar.
Sandvik lämnar löpande återköpsgarantier, det vill säga sluter ett avtal med kunden om att återköpa utrustning till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 133 miljoner kronor (338).
Utöver traditionell fi nansiering av utrustning förekommer även korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av korttidsuthyrd utrustning uppgick vid årsskiftet till 491 miljoner kronor (499).
| FINANSIELL RÅVARURISK | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ----------------------- | -- | -- | -- | -- | -- | -- |
Sandviks fi nansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till nickel och el. Prisrisken i dessa säkras till viss del genom tecknande av fi nansiella kontrakt. Operativa risker som råvaror kan ge upphov till hanteras enligt beskrivningen i avsnittet Integrerad riskhantering.
Nickelprisets variation under året framgår av diagrammet Månatligt genomsnittspris på nickel 2013 bredvid.
| USD 30 000 |
|||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 25 000 | |||||||||||||
| 20 000 | |||||||||||||
| 15 000 | |||||||||||||
| 10 000 | |||||||||||||
| 5 000 | |||||||||||||
| 0 | |||||||||||||
| jan | feb | mar | apr | maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec |
Nettoårsförbrukningen av nickel uppgick till cirka 14 900 ton. I samband med erhållande av order med fast pris på nickel och molybden inom Sandvik Materials Technology, säkras priset på dessa metaller genom tecknande av fi nansiella kontrakt. Detta innebär att Sandviks rörelseresultat inte påverkas av förändringar i nickel- och molybdenpriset avseende nämnda ordrar till fast pris.
För att minimera metallprisrisken i de aff ärer som sker till rörligt metallpris tillämpas en särskild säkringsstrategi, så kallad Off set hedging. Lagervärderingen påverkas inte av Off set hedging.
Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 1 791 (3 391) ton och marknadsvärdet på ingångna derivat var –11 miljoner kronor (21).
För el sker en löpande säkring av priset genom derivat för de stora tillverkningsenheterna i Sverige. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 900 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 20 månaders (31) förväntad förbrukning. Marknadsvärdet av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 485 miljoner kronor (849). Resultatet av dessa kontrakt var –133 miljoner kronor (–124). En förändring av elpriset med 10 öre per kWh beräknas ändra Sandviks rörelseresultat och övrigt totalresultat med plus eller minus 90 miljoner kronor på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2013.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för större delen av derivaten för säkring av råvaror och el. För att se när de säkringsredovisade aff ärerna får eff ekter på årets resultat, se not 29.
Sandvik har omfattande pensionsförpliktelser för sina anställda i de länder där Sandvik verkar. Pensionslösningarna varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De mest omfattande åtagandena fi nns i Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien, Kanada och USA.
Den genomsnittliga löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är 6,1 år och för pensionsåtaganden 16,4 år. Eftersom durationen i tillgångar och skulder avviker från varandra skulle en ränteförändring med en procentenhet ge en nettopåverkan på ungefär 1 900 miljoner kronor. En förändring med 20 % i aktiemarknaden skulle ändra tillgångarna med cirka 1 050 miljoner kronor.
Om livslängdsantagandena ändras med ett år förändras pensionsskulden med cirka 5 %, vilket motsvarar 650 miljoner kronor. Risken, mätt som Value at Risk (VaR) det vill säga det högsta beloppet Sandvik riskerar att förlora (med 95 % konfi densintervall) under ett år, givet marknadens nuvarande volatiliteter och korrelationer, är omkring 3 150 miljoner kronor.
För att tillförsäkra en eff ektiv administration av de stora pensionsplanerna och en eff ektiv förvaltning av avsatta pensionsmedel har Sandvik inrättat ett särskilt organ för detta ändamål, Sandvik Pension Supervisory Board. Därtill fi nns lokala pensionsstyrelser utsedda i respektive land som ansvarar för efterlevnad av lagstiftning och lokala avtal.
De förmånsbestämda pensionsplanerna fi nns beskrivna i not 22.
Under 2013 uppgick förvaltat kapital till 15 200 miljoner kronor och motsvarande pensionsåtaganden uppgick till 17 700 miljoner kronor, vilket motsvarar en konsolideringsgrad på 86 % (80). Avkastningen för Sandviks totala pensionsportfölj blev 8,6 % (10,4). Ej fonderade pensionsplaner uppgick till 1 900 miljoner kronor.
Sandvik AB har sitt säte i Stockholm och är moderbolag i Sandvik-koncernen, med dotterbolag i mer än 60 länder. Verksamheten är global med försäljning i över 130 länder och antalet medarbetare uppgår till cirka 47 000. Sandvik AB är ett publikt bolag, noterat på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen").
Bolagsstyrningen inom Sandvik omfattar det system, bestående av principer, riktlinjer, strukturer och processer, genom vilket koncernen styrs och kontrolleras. Syftet är att säkerställa ett effektivt och värdeskapande beslutsfattande genom en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och koncernledning.
Bolagsstyrningen baseras på tillämplig lagstiftning, Börsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och interna riktlinjer och regler. Koden fi nns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. Under 2013 tillämpade Sandvik Koden utan att avvika från någon av dess regler.
Per den 31 december 2013 uppgick Sandviks aktiekapital till 1 505 263 107,60 kronor och antalet aktier till 1 254 385 923. Varje aktie har en röst vid omröstning på bolagsstämma. Enligt ägarregistret hade Sandvik per den 31 december 2013 cirka 117 000 aktieägare. AB Industrivärden var största ägare med 11,6 % av aktie kapitalet. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes nära 30 % av investerare utanför Sverige.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och, i förekommande fall, revisor, samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och, i förekommande fall, Koden.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält del tagande inom den tid som föreskrivs i kallelsen har rätt att delta i Sandviks stämmor och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma sker genom annonsering i
| AB Industrivärden | 11,6 |
|---|---|
| Alecta Pensionsförsäkring | 4,5 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 3,8 |
| Swedbank Robur Fonder | 3,4 |
| JPM Chase* | 3,1 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 3,0 |
| SSB CL Omnibus* | 2,8 |
| Nordea Investment Funds | 2,6 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,4 |
| Göranssonska Stiftelserna | 2,0 |
* Förvaltarregistrerade aktier
Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet samt i en daglig tidning utkommande i Sandviken eller Gävle.
Vid årsstämman i Sandviken den 25 april 2013 deltog aktieägare som representerade 49,01 % av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Anders Lindblad valdes
Som ett led i styrningen av Sandvik-koncernen har det etablerats kommittéer och andra samverkans- och beredningsorgan med representanter från aff ärsområden och koncernfunktioner. Exempel på sådana är Finance Management Team, IT Board, R&D Board och Communication Management Team.
till ordförande för årsstämman. Årsstämman beslutade bland annat om följande:
För yttterligare information om årsstämman, inklusive protokoll, se www.sandvik.com.
Sandviks årsstämma 2014 kommer att hållas den 13 maj i Sandviken. Mer information fi nns på www.sandvik.com.
Valberedningen är ett förberedande organ som tar fram förslag till bland annat styrelse, revisor (i förekommande fall) och arvoden för beslut av bolagsstämman. Årsstämman 2012 antog en instruktion för valberedningen, innefattande en procedur för utseende av valberedning, som gäller tills vidare. Enligt denna instruktion ska valberedningen utgöras av representanter för de fyra till röstetalet största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti samt styrelsens ordförande (sammankallande).
Inför årsstämman den 13 maj 2014 utgörs valberedningen av Anders Nyberg, ordförande (Industrivärden), Håkan Sandberg (Handelsbanken AB, Handelsbankens Pensionsstiftelse och Handelsbankens Pensionskassa), Kaj Thorén (Alecta), Anders Oscarsson (AMF och AMF Fonder) och Anders Nyrén (Sandviks styrelseordförande). Valberedningen kommer att fram till årsstämman ha sammanträtt vid minst fem tillfällen. Valberedningen har genom Sandviks styrelseordförande erhållit information om styrelsens egen utvärdering samt om bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Valberedningen har diskuterat de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter, beaktat antalet styrelseuppdrag som
respektive ledamot har i andra bolag samt uppmärksammat frågan om en jämnare könsfördelning.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs genom en skriftlig instruktion.
Styrelsens arbetsordning med instruktion för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör och för ekono-
misk rapportering uppdateras och fastställs årligen. Uppdateringen baseras bland annat på den utvärdering av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategi för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott.
Sandviks styrelse består av åtta bolagsstämmovalda ledamöter. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes vid årsstämman 2013 Olof Faxander, Jürgen Geissinger, Johan Karlström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Anders Nyrén, Simon Thompson och Lars Westerberg. Anders Nyrén omvaldes till styrelsens ordförande. De
fackliga organisationerna utsåg Tomas Kärnström och Jan Kjellgren till ordinarie styrelseledamöter samt Alicia Espinosa och Thomas Andersson till suppleanter. Sandviks chefsjurist Bo Severin är styrelsens sekreterare och sekreterare i ersättnings- och revisionsutskotten samt i valberedningen.
Styrelseledamöterna presenteras närmare på sidorna 124-125.
Anders Nyrén och Fredrik Lundberg är inte att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare, och Olof Faxander är inte att anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Övriga fem ledamöter valda av stämman är oberoende i förhållande till Sandvik, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Kodens krav på att majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt kravet att minst två av de styrelseledamöter som är
oberoende av bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende av bolagets större aktieägare.
Under året sammanträdde styrelsen nio gånger. Styrelsen behandlade strategiska frågor. Samtliga fem affärsområdesledningar presenterade mål och strategier. Styrelsen behandlade också frågor relaterade till personal, såsom incitamentsprogram, successionsplanering och EHS, och frågor avseende investeringar och uppföljning av tidigare gjorda investeringar, samt förvärv och avyttringar. Ersättnings- och revisionsutskotten rapporterade från sina respektive möten. Styrelsen genomförde under hösten 2013 en resa till Sydamerika, som bland annat inkluderade ett besök vid energi företaget Petrobras i Brasilien och koppar gruvan El Teniente i Chile.
Enligt beslut av årsstämman 2013 utgår arvode med 1 650 000 kronor till styrelsens ordförande och med 550 000 kronor till var och en av de övriga stämmovalda
| Namn | Funktion | Oberoende enligt Koden |
Aktieinnehav, antal 3) 2013-12-31 |
Invald | Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Thomas Andersson | suppleant* | 612 | 2012 | |||
| Alicia Espinosa | suppleant* | 7 759 | 2010 | |||
| Olof Faxander | ledamot | Nej1) | 32 660 | 2011 | ||
| Jürgen M Geissinger | ledamot | Ja | 0 | 2012 | ||
| Johan Karlström | ledamot | Ja | 5 000 | 2011 | ledamot | |
| Jan Kjellgren | ledamot* | 570 | 2008 | |||
| Tomas Kärnström | ledamot* | 2 889 | 2006 | |||
| Fredrik Lundberg | ledamot | Nej2) | 6 540 0004) | 2006 | ||
| Hanne de Mora | ledamot | Ja | 0 | 2006 | ordförande | |
| Anders Nyrén | ordförande | Nej2) | 4 500 | 2002 | ledamot | ordförande |
| Simon Thompson | ledamot | Ja | 0 | 2008 | ledamot | |
| Lars Westerberg | ledamot | Ja | 12 000 | 2010 | ledamot | |
* Arbetstagarrepresentanter (både ledamöter och suppleanter deltar i styrelsemötena). Jan Kjellgren (ledamot) och Alicia Espinosa (suppleant) representerar Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer. Tomas Kärnström (ledamot) och Thomas Andersson (suppleant) representerar IF Metall.
1) Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
2) Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
3) Avser eget och närståendes aktieinnehav.
4) Aktieinnehav i Sandvik därutöver via L E Lundbergföretagen AB 30 000 000, via AB Industrivärden 145 274 257.
styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget.
Till ordföranden i revisionsutskottet utgår 175 000 kronor och till övriga ledamöter i utskottet 150 000 kronor, sammanlagt 475 000 kronor. Till ordföranden i ersättningsutskottet utgår 125 000 kronor och till övriga ledamöter i utskottet 100 000 kronor, sammanlagt 325 000 kronor. För närmare upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till not 3.5.
För att säkerställa kvaliteten på styrelsens arbete samt klarlägga eventuellt behov av ytterligare kompetens och erfarenhet genomförs årligen en systematisk och strukturerad process för att utvärdera styrelsens arbete och dess ledamöter. Utvärderingarna, som leds av styrelsens ordförande, sker individuellt och resultatet av utvärderingarna diskuteras gemensamt i styrelsen. Styrelsens ordförande redogör för resultatet vid möte med valberedningen.
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastställs av styrelsen i skriftliga
instruktioner. Utskottens huvudsakliga uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Ersättningsutskottets ledamöter var under 2013 styrelsens ordförande Anders Nyrén (ordförande i utskottet), Johan Karlström och Lars Westerberg. Enligt instruktionerna för ersättningsutskottet ska utskottet ha de uppgifter som framgår av Koden inklusive beredande av förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt förslag till långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare.
Ersättningar till och anställningsvillkor för Sandvik ABs verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se not 3.5.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2013 vid fem tillfällen. Bland annat bereddes ett förslag till reviderat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner avseende 2014.
Revisionsutskottets ledamöter var under 2013 Hanne de Mora (ordförande i utskottet), Anders Nyrén och Simon Thompson. Områden som revisionsutskottet behandlade avsåg främst:
Revisionsutskottet sammanträdde under 2013 vid fem tillfällen. Sandviks externa revisor och företrädare för företagsledningen deltog vid dessa sammanträden.
På årsstämman 2011 omvaldes KPMG AB till Sandvik ABs externa revisor fram till och med årsstämman 2015. George Pettersson utsågs till huvudansvarig revisor.
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik ABs styrelse. Minst en gång per år träffar revisorn bolagets styrelse utan att verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen är närvarande.
Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild instruktion beslutad i revisionsutskottet, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Arvode till revisor utgår löpande under mandattiden enligt godkänd räkning. För närmare information om arvode till revisorn se not 3.6.
| Ledamot | Styrelse | Revisions utskottet |
Ersättnings utskottet |
|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 9 | 5 | 5 |
| Thomas Andersson | 8 | ||
| Alicia Espinosa | 9 | ||
| Olof Faxander | 9 | ||
| Jürgen M Geissinger | 8 | ||
| Johan Karlström | 9 | 5 | |
| Jan Kjellgren | 9 | ||
| Tomas Kärnström | 9 | ||
| Fredrik Lundberg | 9 | ||
| Hanne de Mora | 8 | 4 | |
| Anders Nyrén | 9 | 5 | 5 |
| Simon Thompson | 9 | 5 | |
| Lars Westerberg | 9 | 5 | |
De fem affärsområdena Sandvik Mining, Sandvik Machining Solutions, Sandvik Materials Technology, Sandvik Construction och Sandvik Venture utgör Sandviks operativa struktur. Affärsområdescheferna, som rapporterar till verkställande direktören för Sandvik AB, har ansvar för affärsverksamheten inom respektive affärsområde. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden eller kundsegment.
Se www.sandvik.com för närmare information om koncernens operativa organisation och verksamhet.
Koncernledningen bestod under 2013 av Olof Faxander, verkställande direktör, Emil Nilsson (fram till 30 september 2013) ekonomi- och fi nansdirektör, Mats Backman (från 1 oktober 2013) ekonomioch fi nansdirektör, Gary Hughes, chef för Sandvik Mining, Andreas Evertz (fram till 31 januari 2013) chef för Sandvik Machining Solutions, Jonas Gustavsson (från 1 februari 2013) chef för Sandvik Machining Solutions, dessförinnan chef för Sandvik Materials Technology, Petra Einarsson (från 1 februari 2013) chef för Sandvik Materials Technology, Andy Taylor (fram till 30 september 2013) tillförordnad chef för Sandvik Construction, Dinggui Gao (från 1 oktober 2013) chef för Sandvik Construction, Tomas Nordahl, direktör för IT, sourcing och strategi samt chef för Sandvik Venture, Bo Severin, chefsjurist, Anna Vikström Persson, personaldirektör, Jan Lissåker (fram till 30 juni 2013) kommunikationsdirektör, och Jessica Alm (från 1 juli 2013) kommunikationsdirektör. I den utökade koncernledningen ingick under 2013 Ajay Sambrani (fram till 14 januari 2014) landchef i Indien, Zhiqiang (ZZ)
Zhang, landchef i Kina, samt Olle Wijk, övergripande ansvarig för koncernens forskning och utveckling. Verkställande direktören, övrig koncernledning och den utökade koncernledningen presenteras närmare på sidorna 126-127.
Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens fi nansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskapsoch kompetensförsörjning samt andra strategiska frågor. Medlemmarna i den utökade koncernledningen deltar vid de möten då övergripande strategiska frågor diskuteras och specifi k sakkunskap erfordras.
Sandvik har koncernfunktioner vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter inom juridik, kommunikation, fi nans, personal samt IT, strategi och sourcing. Utöver koncernledning, affärsområden och koncernfunktioner fi nns ett antal kommittéer och andra samverkansoch beredningsorgan som har till uppgift att koordinera koncerngemensamma strategiska områden som miljö och arbetsmiljö, forskning och utveckling, inköp, IT, fi nans och personal.
I samtliga länder där Sandvik har dotterbolag fi nns en landchef. Landchefens uppgift är bland annat att representera Sandvik gentemot myndigheter i landet, ansvara för koncernövergripande frågor, samordna koncerngemensamma processer och säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För varje land har en medlem av koncernledningen, eller annan person utsedd av koncernledningen, utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Den personen har som uppgift att bland annat genom landchefen säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer följs.
Ersättning till ledande befattningshavare För principer, ersättningar och andra arvoden till koncernledningen se sidan 52 samt not 3.5.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för ledning och intern kontroll.
Riktlinjerna för Sandviks verksamhet fi nns samlade i Power of Sandvik, som är en uppsättning dokument som reglerar styrningen av Sandvik-koncernen. Innehållet utgörs bland annat av:
Koncernens riskhantering följer den ERM-modell som är integrerad i den löpande planeringen, uppföljningen och kontrollen inom ramen för den strategiska och operativa styrningen. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt.
Med utgångspunkt i Sandviks hållbarhetsstrategi och uppförandekod analyseras risker och möjligheter. Långsiktiga och kortsiktiga mål sätts för att bemöta de risker koncernen identifi erat samt för att utnyttja de möjligheter som ges på ett effektivt sätt.
Sandviks styrelse antar koncernens uppförandekod och koncernledningen fastslår mål och indikatorer för hållbarhetsarbetet. Varje affärsområde ansvarar för att uppförandekoden följs och att hållbarhetsmålen bryts ned i organisationen. Varje affärsområde ansvarar dessutom för utvärdering av hållbarhetsrelaterade risker (som till exempel miljö, hälsa och säkerhet, antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och leverantörsansvar) i verksamheten. Inom affärsområdena fi nns specifi ka organisationer utsedda för att koordinera frågorna och stödja de lokala ledningarna.
I syfte att tydliggöra kopplingen till affärsnyttan och för att stärka hållbarhetsfrågorna på strategisk nivå utsågs under 2012 en ansvarig för hållbarhetsfrågorna i koncernledningen. Under våren 2013 förstärktes detta arbete ytterligare då en hållbarhetschef tillsattes med uppgift att bland annat samordna hållbarhetsfrågorna, att utveckla bolagets strategiska förhållningssätt, samt att sätta fokusområden och mål för koncernens hållbarhetsarbete. Under året beslutades även om ökade satsningar på en ansvarfull leverantörskedja.
Hållbarhetschefen leder på koncernivå ett samordningsteam för hållbarhetsfrågor främst bestående av representanter från olika funktioner. Teamet har regelbundna möten där till exempel samordning, utveckling av synergier, beredning av styrdokument och handlingsprogram sker. Avspeglade samordningsteam fi nns etablerade i Indien, Kina, Mexiko och Brasilien.
Olika funktioner, exempelvis inköp, riskhantering, HR och EHS (miljö, hälsa och säkerhet), är ansvariga för respektive område, med policyer och standarder som ska införas i organisationen. På koncernnivå fi nns även olika råd, kommittéer och styrelser för samordning av arbetet mellan affärsområdena, samt beredning av gemensamma policyer, mål och nyckeltal till koncernledningen.
Granskning av hållbarhetsfrågorna sker av den oberoende koncernfunktionen Group Assurance, vilken även har ansvar för att säkerställa att ledningssystem, internkontroller och riskhantering fungerar. Nyckeltal inrapporteras kvartalsvis till olika koncernfunktioner som analyserar och redovisar till koncernledningen och i vissa fall även till styrelsen. Group Assurance granskar även att uppförandekoden följs internt.
Den fi nansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med gällande lag, internationella redovisningsprinciper IFRS och noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm. Denna beskrivning av intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och utgör en integrerad del av Bolagsstyrningsrapporten.
Sandviks ekonomiorganisation leder en väl etablerad process för fi nansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-regelverkets principer, det vill säga ett regelverk baserat på fem huvudkomponenter som tillsammans medger god intern kontroll i större företag. De fem komponenterna är Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och Kommunikation samt Övervakning och Uppföljning.
Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den fi nansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och rapporterande enhet, till validering och analys av varje affärsområde och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå. Det sätt på vilket Sandvik tillämpar COSO-regelverket beskrivs nedan.
Power of Sandvik utgör huvuddokument för de riktlinjer som styr ledning och personal, intern kontroll och beteende inom Sandvik. Power of Sandvik innehåller uppförandekoden Sandvik Code of Conduct, delegeringsinstrument med regler för fi rmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, äskande- och godkännanderegler för investeringar och förvärv med mera.
För området fi nansiell rapportering fi nns Sandvik Financial Reporting Policies and Procedures införda. De innehåller detaljerade instruktioner rörande redovisningsprinciper och rutiner för den fi nansiella rapporteringen att tilllämpas av samtliga rapporterande enheter inom Sandvik. I de 20 största länderna där Sandvik bedriver verksamhet har landekonomichefer utsetts med uppgift att stödja den lokala företagsledningen och ekonomiorganisationen och utgöra en länk mellan rapporterande enheter och koncernens ekonomifunktion. På koncernnivå leder Group Financial Control rapporteringsprocessen i syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den fi nansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS. Group Business Control genomför den affärsmässiga analysen och rapporterar det operativa resultatet från verksamheten. Såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med affärsområden och specialistfunktioner som skatte-, juridiska- och fi nansavdelningarna för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassafl öde.
Riskhanteringsarbetet (Enterprise Risk Management, ERM) inom Sandvik, vilket beskrivs på sidorna 54–56, omfattar även området fi nansiell rapportering. Detta innebär att riskhantering utgör en naturlig del i det löpande arbetet med och ansvaret för fi nansiell rapportering. Särskilda aktiviteter har etablerats i syfte att identifi era risker, brister och förändringsbehov i rapporteringsprocessen som ett led i att minimera risker. Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och specialistkompetens skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifi era och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteter fi nns implementerade inom alla områden som påverkar den fi nansiella rapporteringen. Kontroll aktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomi organisationen. Inom varje rapporterande enhet ansvarar ekonomipersonalen för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De följer härvid Sandvik Financial Reporting Policies and Procedures och validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs till affärsområden och koncernekonomi för konsolidering.
Controllers inom produkt- och affärsområden genomför analyser och utredningar inklusive affärsrelaterade trendanalyser samt uppdaterar prognoser och budgetar. De utreder särskilda frågor rörande den fi nansiella informationen när så är påkallat. Samtliga affärsområden presenterar sina fi nansiella resultat i skriftliga rapporter varje månad och kvartal.
De koncernfunktioner som har särskilt ansvar för kontrollaktiviteter avseende den fi nansiella rapporteringen är Group Financial Control, Group Business Control och Group Assurance.
Sandviks styrelse erhåller regelbundet fi nansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och fi nansiella rapporter som utförts av Group Assurance och de externa revisorerna.
Inom affärsområdena och i de större länderna har Sandvik ett system med interna styrelsemöten, med en formell agenda som inkluderar fi nansiell information, uppföljning och beslut rörande ekonomiska och fi nansiella ärenden.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande på bolagets intranät vilket fi nns tillgängligt för Sandviks medarbetare. Även rapporteringsinstruktioner uppdateras på bolagets intranät och kommuniceras genom formella och informella kanaler samt på återkommande möten och konferenser.
Information till externa parter kommuniceras löpande på Sandviks webbplats där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten. Därutöver fi nns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på Sandviks webbplats.
Varje enhetschef och respektive ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den fi nansiella informationen för respektive enhet. Därtill följs informationen upp på affärsområdesnivå, av koncernfunktioner, av koncernledningen och slutligen av styrelsen. Sandviks revisionsutskott utgör en viktig funktion vad avser uppföljningen av den fi nansiella rapporteringen och olika aspekter avseende denna.
Kvaliteten i den fi nansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion varje månad som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Sandviks interna revisionsfunktion Group Assurance granskar självständigt det interna kontrollsystemet avseende fi nansiell rapportering som en del i sin revisionsplan.
De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende fi nansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal. I samband med bokslutet för det tredje kvartalet genomför de externa revisorerna en fördjupad granskning av verksamheten, så kallad Hard Close audit, omfattande rapportering och intern kontroll inom moderbolaget, affärsområden, dotterbolag och koncernfunktioner. Slutligen genomför de externa revisorerna sedvanlig granskning av årsbokslut och årsredovisning.
Koncernfunktionen Group Assurance utvärderar att koncernen har en väl fungerande bolagsstyrning, intern kontroll och riskhantering.
Group Assurance är underställt styrelsens revisionsutskott och chefen för enheten rapporterar till revisionsutskottet. Funktionellt rapporterar chefen för Group Assurance till Sandviks ekonomioch fi nansdirektör.
Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policyer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat fi nansiell rapportering, efterlevnad av uppförande koden och IT. Granskningen resulterar i åtgärder och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och till styrelsens revisionsutskott.
| Resultaträkning | 72 |
|---|---|
| Balansräkning | 73 |
| Förändringar i eget kapital | 75 |
| Kassafl ödesanalys | 76 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012* |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 1, 2 | 87 328 | 98 529 |
| Kostnad för sålda varor | –58 848 | –63 826 | |
| Bruttoresultat | 28 480 | 34 703 | |
| Försäljningskostnader | –11 184 | –11 935 | |
| Administrationskostnader | –6 290 | –6 362 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –2 661 | –2 572 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 1 | 6 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 531 | 242 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –239 | –592 |
| Rörelseresultat | 1, 3, 7, 8 | 8 638 | 13 490 |
| Finansiella intäkter | 209 | 435 | |
| Finansiella kostnader | –2 094 | –2 409 | |
| Finansnetto | 9 | –1 885 | –1 974 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 6 753 | 11 516 | |
| Skatt | 11 | –1 745 | –3 409 |
| Årets resultat | 5 008 | 8 107 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner | 22 | 1 039 | –1 417 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till årets resultat | 11 | –361 | 348 |
| 678 | –1 069 | ||
| Poster som kan omföras till årets resultat | |||
| Årets omräkningsdiff erenser | 142 | –1 584 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | –71 | 9 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat | –134 | 131 | |
| Skatt hänförlig till förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | 11 | 45 | –30 |
| –18 | –1 474 | ||
| Årets övrigt totalresultat | 660 | –2 543 | |
| Årets totalresultat | 5 668 | 5 564 | |
| Årets resultat hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 5 013 | 8 105 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | –5 | 2 | |
| Årets totalresultat hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 5 671 | 6 636 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | –3 | –3 | |
| Resultat per aktie, SEK | 12 | 4,00 | 6,51 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 4,00 | 6,51 |
* Jämförelseåret justerat på grund av förändrade redovisningsprinciper. Eff ekterna i koncernens resultaträkning, förutom för övrigt totalresultat, är oväsentliga och har inte medfört någon justering i resultaträkningen. Se vidare not 35.
| MSEK Not |
2013-12-31 | 2012-12-31* | 2012-01-01* |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar 13 |
2 968 | 2 738 | 2 773 |
| Goodwill 13 |
8 979 | 8 685 | 9 034 |
| Totalt | 11 947 | 11 423 | 11 807 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark 13 |
8 337 | 8 338 | 8 349 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 |
12 363 | 12 687 | 12 613 |
| Inventarier, verktyg och installationer 13 |
1 663 | 1 770 | 1 555 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 13 |
2 892 | 2 721 | 3 185 |
| Totalt | 25 255 | 25 516 | 25 702 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag 1,16 |
211 | 356 | 456 |
| Finansiella placeringar | 80 | 80 | 80 |
| Uppskjutna skattefordringar 11 |
5 903 | 3 869 | 4 091 |
| Långfristiga fordringar 17 |
1 956 | 1 963 | 1 999 |
| Totalt | 8 150 | 6 268 | 6 626 |
| Summa anläggningstillgångar | 45 352 | 43 207 | 44 135 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager 18 |
23 318 | 25 508 | 26 077 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar 19 |
12 682 | 13 579 | 14 563 |
| Fordringar hos intresseföretag | 106 | 42 | 141 |
| Skattefordringar 11 |
1 096 | 931 | 772 |
| Övriga fordringar 17 |
5 225 | 5 871 | 5 310 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 027 | 1 088 | 1 193 |
| Totalt | 20 136 | 21 511 | 21 979 |
| Likvida medel | 5 076 | 13 829 | 5 592 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | — | — | 747 |
| Summa omsättningstillgångar | 48 530 | 60 848 | 54 395 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 93 882 | 104 055 | 98 530 |
* Jämförelseåren justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper. Se vidare not 35.
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter fi nns i not 28.
| MSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31* | 2012-01-01* |
|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 | 1 424 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 7 678 | 1 057 | |
| Reserver | 361 | 381 | 1 849 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 23 966 | 22 865 | 25 533 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 33 510 | 32 429 | 29 863 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 100 | 107 | 1 401 | |
| Summa eget kapital | 20 | 33 610 | 32 536 | 31 264 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Räntebärande skulder | ||||
| Avsättningar för pensioner | 22 | 5 164 | 6 037 | 4 815 |
| Skulder till kreditinstitut | 4 669 | 8 681 | 4 485 | |
| Övriga skulder | 25 | 18 544 | 23 582 | 20 282 |
| Totalt | 28 377 | 38 300 | 29 582 | |
| Icke räntebärande skulder | ||||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 950 | 632 | 917 |
| Avsättningar för skatter | 11 | 1 070 | 4 529 | 3 941 |
| Övriga avsättningar | 23 | 1 060 | 1 075 | 1 381 |
| Övriga långfristiga skulder | 26 | 183 | 184 | 209 |
| Totalt | 3 263 | 6 420 | 6 448 | |
| Summa långfristiga skulder | 31 640 | 44 720 | 36 030 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Räntebärande skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 2 633 | 1 008 | 4 095 | |
| Övriga skulder | 25 | 4 414 | 1 690 | 1 853 |
| Totalt | 7 047 | 2 698 | 5 948 | |
| Icke räntebärande skulder | ||||
| Förskott från kunder | 1 980 | 2 723 | 2 751 | |
| Leverantörsskulder | 6 676 | 6 585 | 8 133 | |
| Skulder till intresseföretag | 7 | 14 | 63 | |
| Skatteskulder | 11 | 1 037 | 1 252 | 1 505 |
| Övriga skulder | 26 | 4 117 | 5 000 | 4 322 |
| Avsättningar | 23 | 1 955 | 1 841 | 1 720 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 5 813 | 6 686 | 6 686 | |
| Totalt | 21 585 | 24 101 | 25 180 | |
| Skulder direkt hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 108 | |||
| Summa kortfristiga skulder | 28 632 | 26 799 | 31 236 | |
| SUMMA SKULDER | 60 272 | 71 519 | 67 266 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 93 882 | 104 055 | 98 530 |
* Jämförelseåren justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper. Se vidare not 35.
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter fi nns i not 28.
| MSEK | Aktie kapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanse rade vinst medel inkl. årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande infl ytande |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2012 | 1 424 | 1 057 | 1 849 | 28 160 | 32 490 | 1 401 | 33 891 |
| Justering för ändrade redovisningsprinciper | — | — | — | –2 627 | –2 627 | — | –2 627 |
| Ingående justerat eget kapital 1 januari 2012 | 1 424 | 1 057 | 1 849 | 25 533 | 29 863 | 1 401 | 31 264 |
| Årets resultat | — | — | — | 8 105 | 8 105 | 2 | 8 107 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –1 468 | –1 069 | –2 537 | –6 | –2 543 |
| Årets totalresultat | — | — | –1 468 | 7 036 | 5 568 | –4 | 5 564 |
| Apportemission | 81 | 6 621 | — | — | 6 702 | — | 6 702 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande infl ytande, bestämmande infl y | |||||||
| tande sedan tidigare | — | — | — | –5 552 | –5 552 | –1 285 | –6 837 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | — | 86 | 86 | — | 86 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2012 | — | — | — | –199 | –199 | — | –199 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | — | 38 | 38 | — | 38 |
| Utdelningar | — | — | — | –4 077 | –4 077 | –5 | –4 082 |
| Utgående eget kapital 31 december 2012 | 1 505 | 7 678 | 381 | 22 865 | 32 429 | 107 | 32 536 |
| Ingående eget kapital 1 januari 2013 | 1 505 | 7 678 | 381 | 22 865 | 32 429 | 107 | 32 536 |
| Årets resultat | — | — | — | 5 013 | 5 013 | –5 | 5 008 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –20 | 678 | 658 | 2 | 660 |
| Årets totalresultat | — | — | –20 | 5 691 | 5 671 | –3 | 5 668 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | — | –15 | –15 | — | –15 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2013 | — | — | — | –226 | –226 | — | –226 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | — | 41 | 41 | — | 41 |
| Utdelningar | — | — | — | –4 390 | –4 390 | –4 | –4 394 |
| Utgående eget kapital 31 december 2013 | 1 505 | 7 678 | 361 | 23 966 | 33 510 | 100 | 33 610 |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
| Den löpande verksamheten Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader 6 753 11 516 Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar 4 690 4 322 Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, med mera 109 251 Betald skatt –7 816 –3 056 Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 3 736 13 033 Förändringar i rörelsekapital Förändring av lager 1 908 –382 Förändring av rörelsefordringar 1 109 18 Förändring av rörelseskulder –1 345 –228 Kassafl öde från förändring i rörelsekapital 1 672 –592 Investeringar i hyresmaskiner –499 –663 Försäljning av hyresmaskiner 224 114 Kassafl öde från den löpande verksamheten 5 133 11 892 Investeringsverksamheten Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel 32 –489 –39 Investeringar i anläggningar –4 185 –4 820 Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel — 692 Försäljning av anläggningar 150 236 Kassafl öde från investeringsverksamheten –4 524 –3 931 Kassafl öde efter investeringar 609 7 961 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 3 075 10 472 Amortering av lån –7 946 –5 848 Förvärv från innehav utan bestämmande infl ytande — –53 Utbetald utdelning –4 394 –4 082 Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –9 256 489 Årets kassafl öde –8 656 8 450 Likvida medel vid årets början 13 829 5 592 Kursdiff erens i likvida medel –97 –213 Likvida medel vid årets slut 5 076 13 829 |
MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|---|
Kompletterande upplysningar i not 31.
| Resultaträkning | 78 |
|---|---|
| Balansräkning | 79 |
| Förändringar i eget kapital | 81 |
| Kassafl ödesanalys | 82 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 15 873 | 16 990 |
| Kostnad för sålda varor | –12 137 | –13 007 | |
| Bruttoresultat | 3 736 | 3 983 | |
| Försäljningskostnader | –514 | –633 | |
| Administrationskostnader | –2 863 | –2 821 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –1 343 | –1 281 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 1 297 | 971 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –1 000 | –702 |
| Rörelseresultat | 3, 8 | –687 | –483 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9 | 14 158 | 11 769 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 10 | 0 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 759 | 782 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –2 353 | –2 039 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 11 887 | 10 029 | |
| Bokslutsdispositioner | 10 | –1 | 6 |
| Skatt | 11 | –5 310 | –325 |
| Årets resultat | 6 576 | 9 710 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| MSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 14 | 4 | 9 |
| Totalt | 4 | 9 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 14 | 809 | 768 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 14 | 4 634 | 4 684 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 435 | 533 |
| Pågående nyanläggningar och | |||
| förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 551 | 1 322 |
| Totalt | 7 429 | 7 307 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 15 | 31 834 | 31 834 |
| Fordringar hos koncernföretag | 7 442 | 5 325 | |
| Andelar i intresseföretag | 16 | 4 | 4 |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Långfristiga fordringar | 17 | 256 | 172 |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 544 | 804 |
| Totalt | 40 081 | 38 140 | |
| Summa anläggningstillgångar | 47 514 | 45 456 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 18 | 3 638 | 3 809 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 623 | 781 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 15 477 | 14 511 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 105 | 41 | |
| Skattefordringar | 11 | 169 | 189 |
| Övriga fordringar | 17 | 373 | 480 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 921 | 1 070 | |
| Totalt | 17 668 | 17 072 | |
| Likvida medel | 0 | 25 | |
| Summa omsättningstillgångar | 21 306 | 20 906 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 68 820 | 66 362 |
| MSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 | |
| Reservfond | 1 611 | 1 611 | |
| Totalt | 3 116 | 3 116 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 2 231 | 6 621 | |
| Balanserad vinst | 14 839 | 5 329 | |
| Årets resultat | 6 576 | 9 710 | |
| Totalt | 23 646 | 21 660 | |
| Summa eget kapital | 20 | 26 762 | 24 776 |
| Obeskattade reserver | |||
| Övriga obeskattade reserver | 21 | 4 | 3 |
| Totalt | 4 | 3 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 22 | 323 | 324 |
| Övriga avsättningar | 23 | 211 | 234 |
| Totalt | 533 | 558 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 24 | 2 241 | 3 852 |
| Skulder till koncernföretag | 24 | 580 | 361 |
| Övriga skulder | 24 | 12 938 | 17 833 |
| Totalt | 15 759 | 22 046 | |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Övriga skulder | 75 | 63 | |
| Totalt | 75 | 63 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 575 | — | |
| Skulder till koncernföretag | 13 796 | 11 191 | |
| Övriga skulder | 4 373 | 1 667 | |
| Totalt | 19 744 | 12 858 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 671 | 779 | |
| Leverantörsskulder | 2 048 | 1 582 | |
| Skulder till koncernföretag | 831 | 353 | |
| Skulder till intresseföretag | 1 | 0 | |
| Övriga skulder | 314 | 589 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 2 078 | 2 755 |
| Totalt | 5 943 | 6 058 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 68 820 | 66 362 | |
| Ställda säkerheter | 28 | — | — |
| Eventualförpliktelser | 28 | 13 339 | 15 265 |
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital Summa eget kapital | |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2012 | 1 424 | 1 611 | 9 481 | 12 516 |
| Årets totalresultat | — | — | 9 710 | 9 710 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –4 077 | –4 077 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | 86 | 86 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2012 | — | — | –199 | –199 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | 38 | 38 |
| Apportemission (erhållit vederlag i form av aktier i Seco Tools AB), | ||||
| inklusive överkursfond | 81 | — | 6 621 | 6 702 |
| Utgående eget kapital 31 december 2012 | 1 505 | 1 611 | 21 660 | 24 776 |
| Årets totalresultat | — | — | 6 576 | 6 576 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –4 390 | –4 390 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | –15 | –15 |
| Betalning optioner på egna aktier, säkring optionsprogram 2013 | — | — | –226 | –226 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | 41 | 41 |
| Utgående eget kapital 31 december 2013 | 1 505 | 1 611 | 23 646 | 26 762 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 11 886 | 10 036 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 1 091 | 966 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, med mera | –749 | –673 |
| Betald skatt | –5 029 | 0 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 7 199 | 10 329 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | 170 | 214 |
| Förändring av rörelsefordringar | –3 632 | –4 362 |
| Förändring av rörelseskulder | 482 | –706 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 4 219 | 5 475 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | — | –9 227 |
| Investeringar i anläggningar | –1 258 | –1 338 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | — | 58 |
| Försäljning av anläggningar | 53 | 36 |
| Förändring långfristiga fordringar | 145 | –144 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –1 060 | –10 615 |
| Kassafl öde efter investeringar | 3 159 | –5 140 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | 2 797 | 4 703 |
| Upptagna externa lån | 1 715 | 7 291 |
| Amortering av externa lån | –3 306 | –2 760 |
| Utbetald utdelning | –4 390 | –4 077 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –3 184 | 5 157 |
| Årets kassafl öde | –25 | 17 |
| Likvida medel vid årets början | 25 | 8 |
| Likvida medel vid årets slut | — | 25 |
Kompletterande upplysningar i not 31.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för fi nansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De fi nansiella rapporterna omfattar sidorna 37–122 i den tryckta årsredovisningen. Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen har godkänts av styrelsen den 20 februari 2014. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar fastställs på årsstämman den 13 maj 2014.
Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och fi nansiella tillgångar som kan säljas. Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och i framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Företagsledningens bedömningar vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare nedan. Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag då de fi nansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som inte har tagits i beaktande när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande. De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent för samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens samtliga företag i deras redovisning och i intresseföretagens redovisning, vid behov, genom anpassning till koncernens principer.
Nedanstående ändringar av befi ntliga standarder samt nya och ändrade standarder trädde i kraft 2013 och har antagits av EU.
Standarder som på ett väsentligt sätt påverkar Sandviks redovisningsprinciper Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att korridormetoden upphör. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Avkastningen som beräknas på förvaltningstillgången ska grunda sig på diskonteringsräntan som används för att beräkna pensionsförpliktelsen. Skillnaden mellan den faktiska och uppskattade avkastningen på förvaltningstillgången ska redovisas i övrigt totalresultat, se vidare not 35.
UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt. Avkastningsskatt utgående på avsättningar i balansräkningen ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet. Tillämpas samtidigt som ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda börjar tillämpas.
Standarder som inte på ett väsentligt sätt påverkar Sandviks redovisningsprinciper
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolagets och samtliga koncernbolag. Koncernföretagen konsolideras från den tidpunkt då koncernen får kontroll eller ett väsentligt infl ytande över bolaget. Avyttrade bolag inkluderas i koncernredovisningen fram till den tidpunkt då koncernen förlorar kontrollen eller ett väsentligt infl ytande över dem. Vid upprättandet av Sandviks koncernredovisning har eventuella koncerninterna transaktioner eliminerats.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl ytande från moderbolaget. Bestämmande infl ytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande infl ytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretagens fi nansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande infl ytandet upphör.
I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med förvärvsmetoden. Vid samgåenden identifi eras och klassifi ceras de förvärvade tillgångarna och mäts till verkligt värde på förvärvsdagen (kallas också förvärvsprisallokering).
Transaktionsutgifter som uppkommer i samband med förvärv redovisas direkt i årets resultat.
Villkorade köpeskillingar redovisas som fi nansiella skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar omvärderas vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
Vid stegvisa förvärv, när ett innehav över vilket Sandvik sedan tidigare har ett bestämmande infl ytande förvärvas, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar till verkligt värde och resultatet från omvärderingen redovisas i årets resultat. Om det bestämmande infl ytandet går förlorat vid en avyttring, redovisas nettoresultatet i årets resultat. Ett eventuellt resterande innehav i den avyttrade verksamheten mäts sedan till verkligt värde vid tidpunkten för avyttringen, och effekten av detta redovisas i årets resultat.
nens eget kapital. Förvärv från innehav utan bestämmande infl ytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande infl ytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Resultat från försäljning till innehav utan bestämmande infl ytande redovisas också i eget kapital.
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande infl ytande över den operativa och fi nansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav på mellan 20 % och 50 % av röstetalet. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt eventuell goodwill och eventuella justeringar för verkligt värde redovisade på förvärvsdagen. Sandviks andel av intresseföretagets resultat med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden redovisas som en separat post i koncernens rapport över totalresultatet.
Funktionell valuta och rapportvaluta Moderbolaget funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är moderbolagets och koncernens rapportvaluta. Följaktligen upprättas de fi nansiella rapporterna i svenska kronor. Om inget annat anges är samtliga belopp miljoner kronor.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska sektorer där koncernenbolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till den valutakurs som föreligger vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till svenska kronor, koncernens rapportvaluta, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximering av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassifi ceras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassifi ceringsjustering, i samband med att vinst eller förlust på försäljningen redovisas. I de fall avyttring sker men bestämmande infl ytande kvarstår, överförs en proportionell andel av ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande infl ytande.
Monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av företagets nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen eller skulden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna, hänförliga till monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder, i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassifi ceras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, fi nansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfi nns låneskulder, operativa skulder till bland annat leverantörer samt derivat.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
En fi nansiell tillgång och en fi nansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till verkligt värde plus eventuella transaktionskostnader. Koncernen klassifi cerar sina fi nansiella instrument utifrån syftet med förvärvet av dem. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället, i enlighet med vad som framgår nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten som understiger tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
resultatet. Finansiella tillgångar och fi nansiella skulder som innehas för handel innefattar Sandviks alla derivat där säkringsredovisning inte tillämpas. Derivatavtal ingås i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positiva värden redovisas som övriga kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativa värden redovisas som övriga kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster).
Lån och fordringar är icke-derivata fi nansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Lån och fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med avdrag för eventuella nedskrivningar.
Koncernens upplåning klassifi ceras som långfristiga och kortfristiga skulder. Sandviks upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella skillnader mellan upplåningsbeloppet (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i årets resultat fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernens samtliga derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde exklusive eventuella transaktionskostnader. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument som inte uppfyller kraven på säkringsredovisning till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen antingen som övrigt rörelseresultat eller fi nansiella intäkter/ kostnader.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs det att det fi nns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinst/förlust avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinst/förlust för de säkrade posterna redovisas. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkring redovisas i enlighet med vad som framgår nedan under kassafl ödessäkringar eller säkringar av verkligt värde.
Kassafl ödessäkring tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassafl öden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i årets resultat. När den säkrade posten påverkar årets resultat återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till årets resultat.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-fi nansiell tillgång (exempelvis varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-fi nansiell skuld, upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i rörelseresultatet.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändring i årets resultat. Vinst/ förlust för den säkrade posten, hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/ skulden, och periodens förändring redovisas i resultatet.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som fi nns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde. De derivatinstrument som används är ränteswappar för att säkra fasta ränterisker. Om säkringsförhållandet upphör justeras den säkrade postens redovisade värde med det upplupna värdet hänförligt till säkringsrelationen.
Valutavinster och valutaförluster redovisas netto.
Den effektiva räntan är den ränta som exakt diskonterar uppskattade framtida kontanta utbetalningar eller inbetalningar under det fi nansiella instrumentets förväntade livslängd, till den fi nansiella tillgångens eller skuldens redovisade värde netto. Beräkningen omfattar samtliga avgifter och räntepunkter som har betalats eller mottagits mellan två avtalsparter, och som utgör en integrerad del av den effektiva räntan, transaktionskostnader samt övriga premier eller rabatter.
Sandviks verksamhet är organiserad så att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga verkställande direktören, följer upp det resultat, avkastning och kassafl öde som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfall och resultatet samt kommunicerar behov av resurser till verkställande direktören. Då verkställande direktören följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer och de tjänster
som tillhandahålls, utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränteoch utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av fi nansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av fi nansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats på segmenten är skattefordringar och skatteskulder, fi nansiella placeringar samt fi nansiella skulder.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen, redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att en försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyr produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan ådragna kostnader på balansdagen och beräknade totala kostnader. Endast kostnad som motsvarar arbete som utförts eller kommer att utföras räknas in i beräknad totalkostnad.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområdena Sandvik Mining, Sandvik Construction samt Sandvik Ventures produktområde Sandvik Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsintäkter och uppdragskostnader, vilka är hänförliga till uppdraget, som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, genom successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragskostnader för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragskostnader. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas direkt i koncernens resultat.
Intäkter i form av royalty/licenser periodiseras i enlighet med de ekonomiska konsekvenserna.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger en rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som ett avdrag för bidraget av tillgångens redovisade värde.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, ränteintäkter och räntekostnader på ränteswappar som nettoredovisas som räntekostnad. Kreditförluster på fi nansiella tillgångar redovisas i årets resultat, liksom valutavinster och valutaförluster hänförliga till säkrings instrument.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då en underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat. I dessa fall redovisas tillhörande skatteeffekter i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Aktuella skatteskulder kvittas mot aktuella skattefordringar, och uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när företaget har en laglig rätt att kvitta dessa poster mot varandra.
Uppskjuten skatt redovisas baserat på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas till nominellt värde, baserat på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Beräkningen görs med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
Goodwill som uppkommit vid ett rörelseförvärv utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas på de kassagenererande enheterna och testas årligen för nedskrivningsbehov under fjärde kvartalet, eller när det fi nns en indikation om nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnader vartefter de uppkommer. Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången.
Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara kostnader, till exempel för material och tjänster, ersättningar till medarbetare, registrering av immateriella rättigheter och avskrivningar av patent och licenser. Övriga kostnader för utveckling, redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. Kostnader redovisade i balansräkningen är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade kostnader för utveckling och köp av programvaror för koncernens IT-verksamhet.
Immateriella tillgångar omfattar även patent, varumärken, licenser och andra rättigheter för förvärvade och internt framtagna immateriella tillgångar.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer på en värdeminskning uppkommer. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.
De beräknade nyttjandeperioderna är för:
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Vidare information om hur Sandvik redovisar leasingavtal fi nns nedan på sidorna 89–90.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod enligt följande:
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje årsslut.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av, utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden med en diskonteringsränta som tar i beaktande riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifi ka tillgången. För en tillgång som inte genererar kassafl öden och som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det värde som skulle ha fastställts för tillgången, efter nedskrivning, om ingen nedskrivning av goodwill hade redovisats.
Lånekostnader hänförliga till iordningställandet av en tillgång för vilken lånekostnaden kan inräknas i anskaffningsvärdet (qualifying asset) aktiveras som en del av kostnaden för denna tillgång. En tillgång för vilken lånekostnaden kan inräknas i anskaffningsvärdet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller för försäljning. Koncernen betraktar en tidsperiod som är längre än ett år som en betydande tid. För koncernen är kapitaliseringen av lånekostnaderna hänförliga till immateriella tillgångar främst relevanta när det gäller kostnader för utvecklingen av nya datasystem. För materiella tillgångar är detta främst hänförligt till byggande av produktionsanläggningar för egen räkning.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkurans beaktats. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar kostnader som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på normal kapacitet.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning just eras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börs kursen och blir större ju större skillnaden är.
Inom koncernen fi nns ett fl ertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning.
När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda, och har under senare år även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att företaget förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller att alla nyanställda tjänstemän, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösning (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK gällande tjänstemän i den privata sektorn.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassifi ceras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådana fall beror storleken på medarbetarens pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag samt den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att medarbetarna utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som medarbetaren intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, bostadsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer eller bostadsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Denna redovisning tillämpas beträffande de mest väsentliga förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller totalt är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallade erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i balansräkningen samt i resultaträkningen under övrigt totalresultat.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till medarbetarnas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat. I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
Aktuariella antaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden, och kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och årlig pensionskostnad. Diskonteringsräntan är ett antagande som har väsentlig betydelse för beräkningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna innevarande år.
Diskonteringsräntan används både för att beräkna nuvärdet av pensionsåtagandet och för att uppskatta avkastningen på förvaltningstillgångarna Diskonteringsräntan ses över kvartalsvis, vilket påverkar nettoskulden, och årligen, vilket även påverkar kostnaderna för kommande år. Övriga antaganden granskas årligen och kan avse demografi ska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en medarbetares eller en grupp av medarbetares anställning före den normala tidpunkten eller betala ersättning vid uppsägning genom erbjudanden som syftar till att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet medarbetare som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ett optionsprogram gör det möjligt för medarbetarna att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen, och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.
För att fullgöra Sandviks åtaganden i enlighet med optionsprogrammet har företaget ingått ett aktieswap-avtal med en fi nansiell institution. Enligt avtalet åtar sig den fi nansiella institutionen att till deltagare i programmet leverera Sandvik-aktier när leveranstidpunkten infaller enligt villkoren för programmet. Det verkliga värdet på Sandvik-aktien vid ingåendet av swap-avtalet redovisas som en fi nansiell skuld och som en minskning av eget kapital i enlighet med IAS 32.
Sociala avgifter för aktierelaterade ersättningar till medarbetare regleras under de redovisningsperioder då tjänsterna tillhandahålls. Avgifterna baseras på verkligt värde för optionerna på balansdagen. Verkligt värde beräknas på samma sätt som när optionerna tilldelades.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befi ntlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av tidpunkten för utbetalning är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassafl ödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Avsättningarna är huvudsakligen hänförliga till garantiåtaganden, omstrukturering, miljöåtaganden, långsiktiga incitament samt rättstvister och ersättningsanspråk, som momsfrågor och kund- och leverantörsanspråk hänförliga till pågående eller avslutade projekt.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier samt en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till sannolikhetsfördelningen.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst endast bekräftas av en eller fl era osäkra framtida händelser, eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas, alternativt att det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
Det fi nns två kategorier av leasingavtal, fi nansiell och operationell leasing. Som fi nansiell leasing räknas leasingavtal där uthyraren har överfört huvuddelen av riskerna och förmånerna till den som hyr. Alla övriga leasingavtal klassas som operationell leasing.
Enligt ett fi nansiellt leasingavtal redovisar leasetagaren den hyrda tillgången värderad till det lägre av verkligt värde och nuvärdet av framtida leasingbetalningar. På samma gång redovisas en skuld som motsvarar framtida hyreskostnader. Tillgången skrivs ned i enlighet med den redovisningsprincip som gäller för respektive tillgångstyp. Nedskrivningen får emellertid aldrig överskrida hyresavtalets löptid. Hyresbetalningarna redovisas mot leasingskulden. Operationell leasing redovisas inte i balansräkningen. Kostnader i enlighet med ett operationellt leasingavtal redovisas linjärt i årets resultat under hyresavtalets löptid.
Enligt ett fi nansiellt leasingavtal redovisar uthyraren en försäljning och en fi nansiell fordran som motsvarar framtida hyresbetalningar och restvärden som kan ha garanterats till leasetagaren. Under hyresavtalets löptid redovisas ränteintäkter i årets resultat, medan avskrivningar redovisas som en minskning av den fi nansiella
fordran. Under ett operationellt leasingavtal redovisar uthyraren utrustningen som en tillgång, och både vinst och nedskrivning redovisas linjärt under avtalets löptid.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för fi nansiell rapporteringsrekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även utgivna uttalanden gällande noterade företag från Rådet för fi nansiell rapportering tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och IFRIC så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska tillämpas.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2013 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning följer i sin uppställning årsredovisningslagen. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens fi nansiella rapporter avser främst redovisning av fi nansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter relaterade till andelar i koncernföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten att köpeskilling kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet. Utdelningar från dotterföretag redovisas i sin helhet som intäkter i årets resultat.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för egen utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget belastar lånekostnader resultatet under de perioder till vilka de hänför sig. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer bestämmelserna i tryggandelagen samt Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, och att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I resultaträkningen för moderbolaget görs på motsvarande sätt ingen fördelning av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Koncernbidrag som ett moderbolag erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderbolag till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek före publiceringen av de fi nansiella rapporterna.
För redovisning av fi nansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för fi nansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser fi nansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag. Moderbolaget redovisar fi nansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
För att upprätta de fi nansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar tillgångs- och skuldposter, respektive intäkts- och kostnadsposter redovisade i bokslutet samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de fi nansiella rapporterna, utifrån betydelsen av bedömningarna och osäkerheten. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt, vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på goodwill som har uppkommit vid ett förvärv kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut om att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassafl öden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs ytterligare i not 13, och som framgår av beskrivningen skulle ändringar av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar, exklusive goodwill, upptas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet beräknas som förväntat framtida diskonterat kassafl öde från tillgången, alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Minings och Sandvik Constructions
hyresbestånd med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruvbranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2013 års utgång till 378 miljoner kronor (499).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassifi ceras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Sandvik gör betydande bedömningar för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattefordringar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattefordringar. Företaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 5 903 miljoner kronor (3 869) vid utgången av 2013. I koncernen fanns vid utgången av 2013 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 527 miljoner kronor (498) som inte värderats utifrån bedömningsgrunden att utnyttjande måste vara troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående skattetvister redovisas enligt ledningens bästa bedömning och uppgår vid utgången av år 2013 till 1 070 miljoner kronor (4 529).
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister, och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor
rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt ledningens bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterföretag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms kunna ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den fi nansiella ställningen eller rörelseresultatet.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se avsnitten Risker och Riskhantering.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande infl ytande i relation till totalt kapital.
Räntebärande kort- och långfristiga skulder (exklusive nettoavsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel, dividerat med eget kapital exklusive ackumulerade aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmånsbaserade pensionsplaner efter skatt inklusive innehav utan bestämmande infl ytande.
Fakturering dividerad med genomsnittligt totalt kapital.
Genomsnittligt rörelsekapital dividerat med faktureringen i det senaste kvartalet uppräknat till årstakt.
Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året.
Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Summan av lager, kundfordringar och leverantörskrediter samt övriga icke räntebärande fordringar och skulder exklusive skattefordringar och skatteskulder.
| 1. | Segmentsrapportering | 94 |
|---|---|---|
| 1.1 Uppgifter per rörelsegren/aff ärsområde | 94 | |
| 1.2 Uppgifter per land | 94 | |
| 2. | Intäkternas fördelning | 95 |
| 3. | Personaluppgifter samt ersättningar till företagsledning och revisorer | 95 |
| 3.1 Medelantal anställda | 95 | |
| 3.2 Löner, ersättningar och sociala kostnader | 95 | |
| 3.3 Löner och ersättningar per marknadsområde | 95 | |
| 3.4 Könsfördelning i företagsledningen | 95 | |
| 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare | 95 | |
| 3.6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 98 | |
| 4. | Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 98 |
| 5. | Övriga rörelseintäkter | 98 |
| 6. | Övriga rörelsekostnader | 98 |
| 7. | Rörelsens kostnader | 98 |
| 8. | Leasingavgifter avseende fi nansiell och operationell leasing | 99 |
| 9. | Finansnetto | 99 |
| 10. | Bokslutsdispositioner | 100 |
| 11. | Skatter | 100 |
| 12. | Resultat per aktie | 101 |
| 13. | Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar | 102 |
| 14. | Moderbolagets immateriella och materiella anläggningstillgångar | 105 |
| 15. | Andelar i koncernföretag | 106 |
| 16. | Andelar i intresseföretag | 110 |
| 17. | Långfristiga fordringar och övriga fordringar | 111 |
| 18. | Varulager | 111 |
| 19. | Kundfordringar | 111 |
| 20. | Särskilda upplysningar om eget kapital | 111 |
| 21. | Moderbolagets övriga obeskattade reserver | 112 |
| 22. | Avsättningar till pensioner och andra långfristiga ersättningar | 112 |
| 23. | Övriga avsättningar | 115 |
| 24. | Långfristiga räntebärande skulder | 115 |
| 25. | Övriga räntebärande skulder | 115 |
| 26. | Övriga icke räntebärande skulder | 115 |
| 27. | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 116 |
| 28. | Eventualförpliktelser och ställda säkerheter | 116 |
| 29. | Kompletterande upplysningar fi nansiell riskhantering | 116 |
| 30. | Närstående | 118 |
| 31. | Kompletterande upplysningar kassafl ödesanalys | 118 |
| 32. | Förvärv och avyttring av rörelse | 119 |
| 33. | Uppgifter om moderbolaget | 120 |
| 34. | Upplysningar om aktier, ägarförhållanden och rättigheter | 120 |
| 35. | Eff ekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda | 120 |
(Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| Sandvik Mining | Sandvik Machining Solutions |
Materials Technology |
Sandvik | Sandvik Construction |
Sandvik Venture |
Koncern - gemensamt |
Eliminering | Koncernen totalt |
|||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||||||||||||||
| Intäkter | |||||||||||||||||||||||||||||
| Externa intäkter | 30 744 37 762 28 543 29 713 14 035 15 366 | 8 601 | 9 683 | 5 394 | 5 963 | 11 | 42 | 87 328 98 529 | |||||||||||||||||||||
| Interna intäkter | 1 | 2 | 234 | 166 | 344 | 410 | 67 | 113 | 622 | 669 | 2 | 17 –1 270 –1 377 | |||||||||||||||||
| Koncernen totalt | 30 745 37 764 28 777 29 879 14 379 15 776 | 8 668 | 9 796 | 6 016 | 6 632 | 13 | 59 –1 270 –1 377 87 328 98 529 | ||||||||||||||||||||||
| Andelar i intresse företags resultat |
4 | 6 | 23 | 26 | –26 | –26 | — | — | — | — | — | — | 1 | 6 | |||||||||||||||
| Rörelseresultat per aff ärsområde |
2 743 | 6 004 | 5 205 | 6 374 | 1 270 | 592 | 110 | 748 | 606 | 1 120 –1 296 –1 348 | 8 638 13 490 | ||||||||||||||||||
| Finansnetto | –1 885 | –1 974 | |||||||||||||||||||||||||||
| Årets skattekostnad | –1 745 –3 409 | ||||||||||||||||||||||||||||
| Årets resultat | 5 008 | 8 107 | |||||||||||||||||||||||||||
| Övriga upplysningar | |||||||||||||||||||||||||||||
| Tillgångar | 21 335 24 641 23 688 23 607 16 415 16 794 | 7 687 | 8 093 | 7 724 | 7 475 | 2 050 | 1 770 | 78 899 82 380 | |||||||||||||||||||||
| Andelar i intresseföretag | 44 | 46 | 38 | 150 | 129 | 155 | — | — | — | — | — | 5 | 211 | 356 | |||||||||||||||
| Summa tillgångar | 21 379 24 687 23 726 23 757 16 544 16 949 | 7 687 | 8 093 | 7 724 | 7 475 | 2 050 | 1 775 | 79 110 82 736 | |||||||||||||||||||||
| Ofördelade tillgångar | 14 772 21 319 | ||||||||||||||||||||||||||||
| Koncernen totalt | 93 882 104 055 | ||||||||||||||||||||||||||||
| Skulder | 7 665 | 9 293 | 4 140 | 3 781 | 3 665 | 3 893 | 2 164 | 2 432 | 1 162 | 1 088 | 1 830 | 1 877 | 20 626 22 364 | ||||||||||||||||
| Ofördelade skulder | 39 646 49 155 | ||||||||||||||||||||||||||||
| Koncernen totalt | 60 272 | 71 519 | |||||||||||||||||||||||||||
| Investeringar i anläggningar | 832 | 854 | 1 760 | 1 850 | 997 | 1 188 | 244 | 275 | 363 | 248 | 227 | 132 | 4 423 | 4 547 | |||||||||||||||
| Avskrivningar | –647 | –660 –1 674 –1 643 | –702 | –817 | –433 | –420 | –298 | –307 | –118 | –123 | –3 872 | –3970 | |||||||||||||||||
| Nedskrivningar | –278 | –18 | –71 | –8 | –251 | –317 | –125 | –11 | –94 | –8 | 1 | 10 | –818 | –352 | |||||||||||||||
| Övriga icke kassa fl ö des påverkande poster |
185 | 19 | 200 | –104 | –85 | –48 | 27 | –37 | 35 | –5 | –253 | 426 | 109 | 251 |
Samtliga transaktioner mellan aff ärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. För uppgifter om förvärv av rörelse se not 32.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| USA | 10 956 | 12 296 |
| Australien | 6 913 | 10 337 |
| Kina | 6 760 | 7 144 |
| Tyskland | 6 702 | 6 933 |
| Sydafrika | 3 526 | 5 250 |
| Brasilien | 3 513 | 4 315 |
| Sverige | 3 416 | 3 820 |
| Ryssland | 3 392 | 3 660 |
| Italien | 3 175 | 3 097 |
| Kanada | 2 866 | 3 304 |
| Storbritannien | 2 619 | 2 504 |
| Frankrike | 2 567 | 2 762 |
| Indien | 1 759 | 2 098 |
| Mexiko | 1 754 | 2 283 |
| Japan | 1 725 | 2 286 |
| Övriga länder | 25 685 | 26 440 |
| Totalt | 87 328 | 98 529 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Sverige | 13 632 | 13 336 |
| USA | 4 057 | 3 654 |
| Tyskland | 3 607 | 3 259 |
| Österrike | 2 390 | 2 283 |
| Storbritannien | 1 998 | 2 110 |
| Kina | 1 878 | 1 857 |
| Finland | 1 626 | 1 450 |
| Australien | 1 187 | 1 698 |
| Indien | 907 | 917 |
| Frankrike | 874 | 851 |
| Tjeckien | 709 | 762 |
| Brasilien | 538 | 670 |
| Japan | 512 | 727 |
| Kanada | 485 | 430 |
| Italien | 448 | 448 |
| Övriga länder | 2 354 | 2 487 |
| Totalt | 37 202 | 36 939 |
Anläggningstillgångar per land
Intäkterna har fördelats per land baserat på var kunderna fi nns.
Anläggningstillgångarna har fördelats per land baserat på var de är belägna.
35
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Varuförsäljning | 80 262 | 90 685 | 15 864 | 16 984 | |
| Anläggningskontrakt | 2 773 | 4 709 | — | — | |
| Tjänsteuppdrag/Serviceuppdrag | 3 701 | 2 536 | 9 | 6 | |
| Uthyrning av maskiner | 592 | 599 | — | — | |
| Totalt | 87 328 | 98 529 | 15 873 | 16 990 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 2012 |
||||||
| Antal Varav kvinnor % | Antal Varav kvinnor % | Antal Varav kvinnor % | Antal Varav kvinnor % | |||||
| Sverige | 10 900 | 23 | 11 251 | 24 | 8 007 | 22 | 8 251 | 22 |
| Övriga Europa | 15 289 | 19 | 15 695 | 19 | — | — | — | — |
| Europa totalt | 26 189 | 21 | 26 946 | 21 | 8 007 | 22 | 8 251 | 22 |
| Nafta-området | 5 327 | 17 | 5 551 | 17 | — | — | — | — |
| Sydamerika | 3 026 | 14 | 3 259 | 13 | 2 | 50 | 2 | 50 |
| Afrika, Mellanöstern | 3 030 | 14 | 3 107 | 20 | — | — | — | — |
| Asien | 8 385 | 16 | 8 227 | 16 | — | — | — | — |
| Australien | 2 083 | 16 | 2 295 | 15 | — | — | — | — |
| Totalt | 48 040 | 18 | 49 385 | 19 | 8 009 | 22 | 8 253 | 22 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Löner och ersättningar | 18 632 | 19 346 | 3 840 | 3 819 | |
| Sociala kostnader | 4 938 | 5 311 | 1 755 | 1 789 | |
| Resultatandel till anställda | 29 | 250 | 24 | 212 | |
| Totalt | 23 599 | 24 907 | 5 619 | 5 820 | |
| Varav pensionskostnader ingående i | |||||
| sociala kostnader | 1 700 | 1 739 | 628 | 569 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 50 MSEK (49) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 178 MSEK (205). På motsvarande sätt avsåg 12 MSEK (8) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 52 MSEK (59).
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera fortsatt företagslojalitet hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Koncernens avkastning under år 2013 innebar att 29 MSEK (250), avsattes till resultatandelsstiftelsen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Sverige | 5 131 | 5 131 | 3 840 | 3 819 | |
| Övriga Europa | 6 590 | 6 600 | — | — | |
| Europa totalt | 11 721 | 11 731 | 3 840 | 3 819 | |
| Nafta-området | 2 535 | 2 547 | — | — | |
| Sydamerika | 825 | 1 067 | 0 | 0 | |
| Afrika, Mellanöstern | 725 | 852 | — | — | |
| Asien | 1 504 | 1 423 | — | — | |
| Australien | 1 322 | 1 726 | — | — | |
| Totalt | 18 632 | 19 346 | 3 840 | 3 819 | |
| Varav till styrelser och verkställande | |||||
| direktörer | |||||
| Löner och ersättningar | 490 | 496 | 45 | 44 | |
| varav rörlig lön | 73 | 77 | 3 | 10 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Styrelser och verkstäl | |||||
| lande direktörer | 11 | 11 | 9 | 9 | |
| Övriga ledande | |||||
| befattningshavare | 20 | 18 | 33 | 11 | |
Till styrelsens ordförande och övriga externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode.
Enligt beslut av årsstämman 2013 uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 4 950 000 kronor på årsbasis. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Anders Nyrén) 1 650 000 kronor och 550 000 kronor till varje övrig extern styrelseledamot (Jürgen M Geissinger, Johan Karlström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Simon Thompson och Lars Westerberg).
Utöver dessa belopp utgår enligt årsstämmans beslut ett arvode om sammanlagt 475 000 kronor till stämmovalda ledamöter för utskottsarbete i styrelsens revisionsutskott (Hanne de Mora 175 000 kronor, Anders Nyrén 150 000 kronor och Simon Thompson 150 000 kronor) och sammanlagt 325 000 kronor till stämmovalda ledamöter i styrelsens ersättningsutskott (Anders Nyrén 125 000 kronor, Johan Karlström 100 000 kronor och Lars Westerberg 100 000 kronor).
Sedan årsstämman 2013 har följande, av årsstämman beslutade, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpats:
Koncernledningens ersättning ska omfatta fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling. Den rörliga lönen kan bestå av årlig rörlig kontant lön och långsiktig rörlig lön i form av kontanter, aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB. Rörlig kontant lön ska förutsätta uppfyllelse av defi nierade och mätbara mål och ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Långsiktig rörlig lön i form av aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB ska kunna utgå genom deltagande i långsiktiga incitamentsprogram beslutade av bolagsstämman. Villkor för rörlig lön bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgård bedöms som rimlig. I särskilda fall kan överenskommelser träff as om ersättning av avgångskaraktär,
förutsatt att sådan ersättning inte överstiger ett belopp motsvarande individens årliga fasta lön och maximala rörliga kontanta lön, och inte utges mer än en gång per år och individ. Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda eller en kombination därav. För verkställande direktören ska pensionsåldern infalla vid lägst 60 år och för övriga medlemmar av koncernledningen vid lägst 62 år. Avgångsvederlag ska, normlat sett, utgå vid uppsägning från Sandviks sida. Medlemmar i koncernledningen ska normalt ha en uppsägningstid om högst 12 månader i kombination med ett avgångsvederlag motsvarande 6- 12 månaders fast lön. För VD kan alternativt gälla en uppsägning om 24 månader och inget avgångsvederlag. Inget avgångsvederlag ska utgå vid uppsägning från den anställdas sida. Styrelsen ska ha rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Det förslag till riktlinjer för ersättning som styrelsen avser att förelägga årsstämman 2014 för beslut återfi nns i förvaltningsberättelsen, avsnitt medarbetare.
För koncernchefen och verkställande direktören Olof Faxander utgår från och med 1 januari 2013 årlig fast lön med 10 604 880 kronor samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer årlig rörlig kontant lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga rörliga lönen för 2013 uppgår till 2 007 703 kronor.
Olof Faxanders pensionsålder är 60 år. Till pensionen avsätts varje år en premie om 37,5 % av den årliga fasta lönen.
Vid eventuell uppsägning från företagets sida har Olof Faxander en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen som är svenska medborgare är pensionsåldern 62 år. Vad avser pension före 65 år, utfäster Sandvik AB att för övriga ledande befattningshavare som är svenska medborgare och som tillhör ITP-planens avdelning 2, erlägga en komplettering om 8 % av de delar av lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. För en ledande befattningshavare utgår därutöver en individuell tilläggspremie. För övriga ledande befattningshavare som är svenska medborgare och som tillhör ITP-planens avdelning 1, utfäster Sandvik AB att erlägga en komplettering om 5 % för lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp.
Vad avser pensionen efter 65 år för övriga befattningshavare i koncernledningen som är svenska medborgare byggs denna upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 20–30 % (beroende på ålder) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Alternativt kan denna grupp omfattas av ITP-planens avdelning 1. I sådant fall gäller inte det tidigare systemet med ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Av de sju övriga i koncernledningen som är svenska medborgare och som var anställda per 31 december 2013 omfattas tre personer av ITP-planens avdelning 1 medan fyra personer kvarstår i ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Medlemmar i koncernledningen som inte är svenska medborgare har avgiftsbestämda pensionsplaner, till vilka avsättning sker med upp till 15 % av årlig fast lön.
Avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 6-12 månader utöver uppsägningstiden, vilken är normalt 12 månader. Eventuell annan inkomst av tjänst som erhålls avräknas normalt.
Styrelsen beslutade 2010 att införa ett kontantbaserat program för långsiktig rörlig lön (Long-Term Incentive: LTI) (programmet gick tidigare under benämningen LVL – långsiktig variabel lön). Programmet omfattade cirka 400 anställda i Sandvik-koncernen globalt och löpte över en treårsperiod. Programmet har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år 2012. Utfall av LTI förutsatte uppfyllelse av mätbara mål, fastställda av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleff ektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av LTI-programmet 40–50 % av fast årslön.
Kostnadsföring och reservering skedde löpande för programmet utifrån antaganden om måluppfyllelse. 2010 års LTI-program, som omfattade åren 2010-2012 ledde till maximal utbetalning under året, då de prestationsmål som var fastställda av styrelsen uppfylldes till 100 %. Till koncernledningen utbetalades totalt 5 716 205 kronor.
Årsstämmorna 2011, 2012 och 2013 beslutade på styrelsens förslag att för respektive år införa ett aktiebaserat LTI-program. Programmen omfattar cirka 400 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i Sandvik-koncernen och omfattar totalt högst 35 124 878 Sandvik-aktier.
Deltagare i programmen har erhållit tilldelning av personaloptioner som ger den anställde möjlighet att, under förutsättning att vissa prestationsmål kopplade till Sandvik-koncernens värdetillväxt – Sandvik Value Added (SVA) – uppfylls, efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("prestationsaktier"). För verkställande direktören, ledande befattningshavare samt vissa högre ledande befattningshavare har, för tilldelning av personaloptioner, erfordrats en egen investering i Sandvik-aktier ("sparaktier") motsvarande 10 % av den fasta årslönen före skatt för det år investeringen i sparaktier görs. Förutsatt sådan egen investering i Sandvik-aktier, har dessa befattningshavare även tilldelats "matchningsrätter" (en per förvärvad sparaktie) som ger befattningshavaren möjlighet att efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("matchningsaktier"). Varken personaloptioner eller matchningsrätter är överlåtbara.
Varje personaloption ger den anställde rätt att, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av personaloptionen, förvärva en prestationsaktie. Hur många av de tilldelade personaloptionerna som slutligen ger rätt att förvärva prestationsaktier är beroende av hur SVA utvecklas under de tre räkenskapsåren efter det att årsstämman beslutade om programmet.
Utnyttjande av personaloptioner för förvärv av prestationsaktier förutsätter fortlöpande anställning. För de befattningshavare som gjorde en egen investering i Sandvik-aktier förutsätts vidare att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av personaloptioner.
Varje matchningsrätt ger rätt till förvärv av en matchningsaktie, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av matchningsrätten. Utnyttjande av matchningsrätter för förvärv av matchningsaktier förutsätter fortlöpande anställning och att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av matchningsrätter.
Lösenpriset vid förvärv av en prestationsaktie respektive en matchningsaktie utgörs av ett belopp motsvarande 110 % respektive 75 % av den genomsnittliga volymviktade betalkursen vid NASDAQ OMX Stockholm för Sandvikaktien under en period om 10 handelsdagar närmast efter den årsstämman
| SEK | Lön/ Styrelsearvode |
Årlig rörlig lön 1) |
Övriga förmåner 2) |
Långsiktig rörlig lön 3) |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 1 925 000 4) | — | — | — | — |
| Övriga styrelseledamöter | 3 825 000 | — | — | — | — |
| Verkställande direktören | 11 123 015 5) | 2 007 703 | 125 750 | 578 995 | 4 019 558 |
| Andra ledande befattningshavare 6) 7) | 50 084 265 | 5 696 815 | 2 463 844 | 3 448 108 | 18 818 378 |
| Summa | 66 957 280 | 7 704 518 | 2 589 594 | 4 027 103 | 22 837 936 |
1) Belopp hänförligt till 2013 och som bedöms kommer att utbetalas 2014.
2) Avser huvudsakligen bil- och bostadsförmåner.
3) Beloppen avser förändringar i reserveringar för 2011, 2012 och 2013 års LTI-program.
4) Kostnadsfört under 2013 och kommer att utbetalas 2014. Av beloppet avser 1 650 000 SEK styrelsearvode, 125 000 SEK arvode för ersättningsutskottet och 150 000 SEK arvode för revisionsutskottet.
5) Olof Faxanders fasta årslön uppgår till 10 604 880 SEK per 1 januari 2013, övriga belopp avser semesterersättning med mera. Styrelsearvode utgår inte till interna styrelseledamöter. 6) Avser följande personer under 2013: Jessica Alm (från och med juli 2013), Mats Backman (från och med oktober 2013), Petra Einarsson (från och med februari 2013), Andreas Evertz (januari 2013), Dinggui Gao (från och med oktober 2013), Jonas Gustavsson, Gary Hughes, Jan Lissåker (januari – juni 2013), Emil Nilsson (januari – september 2013), Tomas Nordahl, Bo Severin och Anna Vikström Persson.
7) I beloppen ingår även avgångsersättning till tidigare fi nanschef för Sandvik AB och till tidigare aff ärsområdeschef för Sandvik Machining Solutions som frånträdde sina befattningar under året.
35
som beslutade om programmet. Den genomsnittliga volymviktade betalkursen bestämdes för 2011 till 117,20 kronor, för 2012 till 97,12 kronor och för 2013 till 92,41 kronor.
2011 års LTI-program, som omfattade åren 2011–2013 ledde inte till något utfall av personaloptioner, då de prestationsmål som var fastställda av styrelsen inte uppfylldes.
För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2013 motsvarar antalet tilldelade personaloptioner och förvärvade matchningsrätter i 2012 och 2013 års program antalet utestående personaloptioner och matchningsrätter vid årets slut. Antal tilldelade matchningsrätter i 2011 års program motsvarar antal utestående matchningsrätter per den 31 december 2013.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska volatiliteten i Sandvik AB samt några jämförbara börsnoterade bolag. Vid fastställande av förväntad löptid har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen av personaloptioner och förvärvade matchningsrätter hos deltagarna i programmet.
I enlighet med IFRS 2 uppgick totala kostnaden för 2013 års LTI-program till 146 miljoner kronor exklusive sociala kostnader, varav 14 miljoner kronor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Under året har reservering gjorts för 2013 års LTI-program med 49 miljoner kronor exklusive sociala kostnader, varav 4,6 miljoner kronor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Under året har reservering gjorts för 2012 års LTI-program med 44 miljoner kronor exklusive sociala kostnader, varav 3,7
miljoner kronor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Under året har upplösning gjorts av tidigare reserveringar för 2011 års LTI-program med 108 miljoner kronor exklusive sociala kostnader, varav 4,2 miljoner kronor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Personaloptionerna och matchningsrätterna kostnadsförs som en personalkostnad (exklusive sociala avgifter) över intjänandeperioden och redovisas direkt mot eget kapital. Det belopp som redovisas omprövas kontinuerligt under personaloptionernas och matchningsrätternas intjänandeperiod. De sociala avgifterna kostnadsförs under personaloptionernas respektive matchningsrätternas intjänandeperiod baserat på värdeförändringen av personaloptionerna och matchningsrätterna.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott vilket har sammanträtt vid fem tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat ersättningsnivåer vid genomförda rekryteringar, fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktigt rörligt incitamentsprogram. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2013 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningsutskottets förslag. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets arbete har utförts med stöd av expertis i fråga om ersättningsnivåer och strukturer. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning se bolagsstyrningsrapport.
| LTI 2011 (per utfärdandedatum) |
LTI 2012 (per utfärdandedatum) |
LTI 2013 (per utfärdandedatum) |
|---|---|---|
| 117 SEK | 92,65 SEK | 94,65 SEK |
| 129/87,90 SEK | 106,80/72,80 SEK | 101,70/69,30 SEK |
| 32 % | 36,50 % | 35 % |
| 3 år | 3 år | 3 år |
| 13,10 SEK | 12,17 SEK | 12,22 SEK |
| 2,6 % | 0,95 % | 0,91 % |
1) Baserat på de samlade analytikernas förväntningar.
| Personal optioner 2011 |
Matchningsrätter 2011 |
Personal optioner 2012 |
Matchningsrätter 2012 |
Personal optioner 2013 |
Matchningsrätter 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal utestående vid årets början | 10 070 250 | 52 394 | 11 131 800 | 131 844 | — | — |
| Antal tilldelade under året | — | — | — | — | 11 606 280 | 142 835 |
| Antal förverkade under året | –10 070 250 | –7 438 | –416 000 | –15 671 | –377 000 | –4 525 |
| Antal utestående vid årets slut | — | 44 956 | 10 715 800 | 116 173 | 11 229 280 | 138 310 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning | ||||||
| enligt Black & Scholes, SEK | 17 | 33,10 | 13 | 24 | 14,30 | 26,30 |
| Lösenpris, SEK | 129 | 87,90 | 106,80 | 72,80 | 101,70 | 69,30 |
Moderbolaget
| Personal optioner 2011 |
Matchningsrätter 2011 |
Personal optioner 2012 |
Matchningsrätter 2012 |
Personal optioner 2013 |
Matchningsrätter 2013 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal utestående vid årets början | 1 152 750 | 23 384 | 1 595 000 | 33 691 | — | — |
| Antal tilldelade under året | — | — | — | — | 2 140 000 | 50 311 |
| Antal förverkade under året | –1 152 750 | — | — | — | –57 000 | — |
| Antal utestående vid årets slut | — | 23 384 | 1 595 000 | 33 691 | 2 083 000 | 50 311 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning | ||||||
| enligt Black & Scholes, SEK | 17 | 33,10 | 13 | 24 | 14,30 | 26,30 |
| Lösenpris, SEK | 129 | 87,90 | 106,80 | 72,80 | 101,70 | 69,30 |
Arvoden och kostnadsersättningar till koncernens revisorer har uppgått till:
| KPMG | Övriga | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Revision | |||||||
| Moderbolaget | 12,0 | 10,3 | 0,0 | 0,0 | 12,0 | 10,3 | |
| Dotterbolagen | 63,4 | 63,7 | 5,0 | 4,4 | 68,4 | 68,1 | |
| Koncernen | 75,4 | 74,0 | 5,0 | 4,4 | 80,4 | 78,4 | |
| Skatterådgivning | |||||||
| Moderbolaget | 0,2 | 0,9 | |||||
| Dotterbolagen | 6,9 | 5,6 | |||||
| Koncernen | 7,1 | 6,5 | |||||
| Övriga tjänster | |||||||
| Moderbolaget | 11,6 | 4,6 | |||||
| Dotterbolagen | 3,0 | 4,9 | |||||
| Koncernen | 14,6 | 9,5 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsupp gifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som redovisning samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Utgifter för | ||||
| forskning och utveckling | 3 128 | 2 991 | 1 452 | 1 281 |
| kvalitetssäkring | 523 | 549 | 253 | 242 |
| Totalt | 3 651 | 3 540 | 1 705 | 1 523 |
| varav kostnadsfört totalt | 3 184 | 3 121 | 1 596 | 1 523 |
| varav kostnadsfört avseende | ||||
| forskning och utveckling | 2 661 | 2 572 | 1 343 | 1 281 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
Övriga rörelseintäkter uppgår till 531 MSEK (242), och består till stor del av valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär, 317 MSEK. Förra året var detta en valutakursförlust på fordringar och skulder av rörelsekaraktär på 264 MSEK som då ingick i övriga rörelsekostnader. Förutom detta ingår resultat vid stegvisa förvärv, försäkringsersättningar samt ett antal mindre poster som har karaktären övriga rörelseintäkter.
Moderbolagets övriga rörelseintäkter består i huvudsak av koncerngemensamma tjänster och valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
Övriga rörelsekostnader uppgår till –239 MSEK (–592), och består till stor del av juridiska kostnader och rättsliga överenskommelser samt ett antal mindre poster som har karaktären övriga rörelsekostnader.
Moderbolagets övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag, realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar samt valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kostnad för varor och material | –28 986 | –34 113 |
| Ertsättning till anställda | –23 599 | –24 907 |
| Avskrivningar | –3 872 | –3 970 |
| Nedskrivningar av lager | –391 | –515 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –818 | –352 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar | –137 | –202 |
| Övriga kostnader | –21 419 | –21 228 |
| Totalt | –79 222 | –85 287 |
Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2013 eller 2012.
Övriga kostnader avser främst inköp av tjänster och förbrukningsmaterial.
Koncernen innehar tillgångar under fi nansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång uppgående till 111 MSEK (132).
Variabla avgifter i resultatet är 2 MSEK (0).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Inom ett år | 27 | 30 | 22 | 26 |
| Mellan ett år och fem år | 51 | 59 | 34 | 42 |
| Längre än fem år | 38 | 46 | 19 | 24 |
| Totalt | 116 | 135 | 75 | 92 |
Koncernen innehar fi nansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 809 MSEK (491). Variabla avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Inom ett år | 502 | 277 | 477 | 261 | |
| Mellan ett år och fem år | 307 | 214 | 275 | 188 | |
| Totalt | 809 | 491 | 752 | 449 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och större dator- och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2013 redovisas en kostnad för koncernen på 803 MSEK (598) och för moderbolaget på 169 MSEK (175). Här ingår minimileaseavgifter på 795 MSEK (574), variabla avgifter på 9 MSEK (27) och intäkter från vidareuthyrning på –1 MSEK (–4).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Inom ett år | 712 | 571 | 163 | 164 |
| Mellan ett år och fem år | 1 494 | 1 289 | 577 | 523 |
| Längre än fem år | 662 | 596 | 334 | 235 |
| Totalt | 2 868 | 2 456 | 1 074 | 922 |
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidareuthyrs uppgår till 0 MSEK (3).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 378 MSEK (499). I årets avskrivningar ingår 354 MSEK (409). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 250 MSEK (118). Variabla avgifter uppgår till 15 MSEK (33).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Inom ett år | 201 | 111 | 1 | 5 |
| Mellan ett år och fem år | 49 | 6 | — | 5 |
| Längre än fem år | — | 1 | — | — |
| Totalt | 250 | 118 | 1 | 10 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 191 | 236 |
| Utdelningar | 7 | 8 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av fi nansiella | ||
| tillgångar/skulder | 7 | 180 |
| Andra fi nansiella intäkter | 4 | 11 |
| Finansiella intäkter | 209 | 435 |
| Räntekostnader | –2 015 | –2 215 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av fi nansiella | ||
| tillgångar/skulder | –41 | –161 |
| Netto valutakursförändringar | –9 | –5 |
| Andra fi nansiella kostnader | –29 | –28 |
| Finansiella kostnader | –2 094 | –2 409 |
| Finansnetto | –1 885 | –1 974 |
Ränteintäkter/räntekostnader för de fi nansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till –1 678 MSEK (–1 814). Resultateff ekten under 2013 från värderingen av säkrad post och säkringsinstrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till –2 MSEK (9). Inga ineff ektiviteter i kassafl ödessäkringarna har påverkat årets resultat (0). För vidare information om värderingsprinciper för fi nansiella instrument, se not 29.
| Resultat från andelar i koncernföretag |
Resultat från andelar i intresseföretag |
|||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Utdelning, netto efter skatt | 11 461 | 9 624 | 10 | 5 |
| Koncernbidrag, lämnade/erhållna | 2 697 | 2 177 | — | — |
| Realisationsresultat vid avytt ringar av andelar |
— | –1 | — | –5 |
| Nedskrivningar | — | –31 | — | — |
| Återförda nedskrivningar | — | — | — | — |
| Totalt | 14 158 | 11 769 | 10 | 0 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter |
|||
|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2013 | 2012 | |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 757 | 409 | |
| Ränteintäkter, övriga | 2 | 1 | |
| Derivat, koncernföretag | — | 371 | |
| Övrigt | — | 1 | |
| Totalt | 759 | 782 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2013 | 2012 |
| Räntekostnader, koncernföretag | –710 | –483 |
| Räntekostnader, övriga | –1 280 | –1 271 |
| Derivat, koncernföretag | –348 | –268 |
| Övrigt | –15 | –17 |
| Totalt | –2 353 | –2 039 |
1 2
NOTER
| Totalt | –1 | 6 |
|---|---|---|
| Länderriskreserv | –1 | 6 |
| Moderbolaget | 2013 | 2012 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets skattekostnad | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Periodens aktuella skatt | –2 236 | –3 281 | 8 | 22 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
–1 701 | 101 | –5 058 | –17 |
| Total aktuell skattekostnad | –3 937 | –3 180 | –5 050 | 5 |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag |
2 192 | –229 | –260 | –330 |
| Total redovisad skattekostnad | –1 745 | –3 409 | –5 310 | –325 |
Koncernen redovisade en skattekostnad för året med 1 745 MSEK (3 409) eller 25,8 % (29,6) av resultatet efter fi nansnetto.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats, baserad på skattesatserna i respektive land, är 21,9 % (25,9). Skattesatsen i Sverige är 22 % (26,3). Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på
respektive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat efter fi nansiella poster | 6 753 | 11 516 | ||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på | ||||
|---|---|---|---|---|
| respektive lands skattesats | –1 477 | –21,9 | –2 987 | –25,9 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –377 | –5,6 | –224 | –1,9 |
|---|---|---|---|---|
| Ej skattepliktiga intäkter | 82 | 1,2 | 117 | 1,0 |
| Ändringar avseende tidigare år1) | 146 | 2,2 | 101 | 0,9 |
| Eff ekter av underskottsavdrag, netto | –7 | –0,1 | –298 | –2,6 |
| Övrigt | –112 | –1,6 | –118 | –1,0 |
| Total redovisad verklig skatt | –1 745 | –25,8 | –3 409 | –29,6 |
1) Beloppet nettoredovisar poster i huvudsak hänförliga till skatteärendena rörande omorganisation och ägande av immateriella rättigheter från 2005. I tabellen "Redovisat i resultaträkningen" ovan inkluderas posterna under "Justering av skatt hänförlig till tidigare år" samt "Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag".
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2013 | 2012-12-31* | 2012-01-01* | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatte skuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
| Immateriella anläggningstillgångar | 421 | –666 | –245 | 45 | –562 | –517 | 30 | –517 | –487 |
| Materiella anläggningstillgångar | 140 | –950 | –810 | 106 | –1 210 | –1 104 | 107 | –1 279 | –1 172 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 169 | –3 | 166 | 128 | –4 | 124 | 176 | –4 | 172 |
| Lager | 1 320 | –74 | 1 246 | 1 261 | –76 | 1 185 | 1 236 | –72 | 1 164 |
| Fordringar | 275 | –193 | 82 | 211 | –366 | –155 | 147 | –404 | –257 |
| Räntebärande skulder | 855 | –50 | 805 | 1 599 | –223 | 1 376 | 1 342 | –299 | 1 043 |
| Icke räntebärande skulder | 1 103 | –535 | 568 | 1 098 | –445 | 653 | 1 159 | –398 | 761 |
| Övrigt | 37 | — | 37 | — | –65 | –65 | — | –31 | –31 |
| Underskottsavdrag | 3 104 | — | 3 104 | 1 740 | — | 1 740 | 1 981 | — | 1 981 |
| Summa | 7 424 | –2 471 | 4 953 | 6 188 | –2 951 | 3 237 | 6 178 | –3 004 | 3 174 |
| Kvittning inom bolag | –1 521 | 1 521 | — | –2 319 | 2 319 | — | –2 087 | 2 087 | — |
| Total uppskjuten skattefordran/ avsättning för uppskjuten skatt |
5 903 | –950 | 4 953 | 3 869 | –632 | 3 237 | 4 091 | –917 | 3 174 |
* Jämförelseåren är justerade med skatteeff ekterna på grund av ändrade redovisningsprinciper vid övergången till den uppdaterade standarden för pensioner, IAS 19. Se vidare not 35.
Moderbolagets verkliga skattesats överstiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en eff ekt av betald skatt hänförlig till Kammarrättens dom i målet avseende immateriella rättigheter.
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | MSEK | % | MSEK | % | |
| Resultat före skatt | 11 886 | 10 035 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–2 615 | –22 | –2 639 | –26,3 | |
| Skatteeff ekter av | |||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –191 | –1,6 | –62 | –0,6 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 616 | 22 | 2 550 | 25,4 | |
| Eff ekt av ändrad skattesats | — | –157 | –1,6 | ||
| Ändringar avseende tidigare år | –5 120 | –43 | –17 | –0,2 | |
| Total redovisad verklig skatt | –5 310 | –44,6 | –325 | –3,2 |
| 2013 | 2012* | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
| Aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmåns |
||||||
| bestämda pensionsplaner | 1 039 –361 | 678 | –1 417 | 348 –1 069 | ||
| Årets omräkningsdiff erenser | 142 | — | 142 | –1 584 | — –1 584 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar |
–71 | 16 | –55 | 9 | –2 | 7 |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödes säkringar överfört |
||||||
| till årets resultat | –134 | 29 | –105 | 131 | –28 | 103 |
| Övrigt totalresultat | 976 –316 | 660 | –2 861 | 318 –2 543 |
* Jämförelseåret har justerats med skatteeff ekterna på grund av ändrade redovisningsprinciper vid övergången till den uppdaterade standarden för pensioner, IAS 19. Se vidare not 35.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skat teskuld |
Netto |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | — | –28 | –28 | — | –28 | –28 |
| Lager | 5 | — | 5 | 2 | — | 2 |
| Avsättningar | 31 | –16 | 16 | 32 | –15 | 17 |
| Icke räntebärande poster | 16 | — | 16 | — | –80 | –80 |
| Underskottsavdrag | 536 | — | 536 | 893 | — | 893 |
| Summa | 588 | –44 | 544 | 927 | –123 | 804 |
| Kvittning inom bolag | –44 | 44 | — | –123 | 123 | — |
| Total uppskjuten skatte fordran/avsättning för |
||||||
| uppskjuten skatt | 544 | — | 544 | 804 | — | 804 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på cirka 527 MSEK (498). Skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.
| Koncernen | Moder bolaget |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012- 12-31* |
2012- 01-01* |
2013 | 2012 | ||
| Ingående balans, netto | 3 237 | 3 174 | 2 078 | 804 | 1 135 | |
| Förändring över resultaträkningen | 2 192 | –229 | 855 | –260 | –331 | |
| Förvärv/avyttring av dotterföretag | –53 | 23 | –12 | — | — | |
| Omklassifi cering till tillgångar som innehas för försäljning |
— | — | 25 | — | — | |
| Redovisat i övrigt totalresultat | –316 | 318 | 164 | — | — | |
| Statligt stöd | — | — | –6 | — | — | |
| Omräkningsdiff erens | –107 | –49 | 70 | — | — | |
| Utgående balans, netto | 4 953 | 3 237 | 3 174 | 544 | 804 |
* Jämförelseåren har justerats med skatteeff ekterna på grund av ändrade redovisningsprinciper vid övergången till den uppdaterade standarden för pensioner, IAS 19. Se vidare not 35.
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Avsättningar för skatter | –1 070 | –4 529 | — | — |
| Skatteskulder | –1 037 | –1 252 | — | — |
| Skattefordran | 1 096 | 931 | 169 | 189 |
| Netto skatteskuld/skattefordran | 59 | –321 | 169 | 189 |
Avsättningar för skatter –1 070 MSEK (–4 529) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker. Minskningen under 2013 (–3 459 MSEK) förklaras huvudsakligen av återföring av reserveringar relaterade till skatteärendena avseende Sandvik Intellectual Property AB och Sandvik AB beträff ande den omorganisation av ägande och hantering av patent och varumärken som gjordes 2005. Då ärendena slutligt avgjordes under 2013 upplöstes reserveringarna i koncernen mot en del av skattekostnaden som uppstod i Sandvik AB. Se avsnittet Integrerad riskhantering för ytterligare information om ärendenas utfall.
| Före utspädning | Efter utspädning | |||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Resultat per aktie | 4,00 | 6,51 | 4,00 | 6,51 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie för 2013 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 5 013 MSEK (8 105) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2013 uppgående till 1 254 386 (1 245 874). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 5 013 | 8 105 |
| I tusental aktier | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 1 254 386 1 186 287 | |
| Eff ekt av innehav av egna aktier och inlösen | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2013 har baserats på ett resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 5 013 MSEK (8 105) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2013 uppgående till 1 254 386 (1 245 874). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 5 013 | 8 105 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före | ||
|---|---|---|
| utspädning Eff ekt av aktieoptioner |
1 254 386 — |
1 245 874 — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | ||
| under året, efter utspädning | 1 254 386 | 1 245 874 |
Årsstämman 2012 och 2013 beslutade om ett aktiebaserat LTI-program. Detta kan medföra framtida utspädningseff ekter. För information om programmet se not 3.5.
| Aktiverade utgifter för FoU 1 778 419 — –199 –12 –20 1 966 1 966 466 — –40 — –79 24 2 337 |
Program varor 1 106 73 — –9 47 –2 1 215 1 215 182 — –8 — 67 4 |
Patent, licenser, varumär ken etc. 236 12 — –4 9 –7 246 246 9 — — |
57 — — — 42 –7 92 92 8 — |
Övrigt Summa 3 177 504 — –212 86 –36 3 519 3 519 |
Aktiverade utgifter för FoU 0 — — — 8 — 8 |
Program varor 332 10 — –1 76 –11 |
Patent, licenser, varumär 709 8 8 –16 –60 –18 |
ken etc. Goodwill 9 034 — 14 –3 — |
1 492 24 1 –24 –124 |
Övrigt Summa 11 567 42 23 –44 –100 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt 14 744 546 23 –256 |
|||||||||||
| –14 | |||||||||||
| –360 | –35 | –424 | –460 | ||||||||
| 406 | 631 | 8 685 | 1 334 | 11 064 | 14 583 | ||||||
| 8 | 406 | 631 | 8 685 | 1 334 | 11 064 | 14 583 | |||||
| 665 | 2 | 28 | 8 | — | 1 | 39 | 704 | ||||
| — | — | 2 | 103 | 415 | — | 520 | 520 | ||||
| –14 | –62 | — | –1 | –32 | — | –8 | –41 | –103 | |||
| — | — | — | — | — | — | –108 | — | –108 | –108 | ||
| –31 | 47 | 4 | 15 | 39 | 41 | — | –71 | 24 | 28 | ||
| 3 | 3 | 34 | 1 | 10 | 21 | –13 | 32 | 51 | 85 | ||
| 1 460 | 227 | 136 | 4 160 | 26 | 484 | 772 | 8 979 | 1 288 | 11 549 | 15 709 | |
| 809 | 750 | 93 | 57 | 1 709 | 0 | 299 | 382 | — | 547 | 1 228 | 2 937 |
| –180 | –9 | –2 | — | –191 | — | –1 | –104 | — | –15 | –120 | –311 |
| 27 | — | — | — | 27 | — | — | — | — | — | — | 27 |
| 1 | 17 | –12 | –1 | 5 | — | 55 | –46 | — | –21 | –12 | –7 |
| 186 | 119 | 9 | 27 | 341 | — | 19 | 75 | — | 122 | 216 | 557 |
| –43 | |||||||||||
| 3 160 | |||||||||||
| 3 160 | |||||||||||
| –79 | |||||||||||
| 36 | |||||||||||
| 24 | |||||||||||
| 580 | |||||||||||
| 40 | |||||||||||
| 1 028 | 988 | 69 | 99 | 2 185 | 16 | 421 | 389 | — | 751 | 1 576 | 3 761 |
| 11 807 | |||||||||||
| 11 423 | |||||||||||
| 11 423 | |||||||||||
| 11 948 | |||||||||||
| –185 | |||||||||||
| –61 | |||||||||||
| –311 | |||||||||||
| –186 | –119 | –9 | –27 | –341 | — | –19 | –75 | — | –122 | –216 | –557 |
| –13 | –7 | — | –2 | –22 | — | –14 | –60 | — | –101 | –175 | –197 |
| — | — | –5 | –4 | –9 | — | –2 | –7 | — | –8 | –17 | –26 |
| –357 | |||||||||||
| –1 | –21 | ||||||||||
| –72 | — | –110 | –204 | –580 | |||||||
| –7 836 836 –25 3 –9 213 11 969 1 130 1 130 1 309 — — –186 –200 –213 |
–2 875 875 –5 — –1 117 2 356 340 340 472 –13 –10 –96 –110 –117 |
0 88 88 — — –33 14 — 143 158 158 158 — — –9 –9 –14 |
–4 79 79 –14 1 0 32 1 0 13 13 37 –16 –3 –8 –26 –32 |
–13 1 878 1 878 –44 4 –43 376 14 1 468 1 641 1 641 1 975 –29 –13 –299 –345 –376 |
— 0 0 — — 15 1 — 0 8 8 10 — — — –1 |
–10 362 362 –1 — 28 21 9 33 44 44 63 –9 –3 –7 –5 |
–5 302 302 –32 4 30 72 14 327 329 329 383 –69 –2 –4 –5 |
— — — — — — — — 9 034 8 685 8 685 8 979 — — — — |
–15 618 618 –2 28 –6 110 3 945 716 716 538 –78 –43 –1 –1 |
–30 1 282 1 282 –35 32 67 204 26 10 339 9 782 9 782 9 973 –156 –48 –12 –12 |
| Försäljningskostnader | — | — | — | — | — | — | — | — | –108 | –28 | –136 | –136 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | –3 | — | — | –1 | –4 | — | — | –4 | — | — | –4 | –8 |
| Totalt | –3 | — | — | –1 | –4 | — | — | –4 | –108 | –28 | –140 | –144 |
Se vidare sid 104.
| Pågående | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaff ningsvärden | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 13 735 | 34 848 | 5 536 | 3 299 | 57 418 |
| Nyanskaff ningar | 334 | 1 796 | 361 | 2 174 | 4 665 |
| Förvärv av rörelse | –4 | –15 | — | — | –19 |
| Avyttringar och utrangeringar | –156 | –1 383 | –352 | –5 | –1 896 |
| Omklassifi ceringar | 471 | 1 766 | 395 | –2 617 | 15 |
| Årets omräkningsdiff erenser | –449 | –994 | –161 | –16 | –1 620 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 13 931 | 36 018 | 5 779 | 2 835 | 58 563 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 13 931 | 36 018 | 5 779 | 2 835 | 58 563 |
| Nyanskaff ningar | 402 | 1 415 | 273 | 2 036 | 4 126 |
| Förvärv av rörelse | 18 | 202 | 6 | 10 | 236 |
| Avyttringar och utrangeringar | –104 | –1 324 | –344 | –26 | –1 798 |
| Omklassifi ceringar | 395 | 901 | 191 | –1972 | –485 |
| Årets omräkningsdiff erenser | –80 | –230 | –29 | –4 | –344 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 14 562 | 36 982 | 5 876 | 2 879 | 60 299 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2012 | 5 386 | 22 235 | 3 981 | 114 | 31 716 |
| Avyttringar och utrangeringar | –78 | –1 084 | –330 | — | –1 492 |
| Omklassifi ceringar | –12 | –17 | 22 | — | –7 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaff ningsvärden | 454 | 2 512 | 448 | — | 3 414 |
| Årets nedskrivningar | 22 | 284 | 3 | — | 309 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | — | 16 | — | — | 16 |
| Årets omräkningsdiff erenser | –179 | –616 | –115 | — | –910 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 5 593 | 23 330 | 4 009 | 114 | 33 045 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 5 593 | 23 330 | 4 009 | 114 | 33 045 |
| Förvärv av rörelse | 4 | 88 | 2 | — | 94 |
| Avyttringar och utrangeringar | –52 | –1 052 | –316 | — | –1 420 |
| Omklassifi ceringar | –10 | –308 | –24 | –114 | –456 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaff ningsvärden | 467 | 2 387 | 439 | — | 3 293 |
| Årets nedskrivningar | 204 | 364 | 123 | 7 | 698 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | — | –3 | — | –20 | –23 |
| Årets omräkningsdiff erenser | 19 | –188 | –19 | — | –188 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 6 225 | 24 618 | 4 214 | –13 | 35 044 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2012 | 8 349 | 12 613 | 1 555 | 3 185 | 25 702 |
| 31 december 2012 | 8 338 | 12 688 | 1 770 | 2 721 | 25 517 |
| 1 januari 2013 | 8 338 | 12 688 | 1 770 | 2 721 | 25 517 |
| 31 december 2013 | 8 337 | 12 363 | 1 663 | 2 892 | 25 255 |
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivning per | Pågående | ||||
| resultatrad | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt |
| Nedskrivningar | |||||
| Administrationskostnader | –3 | — | –8 | — | –11 |
| Kostnad sålda varor | –201 | –361 | –115 | 13 | –664 |
| Övriga rörelsekostnader | — | — | — | — | — |
De mest väsentliga nedskrivningarna avser:
• Samlokalisering av produktionen i en gemensam anläggning inom Sandvik Venture där beslut togs i april om att konsolidera produktområdet Diamond Innovations två produktionsanläggningar till den befi ntliga i Worthington, USA. Nedskrivning i samband med samlokaliseringen uppgick till 75 MSEK.
Totalt –204 –361 –123 13 –675
• Anpassning av produktionskapacitet genom avveckling för tillverkning av ånggeneratorrör inom Sandvik Materials Technology som uppgick till 269 MSEK.
• Sandvik Minings nedskrivningar om 153 MSEK avser åtgärder inom ramen för omstruktureringarna, som beslutats under kvartal 4, för att öka eff ektiviteten inom försörjningskedjan genom att minska antalet anläggningar.
35
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 201 MSEK (193). Under 2013 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för 315 MSEK (124).
| Låneutgifter 2013 | Maskiner |
|---|---|
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaff - ningsvärde under året |
— |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk | |
| nade i anskaff ningsvärdet | — |
| Låneutgifter 2012 | |
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaff - ningsvärde under året |
Maskiner |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk |
Periodens statliga stöd uppgår till 35 MSEK.
Prövning av redovisade goodwillvärden har skett inför bokslutet 31 december 2013. Som framgår nedan redovisas i Sandviks koncernbalansräkning goodwill med totalt 8 979 MSEK (8 685), i allt väsentligt hänförligt till ett antal större företagsförvärv:
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2013 | 2012 | ||
| Sandvik Mining | ||||
| Exploration | 296 | 447 | ||
| Aff ärsområdesnivå | 1 645 | 1 509 | ||
| Totalt | 1 941 | 1 956 | ||
| Sandvik Machining Solutions | ||||
| Waltergruppen | 995 | 956 | ||
| Seco Tools | 239 | 254 | ||
| Aff ärsområdesnivå | 1 054 | 836 | ||
| Totalt | 2 288 | 2 046 | ||
| Sandvik Materials Technology | ||||
| Aff ärsområdesnivå | 1 052 | 1 065 | ||
| Totalt | 1 052 | 1 065 | ||
| Sandvik Construction | ||||
| Extec/Fintec | 1 143 | 1 116 | ||
| Shanghai Jianshe Luqiao | 82 | 80 | ||
| Aff ärsområdesnivå | 312 | 314 | ||
| Totalt | 1 537 | 1 510 | ||
| Sandvik Venture | ||||
| Diamond Innovations | 691 | 689 | ||
| Wolfram | 1 372 | 1 317 | ||
| Övriga enheter | 64 | 64 | ||
| Totalt | 2 127 | 2 070 | ||
| Övrigt | 34 | 38 | ||
| Koncernen totalt | 8 979 | 8 685 | ||
Goodwill för koncernen fördelas på ovan angivna kassagenererande enheter. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna har i samtliga fall fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Beräkningarna av nyttjandevärdet utgår från det uppskattade framtida kassafl ödet baserat på prognoser som täcker en femårsperiod. Till grund för prognoserna ligger de treårsplaner som årligen skapas av respektive aff ärsområde. Dessa planer baseras på aff ärsområdets strategier samt på en analys av det nuvarande och förväntade aff ärsläget, och den påverkan detta förväntas ha på den marknad som aff ärsområdet verkar inom. För analys av aff ärsläget används ett antal olika konjunkturindikatorer, vilka skiljer sig åt för olika marknader, samt extern och intern analys av dessa. I normalfallet har en tillväxttakt om 3 % antagits för resterande del av prognosen för femårsperioden. Prognoserna ligger till grund för hur värdena fastställts på de väsentliga antagandena.
De mest väsentliga antagandena vid fastställandet av nyttjandevärdet är förväntad efterfrågan, tillväxttakt, rörelsemarginal, rörelsekapitalbehov samt diskonteringsränta. Den faktor som använts för att beräkna tillväxten i terminalperioden efter år 5 uppgår till 3 % (3). Rörelsekapitalbehovet bortom femårs perioden har bedömts kvarstå på nivån år 5. Diskonteringsräntan utgörs av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för lånat och eget kapital och har beräknats till 10 % (10) före skatt. Nämnda antaganden gäller för samtliga kassagenererande enheter.
Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning med mera oftast integrerats med annan Sandvik-verksamhet i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassafl öde och tillgångar, har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå, dock högst segmentsnivå. Verksamheterna inom Exploration, Walter, Seco Tools, Extec/Fintec, Shanghai Jianshe Luqiao, Diamond Innovations och Wolfram bedrivs för närvarande på ett sådant sätt att goodwill hänförlig till dessa förvärv har kunnat prövas separat.
Goodwill hänförlig till Exploration har skrivits ned och belastat försäljningskostnaderna med 108 MSEK under 2013. Återvinningsvärdet för Exploration uppgår till 1 096 MSEK. Diskonteringsräntan som använts vid beräkningen av nedskrivningen uppgår till 10 %. Exploration är ett produktområde inom Sandvik vars borrlinje inkluderar diamantkärnborrmaskiner och multifunktionella borrmaskiner för ovan- och underjord. Sandvik Exploration har också ett komplett sortiment av verktyg för prospekteringsindustrin, inklusive geologisk utrustning för varje skede av projektet. Nedskrivningen av denna goodwill har föranletts av en minskad efterfrågan på de marknader som verksamhetens kunder agerar inom.
Övriga prövningar av goodwillvärden har inte påvisat några nedskrivningsbehov. Känsligheten i de beräkningar där nedskrivning inte har gjorts innebär att goodwillvärdet fortsatt försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med 2 procentenheter eller om den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med 2 procentenheter.
Aktiverade utvecklingsprojekt som ännu inte är färdiga för användning har prövats, vilket medfört nedskrivningar på 3 MSEK (27).
| Immateriella anläggningstillgångar | Patent och andra immateriella tillgångar |
|---|---|
| Ackumulerade anskaff ningsvärden | |
| Ingående balans 1 januari 2012 | 113 |
| Nyanskaff ningar | 8 |
| Avyttringar och utrangeringar | –15 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 106 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 106 |
| Nyanskaff ningar | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 101 |
| Patent och andra immateriella tillgångar |
||
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Ingående balans 1 januari 2012 | 96 | |
| Omklassifi ceringar | 0 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaff ningsvärden | 1 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | 97 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 9 | |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 97 | |
| Omklassifi ceringar | — | |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaff ningsvärden | 0 | |
| Utgående balans 31 december 2013 | 97 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 4 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande | 2013 | 2012 |
| Administrationskostnader | 0 | –1 |
Totalt 0 –1
| Materiella anläggningstillgångar | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaff ningsvärden Ingående balans 1 januari 2012 |
1 220 | 11 601 | 1 118 | 1 779 | 15 718 |
| Nyanskaff ningar | 31 | 365 | 63 | 871 | 1 330 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –227 | –43 | –10 | –281 |
| Omklassifi ceringar | 24 | 1 077 | 217 | –1 318 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 1 274 | 12 816 | 1 355 | 1 322 | 16 767 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 1 274 | 12 816 | 1 355 | 1 322 | 16 767 |
| Nyanskaff ningar | 10 | 235 | 19 | 993 | 1 257 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | –346 | –77 | 0 | –428 |
| Omklassifi ceringar | 69 | 600 | 95 | –764 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 1 348 | 13 305 | 1 392 | 1 551 | 17 596 |
| Uppskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2012 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 41 | — | — | — | 41 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 41 | — | — | — | 41 |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2012 | 511 | 7 491 | 765 | — | 8 767 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -191 | -43 | — | –234 |
| Omklassifi ceringar | 0 | — | 0 | — | 0 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaff ningsvärden | 36 | 679 | 100 | — | 815 |
| Årets nedskrivningar | — | 153 | — | — | 153 |
| Utgående balans 31 december 2012 | 547 | 8 132 | 822 | — | 9 501 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | 547 | 8 132 | 822 | — | 9 501 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | –298 | –70 | — | –373 |
| Omklassifi ceringar | 0 | 0 | 0 | — | 0 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaff ningsvärden | 38 | 823 | 205 | — | 1 066 |
| Årets nedskrivningar | — | 14 | — | — | 14 |
| Utgående balans 31 december 2013 | 580 | 8 671 | 957 | — | 10 208 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2012 | 750 | 4 110 | 353 | 1 779 | 6 992 |
| 31 december 2012 | 768 | 4 684 | 533 | 1 322 | 7 307 |
| 1 januari 2013 | 768 | 4 684 | 533 | 1 322 | 7 307 |
| 31 december 2013 | 809 | 4 634 | 435 | 1 551 | 7 429 |
35
1
NOTER
| Moderbolaget | |
|---|---|
| 2013 | 2012 |
| 32 240 | 16 315 |
| 0 | 9 198 |
| 2 | 103 |
| — | 6 703 |
| –2 | –79 |
| 32 240 | 32 240 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2013 | 2012 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Vid årets början | –422 | –394 | ||
| Årets nedskrivningar | — | –31 | ||
| Under året återförda nedskrivningar | — | 3 | ||
| Totalt | –422 | –422 | ||
| Ackumulerade uppskrivningar | ||||
| Vid årets början | 16 | 16 | ||
| Totalt | 16 | 16 | ||
| Redovisat värde vid årets slut | 31 834 | 31 834 |
| Direkta innehav | 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
|
| SVERIGE | ||||||||
| C.O. Öberg & Co:s AB, Sandviken | 556112-1186 | 2 000 | 100 | 0 | 2 000 | 100 | 0 | |
| Dropler High Tech AB, Sandviken | 556332-0380 | 1 000 | 100 | 119 | 1 000 | 100 | 119 | |
| Elasis Svenska AB, Sandviken | 556307-8947 | 100 000 | 100 | 110 | 100 000 | 100 | 110 | |
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | — | 03) | 0 | — | 03) | 0 | |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 2 591 | 1 000 | 91 | 2 591 | |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 23 788 | 200 000 | 100 | 23 788 | |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 99 346 | 2 000 | 100 | 99 346 | |
| Malcus AB, Sandviken | 556350-7903 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | 3 000 | 100 | 851 | |
| Tamrock Svenska AB, Sandviken | 556189-1085 | 100 | 100 | 123 | 100 | 100 | 123 | |
| AB Sandvik Antenn, Sandviken | 556350-7895 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Automation, Sandviken | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| AB Sandvik Belts, Sandviken | 556041-9680 | 25 000 | 100 | 2 500 | 25 000 | 100 | 2 500 | |
| AB Sandvik Bruket, Sandviken | 556028-5784 | 13 500 | 100 | 1 698 | 13 500 | 100 | 1 698 | |
| AB Sandvik Communication, Sandviken | 556257-5752 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 | |
| AB Sandvik Construction Segment, Malmö 1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken 1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm 1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Export Assistance AB, Sandviken | 556061-3746 | 80 000 | 100 | 0 | 80 000 | 100 | 0 | |
| AB Sandvik Falken, Sandviken | 556330-7791 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 | |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 | |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 1 500 | 100 | 15 000 | 1 500 | 100 | 15 000 | |
| AB Sandvik Hard Materials, Stockholm1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Hard Materials Norden AB, Stockholm | 556069-1619 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Besöksservice AB, Sandviken 1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | |
| AB Sandvik International, Sandviken1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| AB Sandvik Klangberget, Sandviken | 556135-6857 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 501 000 | 100 | 50 100 | 501 000 | 100 | 50 100 | |
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Construction AB, Sandviken1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken1) | 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken1) | 556234-7343 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Nora AB, Nora | 556075-0506 | 80 000 | 100 | 135 000 | 80 000 | 100 | 135 000 | |
| Sandvik Powder Solutions AB, Surahammar | 556032-6760 | 600 | 100 | 143 051 | 600 | 100 | 143 051 | |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Rock Tools, Sandviken | 556081-4328 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 150 177 | 101 000 | 100 | 150 177 | |
| AB Sandvik Service, Sandviken | 556234-8010 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 51 | 1 000 | 100 | 51 | |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Sandvik Systems Development AB, Sandviken1) | 556407-4184 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Machining Solutions AB, Sandviken1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Machining Solutions Sverige AB, Sandviken1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Tranan, Sandviken | 556330-7817 | 1 000 | 100 | 2 725 | 1 000 | 100 | 2 725 | |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 91 | |
| Direkta innehav | 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
|
| AB Sandvik Vallhoven, Sandviken | 556272-9680 | 6 840 | 100 | 1 800 | 6 840 | 100 | 1 800 | |
| Sandvik Västanbyn AB, Sandviken | 556590-8075 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Västberga Service, Stockholm | 556356-6933 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Örebro AB, Sandviken | 556232-7949 | 10 000 | 100 | 167 | 10 000 | 100 | 167 | |
| AB Sandvik Örnen, Sandviken | 556330-7783 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 | |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, | ||||||||
| Sandviken | 785500-1686 | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 | |
| Scandinavian Handtools AB, Sandviken | 556093-5875 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 | |
| Steebide International AB, Sandviken | 556048-3405 | 15 000 | 100 | 1 000 | 15 000 | 100 | 1 000 | |
| Dormer Tools AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 25 145 | 80 000 | 100 | 25 145 | |
| AB Trellbo, Sandviken | 556251-6780 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 | |
| Walter Norden AB, Halmstad | 556752-4698 | 15 000 | 100 | 1 500 | 15 000 | 100 | 1 500 | |
| Sandvik Mining and Construction Köping AB1) | 556776-9525 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Wire Sandviken AB1) | 556779-3897 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik IT Services AB1) | 556788-9059 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| AB Ascet, Sandviken | 556285-0882 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 | |
| Sandvik Venture AB1) | 556868-7155 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 | |
| Sandvik Credit AB | 556843-7296 | 10 000 | 100 | 50 000 | 10 000 | 100 | 50 000 | |
| Seco Tools AB | 556071-1060 145 467 690 | 100 | 15 658 859 | 145 467 690 | 100 | 15 658 859 | ||
| Svensk Export Flyg AB | 556934-7452 | 100 000 | 100 | 100 | — | — | — |
| Enligt balansräkning 31/12, bolag | Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | — | 18 3,4) | 1 539 205 | — | 183,4) | 1 539 205 |
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | — | 99 | — | — | 99 | — | |
| BRASILIEN | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 |
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 577 468 | 1 894 797 190 | 100 | 577 468 | |
| Sandvik Materials Technology do Brasil S.A. | 10 877 380 | 100 | 116 677 | 10 877 380 | 100 | 116 677 | |
| Sandvik MGS S.A. | 14 999 998 | 100 | 198 290 | 14 999 998 | 100 | 198 290 | |
| Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. | 85 329 996 | 100 | 438 649 | 85 329 996 | 100 | 438 649 | |
| Walter do Brasil Ltda | 1 809 999 | 100 | 39 874 | 1 809 999 | 100 | 39 874 | |
| BULGARIEN | Sandvik Bulgaria Ltd. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| CHILE | Sandvik Credit Chile S.A. | 9 900 | 99 | 39 631 | 9 900 | 99 | 39 631 |
| DEMOKRATISKA REPUBLIKEN |
|||||||
| KONGO | Sandvik Mining and Construction DRC S.P.R.L. | 9 990 | 100 | 66 | 9 990 | 100 | — |
| FÖRENADE ARABEMIRATEN |
Sandvik Middle East FZE. | 1 | 100 | 19 886 | 1 | 100 | 19 886 |
| INDIEN | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 246 | 17 5) | 277 028 | 16 030 246 | 175) | 277 028 |
| IRLAND | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. | 100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 |
| JAPAN | Sandvik K.K. | 2 780 000 | 100 | 224 701 | 2 600 000 | 100 | 224 701 |
| KENYA | Sandvik Kenya Ltd. | — | — | — | 35 000 | 96 | 0 |
| KINA | Sandvik China Holding Co Ltd. | — | 100 | 668 890 | — | 100 | 668 890 |
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | — | 58 3) | 207 854 | — | 583) | 207 854 | |
| KOREA | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 |
| MALI | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | 25 000 | 100 | 3 462 |
| MEXIKO | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 | 406 642 873 | 903) | 71 000 |
| MONGOLIET | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | 400 000 | 100 | 2 682 |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Finance B.V. | 18 788 | 100 | 7 093 582 | 18 788 | 100 | 7 091 729 |
| PERU | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 903) | 26 025 | 6 562 795 | 100 | 26 025 |
| POLEN | Sandvik Polska Sp. z.o.o. | 3 211 | 100 | 93 197 | 3 211 | 100 | 93 197 |
| SLOVAKIEN | Sandvik Slovakia s.r.o. | — | 100 | 1 238 | — | 100 | 1 238 |
| TJECKIEN | Sandvik CZ s.r.o. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| TURKIET | Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret A.S. | 125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 |
| TYSKLAND | Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | — | — | — | — | 13) | 1 486 |
| Sandvik Holding GmbH | — | — | — | — | 13) | 367 | |
| UNGERN | Sandvik Magyarorszag Kft. | — | 100 | 3 258 | — | 100 | 3 258 |
| ZIMBABWE | Sandvik Mining and Construction Zimbabwe (Pty) Ltd. | 233 677 | 100 | 3 269 | 233 677 | 100 | 3 269 |
| Totalt | 31 833 762 | 31 833 596 |
1) Kommissionärsbolag.
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges.
4) Andel av kapitalet 94 %.
5) Aktier upp till en ägarandel på 100 % innehas av företag inom koncernen.
3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
| Koncernens innehav i % | 2013 1) | 2012 1) | |
|---|---|---|---|
| SVERIGE | Sandvik Heating Technology AB | 100 | 100 |
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | |
| Alfa Tool International AB | 100 | 100 | |
| ARGENTINA | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 |
| AUSTRALIEN | Sandvik Mining and Construction Argentina S.A. Sandvik Australia Pty. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
| Sandvik Mining and Construction Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Australia (Production Supply) Pty. Ltd | 100 | 100 | |
| Seco Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| BELGIEN | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| S.A. Seco Tools Benelux N.V. | 100 | 100 | |
| BRASILIEN | Seco Tools Indústria e Comérico Ltda | 100 | 100 |
| COLOMBIA | Sandvik Colombia S.A.S. | 70 | 70 |
| CHILE | Sandvik Chile S.A. Sandvik Mining and Construction Chile S.A. |
100 100 |
100 100 |
| DANMARK | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| Seco Tools A/S | 100 | 100 | |
| FILIPPINERNA | Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 |
| FINLAND | Sandvik Mining and Construction Finland Oy | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | |
| Seco Tools Oy | 100 | 100 | |
| FRANKRIKE | Sandvik Mining and Construction Chauny S.A.S. | 100 | 100 |
| Sandvik Hard Materials S.A.S. Sandvik Materials Technology France S.A.S. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Gunther Tools S.A.S. | 100 | 100 | |
| Safety Production S.A.S. | 100 | 100 | |
| Walter France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Seco Tools France S.A.S. | 100 | 100 | |
| GHANA | SECO - E.P.B S.A.S. Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. |
100 100 |
100 100 |
| HONGKONG | Sandvik Hong Kong Ltd. | 100 | 100 |
| INDIEN | Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 |
| Seco Tools India Private Limited | 100 | 100 | |
| INDONESIEN | PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | |
| IRLAND | Diamond Innovations International Sales | 100 | 100 |
| ITALIEN | Sandvik Italia S.p.A. Walter Italia S.R.L. |
100 100 |
100 100 |
| Seco Tools Italia S.p.A. | 100 | 100 | |
| JAPAN | Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | 100 |
| Walter Tooling Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Japan K.K. | 100 | 100 | |
| KANADA | Sandvik Canada Inc. | 100 | 100 |
| KAZAKHSTAN | Sandvik Mining and Construction Kazakhstan Ltd | 100 | 100 |
| KINA | Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (China) Co. Ltd. Sandvik Mining and Construction Trading (Shanghai) Co. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Hard Materials (Wuxi) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Round Tools Langfang Co., Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Production (Langfang) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Coromant Cutting Tools (Shanghai) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Wuxi Co. Ltd. Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd |
100 80 |
100 80 |
|
| Shandong Energy Machinery Group ZhongRui Mining Equipment Manufacturing Co., Ltd. | 502) | 502) | |
| Seco Tools (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| KOREA | Sandvik SuhJun Ltd. | 100 | 100 |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| MALAYSIA | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| MEXIKO | Sandvik de México S.A. de C.V. Sandvik Mining and Construction de México S.A. de C.V. |
100 100 |
100 100 |
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials de Mexico S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| NAMIBIA | Sandvik Namibia Pty Ltd | 100 | 100 |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 |
| Jabro Tools B.V. | 100 | — | |
| NIGERIA | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 |
| NORGE | Sandvik Coromant Norge AS | 100 | 100 |
| Teeness ASA Sandvik Mining and Construction Norge AS |
100 100 |
100 100 |
|
| Seco Tools AS | 100 | 100 | |
| NYA ZEELAND | Sandvik New Zealand Ltd. | 100 | 100 |
| POLEN | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sp. z.o.o. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (Poland) Sp. z.o.o. | 100 | 100 |
NOTER
| Koncernens innehav i % | 2013 1) | 2012 1) | |
|---|---|---|---|
| RUMÄNIEN | Sandvik SRL | 100 | 100 |
| RYSSLAND | LLC Sandvik | 100 | 100 |
| OOO Walter | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik-MKTC OAO | 100 | 100 | |
| Firma ALG LLC | 100 | 99 | |
| LLC Pramet | 100 | 100 | |
| LLC "Seco Tools" | 100 | 100 | |
| SCHWEIZ | Sandvik AG | 100 | 100 |
| Santrade Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter (Schweiz) AG | 100 | 100 | |
| Seco Tools AG | 100 | 100 | |
| SINGAPORE | Sandvik Mining and Construction S.E. Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik South East Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter AG Singapore Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (SEA) Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| SPANIEN | Sandvik Española S.A. | 100 | 100 |
| Walter Tools Iberica S.A.U. | 100 | 100 | |
| Seco Tools España S.A. | 100 | 100 | |
| STORBRITANNIEN | Dormer Tools Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Construction Mobile Crushers and Screens Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Osprey Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter GB Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (U.K) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Ltd. | 100 | 100 | |
| SYDAFRIKA | Sandvik Mining and Construction RSA (Pty) Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Delmas (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools South Africa (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| TAIWAN | Sandvik Hard Materials Taiwan Pty. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| TANZANIA | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 |
| THAILAND | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| Walter (Thailand) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| TJECKIEN | Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. | 100 | 100 |
| Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| Seco Tools CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| Pramet Tools s.r.o. | 100 | 100 | |
| TURKIET | Walter Cutting Tools Industry and Trade LLC | 100 | 100 |
| TYSKLAND | Sandvik Mining and Construction Crushing Technology GmbH | 100 | 100 |
| Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Supply GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| TDM Systems GmbH | 100 | 100 | |
| Walter AG | 100 | 100 | |
| Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Werner Schmitt PKD-Werkzeug GmbH | 100 | 100 | |
| Seco Tools GmbH | 100 | 100 | |
| Pramet GmbH | 100 | 100 | |
| UKRAINA | Sandvik Ukraine | 100 | 100 |
| UNGERN | Walter Hungaria Kft. | 100 | 100 |
| Seco Tools Kft. | 100 | 100 | |
| USA | Diamond Innovations Inc. | 100 | 100 |
| Sandvik Wire and Heating Technology Corporation | 100 | 100 | |
| Sandvik Thermal Process Inc. | 100 | 100 | |
| Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | |
| Precision Dormer LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Finance LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction USA LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| Walter USA LLC | 100 | 100 | |
| Seco Tools Inc | 100 | 100 | |
| Niagara Cutter, LLC | 100 | 100 | |
| Precorp Inc. | 100 | — | |
| ZAMBIA | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| ÖSTERRIKE | Walter Austria GmbH | 100 | 100 |
| Wolfram Bergbau und Hütten AG | 100 | 100 | |
| Sandvik in Austria Ges.m.b.H. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Materials Handling GmbH & Co. KG | 100 | 100 | |
| Seco Tools Gesellschaft m.b.H. | 100 | 100 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier, där ej annat anges.
2) Andel av rösterna 60 % (60).
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ackumulerade kapitalandelar | ||
| Redovisat värde vid årets början | 356 | 456 |
| Avyttring av intresseföretag | –128 | –73 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 1 | 6 |
| Mottagna utdelningar | –11 | –15 |
| Årets omräkningsdiff erens | –7 | –18 |
| Redovisat värde vid årets slut | 211 | 356 |
| Moderbolagets andelar i intresseföretag | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaff ningsvärden | ||
| Redovisat värde vid årets början | 4 | 66 |
| Avyttring av intresseföretag | — | –62 |
| Redovisat värde vid årets slut | 4 | 4 |
| 2013 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 91 | 21 | 75 | 9 | 66 | 49,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Eimco Elecon | Indien | 177 | 16 | 206 | 26 | 176 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 203 | –48 | 651 | 389 | 263 | 50,0 |
| Fagersta Seco AB | Sverige | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 50,0 |
| Fagerstahälsan AB | Sverige | 7 | 1 | 10 | 8 | 2 | 50,0 |
| S.C.I. Le Palatinat | Frankrike | 1 | 0 | 2 | 1 | 1 | 49,0 |
| Shanghai Innovatools Co. Ltd. | Kina | 11 | 1 | 11 | 2 | 9 | 40,0 |
| Bromma Business Jet AB | Sverige | — | — | — | — | — | 45,0 |
| 2012 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 108 | 23 | 80 | 16 | 64 | 49,0 |
| Carpenter Powder Products AB | Sverige | 168 | 11 | — | — | — | — |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 1 | 0 | — | — | — | — |
| Eimco Elecon | Indien | 213 | 24 | 219 | 32 | 184 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 415 | –62 | 628 | 313 | 315 | 50,0 |
| Precorp Inc. | USA | 181 | 18 | 188 | 65 | 123 | 49,0 |
| Fagersta Seco AB | Sverige | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 50,0 |
| Fagerstahälsan AB | Sverige | 7 | 0 | 10 | 8 | 2 | 50,0 |
| S.C.I. Le Palatinat | Frankrike | 1 | 1 | 3 | 2 | 1 | 49,0 |
| Alfa Tool International AB | Sverige | 92 | 7 | — | — | — | — |
| Shanghai Innovatools Co. Ltd. | Kina | 5 | 4 | 10 | 2 | 8 | 40,0 |
Rapportperiodens slut för intressebolaget Eimco Elecon är 31 mars 2013. Utdelning utbetald 2013 är medtagen i beräkningen av kapitalandelen. Rapport med senare datum har ej kunnat erhållas. Övriga intressebolag redovisas med en månads eftersläpning. Återstående aktier i intressebolaget Precorp Inc. förvärvades under 2013.
| Organisationsnummer | Röst och kapitalandel i % |
|---|---|
| 556098-1333 | 49 |
| 556098-1333 | 49 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstill gångar |
||
| Derivat som innehas för säkring | 186 | 403 |
| Fonderade pensionsplaner | 603 | 359 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 455 | 773 |
| Övriga räntebärande fordringar | 712 | 428 |
| Totalt | 1 956 | 1 963 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för placering | — | 1 |
| Derivat som innehas för säkring | 725 | 949 |
| Fordran på beställare | 1 301 | 1 520 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 1 954 | 2 446 |
| Övriga räntebärande fordringar | 672 | 423 |
| Övriga förskott till leverantörer | 573 | 532 |
| Totalt | 5 225 | 5 871 |
| Moderbolaget | 2013 | 2012 |
| Långfristiga fordringar | ||
| Derivat | 7 | — |
| Övriga icke räntebärande fordringar | — | 145 |
| Övriga räntebärande fordringar | 249 | 27 |
| Totalt | 256 | 172 |
Derivat 58 294 Övriga icke räntebärande fordringar 204 184 Övriga räntebärande fordringar 111 2 Totalt 373 480
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Anläggningskontrakt | 2013 | 2012 |
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad | ||
| vinst (efter avdrag för redovisad förlust) | 10 399 | 9 780 |
| Erhållna förskott | 3 245 | 1 525 |
| Av beställaren innehållna belopp | 99 | 71 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 1 320 | 1 520 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 1 705 | 2 407 |
Fonderade pensionsplaner och övriga icke räntebärande fordringar för kon cernen avseende 2012 har justerats med effekterna av ändrade redovisningsprinciper vid övergången till den uppdaterade standarden för pensioner, IAS 19. Den uppdaterade standarden tillämpas från och med 1 januari 2013 med full tillämpning retroaktivt. Se vidare not 35.
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| 5 790 | 6 493 | 1 357 | 1 518 |
| 4 263 | 4 883 | 1 620 | 1 530 |
| 13 265 | 14 132 | 661 | 761 |
| 23 318 | 25 508 | 3 638 | 3 809 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 391 MSEK (515) och för moderbolaget med 203 MSEK (219). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2013 och 2012.
Övriga kortfristiga fordringar
Åldersanalys, kundfordringar
| 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Brutto | Nedskrivning Redovisat värde | Brutto | Nedskrivning Redovisat värde | |||
| Ej förfallna kundfordringar | 9 908 | –75 | 9 833 | 10 395 | –39 | 10 355 | |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader |
2 248 | –53 | 2 195 | 2 677 | –103 | 2 574 | |
| Förfallna kundfordringar 3–12 månader |
743 | –164 | 579 | 857 | –207 | 650 | |
| Förfallna kundfordringar >12 månader |
661 | –586 | 75 | 490 | –490 | 0 | |
| Summa | 13 560 | –878 | 12 682 | 14 419 | –840 | 13 579 |
| Specifi kation av egetkapitalposten reserver | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 254 | 1 832 |
| Årets omräkningsdiff erenser | 140 | –1 578 |
| Utgående omräkningsreserv | 394 | 254 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | 127 | 17 |
| Kassafl ödessäkringar redovisade i övrigt | ||
| totalresultat | –160 | 110 |
| Utgående säkringsreserv | –33 | 127 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 381 | 1 849 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | 140 | –1 578 |
| Säkringsreserv | –160 | 110 |
| Utgående reserver | 361 | 381 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdiff erenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens fi nansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den eff ektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträff at. Hela förändringen i verkligt värde på kassafl ödessäkringarna överförda till årets resultat är hänförlig till rörelseresultatet både vad avser 2013 och 2012.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Finansiella mål Målen för koncernen är följande:
| 2014 | 2013 | |
|---|---|---|
| Årlig tillväxt, totalt | 8 % | 8 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % | 25 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 | <0,8 |
| Utdelning, % av vinst per aktie | 50 % | 50 % |
Kapital defi nieras som totalt eget kapital inklusive innehav utan bestämmande infl ytande.
| Eget kapital | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 7 678 |
| Reserver | 361 | 381 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 23 966 | 26 561 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | 33 510 | 36 125 |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 100 | 107 |
| Summa eget kapital | 33 610 | 36 232 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,50 SEK per aktie (3,50) till årsstämman 2014. Förslaget motsvarar cirka 88 % av redovisad vinst per aktie. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de två senaste åren förändrats på följande sätt:
| Antal aktier | Kvotvärde SEK/aktie | Aktiekapital SEK | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital 31 december 2011 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Apportemission, 17 januari 2012 | 66 889 974 | 1,20 | 80 267 969 |
| Apportemission, 6 februari 2012 | 1 208 774 | 1,20 | 1 450 529 |
| Aktiekapital 31 december 2012 | 1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
| Aktiekapital 31 december 2013 | 1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2013 beräknas uppgå till 4 390 MSEK (3,50 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
Inga aktier fi nns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal. Sandvik-aktien är offi ciellt noterad endast på NASDAQ OMX Stockholm.
Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Länderriskreserv | 4 | 3 |
| Summa obeskattade reserver | 4 | 3 |
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Utgörs av värdet på aktier som har emitterats till överkurs, det vill säga för aktierna har betalats mer än aktiernas kvotvärde. Erhållet belopp utöver aktiernas kvotvärde har förts till överkursfonden.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som fi nns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen sökt styra över till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Planerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste arrangemangen beskrivs nedan.
Den svenska pensionsplanen är fonderad i en stiftelse, pensionen baseras på slutlönen och är delvis stängd för nya inträdanden i den meningen att endast nya anställda födda före 1979 har möjlighet att inträda i planen. Anställda som är födda efter 1979 ingår i en avgiftsbestämd plan. Det fi nns inga fonderingskrav för den förmånsbestämda planen. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs direkt från Sandvik.
Åtaganden för familjepension tryggas genom försäkring i Alecta, detta åtagande är förmånsbestämt. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan, utan dessa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den så kallade kollektiva konsolideringsnivån till preliminärt 149 %, året innan var den 129 % i slutlig konsolideringsnivå.
Den huvudsakliga pensionsplanen i Storbritannien är fonderad i en stiftelse, den är stängd för nya inträdanden och pensionen baseras på slutlönen. Fonderingsnivån omvärderas vart tredje år, och om denna värdering indikerar ett behov av att öka fonderingen så tillskjuter bolaget pengar till planen över en viss tid. Planen styrs av styrelsemedlemmar som fattar investeringsbeslut efter att ha konsulterat med bolaget. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs från planen.
35
forts. NOT 22
Det fi nns ett antal pensionsplaner i USA, inklusive åtaganden för sjukvårdsförmåner. Den största pensionsplanen täcker ca 75 % av det totala åtagandet i USA. Pensionen baseras på slutlönen och är stängd för nya inträdanden. Fonderingsnivån omvärderas varje år med ett mål att återställa fonderingsnivån över sju års tid. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från planen. År 2013 utbetalades i en klumpsumma ca 24 MUSD till omkring 1 000 fribrevshavare som valde att acceptera det erbjudande som bolaget gav dem.
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, fi nns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs från planen.
I Tyskland har Sandvik förmånsbestämda pensionsplaner. För ett antal år sedan så bildade Sandvik en stiftelse, en så kallad Contractual Trust Agreement (CTA), som omfattar nuvarande anställda inom merparten av Sandviks tyska bolag. Pensionsåtaganden för pensionärer och fribrevshavare är fortfarande ofonderade. Pensionen baseras på slutlönen och andra parametrar, det fi nns inga fonderingskrav och det är ett krav på de anställda i planen att tillskjuta en viss procent av lönen till planen. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från bolaget.
I Kanada fi nns det ett antal pensionsplaner. Pensionen baseras på ett snitt av slutlönen och är stängd för nya inträdanden för ej fackföreningsanslutna planer från och med 2008. Fonderingsnivån omvärderas antingen varje år eller upp till vart tredje år för planerna och baseras på den kapitaltäckningsgrad som bestäms av aktuarierna. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från bolaget. Anställda som anställts efter 1 Januari 2008 ingår i en avgiftsbestämd plan.
| Stor | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Information per land, 31 december 2013 | Sverige | britannien | USA | Finland | Tyskland | Kanada | Övriga | Totalt |
| Belopp i balansräkningen | ||||||||
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 3 531 | 5 225 | 4 225 | 2 462 | 2 044 | 530 | 1 560 | 19 577 |
| Förvaltningstillgångar | 2 077 | 4 388 | 3 471 | 2 778 | 1 018 | 540 | 905 | 15 177 |
| Totalt överskott/(underskott) | –1 454 | –837 | –754 | 316 | –1 026 | 10 | –655 | –4 400 |
| Fonderingsnivå, % | 59% | 84% | 82% | 113% | 50% | 102% | 58% | 78% |
| Pensionplaner som redovisas enligt lokala regler | — | — | — | — | — | — | — | –161 |
| Duration, återstående löptid på pensionsåtagandet, år | 22 | 15 | 15 | 16 | 10 | 12 | — | — |
| Belopp i resultaträkningen / Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kostnad för nyintjänande | –138 | –67 | –120 | –41 | –36 | –18 | –41 | –461 |
| Räntekostnad | –53 | –33 | –50 | 11 | –38 | –3 | –21 | –187 |
| Aktuariella vinster/(förluster) | 204 | 12 | 680 | 26 | –1 | 75 | 43 | 1 039 |
| Total kostnad for förmånsbestämda pensionsplaner före skatt | 13 | –88 | 510 | –4 | –75 | 54 | –19 | 391 |
| Belopp i kassafl ödet | ||||||||
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | — | –124 | –281 | –11 | –25 | –33 | –79 | –553 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | –97 | — | –17 | — | –64 | –2 | –38 | –218 |
| De viktigaste antagandena för värdering av pensionsskulden | ||||||||
| Livslängd, år1 | 20 | 22 | 20 | 19 | 20 | 22 | — | — |
| Infl ation, % | 2,00% | 3,50% | 2,47% | 2,00% | 2,00% | 2,00% | — | 2,51% |
| Diskonteringsränta, % (vägt snitt) | 4,00% | 4,50% | 4,66% | 3,40% | 3,50% | 4,79% | — | 4,12% |
| Framtida löneökningar | 3,00% | 3,66% | 3,10% | 2,50% | 3,00% | 3,00% | — | 3,13% |
1) Uttryckt som den förväntade återstående livslängden för en 65-åring i antal år.
| Stor | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Information per land, 31 december 2012 | Sverige | britannien | USA | Finland | Tyskland | Kanada | Övriga | Totalt |
| Belopp i balansräkningen | ||||||||
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 3 556 | 4 950 | 4 643 | 2 199 | 1 870 | 574 | 1 575 | 19 367 |
| Förvaltningstillgångar | 1 990 | 4 095 | 3 084 | 2 495 | 871 | 491 | 856 | 13 882 |
| Totalt överskott/(underskott) | –1 566 | –855 | –1 559 | 296 | –999 | –83 | –719 | –5 485 |
| Fonderingsnivå, % | 56% | 83% | 66% | 113% | 47% | 86% | 54% | 72% |
| Pensionplaner som redovisas enligt lokala regler | — | — | — | — | — | — | — | –192 |
| Duration, återstående löptid på pensionsåtagandet, år | 22 | 15 | 15 | 16 | 10 | 12 | — | — |
| Belopp i resultaträkningen / Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kostnad för nyintjänande | –131 | –57 | –119 | –34 | –27 | –18 | –53 | –439 |
| Räntekostnad | –38 | –30 | –53 | 19 | –43 | –3 | –29 | –177 |
| Aktuariella vinster/(förluster) | –355 | –276 | –172 | –93 | –252 | –50 | –219 | –1 417 |
| Total kostnad for förmånsbestämda pensionsplaner före skatt | –524 | –363 | –344 | –108 | –322 | –71 | –301 | –2 033 |
| Belopp i kassafl ödet | ||||||||
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | — | –124 | –288 | –3 | –45 | –36 | –95 | –591 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | –103 | — | –20 | — | –65 | –2 | –29 | –219 |
| De viktigaste antagandena för värdering av pensionsskulden | ||||||||
| Livslängd, år1 | 20 | 22 | 20 | 19 | 20 | 21 | — | — |
| Infl ation, % | 2,00% | 2,95% | 2,47% | 2,00% | 2,00% | 2,00% | — | 2,34% |
| Diskonteringsränta, % (vägt snitt) | 3,50% | 4,31% | 3,88% | 3,80% | 3,71% | 4,32% | — | 3,85% |
| Framtida löneökningar | 3,00% | 3,16% | 3,10% | 3,50% | 3,00% | 3,00% | — | 3,10% |
1) Uttryckt som den förväntade återstående livslängden för en 65-åring i antal år.
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 19 367 | 16 951 |
| Kostnad för nyintjänande | 461 | 439 |
| Regleringar | –23 | 0 |
| Räntekostnad | 731 | 759 |
| Inbetalningar från anställda | 24 | 23 |
| Pensionsutbetalningar | –833 | –660 |
| Aktuariella vinster/(förluster) hänförligt till: | ||
| - Finansiella antaganden | –718 | 1 759 |
| - Demografi ska antaganden | 48 | 132 |
| - Erfaranhetsbaserade förändringar | 276 | 265 |
| Övrigt | –14 | 9 |
| Valutakursdiff erenser | 258 | –310 |
| Utgående balans 31 december | 19 577 | 19 367 |
| Förvaltningstillgångar | ||
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 13 882 | 12 836 |
| Ränteintäkt | 544 | 581 |
| Regleringar | –23 | 0 |
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | 553 | 591 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | 218 | 219 |
| Inbetalningar från anställda | 24 | 23 |
| Pensionsutbetalningar | –833 | –660 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp | ||
| som ingår i ränteintäkt | 645 | 739 |
| Övrigt | –14 | –23 |
| Valutakursdiff erenser | 181 | –424 |
| Utgående balans 31 december | 15 177 | 13 882 |
Förändrade redovisningsprinciper avseende IAS 19 har påverkat jämförelsesiff rorna för 2012 i noten. Se vidare not 35.
En tillgång redovisas om för viss plan värdet på förvaltningstillgångarna överstiger skulden. I posten långfristiga fordringar fi nns redovisat som en tillgång fonderade pensionsplaner med 603 MSEK (359). I avsättning för pensioner ingår pensionsplaner med 5 164 MSEK (6 037).
Det fi nns huvudsakligen tre kategorier av risker kopplat till förmånsbestämda pensionsplaner för bolaget. Den första kategorin är kopplat till de framtida pensionsutbetalningarna. Ökad livslängd, ökade infl ationsantaganden och högre löner kan öka de framtida pensionsutbetalningarna och därmed också skulden avseende pensionsåtagandet. Den andra kategorin avser tillgångarna som fi nns i de stiftelser som är fonderade. Låg avkastning kan leda till att tillgångarna i framtiden inte är tillräckliga för att täcka de framtida pensionsutbetalningarna. Den tredje och sista kategorin avser mätmetoderna och redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner. Det avser främst diskonterings räntan som används vid värderingen av nuvärdet av pensions åtagandena. Den kan fl uktuera vilket medför stora förändringar av den redovisade pensionsskulden. Diskonteringsräntan påverkar också den räntekomponent som fi nns i pensionsskulden och som redovisas i fi nansnettot.
För att fastställa diskonteringsräntan används AA-klassifi cerade företagsobligationer som motsvarar längden av pensionsåtagandet. Finns det ingen djup marknad för företagsobligationer används istället statsobligationer som grund för att fastställa diskonteringsräntan. För Sverige och Norge används bostadsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan.
Nedan redovisas en känslighetsanalys för de viktigaste antagandena som påverkar den redovisade pensionsskulden. Notera att känslighetsanalysen inte är menad att uttrycka en åsikt från bolaget om sannolikheten för att dessa inträff ar.
| 1 121 | 1 082 | 959 | 696 | 185 | 142 | 4 185 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktier –20 % | 90 | 243 | 388 | 202 | 54 | 71 | 1 048 |
| Diskonteringsränta, –1 % |
789 | 212 | 404 | 386 | 70 | 47 | 1 908 |
| Infl ation, +1,0 % | 103 | 418 | 14 | 10 | 17 | 5 | 567 |
| Livslängd, +1 år | 139 | 209 | 153 | 98 | 44 | 19 | 662 |
| Känslighetsanalys, förändring av avsätt ning för pensioner (netto) |
Sverige | Stor britan nien |
USA Finland | Tysk | land Kanada | Totalt |
Sandvik uppskattar att cirka 650 MSEK (650) blir utbetalda under 2014 till befi ntliga förmånsbestämda pensionsplaner.
Förvaltningstillgångarna uppgår till 15 177 MSEK (13 882). Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna under 2013 var 1 189 MSEK (1 320). Konsolideringsnivån för de fonderade planerna är 86 % (80).
Onoterade tillgångar uppgår till ca 10 % av de totala förvaltningstillgångarna på 15 177 SEK.
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 2013-12-31 ingår lån till Sandvik-företag med 21 MSEK (41) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 221 MSEK (233).
2013 2012
De förmånsbestämda och avgiftsbestämda planerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB sammanträder två gånger om året och har följande ansvarsområden:
Det fi nns ett annat operativt organ, som dessutom är förberedande till PSB, Group Pension Committee (GPC), med representantation från länder med större förmånsbestämda planerna och berörda koncernfunktioner. Syftet är att följa upp utvecklingen i länderna, föreslå till PSB förändringar i pensionsplaner och godkänna principen för hur de aktuariella antagandena sätts. GPC sammanträder två gånger om året.
Investeringsbesluten i de stiftelser som hanterar förvaltningstillgångarna syftar till följande mål:
Varje stiftelse ska ha en skriftlig investeringspolicy godkänd av GPC, översyn ska göras årligen. Stiftelsen beslutar själv om sin investeringsstrategi och tar i beaktande hur pensionsåtagandena ser ut, behovet av likvida medel och hur investeringsmöjligheterna är. Investeringsstrategin ska vara långsiktig och i linje med de riktlinjer som PSB fastställt. En investeringskommitté ska fi nnas.
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 323 MSEK (324). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett fl ertal svenska dotterbolag ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 2 077 MSEK (1 990) vilket var 292 MSEK lägre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena för hela stiftelsen. Underskottet har skuldförts i bolagen. Moder bolagets förpliktelser utgörs främst av ITP-planen.
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Belopp i balansräkningen | ||
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade | ||
| pensionsåtaganden | 1 911 | 1 849 |
| Förvaltningstillgångar | 1 615 | 1 548 |
| Underskott i stiftelsetillgångar | –27 | –23 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | –323 | –324 |
| Koncernen | Avsättningar för garanti åtaganden |
Avsättningar för omstrukturerings åtgärder |
Avsättningar för personal förmåner |
Avsättningar för miljöåtgärder |
Avsättningar för legala tvister |
Övriga avsättningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat vid föregående års slut | 503 | 695 | 496 | 290 | 111 | 840 | 2 935 |
| Avsättningar som gjorts under året | 395 | 1 197 | 407 | 32 | 23 | 536 | 2 590 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –316 | –698 | –548 | –32 | –49 | –530 | –2 173 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –84 | –91 | –24 | –1 | — | –82 | –282 |
| Omklassifi ceringar | 11 | 24 | 20 | 66 | 14 | –135 | — |
| Årets omräkningsdiff erenser | 1 | 0 | –9 | –5 | –11 | –31 | –55 |
| Redovisat vid årets slut | 510 | 1 127 | 342 | 350 | 88 | 598 | 3 015 |
| varav kortfristig del | 331 | 971 | 186 | 101 | 50 | 316 | 1 955 |
| varav långfristig del | 179 | 156 | 156 | 249 | 38 | 282 | 1 060 |
| Redovisat vid föregående års slut | 22 | 17 | 177 | 11 | — | 7 | 234 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avsättningar som gjorts under året | 3 | 142 | 59 | 11 | — | 0 | 215 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –1 | –90 | –129 | –12 | — | –4 | –236 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –2 | — | — | — | — | 0 | –2 |
| Omklassifi ceringar | — | 0 | 2 | — | — | –2 | 0 |
| Redovisat vid årets slut | 22 | 69 | 109 | 10 | — | 1 | 211 |
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit off entligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnad.
En avsättning för personalrelaterade förmåner redovisas i enlighet med ingångna avtal för långsiktiga incitamentsprogram, lokala bonusprogram, deltidspensioner och andra personalåtaganden.
Under rubriken ingår avsättningar för miljöåterställande åtgärder i anslutning till koncernens anläggningar.
Under rubriken ingår avsättningar för anspråk som vid bokslutsdagen ännu inte var avslutade.
Under rubriken ingår bland annat avsättningar för aff ärsmässiga förlustkontrakt och förpliktelser inom ramen för Sandvik Försäkrings AB verksamhet. Försäkringsverksamheten hade vid ingången av året avsättningar uppgående till 189 MSEK, varav 141 MSEK har använts under året. De avsättningar som är klassifi cerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utfl öde av resurser inom tolv månader efter balansdagen.
I samband med att Sandvik introducerat redovisning av avsättningar i fl era kategorier har det under året skett omkategoriseringar från gruppen Övriga avsättningar.
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkter som följer:
| 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | ||
| Skulder till kreditinstitut | 2 241 | — | 2 241 | 3 852 | — | 3 852 | |
| Skulder till koncernföretag | 580 | — | 580 | 59 | 302 | 361 | |
| Övriga skulder | 5 181 | 7 757 | 12 938 1) | 9 830 | 8 003 | 17 833 | |
| Totalt | 8 002 | 7 757 | 15 759 | 13 741 | 8 305 | 22 046 |
1) Övriga skulder utgörs i huvudsak av obligationslån.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Obligationer | 18 401 | 23 380 |
| Övrigt | 143 | 202 |
| Totalt | 18 544 | 23 582 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Obligationer | 4 375 | 1 667 |
| Övrigt | 39 | 23 |
| Totalt | 4 414 | 1 690 |
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet Finansiell riskhantering.
| 2013 | 2012 |
|---|---|
| 114 | 118 |
| 69 | 66 |
| 183 | 184 |
| 607 | 809 |
| 70 | 72 |
| 1 705 | 2 407 |
| 1 735 | 1 712 |
| 4 117 | 5 000 |
| Moderbolaget | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Personalrelaterade | 1 280 | 1 473 |
| Finansrelaterade | 562 | 925 |
| Övriga | 236 | 357 |
| Totalt | 2 078 | 2 755 |
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvikkoncernen.
Sandvik AB genomförde under 2005 en omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter. Samtliga svenskägda patent och varumärken överfördes till Sandvik Intellectual Property AB (IP-bolaget). Omorganisationen fi ck till följd att Skatteverket underkände IP-bolagets taxering samt att Allmänna ombudet överklagade Skatteverkets beslut avseende Sandvik AB.
Allmänna ombudets yrkande innebar att Sandvik AB skulle beskattas 2005 för en kapitalvinst om 18 097 MSEK som uppkom inom koncernen i samband med omorganisationen. Förvaltningsrätten biföll i juni 2010 Allmänna ombudets överklagande beträff ande tillkommande beskattning av Sandvik AB 2005. Denna dom överklagades till Kammarrätten. I juni 2013 föll domen i Kammarrätten och beslutet innebar att Sandvik beskattas för en kapitalvinst under 2005, om totalt 18 063 MSEK, samtidigt som avskrivningar av de immateriella rättigheterna godkänns. Som en följd av detta beslut betalade Sandvik cirka 5 800 MSEK inklusive ränta till Skatteverket i september 2013. Skattebeloppet kommer i huvudsak att återvinnas genom minskade skattebetalningar hänförliga till ökade avskrivningar i IP-bolaget. Domen överklagades till Högsta Förvaltningsdomstolen men prövningstillstånd medgavs inte och därför är Kammarrättens beslut defi nitivt. För ytterligare detaljer hänvisas till avsnittet "Integrerad riskhantering".
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Diskonterade växlar | 17 | 19 | — | — |
| Övriga borgens- och | ||||
| ansvarsförbindelser | 634 | 1 333 | 13 339 | 15 265 |
| Totalt | 651 | 1 352 | 13 339 | 15 265 |
| varav för dotterföretag | 12 690 | 14 721 |
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 13 339 MSEK (15 265), varav 7 616 MSEK (9 515) utgjorde moderbolagets garantier avseende fi nansiell upplåning i Sandvik Treasury AB. Resterande belopp utgjordes huvudsakligen av utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer samt fi nansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, garantier för erhållna förskott eller olika typer av fullgörandegarantier.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 651 MSEK (1 352) och utgjordes huvudsakligen av garantier utställda av fi nansiella institut.
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 201 | 193 |
| Företagsinteckningar | 100 | 104 |
| Totalt | 301 | 297 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2013 och 2012.
I enlighet med upplysningskraven i IFRS 7 visas nedan hur de fi nansiella instrumenten har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Sandviks samtliga fi nansiella instrument värderas enligt nivå 2, förutom 34 miljoner kronor gällande villkorad köpeskilling, se not 32, som värderas enligt nivå 3.
Upplysningar om de fi nansiella riskerna lämnas också i förvaltningsberättelsen, i det fi nansiella riskavsnittet.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de fi nansiella instrument som redovisas i tabellen nedan.
För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade genomsnittskurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaff ningstillfället.
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassafl öden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassafl öden har använts, beräknas framtida kassafl öden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifi era eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat | Valutaterminer | 731 | 950 |
| Valutaoptioner | 105 | 80 | |
| Ränteswapar | 57 | 294 | |
| Råvaru- och | |||
| elderivat | 18 | 29 | |
| Totalt | 911 | 1 353 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat | Valutaterminer | 451 | 393 |
| Valutaoptioner | — | — | |
| Ränteswapar | 102 | 399 | |
| Råvaru- och | |||
| elderivat | 168 | 134 | |
| Totalt | 721 | 926 |
Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 911 miljoner kronor. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –721 miljoner kronor. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 507 miljoner kronor kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.
Finansiella tillgångar och skulder samt fi nansiella derivat är upptagna till verkliga värden utom kortfristiga och långfristiga lån som är upptagna till upplupna anskaff ningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle öka koncernens långfristiga lån med 1 275 MSEK (1 696). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats till noterade marknadskurser där sådana förekommer. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. Kortfristiga lån, inne-
fattande bland annat utestående företagscertifi kat med räntebindning understigande 12 månader, har ej omvärderats.
Nedanstående tabell visar det verkliga värdet på fi nansiella tillgångar och skulder jämfört med det redovisade värdet. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång eller skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs.
| Balansposter | Derivat för säkringsredovisning1) |
värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat för handels ändamål 2) |
som kan säljas | Finansiella tillgångar | Låne- och kundfordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Finansiella placeringar | — | — | — | — | 80 | 79 | — | — | 80 | 79 | 80 | 79 |
| Kundfordringar | — | — | — | — | — | — | 12 682 | 13 579 | 12 682 | 13 579 | 12 682 | 13 579 |
| Övriga fordringar 3) | — | — | — | — | — | — | 1 509 | 908 | 1 509 | 908 | 1 509 | 908 |
| Derivat 4) | 308 | 720 | 603 | 633 | — | — | — | — | 911 | 1 353 | 911 | 1 353 |
| Likvida medel | — | — | — | — | — | — | 4 967 | 13 829 | 4 967 | 13 829 | 4 967 | 13 829 |
| Summa fi nansiella tillgångar |
308 | 720 | 603 | 633 | 80 | 79 | 19 158 | 28 316 | 20 149 | 29 748 | 20 149 | 29 748 |
Tillgångar
| säkringsredovisning1) | Derivat för | Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen Derivat för handels ändamål 2) |
Övriga fi nansiella skulder |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Låneskulder 5) | — | — | — | — | 30 259 | 34 961 | 30 259 | 34 961 | 31 534 | 36 657 |
| Derivat 6) | 321 | 462 | 400 | 464 | — | — | 721 | 926 | 721 | 926 |
| Leverantörsskulder | — | — | — | — | 6 676 | 6 585 | 6 676 | 6 585 | 6 676 | 6 585 |
| Skulder till intresseföretag | — | — | — | — | 7 | 14 | 7 | 14 | 7 | 14 |
| Övriga skulder 7) | — | — | — | — | 70 | 72 | 70 | 72 | 70 | 72 |
| Summa fi nansiella skulder | 321 | 462 | 400 | 464 | 37 012 | 41 632 | 37 733 | 42 558 | 39 008 | 44 254 |
1) Varav –43 MSEK (163) avser kassafl ödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget kapital och 33 MSEK (96) som avser verkligt värdesäkringar som resultatförs i årets resultat.
2) Varav 203 MSEK (169) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas.
3) Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
4) Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
5) Redovisas i balansräkningen som kort– och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.
6) Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen. 7) Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder redovisade i balansräkningen.
Utöver verkligt värdejusteringar ingår även räntor och valutaomvärderingseff ekter.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde | ||
| (Derivat) | 385 | 223 |
| Låne- och kundfordringar | 91 | –233 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 7 | 8 |
| Finansiella skulder | –1 836 | –2 042 |
Företagets redovisade fi nansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 37 733 MSEK (42 558).
| 2013 | 2012 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominella belopp | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | ||
| Banklån | SEK | –1 097 | –1 625 | –2 367 | –1 327 | –1 100 | –68 | –6 494 | –1 301 | |
| Certifi kat | SEK | — | — | — | — | — | — | — | — | |
| Medium Term Notes | SEK | –115 | –130 | –5 934 | –1 866 | –2 201 | –66 | –7 184 | –1 638 | |
| European Medium Term Notes | EUR | –4 789 | –127 | –1 244 | –7 768 | –422 | –93 | –6 296 | –6 316 | |
| Private placement | USD | –138 | –138 | –2 262 | –3 786 | –138 | –138 | –2 431 | –3 878 | |
| Derivat | ||||||||||
| – valutaderivat | 57 | 20 | 127 | — | 97 | 105 | 326 | — | ||
| – räntederivat | 116 | –13 | –176 | –141 | 83 | –72 | –10 | –147 | ||
| – råvaru- och elderivat | –48 | –31 | –68 | — | –32 | –24 | –48 | — | ||
| Finansiell leasing | –14 | –13 | –51 | –38 | –15 | –15 | –59 | –46 | ||
| Leverantörsskulder | –6 676 | — | — | — | –6 585 | — | — | |||
| Summa | –12 704 | –2 057 | –11 975 | –14 926 | –10 313 | –371 | –22 196 | –13 326 |
| kv 1 2014 | kv 2 2014 | kv 3 2014 | kv 4 2014 | kv 1 2015 | kv 2 2015 | kv 3 2015 | kv 4 2015 | 2016 och senare |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | 10 | 42 | 5 | 10 | 18 | 16 | 3 | 17 | 62 |
| Räntederivat | — | — | — | — | — | — | — | — | –78 |
| Råvaru- och elderivat | –24 | –23 | –20 | –10 | –4 | –11 | –12 | –6 | –38 |
| Totalt | –14 | 19 | –15 | 0 | 14 | 5 | –9 | 11 | –54 |
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 697 MSEK (729). Koncernens inköp från intresseföretag uppgick till 326 MSEK (383). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (0). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 0 MSEK (0). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 12 618 MSEK (14 861), vilket motsvarar 79 % (87), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 75 % (62). Av moderbolagets inköp kom 2 181 MSEK (1 589) eller 14 % (10) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattnings havare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 66 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Likvida medel – koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 3 812 | 5 620 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 1 264 | 8 209 |
| Summa enligt balansräkningen | 5 076 | 13 829 |
| Summa enligt kassafl ödesanalysen | 5 076 | 13 829 |
| Likvida medel – moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 0 | 25 |
| Summa enligt balansräkningen | 0 | 25 |
| Summa enligt kassafl ödesanalysen | 0 | 25 |
Kortfristiga placeringar har klassifi cerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
• De har en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaff ningstidpunkten.
| Koncernen | Moder bolaget |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | 7 | 8 11 470 | 9 636 | |
| Erhållen ränta | 185 | 265 | 870 | 349 |
| Erlagd ränta | –2 377 –2 031 –2 351 –1 576 | |||
| Totalt | –2 185 –1 758 | 9 989 | 8 409 |
| Koncernen | Moder bolaget |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassa fl ödet |
|||||
| Förändring i värdet av fi nansiella instrument | — | — | 377 | 52 | |
| Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag | –10 | 5 | — | — | |
| Realisationsresultat vid försäljning av | |||||
| anläggningstillgångar | –13 | –34 | –7 | 21 | |
| Avsättningar till pensioner | — | 183 | –1 | –44 | |
| Övriga avsättningar | 134 | –89 | –18 | –81 | |
| Bokslutsdispositioner | — | — | 1 | –6 | |
| Orealiserade kursdiff erenser | — | — | –860 | –255 | |
| Övrigt | –2 | 186 | –241 | –360 | |
| Totalt | 109 | 251 | –749 | –673 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Förvärv av dotterföretag och andra aff ärsenheter – koncernen |
||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||
| Anläggningstillgångar | 250 | 27 |
| Varulager | 87 | 15 |
| Rörelsefordringar | 73 | –52 |
| Likvida medel | 16 | 13 |
| Summa tillgångar | 426 | 3 |
| Avsättningar | 60 | 27 |
| Rörelseskulder | 44 | –8 |
| Övriga skulder | 13 | –3 |
| Summa avsättningar och skulder | 117 | 16 |
| Skuldförd köpeskilling | –34 | –5 |
| Utbetald köpeskilling | –505 | –44 |
| Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten | 16 | 5 |
| Påverkan på likvida medel | –489 | –39 |
Förvärvade tillgångar och skulder 2012 inkluderar eff ekterna av den slutliga förvärvsbalansen avseende förvärvet av SJL, Kina, som skedde 2011.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Avyttring av dotterföretag och andra aff ärsenheter – koncernen |
||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | ||
| Anläggningstillgångar | — | 599 |
| Varulager | — | 117 |
| Rörelsefordringar | — | 96 |
| Likvida medel | — | 3 |
| Summa tillgångar | — | 815 |
| Avsättningar | — | –27 |
| Rörelseskulder | — | –65 |
| Summa avsättningar och skulder | — | –92 |
| Erhållen köpeskilling | — | 695 |
| Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten | — | –3 |
| Påverkan på likvida medel | — | 692 |
35
I nedanstående tabell specifi ceras de förvärv som gjordes under 2012 och 2013. Årliga intäkter och antal medarbetare avser förhållandet vid tidpunkten för förvärvet.
| Aff ärsområde | Företag | Förvärvsdatum | Årliga intäkter | Antal medarbetare |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions | Precorp Inc | 1 oktober 2013 | 230 | 200 |
| Sandvik Machining Solutions | Alfa Tool International AB, Sverige | 21 december 2012 | 92 | 20 |
| Sandvik Mining | Cubex Ltd | 1 april 2013 | 270 | 110 |
| Sandvik Venture | TechnoPartner Samtronic GmbH | 1 oktober 2013 | 112 | 35 |
Den 12 juni 2008 förvärvades aktier motsvarande 49 % av det egna kapitalet i Precorp Inc. Den 1 oktober 2013 förvärvades aktier motsvarande 51 % av det egna kapitalet i företaget, då bestämmande infl ytande erhölls, för 205 MSEK som betalades kontant. Företaget är verksamt globalt med kunder främst inom fl yg- och bilindustri. Produktportföljen omfattar ett heltäckande erbjudande av polykristallin diamant (PCD)- och hårdmetallverktyg (borrar, mikroborrar, uppborrningsverktyg, pinnfräsar) för höghastighetsbearbetning av bland annat formgjutna komponenter i aluminium, hårdmetall samt för bearbetning av kompositmaterial. Genom detta förvärv har Sandvik ambitionen att fortsätta utveckla och stärka den globala aff ären inom diamant- och hårdmetallverktyg, speciellt för att möta behov och krav i det attraktiva fl ygindustrisegmentet.
Den 1 april 2013 förvärvades Cubex Ltd leverantör av lösningar för sänkborrning genom en inkråmsöverlåtelse. Sandvik betalade kontant 267 MSEK för rörelsen och dess tillgångar. CUBEX är en av marknadens ledande leverantörer av lösningar med fokus på design och tillverkning av utrustning för sänkborrning och geoteknisk borrning. CUBEX produkter distribueras globalt och de största marknaderna är USA, Kanada, Afrika, Sydamerika och Australien. Förvärvet är ett naturligt steg i att bygga vidare på företagens nära samarbete. Sandvik har sedan 2009 varit global distributör med ansvar för försäljning och service av CUBEX produkter. CUBEX kunskap inom sänkborrning kompletterar Sandviks redan omfattande erbjudande inom borrning under jord.
Den 1 oktober 2013 förvärvades TechnoPartner Samtronic GmbH genom en inkråmsöverlåtelse. Sandvik betalade kontant 28 MSEK och 34 MSEK i villkorad köpeskilling för rörelsen och dess tillgångar. Företaget tillverkar matnings/ spridningsmaskiner och dubbelbandspressar, där företagets kärnkompetens är inom området dubbelbandspressar med förstärkta tefl onband. Syftet med förvärvet är att ytterligare förstärka Sandviks position inom komposit-segmentet både med produkt- och service-erbjudanden.
Verkliga värden av tillgångar och skulder i förvärvade företag visas i nedanstående tabeller.
| Sandvik Machining Solutions |
Sandvik Mining |
Sandvik Venture |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 54 | — | 51 | 105 |
| Materiella anläggningstillgångar | 133 | 3 | 7 | 142 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 3 | — | — | 3 |
| Varulager | 9 | 57 | 20 | 87 |
| Kortfristiga fordringar | 26 | 47 | — | 73 |
| Likvida medel | 16 | 0 | — | 16 |
| Räntebärande skulder | –0 | — | — | –0 |
| Icke räntebärande skulder | –66 | –27 | –24 | –117 |
| Identifi erbara nettotillgångar | 174 | 80 | 55 | 309 |
| Innehav utan bestämmande | ||||
| infl ytande | — | — | — | — |
| Goodwill | 228 | 187 | — | 415 |
| Verkligt värde på tidigare ägd andel | 197 | — | — | 197 |
| Köpeskilling | 205 | 267 | 62 | 533 |
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder i Precorp Inc, Cubex Ltd och TechnoPartner Samtronic GmbH har fastställts preliminärt i avvaktan på en slutlig värdering. Värdering till verkligt värde har ökat värdet på nettotillgångarna redovisade som immateriella poster i form av patent. Verkliga värdet på tidigare innehav i Precorp Inc uppgick till 197 MSEK och har medfört en vinst om 68 MSEK i koncernen som redovisats under övriga rörelseintäkter.
Goodwill har uppstått som ett resultat av synergieff ekter. Goodwill förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill i fallet Precorp Inc. I de två övriga förvärven vilka genomförts som inkråmsöverlåtelser förväntas goodwill vara skattemässigt avdragsgill. För närmare upplysningar om goodwill se not 13.
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 4,6 MSEK och avser arvoden till konsulter i samband med due diligence. Dessa utgifter har redovisats som övriga rörelsekostnader i rapport över resultat och övrigt totalresultat.
Förvärvsavtalet avseende TechnoPartner Samtronic GmbH anger att en tillläggsköpeskilling skall utgå till säljarna om omsättningen överstiger ett fastställt belopp. Tilläggsköpeskillingen kan maximalt uppgå till 34 MSEK och är det belopp som redovisats i koncernen.
| Likvida medel | 499 |
|---|---|
| Villkorad köpeskilling | 34 |
| 533 |
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder har fastställts slutgiltigt vad avser förvärvet av Alfa Tool International AB som genomfördes 2012. Ingen förändring har skett av preliminärt förvärvade värden.
| Sandvik Machining Solutions |
Sandvik Construction |
Sandvik Mining | Sandvik Materials Technology |
Sandvik Venture |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande infl ytande förelåg |
||||||
| Intäkter | 48 | — | 116 | — | 56 | 220 |
| Årets resultat | 3 | — | –22 | — | 12 | –7 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2013 Intäkter |
234 | — | 197 | — | 186 | 617 |
| Årets resultat | 37 | — | –11 | — | 15 | 41 |
Sandvik Machining Solutions förvärv under 2012 av Alfa Tool International AB bidrog med 92 MSEK i intäkter och med ett årsresultat om 7 MSEK om förvärvet hade gjorts 1 januari 2012. Bidraget från tidpunkten då bestämmande infl ytande förelåg vad gäller intäkter och årets resultat uppgick till 0 MSEK.
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskt aktiebolag, vars styrelse har sitt säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 510, 101 30 Stockholm.
Moderbolagets aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Koncernredovisningen för år 2013 omfattar moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Följande noteras utifrån kraven i 6 kap 2 a § Årsredovisningslagen: Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie berättigar till en röst.
Det totala antalet aktier ska lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000. Antalet aktier vid utgången av 2013 uppgick till 1 254 385 923
(1 254 385 923) med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte.
Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet avser AB Industrivärden med 11,6 %.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital (minimi- och maximikapital). Bolagsordningen anger inte att någon av styrelsens ledamöter ska utses på annat sätt än av bolags-
stämman. Arbetstagarrepresentanter utses dock av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Bolag i koncernen har låneavtal med villkor som kan få verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett off entligt uppköpserbjudande.
Det fi nns inga avtal mellan bolag i koncernen och moderbolagets styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett off entligt uppköpserbjudande.
Sandvik har till och med 31 december 2012 tillämpat den så kallade korridormetoden vid redovisning av koncernens pensionsskuld. Den uppdaterade IAS 19 standarden tillåter inte längre detta. Det innebär att förändringar i aktuariella antaganden redovisas direkt i övrigt totalresultat. Dessutom kräver standarden att företaget använder samma ränta vid fastställandet av avkastningen på förvaltningstillgångarna som vid diskontering av pensionsåtagandena.
Den uppdaterade standarden tillämpas från och med den 1 januari 2013 med full tillämpning retroaktivt. För Sandvik innebär detta en ökning av nettopensionsåtagandet och en motsvarande minskning, med beaktande av skatte eff ekter, av balanserade vinstmedel.
Om standarden hade tillämpats per 31 december 2012 skulle nettopensionsåtagandet varit ca 5,0 miljarder SEK högre. Efter beaktande av uppskjuten skatt skulle eff ekterna av den uppdaterade standarden på balanserade vinstmedel varit 3,7 miljarder SEK lägre. Eff ekterna i koncernens resultaträkning, förutom på övrigt totalresultat, är oväsentliga och har inte medfört någon justering i resultaträkningen. Helårseff ekten i övrigt totalresultat är – 1 069 miljoner SEK.
Eff ekterna redovisas i sin helhet i nedanstående tabell:
| 2012-01-01 | 2012-12-31 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| IAS 19 | IAS 19 | |||||||
| Utfall | justering | Omräknat värde | Utfall | justering | Omräknat värde | |||
| Uppskjutna skattefordringar | 3 070 | 1 021 | 4 091 | 2 544 | 1 325 | 3 869 | ||
| Långfristiga fordringar | 3 229 | –1 230 | 1 999 | 3 285 | –1 322 | 1 963 | ||
| – varav pensionsplaner redovisade som en tillgång | 1 573 | –1 086 | 487 | 1 555 | –1 195 | 360 | ||
| Övriga tillgångar | 92 440 | 92 440 | 98 223 | 98 223 | ||||
| Summa tillgångar | 98 739 | –209 | 98 530 | 104 052 | 3 | 104 055 | ||
| Eget kapital | 33 891 | –2 627 | 31 264 | 36 232 | –3 696 | 32 536 | ||
| Avsättningar för pensioner | 2 358 | 2 457 | 4 815 | 2 242 | 3 795 | 6 037 | ||
| Långfristiga, icke-räntebärande skulder | 6 487 | –39 | 6 448 | 6 516 | –96 | 6 420 | ||
| Övriga skulder | 56 003 | 56 003 | 59 062 | 59 062 | ||||
| Summa skulder | 64 848 | 2 418 | 67 266 | 67 820 | 3 699 | 71 519 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 98 739 | –209 | 98 530 | 104 052 | 3 | 104 055 |
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4§ aktiebolagslagen. Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsord-
ningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per 2013-12-31 framgår av denna årsredo visning. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som bedöms erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av två ej utnyttjade kreditfaciliteter som uppgår till 650 MEUR respektive 5 000 MSEK, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är det styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarbar med beaktande av de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Stockholm den 20 februari 2014 Sandvik Aktiebolag (publ) STYRELSEN
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| Kronor | 23 645 158 818 |
|---|---|
| samt årets resultat | 6 575 854 466 |
| balanserade vinstmedel | 14 838 724 425 |
| överkursfond | 2 230 579 927 |
| disponeras på följande sätt: | |
|---|---|
| till aktieägarna utdelas 3,50 kronor per aktie | 4 390 350 731 |
| i ny räkning överförs | 19 254 808 087 |
| Kronor | 23 645 158 818 |
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås fredagen den 16 maj 2014.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 13 maj 2014.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 20 februari 2014
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Jan Kjellgren Tomas Kärnström Fredrik Lundberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Hanne de Mora Simon Thompson Lars Westerberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Olof Faxander Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot
Anders Nyrén Jürgen M Geissinger Johan Karlström
Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 februari 2014
George Pettersson Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Sandvik AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 37–122.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den
TILL ÅRSSTÄMMAN I SANDVIK AB (PUBL), ORG. NR 556000-3468
31 december 2013 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sandvik AB (publ) för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 26 februari 2014
George Pettersson Auktoriserad revisor
Anders Nyrén Olof Faxander Jürgen M Geissinger
Simon Thompson Lars Westerberg Jan Kjellgren Tomas Kärnström
124 Sandvik Årsredovisning 2013
Anders Nyrén, f 1954. Styrelseordförande sedan 2010. Styrelseledamot sedan 2002, vice ordförande 2006–2010. Ordförande i ersättningsutskottet och medlem i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, MBA. Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, vice verkställande direktör, ekonomi och fi nans i Skanska AB 1997–2001, olika ledande befattningar i AB Wilhelm Becker, STC Scandinavian Trading Co AB, STC Venture AB, OM International AB, Securum AB och Nordbanken 1979–1997.
Nuvarande styrelseuppdrag: Ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelseledamot i AB Industrivärden, SCA, AB Volvo, Ernström & C:o AB, Handelshögskolan och
Handelshögskoleföreningen.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 500.
Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2011.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fi l.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef i SSAB 2006–2010, Executive Vice President i Outokumpu Oy 2004–2006.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 32 660.
Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Styrelseledamot sedan 2012. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Teknologie doktor. Verkställande direktör och kon-
cernchef i Schaeffl er AG 1998–2013, olika ledande befattningar inom ITT Automotive 1992–1998.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Supervisory Board för MTU Aero Engines AG. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2011. Medlem i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Verkställande direktör i Skanska AB sedan 2008 samt olika chefsposter inom BPA (nuvarande Bravida) 1995–2000.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, civilekonom, ekonomie doktor h. c., teknologie doktor h. c. Verksam inom L E Lundbergföretagen AB sedan 1977 och koncernchef sedan 1981.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelse-
ordförande i Holmen AB, Hufvud staden AB och Indutrade AB, vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelse ledamot i LE Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden och Skanska AB.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 6 540 000, via L E Lundbergföretagen AB 30 000 000, via AB Industrivärden 145 274 257. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2006. Ordförande i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, magistergrad i Business Administration från IESE, Barcelona. En av grundarna och ägarna, tillika styrelseordförande i managementbolaget a-connect (group) ag sedan 2002, partner i McKinsey & Company Inc., 1989–2002, olika befattningar inom brand management och controlling inom Procter & Gamble 1986–1989.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelse ledamot i AB Volvo och IMD Foundation Board. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2008. Medlem i revisionsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil.mag. geologi. Olika positioner inom Anglo American Group 1995–2007 samt styrelseledamot i Anglo American plc 2005–2007, AngloGold Ashanti 2004–2008, styrelse ord förande i Tarmac 2004–2007, styrelseledamot i SG Warburg 1994–1995, NM Rothschild & Sons Ltd., 1984–1995. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Tullow Oil plc., styrelseledamot i Newmont Mining Corporation och AMEC plc. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2010. Medlem i ersättningsutskottet.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Autoliv Inc. 1999– 2007, Gränges AB 1994–1999 och i ESAB 1991–1994. Olika positioner inom ESAB och ASEA från 1972.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelse ord förande i Husqvarna AB, styrelseledamot i SSAB, AB Volvo, Stena AB samt Meda AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 12 000.
Styrelseledamot sedan 2008 (arbetstagar representant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utvecklingsingenjör FoU, AB Sandvik Coromant. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 570.
Styrelseledamot sedan 2006 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Huvudskyddsombud Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 889.
Thomas Andersson, f 1962. Styrelsesuppleant sedan 2012 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i Metallklubben Sandvik Coromant Gimoverken. Olika operatörsbefattningar inom Gimoverken sedan 1984. Byggnadsfi rma Anders Diös 1980–1984. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 612.
Styrelsesuppleant sedan 2010 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. EHS-chef för produktenhet Olja och Gas Sandviken, olika befattningar inom Sandvik sedan 2000, bland annat fl ödeschef, Sandvik Materials Technology. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 7 759.
Percy Barnevik, f 1941. Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Bo Severin, f 1955. Sekreterare i Sandviks styrelse sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur. kand. Chefsjurist i Sandvik AB. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Näringslivets Internationella Råd. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 9 454.
KPMG AB Huvudansvarig revisor: George Pettersson, f 1964. Auktoriserad revisor. Andra revisionsuppdrag: bland annat huvudansvarig revisor i B&B Tools AB, Holmen AB, Hufvudstaden AB, LE Lundbergföretagen AB och Skanska AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Petra Einarsson
Gary Hughes
Tomas Nordahl
MEDLEMMAR I DEN UTÖKADE KONCERNLEDNINGEN 2013
Bo Severin Anna Vikström Persson
Verkställande direktör och koncernchef, Sandvik AB, sedan 2011.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fi l.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef i SSAB 2006–2010, Executive Vice President i Outokumpu Oy 2004–2006.
Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 32 660.
Kommunikationsdirektör, Sandvik AB, sedan 1 juli 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Magisterexamen i geologi och journalistik. Anställd på Sandvik sedan 2006. Olika ledande befattningar, bland annat som chef för kommunikation och marknadsföring på Sandvik Coromant (2012–2013) och internkommunikationschef på Sandvik Coromant (2010–2012). Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 332.
Ekonomi- och fi nansdirektör, Sandvik AB, sedan 1 oktober 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Olika ledande befattningar inom Sandvik sedan 2007. Outokumpu Oy 2001– 2007, Nordea 1999–2001, Boliden 1996–1999.
Nuvarande styrelseuppdrag: —
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 943.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 1 februari 2013. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Anställd på Sandvik sedan 1990. Olika ledande befattningar, bland annat som ekonomidirektör på Sandvik Materials Technology (2004–2007), chef för produktområde Strip (2007–2011) samt chef för produktområde Tube (2011–2013). Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Industriarbetsgivarna och ledamot i Jernkontorets fullmäktige.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 295.
Chef för affärsområde Sandvik Construction sedan 1 oktober 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: MBA och civilingenjör. Olika ledande befattningar 1991–2013 inom Bosch, Eagle Ottowa China, Honeywell Automotive Parts och Sinotruk Hong Kong.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology fram till 31 januari 2013, därefter chef för affärsområde Sandvik Machining Solutions.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Olika ledande befattningar inom Sandvik sedan 2008, Vice President Operations i Rotax 2002–2007, olika positioner inom Bombardier 1997–2002 och ABB 1995–1997. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Stål och Metall Arbetsgivareförbundet. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 11 007.
Chef för affärsområde Sandvik Mining sedan 2012.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Gruvingenjör. President Underground Mining, Sandvik Mining and Construction 2010–2012, President Region Latin America, Sandvik Mining and Construction 2003–2010, Vice President Business Development Region Africa, Sandvik Mining and Construction samt olika positioner inom Sandvik i Afrika 1997–2003.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 11 519.
Chef för affärsområde Sandvik Venture sedan 2012 samt direktör för IT, sourcing och strategi sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Olika ledande befattningar inom The Boston Consulting Group 1994–2011. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 7 925.
Chefsjurist, Sandvik AB, sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Bolagsjurist Sandvik AB sedan 1988. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Näringslivets Internationella Råd. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 9 454.
Personaldirektör, Sandvik AB, sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Personaldirektör, SSAB 2006–2011. Personalchef för den svenska delen av Ericsson 2004–2006. Olika ledande befattningar inom HR och organisationsutveckling för Ericssonkoncernen 1998–2006.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Know IT.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 10 442.
Ekonomi- och fi nansdirektör, Sandvik AB, fram till 30 september 2013.
Tillförordnad chef för affärsområde Sandvik Construction fram till 30 september 2013.
Kommunikationsdirektör, Sandvik AB, fram till 30 juni 2013.
Chef för affärsområde Sandvik Machining Solutions fram till 31 januari 2013.
Chef för Sandvik i Indien och verkställande direktör Sandvik Asia Private Ltd från 2011 till 14 januari 2014.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Kandidatexamen i Industriell tecknik och produktionsteknik. Managementprogram på ABB University. Anställd 2006–2014.
Ajay Sambrani lämnade bolaget, och därmed också den utökade koncernledningen, den 14 januari 2014.
Direktör forskning och utveckling, ordförande i Sandviks FoU-styrelse sedan 2012. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och teknisk doktor. Professor i processmetallurgi vid KTH 1987–1996. Gästprofessor vid Shanghai University, Kina. Anställd sedan 1980.
Chef för Sandvik i Kina och verkställande direktör Sandvik China Holding Co. Ltd sedan 2012.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: MBA och kandidatexamen i Elektro teknik och elektronik. Olika ledande befattningar inom Siemens-koncernen 1987–2012 inklusive chef för Siemens VDO i Kina 1999–2005 och chef för Nokia Siemens Networks i Kina 2007–2012. Anställd sedan 2012.
| Finans | Mats Backman |
|---|---|
| IT, sourcing och strategi | Tomas Nordahl |
| Juridik | Bo Severin |
| Kommunikation | Jessica Alm |
| Personal | Anna Vikström Persson |
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier avser 31 december 2013.
Årsstämma hålls tisdagen den 13 maj 2014 klockan 17:00 i Göransson Arena, Sätragatan 15, Sandviken.
Aktieägare som vill delta i årsstämman ska anmäla detta till bolaget under adress Sandvik AB, c/o Computershare AB, Box 610, 182 16 Danderyd, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09.00–16.00 eller på www.sandvik.se. Anmälan ska vara Sandvik AB tillhanda senast onsdagen den 7 maj 2014. För att få rätt att delta i årsstämman måste aktieägare också onsdagen den 7 maj 2014 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktie boken.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste onsdagen den 7 maj 2014 hos Euroclear Sweden AB tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för
att ha rätt att delta i stämman. Observera att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar banks aktieägardepå och/ eller handlar via internet.
Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt, bör denna insändas före årsstämman.
Styrelsen föreslår årsstämman 2014 att utdelning lämnas med 3,50 kronor per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås fredagen den 16 maj 2014. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna sändas ut onsdagen den 21 maj 2014. Utdelningen
skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med fl era. För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Årsredovisningen är tillgänglig på www.sandvik.se (svensk version) och www.sandvik.com (engelsk version), där den även kan beställas i tryckt form.
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fakturerad försäljning, MSEK | 87 328 | 98 529 | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 | 54 610 |
| Förändring, % | –11 | +5 | +14 | +15 | –22 | +7 | +19 | +14 | +16 | +12 |
| varav organisk, % | –7 | +5 | +20 | +17 | –30 | +5 | +18 | +14 | +14 | +15 |
| varav struktur, % | 0 | 0 | 0 | +1 | 0 | +2 | +3 | +1 | –1 | –1 |
| varav valuta, % | –5 | 0 | –5 | –2 | +10 | 0 | –2 | –1 | +3 | –2 |
| Rörelseresultat, MSEK | 8 638 | 13 490 | 10 148 | 11 029 | –1 412 | 12 794 | 14 394 | 12 068 | 9 532 | 7 578 |
| % av fakturering | 10 | 14 | 11 | 13 | –2 | 14 | 17 | 17 | 15 | 14 |
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader, MSEK |
6 753 | 11 516 | 8 179 | 9 412 | –3 472 | 10 577 | 12 997 | 11 113 | 8 819 | 6 877 |
| % av fakturering | 8 | 12 | 9 | 11 | –5 | 11 | 15 | 15 | 14 | 13 |
| Årets koncernresultat, MSEK | 5 008 | 8 107 | 5 861 | 6 943 | –2 596 | 7 836 | 9 594 | 8 107 | 6 392 | 5 111 |
| Eget kapital 1), MSEK | 33 610 | 32 536 | 31 264 | 33 813 | 29 957 | 36 725 | 29 823 | 27 198 | 24 507 2) | 23 551 2) |
| Soliditet 1), % | 36 | 31 | 32 | 38 | 33 | 36 | 35 | 41 | 41 | 46 |
| Nettoskuldsättningsgrad 3), ggr | 0,7 | 0,6 | 0,7 | 0,7 | 1,0 | 0,9 | 1,0 | 0,6 | 0,7 | 0,5 |
| Kapitalomsättningshastighet 1), % | 89 | 97 | 100 | 92 | 73 | 101 | 112 | 115 | 112 | 108 |
| Likvida medel, MSEK | 5 076 | 13 829 | 5 592 | 4 783 | 7 506 | 4 998 | 2 006 | 1 745 | 1 559 | 1 720 |
| Avkastning på eget kapital 1), % | 15,3 | 25,3 | 18,5 | 22,1 | –7,9 | 24,8 | 34,4 | 31,8 | 27,4 | 21,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital 1), % | 12,6 | 19,8 | 16,0 | 17,4 | –1,3 | 19,9 | 27,0 | 27,6 | 23,7 | 20,5 |
| Investeringar i anläggningar 4), MSEK | 4 185 | 4 820 | 4 994 | 3 378 | 4 006 | 6 634 | 4 811 | 4 175 | 3 665 | 2 967 |
| Investeringar totalt 4), MSEK | 4 674 | 4 859 | 5 332 | 4 493 | 6 161 | 7 766 | 9 480 | 5 455 | 3 950 | 3 278 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten 4), MSEK |
5 133 | 11 892 | 7 764 | 12 149 | 11 792 | 9 335 | 5 076 | 7 741 | 7 266 | 5 322 |
| Kassafl öde, MSEK | –8 656 | 8 450 | 907 | –2 642 | 2 471 | 2 764 | 179 | 357 | –380 | –207 |
| Antal medarbetare 31/12 | 47 338 | 48 742 | 50 030 | 47 064 | 44 355 | 50 028 | 47 123 | 41 743 | 39 613 | 38 421 |
1) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper. Se vidare not 35.
2) Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel.
3) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrad defi nition. För defi nitioner se sid 92. 4) Från och med 2006 exklusive rental fl eet.
(Alla historiska belopp är omräknade med hänsyn till split 5:1.)
| SEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat 1) | 4,00 | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | 6,45 | 4,95 | 3,85 |
| Resultat efter utspädning 2) | 4,00 | 6,51 | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,29 | 7,65 | 6,45 | 4,90 | 3,75 |
| Eget kapital 3) | 26,7 | 25,9 | 25,2 | 27,5 | 24,4 | 30,00 | 24,10 | 22,00 | 19,80 | 18,30 |
| Utdelning (2013 enligt förslag) | 3,50 | 3,50 | 3,25 | 3,00 | 1,00 | 3,15 | 4,00 | 3,25 | 2,70 | 2,20 |
| Direktavkastning 4), % | 3,9 | 3,4 | 3,8 | 2,3 | 1,2 | 6,4 | 3,6 | 3,3 | 3,6 | 4,1 |
| Utdelningsandel 5), % | 88 | 54 | 70 | 54 | — | 50 | 52 | 50 | 55 | 57 |
| Börskurser Sandvik-aktien, årshögsta | 108 | 107 | 135 | 133 | 90 | 108 | 151 | 106 | 79 | 56 |
| årslägsta | 79 | 82 | 73 | 76 | 41 | 42 | 96 | 71 | 54 | 46 |
| vid årets slut | 90,70 | 103,50 | 84 | 131 | 86 | 49 | 111 | 100 | 74 | 54 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 254,4 | 1 254,4 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 235,2 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 254,4 | 1 245,9 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 216,9 | 1 255,8 |
| P/E-tal 6) | 22,7 | 15,9 | 18,2 | 23,5 | — | 7,8 | 14,5 | 15,4 | 15,0 | 13,9 |
| Börskurs i % av eget kapital 2) 7) | 340 | 400 | 333 | 476 | 352 | 163 | 462 | 452 | 374 | 293 |
1) Årets resultat per aktie.
2) Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående
4) Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut. 5) Utdelning dividerad med resultat per aktie. 6) Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie. 7) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie. Kompletterande defi nitioner, se sid 92.
konvertibelprogram.
3) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper. Se vidare not 35.
| Fakturering | Rörelseresultat och rörelsemarginal | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | |||||
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Sandvik Mining | 30 744 | 37 762 | 32 232 | 27 160 | 2 743 | 9 | 6 004 | 16 | 5 189 | 16 | 4 096 | 15 |
| Sandvik Machining Solutions | 28 543 | 28 482 | 28 171 | 24 457 | 5 205 | 18 | 6 256 | 22 | 6 347 | 23 | 4 850 | 20 |
| Sandvik Materials Technology | 14 035 | 15 366 | 16 339 | 15 703 | 1 270 | 9 | 592 | 4 | –642 | –4 | 1 233 | 8 |
| Sandvik Construction | 8 601 | 9 683 | 9 249 | 8 023 | 110 | 1 | 748 | 8 | 58 | 1 | 570 | 7 |
| Sandvik Venture | 5 394 | 7 194 | 8 056 | 7 275 | 606 | 11 | 1 238 | 17 | –21 | –0 | 850 | 12 |
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.