Annual Report • Apr 22, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor.
Viktiga tillväxtområden inom koncernen är förpackningskonceptet Propac och Ryssland. Koncernen omsätter ca 2,5 miljarder kronor och har ca 2 000 anställda i 15 länder.
Bong har starka marknadspositioner på de flesta betydande marknader i Europa, och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling.
Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm (Small Cap).
| NYCKELTAL | 2013 | 4 kv |
3 kv |
2 kv |
1 kv |
2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK |
2 564 |
664 | 595 | 628 | 677 | 2 946 |
3 203 |
2 326 |
1 915 |
| Rörelseresultat, MSEK |
–109 | –14 | –28 | –20 | –47 | 15 | 40 | –91 | 65 |
| Resultat efter skatt, MSEK |
–141 | –18 | –47 | –28 | –47 | –55 | –16 | –97 | 24 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK |
–91 | 14 | –19 | –70 | –16 | –38 | 137 | –277 | 169 |
| Rörelsemarginal, %1 |
–4,3 | –4,3 | –5,0 | –5,2 | –7,0 | 0,5 | 1,3 | –3,9 | 3,4 |
| Medelantal anställda1 |
2 051 |
2 051 |
2 076 |
2 099 |
2 136 |
2 271 |
2 431 |
1 540 |
1 220 |
1 Ackumulerat från årsskiftet.
BETYDANDE FÖRSÄLJNING AV SPECIALFÖRPACKNINGAR
Norden och Baltikum, 23% Centraleuropa, 33% Frankrike och Spanien, 23% Storbritannien, 16% Ryssland/Östeuropa, 3% Övriga, 2%
Bästa aktieägare, kunder och övriga intressenter!
Ett företag som Bong, som existerat i 277 år, upplever långa tider av medgång och expansion men måste också kunna hantera svåra perioder och kriser. 2013 var ett av de tuffaste åren i bolagets historia i modern tid. Den ökade digitaliseringen tillsammans med den svaga konjunkturen i Europa satte hård press på kuvertbranschen. Volymerna sjönk med cirka 11 procent jämfört med 2012 och prispressen ökade. Redan under 2012 minskade efterfrågan med cirka 8 procent vilket innebär att marknaden har gått ner med cirka 20 procent bara de två senaste åren.
Detta har lett till en accelererande konsolidering inom producentledet. Flera mindre aktörer har gått i konkurs och några företag har tagits över av andra större spelare. Kapaciteten minskar i snabb takt – dels genom utslagning, dels genom att alla betydandetillverkareanpassarsigtill lägrevolymer. Vid tidigare liknande tillfällen har branschen inte följt med tillräckligt men den stora neddragning som har ägt rum i slutet av 2013 och början av 2014 bör leda till en mindre överkapacitet framöver.
Den besvärliga marknadssituationen under 2013 innebar minskad försäljning och pressade marginaler. För att möta detta genomförde vi under våren 2013 flera nya besparingsåtgärder som resulterade i lägre fasta kostnader mot slutet av året. Vi gick igenom hela vår kostnadsstruktur i syfte att bli ännu effektivare och vi lade ner extra mycket tid på att analysera lönsamheten på kundoch produktnivå för att förstå var vi behöver göra förändringar.
Men framför allt arbetade vi under året på att stärka vår finansiella ställning. Under det tredje kvartalet genomförde vi en nyemission som tillförde cirka 290 MSEK i nytt eget kapital. Dessutom gav vi ut ett nytt konvertibelt förlagslån på 75 MSEK och ersatte banklån med nya, långfristiga krediter hos våra två huvudbanker. Emissionen återställde soliditeten till god nivå, ger successivt sjunkande finanskostnader och lägger en stabil plattform för det fortsatta förändringsarbetet.
Efter nyemissionen tog vi fram en ny och omfattande strukturplan för att vända tillbaka till lönsamhet. Under 2014 kommer all kraft att läggas på att genomföra planen som har tre huvudkomponenter: högre kostnadseffektivitet (färre produktionsanläggningar med högre kapacitetsutnyttjande), högre marginaler (snabb förbättring eller utfasning av olönsamma affärer främst inom kuvertverksamheten) och extra kassaflödestillskott (högre lageromsättningshastighet och försäljning avbyggnaderochmaskinersomintebehövslängre). Planen förväntas vara fullt genomförd i slutet av 2015 och då räknar vi med årliga kostnadsbesparingar om 150-200 MSEK. Redan under 2014 siktar vi på att vända till positivt rörelseresultat (EBIT) före strukturkostnader.
I takt med att strukturprogrammet får effekt sätter vi åter till resurser för att växa inom Propac, vårt strategiska tillväxtområde inom specialförpackningar. Vi har redan byggt upp en bas av produkter och lösningar för den växande e-handeln samt presentpåsar till detaljhandeln. I sortimentet ingår ocksåsäkerhetsförsändelsermedintressanttillväxtpotential. Totalt uppgick försäljningen av specialförpackningar till cirka 420 MSEK under 2013 vilket är betydligt mer än de cirka 50 MSEK vi omsatte 2005 då vi påbörjade vår satsning på Propac. Marknaderna för e-handelsemballage, presentförpackningar och säkerhetsförsändelser är betydligt större än marknaden för kuvert och med den position vi byggt upp de senaste åren har vi alla möjligheter att mångdubbla Propac-försäljningen på sikt. Det blir en utmanande men också mycket spännande resa för vårt bolag.
Bong är ett i allra högsta grad internationellt företag. Vår breda närvaro i Europa gör att vi kan ta till oss goda idéer på en marknad och omsätta dem på en annan. Bongs presentförpackningar – som vi nu utvecklat ytterligare – används av detaljhandelskedjor i flera länder. Vidare köpte vi under 2013 en andel av det franska bolaget MailInside. Deras banbrytande lösning för adresserad direktreklam har goda utsikter långt utanför Frankrike. Båda produkterna är uttryck för den innovativitet som kännetecknar Bong. Du kan läsa mer om dem i årsredovisningen.
De senaste åren har varit mycket tuffa för oss, inte minst 2013, men vi har hanterat krisen och tar nu sikte på att snabbt vända tillbaka till ett positivt resultat och därefter fortsätta satsningen på tillväxt. Jag vill tacka alla medarbetare inom Bongkoncernen för ett fantastiskt arbete under den här svåra perioden. Tack vare era extraordinära insatser är jag övertygad om att vi kommer att klara omställningen på ett utmärkt sätt. Jag vill också tacka alla kunder och övriga partners för ert fortsatta stöd och för gott samarbete. Slutligen vill jag rikta ett extra tack till alla gamla och nya aktieägare som investerade i nyemissionen 2013. Den var helt avgörande för den nödvändiga omstrukturering av bolaget som nu har inletts och jag lovar er att vi ska göra allt som står i vår makt för att er investering ska bli lyckad.
På några års sikt är min vision att Bong har en starkare finansiell ställning, ett positivt nettoresultat, en högeffektiv och kundorienterad kuvertverksamhet som kännetecknas av hög service och kvalitet samt en snabbt växande specialförpackningsverksamhet. Arbetet med att realisera den visionen har redan påbörjats!
Kristianstad i mars 2014 Anders Davidsson
Verkställande direktör och koncernchef
Under 2013 lanserade Bong en plan i tre steg för att vända resultatutvecklingen. Det första steget som bland annat innehöll en nyemission innebar en avgörande förbättring av den finansiella ställningen och togs förra året. Under 2014 och 2015 har lönsamhetsförbättrande åtgärder högsta prioritet. Från 2015 och framåt kommer Bong att successivt fokusera på att accelerera tillväxten inom specialförpackningar (Propac) och Ryssland samt Östeuropa.
God finansiell ställning är en förutsättning för att kraftfullt driva de närmaste årens förändringsarbete. Vid extra bolagsstämma i juli 2013 beslutades att öka bolagets egna kapital genom nyemission av aktier till ett värde av 126 MSEK samt att ge ut ett konvertibelt förlagslån om ca 75 MSEK, vilket sammanlagt tillförde bolaget 200 MSEK i nytt kapital. Vidare beslutades om kvittningsemissioner vilket innebar att Bongs största enskilda ägare Holdham S.A. samt de två största långivande bankerna kvittade lån om ca 100 MSEK respektive 50 MSEK mot nya aktier.
I samband med dessa transaktioner träffade Bong också ett nytt bankavtal om en långsiktig finansieringslösning på sammanlagt 590 MSEK med bättre villkor än tidigare.
Emissionerna genomfördes under det tredje kvartalet 2013 och resulterade i en ökning av det egna kapitalet med sammanlagt 290 MSEK, en minskning av nettoskulden och en betydande förbättring av koncernens soliditet. Tillsammans med det långsiktiga bankavtalet och konvertibellånet har bolaget nu den finansiella plattform som krävs för att förbättra lönsamheten och skapa tillväxt inom utvalda områden.
Bong avser att snabbt nå en resultatförbättring och ett positivt kassaflöde genom en kombination av högre produktionseffektivitet, ökade marginaler inom främst kuvertverksamheten samt kapitalrationaliseringar. Ett nytt omfattande strukturprogram inom ramen för tvåårsplanen väntas leda till årliga kostnadsbesparingar på mellan 150-200 MSEK då det är fullt genomfört 2015. Kostnaderna för strukturåtgärderna beräknas uppgå till 150-200 MSEK och merparten av dem förväntas belasta 2014. Målet är att uppnå ett positivt rörelseresultat före strukturkostnader redan 2014.
Kuvertindustrin i Västeuropa är en starkt konkurrensutsatt. Låga produktionskostnader är av avgörande betydelse för konkurrenskraften.
Efter förvärvet av Hamelins kuvertdivision 2010 har Bong vidtagit en rad strukturåtgärder som syftar till att samordna koncernens produktionsenheter och anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan på kuvert. Nedläggning av fabriker och friställning av personal har inneburit att ca 500 personer lämnat koncernen sedan slutet av 2010.
Inom ramen för tvåårsplanen gör nu Bong en förnyad översyn av anläggningsstrukturen för att sänka produktionskostnaderna ytterligare.
Bongs kundbas består av ett stort antal kunder av varierande storlek. Det stora antalet kunder innebär en betydande komplexitet i produktion, lagerföring, distribution och försäljning. Affärer som inte uppfyller Bongs krav på lönsamhet kommer att fasas ut.
Bong har sannolikt det bredaste sortimentet på den europeiska kuvertmarknaden. Ett relativt litet antal artiklar svarar för en stor andel av försäljningen. Bong undersöker möjligheterna att begränsa standardsortimentet, producera i kortare serier och hålla färre artiklar i lager.
Avyttring av överflödiga tillgångar som maskiner och fastigheter samt högre lageromsättningshastighet väntas ge upphov till förstärkningar av kassaflödet med 50-100 MSEK under 2014 och 2015.
Bongsspecialförpackningsverksamhet Propac omsätter ca 420 MSEK och omfattar förpackningar för detaljhandeln, säkerhetslösningar och e-handelslösningar. Under det första halvåret 2014 genomför Bong en strategisk översyn av de olika delarna inom Propac för att anpassa produkterbjudandet och avgöra vilka områden som Bong ska satsa på i framtiden.
Från sina etableringar i Polen och i Ryssland avser Bong att växa in i nya marknader i Östeuropa under 2014-2015. Marknaderna där kännetecknas av högre tillväxt än i Västeuropa.
i Ryssland och Östeuropa och specialförpackningar har kompenserat för svag efterfrågan på kuvert i Västeuropa.
I en allt mer digitaliserad värld spelar Bongs lösningar en unik roll.
Vi är alla delar av ett globalt nervsystem. Med hjälp av nya teknologier når vi varandra var som helst, när som helst. I den digitala världen blir sätten fler och allt mer sofistikerade. Men de mänskliga behoven är oföränderliga.
Kuvert och förpackningar är gränssnitt med unik förmåga att tilltala våra sinnen. De skapar förväntningar och upplevelser, utgör ytor och träffpunkter som förenar och berör.
Bong utvecklar kuvert och förpackningar som adderar sina specifika värden till värld som oavbrutet kommunicerar. Hög förändringstakt kännetecknar Bongs erbjudande som ständigt tillförs lösningar för nya användningsområden, i skiftande utföranden och material.
Bong såg tidigt detaljhandelns behov av flexibla och eleganta förpackningslösningar och tog fram en expanderbar presentförpackning. Kunderna som finns bland de internationella klädhandelskedjorna efterfrågar presentförpackningar som ska vara snabba och enkla att använda för butikspersonalen samtidigt som de ska vara attraktiva för slutkunden.
I syfte att möta konkurrensen och bredda erbjudandet utvecklade Bong under 2013 en helt ny produkt som förenar kvaliteten hos den tidigare presentförpackningen med helt en ny funktion: Kunden väljer själv om förpackningen ska vara en presentpåse eller en presentask. Utöver den traditionella presentpåsen kan Bong nu alltså erbjuda en flexibel förpackning som anpassar sig till stundens behov på ett par sekunder.
Med några enkla vik och snabb peel-and-seal förslutning är den nya lösningen en bärare av den funktionella och kundanpassade tradition som kännetecknar den tidigare presentförpackningen och Bongs övriga sortiment.
Bong har låtit skydda designen och söker för närvarande patent för denna unika lösning som blir ett värdefullt tillskott till marknaden.
Omni-channel (eller sömlös shopping) innebär att kunder rör sig fritt mellan alla kanaler och får samma service och erbjudande i butiken och på nätet, oavsett plattform. Enligt en undersökning av den amerikanska konsultfirman Accenture hösten 2013 väntar sig konsumenter i allt större utsträckning en enhetlig upplevelse av shopping där nät och butiksbesök kombineras.
Kundernas förväntningar innebär att handeln måste få elektroniska och fysiska kanaler att samverka i en sammanhållen och total relation till kunden, i vilken upplevelsen av varumärket är densamma oavsett gränssnitt. I en värld som kombinerar alla kanaler och uttryckssätt har kuvert och förpackningar en självklar och integrerad roll som en unik, fysisk förmedlare av känslor och tankar.
E-handeln fortsätter att växa i Europa. Varor och tjänster till ett värde av 312 miljarder Euro handlades på nätet 2012, en ökning med 19 procent från 2011 enligt den europeiska branschorganisationen ECommerce Europe. E-handel mellan företag och konsumenter svarar nu för ca fem procent av den totala detaljhandelsförsäljningen i Europa.
Den snabba tillväxten kommer att fortsätta, inte minst för att handeln mellan länder bedöms växa kraftigt. Av 465 000 detaljhandelsföretag i de 17 största EU-länderna är hälften verksamma med e-handel. Bara knappt 20 procent av deras e-handel är gränsöverskridande. E-handeln väntas stiga betydligt i takt med att denna andel ökar. Med sina lösningar för e-handelsföretag i hela Europa har Bong har goda möjligheter att dra fördel av den fortsatta tillväxten på marknaden.
Bong förnyar ständigt sitt erbjudande – både inom kuvert och specialförpackningar. En ny typ av kuvert för direktreklam förnyar branschen och på detta område har Bong tagit en ledande position genom att bli delägare i det franska MailInside.
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och storlekar. Från standardkuvert till kundanpassade lösningar med unika egenskaper, med och utan tilltryck, med olika sorters förslutningslösningar och i många olika material, färger och format.
Det finns i princip ett oändligt antal utföranden. De flesta kuvert används för att skicka transaktionsrelaterad post och för direktmarknadsföring (DM).
Mycket information skickas idag elektroniskt men för viss typ av post som till exempel fakturor, kontoutdrag, avier, lönebesked och avtal föredrar många fysiska brev. Undersökningar visar att fysisk post har en unik förmåga att skapa förtroende hos mottagaren.
Över 30 procent av den totala brevvolymen i norra och västra Europa utgörs av kuvert för DM. Adresserad DM vinner i popularitet för många företag. En anledning är att det går lättare att målgruppsanpassa direktadresserade reklamutskick än annonser i TV, radio, på nätet och i pressen. Det finns många sätt att ge ett kuvert en personlig prägel genom design, format, papperskvalitet, placering av fönstret, försegling och andra åtgärder.
Bong blev under 2013 delägare i det franska företaget MailInside som utvecklat den innovativa kuvertlösningen EAZIP® där budskapet är integrerat med kuvertet. Lösningen är attraktiv, nyskapande, eliminerar kuvertering och sänker portokostnaden genom sin lätta och smarta konstruktion.
Standardsortimentet som säljs av samtliga affärsenheter i koncernen omfattar bland annat vadderade och expanderbara påsar i olika material och utföranden, förpackningar i wellpapp och kartong, foldrar, fickor och tuber. Till marknadssegmenten detaljhandel, e-handel och säkerhetsom harspeciella behov vändersig Bong med lösningar som säljs av en dedikerad säljkår i affärsenheten Bong Packaging Solutions.
Kampen hårdnar om uppmärksamhet och konsumentens plånbok. Service är ett viktigt konkurrensmedel och i den ingår förpackningskoncept. Bongs presentförpackningar minskar tidsåtgången och lagringsutrymme i butiken och är eleganta på presentbordet och under julgranen.
Utmaningen för många stora detaljhandelskedjor är att betjäna kunderna effektivt och samtidigt hålla en hög servicenivå. Bongs lätta, expanderbara och attraktiva presentförpackningar levereras i smarta kartonger som får plats under kassadisken. Expediten kan ge förpackningen direkt till kunden eller på ett par sekunder veckla ut den, lägga varan i den och räcka den till kunden.
E-handeln växer med tvåsiffriga tal i hela Europa. Allt fler konsumenter föredrar att få sina varor levererade till dörren, vilket betyder att fler produkter måste förpackas och skickas med post eller bud. Transporterna ställer höga krav på förpackningar. De måste stå emot stötar och vara rationella att packa. Våra förpackningsmaterial och förpackningar hjälper e-handelsföretagen att hålla kostnaderna nere eftersom de bevarar varorna i samma skick som när de packades. Kostsamma returer undviks.
Den snabbt expanderande e-handeln har lett till en växande efterfrågan på förpackningar och tjänster för distribution och till en framväxt av en hel bransch med detta som specialitet, s k fulfilment. Sedan ett par år erbjuder Bong dessa företag inte bara förpackningar utan också maskiner som paketerar föremål av varierande slag med hjälp av en teknik som förseglar förpackningar av olika material utan tillskott av värme, så kallad cold seal.
Den som skickar något värdefullt väljer ofta att skicka det med posten eller en budfirma, säkert inslaget och förpackat. För advokater, revisorer, sjukhus, myndigheter, banker och finansiella företag är många försändelser privata eller konfidentiella. Med vårt sortiment av säkerhetsförpackningar kan dessa kunder känna sig trygga.
Bong erbjuder säkerhetskodade förpackningar och förpackningar som indikerar om någon obehörig har försökt öppna dem.
Kuvertmarknaden i Europa är mogen och konsolideringen av branschen fortsatte under 2013. Bong fortsätter expandera på marknaden för specialförpackningar som erbjuder goda möjligheter till tillväxt.
Med en kuvertförsäljning om knappt 2 100 MSEK är Bong en av de två ledande kuverttillverkarna i Europa. Den europeiska kuvertmarknaden uppskattas till ca 75 miljarder enheter med ett värde om cirka 12-13 mdr SEK i producentledet.
Konsumtionen i Skandinavien och Väst- och Nordeuropa är fortsatt hög och uppgår till 200-300 kuvert per person och år. De största marknaderna är Tyskland, Storbritannien och Frankrike.
Företag svarar för mer än 95 procent av kuvertanvändningen i Västeuropa. Bland Bongs kunder finns företag inom telekom, bank, försäkring, finans, energi och vatten med miljontals kunder. Varje dag skickas avtal, löne- och pensionsbesked, fakturor och bekräftelser på transaktioner med brev. Bong levererar kuvert både direkt till slutkunder och till grossister och kontorsvarubutiker.
Efterfrågan på kuvert har minskat med ca 25 procent de senaste fem åren till följd av den lägre ekonomiska aktiviteten i finanskrisens spår. Dessutom bidrar elektronisk substitution - det vill säg att e-post ersätter fysisk post - till en trendmässigt sjunkande efterfrågan.
Den svaga efterfrågeutvecklingen under 2013 drev på den pågående konsolideringen av kuvertmarknaden i Västeuropa. I Tyskland tog Mayer-gruppen över Papyrus kuverttillverkning och Hanse Kuvert gick i konkurs, liksom några övriga mindre och medelstora tillverkare i Spanien, England och Italien. I Spanien lade Antalis ned sin kuvertfabrik. Samtliga betydande aktörer i Europa arbetar med anpassning av kostnader och kapacitet.
Med en marknadsandel på cirka 20 procent är Bong jämsides med Mayer den största tillverkaren i Europa. Spanska Printeos, f d Tompla, är den tredje största tillverkaren i Europa med drygt 10 procent av marknaden.
I Norden och Ryssland är Bong den klart ledande aktören. I Frankrike, England och Tyskland är Bong bland de två eller tre främsta tillverkarna. Printeos är den ledande tillverkaren i Spanien.
Förbrukningen på de östeuropeiska marknaderna uppgår till mellan 20 och 70 kuvert per person och år beroende på land och växer med 5-10 procent per år. De östeuropeiska ekonomierna växer från en låg nivå men snabbare än i Väst. I dessa länder där kontant betalning tidigare dominerade blir konsumtionskrediter och transaktionspost allt vanligare och flera av dessa länder har valt att modernisera sina postverk. Elektroniska media är inte lika utbredda som i Väst vilket innebär att e-post inte ersätter fysisk post i samma utsträckning.
Sedan 2005 har Bong målmedvetet och konsekvent breddat sitt erbjudande till att omfatta specialförpackningar för olika ändamål. Sortimentet Propac rymmer såväl standardförpackningar som skräddarsydda förpackningar.
Marknaden för Bongs specialförpackningar är mycket större än kuvertmarknaden. Den är betydligt mer fragmenterad och statistik för de nischer där Bong är aktiva saknas eller är svåra att få fram. Bongs bedömning är att efterfrågan på förpackningar som används inom e-handel, postorder och detaljhandel har en stark tillväxtpotential sett över en längre tidsperiod. Under 2013 påverkade dock den svaga europeiska ekonomiska konjunkturen även efterfrågan på Propac.
I maj 2013 recertifierades Bongs sortiment av kuvert och förpackningar gjorda av materialet Tyvek®. Certifieringen ger Bong rätt att märka produkterna med Carbon Trusts etikett Carbon Reduction Label.
Bong åtog sig att minska koldioxidutsläppen hänförbara till de märkta produkterna under två år efter den första certifieringen 2011. Det var den första certifieringen i sitt slag av sådana produkter i Europa och är fortfarande den enda.
Recertifieringen innebär att produkterna genomgått Carbon Trusts oberoende och rigorösa test på att deras avtryck minskat. Avtrycket är summan av alla växthusgaser avgivna under produktens livscykel, inte bara koldioxid.
Med certifieringen får Bongs kunder ett tillförlitligt beslutsunderlag när de bedömer klimatpåverkan av post- och förpackningslösningar tillverkade av Tyvek®.
Tyvek® är stryktåligt. Det går inte att riva itu, spricker inte och är vattenavstötande. Materialet består av ett nät av fibrer av 100 procent kontinuerligt spunnen polyethylen med hög densitet. Det är mjukt som tyg och har en skinande, pappersliknande yta.
Carbon Trust erbjuder organisationer helhetslösningar för certifiering och verifiering av deras produkters avtryck. En certifiering innebär en oberoende verifiering i enlighet med PAS 2050 och
följande regelverk: WRI for Product Carbon Footprinting, the Carbon Trust's Footprint Expert™ och the Carbon Trust Code of Good Practice for Product Greenhouse Gas Emissions and Reduction Claims. Carbon Trust Certification ackrediteras av the United Kingdom Accreditation Service (UKAS).
I april 2013 förnyade Bong sitt avtal med DuPont™ från 2009 som ger Bong exklusiv rätt att tillverka, sälja och marknadsföra kuvert och förpackningar gjorda av Tyvek® inom Europa. Tyvek® har utvecklats av DuPont™ och tillverkas av DuPont de Nemours i Luxemburg.
Bong strävar efter att minska utsläppen av koldioxid
Motiverade, kompetenta och friska medarbetare är en avgörande konkurrensfaktor på Bongs marknader. Bong strävar efter att skapa en hållbar arbetsmiljö som attraherar, motiverar och utvecklar våra medarbetare.
Bong är ett modernt företag med korta och informella beslutsvägar. Kommunikationen bygger på öppenhet och delaktighet. Chefer informerar medarbetare löpande om utvecklingen lokalt och för företaget. Alla uppmuntras att ta aktiv del i diskussioner om förbättringar av arbetsmiljön som resulterar i färre arbetsskador, högre produktivitet och bättre kvalitet.
Bong strävar också efter att premiera meransträngningar. Det finns på flera håll inom koncernen mindre bonusprogram relaterade till exempelvis enhetensresultat, produktionsvolym, mängden reklamationer och leveranssäkerhet.
Genom ökad information till chefer och övriga anställda om vikten av friskvård strävar Bong efter att sänka sjukfrånvaron.
Bong har antagit en uppförandekod som anger de grundläggande principer efter vilka bolaget bedriver sin verksamhet:
Bong förväntar sig att de anställda hanterar alla affärspartner affärsmässigt, korrekt och respektfullt. Korruption, mutor, bestickning eller konkurrensbegränsande åtgärderstör marknader och äventyrar social och demokratisk utveckling. Bong tar avstånd från sådant agerande.
| Nyckeltal | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 564 | 2 946 | 3 203 | 2 326 | 1 915 |
| Rörelseresultat, MSEK | –109 | 15 | 40 | –91 | 65 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –141 | –55 | –16 | –97 | 24 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK | –91 | –38 | 137 | –277 | 169 |
| Rörelsemarginal, % | –4,3 | 0,5 | 1,3 | –3,9 | 3,4 |
| Vinstmarginal, % | –6,9 | –1,9 | –0,7 | –5,6 | 1,4 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,2 | 1,3 | 1,3 | 1,2 | 1,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | 3,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | neg | 1,0 | 2,6 | neg | 5,5 |
| Soliditet, % | 26 | 17 | 21 | 21 | 36 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 802 | 1 005 | 947 | 1 062 | 589 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,54 | 2,70 | 1,91 | 2,00 | 0,98 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | neg | 8,6 | 6,3 | 42,7 | 3,8 |
| EBITDA/finansnetto, ggr | neg | 1,7 | 2,4 | 0,6 | 4,5 |
| Medelantal anställda | 2 051 | 2 271 | 2 431 | 1 540 | 1 220 |
| Antal aktier | |||||
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning | 156 659 604 | 17 480 995 | 17 480 995 | 17 480 995 | 13 128 227 |
| Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning | 183 932 331 | 18 727 855 | 18 727 855 | 18 727 855 | 13 230 227 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 63 873 865 | 17 480 995 | 17 480 995 | 14 216 419 | 13 128 227 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 73 796 014 | 18 727 855 | 18 727 855 | 14 528 134 | 13 230 227 |
| Resultat per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | –2,20 | –3,20 | –1,04 | –6,97 | 1,65 |
| Efter utspädning, SEK | –2,20 | –3,20 | –1,04 | –6,97 | 1,63 |
| Eget kapital per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | 3,33 | 21,25 | 28,37 | 30,39 | 45,56 |
| Efter utspädning, SEK | 3,06 | 20,50 | 26,48 | 28,37 | 45,77 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | |||||
| Före utspädning, SEK | –0,40 | –0,10 | 8,53 | 3,01 | 13,98 |
| Efter utspädning, SEK | –0,34 | –0,09 | 7,96 | 2,81 | 13,87 |
| Övriga data per aktie | |||||
| Utdelning, SEK | 0,001 | 0,00 | 0,00 | 1,00 | 1,00 |
| Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK | 1,5 | 9,7 | 17,9 | 32,0 | 21,0 |
| P/E-tal, ggr | neg | neg | neg | neg | 13 |
| Börskurs/Eget kapital före utspädning, % | 45 | 45 | 63 | 105 | 46 |
| Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % | 49 | 47 | 68 | 113 | 46 |
1 Styrelsens förslag.
Bong-aktien är listad på OMX NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2013 uppgick antalet aktier i Bong AB till 156 659 604. Vid full konvertering av konvertibellånet om nominellt 75 MSEK tillkommer ytterligare 27 272 727 nya aktier i bolaget.
Bong-aktien föll med 72,4 procent under 2013. Årets högsta betalkurs noterades den 13 februari 2013 och uppgick till 5,97 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 1,32 SEK och noterades den 16 december 2013.
OMX Stockholm PI (ett index som avser samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) steg med 20,5 procent under 2013. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är jämförbara med Bong, steg med 39,0 procent. Under 2013 omsattes Bong-aktier motsvarande 28,6 procent av värdet av den utestående aktiestocken på balansdagen 2013.
Antalet aktieägare per den 31 december 2013 uppgick till 1 668. Holdham S.A. är Bongs största ägare med 33,7 procent av röster och kapital. Melker Schörling via Melker Schörling AB var den näst största aktieägaren med 12,2 procent av röster och kapital. I februari 2014 förvärvade Paulsson Advisory AB samtliga Melker Schörling ABs aktier i Bong. Koncernledningen innehar 1 467 377 aktier, vilket motsvarar knappt en procent det totala antalet utestående aktier.
Bong har gett ut konvertibla skuldebrev med ett sammanlagt nominellt värde om 75 MSEK till institutionella och kvalificerade investerare. De konvertibla skuldebreven förfaller 2018 och kan konverteras till 27 272 727 nya aktier i Bong.
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2013 – 31 december 2013 för moderbolaget och koncernen.
Bong är det ledande specialförpacknings- och kuvertföretaget i Europa som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden inom koncernen är förpackningskonceptet Propac och Ryssland. Koncernen omsätter ca 2,5 miljarder kronor och har ca 2 000 anställda i 15 länder. Bong har starka marknadspositioner på flertalet av de viktiga marknaderna i Europa, och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt expansion och utveckling. Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på NASDAQ OMX, Stockholm (Small Cap).
Den europeiska kuvertmarknaden minskade snabbt under 2013. Elektronisk substitution samt den svaga konjunkturen i Europa påverkade efterfrågan negativt. Enligt branschföreningen FEPE minskade volymerna med 11 procent under 2013 jämfört med 2012. I Ryssland försvagades kuvertmarknaden särskilt under andra halvåret på grund av en inbromsning i konjunkturen och ökade sparkrav på myndigheter och företag.
Samtidigt fortsatte konsolideringen och kapacitetsanpassningen i branschen. Papyrus sålde sin kuverttillverkning i Tyskland till Mayer under andra kvartalet. Fabriken har nu stängts och produktionen har flyttats till andra tillverkningsenheter inom Mayer-gruppen. Papyrus del av den tyska marknaden före försäljningen till Mayer uppskattas till 7-8 procent. Under slutet av 2013 meddelades dessutom att Hamburgbaserade Hanse Kuvert, med en marknadsandel i Tyskland på ca 5 procent, gått i konkurs och att produktionen skulle upphöra. Vidare har några mindre och medelstora tillverkare i Spanien, England och Italien avvecklats under året. I början av 2014 meddelades dessutom att spanska Printeos (f d Tompla) sålt sin engelska verksamhet, med en omsättning på mer än 10 miljoner GBP, till Encore, som är Englands största oberoende kuvertföretag. I tillägg till dessa strukturella förändringar arbetar samtliga betydande aktörer i Europa med projekt för anpassning av kostnader och kapacitet.
Marknaden för specialförpackningar, där Bong är aktiva med sitt Propac-sortiment, är mycket större än kuvertmarknaden. Dessutom är marknaden betydligt mer fragmenterad. Marknadsstatistik för de nischer där Bong är aktiva saknas eller är svåra att få fram. Bongs bedömning är att efterfrågan på förpackningar som används inom till exempel e-handel, postorder och detaljhandel fortsätter att växa och bedöms över tiden ha en stark tillväxtpotential. I det korta perspektivet påverkar dock den svaga ekonomiska konjunkturen även efterfrågan på Propac.
Koncernens omsättning uppgick till 2 563 MSEK (2 946). Huvudorsaken till den minskade omsättningen är kuvertmarknadens nedgång, vilket medfört både lägre volymer och prispress och påverkat Bongs bruttoresultat negativt. Valutakursförändringar påverkade omsättningen med -42 MSEK jämfört med 2012.
Bongs totala Propacförsäljning uppgick till 417 MSEK (486). Den lägre omsättningen jämfört med 2012 beror främst på att Bong valt att avveckla viss olönsam återförsäljarverksamhet samt att försäljningen av presentpåsar minskat betydligt som en följd av den lägre aktiviteten inom detaljhandeln. JuIförsäljningen av presentpåsar var klart lägre än 2012 och i några fall har order också skjutits till första kvartalet 2014. Valutakursförändringar har dessutom påverkat Propacförsäljningen med -7 MSEK jämfört med motsvarande period 2012.
Rörelseresultatet uppgick till -109 MSEK (15) inklusive kostnaderna för strukturprogram, som lanserades dels under våren 2013 och dels under fjärde kvartalet 2013, om totalt -69 MSEK (-57). De vidtagna strukturåtgärderna från våren 2013 har löpt enligt plan och fick fullt genomslag under fjärde kvartalet 2013. Det nya omfattande strukturprogrammet som lanserades under fjärde kvartalet 2013 väntas få genomslag främst under andra halvåret 2014.
Vid värdering av goodwill beslutades under året om en nedskrivning av värdet med 15 MSEK, dels som en effekt av en omstrukturering av den engelska bolagsstrukturen, dels som en effekt av den årliga impairmenttesten av koncernens goodwillpost i balansräkningen.
Under motsvarande period 2012 såldes en fastighet i Frankrike med en reavinst om 17 MSEK.
Finansnettot under perioden uppgick till -67 MSEK (-71), resultatet före skatt uppgick till -176 MSEK (-56) och det redovisade resultatet efter skatt blev -141 MSEK (-55). Periodens skattekostnad påverkades med ca -15 MSEK då Holdhams ägarandel i Bong AB efter nyemissionen ökade till 33,7 procent, vilket i enlighet med tysk skattelagstiftning reducerade Bongs förlustavdrag i Tyskland i motsvarande mån.
Under 2013 har Bongs huvudfokus varit att åstadkomma en förstärkning av bolagets finansiella ställning. Detta har framgångsrikt genomförts i och med nyemissionen, ett nytt långsiktigt bankavtal samt ett nytt femårigt konvertibellån. Med en starkare finansiell ställning är nu bolaget bättre rustat att driva det förändringsarbete som krävs för att förbättra lönsamheten och skapa tillväxt inom utvalda områden, till exempel specialförpackningar. Dessutom bedöms Bongs finansnetto förbättras med ca 15 MSEK om året som en effekt av den lägre skuldsättningen.
Under 2014 och 2015 kommer huvudprioriteten vara att vända bolagets resultat tillbaka till lönsamhet. Från 2015 och framåt kommer sedan successivt mer fokus läggas på att accelerera tillväxten inom koncernens två strategiska tillväxtområden specialförpackningar (Propac) samt Ryssland och Östeuropa. För att vända tillbaka till lönsamhet så snart som möjligt har Bong utarbetat en ny handlingsplan för en snabb och betydande resultatförbättring under 2014 och 2015.
Totalt sett beräknas besparingarna leda till 150-200 MSEK lägre fasta kostnader på årsbasis. Strukturkostnader av engångskaraktär för att åstadkomma dessa besparingar förväntas uppgå till 150-200 MSEK. Merparten av kostnaderna förväntas belasta 2014 men redan i december 2013 lanserade åtgärder har kostnadsförts i december.
Målet är att uppnå ett positivt rörelseresultat (EBIT) före strukturkostnader under 2014.
Kassaflödet efter investeringsverksamhet uppgick under perioden januaridecember till -91 MSEK (-37). Årets kassaflöde har påverkats av utbetalningar för pågående strukturprogram med -66 MSEK (-55). Investeringar och förvärv påverkade kassaflödet med -28 MSEK (-36).
Likvida medel uppgick den 31 december 2013 till 82 MSEK (112 per 31 december 2012). Outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 60 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 142 MSEK.
Den framgångsrikt genomförda nyemissionen under det tredje kvartalet 2013 har inneburit en avgörande förstärkning av koncernens finansiella ställning. Eget kapital har ökat, den räntebärande nettolåneskulden minskat och koncernens soliditet har som ett resultat av detta förbättrats betydligt.
Vid utgången av december 2013 uppgick koncernens eget kapital till 522 MSEK (372 MSEK den 31 december 2012). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, och verklig värdeförändring på derivatinstrument ökade koncernens eget kapital med 7 MSEK.
Den räntebärande nettolåneskulden minskade under perioden med 203 MSEK till 802 MSEK (1 005 den 31 december 2012). Omräkning till svenska kronor av nettolåneskuld i utländsk valuta ökade koncernens nettolåneskuld med 3 MSEK.
Vid extra bolagsstämma den 17 juli 2013 beslutades att öka bolagets egna kapital genom nyemission av aktier till ett värde om ca 126 MSEK samt utgivande av ett femårigt konvertibelt förlagslån om 75 MSEK, vilket sammanlagt skulle tillföra bolaget ca 200 MSEK i nytt kapital. Vidare beslutades om kvittningsemissioner där Bongs största enskilda ägare Holdham skulle kvitta ägarlån om ca 100 MSEK mot nya aktier och där Bongs två största långivande banker skulle kvitta lån om 50 MSEK mot nya aktier. De ovan nämnda emissionerna genomfördes under det tredje kvartalet och påverkade eget kapital positivt med 290 MSEK enligt följande: - Nyemission +126 MSEK
Emissionskostnaderna uppgick sammanlagt till 16 MSEK vilket har påverkat eget kapital negativt under tredje kvartalet. Som ett resultat av emissionerna ökade totala antalet aktier till 156 659 604 stycken (183 932 331 stycken efter full konvertering av det konvertibla förlagslånet).
Koncernens aktiekapital ökade med 60 MSEK från 175 MSEK till 235 MSEK. Nominellt värde per aktie ändrades från 10 kr till 1,50 kr.
Bong har i samband med nyemissionen tecknat ett nytt avtal om långsiktig bankfinansiering med sina två största banker. Finansieringen består av en treårig facilitet om 350 MSEK och två femåriga faciliteter om 140 respektive 100 MSEK.
Investeringsverksamheten och förvärv under perioden påverkade kassaflödet med netto -28 MSEK (-36), varav -6 MSEK avser utbetalning avseende förvärv redovisade tidigare år och övriga nettoinvesteringar -22 MSEK. Bland nettoinvesteringarna ingår investering i produktionsutrustning och nytt affärssystem för koncernen. Dessutom ingår maskinförsäljningar och annan produktionsutrustning som påverkade kassaflödet positivt med 19 MSEK.
I februari 2014 sålde Melker Schörling AB sin aktieandel om 12,2 procent i Bong AB till Paulsson Advisory AB. Paulsson Advisory AB är därmed den näst största aktieägaren i Bong AB.
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 2 051 (2 271). Vid utgången av december 2013 var antalet anställda 1 961 (2 218). Bong arbetar kontinuerligt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen till rådande marknadssituation och minskningen är ett resultat av vidtagna strukturprogam.
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutprodukter som processer.
I dagsläget arbetar Bong aktivt med miljön genom att förbättra produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande och hushållning med naturresurser prioriteras.
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet arbetar bolaget enligt en plan för miljöcertifiering med målsättning att alla anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna i Wuppertal i Tyskland, Nybro och Kristianstad i Sverige, Tönsberg i Norge samt Milton Keynes och Derby i Storbritannien, Sandweiler i Luxemburg, Evreux och Angoulème i Frankrike, Kaavi i Finland och Estland är certifierade.
Bong inledde under 2009 arbetet med att få sina produkter certifierade enligt den pan-europeiska miljöcertifieringsstandarden Paper-by-Nature. Märkningen tillämpas på pappersprodukter som kuvert, böcker, anteckningsblock etc. Den beaktar potentiell miljöpåverkan av råvaror och tillverkningsprocess. Paper-by-Nature garanterar att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar och att den tillverkats i certifierade anläggningar. Paper-by-Nature täcker miljöpåverkan av tillverkning som energifrågor, utsläpp till vatten och luft samt ämnen som är skadliga för miljön.
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanenmärkning är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas behov av olika kuvert och förpackningslösningar.
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Under året har moderbolagets anställda, utom VD, samt dess tillgångar förts över till det helägda dotterbolaget Bong International AB. Omsättningen uppgick till 21 MSEK (38) och periodens resultat före skatt uppgick till -28 MSEK (3).
Årets investeringar uppgår för perioden till 6 MSEK (7). Investeringarna är företrädesvis IT-relaterade och avser gemensam plattform för administrativa system i koncernen. Beviljade ej utnyttjade krediter uppgick till 60 MSEK (209).
Styrelsen för Bong AB föreslår att årsstämman 2014 beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken f.n. utgörs av bolagets verkställande direktör, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien.
Ersättningen skall bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner
samt pension. Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen skall kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen skall ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på resultat och kassaflöde samt individuella kvalitativa mål. Grundprincipen är att den rörliga ersättningen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålet uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner skall i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande.
Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget skall uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag. Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 9 MSEK (exklusive sociala avgifter). Beräkningen baseras på koncernledningens nuvarande sammansättning
Bongs huvudägare, med ägarandel om mer än 10 procent av röster och kapital, är Holdham S.A. med ca 34 procent av röster och kapital, Paulsson Advisory AB med ca 12 procent av röster och kapital. Nordea AB och FR & R Invest AB äger vidare vardera ca 7 procent av röster och kapital i bolaget.
Det totala antalet stamaktier uppgick per den 31 december 2013 till 156 659 604. Samtliga aktier ger samma rättighet.
Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag- eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om några avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar i rätten att överlåta aktierna.
Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resultat eller ställning.
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamöterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid årsstämma eller bolagsstämma.
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. Nedan redogörs för de faktorer som specifikt bedöms kunna ha störst påverkan på Bongs verksamhet.
Historiskt har kuvertmarknaden utvecklats i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen. För Östeuropa och Ryssland gäller fortfarande att en generellt växande ekonomi driver konsumtionen av kuvert. I Västeuropa är sambandet mellan generell ekonomisk utveckling och kuvertkonsumtion inte längre lika stark givet den informationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tenderar att minska i frekvens och omfång över tid.
Den administrativa posten som helhet har redan minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etc som en del av digitaliseringen och internets utbredning. Andra delar av transaktionsrelaterad post, till exempel fakturor, står sig fortfarande väl i konkurrensen med den nyare tekniken.
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och traditionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt specialförpackningssortiment (Propac). Förpackningskunder utgör även en möjlighet för korsförsäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och är mycket aktivt inom specialförpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt inom Propac.
Förändringar i porto- och avgiftssystem kan medföra förändringar i brevoch postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänkningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.
Den europeiska kuvertmarknaden har genomgått en accelererande konsolideringsfas sedan 2009 som ett resultat av den utdragna finanskrisen. De tre största kuvertföretagen representerar omkring 60 procent av den totala marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen fragmenterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har minskat något.
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss eftersläpning.
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten.
Koncernens beroende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 4 procent av den totala omsättningen, och de 25 största kunderna svarar för 33 procent av den totala försäljningen.
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktionsutrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effektivitet i produktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livslängd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder det låga investeringsbehovet till mycket god kassagenererande förmåga. Koncernens maskinpark bestod vid årsskiftet av cirka 200 kuvertmaskiner samt cirka 130 tilltryckspressar. Investeringsbehovet i befintlig struktur bedöms under de närmaste åren vara begränsat och klart understiga koncernens avskrivningskostnader.
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhantering, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker lämnas i Not 1.
EU-kommissionen genomförde under september 2010 inspektioner hos ett flertal bolag inom kuvert- och pappersbranschen i Europa, däribland mot Bong i Sverige. Utredning hos EU-kommissionen pågår för närvarande. Mot denna bakgrund kan Bong inte nu rimligen bedöma utfallet av EU-kommissionens rättsprövning.
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister.
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volymutveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lönekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas hur Bongs resultat under 2013 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal för verksamheten kritiska parametrar.
Redovisade effekter skall endast ses som en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en isolerad förändring av respektive parameter.
| Parameter | Förändring | Påverkan resultat efter finansnetto, MSEK |
|---|---|---|
| Pris | +/– 1% | 26 +/– |
| Volym | +/– 1% | 13 +/– |
| Papperspriser | +/– 1% | 13 +/– |
| Lönekostnader | +/– 1% | 7 +/– |
| Räntenivå upplåning | +/– 1%-enhet | 7 +/– |
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget.
Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.
Bolagsstyrningen inom Bong AB ("Bong") baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket för emittenter på NASDAQ OMX Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste versionen av Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") publicerades i februari 2010 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 februari 2010.
Bong tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 1 700 aktieägare.
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.
Vid Bongs årsstämma den 22 maj 2013 i Malmö deltog 28 aktieägare, representerande 78 procent det totala antalet aktier och röster i bolaget. Vid stämman var samtliga styrelseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.
Bongs huvudägare framgår under rubriken Ägarförhållande, sid 11.
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt förvärv och avyttring av företag och fast egendom.
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsordningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete.
Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs styrelse består sedan årsstämman 2013 av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter samt två arbetstagarledamöter med två suppleanter. Styrelsens ordförande är Stéphane Hamelin. Styrelsen konstituerade sig den 22 maj 2013. Styrelsens övriga ledamöter är Mikael Ekdahl (vice ordförande), Christian W Jansson, Ulrika Eriksson, Eric Joan och Anders Davidsson, VD.
Styrelsen har inom sig utsett två utskott; revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Styrelsens ordförande, Mikael Ekdahl, har erhållit 100 (300)TSEK i arvode för sin tid som styrelsens ordförande och Stéphane Hamelin har erhållit 200 TSEK för sin tid som styrelsens ordförande från årsstämman 2013. Mikael Ekdahl har dessutom erhållit ersättning för ordförandeskap i revisionsutskottet 100 TSEK (100). Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2013 finns i not 4.
Stéphane Hamelin (f 1961).
Styrelseledamot sedan 2010 och styrelsens ordförande sedan 22 maj 2013. Övriga uppdrag/befattningar: Styrelseordförande för Hamelin sedan 1989. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Tidigare befattningar: Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 52 850 282 aktier
Mikael Ekdahl (f 1951)
Styrelseledamot sedan 2001 och styrelsens ordförande från 2003 till 22 maj 2013.
Jur.kand och civilekonom, Lunds Universitet.
Övriga uppdrag/befattningar: Advokat och delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Styrelsens ordförande i Marco AB och Absolent AB. Vice ordförande i Melker Schörling AB.
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: EM Holding AB och AarhusKarlshamn AB
Aktieinnehav i Bong (privat samt via närstående): 60 000 aktier
Ulrika Eriksson (f 1969) Styrelseledamot sedan 2008. Civilekonom. Övriga uppdrag/befattningar: Vice VD, Apoteket AB. Styrelseledamot i Bong Packaging Solutions AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: - Tidigare befattningar: Olika chefsbefattningar inom Apoteket AB och Reitan Servicehandel i Sverige AB. Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 100 000 aktier Anders Davidsson (f 1970) Styrelseledamot sedan 2004. Civilekonom. Övriga uppdrag/befattningar: Verkställande direktör och koncernchef för Bong AB. Styrelsens ordförande i Bong Packaging Solutions AB, styrelseledamot i Bong Sverige AB, Bong Suomi Oy, Bong UK Ltd och Bong Belgium S.A. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: Aarhus Karlshamn AB
Aktieinnehav i Bong: 468 377 aktier
Christian W. Jansson (f 1949)
Styrelseledamot sedan 2007.
Ekon. Dr. h.c. och Civilekonom.
Övriga uppdrag/befattningar: Styrelsens ordförande i Apoteket AB, Svensk Handel AB, Enzymatica AB och Vivoline Medical AB samt styrelseledamot i KappAhl AB,Europris AS, BRIS, Svenskt Näringsliv, Kontanten AB och Fata Morgana AB.
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren:
Carmel Pharma AB
Aktieinnehav i Bong (privat samt via bolag): 745 246 aktier
Eric Joan (f 1964).
Styrelseledamot sedan 2010.
Utbildad vid École Polytechnique Universitaire de Lille och Harvard Business School.
Övriga uppdrag/befattningar: VD för Hamelin.
Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Peter Harrysson (f 1958).
Styrelseledamot sedan 1997.
Övriga uppdrag/befattningar: Verkstadstekniker Bong Sverige AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Christer Muth (f 1954).
Styrelseledamot sedan februari 2009. Övriga uppdrag/befattningar: Innesäljare kundtjänst Bong Sverige AB. Avslutade styrelseuppdrag/delägarskap de senaste fem åren: – Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 0
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla. Under verksamhetsåret 2013 avhöll styrelsen 11 sammanträden utöver det konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelseledamöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga händelser i bolagets verksamhet.
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstituerande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas vid någon av koncernens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.
Under 2013 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor: 13 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna 8 maj Finansiering 22 maj Delårsbokslut Q1 2013 samt konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2013
16 juni Finansiering
Bong uppfyller Stockholmsbörsens noteringsavtal och Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter.
| Oberoende till bolaget1 |
Oberoende till större aktieägare1 |
Närvaro styrelse sammanträden |
|
|---|---|---|---|
| Stéphane Hamelin | Ja | Nej | 10 st |
| Mikael Ekdahl | Ja | Nej | 11 st |
| Ulrika Eriksson | Ja | Ja | 11 st |
| Anders Davidsson | Nej | Nej | 11 st |
| Christian W Jansson | Ja | Ja | 11 st |
| Eric Joan | Ja | Nej | 9 st |
1 Bedömningen av styrelseledamöternas oberoende har utförts enligt NASDAQ OMX Stockholms Regelverk för emittenter och kriterier för oberoende.
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
Årsstämman utser en särskild valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning.
Den av årsstämman 2013 utsedda valberedningen bestod av fyra medlemmar: Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), ordförande, Stéphane Hamelin (Holdham S.A.), Peter Edwall (Ponderus Securities AB) och Erik Sjöström (Skandia). Eftersom Bongs dåvarande huvudägare Melker Schörling AB och Holdham S.A. vid denna tidpunkt representerade ca 45 procent av rösterna var det naturligt att de fanns representerade i valberedningen. Nämnda aktieägare ansåg det vidare naturligt att en representant från en av de röstmässigt största aktieägarna var ordförande i valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden. Valberedningen har haft två protokollförda möten samt däremellan löpande kontakt.
I samband med att Melker Schörling AB avyttrade sitt innehav i Bong AB till Paulsson Advisory AB utsågs Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB) och Ulf Hedlundh (Svolder AB) till nya medlemmar i valberedningen, som således består av Christian Paulsson (Paulsson Advisory AB), Ulf Hedlundh (Svolder AB) och Stéphane Hamelin (Holdham S.A.). Stéphane Hamelin har utsetts till valberedningens ordförande.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Stéphane Hamelin.
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, ersättningar och förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen.
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som omprövas årligen, är beroende av uppnådda mål för bolaget och för VD.
Ersättningsutskottet har under 2013 sammanträtt vid tre tillfällen varvid båda ledamöterna deltog.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Mikael Ekdahl, ordförande, och Christian W Jansson. Eftersom Bongs huvudägare representerar ca 45 procent av rösterna är det naturligt att en av dem finns representerade i utskottet jämte ytterligare en oberoende styrelseledamot.
Då övriga styrelseledamöter täcker andra verksamheter inom koncernen har detta bedömts som tillräckligt. Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse. Revisionsutskottet har under 2013 sammanträtt tre gånger varvid båda ledamöterna deltog i två möten.
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av 1 år. Vid årsstämman 2013 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade revisorn Eric Salander som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år med auktoriserade revisorn Christer Olausson som medrevisor.
Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga utskottsmöten.
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD är ledamot av styrelsen. VD håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om koncernens utveckling.
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i månaden samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2013 bestått av 6 personer, varav en kvinna. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dotterbolag vilket redovisas i not 14.
Rapporteringen från dotterbolag sker löpande på månadsbasis.
Dotterbolagens styrelser består företrädesvis av medlemmar ur Bongs företagsledning och moderbolagets styrelse.
Årsstämman 2013 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersättningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt förväntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella prestationer och bolagets redovisade resultat.
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den ledande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga ersättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara marknadsmässig.
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering.
Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instruktioner för attesträtter.
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbeskrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsordningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informationspolicy och attestinstruktion.
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags- och avdelningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner utgör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte att säkerställa den finansiella rapporteringen. Där jämte används ett standardiserat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent tillämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.
Bong har även självutvärderingsprocess avseende den interna kontrollen.
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definierade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av affärsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och prestation. Därutöver genomförs seminarier om affärsrisker och riskbedömning rutinmässigt inom koncernen. Det finns tillvägagångssätt för att säkerställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärksammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 739 522 181 kr, balanseras i ny räkning.
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lönsamheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2013 lämnas. För år 2012 lämnades ingen utdelning.
| TSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 2 563 516 | 2 945 931 |
| Kostnad för sålda varor | 3–4, 6, 8 | –2 118 712 | –2 399 585 |
| Bruttoresultat | 444 804 | 546 346 | |
| Försäljningskostnader | 3–4, 6, 8 | –262 147 | –264 756 |
| Administrationskostnader | 3–6, 8 | –224 902 | –238 661 |
| Övriga rörelseintäkter | 7, 12 | 30 577 | 30 529 |
| Övriga rörelsekostnader | 7, 12 | –97 461 | –58 218 |
| Resultatandel i intresseföretag | 19 | –358 | –399 |
| Rörelseresultat | –109 487 | 14 841 | |
| Finansiella intäkter | 9, 12 | 4 312 | 4 843 |
| Finansiella kostnader | 10, 12 | –71 007 | –76 100 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –66 695 | –71 257 | |
| Resultat före skatt | –176 182 | –56 416 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | 35 539 | 1 119 |
| ÅRETS RESULTAT | –140 643 | –55 297 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –140 643 | –55 995 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | 698 | |
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| – före utspädning, SEK | 13 | –2,20 | –3,20 |
| – efter utspädning, SEK | 13 | –2,20 | –3,20 |
| TSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat | –140 643 | –55 297 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkning: | ||
| Aktuariell vinst på ersättningar efter avslutad anställning | 15 182 | 5 379 |
| 15 182 | 5 379 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | 2 555 | 2 058 |
| Säkring av nettoinvestering | –24 248 | 36 482 |
| Valutakursdifferenser | 21 867 | –50 587 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | 4 039 | –9 837 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 19 395 | –16 505 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –121 248 | –71 802 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderbolagets aktieägare | –121 248 | –72 500 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | 698 |
| TSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Goodwill | 14 | 533 215 | 539 750 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 43 204 | 36 355 |
| Summa | 576 419 | 576 105 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och markanläggning | 16 | 189 901 | 198 556 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 16–17 | 194 480 | 248 896 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 16 | 39 596 | 35 453 |
| Pågående nyanläggningar | 18 | 21 454 | 28 493 |
| Summa | 445 431 | 511 398 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 19 | 354 | 713 |
| Andelar i andra företag | 20 | 3 215 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 21 | 185 711 | 140 314 |
| Övriga långfristiga fordringar | 4 249 | 5 489 | |
| Summa | 193 529 | 147 516 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 215 379 | 1 235 019 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m m | |||
| Råvaror och förnödenheter | 93 548 | 109 834 | |
| Varor under tillverkning | 6 798 | 11 181 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 163 564 | 190 947 | |
| Summa | 22 | 263 910 | 311 962 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 23 | 398 147 | 417 126 |
| Aktuell skattefordran | 18 295 | 15 379 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 24 | 11 637 | 16 913 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 40 455 | 41 959 | |
| Summa | 468 534 | 491 377 | |
| Likvida medel | 81 648 | 112 250 | |
| Summa omsättningstillgångar | 814 092 | 915 589 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 029 471 | 2 150 608 |
| TSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 32 | 234 989 | 174 810 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 705 039 | 475 953 | |
| Reserver | 31 | –55 030 | –62 260 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | –349 428 | –204 961 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 535 570 | 383 542 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –13 770 | –12 042 | |
| Summa eget kapital | 521 800 | 371 500 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 25 | 510 505 | 738 029 |
| Uppskjutna skatteskulder | 21 | 30 118 | 23 455 |
| Pensionsförpliktelser | 27 | 185 902 | 209 632 |
| Övriga avsättningar | 26 | 6 179 | – |
| Övriga långfristiga skulder | 4 916 | 3 396 | |
| Summa långfristiga skulder | 736 900 | 974 512 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 25 | 184 873 | 169 958 |
| Leverantörsskulder | 303 466 | 341 802 | |
| Aktuell skatteskuld | 3 267 | 6 193 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 24 | 56 701 | 65 645 |
| Övriga avsättningar | 26 | 28 282 | 31 887 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 194 182 | 189 111 |
| Summa kortfristiga skulder | 770 771 | 804 596 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 029 471 | 2 150 608 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital | ||||
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 174 810 | 475 953 | –41 882 | –114 239 | 1 279 | 495 921 | |
| Effekt av övergång till IAS19 | –38 600 | –38 600 | |||||
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –55 995 | 698 | –55 297 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||||
| Omvärdering avseende ersättning efter avslutad anställning, efter skatt | 3 873 | 3 873 | |||||
| 3 873 | 3 873 | ||||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 084 | 1 084 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | 29 125 | 29 125 | |||||
| Valutakursdifferenser | –50 587 | –50 587 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 31 | –20 378 | 3 873 | 0 | –16 505 | ||
| Summa totalresultat | –20 378 | –52 122 | 698 | –71 802 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | –441 | –441 | |||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | –13 578 | –13 578 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –14 019 | –14 019 | |||||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2012 | 31, 32 | 174 810 | 475 953 | –62 260 | –204 961 | –12 042 | 371 500 |
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 174 810 | 475 953 | –62 260 | –204 961 | –12 042 | 371 500 | |
| Totalresultat | |||||||
| Årets resultat | –140 643 | – | –140 643 | ||||
| Övrigt totalresultat | |||||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||||
| Aktuariell vinst på ersättning efter avslutad anställning, efter skatt | 12 165 | 12 165 | |||||
| 12 165 | 12 165 | ||||||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 993 | 1 993 | |||||
| Säkring av nettoinvestering, efter skatt | –16 630 | –16 630 | |||||
| Valutakursdifferenser | 21 867 | 21 867 | |||||
| Summa övrigt totalresultat | 31 | 7 230 | 12 165 | – | 19 395 | ||
| Summa totalresultat | 7 230 | –128 478 | – | –121 248 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||||
| Nyemission | 60 179 | 215 274 | 275 453 | ||||
| Konvertibelt förlagslån | 13 812 | 13 812 | |||||
| Emissionskostnad | –15 989 | –15 989 | |||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | –1 728 | –1 728 | |||||
| Summa transaktioner med aktieägare | 60 179 | 229 086 | – | –15 989 | –1 728 | 271 548 | |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2013 | 31, 32 | 234 989 | 705 039 | –55 030 | –349 428 | –13 770 | 521 800 |
| TSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –109 487 | 14 841 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 106 739 | 102 140 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 4 312 | 4 842 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –71 007 | –76 100 | |
| Skatt, betald | –7 075 | –22 440 | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 33 | –1 489 | –23 863 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | –78 007 | –580 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Varulager | 50 342 | 13 167 | |
| Kortfristiga fordringar | 31 355 | 94 024 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –66 738 | –108 323 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | –63 048 | –1 712 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer | –53 278 | –58 405 | |
| Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar | 19 091 | 35 538 | |
| Förvärv av verksamheter efter avdrag för | |||
| förvärvade likvida medel | 6 336 | –12 911 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –27 851 | –35 778 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | –90 899 | –37 490 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Nyemission | 200 757 | – | |
| Upptagna lån | 84 370 | 43 053 | |
| Amortering av lån | –225 250 | –42 669 | |
| Utdelning | – | –432 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 59 877 | –48 | |
| Årets kassaflöde | –31 022 | –37 538 | |
| Likvida medel vid årets början | 112 250 | 151 459 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 420 | –1 671 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 81 648 | 112 250 |
Bong är ett ledande europeiskt specialförpacknings- och kuvertföretag som erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudande och lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien och Ryssland. Bong har starka marknadspositioner, framför allt i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har godkänts av styrelsen den 7 april 2014 för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 36.
Dotterbolag är alla de bolag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, i händelse av ett s.k. "bargain purchase", redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller betydande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultatet.
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat efter förvärvet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Tillämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelseresultat regelbundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande beslutsfattare är företagets koncernchef. Den regelbundna interna resultatrapporteringen som sker till koncernchefen och som uppfyller kriterierna för att utgöra ett segment sker för koncernen som helhet, varför Bong rapporterar den totala koncernen som företagets enda segment.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bruk.
| Byggnader | 25–33 år |
|---|---|
| Markanläggningar | 20 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 10–15 år |
| Inventarier, verktyg, installationer, | |
| fordon och datorutrustning | 5–10 år |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 3–8 år |
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/intresseföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov behandlas koncernen som en kassagenererande enhet.
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.
Kundrelationer som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över kundrelationernas förväntade varaktighet.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt lån och andra finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som anläggningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar.
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisats till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på det sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom eget kapital.
För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen.
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån som på balansdagen omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat. Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar eget kapital när koncernföretagen konsolideras.
Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller varor direkt till kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, övriga kortfristiga finansiella placeringar med förfallodag inom tre månader från förvärvstillfället.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterbolag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder i balansräkningen.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller motsvarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen utförs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de aktuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27, sidan 32.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster.
Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.
Om den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska planer enligt IAS 19 avviker från motsvarande belopp enligt FAR 4, redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mellanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt FARs rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra frivillig avgång.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna beloppet.
I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbetalas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förväntas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Intäktsredovisning av varor sker vid leverans till kund och efter kundens accept. Försäljningsintäkterna innefattar det verkliga värdet av sålda varor och redovisas efter avdrag för mervärdesskatt och rabatter och efter att koncernintern försäljning eliminerats.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har använts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Allmänna och särskilda låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av kvalificerade tillgångar, vilket är tillgångar som det med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, redovisas som en del av dessa tillgångars anskaffningsvärde. Aktiveringen upphör när alla aktiviteter som krävs för att färdigställa tillgången för dess avsedda användning eller försäljning huvudsakligen har slutförts.
Finansiella intäkter som uppkommit när särskilt upplånat kapital tillfälligt placerats i väntan på att användas för finansiering av tillgången, reducerar de aktiveringsbara låneutgifterna. Alla andra låneutgifter kostnadsförs när de uppstår.
Koncernen leasar vissa anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulder och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster
Övriga kortfristiga skulder och Övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje leasingperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgifter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de uppkommer. Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är uppfyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investeringen.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dagliga verksamhet. Finanspolicyn fokuserar på att minimera eventuella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat till följd av oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och räntederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn.
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida inköps- och försäljningsavtal eller kommersiella och finansiella fakturor i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transaktionsexponering), och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valutakursförändringar (omräkningsexponering), dels den ränterisk som kan innebära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.
Under 2013 utgjorde Bongs försäljning till länder utanför Sverige 91 (91) procent. Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 60 (60) procent i EUR, 17 (18) procent i GBP, 9 (9) procent i SEK, 5 (5) procent i NOK samt 9 (9) procent i övriga valutor. Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se stycket Transaktionsexponering).
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försäljning och inköp) samt i de finansiella flödena (räntebetalningar och amorteringar) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar, leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder, dels i risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fakturerade valutaflöden.
Bong bedriver tillverkning på i stort sett samtliga de huvudmarknader som bearbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns härrör främst från inköp eller försäljning i EUR i dotterbolag med annan funktionell valuta och från moderbolagets upplåning i EUR.
Koncernens finanspolicy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finansfunktionen. Denna risk aggregeras sedan och säkras centralt med terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50% och 100% av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.
Om EUR hade förstärkts (försvagats) med 10% mot SEK hade koncernens resultat på årsbasis, givet samma flöden som under 2013, försämrats (förbättrats) med 0,3 MSEK (2,0) som en följd av transaktionsexponeringen. Försämringen härrör från högre inköpskostnader i dotterbolagen samt högre räntekostnader för den del av moderbolagets upplåning som består av EUR, och anges netto efter valutasäkring.
Om EUR hade förstärkts (försvagats) med 10% mot SEK på balansdagen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen medföra en försämring (förbättring) av resultatet med 0,4 MSEK (1,0) till följd av förluster (vinster) vid omräkning av leverantörsskulder i EUR. Motsvarande förstärkning (försvagning) hade förändrat koncernens eget kapital med -0,8 MSEK (+2,4) respektive +0,8 MSEK (-2,4) pga förändringar i värderingen av valutaterminer och ränteswappar vars resultat bokas i eget kapital.
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar, skulder och resultat till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala finansfunktionen och utlåning och eget kapital i utländsk konvertibel valuta skall kurssäkras till viss del. Säkringsnivå enligt policyn har under året följts. Kurssäkringar kan ske genom valutaterminer eller extern upplåning av motsvarande belopp.
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om EUR hade förstärkts (försvagats) med 10% jämfört med balansdagskursen per 31 december 2013, med alla andra variabler konstanta, skulle resultatet förbättrats (försämrats) med 7,5 MSEK (10,6), främst som en följd av vinster vid omräkning av valutaswappar som inte säkringsredovisas. Motsvarande förändring hade ökat (minskat) koncernens eget kapital med 82,6 MSEK (44,4) till följd av vinster (förluster) vid omräkning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i DKK, eftersom denna valuta är knuten till EUR. För GBP skulle effekten på resultatet bli en förbättring (försämring) med 4,3 MSEK (5,4) och eget kapital skulle minska (öka) med 43,4 MSEK (24,8). Effekten på eget kapital inkluderar de externa lån i EUR och GBP som upptagits för att säkra utländska nettoinvesteringar.
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande marknadsräntor. Koncernens mål med hanteringen av ränterisken är att ha en balans mellan korta och långa löptider för att minska volatiliteten i räntekostnaderna. Bongs upplåning via kreditfaciliteter som bankerna tillhandahåller sker vanligtvis med löptider mellan en och tre månader.
Ränterisken anlyseras löpande genom simuleringar av vilken effekt en räntehöjning skulle få på koncernens resultat. Räntebindningen styrs sedan med hjälp av ränteswappar där rörlig ränta konverteras till fast ränta. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en ökning av marknadsräntan med 100 baspunkter (1 procentenhet) försämra koncernens räntenetto på årsbasis med cirka 7,4 MSEK (8,4).
Den effektiva räntan för låneportföljen baserad på en genomsnittlig upplåning för året uppgick till ca 4,8 procent (5,3). Den räntebärande nettoskulden uppgick vid årsskiftet till 802 MSEK (955) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa skulder var cirka 0,8 år (0,4) inklusive ränteswappar och cirka 0,7 år (0,3) exklusive ränteswappar. Kortfristiga placeringar och likvida medel uppgick till 82 MSEK (112) och den genomsnittliga räntebindningen på dessa tillgångar är cirka 0 månader (0). Under 2013 bestod koncernens upplåning nästan uteslutande av SEK, EUR och GBP.
Per balansdagen hade koncernen ränteswappar med ett verkligt värde av netto -1,9 MSEK (-4,7), som har värderats mot eget kapital. Verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas som övriga kortfristiga skulder.
Om räntorna på koncernens upplåning per den 31 december varit 100 baspunkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade koncernens resultat varit 0 MSEK (0,4) lägre respektive 0 MSEK (0,3) högre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre upplupna räntekostnader för lån med rörlig ränta. Andra komponenter i eget kapital hade varit 1,0 MSEK (2,0) högre respektive 0,6 MSEK (1,2) lägre som en effekt av en ökning/ minskning av verkligt värde för räntederivat med fast ränta.
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kreditprocess har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till enskilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas väsentlig ekonomisk skada.
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort antal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar tillsammans för 21% (24%) av den totala försäljningen och de tre största kunderna svarar för 10% (12%). Kreditrisken minskas också av att Bong i hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer och kunder.
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplysningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men baseras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernintern information om historiskt betalningsbeteende.
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, danska, franska och brittiska bolag.
Under 2013 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till ca 0,1%.
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 23.
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplaceringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. Då koncernen är nettolåntagare används överskottslikviditeten främst för att amortera externa skulder, vilket minskar den finansiella kreditrisken. Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 82,1 MSEK (112,7), hänförligt till likvida medel 81,6 MSEK (111,5) och derivatinstrument med positivt marknadsvärde 0,5 MSEK (1,2).
Finansiella motparter ska ha hög kreditvärdighet, kort rating P-1/A-1, och de motparter med vilka koncernen ingår derivatinstrument och gör kortfristiga bankplaceringar hos deltar som huvudregel också i koncernens långsiktiga finansiering.
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kortsiktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong minimerar denna risk genom att ha tillräckliga kassamedel och bindande kreditlöften för att täcka sina betalningsskyldigheter. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv från dotterbolagen.
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen och används nästan uteslutande till att minska koncernens kortfristiga skulder.
Koncernens finansiering består till största del av kreditfaciliteter hos Nordea och Swedbank som togs upp 2013 efter en förnyad upphandling. Kreditfaciliteternas löptid varierar mellan tre till fem år. Bong är förpliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade covenanter. Dessa covenanter anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt vilken räntetäckningsgrad koncernen måste uppnå.
Övriga kreditfaciliteter består av dotterbolagens lokala checkräkningskrediter i utländska banker. Vid årsskiftet uppgick totala kreditfaciliteter till 727 MSEK (1 013) och beviljade outnyttjade krediter till 60 MSEK (208).
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens lånebehov.
Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruktur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade räntemarginal.
Nettoreglerade derivatinstrument består uteslutande av ränteswappar vilka används av koncernen för att hantera ränterisken.
Koncernens bruttoreglerade derivatinstrument består av valutaterminer för säkring av dotterbolagens in- och utflöden och moderbolagets finansiella flöden i utländsk valuta, samt valutaswappar för säkring av moderbolagets in- och utlåning till dotterbolagen i annan valuta än SEK. Löptiden är maximalt 12 månader och samtliga valutaterminer ingår i en säkringsrelation. Valutaterminerna kräver avtalsenliga, odiskonterade inflöden motsvarande 29,0 MSEK (88,3) och avtalsenliga, odiskonterade utflöden motsvarande 28,8 MSEK (88,0). Valutaswapparna säkrar inlåning i moderbolaget till ett nominellt belopp av 130,2 MSEK (138,0).
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapitalstruktur som minimerar kostnaderna för kapital.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
| Per 31 december 2013 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 93 515 | 77 381 | 215 379 | 378 745 |
| Checkräkningskrediter | 119 600 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 1 370 | 1 436 | 778 | |
| Derivatinstrument | 1 210 | 697 | 255 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 509 618 | |||
| Per 31 december 2012 | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 2 år | Mellan 2 och 5 år | Mer än 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 110 849 | 172 424 | 325 402 | 376 290 |
| Checkräkningskrediter | 95 000 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 508 | 434 | 590 | |
| Derivatinstrument | 3 123 | 1 172 | 972 | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 564 678 |
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal
| Nyckeltal | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Soliditet, % | 25,7 | 17,3 |
| Nettolåneskuld, MSEK | 802 | 1 005 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,54 | 2,70 |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | neg | 8,59 |
Tabellen nedan visar finansiella derivatinstrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin har gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande;
Samtliga säkringsinstrument i nedanstående tabell är värderade enligt Nivå 2.
| Per 31 december 2013 | Tillgångar | Skulder |
|---|---|---|
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 1 885 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 493 | 324 |
| Valutaterminskontrakt - innehav för handel | 5 | 1 667 |
| Summa | 499 | 3 877 |
| Per 31 december 2012 | Tillgångar | Skulder |
| Ränteswappar - kassaflödessäkringar | – | 4 713 |
| Valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar | 928 | 467 |
| Valutaterminskontrakt - innehav för handel | 165 | 812 |
Av ovanstående kontrakt återfinns följande belopp i säkringsreserven; ränteswappar - kassaflödessäkringar -1,9 MSEK (-4,7), valutaterminskontrakt - kassaflödessäkringar 0,2 MSEK (0,5). Räntekomponenten i valutaterminskontrakten redovisas löpande i resultaträkningen och ingår inte i säkringsreserven.
Valutakursvinster och förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. Vinster och förluster på ränteswappar har också redovisats i Övrigt totalresultat och kommer kontinuerligt att överföras till finansiella kostnader till dess att ränteswapparna utlöper. Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet.
Vinster och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter och kostnader.
Koncernen nettoredovisar inte finansiella tillgångar och skulder.
| Totalt | 2 563 516 | 2 945 931 |
|---|---|---|
| Övriga | 49 186 | 60 446 |
| Ryssland/Östeuropa | 68 623 | 78 437 |
| Storbritannien | 409 193 | 506 432 |
| Frankrike och Spanien | 598 860 | 723 283 |
| Centraleuropa | 853 729 | 936 288 |
| Norden och Baltikum | 356 862 | 406 964 |
| Sverige | 227 063 | 234 081 |
| 2013 | 2012 | |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6) | 106 739 | 102 140 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | 733 774 | 830 170 |
| Förändringar i lager av färdiga varor | ||
| och produkter i arbete | 67 102 | 12 614 |
| Råmaterial | 1 150 549 | 1 334 388 |
| Transportkostnader | 130 278 | 146 173 |
| Övriga kostnader | 417 319 | 477 517 |
försäljnings- och administrationskostnader 2 605 761 2 903 002
Medelantal anställda
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | varav | Antal | varav | |
| anställda | män | anställda | män | |
| Sverige | 232 | 141 | 261 | 165 |
| Norge | 69 | 42 | 79 | 43 |
| Danmark | 42 | 25 | 44 | 32 |
| Finland | 85 | 40 | 89 | 43 |
| Tyskland | 524 | 353 | 552 | 362 |
| Storbritannien | 247 | 186 | 308 | 191 |
| Nederländerna | 28 | 20 | 39 | 27 |
| Belgien | 18 | 4 | 27 | 10 |
| Ryssland | 100 | 54 | 102 | 61 |
| Estland | 61 | 24 | 50 | 27 |
| Luxemburg | 34 | 20 | 33 | 13 |
| Frankrike | 435 | 293 | 514 | 338 |
| Polen | 163 | 91 | 160 | 90 |
| Spanien | 11 | 7 | 11 | 8 |
| Lettland | 2 | 1 | 2 | 1 |
| Totalt | 2 051 | 1 301 | 2 271 | 1 411 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | varav | Totalt | varav | |
| män | män | |||
| Styrelseledamöter | 55 | 51 | 67 | 61 |
| VD och andra ledande | ||||
| befattningshavare | 51 | 49 | 53 | 49 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och | Sociala | Löner och | Sociala | |
| ersättn. | kostn. | ersättn. | kostn. | |
| Moderbolag | 12 234 | 6 405 | 17 473 | 9 866 |
| varav pensions | ||||
| kostnader | – | 2 299 | – | 3 719 |
| Dotterbolag | 572 797 | 142 338 | 632 167 | 170 664 |
| varav pensions | ||||
| kostnader | – | 27 946 | – | 31 176 |
| Koncernen | 585 031 | 148 743 | 649 640 | 180 530 |
| varav pensions | ||||
| kostnader | – | 30 245 | – | 34 895 |
Årsstämman 2013 beslutade om ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare enligt följande. Med ledande befattningshavare avses befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken då utgjordes av bolagets verkställande direktör och affärsenhetschef Norden, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Bong Packaging Solutions, affärsenhetschef Centraleuropa, affärsenhetschef Storbritannien och affärsenhetschef Frankrike och Spanien. Ersättningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig för att säkerställa att Bongkoncernen ska kunna attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Utöver ovanstående rörliga ersättningar kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram.
Den rörliga delen av lönen ska ha ett förutbestämt tak, varvid grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 60 procent av fast årslön. Den rörliga delen baseras på resultat och kassaflöde, samt individuella kvalitativa mål. Grundprincipen är att den rörliga ersättningen betalas ut enligt överenskommen viktning mellan delmålen om delmålen uppnåtts. Den rörliga delen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för de ledande befattningshavarna fastställs av styrelsen.
Pensionsförmåner ska i första hand vara avgiftsbestämda, men kan av legala skäl även vara förmånsbestämda, dock inte på koncernledningsnivå. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande. Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har delar av koncernledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie, så att totalen motsvarar 30 procent av den fasta lönen.
Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om 4–12 månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om 6–18 månader. Vid uppsägning från bolaget ska uppsägningstiden och den tid under vilken ersättningar utgår sammantaget ej överstiga 24 månader.
Ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare bereds i styrelsens ersättningsutskott samt beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets förslag.
Dessa riktlinjer skall omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna skall gälla för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för eventuella ändringar i befintliga avtal. Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse | Övriga | Styrelse | Övriga | |
| och VD | anställda | VD | anställda | |
| Totala ersättningar | 51 966 | 533 065 | 49 014 | 600 626 |
| varav tantiem o d | 1 326 | 1 265 | 44 | 1 009 |
Styrelsens ordförande Mikael Ekdahl har erhållit 100 TSEK i arvode för 2013 (300) och Stéphane Hamelin har erhållit 200 TSEK från årsstämman 2013 (0). Mikael Ekdahl har dessutom erhållit 100 TSEK som ersättning för ordförandeskapet i revisionsutskottet. Beloppet utgör det styrelsearvode som fastställts av årsstämman. Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej.
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2013 utgått med sammanlagt 600 TSEK (700). Ledamoten Stéphane Hamelin har fram till att han valdes till ordförande erhållit 50 TSEK. Ledamoten Mikael Ekdahl har erhållit 100 TSEK för tiden från årsstämman då han avgick som styrelsens ordförande. Ledamöterna Eric Joan och Ulrika Eriksson har erhållit 150 TSEK (150) vardera. Ledamoten Christian W Jansson har erhållit 200 TSEK. Beloppet utgör styrelsearvode 150 (150) TSEK och arvode för ledamot i revisionsutskottet 50 TSEK (50).
Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode till verkställande direktören har ej utgått, ej heller till arbetstagarrepresentanterna.
För år 2013 har utgått en fast lön inklusive ersättning för semester om 4 965 TSEK (4 328) samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 112 TSEK (117). Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 60 procent av den fasta lönen. För 2013 har en rörlig ersättning på 1 076 TSEK (0) utgått. Pensionsåldern är 65 år. Pensionspremie ska utgå med 30 procent av den fasta lönen. Under 2013 har pensionspremie utgått med 365 TSEK (403) baserat på överrenskommelse om växling av pension mot lön. Vid uppsägning från bolagets sida föreligger rätt till lön och löneförmåner under 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören gäller en uppsägningstid av 6 månader.
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fem personer, har under 2013, utgått en sammanlagd fast lön om 10 611 TSEK (11 606) jämte förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 440 TSEK (538) Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 40-60 procent av den fasta lönen. För 2013 har en rörlig ersättning på 1 237 TSEK utgått (1 425). Under året har utbetalats 883 TSEK i rörlig ersättning avseende 2012. Pensionsförmåner utgår för de svenska befattningshavarna med villkor som motsvarar allmän pensionsplan. För de utländska befattningshavarna utgår pensionsförmåner enligt individuella avtal som ger företaget en kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen.
Under 2013 har pensionspremie utgått med 1 419 TSEK (1 541). Vid uppsägning från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6-18 månader. Vid uppsägning från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4-12 månader.
Inom styrelsen finns ett ersättningskomitté i vilken ingår styrelsens ordförande jämte ytterligare en styrelseledamot. Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare i koncernen.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | 3 808 | 3 967 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 634 | 530 |
| Skatterådgivning | 69 | 40 |
| Övriga tjänster | 336 | 95 |
| Totalt | 4 847 | 4 632 |
| 2013 | 2012 | |
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 82 | 193 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 52 | 78 |
| Skatterådgivning | 0 | 0 |
| Totalt | 134 | 271 |
| 2013 | 2012 | |
| Övriga | ||
| Revisionsuppdrag | 226 | 164 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 20 | 21 |
| Övriga tjänster | 111 | 166 |
| Totalt | 357 | 351 |
| Totalt | 106 739 | 102 140 |
|---|---|---|
| Inventarier, verktyg och installationer | 8 995 | 10 553 |
| Maskiner och tekniska anläggningar | 61 745 | 69 171 |
| Byggnader och markanläggningar | 11 656 | 13 415 |
| Övriga immateriella tillgångar | 9 267 | 9 001 |
| Nedskrivning goodwill | 15 076 | – |
| Fördelade per anläggningstillgång | ||
| 2013 | 2012 |
| Totalt | 106 739 | 102 140 |
|---|---|---|
| Övriga kostnader | 15 076 | – |
| Administrationskostnader | 12 580 | 12 739 |
| Försäljningskostnader | 3 224 | 3 180 |
| Kostnad för sålda varor | 75 859 | 86 221 |
| Fördelade per funktion | ||
| Rörelseintäkter | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster på operativa | ||
| fordringar och skulder | 5 334 | 4 809 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 25 243 | 25 720 |
| Totalt | 30 577 | 30 529 |
| Rörelsekostnader | 2013 | 2012 |
| Strukturkostnader och transaktionskostnader | –69 018 | –51 107 |
| Nedskrivning goodwill | –15 076 | – |
| Valutakursförluster på operativa | ||
| fordringar och skulder | –5 981 | –4 569 |
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | –7 386 | –2 542 |
| Totalt | –97 461 | -58 218 |
Koncernens viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler. Koncernen har operationella leasingavtal avseende maskiner, bilar och kontorsmaskiner i mindre omfattning. Det finns inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 56 826 | 57 355 |
| Förfaller till betalning senare | ||
| än ett år men inom fem år | 146 506 | 146 468 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 57 362 | 81 118 |
| Totalt | 260 694 | 284 941 |
| Leasingavgifter avseende operationella | ||
| leasingavtal har erlagts med följande belopp: | 56 443 | 56 632 |
| Totalt | 4 312 | 4 843 |
|---|---|---|
| Valutakursvinster på finansiella poster | 3 018 | 1 810 |
| Ränteintäkter | 1 294 | 3 033 |
| 2013 | 2012 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Räntedel i årets pensionskostnader | –3 506 | –4 431 |
| Räntekostnader, övriga | –54 046 | –59 504 |
| Valutakursförluster på finansiella poster | –1 111 | –1 361 |
| Övriga finansiella kostnader | –12 344 | –10 804 |
| Totalt | –71 007 | –76 100 |
| Totalt | 35 539 | 1 119 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 37 107 | 13 581 |
| Aktuell skatt | –1 568 | –12 462 |
| 2013 | 2012 | |
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | –176 182 | –56 416 |
| Inkomstskatt beräknad enligt nationella | ||
| skattesatser för respektive land | 49 331 | 15 796 |
| Skatt avseende: | ||
| – justering av tidigare års skatt | –211 | –2 170 |
| – ej skattepliktiga intäkter/övriga ej | ||
| avdragsgilla kostnader | 2 095 | -6 772 |
| Redovisning av tidigare ej redovisade förlustavdrag | 173 | 8 374 |
| Omvärdering av uppskjuten skatt: | ||
| – förändring av den svenska skattesatsen | 391 | –8 999 |
| – nedskrivning | –16 240 | –5 110 |
| Skatt enligt resultaträkningen | 35 539 | 1 119 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinster/-förluster har redovisats | ||
| i resultaträkningen enligt följande | ||
| Övriga rörelseintäkter | 5 334 | 4 809 |
| Övriga rörelskostnader | –5 981 | –4 536 |
| Finansiella intäkter | 3 018 | 1 810 |
| Finansiella kostnader | –1 111 | –1 361 |
| Totalt | 1 260 | 722 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –140 643 | –55 995 |
| Vägt genomsnittligt antal | ||
| utestående stamaktier (tusental) | 63 874 | 17 481 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –2,20 | –3,20 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Moderbolaget har potentiella stamaktier i form av konvertibla skuldebrev. De konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till | ||
| moderbolagets aktieägare | –140 643 | –55 995 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående | ||
| stamaktier (tusental) | 63 874 | 17 481 |
| – konvertibler (tusental) | 9 922 | 1 247 |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning | ||
| av resultat per aktie efter utspädning (tusental) 1 | 73 796 | 18 728 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –2,20 | –3,20 |
Utspädningseffekten beaktas inte när den leder till ett bättre resultat.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 539 749 | 550 626 |
| Inköp/förvärv, not 34 | – | 5 208 |
| Nedskrivning | –15 076 | – |
| Valutakursdifferenser | 8 542 | –16 084 |
| Utgående anskaffningsvärden | 533 215 | 539 750 |
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL Vid prövning av nedskrivningsbehov ses koncernen som en kassagenererande enhet (KGE) i linje med att hela koncernens verksamhet betraktas som ett segment.
Återvinningsbart belopp för KGE fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflödet bortom femårsperioden extrapoleras och utgår från kuvertmarknaden i Europa som helhet inte kommer växa från dagens nivå. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effektiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen.
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 10,3 procent efter skatt (13,2 procent före skatt) och en negativ tillväxttakt om -6,9 +/-1,0 procent utöver förväntad inflationstakt. Föregående år användes en diskonteringsränta om 10,3 procent med en tillväxttakt om 0,8-1,0 procent. Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns för branschen. Den positiva tillväxten förväntas i första hand komma i förpackningsområdet och Östeuropa. För att extrapolera kassaflödet bortom budgetperioden har en tillväxttakt på 1 procent använts.
Nedskrivningstestet visade att en nedskrivning av goodwillvärden erfordrades med 12 MSEK på grund av nedåtgående marknadsutveckling i prognosperioden. I samband med fusion av två mindre legala enheter i Storbritannien (Image Ltd och Nova Ltd) skrevs relaterad goodwill ned med 3 MSEK. För känslighetsanalys avseende nedskrivningsbehov av goodwill se not 36.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 56 726 | 50 637 |
| Inköp | 2 109 | 3 792 |
| Försäljning/utrangering | 0 | –1 936 |
| Omklassificeringar | 13 681 | 6 236 |
| Valutakursdifferenser | 1 686 | –2 003 |
| Utgående | 74 202 | 56 726 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –20 371 | –14 965 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 1 936 |
| Valutakursdifferenser | –1 360 | 1 659 |
| Årets avskrivningar | –9 267 | –9 001 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –30 998 | –20 371 |
| Utgående planenligt restvärde | 43 204 | 36 355 |
| Byggnader, mark och markanläggning | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 213 075 | 248 383 |
| Inköp | 2 111 | 1 176 |
| Försäljning/utrangering | –3 036 | –26 304 |
| Omklassificeringar | 0 | 1 690 |
| Valutakursdifferenser | 5 767 | –11 870 |
| Utgående anskaffningsvärden | 217 917 | 213 075 |
| Varav mark | 20 032 | 22 985 |
|---|---|---|
| Utgående planenligt restvärde | 189 901 | 198 556 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –28 016 | –14 519 |
| Årets avskrivningar/nedskrivningar | –11 656 | –13 415 |
| Valutakursdifferenser | –3 658 | 5 362 |
| Försäljningar/utrangeringar | 1 817 | 18 886 |
| avskrivningar/nedskrivningar | –14 519 | –25 352 |
| Ingående ackumulerade |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2013–12–31 | 2012–12–31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 1 143 024 | 1 223 757 |
| Inköp | 10 381 | 17 086 |
| Försäljning/utrangering | –53 463 | –53 232 |
| Omklassificeringar | 2 119 | 2 079 |
| Valutakursdifferenser | 26 730 | –46 666 |
| Utgående anskaffningsvärden | 1 128 791 | 1 143 024 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –894 128 | –921 463 |
| Försäljningar/utrangeringar | 45 459 | 46 490 |
| Valutakursdifferenser | –24 520 | 47 232 |
| Omklassificeringar | 623 | 3 323 |
| Årets avskrivningar | –61 745 | –69 710 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –934 311 | –894 128 |
| Utgående planenligt restvärde | 194 480 | 248 896 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 2013–12–31 | 2012–12–31 |
| Ingående anskaffningsvärden | 218 110 | 226 139 |
| Inköp | 13 419 | 7 744 |
| Försäljning/utrangering | –9 239 | –6 696 |
| Omklassificeringar | 832 | 1 427 |
| Valutakursdifferenser | 2 257 | –10 504 |
| Utgående anskaffningsvärden | 225 379 | 218 110 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –182 657 | –187 699 |
| Försäljningar/utrangeringar | 7 902 | 5 919 |
| Valutakursdifferenser | –2 033 | 9 676 |
| Årets avskrivningar | –8 995 | –10 553 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde |
–185 783 39 596 |
–182 657 35 453 |
| 2013-12-31 | 2012 -12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 6 865 | 6 985 |
| Valutakursdifferenser | 38 | –120 |
| Utgående anskaffningsvärden | 6 903 | 6 865 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –4 626 | –4 152 |
| Valutakursdifferenser | –349 | 65 |
| Årets avskrivningar | –501 | –539 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –5 476 | –4 626 |
| Utgående planenligt restvärde | 1 427 | 2 239 |
| FORTS. NOT 17 |
Nominella | |
|---|---|---|
| värden | Nuvärden | |
| 2013-12-31 | 2013-12-31 | |
| FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER | ||
| HAR FÖLJANDE FÖRFALLOTIDPUNKTER: | ||
| Inom ett år | 1 370 | 1 315 |
| Senare än ett men inom fem år | 2 214 | 2 009 |
| Senare än fem år | 0 | 0 |
| Totalt | 3 584 | 3 324 |
| Nominella | ||
| värden | Nuvärden | |
| 2012-12-31 | 2012-12-31 | |
| FRAMTIDA MINIMILEASINGAVGIFTER | ||
| HAR FÖLJANDE FÖRFALLOTIDPUNKTER: |
| Senare än ett men inom fem år | 1 024 | 914 |
|---|---|---|
| Senare än fem år | – | – |
| Totalt | 1 532 | 1 402 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Schweiz AG | CH 020 3 038 355-0 | Seuzach, Schweiz | TCHF 100 | 354 |
| Totalt | 354 |
| Tillgångar | Skulder | Intäkter | Vinst | Skatt | Ägarandel,% | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bong Schweiz AG | 260 | 260 | 371 | –97 | 0 | 50 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Mail Inside | 492 969 787 RCS | Paris, Frankrike | TSEK 2 215 | 2 215 |
| Totalt | 3 215 |
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:
| Totalt | 185 711 | 140 314 |
|---|---|---|
| Övriga temporära skillnader | 11 183 | 29 699 |
| Pensioner | –1 896 | 11 740 |
| Materiella anläggningstillgångar | 24 134 | –9 141 |
| Immateriella anläggningstillgångar | –106 | 1 550 |
| Förlustavdrag | 152 396 | 106 466 |
| Uppskjuten skattefordran | ||
| skillnad uppgår till: | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Uppskjuten skatt per temporär |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 28 493 | 15 438 |
| Under året nedlagda kostnader | 10 248 | 28 607 |
| Omklassificeringar | –17 255 | –14 755 |
| Valutakursdifferenser | –32 | –797 |
| Utgående balans | 21 454 | 28 493 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | 713 | 6 265 |
| Förvärv | – | 713 |
| Omklassificering till dotterbolag | – | –6 095 |
| Resultatandel | –358 | –399 |
| Valutakursdifferenser | –1 | 229 |
| Utgående balans | 354 | 713 |
Bruttoförändring avseende uppskjutna
| skatter är enligt följande: | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 116 859 | 96 985 |
| Valutakursdifferenser | –2 412 | 882 |
| Redovisning i resultaträkningen | 37 107 | 13 219 |
| Aktuariell förlust på ersättning efter avslutad anställn. | – | 15 610 |
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 4 039 | –9 837 | |
| Vid årets slut | 155 593 | 116 859 |
Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor och uppgick till 1 217 651 TSEK (1 347 002). Av varulagervärdet har 2 021 TSEK (1 621) värderats till nettoförsäljningsvärde. Varulagret har under året skrivits ned med 61 TSEK (443).
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 411 253 | 427 416 |
| Minus: reservering för värdeminskning i fordringar | –13 106 | –10 290 |
| Kundfordringar – netto | 398 147 | 417 126 |
| Redovisade belopp, per valuta, för | ||
| koncernens kundfordringar är följande: | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| SEK | 29 078 | 35 105 |
| GBP | 99 777 | 95 626 |
| EUR | 236 286 | 243 894 |
| Andra valutor | 46 112 | 52 791 |
| Summa | 411 253 | 427 416 |
| Geografisk fördelning av kundfordringar: | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Sverige | 30 665 | 35 724 |
| Norden och Baltikum | 41 614 | 53 118 |
| Centraleuropa | 97 394 | 102 851 |
| Frankrike och Spanien | 121 375 | 119 436 |
| Storbritannien | 102 572 | 95 626 |
| Ryssland / Östeuropa | 17 633 | 20 661 |
| Summa | 411 253 | 427 416 |
| Förändringar i reserven för osäkra | ||
| kundfordringar är som följer: | 2013 | 2012 |
| Per 1 januari | 10 290 | 11 747 |
| Reservering för osäkra fordringar | 6 745 | 4 342 |
| Fordringar som har skrivits bort | ||
| under året som ej indrivningsbara (–) | –3 381 | –3 519 |
| Återförda outnyttjade belopp | –614 | –1 369 |
| Valutakursdifferens | 66 | –911 |
Per 31 december 13 106 10 290
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller är i behov av nedskrivning kan bedömas genom hänvisning till motpartens betalningshistorik.
| Uppskjuten skatteskuld | |||
|---|---|---|---|
| -- | -- | ------------------------ | -- |
| Totalt | 30 118 | 23 455 |
|---|---|---|
| Övriga temporära skillnader | 30 497 | 8 174 |
| Pensioner | 3 247 | –7 832 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 336 | 14 371 |
| Immateriella anläggningstillgångar | –13 807 | 16 431 |
| Förlustavdrag | –4 155 | –7 689 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster.
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande förlustavdrag bedöms som goda.
| Betalningshistorik motparter: | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Grupp 1 nya kunder | 22 533 | 63 218 |
| Grupp 2 befintliga kunder utan | ||
| tidigare betalningsförsummelser | 377 452 | 292 103 |
| Grupp 3 befintliga kunder med vissa | ||
| tidigare uteblivna betalningar där alla | ||
| uteblivna betalningar har återvunnits fullt ut | 11 268 | 13 709 |
| Summa kundfordringar | 411 253 | 369 030 |
Per 31 december 2013 var kundfordringar uppgående till 62 139 TSEK (48 096) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter.
| kundfordringar framgår nedan: | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Mindre än 3 månader | 48 923 | 37 806 |
| 3 till 6 månader | 4 038 | 2 768 |
| Mer än 6 månader | 9 178 | 7 522 |
| Summa | 62 139 | 48 096 |
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med bokfört värde.
| Övriga kortfristiga fordringar | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Valuta- och räntederivat | 573 | 1 093 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 11 064 | 15 820 |
| Totalt | 11 637 | 16 913 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Valuta- och räntederivat | 3 895 | 5 997 |
| Övriga kortfristiga skulder | 52 806 | 59 648 |
| Totalt | 56 701 | 65 645 |
| Långfristiga | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Banklån | 449 317 | 638 901 |
| Konvertibellån | 61 188 | 34 479 |
| Ägarlån | – | 64 649 |
| Total | 510 505 | 738 029 |
| Kortfristiga | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Checkräkningskrediter | 119 630 | 94 958 |
| Banklån | 65 243 | 75 000 |
| Total | 184 873 | 169 958 |
| Summa upplåning | 695 378 | 907 987 |
Förfallodagar för långfristig upplåning
| är som följer: | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Mellan 1 och 2 år | 52 019 | 139 649 |
| Mellan 2 och 5 år | 154 953 | 259 479 |
| Mer än 5 år | 303 533 | 338 901 |
| 510 505 | 738 029 |
| Effektiv ränta på balansdagen var som följer: 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | 2,19% | 1,20% |
| Annan upplåning | 5,07% | 5,32% |
Räntenivån är beroende av gällande marknadsränta, lånevaluta, ränte bindningstid och finansiella nyckeltal avtalade med koncernens huvudbanker. De gällande nyckeltalen relaterar huvudsakligen till koncernens nettoskuld/EBITDA.
| Redovisade belopp, per valuta, är som följer: 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 172 844 | 123 701 |
| EUR | 438 164 | 709 583 |
| GBP | 81 996 | 71 756 |
| Andra valutor | 2 374 | 2 947 |
| 695 378 | 907 987 | |
| Koncernen har följande ej | ||
| utnyttjade kreditfaciliteter: | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Rörlig ränta: | ||
| – löper ut inom ett år | – | – |
| – löper ut efter mer än ett år | 59 800 | 208 455 |
| Fast ränta: | ||
| – löper ut inom ett år | – | – |
| Omstrukturering | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Per 1 januari | 31 887 | 23 359 |
| Redovisat i resultaträkningen: | ||
| Omstrukturering | ||
| – tillkommande avsättningar | 69 018 | 57 000 |
| Utnyttjat under året | –75 125 | –49 635 |
| Övrigt | ||
| – tillkommande avsättningar | 6 179 | – |
| Valutakursdifferens | 2 502 | 1 163 |
| Per 31 december | 34 461 | 31 887 |
| 34 461 | 31 887 | |
|---|---|---|
| Kortfristig del | 28 282 | 31 887 |
| Långfristig del | 6 179 | – |
| 2013 | 2012 |
I syfte att bibehålla långsiktig konkurrenskraft och återställa lönsamheten till tillfredsställande nivå, avsattes 69 MSEK i strukturkostnader under året. Strukturprogrammet avser framförallt åtgärder för att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan och omfattar i stort sett hela koncernen.
Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i ett antal länder. De mest omfattande planerna finns i Sverige, Tyskland och Norge och de täcker där i princip samtliga tjänstemän samt viss övrig personal. Pensionsplanerna tillhandahåller förmåner baserade på den genomsnittliga ersättningen och anställningstiden de anställda har vid eller nära pensioneringen.
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och sjukvårdsplaner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker. Knappt hälften av Bongs pensionsskuld avser pensionsplaner som sedan länge varit stängda för nya åtaganden. Detta innebär att dessa successivt kommer att fasas ut helt och hållet. En minskning i räntan på företagsobligationer kommer att innebära en ökning av skulderna i planen. Vissa av planens pensionsförpliktelser är kopplade till inflationen, högre inflation leder till högre skulder. Merparten av pensionsförpliktelserna innebär att de anställda som omfattas av planen ska erhålla förmånerna livet ut vilket medför att höjda livslängdsantaganden resulterar i högre pensionsskulder.
| i balansräkningen | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 73 219 | 81 475 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –46 512 | –53 112 |
| Underskott i fonderade planer | 26 708 | 28 363 |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 159 194 | 181 270 |
| Utgående balans pensionsskuld | 185 902 | 209 632 |
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
| Nuvärdet av förpliktelsen | Verkligt värde på förvaltningstillgångar | Summa | |
|---|---|---|---|
| Per 1 januari 2012 (Omräknat) | 264 525 | 49 344 | 215 181 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 1 984 | – | 1 984 |
| Räntekostnader/(intäkter) | 9 112 | 1 831 | 7 281 |
| Omvärderingar: | |||
| - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostn /(intäkter) | 3 706 | –3 706 | |
| - (Vinst)/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden | –4 763 | – | –4 763 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | 3 314 | – | 3 314 |
| Valutakursdifferenser | 1 330 | –107 | 1 437 |
| Avgifter: | |||
| - Arbetsgivaren | 13 508 | –13 508 | |
| - Anställda som omfattas av planen | 29 | 29 | 0 |
| Utbetalningar från planen: | |||
| - Utbetalda ersättningar | –15 200 | –15 200 | 0 |
| Övertagna genom rörelseförvärv | 2 412 | 2 412 | |
| Per 31 december 2012 (Omräknat) | 262 744 | 53 112 | 209 632 |
| Per 1 januari 2013 | 262 744 | 53 114 | 209 630 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | 4 390 | 4 390 | |
| Räntekostnader/(intäkter) | 8 685 | 1 909 | 6 775 |
| Kostnader för tjänstgöring under tidigare år | 457 | 457 | |
| Omvärderingar: - Avkastning på förvaltningstillgångar exkl belopp som ingår i räntekostn /(intäkter) |
– | 2 457 | 2 457 |
| Per 31 december 2013 | 232 413 | 46 512 | 185 902 |
|---|---|---|---|
| - Regleringar | –1 119 | – | –1 119 |
| - Utbetalda ersättningar | –13 119 | –13 525 | 406 |
| Utbetalningar från planen | |||
| - Anställda som omfattas av planen | 25 | 25 | 0 |
| - Arbetsgivaren | – | 11 460 | –11 460 |
| Avgifter: | |||
| Valutakursdifferenser | –12 025 | -4 015 | –8 009 |
| - Erfarenhetsbaserade (vinster)/förluster | –6 724 | – | –6 724 |
| - (Vinst)/förlust till följd förändrade finansiella antaganden | –10 907 | – | –10 907 |
| - (Vinst)/ förlust till följd av förändrade demografiska antaganden | 7 | – | 7 |
Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och
| förvaltningstillgångarnas sammansättning per land redovisas nedan: | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Sverige Tyskland Norge Övriga Summa | |||||
| Nuvärdet av förpliktelsen | 73 954 | 82 194 57 997 18 815 232 960 | ||||
| Verkligt värde på | ||||||
| förvaltningstillgångar | 0 | 0 -39 334 -7 177 -46 512 | ||||
| Summa | 73 954 | 82 194 18 663 11 638 186 449 | ||||
| 2012 | Sverige Tyskland Norge Övriga Summa | |||||
| Nuvärdet av förpliktelsen | 84 783 | 85 024 62 131 22 130 254 067 | ||||
| Verkligt värde på | ||||||
| förvaltningstillgångar | 0 | 0 -45 860 -7 252 | -53 112 |
Summa 200 955
Viktiga aktuariella antaganden
| 2013 | Sverige Tyskland Norge Övriga | |||
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 4,10 | 3,40 | 4,10 | 3,40 |
| Löneökningar (%) | 2,00 | 2,00 | 1,75 | 2,00 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 20 | 19 | 21 | 21 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 23 | 23 | 24 | 25 |
| 2012 | Sverige Tyskland Norge Övriga | |||
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta (%) | 3,55 | 3,40 | 3,80 | 3,40 |
| Löneökningar (%) | 3,55 | 3,40 | 3,80 | 3,40 |
| Förväntad livslängd vid 65, män | 20 | 19 | 21 | 21 |
| Förväntad livslängd vid 65, kvinnor | 23 | 23 | 24 | 25 |
Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de väsentliga vägda antagandena
Känslighetsanalys av den förmånsbestämda förpliktelsen återfinns i not 36. Känslighetsanlysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några av förändringarna i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkning av känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod (nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen med tillämpning av den s.k. projected unit credit method vid slutet av rapportperioden) som vid beräkning av pensionsskulden som redovisas i rapporten över finansiell ställning.
| Sammansättning av förvaltningstillgångar: | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Försäkringbrev (onoterade) | 44 715 | 51 421 |
| Övrigt | 1 797 | 1 691 |
| Summa | 46 512 | 53 112 |
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2014 uppgå till 11,2 MSEK.
Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelse uppgår till 12 år.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har koncernen inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 1,3 MSEK. Koncernen står för en oväsentlig del av planen.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (129 procent).
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 90 462 | 109 904 |
| Övriga upplupna kostnader | 103 720 | 79 207 |
| Totalt | 194 182 | 189 111 |
32
| Totalt | 1 404 439 | 433 229 |
|---|---|---|
| Omsättningstillgångar | 186 869 | 14 303 |
| Företagsinteckningar | 126 895 | 12 326 |
| Aktier i dotterbolag | 1 050 675 | 386 600 |
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Spärrade bankmedel | 20 000 | |
| Företagsinteckningar | 20 000 | 20 000 |
| Avseende pensionsförpliktelser | ||
| 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Säkrings- | Omräknings- | Omvärdering | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| reserv | reserv | av tillgångar | reserver | |
| Ingående balans 1 januari 2012 | –8 934 | –38 309 | 5 361 | –41 882 |
| Kassaflödessäkringar | 2 058 | 2 058 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | 36 482 | 36 482 | ||
| Valutakursdifferens | –50 587 | –50 587 | ||
| Skatteeffekt | –974 | –7 357 | –8 331 | |
| Utgående balans 31 december 2012 | –7 850 | –59 771 | 5 361 | –62 260 |
| Ingående balans 1 januari 2013 | –7 850 | –59 771 | 5 361 | –62 260 |
| Kassaflödessäkringar | 2 555 | 2 555 | ||
| Säkring av nettoinvesteringar | –24 248 | –24 248 | ||
| Valutakursdifferens | 21 867 | 21 867 | ||
| Skatteeffekt | –564 | 7 620 | 7 056 | |
| Utgående balans 31 december 2013 | –5 859 | –54 532 | 5 361 | –55 030 |
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2013 till 156 659 604 (2012: 17 480 995) med ett kvotvärde av 1,50 kronor per aktie (2012: 10 kronor per aktie). Alla emitterade aktier är till fullo betalda. Vid extra bolagsstämma den 17 juli 2013 beslutades om utgivande av konvertibelt förlagslån. Vid full konvertering till aktier ökar antalet aktier med 27 272 727 och aktiekapitalet med SEK 40 909 090.
| Antalet aktier | Övrigt tillskjutet | |||
|---|---|---|---|---|
| (tusental) | Aktiekapital | kapital | Summa | |
| Per 1 januari 2012 | 17 481 | 174 810 | 475 953 | 650 763 |
| Per 31 december 2012 | 17 481 | 174 810 | 475 953 | 650 763 |
| Per 1 januari 2013 | 17 481 | 174 810 | 475 953 | 650 763 |
| Extra bolagsstämma den 17 juli 2013 | ||||
| Nedskrivning av aktiekapitalet | -148 589 | 148 589 | 0 | |
| Kontant nyemission | 69 924 | 104 887 | 20 977 | 125 864 |
| Kvittningsemission | 69 255 | 103 881 | 45 708 | 149 589 |
| Konvertibelt förlagslån | 13 812 | 13 812 | ||
| Per 31 december 2013 | 156 660 | 234 989 | 705 039 | 940 028 |
Kvittningsemissionen riktades mot Holdham S.A och långivande banker.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Ansvarighet FPG | 1 155 | 1 149 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 430 | 682 |
| Totalt | 1 585 | 1 831 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat vid avyttring av immateriella tillgångar | ||
| och materiella anläggningstillgångar | –8 442 | –23 205 |
| Förändring avsättningar | 20 783 | 4 939 |
| Valutakursdifferenser och övrigt | –13 830 | –5 637 |
| Totalt | –1 489 | –23 903 |
Under året har inga företagsförvärv ägt rum förutom från förvärv av dotterbolag som anges i Not 35.
FÖRVÄRV AV YTTERLIGARE ANDEL I DOTTERBOLAG Angus & Wright Ltd förvärvades till 50 procent den 1 november 2011. Den 1 januari 2013 förvärvades ytterligare 50 procent av aktierna i bolaget.
| Redovisat värde på förvärvad andel av innehav utan bestämmande inflytande |
–1 728 |
|---|---|
| bestämmande inflytande | –1 969 |
| Erlagd köpeskilling till innehavare utan | |
| bestämmande inflytande | 241 |
| Redovisat värde på förvärvad andel av innehav utan |
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende på ett antal faktorer som fastställs på aktuariell basis med hjälp av ett antal antaganden. I de antaganden som används vid fastställandet av nettokostnad (intäkt) för pensioner ingår bland annat den långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångarna samt antagandet om diskonteringsränta. Varje förändring av dessa antaganden, likväl som andra aktuariella antaganden, kommer att inverka på pensionsförpliktelsens redovisade värde.
Antagandet om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är i linje med diskonteringsräntan i enlighet med reviderade IAS reglerna.
Koncernen fastställer lämplig diskonteringsränta i slutet av varje år. Detta är den ränta som används för att fastställa nuvärdet på de framtida utbetalningarna som förväntas krävas för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fastställandet av lämplig diskonteringsränta beaktar koncernen räntorna på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas, och som har löptider motsvarande bedömningarna för den aktuella pensionsförpliktelsen. I Sverige beaktar även koncernen räntorna på bostadsobligationer vid fastställandet av diskonteringsräntan.
Andra viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelserna baseras på rådande marknadsvillkor. Ytterligare information lämnas i not 27.
Om den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna skulle avvika med 1 procent från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förvaltningstillgångarna vara cirka 0,3 MSEK högre respektive cirka 0,3 MSEK lägre.
Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/-1 procentenhet från ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på förpliktelserna vara uppskattningsvis cirka +/- 25 MSEK lägre/högre än det faktiska redovisade värdet.
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redovisningsprinciperna ovan.
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.
Ledningen har fastställt den budgeterade rörelsemarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om marknadsutveckling. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en uthållig tillväxttakt om 1,0 procent använts. Denna tillväxttakt bedöms vara en konservativ skattning. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta efter skatt motsvarande 10,3 procent använts (13,2 procent före skatt), vilket framgår av not 14, vilket är samma som föregående år. Känslighetsanalys har gjorts för koncernen som en kassagenererande enhet. Resultatet av analysen redovisas sammantaget nedan.
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. Genom årets nedskrivning om totalt 15 MSEK uppgår det bokförda värdet till det beräknade återvinningsvärdet.
Bong AB:s och dess dotterbolag Bong International AB:s upplåning i EUR och GBP är identifierad som säkring av nettoinvestering i dotterbolagen i Tyskland, Estland, Belgien, Frankrike och England. Upplåningens verkliga värde per 31 december 2013 var 439 871 TSEK (586 281). Kursdifferensen uppgående till –5 046 TSEK (15 911) på omräkningen av upplåningen till SEK på balansdagen, redovisas i Reserver i eget kapital.
Vid årsstämman den 22 maj 2013 beslutades att inte lämna någon utdelning till aktieägarna avseende 2012. På årsstämman den 21 maj 2014 kommer inte någon utdelning avseende 2013 att föreslås.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).
| Transaktioner med intresseföretag | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 692 | 507 |
| Inköp under året | – | – |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 412 | 51 |
Transaktioner med dotterbolag till Holdham S.A.
vilka räknas som närstående
| då Holdham S.A. är största ägare i Bong AB | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Försäljning under året | 70 722 | 78 949 |
| Inköp under året | 8 375 | – |
| Kortfristiga fordringar på balansdagen | 31 107 | 18 257 |
Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och som har väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter:
IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen.
Den förändrade standarden trädde i kraft den 1 januari 2013, med retroaktiv tillämpning. Övergångseffekterna i balansräkning, eget kapital, resultaträkning och övrigt totalresultat för jämförelseåret 2012 är följande: Ingående eget kapital 2012 påverkas negativt med ca 35 MSEK netto efter skatt beroende på att oredovisade aktuariella förluster redovisas samt beaktande av särskild löneskatt samt en ökad uppskjuten skattefordran. Detta innebär således en ökning om ca 48 MSEK av pensionsavsättningar och en ökning av uppskjuten skattefordran om ca 13 MSEK. Årets resultat för räkenskapsåret 2012 har också omräknats i enlighet med de nya principerna och detta har medfört en negativ effekt om totalt ca 1 MSEK efter skatt. Den ändrade principen påverkar också rörelseresultatet för räkenskapsåret 2012 negativt med 1 MSEK vilket medför en marginell positiv effekt på skattekostnaden. Effekten fördelar sig jämnt över året. Vinst per aktie påverkas negativt med 5 öre för räkenskapsåret 2012 och med 1 öre per aktie för rapportperioden januari-mars 2012. Övrigt totalresultat för 2012 påverkas positivt med totalt ca 4 MSEK netto efter skatt med anledning av aktuariella vinster som uppstått under perioden. Omvärderingsresultatet fördelar sig också jämnt över året. Den totala negativa effekten på utgående eget kapital för 2012 är ca 35 MSEK. Vid utgången av 2012 har den nya principen inneburit att pensionsavsättningar har ökat med 48 MSEK och uppskjuten skattefordran med 14 MSEK, jämfört med tidigare principer.
I IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" har införts ändringar avseende övrigt totalresultat. Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i "övrigt totalresultat" ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen omklassificeringsjusteringar) eller ej. Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i "övrigt totalresultat".
IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke-finansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2013 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats, vilka ännu inte trätt ikraft. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Bong ABs finansiella rapporter:
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av den nya standarden. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.
IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterbolag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ickekonsoliderade strukturerade företag. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 12 på de finansiella rapporterna. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014.
| TSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 20 981 | 38 085 | |
| Administrationskostnader | 2–5 | –46 751 | –70 571 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 4 635 | 9 450 |
| Rörelseresultat | 7 | –21 135 | –23 036 |
| Resultat från andelar i dotterbolag | 8 | 4 102 | 23 241 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 61 985 | 76 410 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 10 | –73 320 | –73 436 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | –7 232 | 26 216 | |
| Resultat före skatt | –28 367 | 3 180 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | 6 992 | –1 014 |
| ÅRETS RESULTAT | –21 375 | 2 166 |
| TSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat | –21 375 | 2 166 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Kassaflödessäkringar | 6 040 | 2 049 |
| Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat | –1 329 | –451 |
| Övrigt totalresultat efter skatt | 4 711 | 1 598 |
| SUMMA TOTALRESULTAT | –16 664 | 3 764 |
| TSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella tillgångar | |||
| Balanserade utvecklingsutgifter | 0 | 23 668 | |
| Pågående investeringar | 0 | 932 | |
| Summa | 12 | 0 | 24 600 |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 0 | 2 526 | |
| Summa | 13 | 0 | 2 526 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterbolag | 14 | 727 999 | 1 131 210 |
| Andelar i andra företag | 15 | 1 000 | 1 000 |
| Uppskjutna skattefordringar | 16 | 47 263 | 40 272 |
| Fordringar hos dotterbolag | 652 193 | 799 060 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 50 | 101 | |
| Summa | 1 428 505 | 1 971 642 | |
| Summa anläggningstillgångar | 1 428 505 | 1 998 768 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos dotterbolag | 0 | 158 491 | |
| Aktuell skattefordran | 892 | 680 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 18 | 1 596 | 2 546 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 19 | 13 318 | 13 341 |
| Summa | 15 806 | 175 058 | |
| Likvida medel | 20 859 | 42 450 | |
| Summa omsättningstillgångar | 36 665 | 217 508 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 465 170 | 2 216 276 |
| TSEK | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 22,24 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 234 989 | 174 810 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Fond för verkligt värde | 0 | –4 713 | |
| Överkursfond | 303 429 | 90 380 | |
| Balanserad vinst | 457 469 | 455 303 | |
| Årets resultat | –21 375 | 2 166 | |
| Summa fritt eget kapital | 739 522 | 543 136 | |
| Summa eget kapital | 974 512 | 717 946 | |
| Avsättningar | |||
| Pensionsförpliktelser | 25 | 0 | 11 526 |
| Summa avsättningar | 0 | 11 526 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 365 270 | 640 245 |
| Skulder till dotterbolag | 17 | 0 | 344 397 |
| Övriga skulder | 17 | 61 188 | 99 128 |
| Summa långfristiga skulder | 426 458 | 1 083 770 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Upplåning | 17 | 47 000 | 75 000 |
| Leverantörsskulder | 1 373 | 10 710 | |
| Skulder till dotterbolag | 12 494 | 292 007 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 18 | 756 | 10 269 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 19 | 2 577 | 15 048 |
| Summa kortfristiga skulder | 64 200 | 403 034 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 465 170 | 2 216 276 | |
| Ställda säkerheter | 20 | 556 060 | 521 972 |
| Ansvarsförbindelser | 21 | 0 | 236 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK Not |
Aktiekapital | Fond för verkligt värde |
Överkursfond | Balanserad vinst inkl. årets resultat |
Summa |
| Ingående balans per 1 januari 2012 | 174 810 | –6 309 | 90 380 | 455 303 | 714 184 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | 2 166 | 2 166 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 1 596 | 1 596 | |||
| Summa övrigt totalresultat | 1 596 | 1 596 | |||
| Summa totalresultat | 1 596 | 2 166 | 3 762 | ||
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2012 | 174 810 | –4 713 | 90 380 | 457 469 | 717 946 |
| Ingående balans per 1 januari 2013 | 174 810 | –4 713 | 90 380 | 457 469 | 717 946 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | –21 375 | –21 375 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Kassaflödessäkringar, efter skatt | 4 713 | 4 713 | |||
| Summa övrigt totalresultat | 4 713 | 4 713 | |||
| Summa totalresultat | 4 713 | –21 375 | –16 662 | ||
| Transaktioner med aktieägare 22 |
|||||
| Nedskrivning av aktiekapital | –148 589 | 148 589 | 0 | ||
| Nyemission | 208 768 | 66 685 | 275 453 | ||
| Konvertibelt förlagslån | 13 812 | 13 812 | |||
| Emissionskostnader | –16 037 | –16 037 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 60 179 | 0 | 213 049 | 0 | 273 228 |
| UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2013 | 234 989 | 0 | 303 429 | 436 094 | 974 512 |
| TSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | –21 135 | –23 036 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 2 741 | 4 065 | |
| Finansiella intäkter, erhållna | 47 514 | 36 307 | |
| Finansiella kostnader, betalda | –61 539 | –59 613 | |
| Skatt, betald | –212 | – | |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 26 | –11 470 | –1 039 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital | –44 101 | –43 316 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||
| Kortfristiga fordringar | 709 518 | –16 477 | |
| Kortfristiga rörelseskulder | –295 186 | 32 780 | |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 370 231 | –27 013 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHET | |||
| Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantörer |
–1 134 386 | –6 893 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –1 134 386 | –6 893 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamhet | –764 155 | –33 906 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHET | |||
| Nyemission | 200 757 | – | |
| Upptagna lån | 541 584 | 17 314 | |
| Amortering av lån | –365 | –732 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 741 976 | 16 582 | |
| Årets kassaflöde | –22 179 | –17 324 | |
| Likvida medel vid årets början | 42 450 | 58 617 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 588 | 1 157 | |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT | 20 859 | 42 450 |
| 1 | Redovisningsprinciper | 39 |
|---|---|---|
| 2 Anställda samt löner och ersättningar | 39 | |
| 3 Ersättning till revisorerna | 40 | |
| 4 Avskrivningar enligt plan | 40 | |
| 5 | Operationella leasingavtal/hyresavtal | 40 |
| 6 Övriga rörelseintäkter | 40 | |
| 7 Inköp och försäljning mellan koncernföretag | 40 | |
| 8 | Resultat från andelar i dotterbolag | 40 |
| 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 40 | ||
| 10 Räntekostnader och liknande resultatposter | 40 | |
| 11 Skatt | 40 | |
| 12 Immateriella tillgångar | 40 | |
| 13 Materiella anläggningstillgångar | 40 | |
| 14 Andelar i dotterbolag | 41 | |
| 15 Andelar i andra företag | 41 | |
| 16 Uppskjuten skatt | 41 | |
| 17 Upplåning | 41 | |
| 18 Övriga kortfristiga fordringar och skulder | 42 | |
| 19 Förutbetalda/upplupna intäkter/kostnader | 42 | |
| 20 Ställda säkerheter | 42 | |
| 21 Ansvarsförbindelser | 42 | |
| 22 Utdelning | 42 | |
| 23 Uppgifter om Bong AB | 42 | |
| 24 Aktiekapital | 42 | |
| 25 Avsättningar för pensioner och | ||
| liknande förpliktelser | 42 | |
| 26 Övriga ej likviditetspåverkande poster | ||
| i moderbolagets kassaflödesanalyser | 42 |
NOT SID
Samtliga värden i TSEK om inget annat anges.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS-regler och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obeskattade reserver och avsättningar.
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter.
Moderbolaget tillämpar värdering till verkligt värde enligt ÅRL 4:14 a-d och beskrivningen av koncernens redovisningsprinciper gäller därmed även för moderbolaget, utom beträffande redovisning av resultateffekter vid säkringsåtgärder. I följande fall skiljer sig redovisningen i moderbolaget mot redovisningen i koncernen:
Värdeförändringar på säkringsinstrument för säkring av mycket sannolika kassaflöden redovisas i resultaträkningen.
Värdeförändring på säkringsinstrument som innehas för säkring av kortfristiga och långfristiga fordringar och skulder redovisas i resultaträkningen.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar.
Lämnade koncernbidrag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovisas därmed som finansiella intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.
Moderbolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR SRS RedR 4. Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser som ej täcks genom försäkring redovisas som avsättning i balansräkningen. Räntedelen i pensionsskuldens förändring redovisas som finansiell kostnad. Övriga pensionskostnader belastar rörelseresultatet.
Medelantal anställda
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | Varav | Totalt | Varav | |
| anställda | män | anställda | män | |
| Sverige | 7 | 5 | 15 | 11 |
Fördelning ledande befattningshavare på balansdagen
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Totalt | Varav | Totalt | Varav | |
| anställda | män | anställda | män | |
| Styrelseledamöter | 8 | 7 | 8 | 7 |
| VD och andra ledande befattningshavare |
1 | 1 | 2 | 2 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och | Sociala | Löner och | Sociala | |
| ersättn. | kostn. | ersättn. | kostn. | |
| Totalt | 12 234 | 6 405 | 17 473 | 9 866 |
| varav pensions | ||||
| kostnader | 2 299 | 3 719 |
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Styrelse Övriga |
Styrelse | Övriga | ||
| och VD | anställda | och VD | anställda | |
| Totalt | 8 324 | 3 910 | 6 354 | 11 119 |
| varav tantiem o d | 0 | 106 | 0 | 689 |
För ytterligare information avseende ersättningen till styrelse och verkställande direktör se koncernens not 4.
| PwC | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag | 400 | 785 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 38 | 130 |
| Övriga tjänster | 110 | 225 |
| Totalt | 548 | 1 140 |
| Fördelade per anläggningstillgång | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 2 273 | 3 036 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 468 | 1 029 |
| Totalt | 2 741 | 4 065 |
| Avskrivningar redovisas som |
Moderbolagets viktigaste operationella leasingavtal avser hyra av lokaler och IT-relaterade tillgångar.
Nominellt värde av framtida leasingavgifter fördelar sig på balansdagen enligt följande:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom ett år | 54 | 3 265 |
| Förfaller till betalning senare än | ||
| ett år men inom fem år | 0 | 3 488 |
| Förfaller till betalning senare än fem år | 0 | 512 |
Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal har under året erlagts med 2 384 TSEK (4 403). Inget leasingobjekt vidareuthyrs och det finns heller inga restriktioner i de ingångna leasingavtalen.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Leverantörsbonus | 4 095 | 9 045 |
| Kursvinster | 313 | 265 |
| Vidarefakturerade hyres- och lönekostnader | 227 | 140 |
| Totalt | 4 635 | 9 450 |
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande dotterbolag samt ledningsfunktioner. Under 2013 har moderbolaget debiterat dotterbolag management fees uppgående till 20 981 TSEK (38 085) samt erhållit 227 TSEK (140) i hyresintäkter. Moderbolagets inköp från dotterbolag har uppgått till 6 055 TSEK (15 359). Prissättningen mellan moderbolaget och dotterbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Utdelning | 4 102 | 31 441 |
| Lämnade koncernbidrag | 0 | –8 200 |
| Totalt | 4 102 | 23 241 |
| Totalt | 61 985 | 76 410 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | 17 071 | 39 381 |
| Finansiella intäkter, koncernföretag | 44 914 | 37 029 |
| 2013 | 2012 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Finansiella kostnader, koncernföretag | –1 258 | –7 742 |
| Räntedel i årets pensionskostnader | 2 | –760 |
| Räntekostnader, övriga | –42 477 | –49 205 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | –21 193 | –8 822 |
| Övriga finansiella kostnader | –8 394 | –6 907 |
| Totalt | –73 320 | –73 436 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt | 6 992 | –1 014 |
| Totalt | 6 992 | –1 014 |
Skillnad mellan moderbolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats:
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | –28 367 | 3 180 |
| Skatt beräknad enligt gällande skattesats: | 6 241 | –836 |
| Skatt avseende: | ||
| – utdelning från dotterbolag | 902 | 8 269 |
| – tidigare ej redovisat underskottsavdrag | – | – |
| – övriga ej skattepliktiga intäkter | – | – |
| – övriga ej avdragsgilla kostnader | –151 | –575 |
| – effekt av sänkt skattesats till 22 % | 0 | –7 871 |
| Skatt enligt resultaträkningen | 6 992 | –1 014 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 30 272 | 23 348 |
| Inköp/förvärv | 6 742 | 5 103 |
| Försäljning/utrangering | –37 014 | |
| Omklassificering | 0 | 1 821 |
| Utgående anskaffningsvärden | 0 | 30 272 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –5 672 | –2 636 |
| Försäljning/utrangering | 7 945 | 0 |
| Årets avskrivningar | –2 273 | –3 036 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | –5 672 |
Utgående planenligt restvärde 0 24 600
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 22 703 | 22 734 |
| Inköp/förvärv | 108 | 1 790 |
| Försäljning/utrangering | –22 811 | 0 |
| Omklassificering | 0 | –1 821 |
| Utgående anskaffningsvärden | 0 | 22 703 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –20 177 | –19 148 |
| Försäljning/utrangering | 20 645 | 0 |
| Årets avskrivningar | –468 | –1 029 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | –20 177 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Andel av kapital, % | Antal aktier | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Bong International AB | 556044-3573 | Kristianstad, Sverige | 100 | 1 501 200 | 171 939 |
| Bong GmbH | HRB 1646 | Wuppertal, Tyskland | 100 | 1 | 556 060 |
| Totalt | 727 999 | ||||
| Ingående bokfört värde på aktier i dotterbolag | 1 131 210 | ||||
| Försäljning av Venlop BV aktierna till Bong Retail Solutions NV | –2 432 | ||||
| Överlåtit aktier i dotterbolag till Bong International AB | –572 597 | ||||
| Kvittningsemission Bong International AB | 150 000 | ||||
| Aktieägartillskott Bong International AB | 21 818 | ||||
| Utgående bokfört värde 2013-12-31 | 727 999 |
| Bolag | Organisationsnummer | Säte | Insatskapital | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Bong Fastigheter KB | 969655-5763 | Stockholm, Sverige | TSEK 1 000 | 1 000 |
| Totalt | 1 000 |
Uppskjutna skattefordringar avser förlustavdrag.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Banklån | 365 270 | 640 245 |
| Konvertibellån | 61 188 | 34 479 |
| Ägarlån | – | 64 649 |
| Skulder till dotterbolag | – | 344 397 |
| 426 458 | 1 083 770 | |
| Kortfristig | ||
| Banklån | 47 000 | 75 000 |
| 47 000 | 75 000 | |
| Summa upplåning | 473 458 | 1 158 770 |
Lånet består av 75 konvertibler om vardera nominellt 1 000 000 SEK, ISIN SE0005281821, och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm.
Konvertibla förlagslånet löper med en årlig räntesats om 10 procent från den 27 juni 2013 till och med den slutliga förfallodagen den 27 juni 2018.
Lånen förfaller till betalning den 27 juni 2018 i den mån konverteringen inte dessförinnan ägt rum. Konvertiblerna skall kunna konverteras till nya aktier i Bong AB senast 30 dagar före lånens slutliga förfallodag. Den kurs till vilken konverteringen kan ske skall vara 2,75 SEK per aktie.
Aktier som tillkommit på grund av konverteringen medför rätt till vinstutdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller närmast efter den faktiska konverteringsdagen. Aktiekapitalet kan vid utbyte ökas med ett belopp motsvarande högst SEK 40 909 091.
Av moderbolagets upplåning motsvarar 0 MSEK (0) upplåning till dotterbolag.
| 426 458 | 1 083 770 | |
|---|---|---|
| Mer än 5 år | 256 458 | 684 642 |
| Mellan 2 och 5 år | 127 500 | 259 479 |
| Mellan 1 och 2 år | 42 500 | 139 679 |
Beviljat belopp på checkkredit i moderbolaget uppgår till 0 TSEK (68 391) varav utnyttjat 0 TSEK (0).
| Övriga kortfristiga fordringar | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
|---|---|---|
| Valuta- och räntederivat | – | 1 499 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 596 | 1 047 |
| Totalt | 1 596 | 2 546 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Valuta- och räntederivat | – | 7 000 |
| Övriga kortfristiga skulder | 756 | 3 269 |
| Totalt | 756 | 10 269 |
| Förutbetalda kostnader och | ||
|---|---|---|
| upplupna intäkter | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Interna och externa ränteintäkter | 1 775 | 4 375 |
| Övriga upplupna kostnader | 11 543 | 8 966 |
| Totalt | 13 318 | 13 341 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Lönerelaterade upplupna kostnader | 1 697 | 5 593 |
| Interna och externa räntekostnader | 274 | 7 108 |
| Övriga poster | 606 | 2 347 |
| Totalt | 2 577 | 15 048 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Aktier i dotterbolag | 556 060 | 521 972 |
| Totalt | 556 060 | 521 972 |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| Övriga ansvarsförbindelser | 0 | 236 |
| Totalt | 0 | 236 |
På årsstämman den 21 maj 2014 kommer en utdelning avseende 2013 på 0 krona per aktie att föreslås. På årsstämman den 22 maj 2013 beslutades en utdelning avseende 2012 på 0 krona per aktie.
Bong AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Kristianstad, Uddevägen 3, Box 516, 291 25 Kristianstad, Sverige. Bong AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, (Small Cap).
Antalet aktier uppgick vid utgången av 2013 till 156 659 604 (17 480 995) med ett kvotvärde av 1,5 kronor per aktie (10 kronor per aktie). Detaljerad information om moderbolagets aktier, aktiekapital och konvertibler återfinns i koncernens not 32.
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
|---|---|---|
| PRI pensioner | 0 | 11 526 |
| Summa avsättningar | 0 | 11 526 |
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser och övrigt | –11 470 | –1 039 |
| Totalt | –11 470 | –1 039 |
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 21 maj 2014 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningstandarder IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Kristianstad den 9 april 2014
Stéphane Hamelin Styrelseordförande
Mikael Ekdahl Ledamot
Christian W Jansson Ledamot
Peter Harrysson Ledamot
Eric Joan Ledamot
Ulrika Eriksson Ledamot
Christer Muth Ledamot
Anders Davidsson Verkställande direktör och ledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 9 april 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Eric Salander Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Christer Olausson Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Bong AB (publ), org nr 556034-1579
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bong AB (publ) för år 2013 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14-16. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–43.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14-16. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Bong AB (publ) för år 2013. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 14-16 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat [styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma] om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Kristianstad den 9 april 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Eric Salander Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Christer Olausson Auktoriserad revisor
HÅKAN GUNNARSSON Född 1969. Ekonomidirektör (CFO). Anställd sedan 1999. Utbildning: Civilekonom. Aktieinnehav i Bong: 100 000 aktier.
Född 1970. Verkställande direktör och koncernchef (CEO).
Anställd sedan 2002.
Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: Vice VD, Försäljnings- och marknadsdirektör i Bong Ljungdahl 2002-2003. Managementkonsult och projektledare, McKinsey & Company 1998-2002.
Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 466 877 aktier.
Norden. Anställd sedan 2005.
Utbildning: Civilekonom. Tidigare befattningar: VD för Icopal 2002-2004. Marknads- och försäljningsdirektör för Saint Gobain Isover 1997–2002.
Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 500 000 aktier.
Affärsenhetschef Frankrike
Storbritannien. Anställd sedan 1998. Utbildning: Examen från
ELMAR SCHÄTZLEIN Född 1962. Affärsenhetschef Centraleuropa. Anställd sedan 2004. Utbildning: Civilingenjör. Tidigare befattningar: Schneidersöhne München/Italien
1995–2003.
OVE
Universitetet i Rennes. Tidigare befattningar: VD för Hamelin Paperbrands Limited samt VD för Industrie Papeterie Charentaise. Aktieinnehav i Bong: 7 000 aktier.
STÉPHANE HAMELIN Styrelsens ordförande
ANDERS DAVIDSSON Styrelseledamot
ULRIKA ERIKSSON Styrelseledamot
CHRISTIAN W. JANSSON Styrelseledamot
ERIC JOAN Styrelseledamot
PETER HARRYSSON
Styrelseledamot (arbetstagarrepresentant)
CHRISTER MUTH Styrelseledamot (arbetstagarrepresentant)
Född 1964. Inköps- och logistikchef. Anställd sedan 2006.
PETER
PASCAL GRAVOUILLE Född 1962.
och Spanien. Anställd sedan 2008. Utbildning: Kemiingenjör. Tidigare befattningar: Affärschef Europa, Cerro Corporation. Aktieinnehav i Bong: 83 500 aktier.
Född 1965. Försäljnings- och marknadschef, paneuropeiska distributörer. Anställd sedan 2007.
Aktieinnehav i Bong (privat samt genom bolag): 310 000 aktier.
Född 1960. IT-chef (CIO). Anställd sedan 2008.
PEDER ROSQVIST Suppleant (arbetstagarrepresentant)
MATS PERSSON Suppleant (arbetstagarrepresentant)
Resultat efter ränta och skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL Resultat efter finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital
Pris per aktie dividerat med eget kapital per aktie
EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar
Nettoomsättning fördelad på genomsnittlig balansomslutning (totala tillgångar)
Räntebärande skulder och avsättningar minskat med kassa, bank och räntebärande fordringar
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital
Aktiekurs på balansdagen dividerat med vinst per aktie
RESULTAT PER AKTIE Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier före utspädning
Resultat efter skatt fördelat på genomsnittligt antal aktier efter utspädning
Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning
Eget kapital i procent av balansomslutningen
Resultat efter skatt dividerat med nettoomsättning
Årsstämman hålls onsdagen den 21 maj 2014 kl 16.00 i bolagets lokaler i Kristianstad.
Rätt att delta i stämman har aktieägare som är registrerade i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast torsdagen den 15 maj 2014. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste därför i god tid före torsdagen den 15 maj 2014 genom förvaltares försorg tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att erhålla rätt att delta vid stämman.
Anmälan om deltagande ska ske till Bong AB (publ) senast torsdagen den 15 maj 2014 kl 12.00 enligt något av nedanstående alternativ:
Per post till Bong AB (publ), Att: Katarina Sjöström, Hans Michelsensgatan 9, 211 20 Malmö. Per telefon 040-17 60 41 eller per telefax 040-17 60 39. Per e-post till [email protected]. På bolagets hemsida www.bong.com.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årsstämman ska besluta att ingen utdelning lämnas för 2013.
På stämman kommer att behandlas de ärenden som enligt lag och bolagsordning ska upptas på stämman samt de eventuella övriga ärenden som upptas i kallelsen till stämman.
| Delårsrapport januari - mars 2014 |
21 maj 2014 |
|---|---|
| Årsstämma | 21 maj 2014 |
| Delårsrapport januari - juni 2014 |
juli 2014 |
| Delårsrapport januari - september 2014 |
november 2014 |
| Bokslutskommuniké 2014 |
februari 2015 |
Bong AB Uddevägen 3 Box 516 SE-291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Hans Michelsensgatan 9 SE-211 20 Malmö +46 40 17 60 00
Bong Belgium NV Zenneveld Business Park Bergensesteenweg 793 bus 6 B-1600 St.-Pieters-Leeuw +32 2 431 90 00 www.bong.be
Bong Retail Solutions NV Stasegemsestraat 133b BE-8500 Kortrijk +32 56 74 55 10 www.bongretail.com
Bong Danmark A/S Baldersbuen 2 P.O. Box 179 DK-2640 Hedehusene +45 46 56 55 55 www.bong.dk
Bong Eesti Ou Joe tn 17 EE-79801 Kohilla +372 48 90 140 www.bongeesti.ee Bong Suomi Oy Tuottotie 3 FI-33960 Pirkkala +358 3 241 8111 www.bong.fi
Bong Suomi Oy Kirjekuorentie 1 FI-73600 Kaavi +358 17 265 6600
Bong Suomi Oy Niittyvillankuja 3 FI-01510 Vantaa +358 9 565 7910
Manuparis SAS 1 rue Eugène Hermann FR-27180 Saint Sébastien de Morsent +33 2 32 39 98 01 www.bong.fr
IPC SAS 11, Impasse du Mas Prolongée FR-16710 Saint Yrieix sur Charente +33 5 45 95 63 50 www.bong.fr
MME SAS 43, rue Ettore Bugatti BP 91548 FR-87021 Limoges Cedex 9 +33 5 55 45 25 25
Sepieter SAS + Bong SAS 100 Rue de Lannoy 59650 Villeneuve d'Ascq +33 3 20 66 69 99 www.sepieter.com
Bong SAS + Manuparis SAS 20, rue d'Athènes FR-75009 Paris +33 1 56 92 39 42
Bong Latvija SIA Dzelzavas iela 120 G LV-1021 Riga +371 6 7 241 339
Bong Security Solutions S.A Zone Industrielle Rolach LU-5280 Sandweiler +352 35 75 04-30 www.bong.lu
Bong B.V. Robijnstraat 86 NL-1812 RB Alkmaar +31 72 576 322
Bong Norge AS Bekkevejen 161, 3173 Vear Postboks 2074 NO-3103 Tonsberg +47 33 30 54 00 www.bong.no
Bong Norge AS Postboks 74 NO-2026 Skjetten +47 64 83 12 50
Pflüger Koperty Sp zo.o. Ul. Zawila 56 PL-30-390 Krakow +48 12 252 02 00 www.pfluger-koperty.pl
Bong Cały Swiat Kopert Sp zo.o. ul. Ustronna 14 PL-60-012 Poznan +48 61 89 93 910 www.bong.pl
Postac LLC RU-248000, Kaluga Domostroiteley pr, 17. +7 4842 76 44 68
Envel Europa S.A Placa Gal La Placidia 7 esc D. 8° ES-08006 Barcelona +34 932 41 88 50
Envel Europa S.A Poligono Industrial Campllong Torreblanca 9 ES-25600 Balaguer (Lleida) +34 973 44 38 86
Bong Schweiz AG Aspstrasse 12 CH-8472 Seuzach +41 52 320 09 80 www.bong-ag.ch
Bong U.K. Ltd. Michigan Drive, Tongwell GB-Milton Keynes MK15 8HQ +44 1908 216216
Surrey Envelopes Ltd. Unit 7 Nelson Trading Estate The Path, Morden Road GB-London SW19 3BL +44 208 545 0099 www.surrey-envelopes.com
Surrey Envelopes Ltd. Anglers Business Centre Nottingham Road, Spondon GB-Derby DE21 7NJ +44 1332 66 77 90 www.surrey-envelopes.com
Packaging First Ltd. Unit 12, Nash Hall The Street, High Ongar GB-Essex CM5 9NL +44 1277 363656 www.packagingfirst.co.uk
Bong Packaging Systems 3 Winchester Street Andover GB- Hampshire SP10 2EA +44 1264 335 334 www.bongsystems.com
Bong Sverige AB Box 516 SE-291 25 Kristianstad Uddevägen 3 SE-291 54 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.se
Bong Sverige AB Box 823 SE-382 28 Nybro Emmabodavägen 9 SE-382 45 Nybro +46 481 440 00 www.bong.se
Bong Retail Solutions Box 823 SE-382 28 Nybro Emmabodavägen 9 SE-382 45 Nybro +46 481 440 00 www.bongretail.com
Bong Packaging Solutions Hans Michelsensgatan 9 SE-211 20 Malmö +46 481 440 00 www.bong.com www.propacpackaging.com
Bong GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10 www.bong.de
Bong GmbH Hermann-Krum-Straße 9-11 DE-88319 Aitrach +49 75 65/98 09-0 www.bong.de
Bong GmbH Posthornweg 1 DE-04860 Torgau +49 2 12/23 39 13 00 www.bong.de
Pflüger Kuvert GmbH Am Pestalozziring 14 DE-91058 Erlangen +49 9131 4002-0 www.pflueger-kuvert.de
Lober Druck und Kuvert GmbH Beethovenstraße 24-26 DE-86368 Gersthofen +49 821-2 97 88 0 www.lober.eu
Lober Druck und Kuvert GmbH Piepersberg 30 DE-42653 Solingen +49 2 12/23 39 10
Form och produktion: Bong och Sentir. Tryck: TMG Stockholm 2014.
Bong har det bredaste kuvertsortimentet på den europeiska marknaden och är ledande inom specialförpackningar för e-handeln och detaljhandeln. Huvudkontor
Bong AB Uddevägen 3 Box 516
291 25 Kristianstad +46 44 20 70 00 www.bong.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.