Annual Report • Aug 20, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| 2013 i korthet | 1 |
|---|---|
| Kort om TransAtlantic | 2 |
| VD-kommentar | 3 |
| Affärsområde Industrial Shipping | 4 |
| Affärsområde Viking Supply Ships | 8 |
| Femårsöversikt | 12 |
| Bolagsstyrningsrapport | 14 |
| Styrelse | 20 |
| Ledning | 21 |
| Förvaltningsberättelse | 22 |
|---|---|
| Resultaträkning | 25 |
| Balansräkning | 26 |
| Eget kapital | 28 |
| Kassaflödesanalys | 29 |
| Noter | 30 |
| Styrelsens underskrifter | 56 |
| Revisionsberättelse | 57 |
| Aktien | 58 |
| Årsstämma och kalender 2014 | 60 |
| Definitioner och ordlista | 61 |
Det norska tankerrederiet Excelsior (bildat 1946) börjar fokusera på den snabbt växande offshoremarknaden. Viking Supply Ships etableras som ett marknadsföringsbolag för PSV-fartyg.
Christen Sveaas förvärvar Excelsior och byter namn på bolaget till Viking Supply Ships AS. En kraftig utökning av PSV-flottan inleds.
Viking Supply Ships förvärvar tre kombinerade AHTS/isbrytare i ett joint venture med Rederi AB TransAtlantic.
Nordsjöfrakt bildas 1972 och opererar från Skärhamn. År 1989 fusioneras rederiet med Bylock Group, och Bylock & Nordsjöfrakt (B&N) bildas.
B&N förvärvar rederiet Gorthon Lines från Bilspedition och listas på Stockholmsbörsen. År 1993 förvärvas även Svenska Orient Linien från Bilspedition.
B&N förvärvar Paltrans Shipping.
2005 B&N byter namn till TransAtlantic.
TransAtlantic förvärvar utestående aktier i joint venture-bolaget TransViking, vilket gör norska Kistefos till ny huvudägare.
TransAtlantic förvärvar rederi- och logistikföretaget Österströms samt SBS Marine. Verksamheten delas upp i två affärsområden – offshoredelen Viking Supply Ships AS samt TransAtlantic Industrial Shipping, med rederioch logistikverksamhet. De koncerngemensamma delarna finns i Göteborg.
rederiet Merilinjas verksamhet.
Koncernens nettoomsättning minskade med 11 procent till 2 925 MSEK (3 274). Nettoresultatet efter skatt uppgick till –359 MSEK (–393) varav omstruktureringsposter och förvärvseffekter ingick med –184 MSEK (–29). Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret.
Operativt resultat (höger skala)1)
2013 Arbetet med att utveckla verksamheten i respektive affärsområde fortsätter. Industrial Shipping genomför kraftfulla besparingar och lämnar det olönsamma bulksegmentet för att istället fokusera resurserna på RoRo- och containerfeedersegmenten.
1) Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
Rederi AB TransAtlantics verksamhet är indelad i två självständiga affärsområden – Industrial Shipping och Viking Supply Ships. Dessa utgår från olika affärsmodeller, opererar inom helt skilda shippingsegment, och verksamheterna drivs av separata organisationer.
Arbete pågår för att kunna genomföra en delning av bolaget i syfte att säkerställa framtida fokus och expansion i respektive affärsområde. På grund av de senaste årens svaga resultatutveckling och finanser har denna delning skjutits
på framtiden. Olika initiativ genomförs löpande för att stärka bolagets lönsamhet och likviditet samt för att säkerställa en stabil långsiktig finansiering i syfte att skapa förutsättningarna för att möjliggöra en delning. Det operativa
strategiska arbetet bedrivs i respektive affärsområde med fokus på att öka kundvärdet genom investeringar i marknad, kompetens och system, samt miljö och säkerhet.
erbjuder logistiklösningar med fartygstransporter med Östersjön och norra Europa som primära marknader. Verksamheten består främst av systemtrafik med RoRo och containerfeeder-linjer. Huvudkontoret finns i Göteborg.
Andel av omsättning
61%
Läs mer på sidorna 4–7
erbjuder oljeprospekterande kunder i Nordsjön och i arktiska och subarktiska farvatten tjänster inom offshore och isbrytning. Som en av få aktörer på marknaden förfogar Viking Supply Ships över en unik kompetens att utföra operationer i is och svåra väderförhållanden. Huvudkontoret finns sedan 2011 i Köpenhamn.
Läs mer på sidorna 8–11
2013 präglades av en hög aktivitetsnivå inom båda affärsområdena. Viking Supply Ships ingick ett flerårigt avtal med ett stort oljebolag för fyra AHTS-fartyg där det totala värdet för den fasta kontraktsperioden uppgår till 120 MUSD. Industrial Shipping var fortsatt utsatt för svaga marknadsförhållanden och trots omfattande struktur och effektiviseringsåtgärder har affärsområdet inte kunnat motverka volymnedgången, vilket resulterade i ett otillfredsställande resultat.
Marknaden för AHTS-fartyg förbättrades under 2013, men var fortsatt volatil. I Nordsjön var utbudet av AHTS-fartyg stabilt under större delen av året, då tillströmningen av nybyggen var begränsad. PSV-marknaden uppvisade en blygsam förbättring av både prisnivåer och utnyttjandegrad. Trots att flera nybyggnationer kom in på marknaden innebar ökad efterfrågan i andra regioner att PSV-flottan i Nordsjön var stabil under hela året.
En viktig milstolpe för Viking Supply Ships är det avtal som undertecknades i oktober 2013 med ett stort oljebolag för fyra AHTS-fartyg för borrsäsongerna 2014 och 2015 (juni till november), med option för 2016 och 2017. Värdet för den fasta kontraktsperioden uppgår till 120 MUSD. Med detta kontrakt har AHTS-flottan en kontrakttäckningsgrad, inklusive charteroptioner, på 63 procent för 2014 och 59 procent för 2015. Orderstocken, inklusive charteroptioner, uppgår till 3 250 MSEK och Viking Supply Ships är därmed i mindre grad exponerat för spotmarknaden i Nordsjön framöver.
Andra viktiga händelser under året var etableringen av ett kontor i Kanada för att öka den lokala närvaron i regionen, samt ett tvåårigt kontrakt för konsulttjänster till ett värde av 50–60 MUSD. Under 2013 slutförde Viking Supply Ships centraliseringen av operativa och stödfunktioner till huvudkontoret i Köpenhamn. Vidare utnyttjade Viking Supply Ships sin befintliga obligation om ytterligare 85 MNOK, samt emitterade en ny obligation om 100 MNOK.
2013 har för Industrial Shipping, som tidigare år, präglats av en svag marknad, vilket resulterade i ett otillfredsställande ekonomiskt utfall. Arbetet med att förbättra effektiviteten har fortsatt för att anpassa verksamheten till marknadsläget. Under 2013 inkluderade aktiviteterna försäljning av flera ägda fartyg, återleverans av chartrade fartyg, förändring av fartygsscheman, nedläggning av flera regionala kontor och centralisering av verksamheten till Göteborg, samt anpassning av organisationen. Som ett led i att fokusera på kärnverksamheten outsourcades den kommersiella verksamheten för småbulkfartyg till AtoB@C.
Andra omstruktureringsaktiviteter inkluderar försäljning av ett antal icke kärnverksamheter, däribland fartygsagenten Percy Tham och dotterbolaget Västerviks Logistik och Industri AB som driver Västerviks hamn. Vidare har två skattelease-strukturer i Storbritannien upplösts. I tillägg har sedan början av året antalet legala enheter mer än halverats, åtgärder som reducerar komplexiteten i bolagsstrukturen.
En nyemission om 148 MSEK genomfördes under fjärde kvartalet 2013 för att återbetala en kortsiktig obligation som utfärdats i juni 2013. De 140 MSEK som obligationen omfattade användes för att finansiera strategiska och omstruktureringsaktiviteter inom Industrial Shipping.
Fortsatt gäller samma långsiktiga mål – att skapa två oberoende av varandra starka verksamheter.
Omstruktureringsaktiviteterna har inte varit tillräckliga för att kompensera för den svaga marknaden och sjunkande volymer inom Industrial Shipping. Därför föreslår styrelsen att genomföra en nyemission under första halvåret 2014 i syfte att accelerera den pågående omstruktureringen inom Industrial Shipping samt skapa förutsättningar för att snabbare kunna dela koncernen.
Den förbättrade kontraktstäckningsgraden inom Viking Supply Ships medför en reducerad exponering i spotmarknaden framöver. Nordsjömarknaden var stark under första halvan av första kvartalet 2014, men ökad tillgång på fartyg i området har därefter lett till en svagare marknad. Trots hög aktivitet i den globala oljeefterforsknings- och produktionsindustrin har ökat fokus på kostnadseffektivitet resulterat i att många stora oljebolag har reducerat sina investeringsbudgetar. Detta kan leda till minskad efterfrågan av Viking Supply Ships fartyg inom marknaden för offshore i hårda väderförhållanden. Viking Supply Ships bedömer också att den politiska situationen i Krim kan medföra framtida hot mot företagets aktiviteter i Ryssland. Konsekvenserna av potentiella reaktioner är emellertid svåra att förutsäga. Industrial Shippings marknad förväntas vara fortsatt svag under 2014. Omstruktureringsoch effektiviseringsarbetet kommer att fortsätta och vi räknar med att genomföra ytterligare avyttringar av olönsamma verksamheter och kostnadsbesparingar. En viktig åtgärd i detta arbete är beslutet att lägga ned TransPal Line och tillhörande verksamheter.
Fortsatt gäller samma långsiktiga mål – att skapa två oberoende av varandra starka verksamheter med de rätta förutsättningarna för att framgångsrikt konkurrera på sina respektive marknader.
Göteborg, 26 mars, 2014 Tom Ruud VD
På en fortsatt svag underliggande marknad har arbetet med att effektivisera verksamheten intensifierats under 2013. Förutom fortsatta kostnadsbesparingar har åtgärder vidtagits för att helt lämna det för affärsområdet olönsamma bulksegmentet.
Med Östersjön och Bottenviken som geografisk bas fokuserar Industrial Shipping på konkurrenskraftiga, kontraktsbaserade transporter med RoRo- och containerfartyg för kunder inom framför allt nordisk basindustri. Inom affärsområdet finns även en omfattande kunskap inom ship management, hamn- och stuveriarbete, lasthantering, distribution och agentverksamhet.
Affärsområdet samarbetar med några av de största aktörerna inom bland annat skogsoch stålindustrin i Finland och Sverige. Detta är kunder med höga krav som opererar på en global marknad med hård konkurrens. I Industrial Shippings transportlösningar är kvalitet, miljö- och kostnadseffektivitet ledord genom hela kedjan. En viktig del för att kunna uppnå detta är att i Östersjön främst anlöpa mindre hamnar, i strategiska lägen i anslutning till de större hubbarna. Dessa så kallade outports är kostnadseffektiva och ger kunderna en större flexibilitet vid lastning och lossning. Dessutom hyrs en allt större del av fartygen in så att flottan snabbt ska kunna anpassas utifrån kundernas behov samt förnyas i takt med teknisk utveckling och nya miljökrav.
Affärsområdet har under flera år dragits med stora förluster som en effekt av allt svagare efterfrågan, överutbud av tonnage och intern ineffektivitet. För att kunna skapa en konkurrenskraftig organisation genomförs sedan början av 2012 kraftfulla omstruktureringar av verksamheten. Personalstyrkan på land har minskats med ungefär två tredjedelar inklusive nedläggningen av TransPallinjen, ett flertal kontor har stängts och flottan har reducerats med cirka 15 fartyg. Dessutom drivs ett projekt för att minska bunkerförbrukningen inför SECA 2015, och arbeten genomförs löpande för att reducera antalet legala enheter och sälja tillgångar som inte längre definieras som kärnverksamhet såsom skeppsmäkleri och terminalverksamheter. Förutom att ge successivt lägre kostnader har alla åtgärder börjat ge resultat i form av en enklare organisationsstruktur och effektivare processer.
Den viktigaste delen i förändringsarbetet är att koncentrera verksamheten till de sjöfartssegment där de bästa tillväxtmöjligheterna finns och inom vilka Industrial Shipping redan har en stark position med betydande kundsamarbeten. Under 2013 togs beslut om att helt lämna bulksegmentet och i början av 2014 togs beslut om att lägga ned containerlinjen TransPal Line. Genom att lämna dessa för affärsområdet personaltunga och olönsamma verksamheter kan resurserna helt koncentreras på RoRo och containerfeeder. Inom dessa båda segment ska lönsam tillväxt skapas på såväl egen hand som i samarbete med partners, allt i syfte att ge kunderna konkurrenskraftiga transportsystem. Resurserna inom försäljning och kundservice har under året stärkts, ett antal nyckelpositioner har tillsatts och arbetet med att bredda erbjudandet till nya och befintliga kunder har accelererats.
TransAtlantic har länge varit en av de större operatörerna inom RoRo-segmentet i Östersjön och har, bland annat genom sin unika iskompetens, byggt upp långa kundrelationer och effektiva transportsystem åt bland annat skogsindustrin. Trafik drivs i två linjer – TransLumi Line och TransBothnia Line – med sammanlagt fyra fartyg mellan norra Finland och Sverige, Tyskland och Belgien. Lasterna omfattar förutom papper och pappersmassa, även tankcontainers, rullande laster och vanliga containers. Under 2014 ligger fokus på en fortsatt vidareutveckling av nuvarande trafik men framför allt på att utveckla konkurrenskraftig systemtrafik för basindustrin i Östersjön och Bottenviken – bland annat för att motverka effekterna av högre kostnader i samband med SECA 2015.
Industrial Shipping bedriver containerbaserad linjetrafik mellan Beneluxområdet, Tyskland, Sverige och Finland. Verksamheten bedrivs i tre linjer – TransFeeder North, TransBothnia Container Line och TransFeeder South – som betjänas av fyra moderna containerfartyg med isklass. Förutom vanligt containertonnage har
fartygen kapacitet för projektlaster, vilket breddar kundunderlaget och förbättrar lönsamheten. Kunderna är främst de stora oceanrederierna som med feedertrafiken som bas kontinuerligt genomför genomfraktsaffärer på en mängd översjödestinationer. Under 2014 kommer affärsområdet fortsätta utveckla positionen som nischaktör på utvalda outports i Östersjön och i samarbete med kunderna utveckla nya, konkurrenskraftiga lösningar inom feedertrafiken.
Som en viktig del i beslutet att lämna bulksegmentet har under 2013 hela den kommersiella delen av affärområdets småbulksdivision outsourcats till rederiet AtoB@C Shipping AB i Ystad, Sverige. Avtalet, som även inkluderar uthyrning av samtliga småbulksfartyg till AtoB@C, innebär en minskning av förlustbringande omsättning på cirka 300 miljoner kronor på årsbasis. Inom det större bulksegmentet kvarstod i början av 2014 endast två fartyg, som båda ska återlämnas när leasingavtalen går ut 2015.
– Vi har haft en fortsatt hög aktivitet för att möta utmaningarna på en tuff marknad. Centraliseringen av vår kundservice och samtliga operationella funktioner till Göteborg säkrar kvaliteten och effektiviteten i vårt erbjudande. Genom att outsourca småbulksflottan tar vi bort olönsam omsättning och kan istället fokusera resurserna på de segment där vi ser de bästa tillväxtmöjligheterna. En viktig del i denna satsning är förstärkningen av den kommersiella organisationen med flera nyckelspelare.
– Containerfeeder och RoRo är de sjöfartssegment som bedöms ha den bästa potentialen i Östersjön, bland annat som ett resultat av att transporterna blir mer standardiserade. För att kunna växa ska vi dra fördel av vår starka position i segmenten och av våra höga marknadsandelar i norra Finland och sydöstra Sverige.
Vi fortsätter att effektivisera organisationen och höja kapacitetsutnyttjandet i flottan.
– Marknaden ser fortsatt tuff ut och en eventuell ökning av finsk och svensk export kommer att bli blygsam. Vi fortsätter därför att effektivisera organisationen och höja kapacitetsutnyttjandet i flottan. Ett viktigt steg i detta är beslutet att lägga ned den olönsamma och personaltunga verksamheten inom TransPal Line. Med den nya föreslagna nyemissionen kan vi dessutom accelerera omstruktureringsarbetet och lägga ännu större fokus på vårt starka kommersiella nätverk och fortsätta erbjuda kunderna en attraktiv och konkurrenskraftig tjänst.
TransAtlantics affärsområde Industrial Shipping fokuserar på att leverera en effektiv, säker och miljövänlig service som möter såväl högt ställda kundkrav som nya internationella regler för bland annat svavel och ballast.
Miljö- och säkerhetsfrågorna har alltid haft hög prioritet i TransAtlantic. Fokus ligger på ständiga förbättringar inom områden som checklistor och rutiner, energieffektivisering, bunkerförbrukning samt kemikalie- och avfallshantering. TransAtlantic möter kraven i ISM-koden (International Safety Management) och är certifierat enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 sedan 2009 och enligt miljöledningssystemet ISO 14001 sedan 2007. Några av fartygen har den frivilliga Clean Notation från DNV vilket bidrar till att fartygen har en högre miljöstatus än vad miljölagstiftningen kräver.
Kostnaden för bunkerolja är den enskilt största kostnaden vid driften av Trans-Atlantics fartyg. Sedan mitten av 2013 driver TransAtlantic ett projekt för lägre bunkerförbrukning på samtliga RoRo- och containerfartyg. Genom dagliga reserapporter analyseras hur mycket olja som förbrukats utifrån typ av frakt och genom att ta hänsyn till faktorer som fart, vågor och vind. Syftet är att se vad som kan göras på varje enskilt fartyg för att minska förbrukningen och därmed kostnaderna. Projektet fungerar även som stöd inför de nya krav på lägre svavelhalt i bunkerolja som införs i SECA 2015. TransAtlantic mäter även miljöbelastningen från sjötransporterna
och flottan ses kontinuerligt över. Det pågår en ständig teknisk uppgradering och innovation i syfte att minska miljöbelastning och energiförbrukning.
Gränsvärdet för svavel i de så kallade svavelkontrollområdena Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen (SECA) sänks från nuvarande 1,0 procent till 0,1 procent från och med 2015. De nya reglerna ska leda till lägre utsläpp av svaveloxider och minska partikelemissionerna. Då det finns en osäkerhet om tillgången på lågsvavligt bränsle finns risk för betydligt högre kostnader för drivmedel om inte utvecklingen av bränsleeffektiva fartyg påskyndas. TransAtlantic deltar i flera samarbeten för att utveckla tekniskt avancerade lösningar för att möta de nya reglerna. TransAtlantic ser även över linjesystem och logistiklösningar för att ge kunderna möjlighet att göra aktiva val, som även bidrar till att minska miljöpåverkan ytterligare. Genom att exempelvis bygga effektiva transportsystem för en hel industri kan konkurrenskraften stärkas för de bolag som ingår i systemet, och därmed minska effekterna av eventuellt högre bränslekostnader 2015.
Säkerhetsfrågorna är ett prioriterat område och affärsområdet arbetar aktivt med en rad förebyggande åtgärder. TransAtlantics Safety Management System (SMS) syftar till att främja och bidra till ett säkerhetsarbete som, både till land och till sjöss, hela tiden förbättras. Rutiner och checklistor utvecklas kontinuerligt ihop med personalen. Maritime Resource Management (MRM) är ett system som bygger på det säkerhetstänkande som utvecklats inom flyget, och syftar till att riskerna för olyckor begränsas till ett minimum. Systemet, som infördes 2011, förstärker samarbetet inom fartygens organisation ombord och även mellan fartyg och angränsande verksamheter på land. Det bidrar till förbättrad driftsekonomi genom färre incidenter och ökad transparens genom hela organisationen. Arbetet med MRM kommer att intensifieras under 2014.
Sedan flera år pågår ett omfattande arbete med att skapa en renare och säkrare arbetsmiljö på fartygen. Arbetet, som utförs i nära samarbete med besättningarna, har lett till kraftigt minskad förbrukning av miljöfarliga kemikalier och att betydligt färre produkter används. Doseringsapparater har installerats och informationsblad tagits fram som förklarar vad produkterna innehåller och vilken skyddsutrustning som krävs. Affärsområdets fartyg möter höga krav på bottenfärger i Östersjön.
TransAtlantic arbetar för att genom effektivare drift och planering minska fartygens bunkerförbrukning. En viktig del i det ständiga förbättringsarbetet är initiativ och personligt engagemang från våra besättningar.
| Fartyg | Typ | Dwt | Byggnadsår/ Ombyggnadsår |
Ägande/Hyresform | Flagga |
|---|---|---|---|---|---|
| Andante | Bulk | 6 397 | 2005 | Timecharter | Gibraltar |
| Ernst Hagedorn | Bulk | 4 401 | 1989 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| Fortune | Bulk | 4 537 | 2008 | Timecharter | Nederländerna |
| Sereno | Bulk | 4 455 | 1991 | Timecharter | Nederländerna |
| Soave | Bulk | 4 455 | 1991 | Timecharter | Nederländerna |
| Sylvia | Bulk | 4 537 | 2007 | Timecharter | Nederländerna |
| TransAndromeda | Bulk | 6 700 | 1999 | Ägd – 100% | Gibraltar |
| TransBrilliante | Bulk | 5 557 | 1997 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| TransCapricorn | Bulk | 6 700 | 2000 | Ägd – 100% | Gibraltar |
| TransDistinto | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| TransForte | Bulk | 6 397 | 2005 | Ägd – 100% | Gibraltar |
| TransForza | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| TransLontano | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| TransRisoluto | Bulk | 4 145 | 1997 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| TransSonoro | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| TransVolante | Bulk | 4 135 | 2000 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| Anke Ehler | Container | 6 850 | 2000 | Timecharter | Tyskland |
| Conger | Container | 5 207 | 1995 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| Elisabeth | Container | 6 840 | 2000 | Timecharter | Nederländerna |
| Johanna | Container | 7 100 | 1999 | Timecharter | Storbritannien |
| Jork | Container | 11 200 | 2001 | Timecharter | Cypern |
| Robert | Container | 11 150 | 2006 | Timecharter | Cypern |
| TransAlrek | Container | 4 500 | 1995/2006 | Timecharter | Antigua/Barbuda |
| TransFrej | Container | 4 500 | 1994 | Ägd – 70% | Antigua/Barbuda |
| TransOdin | Container | 4 500 | 1994 | Ägd – 65% | Antigua/Barbuda |
| TransHawk | LoLo | 16 600 | 2005 | Bareboat-charter | Gibraltar |
| TransOsprey | LoLo | 20 400 | 2003/2008 | Timecharter | Gibraltar |
| TransPaper | RoRo | 16 000 | 2006 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransPulp | RoRo | 16 000 | 2006 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransReel | RoRo | 11 400 | 1987 | Ägd – 100% | Sverige |
| TransTimber | RoRo | 15 960 | 2007 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransFighter | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2001 | Ägd – 100% | Gibraltar |
| TransPine | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2002 | Bareboat-charter | Sverige |
| TransWood | RoRo/Sidolastare | 18 855 | 2002 | Bareboat-charter | Sverige |
Aktiviteten inom arktisk offshore har tilltagit under året. Viking Supply Ships omfattande kompetens inom området har lett till att flera viktiga långtidskontrakt kunnat tecknas med större oljebolag. Sju av AHTS-fartygen kommer att vara sysselsatta i kontrakt i arktiska och subarktiska områden under 2014.
Viking Supply Ships bedriver verksamhet inom arktisk offshore, på offshorespotmarknaden i Nordsjön och i den globala offshoresektorn. Flottan består av 14 offshore-fartyg, varav sju är utrustade och har kapacitet för verksamhet inom områden med sträng kyla och extrema väderförhållanden, till exempel arktiska områden. Strategin är att i så stor utsträckning som möjligt teckna långa kontrakt för fartygen. Under 2013 uppgick kontraktstäckningen till 42 procent för hela flottan. Viking Supply Ships har även ship management för svenska sjöfartsverkets fem isbrytare, vilket ytterligare stärker vår position.
International Energy Agency (IEA) bedömer att den globala efterfrågan på olja kommer att öka med 24 procent mellan 2011 och 2035. Av oljeproduktionen 2035 bedöms cirka 60 procent komma från ännu ej utvecklade eller upptäckta fält, varav en stor andel offshorefält. US Geological Survey beräknar att sammanlagt 90 miljarder fat utvinningsbar olja finns norr om polcirkeln. Då oljereserverna i mer lättillgängliga områden avtar har flera större oljebolag visat intresse för prospektering i arktiska farvatten. Det minskade istäcket har samtidigt öppnat upp flera arktiska områden och mot bakgrund av detta bedöms att prospekteringar kommer att inledas i såväl arktiska som subarktiska områden under de närmaste åren. Den tilltagande aktiviteten leder till ett ökat behov av arktiska offshore-fartyg.
I Nordsjön har flera stora fynd av olja och gas gjorts under de senaste åren. I marknaden märks detta genom en successiv ökning av efterfrågan på offshoreriggar och därmed även ökad efterfrågan på offshorefartyg. Under 2013 var antalet AHTS-fartyg på en stabil nivå i området jämfört med föregående år. Både rater och utnyttjandegrad ökade även om volatiliteten var fortsatt hög. Även marknaden för PSV-fartyg förbättrades. Trots att ett flertal PSV-fartyg levererats, har utbudet balanserats av att fartyg lämnat regionen. Under året var elva av affärsområdets fartyg aktiva i Nordsjön, på spotmarknaden eller på kortare kontrakt.
Den ofta korta operationsperioden i arktiska farvatten medför krav på en omfattande planering innan själva operationen för att bland annat få all logistik att fungera. Det råder dessutom ett extremt fokus på säkerhets- och miljöfrågor. För att kunna medverka i arktiska operationer måste de rederier som ska bistå oljebolagen ha erfarenhet av offshoreverksamhet och fartygsoperationer i is. De måste även uppfylla högt ställda kvalitets- och miljökrav och ofta ha lokal närvaro på den marknad operationerna ska utföras.
Förutom en modern flotta anpassad för operationer under svåra väderförhållanden förfogar Viking Supply Ships över omfattande kompetens inom ice management och isbrytning. Bland annat har kommunikationssystem utvecklats för planering och koordinering av offshorearbeten i is, som i realtid beräknar hur isobjekt och fartyg påverkas av vindar, vågor och strömmar. Systemen bidrar till att minimera riskerna och kostnaderna för de oljebolag som ansvarar för borroperationerna.
Befälhavarna ombord på AHTS-fartygen har i genomsnitt 20 års erfarenhet av isbrytning och offshorearbeten. Uppdrag har utförts sedan år 2000 åt kunder inom energisektorn i bland annat östra Kanada, Alaska, västra och nordöstra Grönland och i ryska områden. Under 2013 utfördes uppdrag åt bland annat Sakhalin Energy, ENI Norge AS och Chevron Canada.
För att öka konkurrenskraften ytterligare har under 2013 alla support- och operationella funktioner centraliserats till huvudkontoret i Köpenhamn. Genom en strukturerad utbildningsplan garanteras att fartygsbesättningarna alltid har mer än nödvändiga kunskaper för att hantera sina uppgifter ombord. Under utbildningen betonas vikten av en stark säkerhetskultur och hög miljömedvetenhet. I syfte att öka besättningarnas kunskap inom ice management och isbrytning har Viking Supply Ships tagit fram specialutbildningar inom området i samarbete med Sjöfartshögskolan i Kalmar. Den höga utbildningsnivån och säkerhetskulturen bidrar till affärsområdets tätposition inom området.
Den tilltagande aktiviteten i arktiska farvatten ökar möjligheterna för Viking Supply Ships att teckna långa kontrakt med oljebolagen och därmed bidra till att balansera den mer volatila intjäningen från spotmarknaden i Nordsjön. Under 2013 har marknadsföringen av erbjudandet intensifierats och flera viktiga kontrakt har tecknats. Orderboken, inklusive värdet av optioner, uppgick vid årsskiftet till 3 250 MSEK, en ökning med 160 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. För AHTSfartygen motsvarar orderboken en kontraktstäckning på 63 procent för 2014. Dessutom har Viking Supply Ships tecknat kontrakt för konsulttjänster såsom allmänna råd, logistiskt stöd och leverans av utrustning för offshorearbeten i hårda miljöer. Kontraktet, som gäller i två år från och med slutet av 2013, är ett bra exempel på Viking Supply Ships ledande kunskap inom området.
– Vi har under de senaste åren arbetat mycket med att positionera oss inför en förväntad tillväxt inom arktisk offshore. Genom våra tidigare operationer i arktiska och subarktiska områden har vi etablerat oss som en ledande leverantör inte bara av fartyg, utan även av tjänster inom ishantering. Vår flotta och våra duktiga besättningar med lång erfarenhet av operationer i utmanande miljöer gav oss ett utmärkt läge i kontraktsförhandlingarna. Nu ska vi arbeta för att teckna långa kontrakt även för PSV-fartygen.
– I takt med att teknologin utvecklas kommer en allt större andel av Arktis bli tillgänglig för prospektering. Branschen har dock insett betydelsen av att gå mycket försiktigt tillväga och att undvika alla eventuella incidenter som kan skada miljö och personal. Därför räknar jag med att kraven på fartyg och utrustning kommer att skärpas framöver, vilket bör gynna oss.
För Viking Supply Ships väntar ett spännande år med flera större projekt som ska sättas igång.
– Jag förväntar mig en fortsatt återhämtning på marknaden. Få fartygsbeställningar kombinerat med ökad efterfrågan i både Nordsjön och Arktis skapar möjligheter för marknaden att återgå till en mer lönsam nivå. Men det är samtidigt en marknad känslig för ökat utbud, som snabbt kan förändra förutsättningarna. För Viking Supply Ships väntar ett spännande år med flera större projekt som ska sättas igång, vilket kommer att kräva stora insatser från hela vår organisation.
Viking Supply Ships ledande säkerhets- och miljöarbete med fokus på ständiga förbättringar är en viktig anledning till att stora kundkontrakt kunnat tecknas för operationer i utmanande miljöer.
Inom offshore är erfarenheten av att operera i is fortfarande begränsad. Som ett av de ledande rederierna inom segmentet är Viking Supply Ships med och driver utvecklingen av nya internationella regler för säkra och miljövänliga operationer i bland annat arktiska farvatten. Viking Supply Ships HSEQ-avdelning deltar aktivt i säkerhets- och miljöarbetet gemensamt med kunderna och har regelbundna möten med deras HSEQ-avdelningar. Affärsområdets verksamhet är certifierad av Achilles, som är ett kvalitetsorgan för leverantörer i de nordiska länderna, samt FPAL, som är ett certifieringsorgan för leverantörer i Storbritannien. Dessutom är Viking Supply Ships representerat i MSF (Marine Safety Forum) och IMCA (International Marine Contractors Association).
Att operera i arktiska farvatten innebär att fartygen rör sig i känsliga miljöer där ett minimum av utsläpp får förekomma och där kraven på säkerhet samt specialistkompetens hos besättningarna är omfattande. För de rederier som arbetar i dessa områden gäller samma stränga kravspecifikation som för tankrederier. Kraven, som går under benämningen Offshore Vessels Management Self Assessment (OVMSA), omfattar tolv områden som måste uppfyllas. I grunden handlar det om krav på ett systematiskt säkerhetsarbete enligt fastställda rutiner med kombinerade kvalitets- och miljöledningssystem. Beroende på hur väl kraven uppfylls bedöms rederierna utifrån en femgradig skala. Vid bedömningen av sina underleverantörer kompletterar oljebolagen OVMSA och Achilles med egna inspektionskontroller av fartygen samt besök vid huvudkontoret för att se över rutinerna. Det samlade intrycket bestämmer sedan om rederiet ska godkännas som leverantör. Under de senaste åren har en rad större kunder genomfört inspektionskontroller av affärsområdets verksamhet, samtliga med framgångsrikt resultat. Detta tillsammans med höga poäng i arbetet med OVMSA, Achilles och FPAL har lett till att affärsområdet kunnat teckna stora kontrakt.
Utbildning av bryggbefälen i systematiskt säkerhetstänkande är ett av kraven i OVMSA. Att kontinuerligt identifiera risker utgör det viktigaste inslaget i arbetet att förbättra säkerheten ombord. Observationerna sammanställs i rapporter till samtliga fartyg och därigenom möjliggörs ständiga förbättringar. Dessutom genomgår besättningarna säkerhetsutbildningar som i många fall sträcker sig längre än marknadens krav och säkerhetsutrustningen är av hög standardklass på samtliga fartyg. Det höga säkerhets- och miljötänkandet inom Viking Supply Ships kommer att kunna ge fortsatta fördelar i den kommande marknadsbearbetningen inom bland annat arktisk offshore.
Trenden går mot ett allt större miljömedvetande inom branschen, vilket bland annat indikerats av de ökade krav på miljöarbetet som ställts i samband med kundernas inspektionskontroller. Viking Supply Ships fartyg opererar på bränsle med 0,1 procent svavelhalt och fartygen har katalysatorer som ger lägsta utsläpp av kväveoxider. Hela organisationen och samtliga fartyg är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2008 och miljöledningssystemet ISO 14001:2004. Fokus ligger bland annat på ständiga förbättringar av fartygens miljöpåverkan. Viking Supply Ships senaste fyra nybyggda fartyg har så kallat Green Passport från DNV, vilket innebär att de i framtiden ska kunna plockas isär och återvinnas. Allt som byts, ändras eller kompletteras på båten måste därför dokumenteras noggrant. Fartygen är även klassade som Clean av DNV som är ett betyg på god miljöprestanda och som inkluderar krav på fartygen som ofta går utöver lagstiftningen.
är ett nytt obligatoriskt regelverk som förväntas införas inom några år för fartyg som opererar i Arktis och Antarktis. Det omfattar krav på fartygens design, utrustning och system för navigering i områden med sträng kyla. Dessutom läggs det stort fokus på säkerhet för miljö och personal bland annat genom krav på specialutbildningar inom isnavigering hos besättningen samt genom riskbedömning av förebyggande åtgärder för att förhindra marina föroreningar.
Viking Supply Ships välkomnar arbetet med Polarkoden eftersom den kommer att stärka en säker drift vid arbete i hård miljö. Då medarbetarna har många års erfarenhet av att arbeta i polarområdena bidrar Viking Supply Ships även aktivt till att forma den nya Polarkoden. Affärsområdets röst hörs alltså inte bara på marknaden utan även inom regelverket.
När Polarkoden väl implementerats kommer den inte bara leda till en säkrare drift, utan även ge Viking Supply Ships konkurrensfördelar både i fråga om personalkompetens och tillgångar. Kompetens då medarbetarna redan i stor utsträckning fått nödvändig utbildning genom Ice Academy, Viking Supply Ships unika ice managementutbildning. Tillgångar då affärsområdets flotta är byggd för en isklass som kommer att uppfylla kraven i den nya Polarkoden.
Säkerhetskrav gäller samtliga fartyg som lyder under konventionen och som opererar i polarregionerna.
Ett legalt ramverk som reglerar rättigheter och skyldigheter för nationer vid dess nyttjande av haven.
Affärsområde Viking Supply Ships Avsnitt
| Fartyg | Typ | Dwt | Byggnadsår | Ägande/Hyresform | Flagga |
|---|---|---|---|---|---|
| Balder Viking | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2000 | Ägd – 100% | Sverige |
| Tor Viking II | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2000 | Ägd – 100% | Sverige |
| Vidar Viking | AHTS/Isbrytare | 3 000 | 2001 | Ägd – 100% | Ryssland |
| Brage Viking1) | AHTS | 4 500 | 2012 | Innehav via äganderättsförbehåll | Danmark |
| Loke Viking | AHTS | 4 500 | 2010 | Ägd – 100% | Danmark |
| Magne Viking | AHTS | 4 500 | 2011 | Ägd – 100% | Danmark |
| Njord Viking | AHTS | 4 500 | 2011 | Ägd – 100% | Danmark |
| Odin Viking | AHTS | 2 869 | 2003 | Bareboat-charter | Danmark |
| Freyja Viking | PSV | 3 662 | 2007 | Bareboat-charter | Storbritannien |
| Frigg Viking | PSV | 3 664 | 2003 | Ägd – 100% | Storbritannien |
| Idun Viking | PSV | 3 664 | 2003 | Ägd – 100% | Storbritannien |
| SBS Cirrus | PSV | 3 250 | 1985 | Ägd – 100% | Storbritannien |
| SBS Tempest | PSV | 3 677 | 2006 | Ägd – 100% | Storbritannien |
| SBS Typhoon | PSV | 3 662 | 2006 | Bareboat-charter | Storbritannien |
1) Skattelease-struktur avslutad efter 31 december 2013, fartyget är numera ägt till 100%.
| Se sidan 57 för definitioner | TransAtlantic | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
| Koncernens omsättning och resultat | |||||
| Nettoomsättning | |||||
| Affärsområde Viking Supply Ships | 1 138 | 1 062 | 730 | 298 | 125 |
| Affärsområde Industrial Shipping | 1 787 | 2 212 | 2 259 | 1 865 | 1 900 |
| Ship Management/Koncerngemensamt1) | — | — | — | 231 | 259 |
| Koncernens nettoomsättning | 2 925 | 3 274 | 2 989 | 2 394 | 2 284 |
| Operativt resultat (före skatt) | |||||
| Affärsområde Viking Supply Ships | 50 | –119 | –110 | 45 | –25 |
| Affärsområde Industrial Shipping | –187 | –208 | –162 | –105 | –140 |
| Ship Management/Koncerngemensamt1) | — | — | — | –61 | –48 |
| Koncernens operativa resultat | –137 | –327 | –272 | –121 | –213 |
| Omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster | –184 | –35 | –187 | –247 | –63 |
| Förvärvseffekter | — | 6 | –7 | 775 | — |
| Koncernens resultat före skatt | –321 | –356 | –466 | 407 | –276 |
| Skatt | –38 | –37 | 31 | 178 | 55 |
| Koncernens nettoresultat | –359 | –393 | –435 | 585 | –221 |
| Koncernens kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| före förändring i rörelsekapitalet | 56 | –120 | –37 | 58 | –50 |
| Förändring i rörelsekapitalet | 6 | 28 | 151 | 33 | 2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –4 | 27 | –477 | 164 | –142 |
| – därav investeringar | –75 | –360 | –824 | 152 | –142 |
| – därav avyttringar | 71 | 386 | 347 | 12 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –30 | –115 | 273 | 86 | –89 |
| Totalt kassaflöde | 28 | –180 | –90 | 341 | –279 |
| Kursdifferens i likvida medel | –8 | –7 | 1 | –31 | 32 |
| Likvida medel vid årets slut | 381 | 361 | 548 | 637 | 327 |
| Avgår spärrade/pantsatta likvida medel | — | — | — | –14 | –7 |
| Disponibla ej utnyttjade checkräkningskrediter | — | 0 | 93 | 24 | 124 |
| Utgående disponibla likvida medel | 381 | 361 | 641 | 647 | 444 |
1) I samband med att den operativa delningen av koncernen slutfördes under 2012 har det tidigare redovisade segmentet Ship Management/Koncerngemensamt fördelats och ingår från och med 2011 som en del i kvarvarande segmenten "Viking Supply Ships" respektive "Industrial Shipping". För ytterligare information se även not 3 Segmentsredovisning på sidan 32.
| Se sidan 57 för definitioner | TransAtlantic | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
| Koncernens balansräkning vid årets utgång | |||||
| Fartyg | 3 925 | 4 608 | 4 839 | 3 815 | 2 195 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 141 | 206 | 188 | 71 | 105 |
| Övriga anläggningstillgångar | 20 | 84 | 88 | 91 | 100 |
| Omsättningstillgångar exklusive likvida medel | 417 | 486 | 620 | 497 | 445 |
| Likvida medel | 381 | 361 | 548 | 637 | 327 |
| Totala tillgångar | 4 884 | 5 745 | 6 283 | 5 111 | 3 172 |
| Eget kapital1) | 1 749 | 2 103 | 2 493 | 2 396 | 1 175 |
| Räntebärande skulder | 2 650 | 2 983 | 2 983 | 2 135 | 1 381 |
| Ej räntebärande skulder | 485 | 659 | 807 | 580 | 616 |
| Totalt eget kapital och skulder | 4 884 | 5 745 | 6 283 | 5 111 | 3 172 |
| Förändring av koncernens eget kapital1) | |||||
| Eget kapital vid årets ingång | 2 103 | 2 493 | 2 396 | 1 175 | 1 421 |
| Effekt av ändrad pensionsredovisning | 2 | — | — | — | — |
| Nyemission, netto efter transaktionskostnader | 144 | — | 542 | 658 | — |
| Utdelning | — | — | — | — | –70 |
| Årets resultat | –359 | –393 | –435 | 585 | –221 |
| Valutadifferenser/Övrigt | –141 | 3 | –10 | –22 | 51 |
| Återköp av egna aktier | — | — | — | — | –6 |
| Eget kapital vid årets utgång | 1 749 | 2 103 | 2 493 | 2 396 | 1 175 |
| Data per aktie (SEK) | |||||
| Resultat före kapitalkostnader (EBITDA) | 2,4 | 1,1 | 1,0 | 21,6 | –0,3 |
| Resultat före räntekostnader (EBIT) | –1,7 | –1,3 | –5,2 | 11,1 | –7,2 |
| Operativt resultat (före skatt) | –1,2 | –2,9 | –4,1 | –2,9 | –6,6 |
| Resultat efter aktuell skatt | –2,9 | –3,2 | –7,3 | 9,9 | –8,5 |
| Resultat efter full skatt | –3,2 | –3,5 | –6,6 | 14,3 | –6,9 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 0,6 | –1,1 | 1,7 | 2,2 | –1,5 |
| Totalt kassaflöde | 0,3 | –1,6 | –1,4 | 8,3 | –8,6 |
| Eget kapital vid årets utgång | 11,8 | 19,0 | 22,5 | 43,2 | 42,4 |
| P/E-tal | n.a | n.a | n.a | 1,8 | n.a |
| Utbetald utdelning | — | — | — | — | 2,50 |
| Antal aktier vid årets utgång ('000)2) | 147 870 | 110 903 | 110 903 | 55 451 | 27 726 |
| Genomsnittligt antal aktier | 112 726 | 110 903 | 66 246 | 41 057 | 32 258 |
| Nyckeltal | |||||
| Resultat före kapitalkostnader (EBITDA), MSEK | 270 | 120 | 67 | 884 | –8 |
| Resultat före räntekostnader (EBIT), MSEK | –194 | –143 | –348 | 455 | –233 |
| Eget kapital, MSEK | 1 749 | 2 103 | 2 493 | 2 396 | 1 175 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 4 744 | 5 086 | 5 476 | 4 566 | 2 556 |
| Utgående nettoskuldsättning, MSEK | 2 268 | 2 623 | 2 407 | 1 533 | 1 054 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 144 | –94 | –51 | 841 | –41 |
| Totalt kassaflöde, MSEK | 28 | –180 | –90 | 341 | –279 |
| Avkastning på eget kapital, % | –18,6 | –17,1 | –17,8 | 32,8 | –17,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | –4,1 | –2,7 | –6,9 | 12,8 | –9,0 |
| Soliditet, % | 36 | 37 | 40 | 47 | 37 |
| Utgående skuldsättningsgrad, % | 130 | 125 | 98 | 64 | 90 |
| Resultatmarginal, % | –11,0 | –10,9 | –15,6 | 17,0 | –12,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 1,6 | 0,6 | 0,5 | 16,0 | 0,0 |
| Antal anställda vid årsskiftet | 866 | 787 | 833 | 911 | 1 050 |
1) I TransAtlantic finns inga teckningsoptioner eller andra egetkapitalinstrument.
2) Beräknat på antalet utestående aktier där återköpta aktier i eget förvar exkluderats.
Rederi AB TransAtlantic är ett svensk publikt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm, segment Small Cap. Styrningen av TransAtlantic sker via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk Kod för bolagsstyrning. Majoriteten av bolaget ägs av Kistefos AS (via Viking Invest AS) med 62,9 procent kapitalandelar per den 31 december 2013.
Denna rapport om bolagsstyrning har upprättats i enlighet med bestämmelserna i Svensk Kod för bolagsstyrning ("Koden") samt 6 kap. 6–9 § årsredovisningslagen och 9 kap. 31 § aktiebolagslagen och avser räkenskapsåret 2013. Revisorerna har uttalat sig om att bolagsstyrningsrapporten upprättas och om att upplysningar enligt 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 årsredovisningslagen (till exempel de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen), är förenliga med årsredovisningens övriga delar. TransAtlantics bolagsordning och annan ytterligare information om bolagsstyrning i TransAtlantic finns på www.rabt.se.
Till grund för företagets styrning, ledning och kontroll ligger externa lagar och regler samt interna regelverk, policies och instruktioner. TransAtlantics styrelse och ledning strävar efter att TransAtlantic ska leva upp till de krav som börsen, aktieägare och andra intressenter ställer på bolaget. Genom att vara öppen och tillgänglig strävar TransAtlantic efter att ge aktieägare och andra intressenter insikt i bolagets beslutsvägar, ansvarsfördelning, befogenheter och kontrollsystem. Därutöver utgör bolagsordningen ett centralt styrande dokument. Bolagsordningen fastställer var styrelsen
har sitt säte, verksamhetsinriktning, firmateckning samt uppgifter om antalet aktier och aktiekapital. Det högsta beslutande organet i TransAtlantic är bolagsstämman där bolagets aktieägare utövar sitt inflytande. Styrelsen förvaltar, för ägarnas räkning, företagets intressen och affärer. TransAtlantics styrelse leds av styrelseordförande Christen Sveaas. Styrelsen utser verkställande direktör.
Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och VD-instruktion och båda dessa dokument fastställs årligen av styrelsen. Styrelsen och verkställande direktörens förvaltning samt företagets finansiella rapportering granskas av externa revisorer, som utses på årsstämman.
Styrelsen och ledningen anser att bolaget följer och tillämpar de regler som innefattas i Koden med undantag för sammansättningen av valberedningen. Koden anger att majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. I TransAtlantics valberedning ingår styrelseledamöterna Christen Sveaas (ordförande) och Henning E. Jensen, som båda är beroende i förhållande till Kistefos AS, bolagets största aktieägare, samt Lena Patriksson Keller som är
beroende i förhållande till en medlem i styrelsen (Folke Patriksson) och en medlem i bolagsledningen (Britta Stolt). Styrelsen anser dock att sammansättningen är rimlig utifrån bolagets ägarbild.
TransAtlantics B-aktie är noterad på NAS-DAQ OMX Stockholm sedan 1991, segment Small Cap. Aktiekapitalet uppgår till 147 870 266 kr fördelat på 147 870 266 aktier med ett kvotvärde på 1 kr. Totalt finns det 9 695 789 A-aktier och 138 174 477 B-aktier. Aktier av serie A har tio röster och aktier av serie B har en röst. Antal aktieägare per den 31 december 2013 uppgick till 5 349 (5 346). Båda aktieslagen är berättigade till utdelning.
Ytterligare information om aktien och aktieägare, se sidan 58.
TransAtlantics högsta beslutande organ är bolagsstämman. Bolagets årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsåret. Kallelse till årsstämman sker tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Samtliga aktieägare som är införda i aktieboken och som anmält deltagande i tid, har rätt att delta och rösta på stämman. De aktieägare som inte kan närvara själva kan företrädas av ombud.
Ordinarie årsstämma hölls den 24 april 2013 på Quality Hotell 11, Eriksberg, i Göteborg. Vid stämman närvarade 52 aktieägare, vilka representerade 85,0 procent av rösterna.
Vid stämman var hela styrelsen, hela koncernledningen och bolagets revisorer närvarande. På årsstämman informerade verkställande direktören om företagets utveckling under det gångna året, affärsområdescheferna Heléne Mellquist (Industrial Shipping) och Christian Berg (Viking Supply Ships) redogjorde för utvecklingen inom respektive affärsområde. Bland de beslut som årsstämman tog kan nämnas:
På årsstämman omvaldes Christen Sveaas, Folke Patriksson, Henning Jensen, Håkan Larsson och Magnus Sonnorp. Utöver dessa av stämman valda ledamöter kvarstår Christer Lindgren som facklig representant. Christen Sveaas kvarstod som styrelsens ordförande och Folke Patriksson som vice ordförande.
Under stämman gavs möjlighet för aktieägare att ställa frågor till verkställande direktören och styrelsen. Beslut vid stämman fattas normalt med enkel majoritet av avgivna röster, dock kan i vissa beslutsfrågor krävas högre andel av de på bolagsstämman företrädda rösterna. Det är inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik och någon förändring av detta är inte planerad inför kommande stämma.
Årsstämman har beslutat att inrätta en valberedning som ska bestå av de tre röstmässigt största aktieägarna per den 30 september 2013. Vid årsstämman i april 2013 redogjorde valberedningens ordförande Christen Sveaas för arbetet i valberedningen. I sitt nomineringsarbete har valberedningen tagit hänsyn till de krav som kan ställas på en styrelse till följd av bolagets verksamhet, utvecklingsskede, kompetens, erfarenhet och bakgrund hos styrelseledamöterna. Oberoendefrågor har också belysts liksom frågan om könsfördelning.
Valberedningen ska arbeta fram förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande samt ersättning till styrelseledamöter samt förslag till regler för valberedningen inför årsstämman 2013. Valberedningens sammansättning meddelades på TransAtlantics webbplats och genom pressmeddelande den 22 oktober 2013. Valberedningen består av Christen Sveaas, styrelsens ordförande (tillika representant för Kistefos AS/Viking Invest AS), Henning E. Jensen som representerar Kistefos AS/Viking Invest AS, Lena Patriksson Keller som representerar Enneff Rederi AB/Enneff Fastigheter AB samt Jenny Lindén Urnes. Valberedningens ledamöter representerar 83,7 procent av röstetalet (per 30 december 2013) för samtliga aktier i bolaget.
Valberedningens sammansättning uppfyller inte Kodens krav om oberoende ledamöter men styrelsen anser att sammansättningen i valberedningen är rimlig utifrån bolagets ägarbild.
Valberedningens förslag, dess motiverade yttrande till föreslagen styrelse samt kompletterande information om föreslagna styrelseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman och presenteras tillsammans med en redogörelse för valberedningens arbete på årsstämman 2013.
| Styrelsens sammansättning samt antal möten under mandatperioden | Invald | Styrelsemöten | Oberoende till större aktieägare |
|---|---|---|---|
| Christen Sveaas, Ordförande | 2010 | 15/15 | Nej |
| Folke Patriksson, Vice ordförande | 1972 | 14/15 | Nej |
| Henning E. Jensen | 2011 | 15/15 | Nej |
| Håkan Larsson | 1993 | 14/15 | Ja |
| Magnus Sonnorp | 2010 | 15/15 | Ja |
| Christer Lindgren, Arbetstagarrepresentant | 2001 | 14/15 | Ja |
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter med fem suppleanter enligt bolagsordningen. Styrelsens ledamöter väljs årligen vid årsstämman med en mandatperiod från årsstämman fram till och med nästa årsstämma. Årsstämman beslutar det exakta antalet styrelseledamöter.
Vid årsstämman 24 april 2013 valdes Christen Sveaas, Folke Patriksson, Henning E. Jensen, Håkan Larsson, samt Magnus Sonnorp till styrelseledamöter. Christen Sveaas valdes till styrelsens ordförande. Folke Patriksson kvarstår som styrelsens vice ordförande. Utöver de av stämman valda styrelseledamöterna kvarstår Christer Lindgren som facklig representant. Det antal stämmovalda ledamöter som anses oberoende i förhållande till bolaget enligt Kodens krav, bedöms uppgå till fyra, och beroende i förhållande till större aktieägare bedöms uppgå till tre.
Inga andra ersättningar har utgått utöver vad årsstämman beslutat om, med undantag för det konsultarvode om cirka 65 TSEK som Folke Patriksson erhållit, se Not 31 Närståendetransaktioner, sid 53. Arvode till styrelsens ledamöter beslutas av årsstämman efter förslag från valberedningen. För information om arvoden, se not 7 på sidan 38.
Styrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman. Styrelsens ansvar och uppgifter styrs, utöver lagar och förordningar, av en särskild fastställd arbetsordning. Styrelsen ser årligen över arbetsordningen och fastställer den genom styrelsebeslut. Styrelsens ansvar omfattar att fastställa bolagets mål, strategi, affärsplan, budget samt att godkänna större investeringar och lån som upptas inom TransAtlantic. Vidare är det styrelsens ansvar att utvärdera den operativa ledningen samt säkerställa system för uppföljning och kontroll av de etablerade målen. Det är också styrelsens uppgift att utse verkställande direktör och i förekommande fall vice verkställande direktör. Viktiga styrinstrument för styrelsen är finanspolicy, attestregler och kommunikationspolicy, vilka fastställs årligen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den
finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapporter, årsredovisning och bokslutskommunikéer på styrelsemöten. Styrelsen behandlar i sin helhet olika frågeställningar och har inte med hänsyn till koncernens storlek och komplexitet, ansett att underkommittéer behövs för att förbereda vissa frågor. Detta innebär att styrelsen i sin helhet utgör revisions- och ersättningskommitté.
Styrelsen sammanträder normalt sju gånger om året samt därutöver vid behov. De ordinarie styrelsemötena äger rum i samband med respektive kvartalsrapport och därutöver har styrelsen särskilda möten för att behandla strategier och budget för kommande verksamhetsår. Baserat på detta har styrelsen under 2013 haft 15 styrelsemöten, varav sju ordinarie sammanträden, sju extra samt ett konstituerande möte. Finansdirektören vid Rederi AB Trans-Atlantic är sekreterare vid styrelsemötena. Styrelsen får månadsvis rapportering beträffande bolagets finansiella ställning. Vid de ordinarie styrelsemötena lämnas rapporter beträffande det löpande arbetet inom respektive affärsområde med fördjupade analyser och aktiviteter.
Styrelsens ordförande väljs av stämman. Styrelseordföranden ska organisera och leda styrelsens arbete, i enlighet med gällande regler för aktiemarknadsbolag, Koden och bolagsordningen. Vidare ska ordföranden vara ett stöd för verkställande direktören. Styrelseordföranden och verkställande direktören tar fram förslag till dagordning för styrelsemöten. Styrelseordföranden för en dialog med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för beslutsfattande. Styrelseordföranden ansvarar även för att styrelsens arbete årligen utvärderas.
Styrelsens ordförande är Christen Sveaas och vice ordförande är Folke Patriksson.
Christen Sveaas äger Kistefos AS som indirekt via Viking Invest AS majoritetsäger TransAtlantic med 62,9 procent kapitalandelar samt 58,5 procent röstandelar per
31 december 2013. Utöver sitt ordförandeskap i TransAtlantic är Christen Sveaas styrelseordförande i Kistefos Holding AS samt i ett flertal andra bolag.
Verkställande direktören, Tom Ruud, efterträdde den 20 december 2013 Henning E. Jensen som verkställande direktör och koncernchef i TransAtlantic. Den verkställande direktören ansvarar för den löpande operativa verksamheten baserat på den arbetsinstruktion som utfärdats av styrelsen. Verkställande direktörens ansvar innefattar bland annat löpande investeringar och avyttringar, personal-, finans-, och ekonomifrågor, löpande kontakter med företagets intressenter samt ska tillse att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören rapporterar till styrelsen. Verkställande direktören närvarar vid alla styrelsemöten utom vid det styrelsemöte där utvärdering sker av verkställande direktören.
Verkställande direktören leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i ledningen.
Tom Ruud är precis som sin företrädare Henning E. Jensen inte anställd av Trans-Atlantic utan är anlitad som konsult genom Kistefos AS. För vidare information, se Not 31 på sidan 53.
Den verkställande direktören har utsett en koncernledning som under 2013 bestått av fem personer. I koncernledningen ingick förutom verkställande direktören, Tomas Bergendahl som Finansdirektör (från juli 2013 då han efterträdde interim Finansdirektör Erik Hansen), Heléne Mellquist som chef för Industrial Shipping, Britta Stolt som HR-chef och Christian W. Berg, chef för Viking Supply Ships. Koncernledningen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Koncernledningen har haft regelbundna möten för att följa upp affärsverksamheten, den ekonomiska utvecklingen samt övriga verksamhets-, utvecklings- och strategifrågor. Koncernledningen följer upp att rätt kompetens
finns i organisationen i förhållande till bolagets strategier. Befogenheter och ansvar för verkställande direktören och koncernledningen är definierade i policies, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.
För utförligare information om verkställande direktören och koncernledningen, se sidan 21.
Revisorerna utses av årsstämman och vid årsstämman i april 2013 valdes revisionsbyrån Ernst & Young AB på en mandattid till och med årsstämman 2014. Till huvudansvarig revisor utsågs den auktoriserade revisorn Staffan Landén. Revisorerna har till uppgift att granska verkställande direktören och styrelsens förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets finansiella rapportering samt granskning av årsredovisningen. Bolagets revisorer deltar en gång per år vid styrelsemöte för att lämna en redogörelse från årets revision samt ge sin syn på bolagets interna kontrollsystem. Upplysning om ersättning till revisorerna framgår i årsredovisningen not 8 på sidan 39.
Årsstämman 2013 antog riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som omfattar verkställande direktören och koncernledningen som under 2013 bestod av fem personer och som baseras på följande övergripande principer:
Principerna för ersättning till ledande befattningshavare ska i såväl ett kort- som ett långsiktigt perspektiv attrahera, motivera och skapa goda förutsättningar för att behålla kompetenta medarbetare och chefer. För att uppnå detta är det viktigt att vidmakthålla rättvisa och internt balanserade villkor som samtidigt är marknadsmässigt konkurrenskraftiga såvitt avser struktur, omfattning och nivå. Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare ska innehålla en väl avvägd kombination av fast lön, pensionsförmåner och andra förmåner samt särskilda villkor om ersättning vid uppsägning. Möjlighet ska finnas att utge rörlig ersättning.
Den totala årliga kontanta ersättningen till ledande befattningshavare ska vara fastställd med utgångspunkt från att den ska vara konkurrenskraftig. Den totala nivån på ersättningen ska ses över årligen för att säkerställa att den ligger i linje med likvärdiga positioner inom relevant marknad. Kompensationen ska vara baserad på såväl prestation som befattning.
Bolagets ersättningssystem ska innehålla olika former av ersättning i syfte att skapa en väl avvägd kompensation som styrker och stödjer att kortsiktiga och långsiktiga mål nås.
Den fasta lönen ska vara individuell och baserad på varje individs ansvar och roll, liksom på individens kompetens och erfarenhet i relevant befattning. Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare kan erhålla en rörlig ersättning om styrelsen särskilt beslutar om detta. Eventuell rörlig ersättning ska baseras på extraordinära insatser i förhållande till definierade och mätbara mål samt vara maximerad i förhållande till den fasta lönen och motiveras alltid särskilt vid en gemensam diskussion inom styrelsen.
Vid ingående av nya pensionsavtal ska ledande befattningshavare som är pensionsberättigade – verkställande direktören exkluderad – ha sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Pensionering sker för ledande befattningshavare vid 65 års ålder. Pensionsavsättningar ska baseras enbart på fast lön. Beträffande verkställande direktören ska kunna göras pensionspremieinbetalningar motsvarande 25 procent av dennes grundlön intill pensionering. Övriga förmåner, exempelvis företagsbil, ersättning för frisk- och sjukvård samt sjukförsäkring, ska utgöra en mindre del av den totala kompensationen och överensstämma med vad som är marknadsmässigt samt bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter.
Förutom fast lön och löpande ersättningar, såsom pensionsavsättningar och övriga förmåner, finns beslut om rörlig ersättning för samtliga medlemmar i koncernens ledningsgrupp med undantag för den verkställande direktören till vilken
ingen rörlig ersättning utgår. Den rörliga ersättningen (som inte får överstiga 60 procent av en fasta lönen) är baserad på (i) utfall i förhållande till uppställda mål avseende Bolagets resultat och Bolagets kassaflöde samt (ii) uppfyllnad av uppställda individuella mål.
Utöver ovanstående har styrelsen beslutat att ingå ersättningsavtal med personer i ledande befattning som utgör ett långsiktigt incitament. Det utgör en engångsersättning och är inget beslutat återkommande ersättningsprogram. Incitamentet är uteslutande baserat på Industrial Shippings resultat (EBIT) för verksamhetsåren 2015 och 2016. Eventuell ersättning utbetalas i januari 2017. Utbetalning av ersättning förutsätter att personerna i fråga arbetar kvar vid utbetalningstillfället. Ersättningsavtalen är inte beloppsbegränsade i förhållande till fast lön, vilket utgör en avvikelse från riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen anser dock att det finns särskilda skäl att avvika från riktlinjerna i syfte att attrahera och behålla ledande befattningshavare. Även om ersättningsavtalen inte är beloppsbegränsade så är ersättningen begränsad i förhållande till Industrial Shippings resultat.
Uppsägningstiden för ledande befattningshavare ska vara sex månader och vid uppsägning från Bolagets sida sex till tolv månader. För verkställande direktören ska gälla en uppsägningstid om upp till sex månader vid uppsägning från Bolagets sida. Avgångsvederlag ska kunna utgå med maximalt tolv månadslöner, se not 7 på sidan 38.
Styrelsen har beslutat att den i sin helhet behandlar revisionsfrågor och har under året haft ett möte med koncernens revisorer. Vid detta möte har planerad och genomförd revision diskuterats. Revisionen täcker frågor såsom riskbedömning, riskhantering, ekonomisk kontroll, redovisningsfrågor, koncernens policies och förvaltningsfrågor. Stor vikt läggs vid uppföljning och genomförande av åtgärder. Revisorerna håller även styrelsen informerad om utvecklingen inom aktuella områden.
Styrelsen har även beslutat att behandla ersättningsfrågor inom ramen för styrelsearbetet. Ersättning till verkställande direktören har behandlats liksom principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningar förknippade med styrelsearbete godkänns av årsstämman.
Denna beskrivning av intern kontroll och riskhantering lämnas av TransAtlantics styrelse och är upprättad i enlighet med Svensk Kod för bolagsstyrning. Styrelsen i TransAtlantic har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god kontroll. Styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören syftar till att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Företagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner och därtill kommer revisorernas granskning av den interna kontrollen i det avseende den har bäring på den finansiella rapporteringen. Koncernledningen ansvarar för de system av interna kontroller som behövs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Det syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt samt att den finansiella rapporteringen är tillförlitlig och att lagar och förordningar efterlevs.
Bolaget har utarbetat rutiner för bedömning av risker i den finansiella rapporteringen samt för att uppnå en hög tillförlitlighet i den externa rapporteringen och att rapporteringen är upprättad i enlighet med lagar och övriga krav på noterade bolag.
TransAtlantics bedömning avseende den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och affärsprocesser. Särskild vikt har lagts vid att utforma kontroller för att förebygga och upptäcka fel inom dessa områden. Viktiga styrinstrument för den finansiella rapporteringen utgörs främst av bolagets Finanspolicy. Se även sidan 24 Risker och osäkerhetsfaktorer.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar dess ansvar och dess inbördes arbetsfördelning. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö bygger på en organisation med tydliga beslutsvägar och tydliga instruktioner och med gemensamma värderingar där den enskilde medarbetaren har insikt om sin roll i upprättandet av god intern kontroll.
TransAtlantics styrelse har fastställt en Kommunikationspolicy som anger vad som ska kommuniceras, av vem samt på vilket sätt information ska utges för att säkerställa att den externa informationen blir korrekt och fullständig. Därutöver finns det instruktioner för hur den finansiella informationen ska kommuniceras mellan ledning och övriga medarbetare. TransAtlantics aktieägare och andra intressenter kan följa bolagets verksamhet och dess utveckling på hemsidan där aktuell information publiceras löpande. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs genom pressmeddelande. Finansiell information lämnas genom kvartalsrapporter och bokslutskommunikéer samt genom bolagets årsredovisning.
Styrelsen utvärderar löpande den information som bolagsledningen och revisorerna lämnar. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den externa revisionen.
Styrelsen har inte funnit anledning till att inrätta en internrevisionsfunktion med hänsyn till koncernens storlek och centraliseringen av ekonomiadministrationen.
Väsentliga riktlinjer som har betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och kommuniceras till berörda medarbetare kontinuerligt.
Arvoden och ersättningar till verkställande direktören och koncernledningen finns närmare beskrivna i not 7 på sidan 38.
Till styrelsens ansvar hör förutom vad som framgått ovan även att tillse att koncernens policies hålls uppdaterade och efterföljs. Koncernen har policies för bland annat finansierings- och valutafrågor, antikorruption, godkännande av och attestinstruktion av ekonomiska åtaganden, kommunikation/Investor Relations samt etik och uppförandekod. Som ett led i koncernens ansvar till sjöss och i land finns en hälsa-, säkerhets-, miljö- och kvalitetspolicy (HSEQ-policy).
Göteborg den 26 mars 2014
Christen Sveaas Ordförande
Folke Patriksson Vice Ordförande
Håkan Larsson Styrelseledamot
Magnus Sonnorp Styrelseledamot
Henning E. Jensen Styrelseledamot
Christer Lindgren Arbetstagarrepresentant
Till årsstämman i Rederi AB TransAtlantic (publ), org.nr 556161-0113
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 14–19 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Göteborg den 26 mars 2014
Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
f 56, Oslo. Styrelseordförande sedan 2010. Christen Sveaas har flera styrelseuppdrag inklusive styrelseordförande i Kistefos Skog AS, Kistefos Holding AS och Anders Sveaas Almennyttige Fond. Han är också medlem i Dean's Council Executive Committee. Christen Sveaas har en Lic.oec. HSG från St Gallen, Schweiz. Aktieinnehav: Genom bolag 4 937 366 A och 88 120 614 B per 31 december 2013. Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 40, Skärhamn. Vice ordförande. Ledamot sedan 1972.
Folke Patriksson är vice ordförande och har varit ledamot i styrelsen sedan 1972. Folke Patriksson har tidigare varit styrelseordförande i Svenska Sjöräddningssällskapet och är nu styrelseledamot i Swede Ship Marine AB. Folke Patriksson har styrmansexamen och 40 års erfarenhet av sjötransportindustrin. Han är en av grundarna av TransAtlantic och var tidigare dess VD i 32 år. Aktieinnehav: Genom bolag 3 396 683 A och 1 845 465 B.
Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 60, Oslo. Ledamot sedan 2011. Rådgivare till Kistefos. Tidigare uppdrag har närmast varit som VD i Kistefos, VD och koncernchef i TransAtlantic, Senior Vice President Chairman of the Supervisory Board, Controller, Managing Director, Director och Vice President i TE Connectivity samt VD och ordförande för RHI AG. Henning E. Jensen har ledningserfarenhet från olika industrier inkl RHI AG, TE Connectivity och General Motors. Han har också varit Professor of Finance vid University of San Francisco, där han också utbildats. Aktieinnehav: —
Styrelsearvode: 0 SEK/år.
f 47, Göteborg. Ledamot sedan 1993. Håkan Larsson var VD för TransAtlantic från 2003 till 2007 och var tidigare VD för Bilspedition/BTL och Schenker AG. Håkan Larsson är styrelseordförande i Tyrens AB, Inpension Asset Management AB och Valea Holding AB. Han är styrelseledamot i Bure Equity AB, Semcon AB, Stolt-Nielsen Ltd, Wallenius Wilhelmsen Logistics AS och Eukor Car Carrier samt Handelsbanken Region Väst. Håkan Larsson är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Göteborg. Aktieinnehav: 2 400 A och 100 000 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 67, Stockholm. Ledamot sedan 2010. Magnus Sonnorp är styrelseordförande i AB Skruvat Reservdelar samt styrelseledamot i Linver AB och Sulgrave Rd AB, Brunkeberg Industriutveckling AB, Planglasteknik Stockholm AB och Secure Glass Holding AB och har tidigare varit styrelseordförande för ClearSense AB och EDSA Holdings. Magnus Sonnorp har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och en MBA från Insead.
Aktieinnehav: 66 666 B. Styrelsearvode: 200 000 SEK/år.
f 65, Stockholm. Ledamot sedan 2001. Arbetstagarrepresentant. Christer Lindgren är kock och sjöman. Styrelseledamot i SEKO-sjöfolk. Aktieinnehav: — Styrelsearvode: —
VD och koncernchef f 50, Oslo. Anställd sedan 2013. Utbildning: Civilingenjör vid Norges Teknisk-Naturvetenskapliga Universitetet. Executive program vid Wharton. Aktieinnehav: —
Finansdirektör
f 74, Göteborg. Anställd sedan 2013. Utbildning: Civilekonom från Luleå Tekniska Universitet. Examen inom Handel från University of Abertay, Dundee UK. Aktieinnehav: —, 35 000 B per 28 februari 2014.
Chef för affärsområde Viking Supply Ships f 68, Stavanger, Norge. Anställd sedan 2011. Utbildning: Maritime studier vid Vestfold University College i Horten, Norge och Befalskolen for Marinen i Horten, Norge. Aktieinnehav: —
Chef för affärsområde Industrial Shipping f 64, Göteborg. Anställd sedan 2012. Utbildning: Civilekonom vid Göteborgs universitet. IFL Handelshögskolan i Stockholm, Executive Program. Aktieinnehav: —
HR-chef f 65, Göteborg. Anställd sedan 1993. Utbildning: Programmeringsutbildning och högre personalstrategisk utbildning. Aktieinnehav: —
Rederi AB TransAtlantic (publ) – organisationsnummer 556161-0113
TransAtlantics verksamhetsår 2013 blev ännu ett år präglat av strukturella förändringar och ett fortsatt utmanande affärsklimat som gav ett resultatmässigt underskott.
Koncernens nettoomsättning för 2013 uppgick till 2 925 MSEK (3 274). Resultatet före skatt uppgick till –321 MSEK (–356) och årets resultat uppgick till –359 MSEK (–393). Resultatet för affärsområde Industrial Shipping, som verkar inom de traditionella sjöfartssegementen, påverkades även 2013 av en fortsatt svår och konkurrensutsatt marknad. De åtgärder och besparingar som vidtogs under året har varit långt ifrån tillräckliga för att kompensera uteblivna volymer och åter få lönsamhet i verksamheten. Viking Supply Ships verksamhet, framförallt inom AHTS-segmentet, förbättrades jämfört med föregående år. Koncernresultatet har även påverkats av ett antal engångseffekter, bland annat intäkter hänförliga till två avslutade tax-lease strukturer med 105 MSEK, avsättningar för den pågående omstruktureringen inom Industrial Shipping om –66 MSEK vilket inkluderar ett eventuellt framtida restvärdesåtagande i ett leaseavtal om –62 MSEK. I tillägg har resultatet belastats av nedskrivningar av immateriella- och materiella tillgångar, framförallt fartygsvärden, om sammanlagt –223 MSEK, varav –88 MSEK är hänförliga till Viking Supply Ships och –135 till Industrial Shipping.
Affärsområde Industrial Shipping erbjuder linjetrafik med Östersjön och norra Europa som primära marknader. Affärsområdet har omstrukturerats och består idag av RoRo-linjer, containerlinjer samt utchartering av fartyg. Verksamheten omfattar även ship managementtjänster. Samtliga delar inom affärsområdet samverkar för att uppnå bästa möjliga utnyttjandegrad och kundservice.
Nettoomsättningen för året uppgick till 1 787 MSEK (2 212) och det operativa resultatet före skatt uppgick till –187 MSEK (–208). I det fjärde kvartalet halverades den operativa förlusten, jämfört med samma
period föregående år, på grund av de åtgärder som vidtagits. Under året har marknaden kontinuerligt försämrats. De omstruktureringar och besparingar som genomförts har inte varit tillräckliga för att uppnå lönsamhet. Därför vidtas ytterligare strukturella åtgärder för att anpassa verksamheten till marknaden. TransPal läggs ner, vilket innebär att en personaltung och olönsam verksamhet försvinner. Fokus kommer i framtiden att ligga på RoRo- och feedersystemen i norra Bottenviken och södra Sverige.
Division RoRo har under året bedrivit linjetrafik mellan Finland och Sverige/ Tyskland/Belgien med fyra linjer, Trans-Lumi Line, TransBothnia Line, TransFeeder North och TransBothnia Container Line. Volymerna var lägre från främst en av divisionens största kunder jämfört med föregående år, på grund av lägre produktionstakt. De lägre volymerna har kompenserats av lägre bunkerkostnader och effektiviseringar i den fartygsoperationella verksamheten.
Inom division Container har omfattande omstruktureringar av TransPal Line genomförts under hösten. Trots en förnyelse av flotta och linjesystem är linjen inte lönsam varför Industrial Shipping beslutat att lägga ner linjen. Det kommer att ha en positiv effekt på resultatet. TransFeeder South kommer att fortsätta som vanligt med feedertrafik mellan södra Sverige och Tyskland.
Industrial Shipping har i praktiken dragit sig ur bulksegmentet genom att i början av september outsourca hela den kommersiella verksamheten för småbulksfartygen till rederiet AtoB@C.
Industrial Shippings strategi är att fokusera verksamheten inom förväntade tillväxtområden genom att driva linjeverksamhet inom RoRo- och feedersegmenten med Östersjön och Bottenviken som bas. De kommersiella aktiviteterna koncentreras därmed till dessa geografiska områden. Ett antal nyckelpositioner har tillsatts och arbetet med att bredda erbjudandet till nya
och befintliga kunder accelereras. Ytterligare en nyemission är föreslagen för att förstärka och accelerera Industrial Shippings omstrukturering samt skapa förutsättningar för att snabbare dela koncernen.
Affärsområdets flotta består av totalt fjorton offshorefartyg varav åtta AHTS-fartyg (Anchor Handling Tug Supply vessels) och sex PSV-fartyg (Platform Supply Vessels). Affärsområdet verkar på marknaden för arktisk offshore, på offshorespotmarknaden i Nordsjön samt i den globala offshoresektorn. Fartygen är utrustade och har kapacitet för att verka i områden med kalla och hårda väderförhållanden. Tre av AHTSfartygen har isbrytarkapacitet och fyra av AHTS-fartygen är isförstärkta.
Under 2013 förbättrades Nordsjöspotmarknaden jämfört med 2012. Begränsad tillströmning av nybyggen i kombination med ett ökat antal borriggar inom arktisk offshore förväntas ge en bättre marknad 2014.
Nettoomsättningen för året uppgick till 1 138 MSEK (1 062) och det operativa resultatet före skatt uppgick till 50 MSEK (–119).
AHTS-fartygen hade under året en utnyttjandegrad på 73 procent. Företaget säkrade flera nya kontrakt under året vilket ökade kontraktstäckningen för 2014 till 63 procent för AHTS-segmentet. PSV-marknaden förbättrades under året men på grund av säsongens låga aktivitet under sista kvartalet sågs bara en liten ökning från förgående år. Fartygen hade under året en utnyttjandegrad på 76 procent.
Under året har det skett en marknadsanpassning av fartygsvärdena inom PSVsegmentet med –88 MSEK, som huvudsakligen orsakats av valutaomräkningseffekter då PSV-segmentet har funktionell valuta GBP som stärkts mot NOK under 2013.
I mars 2012 emitterade Viking Supply Ships en icke säkerställd obligation på den norska obligationsmarknaden. Med anledning av detta utkommer Viking Supply Ships med kvartalsvisa finansiella rapporter. Vissa värden i dessa rapporter är inte jämförbara med koncernens eftersom det är olika förvärvsvärden och avskrivningsplaner i Viking Supply Ships och koncernen. Viking Supply Ships har från och med tredje kvartalet 2011 byggts upp genom koncerninterna överlåtelser av fartyg och verksamheter till då rådande marknadsvärden, varpå dessa skillnader i förvärvsvärden uppkommit.
Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till 75 MSEK (489) före avdrag för finansiering. Investeringarna bestod i huvudsak av aktiverade dockningsutgifter samt kompletteringsutrustning av fartygen inom Viking Supply Ships. Under året avyttrades fartygen TransEagle och TransFalcon. Avyttringarna gav endast marginell likviditetseffekt, netto, då merparten av försäljningslikviden använts för amortering av fartygslån. Investeringsverksamheten gav en nettoeffekt på –4 MSEK (27).
Koncernens ingående kassabalans var 361 MSEK (548). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 62 MSEK (–91). Likviditetsutvecklingen från finansieringsverksamheten var netto –30 MSEK (–115) och innefattar en positiv likviditetseffekt från nyemission om 144 MSEK, tillskott om totalt 342 MSEK från utgivna skuldcertifikat samt amortering av lån och skuldcertifikat om totalt –516 MSEK.
Kassaflödet under året uppgick till sammanlagt 28 MSEK (–180). Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till 381 MSEK (361).
Koncernens samlade tillgångar uppgick vid årsskiftet till 4 884 (5 745). Det egna kapitalet uppgick till 1 749 MSEK (2 105) motsvarande 11,80 SEK/aktie (19,00). Soliditeten var vid årsskiftet 35,8 procent (36,6) och skuldsättningsgraden uppgick till 129,7 procent (124,7).
Moderbolagets resultat före skatt för helåret uppgick till –339 MSEK (–211). Resultatet efter skatt uppgick till –362 MSEK (–278). I resultatet ingår intäkter hänförliga till två avslutade tax-lease strukturer om 105 MSEK. I resultatet ingår även nedskrivningar av aktier i dotterföretag med –259 MSEK samt lämnade koncernbidrag, netto, om –8 MSEK.
Moderbolagets eget kapital uppgick till 2 388 MSEK (2 607) och balansomslutningen uppgick till 2 726 MSEK (3 466) vid årsskiftet. Soliditeten uppgick per balansdagen till 88 procent (75). Likvida medel uppgick vid periodens slut till 105 MSEK (84).
Som ett led i arbetet med att renodla koncernens legala struktur inom de båda segmenten Industrial Shipping och Viking Supply Ships har delar av verksamheten inom Industrial Shipping som tidigare bedrivits genom moderbolaget under året överförts från moderbolaget Rederi AB Transatlantic till det helägda dotterbolaget TransAtlantic AB.
Styrelsen föreslår en nyemission om cirka 150 MSEK för att accelerera den pågående omstruktureringen inom Industrial Shipping samt skapa förutsättningar för att snabbare dela koncernen.
Omstruktureringsåtgärderna omfattar bland annat nedläggningen av TransPal Line, omförhandling av bareboatåtaganden samt förutsedd betalning av restvärdesgaranti under bareboatavtal.
Som ett led i arbetet med att förbättra lönsamheten inom Industrial Shipping har beslut fattats om att omgående lägga ned den olönsamma containerlinjen TransPal Line och tillhörande verksamheter.
Viking Supply Ships slutförhandlade i februari 2014 omfinansiering av fartygslån om 630 MNOK.
Viking Supply Ships utreder en eventuell försäljning av PSV-fartygen efter konkreta indikationer från intressenter.
Efter tecknandet av långtidskontraktet med ett stort oljebolag för fyra av AHTS fartygen, har Viking Supply Ships endast begränsat tonnage tillgängligt då borrsäsongerna förväntas nå sin topp de kommande åren. Med anledning av detta har Viking Supply Ships ingått ett principavtal med särskilda villkor, om en femårig bareboat charter av två stora nybyggda tekniskt välutrustade AHTS fartyg för leverans runt halvårsskiftet 2014 respektive 2015.
Kistefos AS offentliggjorde genom pressmeddelande den 3 mars 2014 att Kistefos förvärvat ytterligare aktier i Rederi AB TransAtlantic, vilket medfört att budplikt uppkommit. Kistefos lämnade den 24 mars 2014 ett kontant budpliktsbud om 5,00 kr per aktie oavsett aktieslag till aktieägarna i TransAtlantic om förvärv av samtliga aktier. Acceptfrist för erbjudandet meddelades löpa från omkring den 31 mars 2014 till och med den 28 april 2014.
Att minska utsläppen av koldioxid och andra emissioner från verksamheten har hög prioritet inom TransAtlantic. Koncernen arbetar med ständiga förbättringar där bränslebesparing ombord på alla fartyg är topprioriterat. En omfattande energikartläggning för att se var ytterligare besparingarna finns att hämta har genomförts. I detta projekt ingår exempelvis loggning av bränsleförbrukning, trim, program för rengöring av skrov och landströmanslutning av fartyg i hamn. TransAtlantic är miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 och deltar exempelvis i Clean Shipping Index med syftet att tillgodose kundönskemål och vara transparenta mot koncernens intressenter.
Ett aktivt arbete pågår för att möta de nya svavelregler som införs i samband med SECA 2015. Olika lösningar värderas för olika typer av fartyg för att analysera och utveckla ändamålsenliga metoder. Trans-Atlantic deltar i olika arbetsgrupper inom rederi- och sjöfartsnäringen och ligger i
framkant i form av avancerade tekniska lösningar för kunder.
Att upprätthålla och utveckla humankapitalet är något som TransAtlantic arbetar med både ur hållbarhetssynpunkt samt för ett bra utgångsläge kopplat till MLC2006 (Maritime Labour Convention) som trädde i kraft i augusti 2013. Arbetsförhållanden och arbetsmiljön inom koncernen förbättras ständigt. En hörnsten i arbetsmiljöarbetet är att proaktivt arbeta med riskvärdering samt incident- och observationsrapportering och att analysera verklig orsak till inträffade händelser. TransAtlantic verkar även för förbättrade mänskliga rättigheter och mot korruption inom hela branschen.
TransAtlantic är en koncern med en i hög grad internationell verksamhet och är därmed exponerade för ett antal operationella och finansiella risker. TransAtlantic arbetar aktivt för att identifiera, bedöma och hantera dessa risker. Riskhantering ingår som en del i den löpande uppföljningen av verksamheten.
Koncernens likviditet för 2013 är ansträngd och utsatt för risker. TransAtlantic har därför definierat och tagit konkreta initiativ för att stärka bolagets lönsamhet och likviditet. Initiativen syftar till att öka intäkter, reducera kostnader, förbättra bolagets rörelsekapital, bedriva en aktiv likviditetsstyrning samt anpassa fartygsflottan. Det arbetas vidare aktivt med långivande banker för att säkra en kort- och långsiktigt stabil finansiering inklusive eventuella "waivers" för 2014 och kommande år. TransAtlantic har mottagit "waivers" från aktuella parter för fjärde kvartalet 2013 i samband med att koncernen inte uppfyllde vissa av låneavtalens krav på finansiella nyckeltal.
Den finansiella riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner för hur olika finansiella risker ska hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera de finansiella riskerna. Policyn inbegriper också instruktioner för hantering av kreditoch likviditetsrisker genom finansiering och lånelöften. För mer information om risker och osäkerhetsfaktorer, se not 1 på sidan 30, samt not 32 på sidan 53.
Den generella bilden för koncernen är att den betalbara skatten är mycket begränsad. Redovisad bolagsskatt består därför huvudsakligen av uppskjuten skatt. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Den redovisade uppskjutna skattefordran, netto, uppgick för den svenska verksamheten till 40 MSEK (74) vid utgången av december 2013. Den redovisade uppskjutna skatteskulden uppgick för den utländska verksamheten till 0 MSEK (–18).
Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 866 (843). Ytterligare information återfinns i not 7 på sidan 38.
Den förbättrade kontraktstäckningsgraden inom Viking Supply Ships medför en reducerad exponering i spotmarknaden framöver. Nordsjömarknaden var stark under första halvan av första kvartalet 2014, men ökad tillgång på fartyg i området har därefter lett till en svagare marknad. Trots hög aktivitet i den globala oljeefterforskningsoch produktionsindustrin har ökat fokus på kostnadseffektivitet och resulterat i att många stora oljebolag har reducerat sina investeringsbudgetar. Detta kan få till följd en minskad efterfrågan av Viking Supply Ships fartyg inom marknaden för offshore i hårda väderförhållanden. Viking Supply Ships bedömer också att den politiska situationen i Krim kan medföra framtida hot mot företagets aktiviteter i Ryssland. Konsekvenserna av potentiella reaktioner är emellertid svåra att förutsäga. Industrial Shippings marknad förväntas vara fortsatt svag under 2014. Omstrukturerings- och effektiviseringsarbetet kommer att fortsätta och vi räknar med att genomföra ytterligare avyttringar av olönsamma verksamheter och kostnadsbesparingar. En viktig åtgärd i detta arbete är beslutet att lägga ned Trans-Pal Line och tillhörande verksamheter.
Fortsatt gäller samma långsiktiga mål – att skapa två oberoende av varandra starka verksamheter med de rätta förutsättningarna för att framgångsrikt konkurrera på sina respektive marknader.
Följande finns beskrivet i särskilda avsnitt i årsredovisningen:
Följande medel i moderbolaget står till årsstämmans förfogande:
| Totalt därmed | 1 994 258 |
|---|---|
| Årets resultat | –362 470 |
| Balanserat resultat | 1 857 665 |
| Överkursfond | 499 063 |
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2013.
| Totalt | 1 994 258 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 1 994 258 |
Rederi AB TransAtlantics ordinarie årsstämma kommer att hållas onsdagen den 23 april 2014 kl.16.00 på Lindholmen Science Park, Lindholmen, Göteborg. Kallelse till stämman kommer att offentliggöras senast fyra veckor före detta datum på bolagets hemsida samt i Post & Inrikes tidning. Information om att kallelse skett kommer att annonseras i Dagens Industri och Göteborgs-Posten. Information om valberedningen återfinns på hemsidan: www.rabt.se.
Koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning framgår av de följande resultaträkningarna, kassaflödesanalyserna samt balansräkningarna och de noter som hör till dessa.
| Not | Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 1, 3, 33 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Nettoomsättning | 2, 3, 4 | 2 924 990 | 3 274 053 | 1 131 624 | 1 247 167 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 107 373 | 27 999 | 107 148 | 17 786 | |
| Direkta resekostnader | –1 058 838 | –1 488 760 | –495 744 | –485 924 | ||
| Personalkostnader | 7 | –709 890 | –669 641 | –159 776 | –166 442 | |
| Övriga externa rörelsekostnader | 4, 8 | –990 851 | –992 137 | –612 357 | –694 163 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –2 353 | –28 311 | –757 | –3 435 | |
| Andra vinster/förluster – netto | 9 | 850 | –3 730 | — | 3 040 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och | ||||||
| immateriella anläggningstillgångar | 10 | –464 580 | –263 385 | –24 041 | –2 758 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | 346 | 597 | 0 | –854 | |
| Rörelseresultat | –192 953 | –143 315 | –53 903 | –85 583 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 12 | 560 | — | –267 501 | –103 565 | |
| Finansiella intäkter | 13 | 46 016 | 36 178 | 25 276 | 33 070 | |
| Finansiella kostnader | 14 | –174 512 | –248 296 | –42 851 | –54 924 | |
| Resultat före skatt | –320 889 | –355 433 | –338 979 | –211 002 | ||
| Inkomstskatt | 15 | –38 079 | –37 290 | –23 491 | –66 997 | |
| Årets resultat | –358 968 | –392 723 | –362 470 | –277 999 | ||
| Hänförligt till: | ||||||
| Moderföretagets aktieägare | –353 045 | –391 612 | –362 470 | –277 999 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | –5 923 | –1 111 | — | — | ||
| –358 968 | –392 723 | –362 470 | –277 999 | |||
| Resultat per aktie, hänförligt till moderföretagets aktieägare, per aktie i SEK (före och efter utspädning) |
16 | –3,13 | –3,53 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Årets resultat | –358 968 | –392 723 | –362 470 | –277 999 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt: | |||||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen | |||||
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen | –152 | 302 | 146 | –383 | |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen | |||||
| Förändring säkringsreserv | 466 | –304 | — | — | |
| Förändring omräkningsreserv | –140 297 | 2 728 | — | — | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –139 983 | 2 726 | 146 | –383 | |
| Årets totalresultat | –498 951 | –389 997 | –362 324 | –278 382 | |
| Hänförligt till: | |||||
| Moderföretagets aktieägare | –492 969 | –386 889 | — | — | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –5 982 | –3 108 | — | — | |
| –498 951 | –389 997 | –362 324 | –278 382 |
| Balansräkning per den 31 december | Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 1 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Tillgångar | ||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Fartyg | 10 | 3 924 385 | 4 608 018 | — | — | |
| Byggnader och mark | 10 | 731 | 1 018 | — | 272 | |
| Inventarier | 10 | 12 237 | 49 120 | 2 109 | 2 821 | |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
10 | 281 | — | — | — | |
| Goodwill | 10 | — | 2 459 | — | — | |
| Varumärken | 10 | 7 015 | 7 015 | — | — | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 10 | — | 24 646 | — | 23 197 | |
| Innehav i koncernföretag | 17 | — | — | 2 477 477 | 2 658 649 | |
| Fordringar hos koncernföretag | — | — | — | 48 542 | ||
| Innehav i intresseföretag | 17 | 63 | 153 | 63 | 153 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 40 000 | 74 417 | 40 000 | 63 491 | |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 57 | 2 230 | 4 | 110 | ||
| Andra långfristiga fordringar | 18, 25 | 100 668 | 129 446 | 20 990 | 21 559 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 085 437 | 4 898 523 | 2 540 643 | 2 818 794 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Varulager | 19 | 46 483 | 44 420 | 5 985 | 15 950 | |
| Kundfordringar | 20 | 202 471 | 214 314 | 22 144 | 41 924 | |
| Fordringar hos koncernföretag | — | — | 28 802 | 461 381 | ||
| Derivatinstrument | 32 | 675 | 211 | — | — | |
| Övriga fordringar | 56 503 | 77 830 | 11 139 | 1 731 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 111 163 | 148 702 | 12 419 | 42 895 | |
| Likvida medel | 22 | 381 479 | 360 737 | 104 537 | 83 680 | |
| Summa omsättningstillgångar | 798 774 | 846 214 | 185 026 | 647 561 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 4 884 211 | 5 744 736 | 2 725 669 | 3 466 355 |
| Not | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Eget kapital och skulder | ||||
| Eget kapital och reserver som kan hänföras | ||||
| till moderföretagets aktieägare 23, 24 |
||||
| Aktiekapital | 147 870 | 110 903 | 147 870 | 110 903 |
| Övrigt tillskjutet från ägarna | 666 189 | 555 285 | 499 063 | 388 159 |
| Reserver | –55 630 | 72 669 | 245 782 | 245 782 |
| Balanserad vinst | 985 455 | 1 354 319 | 1 857 665 | 2 139 712 |
| Årets resultat | — | — | –362 470 | –277 999 |
| Summa kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare |
1 743 884 | 2 093 176 | 2 387 910 | 2 606 557 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 5 328 | 11 310 | — | — |
| Summa eget kapital | 1 749 212 | 2 104 486 | 2 387 910 | 2 606 557 |
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för pensioner 25 |
— | — | 6 470 | 7 399 |
| Summa avsättningar | — | — | 6 470 | 7 399 |
| Långfristiga skulder 26 |
||||
| Fartygslån | 1 913 488 | 2 327 980 | — | — |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 395 682 | 361 909 | — | 21 950 |
| Skulder till koncernföretag | — | — | 156 358 | 542 262 |
| Pensionsförpliktelser 25 |
3 126 | 4 251 | — | — |
| Uppskjutna skatteskulder 15 |
— | 3 965 | — | — |
| Derivatinstrument 32 |
13 599 | 42 943 | — | — |
| Övriga skulder | 85 493 | 44 006 | 18 544 | 19 957 |
| Summa långfristiga skulder | 2 411 388 | 2 785 054 | 174 902 | 584 169 |
| Kortfristiga skulder 26 |
||||
| Fartygslån | 225 192 | 273 066 | — | — |
| Övriga skulder till kreditinstitut | 95 323 | 17 257 | — | 18 600 |
| Checkräkningskredit | — | 12 590 | — | — |
| Leverantörsskulder | 84 862 | 126 238 | 15 661 | 41 077 |
| Aktuell skatteskuld | 4 861 | 13 661 | — | — |
| Skulder till koncernföretag | — | — | 53 716 | 95 153 |
| Derivatinstrument 32 |
8 186 | 1 751 | — | — |
| Övriga skulder | 53 651 | 44 516 | 5 350 | 636 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 |
251 536 | 366 117 | 81 660 | 112 764 |
| Summa kortfristiga skulder | 723 611 | 855 196 | 156 387 | 268 230 |
| Summa eget kapital och skulder | 4 884 211 | 5 744 736 | 2 725 669 | 3 466 355 |
| Ställda säkerheter 28 Eventualförpliktelser 29 |
Se not Se not |
Se not Se not |
2 370 507 1 953 165 |
2 372 795 2 358 766 |
| Hänförligt till Moderföretagets aktieägare | Innehav | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Reserver | utan bestäm |
Summa | |||||
| Koncernens förändringar i eget kapital TSEK |
Aktiekapital | Övrigt tillskjutet från ägarna |
Omräknings reserv |
Säkrings reserv |
Balanserade vinstmedel |
mande inflytande |
eget kapital |
| Ingående eget kapital 2012-01-01 | 1 109 027 | 555 285 | 79 356 | –11 108 | 745 887 | 14 418 | 2 492 865 |
| Effekt av ändrad pensionsredovisning IAS 19, se även Not 25 |
— | — | — | — | 1 618 | — | 1 618 |
| Omräknat ingående eget kapital 2012-01-01 | 1 109 027 | 555 285 | 79 356 | –11 108 | 747 505 | 14 418 | 2 494 483 |
| Nedsättning av aktiekapital till fri fond | –998 124 | — | — | — | 998 124 | — | — |
| Årets resultat | — | — | — | — | –391 612 | –1 111 | –392 723 |
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 |
— | — | — | — | 302 | — | 302 |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
— | — | 4 725 | — | — | –1 997 | 2 728 |
| Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 32 |
— | — | — | –304 | — | — | –304 |
| Summa totalresultat | –998 124 | — | 4 725 | –304 | 606 814 | –3 108 | –389 997 |
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 110 903 | 555 285 | 84 081 | –11 412 | 1 354 319 | 11 310 | 2 104 486 |
| Ingående eget kapital 2013-01-01 | 110 903 | 555 285 | 84 081 | –11 412 | 1 354 319 | 11 310 | 2 104 486 |
| Årets resultat | — | — | — | — | –353 045 | –5 923 | –358 968 |
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 |
— | — | — | — | –152 | — | –152 |
| Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamheter |
— | — | –140 238 | — | — | –59 | –140 297 |
| Omklassificering omräkningsreserv2) | — | — | — | 11 473 | –11 473 | — | — |
| Omvärdering derivatinstrument, kassaflödessäkringar se Not 32 |
— | — | — | 466 | — | — | 466 |
| Summa totalresultat | — | — | –140 238 | 11 939 | –364 670 | –5 982 | –498 951 |
| Nyemission, se även Not 23 | 36 967 | 110 904 | — | — | –4 1941) | — | 143 677 |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 36 967 | 110 904 | — | — | –4 194 | — | 143 677 |
| Utgående eget kapital 2013-12-31 | 147 870 | 666 189 | –56 157 | 527 | 985 455 | 5 328 | 1 749 212 |
1) Transaktionskostnader i samband med nyemission.
2) Korrigering av förändring säkringsreserv 2012.
| Moderbolagets förändringar i eget kapital TSEK |
Aktiekapital | Övrigt till skjutet från ägarna1) |
Reservfond | Balanserade vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2012-01-01 | 1 109 027 | 388 159 | 245 782 | 1 139 678 | 2 882 646 |
| Effekt av ändrad pensionsredovisning IAS 19, se även Not 25 | — | — | — | 2 293 | 2 293 |
| Omräknat eget kapital 2012-01-01 | 1 109 027 | 388 159 | 245 782 | 1 141 971 | 2 884 939 |
| Nedsättning av aktiekapital till fri fond | –998 124 | — | — | 998 124 | — |
| Årets resultat | — | — | — | –277 999 | –277 999 |
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 | — | — | — | –383 | –383 |
| Summa totalresultat | –998 124 | — | — | 719 742 | –278 382 |
| Eget kapital 2012-12-31 | 110 903 | 388 159 | 245 782 | 1 861 713 | 2 606 557 |
| Eget kapital 2013-01-01 | 110 903 | 388 159 | 245 782 | 1 861 713 | 2 606 557 |
| Årets resultat | — | — | — | –362 470 | –362 470 |
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen, se även Not 25 | — | — | — | 146 | 146 |
| Summa totalresultat | — | — | — | –362 324 | –362 324 |
| Nyemission, se även Not 23 | 36 967 | 110 904 | — | –4 1942) | 143 677 |
| Summa transaktioner med bolagets ägare | 36 967 | 110 904 | — | –4 194 | 143 677 |
| Eget kapital 2013-12-31 | 147 870 | 499 063 | 245 782 | 1 495 195 | 2 387 910 |
1) Avser överkursfond.
2) Transaktionskostnader i samband med nyemission.
| Not | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 22 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Kassaflöden från den löpande verksamheten | |||||
| Resultat före skatt | –320 889 | –355 433 | –338 979 | –211 002 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
| – Avskrivningar och nedskrivningar | 10 | 464 580 | 263 385 | 24 041 | 2 758 |
| – Realisationsresultat | 356 | 1 111 | –1 326 | –10 441 | |
| – Ej kassaflödespåverkande resultat från andelar i koncernföretag | — | — | 267 501 | 103 565 | |
| – Ej kassaflödespåverkande räntor1) | –36 885 | 2 806 | 12 865 | 27 | |
| – Övrigt2) | –43 050 | –30 438 | –783 | 1 154 | |
| Betald inkomstskatt | –8 120 | –1 422 | — | — | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
| före förändringar i rörelsekapital | 55 992 | –119 991 | –36 681 | –113 939 | |
| Förändring i rörelsekapital | |||||
| Förändring av varulager | –2 063 | 23 368 | 9 965 | 4 906 | |
| Förändring av kundfordringar och andra kortfristiga rörelsefordringar |
80 706 | 132 636 | 40 856 | 119 196 | |
| Förändring av leverantörsskulder och andra kortfristiga rörelseskulder |
–72 126 | –127 305 | –51 806 | –68 944 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 62 509 | –91 292 | –37 666 | –58 781 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Förvärv av dotterföretag | 17 | — | — | — | –50 |
| Försäljning av dotterföretag | 600 | — | 182 | 44 | |
| Förvärv av fartyg | –74 419 | –268 865 | — | — | |
| Försäljning av fartyg | 53 891 | 353 854 | — | — | |
| Likvida medel avgående vid rörelseavyttringar | –1 213 | –751 | — | — | |
| Förvärv av andra immateriella anläggningstillgångar | 33 | — | –23 997 | — | –23 997 |
| Förvärv av andra materiella anläggningstillgångar | –894 | –19 102 | –132 | –1 393 | |
| Avyttring av andra materiella anläggningstillgångar | 1 590 | 32 797 | 1 590 | 32 797 | |
| Förvärv av långfristiga fordringar | — | –46 898 | –754 | — | |
| Avyttring av långfristiga fordringar | 16 267 | — | — | 13 920 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –4 178 | 27 038 | 886 | 21 321 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Förändring av lån från koncernföretag | — | — | –45 490 | –61 844 | |
| Upptagna lån | 342 530 | 1 109 977 | — | — | |
| Amortering av lån | –516 295 | –1 225 435 | –40 550 | –18 600 | |
| Nyemission med avdrag för emissonskostnader | 143 677 | — | 143 677 | — | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –30 088 | –115 458 | 57 637 | –80 444 | |
| Förändring av likvida medel | 28 243 | –179 712 | 20 857 | –117 904 | |
| Likvida medel vid årets början | 360 737 | 547 848 | 83 680 | 201 584 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –7 501 | –7 399 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 381 479 | 360 737 | 104 537 | 83 680 | |
| 1) Erhållen ränta uppgår till | 3 154 | 34 821 | 469 | 1 706 | |
| Betald ränta uppgår till | –156 072 | –246 305 | –8 729 | –23 533 | |
| Totalt | –152 918 | –211 484 | –8 260 | –21 827 |
2) I beloppet för koncernen ingår intäkt från erhållet förskott tidigare år om 18 239 TSEK (29 296).
| NOT 1 | Redovisnings- och värderings principer, väsentliga bedömningar samt finansiell riskhantering |
30 |
|---|---|---|
| NOT 2 | Nettoomsättningens fördelning | 35 |
| NOT 3 | Segmentredovisning | 36 |
| NOT 4 | Inköp och försäljning mellan koncernföretag |
37 |
| NOT 5 | Övriga rörelseintäkter | 37 |
| NOT 6 | Övriga rörelsekostnader | 37 |
| NOT 7 | Medelantal anställda, sjukfrånvaro, löner, andra ersättningar och sociala kostnader m.m. |
38 |
| NOT 8 | Revisionsuppdrag | 39 |
| NOT 9 | Andra vinster/förluster – netto | 39 |
| NOT 10 | Materiella och immateriella anläggningstillgångar |
40 |
| NOT 11 | Resultat från andelar i intresseföretag | 43 |
| NOT 12 | Resultat från andelar i koncernföretag | 43 |
| NOT 13 | Finansiella intäkter | 43 |
| NOT 14 | Finansiella kostnader | 43 |
| NOT 15 | Skatter | 43 |
| NOT 16 | Resultat per aktie | 45 |
| NOT 17 | Andelar i koncernföretag och intresseföretag |
45 |
| NOT 18 | Andra långfristiga fordringar | 47 |
| NOT 19 | Varulager | 47 |
| NOT 20 | Kundfordringar | 47 |
| NOT 21 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
47 |
| NOT 22 | Kassaflödesanalys | 47 |
| NOT 23 | Aktiekapital | 48 |
| NOT 24 | Utdelning per aktie | 48 |
| NOT 25 | Avsättningar för pensioner | 48 |
| NOT 26 | Skulder | 51 |
| NOT 27 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
51 |
| NOT 28 | Ställda säkerheter | 51 |
| NOT 29 | Eventualförpliktelser | 52 |
| NOT 30 | Åtaganden | 52 |
| NOT 31 | Närstående transaktioner | 53 |
| NOT 32 | Finansiell riskhantering och derivatinstrument |
53 |
TransAtlantic-koncernen bedriver internationell kontraktsbaserad sjöfart. Koncernen är organiserad i två affärsområden – Viking Supply Ships och Industrial Shipping.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Göteborg, organisationsnummer 556161-0113. Postadress till huvudkontoret är Box 8809, 402 71 Göteborg, besöksadress Lindholmsallén 10. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap.
Denna koncernredovisning har den 26 mars 2014 godkänts av styrelsen för offentliggörande.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats, och som anges nedan, har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS, regelverk som antagits av EU samt i enlighet med RFR 1 kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar, samt att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De huvudsakliga uppskattningarna och bedömningar som gjorts framgår i slutet av denna not.
IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen slutar tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisar samtliga aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. I resultaträkningen redovisas poster hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt räntor på nettot av den förmånsbetstämda planens tillgångar och skulder. Effekten av ändringen har redovisats över eget kapital med 2 MSEK netto efter skatt.
IFRS 7 "Finansiella instrument" tillhandahåller nya upplysningskrav som ska lämnas för finansiella tillgångar och finansiella skulder som har kvittats i rapporten över finansiell ställning.
IFRS 13 "Värdering till verkligt värde" tillhandahåller en exakt definition hur ett verkligt värde ska fastställas när ett verkligt värde ska eller får användas i enlighet med respektive IFRS-standard.
IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" ändrades i juni 2012. Ändringen innebär att grupperingen av transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat förändras. Poster som ska återföras till resultatet redovisas separat skiljt från de poster som inte ska återföras till resultatet.
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar och ersätter delar av IAS 39. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier och fastställas vid första redovisningstillfället. För finansiella skulder sker mindre förändringar, vilka avser skulder som är identifierade till verkligt värde. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
IFRS 10 "Consolidated financial statements" inför inga nya principer men ger ytterligare vägledning vid identifierandet av kontroll för att fastställa om ett företag skall inkluderas i koncernredovisningen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014.
IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
I koncernredovisningen ingår moderbolaget samt dotter-, intresseoch joint venture-företag.
Som dotterföretag klassificeras företag där koncernen har ett bestämmande inflytande genom en röstandel som överstiger 50%, eller där koncernen genom avtal eller andra uppgörelser kan utöva ett bestämmande inflytande (inklusive "structured entities" dvs specialbildat med begränsat och väldefinierat syfte).
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I koncernens egna kapital ingår – förutom moderbolagets egna kapital – därför endast de förändringar av dotterföretagets egna kapital, som uppstått efter förvärv. Anskaffningskostnaden för förvärv av ett dotterföretag har fördelats på bolagets olika tillgångar och skulder med hänsyn till den värdering som utförts i samband med förvärvet, oavsett omfattning av ett eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Om företaget sedan tidigare ägt en andel i det förvärvade företaget omvärderas denna till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. På motsvarande sätt omvärderas kvarstående innehav vid en avyttring där det bestämmande inflytandet förloras till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Den del av anskaffningskostnaden vid rörelseförvärv som överstiger förvärvets nettotillgångar, värderade till verkligt värde, redovisas som goodwill vilken är föremål för årlig nedskrivningsprövning. Om anskaffningskostnaden understiger nettotillgångarna redovisas denna mellanskillnad direkt i resultaträkningen.
Transaktionskostnader i samband med förvärv ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsförs direkt. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras.
Intresseföretag där röstandelen uppgår för koncernen till minst 20% men understiger 50%, och som koncernen har ett betydande inflytande över, är intresseföretag. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde, inkl. goodwill, vid anskaffningstillfället och
därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Koncernens andel i intressebolagets resultat redovisas under posten "Resultat från andelar i intresseföretag". Det koncernmässiga värdet av innehavet redovisas som "Andelar i intresseföretag". Som intäkt redovisas endast erhållen utdelning som erhållits efter förvärvet.
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultat. Om ägandet i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisas i övrigt totalresultat till resultat.
Samtliga transaktioner som ingår i de finansiella rapporterna för respektive koncernbolag värderas och rapporteras i den valuta som ger den mest rättvisande bilden av företagets verksamhet, den s.k. funktionella valutan. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgång och skuld hos denna verksamhet i aktuell valuta och omräknas till balansdagens kurs. Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är SEK liksom moderbolagets funktionella valuta. För koncernföretag som har annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta omräknas tillgångar och skulder i balansräkningen till balansdagens kurs och resultaträkningen till årets genomsnittliga kurs, varvid omräkningsdifferensen redovisas i övrigt totalresultat. Vid avyttring eller likvidation av sådana bolag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen som en del av realisationsresultatet. Resultatposter omräknas till transaktionsdagens kurs, och uppkomna kursdifferenser förs till årets resultat. Undantaget är om transaktionen utgör säkring som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller nettoinvesteringar, då vinster och förluster förs mot övrigt totalresultat. Fordringar och skulder räknas om i enlighet med de principer som anges under stycket Finansiella instrument nedan.
För fraktuppdrag redovisas de intäkter och kostnader som är hänförliga till uppdraget successivt i förhållande till fraktens genomförandegrad på balansdagen. Fraktens genomförandegrad beräknas genom antal resdagar på balansdagen i förhållande till totalt antal resdagar för uppdraget. Övriga intäkter, exempelvis intäkter för
externa Ship Managementuppdrag, redovisas först när överenskommelse med kund föreligger och tjänsten har levererats. Direkta omkostnadsutlägg som har vidarefakturerats till kund, bruttoredovisas. Kostnad för personal anställda i koncernen bruttoredovisas även om de bemannar externa fartyg. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Kostnader direkt hänförliga till fraktuppdrag, såsom bunkers, hamnkostnader mm, redovisas i resultaträkningen under rubriken Direkta resekostnader.
Rederistödet redovisas netto mot lönekostnad som den är beräknad på. Avräkning sker månadsvis.
Skatt som ingår i koncernredovisningen avser aktuell och uppskjuten skatt. Koncernen redovisar uppskjuten skatt på temporära skillnader mellan tillgångars och skulders redovisade och skattemässiga värde. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast om det är sannolikt att de temporära skillnaderna kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Vid beräkning av uppskjuten skatt har aktuell nominell skattesats i respektive land använts. Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag och intresseföretag, redovisas inte i koncernredovisningen så länge inte beslut om vinsthemtagning har fattats. Moderbolaget kan i samtliga fall styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och för närvarande bedöms det inte sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. Skatteeffekten av poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekten av poster som redovisas direkt mot övrigt totalresultat, redovisas mot övrigt totalresultat. Skatter redovisas direkt i eget kapital avseende transaktioner som redovisas direkt i eget kapital.
Intern rapportering och uppföljning är uppdelad på segment, vilket ger en bättre möjlighet att bedöma risker, möjligheter och framtida utveckling. Koncernen har två segment Viking Supply Ships och Industrial shipping. Rapportering sker till bolagets koncernledning som utses av VD.
Materiella anläggningstillgångar enligt nedan redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.
Utgifter som höjer tillgångens värde eller höjer tillgångens avkastning, genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller genom kostnadsrationaliseringar, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter i samband med omflaggning av fartyg, aktiveras enligt denna princip. Utgifter för större återkommande översynsåtgärder, aktiveras som anläggningstillgång då de bedöms öka fartygets verkliga värde, och skrivs av linjärt under dess nyttjandeperiod. Övriga utgifter för reparationer och underhåll klassificeras som kostnader. I koncernen finns dockningskostnader som aktiveras enligt denna princip, och som skrivs av under 30–60 månader vilket är den normala tiden mellan dockningar. Kostnader, inkl. räntor, för fartyg under
byggandeperioden aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på för varje fartyg individuell bedömning av nyttjandeperioden och därefter kvarvarande restvärde. Nedskrivning sker om tillgångens beräknade återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag, och justeras vid behov. Den anläggningstyp som har störst restvärde är fartyg, där restvärdet består i beräknat skrotvärde vid slutet av nyttjandeperioden.
| – Fartyg | 20–30 år |
|---|---|
| – Dockningar och större översynsåtgärder | 2,5–5 år |
| – Datorer | 3–5 år |
| – Övriga inventarier | 5–10 år |
| – Byggnader | 25 år |
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, eller nedskrivet värde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För varje tillgång fastställs en nyttjandeperiod som används för linjär planenlig avskrivning.
| – Dataprogram | 4 år |
|---|---|
| – Linjenät | 5–10 år |
För immateriella tillgångar som anses ha förmågan att ge ekonomisk avkastning under en obegränsad tid, ska ingen avskrivning ske. Däremot ska det årligen, eller när det finns indikationer på att tillgångens värde har förändrats, fastställas ett återvinningsvärde för tillgången. Koncernen har goodwill och varumärke som immateriella tillgångar där ingen avskrivning sker. Immateriella tillgångar med obegränsad livslängd testas årligen för att identifiera eventuella nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas per kassagenererande enhet vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, där en kassagenererande enhet är trafikområden inom segmenten. Varumärket avser TransAtlantic, där återvinningsvärdet för tillgången bedöms överstiga det redovisade värdet.
Tillgångar som har obestämd nyttjandeperiod prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. För övriga tillgångar bedöms om nedskrivning skall ske närhelst det finns indikationer på att det redovisade värdet är högre än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nedskrivning sker med ett belopp motsvarande skillnaden mellan återvinningsvärdet och redovisat värde.
Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier; Lån och kundfordringar samt Finansiella tillgångar tillgängliga till försäljning. Klassificeringen avgörs av syften med investeringen vid förvärvstillfället. Översyn av klassificeringen sker årligen.
Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde inklusive hänförliga transaktionskostnader.
Låne- och kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av fordringarna görs när det finns starka indikationer på att koncernen inte kommer att erhålla fullt belopp. Koncernens låne- och kundfordringar utgörs av kund- och övriga fordringar samt likvida medel.
Finansiella tillgångar som ska säljas klassificeras i denna kategori. För närvarande finns inga tillgångar under försäljning.
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet, redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernen är både leasetagare och leasegivare och har ingått både finansiella- och operationella leasingavtal. Vid finansiella leasingavtal, då koncernen åtnjuter de ekonomiska förmånerna och står för riskerna, redovisas leasingobjektet i balansräkningen som anläggningstillgång. Tillgången redovisas vid början av leasingperioden till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Varje leasingobjekt åsätts en nyttjandeperiod i enlighet med de principer som anges under materiella anläggningstillgångar. Som skuld redovisas återstående amorteringsförpliktelse till leasegivaren. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad.
Operationella leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden i resultaträkningen som nettoomsättning vid uthyrning och som övriga externa rörelsekostnader vid inhyrning.
Varulager har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Varulagret består huvudsakligen av bunker och smörjolja. Värderingen har skett i enlighet med FIFO-principen (First-In-First-Out).
Koncernen har förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner ger de anställda en pensionsförmån motsvarande ett fastställt belopp och koncernen är skyldig att finansiera planerna så att dessa belopp kan utbetalas i framtiden. Vid avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen in en fastställd avgift till en fristående juridisk enhet. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Koncernen har därefter inte några ytterligare pensionsåtaganden till de anställda. Avsättningar görs för samtliga förmånsbaserade planer utifrån aktuariella beräkningar enligt den s.k. project unit credit metoden i syfte att fastställa nuvärdet på framtida förpliktelser för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar görs årligen, och baseras på vid bokslutsdagen aktuella aktuariella antaganden. Avsättningens storlek bestäms av nuvärdet av de framtida pensionsutfästelserna med avdrag för verkligt värde för förvaltningskapitalet, oredovisade aktuariella vinster/förluster samt oredovisade skulder för tidigare tjänstgöringsperioder. Diskontering av pensionsförpliktelser sker på basis av statsobligationsräntan. Aktuariella vinster och förluster samt skillnad mellan verklig och beräknad avkastning på pensionstillgångarna redovisas i övrigt totalresultat. Poster hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt räntor på nettot av den förmånsbestämda planens tillgångar och skulder redovisas i resultaträkningen.
Lånekostnader avseende nybyggnadsprojekt aktiveras som anläggningstillgång under projekteringstiden. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden med förfallodag inom tre månader. Spärrade likvida medel redovisas bland Övriga långfristiga fordringar.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolagets årsredovisning ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalande såvida de inte är i konflikt med Årsredovisningslagen och förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag som skall göras och kan göras utifrån IFRS. Detta innebär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, förutom undantag som anges nedan:
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalt resultat, rapporten över förändringar i eget kapital och rapporten över kassaflöden baseras på IAS i Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat och balansräkningar berör främst eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Andelar i intresse- och dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Redovisade värden prövas vid varje balansdag för att bedöma om det föreligger nedskrivningsbehov. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänas efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investering och reducerar andelens redovisade värde.
Transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernen däremot redovisas transaktionsutgifterna för dotterföretag direkt i resultatet. Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som aktier och andelar hos givaren om inte nedskrivningsbehov föreligger.
Not 1 forts.
Aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen.
De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, särredovisas i juridisk person inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till de obeskattade reserver, utan redovisas med bruttobelopp i balansräkningen.
I moderbolagets finansnetto ingår utdelning på dotterbolagsaktier först när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Moderbolaget tillämpar samma principer avseende finansiella instrument som koncernen förutom värderingsreglerna i IAS 39. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
Vid förvärv av egna aktier minskas fritt eget kapital med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.
I koncernens verksamhet finns det ett antal operationella och finansiella risker som kan påverka resultatet. De väsentligaste riskerna är: operationella risker, kapitalrisk och marknadsrisker, inklusive likviditetsrisk och kreditrisk. Koncernens övergripande mål är att minimera de operationella och finansiella riskernas påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Styrelsen har identifierat riskerna och värderar kontinuerligt hur man kan undvika alternativt minimera påverkan på koncernens resultat- och balansräkning genom olika åtgärder. Genom tydliga policies och rapporteringsvägar anges hur dessa risker ska hanteras samt hur avrapporteringen ska ske.
Den allmänna ekonomiska utvecklingen i de länder koncernen är verksam i är en mycket viktig faktor för den finansiella utvecklingen, då konjunkturutvecklingen har en stor påverkan på varuflödena och dess storlek och därmed efterfrågan för sjötransporter. Även utvecklingen på andra marknader än de som koncernen är verksam på, kan påverka efterfrågan på koncernens tjänster då sjötransportmarknaden är en internationell marknad. Koncernen eftersträvar att ha nära kontakt med kunderna och teckna längre fraktavtal, för att begränsa påverkan av konjunkturella svängningar. Resultatet kan påverkas av haverier på fartyg. Genom ett aktivt service- och skadeförebyggande arbete hålls dessa kostnader nere, och innebär mindre risker för stora enskilda kostnadsökningar. För en del av fartygsflottan, primärt för de fartyg som går i en linjetrafik, har en s.k. offhire försäkring tecknats, som ger en ekonomisk kompensation vid längre driftsstörningar. Utbud och efterfrågan på olja och gas har en betydande påverkan på offshoreverksamhetens utveckling.
Koncernens kapitalstruktur ska trygga driften av nuvarande verksamhet och möjliggöra önskade framtida investeringar och utveckling. Kapitalet bedöms utifrån skuldsättningsgraden, d.v.s. räntebärande nettolåneskulden i förhållande till eget kapital. Nettolåneskulden utgörs av lång- och kortfristig räntebärande upplåning med avdrag för likvida medel. Total upplåning uppgick till 2 650 MSEK (2 983), avgår likvida medel med –381 MSEK (–361), nettoskulden uppgick därmed till 2 268 MSEK (2 622). Det egna kapitalet uppgick till 1 749 MSEK (2 103). Skuldsättningsgraden uppgick till 130% (125).
Sjöfart är en internationell verksamhet, vilket innebär att endast en del av koncernens kassaflöde kommer från SEK och detta innebär att valutakursförändringar har en stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöden. Valutarisken begränsas först och främst genom att exponeringen för intäkter i olika valutor matchas med kostnader i samma valuta. På samma sätt matchas tillgångar i en viss valuta med skulder i samma valuta. Kvarstående exponering säkras genom olika typer av säkringsinstrument i enlighet med koncernens policy, se not 32.
Sjöfart är en kapitalintensiv verksamhet, där långfristiga lån är den huvudsakliga finansieringsformen. Ränteförändringar har därmed stor påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. För att minska denna risk säkerställs räntenivåer i stor omfattning på olika tidsperioder och med olika typer av säkringsinstrument, se not 32.
För att undvika störningar i betalningsflödena så säkerställer koncernen att man har en tillräckligt stor likviditetsreserv i form av bankmedel för att klara oförutsägbara svängningar i kassaflödet, se not 22 och 26.
Koncernen utarbetar en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Främst lämnas dessa krediter till stora kunder där koncernen har långa relationer. Kreditrisk i likvida medel hanteras genom att placera likviditet hos de stora svenska bankerna.
Kostnadsförändringar för bunkerolja kan påverka resultatet påtagligt. Fraktkontrakt inkluderar ofta klausuler som innebär att kunden bär risken för prisförändringar. För den del av förbrukningen där koncernen inte har sådana klausuler, ingår koncernen terminskontrakt för bunkerolja, se not 32.
Koncernen har derivatinstrument som delvis säkrar sannolika prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring). Koncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna för valutakursförändringar och exponering för ränterisker. Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaterminskontrakt. Säkringsredovisning kräver att säkringsåtgärden har ett uttalat syfte att utgöra säkring, att den har en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. När en säkring har ingåtts dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, tillsammans med målet med säkringen samt strategin för att vidta säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både vid säkringens ingång och löpande under dess livslängd, om säkringen är effektiv i att utjämna förändringen i kassaflödet för säkrade poster. Derivatinstrumenten redovisas vid förvärvstillfället till verkligt värde, och omvärderas löpande till verkligt värde. Den orealiserade värdeförändringen för effektiva säkringar avseende kassaflöden, redovisas i övrigt totalresultat. Förändringar i verkligt värde på ett derivat som formellt identifierats för säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde, hänförliga till den säkrade risken, på den säkrade tillgången eller skulden. För övriga derivat som innehas av koncernen och som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, framförallt räntesäkringsinstrument, ska orealiserad värdeförändring, inklusive den ineffektiva delen av säkringen, redovisas direkt i resultaträkningen. Verkligt värde på finansiella instrument fastställs genom värdering som sker på en aktiv marknad (marknadsvärderingar), eller då inte en aktiv marknadsplats finns genom etablerade värderingsmetoder.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå 1 enligt IFRS 7. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå 2. Övriga värderingar,
för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå 3. Nominellt värde minskat med eventuella krediteringar, har använts som verkligt värde för kundfordringar och leverantörsskulder.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och rimliga antaganden om framtida utveckling. Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål: Koncernen gör uppskattningar om framtiden som påverkar koncernens resultat- och balansräkningar. De uppskattningar som har störst påverkan är:
Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Pensionsberäkningarna utförs av aktuarie utifrån av bolaget fastställda antaganden.
De bedömningar som koncernen gör utifrån fastställda redovisningsprinciper består i huvudsak av klassificering av leasingavtal och av antagande om framtida kassaflöde för fartygen. Bedömningen av de framtida kassaflödena för fartygen baseras på prognoser framtagna i samband med koncernens budgetarbete, som med beaktande av effekter av konjunktursvängningar samt andra kända förändringar, nuvärdesberäknats med en diskonteringsfaktor om 7–8%. För koncernen bedöms antagande av framtida kassaflöden för fartygen vara den bedömning och uppskattning som har störst påverkan på koncernens resultat- och balansräkning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Fraktintäkter | 1 487 188 | 2 242 944 | 766 269 | 894 357 |
| Tidsbefraktningsintäkter | 1 298 033 | 863 701 | 239 814 | 245 193 |
| Vidarefakturerade kostnader till externa uppdragsgivare |
133 152 | 159 361 | 0 | –3 967 |
| Vidarefakturerade kostnader till interna uppdragsgivare |
— | — | 124 044 | 109 327 |
| Övrigt | 6 617 | 8 047 | 1 497 | 2 257 |
| Totalt | 2 924 990 | 3 274 053 | 1 131 624 | 1 247 167 |
Affärsområde Viking Supply Ships utgörs av isklassade samt även isbrytande AHTS (ankarhanteringsfartyg) vilka dels nyttjas för isbrytning (primärt för svenska Sjöfartsverket), och för uppdrag inom offshoreindustrin med ompositionering av riggar och ankare för dessa, samt PSV (Platform Supply Vessels), som huvudsakligen utför transporter av förnödenheter till riggar för kunder inom offshoreindustrin. Industrial Shipping är främst inriktat på kontraktsbaserad sjöfart för nordisk basindustri. Affärsområdet omfattar flera olika verksamhetsområden vilka är integrerade med varandra och samarbetar om tonnage och kundkontrakt.
Segmentet RoRo bedriver linjetrafik med specialanpassade RoRooch containerfartyg vilka bildar ett heltäckande sjötransportsystem i Östersjön. Verksamheten inom segmentet Bulk består av uthyrning av ca 13 ägda och långtidsinhyrda små- och medelstora bulkfartyg. Under 2013 lades i stort sett all kommersiell verksamhet ut på externt management i detta segment. Segmentet Container består, efter nedläggningen av den tidigare bedrivna linjetrafiken mellan Sverige och England, av feedertrafik mellan Sverige och Tyskland.
Transaktioner mellan affärsområden har skett prissatta till marknadsmässiga villkor.
| Viking Supply Ships | Industrial Shipping | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Försäljning | 1 137 565 | 1 061 974 | 1 787 425 | 2 212 079 | 2 924 990 | 3 274 053 |
| Intern försäljning | — | — | — | — | — | — |
| Nettoomsättning | 1 137 565 | 1 061 974 | 1 787 425 | 2 212 079 | 2 924 990 | 3 274 053 |
| Avskrivningar/nedskrivningar | –274 844 | –190 608 | –189 736 | –72 777 | –464 580 | –263 385 |
| Resultatandelar från intresseföretag | — | — | 346 | 597 | 346 | 597 |
| Rörelseresultat | 77 836 | 54 447 | –270 789 | –197 762 | –192 953 | –143 315 |
| Finansiella intäkter | 42 594 | 29 013 | 3 982 | 7 165 | 46 576 | 36 178 |
| Finansiella kostnader | –158 804 | –207 111 | –15 708 | –41 185 | –174 512 | –248 296 |
| Resultat före skatt1) | –38 374 | –126 277 | –282 515 | –229 156 | –320 889 | –355 433 |
| Inkomstskatt | — | — | — | — | –38 079 | –37 290 |
| Årets resultat | — | — | — | — | –358 968 | –392 723 |
| Tillgångar | 4 325 954 | 4 777 322 | 558 194 | 967 261 | 4 884 148 | 5 744 583 |
| Kapitalandelar i intresseföretag | — | — | 63 | 153 | 63 | 153 |
| Summa tillgångar | 4 325 954 | 4 777 322 | 558 257 | 967 414 | 4 884 211 | 5 744 736 |
| Skulder | 2 653 221 | 2 928 410 | 481 778 | 713 760 | 3 134 999 | 3 642 170 |
| Summa skulder | 2 653 221 | 2 928 410 | 481 778 | 713 760 | 3 134 999 | 3 642 170 |
| Bruttoinvesteringar2) | 65 422 | 400 934 | 9 891 | 87 891 | 75 313 | 488 825 |
1) Resultat före skatt för affärsområde Viking Supply Ships påverkas av en marknadsanpassning av fartygsvärdena på PSV-fartygen som huvudsakligen är orsakad av valutaomräkningseffekter då PSV segmentet har funktionell valuta GBP som stärkts mot NOK under 2013. Justeringen har påverkat avskrivningarna negativt med –88 MSEK. I resultat före skatt för affärsområde Industrial Shipping ingår omstruktureringskostnader bestående av nedskrivningar av fartygsvärden och immateriella tillgångar om sammanlagt –135 MSEK, intäkter hänförliga till två avslutade tax-lease strukturer om 105 MSEK samt övriga kostnadsavsättningar om –66 MSEK relaterade till den pågående omstruktureringen som genomförs inom Industrial Shipping. Dessa avsättningar består främst av kostnader knutna till en restvärdesgaranti samt kostnader hänförliga till avvecklingen av TransPal Line. I föregående års resultat före skatt för affärsområde Viking Supply Ships ingår en förändrad bedömning avseende restvärden på fartyg inom Viking Supply Ships, med tillämpning från 1 januari 2012 som reducerade avskrivningarna med 81 MSEK samt rearesultat från försäljningen av Odin Viking med –8 MSEK. I föregående års resultat före skatt för affärsområde Industrial Shipping ingår i omstruktureringskostnader för förtida återlämning av bareboatinhyrt fartyg om –4 MSEK, reavinst från avyttrad kontorsfastighet med 11 MSEK, rearesultat från avyttringen av TransNjord med 2 MSEK, personal- och omkostnadsreserveringar avseende utflaggning av fyra fartyg samt förändringar inom landorganisationen med –23 MSEK, rearesultat från försäljningen av det tidigare dotterbolaget Multidocker Cargo Handling AB med 6 MSEK, avsättning för omstrukturering av leasearrangemang med –13 MSEK samt rearesultat relaterat till försäkringsersättningen/avyttringen av TransAgila med –6 MSEK samt återföring av tidigare bedömd tilläggsköpeskilling om 6 MSEK då slutliga villkor avseende förvärvet av Österströms International AB färdigförhandlats.
2) Årets investeringar bestod inom Viking Supply Ships i huvudsak av aktiverade dockningsutgifter samt kompletteringsinvesteringar på AHTS-fartygen. Föregående års investeringar bestod i huvudsak av kontantinsatsen som erlades vid leveransen av Brage Viking i januari 2012. Inom Affärsområde Industrial Shipping bestod årets investeringar huvudsakligen av aktiverade dockningsutgifter. Förra årets investeringar bestod i huvudsak av förvärvet av den finska containerlinjen "Merilinja" som skedde i oktober 2012 samt aktiverade dockningsutgifter.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2013 | 2012 | |
| Sverige | 1 148 050 | 1 401 221 | |
| Övriga Norden | 384 089 | 609 325 | |
| Övriga Europa | 1 002 864 | 964 524 | |
| Nordamerika | 211 007 | 264 242 | |
| Övriga världen | 178 980 | 34 741 | |
| Summa | 2 924 990 | 3 274 053 | |
| Tillgångar | |||
| Sverige | 351 482 | 2 914 184 | |
| Övriga Norden | 3 558 514 | 486 308 | |
| Övriga Europa | 939 674 | 2 344 244 | |
| Övriga världen | 34 541 | — | |
| Summa | 4 884 211 | 5 744 736 | |
| Investeringar | |||
| Sverige | 202 | 87 168 | |
| Övriga Norden | 39 559 | 400 934 | |
| Övriga Europa | 35 552 | 723 | |
| Nordamerika | — | — | |
| Övriga världen | — | — | |
| Summa | 75 313 | 488 825 |
I moderbolagets nettoomsättning ingår försäljning till övriga koncernföretag med 125 354 TSEK (116 949).
I moderbolagets övriga externa rörelsekostnader ingår inköp från övriga koncernföretag med 109 336 TSEK (45 503).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Intäkter från avslutade lease arrangemang |
104 772 | — | 104 772 | — |
| Realisationsresultat | 1 551 | 19 338 | 1 326 | 11 286 |
| Tilläggsköpeskilling Österströms1) |
— | 6 500 | — | 6 500 |
| Övrigt | 1 050 | 2 161 | 1 050 | — |
| Totalt | 107 373 | 27 999 | 107 148 | 17 786 |
1) Vid förvärvet av Österströms International AB avsattes bedömd tilläggsköpeskilling som efter slutförhandling gett en positiv resultateffekt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Valutakursdifferenser | –446 | –18 023 | –757 | — |
| Rearesultat | –1 907 | –10 288 | — | –3 435 |
| Totalt | –2 353 | –28 311 | –757 | –3 435 |
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantal anställda1) | Antal anställda |
Varav kvinnor, % |
Antal anställda |
Varav kvinnor, % |
|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | |||||
| – landanställda | 84 | 43 | 73 | 44 | |
| – ombordanställda | 131 | 2 | 198 | 1 | |
| Totalt i moderbolaget | 215 | 18 | 271 | 13 | |
| Dotterföretag | |||||
| Sverige | |||||
| – landanställda | 23 | 39 | 77 | 42 | |
| – ombordsanställda | 214 | 7 | 236 | 4 | |
| Danmark | |||||
| – landanställda | 23 | 39 | 15 | 33 | |
| – ombordsanställda | 155 | 8 | 148 | 5 | |
| Storbritannien – landanställda |
47 | 21 | 50 | 26 | |
| Finland | |||||
| – landanställda | 7 | 29 | 8 | 25 | |
| Ryssland – landanställda |
8 | 25 | 6 | 17 | |
| – ombordsanställda | 32 | — | — | — | |
| Polen – landanställda |
7 | — | 6 | 17 | |
| Estland – landanställda |
9 | 33 | 11 | 18 | |
| Lettland – landanställda |
4 | 25 | 4 | 25 | |
| Nederländerna – landanställda |
3 | 33 | 3 | — | |
| Norge | |||||
| – landanställda | 6 | 33 | 8 | 50 | |
| – ombordsanställda | 111 | 1 | — | — | |
| Belgien – landanställda |
2 | — | — | — | |
| Totalt i dotterföretag | 651 | 10 | 572 | 14 | |
| Koncernen totalt | 866 | 12 | 843 | 14 |
1) Antalet ombordanställda har ökat på grund av att ca tio fartyg från och med 2013 bemannas av koncernens eget shipmanagement. Antalet landanställda har reducerats genom effektivisering av verksamheten bland annat genom att centralisering skett till koncernens två huvudkontor i Göteborg respektive Köpenhamn.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
Löner och ersätt ningar |
Sociala kostnader (varav pensions kostnader) |
| Moderbolaget | 104 025 | 44 600 | 126 889 | 79 712 |
| (17 186) | (29 628) | |||
| Dotterföretag | ||||
| i Sverige | 110 649 | 69 747 | 145 376 | 83 939 |
| (25 123) | (36 721) | |||
| Dotterföretag | ||||
| utomlands | 287 968 | 37 555 | 176 360 | 22 712 |
| (14 042) | (15 418) | |||
| Koncernen totalt | 502 642 | 151 902 | 448 625 | 186 363 |
| (56 351) | (81 767) |
| 2013 | 2012 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Styrelse och VD1) |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Moderbolaget | |||||
| Sverige | 3 596 | 100 429 | 4 051 | 122 838 | |
| Totalt i moderbolaget | 3 596 | 100 429 | 4 051 | 122 838 | |
| Dotterföretag i Sverige |
— | 110 649 | 610 | 144 766 | |
| Dotterföretag i utlandet: |
|||||
| Norge | — | 40 987 | — | 8 512 | |
| Nederländerna | — | 7 195 | — | 18 283 | |
| Danmark | — | 134 970 | — | 77 177 | |
| Storbritannien | — | 70 519 | — | 48 665 | |
| Finland | — | 6 176 | — | 5 993 | |
| Estland | — | 1 608 | — | 1 594 | |
| Lettland | — | 863 | — | 810 | |
| Polen | — | 1 917 | — | 801 | |
| Ryssland | — | 6 547 | — | 5 841 | |
| Tyskland | — | 17 186 | — | 8 684 | |
| Total dotterföretag utomlands2) |
— | 287 968 | — | 176 360 | |
| Koncernen totalt | 3 596 | 499 046 | 4 661 | 443 964 |
1) I beloppet för moderbolaget ingår arvode till VD enligt konsultavtal med 2 663 TSEK (2 784).
2) Ökningen av lönekostnader i utländska dotterföretag är främst hänförligt till att antalet ombordanställda ökat under året då ett tiotal fartyg inom Industrial Shipping som tidigare låg under externt management från och med 2013 be mannas via koncernens eget ship management, samt att anställningsavtal för ombordanställda på fartyg inom Viking Supply Ships under 2013 i större utsträckning tecknats via bolag i Danmark.
Rederistöd har för moderbolaget erhållits med 34 855 TSEK (46 685) och totalt för koncernen med 34 993 TSEK (48 096). Notuppgifterna ovan avser belopp före reduktion med erhållet rederistöd.
| Styrelsearvode | |||
|---|---|---|---|
| Ersättning till styrelseledamöter TSEK |
2013 | 2012 | |
| Christen Sveaas, ordförande | 266 | 400 | |
| Folke Patriksson, vice ordförande | 200 | 200 | |
| Christer Olsson | — | 67 | |
| Håkan Larsson | 200 | 200 | |
| Magnus Sonnorp | 200 | 200 | |
| Henning E. Jensen | 67 | 200 | |
| Christer Lindgren, arbetstagarrepresentant | — | — | |
| 933 | 1 267 |
Styrelsens vice ordförande har under 10-års perioden 2004–2013 rätt till pension motsvarande 70% av avgångslönen. Därefter utgår förmånsbestämd, livsvarig pension baserad på ITP-planen. För att täcka bolagets penionsförpliktelse, som per 2013-12-31 uppgick till 7 221 TSEK, har pensionsförsäkringar tecknats vilka per 2013-12-31 hade ett marknadsvärde om 7 881 TSEK. Bolaget har under 2013 inte haft någon kostnad för detta åtagande. Det finns inga andra pensionsförpliktelser till förmån för moderbolagets styrelseledamöter.
| Lön | Övriga förmåner | Pensionspremier | Konsultarvoden | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| VD Henning E. Jensen1) | — | — | — | — | — | — | 2 663 | 2 784 | 2 663 | 2 784 |
| Andra ledande befattningshavare, |
||||||||||
| 4 personer (4)2,3) Totalt |
8 527 8 527 |
8 954 8 954 |
192 192 |
583 583 |
1 400 1 400 |
1 197 1 197 |
1 503 4 166 |
— 2 784 |
11 622 14 285 |
10 734 13 518 |
1) Ersättning till Henning E Jensen utgick under året med 200 TNOK per månad i enlighet med konsultavtal som tecknats med Kistefos AS.
Henning Jensen avgick som VD den 20 december 2013 och efterträddes av Tom Ruud.
2) Koncernens fd CFO erhöll ersättning via konsultavtal under de första åtta månaderna under 2013.
3) Av ledande befattningshavares lön för 2013 utgör rörlig del 1 191 TSEK.
Uppsägningstiden från bolagets sida för övriga ledande befattningshavare (än VD) är sex till 12 månader. Denna grupp följer ITP-planen och har rätt till tjänstebil. Dessa befattningshavare har från fyllda 65 år rätt till livsvarig pension motsvarande ITP-planen. Under 2013 har i gruppen ingått två (två) kvinnor.
Inga särskilda arvoden har utgått inom koncernen för styrelseledamöter i dotter- och koncernbolag.
Årsredovisningens separata avsnitt Bolagsstyrning beskriver bl a frågor avseende beslut om ersättningar.
Under året kostnadsförda arvoden och kostnadsersättningar har uppgått till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Arvoden avseende revisionsuppdrag | ||||
| – EY | 2 444 | — | 1 000 | — |
| – PwC1) | 3 470 | 3 432 | 1 918 | 2 690 |
| – KPMG | — | 775 | — | — |
| – Övriga revisionsföretag | 42 | 823 | — | — |
| Arvoden avseende revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | ||||
| – EY | 250 | — | 250 | — |
| – PwC | — | 97 | — | 97 |
| – Övriga revisionsföretag | 70 | — | — | — |
| Arvoden avseende skatterådgivning | ||||
| – EY | 154 | — | 154 | — |
| – PwC | 189 | 1 972 | 189 | 495 |
| – Övriga revisionsföretag | 43 | 35 | — | — |
| Andra tjänster | ||||
| – EY | 434 | — | 434 | — |
| – PwC | 20 | 975 | 20 | — |
| – Övriga revisionsföretag | — | 49 | — | — |
| Totalt | 7 116 | 8 158 | 3 965 | 3 282 |
1) Avser revisionsarvode avseende räkenskapsåret 2012.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Räntesäkringsderivat: | ||||
| – Verkligt värde vinster/förluster | 850 | –3 730 | — | 3 040 |
| Totalt | 850 | –3 730 | — | 3 040 |
Se även Not 32 Finansiell riskhantering och derivatinstrument, avsnitt "Verkliga värden derivatinstrument".
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Fartyg, TSEK1) | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Anskaffningsvärden | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 5 943 709 | 5 856 608 | — | — | |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | 74 150 | 398 077 | — | — | |
| Omklassificeringar2) | –83 475 | 280 177 | — | — | |
| Försäljningar/utrangeringar | –264 791 | –578 077 | — | — | |
| Årets omräkningsdifferens | –348 639 | –13 076 | — | — | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 5 320 954 | 5 943 709 | — | — | |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | |||||
| Ingående avskrivningar | –1 178 739 | –1 094 794 | — | — | |
| Anskaffning via rörelseförvärv | — | 32 960 | — | — | |
| Omklassificeringar2) | 31 411 | — | — | — | |
| Försäljningar/utrangeringar | 157 387 | 117 366 | — | — | |
| Årets omräkningsdifferens | 61 321 | 6 268 | — | — | |
| Årets planenliga avskrivningar3) | –216 631 | –240 539 | — | — | |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –1 145 251 | –1 178 739 | — | — | |
| Nedskrivningar | |||||
| Ingående nedskrivningar | –156 952 | –202 932 | — | — | |
| Omklassificeringar2) | 47 312 | — | — | — | |
| Försäljningar/utrangeringar | 53 426 | 37 431 | — | — | |
| Årets omräkningsdifferens | –8 191 | 8 549 | — | — | |
| Årets nedskrivning | –186 913 | — | — | — | |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –251 318 | –156 952 | — | — | |
| Utgående planenligt restvärde | 3 924 385 | 4 608 018 | — | — |
Den genomsnittliga återstående nyttjandeperioden för fartygen är 13 år (13).
1) Fartygsvärdena är i dagens marknadssituation mer svårbedömda än normalt. Värdering av koncernens fartyg har skett
med hjälp av externa värderingar och interna impairmenttester.
2) I huvudsak avser posterna fartygen TransOdin och TransFrej som omklassificerats till kortfristiga fordringar då avtal träffats om att sälja dessa fartyg.
3) Nyttjandeperioder och restvärde bedöms i samband med den årliga prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark, TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående anskaffningsvärde | 1 480 | 48 019 | 276 | 46 744 | ||
| Försäljningar/utrangeringar | –276 | –46 542 | –276 | –46 468 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 29 | 3 | — | — | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1 233 | 1 480 | — | 276 | ||
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||||
| Ingående avskrivningar | –462 | –10 443 | –4 | –9 958 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –13 | –12 | — | 1 | ||
| Försäljningar/utrangeringar | 4 | 10 017 | 4 | 9 953 | ||
| Årets planenliga avskrivningar | –31 | –24 | — | — | ||
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –502 | –462 | — | –4 | ||
| Nedskrivningar | ||||||
| Ingående nedskrivningar | — | –16 000 | — | –16 000 | ||
| Försäljning | — | 16 000 | — | 16 000 | ||
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | — | — | — | — | ||
| Utgående planenligt restvärde | 731 | 1 018 | — | 272 | ||
| – varav markvärde | — | 95 | — | 95 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Taxeringsvärden för fastigheter inom Sverige | ||||
| – byggnader | — | 1 195 | — | 1 195 |
| – mark | — | 575 | — | 575 |
| Totalt | — | 1 770 | — | 1 770 |
| Redovisat värde på fastigheter inom Sverige | — | 272 | — | 272 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier, TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 146 225 | 140 856 | 18 066 | 28 862 |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | 970 | 18 665 | 132 | 1 167 |
| Anskaffning via rörelseförvärv | — | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | –26 978 | –12 495 | — | –11 963 |
| Utrangering via rörelsefsg | –9 986 | — | — | — |
| Omklassificeringar | 5 177 | — | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | –1 978 | –801 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 113 430 | 146 225 | 18 198 | 18 066 |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –97 105 | –87 995 | –15 245 | –24 062 |
| Anskaffning via rörelseförvärv | — | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | 27 558 | 11 051 | — | 10 763 |
| Utrangering via rörelsefsg | 5 846 | — | — | — |
| Omklassificeringar | –2 554 | — | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | 317 | 556 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –35 255 | –20 717 | –844 | –1 946 |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –101 193 | –97 105 | –16 089 | –15 245 |
| Utgående planenligt restvärde3) | 12 237 | 49 120 | 2 109 | 2 821 |
3) I posten "Inventarier" ingår leasingobjekt, i huvudsak containers, som koncernen innehar enligt finansiella leasingavtal med följande belopp:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Inventarier, finansiell leasing, TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 63 507 | 63 507 | — | — |
| Avslutade leasingavtal | –6 600 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 56 907 | 63 507 | — | — |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –46 018 | –40 787 | — | — |
| Avslutade leasingavtal | 5 736 | — | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –9 775 | –5 231 | — | — |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –50 057 | –46 018 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 6 850 | 17 489 | — | — |
Se även Not 30 Åtaganden.
Not 10 forts.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar, TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | — | 280 177 | — | — |
| Årets anskaffning (inkl. förbättringskostnader) | 281 | — | — | — |
| Omklassificeringar | — | –280 177 | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 281 | — | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 281 | — | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill, TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 60 596 | 60 596 | 8 278 | 8 278 |
| Årets anskaffning | — | — | — | — |
| Årets omräkningsdifferens | –1 174 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 59 422 | 60 596 | 8 278 | 8 278 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | –58 137 | –58 137 | –8 278 | –8 278 |
| Årets nedskrivning | –1 285 | — | — | — |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –59 422 | –58 137 | –8 278 | –8 278 |
| Utgående bokfört värde | — | 2 459 | — | — |
| Varumärken, TSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 7 015 | 7 015 | — | — |
| Utgående planenligt restvärde | 7 015 | 7 015 | — | — |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar, TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 46 553 | 24 556 | 27 510 | 5 513 |
| Årets anskaffning | — | 24 162 | — | 24 162 |
| Försäljningar/utrangeringar | — | –2 000 | — | –2 000 |
| Årets omräkningsdifferens | — | –165 | — | –165 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 46 553 | 46 553 | 27 510 | 27 510 |
| Ackumulerade planenliga avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | –16 282 | –14 468 | –4 313 | –5 504 |
| Anskaffning via rörelseförvärv | — | — | — | — |
| Försäljningar/utrangeringar | — | 2 000 | — | 2 000 |
| Årets omräkningsdifferens | –181 | –1 709 | — | — |
| Årets planenliga avskrivningar | –5 497 | –2 105 | –4 800 | –809 |
| Utgående ackumulerade planenliga avskrivningar | –21 960 | –16 282 | –9 113 | –4 313 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | –5 625 | –5 625 | — | — |
| Årets nedskrivning | –18 968 | — | –18 397 | — |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –24 593 | –5 625 | –18 397 | — |
| Utgående planenligt restvärde | — | 24 646 | — | 23 197 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Resultatandelar från | |||||
| övriga intresseföretag1) | 346 | 597 | — | –854 | |
| Totalt | 346 | 597 | — | –854 |
1) Resultatandelen i moderbolaget 2012 avser resultatandelar från Partrederiet för Odin Viking DA. Resultatandelen i koncernen 2013 och 2012 avser andelar av resultat i Östersjöfrakt AB.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Utdelningar | — | — | — | 1 485 |
| Koncernbidrag | — | — | –8 311 | 128 100 |
| Nedskrivning av aktier i koncernföretag |
— | — | –259 267 | –203 300 |
| Rearesultat från försäljning av koncernföretag |
560 | — | 77 | –29 850 |
| Totalt | 560 | — | –267 501 | –103 565 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ränteintäkter | 3 769 | 6 826 | 469 | 339 | |
| Ränteintäkter från koncernföretag |
— | — | 20 634 | 31 364 | |
| Utdelningar börsnoterade aktier |
— | 1 367 | — | 1 367 | |
| Valutakursdifferenser | 42 247 | 27 985 | 4 173 | — | |
| Totalt | 46 016 | 36 178 | 25 276 | 33 070 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Räntekostnader | 169 638 | 245 384 | 8 729 | 4 882 |
| Räntekostnader till koncernföretag |
— | — | 33 499 | 31 391 |
| Valutakursdifferenser | — | — | 623 | 15 436 |
| Rearesultat från för säljning av noterade värdepapper |
— | 2 912 | — | 2 912 |
| Övriga finansiella kostnader |
4 874 | — | — | 303 |
| Totalt | 174 512 | 248 296 | 42 851 | 54 924 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Skatt i resultaträkningen | |||||
| – Aktuell skatt | –8 120 | –1 422 | — | — | |
| – Uppskjuten skatt | –29 959 | –35 868 | –23 491 | –66 997 | |
| Totalt | –38 079 | –37 290 | –23 491 | –66 997 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |||||
| TSEK | % | TSEK | % | TSEK | % | TSEK | % | |
| Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats |
||||||||
| Redovisat resultat före skatt | –320 889 | — | –355 433 | — | –338 979 | — | –211 002 | — |
| Skattekostnad enligt svensk skattesats 22% (26,3) |
70 596 | 22 | 93 479 | 26 | 74 575 | 22 | 55 494 | 26 |
| – Effekt av förändrad svensk skattesats1) | — | — | –12 715 | –4 | — | — | –10 615 | –5 |
| – Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats | –33 659 | –11 | –2 573 | –1 | — | — | — | — |
| – Tonnagebeskattad verksamhet | –12 549 | –4 | –60 267 | –17 | — | — | — | — |
| – Effekt till följd av rapportering i funktionell valuta |
— | — | –1 588 | 0 | — | — | — | — |
| – Effekt av ej skattepliktiga intäkter | 2 221 | 1 | 3 245 | 1 | 1 668 | 0 | 29 880 | 14 |
| – Effekt av ej avdragsgilla kostnader | –443 | 0 | –200 | 0 | –57 530 | –17 | –84 527 | –40 |
| – Effekt av skattepliktig intäkt2) | — | — | –7 391 | –2 | — | — | — | — |
| – Värdeförändring pensionsåtaganden | –974 | 0 | –3 170 | –1 | –905 | 0 | –2 908 | –1 |
| – Underskott för vilka skattefordran ej redovisas | –61 395 | –19 | –91 407 | –26 | –42 505 | –12 | –69 509 | –33 |
| – Förändrad bedömning av temporära skillnader i fartyg3) |
— | — | 30 346 | 9 | — | — | 12 555 | 6 |
| – Justering av föregående års skatt | 1 331 | 0 | 7 219 | 2 | 1 207 | 0 | 2 633 | 1 |
| – Övrigt | –3 207 | –1 | 7 732 | 2 | — | — | — | — |
| Skattekostnad | –38 079 | –12 | –37 290 | –10 | –23 491 | –7 | –66 996 | –32 |
| Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||||
| TSEK | Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt |
| Skatt hänförlig till övrigt totalresultat | ||||||
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen | –152 | 33 | –119 | 302 | –66 | 236 |
| Förändring säkringsreserven | 466 | –103 | 363 | –304 | 113 | –191 |
| Förändring omräkningsreserven | –140 297 | — | –140 297 | 2 728 | — | 2 728 |
| –139 983 | –69 | –140 052 | 2 726 | 47 | 2 773 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| – Pensionsförpliktelser med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt | 8 392 | 9 366 | 8 277 | 9 182 |
| – Avsättningar | 18 478 | — | — | — |
| – Finansiella instrument, värdering till verkligt värde | — | 329 | — | — |
| – Underskottsavdrag | 14 179 | 71 265 | 31 723 | 54 309 |
| 41 049 | 80 960 | 40 000 | 63 491 | |
| Kvittning skattefordringar och skatteskulder | ||||
| inom samma verksamhetsländer | –1 049 | –6 543 | — | — |
| Uppskjuten långfristig skattefordring i balansräkningen | 40 000 | 74 417 | 40 000 | 63 491 |
| Uppskjutna skatteskulder | ||||
| – Materiella och immateriella anläggningstillgångar, temporära skillnader 4) | –900 | –6 542 | — | — |
| – Finansiella instrument, värdering till marknadsvärde | –149 | — | — | — |
| – Övriga skulder med hänsyn till tidpunkt för avdragsrätt | — | –3 966 | — | — |
| –1 049 | –10 508 | — | — | |
| Kvittning skattefordringar och skatteskulder | ||||
| inom samma verksamhetsländer | 1 049 | 6 543 | — | — |
| Uppskjuten långfristig skatteskuld i balansräkningen | — | –3 965 | — | — |
| Netto uppskjuten skattefordran5) | 40 000 | 70 452 | 40 000 | 63 491 |
1) I november 2012 fattade Sveriges Riksdag beslut om en sänkning av bolagsskatten från 26,3 procent till 22,0 procent från och med den 1 januari 2013. Till följd av sänkningen har koncernens uppskjutna skatteskulder och fordringar hänförliga till svenska enheter minskat per den 31 december 2012.
2) Under 2012 överläts fartyg koncerninternt varvid skattepliktiga reavinster utlöstes. I koncernresultatet är rearesultateffekterna eliminerade.
3) Till följd av en förändrad bedömning av en temporär skillnad mellan skattemässigt och bokfört värde avseende det under 2012 avyttrade fartyget
Odin Viking har tidigare redovisad skatteskuld återförts.
4) Temporära skillnaden – till följd av skattemässig behandling av av- och nedskrivningar.
5) Uppskjuten skattefordran/skatteskuld redovisas netto i respektive verksamhetsland då kvittningsrätt bedömts föreligga. Underskottsavdrag i koncernen, för svenska enheter, uppgår netto efter avdrag för obeskattade reserver till 853 MSEK (745), varav 148 MSEK (302) aktiverats. Underskottsavdragen i moderbolaget uppgår till 602 MSEK (511), varav 144 MSEK (247) aktiverats för att möta bedömda framtida resultat. Inom svensk beskattning finns ingen bortre tidsgräns för utnyttjande av uppkomna underskottsavdrag.
Temporära skillnader avseende investeringar i dotterföretag har inte beaktats, då realisationsresultat ej är beskattningsbart enligt gällande skattlagstiftning. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den mån det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||
| Vägt genomsnittligt antal aktier exklusive aktier i eget förvar | 112 725 758 | 110 902 700 | ||
| Totalt | 112 725 758 | 110 902 700 | ||
| Koncernen | ||||
| SEK | 2013 | 2012 | ||
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | –353 045 000 | –391 611 703 | ||
| Totalt | –353 045 000 | –391 611 703 | ||
| Koncernen | ||||
| SEK | 2013 | 2012 | ||
| Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare | –3,13 | –3,53 | ||
| Totalt | –3,13 | –3,53 |
| Innehavets omfattning | Innehavets värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations nummer |
Säte | Antal aktier/ andelar |
% av aktie kapitalet |
Bokfört värde 2013-12-31 TSEK |
Bokfört värde 2012-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2013-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2012-12-31 TSEK |
|
| Dotterföretag ägda av moderbolaget1) | ||||||||
| Transatlantic AB2) | 556208-0373 | Göteborg | 2 118 115 | 100 | 130 000 | 213 000 | ||
| Viking Supply Ships A/S | 33369794 | Köpenhamn | 5 000 | 100 | 2 338 802 | 2 338 802 | ||
| Transatlantic Nederland BV | Rotterdam | 10 | 100 | 8 620 | 8 620 | |||
| Transatlantic Shipping LTD | Gibraltar | — | 100 | 27 | 27 | |||
| Transatlantic Shipping (6) LTD3) | Gibraltar | — | 100 | 26 | 26 | |||
| Gorthon Shipping Inc. | Kanada | 100 | 100 | 1 | 1 | |||
| Transatlantic European Services AB4) | 556520-6504 | Göteborg | 1 000 | 100 | — | 18 021 | ||
| Transatlantic Administration AB4) | 556662-6866 | Göteborg | 1 000 | 100 | — | 2 400 | ||
| Transatlantic Administration (2) AB4) | 556550-2159 | Göteborg | 1 000 | 100 | — | 200 | ||
| Transatlantic Short Sea Bulk AB4) | 556777-2180 | Göteborg | 166 667 | 100 | — | 45 352 | ||
| Transatlantic Administration (3) AB4)5) | 556901-2858 | Göteborg | 1 000 | 100 | — | 50 | ||
| TRS Transatlantic Shipping GmbH4) | HRB110034 | Hamburg | — | 100 | — | 27 042 | ||
| Transatlantic Shipping (2) LTD4) | Gibraltar | — | 100 | — | 32 | |||
| Transhawk LTD4) | Gibraltar | — | 100 | — | 5 000 | |||
| OY Transatlantic Services AB4) | 1735038-1 | Helsingfors | 100 | 100 | — | 76 | ||
| Totalt | 2 477 477 | 2 658 649 |
| Innehavets omfattning | Innehavets värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations nummer |
Säte | Antal aktier/ andelar |
% av aktie kapitalet |
Bokfört värde 2013-12-31 TSEK |
Bokfört värde 2012-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2013-12-31 TSEK |
Andel i Eget kapital 2012-12-31 TSEK |
|
| Övriga koncernbolag | ||||||||
| Transatlantic European Services AB4) | 556520-6504 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| Transatlantic Administration AB4) | 556662-6866 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| Transatlantic Administration (2) AB4) | 556550-2159 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| Transatlantic Short Sea Bulk AB4) | 556777-2180 | Göteborg | 166 667 | 100 | ||||
| Transatlantic Administration (3) AB4)5) | 556901-2858 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| TRVI Offshore & Icebreaking AB | 556710-9003 | Göteborg | 500 | 100 | ||||
| TRVI Offshore & Icebreaking 3 AB | 556733-1102 | Skärhamn | 1 000 | 100 | ||||
| TRVI Offshore & Icebreaking 4 AB | 556733-1094 | Skärhamn | 1 000 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships AB | 556858-2463 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships Crewing AB | 556426-8646 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| Viking Icebreaker Management AB | 556679-1454 | Göteborg | 1 000 | 100 | ||||
| VSS Specialtonnage AB4) | 556074-5431 | Göteborg | 20 000 | 100 | ||||
| Arctic Ice Management AB | 556807-0972 | Göteborg | 99 | 100 | ||||
| Österströms Nordic AB | 556284-6740 | Göteborg | 5 000 | 100 | ||||
| Transatlantic Crewing AS | 999177484 | Oslo | 300 | 100 | ||||
| Viking Icebreaking & Offshore AS | 979 437 943 | Kristiansand | 1 100 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships Management AS | 981240030 | Sarpsborg | 50 | 100 | ||||
| Viking Spesialtonnasje AS | 987069295 | Oslo | 100 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships Crewing ApS | 33775199 | Köpenhamn | 800 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships 3 ApS | 33775172 | Köpenhamn | 800 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships 4 ApS | 33859082 | Köpenhamn | 800 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships 5 ApS | 34471800 | Köpenhamn | 800 | 100 | ||||
| Viking Supply Ships Limited | 1107746094060 | Moskva | — | 100 | ||||
| Viking Supply Ships (Holdings) Limited | SC303430 Aberdeen, UK | 7 900 001 | 100 | |||||
| SBS Aberdeen Ltd | SC250818 Aberdeen, UK | 30 001 | 100 | |||||
| SBSL (Holdings) Ltd | SC180512 Aberdeen, UK | 76 924 | 100 | |||||
| SBS Marine Ltd | SC202464 Aberdeen, UK | 1 000 | 100 | |||||
| Transatlantic UK Ltd | 3384716 | Goole, UK | 10 000 | 100 | ||||
| Österström UK Ltd | Hull, UK | 100 | 100 | |||||
| OY Transatlantic Services AB4) | 1735038-1 | Helsingfors | 100 | 100 | ||||
| Transatlantic Shipping (2) LTD4) | Gibraltar | — | 100 | |||||
| Transatlantic Shipping (3) LTD6) | Gibraltar | — | 100 | |||||
| Transatlantic Shipping (4) LTD6) | Gibraltar | — | 100 | |||||
| Transatlantic Shipping (5) LTD6) | Gibraltar | — | 100 | |||||
| Transatlantic Shipping (7) LTD6) | Gibraltar | — | 100 | |||||
| Transhawk LTD4) | Gibraltar | — | 100 | |||||
| Nordon Shipping Company B.V. | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Andromeda Shipping Company B.V. | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Capricorn Shipping Company B.V. | Rotterdam | 35 | 100 | |||||
| Österströms Netherlands B.V. | 34088147 | Zuiddorpe | 400 | 100 | ||||
| Transatlantic Benelux B.V. | 34088151 | Zuiddorpe | 4 000 | 100 | ||||
| TRS Transatlantic Shipping GmbH4) | HRB110034 | Hamburg | — | 100 | ||||
| Agila GmbH & Co. KG Seeschiffahrt | HRA5055 | Hörsten | — | 67 | ||||
| Daugava Shipping Services SIA | Lettland | 10 000 | 100 | |||||
| Transatlantic Estonia OÜ7) | Estland | 196 | 98 | |||||
| Transatlantic Spolka Z.o.o8) | Polen | 100 | 100 | |||||
| MS Agila Verwaltungs GmbH | HRB7664 | Hörsten | — | 49 | 63 | 153 | 63 | 153 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt |
1) Moderbolag i koncernen är Rederi AB Transatlantic, 556161-0113, med säte i Göteborg.
2) Bolaget namnändrades under 2013 från Transaltantic Shipping AB till Transatlantic AB.
3) Bolaget namnändrades under 2013 från Transatlantic Ship Management LTD till Transatlantic Shipping (6) LTD.
4) Bolagen har förvärvats/överlåtits koncerninternt under 2013.
5) Bolaget namnändrades under 2013 från Transatlantic AB till Transatlantic Administration (3) AB.
6) Bolagen har bildats under 2013.
7) Bolaget namnändrades under 2013 från Österströmi Laevanduse till Transatlantic Estonia OÜ.
8) Bolaget namnändrades under 2013 från Österströms Spolka Z.o.o till Transatlantic Spolka Z.o.o.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Ingående värde | 129 446 | 65 885 | 21 559 | 35 688 | |
| Årets anskaffning | 2 446 | 65 631 | 2 446 | 1 221 | |
| Årets avyttring | –31 224 | –2 070 | –3 015 | –15 350 | |
| Utgående värde | 100 668 | 129 446 | 20 990 | 21 559 |
De största enskilda posterna består av:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Kapitalförsäkringar | 18 787 | 20 344 | 18 544 | 19 957 | |
| Spärrade bankmedel | 46 643 | 71 500 | 2 446 | — | |
| Säljarrevers Odin Viking |
33 688 | 35 100 | — | — | |
| Övrigt | 1 550 | 2 502 | — | 1 602 | |
| Totalt | 100 668 | 129 446 | 20 990 | 21 559 |
Se även not 32 Finansiell riskhantering och derivatinstrument.
Varulagret består av bunkers, smörjolja och lasthanteringsutrustning.
Redovisat värde för kundfordringar fördelar sig på följande sätt:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Fakturerade fordringar |
205 267 | 220 837 | 24 059 | 47 705 | |
| Reserv för osäkra fordringar |
–2 796 | –6 523 | –1 915 | –5 781 | |
| Totalt | 202 471 | 214 314 | 22 144 | 41 924 |
Redovisat värde för kundfordringar motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig.
Reserven för osäkra fordringar förändrade sig på följande sätt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ingående värde | 6 523 | 763 | 5 781 | 21 |
| Avsättningar för osäkra kundfordringar |
3 405 | 5 795 | 2 523 | 5 795 |
| Återförda avsättningar |
–7 132 | –35 | –6 389 | –35 |
| Utgående värde | 2 796 | 6 523 | 1 915 | 5 781 |
Årets konstaterade kundförluster uppgick till 2 450 TSEK (7 595). Utöver redovisade reserveringar bedöms endast ringa kreditrisk förekomma i de kvarvarande kundfordringarna. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det redovisade värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Ej förfallna | 159 566 | 143 136 | 5 900 | 32 139 |
| Förfallodag passerad med upp till 30 dagar |
29 218 | 59 685 | 9 170 | 9 428 |
| Förfallodag passerad med mellan 31–60 dagar |
5 284 | 3 444 | 2 300 | 357 |
| Förfallodag passerad med 61 dagar eller mer |
8 403 | 8 049 | 4 774 | 0 |
| Totalt | 202 471 | 214 314 | 22 144 | 41 924 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Förutbetalda personalkostnader |
514 | 12 001 | — | 4 863 |
| Förutbetalda försäkringar |
19 408 | 10 827 | 9 697 | 1 116 |
| Upplupna reseintäkter | 56 171 | 76 613 | 1 473 | 35 251 |
| Upplupna ränteintäkter | — | — | — | — |
| Förutbetalda dockningar för inchartrat tonnage |
— | — | — | — |
| Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
35 070 | 49 261 | 1 249 | 1 665 |
| Totalt | 111 163 | 148 702 | 12 419 | 42 895 |
I de fall då lånefinansiering vid investeringsprojekt utbetalas direkt till varvet/leverantören och ej passerar bolagets/koncernens kassa redovisas investeringsbeloppet i kassaflödesanalysen netto efter avdrag för finansiering. Redovisad investeringsutgift utgörs således av den egna kontantinsatsen.
Förvärv/avyttring av aktier i dotterföretag visas i koncernredovisningen som utbetalad/erhållen köpeskilling minskad med det förvärvade/avyttrade dotterföretagets likvida medel på förvärvs-/ avyttringsdagen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Likvida medel | ||||||
| Kassa och bank vid årets början |
432 237 | 589 368 | 83 680 | 201 584 | ||
| Årets förändring av kassa och bank |
–4 115 | –157 131 | 20 857 | –117 904 | ||
| Likvida medel vid årets slut |
428 122 | 432 237 | 104 537 | 83 680 | ||
| Avgår spärrade likvida medel |
–46 643 | –71 500 | — | — | ||
| Utgående disponibla likvida medel1) |
381 479 | 360 737 | 104 537 | 83 680 |
1) I koncernens likvida medel ingår förskott från externa uppdragsgivare om 48 MSEK att användas i externa shipmanagementverksamheten. Koncernen har i låneavtal förbundit sig att vid varje tillfälle tillse att likvida medel inte understiger det högsta beloppet av antingen 5% av koncernens räntebärande skuld eller motsvarande 150 MNOK, med avdrag för i koncernen ej utnyttjad checkkredit.
| Aktiekapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||||
| SEK | A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa |
| Ingående aktiekapital | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 72 718 420 | 1 036 308 580 | 1 109 027 000 |
| Nyemission1) | 2 423 947 | 34 543 619 | 36 967 566 | — | — | — |
| Nedsättning till fri fond2) | — | — | — | –65 446 578 | –932 677 722 | –998 124 300 |
| Utgående aktiekapital | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 |
| Antal aktier | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |||||||
| A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | |||
| Ingående antal aktier | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | ||
| Nyemission1) | 2 423 947 | 34 543 619 | 36 967 566 | — | — | — | ||
| Utgående antal aktier | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 |
| Antal röster | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||||||
| A-aktier | B-aktier | Summa | A-aktier | B-aktier | Summa | ||
| Antal röster | 96 957 890 | 138 174 477 | 235 132 367 | 72 718 420 | 103 630 858 | 176 349 278 | |
| Totalt antal röster | 96 957 890 | 138 174 477 | 235 132 367 | 72 718 420 | 103 630 858 | 176 349 278 |
Kvotvärdet är 1 SEK per aktie. I koncernen förekommer inga optionsprogram.
1) I december 2013 genomfördes nyemission med företräträdesrätt för befintliga aktieägare i förhållandet 1:3. Teckningskursen var 4 SEK per aktie.
2) Nedsättning av aktiekapitalet registrerades i januari 2012 genom minskning av aktiernas kvotvärde från 10 SEK till 1 SEK per aktie.
Under 2013 och 2012 skedde inga aktieutdelningar. Till årsstämman den 23 april 2014 föreslås att ingen utdelning utbetalas avseende verksamhetsåret 2013.
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller försäkringsbolag som därmed övertar förpliktelserna för de anställda. Denna typ av pensionsplaner benämns avgiftsbestämda planer.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148% (130%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar
i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Förmånsbestämda planer kännetecknas av att koncernen kvarstår med sina förpliktelser tills pensionerna har blivit utbetalda. Kostnaden och avsättningen för de förmånsbestämda planerna beräknas genom aktuariella beräkningar som syftar till att fastställa nuvärdet på förpliktelserna. Förmånsbestämda planer finns endast i Sverige.
Förpliktelserna tryggas genom pensionsförsäkringar med placeringar i huvudsak ränte- och aktiefonder.
Den reviderade IAS 19, Ersättningar till anställda, trädde i kraft den 1 januari 2013 med retroaktiv tillämpning. Den största ändringen är att alternativet att skjuta upp aktuariella vinster och förluster enligt korridormetoden försvinner, dessa redovisas istället löpande i övrigt totalresultat. Pensionsskulden har räknats om i enlighet med detta och ingående skuld har reducerats enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Effekter av reviderade IAS 19 Ersättningar till anställda | ||||
| IB oredovisade aktuariella (förluster)/vinster | — | 1 617 | — | 2 293 |
| Årets förändring av aktuariella (förluster)/vinster, netto | –152 | 302 | 146 | –383 |
| Redovisat över övrigt totalresultat | 152 | –1 919 | –146 | –1 910 |
| UB oredovisade aktuariella (förluster)/vinster | — | — | — | — |
I nedanstående tabeller finns upplysningar om de förmånsbestämda planerna som finns i koncernen, vilka antaganden som används i beräkningarna, vilka kostnader som redovisats samt värde på förpliktelserna och förvaltningstillgångarna.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
| Flerårsöversikt | |||||
| Per balansdagen | |||||
| Nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse | 13 341 | 17 356 | 27 033 | 30 243 | 35 079 |
| Verkligt värde på förvaltningskapital | –17 662 | –21 416 | –31 149 | –35 124 | –38 241 |
| Löneskatteskuld | 7 447 | 8 311 | 9 306 | 10 249 | 10 790 |
| Nettoskuld | 3 126 | 4 251 | 5 190 | 5 368 | 7 628 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar | ||||
| Sverige | ||||
| Genomsnittlig diskonteringsränta, % | 4,00 | 3,00 | 4,00 | 3,00 |
| Förväntad avkastning på förvaltningskapital, % | 4,00 | 3,00 | 4,00 | 3,00 |
| Långsiktigt löneökningsantagande, % | 3,00 | 3,00 | 3,00 | 3,00 |
| Långsiktigt inflationsantagande, % | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 2,00 |
| Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av finansinspektionen (FFFS 2007:31). Årets pensionskostnader |
||||
| Kostnad intjänade förmåner under perioden | 386 | 1 536 | 0 | 11 |
| Räntekostnad | 526 | 945 | 399 | 552 |
| Korrigering kostnad | –137 | –2 | 1 | — |
| Förväntad avkastning på förvaltningskapital (–) | –605 | –1 534 | –379 | –793 |
| Årets kostnad avseende förmånsbestämda pensioner | 170 | 945 | 21 | –230 |
| Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionspremier | 65 300 | 41 087 | 16 090 | 21 134 |
| Årets kostnad för löneskatt | 18 788 | 7 656 | 5 399 | 6 464 |
| Årets pensionskostnader som ingår i personalkostnader | 84 258 | 49 688 | 21 510 | 27 368 |
| Faktisk avkastning på förvaltningskapital, % | 0,9 | –1,2 | 2,4 | –1,4 |
Samtliga poster redovisas som personalkostnader. Av kostnaden för avgiftsbestämda planer utgör 30 802 TSEK (23 545) premier till Alecta.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Förändring av verkligt värde på förvaltningskapital | ||||
| IB Förvaltningskapital | 21 416 | 31 149 | 14 036 | 17 044 |
| Förväntad avkastning | 605 | 1 534 | 379 | 793 |
| Reglerad skuld/kostnad ändrad plan under året | –615 | –6 996 | –1 | — |
| Uttag | –3 897 | –3 184 | –3 609 | –2 797 |
| Premier/insättningar | 583 | 761 | — | — |
| Aktuariell vinst/(förlust) | –430 | –1 848 | –90 | –1 004 |
| UB Förvaltningskapital | 17 662 | 21 416 | 10 715 | 14 036 |
| Dessa tillgångar består i huvudsak av aktie- och räntefonder. | ||||
| Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen | ||||
| IB Förpliktelse | 17 356 | 27 033 | 13 286 | 16 239 |
| Kostnad intjänade förmåner under perioden | 386 | 1 536 | — | 11 |
| Reglerad skuld/kostnad ändrad plan under året | –752 | –6 841 | — | — |
| Räntekostnad | 526 | 945 | 399 | 552 |
| Pensionsutbetalningar | –3 897 | –3 184 | –3 609 | –2 797 |
| Aktuariell (vinst)/förlust | –278 | –2 133 | –236 | –719 |
| UB Förpliktelse | 13 341 | 17 356 | 9 840 | 13 286 |
| Aktuariella vinster och förluster | ||||
| Aktuariell vinst/(förlust) på tillgångar | –430 | –1 848 | –90 | –1 004 |
| Aktuariell vinst/(förlust) på skulder | 278 | 2 133 | 236 | 719 |
| Korrigering av aktuariella förluster/(vinster) | — | –157 | — | — |
| Aktuariell vinst/(förlust) | –152 | 128 | 146 | –285 |
| Förändring av löneskatteskuld | ||||
| IB Skuld i balansräkning | 8 311 | 9 306 | 8 149 | 8 975 |
| Årets förändring av löneskatteskulden | –864 | –995 | –804 | –826 |
| UB löneskatteskuld | 7 447 | 8 311 | 7 345 | 8 149 |
| Skuld i balansräkningen | ||||
| Pensionsförpliktelse | 13 341 | 17 356 | 9 840 | 13 286 |
| Löneskatteskuld | 7 447 | 8 311 | 7 345 | 8 149 |
| UB Skuld i balansräkningen | 20 788 | 25 667 | 17 185 | 21 435 |
| Nettoskuld i balansräkning | ||||
| Förvaltningskapital (–) | –17 662 | –21 416 | –10 715 | –14 036 |
| Pensionsförpliktelse | 13 341 | 17 356 | 9 840 | 13 286 |
| Löneskatteskuld | 7 447 | 8 311 | 7 345 | 8 149 |
| UB Nettoskuld | 3 126 | 4 251 | 6 470 | 7 399 |
| Avstämning av förändring i nettoskuld | ||||
| IB Skuld i balansräkning | 4 251 | 5 190 | 7 399 | 8 170 |
| Årets pensionskostnad (+) | 170 | 945 | 21 | –230 |
| Inbetalning till förvaltningskapital (–) | –583 | –761 | — | — |
| Uttag från förvaltningskapital (+) | 3 897 | 3 184 | 3 609 | 2 797 |
| Pensionsutbetalningar (–) | –3 897 | –3 184 | –3 609 | –2 797 |
| Aktuariell (vinst) / förlust | 152 | –128 | –146 | 285 |
| Årets förändring av löneskatteskulden | –864 | –995 | –804 | –826 |
| UB Nettoskuld | 3 126 | 4 251 | 6 470 | 7 399 |
NOT 26 Skulder
Koncernens totala räntebärande skulder uppgick till 2 650 MSEK (2 983) vid omräkning till balansdagens kurs. Dessutom fanns ej räntebärande skulder totalt uppgående till 485 MSEK (659). Delar av de räntebärande skulderna är förknippade med så kallade covenanter, enligt vilka koncernen måste uppfylla vissa nyckeltal.1)
Moderbolagets totala räntebärande skulder uppgick till 156 MSEK (583). Dessutom finns ej räntebärande skulder och avsättningar totalt uppgående till 163 MSEK (279).
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |||
| USD | 87 932 | 384 209 | |||
| EUR | 90 034 | 156 837 | |||
| NOK | 2 209 695 | 2 390 175 | |||
| GBP | 260 134 | — | |||
| SEK | 2 133 | 52 220 | |||
| Totalt | 2 649 928 | 2 983 441 |
| 614 132 | 2 368 304 | 227 203 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Andra skulder | 58 512 | — | — | ||
| Leverantörsskulder | 84 862 | — | — | ||
| Derivatinstrument | 8 186 | 13 599 | — | ||
| Skulder avseende finansiell leasing |
1 325 | 875 | — | ||
| Upplåning (exkl skulder avseende finansiell leasing) |
461 247 | 2 353 830 | 227 203 | ||
| TSEK | 2014 | 2015–2018 | Efter 2018 | ||
| Koncernen |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2014 | 2015–2018 | Efter 2018 | ||
| Skulder till kreditinstitut | — | — | — | ||
| Skulder till koncernföretag | 53 716 | — | 156 358 | ||
| Leverantörsskulder | 15 661 | — | — | ||
| Andra skulder | 5 350 | — | — | ||
| 74 727 | 0 | 156 358 |
1) Koncernens likviditet för 2014 är ansträngd och utsatt för risker. TransAtlantic har därför definierat och tagit konkreta initiativ för att stärka bolagets lönsamhet och likviditet. I tillägg har en nyemission genomförts i slutet av 2013 och ytterligare en nyemission om ca 150 MSEK föreslås av styrelsen att genomföras under 2014. Initiativen syftar till att öka intäkter, reducera kostnader, förbättra bolagets rörelsekapital, bedriva en aktiv likviditetsstyrning samt anpassa fartygsflottan. Det arbetas vidare aktivt med långivande banker för att säkra en kort- och långsiktigt stabil finansiering inklusive eventuella waivers vid behov för 2014 och kommande år. TransAtlantic har mottagit "waivers" från aktuella parter för fjärde kvartalet 2013 i samband med att koncernen inte uppfyllde vissa av låneavtalens krav på finansiella nyckeltal. Det finns risk att bolaget kommer att bryta mot vissa covenants även kommande kvartal. Då bedömningen är att waivers, med största sannolikhet, kommer att erhållas även vid eventuella framtida covenantbrott har ingen omklassificering av berörda lån skett från långfristig till kortfristig skuld.
Moderbolaget har kreditlöften i form av outnyttjad checkkredit om totalt – MSEK (– MSEK). Utnyttjad checkkredit uppgick per balansdagen till – MSEK (–).
Koncernen har kreditlöften i form av outnyttjad checkkredit om totalt – MSEK (0 MSEK). Utnyttjad checkkredit uppgick per balansdagen till – MSEK (13).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Koncernen | ||||
| Periodiserade personalkostnader |
71 457 | 92 215 | 25 713 | 28 941 |
| Periodiserade räntekostnader |
16 380 | 25 745 | — | 1 653 |
| Periodiserade resekostnader |
46 367 | 87 344 | 9 776 | 29 149 |
| Förutbetalda tids befraktningsintäkter |
30 372 | 15 407 | 15 966 | 15 407 |
| Periodiserade övriga kostnader |
86 960 | 145 406 | 30 205 | 37 614 |
| Totalt | 251 536 | 366 117 | 81 660 | 112 764 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Lång- och kortfristiga fartygslån samt del i partrederiers lång- och kortfristiga skulder |
||||||
| – fartygsinteckningar | 2 664 929 | 2 427 365 | — | — | ||
| – fartyg som innehas med äganderätts förbehåll |
538 799 | 1 033 754 | — | — | ||
| Kort- och långfristiga övriga skulder till kreditinstitut |
||||||
| – anl.tillgångar som innehas genom finansiella leasingavtal |
6 851 | 16 679 | — | — | ||
| – företagsinteckningar | — | 31 945 | — | — | ||
| – aktier i dotterföretag | 1 672 733 | 1 848 870 | 2 338 802 | 2 338 802 | ||
| – säkerhet i fordran | — | 11 169 | — | — | ||
| – bankmedel | 193 471 | 71 500 | 2 446 | — | ||
| Avsättningar för pensioner |
||||||
| – kapitalförsäkringar och förvaltnings tillgångar |
36 450 | 41 762 | 29 259 | 33 993 | ||
| Totalt | 5 113 233 | 5 483 044 | 2 370 507 | 2 372 795 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Borgensförbindelser | — | — | 1 953 165 | 2 358 766 | |
| – varav för dotterbolag | — | — | 1 953 165 | 2 358 766 | |
| Regressrätt i sålda kundfordringar |
— | — | 101 | 1 631 |
Moderbolaget har lämnat garanti för dotterbolags fullgörande av tidsbefraktningsavtal vilket även omfattar delar av det avyttrade dotterföretaget Transbulks åtagande (löper till och med 2018). För sistnämnda finns samtidigt motgaranti från extern part på motsvarande belopp. Transbulk avyttrades 2005.
Koncernen förhyr fartyg, byggnader och maskiner genom leasingavtal.
Industrial Shipping
Operationell leasing avser i huvudsak in- och uthyrning av fartyg på bareboat- och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. De största kontrakten avser:
Utöver ovannämnda långtidsinhyrda fartyg fanns i koncernen per balansdagen ytterigare 6 kortidsinhyrda mindre bulkfartyg med en genomsnittlig återstående löptid om ca 3 månader samt 7 st korttidsinhyrda containerfartyg med en genomsnittlig återstående löptid om ca 5 månader.
Viking Supply Ships Ltd. innehar kontrakt avseende inhyrning av två Platform Supply Vessels. Dessa kontrakt löper till och med april resp augusti 2014. Kontrakten innebär möjlighet att under 2014 förvärva dessa fartyg.
I december 2012 gjordes ett "sale and lease back" avtal avseende Odin Viking. Återstående löptid på detta hyresavtal är 7 år.
Finansiell leasing utgörs vid utgången av 2013 av hyra av containers inom affärsområdet Industrial Shipping.
Hyresintäkter operationell leasing utgörs av fartyg uthyrda på time- och bareboatcharter basis.
Antalet inhyrda fartyg var 30 st per 2013-12-31 (36 st per 2012-12-31), och antal uthyrda fartyg var 32 st (13 st).
| 2015– | efter | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2014 | 2018 | 2018 |
| Hyreskostnader | ||||
| Operationell leasing | 545 | 442 | 869 | 623 |
| Därav; – Bareboat charter | 260 | 253 | 848 | 623 |
| – T/C | 271 | 184 | 21 | — |
| – Övrigt | 14 | 5 | — | — |
| Finansiell leasing | 4 | 1 | 1 | — |
| – Containers och maskiner | 4 | 1 | 1 | — |
| Hyresintäkter | ||||
| Operationell leasing | 1 298 | 1 193 | 1 806 | 748 |
| – T/C | 1 298 | 1 193 | 1 806 | 748 |
Ovanstående framtida leasingavgifter är koncernens nominella minimiavgifter. Av 2013 års erlagda leasingavgifter var 6% variabla. De totala framtida avtalade förpliktelserna utgörs till 3% av variabla avgifter.
I koncernens balansräkning är följande poster redovisade som finansiell leasing per balansdagen:
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Inventarier | ||
| – Ackumulerat anskaffningsvärde | 57 | 63 |
| – Ackumulerade avskrivningar | –50 | –46 |
| Totalt | 7 | 17 |
| Skulder avseende finansiell lease | ||
| – Långfristig del | — | 2 |
| – Kortfristig del | 2 | 9 |
| Totalt | 2 | 11 |
| Avsättningar skatteskulder | 1 | 2 |
Se även not 10.
Kistefos AS har ställt management och finansiella tjänster till förfogande, vilket är reglerat i konsultavtal och för vilka ersättning om 12 MSEK utgått för helåret.
Rederi AB Transatlantic har till Viking Invest AS, helägt dotterbolag till Kistefos AS, erlagt en garantikommission om TSEK 822 som ersättning för garanti av den i december genomförda nyemissionen.
TransAtlantic innehar ett hyresavtal avseende ett containerfartyg, TransAlrek, som ägs av ett tyskt partrederi, vari Trans-Atlantics vice styrelseordförande Folke Patriksson har ett minoritetsintresse via sitt bolag Enneff Rederi AB. Avtalet är till marknadsmässiga villkor och löper till 31 december 2014 med en kvartalshyra om 3 MSEK.
Fartygsdriften för tre av koncernens holländskt ägda fartyg hanterades under första kvartalet av ett externt bolag, vilket delvis ägs av Felix Feleus, tidigare VD även för TransAtlantic Netherlands BV. Arvodet för fartygsdriften var enligt marknadsmässiga villkor och uppgick totalt till 246 TSEK under perioden. Avtalet upphörde den 31 mars 2013.
Rederi AB TransAtlantic tog den 29 maj 2013 upp ett osäkrat lån till marknadsmässiga villkor om 17 MSEK från Viking Invest, vilket ägs till 100% av Kistefos AS. Lånet återbetalades i sin helhet tillsammans med räntan den 2 juli 2013.
Dotterbolaget Västerviks Logistik och Industri AB avyttrades under fjärde kvartalet till bolagets verkställande direktör och styrelseledamot, Carl-Johan Carlstedt, efter beslut vid extra bolagsstämma den 5 november 2013.
Rederi AB Transatlantic avyttrade till marknadsmässiga villkor under fjärde kvartalet en fastighet till vice styrelseordförande Folke Patriksson. Köpeskillingen, som baserades på två oberoende mäklarvärderingar, uppgick till 850 TSEK.
Folke Patriksson har erhållit konsultarvoden om ca 65 TSEK avseende särskilda insatser i samband med omstruktureringsarbetet av Industrial Shipping.
Därutöver har inga väsentliga transaktioner förekommit. Avseende ersättning till styrelseledamöter och ledande
befattningshavare se not 7.
TransAtlantickoncernens verksamhet är utsatt för olika typer av finansiella risker, såsom bl a förändringar av valutakurser, räntesatser, likviditets- och kreditrisk. Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat- och balansräkning.
Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera de finansiella riskerna. Policyn inbegriper också instruktioner för hantering av kredit- och likviditetsrisker genom finansiering och lånelöften.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i not 1, Derivatinstrument.
Koncernen utarbetar en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder. Kreditrisk i likvida medel hanteras genom att placera likviditet hos de stora svenska bankerna.
Likviditetsrisken utgörs av att koncernen har otillräcklig likviditetsreserv. Detta kan leda till svårigheter att infria kortfristiga betalningsskyldigheter i den löpande verksamheten, planerade investeringar och amorteringar.
Finansavdelningen arbetar kontinuerligt fram likviditetsprognoser för koncernen med syfte att förutse koncernens likviditetsbehov för den löpande verksamheten med beaktande av kommande investeringsbehov och amorteringar. Utifrån detta arbete säkerställs tillräcklig likviditetsreserv genom bibehållande av banktillgodohavanden/placeringar samt kreditlöften. För information om skulders förfallostruktur och lånevillkor se även not 26. Överskottslikviditet placeras i enlighet med fastställd finanspolicy.
Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Merparten av fartygen har en sådan matchning för 2013. Moderbolaget har ett antal utländska dotterföretag vars nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.
Valutarisker i kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Fakturerade nettoflöden kan maximalt säkras till 100% per valutapar och upp till 50% av tolv månaders prognostiserade nettoflöden per valutapar. Under 2013 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i enlighet med policyn, för att minska kassaflödesriskerna under 2014.
Per dagen för bokslutskommuniké, 27 februari 2014 hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt:
| Kontraktsvärde i MSEK | Terminskurser (vägt snitt) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Valutaterminer EUR/USD |
— | 95 | — | 1,32 | |
| Valutaterminer EUR/SEK |
35 | 92 | 9,06 | 8,67 |
Valutaderivat förfaller mellan 1 mån till 12 månader från balansdagen. Om säkring ej hade skett, skulle framtida resultat bli 0,3 MSEK lägre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.
Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade räntekostnader. Koncernens policy är att den genomsnittliga räntebindningen för koncernens samlade upplåning skall vid var tid vara minst 180 dagar och maximalt 3 år. Maximalt 25% av lånen bör ha en räntebindning understigande 90 dagar alternativt överstigande 3 år.
Koncernen använder sig av olika typer av räntesäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntebindningar:
| MSEK | Under stigande 90 dagar |
90 dagar till 3 år |
3 år eller längre |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Totalt räntebärande lånevärden |
405 | 2 405 | 243 | 3 053 |
| % av totalt räntebärande lånevärden |
13 | 79 | 8 | 100 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| % | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| 5,76 | 5,16 | 4,20 | 3,30 |
Om marknadsräntan förändras med 1 procentenhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 31 MSEK.
För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen huvudsakligen ingått kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar. Endast ringa andel av koncernens framtida bunkersförbrukning kommer vara exponerade mot prisförändringar. Per balansdagen innehade koncernen inga bunkersderivat.
| Kundfordringar och likvida medel |
Derivat som används för säkringsändamål |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
| Tillgångar i balansräkningen | |||||||||
| Finansiella tillgångar som kan säljas3) | — | — | — | — | 57 | 2 230 | 57 | 2 230 | |
| Derivatinstrument2) | — | — | 675 | 211 | — | — | 675 | 211 | |
| Kundfordringar och andra fordringar exkl interimsfordringar4) |
258 974 | 292 144 | — | — | — | — | 258 974 | 292 144 | |
| 258 974 | 292 144 | 675 | 211 | 57 | 2 230 | 259 706 | 294 585 |
| Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används för säkringsändamål |
Övriga finansiella skulder |
Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 | 2013-12-31 | 2012-12-31 |
| Skulder i balansräkningen | ||||||||
| Upplåning exkl skulder avseende finansiell leasing4) | — | — | — | — | 2 627 552 | 2 982 332 2 627 552 | 2 982 332 | |
| Skulder avseende finansiell leasing4) | — | — | — | — | 2 133 | 10 470 | 2 133 | 10 470 |
| Derivatinstrument2) | — | — | 21 785 | 44 694 | — | — | 21 785 | 44 694 |
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl interimsskulder4) |
— | — | — | — | 231 993 | 236 637 | 231 993 | 236 637 |
| 0 | 0 | 21 785 | 44 694 | 2 861 678 | 3 229 439 2 883 463 | 3 274 133 |
1) Verkliga värden som baseras på noterade marknadsvärden där finansiella instrument handlas på en aktiv marknad (Nivå 1).
2) Verkliga värden där noterade marknadsvärden saknas utan istället baseras på beräkningar av diskonterade kassaflöden.
Variabler i beräkningsmodellen, såsom valutakurser och räntesatser, hämtas från marknadsnoteringar när så är möjligt (Nivå 2).
Verkligt värde beräkningarna baseras på mittpriser och avspeglar ej sedvanlig skillnad mellan köp- och säljkurs för dessa transaktioner.
3) Övriga värderingar där någon variabel baseras på egna bedömningar (Nivå 3).
4) Redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Verkliga värden för koncernens finansiella instrument per balansdagen var fördelade enligt följande:
| Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | ||||||
| TSEK | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde | |||
| Tillgångar i balansräkningen | |||||||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 57 | 57 | 2 230 | 2 230 | |||
| Valutaterminer | 675 | 675 | 211 | 211 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar exkl interimsfordringar | 258 974 | 258 974 | 292 144 | 292 144 | |||
| Totalt | 259 706 | 259 706 | 294 585 | 294 585 | |||
| Skulder i balansräkningen | |||||||
| Upplåning exkl skulder avseende finansiell leasing | 2 627 552 | 2 647 795 | 2 982 332 | 2 995 824 | |||
| Skulder avseende finansiell leasing | 2 133 | 2 133 | 10 470 | 10 470 | |||
| Räntesäkringsinstrument1) | 21 785 | 21 785 | 44 694 | 44 694 | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder exkl interimsskulder | 231 993 | 231 993 | 236 637 | 236 637 | |||
| Totalt | 2 883 463 | 2 903 706 | 3 274 133 | 3 287 625 |
1) Säkringsredovisning tillämpas ej på koncernens räntesäkringsinstrument. Värdeförändringar på dessa instrument redovisas i årets resultat, se även Not 9.
Moderbolaget innehar finansiella instrument motsvarande ett verkligt värde om 1 MSEK (0). Detta värde är inte bokfört i moderbolaget.
Styrelsen föreslår en nyemission om cirka 150 MSEK för att accelerera den pågående omstruktureringen inom Industrial Shipping samt skapa förutsättningar för att snabbare dela koncernen.
Omstruktureringsåtgärderna omfattar bland annat nedläggningen av TransPal Line, omförhandling av bareboatåtaganden samt förutsedd betalning av restvärdesgaranti under bareboatavtal.
Som ett led i arbetet med att förbättra lönsamheten inom Industrial Shipping har beslut fattats om att omgående lägga ned den olönsamma containerlinjen TransPal Line och tillhörande verksamheter.
Viking Supply Ships slutförhandlade i februari 2014 omfinansiering av fartygslån om 630 MNOK.
Viking Supply Ships utreder en eventuell försäljning av PSVfartygen efter konkreta indikationer från intressenter.
Efter tecknandet av långtidskontraktet med ett stort oljebolag för fyra av AHTS fartygen, har Viking Supply Ships endast begränsat tonnage tillgängligt då borrsäsongerna förväntas nå sin topp de kommande åren. Med anledning av detta har Viking Supply Ships ingått ett principavtal med särskilda villkor, om en femårig bareboat charter av två stora nybyggda tekniskt välutrustade AHTS fartyg för leverans runt halvårsskiftet 2014 respektive 2015.
Kistefos AS offentliggjorde genom pressmeddelande den 3 mars 2014 att Kistefos förvärvat ytterligare aktier i Rederi AB TransAtlantic, vilket medfört att budplikt uppkommit. Kistefos lämnade den 24 mars 2014 ett kontant budpliktsbud om 5,00 kr per aktie oavsett aktieslag till aktieägarna i TransAtlantic om förvärv av samtliga aktier. Acceptfrist för erbjudandet meddelades löpa från omkring den 31 mars 2014 till och med den 28 april 2014.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild
av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 23 april 2014 för fastställande.
Christen Sveaas Folke Patriksson Håkan Larsson Ordförande Vice Ordförande Styrelseledamot
Magnus Sonnorp Henning E. Jensen Christer Lindgren Styrelseledamot Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant
Tom Ruud Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2014 och avviker mot standardutformningen.
Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Rederi AB Transatlantic (publ), org.nr 556161-0113
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rederi AB Transatlantic (publ) för räkenskapsåret 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–56.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utan att det påverkar vår slutsats ovan vill vi fästa uppmärksamheten på följande:
Som framgår av årsredovisningen redovisar koncernen negativt resultat för perioden och likviditeten är ansträngd. Den underliggande resultatutvecklingen under 2013 har förbättrats jämfört med tidigare perioder men ej tillräckligt för att undvika brott mot lånevillkoren. De negativa resultaten har medfört att koncernen ej infriat de lånevillkor (covenants) som koncernen har med kreditgivare. Koncernen har också erhållit s.k. waivers från banker för de brott mot lånevillkoren som uppstått. Diskussioner förs också med banker om framtida finansieringsvillkor. Dessa förhållanden tyder på att det finns en osäkerhetsfaktor som kan leda till tvivel om förmågan att fortsätta verksamheten.
Som också framgår av årsredovisningen har åtgärder genomförts för att förbättra lönsamheten. Ytterligare åtgärder har också beslutats vilka förväntas förbättra likviditeten på kort och lång sikt. Vidare framgår av årsredovisningen att styrelsen har föreslagit till kommande årsstämma att en nyemission skall genomföras vilken skall behandlas på årsstämman den 23 april 2014.
Förutsatt att genomförda och planerade åtgärder utvecklas enligt plan, att kreditgivare även fortsättningsvis lämnar s.k. waivers för förväntade brott mot lånevillkor, samt att den planerade nyemissionen fullföljs föreligger enligt vår bedömning möjlighet att trygga likviditeten på kort- och medellång sikt.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rederi AB Transatlantic (publ) för 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 26 mars 2014 Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor
Efter en nedgång på 45,5 procent 2012 steg TransAtlantics aktiekurs marginellt med 6,6 procent 2013. Även om aktieomsättningen var lägre än under tidigare år så var volatiliteten i aktien fortsatt hög. I samband med nyemissionen i slutet av året ökade såväl intresset som handeln i aktien, och kursen påbörjade en återhämtning som fortsatte in i början av 2014.
TransAtlantics B-aktie är noterad på NAS-DAQ OMX Stockholm, på Small Cap-listan och ingår i indexet Transport. Vid årets slut var aktiekursen 4,82 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 713 MSEK (543). Det totala bokförda egna kapitalet uppgick vid samma tidpunkt till 1 749 MSEK (2 105) vilket motsvarar 11,83 SEK/aktie (18,96). Den högsta kursen under året 7,07 kronor, noterades den 29 januari och den lägsta kursen 2,45 kronor noterades den 16 maj, båda kurserna justerade för nyemission. Omsättningshastigheten i aktien under året ökade till 14 procent (7).
I slutet av 2013 genomfördes en nyemission, med företrädesrätt för befintliga aktieägare, om cirka 148 MSEK före emissionskostnader i syfte att stärka bolagets finansiella ställning och lösa kortfristiga skuldcertifikat. Nyemissionen ökade TransAtlantics aktiekapital med cirka 37 MSEK till cirka 148 MSEK och antalet aktier ökade med cirka 37 miljoner varav 2,4 miljoner aktier av serie A och 34,5 miljoner aktier av serie B. Det totala antalet aktier i Trans-Atlantic uppgick vid årsskiftet till cirka 148 miljoner aktier fördelat på cirka 9,7 miljoner A-aktier med röstetalet 10 och cirka 138,2 miljoner B-aktier med röstetalet 1.
Huvudägaren Kistefos ägarandel ökade marginellt till 62,9 procent av aktiekapitalet och 58,5 procent av rösterna i samband med att den av Kistefos utställda garanti för nyemissionen 2013 delvis utnyttjades. I övrigt har det inte skett några förändringar av aktieinnehavet bland de större aktieägarna under året 2013. Det totala antalet aktieägare vid årsskiftet ökade marginellt till 5 349 (5 346).
Med hänsyn till årets förlust och koncernens fortsatt svaga finansiella situation föreslår styrelsen att ingen utdelning ska ske för verksamhetsåret 2013. TransAtlantics mål är att utdelningen i snitt ska motsvara 33 procent av den årliga nettovinsten.
TransAtlantic strävar efter en god dialog med aktiemarknaden och att tydligt informera om verksamhetens utveckling och händelser. Detta sker bland annat via pressreleaser, presentationer i samband med kvartalsrapporter och genom deltagande i konferenser och seminarier. Årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporter återfinns på hemsidan www.rabt.se. Där finns också annan information om bolaget och aktien.
2013-10-04 Rederi AB TransAtlantic offentliggör garanterad företrädesemission om cirka 150 miljoner kronor
2013-08-23 TransAtlantic tecknar partneravtal med AtoB@C för sin smålbulksdivision
2013-05-07 Seminar Solutions for the 2015 cost challenge
2013-05-06 Viking Supply Ships har ingått avtal med E.ON för supplyfartyget "SBS Cirrus"
| 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut, tusen | 147 870 | 110 903 | 110 903 | 55 451 | 28 430 |
| Börsvärde vid årets slut, MSEK | 713 | 543 | 1 015 | 1 686 | 645 |
| Antal aktieägare | 5 349 | 5 346 | 5 854 | 6 783 | 7 402 |
| Kursförändring under året, % | 7 | –46 | –65 | 32 | –29 |
| Ordinarie utdelning, SEK | — | — | — | — | — |
| Utdelning i % av vinst per aktie | — | — | — | — | — |
| P/e-tal vid årets slut | n.a. | n.a. | n.a. | 1,8 | n.a. |
| Eget kapital/aktie vid årets slut, SEK/aktie |
11,8 | 19,0 | 22,5 | 43,2 | 42,4 |
Tomas Bergendahl Finansdirektör Direkt: +46 (0)31 763 23 78 E-mail: [email protected]
| A-aktier | B-aktier | Antal aktier | Andel kapital % | Andel röster % | |
|---|---|---|---|---|---|
| Viking Invest | 4 937 366 | 88 120 614 | 93 057 980 | 62,9 | 58,5 |
| Enneff Rederi/Enneff Fastigheter | 3 396 683 | 1 845 465 | 5 242 148 | 3,6 | 15,2 |
| Lindéngruppen AB | 1 217 354 | 7 084 000 | 8 301 354 | 5,6 | 8,2 |
| Ernström Finans AB | — | 4 146 666 | 4 146 666 | 2,8 | 1,8 |
| Morgan Stanley & Co Intl PLC | — | 2 213 333 | 2 213 333 | 1,5 | 0,9 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension | — | 2 127 352 | 2 127 352 | 1,4 | 0,9 |
| SEB Life International | — | 1 500 000 | 1 500 000 | 1 | 0,6 |
| Credit Agricole (Suisse) SA | — | 1 333 333 | 1 333 333 | 0,9 | 0,6 |
| Ribbskottet AB | — | 1 285 833 | 1 285 833 | 0,9 | 0,6 |
| Ålandsbanken AB | — | 1 065 900 | 1 065 900 | 0,7 | 0,4 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | — | 973 465 | 973 465 | 0,7 | 0,4 |
| Karlsson, Anders | 58 606 | 124 698 | 183 304 | 0,1 | 0,3 |
| Totalt | 9 610 009 | 111 820 659 | 121 430 668 | 82,1 | 88,4 |
| Övriga aktieägare | 85 780 | 26 353 818 | 26 439 598 | 17,9 | 11,6 |
| Totalt antal aktier | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 | 100,0 | 100,0 |
| Totalt | 5 349 |
|---|---|
| 20 001– | 223 |
| 15 001–20 000 | 78 |
| 10 001–15 000 | 141 |
| 5 001–10 000 | 353 |
| 1 001–5 000 | 1 589 |
| 501–1 000 | 923 |
| 1–500 | 2 042 |
| Antal innehav | Aktieägare |
Rederi AB TransAtlantic volym (1000-tal)
Rederi AB TransAtlantic share price (SEK) OMX Stockholm PI
| Förändring | Antal aktier | Aktiekapital (SEK) | Kvotvärde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Händelse | A-aktier | B-aktier | Totalt | A-aktier | B-aktier | Totalt | Förändring | Totalt | (SEK) | |
| 2004 | Nyemission | — | 474 275 | 474 275 | 1 208 980 | 17 910 153 | 19 119 133 | 4 742 750 | 191 191 330 | 10 |
| 2005 | Nyemission | 608 980 | 11 129 541 | 11 738 521 | 1 817 960 | 29 039 694 | 30 857 654 | 117 385 210 | 308 576 540 | 10 |
| 2007 | Under året indragna aktier | — | –2 427 180 | –2 427 180 | 1 817 960 | 26 612 514 | 28 430 474 | –24 271 800 | 284 304 740 | 10 |
| 2010 | Nyemission | 1 817 961 | 25 907 715 | 27 725 676 | 3 635 921 | 52 520 229 | 56 156 150 | 277 256 760 | 561 561 500 | 10 |
| 2010 | Indragning av egna aktier | — | –704 800 | –704 800 | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | –7 048 000 | 554 513 500 | 10 |
| 2011 | Nyemission | 3 635 921 | 51 815 429 | 55 451 350 | 7 271 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | 554 513 500 | 1 109 027 000 | 10 |
| 2012 | Nedsättning till fri fond | — | — | — | 7 721 842 | 103 630 858 | 110 902 700 | –998 124 300 | 110 902 700 | 1 |
| 2013 | Nyemission | 2 423 947 | 34 543 619 | 36 967 566 | 9 695 789 | 138 174 477 | 147 870 266 | 36 967 566 | 147 870 266 | 1 |
Aktieägarna i Rederi AB TransAtlantic (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den 23 april 2014 kl. 16.00 på Lindholmen Science Park, Lindholmen, Göteborg.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska:
Vid anmälan ska uppges aktieägarens namn eller firma, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer (dagtid), uppgift om eventuella biträden (högst två), samt i förekommande fall uppgift om ställföreträdare eller ombud.
Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia
av registreringsbevis eller motsvarande för den juridiska personen bifogas. Fullmakten i original, jämte eventuella behörighetshandlingar, bör insändas tillsammans med anmälan till bolaget under ovanstående adress. Fullmaktens giltighet får anges till längst fem år från utfärdandet. Bolaget tillhandahåller fullmaktsformulär på begäran och detta finns också tillgängligt på bolagets hemsida, www.rabt.se.
Aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, måste tillfälligt registrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB för att äga rätt att delta i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd tisdagen den 15 april 2014. Aktieägare måste därför i god tid före denna dag begära att förvaltaren (bank eller fondhandlare) ombesörjer sådan s.k. rösträttsregistrering.
Kallelse till årsstämma offentliggörs torsdagen den 20 mars 2014 och publiceras i Post och Inrikes tidning, Dagens Industri samt Göteborgs-Posten den 24 mars 2014.
Ytterligare information om kallelse och dagordning återfinns på bolagets hemsida, www.rabt.se.
| 23 april | Årsstämma | |
|---|---|---|
| 15 maj | Delårsrapport januari–mars | |
| 7 augusti | Delårsrapport januari–juni | |
| 30 oktober | Delårsrapport januari–september |
Eget kapital och uppskjuten skatt (inklusive innehav utan bestämmande inflytande) dividerat med den totala balansomslutningen.
Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.
Resultat före avskrivningar (EBIT) dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
"Earnings Before Interest and Taxes", motsvarar Rörelseresultat.
"Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, and Amortization", motsvarar resultat före kapitalkostnader och skatt.
Eget kapital dividerat med antal utestående aktier.
International Financial Reporting Standards, är en vedertagen standard för redovisning i börsnoterade företag. Vissa äldre standards som ingår i samlingsbegreppet IFRS benämns IAS (International Accounting Standards).
Räntebärande skulder minus likvida medel.
Inkluderar intäkter och kostnader av engångskaraktär, till exempel realisationsresultat vid fartygsförsäljningar, nedskrivning av fartyg samt personalrationaliseringskostnader.
Resultat efter finansnetto justerat för realisationsresultat, avskrivningar och nedskrivningar.
Operativt resultat (före skatt): Resultat före skatt samt före omstruktureringskostnader.
gemensamt finansnetto.
omstruktureringskostnader.
Resultat efter finansiella poster och före koncern-
Operativt rörelseresultat: Resultat före finansiella poster och skatt samt före
gemensamma kostnader och centralt/koncern-
Börskurs vid periodens slut dividerat med resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt per aktie.
Rörelseresultat för respektive affärsområde redovisas före koncerngemensamma kostnader.
Resultat efter finansiella poster med avdrag för skatt på årets resultat (aktuell och uppskjuten skatt) enligt koncernens resultaträkning.
Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter dividerat med räntekostnader.
Räntebärande skulder minus likvida medel dividerat med eget kapital.
Soliditet:
Eget kapital dividerat med total balansomslutning.
Sysselsatt kapital: Räntebärande skulder och eget kapital.
Totalt kassaflöde:
Kassaflöde från den löpande verksamheten, från investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.
Vinstmarginal:
Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning.
Kombinationsfartyg verksamma inom offshoremarknaden, avsedda för ankarhantering, bogsering och transport av förnödenheter.
Uthyrning av fartyg utan manskap till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Befraktaren bär i princip alla driftskostnader.
En lastägare eller den som hyr fartyget.
Fartyg för transport av oemballerade varor i stora kvantiteter såsom kol, malm och spannmål.
Benämning på fartygets drivmedel, det vill säga den olja som används i fartygets maskineri.
Vikten av den last, bunkers och lös utrustning som ett fartyg kan bära.
Matartrafik med mindre fartyg till hamnar där omlastning sker till större fartyg.
HSEQ-policy: Hälsa-, säkerhet-, miljö- och kvalitetspolicy.
ISM-koden sker hos den nationella sjöfartsmyndigheten som i Sverige är Sjöfartsverket.
International Standards Organisation.
Affärsverksamhet, som bedrivs av två eller flera företag tillsammans, med gemensamt risktagande.
Fartyg som lastas/lossas med egna eller landfasta kranar.
Maritime Resource Management.
Samlingsnamn för industriverksamhet kring oljeutvinning till havs.
Platform Supply Vessels. Fartyg som fraktar förnödenheter till riggar och plattformar i Nordsjön.
Rater: Frakt- och transportpriser.
RoRo-fartyg (Roll on Roll off): Fartyg där lasten körs ombord via en eller flera ramper i fartyget.
SECA: SOx Emission Control Areas.
Fartyg som lastar med truck och/eller rullande flak genom sidoportar, oftast i kombination med hissar mellan olika däck.
Samtliga tjänster som behövs för ett fartygs drift, inklusive bemanning.
Den del av befraktningsmarknaden där man hyr fartyg för enstaka resor i motsats till långtidskontrakt.
Uthyrning av ett fartyg till en befraktare under en bestämd tidsperiod. Redaren bär alla driftskostnader utom bunkers och hamnavgifter.
Rederi AB TransAtlantic (RABT) är ett ledande svenskt rederi med huvudkontor i Göteborg samt ett flertal kontor i Europa. TransAtlantic är indelat i två affärsområden; Viking Supply Ships och Industrial Shipping. Viking Supply Ships, med verksamhet inom offshore och isbrytning, är även ett helägt dotterbolag till RABT. Affärsområdet Industrial Shipping är huvudsakligen verksamt inom RoRo- och Containerfeeder-segmenten. Koncernen har cirka 850 anställda och omsättningen för 2013 uppgick till 2 925 MSEK. Bolagets B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, segment Small Cap. www.rabt.se
Rederi AB TransAtlantic (publ) Besöksadress: Lindholmsallén 10 Box 8809, SE-402 71 Göteborg Tel: 031–763 23 00 E-mail: [email protected] www.rabt.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.